Kultur- och tekniknämnden — 29 april 2026

§ 8 Kommunal parkeringsövervakning KTN/2026:93 Beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Utföra kommunal parkeringsövervakning inom hela kommunen. 2. Kultur- och tekniknämnden får i uppdrag att genomföra den kommunala parkeringsövervakningen. 3. Det minsta antalet parkeringsvakter som erfordras för uppdraget är två stycken. Ärendet Ärendet handlar om att fatta ett nytt beslut om kommunal parkeringsövervakning för att säkerställa att kommunens beslut uppfyller gällande lagkrav. Bakgrund 1986 beslutade Regeringen om lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m där kommuner som såg ett behov av parkeringsövervakning gavs möjlighet att besluta att kommunen själv skall svara för den övervakningen. Det kommunala beslutet skall ange det område som parkeringsövervakningen skall omfatta och det minst antal parkeringsvakter som behövs där. Förvaltningen överväganden Fullmäktige beslutade om kommunal parkeringsövervakning i hela Timrå kommun redan från och med den 1 mars 1987. Det befintliga beslutets utformning saknar dock tydlighet i uppgiften om minsta antalet parkeringsvakter som behövs. Av den anledningen föreslås detta nya beslut som egentligen inte ändrar sakfrågan men med en tydlighet som innebär att lagkraven uppfylls. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 1987-02-16 §33 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sida: 2 Kultur- och tekniknämnden 2026-02-18 Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-02-18 KTN/2026:93 teknikförvaltningen Kommunal parkeringsövervakning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Utföra kommunal parkeringsövervakning inom hela kommunen. 2. Kultur- och tekniknämnden får i uppdrag att genomföra den kommunala parkeringsövervakningen. 3. Det minsta antalet parkeringsvakter som erfordras för uppdraget är två stycken. Ärendet Ärendet handlar om att fatta ett nytt beslut om kommunal parkeringsövervakning för att säkerställa att kommunens beslut uppfyller gällande lagkrav. Bakgrund 1986 beslutade Regeringen om lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m där kommuner som såg ett behov av parkeringsövervakning gavs möjlighet att besluta att kommunen själv skall svara för den övervakningen. Det kommunala beslutet skall ange det område som parkeringsövervakningen skall omfatta och det minst antal parkeringsvakter som behövs där. Förvaltningen överväganden Fullmäktige beslutade om kommunal parkeringsövervakning i hela Timrå kommun redan från och med den 1 mars 1987. Det befintliga beslutets utformning saknar dock tydlighet i uppgiften om minsta antalet parkeringsvakter som behövs. Av den anledningen föreslås detta nya beslut som egentligen inte ändrar sakfrågan men med en tydlighet som innebär att lagkraven uppfylls. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-02-18 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta utföra kommunal parkeringsövervakning inom hela kommunen, kultur- och tekniknämnden får i uppdrag att genomföra den kommunala parkeringsövervakningen samt det minsta antalet parkeringsvakter som erfordras för uppdraget är två stycken. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 1987-02-16 §33 Protokollsutdrag KTN 2026-02-18 §8 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Eva Forslund 2026-04-12 KTN/2026:240 teknikförvaltningen Lokala trafikföreskrifter - Hastighetsändringar Söråker - etapp 2 (Centrumvägen, Duvedsvägen, Rigstavägen) Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Godkänna hastighetsbegränsning 40 km/tim på Rigstavägen enligt INF 2026:36 med ikraftträdande 2026-08-06. 2. Godkänna hastighetsbegränsning 30 km/tim på Rigstavägen enligt INF 2026:35 med ikraftträdande 2026-08-06. 3. Godkänna hastighetsbegränsning 40 km/tim på Duvedsvägen enligt INF 2026:22 med ikraftträdande 2026-08-06. 4. Godkänna hastighetsbegränsning 40 km/tim på Centrumvägen enligt INF 2026:29 med ikraftträdande 2026-08-06. 5. Godkänna hastighetsbegränsning 40 km/tim på Västansjövägen enligt INF 2026:121 med ikraftträdande 2026-08-06. Ärendet Ärendet handlar om att införa nya hastigheter på huvudvägnätet i Söråker. Bakgrund I augusti 2025 infördes nya hastigheter i en första etapp av Söråker. För att kunna för att färdigställa hela det tättbebyggda området enligt hastighetsplanen behövde kommunen vänta in Trafikverkets ombyggnation av Centrumvägen. Ombyggnationen av Centrumvägen beräknas blir färdigt hösten 2026 och denna vägsträcka är byggd för 40 kilometer i timmen. I samband med detta föreslås även 40 kilometer i timmen på de övriga gatorna som utgöra huvudvägnätet inom tättbebyggt område Duvedsvägen och Rigstavägen. På Rigstavägen föreslås dock 30 kilometer i timmen i anslutning till skolan dygnet runt alla dagar i veckan. Förvaltningens överväganden De föreslagna hastigheterna innebär att hela Söråker blir färdig reglerad enligt hastighetsplanens intensioner. 30 kilometer i timmen föreslås på en något längre sträcka än tidigare och föreslås gälla dygnet rumt. Motivet till denna ändring är dels tydligare skyltning och den fysiska utformningen på sträckan men framför allt att barn ofta uppehåller sig i anslutning till skolor fler tider på dygnet än bara under skoltider. Beslutsunderlag Lokala trafikföreskrifter Kartor Hastighetsplan Yttrande från Trafikverket Yttrande från Polisen Protokollsutdrag till: Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef INF 2026:22 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning 40 km/tim på Duvedsvägen; beslutade den . Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På de delar av Duvedsvägen som anges i kartan får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen. Dessa föreskrifter träder i kraft den 6 augusti 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:29 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning 40 km/tim på Centrumvägen; beslutade den . Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På den del av Centrumvägen som anges i kartan får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen. Dessa föreskrifter träder i kraft den 6 augusti 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:35 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning 30 km/tim på Rigstavägen; beslutade den . Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På den del av Rigstavägen som anges i kartan får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Dessa föreskrifter träder i kraft den 6 augusti 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:36 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning 40 km/tim på Rigstavägen; beslutade den . Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På de delar av Rigstavägen som anges i kartan får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen. Dessa föreskrifter träder i kraft den 6 augusti 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:121 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning 40 km/tim på Västansjövägen; beslutade den . Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Den del av Västansjövägen som anges i kartan får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen. Dessa föreskrifter träder i kraft den 6 augusti 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund TIMRA KOMMUN TIMRÅ! RÄTT FART I för Hastighetsplan Timrå kommun Sammanfattning Timrå kommuns hastighetsplan har tagits fram med metoden i handboken Rätt fart i staden, vilken utgår från att anpassa trafiksystemet efter människans förutsättningar snarare än tvärtom. Arbetet har omfattat en översyn av trafiksystemet i sex tättbebygda områden för att identifiera eventuella behov av justeringar eller förnyelser av hastighetsgränserna. Hastighetsplanen är en strategisk vägledning för hur hastighetsgränser kan användas för att förbättra trafiksäkerheten, minska miljöpåverkan och optimera trafikflödet. Planen bygger på analyser av trafikmönster, olycksstatistik och bullernivåer samt följer nationella riktlinjer för en trygg och hållbar trafikmiljö. De föreslagna åtgärderna inkluderar låga hastighetsgränser i bostadsområden och vid skolor, justeringar på huvudvägnätet samt fysiska åtgärder som farthinder och tydligare skyltning. Implementeringen påbörjas under 2025, och effekterna kommer att utvärderas genom hastighetsmätningar, olycksstatistik och miljöanalyser för att säkerställa att förändringarna ger önskad effekt. Kommunen använder hastighetsnivåer som ett verktyg för att skapa tydligare förståelse för beslut, för att underlätta informationsinsatser samt öka acceptansen för de nya hastigheterna. På lokalgator prioriteras oskyddade trafikanters säkerhet framför andra trafikanters framkomlighet, vilket ofta motiverar en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Kommunen strävar efter att standardisera hastighetsnivåerna till 30, 40 och 60 km/h för att skapa en enhetlig och tydlig struktur. Arbetet har genomförts av kommunens tjänstemän med målet att utveckla en hållbar och dynamisk process för att fastställa och implementera nya riktlinjer för hastighetsefterlevnad i Timrå kommun. _____________________________ Arbetsgrupp: Eva Forslund | Trafikingenjör Göran Jacobson | Karttekniker Maria Hellqvist | GIS-ingenjör Matilda Kroik | Samhällsplanerare Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 2 Arbetsmetodik 3 Nulägesbeskrivning 4 Befintliga hastighetsgränser 4 Gatutyp 4 Gång- och cykelvägnät 4 Kollektivtrafik 4 Utryckningstrafik 4 Nulägesanalys 5 Inventering av livsrum 5 Inventering av dimensionerande trafiksäkerhetssituation (DTSS) 6 Störningar 6 Inträffade olyckor 6 Kvalitetsbedömning av nuläget 7 Analys 8 Länkoptimering 8 Nät- och systemanpassning 8 Prövning av tillgänglighetsanspråk 8 Hastighetsplan 9 Nya hastigheter 9 Implementering av hastighetsplan för Timrå kommun 10 Inledning 1997 beslutade riksdagen om Nollvisionen. Nollvisionen innebar en radikal ”From Timrå with love” är Timrå kommuns platsvarumärke som har omläggning i synsätt på trafiksäkerhetsarbete och vägtransportsystemets utgångspunkt i inriktningsmålet ”en trygg och attraktiv plats för alla”. Trafik utformning. Tidigare har åtgärder valts som syftat till att anpassa människan och hastigheter påverkar trygghet, säkerhet och berör på ett eller annat sätt till transportsystemet snarare än att anpassa vägtransportsystemet till många som bor och/eller vistas i kommunen. Hastighetsplanen bidrar till människan och dennes förutsättningar. inriktningsmålet och kan ge ökad trygghet och tillit till de beslut som fattas gällande hastigheter. Nollvisionen är ett lyckosamt visionsarbete och efter att beslutet togs 1997 till i dag har antalet döda i vägtrafiken mer än halverats. Nollvisionen har sedan Anspråk på hur höga eller låga hastigheter som ska gälla på en gata eller start byggt på det delade ansvaret mellan trafikanterna och system- vägsträcka, kan skifta hos samma person beroende på i vilken situation utformarna. För att på sikt nå målet att ingen ska dödas eller allvarligt skadas personen befinner sig vid det aktuella tillfället. Människan har svårt att inom vägtransportsystemet har det satts upp etappmål där olika aktörer har uppfatta skillnader i hastigheter men lättare att uppfatta fara i fallhöjd, se figur olika mätbara indikatorer. 1. För kommuner är hastighetsefterlevnad på det kommunala vägnätet en viktig indikator. Att anpassa transportsystemet till människans förutsättningar innebär många gånger lägre hastigheter i tätbebyggda områden. Timrå kommun har sedan många år tillbaka arbetat i Nollvisionens anda och kommunen har sedan tidigare beslutat om lägre hastigheter på stora delar av det kommunala vägnätet. Förutom Trafikverkets arbete med att följa upp etappmålen i Nollvisionen har även lägre hastigheters positiva effekter i tätort lyfts globalt. Det har gjorts genom de synergieffekter som ses i Nollvisionens integrering med Agenda 2030 som belystes i Stockholmsdeklarationen 2020 samt Marrakech- deklarationen 2025. Där lyftes bland annat att vägtrafikolyckor väsentligt påverkar arbetsmiljön och att dom nu mer även kan hanteras som arbets- miljöfrågor. Hastigheter och hastighetefterlevnad i tätort är mer aktuellt än någonsin. Figur 1. En illustrativ bild kring krockvåld i olika hastigheter kontra fallhöjd. Källa: www.trafikverket.se/nyahastighetsgranser 1 Hastighetsplanen visar hastighetsnivåer på övergripande nivå men samtidigt har också varje gatusträcka bedömts noga efter framkomlighetsbehov, trafiksäkerhet och miljöaspekter. Generellt krävs det högre hastigheter på huvudvägnätet än på lokalgator för att kunna tillgodose transporter, kollektivtrafik och utryckningstrafik. Varje hastighetsbeslut måste vägas mot de transportpolitiska delmålen, trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö. En hastighetsplan för hela kommunen gör att framtida frågor om hastigheter kan vägas mot en gemensam plan där varje gatas funktion och möjligheter analyserats som en del i hela kommunens gatunät. Det underlättar både enskilda beslut om hastighetsgränser i framtiden men också arbetet med stads- och trafikplanering för att utveckla kommunen. Syfte Syftet med hastighetsplanen är att anpassa trafiksystemet efter tätbebygda områdenas förutsättningar, samt skapa ett underlag för beslut om nya, justerade hastighetsgränser. 2 Arbetsmetodik Arbetet med att ta fram en hastighetsplan för Timrå kommun följer till stora delar den arbetsmetod som beskrivs i handboken Rätt fart i staden framtagen av SKR, Sveriges kommuner och regioner tillsammans med Trafikverket. Arbetsmetoden stödjer arbetet med att anpassa trafiksystemet till människans förutsättningar i stället för det omvända och ligger till grund för framtagandet av denna hastighetsplan. Kommunen har vid flera tillfällen gjort egna bedömningar utifrån lokalkännedom och förhållanden som gäller i Timrå Figur 2. Arbetsprocessen enligt handboken ”rätt fart i staden” som denna hastighetsplan följt. kommun. Genom att bedöma hastighetsnivån inom olika delar av trafiknätet så som beskrivs i handboken, kan de valda hastighetsgränserna medverka till Kommunen delades in i sex områden där hastighetsplanen omfattar de att gaturummen används på ett sätt som stödjer kommunens utveckling och tättbebygda områdena. Hastighetsplanen hanterar i och med detta de gator att motiv till valda hastighetsgränser i gatunätet tydliggörs vilket kan förenkla och vägar där kommunen har mandat att besluta om hastighetsgränserna. För dialogen med boende, trafikanter och andra berörda myndigheter. samtliga sex områden togs det sedan fram analysunderlag på tio olika nivåer, se bilaga 2. Metodiken i handboken Rätt fart i staden består av fyra moment: • Nulägesbeskrivning • Analys • Genomförande av hastighetsplan • Uppföljning Stegvis beskrivs arbetsprocessen i figur 2 som leder fram till en väl sammanvägd hastighetsplan med förslag till hastighetsgränser och åtgärder på kort och lång sikt. 1. Först gjordes en inventering på kontoret med hjälp av ortofoton och gatuvy på Google Streetview. Sedan stämdes detta av i fält genom fältstudier på gator och i områden. 2. Inventeringen skedde med hjälp av ett exceldokument och kartor. 3. Efter inventeringen sammanställdes informationen i ArcGIS och presenterades på kartor. Det finns en koppling mellan informationen i ArcGIS och Excel vilket underlättar vidare analys. 3 Nulägesbeskrivning Kollektivtrafik En inventering togs fram som visade gator som innefattas i områden med Det aktuella kollektivtrafiknätet har levererats till kommunen från DinTur beslut om tättbebyggt område. Huvudgator, uppsamlingsgator och lokalgator Västernorrland. God framkomlighet är viktigt på gator med kollektivtrafik. I inventerades och beskrevs. punkter där oskyddade trafikanter korsar gator med kollektivtrafik kan det behövas punktvisa hastighetsbegränsande åtgärder. Dessa åtgärder bedöms inte påverka kvalitén negativt för kollektivtrafikens framkomlighet utan Befintliga hastighetsgränser snarare bidra till förbättrat samspel mellan kollektivtrafiken och de oskyddade Befintliga hastighetsgränser på karta är hämtad från NVDB Nationell trafikanterna. vägdatabas som i sin tur hämtar uppgifterna från STFS, svensk trafikföreskrifts- Utryckningstrafik samling Transportstyrelsen, som innehåller de trafikföreskrifter som enligt förordning (2007:231) ska vara publicerade på webbplatsen. Det primära utryckningsvägnätet sammanfaller till stora delar med huvudvägnätet. Det kan uppfattas som att det finns fler hastighetsangivelser i Timrå kommun än vad kartmaterialet visar. Det beror på att vägmärken under åren satts upp utan beslut, eller att beslut finns för en hastighet på en sträcka som är korrekt skyltad men sedan saknas vägmärken som visar vad som gäller där det nya beslutet upphör. Gatutyp Timrås huvudvägnät är hämtat från Timrå kommuns översiktsplan. Det vi kallar uppsamlingsgator är gator som har en ”uppsamlande” funktion och/ eller som används som genomfart. Lokalgator är gator som i huvudsak trafikeras av boende längs gatan eller i dess direkta närhet. Gång- och cykelvägnät I kartmaterialet är de gator och vägar markerade där det finns gång- och cykelväg finns längs med gatan/vägen eller att det finns gång- och cykelväg som ligger separerad men parallellt med gatan/vägen. Vi har också markerat vissa gångbanor som kan och/eller bör skyltas som gång- och cykelväg. 4 Nulägesanalys När inventeringen väl var gjorda summerades dessa i kartmaterial och infördes Utifrån Timrå kommuns gatustruktur struktur valde vi tre av de olika sedan i Excell för analys. Det innehåller den bakgrundsfakta och inlagda ”rummen”. formler som ger en kvalitetsbedömning av nuläget. Se bilaga 1. • Mjuktrafikrum (M) vilket främst är kommunens lokalgatunät. Nulägesanalysen innehåller fyra delar: Gående, cyklister och motorfordonstrafik delar det gemensamma utrymmet. Det finns ett stort korsningsbehov längs hela gatan och • Inventering av livsrum. Här noteras det livsrum som gatan indelades många entréer och /eller fastighetsinfarter direkt mot gaturummet. i, baserat på ”väggarnas” anspråk på gatan oaktat dagens utformning • Integrerat transportrum (IT) är gator i huvudvägnätet eller av ”golvet” i livsrummet. Det gör att gaturummets eventuella uppsamlingsgator som har en funktion som transportväg för flertalet utvecklingspotential identifieras. Även befintlig hastighetsgräns noteras. lokalgator. Här färdas de oskyddade trafikanterna i huvudsak på • Inventering av dimensionerande trafiksäkerhetssituation (DTSS). separata gång- och cykelvägar. Det kan också vara gator där gång- • Störningar. och cykelvägar planeras eller bör planeras in i framtida vägnät. • Olyckor. Korsningsbehov för oskyddade trafikanter tillgodoses i anordnade passager och/eller i korsningspunkter. Få eller färre entréer och/eller Inventering av livsrum fastighetsutfarter. Livsrumsmodellen uttrycker en prioritering mellan olika trafikantintressen och • Transportrum (T) är gator där framkomligheten för motorfordon samspelet mellan trafikfunktion och ortens kvalitéer. Bilderna till höger visar tydligt prioriteras. Oskyddade trafikanter färdas på helt separerade exempel på olika livsrum. gång- och cykelstråk utanför gaturummet. Korsningsbehov för Livsrumsmodellen delar in gator i tre olika ”rum” och i två mellanrum. oskyddade trafikanter sker planskilt och det finns ingen bebyggelse i direkt anslutning till gaturummet. Gator och väglänkar inom industriområden kan i vissa fall bedömas som transportrum. Frirum (F) Mjuktrafikrum (M) Transportrum (T) Integrerat transportrum (IT) Integrerat frirum (IF) 5 Inventering av dimensionerande trafiksäkerhetssituation (DTSS) Bedömningen svåraste skadeföljd och krockvåldssituation som kan uppstå på Gator i industriområden används av och utformas till största delen för de olika delarna av gatunätet. fordonstrafik på grund av de verksamheter som ligger i områdena. Gatorna har ibland en trottoar för gående men mycket sällan en cykelbana, varför cyklande rör sig i blandtrafik här kan gator. Dessa gator klassificeras ofta DTSS Bil/Bil-korsande kurs även när gång- och cykelbana saknas eftersom antalet gående och cyklande bedöms vara få. Störningar Förändring av hastigheter kan påverka ljudnivån. Vid förändringar av hastigheten där oro för bullerstörning uppstår bör bullermätningar utföras. Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas. Inträffade olyckor Timrå kommun är en kommun som enligt den officiella olycksstatistiken STRADA är relativt förskonade från allvarliga personskador på det kommunala vägnätet. Den DTSS som har lägst hastighetsanspråk och som är mest förekommande blir dimensionerande för sträckan. I frirum, integrerat frirum och Under åren 2020 - 2024 skadades 10 personer allvarligt (ISS över 9) och 76 mjuktrafikrum är oskyddade trafikanter dimensionerande för trafiksäkerheten. personer blev måttligt (ISS 4-8) skadade på gator, med kommunal väghållning På övriga sträckor bedöms trafiksäkerheten först utifrån oskyddade trafikanter. i Timrå. Enskilda punkter (platser) på sträckan kan ha ett lägre DTSS och anges då särskilt som kvalitetsavvikelser. I samband med genomförandet av 78 av de skadade personerna skadades måttligt eller allvarlig i någon form av hastighetsplanen görs en bedömning om punkterna behöver åtgärdas med till singelolycka (som bilist, fotgängare, cyklist, mopedist eller skoterförare). Där exempel en lokal hastighetsbegränsning eller fysisk åtgärd innan utmärkning kan hastigheten hos andra trafikanter i vissa fall ha bidraget till att olyckan sker. skett till exempel när den drabbade gjort olämpliga val för att undvika konflikt. 10 personer skadades måttligt eller allvarlig i kollision med ett annat På sträckor där två olika hastigheter kan vara lämpliga kan valet bero på gatans fordon. utformning, avstånd mellan utfarter eller att den önskade hastigheten till exempel bör föregås av en ombyggnation av gatan. 6 Kvalitetsbedömning av nuläget Timrå kommuns vägnät har redan i dag till stor del god kvalitet när det gäller hastighetsnivåer. De hastigheter som i de flesta fall föreslås är den hastighet som bäst tillgodoser kvalitetsnivån. På vissa sträckor ses: • brister i att det saknas gång- och cykelvägar, • risk att bullerproblematik kan uppstå • att korsningar eller korsningspunkter inte är hastighetssäkrade. På dessa platser kan en ombyggnad medföra att bristen upphör. Ombyggnadsåtgärder i en kommun behöver finansieras och prioriteras bland andra angelägna åtgärder och i avvaktan på detta kan en avvikande hastighet föreslås. 7 Analys Nät- och systemanpassning I nät- och systemanpassningen har vi kopplat samman de olika delsträckorna Nulägesbeskrivningen ligger till underlag för analysfasen. Annalysfasen till ett sammanhållet system där nätanpassning innebär att lokalisera avvikelser innebär sammanvägningar av de kända fakta som tagits fram i nuläges- i kontinuiteten. Syftet med systemanpassningen är att anpassa hastigheterna analysen. Analysen innehåller arbetsmomenten: till de hastighetsnivåer som kommunen väljer att jobba mot. På sikt är det 30, 40 och 60 kilometer i timmen. • Länkoptimering • Nät-och systemanpassning Ambitionen är att skapa sammanhängande hastighetsnivåer och att undvika • Prövning av tillgänglighetsanspråk upplevelsen av ”plottrighet” men hänsyn har även tagits till delarnas funktion i gatunätet och vart prioriterade framkomlighetsbehov finns. Länkoptimering Prövning av tillgänglighetsanspråk Syftet med länkoptimering är att för varje enskild länk i systemet välja den hastighetsnivå som bäst tillgodoser den enskilda länkens hastighetsanspråk. När nät- och systemanpassning utförts ska tillgänglighetsanspråken för Länkoptimeringen visar generaliserat hastigheten 30 km/tim på lokalgator, 40 kollektiv- och utryckningstrafiken prövas mot de hastighetsnivåer som är km/tim eller 60 km/tim på stor del av huvudvägnätet och uppsamlingsgator. resultatet av nät- och systemanpassningen. Framtida hastighetsdämpande åtgärder på huvudvägnätet bör utformas och placeras i samråd med räddningstjänst och kollektivtrafik. Kvalitetsnivån för kollektivtrafiken är god även efter de föreslagna lägre hastigheterna på kollektivtrafiknätet. Det beror på att hastigheterna fortfarande tillgodoser kollektivtrafiken anspråk. Gatornas utformning samt avstånden för på – och avstigning vid hållplatserna gör att högre hastigheter inte uppnås. I Timrå sammanfaller utryckningsnätet i huvudsak med huvudvägnätet och där är framkomlighet prioriterad. 8 Hastighetsplan Nya hastigheter Den nya hastighetsplanen är utvecklad från nät- och systemanpassningen och där man tagit hänsyn till tidigare beslut om hastigheter med utpekade behov. Hastighetsplanen belyser även hastighetsbeslut som sätts till annan hastighet än den önskade på grund av avvikelser/brister i avvaktan på framtida åtgärder som behöver utföras innan ”rätt” rätt hastighet kan införas. På vissa väglänkar fattas hastighetsbeslut utifrån skylttekniska aspekter. Med skylttekniska aspekter menar vi placeringen av vägmärken för att uppnå tydlighet. Det kan innebära att en återvändsgata, anslutning eller fastighetsinfart med en tydlig utformning för låg hastighet, som enligt länkoptimeringen borde regleras till 30 km/tim kan vara lämpliga att reglera till samma hastighetsbegränsning som angränsande huvudgata. I många fall är det så redan i dag, fast beslut saknas för de angränsande lokalgatorna/väglänkarna. Figur 3. Kartor från en av tätorternas områden (Timrå Södra). 9 Implementering av hastighetsplan för Timrå kommun Arbetet med att implementera jämna hastigheter och lägre hastigheter enligt hastighetsplanen är redan påbörjat men trots det kommer vi gå igenom område för område för att säkerställa att det finns beslut på alla ingående vägar i det aktuella området samt att de vägmärken som visar hastigheter är tydligt placerade och i de punkter där en ny hastighetsbegränsning börjar gälla. Det innebär att implementeringen av hastighetsplanen i Timrå kommer bli en arbetsprocess som kommer fortgå i kommunens löpande arbete de närmaste åren. • Merparten av kommunens lokalgator är reglerade till 30 kilometer i timmen, men det kan finnas behov av nya lokala trafikföreskrifter som är utformade enligt dagens krav och med kartbilder för ökad tydlighet. • Centrumvägen i Söråker kommer att byggas om under 2025/2026 och i samverkan med det projektet genomförs de planerade hastighetsförändringarna i Söråker. • Hastighetsförändringar längs huvudvägnätet kommer att införas etappvis då dessa i många fall behöver samordnas med Trafikverket och Länsstyrelsens beslutsprocesser. Figur 4. Kartor från en av tätorternas områden (Timrå Södra). 10 Kultur- och teknikförvaltningen Dokumentdatum Konfidentialitetsnivå Ärendenummer TRV 2026/31156 2026-04-10 Ej Känslig Motpartens ärendenummer INF 2026:22 INF 2026:29 INF 2026:35 INF 2026:36 Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 00 Box 810 Telefon: 0771 - 921 921 781 28 Borlänge trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se 0.4 verB 2240 LLAMT Mottagare Timrå kommun Eva.Forslund@timra.se Yttrande gällande lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 684, 686 och 690 i Söråker, Timrå kommun Yttrande Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Norra regionen, tillstyrker förslaget gällande lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning på delar av vägarna 684, 686 och 690 i Söråker, Timrå kommun. Bakgrund Timrå kommun har begärt ett yttrande från väghållningsmyndigheten, Trafikverket Norra regionen, gällande ett förslag om lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning utmed delar av vägarna 684, 686 samt 690 i Söråker, Timrå kommun (INF 2026:22, INF 2026:29, INF 2026:35, INF 2026:36). De inkomna förslagen är en fortsättning på arbetet med att implementera nya hastighetsgränser enligt den hastighetsplan som Timrå kommun beslutat. Hastighetsplanens syfte är att anpassa trafiksystemet efter det tätbebyggda områdets förutsättningar samt skapa ett underlag för beslut om nya, justerade hastighetsgränser. De föreslagna hastighetsförändringarna innebär:  INF 2026:22 o På den del av väg 686 (Duvedsvägen) som ligger inom tättbebyggt område föreslås hastighetsgränsen ändras från nuvarande 50 km/timme till 40 km/timme. Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2026/31156 2026-04-10 Motpartens ärendenummer INF 2026:22 INF 2026:29 INF 2026:35 INF 2026:36 Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 00 Box 810 Telefon: 0771 - 921 921 781 28 Borlänge trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se 0.4 verB 2240 LLAMT  INF 2026:29 o På väg 684 (Centrumvägen) mellan 180 meter väster om och 1 400 meter öster om väg 690 föreslås hastighetsgränsen ändras från nuvarande 50 km/timme till 40 km/timme,  INF 2026:35 o På väg 690 (Rigstavägen) mellan 480 meter och 765 meter nordväst om väg 686 föreslås hastighetsgränsen ändras från nuvarande 30 km/timme (tidsbegränsat) och 50 km/timme till 30 km/timme.  INF 2026:36 o På väg 690 (Rigstavägen) mellan väg 684 och 480 meter nordväst om väg 686 föreslås hastighetsgränsen ändras från nuvarande 50 km/timme till 40 km/timme. Skäl Samtliga föreslagna hastighetsförändringar gäller delar av statliga vägar 684, 686 och 690 belägna inom tättbebyggt område. Ingen av sträckorna ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet. Utmed väg 684 uppmättes trafikflödet till 3955 - 4073 fordon per årsmedeldygn år 2016. För väg 686 uppmättes trafikflödet till 464 fordon/årsmedeldygn år 2014 och för väg 690 var trafikflödet 1418 fordon/årsmedeldygn år 2016. Trafikverket tillstyrker förslaget om lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning utmed delar av vägarna 684, 686 och 690 i Söråker, Timrå kommun. Föredragande, samråd och sakgranskning Handläggare i detta ärende har varit trafikingenjör Tomas Nyland. I den slutgiltiga bedömningen har trafikingenjör Jörgen Persson deltagit. Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2026/31156 2026-04-10 Motpartens ärendenummer INF 2026:22 INF 2026:29 INF 2026:35 INF 2026:36 Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 00 Box 810 Telefon: 0771 - 921 921 781 28 Borlänge trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se 0.4 verB 2240 LLAMT Övriga upplysningar Vid samråd mellan Trafikverket Norra regionen och Timrå kommun 2026-04- 10 kom vi gemensamt fram till att den lämpligaste lösningen för den del av väg 690 (Rigstavägen) som är belägen mellan den föreslagna 30-sträckan (INF 2026:35) och den norra gränsen för tättbebyggt område är att behålla hastighetsgränsen 50 km/timme. Detta för att undvika plottrighet och korta sträckor med olika hastighetsgränser. För Trafikverket Norra regionen, Tomas Nyland Dokumentegenskaper, Ärendenummer TRV 2026/31156, Motpartens ärendenummer INF 2026:22, INF 2026:29, INF 2026:35, INF 2026:36, Dokumentdatum 2026-04-10, DokumenttypYTTRANDE. Konfidentialitetsnivå 1 Ej känslig Ovanstående textfält är endast avsett att läsas digitalt och får ej tas bort. Det innehåller uppgifter från sidhuvudet och gör att dokumentets egenskaper blir tillgängliga enligt Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Dokumentdatum Konfidentialitetsnivå Ärendenummer TRV 2026/31156 2026-04-17 Ej Känslig Motpartens ärendenummer INF 2026:121 Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 00 Box 810 Telefon: 0771 - 921 921 781 28 Borlänge trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se 0.4 verB 2240 LLAMT Mottagare Timrå kommun Komplettering till yttrande gällande lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning i Söråker, Timrå kommun Yttrande Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Norra regionen, tillstyrker förslaget om hastighetsbegränsning på del av väg 695 (Västansjövägen). Bakgrund Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Norra regionen, har fått en förfrågan om komplettering till tidigare yttrande gällande lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning på väg 681, 686 och 690 i Söråker, Timrå kommun (TRV 2026/31156 daterat 2026-04-10). Kompletteringen gäller ett förslag om lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning på del av väg 695 i Söråker, Timrå kommun. Den föreslagna hastighetsförändringen innebär att hastighetsbegränsningen på den del av väg 695 (Västansjövägen) som ligger inom tättbebyggt område ändras från nuvarande 50 km/timme till 40 km/timme. Skäl Den föreslagna hastighetsförändringen gäller del av väg 695 belägen inom tättbebyggt område. Sträckan ingår inte i det funktionellt prioriterade vägnätet. Trafikverket tillstyrker förslaget om lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning utmed del av väg 695 i Söråker, Timrå kommun. Föredragande, samråd och sakgranskning Handläggare i detta ärende har varit trafikingenjör Tomas Nyland. I den slutgiltiga bedömningen har trafikingenjör Jörgen Persson deltagit. Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2026/31156 2026-04-17 Motpartens ärendenummer INF 2026:121 Trafikverket Texttelefon: 010-123 50 00 Box 810 Telefon: 0771 - 921 921 781 28 Borlänge trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se 0.4 verB 2240 LLAMT För Trafikverket Norra regionen, Tomas Nyland Dokumentegenskaper, Ärendenummer TRV 2026/31156, Motpartens ärendenummer INF 2026:121, Dokumentdatum 2026-04-17, DokumenttypBREV. Konfidentialitetsnivå 1 Ej känslig Ovanstående textfält är endast avsett att läsas digitalt och får ej tas bort. Det innehåller uppgifter från sidhuvudet och gör att dokumentets egenskaper blir tillgängliga enligt Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Eva Forslund 2026-04-12 KTN/2026:242 teknikförvaltningen Lokala trafikföreskrifter - Översyn av gator som är enkelriktade Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:90 om enkelriktad trafik på Tallmovägen enligt INF 2026:40 med ikraftträdande 2026-06-02 2. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:92 om enkelriktad trafik på Långvägen enligt INF 2026:43 med ikraftträdande 2026-06-02 3. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:98 om förbud mot vänstersväng på Märlgatan enligt INF 2026:50 med ikraftträdande 2026-05-15 4. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:99 om förbud mot vänstersväng på Norra Fagerviksvägen enligt INF 2026:51 med ikraftträdande 2026-05-15 5. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:91 om enkelriktad trafik på Syrenvägen enligt INF 2026:46 med ikraftträdande 2026-05-06 6. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:97 om enkelriktad trafik på Trafikvägen enligt INF 2026:49 med ikraftträdande 2026-09-15 7. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:86 om enkelriktad trafik på Fjärdgatan enligt INF 2026:76 med ikraftträdande 2026-05-15 8. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:87 om enkelriktad trafik på gamla Östrandsvägen enligt INF 2026:77 med ikraftträdande 2026-09-15 9. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:96 om enkelriktad trafik på Skogsvägen enligt INF 2026:48 med ikraftträdande 2026-09-15 10. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:95 om enkelriktad trafik på Köpmangatan enligt INF 2026:47 med ikraftträdande 2026-09-15 11. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2010:7 om enkelriktad trafik på Vältbottensvägen enligt INF 2026:52 med ikraftträdande 2026-09-15 12. Godkänna upphävande av föreskrift 2262 2008:93 om enkelriktad trafik på Terminalvägen enligt INF 2026:45 med ikraftträdande 2026-09-15 Ärendet Ärendet handlar om förslag att upphäva äldre beslut om körriktningar utifrån dagens behov och förutsättningar. Bakgrund Enkelriktning är en reglering där skylten om enkelriktning E16 endast får sättas upp på vägar där all trafik med fordon i motsatt färdriktning är förbjuden. Förbudet gäller alltså även cyklister och de som har fastighetsutfarter längs gatan. Trafikregleringar bör följas upp och man bör pröva om behovet fortfarande finns kvar och se hur utmärkningen fungerar och efterlevs. Trafikregler som uppfattas omotiverade nonchaleras av många trafikanter vilket leder till en bristande respekt för vägmärken – även de viktiga. Vägmärke E16 ska vara uppsatt på båda sidor gatan vid enkelriktningens början och vägmärke C1 i gatans andra ände. Förvaltningens överväganden De flesta enkelriktade gatorna som finns i Timrå kommun beslutades i slutet av 2000-talet utifrån de förutsättningar som rådde då. Trafikflödena i flera av dessa områden har förändrats. Nya gator har byggts och verksamheter har flyttat/förändrats. Genom att lägre hastigheter införts i många bostadsområden och huvudleder tas bort till förmån för högerregeln förändrar även det korsningsbeteendena. Trafikstudier på plats visar ofta på brister i utmärkningen och låg efterlevnad av enkelriktningen. Flera av de enkelriktade gatorna har dålig sikt, störande grönska eller smala gatusektioner samtidigt som andra gator med samma eller sämre förutsättningar är dubbelriktade. Genom att endast enkelrikta de gator där ett verkligt behov finns kan en ökad respekt för dessa vägmärken uppnås. Enkelriktning i bostadsområden kan även innebära ökad trafikbelastning på andra gator i närområdet. Beslutsunderlag Lokala trafikföreskrifter Yttrande från Tirab Yttrande från Polisen Protokollsutdrag till: Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef INF 2026:40 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:92 om enkelriktad trafik på Tallmovägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:92) om ska upphöra att gälla den 15 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:76 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:86 om enkelriktad trafik på Fjärdgatan i Fagervik; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:86) om ska upphöra att gälla den 15 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:77 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:87 om enkelriktad trafik på Gamla Östrandsvägen i Vivsta centrum; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:87) om ska upphöra att gälla den 15 september 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:48 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:96 om enkelriktad trafik på centrumparkering, Skogsvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:96) om ska upphöra att gälla den 15 september 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:47 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:95 om enkelriktad trafik på parkeringsplats vid Köpmangatan; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:95) om ska upphöra att gälla den 15 september 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:52 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2010:7 om enkelriktad trafik på Vältbottenvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2010:7) om ska upphöra att gälla den 15 september 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:45 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:93 om enkelriktad trafik på Terminalvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:93) om ska upphöra att gälla den 15 september 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:50 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:98 om förbud mot vänstersväng på Märlgatan; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:98) om ska upphöra att gälla den 15 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:51 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:99 om förbud mot vänstersväng på Norra Fagerviksvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:99) om ska upphöra att gälla den 15 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:46 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:91 om enkelriktad trafik på Syrenvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:91) om ska upphöra att gälla den 6 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:49 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:97 om enkelriktad trafik på Trafikvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:97) om ska upphöra att gälla den 15 september 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:43 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om upphävande av Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter 2262 2008:90 om enkelriktad trafik på Långvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 10 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter (2262 2008:90) om ska upphöra att gälla den 2 juni 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund Eva Forslund Från: Avfall och återvinning Skickat: den 8 april 2026 16:18 Till: Eva Forslund Kopia: Nathalie Nygren Ämne: VB: Avfall yttrande enkelriktningar.pptx Bifogade filer: Avfall yttrande enkelriktningar.pptx Kategorier: Viktigt Hej Jag har nu pratat med Christofer på Tirab. Han ser inga problem med förslagen. På tex Forsmon kommer bilar att möta sopbilen och de kommer inte förbi, utan den mötande bilen får använda en infart eller liknande. Men det finns ju andra smala vägar med samma problem. Med Vänliga Hälsningar Lena Granlöf Avfall och Återvinning / Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TFN 060-16 32 61 | www.timra.se Från: Avfall och återvinning Skickat: den 7 april 2026 13:09 Till: 'Christofher Bergström - TIRAB' <christofer@tirab.se> Kopia: Nathalie Nygren <nathalie.nygren@timra.se> Ämne: VB: Avfall yttrande enkelriktningar.pptx Hej Igen. ! Eva vår Trafik ingenjör , håller på att göra en del förändringar på bla. enkelriktade gator, och undrar om det påverkar er något negativt, och i så fall hur. Om vi i så fall inte ska genomföra ändringen. Vi behöver få återkoppling senast på måndag den 13. Med Vänliga Hälsningar Lena Granlöf 1 Avfall och Återvinning / Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TFN 060-16 32 61 | www.timra.se Från: Avfall och återvinning Skickat: den 7 april 2026 10:05 Till: 'Christofher Bergström - TIRAB' <christofer@tirab.se> Ämne: VB: Avfall yttrande enkelriktningar.pptx Hej Jag ringer. Med Vänliga Hälsningar Lena Granlöf Avfall och Återvinning / Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TFN 060-16 32 61 | www.timra.se Från: Eva Forslund <Eva.Forslund@timra.se> Skickat: den 1 april 2026 12:36 Till: Avfall och återvinning <Avfall@timra.se> Ämne: Avfall yttrande enkelriktningar.pptx Med Vänliga Hälsningar Eva Forslund 2 Trafikingenjör Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TFN 0 70-3004492 | www.timra.se 3 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Eva Forslund 2026-04-12 KTN/2026:227 teknikförvaltningen Lokala trafikföreskrifter - Översyn av trafikregler Forsmon-Stavreviken Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Godkänna begränsad hastighet till 40 kilometer i timmen på Sandarnavägen enligt INF 2026:83 på med ikraftträdande 2026-06-02. 2. Godkänna att högerregeln ska gälla i korsningar med Sandarnavägen med ikraftträdande senast 2026-06-02. 3. Godkänna stanna- och parkeraförbud på Stavreviksvägen enligt INF 2026:33 med ikraftträdande 2026-05-06. 4. Godkänna bärighetsklass 3 på Stavreviksvägen sträckan över bro över Ljustorpsån enligt INF 2026:34 med ikraftträdande 2026-05-06. Ärendet Ärendet handlar om införande av lägre hastigheter samt förtydligande av trafikregler efter väghållarbyte i Forsmon/Stavreviken. Bakgrund I områdena Forsmon och Stavreviken är hastigheten på de flesta gator sedan tidigare reglerat till 30 kilometer i timmen. Hastigheten på Sandarnavägen föreslås att regleras till 40 kilometer i timmen vilket stödjs av hastighetsplanen. Flera av de gator, inte alla, som utgår från Sandarnavägen var tidigare reglerade med väjningsplikt när Trafikverket var väghållare. Väjningsplikten var då beslutad av Länsstyrelsen i Västernorrland 22TFS 2011:430. Den föreskriften gäller inte i dag i och med att gatan har kommunal väghållning. Historiskt kunde Sandarnavägen ha en viktig funktion vid behov av omledning från det som då var E4. I dag är Sandarnavägen en så kallad uppsamlingsgata för de lokalgator som ligger i området. För att få en naturlig hastighetsdämpning på Sandarnavägen förslås nu att högerregeln ska få gälla i stället för väjningsplikt. Vid bron över Ljustorpsvägen på Stavreviksvägen är det sedan Trafikverkets väghållaransvar skyltat BK 3 och förbud att stanna och parkera, dessa regleringar föreslås beslutas av kommunen som nu är väghållare. Förvaltningens överväganden Förslaget till hastighet på Sandarnavägen samt att låta högerregeln gälla vid samtliga anslutande gator är ett led i att skapa en ökad tydlighet och lägre hastigheter i området. De regler som sedan många år tillbaka skyltats vid bron över Ljustorpsån, stämmer väl överens om de förutsättningar som gäller vid och på bron och kan i dagsläget ses som befogade. Beslutsunderlag Lokala trafikföreskrifter Yttrande från Länsstyrelsen Yttrande från Polisen Protokollsutdrag till: Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef INF 2026:33 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna eller parkera på Stavreviksvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På den del av Stavreviksvägen som anges i kartan får fordon inte stannas eller parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den 6 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:34 Timrå kommuns föreskrifter om bärighetsklass 3 på Stavreviksvägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 4 kap. 11 § trafikförordningen (1998:1276) följande. Den del av Stavreviksvägen som anges i kartan ska tillhöra bärighetsklass 3. Dessa föreskrifter träder i kraft den 6 maj 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund INF 2026:83 Timrå kommuns lokala trafikföreskrifter om hastighetsbegränsning 40 km/tim på Sandarnavägen; beslutade den 29 april 2026. Timrå kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 14 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På de delar av Sandarnavägen som anges i kartan får fordon inte föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen. Dessa föreskrifter träder i kraft den 2 juni 2026. Kultur- och tekniknämnden Eva Forslund Publicerat på webbplatsen Svensk trafikföreskriftssamling den 14 mars 2011 Länsstyrelsen i Västernorrlands län _____________________________________________________________________________________________ 22TFS 2011:430 Länsstyrelsens i Västernorrlands län lokala trafikföre- skrifter om väjningsplikt på vägar i Timrå kommun; beslutade den 10 mars 2011. (dnr 258-6512-10). Länsstyrelsen i Västernorrlands län föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 12 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) att väjningsplikt ska gälla för fordonsförare som från nedannämnda gator och vägar ämnar färdas in på väg 662 (Sandarnavägen) i Bergeforsen, Timrå kommun. - Hökarvägen - Snickarvägen, - Parkgatan - Timmervägen, - Stockvägen - Ringbomsgatan (båda anslutningar) - Hakvägen - Flottargatan Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 april 2011. Sten-Olov Altin Göran Bäckman LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND 871 86 HÄRNÖSAND BESÖKSADRESS: NYBROGATAN 15 OCH PUMPBACKSGATAN 19 TEL. 0611-34 90 00 WWW.LANSSTYRELSEN.SE/VASTERNORRLAND Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Eva Forslund 2026-03-30 KTN/2026:246 teknikförvaltningen Bygdeväg på del av Lundevägen Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Införa bygdeväg på en del av Lundevägen. Ärendet Ärendet handlar om att utforma den del av Lundevägen som sträcker sig mellan väg 330 och Triangelvägen/Hemmansgatan till bygdeväg. Bakgrund Som en del i att införa nya hastigheter enligt hastighetsplanen föreslås att den del av Lundevägen som regleras till 40 kilometer i timmen utformas som bygdeväg. Utformningen väljs för att öka tryggheten och framkomligheten för gående och cyklister som förfogar över en tydligare plats. Utformningen bygdeväg innebär att dubbelriktad enkelfältsväg på 3,5 meter med breda vägrenar på vardera sida av vägen avsedd för oskyddade trafikanter. Vid möte mellan motorfordon får dessa fordon tillfälligt använda vägrenen – om det kan ske utan fara. Förvaltningens överväganden Bygdeväg är en regleringsform som ger gående och cyklister en tydligare plats på vägen. Denna del av Lundevägen har låga trafikmängder, genomfartstrafik och en viktig koppling för gående och cyklister. Beslutsunderlag Karta Protokollsutdrag till: Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Timrå Kommun Kultur & Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-02-13 KTN/2026:125 teknikförvaltningen Ansökan föreningsbidrag Noerhtenaestie Västernorrlands Sameförening - Bok Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Bevilja Noerhtenaestie Västernorrlands Sameförening bidrag med 30.000 avseende produktion och utgivning av bok. 2. Medel tas från kontot föreningsbidrag. 3. Föreningen ska återrapportera till förvaltningen när åtgärderna är utförda. Ärendet Noerhtenaestie Västernorrlands Sameförening har inkommit med ansökan om föreningsbidrag avseende produktion och utgivning av boken Samerna i Medelpad historiskt och nutid. Förvaltningen föreslår att bidrag beviljas. Beslutsunderlag Ansökan Verksamhetsberättelse mm Protokollsutdrag till: Noerhtenaestie Västernorrlands Sameförening Controller Bidragshandläggare Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef 2026-02-13 13:23:55 Bidragsnr Skapad av Förening 1866 Patrik Svedlund Noerhtenaestie Västernorrlands sameförening c/o Gustaf Forssell Inskickad datum Klissvägen 19 85357 Sundsvall Bidrag för Särskilda insatser Föreningar i Timrå kommun kan söka bidrag till angelägna projekt och verksamheter efter särskild prövning av kultur- och tekniknämnden. Bidraget är ett komplement till övriga bidragsformer. Syftet är att ge möjligheter att vidga angelägen verksamhet, satsa på utvecklings- och försöksverksamhet samt initiera till verksamheter i speciella områden och målgrupper. Föreningar som har en aktiv plan och verksamhet som syftar till ökad integration prioriteras. Bifogas För att nämnden lättare ska kunna behandla er ansökan bör den kompletteras med information som t ex offert eller projektbeskrivning. Beskrivning Beskrivning av ansökan Bidragsansökan till Timrå kommun För produktion och utgivning av boken Samerna i Medelpad historiskt och nutid Sökt belopp Sökt belopp i kronor 30 000 Intern notering 2026-02-13 13:23:55 Historiska meddelanden 2026-02-13 Handläggare: Din ansökan om bidrag är komplett och är under vidare handläggning för eventuellt bidrag. Ärendet kommer att komma upp i nämnden den 25 mars 2026. Kultur- och teknikförvaltningen Kompletterande information December 2025 Bidragsansökan till Timrå kommunför produktion och utgivning av boken Samerna i Medelpad historiskt och nutid Från Noerhtenaestie Västernorrlands Sameförening Organisationsnummer 889601-3789, Bankgiro 5687-0405 Postadress NoerhtenaestieVästernorrlands Sameförening, c/o GustafForssell, Klissvägen 19, 853 57 Sundsvall mobil 073 842 7008 Summanvi söker hos Timrå kommun är 30 000 kr Bakgrund År 2018 blev Sundsvall förvaltningskommunför Sveriges nationellaminoriteter,judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar ochurfolket samer, med uppgift att skydda deras språk och kultur, det gemensammakulturarvet. År 2019 gav Gaaltije, sydsamiskt centrum i Östersund, ut rapporten Sameri Sjädtavaellie (Sundsvallpå sydsamiska), skriven av arkeologerna och historikernaAnn Kristin Solsten ochEwaLjungdahl. Det var en fördjupad studie av samisk historia och platser i Sundsvall, beställd av Sundsvalls museum. Rapporten stannade som ett föredrag i Sundsvall ochutgåva endast i digital form. Det finns ingen skrift eller bok, som påettpopulärvetenskapligt och lättåtkomligt sätt, berättar för den bredaallmänheten, besökare, eller som lärobok i skolan, om den samiskanärvaron i kommunerna Sundsvall ochTimrå. I viss månberörs Ånge kommun, dåvinterflyttningarna medrenargick frånfjällvärlden genom områdena kring Ånge. Den samiskanärvaron är praktiskttaget frånvarande i vårlokalhistoria, både historiskt och i nutid. I Sundsvall finnsNoerhtenaestieVästernorrlands Sameförening, en länsomfattande kulturförening som samlar samer och sameättlingarmed rötter frånhela Saepmie, menboende i länet. Föreningen har idag cirka200 medlemmar och ärmycket aktivamed att vårda och utveckla det samiskakulturarvet. Det gällerhantverket, vaetnoe, maten, språket och firande av nationaldagen 6 februari och andrakulturella evenemang. Nu känns det som att det är dags för att spridakunskapen i en bok, om den samiskanärvaroni historisktid, med vinterbetesvandringar och övrig samisknärvaro i nutidvid Medelpadskusten. Syftet med att göra en bok är att samla ihop och spridakunskap om samernashistoriai Sundsvall ochTimrå, historiskt och i nutid. Sundsvall ochTimrå, ett område med mångafina friluftsområden, äger en samiskhistoria som ärfögakänd för denbreda allmänheten. Närvaro och nutid SamerfrånJämtland, bland annatFrostvikenområdet, har under många generationer haft sitt vinterbete nere vid Medelpadskusten. De vandrade med renhjordarnamellan fjäll och kust varje år. I nutid forslar manrenarnamedlastbil, bland annattill Bjässjön i Indal i november eller december, för vinterbete i skogarnakring Indal, Ljustorp, Bergeforsen och gränsentill Ångermanland. Exempel på stadsnärakulturmiljöer i Sundsvalls kommunmed samisk närvaro ärNorra och Södra Berget, Klissberget, Kolsta,Allsta, SidsjönochAlnö. Torgeti Sundsvall var välbesöktundervintrigamarknadsdagar där samerna sålde sittrenkött och andraprodukter som detillverkade. Platser i vårt område, med namn som Lapploken, Lappstan, Lappkojmyrenmed flerakanhänvisas till historisk samisknärvaro. I Timråområdet finns spår efter bosättningar som LapptorpetnäraFjäl och berättelser om renars vinterbete i Ljustorp, Söråker, Tynderö, påÅstön och Åstholmen.I nutid finns renarnapåvinterbete i Bredsjöområdet. Förutom fjällsamer fanns också andra samiskabefolkningsgrupperhistoriskt, exempelvis sockenlappar och fiskarlappar. Eftersom renskötseln är nomadisk, med djurens rörelse från fjäll till kustunder renskötselåret, rör de sig över olikakommungränser. Det innebär attÅnge kommunocksåkommerattberöras, dårenvandringarna inför vinterbetet vid kusten går från fjällen i Härjedalen ochJämtland via flyttledertill kustområdena längs med vattendrag i nordvästlig riktning. Våra älvar Ljungan och Indalsälven var sådanaviktiga leder tillsammans med andra mindre vattendrag och sjöar. Språk och identitet Enmänniskas ”hjärtespråk” är det språkmanväxer upp med ochblir en identitetsmarkör.I hela Saepmie finns detnio olika samiska språk! Den sydsamiska som finns i vårt område omfattar från södra Lapplandtill ochmed Dalarna. Exempelvis är syd- och nordsamiska mycketolikavarandra och manhar svårt att förståvarandra. Sydsamiska språket är etthotat språk eftersom fåtalar det idagpå grund av försvenskningen. Idag vetman bättre ochmånga går nu språkkurser i de olika samiska språkenför att återta sitthjärtespråk. Boken kommeratt kunnaläsas på svenskaoch i sammanfattningar på sydsamiska. Syftet är att göra sydsamiskan känd som ett av minoritetsspråken i vårt område. Målet med att författa ochge ut enbokär att inkluderaden samiskahistorien som en självklar del i Sundsvalls och Timrås övrigahistoria. Ettmål är också att ge allmänhetenfördjupning i samisk kulturhistoria, som attkunnabesökaplatser med kopplingtill den samiskahistorien. En folkupplysandetext, lätt att läsaochtatill sig medmålgrupper frånhögstadiettill vuxen och som kan läsas påbåde svenska och sammanfattningar av texterpå sydsamiska. Måletmed att hamed minoritetsspråket sydsamiska, är att visapå att vi har flera språk än svenskan i vår region, hålla språket levande, attdetkan läsas och användas. Målgrupper är ungdom frånhögstadienivåochvuxna. Samarbete kommer att ske medlärare på Skvaderns Gymnasieskola i Sundsvall där eleverna får varamed och läsatexter och göra exkursionertill valdahistoriskasamiskaplatser underprojekttiden för att befästakunskapen. Idéer finns från skolans håll att göraenhandledningtill boken. Genomförande Utgångspunkten är rapporten från2019, Samer i Sjädtavaellie. Arbete med att gå igenom redan skrivnatexter, litteratur om olika samegrupper, deras närvaro historiskt och i nutid samtkartmaterial över de aktuellaområdena. Görany research, tamed dennutid somrenskötselnupplever, med stora förändringar. Intervjuer med personer inom renskötseln i nutid för att kunna beskriva de förändrade villkoren från förr. Förutom texter skainnehållet berikas med historiskafoton, vilket innebär arbete med att göra research i digitalamuséer samtbesökaoch fotograferaplatser i nutid, som enjämförelse. Intervjuer med lokalbefolkning om upplevelse av samiskrenskötsel i nutid. Lokalaresor i området förprojektledning och elever från Skvaderns gymnasieskola. Lärare och eleverpå Skvaderns gymnasieskola går igenomtexter och fotomaterial. BeskrivaNoerhtenaestieVästernorrlands Sameförenings betydelse ochverksamhet för att förvalta och utveckla det samiskakulturarvet. Skrivatextertill boken och sammanfatta avsnitttill översättning på det sydsamiska språket. Boken kommeratt faktagranskas. Sammanställning, fotobearbetning, layout och sättning av bokmaterialtill tryck. Kontakter med tryckeri. Bokens omfattning är cirka 128 sidor, danskt band, bredd 210 ochhöjd 240 mm. Upplaga 1500 exemplar. Sydsamiska kulturcentret Gaaltije i Östersund har som uppgift att sprida kunskapen om södra Saepmie. De ger ut informationsmaterial och skrifter om det sydsamiskakulturarvet gratis till allmänheten. Detharvi också för avsikt att göra, för att fåen första spridning på kunskapen om vårt landskaps samiskakulturhistoriska arv. Planerad utgivning är under år2027, dåföreningen fyller 50 år. FörNoerhtenaestie Västernorrlands vägnar: gD >7 ¢ Kh ln (4 iPA 7 Jo KlDo / Firmatecknare och kassör Noerhtenaestie - Västernorrlands sameförening Org.nr: 889601-3789 www.noerhtenaestie.com Verksamhetsberättelse 2025 Styrelsemöten Under 2025 har styrelsen träffats digitalt och fysiskt för möten vid 8 tillfällen. Detta har skett enligt föreningens stadgar som anger att styrelsen ska ha protokollförda möten minst fyra gånger per år. Året som gått Under 2025 bedrev föreningen aktiviteter för medlemmar samt för allmänheten med syfte att sprida kunskap och medvetenhet kring samisk närvaro i länet samt att stärka medlemmarnas samiska identitet. Under året har allmänhetens intresse för samisk kultur varit stort, detta har visat sig bland annat genom många förfrågningar om besök vid olika föreningar och dylikt. Medlemmar ur föreningen har försökt att genomföra så många sådana träffar som de kunnat. Under 2025 har styrelsen uppmärksammat att antalet förfrågningar ökat och att tiden för de engagerade medlemmarna att göra alla de besöken inte räckt till. I vanlig ordning har föreningen naturligtvis anordnat ett renkok för föreningens medlemmar. Detta år höll vi till på Märrgård, Söråker. Nedan följer en kort sammanfattning av några av föreningens aktiviteter under året. Kurser & workshops Under året har det bedrivits kurser för föreningens medlemmar i bland annat lagda- och vävda skoband, pärlbroderi, språkkurs i syd- samt nordsamiska. Den planerade hornslöjdskkursen flyttades till 2026 då kursledaren fick förhinder. Noerhtenaestie - Västernorrlands sameförening Org.nr: 889601-3789 www.noerhtenaestie.com Konst- och kultur Utställningen Mitt samiska jag visades under året i Funäsdalen. Föreningen kunde i år, i samarbete med Sundsvalls kommun, bidra till att medlemmar i föreningen kunde besöka Raasten Rastah, Røros, Norge. Medlemmar ut föreningen har under året visat regionens residenskonstnär, Tilde Ristin Kuoljok runt på Norra Berget samt, tillsammans med Birger Nordin, tittat på de samiska föremål som finns i hans ägo. Anita och Gustaf Forssell har under 2025 genomfört en förstudie för att undersöka om det finns förutsättningar att göra och ge ut den planerade boken ”Samerna i Medelpad historiskt och nutid”. Norra Berget På Norra berget finns föreningens viste med en grillkåta samt en bågstångskåta i sydsamisk modell. Vid vistet har föreningen under året bedrivit viss aktivitet, till exempel genom medverkan i Skvadernloppet. Det är även på vistet på Norra Berget som föreningen finns under den årliga julmarknaden. Under 2025 års julmarknad fick besökarna, likt föregående år, möjlighet att träffa en ren som bjudits in av föreningen På utvalda ställen på friluftsmuseet på Norra Berget kan besökarna lyssna till berättelser från några av föreningens medlemmar. Under 2025 renoverades bågstångskåtan av medlemmar ur föreningen. Träffar med allmänheten Precis som tidigare år har föreningens medlemmar varit på olika träffar med allmänheten för att informera om samer i allmänhet och samisk närvaro i Västernorrland i synnerhet. Det är skolor, förskolor, föreningar och andra som fått besök. Särskilt kan besöken på olika äldreboenden i Sundsvall nämnas. Förutom informationsträffar har medlemmar ur föreningen anordnat olika typer av aktiviteter för barn under året, det har handlat om pyssel och andra kreativa aktiviteter. Noerhtenaestie - Västernorrlands sameförening Org.nr: 889601-3789 www.noerhtenaestie.com Under 2025 har föreningen vidgat sitt aktivitetsområde och även haft en del aktivitet i Kramfors kommun. Till exempel lästes det samiska dikter under posisalong på Kramfors bibliotek. Medlemmar ur föreningen har även representerat föreningen vid flera av andra aktörer ordnade sammankomster, till exempel kan MittLitt nämnas. Samråd och samarbete med andra offentliga verksamheter Under 2025 har medlemmar ur föreningen deltagit på flertalet samrådsmöten med Sundsvalls kommun. Föreningen har ett samarbete med Svenska kyrkan, som bland annat genomför samisk gudstjänst i Sundsvalls kommun. Under 2025 samarrangerades en friluftsgudstjänst på Alnö Medlemmar i föreningen har under året haft kontakt med Mittuniversitetet i flertalet olika frågor, bland annat ett projekt som i slutänden ska bli samisk kurslitteratur samt rörande samiska frågor i lärarutbildningarna. Medlemskap i andra föreningar Same ätnaM 9-10/5-2025 höll Same Ätnam landsmöte i Kiruna. Veronica Kristoffersson-Ekeke, Elin Detlefssen samt Elme Ämting från föreningen deltog på detta möte samt på festligheterna kring Same Ätnams 80-årsjubileum. SSR Den 4-5/6-25 deltog medlemmar ur föreningen på SSR:s landsmöte i Sollefteå. Noerhtenaestie - Västernorrlands sameförening Org.nr: 889601-3789 www.noerhtenaestie.com Noerhtenaestie - Västernorrlands sameförening __________________________ _______________________ Isabell Andersson, ordförande IdaMaria Nilsson, sekreterare _________________________ _______________________ Gustaf Forssell, adjungerad kassör Karin Nyhlén, ledamot _________________________ _______________________ Lova Hammarbetg, ledamot Elme Ämting, ledamot _________________________ _______________________ Karin Kroik, ledamot Elin Detlefsen, ledamot _________________________ _______________________ Karin Steen, suppleant Monica Larsson, suppleant Noerhtenaestie - Västernorrlands sameförening rg.nr: 889601-3789 www.noerhtenaestie.com Verksamhetsplan 2026 Ordinarie verksamhet Noerhtenaestie har en hel del aktiviteter som är årligen återkommande och mycket viktiga för vår gemenskap och kultur. De viktigaste är vårt årsmöte med kulturinslag, vårt uppskattade renkok på hösten samt firandet av den samiska nationaldagen 6 februari. Andra aktiviteter som börjat bli återkommande är samisk gudstjänst i Slädaviken på Alnö eller Alnötunet och deltagande på Norra bergets julmarknad samt i Skvadernloppet i Sundsvall. Kurser Varje år arrangerar vi minst en kurs per termin för våra medlemmar i något av våra traditionella hantverk. Nytt är att vi också ordnat språkkurser i syd- och nordsamiska och detta vill vi gärna underhålla genom mer informella språkträffar under 2026. Vi har samarbetat med Sundsvalls och Kramfors bibliotek med detta och det vill vi gärna fortsätta med. Den njalla (förrådsbod) som vi hade planerat att bygga 2025 på Norra berget skjuts fram till 2026 och då planerar vi även att göra hålla kurs i samband med bygget. Tidigare projekt som fortgår Vår utställning Mitt Samiska jag turnerar vidare och under 2026 visas den på Härjedalens Fjällmuseum i Funäsdalen. Föreställningen Helig jord fick ett mycket fint mottagande i Sundsvall 2024 och vi hoppas och verkar för att föreställningen sätt upp igen på annan ort 2026. Föreställningen och seminariet dagen därpå filmades och de kan också bli aktuella att visas under 2026. Samarbeten och nätverk Vi vill traditionsenligt delta i Same Ätnams och SSR:s landsmöten samt andra aktiviteter som förstärker vår kontakt med det övriga samiska samhället. Vi vill samarbeta närmre med Orrestaare saemien sibrie och har inlett samtal med dem om att stärka vårt utbyte. Ett viktigt samarbete för oss är Samiskt residens i Västernorrland där vi vill bidra med varmt värdskap. Konsultation Vi vill bidra till att det upprättas en rutin där vi som sameförening får delta i olika konsultationer som gäller bland annat kultur och markanvändning. Detta arbete har inletts och vi hoppas kunna fortsätta att fortbildas inom detta, till stöd har vi Svenska Samernas Riksförbund. Nya satsningar 2026 behöver vi påbörja arbetet inför föreningens 50 årsjubileum 2027, som vi hoppas ska bli storstilat. Vi planerar att ge ut boken ”Samerna i Medelpad historiskt och nutid” och att arbetet med den påbörjas under 2026 om vi får de ekonomiska bidrag som vi ansöker om. En tanke som vi ska undersöka är att under 2026 göra teater av boken Äventyr i Sápmi med Herr Kurt Råtta, för att spelas 2027. Barn och unga 2026 önskar vi att göra en särskild satsning på våra ungdomar och planen är att arrangera ett ungdomsläger. Vi hoppas att ungdomarna själva ska vara delaktiga i planeringen och att lägret ska leda till ett större intresse för föreningens ordinarie verksamhet. Språk, slöjd och fiske är några förslag från oss i styrelsen på aktiviteter under lägret och om detta gillas av ungdomarna så kan vi till exempel samarbeta med Storöringens fiskeklubb. Vi har som ambition att fortsätta samarbeta med Sundsvalls och Kramfors bibliotek kring aktiviteter riktade till barn i allmänhet som är intresserade av att veta mer om samisk kultur. Vi vill också fortsätta besöka skolor och förskolor som hör av sig till oss. Barnaktiviteter såsom lassokastning och berättarstunder vid elden i kåtan på Norra berget i Sundsvall är stående inslag i vår verksamhet. Äldre Vi samarbetar med Sundsvalls kommuns äldreomsorg och ordnar program med kulturella och historiska inslag. 2 V-norrlans sameförening, Utskriftsdatum 2026-01-22 Noerhtenaestie Balansräkning Räkenskapsår: 2025-01-01--2025-12-31 Ing balans Ing saldo Perioden Utg balans Tillgångar 1220 Inventarier 0,00 8 680,00 8 680,00 1910 Kassa 3 055,00 -2 000,00 1 055,00 1920 Swedbank 5 485,92 30 216,77 35 702,69 1930 Placeringskonto 83 568,50 80 241,13 163 809,63 1940 Projektmedelskonto 3 626,48 8,33 3 634,81 1950 Projektkonto aktivt 35 745,51 -4 446,75 31 298,76 Summa Tillgångar 131 481,41 112 699,48 244 180,89 Skulder 2019 Årets resultat -184 371,63 112 699,48 -71 672,15 Summa Skulder -184 371,63 112 699,48 -71 672,15 Budget 2026 INTÄKTER Sametinget verksamhetsbidrag 39000 Regionen Västernorrland 30000 Medlemsintäkter 11000 Försäljning marknad m.m. 20700 Uthyrning av kåtan 500 Sundsvalls kommun arrangemang, aktiviteter och projekt 50000 Ränteintäkter 1800 Kursavgifter 9000 Summa 162000 KOSTNADER Styrelsemöte 1000 Inköp till försäljning 5000 Medl avg andra organisationer 2000 Lokalhyra 12000 Förbrukninginventarier 2000 Förbrukningsmaterial 4000 Reparation- underhåll kåtan 10000 Avtackningar 500 Hemsida 5000 Nationaldagen 3000 Årsmöte 4000 Same Ätnams landsmöte 2000 Konferens/kurser 50000 Kontorsmaterial 1500 Porto 600 Försäkring 4000 Medlemsmöten/renkok 4000 Projekt 21003 Bilersättning 5000 Bankavgift 3000 Evenemang 15000 Ersättningar och arvoden Ordförande 999 Kassör 999 Sekreterare 999 ledamot (5) 2500 Suppleanter (4) 1200 Valberedning (2) 400 Revisorer (2) 300 Total summa kostnader Summa 162000 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-03-22 KTN/2026:179 teknikförvaltningen Ansökan föreningsbidrag Timrå SOK - Hittaut 2026 Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Bevilja Timrå SOK bidrag med 15.000 kr avseende Hittaut 2026. 2. Medel tas från kontot föreningsbidrag. 3. Föreningen ska återrapportera till förvaltningen när åtgärderna är utförda. Ärendet Timrå SOK har inkommit mad ansökan om föreningsbidrag avseende Hittaut 2026. Förvaltningen föreslår att bidrag beviljas. Beslutsunderlag Ansökan Bilaga till ansökan Verksamhetsberättelse mm Protokollsutdrag till: Timrå SOK Controller Bidragshandläggare Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef 2026-03-09 14:59:39 Bidragsnr Skapad av Förening 1867 Veronika Lundqvist Timrå SOK Box 15 Inskickad datum 2026-03-08 86121 Timrå Bidrag för Särskilda insatser Föreningar i Timrå kommun kan söka bidrag till angelägna projekt och verksamheter efter särskild prövning av kultur- och tekniknämnden. Bidraget är ett komplement till övriga bidragsformer. Syftet är att ge möjligheter att vidga angelägen verksamhet, satsa på utvecklings- och försöksverksamhet samt initiera till verksamheter i speciella områden och målgrupper. Föreningar som har en aktiv plan och verksamhet som syftar till ökad integration prioriteras. Bifogas För att nämnden lättare ska kunna behandla er ansökan bör den kompletteras med information som t ex offert eller projektbeskrivning. Beskrivning Beskrivning av ansökan Ansökan av bidrag för genomförande av friskvårdsprojektet HITTA UT Sökt belopp Sökt belopp i kronor 15 000 Årets största friskvårdssatsning HJÄLP OSS ATT GENOMFÖRA SÄSONGEN 2026 Satsningen drivs ideellt av Sundsvalls Orienteringsklubb under namnet Hittaut Sundsvall/Medelpad. Ett samarbete mellan kommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge. Timrå Skid och Orienteringsklubb ansvarar för projektet inom Timrå kommun. Detta är utan tvekan den största friskvårdssatsningen som genomförs i vårt närområde för deltagare i alla åldrar. Kartor finns att hämta ut på biblioteket samt för utskrift i A4 format från Hittaut hemsida. Alltid gratis för deltagarna. För varje registrerad checkpoint erhåller deltagaren en lott i den dragning som sker varje månad under projekt tiden. Under förra säsongen hade Sundsvall/Medelpad mer än 3000 deltagare som registrerade sina checkpoints på Hitta ut websida. På Timrås kartor genomfördes 24481 registreringar av de 70 utplacerade checkpoints stolparna i Timrå centrum, Skönviksberget, Bandsjön och Söråker samt i Deltaområdet. Planeringen för årets Hittaut pågår nu för fullt. Alla kan delta utifrån sina förutsättningar, dygnet runt under hela säsongen.-Fr.om maj t.om oktober. På köpet upptäcker man sin omgivning och får välbehövlig motion. Hittaut drivs till 100% ideellt av Sundsvalls OK som är helt beroende av intäkter för kartor, checkpoints, Websida/app samt licenser. Eventuellt överskott går oavkortat till medverkande orienteringsklubbars verksamhet. Tack för ert bidrag KONTAKT sundsvall@hittaut.se Erbjudande om att bidra till genomförandet av Hittaut Medelpad 2026 Huvudpartner med annons Annons med storleken 90x80mm på samtliga tryckta kartor. Huvudsponsor finns också hela tiden publicerade på det lokala projektets hittaut-sida. Annons på kartans första sida på den tryckta versionen samt kartan i hittaut appen. Partner har tillgång till Företagsutmaningen Pris: 15000 kr Partner med annons Annons med storleken 90x40 mm på samtliga tryckta kartor. Sponsor finns också publicerade på projektets hittautsida genom en rullande banner. Annons på den tryckta kartan samt på kartan i hittaut appen. Partner har tillgång till Företagsutmaningen Pris: 6000 kr Checkpointpartner Som checkpointpartner har ni möjlighet att sponsra en checkpoint. Vi kan klistra en dekal (som ni tillhandahåller) på stolpen, kan vara en QR-kod eller företagslogga. Företaget omnämns i checkpointsbeskrivning och på hemsidan genom rullande banner Pris: 1500 kr Du får själv välja var checkpointen ska sitta, i ett skyltfönster eller på er dörr t.ex Pris: 2500 kr Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-03-25 KTN/2025:602 teknikförvaltningen Intern kontroll 2026 – Revidering av internkontrollplan Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Revidera internkontrollplan 2026. Ärendet Efter riskklassning av datasystemen har fler system tagits med för kontroll av behörigheter. I och med detta har en till kontrollant markerad med grön färg lagts till. Digital onboarding har införts för nyanställda i kommunen. I och med införandet behöver inte kontrollpunkterna bisyssla, IT- och informationssäkerhet samt representation, mutor och jäv, markerade med röd färg, tas med i kultur- och teknikförvaltningens egen introduktion av nyanställda och utgår ur kultur- och tekniknämndens internkontrollplan. Beslutsunderlag Reviderad internkontrollplan 2026 Protokollsutdrag till: Internkontrollsamordnare Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef TIMRÅ KOMMUN Kultur- och teknikförvaltningen KULTUR- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Plan för intern kontroll 2026 avseende verksamhet under kultur- och tekniknämnden Granskning avser Metod, urval mm Reglemente, Handläggare Gransknings anvisningar -tillfällen, policy mm tidsperiod Säkerhetsbesiktning Kontroll av att eventuellt till- Kristina Olofsson april – maj, tillkommande kommande objekt har tagits rapport juni objekt med i säkerhetsbesiktningen. Säkerhetsbesiktning Kontrollpunkter ska vara Plan- och bygglagen Anneli Holmqvist maj – okt av lek-och idrotts- klarmarkerade i den årliga Besiktningsföretag rapport dec utrustning utomhus säkerhetsbesiktningen av alla upphandlat lekplatser, spontanidrotts- platser, utegym mm som kommunen ansvarar för eller ger bidrag för skötsel av. Besiktning av Kontrollpunkter ska vara Plan- och bygglagen Anneli Holmqvist maj – okt, badplatser klarmarkerade i den årliga Egna besiktnings- rapport dec besiktningen av alla formulär badplatser som kommunen ansvarar för eller ger bidrag för skötsel av. Körjournaler Stickprov på fyra bilar Styrdokument för Anneli Holmqvist maj och nov, avseende körjournaler. leasingbilar och rapport juni kommunägda bilar och dec IT- och informa- Årlig uppdatering av Styrdokument för Kristina Olofsson november, tionssäkerhet datasystem; förteckning, IT-och informations- Jan Eriksson rapport dec informationsklassning, säkerhet riskanalys mm. Passerkort/behörigheter i Anneli Holmqvist feb och aug, passagesystem återlämnats Förskolor, grund- rapport mars /avregistrerats för alla som och sep skolor, slutat sin anställning eller gymnasieskola inte längre ska ha behörighet maj och nov, rapport juni Förvaltningar och dec och entreprenörer Behörigheter i verksamhets- maj och nov, system har tagits bort för rapport juni alla som slutat sin anställning och dec Peter Viberg eller inte längre ska ha Anneli Holmqvist tillgång till systemen. Åtgärder enligt Årshjul för Handlingsplan, årshjul maj och nov, dataskydd. och rutiner för rapport juni dataskydd och dec TIMRÅ KOMMUN 2(3) Kultur- och teknikförvaltningen Kristina Olofsson Jan Eriksson Inventarie- Stickprov på fem fakturor Rutin för hantering av Anneli Holmqvist februari, förteckning avseende inköp av inventa- inventarier rapport mars rier, inskrivna i inventarie- förteckningen samt märkta. Ansvaret för Chefer/arbetsledare ska ha Dokumentation Anneli Holmqvist maj och nov, arbetsmiljöarbetet genomgått arbetsmiljö- systematiskt rapport juni utbildning vid delegering av arbetsmiljöarbete och dec arbetsmiljöansvaret. Bisyssla Nyanställda ska ha tagit del Styrdokument för Anneli Holmqvist maj och nov, av vägledande råd och bisyssla rapport juni bestämmelser om bisysslor. och dec IT- och informa- Nyanställda ska ha tagit del Styrdokument för Anneli Holmqvist maj och nov, tionssäkerhet av vägledande råd och be- IT- och informations- rapport juni stämmelser om IT-säkerhet. säkerhet och dec Körjournaler och Nyanställda ska ha tagit del Styrdokument för Anneli Holmqvist maj och nov, bensinkort av information om leasing- leasingbilar och rapport juni bilar och kommunägda bilar kommunägda bilar och dec Dataskydd Nyanställda ska ha tagit del Dataskyddsförordningen Anneli Holmqvist maj och nov, av rutin för dataskydd rapport juni och dec Representation, Nyanställda ska ha tagit del Styrdokument för Anneli Holmqvist maj och nov, mutor och jäv av policy om representation, personal/politiker rapport juni mutor och jäv och dec Upphandling Nyanställda ska ha tagit del Styrdokument för Anneli Holmqvist maj och nov, av information om upphandling rapport juni upphandling. och dec ÄNDRINGAR 2026 Årlig uppdatering av datasystem; förteckning, informationsklassning, riskanalys mm. Passerkort/behörigheter i passagesystem återlämnats /avregistrerats för alla som slutat sin anställning eller inte längre ska ha behörighet som delvis är en ny kontroll har delats så att kontroll av förskolor, grundskolor och gymnasieskola sker vid terminsslut och övriga som tidigare. RAPPORTERING Vid varje granskningstillfälle upprättas en rapport av handläggaren som delges granskningsområdets verksamhetsansvarige samt nämnden. Fel och brister ska rapporteras med eventuellt förslag till förebyggande åtgärder. En sammanställning av samtliga rapporter och eventuella åtgärder görs vid årets slut och delges kommunstyrelsen. Ansvarig för detta är nämndsekreteraren. NYA ÄNDRINGAR 2026 Efter riskklassning av datasystemen har fler system tagits med för kontroll av behörigheter. I och med detta TIMRÅ KOMMUN 3(3) Kultur- och teknikförvaltningen har en till kontrollant markerad med grön färg lagts till. Digital onboarding har införts för nyanställda. I och med införandet behöver inte kontrollpunkter markerade med röd färg tas med i förvaltningens introduktion av nyanställda och utgår ur kultur- och tekniknämndens internkontrollplan. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-03-25 KTN/2025:602 teknikförvaltningen Intern kontroll 2026 - Uppföljningsrapporter mars Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Rapporterna läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet I internkontrollplanen för 2026 ska följande kontroller ske i februari:  IT- och informationssäkerhet  Inventarieförteckning Granskarna har inget att erinra. Beslutsunderlag Reviderad internkontrollplan 2026 Uppföljningsrapporter mars Protokollsutdrag till: Internkontrollsamordnare Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef "I TIMRÅ KOMMUN NS) Kultur-ochteknikférvaltningen Intern kontroll Granskningsmanad:februari (utskick januari) Granskningsperiod:juli-december Granskare: Anneli Holmqvist Granskning att passerkort aterlamnats/avregistrerats i passagesystem féralla som slutat sin anställning eller inte längre ska ha behörighet Förvaltningar Behörigheter Kommentar avslutade Ja Nej Förskolor X Grundskolor x Gymnasiekola X X Granskarenharinget att erinra Granskarenharföljande anmärkningar och ev åtgärdsförslag: I TIMRÅ KOMMUN Kultur-ochteknikförvaltningen Intern kontroll Granskningsmånad:februari Granskningsperiod: januari-december Granskare: Anneli Holmqvist Granskning av fakturor för inköp av inventarier Ver.nr Företag Kontokontrolll Inventarie- Märkt Kommentar förteckning Rätt Fel Ja Nej Ja Nej 200269194 HI-FI KLUBBEN X Ks ve Hégtalare- Kulturskolan/Pangea 200255874 LarsOHalleberg X VV \/_ Jordfräs- AB ~ X Fastighet 200260297 Culligan stork6k X x7X / ‘| Kaffebryggare- AB | Ridstadion 200269617 Elon-Köks Johan X "I Gamingkonsoll K PlayStation5- Pangea 200269807 SWEDOL AB x ÅL L Fastlane X_| Granskaren haringetatt erinra Granskarenharföljande anmärkningar och ev åtgärdsförslag: Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Kristina Olofsson 2026-04-13 KTN/2026:1 teknikförvaltningen Delegationsbeslut april Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet För kultur- och tekniknämndens godkännande har delegationsbeslut upprättats av kultur- och teknikförvaltningen enligt bifogade delegationsrapporter. Beslutsunderlag Delegationsbeslut KTN Del Avf §§ 21-77 Delegationsbeslut KTN Del §§ 33-118 Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Beslut 2026-04-13 20:54 Utskrivet: 2026-04-13 20:54 Utskrivet av: Kristina Olofsson Beslut 2026-04-13 20:54 Beslutsnummer Beslutsdatum Beteckning Beskrivning Delegat KTN DEL Avf/2026 § 21 2026-02-04 KTN/2026:87 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Åstön 2:31 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 22 2026-02-04 KTN/2026:86 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Backås 2:6 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 23 2026-02-04 KTN/2026:85 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bängling 2:33 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 24 2026-02-04 KTN/2026:81 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bredsjön 5:19 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 25 2026-02-04 KTN/2026:77 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Stångrid 3:16 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 26 2026-02-04 KTN/2026:90 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Torsboda 1:1 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 27 2026-02-04 KTN/2026:95 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Tunbodarna 3:3 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 28 2026-02-04 KTN/2026:91 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Mellangård 1:27 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 29 2026-02-04 KTN/2026:100 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Lagfors 7:1 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 30 2026-02-04 KTN/2026:99 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Laxsjön 2:31 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 31 2026-02-04 KTN/2026:98 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Laxsjön 2:29 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 32 2026-02-06 KTN/2025:770 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Myckeläng 3:10 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 33 2026-02-06 KTN/2026:106 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bredsjöbygden Teknisk samordnare avfall och återvinning 1:43 KTN DEL Avf/2026 § 34 2026-02-06 KTN/2026:105 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bryttmor 2:5 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 35 2026-02-09 KTN/2026:108 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Skilsåker 3:13 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 36 2026-02-09 KTN/2026:76 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall. Stacke 1:3 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 37 2026-02-09 KTN/2026:79 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Mällby S:4 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 38 2026-02-09 KTN/2026:112 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Stavre 2:24 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 39 2026-02-09 KTN/2026:111 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Risbygränd 3:31 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 40 2026-02-11 KTN/2026:121 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Lövberg 5:1 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 41 2026-02-11 KTN/2026:114 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Mällby S:4 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 42 2026-02-17 KTN/2026:118 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Strand 3:66 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 43 2026-02-17 KTN/2026:120 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Fröland 11:4 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 44 2026-02-17 KTN/2026:118 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Strand 3:66 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 45 2026-02-17 KTN/2026:124 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Frötuna 16:2 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 46 2026-02-17 KTN/2026:133 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Mällby 1:75 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 47 2026-02-17 KTN/2026:134 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Ri 4:56 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 48 2026-02-17 KTN/2026:135 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Sanna 1:10 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 49 2026-02-17 KTN/2026:137 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Söråker 11:24 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 50 2026-02-23 KTN/2026:142 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Västerå 12:1 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 51 2026-02-23 KTN/2026:150 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bredsjön 2:20 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 52 2026-02-23 KTN/2026:143 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Torsboda 5:44 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 53 2026-03-06 KTN/2026:97 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Mällby 1:57 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 54 2026-03-06 KTN/2026:158 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Böle 2:4 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 55 2026-03-10 KTN/2026:174 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Norrkrånge 2:6 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 56 2026-03-10 KTN/2026:177 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Lövberg 1:17 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 57 2026-03-16 KTN/2026:173 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Frötuna 3:4 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 58 2026-03-16 KTN/2026:184 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Ri 4:21 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 59 2026-03-16 KTN/2026:183 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Ri 4:29 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 60 2026-03-18 KTN/2026:198 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Fuske 1:16 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 61 2026-03-18 KTN/2026:201 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Lunde 3:11 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 62 2026-03-18 KTN/2026:202 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Lagfors 4:3 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 63 2026-03-20 KTN/2026:210 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Risgrändsbyn 3:37 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 64 2026-03-31 KTN/2026:234 Beslut om uppehålli hämtning av kärl- och säckavfall, Rolandsbacke 2:20 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 65 2026-04-01 KTN/2026:226 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Berge 7:3 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 66 2026-04-01 KTN/2026:244 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Skäljom 2:31 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 67 2026-04-01 KTN/2026:251 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Hussjö 1:40 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 68 2026-04-01 KTN/2026:258 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Västansjö 1:10 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 69 2026-04-01 KTN/2026:222 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Åsäng 2:45 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 70 2026-04-01 KTN/2026:225 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Björkom 1:28 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 71 2026-04-01 KTN/2026:236 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Frötuna 5:9 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 72 2026-04-01 KTN/2026:239 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Högland 4:12 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 73 2026-04-09 KTN/2026:265 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Östbyn 1:5 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 74 2026-04-09 KTN/2026:277 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bredsjöbygden 1:31 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 75 2026-04-09 KTN/2026:276 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bredsjöbygden 1:37 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 76 2026-04-09 KTN/2026:275 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bredsjöbygden 1:34 Teknisk samordnare avfall och återvinning KTN DEL Avf/2026 § 77 2026-04-09 KTN/2026:282 Beslut om uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall, Bredsjöbygden 2:2 Teknisk samordnare avfall och återvinning Beslut 2026-04-13 21:00 Utskrivet: 2026-04-13 21:00 Utskrivet av: Kristina Olofsson Beslut 2026-04-13 21:00 Beslutsnummer Beslutsdatum Beteckning Beskrivning Delegat KTN DEL/2026 § 33 2026-02-04 KTN/2026:96 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 34 2026-02-04 KTN/2026:101 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 35 2026-02-04 KTN/2026:102 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 36 2026-02-09 KTN/2026:5 Beslut om registrering i föreningsregistret - Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Förvaltningschef KTN DEL/2026 § 37 2026-02-09 KTN/2026:117 Beslut om trafikanordningsplan Terminalvägen Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 38 2026-02-11 KTN/2026:122 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 39 2026-02-11 KTN/2026:5 Beslut om registrering i föreningsregistret - Timrå Rinkbandyklubb Förvaltningschef KTN DEL/2026 § 40 2026-02-13 KTN/2026:127 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 41 2026-02-13 KTN/2026:128 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 42 2026-02-13 KTN/2026:129 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 43 2026-02-13 KTN/2026:5 Beslut om registrering i föreningsregistret - Noerhtenaestie Västernorrlands Sameförening Förvaltningschef KTN DEL/2026 § 44 2026-02-17 KTN/2026:138 Beslut om trafikanordningsplan på Stråvägen i Sörberge Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 45 2026-02-17 KTN/2026:138 Beslut om trafikanordningsplan på Strålvägen i Sörberge Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 46 2026-02-17 KTN/2026:138 Beslut om vägavstängnings dispens på Stråvägen i Sörberge på grund av vattenläcka Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 47 2026-02-19 KTN/2026:139 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Strålvägen Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 48 2026-02-19 KTN/2026:145 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Fagervik 1:61 och 1:41 Ansvarig avfall och återvining KTN DEL/2026 § 49 2026-02-19 KTN/2026:146 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Öde 2:16, Öde 2:18 och Öde 2:19 Ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 50 2026-02-19 KTN/2026:147 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Rosböle 1:10 och Rosböle 1:4 Ansvarig avfall och återvining KTN DEL/2026 § 51 2026-02-20 KTN/2026:149 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Bäräng 1:53 och Bäräng S:1 Ansvarig avfall och återvining KTN DEL/2026 § 52 2026-02-20 KTN/2026:151 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Strand 6:48 och Strand 6:41 ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 53 2026-02-23 KTN/2026:153 Beslut om uppehåll i hämt- Ansvarig avfall och återvinning ning av kärl- och säckavfall Åkerby 1:3 och Åkerby 2:28 KTN DEL/2026 § 54 2026-02-24 KTN/2026:7 Delegationsbeslut värderingsprotokoll Söråker 2:72 Ordförande KTN DEL/2026 § 55 2026-02-24 KTN/2026:82 Beslut om terrängkörningsdispens Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 56 2026-02-25 KTN/2026:156 Beslut om trafikanordningsplan på Terminalvägen, Kungsvägen, Per Uddéns Väg, Södra trafikhandläggare Fagerviksvägen i Timrå. KTN DEL/2026 § 57 2026-02-26 KTN/2026:162 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 58 2026-02-27 KTN/2026:152 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare RI 4:39 och RI 4:16 Ansvarig avfall och återvining KTN DEL/2026 § 59 2026-02-27 KTN/2026:164 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Daggvgen 1 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 60 2026-03-03 KTN/2026:170 Upprättad remissvar - Trafikverket förslag till nya föreskrifter om långa fordonståg för Trafikingenjör Västernorrlands län KTN DEL/2026 § 61 2026-03-09 KTN/2026:175 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 62 2026-03-11 KTN/2026:154 Beslut om terrängkörningsdispens Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 63 2026-03-11 KTN/2026:181 Beslut om terrängkörningsdispens Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 64 2026-03-12 KTN/2026:186 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Skogsvägen 8 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 65 2026-03-12 KTN/2026:185 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Daggvägen/Stänkvägen Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 66 2026-03-12 KTN/2026:187 Beslut om trafikanordningsplan på Daggvägen/Stänkvägen i Sörberge Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 67 2026-03-12 KTN/2026:187 Beslut om trafikanordningsplan på Daggvägen-Stänkvägen i Sörberge Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 68 2026-03-12 KTN/2026:187 Beslut om vägavstängnings dispens på Daggvägen/Stänkvägen i Sörberge trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 69 2026-03-16 KTN/2026:193 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 70 2026-03-17 KTN/2026:197 Beslut om dispens väg 31883 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 71 2026-03-18 KTN/2026:195 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Myrgatan 3 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 72 2026-03-18 KTN/2026:194 Beslut om trafikanordningsplan Trafikingenjör Myrgatan KTN DEL/2026 § 73 2026-03-19 KTN/2026:203 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 74 2026-03-19 KTN/2026:205 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32107 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 75 2026-03-19 KTN/2026:205 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32107 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 76 2026-03-19 KTN/2026:206 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32107 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 77 2026-03-24 KTN/2026:212 Beslut om trafikanordningsplan på Solrosvägen / Strålvägen i Sörberge Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 78 2026-03-25 KTN/2026:218 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 79 2026-03-25 KTN/2026:213 Beslut om Trafikanordningsplan på Strålvägen i Sörberge Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 80 2026-03-25 KTN/2026:219 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt Färjholmen Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 81 2026-03-25 KTN/2026:220 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 82 2026-03-25 KTN/2026:107 Ändring av detaljplan för Vivsta Centrum, del av Torget (Vivsta 1:10, 4:69 m fl) - Förvaltningschef Underrättelse om samråd (Dnr KS/2025:538) KTN DEL/2026 § 83 2026-03-26 KTN/2026:224 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 31883, 32033, 31896 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 84 2026-03-27 KTN/2026:229 Beslut om dispens för körning Trafikingenjör eller parkering i strid med gällande lokal trafikföreskrift KTN DEL/2026 § 85 2026-03-27 KTN/2026:231 Beslut om tillstånd för Trafikingenjör utplacering av flyttbara farthinder på Östrandsvägen 22 KTN DEL/2026 § 86 2026-03-27 KTN/2026:231 Beslut om tillstånd för Trafikingenjör utplacering av flyttbara farthinder gata/väg på Östrandsvägen 25 KTN DEL/2026 § 87 2026-03-27 KTN/2026:231 Beslut om utplacering av flyttbara farthinder på Östrandsvägen 25 Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 88 2026-03-30 KTN/2026:233 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32125 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 89 2026-03-30 KTN/2026:230 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Basvägen, Dalgatan, Färjevägen, Haspelvägen, Arbetsledare väg Lundevägen, Måsvägen, Spövägen, Tjärngatan, Uttervägen KTN DEL/2026 § 90 2026-03-30 KTN/2026:241 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32056 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 91 2026-03-30 KTN/2026:245 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Skillsåker 4:30och Skillsåker 4:28 Ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 92 2026-03-30 KTN/2026:156 Beslut om förlangning av trafikanordningsplan på Terminalvägen, Kungsvägen, Per Uddéns Trafikingenjör Väg, Södra Fagerviksvägen i Timrå. KTN DEL/2026 § 93 2026-03-31 KTN/2026:250 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 94 2026-03-31 KTN/2026:254 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Böle 1:287 och Böle 1:288 Ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 95 2026-04-01 KTN/2026:228 Ändring av detaljplan för värdshustomten, Vivstamon 1:17 - underrättelse om samråd (Dnr Förvaltningschef KS2025387) KTN DEL/2026 § 96 2026-04-01 KTN/2026:259 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Östbyn 1:2 och Östbyn 1:1 Ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 97 2026-04-01 KTN/2026:257 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32184 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 98 2026-04-01 KTN/2026:260 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Berge 9:3 och Berge 9:2 Ansvarig avfall och återvinning KTN DEL/2026 § 99 2026-04-01 KTN/2026:261 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Mällby 1:43 och Mällby 1:44 Ansvarig avfall och Återvinning KTN DEL/2026 § 100 2026-04-01 KTN/2026:263 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Böle 1:295 och Böle 1:294 Ansvarig avfall och återervinning KTN DEL/2026 § 101 2026-04-01 KTN/2026:264 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32184 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 102 2026-04-07 KTN/2026:266 Beslut om trafikanordningsplan på Egnahemsvägen 15 i Fagervik Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 103 2026-04-08 KTN/2026:272 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 104 2026-04-08 KTN/2026:267 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Egnahemsvägen 15 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 105 2026-04-08 KTN/2025:542 Beslut om utplacering av flyttbara farthinder Höjdvägen 10 Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 106 2026-04-08 KTN/2026:271 Beslut om tillstånd för utplacering av flyttbara farthinder Höjdvägen 14-19 Trafikingenjör KTN DEL/2026 § 107 2026-04-08 KTN/2026:273 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt Färjholmen Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 108 2026-04-08 KTN/2026:274 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt Gryttjomsvägen Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 109 2026-04-09 KTN/2026:278 Beslut om trafikanordningsplan på Grundläggaregatan 1 i Fagervik Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 110 2026-04-09 KTN/2026:278 Beslut om tillfällig vägavstängningsdispens på Grundläggaregatan 1 i Fagervik Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 111 2026-04-09 KTN/2026:281 Beslut om trafikanordningsplan på Snickarvägen 11 i Bergeforsen. Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 112 2026-04-09 KTN/2026:281 Beslut om tillfällig vägavstängningsdispens på Snickarvägen 11 i Bergeforsen. Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 113 2026-04-13 KTN/2026:293 Beslut om utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 114 2026-04-13 KTN/2026:292 Beslut om dispens för körning på väg med nedsatt bruttovikt 32155 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 115 2026-04-13 KTN/2026:280 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Snickarvägen 11 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 116 2026-04-13 KTN/2026:285 Beslut om trafikanordningsplan för torget i Timrå C och Järnvägsstationen. Trafikhandläggare KTN DEL/2026 § 117 2026-04-13 KTN/2026:279 Beslut om utfärdande av grävtillstånd Grundläggaregatan 1 Arbetsledare väg KTN DEL/2026 § 118 2026-04-13 KTN/2026:294 Beslut om rätt att använda gemensamma avfallsbehållare Hussjö 1:55, Hussjö 1:51, Hussjö Ansvarig avfall och återvining 1:52 och Hussjö 1:50 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Kristina Olofsson 2026-03-28 KTN/2026:2 teknikförvaltningen Anmälningsärenden Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Anmälan läggs till handlingarna. Ärendet 1. Återrapport av beviljat föreningsbidrag Timrå Hästsportförening – hästmaterial. 2. Statistiska centralbyrån, folkmängd och befolkningsförändringar 2025-12-31. 3. Protokollsutdrag KF 2026-02-23 §11 Utökning av investeringsram projekt ledningscentral. 4. Protokollsutdrag KF 2026-02-23 §18 Utredning solceller – återrapport. 5. Protokollsutdrag KF 2026-02-23 §22 Motionssvar – Motion från Marianne Larsson (SD) Föreningsbidrag. 6. Protokollsutdrag BUN 2026-03-18 §25 Lokaler inom kostverksamheten. 7. Protokollsutdrag KF 2026-03-30 §56 Taxa för trafik och parkering i Timrå kommun 2026 – revidering. 8. Återrapport av beviljat föreningsbidrag Fagerviks KK – Kanoter och följebåt. 9. Återrapport av beviljat föreningsbidrag Timrå SOK – Pistmaskin. 10. Återrapport av beviljat föreningsbidrag Timrå SOK – Tidtagarutrustning. 11. Delrapportering av beviljat föreningsbidrag Söråkers Folkets hus – Ny teknik. 12. Protokollsutdrag KF 2026-02-23 § 15 Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – kommunens ansvar. From:Ann Fahlroth Sent:Wed, 11 Feb 2026 15:06:57 +0100 To:Kristina Olofsson Subject:VB: Återrapportering av beviljat föreningsbidrag Med Vänliga Hälsningar Ann Fahlroth Controller Kultur- och Teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 32 58 | | www.timra.se Från: Kansliet Timrå Hästsportförening <kansli@timrahastsportforening.se> Skickat: den 11 februari 2026 14:42 Till: Ann Fahlroth <ann.fahlroth@timra.se> Ämne: Återrapportering av beviljat föreningsbidrag Hej! Vi tackar så mycket för föreningsbidraget som bidrog till att föreningen kunde köpa in hästen Danonino. Dino är en valack för 2020 från Tyskland med fin härstamning. Han är väldigt vänlig i all hantering och vi har förhoppningar att han ska trivas och må bra länge i verksamheten. Han har börjat gå in i verksamheten och är väldigt populär. Dino kostade 130 000 kr. Mvh Maria Molander Timrå Hästsportförening Ämne: Folkmängd och befolkningsförändringar 2025-12-31 Från: Göran Jacobson Till: Timrå kommun Alla Mottaget: 2026-02-24 12:07:08 Hej! Här kommer tabeller med folkmängd och befolkningsförändringar för helåret samt för det fjärde kvartalet 2025. Tyvärr kan vi notera att kommunen för sjunde året i rad minskar sin befolkning. Den dystra trenden syns i hela länet där samtliga kommuner visar negativa siffror. För Timrås del orsakas detta främst av ett negativt födelseöverskott som landar på -51 personer under året. Vill man i år se någon ljuspunkt kan vi notera att flyttningsnettot visar på positiva siffror när man bryter ut inflyttning- och utflyttning mot övriga Sverige (utom det egna länet) samt mot utlandet. För flyttning inom länet har vi däremot negativa siffror vilket ger ett flyttningsnetto totalt på -7 personer. Med Vänliga Hälsningar Göran Jacobson Tillväxt Timrå Karttekniker 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 31 96 | www.timra.se BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2025 Tabell 111 Folkmängd och befolkningsförändringar för länet och dess kommuner. Område Områdesnamn Period Folkmängd Folkökning Levande Döda Födelse- Inflyttning från Utflyttning till födda överskott Egna Övr Ut- Summa Egna Övr Ut- Summa Flyttnings- Juste- länet Sve- lan- länet Sve- lan- netto ringar rige det rige det 2280 Härnösand Helår 24 347 -168 159 282 -123 346 601 155 1 102 371 688 91 1 150 -48 3 2282 Kramfors Helår 17 392 -99 123 233 -110 267 465 142 874 346 431 83 860 14 -3 2283 Sollefteå Helår 18 138 -258 127 287 -160 163 402 114 679 210 475 90 775 -96 -2 2281 Sundsvall Helår 98 962 -86 771 1 045 -274 1 019 2 308 496 3 823 817 2 462 362 3 641 182 6 2262 Timrå Helår 17 463 -58 145 196 -51 561 253 61 875 589 237 56 882 -7 0 2260 Ånge Helår 9 000 -44 58 100 -42 76 186 91 353 143 171 44 358 -5 3 2284 Örnsköldsvik Helår 55 338 -105 445 615 -170 254 1 085 214 1 553 210 1 112 169 1 491 62 3 BEFPAK-Befolkningsförändringar kvartal 2025 KDi Tabell 111 Folkmängd och befolkningsförändringar för länet och dess kommuner. Område Områdesnamn Period Folkmängd Folkökning Levande Döda Födelse- Inflyttning från Utflyttning till födda överskott Egna Övr Ut- Summa Egna Övr Ut- Summa Flyttnings- Juste- länet Sve- lan- länet Sve- lan- netto ringar rige det rige det 2280 Härnösand Kvartal 4 24 347 -7 29 68 -39 93 133 45 271 81 139 20 240 31 1 2282 Kramfors Kvartal 4 17 392 -54 22 61 -39 76 87 28 191 92 96 23 211 -20 5 2283 Sollefteå Kvartal 4 18 138 -150 35 87 -52 34 50 14 98 63 116 20 199 -101 3 2281 Sundsvall Kvartal 4 98 962 -164 167 284 -117 279 420 95 794 234 524 87 845 -51 4 2262 Timrå Kvartal 4 17 463 -36 33 43 -10 166 49 12 227 185 39 25 249 -22 -4 2260 Ånge Kvartal 4 9 000 -34 10 25 -15 15 39 16 70 29 49 13 91 -21 2 2284 Örnsköldsvik Kvartal 4 55 338 -59 95 155 -60 66 195 41 302 45 214 44 303 -1 2 BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2025 Tabell 111 Folkmängd och befolkningsförändringar för kommunen och dess distrikt. Område Områdesnamn Period Folkmängd Folkökning Levande Döda Födelse- Inflyttning från Utflyttning till födda överskott Egen Egna Övr Ut- Summa Egen Egna Övr Ut- Summa Flyttnings- Juste- kommun länet Sve- lan- kommun länet Sve- lan- netto ringar rige det rige det 2262320012 Tynderö H e l å r 724 -15 4 9 -5 19 15 7 3 44 24 21 8 1 54 -10 0 2262320015 Timrå H e l å r 12 600 -20 104 143 -39 111 420 181 42 754 91 442 165 35 733 21 -2 2262320016 Hässjö H e lå r 3 170 -28 30 35 -5 68 89 49 13 219 84 100 44 15 243 -24 1 2262320019 Ljustorp H e l å r 932 -2 7 9 -2 21 33 14 3 71 31 21 19 0 71 0 0 2262Saknas Uppgift saknas Helår 37 7 0 0 0 14 4 2 0 20 3 5 1 5 14 6 1 BEFPAK-Befolkningsförändringar kvartal 2025 KDi Tabell 111 Folkmängd och befolkningsförändringar för kommunen och dess distrikt. Område Områdesnamn Period Folkmängd Folkökning Levande Döda Födelse- Inflyttning från Utflyttning till födda överskott Egen Egna Övr Ut- Summa Egen Egna Övr Ut- Summa Flyttnings- Juste- kommun länet Sve- lan- kommun länet Sve- lan- netto ringar rige det rige det 2262320012 Tynderö K v a r t a l 4 724 -1 0 2 -2 10 3 0 1 14 4 7 1 1 13 1 0 2262320015 Timrå K v a r t a l 4 12 600 -22 23 32 -9 23 120 39 10 192 29 131 28 12 200 -8 -5 2262320016 Hässjö K v a r t a l 4 3 170 -15 8 8 0 20 33 6 1 60 26 31 9 8 74 -14 -1 2262320019 Ljustorp K v a r t a l 4 932 5 2 1 1 6 10 4 0 20 3 12 1 0 16 4 0 2262Saknas Uppgift saknas Kvartal 4 37 -3 0 0 0 4 0 0 0 4 1 4 0 4 9 -5 2 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-02-23

10 §. Alla beslut som har fattats med stöd av delegation från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. Alla beslut som har fattats med stöd av vidaredelegation från Förvaltningschef ska först anmälas till Förvaltningschef och sedan till nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde. Vid anmälan av delegationsbeslut är det viktigt att man genom nämndens protokoll kan identifiera varje delegationsbeslut med hänsyn till bl.a. möjligheten att överklaga besluten och för att delegationsbeslut ska kunna vinna laga kraft. Syftet med anmälningsskyldigheten är dels att tillgodose nämndens informations- och kontrollbehov, dels att se till att beslutet vinner laga kraft. Ett kommunalrättsligt beslut vinner laga kraft efter tre veckor räknat från den dag då det tillkännagavs på anslagstavlan att protokollet över beslutet justerats. Vad gäller beslut som fattats med stöd av delegation räknas klagotiden från den dag då anslag skett avseende justering av protokoll från det sammanträde vid vilket beslutet anmäldes till nämnden. 1.8 Överklaganden Delegationsbesluten kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut d.v.s. antingen med stöd av 13 kap KL genom laglighetsprövning eller med stöd i specialförfattning genom förvaltningsbesvär. Ett beslut överklagas skriftligt. 7 1.9 Laglighetsprövning Överklaganden enligt laglighetsprövningsinstitutet ska ske inom tre veckor från den dag då justering tillkännagivits på kommunens officiella anslagstavla av protokollet från det sammanträde, då delegationsbeslutet anmäldes. Beslutsfattaren har ingen skyldighet att bifoga anvisning om hur man begär laglighetsprövning. Överklagandet ska inges av klaganden direkt till Förvaltningsrätten. Förvaltnings- rätten kan endast pröva lagligheten men inte lämpligheten i ett beslut. Rätten kan upphäva det överklagade beslutet men inte sätta något annat beslut i dess ställe. 1.10 Förvaltningsbesvär Bestämmelserna om laglighetsprövning gäller inte om det i en specialförfattning anges hur beslut enligt denna författning ska överklagas. Det blir då fråga om förvaltningsbesvär. Vissa beslut kan överklagas till andra myndigheter, vissa beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslut om att inte lämna ut en allmän handling eller uppgifter i en allmän handling kan överklagas till Kammarrätten. Överklagande genom förvaltningsbesvär ska ske inom tre veckor från den dag då klaganden fått del av beslutet. Överklagandet ska inges till den myndighet som har meddelat beslutet, vilken i sin tur med eget yttrande överlämnar ärendet till anvisad överinstans senast inom en vecka. Har överklagandet kommit in för sent ska beslutsfattaren fatta ett avvisningsbeslut, som i sin tur är överklagbart. Vissa typer av kommunala beslut kan överklagas till Länsstyrelsen, däribland detaljplaner enligt plan- och bygglagen. Bara den som beslutet angår, det vill säga den som är part i ärendet kan överklaga med förvaltningsbesvär, till exempel den som är berörd av detaljplanen i fråga. Vid förvaltningsbesvär prövas både lagligheten och lämpligheten av det överklagade beslutet. Prövningsinstansen kan sätta ett nytt beslut i det tidigare beslutets ställe. 1.11 Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling Ett beslut som lagen om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig på får inte överklagas genom laglighetsprövning. En leverantör kan istället begära överprövning vid förvaltningsrätt av en pågående upphandling. När kommunen har meddelat tilldelningsbeslut i en upphandling inträder en avtalsspärr om minst 10 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats elektroniskt och om minst 15 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats på annat sätt. Avtalsspärren innebär både ett förbud mot att ingå avtal och en bortre tidsgräns för när en leverantör senast kan ansöka om överprövning av upphandlingen. 8 1.12 Andra delegationsdokument Delegationsfrågor gällande arbetsmiljöområdet inklusive säkerhetsarbete, brandskydd m.m. finns i särskilda dokument tillgängliga på respektive förvaltning. 2. Förkortningar m m 2.1. Delegater I denna delegationsordning anges delegaten via befattningsbenämning. Beslutanderätten följer med befattningen och är således inte bunden till namngiven person. 2.2 Delegationsärenden - chefsbenämningar Chefsbefattningarna benämns olika. Vissa chefer har nivåtitlarna avdelningschef, enhetschef och sektionschef och övriga har annan titulatur. I chefsnivåerna ingår följande befattningar för kultur- och tekniknämnden: förvaltningschef, verksamhetschef och arbetsledare. 3. Brådskande ärenden Kultur- och tekniknämnden delegerar beslutanderätten för brådskande ärenden enligt nedan: Nr Ärendetyp Delegat Vidare- Lagrum Kommentar delegation 3.1 Ärenden som är så brådskande Ordförande 6 kap 39 § Beslut ska an- att nämndens avgörande inte KL mälas vid nästa kan avvaktas sammanträde 4. Administrativa ärenden Kultur- och tekniknämnden delegerar beslutanderätten för administrativa ärenden enligt nedan: Nr Ärendetyp Delegat Vidare- Lagrum Kommentar delegation 4.1 Delgivning med kultur- och Ordförande Förv.chef tekniknämnden 4.2 Yttranden med anledning av Förv.chef Ska kunna att beslut fattade på delegation med rätt till delegeras till ursprunglig 9 överklagats vidaredeleg. beslutsfattare 4.3 Rättidsprövning – pröva om Förv.chef 24 § Förvalt- Förvaltnings- skrivelse med överklagande med rätt till ningslagen rätten prövar inkommit i rätt tid och avvisa vidaredeleg. 1986:223 om beslut som överklagan som kommit in för överklagas ge- sent nom laglighets- prövning har in- kommit i rätt tid 4.4 Ompröva/rätta överklagat Förv.chef 26-27 §§ Får bara göras beslut som fattats på med rätt till Förvaltnings- om det kan ske delegation som är uppenbart vidaredeleg. lagen snabbt och oriktigt på grund av nya 1986:223 enkelt och utan omständigheter eller av någon att det blir till annan anledning, ska nackdel för myndigheten ändra beslutet. någon enskild part. Innan Även beslut att rätta beslut rättelse sker ska som är förenat med en den som är part uppenbar oriktighet till följd få tillfälle att av myndighetens eller någon yttra sig, om annans skrivfel, räknefel eller ärendet avser liknande förbiseende. myndighets- utövning mot någon enskild och åtgärden inte är obehövlig 4.5 Prövning av beslut om Förv.chef Tryckfrihets- Förvaltnings- utlämnande av allmän med rätt till förordningen besvär handling samt beslutande om vidaredeleg. (TF) och off- villkor i samband därmed entlighets- o sekretesslagen (OSL), sär- skilt 6 kap 3§ 4.6 Beslut om gallring av allmänna Förv.chef 10 § Gallring görs i handlingar, när bestämmelse med rätt till Arkivlagen övrigt med verk- om gallring eller gallringsplan vidaredeleg. ställighet enligt saknas gällande doku- menthanterings- 10 plan 4.7 Ingå personuppgiftsbiträdes- Förv.chef Dataskydds- avtal, uppdatera register över förordningen personuppgiftsbehandlingar samt fatta beslut om att rätta eller radera personuppgifter enligt GDPR 4.8 Upprätta skrivelser och andra Förv.chef Verksamh.chefer handlingar av mindre vikt med rätt till Ansvarig avfall vidaredeleg. och återvinning Trafikingenjör 5. Personalärenden Enligt reglemente 3 § har kultur- och tekniknämnden personalansvaret för all anställd personal inom nämndens verksamhetsområden. Nämnden har bl a att anställa och entlediga samtliga befattningshavare med undantag för förvaltningschef. Kultur- och tekniknämnden delegerar beslutanderätten för personalärenden enligt nedan: Nr Ärendetyp Delegat Vidare- Lagrum Kommentar delegation 5.1 Anställa personal Förv.chef b) övrig personal Personaladmini- timanställda: strativa beslut så a) Verksamhetschefer b) med rätt Verksamh.chefer som lön, ledighet, b) Övrig personal till vidare- Enhetschefer uppsägning och delegation Arbetsledare övriga anställ- ningsvillkor som följer av lag, avtal och kommunens riktlinjer betraktas som verkställighet. Visstids- och tim- anställningar inom budget är verk- ställighet. 5.2 Disciplinära åtgärder Förv.chef Verksamh.chefer Samverkan enligt med rätt till samverkansavtal 11 vidaredeleg. betraktas som verkställighet 5.3 Förordnande av tf. Förv.chef Visstids- och tim- anställningar inom a) Verksamhetschefer b) med rätt budget är verk- till vidare- b) Övrig personal ställighet. delegation 5.4 Förvaltningens organisation Förv.chef 5.5 Tjänstledighet som inte följer Förv.chef Visstids- och tim- av lag eller avtal med rätt till anställningar inom vidaredeleg. budget är verk- ställighet. 6. Avtal och ekonomi Kultur- och tekniknämnden delegerar beslutanderätten för avtal och ekonomiärenden enligt nedan: Nr Ärendetyp Delegat Vidare- Lagrum Kommentar delegation 6.1 Underteckna avtal, andra Ordförande Reglemente För kultur- och handlingar och skrivelser som nämnder tekniknämnden beslutas av nämnden ska signerar förvalt- undertecknas av ordföranden ningschefen eller vid förfall för denne vice ordförande och signeras av förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden beslutar 6.2 Vid upphandling gällande av Ordförande KF beslutade namngivna Förv.chef investeringsobjekt som förvaltningen har i uppdrag att genomföra; underteckna avtal utifrån tilldelningsbeslut 6.3 Vid upphandling gällande av Förv.chef KF beslutade ej namngivna investeringar (potter) som 12 förvaltningen har i uppdrag att genomföra; underteckna avtal utifrån tilldelningsbeslut 6.4 Tilldela förvaltningschef den Förv.chef högsta beloppsnivån för attest med delegation att utse beslutsattestanter inom förvaltningen samt belopps- nivåer för attest inkluderat att tillfälligt höja beloppsnivåer för attest 6.5 Beslut att ingå avtal inom Förv.chef Verksamh.chefer VROB Ingår att fatta nämndens verksamhets- med rätt till Enhetschefer Upp- tilldelningsbeslut område och givna uppdrag vidaredeleg. Arbetsledare handling och teckna upp- som kan generera en kostnad fastighet handlingskontrakt, inom ramen för varje delegats Ansvarig avfall belopp under attesträtt – med rätten att ingå och återvinning 100 000 kr kräver avtal följer rätten att säga upp inte skriftliga avtal och häva avtal och betraktas som verkställighet 6.6 Avyttra material som inte Förv.chef Verksamh.chefer Under 100 000 kr längre är användbart inom med rätt till betraktas det som verksamheten inom ramen för vidaredeleg. verkställighet varje delegats attesträtt 6.7 Omdisposition av medel inom Förv.chef kultur- och teknik- förvaltningens budgetram 6.8 Avskrivning av fodringar inom Förv.chef Verksamh.chefer Ej påverkbara nämndens verksamhets- med rätt till Ansvarig avfall avskrivningar område vidaredeleg. och återvinning inom budget är verkställighet 6.9 Utbetalning av ersättning då Förv.chef Verksamh.chefer skadeståndsskyldighet med rätt till föreligger och kommunens vidaredeleg. ansvarsförsäkring är tillämplig. (Ersättning kan högst utgå med belopp som motsvarar 13 självrisken enligt ansvarsförsäkringen). 7. Verksamhetsärenden Enligt reglemente 2 § har kultur- och tekniknämnden att:  Förvalta kommunens fastigheter och vid behov anskaffa verksamhetslokaler och i mån av beslut verkställa nybyggnationer och större om- och tillbyggnader samt mot hyra eller annan ersättning upplåta lokaler/fastigheter och tillhandahålla lokalvård  Förvalta och sköta kommunens skogsbruksfastigheter och övrig mark, samt svara för utarrendering av mark, jakt- och fiskerätter, utarrendering av mark kräver hörande av kommunstyrelsen innan arrendeavtal upprättas, avslutas eller förlängs  Företräda kommunen som markägare i samband med ledningsrättsåtgärder  Svara för avfall och återvinning i kommunen och sköta vägar, gator och allmänna parkeringar samt industrispår  Ansvara för och bedriva verksamhet vid kommunens slamlaguner  Ansvara för drift och verksamhet av kommunens anläggningar för idrotts- och fritidsverksamhet, skötsel av parker, bad- och lekplatser, där annat inte föreskrivs i upprättat avtal med annan part  Ansvaret för det som föreskrivs i lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor  Ansvara för bidrag till föreningar, studieorganisationer och samlingslokaler  Bedriva biblioteksverksamhet  Bedriva barn- och ungdomsverksamhet samt allmänkulturell verksamhet genom olika projekt och program  Anordna kulturskolverksamhet  Ha övergripande ansvar för kulturmiljöfrågor  Ansvara för kommunens konstinnehav  Erbjuda kommunmedborgarna en meningsfull och stimulerande kultur- och fritidsverksamhet så att dessa utvecklas och trivs med att bo och leva i kommunen  Ansvara för att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett Kultur- och tekniknämnden får efter hörande av kommunstyrelsen för en tid av högst 20 år med automatisk förlängning utarrendera, uthyra eller på annat sätt upplåta anläggningar och lokaler som tillhör kommunen och som faller under nämndens förvaltning. 14 Kultur- och tekniknämnden får efter hörande av kommunstyrelsen för en tid av högst 20 år med automatisk förlängning ingå avtal om förhyrning av lokaler och mark. Kultur- och tekniknämnden delegerar beslutanderätten för verksamhetsärenden enligt nedan: A: Avfall och återvinning Nr Ärendetyp Delegat Vidare- Lagrum Kommentar delegation 7.A.1 Beslut om anvisning för Förv.chef Ansvarig avfall Föreskrifter kärlplacering med rätt till och återvinning om avfalls- vidaredeleg. hantering 7.A.2 Beslut om rätt att använda Förv.chef Ansvarig avfall Föreskrifter gemensamma med rätt till och återvinning om avfalls- avfallsbehållare vidaredeleg. hantering 7.A.3 Beslut om rätt att ändra Förv.chef Ansvarig avfall Avfallstaxan fastighets avfallsabonnemang med rätt till och återvinning punkt 1.6.3 under en period tills rättning vidaredeleg. Felsortering skett av fastighetsinnehavare 7.A.4 Beslut om rätt att ändra voly- Förv.chef Ansvarig avfall Avfallstaxan mer och hämtningsintervall i med rätt till och återvinning punkt 3.3 fastighets avfallsabonnemang vidaredeleg. Flerfamiljs- för förpackningar som hus och samlas in utan kostnad för samfällig- fastighetsinnehavaren heter 7.A.5 Beslut om uppehåll i Förv.chef Teknisk samord- Föreskrifter hämtning av kärl- och med rätt till nare avfall och om avfalls- säckavfall och latrin för vidaredeleg. återvinning hantering permanentbostad Ansvarig avfall och återvinning 7.A.6 Beslut om uppehåll i Förv.chef Teknisk samord- Föreskrifter hämtning av kärl- och med rätt till nare avfall och om avfalls- säckavfall och latrin för vidaredeleg. återvinning hantering fritidsbostad Ansvarig avfall och återvinning 15 7.A.7 Beslut om uppehåll i Förv.chef Teknisk samord- Föreskrifter hämtning av avfall från med rätt till nare avfall och om avfalls- fastighets avloppsanläggning vidaredeleg. återvinning hantering Ansvarig avfall och återvinning 7.A.8 Beslut om särskilda avgifter i Förv.chef Föreskrifter enlighet med grunderna i om avfalls- avfallstaxan och 27 kap 6 § hantering. Miljöbalken avs hämtning Miljöbalken. med andra metoder än de som är beskrivna i avfalls- taxan eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt B: Väg och trafik Nr Ärendetyp Delegat Vidare- Lagrum Kommentar delegation 7.B.1 Beslut om tillstånd för ny Förv.chef Trafikingenjör Riktlinjer för Efter hörande av eller ändrad anslutning till med rätt till Arbetsledare väg verksamhet KS och MBN gata eller väg vidaredeleg. Verks.chef teknik väg och trafik 7.B.2 Beslut om dispens för Förv.chef Arbetsledare väg Trafik- körning på vägar med med rätt till Verks.chef teknik förordningen nedsatt bruttovikt vidaredeleg. Riktlinjer för verksamhet väg och trafik 7.B.3 Beslut om tillstånd för Förv.chef Trafikingenjör Riktlinjer för utplacering av flyttbara med rätt till Trafikhandläggare verksamhet farthinder vidaredeleg. Verks.chef teknik väg och trafik 7.B.4 Beslut om utfärdande av Förv.chef Arbetsledare väg Riktlinjer för grävtillstånd med rätt till Trafikingenjör grävning i vidaredeleg. Verks.chef teknik Timrå kom- Verks.chef invest. muns mark Riktlinjer för 16 verksamhet väg och trafik 7.B.5 Beslut om Förv.chef Trafikingenjör Vägmärkes- trafikanordningsplan med rätt till Trafikhandlägg. förordningen vidaredeleg. Verks.chef teknik Riktlinjer för Verks.chef invest. verksamhet väg och trafik 7.B.6 Beslut om utfärdande av Förv.chef Trafikingenjör Trafik- tillfälliga lokala trafikföre- med rätt till Trafikhandläggare förordningen skrifter vid vägarbeten och vidaredeleg. Verks.chef teknik Riktlinjer för dylikt för att reglera Verks.chef invest. verksamhet trafiken och tillgodose väg och trafik trafiksäkerheten 7.B.7 Beslut om utfärdande av Förv.chef Trafikingenjör Trafik- tillfälliga lokala trafikföre- med rätt till Verks.chef teknik förordningen skrifter vid nedsättning av vidaredeleg. Riktlinjer för bruttovikt verksamhet väg och trafik 7.B.8 Beslut om dispenser Förv.chef Trafikingenjör Trafik- avseende bred, lång eller med rätt till Trafikhandläggare förordningen tung transport vidaredeleg. Verks.chef teknik Riktlinjer för Verks.chef invest. verksamhet väg och trafik 7.B.9 Beslut om dispens för Förv.chef Trafikingenjör Trafik- körning eller parkering i med rätt till Verks.chef teknik förordningen strid med gällande lokal vidaredeleg. Riktlinjer för trafikföreskrift verksamhet väg och trafik 7.B.10 Beslut om dispens för Förv.chef Trafikingenjör Trafik- körning i terräng med med rätt till Verks.chef teknik förordningen motordrivet fordon inom vidaredeleg. Riktlinjer för Timrå kommuns verksamhet förbudsområde väg och trafik 17 7.B.11 Beslut om utfärdande av Förvchef Trafikhandläggare Trafik- parkeringstillstånd för med rätt till Trafikingenjör förordningen rörelsehindrade vidaredeleg. Teknisk samord- Riktlinjer för nare fastighet verksamhet Verks.chef teknik väg och trafik 7.B.12 Beslut om flyttning och Förv.chef Trafikingenjör Lag/förord- skrotning av fordon med rätt till Verks.chef teknik ning om vidaredeleg. flyttning av fordon. Riktlinjer för verksamhet väg och trafik 7.B.13 Beslut avseende inkomna Förv.chef Verksamhetschef Lag bestridanden av kontroll- med rätt till teknik (1984:318) avgift på kommunal vidaredeleg. om kontroll- kvartersmark eller kvarters- avgift vid mark vilken kommunen olovlig parke- förfogar över genom avtal ring, LKOP C: Fastighet Nr Ärendetyp Delegat Vidare- Lagrum Kommentar delegation 7.C.1 Underteckna markupp- Ordförande Reglemente Ledningar för låtelseavtal och värderings- starkström och protokoll avseende mellanspänning markkabel och nätstation i efter hörande av Timrå kommuns mark KS 7.C.2 Ingå avtal om förhyrning av Förv.chef Reglemente Efter hörande av mark med högst 10 år i KS sänder 7.C.3 Utarrendering av kommun- Förv.chef Reglemente Efter hörande av ens mark med högst 5 år i KS sänder 18 7.C.4 Ingå avtal om förhyrning av Förv.chef Reglemente Efter hörande av lokaler med högst 10 år i KS sänder 7.C.5 Uthyrning och upplåtelse av Förv.chef e) Administratör Reglemente a) b) Efter lokaler och anläggningar i hörande av KS e) f) g) d) f) g) Arena- a) industri- och affärsfastig- med rätt till samordnare c) Avs förhyrda heter med högst 3 år i sänder vidaredeleg. fastigheter har hörande av KS b) fritidsanläggningar med redan skett enl högst 5 år i sänder 7.C.4 c) kommunala och förhyrda c) e) f) g) fastigheter till kommunens Debiteras enligt egna verksamheter fast-ställd hyra/ d) uthyra och fastställa hyres- taxa och är belopp för speciella arrange- verkställighet mang på fritidsanläggningar e) garage- och motorvärmar- platser f) korttidsuthyrning av lokaler, fritidsanläggningar och skollokaler efter skolans verksamhetstid g) torgplatser inkl scen 7.C.6 Fastställa taxa för Timrå Förv.chef Enhetschef simhall med rätt till arenaområdet vidaredeleg. D: Kultur och fritid Nr Ärendetyp Delegat Vidare- Lagrum Kommentar delegation 7.D.1 Beslut om registrering i Förv.chef Riktlinjer för föreningsregistret förenings- bidrag 19 7.D.2 Beslut om föreningsbidrag Förv.chef Riktlinjer för enligt fastställda riktlinjer; förenings- barn- och ungdomsföre- bidrag ningar, fritidsanläggningar, Drogpolicy föreningar av social karaktär, studieförbund, kulturföre- ningar, kulturarrangemang samt avsatta medel enligt avtal; skötsel av lekplatser, badplatser mm 7.D3 Beslut om föreningsbidrag Förv.chef Riktlinjer för enligt fastställda riktlinjer; förenings- bidrag till särskilda insatser bidrag upp till 1 basbelopp samt avsatta medel enligt avtal; samlingslokaler, idrotts- anläggningar mm 7.D.4 Beslut om registrering av Förv.chef Verks.chef 6 kap 9 § lotteri kultur och fritid Spellagen 20 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-04-13 KTN/2026:296 teknikförvaltningen Ändring av detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Industriområde för energiintensiv verksamhet - Underrättelse om samråd (Dnr KS2025539) Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Inte ha något att erinra mot detaljplaneförslaget. Ärendet Tillväxt Timrå har upprättat förslag till ändring av detaljplan för Torsboda 1:2 m fl Industriområde för energiintensiv verksamhet. Synpunkter på planförslaget ska vara Tillväxt Timrå tillhanda senast 2026-05-01. Kultur- och teknikförvaltningen har inget att erinra mot detaljplaneförslaget. Beslutsunderlag Planhandlingar Protokollsutdrag till: Tillväxt Timrå Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Ämne: Underrättelse om samråd - Ändring av detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Industriområde för energiintensiv verksamhet (Dnr: KS/2025:539) Från: Göran Jacobson Till: Mottaget: 2026-04-13 15:29:12 Rubricerad detaljplan sänds ut för samråd från och med den 13 april till den 1 maj 2026. Remissvar skickas till timra.kommun@timra.se eller via brev till Timrå kommun, Köpmangatan 14, 861 82 Timrå. Samrådshandlingar:  Plankarta  Planbeskrivning  Missiv  Sändlista  Fastighetsförteckning Bilagor till planbeskrivningen (dessa kan laddas ned via planens sida på kommunens webbplats):  Bilaga 1 – Dagvattenutredning Torsboda 1.2 m.fl. (2026-03-13)  Bilaga 2 – PM Geoteknik – Detaljplan Torsboda 1.2 m.fl. (2026-03-06)  Bilaga 3 – Bilaga till PM Geoteknik – Detaljplan Torsboda 1.2 m.fl. (2026-03-06)  Bilaga 4 – Säkerhetsbevisning hinder i horisontella ytan. (2026-03-31) Med Vänliga Hälsningar Göran Jacobson Tillväxt Timrå Karttekniker 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 31 96 | www.timra.se Dnr: KS/2025:539 Missiv om samråd Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Samråd av ett detaljplaneförslag kommer att pågå 2026-04-13 – 2026-05-01. Planområdet är beläget i Torsboda, ca 2 km från Söråkers centrum och ca 10 km från Timrå centrum. Området omfattar ca 80 ha kvartersmark. Planändringens syfte är att möjliggöra en trafikplats som trafikverket planerar för att ansluta industriområdet till väg E4. Trafiklösningen kräver en anslutningshöjd till planområdet som inte tillåts i den gällande detaljplanen. Planändringen innehåller därför en ändring av den tillåtna markhöjden. Även en ändring av markanvändningen för ett litet område längs väg E4 föreslås (från Industri (J) till Väg (VÄG)). Planförslaget hanteras enligt standardförfarande då det överensstämmer med gällande översiktsplan, inte är av stort allmänt intresse och inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Endast bestämmelser som ändras eller tillkommer prövas i planprocessen. Under samrådet är detaljplaneförslaget tillgängligt på: o Kommunens hemsida www.timra.se o Timrå kommun, Köpmangatan 14, öppet vardagar 08:00-16:30 Du är välkommen att lämna synpunkter om detaljplaneförslaget under samrådstiden, senast 1 maj 2026. Synpunkter på planförslaget sänds via post eller epost till: o Timrå kommun Köpmangatan 14 861 82 Timrå o timra.kommun@timra.se Synpunkter från samrådet sammanfattas i ett samrådsyttrande som publiceras vid granskning av detaljplanen tillsammans med kommunens ställningstaganden. Den som inte lämnat synpunkter på planförslaget senast under granskningstiden kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen. För ytterligare information, kontakta: Julia Åberg, tel 060 16 34 08, e-post julia.aberg@timra.se Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: tillvaxt@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Dnr: KS/2025:539 SAMRÅD 2026-04-13 – 2026-05-01 Planbeskrivning Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Industriområde för energiintensiv verksamhet Timrå kommun Upprättad av Tillväxt Timrå 2026-04-10 För ytterligare information, kontakta: Julia Åberg, tel 060 16 34 08, e-post julia.aberg@timra.se Planändringens huvuddrag och konsekvenser .............................................................. 2 1. INLEDNING ........................................................................................................................................ 3 Vad är en detaljplan? .......................................................................................................................................... 3 Planprocessen .................................................................................................................................................... 3 Miljökonsekvensbeskrivning och miljötillståndsprövning ..................................................................................... 3 Planhandlingar .................................................................................................................................................... 3 Planens syfte ...................................................................................................................................................... 4 Planens och miljökonsekvensbeskrivningens huvuddrag ................................................................................... 4 Plandata .............................................................................................................................................................. 5 Tidigare ställningstaganden ................................................................................................................................ 5 Planens förenlighet med 3 och 4 kap miljöbalken ............................................................................................... 6 Planens förenlighet med 5 kap Miljöbalken ......................................................................................................... 7 2. FÖRUTSÄTTNINGAR ......................................................................................................................... 9 Omgivningsbeskrivning ....................................................................................................................................... 9 Väg- och gatutrafik .............................................................................................................................................. 9 Järnvägstrafik ..................................................................................................................................................... 9 Flyg ..................................................................................................................................................................... 9 Risker................................................................................................................................................................ 10 Elförsörjning ...................................................................................................................................................... 11 Geotekniska förhållanden ................................................................................................................................. 11 Hydrologiska förhållanden ................................................................................................................................ 11 Förorenade områden ........................................................................................................................................ 11 Naturvärden ....................................................................................................................................................... 12 Kulturmiljövärden och arkeologi ........................................................................................................................ 13 3. PLANFÖRSLAG ................................................................................................................................ 14 Industri (J) ......................................................................................................................................................... 14 Industri och teknisk anläggning (JE) ................................................................................................................. 16 Väg (Väg) ............................................................................................................................................................ 16 Strandskydd ...................................................................................................................................................... 16 Buller................................................................................................................................................................. 17 Geoteknik och grundläggning ........................................................................................................................... 18 Dagvatten ......................................................................................................................................................... 19 Vatten och avlopp ............................................................................................................................................. 21 Elförsörjning ...................................................................................................................................................... 21 Parkering .......................................................................................................................................................... 22 Bil- och godstrafik till området ........................................................................................................................... 22 Busstrafik .......................................................................................................................................................... 24 Järnvägstrafik ................................................................................................................................................... 24 Uppvärmning .................................................................................................................................................... 24 Elektronisk kommunikation ............................................................................................................................... 24 Avfallshantering ................................................................................................................................................ 24 4. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE ..................................................................... 25 Landskapsbild ................................................................................................................................................... 25 Natur- och vattenområden ................................................................................................................................ 25 Väg- och gatutrafik ............................................................................................................................................ 26 Flygtrafik ........................................................................................................................................................... 26 Sociala konsekvenser och barnperspektiv ........................................................................................................ 26 5. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING .............................................................................................. 27 Nollalternativ ..................................................................................................................................................... 27 Alternativa lokaliseringar ................................................................................................................................... 27 Betydande miljöpåverkan .................................................................................................................................. 28 Miljökvalitetsmål ................................................................................................................................................ 33 Sammanfattande redogörelse ........................................................................................................................... 34 Uppföljning ........................................................................................................................................................ 35 Icke-teknisk sammanfattning ............................................................................................................................ 35 6. GENOMFÖRANDEFRÅGOR ............................................................................................................ 36 7. ÄNDRINGAR EFTER SAMRÅD ........................................................................................................ 38 8. ÄNDRINGAR EFTER GRANSKNING ............................................................................................... 38 9. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ...................................................................................................... 38 Samråd Planbeskrivning 1 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Planändringens huvuddrag och konsekvenser Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. antogs av kommunfullmäktige 2022-04-25 § 62 och vann laga kraft 2023-05- 05. Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för ett nytt industriområde söder om väg E4 nordöst om Indalsälvens delta. Industriområdet har sedan detaljplanens antagande utökats med ytterligare ett detaljplaneområde norr om Väg E4 (Detaljplan för Torsboda 4:29 m.fl., antagen 2023-08-28 §155, laga kraft 2024-02-28). Kommunstyrelsen beslutade 2025-11-04 § 268 om positivt planbesked för ändring av detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. på begäran av bolaget Torsboda Industrial Park AB (ägs gemensamt av kommunerna Timrå och Sundsvall). Ändringens syfte är att möjliggöra en trafikplats som trafikverket planerar för att ansluta industriområdet till väg E4. Trafiklösningen kräver en anslutningshöjd till planområdet som inte tillåts i den gällande detaljplanen. Planändringen innehåller därför en ändring av den tillåtna markhöjden. Detaljplaneändringen innebär utöver att den möjliggör trafikplatsen att området tillåts följa den naturliga terrängen i större utsträckning än i gällande plan. Området delas upp i två delar där markhöjderna i det norra området tillåts vara mellan 80 m - 120 m över nollplanet, och i den södra delen tillåts markhöjden vara mellan 70 m - 100 m över nollplanet. Bestämmelserna som tillkommer är i den norra delen är n1 +120,0 - Markens höjd får inte vara högre än 120,0 meter över nollplanet och n2 +80,0 - Markens höjd får inte vara lägre än 80,0 meter över nollplanet. I den södra delen av planområdet tillkommer bestämmelserna n1 +100,0 - Markens höjd får inte vara högre än 100,0 meter över nollplanet och n2 +70,0 - Markens höjd får inte vara lägre än 70,0 meter över nollplanet. Den tidigare bestämmelsen n - markens höjd får inte vara lägre än 80 meter över nollplanet samt inte högre än 100 meter över nollplanet utgår. Markanvändningen i en liten del av planområdet nära E4:an ändras till Väg för att möjliggöra ny trafikplats och u-området utökas i planområdets ytterkant för att säkra framdragningen av ledningar. Planändringen utgår från Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. – Industriområde för energiintensiv verksamhet och stora delar av planbeskrivningen är därför i stort desamma som förut. Endast planbestämmelser som föreslås utgå och tillkomma prövas i planändringsprocessen. Samtliga planbestämmelser bedöms enligt plan- och bygglagen (2010:900). Vid ändring av detaljplan som görs innan genomförandetiden har gått ut får de ändrade planbestämmelserna samma genomförandetid som detaljplanen. Genomförandetiden för samtliga bestämmelser slutar 5 maj 2028. Föreslagna ändringar är markerade i planbeskrivningen med röd ram och typsnitt Calibri. Delar av planbeskrivningen som förblir oförändrade behåller typsnitt Times New Roman. Rubrik, gällande detaljplan Rubrik, gällande detaljplan Text, gällande detaljplan Ändring av detaljplan Rubrik, ändring av detaljplan Rubrik, ändring av detaljplan Text, ändring av detaljplan Samråd Planbeskrivning 2 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 1. INLEDNING Vad är en detaljplan? Detaljplan är ett juridiskt bindande dokument kring hur marken inom ett planområde får användas och bebyggas och hur bebyggelsen och marken får och ska utformas. Detaljplaner upprättas enligt Plan- och bygglagen, PBL. Kommunen fattar beslut om planens innehåll och utformning, där en avvägning sker mellan allmänna och enskilda intressen. Planprocessen Planförslaget hanteras enligt reglerna för ett utökat förfarande då detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd Granskning Antagande Ev. överklagande Laga kraft Samråd- Under samrådet får myndigheter, sakägare och andra berörda en möjlighet att påverka planförslaget. Granskning- Planförslaget ställs ut för granskning och myndigheter, sakägare och andra berörda får en sista möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Antagande- Kommunfullmäktige beslutar om att anta detaljplanen. Laga kraft- Detaljplanen vinner laga kraft ca en månad efter att planen antagits. Miljökonsekvensbeskrivning och miljötillståndsprövning Planförslaget har bedömts kunna medföra risk för en betydande miljöpåverkan och därför ska en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tas fram. MKB:n utgår ifrån detaljplanens möjliga konsekvenser och har inarbetats i planbeskrivningen. En etablering på platsen kan i sin tur innebära ett miljötillstånd. I det kan den framtida verksamhetens omfattning, villkor och andra förhållanden regleras. Ändring av detaljplan Detaljplaneändringen bedöms inte vara av sådan omfattning eller karaktär att den kan komma att innebära betydande miljöpåverkan. För MKB för gällande detaljplan, se kapitel 5. Planhandlingar Planhandlingarna består av: • Plankarta med bestämmelser • Planbeskrivning med genomförandefrågor och miljökonsekvensbeskrivning • Samrådsredogörelse (tillkommer efter samråd) • Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) För planprocessen finns dessutom: • Grundkarta • Fastighetsförteckning • Undersökning av betydande miljöpåverkan Ändring av detaljplan • Undersökning av risker kopplade till farligt gods-led • Undersökning av totalförsvarets intressen i samhällsplanering Bilagor • Illustrationsbilaga 2022-02-01 • PM Geoteknik 2022-04-07 • Markteknisk undersökningsrapport 2021-11-25 • PM Föroreningssituation 2021-11-26 Samråd Planbeskrivning 3 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun • Dagvattenutredning 2022-01-21 • Hydrogeologiskt PM 2022-01-21 • Trafikutredning 2021-11-25 • Kvantitativ riskbedömning 2022-02-02 • Bullerutredning 2021-11-29 • Naturvärdesinventering 2021-11-19 Ändring av detaljplan • Bilaga 1 - Dagvattenutredning Torsboda 1.2 m.fl. (2026-03-13) • Bilaga 2 - PM Geoteknik - Detaljplan Torsboda 1.2 m.fl. (2026-03-06) • Bilaga 3 - Bilaga till PM Geoteknik - Detaljplan Torsboda 1.2 m.fl. (2026-03-06) • Bilaga 4 - Säkerhetsbevisning hinder i horisontella ytan. (2026-03-31) Planens syfte Planens syfte är att skapa förutsättningar för industriändamål med fokus för energiintensiva etableringar. Markanvändningen syftar till att skapa förutsättningar för industriverksamheter. Inom detta område kan verksamheter bedriva produktion, lager, partihandel. Industriändamålet kan möjliggöra att verksamheter som omfattas av seveso-lagstiftningen kan pröva möjligheten till att etablera sig inom planområdet. Planen skapar förutsättningar för etablering av en anläggning med behov av stor andel byggbar yta och höga byggnadshöjder. Inom planområdet kan anläggningar och byggnader som behövs för verksamheterna anläggas. Detta kan t ex. gälla för transformatorstationer, dagvattendammar, pumpstationer mm. Inom område kan också andra byggnader som har anknytning till verksamheten finnas som t ex. personalrestaurang, träningshall mm. Ändring av detaljplan Detaljplaneändringens syfte är att möjliggöra en trafikplats som trafikverket planerar för att ansluta industriområdet till väg E4. Trafiklösningen kräver en anslutningshöjd till planområdet som inte tillåts i den gällande detaljplanen. Planändringen innehåller därför i huvudsak en ändring av den tillåtna markhöjden. Planens och miljökonsekvensbeskrivningens huvuddrag Planförslaget innebär att ett större område i Torsboda ges möjlighet att utvecklas för att ge plats för industrietableringar. Marken kommer att kunna anpassas för att skapa en större plan yta vilket optimerar för flödet inom området. Planområdet avgränsas gentemot väg E4 för att kunna skapa förutsättningar för en ny trafikplats till området. Planområde är beläget strategiskt nära transportlösningar och elkraft. Vidare är platsen strategiskt belägen längs Sundsvallsregionens kuststräcka och kan fungera som en arbetsplats som hela regionen kan dra nytta av. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) beskriver planförslagets konsekvenser som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. MKB:n har avgränsats till att behandla och beskriva hur systemet för vatten ska hanteras för att skapa robusta förutsättningar i planområdet. Samråd Planbeskrivning 4 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Plandata Lokalisering Ändring av detaljplan Planområdet är beläget i Torsboda, ca 2 km från Söråkers centrum och ca 10 km från Timrå centrum. Området omfattar ca 80 ha kvartersmark. Markägoförhållanden Ändring av detaljplan Planområdet innefattar fastigheterna Torsboda 1:10 som ägs av Torsboda 1:10 AB samt del av Torsboda 1:2 som ägs av bolaget Torsboda Industrial Park AB. Bolaget ägs gemensamt av kommunerna Timrå och Sundsvall. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I gällande Översiktsplan för Timrå är stor del av området utpekat som område för näringslivsutveckling. Övriga delar ingår inom område för skogsbruk. Baserat på intentionerna i översiktsplanen bedöms planförslaget vara i enlighet med den. Delar av området har ingått som förslag till nytt industriområde i tidigare strategiska dokument från slutet av 1980-talet. Ändring av detaljplan En fördjupad översiktsplan för Torsboda-Söråker antogs av kommunfullmäktige 2025-11-24 § 234. I planen pekas området ut som mark för fortsatt utveckling av industriverksamhet. Detaljplaner Ändring av detaljplan För planområdet gäller D210 – Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. – Industriområde för energiintensiv verksamhet. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige 2022-04-25 § 62 och vann laga kraft 2023- 05-05. För området på andra sidan väg E4 gäller detaljplan D214 (laga kraft 2024-02-28). Planbesked/Planuppdrag Ändring av detaljplan Kommunstyrelsen beslutade om positivt planbesked för ändring av detaljplan D210 2025-11-04 § 268. Planuppdrag för gällande detaljplan D210 gavs 2021-08-31 § 256. Samråd Planbeskrivning 5 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Undersökning och beslut om betydande miljöpåverkan En undersökning huruvida detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan har genomförts. Bedömningen är att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att vattenfrågor bör utredas inom ramen för en strategisk miljöbedömning för detaljplan. Ett särskilt beslut i denna fråga togs i kommunstyrelsen 2021-10-05 § 298. En miljökonsekvensbeskrivning har därför upprättas som ett eget kapitel i denna planbeskrivning. Ett särskilt avgränsningssamråd har genomförts med Länsstyrelsen 2021-10-01. Ändring av detaljplan Gällande detaljplan bedömdes kunna medföra betydande miljöpåverkan, därför upprättades en miljökonsekvensbeskrivning. För detaljplaneändringen bedöms ingen MKN nödvändig då ändringen är av liten omfattning. Planändringen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Särskilt beslut om detta fattas efter samråd med Länsstyrelsen. Mellankommunala frågor Planförslaget kan medverka till stora möjligheter för kommuner inom Sundsvallsregionen och ett samarbete sker kommunöverskridande för arbetet med denna plats. Planens förenlighet med 3 och 4 kap miljöbalken Miljöbalkens tredje kapitel reglerar grundläggande hushållningsbestämmelser för att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål de bästa är lämpade till med hänsyn till egenskaper, läge och föreliggande behov. I detta kapitel inryms också riksintressen vilka generellt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värde eller möjligheten att använda dem för det avsedda ändamålet. Planområdet angränsar till följande riksintressen enligt 3 kap miljöbalken: • Riksintresse för befintlig järnväg • Riksintresse för befintlig väg • Riksintresse för flygplats Planområdet omfattas inte av något riksintresse enligt 4 kap miljöbalken. Ändring av detaljplan Planändringen innebär ingen ytterligare påverkan på miljökvalitetsnormer och planen bedöms även fortsättningsvis vara förenlig med kap 3,4 och 5 Miljöbalken. Planändringen gäller huvudsakligen ändrad markhöjd för planområdet samt ny markanvändning för en liten del av området mot E4:an. Kompletterande geoteknisk markundersökning, dagvattenutredning samt flyghinderanalys har gjorts inför samråd för detaljplaneändringen. Riksintresse befintlig järnväg Den befintliga järnvägen ”Ådalsbanan” är av riksintresse för kommunikationer och löper strax söder om planområdet. De åtgärder som behöver genomföras för detaljplanens förverkligande, markfyllning och omledning av del av Torsbodabäcken, bedöms kunna genomföras utan att innebära någon negativ påverkan på riksintresset. Riksintresse för befintlig väg Väg E4 löper förbi i direkt närhet till planområdet. Planområdet avgränsas gentemot en tänkt framtida vägplans yttre gräns. För att skapa goda transportlösningar till området behöver en ny trafiklösning tillkomma. Ett förslag till ny trafikplats har samråtts med Trafikverket. Planförslaget tillsammans med ny trafiklösning bedöms inte innebära någon påverkan på riksintresset. Samråd Planbeskrivning 6 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Riksintresse för flygplats Sundvall-Timrå Airport är beläget ca 2 km väster om planområdet. En flyghinderanalys utifrån planförslagets möjligheter har genomförts. Planförslaget bedöms inte innebära någon påverkan på CNS-utrustning. Då planförslaget kan genomtränga den horisontella ytan har en flygsäkerhetsanalys också genomförts. Med kompensatoriska åtgärder som hinderljus, hinderanmälan samt avtal om drift och skötsel av hinderljus bedöms planförslaget uppnå en godtagbar säkerhetsnivå. Ändring av detaljplan En ny flyghinderanalys har utförts inför ändring av detaljplanen. Med ovan nämnda åtgärder inom planområdet bedöms planförslaget fortsatt lämpligt utifrån ett flygsäkerhetsperspektiv. Se bilaga 4. Planens förenlighet med 5 kap Miljöbalken I en detaljplan ska gällande miljökvalitetsnormer (MKN) iakttas och planförslaget ska inte medverka till att någon MKN överträds. I planförslaget föreslås markanvändningen till den generella markanvändningen J-industri. Den skapar förutsättningar för en variation av verksamheter från mindre tillverkning till seveso-verksamheter. En precisering av en etableringens påverkan på miljökvalitetsnormer kan komma att hanteras i en miljötillståndsprövning. Det finns miljökvalitetsnormer för: • Utomhusluft • Vattenförekomster • Fisk- och musselvatten • Omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller för hela landet. Det finns idag normer för: kvävedioxid/kväveoxider, partiklar (PM10 och PM2,5), marknära ozon, bensen, kolmonoxid, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Planområdet är beläget i Torsboda i ett område som idag till största del utgörs av skogsmark. Planområdet angränsar direkt till E4. Planförslaget innebär att ett större industriområde kan etableras på platsen vilket medföra en ny större trafikmängd till och inom området. Planen bedöms inte innebära någon minskad utluftning eller medverka till någon hälsomässig olämplighet kopplat till närliggande bebyggelse. Inne i Timrå centrum har luftmätningar gjorts under en lång tid. Detta med hänsyn till massabruket och E4. Mätningsserierna har visat på att miljökvalitetsnormerna för luft inte har överskridits i Timrå centrum. Det aktuella planområdet är beläget utanför Timrå centrum och längre bort från källor som t ex. massabruket och bedöms ha minst lika bra luftkvalitet som i Timrå centrum. Planförslaget bedöms inte medverka till att miljökvalitetsnormer för luft överträds. Miljökvalitetsnorm för vattenförekomster Planområdets närmsta vattenförekomst är Klingerfjärden (WA1974553). Nuvarande status för Klingerfjärden avseende ekologisk status har klassificerats till måttlig och för kemisk status att den inte uppnår god kemisk status. Planområdet berör också vattenförekomsten Indalsälven (WA76246554). Nuvarande status för Indalsälven avseende ekologisk status har klassificerats till måttlig och för kemisk status att den inte uppnår god kemisk status. Samråd Planbeskrivning 7 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Målsättningen med planförslaget är att den ekologiska och kemiska ytvattenstatusen ska förbättras eller vara oförändrad och att de naturliga flödesvägarna ska behållas. Detta gäller även för Torsbodabäcken som saknar miljökvalitetsnormer. För att genomföra planförslaget behöver Torsbodabäcken ledas om, eftersom den i dag skär genom den södra delen av planområdet. En tänkt ny dragning redovisas i avsnittet Dagvatten. Den föreslagna nya dragningen av Torsbodabäcken är tänkt att utformas med en något längre flödeslängd och med flödesreducerande åtgärder för att efterlikna den befintliga meandrande situationen som råder idag. En dagvattenutredning (SIGMA 2021-11-25) har tagits fram och baserats på en tänkt utformning av planområdet. Dagvatten från den byggbara kvartersmarken kan släppas ut i planområdets slänt med ett utloppsflöde som motsvarar den befintliga situationen och utformas med en diffus spridning för att utöka rinntid och rening för att efterlikna de befintliga förhållandena. Ytterligare åtgärder som kan vidtas är att infiltrationsanläggningar placeras i slutet av systemuppbyggnaden för att återinföra grundvattentillförseln inom planområdet. För den kemiska ytvattenstatusen visar föroreningsberäkningarna på mycket god reningseffekt i dagvattenanläggningarna och riktvärden uppnås enligt de mål som det styrdokument som utredningen förhållit sig till. Vid jämförelse av föroreningskoncentrationer före och efter exploatering minskar de flesta ämnena betydande förutom fosfor som ökar. Ytterligare rening som sker men inte simuleras är att områdets torrdammar kommer att ligga på stora mängder fyllnadsmassor vilket skyddar recipienten extra mycket istället för att torrdammarna skulle ha legat i befintlig marknivå. Dagvattnet hamnar primärt i Torsbodabäcken som saknar miljökvalitetsnormer och färdas ca 1,8 km till Norrån som också saknar MKN. Efter ca 2,5 km längs Norrån når slutligen dagvattnet recipienten Klingerfjärden. Längs med denna sträcka sker också en betydande rening. Vidare gynnsamma förhållanden med föreslagen dagvattenhantering är att rening sker även vid mycket stora regn och för smältvatten då dagvatten stannar kvar inom planområdet och töms via dagvattenlösningarna. Detta har en väsentlig renande effekt då föroreningar vid stora flöden och snösmältning ofta brukar hamna i recipienterna utan rening. Den sammanvägda bedömningen är att exploateringen går att utforma så att Torsbodabäcken inte påverkas betydande gällande ekologisk och kemisk ytvattenstatus och att den övervägande påverkan är positiv. Sammanfattningsvis bedöms plangenomförandet inte påverka miljökvalitetsnormerna för Klingerfjärden eller Indalsälven negativt och planen medför inte att arbetet med att nå god ekologisk och god kemisk status försvåras. Miljökvalitetsnorm för fisk och musselvatten Vattenområdet ingår inte i Naturvårdsverkets förteckning över områden som ska skyddas enligt förordningen om MKN för fisk och musselvatten. Miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller I mindre och medelstora kommuner (under 100 000 invånare) ska strävan vara att begränsa buller och miljökvalitetsnormen är en slags målsättningsnorm om att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadlig effekt på människans hälsa. Planförslaget innebär att ytterligare transporter kommer tillföras till området men verksamheten inom planområdet och tillkommande transporter bedöms inte medföra omgivningsbuller som medför skadlig effekt på människans hälsa. Samråd Planbeskrivning 8 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Omgivningsbeskrivning Ändring av detaljplan Planområdets area är ca 80 ha. Skogen inom området har till stor del avverkats efter antagande av gällande detaljplan med syftet att förbereda för framtida industrietablering. Området angränsar till E4, järnväg och Gryttjoms by. Höjdskillnaden varierar från ca 70 m ö h i nordväst och sluttar därefter uppåt mot öster till en nivå om ca 120 m ö h. Inom planområdet finns ingen bebyggelse, men en endurobana har haft verksamhet inom området. Genom området löper en kraftledningsgata. Angränsande till planområdet finns bebyggda lantbruksenheter, småhustomter och två bergtäkter. Väg- och gatutrafik Området nås av väg E4 och Gryttjomsvägen via Rigstavägen. Infarten till området via E4 sker genom en infartsficka. Rigstavägen är delvis en bygdeväg som leder till Gryttjomsvägen som är en mindre enskild väg. Trafikmängderna (ÅDT-Årsdygnsmedeltrafik) på de aktuella vägavsnitten är: E4 ca 10 500 fordon/dygn Rigstavägen ca 700 fordon/dygn Ändring av detaljplan Uppdaterad trafikmängd (ÅDT – Årsdygnsmedeltrafik, Trafikverket): E4 Ca 9530 ± 24% (mätår 2023) Rigstavägen Ca 670 ± 14% (mätår 2013) Mätningar från 2023 visar att antalet fordon per dag på sträckan längs väg E4 har minskat sedan trafikmätningen från 2019 som användes som underlag för den gällande detaljplanen. Järnvägstrafik Söder om planområdet löper Ådalsbanan. En bomreglerad plankorsning finns vid Gryttjomsvägen som leder upp mot planområdet. Flyg Ca 2,5 km söder om planområdet finns Sundsvall-Timrå flygplats. En flyghinderanalys och en säkerhetsbevisning har genomförts för planförslaget. Med bl.a. hinderljus på högre byggnader inom planområdet bedöms planförslaget vara lämpligt utifrån flygsäkerhet. Ändring av detaljplan En ny flyghinderanalys har utförts inför ändring av detaljplanen. Med bl.a. hinderljus på högre byggnader inom planområdet bedöms planförslaget fortsatt lämpligt utifrån ett flygsäkerhetsperspektiv. Se bilaga 4. Samråd Planbeskrivning 9 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Risker En riskutredning har genomförts för planförslaget. Syftet med riskbedömningen är att ur ett översiktligt perspektiv bedöma förutsättningarna för markanvändning för industri ur ett riskperspektiv. Planområdet avgränsas i norr och väster av E4 och järnvägen Ådalsbanan som båda fungerar som transportled för farligt gods. I närheten av planområdet finns det bostadsbebyggelse. För detaljplaner som är belägna inom 150 m från en transportled för farligt gods ska en bedömning och utredning kopplat till riskfrågor genomföras enligt Länsstyrelsen i Västernorrlands riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Risker kopplade till en framtida verksamhet inom området beror på vilken typ av industri som etableras. Riskpåverkan beror bland annat på om och vilka farliga ämnen som kan komma att användas inom anläggningen samt hur dessa hanteras. Vidare kommer den tekniska utformningen av anläggningen, exempelvis placeringen av eventuella lagringstankar och annan processutrustning, påverka riskbilden för omgivningen. Planförslaget prövar möjligheten till industriändamål J utan närmare precisering. För verksamheter som planerar att bedriva farlig verksamhet behövs prövning göras utifrån andra regelverk som t ex. sevesolagstiftningen, miljöbalken och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Det innebär också att för en framtida verksamhet kan det behövas att kompletterande detaljerade riskbedömningar upprättas då uppgifter om exempelvis kemikaliemängder, utsläpp och säkerhetsrutiner inte kan prövas i en detaljplan. För att bedöma risknivån inom planområdet har beräkningar utförts på individ- och samhällsrisk. Beräkningarna visar att individrisken är acceptabel på avstånd större än 27 meter från E4:an och att samhällsrisknivån med avseende på E4:an är acceptabel. Med avseende på järnvägen är individrisken acceptabel bortom 40 meter från spåret och samhällsrisken ligger inom ALARP-området, vilket innebär att möjliga åtgärder till riskreduktion ska övervägas. Vad gäller påverkan på närliggande infrastruktur bedöms sannolikheten vara låg. Större skador på E4 eller Ådalsbanan som medför att transportlederna måste hållas avstängda en längre tid skulle främst kunna uppstå vid en explosion eller BLEVE (boiling liquid expanding vapor explosion). Transportlederna skulle också kunna behöva stängas av om brand eller utsläpp av brandfarliga eller giftiga gaser skulle uppstå på industriområdet. Ett sådant scenario bedöms dock endast leda till kortare avstängning och inga långvariga effekter på väg- eller järnvägsanläggningen. Sannolikheten för att en industrianläggning ska orsaka skador på E4 eller Ådalsbanan troligtvis lägre än sannolikheten för att skador uppstår i samband med exempelvis trafikolyckor eller bränder i trafikrummet. I det nordvästra hörnet av planområdet kommer det att finnas riskpåverkan från både E4:an och Ådalsbanan, men även om risknivåerna från de båda riskkällorna adderas blir den totala risknivån inte oacceptabel. Planområdet kommer att vara upphöjt i den del som angränsar till järnvägen vilket har en positiv effekt på riskbilden då det innebär att konsekvenserna kopplade till olycksscenarier som urspårning och pölbrand reduceras kraftigt. I beräkningarna har inte några skyddseffekter från denna höjdskillnad beaktats vilket innebär att beräknade risknivåer är konservativa. Bostadsbebyggelsen i närområdet är utspridd och det närmaste tätbebyggda området är Söråker som ligger ca 1,5 km söderut. Detta innebär att persontätheten i omgivningen är låg och detta talar för att samhällsrisken kopplad till den tillkommande verksamheten skulle bli låg. Det finns inte heller några närliggande farliga verksamheter som skulle kunna medföra kumulativa effekter, d.v.s. att en olycka på den ena industrin initierar eller förvärrar en olycka på den andra. Samråd Planbeskrivning 10 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Den föreslagna markanvändningen inom planområdet bedöms som lämplig utifrån ett riskperspektiv. Ändring av detaljplan Detaljplaneändringen bedöms inte innebära någon ytterligare risk kopplat till verksamheter, farligt gods eller trafik. Elförsörjning Genom planområdet löper en 130 kV ledning. Denna kommer att användas för att trygga upp el- försörjningen till en industriverksamhet. Geotekniska förhållanden Enligt SGUs jordartskarta så består marken i området huvudsakligen av morän. I områdets östra delar består marken delvis av berg och delvis berg med ett tunt lager av morän. Mindre områden med sand och torv förekommer också. Enligt SGUs jorddjupskarta så är jorddjupet inom största delen av området skattat till ca 0-3 m. Mindre områden med upp till 20 m jorddjup är skattat i kartan. En geoteknisk utredning (AFRY 2021-11-25) har genomförts för planförslaget. Utförda undersökningar visar på snarlika förhållanden som jordartskartan redovisar. De undersökningar som utförts i detta skede visar att befintliga jordlager generellt består av tunnare lager av sand och silt över morän (materialtyp 3B). I flera punkter i områdets centrala delar har lager av torv (materialtyp 6B) påträffats. Djupet för dessa varierar från 0 – 1,6 m, men är överlag mindre än 1 m. Området är generellt ganska blockfattigt, såväl i ytan som i befintliga jordlager. Enligt undersökningarna varierar jorddjupen från ca 1 – 5 m i områdets västra delar, till ca 0 – 1 m i områdets norra delar. Även i de norra delarna av området har dock enstaka punkter med jorddjup på upp till 3 m påträffats. I områdets nordvästra hörn har även en punkt med ett jorddjup på 8 m påträffats. I nära anslutning till denna punkt har dock berg i dagen noterats, varför det stora jorddjupet sannolikt beror på en lokal svacka. I stora delar av området, främst i dess östra delar, har hällar med berg i dagen påträffats. Planområdet bedöms lämpligt för att möjliggöras för industrimark. För att skapa en plan yta krävs ett omfattande schakt- och fyllningsarbete. Hydrologiska förhållanden Fyra stycken grundvattenrör har installerats i samband med fältarbetet för den geotekniska undersökningen. Tre av dessa är bergborrade brunnar då närheten till berget varit påtaglig. Övrigt observationer har gjorts i fem st skruvprovtagningshål med ett djup på 0,5 – 1 m under markytan. Grundvattnet antas följa markens topografi. Den nordöstliga gränsen av planområdet är en vattendelare. Planförslagets södra gräns är ett inflöde av grundvatten och västra samt nordvästra gränsen utgör utlopp för grundvatten. Enligt SGUs beräkningar utifrån deras brunnsarkiv är den hydrauliska konduktiviteten av berget i området medel-låg. Den ligger mellan 8,5x10 och 2,2x10 -8 -7 m/s. Förorenade områden Det har inte förekommit någon tidigare industriell verksamhet i området. Området utgörs av mark för skogsbruk. Tidigare har del av området upplåtits för en endurobana. Fem stycken samlingsprover har tagits av borrkax ifrån ca 15 m djupa borrhål utförda i Samråd Planbeskrivning 11 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun berghällar. Dessa prover har undersökts avseende deras innehåll av sulfider och metaller. Proverna visar delvis på något förhöjda halter vid en jämförelse med Naturvårdsverkets angivna nivåer för mindre än ringa risk (MRR) samt sulfidinnehåll. Planområdet bedöms lämpligt för den föreslagna markanvändningen som innebär mindre känslig markanvändning (MKM). Naturvärden Det finns inga områdesskydd enligt miljöbalken eller naturvårdsavtal inom inventeringsområdet. Det finns heller inga utpekade Natura 2000-områden inom inventeringsområdet. Inom inventeringsområdet finns en registrerad nyckelbiotop med en areal på 1,8 ha. Enligt utdrag från Skogsstyrelsen utgörs biotopen av en barrnaturskog i form av ett ”sumpskogsområde med granskog. Inom inventeringsområdet finns även del av ett av länsstyrelsen avgränsat objekt för värdefulla naturområden som beskrivs som ett ”område där den hotade fjärilen mnemosynefjäril förekommer” Vid naturvärdesinventeringen identifierades 7 objekt som bedömdes omfattas av generellt biotopskydd, fördelade enligt följande: • 4 småvatten och våtmarker i jordbruksmark, varav 3 utgörs av vattenförande diken, samt 1 mindre naturlig bäck • 2 odlingsrösen • 1 stenmur Vid naturvärdesinventeringen (Skogsstyrelsen 2021-10-xx) avgränsades 13 områden med klassning som naturvärdesobjekt, fördelade enligt följande: • 0 objekt med naturvärdesklass 1 högsta naturvärde • 2 objekt med naturvärdesklass 2 högt naturvärde • 8 objekt med naturvärdesklass 3 påtagligt naturvärde • 3 objekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde • 0 landskapsobjekt Efter naturvärdesinventeringen genomfördes har planområdet till viss del justerats och bedöms inte omfatta stenmuren. Under fältinventeringen observerades inga rödlistade arter. Enstaka spår från födosök av spillkråka (nära hotad NT). Slåtterfibbla (nära hotad NT), åkerkål (nära hotad NT) och mnemosynefjäril (starkt hotad EN) har tidigare noterats i eller i anslutning till inventeringsområdet. De observationer av mnemosynefjärilen som gjorts är ca 10 år gamla och de är gjorda längs med Gryttjomsvägen. I anslutning till denna observation finns en större stabil lokal som utgör ett av artens kärnområden i Medelpad. Inom detta område har mnemosynefjärilen observerats årligen under en lång följd av år. Sannolikt har enstaka fjärilar flygit längs med Gryttjomsvägen och vidare in i planområdet. Det bedöms inte finnas någon mera stabil reproducerande förekomst av mnemosynefjäril inom planområdet även om värdväxten smånunneört finns i mindre omfattning där, vid Rumpgärdan och längs med byvägen mot Gryttjom. Inom de odlingsmarker, benämnt Rumpgärdan, som finns längre norrut inom föreslaget detaljplaneområde eftersöktes arten specifikt under sommaren 2021 men återfanns inte. Mnemosynefjäril har även eftersökts i byn Gryttjom vars fastigheter gränsar mot planområdet men inte observerats där. Resterande delar av föreslaget detaljplaneområde bedöms inte som lämplig livsmiljö för arten. Samråd Planbeskrivning 12 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Inom de näringsrika delarna av planområdet finns den fridlysta blåsippan spridd. Inom delar av inventeringsområdet, särskilt vid sumpskogsmiljöer och vattendrag, kan även förekomst av grod- och kräldjur som omfattas av skydd enligt 6 § artskyddsförordningen finnas. I samband med inventeringen påträffades dock inga grod- och kräldjur. Inom inventeringsområdet kan även förekomst av fåglar som omfattas av skydd enligt 4 § artskyddsförordningen finnas, t ex. bofink, lövsångare, gransångare, taltrast, björktrast och gärdsmyg. Sammantaget bedöms planområdet lämpligt för den föreslagna markanvändningen. De objekt som omfattas av det generella biotopskyddet bedöms inte ha så pass unika värden att planen inte kan genomföras. Som grund för dispens från biotopskyddet bedöms exploateringen vara av så stort allmänt intresse att det med tillämpning av 3 kap. MB kan utgöra ett särskilt skäl vid prövning av dispens från biotopskyddet. Planområdet utgör inte heller något lämpligt livsområde för mnemosynefjärilen och ett genomförande av planen bedöms inte påverka bevarandestatusen för den i Medelpad. Kulturmiljövärden och arkeologi Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Området ingår inte heller i kommunens kulturmiljöprogram. Samråd Planbeskrivning 13 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 3. PLANFÖRSLAG Industri (J) Illustration över hur planområdet kan bebyggas (SWECO). Markanvändningen syftar till att skapa förutsättningar för industriverksamheter. Inom detta område kan verksamheter bedriva produktion, lager, partihandel. Industriändamålet kan möjliggöra att verksamheter som omfattas av seveso-lagstiftningen kan pröva möjligheten till att etablera sig inom planområdet. Byggnader och anläggningar som fungerar som komplement t ex. transformatorstationer, pumpstation, personalutrymmen, återvinning mm ryms också inom markanvändningen. Ändring av detaljplan Detaljplaneändringens syfte är att möjliggöra den trafikplats som trafikverket planerar för att ansluta industriområdet till väg E4. Trafiklösningen kräver en anslutningshöjd till planområdet som inte tillåts i den gällande detaljplanen. Planändringen innehåller därför en ändring av den tillåtna markhöjden. Detaljplaneändringen innebär utöver att den möjliggör trafikplatsen att området tillåts följa den naturliga terrängen i större utsträckning än i gällande plan. Området delas upp i två delar där markhöjderna i det norra området tillåts vara mellan 80 m - 120 m över nollplanet, och i den södra delen tillåts markhöjden vara mellan 70 m - 100 m över nollplanet. Bestämmelserna som tillkommer är i den norra delen är n1 +120,0 - Markens höjd får inte vara högre än 120,0 meter över nollplanet och n2 +80,0 - Markens höjd får inte vara lägre än 80,0 meter över nollplanet. I den södra delen av planområdet tillkommer bestämmelserna n1 +100,0 - Markens höjd får inte vara högre än 100,0 meter över nollplanet och n2 +70,0 - Markens höjd får inte vara lägre än 70,0 meter över nollplanet. Den tidigare bestämmelsen n - markens höjd får inte vara lägre än 80 meter över nollplanet samt inte högre än 100 meter över nollplanet utgår. Området omgärdas delvis av en bred zon av prickmark som syftar till att skapa ett byggnadsfritt avstånd gentemot E4 och järnväg. Zonen varierar i bredd men är som lägst ca 40 m från järnvägsspår eller vägen. Prickmarken medför också att byggnader inte kan hamna inom riskavstånd till transportleder för farligt gods. Inom den prickade marken finns en bestämmelse m som syftar till att 1 skydda mot eventuell erosionsstörning. Bestämmelsen lyder m - stabiliserande markåtgärder ska 1 genomföras. Samråd Planbeskrivning 14 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Bestämmelsen ska tolkas utifrån trafikverkets TK-geo där säkerhetsklass 3 för järnväg ska uppnås. Bestämmelsen är också kopplad till en administrativ bestämmelse a vilken innebär att startbesked inte 2 får ges för byggnader förrän stabiliserande markåtgärder genomförts. Detta gäller för området närmast järnvägen och ca 300 m in i planområdet till nuvarande marknivå om ca 80 m över nollplanet (RH2000). Syftet med denna indelning är att kunna möjliggöra för en byggnation etappvis där de mer plana delarna av området kan bebyggas innan större fyllnadsåtgärder behöver vidtas för området närmare järnvägen. Vidare införs utökad marklovplikt inom de delar av planområdet som angränsar till järnväg och E4 samt inom det området som kan kräva fyllning. Bestämmelsen lyder a - marklov 4 krävs även för förändrade marknivåer. Byggrätten föreslås till att 65 % av fastighetsarean inom användningsområdet får bebyggas. Det innebär att ca 50 ha går att bygga inom planområdet. Den föreslagna byggrätten har baserats på resultat av layoutstudier och dagvattenutredningar och visar på att området kan bebyggas till en stor grad men ändå behålla förutsättningar för dagvattenlösningar, parkering, internvägar mm. Vidare föreslås en höjdreglerade bestämmelse till planområdet. Den lyder h- högsta nockhöjd är 40 m vilket skapar förutsättningar för en storskalig industriverksamhet. Ändring av detaljplan För det större egenskapsområdet föreslås dessutom i och med detaljplaneändringen bestämmelsen h – högsta nockhöjd är 145 m ang över angivet nollplan (RH2000) vilket säkerställer att byggnader 2 inte kan uppföras på sådant sätt att de kan innebära risk för flyghinder. Detta på grund av att den tillåtna markhöjden i egenskapsområdet föreslås ändras. Några planbestämmelser kopplat till gestaltning bedöms inte nödvändiga för planförslaget. Däremot är planområdet väl synligt och det bör därför läggas omsorg vid utformning av den framtida byggnationen. Ändring av detaljplan Illustration som visar på hur planområdet kan bebyggas i etager i och med detaljplaneändringen. Samråd Planbeskrivning 15 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Ändring av detaljplan Illustration som visar på hur planområdet kan bebyggas i etager i och med detaljplaneändringen. Industri och teknisk anläggning (JE) Inom detta användningsområde kan industriverksamhet samt tekniska anläggningar som i nuläget utgörs av ett större ställverk etableras. Anläggningar som t ex. ställverk bedöms inte ha behov som kräver speciella egenskapsbestämmelser i detaljplanen. Den typen av verksamhet regleras utifrån speciallagstiftning och föreskrifter vilket sätter förutsättningarna för ett eventuellt samspel mellan industriverksamhet som området också ger förutsättningar för. Ändring av detaljplan Väg (Väg) För ett litet område längs väg E4 föreslås användningen Väg för att möjliggöra trafikverkets pågående arbete med att ta fram en vägplan för en ny trafikplats med infart till industriområdet i Torsboda. Strandskydd Genom del av planområdet rinner Torsbodabäcken. Bäcken har inventerats och bedömts ha ett påtagligt naturvärde. Bäcken är ca 0,5 – 1 m bred och ca 0,1 – 0,4 m djup. Bäcken fungerar som ett habitat för grod- och kräldjur samt som skydd för fåglar. För att kunna genomföra planförslaget behöver strandskyddet upphävas inom planområdet. Där strandskyddet behöver upphävas införs planförslaget med en administrativ bestämmelse (a ). 1 Strandskyddet föreslås att upphävas enligt miljöbalken 7 kap. 18 c § 18 5 punkten. Det innebär att strandskyddet upphävs för att tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Som motiv till det så skapar planförslaget möjlighet för en etablering med tusentals anställda vilket skulle innebära en stor tillväxt effekt för hela Sundsvallsregionen. Planområdet har utretts med andra alternativ för att se var förutsättningar finns för att skapa en plats för el-intensiva verksamhet med bästa möjliga logistiska förutsättningar. Utifrån alternativ lokalt men också regionalt bedöms planområdet som det bäst lämpade för att rymma t ex. en batterifabrik. Det allmänna intresset om att bebygga området bedöms överväga strandskyddet. Samråd Planbeskrivning 16 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Då en större industrietablering kräver stor mark- och byggnadsareal samt en plan yta finns det inga möjligheter att undvika att ta i anspråk det strandskyddade området. Sammantaget bedöms dock den stora samhällseffekten planförslaget kan innebära att det är ett särskilt angeläget allmänt intresse, att det inte finns något annat alternativ med liknande förutsättningar och att det inte går att skapa förutsättningarna för platsen utan att undvika det strandskyddade området. Torsbodabäcken har föreslagits ett nytt läge i ytterkant av planområdet södra del. En omledning av bäcken till det läget innebär en fråga om vattenverksamhet. Planförslaget skapar utifrån sin avgränsning förutsättningar för en sådan flytt. Bäcken kan placeras strax utanför planområdet för att skapa en zon för underhåll/skötsel av bäcken men där den också kan omfattas av strandskyddsbestämmelserna. Buller En bullerutredning har genomförts för planförslaget. Utredningen baseras på planens syfte om att möjliggöra för en energiintensiv verksamhet på platsen. Därför har den utgått från bullerkällor från en batterifabrik men som också i regel finns för annan industriverksamhet som t ex. fläktar och interntrafik. Utredningen följer från Naturvårdsverkets rapport Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Resultaten visar på att riktvärden för ekvivalent och maximal ljudnivå inte kommer att överskridas under någon period under dygnet och därmed bedöms inga planbestämmelser kopplat till buller vara nödvändiga för planförslaget. Samråd Planbeskrivning 17 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Geoteknik och grundläggning För att skapa optimala förutsättningar för industriverksamhet inom planområdet bör marken vara relativt plan alternativ byggas ut i etage. För att skapa dessa möjligheter behöver ett omfattande schaktnings- och fyllningsarbete genomföras. Ändring av detaljplan Detaljplaneändringen innebär att området tillåts följa den naturliga terrängen i större utsträckning än i gällande plan. Området delas upp i två delar där markhöjderna i det norra området tillåts vara mellan 80 m - 120 m över nollplanet, och i den södra delen tillåts markhöjden vara mellan 70 m - 100 m över nollplanet. Bestämmelserna som tillkommer är i den norra delen är n1 +120,0 - Markens höjd får inte vara högre än 120,0 meter över nollplanet och n2 +80,0 - Markens höjd får inte vara lägre än 80,0 meter över nollplanet. I den södra delen av planområdet tillkommer bestämmelserna n1 +100,0 - Markens höjd får inte vara högre än 100,0 meter över nollplanet och n2 +70,0 - Markens höjd får inte vara lägre än 70,0 meter över nollplanet. Den tidigare bestämmelsen n - markens höjd får inte vara lägre än 80 meter över nollplanet samt inte högre än 100 meter över nollplanet utgår. I samband med detaljplaneändringen utfördes en geoteknisk undersökning (se bilaga 2 och 3) som komplement till de befintliga utredningarna då den tidigare planerade höjdsättningen samt planskiss för schakt och fyllning förändras i och med detaljplaneändringen. Denna förändring medför att schakt och fyllning utförs i flera etager inom området. Detta innebär en betydligt bättre anpassning till den befintliga markens höjd där etageindelningen möjliggör att planerade ytor följer den naturliga terrängen mer optimalt. Den tidigare fyllnadsnivån med slänt mot befintlig järnväg låg på nivå ca +88,2 till +88,9 vilket innebar en fyllnadshöjd på ca 14–19 m från befintlig markyta som varierar mellan ca +68 till ca +75. I den nya planskissen kommer fyllnadsnivåerna variera mellan ca +73,5 till +75,0 mot befintlig järnväg. Detta innebär en fyllnadshöjd på ca 7 m i områdets nordvästra del och schakt på ca 1,5 m i områdets södra del. Förändringen innebär en betydligt lägre fyllnadsslänt ner mot befintlig järnväg. Se bilaga 3. De förändringar avseende områdets höjdbestämmelser samt ny planskiss över schakt- och fyllning medför ej någon ändring av tidigare rekommendationer. Det bedöms vara positivt ur geotekniskt perspektiv att förändringarna innebär en betydligt lägre fyllnadsslänt ner mot befintlig järnväg. I det kompletterande PM Geoteknik (se bilaga 2) är den sammantagna bedömningen att, de ändrade planbestämmelserna i kombination med ny planskiss för schakt och fyllnad, innebär en positiv inverkan m.h.t. områdets geotekniska förhållanden och förutsättningar jämfört med tidigare. Det gröna området visar en ungefärlig modellering om var marken behöver fyllas och det bruna området visar var schakten behöver göras. Se bilaga 2 och 3. Samråd Planbeskrivning 18 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun För området betecknat JE bedöms inte bestämmelsen n nödvändig då ett ställverk inte har samma 1 behov av att lokaliseras på samma marknivå som en större verksamhet. För att minimera behovet av masstransporter kan schaktmassor ifrån områdets östra delar nyttjas till fyllning inom områdets mer låglänta västra delar. Då jorddjupet inom områdets östra delar är litet kommer denna schakt att till stor del bestå av bergmaterial. Dagvatten Flödesberäkningar har utförts inom planområdet för befintlig markanvändning samt den planerad markanvändning baserad på illustrationsplanen för detaljplanen. Då planförslaget omfattar industriändamål har beräkningarna utgått från ett helt hårdgjort planområde (100 %). Fördröjningsberäkningar har utförts för ett dimensionerande 20-årsregn samt skyfallsberäkningar för ett 200-årsregn. Fördröjning föreslås ske med hjälp av diken som binds ihop med dammar. På detta sätt kan dimensionerande 20-årsregn fördröjas och renas nära källan och vid skyfall (200-årsregn) kan fördröjningen ske i dammar. Bilden visar hur planförslaget kan lösa dagvattenhanteringen (Sigma Civil). En förutsättning för att dagvattenhantering ska fungera även vid 200-årsregn är att planområdet lutar svagt i sydvästlig ritning mot dammarna. Detta för att ett dagvattenledningssystem inte kan avleda ett sådant stort flöde. Den ytavrinning som då sker behöver hamna i de två våta dammarna i sydväst. För att säkerställa en marklutning som kan styra t ex. ett skyfall mot en önskad riktning föreslås en planbestämmelse om lutningsförhållanden. Den innebär att minsta lutning är 1:200. På plankartan pekar en pil (symbolen för planbestämmelsen) åt det håll marken stiger uppåt. Det innebär att planområdet kommer ha en lutning i västlig riktning. Detta innebär också att den naturliga vattenföringen kan behållas i största möjliga utsträckning. Lokala plana områden vid t ex. byggnader är möjliga så längde den generella lutningen går från nordöst till sydväst. Dagvatten hamnar efter reningssteg slutligen i Torsbodabäcken. För att möjliggöra planområdet och ytan behöver den nuvarande sträckningen av bäcken ändras. Planförslaget föreslås därför med en Samråd Planbeskrivning 19 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun planbestämmelse som upphäver strandskyddet för bäcken. Ett förslag till ny sträckning av bäcken ses på bilden nedan. Bilden visar Torsbodabäckens naturliga läge och förslag till nytt läge (Sigma Civil). Bäcken föreslås att ledas om med en sträcka på ca 1000 m innan den når samma trumma under banvallen som i dagsläget. Utformningen som illustreras till den nya dragningen blir rak med tre stycken 90 graders svängar eftersom dragningen följer släntfoten för planerat industriområde samt begränsning mot fastighetsgränser. Den nya dragningen av bäcken är till största del belägen utanför plangränsen med undantag av där den passerar infarten till området via Gryttjomsvägen. Ett annat alternativ för ny omledning av bäcken skulle också kunna vara en kulvertering av den. Detta alternativ har dock högre kostnader, svårare skötsel och innebär sämre förutsättningar för växt och djurliv. Omledning av bäcken är en vattenverksamhet för vilken en anmälan eller tillstånd bedöms krävas. Det är en parallell process som inte kan styras i detaljplanen. Detaljplanen ger dock förutsättningar för åtgärden. Samråd Planbeskrivning 20 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Ändring av detaljplan I samband med detaljplaneändringen utfördes en dagvattenutredning som komplement till befintliga utredningar. Denna dagvattenutredning utfördes i ett tidigt skede när det inte finns någon föreslagen gestaltning av området: Beräkningar baseras därmed på generella antaganden om hårdgörningsgrad av området. Dagvatten bedöms ha potential att kunna fördröjas och renas inom området om en genomtänkt utformning och höjdsättning av området sker vid vidare planering av området. Utifrån de antaganden som utförts krävs en total fördröjningsvolym på 16 800 m3 för att fördröja ett 20-årsregn till motsvarande befintligt flöde. Dagvattenhanteringen föreslås bestå av avledande och fördröjande diken, exempelvis krossdiken eller diken med dämmen. Flödena föreslås fördröjas och renas i dagvattendammar som ska kunna hantera och fördröja ett 20-årsregn. Lösningen beräknas ge en god reningseffekt och dagvatten har potential att renas i tillräcklig grad för att inte försvåra recipientens möjlighet att nå MKN. Om det anläggs industriverksamhet som ger ökad risk för ovanligt höga föroreningshalter i avrinningen bör detta hanteras så nära källan som möjligt med föroreningsspecifik rening. Regleringen av dagvattenflöden kan ske i ovan nämnda dagvattenanläggningar innan det släpps mot utloppspunkter. Utloppspunkter har föreslagits i utredningen men kan justeras utifrån kommande gestaltning. Då behöver även flödes-och volymsberäkningar justeras och anpassas efter platsens nya förutsättningar. Dimensioneringen bygger på att flöden vid 20-årsregn inte ska öka jämfört med idag och skyfallsflöden ska kunna fördröjas inom planområdet upp till 200-årsregn. Hanteringen av skyfall måste planeras i samband med gestaltningen och utifrån beräkningar krävs ungefär en fördröjningsvolym på 57 700 m3 varav en del ryms i dagvattenanläggningar och resterande volym behöver skapas i skyfallsytor exempelvis genom höjdsättning eller specifika skyfallsytor/anläggningar. Eftersom det inte finns någon situationsplan för området kommer dagvattenfrågan behöva fortsätta att beaktas och utredas när utformning av området ska ske i kommande skeden. Ytor för dagvattenhantering och skyfallshantering behöver tas i anspråk på lämpliga platser i förhållande till platsens kommande utformning. Det är även viktigt att höjdsättning av området sker på ett genomtänkt sätt som ger möjlighet för avledning och fördröjning av dagvatten med hänsyn till utloppsnivåer. Utformningen av anläggningar behöver även ta hänsyn till grundvattennivåer och eventuellt påverkan på grundvatten. Anläggningar kan behöva anläggas täta om det finns risk för föroreningsspridning vilket också behöver utredas vidare i kommande skeden. Se bilaga X Vatten och avlopp Ändring av detaljplan Planområdet är anslutet till kommunal vatten- och avloppsanläggning. Bestämmelsen u – 1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar föreslås utöver redan befintligt u-område för att säkra ledningsdragningar så att anslutningar kan göras på fler platser. Elförsörjning Det nya industriområdet kommer att ha tillgång till en kraftfull el-försörjning. I dag löper en 130 kV- ledning centralt genom området. Denna kommer att behöva flyttas till ytterkant av området för att skapa bästa möjliga byggbara förutsättningar inom planområdet. Den nya ledningssträckan ges ett markreservat för l- och u-område. Detta skapar förutsättningar för luft- och underjordiska allmännyttiga ledningar. Ledningsområdet sträcker sig mot det tänkta området för nytt ställverk. Samråd Planbeskrivning 21 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun För att flytta ledningen krävs en ändrad koncession. Den processen är pågående. Detaljplanen kan inte reglera den processen. Detaljplanen skapar förutsättningar för ett ändrat läge. En flytt av ledningen kommer inte innebära att magnetfältsnivån 0,4 mikrotesla överskrids för närliggande fastigheter. Parkering All parkering inom planområdet kan och ska anordnas på kvartersmark. Bil- och godstrafik till området För att klara alla krav inom trafiksäkerhet, framkomlighet och kapacitet med den nyskapade trafiken från en större industrietablering kommer en ny planskild trafikplats behövas. Lutningsförhållande längs E4 innebär att trafikplatsen bör ligga i den norra delen av etableringsområdet. Ändring av detaljplan Bilden visar hur en trafikplats skulle kunna se ut för området. Bild från Trafikverkets granskningshandlingar - Dokument för projekt E4, trafikplats Torsboda - 2026-04-01. För ett litet område längs väg E4 föreslås användningen VÄG för att möjliggöra trafikverkets pågående arbete med att ta fram en vägplan för en ny trafikplats med infart till industriområdet i Torsboda. Vidare föreslås även en ändring av den tillåtna markhöjden i området för att möjliggöra anslutning till trafikplatsen vid en lämplig höjd. Samråd Planbeskrivning 22 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Med föreslagen utformning av planområdet föreslås korsande väg under E4 att placeras ca 1200 meter norr om järnvägsbron. Den nya trafikplatsen kan på den västra sidan anslutas till väg 685. Detta gör att befintlig trevägskorsning till väg 685 skulle kunna slopas. Ett förslag till lösning har utretts där en temporär bro och den nuvarande anslutningen till området via E4 kan användas. Tanken är då att en temporär bro över E4 kan byggas norr om den befintliga korsningen till Hässjövägen. Där kan en fri höjd om ca 5 meter tillskapas mellan E4 och den temporära bron genom att en tidig utfyllnad av området sker närmast E4 med jord- och massor från planområdet. Det föreslagna läget för bron ansluter på den södra sidan av E4 till en nivå som motsvarar färdig nivå för planområdet. På den norra sidan av E4 byggs en ramp för att komma ner till befintlig nivå på Hässjövägen. Bilden visar på hur den temporära trafikanslutningen skulle kunna se ut under byggskedet (WSP) En temporär lösning för trafikplats kräver en separat prövning eller avtal och kan inte i detalj regleras inom ramen för planförslaget. För att planområdet inte börjar bebyggas innan det finns en planskild lösning på plats föreslås en planbestämmelse a säkerställa detta. Bestämmelsen innebär att startbesked inte får ges för byggnader 3 förrän en planskild trafikanordning vid väg E4 har kommit till stånd. Bestämmelsen ska tolkas som att trafikanordningen kan gälla för den tidsbegränsade lösningen och sedan i slutändan för den permanenta lösningen. Det finns alltså en flexibilitet i bestämmelsen dock med krav om att en planskild trafikordning behöver finnas på plats innan startbesked för byggnader får ges. För mindre byggnader kopplat till bygg- och anläggningsarbetet t ex arbetsbodar ska inte planbestämmelsen gälla. Dessa utgör i regel en förutsättning för att en etablering ska kunna fungera rent praktiskt. Den enskilda vägen Gryttjomsvägen kommer inte utgöra någon huvudinfart för transporter till planområdet. Den kommer sannolikt ha störst funktion för närboende som kan gå eller cykla till det tänkta industriområdet. I den stora trafikprognosen som gjorts för hela planområdet görs antagandet att 10 % av tillresande går eller cyklar till planområdet. Detta innebär att ca 135 gående och cyklande angör området och lika många lämnar området per dygn. Större delen av dessa kommer sannolikt att färdas via Gryttjomsvägen och Rigstavägen för att nå närliggande tätort och vice versa planområdet. Ca 300 bilar per dag bedöms använda sig av Gryttjomsvägen. Då Gryttjomsvägen är en enskild väg kommer medlemmarna i gemensamhetsanläggningen ha en stor påverkan på den framtida trafiken längs med vägen. På sikt bör Gryttjomsvägen och Rigstavägen dimensioneras upp med separata gång-och cykelbanor. Samråd Planbeskrivning 23 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Busstrafik Busstrafik för planområdet finns idag framförallt längs Rigstavägen. Baserat på dagens hållplatser går det att ta sig till planområdet från hållplats och sedan vidare längs med Gryttjomsvägen. Därifrån är det ca 1 km till planområdet. Förslagsvis kan det utredas vidare möjligheter för en lokal busslinje att ha hållplatslägen närmare Gryttjomsvägen. För att skapa ett bra kollektivtrafik-alternativ bör en bussanslutning ske längs E4, förslagsvis i nära anslutning till den tänkta nya trafikplatsen. Då den nya trafikplatsen är i behov av en ny vägplan omfattas inte det området av planområdet. Ytan som är undantagen från detaljplanen bedöms som så pass tilltagen att det ska gå att inrymma busshållplatser där. Järnvägstrafik I Söråkers hamn finns en järnvägsterminal. Gods kan transporters till och från området där via det allmänna vägnätet. Med förslaget till ny trafikplats är avståndet ca 3,9 km till hamnen. Planförslaget omöjliggör inte någon ny närliggande terminal. En sådan behövs dock utreda särskilt. Uppvärmning Det finns flera alternativ till hur planområdet kommer att kunna uppvärmas. I samrådsförslaget finns inte något färdigt huvudalternativ. Elektronisk kommunikation Planområdet kommer att kunna anslutas till bredband. Avfallshantering Industriavfall omhändertas enligt lagstiftning och tillståndskrav. Hushållssopor omhändertas av kommunen. Samråd Planbeskrivning 24 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 4. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE I detta kapitel avhandlas de konsekvenser planen kan antas medföra som inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. De konsekvenser som bedöms medföra betydande miljöpåverkan avhandlas i planbeskrivningens kapitel Miljökonsekvensbeskrivning. Landskapsbild Planområdet är beläget i ett natur- och skogsområde men i närheten finns flygplats, ett timmerupplag och Söråkers hamn. Området är i ett större perspektiv en del i ett industri- och verksamhetslandskap. Planförslaget innebär en stor visuell förändring och omformning av landskapet då marknivåerna kommer att förändras samt att en stor och hög verksamhet kan etableras där. En omlokalisering av kraftledningen kommer göra att den blir mer synlig för närliggande bebyggelse. Ljus från en verksamhet kan också bidra till att förstärka effekten av en stor verksamhet vid skymning och mörker. Effekten av planförslaget bedöms ge en påverkan på struktur och skala i området. Bebyggelsen i Gryttjom kommer att få en delvis förändrad utblick. Planområdet bedöms inte utgöra särskilt representativt landskapsvärde för regionen eller vara unikt nationellt. Upplevelsen av en genomförd detaljplan kommer att variera individuellt men bedöms inte innebära stora negativa konsekvenser. En illustrationsbilaga har tagits fram för planförslaget för att ge en bild över vad planförslaget kan innebära. Ändring av detaljplan Kommunen bedömer att planändringen möjliggör en bättre anpassning till terrängen och mindre påverkan på landskapsbilden än vad befintlig detaljplan medger. Detaljplaneändringen bedöms inte innebära en betydande påverkan på landskapsbilden. Natur- och vattenområden Planförslaget innebär att ett större skogsområde kommer att avverkas för att bereda plats för ett nytt industriområde. För att genomföra planen behöver Torsbodabäcken ledas om. Det innebär att djur- och växtliv också kommer att behöva omlokalisera sig till tänkta nya bäckdragningen. Området innehåller lämningar som omfattas av det generella biotopskyddet vilket kräver dispens. Dessa lämningar är inte unika för området och bedöms inte påverka möjligheten till att förstå kontexten av hur Hässjö, Söråker vuxit fram i ett jordbruks- och skogslandskap. Mnemosynefjärilen som observerats i området bedöms inte få någon negativ påverkan för bevarandestatusen då den största delen av planområdet inte bedöms som en lämplig livsmiljö för arten. Några andra observationer av t ex. grod- och kräldjur finns inte inrapporterade eller kunde observeras under naturvärdesinventeringen. Omledningen av Torsbodabäcken är planerad att ske som en öppen lösning vilket gör att det i stora drag går att efterlikna bäckens nuvarande funktion. En flytt av bäcken är process som hanteras som vattenverksamhet. Planförslaget skapar förutsättningar för en ny sträckning av bäcken i ytterkant av planområdet. Den grundvattensänkning som kan ske genom planens genomförande har utretts och inte kunnat påvisa någon påverkan för närliggande brunnar. Ändring av detaljplan Planändringen bedöms inte innebära ytterligare påverkan på natur- och vattenområden jämfört med gällande detaljplan. Samråd Planbeskrivning 25 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Väg- och gatutrafik Föreslagen trafikplats har kapacitetsberäknats med förutsättningen att 500 fordon lämnar planområdet och 500 fordon anländer till planområdet under en halv timme. 60 % av trafiken antas komma från söder och 40 % från norr. Beräkningen ger belastningsgrad 0,52 som mest i den södra cirkulationsplatsen där ramp från söder ansluter. Detta innebär att kön på ramp från söder blir mindre än 0,80 fordon under 90 % av under denna maximala halvtimme. Sker trafikutbytet under kortare tid ökar förstås belastningen något. Känslighetsanalys ger att med 20 % ökad trafikbelastning jämfört ovan över alla tillfarter ökar denna kö till 1,3 fordon under samma tid. Dessa resultat visar att trafikplatsen klarar en stor etablering med hög trafikintensitet. I beräkningar av kapacitet för trafikplatsen med E4 har det antagits att 50 fordon kommer in och lika många ut från planområdet via Gryttjomsvägen vid varje skiftbyte. Detta innebär att totala trafiken på Gryttjomsvägen och Rigstavägen kan komma att öka med ca 300 fordon per dygn till följd av en stor industrietablering i planområdet. Via reglering kan den enskilda vägen säkerställas för viss trafik och förbjuda fordon av visst slag. Ändring av detaljplan Trafikverkets planer för en trafikplats har ändrats sedan detaljplan D210 antogs. Planändringen utgår ifrån nya skisser på placering och utformning. Flygtrafik En flyghinderanalys och en säkerhetsbevisning har genomförts för planförslaget och dess möjligheter. Med vissa åtgärder som t.ex hinderljus på högre byggnader bedöms planförslaget inte påverka flygtrafiken. Ändring av detaljplan Planändringens genomförande bedöms inte kunna påverka flygtrafiken förutsatt att åtgärder vidtas i enlighet med Säkerhetsbevisning (se bilaga 4). En bestämmelse föreslås om att nockhöjden på byggnader inte får överstiga det i tidigare utredningar rekommenderade höjden 145 m över nollplanet (RH2000) har tillförts för att inte riskera att byggnader utgör flyghinder. Sociala konsekvenser och barnperspektiv Planområdet utgör inget rekreationsområde av högre värde och bedöms inte påverka några större naturliga rörelsemönster varken för vuxna, ungdomar eller barn. Delar av området angränsar till E4 och järnväg vilket också i princip omöjliggör flöden mellan framförallt bägge sidor av E4. Planförslaget innebär att en stor arbetsplats kan etableras i relativ närhet till Söråker. Jobb kan skapas vilket kan leda till trygghet och mervärden för närboende lokalt men också regionalt. Det finns goda möjligheter att skapa bra kollektivtrafikförbindelser till området. Den ökade gods- och personbilstrafiken planförslaget kan innebär kommer till absolut största del belasta E4 och inte de mindre vägarna i Söråker. Planförslaget bedöms inte innebära några bullerstörningar för närboende. Samråd Planbeskrivning 26 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 5. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En undersökning huruvida detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan har genomförts. Bedömningen är att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att vattenfrågor bör utredas inom ramen för en strategisk miljöbedömning för detaljplan. Ett särskilt beslut i denna fråga togs i kommunstyrelsen 2021-10-05 § 298. En strategisk miljöbedömning ska därför göras för denna detaljplan. Ett särskilt avgränsningssamråd har genomförts med Länsstyrelsen 2021-10-01. För detaljplanen avgränsas detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen att omfatta vattenfrågor rörande planens möjliga påverkan på dagvatten, grundvatten och huruvida ett genomförande av detaljplanen kan påverka miljökvalitetsnormer för vatten. Delen om påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten hanteras under avsnittet Miljökvalitetsnormer för vatten under avsnittet ställningstaganden. Miljökonsekvensbeskrivningen är uppbyggt enligt innehållskravet i 6 kap miljöbalken. För att skapa ett sammanhang med planförslaget är mkb:n inarbetad som ett kapitel till planbeskrivningen. Det bedöms göra att förslag till planbestämmelser får en tydligare koppling till åtgärder som behöver genomföras för undvika betydande negativa miljökonsekvenser. Nollalternativ Nollalternativet innebär att markområdet inte exploateras och fortsatt till största del kommer att bestå av skogsmark och att Torsbodabäcken kommer att rinna genom området i befintligt läge. Då det finns en infart till området som tidigare nyttjats för endurobanan som har legat inom planområdet kan det tänkas att något liknande skulle kunna finnas inom planområdet inom ramen för nollalternativet. Dock är området utpekat i kommunens översiktsplan som ett utvecklingsområde för näringsliv vilket skulle kunna innebära att nya förslag för att uppnå intentionerna i översiktsplaneringens skulle kunna ske. Alternativa lokaliseringar Planförslaget omfattas av en generell markanvändning för industri och inte någon exakt verksamhet. När andra alternativ ska studerats har fokus legat på markområden inom Timrå kommun då det är den enskilda kommunen som har rådighet över hur mark- och vattenområden ska planeras. Att studera alternativ för generell industrimark i andra kommuner tenderar att gå in i andra kommuners planmonopol. Men eftersom detaljplanens syftar till att skapa förutsättningar för energiintensiva verksamheter har studier för lokaliseringar inom regionen kopplat till el-nätet genomförts. Detta har sedan resulterat i ett samarbete inom Sundsvallsregionen där man gemensamt bedömt huvudalternativet Torsboda som regionens främsta yta för lokalisering av en stor arbetsplats, t ex. en batterifabrik. En förutsättning inom kommunens markområden är att det finns stöd i kommunens översiktsplan för näringslivsutveckling samt att det finns el-kapacitet inom området. I Timrå har två alternativ studerats, Vivstavarvs industriområde samt ett område benämn Unä 7 i översiktsplanen. Samråd Planbeskrivning 27 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Vidare för lokalieringskrav krävs en stor yta samt ett strategiskt logistiskt läge. Unä 7 i Orsil har goda möjligheter till att el-försörja en större verksamhet. Området är ca 40 ha stort och beläget i närheten till Indalsälven. Till området är det ca 6 km till E4. Området nås via mindre vägar och saknar idag all form av infrastruktur. En lokalisering av en större arbetsplats kommer att kräva stora insatser i form av upprustningar av vägar för att nå området och skapa ändamålsenligt transportstråk för gods- personbilar och kollektivtrafik. Vidare uppnår ytan inte det behov som krävs för att skapa en stor verksamhet med många anställda. En möjlig utvidgning av området begränsas av Indalsälven och förslag på nytt vattenskyddsområde. Unä 7 bedöms ha bra förutsättningar för en energiintensiv-verksamhet men med ett annat fokus än vad planförslaget kan innebära dvs en mycket stor arbetsplats med större trafikmängder. Vivstavarv är ett planlagt industriområde beläget centralt i Timrå tätort. Området är ca 25 ha stort och har tidigare utgjort verksamhetsmark för ett pappersindustri. Till området finns en el-näts koncession för en ny dubbel 130 kV-ledning. Då området tidigare fungerat som verksamhet finns infrastruktur färdig på platsen. Det finns möjligheter att skapa en större arbetsplats inom området, men ytan bedöms inte vara tillräckligt stor för att skapa utrymme för t ex. en batterifabrik. Det är också svårt att skapa mer yta då området ligger ute i Klingerfjärden. Till Vivsta varv tar man sig genom ett mindre bostadsområde vilket innebär att risk- och säkerhetsfrågor för t ex. farligt godstransporter behöver utredas noggrant. Sammantaget bedöms huvudalternativet vara den bästa platsen för en ny stor etablering med hänsyn till omgivningspåverkan, el-försörjning, logistiskt läge, areal och pendlingsmöjligheter. Betydande miljöpåverkan Dagvatten Planen innebär en stor etablering på ca 79 ha industriområde vilket innebär mycket stora dagvattenflöden jämfört med den befintliga situationen. Detta då ett industriområde bland annat behöver en relativt plan yta samt att större delen av ytan kommer att hårdgöras. En markmodell är framtagen för att möjliggöra området för vald markanvändning. Markmodellen är framtagen för att skapa en massbalans mellan de östra och västra delarna med en generell lutning på 5 promille från öst till väst. Detta innebär schaktslänter på ca 20 m i öst och fyllnadsslänter på 20 m i väst. Samråd Planbeskrivning 28 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Flödesberäkningar har utförts inom planområdet för befintlig markanvändning samt den exploaterade utifrån illustrationsplan för detaljplanen. Fördröjningsberäkningar utförs för ett dimensionerande 20- årsregn samt skyfallsberäkningar för ett 200-årsregn. En klimatfaktor på 1,25 har använts vid beräkningarna enligt Svenskt Vatten P110, avsnitt 1.8.3 ” Bedömning av ökad nederbörd fram till 2100”. Regnvaraktigheten dimensioneras utifrån områdets rinntid vilken bedöms uppgå till 30 min vilket motsvarar 33 mm regn. Valt dimensionerande 20-årsregn baseras på regnstatistik (SMHI) för största dygnsnederbörd i medel för Sundsvall. För perioden 1961-1990 uppmättes 24 mm och för perioden 1991-2020 25 mm, vilket blir 30 respektive 31 mm med en klimatfaktor på 1,25. Planområdet har delats in i fem stycken delområden med avseende på flöden och fördröjning. Vid beräkning av 200-årsregn sätts avrinningsfaktorn (φ) till 1 eftersom hela planområdet kan anses vara hårdgjort. Bilden visar indelningen av delområden för flöden och fördröjning (Sigma Civil). Tabellen visar dimensionerade flöden efter exploatering (Sigma Civil). Planförslaget har utretts för att kunna fördröja ett 200-års regn. De beräkningar som gjorts baseras på att hela ytan är exploaterad, alltså en 100 % exploateringsgrad. För att klara av att fördröja ett regn av den storleken och för den exploateringsgraden krävs en fördröjningsvolym om ca 50 200 m3. Samråd Planbeskrivning 29 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Tabellen visar erforderlig fördröjning inom varje delområde (Sigma Civil). Planförslaget omfattar en största utnyttjandegrad för planområdet om att 65 % av fastigheten inom användningsområdet får bebyggas. Planen möjliggör därmed ytor för fördröjning. Fördröjning föreslås ske med hjälp av diken som binds ihop med dammar. På detta sätt kan dimensionerande 20-årsregn fördröjas och renas nära källan och vid skyfall (200-årsregn) kan fördröjning ske i dammar. I avsnittet dagvatten under huvudrubriken planförslaget visas en föreslagen dagvattenhantering. En förutsättning för att dagvattenhantering ska fungera även vid 200-årsregn är att planområdet lutar svagt i sydvästlig ritning mot dammarna. Detta p.g.a. att ett dagvattenledningssystem inte kan avleda dessa stora flöden och att ytavrinningen måste se till att allt dagvatten hamnar i de två våtdammarna i sydväst. I planförslaget bedöms en minsta lutning om 1:200 och en största lutning om 1:12 vara möjliga utifrån hanteringen av dagvatten.. Även lokalt plana områden vid t ex. byggnader bedöms som genomförbart så länge som den generella lutningen går från nordöst till sydväst. Planförslaget säkerställer marklutningen genom en särskild bestämmelse om markens anordnande. Parkeringar För omhändertagande av dagvatten från parkeringsytor vid 20-årsregn rekommenderas krossdiken vilka har relativt god renande och magasinerande effekt. I krossdikets lågpunkt placeras en bräddbrunn med anslutning från dräneringsledningar i dikesbotten. Samtliga diken utformas med tät botten för att kunna begränsa föroreningar vid händelse av brand samt för utökad rening i vidare reningssteg. Vägar Vägar och hårdgjorda ytor avvattnas ytligt till gröna diken vilka utformas med dämmen för att kunna omhänderta dimensionerande 20-årsregn. Samtliga diken utformas med tät botten för att kunna begränsa föroreningar vid händelse av brand samt för utökad rening i vidare reningssteg. Tak Takavvattning sker till ledningssystem vidare till våtdammar vilket bedöms som den bästa lösningen p.g.a. de stora takytorna som genererar mycket stora flöden. Detta innebär dock att våtdammar behöver anläggas på ett djup av ca 5 m till vattenytan för att dagvattenledningar ska kunna utformas med ett självfallssystem. För att få extra bra rening i våtdammar bör inloppet placeras ovanför vattenytan så att dagvattnet syresätts innan det når dammen. Dammen bör också utformas lång och smal för att få en så bra hydraulisk effektivitet som möjligt. En långsmal damm ger också möjligheten till enklare underhåll då man får enklare åtkomst till hela dammens yta. För att nå önskad reningseffekt för TOC (totalt organiskt kol) bör delar av planområdets takavvattning ledas till en ytlig fördröjning innan det når våtdammen (två-stegslösning). Detta bedöms som särskilt möjligt för takytor i väst där diken längs med parkeringsytor kan omhänderta takavvattning. Släckvatten Samråd Planbeskrivning 30 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Vid händelse av en brand förångas en stor del av släckvattnet vid släckarabetet men resterande vatten hamnar slutligen i dagvattensystem som ledningar, brunnar och fördröjningslösningar. För att säkerställa att allt släckvatten kan omhändertas inom planområdet behöver huvudsaken diken och våtdammar som är primär mottagare av dagvatten utformas med tät botten och med en avstängningsventil i slutet av fördröjningen. Avstängningsmöjligheten är viktig för att kunna anlägga torrdammar som infiltrationsanläggningar vilket är avgörande för grundvattentillförseln. Vid händelse av brand stängs utloppen på närliggande dagvattenanläggning där eventuellt kontaminerat dagvatten ansamlas. Efter släckningsarbetet kan föroreningar grävas bort från diken eller sugas från våtdammar och läggas på deponi samtidigt som diket byggs upp igen. För illustrationsplanen redovisas platser där avstängningsventil på dagvattensystemet måste finnas för att kunna omhänderta släckvatten från hela planområdet och samtidigt hindra att släckvatten hamnar i infiltrationsanläggningar. Fler avstängningsmöjligheter kan med fördel placeras uppströms dagvattensystemet för att begränsa eventuellt släckvatten inom mindre delar av området. Fördelen med detta är att kortare sträckor av diken behöver saneras och våtdammar ej tömmas vid händelse av lokala bränder. Snöupplag Snöupplag kan placeras längs med dammarnas översvämningszon, men inte vid inlopp eller utlopp. Övriga eventuella grönytor kan också användas då planförslagets höjdsättning säkerställer att smältvatten leds till våtdammar för fördröjning och rening. Grundvatten och hantering av bergmassor I samband med den geotekniska undersökningens fältarbete installerades fyra stycken grundvattenrör varav tre utgjordes av bergborrade brunnar. Övriga observationer har gjort i 5 st skurvprovtagningshål Bilden visar provtagningsområden och avlästa nivåer för grundvatten (Sigma Civil). Grundvattnet antas följa markens topografi vilket gör att den nordöstliga gränsen av planområdet är en vattendelare. Vid den södra plangränsen sker ett inflöde av grundvatten och den västra samt nordvästra plangränsen utgör utlopp för grundvatten. Enligt SGUs beräkningar baserat på deras brunnsarkiv är den hydrauliska konduktiviteten i berget medel låg. Den ligger mellan 8,5x10-8 och 2,2x10-7 m/s. Samråd Planbeskrivning 31 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun I samband med genomförande kommer vidare undersökningar att genomföras för att fastställa hydraulisk konduktivitet och vattenströmningar i berget. Detta sker när schaktdjupet är bestämt inför eventuell tillståndsprövning för bortledande av grundvatten. Bilden visar avrinningsvägar inom respektive avrinningsområde. De blå pilarna utgör den sannolika grundvattenströmriktningen (Sigma Civil). För att skapa en plan yta för en industrietablering behöver marken modelleras om. I ett större schaktarbete kommer att ske i den östra delen av planområdet och ett omfattande fyllningsarbete kommer att behöva ske i den västra delen. En nedsänkning av marknivån kan innebära en grundvattensänkning i den östra delen av området och i närområdet om berget är vattenförande. Ett grundvattennivåinfluensområde har tagits fram med ett antagande om att en grundvattensänkning kommer att ske över hela schaktdjupet. Modelleringen indikerar att detta kan innebära en grundvattensänkning. Den hydrauliska konduktivitet som använts i beräkningarna är fyra gånger större än SGUs angivna parameter eftersom den är beräknad i djupare berg (brunnar). För att undersöka huruvida den planerade exploateringen riskerar att medföra skada på närliggande enskilda brunnar i omgivningarna har en översiktlig undersökning utförts baserat på SGU:s brunnsarkivskarta. Bilden visar brunnar samt influensområdet där en grundvattensänkning kan ske (Sigma Civil). Det finns i dagsläget enskilda brunnar både sydost, sydväst och nordväst om planområdet. Grundvattennivå för samtliga brunnar bedöms inte påverkas, då inga brunnar finns inom influensområdet. Samråd Planbeskrivning 32 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 5 st samlingsprover av borrkax har undersökts avseende innehåll av sulfider och metaller Dessa prover har tagits ifrån ca 15 m långa borrhål utförda i berghällar. Bilden visar var proverna samlingsproverna har tagits. Resultatet av proverna redovisas i nedanstående tabell. Planförslaget innebär en markanvändning för mindre känslig markanvändning (MKM). Resultatet från provtagningen finns vissa värden som överstiger MRR men inte MKM vilket gör att i detta tidiga skede så bedöms bergmassorna kunna hanteras inom planområdet. Då planförslaget med mark- och lutningsbestämmelser har en viss flexibilitet i sig bedöms det rimligt att utföra fler provtagningar i ett senare skede när schaktdjupet är bestämt för att kontrollera bergskemin. Det rekommenderas också att utföra laktester med olika bergkrossprover. Eventuella föroreningar under byggskede bedöms inte heller påverka dessa brunnar eftersom grundvattnets strömning går i västlig riktning. Miljökvalitetsmål Nedan görs en bedömning av de miljömål som bedöms mest relevanta för detaljplanen med den föreslagna markanvändningen. Grundvatten av god kvalitet Sex preciseringar har framtagits avseende god grundvattenkvalitet, god kemisk grundvattenstatus, god kvalitet på utströmmande grundvatten, god kvantitativ grundvattenstatus, tillfredsställande grundvattennivåer och bevarande av naturgrusavlagringar. Planförslaget och det markarbete som krävs för att göra iordning marken har utretts och bedöms inte påverka grundvattenkvaliteten negativt. Samråd Planbeskrivning 33 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Hav i balans samt levande kust och skärgård Utsläpp av vatten från planområdet till recipienten bedöms kunna genomföras utan att det påverkar förutsättningarna för att uppnå arbetet med att nå god ekologisk och god kemisk status till 2027. Levande skogar Planområdet är beläget i ett skogsområde som har haft kontinuerlig skötsel under åren. Området har inte utgjort någon plats för ett stort friluftsliv. Planområdet bedöms inte heller påverkan några hotade arter. Ett rikt växt- och djurliv Planområdet bedöms inte påverka bevarande status för någon hotad art. Giftfri miljö Planområdet skapar förutsättningar för industriverksamheter som kan omfattas av Sevesolagstiftningen. För kommande miljötillstånd är det viktigt att belysa faktorer som t ex. spridning och exponering av ämnen. God bebyggd miljö Planområdet är beläget i nära anslutning till E4 och placerat mellan Sundsvall och Härnösand. Planförslaget innebär att det går att tillskapa en stor arbetsplats som har ett sammanhang med flera kommuner. Möjligheten att försörja planområdet med kollektivtrafik inryms inom området. Regionala miljömål Västernorrlands län har antagit egna regionala miljömål för de nationella miljömålen. Den senaste utvärderingen visar på att länet inte når målen. Planförslaget bedöms inte medverka till ett försvårande av att uppnå de regionala miljömålen. Sammanfattande redogörelse Betydande Nollalternativ Planförslag miljöpåverkan Dagvatten Nollalternativet innebär att skogen brukas Planförslaget möjliggör för en stor exploatering enligt skogsbruksplan. samtidigt som dagvattenhanteringen kan hanteras inom den egna fastigheten. Marken behöver inte modelleras om för att Även skyfall kan hanteras inom planområdet. skapa förutsättningar för fabrik och dagvattenflöden. Torsbodabäcken behöver dock ledas om. Torsbodabäcken kan ligga kvar i nuvarande läge. Grundvatten Nollalternativet innebär att någon Planförslaget innebär en grundvattensänkning. och hantering grundvattensänkning inte behöver ske samt av bergmassor att marknivåerna är oförändrade. Närliggande brunnar bedöms inte påverkas av planförslaget och ommodelleringen av marken. När schaktdjup bestämts bör vidare provtagningar och laktester genomföras. Tabellen visar den bedömning av betydande miljöpåvekan mot nollalternativ och alternativ lokalisering som gjorts. Ett genomförande av detaljplanen bedöms kunna göras på sådant sätt att det inte innebär någon risk för betydande miljöpåverkan. Samråd Planbeskrivning 34 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Uppföljning De åtgärder som kommer att genomföras för att följa upp miljöpåverkan inom ramen för detaljplanen är kopplad till den framtida hanteringen av bygglov/startbesked för byggnader och anläggningar. Detta då planförslaget förutsätter schakt och fyllning av planområdet. Icke-teknisk sammanfattning Planens syfte är att möjliggöra markanvändning för industriändamål. Det innebär att området kan omfattas av en stor variation av verksamheter, allt från mindre verksamheter till mycket stora arbetsplatser som t ex. kan omfattas av seveso-lagstiftning. Valet av lokalisering baseras på en större genomgång om var det är möjligt att skapa ett industriområde med tillgång till en kraftfull el- försörjning. Området är också strategiskt beläget mitt mellan Sundsvall och Härnösand och kan medverka till en regional tillväxt. För en etablering är också närheten till flygplats, järnväg, hamn, väg och närliggande städer och tätorter en viktig faktor. Planområdet är till stor del utpekat som utvecklingsområde för näringsliv i kommunens översiktsplan. Planförslaget en stor förändring i landskapsbilden då markområdet behöver ändra om nuvarande markförhållanden för att skapa en ändmålenlig och plan yta. MKB:n har avgränsats till att behandla och beskriva hur dag – och grundvatten samt hantering av bergmassor ska hanteras för motverka betydande miljökonsekvenser. Alternativ lokalisering som studerats inom Timrå kommun är Vivstavarv och ett område i Orsill benämnt Unä 7 i kommunens översiktsplan. Sammantaget bedöms vald lokaliseringen vara den bästa för att skapa ett ytkrävande industriområde med goda transportmöjligheter för gods- och persontrafik. Planförslaget omfattas av ett antal planbestämmelser som har bärighet för hanteringen av dagvatten. Genom att skapa en svag lutning västerut kan vattnet styras till olika dagvattenlösningar. Detta system kan också hantera skyfall i form av 200-års regn. En grundvattensänkning kan bli aktuell med tanke på att del av planområdet kommer att behöva omfattande schaktarbeten. Modelleringar visar dock på att en grundvattensänkning inte kommer att påverka närliggande brunnar negativt. Planförslaget bedöms med föreslagna planbestämmelser inte medverka till betydande negativa miljökonsekvenser. Samråd Planbeskrivning 35 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 6. GENOMFÖRANDEFRÅGOR ORGANISATORISKA FRÅGOR Genomförandetid Ändring av detaljplan Vid ändring av detaljplan som antas innan genomförandetiden för den gällande planen har gått ut får de ändrade planbestämmelserna samma genomförandetid som detaljplanen. Genomförandetiden för samtliga bestämmelser slutar 5 maj 2028. Tidplan Ändring av detaljplan Samråd för detaljplaneändringen påbörjas under q2 2026. Planen bedöms kunna antas under q3-q4 2026. Huvudmannaskap Ändring av detaljplan Kommunen äger och är huvudman för den del av planområdet som har användningen väg. Marken inom användningen är avsedd att ingå i Trafikverkets kommande vägplan för en trafikplats längs E4:an. Avtal Ändring av detaljplan Planförslaget omfattar till största delen kvartersmark för industri och tekniska anläggningar. Något exploateringsavtal är inte aktuellt för detaljplanen. Ett avtal för trafikplats vid E4 har upprättats. Tillstånd/avtal för temporär trafikplats behöver hanteras. EKONOMISKA FRÅGOR Ändring av detaljplan Planavgift ska tas ut vid bygglov. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Ändring av detaljplan Planområdet består av del av fastigheterna Torsboda 1:10 och Torsboda 1:2. Den del av planområdet inom Torsboda 1:10 för vilken användningen Väg (VÄG) föreslås kan komma att avstyckas i framtida processer. Det finns inga fastighetsreglerande planbestämmelser inom området. Inga hinder föreligger för eventuell framtida fastighetsindelning med beaktande av allmänna lämplighetsvillkor i fastighetsbildningslagen. Eventuella framtida lantmäteriförrättningar sökes och bekostas av exploatören. Torsboda 1:2 belastas av servitutsrättigheter för trädsäkring längs järnvägen (akt 2262-10/18). Torsboda 1:2 har andel i gemensamhetsanläggningen Timrå Rigsta ga:1 som bl.a. avser Gryttjomsvägen som ansluter till planområdet i söder. Timrå kommun har sedan en längre tid tillbaka ansvarat för att utföra och bekosta väghållningen av Gryttjomsvägen. Samråd Planbeskrivning 36 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun Ledningsrätt Planområdet omfattas av följande ledningsrätter: Ledningsrätt akt 2262-85/35 Till förmån för Sundsvall Granlo 3:173 (E.ON.). Rätt till ledning för starkström 130 kV genom området. Den upplåtna ledningsgatan är 30 meter bred. Ledningsrätt akt 2262-99/36 Till förmån för Tele2 Sverige AB. Rätt till ledning för tele optokabel, följer E.ONs 130 kV ledning och är belägen inom utrymmet för dess ledningsrätt, akt 2262-85/35, genom området. För att genomföra planförslaget bör ledningsrätterna flyttas. Ett arbete har påbörjats för flytt av ledningarna till markreservatet för allmännyttig ledning i planområdets södra och östra del. I samband med att ledningarna flyttas kan ledningsrätterna omprövas till att avse den nya sträckningen. Ändring av detaljplan Ledningsrätt akt 2262-2024/9.1 Till förmån för Timrå Vatten AB. Rätt till ledning för vatten. Ledningsrätt akt 2262-2024/9.2 Till förmån för Timrå Vatten AB. Rätt till ledning för avlopp. Ledningsrätt akt 2262-2024/9.3 Till förmån för Timrå Industrivatten AB. Rätt till ledning för vatten. TEKNISKA FRÅGOR El, tele, data Området kommer att kunna anslutas till el-tele- och datanät. Vatten och avlopp Ändring av detaljplan Ett arbete med att dra vatten- och avloppsledningar till området har påbörjats. Uppvärmning Det finns flera alternativ till hur planområdet kommer att kunna uppvärmas, men planförslaget innehåller inget rekommenderat huvudalternativ. Samråd Planbeskrivning 37 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 7. ÄNDRINGAR EFTER SAMRÅD På plankartan I planbeskrivningen Bilagor 8. ÄNDRINGAR EFTER GRANSKNING På plankartan I planbeskrivningen Bilagor 9. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Ändring av detaljplan Handlingar för detaljplaneändringen är upprättade av Timrå kommuns planarkitekter Elisabeth Pettersson och Julia Åberg. Den ursprungliga detaljplanen upprättades av Olof Lindstrand. Julia Åberg Douglas Helsing Planarkitekt Stadsarkitekt Samråd Planbeskrivning 38 Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl. Timrå kommun 77,08 77,49 77,59 79 80,14 80,46 83,69 90, 8 7 9 6 , 9 4 2 5 92 94 1 0 0 9 9 85 89 94 93 104,52 1051 1 0 0 1 5 5 0 , , 5 5 2 1 , 5 57 99,07 99 106 117 119 118 11 3 101 76,26 86,66 88,33 84 104,01 105,12 0 77,68 83,36 84,56 92 93 102,57 98 9 , 9 92 98,94 78,64 85,65 86,84 8 7 85 85 101 1 , 0 6 3 4 1 , 0 2 2,8 101,45 100,7 103,16 100 98,6 1 0 1 1 98,9 98,93 115 117 115 75,63 77 83,25 101,14 0 0 114 1 K > G A: 1 7 0 4,21 77,47 85 84,1 88 6 86 90 89 84,3 84 91 88 90 96 100,06 98 99,42 101 99,01 98,7 100 9 9 107 115 1 5 1 0 7 104 103 102 N B Ä C 9 1 84,46 84,8 8 5 99 99 ,36 98,82 97,94 99,38 99,43 1 1 :2 111 112 110 108 A 78,77 84,12 84,26 104,76 109 69 2 2 6 2 > V Ä S T 69,67 3: 2 10 73 74 79 78,91 77,33 79,9 7 8 9,41 86 8 8 9 6,69 9 9 8 1 7 2 9 ,5 0 4 8 8 8 7,7 8 9 87 9 3 ,72 90 84,8 85 86 84,66 8 8 4 4 , , 6 6 3 5 84, 8 4 6 95 95,96 94,32 95,31 96,27 97,39 98,26 98,42 10 2 101,83 100 105 104 107 108 108 69 70 77 86 92 91 93 92,12 93,88 102,79 108 94,34 1:4 66,58 77,87 80,4 81,28 85,27 85,88 85,16 85,35 87 84,6 93 1 84 9 2 ,67 8 6 86,2 8 8 7,9 9 4 94,49 94,9 95,5 98,22 98,78 100,8 108 8 75,75 7 8 88 6 8 84,12 84,54 89 84,7 91 88 9 0 85,99 9 3 93,36 93,74 94,84 96 95, 9 9 6 1 97 98,85 63 64,1 73,8 76,75 80,71 8 8 4 3,11 90,46 93,3 95,29 96 96 97,22 98,42 62 68 74 77,13 79,66 82,62 6 8 83,3 88 5 8 7 2 83 2 ,6 6 1 2-8 8 3 5 /27.1 83 89, 8 7 9 1 ,99 89,85 9 9 1 0 , , 0 9 4 5 9 9 3 2 , , 4 3 2 6 96 95,4 9 9 4,81 95,51 9 9 6 6 ,27 102,48 105,48 106,64 1 1 0 0 7 7 , , 9 3 5 5 1: 1 28 2 5 2 9 6 2 -0 7 /2 0 60 .5 61,33 61 4 1 :8 75,76 73 74 7 , 2 12 75,16 74 7 7 5 7 , , 9 5 4 2 78 81 , 8 6 2 4 78,84 79,64 79 80 8 3 ,16 85 84 81,08 81,91 83 85,54 87,19 87,5 8 5 7,21 87 8 , 7 2 , 1 15 89,53 90,26 93,38 96 103 103,63 61 7:161,52 3: 1 11 4: 1 28 74,45 86,08 88,86 91,62 92,94 94,3 105,4 105,02 111,68 114,41 117 2262-85/35.2 118 59 87,55 103,66 2 5 8 5 9 60 3 2 :9 61 6 6 2 0 ,21 62 74,74 75,75 78,28 77,51 79,91 81,62 83,78 85,62 86,38 87 87,27 87,96 90 90,66 92,11 9 9 8 8 , , 5 5 9 7 99,82 103 1 1 1 0 0 0 7 9 8 , , 2 , 0 4 9 1 9 110,43 113 1 1 4 117 120 121 12 0 1 2 0 116 58 58 59 118 59 3:10 75 76,09 85 86,21 102 105 104,67 106,45 118 1 21 58 60 60,22 4 4: 2 16 63,21 4: 1 14 63,64 64 6 , 4 1 , 2 27 6 2- 0 7/ 2 0. 3 76 76,33 76,71 82,81 84,61 83,42 84,84 85,94 85,8 8 4 6 8 , 6 6 , 2 12 91 91, 9 4 2 4 ,2 94 9 , 4 9 , 5 9 8 4,91 9 9 8 8 , , 1 1 8 2 10 2 105 105,32 2262-99/36.1 114 11 8 12 0 1 12 2 1 0 119 118 117 2 94,4 98 4:22 2 1 89,62 94,53 118 58,63 64,78 68 77,02 77,05 79,59 82,23 83,56 86,11 91,12 95,48 57 1 1 :2 62 4 1 :2 0 4 65 67,34 74,68 79,7 81,37 83,9 84,14 86,24 86,69 89,22 90,82 93,15 94,44 1 0 1 118 65,24 67,47 78,23 85,79 85,57 88,05 91 95,07 101 119 63 8 1 :3 65,35 8 1 :1 8 3 86 89,91 89,51 89,92 92,61 94,47 11 2 119 11 8 119 57,1 74 84 1:3 83,78 84 85,55 85,57 91,4 56,02 2 2 8 2 -1 2 /8 8 .6 4:16 58 2282-12/88.3 2282-12/88.1 66 69 68 1 67 8 7 2 : 1 8 3 :1 3 1 :9 65,9 2 1 2 8 0 6 - 6 9 , 0 1 / 6 1 4 2. 1 74,06 4 2 :4 7 7 5 2 ,78 75 82 83 8 ,4 4 3 ,76 8 8 4 4,12 86,17 86 8 ,7 6 9 , 8 7 81 87,93 88, 8 3 8 2 ,76 89,02 106 110 117 119 119 2: 3 1 1 8 19 11 8 119 119 118 117 56 1 2282-12/88.5 65 1 1 :1 68,19 2 66,2 68,83 72,2 72,4 8 2 82,15 84,05 84,54 94,13 1 0 1 109 120 56 55 5 , 5 1 2 , 2 7 4 : 5 9 7 58 52,68 55 5 5 2 2 ,07 56 55 5 2 60 5 ,4 9 9 61 62 2262-83 64 / , 2 01 7.1 62 64 6 6 3 6 4 , 4 6 , 9 1 5 , 1 7 6 ,3 7 4 64,4 66 6 4 , 6 6 , : 4 8 1 1 7 567,23 68,68 69,34 7 7 1 0 , 6 , 0 7 9 8 ,52 71,6 7 7 7 6 0 2 2 , , 9 7 ,3 4 9 8 71,5 71 1 7 , 2 4 7 , 7 2 2 , 3 7 1 3 2 72,1 7 4 2,52 75,76 77,42 79 7 ,9 8, 8 8 0 2 ,04 7 7 8 8 7 0 , 8 , , 7 7 6 0 3 9 6 ,8 8 7 1 8 ,1 0 8 5 ,7 0 7 ,95 79,28 80,15 82 83,57 8 8 3 5 8 , , 4 9 1 , 2 2 04 85,24 85,65 86,56 89,47 9 8 0 9,84 91, 9 2 0,8 94 94,53 94 97,05 9 9 7 5 , , 1 4 2 3 9 9 5 7 ,6 ,12 99 106 108 11 2 113 119 11 9 118 120 119 116 11 2 7 : 2 1 11 9 8 118 116 52,2 64,2 4:4 66,22 82,99 117 116 4: 1 13 1 73 76,48 77,53 80,25 81,13 95 96,18 104 2: 2 20 62,98 66,38 94,84 116 67,75 115 61,92 73 73 94,03 95,02 114 4: 1 23 53,66 4: 1 11 4: 9 24 62,26 95,17 95,24 96,29 104 110 2:11 116 54 96 95,04 95,32 2 54 62,2 71,81 1 0 4 67 95 103 53 109 55,6 71,64 7 8 113 62,29 95,39 114 55,92 59 59 60,14 60,84 61,9 65 1:14 70 94,86 95,07 94,83 110 111 1 93,97 96,54 108 5 7 68 79,5 92 94,87 94,86 96 99 57,86 4:17 69,05 91 94,82 1 95,82 58,32 58,8159 77 91 9 9 5 6 9 , 6 , 3 11 3 95,38 95 98 102 61 94,86 95,87 2:17 4:17 60,31 69 88 92 1 4 2 95 1 0 74,18 2:7 95,46 93,67 95 1 93,42 1:15 68 9 2 93,18 93,16 93,49 102 93,17 1:22 1 2:10 4: 1 18 63,54 4 1 :6 66 1 68 76 79,74 90 93 1 68 67 75,39 85 62,91 6 5 66 1 7 :1 69 89,51 93,02 9 8 2: 1 11 98 1:70 65,42 1 64,58 87 2:12 61 65,69 67,47 2262-07/16.5 69 83 1 92,48 93,04 2262>RIGSTA>GA:1 1: 1 24 65 1 8 :1 68 1:18 1:19 70,27 S 2 :3 72 71,58 5:24 70 70 0 8 92 93,08 95 100 10 0 66,13 1 1 5 5:35 100 68 69 1 80,83 81,49 92,67 59,94 61 2:18 58 1:12 1:7 71,86 83 86 91,8593 2 5:20 66,3 1 1 6 2- 9 1/ 5 3. 1 2 2 -H Ä S -1 2 2 5 62 1 66 71 5 1 :6 5: 1 33 7 80,2980,83 81,24 91,96 9 2 2 :6 92 93 101 1 0 2 101 2 2 6 60 .1 68 1 7:1 2:9 1 1 65,67 5:24 73,03 76 89,6 92 2 2:8 66 92 1 69 81 84 85 90 101 65 5 7 61 66,42 70 5 1 :9 9 0 91 102 67 73 5:34 87 90,06 91 69 70 2 2 6 1 75 7 7 2:13 92 92 91 5 2 69 2 - 8 3 74,32 3 88,55 2: 2 13 101 103 69 70 /2 91 7 .1 7 8 93 50 54 63 65 65,69 66,32 74,61 79,65 8 G 1,3 r 3 yttjomsvägen 2: 1 21 87,08 9 1 S 1 :2 94 69 S:1 84,12 5:50 56 67 B rä 1 74,98 5:27 76 7 8 86 1 ,4 88,67 99 53 66 6 6 n n h ä 6 l 8 la ,49 1 1:2 1 2 :2 3 8 85,3 85,98 89,21 2: 1 18 90,49 91,4 92 99 65 66 v ä g e 71 71 75,14 4 82 88 91,8 93 93 n 5 9 5: 1 26 9/ 3 6. 1 5: 1 49 5:31 72 75,27 77 80 2:7 2:19 96 5 0 2 5 6 2 6 2- 9 68 68,12 5: 3 24 5:1 71 2 71,41 1 5:14 71 1: 1 62 76,82 77,56 2: 1 16 2 84 8 5 86 1 91 9 9 1 2 ,89 93,14 9 4 7 98 1 9 9 48 6 1 63 5:37 66,46 67 5: 7 3 0 1 71 71 7 1 6 :56 78 80 2: 1 13 2: 1 20 92,35 6 9 9 47 51 52 64 1 1 68 5 6 : 8 1 ,1 0 8 5:21 73 2 1:57 2 1 :4 2 1 :5 1: 1 43 92,5 98 44 4 4 6 5 49 65 1 68 69 71 70, 1 37 72 1: 1 22 74,68 1 7 77 6,08 0 88 89 90 93 95 79 162200 162400 162600 162800 163000 163200 163400 163600 163800 95 116 10 99 2 91 80 5 8 80 1 07 105 108 93 8 0 1 109 106 107 96 94 85 5 8 4 9 74 94 72 119 114 78 58 115 65 63 121 115 59 113 8 0 1 109 70 1 2 0 56 53 54 1 09 7 3 5 7 8 4 95 5 4 54 81 105 60 94 92 69 98 70 9 2 93 65 91 71 91 1 85 9 83 90 89 92 69 66 98 6 9 70 67 67 76 96 0066396 0046396 0026396 0006396 0085396 0065396 0045396 0025396 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. ´ Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom all kvartersmark eller all allmän plats eller allt vattenområde på plankartan. GRÄNSLINJER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATS VÄG Väg ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK J Industri JE Industri, Tekniska anläggningar EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande @@@@@@ @@@@@@ @@@@@@Marken får inte förses med byggnad. @@@@@@ @@@@@@ Markreservat för allmännyttiga ändamål u 1 Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar. l 1 Markreservat för allmännyttig luftledning. M!arkens anordnande och vegetation 1,0:200,0 Minsta lutning är 1,0:200,0. (Pilen pekar uppåt) n1 +120,0 Markens höjd får inte vara högre än 120,0 meter över nollplanet. n1 +100,0 Markens höjd får inte vara högre än 100,0 meter över nollplanet. n2 +80,0 Markens höjd får inte vara lägre än 80,0 meter över nollplanet. n2 +70,0 Markens höjd får inte vara lägre än 70,0 meter över nollplanet. Höjd på byggnadsverk h1 40,0 Högsta nockhöjd är 40,0 meter. h2 +145,0 Högsta nockhöjd är 145,0 meter över angivet nollplan. Skydd mot störningar m 1 Stabiliserande markåtgärder ska genomföras Upphävande av strandskydd a 1 Strandskyddet är upphävt. Utnyttjandegrad e1 65,0 Största byggnadsarea är 65,0 % av fastighetsarean inom användningsområdet. Villkor för startbesked a 2 Startbesked får inte ges för byggnader förrän stabiliserande markåtgärder har genomförts. a 3 Startbesked får inte ges för byggnader förrän en planskild trafikanordning vid väg E4 har kommit till stånd. Ändrad lovplikt a 4 Marklov krävs även för förändrade marknivåer. GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden för samtliga bestämmelser över hela planområdet slutar 5 maj 2028. Markering för ändringar som prövas i och med detaljplaneändringen. Ändring av detaljplan för Samråd Beslutsdatum Instans Godkännande GRUNDKARTANS BETECKNINGAR Torsboda 1:2 m.fl. UPPGIFTER OM GRUNDKARTAN XXXX-XX-XX Höjdkurva Byggnad Häck, Mitt [ ! Belysningsstolpe Industriområde för energiintensiv verksamhet q Antagande Upprättad genom inmätning/flygfotografering Koordinatsystem: SWEREF99 17 15 Spårtrafik Strandlinje/vattendrag UU UU UU Staket PH Högspänningsstolpe Timrå kommun XXXX-XX-XX Höjdsystem:RH2000 Gata Flaggstång 9 9 9 9 9 9 9 Stenmur, Mitt Y Ledningsstolpe Skala i A1-format 1:2 000 Upprättad: 2026-04-09 Laga kraft GC-väg Stenmur, Kant Begränsningslinje ledningsrätt XXXX-XX-XX Grundkarta upprättad: 2025-03-17 Väganordning, linje P Stödmur Ledningsrätt 0 100 200 Meter Julia Åberg Douglas Helsing ÄD- Planarkitekt Stadsarkitekt Dnr: KS/2025:539 Sändlista Ändring av Detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl Timrå kommun Underrättelse om samråd detaljplaneförslaget har skickats till: Statliga myndigheter • Länsstyrelsen Västernorrland • Lantmäterimyndigheten • Trafikverket • Luftfartsverket Kommunala nämnder och bolag • Miljö- och byggnadsnämnden • Kultur- och tekniknämnden • MittSverige Vatten och avfall/Timrå vatten • Medelpads räddningstjänstförbund • Torsboda Industrial Park AB Företag • E.ON Elnät Sverige AB • Sundsvall-Timrå Airport Övriga Berörda fastighetsägare enligt fastighetsförteckning Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: tillvaxt@timra.se Telefon: 060-16 31 00 -16 FASTIGHETSFÖRTECKNING 2026-04-08 Miljö & Byggkontoret Ändring av detaljplan för Torsboda 1:2 m.fl Dnr. KS/2023:633 Industriområde för energiintensiv verksamhet Timrå kommun, Västernorrlands län Fastigheter inom planområdet TORSBODA 1:2 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ TORSBODA 1:10 TORSBODA 1:10 AB C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ Fastigheter utanför planområdet ALA 1:8 SIMON LISSAMAN RIGSTAVÄGEN 63 86195 SÖRÅKER ALA 1:8 ROLF STAFFAN PERSSON RIGSTAVÄGEN 63 86195 SÖRÅKER ALA 1:12 ANNETHE MARGARETA NYGREN NORDLANDER RIGSTAVÄGEN 58 86195 SÖRÅKER ALA 1:12 ÖSTEN NORDLANDER RIGSTAVÄGEN 58 86195 SÖRÅKER ALA 1:13 LINN ÖSTERLUND NEDRE ALA 3 86195 SÖRÅKER ALA 1:13 JOAR STEEN NEDRE ALA 3 86195 SÖRÅKER ALA 1:22 TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: mob@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 95 ALA 1:23 LENA SVEDIN BRÄNNHÄLLAVÄGEN 112 86195 SÖRÅKER ALA 1:23 ANDERS ÅLUND BRÄNNHÄLLAVÄGEN 112 86195 SÖRÅKER ALA 1:37 GUNILLA KANTH RIGSTAVÄGEN 74 86195 SÖRÅKER ALA 1:43 HELENA NORDLANDER GRYTTJOMSVÄGEN 29 86195 SÖRÅKER ALA 1:55 ANNA LINKE KLIPPGATAN 9 LGH 1102 85632 SUNDSVALL ALA 1:55 TORD ANDERS SVEDIN RIGSTAVÄGEN 62 86195 SÖRÅKER ALA 1:55 ADAM SVEDIN PEDAGOGGRÄND 9 A LGH 1246 90730 UMEÅ ALA 1:56 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE ALA 1:57 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE ALA 1:58 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE ALA 1:59 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE ALA 1:62 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE ALA 1:70 FREDRIK VIKBERG GRYTTJOMSVÄGEN 27 86195 SÖRÅKER ALA 1:81 LENA STEEN GRYTTJOMSVÄGEN 3 86195 SÖRÅKER BRÄNNAN 1:1 PETER LINDFORS TORSBODA 736 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:4, 2:5 MARKUS ERIK RÖNNQVIST GRYTTJOMSVÄGEN 26 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:4, 2:5 EMELIE ASTRID LARSSON GRYTTJOMSVÄGEN 26 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:6 CHRISTOFFER STÅLNACKE GRYTTJOMSVÄGEN 18 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:6 AGNES VIKLUND GRYTTJOMSVÄGEN 18 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:7 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ GRYTTJOM 2:8 G P WIKLANDER (uppgift saknas) GRYTTJOM 2:9 CHRISTOFFER STÅLNACKE GRYTTJOMSVÄGEN 18 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:9 AGNES VIKLUND GRYTTJOMSVÄGEN 18 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:10 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ GRYTTJOM 2:11 HANS ANDERSSON (uppgift saknas) GRYTTJOM 2:11 AGNETA KRISTINA ANDERSSON FORELLGATAN 1 LGH 1106 86134 TIMRÅ GRYTTJOM 2:11 HÅKAN LINDQUIST TJÄDERVÄGEN 8 89791 LÅNGVIKSMON GRYTTJOM 2:11 HANS ANDERSSON FRIDHEMSGATAN 96 LGH 1202 85462 SUNDSVALL GRYTTJOM 2:11 HAIDIE ANDERSSON STATIONSGATAN 7 A LGH 1003 86132 TIMRÅ GRYTTJOM 2:11 LINDA PUUSAARI AXVÄGEN 17 LGH 1308 85350 SUNDSVALL GRYTTJOM 2:11 KURT ÅKE ANDERSSON NYCKELGATAN 20 LGH 1103 93163 SKELLEFTEÅ GRYTTJOM 2:11 PETTER ANDERSSON LJUNGGATAN 13 86139 BERGEFORSEN GRYTTJOM 2:12 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ GRYTTJOM 2:13 KNUT MARCUS SJÖGREN CENTRUMVÄGEN 61 86152 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:16 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ GRYTTJOM 2:17 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ GRYTTJOM 2:18 LARS GUNNAR HALLSTRÖM GRYTTJOMSVÄGEN 25 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:19 FREDRIK VIKBERG GRYTTJOMSVÄGEN 27 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:20 HELENA NORDLANDER GRYTTJOMSVÄGEN 29 86195 SÖRÅKER GRYTTJOM 2:21 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ RIGSTA 5:19 JON JONSSON SKOLGRÄND 16 86151 SÖRÅKER RIGSTA 22:1 ZENITA GRANBOM GRYTTJOMSVÄGEN 33 86195 SÖRÅKER RIGSTA 22:1 THOMAS NILSSON GRYTTJOMSVÄGEN 33 86195 SÖRÅKER ROLANDSBACKE 3:4 LARS UNO BERGMAN ROLANDSBACKE 240 86195 SÖRÅKER TORSBODA 1:1 PÄR EDÉN OVANSJÖ 110 86295 NJURUNDA TORSBODA 1:7 DICK PETTERSSON (uppgift saknas) TORSBODA 1:12 HANS GEORG SPORRONG STATIONSGATAN 7 C LGH 1103 86132 TIMRÅ TORSBODA 1:12 GUN-BRITT MARGARETA SPORRONG STATIONSGATAN 7 C LGH 1103 86132 TIMRÅ TORSBODA 1:14 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 1:15 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 1:18 JOEL STRINDLUND VESTLING TORSBODA 138 86195 SÖRÅKER TORSBODA 1:18 CAROLINE ANDERSSON RIMNELL TORSBODA 138 86195 SÖRÅKER TORSBODA 1:19 ANN HÖGBERG TORSBODA 132 A 86195 SÖRÅKER TORSBODA 1:19 STIG HÖGBERG TORSBODA 132 A 86195 SÖRÅKER TORSBODA 1:22 STIG HÖGBERG TORSBODA 132 A 86195 SÖRÅKER TORSBODA 1:22 ANN HÖGBERG TORSBODA 132 A 86195 SÖRÅKER TORSBODA 3:9 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 4:4 PETER LINDFORS TORSBODA 736 86195 SÖRÅKER TORSBODA 4:6 ROGER LIDGREN TORSBODA 146 86195 SÖRÅKER TORSBODA 4:8 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ TORSBODA 4:11 STURE LENNART ZETTERLUND TORSBODA 156 86195 SÖRÅKER TORSBODA 4:15 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 4:17 LEIF ERIK HJELTMAN TORSBODA 150 86195 SÖRÅKER TORSBODA 4:24 ANN-CHARLOTT KERSTIN WENNERBERG KYRKOGÅRDSVÄGEN 161 12134 ENSKEDEDALEN TORSBODA 4:24 ANNA EVA CHRISTINA RIBBENBERG SKÖNSBERGSVÄGEN 31 D LGH 1301 85645 SUNDSVALL TORSBODA 4:28 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ TORSBODA 4:29 TORSBODA 4:29 AB C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ TORSBODA 5:2 GERD ULLA-BRIT STENHAUG TORSBODA 116 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:3 GERD ULLA-BRIT STENHAUG TORSBODA 116 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:5 PONTUS JANSSON NORRA KYRKOGATAN 10 C LGH 1202 87132 HÄRNÖSAND TORSBODA 5:5 SUSANNA JANSSON NORRA KYRKOGATAN 10 C LGH 1202 87132 HÄRNÖSAND TORSBODA 5:6 DICK PETTERSSON (uppgift saknas) TORSBODA 5:9 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ TORSBODA 5:10 ANNETTE HÄGGLUND BRÄNNHÄLLAVÄGEN 118 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:10 TORBEN HÄGGLUND BRÄNNHÄLLAVÄGEN 118 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:12 MONIKA ÅSLIN BRÄNNHÄLLAVÄGEN 120 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:14 AGNETA OSKARSSON BRÄNNHÄLLAVÄGEN 122 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:19 SIV LARSSON BRÄNNHÄLLAVÄGEN 110 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:21 GULLAN MARGARETA SVEDIN BRÄNNHÄLLAVÄGEN 114 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:24 STIG HÖGBERG TORSBODA 132 A 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:24 ANN HÖGBERG TORSBODA 132 A 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:25 LARS EDÉN MIDDAGSVÄGEN 6 LGH 1504 14632 TULLINGE TORSBODA 5:25 JAN OTTO EDÉN CENTRUMVÄGEN 51 LGH 1203 86152 SÖRÅKER TORSBODA 5:26 PETER SVAHN TORSBODA 131 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:27 TORSBODA INDUSTRIAL PARK AKTIEBOLAG C/O TIMRÅ KOMMUN 86182 TIMRÅ TORSBODA 5:31 CHRISTER ÅSLIN BRÄNNHÄLLAVÄGEN 120 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:32 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 5:33 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 5:34 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 5:35 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 5:49 JOEL PETERSON BRÄNNHÄLLAVÄGEN 126 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:50 LINNEA WESTERLUND TORSBODA 130 86195 SÖRÅKER TORSBODA 5:50 MATTIAS SUNDLING TORSBODA 130 86195 SÖRÅKER TORSBODA 7:1 TRAFIKVERKET 78189 BORLÄNGE TORSBODA 8:1 PETER LINDFORS TORSBODA 736 86195 SÖRÅKER Samfälligheter utanför planområdet Delägande fastigheter ALA S:1 ALA 1:8, 1:10, 1:12, 1:13, 1:14, 1:79 ALA S:2 ALA 1:9, 1:10 ALA S:4 TORSBODA 1:2 GRYTTJOM S:1 Uppgift saknas TORSBODA S:3 TORSBODA 1:1, 3:10, 4:24, 5:24, 5:25 Timrå som ovan Göran Jacobson Karttekniker 2026-03-13 PM Dagvattenutredning Detaljplan Torsboda 1:2 m.fl Timrå Sweco Box 110 S weco Sverige AB SE 901 03 Umeå Sweden Telefon +46 (0) 8 695 60 00 www.sweco.se D okumentreferens \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 1/26 Innehållsförteckning 2026-03-13 1 Översikt och bakgrund .............................................................................. 3 1.1 Underlag .................................................................................................... 4 1.2 Tidigare utredningar .................................................................................. 4 2 Förutsättningar .......................................................................................... 4 2.1 Riktlinjer för hantering av dagvatten .......................................................... 4 2.1.1 Dagvattenplan ................................................................................. 4 2.1.2 Svenskt vattens publikation P110 ................................................... 4 2.1.3 TRVINFRA-00231 v.4.0 Avvattning, Dimensionering och utformning ....................................................................................................... 5 2.2 Miljökvalitetsnormer och Vattenförekomster ............................................. 5 2.2.1 Recipient ......................................................................................... 5 2.2.2 Miljökvalitetsnormer ........................................................................ 5 2.2.3 Status .............................................................................................. 6 2.2.4 Ytvattenförekomst Norrån (Indalsälven) ......................................... 6 2.2.5 Ytvattenförekomst Klingerfjärden .................................................... 6 2.3 Markförhållanden och Hydrogeologi.......................................................... 7 2.3.1 Markföroreningar ............................................................................. 8 2.4 Dikningsföretag .......................................................................................... 8 2.5 Befintlig avrinning ...................................................................................... 8 2.6 Befintliga lågpunkter ................................................................................ 11 3 Planerad situation .................................................................................... 12 4 Beräkningar ............................................................................................. 13 4.1 Dimensionerande flöden ......................................................................... 13 4.1.1 Befintlig situation ........................................................................... 13 4.1.2 Planerad situation ......................................................................... 15 4.1.3 Fördröjning .................................................................................... 16 4.2 Föroreningsberäkningar .......................................................................... 17 5 Dagvattenhantering ................................................................................. 18 5.1 Utloppspunkter ........................................................................................ 18 5.2 Föreslagen dagvattenhantering ............................................................... 19 5.3 Hantering skyfall ...................................................................................... 21 5.4 Höjdsättning ............................................................................................. 22 5.5 Föroreningar med föreslagen rening ....................................................... 22 6 Påverkan befintligt vattendrag ................................................................. 24 7 Släckvatten .............................................................................................. 24 8 Snöhantering ........................................................................................... 24 9 Sammanfattning ...................................................................................... 25 9.1.1 Fortsatt arbete ............................................................................... 25 Referenser ......................................................................................................... 26 Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 2/26 2026-03-13 1 Översikt och bakgrund Sweco har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för detaljplaneområdet Torsboda 1:2 m.fl. Planområdet utgörs i huvudsak av ett cirka 80 ha stort skogsområde. Syftet med planen är att skapa förutsättningar för industriverksamhet. I utredningen undersöks förutsättningar, behov av fördröjning, skyfall och behov av rening av dagvatten från området. Planområdet är beläget i Torsboda, cirka 2 km från Söråkers centrum och cirka 10 km från Timrå centrum. Se lokalisering i Figur 1-1. Figur 1-1. Översiktskarta, detaljplanområde markerat i rött. Det pågår även ett projekt för etablering av industriverksamhet på den norra sidan av E4:an. Området heter Torsboda nord och är ca 53 ha (Sweco, 2023). Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 3/26 1.1 Underlag 2026-03-13 Följande handlingar har varit underlag till utredningen, se Tabell 1. Tabell 1. Underlag Underlag Erhållen från Datum Dagvattenutredning Sigma Civil 2021-11-25 Hydrogeologiskt PM Sigma Civil 2021-11-25 Antagande Planbeskrivning Timrå Kommun 2022-04-12 Plankarta Timrå Kommun 2022-04-12 Torsboda Syd planbestämmelser (CAD-fil) 2026-02-24 Markteknisk undersökningsrapport/ Geoteknik AFRY 2021-11-25 PM Geoteknik AFRY 2022-04-07 PM Dagvattenutredning (Torsboda nord) Sweco 2023-08-11 1.2 Tidigare utredningar En dagvattenutredning för planområdet har tidigare tagits fram av Sigma år 2021. Men på grund av förändringar av höjder och hur området planeras att exploateras tas nu en ny utredning fram. 2 Förutsättningar 2.1 Riktlinjer för hantering av dagvatten 2.1.1 Dagvattenplan Timrå kommun har i dagsläget ingen dagvattenstrategi/policy. Det finns en vattentjänstplan som enligt deras hemsida är en granskningshandling Dagvattenhanteringen ska vara hållbar med avseende på miljö, ekonomi och resursutnyttjande. Det innebär att dagvattenhanteringen bidrar till hållbara ekosystem, och till att den bebyggda miljön blir attraktiv, grönskande och robust mot klimatförändringar. 2.1.2 Svenskt vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2019). P110 definierar vilka återkomsttider som ska gälla i olika typer av bebyggelse. Enligt P110 måste man för industriområden och andra verksamhetsområden från fall till fall utreda vilken återkomsttid som skall väljas utifrån möjligheterna att skapa fördröjningsvolymer och översvämningsytor. Utifrån detaljplanens läge och nedströms förutsättningar har det valts att dagvattenanläggningarna dimensioneras för nederbördstillfällen med 20 års återkomsttid för trycknivå i markyta. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten även att nederbördsintensiteten ska ökas med minst 25 % i flödesberäkningarna. För flödesberäkningar avseende avrinningsområde bestående av naturmark eller järnvägsområde hänvisar regelverket till Svensk Vatten P110, avsnitt 4.4.1.6 ”Uppskattning av naturmarksavrinning”. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 4/26 2.1.3 TRVINFRA-00231 v.4.0 Avvattning, Dimensionering och 2026-03-13 utformning Planområdet ligger i anslutning till Trafikverkets järnväg och landsväg E4, vilket innebär att dagvattenhanteringen ska uppfylla Trafikverkets krav. Vid ny exploatering ska området dimensioneras för att hantera ett 200-årsregn utan att medföra ökad belastning eller negativ påverkan på Trafikverkets anläggningar. Med hänvisning till Trafikverkets regelverk tillämpas styrande dokument TRVINFRA-00231. För flödesberäkningar av avrinningsområden som utgörs av naturmark hänvisas vidare till Svenskt Vatten publikation P110, avsnitt 4.4.1.6 "Uppskattning av naturmarksavrinning". (Trafikverket, 2024) 2.2 Miljökvalitetsnormer och Vattenförekomster 2.2.1 Recipient Dagvattnet från planområdet avleds i dagsläget huvudsakligen via Torsbodabäcken, som rinner genom den sydvästra delen av området, se Figur 2 1. Bäcken mynnar i Norrån cirka 1,8 km väster om planområdet, vilken vidare avvattnas till Klingerfjärden. Torsbodabäcken är i dagsläget inte klassad som en vattenförekomst enligt gällande vattenförvaltning och saknar därmed fastställda miljökvalitetsnormer. Figur 2-1. Översikt över recipienter för planområdet, Torsbodabäcken, Norrån och Klingerfjärden. 2.2.2 Miljökvalitetsnormer Ramdirektivet för vatten antogs i EU år 2000. Målet med direktivet är allt vatten ska uppnå eller bibehålla god status. I Sverige har direktivets mål översatts som juridiskt bindande miljökvalitetsnormer (MKN). MKN anger det ekologiska och kemiska tillstånd som ska uppnås eller råda i vattenförekomster vid en viss tidpunkt. MKN är juridiskt bindande och enligt miljöbalken 5 kapitlet 4§ får inte Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 5/26 en verksamhet tillåtas om denna ger upphov till att vattenmiljön försämras på ett 2026-03-13 otillåtet sätt eller äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. Om verksamheten ger upphov till en försämring av någon kvalitetsfaktor bedöms det som en otillåten försämring. Miljökvalitetsnormer gäller för hela vattenförekomsten. 2.2.3 Status För att bedöma vilken status ett vatten har genomförs statusklassificeringar av alla yt- och grundvattenförekomster. Klassningen genomförs utifrån bedömningsgrunder från Havs- och vattenmyndigheten (HVMFS 2019:25) och för grundvatten används bedömningsgrunder från SGU (SGU-FS 2013:2). För ytvatten bedöms ekologisk status och kemisk status. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer och klassificeras i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Kemisk status baseras på uppmätta halter av ett antal utpekade s.k. prioriterade ämnen. Vilka ämnen som ingår i de prioriterade ämnena avgörs inom EU. Förnärvarande består de prioriterade ämnena av 45 olika ämnen. Kemisk status klassificeras i två klasser: god och uppnår ej god. 2.2.4 Ytvattenförekomst Norrån (Indalsälven) Norrån är inte klassad som en vattenförekomst i dagsläget, Men är en förgrening av Indalsälven som är klassad vattenförekomst (WA76246554) Vattenförekomsterna har ett kvalitetskrav på ”god ekologisk och kemisk status 2027”. Indalsälven har befintlig ekologisk klassning ”måttlig” (Förvaltningscykel 2017-2021) baserat på konnektivitet för fisk. Status för näringsämnen och särskilt förorenade ämnen (zink och koppar) är klassade som ”god”. Den kemiska statusen ”uppnår ej god”. Bedömningen bygger på en nationell klassificering av kvicksilver och bromerade difenyletrar (PBDE). Utsläpp av PBDE och kvicksilver har under lång tid skett i både Sverige och utomlands vilket lett till långväga luftburen spridning och storskalig atmosfärisk deposition av dessa ämnen, vilket medför att kvicksilver och PBDE bedöms överskrida respektive gränsvärde i fisk i alla vattenförekomster. (VISS, 2026). 2.2.5 Ytvattenförekomst Klingerfjärden Slutrecipient från planområdet är en Kustvattenförekomst – Klingerfjärden (WA61974553). Vattenförekomsten har ett kvalitetskrav på ”god ekologisk och kemisk status 2027”. Befintlig ekologisk status är ”måttlig” framförallt kopplat till otillfredsställande bottenfauna med höga halter näringsämnen som är en generell bedömning för Bottenhavet. Klingefjärden ”uppnår ej god” kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Det beror på att gränsvärden för kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i alla Sveriges ytvatten på grund av atmosfärisk deposition. I Bottniska vikens kustvatten överskrids också bedömningsgrunden för dioxin. (VISS, 2026) Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 6/26 2026-03-13 Figur 2-2. I kartan visas aktuell vattenförekomst (WA61974553) Klingerfjärden (VISS, 2026). 2.3 Markförhållanden och Hydrogeologi Enligt SGU:s Jordartskarta utgörs området till största del av morän med inslag av berg i de östra delarna. Det förekommer även mindre inslag av sand och kärrtorv inom planområdet. Figur 2-3. Jordartskarta från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Kartan är hämtad från SGU:s visningstjänst för jordarter 1:25 000 – 1:100 000. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 7/26 I närheten av planområdet ligger en tertiär tillrinningszon för 2026-03-13 grundvattenförekomsten Inälvens delta (MSCD: WA14060371), som består av sand- och grusavlagringar. (VISS, 2026) AFRY har utfört en geoteknisk undersökning inom planområdet. Vid borrning noterades att grundvattennivån ligger relativt ytligt, mellan 0–1 meter under markytan, med undantag för lokala höjder och berg, där grundvattennivån bedöms vara något djupare. Den geotekniska bedömningen är att planområdet har goda förutsättningar för etablering av industriverksamhet, även om relativt omfattande schaktning och fyllning kommer att krävas för att möjliggöra en plan yta. (AFRY, 2022) Sigma har utfört en hydrogeologisk undersökning inom planområdet och kommit fram till att marken ska anpassas till en lutning på 5‰ genom schaktning i den östra delen och utfyllning i den västra. Vid det östra hörnet behålls marken på befintlig nivå. Om berget är vattenförande kan detta medföra en grundvattensänkning i östra delen och kringliggande områden; är berget inte vattenförande påverkas grundvattennivån i mindre skala. (SIGMA, 2021) 2.3.1 Markföroreningar Miljöprover har tagits i samband med framtagandet av detaljplanen för området. AFRY har tagit fem stycken samlingsprover. Proverna visar att det finns förhöjda halter av sulfider och metaller (krom, nickel och bly) vid jämförelse med Naturvårdsverkets angivna nivåer för mindre än ringa risk (MRR) samt sulfidinnehåll. (AFRY, 2021) De förhöjda halterna av sulfider och metaller (krom, nickel och bly) finns bundna i massorna. 2.4 Dikningsföretag Inom det aktuella planområdet och dess närhet finns inga dikesföretag. 2.5 Befintlig avrinning Sigma Civil har utfört en truminventering och identifierat fyra trummor som potentiellt kan påverkas av den planerade exploateringen (Sigma Civil, 2021). Sedan inventeringen genomfördes kan förutsättningarna i området ha förändrats genom markarbeten, naturliga terrängomformningar eller igensättning av trummor. Detta medför en viss osäkerhet kring hur vattnets avrinningsområden och flödesvägar faktiskt ser ut i dagsläget. Vid en granskning i Scalgo Live framkommer dessutom att ytterligare fyra trummor finns längs E4:an, vilka sannolikt avleder dagvatten från områdets norra gräns. Dessa kan ha betydelse för avvattningen av planområdet som helhet. Det är därför troligt att avrinningsområdena ARO 5 och ARO 5.2 leds via ett dike längs E4:an, genom dessa trummor och vidare ned mot Torsbodabäcken. I Figur 2-4 redovisas områdets förmodade avrinningsområden. ARO 1 och ARO 1.2 tillhör samma övergripande avrinningsområde, där ARO 1 avser den del som ligger inom plangränsen. På motsvarande sätt utgör ARO 5 en del av ARO 5.2, där ARO 5 omfattar ytan inom plangränsen. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 8/26 2026-03-13 Figur 2-4. Översikt förmodade avrinningsområden. ARO 1 och ARO 1.2 tillhör samma område, där ARO 1 ligger inom plangränsen. Samma gäller ARO 5 och ARO 5.2, där ARO 5 omfattar ytan inom plangränsen. ARO 1, ARO 2, ARO 3 och ARO 4 bedöms avledas mot Torsbodabäcken via trummor under järnvägen. Torsbodabäcken leds även genom planområdet där ARO 1 är beläget. ARO 1 leds via trumma 1, ARO 2 via trumma 2, ARO 3 via trumma 3 och ARO 4 via trumma 4. ARO 5 förmodas däremot avledas genom trummor under E4 som tillhör Trafikverket, se Figur 2-5. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 9/26 2026-03-13 Figur 2-5. Översikt över områdets avrinningsområden och befintliga trummor, trummornas läge är uppskattade. ARO 1 antas avvattnas mot Torsbodabäcken, medan ARO 2–4 leds mot trummor under järnvägen. ARO 5 avleds mot trummor under E4 som tillhör Trafikverket. Enligt Sigma Civils dagvattenutredning har en trumminventering genomförts där fyra trummor identifierades. Trummornas kapacitet har bedömts utifrån höjdskillnaden mellan in- och utlopp baserat på markmodellen (DEM med 1 m raster). I utredningen bedöms att trumma 3 (BTG 800) har en lutning på cirka 1 %, medan trumma 2 och 4 har en lutning på cirka 0,1 %. Kapaciteten i trumma 1 (fyrkantstrumman) bestäms enligt utredningen utifrån Torsbodabäckens flöde vid HQ50, vilket motsvarar dimensionerande förutsättningar enligt Trafikverket (MB310). (Sigma Civil, 2021) I Tabell 2 redovisas trummornas dimensioner och bedömd kapacitet enligt Sigma Civils tidigare dagvattenutredning. Tabell 2. Trummornas dimensioner och bedömd dimensionerande kapacitet enligt uppgifter från Sigma Civils dagvattenutredning. (Sigma Civil, 2021) Trumma Typ/dimension Kapacitet (nr) (mm) (l/s) 1 BTG ca 1150x1500 1220 2 BTG 400 50 3 BTG 800 1000 4 BTG 600 150 Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 10/26 Tabell 3 ger en översikt över dimensioner och kapacitet för de trummor som 2026-03-13 passerar under E4 vid planområdets norra gräns. Platsinformation för trummorna har hämtats från Scalgo Live, som använder data från Trafikverkets databas. (Trafikverket, 2026) Tabell 3. Trummornas dimensioner enligt information från Trafikverket. Trumma Typ/dimension (nr) (mm) 5 BTG 800 6 BTG 500 7 BTG 500 8 BTG 1200 Vid en närmare granskning av flödesvägarna förmodas ett ytterligare avrinningsområde ledas mot trumma 1, ARO 1.3. Detta skulle innebära att ARO 1, ARO 1.2 och ARO 1.3 avleds till samma trumma. Det är dock osäkert om fler trummor finns längs järnvägen och om detta flöde verkligen passerar genom trumma 1. Osäkerheten är betydande, eftersom den direkt påverkar hur mycket vatten som avleds genom trumman under järnvägen och hur det vidareleds, se Figur 2-6. Figur 2-6. Översikt över ARO 1.3 och dess flödesvägar mot trumma 1. Det är osäkert om ARO 1.3 leds till trumman eller avleds på annat sätt. 2.6 Befintliga lågpunkter En modellering över lågpunkter vid skyfall har genomförts i SCALGO, där lågpunktskarteringen är baserad på SMHI:s data över regionala korttidsregn (SMHI, 2025). Vid analys av skyfall har en nederbördsmängd på 62 mm Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 11/26 använts, detta skyfall kan likställas med ett 100-årsregn med 60 minuters 2026-03-13 varaktighet. I analysen används både terrängdata och vattenvolymer för att identifiera vilka områden som riskerar att översvämmas då en given mängd vatten rinner av på markytan. Metoden saknar dynamiska (tidsberoende) aspekter och kan inte identifiera effekter av tröghet i ett system. Exempel på tröghet kan exempelvis vara flödesmotstånd över en markyta eller dynamiska effekter av ledningsnät eller trummor. SCALGO Live är ett bra verktyg i tidiga planeringsskeden där översiktlig systemförståelse för ytavrinning och potentiella översvämningsrisker är i fokus. Inom planområdet finns inga betydande lågpunkter, se Figur 2-7. De mest framträdande lågpunkterna återfinns i anslutning till trummorna under järnvägen. Figur 2-7. Identifierade lågpunkter inom och i anslutning till planområdet vid en beräknad nederbördsmängd om 62 mm. 3 Planerad situation Planområdet är planerat för ett nytt industriområde där verksamheter som produktion, lager och partihandel kommer att bedrivas. Området kommer även att inrymma funktioner och anläggningar som är nödvändiga för driften, såsom pumpstationer, dagvattendammar, transformatorstationer samt personalfaciliteter som restaurang och träningshall, se Figur 3-1. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 12/26 2026-03-13 Figur 3-1. Översiktsbild på planerad situation. 4 Beräkningar 4.1 Dimensionerande flöden Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden har utförts enligt riktlinjerna och beräkningsmetoden från Svenskt Vattens publikation P110 ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten” samt med hjälp av StormTac (v.26.1.1). Den befintliga situationen har beräknats utifrån naturmarksavrinning eftersom området i dagsläget huvudsakligen består av avverkad skogsmark (kalhygge). Flödet från naturmarken har uppskattats enligt Svenskt Vatten publikation P110 (2019), avsnitt 4.4.1.6 ”Uppskattning av naturmarksavrinning”. Beräkningarna har utförts för regn med 20- respektive 200 års återkomsttid. (Svenskt Vatten, 2019) För den planerade situationen har flöden beräknats med den rationella metoden. Enligt P110 (Svenskt Vatten, 2019) bör en klimatfaktor tillämpas vid beräkning av framtida dimensionerande flöden för att ta hänsyn till förväntade klimatförändringar. 4.1.1 Befintlig situation Planområdet som omfattas av beräkningarna är cirka 74 hektar. Markanvändningen före exploateringen baseras på CAD-filen: Torsboda Syd planbestämmelser (2026-02-19) och utgår från den angivna plangränsen, se Figur 4-1. Planområdet består huvudsakligen av avverkad skogsmark och har, utifrån detta, karterats som kalhygge. Den befintliga situationen har beräknats med naturmarksavrinning. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 13/26 2026-03-13 Figur 4-1. Översikt befintlig situation. Tabell 4 redovisar beräknade dimensionerande flöden för naturmarksavrinning vid ett 20-årsregn och 200-årsregn för respektive och totala avrinningsområdet. Tabell 4. Beräknade flöden för respektive avrinningsområde vid ett 20-årsregn och 200-årsregn. Avrinningsområde Area Naturmarks-avrinning Naturmarks-avrinning flöde 20 år flöde 200 år (nr) (ha) (l/s) (l/s) 1 26 360 800 2 1,6 90 190 3 26,5 360 800 4 3,6 180 400 5 15,9 290 650 Totalt 73,6 1 280 2 840 Naturmarksavrinningens dimensionerande flöde uppgår till 1 280 l/s, vid ett regn med 20 års återkomsttid och till 2 840 l/s vid ett 200-årsregn. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 14/26 4.1.2 Planerad situation 2026-03-13 För den planerade situationen är markanvändningen endast indelad i grönyta och industriyta, se Figur 4-2, då det inte finns någon mer detaljerad situationsplan i dagsläget. Figur 4-2. Översikt planerad markanvändning. En sammanställning av markanvändningen för planerad situation redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Planerad markanvändning och antagna avrinningskoefficienter. Notera att den totala avrinningskoefficienten är viktad och inte summerad. Markanvändning Area Avrinnings- Avrinnings- Red. Area Red. Area (ha) koefficient 20- koefficient 20-årsregn 200-årsregn årsregn 200-årsregn (ha) (ha) (-) (-) Industriyta 65,39 0,7 1 45,77 65,39 Grönyta 8,23 0,1 0,1 0,82 0,82 Totalt 73,62 0,63 0,9 46,59 66,21 För att beräkna rinntiden inom området har ett antagande gjorts om att avledning sker i ledning. Detta då det ger den snabbaste rinntiden och därmed tar höjd i beräkningarna för dimensionerande flöden. Den längsta rinntiden inom planområdet har beräknats till 15 minuter, baserat på en rinnhastighet i ledning på 1,5 m/s och en längsta uppmätt rinnsträcka på cirka 1320 meter. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 15/26 För den planerade situationen har en klimatfaktor på 1,25 tillämpats. 2026-03-13 Dimensionerande flöden har beräknats för 20- och 200-årsregn och uppgår, inklusive klimatfaktorn, till 283 respektive 608 l/s/ha. Tabell 6 redovisar de dimensionerande flöden för den planerade situationen. Tabell 6. Återkomsttid för regn, klimatfaktor, regnintensitet och dimensionerande flöden för planerad situation. Flöde Flöde (l/s) 20 år (l/s) 200 år Industriyta 12 970 39 760 Grönyta 230 500 Totalt 13 200 40 260 Det dimensionerande flödet för ett regn med 20 års återkomsttid är ca 13 200 l/s och för ett regn med 200 års återkomsttid 40 260 l/s. 4.1.3 Fördröjning Fördröjningsvolymen inom området har beräknats med överslagsmässig beräkning av magasinsvolym med hänsyn till rinntid enligt avsnitt 9.2 i Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2019). Erforderlig fördröjningsvolym erhålls som maximivärdet av ekvationen och är således resultatet av en iterativ process, vilket illustreras i Figur 4-3. Figur 4-3 Diagram för dimensionering av fördröjningsmagasin med hänsyn till vattnets rinntid och specifik avtappning (Svenskt Vatten, 2019). Vilka fördörjningsvolymer som blir aktuella inom området kommer bero på vart dagvatten väljs att avledas, dvs till vilka utloppspunkter. Då det inte finns någon situationsplan över hur området kommer att utformas går det inte att säga hur framtida flöden kommer att fördelas. Därför baseras beräkningen på antagande om framtida utloppspunkter och fördelning av flöden enligt Tabell 7. Eftersom trumma 2 är en mindre trumma med ett litet avrinningsområde idag föreslås det i detta skede inte som en utloppspunkt. Det är svårt att fastställa mängden vatten som rinner till utlopp 5 och utlopp 6. Därför har dessa utlopp kombinerats i denna utredning och en noggrannare kontroll kan ske vid senare behov. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 16/26 2026-03-13 Tabell 7. Antagen fördelning av framtida flöden samt erforderlig fördröjningsvolym Antagen andel Flödes- Flödes- Erforderlig Erforderlig av flöde från begränsning begränsning fördröjningsvolym fördröjningsvolym planerat 20-årsregn 200-årsregn 20-årsregn 200-årsregn område (l/s) (l/s) (m3) (m3) Utlopp ARO1/Trumma 1/3 360 800 5800 20 000 1 Utlopp ARO 1/3 360 800 5800 20 000 3/Trumma 3 Utlopp ARO 2/9* 180 400 1600 5700 4/Trumma 4 Utlopp ARO5/mot TrV 1/9* 290 650 3600 12 000 dike längs E4 Trumma 5/6 Totalt 1 16 800 57 700 *1/3 antas tillsammans fördelas mellan befintligt ARO 4 och ARO 5 där 1/3 antas mot ARO 4 och 2/3 mot ARO 5 Fördröjningsvolymen för ett 20-årsregn uppgår till 16 800 m³ och för ett 200- årsregn till 57 700 m³. När området får en mer detaljerad utformning behöver anslutningspunkter, fördelning av flöden samt fördröjningsvolymer ses över. 4.2 Föroreningsberäkningar Dagvattenutsläpp får inte försämra kvaliteten i vattendrag, sjöar eller kustvatten. Recipienten ska skyddas så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan uppnås. Den planerade markanvändningen klassas som hårt belastad yta och recipienten är en bäck. Därför utgår dagvattenutredningen från att omfattande rening krävs enligt dagvattenplanen. Omfattande rening innebär följande riktvärden för reningsgrad: Totalfosfor 70 %, totalkväve 50 %, koppar 70 %, zink 85 %, suspenderade ämnen 85 %, olja 80 % och TOC 60 % (Sundsvalls Kommun, 2020). Föroreningsberäkningar har utförts i StormTac (v26.1.1) för både befintlig och planerad situation. I nuläget utgörs området av kalhygge. I den planerade situationen kommer markanvändningen huvudsakligen att bestå av industrimark samt mindre grönområden. En genomsnittlig, korrigerad, årsmedelnederbörd på 626 mm har använts för området, baserad på SMHI:s meteorologiska station 127310 (Sundsvall flygplats), eftersom denna station bedöms ha de mest aktuella mätvärdena för perioden 1961-2025 och därför anses vara den närmsta lämpliga referensstationen. Den uppmätta årsmedelnederbörden på stationen är 569 mm under perioden 1961–2025, vilken har korrigerats med en faktor 1,1 för att kompensera för mätförluster. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 17/26 I Tabell 8 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen och 2026-03-13 beräknade föroreningshalter. Tabell 8. Föroreningsbelastning från planområdet för planerad situation och befintlig situation. Ämne Befintlig Planerad situation situation Halt (µg/l) Mängd Halt (µg/l) Mängd (kg/år) (kg/år) P 34 4,3 260 66 N 1 900 240 1 700 440 Pb 3,6 0,46 17 4,3 Cu 5,7 0,73 36 9,2 Zn 10 1,3 210 53 Cd 0,12 0,015 1,2 0,31 Cr 0,31 0,039 12 3,0 Ni 0,39 0,051 14 3,6 Hg 0,0036 0,00046 0,061 0,016 SS 26 000 3 400 8 3000 21 000 Oil 110 15 2000 520 BaP 0,0058 0,00075 0,12 0,032 TOC 7 800 1 000 20 000 5 100 5 Dagvattenhantering 5.1 Utloppspunkter Idag finns det flera utloppspunkter från området. Beroende på hur området kommer utformas kan det bli aktuellt med flera utloppspunkter även vid exploatering för att följa områdets naturliga avrinningsriktning. Exakt hur flöden kan/kommer fördelas mellan de olika punkterna går inte att säga innan det finns en situationsplan men beräkningarna har utgått från att majoriteten av flödena i den planerade situationen efter fördröjning leds mot trumma 1, 3, 4 och 5/6. Dagvattnet bör ledas mot utloppspunkterna och släppa ut ett utloppsflöde motsvarande avrinningen från naturmark och befintlig situation. Utloppen bör utformas så att vattnet sprids diffust över en större yta i slänten, vilket möjliggör infiltration samt bidrar till fördröjning och viss rening. Utloppen bör även förses med erosionsskydd för att säkerställa en stabil avledning av dagvattnet. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 18/26 5.2 Föreslagen dagvattenhantering 2026-03-13 Då det inte finns någon situationsplan som säger hur området kommer att exploateras beskrivs dagvattenlösningar på ett övergripande sätt men fokus på volymer och principer. Översiktliga beräkningar har utförts för vilken volym som behöver omhändertas inom området dels för att inte öka flöden vid 20-årsregn, samt vid 200-årsregn. För att kunna hantera större volymer och samtidigt uppnå rening föreslås dagvattendammar inom området. I dagvattendammar finns även möjlighet att reglera utflödet på ett kontrollerat sätt. Ett förslag av utformning av dammarna har tagits fram med hjälp av StormTac för att få en uppfattning om ytbehov. Fördröjningsvolymerna utgår från att kunna fördröja ett 20-årsregn med volymer enligt Tabell 7. Ytbehovet baseras på antagande om dammarnas utformning med släntlutningar på 1:3, 1 m bred våtmarkszon och ett reglerdjup runt 1 m. Ytan tar inte hänsyn till servicevägar, se ytbehov i Tabell 9 och ytbehovet illustreras i Figur 5-1. Dammarnas utformning behöver utredas vidare i samband med utformning av området så de placeras på platser dit dagvatten kan avledas och med lämplig vidare avledning mot utloppspunkter. Vilken reglerhöjd som kan uppnås beror på hur djupa dammarna kan anläggas i förhållande till omgivningen och med hänsyn till utloppspunkternas nivåer. Det behöver även tas hänsyn till grundvattennivåer så reglerhöjden behöver ligga över högsta grundvattennivåerna. Tabell 9. Exempel på ytbehov för 4 dagvattendammar Erforderlig Reglerhöjd Ungefärligt fördröjningsvolym (m) ytbehov Delområde 20-årsregn (m2) (m3) Utlopp ARO1/Trumma 5800 0,96 6900 1 Utlopp ARO 5800 0,96 6900 3/Trumma 3 Utlopp ARO 1600 0,99 2000 4/Trumma 4 Utlopp ARO5/mot TrV 3600 1,0 4200 dike längs E4 Trumma 5/6 Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 19/26 2026-03-13 Figur 5-1. Ungefärligt ytbehov av dagvattendammar. Fördröjningen och hanteringen av dagvatten innan dammarna föreslås i så stor utsträckning som möjligt ske med diken som leder vattnet mot dammar. Takvatten avleds vanligtvis via stuprör och kan exempelvis ledas till öppna dagvattenlösningar såsom svackdiken, diken eller makadamdiken. Hårdgjorda ytor, såsom parkeringar, upplagsytor och andra verksamhetsytor, höjdsätts normalt med en svag lutning för att säkerställa att dagvatten effektivt leds till brunnar, ränndalar eller öppna avvattningsstråk. För att skapa fördröjning och rening kan krossdiken eller diken utformas med dämmen, se exempel i Figur 5-2 och Figur 5-3. Det kommer troligtvis även behövas ledningar och brunnar inom området för avledning. Figur 5-2. Exempel på krossdike. Figur Sweco. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 20/26 2026-03-13 Figur 5-3. Exempel på dike med dämmen. Figur Sweco. Om det anläggs industriverksamhet som ger ökad risk för ovanligt höga föroreningshalter i avrinningen bör detta hanteras så nära källan som möjligt med föroreningsspecifik rening. 5.3 Hantering skyfall Upp till ett 20-årsregn bör ledningsnätet och dikena kunna hantera och transportera flöden mot dagvattendammarna. Vid ett 200-årsregn kommer kapaciteten dock inte räcka till att fördröja flödet från de hårdgjorda ytorna. Därför behöver skyfallslösningar skapas. Skyfallsytor kan skapas genom höjdsättning av ytorna inom området där mindre lågpunkter kan anläggas som normalt kan avvattnas mot brunnar men som kan översvämmas vid skyfall, se Figur 5-4. Det behöver dock säkerställas att vatten inte stiger upp mot fasader, dörrar och portar vid skyfall. Förhöjda grundplattor, kantsten och trösklar kan minska risken för vatten att rinna in i byggnader vid skyfall. Figur 5-4 Översvämningsbara ytor genom höjdsättning, (E.Tjernberg, G. Viberg, Sweco) Om det exempelvis anläggs 3000 m makadamdike som är 4 m breda, 1 m djupa, med släntlutning 1:1 och en porositet på 30 % finns en tillgänglig volym på 2700 m3 i dikena. Anläggs öppna diken med dämmen kan större tillgänglig volym erhållas. Då finns en tillgänglig volym i dikena på 2 700 m3 och 16 800 m3 Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 21/26 i dammarna behövs ytterligare 38 200 m3 kunna fördröjas inom planområdet vid 2026-03-13 skyfall. Det innebär att om en yta sänks ner i genomsnitt 0,3 m behöver ytan vara cirka 130 000 m2 stor. Det går även att anlägga exempelvis gröna nedsänkta skyfallsytor som stora diken eller torrdammar dit dagvatten kan brädda vid skyfall. Då det inte finns någon illustrationsplan går det inte att säga vad som blir bästa lösningen men i fortsatt arbete bör skyfallsvolymen tas i beaktning så lämpliga ytor för skyfallshantering kan avsättas och planeras in i gestaltningen. 5.4 Höjdsättning Planområdet bör höjdsättas så att dagvatten kan avledas på ett kontrollerat sätt från hårdgjorda ytor mot planerade lågpunkter där dagvatten kan samlas upp, avledas och fördröjas. Dagvattendammar eller andra dagvattenanläggningar placeras i lägre delar av området så att dagvatten kan samlas upp och fördröjas. Befintliga utloppsnivåer behöver tas i beaktning när områdets höjdsättning planeras så det skapas tillräckligt med fall för området att kunna avleda och få plats med fördröjningsvolymer. Byggnader inom området bör generellt placeras något högre än omgivande mark så att ytvatten leds bort från fasader och entréer. Markytor närmast byggnader bör ges en lutning ut från byggnaderna för att förhindra att dag- och dräneringsvatten ansamlas intill konstruktionerna. Om man väljer att skapa skyfallsytor på hårdgjorda ytor, exempelvis nedsänkta parkeringar behöver en genomtänkt höjdsättning utföras för att säkerställa att tillräckliga volymer kan uppnås och att vatten inte riskerar att bli stående upp mot byggnader eller andra viktiga översvämningskänsliga objekt. 5.5 Föroreningar med föreslagen rening För att minska transporten av föroreningar från området till recipienten måste dagvattnet renas. Enligt dagvattenplanen för Sundsvalls kommun finns rekommenderade reningsnivåer för områden med industrier (hårt belastade ytor). Enligt Sundsvalls dagvattenplan motsvarar följande reningsgrad omfattande rening; Totalfosfor 70 %, totalkväve 50 %, koppar 70 %, zink 85 %, suspenderade ämnen 85 %, olja 80 % och TOC 60 % (Sundsvalls Kommun, 2020). För att uppnå en god reningsgrad har lösningar föreslagits med dagvattendammar och diken. På de ytor som bidrar med mest föroreningar bör dagvattenlösningar med rening prioriteras. För att ge en uppfattning om vilken reningsgrad som kan uppnås har föroreningsberäkningar utförts där området genomgår två reningssteg, avledning via diken med makadam och sedan rening i dagvattendamm. Resultatet av föroreningsberäkningarna redovisas i Tabell 10 och Tabell 11. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 22/26 Tabell 10. Föroreningsbelastning för befintlig och planerad markanvändning inom planområdet. 2026-03-13 Planerad situation är redovisad både före och efter föreslagen dagvattenhantering. Ämne Enhet Befintlig Planerad Planerad situation situation situation utan med åtgärder åtgärder P kg/år 4,3 66 11 N kg/år 240 440 150 Cu kg/år 0,73 9,2 1,2 Zn kg/år 1,3 53 2,8 SS kg/år 3400 21 000 1900 Oil kg/år 15 520 12 TOC kg/år 1000 5100 2300 Tabell 11. Föroreningshalter för befintlig och planerad markanvändning inom planområdet. Planerad situation är redovisad både före och efter föreslagen dagvattenhantering. Ämne Enhet Riktvärde Befintlig Planerad Planerad Procentuell reningsgrad situation situation situation förändring (%) utan med (%) åtgärder åtgärder P µg/l 70 34 260 42 84 N µg/l 50 1900 1700 570 67 Cu µg/l 70 5,7 36 4,5 87 Zn µg/l 85 10 210 11 95 SS µg/l 85 26 000 83 000 7300 91 Oil µg/l 80 110 2000 46 98 TOC µg/l 60 7800 20 000 8 900 55 Föroreningsberäkningarna indikerar att flera ämnen renas ner till dagens nivåer men fosfor, och TOC indikerar en ökning och även Zink. Samtliga ämnen har potential att uppnå den reningseffekt som eftersträvas för ”Hårt belastade ytor” enligt Sundsvalls dagvattenplan med undantag för TOC som har landat på en reningseffekt på 55 %. Beräknade föroreningshalter och mängder ska inte beaktas som sanna exakta värden utan en uppskattning av vilken föroreningsbelastning som kan förväntas. Föroreningsbelastningen är beroende av en mängd olika faktorer som inte StormTac kan ta hänsyn till utan beräkningarna bygger på schablonvärden med standardavvikelser som i många fall är stora och därmed råder stora osäkerheter i resultatet. För den aktuella beräkningen har industriområde och gräsyta använts vilket inte speglar vilken typ av industri som finns vilket kan ha stor påverkan över vilken typ av föroreningar som kan förväntas. Skellefteå kommuns dagvattenstrategi har tagit fram riktvärden för utsläpp till recipient med högt skyddsvärde (Skellefteå kommun, 2019). Riktvärdena samt beräknade halter efter rening redovisas i Tabell 12. Jämfört med de riktvärdena ligger beräknade halter från området efter rening lägre. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 23/26 Tabell 12. Jämförelse mellan dagvattenkoncentrationer efter rening mot Skellefteås kommuns 2026-03-13 dagvattenriktlinjer. Ämne Enhet Riktvärde Planerad från situation Skellefteå med kommun åtgärder P µg/l 150 42 N µg/l 2000 570 Pb µg/l 8 1,3 Cu µg/l 18 4,5 Zn µg/l 70 11 Cd µg/l 0,4 0,079 Cr µg/l 10 0,80 Ni µg/l 15 1,3 SS µg/l 40 000 7300 Bap µg/l 0,03 0,01 Utöver rening inom planområdet kommer dagvattnet genomgå ytterligare rening på sin väg till recipienten. Sammantaget görs bedömningen att med dagvattenhantering i dagvattendammar och med föregående steg (exempelvis krossdike) kan dagvatten renas i tillräcklig grad för att inte försvåra recipientens möjlighet att nå MKN. 6 Påverkan befintligt vattendrag Eftersom Torsbodabäcken passerar genom planområdet innan det når trumman under banvallen kommer det krävas en ny dragning av bäcken. I denna utredning har omdragning av bäcken inte studerats i detalj utan utgår från information från tidigare framtagen dagvattenutredning (Sigma Civil, 2021). Enligt den utredningen finns uppgifter att bäcken kan vara lekplats för fiskebestånd. Om bäcken inte kan fortsätta rinna genom planområdet behöver den dras om utanför området. Exakt hur det lämpligast sker behöver studeras vidare i kommande skeden. 7 Släckvatten För att säkerställa att släckvatten ska kunna omhändertas inom planområdet behöver anläggningar som mottar dagvattnet såsom diken och dammar att utformas med tät botten och med avstämningsmöjligheter. Det ger också möjlighet att stänga av och fånga upp större spill av miljöfarliga föroreningar om det behövs. Placering av avstängningsmöjligheter bör övervägas strategiskt inom dagvattensystemet för att begränsa spridning av föroreningar och minska behovet av saneringsinsatser vid lokala bränder. Dammarna kan exempelvis utformas med en för-damm som fångar upp majoriteten av de första föroreningarna som når anläggningarna exempelvis brand som kan stängas av för att minska saneringsbehovet. 8 Snöhantering Snöhantering bör ske inom området för att ge möjlighet att fånga upp föroreningarna i områdets dagvattenanläggningar. Upplag bör vara på hårdgjorda ytor eller grusplaner där smältvattnet leds till dagvattenhantering. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 24/26 9 Sammanfattning 2026-03-13 Denna dagvattenutredning har utförts i ett tidigt skede när det inte finns någon föreslagen gestaltning av området: Beräkningar baseras därmed på generella antaganden om hårdgörningsgrad av området. Dagvatten bedöms ha potential att kunna fördröjas och renas inom området om en genomtänkt utformning och höjdsättning av området sker vid vidare planering av området. Utifrån de antaganden som utförts krävs en total fördröjningsvolym på 16 800 m3 för att fördröja ett 20-årsregn till motsvarande befintligt flöde. Dagvattenhanteringen föreslås bestå av avledande och fördröjande diken, exempelvis krossdiken eller diken med dämmen. Flödena föreslås fördröjas och renas i dagvattendammar som ska kunna hantera och fördröja ett 20-årsregn. Lösningen beräknas ge en god reningseffekt och dagvatten har potential att renas i tillräcklig grad för att inte försvåra recipientens möjlighet att nå MKN. Om det anläggs industriverksamhet som ger ökad risk för ovanligt höga föroreningshalter i avrinningen bör detta hanteras så nära källan som möjligt med föroreningsspecifik rening. Regleringen av dagvattenflöden kan ske i ovan nämnda dagvattenanläggningar innan det släpps mot utloppspunkter. Utloppspunkter har föreslagits i utredningen men kan justeras utifrån kommande gestaltning. Då behöver även flödes-och volymsberäkningar justeras och anpassas efter platsens nya förutsättningar. Dimensioneringen bygger på att flöden vid 20-årsregn inte ska öka jämfört med idag och skyfallsflöden ska kunna fördröjas inom planområdet upp till 200-årsregn. Hanteringen av skyfall måste planeras i samband med gestaltningen och utifrån beräkningar krävs ungefär en fördröjningsvolym på 57 700 m3 varav en del ryms i dagvattenanläggningar och resterande volym behöver skapas i skyfallsytor exempelvis genom höjdsättning eller specifika skyfallsytor/anläggningar. 9.1.1 Fortsatt arbete Eftersom det inte finns någon situationsplan för området kommer dagvattenfrågan behöva fortsätta att beaktas och utredas när utformning av området ska ske i kommande skeden. Ytor för dagvattenhantering och skyfallshantering behöver tas i anspråk på lämpliga platser i förhållande till platsens kommande utformning. Det är även viktigt att höjdsättning av området sker på ett genomtänkt sätt som ger möjlighet för avledning och fördröjning av dagvatten med hänsyn till utloppsnivåer. Utformningen av anläggningar behöver även ta hänsyn till grundvattennivåer och eventuellt påverkan på grundvatten. Anläggningar kan behöva anläggas täta om det finns risk för föroreningsspridning vilket också behöver utredas vidare i kommande skeden. Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 25/26 Referenser 2026-03-13 AFRY. (2021). MUR/Geoteknik. AFRY. (2022). PM-Geoteknik. SIGMA. (2021). Hydrogeologisk pm. Sigma Civil. (2021). Dagvattenutredning-underlag för detaljplan torsboda 1:2 m fl. Skellefteå kommun. (2019). Dagvattenstrategi del 2. Skellefteå kommun. SMHI. (24. 09 2025). Hentet fra Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn: https://www.smhi.se/klimat/framtidens- klimat/skyfallsstatistik-regional-statistik-for-extrema- korttidsregn?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR2ozZqmPdIF9qtFTit2Q 5QL1fvzE-NQl_UanHSIPT- NEd3Bsx7Qf7ZOOBs_aem_uidaV5KeNxtzL1CItZKR_w Sundsvalls Kommun. (2020). Dagvattenplan. Svenskt Vatten. (2019). P110 - Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Sweco. (2023). Dagvattenutredning, Detaljplan Torsboda Nord . Timrå kommun. (2022). Antagande Planbeskrivning. Miljö- och byggkontoret. Trafikverket. (2024). Avvattning - Dimensionering och utformning v.4. Trafikverkets infrastrukturregelverk. Trafikverket. (2026). Hentet fra Lastkajen: https://lastkajen.trafikverket.se/login VISS. (2026). Indalsälven. Hentet fra Vatteninformationssystem Sverige: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA76246554 VISS. (2026). Indalsälvens delta. Hentet fra Vatteninformationssystem Sverige: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA21429368 VISS. (2026). Klingerfjärden. Hentet fra Vatteninformationssystem Sverige: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA61974553 Dokumentreferens PJ \\sesdlfs004\projekt\21585\30106515_torsboda_syd_dp_dagvattenutredning\000\10_arbetsmatrl.dok\dagvattenutredning torsboda 1.2 m.fl..docx 26/26 PM GEOTEKNIK Ansvarig geotekniker Datum Jonas Edin 2026-03-06 Telefon Projektnummer 070 – 256 52 54 102-001 E-post Beställare jonas@edingeo.se Timrå Invest AB Beställare, kontaktuppgift Petter Lundqvist, vVD/COO petter.lundqvist@torsboda.com Titel: PM Geoteknik – Detaljplan Torsboda 1:2 m.fl. Handling: PM Geoteknik, Tillägg till tidigare upprättade geotekniska handlingar Status: FÖR GRANSKNING Datum: 2026-03-06 Revidering nr - Revideringsdatum - Revidering Avser - - Uppdragsansvarig Ansvarig geotekniker Jonas Edin Jonas Edin 2026-03-06 2026-03-06 PM GEOTEKNIK Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH OBJEKT ............................................................................................................................ 3 2 SYFTE OCH ÄNDAMÅL .............................................................................................................................. 3 3 UNDERLAG ............................................................................................................................................... 3 4 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ............................................................................................................... 3 5 FÖRÄNDRING AV OMRÅDETS HÖJDBESTÄMMELSER ............................................................................... 3 6 REKOMMENDATIONER ............................................................................................................................ 4 Bilagor Bilaga 1 M-11-1-01, ny upprättad planskiss för schakt och fyll A1 1:2000 Bilaga 2 Planskiss – Ändring av planbestämmelser A1 1:2000 PM GEOTEKNIK 1 Uppdrag och objekt På uppdrag av Timrå Invest AB har Edin Geoteknik AB upprättat detta PM Geoteknik som ett tillägg till tidigare upprättade geotekniska handlingar för detaljplaneskede. Tidigare upprättade handlingar listas under kapitel 3. 2 Syfte och ändamål Planskiss för schakt och fyllning samt höjdbestämmelser inom planområdet har förändrats sedan tidigare. Syftet med detta PM Geoteknik är att utgöra komplement till tidigare upprättade geotekniska handlingar med hänseende till dessa förändringar. Detta PM ersätter således ej tidigare upprättade geotekniska handlingar. 3 Underlag Underlag till detta PM Geoteknik är följande: 1. PM Geoteknik inklusive bilagor, daterad 2021-11-25, upprättad av AFRY 2. Markteknisk undersökningsrapport (MUR) inklusive bilagor och ritningar, daterad 2021-11- 25, upprättad av AFRY 3. M-11-1-01, ny upprättad planskiss för schakt och fyll, översänd 2026-03-02 (Bilaga 1) 4. Planskiss – Ändring av planbestämmelser, översänd 2026-02-17 (Bilaga 2) 4 Geotekniska förhållanden Nedan beskrivs översiktligt de geotekniska förhållandena. För mer detaljerad beskrivning se [1] och [2]. Marken inom aktuellt område består i huvudsak av morän som överlagrar berg. I områdets nordöstra och i de norra delarna ligger bergets överyta högre och stora partier har berg i dagen. Begränsat i områdets centrala delar finns tunnare lager av torv (0 - 1,6 m). Området är generellt blockfattigt och jorddjupen varierar mellan 1–5 m i områdets västra delar och 0–1 m i områdets nordöstra och norra delar. Grundvattenytan har i tidigare undersökning noterats ligga ca 0,5 – 1,9 m under befintlig markyta. Vid torvförekomsten i de centrala delarna ligger grundvattnet i nivå med den befintliga markytan. 5 Förändring av områdets höjdbestämmelser Den tidigare planerade höjdsättningen samt planskiss för schakt och fyllning har förändrats. Denna förändring medför att schakt och fyllning utförs i flera etager inom området. Detta innebär en betydligt bättre anpassning till den befintliga markens höjd där etageindelningen möjliggör att planerade ytor följer den naturliga terrängen mer optimalt. Den tidigare fyllnadsnivån med slänt mot befintlig järnväg låg på nivå ca +88,2 till +88,9 vilket innebar en fyllnadshöjd på ca 14–19 m från befintlig markyta som varierar mellan ca +68 till ca +75. PM GEOTEKNIK I den nya planskissen kommer fyllnadsnivåerna variera mellan ca +73,5 till +75,0 mot befintlig järnväg. Detta innebär en fyllnadshöjd på ca 7 m i områdets nordvästra del och schakt på ca 1,5 m i områdets södra del. Se bilaga 1 för detaljerad planskiss samt bilaga 2 för föreslagen planändring. 6 Rekommendationer De förändringar avseende områdets höjdbestämmelser samt ny planskiss över schakt- och fyllning medför ej någon ändring av tidigare rekommendationer [1]. Det bedöms vara positivt ur geotekniskt perspektiv att förändringarna innebär en betydligt lägre fyllnadsslänt ner mot befintlig järnväg. I detta kompletterande PM Geoteknik är den sammantagna bedömningen att, de ändrade planbestämmelserna i kombination med ny planskiss för schakt och fyllnad, innebär en positiv inverkan m.h.t. områdets geotekniska förhållanden och förutsättningar jämfört med tidigare. SÄKERHETSBEVISNING ENLIGT EASA ADR.OR.B.040 (f) Gällande hinder i den horisontella ytan Sundsvall Timrå Airport Beteckning 21:8011 Datum rev 2026-03-31 Version 4.0 Handläggare Nils Lindahl, Pontarius AB Innehåll 1 GENERELL INFORMATION ............................................................................. 3 1.1 Bakgrund .................................................................................................. 3 1.2 Syfte ......................................................................................................... 4 1.3 Omfattning ............................................................................................... 4 1.4 Avgränsning ............................................................................................. 5 1.5 Risk och analysgrupp .............................................................................. 5 1.6 Riskanalysmetodik ................................................................................... 5 1.7 Tidplan ..................................................................................................... 5 1.8 Definitioner ............................................................................................... 5 1.9 Systembeskrivning ................................................................................... 6 1.9.1 Tekniskt ...................................................................................... 6 1.9.2 Operativt ..................................................................................... 9 2 KRAVKVITTENSLISTA ................................................................................... 11 3 RISKANALYS .................................................................................................. 11 3.1 Riskanalyssammanfattning .................................................................... 11 3.2 Analys och riskreducerande åtgärder .................................................... 11 4 SÄKERHETSUTLÅTANDE ............................................................................. 13 5 BILAGOR ......................................................................................................... 14 5.1 BILAGA 1 – RISKVÄRDERINGSMATRIS ............................................. 14 5.2 BILAGA 2 – UPPFÖLJNING RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER ....... 15 5.3 BILAGA 3 – KRAVKVITTENSLISTA ..................................................... 16 5.4 BILAGA 4 – RISKANLYSSAMMANFATTNING ..................................... 20 5.5 BILAGA 5 – LFV FLYGHINDERANALYS 2021 ..................................... 21 5.6 BILAGA 6 - KARTÖVERSIKT GENOMTRÄNGNING SÖDRA DELEN 22 5.7 BILAGA 7 – UTLÅTANDE FRÅN AKTÖRER VID FLYGPLATSEN ...... 23 5.8 BILAGA 8 – LFV FLYGHINDERANALYS 2022 ..................................... 27 1 Generell information Flygsäkerhetsbevisningen är framtagen av Pontarius AB i samarbete med Sundsvall Timrå Airport och Torsboda industrial park AB tidigare Timrå Invest AB. Uppdatering 3.0, 2023 Uppdatering av tidigare framtagen säkerhetsbevisning (februari 2022) för att ta hänsyn till den tillkommande etableringen i norr, på andra sidan E4:an. Relevanta tillägg och ändringar har gjorts i systembeskrivningen och riskanalysen har uppdaterats för att ta hänsyn till den nya etableringen. Uppdatering 4.0, 2026 Detta dokument utgör en uppdatering av tidigare framtagen säkerhetsbevisning till följd av höjdjusteringar i detaljplan. Förändringen avser höjder på byggnader inom Torsboda syd (se figur 1), eventuella förändringar rörande Torsboda nord har inte behandlats inom ramen för denna uppdatering. Förändringarna berör främst kapitel 1.9.1 men även relevanta delar under i andra kapitel är uppdaterade. 1.1 Bakgrund I Torsboda öster om flygplatsen planeras, längs med E4:an, fastigheter för logistik, kontor och industri. Utbyggnaden planeras inom fastigheterna Timrå Torsboda 1:1,1:2,4:8 4:29, 5:24, 1:10, 5:24 och 3:10 samt Timrå Västanbäck 1:7 och 1:4 (se figur 1 för översiktskarta). Byggnaderna planeras vara mellan 20 och 45 meter höga i den södra delen och upp till 50 meter i den norra. Detta innebär att ytan kommer att tränga igenom den horisontella hinderfria ytan runt flygplatsen. Det är ännu inte i detalj fastställt hur byggnaderna kommer att utformas och det pågår i dagsläget ett detaljplanearbete för den norra delen som befinner sig inför samråd. Överklagan av detaljplanen för den södra delen avslogs i december 2022 men har efter detta överklagats igen, det är osäkert hur och om målet ska prövas. Figur 1: Översiktskarta Det aktuella området ligger ca 70m över havet närmast flygplatsen (Timrå Torsboda 1:2) och stiger österut till ca 120m (Timrå Västanbäck 1:4) för den södra etableringen. Det norra området har en marknivå på ca 80 meter över havet (Timrå Torsboda 1:2) närmast flygplatsen och stiger upp till strax under 120 meter över havet österut (Timrå Torsboda 4:29). Flygplatsens referenshöjd är 5 möh enligt AIP. Idag är området skogbeklätt och inom området finns kraftledningar med master på mellan 13–17 meter, se figur 2. Masterna kommer att flyttas inom området till en korridor längs den södra områdesgränsen för att möjliggöra utbyggnaden. Skogen antas vara i ungefär samma höjd som kraftledningen eller något högre. Området tränger redan idag genom den horisontella ytan i marknivå. Inklusive kraftledning och skog har ytan idag en totalhöjd på mellan ca 94m och 137m vilket ger en genomträngning på 34– 87 m. För dessa befintliga hinder finns dispens. Den nya etableringen innebär en maximal totalhöjd inklusive byggnader på mellan 140 och 162m. Figur 2: Höjder för kraftledningsmaster inom det södra området idag 1.2 Syfte Syftet med säkerhetsbevisningen är att utgöra underlag för flygplatsens ansökan om undantag för genomträngning av den horisontella ytan. 1.3 Omfattning Säkerhetsbevisningen omfattar hinder i den inre horisontella ytan till följd av etableringen i Torsboda enligt figur 1. 1.4 Avgränsning Denna säkerhetsbevisning baseras på gällande krav i CS ADR-DSN issue 7. Vidare avser analysen maximal byggnadshöjd 45m för ny etablering i syd och 50m i norr i enlighet med uppgifterna i flyghinderanalysen (Bilaga 5 och 8). 1.5 Risk och analysgrupp Samråd med flygplatsens olika aktörer och vanliga brukare har hållits för att samla in risker och förslag till riskreducerande åtgärder. Ingående i risk- och analysgruppen har varit: Ingvar Sandquist Safety Manager SDL Jenny Jeppsson Operational Manager RTC Sundsvall Håkan Carlsson Sundsvalls Flygsällskap Rikard Gillberg Dep. NP Flight Operations. Babcock Scandinavia (ambulanshkp) Eva Ståhlemar Mngr Operational Regulatory Affairs & ATM, SAS Karl-Erik Westergren Safety Coordinator, BRA Mathias Bergh Director Flight Ops, Amapola Flyg AB Björn Bruce Safety & Compliance Manager, KSA Jörgen Qvistgaard NPGO, Zimex Aviation Nils Lindahl Sakkunnig riskbedömning, Pontarius AB Magnus Åberg Flygplatsspecialist, Pontarius AB Alexander Antsis Safety manager, SDL (granskat uppdateringen till 4.0, 2026) Petter Andersson Accoutable manager, SDL (granskat uppdateringen till 4.0, 2026) 1.6 Riskanalysmetodik Avvikelser mot regelverk har riskanalyserats med kvalitativa metoder. Identifiering av risker har gjorts genom ”brainstorming”. Riskvärdering gjord enligt riskvärderingsmatris i bilaga 1 och ALARP-principen. 1.7 Tidplan Uppskattad tidplan för Område syd: • Försäljning av mark: 2026–08 • Start markarbeten: 2027–03 • Byggnadsarbeten: 2027–08 till 2030 Område Norr antas ligga 1–2 år efter södra etableringen • Försäljning av mark: 2026–2028 • Start markarbeten: 2028–2029 • Byggnadsarbeten 2029 till 2033 (beroende på typ av investering och intressenter) 1.8 Definitioner AIP Aeronautical Information Publication ALARP As Low As Reasonably Practicable CS ADR-DSN Certification Specifications Aerodrome Design ELOS Equivalent Level of Safety FSK Flygsäkerhetskoordinator ICAO International Civil Aviation Organisation IFR Instrument Flight Rules VA Verksamhetsansvarig VFR Visual Flight Rules 1.9 Systembeskrivning 1.9.1 Tekniskt Den nya etableringen i Torsboda innebär att hinderförhållandena inom den horisontella ytan förändras. Till skillnad från idag då det genomträngande hindret utgörs av skogbeklätt berg kommer hindret utgöras av terräng och byggnader. Etableringens närmaste punkt till flygplatsen är ca 2,5 km öster om rullbanans mittpunkt. Området sluttar i öst-västlig riktning och området närmast flygplatsen är lägre. Figur 3: Förslag till utformning av planområdet. Vid utbyggnaden planeras den högre, östra, delen av området schaktas ur och den lägre fyllas ut i varierande grad. Detaljplanen för södra delen planeras dela upp det södra området i två områden med olika markhöjd, se blå linje i figur 3 för ungefärligt läge. I den västra delen av den södra ytan, närmast flygplatsen, ska detaljplanen tillåta en markhöjd som varierar mellan 70–100 meter och i den östra delen ska en markhöjd om 80-120m tillåtas. Maximal totalhöjd inom området begränsas dock i plan till 145 meter. Detta ger en maximal höjd inom området inklusive byggnader på 145 meter över havet (se figur 3, 4). I det södra områdets östra hörn, där marknivån är som högst, planeras en ny transformatorstation (markerat med rött i figur 3). Inom detta område blir genomträngningen som högst då marken inte planeras schaktas ner till samma nivå som området i övrigt. I och med nya höjdsättningen för det södra området blir totalhöjden maximalt 145m inom hela området (se bilaga 5). Genomträngning av den horisontella ytan i varje given punkt kommer dock variera beroende på faktisk byggnadshöjd. För den norra delen på andra sidan E4:an antas en markhöjd om 112 meter och en byggnadshöjd om 50 meter. Detta ger en totalhöjd i enlighet med flyghinderanalysen från 2022 om 162 meter. Det genomfördes en flyghinderanalys för den södra etableringen 2021 som utgick från en totalhöjd inom det södra området på 145 möh. Flyghinderanalysen genomförd 2022 inkluderande den norra etableringen utgår från en totalhöjd som sluttar från 140 möh i den södra delen och 162 möh i den norra (figur 4 och 5). Figur 4: Tabell med höjder inom det södra området (LFV flyghinderanalys 2021-12-15, Bilaga 5) Figur 5: Tabell med höjder inom det norra och södra området (LFV flyghinderanalys 2022-11-11, Bilaga 8) Utbyggnaden kommer att innebära att genomträngningen i den horisontella ytan blir högre närmare flygplatsen än vad terrängens marknivå utgör idag. I en södra ytan ökar genomträngningen med mellan 8–21 meter. Inom den norra ytan är genomträngningen något högre. Var genomträngningen ökar mest beror på exakt utformning av byggnaderna. Hindren kommer att markeras enligt gällande regelverk, se riskreducerande åtgärder. Objekt Byggnads- Markens Totalhöjd Horisontella Genom- Markering av hinder höjd höjd ytans höjd trängning Etablering Torsboda Max 45m 70-100m* 115-145m 50möh 65-95m Medelintensiva ljus typ C Syd Västra Etablering Torsboda Max 45m 80-120m* 125-145m** 50möh 75-95m Medelintensivt ljus typ C Syd Östra Etablering Torsboda Max 50m 112m* 162m 50möh 112m Medelintensivt ljus typ C Norr Genomträngning idag - 70-120m 94-137m 50möh 44-87m - - nuläge (ink. skog (20-70m exkl. och master) skog och master) Figur 6: Beräkning av genomträngning av den horisontella ytan innan och efter utbyggnad *Preliminär höjd då nivå på markytan inte är detaljprojekterad ännu, avser ny markhöjd efter schaktning och utfyllnad. **Totalhöjd för området begränsas till 145m i detaljplan. Figur 7: Visualisering av tidigare föreslagen etablering Torsboda syd, vy från väster. Torsboda norr planeras till vänster i bild. Genomträngningen kommer att markeras med medelintensiva hinderljus typ C. Hinderljusen placeras så att hela det genomträngande planområdet täcks in och de högsta punkterna är tydligt markerade. Drift och underhåll av ljusen regleras i avtal mellan den tillkommande verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren och flygplatsen. Idag finns hinderljus placerade vid Djuphamnen intill flygplatsen, se figur 1 och 9. Vidare finns hinderljus placerade och mellan Gasabäck och Strand i Söråker och Nordöst om etableringsområdet, se figur 9. Hinderljusen markerar terräng och master i närområdet och båda placeringarna är ca 3,5 till 4,5 km från mitten av etablerings-området och kan inte täcka in det föreslagna planområdet. Figur 8: Visualisering tidigare planerad etablering Torsboda syd, vy från nordost. Transformatorstation i förgrunden och flygplatsen i bakgrunden. Torsboda norr planeras till höger i bild. 1.9.2 Operativt En flyghinderanalys gällande uppförande av anläggningen i Torsboda har utförts av LFV under 2021 och 2022 vilken inkluderande den norra etableringen. Civila in- och utflygningsprocedurer påverkas mycket lite av den förändrade hindersituationen, se LFV:s flyghinderanalys (Bilaga 5). Den enda bedömda operativa påverkan är av den norra etableringen på Circling för Sundsvall och innebär en höjning CAT A från 800ft till 830ft. Visual approach chart uppdateras med information om det nya områdets utbredning och höjd och text som beskriver genomträngningen av horisontella ytan införs i AIP. Nordöst om det aktuella området, vid Hässjö kyrka, finns Holding pattern East för flygplatsen. Hässjö ligger på ca 95 meters höjd och omgärdas av berg med toppar på mellan ca 130m och 220m enligt lantmäteriets karttjänst. Aktörer vid flygplatsen (flygbolag, flygklubb, flygtrafikledning) har tillfrågats om den nya etableringen innebär någon flygsäkerhetsrisk för deras verksamhet. Ingen av de tillfrågade aktörerna har sett att etableringen påverkar deras verksamhet. Se bilaga 6. Figur 9: Luftrummet kring flygplatsen, med markering av det berörda området i gult (LFV www.aro.lfv.se, 2023). 2 Kravkvittenslista Se bilaga 2 för kravkvittenslista. 3 Riskanalys Riskanalysen har baserats på de krav som inte uppfylls i EU 139/2014 och de risker som framkommit i riskanalysgruppens arbete. Riskanalysen är utförd enligt riskvärderingsmatrisen i bilaga 1 och enligt ALARP-principen. 3.1 Riskanalyssammanfattning Se bilaga 3. 3.2 Analys och riskreducerande åtgärder Riskkällorna enligt riskanalyssammanfattningen har riskvärderats med hjälp av riskvärderingsmatrisen. I de fall risken inte anses acceptabel föreslås kompensatoriska åtgärder. Hinder som genomtränger den horisontella ytan (1,2) Syftet med den horisontella ytan är att se till att luftrummet är säkert för visuell manövrering. Med höga hinder som genomtränger den horisontella ytan finns en förhöjd risk för kollision mellan luftfartyg och hinder, detta gäller särskilt vid hinder nära flygplatsen. Den yta där etableringen planeras genomtränger idag den horisontella ytan i marknivå med ca 44-87m. Ytan ligger inom ett större område som genomtränger den horisontella ytan parallellt nordost om flygplatsen och i flygplatsens förlängning norrut. De planerade byggnaderna kommer att resa sig maximalt 45 m respektive 50 m över marknivån på ett avstånd om ca 2,5 till 3,5 km från banans mitt. Genomträngningen av hinderytan blir som mest ca 95m inom den södra delen och upp till 112m i det norra vilket får anses betydligt. Dock sker genomträngningen inom ett område som redan idag genomtränger den horisontella ytan och där närliggande terräng utgör högre hinder än den planerade utbyggnaden. Med befintlig skog och master för elledningar blir genomträngningen som etableringen utgör i många punkter i linje med dagens nivåer. Genomträngningen ökar som mest, från dagens nivåer, i den del av området som är närmast flygplatsens. I nordöstra delen av området schaktas marken ned varför genomträngningen av nya byggnader blir ungefär som genomträngningen av dagens skog. Figur 3, Figur 7 och Figur 8 ger en bild av hur området skulle kunna se ut. Av detta framgår att anläggningen sticker upp lite ovanför det omgivande landskapet men utgör ändå inte ett abrupt hinder som försvårar flygning i området. Överraskningseffekten bedöms som liten. Etableringens storlek och den förändring den utgör mot terrängen runt omkring antas göra byggnaderna väl synliga i dagsljus. Byggnaderna utgör främst en fara för lättare luftfart som flyger visuellt till/från flygplatsen men dessa ska enligt visuella flygregler hålla sig minst 150 m över hinder. Terräng och master i närområdet är idag markerade med hinderljus för ankommande från sydost och nordost men detta kan inte tillgodoräknas etableringen. Hindret ligger inte i banans förlängning utan i sidan och påverkar enligt flyghinderanalysen inte några civila in- och utflygningsprocedurer väsentligt. Flygtrafik som opererar under instrumentflygregler garanteras hinderfrihet genom att följa publicerade instrumentflygprocedurer. Befintliga instrumentflygprocedurer påverkas inte utöver att circling uppdateras från 800ft till 830ft för CAT A. Detta bör inte ha någon större påverkan på flygplatsens tillgänglighet och gäller för den norra etableringen. Den övergripande risken är kollision mellan luftfartyg och hinder. Sundsvalls Flygsällskap har gjort bedömningen att hindret ligger utanför trafikvarvet och under den höjd som hålls i trafikvarvet. Övriga tillfrågade aktörer flyger främst IFR och ser ingen påverkan. Sannolikheten för kollision bedöms sammantaget till mycket liten. Den mest sannolika konsekvensen bedöms som allvarlig händelse då hindret utgörs av ett stort synligt objekt med liten överraskningseffekt och som varken sticker upp plötsligt eller högt från terrängen. Det bedöms vidare att flera säkerhetsbarriärer sannolikt kvarstår för att förhindra haveri men att undvikandet av haveri i sig innebär en allvarlig händelse. Konsekvensen om en kollision trots allt inträffar skulle troligen vara haveri med det bedöms inte vara den mest sannolika konsekvensen av hindret. Bedömningen grundar sig på att byggnaderna är belägna som minst ca 2,5 km i sidan om banans grundlinje och omgiven av befintliga hinder i form av terräng och skog. För att ändå medvetandegöra piloter på att det finns hinder som genomtränger flygplatsens hinderbegränsande ytor införs text om detta i AIP. Byggnaderna är vidare väl synliga p.g.a. sin storlek och medför inga regularitetsproblem för flygplatsen. Kompensatoriska åtgärder (1,2) De riskreducerande åtgärderna går ut på att göra byggnaderna så synliga som möjligt, så väl i dagsljus som mörker och att öka medvetandet om hindren hos flygande besättningar genom publicering i AIP och andra officiella källor. Följande riskreducerande åtgärder genomförs (Å1-Å7): Å.1 Hinderanmälan till Försvarsmakten/LFV säkerställer att hinderdatabaser och annat flygoperativt underlag inkl. AIP uppdateras med information om hindren. Å.2 Området markeras med medelintensiva hinderljus typ C (fast rött ljus). För att det ska vara fullt synbart inom 360˚ i horisontalplanet installeras ljusen över högsta planerade bygghöjd och i ytterkanterna av området. Hinderljusen ska uppfylla de tekniska kraven på färgområden, ljusstyrka mm. Å.3 Om hinderljusens ljuskälla är LED ska de uppfylla kraven för att synas med NVS. Å.4 Byggnadernas placering och höjd beskrivs särskilt i AIP, t.ex. under avsnitt 2.22 Övrig information. Å.5 Procedurer uppdateras med ny höjd 830ft för circling CAT A Å.6 Nya hinder mäts in enligt kvalitetskraven i EU139/2014 Å.7 Avtal om drift och skötsel av hinderljusen upprättas mellan flygplatsen och fastighetsägare alternativt verksamhetsutövare Efter genomförda riskreducerande åtgärder bedöms risken vara acceptabel. Riskbedömningen är gjord enligt ALARP-principen. 4 Säkerhetsutlåtande Härmed intygas att med riskreducerande åtgärder uppnås en tillräcklig hög säkerhet för Sundsvall Timrå Airport och att de säkerhetskrav som anges av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt att flygplatsens egen säkerhetsstandard är uppfylld. ______________________________ Petter Andersson Accountable Manager Sundsvall-Timrå Airport 5 Bilagor 5.1 BILAGA 1 – RISKVÄRDERINGSMATRIS 5.2 BILAGA 2 – UPPFÖLJNING RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER ID Riskreducerande/riskred Åtgärd Åtgärd Referen Uppföljning Kommentar ucerande åtgärd planerad införd // s // Kvitterat återkoppling //Ansvarig Kvitterat (ÖE = åtgärden hade önskad effekt; IÖE = åtgärden inte hade önskad effekt) Å1 Kontroll att byggherrens hinderanmälan till Försvarsmakten/LFV är genomförd // VA Å2 Områdets utbredning markeras med medelintensiva hinderljus, typ C i högsta punkten // VA Å3 Säkerställa att hinderljus är synliga med NVS // VA Å4 Beskrivs i AIP var hinder genomtränger flygplatsens hinderbegränsande ytor. //VA Å5 Uppdatering procedur, circling CAT A till 830ft // VA Å6 Inmätning av nya hinder, uppdatering av hinderkartor // VA Å7 Avtal om drift och skötsel upprättas mellan flygplats och fastighetsägare. //VA 5.3 BILAGA 3 – KRAVKVITTENSLISTA ID Styrande Kravelement Krav Verkligt / förklaring Krav Ansvarig Åtgärder Referens regelverk uppfyllt införda // ansvarig 1 CS ADR- Non-precision New objects or extensions of existing objects Nya föremål i form av Nej AM Riskanalys & DSN.J.475 (e) approach should not be permitted above the approach byggnader tränger igenom säkerhetsbevisning runways surface beyond 3 000 m from the inner edge, the den horisontella ytan. conical surface or inner horizontal surface except when the object would be shielded by an existing immovable object, or after an safety assessment, it is determined that the object would not adversely affect the safety or significantly affect the regularity of operations of aeroplanes. 2 CS ADR- Precision New objects or extensions of existing objects Nya föremål i form av Nej AM Riskanalys & DSN.J.480 (g) approach should not be permitted above the conical byggnader tränger igenom säkerhetsbevisning runways surface and the inner horizontal surface except den horisontella ytan. when an object would be shielded by an existing immovable object, or if after a safety assessment, it is determined that the object would not adversely affect the safety or significantly affect the regularity of operations of aeroplanes. 3 CS ADR- Objects to be A fixed object that extends above an obstacle Hinder i horisontella ytan Ja AM DSN.Q.840 (g) marked and/or protection surface should be marked and, if the markeras med ljus. lighted within runway is used at night, lighted, except that such the lateral marking and lighting may be omitted when the boundaries of obstacle is shielded by another fixed obstacle. the obstacle limitation surfaces 4 CS ADR- Marking of fixed General: All fixed objects to be marked should, Hindret kommer vara Ja AM DSN.Q.845 (a) objects whenever practicable, be coloured but if this is tillräckligt framträdande not practicable, markers or flags should be genom dess form och storlek displayed on or above them, except those samt avvikande från objects that are sufficiently conspicuous by their omgivningen att de inte shape, size, or colour need not be otherwise behöver markeras med färg. marked. 5 CS ADR- Lighting of fixed The presence of objects which should be lighted, Hindret markeras med Ja AM DSN.Q.846 (a) objects as specified in CS ADR-DSN.Q.840 and CS medelintensiva hinderljus. ADR-DSN.Q.841 should be indicated by low-, medium- or high-intensity obstacle lights, or a combination of such lights. 6 CS ADR- Lighting of fixed Low-intensity obstacle lights, Types A, B, C and Hinderljusen kommer att Ja AM DSN.Q.846 (b) objects D, medium-intensity obstacle lights, Types A, B uppfylla kraven i CS ADR- and C and high-intensity obstacle lights Types A DSN.U.930. and B, should be in accordance with the ID Styrande Kravelement Krav Verkligt / förklaring Krav Ansvarig Åtgärder Referens regelverk uppfyllt införda // ansvarig specifications in Table Q-1, CS ADR-DSN.U.930 and Figure U-1A or U-1B, as appropriate. 7 CS ADR- Lighting of fixed The number and arrangement of low-, medium- Området markeras med Ja AM DSN.Q.846 (c) objects or high-intensity obstacle lights at each level to hinderljus som täcker in be marked should be such that the object is hindrets högsta punkt. indicated from every angle in azimuth. Where a light is shielded in any direction by another part of the object or by an adjacent object, additional lights should be provided on that adjacent object, or the part of the object that is shielding the light, in such a way as to retain the general definition of the object to be lighted. If the shielded light does not contribute to the definition of the object to be lighted, it may be omitted. 8 CS ADR- Lighting of fixed In case of an object to be lighted one or more Hinderljus sätts upp i hindrets Ja AM DSN.Q.846 (d) objects low-, medium- or high-intensity obstacle lights högsta punkter. should be located as close as practicable to the top of the object. 9 CS ADR- Lighting of fixed In the case of an extensive object or of a group (1) Hinderljusen placeras där Ja AM DSN.Q.846 (g) objects of closely spaced objects to be lighted that are: genomträngningen är som (1) Penetrating a horizontal obstacle limitation störst och grupperas så att surface (OLS) or located outside an OLS, the top genomträngande områdes lights should be so arranged as to at least huvudsakliga gränser täcks indicate the points or edges of the object highest in. in relation to OLS or above the ground, and so as to indicate the general definition and the extent of (2) Den koniska hinderfria the objects; and¨ ytan genomträngs ej. (2) Penetrating a sloping OLS, the top lights should be so arranged as to at least indicate the points or edges of the object highest in relation to the OLS, and so as to indicate the general definition and the extent of the objects. If two or more edges are of the same height, the edge nearest the landing area should be marked. 10 CS ADR- Lighting of fixed When the obstacle limitation surface concerned Den koniska hinderfria ytan - - DSN.Q.846 (h) objects is sloping and the highest point above the genomträngs ej. obstacle limitation surface is not the highest point of the object, additional obstacle lights should be placed on the highest point of the object. 11 CS ADR- Lighting of fixed Where lights are applied to display the general (1) N/A Ja AM DSN.Q.846 (i) objects definition of an extensive object or a group of closely spaced objects, and (2) Medelintensiva ljus installeras med max 900 m mellanrum. ID Styrande Kravelement Krav Verkligt / förklaring Krav Ansvarig Åtgärder Referens regelverk uppfyllt införda // ansvarig (1) Low-intensity lights are used, they should be spaced at longitudinal intervals not exceeding 45 m. (2) Medium-intensity lights are used, they should be spaced at longitudinal intervals not exceeding 900 m. 12 CS ADR- Lighting of fixed Low-intensity obstacle lights, Type A or B, should N/A, etableringen är - - DSN.Q.847 (a) objects with a be used where the object is a less extensive ”Extensive” height less than one and its height above the surrounding ground 45 m above is less than 45 m. ground level 13 CS ADR- Lighting of fixed Where the use of low-intensity obstacle lights, Hindret markeras med Ja AM DSN.Q.847 (a) objects with a Type A or B, would be inadequate, or an early medelintensiva ljus typ C height less than special warning is required, then medium- or (fast rött ljus). 45 m above high-intensity obstacle lights should be used. ground level 14 CS ADR- Lighting of fixed Low-intensity obstacle lights, Type B, should be Hindret markeras med Ja AM DSN.Q.847 (a) objects with a used either alone or in combination with medelintensiva ljus typ C height less than medium-intensity obstacle lights, Type B, in (fast rött ljus). 45 m above accordance with subparagraph (d), below. ground level 15 CS ADR- Lighting of fixed Medium-intensity obstacle lights, Type A, B, or C, Etableringen definieras som Ja AM DSN.Q.847 (a) objects with a should be used where the object is an ”Extensive” enligt GM1, height less than extensive one. Medium-intensity obstacle lights, Hindret markeras med 45 m above Types A and C, should be used alone, whereas medelintensiva ljus typ C ground level medium-intensity obstacle lights, Type B, should (fast rött ljus). be used either alone or in combination with low-intensity obstacle lights, Type B. 16 CS ADR- Lighting of fixed (Medium-intensity obstacle lights, Type A, B, or Hindret markeras med Ja AM DSN.Q.848 (a) objects with a C, should be used where the object is an medelintensiva ljus typ C height 45 m to a extensive one. Medium-intensity obstacle lights, (fast rött ljus). height less than Types A and C, should be used alone, whereas 150 m above medium-intensity obstacle lights, Type B, should ground level be used either alone or in combination with low- intensity obstacle lights, Type B. 17 CS ADR- Lighting of fixed Where an object is indicated by medium-intensity N/A. Typ C väljs. - - DSN.Q.848 (c) objects with a obstacle lights, Type B, and the top of the object height 45 m to a is more than 45 m above the level of the height less than surrounding ground or the elevation of tops of 150 m above nearby buildings (when the object to be marked ground level is surrounded by buildings), additional lights should be provided at intermediate levels. These additional intermediate lights should be alternately low-intensity obstacle lights, Type B, ID Styrande Kravelement Krav Verkligt / förklaring Krav Ansvarig Åtgärder Referens regelverk uppfyllt införda // ansvarig and medium-intensity obstacle lights, Type B, and should be spaced as equally as practicable, between the top lights and ground level 18 CS ADR- Lighting of fixed Where an object is indicated by medium-intensity Byggnaderna är grupperade Ja AM DSN.Q.848 (d) objects with a obstacle lights, Type C, and the top of the object så att ingen enskild byggnad height 45 m to a is more than 45 m above the level of the sticker upp mer än 45m över height less than surrounding ground or the elevation of tops of kringliggande byggnader. 150 m above nearby buildings (when the object to be marked ground level is surrounded by buildings), additional lights should be provided at intermediate levels. These additional intermediate lights should be spaced as equally as practicable, between the top lights and ground level or the level of tops of nearby buildings, as appropriate, with the spacing not exceeding 52 m. 5.4 BILAGA 4 – RISKANLYSSAMMANFATTNING Riskvärdering efter kompensatoriska Riskvärdering åtgärder Styrande ID Riskkälla Risk Konsekvens Sannolikhet Konsekvens Risknivå Sannolikhet Konsekvens Risknivå regelverk 1 EU 139/2014 CS Hinder genomtränger den Hinder Plötslig Mycket liten Allvarlig 2C Extremt liten Allvarlig 1C ADR-DSN.J.475(e) horisontella ytan undanmanöver/ händelse händelse kollision 2 EU 139/2014 CS Hinder genomtränger den Hinder Plötslig Mycket liten Allvarlig 2C Extremt liten Allvarlig 1C ADR-DSN.J.480(g) horisontella ytan undanmanöver/ händelse händelse kollision 5.5 BILAGA 5 – LFV FLYGHINDERANALYS 2021 Se bilagd Pdf: Bilaga 5 5.6 BILAGA 6 - KARTÖVERSIKT GENOMTRÄNGNING SÖDRA DELEN Se bilagd pdf: Bilaga 6a, 6b 5.7 BILAGA 7 – UTLÅTANDE FRÅN AKTÖRER VID FLYGPLATSEN Sundsvalls Flygsällskap: SDATS (ATS): Babcock Scandinavia: Amapola Flyg AB: Braathens Regional Airlines: Scandinavian Airlines: Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA): Zimex Aviaiton: 5.8 BILAGA 8 – LFV FLYGHINDERANALYS 2022 Se bilagd Pdf: Bilaga 8 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-04-08 KTN/2026:132 teknikförvaltningen Lokalresursplan - Rapport arbete 2024-2025 Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Godkänna rapporten. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2019-06-11 anta Policy för lokalanvändning. Enligt policyn ska kultur- och teknikförvaltningen bland annat samordna och bevaka alla lokal- och hyreskontrakt för samtliga förvaltningar i kommunen. Förvaltningen har upprättat en årlig rapport över arbetet utifrån policyn. Förvaltningen föreslår nämnden godkänna rapporten. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KS 190611 §230 Policy för lokalanvändning Lokalresursplan, rapport arbete 2024-2025 Protokollsutdrag till: Samtliga nämnder Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Timrå Kommun Kultur & Teknikförvaltningen Återrapportering av arbete med lokalresursplan Sedan kommunen antog lokalpolicyn i början av år 2020 har kommunen jobbat med att minska kommunens lokalytor på övergripande nivå. Detta är ett kontinuerligt jobb som ska ta hänsyn till verksamheternas behov. Detta kan både medföra utökningar och effektiviseringar. För att kunna jobba vidare strategiskt kräver det både större förstudier samt utredningar kring enskilda objekt. Här är det viktigt att verksamheten resurssätter med kompetens för att kunna beskriva sitt behov samt att verksamheterna har en förståelse för att för mycket verksamhetsyta påverkar verksamheternas ekonomi. Den kompetensen kan skilja sig beroende på vilken verksamhet som berörs. Respektive nämnd ansvarar för att göra bedömningen hur mycket lokaler man behöver för att bedriva verksamheten. Som grund till jämförelse för vissa verksamheter i finns Kolada samt gjorda fördjupade utredningar. Nedanstående punkter inarbetas i kommande års verksamhetsplan och budget för kommunen. Pågående förprojektering Matsal Mariedalsskola Utrett och inte längre aktuellt Nytt äldreomsogscenter Behov av utredningar Kostverksamheten – Här behöver man fortsätta utreda vad det innebär för kostnader det behovsutredningen föreslår. Gjorda utredningar Behovsutredning grundskolor Behovsutredning äldreomsorgsplatser Behovsutredning kostverksamheten Färdigställda stora investeringar Ny förskola Söråker Vivstahöjden Pågående strategiskt stora investeringar Nya lokaler Vuxenutbildning Utbyggnad gymnasieskolan Ledningscentral SOS samt Medelpads räddningsförbud samt servicelokal Medelpads räddningsförbund Nya omklädningsrum arenaområdet Behov av kommande strategiska investeringar Äldreboendeplatser – TimråBo Kostverksamheten (Centralkök) Uppsagda externa hyreskontrakt 2024-2025 Terminalvägen 10 Köpmangatan 31 plan 5 Högbo våning 1 Mariedals förskola Bryggargatan – dagvård Gymnasieskolan – Flygplatsen Söråkers förskola Bäckmo förskola Värdshuset Ekonomi I dagsläget är investeringsnivån för hög utifrån det ekonomiska resultat kommunen haft senaste åren. Eftersom de strategiska nyinvesteringarna handlar om mycket pengar bör kommunen förlänga tidshorisonten för nyinvesteringar och fortsätta prioritera reinvesteringar i befintliga lokaler dvs. eftersatt underhåll. Timrå 2026-04-07 Jan Eriksson Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Magnus Karlsson 2026-04-23 KTN/2025:732 teknikförvaltningen Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats — även under årets mörka månader, installera adekvat belysning Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2025-11-24 § 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) Motion Komplettering av motionen Yttrande Karta förslag till belysning Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef 1 Kultur- och teknikförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Magnus Karlsson 2026-04-23 KTN/2025:585 Yttrande över motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats - även under årets mörka månader, installera adekvat belysning En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Anastasie Mukabera (KD) föreslår i motion; Att kommunen snarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Kultur- och teknikförvaltningens yttrande med förslag till beslut Det finns restriktioner för hur vi får gräva i marken då det är ett gammalt industriområde. Att sätta belysning i stängsel är inte förenligt med säker elinstallation. Vi har därför tagit fram ett förslag på 3 belysningsmaster/stolpar på sidan av parkeringen med riktad belysning mot fältet. Se bifogad karta. Kostnaden för åtgärden är beräknad till ca 574.000 kr. Med anledning av den kostnaden föreslår förvaltningen att motionen avslås. Magnus Karlsson Verksamhetschef teknik Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Plåtslagarvägen 17 060-163165 Fagerviksfältet 80,83 m 80,32 m Bel. skåp Belyst område Val av stolpe/mast och höjd beror på ljusberäkningen. Men typ detta område vill vi belysa. Juh längre på grönytan desto bättre då detta är fotbollsplan/ hundområde. SWEREF99 17 15 1:1,000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 m 49,92 m Teckenförklaring Kabel Stolpe Matning Matning Annan terminering Gatunamn Gatunamn i TIMRÅ KOMMUN rvommunledningskontoret Motion till kommunfullmäktige i Timrå kommun. 2025 -10- 31 Fran Kristdemokraterna i Timra Dnr.2025:503 |Dp. Lat Fagerviksfaltet bli en levande plats — aven under arets mérka manader. Installera akedkvat belysning. När mörkret faller över Timrå tidigt på eftermiddagarnablir det tydligt hur mycket vi saknar välbelysta, trygga platser att vistas på utomhus.I år harvi dessutom haft ovanligtfå soltimmar, vilket gör behovet av upplysta rekreationsytor ännu större. Ett särskilt tydligt exempel är Fagerviksfältet — en vacker och uppskattad plats som tyvärr står helt tom så snart solen gått ner. Fagerviksfältet användsflitigt under vår och sommar. Här möts hundägare, barnfamiljer, ungdomarochäldre för att umgås, leka och motionera. Men när mörkret kommerblir parken i praktiken oanvändbar. Det är inte bara synd urett socialt perspektiv, utan ocksåurett ekonomiskt. Kommunenharinvesterat i en fin park som nu står mörk och outnyttjad under stora delar av året — något som gynnar varken invånare eller samhällsekonomin. Det positiva är att lösningen är både enkel och kostnadseffektiv. El finns redan dragettill parken,vilket innebär att infrastrukturen redan är på plats. Det som behövs är bara några få belysningsstolpar. Dessutom behöver maninte lysa upp hela området — att installera belysning på enfjärdedel eller en tredjedel av ytan skulle varafullt tillräckligtför att skapa trygghet, trivsel och användbarhet under dygnets mörka timmar. En sådan satsning skulle vara en investering i folkhälsa, trygghet och gemenskap. Möjligheten att promenera med hunden,låta barnenleka eller helt enkelt ta en kvällspromenad utan att känna sig otrygg är något som borde vara en självklarhet äveni Timrå. Med några få lampstolpar kan kommunen genytt liv åt en plats som redan harstor potential — och samtidigt visa att man bryr sig om invånarnas vardag och välmående. Låt Fagerviksfältet lysa upp Timrås mörka kvällar och bli den mötesplats den vartänkt att vara — året runt. FÖRSLAG: - att Kommunensnarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Kristdemokraterna i Timrå Anastasie Mukabera 2025-10-23 I Ämne: Sv: Belysning fagerviksfältet Från: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Till: Kristina Olofsson Mottaget: 2026-04-01 12:21:23 Ja, precis. �� Jennifer Törnros Ombudsman Kristdemokraterna Västernorrland Tel: 0708977000 E-post: jennifer.tornros@kristdemokraterna.se Från: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Skickat: den 1 april 2026 08:13 Till: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Ämne: Sv: Belysning fagerviksfältet Hej! Det finns ingen bakgrundskarta, bara ett lila streck med punkter, men av formen av döma är det väl runt fotbollsplanerna? Med Vänliga Hälsningar Kristina Olofsson Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 31 65 | Plåtslagarvägen 17 | www.timra.se Från: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Skickat: den 31 mars 2026 21:10 Till: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Ämne: Belysning fagerviksfältet Hej Kristina! Jag har hjälpt Anastasie Mukabera (KD) med motionen till Timrå kommun angående att belysa fagerviksfältet. Vi har gjort två olika ritningar, alltså två olika alternativ. Vi hoppas såklart att förvaltningen vill belysa hela fältet, men om man inte kan/har råd har vi gjort ett alternativ där man kan belysa en tredjedel av fältet. Jag bifogar båda ritningarna. mvh Jennifer Törnros Ombudsman Kristdemokraterna Västernorrland Tel: 0708977000 E-post: jennifer.tornros@kristdemokraterna.se Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2025-11-24

§ 11 Utökning av investeringsram projekt ledningscentral KS/2025:540 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Godkänna tillägg till tidigare upprättat hyresavtal. 2. Utöka investeringsramen för projektet med 85 miljoner kronor exklusive index i investeringsmedel för investeringsprojekt ledningscentral för år 2026. 3. Uppdra till kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen att underteckna tillägg till redan upprättade hyresavtal. Ärendet Timrå kommun har fått en beställning på en utökning av projektet gällande servicebyggnad både från SOS och Medelpads räddningsförbund. Kostnaden för den planerade byggnaden kommer att hanteras som ett tillägg till redan upprättade hyresavtal med respektive part med samma hyreslängd, 25 år. Den nya servicebyggnaden innebär att mer verksamhet flyttas till Timrå och med det fler arbetstillfällen. Byggnaden kommer att placeras på grusplanen vid fotbollshallen där detaljplanen ändrades, ärende KS/2025:241. Detta innebär att kommunen behöver avsätta 85 miljoner kronor exklusive index i extra investeringsmedel för detta investeringsprojekt under år 2026. Målsättningen är att servicebyggnaden ska stå klar i slutet av år 2026. Ett hyrestillägg för servicebyggnaden utformas för respektive hyresavtal. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2025-12-03 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta uppdra till kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen att underteckna tillägg till redan upprättade hyresavtal samt utöka investeringsramen för projektet med 85 miljoner kronor exklusive index i investeringsmedel för investeringsprojekt ledningscentral för år 2026. Ärendets tidigare behandling Under hösten 2023 invigdes den nya räddningsstationen i Timrå. I samband med att detaljplanen togs fram för området så skapade man utrymme för en eventuell tillväxt av fler byggnader inom området. Under hösten 2023 har SOS Alarm Sverige AB och Medelpads räddningsförbund visat intresse för att samordna mer verksamhet till Timrå vilket skulle innebära 100+ arbetstillfällen till kommunen. Nya Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-02-23 räddningsstationen byggdes och ägs av Timrå kommun och hyrs av Medelpads räddningsförbund. Tanken har varit ett liknande upplägg där kommunen bygger eftersom det är kommunens fastighet och hyr ut åt SOS Alarm Sverige AB och Medelpads räddningsförbund. SOS Alarm Sverige AB och Medelpads räddningsförbund har godkänt ett hyresavtal på 25 år. Denna del beslutades i ärendet KS/2024:230. Beslutsunderlag Medelpads Räddningstjänstförbund - Beställning av Servicebyggnad i Timrå Protokollsutdrag KF 240610 §113, Avtal med SOS Alarm Sverige AB Protokollsutdrag KS 2025-09-09 § 204 Antagande för Upphävande del av D122 Protokollsutdrag KTN 2025-12-03 §103 Utökning av investeringsram projekt ledningscentral Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-02-23

§ 15 Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – kommunens ansvar KS/2025:632 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: Uppdra till kommunens nämnder att aktivt samarbeta med socialförvaltningen i uppdraget att identifiera och säkerställa samhällsnyttiga platser i syfte att uppfylla kommunens ansvar i förhållande till aktivitetskravet inom försörjningsstödet. Ärendet Regeringen och Sverigedemokraterna avser att genomföra en bidragsreform i tre delar. De tre delarna innebär:  Aktivitetskrav i försörjningsstödet.  Bidragstak för personer med försörjningsstöd.  Kvalificering till välfärden. Införande av aktivitetskravet är planerat till 1 juli 2026 och innebär en skyldighet för kommunen att tillhandahålla fyra typer av arbetsmarknadsinsatser på heltid för personer som uppbär försörjningsstöd: - Motiverande insatser syftar till ökad förmåga att arbeta eller utbilda sig. - Språkfrämjande insatser syftar till ökad språklig förutsättning. - Jobbsökande insatser. - Arbetsplatsförlagda insatser aktiviteter inom kommunal förvaltning (samhällsnyttiga insatser). Socialnämnden har idag goda förutsättningar att erbjuda alla typer av insatser utom arbetsplatsförlagda insatser inom de kommunala förvaltningarna. För att det ska bli möjligt behöver samtliga förvaltningar informeras om kommunens ansvar och med stöd av socialförvaltningen aktivt bidra i framtagandet av platser. Socialnämnden har beslutat föreslå ett uppdrag till kommunens övriga förvaltningar att aktivt samarbeta med socialförvaltningen i detta. Beslutsunderlag SN 2025-12-16 § 140, Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – kommunens och socialnämndens ansvar i den planerade nationella bidragsreformen Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-02-23 Underlag till ärende: Aktivitetskrav inom försörjningsstödet – kommunens och socialnämndens ansvar i den planerade nationella bidragsreformen. Protokollsutdrag till: Kommunledningskontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och teknikförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Socialförvaltningen Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Ann Fahlroth 2026-04-08 KTN/2026:3 teknikförvaltningen Ekonomiska rapporter Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Redovisning av ekonomisk periodrapport tom februari 2026 och mars 2026, rapport över pågående investeringsprojekt samt analys av periodernas resultat. Nämnden redovisar ett positivt resultat på 685 tkr per sista februari. Underskottet på Idrotts- och fritidsanläggningar orsakas av höga kostnader för takskottning samt höga kostnader för vattenförbrukning på Skönviksbacken. Enskild väg redovisar ett underskott och kommunal väg ett resultat nära noll. I övrigt inga avvikelser att rapportera. Nämnden redovisar en positiv avvikelse på 1 477 tkr för årets första kvartal. Vinterväghållning av enskild väg är högre än budgeterad detta kompenseras till viss del av ett positivt resultat på Kommunal väg. Kultur- och fritidsverksamhet redovisar en förhållandevis stor positiv avvikelse som orsakas av att kostnaderna för Fritidsgårdsfilialen i centrum inte ännu är öppnad, medans budgeten är periodiserad på helår. Kostnader för takskottning bidrar till det negativa resultatet på Idrottsanläggning. Överskottet på Fastighetsförvaltning härrörs till att det långsiktiga planerade underhållet framförallt genomförs under sommarmånaderna när ordinarie verksamhet i lokalerna är reducerad. Snöröjning av Industrispår är kostsam och verksamheten redovisar ett negativt resultat. Beslutsunderlag K&T månadsrapport februari K&T månadsrapport mars Protokollsutdrag till: Controller Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef * Control Worksheet (NB any row with a '*' as the first character in column A is ignored) * Global Parameters (setdefault will be used unless parameter of same name is passed in from Unit4 Business World) * Parameter Value setdefault client EN setprompt period_to 201809 * setnum allows use of arithmetic expressions on parameters setnum year <period_to> \ 100 setnum pyear <year> - 1 setnum period0 <year> * 100 * setperiod allows use of arithmetic expressions on period parameters * e.g. set previous 12 periods for a rolling 12 month crosstab by period *setperiod period1 <period> - 11 *setperiod period2 <period> - 10 *setperiod period3 <period> - 9 *setperiod period4 <period> - 8 *setperiod period5 <period> - 7 *setperiod period6 <period> - 6 *setperiod period7 <period> - 5 *setperiod period8 <period> - 4 *setperiod period9 <period> - 3 *setperiod period10 <period> - 2 *setperiod period11 <period> - 1 *set period12 <period> * Worksheet Directory * Sheet Name Template Name Local Parameters Control Worksheet (NB any row with a '*' as the first character in column A is ignored) Global Parameters (setdefault will be used unless parameter of same name is passed in from Unit4 Business World) Kultur- och tekniknämnden Månadsrapport per 202602 (tkr) 2026-03-04 15:05 Månadsrapport per 202602 (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget helår period period period Kultur - och tekniknämnden INTÄKTER 28 017 27 277 -740 170 131 KOSTNADER (-) -51 561 -50 136 1 425 -296 569 NETTOKOSTNADER (-) -23 544 -22 859 685 -126 438 Politisk verksamhet INTÄKTER 0 0 0 0 KOSTNADER (-) -334 -258 77 -2 027 NETTOKOSTNADER (-) -334 -258 77 -2 027 Samhällsplanering och infrastruktur INTÄKTER 760 604 -156 4 561 KOSTNADER (-) -8 519 -8 911 -393 -47 981 NETTOKOSTNADER (-) -7 759 -8 308 -549 -43 420 Fritids- och kulturverksamhet INTÄKTER 161 332 171 1 297 KOSTNADER (-) -4 200 -3 702 498 -27 417 NETTOKOSTNADER (-) -4 039 -3 369 669 -26 119 Idrotts- och fritidsanläggningar INTÄKTER 2 745 2 951 206 17 269 KOSTNADER (-) -11 427 -12 430 -1 003 -68 729 NETTOKOSTNADER (-) -8 682 -9 479 -798 -51 460 Affärsverksamhet INTÄKTER 2 992 2 184 -808 18 851 KOSTNADER (-) -3 708 -2 832 876 -21 821 NETTOKOSTNADER (-) -716 -648 68 -2 970 Ledningsverksamhet INTÄKTER 0 4 4 0 KOSTNADER (-) -863 -740 124 0 NETTOKOSTNADER (-) -863 -736 128 0 Fastighetsförvaltning INTÄKTER 18 503 18 346 -157 111 020 KOSTNADER (-) -19 693 -18 498 1 195 -111 292 NETTOKOSTNADER (-) -1 190 -152 1 038 -272 Lokalvård INTÄKTER 2 856 2 856 1 17 133 KOSTNADER (-) -2 816 -2 766 51 -17 303 NETTOKOSTNADER (-) 39 91 51 -170 Investeringar Budget helår Utfall Avvikelse period budget - Förskola Söråker 0 -2 383 -u2t 3fa8l3l Ledningscentral -100 000 -21 574 78 426 Servicecentral Älvstrandsvägen -85 000 -269 84 731 Utbyggnad Vux -25 000 -2 522 22 478 Gymnasieskolan utbyggnad -43 000 -923 42 077 Utbyggnad oklädningsrum arenaområdet -19 000 -50 18 950 Konst 0 -12 -12 Pott för eftersatt UH -20 000 0 20 000 Skola/fsk anpassning 2026 -1 000 0 1 000 -293 000 -27 733 265 267 Investeringsbudgeten kommer att justeras efter beslut om kompletteringsbudget i mars. Kultur- och Tekniknämnden Nämnden redovisar ett positivt resultat på 685 tkr per sista februari. Underskottet på Idrotts- och fritidsanläggningar orsakas av höga kostnader för takskottning samt höga kostnader för vatteförbrukning på Skönviksbacken. Enskild väg redovisar ett underskott och kommunalväg ett resultat nära noll. I övrigt inga avvikelser att rapportera. Kultur- och tekniknämnden Månadsrapport per 202603 (tkr) 2026-04-07 14:34 Månadsrapport per 202603 (tkr) Budget Utfall Avvikelse Budget helår period period period Kultur - och tekniknämnden INTÄKTER 42 025 42 427 402 170 131 KOSTNADER (-) -77 912 -76 838 1 075 -296 569 NETTOKOSTNADER (-) -35 887 -34 411 1 477 -126 438 Politisk verksamhet INTÄKTER 0 0 0 0 KOSTNADER (-) -502 -427 75 -2 027 NETTOKOSTNADER (-) -502 -427 75 -2 027 Samhällsplanering och infrastruktur INTÄKTER 1 140 1 316 176 4 561 KOSTNADER (-) -12 776 -13 008 -232 -47 981 NETTOKOSTNADER (-) -11 636 -11 692 -56 -43 420 Fritids- och kulturverksamhet INTÄKTER 242 547 305 1 297 KOSTNADER (-) -6 970 -6 062 907 -27 417 NETTOKOSTNADER (-) -6 728 -5 515 1 213 -26 119 Idrotts- och fritidsanläggningar INTÄKTER 4 117 4 394 277 17 269 KOSTNADER (-) -17 332 -18 279 -947 -69 336 NETTOKOSTNADER (-) -13 215 -13 885 -671 -52 066 Affärsverksamhet INTÄKTER 4 488 4 375 -113 18 851 KOSTNADER (-) -5 563 -5 212 350 -21 821 NETTOKOSTNADER (-) -1 075 -837 238 -2 970 Ledningsverksamhet INTÄKTER 0 6 6 0 KOSTNADER (-) -1 141 -1 088 53 0 NETTOKOSTNADER (-) -1 141 -1 083 59 0 Fastighetsförvaltning INTÄKTER 27 755 27 509 -246 111 020 KOSTNADER (-) -29 405 -28 602 803 -110 685 NETTOKOSTNADER (-) -1 650 -1 093 557 334 Lokalvård INTÄKTER 4 283 4 281 -2 17 133 KOSTNADER (-) -4 224 -4 159 65 -17 303 NETTOKOSTNADER (-) 59 122 63 -170 Investeringar Budget Utfall Avvikelse helår period budget - Förskola Söråker -2 866 -2 387 ut4fa7l9l Ledningscentral -125 374 -32 375 92 999 Servicecentral Älvstrandsvägen -85 000 -2 495 82 505 Utbyggnad Vux -30 766 -7 808 22 958 Gymnasieskolan utbyggnad -44 265 -1 699 42 566 Utbyggnad oklädningsrum arenaområdet -19 985 -90 19 895 Konst -100 -88 12 Pott för eftersatt UH -13 100 0 13 100 Traktor Arenaområdet -1 000 0 1 000 Skola/fsk anpassning 2026 -1 000 0 1 000 Renhållning Fyrfackskärl -1 747 0 1 747 Centralköket renovering omkl -120 0 120 Skeppshamn -470 0 470 Spontanidrottsplats, Timrådalen -107 0 107 Bergvärme Gymnasiet -1 600 0 1 600 Sandupptagare -300 -287 13 Fagervik Fasad -1 500 0 1 500 Fagervik kök -1 500 0 1 500 Söråker Brandstation tak -1 500 0 1 500 Ala Gymnastik -2 000 0 2 000 -334 300 -47 229 287 071 Kultur- och Tekniknämnden Nämnden redovisar en positiv avvikelse på 1 477 tkr för årets första kvartal. Vinterväghållning av enskild väg är högre än budgeterad dettakompenceras till viss del av ett positivt resultat på Kommunal väg. Kultur- och fritidsverksamhet redovisar en förhållandevis stor positiv avvikelse som orsakas av att kostnaderna för Friritdsgårdsfilialen i centrum inte ännu är öppnad, medans budgeten är periodiserad på helår. Kostnader för takskottning bidrar till det negativa resultatet på Idrottsanläggning. Överskottet på Fastighetsförvaltning härrörs till att det långsiktiga planerade underhållet framförallt genomförs under sommarmånaderna när ordinarie verksamhet i lokalerna är reducerad. Snöröjning av Idustrispår är kostsam och verksamheten redovisar ett negativt resultat.

§ 18 Utredning solceller - återrapport KS/2025:590 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: Avsluta uppdraget. Ärendet Kultur- och teknikförvaltningen har haft en extern konsult som gjort en fördjupad studie kring förutsättningarna för att anlägga en solcellspark. Det området som föreslås är gamla Vivsta deponi. Utredningen visar på två olika alternativ, ett större och en mindre investering. Båda är genomförbara men att den ekonomiska vinningen finns inte i dagsläget. Återbetalningstiden blir lång utifrån faktorer som energiskatter, ränta och förväntade elpriser. Återbetalningstiden är motsvarande livslängden av anläggningen. Kommunen behöver även se över investeringsvolymen och minska volymen så föreslår kultur- och teknikförvaltningen att denna investering inte genomförs. Alternativet att arrendera ut marken till en annan aktör verkar idag mindre aktuellt eftersom får inte kommunen ihop kalkylen för en investering är det högst troligt att en annan aktör kommer fram till samma slutsats samt i de fall där liknande upplägg i Sverige har det framkommit att det är betydligt större ytor som krävs än de ytor vi kan erbjuda inom Timrå kommun. Förvaltningen har även tittat på andra områden inom kommunen men då kommer det i konflikt med gällande översiktsplan, detaljplaner och rekreationsområden. Dessa områden är inte mycket större än ytan vid Vivsta gamla deponi. Detta är inget förvaltningen föreslår att fortsätta utreda. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2025-12-03 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta avsluta projektet. Ärendets behandling i sammanträdet David Forslund (T) föreslår bifall till förslaget. Ärendets tidigare behandling Under 2023 genomfördes en förstudie av möjligheten för kommunen att anlägga en solcellspark. Våren 2024 beslutade kommunstyrelsen att göra en fördjupad studie av detta. Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-02-23 Investeringen finns också beslutad verksamhetsplan- och budget för år 2025 och år 2026. Beslutsunderlag Powerpoint Fördjupad utredning solcellspark Karta över Vivsta deponi Protokollsutdrag KTN 231213 §148 Utredning solceller – återrapport av uppdrag Protokollsutdrag KF 240129 §29 Utredning solceller – återrapport av uppdrag Protokollsutdrag KTN 251203 §125 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-02-23

§ 22 Motionssvar - Motion från Marianne Larsson (SD) Föreningsbidrag KS/2025:355 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: Avslå motionen. Ärendet En motion från Marianne Larsson (SD) angående föreningsbidrag har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2025-12-03 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag KF 2025-09-29 §178 Yttrande Protokollsutdrag KTN 2025-12-03 §105 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2026-03-18

§ 25 Lokaler inom kostverksamheten BUN/2026:24 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att påbörja process gällande kostverksamhetens lokaler enligt kostchefs förslag. Ärendet Timrå kommun ansvarar dagligen för ett stort antal offentliga måltider till barn, elever och äldre. Måltiderna är en integrerad del av välfärdsuppdraget och har betydelse för hälsa, trivsel, pedagogik och omsorg. Idag produceras huvuddelen av måltiderna i ett centralkök beläget på Arenaskolan. Denna struktur har över tid möjliggjort en rationell produktion, men innebär samtidigt en betydande sårbarhet. Om produktionen i centralköket av någon anledning skulle störas påverkas stora delar av kommunens måltidsförsörjning omedelbart. Detta är något som kostverksamheten har fått erfara under det gångna året, då ett antal mindre störningar både påverkat arbetsbelastning och fått betydande ekonomiska konsekvenser. Samtidigt har ökade krav på civil beredskap tydliggjort att kommuner behöver säkerställa förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet även vid långvariga störningar. Kostchefs förslag: Då ett nytt centralkök är en kostsam och långsiktig investering för kommunen så rekommenderar kostverksamheten att en förstudie inleds vid tidigast möjliga tillfälle. Detta med tanke på att denna typ av projekt tar lång tid att genomföra och vi idag endast har detta kök att tillgå för att laga mat till kommunens medborgare. Under den tiden bör följande åtgärder vidtas för att minska tycket på centralköket för att ett nytt ska hinna byggas. I ett första steg bör mer detaljerade förslag tas fram på kostnader för att renovera Hagalid till den nivå som krävs för att agera som ett självständigt seniorkök med tillagning för våra äldreboenden samt matlådor till hemtjänst. Vidare bör kök på Förskolan Fjärilen kompletteras på ett sådant sätt att det kan överta tillagning av mat både för sin egen verksamhet samt för övriga skolor i området. Protokollsutdrag Sida: 2 Barn- och utbildningsnämnden 2026-03-18 Bedömning av barnets bästa/Barnkonsekvensanalys Möjligheten att kunna erbjuda våra barn- och elever en varierad nyttig kost är av nödvändighet för att lärande och utveckling ska kunna ske, detsamma gäller även vid kriser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport från kostchef Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Kultur- och tekniknämnden Socialnämnden Expedieras digitalt. Genomlysning kostverksamheten Timrå kommun Avrapportering Kommunstyrelsen 9 december 2025 Disposition • Uppdraget • Nuläge – produktionsstruktur och uthållighet • Förslag • Lokal och regional produktion av livsmedel • Avslut och fortsättning Uppdraget Lämna förslag på framtida kostorganisation och produktionslogistik med hänsyn till demografi Starta upp kontinuitetshantering inklusive planering av reservkraft och nödvatten Se över möjligheten med lokal och regional produktion av råvaror/livsmedel Nuläge Verksamhet idag Måltidsverksamheten utgår från centralköket Måltid Förskola –levereras varmt, komplett från centralkök, ca 600 portioner Måltid Skola –kyld huvudkomp till mottagningskök, ca 2500 port per dag Måltid Äldreomsorg –kyld hvdkomp, ca 250 port x 2 Måltid hemtjänst –kyld portion via hemtjänst, ca 130 port Totalt ca 3500 portioner per dag Bemanning 35 tjänster varav två med anställningsstöd Budget 2025 37 050 tkr (vissa investeringskostnader finns centralt i förvaltningen) Köksstruktur • 2 tillagning-Centralköket/Arenaskolan, Bergeforsens förskola • 2 mottagningskök äldreomsorg –Hagalid, Strandbo • 9 mottagningskök skola –Ala, Bergeforsen, Böle, Fagervik ,Laggarberg Ljustorp, Mariedal, Söråker, Timrå gymnasium • 2 mottagningskök förskola –Förskolan Fjärilen, (Ljustorp) Centralköket • Stor produktion • Slitna ytskikt • Teknisk livslängd för infrastruktur passerad • Utrustning varierande ålder och skick • Inspektion Miljö & hälsa nov 2025 kräver åtgärd, underhåll och skadedjurssäkring Robust organisation – kritiska beroenden • Personal • Livsmedel/råvaror • Energi • Vatten • Transporter Personal • Befattningar • Förutsättningar för ledning/styrning • Ge personal rätt att ta beslut • Personal insatt i planering och kontaktvägar Livsmedel/råvaror • Krismenyer • Utomhusmatlagning • Samverkan civilsamhälle, kommun, region • Lagerhållning Möjlighet till lagerhållning och matlagning i mottagningskök • 5 dagar -Centralkök, FSK Fjärilen • 3-5 dagar -fem skolor • Upp till 3 dagar –två skolor, två fsk • Ingen lagermöjlighet -en skola • Leveranser 2 dagar per vecka (3 dagar till centralkök) Nödvatten och Reservkraft Nybyggnationer ska förses med möjligheter till trycksatt nödvatten och reservkraft. • Förskolan Fjärilen • Centralköket – finns teknisk planering för reservkraft • Hagalids kök kompletteras • Mariedal – nybyggnation 2027 • Vuxengymnasiet – byggnation pågår • Budget för inköp mobil reservkraft finns • (Nominering investeringsstöd SLV) Transporter • Klargör ansvar i avtal • Intern förmåga? • Samarbete ? Förslag FÖRSLAG måltidsorganisation motivering Med grund i kartläggning av nuvarande kök, produktion och framtida förutsättningar avseende demografi och ekonomi ges följande förslag på ny struktur för produktion och leverans av måltider. Förslaget säkerställer möjlighet till kontinuitet att uthålligt genomföra måltidsverksamhetens samhällsviktiga uppdrag såväl I daglig drift som vid kris eller höjd beredskap. Köksstruktur fyra tillagningskök • Nytt centralkök levererar till alla skolor utom Söråkers skola (Ala skola), alla fsk utom Fjärilen och Tynderö. • Hagalids seniorkök–levererar varm och kyld mat till samtliga vård-och omsorgsboende. Matlåda för hemtjänst utreds vidare • Förskolan Fjärilen –levererar till egen fsk, Tynderö fsk, Söråkers skola, (Ala skola) • Bergeforsens förskola kvarstår som tillagningskök Centralkök • Projektera nytt centralkök • Nybyggnation med produktionskapacitet för 3000 portioner • Kyld huvudkomponent till 8 (7) skolor • Varm måltid till 7 förskolor • (Möjlighet för låda till hemtjänst som alternativ) Beredskap • Omsättningslager för uthållig måltidsförsörjning • Säkerhetsnivå Hagalids seniorkök • Produktionskök för kommunens vård-och omsorgsboenden ca 250 portioner x 2 • Komplettera utrustning för kylmatslinje • Översyn lokal tillsammans med Timråbo Investering utrustning: 1 000 tkr Lokal –hyrespåvekan? Bild framtagen mhaCoPilot Förskolan Fjärilen Tillagning av mat till Förskolan Fjärilen 140 port Söråkers skola – 300 port (Ala skola – 140 port) Tynderö förskola – 15 port Totalt ca 600 portioner Utrustning kompletteras – ca 650 tkr • Grovdiskmaskin • 1 golv gryta 150 liter (byt ut befintlig) • 1 ugn Lagerhållning och matlagning i mottagningskök • Lagerhållning i de tre tillagningsköken • Övriga kök ca 2-3 dagars möjlighet att servera mat med nuvarande lagermöjligheter • Omsättningslager planeras för att upprätthålla uthållighet i måltidsförsörjning Sammanställning uppskattade investeringskostnader • Förskolan Fjärilen – utrustning 600 tkr • Hagalids seniorkök – utrustning 1000 tkr + genomgång av lokal, kyl- och frysrum med Timråbo • Nytt centralkök – uppskattning minst 600 m2 – kostnad 60 000-70 000tkr Lokal och regional möjlighet till produktion av livsmedel och råvaror Ekosystem livsmedel Timrå kommun • Kärnaktörer inom livsmedelsbranschen: Primärproduktion (kött, mjölk, potatis, tomater, fisk), gårdsbutiker, slakteri, mejeri, förädling (surströmming, ost, destilleri). • Stödjande strukturer: Transport, förpackning/design, reklam/PR, besöksnäring, handel (ICA, Coop, Willys, Lidl), restauranger, offentliga måltider. • Relaterade branscher: Turism, upplevelser, evenemang, naturupplevelser. • Utbildning & forskning: Naturbruksgymnasium, restaurangskola, Mittuniversitet. • Finansiering: Banker, Almi, EU-fonder. • Offentliga aktörer: Kommun, region, länsstyrelse. • Luckor i värdekedjan: Mobila kvarnar, slakterier, mejeri • Strategisk idé: Offentlig måltid som motor → ökad efterfrågan på förädlade produkter → ökad primärproduktion. Färdplan 1. Börja med definition och gemensam målbild • Klargör vad närproducerat betyder (antal mil, regionalt vs lokalt). • Ta fram en gemensam ståndpunkt för begreppen (lokalt, regionalt, nationellt). 2. Offentlig måltid som motor • Gör en plan för hur kommunens måltider kan öka andelen lokala råvaror. • Skapa avtal med producenter för långsiktig leverans. • Utred kapacitet i befintliga kök och möjligheter att använda fler tillagningskök. 3. Stärk värdekedjan • Identifiera kritiska luckor (mobila kvarnar, slakterier) och undersök samverkanslösningar med angränsande kommuner. • Stöd för förädling (gårdsmejeri, chark, bageri). Färdplan fortsättning 4. Bygg nätverk och kompetens • Skapa ett lokalt livsmedelsnätverk (producenter, handel, restauranger, offentliga aktörer). • Koppla in naturbruksgymnasier och Mittuniversitet för kompetensförsörjning. 5. Finansiering och stöd • Sök EU-fonder, Almi, regionala stöd för investeringar i förädling och logistik. • Utred möjligheten till kommunala upphandlingsmodeller som gynnar lokalt. 6. Kommunikation och varumärke • Profilera Timrå som en kommun med stark lokal matproduktion. • Samverka med besöksnäringen för att koppla mat till turism. Avslut och fortsättning Lycka till! eva.appelqvist@ri.se Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-03-30

KF §33 Dnr 722/83 = beslut om kommunal parkeringsövervakning. Regler för övervakning på allmän plats framgår av lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. samt lag (1976:206) om felparkeringsavgift. (RPSFS 2002:1 FAP 759-1) och Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (1974:191) och förordningen (1989:149) om bevakningsföretag (RPSFS 2012:18 FAP 579-2). Protokollsutdrag till: Förvaltningschef Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. SAMMANTRADESPROTOKOLE =RÅ. KOMMUN mee Sammantradesdatum Blad 1987 -02-16 m unfullmaktige I 016.352 Dnr 722/83 Kf § 33 Kommuna| parkeringsovervakning - K s o ka m l m l unf o u r l d l na mäk k t o i m g m e una be 1: sl p u a t r a k d e e rin i g m s a ö j ver 1 v 9 a 8 k 5 ni h n u g r . kommunen i princip E l a o ö k f e t c v o t r t h m e e m r r f k a u v ö o t n a d r t m e k e m n n t u k p i o n e n - a m e r g t m r s h t u n o a i n a n r a a r k l l i s t o k j r m s p ä f m a d l a ö u f a v r r n i g a k e k e e n ä n n r . f n ä i å d m n i r a n T g m d r s d å e b a e ö n l e f c v s e i e e t t k l m r ä n ä b v m k ä m e a m a n m r k a n a n n t d i 1 o v e n 9 m a n e g 8 r t 6 a p t f - a ö b r a f r e i k n ö e s n e s r s l n r t s l u e i ä l å t b n l a r a ä g l g t r s d i a ö o n o v a m b d m e v e e r p s n v a a l y a b n r u a l k n k t n a e i r n a r 1 e n i 9 g g n ä 8 - e n g 7 n s - - 01-30

§ 56 Taxa för trafik och parkering i Timrå kommun 2026 - revidering KS/2026:81 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: Revidera Taxa för trafik och parkering i Timrå kommun, fastställd av kommunfullmäktige 2024-12-16 §183 och reviderad 2025-10-15 §88, fr o m 2026-04- 06. Ärendet Ärendet handlar om att administrativt anpassa kommunens taxa avseende felparkeringsavgifter till ny föreskrift. Från och med den 1 november 2024 gäller en ny föreskrift avseende parkeringsanmärkningar och felparkeringsavgifter TSFS 2024:57. I denna föreskrift har Transportstyrelsen genomfört ändringar i bilagan Slag av överträdelser. Nya överträdelse punkter har tillkommit och Polisen rekommenderar även att vid övervakning inte ge själva överträdelsepunkten (siffran) utan att endast ange överträdelsen i skrift. Ändringen är en administrativ ändring enligt Transportstyrelsens föreskrift som behöver genomföras för att kommunens beslut ska vara juridiskt riktigt. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-02-18 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta revidera Taxa för trafik och parkering i Timrå kommun, fastställd av kommunfullmäktige 2024-12-16 §183 och reviderad 2025-10-15 §88, fr o m 2026-04-06. Beslutsunderlag Nuvarande Taxa för trafik och parkering i Timrå kommun, fr o m 2026-01-01 Förslag till reviderad Taxa för trafik och parkering, fr o m 2026-04-06 Protokollsutdrag KTN 2026-02-18 §7 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2026-03-30 Taxa för trafik och parkering i Timrå kommun Regler (Författningssamlingen) Reglementen Arbetsordning Bolagsordning Ägardirektiv Delegationsordning Föreskrifter Taxor och avgifter Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Kultur- och 2024-12-16 Regler Kommunfullmäktige teknikförvaltningen § 183 Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kultur- och 2026-03-30 KS/2026:81 Tills vidare teknikförvaltningen § 56 Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 Innehållsförteckning Taxa för trafik och parkering i Timrå kommun ................................................................. 1 1. Taxa för trafik ................................................................................................................. 3 1.1 Trafikanordningsplan .............................................................................................. 3 1.2 Tunga, breda och långa transporter ...................................................................... 3 2. Taxa för parkering .......................................................................................................... 3 2.1 Överträdelser av bestämmelser i trafikförordningen (1998:1276).................... 3 2.2 Överträdelse av särskilda trafikregler i lokala trafikföreskrifter eller i föreskrifter enligt 10 kap. 14§ trafikförordningen (1998:1276) ............................... 5 2 Gäller fr o m 2026-04-06. 1. Taxa för trafik 1.1 Trafikanordningsplan Handläggningsavgift Kronor Tillstånd 1 000 Förlängning 1 000 Ändring 550 Avslag 550 1.2 Tunga, breda och långa transporter Handläggningsavgift Kronor Tung transport 1 500 Bred transport max 450 cm 800 Bred transport över 450 cm 1 500 Lång transport max 35 meter 800 Lång transport över 35 meter 1 500 Övriga kombinationer 1 500 2. Taxa för parkering 2.1 Överträdelser av bestämmelser i trafikförordningen (1998:1276) Avgift ÖVERTRÄDELSE Lagrum trafik- kronor Stannat eller parkerat fordon förordningen 800 på allmän plats inom tätbebyggt område som är terräng 3 kap. 48 § 800 på gång- eller cykelbana 3 kap. 48 § 800 mot färdriktningen 3 kap. 52 § 800 på eller inom ett avstånd av 10 m före ett övergångsställe, 3 kap. 53 § en cykelpassage eller en cykelöverfart 800 i en vägkorsning eller inom 10 m från korsande körbanas 3 kap. 53 § närmaste ytterkant 800 i ett körfält eller en körbana för fordon i linjetrafik m fl 3 kap. 53 § 800 för annat ändamål än på- eller avstigning på hållplats, 3 kap. 54 § ändamålsplats eller laddplats 800 för annat ändamål än på- och avstigning på plats avsedd 3 kap. 54 § för viss trafikantgrupp eller visst fordonsslag (ex MC-plats) 1000 för annat ändamål än på- eller avstigning på plats avsedd 3 kap. 54 § för viss trafikantgrupp eller visst fordonsslag 3 (rörelsehindrade) 800 på en sådan plats eller på ett sådant sätt att fara uppstår 3 kap. 47 § eller trafiken onödigtvis hindras eller störs 800 i en korsning med järnväg eller spårväg 3 kap. 47 § 800 på ett sådant sätt att vägmärken eller trafiksignaler skyms 3 kap. 47 § 800 mot färdriktningen, ej på vägens högra sida, ej i vägens 3 kap. 52 § längdriktning, ej så långt möjligt från körbanans mitt vägens högra sida 800 Enligt anteckning om förbud att stanna eller parkera 3 kap. 53 § På eller inom ett avstånd av 10 m före korsande cykelbana/gångbana I en vägport eller tunnel På eller i närheten av ett backkrön eller i närheten av en kurva där sikten är skymd Längs en heldragen linje som anger gräns mellan körfält, om avståndet mellan fordonet och linjen är mindre än tre meter, såvida inte en streckad linje löper mellan fordonet och den heldragna linjen I cykelfält I spärrområde I cirkulationsplats 800 Enligt antecknad överträdelse Avgift ÖVERTRÄDELSE Lagrum trafik- kronor Parkerat fordon förordningen 500 med något hjul utanför en uppställningsplats eller annan 3 kap. 49 § markering 500 längre tid än 24 timmar i följd på vardagar, utom vardag 3 kap. 49a § före sön-och helgdag 500 utan att giltig parkeringsbiljett eller motsvarande är synlig 3 kap. 49a § och läsbar 500 utan att tiden på parkeringsskiva eller motsvarande har 3 kap. 49a § ställts in enligt 3 kap. 49a § eller utan att angivelsen är synlig och läsbar 800 framför infart till fastighet eller så att fordonstrafik till eller 3 kap. 55 § från fastigheten väsentligen försvåras 800 på en huvudled 3 kap. 55 § 800 på en gågata eller i ett gångfartsområde 8 kap. 1 § 800 på en cykelgata 8 kap. 1a § 800 Enligt anteckning om förbud att parkera 3 kap. 55 § På en väg inom ett avstånd av trettio (30) meter från en plankorsning På en körbana bredvid ett annat fordon som stannats eller 4 parkerats längs körbanans kant eller bredvid en anordning som har ställts upp där På en mötesplats som har märkts ut med märke E18, mötesplats 800 Enligt antecknad överträdelse 2.2 Överträdelse av särskilda trafikregler i lokala trafikföreskrifter eller i föreskrifter enligt 10 kap. 14§ trafikförordningen (1998:1276) Avgift ÖVERTRÄDELSE Lagrum trafik- kronor Stannat eller parkerat fordon förordningen 800 inom område där fordon inte får stannas eller parkeras 10 kap. 1 och 14 § 800 på plats där fordon inte får stannas eller parkeras 10 kap. 1 och 14 § 800 Enligt antecknad överträdelse 10 kap. 1 och 14 § Avgift ÖVERTRÄDELSE Lagrum trafik- kronor Parkerat fordon förordningen 800 inom område där fordon inte får parkeras 10 kap. 1 och 14 § 800 på plats där fordon inte får parkeras 10 kap. 1 och 14 § 800 på fel sida av vägen enligt bestämmelser för 10 kap. 1 och 14 § datumparkering. 500 längre än tillåten tid 10 kap. 1 och 14 § 500 utan att visa att avgift eller motsvarande är betald 10 kap. 1 och 14 § 500 utan att visa att parkeringsskiva eller motsvarande har 10 kap. 1 och 14 § använts 500 Enligt anteckning överträdelse 10 kap. 1 och 14 § 5 Ämne: Återrapport av beviljat föreningsbidrag Fagerviks Kanotklubb - Kanoter och följebåt Från: Roger Söderman <kanotroger@gmail.com> Till: Kristina Olofsson Mottaget: 2026-04-07 11:09:02 Hej Kristina! Nu har vi köpt in följebåt med motor och 4 kanoter till kanotklubben. Inköp följebåt 89846kr (se bilaga) Inköp kanoter 84825kr (se bilaga) Totalt 174641kr Fagerviks kanotklubb tackar för bidraget på 150000kr som gjort det möjligt att göra dessa inköp. Hälsningar! Fagerviks Kanotklubb genom Roger Söderman Fakturanr 2026- 101 Kanotist Erik Gustafsson SPORT och KANOT FAKTURA Kund org nr: 889201-6737 Diverse Namn Fagerviks kanotklubb Att Roger Söderman Datum 2026-04-05 Adress Violvägen 5, 86143 Sörberge C/0 Anki Skoog Ordernr 101 Mailadress kanotroger@gmail.com Bet. villkor Telefon 070-5784803 Lev. villkor Mail: Antal Beskrivning Enhetspris SUMMA 2 K1 mini 14 320,00 kr 28 640,00 kr 2 K1 Spirit 51 19 120,00 kr 38 240,00 kr 1 ökade transportkostnader pga världsläget 980,00 kr 980,00 kr Er ref:Roger Söderman Vår ref: Erik Gustafsson Delsumma 67 860,00 kr Betalning Bank Giro 5306-1792 25,00% 16 965,00 kr Betalning: 10 dagar SUMMA 84 825,00 kr Dröjesmålsränta: 15 % per månad Vår referens: Endast för kontorsbruk Infoga 070-241 26 08 org nr 8406250137 Blynäsvägen 17 18534 erikgustafsson84@hotmail.com Innehar F-skattsedel Vaxholm Faktura Fakturanummer 21045 fagerviks kanot klubb ankiskog c/o fagerviks kanot klubb violvägen 5 86143 SÖRBERGE Kundnr 2612 Fakturadatum 2025-10-30 Leveransdatum 2025-10-30 Dröjsmålsränta Vid betalning efter förfallodagen debiteras ränta enligt räntelagen. Art.nr Beskrivning Antal Enhet À-pris Rabatt Summa HR445 HR 445 STD SE-HRPU0737C323 1,00 st 23 120,00 10,00% 20 808,00 8205 styrpulpet hr 445 1,00 st 4 400,00 4 400,00 701 Båttillbehör badstege hr 1,00 st 1 472,00 1 472,00 Reglagevajer Reglage Vajer 2,00 st 492,00 20,00% 787,20 71540 Batteri kabelsko (par) 1,00 st 81,60 81,60 504 Batteri Varta 1,00 st 1 167,20 20,00% 933,76 DF20 Suzuki DF 20 02002F-542084 1,00 st 43 600,00 6,00% 40 984,00 lås motorlås klass 3 1,00 st 1 560,00 1 560,00 100 Arbete montering 5,00 tim 920,00 100,00% 0,00 701 åra med klyka 1,00 st 850,00 850,00 1 service ingår Trevligt att få just dig som kund! Förfallodatum 2025-11-29 Meddelande 21045 Ange fakturanummer vid betalning Bankgiro 849-1953 Swish 1233123544 Exkl. moms 71 876,56 Moms (25 %) 17 969,14 Avrundning 0,30 Att betala 89 846,00 Adress Telefon Organisationsnr Momsreg.nr Harrys Marin & Fritid AB 0702240510 559040-3092 SE559040309201 STATIONSVÄGEN 6 Godkänd för F-skatt E-post/Webbplats 86433 MATFORS info@harrysmarin.se www.harrysmarin.se Återrapportering av föreningsbidrag till Timrå SOK – Inköp av pistmaskin. (KTN/2024:700) Pistmaskinen är inköpt och iordningsställd till brukbart skick. Det var en hel del fix som behövdes, men nu har den sista fakturan blivit betald. Vi har kunnat köra den tidvis under säsongen, och lyckligtvis under de två stora tävlingar vi har haft på anläggningen. Totalt så har det kostat: 807 118,49 kr (bifogar fakturor). Pistmaskinen ägs gemensamt av Timrå SOK och Sundsvall Biathlon. Timra SOKs del är 500 000 kr och Sundsvall Biathlons del är 300 000 kr (finansierat av Sundsvalls kommun). Vi ser fram emot många år av fina spår på anläggningen. Timrå SOK är väldigt tacksamma för hjälpen! Med vänlig hälsning Timrå SOK Återrapportering av föreningsbidrag till Timrå SOK – Inköp tidtagningsutrustning. (KTN/2025:716) Timrå SOK har nu köpt in ett tidtagningssystem (tidtagarutrustning + dator att köra systemet på). Vi har också utbildat några av våra medlemmar, så att vi kan köra systemet, men den blev subventionerad av RF-Sisu. Kan också meddela att vi har testkört utrustningen på Timråspelen. En tävling som vi har tagit upp efter många år. Vi ska köra igen nästa år, och då förhoppningsvis i lite större skala (vi mjukstartade i år). Jag bifogar fakturorna för köpen. Timrå SOK är väldigt tacksamma för hjälpen! Med vänlig hälsning Timrå SOK Ämne: Sv: Återrapport av beviljat föreningsbidrag Söråkers Folkets hus - Ny teknik Från: christina.thonman@sorakersfolketshus.se <christina.thonman@sorakersfolketshus.se> Till: Kristina Olofsson Mottaget: 2026-04-07 22:23:41 Hej, Servanet har ännu inte installerat Nimbran, men har påbörjat arbetet. Anläggningen är på plats och planering av testbädd pågår. Möten med Riksteatern i Hallunda har genomförts för planering av test. Dessa test ska tidsplaneras till september/oktober 2026 enligt projektledning av det regionala projektet. Projektet ska faktureras av Sundsvalls kommun. Vi har ännu inte fakturerats. Vänliga hälsningar Christina Thonman Söråkers Folkets Hus +46 70-312 99 48 / +46 60-400 73 Från: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Skickat: den 28 mars 2026 11:37 Till: 'christina.thonman@sorakersfolketshus.se' <christina.thonman@sorakersfolketshus.se> Ämne: VB: Återrapport av beviljat föreningsbidrag Söråkers Folkets hus - Ny teknik Hej! Jag skulle behöva återrapporten senast 9 april. Med Vänliga Hälsningar Kristina Olofsson Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 31 65 | Plåtslagarvägen 17 | www.timra.se Från: Kristina Olofsson Skickat: den 25 februari 2026 07:10 Till: 'christina.thonman@sorakersfolketshus.se' <christina.thonman@sorakersfolketshus.se> Ämne: Sv: Återrapport av beviljat föreningsbidrag Söråkers Folkets hus - Ny teknik Tack! Du kan väl skicka med fakturan och någon bild när det är klart. Med Vänliga Hälsningar Kristina Olofsson Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 31 65 | Plåtslagarvägen 17 | www.timra.se Från: christina.thonman@sorakersfolketshus.se <christina.thonman@sorakersfolketshus.se> Skickat: den 24 februari 2026 22:14 Till: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Ämne: Sv: Återrapport av beviljat föreningsbidrag Söråkers Folkets hus - Ny teknik Hej, Servanet håller på att installera Nimbran men är inte helt klar. Anläggningen är på plats och planering av testbädd pågår. Projektet ska faktureras av Sundsvalls kommun. Vi har ännu inte fakturerats, men vid kontakt med projektledare Andreas Brännlund ska detta ske snarast. Vänliga hälsningar Christina Thonman Söråkers Folkets Hus +46 70-312 99 48 / +46 60-400 73 Från: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Skickat: den 11 februari 2026 17:56 Till: 'christina.thonman@sorakersfolketshus.se' <christina.thonman@sorakersfolketshus.se> Ämne: Återrapport av beviljat föreningsbidrag Söråkers Folkets hus - Ny teknik Hej! Har ni inhandlat utrustningen så ni kan återrapportera föreningsbidraget? Isåfall vill vi ha den senast 27 februari. Med Vänliga Hälsningar Kristina Olofsson Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 31 65 | Plåtslagarvägen 17 | www.timra.se Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-02-23

§ 117 Parkeringsövervakning Timrå KTN/2025:672 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Vid behov avropa parkeringsövervakning på allmän platsmark enligt avtal UH-2024-530 med ikraftträdande 2026-01-01. 2. Bemyndiga Jan Eriksson, Magnus Karlsson och Eva Forslund att på uppdrag av nämnden förordna parkeringsvakter. Ärendet Ärendet handlar om att utföra civilrättslig parkeringsövervakning i Timrå med hjälp av entreprenör. Bakgrund Parkeringsövervakning på allmän plats, civilrättslig parkeringsövervakning, är en form av myndighetsutövning som historiskt varit polisens uppgift. Numera har även kommuner, med beslut om kommunal parkeringsövervakning, rätt att utöva parkeringsövervakning. Parkeringsvakter ska vara utbildade enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter. Polisen har alltid rätt att beivra felparkering på allmän platsmark. Parkeringsvakter kan vara anställda i kommunen, i andra kommuner, kommunala parkeringsbolag eller i ett auktoriserat bevakningsföretag. Parkeringsvakten ska vara förordnad på individnivå för att få utföra parkeringsövervakning. Timrå kommun beslutade om kommunal parkeringsövervakning 1987. Detta beslut ger kommunen möjlighet att själv bedöma behov av omfattning av parkeringsövervakning samt innebär en förenklad hantering vid fordonsflytt. Förvaltningens överväganden Kultur- och tekniknämnden ansvarar för genomförandet av parkeringsövervakning, förordnar parkeringsvakter samt upphandlar tjänster som från tid till annan behövs en tillfredställande parkeringsövervakning. Kommunen har i dagsläget endast en parkeringsvakt anställd av kommunen. Parkeringsövervakning är en myndighetsutövning där hotsituationer och bestickning är vanligt förekommande. Ensamarbete bör undvikas och övervakning bör kunna ske på ett flexibelt sätt. Parkeringsvakterna bör kunna arbeta anonyma, i grupp och kunna få stöttning vid hotsituationer av kollegor ifrån bevakningsföretag. Förvaltningen har tecknat avtal Protokollsutdrag Sida: 2 Kultur- och tekniknämnden 2025-12-03 med ett bevakningsföretag som ger möjlighet att avropa parkeringsövervakning utan garanterad volym eller värde. Förvaltningen föreslår att parkeringsövervakning avropas vid behov för att tillgodose att de parkeringsregler som gäller i Timrå efterlevs. Parkeringsvakternas arbete ska styras i samverkan med förvaltningen, de ska arbeta i par, med förebyggande synlighet och med focus på överträdelser enligt nämndens anvisningar. Tillämpliga lagar mm

§ 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfaltet bli en levande plats — även under årets mörka manader, Installera akedkvat belysning. KS/2025:503 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anastasie Mukabera (KD) föreslår i motion att kommunen snarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Magnus Karlsson 2026-02-18 KTN/2026:123 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Hundlatriner (KS/2026:50) Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Bifalla medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om hundlatriner i Söråker har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen har fått önskemål om utökning av hundlatriner på andra ställen också och har därför sett över alla hundlatriner. Kultur- och teknikförvaltningen avser utöka antalet hundlatriner med åtta stycken; två till Vivstaområdet, två till Sörbergeområdet, en till Forsmon (plus en som flyttas) samt tre till Söråker. I Söråker, som detta medborgarförslag avser, kommer nya att sättas upp vid Röda torget, vid Centrumvägen i höjd med Krokusvägen och vid Centrumvägen i höjd med Vallgränd. Beslutsunderlag Medborgarförslag Kartor Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Hundlatriner Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Söråker en trevlig och avlång by på landet där många fyrfota krabater promenerar dagligen. Ett återkommande fenomen är att deras hussar och mattar ofta inte plockar upp bajset efter dem, alternativt plockar upp för att sedan lämna påse med innehåll i vägkanten. Som det ser ut just nu finns det enbart hundlatriner vid Söråkers IP och strandpromenaden vilket resulterar i att om man är en skötsam hundägare får man ofta bära med sig bajset hem flera km, om man bestämmer sig att gå nånstans än just där. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... I samband med den stora satsningen på Centrumvägen med gång och cykelbanor föreslår jag att kommunen även sätter upp några hundlatriner. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn ANN KIA PERSSON Adress Postnummer och ort KRISTINEROVÄGEN 6 861 94 Söråker Telefon E-postadress 0703427119 kiapersson@hotmail.com Mobiltelefon 0703427119 Notifieringar E-post Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 11 februari 2026, kl 09.00-09.40 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordförande Mari Eliasson (S) Niklas Edén (C) Annika Nyberg, kommunsekreterare 6. Medborgarförslag – Hundlatriner Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Söråker SWEREF99 17 15 1:10,000 0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.3 0.4 0.4 0.5 km Teckenförklaring Hundlatriner och hundlatrinpåsar Hundlatriner Hundlatrin och hundlatrinpåsar Hundlatrin Fastighet och adress Fastighetsytor Bergeforsen - Forsmon SWEREF99 17 15 1:10,000 0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.3 0.4 0.4 0.5 km Teckenförklaring Hundlatriner och hundlatrinpåsar Hundlatriner Hundlatrin och hundlatrinpåsar Hundlatrin Fastighet och adress Fastighetsytor Sörberge - Böle - Fagervik SWEREF99 17 15 1:10,000 0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.3 0.4 0.4 0.5 km Teckenförklaring Hundlatriner och Hundlatrin och Hundrastgård Fastighet och adress hundlatrinpåsar hundlatrinpåsar Hundrastgård Fastighetsytor Hundlatrin Hundlatriner Hundlatrinpåsar Vivsta SWEREF99 17 15 1:11,000 0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.4 0.4 0.5 0.6 km Teckenförklaring Hundlatriner och Hundlatrin och hundlatrinpåsar hundlatrinpåsar Hundlatrin Hundlatriner Fastighet och adress Hundlatrinpåsar Fastighetsytor Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Eva Forslund 2026-04-09 KTN/2025:672 teknikförvaltningen Parkeringsövervakning Timrå - revidering Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: 1. Vid behov avropa parkeringsövervakning på allmän platsmark enligt avtal UH- 2024-530 med ikraftträdande 2026-05-04. 2. Bemyndiga Jan Eriksson, Magnus Karlsson och Eva Forslund att på uppdrag av nämnden förordna parkeringsvakter. 3. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige 2026-04-27 beslutar om kommunal parkeringsövervakning i Timrå kommun. Ärendet Ärendet handlar om att utföra civilrättslig parkeringsövervakning i Timrå med hjälp av entreprenör. Ärendets tidigare behandling Kultur- och tekniknämnden behandlade ärendet om avrop av parkeringsövervakning 2025-12-03. Därefter har förvaltningen uppmärksammat att Timrå kommuns beslut om kommunal parkeringsövervakning från kommunfullmäktige 1987-02-16 saknade viktiga formalia. Därför har kultur- och tekniknämnden 2026-02-18 beslutat om förslag till nytt beslut att behandlas ii kommunstyrelsen och därefter kommunfullmäktige 2026-03-30. Detta beslut ger kommunen möjlighet att själv bedöma behov av omfattning av parkeringsövervakning samt innebär en förenklad hantering vid fordonsflytt. Bakgrund Parkeringsövervakning på allmän plats, civilrättslig parkeringsövervakning, är en form av myndighetsutövning som historiskt varit polisens uppgift. Numera har även kommuner, med beslut om kommunal parkeringsövervakning, rätt att utöva parkeringsövervakning. Parkeringsvakter ska vara utbildade enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter. Polisen har alltid rätt att beivra felparkering på allmän platsmark. Parkeringsvakter kan vara anställda i kommunen, i andra kommuner, kommunala parkeringsbolag eller i ett auktoriserat bevakningsföretag. Parkeringsvakten ska vara förordnad på individnivå för att få utföra parkeringsövervakning. Förvaltningens överväganden Kultur- och tekniknämnden ansvarar för genomförandet av parkeringsövervakning, förordnar parkeringsvakter samt upphandlar tjänster som från tid till annan behövs en tillfredställande parkeringsövervakning. Kommunen har i dagsläget endast en parkeringsvakt anställd av kommunen. Parkeringsövervakning är en myndighetsutövning där hotsituationer och bestickning är vanligt förekommande. Ensamarbete bör undvikas och övervakning bör kunna ske på ett flexibelt sätt. Parkeringsvakterna bör kunna arbeta anonyma, i grupp och kunna få stöttning vid hotsituationer av kollegor ifrån bevakningsföretag. Förvaltningen har tecknat avtal med ett bevakningsföretag som ger möjlighet att avropa parkeringsövervakning utan garanterad volym eller värde. Förvaltningen föreslår att parkeringsövervakning avropas vid behov för att tillgodose att de parkeringsregler som gäller i Timrå efterlevs. Parkeringsvakternas arbete ska styras i samverkan med förvaltningen, de ska arbeta i par, med förebyggande synlighet och med focus på överträdelser enligt nämndens anvisningar. Tillämpliga lagar mm Regler för övervakning på allmän plats framgår av lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m. samt lag (1976:206) om felparkeringsavgift. (RPSFS 2002:1 FAP 759-1) och Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (1974:191) och förordningen (1989:149) om bevakningsföretag (RPSFS 2012:18 FAP 579- 2). Beslutsunderlag Protokollsutdrag KTN 2025-12-03 §117 Protokollsutdrag KF 1987-02-16 §33 Protokollsutdrag KTN 2026-02-18 §8 Protokollsutdrag till: Förvaltningschef Verksamhetschef teknik Trafikingenjör Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2025-12-03

§ 774 att 1. Kommunal trafikövervakning införes från och med 1 mars 1987 inom hela kommunen. 2. Det minsta antalet parkeringsvakter som erfordras för detta A a t 4 ar tva st. 3. Beslutsrdtten om förordnande av parkerin s gsvakter delegeras a 1 till trafiknämnden. 4, F a k ö n r r v o i n s t o a ä r r ck a a f t n u t d l e l t m ä ä a c v k k t a i s k g o e s m t e n d u a t d ö i e v n r e t n r ä a kt 1 f e 9 ö 8 r r 7 f k r å o r å m s n mu r f n a e a m l l b p u a t d r r g k a e e f t r i i k n 1 ö g 0 v s 0 e a r v 0 v g 0 a i 0 k ft n e i r n . g 5. Trafiknämnden får i uppdrag att genomföra den kommunala a ik i trafikévervakningen. S p b I a a o e t m s M t t r i B s å t L g p d i - i a v f v r m t o a k e r r e d h e i r a n n i p n s n o d t o g l l ä c s i i l h ö s n l v m g d e d y e r n m t n v d i e a i l d k l l g n o h i k S e a a v n t t l e g e t a n e n s n k k a a i o r m b k T m k e a i u o n t m n m s r e m t s å n u a k n g e h ö a a a v l r g r e a o e r r r n g v b g o e a e a m n k t n o a a i a m r r s n f e a l ö p f t i r a o i t t r r o a s k b n n . e u e d r n n e i P d n o e ö a g l t v v a i e r s r a u . e y e t n n o s a m ä r - r - om stående vaktbolag. Utdragsbestyrkande — [Justerandes f s a ign < j id fa if{) VI pd C = tf M4 ; é/ | . 21012182 Kommunsam m kd n pAB t rE SAMMANTRADESPROTOKOLL Sammantradesdatum Blad 1987-02-16 Behovet av övervakning i ett inledningsskede kan bedömas till 10--15 timmar per vecka under större delen av året. Bevakningen . förläggs främst till eftermiddag - kväll. På sikt kan behovet : förändras varför det är mindre lämpligt att anställa egen per- sonal Upphandling av erforderliga tjänster är därför att föredra. Ekonomikontoret tillstyrker i yttrande trafiknämndens förslag. okollsutdrag Kommunfullmäktiges:beslut: på kommunstyrelsens förslag: TAC 1. Kommunal parkeringsövervakning införes fr o m 1 mars 1987 d myndigh i inom hela kommunen. a demokratiska 2, Trafiknämnden ansvarar för genomförandet av övervakningen ktigegruppen och får i uppdrag att förordna parkeringsvakter. 3. Trafiknämnden upphandlar tjänster som från tid till annan behövs för en tillfredsställande parkeringsövervakning. 4. För kostnaderna för övervakning anvisas 100 000 kronor utöver 1987 års rambudget vilket finansieras genom pengar från felparkeringsavgifter. 5. Att anse Kjell Janssons motion för socialdemokratiska fullmäktigegruppen om begäran om utredning av den fram- ”tida trafikövervakningen i kommunen slutligen besvarad i och med besluten' i detta ärende... 5 = Ron | Utdragsbestyrkande i”t a é| iin | UFA * uv än od fåVA VVwa | SE j we LY > Vvi i "24.012182 KommunsamképAB Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-02-18