och den ansvarar för förbundet — 28 september 2026

5 § Vid en undersökning (enligt 6 kap 6 § miljöbalken) ska identifieringen av omständigheter som i det enskilda fallet talar för eller emot en betydande miljöpåverkan utgå ifrån: 46 1. I vilken utsträckning planen, programmet eller ändringen: a. anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder när det gäller lokalisering, typ av verksamhet, storlek eller driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, Kommentar: Planen innebär inga beslut eller förutsättningar för verksamheter eller åtgärder som ska lokaliseras eller är tillståndspliktiga. b. har betydelse för de miljöeffekter som genomförandet av andra planer eller program medför, Kommentar: Planen kommer att bidra till att genomföra hållbarhetsmål i andra kommunala och regionala planer, strategier och program. Det handlar då om positiva miljöeffekter kopplat till bland annat resurshushållning. c. har betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för integreringen av miljöaspekter i övrigt, eller Kommentar: Planen kommer att bidra positivt till att främja en hållbar utveckling. d. har betydelse för möjligheterna att följa miljölagstiftningen, Kommentar: Planen kommer att bidra positivt till att miljölagstiftningen följs. 2. Miljöproblem som är relevanta för planen: Kommentar: Planen kommer inte att medföra några negativa miljöeffekter. Planen kommer att bidra till positiva effekter när det gäller till exempel resurshushållning och nedskräpning. 3. De sannolika miljöeffekternas och det påverkade områdets utmärkande egenskaper: Kommentar: Planen kommer inte att medföra miljöpåverkan på ett specifikt geografiskt område. Det kan i framtiden uppstå behov av att etablera anläggningar för att till exempel öka återanvändning eller återvinning, men dessa kommer då att bli föremål för tillståndsansökan och miljöbedömning i varje enskilt fall. Planen i sig innebär inga beslut eller förutsättningar för framtida anläggningar. Införandet av separat matavfallsinsamling samt det planerade införandet av bostadsnära insamling, som beslutats på nationell nivå, innebär en ökad hantering i och med att fler fraktioner hanteras separat. Det innebär en risk för en ökad mängd transporter vid avfallshanteringen. Samtidigt medför en ökad utsortering till materialåtervinning färre transportera av jungfruligt material. Om den totala mängden transporter ökar eller minskar går inte att bedöma. Men den ökade hanteringen bedöms inte ge någon betydande miljöpåverkan. 4. I vilken utsträckning det går att avhjälpa de sannolika miljöeffekterna: Kommentar: Planen kommer inte att medföra miljöeffekter som behöver avhjälpas. 5. Miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper: Kommentar: Planen medför inga gränsöverskridande miljöeffekter. 47 6. Miljöeffekternas omfattning: Kommentar: Planen medför inga negativa miljöeffekter. Planen kommer att bidra till positiva effekter när det gäller till exempel resurshushållning och nedskräpning. 7. Riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter: Kommentar: Planen innebär inga risker enligt punkt 7. 8. Det påverkade områdets betydelse och sårbarhet på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, dess kulturvärden eller andra utmärkande egenskaper i naturen: Kommentar: Planen medför inga konsekvenser enligt punkt 8 bland annat eftersom avfallsplanen inte anger förutsättningar för nya anläggningar. 9. Påverkan på områden eller natur som har erkänd skyddsstatus nationellt, inom Europeiska unionen eller internationellt: Kommentar: Planen medför inga konsekvenser enligt punkt 9 eftersom planen inte anger förutsättningar för nya anläggningar som tar mark i anspråk. 4. Samlad bedömning Undersökningen utifrån miljöbedömningsförordningen 5 § visar att avfallsplanen främst kommer bidra till positiva effekter på miljön. Planen bedöms få positiva konsekvenser för hållbarhet till exempel vad gäller mål och aktiviteter kopplat till ökad resurshushållning och minskad nedskräpning i Timrå kommun. Inte heller innebär den några beslut eller förutsättningar för etablering av nya anläggningar. Den samlade bedömningen är att Timrås avfallsplan inte medför en betydande miljöpåverkan. 48 Bilaga 6 - Länsstyrelsens yttrande gällande undersökningssamråd rörande avfallsplan, Timrå kommun Länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsen Västernorrland bedömer att Timrå kommuns förslag till avgränsning av miljöbedömningen medför goda förutsättningar att uppfylla de syften och mål som finns enligt gällande lagstiftning. Timrå kommun har i sitt samrådsunderlag redogjort för om avfallsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen bedömer att kommunen gjort en grundlig redogörelse av hur den reviderade avfallsplan inte utgör en betydande miljöpåverkan. Efter att tagit del av samrådsunderlaget och det muntliga samrådet lämnar länsstyrelsen följande yttrande för framtagande och innehåll av kommande avfallsplan: • I framtagandet av en avfallsplan är det viktigt att alla som berörs av planen är delaktiga för att få en god förankring vilket ökar sannolikheten att åtgärderna i planen kommer genomföras. • Det ska i planen framgå hur lång period som avfallsplanen ska gälla. • Varje mål ska vara tydlig och för de fall det behövs, brytas ned till konkreta delmål som är mätbara och tidsatta. Det ska också framgå vilka styrmedel som kommer användas för de olika målen. • Nyckeltalen bör kopplas ihop med handlingsplanen. • När mål och åtgärder tas fram är det viktigt att det framgår varför dessa har tagits fram. För de fall det finns så ska prioriteringsgrunder redovisas. Det kan till exempel vara utifrån miljökvalitetsmål eller farlighet på avfall. • En beskrivning hur avfallsplanen kopplar till andra planer hos kommunen som till exempel översiktsplan, VA-plan och tillsynsplan bör framgå. Naturvårdsverket har bra vägledning i frågor kring avfallsplaner som kommunen med fördel kan utgå ifrån vid framtagandet av en ny avfallsplan. Regler om kommunal avfallsplanering (naturvardsverket.se) Beskrivning av ärendet Timrå kommun arbetar just nu med att ta fram en ny avfallsplan för kommunen. Den 10 februari 2023 lämnade Timrå kommun in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen tillsammans med en bedömning av om planen medför en betydande miljöpåverkan. Därefter har ett digitalt samråd genomförts den 15 februari 2023. Vid det digitala samrådet deltog Therese Edin och Jan Bengtson från Länsstyrelsen samt Emma Ramström konsult och Lena Granlöf Timrå kommun. 49 Undersökningssamråd I redogörelsen framgår det att planen främst kommer bidra till positiva effekter på miljön. Planen bedöms få positiva konsekvenser för hållbarhet till exempel vad gäller mål och aktiviteter kopplat till ökad resurshushållning och minskad nedskräpning i Timrå kommun. Inte heller innebär den några beslut eller förutsättningar för etablering av nya anläggningar. Kommunen bedömer att planen inte medför en betydande miljöpåverkan. Samråd kring avfallsplanens innehåll Timrå kommun eftersträvar en hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Det innebär att kommunen tar hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter i det dagliga arbetet Kommunens vision beskriver ett önskat framtida tillstånd och visar färdriktningen för kommunens arbete och lyder ” Timrå - en stark kommun i en växande region!”. Till kommunens styrmodell finns övergripande målbilder som stödjer kommunens verksamhetsidé och skapar underlag för visionen i sin helhet. De speglar den politiska viljan och det som ska åstadkommas. Målbilderna är ömsesidigt beroende av varandra, där den ena inte kan utvecklas utan den andra för att nå en hållbar utveckling Målbilden är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt där möjlighet finns att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Målbild 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande genom avfallsplanens mål och åtgärder förebyggs och hanteras nedskräpning. Det leder även till en minskad risk för klotter och skadegörelse som annars skapar otrygghet. Genom ett livslångt lärande och delaktighet kan en hållbar utveckling nås där avfallsmängder och negativa effekter av avfall kan minskas. Målbild 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete Timrå ska växa hållbart. Avfallsplanen omfattar förebyggande av avfall vilket ofta skapar tillfällen för sysselsättning och arbete. Målbild 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer genom avfallsplanen verkar Timrå för en hållbar resurshushållning, en hållbar avfallshantering samt för minskad 50 nedskräpning vilka tillsammans bidrar till en god livskvalitet och attraktiva livsmiljöer. Aktuella bestämmelser Enligt 6 kap 3 § miljöbalken (1998:808) ska kommunen vid ändring av plan göra en miljöbedömning av planen eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt 6 kap 10 § miljöbalken ska avgränsningssamråd ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet. 6 kap 11–12 §§ miljöbalken anger vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla, omfatta och vilken detaljeringsgrad. NFS 2020:6 Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. De som medverkat i beslutet Beslutet har fattats av enhetschef Maria Höglund med miljöhandläggare Jan Bengtson som medverkande och Therese Edin som föredragande. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. 51 Bilaga 7 - Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål 1. Lagstiftning Enligt NFS 2020:6 ska avfallsplanens mål och åtgärder utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder i avfallsplanen ska syfta till en hushållning med resurser i enlighet med 2 kap. 5 § miljöbalken, vilket innebär att utnyttja möjligheterna till att: • Minska mängden avfall • Minska mängden skadliga ämnen i material och produkter • Minska de negativa effekterna av avfall • Återvinna avfall Avfallsplanens mål och åtgärder ska också syfta till att avfallet hanteras i enlighet med avfallshierarkin i 15 kap. 10 § miljöbalken. Avfallshierarkin innebär att den som är ansvarig för att avfall behandlas ska se till att det, om det är lämpligt, behandlas enligt följande prioriteringsordning: 1. Avfallet återvinns genom att förberedas för återanvändning 2. Avfallet materialåtervinns 3. Avfallet återvinns på annat sätt 4. Avfallet bortskaffas Enligt Naturvårdsverkets vägledningsrapport 6760, till föreskrifterna, bör målen och åtgärderna också utgå från andra relevanta nationella, regionala och lokala styrdokument. 1.1 Krav på avfallshantering Kommunen är enligt miljöbalken ansvarig för att ta hand om det som kallas ”kommunalt avfall”. Med kommunalt avfall avses avfall från hushåll och avfall från andra källor som liknar avfall från hushåll. Även visst avfall som inte klassas som kommunalt avfall inkluderas i kommunens ansvar. Hit räknas bland annat bygg- och rivningsavfall från privatpersoners egna renoveringar och byggnationer, slam från enskilda avlopp och latrin från torrtoaletter. Bygg- och rivningsavfall Kommunen har ansvar för att omhänderta allt bygg- och rivningsavfall som inte producerats i yrkesmässig verksamhet och se till att det finns möjlighet att hantera detta i separata fraktioner. För Timrå innebär lagändringen att det kan bli aktuellt att ta emot större mängder bygg- och rivningsavfall, att hantera fler separata typer av avfall och att utveckla tjänster för insamling av bygg- och rivningsavfall. 52 Matavfall Kommunen har ansvaret att tillhandahålla ett insamlingssystem för matavfall enligt avfallsförordningen (2020:614). Det innebär att Timrå ska samla in matavfall i form av livsmedels- eller köksavfall fastighetsnära från hushåll och från verksamheter där det uppstår matavfall. Matavfallsutsortering i Timrå kommun innebär bland annat att sorteringsmöjlighet behöver säkerställas, att förutsättningar för utförande av matavfallsinsamling behöver skapas och att matavfallsinsamlingen behöver kommuniceras till berörda. Förpackningar Kommun ansvarar för att samla in förpackningsavfall (plast, papper, glas och metall) från hushållen. Fastighetsnära insamling ska ske senast år 2027 och från 2026 ska kommunen också samla in förpackningsavfall på vissa platser utomhus, till exempel större torg och parker. För kommunen innebär det ett ansvar att samla in förpackningsmaterial från befintliga soprum och återvinningsstationer, men även att införa fastighetsnära insamling för de hushåll som idag inte har en fastighetsnära källsorteringslösning. Insamlingen av förpackningar ska enligt de nya reglerna finansieras av producenterna. Textil Om regeringen ställer sig positiv till att textilier ska omfattas av producentansvar, kan Timrå kommun på sikt få ett insamlingsansvar även för textilier. 2. Globala styrdokument 2.1 EU´s klimatmål Det övergripande klimatmålet som gäller för alla länder som ingår i EU är att vara klimatneutrala senast 2050. 2.2 De globala hållbarhetsmålen Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är en integrerad del av kommunens styrmodell, med naturlig bäring på kommunens verksamheter. Genom att förena de globala målen med kommunens mål vägleder vi arbetet och bidrar aktivt till omställningen till ett mer hållbart samhälle. De delmål som berört arbetet med avfallsplanen är: • 3.9 MINSKA ANTALET SJUKDOMS- OCH DÖDSFALL TILL FÖLJD AV SKADLIGA KEMIKALIER OCH FÖRORENINGAR - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark 53 • UTBILDNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH GLOBALT MEDBORGARSKAP - Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. • 6.3 FÖRBÄTTRA VATTENKVALITET OCH AVLOPPSRENING SAMT ÖKA ÅTERANVÄNDNING- Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. • 7.2 ÖKA ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI I VÄRLDEN - Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. • FÖRBÄTTRA RESURSEFFEKTIVITETEN I KONSUMTION OCH PRODUKTION - Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. • FRÄMJA INKLUDERANDE OCH HÅLLBAR INDUSTRIALISERING - Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna. • 11.6 MINSKA STÄDERS MILJÖPÅVERKAN - Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. • 12.3 HALVERA MATSVINNET I VÄRLDEN - Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. • 12.4 ANSVARSFULL HANTERING AV KEMIKALIER OCH AVFALL - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. • 12.5 MINSKA MÄNGDEN AVFALL MARKANT - Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 54 • 12.8 ÖKA ALLMÄNHETENS KUNSKAP OM HÅLLBARA LIVSSTILAR - Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. • 13.1 STÄRK MOTSTÅNDSKRAFTEN MOT OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGAN TILL KLIMATRELATERADE KATASTROFER - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. • 14.1 MINSKA FÖRORENINGARNA I HAVEN - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. • 15.9 INTEGRERA EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD I NATIONELL OCH LOKAL FÖRVALTNING¬ - Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 3. Nationella styrdokument 3.1 Generationsmålet Generationsmålet är det övergripande målet som visar vägen för den svenska miljöpolitiken. Till generationsmålet finns sju strecksatser varav följande har tagits hänsyn till vid formulering av avfallsplanens mål och åtgärder: • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. • En god hushållning sker med naturresurserna. • Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. 3.2 Nationella miljökvalitetsmålen Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmålen har tagits hänsyn till vid framtagande av avfallsplanen. De mål som främst berör avfallsplanen är: • Begränsad miljöpåverkan • God bebyggd miljö • Giftfri miljö • Ett rikt växt- och djurliv 55 3.3 Etappmålen Det finns två etappmål för avfall vilka gäller årligen fram till 2025: 1. Mer bygg- och rivningsavfall materialåtervinns och förbereds för återanvändning. 2. Öka andelen kommunalt avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning 3.4 Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023 I den nationella avfallsplanen är följande material utpekade som prioriterade att arbeta med: • Livsmedel • Textil • Plast • Elektronik • Bygg- och rivningsmaterial 4. Regionala styrdokument 4.1 Regional utvecklingsstrategi Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) visar den övergripande strategiska riktningen för utvecklingsarbete inom region Västernorrland och gäller bland annat för länets samtliga kommuner. RUS:en har en vision samt mål och långsiktiga prioriteringar för utvecklingsarbete som sker 2020-2030. Prioriteringar som berör avfallsplanen är: • Samordnat påverkansarbete gentemot nationell och internationell nivå • Fler nya och växande hållbara företag och fler företagsamma invånare 5. Lokala styrdokument 5.1 Timrå kommuns styrdokument Lokala styrdokument med koppling till avfallshantering i kommunen är: • Timrås styrmodell med verksamhetsplan och budget • Avfallsföreskrifter – Lokala bestämmelser för hantering av avfall som Timrå kommun ansvarar för finns i kommunens avfallsföreskrifter. Kommunens renhållningsordning utgörs av de kommunala avfallsföreskrifterna tillsammans med kommunens avfallsplan. • Avfallstaxa – För att kunna ta ut avgifter för avfallshantering som kommunen utför till följd av det kommunala insamlingsansvaret finns 56 avfallstaxan. Avfallstaxan är dessutom ett styrmedel för att uppmuntra till en mer miljöanpassad avfallshantering i linje med avfallsplanen. • Översiktsplan – Översiktsplanen gäller i hela kommunen och ger bland annat vägledning för utveckling av den byggda miljön. I Översiktsplanen anges att det är viktigt att det finns fungerande system för omhändertagande av olika sorters avfall, för kommunen likväl som producenter och avfallshanteringsföretag. 5.2 Kommunens vision, målbilder och strategier Timrås vision är: Timrå - en stark kommun i en växande region! Kommunens styrmodell utgår ifrån tre målbilder: • MÅLBILD 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande • MÅLBILD 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete • MÅLBILD 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer För att nå dessa målbilderna har ett antal strategier identifierats: • Digitalisera: Vi använder oss av digitaliseringens möjligheter för en enklare vardag och mer värdeskapande verksamhet. • Säkra kompetens: Vi attraherar, behåller och utvecklar kompetens för dagens och morgondagens behov. • Skapa utveckling: Vi jobbar med ständiga förbättringar och vågar utforska samt pröva nya idéer för att möta en föränderlig omvärld. Innovation är ett av de viktiga begreppen. • Fånga och möta behov: Vi lyssnar, förstår och möter behoven hos dem vi finns till för. • Arbeta tillsammans: Vi har helhetssyn och jobbar tillsammans för att kunna lösa våra uppgifter. 57 Bilaga 8 - Framtidsprognos 1. Bakgrund 1.1 Befolkning Befolkningen i Timrå har varit relativt stabil under de senaste 20 åren. I kommunen bor cirka 18 000 personer (17 730 personer i januari 2022). Enligt SCB kan folkmängden minska till närmare 17 000 personer år 2030. SCB:s prognos anses vara osäker till följd av att nya verksamheter etableras i Timrå, framför allt de verksamheter som etableras i Torsboda Industrial Park. Verksamheterna kommer sannolikt bidra till en befolkningsökning i kommunen. Omfattningen på befolkningsökningen bedöms inte närmre. 1.2 Förutsättningar Avfall från hushåll Mängden avfall som uppkommer från svenska hushåll visar en ökande trend. De fraktioner som ökade mest 2020 var förpackningar, elavfall och metallskrot. Trots att fraktionerna av plast- och pappersförpackningar har ökat på grund av en mer omfattande internethandel så är den totala mängden förpackningar och returpapper per invånare oförändrad. Det beror på att mängden returpapper minskar i takt med ett minskat läsande av papperstidningar. På grund av våra konsumtionsvanor och fokus på ekonomisk tillväxt förväntas de totala avfallsmängderna ändå öka. Motkrafter genom olika samhällsaktörer som till exempel avfallsbranschen och ökad medvetenhet hos hushållen är därför viktiga för att bryta utvecklingen. Genom att underlätta för hushållen att konsumera hållbart, exempelvis genom cirkulära affärsmodeller och återanvändning, skulle avfallsmängderna kunna hållas relativt oförändrade. Lagstiftningen om producentansvar för förpackningar har ändrats och innebär att kommunerna får ansvaret för insamling av förpackningsavfall från 2024. Det är troligt att lagändringen leder till ökade mängder insamlat förpackningsmaterial från hushållen. Parallellt med ökande avfallsmängder har återvinningen och avfallsbehandlingen i Sverige utvecklats positivt de senaste åren. Framgången har uppnåtts genom att styra avfallsbehandlingen uppåt i avfallstrappan. Fortsatta åtgärder som till exempel bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper gör att utvecklingen kan förväntas fortsätta. Under år 2020 låg den genomsnittliga andelen avfall under kommunalt ansvar som behandlades genom energiåtervinning på 50 procent, materialåtervinning på cirka 35 procent och biologisk behandling på 14 procent. 58 Avfallet under kommunalt ansvar som går till deponi är mindre än 1 procent, men är betydligt större om aska och slaggrus från avfallsförbränning inkluderas. Avfall från verksamheter Näringslivet i Timrå har sin bas i skogsindustrin och kompletteras med data- och elektronikföretag. Verksamheterna genererar olika typer av avfall och i skiftande avfallsflöden. Dessa flöden omhändertas till stor del utanför det kommunala systemet. Eftersom det finns ett etablerat omhändertagande antas hanteringen även fortsättningsvis hanteras vid sidan om det kommunala systemet. Det finns en trend att mer avfall definieras som farligt avfall. Ett sätt att motverka ökade mängder farligt avfall är internt miljöarbete på företagen för att miljöanpassa produktionen. De senaste åren har cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller blivit allt mer betydelsefulla för både myndigheter och privata företag. Genom ett ökat fokus på cirkularitet skulle sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallsproduktion kunna brytas. Cirkulariteten skulle därmed bidra till en långsiktig minskning av verksamhetsavfall. 2. Bedömning av framtida avfallsflöden Bland annat Avfall Sverige konstaterar i framtidsstudier att det inte är någon mening att göra avfallsprognoser som sträcker sig längre än cirka tio år. Det beror på att samhällstrender och människors livsstil i hög grad styr avfallsmängder och avfallshantering. Även förväntningar på lagstiftningsförändringar försvårar möjligheterna att göra längre prognoser. Trender i kommunen som kan antas fortsätta är minskade mängder returpapper på grund av minskat tidningsläsande och fler plast- och pappersförpackningar till följd av ökad internethandel. En allt mer cirkulär ekonomi kan i sin tur antas stabilisera och möjligen minska avfallsmängderna per invånare. Förändringar avseende behandling av avfallsfraktioner kan förväntas. En ökad källsortering till följd av att kommunerna tar över insamlingsansvaret för förpackningsfraktioner, att invånarna kommer kunna källsortera sitt avfall fastighetsnära samt att matavfall kommer samlas in separat förväntas leda till mindre energiåtervinning samt ökad materialåtervinning och biologisk återvinning. De avfallsförebyggande aktiviteter som avfallsplanen innehåller bör ge en positiv effekt på invånarnas beteende och bidra till minskade avfallsmängder. Vilket resultat de avfallsförebyggande åtgärderna ger i förhållande till att trenden varit ökande för avfallsmängder från hushåll, gör att avfallsmängdernas utveckling är svår att bedöma. 59 På grund av avsaknad av statistikuppgifter om avfall från verksamheter har någon uppskattning av deras flöden inte kunnat göras. Troligt är att även behandling av avfall från verksamheter kommer skifta från energiåtervinning till materialåtervinning och biologisk återvinning till följd av ändringar i lagstiftning med bland annat krav på separat utsortering av olika typer av byggavfall. 3. Framtida behov och insamlingssystem Mot bakgrund av de lagförändringar som skett på senare år avseende insamling av; matavfall, förpackningsavfall, returpapper, samt hushållens bygg- och rivningsavfall kan behov av utökad kapacitet för vissa avfallsfraktioner behövas. Kapaciteten bedöms påverkas inom insamling, mottagning, omlastning, sortering och behandling av avfall. För att leva upp till lagkrav krävs förändringar av nuvarande insamlingssystem och anläggningar. Bland annat behövs fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar och matavfall från hushåll och samlokaliserade verksamheter. Sorteringsmöjligheter för förpackningar behövs i offentliga miljöer. Den nya och kompletterade insamlingen av avfall som krävs leder till ökade behov av ekonomiska resurser. I handlingsplanen redogörs för ett antal aktiviteter som kan medföra investeringsbehov de kommande åren. Se handlingsplanen för bedömning av resurser för respektive åtgärd. 4. Fysisk planering Översiktsplanen gäller i hela kommunen och ger bland annat vägledning för utveckling av den byggda miljön. I Översiktsplanen anges att det är viktigt att det finns fungerande system för omhändertagande av olika sorters avfall, för kommunen likväl som producenter och avfallshanteringsföretag. Avfallshanteringen tas i beaktande i kommunens detaljplanering. Detaljplaner där avfallsutrymmen och avfallsanläggningar ingår är av allmänt intresse och en del i att säkra en hållbar och robust avfallshantering. Vid framtagande av detaljplaner görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Flera för avfallshanteringen viktiga frågor beaktas i den fysiska planeringen. Några exempel är platser för avfallsutrymmen, återvinningsstationer, återvinningscentraler samt framkomlighet för insamlingsfordon. Som stöd i plan- och bygglovsprocesser finns Avfall Sveriges handbok om avfallsutrymmen. 60 Bilaga 9 - Uppföljning av föregående avfallsplan Den tidigare gällande avfallsplanen fastställdes av kommunfullmäktige 2006. Att avfallsplanen antogs för så pass länge sedan försvårar uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder. Målen är till störst del formulerade på ett sådant sätt att uppföljning av målen inte är möjlig. Åtgärderna bestod till störst del av informations och utbildningsinsatser för att minska mängden avfall samt bidra till mer sorterat avfall i syfte att öka återvinningen. Detta har gjorts under åren sedan avfallsplanen antogs genom avfalls- och återvinningsverksamheten. 61 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 24 Arbetskläder i förskola och fritidshem BUN/2025:214 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att införa fria arbetskläder till personal inom förskolan. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola ser en majoritet av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Inom fritidshem vill en majoritet av personalen inte ha fria arbetskläder inomhus. En anledning kan vara att de då särskiljer sig från övrig personal inom samma enhet. De fackliga organisationer som omfattas av denna satsning är överens om att föreslå att fria arbetskläder inomhus ska införas inom förskolan men inte inom fritidshem. Ärendets tidigare behandling BUN 251002 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag till: Rektorer inom förskolan Expedieras digitalt. Protokoll Ärende: Samverkan Mötesdatum: 26-02-24 kl 10,00 Plats: Kottgränd 6 Närvarande Ann-Christin Isaksson, förvaltningschef Malin Rönnqvist, bitr. förvaltningschef/skolchef Markus Nordenberg, bitr. förvaltningschef/skolchef Madeleine Sandgren, HR-strateg Anna-Karin Fors, Sveriges skolledare Fredrik Hammarström, Sveriges skolledare Gunilla Norberg, Sveriges lärare Linn Jansson, Sveriges lärare Eleonor Hedström, Kommunal Christina Cardegren, Kommunal Samverkan Justerar protokollet: Fredrik Hammarström Arbetsgivaren: 1 Kommunfullmäktige har återremitterat frågan om arbetskläder för inomhusbruk i förskolan och fritidshemmen, för att närmare utreda alternativ till hur det kan hanteras. 2 Arbetsgivaren redogör för förutsättningarna och kraven för att söka statsbidrag för akutskola. För att verksamheten ska uppfylla kraven och vara effektiv krävs omfattande resurser. Enligt rektorerna på skolorna finner man att det i de allra flesta fall handlar om olika stödinsatser som eleverna är i behov av och inte disciplinära åtgärder som akutskolan endast syftar till. Viktigt att medarbetare lyfter till sin rektor om man upplever svårhanterade situationer och att behoven syns i rektors systematiska kvalitetsarbete. Om det blir förändrade behov kan alltid en ny statsbidragsansökan i framtiden göras. 3 Arbetsgivaren har skickat förslag på arbetsåret för ferie- och uppehållstjänster inför mötet. Det visar sig att det finns räknefel i underlaget och arbetsgivare återkommer med ett justerat förslag. 4 En arbetsgrupp sätts samman för att se över förvaltningsöveripande frågor relaterat till tjänsteplanering enligt HÖK och titta på eventuella principer som ska/kan Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-57 36 78 Comfact Signature Referensnummer: 311817SE gemensamma. Gruppen består av bitr. förvaltningschefer och representanter från Skolledarna, Sveriges lärare och Kommunal. 5 Utifrån att Sveriges skolledare lyft fråga om att se över möjligheterna att teckna ett lokalt kollektivavtal, gällande fritidslärare med idrottsbehörighet, beslutas att Skolledarna återkommer med ett förslag till hur innehållet i ett sådant avtal skulle kunna se ut. Sveriges lärare: 1 Har inför mötet undersökt frågan om arbetskläder för inomhusbruk hos sina medlemmar. Anser att det ska tillhandahållas för personalen/medlemmar inom förskolan, men inte inom fritidshemmen. Det är viktigt att det är funktionella kläder. 2 Lyfter att det är viktigt att det finns andra lösningar vid svåra elevsituationer då inte formen av akutskola finns till hands. Har för övrigt mottagit information och har inget att invända. Kommunal: 1 Har inför mötet undersökt frågan om arbetskläder för inomhusbruk hos sina medlemmar. Anser att det ska tillhandahållas för personalen/medlemmar inom förskolan, men inte inom fritidshemmen. Det är viktigt att det är funktionella kläder. Har för övrigt mottagit information och har inget att invända. Sveriges skolledare: 5 Sveriges skolledare lyfter fråga till mötet och önskar att se över möjligheterna att teckna ett lokalt kollektivavtal gällande arbetstidsmått för fritidslärare med idrottsbehörighet. Har för övrigt mottagit information och har inget att invända. Resultat: Samverkan avslutad. Comfact Signature Referensnummer: 311817SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 311817SE Sida 1/1 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2025-11-24

§ 29 Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats — även under årets mörka månader, installera adekvat belysning KTN/2025:732 Beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2025-11-24 § 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) Motion Komplettering av motionen Yttrande Karta förslag till belysning Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2025-11-13 KS/2025:503 Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfaltet bli en levande plats — även under årets mörka månader, Installera akedkvat belysning Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anastasie Mukabera (KD) föreslår i motion att kommunen snarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 12 november 2025, kl 09.00-09.40 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordförande Annika Nyberg, kommunsekreterare 3. Motion från Anastasie Mukabera (KD) Låt Fagerviksfältet bli en levande plats — även under årets mörka månader, Installera akedkvat belysning Kommunfullmäktige presidium föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bestyrkes i tjänsten: Annika Nyberg Kommunsekreterare i TIMRÅ KOMMUN rvommunledningskontoret Motion till kommunfullmäktige i Timrå kommun. 2025 -10- 31 Fran Kristdemokraterna i Timra Dnr.2025:503 |Dp. Lat Fagerviksfaltet bli en levande plats — aven under arets mérka manader. Installera akedkvat belysning. När mörkret faller över Timrå tidigt på eftermiddagarnablir det tydligt hur mycket vi saknar välbelysta, trygga platser att vistas på utomhus.I år harvi dessutom haft ovanligtfå soltimmar, vilket gör behovet av upplysta rekreationsytor ännu större. Ett särskilt tydligt exempel är Fagerviksfältet — en vacker och uppskattad plats som tyvärr står helt tom så snart solen gått ner. Fagerviksfältet användsflitigt under vår och sommar. Här möts hundägare, barnfamiljer, ungdomarochäldre för att umgås, leka och motionera. Men när mörkret kommerblir parken i praktiken oanvändbar. Det är inte bara synd urett socialt perspektiv, utan ocksåurett ekonomiskt. Kommunenharinvesterat i en fin park som nu står mörk och outnyttjad under stora delar av året — något som gynnar varken invånare eller samhällsekonomin. Det positiva är att lösningen är både enkel och kostnadseffektiv. El finns redan dragettill parken,vilket innebär att infrastrukturen redan är på plats. Det som behövs är bara några få belysningsstolpar. Dessutom behöver maninte lysa upp hela området — att installera belysning på enfjärdedel eller en tredjedel av ytan skulle varafullt tillräckligtför att skapa trygghet, trivsel och användbarhet under dygnets mörka timmar. En sådan satsning skulle vara en investering i folkhälsa, trygghet och gemenskap. Möjligheten att promenera med hunden,låta barnenleka eller helt enkelt ta en kvällspromenad utan att känna sig otrygg är något som borde vara en självklarhet äveni Timrå. Med några få lampstolpar kan kommunen genytt liv åt en plats som redan harstor potential — och samtidigt visa att man bryr sig om invånarnas vardag och välmående. Låt Fagerviksfältet lysa upp Timrås mörka kvällar och bli den mötesplats den vartänkt att vara — året runt. FÖRSLAG: - att Kommunensnarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Kristdemokraterna i Timrå Anastasie Mukabera 2025-10-23 I Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 31 Medborgarförlag - Hundlatriner KTN/2026:123 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Bifalla medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om hundlatriner i Söråker har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen har fått önskemål om utökning av hundlatriner på andra ställen också och har därför sett över alla hundlatriner. Kultur- och teknikförvaltningen avser utöka antalet hundlatriner med åtta stycken; två till Vivstaområdet, två till Sörbergeområdet, en till Forsmon (plus en som flyttas) samt tre till Söråker. I Söråker, som detta medborgarförslag avser, kommer nya att sättas upp vid Röda torget, vid Centrumvägen i höjd med Krokusvägen och vid Centrumvägen i höjd med Vallgränd. Beslutsunderlag Medborgarförslag Kartor Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Söråker SWEREF99 17 15 1:10,000 0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.3 0.4 0.4 0.5 km Teckenförklaring Hundlatriner och hundlatrinpåsar Hundlatriner Hundlatrin och hundlatrinpåsar Hundlatrin Fastighet och adress Fastighetsytor Bergeforsen - Forsmon SWEREF99 17 15 1:10,000 0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.3 0.4 0.4 0.5 km Teckenförklaring Hundlatriner och hundlatrinpåsar Hundlatriner Hundlatrin och hundlatrinpåsar Hundlatrin Fastighet och adress Fastighetsytor Sörberge - Böle - Fagervik SWEREF99 17 15 1:10,000 0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.3 0.4 0.4 0.5 km Teckenförklaring Hundlatriner och Hundlatrin och Hundrastgård Fastighet och adress hundlatrinpåsar hundlatrinpåsar Hundrastgård Fastighetsytor Hundlatrin Hundlatriner Hundlatrinpåsar Vivsta SWEREF99 17 15 1:11,000 0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.4 0.4 0.5 0.6 km Teckenförklaring Hundlatriner och Hundlatrin och hundlatrinpåsar hundlatrinpåsar Hundlatrin Hundlatriner Fastighet och adress Hundlatrinpåsar Fastighetsytor Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 11 februari 2026, kl 09.00-09.40 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordförande Mari Eliasson (S) Niklas Edén (C) Annika Nyberg, kommunsekreterare 6. Medborgarförslag – Hundlatriner Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Hundlatriner Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Söråker en trevlig och avlång by på landet där många fyrfota krabater promenerar dagligen. Ett återkommande fenomen är att deras hussar och mattar ofta inte plockar upp bajset efter dem, alternativt plockar upp för att sedan lämna påse med innehåll i vägkanten. Som det ser ut just nu finns det enbart hundlatriner vid Söråkers IP och strandpromenaden vilket resulterar i att om man är en skötsam hundägare får man ofta bära med sig bajset hem flera km, om man bestämmer sig att gå nånstans än just där. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... I samband med den stora satsningen på Centrumvägen med gång och cykelbanor föreslår jag att kommunen även sätter upp några hundlatriner. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn ANN KIA PERSSON Adress Postnummer och ort KRISTINEROVÄGEN 6 861 94 Söråker Telefon E-postadress 0703427119 kiapersson@hotmail.com Mobiltelefon 0703427119 Notifieringar E-post Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-06-09

§ 44 Motion från Mats Wallin (SD) - Gratis skolmaterial till elever KS/2025:464 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på presidiets förslag: Remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Att: Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att omgående se till att våra elever får all material de behöver helt utan kostnad. Att: Fullmäktige beslutar uppdra till ordförande för Barn och utbildningsnämnden att återrapportera till fullmäktige snarast möjligt. Beslutsunderlag Motion Minnesanteckningar presidiet 251015 Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2025-10-14 KS/2025:464 Motion från Mats Wallin (SD) - Gratis skolmaterial till elever Förslag till beslut Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Att: Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att omgående se till att våra elever får all material de behöver helt utan kostnad. Att: Fullmäktige beslutar uppdra till ordförande för Barn och utbildningsnämnden att återrapportera till fullmäktige snarast möjligt. Beslutsunderlag Motion Minnesanteckningar presidiet 251015 Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – Presidiekonferens Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S) ordf Mari Eliasson (S), 1:e vice ordf Niklas Edén (C) 2:e vice ordf Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Timrå kommunhus, Polstjernan Tid: 2025-10-15 kl 09.00-10.30 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. Kungörelsen ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 2. Motion från Mats Wallin (SD) - Gratis skolmaterial till elever Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Att: Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att omgående se till att våra elever får all material de behöver helt utan kostnad. Att: Fullmäktige beslutar uppdra till ordförande för Barn och utbildningsnämnden att återrapportera till fullmäktige snarast möjligt. Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. ……………………………………………………………………………………………… Bestyrkes i tjänsten: Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Motion 2025-09-30 Vi Sverigedemokrater vet att våra elever på TIGY själva måste betala för skolmateriel som pennor, skrivblock och suddgummi. Det ska självklart vara GRATISfor eleven. Sådantskall ingå i det material man får när man börjar på skolan. Det är en stor skandal att våra elever ska behöva köpa sådant som helt enkel bara ska ingå i en svensk skola 2025, det är därför vi betalar skatt. Därför yrkar Sverigedemokraterna Att: Fullmäktige beslutar uppdra till kommunstyrelsen att omgåendesetill att våra elever får all material de behöver helt utan kostnad. Att: Fullmäktige beslutar uppdra till ordförande för Barn och utbildningsnämnden att återrapportera till fullmäktige snarast möjligt. JIMRA KOMML Mats Vallin Kommunic asoe MU N (0 ls eee © 6 & © © © © © 0 P0 0 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 47 Motion från Sverigedomokraterna, Mats Wallin - Gratis skolmaterial till elever BUN/2026:63 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att avslå motionen. Sverigedemokraterna (SD) lämnar blank reservation. Ärendet Timrå gymnasium har inte mött några problem i denna fråga, det mesta sker idag digitalt, både i undervisning och vid provsituationer av gymnasieskolan erhållen digital enhet. Om det är så att det krävs penna, papper eller sudd brukar läraren tillhandahålla detta (låna ut under lektionen eller provtillfället). Timrå gymnasium ser inga hinder i att elever som börjar på skolan får en penna, sudd och block i början av läsåret om så önskas av eleven. Detta kommer att erbjudas från höstterminen 2026. Ärendets behandling i sammanträdet Marianne Larsson (SD) yrkar på att motionen ska anses besvarad. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att motionen ska avslås utifrån beredningens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse/yttrande Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-02-23

§ 49 Avfallsplan för Timrå kommun 2028 KTN/2026:388 Beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Kultur- och teknikförvaltningen ansvarar för att ta fram förslag till ny avfallsplan. Arbetet ska ske tillsammans med övriga förvaltningar. Kommunala bolag får möjlighet att lämna synpunkter. Ärendet Timrå kommuns nuvarande avfallsplan är giltig t.o.m. 2027-12-31. Enligt 15 kap 41 § MB (15 kap 45 § MB f.r.om. 2026-07-01) ska kommunen ha en aktuell avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen omfattar avfall under kommunens ansvar och den egna verksamhetens avfall. Därför behöver arbetet med en ny avfallsplan ske i samarbete med alla förvaltningar och kommunala bolag. Beslutsunderlag Avfallsplan i Timrå kommun. Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Ansvarig avfall och återvinning Expedieras digitalt. Avfallsplan i Timrå kommun Regler (Författningssamlingen) Reglementen Arbetsordning Bolagsordning Ägardirektiv Delegationsordning Föreskrifter Taxor och avgifter Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Timrå kommun, 2023-11-27 hel- och majoritetsägda Regler Kommunfullmäktige

§ 52. Inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Förbundsdirektionen beslutar att uppdra till förbundsdirektören att upphandla ombordutrustning för biljett- och betalsystem, att uppdra till förbundsdirektören att avropa ombordutrustning avseende realtidssystem från ramavtalet med Consat Telematics inför trafikstart 2027, att godkänna förslaget om lånefinansiering om 22 mkr, att hemställa till medlemmarna att godkänna förslaget om lånefinansiering, att avskrivningstiden för investeringen fastställs till fem år, att förklara paragrafen omedelbart justerad. Ärendet Kollektivtrafikmyndigheten (Din Tur) behöver köpa in utrustning som ska användas ombord på bussarna. Utrustningen avser hårdvara för biljett- och betalsystem (BoB) samt för realtidssystem, hållplatsutrop och destinationsskyltning. I samband med detta kommer också ny mjukvara för BoB att behöva upphandlas då avtal för befintlig mjukvara löper ut i mars 2028. Hårdvara för realtid och trafikledningssystem Din Tur har ett system för realtidsinformation samt trafikledning som är levererat av företaget Consat Telematics. Systemet sattes i drift under 2024 och ersatte det tidigare realtidssystem som levererades av Swarco. Systemet förser den nuvarande resenärsappen, digitala skärmar, reseplanerare och andra funktioner med realtidsdata. Systemet används även för rapportering av förseningar, inställda turer och andra händelser som sker i trafiken. I dagsläget används systemet endast i begränsad omfattning. Bakgrunden är att vi inte har köpt den hårdvara som krävs för att nyttja systemet fullt ut. För att systemet ska kunna nyttjas till fullo, vilket i huvudsak innebär fullt funktionell realtidsinformation, rapportering av trafikinformation, styra bussarnas destinationsskyltar, styra hållplatsutrop, ta emot data från automatiska trafikanträknarsystem, så krävs att viss hårdvara installeras ombord på bussen. Denna hårdvara består i huvudsak av följande komponenter: Förardisplay, fordonsdator samt antenn. Därtill behövs fästen, kablage och andra tillbehör. Denna utrustning saknas på de bussar som trafikerar i dagens trafikavtal. Men i bussupphandling 2027 är detta den lösning som är vald för att kunna erhålla den funktionalitet som beskrivs ovan. Dagens lösning bygger på att trafikföretagens egna fordonsdatorer via ett specialutvecklat protokoll skickar data till Consat Telematics backend-system. Detta är en lösning som medför många brister i kvaliteten på data vilket gör att realtidsinformationen inte fullt ut är pålitlig. Därtill saknas möjligheter för styrning av destinationsskyltning, hållplatsutrop etc. För att systemet ska fungera fullt ut från och med december 2027, så måste länets bussar utrustas med fordonsdator, förardisplay och antenn. Utrustningen ska styra och samordna övrig utrustning som finns ombord på bussen och ger föraren möjlighet att övervaka och hålla koll på trafikläget, förseningar och annan information. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 3 of 7. TeamEngine E-Signing Sid 4 av 6 PROTOKOLL När systemet upphandlades tecknades ett ramavtal som ger Din Tur möjlighet att avropa denna utrustning. Förslaget är att Din Tur från ramavtalet avropar fordonsdator, antenn och förardisplay med tillbehör. Total kostnad för denna hårdvara beräknas till ca 21 000 kr per fordon fördelat på 300 fordon inkl. 10% reservkapacitet. Totalt innebär det en investeringskostnad om ca 6 329 400 kr. Den tekniska livslängden beräknas till avtalstidens ut, med reservation för att delar går sönder och behöver bytas ut under tiden. Hårdvara för biljett- och betalsystem (BoB) På länets samtliga bussar finns utrustning för att kunna genomföra försäljning och validering av biljetter. Utrustningen är levererad i olika omgångar och består i huvudsak av en förardator, en validator, en skrivare och en emv-terminal. Förardator, skrivare och validator har nått sin tekniska livslängd sedan en tid tillbaka vilket innebär att utrustningen behöver bytas ut. Det saknas möjligheter till hållbar service och underhåll eftersom reservdelslager tar slut när delarna inte längre går att beställa nya. Förardatorerna levererades i huvudsak i samband med biljettmaskinsbytet ca 2012/2013 och validatorerna köptes in i projekt Koll 2020. Eftersom hårdvaran är gammal har de svårigheter att hantera den mjukvara som används vilket gör att bristande funktionalitet är ett ständigt återkommande problem. Problemen innebär att förare kan uppleva svårigheter att sälja och validera biljetter när utrustning inte fungerar vilket innebär att Din Tur förlorar intäkter samtidigt som resandestatistik går förlorad. Det finns idag inget befintligt avtal som vi kan köpa utrustningen av utan en upphandling behöver genomföras. En lämplig tidpunkt att montera den nya hårdvaran är i samband med trafikstart december 2027. Förslaget är att samtliga bussar ska utrustas med en validator (inkl. EMV-terminal, dubbla validatorer i stadstrafik), förardisplay och en gateway plus tillbehör såsom fästen, kablar mm. Beräknad kostnad är 41 000 kr per regionbuss och 57 000 kr per stadsbuss. Kostnaden fördelas på 12 000 kr för gateway, 10 000 kr för förardisplay, 16 000 kr per validator samt 3 000 kr för tillbehör. Kostnadsbedömningen är baserad på en undersökning som är genomförd under vintern 2025/2026. Det faktiska priset fastställs i samband med en upphandling. Kostnad för BoB-hårdvara inklusive gateway bedöms till omkring 13,8 mkr för 275 fordon plus 10% reservkapacitet. I samband med upphandling av ny hårdvara kommer också möjligheten att nyttja Consats fordonsdator även för BoB-system att undersökas vilket skulle kunna minska kostnaden. Kostnad och lånefinansiering Total kostnad för samtlig hårdvara bedöms till ca 20,1 mkr. Förslaget är att investeringen ska ske genom lånefinansiering. Om avskrivning fördelas över 5 år är kostnaderna 4 mkr per år. Därtill kommer finansieringskostnader vilket vid 5% ränta skulle innebära ytterligare 0,5 mkr per år i genomsnitt över perioden. Om avskrivningsperioden istället är 8 år så är kostnaden ca 2,5 mkr plus 0,5 mkr i räntekostnader under de fem första åren. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 4 of 7. Sid 5 av 6 PROTOKOLL Beräkningarna baseras på de kostnader som är fastställda i ramavtalet med Consat, samt uppgifter från leverantörer för BoB-system samt att det är 275 fordon som kommer nyttjas i trafiken samt att det behövs ytterligare 25 uppsättningar i reservkapacitet. Fördelning av kostnaden Utrustningen föreslås finansieras gemensamt av alla medlemmar. Det betyder att regionen finansierar 46% av kostnaderna och kommunerna delar på resten utifrån befolkningsunderlag. I tabellen nedan redovisas kostnaden per medlem samt fördelat per år. Kalkylen är beräknad om 5% ränta för 5 respektive 8 år. Observera att kostnaden för alternativet med 8 års avskrivningstid minskar år 6-8 med ungefär 0,5mkr. Hemställan om att godkänna lånefinansiering För att kommunalförbundet ska kunna ingå lån måste medlemmarna godkänna detta. Det betyder att lånet kan tas först efter att medlemmarna godkänner förslaget. Utifrån detta görs en hemställan till medlemmarna om att godkänna förslaget. Tidplan Upphandling av hårdvara för BoB måste ske i samband med att ny mjukvara upphandlas. Avtalen för mjukvara löper ut i mars 2027 med möjlighet till förlängning till och med mars 2028. Trafikstart för de nya trafikavtalen är i december 2027. Målsättningen är att ny mjuk- och hårdvara ska vara på plats till dess. Det betyder att en upphandling måste genomföras senast under hösten 2026 för att hård- och mjukvara ska kunna rullas ut i fordonsparken under andra halvan av 2027. Upphandlingen sker tillsammans med Region Jämtland och Länstrafiken Jämtland. Processen är påbörjad och tilldelningsbeslut förväntas tas 1 oktober 2026. För att detta ska kunna ske behöver beslut fattas enligt detta förslag, samt så behöver medlemmarna godkänna att myndighetens beslut om lånefinansiering senast i september 2026. Myndighetens bedömning Behovet av ny hårdvara är stort, både kopplat till BoB och realtidssystem. Utan ny hårdvara kommer det inte finnas något hållplatsutrop, inget fungerande realtidsinformation och det kommer i praktiken att vara omöjligt att på kort sikt kunna ta betalt och validera biljetter ombord på bussen. Att tillskapa sådan funktionalitet, alltså realtid och hållplatsutrop är inte möjligt utan korrekt hårdvara. I upphandlingen som nu genomförs av busstrafik 2027 så är Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se K o s t n a d f ö r h å r d v K o s t n a d p e r å r R V N A n d e l… 2 2 6 0 Å n g e 2 2 6 2 T im r å 2 2 8 0 H ä r n ö s a n d 2 2 8 1 S u n d s v a ll 2 2 8 2 K r a m f o r s 2 2 8 3 S o lle f t e å 2 2 8 4 Ö r n s k ö ld s v ik a r B a ( in k l f in 9 0 0 1 7 4 6 2 4 3 4 9 8 9 6 1 7 3 9 1 8 1 3 5 5 3 3 2 4 0 6 4 e f o lk n in a 0 5 8 2 0 8 8 1 g n s ie r in g s k o s t n 1 4 2 a 4 7 0 1 7 8 3 d % % % % % % % ) 5 å r s a v s 4 5 4 2 0 8 9 1 7 2 4 1 0 0 1 7 1 8 5 6 k 1 9 1 7 8 8 7 4 3 r iv n 6 0 5 1 3 8 7 2 3 9 9 3 1 4 0 5 6 0 2 2 8 8 5 1 9 7 1 in k k k k k k k k k g r r r r r r r r r 8 å r s a v s k 3 0 3 1 3 9 6 1 1 1 6 6 7 1 1 1 2 3 7 r iv 0 5 4 0 1 2 8 7 5 5 2 9 8 2 3 3 6 3 n 3 4 0 7 8 9 6 4 2 in g 5 k 6 k 5 k 1 k 0 k 5 k 1 k 8 k 8 k r r r r r r r r r TeamEngine E-Signing TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 5 of 7. TeamEngine E-Signing Sid 6 av 6 PROTOKOLL ansvarsfördelningen som sådan att kollektivtrafikmyndigheten ska tillhandahålla viss hårdvara (den som beskrivs ovan). Alternativet hade varit att låta trafikföretaget tillhandahålla utrustningen men kostnaden hade då i stället hamnat på Din Tur via trafikeringskostnader. Vad gäller biljett- och betalsystem så går det inte att använda befintlig hårdvara till ny mjukvara för biljett- och betalsystem eller ens till befintlig mjukvara - även om det skulle dyka upp ett reservdelslager. Hårdvaran är för gammal rent kapacitetsmässigt för att husera befintlig mjukvara för biljett- och betalsystem. Detta gäller både validatorer och förardatorer. Styrdokument och juridik I fordonsstrategin som är en bilaga till Trafikförsörjningsprogrammet så beskrivs att länets bussar ska vara utrustade med informationsskärmar, passagerarräkning och hållplatsutrop. Genom att köpa utrustningen för realtids- och trafikledningssystem så verkställs detta. Måluppfyllnad Växande region Nöjd resenär Hållbart samhälle ☒ Konkurrenskraftigt ☒ Enkelt ☐ Ekologiskt ☒ Sammanhållet ☒ Tryggt ☐ Socialt ☒ Utvecklande ☒ Attraktivt ☐ Ekonomiskt Föredragande: Stefan Välijeesiö, trafikchef. Magnus Gode, chef verksamhetsstöd. Expedieras till: Förbundets medlemmar Beslutsunderlag: Tjänsteskrivelse 2026-05-07 Inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 6 of 7. Signatures for document with ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Camilla Norberg Glenn Nordlund Date: 2026-05-22 13:04 CEST Date: 2026-05-22 13:37 CEST Signed with Swedish BankID Signed with Swedish BankID Role: Administratör Signed via account: glenn.nordlund@rvn.se Signed via account: camilla.norberg@dintur.se Jon Björkman Date: 2026-05-22 14:40 CEST Signed with Swedish BankID Signed via account: jon.bjorkman@kramfors.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 7 of 7. Sid 1 av 2 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Diarienr Camilla Norberg 2026-05-22 26/00248 (2 bilagor) Hemställan avseende lånefinansiering Till medlemmarna i Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förbundsdirektionen har 2026-05-22 beslutat att: • uppdra till förbundsdirektören att upphandla ombordutrustning för biljett- och betalsystem, • uppdra till förbundsdirektören att avropa ombordutrustning avseende realtidssystem från ramavtalet med Consat Telematics inför trafikstart 2027, • godkänna förslaget om lånefinansiering om 22 mkr, • hemställa till medlemmarna att godkänna förslaget om lånefinansiering, • avskrivningstiden för investeringen fastställs till fem år. Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsdirektionen att respektive medlem beslutar: • att godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län upptar lån om högst 22 mkr för finansiering av investering i ombordutrustning för biljett- och betalsystem samt realtids- och trafikledningssystem. Bakgrund Kollektivtrafikmyndigheten behöver genomföra investeringar i ny ombordutrustning till länets bussar inför trafikstarten av nya trafikavtal år 2027. Investeringen omfattar hårdvara för biljett- och betalsystem (BoB) samt utrustning för realtidsinformation, trafikledning, hållplatsutrop och destinationsskyltning. Nuvarande utrustning bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd. Det medför återkommande driftstörningar samt begränsad funktionalitet. Utan investering i ny hårdvara finns betydande risker för brister i biljettförsäljning, validering, statistik, trafikinformation och resenärsinformation. Investeringen föreslås finansieras gemensamt av medlemmarna enligt gällande kostnadsfördelningsmodell. För att underlätta för er medlemmars hantering av ärendet bifogas även ett förslag till missiv/beslutsunderlag som kan användas i respektive medlems beslutsprocess. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sid 2 av 2 TJÄNSTESKRIVELSE Tidsplan För att möjliggöra upphandling med tilldelning 1 oktober 2026 och leverans innan trafikstarten av nya trafikavtal i december 2027 behöver samtliga beslut vara fattade senast september 2026. Med vänliga hälsningar Thomas Olsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Bilagor: Missiv till medlemmarna Beslutsexpediering § 52 Inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Ämne: Hemställan och beslutsexpediering § 52 inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Från: Camilla Norberg <camilla.norberg@dintur.se> Till: Härnösands kommun <kommun@harnosand.se>; Kramfors kommun <kommun@kramfors.se>; Region Västernorrland <region.vasternorrland@rvn.se>; Sollefteå kommun <kommun@solleftea.se>; Sundsvalls kommun <sundsvalls.kommun@sundsvall.se>; kansli; Ånge kommun <ange@ange.se>; Örnsköldsviks kommun (samhallsbyggnad@ornskoldsvik.se) <samhallsbyggnad@ornskoldsvik.se>; Örnsköldsviks kommunledning <kommunledning@ornskoldsvik.se>; Thomas Olsson <thomas.olsson@dintur.se>; Stefan Välijeesiö <stefan.valijeesio@dintur.se> Mottaget: 2026-05-22 14:57:30 Till kommunalförbundets medlemmar. Bifogar hemställan och beslutsexpediering § 52 inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering tillsammans med ett förslag till missiv för er medlemmar att använda från förbundsdirektionens sammanträde 2026-05-22. Vi uppskattar skyndsam hantering av ärendet. Med vänliga hälsningar Camilla Norberg Administratör 070-231 83 20 Din Tur Box 143 841 22 Ånge Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 68 Medborgarförslag - Innebandyplan utomhus (KS/2026:181) KTN/2026:378 Beslut Kultur- och tekniknämnden beslutar: Avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag om innebandyplan utomhus har inkommit. Kultur- och tekniknämnden behandlade 2024-12-18 tre liknande medborgarförslag om inlinesbana, landhockey och innebandy utomhus på området vid tennisbanorna mellan sporthallen och fotbollshallen. Kultur- och tekniknämnden beslutade bifalla medborgarförslagen och det innebär att kultur- och teknikförvaltningen ska göra en plan med ett underlag för klubbsport och någon form av sarg. När det kommer att ske beror på vilka investeringspengar som finns och prioritering av projekt. Förhoppningsvis blir det klart 2027. Med anledning av redan beviljat medborgarförslag föreslår förvaltningen att detta medborgarförslag avslås. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag till: Förslagsställare Kommunfullmäktige Verksamhetschef teknik Expedieras digitalt. Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 27 april 2026, kl 12.30-12.45 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S), kf:s 1:e vice ordf Niklas Edén (C), kf:s 2:e vice ordf Annika Nyberg, kommunsekreterare 1. Medborgarförslag – Stigcykling KS/2026:177 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 2. Medborgarförslag – Innebandyplan utomhus KS/2026:181 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. 3. Medborgarförslag – Innebandyhall KS/2026:182 Kommunfullmäktiges presidium beslutar att översända medborgarförslaget till kultur- och tekniknämnden för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Innebandyplan Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Skulle vilja ha en innebandy plan utomhus för barn att kunna spontanidrotta även på sommaren. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... Bygga en innebandyplan utomhus mellan tennishallen och fotbollshallen. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn Erica Isabell Lindholm Adress Postnummer och ort GAMMELGATAN 1 861 45 Fagervik Telefon E-postadress 0703359638 Isabelllindholms@gmail.com Mobiltelefon 0703359638 Notifieringar E-post Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 77 Rapportering av ej verkställda beslut - 2026 kv 1 SN/2026:16 Beslut Socialnämnden beslutar: Godkänna rapporter för överlämning till kommunfullmäktige respektive revisorer. Ärendet Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6 f-i §§ rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 § (bistånd), som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Samma rapportering ska göras enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 28 f-i §§ för beslut enligt LSS 9 § (insatser). Rapportering skall göras kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapport skall även lämnas till revisorer. Statistikrapport ska lämnas till fullmäktige. Förvaltningen har kontrollerat förekomst av ej verkställda beslut och rapporterat till IVO inom föreskriven tid. Under kvartal 1 är totala antalet ej verkställda beslut ungefär lika som tidigare kvartal, endast tre ärenden har tillkommit, men bara 4 har kunnat avslutas och fjorton ärenden kvarstår. Äldreomsorgen samt LSS har fem respektive tre pågående ärenden vardera och IFO har ännu största delen med nio ej verkställda beslut. Det är fortsatt främst brist på kontaktpersoner/-familjer som orsakar långa väntetider. Beslutsunderlag Rapport KF 2026 kv 1 Rapport revisorer 2026 kv 1 Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Revisorer Expedieras digitalt. 1 Socialförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Christina Hjalte 2026-04-23 SN/2026:16 Kommunfullmäktige Rapportering ej verkställda beslut, 2026 kv 1 Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen (SoL) kap 34 § 1 rapportera alla gynnande beslut enligt SoL, kap 11 § 1 (insatser för personliga behov) eller kap 12 § 1 (insatser för ekonomiska behov), som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet till inspektionen för vård och omsorg (IVO och till revisorer. Socialnämnden ska lämna en statistikrapport till kommunfullmäktige enligt socialtjänstlagen (SoL) kap 34 § 3. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Samma rapportering ska göras enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 28 f-i §§ för beslut enligt LSS 9 § (insatser för särskilt stöd och särskild service). Socialförvaltningen har kontrollerat förekomst av ej verkställda beslut och rapporterat: Ej verkställda beslut Nya/avbr. Återrapp. Verkst/Avsl. Summa LSS Funktionshindrade 1 2 3 6 SoL Funktionshindrade 0 0 0 0 SoL Äldreomsorg 2 3 0 5 SoL Individ- och familjeomsorg 0 9 1 10 2026, kvartal 1 3 14 4 21 2025, kvartal 4 7 11 4 22 2025, kvartal 3 8 7 9 24 2025, kvartal 2 4 12 10 26 Ej verkställda beslut senaste kvartalet Verks. Beslut Avbr. Dagar Typ av beslut Skäl ej verkställt Återrapporterade IFO 230908 935 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl IFO 240314 747 Kontaktfamilj Har specifika önskemål LSS 240531 669 Kontaktperson Personalrelaterade skäl IFO 240801 607 Kontaktperson Personalrelaterade skäl ÄO 250415 350 Särskilt boende Tackat nej LSS 250428 337 Kontaktperson Personalrelaterade skäl IFO 250517 318 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl IFO 250624 280 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl IFO 250729 245 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl IFO 250729 245 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl ÄO 250815 228 Särskilt boende Personliga skäl hos enskild IFO 250819 224 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl IFO 250819 224 Kontaktfamilj Personalrelaterade skäl ÄO 250908 204 Särskilt boende Tackat nej Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-16 32 99 2 Socialförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Christina Hjalte 2026-04-23 SN/2026:16 Verks. Beslut Avbr. Dagar Typ av beslut Skäl ej verkställt Nya ÄO 251106 145 Särskilt boende Tackat nej ÄO 251215 106 Särskilt boende Tackar nej LSS 251222 99 Kontaktperson Personalrelaterade skäl Socialförvaltningen Christina Hjalte Nämndsekreterare Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-16 32 99 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 85 Arbetskläder i förskolan BUN/2025:214 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Föreslå Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att köpa in förkläden till personalen inom förskola och fritidshem istället för innearbetskläder. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola och fritidshem ser drygt hälften av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Behovet av inomhuskläder inom förskola och fritids är delat. Eftersom det huvudsakliga syftet är att skydda arbetstagarens kläder mot smuts, färg, kladd mm så kan ett alternativ vara att köpa in förkläden. Det kan vara både förkläden av engångstyp men även mer skräddade förkläden som kan vara uppmärkta med namn och kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-06-23 KS/2026:173 Årsredovisning 2025 Kollektivtrafikmyndigheten Västernorrlands län Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Bevilja Kollektivtrafikmyndigheten och de enskilda förtroendevalda i Kollektivtrafikmyndigheten ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Ärendet Revisorerna för Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län har översänt granskningsrapport av årsredovisning samt revisionsberättelse för år 2025. Revisorerna har tillstyrkt att direktionen samt de enskilda medlemmarna beviljas ansvarsfrihet för verksamheten år 2025. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Granskningsrapport Protokollsutdrag till: Revisionen Kollektivtrafikmyndigheten Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-06-09

§ 131 Motion från Maritza Villanueva Contreras (V) - En bättre molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform KS/2026:245 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Maritza Villanueva Contreras (V) föreslår i motion; Att kommunfullmäktige ge uppdrag till vederbörande nämnd/KS utreda ett successivt avveckling av Skype-användning. Att kommunfullmäktige uppdrar respektive nämnd/KS att införa en mera effektivt och krångelfritt molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform som Teams eller liknande Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Motion till Kommunfullmäktige i Timrå kommun, 2026-06-01 Vänsterpartiet Timrå EN BÄTTRE MOLNBASERAD KOMMUNIKATIONS- OCH SAMARBETSPLATTFORM Vi behöver en mer funktionell molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform än den som används nu i kommun (Skype). Många organisationer och företag (ex. kommunförbundet, kommuner i länet, Region Västernorrland) använder nu Teams eftersom den uppfyller ett flertal funktioner: chatt, videosamtal, möten och filer på samma plattform. Där fungerar även sömlöst bl. a. Word, Excel, PowerPoint, Outlook och SharePoint. Vänsterpartiet Timrå yrkar: - Att kommunfullmäktige ge uppdrag till vederbörande nämnd/KS utreda ett successivt avveckling av Skype-användning - Att kommunfullmäktige uppdrar respektive nämnd/KS att införa en mera effektivt och krångelfritt molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform som Teams eller liknande Maritza Villanueva Contreras (V) Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/f5e0ad9c-ca0a-4730-b13f-1da214283e6e www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 1 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 1 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 1 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 1 sider før denne siden Dette dokument indeholder 1 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/f5e0ad9c-ca0a-4730-b13f-1da214283e6e www.vismasign.com Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-27 KS/2026:333 Länsstyrelsens protokoll för tiden vid slutlig röstsammanräkning för val till kommunfullmäktige för tiden 2026-10-15-2030-10-14 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Länsstyrelsen i Västernorrlands län tillställer kommunen kommunfullmäktiges protokoll fört vid slutlig röstsammanräkning för val till kommunfullmäktige för tiden 2026-10-15- 2030-10-14. Beslutsunderlag Länsstyrelsens röstsammanräkning Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-19 KS/2026:174 Årsredovisning 2025 Förvaltade stiftelser Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Kommunledningskontoret har upprättat årsredovisningar för de av Timrå kommun förvaltade donationsstiftelser som är bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisningar enligt stiftelselagen. Skyldiga att upprätta årsredovisning är stiftelse om värdet av tillgångarna överstiger 1.500.000 kr. De stiftelser som kommunen förvaltar och som omfattas av årsredovisningskravet är Per Bergmans Donationsstiftelse och August Bångs skolstiftelse. Familjen Bunsows hjälpstiftelse är bokföringsskyldig men omfattas inte av krav om upprättande av årsredovisning, stiftelsen är skyldig att föra räkenskaper. Av praktiska skäl upprättas även för Familjen Bunsows hjälpstiftelse en årsredovisning. Även de stiftelsen som inte omfattas årsredovisnings kravet redovisas för Kommunstyrelsen. Det avser stiftelserna Ada Englund Maria o Anna Åström och Brundinska. Årsredovisningarna för 2025 skall skrivas under av samtliga ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt stiftelselagen skall minst en revisor vara auktoriserad eller godkänd revisor. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen har i beslut, 260609 § 151, Fastställt årsredovisningar för räkenskapsåret 2025 för Per Bergmans donationsstiftelse, Ada Englunds stiftelse, Anna och Maria Åströms stiftelse, Brundinska stiftelsen, August Bångs skolstiftelse och Familjen Bunsows hjälpstiftelse. Uppdra åt firmatecknarna att underteckna årsredovisningarna samt överlämna årsredovisningarna till revisionen. Beslutsunderlag Årsredovisningar Protokoll Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-06-09

§ 151 Årsredovisning 2025 - förvaltade stiftelser KS/2026:174 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Fastställa årsredovisningar för räkenskapsåret 2025 för Per Bergmans donationsstiftelse, Ada Englunds stiftelse, Anna och Maria Åströms stiftelse, Brundinska stiftelsen, August Bångs skolstiftelse och Familjen Bunsows hjälpstiftelse. 2. Uppdra åt firmatecknarna att underteckna årsredovisningarna samt överlämna årsredovisningarna till revisionen. Ärendet Kommunledningskontoret har upprättat årsredovisningar för de av Timrå kommun förvaltade donationsstiftelser som är bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisningar enligt stiftelselagen. Skyldiga att upprätta årsredovisning är stiftelse om värdet av tillgångarna överstiger 1.500.000 kr. De stiftelser som kommunen förvaltar och som omfattas av årsredovisningskravet är Per Bergmans Donationsstiftelse och August Bångs skolstiftelse. Familjen Bunsows hjälpstiftelse är bokföringsskyldig men omfattas inte av krav om upprättande av årsredovisning, stiftelsen är skyldig att föra räkenskaper. Av praktiska skäl upprättas även för Familjen Bunsows hjälpstiftelse en årsredovisning. Även de stiftelsen som inte omfattas årsredovisnings kravet redovisas för Kommunstyrelsen. Det avser stiftelserna Ada Englund Maria o Anna Åström och Brundinska. Årsredovisningarna för 2025 skall skrivas under av samtliga ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt stiftelselagen skall minst en revisor vara auktoriserad eller godkänd revisor Beslutsunderlag Årsredovisningar Per Bergmans donationsstiftelse, Ada Englunds stiftelse, Anna och Maria Åströms stiftelse, Brundinska stiftelsen, August Bångs skolstiftelse och Familjen Bunsows hjälpstiftelse. Protokollsutdrag till: Kommunchef Ekonomichef Revisorer Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-06-09 Expedieras digitalt. rsredovisning f!r Familjen B"nsows hj#lpstiftelse 889202-8401 R kenskaps!ret 2025 Familjen B"nsows hj lpstiftelse 1 (6) Org.nr 889202-8401 #rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f$reg!ende !r. F!rvaltningsber#ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Familjen B"nsows hj lpstiftelse har bildats efter beslut av kammarkollegiet 1998-12-18, genom permutation av ett antal mindre stiftelser, n mligen: Stiftelsen Fredrik och Allona B"nsows n$dhj lpsfond Stiftelsen Fredrik och Allona B"nsows skolhj lpsfond Stiftelsen Alma Norstr$ms fond Stiftelsen B%nsowska hj lpfonden Stiftelsen Wredenbergs fond Stiftelsen K G Lundelss fond, och Stiftelsen O P Lockmans fond Stiftelsens ndam!l r att den disponibla avkastningen skall anv ndas f$r st$djande av beh$vande inom Timr! kommun. Vid $verskott tillf$rs 10% av !rets resultat till bundet eget kapital. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. Fr mjande av ndam!let Stiftelsens tillg!ngar f$rvaltas av Timr! kommun. Timr! kommuns socialn mnd har beslutat om arbetsordning f$r stiftelsen. Under 2025 har utdelning skett till RSMH Timr! med 6.000 kronor. Fler$rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettooms ttning 0 0 0 0 0 #rets resultat -22 -19 -7 -6 -6 Totalt eget kapital 262,0 290,0 325,0 338,0 358,0 F!r#ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i $vrigt framg!r av efterf$ljande resultat- och balansr kning med noter. Stiftelsens resultat och st llning i $vrigt framg!r av efterf$ljande resultat- och balansr kning med noter. Familjen B"nsows hj lpstiftelse 2 (6) Org.nr 889202-8401 Resultatr#kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int#kter Utdelningar 109 76 Summa stiftelsens int#kter 109 76 Stiftelsens kostnader &vriga externa kostnader -22 221 -19 315 Summa stiftelsens kostnader -22 221 -19 315 F!rvaltningsresultat -22 112 -19 239 rets resultat -22 112 -19 239 Familjen B"nsows hj lpstiftelse 3 (6) Org.nr 889202-8401 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl#ggningstillg$ngar Finansiella anl ggningstillg!ngar Andra l!ngfristiga v rdepappersinnehav 2, 3 111 547 111 547 Summa finansiella anl#ggningstillg$ngar 111 547 111 547 Summa anl#ggningstillg$ngar 111 547 111 547 Oms#ttningstillg$ngar Kassa och bank Kassa och bank 162 377 190 489 Summa kassa och bank 162 377 190 489 Summa oms#ttningstillg$ngar 162 377 190 489 SUMMA TILLG NGAR 273 924 302 036 Familjen B"nsows hj lpstiftelse 4 (6) Org.nr 889202-8401 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid r kenskaps!rets b$rjan 258 871 258 871 Bundet eget kapital vid r#kenskaps$rets slut 258 871 258 871 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b$rjan 31 290 66 530 L mnade bidrag -6 000 -16 000 #rets resultat -22 112 -19 239 Fritt eget kapital vid r#kenskaps$rets slut 3 178 31 291 Summa eget kapital 262 049 290 162 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och f$rutbetalda int kter 11 875 11 874 Summa kortfristiga skulder 11 875 11 874 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 273 924 302 036 Familjen B"nsows hj lpstiftelse 5 (6) Org.nr 889202-8401 Noter Not 1 Redovisnings- och v#rderingsprinciper Allm#nna upplysningar #rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf$ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f$retag. Not 2 Andra l$ngfristiga v#rdepappersinnehav 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 111 547 111 547 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv#rden 111 547 111 547 Utg$ende redovisat v#rde 111 547 111 547 Not 3 Andra l$ngfristiga v#rdepappersinnehav Bokf!rt Marknads- Namn v#rde v#rde Noterade aktier och andelar, anl ggningstillg!ngar 111 547 177 520 111 547 177 520 Familjen B"nsows hj lpstiftelse 6 (6) Org.nr 889202-8401 #rsredovisningen beslutades 2026-05-19 Timr! 2026-05-19 Stefan Dalin Tony Andersson Ordf$rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Contreras Annika S$derberg Oskar Andersson Johan Engstr$m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed'n V!r revisionsber ttelse har l mnats 2026- - Azets Revision & R!dgivning AB Therese Malmgren Keijo Ojala Auktoriserad revisor F$rtroendevald revisor rsredovisning f!r August B"ngs skolstiftelse 889201-8097 R kenskaps!ret 2025 August B!ngs skolstiftelse 1 (7) Org.nr 889201-8097 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber#ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Stiftelsen har varit f#rem!l f#r permutation. Efter beslut av kammarkollegiet 1998-12-18 har ett antal mindre stiftelser tillf#rts August B!ngs skolstiftelse, n mligen: Stiftelsen Per Engmans donationsfond Stiftelsen A.P.K!rbergs fond Stiftelsen Wilhelmina Bergmans Donationer Stiftelsen Hedersmannens g!va Stiftelsen Edla "s$ns donationsfond Stiftelsen Olof Fr#l$ns donationsfond Stiftelsen Erik H gglunds donation samt Stiftelsen Emil Wikmans donation Stiftelsens ndam!lsbest mmelser har efter permutationen f!tt f#ljande lydelse: Den !rliga nettoavkastningen, sedan minst en tiondel tillf#rts kapitalet, f!r efter beslut av barn- och utbildningsn mnden anv ndas till f#rm!n f#r eleverna vid skolv sendet inom gamla H ssj# kommun (H ssj#, Ljustorp och Tynder# f#rsamling). Utdelade medel skall anv ndas till premier eller stipedier till beh#vande efter genomg!ngen obligatorisk skola till fortsatt utbildning p! gymnasial niv!. En arbetsordning med f#reskrifter f#r stiftelsen antogs 2019 av kommunens barn- och utbildningsn mnd. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. Fr mjande av ndam!let Timr! kommun/kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska f#rvaltningen av stiftelsen. Timr! kommuns barn- och utbildningsn mnd beslutar om utdelning. Utdelning enligt best mmelserna har skett under 2025 med 69.000 kronor f#rdelat p! 23 elever % 3.000 kr. Stiftelsens v rdepapper f#rvaltas av S#derberg & Partner. V sentliga h ndelser under r kenskaps!ret Stiftelsen banktillgodohavanden p! balansdagen uppgick till 85.277 kronor. Stiftelsen v rdepapper p! balansdagen var anskaffad f#r 3.401.120 kronor och marknadsv rdet 3.450.679 kronor. Enligt placeringspolicyn f#r stiftelsen ska andel aktier vara 35-75% och andel r nteb rande v rdepapper vara 20-50%. F#rdelningen per 2025-12-31 var 71 % aktier och 29 % r nteb rande v rdepapper. August B!ngs skolstiftelse 2 (7) Org.nr 889201-8097 Fler"rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens int kter 177 134 108 128 80 "rets resultat 145 79 44 92 105 Eget kapital 3 478 3 403 3 372 3 377 3 384 Soliditet (%) 99,8 99,6 99,8 99,8 99,8 F!r#ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. August B!ngs skolstiftelse 3 (7) Org.nr 889201-8097 Resultatr#kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int#kter Aktieutdelningar 176 761 132 941 &vriga r nteint kter 0 1 296 Summa stiftelsens int#kter 176 761 134 237 Stiftelsens kostnader F#rvaltningskostnader -32 072 -35 121 F!rvaltningsresultat 144 689 99 116 Finansiella poster Realisationsresultat -24 -20 370 Summa finansiella poster -24 -20 370 Resultat efter finansiella poster 144 665 78 747 Resultat f!re skatt 144 665 78 747 rets resultat 144 665 78 747 August B!ngs skolstiftelse 4 (7) Org.nr 889201-8097 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl#ggningstillg"ngar Finansiella anl ggningstillg!ngar Andra l!ngfristiga v rdepappersinnehav 2 3 401 120 3 413 666 Summa finansiella anl#ggningstillg"ngar 3 401 120 3 413 666 Summa anl#ggningstillg"ngar 3 401 120 3 413 666 Oms#ttningstillg"ngar Kassa och bank Kassa och bank 85 277 3 317 Summa kassa och bank 85 277 3 317 Summa oms#ttningstillg"ngar 85 277 3 317 SUMMA TILLG NGAR 3 486 397 3 416 983 August B!ngs skolstiftelse 5 (7) Org.nr 889201-8097 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 3 491 523 3 475 774 F#r ndringar av bundet eget kapital 14 466 15 749 Bundet eget kapital vid r#kenskaps"rets slut 3 505 989 3 491 523 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan -88 915 -103 813 &verf#rt till och fr!n bundet eget kapital -14 466 -15 749 L mnade och !terf#rda bidrag -69 000 -48 100 "rets resultat 144 665 78 747 Fritt eget kapital vid r#kenskaps"rets slut -27 716 -88 915 Summa eget kapital 3 478 273 3 402 608 Kortfristiga skulder &vriga skulder 0 6 250 Upplupna kostnader och f#rutbetalda int kter 8 124 8 125 Summa kortfristiga skulder 8 124 14 375 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 486 397 3 416 983 August B!ngs skolstiftelse 6 (7) Org.nr 889201-8097 Noter Not 1 Redovisnings- och v#rderingsprinciper Allm#nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. Not 2 L"ngfristiga v#rdepapppersinnehav Bokf!rt Marknads- Namn v#rde v#rde Nordiska aktier 1 655 667 1 752 941 Globala aktier 762 840 709 983 R nteb rande 982 612 987 755 3 401 119 3 450 679 August B!ngs skolstiftelse 7 (7) Org.nr 889201-8097 "rsredovisningen beslutades 2026-05-19 Timr! 2026-05-19 Stefan Dalin Tony Andersson Ordf#rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Conteras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed$n V!r revisionsber ttelse har l mnats 2026- - Azets Revision & R!dgivning AB Therese Malmgren Keijo Ojala Auktoriserad revisor F#rtroendevald revisor rsredovisning f!r Ada Englunds Stiftelse 802424-2920 R kenskaps!ret 2025 Ada Englunds Stiftelse 1 (6) Org.nr 802424-2920 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber"ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Av den !rliga avkastningen skall 1/10 l ggas till kapitalet. Fondens syfte r att stimulera unga m nniskor till naturupplevelser och studier av natur och milj# i Timr! samt att utveckla elevernas intresse f#r musik och s!ng. Den disponibla avkastningen utdelas av direktionen till klass/ klasserna vid Bergeforsens skola, som i enlighet med fondens syfte avser att anordna l gerskola vid i f#rsta hand L#gd# bruk. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. F!r"ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Ada Englunds Stiftelse 2 (6) Org.nr 802424-2920 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int"kter Utdelningar 149 754 128 700 Stiftelsens kostnader $vriga externa kostnader -49 397 -19 389 Summa stiftelsens kostnader -49 397 -19 389 F!rvaltningsresultat 100 357 109 311 Resultat efter finansiella poster 100 357 109 311 Resultat f!re skatt 100 357 109 311 rets resultat 100 357 109 311 Ada Englunds Stiftelse 3 (6) Org.nr 802424-2920 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl"ggningstillg#ngar Finansiella anl ggningstillg!ngar Andelar i intressef#retag och gemensamt styrda f#retag 15 700 15 700 Summa finansiella anl"ggningstillg#ngar 15 700 15 700 Summa anl"ggningstillg#ngar 15 700 15 700 Oms"ttningstillg#ngar Kortfristiga fordringar $vriga fordringar 0 238 Summa kortfristiga fordringar 0 238 Kassa och bank Kassa och bank 605 341 504 746 Summa kassa och bank 605 341 504 746 Summa oms"ttningstillg#ngar 605 341 504 984 SUMMA TILLG NGAR 621 041 520 684 Ada Englunds Stiftelse 4 (6) Org.nr 802424-2920 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 98 210 87 278 F#r ndringar av bundet eget kapital 10 036 10 932 Bundet eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 108 246 98 210 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 422 474 324 095 $verf#rt till och fr!n bundet eget kapital -10 036 -10 932 "rets resultat 100 357 109 311 Fritt eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 512 795 422 474 Summa eget kapital 621 041 520 684 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 621 041 520 684 Ada Englunds Stiftelse 5 (6) Org.nr 802424-2920 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. Not 2 Aktier och andelar Bokf!rt Marknads- Namn v"rde v"rde Aktier 15 700 1 483 746 15 700 1 483 746 Ada Englunds Stiftelse 6 (6) Org.nr 802424-2920 "rsredovisningen beslutades den 19 maj 2026 Timr! / 2026 Stefan Dalin Tony Andersson Ordf#rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Contreras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed%n Min revisionsber ttelse har l mnats / 2026 Keijo Ojala Revisor rsredovisning f!r Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 889200-0202 R kenskaps!ret 2025 Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 1 (6) Org.nr 889200-0202 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber"ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Stiftelsens ndam!l r att utdela stipendier till pojkar och flickor inom Timr! f#rsamling som studerar p! gymnasium eller h#gskola. S rskild h nsyn ska tas till studerande med handikapp. Sl ktingar till donatorn har r tt till stipendier ven om de r bosatta p! annan ort i Sverige. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. Fr mjande av ndam!let Timr! kommun/kommunstyrelsen har haft hand om ekonomisk f#rvaltning f#r stiftelsen och s rskild beslutsgrupp "direktionen" som best!r av Timr! f#rsamlings kyrkoherde som ordf#rande, representanter valda av kommunfullm ktige samt skolchefen i Timr! har administrerat utdelningen av stipendier. S#derberg & Partner har sk#tt f#rvaltningen av Stiftelsen v rdepapper. 10% av den !rliga nettoavkastningen ska tillf#ras bundet eget kapital. Under !ret har ndam!let fr mjats genom att stiftelsen delat ut 3.723.300 kronor till studerande . V sentliga h ndelser under r kenskaps!ret Stiftelsens banktillgodohavanden p! balansdagen var 923.316 kronor. Stiftelsens v rdepapper p! balansdagen var anskaffade f#r 143.035.699 kronor och marknadsv rdet p! balansdagen uppgick till 181.095.810 kronor vilket inneb r ett #verv rde motsvarande 38.060.111 kronor. Stiftelsens v rdepapperportf#lj har inriktningen men l!ngsiktigt stabil avkastning. Enligt placeringspolicyn f#r stiftelsen ska andelen aktier uppg! till 35-75% och andelen r nteb rande v rdepapper 20-50% och f#rdelningen alternativa investeringar 0-25%. Stiftelsens alternativa investeringar avser i fastighetsfond (SBF Institution AB) samt fastighetsbolag (Norrl nska Grannstaden AB. F#rdelningen per 2025-12-31 r ca 57,3% aktier, 18,4% r nteb rande v rdepapper och alternativa investeringar 24,3%. Fler#rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettooms ttning 5 353 4 839 4 919 6 179 3 770 "rets resultat 6 001 5 152 6 690 5 912 10 874 Eget kapital 141 040 138 762 136 994 132 925 129 611 F!r"ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 2 (6) Org.nr 889200-0202 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int"kter Utdelningar 5 352 828 4 833 602 R nteint kter 27 5 426 Summa stiftelsens int"kter 5 352 855 4 839 028 Stiftelsens kostnader F#rvaltningskostnader -640 281 -656 494 Summa stiftelsens kostnader -640 281 -656 494 F!rvaltningsresultat 4 712 575 4 182 534 Finansiella poster Realisationsvinster / f#rluster 1 288 311 969 080 Summa finansiella poster 1 288 311 969 080 rets resultat 6 000 886 5 151 614 Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 3 (6) Org.nr 889200-0202 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl"ggningstillg#ngar Finansiella anl ggningstillg!ngar Andra l!ngfristiga v rdepappersinnehav 2 143 035 699 141 191 581 Summa anl"ggningstillg#ngar 143 035 699 141 191 581 Oms"ttningstillg#ngar Kassa och bank Kassa och bank 923 316 562 973 Summa kassa och bank 923 316 562 973 Summa oms"ttningstillg#ngar 923 316 562 973 SUMMA TILLG NGAR 143 959 015 141 754 554 Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 4 (6) Org.nr 889200-0202 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 134 211 631 132 824 298 F#r ndringar av bundet eget kapital 1 759 569 1 387 333 Bundet eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 135 971 200 134 211 631 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 4 550 703 4 169 822 $verf#rt till och fr!n bundet eget kapital -1 759 569 -1 387 333 L mnade och !terf#rda bidrag -3 723 300 -3 383 400 "rets resultat 6 000 886 5 151 614 Fritt eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 5 068 720 4 550 703 Summa eget kapital 141 039 920 138 762 334 Kortfristiga skulder $vriga skulder 0 7 500 Upplupna kostnader och f#rutbetalda int kter 2 919 095 2 984 720 Summa kortfristiga skulder 2 919 095 2 992 220 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 143 959 015 141 754 554 Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 5 (6) Org.nr 889200-0202 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. Not 2 Aktier och andelar Bokf!rt Marknads- Namn v"rde v"rde Nordiska aktier 55 078 119 83 337 205 Globala aktier 16 280 306 20 438 099 R nteb rande 32 763 316 33 300 490 SBF institution AB 37 413 958 42 520 016 Westerlinds Resedensia AB 1 500 000 1 500 000 143 035 699 181 095 810 Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 6 (6) Org.nr 889200-0202 "rsredovisningen beslutades 2026-05-19 Timr! 2026-05-19 Stefan Dalin Tony Andersson Ordf#rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Conteras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed%n V!r revisionsber ttelse har l mnats 2026- - Azets Revisions & R!dgivning AB Therese Malmgren Keijo Ojala Auktoriserad revisor F#rtroendevald revisor rsredovisning f!r Anna och Maria str!ms stiftelse 889201-8089 R kenskaps!ret 2025 Anna och Maria "str#ms stiftelse 1 (6) Org.nr 889201-8089 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber"ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Av fondens avkastning skall !rligen en tiondel tillf#ras kapitalet. $verskjutande avkastning, avrundad ned!t till j mna tiotal kronor, skall av notariatavdelningen redovisas till L roverkets l rarkollegium att efter dess bepr#vande vid v!rterminens slut utdelas som stipendier till sk#tsamma och beg!vade elever i n!gon av L roverkets tre h#gsta klasser, f#retr desvis s!dana elever som st! i begrepp att l mna L roverket f#r att #verg! till annan verksamhet. Stipendier, som h r avses, skola icke, utan att s rskilda sk l d rf#r f#religga, utg! till elev, som under resp l s!r erh!llit stipendium av statsmedel. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. F!r"ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Anna och Maria "str#ms stiftelse 2 (6) Org.nr 889201-8089 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int"kter R nteint kter 34 250 Summa stiftelsens int"kter 34 250 Stiftelsens kostnader $vriga externa kostnader -755 -200 Summa stiftelsens kostnader -755 -200 R!relseresultat -721 50 Finansiella poster R ntekostnader och liknande resultatposter -1 0 Summa finansiella poster -1 0 Resultat efter finansiella poster -722 50 Resultat f!re skatt -722 50 rets resultat -722 50 Anna och Maria "str#ms stiftelse 3 (6) Org.nr 889201-8089 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Oms"ttningstillg#ngar Kortfristiga fordringar F#rutbetalda kostnader och upplupna int kter 0 250 Summa kortfristiga fordringar 0 250 Kassa och bank Kassa och bank 13 487 14 959 Summa kassa och bank 13 487 14 959 Summa oms"ttningstillg#ngar 13 487 15 209 SUMMA TILLG NGAR 13 487 15 209 Anna och Maria "str#ms stiftelse 4 (6) Org.nr 889201-8089 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 14 209 14 159 "rets resultat -722 50 Fritt eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 13 487 14 209 Summa eget kapital 13 487 14 209 Kortfristiga skulder $vriga skulder 0 1 000 Summa kortfristiga skulder 0 1 000 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 487 15 209 Anna och Maria "str#ms stiftelse 5 (6) Org.nr 889201-8089 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. "rsredovisningen beslutades 2026-05-19 Timr! / 2026 Stefan Dalin Tony Anderson Ordf#rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Contreras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed%n Anna och Maria "str#ms stiftelse 6 (6) Org.nr 889201-8089 Min revisionsber ttelse har l mnats / 2026 Keijo Ojala Revisor rsredovisning f!r Brundinska stiftelsen 889200-3206 R kenskaps!ret 2025 Brundinska stiftelsen 1 (6) Org.nr 889200-3206 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber"ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Fondens avkastning skall anv ndas f#r allm nnyttiga och v lg#rande ndam!l inom nuvarande Tynder# kommuns omr!de. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. F!r"ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Brundinska stiftelsen 2 (6) Org.nr 889200-3206 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Summa stiftelsens int"kter 0 0 Stiftelsens kostnader $vriga externa kostnader -200 -200 Summa stiftelsens kostnader -200 -200 R!relseresultat -200 -200 Resultat efter finansiella poster -200 -200 Resultat f!re skatt -200 -200 rets resultat -200 -200 Brundinska stiftelsen 3 (6) Org.nr 889200-3206 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Oms"ttningstillg#ngar Kassa och bank Kassa och bank 6 750 6 550 Summa kassa och bank 6 750 6 550 Summa oms"ttningstillg#ngar 6 750 6 550 SUMMA TILLG NGAR 6 750 6 550 Brundinska stiftelsen 4 (6) Org.nr 889200-3206 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 6 550 6 750 "rets resultat -200 -200 Fritt eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 6 350 6 550 Summa eget kapital 6 350 6 550 Kortfristiga skulder $vriga skulder 400 0 Summa kortfristiga skulder 400 0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 6 750 6 550 Brundinska stiftelsen 5 (6) Org.nr 889200-3206 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. "rsredovisningen beslutades 260519 Timr! / 2026 Stefan Dalin Tony Anderson Ordf#rande David Forslund Mari Eliassson Maritza Villanueva Contreras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed%n Brundinska stiftelsen 6 (6) Org.nr 889200-3206 Min revisionsber ttelse har l mnats / 2026 Keijo Ojala Revisor Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Malin Rydmark 2026-04-30 KS/2026:174 Årsredovisning 2025 - förvaltade stiftelser Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Fastställa årsredovisningar för räkenskapsåret 2025 för Per Bergmans donationsstiftelse, Ada Englunds stiftelse, Anna och Maria Åströms stiftelse, Brundinska stiftelsen, August Bångs skolstiftelse och Familjen Bunsows hjälpstiftelse. 2. Uppdra åt firmatecknarna att underteckna årsredovisningarna samt överlämna årsredovisningarna till revisionen. Ärendet Kommunledningskontoret har upprättat årsredovisningar för de av Timrå kommun förvaltade donationsstiftelser som är bokföringsskyldiga och skyldiga att upprätta årsredovisningar enligt stiftelselagen. Skyldiga att upprätta årsredovisning är stiftelse om värdet av tillgångarna överstiger 1.500.000 kr. De stiftelser som kommunen förvaltar och som omfattas av årsredovisningskravet är Per Bergmans Donationsstiftelse och August Bångs skolstiftelse. Familjen Bunsows hjälpstiftelse är bokföringsskyldig men omfattas inte av krav om upprättande av årsredovisning, stiftelsen är skyldig att föra räkenskaper. Av praktiska skäl upprättas även för Familjen Bunsows hjälpstiftelse en årsredovisning. Även de stiftelsen som inte omfattas årsredovisnings kravet redovisas för Kommunstyrelsen. Det avser stiftelserna Ada Englund Maria o Anna Åström och Brundinska. Årsredovisningarna för 2025 skall skrivas under av samtliga ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen. Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt stiftelselagen skall minst en revisor vara auktoriserad eller godkänd revisor Ärendets tidigare behandling. Beslutsunderlag Årsredovisningar Per Bergmans donationsstiftelse, Ada Englunds stiftelse, Anna och Maria Åströms stiftelse, Brundinska stiftelsen, August Bångs skolstiftelse och Familjen Bunsows hjälpstiftelse. Protokollsutdrag till: Kommunchef Ekonomichef Revisorer Expedieras digitalt. Här skrivs ev utförligare ärendetext Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef rsredovisning f!r Brundinska stiftelsen 889200-3206 R kenskaps!ret 2025 Comfact Signature Referensnummer: 343732SE Brundinska stiftelsen 1 (6) Org.nr 889200-3206 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber"ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Fondens avkastning skall anv ndas f#r allm nnyttiga och v lg#rande ndam!l inom nuvarande Tynder# kommuns omr!de. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. F!r"ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Comfact Signature Referensnummer: 343732SE Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Brundinska stiftelsen 2 (6) Org.nr 889200-3206 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Summa stiftelsens int"kter 0 0 Stiftelsens kostnader $vriga externa kostnader -200 -200 Summa stiftelsens kostnader -200 -200 R!relseresultat -200 -200 Resultat efter finansiella poster -200 -200 Resultat f!re skatt -200 -200 rets resultat -200 -200 Comfact Signature Referensnummer: 343732SE Brundinska stiftelsen 3 (6) Org.nr 889200-3206 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Oms"ttningstillg#ngar Kassa och bank Kassa och bank 6 750 6 550 Summa kassa och bank 6 750 6 550 Summa oms"ttningstillg#ngar 6 750 6 550 SUMMA TILLG NGAR 6 750 6 550 Comfact Signature Referensnummer: 343732SE Brundinska stiftelsen 4 (6) Org.nr 889200-3206 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 6 550 6 750 "rets resultat -200 -200 Fritt eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 6 350 6 550 Summa eget kapital 6 350 6 550 Kortfristiga skulder $vriga skulder 400 0 Summa kortfristiga skulder 400 0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 6 750 6 550 Comfact Signature Referensnummer: 343732SE Brundinska stiftelsen 5 (6) Org.nr 889200-3206 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. "rsredovisningen beslutades 260519 Timr! / 2026 Stefan Dalin Tony Anderson Ordf#rande David Forslund Mari Eliassson Maritza Villanueva Contreras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed%n Comfact Signature Referensnummer: 343732SE Brundinska stiftelsen 6 (6) Org.nr 889200-3206 Min revisionsber ttelse har l mnats / 2026 Keijo Ojala Revisor Comfact Signature Referensnummer: 343732SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 343732SE Sida 1/2 Comfact Signature Referensnummer: 343732SE Sida 2/2 rsredovisning f!r Ada Englunds Stiftelse 802424-2920 R kenskaps!ret 2025 Comfact Signature Referensnummer: 343716SE Ada Englunds Stiftelse 1 (6) Org.nr 802424-2920 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber"ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Av den !rliga avkastningen skall 1/10 l ggas till kapitalet. Fondens syfte r att stimulera unga m nniskor till naturupplevelser och studier av natur och milj# i Timr! samt att utveckla elevernas intresse f#r musik och s!ng. Den disponibla avkastningen utdelas av direktionen till klass/ klasserna vid Bergeforsens skola, som i enlighet med fondens syfte avser att anordna l gerskola vid i f#rsta hand L#gd# bruk. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. F!r"ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Comfact Signature Referensnummer: 343716SE Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Ada Englunds Stiftelse 2 (6) Org.nr 802424-2920 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int"kter Utdelningar 149 754 128 700 Stiftelsens kostnader $vriga externa kostnader -49 397 -19 389 Summa stiftelsens kostnader -49 397 -19 389 F!rvaltningsresultat 100 357 109 311 Resultat efter finansiella poster 100 357 109 311 Resultat f!re skatt 100 357 109 311 rets resultat 100 357 109 311 Comfact Signature Referensnummer: 343716SE Ada Englunds Stiftelse 3 (6) Org.nr 802424-2920 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl"ggningstillg#ngar Finansiella anl ggningstillg!ngar Andelar i intressef#retag och gemensamt styrda f#retag 15 700 15 700 Summa finansiella anl"ggningstillg#ngar 15 700 15 700 Summa anl"ggningstillg#ngar 15 700 15 700 Oms"ttningstillg#ngar Kortfristiga fordringar $vriga fordringar 0 238 Summa kortfristiga fordringar 0 238 Kassa och bank Kassa och bank 605 341 504 746 Summa kassa och bank 605 341 504 746 Summa oms"ttningstillg#ngar 605 341 504 984 SUMMA TILLG NGAR 621 041 520 684 Comfact Signature Referensnummer: 343716SE Ada Englunds Stiftelse 4 (6) Org.nr 802424-2920 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 98 210 87 278 F#r ndringar av bundet eget kapital 10 036 10 932 Bundet eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 108 246 98 210 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 422 474 324 095 $verf#rt till och fr!n bundet eget kapital -10 036 -10 932 "rets resultat 100 357 109 311 Fritt eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 512 795 422 474 Summa eget kapital 621 041 520 684 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 621 041 520 684 Comfact Signature Referensnummer: 343716SE Ada Englunds Stiftelse 5 (6) Org.nr 802424-2920 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. Not 2 Aktier och andelar Bokf!rt Marknads- Namn v"rde v"rde Aktier 15 700 1 483 746 15 700 1 483 746 Comfact Signature Referensnummer: 343716SE Ada Englunds Stiftelse 6 (6) Org.nr 802424-2920 "rsredovisningen beslutades den 19 maj 2026 Timr! / 2026 Stefan Dalin Tony Andersson Ordf#rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Contreras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed%n Min revisionsber ttelse har l mnats / 2026 Keijo Ojala Revisor Comfact Signature Referensnummer: 343716SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 343716SE Sida 1/2 Comfact Signature Referensnummer: 343716SE Sida 2/2 rsredovisning f!r Anna och Maria str!ms stiftelse 889201-8089 R kenskaps!ret 2025 Comfact Signature Referensnummer: 343712SE Anna och Maria "str#ms stiftelse 1 (6) Org.nr 889201-8089 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber"ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Av fondens avkastning skall !rligen en tiondel tillf#ras kapitalet. $verskjutande avkastning, avrundad ned!t till j mna tiotal kronor, skall av notariatavdelningen redovisas till L roverkets l rarkollegium att efter dess bepr#vande vid v!rterminens slut utdelas som stipendier till sk#tsamma och beg!vade elever i n!gon av L roverkets tre h#gsta klasser, f#retr desvis s!dana elever som st! i begrepp att l mna L roverket f#r att #verg! till annan verksamhet. Stipendier, som h r avses, skola icke, utan att s rskilda sk l d rf#r f#religga, utg! till elev, som under resp l s!r erh!llit stipendium av statsmedel. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. F!r"ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Comfact Signature Referensnummer: 343712SE Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Anna och Maria "str#ms stiftelse 2 (6) Org.nr 889201-8089 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int"kter R nteint kter 34 250 Summa stiftelsens int"kter 34 250 Stiftelsens kostnader $vriga externa kostnader -755 -200 Summa stiftelsens kostnader -755 -200 R!relseresultat -721 50 Finansiella poster R ntekostnader och liknande resultatposter -1 0 Summa finansiella poster -1 0 Resultat efter finansiella poster -722 50 Resultat f!re skatt -722 50 rets resultat -722 50 Comfact Signature Referensnummer: 343712SE Anna och Maria "str#ms stiftelse 3 (6) Org.nr 889201-8089 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Oms"ttningstillg#ngar Kortfristiga fordringar F#rutbetalda kostnader och upplupna int kter 0 250 Summa kortfristiga fordringar 0 250 Kassa och bank Kassa och bank 13 487 14 959 Summa kassa och bank 13 487 14 959 Summa oms"ttningstillg#ngar 13 487 15 209 SUMMA TILLG NGAR 13 487 15 209 Comfact Signature Referensnummer: 343712SE Anna och Maria "str#ms stiftelse 4 (6) Org.nr 889201-8089 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 14 209 14 159 "rets resultat -722 50 Fritt eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 13 487 14 209 Summa eget kapital 13 487 14 209 Kortfristiga skulder $vriga skulder 0 1 000 Summa kortfristiga skulder 0 1 000 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 13 487 15 209 Comfact Signature Referensnummer: 343712SE Anna och Maria "str#ms stiftelse 5 (6) Org.nr 889201-8089 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. "rsredovisningen beslutades 2026-05-19 Timr! / 2026 Stefan Dalin Tony Anderson Ordf#rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Contreras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed%n Comfact Signature Referensnummer: 343712SE Anna och Maria "str#ms stiftelse 6 (6) Org.nr 889201-8089 Min revisionsber ttelse har l mnats / 2026 Keijo Ojala Revisor Comfact Signature Referensnummer: 343712SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 343712SE Sida 1/2 Comfact Signature Referensnummer: 343712SE Sida 2/2 rsredovisning f!r Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 889200-0202 R kenskaps!ret 2025 Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 1 (6) Org.nr 889200-0202 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber"ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Stiftelsens ndam!l r att utdela stipendier till pojkar och flickor inom Timr! f#rsamling som studerar p! gymnasium eller h#gskola. S rskild h nsyn ska tas till studerande med handikapp. Sl ktingar till donatorn har r tt till stipendier ven om de r bosatta p! annan ort i Sverige. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. Fr mjande av ndam!let Timr! kommun/kommunstyrelsen har haft hand om ekonomisk f#rvaltning f#r stiftelsen och s rskild beslutsgrupp "direktionen" som best!r av Timr! f#rsamlings kyrkoherde som ordf#rande, representanter valda av kommunfullm ktige samt skolchefen i Timr! har administrerat utdelningen av stipendier. S#derberg & Partner har sk#tt f#rvaltningen av Stiftelsen v rdepapper. 10% av den !rliga nettoavkastningen ska tillf#ras bundet eget kapital. Under !ret har ndam!let fr mjats genom att stiftelsen delat ut 3.723.300 kronor till studerande . V sentliga h ndelser under r kenskaps!ret Stiftelsens banktillgodohavanden p! balansdagen var 923.316 kronor. Stiftelsens v rdepapper p! balansdagen var anskaffade f#r 143.035.699 kronor och marknadsv rdet p! balansdagen uppgick till 181.095.810 kronor vilket inneb r ett #verv rde motsvarande 38.060.111 kronor. Stiftelsens v rdepapperportf#lj har inriktningen men l!ngsiktigt stabil avkastning. Enligt placeringspolicyn f#r stiftelsen ska andelen aktier uppg! till 35-75% och andelen r nteb rande v rdepapper 20-50% och f#rdelningen alternativa investeringar 0-25%. Stiftelsens alternativa investeringar avser i fastighetsfond (SBF Institution AB) samt fastighetsbolag (Norrl nska Grannstaden AB. F#rdelningen per 2025-12-31 r ca 57,3% aktier, 18,4% r nteb rande v rdepapper och alternativa investeringar 24,3%. Fler#rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettooms ttning 5 353 4 839 4 919 6 179 3 770 "rets resultat 6 001 5 152 6 690 5 912 10 874 Eget kapital 141 040 138 762 136 994 132 925 129 611 F!r"ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 2 (6) Org.nr 889200-0202 Resultatr"kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int"kter Utdelningar 5 352 828 4 833 602 R nteint kter 27 5 426 Summa stiftelsens int"kter 5 352 855 4 839 028 Stiftelsens kostnader F#rvaltningskostnader -640 281 -656 494 Summa stiftelsens kostnader -640 281 -656 494 F!rvaltningsresultat 4 712 575 4 182 534 Finansiella poster Realisationsvinster / f#rluster 1 288 311 969 080 Summa finansiella poster 1 288 311 969 080 rets resultat 6 000 886 5 151 614 Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 3 (6) Org.nr 889200-0202 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl"ggningstillg#ngar Finansiella anl ggningstillg!ngar Andra l!ngfristiga v rdepappersinnehav 2 143 035 699 141 191 581 Summa anl"ggningstillg#ngar 143 035 699 141 191 581 Oms"ttningstillg#ngar Kassa och bank Kassa och bank 923 316 562 973 Summa kassa och bank 923 316 562 973 Summa oms"ttningstillg#ngar 923 316 562 973 SUMMA TILLG NGAR 143 959 015 141 754 554 Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 4 (6) Org.nr 889200-0202 Balansr"kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 134 211 631 132 824 298 F#r ndringar av bundet eget kapital 1 759 569 1 387 333 Bundet eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 135 971 200 134 211 631 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 4 550 703 4 169 822 $verf#rt till och fr!n bundet eget kapital -1 759 569 -1 387 333 L mnade och !terf#rda bidrag -3 723 300 -3 383 400 "rets resultat 6 000 886 5 151 614 Fritt eget kapital vid r"kenskaps#rets slut 5 068 720 4 550 703 Summa eget kapital 141 039 920 138 762 334 Kortfristiga skulder $vriga skulder 0 7 500 Upplupna kostnader och f#rutbetalda int kter 2 919 095 2 984 720 Summa kortfristiga skulder 2 919 095 2 992 220 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 143 959 015 141 754 554 Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 5 (6) Org.nr 889200-0202 Noter Not 1 Redovisnings- och v"rderingsprinciper Allm"nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. Not 2 Aktier och andelar Bokf!rt Marknads- Namn v"rde v"rde Nordiska aktier 55 078 119 83 337 205 Globala aktier 16 280 306 20 438 099 R nteb rande 32 763 316 33 300 490 SBF institution AB 37 413 958 42 520 016 Westerlinds Resedensia AB 1 500 000 1 500 000 143 035 699 181 095 810 Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Stiftelsen Per Bergmans donationsfond 6 (6) Org.nr 889200-0202 "rsredovisningen beslutades 2026-05-19 Timr! 2026-05-19 Stefan Dalin Tony Andersson Ordf#rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Conteras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed%n V!r revisionsber ttelse har l mnats 2026- - Azets Revisions & R!dgivning AB Therese Malmgren Keijo Ojala Auktoriserad revisor F#rtroendevald revisor Comfact Signature Referensnummer: 343714SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Sida 1/3 Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Sida 2/3 Comfact Signature Referensnummer: 343714SE Sida 3/3 rsredovisning f!r August B"ngs skolstiftelse 889201-8097 R kenskaps!ret 2025 Comfact Signature Referensnummer: 343719SE August B!ngs skolstiftelse 1 (7) Org.nr 889201-8097 "rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f#reg!ende !r. F!rvaltningsber#ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Stiftelsen har varit f#rem!l f#r permutation. Efter beslut av kammarkollegiet 1998-12-18 har ett antal mindre stiftelser tillf#rts August B!ngs skolstiftelse, n mligen: Stiftelsen Per Engmans donationsfond Stiftelsen A.P.K!rbergs fond Stiftelsen Wilhelmina Bergmans Donationer Stiftelsen Hedersmannens g!va Stiftelsen Edla "s$ns donationsfond Stiftelsen Olof Fr#l$ns donationsfond Stiftelsen Erik H gglunds donation samt Stiftelsen Emil Wikmans donation Stiftelsens ndam!lsbest mmelser har efter permutationen f!tt f#ljande lydelse: Den !rliga nettoavkastningen, sedan minst en tiondel tillf#rts kapitalet, f!r efter beslut av barn- och utbildningsn mnden anv ndas till f#rm!n f#r eleverna vid skolv sendet inom gamla H ssj# kommun (H ssj#, Ljustorp och Tynder# f#rsamling). Utdelade medel skall anv ndas till premier eller stipedier till beh#vande efter genomg!ngen obligatorisk skola till fortsatt utbildning p! gymnasial niv!. En arbetsordning med f#reskrifter f#r stiftelsen antogs 2019 av kommunens barn- och utbildningsn mnd. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. Fr mjande av ndam!let Timr! kommun/kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska f#rvaltningen av stiftelsen. Timr! kommuns barn- och utbildningsn mnd beslutar om utdelning. Utdelning enligt best mmelserna har skett under 2025 med 69.000 kronor f#rdelat p! 23 elever % 3.000 kr. Stiftelsens v rdepapper f#rvaltas av S#derberg & Partner. V sentliga h ndelser under r kenskaps!ret Stiftelsen banktillgodohavanden p! balansdagen uppgick till 85.277 kronor. Stiftelsen v rdepapper p! balansdagen var anskaffad f#r 3.401.120 kronor och marknadsv rdet 3.450.679 kronor. Enligt placeringspolicyn f#r stiftelsen ska andel aktier vara 35-75% och andel r nteb rande v rdepapper vara 20-50%. F#rdelningen per 2025-12-31 var 71 % aktier och 29 % r nteb rande v rdepapper. Comfact Signature Referensnummer: 343719SE August B!ngs skolstiftelse 2 (7) Org.nr 889201-8097 Fler"rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Stiftelsens int kter 177 134 108 128 80 "rets resultat 145 79 44 92 105 Eget kapital 3 478 3 403 3 372 3 377 3 384 Soliditet (%) 99,8 99,6 99,8 99,8 99,8 F!r#ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. Comfact Signature Referensnummer: 343719SE Stiftelsens resultat och st llning i #vrigt framg!r av efterf#ljande resultat- och balansr kning med noter. August B!ngs skolstiftelse 3 (7) Org.nr 889201-8097 Resultatr#kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int#kter Aktieutdelningar 176 761 132 941 &vriga r nteint kter 0 1 296 Summa stiftelsens int#kter 176 761 134 237 Stiftelsens kostnader F#rvaltningskostnader -32 072 -35 121 F!rvaltningsresultat 144 689 99 116 Finansiella poster Realisationsresultat -24 -20 370 Summa finansiella poster -24 -20 370 Resultat efter finansiella poster 144 665 78 747 Resultat f!re skatt 144 665 78 747 rets resultat 144 665 78 747 Comfact Signature Referensnummer: 343719SE August B!ngs skolstiftelse 4 (7) Org.nr 889201-8097 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl#ggningstillg"ngar Finansiella anl ggningstillg!ngar Andra l!ngfristiga v rdepappersinnehav 2 3 401 120 3 413 666 Summa finansiella anl#ggningstillg"ngar 3 401 120 3 413 666 Summa anl#ggningstillg"ngar 3 401 120 3 413 666 Oms#ttningstillg"ngar Kassa och bank Kassa och bank 85 277 3 317 Summa kassa och bank 85 277 3 317 Summa oms#ttningstillg"ngar 85 277 3 317 SUMMA TILLG NGAR 3 486 397 3 416 983 Comfact Signature Referensnummer: 343719SE August B!ngs skolstiftelse 5 (7) Org.nr 889201-8097 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan 3 491 523 3 475 774 F#r ndringar av bundet eget kapital 14 466 15 749 Bundet eget kapital vid r#kenskaps"rets slut 3 505 989 3 491 523 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b#rjan -88 915 -103 813 &verf#rt till och fr!n bundet eget kapital -14 466 -15 749 L mnade och !terf#rda bidrag -69 000 -48 100 "rets resultat 144 665 78 747 Fritt eget kapital vid r#kenskaps"rets slut -27 716 -88 915 Summa eget kapital 3 478 273 3 402 608 Kortfristiga skulder &vriga skulder 0 6 250 Upplupna kostnader och f#rutbetalda int kter 8 124 8 125 Summa kortfristiga skulder 8 124 14 375 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 486 397 3 416 983 Comfact Signature Referensnummer: 343719SE August B!ngs skolstiftelse 6 (7) Org.nr 889201-8097 Noter Not 1 Redovisnings- och v#rderingsprinciper Allm#nna upplysningar "rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf#ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f#retag. Not 2 L"ngfristiga v#rdepapppersinnehav Bokf!rt Marknads- Namn v#rde v#rde Nordiska aktier 1 655 667 1 752 941 Globala aktier 762 840 709 983 R nteb rande 982 612 987 755 3 401 119 3 450 679 Comfact Signature Referensnummer: 343719SE August B!ngs skolstiftelse 7 (7) Org.nr 889201-8097 "rsredovisningen beslutades 2026-05-19 Timr! 2026-05-19 Stefan Dalin Tony Andersson Ordf#rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Conteras Annika S#derberg Oskar Andersson Johan Engstr#m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed$n V!r revisionsber ttelse har l mnats 2026- - Azets Revision & R!dgivning AB Therese Malmgren Keijo Ojala Auktoriserad revisor F#rtroendevald revisor Comfact Signature Referensnummer: 343719SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 343719SE Sida 1/3 Comfact Signature Referensnummer: 343719SE Sida 2/3 Comfact Signature Referensnummer: 343719SE Sida 3/3 rsredovisning f!r Familjen B"nsows hj#lpstiftelse 889202-8401 R kenskaps!ret 2025 Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Familjen B"nsows hj lpstiftelse 1 (6) Org.nr 889202-8401 #rsredovisningen r uppr ttad i svenska kronor, SEK. Om inte annat s rskilt anges, redovisas alla belopp i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser f$reg!ende !r. F!rvaltningsber#ttelse Verksamheten Allm nt om verksamheten Familjen B"nsows hj lpstiftelse har bildats efter beslut av kammarkollegiet 1998-12-18, genom permutation av ett antal mindre stiftelser, n mligen: Stiftelsen Fredrik och Allona B"nsows n$dhj lpsfond Stiftelsen Fredrik och Allona B"nsows skolhj lpsfond Stiftelsen Alma Norstr$ms fond Stiftelsen B%nsowska hj lpfonden Stiftelsen Wredenbergs fond Stiftelsen K G Lundelss fond, och Stiftelsen O P Lockmans fond Stiftelsens ndam!l r att den disponibla avkastningen skall anv ndas f$r st$djande av beh$vande inom Timr! kommun. Vid $verskott tillf$rs 10% av !rets resultat till bundet eget kapital. Stiftelsen har sitt s te i Timr!. Fr mjande av ndam!let Stiftelsens tillg!ngar f$rvaltas av Timr! kommun. Timr! kommuns socialn mnd har beslutat om arbetsordning f$r stiftelsen. Under 2025 har utdelning skett till RSMH Timr! med 6.000 kronor. Fler$rs!versikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 Nettooms ttning 0 0 0 0 0 #rets resultat -22 -19 -7 -6 -6 Totalt eget kapital 262,0 290,0 325,0 338,0 358,0 F!r#ndringar i eget kapital Stiftelsens resultat och st llning i $vrigt framg!r av efterf$ljande resultat- och balansr kning med noter. Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Stiftelsens resultat och st llning i $vrigt framg!r av efterf$ljande resultat- och balansr kning med noter. Familjen B"nsows hj lpstiftelse 2 (6) Org.nr 889202-8401 Resultatr#kning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Stiftelsens int#kter Utdelningar 109 76 Summa stiftelsens int#kter 109 76 Stiftelsens kostnader &vriga externa kostnader -22 221 -19 315 Summa stiftelsens kostnader -22 221 -19 315 F!rvaltningsresultat -22 112 -19 239 rets resultat -22 112 -19 239 Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Familjen B"nsows hj lpstiftelse 3 (6) Org.nr 889202-8401 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLG NGAR Anl#ggningstillg$ngar Finansiella anl ggningstillg!ngar Andra l!ngfristiga v rdepappersinnehav 2, 3 111 547 111 547 Summa finansiella anl#ggningstillg$ngar 111 547 111 547 Summa anl#ggningstillg$ngar 111 547 111 547 Oms#ttningstillg$ngar Kassa och bank Kassa och bank 162 377 190 489 Summa kassa och bank 162 377 190 489 Summa oms#ttningstillg$ngar 162 377 190 489 SUMMA TILLG NGAR 273 924 302 036 Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Familjen B"nsows hj lpstiftelse 4 (6) Org.nr 889202-8401 Balansr#kning Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Bundet eget kapital vid r kenskaps!rets b$rjan 258 871 258 871 Bundet eget kapital vid r#kenskaps$rets slut 258 871 258 871 Fritt eget kapital Fritt eget kapital vid r kenskaps!rets b$rjan 31 290 66 530 L mnade bidrag -6 000 -16 000 #rets resultat -22 112 -19 239 Fritt eget kapital vid r#kenskaps$rets slut 3 178 31 291 Summa eget kapital 262 049 290 162 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och f$rutbetalda int kter 11 875 11 874 Summa kortfristiga skulder 11 875 11 874 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 273 924 302 036 Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Familjen B"nsows hj lpstiftelse 5 (6) Org.nr 889202-8401 Noter Not 1 Redovisnings- och v#rderingsprinciper Allm#nna upplysningar #rsredovisningen r uppr ttad i enlighet med !rsredovisningslagen och Bokf$ringsn mndens allm nna r!d (BFNAR 2016:10) om !rsredovisning i mindre f$retag. Not 2 Andra l$ngfristiga v#rdepappersinnehav 2025-12-31 2024-12-31 Ing!ende anskaffningsv rden 111 547 111 547 Utg$ende ackumulerade anskaffningsv#rden 111 547 111 547 Utg$ende redovisat v#rde 111 547 111 547 Not 3 Andra l$ngfristiga v#rdepappersinnehav Bokf!rt Marknads- Namn v#rde v#rde Noterade aktier och andelar, anl ggningstillg!ngar 111 547 177 520 111 547 177 520 Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Familjen B"nsows hj lpstiftelse 6 (6) Org.nr 889202-8401 #rsredovisningen beslutades 2026-05-19 Timr! 2026-05-19 Stefan Dalin Tony Andersson Ordf$rande David Forslund Mari Eliasson Maritza Villanueva Contreras Annika S$derberg Oskar Andersson Johan Engstr$m Lockner Mats Wallin Marianne Larsson Niklas Ed'n V!r revisionsber ttelse har l mnats 2026- - Azets Revision & R!dgivning AB Therese Malmgren Keijo Ojala Auktoriserad revisor F$rtroendevald revisor Comfact Signature Referensnummer: 343721SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Sida 1/3 Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Sida 2/3 Comfact Signature Referensnummer: 343721SE Sida 3/3 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-06-09

§ 153 Svar på grundläggande granskning - Kommunstyrelsen 2025 KS/2026:185 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: Avge svar på revisionsrapport Grundläggande granskning enligt kommunledningskontorets förslag. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om kommunstyrelsen har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Beslutsunderlag Revisionsrapport Protokollsutdrag till: Revisorer Kommunchef Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Katarina 2026-04-28 KS/2026:185 Tjernblom Svar på revisionsrapport Grundläggande granskning - Kommunstyrelsen 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Avge svar på revisionsrapport Grundläggande granskning enligt kommunledningskontorets förslag. Ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om kommunstyrelsen har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Beslutsunderlag Revisionsrapport Protokollsutdrag till: Revisorer Kommunchef Expedieras digitalt. Kommunledningskontorets svar på revisionsrapporten Revisionens synpunkter Revisionens samlade bedömning är att kommunstyrelsen har fastställt mål i linje med kommunfullmäktiges mål och kopplat dessa till relevanta nyckeltal. I verksamhetsplanen beskrivs hur arbetet ska bedrivas för att nå målen och måluppfyllelsen följs dessutom upp löpande under året. Revisionen konstaterar dock att det saknas tydliga åtgärder som ytterligare stärker måluppfyllelsen utöver de aktiviteter som redovisas i uppföljningsrapporterna. Samtidigt visar helårsresultatet på övervägande god måluppfyllelse, vilket indikerar att arbete faktiskt genomförts för att nå målen. Vidare baseras bedömningen på att styrelsen kontinuerligt följt upp det ekonomiska resultatet och redovisat positiva prognoser under året. Styrelsen har också bedrivit verksamheten inom ramen för tilldelad budget. Slutligen grundar sig bedömningen på att styrelsen genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och fastställt en internkontrollplan i enlighet med denna. Internkontrollplanen har följts upp under året och åtgärder har vidtagits vid behov. Kommunledningskontorets svar: Förvaltningen instämmer med att måluppfyllelsen kan utvecklas ytterligare och vill uppmärksamma att kommunfullmäktige i april gett kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på reviderad styrmodell med fokus på att utveckla sätt att mäta effekter och måluppfyllelse. I övrigt anser förvaltningen att det är positivt att revisionen inte har några synpunkter på det ekonomiska resultatet och uppföljningen samt arbetet med internkontrollen. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Timrå kommun För kännedom: Kommunfullmäktiges kommunstyrelsen presidium 2026-04-16 Revisionsrapport ”Grundläggande granskning – kommunstyrelsen” Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en grundläggande granskning för att bedöma om kommunstyrelsen har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2026. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda. Svaret skickas till Kristin Larsson, Azets Revision & Rådgivning (mailadress kristin.larsson@azets.com) för vidarebefordran till revisorerna. För Timrå kommuns revisorer Keijo Ojala Inger Nyhman Ordförande Vice ordförande OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Grundläggande granskning 2025 kommunstyrelsen Rapport Timrå kommun 2026-04-16 Antal sidor: 12 Page 1 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning och ansvarig styrelse/nämnd 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 6 6 Resultat av granskningen 7 6.1 Styrande förutsättningar 7 6.2 Verksamhetsstyrning och uppföljning 8 6.2.1 Uppföljning 8 6.2.2 Bedömning 9 6.3 Ekonomistyrning och uppföljning 9 6.3.1 Bedömning 10 6.4 Intern kontroll 10 6.4.1 Bedömning 11 7 Samlad bedömning och rekommendationer 12 Page 2 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Timrå kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av verksamhetsår 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att nämnden i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Bakgrunden till vår samlade bedömning är att styrelsen har fastställt mål i linje med kommunfullmäktiges mål och kopplat dessa till relevanta nyckeltal. Styrelsen beskriver i sin verksamhetsplan hur arbetet ska bedrivas för att nå målen och följer dessutom upp måluppfyllelsen löpande under året. Vi konstaterar dock att det saknas tydliga åtgärder som ytterligare stärker måluppfyllelsen utöver de aktiviteter som redovisas i uppföljningsrapporterna. Samtidigt visar helårsresultatet på övervägande god måluppfyllelse, vilket indikerar att arbete faktiskt genomförts för att nå målen. Vidare baseras vår bedömning på att styrelsen kontinuerligt följt upp det ekonomiska resultatet och redovisat positiva prognoser under året. Styrelsen har också bedrivit verksamheten inom ramen för tilldelad budget. Slutligen grundar sig bedömningen på att styrelsen genomfört en risk- och väsentlighetsanalys och därefter fastställt en internkontrollplan i enlighet med denna. Därtill baseras bedömningen på att internkontrollplanen följts upp under året och att åtgärder vidtagits vid behov. Page 3 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har nämnden fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål? Ja Har nämnden fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att Ja uppnå målen? Finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för Ja att följa upp måluppfyllelse? Följer nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som I allt väsentligt uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Följer nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under Ja året? Bedriver nämnden verksamheten inom sina ekonomiska Ja budgetramar? Vidtar nämnden tillräckliga åtgärder vid eventuella avvikelser som Ej tillämplig uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Har nämnden genomfört en risk- och väsentlighetsanalys? Ja Har nämnden fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med I allt väsentligt risk- och väsentlighetsanalys? Följer nämnden upp internkontrollplanen under året? Ja Vidtar nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som Ja uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen under året? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Vi vill även särskilt uppmärksamma att från och med 1 juli 2025 ska styrelsen ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 § KL. Page 4 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 2 BAKGRUND Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av styrelser och nämnder. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till nämnderna och styrelsen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Verksamhetsområdena ska granskas i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisorerna har till uppgift att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredställande sätt • Räkenskaperna är rättvisande • Den interna kontrollen är tillräcklig Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs- och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Granskningen baseras generellt sett på revisorernas riskanalys och omfattar samtliga nämnder och styrelser, och ger även underlag till uppdatering av riskanalysen under året. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen utgöra ett så pass omfattande underlag att den ger grund till bedömningar som revisorerna avlämnar i sin årliga revisionsberättelse. Revisorerna genomför fördjupade granskningar som ett komplement till den grundläggande granskningen. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Granskningens översiktliga syfte var att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande att styrelse och nämnder lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Granskningen avser besvara följande revisionsfrågor: Verksamhetsstyrning och uppföljning • Har styrelsen/nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag? • Följer styrelsen/ nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse • Uppnår styrelsen/nämnden målen för sin verksamhet? • Vidtar styrelsen/ nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Page 5 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Ekonomistyrning och uppföljning • Har styrelsen/nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredställande sätt? • Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under året? • Bedriver styrelsen/nämnden verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar? • Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Intern kontroll • Har styrelsen/nämnden skapat förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året? • Följer styrelsen/nämnden upp verksamhetens interna kontroll under året? • Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende intern kontroll under året? 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG STYRELSE/NÄMND Granskningen avser kommunstyrelsen. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • Kommunallagen 6 kap § 6 • Kommunfullmäktiges givna beslut och uppdrag till styrelse/ nämnder • Styrelse och nämnders reglementen • Reglemente för intern kontroll 5 METOD Granskningen har genomförts genom dokumentstudier. Revisionen har även genomfört dialoger med presidiet under året. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten har skickats för faktakontroll till kommunstyrelsens ordförande samt förvaltningschef. Page 6 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 STYRANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt reglemente1 är styrelsen kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Enligt kommunfullmäktige verksamhetsplan och budget 2025–20272 ska kommunens arbete utgå från tre målbilder för planperioden. Målbilderna bryts sedan ner i inriktningsmål för perioden: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Jämlika livsvillkor med goda möjligheter att påverka sitt eget liv och samhällslivet o Växande kunskaper och färdigheter genom hela livet • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Stärkt entreprenörskap och växande näringsliv o Fler i arbete • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Goda förutsättningar för ett ekologiskt hållbart liv o En trygg och attraktiv plats för alla Målbilderna kompletteras även med två resurser: Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare samt Ekonomi i balans. Baserat på kommunens visions, målbilder och inriktningsmål för 2025–2027 har kommunfullmäktige fastställt fyra fokusområden för 2025: • Samhällsbyggande för ett växande Timrå: möjliggöra en etablering av en storskalig energiintensiv industri med tusentals arbetstillfällen. Fokusområdet är vägledande för efterföljande fokusområden. • Åldras med värdighet och valfrihet: skapa en omsorg med hög kvalitet och som innebär att de äldre får åldras med värdighet, stolthet och valfrihet. • Att låta barnen gå först: medborgare ska erbjudas en trygg, lärorik miljö där barn och elever kan utveckla sina förmågor och kunskaper varje dag så att de klarar kunskapsmålen. Tillsammans med hjälp av tidiga och förebyggande insatser ska alla 19-åringar i kommunen tilldelas de bästa förutsättningarna för att leva ett självständigt liv. • Minskad segregation och ökad integration: arbeta med att minska och motverka segregation, förbättra integrationen, öka den upplevda tryggheten och bedriva ett aktivt brottsförebyggande arbete. 1 Kommunfullmäktige 2023-11-27 § 221 2 Kommunfullmäktige 2024-06-10 § 110 Page 7 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Till respektive inriktningsmål finns det nyckeltal i syfte att följa kommunens utveckling över tid. Kommunfullmäktige har tilldelat kommunstyrelsen och nämnderna ett flertal uppdrag inom ramen för målbilderna och resursen, Engagerade och ansvarstagande: • Trygghet, delaktighet och ett livslångt lärande o Likvärdig utbildning för möjlighet till bra livsvillkor o Det goda åldrandet samt god och nära vård • Tillväxt, sysselsättning och arbete o Fortsatt främja ett växande Timrå • Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer o Attraktiv boendekommun • Engagerade och ansvarstagande chefer och medarbetare o Chefer och medarbetare – våra viktiga resurser Till respektive uppdrag har kommunfullmäktige fastställt vilken effekt arbetet för måluppfyllelse förväntas bidra med samt vilka nämnder som berörs av uppdraget. Berörda nämnder ska även utarbeta egna mått för uppföljning av uppdragen. 6.2 VERKSAMHETSSTYRNING OCH UPPFÖLJNING Av kommunstyrelsens verksamhetsplan och budget 2025–20273 framgår på vilket sätt styrelsen ska bidra till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål och uppdrag. Vidare beskrivs vilka effekter kommunstyrelsen förväntar sig uppnå till följd av arbetet för måluppfyllelse. 6.2.1 Uppföljning Av protokoll4 framgår att delårsrapporten bland annat fokuserar på att följa upp styrelsens bidrag till de inriktningsmål och uppdrag som anges i verksamhetsplan och budget 2025-2027. I delårsrapporten följer styrelsen upp inriktningsmålen. För en del av nyckeltalen som är kopplade till målen genomförs uppföljning enbart i samband med helår. Såsom vi tolkar sker bedömningen i huvudsak utifrån beskrivning av hur insatser och uppdrag bidrar till berörda inriktningsmål. Av verksamhetsberättelsen framgår att kommunstyrelsen bedömer att samtliga inriktningsmål bedöms bidra till kommunfullmäktiges fastställda mål. Vi noterar att dock att för en majoritet av nyckeltalen saknas utfall för 2025, varför bedömning sker mot senast tillgängliga utfall. Även här baseras bedömningen i huvudsak på en kvalitativ uppföljning av prioriterade insatser. 3 Kommunstyrelsen 2024-06-10 § 110 4 Kommunstyrelsen 2025-10-07 § 236 Page 8 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att styrelsen fastställt mål i enlighet med fullmäktiges mål. Vår bedömning är att styrelsen fastställt inriktning, strategi eller aktiviteter för att uppnå målen. Vår bedömning är att det finns fastställda nyckeltal, indikatorer eller kvantitativa mått för att följa upp måluppfyllelse. Vår bedömning är att styrelsen följer upp verksamhetens måluppfyllelse under året. Vår bedömning är att styrelsen i allt väsentligt vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året. Vår bedömning baseras på att nämnden har fastställda mål i enlighet med fullmäktiges mål, om omfattas av fastställda nyckeltal. Nämnden beskriver även i sin verksamhetsplan hur de ska arbeta för att nå fastställda mål. Därtill baseras bedömningen på att nämnden följer upp måluppfyllelsen under året. Vi noterar att det för en majoritet av fastställda nyckeltal saknas utfall för perioden. Vi konstaterar att det saknas tydliga åtgärder för att främja måluppfyllelse utöver de aktiviteter som beskrivs i uppföljningsrapporterna, dock bedöms måluppfyllelsen som god i samband med helåret vilket indikerar på att arbete gjorts för att uppnå målen. Vi har till denna del utgått från kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen och inte verifierat enskilda nyckeltal, insatser eller aktiviteter. 6.3 EKONOMISTYRNING OCH UPPFÖLJNING Genom kommunstyrelsens verksamhetsplan och budget 2025–2027 har kommunfullmäktige tilldelat kommunstyrelsen en budgetram för 2025 på 76,3 mnkr. Av fyramånadersrapporten5 redovisar kommunstyrelsen en positiv budgetavvikelse för perioden om 4,2mnkr. Prognosen för årets slut är en budget i balans. I samband med delårsrapporten redovisar kommunstyrelsen en budgetavvikelse om 8,4 mnkr och prognostiserar ett överskott mot budget om 3,5 mnkr. 5 Kommunstyrelsen 2025-06-10 § 163 Page 9 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Budgetavvikelsen för kommunstyrelsen vid årets slut är ett överskott om ca 5,7 mnkr. 6.3.1 Bedömning Vår bedömning är att styrelsen säkerställt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vår bedömning är att styrelsen följer upp verksamhetens ekonomiska resultat under året. Vår bedömning är att styrelsen bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. Vi kan inte bedöma om styrelsen vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser då sådana inte uppmärksammats under året. Vår bedömning baseras på att nämnden följt upp det ekonomiska resultatet under året och löpande redovisat positiva prognoser. Därtill baseras bedömningen på att nämnden bedriver verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar. 6.4 INTERN KONTROLL Styrelsens plan för intern kontroll 2025 har föregåtts av en risk- och väsentlighetsanalys av identifierade risker. Av risk- och väsentlighetsanalysen har nämnden valt att inkludera följande kontrollmoment: • Cybersäkerhet: Uppföljning av genomförds utbildningsinsatser, samt uppföljning av incidenter. • Säkerhetsintroduktion vid nyanställning: Tas upp vid nyintroduktion av anställda. Intervjuer. • Ärendehanteringsprocessen – registrering: Kontroll av åtgärder utifrån tillsynsrapport. • Ärendehanteringsprocessen – arkiv: Kontroll av åtgärder utifrån tillsynsrapport. Det framgår vidare av planen när kontrollerna ska genomföras och vem som är ansvarig för genomförandet. Det framgår även hur resultatet ska återrapporteras till kommunstyrelsen. Av risk- och väsentlighetsanalysen kan konstateras att denna omfattas av risker med högre riskvärde än de kontroller som omfattats av internkontrollplanen. Dock uppges att flertal av dessa kommer att kontrolleras i 2026 års internkontrollplan. Page 10 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets Uppföljning av internkontrollplanen sker i samband med helårsuppföljning och rapporteras till kommunstyrelsen i februari 2026. Av uppföljningen framgår att vissa rutiner fungerar och andra behöver utvecklas vidare. Vad gäller internkontrollpunkterna Arkiv och Ärenderegistrering så är det ett arbete som utgår ifrån två tillsynsrapporter. Utvecklingsarbetet har följts upp under flera år och förvaltningen noterar att många av de åtgärder som togs upp i rapporten är åtgärdade. Det som kvarstår kommer att successivt åtgärdas utifrån ordinarie verksamhetsutveckling inom IT-avdelningen. Uppföljning av rutinen för säkerhetsintroduktion av nyanställda visar att den fungerar och fr o m 2026 kommer detta att vara en del av HR-processen för introduktion. Uppföljning av IT-säkerhet visar att rutinerna som finns hos kommunens upphandlade serviceorganisation fungerar. En incident kopplat till cybersäkerhet hos en leverantör av en av kommunens system har rapporterats under året. En genomlysning av kommunens IT- säkerhet är initierad tillsammans med externt välrenommerat IT-säkerhetsföretag. Av granskningsrapporterna som bifogats ärendet (i samband med uppföljning) framgår vilka åtgärder som vidtagits i samband med kontrollens genomförande samt förslag till eventuella ytterligare åtgärder. 6.4.1 Bedömning Vår bedömning är att styrelsen genomfört en risk- och väsentlighetsanalys. Vår bedömning är att styrelsen i allt väsentligt fastställt en plan för intern kontroll i enlighet med risk- och väsentlighetsanalysen. Vår bedömning är att styrelsen följer upp internkontrollplanen under året. Vår bedömning är att styrelsen vidtar åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende kontrollerna i internkontrollplanen. Vår bedömning baseras på att styrelsen genomfört en risk- och väsentlighetsanalys, samt att styrelsen därefter fastställt en plan för internkontroll i enlighet med denna. Därtill följer styrelsen löpande upp genomförda kontroller och vidtar åtgärder vid identifierade avvikelser. Page 11 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 | Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelsen i allt väsentligt har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Vi vill även särskilt uppmärksamma att från och med 1 juli 2025 ska styrelsen ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förbygga fel och oegentligheter i verksamheten, se 6 kap 6 § KL. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Lena Medin Elina Lundberg Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 12 of 12 OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LENA MEDIN ELINA LUNDBERG Certi(cid:839)erad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Serienummer: fdca59a9db67cf[…]85981c060041a Serienummer: 16c9893c2d3295[…]f3c00762a8a04 IP: 78.77.xxx.xxx IP: 83.233.xxx.xxx 2026-04-20 08:34:36 UTC 2026-04-22 07:58:42 UTC INGER NYHMAN Keijo Birk Johannes Ojala Vice ordförande Ordförande Serienummer: 1822836956754a[…]dbeba79027453 Serienummer: a8abe4ab14a795[…]64d854975d93e IP: 217.213.xxx.xxx IP: 81.235.xxx.xxx 2026-04-22 09:47:51 UTC 2026-04-26 16:57:31 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. OOPBI-XWFRF-28YHT-CELGS-CU8F9-2Z619 :lekcyntnemukod oenneP Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-06-09

§ 154 Placeringspolicy PB och AB uppd 1 KS/2026:193 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Anta föreslagen placeringspolicy för förvaltning av kommunens anknutna stiftelser. 2. Fastställa en ersättningsmodell där Timrå kommun tar ut en årlig administrativ ersättning om 0,4 % av stiftelsernas marknadsvärde i slutet av varje kalenderår. 3. Att ersättningen ska täcka kommunens kostnader för kapitalförvaltning, bokföring och administration. 4. Den nya ersättningsmodellen gäller retroaktivt från räkenskapsåret 2021 5. Att ersätta placeringspolicy KS/2025:411 Ärendet Timrå kommun ansvarar för förvaltningen av ett antal anknutna stiftelser med varierande ändamål. För att säkerställa en professionell, enhetlig och rättssäker hantering har en ny placeringspolicy samt en tydlig ersättningsmodell utarbetats. Syftet är att skapa en hållbar förvaltning som maximerar den utdelningsbara avkastningen samtidigt som kommunens administrativa kostnader täcks på ett kostnadseffektivt sätt. Den nya ersättningsmodellen Den föreslagna ersättningsmodellen innebär att Timrå kommun tar ut en fast årlig ersättning på 0,4 %. Denna modell skapar hög transparens gentemot såväl stiftelserna som tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen). Ersättningen omfattar:  Portföljförvaltning i enlighet med placeringspolicyn.  Löpande bokföring och upprättande av årsredovisningar.  Hantering av ansökningsförfaranden, stipendieutskick och utbetalningar. Jämförelse med externa alternativ I arbetet med den nya modellen har en jämförelse gjorts med de stiftelsefonder som Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-06-09 erbjuds av de större affärsbankerna. Tabellen nedan visar att kommunens föreslagna avgift ligger väsentligt under marknadspris. Förvaltare Alternativ/Produkt Total årlig kostnad Timrå kommun Intern förvaltning enligt policy 0,40 % Nordea Stiftelse- & Donationsfond 0,76 % Handelsbanken Stiftelsefond 1,07 % Swedbank Stiftelsefond A 1,10 % SEB Stiftelsefond Sverige 1,50 % Analys och överväganden Genom att fastställa ersättningen till 0,4 % erbjuder Timrå kommun en mycket konkurrenskraftig förvaltning. Jämfört med en genomsnittlig bankfond (ca 1,10 %) innebär detta en årlig besparing på 7 000 kronor per miljon i förvaltat kapital. Dessa medel stannar i stiftelserna och ökar direkt möjligheten att uppfylla stiftarnas vilja genom bidrag och stipendier. Placeringspolicyn utgör grunden för förvaltningen och säkerställer att kapitalet placeras med god riskspridning, låga transaktionskostnader och i enlighet med kommunens etiska riktlinjer. Ekonomiska konsekvenser Ersättningen på 0,4 % bedöms täcka kommunens faktiska självkostnad för den administrativa och finansiella hanteringen. Modellen är därmed i god överensstämmelse med stiftelserättsliga principer om att förvaltningskostnader ska hållas nere till förmån för ändamålet. Avgiften belastar stiftelsernas avkastning och påverkar inte kommunens skattefinansierade budget. Bedömning Införandet av en modern placeringspolicy kombinerat med en mycket låg Protokollsutdrag Sida: 3 Kommunstyrelsen 2026-06-09 ersättningsmodell på 0,4 % är en proaktiv åtgärd för att stärka stiftelsernas ekonomi. Det säkerställer att maximalt belopp av stiftelsernas medel når de avsedda mottagarna i Timrå kommun. Ekonomiavdelningen rekommenderar att anta föreslagen placeringspolicy och ersätta tidigare placeringspolicy KS/2025:411. Eftersom ingen ersättning har erhållits sedan 2021 så är ekonomiavdelningens bedömning att retroaktiv ersättning enligt nya modellen bör tillämpas. Beslutsunderlag Bilaga 1 Uppdaterat förslag till placeringspolicy Protokollsutdrag till: Ekonomichef Kommunchef Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer /Eget_Förvaltning/ /RedigerareNamn /Dokumen /Ärendebeteckni / tdatum/ ng/ Placeringspolicy - Revidering Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta 1. Att anta föreslagen placeringspolicy för förvaltning av kommunens anknutna stiftelser. 2. Att fastställer en ersättningsmodell där Timrå kommun tar ut en årlig administrativ ersättning om 0,4 % av stiftelsernas marknadsvärde i slutet av varje kalenderår. 3. Att ersättningen ska täcka kommunens kostnader för kapitalförvaltning, bokföring och administration. 4. Den nya ersättningsmodellen gäller retroaktivt från räkenskapsåret 2021 5. Att ersätta placeringspolicy KS/2025:411 Ärendet Timrå kommun ansvarar för förvaltningen av ett antal anknutna stiftelser med varierande ändamål. För att säkerställa en professionell, enhetlig och rättssäker hantering har en ny placeringspolicy samt en tydlig ersättningsmodell utarbetats. Syftet är att skapa en hållbar förvaltning som maximerar den utdelningsbara avkastningen samtidigt som kommunens administrativa kostnader täcks på ett kostnadseffektivt sätt. Den nya ersättningsmodellen Den föreslagna ersättningsmodellen innebär att Timrå kommun tar ut en fast årlig ersättning på 0,4 %. Denna modell skapar hög transparens gentemot såväl stiftelserna som tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen). Ersättningen omfattar:  Portföljförvaltning i enlighet med placeringspolicyn.  Löpande bokföring och upprättande av årsredovisningar.  Hantering av ansökningsförfaranden, stipendieutskick och utbetalningar. Jämförelse med externa alternativ I arbetet med den nya modellen har en jämförelse gjorts med de stiftelsefonder som erbjuds av de större affärsbankerna. Tabellen nedan visar att kommunens föreslagna avgift ligger väsentligt under marknadspris. Förvaltare Alternativ/Produkt Total årlig kostnad Timrå kommun Intern förvaltning enligt policy 0,40 % Nordea Stiftelse- & Donationsfond 0,76 % Handelsbanken Stiftelsefond 1,07 % Swedbank Stiftelsefond A 1,10 % SEB Stiftelsefond Sverige 1,50 % Analys och överväganden Genom att fastställa ersättningen till 0,4 % erbjuder Timrå kommun en mycket konkurrenskraftig förvaltning. Jämfört med en genomsnittlig bankfond (ca 1,10 %) innebär detta en årlig besparing på 7 000 kronor per miljon i förvaltat kapital. Dessa medel stannar i stiftelserna och ökar direkt möjligheten att uppfylla stiftarnas vilja genom bidrag och stipendier. Placeringspolicyn utgör grunden för förvaltningen och säkerställer att kapitalet placeras med god riskspridning, låga transaktionskostnader och i enlighet med kommunens etiska riktlinjer. Ekonomiska konsekvenser Ersättningen på 0,4 % bedöms täcka kommunens faktiska självkostnad för den administrativa och finansiella hanteringen. Modellen är därmed i god överensstämmelse med stiftelserättsliga principer om att förvaltningskostnader ska hållas nere till förmån för ändamålet. Avgiften belastar stiftelsernas avkastning och påverkar inte kommunens skattefinansierade budget. Bedömning Införandet av en modern placeringspolicy kombinerat med en mycket låg ersättningsmodell på 0,4 % är en proaktiv åtgärd för att stärka stiftelsernas ekonomi. Det säkerställer att maximalt belopp av stiftelsernas medel når de avsedda mottagarna i Timrå kommun. Ekonomiavdelningen rekommenderar att anta föreslagen placeringspolicy och ersätta tidigare placeringspolicy KS/2025:411. Eftersom ingen ersättning har erhållits sedan 2021 så är ekonomiavdelningens bedömning att retroaktiv ersättning enligt nya modellen bör tillämpas. Beslutsunderlag Bilaga 1 Uppdaterat förslag till placeringspolicy Protokollsutdrag till: Ekonomichef Kommunchef Expedieras digitalt. Här skrivs ev utförligare ärendetext Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Placeringspolicy för Per Bergmans Donationsstiftelse och August Bångs Skolstiftelse Politiska styrdokument Strategi Program Plan Policy Riktlinje Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans 2024-12-16 Timrå kommun Genomförande Kommunfullmäktige

§ 155 Årsredovisning 2025 Kollektivtrafiken Västernorrlands län KS/2026:173 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Godkänna årsredovisningen. 2. Årsredovisningen och revisorernas granskningsrapport delges kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet. Stefan Dalin (S), Tony Andersson (M) och Oskar Andersson (M) deltar ej i handläggningen eller beslutet på grund av jäv. Johanna Bergsten (S), Markus Sjöström (M) och Håkans Svensson (M) tjänstgör. Ärendet Revisorerna för Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län har översänt granskningsrapport av årsredovisning samt revisionsberättelse för år 2025. Revisorerna har tillstyrkt att direktionen samt de enskilda medlemmarna beviljas ansvarsfrihet för verksamheten år 2025. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Protokollsutdrag till: Revisionen Expedieras digitalt. Översiktlig granskning Delårsrapport per 2025-08-31 Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 2025-10-29 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Innehåll 1. Inledning 3 2. Räkenskapsrevision 9 3. God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat 12 4. Sammanfattning 16 Azets > Move forward with confidence 2 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Inledning Azets > Move forward with confidence 3 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Inledning Av 13 kap. 1 § lag om kommunal bokföring och redovisning (2018:597), hädanefter LKBR, framgår att kommuner, och kommunalförbund, ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret, det vill säga minst sex månader och högst åtta månader. Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av direktionen och som revisorerna ska göra en bedömning av. Kommunalförbundets revisorer ska enligt 12 kap. 2 § kommunallagen (2017:275), hädanefter KL bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som direktionen beslutat. Revisorernas uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av bedömning till direktionen. Azets > Move forward with confidence 4 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för bedömning av delårsrapport. Syftet med granskningarna är att bedöma om kommunalförbundets delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Syftet är även att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen beslutade målen för god ekonomisk hushållning samt att de är förenligt med balanskravet. Den översiktliga granskningen av delårsrapporten ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision • Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Är resultatet i delårsrapporten förenligt med de av direktionen fastställda målen för god ekonomisk hushållning, det vill säga finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? • Kommer kommunalförbundet att efterleva balanskravet och har åtgärder presenterats vid ett eventuellt prognostiserat negativt balanskravsresultatet? Azets > Move forward with confidence 5 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Avgränsning Vår granskning omfattar delårsrapporten per 2025-08-31, antagen av direktionen den 2025-10-29. Vår granskning av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Den översiktliga granskningen har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning än den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standard on Audit, ISA, har. En översiktlig granskning är begränsad i omfattning och riktar i huvudsakligen in sig på intervjuer och analyser. De granskningsåtgärder som vidtas gör det inte möjligt att sammantaget skaffa en sådan säkerhet kring alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en fullständig revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vår granskning av redovisningen utgår från en bedömning av väsentlighet och risk. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, till exempel förskingring. I delårsrapporten har vi översiktligt granskat förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt tillhörande noter. Övriga delar har enbart granskats med utgångspunkt från att informationen är förenlig med informationen i de finansiella delarna. Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKRs God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. Vad gäller mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt efterlevnad av balanskrav så har granskningen utförts enligt Skyrevs (Föreningen Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer) rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning. Denna rapport sammanfattar främst i avvikelseform våra väsentligaste iakttagelser från granskningen. Azets > Move forward with confidence 6 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) • Vid bedömning av god ekonomisk hushållning bygger vår bedömning på: God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Direktions- och fullmäktigebeslut • Azets > Move forward with confidence 7 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Metod Granskningen har genomförts genom: • Beaktande av relevanta dokument • Dialog med berörda tjänstepersoner • Översiktlig analys och granskning av balans- och resultaträkningen samt resultatprognos • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen beslutade målen Ansvarig nämnd Granskningen avser direktionens delårsrapport som enligt 11 kap. 16§ KL ska behandlas av direktionen. Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen. Azets > Move forward with confidence 8 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 9 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Delårsrapportens räkenskaper Enligt 13 kap. 2 § LKBR ska en delårsrapport innehålla en resultaträkning, en balansräkning och en förenklad förvaltningsberättelse. RKR preciserar i rekommendation RKR R17 Delårsrapport vad förvaltningsberättelsen ska innehålla minimum för att motsvara kraven på en förenklad förvaltningsberättelse. Utöver vad som preciseras gällande den förenklade förvaltningsberättelsen ska en delårsrapport även innehålla resultaträkning, balansräkning, översiktlig beskrivning av kommunens drift- och investeringsverksamhet samt noter. Vår bedömning är att delårsrapporten som helhet innehåller det minimum av information som ska ingå enligt LKBR och RKR. Vi har i samband med granskningen noterat 7 felbokningar under T1 och T2 om totalt 809 tkr. Dessa bokades på kostnadskontot för “bankkostnader babskontot”, men det skulle bokas på “intäkter babs”. Detta har rättats i delårsrapporten. Azets > Move forward with confidence 10 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Delårsrapportens räkenskaper – Bedömning Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade delårsrapportens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med LKBR. Förenklad förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Översiktlig beskrivning av förbundets drift- och investeringsverksamhet har upprättats. Azets > Move forward with confidence 11 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 12 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP God ekonomisk hushållning Enligt 11 kap. KL ska direktionen i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Den nya målstrukturen fastställdes i Mål- och resursplan (MRP) för år 2025 – 2027 (antagen 2024-12-13) ersätter tidigare MRP för samma period som antogs 2024-06-26. God ekonomisk hushållning omfattar målområdet Hållbar organisation med målen Effektiv och Ekonomi i balans som ska uppnå målvärdena. Utöver dessa mål finns i målområdet även målet ”Attraktiv” men ingår såsom vi uppfattar inte i bedömningen av god ekonomisk hushållning. Till de mål som omfattas av god ekonomisk hushållning finns sammanlagt fem indikatorer som är målsatta. För samtliga indikatorer, förutom till indikatorn som utgår från HME-enkäten, finns utfall per 2025-08-31. Av prognosen till indikatorerna framgår att samtliga bedöms uppnås förutom indikatorn för budgetsföljsamhet. Under rubriken Sammantagen bedömning framgår ”Bedömningen, utifrån direktionens riktlinjer om god ekonomisk hushållning, är att målet delvis kommer att uppnås för 2025, men inte fullt ut.” Azets > Move forward with confidence 13 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP God ekonomisk hushållning – Bedömning och rekommendation Grundat på vår översiktliga granskning av delårsrapporten har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att det prognostiserade resultatet inte skulle vara delvis förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen fastställt i budget 2025. Notera att Azets inte uttalar sig om själva prognosen utan endast huruvida prognosens resultat är förenligt med de av direktionen beslutade målen. Azets > Move forward with confidence 14 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Balanskravsresultat Ett kommunalförbund ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. I delårsrapportens förvaltningsberättelse återfinns ett särskilt avsnitt benämnt “Balanskravsresultat”. Kollektivtrafikmyndigheten bedömer att balanskravsresultatet uppnås eftersom kommunalförbundet finansieras av medlemmarna vilket innebär att såväl positiva som negativa resultat fördelas på medlemmarna i efterskott. Kommunalförbundet har inga negativa balanskravsresultat att återställa. Vi konstaterar, utifrån den helårsprognos som lämnas i delårsrapporten, att direktionen bedömer att det lagstadgade balanskravet kommer att uppfyllas. Vi ser ingen anledning till att göra en annan bedömning, beaktat de osäkerhetsfaktorer som en prognos innebär. Azets > Move forward with confidence 15 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Sammanfattning Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god Nej Endastdelvis I allt väsentligt redovisningssed? Är det prognostiserade resultatet i delårsrapporten Nej Endastdelvis I allt väsentligt Ja förenligt med de av direktionen fastställda målen för god ekonomisk hushållning? Kommer kommunalförbundet att efterleva balanskravet Nej Endastdelvis I allt väsentligt Ja och har åtgärder presenterats vid ett eventuellt prognostiserat negativt balanskravsresultat? Azets > Move forward with confidence 16 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Sundsvall 2025-10-29 Lars Skoglund Auktoriserad revisor Lena Medin Certifierad kommunal revisor azets.com/sv-se Azets > Move forward with confidence 17 A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LENA MEDIN LARS SKOGLUND Certi(cid:839)erad kommunal revisor Auktoriserad revisor Serienummer: fdca59a9db67cf[…]85981c060041a Serienummer: 4087a0e16bc5e8[…]0e295fea14648 IP: 78.77.xxx.xxx IP: 78.77.xxx.xxx 2025-10-29 10:42:58 UTC 2025-10-29 10:43:11 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. A0LNQ-ZDFHN-OHF02-M5R9F-FIKD7-DCRE1 :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberäelse Till bolagsstämman i Norrtåg AB Org.nr 556758-3496 Rapport om årsredovisningen Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme Ualanden och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Norrtåg AB för år Dessutom: 2025. identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Enligt vår uppfaning har årsredovisningen uppräats i enlighet med årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat rävisande bild av Norrtåg ABs finansiella ställning per den 31 utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för och ändamålsenliga för a utgöra en grund för våra ualanden. året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberäelsen är förenlig Risken för a inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av med årsredovisningens övriga delar. oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror Vi tillstyrker därför a bolagsstämman fastställer resultaträkningen på misstag, eersom oegentligheter kan innefaa agerande i och balansräkningen. maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosäande av intern kontroll. Grund för ualanden skaar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) som har betydelse för vår revision för a utforma och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till beskrivs närmare i avsniet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i omständigheterna, men inte för a uala oss om eektiviteten i förhållande till Norrtåg AB enligt god revisorssed i Sverige och har i den interna kontrollen. övrigt fullgort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som Vi anser a de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och används och rimligheten i styrelsens och verkställande ändamålsenliga som grund för våra ualanden. direktörens uppskaningar i redovisningen och tillhörande Övriga upplysningar upplysningar. Revisionen av årsredovisningen för föregående räkenskapsår har drar vi en slutsats om lämpligheten i a styrelsen och utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberäelse daterad verkställande direktören använder antagandet om fortsa dri vid 18 mars 2025 med omodifierade ualanden i Rapport om uppräandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med årsredovisningen. grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser Styrelsens och verkställande direktörens ansvar eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för a förmåga a fortsäa verksamheten. Om vi drar slutsatsen a det årsredovisningen uppräas och a den ger en rävisande bild enligt finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberäelsen årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för a om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana uppräa en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga upplysningar är otillräckliga, modifiera ualandet om felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis Vid uppräandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och som inhämtas fram till datumet för revisionsberäelsen. Dock kan verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga a framtida händelser eller förhållanden göra a e bolag inte längre fortsäa verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om kan fortsäa verksamheten. förhållanden som kan påverka förmågan a fortsäa verksamheten utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och och a använda antagandet om fortsa dri. Antagandet om fortsa innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om dri tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och avser a likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har händelserna på e sä som ger en rävisande bild. något realistiskt alternativ till a göra något av dea. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade Revisorns ansvar omfaning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också Våra mål är a uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida informera om betydelsefulla iakagelser under revisionen, däribland årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, identifierat. och a lämna en revisionsberäelse som innehåller våra ualanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för a en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer a upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare faar med grund i årsredovisningen. Norrtåg AB, org. nr. 556758-3496 1/2 AI5DC-M7TZK-5ND8R-FVV10-68F8G-8BBTA :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra förfaningar som utförs baseras på vår professionella bedömning med Ualanden utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär a vi fokuserar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Norrtåg AB väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträande bolagets ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar vinst eller förlust. faade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra Vi tillstyrker a bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förhållanden som är relevanta för vårt ualande om ansvarsfrihet. förvaltningsberäelsen och beviljar styrelsens ledamöter och Som underlag för vårt ualande om styrelsens förslag till dispositioner verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. beträande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Grund för ualanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsniet Revisorns ansvar. Vi är Örnsköldsvik den dag som framgår av vår elektroniska underskri oberoende i förhållande till Norrtåg AB enligt god revisorssed i Sverige Azets och har i övrigt fullgort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser a de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra ualanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning Johan Franzén innefaar dea bland annat en bedömning av om utdelningen är Auktoriserad revisor försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfaning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Dea innefaar bland annat a fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och a tillse a bolagets organisation är utformad så a bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på e betryggande sä. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för a bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för a medelsförvaltningen ska skötas på e betryggande sä. Revisorns ansvar Vårt mål beträande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt ualande om ansvarsfrihet, är a inhämta revisionsbevis för a med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersäningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sä handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt ualande om dea, är a med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för a en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer a upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersäningsskyldighet mot bolaget, eller a e förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder Norrtåg AB, org. nr. 556758-3496 2/2 AI5DC-M7TZK-5ND8R-FVV10-68F8G-8BBTA :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." JOHAN FRANZÉN(SSN-validerad) Undertecknare 1 Serienummer: 73425c16d82fcc[…]814246da45700 IP: 78.77.xxx.xxx 2026-03-13 13:00:23 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. AI5DC-M7TZK-5ND8R-FVV10-68F8G-8BBTA :lekcyntnemukod oenneP GRANSKNINGSRAPPORT 1 (1) Lekmannarevisorerna i 2026-04-07 Norrtåg AB Till årsstämman för Norrtåg AB (organisationsnummer 556758-3496) Granskningsrapport år 2025 Vi lekmannarevisorer, utsedda av fullmäktige i regionerna Norrbotten, Väs- terbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen, har granskat verksamhet- en i Norrtåg AB. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsord- ning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisor har i uppdrag att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och fullmäktiges revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Styrelsen bedömer att verksamheten genomfördes i enlighet med det kommunala ändamålet och befogenheterna. Vi gör ingen annan bedömning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett än- damålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll i huvudsak var tillräcklig. Granskningsrapporten är digitalt signerad. Mattias Sehlstedt Bjarne Hald Lekmannarevisor Lekmannarevisor Björn Hellqvist Lennart Brändström Lekmannarevisor Lekmannarevisor Vi åberopar bifogad rapport: Grundläggande granskning år 2025 av Norrtåg AB, revisionskontoret Region Västerbotten. Comfact Signature Referensnummer: 319871SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 319871SE Sida 1/1 GRANSKNINGSRAPPORT 1 (1) Lekmannarevisorer i 2026-02-26 Bussgods i Norr AB Till årsstämman för Bussgods i Norr AB (556036 3284) Årlig granskningsrapport 2025 Vi, av fullmäktige i Region Norrbotten, Region Västerbotten och Region Väs- ternorrland utsedda lekmannarevisorer, har granskat verksamheten i Buss- gods i Norr AB. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsord- ning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisor har i uppdrag att granska verksamhet och intern kontroll samt pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och fullmäktiges revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som be- hövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer att bolagets verksamhet år 2025 genomfördes i enlighet med fullmäktiges direktiv och det kommunala ändamålet. Av granskningen fram- går att bolagets styrelse och VD under året agerade aktivt för att hantera de utmaningar som följde med lågkonjunktur och begränsade transportvoly- mer. Styrelsen bedömer att verksamheten genomfördes i enlighet med de kommunala befogenheterna. Vi gör ingen annan bedömning. Positivt är att styrelsen år 2025 gjort en fördjupad analys som ligger till grund för deras bedömning. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett än- damålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll i huvudsak var tillräcklig. Digitalt signerad Bjarne Hald Mattias Sehlstedt Åke Söderberg Lekmannarevisor Lekmannarevisor Lekmannarevisor Vi åberopar bifogad rapport: Grundläggande granskning år 2025 av Buss- gods i Norr AB, revisionskontoret Region Västerbotten. Comfact Signature Referensnummer: 304429SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 304429SE Sida 1/1 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-06-23 KS/2026:192 Årsredovisning 2025 Samordningsförbundet Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: I enlighet med revisionsberättelsen bevilja förbundets styrelse ansvarsfrihet för verksamheten år 2025. ____ Ärendet Samordningsförbundet Härnösand – Timrås revisorer har översänt revisionsberättelse och översiktlig granskning av Samordningsförbundet Härnösand Timrå för år 2025. Revisorerna har beviljat förbundsstyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Protokollsutdrag till: Revisionen Samordningsförbundet Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-06-09

§ 156 Årsredovisning Samordningsförbundet 2025 KS/2026:192 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Godkänna årsredovisningen. 2. Årsredovisningen och revisorernas granskningsrapport delges kommunfullmäktige för beviljande av ansvarsfrihet. Niklas Edén (C) deltar ej i handläggningen eller beslutet på grund av jäv. Viktor Bengtson (KD) tjänstgör. Ärendet Samordningsförbundet Härnösand – Timrås revisorer har översänt revisionsberättelse och översiktlig granskning av Samordningsförbundet Härnösand Timrå för år 2025. Revisorerna har tillstyrkt att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Beslutsunderlag Årsredovisning 2025 Granskningsrapport Protokollsutdrag till: Revisionen samordningsförbundet Expedieras digitalt. & og4s SAMORDNINGSFORBUNDET Bylo HÄRNÖSAND TIMRÅ Årsredovisning 2025 Beslutad av styrelsen 2025-03-27 Ordförandes ord Samordningsförbundet gör skillnad! Många människor i samhället behöver idag rehabilitering och stöd för att de ska kunnata sig in i eller tillbakatill arbetslivet. Dessa personer behöver få stöd och hjälp från flera aktörer för att helt eller delvis kunna försörja sig själva. I det arbetet samverkar kommuner, regioner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och det behöver vi även göra fortsättningsvis. I den gemensamma samverkan skapar Samordningsförbunden, tillsammans med övrigaparter, en gemensam struktur så att vi kan möta de människor som behöver samordnande insatser genom inledningsvis projekt för att sedan också kunna övergåtill långsiktiga permanenta insatser. Många av insatserna hade inte varit möjliga att genomföra utan den samverkan vi har mellan parterna i Samordningsförbundet. Glädjande att notera är att det finns ett stort engagemang hos alla berörda samverkansparter och en gemensam viljatill samverkan. Viktigt i det framtida arbetet är stärkt finansiering, lokala insatser utifrån lokalabehov och att Samordningsförbunden kan fortsätta att effektivisera rehabiliteringen och att göra detta i samverkan medalla aktörer, även pånationell nivå, för att ingen ska ”falla mellan stolarna”. Vi har idag en regelbunden kontakt med förbundens intresseorganisation, NNS, och hoppasatt vi även fortsättningsvis kan fortsätta det samarbetet så att vi tillsammans kan bidratill enutveckling av Samordningsförbunden. Ett stort tack till vår förbundschef,till styrelsen och till er alla ute i regionen, kommunerna som gör ert bästa tillsammans med övriga parter, Försäkringskassan ochArbetsförmedlingenför vi tillsammans kan verka för förutsättningar för att så många som möjligt som står längst ifrån arbetsmarknadenska fåjobb eller sysselsättning. Montca Fallstr6m Signeringavjusterare pavarjesida Innehållsförteckning sidor 1. FORVALTNINGSBERATTELSEosssssssssssssssssssssssssssssssesssssssessesssessesseessees4 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling.........sssoscsseessecccsssoooess0st6 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning............... 6 1.3. Händelser av väsentlig betydelse..........ssossosssoosocsssssocsoooersrersonorerrererrnererrere6 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten............sssosssososesssosorsrocsrersnrsrs6 1.5. God ekonomiskhushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning7 1.5.1 Inriktning 2025... eines ceeeeeneseeaeecseetsenseeses 1.5.2 Styrelsens mal förverksamheten2025... med 1.5.3 Mal för ekonomi och god ekonomisk hushallning..............9 1.5.4 Malgrupper.... w+10 1.5.5 Uppföljning ochresultatforavslutadeindividinriktade insatser... at weeeeeeLO 1.5.6 Uppföljningadh resultatforavslutadestrukturtiver- gripandeinsatser... snes snmacereLe 1.5.7 Styrelsens sammantagna bedömningaavvinsatsernas resultat och måluppfyllelse... 1.5.8 BalanskravsreSUltat..................s.s..sssosoninrmnnn14 1.6. Väsentliga personalförhållanden..........sssssssssssssssssssssssssereonsrsrsrssrsrsrererers14 1.7. Förtsatt utvecklings........ssossosssssossososo0oc0o00o0es0s00o00o00c0000r0000000000rr0nrenrerrersn0r14 2 RESULTATRAKNING.sssssosssscssssesssstsssssnessssssesssenuesssesuesssssuesecsaneessssneenseenss15 3 BALANSRAKNING......ssssssssssecssssscseccnssessessusssssessesssssussscsssascssssevssossesenees15 4. KASSAFLODESANALYS........ccsscsssccssscssssscssscssssccssscerasecessscssnscssnecessees16 5 DRIFTREDOVISNING..........ccccccsccsccssssessessssssssssssssssscsassscssessessscsencenses16 6 NOTERoosssosoesoooocovo0o0oso0sessossenoorereresronererrsererersersesrorererseresssrsrsrerenrnrsrsrsrsnerrsrse17 7 STYRELSENS UNDERSKRIFT sosossssosovosoososovocsssssssocsssrsnrnrsrsrerersrsrsrorsers18 ==—-nm.H--Hhd»==+»——hnNLRHÅX==|HA—-A-AQA4a=H85Å= Signeringavjusterare påvarjesida 1. Förvaltningsberättelse Samordningsförbundet Härnösand Timrå redovisar årsredovisning förperioden 1 januari — 31 december 2025. Samordningsförbundet Härnösand Timrå följer lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) och RKR:s rekommendationer medvissatillämpningar i förhållandetill Finsamförbundensstruktur. Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för år 2025. Till redovisningenhör följande bilagor: Bilaga 1 Slutrapport Arbetsmarknadstorget Bilaga 2 Slutrapport Biologdesignern Bilaga 3 Slutrapport Stärkt samverkan Bilaga 4 Slutrapport Tjänstedesign Sammanfattning avverksamhetsåret 2025 De samlade resultaten i årsredovisningen visar att Samordningsförbundet har fullgjort sitt uppdrag att stödjamedlemmarnas arbete med att förbättra situationen för personer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering, 1 syfte att hjälpa dem att närma sig eller uppnå egen försörjning. För 2025 fick förbundet driftbidrag från medlemmarna med 3 672 000 kronor. Budgeterande kostnader var 3 672 000 kronor. Styrelsen beslutade om en budget i balans. 2025 års resultat ger ett resultat på -93 000 kronor, med finansiella intäkter blir det ett resultat på -71 000 kronor. Resultatet för 2025 ger ett eget kapital på 759 688 kronor, motsvarande 20 94 av tilldelade medel för 2025, vilket innebär att förbundet når det finansiella målet, att överskott av kapital inte ska överstiga 20 Yo av intäkterna. Anledningentill att förbundet gör ett minusresultat, beror på att styrelsen under året beviljade ytterligare två insatser och då använde en del av det egna kapitalet till finansieringen och på så sätt kunde det egna kapitalet minskas. Under 2025 har förbundet finansierat fyra individinriktade insatser samt två struktur- övergripande insatser. Utifrån rapportering vid insatsernas styrgrupper samt slutrapporter från de insatser som avslutats under året, framkommerdet att av insatsernas uppsatta mål som tillsammans är 22 mål, är det endast 2 mål som inte uppnåtts. Organisation Samordningsförbundet Härnösand Timråbildades den 30 november 2005, då alla fem parter antog förbundsordningen. Förbundsordningen reviderades den 1 januari 2012 och dennagäller än i dag. Samordningsförbundet är en friståendejuridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Västernorrland, Härnösands kommun samt Timråkommun som medlemmar. Styrelsen Styrelsen är förbundets högsta beslutande organ och den ansvarar för förbundets utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen. Signeringavjusterare påvarje sida Förbundschef Styrelsen hartill sin hjälp en förbundschef, som är anställd av Timrå kommun och utlånadtill förbundet. Förbundschefens uppgift är att leda arbetet inom förbundet utifrån styrelsens anvisningar. I arbetsuppgifterna ingår det bl a att bereda ärendentill styrelsen, verkställa styrelsens beslut, hantera informations- och utvecklingsinsatser samt företräda förbundet på tjänstemannanivå. Förbundschefen bistår även med stödtill de insatser som förbundet medfinansierar och ingår i samtliga styrgrupper för verksamheterna. Under året har förbundschefen deltagit i ett antal nätverk nationellt, regionalt och lokalt, så som Finsamkonferensen, referensgrupp för folkhälsonätverket i Västernorrland, Norrlandsnätverket, rådet för trygghet och hälsa i Timrå mm. Förbundschefen är även sammankallande och samordnar utvecklingsgruppensträffar och stödjer parternas lokala samverkan. Utvecklingsgrupp Påtjänstemannanivå finns utvecklingsgruppen, som är en chefs- och samverkansgrupp sombestår av representanter som haren strategisk roll hos förbundsmedlemmarna. Gruppens syfte är att främja och utveckla samverkan mellan förbundsmedlemmarna. I ochmed gruppens möten skapas ökad förståelse och kunskap mellan myndigheterna och dess respektive uppdrag. Utvecklingsgruppens ansvar är också att kartlägga de behov som finns hos myndigheterna för att bemöta målgruppens behov optimalt, detta sker kontinuerligt. Gruppen fungerar även som remiss- och beredningsinstans för ansökan som inkommertill förbundet. De ansvarar även för att förbundet marknadsförs på den egna personalens arbetsplatsträffar, egna chefsmöten och olika samverkansmöten. Medlemssamrådet En gång per år genomförs medlemssamrådet. Rådet består av representanter från förbundsmedlemmarna. Representanterna är en länk mellan medlemmenoch styrelsen, de har även en rådgivande funktion. Revision Förbundets räkenskaper och årsredovisningar samtstyrelsen förvaltning granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Revisorer utses i enlighet med bestämmelser i 258 i lagen om finansiell samordning (2003:1210). Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundens uppgift är i förstahand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också insatser som syftartill att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna skakunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Finansiering Samordningsförbundet Härnösand Timrå finansieras via Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen med hälften av medlen, Region Västernorrland med en fjärdedel och Härnösands kommun och Timråkommun medresterande fjärdedel. 2025 års driftsbidrag till förbundet från huvudmännen är 3 672 000 kr. Signeringavjusterare påvarje sida Verksamhetsidé och vision Visionen för Samordningsförbundets arbete är att förbundet ska stödja arbetet med att stärka och utveckla enkla samverkansformer mellan kommun, region ochstat, så att enskildamedborgare ökar sina egna möjlighetertill egen försörjning och förbättrad hälsa. 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter 3 694000 3 791 000 3 799 000 3 759000 3 754000 Verksamhetens 3 765 000 3401 000 3 927000 3 564000 4418 000 kostnader Årets resultat -71 000 390000 -128 000 195 000 -664000 Soliditet 40% 51% 17% 35% 16% Antal anställda 0 0 0 0 0 Från verksamhetsåret 2016 finns det en beslutad fördelningsmodell som liggertill grund för den statliga tilldelningen till Samordningsförbunden. 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning För 2025 fick Samordningsförbundet Härnösand Timrå 3 672 000 kr i driftsbidrag från huvudmännen. Tillsammans med det egna kapitalet förfogade förbundet över 4 502 688 kronor. Förbundet redovisar för 2025 ett resultat på -93 000 kronor och medfinansiella intäkter ett resultat på -71 000 kronor. Efter 2025 års resultat har förbundet ett eget kapital på 759 688 kronor vid ingången av 2026. Detta motsvarar 20940 av driftbidraget och det innebär att förbundet når det finansiella målet, att överskott av kapital inte ska överstiga 20 90 av intäkterna. Anledningentill att förbundet gör ett minusresultat är att kostnaden för insatser blivit högre än budgeterat, då styrelsen valde att bevilja ytterligare två insatser under året och då använde en del av det egna kapitalet. 1.3. Händelser av väsentlig betydelse Samordningsförbundet i Härnösand Timråhar i budgeten för 2025 avsatt medeltill insatsertill en kostnad av 2 581 000 kr. Styrelsen har under året arbetat med att minska det egna kapitalet genom att bevilja medeltill fler insatser, änvad som avsatts i budgeten. 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten Samordningsförbundet är en friståendejuridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Västernorrland samt Härnösands och Timrås kommun, som medlemmar. Samordningsförbundet leds av en styrelse där styrelseledamöternaär politiskt valda representanter från Härnösands och Timrås kommun samt Region Västernorrland. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen företräds av tjänstemän. Styrelsen är samordnings- förbundets högsta beslutande organ och förvaltande organ som ansvarar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen. För arbetet med internkontroll har styrelsen en risk- och väsentlighetsanalys, internkontrollplan, attest- och utanordningsinstruktion samt delegationsordning. Styrelsen hartill sin hjälp en förbundschef. Styrelsen har under året haft 5 ordinarie styrelsemöten, 2 extrainsatta styrelsemöten samt en verksamhetsplaneringsdag. Signeringavjusterare påvarjesida Till stöd för styrelsens verksamhetsplanering har en verksamhetsplaneringsdag genomförts där styrelsen och utvecklingsgruppen gemensamt gått igenom inriktning, mål för finansierade insatser och verksamhetsarbetet samt uppföljning och utvärdering. Föratt styrelsen lätt skakunna följa utvecklingen av de insatser/projekt förbundet har medfinansierat har det arbetats fram en mall för del- och slutredovisning. Varje insats/projekt har även en styrgrupp där förbundschefen ingår och löpande får information om hur insatsen/projektet fortlöper. Styrelsen får från de insatser som förbundet finansierar, både muntliga och skriftliga redovisningar över hur insatsen går och utvecklar verksamheterna. Avtal tecknas med respektive insatsägare där det framgår hur redovisning av verksamheten skall ske. Styrelsen följer upp budgeten vid varje ordinarie styrelsemöte. Översyn av styrdokument och beslut om internkontrollplan har under årethanteras av styrelsen. Enligt plan har kontroller med stickprov utförts av ordförande, ekonom samt förbundschef, där inga felaktigheter upptäcktes. Följande ledamötersitter i styrelsen: Ordinarie: Ersättare: Monica Fällström, Härnösands kommun Margareta Tjärnlund, Härnösands Kommun Lars Kempe, Timrå kommun Maritza Villanueva Contreras, Timrå kommun Niklas Edén, Region Västernorrland Glenn Sehlin, Region Västernorrland Lena Loo, Arbetsförmedlingen Mikael Eriksson, Arbetsförmedlingen Lotta Qvarnlöf, Försäkringskassan Camilla Steen, Försäkringskassan 1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning 1.5.1 Inriktning 2025 I samordningsförbundets uppdrag ingår det attpå olika sätt främja, utveckla och organisera samverkan mellan medlemsparterna så att den fungerar hållbart över tid. Förbundets verksamhet grundas på analyser och medlemmarnas prioriteringar. Verksamheten ska i så stor utsträckning som möjligt utveckla medlemmarnas gemensamma ansvarstagande i samverkan. Under 2025 kommerförbundet: - Att finansiera individinriktade samverkansinsatser - Att finansiera strukturinriktade och kompetensutvecklande insatser som innebär utveckling av samverkan mellan forbundsmedlemmarna. - Att stédja en förbättrad samverkan mellan myndigheter. 1.5.2 Styrelsens mal forverksamheten 2025 Overgripande mal Förbundets styrelse har som övergripande mål att inom Härnösands och Timrås kommuns geografiska område svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan kommunerna, regionen, Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen, i syfte att uppnå en effektiv resursanvändning och att på så vis öka/förbättra den enskildes förmåga att utföra förvärvsarbete. Styrelsens bedömning: Med stöd avnedan genomförd handlingsplan samt resultaten från insatserna bedöms det övergripande målet har uppnåtts under verksamhetsåret 2025. . : . Sida 7 Signeringavjusterare pavarje sida Handlingsplan för att nå målet: - Samordningsférbundet anvanderde årligen tilldelade medlen ändamålsenligt utifrån den verksamhetsplan och budget som är beslutad. Säkerhetsställs genom attforbundschefen ger en ekonomiskrapporteringvidvarje ordinarie styrelsemöte. Styrelsens bedömning: Styrelsen har under året vid de ordinarie styrelsemötena följt upp budgeten och diskuterat och beslutat om eventuella åtgärder, därmed bedöms målet uppnått. - Samordningsférbundet ska verka for att framja och utveckla samverkansstrukturen mellan förbundsparterna. Minstfyragångerper år ska utvecklingsgruppen sammanträda. Förbundschefen ska anordna samverkansfrukostar medsyftet attfrämja samverkansarbetet mellanförbundsparternas handläggare och chefer. Styrelsens bedömning: Samordningsförbundethar under året genom att samla utvecklingsgruppen vid fyratillfällen, möjliggjort för förbundsmedlemmarna samverkansdialog, kunskapsöverföring och en ökad förståelse för varandras uppdrag. Under året har utvecklingsgruppen tillsammans samlat in aktuell statisk från förbundsmedlemmarnas organisation ochtillsammans gjort en behovsanalys allt detta arbete har bidragit till utveckling av samverkan mellan förbundsmedlemmarna. Insatserna Psykiatridagar samt samverkansfrukost som det avsattes medeltill i budgeten för 2025 har inte genomförts, detta efter attNationella rådet har kommit ut med ett förtydligande av kunskapsstödet, där det framgår att det endast är förbundsmedlemmarna som skainitiera insatser som de söker medeltill. I och med detta anordnade förbundschefen inte på eget initiativ dessa insatser. Förbundsmedlemmarna har under året fått denna information och de uppmuntradestill att ansöka om medelför att själva anordna dessa insatser, men ingen ansökan inkom. Styrelsenbedömer därmed att målet är delvist uppnått samt att ingen annan åtgärd har varit möjlig att vidta. - Samordningsférbundet stödjer utvecklandet av samverkansplattformerna, Arbetsmarknadstorg i Härnösand samt Kompetenscenter i Timrå, för att möjliggöra förbättrad hälsa och förmågatill förvärvsarbete i Härnösands och Timrås kommun. Styrelsens bedömning: Slutrapporterna från insatsernaArbetsmarknadstorget i Härnösand samt Stärkt samverkan på Kompetenscenter i Timråvittnar om betydelsen av Samordningsförbundets stöd. Från Kompetenscenter i Timrå framgår att beviljade medel från Samordningsförbundet har möjliggjort att fler kommuninvånare i Timrå fått tagit del av kompetenshöjande insatser, utefter dennes behov och önskemål. Från Arbetsmarknadstorgets slutrapport framgår att de effekter som återkopplas från övriga myndigheterär att deras tillgänglighet och hur Arbetsmarknadstorget kan omfatta stöd för medborgare på flera områden, har påverkat både myndigheterna och medborgare positivt. Förbundsmedlemmar uttrycker att lokaliseringen och sammansättningen av professioner har varit en framgångsfaktor. Styrelsen bedömer därmed att målet är uppnått. Målför finansierade insatser - Deltagare i individinriktade insatserna skauppleva att de har gjort en positiv stegförflyttning vid avslut. Signeringavjusterare påvarje sida Mats av insatsägaren som redovisar resultatet i slutrapporten samt muntligtför styrelsen. Styrelsens bedömning: Styrelsen har under året uppmärksammat att deras mål är formulerat på så sätt att samtliga deltagare skauppleva att de har gjort enpositiv stegförflyttning vid avslut. Styrelsen har därför skrivit om målet i verksamhetsplanen för 2026, då det har varit ett för högt satt mål. Utifrån insatsernas slutrapporter samt deras styrgruppsmöten framkommeratt detta mål inte har uppnåtts, men att vissa insatser har uppnått sin egnaprocentsats de satt för dettamål. Styrelsen bedömeratt eftersom insatsernas egna uppsatta mål inte överensstämmer medstyrelsens mål, har detta mål ej uppnåtts. - Destrukturella insatserna ska resultera i effektivare samverkan mellan insatsens aktuella parter. Mäts utifrån del- och slutrapport av insatsens uppsatta mål. Samverkansutveckling utifrån insatsen Biologdesignern Medverkandeparter uttrycker att de har stor nytta av att ha utbildat personal tillsammans. De kommer kontinuerligt att fortsätta träffas för erfarenhetsutbyte och stöd till varandra. Samverkansutveckling utifrån insatsen Tjänstedesign Genom utbildningenhar ett gemensamt språk och förhållningssätt etablerats, vilket stärker samverkan både internt inomkommunenochi relationtill Försäkringskassan. Detta skapar bättre förutsättningar för framtida samordnade insatser för målgruppen som vi tillsammans arbetar med/kring. Styrelsens bedömning: Utifrån det som framkommit i slutrapporterna, som ovan beskrivs, bedömer styrelsen att insatserna bidragit till en effektivare samverkan mellan insatsens aktuellaparter. - 8090 av de totalauppsatta målen skauppnås. Mäts utifrån insatsernas slutrapporter Styrelsens bedömning: Styrelsen bedömer att målet är uppfyllt, då det utifrån rapportering vid insatsernas styrgrupper samt slutrapporter från de insatser/projekt som avslutats under 2025, framkommeratt det endast är 2 mål som inte uppfyllts av totalt 22 mål. 1.5.3 Mål för ekonomi och god ekonomisk hushållning Detär viktigt att förbundet har en god ekonomisk hushållning och att det finns medel kvar vid årets slut för eventuella oförutseddakostnader. God ekonomisk hushållning innebär att förbundet inte får sätta sig i skuld och att de finansiella insatserna bör motsvara det som förbundet i samråd med medlemmarna kommit överens om. - Verksamheten ska bedrivas inom den budgetram som beslutas av styrelsen. e Styrelsen ska inför verksamhetsåret 2025 lägga en budgeti balans. Styrelsens bedömning: Styrelsen beslutade om en budget i balans under 2025. Styrelsen tog senare under året beslut om att bevilja ytterligare medel till ansökningar för att på så sätt minska det egnakapitalet, som låg över nationella rådets rekommendation. - Overskott av kapital skall följaNationella rådets rekommendation, d v s att inte överstiga 20 Yo av intäkterna och det egnakapitalet bör inte understiga 280 000 kronor. . . | Sida 9 Signeringavjusterare påvarje sida e Om det samlade kapitalet från tidigare verksamhetsår överstiger Nationella rådets rekommendation, bör styrelsen besluta om insatser utöver årsbudget för kommande år. Styrelsens bedömning: Styrelsen har under året, som en del av arbetet med att minska det egna kapitalet, beviljat insatser som överstiger det belopp som ursprungligen budgeterades för 2025. Detta har medfört att det egna kapitalet har minskat med 71 000 kronor. Därmed överstiger det egna kapitalet inte längre 20 procent av intäkterna, i enlighet medNationella rådets rekommendation. Styrelsen bedömer att målet är uppfyllt. - Förbundet ska vara självfinansierat genom sina medlemsavgifter och får inte teckna lån eller krediter. Styrelsens bedömning: Förbundet har under året inte tecknat några lån eller krediter och är självfinansierat genommedlemsavgifterna, därmed är målet uppnått. 1.5.4 Målgrupper De samverkansinsatser som Samordningsförbundet finansierar ska rikta sig till personeri förvärvsaktiv ålder (16-64 år), som är bosatta i Timrå eller Härnösands kommun och som har behov av samverkanderehabilitering för att förbättra sina förutsättningar att nå egen försörjning. 1.5.5 Uppföljning och resultat för avslutade individinriktade insatser ArbetsmarknadstorgetHärnösand Målgrupp: Medborgare i Härnösands kommuni åldern 16-65 år som hindrasnå sinplats på arbetsmarknadenpga olika skäl, t ex fysiska/psykisk ohälsa samt socialabegränsningari övrigt. Syfte: Genom ökadtilltro och kombinerade insatser ska vi ökavåra deltagares progression mot arbete eller studier. Vi grundar våra insatser och vårt arbetssätt på den danska BIP forskningen. Detinnebäratt vi utvecklar vårt arbetssätt kring deltagare, medarbetare och ledning. Insatssamordnare, (arbetsrelaterade insatser, kompetenshöjande insatser samt hälso- och sociala insatser) ansvarar för att det finns ett utbud på varje område som motsvarar behoven hos deltagarna. Insatssamordnarna utgör också beredningsgrupp som berederalla inkommande ärenden och fördelartill konsulent efter en kort kartläggning. Konsulent arbetar sen vidare med deltagaren utifrån vår nyamodell för arbetsmarknadsinsatser. PROJEKT/INSATS MAL MALUPPFYLLELSE JA NEJ Arbetsmarknadstorget 1. Okad samverkanforatt 1. Ja, sebilaga 1 Härnösand minst20%flerskakommatill arbete/studierjamfértmed 2024 Delmal: 2. Okadkunskap/insiktom 2. Ja. Idenverksamhet egnamöjligheterför individen därregelbundenmätning (mäts i SKAPA-samtal) gjorts,upplever7590att de fåttökadkunskap (enkätsvar) 3. Ökadtilltrohos handläggare 3. Ja, samtligakonsulter (mäts i sambandmed SKAPA- uppleverökadtilltro samtal) (intervjusvar). : : 5 Sida 10 Signeringavjusterare pavarjesida 4. Sammanhålletstöd 4. Ja, detingår i dennya arbetsmodellen. 5. Kombinerade insatserutan avbrottförandrainsatser av 5. Ja. Initieras vidstart myndigheter. med6veckors intro, däreftertarnyainsatser vid. Ingårinya arbetsmodellen. Stärktsamverkan 2025 Målgrupp: Timrås kommunmedborgarei åldern 16-65 år som uppbär aktivitetsersättning eller sjukpenning. Syfte: Syftet är att genom Stärkt samverkan utveckla våra arbetsmetoder så att individer i behov får bättre förutsättningar att nå egen försörjning. Genom insatser ger vi stöd och ökar möjligheterna för varje individ att lyckas. PROJEKT/INSATS MÅL MÅLUPPFYLLELSE JA NEJ Stärktsamverkan 2025 1. Måletäratt25 individeri 1. Ja. 30 individerhar Timråkommun ska underåretingått i aktualiserastill Stärkt projektet. samverkanunderprojektets löptid. 2. Uppdatera 2. Ja. Ettnyttunderlag aktualiseringsunderlagettidigt medbl aetttydligare underårettillattbli syftehartagits fram. framåtsyftande 3. Vidareutvecklaoch 3. Nej. Fleraharskattat implementeraett lägetvidstart. Skatt- skattningsinstrumentdär ningsverktygethar inte deltagare skattarsittnuläge använts vidavslut, och förmågorvidstartav däremothardialog om insatsenoch vidavslut. nulägetochförmågor genomförts. 4. Minst 7590avdeltagarna 4. Ja. 100% av de som skadeltaiminsttvå varitaktivadeltagarehar kompetenshöjande insatser deltagit iminsttva undersintidpå insatser. I dialogmed kompetenscenter. individernaharminst 80% enpositiv upplevelse. Effektmalen: 1. Mätning avindividers 1. Ja. upplevelse avsamverkan vid projektets startoch avslut, med måletattminst 80940av deltagarnarapporterar en positivupplevelse. 2. Efteravslutadtid iprojektet 2. Nej. Deltagarnastår ska90240 avdeltagarnauppleva väldigt långt ifrån positiv förflyttning isin arbetsmarknaden, så aktivitetsförmågaoch dettamål varalldeles a . Sida 11 Signeringavjusterare påvarjesida självkänslarelaterattill förhögtsatt. Ettbättre arbetsliveteller studier. effektmålhadevaritatt de fåttförbättrad livskvalitet, genomnya vänskapsrelationer, genomhälsoaktiviteter, genom attbryta ensamhet, känslaav att varadel av samhället och attfådelta. 3. Attde aktualiserade 3. Ja. Dehardeltagitvid samverkansparternadeltar uppstarts-, uppföljnings aktivt i samverkansprocessen och avslutsmöten ochbidrartill individuell planering. 1.5.6 Uppföljning och resultat för avslutade strukturövergripande insatser HandledarutbildningBiologdesignern Målgrupp: Inskrivna i respektive kommuns arbetsmarknadsinsatser samt långtidssjukskrivna eller personer medaktivitetsersättning från Försäkringskassan. Syftet: Fler handledare ger möjlighet att ha större kontinuitet i insatsen och fler deltagare kommer att nås. Därför kommerfler deltagare tidigt i insatserna att ha en bra kartläggning av sinaresurser och också en tydligare inriktning vart de vill nå i arbetslivet och en tydligare tanke om hur de skanå dit. Vitror att fler av våra deltagare kommeratthitta en väg bort ifrån bidragsberoende ochistället hitta en egen hållbar försörjning via arbete och/eller studier. PROJEKT/INSATS MÅL MÅLUPPFYLLELSE JA NEJ Handledarutbildning 1. Atterbjudaflerdeltagare 1. Ja. Senstarthar28 nya Biologdesignern Biologdesignerns metod föratt gruppergenomförts i tydliggörasinaresurseroch Härnösand, Timråoch hittasin inriktning i Ånge. arbetslivet. 2. Utbildaflerhandledare, i 2. Ja. 15 nyahandledare huvudsak i Timråoch harutbildats. 4 i Härnösandmedmöjlighetför Härnösandoch 6 iTimrå Sundsvall ochÅngeatttadel resten iÅnge och avutbildningstillfälletför att Sundsvall. utbildaflerhandledare i sina kommunermoten ekonomisk insats från dem. 3. Startaflergruppermed 3. Jadelvis, under tätare intervallerföratt projekttidenharnya motverkasysslolös väntetid grupperstartatsbåde hos deltagarnasamtge dem underhöstenoch våren. godamöjligheterattfinna Blasåblir dettaen hållbaraalternativ i arbetslivet. naturlig förlängning efter en6 veckors introduktion iHärnösandsnya arbetsmodell. Signeringavjusterare påvarje sida 4. Attbredda 4. Ja. Tre avdenya handledarkunskapentillfler handledarnaärpedagoger yrkeskategorier, tex medinriktning språklärare och integrations- språkutvecklingpå personalförattpåsåsättnå arbetsträningsarenor. flersom står långtifrån arbetsmarknaden. Tjänstedesign Målgrupp: Den primära målgruppen för insatsen var personal inom Timrå kommuns arbetsmarknadsverksamheter/enheten för hållbar försörjning. Den sekundäramålgruppen var/är vuxna långtidsarbetslösa och unga inom UVAS, som indirekt berörs genom att personalen utvecklar nya arbetssätt och metoder sommålgruppentar del av. Syftet: Syftet med insatsen var att stärka personalens kompetens och bredda kommunens arbetssätt för att möjliggöra mer behovsdrivna, samordnade och individanpassade insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, särskilt vuxna långtidsarbetslösa och unga inom UVAS. Genom utbildning i Tjänstedesign skapades förutsättningar för att integrera metoden i ordinarie verksamhet, utvecklamer träffsäkra och meningsfulla stödinsatser samt stärka den långsiktiga samverkan med Försäkringskassan. PROJEKT/INSATS MÅL MÅLUPPFYLLELSE JA NEJ Tjänstedesign 1. Genomföraen utbildnings- 1. Ja. Utbildningen har insats itjänstedesignför genomförts enligtplan personal inomarbets- underhösten2025. marknadsenheten/Enheten Deltagarandepersonal hållbarförsörjningpåTimrå uppnådde ökadförståelse kommun. förtjänstedesign som metodochhurdenkan tillämpas iden egna verksamheten. 2. Förankraettgemensamt 2. Ja. Ettgemensamt arbetssättförbehovsanalys och arbetssättharetablerats insatsutveckling baseratpå genomutbildningen, tjänstedesignmetodik. vilkethargettpersonalen engemensam metod- förståelse och strukturför behovsanalys och utveckling av insatser. 3. Skapaförutsättningarför 3. Ja, detharstärkts och tvärprofessionell samverkan gemensamtlärandehar genomgemensamma möjliggjorts. workshops, case-arbete och handledning iTjänstedesign. 4. TillämpaTjänstedesigni 4. Ja. Individens praktikengenom attinvolvera perspektivhar involverats deltagare iutveckling av iutvecklingsarbetetoch riktade insatser. tillämpats genommetoden Tjänstedesign. . . . Sida 13 Signeringavjusterare påvarje sida 5. Stärkasamverkan med 5. Ja. Nufinns ökad Försäkringskassan, såattderas samsynoch gemensam målgruppiettsenare skede metodförståelse inför kantadel avnya, samordnade kommandeinsatser. ochbehovsanpassade insatser. 6. Dokumenteraochutvärdera 6. Ja. Arbetehar arbetetförattmöjliggöra dokumenterats ochföljts långsiktig implementering och upp, vilketskapatgoda spridning inom organisationen. förutsättningarför långsiktig implementering och spridning av Tjänstedesignmetodiken inom organisationen. Övriga insatser som förbundet genomfört för förbundsmedlemmarnas anställda och allmänheten är förbundets medlemskap i Välfärdsguiden, som är ett webbverktyg som sprider kunskaper om vilka insatser som finnstillgängliga för Härnösand och Timrå kommuns medborgare, som behöverstöd på sin väg motjobb, studier och att nå ett bättre hälsotillstånd. Välfärdsguiden såg totalt 1 801 besök påvägvalssidor inom Samordningsförbundet Härnösand Timrå under 2025. 1.5.7 Styrelsens sammantagna bedömning av insatsernas resultat och måluppfyllelse Styrelsen bedömeratt de insatser som förbundet finansierat under året har uppnått god måluppfyllelse. Utifrån rapportering vid insatsernas styrgrupper där förbundschefen deltagit samt del- och slutrapporter från de insatser som avslutats, framkommer det att det endast är 2 mål som inte uppfyllts av totalt 22 mål. 1.5.8 Balanskravsresultat Belopp i tkr 2025 Årets resultat enligtresultaträkning -71 -Samtligarealisationsvinster 0 + Realisationsvinster enligtundantagsmöjlighet 0 +Realisationsförluster enligtundantagsmöjlighet 0 -/+ Orealiserade vinster/förluster i värdepapper 0 +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 = Balanskravsresultat -71 1.6. Väsentliga personalförhållanden Samordningsförbundet Härnösand Timrå har ingen anställd personal och har därför inga egna avsättningar för pension. Förbundschefoch ekonomtjänst köps av Timrå kommun genom avtal och Timrå kommunhanterar löner och lönebikostnader, inräknat pensioner. 1.7. Fortsatt utveckling De målgrupper som är i behov av samverkan står fortsatt inför betydande utmaningar när det gäller att på egen hand nå självförsörjning. Flera genomförda utredningar inom välfärdsområdet lyfter tydligt fram arbetets centralabetydelse, både för individens egen utveckling och för samhällets långsiktiga hållbarhet. Samtidigt har långtidsarbetslösheten nått nyahöga nivåer och den psykiska ohälsan ökar, vilketytterligare förstärker behovet av samordnade individinriktade insatser. Genom förbundets insatser skapas värdefulla insikter och erfarenheterkring målgruppernas behov och de hinder som finns, vilkatas vidare i olika samverkansforum för att utveckla och förbättra arbetssätt och samverkan. . . . Sida 14 Signeringavjusterare påvarjesida Trots dessa insatser kvarstår utmaningar och utvecklingen indikerar att det har blivit svårare att bryta ett långvarigt utanförskap. Sammantaget visar detta på ett fortsatt stort behov av samordnade och långsiktiga insatser från samordningsförbundet och dess medlemsorganisationer. 2. Resultaträkning Resultaträkning Beloppi kr. Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 3 672 3 745 Verksamhetens kostnader 3 -3 765 -3 401 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens resultat -93 344 Finansiella intäkter 22 46 Finansiellakostnader 0 0 Resultat efter finansiella poster -71 390 Extraordinäraposter 0 0 Årets resultat -71 390 3. Balansräkning Balansräkning Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 0 0 Summaanläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Fordringar 4 78 18 Kortfristigaplaceringar 0 0 Kassaoch bank 1 835 1595 Summaomsiattningstillgangar 1913 1 613 Summatillgangar 1913 1 613 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat -71 390 Övrigt eget kapital 831 441 Avsättning Avsättningar för pensioner 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 5 1153 782 Summaeget kapital, avsättningar och skulder 1913 1613 Ansvarsförbindelser 0 0 : : Sida 15 Signeringavjusterare pavarje sida 4. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp kr. 2025 2024 Årets resultat -71 390 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -71 390 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -60 85 Ökning/minskningkortfristiga skulder 371 -1 382 Kassaflöde från den löpandeverksamheten 311 -1 297 Årets kassaflöde 240 -907 Likvidamedel vid årets början 1595 2 502 Likvidamedelvid arets slut 1 835 1 595 5. Driftredovisning Utfall Budget Avvikels Utfall 2025 2025 e 2024 2025 Belopp tkr Intakt Kostnad Netto Netto* Utfall- Intakt Kostnad Netto Budget netto Bidrag 3 672 0 3 672 3 672 0 3 745 0 3 745 Projekt 0 -2 719 -2 719 -2 581 -138 0 -2 368 -2 368 Inhyrdpersonal 0 -907 -907 -920 13 0 -903 -903 Styrelsearvode 0 -71 -71 -100 29 0 -58 -58 Lokalhyra 0 -26 -26 -25 -1 0 -25 -25 Övrigt 22 -42 -20 -46 26 46 -47 -1 Resultat 3 694 -3 765 -71 0 -71 3 791 -3 401 390 * Angesnetto eller brutto utifrån hur budgeten har beslutats. nn Signeringavjusterare pavarjesida 6. Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningenäri tillämpliga delar upprättad i enlighetmed Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samtrekommendationer från Rådetförkommunal redovisning. Vissa anpassningarhargjortstill Finsam:s verksamhet. Not 2. Verksamhetensintäkter 2025 2024 Driftbidrag från staten 1836 1873 Driftbidragfrån Timrå kommun 459 468 Driftbidrag från Härnösands kommun 459 468 Driftbidragfrån region 918 936 EU-medel och andra bidrag 0 0 Ovriga intakter 0 0 Summa 3672 3 745 Not 3. Verksamhetens kostnader 2025 2024 Stärktsamverkan och kompetenshöjande insatser 700 Vägentill arbetsmarknaden 696 Tjänstedesign 150 Arbetsmarknadstorget Härnösand 760 Välfärdsguiden 138 Förstärktsamverkanförutveckling avarbetsförmåga 275 Summainsatser 2719 2 368 Styrelse 71 58 Kansli 907 903 Övriga kostnader 68 72 SummaKostnader 3 765 3 927 Not 4. Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Momsfordran 78 18 Not 5. Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 1152 405 Upplupna kostnader 1 377 Signeringavjusterare påvarje sida 1. Styrelsens underskrift Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. (Då varje ledamotsitter påpersonligt mandat ska de inte skrivaunder i egenskap av representant för en myndighet, utan från sin roll i Samordningsförbundets styrelse.) Ort och Datum: Härnösand 250327 SNAHOÖi URfil+s Monica Fallsttom Lars Kempe Ordförande Vice ordförande LAJV isAALJVMS3ANon éE £ Lena Loo Mile Edén / Ledamot | Ledamot J,(| fa.GLFityVvAlASmmm Lotta Qvarnlöf SJfr Ledamot : Bilagor Bilaga 1 Slutrapport Arbetsmarknadstorget Bilaga 2 Slutrapport Biologdesignern Bilaga 3 Slutrapport Stärkt samverkan Bilaga 4 Tjänstedesign 5 3 3 Sida 18 Signeringavjusterare påvarjesida 299 SAMORDNINGSFÖRBUNDET HARNOSAND TIMRA Slutrapport Denna mall ska anvandasvid slutrapportering av insatser finansierade av Samordningsférbundet Harndsand-Timra. Slutrapporten ska sammanstallas och redovisastill forbundetenligt avtal. Kontaktuppgiftertill forbundet: Ulrika Sahlin, forbundschef Samordningsförbundet Härnösand Timrå Timrå kommun, 861 82 Timrå ulrika.sahlinQtimra.se Mobil: 076-134 27 28 1. Insatsen Insatsens namn: Arbetsmarknadstorg i Härnösand Tidsperiod: 20250101-20251231 Beviljat medel: 760 000 2. Följande förbundsmedlemmar har sökt medel Ansvarigförgenomförandeavinsats- Organisation Härnösands kommun — Enheten för Samordning och Insatser Kontaktpersonför insatsägare E-post Åsa Vestling asa.vestling@harnosand.se Organisation - medsdékande Arbetsformedlingen Kontaktperson E-post Lena Loo lena.loo@harnosand.se Organisation- medsdékande Kontaktperson E-post Organisation-medsékande Kontaktperson E-post ep™ge SAMORDNINGSFORBUNDET HARNOSAND TIMRA 3. Insatsbeskrivning 3.1 Bakgrundtill insatsen Det arbete som är paborjat underde fyra forsta projektaren pa Arbetsmarknadstorget har legat helt i linje med de krav som SKR har formulerat infor det kommandeaktivitetskravet. Den påbörjade utökade samverkan är, i kombination med den danska forskningen, en garanti för att vi ska fortsätta på vår gemensammainslagna väg. De målgrupper vi möter är i behov av kombineradeinsatserför att hitta sin väg ut i ett arbetsliv. Matchningsproblemenär nationella och vårt målär att bidra till att öka deltagarnas anställningsbarhet. Vi behöverfortsätta att utveckla individanpassade insatser som handlar om att vara aktiv i sitt arbetssökande, att stötta språkutveckling, öka den gemensammadigitala kompetensen, att ge deltagarna karriär- vägledning. Genom att öka personernas egen kunskap om sig själva i förhållandetill arbetlivet kan de finna sin plats i arbetslivet utifrån sina villkor, kunskaper, önskemål och intressen. Den sammansättning av professionervi har på Arbetsmarknadstorget har gett oss möjligheter att möta våra medborgares behov på bred front och utifrån deras egen berättelse kombinera arbets- och studieförberedandeinsatser. Tillsammans med en utvecklad samverkan mellan olika aktörer samt vår gemensamma kännedom om ärende och lösningar kan vi utveckla nya insatser som stöttar de som idag kan uppleva sig befinna sig i ett ingenmansland. Detta ska ske utifrån de principer som den danska forskningen kommit fram till i BIP-projektet: tilltro till individen, sammanhållet stöd och kombineradeinsatser. 3.2 Syfte medinsatsen. Beskriv kortfattatvilken förändringsom ville uppnås med insatsen? Genom ökadtilltro och kombinerade insatser ska vi öka våra deltagares progression mot arbeteeller studier. Vi grundar våra insatser och vårt arbetssätt på den danska BIP- forskningen. Det innebär att vi utvecklar vårt arbetssätt kring deltagare, medarbetare och ledning. Insatssamordnare, (arbetsrelaterade insatser, kompetenshöjande insatser samt hälso- och sociala insatser) ansvararför att det finns ett utbud på varje område som motsvarar behoven hos deltagarna. Insatssamordnarna utgör också beredningsgrupp som berederalla inkommande ärendenoch fördelartill konsulent efter en kort kartläggning. Konsulent arbetar sen vidare med deltagaren utifrån vår nya modell för arbetsmarknadsinsatser. 3.3 Målgruppenförinsatsen Medborgare i Härnösands kommun i åldern 16 - 67 ar som hindras nasin plats pa arbetsmarknadenp g a olika skäl, t ex fysisk/psykisk ohälsa samt sociala begränsningari övrigt t ex hemmasittande. 4. Resultat och utfall av insatsen 4.1 Insatsens mål (samma som de som Har målet uppnåtts?Ja eller Utfall/resultatför respektive mål uppgavsvid ansökan) nej Huvudmål » Ökad samverkanföratt minst 2096fler Ja Se bilaga 1 ska kommatill arbete/studierjämfört med 2024 © SAMORDNINGSFORBUNDET HARNOSAND TIMRA e Delmål: » Ökad kunskap/insikt om egna Ja I den verksamhet där regelbunden möjligheterför individen (mäts i SKAPA- mätninggjort upplever7594 att de samtal) fåttökar kunskap(enkätsvar) e Ökadtilltro hos handläggaren (mätsi Samtliga konsulenter upplever samband med SKAPA-samtal) ökad tilltro(intervjusvar) ¢ Sammanhalletstod Ingari var nya modell e Kombineradeinsatser utan avbrottfor Initieras vid start med sexveckors andra insatserav myndigheter intro, däreftertar nya insatservid. Ingåri nya modellen. 4.2Arbetssätt och verksamhetsbeskrivningför insatsen Undervårt första halvår harvi löpande haft drop-in två dagar i veckan. På Arbetsmarknadstorget kan de möta insatssamordnare, konsulent, SYV, utbildningskoordinator, medarbetare som organiserar sommarjobb, som anordnarföreläsningaroch workshops. Dessutom ärvi samlokaliserade med integrationspersonal. Båda våra verksamheter(arbete och integration) harstort utbyte, dels av varandra men framför allt med de funktioner som finns hos Statens Servicecenter. Vi delar lokalen med dem.I vårt entréplan kan man alltså få möten med kommun, arbetsförmedling, försäkringskassan och andra aktörer som vi samverkar med, såsom vården. Våra besökare kan få hjälp hos fem myndigheteri en och sammalokal och vi medarbetare uppskattar högt närhetentill varandra oavsett myndighet. P ga effekterna av avveckling och omorganisation hadevi stopp för nya ärenden fram till september. Undervåren hararbetet med insatserför och med medarbetare genomförts. Dessa behandlade de faktorer som forskningen visat har påverkan på handläggarens (konsulentens) tro på individen. Insatserna harvarit i form av workshops för konsulenteroch en heldag med alla medarbetare däräven enhetschefer, verksamhetschefoch förvaltningschefdeltog. Undervåren genomfördes också två grupperi Biologdesignern. Följande sms återges som ett exempel på feedback från deltagare, mani 40årsåldern: ” Hej Det harvarit lite stressigt med studierna menville säga attvi har kommit igång och pluggarförfullt. Intressanta diskussion samt en underbarklass från norraste norrtill södraste Sverige. Denna utbildning kanjag verkligen rekommendera om ni får någon med odlingsintresse. Vill tacka än en gångförchansen att gå Biologdesignern”. Efter sommarenharinflödet av nya ärendet åter kommit igång och vår nya, sammanhållna modell för individen har påbörjats. Arbetsmarknadstorget är den enda vägen in och våra insatssamordnare bereder nya ärenden. De kartläggeroch fördelarsedantill specialiserad konsulent utifrån behov. Efter inskrivning blir den nya deltagare erbjuden att delta i Fokus Framtid, vårt startpaket som pågåri sex veckoroch innehåller aktiviteter kring arbetssökande, CV och personligt brev, arbetsmarknadskunskap, utbildningsinformation, vardagsliv, digital kompetens. Deltagarna erbjuds föreläsningar och studiebesök på t ex Polisen, folkhögskolan, Yrkeshögskolan, olika arbetsgivare m m.I flera temanharvi byggt in en introduktion i 10 av de moduler som ingåri valideringsprogrammet Kompetenserför arbetslivet. Undertiden den nya deltagaren genomgår Fokus Framtid gör konsulent en fördjupad kartläggning och en första progressionsmätning. Däreftergörs en handlingsplan i samverkan med deltagaren. Deltagaren kan också gå vidare från Fokus Framtid och bygga på med Biologdesignern. Progressions mätning ska sen ske vartredje månad och resultera i reviderad handlingsplan. Efter 12 månaderska en särskild prövning om fortsatt planering genomföras med anvisande myndighet. gg SAMORDNINGSFÖRBUNDET HARNOSAND TIMRA Arbetsmarknadstorgets medarbetare harvarit djupt engagerade och medverkati planeringen av och starten avgenomförandet avvår nya modell som helt ärförankrad i den danska BIP-forskningen. De nya insatssamordnarnahar underåretgått utbildningentill ”Kunskapsagent” som Vaeksthuset anordnari Sverige. De slutför utbildningen i december, och då är det totaltfyra medarbetare som har samma djupa kunskap om den danska forskningen.Vi deltar också i olika nätverk som arbetar med liknande implementeringsprocesser. 4.3 Avvikelserfrån planering (avseende ekonomi,tidsplan, aktiviteter mål mm) På grund av intagningsstopp och omorganisation har vi ännu inte kunnat bidra med brukarmedverkan på annat sätt än att samtliga pågående inskrivna deltar i sin egen planering, uppföljning och progressionsmätning. Av planerade aktiviteter har endast en ännu inte genomförts: frågestunder med lokala arbetsgivare men den planen kvarstår och kan ske i höstvia Fokus Framtid, vårt nya startblock. Fokus på ökadtilltro till individen och fokus på sammanhållet stöd har fördröjts med anledning av politiska beslut. Besluten har orsakat stopp i inflödet och nya verksamheter behöveröppnasför arbetsträning innan processen 4.4 Beskriv uppföljningoch utvärderingav målen Uppföljning har skett i regelbundna avstämningsmöte med verksamhetsansvarig och närmaste chef. Kontinuerlig avrapportering harskett till styrgruppen varannan månad och också redovisatsi delrapport i augusti till Samordningsförbundet. Målen är utvärderade med hjälp av avslutsstatistik, från deltagare via enkät och via intervjusamtal med de konsulentersom underåret löpande genomfört SKAPA-samtal, d v s progressionsmätning. Utvärdering sker också via skriftlig återkoppling på nedanstående analysfrågorfrån våra medverkande aktörer. I fälten nedan återges våregen bedömning. Bifogat finner ni svar på frågorna från våra samverkanspartners. 5. Analys 5.1 Vilka effekterför insatsensaktuella parter, har insatsen bidragittill? Har insatsen påverkat befintliga verksamheter? De effekter som återkopplas från övriga myndigheteräratt vårtillgänglighet och hur Arbetsmarknadstorget kan omfatta stöd för medborgare på flera områden, har påverkat både myndigheter och medborgare positivt. Lokaliseringen och sammansättningen av professioner har varit en framgångsfaktor. 5.2 Hur har insatsen medförtförbättrad samverkan mellan insatsens aktuella parter? Vi tycker attvår etablerade samverkan har genomsyrat arbetet med att identifiera individuella behov och därmed också tillsammans med deltagaren göra en behovsanpassad planering. Det har också underlättat uppföljningar och gjort det lättare för individen attförstå våra olika roller i planeringen. Av skäl som ligger utanför projektet har vi ålagts att avveckla ett stort antal avvåra interna arbetsträningsplatser och arbetet med att bygga upp nya sådana harfördröjts. De nya platserna ska vara mer lämpadeför arbetsträning där krav på produktion anpassastill individ. Arbetsmarknadstorget ärvägenin till arbetsmarknadsinsatserfro m hösten 2025, vilket säkrararbetet medvårt nya arbetssätt. Återkopplingen säger att samtliga parter sett stora fördelar med Arbetsmarknadstorget som plattform. 290 SAMORDNINGSFÖRBUNDET HÄRNÖSAND TIMRÅ @ 5.3 Beskrivtillvaratagna erfarenheteroch lärdomarfrån insatsen Se bilaga 2-4 5.5 Beskriv påvilketsätt lärdomaravinsatsen kommerattimplementeras De kunskaper som vi fått under de år som projektet pågått, ligger nu till grund för hur de kommunala arbetsmarknadsinsatserna ska organiseras och genomföras. Vi förankrar arbetet i den danska BIP- forskningen och arbetar med att öka tilltrontill att individ kan kommai arbete, vi erbjuderparallella insatseroch vi vill motverka avbrott i insatserna samt byte av handledare(konsulent). Vi har utökat antalet insatser under projektåren och kommer återkommande attgenomföra Biologdesignern. Vi harockså påbörjat arbetet med att redanvid start introducera modulerna i OCN- valideringsprogrammet Kompetenserför arbetslivet. När deltagaren sedangår ut i arbetsträning kan själva valideringarna ske, och då kännerdeigen vad validering handlar om. Att ha en plats där besökare och uppdragsgivare kan nå olika professioner harvarit ett väl fungerande koncept som uppskattas av alla. Det implementeras också nu när projektet upphör. 5.5 Beskriveventuella identifieradesystemfel som påverkat utfall och resultat Det enda vi upplevt som systemfel är när en deltagare gårin i statlig insats, t exjobb- och utvecklingsgarantin, så fårdet ibland effekten att pågående kommunala insatser måste avbrytas. Det är inte ovanligt att de redan har en pågående planering via kommunennär deblir erbjudna attgå in i JOB- programmet. Där kan uppstå avbrott och väntetider, vilket enligt forskningen gör att deltagaren tappar fart. Studier harvisat att deltagaren tapparupptill 2596 vid varje avbrott och ännu mervid byte av handläggare (t ex konsulent, arbetsförmedlare). 6. Ekonomisk rapport Redovisa eratotala kostnaderförinsatsen enligt nedan.Ifall inte allt beviljat medel haranväntsvad var orsaken och om det haft konsekvenserförinnehåll och utfall avinsatsen Endast 24 500 kråterstårav beviljat bidrag som vi harföravsikt attanvändatill en deltagarinriktad insats innan åretärslut. Det har inte påverkat utfallet av projektet. På grund avomorganisation har detfunnits svårigheter att hinna planera in ett projektavslutförvåra deltagare, medvilka vivill fira deras deltagande och påverkan på ett bra resultat och en kommande implementering i ordinarieverksamhet. I rapportenjämfört med budgetharvi exkluderat de 900 000 i insatsfrån kommunen.Detavser kostnaden för verksamhetsansvarig. Den tjänsten implementerades redanvid årsskiftet 24/25. Därför rapporteras de 400 000 som avsåg koordinator5094 vilket ansöktes om från Samordningsförbundet. Kostnadsslag Budget Utfall Aktiviteterdeltagare 50000 20 500 Kompetensutvecklingmedarbetare (BIP, OCN, m m) 75 000 59 000 Lönekostnader 400 000 442 000 Lokalkostnader 210 000 212 000 Material (ange typ av material) 0 0 Resekostnader Bip-workshopSthlm Natverk 4 600 Övriga kostnader(inköp rullvagn för material) 25 000 2 000 Summa 760 000 735 500 24 SAMORDNINGSFÖRBUNDET HÄRNÖSAND TIMRÅ 7. Underskrifter Organisation: Härnösands kommun 6) AA, Ort och datum: Han&3ork Qe 2TU Ul Underskrift > Organisation: Arbetsférmedlingen as ; <<. . — Ortoch datum: 9 YpANOS VAL) / in — 2) Organisation: Ort och datum: Underskrift Organisation: Ortoch datum: Underskrift egy SAMORDNINGSFORBUNDET DyyHe HÄRNÖSAND TIMRÅ Slutrapport Denna mall ska användasvid slutrapportering av insatser finansierade av Samordningsförbundet Härnösand-Timrå. Slutrapporten ska sammanställas och redovisastill förbundet enligt avtal. Kontaktuppgiftertill förbundet: Ulrika Sahlin, förbundschef Samordningsförbundet Härnösand Timrå Timrå kommun, 861 82 Timrå ulrika.sahlin@timra.se Mobil: 076-134 27 28 1. Insatsen Insatsensnamn: Handledarutbildning Biologdesignern Tidsperiod: 20240901-20250831 Beviljat medel: 250 000 2. Följande förbundsmedlemmar har sökt medel Ansvarigförgenomförande av insats- Organisation Härnösands kommun, Socialförvaltningen, Insatser och Samordning Kontaktperson förinsatsägare E-post Åsa Vestling asa.vestlingQharnosand.se Organisation- medsökande Försäkringskassan Kontaktperson E-post Lena Flodin lena.flodin@forsakringskassan.se Organisation- medsékande Timra Kommun Kontaktperson E-post Veronika Åström veronika.astromQtimra.se Organisation - medsökande Kontaktperson E-post og © ~SAMORDNINGSFORBUNDET Bye HÄRNÖSAND TIMRÅ 3. Insatsbeskrivning 3.1 Bakgrundtill insatsen Att utbilda personal gemensamt ger ökad samverkan på lång sikt mellan våra kommunerdå vi kontinuerligt tar del av både varandras misstag och varandras framgångar. Vi säkerställer utveckling både för personal och deltagare genom att stötta varandra och ge feedback som ger oss nya perspektiv och ökarvår förmåga att vara flexibla och ställa om i ett arbetsområde som hela tiden förändras p g a att lagar, regler och riktlinjer förändras. 3.2Syfte med insatsen. Beskriv kortfattatvilken förändringsom ville uppnås med insatsen? Fler handledare ger möjlighet att ha större kontinuitet i insatsen och fler deltagare kommeratt nås. Därför kommerfler deltagare tidigt i insatserna att ha en bra kartläggning av sina resurser och också en tydligare inriktningvart de vill nå i arbetslivet och en tydligare tanke om hur de ska nådit. Vi tror att fler av våra deltagare kommeratt hitta en väg bort ifrån bidragsberoende ochistället hitta en egen hållbarförsörjningvia arbete och/eller studier. 3.3 Målgruppenförinsatsen Inskrivna i resp kommuns arbetsmarknadsinsatser samt långtidssjukskrivna eller personer med aktivitetsersättning från Försäkringskassan. 4. Resultat och utfall av insatsen 4.1 Insatsens mål (samma som desom Har målet uppnåtts?Ja eller Utfall/resultatförrespektive mål, uppgavsvid ansökan) nej Sen start har 28 nya grupper e Atterbjuda flerdeltagare Ja genomförts i Härnösand, Timrå och Biologdesignerns metodföratttydliggöra Ånge. Sundsvall deltogej vid sina resurserochhitta sin inriktning i utvärdering. arbetslivet. e Utbilda fler handledare, i huvudsaki Ja 15 nya handledare utbildades Timrå och Härnösand med möjlighetför under hösten -24 Sundsvall och Ångeattta del av Härnösand4,Timrå 6, Ånge 2 och utbildningstillfälletföratt utbilda fler Sundsvall 3 handledare i sina kommuner mot en ekonomisk insatsfrån dem. Underprojekttiden har nya e Starta flergrupper med tätareintervaller Ja delvis grupperstartats både höstoch vår. för att motverka sysslolösväntetid hos Bl a i Härnösandblirdetta en deltagarna samtge dem goda möjligheter naturligförlängningefteren 6v attfinna hållbara alternativ i arbetslivet. introduktion. e Att bredda handledarkunskapentill fler Ja Tre avde nya handledarna är yrkeskategorier, t exspråklärare och pedagoger medinriktning integrationspersonalföratt på så sätt nå språkutveckling på arenor. flersom stårlångt ifrån arbetsmarknaden. 4.2Arbetssätt och verksamhetsbeskrivningför insatsen Grundutbildningen i Biologdesignern genomfördes i 4 moment 1. Introduktiontill arbetssättet (1 dag) 2. Egen upplevelse avarbetssättetföratt bygga förtrogenhet med ochtillittill olika moment (5 dagar) 3. Uppstartsplanering med handfaststöd för att komma igång med deförsta egna agyy SAMORDNINGSFORBUNDET Ayo HÄRNÖSAND TIMRÅ grupperna (2 dagar) 4. Handledning i samband med uppstart av egna gruppaktiviteter (3 dagar) Efterdeförsta 3 handledningsdagarna som är koppladetill grundutbildningen och de första gruppaktiviteterna innehållersamarbetet minst 1 handledningsdag pertermin för de som arbetar med arbetssättet. Kopplattill denna ingårockså fortsatt helpdeskför utbildade medarbetare och chefer. Start av pilotgrupperparallellt med grupperavtidigare handledare i par med nyutbildad handledare. I Ångegenomfördes en testsom sommarjobbsalternativför8klassare, förlagd på heltid undertvå veckor. Deltagarna erhöll lön och kundeta del av Biologdesignern för att stå rustade införgymnasievalet i nionde klass. 4.3Avvikelserfrån planering(avseendeekonomi, tidsplan, aktiviteter mål mm) Planeringenföljts till största del med utbildning undersept-okt medtre påföljande handledningstillfällen. Vi hade önskatstarta flergrupper. I Härnösand orsakentill detta varit attvi inte haft inflöde underen stordel av projektåret. Ändå harvi fullföljt4grupper (25 deltagare) och har en pågående(10deltagare). Vi har utbildat73 deltagare i tre avfyra kommunerunderprojekttiden och är mycket nöjda med det. 4.4 Beskriv uppföljningoch utvärderingav målen I ställetför utvärdering digitaltvaldevi attträffas en heldag i Söråkerföratt utvärdera arbetet underprojekttiden. Tyvärr deltog inte Sundsvall då en medarbetare slutat och en fått annat arbete. Träffen ersätterden digitala workshop som var planerad. 15 nya handledare harutbildats 10 nya grupperharstartats Deltagarnas upplevda ökade kunskap omsigsjälva är hög, men har inte mättsi tillräcklig omfattningvia SKAPA- mätningar. Sammagällerför hurde uppleveratt de hittarett hållbart alternativ i arbetslivet. Vi har nåtttill personersom är långtidssjukskrivna, samt personer 19-29 år med aktivitetsersättning. I Ånge haren grupp med högstadieungdomar kunnavälja Biologdesignern som sommarjobb. 5. Analys 5.1Vilka effekterför insatsensaktuella parter, harinsatsen bidragittill? Har insatsen påverkat befintliga verksamheter? Den stora effekten är attvi kan säkerställa attfler personersom är i behovavstöd får en högre kunskap om vad de kan erbjudatill arbetsgivaresamt nya tankarom inriktning i arbetslivetsamt kunskap om vägentill deras mål. På långsiktsparardet resurserföralla parter, både deltagare och alla stödpersonerlängstderasvägfrån bidragsberoendentill hållbar egen försörjning. Docksvårt att mäta på 12 månader. 5.2 Hur har insatsen medförtförbättrad samverkan mellan insatsensaktuella parter? Vi harstor nytta avatt utbilda personal tillsammansi våra fyra närliggande kommuner. Vi kommer kontinuerligt attfortsätta träffas för erfarenhetsutbyte och stödtill varandra. 5.3 Beskrivtillvaratagna erfarenheteroch lärdomarfrån insatsen Biologdesignern gereffekt i flera av de indikatorersom finns i BIP-modellen, d vs det är en arbetsrelaterad insats såväl som kompetenshöjande och social insats. Vi har och gerjobbfokustill deltagarna, de lärsig merom sig själva, om yrken och om arbetsmarknaden och degördettillsammans med andra. Detärviktigt att handledarna är beredda attstå förenergi och motivation genom hela insatsen. Då ärdet bra att manarbetar 2 ellerfler handledaretillsammans beroende på gruppens storlek. 2 Pg SAMORDNINGSFÖRBUNDET Bye HÄRNÖSAND TIMRÅ I Timrå har mantidigare haftgrupper på gymnasieskolans IM-program. Även andra kommunervill in på gymnasiet ochjobba med detta, men detärsvårt att kommain. I Ånges högstadieinsatsfick materialet anpassas utifrån attdetfannsväldigt begränsad arbetslivserfarenhet bland deltagarna. Flertaletdeltagare delgav handledarna att de hade entydligaretanke kringsitt kommandevaltill gymnasiet. 5.4 Beskrivpåvilketsätt lärdomaravinsatsen kommer attimplementeras I huvudsak är lärdomarnafortsatt positiva och ger effekt hosvåra deltagarei flera olika perspektiv. I samtliga kommuner kommerBiologdesignern attfortsätta vara en del av insatserna som erbjuds personersom är i behov avvägledning. 5.5 Beskriveventuella identifieradesystemfel som påverkat utfall och resultat Ettsystemfelär att inskrivna iJOB utan placering på arbetsträningsplatssom anvisatstill kommun, nekas att delta i Biologdesignern somtidig insats. Dvsstatlig insatsstår i vägen för behovsprövad kommunalinsats. 6. Ekonomisk rapport Redovisa eratotala kostnaderförinsatsen enligt nedan.Ifall inteallt beviljat medel haranväntsvad var orsaken och om det haft konsekvenserförinnehåll och utfall avinsatsen Kostnadsslag Budget Utfall Aktiviteter (kostvid utbildningoch handledning) 33 000 38 000 Externatjänster Utbildningskonsult 337 000 301 000 Lönekostnader 0 0 Lokalkostnader 0 0 Material, administration, ekonomi 0 18 000 Resekostnader(angetypavaktivitet) 0 0 Ovriga kostnader(utvardering) 12 800 Summa 369 800 369 800 7. Underskrifter wn Xx vA Organisation: ArHOSG HAS FOMYnureé Ortoch datum:tFärvidsamch 96VSOoN25 Organisation: FörsåaorRakassan Ort och datum:CPC AA PODS5(JI?/ Underskrift ey © ~SAMORDNINGSFORBUNDET sög HÄRNÖSAND TIMRÅ e Organisation:]frå, kommun Ortoch datum”7] Mm PNY 1 Underskfift ~ Orgahisation: ~. Ortoch datum: Underskrift Is | L Cn Oy CA S VU 249 SAMORDNINGSFÖRBUNDET sg HÄRNÖSAND TIMRÅ Slutrapport Denna mall ska användasvid slutrapportering av insatser finansierade av Samordningsförbundet Härnösand-Timrå. Slutrapporten ska sammanställas och redovisastill förbundet enligt avtal. Kontaktuppgiftertill förbundet: Ulrika Sahlin, förbundschef Samordningsförbundet Härnösand Timrå Timrå kommun, 861 82 Timrå ulrika.sahlin@timra.se Mobil: 076-134 27 28 1. Insatsen Insatsens namn: Starkt samverkan (2025) Tidsperiod: 2025-01-01—2025-12-31 Beviljat medel: 700.000 kr 2. F6ljande forbundsmedlemmarhar sökt medel Ansvarigförgenomförande avinsats - Organisation Timrå kommun Kontaktpersonför insatsägare “ E-post Annelie Ringbro Annelie.ringbro@timra.se Organisation - medsékande Forsakringskassan Kontaktperson E-post Lena Flodin Lena.flodin@forsakringskassan.se Organisation -medsékande Kontaktperson E-post Organisation - medsékande Kontaktperson E-post 279” SAMORDNINGSFÖRBUNDET fe HÄRNÖSAND TIMRÅ 3. Insatsbeskrivning 3.1 Bakgrundtill insatsen ProjektetStärktSamverkan syftartill att erbjuda samordnade och behovsanpassadeinsatsertill individer i Timrå kommunsom stårlångtifrån arbetsmarknaden och har komplexa utmaningar, ofta koppladetill hälsa och långvarig inaktivitet. Inom Stärkt Samverkansker insatserna medtydlig struktur—från aktualiseringsmötetill uppföljning och dokumentation—ochleds av en projektfinansierad arbetsmarknadshandledare (AMH) med stöd fran ett verksamhetsstédjande team foratt na basta resultat. 3.2Syfte medinsatsen. Beskriv kortfattatvilken förändringsom ville uppnås med insatsen? Syftet är att genom Stärktsamverkan utveckla våra arbetsmetoderså att individer i behovfår bättre förutsättningar att nå egen försörjning. Genom insatsergervi stöd och ökar möjligheterna förvarje individ att lyckas. 3.3 Målgruppenförinsatsen Timrås kommunmedborgarei åldern 16-65 år som uppbäraktivitetsersättning eller sjukpenning. 4. Resultat och utfall av insatsen 4.1 Insatsens mål(Obs! måstevara Harmålet uppnåtts?Ja eller Utfall/resultatför respektive mål samma som de som uppgavspå ansökan) nej Insatsensmål:Vilket/a resultatska uppnåsmedinsatsen? Projektmålen: le 1. Malet ar att 25 individer i Timra 30 individer kommunska aktualiserastill Starkt samverkan underprojektets löptid. 2. Uppdatera aktualiseringsunderlaget Ja Ett nytt underlag medbl.a. ett tidigt underårettill att bli tydligare syfte. framåtsyftande. 3. Vidareutveckla och implementera | Flera har skattat lägetvid start. ett skattningsinstrument där deltagare Nej Skattningsverktyget har inte skattarsitt nuläge och förmågorvid använts vis avslut däremot start av insatsen och vid avslut. dialog om nuläge och förmågor. 4. Minst 75% av deltagarna ska delta i Ja 100 20 av de som harvarit aktiva minsttvå kompetenshöjande insatser deltagare i Stärkt samverkan har undersin tid på Kompetenscenter. deltagit i minsttvå insatser.I dialog med individerna har minst 80946 en positiv upplevelse (vissa vill inte avsluta). 24? SAMORDNINGSFÖRBUNDET HÄRNÖSAND TIMRÅ @ Effektmalen: Deltagarna starvaldigt langt 1. Matningav individernas upplevelse J@ ifran arbetsmarknaden sa detta avsamverkanvid projektets start och målvar alldeles för högt satt. avslut, med målet att minst 80% av Ett bättre effektmål hade varit deltagarna rapporterar en positiv att de fått förbättrad upplevelse. livskvalitet, genom nya vänskapsrelationer, genom 2. Efter avslutad tid i projektet ska 9096 Nej hälsoaktiviteter, genom att av deltagarna uppleva en positiv bryta ensamhet, känsla av att förflyttning i sin aktivitetsförmåga och vara del av samhället och att få självkänsla relaterattill arbetsliv eller delta. studier. 3. Att de aktualiserande Ja Deltagandei uppstarts-, samverkansparterna deltar aktivt i uppföljnings och avslutsmöten. samverkansprocessenochbidrartill individuell planering. 4.2 Verksamhetsbeskrivning Möjliga insatserattta del av i samarbetet: e Bedömning avförmågai specifik aktivitet 2 Arbetsträning e Biologdesignern e Halsoframjandeinsatser e Jobbsdkaraktiviteter e Praktik En Arbetsmarknadshandledare (AMH)hos Timra kommunpa 100%. Underdeltagarenstid pa Kompetenscenterskerallt arbete med professionellt stöd och kontinuerliga uppföljningar, där individen ges möjlighet att styra sin planering utifrån sina erfarenheter. Aktualiseringsunderlag Trepartsmöte Planering av insats/-er Uppföljning sker minsttredje månad. Om ingen progression sker inom sex månader, går ärendet mot avslut inom ramen för den stärkta samverkan. NW dO De dokument som vi kommit överens om att använda är aktualiseringsunderlaget, sammanställning av förmågori aktivitet samt sammanställningen från Enheten för hållbarförsörjning. Efter avslutad tid på Kompetenscenter upprättar arbetsmarknadshandledaren en Sammanställning. Dokumentet innehåller en översikt avgenomförda insatser, gjorda anpassningar, upplevda behov och eventuella svårigheter samt rekommendationerförframtiden. Detta dokument hartagits fram genom dialog med parterna inom Stärkt samverkan föratt tydliggöra genomförda insatser och ge en helhets- och nulägesbild av individen efteravslutad tid på Kompetenscenter. 2”? SAMORDNINGSFÖRBUNDET HÄRNÖSAND TIMRÅ 4.3 Avwvikelserfrån planering (avseende ekonomi,tidsplan, aktivitetermål mm) 1. Detfinns ett behovavatt aktualiseraflerärenden från Försäkringskassan, men handledarskapetär begränsat, vi harförtdialogvid två tillfällen då vi behövtstoppa inflödet. 2. Några som aktualiserats harmycket komplexa behovdärarbetsträning på kommunensinterna arena inte kantillgodose en plats. 3. Tidsplanen ärsatttill 6 månader utan progression avslutas, maxett år. Vi harett bokat möte med Försäkringskassan innan åretsslutföratt prata om bl.a. tidsplanen i komplexa ärenden därett årärkort tid. 4.4 Beskrivuppföljningoch utvärderingav målen Hur hararbetet med uppföljning och utvärderinggenomförts och med vilka hardet kommunicerats? Vi harjobbat med individbaserad systematisk uppföljningdärdialogärvårtfrämsta verktyg. Närvitittar på projektets mål, dvs på gruppnivå, samverkansnivå men även det administrativa måletså harvijobbatenligt projektplanering. 5. Analys 5.1Vilka effekterför insatsensaktuella parter, harinsatsen bidragittill? Har insatsen påverkat befintliga verksamheter?Tex, harbehovet av offentligförsörjning minskat? Har antalet besökvid primärvård, socialtjänst m.fl. minskat? Hardet uppstått några nya behov? För Försäkringskassan har insatsen inneburitatt deförsäkrade harmöjlighetattfå individuellt stöd i sin arbetslivsinriktade rehabilitering. 5.2 Hurharinsatsen medförtförbättrad samverkan mellan insatsensaktuella parter? Attvi samverkarkringTimrå kommuns medborgare som Försäkringkassan som försörjning. Inte någon som vi gör utan Stärktsamverkan. 5.3 Beskrivtillvaratagna erfarenheteroch lärdomarfrån insatsen Vilka lärdomaroch erfarenheter harrespektivesamverkansparterhållit?Vad hargått bra och mindre bra i arbetet? Bra ärattvi har lyssnat på behov och skapatinsatserutifrån behov. Mindre bra äratt det ärsvårtatt hitta externa arbetsträningsplatser, närsyftet inte ärpraktik motanställning utan arbetsträningföratt utforska och förstärka förmågor hos näringslivet, då ärdetsvårare. Bra ärattvi haren intern kommunal arena med plats att utvecklas på, mendetärentillfällig plats och stegetvidare ärviktigt, men en utmaningföross handläggare. 5.4 Beskrivpåvilketsätt lärdomarav insatsen kommerattimplementeras(organisatoriskt,finansielltoch innehållsmässigt) Vi har upptäckt attvi behöverfler metoderbl.a. kring empowerment och kommerdärför att utbildas under januari 2026. Vi serockså behov avtrygg mötesplatsoch kommeratt utveckla ett konceptfördet. Detta är insatsersom kommeratt implementerasutifrån att det ärindividers behov ochvi serattskapande avtrygga platser kommerattta individer längre i sin utveckling mot arbetslivet. 5.5 Beskriveventuella identifieradesystemfel som påverkatutfall och resultat 6. Ekonomisk rapport Redovisa era totala kostnaderförinsatsen enligt nedan.Ifall inte allt beviljat medel haranväntsvadvar orsaken och om dethaft konsekvenserför innehåll och utfall avinsatsen ep4e SAMORDNINGSFORBUNDET = HARNOSAND TIMRA - Kostnadsslag Budget Utfall Aktiviteter (angetyp av aktivitett ex. möte, seminarier mm) Externa tjänster(typ av köpttjänst) Lönekostnader 700.000 kr 700.000 kr Lokalkostnader Material (angetyp av material) Resekostnader(angetyp av aktivitet) Övriga kostnader (angetyp av övriga kostnader) 8.000 kr Summa 700.000 kr 708.000 kr 7. Underskrifter Organisation:Timrå kommun Ort och datum:Timrå 24 november2025 UndTefskruift a Organisation: Försäkringskassan Ortoch datum: Underskrift Organisation: Ortoch datum: Underskrift Organisation: Ortoch datum: Underskrift egge SAMORDNINGSFORBUNDET yo HÄRNÖSAND TIMRÅ Kostnadsslag Budget Utfall Aktiviteter (angetyp avaktivitett ex. möte, seminarier mm) Externatjänster (typ av köpttjänst) Lönekostnader 700.000 kr 700.000 kr Lokalkostnader Material (angetyp av material) Resekostnader(angetyp av aktivitet) Övriga kostnader(angetyp avövriga kostnader) 8.000 kr Summa 700.000 kr 708.000 kr py 1. Underskrifter Organisation:Timrå kommun Ort och datum: Timrå 26 november 2025 Underskrift Organisation: Försäkringskassan & i Ort och datum: ¢ WACew Qos il 25) Underskrift - rp ESA JOVIAL OY AL MVP pee Organisation: Ortoch datum: Underskrift Organisation: Ort och datum: Underskrift a © ~SAMORDNINGSFORBUNDET Slutrapport Denna mall ska anvandasvid slutrapportering av insatser finansierade av Samordningsforbundet Harnésand-Timra. Slutrapporten ska sammanstallas och redovisastill forbundetenligt avtal. Kontaktuppgiftertill förbundet: Ulrika Sahlin, förbundschef Samordningsförbundet Härnösand Timrå Terminalvägen 10, 861 36 Timrå ulrika.sahlinQtimra.se 1. Insatsen Insatsens namn: Tjänstedesign Tidsperiod: 2025-08-01 — 2025-12-31 Beviljat medel: 150.000:- 2. Följande förbundsmedlemmar har sökt medel Ansvarigförgenomförande avinsats -Organisation Timrå kommun Kontaktpersonför insatsägare E-post Veronika Åström Veronika.astromQtimra.se Organisation - medsökande Försäkringskassan Kontaktperson E-post Lena Flodin lena.flodinQforsakringskassan.se Organisation - medsökande Kontaktperson E-post Organisation - medsökande Kontaktperson E-post 3. Insatsbeskrivning py SAMORDNINGSFORBUNDET Huy HARNOSAND TIMRA 3.1 Bakgrundtill insatsen Kommunensarbete medindivider som star langt ifran arbetsmarknaden,sarskilt vuxna langtidsarbetslésa och unga inom UVAS, praglas av målgrupper med komplexa och sammansatta behov. Detta ställer höga krav på insatser som är samordnade, flexibla och relevanta utifrån individens livssituation och förutsättningar. Samtidigt sågs fördelar med att utveckla fler arbetssätt som i högre grad tartillvara individens perspektiv och potential. Mot denna bakgrund identifierades Tjänstedesign som en metod medstor potential att möta dessa utmaningar. Genom sitt behovsdrivna och samskapande angreppssätt, där användarens perspektiv står i centrum, skapar metodenstrukturerför att utveckla mer relevanta och meningsfulla stödinsatser. För att möjliggöra ett långsiktigt och metodtroget arbetssätt utformadesinsatsen som en utbildningsinsats för personal inom kommunens arbetsmarknadsenhet. 3.2 Syfte med insatsen. Beskriv kortfattatvilken förändringsom ville uppnås med insatsen? Syftet med insatsen varatt stärka personalens kompetens och bredda kommunensarbetssätt för att möjliggöra mer behovsdrivna, samordnade och individanpassade insatserför personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, särskilt vuxna långtidsarbetslösa och unga inom UVAS. Genom utbildning i Tjänstedesign skapades förutsättningarför att integrera metodeni ordinarie verksamhet, utveckla mer träffsäkra och meningsfulla stödinsatser samt stärka den långsiktiga samverkan med bl.a. Försäkringskassan. 3.3 Målgruppenförinsatsen Den primära målgruppenför insatsen var personal inom Timrå kommuns arbetsmarknadsverksamheter/enheten för hållbar försörjning. Den sekundära målgruppen var/är vuxna långtidsarbetslösa och unga inom UVAS, som indirekt berörs genom att personalen utvecklar nya arbetssätt och metoder som målgruppentar del av. 4. Resultat och utfall av insatsen 4.1 Insatsens mål Har målet uppnåtts?Ja eller Utfall/resultatforrespektive mal Ange uppsatta mål för insatsen nej Att genomföra en utbildningi tjänstedesign och ge personalen ökad Utbildningen genomfördes kunskap och praktiska verktygför att enligt plan under hösten 2025 arbeta behovsdrivet och av extern aktör (Adda). individanpassat. Deltagande personal uppnådde JA a sog m ökad förståelse för Genomföra en utbildningsinsatsi tjänstedesign som metod och tjänstedesign för personal inom hur den kan tillämpas i den arbetsmarknadsenheten/Enheten för egna verksamheten. hållbarförsörjning på Timrå kommun. a tvGe+ SAMORDNINGSFÖstRBUNDET Bye HÄRNÖSAND TIMRÅ Förankra ettgemensamt arbetssätt Ett gemensamt arbetssätt har for behovsanalysoch insatsutveckling ya etablerats genom utbildningen, baserat pa tjanstedesignmetodik. vilket har gett personalen en gemensam metodförståelse och strukturför behovsanalys och utveckling av insatser. Skapa förutsättningarför JA Harstärkts och gemensamt tvärprofessionell samverkan genom lärande har möjliggjorts. gemensamma workshops, case-arbete och handledning i tjänstedesign. Individens perspektiv har Tillämpa tjänstedesign i praktiken JA involverats i utvecklingsarbetet, genom att involvera deltagarei och tillämpats genom metoden utvecklingen av riktade insatser. Tjänstedesign. Stärka samverkan med Försäkringskassan, så att deras JA Ökad samsyn och gemensam målgruppi ett senare skede kan ta del metodförståelse inför av nya, samordnade och kommandeinsatserfinns. behovsanpassade stödinsatser. Dokumentera och utvärdera arbetet Arbetet har dokumenterats och för att möjliggöra långsiktig JA följts upp, vilket skapatgoda implementering och spridning inom förutsättningarför långsiktig organisationen. implementering och spridning av Tjänstedesignmetodiken inom organisationen. 4.2Arbetssättoch verksamhetsbeskrivningför insatsen Utbildningen genomfördes i form av en kombination avteoretiska genomgångar, praktiska övningar och arbete med verklighetsnära case. Fokus låg på användarcentrerad behovsanalys, samskapande processer och test av idéer i mindre skala. Insatsen präglades av aktivt deltagande och reflektion kring hur metoden kanintegreras i ordinarie arbete. 4.3Awvikelserfrån planering (avseende ekonomi,tidsplan, aktiviteter mål mm) Inga väsentliga avvikelser från planering avseende ekonomi, tidsplan eller innehåll har noterats. 4.4 Beskrivuppföljningoch utvärderingavmålen Hur hararbetet med uppföljningoch utvärderinggenomförts och med vilka hardet kommunicerats? Uppföljning och utvärdering genomfördesi anslutningtill avslutad utbildning. Detta skedde genom gemensammareflektioner, återkoppling från deltagare samt dialog mellan utbildare ib ® mae SAMORDNINGSFORBUNDET och verksamhetsstödjande team. Resultaten har kommunicerats internt inom arbetsgruppen samt med utbildningsutföraren. 5. Analys 5.1Vilka effekterförinsatsensaktuella parter, harinsatsen bidragittill? Harinsatsen påverkat befintliga verksamheter?Tex, har behovet avoffentligförsörjning minskat? Har antalet besökvid primärvård, socialtjänst m.fl. minskat? Hardet uppstått några nya behov? Insatsen har stärkt personalens gemensamma metodförståelse och skapat bättre förutsättningarför merträffsäkra insatser. Direkta effekter på exempelvis minskat behov av offentlig försörjning inte kan mätasi detta skede. Däremot bedömsinsatsen bidra till mer hållbara och förebyggande arbetssätt på sikt. 5.2 Hurharinsatsen medförtförbättrad samverkan mellan insatsensaktuella parter? Genom utbildningen har ett gemensamt språk och förhållningssätt etablerats, vilket stärker samverkan både internt inom kommunenochi relation till Försäkringskassan. Detta skapar bättre förutsättningar för framtida samordnadeinsatser för målgruppen som vi tillsammans arbetar med/kring. 5.3 Beskrivtillvaratagna erfarenheteroch lärdomarfrån insatsen Vilka lärdomaroch erfarenheter har respektive samverkanspart erhållit?Vad hargått bra och mindre bra i arbetet? En central lärdom ärvikten av att avsätta tid för gemensam reflektion och praktisk tillämpning samtidigt som en utmaning varit att balansera utbildningen med ordinarie arbetsbelastning. 5.4 Beskriv på vilketsätt lärdomarav insatsen kommeratt implementeras (organisatoriskt, finansiellt och innehållsmässigt) Lärdomarna tas vidare genom att Tjänstedesign integreras som ett komplementi ordinarie verksamhet för målgruppenatt ta del av på sin väg mot egenförsörjning. 5.5 Beskriveventuella identifieradesystemfel som påverkatutfall och resultat Inga specifika systemfel har identifierats inom ramen för denna utbildningsinsats. “ey SAMORDNINGSFORBUNDET Ayf HÄRNÖSAND TIMRÅ 6. Ekonomisk rapport Redovisa eratotala kostnaderför insatsen enligt nedan.Ifall inte allt beviljat medel har använtsvad var orsaken och om det haft konsekvenserför innehåll och utfall avinsatsen De totala beviljade medlen uppgick till 150 000 kr och avsåg extern utbildningstjänst. Samtliga beviljade medel har använts. Kostnadsslag Budget Utfall Aktiviteter (angetyp av aktivitettex. möte, seminarier mm) Externa tjänster (typ av köpttjänst) 150.000:- 150.000:- Lönekostnader Lokalkostnader Material (angetyp av material) Resekostnader(angetyp avaktivitet) Övriga kostnader(ange typ av övriga kostnader) Summa 7. Underskrifter Organisation: ”/ jaa Ubru24or? Ortoch datum: /;7-H LOLG6 -O/-19 ment Organisation: Ort och datum: Underskrift Organisation: Ort och datum: Underskrift Organisation: Ort och datum: Underskrift ® TY SAMORDNINGSFÖRBUNDET é wf HÄRNÖSAND TIMRÅ 6. Ekonomisk rapport Redovisa era totala kostnaderförinsatsen enligt nedan.Ifall inte allt beviljat medel haranväntsvad var orsaken och om det haft konsekvenserförinnehåll och utfall avinsatsen De totala beviljade medlen uppgick till 150 000 kr och avsåg extern utbildningstjänst. Samtliga beviljade medel har använts. Kostnadsslag Budget Utfall Aktiviteter (angetyp av aktivitettex. möte, seminarier mm) Externa tjänster (typ av köpttjänst) 150.000:- 150.000:- Lönekostnader Lokalkostnader Material (angetyp av material) Resekostnader(angetyp av aktivitet) Övriga kostnader(angetyp av övriga kostnader) Summa 7. Underskrifter Organisation: TSRSA RQ[NGSkasshv Ts i GC . Ortoch datum: (4 /'\4e~ef+ A=OOprceo TS \ nL>S Underskrift Organisation: Ortoch datum: Underskrift Organisation: Ort och datum: Underskrift Organisation: Ort och datum: Underskrift Ämne: Samordningsförbundet Härnösand Timrås uppdaterad och beslutad årsredovisning 2025 samt revisionsberättelse Från: Ulrika Sahlin Till: kansli; 'kommun@harnosand.se' <kommun@harnosand.se> Mottaget: 2026-06-02 09:31:37 Hej! Mailar här uppdaterad och beslutad årsredovisning samt revisionsberättelse. Mvh Ulrika Sahlin ________________________________ Ulrika Sahlin Förbundschef Samordningsförbundet Härnösand Timrå Timrå kommun 861 82 Timrå E-post: ulrika.sahlin@timra.se Telefon: 076-134 27 28 Besöksadress: Köpmangatan 14, Timrå ________________________________ hy + SAMORDNINGSFÖRBUNDET we HARNOSAND TIMRA Arsredovisning 2025 Beslutadav styrelsen 2026-03-27 Korrigerad och beslutad 2026-05-22 SL . . . Sida 1 Signeringavjusterare påvarje sida Ordförandes ord Samordningsförbundetgör skillnad! Många människor i samhälletbehöver idag rehabilitering och stöd för att de ska kunnata sig in i eller tillbaka till arbetslivet. Dessa personer behöver få stöd och hjälp från flera aktörer för atthelt eller delvis kunna försörja sig själva. I det arbetet samverkar kommuner, regioner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och det behöver vi även göra fortsättningsvis. I den gemensamma samverkan skapar Samordningsförbunden, tillsammans med övrigaparter, en gemensam struktur så att vi kan möta de människor som behöver samordnande insatser genom inledningsvis projekt för att sedan också kunna övergåtill långsiktigapermanenta insatser. Många av insatsernahade inte varit möjliga att genomföra utan den samverkan vi har mellan parternai Samordningsförbundet. Glädjande att notera är att det finns ett stort engagemang hos alla berörda samverkansparter och en gemensamviljatill samverkan. Viktigt i det framtida arbetet är stärkt finansiering, lokala insatser utifrån lokalabehov och att Samordningsförbundenkanfortsätta att effektivisera rehabiliteringen och att göra detta i samverkan medalla aktörer, även pånationell nivå, för att ingen ska ”falla mellan stolarna”. Vi har idag en regelbunden kontakt med förbundens intresseorganisation, NNS, och hoppas att vi även fortsättningsvis kan fortsätta det samarbetet så att vi tillsammans kan bidratill en utveckling av Samordningsförbunden. Ett storttacktill vår förbundschef, till styrelsen ochtill er allaute i regionen, kommunerna som gör ert bästa tillsammans med övriga parter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för vi tillsammans kan verkaför förutsättningar för att så många som möjligt som står längst ifrån arbetsmarknaden ska fåjobb eller sysselsättning. Moutca Fallstrom . . Sida 2 Signeringavjusterare påvarjesida Innehållsförteckning sidor 1. FORVALTNINGSBERATTELSE...csssssssssssssssssssssesssseesssseesrsseesssseeersseesseses4 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling..............sssessersssersreserroer6 1.2. Viktiga forhallanden fér resultat och ekonomiskstillning............... 6 1.3. Handelser av viasentlig betydelse.............cccsscsssscsssssccsssssscssssccssssesssssesens6 1.4. Styrning och uppféljning av verksamhetem...............scsscccsscssscssscsssssescsees6 1.5. God ekonomiskhushallning, maluppfyllelse och ekonomisk stallning7 1.5.1 Inriktning 2025... sea innmanmarancunnT 1.5.2 Styrelsens mal förverksamheten2025.versersanerasaskarrarenanrneran7 1.5.3 Mal for ekonomioch god ekonomiskhushallning.................9 1.5.4 Malgrupper.... va viveLO 1.5.5 Uppföljning ackresultatföravelutadeindlividinrtitade insatser... ws terseLO 15.6 Uppföljningoch resultatföravslutadestruktorövers gripandeinsatser.. sn tereäreanner annrrrsnsesLÅ 1.5.7 Styrelsens gamanantasna bedömningaavrinsatsernas resultat och måluppfyllelse... es 1.5.8 Balanskravsresultat.......c.ccccessecceceeceeceeseeceeceeeeseesaeseeseaeeaeeaeees14 1.6. Väsentliga personalförhållanden.........s.ssssssssssssssossossococsersersorsorsonsernerrsare14 1.7. Förtsatt utvecklings......osssessesssossoooocsoosoo0sos0ss000so0000ss000s0000s00s0s00000s0s0000000000014 2 RESULTATRÄKNINGsusssseotsavssssensnsnsnsnsnossnensssoesnnnnsnrsnnnsnarenansnsnnrnnnnnnsnnrnnnn 15 3. BALANSRÄKNING.susssssssssssssssssssssossoerersrersrssrsssssssnrorrrrnnrsrrrsrssnnnnnrnrrrrrrn15 4 KASSAFLÖDESANALYSsosssosssoosseossroosseorsrorsssrorssrrrossrrrsrrrresrrrssrrsnsrrrrer16 5 DRIETREDOVISNING55050550505555004456850804505063000ö0589568605604843504666000406505005505é016 6 NOTER.ösvövsvscssnsssssssvssssevessvasvsevsssosnsvorsssenesdessvenssssevsssesnssssssnaevessssossvsusssssess17 7 STYRELSENS UNDERSKRIFT ....ssosessövssssassvsssosasssossasssssssosssssnsenssssses18 a | . . Sida 3 Signeringavjusterare pavarjesida 1. Förvaltningsberättelse Samordningsförbundet Härnösand Timrå redovisar årsredovisning förperioden 1 januari— 31 december 2025. Samordningsförbundet Härnösand Timrå följer lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) och RKR:s rekommendationer med vissa tillämpningar i förhållandetill Finsamförbundens struktur. Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiskautfallet för år 2025. Till redovisningen hörföljande bilagor: Bilaga 1 Slutrapport Arbetsmarknadstorget Bilaga 2 Slutrapport Biologdesignern Bilaga 3 Slutrapport Stärkt samverkan Bilaga 4 Slutrapport Tjänstedesign Sammanfattning av verksamhetsåret 2025 De samlade resultaten i årsredovisningen visar att Samordningsförbundet har fullgjort sitt uppdrag att stödja medlemmarnas arbete med att förbättra situationen för personer i behov av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering, i syfte att hjälpa dem att närma sig eller uppnå egen försörjning. För 2025 fick förbundet driftbidrag från medlemmarna med 3 672 000 kronor. Budgeterande kostnader var 3 672 000 kronor. Styrelsen beslutade om en budget i balans. 2025 års resultat ger ett resultat på -93 000 kronor, med finansiella intäkter blir det ett resultat på -71 000 kronor. Resultatet för 2025 ger ett eget kapital på 759 688 kronor, motsvarande 20 20 av tilldelade medel för 2025, vilket innebär att förbundet når det finansiella målet, att överskott av kapital inte ska överstiga 20 90 av intäkterna. Anledningentill att förbundet gör ett minusresultat, beror på att styrelsen under året beviljade ytterligare två insatser och då använde en del av det egna kapitalettill finansieringen ochpå så sätt kunde det egna kapitalet minskas. Under 2025 har förbundet finansierat fyra individinriktade insatser samt två struktur- övergripande insatser. Utifrån rapportering vid insatsernas styrgrupper samt slutrapporter från de insatser som avslutats under året, framkommerdetatt av insatsernas uppsatta mål som tillsammans är 22 mål, är det endast 2 mål som inte uppnåtts. Organisation Samordningsförbundet Härnösand Timråbildades den 30 november 2005, då alla fem parter antog förbundsordningen. Förbundsordningen reviderades den 1 januari 2012 och dennagäller än i dag. Samordningsförbundetär en friståendejuridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Västernorrland, Härnösands kommun samt Timråkommun som medlemmar. Styrelsen Styrelsen är förbundets högsta beslutande organ och den ansvarar för förbundets utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen. . . . Sida 4 Signeringavjusterare påvarje sida Förbundschef Styrelsen hartill sin hjälp en förbundschef, som är anställd av Timrå kommun och utlånad till förbundet. Förbundschefens uppgift är att leda arbetet inom förbundet utifrån styrelsens anvisningar. I arbetsuppgifterna ingår det bl a att bereda ärendentill styrelsen, verkställa styrelsens beslut, hantera informations- och utvecklingsinsatser samt företräda förbundet på tjänstemannanivå. Förbundschefen bistår även med stödtill de insatser som förbundet medfinansierar och ingår i samtliga styrgrupper för verksamheterna. Under året har förbundschefen deltagit i ett antal nätverk nationellt, regionalt och lokalt, så som Finsamkonferensen, referensgrupp för folkhälsonätverket i Västernorrland, Norrlandsnätverket, rådet för trygghet ochhälsa i Timrå mm. Förbundschefen är även sammankallande och samordnar utvecklingsgruppensträffar och stödjer parternas lokala samverkan. Utvecklingsgrupp Påtjänstemannanivå finns utvecklingsgruppen, som är en chefs- och samverkansgrupp som består av representanter som haren strategisk roll hos förbundsmedlemmarna. Gruppens syfte är att främja och utveckla samverkan mellan förbundsmedlemmarna. I och med gruppens möten skapas ökad förståelse och kunskap mellan myndigheterna och dess respektive uppdrag. Utvecklingsgruppens ansvar är också att kartlägga de behov som finns hos myndigheterna för att bemöta målgruppens behov optimalt, detta sker kontinuerligt. Gruppen fungerar även som remiss- och beredningsinstans för ansökan som inkommertill förbundet. De ansvarar även för att förbundet marknadsförs på den egnapersonalens arbetsplatsträffar, egna chefsmöten och olika samverkansmöten. Medlemssamrådet En gång per år genomförs medlemssamrådet. Rådet består av representanter från förbundsmedlemmarna. Representanterna är en länk mellan medlemmenoch styrelsen, de har även en rådgivande funktion. Revision Förbundets räkenskaper och årsredovisningar samt styrelsen förvaltning granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. Revisorer utses i enlighet med bestämmelser i 25§ i lagen om finansiell samordning (2003:1210). Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också insatser som syftartill att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Finansiering Samordningsförbundet Härnösand Timrå finansieras via Försäkringskassan ochArbetsförmedlingen medhälften av medlen, Region Västernorrland meden fjärdedel och Härnösands kommun och Timråkommun medresterande fjärdedel. 2025 års driftsbidrag till förbundet från huvudmännen är 3 672 000 kr. Signeringavjusterare påvarjesida Verksamhetsidé och vision Visionen för Samordningsförbundets arbete är att förbundet ska stödja arbetet med att stärka och utveckla enkla samverkansformer mellan kommun,region och stat, så att enskilda medborgare ökar sina egna möjlighetertill egen försörjning och förbättrad hälsa. 1.1. Översikt över verksamhetens utveckling 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetensintäkter 3 694 000 3 791 000 3 799 000 3 759 000 3 754 000 Verksamhetens 3 765 000 3401 000 3 927 000 3 564000 4418 000 kostnader Årets resultat -71 000 390 000 -128 000 195 000 -664 000 Soliditet 40% 51% 17% 35% 16% Antal anställda 0 0 0 0 0 Från verksamhetsåret 2016 finns det en beslutad fördelningsmodell som liggertill grund för den statligatilldelningen till Samordningsförbunden. 1.2. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning För 2025 fick Samordningsförbundet Härnösand Timrå 3 672 000 kr i driftsbidrag från huvudmännen. Tillsammans med det egnakapitalet förfogade förbundet över 4 502 688 kronor. Förbundet redovisar för 2025 ett resultat på -93 000 kronor och med finansiella intäkter ett resultat på -71 000 kronor. Efter 2025 års resultat har förbundet ett eget kapital på 759 688 kronor vid ingången av 2026. Detta motsvarar 20960 av driftbidraget och det innebär att förbundet når det finansiella målet, att överskott av kapital inte ska överstiga 20 94 av intäkterna. Anledningentill att förbundet gör ett minusresultat är att kostnaden för insatser blivit högre än budgeterat, då styrelsen valde att bevilja ytterligare två insatser under året och då använde en del av det egnakapitalet. 1.3. Händelser av väsentlig betydelse Samordningsförbundet i Härnösand Timråhar i budgeten för 2025 avsatt medeltill insatser till en kostnad av 2 581 000 kr. Styrelsen har under året arbetat med att minska det egnakapitalet genom att bevilja medeltill fler insatser, än vad som avsatts i budgeten. 1.4. Styrning och uppföljning av verksamheten Samordningsförbundet är en friståendejuridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Västernorrland samt Härnösands och Timrås kommun, som medlemmar. Samordningsförbundetleds av en styrelse där styrelseledamöternaär politiskt valda representanter från Härnösands och Timrås kommun samt Region Västernorrland. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen företräds av tjänstemän. Styrelsen är samordnings- förbundets högsta beslutande organ och förvaltande organ som ansvarar för utveckling och ekonomi. Styrelsens arbete regleras i förbundsordningen. För arbetet med internkontroll har styrelsen en risk- och väsentlighetsanalys, internkontrollplan, attest- och utanordningsinstruktion samt delegationsordning. Styrelsen hartill sin hjälp en förbundschef. Styrelsen har underåret haft 5 ordinarie styrelsemöten, 2 extrainsatta styrelsemöten samt en verksamhetsplaneringsdag. . . . Sida 6 Signeringavjusterare påvarje sida Till stöd för styrelsens verksamhetsplanering har en verksamhetsplaneringsdag genomförts där styrelsen och utvecklingsgruppen gemensamt gått igenom inriktning, mål för finansierade insatser och verksamhetsarbetet samt uppföljning och utvärdering. Föratt styrelsen lätt ska kunnafölja utvecklingen av de insatser/projekt förbundet har medfinansierat har det arbetats fram en mall för del- och slutredovisning. Varje insats/projekt har även en styrgrupp där förbundschefen ingår och löpande får information om hur insatsen/projektet fortlöper. Styrelsen får från de insatser som förbundet finansierar, både muntliga och skriftliga redovisningar över hur insatsen går och utvecklar verksamheterna. Avtal tecknas med respektive insatsägare där det framgår hur redovisning av verksamhetenskall ske. Styrelsen följer upp budgeten vid varje ordinarie styrelsemöte. Översyn av styrdokument och beslut om internkontrollplan har under årethanteras av styrelsen. Enligt plan har kontroller med stickprov utförts av ordförande, ekonom samt förbundschef, där inga felaktigheter upptäcktes. Följande ledamötersitter i styrelsen: Ordinarie: Ersättare: Monica Fällström, Härnösands kommun Margareta Tjärnlund, Härnösands Kommun Lars Kempe, Timrå kommun Maritza Villanueva Contreras, Timrå kommun Niklas Edén, Region Västernorrland Glenn Sehlin, Region Västernorrland Lena Loo, Arbetsförmedlingen Mikael Eriksson, Arbetsförmedlingen Lotta Qvarnlöf, Försäkringskassan Camilla Steen, Försäkringskassan 1.5. God ekonomisk hushållning, måluppfyllelse och ekonomisk ställning 1.5.1 Inriktning 2025 I samordningsförbundets uppdrag ingår det att på olika sätt främja, utveckla och organisera samverkan mellan medlemsparterna så att den fungerar hållbart över tid. Förbundets verksamhet grundas på analyser och medlemmarnasprioriteringar. Verksamheten ska i så stor utsträckning som möjligt utveckla medlemmarnas gemensamma ansvarstagande i samverkan. Under 2025 kommerförbundet: - Att finansiera individinriktade samverkansinsatser - Att finansiera strukturinriktade och kompetensutvecklande insatser som innebarutveckling av samverkan mellan forbundsmedlemmarna. - Att stddja en forbattrad samverkan mellan myndigheter. 1.5.2 Styrelsens mal forverksamheten 2025 Overgripande mal Förbundets styrelse har som övergripande mål att inom Härnösands och Timrås kommuns geografiska område svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan kommunerna, regionen, Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen,i syfte att uppnå en effektiv resursanvändning och attpå så vis öka/förbättra den enskildes förmåga att utföra förvärvsarbete. Styrelsens bedömning: Med stöd av nedan genomförd handlingsplan samt resultaten från insatserna bedöms det övergripande målet har uppnåtts under verksamhetsåret 2025. Signeringavjusterare påvarje sida Handlingsplan för att nå målet: - Samordningsférbundet anvander de årligen tilldelade medlen ändamålsenligt utifrån den verksamhetsplan och budget som är beslutad. Säkerhetsställs genom attförbundschefen ger en ekonomiskrapporteringvidvarje ordinarie styrelsemöte. Styrelsens bedömning: Styrelsen har under året vid de ordinarie styrelsemötena följt upp budgeten och diskuterat och beslutat om eventuella åtgärder, därmed bedöms målet uppnått. - Samordningsforbundet ska verka for att framja och utveckla samverkansstrukturen mellan férbundsparterna. Minstfyragångerper ar ska utvecklingsgruppen sammantrdda. Foérbundschefen ska anordna samverkansfrukostar medsyftet attframja samverkansarbetet mellanförbundsparternas handläggare och chefer. Styrelsens bedömning: Samordningsförbundet har under året genom att samla utvecklingsgruppen vid fyratillfällen, möjliggjort för förbundsmedlemmarna samverkansdialog, kunskapsöverföring och en ökad förståelse för varandras uppdrag. Under året har utvecklingsgruppen tillsammans samlat in aktuell statisk från förbundsmedlemmarnas organisation ochtillsammans gjort en behovsanalys allt detta arbete har bidragit till utveckling av samverkan mellan förbundsmedlemmarna. Insatserna Psykiatridagar samt samverkansfrukost som det avsattes medeltill i budgeten för 2025 har inte genomförts, detta efter attNationella rådet har kommit ut medett förtydligande av kunskapsstödet, där det framgår att det endast är förbundsmedlemmarna som ska initiera insatser som de söker medeltill. I och med detta anordnade förbundschefen inte på eget initiativ dessa insatser. Förbundsmedlemmarna har under året fått denna information och de uppmuntradestill att ansöka om medelför att själva anordna dessa insatser, men ingen ansökan inkom. Styrelsen bedömer därmed att målet är delvist uppnått samt att ingen annan åtgärd har varit möjlig att vidta. - Samordningsforbundet stédjer utvecklandet av samverkansplattformerna, Arbetsmarknadstorg i Härnösand samt Kompetenscenter i Timrå, för att möjliggöra förbättrad hälsa och förmågatill förvärvsarbete i Härnösands och Timrås kommun. Styrelsens bedömning: Slutrapporterna från insatsernaArbetsmarknadstorget i Härnösand samt Stärkt samverkan på Kompetenscenter i Timråvittnar om betydelsen av Samordningsförbundets stöd. Från Kompetenscenter i Timråframgår att beviljade medel från Samordningsförbundet har möjliggjort att fler kommuninvånare i Timrå fått tagit del av kompetenshöjande insatser, utefter dennes behov och önskemål. Från Arbetsmarknadstorgets slutrapport framgår att de effekter som återkopplas från övriga myndigheterär att deras tillgänglighet och hur Arbetsmarknadstorget kan omfatta stöd för medborgare på flera områden, har påverkat både myndigheterna och medborgare positivt. Förbundsmedlemmaruttrycker att lokaliseringen och sammansättningen av professioner har varit en framgångsfaktor. Styrelsen bedömer därmed att målet är uppnått. Mål för finansierade insatser - Deltagare i individinriktade insatserna ska uppleva att de har gjort en positiv stegförflyttning vid avslut. . . . Sida 8 Signeringavjusterare påvarje sida Mäts av insatsägaren som redovisar resultatet islutrapporten samt muntligtför styrelsen. Styrelsens bedömning: Styrelsen har under året uppmärksammat att deras mål är formulerat på så sätt att samtliga deltagare ska uppleva att de har gjort en positiv stegförflyttning vid avslut. Styrelsen har därför skrivit om målet i verksamhetsplanen för 2026, då det har varit ett för högt satt mål. Utifrån insatsernas slutrapporter samt deras styrgruppsmöten framkommeratt dettamål inte har uppnåtts, men att vissa insatser har uppnått sin egnaprocentsats de satt för dettamål. Styrelsen bedömeratt eftersom insatsernas egna uppsatta mål inte överensstämmer medstyrelsens mål, har detta mål ej uppnåtts. - Destrukturella insatserna ska resultera i effektivare samverkan mellan insatsens aktuella parter. Mäts utifrån del- och slutrapportav insatsens uppsatta mål. Samverkansutveckling utifrån insatsen Biologdesignern Medverkande parter uttrycker att de har stor nytta av att ha utbildat personal tillsammans. De kommer kontinuerligt att fortsätta träffas för erfarenhetsutbyte och stöd till varandra. Samverkansutveckling utifrån insatsen Tjänstedesign Genom utbildningen har ett gemensamt språk och förhållningssätt etablerats, vilket stärker samverkan både internt inom kommunenochi relationtill Försäkringskassan. Detta skapar bättre förutsättningar för framtida samordnade insatser för målgruppen som vi tillsammans arbetar med/kring. Styrelsens bedömning: Utifrån det som framkommit i slutrapporterna, som ovan beskrivs, bedömer styrelsen att insatserna bidragit till en effektivare samverkanmellan insatsens aktuellaparter. - 8090 av de totala uppsattamålen ska uppnås. Mäts utifrån insatsernas slutrapporter Styrelsens bedömning: Styrelsen bedömer att målet är uppfyllt, då det utifrånrapportering vid insatsernas styrgrupper samt slutrapporter från de insatser/projekt som avslutats under 2025, framkommeratt det endast är 2 mål som inte uppfyllts av totalt 22 mål. 1.5.3 Mål för ekonomi och god ekonomisk hushållning Det är viktigt att förbundet har en god ekonomisk hushållning och att det finns medel kvar vid årets slut för eventuella oförutsedda kostnader. God ekonomisk hushållning innebär att förbundet inte får sätta sig i skuld och att de finansiella insatserna bör motsvara det som förbundet i samråd med medlemmarna kommit överens om. - Verksamheten ska bedrivas inom den budgetram som beslutas av styrelsen. e Styrelsen ska inför verksamhetsåret 2025 lägga en budget i balans. Styrelsens bedömning: Styrelsenbeslutade om en budget i balans under 2025. Styrelsen tog senare under året beslut om att bevilja ytterligare medeltill ansökningar för att på så sätt minska det egna kapitalet, som låg över nationella rådets rekommendation. - Överskott av kapital skall följaNationella rådets rekommendation, d v s att inte överstiga 20 90 av intäkterna och det egna kapitalet bör inte understiga 280 000 kronor. Signeringavjusterare påvarjesida e Om det samlade kapitalet från tidigare verksamhetsår överstigerNationellarådets rekommendation, bör styrelsen besluta om insatser utöver årsbudget för kommande år. Styrelsens bedömning: Styrelsen har under året, som en del av arbetet med att minska det egna kapitalet, beviljat insatser som överstiger det belopp som ursprungligen budgeterades för 2025. Dettahar medfört att det egna kapitalet har minskat med 71 000 kronor. Därmed överstiger det egna kapitalet inte längre 20 procent av intäkterna, i enlighet medNationella rådets rekommendation. Styrelsen bedömer att målet är uppfyllt. - Förbundet ska vara självfinansierat genom sina medlemsavgifter och får inte teckna lån eller krediter. Styrelsens bedömning: Förbundet har under året inte tecknat några lån eller krediter och är självfinansierat genom medlemsavgifterna, därmed är målet uppnått. 1.5.4 Målgrupper De samverkansinsatser som Samordningsförbundet finansierar ska rikta sig till personer i förvärvsaktiv ålder (16-64 år), som är bosatta i Timrå eller Härnösands kommun och som har behov av samverkanderehabilitering för att förbättra sina förutsättningar att nå egen försörjning. 1.5.5 Uppföljning och resultat för avslutade individinriktade insatser ArbetsmarknadstorgetHärnösand Målgrupp: Medborgare i Härnösands kommuni åldern 16-65 år som hindras nåsin plats på arbetsmarknaden pga olika skäl, t ex fysiska/psykisk ohälsa samt sociala begränsningari övrigt. Syfte: Genom ökadtilltro och kombinerade insatser ska vi öka våra deltagares progression mot arbete eller studier. Vi grundar våra insatser och vårt arbetssättpå den danska BIP forskningen. Det innebäratt vi utvecklar vårt arbetssätt kring deltagare, medarbetare och ledning. Insatssamordnare, (arbetsrelaterade insatser, kompetenshöjande insatser samt hälso- och sociala insatser) ansvarar för att det finns ett utbud på varje område som motsvarar behoven hos deltagarna. Insatssamordnarna utgör också beredningsgrupp som berederalla inkommande ärenden och fördelartill konsulent efter en kort kartläggning. Konsulent arbetar sen vidare med deltagaren utifrån vår nya modell för arbetsmarknadsinsatser. PROJEKT/INSATS MÅL MÅLUPPFYLLELSE JA NEJ Arbetsmarknadstorget 1. Ökadsamverkanföratt 1. Ja, sebilaga 1 Härnösand minst20% flerskakommatill arbete/studierjämförtmed 2024 Delmål: 2. Ökadkunskap/insiktom 2. Ja. I denverksamhet egnamöjligheterför individen därregelbundenmätning (mäts i SKAPA-samtal) gjorts, upplever75940att de fåttökadkunskap (enkätsvar) 3. Ökadtilltrohos handläggare 3. Ja, samtligakonsulter (mäts i sambandmed SKAPA- uppleverökadtilltro samtal) (intervjusvar). Signeringavjusterare påvarje sida 4. Sammanhålletstöd 4. Ja, detingår i dennya arbetsmodellen. 5. Kombinerade insatserutan avbrottförandra insatser av 5. Ja. Initieras vidstart myndigheter. med 6 veckors intro, däreftertarnyainsatser vid. Ingår inya arbetsmodellen. Stärktsamverkan 2025 Målgrupp: Timrås kommunmedborgare i åldern 16-65 år som uppbär aktivitetsersättning eller sjukpenning. Syfte: Syftet är att genom Stärkt samverkan utveckla våra arbetsmetoder så att individer i behov får bättre förutsättningar att nå egen försörjning. Genom insatser ger vi stöd och ökar möjligheterna för varje individ att lyckas. PROJEKT/INSATS MÅL MÅLUPPFYLLELSE JA NEJ Stärktsamverkan 2025 1. Måletäratt25 individeri 1. Ja. 30 individerhar Timråkommun ska underåret ingåtti aktualiserastill Stärkt projektet. samverkanunderprojektets löptid. 2. Uppdatera 2. Ja. Ettnyttunderlag aktualiseringsunderlagettidigt medblaetttydligare underårettillattbli syftehartagits fram. framåtsyftande 3. Vidareutveckla och 3. Nej. Fleraharskattat implementeraett lägetvidstart. Skatt- skattningsinstrumentdär ningsverktygetharinte deltagare skattarsittnuläge använts vidavslut, och förmågorvidstartav däremothardialog om insatsen ochvidavslut. nulägetoch förmågor genomförts. 4. Minst7590 avdeltagarna 4. Ja. 100% av de som skadelta iminsttvå varitaktivadeltagarehar kompetenshöjande insatser deltagitiminsttva undersintidpå insatser. I dialog med kompetenscenter. individernaharminst 80% enpositiv upplevelse. Effektmålen: 1. Mätning av individers 1. Ja. upplevelse avsamverkanvid projektets startoch avslut, med måletattminst80% av deltagarnarapporteraren positivupplevelse. 2. Efteravslutadtidiprojektet 2. Nej. Deltagarnastår ska90% av deltagarnauppleva väldigt långtifrån positiv förflyttning i sin arbetsmarknaden, så aktivitetsförmågaoch dettamålvaralldeles e t Signeringavjusterare pavarje sida självkänslarelaterattill förhögtsatt. Ettbättre arbetslivetellerstudier. effektmålhadevaritatt de fåttförbättrad livskvalitet, genomnya vänskapsrelationer, genomhälsoaktiviteter, genom attbryta ensamhet, känslaavatt varadelav samhället ochattfådelta. 3. Attde aktualiserade 3. Ja. Dehardeltagitvid samverkansparternadeltar uppstarts-, uppföljnings aktivti samverkansprocessen och avslutsmöten ochbidrartill individuell planering. 1.5.6 Uppföljning och resultat för avslutade strukturövergripande insatser HandledarutbildningBiologdesignern Målgrupp: Inskrivna i respektive kommuns arbetsmarknadsinsatser samt långtidssjukskrivna eller personer med aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Syftet: Fler handledare germöjlighet att ha större kontinuitet i insatsen och fler deltagare kommer att nås. Därför kommerfler deltagare tidigt i insatserna att ha en brakartläggning av sina resurser och också en tydligare inriktning vart de vill nå i arbetslivet och en tydligare tanke om hur de ska nå dit. Vi tror att fler av våra deltagare kommeratt hitta en väg bort ifrån bidragsberoende ochiställethitta en egen hållbar försörjning via arbete och/eller studier. PROJEKT/INSATS MÅL MÅLUPPFYLLELSE JA NEJ Handledarutbildning 1. Atterbjudafler deltagare 1. Ja. Sen starthar28 nya Biologdesignern Biologdesignerns metodföratt gruppergenomförts i tydliggörasinaresurseroch Härnösand, Timråoch hittasin inriktning i Ånge. arbetslivet. 2. Utbildaflerhandledare,i 2. Ja. 15 nyahandledare huvudsaki Timråoch harutbildats. 4 i Härnösandmedmöjlighetför Härnösandoch 6 i Timrå Sundsvall ochÅngeatttadel resten iÅnge och avutbildningstillfälletför att Sundsvall. utbildaflerhandledare i sina kommunermotenekonomisk insats fråndem. 3. Startafler gruppermed 3. Jadelvis, under tätare intervaller föratt projekttidenharnya motverkasysslolös väntetid grupperstartats både hos deltagarnasamtge dem underhösten ochvåren. godamöjligheterattfinna Blasåblirdettaen hållbaraalternativ iarbetslivet. naturlig förlängning efter en6 veckors introduktion iHärnösandsnya arbetsmodell. A AA Signeringavjusterare pavarje sida 4. Attbredda 4. Ja. Tre avdenya handledarkunskapentillfler handledarnaärpedagoger yrkeskategorier, t ex med inriktning språklärare och integrations- språkutvecklingpå personalför attpå såsättnå arbetsträningsarenor. flersom står långt ifrån arbetsmarknaden. Tjänstedesign Målgrupp: Den primära målgruppen för insatsen var personal inom Timrå kommuns arbetsmarknadsverksamheter/enheten för hållbar försörjning. Den sekundära målgruppen var/är vuxna långtidsarbetslösa och unga inom UVAS, som indirekt berörs genom att personalen utvecklar nya arbetssätt och metoder som målgruppentar del av. Syftet: Syftet med insatsen var att stärka personalens kompetens och bredda kommunens arbetssätt för att möjliggöra mer behovsdrivna, samordnade och individanpassade insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, särskilt vuxna långtidsarbetslösa och unga inom UVAS. Genom utbildning i Tjänstedesign skapades förutsättningar för att integrera metoden i ordinarie verksamhet, utveckla mer träffsäkra och meningsfulla stödinsatser samt stärka den långsiktiga samverkan med Försäkringskassan. PROJEKT/INSATS MÅL MÅLUPPFYLLELSE JA NEJ Tjänstedesign 1. Genomföraen utbildnings- 1. Ja. Utbildningenhar insats itjänstedesign för genomförts enligtplan personal inomarbets- underhösten2025. marknadsenheten/Enheten Deltagarandepersonal hållbar försörjningpåTimrå uppnådde ökadförståelse kommun. förtjänstedesign som metod ochhurdenkan tillämpas iden egna verksamheten. 2. Förankraettgemensamt 2. Ja. Ettgemensamt arbetssättförbehovsanalys och arbetssättharetablerats insatsutveckling baseratpå genomutbildningen, tjänstedesignmetodik. vilkethargettpersonalen en gemensammetod- förståelse och strukturför behovsanalys och utveckling av insatser. 3. Skapaförutsättningarför 3. Ja, detharstärkts och tvärprofessionell samverkan gemensamtlärandehar genomgemensamma möjliggjorts. workshops, case-arbete och handledningiTjänstedesign. 4. TillämpaTjänstedesign i 4. Ja. Individens praktikengenom attinvolvera perspektivhar involverats deltagare iutveckling av iutvecklingsarbetetoch riktade insatser. tillämpats genommetoden Tjänstedesign. | + ; Sida 13 Signeringavjusterare påvarjesida 5. Stärkasamverkanmed 5. Ja. Nu finns ökad Försäkringskassan, såatt deras samsynochgemensam målgrupp iettsenare skede metodförståelse inför kantadel av nya, samordnade kommande insatser. ochbehovsanpassade insatser. 6. Dokumenteraochutvärdera 6. Ja. Arbetehar arbetetför attmöjliggöra dokumenterats ochföljts långsiktig implementering och upp, vilketskapatgoda spridning inom organisationen. förutsättningarför långsiktig implementering och spridning av Tjänstedesignmetodiken inom organisationen. Övriga insatser som förbundet genomfört för förbundsmedlemmarnas anställda och allmänheten är förbundets medlemskap i Välfärdsguiden, som är ett webbverktyg som sprider kunskaper om vilka insatser som finnstillgängliga för Härnösand och Timrå kommuns medborgare, som behöver stöd på sin väg motjobb, studier och att nå ett bättre hälsotillstånd. Välfärdsguiden såg totalt 1 801 besök påvägvalssidor inom Samordningsförbundet Härnösand Timrå under 2025. 1.5.7 Styrelsens sammantagna bedömning av insatsernas resultat och måluppfyllelse Styrelsen bedömeratt de insatser som förbundet finansierat under året har uppnått god måluppfyllelse. Utifrån rapportering vid insatsernas styrgrupper där förbundschefen deltagit samt del- och slutrapporter från de insatser som avslutats, framkommerdet att det endast är 2 mål som inte uppfyllts av totalt 22 mål. 1.5.8 Balanskravsresultat Belopp i tkr 2025 Årets resultat enligtresultaträkning -71 -Samtligarealisationsvinster 0 + Realisationsvinster enligt undantagsmdjlighet 0 +Realisationsférluster enligt undantagsm6jlighet 0 -/+ Orealiserade vinster/forluster i vardepapper 0 +/- Aterforing av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0 = Balanskravsresultat -71 1.6. Väsentliga personalförhållanden Samordningsförbundet Härnösand Timrå har ingen anställd personal och har därför inga egna avsättningar för pension. Förbundschefoch ekonomtjänst köps av Timrå kommun genom avtal och Timrå kommun hanterar löner och lönebikostnader, inräknat pensioner. 1.7. Fortsatt utveckling De målgrupper som är i behov av samverkanstår fortsatt inför betydande utmaningar när det gäller att på egen hand nå självförsörjning. Flera genomförda utredningar inom välfärdsområdet lyfter tydligt fram arbetets centralabetydelse, både för individens egen utveckling och för samhällets långsiktiga hållbarhet. Samtidigt har långtidsarbetslösheten nått nya höganivåer och den psykiska ohälsan ökar, vilket ytterligare förstärker behovet av samordnade individinriktade insatser. Genom förbundets insatser skapas värdefulla insikter och erfarenheter kring målgruppernas behov och de hinder som finns, vilkatas vidare i olika samverkansforum för att utveckla och förbättra arbetssätt och samverkan. Signeringavjusterare påvarje sida Trots dessa insatser kvarstår utmaningar och utvecklingen indikerar att det har blivit svårare att bryta ett långvarigt utanförskap. Sammantaget visar dettapå ett fortsatt stort behov av samordnade och långsiktiga insatser från samordningsförbundet och dess medlemsorganisationer. 2. Resultaträkning Resultaträkning Beloppi kr. Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 2 3 672 3 745 Verksamhetens kostnader 3 -3 765 -3 401 Avskrivningar 0 0 Verksamhetens resultat -93 344 Finansiella intäkter 22 46 Finansiella kostnader 0 0 Resultat efter finansiella poster -71 390 Extraordinäraposter 0 0 Årets resultat -71 390 3. Balansräkning Balansräkning Belopp i kr. Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 0 0 Summaanläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Fordringar 4 78 18 Kortfristigaplaceringar 0 0 Kassa och bank 1 835 1595 Summaomsattningstillgangar 1913 1613 Summatillgangar 1 913 1 613 Eget kapital, avsättningaroch skulder Egetkapital Årets resultat -71 390 Övrigt egetkapital 831 441 Avsättning Avsättningar för pensioner 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 5 1 153 782 Summaeget kapital, avsättningar och skulder 1913 1613 Ansvarsförbindelser 0 0 LE Signeringavjusterare pavarje sida 4. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Beloppi kr. 2025 2024 Årets resultat -71 390 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -71 390 Ökning/minskning kortfristigafordringar -60 85 Ökning/minskning kortfristiga skulder 371 -1 382 Kassaflöde från den löpandeverksamheten 311 -1 297 Årets kassaflöde 240 -907 Likvidamedel vid årets början 1 595 2 502 Likvidamedel vid årets slut 1 835 1595 5. Driftredovisning Utfall Budget Awvikels Utfall 2025 2025 e 2024 2025 Belopp tkr Intakt Kostnad Netto Netto* Utfall- Intakt Kostnad Netto Budget netto Bidrag 3 672 0 3 672 3 672 0 3 745 0 3 745 Projekt 0 -2 719 -2 719 -2 581 -138 0 -2 368 -2 368 Inhyrdpersonal 0 -907 -907 -920 13 0 -903 -903 Styrelsearvode 0 -71 -71 -100 29 0 -58 -58 Lokalhyra 0 -26 -26 -25 -1 0 -25 -25 Övrigt 22 -42 -20 -46 26 46 -47 al Resultat 3 694 -3 765 -71 0 -71 3 791 -3 401 390 + Anges netto eller brutto utifrån hur budgeten har beslutats. Signeringavjusterare påvarje sida 6. Noter Not 1. Redovisningsprinciper Årsredovisningenäri tillämpliga delar upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning samtrekommendationerfrån Rådetför kommunal redovisning. Vissa anpassningarhargjortstill Finsam:s verksamhet. Not 2. Verksamhetens intäkter 2025 2024 Driftbidrag från staten 1836 1873 Driftbidrag från Timråkommun 459 468 Driftbidrag från Härnösands kommun 459 468 Driftbidrag från region 918 936 EU-medel och andra bidrag 0 0 Övriga intäkter 0 0 Summa 3 672 3 745 Not 3. Verksamhetens kostnader 2025 2024 Stärktsamverkan och kompetenshöjande insatser 700 Vägentill arbetsmarknaden 696 Tjänstedesign 150 Arbetsmarknadstorget Härnösand 760 Välfärdsguiden 138 Förstärktsamverkanförutveckling av arbetsförmåga 275 Summainsatser 2719 2 368 Styrelse 71 58 Kansli 907 903 Övrigakostnader 68 72 Summa Kostnader 3 765 3 401 Not 4. Fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Momsfordran 78 18 Not 5. Kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 1152 405 Upplupnakostnader 1 377 ER Signeringavjusterare påvarjesida I. Styrelsens underskrift Vi intygaratt årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. (Då varje ledamotsitter påpersonligt mandat ska de inte skrivaunder i egenskap av representant för en myndighet, utan från sin roll i Samordningsförbundets styrelse.) Or t och Datum;sHämösand 2624 0522 Monica Fällström Lars Kempe Ordförande Vice ordförande Lena Loo Niklas Edén Ledamot | Ledamot -” SikkaLikahavdeEEE Lotta Qvarnlöf A | Ledamot . Bilagor Bilaga 1 Slutrapport Arbetsmarknadstorget Bilaga 2 Slutrapport Biologdesignern Bilaga 3 Slutrapport Starkt samverkan Bilaga 4 Tjanstedesign a Sr . Sign eringavjusterare påvarjesida aaaaaaSASR De förtroendevalda revisorerna i Samordningsförbundet Härnösand-Timrå Till Styrelsen i samordningsförbundet Härnösand-Timrå Fullmäktige, Härnösands kommun Fullmäktige, Timrå kommun Fullmäktige, Region Västernorrland Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse samordningsförbundet Härnösand-Timrå 2025 Vårt uppdrag är att granska räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i samordningsförbundet Härnösand-Timrå (organisationsnummer 222000-2055) för verksamhetsåret 2025. Uppdraget är vidare att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi har utfört granskningen utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen samt god revisionssed i kommunal verksamhet. I uppdraget samverkar vi med av staten utsedd auktoriserad revisor. I granskningen av förbundets räkenskaper och årsredovisning har vi förlitat oss på den statliga revisorns granskning och bedömning. Våra granskningsinsatser har utförts av sakkunnigt biträde. Vi bedömer sammantaget att styrelsen i samordningsförbundet Härnösand-Timrå har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. UHFUU-USZF2-3KN9Y-SSXO6-7E7NU-16C7I :lekcyntnemukod oenneP Vi åberopar bifogade rapporter. 2026-05-28 Lillemor Andersson Keijo Ojala Utsedd av Härnösands kommun Utsedd av Timrå kommun Mikael Gäfvert Utsedd av Region Västernorrland Bilagor: Revisionsrapport: Grundläggande granskning av Samordningsförbundet i Härnösand-Timrå 2025 Revisionsberättelse för Samordningsförbundet i Härnösand-Timrå UHFUU-USZF2-3KN9Y-SSXO6-7E7NU-16C7I :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Keijo Birk Johannes Ojala MIKAEL GÄFVERT Utsedd av Timrå kommun Utsedd av Region Västernorrland Serienummer: a8abe4ab14a795[…]64d854975d93e Serienummer: 8e1d7a4d4123a2[…]25e8360b336b0 IP: 81.235.xxx.xxx IP: 90.143.xxx.xxx 2026-05-29 08:40:14 UTC 2026-05-29 11:44:02 UTC LILLEMOR ANDERSSON Utsedd av Härnösands kommun Serienummer: 3cc6d575497e62[…]328db561f9d78 IP: 217.213.xxx.xxx 2026-05-31 07:26:01 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. UHFUU-USZF2-3KN9Y-SSXO6-7E7NU-16C7I :lekcyntnemukod oenneP Revisionsberättelse för Samordningsförbundet Härnösand- Timrå, org. nr 222000-2055 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision och granskning av årsredovisningen för Samordningsförbundet Härnösand- Timrå för år 2025 enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision1. Förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har granskats enligt särskild instruktion. Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat för året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till förbundet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 4-14. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens balansräkning, resultaträkning samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar av årsredovisningen. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: o identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. o skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. o utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. o utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens balansräkning, resultaträkning, driftredovisning samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. o måste vi informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. 1Med anpassning till de specifika förutsättningar som föreligger i ett finansiellt samordningsförbund. Främst att rapporten inte avges av ”sakkunnigt biträde” eller ställts till ”de förtroendevalda revisorerna”. Revisionsberättelse Samordningsförbundet Härnösand- Timrå, org. nr 222000-2055, 2025 BR68X-LR5VD-7F898-LRJOO-FK6H9-1YD65 :lekcyntnemukod oenneP Revisorns granskning av förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen samt driftredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt tillämpliga delar av ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen och driftredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Samordningsförbundet Härnösand- Timrå för år 2025. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi bedömer även sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet Härnösand- Timrå har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och att insatserna som finansierats är i enlighet med lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Vi har i vår granskning i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision, inte noterat några väsentliga brister i förbundets interna kontroll. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed för kommunal verksamhet i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen och den interna kontrollen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. I vår granskning skaffar vi oss en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för vår revision av årsredovisningen för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Sundsvall den dag som framgår av vår elektroniska signatur Azets Revision & Rådgivning AB Lars Skoglund Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Samordningsförbundet Härnösand- Timrå, org. nr 222000-2055, 2025 BR68X-LR5VD-7F898-LRJOO-FK6H9-1YD65 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." LARS SKOGLUND Auktoriserad revisor Serienummer: 4087a0e16bc5e8[…]0e295fea14648 IP: 78.77.xxx.xxx 2026-05-27 13:01:12 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. BR68X-LR5VD-7F898-LRJOO-FK6H9-1YD65 :lekcyntnemukod oenneP Grundläggande granskning 2025 Samordningsförbundet Härnösand - Timrå 2026-05-28 Mikael Lindberg, certifierad kommunal revisor Fabian Grönvik, verksamhetsrevisor Azets Revision och Rådgivning AB Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 Innehåll 1. Sammanfattning och rekommendationer 3 2. Inledning och bakgrund 7 3. Metod, avgränsning och tidplan 11 4. Styrande förutsättningar 14 5. Resultat av granskningen 16 6. Sammanfattande bedömning och rekommendationer 21 Azets > Move forward with confidence 2 Sammanfattning och rekommendationer Azets > Move forward with confidence 3 1. Sammanfattning Azets har av revisorer i samordningsförbundet i Härnösand – Timrå fått i uppdrag att granska om styrelsen har skött verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredställande sätt. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om förbundets styrelse har tillsett att verksamhetens målstyrning fungerar på ett ändamålsenligt sätt och om förbundets interna kontroll är tillräcklig. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att förbundsstyrelsen har tillsett att styrning av verksamhet och ekonomi i allt väsentligt fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Vi ser dock att det finns visst utrymme för utveckling gällande bedömningskriterier som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse. Vi bedömer att förbundets måluppfyllelse endast delvis är tillfredsställande. Vi noterar att några mål inte är uppnådda. Vidare noterar vi att styrelsen inte lämnar bedömning av måluppfyllelse för samtliga mål i årsredovisningen. Vi bedömer att arbetet med uppföljning och rapportering i allt väsentligt är tillräckligt. Vi ser att visst arbete har genomförts kopplat till bristande måluppfyllelse men det har inte varit tillräckligt. Vi anser att aktivt arbete med att vidta åtgärder vid avvikelser bör fortsätta. Azets > Move forward with confidence 4 1. Sammanfattning (fortsättning) Revisionsområde Bedömning Kommentar till bedömning Vi bedömer att förbundets styrning av verksamhet och ekonomi i allt väsentligt är Styrning av verksamhet och ekonomi tillräcklig. Måluppfyllelse Vi bedömer att förbundets måluppfyllelse endast delvis är tillfredsställande. Vi bedömer att förbundets uppföljning och återrapportering av verksamhet och ekonomi Uppföljning och återrapportering av verksamhet och ekonomi i allt väsentligt är tillfredsställande. Azets > Move forward with confidence 5 1.1 Rekommendationer Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi styrelsen att: • Formulera mål som är tydligt mätbara och spårbara, med explicit målnivå. • Säkerställa att måluppfyllelse för samtliga mål framgår i årsredovisningen. • Säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas vid avvikelser. Azets > Move forward with confidence 6 Inledning och bakgrund Azets > Move forward with confidence 7 2. Bakgrund Finansiella samordningsförbund är en kommunal samordningsorganisation som finansierar samordnade rehabiliteringsinsatser. Förbunden finansieras med medel från stat, kommun och region. I Västernorrland har Härnösand - Timrå och ytterligare fem förbund för finansiell samordning bildats med stöd av lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Enligt lagens 2§ ska insatserna inom den finansiella samordningen avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Lagens 7§ fastslår att samordningsförbunden har till uppgift att: • Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, • Stödja samverkan mellan samverkansparterna, • Finansiera sådana insatser som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, • Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, • Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och • Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt sominnefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. Samordningsförbundens styrelse har ansvar för förbundets verksamhet, räkenskaper och interna kontroll. Förbundets revisorer, utsedda av förbundets parter, ska årligen granska om styrelsen har skött verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Den grundläggande granskningen är inriktad på en översiktlig bedömning. Azets > Move forward with confidence 8 2.1 Syfte Syftet med denna grundläggande granskning är att översiktligt bedöma om förbundets styrelse har tillsett att verksamhetens målstyrning fungerar på ett ändamålsenligt sätt, och om förbundets interna kontroll är tillräcklig. De av kommunen, regionen och staten valda revisorerna har enats om granskningens inriktning och omfattning. Azets > Move forward with confidence 9 2.3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Granskningen har utgått ifrån nedanstående revisionskriterier: • Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser • Kommunallagen (2017:725) i tillämpliga delar • Aktuella styrdokument för förbundet Azets > Move forward with confidence 10 Metod och avgränsning Azets > Move forward with confidence 11 3. Metod och avgränsning Granskningen avser styrelsen i samordningsförbundet Härnösand - Timrå. Granskningen är översiktlig och är huvudsakligen genomförd genom dokumentstudier av styrelsens styrande och redovisande dokument samt protokoll. Granskningen är genomförd i enlighet med de utgångspunkter och principer som framgår av God revisionssed i kommunal verksamhet (2022). Även vägledningar och rekommendationer från Skyrev (Sveriges kommunala Yrkesrevisorer) är tillämpade. Det har inte genomförts någon substansgranskning avseende verifikat, fakturor och liknande. Granskningen har inte heller omfattar styrning och kontroll av enskilda projekt eller värdering av enskilda projekt. Revisionsrapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med Azets interna rutiner. Rapporten är faktakontrollerad av ansvarig tjänsteperson på förbundet. Azets > Move forward with confidence 12 3.1 Bedömningskriterier Respektive nämnds och styrelses verksamhetsstyrning, ekonomistyrning och interna kontroll bedöms utifrån följande bedömningsnivåer. Respektive bedömningsnivå har en tillhörande symbol. Bedömningsnivå Bedömningssymbol Ja I allt väsentligt Endast delvis Nej Azets > Move forward with confidence 13 Styrande förutsättningar Azets > Move forward with confidence 14 4. Samordningsförbundet i Härnösand-Timrå Samordningsförbundet i Härnösand-Timrå består av fem parter. Härnösands och Timrå kommuner, Region Västernorrland, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Förbundets ändamål är att inom Härnösands och Timrå kommuns geografiska område svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan kommunen, regionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundet leds av en styrelse, vilken utser en verkställande tjänsteman för att leda arbetet. Azets > Move forward with confidence 15 Resultat av granskningen Azets > Move forward with confidence 16 5. Resultat av granskningen I detta avsnitt presenteras granskningens resultat. Resultatet baseras på de underlag som vi har mottagit samt protokollsgranskning. Under granskningens gång har ett antal kontrollfrågor besvarats som också utgör en grund för vår bedömning. Azets > Move forward with confidence 17 5.1.1 Styrning av verksamhet och ekonomi Granskningsmoment Revisionsbevis/kommentar Bedömning Verksamhetsplan Har styrelsen antagit en verksamhetsplan? Ja, verksamhetsplan för 2025 antogs på sammanträdet 2024-11-29 §82. Ja, styrelsen har antagit ett övergripande mål för verksamheten som brutits ned i tre Har styrelsen antagit mål för verksamheten? Omfattar de i så delmål, samt tre mål för de finansierade insatserna. Vi bedömer att målen återspeglar fall alla verksamheter? verksamhetens omfattning. Har styrelsen antagit mål för ekonomin? Ja, styrelsen har antagit tre finansiella mål. Endast delvis, vissa mål är tydligt mätbara. Vi bedömer att andra mål är svåra att Har de beslutade målen mätbara indikatorer? operationalisera, eller saknar målnivåsom tydliggör vad som ska uppnås och är således svåra att följa upp. Budget Har styrelsen upprättat en budget för innevarande år? Ja, budget för 2025 antogs på sammanträdet 2024-11-29 §82. Intern kontroll Har styrelsen arbetat fram en riskanalys inom ramen för den Ja, risk-och väsentlighetsanalys antogs på sammanträdet 2024-11-29 §81. interna kontrollen? Har styrelsen antagit en internkontrollplan för året? Ja, plan för intern styrning och kontroll antogs på sammanträdet 2024-11-29 §80. Azets > Move forward with confidence 18 5.1.2 Måluppfyllelse Granskningsmoment Revisionsbevis/kommentar Bedömning Lämnar styrelsen en prognos för måluppfyllelse av verksamhet Endast delvis.För sju av tio mål presenteras prognoser. Vissa mål bedömer vi som svåra och ekonomi i delårsrapport? att prognosticera på grund av avsaknaden av indikatorer och/eller målnivåer. I allt väsentligt. Av årsredovisningen framgår bedömning av måluppfyllelse för nio av tio Redovisas måluppfyllelse för verksamhet och ekonomi i mål. Gällande det sista målet tolkar vi styrelsens kommentar som att målet delvis är årsredovisning? uppnått, men styrelsen har ej lämnat någon bedömning för målet i helhet. Endast delvis. Av årsredovisningen framgår att sju av tio mål av styrelsen bedöms som Uppnås fastställda mål? uppfyllda. Ett mål bedöms som delvis uppfyllt och ett mål beskrivs som ej uppfyllt. Som nämnt ovan saknar ett mål en tydlig bedömning. Azets > Move forward with confidence 19 5.1.3 Uppföljning och återrapportering av verksamhet och ekonomi Granskningsmoment Revisionsbevis/kommentar Bedömning Uppföljningsplan Ja. Av förbundsordningen framgår att förbundsstyrelsen ska upprätta en delårsrapport Har styrelsen antagit riktlinjer/plan för uppföljning av som delges förbundsmedlemmarna. Även årsredovisningen ska översändas till verksamhet och ekonomi? medlemmarna. Därutöver ska styrelsen på begäran av förbundsmedlem lämna upplysningar om förbundets verksamhet och ekonomi. Sker återrapportering enligt uppställda direktiv? Ja. Uppföljning och återrapportering Ja, uppföljningen avser i huvudsak målen i verksamhetsplanen vilka vi bedömer Omfattar uppföljningen all verksamhet samt ekonomi? återspeglar verksamhetens omfattning. I allt väsentligt. Styrelsen har vidtagit åtgärder vid bristande måluppfyllelse, men dessa Vidtar styrelsen tillräckliga åtgärder när avvikelser identifieras? har inte alltid varit tillräckliga. Styrelsen identifierade under året att ett mål var formulerat på så vis att det var orimligt högt, och omformulerar målet inför nästa år. Intern kontroll Följer styrelsen upp resultatet av arbetet med intern kontroll? Ja, den interna kontrollen följdes upp under sammanträdet 2025-11-21 §80. Vidtar styrelsen åtgärder när avvikelser identifieras? Inga avvikelser som behöver åtgärdats har identifierats. - Azets > Move forward with confidence 20 Samlad bedömning och rekommendationer Azets > Move forward with confidence 21 6. Samlad bedömning och rekommendationer Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om förbundets styrelse har tillsett att verksamhetens målstyrning fungerar på ett ändamålsenligt sätt och om förbundets interna kontroll är tillräcklig. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att förbundsstyrelsen har tillsett att styrning av verksamhet och ekonomi i allt väsentligt fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Vi ser dock att det finns visst utrymme för utveckling gällande bedömningskriterier som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse. Vi bedömer att förbundets måluppfyllelse endast delvis är tillfredsställande. Vi noterar att några mål inte är uppnådda. Vidare noterar vi att styrelsen inte lämnar bedömning av måluppfyllelse för samtliga mål i årsredovisningen. Vi bedömer att arbetet med uppföljning och rapportering i allt väsentligt är tillräckligt. Vi ser att visst arbete har genomförts kopplat till bristande måluppfyllelse men det har inte varit tillräckligt. Vi anser att aktivt arbete med att vidta åtgärder vid avvikelser bör fortsätta. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi styrelsen att: • Formulera mål som är tydligt mätbara och spårbara, med explicit målnivå. • Säkerställa att måluppfyllelse för samtliga mål framgår i årsredovisningen. • Säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas vid avvikelser. Azets > Move forward with confidence 22 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 159 Medborgarförslag - Hundlatriner - Kultur- och tekniknämndens beslut KS/2026:50 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om hundlatriner i Söråker har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen har fått önskemål om utökning av hundlatriner på andra ställen också och har därför sett över alla hundlatriner. Kultur- och teknikförvaltningen avser utöka antalet hundlatriner med åtta stycken; två till Vivstaområdet, två till Sörbergeområdet, en till Forsmon (plus en som flyttas) samt tre till Söråker. I Söråker, som detta medborgarförslag avser, kommer nya att sättas upp vid Röda torget, vid Centrumvägen i höjd med Krokusvägen och vid Centrumvägen i höjd med Vallgränd. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-04-29 bifalla medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Kartor Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-04-30 KTN/2026:123 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Hundlatriner (KS/2026:50) - Kultur- och tekniknämndens beslut Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om hundlatriner i Söråker har inkommit. Kultur- och teknikförvaltningen har fått önskemål om utökning av hundlatriner på andra ställen också och har därför sett över alla hundlatriner. Kultur- och teknikförvaltningen avser utöka antalet hundlatriner med åtta stycken; två till Vivstaområdet, två till Sörbergeområdet, en till Forsmon (plus en som flyttas) samt tre till Söråker. I Söråker, som detta medborgarförslag avser, kommer nya att sättas upp vid Röda torget, vid Centrumvägen i höjd med Krokusvägen och vid Centrumvägen i höjd med Vallgränd. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-04-29 bifalla medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Kartor Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-04-29

§ 161 Socialnämndens rapportering av ej verkställda beslut - 2026 kvartal 1 KS/2026:223 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: Lägga ärendet med godkännande till handlingarna. Ärendet Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen (SoL) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt socialtjänstlagen (bistånd), som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Samma rapportering ska göras enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 28 f-i §§ för beslut enligt LSS 9 § (insatser). Rapportering skall göras kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapport skall även lämnas till revisorer. Statistikrapport ska lämnas till fullmäktige. Förvaltningen har kontrollerat förekomst av ej verkställda beslut och rapporterat till IVO inom föreskriven tid. Socialnämnden har godkänt förvaltningens rapporter. Under kvartal 1 är totala antalet ej verkställda beslut ungefär lika som tidigare kvartal, endast tre ärenden har tillkommit, men bara 4 har kunnat avslutas och fjorton ärenden kvarstår. Äldreomsorgen samt LSS har fem respektive tre pågående ärenden vardera och IFO har ännu största delen med nio ej verkställda beslut. Det är fortsatt främst brist på kontaktpersoner/-familjer som orsakar långa väntetider. Beslutsunderlag SN/2026-05-20 § 77 Rapport KF 2026 kv 1 Protokollsutdrag till: Socialnämnden Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Socialförvaltningen Christina Hjalte 2026-04-23 SN/2026:16 Socialnämndens rapportering av ej verkställda beslut - 2026 kvartal 1 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar: Föreslå kommunfullmäktige lägga ärendet med godkännande till handlingarna. Ärendet Socialnämnden ska enligt socialtjänstlagen (SoL) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt socialtjänstlagen (bistånd), som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Samma rapportering ska göras enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 28 f-i §§ för beslut enligt LSS 9 § (insatser). Rapportering skall göras kvartalsvis till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapport skall även lämnas till revisorer. Statistikrapport ska lämnas till fullmäktige. Förvaltningen har kontrollerat förekomst av ej verkställda beslut och rapporterat till IVO inom föreskriven tid. Socialnämnden har godkänt förvaltningens rapporter. Under kvartal 1 är totala antalet ej verkställda beslut ungefär lika som tidigare kvartal, endast tre ärenden har tillkommit, men bara 4 har kunnat avslutas och fjorton ärenden kvarstår. Äldreomsorgen samt LSS har fem respektive tre pågående ärenden vardera och IFO har ännu största delen med nio ej verkställda beslut. Det är fortsatt främst brist på kontaktpersoner/-familjer som orsakar långa väntetider. Beslutsunderlag SN/2026-05-20 § 77 Rapport KF 2026 kv 1 Protokollsutdrag till: Socialnämnden Expedieras digitalt. Socialförvaltningen Anna-Karin Dahlin Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Socialnämnden 2026-05-20

§172 Bedömning likviditet, Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Protokollsutdrag till: Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Malin Rydmark 2026-08-12 KS/2026:180 Godkännande avseende upptagande av checkkredit för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr. Ärendet Förbundsdirektionen för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet samt återrapportera till direktionens sammanträde den 11 december 2025, inklusive eventuella förslag till åtgärder. Vid sammanträdet den 11 december 2025 fattades, mot bakgrund av redovisad likviditetsanalys, beslut om att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank samt att, om så är möjligt, teckna avtal. Myndigheten har efterfrågat synpunkter gällande ansökan om checkkredit från medlemmarnas ekonomikontakter via e-post. Inga synpunkter har inkommit. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns bedömning Med hänsyn till alla kända omständigheter bedömer myndigheten att likviditeten är god. För att hantera eventuella framtida svängningar i likviditeten anses det dock önskvärt att upprätta en checkkredit. Likviditetsrapporter upprättas månatligt hos myndigheten. I den likviditetsrapport som gjorts för 2026 har vissa kända och prognostiserade ändringar lyfts in. Kommunledningskontorets bedömningen är att likviditeten har förbättrats och tidigare års underskott har reglerats. Årets överskott ligger i kassan och likviditeten bedöms vara i fas med de kvartalsvis förskottsfakturerade medlemsbidragen. En checkkredit bedöms ändå vara ett lämpligt verktyg för att hantera tillfälliga likviditetssvängningar och stärka Kommunalförbundets finansiella beredskap. Den kan minska behovet av kortfristiga extradebiteringar till medlemmarna och bedöms vara förenlig med god ekonomisk hushållning och en långsiktigt hållbar ekonomi. Beslutsunderlag Hemställan avseende upptagande av checkkredit §172 Bedömning likviditet, Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Protokollsutdrag till: Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Sid 1 av 1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Diarienr Kristina Van Loveren 2026-04-21 25/00491 (2 bilagor) Hemställan avseende upptagande av checkkredit Till medlemmarna i Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förbundsdirektionen har 2025-12-11 beslutat att: • ge förbundsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank, och om detta visar sig möjligt, teckna ett checkkreditsavtal, • beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsdirektionen att respektive medlem beslutar: • att godkänna att kommunalförbundet ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr, samt • att uppdra åt förbundsdirektören att, under förutsättning att villkoren bedöms som fördelaktiga, teckna avtal om checkkredit. Bakgrund Förbundsdirektionen beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet samt återrapportera till direktionens sammanträde den 11 december 2025, inklusive eventuella förslag till åtgärder. Vid sammanträdet den 11 december 2025 fattades, mot bakgrund av redovisad likviditetsanalys, beslut om att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank samt att, om så är möjligt, teckna avtal. Myndigheten har efterfrågat synpunkter gällande ansökan om checkkredit från medlemmarnas ekonomikontakter via e-post. Inga synpunkter har inkommit. Med vänliga hälsningar Thomas Olsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Bilagor: Missiv Bedömning likviditet Beslutsexpediering § 172 Bedömning av likviditet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sid 1 av 1 MISSIV Handläggare Datum Diarienr Camilla Norberg 2026-04-28 25/00491 (2 bilagor) Godkännande avseende upptagande av checkkredit för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län XXX beslutar att godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr. Bakgrund Förbundsdirektionen för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet samt återrapportera till direktionens sammanträde den 11 december 2025, inklusive eventuella förslag till åtgärder. Vid sammanträdet den 11 december 2025 fattades, mot bakgrund av redovisad likviditetsanalys, beslut om att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank samt att, om så är möjligt, teckna avtal. Myndigheten har efterfrågat synpunkter gällande ansökan om checkkredit från medlemmarnas ekonomikontakter via e-post. Inga synpunkter har inkommit. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns bedömning Med hänsyn till alla kända omständigheter bedömer myndigheten att likviditeten är god. För att hantera eventuella framtida svängningar i likviditeten anses det dock önskvärt att upprätta en checkkredit. Likviditetsrapporter upprättas månatligt hos myndigheten. I den likviditetsrapport som gjorts för 2026 har vissa kända och prognostiserade ändringar lyfts in. Bilagor: Missiv Bedömning likviditet Beslutsexpediering § 172 Bedömning av likviditet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sid 1 av 1 MISSIV Handläggare Datum Diarienr Kristina van Loveren 2025-11-27 25/00491 (En bilaga) Bedömning likviditet Förbundsdirektionen beslutar att ge förbundsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank, och om detta visar sig möjligt, teckna ett checkkreditsavtal, att beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Bakgrund Förbundsdirektionen beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att göra en bedömning av kommunalförbundets likviditet och återkomma till direktionens möte den 11 december 2025 med en rapport samt eventuella förslag på åtgärder. Likviditetsrapport Likviditetsrapporter upprättas månatligt hos myndigheten. I den likviditetsrapport som gjorts för 2026 har vissa kända och prognostiserade ändringar lyfts in. Myndighetens bedömning Med hänsyn till alla kända omständigheter bedömer myndigheten att likviditeten är god. För att hantera eventuell framtida svängning i likviditeten anses det dock önskvärt att upprätta en checkkredit. Thomas Olsson Förbundsdirektör Bilaga: Likviditetsprognos 2026 Expedieras till: Förbundets medlemmar Förbundets revisorer Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se Sid 1 av 2 BILAGA 1: Likviditetsprognos 2026 Dnr 25/00491 Rapport bedömning likviditet Bakgrund Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län fakturerar medlemsbidraget till medlemmarna efter budget innevarande år. Faktureringen sker kvartalsvis i förskott och justering mot utfall och budget hanteras på faktureringen för kvartal tre nästkommande år. I samband med de stora indexprishöjningarna under tidigare år aktualiserades frågan om likviditeten eftersom budget överskreds med stora belopp och de fakturerade medlemsbidragen då var betydligt lägre. I perioder var myndigheten tvungen att fakturera medlemsbidrag tidigare på perioden för att klara betalningar till leverantörer i tid. För 2025 har förhållandet varit det motsatta då budgeten underskrids. Likviditetsrapport 2026 Likviditetsrapporter upprättas regelbundet månatligt och tätare månaden innan medlemsbidraget faktureras för att kunna justera flödena något om. I den bilaga som medföljer har en likviditetsprognos gjorts för helår 2026 efter den budget som är lämnad. Några större prognostiserade ändringar är också medräknade. Detta gäller det preliminära beskedet från Norrtåg om minskat statsbidrag vilket för Västernorrlands del skulle utgöra 12,5 mkr högre kostnader. Biljettsamverkan med X-trafik låg med i budget för 2026 på 6 mnkr men avtalet som nu undertecknats är på närmare 7 mnkr, biljettsamverkan SJ som för närvarande ligger i budget med 0,4 mnkr har ett förslag på 1,2 mnkr som ännu ej är beslutat om. Även aviserat minskat statsbidrag Samverkande inland är tillagt på -1,4 mnkr. Nedan angivna prognostiserade förändringar ligger alltså med i likviditetsprognosen. Budget 2026 Ny prognos Avvikelse Kostnader SJ Biljettsamverkan 4 00 000 1 200 000 8 00 000 Förslag på nytt avtal X-trafik biljettsamverkan 6 000 000 6 886 606 8 86 606 Nytt avtal högre än budget Norrtåg bidrag 1 09 390 000 1 21 890 000 12 500 000 Norrtågs bidrag minskar med 40% (vår andel beräknat på 32% av minskningen) Totalt kostnader 1 15 790 000 1 29 976 606 14 186 606 Intäkter - Samverkan inland 3 500 000 2 100 000 - 1 400 000 bidraget minskar med 40% Totalt intäkter 1 05 503 076 2 100 000 - 1 400 000 Total avvikelse 15 586 606 Total budget 7 48 992 346 Procent av budget 2,1% Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 23 Kramfors www.dintur.se Sid 2 av 2 BILAGA 1: Likviditetsprognos 2026 Dnr 25/00491 Bedömning likviditeten Det som går att utläsa ur likviditetsrapporten är att likviditeten har förbättrats. De tidigare årens underskott har reglerats och årets överskott ligger i kassan till och med kvartal tre 2026. Bedömningen är att likviditeten ligger i fas med de i förväg kvartalsvis fakturerade medlemsbidrag. En åtgärd för att motverka eventuella framtida tillfälliga likviditetsbrister kan vara att ansöka om en checkkredit hos bank. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 23 Kramfors www.dintur.se BILAGA 1. Likviditetsprognos 2026 Likviditetsprognos Belopp i SEK och kr 2025 2026 Summa nov-dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ingående balans prognos likvida medel 143 901 199 266 186 765 176 233 264 122 743 098 256 501 017 203 010 850 106 807 350 238 937 873 185 447 706 131 957 539 175 002 125 121 511 958 68 021 791 Ingående balans medlemsbidrag 0 Ingående balans verklig 143 901 199 266 186 765 176 233 264 122 743 098 256 501 017 203 010 850 106 807 350 238 937 873 185 447 706 131 957 539 175 002 125 121 511 958 68 021 791 Inbetalningar externt kundreskontra 5 479 681 Kristina van Loveren: Medlemsbidrag ej i reskontra 187 248 086 187 248 086 187 248 086 139 248 086 187 248 086 Återbetalning medlemsbidrag 2025 enligt Inbetalningar fasta avtal 0 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 190 583 prognos T2 48 mnkr Inbetalningar skolkort 0 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 1 627 397 Inbetalningar Tåghyra 8 975 407 8 975 407 8 975 407 8 975 407 8 975 407 Inbetalningar Tågbiljetter 0 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 495 494 Inbetalningar övriga biljettintäkter 7 825 476 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 8 500 256 Övriga inbetalningar 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 989 771 Inbetalningar summa 209 528 650 11 803 501 11 803 501 208 026 995 11 803 501 11 803 501 206 399 598 11 803 501 11 803 501 160 026 995 11 803 501 11 803 501 208 026 995 Kristina van Loveren: Utbetalningar leverantörsreskontra -65 743 084 Inkl aviserad minskn Utbetalningar fasta avtal -20 000 000 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 -45 988 532 statsbidrag hos Norrtåg Utbetalningar övriga- SÄKO 0 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 -11 705 389 Utbetalning Tåghyra 0 -8 975 407 -8 975 407 -8 975 407 -8 975 407 Utbetalning Drift Norrtåg 0 -36 463 333 -42 713 333 -42 713 333 -42 713 333 Utbetalning biljettsamverkan X-trafik, SJ, Norrtåg 0 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 -1 169 378 Kristina van Loveren: Utbetalningar investeringar 0 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 -450 000 Inkl ökning X-trafik och SJ ej med i budget Utbetalningar förvaltningskostnad -1 500 000 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 -5 980 370 Utbetalningar summa -87 243 084 -101 757 002 -65 293 668 -74 269 075 -65 293 668 -108 007 002 -74 269 075 -65 293 668 -65 293 668 -116 982 408 -65 293 668 -65 293 668 -116 982 408 Netto in- och utbetalningar 122 285 565 -89 953 500 -53 490 167 133 757 920 -53 490 167 -96 203 500 132 130 523 -53 490 167 -53 490 167 43 044 586 -53 490 167 -53 490 167 91 044 586 Extra tillskott från medlemmar 0 Utgående saldo 266 186 765 176 233 264 122 743 098 256 501 017 203 010 850 106 807 350 238 937 873 185 447 706 131 957 539 175 002 125 121 511 958 68 021 791 159 066 377 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 175 Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad 2020-06-02 Kommunledningskontoret KS/2024:434 2026-12-31

§ 184 Medborgarförslag - Sänkt avgift för busskort barn - Svar KS/2026:239 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: Avslå medborgarförslaget. Mot beslutet reserverar sig David Forslund (T) och Monica Åberg (T) till förmån för eget förslag. Ärendet Ett medborgarförslag inkom 28 maj 2026. Kommunfullmäktiges presidium skickade ärendet till kommunstyrelsen för besvarande. Medborgarförslaget lämnar förslag på att sänka avgifterna för busskort för barn och ungdomar mellan 7-19 år i Timrå kommun. Genom att sänka avgifterna skulle det underlätta vardagen för familjer och bidra till ett mer hållbart samhälle. Minskade kostnader skapar en mer jämlika förutsättningar för alla barn oavsett familjens ekonomiska situation. Förslagsställaren föreslår kommunfullmäktige/nämnder besluta -Att utreda möjligheten att sänka avgifterna för busskort för barn och ungdomar i Timrå kommun. -Att i utredningen beakta ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter av en sådan reform. -Att ta fram förslag på modeller för reducerade avgifter, exempelvis genom subventioner eller kostnadsfria resor för vissa åldersgrupper Med anledning av medborgarförslaget har Timrå kommun kontaktat kollektivtrafikmyndigheten (KTM) som på uppdrag från länets kommuner och regionen samordnar kommunernas kollektivtrafik. Lämpligt nog har förbundsdirektionen beslutat vid sammanträde 23 juni 2026 §85. Zon, pris- och produktutredning, att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på enhetstaxa. Med enhetstaxa menas en enda zon med enhetspris, som möjliggör resande i hela länet, oavsett längd på resan. Direktionen beslutade även förslaget ska innehålla produkter med prissättning, kostnadsberäkningar, genomförandebeskrivning samt förslag till hantering av eventuella subventioner för Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-09-08 biljetter, och att förslaget ska presenteras på förbundsdirektionens sammanträde hösten 2026. För att inte föregripa deras utredning föreslår kommunledningskontoret att medborgarförslaget avslås och därmed anses besvarat. Ärendets behandling i sammanträdet David Forslund (T) föreslår bifall till medborgarförslaget. Tony Andersson (M) föreslår avslag på medborgarförslaget. Beslutsgång Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslaget Protokollsutdrag till: Helena Titti Elisabeth Sundin Kollektivtrafikmyndigheten, Din Tur Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Malin Rydmark 2026-08-19 KS/2026:239 Medborgarförslag - Sänkt avgift för busskort för barn Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Avslå medborgarförslaget Ärendet Ett medborgarförslag inkom 28 maj 2026. Kommunfullmäktiges presidium skickade ärendet till kommunstyrelsen för besvarande. Medborgarförslaget lämnar förslag på att sänka avgifterna för busskort för barn och ungdomar mellan 7-19 år i Timrå kommun. Genom att sänka avgifterna skulle det underlätta vardagen för familjer och bidra till ett mer hållbart samhälle. Minskade kostnader skapar en mer jämlika förutsättningar för alla barn oavsett familjens ekonomiska situation. Förslagsställaren föreslår kommunfullmäktige/nämnder besluta -Att utreda möjligheten att sänka avgifterna för busskort för barn och ungdomar i Timrå kommun. -Att i utredningen beakta ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter av en sådan reform. -Att ta fram förslag på modeller för reducerade avgifter, exempelvis genom subventioner eller kostnadsfria resor för vissa åldersgrupper Med anledning av medborgarförslaget har Timrå kommun kontaktat kollektivtrafikmyndigheten (KTM) som på uppdrag från länets kommuner och regionen samordnar kommunernas kollektivtrafik. Lämpligt nog har förbundsdirektionen beslutat vid sammanträde 23 juni 2026 §85. Zon, pris- och produktutredning, att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på enhetstaxa. Med enhetstaxa menas en enda zon med enhetspris, som möjliggör resande i hela länet, oavsett längd på resan. Direktionen beslutade även förslaget ska innehålla produkter med prissättning, kostnadsberäkningar, genomförandebeskrivning samt förslag till hantering av eventuella subventioner för biljetter, och att förslaget ska presenteras på förbundsdirektionens sammanträde hösten 2026. För att inte föregripa deras utredning föreslår kommunledningskontoret att medborgarförslaget avslås och därmed anses besvarat. Beslutsunderlag Medborgarförslaget Protokollsutdrag till: Helena Titti Elisabeth Sundin Kollektivtrafikmyndigheten, Din Tur Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef Minnesanteckningar från kommunfullmäktiges presidium, den 28 maj 2026 Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordförande Mari Eliasson (S), vice ordförande Annika Nyberg, kommunsekreterare Frånvarande: Niklas Edén (C) 1. Kungörelsen 8. Medborgarförslag Busskort Kommunfullmäktiges presidium beslutar: Översända medborgarförslaget till kommunstyrelsen för besvarande. Annika Nyberg Kommunsekreterare Signeringsunderlag Sida Medborgarförslag 1. Förslag Rubrik Ange en rubrik för ditt förslag Busskort Beskrivning Beskriv kort ditt förslag. Ett busskort för barn och ungdomar mellan 7-19 år i Timrå kommun kostar idag 613 kr för 30 dagar. Att sänka avgifterna för busskort till barn i Timrå kommun är en viktig åtgärd som både kan underlätta vardagen för familjer och bidra till ett mer hållbart samhälle. För många hushåll är kostnaden för kollektivtrafik en betydande utgift, särskilt när flera barn behöver ta sig till skola, fritidsaktiviteter och vänner. Genom att minska dessa kostnader kan kommunen skapa mer jämlika förutsättningar för alla barn, oavsett familjens ekonomiska situation. Jag föreslår att kommunfullmäktige/nämnden beslutar Beskriv ditt beslutsförslag t. ex: Jag föreslår att...... -Att utreda möjligheten att sänka avgifterna för busskort för barn och ungdomar i Timrå kommun. -Att i utredningen beakta ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter av en sådan reform. -Att ta fram förslag på modeller för reducerade avgifter, exempelvis genom subventioner eller kostnadsfria resor för vissa åldersgrupper. Presentation Ange om du själv önskar komma och presentera ditt förslag vid det beslutande mötet. Nej 2. Personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387 Signeringsunderlag Sida Ange dina personuppgifter En bekräftelse på ditt inskickade medborgarförslag skickas till den e-postadress du anger. Förnamn Efternamn Helena Titti Elisabeth Sundin Adress Postnummer och ort FRÖLANDSVÄGEN 58 861 34 Timrå Telefon E-postadress 0703930160 Titti.sundin@ocab.se Mobiltelefon 0703930160 Notifieringar E-post Samtycke Personuppgifter som behandlas Namn Adress E-postadress Personnummer Telefonnummer Mobilnummer IP-nummer Ändamålet med behandlingen Personuppgifterna behandlas för att kommunen säkert ska kunna identifiera dig, för att kunna kontakta dig och för att kunna handlägga ärendet. Personuppgifterna kommer att publiceras i sammanträdeshandlingar på Timrå kommuns webbplats. Rättslig grund för behandlingen Den registrerade har lämnat sitt samtycke En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras Lagringstid För evigt Övriga upplysningar Läs mer under Personuppgifter i menyn ovan samt allmänt om kommunens behandling av personuppgifter på kommunens webbplats. Personuppgiftsansvarig Kommunstyrelsen Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner behandlingen av personuppgifter Postadress Besöksadress Webbplats Telefon Organisationsnr Timrå kommun Köpmangatan 14 www.timra.se 060-16 31 00 212000-2395 861 82 Timrå E-post Fax Bankgiro info@timra.se 060-16 31 05 5672-9387

§ 190 Uppsägning av vänortsavtal mellan Timrå kommun och Sola Predosa samt upphävande av tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun KS/2023:435 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Säga upp vänortsavtalet mellan Timrå kommun och Zola Predosa (Italien). 2. Upphäva tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun. Ärendet Internationella kommittén har den 29 januari 2024, beslutat föreslå kommunfullmäktige att säga upp vänortsavtalet mellan Timrå kommun och Zola Predosa. Kommunens internationella arbete är i grunden en följd av att avtal upprättades med vänorter i Finland, Norge, Sovjetunionen och senare i Estland. Dessa avtal kom till under 70 och 80-talet då vänortssamarbeten utvecklades i många svenska kommuner. Vänortskontakterna upprätthölls i huvudsak genom möten mellan politiker och tjänstemän på vänortsmöten vartannat år. Samtidigt som kulturella arrangemang också blev publika inslag för medborgarna i kommunerna. Vanligt förekommande var folkdansuppvisningar eller blåsmusikorkestrar. 1997 tillkom den italienska kommunen Zola Predosa som vänort och en ny form av kontakter etablerades genom årliga överenskommelser om utbyte mellan olika organisationer inom civilsamhället. Vänortsutbytet breddades till att gälla bland annat idrottsutbyten och rockfestivaler. 2003 antogs kommunens internationella riktlinjer som innebar en tydligare styrning mot extern finansiering i projektform främst utifrån det svenska medlemskapet inom den Europeiska unionen. Därefter gjordes en utvärdering av samarbetet med vänorterna i Norge, Finland och Estland. Det konstaterades att utbytena inte hade utvecklats sedan starten och höll en alltför låg ambitionsnivå förutom de fastställda vänortsmötena. Vilken i sin tur ledde till ömsesidiga uppsägningar av avtalen. I Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-09-08 samband med detta gjordes en namnändring från vänortskommitté till internationell kommitté. Idag finns endast vänortsavtalet med Zola Predosa, men inga officiella kontakter har tagits eller att utbyten har genomförts under de senaste tio åren. Timrå kommun har sedan de antagna riktlinjerna 2003 deltagit i dels ett vänortsprogram inom EU 2010-2011 och dels i ett kommunalt partnerskap 2014- 2018 finansierat av Sida. I bägge dessa samarbeten har den internationella kommittén utgjort styrgrupp. Idag har Timrå kommun inga internationella samarbeten. En bedömning är att kommittén idag inte fyller någon funktion och heller inte är nödvändig för internationellt samarbete. Det bör vara fullt möjligt att de enskilda nämnderna genomför internationellt utbyte i projektform utifrån behov och resurser. Vidare att ansökningar om stöd för internationellt utbyte som gäller aktiviteter i kommunen beslutas av respektive nämnd. Beslutsunderlag Vänortsavtal mellan Timrå kommun och Zola Predosa (Italien) Tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun Protokollsutdrag till Kommunledningskontoret 1 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Handläggare Datum Diarienummer Annika Nyberg 2025-07-02 KS/2023:435 Kommunstyrelsen Uppsägning av vänortsavtal mellan Timrå kommun och Sola Predosa samt upphävande av tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Säga upp vänortsavtalet mellan Timrå kommun och Sola Predosa (Italien). 2. Upphäva tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun. Ärendet Internationella kommittén har den 29 januari 2024, beslutat föreslå kommunfullmäktige att säga upp vänortsavtalet mellan Timrå kommun och Zola Predosa. Kommunens internationella arbete är i grunden en följd av att avtal upprättades med vänorter i Finland, Norge, Sovjetunionen och senare i Estland. Dessa avtal kom till under 70 och 80-talet då vänortssamarbeten utvecklades i många svenska kommuner. Vänortskontakterna upprätthölls i huvudsak genom möten mellan politiker och tjänstemän på vänortsmöten vartannat år. Samtidigt som kulturella arrangemang också blev publika inslag för medborgarna i kommunerna. Vanligt förekommande var folkdansuppvisningar eller blåsmusikorkestrar. 1997 tillkom den italienska kommunen Zola Predosa som vänort och en ny form av kontakter etablerades genom årliga överenskommelser om utbyte mellan olika organisationer inom civilsamhället. Vänortsutbytet breddades till att gälla bland annat idrottsutbyten och rockfestivaler. 2003 antogs kommunens internationella riktlinjer som innebar en tydligare styrning mot extern finansiering i projektform främst utifrån det svenska medlemskapet inom den Europeiska unionen. Därefter gjordes en utvärdering av samarbetet med vänorterna i Norge, Finland och Estland. Det konstaterades att utbytena inte hade utvecklats sedan starten och höll en alltför låg ambitionsnivå förutom de fastställda vänortsmötena. Vilken i sin tur ledde till ömsesidiga uppsägningar av avtalen. I samband med detta gjordes en namnändring från vänortskommitté till internationell kommitté. Idag finns endast vänortsavtalet med Zola Predosa, men inga officiella kontakter har tagits eller att utbyten har genomförts under de senaste tio åren. Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-163459 2 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Handläggare Datum Diarienummer Annika Nyberg 2025-07-02 KS/2023:435 Timrå kommun har sedan de antagna riktlinjerna 2003 deltagit i dels ett vänortsprogram inom EU 2010-2011 och dels i ett kommunalt partnerskap 2014-2018 finansierat av Sida. I bägge dessa samarbeten har den internationella kommittén utgjort styrgrupp. Idag har Timrå kommun inga internationella samarbeten. En bedömning är att kommittén idag inte fyller någon funktion och heller inte är nödvändig för internationellt samarbete. Det bör vara fullt möjligt att de enskilda nämnderna genomför internationellt utbyte i projektform utifrån behov och resurser. Vidare att ansökningar om stöd för internationellt utbyte som gäller aktiviteter i kommunen beslutas av respektive nämnd. Beslutsunderlag Vänortsavtal mellan Timrå kommun och Zola Predosa (Italien) Tilläggsbestämmelser till kommunfullmäktiges arbetsordning – Vänortsutbyte i Timrå kommun Protokollsutdrag till Kommunledningskontoret KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peter Ekström Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 060-163459 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr R 1 a 1 (1) TILLÄGGSBESTÄMMELSER TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING – VÄNORTSUTBYTE I TIMRÅ KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2008-09-29, § 95 Reviderade av kommunfullmäktige 2009-06-15, § 63 Reviderade av kommunfullmäktige 2010-11-29 § 173 Vänortsutbytet har som främsta syfte att bidra till att skapa förståelse och vänskapliga relationer mellan Timrå kommun och vänorter i Zola Predosa (Italien) och Törva (Estland), såväl direkt vänorterna emellan som genom deras organisationer och institutioner i respektive kommun eller motsvarande. I överensstämmelse med detta förutsätts en bred folklig medverkan i vänortsarbetet, ett fritt informationsutbyte mellan invånarna och genom massmedia och det samhälle som vänorterna representerar. Som allmän riktlinje för vänortssamarbetet skall gälla att parterna förbinder sig att verka för en bred uppslutning hos allmänhet, organisationer, myndigheter och näringsliv. Detta sker genom att parterna främjar utbyten inom kultur (musik, konst mm), idrott och kommunal verksamhet. Särskilt bör möjligheterna till ungdomsutbyte uppmärksammas men även erfarenhetsutbyte när det gäller miljövård, kommunal teknik, kommunplanering och byggnation, utbildningsfrågor, social- och hälsovård samt kommunal administration. Inom givna institutionella ramar skall ett, så långt det är möjligt, direkt näringslivsarbete främjas på sådana områden som har ömsesidigt intresse för parterna. I frågor som gäller vänortsutbyte skall en kommitté med följande sammansättning finnas:  Kommunfullmäktiges ordförande  Kommunfullmäktiges 2:e vice ordförande  Kommunstyrelsens ordförande  Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande  Sekreterare _________________________________________________________________________________ Postadress Besöksadress Telefon/telefax Bankgiro Tele: 060 - 16 31 00 bg 350-7993 861 82 TIMRÅ Köpmangatan 14 Fax: 060 - 16 31 05 TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret Timra Kommun Date: 04.08.2025 Kopmangatan 14 861 83 Timra Sweden Comunedi Zola Predosa Piazza della Repubblica 1 40069 Zola Predosa (BO) Italy Subject: Termination ofTown Twinning Agreement between Timra Municipality and Zola Predosa Dear Representatives ofZola Predosa, I trust this letter finds youwell. On behalfofthe Bureau ofthe Timra Municipal Assembly, I am writing to formally notifyyou ofour intention to terminate the Town twinning agreement betweenTimra Municipality and Zola Predosa. We hereby provide you with this formal notice, and conclude our agreement. We would like to express ourgratitude for the positive experiences and fruitful collaboration that have resulted from our town twinning relationship. We hope that this decision will not hinder the enduring goodwill and friendship between Timra Municipality and Zola Predosa, andwe remain open to exploring future opportunities for collaboration. Ifthere is no response from you wewill consider our agreement terminated by 01.10.2025. For any inquer ies or further clarification, feel free to contact me at +46 60163191 or by e-mail topeter.ekstrom@timra.se. Yours sincerely, Peter Ekstfomy, Municipal ChiefExecutive Postadress: 861 82Timra Bankgiro: 5672-9387 Hemsida:www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer:212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon:060-1631 00 Fax: 060-1631 05 TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – PRESIDIEKONFERENS Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S), ordf Mari Eliasson (S) Niklas Edén (C) Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Timrå kommunhus, Alliancen Tid: 2023-09-13 kl 09.00-10.00 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. Påskrift av kungörelsen 11. Uppsägning av vänortsavtal med Zola Predosa Ordföranden föreslår att uppdra till kommunchefen att skicka förfrågan om uppsägning av avtal till Zola Predosa. Övriga svarar Ja. Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 191 Riktlinjer för Timrå kommuns säkerhetsskydd KS/2026:316 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår och kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa riktlinjer för säkerhetsskydd för Timrå kommun. 2. Upphäva riktlinjer för säkerhetsskydd för Timrå kommun 2025-09-29 § 161. Ärendet Enligt gällande säkerhetsskyddslag ska Timrå kommun vidta förebyggande åtgärder för att skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges säkerhet samt skydda säkerhetskyddsklassificerade uppgifter. Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1) har reviderats under 2026 för att förtydliga reglerna och anpassa dem till nya lagkrav. Förändringarna fokuserar främst på skärpta och tydligare krav inom anmälningsplikt, informationssäkerhet och personalsäkerhet. Man har förtydligat områden som anmälningsplikt och säkerhetshotande händelser, informationssystem, befattningsanalys och registerkontroll. Timrå kommuns riktlinje för säkerhetsskydd har därför reviderats för att uppfylla de nya kraven. Den reviderade versionen innebär framför allt en fördjupning och konkretisering av kommunens säkerhetsskyddsarbete, med särskilt fokus på befattningsanalyser, säkerhetsprövningar, registerkontroller, externa aktörer och säkerhetsskyddsavtal samt tydligare processer för samråd, uppföljning och avslut. Avsnittet kring anmälningsplikt och säkerhetshotande händelser har kortats ner i riktlinjen då den har fått en egen rutin. Beslutsunderlag Riktlinjer för Timrå kommuns säkerhetsskydd Protokollsutdrag till: Kommunfullmäktige Kommunledningskontoret Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-09-08 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Christoffer 2026-08-13 KS/2026:316 Backlund Riktlinje för Timrå kommuns säkerhetsskydd Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår och kommunfullmäktige beslutar: 1. Fastställa riktlinjer för säkerhetsskydd för Timrå kommun. 2. Upphäva riktlinjer för säkerhetsskydd för Timrå kommun 2025-09-29 § 161. Ärendet Enligt gällande säkerhetsskyddslag ska Timrå kommun vidta förebyggande åtgärder för att skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges säkerhet samt skydda säkerhetskyddsklassificerade uppgifter. Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1) har reviderats under 2026 för att förtydliga reglerna och anpassa dem till nya lagkrav. Förändringarna fokuserar främst på skärpta och tydligare krav inom anmälningsplikt, informationssäkerhet och personalsäkerhet. Man har förtydligat områden som anmälningsplikt och säkerhetshotande händelser, informationssystem, befattningsanalys och registerkontroll. Timrå kommuns riktlinje för säkerhetsskydd har därför reviderats för att uppfylla de nya kraven. Den reviderade versionen innebär framför allt en fördjupning och konkretisering av kommunens säkerhetsskyddsarbete, med särskilt fokus på befattningsanalyser, säkerhetsprövningar, registerkontroller, externa aktörer och säkerhetsskyddsavtal samt tydligare processer för samråd, uppföljning och avslut. Avsnittet kring anmälningsplikt och säkerhetshotande händelser har kortats ner i riktlinjen då den har fått en egen rutin. Beslutsunderlag Riktlinjer för Timrå kommuns säkerhetsskydd Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Här skrivs ev utförligare ärendetext Förvaltning Namn chef Titel Riktlinjer för Timrå kommuns säkerhetsskydd Politiska styrdokument Strategi Program Plan Policy Riktlinje Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Samtliga nämnder och förvaltningar i Timrå Genomförande Kommunfullmäktige kommun Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kommunledningskontoret KS/2026:316 2025-09-29 Tills vidare Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 Sammanfattning Enligt gällande säkerhetsskyddslag så ska Timrå kommun vidta förebyggande åtgärder för att skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges säkerhet samt skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Denna riktlinje för säkerhetsskydd har upprättats i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen (2018:585), säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) samt säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1). Denna riktlinje riktar sig till alla anställda som deltar i säkerhetskänslig verksamhet inom Timrå kommun. Ytterligare stöd till denna riktlinje finns att läsa om i säkerhetspolisens vägledningar för säkerhetsskydd. 2 Innehåll Riktlinjer för Timrå kommuns säkerhetsskydd ...................................................................1 Sammanfattning ...................................................................................................................2 Syfte .......................................................................................................................................5 Bakgrund ...............................................................................................................................5 Mål .........................................................................................................................................5 Styrning av säkerhetsskyddsarbetet ..................................................................................6 Funktioner och ansvar ...................................................................................................6 Säkerhetsskyddsanalys ....................................................................................................9 Säkerhetskyddsplan ......................................................................................................11 Särskild säkerhetsskyddsbedömning ..........................................................................11 Förbättringar, kontroll och uppföljning ....................................................................12 Kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet ...............................................................12 Informationssäkerhet ........................................................................................................12 Indelning i säkerhetsskyddsklass ................................................................................14 Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar ................16 Upprättande av handling .............................................................................................20 Utskrift, kopiering och utdrag av handling ...............................................................20 Inventering av handlingar ............................................................................................20 Kvittering av handling .................................................................................................20 Destruktion av handlingar/lagringsmedium ............................................................21 Avveckling eller återanvändning av lagringsmedium ..............................................22 Informationssystem för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter .........................23 Fysisk säkerhet ...................................................................................................................25 Tillträdesbegränsning och passersystem ...................................................................26 Hantering av föremål som är olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt .................28 Skydd mot obehörig avlyssning av samtal ................................................................28 Skydd mot obehörig insyn ..........................................................................................28 Förvaringsutrymmen ....................................................................................................28 Personalsäkerhet ................................................................................................................29 3 Befattningsanalys ..........................................................................................................29 Säkerhetsprövning ........................................................................................................30 Utbildning ......................................................................................................................38 Hantering av säkerhetshotande händelser och verksamhet ...................................39 Säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskyddsavtal ..........................................40 Nivåer på säkerhetsskyddsavtal ..................................................................................41 Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsbedömning .........................43 Anmälan om avsikt att ingå säkerhetsskyddsavtal ...................................................45 Säkerhetsprövning och utbildning .............................................................................46 Kontroll och uppföljning ............................................................................................46 Efter avslutat uppdrag .................................................................................................47 Källförteckning ..................................................................................................................48 Bilaga A. Hanteringsrutiner i tabellformat ....................................................................49 4 Syfte Denna riktlinje syftar till att säkerställa ett effektivt säkerhetsskydd för att skydda känslig information och verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet. Riktlinjen ska även ge en gemensam inriktning och skapa samsyn kring säkerhetsskyddsarbetet inom kommunen. Bakgrund Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter som är avgörande för Sveriges säkerhet, mot hot som spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Detta regleras genom säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskydds- förordningen och säkerhetspolisen föreskrifter om säkerhetsskydd. Fokus ligger på att skapa ett starkt skydd mot antagonistiska angrepp och aktörsdrivna hot. Mål Timrå kommuns mål med säkerhetsskyddsarbetet är att etablera ett robust och fullgott skydd genom att beakta och förebygga följande:  Informationssäkerhet - Att uppgifter som omfattas av säkerhetsskydd, och som är av betydelse för Sveriges säkerhet, inte obehörigen röjs, ändras, förstörs eller görs otillgängliga.  Fysisk säkerhet – Säkerställa att obehöriga inte får tillträde till områden, byggnader eller anläggningar där säkerhetsskyddsklassificerad information hanteras eller säkerhetskänslig verksamhet bedrivs.  Personalsäkerhet – Säkerställa att personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet är pålitliga och lojala ur säkerhetssynpunkt samt har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd. Informations- Fysisk säkerhet säkerhet Personalsäkerhet Figur 1. Säkerhetsskyddets tre grundpelare. 5 Timrå kommun ska ha ett heltäckande och systematiskt säkerhetskyddsarbete där säkerhetsskyddet bedrivs långsiktigt och bibehålls med effekt oavsett om vi står inför vardagliga situationer, kriser eller höjd beredskap. Styrning av säkerhetsskyddsarbetet Verksamhetsutövaren enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) är den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och det är också verksamhetsutövaren som ska utreda behovet av säkerhetsskydd genom att genomföra en säkerhetsskyddsanalys. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att vidta sådana åtgärder som säkerhetsskydds- lagen kräver. Timrå kommun betraktas som en verksamhetsutövare, och denna riktlinje gäller för samtliga förvaltningar och nämnder inom kommunen. Säkerhetsskyddsarbetet omfattar de verksamheter som är involverade i säkerhetskänslig verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet. Kommunala bolag och förbund är egna verksamhetsutövare och ansvarar själva för att säkerställa att deras verksamhet bedrivs enligt säkerhetsskyddslagen. Funktioner och ansvar För att uppnå och upprätthålla ett starkt säkerhetsskydd är det viktigt att tydligt fördela roller och ansvar. Alla medarbetare ska ha klart för sig vem som ansvarar för vad och vad detta ansvar innebär. Det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet i kommunen vilar på kommunchefen. Kommunstyrelsen har ansvar för att säkerställa att rätt resurser och kompetens finns för att driva arbetet, att lagar, förordningar och föreskrifter efterlevs samt att säkerhetsskyddet prioriteras för att skydda Sveriges säkerhet. Alla tjänstemän och förtroendevalda har ett gemensamt ansvar för att bidra till att utveckla och upprätthålla en god säkerhetskultur. Det innebär bl.a. att delta i utbildningar inom säkerhetsskydd, rapportera incidenter för att säkerställa en hög nivå av säkerhet och medvetenhet och att tillse att man använder sig av aktuella och gällande riktlinjer, rutiner, mallar och förteckningar. 6 Tabell 1. Roller och ansvar Roll Ansvar/kommentar Kommunstyrelsen  Ska tillse att det finns resurser och kompetens för att lagar, förordningar och föreskrifter följs och att arbetet med säkerhetsskydd är prioriterat. Kommunchef  Ytterst ansvarig för säkerhetsskyddsarbetet inom kommunen.  Fastställer säkerhetsskyddsanalysen. Säkerhetsskyddschef  Ansvarar för att leda och samordna säkerhetsskyddsarbetet samt kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med säkerhetsskyddslagstiftningen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Detta ansvar kan inte delegeras.  Skall vara direkt underställd kommunchefen och hålla ledningen informerad.  Primär kontaktperson i säkerhetsskyddsfrågor gentemot Säkerhetspolisen.  Ska lämna stöd till chefer och medarbetare i säkerhetsskyddsfrågor.  Ansvarar för att det genomförs och finns en aktuell och dokumenterad säkerhetsskyddsanalys.  Fastställer säkerhetsskyddsplan, särskild säkerhetsskyddsbedömning och befattningsanalys.  Deltar i säkerhetsprövning, beslutar om inplacering i säkerhetsklass och registerkontroll.  Ansvarar för incidentrapportering till Säkerhetspolisen och hanterar och följer upp incidenter.  Säkerhetsskyddschefen kan delegera utförandet av sina uppgifter inom säkerhetsskyddsorganisationen och kommunens övriga organisation. Biträdande  Arbetar med säkerhetsskyddet i den utsträckning som säkerhetsskyddschef säkerhetsskyddschef delegerat.  Agerar ställföreträdare för säkerhetsskyddschefen när denne ej är i tjänst. Beredskapssamordnare/  Leder och samordnar arbetet med krisberedskap och civilt säkerhetssamordnare försvar för kommunen, dess bolag och förbund.  Samordnar och utvecklar arbetet inom säkerhetsskydd.  Ansvarar för interna utbildningar inom säkerhetsskyddsområdet.  Deltar i arbetet med säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplaner. 7  Tar fram utkast för styrande dokument och rutiner.  Deltar och håller i säkerhetsprövningar. Biträdande  Biträdande signalskyddschef har till uppgift att ansvara för signalskyddschef ledning och samordning av signalskyddstjänsten lokalt.  Är kontaktperson gentemot regional signalskyddschef på Länsstyrelsen. Förvaltningschef  Ansvarar för att den egna verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsplan och styrande dokument.  Ansvarar för att regelverk och styrande dokument är väl kända i egen verksamhet.  Ansvarar för att avsätta tillräckliga resurser i arbetet med säkerhetsskydd som exempelvis: säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsplan och säkerhetsskyddsinstruktion.  Ansvarar för att ha rutiner och funktioner för att upprätthålla kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att genomföra identifierade säkerhetsskyddsåtgärder inom sin verksamhet.  Ansvarar för att delge säkerhetsskyddschefen information om säkerhetshot och samverka med denne kring sådana hot.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen lyfta frågor kring upphandling som kan röra säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen anmäla sådana förändringar i egen verksamhet som kan påverka säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att berörd personal deltar i utbildningar och genomgår säkerhetsprövning. HR  Kommunens HR-avdelning ansvarar för att bistå vid säkerhetsprövning och genomföra kontroller/verifiering av betyg, cv, intyg och referenstagning  Ansvarar för hanteringen av personalfrågor som kan uppkomma till följd av säkerhetsprövning.  Har ansvar gällande planering och arbete med kommunens krigsorganisation tillsammans med beredskapssamordnare och säkerhetsskyddschef. IT-organisationen  Ansvarar för arbetet med IT-säkerhet kopplat till säkerhetsskydd.  Ansvarar bl.a. för säkerhetskopiering, loggning, destruktion, konfigurering, uppdatering och drift av informationssystem.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen anmäla sådana förändringar i verksamheten som kan röra säkerhetskänslig verksamhet, oavsett om det rör egen verksamhet eller andras 8 verksamhet. Arkiv- och registratur  Ansvarar bl.a. för registrering, gallring, destruering och vård av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Upphandlings-  Ansvarar för att bistå i upphandlingar som omfattas av krav samordnare på säkerhetsskyddad upphandling.  Ansvarar för att meddela säkerhetsskyddschefen om aviserade behov av upphandling som skulle kunna omfattas av krav på säkerhetsskyddad upphandling. Säkerhetsprövad  Ska följa denna riktlinje, tillhörande rutiner och ansvarar för personal att kommunens säkerhetskänsliga uppgifter och verksamhet skyddas i enlighet med säkerhetskyddslagstiftningen.  Ska delta i utbildningar som erbjuds.  Ska ha kunskap om informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet samt ha förståelse för sin roll och ansvar i säkerhetsskyddsarbetet.  Ska anmäla till säkerhetsskyddschef vid befarad eller konstaterad säkerhetskyddsincident. Säkerhetsskyddsanalys Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd i form av en säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetsskyddsanalysen ska identifiera vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som finns i verksamheten samt vilka hot och sårbarheter som finns kopplade till dessa skyddsvärden. Säkerhetsskyddschefen bär ansvaret för att säkerställa att säkerhetskyddsanalysen genomförs och hålls aktuell, samt att den är dokumenterad. Säkerhetsskyddsanalysen ska svara på frågorna: Vad ska Mot vad ska Hur ska det skyddas? det skyddas? skyddas? Figur 2. Frågor som säkerhetskyddanalysen ska svara på. Säkerhetsskyddsanalysen ska innehålla en verksamhetsbeskrivning och tala om vilka delar av verksamheten som är av betydelse för Sveriges säkerhet utifrån kategorierna Sveriges yttre säkerhet, Sveriges inre säkerhet, nationellt samhällsviktig verksamhet, verksamhet av betydelse för Sveriges ekonomi och verksamhet som kan generera skada på annan säkerhetskänslig verksamhet. 9 När skyddsvärdena är identifierade ska de delas in konsekvensnivåer utifrån en bedömning av vad den antagonistiska handlingen mot verksamhetens skyddsvärde skulle kunna ge för skada för Sveriges säkerhet. Tabell 2. Konsekvensnivåer Konsekvensnivåerna Nivå A Synnerligen  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller allvarlig skada förmågor slås ut eller påverkas mycket för Sveriges säkerhet allvarligt som i sin tur kan medföra att Sverige skulle komma att förlora sin suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende, eller  synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  mycket svårt att återgå till normalläge. Nivå B Allvarlig skada för  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller Sveriges säkerhet förmågor påverkas allvarligt som i sin tur kan medföra allvarliga begränsningar i Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende, eller  allvarlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  svårt att återgå till ett normalläge. Nivå C Inte obetydlig skada  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller för Sveriges säkerhet förmågor påverkas påtagligt som i sin tur kan medföra att Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende skulle komma att påverkas men i begränsad omfattning, eller  inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  möjligt att återgå till normalläge inom rimlig tid. Nivå D Endast ringa skada  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller för Sveriges säkerhet förmågor påverkas ringa som i sin tur kan medföra påverkan på Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende men i liten omfattning, eller  ringa skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  möjligt att relativt snabbt återgå till ett normalläge. 10 I säkerhetskyddsanalysen ska det framgå vilka säkerhetshot som identifierats. Hoten identifieras av den egna verksamheten och med hjälp av den hotbild som Säkerhetspolisen tillhandahåller i form av dimensionerade antagonistiska förmågor (DAF). Utifrån identifierade säkerhetshot i säkerhetsskyddsanalysen ska det framgå vilka övergripande sårbarheter som identifierats och vid behov ska säkerhetsskyddsåtgärder för dessa sårbarheter vidtas. Säkerhetskyddsåtgärderna är kategoriserad som informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Revidering av säkerhetsskyddsanalys Revidering av säkerhetsskyddsanalysen ska ske minst vartannat år, eller tidigare om behov uppstår. Tillsyn och redovisning Timrå kommun ska på begäran lämna sin säkerhetsskyddsanalys till tillsynsmyndigheten respektive Säkerhetspolisen. Länsstyrelsen i Norrbottens län är tillsynsmyndighet för Timrå kommun. Säkerhetskyddsplan Efter att säkerhetsskyddsanalysen är fastställd av kommunchefen ska det upprättas en säkerhetsskyddsplan. Säkerhetsskyddsplanen utgår från säkerhetsskyddsanalysen och i planen ska det framgå vilka säkerhetsskyddsåtgärder som behöver vidtas utifrån skyddsvärde i relation till säkerhetshot och sårbarheter, det vill säga skyddsdimensionering. Det ska också framgå i planen när åtgärderna ska vidtas och vem som ansvarar för dem. Säkerhetsskyddsplanen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen. Den ska uppdateras minst vartannat år eller vid behov. Särskild säkerhetsskyddsbedömning Vid förändringar av hotbilden eller när verksamhetsutövaren genomför en förändring som kan ha en betydande inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten, ska en särskild säkerhetsskyddsbedömning genomföras. En sådan bedömning kan vara nödvändig vid exempelvis upphandlingar, överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet eller vid driftsättning av ett informationssystem. Den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen ska klargöra bland annat om förändringen kan påverka skyddsvärdena, om förändringen är lämplig med tanke på 11 dess inverkan på Sveriges säkerhet, om det uppstår ett behov av att vidta säkerhetsskyddsåtgärder, eller om säkerhetsskyddsanalysen behöver uppdateras. Bedömningen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen eller den person som denne utser. Förbättringar, kontroll och uppföljning Säkerhetsskyddschefen eller den denna bestämmer ska regelbundet;  utvärdera om säkerhetsskyddsåtgärderna ger avsedd effekt,  identifiera brister och sårbarheter i säkerhetsskyddet och genomföra förbättringar,  kontrollera och följa upp det säkerhetsskyddsarbete som bedrivs hos externa aktörer, och  i övrigt kontrollera och följa upp att verksamheten följer regelverket för säkerhetsskydd. Åtgärderna ska dokumenteras och uppdateras löpande i kommunens dokument över säkerhetsskyddsåtgärder. Dokumentation av kontrollen ska ske enligt gällande mall för intern kontroll och uppföljning, med tillhörande bilagor för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med säkerhetsskyddslagen och tillhörande föreskrifter. Kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet Kontinuitetshantering spelar en central roll i att identifiera de skyddsåtgärder som krävs för att säkra den säkerhetskänsliga verksamheten. Genom kontinuitetshantering får vi en övergripande förståelse för de kritiska beroenden verksamheten har, vilka reservrutiner som finns på plats och vilka konsekvenser ett bortfall kan medföra. Arbetet med kontinuitetshantering ska vara systematiskt och kontinuerligt inom ramen för säkerhetsskyddet. Det ska syfta till att förebygga och minimera negativ påverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten för att verksamheten snabbt ska kunna återgå till normalläge vid en störning. De skyddsåtgärder som identifieras genom kontinuitetshanteringen ska dokumenteras i kommunens dokument över säkerhetsskyddsåtgärder. Informationssäkerhet Informationssäkerhet handlar om att skydda information från informationsläckage, förvanskning och förstörelse. Det innebär också att säkerställa att rätt information 12 finns tillgänglig för rätt personer, vid rätt tidpunkt. Trots att begreppet informations- säkerhet kan definieras på olika sätt i olika sammanhang, finns det fyra centrala aspekter eller egenskaper hos information som alltid måste beaktas och säkerställas: KONFIDENTIALITET - att förhindra att obehöriga får tillgång till informationen RIKTIGHET - att det går att lita på att den information som används i verksamheten är korrekt och inte manipulerad TILLGÄNGLIGHET – att informationen ska kunna nås och användas endast av behöriga inom önskad tid och från rätt plats när vi behöver den. SPÅRBARHET – att bearbetning och ändring av och åtkomst till väsentlig information ska kunna spåras. Figur 3. Fyra centrala aspekter gällande informationssäkerhet. Enligt säkerhetsskyddslagen uttrycks detta genom att säkerhetsskyddsåtgärden informationssäkerhet ska:  förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter obehörigen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs, och  förebygga skadlig inverkan i övrigt på uppgifter och informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet. En effektiv och säker informationshantering kräver att informationssäkerhet bedrivs systematiskt och att verksamheten har ett välfungerande informationssäkerhets- arbete. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen, om den hade varit tillämplig. 13 Indelning i säkerhetsskyddsklass Säkerhetsskyddsklassificering sker i tre steg. Först bedöms om uppgiften omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och att alla rekvisit är uppfyllda. I det andra steget identifieras om uppgiften rör säkerhetskänslig verksamhet och i det sista steget bedöms vilken skada som kan uppkomma om uppgiften röjs. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska delas in i säkerhetsskyddsklasser baserat på den skada ett eventuellt röjande av uppgiften kan orsaka för Sveriges säkerhet. Vid denna bedömning tas enbart aspekten konfidentialitet i beaktande. Indelningen i säkerhetsskyddsklass baseras således enbart på de konsekvenser ett röjande kan få, inte på den skada som kan uppstå om uppgifterna blir tillgängliga för obehöriga eller manipuleras. Vid utformningen av skyddsåtgärder måste dock även tillgänglighet och riktighet beaktas. Tabell 3. Säkerhetsskyddsklasser Säkerhetsskyddsklass Den skada som ett Värdeord för stöd för röjande av uppgifterna bedömningen om en viss typ av kan medföra skada föreligger Kvalificerat hemlig Ett röjande kan medföra en Synnerligen allvarliga negativa synnerligen allvarlig skada konsekvenser av stor omfattning, under för Sveriges säkerhet (nivå A). lång tid, som utgör ett direkt hot mot den nationella förmågan. Konsekvenserna är inte begränsade till enstaka funktioner. Mycket svårt att återställa. Hemlig Ett röjande kan medföra en Allvarliga/betydande negativa allvarlig skada för Sveriges konsekvenser, av stor omfattning eller av säkerhet (nivå B). väsentlig art, som innebär ett direkt hot mot den nationella förmågan, om än mot avgränsade funktioner. Svårt att återställa. Konfidentiell Ett röjande kan medföra en Påtagliga negativa konsekvenser för den inte obetydlig skada för nationella förmågan, om än i begränsad Sveriges säkerhet (nivå C). omfattning, som äventyrar, vållar skada, hindrar, underlättar för en antagonist eller innebär större avbrott. Begränsat hemlig Ett röjande kan medföra Ringa negativa konsekvenser, som är endast ringa skada för begränsade till att påverka, försvåra eller Sveriges säkerhet (nivå D). störa den nationella förmågan i mindre omfattning. 14 Aggregerade och ackumulerade uppgifter Aggregerade uppgifter innebär att flera olika uppgifter kombineras och tillsammans kan ge en mer detaljerad eller sammanhängande bild än vad de enskilda uppgifterna ger var för sig. Kombinationen av uppgifter kan därmed skapa ett nytt skyddsvärde eller innebära att ett befintligt skyddsvärde blir högre. Exempelvis kan flera uppgifter om en verksamhets organisation, tekniska system, beroenden och sårbarheter tillsammans ge en bild som är betydligt mer skyddsvärd än respektive uppgift isolerat. Ackumulerade uppgifter innebär istället att mängden av samma eller likartade uppgifter ökar. En ökad mängd uppgifter innebär normalt inte att säkerhetsskyddsklassificeringen behöver förändras. Det kan dock finnas situationer där omfattningen av informationen, även om uppgifterna är av samma typ, medför att den samlade informationen får ett högre skyddsvärde. Vid sammanställning av uppgifter ska därför särskilt uppmärksammas om information som var för sig är öppen eller har en lägre säkerhetsskyddsklass, genom kombination med andra uppgifter kan ge en mer detaljerad bild av exempelvis skyddsvärda verksamheter, uppgifter, beroenden, sårbarheter eller förmågor. En uppgiftssamling ska bedömas utifrån den information som kan utläsas av helheten, inte enbart utifrån klassificeringen av de enskilda uppgifterna. Den som ansvarar för eller äger uppgiftssamlingen ska därför fortlöpande bedöma om sammanställningen innebär att ett nytt eller högre skyddsvärde uppstår. Om bedömningen visar att uppgiftssamlingen har ett högre skyddsvärde ska säkerhetsskyddsklassificeringen och de säkerhetsskyddsåtgärder som tillämpas anpassas efter den nya bedömningen. Sekretessprövning av allmänna handlingar En allmän handling som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska genomgå sekretessprövning innan utlämnande. Sekretessprövning innebär att man granskar om en viss uppgift eller delar av handlingen kan lämnas ut eller inte, baserat på om den är skyddad av sekretess och om det finns risk för skada om uppgiften avslöjas. Sekretessprövningen ska göras av den handläggare/arkivarie som handhar ärendet i samråd med kommunens säkerhetsskyddsorganisation. Om handlingen är upprättad av annan verksamhetsutövare ska sekretessprövningen göra i samråd med dem. 15 Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar Syftet med hanteringsregler är att uppmärksamma mottagaren om vad som gäller för hanteringen av handlingar av olika säkerhetskyddsklasser. Nedan kommer en del av hanteringsreglerna att förtydligas. En sammanfattning av hanteringsreglerna för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom varje säkerhetsklass finns i slutet av detta dokument, i bilaga A. Register/förteckning över vissa säkerhetsskyddsklassificerade handlingar För inkomna och upprättade säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och lagringsmedia bör samtliga handlingar och lagringsmedium registreras i kommunens förteckning över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter/handlingar. För fysiska handlingar som är i säkerhetsskyddsklass "konfidentiell" eller högre, ska handlingens beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå i ovan nämnda förteckning. För varje exemplar som förvaras av kommun ska det gå att härleda via register vem som har kvitterat exemplaret, när det inventerades och om det har återlämnats, förekommits, arkiverats eller förstörts. 16 Anteckning (märkning) om säkerhetsskyddsklass En säkerhetsskyddsklassificerad handling ska märkas med information om dess säkerhetsskyddsklassificering, sekretesshänvisning, datum samt att Timrå kommun har fattat beslutet. Syftet med denna märkning är att klargöra vilka hanteringsregler som gäller för handlingen och att uppmärksamma mottagaren på att hantera uppgiften på ett korrekt sätt. Märkningen ska vara röd och omgärdas av en enkel ram för säkerhetsklassificeringen begränsat hemlig till och med klassificeringen hemlig. För handlingar som är kvalificerat hemliga ska märkningen ha en dubbel ram. Om handlingen är säkerhetsskyddsklassificerad som "konfidentiell" eller högre, ska den första sidan märkas med handlingens beteckning, antal sidor, information om eventuella bilagor och exemplarnummer. Efterföljande sidor ska innehålla en anteckning om säkerhetsskyddsklass samt hänvisa till anteckningen på första sidan. Nedan visas exempel på hur anteckningarna kan se ut: Figur 4. Exempel på anteckningar om säkerhetsskyddsklass. Kravet på anteckning gäller både för fysiska och elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Om en handling innehåller uppgifter med olika säkerhetsskyddsklasser ska den högsta säkerhetsskyddsklassen anges. Anteckningen görs antingen med fysiska stämplar, eller manuellt i elektroniska handlingar genom att infoga en anteckning på samma sätt som i exemplet ovan, till exempel i Word- eller Excelfiler. För elektroniska handlingar eller uppgiftssamlingar där formatet inte stödjer en anteckning, kan säkerhetsskyddsklassen istället anges i filnamnet. Lagringsmedia för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska märkas med säkerhetsskyddsklassificering och identifieringsuppgift. Om lagringsmediet är fast monterat i annan utrustning, ska istället utrustningen märkas. 17 Ändring av säkerhetsskyddsklassificering Om en säkerhetsskyddsklassificerad handling inte längre ska tillhöra en viss säkerhetsskyddsklass eller om den ska klassificeras om till en annan säkerhetsskyddsklass, ska detta antecknas på handlingen samt i kommunens förteckning över ändrade säkerhetsskyddsklasser. Det ska även framgå vem som fattat beslutet om ändring av säkerhetsskyddsklass och datum för beslutet. För handlingar som är säkerhetsskyddsklassificerade som "kvalificerat hemlig" ska beslutet fattas av kommunchefen. Om handlingen är upprättad av någon annan än kommunen, ska samråd först ske med den som upprättat handlingen eller någon med motsvarande mandat, innan beslut om ändring fattas. Anteckning om samrådet ska göras i kommunens förteckning över ändrade säkerhetsskyddsklasser. Förvaring En säkerhetskyddsklassificerad handling/lagringsmedium ska vara under kontroll eller förvaras i kommunens säkerhetsskåp. Säkerhetsskåpen ska lägst vara certifierade och provade enligt standarden SSF 3492. Säkerhetsskåpen ska vara placerade i ett behörighetskontrollerat utrymme och ha det dimensionerade skydd som identifierats. Om handlingen är skyddad med kryptering som godkänts av Försvarsmakten krävs inte ovan nämnda krav på förvaring. Distribution och medförande Distribution innebär att en säkerhetsskyddsklassificerad handling lämnas över eller skickas till en behörig mottagare. Detta kan till exempel vara att skicka en sådan handling i en säkerhetspåse med spårbarhet via postgång, som värdehändelse eller rekommenderat brev. Medförande innebär att en person förvarar eller bär med sig en handling utanför verksamhetsutövarens lokaler, som vid exempelvis en tjänsteresa. Medförande av handling, lagringsmedia eller fristående dator får endast ske om det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift, till exempel vid ett möte på annan plats. Detta ska godkännas av säkerhetsskyddschefen. 18 Intern distribution/medförande Säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och lagringsmedia ska personligen överlämnas till den avsedda mottagaren inom kommunen. Användning av internpost för distribution av sådana handlingar är förbjudet. Extern distribution/medförande Vid medförande av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar, lagringsmedia eller fristående datorer utanför kommunens lokaler, ska dessa hållas under kontroll eller förvaras på ett sätt som motsvarar det säkerhetsskydd som gäller för förvaring inom kommunens lokaler. Dessa bör förvaras i förseglat emballage, exempelvis en säkerhetspåse, för att kunna upptäcka eventuella försök till intrång. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen upp till begränsat hemlig kan kommunens signalskydd användas för distribution till behöriga mottagare. Postnord är av verksamhetsutövaren godkänd för extern distribution. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen begränsat hemlig kan Postnords tjänst användas. Handlingen ska då placeras i en säkerhetspåse med unikt nummer och skickas som rekommenderat brev eller värdehandling. Det unika numret ska antecknas i tjänsten för rekommenderat brev och i dokumentet posthantering för att ha god spårbarhet. Försändelsen ska kunna verifieras som levererad till mottagaren. Om tecken på manipulation upptäcks eller om serienumret inte stämmer, ska detta utredas som en potentiell säkerhetshotande händelse. Vid distribution av handlingar i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, ska en särskild bedömning göras för att välja det mest lämpliga förfarandet. Ett exempel kan vara att handlingen körs och personligen överlämnas till den behöriga mottagaren. Konsultation ska göras med säkerhetsskyddschefen innan sådan typ av distribution. En handling som är säkerhetsskyddsklassificerad som hemlig eller lägre får, i särskilda fall, medföras utomlands av behörig personal efter beslut från säkerhetsskydds- chefen. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig krävs beslut från kommunchefen. Inkommande post och postöppning Handlingar med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som inkommer till organisationen får inte öppnas av personal som inte är placerad i säkerhetsklass. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska hanteras omedelbart genom hela processen tills de är inlåsta och får aldrig lämnas obevakade. 19 En säkerhetsskyddsklassificerad uppgift ska registreras i vårt diarium och stämplas med datum när den inkommit. Detta görs normalt av registrator som är placerad i säkerhetsklass. Timrå kommuns diariesystem är inte ett godkänt system för att förvara säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Upprättande av handling Digital säkerhetsskyddsklassificerad information får endast upprättas på fristående datorer (H-datorer), som är kommunens informationssystem avsedd för hantering av sådana handlingar. Innan en handling upprättas ska en bedömning utföras för att avgöra om innehållet kommer att innefatta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Om det bedöms att handlingen kommer att innehålla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, ska den upprättas på en fristående dator (H-dator). Utskrift, kopiering och utdrag av handling Utskrift, kopiering och utdrag av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar får endast ske på avsedd skrivare/kopiator som förvaras i säkerhetsskåp. Kopia av eller utdrag ur en säkerhetsskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig får enbart göras efter beslut av kommunchef. Inventering av handlingar Handlingar och lagringsmedier i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska inventeras minst en gång per år. Inventeringen registreras i kommunens förteckning över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter/handlingar. Kvittering av handling Kvittering av fysisk handling ska antecknas i register, liggare eller på kvitto för handlingar i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre. Om en säkerhetsskyddsklassificerad fysisk handling i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre återlämnas, ska detta antecknas på kvittensen. Kommunen ska bevara kvittensen i minst tio år. Om handlingen är kvalificerat hemlig ska kvittensen bevaras i minst 25 år. I det allmännas verksamhet tillämpas istället bestämmelserna om gallring i arkivlagen (1990:782) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. 20 När någon tar emot en elektronisk handling som är säkerhetsskyddsklassificerad i klassen kvalificerat hemlig, ska det i register eller i handlingen antecknas vem som är mottagare. Om informationen i en säkerhetskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig lämnas muntligt, eller om någon får ta del av uppgifterna genom visning, ska detta också dokumenteras i handlingen eller i registret och innehålla uppgift om vem som lämnade informationen, när det skedde och till vem eller vilka informationen gavs. Använd kommunens mall för kvittering av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Uppgifter om kvittensen registreras också i kommunens register över återlämnade/överlämnade säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Det som nämnts ovan gällande kvittering gäller inte när arkiv-, expeditions-, sambands- eller tryckeripersonal tar emot en säkerhetsskyddsklassificerad handling för registrering, kopiering, distribution, arkivering eller förstöring, om inte den som lämnar över handlingen begär det. Det gäller inte heller för personal som arbetar med drift av informationssystem när personalen hanterar lagringsmedium som har tilldelats eller ska tilldelas andra personer. Destruktion av handlingar/lagringsmedium Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska förstöras på ett sådant sätt att informationen inte kan återskapas, utläsas eller på annat sätt göras tillgänglig. Val av förstöringsmetod ska anpassas efter vilket informationsbärande medium som används och uppgifternas skyddsvärde. Förstöring kan ske genom exempelvis dokumentförstörare, mekanisk förstöring, eldning eller annan metod som säkerställer att informationen inte kan återskapas. Fysiska handlingar Fysiska handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska förstöras i dokumentförstörare som uppfyller säkerhetsnivå P-6 eller högre. Efter förstöringen ska det säkerställas att materialet inte kan läsas, sammanfogas eller återskapas. Om dokumentförstörare inte kan användas får handlingarna förstöras genom annan metod, exempelvis eldning, under förutsättning att informationen inte kan återskapas. 21 Elektroniska informationsbärare Lagringsmedier som har innehållit säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska förstöras på ett sådant sätt att informationen inte kan återskapas. Exempel på sådana medier är hårddiskar, SSD-diskar, USB-minnen och andra elektroniska databärare. Innan lagringsmediet förstörs ska säkerhetsprövad personal med relevant IT- kompetens säkerställa att informationen har raderats på ett ändamålsenligt sätt. Själva destruktionen ska minst uppfylla följande säkerhetsnivåer:  H-5 eller högre för mekaniska hårddiskar.  E-6 eller högre för elektroniska databärare, exempelvis SSD-diskar och USB- minnen.  O-6 eller högre för optisk media som cd- och dvd-skivor. Dokumentation av förstöring Förstöring av en säkerhetsskyddsklassificerad allmän handling i informationssäkerhetsklassen konfidentiell eller högre ska dokumenteras i kommunens förteckning över förstörda handlingar. Dokumentationen ska göra det möjligt att i efterhand följa upp att handlingen har förstörts på ett säkert och korrekt sätt. Avveckling eller återanvändning av lagringsmedium Lagringsmedium kan i vissa fall innehålla en stor mängd hemliga uppgifter samtidigt som det yttre utförandet kan vara mycket litet, exempelvis ett USB-minne. En förlust av ett sådant lagringsmedium kan medföra stora konsekvenser. Det är därför viktigt att så långt det är möjligt minimera användningen av lagringsmedia. Lagringsmedia som anslutits till den fristående datorn ska aldrig användas i system med en lägre klassning, exempelvis i en vanlig dator. Det är komplicerat att radera information på lagringsmedier så att återskapning omöjliggörs. Därför bör lagringsmedier återanvändas restriktivt. Lagringsmedium får endast återanvändas i de fall då lagringsmediet kommer att återanvändas i informationssystem som omfattas av säkerhetsskydd. Innan återanvändning av lagringsmedium ska konsultation med säkerhetskyddschef göras. Lagringsmedium som använts för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör i normalfallet inte återanvändas utan ska istället förstöras. 22 Informationssystem för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter Informationssystem är ett system för insamling, lagring, bearbetning och spridning av information för ett visst ändamål. Syftet med informationssystem är att underlätta arbetet i en eller flera organisationer och att göra det mer effektivt. Timrå kommun har två olika informationssystem som får hantera säkerhetsskydds- klassificerade uppgifter, signalskydd och fristående datorer (H-datorer). Signalskyddet Fristående datorer SIGNE (H-dator) Figur 5. Informationssystem. Ingen annan dator än de fristående (H-datorerna) och signalskyddet får användas för att hantera elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. För de olika informationssystemen finns separata hanteringsrutiner som är noggrant beskriva. Fristående datorer Fristående datorer, även kallade H-datorer, används för att skapa, bearbeta och lagra elektroniska handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. H-datorerna ska vara fysiskt och logiskt separerade från externa nätverk och kommunikationslösningar. Syftet är att minska risken för obehörig åtkomst, informationsläckage, skadlig kod och annan otillåten påverkan. H-datorn får inte anslutas till kommunens nätverk, internet eller annan extern kommunikation. Funktioner som möjliggör trådlös eller annan kommunikation med kringutrustning ska vara avstängda. Detta omfattar exempelvis Wi-Fi, Bluetooth, AirDrop och motsvarande kommunikationsfunktioner. 23 H-datorn ska alltid stå under behörig personals uppsikt när den används. När datorn inte används ska den förvaras inlåst i avsett säkerhetsskåp. Detta gäller även vid kortare frånvaro, exempelvis raster, lunch och toalettbesök. Kringutrustning som skrivare, kopiator, projektor, bildskärm, TV eller annan utrustning får inte anslutas till H-datorn om utrustningen därefter ska användas eller anslutas tillsammans med annan utrustning. Detta för att förhindra att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter kan föras över till andra system eller informationsbärare. Kommunens IT-avdelning ansvarar för H-datorernas tekniska förvaltning och säkerhet under hela deras livslängd. IT-avdelningen ska minst årligen kontrollera och dokumentera att H-datorerna uppfyller kommunens krav på teknisk och fysisk säkerhet. Brister som identifieras ska åtgärdas utan dröjsmål. Signalskydd Signalskyddets syfte är att med hjälp av kryptografiska metoder förhindra till obehörig insyn i säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Signalskyddet är i första hand avsett att skydda information kopplat till Sveriges säkerhet men kan även användas för att skydda andra typer av information. Genom att nyttja signalskydd förhindrar vi alternativt försvårar vi för obehöriga att: • få tillgång till, tyda eller förvanska uppgifter som kommuniceras eller lagras, • påverka våra IT-system samt • lokalisera varifrån kommunikation kommer Signalskyddet används bl.a. för att kryptera-, dekryptera filer och skriva ut elektroniska handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Signalskyddet är en del av kommunens säkerhetsskyddsarbete och regleras i särskild signalskyddsinstruktion. Spårbarhet Användare och administratörer av informationssystem ska tilldelas egna, unika konton och identiteter. En identitet ska vara personlig och kunna kopplas till en specifik fysisk person. Syftet är att säkerställa spårbarhet och möjliggöra uppföljning av vem som har utfört en viss åtgärd i informationssystemet. Spårbarheten är en viktig del av informationssäkerheten och möjliggör att man kan upptäcka, utreda och hantera samt, vid behov, kunna användas som underlag i en brottsutredning. 24 En identitet eller ett konto får inte återanvändas för en annan fysisk person. När en användares åtkomst inte längre behövs ska användarkontot inaktiveras. Kontot ska inte raderas vid inaktivitet då detta skulle kunna påverka möjligheten att upprätthålla spårbarhet eller genomföra efterföljande uppföljning och utredning. Kontot behöver inte sparas i all evighet utan kan raderas efter 10 år av inaktivitet. Behörigheter ska tilldelas utifrån behov och principen om minsta möjliga behörighet. Behörigheter som medför systemadministrativa eller motsvarande förhöjda rättigheter ska tilldelas restriktivt och endast när det finns ett dokumenterat behov. Administratörsbehörigheter ska vara tidsbegränsade, följas upp och omprövas regelbundet, dock minst en gång per år. Behörigheter ska även omprövas när arbetsuppgifter, organisatorisk tillhörighet eller andra förutsättningar förändras. Beslut om tilldelning av behörigheter till säkerhetsskyddsklassificerade informationssystem fattas av säkerhetsskyddschefen eller av den som säkerhetsskyddschefen utsett. Fysisk säkerhet Fysisk säkerhet ska förebygga att obehöriga får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller där säkerhetskänslig verksamhet i övrigt bedrivs. Fysisk säkerhet ska också förebygga skadlig inverkan på sådana områden, byggnader, anläggningar eller objekt. I detta ligger även att skydda mot att någon obehörigen får insyn i den säkerhetskänsliga verksamheten, med eller utan tekniska hjälpmedel. Fysisk säkerhet kan beskrivas som ett system av personal, rutiner, byggnadsteknik och säkerhetsteknik som utgår ifrån ett identifierat behov av säkerhetsskydd. Tillsammans utgör de upptäckande, försvårande och hanterande säkerhetsskyddsåtgärder som ska förebygga obehörigt tillträde och skadlig inverkan. Det fysiska skyddet kan delas in i flera lager för att hantera olika typer av hot som kan påverka informationen. De skyddsåtgärder som kan vara aktuella är:  Perimeterskydd (områdesskydd) såsom staket och grindar.  Mekaniskt skydd kring lokaler och utrymmen för att fördröja ett intrång.  Säkerhetstekniska system såsom larm-, kameraövervaknings- och passersystem. 25 Tillträdesbegränsning och passersystem Tillträdesbegränsning syftar i första hand till att förhindra inbrott och stölder samt försvåra för obehöriga att få tillträde till utrymmen där säkerhetsskyddsklassificerade handlingar förvaras eller där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Tillträdesbegränsningen ska utföras med hjälp av säkerhetstekniska system såsom passersystem, larmsystem samt sektionering av utrymmen. Lokaler där det förvaras säkerhetskyddsklassificerade handlingar eller där det bedrivs säkerhetskänslig verksamhet ska utrustas med larm och anpassas för att försvåra obehörigt tillträde. Handlingar indelad i säkerhetsskyddsklass ska även förvaras i säkerhetsskåp med lägst standard SSF 3492. Kommunen ska se till att ett passersystem för identifiering eller behörighetskontroll finns på plats vid utrymmen som kan ge åtkomst till säkerhetskänslig verksamhet. Detta passersystem ska omges av säkerhetsskyddsåtgärder som motsvarar vald skyddsdimensionering. Säkerhetsskyddschef eller dennes ersättare godkänner vilken personal som ska ha behörighet till utrymmen där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Beslutet ska dokumenteras och behörighet kvitteras av den person beslutet gäller. Då behov av behörighet upphör ska säkerhetsskyddschef tillse att nycklar, kort, koder eller motsvarande omedelbart återlämnas, alternativt spärras/raderas. Säkerhetsskyddschef eller den som denne bestämmer ska regelbundet följa upp de behörigheter, fysiska eller elektroniska nycklar, koder, kort eller annat som ger åtkomst till den säkerhetskänsliga verksamheten som identifierats i analysen. Syftet med det är att enbart behörig personal ska ha tillträde och tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten. Minst en gång per år ska dessa behörigheter omprövas. Vid besök till eller inom områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs, ska det utfärdas ett skriftligt tillstånd av säkerhetsskyddschefen eller den om säkerhetsskyddschefen utser. Exempel på sådant förfarande är att hantverkare behöver komma in i byggnad för att utföra en byggnadsteknisk åtgärd. Besökaren ska kunna styrka sin identitet med godkänd ID- handling alternativt genom att en behörig besöksmottagare kan styrka identiteten. Besökaren ska skrivas in en besöksliggare, för att det ska finns en spårbarhet. Besöksliggaren sparas i 10 år. Samtliga besökare ska bära en besöksbricka och den ska vara väl synlig. 26 Spårbarhet vid fysisk inpassering Samma krav på personlig identitet och spårbarhet i informationssystem ska gälla vid fysisk inpassering till lokaler och utrymmen där säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller annan skyddsvärd verksamhet hanteras. Inpassering ska kunna kopplas till en unik fysisk person och det ska i efterhand vara möjligt att fastställa vem som har berett sig tillträde till ett visst område och, när så är relevant, vid vilken tidpunkt. Personliga passerkort, taggar eller motsvarande får därför inte lånas ut eller användas av någon annan. Passerkort, taggar eller andra behörighetsbärare ska inte återanvändas för en annan person utan att tidigare koppling och behörighet har avslutats på ett sätt som säkerställer fortsatt spårbarhet. När en persons behov av fysisk tillgång upphör ska behörigheten omedelbart tas bort. Loggar över inpassering ska bevaras och hanteras på ett sådant sätt att de kan användas för uppföljning, incidentutredning och, vid behov, som underlag i en brottsutredning. Kort, koder och nycklar Det ska säkerställas att kort, koder, nycklar eller liknande som ger åtkomst till utrymmen där det kan ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet, förvaras så att någon obehörig inte kan få tillgång till dem. Om det befaras att kort, kod, nycklar eller motsvarande har stulits, förlorats eller kopierats ska detta omedelbart hanteras som en säkerhetshotande händelse och anmälas till säkerhetsskyddschefen. Det åligger samtliga deltagare i den säkerhetskänsliga verksamheten att utan dröjsmål meddela säkerhetsskyddschefen vid misstanke om att en säkerhetshotande händelse kan ha inträffat. Förteckning över kort, koder och nycklar Kommunen har en förteckning över kort, koder, nycklar eller motsvarande som hör till utrymmen där det kan ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet. Av förteckningen framgår det till vem och när kort, kod, nyckel eller liknande har lämnats och var reservkod eller reservnyckel förvaras. Det framgår också när återlämnande skett. 27 Hantering av föremål som är olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt Föremål som kan vara olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt och som inte är uttryckligen godkända av säkerhetsskyddschef ska lämnas utanför lokaler där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs eller säkerhetsklassificerade uppgifter behandlas. Det kan till exempel röra sig om elektronisk utrustning med sändare och mottagare eller inspelningsmöjlighet som exempelvis mobiltelefon, smartklocka eller dator. Specifika rutiner ska finnas för sådana lokaler och grunda sig i säkerhetsskydds- analysen. Rutiner ska finnas beskrivna i anläggningsregistret och om det finns behov finnas anslagna i anslutning till lokalen. Skydd mot obehörig avlyssning av samtal För att minimera risken för obehörig avlyssning, dvs när uppgifter delges muntligen bör det göras en bedömning innan man delar information mellan varandra avseende vilken nivå av säkerhetsskyddklass man kommer att diskutera. Utifrån bedömningen ska man sedan välja en lämplig lokal eller plats. Det är förbjudet att ha möten på digitala plattformar, som inte uppfyller kraven för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade samtal. Vilka lokaler som kan användas regelbundet för respektive säkerhetsskyddsklass går att utläsa i kommunens anläggningsregister. Skydd mot obehörig insyn Utrymmen där regelbunden behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter sker ska vara skyddade mot obehörig insyn. Säkerhetsskyddschef beslutar vilka utrymmen som är godkända för regelbunden behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och dokumenterar detta i anläggningsregistret. Där ska det framgå den högsta säkerhetsskyddsklass för de uppgifter som får behandlas i utrymmet samt hur skyddet mot obehörig insyn tillgodoses. Vilka lokaler som kan användas regelbundet för respektive säkerhetsskyddsklass går att utläsa i kommunens anläggningsregister. Förvaringsutrymmen Säkerhetsskyddschef beslutar vilka utrymmen som är godkända för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och dokumenterar detta i kommunens anläggningsregister. Där ska åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde framgå. 28 Personalsäkerhet Behörig att ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i övrigt delta i säkerhetskänslig verksamhet är endast den som:  Har bedömts vara pålitlig och anses som lojal från säkerhetsskyddssynpunkt  Har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och  Behöver uppgifterna eller annan tillgång till verksamheten för att kunna utföra sitt arbete eller på annat sätt delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. Det är således tre kriterier som utgör krav för att anses vara behörig. Befattningsanalys Säkerhetsskyddschefen ska med utgångspunkt från säkerhetsskyddsanalysen, i en befattningsanalys bedöma vilka anställningar eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten som ska placeras i säkerhetsklass eller som innebär säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. Av befattningsanalysen ska följande framgå för varje befattning:  Unik beteckning för befattningen  Beskrivning av de arbetsuppgifter som innebär deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten  I vilken omfattning befattningen medför tillgång till säkerhetskyddsklassificerade uppgifter samt i vilka säkerhetsskyddsklasser dessa är indelade.  Vilken skada för Sveriges säkerhet (konsekvensnivå) en person i befattningen har möjlighet att orsaka.  Förslag på säkerhetsklass eller säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. Med unik beteckning avses att en befattning ska kunna särskiljas från andra befattningar i befattningsanalysen. Om samma befattning finns på flera delar av verksamheten, men arbetsuppgifter eller deltagande i säkerhetskänslig verksamhet skiljer sig år, ska befattningarna ha olika beteckningar. Exempel på unika beteckningar för befattningar är beredskapssamordnare eller säkerhetsskyddschef. Om befattningen innebär tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska säkerhetsskyddsklass och omfattning anges. För uppgifter i klassen hemlig eller kvalificerat hemlig ska det anges om tillgången är ringa eller inte ringa. För konfidentiell eller begränsat hemlig räcker det att säkerhetsskyddsklassen anges. Om 29 befattningen inte innebär tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska även detta framgå. Om befattningen innebär tillgång till anläggningar, objekt, system, egendom eller andra tillgångar av betydelse för Sveriges säkerhet ska den möjliga konsekvensnivån anges. Det ska även framgå hur befattningen ger tillgång till skyddsvärdet. Om befattningen inte innebär sådan tillgång ska även detta anges. Utifrån befattningens tillgång till säkerhetskänslig verksamhet ska det bedömas om befattningen ska placeras i säkerhetsklass och i så fall vilken, eller om personen ska säkerhetsprövas utan placering i säkerhetsklass. Befattningsanalysen ska uppdateras vid behov, dock senast i samband med att säkerhetsskyddsanalysen uppdateras. Befattningsanalysen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen eller den som han eller hon bestämmer. Andra exempel på när det kan finnas behov av att uppdatera befattningsanalysen är om befattningarnas arbetsuppgifter ändras och tillgången till skyddsvärden därmed förändras eller att nya befattningar tillkommer. Om anställda i verksamheten identifierat ett behov av att säkerhetspröva personal som inte ingår i befattningsanalysen ska en dialog föras med säkerhetsskyddschefen som beslutar om att eventuellt uppdatera befattningsanalysen med den nya funktionen. Säkerhetsprövning Säkerhetsskyddschefen ska med utgångspunkt i befattningsanalysen besluta om vilka anställningar eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten som ska föranleda säkerhetsprövning med placering i säkerhetsklass och säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. Säkerhetsprövning ska göras av alla befattningar som på ett eller annat sätt kan ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som har tillträde till säkerhetskänslig verksamhet eller på annat sätt ska delta i någon verksamhet som rör Sveriges säkerhet och där de kan få inblick i kommunens säkerhetskänsliga verksamhet. Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas. Syftet med säkerhetsprövningen och grundutredningen är att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas i enlighet med säkerhetsskyddslagen och om personen är pålitlig utifrån säkerhetssynpunkt samt utreda sådana omständigheter som kan antas innebära sårbarheter utifrån säkerhetshänseende. Säkerhetsprövningen ska ses som en process som ska pågå under hela tiden som en person har sin anställning och/eller deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten. 30 Säkerhetsprövning ska inte göras när det gäller uppdrag som förtroendevald ledamot i riksdagen, landsting- och kommunfullmäktige eller liknande uppdrag. Om en förtroendevald utses till ledamot i en nämnd eller styrelse där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs kan däremot registerkontroll och säkerhetsprövning genomföras. Åtgärderna är då knutna till det specifika uppdraget. För en godkänd säkerhetsprövning måste uppgifterna som lämnats kunna bedömas som tillförlitliga. Efter genomförd utredning ska en helhetsbedömning av alla uppgifter som framkommit i säkerhetsprövningen göras. Avsaknad av tillförlitliga uppgifter eller andra brister av betydelse för utredningen skulle kunna utgöra hinder mot godkänd säkerhetsprövning. Resultatet av säkerhetsprövningen ska dokumenteras i de fall en person har bedömts vara pålitlig ur säkerhetssynpunkt och beslut har fattats om anställning eller annat deltagande i verksamheten. Uppgifter som framkommit vid säkerhetsprövningen och som behövs för att verksamhetsutövaren ska kunna följa upp säkerhetsprövningen under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår ska dokumenteras. Det är säkerhetsskyddschef som fattar beslut om anställning eller deltagande i säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetsprövningens komponenter:  Grundutredning o Verifiering av betyg, cv, intyg och referenstagning o Säkerhetsprövningsintervju  Registerkontroll  Särskild personutredning (vid säkerhetsklass 1 och 2). Detta innebär, förutom ekonomisk kontroll av personen, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka, partner eller sambo.  Samtycke och sekretessförbindelse  Återkommande och löpande säkerhetsprövning Förfarandet med säkerhetsprövning återfinns i en framtagen rutin för kommunen. Säkerhetsprövningen kan genomföras i egen regi eller med stöd av en extern leverantör. Grundutredning Grundutredning är en grundläggande kontroll där uppgifter om den aktuella individens personliga förhållanden hämtas in. Det består av bl.a. verifiering av betyg, cv, intyg, identitet och referenstagning. Det handlar om att skapa sig en personlig kännedom om individen och det innefattar att kolla på individens bakgrund och aktuella livssituation. 31 Säkerhetsprövningsintervju Säkerhetsprövningsintervjun är en del av grundutredningen och syftar till att diskutera och belysa de omständigheter och förhållanden som framkommit under grundutredningen. Under intervjun behandlas flera olika ämnen, och några exempel på fokusområden är utbildning, arbete, privatliv, ekonomi, lojalitet och eventuell brottslighet. Vid säkerhetsprövningsintervju i egen regi ska kommunens intervjuguide användas som stöd och för dokumentation av intervjun. Registerkontroll och särskild personutredning Ansökan om registerkontroll Ansökan om registerkontroll och särskild personutredning ska göras på det sätt som Säkerhetspolisen anvisar. Om anställningen eller deltagandet är tidsbegränsat ska tiden anges. Registerkontroll och särskild personutredning genomförs inte om grundutredningen visar att personen är olämplig. Dessa åtgärder får endast vidtas om den person som säkerhetsprövningen gäller förväntas bli anställd eller på annat sätt ska delta i den aktuella verksamheten. Innan registerkontroll och särskild personutredning utförs, måste den aktuella personen ge sitt samtycke till dessa åtgärder och informeras om att uppgifter kommer att hämtas in från bland annat polisens belastningsregister och misstankeregister. Samtycket gäller även för eventuella förnyade kontroller och utredningar så länge personen innehar samma anställning eller befattning. Samtycket ska dokumenteras. Använd mallen samtycke till registerkontroll och i förekommande fall särskild personutredning för dokumentationen. Vid ansökan om registerkontroll ska beslut om placering i säkerhetsklass finnas tillgängligt hos verksamhetsutövaren. Kommunen kan välja att ta ett övergripande beslut i samband med fastställande av befattningsanalysen. Beslutet dokumenteras i befattningsanalysen och fattas då i enlighet med den fastställda befattningsanalysen. För säkerhetsklass 1 och 2 ska registerkontroll utföras på aktuell person och dennes make eller sambo. För säkerhetsklass 3 görs registerkontroll enbart på aktuell person. För säkerhetsklass 1 och 2 görs även en särskild personutredning. Detta innebär, förutom ekonomisk kontroll av personen, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka, partner eller sambo. 32 Säkerhetspolisen lämnar svar på ansökan om registerkontroll till den som har ansökt om registerkontrollen hos Säkerhetspolisen. Den som har ansökta om registerkontroll åt annan ska vidarebefordra svaret och registerkontrollens id- nummer till den som ska göra bedömningen enligt 3 kap. 4-4 d§§ säkerhetsskyddslagen (2018:585). Om det vid registerkontrollen eller den särskilda personutredningen framkommit uppgifter som ska lämnas ut för säkerhetsprövning lämnar Säkerhetspolisen istället svaret till den som ska göra bedömningen. Om en uppgift har lämnats ut för säkerhetsprövning ska den som ansökt om registerkontrollen hos Säkerhetspolisen och Säkerhetspolisen underrättas om den registerkontrollerade godkänts vid säkerhetsprövning eller inte. Förteckning över registerkontroller Säkerhetsskyddschefen ska föra en aktuell förteckning över pågående registerkontroller. Företeckningen ska innehålla följande uppgifter: 1. Säkerhetspolisens id-nummer för registerkontroll. 2. Den registerkontrollerades namn och personnummer eller samordningsnummer, eller om sådant saknas födelsedatum 3. Säkerhetsklass 4. Kontrollorsak 5. Såvitt avser registerkontrollerade personer i säkerhetsklass 1 eller 2, eventuell make, maka eller sambos namn och personnummer eller samordningsnummer, eller om sådant saknas födelsedatum. 6. Såvitt avser registerkontroller som har sin grund i säkerhetsskyddsavtal, namn på motparten och den hänvisning till säkerhetsskyddsavtalet som har angetts vid ansökan om registerkontroll enligt 6 kap 9§ PMFS 2022:1. 7. Vem som har ansökt om registerkontrollen, om verksamhetsutövaren inte själv har gjort det. Uppgifterna i punkt 2-7 ska registreras senast i samband med ansökan om registerkontroll. När svar från Säkerhetspolisen mottagits ska förteckningen uppdateras med id-numret i punkten 1. Uppgifterna i förteckningen ska finnas kvar åtminstone till dess att Säkerhetspolisens svar på avanmälan av registerkontroll har mottagits. Kommunen har en framtagen förteckning över tjänster i säkerhetsklass som löpande uppdateras. 33 Den som ansöker om registerkontroll för någon annans räkning ska föra motsvarande förteckning över dessa registerkontroller. Ny ansökan om registerkontroll En förnyad ansökan om registerkontroll ska göras när uppgifter i den tidigare ansökan ändras eller nya uppgifter tillkommer som avser:  kontrollorsak  säkerhetsklass  person- eller samordningsnummer  vem som beslutar om placering i säkerhetsklass eller  för personer i säkerhetsklass 1 eller 2, att den registerkontrollerade ingått äktenskap eller inlett ett samboförhållande. När svar på den nya ansökan har mottagits ska den tidigare registerkontrollen avanmälas. Avanmälan av registerkontroll När en anställning eller annat deltagande som har föranlett placering i säkerhetsklass upphör ska säkerhetsskyddschefen snarat anmäla detta till Säkerhetspolisen och begära att registerkontrollen avslutas. För personer i säkerhetsklass 1 eller 2 ska även registerkontroll av make, maka eller sambo avslutas när äktenskapet upplöses eller samboförhållande upphör. Avanmälan ska göras på det sätt Säkerhetspolisen anvisar. Den som har ansökt om registerkontrollen ansvarar för avanmälan. Säkerhetspolisens svar på avanmälan lämnas till den som ansökte om registerkontrollen. Om ansökan avser registerkontroll hos annan verksamhetsutövare ska den sökande informera den som ansvarar för bedömningen om svaret. Sekretess och tystnadsplikt I arbetet kan den säkerhetsprövade komma att ta del av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör Sveriges säkerhet. Sekretessförbindelsen är ett verktyg för att tydliggöra skyldigheten att skydda sådana uppgifter och förhindra att de lämnas till obehöriga. Tystnadsplikt innebär att den som får del av sekretessbelagda eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inte får röja, lämna ut eller på annat sätt föra 34 vidare uppgifterna till obehöriga. Uppgifterna får inte heller användas för andra ändamål än de som de är avsedda för. Tystnadsplikten gäller både under och efter anställningen eller uppdraget. Kommunen ska säkerställa att personer som får tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är informerade om tystnadsplikten och innebörden av denna. Detta gäller även personal hos motparter och underleverantörer som får tillgång till sådana uppgifter. För kommunens anställda regleras tystnadsplikten bland annat genom offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessförbindelse ska tecknas i samband med säkerhetsprövningen och innan personen får delta i säkerhetskänslig verksamhet eller delges säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Kommunens mall för sekretessförbindelse ska användas för att dokumentera att information om tystnadsplikt och gällande sekretessbestämmelser har lämnats. Överträdelse av tystnadsplikten kan medföra straffansvar. Det är därför viktigt att den enskilde är medveten om sitt ansvar och att sekretessbelagda och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter alltid hanteras på ett sådant sätt att de inte röjs för obehöriga. Inplacering i säkerhetsklass Den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska inplaceras i säkerhetsklass eller säkerhetsprövas utan placering in säkerhetsklass. Vilken nivå man hamnar på bedöms utifrån uppgifternas säkerhetsskyddsklass och omfattningen av personens tillgång till uppgifterna. Säkerhetsklasserna som man kan inplaceras i är följande: Säkerhetsklass 1 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass 1, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 1. i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller 2. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet. Säkerhetsklass 2 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamheten ska placeras i säkerhetsklass 2, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 35 1. i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, 2. i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddslassen kvalificerat hemlig, eller 3. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet Säkerhetsklass 3 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamheten ska placeras i säkerhetsklass 3, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 1. får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, 2. i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller 3. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet. För att kunna inneha en tjänst som är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2 krävs svenskt medborgarskap. Kommunen beslutar om placering i säkerhetsklass 2 och 3 för egna anställningar samt för anställningar eller uppdrag som omfattas av gällande säkerhetsskyddsavtal. Beslut om placering i säkerhetsklass 1 fattas av regeringen. Kommunen beslutar om placering i säkerhetsklass för kommunala bolag i enlighet med ovan angivna säkerhetsklasser. För kommunala bolag med delat ägande mellan flera kommuner avgör ägarförhållandena vilken kommun som ansvarar för beslut om placering i säkerhetsklass. Säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass För en person som i sin befattning får ta del av uppgifter i säkerhetskyddsklassen begränsat hemlig och som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en endast ringa skada för Sveriges säkerhet saknas rättsligt stöd för placering i säkerhetsklass. Det kan i sådana fall bli aktuellt med säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. En grundutredning inklusive säkerhetsprövningsintervju ska alltjämt genomföras. 36 Säkerhetsklasser Uppgifter i Uppgifter i säkerhetskyddsklassen säkerhetskyddsklass kvalificerat hemlig, hemlig, eller ringa eller möjlighet att Uppgifter i omfattning uppgifter i orsaka synnerligen säkerhetskyddsklass säkerhetskyddsklassen allvarlig skada för konfidentiell, eller kvalificerat hemlig, Sveriges säkerhet ringa uppgifter i eller möjlighet att säkerhetskyddsklassen orsaka allvarlig skada hemlig, eller möjlighet för Sveriges säkerhet Uppgifter i att orsaka en inte säkerhetskyddsklass obetydlig skada för begränsat hemlig eller Sveriges säkerhet möjlighet till att orsaka ringa skada för Sveriges Säkerhetsklass 1 säkerhet Säkerhetsklass 2 Säkerhetsklass 3 Svenskt medborgarskap Grundutredning Särskild personutredning Deltar i säkerhetskänslig verksamhet Figur 6. Schematisk skiss över säkerhetsklasser. Uppföljande säkerhetsprövning Säkerhetsprövningen ska följas upp löpande under hela perioden som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår. Syftet med den uppföljande prövningen är att stärka och fördjupa kunskapen om den enskilde, samt att identifiera och förebygga eventuella risker. Den uppföljande säkerhetsprövningen fungerar även som ett skydd för medarbetaren och bidrar till att förhindra att skadliga beteenden utvecklas. Det uppföljande samtalet kan genomföras i egen regi eller med stöd av en extern leverantör. Vid genomförande i egen regi ansvarar den chef som har personalansvar för den säkerhetsprövade för att genomföra det uppföljande samtalet. Samtalet kan förslagsvis genomföras i samband med det ordinarie utvecklingssamtalet och minst en gång per år. 37 Det uppföljande samtalet ska dokumenteras och lämnas till säkerhetsskyddschefen för bedömning och eventuell vidare hantering. Uppgifter som framkommit vid det uppföljande samtalet och som behövs för att verksamhetsutövaren ska kunna följa upp säkerhetsprövningen under den tid som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår ska dokumenteras. Den säkerhetsprövade ska fortlöpande informera om förändringar i personliga förhållanden som kan påverka förutsättningarna för säkerhetsprövningen eller behörigheten. Det kan exempelvis avse förändrade familjeförhållanden, såsom ingånget eller upplöst äktenskap eller samboförhållande. Den säkerhetsprövade ska även informera närmaste chef om andra omständigheter eller händelser som kan innebära risk för påverkan, utpressning, lojalitetskonflikt eller annan säkerhetshotande sårbarhet. Vid uppföljande samtal ska kommunens mallar för uppföljande samtal användas för att dokumentera samtalet. Upphörande av anställning Ett avslutande säkerhetssamtal ska genomföras när en anställning eller ett deltagande som har föranlett en säkerhetsprövning avslutas, om det inte är uppenbart obehövligt. Syftet med samtalet är att fånga upp eventuellt missnöje eller besvikelser som kan ha uppstått. Samtalet bör även innehålla en påminnelse om att tystnadsplikten fortfarande gäller, även efter att anställningen eller deltagandet har upphört. Det är den personalansvariga chefen som normalt genomför det avslutande säkerhetssamtalet och påminner om att tystnadsplikten kvarstår. Vid avslut av anställning eller annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska kommunens mallar för avslutande samtal och sekretessförbindelse användas för att dokumentera avslutet. Utbildning En grundläggande förutsättning för ett effektivt säkerhetsskydd är att all personal får den information och utbildning deras arbetsuppgifter och ansvarsområde kräver. För att detta ska uppnås gäller följande:  Efter godkänd säkerhetsprövning ska personen utbildas innan deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten. Timrå kommun använder sig av en grundläggande utbildning från Försvarshögskolan. Efter avslutad utbildning 38 får deltagaren ett deltagarintyg som ska skickas till säkerhetsskyddschef för förvaring.  Anställda ska under sin anställning ges vidare utbildning utifrån sin tjänst och arbetsuppgifter kopplat till säkerhetsskydd och säkerhetskänslig verksamhet. Syftet med utbildningen är att ge en djupare förståelse kring säkerhetsskydd kopplat till deras befattning.  Anställda ska ges återkommande utbildning i säkerhetsskydd.  Utbildningarna ska framgå av en utbildningsplan. Genomförandet av utbildning i enlighet med utbildningsplanen ska dokumenteras. I dokumentationen ska det framgå vem som deltagit i utbildningar, tidpunkt för utbildningarna och utbildningarnas innehåll. Kommunen har en framtagen och fastställd utbildningsplan för säkerhetsskydd. Den som genomför en säkerhetsprövning på delegation av säkerhetsskyddschef ska tillse att grundläggande utbildning genomförs. Hantering av säkerhetshotande händelser och verksamhet Säkerhetshotande händelser eller annan verksamhet som kan påverka den säkerhetskänsliga verksamheten ska omedelbart uppmärksammas, rapporteras och hanteras. Syftet är att begränsa skadan, skydda Sveriges säkerhet och så snart som möjligt återställa verksamheten till normalläge. Alla medarbetare som deltar i säkerhetskänslig verksamhet ska vara uppmärksamma på avvikande, misstänkta eller säkerhetshotande händelser. Vid osäkerhet ska händelsen alltid rapporteras till säkerhetsskyddschefen, som ansvarar för den fortsatta bedömningen och hanteringen. En säkerhetshotande händelse kan exempelvis vara obehörigt intrång, brister i fysiskt eller tekniskt skydd, röjande eller risk för röjande av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, IT-intrång, sabotage, misstänkt spioneri eller försök till påverkan eller värvning av personal. Exemplen är inte uttömmande. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att händelsen bedöms, hanteras, utreds och dokumenteras samt för att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Berörda verksamheter och medarbetare ska bistå i hanteringen och lämna de uppgifter som behövs. När en händelse bedöms vara anmälningspliktig ansvarar säkerhetsskyddschefen för att skyndsamt anmäla händelsen till Säkerhetspolisen och, när det är aktuellt, även till andra berörda myndigheter. En skadebedömning ska genomföras och ligga till grund för den fortsatta hanteringen. Beroende på händelsens art kan även polisanmälan behöva göras. Vid pågående brott eller akut fara ska Polismyndigheten kontaktas omedelbart. 39 Efter att händelsen har hanterats ska den utredas och utvärderas. Erfarenheterna ska användas för att identifiera och genomföra åtgärder som minskar risken för att liknande händelser inträffar och begränsar konsekvenserna om de inträffar igen. Åtgärder kan exempelvis avse rutiner, tekniska skyddsåtgärder, utbildning eller organisatoriska förändringar. Vid rapportering och kommunikation om säkerhetshotande händelser ska skyddsvärd och säkerhetsskyddsklassificerad information hanteras enligt kommunens regler för informationshantering och säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddad upphandling är namnet på en process som i huvudsak går ut på att identifiera berörda skyddsvärden i en upphandling, analysera dem och ta fram ett säkerhetsskyddsavtal för att säkerställa att skyddsvärdena får ett skydd hos anbudsgivaren eller leverantören som är likvärdigt med det som finns hos kommunen eller det som krävs utifrån en särskild säkerhetsskyddsbedömning. Ett säkerhetsskyddsavtal är ett sätt att ställa krav på den andra aktören att vidta åtgärder för att skydda den information, verksamhet eller de tillgångar som exponeras i samband med uppdraget eller samverkan. Avtalet tydliggör vilka säkerhetsskyddskrav som gäller och säkerställer att motparten vidtar de säkerhetsskyddsåtgärder som krävs utifrån de säkerhetsskyddskänsliga uppgifter eller den säkerhetskänsliga verksamhet som motparten får tillgång till. Säkerhetsskyddsavtalet ska anpassas efter den aktuella situationen och kan bland annat innehålla krav på informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Det är alltid verksamhetsutövaren som har ett ansvar att skydda sina egna skyddsvärden. Skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal gäller när det i upphandlingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller när leverantören ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Om det rör ett upphandlingsförfarande där det förekommer uppgifter i säkerhetsklassen begränsat hemlig eller en verksamhet av motsvarande nivå så ska säkerhetsskyddet omhändertas genom en så kallad säkerhetsskyddsöverenskommelse. Vid en säkerhetsskyddsöverenskommelse görs ingen placering i säkerhetsklass och överenskommelsen medför inte heller någon skyldighet att anmäla att den har ingåtts. 40 Ett säkerhetsskyddsavtal ska ingås innan motparten kan få tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten. Tecknande av SUA och Förstudie-SSB affärsavtal. Säkerhetsprövning och Samråd vid Anmälan till utbildning skyddsvärden nivå tillsynsmyndigheten och säkerhetspolisen. A-B alt. H-KH Förstagångsbesök och Lämplighetsprövning (1) Förstagångsbesök och Start av säkerhetskyddsinstr Befattningsanalys instruktion vid SUA 1 affären/exponeringen uktion vid SUA 1 Anmälan av avsikt ev. Löpande kontroll och Lämplighetsprövning (2) samråd uppföljning Avanmälan av Avslut av affären, Ev. SUA för Tilldelningsbeslut ev. registerkontroller och återlämnande av material upphandlingen säkerhetsprövning ledning SUA, påminnelse om etc. sekretess Figur 7. Schematisk skiss över upphandlingsprocessen. Nivåer på säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddsavtal delas in i tre nivåer utifrån motpartens tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetskänslig verksamhet samt var denna tillgång sker. Nivå 1–3 innebär olika krav på säkerhetsskyddsåtgärder och uppföljning. Nivå 1 Leverantören kommer att utanför kommunens lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Nivå 2 Leverantören kommer att i kommunens egna lokaler eller utrymmen: 41  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Nivå 3 Leverantören kan komma att i kommunens egna lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet Av kravspecifikationen i anbudshandlingen ska det framgå att uppdraget erfordrar säkerhetsskydd och i vilken utsträckning. Till exempel måste det framgå om leverantören ska utföra arbetet i våra egna lokaler och om kostnaden för eventuella säkerhetsskyddskrav ska betalas av kommunen eller av leverantören. Vid tecknande av ett säkerhetsskyddsavtal i nivå 1 ska kommunen kontrollera motpartens säkerhetsskydd på plats i de lokaler eller utrymmen där den säkerhetskänsliga verksamheten ska bedrivas. Kontrollen ska genomföras regelbundet under avtalstiden. Om lokalerna eller utrymmena inte uppfyller kraven i säkerhetsskyddsavtalet får de inte godkännas för den aktuella verksamheten. Motparten ska då få möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla kraven. Om bristerna inte kan åtgärdas ska kommunen bedöma om tillgången till den säkerhetskänsliga verksamheten kan hanteras på annat sätt, exempelvis genom att tillgången till uppgifterna flyttas till kommunens lokaler och att säkerhetsskyddsavtalets nivå ändras. Det viktiga är att säkerställa att uppgifterna hanteras på ett säkert sätt. Säkerhetsskyddsavtalet ska reglera kommunens rätt att kontrollera och följa upp motpartens efterlevnad av avtalet. Avtalet ska även innehålla möjlighet till revidering när förändrade förhållanden påverkar säkerhetsskyddet. Om motparten inte uppfyller kraven i säkerhetsskyddsavtalet ska kommunen skyndsamt vidta de åtgärder som krävs för att säkerhetsskyddet ska upprätthållas. Det ska framgå i säkerhetsskyddavtalet om säkerhetsprövning i form av registerkontroll ska genomföras eftersom detta kräver ett särskilt medgivande. 42 Det ska också framgå att säkerhetsskyddsavtalet är en förutsättning, men ingen garanti för att få uppdraget. Underleverantörer Om en avtalspart anlitar en underleverantör som får tillgång till säkerhetskänslig verksamhet eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, ansvarar kommunen för att säkerhetsskyddet även omfattar underleverantören. Kommunen ska bedöma om underleverantören får ges tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten och vilka säkerhetsskyddskrav som ska ställas. Om förutsättningarna för säkerhetsskyddsavtal är uppfyllda ska kommunen ingå ett separat säkerhetsskyddsavtal med underleverantören. Underleverantörer och deras tillgång till säkerhetskänslig verksamhet ska därför beaktas redan vid den initiala säkerhetsskyddsbedömningen och vid utformningen av säkerhetsskyddsavtalet med den ursprungliga avtalsparten. Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsbedömning Innan kommunen ingår ett säkerhetsskyddsavtal med en extern aktör ska en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning genomföras och dokumenteras. Syftet med detta är att identifiera och bedöma om, och i så fall vilka, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller delar av säkerhetskänslig verksamhet den externa aktören kan få tillgång till, och om dessa kräver skydd enligt säkerhetsskyddslagstiftningen och om det är lämpligt att genomföra ett samarbete/avtal. Bedömningen ska ligga till grund för vilka krav på säkerhetsskydd som ska ställas på motparten. Om kommunen planerar att genomföra en upphandling som kan innebära att säkerhetsskyddsavtal krävs, ska den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen vara genomförda innan upphandlingen inleds. Om det inte är möjligt att slutföra prövningen i sin helhet i detta skede, ska en preliminär bedömning göras utifrån tillgänglig information. Om det, utifrån denna bedömning, inte framkommer skäl som talar mot att inleda förfarandet, får upphandlingen påbörjas. Lämplighetsprövningen ska färdigställas, revideras och fastställas så snart tillräcklig information finns. Om lämplighetsprövningen visar att det är olämpligt att ge motparten tillgång till säkerhetskänslig information eller verksamhet, får upphandling och avtal inte ingås. 43 Det är viktigt att understryka att ingen aktör får ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller delta i säkerhetskänslig verksamhet innan:  Säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen är genomförda och fastställda,  Ett säkerhetsskyddsavtal är ingånget,  Nödvändiga säkerhetsskyddsåtgärder har vidtagits.  Befattningar är säkerhetsprövade med godkänt resultat.  Säkerhetsprövade har genomgått en grundläggande utbildning. Befattningsanalys Inför att en verksamhetsutövare ska ge en annan aktör tillgång till säkerhetskänslig verksamhet ska en befattningsanalys genomföras inom ramen för den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen. Analysen ska identifiera vilka befattningar hos motparten som ska säkerhetsprövas, inklusive befattningar inom ledning, personal och övriga som deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten. Befattningsanalysen ska alltid utgå från den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och en bedömning ska alltid genomföras gällande om och vilka parter som kommer att ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet eller inte. Samråd vid säkerhetsskyddsavtal I vissa fall behövs samråd med tillsynsmyndigheten om att skriva säkerhetsskydds- avtal. Samråd krävs om den planerade hanteringen innebär att den andra aktören kan få tillgång till:  säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre,  eller annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Vid samrådet utgår tillsynsmyndigheten från verksamhetsutövarens särskilda säkerhetsskyddsbedömning, lämplighetsprövning och eventuell annan relevant information för att bedöma om det planerade förfarandet är lämpligt att genomföra ur säkerhetsskyddspunkt. Tillsynsmyndigheten kan vid behov begära kompletterande information för att kunna handlägga och bedöma samrådsärendet. 44 Undantag vid samverkan inom totalförsvar och krisberedskap Vid samverkan och samarbete inom totalförsvarsplaneringen och krisberedskapen gäller i vissa fall undantag från kraven på särskils säkerhetsskyddsbedömning, lämplighetsprövning och samråd enligt säkerhetsskyddslagen. För kommunen innebär detta att dessa krav inte behöver tillämpas när samverkan sker inom ramen för vissa lagar och förordningar som reglerar kommuners, myndigheters och andra aktörers arbete med totalförsvar och krisberedskap. Undantaget omfattar bland annat samverkan som kommunen genomför med andra aktörer med stöd av lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Det kan exempelvis handla om samverkan inom kommunens krisberedskap och totalförsvarsplanering. Det är dock viktigt att skilja på samverkan som sker med direkt stöd av de angivna bestämmelserna och andra former av samarbete eller informationsutbyte. Undantaget innebär inte att säkerhetsskyddslagen kan bortses från generellt. Om kommunen ingår andra typer av samarbeten behöver kommunen fortfarande bedöma vilka krav som gäller enligt säkerhetsskyddslagen. Anmälan om avsikt att ingå säkerhetsskyddsavtal Om man planerar att ingå i ett säkerhetsskyddsavtal ska man tidigt anmäla detta till den aktör som beslutar om placering i säkerhetsklass och till sin tillsynsmyndighet. När en upphandling har genomförts, beslut har fattats om att ingå ett säkerhetsskyddsavtal eller en samverkan har inletts, ska detta skyndsamt anmälas till berörd tillsynsmyndighet. Anmälan ska göras på den blankett som tillsynsmyndigheten anvisar. En anmälan ska även skyndsamt göras till Säkerhetspolisen. Anmälan ska göras på den blankett som Säkerhetspolisen anvisa Från och med 1 januari 2027 ska verksamhetsutövare anmäla vissa pågående förfaranden till sin tillsynsmyndighet. Anmälningsskyldigheten omfattar avtal, samarbeten och andra former av samverkan där en annan aktör kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller till annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet gäller för pågående förfaranden som inte omfattas av skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal. Det kan exempelvis avse förfaranden som inleddes innan 45 kravet på säkerhetsskyddsavtal trädde i kraft eller när den aktuella verksamheten ännu inte omfattades av säkerhetsskyddslagen. Även förfaranden där säkerhetsskyddsavtal har ingåtts enligt tidigare regler kan omfattas av anmälningsskyldigheten, om avtalet inte tidigare har omfattats av krav på anmälan. Verksamhetsutövaren ansvarar för att identifiera vilka pågående förfaranden som omfattas av anmälningsskyldigheten och ska säkerställa att anmälan görs till tillsynsmyndigheten. Säkerhetsprövning och utbildning Kommunen ska säkerställa att personal hos en motpart som genomgår en säkerhets- prövning har gått en grundläggande säkerhetsskyddsutbildning innan de får ta del av säkerhetskänslig verksamhet, om det inte är uppenbart obehövligt. För detta ändamål använder kommunen en digital utbildning från Försvars- högskolan, som skickas ut i samband med säkerhetsprövningen. Efter genomförd utbildning ska deltagarintyget skickas till kommunens säkerhetsskyddschef. För att säkerställa en djupare förståelse för det specifika projektet ska en projektspecifik utbildning genomföras av säkerhetsskyddschefen eller av den som denne utsett. Denna del ska inkludera information om tystnadsplikten. Vid ett längre pågående säkerhetsskyddsavtal bör en utbildningsplan tas fram. Kontroll och uppföljning Kommunen behåller ansvaret för den säkerhetskänsliga verksamheten och dess säkerhetsskydd även när verksamheten eller delar av den utförs av en annan aktör. Kommunen ska därför löpande kontrollera att motparten uppfyller de säkerhetsskyddskrav som har ställts, exempelvis genom säkerhetsskyddsavtal eller säkerhetsskyddsöverenskommelse. Om brister upptäcks ska kommunen skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa att säkerhetsskyddet upprätthålls. Vid behov ska säkerhetsskyddsavtalet även följas upp och revideras. Om bristerna kan utgöra en säkerhetshotande händelse eller verksamhet ska detta bedömas och vid behov anmälas till Säkerhetspolisen. Omfattningen och frekvensen av uppföljningen ska anpassas efter förfarandets risk och omfattning. Ju högre skyddsvärden eller säkerhetsskyddsklass som exponeras, desto mer omfattande och regelbunden bör kontrollen vara. 46 Efter avslutat uppdrag När ett uppdrag eller förfarande som omfattas av säkerhetsskyddsavtal upphör ska kommunen säkerställa att avtalet avslutas och avanmäls till Säkerhetspolisen och tillsynsmyndigheten enligt gällande rutin och fastställd blankett. Innan avtalet avslutas ska ett avslutande samtal hållas med de som är säkerhetsprövade. I samband med samtalet ska kommunen säkerställa att motparten informeras om den fortsatta tystnadsplikten för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som motparten har fått tillgång till. Kommunen ansvarar för att genomföra samtalen och säkerställa att registerkontroller avslutas eller avanmäls på föreskrivet sätt till säkerhetspolisen. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska vid avslut återlämnas eller, efter kommunens anvisning, förstöras på ett säkert sätt. 47 Källförteckning SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslagen Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2018:585 Säkerhetsskyddslag Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2021:955 Säkerhetsskyddsförordning Stockholm: Justitiedepartementet PMFS 2022:1 Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd Stockholm: Säkerhetspolisen PMFS 2026:8 Säkerhetspolisens föreskrifter om ändring i Säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1) om säkerhetsskydd Stockholm: Säkerhetspolisen PMFS 2026:16 Säkerhetspolisens föreskrifter om ändring i Säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1) om säkerhetsskydd Stockholm: Säkerhetspolisen Vägledning i säkerhetsskydd - Introduktion. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Fysisk säkerhet. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Informationssäkerhet. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Personalsäkerhet. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Fysisk säkerhet. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd - Säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetspolisen 2023 Vägledning i säkerhetsskydd – Skyldigheter vid exponering av säkerhetskänslig verksamhet. Säkerhetspolisen 2023 48 Bilaga A. Hanteringsrutiner i tabellformat Tabell 4. Hanteringsrutiner Anteckning, märkning, medgivande och Begränsat Konfidentiel Hemlig Kvalificerat kvittering hemlig l hemlig Anteckning om säkerhetsskyddsklass och i Ja Ja Ja Ja förekommande fall: Anteckning om handlingens beteckning Nej Ja Ja Ja Antal sidor Nej Ja Ja Ja Uppgift om bilagor Nej Ja Ja Ja Exemplarnummer (fysisk handling)* Nej Ja Ja Ja Anteckning om ursprungsland för handling som kan Ja Ja Ja Ja komma att lämnas över till en utländsk myndighet, mellanfolklig organisation eller utländsk leverantör (om det inte är olämpligt) Märkning av lagringsmedium med säkerhetsskyddsklass Ja Ja Ja Ja och identifieringsnummer** Antecknande om mottagning av elektronisk handling Nej Nej Nej Ja Anteckning vid/efter muntlig delgivning eller visning Nej Nej Nej Ja Krav på medgivande från högsta chef eller Nej Nej Nej Ja motsvarande organ vid kopia eller utdrag (får delegeras) Kvittering av fysisk handling i register, liggare eller på Nej Ja Ja Ja ett kvitto Kvittens ska bevaras*** Minst 10 år Minst 10 år Minst 25 år * I offentlig verksamhet gäller dessa krav enbart för allmänna handlingar. ** Om lagringsmediet är fastmonterat i annan utrustning ska i stället utrustningen märkas. *** I offentlig verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna om gallring i arkivlagen (1990:782) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen 49 Förvaring, medförande och Begränsat Konfidentiell Hemlig Kvalificerat distribution hemlig hemlig En säkerhetsskyddsklassificerad handling Ja Ja Ja Ja** ska vara under kontroll eller förvaras i ett utrymme som verksamhetsutövaren har godkänt enligt 5 kap. 10 § PMFS 2022:1* såvida inte handlingen skyddas med hjälp av kryptografiska funktioner som har godkänts av Försvarsmakten. I ett register över Nej Ja Ja Ja säkerhetsskyddsklassificerade handlingar ska handlingens beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå. För varje exemplar som förvaras hos verksamhetsutövaren ska det framgå vem som kvitterat exemplaret, när exemplaret inventerats och om exemplaret återlämnats, förkommit, arkiverats eller förstörts Får endast sändas med en godkänd Nej Ja Ja Ja distributör Ska skyddas med hjälp av kryptografiska Ja Ja Ja Ja funktioner som har godkänts av Försvarsmakten vid kommunicering till ett informationssystem utanför verksamhetsutövarens kontroll Tillstånd från högsta chef eller Nej Nej Nej Ja motsvarande organ att medföra handling utanför verksamhetsutövarens lokaler (får delegeras) Vid försändelser till och från utlandet Ja, såvida inte Ja, såvida inte Ja, såvida inte Ja, såvida inte ska Utrikesdepartementets handlingen handlingen handlingen handlingen kurirförbindelse användas. skyddas med skyddas med skyddas med skyddas med Tillsynsmyndigheterna får i ett enskilt hjälp av hjälp av hjälp av hjälp av fall medge undantag från detta krav kryptografiska kryptografiska kryptografiska kryptografiska funktioner som funktioner som funktioner som funktioner som har godkänts av har godkänts av har godkänts av har godkänts av Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten 50 Medföra en försändelse med en Ja i enskilt fall Ja i enskilt fall Ja i enskilt fall Ja, Efter beslut säkerhetsskyddsklassificerad handling till efter beslut av efter beslut av efter beslut av av utlandet säkerhetsskyddsc säkerhetsskyddsc säkerhetsskyddsc verksamhetsutöv hef för behörig hef för behörig hef för behörig arens högsta chef personal personal personal * Notera att kravet på att sådana utrymmen endast får godkännas om de är försedda med eller omges av åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde utifrån identifierade säkerhetshot och en beskrivning av dimensionerande antagonistiska förmågor, om Säkerhetspolisen tillhandahållit en sådan, fortfarande gäller. ** Beslut att godkänna ett förvaringsutrymme avsett för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig ska fattas av verksamhetsutövarens högsta chef eller motsvarande organ eller den som sådan chef eller sådant organ bestämmer. Inventering och förstöring Begränsat Konfidentiell Hemlig Kvalificerat hemlig hemlig Årlig inventering av handlingar* Nej Ja Ja Ja (endast fysiska) (endast fysiska) (även elektroniska) Årlig inventering av lagringsmedier Nej Ja Ja Ja Ska förstöras så att återskapande omöjliggörs Ja Ja Ja Ja Dokumentering av förstöring av fysisk handling Nej Ja Ja Ja *För offentliga verksamhetsutövare gäller kravet enbart för allmänna handlingar. 51 Riktlinje för Timrå kommuns säkerhetsskydd Politiska styrdokument Strategi Program Plan Policy Riktlinje Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Samtliga nämnder och 2025-09-29 § förvaltningar i Timrå Genomförande Kommunfullmäktige 161 kommun Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kommunledningskontoret KS/2024:347 Nytt Tills vidare Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 Sammanfattning Enligt gällande säkerhetsskyddslag så ska Timrå kommun vidta förebyggande åtgärder för att skydda säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota Sveriges säkerhet samt skydda säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Denna riktlinje för säkerhetsskydd har upprättats i enlighet med bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen (2018:585), säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) samt säkerhetspolisens föreskrifter (PMFS 2022:1). Denna riktlinje riktar sig till alla anställda som deltar i säkerhetskänslig verksamhet inom Timrå kommun. Ytterligare stöd till denna riktlinje finns att läsa om i säkerhetspolisens vägledningar för säkerhetsskydd. 2 Innehåll Riktlinje för Timrå kommuns säkerhetsskydd .....................................................................1 Sammanfattning ...................................................................................................................2 Syfte .......................................................................................................................................5 Bakgrund ...............................................................................................................................5 Mål .........................................................................................................................................5 Styrning av säkerhetsskyddsarbetet ..................................................................................6 Funktioner och ansvar ...................................................................................................6 Säkerhetsskyddsanalys ....................................................................................................9 Säkerhetskyddsplan ......................................................................................................11 Särskild säkerhetsskyddsbedömning ..........................................................................11 Förbättringar, kontroll och uppföljning ....................................................................12 Kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet ...............................................................12 Informationssäkerhet ........................................................................................................13 Indelning i säkerhetsskyddsklass ................................................................................14 Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar ................15 Upprättande av handling .............................................................................................19 Utskrift, kopiering och utdrag av handling ...............................................................19 Inventering av handlingar ............................................................................................19 Kvittering av handling .................................................................................................19 Destruktion av handlingar/lagringsmedium ............................................................20 Avveckling eller återanvändning av lagringsmedium ..............................................21 Informationssystem för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter .........................21 Fysisk säkerhet ...................................................................................................................23 Tillträdesbegränsning och passersystem ...................................................................24 Hantering av föremål som är olämpliga ur säkerhetsskydds-synpunkt ................25 Skydd mot obehörig avlyssning av samtal (akustisk RÖS) .....................................26 Skydd mot obehörig insyn ..........................................................................................26 Förvaringsutrymmen ....................................................................................................26 Personalsäkerhet ................................................................................................................26 3 Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning av tjänster ............................................27 Utbildning ......................................................................................................................33 Hantering av säkerhetshotande händelser och verksamhet ...................................33 Säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskyddsavtal ..........................................35 Nivåer på säkerhetsskyddsavtal ..................................................................................36 Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsbedömning .........................37 Anmälan om avsikt att ingå säkerhetsskyddsavtal ...................................................38 Samråd vid säkerhetsskyddsavtal ................................................................................38 Säkerhetsprövning och utbildning .............................................................................38 Efter avslutat uppdrag .................................................................................................38 Källförteckning ..................................................................................................................39 Bilaga A. Hanteringsrutiner i tabellformat ....................................................................40 4 Syfte Denna riktlinje syftar till att säkerställa ett effektivt säkerhetsskydd för att skydda känslig information, verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet samt personer som omfattas av säkerhetsskydd. Riktlinjen ska även ge en gemensam inriktning och skapa samsyn kring säkerhetsskyddsarbetet inom kommunen. Bakgrund Säkerhetsskydd handlar om att skydda information och verksamheter som är avgörande för Sveriges säkerhet, mot hot som spioneri, sabotage, terroristbrott och vissa andra hot. Detta regleras genom säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskydds- förordningen och säkerhetspolisen föreskrifter om säkerhetsskydd. Fokus ligger på att skapa ett starkt skydd mot antagonistiska angrepp och aktörsdrivna hot. Mål Timrå kommuns mål med säkerhetsskyddsarbetet är att etablera ett robust och fullgott skydd genom att beakta och förebygga följande:  Informationssäkerhet - Att uppgifter som omfattas av säkerhetsskydd, och som är av betydelse för Sveriges säkerhet, inte obehörigen röjs, ändras, förstörs eller görs otillgängliga.  Fysisk säkerhet - Att obehöriga inte får tillgång till områden, byggnader eller anläggningar där de kan komma åt säkerhetsskyddsklassificerad information, eller där säkerhetskänslig verksamhet pågår.  Personalsäkerhet - Att personer som är pålitliga ur säkerhetssynpunkt deltar i verksamheter där de kan komma åt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, eller i verksamheter som av andra skäl är säkerhetskänsliga. Dessutom ska det säkerställas att de som arbetar med säkerhetskänslig verksamhet har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd. Informationsäkerhet Fysisk säkerhet Personalsäkerhet 5 Figur 1. Säkerhetsskyddets tre grundpelare. Timrå kommun ska ha ett heltäckande och systematiskt säkerhetskyddsarbete där säkerhetsskyddet bedrivs långsiktigt och bibehålls med effekt oavsett om vi står inför vardagliga situationer, kriser eller höjd beredskap. Styrning av säkerhetsskyddsarbetet Verksamhetsutövaren enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) är den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och det är också verksamhetsutövaren som ska utreda behovet av säkerhetsskydd genom att genomföra en säkerhetsskyddsanalys. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att vidta sådana åtgärder som säkerhetsskydds- lagen kräver. Timrå kommun betraktas som en verksamhetsutövare, och denna riktlinje gäller för samtliga förvaltningar och nämnder inom kommunen. Säkerhetsskyddsarbetet omfattar de verksamheter som är involverade i säkerhetskänslig verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet. Kommunala bolag och förbund är egna verksamhetsutövare och ansvarar själva för att säkerställa att deras verksamhet bedrivs enligt säkerhetsskyddslagen. Funktioner och ansvar För att uppnå och upprätthålla ett starkt säkerhetsskydd är det avgörande att tydligt fördela roller och ansvar. Alla medarbetare ska ha klart för sig vem som ansvarar för vad och vad detta ansvar innebär. Det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet i kommunen vilar på kommunchefen. Kommunstyrelsen har ansvar för att säkerställa att rätt resurser och kompetens finns för att driva arbetet, att lagar, förordningar och föreskrifter efterlevs samt att säkerhetsskyddet prioriteras högt för att skydda Sveriges säkerhet. Alla tjänstemän och förtroendevalda har ett gemensamt ansvar för att bidra till att utveckla och upprätthålla en god säkerhetskultur. Det innebär bl.a. att delta i utbildningar inom säkerhetsskydd, rapportera incidenter för att säkerställa en hög nivå av säkerhet och medvetenhet och att tillse att man använder sig av aktuella och gällande riktlinjer, rutiner, mallar och förteckningar. 6 Tabell 1. Roller och ansvar Roll Ansvar/kommentar Kommunstyrelsen  Ska tillse att det finns resurser och kompetens för att lagar, förordningar och föreskrifter följs och att arbetet med säkerhetsskydd är prioriterat. Kommunchef  Ytterst ansvarig för säkerhetsskyddsarbetet inom kommunen.  Fastställer säkerhetsskyddsanalysen. Säkerhetsskyddschef  Ansvarar för att leda och samordna säkerhetsskyddsarbetet samt kontrollera att verksamheten bedrivs i enlighet med säkerhetsskyddslagstiftningen och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Detta ansvar kan inte delegeras.  Skall vara direkt underställd kommunchefen och hålla ledningen informerad.  Primär kontaktperson i säkerhetsskyddsfrågor gentemot Säkerhetspolisen.  Ska lämna stöd till chefer och medarbetare i säkerhetsskyddsfrågor.  Ansvarar för att det genomförs och finns en aktuell och dokumenterad säkerhetsskyddsanalys.  Fastställer säkerhetsskyddsplan och särskild säkerhetsskyddsbedömning.  Deltar i säkerhetsprövning, beslutar om inplacering i säkerhetsklass och registerkontroll.  Ansvarar för incidentrapportering till Säkerhetspolisen och hanterar och följer upp incidenter.  Säkerhetsskyddschefen kan delegera utförandet av sina uppgifter inom säkerhetsskyddsorganisationen och kommunens övriga organisation. Biträdande  Arbetar med säkerhetsskyddet i den utsträckning som säkerhetsskyddschef säkerhetsskyddschef delegerat.  Agerar ställföreträdare för säkerhetsskyddschefen när denne ej är i tjänst. Beredskapssamordnare/  Leder och samordnar arbetet med krisberedskap och civilt säkerhetssamordnare försvar för kommunen, dess bolag och förbund.  Samordnar och utvecklar arbetet inom säkerhetsskydd.  Ansvarar för interna utbildningar inom säkerhetsskyddsområdet.  Deltar i arbetet med säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplaner. 7  Tar fram utkast för styrande dokument och rutiner.  Deltar och håller i säkerhetsprövningar. Biträdande  Biträdande signalskyddschef har till uppgift att ansvara för signalskyddschef ledning och samordning av signalskyddstjänsten lokalt.  Är kontaktperson gentemot regional signalskyddschef på Länsstyrelsen. Förvaltningschef  Ansvarar för att den egna verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning, säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsplan och styrande dokument.  Ansvarar för att regelverk och styrande dokument är väl kända i egen verksamhet.  Ansvarar för att avsätta tillräckliga resurser i arbetet med säkerhetsskydd som exempelvis: säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsplan och säkerhetsskyddsinstruktion.  Ansvarar för att ha rutiner och funktioner för att upprätthålla kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att genomföra identifierade säkerhetsskyddsåtgärder inom sin verksamhet.  Ansvarar för att delge säkerhetsskyddschefen information om säkerhetshot och samverka med denne kring sådana hot.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen lyfta frågor kring upphandling som kan röra säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen anmäla sådana förändringar i egen verksamhet som kan påverka säkerhetskänslig verksamhet.  Ansvarar för att berörd personal deltar i utbildningar och genomgår säkerhetsprövning. HR  Kommunens HR-avdelning ansvarar för att bistå vid säkerhetsprövning och ta fram befattningsanalyser.  Ansvarar för hanteringen av personalfrågor som kan uppkomma till följd av säkerhetsprövning.  Har ansvar gällande planering och arbete med kommunens krigsorganisation tillsammans med beredskapssamordnare och säkerhetsskyddschef. IT-organisationen  Ansvarar för arbetet med IT-säkerhet kopplat till säkerhetsskydd.  Ansvarar bl.a. för säkerhetskopiering, loggning, destruktion, konfigurering, uppdatering och drift av informationssystem.  Ansvarar för att till säkerhetsskyddschefen anmäla sådana förändringar i verksamheten som kan röra säkerhetskänslig verksamhet, oavsett om det rör egen verksamhet eller andras verksamhet. 8 Arkiv- och registratur  Ansvarar bl.a. för registrering, gallring, destruering och vård av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Upphandlings-  Ansvarar för att bistå i upphandlingar som omfattas av krav samordnare på säkerhetsskyddad upphandling.  Ansvarar för att meddela säkerhetsskyddschefen om aviserade behov av upphandling som skulle kunna omfattas av krav på säkerhetsskyddad upphandling. Säkerhetsklassad  Ska följa denna riktlinje, tillhörande rutiner och ansvarar för personal att kommunens säkerhetskänsliga uppgifter och verksamhet skyddas i enlighet med säkerhetskyddslagstiftningen.  Ska delta i utbildningar som erbjuds.  Ska ha kunskap om informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet samt ha förståelse för sin roll och ansvar i säkerhetsskyddsarbetet.  Ska anmäla till säkerhetsskyddschef vid befarad eller konstaterad säkerhetskyddsincident. Säkerhetsskyddsanalys Den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska utreda behovet av säkerhetsskydd i form av en säkerhetsskyddsanalys. Säkerhetsskyddsanalysen ska identifiera vilka säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som finns i verksamheten samt vilka hot och sårbarheter som finns kopplade till dessa skyddsvärden. Säkerhetsskyddschefen bär ansvaret för att säkerställa att säkerhetskyddsanalysen genomförs och hålls aktuell, samt att den är dokumenterad. Säkerhetsskyddsanalysen ska svara på frågorna: Vad ska Mot vad ska Hur ska det skyddas? det skyddas? skyddas? Säkerhetsskyddsanalysen ska innehålla en verksamhetsbeskrivning och tala om vilka delar av verksamheten som är av betydelse för Sveriges säkerhet utifrån kategorierna Sveriges yttre säkerhet, Sveriges inre säkerhet, nationellt samhällsviktig verksamhet, verksamhet av betydelse för Sveriges ekonomi och verksamhet som kan generera skada på annan säkerhetskänslig verksamhet. 9 När skyddsvärdena är identifierade ska de delas in konsekvensnivåer utifrån en bedömning av vad den antagonistiska handlingen mot verksamhetens skyddsvärde skulle kunna ge för skada för Sveriges säkerhet. Tabell 2. Konsekvensnivåer Konsekvensnivåerna Nivå A Synnerligen  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller allvarlig skada förmågor slås ut eller påverkas mycket för Sveriges säkerhet allvarligt som i sin tur kan medföra att Sverige skulle komma att förlora sin suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende, eller  synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  mycket svårt att återgå till normalläge. Nivå B Allvarlig skada för  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller Sveriges säkerhet förmågor påverkas allvarligt som i sin tur kan medföra allvarliga begränsningar i Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende, eller  allvarlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  svårt att återgå till ett normalläge. Nivå C Inte obetydlig skada  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller för Sveriges säkerhet förmågor påverkas påtagligt som i sin tur kan medföra att Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende skulle komma att påverkas men i begränsad omfattning, eller  inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  möjligt att återgå till normalläge inom rimlig tid. Nivå D Endast ringa skada  Kritiska tjänster, leveranser, funktioner eller för Sveriges säkerhet förmågor påverkas ringa som i sin tur kan medföra påverkan på Sveriges suveränitet, handlingsfrihet eller oberoende men i liten omfattning, eller  ringa skada för Sveriges säkerhet till följd av skada på andra säkerhetskänsliga verksamheter, och  möjligt att relativt snabbt återgå till ett normalläge. 10 Säkerhetshot I säkerhetskyddsanalysen ska det framgå vilka säkerhetshot som identifierats. Hoten identifieras av den egna verksamheten och med hjälp av den hotbild som Säkerhetspolisen tillhandahåller i form av dimensionerade antagonistiska förmågor (DAF). Sårbarheter och säkerhetskyddsåtgärder Utifrån identifierade säkerhetshot i säkerhetsskyddsanalysen ska det framgå vilka övergripande sårbarheter som identifierats och vid behov ska säkerhetsskyddsåtgärder för dessa sårbarheter vidtas. Säkerhetskyddsåtgärderna är kategoriserad som informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Revidering Revidering av säkerhetsskyddsanalysen ska ske minst vartannat år, eller tidigare om behov uppstår. Tillsyn och redovisning Timrå kommun ska på begäran lämna sin säkerhetsskyddsanalys till tillsynsmyndigheten respektive Säkerhetspolisen. Länsstyrelsen i Norrbottens län är tillsynsmyndighet för Timrå kommun. Säkerhetskyddsplan Efter att säkerhetsskyddsanalysen är fastställd av kommunchefen ska det upprättas en säkerhetsskyddsplan. Säkerhetsskyddsplanen utgår från säkerhetsskyddsanalysen och i planen ska det framgå vilka säkerhetsskyddsåtgärder som behöver vidtas utifrån skyddsvärde i relation till säkerhetshot och sårbarheter, det vill säga skyddsdimensionering. Det ska också framgå i planen när åtgärderna ska vidtas och vem som ansvarar för dem. Säkerhetsskyddsplanen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen. Den ska uppdateras minst vartannat år eller vid behov. Särskild säkerhetsskyddsbedömning Vid förändringar av hotbilden eller när verksamhetsutövaren genomför en förändring som kan ha en betydande inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten, ska en särskild säkerhetsskyddsbedömning genomföras. 11 En sådan bedömning kan vara nödvändig vid exempelvis upphandlingar, överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet eller vid driftsättning av ett informationssystem. Den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen ska klargöra bland annat om förändringen kan påverka skyddsvärdena, om förändringen är lämplig med tanke på dess inverkan på Sveriges säkerhet, om det uppstår ett behov av att vidta säkerhetsskyddsåtgärder, eller om säkerhetsskyddsanalysen behöver uppdateras. Bedömningen ska fastställas av säkerhetsskyddschefen eller den person som denne utser. Förbättringar, kontroll och uppföljning Säkerhetsskyddschefen eller den denna bestämmer ska regelbundet;  utvärdera om säkerhetsskyddsåtgärderna ger avsedd effekt,  identifiera brister och sårbarheter i säkerhetsskyddet och genomföra förbättringar,  kontrollera och följa upp det säkerhetsskyddsarbete som bedrivs hos externa aktörer, och  i övrigt kontrollera och följa upp att verksamheten följer regelverket för säkerhetsskydd. Åtgärderna ska dokumenteras och uppdateras löpande i kommunens dokument över säkerhetsskyddsåtgärder. Dokumentation av kontrollen ska ske enligt gällande mall för intern kontroll och uppföljning, med tillhörande bilagor för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med säkerhetsskyddslagen och tillhörande föreskrifter. Kontinuitet i säkerhetskänslig verksamhet Kontinuitetshantering spelar en central roll i att identifiera de skyddsåtgärder som krävs för att säkra den säkerhetskänsliga verksamheten. Genom kontinuitetshantering får vi en övergripande förståelse för de kritiska beroenden verksamheten har, vilka reservrutiner som finns på plats och vilka konsekvenser ett bortfall kan medföra. Arbetet med kontinuitetshantering ska vara systematiskt och kontinuerligt inom ramen för säkerhetsskyddet. Det ska syfta till att förebygga och minimera negativ påverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten, för att verksamheten snabbt ska kunna återgå till normalläge vid en störning. De skyddsåtgärder som identifieras genom kontinuitetshanteringen ska dokumenteras i kommunens dokument över säkerhetsskyddsåtgärder. 12 Informationssäkerhet Informationssäkerhet handlar om att skydda information från informationsläckage, förvanskning och förstörelse. Det innebär också att säkerställa att rätt information finns tillgänglig för rätt personer, vid rätt tidpunkt. Trots att begreppet informations- säkerhet kan definieras på olika sätt i olika sammanhang, finns det fyra centrala aspekter eller egenskaper hos information som alltid måste beaktas och säkerställas: KONFIDENTIALITET - att förhindra att obehöriga får tillgång till informationen RIKTIGHET - att det går att lita på att den information som används i verksamheten är korrekt och inte manipulerad TILLGÄNGLIGHET – att informationen ska kunna nås och användas endast av behöriga inom önskad tid och från rätt plats när vi behöver den. SPÅRBARHET – att bearbetning och ändring av och åtkomst till väsentlig information ska kunna spåras. Enligt säkerhetsskyddslagen uttrycks detta genom att säkerhetsskyddsåtgärden informationssäkerhet ska:  förebygga att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter obehörigen röjs, ändras, görs otillgängliga eller förstörs, och  förebygga skadlig inverkan i övrigt på uppgifter och informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet. En effektiv och säker informationshantering kräver att informationssäkerhet bedrivs systematiskt och att verksamheten har ett välfungerande informationssäkerhets- arbete. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen, om den hade varit tillämplig. 13 Indelning i säkerhetsskyddsklass Säkerhetsskyddsklassificering sker i tre steg. Först bedöms om uppgiften omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och att alla rekvisit är uppfyllda. I det andra steget identifieras om uppgiften rör säkerhetskänslig verksamhet och i det sista steget bedöms vilken skada som kan uppkomma om uppgiften röjs. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska delas in i säkerhetsskyddsklasser baserat på den skada ett eventuellt röjande av uppgiften kan orsaka för Sveriges säkerhet. Vid denna bedömning tas enbart aspekten konfidentialitet i beaktande. Indelningen i säkerhetsskyddsklass baseras således enbart på de konsekvenser ett röjande kan få, inte på den skada som kan uppstå om uppgifterna blir tillgängliga för obehöriga eller manipuleras. Vid utformningen av skyddsåtgärder måste dock även tillgänglighet och riktighet beaktas. Tabell 3. Säkerhetsskyddsklasser Säkerhetsskyddsklass Den skada som ett Värdeord för stöd för röjande av uppgifterna bedömningen om en viss typ av kan medföra skada föreligger Kvalificerat hemlig Ett röjande kan medföra en Synnerligen allvarliga negativa synnerligen allvarlig skada konsekvenser av stor omfattning, under för Sveriges säkerhet (nivå A). lång tid, som utgör ett direkt hot mot den nationella förmågan. Konsekvenserna är inte begränsade till enstaka funktioner. Mycket svårt att återställa. Hemlig Ett röjande kan medföra en Allvarliga/betydande negativa allvarlig skada för Sveriges konsekvenser, av stor omfattning eller av säkerhet (nivå B). väsentlig art, som innebär ett direkt hot mot den nationella förmågan, om än mot avgränsade funktioner. Svårt att återställa. Konfidentiell Ett röjande kan medföra en Påtagliga negativa konsekvenser för den inte obetydlig skada för nationella förmågan, om än i begränsad Sveriges säkerhet (nivå C). omfattning, som äventyrar, vållar skada, hindrar, underlättar för en antagonist eller innebär större avbrott. Begränsat hemlig Ett röjande kan medföra Ringa negativa konsekvenser, som är endast ringa skada för begränsade till att påverka, försvåra eller Sveriges säkerhet (nivå D). störa den nationella förmågan i mindre omfattning. 14 Aggregerade och ackumulerade uppgifter Aggregerade uppgifter innebär att flera olika uppgifter samlas och tillsammans bildar ett nytt skyddsvärde, medan ackumulerande uppgifter handlar om en ökad volym av samma typ av uppgifter. Om enskilda uppgifter som inte är säkerhetsskydds- klassificerade, eller som tillhör säkerhetsskyddsklasserna "begränsat hemlig", "konfidentiell" eller "hemlig", samlas, kan detta i vissa fall leda till att en högre säkerhetsskyddsklass behöver tillämpas på uppgiftsamlingen. I sådana fall måste säkerhetskyddsåtgärderna anpassas efter den nya säkerhetsskyddsklassen. Sekretessprövning av allmänna handlingar En allmän handling som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som genomgå sekretessprövning innan utlämnande. Sekretessprövning innebär att man granskar om en viss uppgift eller delar av handlingen kan lämnas ut eller inte, baserat på om den är skyddad av sekretess och om det finns risk för skada om uppgiften avslöjas. Sekretessprövningen ska göras av den handläggare/arkivarie som handhar ärendet i samråd med kommunens säkerhetsskyddsorganisation. Om handlingen är upprättad av annan verksamhetsutövare ska sekretessprövningen göra i samråd med dem. Hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och handlingar Syftet med hanteringsregler är att uppmärksamma mottagaren om vad som gäller för hanteringen av handlingar av olika säkerhetskyddsklasser. Nedan kommer en del av hanteringsreglerna att förtydligas. En sammanfattning av hanteringsreglerna för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom varje säkerhetsklass finns i slutet av detta dokument, i bilaga A. Register/förteckning över vissa säkerhetsskyddsklassificerade handlingar För inkomna och upprättade säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och lagringsmedia bör samtliga handlingar och lagringsmedium registreras i kommunens förteckning över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter/handlingar. För fysiska handlingar som är i säkerhetsskyddsklass "konfidentiell" eller högre, ska handlingens beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå i ovan nämnda förteckning. För varje exemplar som förvaras av kommun ska det gå att härleda via register vem som har kvitterat exemplaret, när det inventerades och om det har återlämnats, förekommits, arkiverats eller förstörts. 15 Anteckning (märkning) om säkerhetsskyddsklass En säkerhetsskyddsklassificerad handling ska märkas med information om dess säkerhetsskyddsklassificering, sekretesshänvisning, datum samt att Timrå kommun har fattat beslutet. Syftet med denna märkning är att klargöra vilka hanteringsregler som gäller för handlingen och att uppmärksamma mottagaren på att hantera uppgiften på ett korrekt sätt. Märkningen ska vara röd och omgärdas av en enkel ram för säkerhetsklassificeringen begränsat hemlig till och med klassificeringen hemlig. För handlingar som är kvalificerat hemliga ska märkningen ha en dubbel ram. Om handlingen är säkerhetsskyddsklassificerad som "konfidentiell" eller högre, ska den första sidan märkas med handlingens beteckning, antal sidor, information om eventuella bilagor och exemplarnummer. Efterföljande sidor ska innehålla en anteckning om säkerhetsskyddsklass samt hänvisa till anteckningen på första sidan. Nedan visas exempel på hur anteckningarna kan se ut: Figur 2. Exempel på anteckningar om säkerhetsskyddsklass. Kravet på anteckning gäller både för fysiska och elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Om en handling innehåller uppgifter med olika säkerhetsskyddsklasser ska den högsta säkerhetsskyddsklassen anges. Anteckningen görs antingen med fysiska stämplar, eller manuellt i elektroniska handlingar genom att infoga en anteckning på samma sätt som i exemplet ovan, till exempel i Word- eller Excelfiler. För elektroniska handlingar eller uppgiftssamlingar där formatet inte stödjer en anteckning, kan säkerhetsskyddsklassen istället anges i filnamnet. Lagringsmedia för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska märkas med säkerhetsskyddsklassificering och identifieringsuppgift. Om lagringsmediet är fast monterat i annan utrustning, ska istället utrustningen märkas. 16 Ändring av säkerhetsskyddsklassificering Om en säkerhetsskyddsklassificerad handling inte längre ska tillhöra en viss säkerhetsskyddsklass eller om den ska klassificeras om till en annan säkerhetsskyddsklass, ska detta antecknas på handlingen samt i kommunens förteckning över ändrade säkerhetsskyddsklasser. Det ska även framgå vem som fattat beslutet om ändring av säkerhetsskyddsklass och datum för beslutet. För handlingar som är säkerhetsskyddsklassificerade som "kvalificerat hemlig" ska beslutet fattas av kommunchefen. Om handlingen är upprättad av någon annan än kommunen, ska samråd först ske med den som upprättat handlingen eller någon med motsvarande mandat, innan beslut om ändring fattas. Anteckning om samrådet ska göras på handlingen samt i kommunens förteckning över ändrade säkerhetsskyddsklasser. Förvaring En säkerhetskyddsklassificerad handling/lagringsmedium ska vara under kontroll eller förvaras i kommunens säkerhetsskåp. Säkerhetsskåpen ska vara certifierade och provade enligt standarden SSF 3492. Säkerhetsskåpen ska vara placerade i ett behörighetskontrollerat utrymme och ha det dimensionerade skydd som identifierats. Om handlingen är skyddad med kryptering som godkänts av Försvarsmakten krävs inte ovan nämnda krav på förvaring. Distribution och medförande Distribution innebär att en säkerhetsskyddsklassificerad handling lämnas över eller skickas till en behörig mottagare. Detta kan till exempel vara att skicka en sådan handling i en säkerhetspåse med spårbarhet via postgång, som värdehändelse eller rekommenderat brev. Medförande innebär att en person förvarar eller bär med sig en handling utanför verksamhetsutövarens lokaler, som vid exempelvis en tjänsteresa. Medförande av handling, lagringsmedia eller fristående dator får endast ske om det är nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift, till exempel vid ett möte på annan plats. Detta ska godkännas av säkerhetsskyddschefen. 17 Intern distribution/medförande Säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och lagringsmedia ska personligen överlämnas till den avsedda mottagaren inom kommunen. Användning av internpost för distribution av sådana handlingar är förbjudet. Extern distribution/medförande Vid medförande av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar, lagringsmedia eller fristående datorer utanför kommunens lokaler, ska dessa hållas under kontroll eller förvaras på ett sätt som motsvarar det säkerhetsskydd som gäller för förvaring inom kommunens lokaler. Dessa bör förvaras i förseglat emballage, exempelvis en säkerhetspåse, för att kunna upptäcka eventuella försök till intrång. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen upp till begränsat hemlig kan kommunens signalskydd användas för distribution till behöriga mottagare. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen begränsat hemlig eller högre kan Postnords tjänst användas för distribution. Handlingen ska då placeras i en säkerhetspåse med unikt nummer och skickas som rekommenderat brev eller värdehändelse. Det unika numret ska antecknas i tjänsten för rekommenderat brev och i dokumentet posthantering för att ha god spårbarhet. Försändelsen ska kunna verifieras som levererad till mottagaren. Om tecken på manipulation upptäcks eller om serienumret inte stämmer, ska detta utredas som en potentiell säkerhetshotande händelse. Vid distribution av handlingar i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre, ska en särskild bedömning göras för att välja det mest lämpliga förfarandet. Ett exempel kan vara att handlingen körs och personligen överlämnas till den behöriga mottagaren. Konsultation ska göras med säkerhetsskyddschefen innan sådan typ av distribution. En handling som är säkerhetsskyddsklassificerad som hemlig eller lägre får, i särskilda fall, medföras utomlands av behörig personal efter beslut från säkerhetsskydds- chefen. För handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig krävs beslut från kommunchefen. Inkommande post och postöppning Handlingar med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som inkommer till organisationen får inte öppnas av personal som inte är placerad i säkerhetsklass. Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska hanteras omedelbart genom hela processen tills de är inlåsta och får aldrig lämnas obevakade. 18 En säkerhetsskyddsklassificerad uppgift ska registreras i vårt diarium och stämplas med datum när den inkommit. Detta görs normalt av registrator som är placerad i säkerhetsklass. Timrå kommuns diariesystem är inte ett godkänt system för att förvara säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Upprättande av handling Säkerhetsskyddsklassificerad information får endast upprättas elektroniskt på fristående datorer (H-datorer) som är kommunens informationssystem avsedd för hantering av sådana handlingar. Innan en handling upprättas ska en bedömning genomföras för att avgöra om innehållet kommer att innefatta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Om det bedöms att handlingen kommer att innehålla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, ska den upprättas på en fristående dator (H-dator). Utskrift, kopiering och utdrag av handling Utskrift, kopiering och utdrag av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar får endast ske på avsedd skrivare/kopiator som förvaras i säkerhetsskåpet. Kopia av eller utdrag ur en säkerhetsskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig får göras endast efter beslut av kommunchef. Inventering av handlingar Handlingar och lagringsmedier i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre ska inventeras minst en gång per år. Inventeringen registreras i kommunens förteckning över säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter/handlingar. Kvittering av handling Kvittering av fysisk handling ska antecknas i register, liggare eller på kvitto för handlingar i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre. Om en säkerhetsskyddsklassificerad fysisk handling i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre återlämnas, ska detta antecknas på kvittensen. Kommunen ska bevara kvittensen i minst tio år. Om handlingen är kvalificerat hemlig ska kvittensen bevaras i minst 25 år. I det allmännas verksamhet tillämpas istället bestämmelserna om gallring i arkivlagen (1990:782) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. 19 När någon tar emot en elektronisk handling som är säkerhetsskyddsklassificerad i klassen kvalificerat hemlig, ska det antecknas vem som är mottagare i ett register eller i handlingen. Om informationen i en säkerhetskyddsklassificerad handling i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig lämnas muntligt, eller om någon får ta del av uppgifterna genom visning, ska detta också dokumenteras i handlingen eller i registret och innehålla uppgift om vem som lämnade informationen, när det skedde och till vem eller vilka informationen gavs. Använd kommunens mall för kvittering av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Uppgifter om kvittensen registreras också i kommunens register över återlämnade/överlämnade säkerhetsskyddsklassificerade handlingar. Det som står ovan gällande kvittering gäller inte när arkiv-, expeditions-, sambands- eller tryckeripersonal tar emot en säkerhetsskyddsklassificerad handling för registrering, kopiering, distribution, arkivering eller förstöring, om inte den som lämnar över handlingen begär det. Det gäller inte heller för personal som arbetar med drift av informationssystem när personalen hanterar lagringsmedium som har tilldelats eller ska tilldelas andra personer. Destruktion av handlingar/lagringsmedium Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska förstöras på ett sätt som omöjliggör åtkomst och återskapande av uppgifterna. Metoder för förstöring är till exempel dokumentförstörare, mekanisk kraft eller eldning. Fysiska handlingar får endast förstöras i den dokumentförstörare som finns i anslutning till säkerhetsskåpet då den uppfyller kraven för en sådan enligt säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd. Vid användning ska det vara säkerställt att spånet efter förstöring inte går att utläsa eller återskapa. Riktmärket på spånstorleken är 15x1,2 mm (säkerhetsklass P-6). Vid förstöring av lagringsmedium som innehållit säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska destruktion ske med mekanisk kraft eller eldning som omöjliggör återskapande av informationen. Förstöring av en säkerhetsskyddsklassificerad allmän handling i säkerhetsskydds- klassen konfidentiell eller högre ska dokumenteras i kommunens förteckning över förstörda handlingar. 20 Avveckling eller återanvändning av lagringsmedium Lagringsmedium kan i vissa fall innehålla en stor mängd hemliga uppgifter samtidigt som det yttre utförandet kan vara mycket litet, exempelvis ett USB-minne. En förlust av ett sådant lagringsmedium kan medföra stora konsekvenser. Det är därför viktigt att så långt det är möjligt minimera användningen av lagringsmedia. Lagringsmedia som tidigare anslutits till den fristående datorn ska aldrig användas i system med en lägre klassning, exempelvis i en vanlig dator. Det är komplicerat att radera information på lagringsmedier så att återskapning omöjliggörs. Därför bör lagringsmedier återanvändas restriktivt. Lagringsmedium får endast återanvändas i de fall då lagringsmediet kommer att återanvändas i informationssystem som omfattas av säkerhetsskydd. Innan återanvändning av lagringsmedium ska konsultation med säkerhetskyddschef göras. Lagringsmedium som använts för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör i normalfallet inte återanvändas utan ska istället destrueras. Informationssystem för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter Informationssystem är ett system för insamling, lagring, bearbetning och spridning av information för ett visst ändamål. Syftet med informationssystem är att underlätta arbetet i en eller flera organisationer och att göra det mer effektivt. Timrå kommun har två olika informationssystem som får hantera säkerhetsskydds- klassificerade uppgifter, signalskydd och fristående datorer (H-datorer). Signalskyddet Fristående datorer SIGNE (H-dator) Figur 3. Informationssystem. 21 Ingen annan dator än de fristående (H-datorerna) och signalskyddet får användas för att hantera elektroniska säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. För de olika informationssystemen finns separata hanteringsrutiner som är noggrant beskriva. Fristående datorer Fristående datorerna, även kallad H-datorerna används för dokumentation av elektroniska handlingar som innehåller säkerhetskyddsklassificerade uppgifter. Fristående datorerna får inte anslutas till någon kommunikation mot nätverk eller liknande. Den fristående datorns förmåga att kommunicera mot annan aktiv eller passiv utrustning ska alltid vara avstängd (avser till exempel wifi, bluetooth och airdrop). Den fristående datorn ska alltid vara under uppsikt. Vid förvaring ska datorn vara inlåst i säkerhetsskåpet, detta gäller även vid raster, över lunch och vid toalettbesök. Skrivare, kopiator och andra tillbehör, till exempel en projektor, tv, tv-skärm får inte användas tillsammans med den fristående datorn för att senare anslutas till annan utrustning. Kommunens IT-avdelning ska årligen granska säkerheten i H-datorerna och uppdatera datorernas mjukvara vid behov. En sådan granskning ska bl.a. bestå av att man kontrollerar att datorerna inte kan koppla upp på wifi eller Bluetooth. Signalskydd Signalskyddets syfte är att med hjälp av kryptografiska metoder förhindra till obehörig insyn i säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Signalskyddet är i första hand avsett att skydda information kopplat till Sveriges säkerhet men kan även användas för att skydda andra typer av information. Genom att nyttja signalskydd i våra IT-system förhindrar vi alternativt försvårar vi för obehöriga att: • få tillgång till, tyda eller förvanska uppgifter som kommuniceras eller lagras, • påverka våra IT-system samt • lokalisera varifrån kommunikation kommer Signalskyddet används bl.a. för att kryptera-, dekryptera filer och skriva ut elektroniska handlingar som innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Signalskyddet är en del av kommunens säkerhetsskyddsarbete och regleras i särskild signalskyddsinstruktion. 22 Spårbarhet Användare i informationssystemen ska ha egna unika användarkonton (identiteter) och det ska vara det över tid. Syftet med det är att få en spårbarhet över vem som gjort vad i informationssystemen. Det är också viktigt för att kunna upptäcka och utreda incidenter och använda sig av informationen vid en eventuell brottsutredning. En identitet får aldrig återanvändas till en ny identitet för en annan fysisk person eller tjänst. Ett användarkonto ska inte raderas, utan i stället inaktiveras om det inte används. Tilldelning av behörigheter med systemadministrativa rättigheter ska ske restriktivt och behörigheterna ska vara tidsbegränsade, följas upp samt omprövas löpande, minst årligen. Beslut om behörigheter ska fattas av säkerhetskyddschefen eller den han/hon bestämmer. Skydd mot röjande signaler (RÖS) Användare av informationssystemen ska beakta risken för röjande signaler (RÖS) om det avses behandla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller om obehörig åtkomst till informationssystemet kan medföra en skada på Sveriges säkerhet som inte är obetydlig. Med RÖS menas de icke önskvärda elektromagnetiska signaler som alstras i informationsbehandlande utrustning, som kan röja informationen om de lyckas tydas. Skydd mot RÖS kan erhållas genom att arbeta med datorn långt inuti en byggnad där väggar kan fungera som barriärer. Undvik därför att arbeta med datorn nära fönster. Att befinna sig under markplanet gör också att signalerna blir svårare att tyda för en rösspanare. Fysisk säkerhet Fysisk säkerhet ska förebygga att obehöriga får tillträde till områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där de kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller där säkerhetskänslig verksamhet i övrigt bedrivs. Fysisk säkerhet ska också förebygga skadlig inverkan på sådana områden, byggnader, anläggningar eller objekt. I detta ligger även att skydda mot att någon obehörigen får insyn i den säkerhetskänsliga verksamheten, med eller utan tekniska hjälpmedel. Fysisk säkerhet kan beskrivas som ett system av personal, rutiner, byggnadsteknik och säkerhetsteknik som utgår ifrån ett identifierat behov av säkerhetsskydd. 23 Tillsammans utgör de upptäckande, försvårande och hanterande säkerhetsskyddsåtgärder som ska förebygga obehörigt tillträde och skadlig inverkan. Det fysiska skyddet kan delas in i flera lager för att hantera olika typer av hot som kan påverka informationen. De skyddsåtgärder som kan vara aktuella är:  Perimeterskydd (områdesskydd) såsom staket och grindar.  Mekaniskt skydd kring lokaler och utrymmen för att fördröja ett intrång.  Säkerhetstekniska system såsom larm-, kameraövervaknings- och passersystem. Tillträdesbegränsning och passersystem Tillträdesbegränsning syftar i första hand till att förhindra inbrott och stölder samt försvåra för obehöriga att få tillträde till utrymmen där säkerhetsskyddsklassificerade handlingar förvaras eller där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Tillträdesbegränsningen ska utföras med hjälp av säkerhetstekniska system såsom passersystem, larmsystem samt sektionering av utrymmen. Lokaler där det förvaras säkerhetskyddsklassificerade handlingar eller där det bedrivs säkerhetskänslig verksamhet ska utrustas med larm och anpassas för att försvåra obehörigt tillträde. Handlingar indelad i säkerhetsskyddsklass ska även förvaras i säkerhetsskåp enligt SSF 3492. Kommunen ska se till att ett passersystem för identifiering eller behörighetskontroll finns på plats vid utrymmen som kan ge åtkomst till säkerhetskänslig verksamhet. Detta passersystem ska omges av säkerhetsskyddsåtgärder som motsvarar vald skyddsdimensionering. Kultur- och teknikförvaltningen administrerar behörigheter för kommunen. Säkerhetsskyddschef eller dennes ersättare godkänner vilken personal som ska ha behörighet till utrymmen där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs. Till sådant utrymme får inte företrädare för kultur- och teknikförvaltningen ge behörighet utan säkerhetsskyddschefs godkännande. Beslutet ska dokumenteras och behörighet kvitteras av den person beslutet gäller. Då behov av behörighet upphör ska säkerhetsskyddschef tillse att nycklar, kort, koder eller motsvarande omedelbart återlämnas, alternativt spärras/raderas. Säkerhetsskyddschef eller den som denne bestämmer ska regelbundet följa upp de behörigheter, fysiska eller elektroniska nycklar, koder, kort eller annat som ger åtkomst till den säkerhetskänsliga verksamheten som identifierats i analysen. Syftet med det är att enbart behörig personal ska ha tillträde och tillgång till den 24 säkerhetskänsliga verksamheten. Minst en gång per år ska dessa behörigheter omprövas. Vid besök till eller inom områden, byggnader och andra anläggningar eller objekt där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs, ska det utfärdas ett skriftligt tillstånd av säkerhetsskyddschefen. Exempel på sådant förfarande är att hantverkare behöver komma in i byggnad för att utföra en byggnadsteknisk åtgärd. Besökaren ska kunna styrka sin identitet med godkänd ID-handling alternativt genom att en behörig besöksmottagare kan styrka identiteten. Besökaren ska skrivas in en besöksliggare, för att det ska finns en spårbarhet. Samtliga besökare ska bära en besöksbricka och den ska vara väl synlig. Kort, koder och nycklar Kultur- och teknikförvaltningen ska säkerställa att kort, koder, nycklar eller liknande som ger åtkomst till utrymmen där det kan ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet, förvaras så att någon obehörig inte kan få tillgång till dem. Om det befaras att kort, kod, nycklar eller motsvarande har stulits, förlorats eller kopierats ska detta omedelbart hanteras som en säkerhetshotande händelse till säkerhetsskyddschefen. Det åligger samtliga deltagare i den säkerhetskänsliga verksamheten att utan dröjsmål meddela säkerhetsskyddschefen vid misstanke om att en säkerhetshotande händelse kan ha inträffat. Förteckning över kort, koder och nycklar Kommunen har en förteckning över kort, koder, nycklar eller motsvarande som hör till utrymmen där det kan ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet. Av förteckningen framgår det till vem och när kort, kod, nyckel eller liknande har lämnats och var reservkod eller reservnyckel förvaras. Det framgår också när återlämnande skett. Hantering av föremål som är olämpliga ur säkerhetsskydds- synpunkt Föremål som kan vara olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt och som inte är uttryckligen godkända av säkerhetsskyddschef ska lämnas utanför lokaler där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs eller säkerhetsklassificerade uppgifter behandlas. Det kan till exempel röra sig om elektronisk utrustning med sändare och mottagare eller inspelningsmöjlighet som exempelvis mobiltelefon, smartklocka eller dator. Specifika rutiner ska finnas för sådana lokaler och grunda sig i säkerhetsskydds- analysen. Rutiner ska finnas beskrivna i anläggningsregistret och om det finns behov finnas anslagna i anslutning till lokalen. 25 Skydd mot obehörig avlyssning av samtal (akustisk RÖS) För att minimera risken för akustisk RÖS, dvs när uppgifter delges muntligen bör det göras en bedömning innan man delar information mellan varandra avseende vilken nivå av säkerhetsskyddklass man kommer att diskutera. Utifrån bedömningen ska man sedan välja en lämplig lokal eller plats. Det är förbjudet att ha möten på digitala plattformar, som inte uppfyller kraven för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade samtal. Vilka lokaler som kan användas för respektive säkerhetsskyddsklass går att utläsa i kommunens anläggningsregister. Skydd mot obehörig insyn Utrymmen där regelbunden behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter sker ska vara skyddade mot obehörig insyn. Säkerhetsskyddschef beslutar vilka utrymmen som är godkända för regelbunden behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och dokumenterar detta i anläggningsregistret. Där ska det framgå den högsta säkerhetsskyddsklass för de uppgifter som får behandlas i utrymmet samt hur skyddet mot obehörig insyn tillgodoses. Vilka lokaler som kan användas för respektive säkerhetsskyddsklass går att utläsa i kommunens anläggningsregister. Förvaringsutrymmen Säkerhetsskyddschef beslutar vilka utrymmen som är godkända för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar och dokumenterar detta i kommunens anläggningsregister. Där ska åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde framgå. Personalsäkerhet Behörig att ta del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller i övrigt delta i säkerhetskänslig verksamhet är endast den som:  Har bedömts vara pålitlig från säkerhetsskyddssynpunkt,  Har tillräckliga kunskaper om säkerhetsskydd, och  Behöver uppgifterna eller annan tillgång till verksamheten för att kunna utföra sitt arbete eller på annat sätt delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. 26 Det är således tre kriterier som utgör krav för att anses vara behörig. Befattningsanalys är ett verktyg för att definiera vilka åtgärder som behöver vidtas utifrån befintliga roller och befattningar inom verksamheten och den ska utgå ifrån organisationens säkerhetsskyddsanalys. Befattningsanalysen utgör ett viktigt stöd för rekryterande chefer vid rekrytering av personal och som stöd i den löpande säkerhetsprövningen av den egna personalen. Befattningsanalysen ska vara en integrerad del i organisationens HR-process. Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning av tjänster Säkerhetsprövning ska göras av alla befattningar som på ett eller annat sätt får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som har tillträde till säkerhetskänslig verksamhet eller på annat sätt ska delta i någon verksamhet som rör Sveriges säkerhet och där de kan få inblick i kommunens säkerhetskänsliga verksamhet. Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas. Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som ska skyddas i enlighet med säkerhetsskyddslagen och om personen är pålitlig utifrån säkerhetssynpunkt samt utreda sådana omständigheter som kan antas innebära sårbarheter utifrån säkerhetshänseende. Säkerhetsprövningen ska ses som en process som ska pågå under hela tiden som en person har sin anställning och/eller deltar i den säkerhetskänsliga verksamheten. Säkerhetsprövning ska inte göras när det gäller uppdrag som förtroendevald ledamot i riksdagen, landsting- och kommunfullmäktige eller liknande uppdrag. Om en förtroendevald utses till ledamot i en nämnd eller styrelse där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs kan däremot registerkontroll och säkerhetsprövning genomföras. Åtgärderna är då knutna till det specifika uppdraget. För en godkänd säkerhetsprövning måste uppgifterna som lämnats kunna bedömas som tillförlitliga. Efter genomförd utredning ska en helhetsbedömning av alla uppgifter som framkommit i säkerhetsprövningen göras. Avsaknad av tillförlitliga uppgifter eller andra brister av betydelse för utredningen skulle kunna utgöra hinder mot godkänd säkerhetsprövning. Resultatet av säkerhetsprövningen ska dokumenteras i de fall en person har bedömts vara pålitlig ur säkerhetssynpunkt och beslut har fattats om anställning eller annat deltagande i verksamheten. Det är säkerhetsskyddschef som fattar beslut om anställning eller deltagande gällande säkerhetsklassade befattningar. 27 Säkerhetsprövningens komponenter:  Grundutredning o Verifiering av betyg, cv, intyg och referenstagning o Säkerhetsprövningsintervju  Registerkontroll  Särskild personutredning (vid säkerhetsklass 1 och 2). Detta innebär, förutom ekonomisk kontroll av personen, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka, partner eller sambo.  Sekretessförbindelse  Återkommande och löpande säkerhetsprövning Förfarandet med säkerhetsprövning återfinns i en framtagen rutin för kommunen. Grundutredning Grundutredning är en grundläggande kontroll där uppgifter om den aktuella individens personliga förhållanden hämtas in. Det består av bl.a. verifiering av betyg, cv, intyg, identitet och referenstagning. Det handlar om att skapa sig en personlig kännedom om individen och det innefattar att kolla på individens bakgrund och aktuell livssituation. Säkerhetsprövningsintervju Säkerhetsprövningsintervjun är en del av grundutredningen och syftar till att diskutera och belysa de omständigheter och förhållanden som framkommit under grundutredningen. Under intervjun behandlas flera olika ämnen, och några exempel på fokusområden är utbildning, arbete, privatliv, ekonomi, lojalitet och eventuell brottslighet. Använd kommunens intervjuguide för att dokumentera säkerhetsprövningsintervjun. Registerkontroll och särskild personutredning Registerkontroll och särskild personutredning görs inte om grundutredningen visar att personen är olämplig. Dessa åtgärder får endast vidtas om den person som säkerhetsprövningen gäller förväntas bli anställd eller på annat sätt ska delta i den aktuella verksamheten. Innan registerkontroll och särskild personutredning utförs, måste den aktuella personen ge sitt samtycke till dessa åtgärder och informeras om att uppgifter kommer att hämtas in från bland annat polisens belastningsregister och misstankeregister. Samtycket gäller även för eventuella förnyade kontroller och utredningar så länge personen innehar samma anställning eller befattning. Samtycket ska dokumenteras. 28 Använd mallen samtycke till registerkontroll och i förekommande fall särskild personutredning. Sekretessförbindelse I arbetet kan den säkerhetsprövade komma ta del av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2099:400) och som rör Sveriges säkerhet. Sekretessförbindelsen skrivs för att skydda konfidentiell information från att spridas till obehöriga. Sekretessförbindelsen medför att tystnadsplikt gäller för sådana uppgifter. Sekretessförbindelse ska tecknas i samband med säkerhetsprövningen och ska vara tecknad innan vederbörande får delta i säkerhetskänslig verksamhet eller delges säkerhetsskyddsklassificerad uppgift. Använd kommunens mall för sekretessförbindelse för dokumentation av förbindelsen. Inplacering i säkerhetsklass Den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska inplaceras i säkerhetsklass. Bedömningen om vilken säkerhetsklass som är aktuell görs utifrån befattnings- analysen. HR tillsammans med rekryterande chef fyller i befattningsanalysen och lämnar sedan denna till säkerhetsskyddschef för bedömning. Det är säkerhetsskydds- chef som slutligen bestämmer vilken säkerhetsklass respektive tjänst ska inplaceras i. Använd kommunens mall för befattningsanalys för dokumentation av bedömningen. Säkerhetsklasserna som man kan inplaceras i är följande: Säkerhetsklass 1 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass 1, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 1. i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller 2. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet. Säkerhetsklass 2 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamheten ska placeras i säkerhetsklass 2, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 29 1. i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, 2. i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddslassen kvalificerat hemlig, eller 3. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet Säkerhetsklass 3 En anställning eller något annat deltagande i säkerhetskänslig verksamheten ska placeras i säkerhetsklass 3, om den anställde eller den som på annat sätt deltar i verksamheten 1. får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, 2. i ringa omfattning får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller 3. till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet. För att kunna inneha en tjänst i kommunen som är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2 krävs svenskt medborgarskap. Kommunen beslutar själv om inplacering i säkerhetsklass 2 och 3 avseende egna anställningar och anställningar eller uppdrag hos en aktör utifrån gällande säkerhetsskyddsavtal medan regeringen fattar beslut om placering i säkerhetsklass 1. Kommunen inplacerar i säkerhetsklass åt kommunala bolag gällande samma säkerhetsklasser som nämnts ovan. Vid delat ägande av kommunala bolag mellan olika kommuner styr ägarförhållandena vilken kommun som ska inplacera i säkerhetsklass. För säkerhetsklass 1 och 2 ska registerkontroll utföras på aktuell person och dennes make eller sambo. För säkerhetsklass 3 görs registerkontroll enbart på aktuell person. För säkerhetsklass 1 och 2 görs även en särskild personutredning. Detta innebär, förutom ekonomisk kontroll av personen, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka, partner eller sambo. En förnyad registerkontroll ska görs när någon som innehar en säkerhetsklassad befattning får en annan befattning som inte omfattas av tidigare kontrollorsak eller den befintliga befattningen blir placerad i en annan säkerhetsklass. Detsamma gäller, såvitt avser registerkontrollerade personer i säkerhetsklass 1 eller 2, om den kontrollerade ingått äktenskap eller inlett ett samboförhållande efter den senaste registerkontrollen. Om det blir ändring av den kontrollerades förhållande, d.v.s. att äktenskap eller samboförhållandet har avslutats ska säkerhetspolisen underrättas. 30 Säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass För en person som i sin befattning får ta del av uppgifter i säkerhetskyddsklassen begränsat hemlig och som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka en endast ringa skada för Sveriges säkerhet saknas rättsligt stöd för placering i säkerhetsklass. Det kan i sådana fall bli aktuellt med säkerhetsprövning utan placering i säkerhetsklass. En grundutredning inklusive säkerhetsprövningsintervju ska alltjämt genomföras. Säkerhetsklasser Uppgifter i Uppgifter i säkerhetskyddsklassen säkerhetskyddsklass kvalificerat hemlig, hemlig, eller ringa eller möjlighet att Uppgifter i omfattning uppgifter i orsaka synnerligen säkerhetskyddsklass säkerhetskyddsklassen allvarlig skada för konfidentiell, eller kvalificerat hemlig, Sveriges säkerhet ringa uppgifter i eller möjlighet att säkerhetskyddsklassen orsaka allvarlig skada hemlig, eller möjlighet för Sveriges säkerhet Uppgifter i att orsaka en inte säkerhetskyddsklass obetydlig skada för begränsat hemlig eller Sveriges säkerhet möjlighet till att orsaka ringa skada för Sveriges Säkerhetsklass 1 säkerhet Säkerhetsklass 2 Säkerhetsklass 3 Svenskt medborgarskap Grundutredning Särskild personutredning Deltar i säkerhetskänslig verksamhet Figur 4. Schematisk skiss över säkerhetsklasser. Förteckning över anställningar med deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten Kommunen ska med utgångspunkt i säkerhetsskyddsanalysen föra förteckning över vilka anställningar eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten som placerats i säkerhetsklass eller som ska föregås av registerkontroll utan placering i säkerhetsklass. Kommunen har en framtagen förteckning över tjänster i säkerhetsklass som hålls uppdaterad. 31 Uppföljande säkerhetsprövning Säkerhetsprövningen ska följas upp löpande under hela perioden som deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår. Syftet med den uppföljande prövningen är att stärka och fördjupa kunskapen om den enskilde, samt att identifiera och förebygga eventuella risker. Den uppföljande säkerhetsprövningen fungerar även som ett skydd för medarbetaren och bidrar till att förhindra att skadliga beteenden utvecklas. Det är lämpligt att genomföra den uppföljande säkerhetsprövningen i samband med utvecklingssamtalet och minst en gång per år. Samtalet ska dokumenteras enligt den fastställda samtalsmallen och lämnas till säkerhetsskyddschefen för bedömning. Det är den personalansvariga chefen som genomför den uppföljande säkerhets- prövningen. Den prövade är skyldig att rapportera förändringar i sitt personliga liv, till exempel om äktenskap eller samboförhållanden har ingåtts eller avslutats. Utöver detta ska den prövade också informera närmaste chef om händelser i livet som kan innebära risk för påverkan, utpressning eller andra omständigheter som kan skapa en lojalitetskonflikt eller risk. Upphörande av anställning Ett avslutande säkerhetssamtal ska genomföras när en anställning eller ett deltagande som har föranlett en säkerhetsprövning avslutas. Syftet med samtalet är att fånga upp eventuellt missnöje eller besvikelser som kan ha uppstått. Samtalet bör även innehålla en påminnelse om att tystnadsplikten fortfarande gäller, även efter att anställningen eller deltagandet har upphört. Det är den personalansvariga chefen som genomför det avslutande säkerhetssamtalet och påminner om att tystnadsplikten kvarstår. Använd kommunens mallar för avslutande samtal och sekretessförbindelse vid avslutande av tjänst för att dokumentera detta. När en anställning eller något annat deltagande som föranlett en placering i säkerhetsklass upphör, eller vid en omplacering till en annan säkerhetsklass, ska den som beslutar om placering i säkerhetsklass skyndsamt anmäla till Säkerhetspolisen att registerkontrollen ska avslutas. 32 Utbildning En grundläggande förutsättning för ett effektivt säkerhetsskydd är att all personal får den information och utbildning deras arbetsuppgifter och ansvarsområde kräver. För att detta ska uppnås gäller följande:  Efter godkänd säkerhetsprövning ska personen utbildas innan deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten. Timrå kommun använder sig av en grundläggande utbildning från Försvarshögskolan. Efter avslutad utbildning får deltagaren ett deltagarintyg som ska skickas till säkerhetsskyddschef för förvaring.  Anställda ska under sin anställning ges vidare utbildning utifrån sin tjänst och arbetsuppgifter kopplat till säkerhetsskydd och säkerhetskänslig verksamhet. Syftet med utbildningen är att ge en djupare förståelse kring säkerhetsskydd kopplat till deras befattning.  Anställda ska ges återkommande utbildning i säkerhetsskydd.  En utbildningsplan ska finnas i anslutning till förteckningen över tjänster placerade i säkerhetsklass där det framgår vilken utbildning som skett, datum och utbildningar som är planerade att genomföras. Den som genomför en säkerhetsprövning på delegation av säkerhetsskyddschef ska tillse att grundläggande utbildning genomförs. Hantering av säkerhetshotande händelser och verksamhet När en säkerhetshotande händelse inträffar skall säkerhetsskyddschefen informeras omedelbart, denne ska tillse att åtgärder vidtas för att mildra skadlig inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten. Observera att skyddsvärd information får inte meddelas via mejl eller telefon. Däremot kan man per telefon/mejl boka in ett fysiskt möte gällande händelsen. Nedan listas exempel på säkerhetshotande händelser:  Inbrott eller inbrottsförsök till utrymme där säkerhetsskåp finns placerade, eller annat utrymme som har betydelse för den säkerhetskänsliga verksamheten.  Brister i fysiskt skydd och/eller administrativa rutiner.  Säkerhetsskåp har lämnats öppet under natten där risk för röjande av uppgift kan ha skett.  Någon har lämnat ett säkerhetsklassat dokument utan uppsikt där risk för röjande av uppgift kan ha skett.  Intrång i IT-miljö.  Misstänkt spioneri eller kontakt- och värvningsförsök mot anställda inom kommunen.  Sabotage som påverkat det fysiska säkerhetsskyddet. 33 Vid osäkerhet om det rör sig om en säkerhetshotande händelse eller inte ska alltid säkerhetskyddschef rådfrågas. Anmälan till Säkerhetspolisen Säkerhetsskyddschefen ska skyndsamt anmäla till säkerhetspolisen om: 1. det finns skäl att anta att en säkerhetsskyddsklassificerad uppgift kan ha röjts, 2. det inträffat en IT-incident i ett informationssystem som verksamhetsutövaren är ansvarig för och som har betydelse för säkerhetskänslig verksamhet och där incidenten allvarligt kan påverka säkerheten i systemet, eller 3. verksamhetsutövaren får kännedom eller misstanke om någon annan för denne allvarlig säkerhetshotande verksamhet En första kontakt ska tas via mejl till sakerhetsskydd@sakerhetspolisen.se eller via telefon till 010-568 70 00. Säkerhetsskyddschefen ska sedan upprätta en skriftlig anmälan om säkerhetshotande händelse eller verksamhet och bedöma om den omfattas av sekretess innan den skickas på lämpligt sätt till Säkerhetspolisen. Använd säkerhetspolisens mall för anmälan vid säkerhetshotande händelser eller verksamhet. Om anmälan innehåller säkerhetskyddsklassificerade uppgifter ska rapporten skickas med kryptografiska funktioner som godkänts av Försvarsmakten eller via normal postgång i säkerhetspåse och som rekommenderat brev/värdehandling. Kommunen ska vidta åtgärder så att skadlig inverkan på den säkerhetskänsliga verksamheten minimeras och så att den säkerhetskänsliga verksamheten så snart som möjligt kan återgå till normalläge. Efter att händelsen är avslutad ska en rapport skickas till säkerhetspolisen. Använd säkerhetspolisen mall för rapportering vid säkerhetshotande händelser och verksamhet. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att fylla i och skicka in rapporten till säkerhetspolisen. 34 Säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddad upphandling är namnet på en process som i huvudsak går ut på att identifiera berörda skyddsvärden i en upphandling, analysera dem och ta fram ett säkerhetsskyddsavtal för att säkerställa att skyddsvärdena får ett skydd hos anbudsgivaren eller leverantören som är likvärdigt med det som finns hos kommunen. Det är alltid verksamhetsutövarens ansvar att skydda egna skyddsvärden. Skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal gäller när det i upphandlingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller när leverantören ges tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Om det rör ett upphandlingsförfarande där det förekommer uppgifter i säkerhetsklassen begränsat hemlig eller en verksamhet av motsvarande nivå så ska säkerhetsskyddet omhändertas genom en så kallad säkerhetsskyddsöverenskommelse. Vid en säkerhetsskyddsöverenskommelse görs ingen inplacering i säkerhetsklass. Ett säkerhetsskyddsavtal ska ingås innan motparten kan få tillgång till den säkerhetskänsliga verksamheten. Tecknande av SUA Säkerhetsprövning och Samråd vid Förstudie-SSB och affärsavtal utbildning skyddsvärden nivå A-B alt. H-KH Förstagångsbesök och Lämplighetsprövning Förstagångsbesök och Start av säkerhetskyddsinstr (1) instruktion vid SUA 1 affären/exponeringen uktion vid SUA 1 Anmälan av avsikt ev. Lämplighetsprövning Löpande kontroll och samråd (2) uppföljning Avanmälan av Tilldelningsbeslut ev. Avslut av affären, Ev. SUA för registerkontroller och säkerhetsprövning återlämnande av upphandlingen SUA, påminnelse om ledning material etc. sekretess Figur 5. Schematisk skiss över upphandlingsprocessen. 35 Nivåer på säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddsavtalen delas in i tre nivåer: Nivå 1 Leverantören kommer att utanför kommunens lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Nivå 2 Leverantören kommer att i kommunens egna lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Nivå 3 Leverantören kan komma att i kommunens egna lokaler eller utrymmen:  Få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller  Få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet Av kravspecifikationen i anbudshandlingen ska det framgå att uppdraget erfordrar säkerhetsskydd och i vilken utsträckning. Till exempel måste det framgå om leverantören ska utföra arbetet i våra egna lokaler och om kostnaden för eventuella säkerhetsskyddskrav ska betalas av kommunen eller av leverantören. När kommunen har i avsikt att ingå ett säkerhetsskyddsavtal i nivå 1 ska man på plats inspektera motpartens säkerhetsskydd beträffande aktuella lokaler eller utrymmen. Detta ska ske regelbundet. Om kraven enligt säkerhetsskyddsavtalet inte uppnås ska kommunen ogilla lokalerna eller utrymmena. Åtgärdsförslag ska då lämnas till motparten så att denne kan vidta åtgärder för att få lokalerna eller utrymmena 36 godkända alternativt att man löser det med att sätta en ny nivå på säkerhetskyddsavtalet. Det ska i säkerhetsskyddsavatalet framgå hur kommunen ska få kontrollera att motparten följer säkerhetsskyddsavtalet och att kommunen har rätt att revidera avtalet om det krävs på grund av ändrade förhållanden. Om motparten inte följer säkerhetsskyddsavtalet, ska kommunen vidta de åtgärder som behövs för att tillgodose kraven på säkerhetsskydd. Det ska framgå om säkerhetsprövning i form av registerkontroll ska genomföras eftersom detta kräver ett särskilt medgivande. Det ska också framgå att säkerhetsskyddsavtalet är en förutsättning, men ingen garanti för att få uppdraget. Särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsbedömning Innan kommunen ingår ett säkerhetsskyddsavtal med en extern aktör ska en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning genomföras och dokumenteras. Syftet med detta är att identifiera och bedöma om, och i så fall vilka, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller delar av säkerhetskänslig verksamhet den externa aktören kan få tillgång till, och om dessa kräver skydd enligt säkerhetsskyddslagstiftningen och om det är lämpligt att genomföra ett samarbete/avtal. Bedömningen ska ligga till grund för vilka krav på säkerhetsskydd som ska ställas på motparten. Om kommunen planerar att genomföra en upphandling som kan innebära att säkerhetsskyddsavtal krävs, ska den särskilda säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen vara genomförda innan upphandlingen inleds. Om det inte är möjligt att slutföra bedömningen i sin helhet i detta skede, ska en preliminär analys göras utifrån tillgänglig information. Om det, utifrån denna analys, inte framkommer skäl som talar mot att inleda förfarandet, får upphandlingen påbörjas. Den särskilda bedömningen ska då färdigställas, revideras och fastställas så snart tillräcklig information finns. Det är viktigt att understryka att ingen aktör får ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller delta i säkerhetskänslig verksamhet innan:  säkerhetsskyddsbedömningen och lämplighetsprövningen är genomförda och fastställda,  ett säkerhetsskyddsavtal är ingånget,  samt nödvändiga säkerhetsskyddsåtgärder har vidtagits. 37 Om lämplighetsprövningen visar att det är olämpligt att ge motparten tillgång till säkerhetskänslig information eller verksamhet, får upphandling och avtal inte ingås. Anmälan om avsikt att ingå säkerhetsskyddsavtal Om man planerar att ingå i ett säkerhetsskyddsavtal ska man tidigt anmäla detta till den aktör som beslutar om placering i säkerhetsklass och till sin tillsynsmyndighet. Samråd vid säkerhetsskyddsavtal I vissa fall behövs samråd med tillsynsmyndigheten om att skriva säkerhetsskydds- avtal. Samråd krävs om den planerade hanteringen innebär att den andra aktören kan få tillgång till:  säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre,  eller annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Säkerhetsprövning och utbildning Kommunen ska säkerställa att personal hos en motpart som genomgår en säkerhets- prövning har gått en grundläggande säkerhetsskyddsutbildning innan de får ta del av säkerhetskänslig verksamhet. För detta ändamål använder kommunen en digital utbildning från Försvars- högskolan, som skickas ut i samband med säkerhetsprövningen. Efter genomförd utbildning ska deltagarintyget skickas till kommunens säkerhetsskyddschef. För att säkerställa en djupare förståelse för det specifika projektet ska en befattningsspecifik utbildning genomföras av säkerhetsskyddschefen eller av den som denne utsett. Efter avslutat uppdrag Efter avslutat uppdrag ska SUA-avtalet avanmälas. Detta görs till säkerhetspolisen med hjälp av framtagen mall för SUA-avtal. Innan säkerhetsskyddsavtalet upphör ska kommunen informera motparten om den tystnadsplikt som fortfarande gäller för de säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som de har fått tillgång till. Motparten ska, vid avslut, återlämna eller på uppmaning förstöra alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. 38 Entreprenören ska i god tid kontakta kommunen säkerhetsskyddschef för att boka in avslutande säkerhetsprövningssamtal. Kommunen ansvarar för att hålla i samtalen och för att avanmäla registerkontrollerna till säkerhetspolisen genom att använda sig av avsedd blankett Källförteckning Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Säkerhetsskyddslag (2018:585) Säkerhetsskyddsförordningen (2021:955) Säkerhetspolisen föreskrifter om säkerhetsskydd PMFS 2022:1 Säkerhetsskydd – vägledning i fysisk säkerhet, Säkerhetspolisen december 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i informationssäkerhet, Säkerhetspolisen oktober 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i personalsäkerhet, Säkerhetspolisen januari 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i säkerhetsskyddsanalys, Säkerhetspolisen januari 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i säkerhetsskydd: introduktion till säkerhetsskydd, Säkerhetspolisen december 2023 Säkerhetsskydd – vägledning i säkerhetsskyddad upphandling, Säkerhetspolisen april 2023 39 Bilaga A. Hanteringsrutiner i tabellformat Tabell 4. Hanteringsrutiner Anteckning, märkning, medgivande och Begränsat Konfidentiel Hemlig Kvalificerat kvittering hemlig l hemlig Anteckning om säkerhetsskyddsklass och i Ja Ja Ja Ja förekommande fall: Anteckning om handlingens beteckning Nej Ja Ja Ja Antal sidor Nej Ja Ja Ja Uppgift om bilagor Nej Ja Ja Ja Exemplarnummer (fysisk handling)* Nej Ja Ja Ja Anteckning om ursprungsland för handling som kan Ja Ja Ja Ja komma att lämnas över till en utländsk myndighet, mellanfolklig organisation eller utländsk leverantör (om det inte är olämpligt) Märkning av lagringsmedium med säkerhetsskyddsklass Ja Ja Ja Ja och identifieringsnummer** Antecknande om mottagning av elektronisk handling Nej Nej Nej Ja Anteckning vid/efter muntlig delgivning eller visning Nej Nej Nej Ja Krav på medgivande från högsta chef eller Nej Nej Nej Ja motsvarande organ vid kopia eller utdrag (får delegeras) Kvittering av fysisk handling i register, liggare eller på Nej Ja Ja Ja ett kvitto Kvittens ska bevaras*** Minst 10 år Minst 10 år Minst 25 år * I offentlig verksamhet gäller dessa krav enbart för allmänna handlingar. ** Om lagringsmediet är fastmonterat i annan utrustning ska i stället utrustningen märkas. *** I offentlig verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna om gallring i arkivlagen (1990:782) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen 40 Förvaring, medförande och Begränsat Konfidentiell Hemlig Kvalificerat distribution hemlig hemlig En säkerhetsskyddsklassificerad handling Ja Ja Ja Ja** ska vara under kontroll eller förvaras i ett utrymme som verksamhetsutövaren har godkänt enligt 5 kap. 10 § PMFS 2022:1* såvida inte handlingen skyddas med hjälp av kryptografiska funktioner som har godkänts av Försvarsmakten. I ett register över Nej Ja Ja Ja säkerhetsskyddsklassificerade handlingar ska handlingens beteckning, säkerhetsskyddsklass, antal exemplar och mottagare av respektive exemplar framgå. För varje exemplar som förvaras hos verksamhetsutövaren ska det framgå vem som kvitterat exemplaret, när exemplaret inventerats och om exemplaret återlämnats, förkommit, arkiverats eller förstörts Får endast sändas med en godkänd Nej Ja Ja Ja distributör Ska skyddas med hjälp av kryptografiska Ja Ja Ja Ja funktioner som har godkänts av Försvarsmakten vid kommunicering till ett informationssystem utanför verksamhetsutövarens kontroll Tillstånd från högsta chef eller Nej Nej Nej Ja motsvarande organ att medföra handling utanför verksamhetsutövarens lokaler (får delegeras) Vid försändelser till och från utlandet Ja, såvida inte Ja, såvida inte Ja, såvida inte Ja, såvida inte ska Utrikesdepartementets handlingen handlingen handlingen handlingen kurirförbindelse användas. skyddas med skyddas med skyddas med skyddas med Tillsynsmyndigheterna får i ett enskilt hjälp av hjälp av hjälp av hjälp av fall medge undantag från detta krav kryptografiska kryptografiska kryptografiska kryptografiska funktioner som funktioner som funktioner som funktioner som har godkänts av har godkänts av har godkänts av har godkänts av Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten 41 Medföra en försändelse med en Ja i enskilt fall Ja i enskilt fall Ja i enskilt fall Ja, Efter beslut säkerhetsskyddsklassificerad handling till efter beslut av efter beslut av efter beslut av av utlandet säkerhetsskyddsc säkerhetsskyddsc säkerhetsskyddsc verksamhetsutöv hef för behörig hef för behörig hef för behörig arens högsta chef personal personal personal * Notera att kravet på att sådana utrymmen endast får godkännas om de är försedda med eller omges av åtgärder för att upptäcka, försvåra och hantera obehörigt tillträde utifrån identifierade säkerhetshot och en beskrivning av dimensionerande antagonistiska förmågor, om Säkerhetspolisen tillhandahållit en sådan, fortfarande gäller. ** Beslut att godkänna ett förvaringsutrymme avsett för förvaring av säkerhetsskyddsklassificerade handlingar i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig ska fattas av verksamhetsutövarens högsta chef eller motsvarande organ eller den som sådan chef eller sådant organ bestämmer. Inventering och förstöring Begränsat Konfidentiell Hemlig Kvalificerat hemlig hemlig Årlig inventering av handlingar* Nej Ja Ja Ja (endast fysiska) (endast fysiska) (även elektroniska) Årlig inventering av lagringsmedier Nej Ja Ja Ja Ska förstöras så att återskapande omöjliggörs Ja Ja Ja Ja Dokumentering av förstöring av fysisk handling Nej Ja Ja Ja *För offentliga verksamhetsutövare gäller kravet enbart för allmänna handlingar. 42 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 192 Begäran om partistöd för 2027 KS/2026:41 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Godkänna redovisningar och granskningsintyg av hur partistödet har använts. 2. Alla partier, enligt representation i kommunfullmäktige, beviljas partistöd för år 2027. Ärendet Partierna i kommunfullmäktige har lämnat en redovisning av hur partistödet för 2025 har använts. Till redovisningen har partierna lämnat ett granskningsintyg. Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 29 § första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. Enligt regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun gäller följande: En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap 31 § första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska bifogas ett granskningsintyg. Beslutsunderlag Redovisning partistöd (S) Redovisning partistöd (C) Redovisning partistöd (KD) Redovisning partistöd (SD) Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-09-08 Redovisning partistöd (T) Redovisning partistöd (M) Redovisning partistöd (V) Protokollsutdrag till: Samtliga partier Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-06-29 KS/2026:41 Begäran om partistöd för 2027 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Godkänna redovisningar och granskningsintyg av hur partistödet har använts. 2. Alla partier, enligt representation i kommunfullmäktige, beviljas partistöd för år 2027. ____ Ärendet Partierna i kommunfullmäktige har lämnat en redovisning av hur partistödet för 2025 har använts. Till redovisningen har partierna lämnat ett granskningsintyg. Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 29 § första stycket. Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena. Enligt regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun gäller följande: En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap 31 § första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska bifogas ett granskningsintyg. Beslutsunderlag Redovisning partistöd (S) Redovisning partistöd (C) Redovisning partistöd (KD) Redovisning partistöd (SD) Redovisning partistöd (T) Redovisning partistöd (M) Redovisning partistöd (V) Protokollsutdrag till: Samtliga partier Expedieras digitalt. tt TIMRA KOMMUN Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Parti Moderaterna Timrå, Orgnr: 889202-8070 Totalt partistöd föregående år 2025 222.782 kr Bankgiro/Postgiro BG 5333-4785 Hur har partistodet for föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Viss del av partistödet har avsatts till det kommande kommunvalet 2026. Underårethar detvarit, annonsering, möten, framtagande av reklamprodukter. Har delar av partistödet för föregåendeår tillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? OmJa, hur mycket? Ja, en service avgift tillvartlansforbund pa 53.690 kr Postadress Besöksadress Tel:060-1631 00 Bankgiro 861 82Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-1631 05 5672-9387 Tu TIMRÅ KOMMUN 2(2) Datum Datum 2026-01-12 2026-01-12 aEa S Kassör LodA aade Tony Andersson Markus Sjöström Granskningsintyg Härmedintygas att partiet har följt ändamålet för regler för kommunaltpartistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnfortydligande < } Hakan Svensson LAN Pete Datum OrtTimrå 2026-01-14 Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. TIMRÅ KOMMUN TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret 2026 -04- 14 D nr. "Pel Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Patti Sverigedemokraterna Timrå Totaltpartistöd föregående år 292 250:- Bankgiro/Postgiro Swedbank 8420-2,964 801 632-8 Hur harpartistödet för föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Lokalhyra och löpande utgifter. Förbrukningsmaterial. Kampanjarbete. Profilkläder Utbildningar, resor Reklam Har delar avpartistödet for foregaendeartillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? OmJa, hur mycket? 60 563:- Datum Datum 2026-02-25 2025-02-25 Ordförande Kassör y Sts lel. ifMAC hhle + Namnfoértydligande Namnfoértydligande Mats Vallin Marianne Larsson Postadress Besöksadress Tel:060-1631 00 Bankgiro 861 82Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-1631 05 5672-9387 TIMRÅ KOMMUN 2(2) Granskningsintyg Härmed intygas attpartiethar följt ändamålet för regler för kommunaltpartistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnförtydligande gp ‘ j iN ” © | | RolfSirak be Ly OU Datum Ort 2026-02-25 Timrå Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommandeår. TIMRÅ KOMMUN Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Kristdemokraterna Parti 118 580 kr Totalt partistöd föregående år Plusgiro 68 56 76-9 Bankgiro/Postgiro Hur har partistödet för föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Partistödet har använts till informationsinsatser och opinionsbildning genom utomhuskampanjer, annonsering och utskick av tryckt material för att nå kommunens invånare. Stödet har även använts till utbildning av politiska företrädare och offentliga möten som ökar partiets dialog med kommunens invånare. Har delar av partistödet för föregående år tillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? Om Ja, hur mycket? Partiavdelningen betalar årligen en serviceavgift till partidistriktet. År 2025 betalade avdelningen 37 505 kronor i serviceavgift. Datum Datum Se Bank-ID-signatur Se Bank-ID-signatur Ordförande Kassör Rolf-Johnny Dale (BankID-signatur) Henrik Sendelbach (BankID-signatur) Namnförtydligande Namnförtydligande Rolf-Johnny Dale Henrik Sendelbach Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 TIMRÅ KOMMUN 2(2) Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnförtydligande Roger Boork (BankID-signatur) Roger Boork Datum Ort Se Bank-ID-signatur Bergeforsen Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. TIMRÅ KOMMUN Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Parti Vänsterpartiet Timrå Totalt partistöd föregående år År 2025: kr 118 580,- Bankgiro/Postgiro 673413-7 Hur har partistödet för föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Partistödet har använts för det lokala partiarbetet i form av diverse sammankomster och aktiviteter. Deltagande vid Vänsterpartiets höstkonferens samt övriga distriktets sammankomster. Har delar av partistödet för föregående år tillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? Om Ja, hur mycket? Ja. Båda dessa har betalats under 2025 p.g.a. försenad avgift från vår distriktsorganisation 2024 - för året 2024: kr 28 777,00 - för året 2025: kr 29 645,00 Datum Datum 20260515 20260515 Ordförande Kassör Namnförtydligande Namnförtydligande Mattias Lidehäll Maritza Villanueva Contreras Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/996bd3cd-ff65-449d-81c7-10919c379aa3 www.vismasign.com TIMRÅ KOMMUN 2(2) Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnförtydligande Jörgen Fogde Datum Ort 20260515 Timrå Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/996bd3cd-ff65-449d-81c7-10919c379aa3 www.vismasign.com SIGNATURES ALLEKIRJOITUKSET UNDERSKRIFTER SIGNATURER UNDERSKRIFTER This document contains 2 pages before this page Tämä asiakirja sisältää 2 sivua ennen tätä sivua Detta dokument innehåller 2 sidor före denna sida Dokumentet inneholder 2 sider før denne siden Dette dokument indeholder 2 sider før denne side authority to sign asemavaltuutus ställningsfullmakt autoritet til å signere myndighed til at underskrive representative nimenkirjoitusoikeus firmateckningsrätt representant repræsentant custodial huoltaja/edunvalvoja förvaltare foresatte/verge frihedsberøvende Electronically signed / Sähköisesti allekirjoitettu / Elektroniskt signerats / Elektronisk signert / Elektronisk underskrevet https://sign.visma.net/sv/document-check/996bd3cd-ff65-449d-81c7-10919c379aa3 www.vismasign.com | TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret TT TIMRÅ KOMMUN 2026 -05- 28 Dnr. IDE Begäran om partistöd medskriftlig redovisning och granskningsintyg Parti ——— - . | Amrå park et I Totalt partistöd föregående år 222482 7 Bankgiro/Postgiro Hurharpartistddet forföregående åranvänts fördet lokala partiarbetet som tiktar sigtill kommunmedlemmarna? Beskriv. Medlem 5 aletiviteter UtÄ viktade aktviteter Hardelarav partistödet förföregående år tillfallit regional- eller/ochnationell partiorganisation? OmJa, hurmycket? Ne| Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-1631 05 5672-9387 TIMRÅKOMM U N Kommunlednin:gskonitoret TIMRÅ KOMMUN 2026 -05- 26 oIneak Datum Datum | _ 260568 46- _ 05-=03AZ Ke - Kassör ; A L : J Z. &0 5 6% | v E ä N Se eU T gs A ist Namnförtydligande = Ndmnfortydligandg =” Bjorn Aellgu (st Lo ffa ‘borg Granskningsintyg Härmedintygas att partietharföljt ändamålet förregler förkommunalt partistöd i Timrå kommun. Intygas av An dens Bors Datum n 2 > 2026 Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. TIMRÅ KOMMUN Begäran om partistöd med skriftlig redovisning och granskningsintyg Parti Centerpartiet ___________________________________________________________ Totalt partistöd föregående år 118 580 kr __________________________________________________________________ Bankgiro/Postgiro Företagskonto Swedbank 7831-28-00611 __________________________________________________________________ Hur har partistödet för föregående år använts för det lokala partiarbetet som riktar sig till kommunmedlemmarna? Beskriv. Tillgång till möteslokal: 74 780 kr, annonser: 12 774 kr, profilering/reklam: 0 kr, aktiviteter: 3 645 kr. __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Har delar av partistödet för föregående år tillfallit regional- eller/och nationell partiorganisation? Om Ja, hur mycket? 14 734 kr till distrikt Västernorrland för administrativ hjälp med skrivelser, medlemsutskick och medlemsregister m. m. __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 TIMRÅ KOMMUN 2(2) Datum Datum 26/06/2026 26/06/2026 Ordförande Kassör Tommy Sjölund Niklas Edén (Jun 26, 2026 18:03:48 GMT+2) Tommy Sjölund (Jun 28, 2026 14:19:57 GMT+2) Namnförtydligande Namnförtydligande Niklas Edén Tommy Sjölund Granskningsintyg Härmed intygas att partiet har följt ändamålet för regler för kommunalt partistöd i Timrå kommun. Intygas av Namnförtydligande Eva Rising, Revisor Eva Rising Eva Rising (Jun 26, 2026 20:42:05 GMT+2) Datum Ort 26/06/2026 Inlämnas senast 30/6 för möjlighet att erhålla partistöd nästkommande år. Begäran om partistöd 2027 C Final Audit Report 2026-06-28 Created: 2026-06-26 By: Niklas Edén (niklas.eden@sundsvall.se) Status: Signed Transaction ID: CBJCHBCAABAAR1rN3jCCFRlpBAwayYAnd-igfO1wX63n "Begäran om partistöd 2027 C" History Document created by Niklas Edén (niklas.eden@sundsvall.se) 2026-06-26 - 3:58:09 PM GMT Document emailed to Niklas Edén (niklas.eden@centerpartiet.se) for signature 2026-06-26 - 3:58:13 PM GMT Document emailed to Tommy Sjölund (tommysjolund@hotmail.com) for signature 2026-06-26 - 3:58:13 PM GMT Document emailed to Eva Rising (eva.rising2025@outlook.com) for signature 2026-06-26 - 3:58:14 PM GMT Email viewed by Niklas Edén (niklas.eden@centerpartiet.se) 2026-06-26 - 3:58:49 PM GMT Document e-signed by Niklas Edén (niklas.eden@centerpartiet.se) Signature Date: 2026-06-26 - 4:03:48 PM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: MOBILE_DRAW Email viewed by Eva Rising (eva.rising2025@outlook.com) 2026-06-26 - 6:40:39 PM GMT Document e-signed by Eva Rising (eva.rising2025@outlook.com) Signature Date: 2026-06-26 - 6:42:05 PM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: TYPE Email viewed by Tommy Sjölund (tommysjolund@hotmail.com) 2026-06-27 - 1:12:35 PM GMT Document e-signed by Tommy Sjölund (tommysjolund@hotmail.com) Signature Date: 2026-06-28 - 12:19:57 PM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: TYPE Agreement completed. 2026-06-28 - 12:19:57 PM GMT Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 193 Godkännande av lånefinansiering för ombordutrustning till Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län KS/2026:229 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län upptar lån om högst 22 mkr för finansiering av investering i ombordutrustning för biljett- och betalsystem samt realtids- och trafikledningssystem. Ärendet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (Din Tur) behöver genomföra investering i ny ombordutrustning inför trafikstarten av nya trafikavtal år 2027. Investeringen avser utrustning för biljett- och betalsystem samt realtidsinformation, trafikledning, hållplatsutrop och destinationsskyltning. Bakgrunden är att stora delar av den befintliga utrustningen har nått sin tekniska livslängd och inte längre kan upprätthålla nödvändig funktionalitet eller stödja kommande systemlösningar. För biljett-och betalsystemen finns dessutom begränsade möjligheter till fortsatt service och reservdelshantering. Den nuvarande hårdvaran har även kapacitetsbrister som påverkar funktionalitet och driftsäkerhet. Den totala investeringskostnaden bedöms uppgå till cirka 20,1 mnkr. För att säkerställa erforderlig reservkapacitet samt hantera eventuella prisförändringar föreslås en låneram om högst 22 mnkr. För att kommunalförbundet ska kunna uppta lån krävs godkännande från samtliga medlemmar. Kommunledningskontret föreslår att bevilja lånefinansieringen. Beslutsunderlag Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland - Hemställan och beslutsexpediering § 52 inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Hemställan avseende lånefinansiering Protokoll direktjustering § 52 2026-05-22 signerat Missiv medlemmarna lånefinansiering Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-09-08 Protokollsutdrag till: Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Malin Rydmark 2026-08-13 KS/2026:229 Godkännande av lånefinansiering för ombordutrustning till Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län upptar lån om högst 22 mkr för finansiering av investering i ombordutrustning för biljett- och betalsystem samt realtids- och trafikledningssystem. Ärendet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län (Din Tur) behöver genomföra investering i ny ombordutrustning inför trafikstarten av nya trafikavtal år 2027. Investeringen avser utrustning för biljett- och betalsystem samt realtidsinformation, trafikledning, hållplatsutrop och destinationsskyltning. Bakgrunden är att stora delar av den befintliga utrustningen har nått sin tekniska livslängd och inte längre kan upprätthålla nödvändig funktionalitet eller stödja kommande systemlösningar. För biljett-och betalsystemen finns dessutom begränsade möjligheter till fortsatt service och reservdelshantering. Den nuvarande hårdvaran har även kapacitetsbrister som påverkar funktionalitet och driftsäkerhet. Den totala investeringskostnaden bedöms uppgå till cirka 20,1 mnkr. För att säkerställa erforderlig reservkapacitet samt hantera eventuella prisförändringar föreslås en låneram om högst 22 mnkr. För att kommunalförbundet ska kunna uppta lån krävs godkännande från samtliga medlemmar. Kommunledningskontret föreslår att bevilja lånefinansieringen. Beslutsunderlag Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland - Hemställan och beslutsexpediering § 52 inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Hemställan avseende lånefinansiering Protokoll direktjustering § 52 2026-05-22 signerat Missiv medlemmarna lånefinansiering Protokollsutdrag till: Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Expedieras digitalt. Kommunledningskontoret Peter Ekström Kommunchef TeamEngine E-Signing Sid 1 av 6 PROTOKOLL Datum Diarienr 2026-05-22 26/00230-2 Camilla Norberg, 070-231 83 20 Protokoll för Förbundsdirektionens sammanträde 2026-05-22 Tid: 09.15 – 12.50 Datum: 2026-05-22 Plats: Kramfors kommunhus, kommunstyrelsens sammanträdesrum Närvarande ledamöter: Se Tjänstgöringslistan Närvarande tjänstemän: Thomas Olsson Magnus Gode § 51-52 Christin Borg Camilla Norberg Kristina Van Loveren Erica Tenevall Stefan Välijeesiö Eva Westin Petra Oldenmark Övriga närvarande: Justerare: Jon Björkman (V) Tid för justering: Justering av protokollet sker 2026-05-22 med BankID Underskrifter Se sista sidan ANSLAG/BEVIS Justering av förbundsdirektionens protokoll har tillkännagivits genom anslag på Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns anslagstavla på www.dintur.se. Sammanträdesdatum Anslaget uppsatt den Anslaget nedtas den 2026-05-22 2026-05-22 2026-06-13 Förvaringsplats för protokollet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns förvaltning Camilla Norberg, Stabsadministratör Direktjustering § 52 Inköp av ombordutrustning och godkännande av lånefinansiering Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 1 of 7. TeamEngine E-Signing Sid 2 av 6 PROTOKOLL När- Tjg. Reservation Omröstning Anteckning varo Ers § Justerare Medlem Namn Ja Nej T T j jä än n s s t t g g ö ö r r T F . r o .o .m .m . . Region Västernorrland Ordinarie Glenn Nordlund (S) X Ordförande Joachim Jonsson (KD) Vice Ordförande Region Västernorrland Ersättare Magnus Svensson (C) X Per Gybo (SJVP) X X Örnsköldsvik Ordinarie Andreas Jansson (C) X Örnsköldsvik Ersättare Carolina Sondell (S) Kramfors Ordinarie Malin Svanholm (S) Kramfors Ersättare Jon Björkman (V) X X Justerare Härnösand Ordinarie Knapp Britta Thyr (MP) X Härnösand Ersättare Per-Eric Norberg (C) X Sundsvall Ordinarie Hans Forsberg (C) X Sundsvall Ersättare Sven Bredberg (M) Timrå Ordinarie Stefan Dalin (S) Timrå Ersättare Tony Andersson (M) X Deltog på föredragningar men inte på besluten. Ånge Ordinarie Eva Mörk Månsson (S) X Ånge Ersättare Göran Ottosson (SD) Sollefteå Ordinarie Johan Andersson (C) X Sollefteå Ersättare John Åberg (S) Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: 0775-50 77 70 Org. nr: Webb/e-post: Box 143 Viktoriagatan 16 222000-2923 registrator@dintur.se 841 22 Ånge 872 35 Kramfors www.dintur.se TeamEngine Document E-Sign ID: 9724A053-8A4B-44C5-8955-3ED9BA7355EA. Page 2 of 7. TeamEngine E-Signing Sid 3 av 6 PROTOKOLL

§ 194 Godkännande avseende upptagande av checkkredit för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län KS/2026:180 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Godkänna att Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län ges möjlighet att uppta en checkkredit hos bank om högst 30 mnkr. Ärendet Förbundsdirektionen för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrland beslutade den 25 september 2025 att ge förbundsdirektören i uppdrag att genomföra en analys av kommunalförbundets likviditet samt återrapportera till direktionens sammanträde den 11 december 2025, inklusive eventuella förslag till åtgärder. Vid sammanträdet den 11 december 2025 fattades, mot bakgrund av redovisad likviditetsanalys, beslut om att utreda möjligheten att erhålla en checkkredit hos bank samt att, om så är möjligt, teckna avtal. Myndigheten har efterfrågat synpunkter gällande ansökan om checkkredit från medlemmarnas ekonomikontakter via e-post. Inga synpunkter har inkommit. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemmar godkänner detta, i enlighet med förbundsordningen. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns bedömning Med hänsyn till alla kända omständigheter bedömer myndigheten att likviditeten är god. För att hantera eventuella framtida svängningar i likviditeten anses det dock önskvärt att upprätta en checkkredit. Likviditetsrapporter upprättas månatligt hos myndigheten. I den likviditetsrapport som gjorts för 2026 har vissa kända och prognostiserade ändringar lyfts in. Kommunledningskontorets bedömningen är att likviditeten har förbättrats och tidigare års underskott har reglerats. Årets överskott ligger i kassan och likviditeten bedöms vara i fas med de kvartalsvis förskottsfakturerade medlemsbidragen. En checkkredit bedöms ändå vara ett lämpligt verktyg för att hantera tillfälliga Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-09-08 likviditetssvängningar och stärka Kommunalförbundets finansiella beredskap. Den kan minska behovet av kortfristiga extradebiteringar till medlemmarna och bedöms vara förenlig med god ekonomisk hushållning och en långsiktigt hållbar ekonomi. Beslutsunderlag Hemställan avseende upptagande av checkkredit

§ 195 Avfallsplan för Timrå kommun 2028 KS/2026:225 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Kultur- och tekniknämnden ansvarar för att ta fram förslag till ny avfallsplan. Arbetet ska ske tillsammans med övriga nämnder. Kommunala bolag får möjlighet att lämna synpunkter. Ärendet Timrå kommuns nuvarande avfallsplan är giltig t.o.m. 2027-12-31. Enligt 15 kap 41 § MB (15 kap 45 § MB f.r.om. 2026-07-01) ska kommunen ha en aktuell avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen omfattar avfall under kommunens ansvar och den egna verksamhetens avfall. Därför behöver arbetet med en ny avfallsplan ske i samarbete med alla förvaltningar och kommunala bolag. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-05-20 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Kultur- och teknikförvaltningen ansvarar för att ta fram förslag till ny avfallsplan. Arbetet ska ske tillsammans med övriga förvaltningar. Kommunala bolag får möjlighet att lämna synpunkter. Beslutsunderlag Avfallsplan i Timrå kommun Protokollsutdrag KTN 2026-05-20 §49 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-05-21 KTN/2026:388 teknikförvaltningen Avfallsplan för Timrå kommun 2028 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Kultur- och teknikförvaltningen ansvarar för att ta fram förslag till ny avfallsplan. Arbetet ska ske tillsammans med övriga förvaltningar. Kommunala bolag får möjlighet att lämna synpunkter. Ärendet Timrå kommuns nuvarande avfallsplan är giltig t.o.m. 2027-12-31. Enligt 15 kap 41 § MB (15 kap 45 § MB f.r.om. 2026-07-01) ska kommunen ha en aktuell avfallsplan som antas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen omfattar avfall under kommunens ansvar och den egna verksamhetens avfall. Därför behöver arbetet med en ny avfallsplan ske i samarbete med alla förvaltningar och kommunala bolag. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-05-20 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta: Kultur- och teknikförvaltningen ansvarar för att ta fram förslag till ny avfallsplan. Arbetet ska ske tillsammans med övriga förvaltningar. Kommunala bolag får möjlighet att lämna synpunkter. Beslutsunderlag Avfallsplan i Timrå kommun Protokollsutdrag KTN 2026-05-20 §49 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-05-20

§ 196 Arbetskläder inom förskola KS/2025:491 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Införa fria arbetskläder till personal inom förskolan. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola ser en majoritet av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Inom fritidshem vill en majoritet av personalen inte ha fria arbetskläder inomhus. En anledning kan vara att de då särskiljer sig från övrig personal inom samma enhet. De fackliga organisationer som omfattas av denna satsning är överens om att föreslå att fria arbetskläder inomhus ska införas inom förskolan men inte inom fritidshem. Ärendets tidigare behandling BUN 251002 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Barn- och Ann-Christin 2026-03-02 BUN/2025:214 utbildningsförvaltningen Isaksson Arbetskläder inom förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Föreslå Kommunfullmäktige att införa fria arbetskläder till personal inom förskolan. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola ser en majoritet av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Inom fritidshem vill en majoritet av personalen inte ha fria arbetskläder inomhus. En anledning kan vara att de då särskiljer sig från övrig personal inom samma enhet. De fackliga organisationer som omfattas av denna satsning är överens om att föreslå att fria arbetskläder inomhus ska införas inom förskolan men inte inom fritidshem. Ärendets tidigare behandling BUN 251002 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Barn- och utbildningsförvaltningen Ann-Christin Isaksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2026-03-18

§ 197 Motionssvar - Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats — även under årets mörka månader, installera adekvat belysning - Kultur- och tekniknämndens yttrande KS/2025:503 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-04-29 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta avslå motionen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2025-11-24 § 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) Motion Komplettering av motionen Yttrande Karta förslag till belysning Protokollsutdrag KTN 2026-04-29 §29 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-04-29 KTN/2025:732 teknikförvaltningen Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats — även under årets mörka månader, installera adekvat belysning - Kultur- och tekniknämndens yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Kultur- och teknikförvaltningen har upprättat ett yttrande med förslag till beslut. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-04-29 föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta avslå motionen. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KF 2025-11-24 § 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) Motion Komplettering av motionen Yttrande Karta förslag till belysning Protokollsutdrag KTN 2026-04-29 §29 Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2025-11-24

§ 198 Motionssvar - Motion från Mats Wallin (SD) - Gratis skolmaterial till elever KS/2025:464 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Ärendet Timrå gymnasium har inte mött några problem i denna fråga, det mesta sker idag digitalt, både i undervisning och vid provsituationer av gymnasieskolan erhållen digital enhet. Om det är så att det krävs penna, papper eller sudd brukar läraren tillhandahålla detta (låna ut under lektionen eller provtillfället). Timrå gymnasium ser inga hinder i att elever som börjar på skolan får en penna, sudd och block i början av läsåret om så önskas av eleven. Detta kommer att erbjudas från höstterminen 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse/yttrande Protokollsutdrag till: Barn- och utbildning Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2026-05-20

§ 199 Motionssvar - Motion från Mats Wallin (SD) Upprätta beredskapsplan och matförråd i krissituationer KS/2025:476 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen. Mot beredningsförslaget reserverar sig David Forslund (T), Monica Åberg (T), Marianne Larsson (SD) och Ove Andersson (SD) till förmån för eget förslag. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Kommunledningskontorets svar: Punkt1: Sedan motionen väcktes har Krisledningsplan vid samhällsstörningar och höjd beredskap samt Plan för civilt försvar och höjd beredskap i Timrå kommun fastställts. Planerna tydliggör kommunens organisation, ansvar och inriktning vid samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap. Punkt 2: Timrå kommun ingår redan idag i ett pågående projekt som syftar till att utreda möjligheterna att skapa ett regionalt beredskapslager av livsmedel. Kommunen arbetar därmed redan aktivt med de frågor som motionen lyfter och deltar i ett konkret regionalt arbete för att stärka livsmedelsberedskapen. Utöver detta så har det föreslagits på kommunstyrelsen beredskapsinvesteringar där vi till en början kommer att fokusera på reservkraft, nödvatten, trygghetsplatser och säkra upp ledningsplatser samt säkerhetskänslig verksamhet. Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-09-08 Vi bevakar redan idag möjligheterna till externa bidrag och stöd och söker kontinuerligt de stödformer som är relevanta för kommunens beredskapsarbete. Som exempel har Energimyndigheten beviljat 1 600 000 kronor i stöd för reservkraft. Livsmedelsverket har även beviljat investeringsstöd för dricksvattenberedskap för 2026–2027, med 1 000 000 kronor per år. Ärendets behandling i sammanträdet David Forslund (T) och Marianne Larsson (SD) föreslår bifall till motionen. Tony Andersson (M) föreslår avslag på motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutsunderlag Motion Svar på motion Protokollsutdrag till: Motionär Kommunledningskontoret Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Lina Odelstål 2026-08-11 KS/2025:476 Svar Motion Upprätta beredskapsplan och matförråd i krissituationer Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Avslå motionen Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Kommunledningskontorets svar: Punkt1: Sedan motionen väcktes har Krisledningsplan vid samhällsstörningar och höjd beredskap samt Plan för civilt försvar och höjd beredskap i Timrå kommun fastställts. Planerna tydliggör kommunens organisation, ansvar och inriktning vid samhällsstörningar, kriser och höjd beredskap. Punkt 2: Timrå kommun ingår redan idag i ett pågående projekt som syftar till att utreda möjligheterna att skapa ett regionalt beredskapslager av livsmedel. Kommunen arbetar därmed redan aktivt med de frågor som motionen lyfter och deltar i ett konkret regionalt arbete för att stärka livsmedelsberedskapen. Utöver detta så har det föreslagits på kommunstyrelsen beredskapsinvesteringar där vi till en början kommer att fokusera på reservkraft, nödvatten, trygghetsplatser och säkra upp ledningsplatser samt säkerhetskänslig verksamhet. Vi bevakar redan idag möjligheterna till externa bidrag och stöd och söker kontinuerligt de stödformer som är relevanta för kommunens beredskapsarbete. Som exempel har Energimyndigheten beviljat 1 600 000 kronor i stöd för reservkraft. Livsmedelsverket har även beviljat investeringsstöd för dricksvattenberedskap för 2026–2027, med 1 000 000 kronor per år. Ärendets tidigare behandling Här skrivs om ärendet behandlats tidigare Beslutsunderlag Handlingar som ligger till grund för beslutet Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Här skrivs ev utförligare ärendetext Förvaltning Namn chef Titel Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2025-10-27

§ 200 Motionssvar - Motion från Maritza Villanueva Contreras (V) - En bättre molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform KS/2026:245 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anse motionen besvarad. Ärendet I motionen föreslås att kommunen utreder en successiv avveckling av Skype samt inför en mer effektiv och användarvänlig molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform, såsom Microsoft Teams eller motsvarande. Kommunen delar förslaget att det finns behov av att utveckla dagens verktyg för digital kommunikation och samarbete. Nuvarande lösningar ger inte fullt ut det stöd för modernt digitalt samarbete som verksamheterna behöver. Ett arbete för att möta detta behov har redan påbörjats. Kommunens nuvarande IT-miljö Timrå kommuns IT-miljö bygger i stor utsträckning på lösningar som kommunen själv, eller kommunens driftleverantör, har kontroll över. Detta är ett medvetet vägval som bland annat syftar till att skapa god kontroll över information, personuppgifter, informationssäkerhet och kostnader. Microsoft Teams och den molnbaserade versionen av SharePoint ingår i Microsofts molnplattform Microsoft 365. Ett bredare införande av Microsoft 365 skulle därför innebära en mer omfattande förändring av kommunens nuvarande IT-miljö och licensmodell än att enbart byta kommunikationsverktyg. En sådan förändring bedöms, utifrån nuvarande förutsättningar, innebära en årlig kostnadsökning på cirka 2–3 miljoner kronor. Ett eventuellt införande behöver därför bedömas utifrån såväl verksamhetsnytta som ekonomi, informationssäkerhet, dataskydd och kommunens långsiktiga IT-strategi. Informationssäkerhet och dataskydd Vid val av kommunikations- och samarbetsplattform behöver kommunen ta särskild hänsyn till den information som hanteras inom kommunens verksamheter. Användning av internationella molntjänster är inte generellt otillåten, men kräver bedömningar av bland annat personuppgiftsbehandling, informationsklassning, Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2026-09-08 leverantörskedjor, lagringsplats och eventuell åtkomst från tredje land. Kommunen eftersträvar därför lösningar där kommunen har hög kontroll över sin information och där beroendet av tredjelandsöverföringar och utländsk jurisdiktion kan begränsas, särskilt när information med högre skyddsvärde behandlas. Detta behöver vägas samman med verksamheternas krav på funktionalitet, användarvänlighet och möjligheter till samverkan med andra organisationer. Ny samarbetsplattform införs Kommunen håller för närvarande på att införa Nextcloud som ny kommungemensam samarbetsplattform. Plattformen är mycket kostnadseffektiv och planeras att successivt införas och bedöms kunna vara brett tillgänglig under slutet av 2026. Nextcloud kommer bland annat att erbjuda funktioner för: • Gemensamma filer och dokument, • Samtidig redigering av dokument, • Projektytor och uppgiftshantering, • Gemensamma kunskaps- och informationsytor, • Formulär, • Anteckningar, • Meddelanden och andra funktioner för digitalt samarbete. Nextcloud kan driftas i en miljö där kommunen behåller kontrollen över information och lagring och utgör därmed ett alternativ till delar av den funktionalitet som annars erbjuds genom exempelvis Microsoft Teams och SharePoint. Plattformen innehåller även Nextcloud Talk, som erbjuder chatt, ljud- och videosamtal, digitala möten och skärmdelning. Kommunen avser att under 2027 utvärdera om denna funktion kan utgöra en del av den långsiktiga lösningen för kommunens digitala kommunikation och därmed bidra till att successivt minska beroendet av nuvarande Skype- och Zoomlösningar. Samverkan med andra organisationer Att kommunen inte har Microsoft Teams som egen samarbetsplattform innebär inte att medarbetarna generellt är förhindrade att delta i Teams-möten som arrangeras av andra organisationer. Microsoft erbjuder möjlighet för externa deltagare att ansluta till Teams-möten via webbläsare utan att kommunen behöver införa Microsoft Teams som sin interna samarbetsplattform. Kommunens möjlighet att samverka digitalt med Protokollsutdrag Sida: 3 Kommunstyrelsen 2026-09-08 andra myndigheter, kommuner, regioner och andra externa aktörer är därmed inte beroende av att kommunen själv använder Teams som primär samarbetsplattform. Bedömning Kommunen delar motionärens uppfattning att dagens kommunikations- och samarbetsverktyg behöver utvecklas och att Skype på sikt bör kunna ersättas av modernare lösningar. Kommunen bedömer däremot att valet av framtida plattform inte bör begränsas till en specifik leverantör eller till en molnbaserad lösning. Valet bör i stället grundas på en samlad bedömning av verksamhetsnytta, användarvänlighet, ekonomi, informationssäkerhet, dataskydd och kommunens möjlighet att långsiktigt behålla kontroll över sin information. Eftersom kommunen redan har påbörjat införandet av en ny samarbetsplattform genom Nextcloud och inom ramen för detta även kan utvärdera framtida lösningar för chatt och digitala möten, bedöms intentionerna i motionen till stor del redan vara omhändertagna. Mot denna bakgrund föreslås att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Motion Motionssvar Kommunledningskontoret Protokollsutdrag till: Motionär Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-08-20 KS/2026:245 Motionssvar - Motion från Maritza Villanueva Contreras (V) - En bättre molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Anse motionen besvarad. Ärendet I motionen föreslås att kommunen utreder en successiv avveckling av Skype samt inför en mer effektiv och användarvänlig molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform, såsom Microsoft Teams eller motsvarande. Kommunen delar förslaget att det finns behov av att utveckla dagens verktyg för digital kommunikation och samarbete. Nuvarande lösningar ger inte fullt ut det stöd för modernt digitalt samarbete som verksamheterna behöver. Ett arbete för att möta detta behov har redan påbörjats. Kommunens nuvarande IT-miljö Timrå kommuns IT-miljö bygger i stor utsträckning på lösningar som kommunen själv, eller kommunens driftleverantör, har kontroll över. Detta är ett medvetet vägval som bland annat syftar till att skapa god kontroll över information, personuppgifter, informationssäkerhet och kostnader. Microsoft Teams och den molnbaserade versionen av SharePoint ingår i Microsofts molnplattform Microsoft 365. Ett bredare införande av Microsoft 365 skulle därför innebära en mer omfattande förändring av kommunens nuvarande IT-miljö och licensmodell än att enbart byta kommunikationsverktyg. En sådan förändring bedöms, utifrån nuvarande förutsättningar, innebära en årlig kostnadsökning på cirka 2–3 miljoner kronor. Ett eventuellt införande behöver därför bedömas utifrån såväl verksamhetsnytta som ekonomi, informationssäkerhet, dataskydd och kommunens långsiktiga IT-strategi. Informationssäkerhet och dataskydd Vid val av kommunikations- och samarbetsplattform behöver kommunen ta särskild hänsyn till den information som hanteras inom kommunens verksamheter. Användning av internationella molntjänster är inte generellt otillåten, men kräver bedömningar av bland annat personuppgiftsbehandling, informationsklassning, leverantörskedjor, lagringsplats och eventuell åtkomst från tredje land. Kommunen eftersträvar därför lösningar där kommunen har hög kontroll över sin information och där beroendet av tredjelandsöverföringar och utländsk jurisdiktion kan begränsas, särskilt när information med högre skyddsvärde behandlas. Detta behöver vägas samman med verksamheternas krav på funktionalitet, användarvänlighet och möjligheter till samverkan med andra organisationer. Ny samarbetsplattform införs Kommunen håller för närvarande på att införa Nextcloud som ny kommungemensam samarbetsplattform. Plattformen är mycket kostnadseffektiv och planeras att successivt införas och bedöms kunna vara brett tillgänglig under slutet av 2026. Nextcloud kommer bland annat att erbjuda funktioner för: • Gemensamma filer och dokument, • Samtidig redigering av dokument, • Projektytor och uppgiftshantering, • Gemensamma kunskaps- och informationsytor, • Formulär, • Anteckningar, • Meddelanden och andra funktioner för digitalt samarbete. Nextcloud kan driftas i en miljö där kommunen behåller kontrollen över information och lagring och utgör därmed ett alternativ till delar av den funktionalitet som annars erbjuds genom exempelvis Microsoft Teams och SharePoint. Plattformen innehåller även Nextcloud Talk, som erbjuder chatt, ljud- och videosamtal, digitala möten och skärmdelning. Kommunen avser att under 2027 utvärdera om denna funktion kan utgöra en del av den långsiktiga lösningen för kommunens digitala kommunikation och därmed bidra till att successivt minska beroendet av nuvarande Skype- och Zoomlösningar. Samverkan med andra organisationer Att kommunen inte har Microsoft Teams som egen samarbetsplattform innebär inte att medarbetarna generellt är förhindrade att delta i Teams-möten som arrangeras av andra organisationer. Microsoft erbjuder möjlighet för externa deltagare att ansluta till Teams- möten via webbläsare utan att kommunen behöver införa Microsoft Teams som sin interna samarbetsplattform. Kommunens möjlighet att samverka digitalt med andra myndigheter, kommuner, regioner och andra externa aktörer är därmed inte beroende av att kommunen själv använder Teams som primär samarbetsplattform. Bedömning Kommunen delar motionärens uppfattning att dagens kommunikations- och samarbetsverktyg behöver utvecklas och att Skype på sikt bör kunna ersättas av modernare lösningar. Kommunen bedömer däremot att valet av framtida plattform inte bör begränsas till en specifik leverantör eller till en molnbaserad lösning. Valet bör i stället grundas på en samlad bedömning av verksamhetsnytta, användarvänlighet, ekonomi, informationssäkerhet, dataskydd och kommunens möjlighet att långsiktigt behålla kontroll över sin information. Eftersom kommunen redan har påbörjat införandet av en ny samarbetsplattform genom Nextcloud och inom ramen för detta även kan utvärdera framtida lösningar för chatt och digitala möten, bedöms intentionerna i motionen till stor del redan vara omhändertagna. Mot denna bakgrund föreslås att motionen anses besvarad. Beslutsunderlag Motion Motionssvar Protokollsutdrag till: Motionär Expedieras digitalt. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Peter Ekström Kommunchef Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2026-06-02 KS/2026:245 Motion från Maritza Villanueva Contreras (V) - En bättre molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Maritza Villanueva Contreras (V) föreslår i motion; Att kommunfullmäktige ge uppdrag till vederbörande nämnd/KS utreda ett successivt avveckling av Skype-användning. Att kommunfullmäktige uppdrar respektive nämnd/KS att införa en mera effektivt och krångelfritt molnbaserad kommunikations- och samarbetsplattform som Teams eller liknande Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2026-06-08

§ 204 Medborgarförslag - Innebandyplan utomhus - Kultur- och tekniknämndens beslut (KS/2026:181) KS/2026:181 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om innebandyplan utomhus har inkommit. Kultur- och tekniknämnden behandlade 2024-12-18 tre liknande medborgarförslag om inlinesbana, landhockey och innebandy utomhus på området vid tennisbanorna mellan sporthallen och fotbollshallen. Kultur- och tekniknämnden beslutade bifalla medborgarförslagen och det innebär att kultur- och teknikförvaltningen ska göra en plan med ett underlag för klubbsport och någon form av sarg. När det kommer att ske beror på vilka investeringspengar som finns och prioritering av projekt. Förhoppningsvis blir det klart 2027. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-06-10 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag KTN 2026-06-10 §68 Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kultur- och Jan Eriksson 2026-06-11 KTN/2026:378 teknikförvaltningen Medborgarförslag - Innebandyplan utomhus – Kultur- och tekniknämndens beslut (KS/2026:181) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Anmälan läggs med godkännande till handlingarna. Ärendet Ett medborgarförslag om innebandyplan utomhus har inkommit. Kultur- och tekniknämnden behandlade 2024-12-18 tre liknande medborgarförslag om inlinesbana, landhockey och innebandy utomhus på området vid tennisbanorna mellan sporthallen och fotbollshallen. Kultur- och tekniknämnden beslutade bifalla medborgarförslagen och det innebär att kultur- och teknikförvaltningen ska göra en plan med ett underlag för klubbsport och någon form av sarg. När det kommer att ske beror på vilka investeringspengar som finns och prioritering av projekt. Förhoppningsvis blir det klart 2027. Kultur- och tekniknämnden beslutade 2026-06-10 avslå medborgarförslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag Protokollsutdrag KTN 2026-06-10 §68 Protokollsutdrag till: Här skrivs de som berörs av beslutet Expedieras digitalt. Kultur- och teknikförvaltningen Jan Eriksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-06-10

§ 210 Motion från Mats Wallin (SD) Upprätta beredskapsplan och matförråd i krissituationer KS/2025:476 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på presidiets förslag: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Beslutsunderlag Motion Minnesanteckningar 251015 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Annika Nyberg 2025-10-15 KS/2025:476 Motion från Mats Wallin (SD) Upprätta beredskapsplan och matförråd i krissituationer Förslag till beslut Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Ärendet Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Beslutsunderlag Motion Minnesanteckningar 251015 Protokollsutdrag till: Kommunstyrelsen Expedieras digitalt. TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret MINNESANTECKNINGAR – Presidiekonferens Närvarande: Jan-Christer Jonsson (S) ordf Mari Eliasson (S), 1:e vice ordf Niklas Edén (C) 2:e vice ordf Övriga: Annika Nyberg, kommunsekreterare Plats: Timrå kommunhus, Polstjernan Tid: 2025-10-15 kl 09.00-09.45 Välkommen Ordförande hälsar samtliga närvarande välkommen och förklarar mötet öppnat. 1. Kungörelsen ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 4. Motion från Mats Wallin (SD) Skapa en beredskapsplan och matförråd i krissituationer Mats Wallin (SD) föreslår i motion; Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommun vid krishändelser. Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta: Remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- Bestyrkes i tjänsten: Annika Nyberg Kommunsekreterare Postadress Besöksadress Tel: 060-16 31 00 Bankgiro 861 82 Timrå Köpmangatan 14 Fax: 060-16 31 05 5672-9387 Motion Timrå 2025-10-09 En statligutredning föreslår att kommuner ska ha minst två veckors beredskapslagring av samhällsviktiga varor. Vi är inne i den nationella beredskapsveckan och 68 procent av landets 290 kommuner säger sig ha en plan för hur de ska kunna klara matförsörjningen till förskolor, skolor och äldreomsorgvid en kris. Detinnebär å andra sidan att 32 procent, motsvarande 93 kommuner, saknar en sådan plan. Timrå kommunär en av dessa 93 kommuner. livsmedelsverketpåpekar att mat till skola, vård och omsorg måste kunna serveras även vid en kris och att ansvaret för detligger hos de som driververksamheterna. Föratt det ska fungera är det nödvändigtmed en förberedd organisation och en beredskapsplan, påpekar verket. Ensådan kan innehålla rutiner för sådant som elavbrott, problem med dricksvatten, uteblivna livsmedelsleveranser och annat. Trots ett antal år av ökade globala spänningar, även ivårt närområde, saknar ändå nästanvar tredje kommun en plan för detta. Att kommunerna har en beredskap för att kunna tillaga, servera och distribuera måltider även vid störningar är en betydelsefull del för att samhället ska fungera, konstaterar Livsmedelsverket som menar att det ärviktigt att arbeta med sin beredskap. Ex Linköping kommunsiktar på 100 dagars lager: Kommunensträvar efter att ha matförråd som räcker i 100 dagar för sina verksamheter. Darfor yrkar Sverigedemokraterna på att Fullmäktige beslutar! Att: Uppdra till kommunstyrelsen att skapa en beredskapsplan för Timrå kommunvid krishändelser. Att: Uppdra till kommunstyrelsen att söka statliga bidrag för att kunna skapa ett förråd som räcker minst 14 dagar. Mats Vallin Sverigedemokraterna Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2026-09-08

§ 216 bolag Senast Dokumentansvarig Diarienummer Giltig till reviderad Kultur- och KTN/2023:509 Nytt 2027-12-31 teknikförvaltningen 39 42 Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 H e m s i d a : w w w .t im r a .s e Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 Innehållsförteckning Avfallsplan i Timrå kommun ................................................................................................ 1 1 Inledning ........................................................................................................................ 4 1.1 Lagstiftning ............................................................................................................... 4 1.2 Timrås ställningstaganden ...................................................................................... 4 1.3 Syfte ........................................................................................................................... 6 1.4 Styrmedel .................................................................................................................. 6 1.5 Giltighetstid .............................................................................................................. 8 1.6 Översyn av avfallsplanen ........................................................................................ 8 1.7 Uppföljning av avfallsplanen ................................................................................. 8 2 Mål .................................................................................................................................. 8 2.1 Mål 1 - Minskade mängder avfall .......................................................................... 9 2.2 Mål 2 - Ökad återvinning ..................................................................................... 10 2.3 Mål 3 - Minskad miljöpåverkan ........................................................................... 11 2.4 Mål 4 - Robust avfallshantering........................................................................... 12 3 Åtgärder ........................................................................................................................ 13 Bilaga 1 - Handlingsplan.................................................................................................. 14 1. Inledning ................................................................................................................... 14 2. Styrmedel .................................................................................................................. 15 3. Resurser ..................................................................................................................... 15 4. Åtgärder .................................................................................................................... 16 Bilaga 2 – Nulägesbeskrivning ........................................................................................ 24 1. Inledning ................................................................................................................... 24 2. Kommunbeskrivning .............................................................................................. 26 3. Mängder, hantering och behandling av olika avfallsslag .................................... 26 4. Verksamhetsavfall .................................................................................................... 33 5. Nedskräpning ........................................................................................................... 34 6. Anläggningar och verksamheter för avfallshantering, -behandling samt återanvändning och förebyggande ............................................................................ 34 7. Fysisk planering och bygglov ................................................................................. 36 8. Beredskapsfrågor och klimatförändringar kopplat till avfallshantering ........... 36 Bilaga 3 - Nedlagda deponier .......................................................................................... 37 2 1. Bakgrund ................................................................................................................... 37 2. Genomförd inventering och riskklassning........................................................... 37 3. Resultat av inventering och riskklassning ............................................................ 37 4. Vidtagna åtgärder ..................................................................................................... 38 5. Planerade åtgärder ................................................................................................... 38 Bilaga 4 - Framtagande av avfallsplanen och samråd .................................................. 42 1. Framtagande av avfallsplanen ................................................................................ 42 2. Samråd ....................................................................................................................... 42 Bilaga 5 - Miljöbedömning .............................................................................................. 44 1. Motiv till undersökningssamråd ............................................................................ 44 2. Timrå kommuns avfallsplan ................................................................................... 44 3. Bedömning enligt 5 § miljöbedömningsförordningen ....................................... 46 4. Samlad bedömning .................................................................................................. 48 Bilaga 6 - Länsstyrelsens yttrande gällande undersökningssamråd rörande avfallsplan, Timrå kommun ............................................................................................ 49 Länsstyrelsens yttrande ............................................................................................... 49 Beskrivning av ärendet ................................................................................................ 49 Bilaga 7 - Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål ......................................... 52 1. Lagstiftning ............................................................................................................... 52 2. Globala styrdokument ............................................................................................ 53 3. Nationella styrdokument ........................................................................................ 55 4. Regionala styrdokument ........................................................................................ 56 5. Lokala styrdokument .............................................................................................. 56 Bilaga 8 - Framtidsprognos ............................................................................................. 58 1. Bakgrund ................................................................................................................... 58 2. Bedömning av framtida avfallsflöden ................................................................... 59 3. Framtida behov och insamlingssystem ................................................................. 60 4. Fysisk planering ....................................................................................................... 60 Bilaga 9 - Uppföljning av föregående avfallsplan ........................................................ 61 3 1 Inledning Avfallsplanen är ett strategiskt styrdokument och verktyg för en god hushållning med resurser i Timrå kommun. Avfallsplanen riktar sig till alla boende och verksamma i kommunen. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är en integrerad del av kommunens styrmodell, med naturlig bäring på kommunens verksamheter. Genom att förena de globala målen med kommunens mål leder Timrå kommun sitt arbete i riktning mot de globala målen och bidrar aktivt till omställningen till ett mer hållbart samhälle. Hur vi konsumerar, tar hand om våra saker samt hur vi gör oss av med de saker vi inte längre behöver påverkar människor och miljö. Timrås kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter behöver ges förutsättningar att agera så en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar hushållning med resurser kan uppnås. Avfallsplanen är ett verktyg vid omställningen från ett linjärt till ett cirkulärt, hållbart Timrå. 1.1 Lagstiftning Enligt 15 kap. 41 § miljöbalken (SFS 1998:808) ska alla kommuner ha en avfallsplan. Den ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och beskriva kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen utgör, tillsammans med de lokala föreskrifterna om avfallshantering, kommunens renhållningsordning. Av 9 kap. 4 och 5 §§ Avfallsförordningen (2020:614) framgår att avfallsplanen ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och platser för insamling av förpackningsavfall samt ett avsnitt om returpapper och insamling av returpapper. Avfallsplanen ska också innehålla åtgärder för att förebygga att förpackningar och returpapper uppstår samt åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar. Genom bemyndiganden i miljöbalken och avfallsförordningen har Naturvårdsverket lämnat föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2020:6) vilka anger vad en kommunal avfallsplan ska innehålla. Avfallsplanen har arbetats fram utifrån kraven i gällande lagstiftning. 1.2 Timrås ställningstaganden Timrå kommun eftersträvar en hållbar utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Det innebär att vi tar hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter i det dagliga arbetet. 4 I Timrå kommuns styrmodell som fastställdes av kommunfullmäktige 2019-10-28 finns kommunens vision som beskriver ett önskat framtida tillstånd och visar färdriktningen för kommunens arbete och lyder ” Timrå - en stark kommun i en växande region!”. Till kommunens styrmodell finns övergripande mål som stödjer kommunens verksamhetsidé och skapar underlag för visionen i sin helhet. De speglar den politiska viljan och det som ska åstadkommas. Målen är ömsesidigt beroende av varandra, där den ena inte kan utvecklas utan den andra för att nå en hållbar utveckling. Av varje mål framgår hur kopplingen till Agenda 2030 och de globala målen ser ut. Avfallsplanen gäller parallellt med Timrå kommuns styrmodell och knyter an till målen bland annat på följande vis: Målbild 1. Trygghet, delaktighet och livslångt lärande Genom avfallsplanens mål och åtgärder förebyggs och hanteras nedskräpning. Det leder även till en minskad risk för klotter och skadegörelse som annars skapar otrygghet. Genom ett livslångt lärande och delaktighet kan en hållbar utveckling nås där avfallsmängder och negativa effekter av avfall kan minskas. Målbild 2. Tillväxt, sysselsättning och arbete Timrå ska växa hållbart. Avfallsplanen omfattar förebyggande av avfall vilket ofta skapar tillfällen för sysselsättning och arbete. Målbild 3. Livskvalitet och attraktiva livsmiljöer Genom avfallsplanen verkar Timrå för en hållbar resurshushållning, en hållbar avfallshantering samt för minskad nedskräpning vilka tillsammans bidrar till en god livskvalitet och attraktiva livsmiljöer. 1.2.1 Avgränsning Timrå har valt att begränsa detaljeringsgraden i avfallsplanens åtgärder. Åtgärderna definierar vad som ska göras. Det är sedan upp till de kommunala förvaltningarna och kommunala bolagen hur åtgärderna ska genomföras. För att säkerställa att förvaltningarna och bolagen genomför sina åtgärder på ett strukturerat sätt finns två generella åtgärder som sätter ramarna för arbetet med åtgärderna: • Ta med avfallsplanen i det årliga arbetet med verksamhetsplanering och inarbeta relevanta mål och åtgärder i sin verksamhetsplan. • Klargöra roller, ansvar och finansiering för arbete med avfallsplanens åtgärder. 5 1.3 Syfte Avfallsplanens syfte är att bidra till en hållbar utveckling där Timrå kommun strävar mot toppen av avfallstrappan vid hushållning med resurser. Timrå kommuns verksamhetsidé ”Tillsammans gör vi det enklare att leva, växa och mötas!” ska genomsyra hushållning med resurser i kommunen. 1.4 Styrmedel För genomförande av avfallsplanens åtgärder och arbete mot avfallsplanens mål har Timrå kommun ett antal styrmedel att tillgå. Nedan beskrivs de olika styrmedlen: 1. FYSISK PLANERING - Att inkludera avfallsfrågor vid fysisk planering innebär att förutsättningar för en god hantering av avfall och hushållning med resurser kan skapas. När avfalls- och resursfrågor inkluderas i ett tidigt skede skapas möjligheter att: a. Utforma områden, ny- och ombyggnationer på ett sätt som möjliggör insamling av avfall på ett sätt som tar hänsyn till människors hälsa och miljön. b. Inkludera förebyggande av avfall och avfallshantering. c. Ta hänsyn till ett framtida ändrat klimat och dess konsekvenser på avfallshanteringen. d. Att vid byggnation ta hänsyn till materialval ur miljö- och klimatsynpunkt. 2. KOMMUNIKATION - Kommunikation är ett viktigt verktyg i omställningen till en hållbar utveckling. Genom information om bland annat konsumtion, avfall, nedskräpning och vilken påverkan på miljön och människors hälsa dessa medför, kan 6 man få förståelse för varför konsumtionsmönster och hushållning med resurser behöver förändras. Genom kommunikation kan man också se till att boende och verksamma i kommunen vet vad de själva kan göra för att: a. Minska sina avfallsmängder b. Utsätta sig själv och miljön för mindre skadliga ämnen c. Bidra till mer återvinning av avfall 3. UPPHANDLING OCH INKÖP - Kommunen har möjlighet att påverka marknaden till att ställa om till en cirkulär ekonomi genom de krav som ställs vid offentlig upphandling. Dessutom finns möjlighet att föregå med gott exempel gentemot andra verksamheter. Kraven kan till exempel omfatta: a. Möjligheter till underhåll, reparation och återanvändning b. Att produkter ska innehålla återvunnet material eller vara begagnade c. Att varorna i deras slutskede ska gå att materialåtervinna 4. TILLSYN - Miljö- och byggnämnden har möjlighet att ge råd om avfallshantering till företag. De kan dessutom fatta beslut där verksamhetsutövare föreläggs att förbättra sin avfallshantering. Miljö- och byggnämnden bedriver bland annat tillsyn över och handlägger ärenden om: a. Avfallshantering hos företag och privatpersoner i kommunen. b. Nedskräpning c. Rivning d. Avfallsanläggningar e. Illegal avfallshantering 5. VEKSAMHETSPLANER OCH BUDGET - Kommunfullmäktige beslutar om verksamhetsplan och budget. Verksamhetsplanen utgår ifrån de målbilder som beskriver vad som ska uppnås de kommande åren i Timrå kommun (se målbilder under stycke 1.2), samt utifrån avfallsplanens mål och åtgärder. Nämnderna har i uppdrag att ta fram egna verksamhetsplaner som utgår ifrån dels nämndens egna uppdrag samt den verksamhetsplan och budget som kommunfullmäktige beslutat om. Nämnderna ska beskriva hur de ska bidra till kommunfullmäktiges mål i verksamhetsplan och avfallsplan med tilldelade resurser. Genom budgetbeslutet har kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag fördelats till kommunens olika verksamheter. 6. KOMMUNENS AVFALLSTAXA - För att kunna ta ut avgifter för avfallshantering som kommunen utför till följd av det kommunala insamlingsansvaret finns avfallstaxan. Avfallstaxan är dessutom ett styrmedel för att uppmuntra till en mer miljöanpassad avfallshantering i linje med avfallsplanen. 7 7. KOMMUNENS VA-TAXA - För att kunna ta ut avgifter för kostnader för kommunalt vatten och avlopp finns kommunens VA-taxa som antagits av kommunfullmäktige. Vissa avfallsfrågor är gemensamma för VA-verksamheten och avfallsverksamheten, till exempel hantering av slam och fett. 8. FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR TIMRÅ KOMMUN - Lokala bestämmelser för hantering av avfall som Timrå kommun ansvarar för finns i kommunens avfallsföreskrifter. Föreskrifterna revideras för att styra i samma riktning som avfallsplanen och på så sätt möjliggör föreskrifterna genomförande av avfallsplanens åtgärder som kräver stöd i lagstiftning. 1.5 Giltighetstid Avfallsplanen gäller 1 januari 2024 till 31 december 2027. 1.6 Översyn av avfallsplanen Avfallsplanens uppgifter ska ses över minst vart fjärde år. Om behov finns ska avfallsplanen uppdateras. Ansvarig för avfallsplanens översyn är Kultur- och teknikförvaltningen. 1.7 Uppföljning av avfallsplanen Uppföljning av avfallsplan sker via verksamhetsplanen och budgetprocessen. Alla nämnder och bolagsstyrelser ska årligen till kommunfullmäktige redovisa sitt arbete med att genomföra avfallsplanens åtgärder. Uppföljningen redovisas som en separat bilaga till nämndernas och styrelsens verksamhetsberättelse. Nyckeltalens utveckling följs upp av kultur- och teknikförvaltningen. Samlad bedömning av måluppfyllelse baseras på bolagens och nämndernas rapportering av utförda åtgärder samt nyckeltalens utveckling. Den samlade bedömningen visas i kommunkoncernens årsredovisning. 2 Mål I avfallsplanen finns fyra övergripande mål. Dessa skapar riktning för arbetet mot en långsiktigt hållbar resurshushållning i Timrå kommun. För att möjliggöra uppföljning av resultat från arbete med avfallsplanen har nyckeltal tagits fram till respektive mål. Av varje mål framgår koppling till Agenda 2030 och de globala målen (se bilaga Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål) samt koppling till målbilder i Timrås kommuns styrmodell (för målbilder, se stycke 1.2). De åtgärder som tagits fram syftar till måluppfyllnad av minst ett av målen, ibland flera. 8 2.1 Mål 1 - Minskade mängder avfall Målet är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt där möjlighet finns att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Koppling till: Agenda 2030: Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Timrå kommuns styrmodell: Målbild 1, 2 och 3 2.1.1 Bakgrund För att minska miljöbelastningen från konsumtion av livsmedel, prylar och material behöver vi tillsammans hushålla med våra resurser. Till stor del handlar det om beteende där vi behöver ändrar vårt sätt att konsumera, vårda och bruka våra saker. Genom att handla second hand, dela med oss av det vi äger samt se till att de saker vi köper nytt kan lagas och är gjorda av hållbara material, kan vi möjliggöra att saker både håller länge och kan nyttjas under hela sin livslängd. Att göra vår del för att minska avfallet bidrar till att bevara naturresurser för framtida generationer. För att möjliggöra att saker kan brukas under en längre tid behövs möjligheter för följande; att låna, hyra, dela, konsumera second hand, reparera, renovera samt uppgradera eller bygga om saker. Samtliga möjligheter innebär potential till ökad ekonomisk tillväxt och bidrar till en ökad sysselsättningsgrad vilket gynnar både social och ekologisk hållbarhet. För att uppnå en ekonomisk hållbarhet krävs att vi uppskattar och värdesätter de produkter som redan finns så vi skapar en efterfrågan på dessa varor och tjänster. Vi behöver också minska mängden matsvinn, det vill säga mat som kunde ha ätits upp men som slängs till följd av brister i hantering eller avsaknad av planering. Att minska matsvinnet medför att både pengar och naturresurser sparas. 2.1.2 Nyckeltal Årlig mängd avfall under kommunalt ansvar mätt i kilogram per person. Minskande trend önskas. 9 2.2 Mål 2 - Ökad återvinning Ett Timrå som hushåller med resurser genom att material återvinns och blir en del av ett cirkulärt flöde. När återvinningen av material ökar så minskar behovet av jungfruliga råvaror och vi tar ett steg närmre en cirkulär ekonomi. Återvinning av energi från biologiskt material ökar också andelen förnybar energi. Koppling till: Agenda 2030: Mål 7. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 9. HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Timrå kommuns styrmodell: Mål 1 2.2.1 Bakgrund Materialåtervinning är när avfall som sorterats efter materialslag genomgår en behandlingsprocess för att bli råvara till nya produkter. Att öka efterfrågan på återvunnet material och att möjliggöra för återvinning genom anpassade sorteringslösningar är nyckelfaktorer för att öka mängden material som återvinns. Biologisk återvinning är när biologiskt avfall såsom matavfall och trädgårdsavfall genomgår en behandling där näring och energi kan utvinnas. Energin kan exempelvis användas som drivmedel som kan ersätta fossila drivmedel. Näringsämnena kan cirkuleras vilket bidrar till ett minskat behov av exempelvis mineralfosfor som är en ändlig resurs. 2.2.2 Nyckeltal Årlig andel kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel anges i procent. 1) Ökande trend önskas. 1) Siffror från Avfall Web: Totala mängden avfall under kommunalt ansvar som samlats in från hushåll och verksamheter, exklusive slam och trädgårdsavfall. Mängden inkluderar avfall som hämtats vid fastigheten eller lämnats vid återvinningscentraler och återvinningsstationer. Antal personer inkluderar permanentboende invånare, gästnätter, fritidshusboende och arbetsplatsnetto. 10 2.3 Mål 3 - Minskad miljöpåverkan Målet är ett Timrå där hantering av avfall och resurser bidrar med så liten påverkan som möjligt på miljön. Det är ett Timrå där ingen nedskräpning sker och kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter sorterar och lämnar sitt avfall till rätt plats så avfall kan omhändertas med hänsyn till miljön. Material återvinns och sådant som inte ska återföras till kretsloppet omhändertas på ett långsiktigt hållbart sätt. Insamling och hantering av avfall utförs med hänsyn till miljön så uttaget att jungfruligt material minskar och förnybar energi används. Koppling till: Agenda 2030: Mål 3 Hälsa och välbefinnande Mål 4 God utbildning för alla Mål 6 Rent vatten och sanitet för alla Mål 11. Hållbara städer och samhällen Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Mål 14. Hav och marina resurser Mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald Timrå kommuns styrmodell: Mål 1 och 3 2.3.1 Bakgrund KONSUMTION - Vi påverkar indirekt miljön genom våra konsumtionsmönster. Det är därför viktigt att öka medvetenheten och kunskapen hos verksamma i Timrå så de kan minska sin miljöpåverkan genom att göra hållbara val. Innehåll av farliga ämnen i avfall kan minskas genom att vid inköp välja produkter som har en så liten påverkan på miljön som möjligt. AVFALLSHANTERING - Avfallshanteringens påverkan på miljön kommer från hur avfallshanteringen är utformad, det vill säga vilka förutsättningar som finns i kommunen för att avfall ska kunna sorteras rätt. Särskilt viktigt är att det farliga avfallet sorteras och lämnas till rätt plats för att förhindra spridning av dessa ämnen i miljön då farligt avfall innehåller skadliga ämnen som exempelvis är miljöskadliga, giftiga eller brandfarliga. Miljöpåverkan kommer också av hur avfallshanteringen utförs då avfallshämtning och avfallsanläggningar bland annat innebär utsläpp till vatten och luft. NEDSKRÄPNING - Nedskräpning innebär att föremål slängs eller lämnas på platser som allmänheten har tillträde till. Det kan både vara små saker som fimpar eller större saker som bilar. Gemensamt för all slags nedskräpning är att den påverkar 11 miljön negativt eftersom nedskräpning leder till läckage och spridning av farliga ämnen både på land och till havs. Det förekommer både avsiktlig och oavsiktlig nedskräpning. Avsiktlig nedskräpning är som det låter, när något medvetet lämnas eller dumpas. Det kan till exempel vara trädgårdsavfall som lämnas i natur nära bostäder i stället för på en återvinningscentral, vilket kan leda till spridning av invasiva främmande arter, såsom parkslide och lupiner. Oavsiktlig nedskräpning är det som händer vid exempelvis slitage av plastmaterial, som när vi tvättar kläder gjorda av plastmaterial, tvättar ur färg ur penslar eller får med oss plastgranulat från konstgräsplanen med våra skor. Alla nämnda scenarier med oavsiktlig nedskräpning bidrar även med mikroplaster till havet vilket är ett uppmärksammat miljöproblem som behöver förebyggas. Nedbrytning av plast i naturen sker långsamt vilket innebär att den plast som hamnar i havet stannar i havet under lång tid. Konsekvensen är att mikroplaster även påträffats i fisk, som vi sedan äter. Det innebär att nedskräpning både är en miljöfråga och en hälsofråga. Nedskräpning bidrar också till en otrygg och oattraktiv livsmiljö så den sociala aspekten behöver tas i åtanke. Vårt beteende påverkar andra och där det finns skräp på marken är det mer troligt att andra slänger skräp på marken. Nedskräpning föder nedskräpning som i förlängningen övergår i klotter och vandalisering. Det är därför viktigt att förebygga nedskräpning och hantera den nedskräpning som skett för att Timrå ska vara en trygg kommun med attraktiva livsmiljöer. 2.3.2 Nyckeltal Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur stort eller litet problem tycker du att följande saker är i kommunen där du bor? Nedskräpning. Positiv trend önskas. 2.4 Mål 4 - Robust avfallshantering Målet för avfallshanteringen är att den är robust vid ordinarie drift likväl som vid extraordinära händelser. Avfall kan samlas in och omhändertas så ingen olägenhet för människor eller miljö uppstår. Dessutom finns en driftsäkerhet där insamling av avfall sker som planerat. 2.4.1 Bakgrund Omvärldsfaktorer såsom strejker och krig kan orsaka drivmedelsbrist, elbrist, brist på reservdelar mm vilket kan påverka möjligheterna att samla in och omhänderta avfall i kommunen. Extremväder med halka och översvämningar kan innebära framkomlighetsproblem för insamlingsfordon. Det kan också uppstå problem med 12 insamlingsfordon, mjukvara i insamlingsfordon eller personalbrist. Dessa scenarier kan medföra att avfall inte hämtas och risk för skadedjur och luktproblem uppstår. De fysiska förhållanden som finns i kommunen påverkar möjligheten att hämta avfall. Hur soprum är utformade och dimensionerade samt hur vägar är utformade och underhålls inverkar på personals arbetsmiljö och möjligheten att hämta avfall. Genom att avfallsverksamheten inkluderas vid planering i kommunens kan goda förutsättningar att hämta avfall säkerställas. 2.4.2 Nyckeltal Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Hämtning av hushållsavfall. Positiv trend önskas. 3 Åtgärder Ett antal åtgärder har tagits fram för Timrås arbete mot målen. För att underlätta för verksamheterna har åtgärderna kategoriserats utifrån vilken kommunal förvaltning eller vilket kommunalt bolag som ansvarar för åtgärdens genomförande. Till varje åtgärd finns också angivet när eller hur ofta den ska genomföras samt hur mycket resurser som krävs för genomförande av åtgärden. I bilaga Handlingsplan finns samtliga åtgärder listade, här nedan lyfts några exempel på åtgärder: • Vid framtagande av översiktsplan och detaljplaner ska avfallshanteringen beaktas och utformas så att en funktionell och robust avfallshantering möjliggörs. • Skapa möjligheter och säkerställ att farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall sorteras i verksamheten. • Informera medborgarna om kopplingen mellan konsumtion, avfall och miljö i syfte att förebygga avfall • Följ upp och kommunicera arbete med att minska matsvinn • Ta fram rutin för användning av plasthandskar i syfte att minska användningen. • Delta i kampanjer där skräp städas från mark- och vattenområden. • Informera fastighetsägare om invasiva arter. • Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, E-arkiv. 13 Bilaga 1 - Handlingsplan 1. Inledning Handlingsplanen innehåller åtgärder som bidrar till uppfyllelse av avfallsplanens mål. Varje åtgärd berör minst ett av målen, ibland flera. Avfallsplanens mål är: 1. Minskade mängder avfall 2. Ökad återvinning 3. Minskad miljöpåverkan 4. Robust avfallshantering För att följa upp om arbetet med åtgärderna bidrar till måluppfyllelse sker uppföljning av målen med hjälp av nyckeltal som finns kopplade till respektive mål. 1. MINSKADE MÄNDER AVFALL - Nyckeltal: Årlig mängd avfall under kommunalt ansvar mätt i kilogram per person. 2) Minskande trend önskas. 2. ÅTERVINNING - Nyckeltal: Årlig andel kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel anges i procent. 2) Ökande trend önskas. 3. MINSKAD MILJÖPÅVERKAN - Nyckeltal: Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur stort eller litet problem tycker du att följande saker är i kommunen där du bor? Nedskräpning. Positiv trend önskas. 4. ROBUST AVFALLSHANTERING - Nyckeltal: Uppföljning av index i SCBs medborgarundersökning för punkten; Hur tycker du följande saker fungerar i din kommun? Hämtning av hushållsavfall. Positiv trend önskas. Åtgärderna har kategoriserats utifrån vilken kommunal nämnd eller kommunalt bolag som ansvarar för åtgärdens genomförande. Till varje åtgärd finns angivet: • När eller hur ofta den ska genomföras. • Vilket/vilka mål åtgärden/åtgärderna kopplar till. • Styrmedel att använda för genomförande av åtgärden. • Hur mycket resurser som bedömts behövas för genomförande av åtgärden. 2) Siffror från Avfall Web: Totala mängden avfall under kommunalt ansvar som samlats in från hushåll och verksamheter, exklusive slam och trädgårdsavfall. Mängden inkluderar avfall som hämtats vid fastigheten eller lämnats vid återvinningscentraler och återvinningsstationer. Antal personer inkluderar permanentboende invånare, gästnätter, fritidshusboende och arbetsplatsnetto. 14 2. Styrmedel För genomförande av avfallsplanens åtgärder och arbete mot avfallsplanens mål har Timrå kommun ett antal styrmedel att tillgå (för mer information om styrmedlen se avsnitt 1.4 i avfallsplanen): 1. Fysisk planering 2. Kommunikation 3. Upphandling och inköp 4. Tillsyn 5. Verksamhetsplaner och budget 6. Kommunens avfallstaxa 7. Kommunens VA-taxa 8. Föreskrifter om avfallshantering för Timrå kommun 3. Resurser Avseende hur mycket resurser som krävs för att genomföra en åtgärd har följande bedömningar gjorts: Åtgärder med grön markering - Ryms inom befintlig budget. Åtgärder med gul markering - Måttlig kostnad som inte ryms inom befintlig budget vilket innebär att investeringar och/eller personella resurser behöver säkerställas. Åtgärder med röd markering - Hög kostnad som innebär att investeringar och/eller personella resurser behöver säkerställas. Om en nämnd/bolag har ett flertal åtgärder att genomföra samma år, vilka var och en bedöms kunna rymmas inom befintlig budget, kan konsekvensen ändå bli att extra resurser krävs för att genomföra åtgärderna. Å andra sidan kan genomförande av åtgärder leda till minskade kostnader för inköp av råvaror och produkter när de innebär att avfall förebyggs. 15 4. Åtgärder Kommunstyrelsen Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Integrera avfallsplanen i uppföljning av verksamhetsplan och budget. Årligen Alla 5 2) Vid översyn av kommunens inköpsorganisation utreds hur kommunala verksamheter vid inköp och upphandling kan verka för minskade avfallsmängder. Utifrån utredningen fastställs lämpliga åtgärder. Exempel på åtgärder är att: a) Ställa krav på och följa upp möjligheter till underhåll, reparation och återanvändning b) Vid inköp ställs krav på innehåll av återvunnet material c) Vid inköp ställs krav på att varorna i deras slutskede ska gå att materialåtervinna d) Utveckla återanvändningsbrukstjänsten ”möbelprojektet” till att omfatta återanvändning av kommunens egna möbler mm. e) Aktivt arbeta för att minska förpackningsavfall i kommunens verksamheter, ex. minska styckeförpackade produkter Årligen 1 & 2 3 & 5 3) Informera fastighetsägare om invasiva arter. Årligen 3 2, 4 & 5 4) Vid framtagande av översiktsplan och detaljplaner ska avfallshanteringen beaktas och utformas så att en funktionell och robust avfallshantering möjliggörs. Årligen Alla 1, 2 & 5 5) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 16 6) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 7) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. 2024 3 2 & 5 8) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet Årligen 3 2, 3 & 5 Barn- och utbildningsnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Med utgångspunkt i läroplanen och agenda 2030 inkluderas hushållning med resurser i den pedagogiska verksamheten Årligen 1, 2 & 3 2 & 5 2) Förbättra rutin för beställning av mat i syfte att minska matsvinn med ursprung i centralkökets verksamhet 2024 1 2, 3 & 5 3) Ta fram och implementera rutiner för arbetet med att minska matsvinn och förpackningsmaterial 2024 1 & 2 2 & 5 4) Följ upp och kommunicera arbete med att minska matsvinn Årligen 1 2 & 5 5) Säkerställ att överbliven mat kan räddas från att bli avfall. 2025 1 2 & 5 6) Genomför kommunikationsinsats i syfte att förebygga och minska nedskräpning. Årligen 3 2 & 5 7) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 8) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 9) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 10) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 17 Kultur- och tekniknämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Erbjuda återanvändningsaktiviteter för barn och ungdomar i kommunens fritidsverksamheter Årligen 1 2 & 5 2) Tillämpa det nationella skyltsystemet för avfallssortering i verksamheten 2024 2 2 & 5 3) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 4) Skapa möjligheter och säkerställ att farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall sorteras i verksamheten och i kommunen. Årligen 2 & 3 2, 6 & 7 5) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 6) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 7) I enlighet med lagstiftningen utreda behov och inrätta avfallshantering, inklusive insamling av förpackningar på torg, i parker och andra allmänna platser, samt säkerställa att dessa töms så ofta att nedskräpning minimeras 2024-2025 2 & 3 2 & 5 8) Identifiera platser utsatta för nedskräpning och genomför kommunikationsinsats i syfte att förebygga och minska nedskräpningen. Årligen 3 2 & 5 9) Delta i kampanjer där skräp städas från mark- och vattenområden. – Årligen 3 2 & 5 10) Samarbeta med lokala och regionala organisationer och föreningar i syfte att minska nedskräpning till havs och på land Årligen 3 2, 5 & 6 11) Informera kommunens invånare om nedskräpningens negativa effekter på miljö och samhälle Årligen 3 2 & 6 12) Skapa möjlighet att lämna och hämta återanvändningsmaterial på återvinningscentral 2025 1 2 & 6 13) Informera medborgarna om kopplingen mellan konsumtion, avfall och miljö i syfte att förebygga avfall Årligen 1 & 3 2 & 6 14) Ta fram rutin för hantering av arbetsmiljöfrågor kopplade till hämtning av avfall Årligen 4 2 & 6 18 15) Krisberedskapsperspektivet tas med i upphandlingar av tjänster och produkter kopplade till avfallshantering i kommunen Årligen 4 2, 3 & 6 16) Framtagande av strategi för avfallshantering i händelse av extraordinär händelse som hindrar att avfallshämtning kan utföras som planerat 2024 4 2 & 6 17) Delta i Avfall Sveriges kampanjer för att förebygga avfall. Årligen 1 2 & 6 18) Hitta sätt för att från hushåll öka mängden bygg- och rivningsavfall till materialåtervinning genom sorte- ringsmöjligheter vid ÅVC och vilka tjänster som erbjuds vid fastighet 2025 2 2 & 6 19) Ställ krav så att bygg- och rivningsmaterial som sorterats ut för materialåtervinning behandlas genom materialåtervinning Årligen 2 2, 3 & 6 20) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från kommunens verksamheter 2024 2 2 & 6 21) Vid upphandling av avfallstranspor- ter ska fossilfria transport premieras Årligen 3 2, 3 & 6 22) Införa matavfallsutsortering 2024-2027 2 2 & 6 23) Införa fastighetsnära insamling av förpackningar från hushåll 2024-2027 2 2 & 6 24) Följa upp utsorterade mängder och andelar av respektive avfallsfraktion som hämtas från fastighet. 2024-2027 2 6 25) Tillsammans med Mittsverige vatten och avfall utreda hantering och behandling av slam från enskilda avlopp. 2025 2 & 3 2 & 6 26) Utreda nedlagda deponier och genomföra avslutningsåtgärder mot bakgrund av 2024-2027 3 4 Miljö- och byggnadsnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Informera företagare om vikten av källsortering vid tillsyn. 2024-2027 2 2, 4 & 5 2) Kompetenskrav vid materialinventering inför rivning och kontrollera att materialinventeringen är tillräckligt bra. Årligen 1, 2 & 3 4 & 5 3) Tillsyn enligt miljöbalken gällande bygg- och rivningsavfall hos anmälnings- och tillståndspliktiga avfallshanterare. 2024-2027 1, 2 och 3 4 & 5 19 4) Innan Miljö- och byggnadsnämnden ger startbesked till en bygg- eller anmälningsåtgärd ska verksamheten redovisa de avfall och återanvändbara produkter som åtgärden kan ge upphov till och var avfallet ska tas omhand. Årligen 1, 2 och 3 2, 4 & 5 5) Samverka med andra kommuner inom regionen för att utveckla arbetet med avfall gentemot verksamheter. Årligen Alla 2 & 5 6) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 7) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 8) Säkerställ att farligt avfall, i den egna verksamheten, hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 9) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Socialnämnden Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Inom verksamheten reparera och återanvända material och produkter Årligen 1 2 & 5 2) Inom verksamheten arbeta med källsortering Årligen 2 2 & 5 3) Ta fram rutin för användning av engångsmaterial, ex. plasthandskar, i syfte att minska användningen. 2024 1 2 & 5 4) Säkerställ att överbliven mat kan räddas från att bli avfall. Årligen 1 2 & 5 5) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 6) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 2 & 5 20 7) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 8) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timråbo Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Ställ krav så att bygg- och rivningsmaterial som sorterats ut för materialåtervinning behandlas genom materialåtervinning Årligen 2 2, 3 & 5 2) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från Timråbos fastigheter 2024 2 2 & 5 3) Tillämpa det nationella skyltsystemet för avfallssortering i verksamheten 2024 2 2 & 5 4) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2 & 5 5) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 6) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 7) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timrå Vatten AB / MittSverige Vatten och Avfall AB Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) I enlighet med Timrå kommuns VA- policy: Resurser i avloppsvatten och avloppsslam ska så långt som möjligt nyttiggöras på ett hållbart sätt. Avloppsslam, även slam från enskilda avloppsanläggningar, som genereras i kommunen ska omhändertas med största möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Biogas ska kunna användas för värme- och elproduktion eller som fordonsgas 2024-2027 1, 2 & 3 5 21 efter uppgradering. 2) Ta fram strategi för ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall från MSVAs fastigheter/verksamheter 2024 2 2 & 5 3) Tillsammans med Kultur- och teknikförvaltningen utreda hantering och behandling av slam från enskilda avlopp. 2025 2 & 3 2, 6 & 7 4) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling. 2025 1 2 & 5 5) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2, 5 & 7 6) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 7) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Räddningstjänst Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 1) Arbeta för en minskad pappersanvändning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling. 2025 1 2, 3 & 5 2) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 3) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efterlevs och hänsyn tas till hälsa och miljö. Årligen 3 2 & 5 4) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 Timrå Invest Åtgärd Kopplar till Styrmedel för Genomförs mål genomförande Resurser 22 1) Arbeta för en minskad pappers- användning, exempelvis genom digitalisering, E-tjänster, upphandling 2025 1 2, 3 & 5 2) Säkerställ att sorteringskärl för farligt avfall, förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall finns där avfallsslagen uppstår i verksamheten. Säkerställ också att korrekt sortering utförs i verksamheten och att avfallet slutligen läggs i rätt soptunna för respektive avfallsslag. Årligen 2 & 3 2 & 5 3) Säkerställ att farligt avfall hanteras på ett korrekt sätt så lagstiftning efter- levs och hänsyn tas till hälsa och miljö Årligen 3 2 & 5 4) Ersätt kemikalier med mindre skadliga alternativ i syfte att minska avfalls farlighet. Årligen 3 2, 3 & 5 23 Bilaga 2 – Nulägesbeskrivning 1. Inledning Nulägesbeskrivningen är ett kunskapsunderlag som visar Timrås förhållanden avseende antal invånare, antal och typ av hushåll, Timrås näringsliv samt förhållanden för avfallshantering i kommunen. Nulägesbeskrivningen baseras på statistik från 2021-2023 beroende av vilka underlag som funnits publicerade. Avfall beskrivs avseende avfallsmängder, insamlingssystem och hur det behandlas. Beskrivningen redovisas fördelat på följande kategorier: 1. Avfall under kommunalt ansvar (hushållens mat-, rest- och grovavfall, bygg- och rivningsavfall från icke yrkesmässig verksamhet, farligt avfall, returpapper, slam, fosforfilter och latrin). 2. Avfall som omfattas av producentansvar (förpackningar, elavfall, batterier, läkemedel, däck och bilar). 3. Övriga avfall (verksamhetsavfall, bygg- och rivningsavfall från yrkesmässig verksamhet). 4. Nedskräpning. Organisation och ansvar för avfallsfrågor Producenter För vissa avfall finns ett producentansvar. Producentansvaret innebär att den som producerar en produkt står för kostnaden för insamling och behandling av produkten när den blivit avfall. Insamlingen och behandlingen finansieras genom en avgift som läggs på produkten när den säljs. I vissa fall ansvarar producenterna för insamlingen av avfallet (förpackningar, elavfall, batterier, läkemedel, däck och bilar). Avfallslämnare Både privatpersoner och verksamhetsutövare som lämnar ett avfall ansvarar över att avfallet sorteras och lämnas till de insamlingssystem som tillhandahålls. Bakgrunden är att avfall ska hanteras med hänsyn till miljö och hälsa. Fastighetsägare Fastighetsägare ska säkerställa att avfall kan sorteras i de avfallsfraktioner som Timrå kommun föreskriver om i sina avfallsföreskrifter, samt att sophämtare och sopbilar kan hämta avfall på ett säkert sätt ur arbetsmiljösynpunkt. Vidare ska fastighetsägaren informera sina hyresgäster om hur avfallshantering går till på fastigheten. Timrå kommun som avfallslämnare och fastighetsägare Kommunen ansvarar för det avfall som uppstår i de kommunala verksamheterna. Det kan handla om avfall från skötsel av gator och parker, avfall från fastighetsförvaltning mm. Som fastighetsägare ansvarar Timrå kommun för att avfall 24 kan sorteras i de avfallsfraktioner som Timrå kommun föreskriver om i sina avfallsföreskrifter. Timrå kommun som tillsynsmyndighet Miljö- och byggnadsnämnden utövar tillsyn enligt miljöbalken och plan- och bygglagen vilket bland annat omfattar hushållning med resurser, tillsyn av avfallsanläggningar och bestämmelser kring byggnationer samt rivning av byggnationer. De ansvarar också för tillsyn för att säkerställa att Timrås privatpersoner och verksamheter efterlever de kommunala avfallsföreskrifterna. De handlägger även bygg- och rivningslovsärenden samt anmälningsärenden såsom rivning och enskilda avlopp. Timrå kommun som avfallsorganisation Timrå kommun har ansvar för att avfall under kommunalt ansvar samlas in och omhändertas på ett miljöriktigt sätt. Kommunens ansvar gäller inte för övrigt avfall såsom verksamhetsavfall eller avfall under producentansvar. I kommunen utför Kultur- och tekniknämnden insamling av avfall under kommunalt ansvar. Timrå kommun ingår i samverkansavtalet för Y-renhållare, som är ett nätverk för länets kommuner. Syftet med samverkansavtalet är att parterna genom samverkan ska utveckla arbetet inom avfallsområdet och cirkulär ekonomi. Inom nätverket jobbar man med aktuella avfallsfrågor och samverkar bland annat kring utbildningar och upphandlingar. Trafikverket Avfall som uppstår längs med Trafikverkets vägar faller under Trafikverkets ansvar att samla in och lämna till behandling. Hamnar I Timrå finns två stycken hamnar, Östrand och Söråker. Det är hamnarna som ansvarar för att ta emot avfall från fartyg. Entreprenörer Det praktiska arbetet, det vill säga det operativa ansvaret, har kommunen lagt ut på entreprenad som omfattar hämtning av kommunalt avfall, avfall under kommunalt ansvar, kundtjänst samt drift av återvinningscentralen. De verksamhetsutövare som ger upphov till övrigt avfall har möjlighet att välja annan entreprenör för avfallshantering än den som kommunen anlitar. Avfallsbehandlare En avfallsbehandlare är den verksamhet som omhändertar avfall genom exempelvis förberedelse av avfall för återanvändning, materialåtervinning, rötning, energiåtervinning eller deponering. 25 2. Kommunbeskrivning Lokalisering och infrastruktur Timrå kommun ligger vid Indalsälvens utlopp i Bottenhavet i Västernorrlands län och har en yta på 788km2. I norr gränsar kommunen till Härnösand och i syd och väst till Sundsvall. Ett flertal mindre tätorter finns inom kommun. Det strategiska läget tillsammans med väl utvecklade kommunikationer gör området till ett betydande servicecentrum för hela Norrland. I kommunen finns transportinfrastruktur bestående av bilvägar, järnväg, hamn samt flyg. Näringsliv Timrå har en lång industriell historia där skogen betytt mycket för den industriella utvecklingen och skogsindustrin utgör även idag stommen i näringslivet med SCA som största privata arbetsgivare. Under de senaste decennierna har teknik och service successivt etablerats och den viktiga skogsnäringen balanseras alltmer av små och medelstora företag i andra branscher, exempelvis transportsektorn. Befolkning Antalet invånare i kommunen är cirka 18 000 (17 730 personer i januari 2022) och har under de senaste 20 åren legat på en stabil nivå. Antal hushåll i en- och tvåfamiljshus är 4932 stycken. Antal hushåll i flerbostadshus är 3785 stycken och antal fritidshus i kommunen är 1307 stycken. Antalet gästnätter omräknat till personer var 97 stycken år 2021. 3. Mängder, hantering och behandling av olika avfallsslag Avfall under kommunalt ansvar Tidigare kallades avfall under kommunalt ansvar för hushållsavfall. Till följd av EU- lagstiftning som implementerats i den svenska lagstiftningen har begreppet ändrats. Begreppet omfattar i princip samma avfall som begreppet hushållsavfall tidigare omfattade. Kort förklarat omfattar ansvaret kommunalt avfall, vilket är avfall från hushåll och avfall från andra källor som liknar avfall från hushåll. Som exempel kan nämnas matavfall, restavfall, kasserade hushållsprodukter och kläder. Även avfall som inte klassas som kommunalt avfall inkluderas i kommunens ansvar, hit räknas bland annat bygg- och rivningsavfall från privatpersoners egna renoveringar och byggnationer, slam från enskilda avlopp och latrin från torrtoaletter. I Timrå kommuns avfallsföreskrifter finns detaljer för närmare beskrivningar av avfall. 26 För avfallshantering av avfall under kommunalt ansvar finns en miljöstyrande taxa. Taxan styr mot mindre kärl vilka rymmer mindre avfall. Invånarna får även lämna avfall vid återvinningscentralen utan extra kostnad. Förebyggande av avfall Kommunen har ett ansvar att informera om åtgärder för att förebygga att avfall uppstår. En del i att förebygga avfall är de samarbeten Timrå har med andra aktörer för att öka återanvändningen. Vid återvinningscentralen finns möjlighet att lämna material till återanvändning, se information nedan. Textil Textilinsamlingen sker på återvinningscentralen i Timrå i samarbete med biståndsorganisationen Human Bridge. Det finns även andra aktörer som tar emot textilier i kommunen, t ex Röda Korset och Erikshjälpen. Dessa säljer sedan textilen i sina butiker. Sportutrustning Insamling av sportutrustning sker på återvinningscentralen i samarbete med Sportoteket. Möjlighet att lämna sportutrustning till Sportoteket finns på fler platser i kommunen. Hos Sportoteket finns sedan möjlighet för allmänheten att låna utrustning gratis. Restavfall Insamling och transport av restavfall utförs av upphandlad entreprenör. Villahushåll, flerbostadshus och verksamheter har kärl för sitt restavfall. Även ett fåtal bottentömmande behållare förekommer. Det normala hämtningsintervallet är varannan vecka för villor. Flerfamiljshus och verksamheter har oftast hämtning varje vecka. Vanligaste kärlstorlekarna hos villor är 140/190liter och flerbostadshus har vanligtvis 370 liters kärl. Fritidshus i kommunen har vanligtvis gemensamma insamlingskärl som är uppställda på platser i anslutning till fritidshusområdena. Hämtning av fritidssopor sker under perioden 1 maj till 30 september, förutom på vissa platser där hämtning sker året runt. Insamlat mat- och restavfall går till Sundsvall för förbränning och energiåtervinning. I Timrå kommun utsorteras idag inget matavfall för rötning. Hushållen kan däremot själva kompostera sitt matavfall i en godkänd kompost, efter anmälan till kommunens miljökontor. 27 Figur 1. Insamlad mängd mat- och restavfall per år. Figur 2. Insamlad mängd mat- och restavfall per invånare och år. Grovavfall Grovavfall är avfall som antingen är för skrymmande för insamling i säck/kärl eller kräver annan behandling än ordinarie hushållsavfall. Exempel på grovavfall är möbler, husgeråd, mattor, cyklar och trädgårdsavfall. Olika grovavfall lämnas till olika behandling beroende av avfallets egenskaper. Till exempel lämnas metallavfall till materialåtervinning, möbler till förbränning/energiåtervinning samt gips och isolering till deponering. 28 Privatpersoner kan under hela året lämna grovavfall på återvinningscentralen i Vivsta industriområde. Grovavfall från en- och tvåfamiljshus för permanentboende hämtas även fastighetsnära två gånger per år efter särskild turlista. Under år 2021 samlades 4810 ton grovavfall in, inkluderat trädgårdsavfall samt bygg- och rivningsavfall, vilket motsvarar cirka 268 kg/person. Värt att nämna är att mängden grovavfall varierat mycket över tid och att mängderna ökat under coronapandemin (figur 3). Mängden trädgårdsavfall ökade från 385 ton 2018 till 981 ton 2021, och mängden trä ökade från 695 ton 2018 till 1110 ton 2021. Från 2023 utförs fastighetsnära hämtning av bygg- och rivningsavfall samt Trädgårdsavfall på auktorisation. Figur 3. Mängd grovavfall per invånare och år. Farligt avfall I Timrå kommun sker insamling av farligt avfall främst vid återvinningscentralen. Farligt avfall är till exempel spillolja, lösningsmedel, färg, rengöringsmedel, elavfall och tryckimpregnerat trä. Kommunen erbjuder mobil insamling av farligt avfall, inklusive mindre elektronik och batterier, 4 gånger per år vid 25 platser i kommunen. Vid de två tillfällen per år som grovsopor hämtas fastighetsnära så hämtas även vitvaror. Under år 2021 samlades 165 ton farligt avfall, exklusive elektronik och batterier, in i kommunen. Även mängderna farligt avfall har ökat under pandemin (se figur 4). Av de 165 ton som samlades in utgjorde 118 ton av tryckimpregnerat och 22 ton av 29 asbest, resterande 25 ton var övrigt farligt avfall. För att få perspektiv så samlades 11 ton tryckimpregnerat virke och 4 ton asbest in 2019, samt 24 ton övrigt farligt avfall. Samma trend kunde ses hos flera av Sveriges kommuner under pandemin. Olika slags farligt avfall går till olika behandling, som exempel deponeras asbest, tryckimpregnerat trä förbränns/energiåtervinns och oljeavfall materialåtervinns. Figur 4. Insamlad mängd farligt avfall i Timrå kommun. Slam och latrin Kommunen samlar in slam från enskilda avlopp, det gäller slambrunnar, tankar och minireningsverk och fettavskiljare. År 2021 samlades 4736 ton slam in från 1961 enskilda avloppsanläggningar och 24 fettavskiljare. Majoriteten av det insamlade slammet lämnas vid kommunens slamlagun i Lögdö, där det behandlas och avvattnas och innan det går vidare till tillverkning av anläggningsjord hos externt företag. En mindre del av det insamlade slammet lämnas till reningsverk. Slamlagunen tar även emot en del slam från kommunala reningsverk. Latrin uppstår främst vid kommunala bad och fiskeplatser, men det finns också ett fåtal fritidsbostäder med latrinabonnemang där kommunen har hämtning genom upphandlad entreprenör. Vid nybyggnation av sommarstugor verkar kommunen för att latrin ska undvikas i största möjliga mån. Under år 2021 samlades 1680 kg latrin in, under de senaste 15 åren har insamlingen av latrin varit stabil, men med en liten minskning. 30 Returpapper Kommunen ansvarar för insamling av returpapper och samlar in avfallet vid 19 återvinningsstationer som finns i kommunen, vid ÅVC samt via auktorisation av privata aktörer från flerfamiljshus och verksamheter. Mängden returpapper har minskat kraftigt till följd av digitaliseringen från 821 ton under år 2012 till 157 ton år 2021, se figur 5. Returpapper behandlas genom materialåtervinning. Figur 5. Insamlade mängder returpapper Avfall som omfattas av producentansvar Förpackningar I kommunen finns 19 återvinningsstationer där hushåll kan lämna in förpackningar, samt att förpackningar kan lämnas vid ÅVC. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) har ansvaret för insamling av förpackningar och tömning av dessa stationer. Cirka 75% av flerfamiljshusen i Timrå kommun har fastighetsnära källsortering. I kommunen samlades 404 ton pappersförpackningar, 34 ton metallförpackningar, 290 ton glasförpackningar och 224 ton plastförpackningar in under år 2021. Det motsvarar 62 kg förpackningar per person år 2021. De senaste årens insamlingshistorik för olika förpackningsmaterial ses i figur 6. Insamlade förpackningar lämnas till materialåtervinning för behandling. 31 Figur 6. Insamlade mängder förpackningar Däck Däck omfattas av producentansvaret, vilket innebär att den som säljer däck är skyldig att ta emot uttjänta däck. Däck kan lämnas till däckåterförsäljare eller på återvinningscentralen. Batterier Sedan år 2009 har det varit producentansvar på batterier. Batterier för konsumentbruk delas upp i två kategorier, bilbatterier och bärbara batterier. Med bilbatterier avses batterier som används i fordon, bärbara batterier är övriga batterier som inte väger över 3 kg. Hushållen lämnar sina batterier på ÅVC samt till de 25 batteriholkar som finns i kommunen. El-Kretsen hämtar batterierna från återvinningscentralen och ser till att de tas om hand på bästa sätt. De som säljer bilbatterier är skyldiga till att samla in dem. 32 ton bilbatterier och 17 ton småbatterier samlades in år 2021. Elektriska och elektroniska produkter El-Kretsen är det producentföretag som ansvarar för insamling och behandling av elektriska och elektroniska produkter. Hushåll och företag kan lämna sitt elavfall till en återförsäljare eller till kommunens återvinningscentral, där de sedan hämtas genom El-Kretsens försorg. Företag kan dessutom lämna sina elektriska och elektroniska produkter till andra återvinningsbolag. Totalt samlades 186 ton elavfall in i Timrå under år 2021. 32 Läkemedel Kasserade läkemedel omfattas av producentansvar, vilket innebär att de ska lämnas till apoteken. Använda kanyler tas emot på apotek i särskilda behållare som kommunen tillhandahåller. Bilar och skrotbilar Personbilar omfattas av producentansvaret sedan år 1998. Sedan år 2007 omfattas även skrotbilar av producentansvar. Enligt förordningen om producentansvar på bilar ska minst 95 procent av bilen återvinnas. Inom kommunen finns rutiner för hur man agerar när övergivna fordon påträffas på privat mark och på kommunens mark. Under år 2021 omhändertog kommunen 20 stycken övergivna bilar som skrotades. Det saknas statistik över det totala antalet skrotade bilar inom kommunen. 4. Verksamhetsavfall Företag kan även välja att lämna sitt verksamhetsavfall till anläggningar i eller utanför kommunen. Inom Timrå kommun finns det flera privata aktörer som jobbar med återvinning av avfall. Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken redovisar avfallshanteringen i sina årliga miljörapporter. Farligt avfall Företag måste ha separat insamling av farligt avfall och avfallet måste hämtas av transportörer som har tillstånd enligt avfallsförordningen. Tillstånd utfärdas av länsstyrelsen till dem som kan transportera avfallet på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Mängder farligt avfall som producerats av verksamheter i Timrå kommun och rapporterats till Naturvårdsverkets avfallsregister var 2022 totalt 9117 ton. Övriga avfall Övriga avfall är de avfall som kommunen inte ansvarar för och som inte omfattas av producentansvar. Det är till exempel verksamhetsavfall från kommunens egna verksamheter och från privata företag. Verksamhetsavfall är avfall som uppstår till följd av den verksamhet som bedrivs. Exempel är avfall från jordbruk, bygg- och rivningsverksamheter, tillverkande industrier eller fastighetsskötsel. Verksamheten kan fritt välja vilken entreprenör som ska samla in avfallet och behandla det. Uppgifter om mängder verksamhetsavfall i Timrå kommun saknas. Exempel på större industrier och företag som producerar avfall i Timrå kommun är SCA Östrand och Permobil AB. 33 Ett verksamhetsavfall som uppstår i kommunens verksamhet är snö från snöröjning av vägar. Platser för snöupplag har utsetts i dialog med Miljö- och byggnadskontoret (Kommunens ekolog) och är på platser som ansetts lämpliga. Hantering av massor från kommunens anläggningsarbeten utförs i de flesta fall av en upphandlad entreprenör. Genom upphandling och avtal så har entreprenörer totalansvaret över det projekt som ska utföras vilket omfattar hanteringen av överblivna massor. Det ingår en kontrollpunkt i sökt mark/bygglov att man hanterat massorna på ett korrekt sätt. 5. Nedskräpning Ansvar för nedskräpning enligt lagen om gaturenhållning och skyltning, ligger på Kultur- och teknikförvaltningen. Förvaltningen sköter: • Offentliga sopkorgar/ sopkärl och hundlatriner samt hundlatrinpåsar i samarbete med Permobil AB tickspack. • Städning av kommunala vägar samt gång och cykelvägar. 6. Anläggningar och verksamheter för avfallshantering, -behandling samt återanvändning och förebyggande Anläggningar för hantering och behandling av Timrås avfall finns både inom och utanför kommunens gränser. Av vikt för vilka avfallsmängder som uppstår i kommunen är också de verksamheter som bidrar till förebyggande av avfall. De viktigaste anläggningarna och verksamheterna beskrivs nedan. Timrå återvinningscentral Återvinningscentralen i Timrå drivs på entreprenad som ersätts med medel från avfallstaxan. Privatpersoner lämnar avfall utan extra kostnad. Vid ÅVC kan exempelvis följande avfallsslag lämnas: • Produkter till återanvändning • Möbler • Wellpapp • Metall • Trä • Tryckimpregnerat trä • Elektronik • Farligt avfall • Asbest • Trädgårdsavfall • Betong • Förpackningar 34 Lögdö slamlagun Vid Lögdö slamlagun sker behandling och avvattning av slam innan det lämnas för tillverkning av anläggningsjord hos externt företag. Privata avfallsanläggningar Privata avfallsanläggningar som finns i kommunen är: • Timrå renhållnings AB (TIRAB) • Stena Recycling • Ragn-Sells AB • REMONDIS • Kuusakoski Recycling • Markförädling i Norrland AB Anläggningar utanför kommunen Korstaverket Brännbart avfall levereras till Korstaverket i Sundsvall där det förbränns. Vid Korstaverket produceras fjärrvärme och el. Deponi För deponering av inert material finns exempelvis Blåbergets deponi i Sundsvall, Älands avfallsanläggning i Härnösand och Högbergets deponi i Karmfors. Övriga anläggningar Exempel på andra anläggningar där avfall slutligen återvinns och bortskaffas är: • Fortum i Kumla som är en behandlingsanläggning för farligt avfall • Kuusakoski Recycling i Skellefteå, metallåtervinning. • Återvinningsanläggningar för förpackningar bland andra Svensk Plaståtervinning i Motala och Svensk Glasåtervinning i Hammar. Förebyggande och återanvändning I Timrå finns ett flertal verksamheter som antingen säljer eller skänker second hand- produkter, eller som genom sin verksamhet bidrar till att förebygga avfall. Några exempel följer: • Sportoteket – Låneverksamhet för sportutrustning • Human Bridge – Biståndsverksamhet som skänker bland annat textilier till behövande • Röda korset – Second hand-verksamhet • Erikshjälpen – Second hand-verksamhet 35 • Kreha – Verksamhet som bland annat säljer produkter tillverkade av återanvändningsmaterial • Timrå Data & Service – Reparatör av diverse elektronik 7. Fysisk planering och bygglov Alla planer, såsom detaljplaner och översiktsplan, skickas på remiss till Kultur- och teknikförvaltningen. Vid framtagande av detaljplaner sker en dialog med Kultur- och teknikförvaltningen när förvaltningens verksamhet kan påverkas. Rutin finns framtagen för vilka bygglov som ska skickas på remiss till Kultur- och teknikförvaltningen. 8. Beredskapsfrågor och klimatförändringar kopplat till avfallshantering Beredskaps och klimatfrågor ingår i den risk- och sårbarhetsanalys som tas fram kommunövergripande. Avfall och återvinning hos Kultur- och teknikförvaltningen deltar i analysen. Behov av beredskap inkluderas i arbetet med förfrågningsunderlag inför upphandling av avfallstjänster. Dialog sker kontinuerligt med avfallsentreprenörer gällande beredskapsfrågor. 36 Bilaga 3 - Nedlagda deponier 1. Bakgrund Enligt NFS 2020:6 ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier. För varje nedlagd deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa och miljön redovisas. Planen ska dessutom innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön där kommunen har varit verksamhetsutövare. Till föreskrifterna finns Naturvårdsverkets vägledningsrapport 6760 som anger att för varje deponi bör finnas plats och namn. Förutsatt att uppgifter finns tillgängliga bör följande uppgifter anges om typ av avfall som deponerats, deponins utbredning, deponiklass, deponerade mängder och för vilken tidsperiod som deponin var i drift. Enligt 5 § avfallsförordningen (2011:927) avses med deponi en upplagsplats för avfall. De deponier som redovisas i denna bilaga är upplagsplatser som inte längre tillförs avfall. Riskklassning MIFO Riskklassning enligt MIFO fas 1 består av insamling av information om deponiverksamheten, tex från arkiv och historiska källor. Även platsbesök brukar ingå, några undersökningar ingår däremot inte. 2. Genomförd inventering och riskklassning Under 2022 utförde Sweco en utredning för att bedöma åtgärder och kostnader för efterbehandling av tjugo nedlagda deponier i Timrå kommun. Tidigare utredningar har utförts i området för de deponier som beskrivs i föreliggande bilaga. De utredningar som utförts är: • Utredning av Timrå kommun 1993 • MIFO-inventering gjord av kommunen 2003. • Dokument med prioriterar och framtida arbete med nedlagda deponier i Timrå kommun av SGI 2008. • Ytterligare utredningar och rapporter som finns framtagna för bland andra Vivsta deponi. 3. Resultat av inventering och riskklassning I tabell 1 presenteras grundläggande uppgifter om de nedlagda deponierna i Timrå kommun. Inom kommunen finns 35 stycken deponier, varav 22 stycken kommunala. Deponierna är fördelade på följande riskklasser: 37 • Riskklass 1, 1 stycken. • Riskklass 2, 4 stycken. • Riskklass 3, 8 stycken. • Riskklass 4, 11 stycken. • Ej riskklassad, 11 stycken. 4. Vidtagna åtgärder Där kommunen varit verksamhetsutövare ska planen innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Detta finns bara för fåtal och saknas för de flesta. De flesta av deponierna inom Timrå kommun är övertäckta med sand eller andra material. Däremot är de inte formellt övertäckta. 5. Planerade åtgärder Kommunen har medel avsatt för utredning av nedlagda deponier inklusive avslutningsåtgärder, för deponier där kommunen varit verksamhetsutövare. Primärt utreds deponier med riskklass 2 (se tabell 1). Därefter tas plan fram för och arbete påbörjas med: • Utredning av deponier • Bedömning av risker • Behov av åtgärder • Genomförande av åtgärder • Avseende PFAS tas specifik hänsyn vid utredning och bedömning av risker för deponier som varit i drift efter 1930, även för de som sluttäckts. Förklaring till tabell 1 ID = ID enligt EBH-stödet Riskklass = Riskklass enligt MIFO fas 1 i. a. i.e.p. = Identifiering avslutad, inventering ej påbörjad VU = Verksamhetsutövare 38 Tabell 1 Nedlagda deponier i Timrå kommun enligt historik från MIFO-undersökningar och utredning utförd av Sweco 2022. Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Bergeforsen Forsmon 111071 3 600 ?- mitten X Kommunalt avfall Ej identifierad deponi 1:137 av 50 talet 111084 4 400 X Ej identifierad, området är en Bergeforsparken Sörberge Kommunalt avfall ? - 1967 campingplats i deponi 11:1-1 dagsläget. Oklara uppgifter. Båthamnen Söråker 110946 i.a.i.e.p. Industriavfall ? Söråker, tipp 11:21 111078 4 X Ingen identifiering E4 Tallbacken Vivsta av deponi, ligger i Kommunalt avfall ?-30 talet deponi 13:19 dagsläget under E4:an Fagervik båthamn Sörberge 111077 4 X Kommunalt avfall ?-60 talet deponi 2:375 110945 4 Enligt EBH-stödet är ansvar ej utrett Gasabäck för Gasabäck 1:22; deponi. Industriavfall och Gasabäck 1970- Länsstyrelsen Gasabäck deponi kommunalt 1:41; 1989 prioriterar inte att avloppsslam Gasabäck utreda ansvar för 2:12 Gasabäck deponi då den har riskklass 4. 111067 2 Grovsopor, 2000 X Högland deponi Högland kommunalt avfall, 1968- 16:1-4 skrot från lantbruk 1973 och trädgårdsavfall. Klingerfjärden 111083 4 X Strand deponi Kommunalt avfall ? - 1967 5:121 111065 4 350 X Oklart om det har varit en verklig Lagfors Lagfors deponi Kommunalt avfall deponi eller om 18:1-4 bara dumpning skett. 39 42 Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Lagfors, Lagfors 111064 2 Kommunalt avfall, 900 ?-70 talet X Bredsjöån 18:1 skrotbilar, kylskåp, lantbruksavfall(troligt) Lunde deponi Lunde 111073 3 Byggavfall, stubbar, 750 1960- Arbete har påbörjats X 1:14-2 ris och bilvrak, 1970 Lövudden deponi Norrberge 111080 3 Kommunalt avfall och 2500 ?- början X 1:60-1 skrot av 50 talet Mellberg deponi Mellberg 111066 4 Kommunalt avfall 1400 X Ej identiferiad 4:2-1 ?- 1968 Merlo barkupplag Högen 111000 i.a.i.e.p. Industriavfall 1972- Det finns ett 2:2>1 2001 lakvattendike runt deponin som samlas upp i en damm, kontrollprogram pågår med analyser varje månad. Mällby deponi Mällby 3:3- 111068 3 Kommunalt avfall, 1400 1969- X 1 bilvrak, kylskåp, 1971 grovsopor m.m. Norra Östrand 3:4 110990 i.a.i.e.p. Industriavfall parkeringen deponi, nr 30 Norrberge deponi Norrberge 111074 4 Kommunalt avfall, 1000 ?- mitten X 3:2-3 trädgårdsavfall, av 50 talet betongrör, skrot PACWIRE SÖRÅKER 110943 1 Industriavfall industrideponi 11:13; SÖRÅKER 11:39 Sandarna deponi Ri 4:1-3 111070 2 Kommunalt avfall, 2628 ?- mitten X trädgårdsavfall, av 50 talet möbler, kylskåp, bilbatterier samt rivningsmaterial Sjösvedjan nr 18 Tallnäs 111081 3 Kommunalt avfall 18400 Slutet av X Ej identifierad, 1:46 övertäckt av 30talet – oklart läge finns industriavfall början av även industritipp i 50talet området. Sjösvedjan nr 27 Tallnäs 110948 i.a.i.e.p. Industriavfall 1:46 40 Deponins Namn Fastighet ID Riskklass Avfallsslag uppskattade Drifttid Planerade/ Kommunal Kommentar utbredning Genomförda åtgärder VU (m2) Skäggsta deponi SKÄGGSTA 110947 i.a.i.e.p. Industriavfall (Rödmyran) 2:3; SKÄGGSTA 2:8 Skönvikstippen 110992 i.a.i.e.p. Östrand 3:4 Industriavfall deponi 111069 3 1600 ?- X Förbränning av Stavreviken Kommunalt avfall och mitten Stavre 6:1 avfall har skett på deponi grovavfall av 50 platsen talet Stora parkeringen 110991 i.a.i.e.p. deponi, Östrand 3:4 Industriavfall Östrandfabriken 111085 4 Deponin är sluttäckt och X Kommunalt avfall, Norrberge 1970- kontrollprogram finns som Stordalens deponi grovavfall, asbest och 2:1 & 3:34 2004 inkluderar industriavfall grundvattenprovtagningar Södra Lundevallen 111076 3 560 ?- X Bölde 1:169 Kommunalt avfall deponi 40talet 111075 4 250 ?- X Sörberge början Sörberge deponi Kommunalt avfall 2:267-4 av 50 talet 111072 4 Grovsopor, 50 X Triangelvägen Bergeforsen 1972- trädgårdsavfall, ris deponi 2:35 1980 och stubbar 111079 2 X MIFO 2 inlämnad Är till största delen Kommunalt avfall, 30 talet till Vivsta deponi Vivsta 1:19 sluttäckt. Arbete kring latrin, industriavfall -70talet tillsynsmyndighet. återstående del pågår. Etapp 1 sluttäkt. 111082 3 314145 Slutet X Fundament till Västansjö Västansjö deponi Kommunalt avfall av 50- brännbur i betong 8:2-1 tal 1972 finns kvar Wivstavarvstippen 110989 i.a.i.e.p. Tallnäs 1:46 Industriavfall nr 28 Åstön deponi Åkerö 3:17 110949 i.a.i.e.p. Industriavfall Ö-80 parkeringen Östrand 3:1 111060 i.a.i.e.p. Industriavfall Östrand deponi, nr 34 Östrand deponi Skyttberg 110942 i.a.i.e.p. Industriavfall Skyttberg S:1 41 Bilaga 4 - Framtagande av avfallsplanen och samråd 1. Framtagande av avfallsplanen Arbetssätt Kultur- och teknikförvaltningen har varit ansvarig för arbetet med att ta fram avfallsplanen. Under arbetets gång har arbetsmöten hållits med samtliga kommunala förvaltningar och kommunala bolag. Möten har skett med respektive förvaltning och bolag var för sig för att få förståelse för avfallsfrågor kopplat till deras verksamhet. Både ansvariga för förvaltningar och bolag samt personal med sakkunskap har deltagit vid möten. Avfallsplanen med dess mål och åtgärder har tagits fram mot bakgrund av: • Nuvarande avfallshantering i kommunen (se bilaga Nulägesbeskrivning) • Förvaltningars och bolags behov utifrån arbetsmöten och därefter följande dialoger • Svensk lagstiftning samt nationella, regionala och lokala mål (se bilaga Relevant lagstiftning, styrande direktiv och mål) Dialog har förts med kommunledningskontoret angående arbetssätt för det kontinuerliga arbetet med den antagna planen. De hade viktiga inspel kring hur uppföljning och arbete med avfallsplanens mål och åtgärder skulle gå till i syfte att synkronisera med arbete och uppföljning av andra kommunala styrdokument. Förankring av avfallsplanen Förankring av avfallsplanen är viktig för ett lyckat genomförande där handlingsplanens åtgärder utförs. Kommunala bolag och förvaltningar erbjöds att vara delaktig i framtagande av åtgärder som deras verksamhet ansvarar för att genomföra. För att få en bredare förankring av avfallsplanen i kommunen har kommunens ledningsgrupp, Timrås politiker samt Kultur- och tekniknämnden delgetts information om avfallsplanen med dess mål och åtgärder vid möten samt via mejl. Genom dessa kontakter har eventuella synpunkter kunnat fångas upp innan utställning av planen, och mål och åtgärder har kommunicerats med de som berörs av dem. 2. Samråd Samråd med Länsstyrelsen och miljöbedömning Med Länsstyrelsen hölls ett kombinerat samrådsmöte om avfallsplanens innehåll samt angående om planen bedömdes medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Information om avfallsplanen och dess mål delgavs Länsstyrelsen vid samrådsmöte 39 42 samt genom det samrådsunderlag med miljöbedömning för avfallsplanen som skickades till myndigheten inför samrådsmötet (se bilaga 5). Synpunkter från länsstyrelsen (se bilaga 6) togs hänsyn till vid utformning av avfallsplanen. Utställning och formellt samråd Allmänheten gavs möjlighet att inkomma med synpunkter på avfallsplanen när den ställdes ut under perioden 2023-06-01 – 2023-08-10. Utställningen annonserades i förväg via Timrå kommuns hemsida för att sprida kännedom om planen och erbjuda kommuninvånare att komma med synpunkter. Utställning av avfallsplanen skedde fysiskt på Timrå bibliotek och kommunhus, samt digitalt på Timrå kommuns hemsida. Parallellt med utställningen skedde det formella samrådet där politiska nämnder, styrelser i kommunala bolag, Länsstyrelsen, intresseorganisationer, insamlingsentreprenörer, större fastighetsägare och företag fick avfallsplanen på remiss genom mejlutskick. Komplett lista med de som erbjöds lämna synpunkter vid det formella samrådet finns under rubrik ”Sändlista”. Samrådsredogörelse De yttranden som inkommit under det formella samrådet, Timrå kommuns återkoppling till yttrandet och föranledd ändring av avfallsplanen finns redovisade i särskilt dokument Samrådsredogörelse – Avfallsplan för Timrå kommun. Endast de som haft synpunkter redovisas. 43 Bilaga 5 - Miljöbedömning 1. Motiv till undersökningssamråd Varje kommun ska enligt 15 kapitlet 41 § miljöbalken ta fram en avfallsplan som tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering utgör kommunens renhållningsordning. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. En ny avfallsplan håller på att tas fram för Timrå kommun. Kultur- och teknikförvaltningen är den förvaltning som ansvarar för framtagandet av avfallsplanen. Kultur- och teknikförvaltningen utför löpande avstämningar med berörda förvaltningar inom Timrå kommun. Enligt 6 kapitlet 3 § miljöbalken ska en kommun som upprättar en plan som krävs i lagen också göra en bedömning av planen om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta ska utföras för att miljöhänsyn ska arbetas in i planen så att en hållbar utveckling gynnas. Föreliggande dokument är underlag till undersökningssamråd angående miljöbedömning av ny avfallsplan för Timrå kommun. Samrådet hålls muntligt med Länsstyrelsen under februari år 2023. Relevant lagstiftning är framförallt 6 kap. Miljöbalken och Miljöbedömningsförordningen (2017:966). 2. Timrå kommuns avfallsplan Avfallsplanen är ett utkast vid tidpunkten för genomförande av samrådet. Avfallsplanens inriktning kommer inte att ändras men innehållet kommer att utvecklas. 2.1 Avfallsplanens syfte Avfallsplanens syfte är att bidra till en hållbar utveckling där Timrå kommun strävar mot toppen av avfallstrappan vid hushållning med resurser. 2.2 Avfallsplanens mål Avfallsplanen är uppbyggd utifrån fyra stycken målbilder. För att kunna följa upp resultat från arbete med avfallsplanen har nyckeltal tagits fram till respektive målbild. För att arbeta mot målbilderna har ett antal aktiviteter tagits fram. Aktiviteterna bidrar till uppfyllnad av minst en av målbilderna samt till avfallsplanens syfte. Nedan beskrivs målbilderna och möjliga konsekvenser av arbetet mot målbilderna. 44 2.2.1 Målbild 1. Minskade mängder avfall Målbilden är ett Timrå där befintliga material och saker har ett värde så de används under så lång tid som möjligt. Det är också ett Timrå där det finns goda möjligheter att vårda och laga sina saker samt möjlighet att konsumera på ett hållbart sätt. Timrå kommun föregår med gott exempel. Kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom privata och offentliga verksamheter lär av varandra och delar med sig av både kunskap och materiella saker för att minska mängderna avfall. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad miljöbelastning från produktion, transport och hantering av avfall när avfall förebyggs. • Minskade kostnader för inköp av material, prylar och livsmedel när avfall förebyggs. • Minskade kostnader för avfallshantering när mindre mängder avfall förbränns eller deponeras. • Ökad medvetenhet om miljöpåverkan kopplat till avfall vid kommunikation om förebyggande. • Minskad användning av naturresurser. • Mindre resursslöseri. • Ökad efterfrågan på hållbara tjänster, exempelvis reparation av varor, kan innebära nya arbetstillfällen. • Ökad efterfrågan till att hyra eller låna varor och konsumera second hand kan både skapa arbetstillfällen och tillfällen till social gemenskap. • Ökad medvetenhet om hur konsumtion påverkar avfallsmängder och miljö. 2.2.2 Målbild 2. Ökad återvinning Målbilden omfattar att hushålla med resurser så att material återvinns och blir en del av ett cirkulärt flöde. När återvinning av material ökar så minskar behovet av jungfruliga råvaror och vi tar ett steg närmre en cirkulär ekonomi. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Ökade mängder material till återvinning, bland annat till följd av fastighetsnära insamling av förpackningar, bidrar till ett minskat behov av jungfrulig råvara. • Minskad energiåtgång när produkter framställs av återvunnet material istället för jungfruligt material. • Nöjdare kunder då möjlighet att sortera förpackningar fastighetsnära införs. • Minskad drivmedelsförbrukning när medborgare inte längre tar bilen för att lämna sina förpackningar på återvinningsstation. 45 2.2.3 Målbild 3. Minskad miljöpåverkan Målbilden är ett Timrå där hantering av avfall och resurser bidrar med så liten påverkan som möjligt på miljön. Det är ett Timrå där ingen nedskräpning sker och kommuninvånare, fritidshusägare och besökare, liksom offentliga och privata verksamheter sorterar och lämnar sitt avfall till rätt plats så avfall kan omhändertas med hänsyn till miljön. Material som inte ska återföras till kretsloppet omhändertas på ett långsiktigt hållbart sätt. Insamling och hantering av avfall utförs med hänsyn till miljön så uttaget att jungfruligt material minskar och förnybar energi används. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad spridning av skadliga ämnen när farligt avfall förebyggs, hanteras och omhändertas på rätt sätt. • Bättre arbetsmiljö för de som arbetar med avfall om de hanterar mindre farligt avfall till följd av att farligt avfall förebyggts samt när farligt avfall samlas in på rätt sätt. • Ökad kompetens om avfall till följd av kommunikationsåtgärder. • Minskad miljöpåverkan från nedskräpning. • När nedskräpning minskar upplever medborgare mer trygghet och trivsel. • Minskade kostnader relaterade till nedskräpning. • Känsla av gemenskap när medborgare gemensamt engageras i kampanjer där skräp plockas. • Mer material till återvinning när nedskräpning minskar och avfall istället sorteras rätt. 2.2.4 Målbild 4. Robust avfallshantering Målbilden för avfallshanteringen är att den är robust vid ordinarie drift likväl som vid extraordinära händelser. Avfall samlas in och omhändertas så ingen olägenhet för människor eller miljö uppstår oavsett vilka förhållanden som finns. Möjliga konsekvenser vid arbete med aktiviteter som kopplar till målet: • Minskad miljöpåverkan från avfallshantering vid extraordinära händelser. • En avfallshantering som sker utan olägenheter för människor eller miljö. • Bättre arbetsmiljö för insamlingspersonal. 3. Bedömning enligt 5 § miljöbedömningsförordningen Bedömningen kommenteras med kursiv text i anslutning till varje punkt i paragrafen.

§224 Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672–9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000–2395 E-post: timra.kommun@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Fax: 060-16 31 05 1 inledning Vad som anges i denna policy gäller om det inte strider mot: stiftelsens urkund stiftelselagen. 2 Syfte med donationsstiftelserna Syftet med donationsstiftelserna är att genom utdelning av fastställd del av donat- ionsstiftelsernas avkastning främja de ändamål som respektive donator fastställt. 3 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att ange inriktning och ramar för donationsmedelsförvaltningens tillgångar. Med portföljen avses i den här policyn tillgångarna i Per Berg-mans Donationsstiftelse och August Bångs Skolstiftelse, där ej annat anges. 4 Utdelningspolicy Som huvudregel gäller att minst 10 % av föregående årsresultat ska läggas till bundet eget kapital, resterande 90 % är utdelningsbart. Med utdelningsbara belopp avses di- rektavkastning i form av räntor, utdelningar på aktier och erhållna premier vid opt- ionsaffärer. Realiserade vinster/förluster vid försäljning av värdepapper och andra tillgångar ska omföras till/från bundet eget kapital. Belopp som är tillgängliga för ut- delning är fritt eget kapital. 5 Mål för den ekonomiska förvaltningen för donationsstiftelserna Målsättningen för kapitalförvaltningen är att nå en årlig avkastning på Stibor 90 dagar + 4,00 %, samt att det reala värdet på kapitalet efter direktavkastning utvecklas posi- tivt. De årliga utdelningarna utgör endast en mindre del av kapitalets storlek. Med an- ledning av donationsmedlens natur ska placeringshorisonten för förvaltningen vara långsiktig. Förvaltningen av medlen ska ske så att fluktuationer i värdet över place- ringshorisonten i möjligaste mån minimeras och i överensstämmelse med uppsatta mål. 6 Organisation och ansvarsfördelning Det är styrelsen för donationsstiftelserna, dvs. kommunstyrelsen, som ansvarar för att: 2  vid behov fastställa förändringar i placeringspolicyn med hänsyn till aktuella förhållanden inom donationsmedelsförvaltningen samt med beaktande av utvecklingen på de finansiella marknaderna  kapitalförvaltningen sker i överensstämmelse med denna placeringspolicy  utfärda fullmakt för dem som äger rätt att företräda Timrå kommuns donationsstiftelser  fastställa delegation att besluta om köp/försäljning av värdepapper samt handel med optioner i enlighet med denna placeringspolicy. Fastställd delegation återfinns i kommunens författningssamling  utfärda fullmakt att verkställa utbetalningar  utse attestanter för förvaltade stiftelser. Det är kommunledningskontorets ansvar att:  till kommunstyrelsen rapportera om portföljens exponering i relation till de fastställda gränserna enligt avsnitt 10 i denna policy. Samtliga personer och parter, som är delaktiga i arbetet med portföljen, ska omedelbart rapportera om händelser som inte kan betraktas som normala.  finansiella avtal och transaktioner sker inom ramen för denna placeringspolicy  svara för fondernas ekonomiska förvaltning, löpande redovisning samt årsredovisning  sköta löpande kontakter med förvaltare och övriga intressenter  vid behov föreslå kommunstyrelsen förändringar i placeringspolicyn. 7 Riskhantering Risktagandet ska totalt sett och i enskilda affärer präglas av försiktighet och aktsamhet samt följa etiska riktlinjer. Verksamheten ska kännetecknas av affärsmässighet och effektivitet, snabb och smidig beslutsgång samt fortlöpande resultatuppföljning. Det mest centrala för förvaltningen är att portföljens tillgångar fördelas på ett sådant sätt att det skapas förutsättningar för en tillräcklig långsiktig real avkastning. Utgångspunkten för resultatutvärdering är den sk. moderna portföljteorin som tar fasta på att en investerare vid vald risknivå alltid bör erhålla en given avkastning. En ökad risk mätt som standardavvikelse ska därför resultera i en högre förväntad avkastning. Allmänt gäller att stiftelsens medel ska förvaltas så att långsiktig avkastning uppnås med så låg volatilitet som möjligt. 3 Styrelsen ansvarar för att förvaltningen uppnår de förväntade resultaten på kort- och långsikt som den valda tillgångsfördelningen är avsedd att göra. Styrelsen ska därför säkerställa att styrelsen förses med portfölj och avkastningsanalyser löpande, som belyser och tydliggör dessa risker. Stiftelsen kapitalförvaltning ska syfta till att långsiktigt värdesäkra stiftelsens tillgångar, varför stor vikt ska läggas vid förvaltningsstrategi som: 1. Värdesäkra kapitalet långsiktigt 2. Riskminimera det kortsiktiga årliga avkastningsmålet om kalkylränta + inflationstakt 3. Beakta hög likviditet och kostnadseffektivitet i den sammantagna förmögenhetsförvaltningen. Styrelsen identifierar 3 huvudsakliga källor till risk. 7.1 Marknadsrisker För att minimera negativ påverkan av marknadsrisker på stiftelsens kapitalförvaltning tillämpa principen om matchning respektive diversifiering. Matchningsprincipen innebär att portföljens tillgångar ska fördelas på ett sådant sätt att det är realistiskt att stiftelsens mål uppnås. Främst att beakta är kravet på real värdesäkring och direktavkastning under stiftelsens placeringshorisont. Diversifieringsprincipen används för att fördela en portföljs placeringar inom och mellan olika tillgångsslag och marknader i syfte att minska risken och/eller höja avkastningen i portföljen. 7.2 Likviditetsrisker Styrelsen har i dessa Placeringsriktlinjer tydligt betonat vikten av att de placeringar som genomförs i Stiftelsen genomgående ska karaktäriseras av god likviditet, i betydelse omsättningsbar till låga transaktionskostnader under kort tid. På motsvarande sätt har styrelsen vinnlagt sig om att i Placeringsriktlinjerna en motpart med lägsta långsiktig rating A+, enligt S&P. Stiftelsen ska undvika att placera i tillgångar som utan normal transaktionskostnad kan avyttras inom 1 månad. 7.3 Emittentrisker Styrelsen söker placera stiftelsens kapital i värdepapper och investeringsprodukter från emittenter med mycket hög kreditranking. Stiftelsen strävar efter att diversifiera motpartrisker. 4 8 Strategisk tillgångsfördelning Tillgångarnas syfte är att skapa förutsättningar för att uppnå målen med den ekonomiska förvaltningen. De räntebärande värdepapperens huvudsakliga funktion är att vara en stabil bas i kapitalförvaltningen samt att generera en värdesäkrad utveckling. För att uppnå en ökning av portföljens förväntade avkastning ingår tillgångsslaget aktier i strategin. Det finns en förväntan om att investeringar på aktiemarknaden ger en riskpremie (se ordlista) i förhållande till marknaden för räntebärande värdepapper. För att uppnå målen med den ekonomiska förvaltningen och för att följa den fastställda riskhanteringen, anger procenttalen i nedanstående tabell normalfördelning samt lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt får utgöra av portföljens totala marknadsvärde. Om finanssystem saknas, som medger aktuell marknadsvärdering, beräknas relationen mellan de olika tillgångsslagen utifrån bokförda värden. Tillgångsslag Portföljen totalt, % Min Normal Max 1. Räntebärande värdepapper med längre löptid än 1 år 20 35 50 2. Aktier inklusive aktiefonder 45 60 75 3. Korta räntor och likvida medel 0 5 20 med löptid kortare än 1år 4. Alternativa investeringar 0 0 20 Om gränserna är på väg att passeras för något av tillgångsslagen, ska rebalansering av portföljen för att återställa tillgångsfördelningen inom tillåtna ramar ske. Utifrån aktuella förutsättningar på marknaderna kan rebalansering inom gränserna ske även om dessa inte är på väg att passeras. 5 9 Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag: 1. Räntebärande värdepapper såsom penningmarknadsinstrument, nominella obligationer, realränteobligationer och värdepappersfonder. 2. Noterade aktier och aktierelaterade instrument, värdepappersfonder, konvertibla skuldebrev, teckningsrätter, ETF och ETN. 3. Alternativa tillgångsklasser, så som fastigheter, privat equity investeringar, hedgefonder, råvaror och strukturerade produkter. Motpartsrisker måste beaktas enligt 8.2. 4. Handel med optioner kan möjliggöra ökad avkastning i aktieportföljen. Det är dock endast s.k. covered calls (se ordlista) som får utfärdas. Endast standardiserade optioner är tillåtna instrument. 5. Likvida medel i svensk och utländsk valuta enligt 8.1 Med fonder menas i denna policy fonder i enlighet med Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Placering får ske i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy och som står under tillsyn av myndighet i EU-land, EES-land eller Schweiz. 9.1 Likvida medel Placering får ske på konto i bank med lägsta långsiktig rating A+, enligt S&P 9.2 Motparter Godkända motparter vid transaktioner med portföljens tillgångar är: 1. Värdepappersinstitut som har finansinspektionens tillstånd för att handel med finansiella instrument för kunds räkning, enligt 2 kap 1 paragrafen lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. 2. Utländska institutioner som har tillstånd liknande det som anges i punkt 1 och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ. Transaktionen ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantaget från denna princip är tillåten vid tillfällen då det normala förfarandet är ett annat, exempelvis nyemissioner. 6 9.3 Räntebärande värdepapper Följande limiter gäller den räntebärande portföljen: Vid investeringar i enskilt värdepapper med löptid överstigande ett år fodras en långfristig rating minst motsvarande BBB-/Baa3 (S&P och eller Moodys eller motsvarande bankrating, se ovan. Vid investering i enskilt värdepapper med löptid understigande ett år fodras kortfristig rating om minst motsvarande K-1/P-3 (S&P och eller Moodys eller motsvarande bankrating). Vid investering i väldiversifierad fond eller kreditportfölj, ska det kapitalvägda genomsnittliga kreditbetyget i fond motsvara åtminstone BB-/B3 (S&P och/eller Moodys eller motsvarande bankranting.) Fördelning enskilda räntebärande värdepapper. Min Normal Max Kreditrating, betyg Allokering Allokering Allokering AAA 35% 50% 100% AAA till BBB - 20% 35% 50% Investment Grade BBB till BB+ 0% 15% 35% High Yield Innehav i räntebärande värdepapper som är utgivna till annan valuta än svenska kronor ska valutakurssäkras till svenska kronor. Detta gäller både det nominella beloppet och kuponger. Placeringshorisonten är lång. Löptiden kan variera mellan helt kort (dagsinlåning) och lång. De aktuella förutsättningarna på marknaden för räntebärande värdepapper ska vara styrande för vilken löptid som väljs. Maximal löptid för enskilda räntebärande värdepapper är 8 år. Durationen i ränteportföljen (räntebindningen) får maximalt uppgå till 6 år. 9.4 Aktier Placering är tillåten i aktier som noteras på Stockholmsbörsen, OMX Stockholm, Large Cap och Mid Cap. Placering är även tillåten i aktier som noteras på OMX Stockholm Small Cap. Den totala andelen aktier från OMX Stockholm Small Cap får dock inte överstiga 10 % av de totala placeringarna i aktier. Följande gränsvärden för normal, maximal eller minsta exponering inom aktieportföljen ska gälla: 7 Min Normal Max Region Allokering Allokering Allokering Sverige 25 % 50 % 75 % Globalt 25% 50 % 75% Aktier i enskilt bolag eller bolag ingående i samma koncern får maximalt ingå till 10 % av den totala aktievikten i portföljen (aktievikten definieras som summan av alla aktieinnehav). Förutom placering i aktier som noteras på övriga nordiska börser enligt ovan, är placering i utländska aktier endast tillåtet i form av värdepappersfonder. Placering får ske i värdepappersfonder vars placeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med bestämmelserna i denna placeringspolicy och som omfattas av lag om investeringsfonder (2004:46). 9.5 Alternativa investeringar Med alternativa tillgångar avses primärt investeringar i tillgångar som uppvisar låg korrelation (låg samverkan) med den befintliga portföljen. Därigenom kan den totala risken i en portfölj reduceras och möjligen kan avkastningen öka. Exempel på sådana tillgångar är traditionellt fastigheter, realtillgångar, råvaror, hedgefonder men också strukturerade produkter kan uppvisa positiva egenskaper. Placering får ske i strukturerade produkter, obligationer där avkastningen är kopplad till utvecklingen av en eller flera underliggande tillgångar (se ordlista). Strukturerade produkter ska ha en kapitalgaranti på 100 % av det nominella beloppet och får köpas med en överkurs på maximalt 10 %. Det nominella, garanterade beloppet klassificeras som strukturerad produkt i tabellen i avsnitt 10 på sid 5. Eventuell överkurs klassificeras som aktier. Utgivare ska vara bank med högkreditkvalité och lägst långsiktig rating A+, enligt S&P. 9.6 Ersättningsmodell till Timrå kommun Ersättning till kommunen sker enligt en beprövad modell som kallas high waterfront /avkastningsbaserad förvaltning. Detta innebär att kommunen inte tar något betalt om förvaltningen underskrider fyra procent plus stibor. Allt över fyra procent plus stibor tar kommunen en provision 12,5 procent och stiftelsen erhåller 87,5 procent. Provisionen har ett tak på 2,5 mnkr per år. Ersättningen till Timrå kommun baseras på en fast avgift om 0,4 procent på stiftelsen marknadsvärde på det samlade tillgångarna i slutet av varje kalenderår. Ersättningen ska täcka faktisk självkostnad för portföljförvaltning löpande bokföring samt hantering av 8 ansökningsförfarande, stipendium, utskick och utbetalningar bokföring. Kontinuerlig översyn om stiftelse behöver permuteras. 10 ETIK Etiska ställningstaganden Direkta placeringar skall göras på ett sätt som, utöver god avkastning och låg risknivå, är förenligt med fastslagna etiska ställningstaganden. Vid indirekta investeringar, såsom innehav i investeringsfonder, strukturerade produkter och derivat skall dessa regler så långt det är möjligt efterlevas. Normbaserade negativa screening Placeringar får endast ske i bolag som på ett godtagbart sätt efterlever internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption och förbjudna vapen. Bolagen skall således följa FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, OECD’s riktlinjer för multinationella bolag, Rio deklarationen, ILO’s kärnkonventioner. Leverantör av kapitalförvaltning skall ha undertecknat UNPRI (Principles for Responsible Investments). Sektorbaserade negativa screening Vid en screening av portföljen måste placeringarna uppfylla gängse branschkrav för etiskt screenade placeringsprodukter om sektorbaserad negativ screening inom områden som härrör från produktion eller distribution av vapen, alkohol & tobak, hasardspel eller pornografi. Detta gäller även som bolag arbetar med att utvinna, förädla eller distribuera kol, olja eller gas. Positiv screening Styrelsen förordar bolagsval utifrån positiva screeningskriterier. Med det avses företag som i sin verksamhet ligger i framkant och arbetar proaktivt med att integrera ESG-frågor (Enviromental, Social & Governance) i sina styrdokument och i sin verksamhet. Positiv screening skall leda till lägre bolagsspecifika risker, en jämnare och högre avkastning och långsiktigt bidra till en mer hållbar utveckling. 9 Bilaga: Ordlista Covered call Utfärdande av en köpoption (se nedan) motsvarande det antal man äger av den underliggande aktien. Direktavkastning Den löpande avkastningen som t.ex. en aktie ger i form av utdelning. Uttrycks ofta som en procentuell andel av aktiens kurs. Diversifiering Fördelningen av en portföljs tillgångar inom och mellan olika tillgångsslag och marknader i syfte att minska portföljens risk. Emittent Utgivaren av finansiella instrument som t.ex. en obligation. Exponering Det värde, uttryckt i kronor eller procent av totala portföljen, som förändras pga. förändringar i kursen/räntan på ett värdepapper. Kapitalgaranti Köparen av en obligation eller ett visst finansiellt instrument är garanterad att på förfallodagen få tillbaka det nominella beloppet. Köpoption Rätten att köpa något till ett bestämt pris vid en bestämd tidpunkt. Löptid Den tid som återstår till ett värdepappers förfall. Marknadsvärde Värdet på en tillgång (eller en hel portfölj) till kapitalmarknadens rådande nivå. 10 Medelsförvaltning Förvaltning av tillgångar och skulder. Tillgångarna består oftast av likvida medel. Nominellt belopp Det belopp som en obligation eller ett finansiellt instrument är utställt på. Obligation Skuldebrev med lång löptid utgivet av riksgälden, hypoteksinstitut, företag, kommuner, landsting m.fl. Oktroj Företaget har tillstånd av Finansinspektionen att bedriva bank- eller fondbörsverksamhet. Med oktroj följer att företagets verksamhet underställs gällande lagstiftning och löpande tillsyn av Finansinspektionen. Option Avtal mellan två parter som ger den ena parten möjlighet, men inte skyldighet, till köp (köpoption) eller försäljning (säljoption) av en viss mängd av en tillgång som t.ex. värdepapper till ett förutbestämt pris vid en viss bestämd framtida tidpunkt. Placeringshorisont Den tidsperiod de förvaltade medlen ska vara investerade (innan de potentiellt ska användas/konsumeras). Portfölj Finansiell tillgång som är placerad i olika värdepapper eller en skuld som består av krediter med olika löptider, räntebindning m.m. Rating Riskklassificering av företag/organisation med 11 avseende på deras kreditvärdighet eller av lån med avseende på utsikten till återbetalning. Enligt Standard & Poors innebär AAA den högsta kreditvärdigheten och AA innebär en väldigt hög kreditvärdighet. Motsvarande för svenska värdepapper innebär K1 den högsta kortfristiga kreditvärdigheten. Ratinginstituten Standard & Poors och Moodys klassificering av långfristig (löptid över ett år) upplåning är enligt följande: Ratinginstitut Kreditvärdighet Mkt hög Hög Spekulativ Mkt låg S & P AAA – AA A – BBB BB – B CCC - D Moody’s Aaa – Aa A – Baa Ba – B Caa - C För kortfristig (löptid på maximalt ett år) upplåning gäller nedanstående tabell: Ratinginstitut Kreditvärdighet Tillfredsställa Mkt hög Hög nde Mkt låg S & P K-1 K-2 K-3 K-4, K-5 Moody’s P-1 P-2 P-3 Not P Rebalansering Återställa fördelningen mellan tillgångsslagen i en portfölj så att andelarna för de olika tillgångsslagen håller sig inom de fastställda gränserna. Riskpremie Investerare kräver kompensation (extra avkastning) för att investera i 12 tillgångar som innebär osäkerhet om det framtida värdet. Skälet till detta är att investeraren i de flesta fall kan välja att istället göra en investering som inte innebär sådan osäkerhet. Om investeraren inte kunde se fram emot en belöning för att bära den extra risken eller osäkerheten, skulle han/hon inte vara beredd att bära den. Den kompensationen kallas riskpremie. Sharpekvot Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning och används för att jämföra portföljer eller fonder med varandra. Portföljens sharpekvot beräknas genom att ta avkastningen minus den riskfria räntan dividerat med portföljens standardavvikelse. Sharpekvoten mäter risk genom att titta på portföljens standardavvikelse eller volatilitet, vilket betyder hur mycket värdet på portföljen eller fonden har svängt upp eller ner den senaste perioden, exempelvis senaste 12 månaderna. Strukturerad produkt En obligation där avkastningen är kopplad till utvecklingen av en eller flera underliggande tillgångar som t.ex. aktieindex, en korg av aktier inom viss bransch eller andra tillgångsslag som t.ex. råvaror, valutor. När en strukturerad produkt förfaller på bestämd dag garanteras i de flesta fall det nominella värdet. 13 Säljoption Rätten att sälja något till ett bestämt pris vid en bestämd tidpunkt. Tillgångsslag Räntebärande värdepapper och aktier är exempel på tillgångsslag. Urkund Dokument som anger hur förmögenheten i en stiftelse ska användas och vem eller vilka som är mottagare. Värdepapper Gemensam beteckning för bl.a. aktier, obligationer, optioner, terminer m.m. Överkurs Det belopp som erläggs av köparen utöver det nominella beloppet i vissa emissioner av strukturerade produkter för att erhålla bättre avkastningsmöjligheter. Överkurs uttrycks ofta som en procentsats relaterad till nominellt belopp. 14 Placeringspolicy för Per Bergmans Donationsstiftelse och August Bångs Skolstiftelse Politiska styrdokument Strategi Program Plan Policy Riktlinje Dokumentet gäller för Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans 2024-12-16 Timrå kommun Genomförande Kommunfullmäktige

§ 233 Arbetskläder för personal inom förskola och fritidsverksamheter KS/2025:491 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Återremittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden för fortsatt utredning. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola och fritidshem ser drygt hälften av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Behovet av inomhuskläder inom förskola och fritids är delat. Eftersom det huvudsakliga syftet är att skydda arbetstagarens kläder mot smuts, färg, kladd mm så kan ett alternativ vara att köpa in förkläden. Det kan vara både förkläden av engångstyp men även mer skräddade förkläden som kan vara uppmärkta med namn och kommun. Ärendets behandling i sammanträdet Stefan Dalin (S) föreslår att återremittera ärendet till barn- och utbildningsnämnden för fortsatt utredning. David Forslund (T) och Maritza Villanueva Contreras (V) ansluter sig till Stefan Dalin (S) förslag. Övriga ledamöter bifaller förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunfullmäktige 2025-11-24 Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2025-11-04

§ 236 Motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfaltet bli en levande plats — även under årets mörka manader, Installera akedkvat belysning. KS/2025:503 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Remittera motionen till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Ärendet Anastasie Mukabera (KD) föreslår i motion att kommunen snarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Beslutsunderlag Motion Protokollsutdrag till: Kultur- och tekniknämnden Expedieras digitalt. 1 Kultur- och teknikförvaltningen Handläggare Datum Diarienummer Magnus Karlsson 2026-04-23 KTN/2025:585 Yttrande över motion från Anastasie Mukabera (KD) - Låt Fagerviksfältet bli en levande plats - även under årets mörka månader, installera adekvat belysning En motion från Anastasie Mukabera (KD) angående belysning på Fagerviksfältet har inkommit till kommunfullmäktige. Ärendet har remitterats till kultur- och tekniknämnden för yttrande. Anastasie Mukabera (KD) föreslår i motion; Att kommunen snarast skall ordna med adekvat belysning på en tredjedel av Fagerviksfältet så att användarna, både två och fyrbenta, kan nyttja den hela året. Kultur- och teknikförvaltningens yttrande med förslag till beslut Det finns restriktioner för hur vi får gräva i marken då det är ett gammalt industriområde. Att sätta belysning i stängsel är inte förenligt med säker elinstallation. Vi har därför tagit fram ett förslag på 3 belysningsmaster/stolpar på sidan av parkeringen med riktad belysning mot fältet. Se bifogad karta. Kostnaden för åtgärden är beräknad till ca 574.000 kr. Med anledning av den kostnaden föreslår förvaltningen att motionen avslås. Magnus Karlsson Verksamhetschef teknik Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Plåtslagarvägen 17 060-163165 Ämne: Sv: Belysning fagerviksfältet Från: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Till: Kristina Olofsson Mottaget: 2026-04-01 12:21:23 Ja, precis. �� Jennifer Törnros Ombudsman Kristdemokraterna Västernorrland Tel: 0708977000 E-post: jennifer.tornros@kristdemokraterna.se Från: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Skickat: den 1 april 2026 08:13 Till: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Ämne: Sv: Belysning fagerviksfältet Hej! Det finns ingen bakgrundskarta, bara ett lila streck med punkter, men av formen av döma är det väl runt fotbollsplanerna? Med Vänliga Hälsningar Kristina Olofsson Kultur- och teknikförvaltningen 861 82 TIMRÅ | TEL 060-16 31 65 | Plåtslagarvägen 17 | www.timra.se Från: Jennifer Törnros <jennifer.tornros@kristdemokraterna.se> Skickat: den 31 mars 2026 21:10 Till: Kristina Olofsson <kristina.olofsson@timra.se> Ämne: Belysning fagerviksfältet Hej Kristina! Jag har hjälpt Anastasie Mukabera (KD) med motionen till Timrå kommun angående att belysa fagerviksfältet. Vi har gjort två olika ritningar, alltså två olika alternativ. Vi hoppas såklart att förvaltningen vill belysa hela fältet, men om man inte kan/har råd har vi gjort ett alternativ där man kan belysa en tredjedel av fältet. Jag bifogar båda ritningarna. mvh Jennifer Törnros Ombudsman Kristdemokraterna Västernorrland Tel: 0708977000 E-post: jennifer.tornros@kristdemokraterna.se Fagerviksfältet 80,83 m 80,32 m Bel. skåp Belyst område Val av stolpe/mast och höjd beror på ljusberäkningen. Men typ detta område vill vi belysa. Juh längre på grönytan desto bättre då detta är fotbollsplan/ hundområde. SWEREF99 17 15 1:1,000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 m 49,92 m Teckenförklaring Kabel Stolpe Matning Matning Annan terminering Gatunamn Gatunamn Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kultur- och tekniknämnden 2026-04-29

§ 288 Arbetskläder för personal inom förskola och fritidsverksamheter KS/2025:491 Beredningsförslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Köpa in förkläden till personalen inom förskola och fritidshem istället för inne arbetskläder. David Forslund (T) och Lotta Borg (T) reserverar sig mot beredningsförslaget till förmån för eget förslag. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola och fritidshem ser drygt hälften av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Behovet av inomhuskläder inom förskola och fritids är delat. Eftersom det huvudsakliga syftet är att skydda arbetstagarens kläder mot smuts, färg, kladd mm så kan ett alternativ vara att köpa in förkläden. Det kan vara både förkläden av engångstyp men även mer skräddade förkläden som kan vara uppmärkta med namn och kommun. Ärendets behandling i sammanträdet David Forslund (T) föreslår avslag på barn- och utbildningsnämndens förslag samt föreslår att fortsätta att utreda det ursprungliga förslaget. Niklas Edén (C) föreslår bifall till barn- och utbildningsnämndens förslag. Protokollsutdrag Sida: 2 Kommunstyrelsen 2025-11-04 Beslutsgång Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att bifalla barn- och utbildningsnämndens förslag att köpa in förkläden till personalen inom förskola och fritidshem istället för inne arbetskläder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Utredning arbetskläder inom förskolan och fritidshem 1. Bakgrund Stefan Dalin (S) och Tony Andersson (M) har genom ledamotsinitiativ väckt frågan avseende Fria arbetsskor och arbetskläder inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att uppdra till kommunchefen att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personalen inom barn- och äldreomsorgen. Utredningen presenterades för kommunstyrelsen i maj 2025. Kommunstyrelsen önskar efter det närmare utredning kring alternativen för hur fria arbetskläder kan hanteras inom förskola och fritidshem. Med ändamålsenliga arbetsskor och arbetskläder är förhoppningen att riskerna för förslitning minskar, att hygienen förbättras samt att smittorisken minskas. 1. Arbetsmetod Utredningen har genomförts genom tre huvudsakliga insamlingsmetoder: omvärldsbevakning via nätet för att se hur andra kommuner hanterat arbetskläder. Två enkätundersökningar till berörd personal inom Barn och utbildningsförvaltningen, en enkät genomfördes under april och en enkät är genomförd under september, 2025. Vidare har insamling av synpunkter genomförts via möten och mail från rektorerna. Dialog och samverkan har förts med berörda fackförbund. 2. Arbetskläder inom förskolan, fritids och praktiska förutsättningar Frågan om fria arbetskläder för förskole- och fritidshemspersonal har diskuterats länge. Argumenten för arbetskläder handlar främst om att minska smittspridning, då personal dagligen kommer i kontakt med kroppsvätskor och sjuka barn. Klädernas snabba slitage och behovet av frekvent tvätt är också ett argument, där vissa anser att arbetsgivaren bör stå för kostnaden. Andra fördelar som lyfts fram är att arbetskläder kan bidra till enhetlighet och professionalitet, vilket kan stärka yrkesidentitet och skapa trygghet för barn och föräldrar. Dessutom kan arbetskläder ses som en rättvisefråga, eftersom andra yrken med liknande arbetsförhållanden – som vårdpersonal eller traditionellt mansdominerade yrken – ofta får arbetskläder bekostade av arbetsgivaren. Postadress: 861 82 Timrå Bankgiro: 5672-9387 Hemsida: www.timra.se Besöksadress: Köpmangatan 14 Organisationsnummer: 212000-2395 E-post: info@timra.se Telefon: 060-16 31 00 Arbetskläder inom verksamheter som förskolan och fritids anses inte som skyddskläder enligt Arbetsmiljöverket och omfattas inte av AFS 2001:3, Användning av personlig skyddsutrustning. Det finns därmed inget krav på arbetskläder för varken inom- eller utomhusbruk. Arbetskläder inom den här typen av verksamhet nyttjas ur ett praktiskt perspektiv, för att till exempel minska slitage på privata kläder, tåla smuts, vara funktionella och ge rörelsefrihet för att kunna delta i de aktiviteter som verksamheten kräver. I förskolan och fritidshemmens lokaler finns i dagsläget inte omklädningsrum och möjligheter till att tvätta kläder, vilket innebär att tvätt och ombyte behöver skötas av personalen själv och hemma. För att skydda mot smittspridning krävs att kläderna tvättas i höga grader (lägst 60 grader), i och med att arbetsgivaren inte har tvättmöjligheter kommer inte den aspekten garanteras. I och med att arbetsgivaren inte har möjlighet att tillhandahålla tvättmöjligheter av kläderna kan inte minskad smittspridning garanteras. För att arbetskläder inte ska räknas som en skattepliktig förmån ska det vara obligatoriskt för all personal inom yrkeskategorin att använda kläderna, kläderna ska vara anpassade för arbetet, märkt med kommunens logga och får inte användas för privat bruk. Alla kriterier måste vara uppfyllda. 2.1 Omvärldsspaning Hur arbetskläder erbjuds varierar stort mellan kommuner. Vissa kommuner, som Uppsala, Västerås och Nacka, har infört fria arbetskläder för förskolepersonal, medan andra fortfarande låter personalen stå för klädkostnader själva. En undersökning av Lärarnas tidning och tidningen Förskolan från 2017 visade att 61 % av förskollärarna får någon form av arbetskläder, där andelen är högre i fristående förskolor (73 %) än i kommunala förskolor (59 %). De 61% som får arbetskläder får kläder för utomhusbruk, medan 17 % av de 61 % även får kläder för inomhusbruk. 2.2 Nuläge förskola och fritids Timrå kommun Arbetskläder har länge varit en viktig fråga från de fackliga företrädarna och då främst för Kommunal. Efter Barn- och utbildningsnämndens beslut 2017-11-14 infördes fria ytterkläder i förskolan (ca 170 anställda) och för fritidshem (ca 70 anställda) något år senare. Det innebär att alla tillsvidareanställda och till viss del vikarier har på arbetet tillgång till:  Fodrad jacka, fodrade byxor  Regn/vind jacka, regn/vind byxa  Fleecejacka Alla kläder är märkta med Timrå kommun och förvaras på förskolan/fritidshemmet. 2.3 Inhämtning av underlag från personal inom BOU All personal i både förskola och grundskola med fritidshem har tillfrågats genom två enkäter, en genomförd i april och en genomförd i september. Rektorer har lämnat synpunkter via mail och genom dialog, om behovet av arbetskläder inomhus för all personal i förskola och fritidshem Det totala resultatet av den första enkäten (april) visade att 52% ser ett behov av arbetskläder medan 48% inte gör det. Enkäten utformades med frågan ”Ser du ett behov av arbetskläder”, svarsalternativ ja eller nej, samt möjlighet att lämna fritextsvar. Det totala resultatet av den andra enkäten (september) visar att 59,1% ser behov av arbetskläder och 40,9% inte gör det. Enkäten utformades med frågan ”Ser du ett behov av arbetskläder”, svarsalternativ ja eller nej, utan möjlighet att lämna fritextsvar. När resultaten för förskolan och fritidshem särskiljs i den senaste enkäten (september) visar det att 69% av förskolans personal ser ett behov av arbetskläder och 39% av fritidverksamhetens personal ser behov av arbetskläder. En övervägande andel inom förskolan ser behov av arbetskläder medans en övervägande andel inom fritidsverksamheten inte ser behov av arbetskläder. Förskolan Fritids 31% 39% 61% 69% Ja Nej Ja Nej Vid utskicket av den första enkäten (april) fanns även möjlighet att lämna en kommentar utöver sitt svar och genom dessa kommentarer vi fått in samt utifrån rektorernas dialog har vi sammanställt hur man ser på det verkligen behovet av arbetskläder inomhus. Positivt  Kan upplevas professionellt, det syns tydligt vilka som är personal.  Minskar slitage och kladd på pedagogernas egna kläder.  Minskar smittspridning. Negativt  Kan upplevas tvingande  Kan upplevas institutionslikt  Kan vara svårt att ta fram ett utbud som upplevs passa alla typer av kroppar och krav på klädsel.  Kostnadskrävande inom redan begränsad ekonomisk ram.  Utökade arbetsuppgifter med bland annat kontinuerliga inköp på grund av slitage eller ej passande storlekar vid till exempel personalbyte.  ”vi-mot-dom-känsla” i grundskolan då inte all personal arbetar på fritidshemmet. 2.4 Personal som berörs BOU 167 tillsvidaretjänster i grundbemanning Varav: 134 inom förskolan 33 inom fritidshem Befattningar: Förskollärare, barnskötare och fritidslärare/-pedagog. 2.5 Prisexempel Innetröja ca 200 - 300 kr Innebyxa ca 300 kr Överdragsförkläde ca 250 -300 kr 3 Verksamheternas behov av arbetskläder I de två enkätundersökningarna är det 52 % (april), respektive 59% (september) som svarar ja till att man ser ett behov av arbetskläder. Det finns ett stort behov av variation i utbudet av inomhuskläder vilket man kan se utifrån de tankar som framkommer i fritextsvaren från enkäten. Exempelvis vill vissa bara ha en tröja, andra vill ha utomhusskor, vissa vill ha byxor men egen tröja eller ställer krav på material och modell. Vilket innebär att ett ”ja” betyder väldigt olika i denna frågan. Den största fördelen med arbetskläder som lyfts är minskat slitage på privata kläder. I de två enkätundersökningarna är det 48 % (april), respektive 41% (september) som svarat nej av personalen. I fritextsvaren framkommer bland annat att man inte vill bli tvingad till att ha arbetskläder, man vill ha bekväma kläder att arbeta i och som passar ens kroppsform, det tar tid att byta om och man ser ett större behov av arbetsskor. Man kan också se en risk för ökad arbetsbelastning (organisatoriska och tidsmässiga hinder) med arbetskläder samt ett jämlikhetsperspektiv som talar mot arbetskläder (opersonligt, kläder som passar alla typer av kroppsform). När vi i den senaste enkätundersökningen (september) delar upp resultatet för de olika verksamheterna, förskola och fritidshem, så skiljer det sig. Inom fritidshemmen är det en lägre andel, 39%, som svarat att man ser ett behov och inom förskolan är den en högre andel, 69%, som ser behov av arbetskläder. Rektorerna instämmer i pedagogernas tankar kring denna frågan, men ser även ökad arbetsbelastning i form av administration. Rektorerna lyfter även att den ekonomiska aspekten i en redan hårt pressad situation. Vidare finns en risk för att mångfald försvinner i en institutionsliknande miljö. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Personalen uttrycker att det främsta behovet av arbetskläder syftar till att skydda sina kläder mot smuts och slitage, men många vill inte bli tvingade att använda arbetskläder. Alternativ till obligatoriska arbetskläder skulle kunna bestå av skyddsutrustning som till exempel förkläden vid matsituationer, vid lek med färger och blöjbyten, dels mer bekväma förkläden av tyg och engångsförkläden. Förklädena ska vara personliga och personalen ska ansvara för att tvätta dessa hemma. Både rektorer och personal lyfter fram att det skulle vara ett alternativ till inomhusarbetskläder. Timrå 2025-10-06 Madeleine Sandgren HR-strateg Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Barn- och Ann-Christin 2025-10-02 BUN/2025:214 utbildningsförvaltningen Isaksson Arbetskläder för personal inom förskola och fritidsverksamheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: Föreslå Kommunfullmäktige köpa in förkläden till personalen inom förskola och fritidshem istället för innearbetskläder. Ärendet Med anledning av uppdrag från kommunstyrelsen har en utredning genomförts i syfte att identifiera och utreda det verkliga behovet av fria arbetskläder för personal inom barn- och äldreomsorgen i Timrå kommun. Utredningen bygger på enkäter, dialog med personal och chefer, facklig samverkan samt omvärldsspaning. Inom förskola och fritidshem ser drygt hälften av personalen ett behov av arbetskläder för inomhusbruk. Argument som lyfts är minskat slitage på privata kläder, ökad hygien och tydligare yrkesidentitet. Samtidigt uttrycks oro för institutionskänsla, ökad arbetsbörda och begränsad möjlighet till individuellt anpassade kläder. Redan idag tillhandahåller kommunen ytterkläder för denna personalgrupp, vilket upplevs som positivt. Behovet av inomhuskläder inom förskola och fritids är delat. Eftersom det huvudsakliga syftet är att skydda arbetstagarens kläder mot smuts, färg, kladd mm så kan ett alternativ vara att köpa in förkläden. Det kan vara både förkläden av engångstyp men även mer skräddade förkläden som kan vara uppmärkta med namn och kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utredning Protokollsutdrag till: BoU Expedieras digitalt. Barn- och utbildningsförvaltningen Ann-Christin Isaksson Förvaltningschef Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2025-10-15