Barn- och utbildningsnämnden — 21 maj 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 8 Samverkansavtal om naturbruksutbildning
beslutstyp: godkännandediarienr: tidaholm:RS:2026:395
§ 8
Samverkansavtal om naturbruksutbildning
mellan Västra Götalandsregionen och
kommunerna i Västra Götaland
Diarienummer RS 2026-00395
Beslut
Beredningen för hållbar utveckling föreslår att regionstyrelsen föreslår att
regionfullmäktige beslutar följande:
1. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om
naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och
kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029.
Sammanfattning av ärendet
Västra Götalandsregionen (VGR) förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet
på fem platser i Västra Götaland – Naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen och
Uddetorp samt Axevalla Hästcentrum. För närvarande pågår även verksamhet på
Angereds gård men denna är under avveckling. Cirka 675 ungdomar i
gymnasieåldern studerar vid naturbruksskolorna.
VGR och länets 49 kommuner har ett samverkansavtal som reglerar utbildningar
inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen Programinriktat val
och Yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s
naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning men
dessa regleras inte av avtalet.
Finansieringen av gymnasieutbildningen sker genom tre bidrag; interkommunal
ersättning (IKE) från kommunerna till VGR, skattefinansiering från
kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen.
Det senare var inte en del av den ursprungliga modellen men har vuxit fram i takt
med att kostnaderna för utbildningen har ökat i snabbare takt än intäkten via
skatteväxlingen. Mellanskillnaden har täckts av VGR. När många elever sökt sig
Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:
Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16
till skolorna eller när kostnaden för utbildningen har ökat snabbare än
skatteunderlaget, har mellanskillnaden ökat.
De tre intäktskällorna har för närvarande följande andelar av den totala
inkomsten till utbildningen:
• 50 procent IKE
• 13 procent ägarbidrag1
• 37 procent genom skatteväxlingen
Föreliggande avtal som ska gälla från 2029-01-01 har renodlat finansieringen.
Finansieringen från kommunerna kommer enbart att ske genom IKE. När det
nya avtalet träder i kraft ska skatteväxlingen vara avvecklad. I och med att
skatteväxlingen för naturbruksutbildningen mellan VGR och kommunerna i
Västra Götaland avvecklas erbjuds kommunerna att ingå ett sekundärt
samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Det sekundära samverkansavtalet
är frivilligt till skillnad från tidigare samverkansavtal mellan VGR och
kommunerna som samtliga kommuner var tvungna att ingå i eftersom det byggde
på skatteväxling.
Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts
sedan regionen grundades, är den kritik som vissa kommuner riktat mot det
befintliga avtalet. Dessa kommuner har varit kritiska mot skatteväxlingen – att
samtliga 49 kommuner i Västra Götaland avstår skatt till regionen för att
finansiera regional naturbruksutbildning. Kritiken blev stark på grund av att
VGR-skolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark).
Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För
kommunerna med de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att de deltog i
finansieringen av VGR:s skolor men hade mycket få elever på dessa skolor.
Flertalet elever i dessa kommuner studerade i stället på friskolorna som vuxit
fram sedan VGR:s skolor lagt ner. För dessa elever fick kommunerna betala fullt
pris och kunde inte tillgodogöra sig finansieringen som kom genom
skatteväxlingen. Det upplevs som orättvist att kommunerna är med och
1 13 % är en ungefärlig uppskattning, som varierar år från år. VGR har även bidragit med
ersättning till kommuner i Västra Götaland som har elever som studerar på
naturbruksskolor utanför Västra Götaland. Denna ”utomlänsersättning”, som finansierats
av VGR och reglerats i tidigare avtal, har de senaste åren uppgått till närmare 25 mkr.
Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:
Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16
finansierar VGR-skolorna samtidigt som de betalar fullt pris för de elever som går
på friskolorna.
Det är grunden för kritiken och för kravet att ett nytt avtal ska tas fram som fullt
ut bygger på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för
kommuner att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal
huvudman eller med regional huvudman.
Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som
primärt syftade till att utreda en alternativ modell till dagens samverkansavtal.
Utredningen slutrapporterades till beredningen för hållbar utveckling och
regionstyrelsen i april 2025, och låg till grund för det fortsatta arbetet med att ta
fram ett nytt avtal.
Besluten i VGR och kommunerna att skatteväxlingen upphör att gälla från 2029-
01-01 ska meddelas finansdepartementet före den 1 september året innan
avvecklingen, alltså senast den 31 augusti 2028.
Beredningen för hållbar utveckling planerade att behandla samverkansavtalet vid
ett extrainsatt sammanträde den 19 mars 2026. Efter att handlingarna inför
sammanträdet skickats ut inkom ett antal kommuner med ändringsförslag.
Sammanträdet ställdes in för att ärendet skulle hinna beredas ytterligare av den
politiska arbetsgruppen, vilket skedde den 23 mars. Samverkansavtalet
behandlas därför vid ett nytt extrainsatt sammanträde den 16 april 2026.
Beslutsunderlag
• Tjänsteutlåtande daterat 2026-04-08
Skickas till
Beredningen för hållbar utvecklings beslut skickas till:
• Samtliga 49 kommuner, för genomförande
Regionfullmäktiges beslut skickas för kännedom till:
• Skaraborgs kommunalförbund, info@skaraborg.se
• Fyrbodals kommunalförbund, kansli@fyrbodal.se
• Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen, info@borasregionen.se
• Göteborgsregionens kommunalförbund, gr@goteborgsregionen.se
Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:
Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16
• Styrelsen för naturbruksförvaltningen
• Miljö- och regionutvecklingsnämnden
• Emil Gisslow, ekonomidirektör
Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:
Tjänsteutlåtande Västra Götalandsregionen
Datum 2026-04-08 Koncernkontoret
Diarienummer RS 2026-00395 Handläggare: Anders Carlberg
Telefon: 0708-821541
E-post: anders.carlberg@vgregion.se
Till beredningen för hållbar utveckling
Samverkansavtal om
naturbruksutbildning mellan
Västra Götalandsregionen och
kommunerna i Västra Götaland
Förslag till beslut
Beredningen för hållbar utveckling föreslår att regionstyrelsen föreslår att
regionfullmäktige beslutar följande:
1. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om
naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och
kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029.
Sammanfattning av ärendet
Västra Götalandsregionen (VGR) förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet
på fem platser i Västra Götaland – Naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen och
Uddetorp samt Axevalla Hästcentrum. För närvarande pågår även verksamhet på
Angereds gård men denna är under avveckling. Cirka 675 ungdomar i
gymnasieåldern studerar vid naturbruksskolorna.
VGR och länets 49 kommuner har ett samverkansavtal som reglerar utbildningar
inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen Programinriktat val
och Yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s
naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning men
dessa regleras inte av avtalet.
Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats:
Regionens Hus Residenset, Torget 010-441 00 00 www.vgregion.se
462 80 Vänersborg Vänersborg E-post:
regionstyrelsen@vgregion.se
Datum 2026-04-08 2 (8)
Diarienummer RS 2026-00395
Finansieringen av gymnasieutbildningen sker genom tre bidrag; interkommunal
ersättning (IKE) från kommunerna till VGR, skattefinansiering från
kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen.
Det senare var inte en del av den ursprungliga modellen men har vuxit fram i takt
med att kostnaderna för utbildningen har ökat i snabbare takt än intäkten via
skatteväxlingen. Mellanskillnaden har täckts av VGR. När många elever sökt sig
till skolorna eller när kostnaden för utbildningen har ökat snabbare än
skatteunderlaget, har mellanskillnaden ökat.
De tre intäktskällorna har för närvarande följande andelar av den totala
inkomsten till utbildningen:
• 50 procent IKE
• 13 procent ägarbidrag1
• 37 procent genom skatteväxlingen
Föreliggande avtal som ska gälla från 2029-01-01 har renodlat finansieringen.
Finansieringen från kommunerna kommer enbart att ske genom IKE. När det
nya avtalet träder i kraft ska skatteväxlingen vara avvecklad. I och med att
skatteväxlingen för naturbruksutbildningen mellan VGR och kommunerna i
Västra Götaland avvecklas erbjuds kommunerna att ingå ett sekundärt
samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Det sekundära samverkansavtalet
är frivilligt till skillnad från tidigare samverkansavtal mellan VGR och
kommunerna som samtliga kommuner var tvungna att ingå i eftersom det byggde
på skatteväxling.
Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts
sedan regionen grundades, är den kritik som vissa kommuner riktat mot det
befintliga avtalet. Dessa kommuner har varit kritiska mot skatteväxlingen – att
samtliga 49 kommuner i Västra Götaland avstår skatt till regionen för att
finansiera regional naturbruksutbildning. Kritiken blev stark på grund av att
VGR-skolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark).
Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För
kommunerna med de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att de deltog i
finansieringen av VGR:s skolor men hade mycket få elever på dessa skolor.
Flertalet elever i dessa kommuner studerade i stället på friskolorna som vuxit
1 13 % är en ungefärlig uppskattning, som varierar år från år. VGR har även bidragit med
ersättning till kommuner i Västra Götaland som har elever som studerar på
naturbruksskolor utanför Västra Götaland. Denna ”utomlänsersättning”, som finansierats
av VGR och reglerats i tidigare avtal, har de senaste åren uppgått till närmare 25 mkr.
Datum 2026-04-08 3 (8)
Diarienummer RS 2026-00395
fram sedan VGR:s skolor lagt ner. För dessa elever fick kommunerna betala fullt
pris och kunde inte tillgodogöra sig finansieringen som kom genom
skatteväxlingen. Det upplevs som orättvist att kommunerna är med och
finansierar VGR-skolorna samtidigt som de betalar fullt pris för de elever som går
på friskolorna.
Det är grunden för kritiken och för kravet att ett nytt avtal ska tas fram som fullt
ut bygger på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för
kommuner att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal
huvudman eller med regional huvudman.
Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som
primärt syftade till att utreda en alternativ modell till dagens samverkansavtal.
Utredningen slutrapporterades till beredningen för hållbar utveckling och
regionstyrelsen i april 2025, och låg till grund för det fortsatta arbetet med att ta
fram ett nytt avtal.
Besluten i VGR och kommunerna att skatteväxlingen upphör att gälla från 2029-
01-01 ska meddelas finansdepartementet före den 1 september året innan
avvecklingen, alltså senast den 31 augusti 2028.
Beredningen för hållbar utveckling planerade att behandla samverkansavtalet vid
ett extrainsatt sammanträde den 19 mars 2026. Efter att handlingarna inför
sammanträdet skickats ut inkom ett antal kommuner med ändringsförslag.
Sammanträdet ställdes in för att ärendet skulle hinna beredas ytterligare av den
politiska arbetsgruppen, vilket skedde den 23 mars. Samverkansavtalet
behandlas därför vid ett nytt extrainsatt sammanträde den 16 april 2026.
Fördjupad beskrivning av ärendet
Det sekundära samverkansavtal som ska gälla från 2029-01-01 innehåller
väsentliga förändringar jämfört med tidigare avtalsmodell. Dessa kan
sammanfattas med:
• Avtalet är frivilligt för kommunerna
• Skatteväxlingen mellan kommunerna och VGR är borttagen
• Respektive gymnasieelev finansieras helt genom IKE
• VGR:s direkta ägarbidrag (ca 13 procent) för att fylla ut mellanskillnaden
mellan IKE och intäkterna genom skatteväxlingen är borta
• Utomlänsersättningen är borttagen
Datum 2026-04-08 4 (8)
Diarienummer RS 2026-00395
Dessa förändringar är resultatet av en anpassning av avtalet till gällande
nationellt regelverk för gymnasiet.
Jämförelse mellan VGR:s ekonomiska åtagande i den
gamla avtalsmodellen och det nya avtalet
I det gamla avtalet förband sig VGR att finansiera naturbrukselever på
gymnasieskolor utanför länet. Kostnaden uppgick till nästan 25 miljoner kronor
under 2025. Den kostnaden för VGR försvinner i det nya avtalet.
Historiskt har VGR finansierat mellanskillnaden mellan intäkterna till
naturbruksutbildningen via skatteväxlingen från kommunerna och intäkterna
genom den interkommunala ersättningen. Mellanskillnaden har ökat i takt med
att kostnaderna för utbildningen har vuxit över tid. De senaste åren har
inflationen varit kostnadsdrivande. Se finansieringen av utbildningens kostnader
år 2024 fördelat mellan kommunerna, skatteväxlingen och VGR i diagrammet
nedan:
I det nya avtalet försvinner även det åtagandet. Sammantaget minskar VGR:s
bidrag till naturbruksutbildningen med omkring 41 miljoner kronor med de
kostnadsnivåer som gäller 2024 och 2025. Beloppet kan öka eller minska fram
till införandet av det nya avtalet 2029-01-01.
Införandet av interkommunal ersättning som enda finansieringsmetod innebär
att beroendet mellan VGR och kommunerna ökar. Flera kommuner har uttryckt
Datum 2026-04-08 5 (8)
Diarienummer RS 2026-00395
önskemål om insyn i skolornas verksamhetsplanering inklusive ekonomiska
förhållanden som ett led i att skapa trygghet kring skolornas kostnadseffektiva
drift. Det är vik gt a hi a former som uppfa as som legi ma och stärker
förtroendet mellan parterna. Funktioner i avtalet som den politiska styrgruppen,
ti tt tt tt ti
ledningsrådet samt det årliga mötet för VGR och avtalskommunerna, har rollen
att stärka samverkan.
Kommunerna efterlyser i remissyttranden även VGR:s fortsatta ekonomiska
engagemang i kompetensförsörjningen inom gröna näringar i allmänhet och
naturbruksutbildningen i synnerhet. En bakomliggande orsak till att
kommunerna önskar att VGR:s åtagande ska tydliggöras i avtalet är att VGR
historiskt bidragit med resurser till utbildningen, men att en finansieringsmodell
som är helt baserad på interkommunal ersättning, där även
”utomlänsersättningen” tagits bort, inte med automatik leder till att VGR bidrar
ekonomiskt till utbildningen.
För att förtydliga VGR:s fortsatta engagemang genom det regionala
utvecklingsansvaret framgår i det slutliga avtalet – under punkt 7. Parternas
samverkan och ansvar – att ”de gröna näringarna är högt prioriterade i den
regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland, liksom insatser för
kompetensförsörjningen av lant- och skogsbruksnäringen.”
Detta innebär att VGR prioriterar de gröna näringarnas kompetensförsörjning
resursmässigt inom ramen för VGR:s regionala utvecklingsansvar. I den
regionala utvecklingsstrategin är "gröna och skogliga näringar" samt livsmedel
utpekade som områden av "särskilt stor betydelse". Omfattningen av insatser för
att nå dessa mål beslutas i miljö- och regionutvecklingsnämndens budgetprocess.
Förändringar i avtalet jämfört med remissversionen
Ett antal förändringar har genomförts i det slutliga avtalet jämfört med
remissversionen som skickades ut till kommunerna under perioden 2025-11-10
och 2026-02-10. Det finns både förändringar i sak, vissa redaktionella ändringar
samt omdisponeringar av text utan att innehållet är ändrat. Synpunkter från
kommunerna har bland annat kunnat hanteras genom att SKR:s skoljurister
anlitats för att göra bedömningar. SKR har både kommuner och regioner som
uppdragsgivare och deras neutralitet och expertis gör dem lämpade för adekvata
avvägningar. Deras synpunkter och konkreta förslag på formuleringar har varit
vägledande för den politiska beredningsgruppens slutliga ställningstagande i
frågor där kommunen föreslagit ändringar i förhållande till remissversionen.
Datum 2026-04-08 6 (8)
Diarienummer RS 2026-00395
För att ändringarna i det slutliga avtalet i förhållande till remissavtalet ska bli
tydliga bifogas två dokument – bilaga 2 och 3 – förutom själva avtalet (bilaga 1):
• Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 – 2032 (för
beslut)
• Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med
remissversionen (ett samlat dokument där remissförslaget i
vänsterspalten kan jämföras avsnittsvis med det slutliga avtalet i
högerspalten; för kännedom)
• Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel
från remissomgången (beskriver synpunkterna som inkommit på avtalet i
remissyttrandena, förklarande kommentarer kring dessa och hur de
omhändertagits; för kännedom).
Finansiering och resurskonsekvenser av beslutet
Genom skatteväxlingen har skolorna haft en intäkt som varit oberoende av
fluktuationer i antalet elever, och den mekanismen försvinner i och med det nya
avtalet. Detta introducerar ett mått av osäkerhet i planering och styrning av
verksamheten. Det nya avtalet innebär med andra ord osäkerheter och
variationer i intäkterna till naturbruksförvaltningen eftersom intäkterna enbart
baseras på antalet elever som går på skolorna. I tider av ökande elevantal ökar
såväl kostnader som intäkter men genom skalfördelar kan intäkterna öka mer.
När elevantalet minskar uppstår överkapacitet i vissa resurser och det finns risk
att kostnaderna minskar mindre än intäkterna, trots anpassningar av
verksamheten.
För VGR:s del innebär den nya finansieringsmodellen att VGR inte längre står för
ett kompensatoriskt ägarbidrag på drygt 40 miljoner kronor årligen (enligt
kostnadsnivåerna 2024). Driftbidrag och ägarambitioner för att bedriva
naturbruksutbildning- och verksamhet på ett ändamålsenligt sätt behöver
hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocesser inom VGR.
Genomförande och uppföljning av beslut
VGR kommer att fatta beslut om avtalet genom regionfullmäktige under våren
2026. Samtliga kommuner har möjlighet att följa likartad tidplan med beslut
under första halvåret eller kvartal tre 2026. För VGR:s del undertecknas avtalet
av regionstyrelsens ordförande.
Datum 2026-04-08 7 (8)
Diarienummer RS 2026-00395
Det bedöms som önskvärt att kommunerna tar beslut under innevarande
mandatperiod då befintliga politiska församlingar har en god kännedom om det
regionala samverkansavtalet för naturbruksutbildning och framtagandet av det
nya avtalet som pågått sedan våren 2023.
Formellt finns dock möjlighet att ansluta sig till avtalet även under 2027. Dock
uppmanas parterna att besluta om avtalet så snart som möjligt med hänsyn till
att VGR och kommunerna ska besluta om att avveckla skatteväxlingen i god tid
före den 30 september 2028.
Beredning
Arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal har pågått under perioden 2023
– 2026. Beredningsarbetet har primärt skett inom beredningen för hållbar
utveckling där en särskild politisk beredningsgrupp har utsetts med
representanter för VGR och kommunalförbunden i Västra Götaland. Den
politiska beredningsgruppen har fungerat som en styrgrupp för arbetet och som
referensgrupp för utredningen för framtagande av ett nytt avtal som genomfördes
hösten 2024 till våren 2025. Information har även skett löpande i miljö- och
regionutvecklingsnämnden, styrelsen för naturbruk samt regionstyrelsen.
Koncernkontoret
Helena L Nilsson Gustaf Zettergren
Regionutvecklingsdirektör Avdelningschef forskning,
omställning och kompetens
Bilagor som ingår i beslutsunderlaget
• Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 – 2032
• Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med
remissversionen
• Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel
från remissomgången
Datum 2026-04-08 8 (8)
Diarienummer RS 2026-00395
Tidigare beslut
• Beredningen för hållbar utveckling, 2026-02-19, § 3 Sammanställning av
remissvar om samverkansmodell för naturbruksutbildning
• Beredningen för hållbar utveckling, 2025-11-06, § 34 Information om nytt
samverkansavtal för naturbruksutbildning inför remissomgång
• Beredningen för hållbar utveckling, 2025-04-03, § 11 Information om
utredning om en ny modell för samverkan mellan kommunerna och
Västra Götalandsregionen om naturbruksutbildning
Ytterligare information
Utredning om ny modell för samverkan mellan VGR och kommunerna om
gymnasial naturbruksutbildning, version 2025-03-25
Besluten skickas till
Beredningen för hållbar utvecklings beslut skickas till:
• Samtliga 49 kommuner, för genomförande
Regionfullmäktiges beslut skickas för kännedom till:
• Skaraborgs kommunalförbund, info@skaraborg.se
• Fyrbodals kommunalförbund, kansli@fyrbodal.se
• Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen, info@borasregionen.se
• Göteborgsregionens kommunalförbund, gr@goteborgsregionen.se
• Styrelsen för naturbruksförvaltningen
• Miljö- och regionutvecklingsnämnden
• Emil Gisslow, ekonomidirektör
Samverkansavtal om
naturbruksbruksutbildning mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i
Västra Götaland
Från och med 2029-01-01
1
Innehållsförteckning
1. Avtalsparter
2. Syfte med samverkansavtal
3. Omfattning
4. Avtalstid
5. Lagstiftning
6. Ekonomi
6.1 Interkommunal ersättning– gymnasieskolan och anpassade
gymnasieskolan
6.1.1 Hur ersättningen beräknas
6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen betalas
6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts
7. Parternas samverkan och ansvar
7.1 Politiskt samråd Naturbruk
7.2 Ledningsråd Naturbruk
7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna och Västra Götalandsregionen
7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för utbildningen
7.5 Kommunens ansvar
8. Force majeure
9. Tvister
10. Underskrifter
2
Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och
kommunerna i Västra Götaland 2029 - 2032
1. Avtalsparter
Avtalsparter i avtalet är Västra Götalandsregionen (’regionen’, ’VGR’) och var och en av de 49
kommunerna i Västra Götaland (’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För att avtalet ska gälla
måste parterna teckna avtalet. I avtalet benämns kommunerna och regionen gemensamt som
’parterna’.
2. Syfte med samverkansavtal
En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och
introduktionsprogrammet programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet.
Därutöver får en region, efter överenskommelse med en kommun anordna introduktionsprogrammet
yrkesintroduktion. Detta regleras i 15 kap. 31 § och 17 kap. 17 och 18 §§ skollagen. Efter
överenskommelse med en kommun får en region även anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan
på nationella program, det regleras i 18 kap. 29 § skollagen.
Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha tillgång
till moderna naturbruksutbildningar med hög kvalité till självkostnadspris inom gymnasieskolan och
anpassad gymnasieskola. Avtalet ska vidare stärka och främja samverkan mellan parterna med målet
att vidareutveckla kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar utveckling inom
naturbruksområdet.
Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet utgår från regleringen i 15 kap. 30 a § skollagen
(2010:800). Syftet med samverkansavtalet är att förstärka ett allsidigt utbildningsutbud och sörja för
kompetensförsörjningen i regionen.
De elever som bor i kommuner som ingår i avtalet kommer tas emot i första hand till de nationella
program och de introduktionsprogram som anordnas för en grupp elever av regionen. De elever som
söker till utbildning som anordnas för en enskild elev kommer tas emot till regionens utbildning
utifrån individuell bedömning. Därmed kommer elever konkurrera om plats på lika villkor med övriga
sökande i de kommuner som ingått avtalet.
3. Omfattning
Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan, programmet för skog, mark och djur
inom den anpassade gymnasieskolan, introduktionsprogrammen programinriktat val för grupp av
elever eller för enskild elev och yrkesintroduktion för grupp av elever eller för enskild elev.
Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna:
• Naturbruksskolan Sötåsen,
med inriktningarna lantbruk, djurvård och trädgård inom gymnasieskolan samt skog, mark och djur
inom anpassad gymnasieskola.
• Naturbruksskolan Svenljunga,
med inriktningarna skogsbruk samt naturturism.
3
• Naturbruksskolan Uddetorp,
med inriktningen lantbruk.
• Axevalla hästcentrum,
med inriktning hästhållning.
Programinriktat val och Yrkesintroduktion för grupp av elever och/eller för enskild elev kan anordnas
på samtliga enheter i mån av plats.
De termer som används för att dela in och beskriva ovan nämnda program och utbildningar kan
komma att ändras enligt nationella beslut, utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall väsentliga
förändringar blir aktuella ska parterna uppta förhandlingar.
För de fall att regionen kommer att anordna och erbjuda naturbruksutbildning vid ytterligare någon
skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal även gälla för denna utbildning.
Beslutade ändringar läggs som bilagor till avtalet och publiceras på VGRs naturbruksförvaltnings
webb där samverkansavtalet finns.
4. Avtalstid
Avtalet gäller från och med 2029-01-01. Avtalstiden är fyra (4) år med en uppsägningstid på tolv (12)
månader. Avtalet löper tills vidare i fyraårscykler med en uppsägningstid på 12 månader före
respektive cykels avslut. En översyn av avtalsvillkor gällande utbildningsutbud och därmed
sammanhängande frågor görs dock årligen inom ramen för parternas samverkan. Uppsägning ska ske
genom skriftlig begäran till de parter som undertecknat avtalet. Vid uppsägning av samverkansavtalet
har elever som påbörjat utbildning utifrån samverkansavtalet rätt att fullfölja den.
Om det under avtalstiden fattas beslut på nationell nivå som väsentligt ändrar förutsättningarna i detta
avtal kan omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess helhet ske.
5. Lagstiftning
Avtalet avser utbildningar som regleras genom skollagen (2010:800), gymnasieförordningen
(2010:2039) samt därtill anslutande reglering.
Regionen följer även andra relevanta regelverk för de jordbruk, skogsbruk, djurhållning mm som
bedrivs i naturbruksskolornas regi.
6. Ekonomi
6.1 Interkommunal ersättning– gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
6.1.1 Hur ersättningen beräknas
Utgångspunkten för ersättning från kommunerna till regionen i samverkansavtalet är bestämmelserna
om interkommunal ersättning i skollagen.
Regionen erbjuder gymnasieutbildning till självkostnadspris.
Kostnaderna för gymnasieskolans naturbruksprogram skiljer sig mellan inriktningarna, varför varje
inriktning har sitt eget pris.
4
Interkommunal ersättning för
• gymnasieskolans naturbruksprogram sker enligt 16 kap. 50-51 §§ skollagen,
• introduktionsprogrammet programinriktat val beräknas enligt 17 kap. 23-24 §§ skollagen,
• introduktionsprogrammet yrkesintroduktion beräknas utifrån anordnarens självkostnad, och
för
• anpassade gymnasieskolans program för skog, mark och djur sker enligt 19 kap. 43-44 §§
skollagen.
Den interkommunala ersättningen beräknas och fastställs varje år av regionen efter samråd med
kommunernas representanter i Ledningsråd Naturbruk. Som ledning för hur ersättningen beräknas
används reglerna om ersättning till fristående skolor i tillämpliga delar. Priserna ska vara fastställda
senast den 10 december året innan de börjar gälla och framgår av protokollet från Ledningsrådet.
Regionen ansvarar för extra anpassning och särskilt stöd till elever enligt skollagens krav. I de fall en
elev har omfattande behov av särskilt stöd, kan regionen och kommunen träffa en överenskommelse
om utökad interkommunal ersättning, efter ansökan från naturbruksförvaltningen
Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen resultatenhet där ekonomin och det egna kapitalet
redovisas till Ledningsråd Naturbruk, senast den 10 mars varje år. Informationen ska på
nästkommande sammanträde därefter lämnas till Politiskt Samråd Naturbruk.
Flera av naturbruksförvaltningens kostnader delas av gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola och
vuxenutbildningen samt verksamheterna vid kompetenscentra. Allokeringen av kostnaderna görs med
hänsyn till den faktiska användningen av resurser.
Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte i beräkningen av priset, utan faktureras berörda
vårdnadshavare separat.
6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen betalas
Avstämning av antalet elever sker en gång per månad och interkommunal ersättning (IKE) betalas
månadsvis av kommunerna efter faktura från regionen.
Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt plan kommer utbildningstiden förlängas först efter
överenskommelse med hemkommunen.
6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts
Hemkommunen lämnar ekonomiskt stöd till elever som behöver inackordering på grund av
skolgången, enligt 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § skollagen.
Hemkommunen ansvarar för elevresor mellan bostad och skola för elever i gymnasieskolan som inte
har inackorderingstillägg. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek
regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande
förordning.
Hemkommunen ansvarar även för kostnader för skolskjuts för de elever i anpassade gymnasieskolan
som har behov av det, enligt 18 kap. 30–31 §§ skollagen. Inför hemkommunens beslut ska samråd ske
mellan VGR och kommunen i de fall som det bedöms att skolskjutsen behöver ombesörjas med till
exempel taxiresor.
Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om
kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Det
arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en obligatorisk del av gymnasieutbildningen. För en elev utan
5
inackorderingstillägg står kommunen för resekostnader inom Västra Götaland, mellan elevens bostad
och platsen för APL. Regionen svarar däremot för eventuella resekostnader när platsen för APL ligger
utanför Västra Götaland.
I de fall gymnasieeleverna har inackorderingstillägg svarar regionen för resekostnader mellan
elevernas bostad och platsen för APL.
7. Parternas samverkan och ansvar
Samrådet och ledningsrådet syftar till att underlätta det gemensamma ansvarstagandet och samverkan
mellan parterna. Regionen ansvarar för att kalla till möten, att leda dem samt ge administrativt stöd till
samrådet och ledningsrådet.
7.1 Politiskt Samråd Naturbruk
Politiskt Samråd Naturbruk ska på en övergripande och strategisk nivå främja den regionala
naturbruksutbildningens verksamhet och utveckling.
Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas, följs upp och vårdas, samt att verksamhetens
resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen lämna synpunkter avseende utbildningarnas
prissättning, strategiska inriktning, dimensionering och ekonomi, till miljö- och
regionutvecklingsnämnden inför att dess uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs.
Samrådet träffas en gång per termin och består av fyra representanter från kommunerna samt fyra
representanter från regionen. Parterna utser själva de förtroendevalda som ska ingå i samrådet, och
regionen är sammankallande och leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i
samrådet.
7.2 Ledningsråd Naturbruk
Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till samrådet och ska därutöver bevaka frågor på
nationell, regional och kommunal nivå som påverkar avtalets förutsättningar. Förvaltningsledningen
och Ledningsrådet för dialog inom ramen för planering av verksamhet och ekonomi.
Ledningsrådet träffas två gånger per termin och utgörs av tjänstepersoner med fem representanter från
kommunerna samt fem representanter från regionen. Kommunernas ledamöter utses av
kommunalförbunden. En representant för kommunalförbunden i Västra Götaland har en plats i
ledningsrådet och regionen är sammankallande samt leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas
gemensamt i ledningsrådet.
7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna och Västra Götalandsregionen
För att öka kunskapen om naturbruksförvaltningens verksamhet och programinriktningar samt
förbättra dialogen mellan utbildningshuvudman och kommunala avtalsparter kommer parterna att få
möjlighet att träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i Ledningsrådet.
7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för utbildningen
Som huvudman ansvarar Västra Götalandsregionen för att aktuella utbildningar följer relevant
lagstiftning i skollagen och anslutande reglering.
6
Miljö- och regionutvecklingsnämnden är ansvarig nämnd och utbildningen hanteras av
naturbruksförvaltningen, Västra Götalandsregionen. De gröna näringarna är högt prioriterade i den
regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland, liksom insatser för kompetensförsörjningen av
lant- och skogsbruksnäringen.
Regionen ansvarar för antagning av elever till utbildningarna och lämnar regelbundna uppdateringar
till kommunerna.
Vidare ansvarar regionen för att snarast anmäla till hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid
någon av regionens skolor.
Regionen informerar också berörd kommun om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är
frånvarande i betydande utsträckning.
7.5 Kommunens ansvar
Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.
8. Force majeure
Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra ett åtagande på grund av omständigheter utanför
regionens kontroll till exempel arbetskonflikt, eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte regionen
ansvarig för den skada eller förlust som kan uppkomma för motparten.
9. Tvister
Eventuella tvister som uppkommer med bäring på detta avtal löses i första hand genom lokala
förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller en överenskommelse ska medling ske mellan
regionen och kommunalförbunden i presidiet för Beredningen för hållbar utveckling (BHU).
10. Underskrifter
För regionen För kommun _______________________
Datum Datum
_________________________________ _________________________________
Underskrift Underskrift
_________________________________ _________________________________
Namn, befattning Namn, befattning
7
Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med
remissversionen
REMISSFÖRSLAG SLUTLIGT AVTAL
Innehållsförteckning Innehållsförteckning
1. Avtalsparter 1. Avtalsparter
2. Syfte med samverkansavtal 2. Syfte med samverkansavtal
3. Omfattning 3. Omfattning
4. Avtalstid 4. Avtalstid
5. Lagstiftning 5. Lagstiftning
6. Ekonomi 6. Ekonomi
6.1 Ekonomi – gymnasieskola och 6.1 Interkommunal ersättning–
anpassad gymnasieskola gymnasieskolan och anpassade
6.2 Ekonomi – vuxenutbildning gymnasieskolan
6.1.1 Hur ersättningen beräknas
7. Parternas ansvar och samverkan 6.1.2 Hur den interkommunala
7.1 Politiskt samråd Naturbruk ersättningen betalas
7.2 Ledningsråd Naturbruk 6.1.3 Elevresor, inackordering och
7.3 Möte mellan kommunala skolskjuts
avtalsparterna och Västra
Götalandsregionen 7. Parternas samverkan och ansvar
7.4 Västra Götalandsregionens ansvar 7.1 Politiskt samråd Naturbruk
7.5 Kommunens ansvar 7.2 Ledningsråd Naturbruk
7.3 Möte mellan kommunala
8. Force majeure avtalsparterna och Västra
Götalandsregionen
9. Tvister 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar
för utbildningen
10. Underskrifter 7.5 Kommunens ansvar
8. Force majeure
9. Tvister
10. Underskrifter
1. Avtalsparter 1. Avtalsparter
Avtalsparter i avtalet är Västra Avtalsparter i avtalet är Västra
Götalandsregionen (’regionen’) och var och en Götalandsregionen (’regionen’, ’VGR’) och var
av de 49 kommunerna i Västra Götaland och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland
(’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För (’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För
att avtalet ska gälla måste parterna teckna att avtalet ska gälla måste parterna teckna
avtalet. I avtalet benämns kommunerna och avtalet. I avtalet benämns kommunerna och
regionen gemensamt som ’parterna’. regionen gemensamt som ’parterna’.
2. Syfte med samverkansavtal 2. Syfte med samverkansavtal
Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra En region får anordna utbildningar på sådana
Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha nationella program som avser naturbruk och
tillgång till moderna naturbruksutbildningar med introduktionsprogrammet programinriktat val
hög kvalité till självkostnadspris inom som är inriktat mot det nationella programmet.
gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola och Därutöver får en region, efter överenskommelse
vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Avtalet med en kommun anordna
ska vidare stärka och främja samverkan mellan introduktionsprogrammet yrkesintroduktion.
parterna med målet att vidareutveckla Detta regleras i 15 kap. 31 § och 17 kap. 17 och
kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar 18 §§ skollagen. Efter överenskommelse med en
utveckling inom naturbruksområdet. kommun får en region även anordna utbildning i
anpassade gymnasieskolan på nationella
Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet program, det regleras i 18 kap. 29 § skollagen.
är baserat på föreskrifter i Skollagen (2010:800,
15 kap. 30 a §). Syftet med ett sekundärt Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra
samverkansavtal är att förstärka ett allsidigt Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha
utbildningsutbud genom sekundära avtal med tillgång till moderna naturbruksutbildningar med
kommuner eller regioner utanför det primära hög kvalité till självkostnadspris inom
samverkansområdet. Elever boende i kommuner gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola.
som omfattas av samverkansavtalet blir Avtalet ska vidare stärka och främja samverkan
förstahandsmottagna vid antagning till de i mellan parterna med målet att vidareutveckla
avtalet ingående utbildningarna och konkurrerar kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar
om plats på lika villkor med sökande i övriga utveckling inom naturbruksområdet.
kommuner som ingått avtalet.
Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet
utgår från regleringen i 15 kap. 30 a § skollagen
(2010:800). Syftet med samverkansavtalet är att
förstärka ett allsidigt utbildningsutbud och sörja
för kompetensförsörjningen i regionen.
De elever som bor i kommuner som ingår i
avtalet kommer tas emot i första hand till de
nationella program och de introduktionsprogram
som anordnas för en grupp elever av regionen.
De elever som söker till utbildning som
anordnas för en enskild elev kommer tas emot
till regionens utbildning utifrån individuell
bedömning. Därmed kommer elever konkurrera
om plats på lika villkor med övriga sökande i de
kommuner som ingått avtalet.
3. Omfattning 3. Omfattning
Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom
gymnasieskolan, motsvarande utbildningar inom gymnasieskolan, programmet för skog, mark
anpassad gymnasieskola, och djur inom den anpassade gymnasieskolan,
introduktionsprogrammen Programinriktat val introduktionsprogrammen programinriktat val
för grupp av elever eller enskild elev och för grupp av elever eller för enskild elev och
Yrkesintroduktion för grupp av elever eller yrkesintroduktion för grupp av elever eller för
enskild elev, samt vuxenutbildningar på enskild elev.
gymnasial nivå inom naturbruksområdet.
Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna:
Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna: • Naturbruksskolan Sötåsen,
• Naturbruksskolan Sötåsen, med med inriktningarna lantbruk, djurvård och
inriktningarna Lantbruk, Djurvård, trädgård inom gymnasieskolan samt skog, mark
Trädgård samt anpassad gymnasieskola. och djur inom anpassad gymnasieskola.
• Naturbruksskolan Svenljunga, med • Naturbruksskolan Svenljunga,
inriktningarna Skogsbruk samt med inriktningarna skogsbruk samt naturturism.
Naturturism. • Naturbruksskolan Uddetorp,
• Naturbruksskolan Uddetorp, med med inriktningen lantbruk.
inriktningen Lantbruk. • Axevalla hästcentrum,
• Hästutbildningarna är samlade på med inriktning hästhållning.
Axevalla hästcentrum utanför Skara.
Programinriktat val och Yrkesintroduktion för
Vuxenutbildningarna erbjuds vid alla ovan grupp av elever och/eller för enskild elev kan
nämnda skolenheter samt vid Angereds gård. anordnas på samtliga enheter i mån av plats.
De termer som används för att dela in och De termer som används för att dela in och
beskriva ovan nämnda program och utbildningar beskriva ovan nämnda program och utbildningar
kan komma att ändras enligt nationella beslut, kan komma att ändras enligt nationella beslut,
utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall
väsentliga förändringar blir aktuella ska parterna väsentliga förändringar blir aktuella ska parterna
uppta förhandlingar. För de fall att regionen uppta förhandlingar.
bedriver naturbruksutbildning vid ytterligare
skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal gälla För de fall att regionen kommer att anordna och
för sådan utbildning. erbjuda naturbruksutbildning vid ytterligare
någon skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal
Beslutade ändringar läggs som bilagor till även gälla för denna utbildning.
avtalet och publiceras på VGRs
naturbruksförvaltnings webb där Beslutade ändringar läggs som bilagor till
samverkansavtalet finns. avtalet och publiceras på VGRs
naturbruksförvaltnings webb där
samverkansavtalet finns.
4. Avtalstid 4. Avtalstid
Avtalet gäller från och med XXXX. Avtalstiden Avtalet gäller från och med 2029-01-01.
är fyra (4) år med en uppsägningstid på tolv (12) Avtalstiden är fyra (4) år med en uppsägningstid
månader. Avtalet löper tills vidare i fyraårscykler på tolv (12) månader. Avtalet löper tills vidare i
med en uppsägningstid på 12 månader före fyraårscykler med en uppsägningstid på 12
respektive cykels avslut. En översyn av månader före respektive cykels avslut. En
avtalsvillkor gällande utbildningsutbud och översyn av avtalsvillkor gällande
därmed sammanhängande frågor görs dock utbildningsutbud och därmed sammanhängande
årligen inom ramen för parternas samverkan. frågor görs dock årligen inom ramen för
Uppsägning ska ske genom skriftlig begäran till parternas samverkan. Uppsägning ska ske
de parter som undertecknat avtalet. Vid genom skriftlig begäran till de parter som
uppsägning av samverkansavtalet har elever som undertecknat avtalet. Vid uppsägning av
påbörjat utbildning utifrån samverkansavtalet samverkansavtalet har elever som påbörjat
rätt att fullfölja den. utbildning utifrån samverkansavtalet rätt att
fullfölja den.
Om det under avtalstiden fattas beslut på
nationell nivå som väsentligt ändrar Om det under avtalstiden fattas beslut på
förutsättningarna i detta avtal kan nationell nivå som väsentligt ändrar
omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess förutsättningarna i detta avtal kan
helhet ske. omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess
helhet ske.
5. Lagstiftning 5. Lagstiftning
Avtalet avser utbildningar som regleras genom Avtalet avser utbildningar som regleras genom
skollagen, gymnasieförordningen (2010:2039) skollagen (2010:800), gymnasieförordningen
och förordningen om vuxenutbildningen (2010:2039) samt därtill anslutande reglering.
(2011:1108).
Regionen följer även andra relevanta regelverk
för de jordbruk, skogsbruk, djurhållning mm
som bedrivs i naturbruksskolornas regi.
Även andra regelverk gäller för de jordbruk,
skogsbruk och liknande som bedrivs i
naturbruksskolornas regi.
6. Ekonomi 6. Ekonomi
6.1 Ekonomi – gymnasieskolan och anpassad 6.1 Interkommunal ersättning–
gymnasieskola gymnasieskolan och anpassade
Regionen erbjuder kommunerna gymnasieskolan
gymnasieutbildningar, inklusive anpassad
gymnasieskola, till självkostnadspris. 6.1.1 Hur ersättningen beräknas
Interkommunal ersättning (IKE) betalas av Utgångspunkten för ersättning från kommunerna
kommunerna vid avstämningsdatum efter till regionen i samverkansavtalet är
faktura från regionen. Fakturan ska vara betald bestämmelserna om interkommunal ersättning i
senast 30 dagar efter att kommunen mottagit skollagen.
den. Regionen förbehåller sig rätten att kräva
dröjsmålsränta efter 30 dagar. Regionen erbjuder gymnasieutbildning till
självkostnadspris.
Kostnaderna för gymnasieskolans
naturbruksprogram skiljer sig mellan Kostnaderna för gymnasieskolans
inriktningarna, varför varje inriktning har sitt naturbruksprogram skiljer sig mellan
eget pris. Priserna för gymnasieskolans inriktningarna, varför varje inriktning har sitt
naturbruksprogram, introduktionsprogram samt eget pris.
anpassad gymnasieskola, beräknas enligt
gymnasieförordningens 13 kap. 3 § Interkommunal ersättning för
gymnasieförordningen och fastställs varje år av • gymnasieskolans naturbruksprogram
regionen efter samråd med kommunernas sker enligt 16 kap. 50-51 §§ skollagen,
representanter i Ledningsråd Naturbruk. Priserna • introduktionsprogrammet
ska vara fastställda senast den 10 december året programinriktat val beräknas enligt 17
innan de börjar gälla. kap. 23-24 §§ skollagen,
• introduktionsprogrammet
Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte yrkesintroduktion beräknas utifrån
i beräkningen av priset, utan faktureras berörda anordnarens självkostnad, och för
vårdnadshavare separat. • anpassade gymnasieskolans program för
skog, mark och djur sker enligt 19 kap.
Avstämningsdatum för fakturering är 15
43-44 §§ skollagen.
september respektive 15 februari. Ingen
debitering görs om en elev skulle avbryta sin
Den interkommunala ersättningen beräknas och
utbildning före dessa avstämningsdatum. I de
fastställs varje år av regionen efter samråd med
fall en elev avbryter en utbildning mellan den 15
kommunernas representanter i Ledningsråd
september och den 15 oktober eller mellan den
Naturbruk. Som ledning för hur ersättningen
15 februari och 15 mars krediteras kommunen
beräknas används reglerna om ersättning till
endast halva terminskostnaden. Ingen
fristående skolor i tillämpliga delar. Priserna ska
kreditering sker i de fall en elev avbryter en
vara fastställda senast den 10 december året
utbildning efter 15 oktober respektive 15 mars. I
innan de börjar gälla och framgår av protokollet
övriga fall betalas hela terminskostnaden.
från Ledningsrådet.
Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt
Regionen ansvarar för extra anpassning och
plan kommer utbildningstiden förlängas först
särskilt stöd till elever enligt skollagens krav. I
efter dialog med hemkommunen.
de fall en elev har omfattande behov av särskilt
stöd, kan regionen och hemkommunen träffa en
Kommunen svarar för resekostnader, inom
överenskommelse om utökad interkommunal
Västra Götaland, mellan bostad och skola för de
ersättning, efter ansökan från
elever på gymnasieskolan och anpassad
naturbruksförvaltningen.
gymnasieskola som är under 20 år och inte har
inackorderingstillägg. Det arbetsplatsförlagda
lärandet (APL) är en obligatorisk del av Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen
gymnasieutbildningen, och för en elev utan resultatenhet där ekonomin och det egna
inackorderingstillägg står kommunen för kapitalet redovisas till Ledningsråd Naturbruk,
resekostnader, inom Västra Götaland, mellan senast den 10 mars varje år. Informationen ska
elevens bostad och platsen för APL. Regionen på nästkommande sammanträde därefter lämnas
svarar för eventuella resekostnader där platsen till Politiskt Samråd Naturbruk.
för APL ligger utanför Västra Götaland.
Flera av naturbruksförvaltningens kostnader
I de fall gymnasieeleverna har delas av gymnasieskolan, anpassad
inackorderingstillägg svarar regionen för gymnasieskola och vuxenutbildningen, samt
resekostnader mellan elevernas bostad och verksamheterna vid kompetenscentra.
platsen för APL. Allokeringen av kostnaderna görs med hänsyn
till den faktiska användningen av resurser.
Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen
resultatenhet där ekonomin och det egna Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte
kapitalet redovisas till Ledningsråd Naturbruk, i beräkningen av priset, utan faktureras berörda
senast den 10 mars varje år. Informationen ska vårdnadshavare separat.
på nästkommande sammanträde därefter lämnas
till Politiskt Samråd Naturbruk. 6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen
betalas
Flera av naturbruksförvaltningens kostnader Avstämning av antalet elever sker en gång per
delas av gymnasieskolan, anpassad månad och interkommunal ersättning (IKE)
gymnasieskola och vuxenutbildningen, samt betalas månadsvis av kommunerna efter faktura
verksamheterna vid kompetenscentra. från regionen.
Allokeringen av kostnaderna görs med hänsyn
till den faktiska användningen av resurser. Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt
plan kommer utbildningstiden förlängas först
efter överenskommelse med hemkommunen.
6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts
Hemkommunen lämnar ekonomiskt stöd till
elever som behöver inackordering på grund av
skolgången, enligt 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 §
skollagen.
Hemkommunen ansvarar för elevresor mellan
bostad och skola för elever i gymnasieskolan
som inte har inackorderingstillägg.
Omfattningen av hemkommunens ansvar och
reseersättningarnas storlek regleras i lag
(1991:1110) om kommunernas skyldighet att
svara för vissa elevresor och anslutande
förordning.
Hemkommunen ansvarar även för kostnader för
skolskjuts för de elever i anpassade
gymnasieskolan som har behov av det, enligt 18
kap. 30–31 §§ skollagen. Inför hemkommunens
beslut ska samråd ske mellan VGR och
kommunen i det fall som det bedöms att
skolskjutsen behöver ombesörjas med till
exempel taxiresor.
Omfattningen av hemkommunens ansvar och
reseersättningarnas storlek regleras i lag
(1991:1110) om kommunernas skyldighet att
svara för vissa elevresor och anslutande
förordning. Det arbetsplatsförlagda lärandet
(APL) är en obligatorisk del av
gymnasieutbildningen. För en elev utan
inackorderingstillägg står kommunen för
resekostnader inom Västra Götaland, mellan
elevens bostad och platsen för APL. Regionen
svarar däremot för eventuella resekostnader när
platsen för APL ligger utanför Västra Götaland.
I de fall gymnasieeleverna har
inackorderingstillägg svarar regionen för
resekostnader mellan elevernas bostad och
platsen för APL.
6.2 Ekonomi – Vuxenutbildning
Regionen erbjuder kommunerna
vuxenutbildningar inom naturbruksområdet på
gymnasial nivå till självkostnadspris, beräknat
enligt samma principer som för gymnasieskolan.
När en ansökan till vuxenutbildning i regionens
regi har gjorts ska kommunen enligt 20 kap. 21
§ skollagen skyndsamt skicka ansökan till
regionen och bifoga ett yttrande.
Eleven betalar själv sina kostnader för resor,
litteratur och annan utrustning som behövs för
utbildningen.
Avstämningsdatum för fakturering är 15
september respektive 15 februari. För elever
som påbörjar utbildningen efter dessa datum
sker terminsdebiteringen vid efterföljande
månadsskifte.
I de fall en elev avbryter utbildningen debiteras
kommunen en administrativ avgift som
motsvarar kostnaden för tre veckors studier i
elevens takt, oavsett hur lång tid efter att eleven
avbryter utbildningen, och därefter krediteras
kommunen för de poäng som eleven inte
genomfört.
Vid behov kan en kommun själv, eller i
samverkan med andra kommuner, avtala med
regionen om vuxenutbildningar som uppdrag
eller utanför ordinarie utbud.
7. Parternas ansvar och samverkan 7. Parternas samverkan och ansvar
Samrådet och ledningsrådet syftar till att Samrådet och ledningsrådet syftar till att
underlätta det gemensamma ansvarstagandet och underlätta det gemensamma ansvarstagandet och
samverkan mellan parterna. Regionen ansvarar samverkan mellan parterna. Regionen ansvarar
för att kalla till möten, att leda dem samt ge för att kalla till möten, att leda dem samt ge
administrativt stöd till samrådet och administrativt stöd till samrådet och
ledningsrådet. ledningsrådet.
7.1 Politiskt Samråd Naturbruk 7.1 Politiskt Samråd Naturbruk
Politiskt Samråd Naturbruk ska på en Politiskt Samråd Naturbruk ska på en
övergripande och strategisk nivå främja den övergripande och strategisk nivå främja den
regionala naturbruksutbildningens verksamhet regionala naturbruksutbildningens verksamhet
och utveckling. och utveckling.
Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas, Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas,
följs upp och vårdas, samt att verksamhetens följs upp och vårdas, samt att verksamhetens
resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen
lämna synpunkter avseende utbildningarnas lämna synpunkter avseende utbildningarnas
prissättning, strategiska inriktning, prissättning, strategiska inriktning,
dimensionering och ekonomi, till miljö- och dimensionering och ekonomi, till miljö- och
regionutvecklingsnämnden inför att dess regionutvecklingsnämnden inför att dess
uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs. uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs.
Samrådet träffas en gång per termin och består Samrådet träffas en gång per termin och består
av fyra representanter från kommunerna samt av fyra representanter från kommunerna samt
fyra representanter från regionen. Parterna utser fyra representanter från regionen. Parterna utser
själva de förtroendevalda som ska ingå i själva de förtroendevalda som ska ingå i
samrådet, och regionen är sammankallande och samrådet, och regionen är sammankallande och
leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas
gemensamt i samrådet. gemensamt i samrådet.
7.2 Ledningsråd Naturbruk 7.2 Ledningsråd Naturbruk
Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till
samrådet och ska därutöver bevaka frågor på samrådet och ska därutöver bevaka frågor på
nationell, regional och kommunal nivå som nationell, regional och kommunal nivå som
påverkar avtalets förutsättningar. påverkar avtalets förutsättningar.
Förvaltningsledningen och Ledningsrådet för
Ledningsrådet träffas två gånger per termin och dialog inom ramen för planering av verksamhet
utgörs av tjänstepersoner med fem och ekonomi.
representanter från kommunerna samt fem
representanter från regionen. Kommunernas Ledningsrådet träffas två gånger per termin och
ledamöter utses av kommunalförbunden. En utgörs av tjänstepersoner med fem
representant för kommunalförbunden i Västra representanter från kommunerna samt fem
Götaland har en plats i ledningsrådet och representanter från regionen. Kommunernas
regionen är sammankallande samt leder mötena. ledamöter utses av kommunalförbunden. En
Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i representant för kommunalförbunden i Västra
ledningsrådet. Götaland har en plats i ledningsrådet och
regionen är sammankallande samt leder mötena.
Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i
ledningsrådet.
7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna
och Västra Götalandsregionen och Västra Götalandsregionen
För att öka kunskapen om För att öka kunskapen om
naturbruksförvaltningens verksamhet och naturbruksförvaltningens verksamhet och
programinriktningar samt förbättra dialogen programinriktningar samt förbättra dialogen
mellan utbildningshuvudman och kommunala mellan utbildningshuvudman och kommunala
avtalsparter kommer parterna att få möjlighet att avtalsparter kommer parterna att få möjlighet att
träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i
ledningsrådet. Ledningsrådet.
7.4 Västra Götalandsregionens ansvar 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för
Genom avtalet tar VGR ansvar för de frågor som utbildningen
följer av huvudmannaskapet för Som huvudman ansvarar Västra
gymnasieutbildningar, inklusive den anpassade Götalandsregionen för att aktuella utbildningar
gymnasieskolans utbildningar, inom följer relevant lagstiftning i skollagen och
naturbruksområdet. Miljö- och anslutande reglering.
regionutvecklingsnämnden är ansvarig nämnd i
regionen. Enligt skollagen får en region anordna Miljö- och regionutvecklingsnämnden är
utbildningar inom naturbruk, och Västra ansvarig nämnd och utbildningen hanteras av
Götalandsregionen har därmed stöd i samma naturbruksförvaltningen, Västra
lagrum för sin verksamhet som en kommun. Götalandsregionen. De gröna näringarna är högt
prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin
Regionen ansvarar för antagning av elever till för Västra Götaland, liksom insatser för
utbildningarna. kompetensförsörjningen av lant- och
skogsbruksnäringen.
Regionen ansvarar för att stämma av vilka
elever som påbörjat gymnasieutbildning den 15 Regionen ansvarar för antagning av elever till
september på höstterminen och den 15 februari utbildningarna och lämnar regelbundna
på vårterminen. uppdateringar till kommunerna.
Regionen ansvarar för extra anpassning och Vidare ansvarar regionen för att snarast anmäla
särskilt stöd till elever enligt vad som anges i 3 till hemkommunen när en elev börjar eller slutar
kap. 5 § skollagen. I de fall en elev har behov av vid någon av regionens skolor.
ytterligare stöd utöver detta, kan regionen och
kommunen träffa en överenskommelse om Regionen informerar också berörd kommun om
tilläggsbelopp, efter ansökan från en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är
naturbruksförvaltningen. frånvarande i betydande utsträckning.
Regionen ska informera berörd kommun om en
elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är
frånvarande i betydande utsträckning.
Regionen ska inom 14 dagar informera berörd
kommun om en elev avbryter utbildningen.
7.5 Kommunens ansvar 7.5 Kommunens ansvar
Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar
erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.
Kommunen ansvarar för att möjliggöra och
underlätta för regionen att delta i informations-
och marknadsföringsaktiviteter på samma
villkor som övriga anordnare av
gymnasieutbildningar.
Kommunen ansvarar för att inför gymnasievalet
lämna uppdaterad information till sina elever
inom grundskola och anpassad grundskola om
naturbruksutbildningarna som avses i avtalet.
Kommunen ansvarar för att vid terminsstart
informera regionen om elevers behov av stöd,
enligt vad som anges i 3 kap. 12 j § skollagen.
Informationen syftar till att ge eleverna det stöd
de behöver och en god start på utbildningen.
Kommunen ansvarar för att informera regionen
om naturbruksutbildningar anordnas i egen regi,
eller om samverkansavtal för utbildningar på
naturbruksområdet tecknas med annan kommun
eller region. Informationen ska lämnas till
regionen eller kommunernas representanter i
Ledningsråd Naturbruk senast terminen före det
att utbildningarna planeras starta, för att tas upp
på nästkommande möte i ledningsrådet.
Kommunens betalningsansvar kvarstår för de
elever som antagits eller påbörjat en utbildning
till dess att eleven fullföljt sin utbildning, även
om utbildningen blir förlängd eller om avtalet
upphör att gälla.
8. Force majeure 8. Force majeure
Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra
ett åtagande på grund av omständigheter utanför ett åtagande på grund av omständigheter utanför
regionens kontroll till exempel arbetskonflikt, regionens kontroll till exempel arbetskonflikt,
eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte
regionen ansvarig för den skada eller förlust som regionen ansvarig för den skada eller förlust som
kan uppkomma för motparten. kan uppkomma för motparten.
9. Tvister 9. Tvister
Eventuella tvister som uppkommer med bäring Eventuella tvister som uppkommer med bäring
på detta avtal löses i första hand genom lokala på detta avtal löses i första hand genom lokala
förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller
en överenskommelse ska medling ske mellan en överenskommelse ska medling ske mellan
regionen och kommunalförbunden i presidiet för regionen och kommunalförbunden i presidiet för
Beredningen för hållbar utveckling (BHU). Beredningen för hållbar utveckling (BHU).
10. Underskrifter 11. Underskrifter
För regionen För kommun För regionen För kommun
Datum Datum Datum Datum
Regionstyrelsens ordf. Firmatecknare kommun Underskrift Underskrift
Regiondirektör
Namn, befattning Namn, befattning
SSyynnppuunnkktteerr && fföörräännddrriinnSSyynnppuunnkktteerr ii ddeettaalljj KKoommmmeennttaarr ÅÅttgg äärrddeerr
Många kommuner motiverar ett avtalet - under punkt 7.
ekonomiskt engagagemang från VGR med Parternas samverkan och ansvar -
att kompetensförsörjningen inom de att VGR har ett strategiskt
gröna näringarna är av strategiskt intresse av att främja utbildning
intresse för livsmedelsproduktionen, inom lant- och skogsbruk. Det
för livsmedelsförsörjning och innebär att VGR prioriterar de
beredskap. VGR delar denna bedömning gröna näringarnas
vilken också kommer till uttryck i kompetensförsörjning
Ambitioner som ligger
den regionala utvecklingsstrategin resursmässigt inom ramen för
utöver vad som är gängse
för 2021-2030. Kommunerna anser att VGR:s regionala
standard inom branschen
VGR därför borde lämna ett årligt utvecklingsansvar. I den
och/eller med syfte att
Många kommuner ställer bidrag motsvarande det bidrag man regionala utvecklingsstrategin
utveckla branschens praxis
sig positiva till lämnar inom ramen för det tidigare (RUS) är "gröna och skogliga
skulle kunna finansieras
avtalsförslaget under avtalet. Det sammanlagda bidraget näringar" samt livsmedel utpekade
genom VGR:s
förutsättning att VGR till gymnasieutbildningen och som områden av "särskilt stor
fortsatt finansierar i finansiering av ersättning till kommunerna för betydelse". Omfattningen av
samma utsträckning som utbildningsrelaterade elever som studerar utanför länet insatser för att nå dessa mål
i nuläget. kostnader. uppgick år 2025 till över 40 mkr. beslutas i miljö- och
De kommuner som önskar
avtalsstart 29-01-01 har Genom att lägga avtalsstarten så
gemensamt att de får högre sent som möjligt kan
Många kommuner vill ha kostnader för VGR:s kostnadsökningen för kommuner som
en avtalsstart 2029-01- naturbruksutbildning med det drabbas av höjda kostnader inträffa Avtalsstart för avtalet
01. nya avtalet. ett år senare. fastställs till 2029-01-01.
Flera kommuner vill att VGR uppfattar att
punkt 6.1.1 om ekonomi i synpunkterna i grunden
avtalet rörande kostnad handlar om att man anser att
för IM-programmet ska grunderna för prissättningen SKRs skoljurister har konsulterats Det slutliga avtalet är ändrat
ses över. av IM-programmen är på denna punkt och därmed förtydligat.
Kommuner anser att VGRs val
av modell för debitering
innebär att kommunerna kan
ha dubbla kostnader för
elever om eleven avbyter VGR
-utbildningen och väljer att Med hänsyn till likvärdigheten
Flera kommuner vill att börja en annan utbildning. och att månadsfakturering numera
punkt 6.1.2 om ekonomi Det är inte likvärdigt mot är det vanligaste sker
i avtalet rörande hur kommuner hanterar andra fakturering månadsvis i det
faktureringsdatum ska kommunala eller fristående SKRs skoljurister har konsulterats slutliga avtalet, enligt SKR:s
ses över skolor. på denna punkt rekommendation.
Formuleringen i remissförslaget
Synpunkten gäller rådighet behöver förtydligas i det slutliga
Flera kommuner vill att över beslut om skolskjuts på avtalet. SKR har konsulterats och en I det slutliga avtalet framgår
punkt 6.1.3 om ekonomi anpassad gymnasieskola samt slutlig skrivning har därefter att hemkommun och VGR ska samråda
i avtalet rörande kostnad för transport till tagits fram efter beredning mellan angående elevernas
kostnad för elevernas arbetsplatsförlagt lärande VGR och kommunerna i den politiska skolskjutsbehov inför kommunernas
resor ska ses över (APL) i gymnasiet. beredningsgruppen . beslut
Flera kommuner vill att
punkt 7.4 (VGRs ansvar) VGR tittar på inkomna
respektive 7.5 ändringsförslag tillsammans med
(Kommunens ansvar) i Detaljerna har framkommit i SKR:s jurister. Omdisponering av
avtalet rörande yttranden och i samtal med avtalstext rörande kostnadsfrågor Ändringar i texten är införda i
nationella regelverket berörda kommuners föreslås flyttas till punkt 6 slutliga avtalet, baserat på
ska ses över skoljurister. (ekonomi). SKR:s förslag.
Det finns behov av att finna
former för att säkra en
skälig och transparent
hantering av
kostnadsutveckling över tid.
Avtalet innebär att VGR
beslutar om ambitionsnivå
vad avser kvalitet och Punkt 7. Parternas samverkan och
kostnad för utbildningen. ansvar i avtalet beskriver funktion
Avtalskommunerna får betala och roll för Politiskt samråd och
självkostnadspris för Ledningsråd samt det nyinrättade
utbildningsplatser. Dialogen årliga mötet mellan VGR och kommuner
behöver hantera som ingår i samverkansavtalet. Inom Det framgår tydligare i det
ambitionsnivå rörande dessa forum finns utrymme för slutliga avtalet att dialog
utbildningarnas spets, dess information och dialog om mellan VGR och avtalskommunerna
Det finns behov av att påverkan på verksamhetens ekonomi samt kring verksamhet och ekonomi
inrätta forum för utbildningskostnaden samt möjligheter för kommunerna att primärt äger rum i Ledningsrådet
dialog mellan VGR och kring den ekonomiska risken utöva inflytande över verksamhetens inför beslut om priser kommande
avtalskommunerna. relaterad till att utveckling. läsår.
VGR:s möjligheter att kompensera
enskilda kommuner som får högre
kostnader med det nya avtalet är
mycket begränsad, vilket framgår av
utredningen som gjordes inför nya
Bakgrunden till förslaget är avtalet. En övergångslösning har
Förslag om att det nya avtalet innebär inte ansetts motiverad i de samlade
övergångslösningar, en höjda kostnader för vissa politiska dialogerna. Genom att
"övergångsmodell" eller kommuner och effekten av avtalet träder ikraft först 2029-01-
kompensatoriska dessa kan dämpas med en 01 kan kommunerna förhoppningsvis
mekanismer övergångslösning. förbereda sig på det nya avtalet. Ingen åtgärd
Den gamla I miljö- och
finansieringsmodellen regionutvecklingsnämndens uppdrag
skapade incitament för VGR till styrelsen för naturbruk ingår
att bedriva en att erbjuda naturbruksutbildning
kostnadseffektiv verksamhet till självkostnadspris för
genom att försöka håIla kommunerna. I avtalet framgår att
kostnaden inom den "ram" som VGR följer självkostnadsprincipen.
skatteväxlingen gav. Historiskt har VGR legat under
Förslaget bör ses utifrån riksprislistan på alla inriktningar
att det nya förslaget till vilket inneburit att kostnaden varit
finansieringsmodell inte ger mellan 5 och 15 procent lägre än
samma incitament. Ett priserna hos enskilda huvudmän. En
avtalat krav skulle ge viktig förklaring till den relativt Texten om grunderna för att
Krav på kommunerna en tydligare låga prisnivån har varit att VGR har fastställa självkostnadspris för
kostnadseffektivitet i garanti för att kunnat utnyttja sina skalfördelar. de utbildningar som erbjuds har
det nya utbildningarnas priser inte SKR har anlitats för att granska förtydligats i det slutliga
samverkansavtalet höjs i en takt som remisstexten och ge förslag på avtalet, enligt förslag från SKR.
Några kommuner
efterlyser
förtydliganden i I det nationella regelverket
avtalet kring hur specifieras vilka kostnader som ska
självkostnadspriset tas ingå i interkommunal ersättning
fram. baserat på självkostnadspris. Se raden ovan - förtydliganden har skett.
Avtalet reglerar inte
vuxenutbildningen. Det är Vuxenutbildningen bör inte ingå i
fortsatt lagstiftning och avtalet. VGR:s naturbruksförvaltning
nationellt regelverk som har fortsatt goda möjligheter att
gäller och avtalet är därför samverka med kommunerna om Skrivningar om vuxenutbildning
Vuxenutbildningen bör inte relevant för vuxenutbildning genom andra forum än ingår inte i det slutliga
inte ingå i avtalet. vuxenutbildningen. avtalet om gymnasieskolan. avtalet.
Det efterlyses tydligare
uppföljning och Se ovan angående uppdraget att
redovisning av Bakgrunden till förslaget är bedriva utbildning till
kostnader, exempelvis att ökade kostnader skapar självskostnadspris samt möjligheter
på skol- eller ett behov av mer insyn och till insyn via samverkansorgan som Se ovan angående förtydliganden i
inriktningsnivå kontroll av kostnader. Ledningsrådet. den slutliga avtalstexten.
Det föreslås att kravet
på dialog med
hemkommunen vid
förlängd studietid tas
bort då huvudmannen vid VGRs huvudlinje är att en god dialog
särskilda skäl själv med hemkommunerna är av godo för
har rätt att fatta både elev, vårdnadshavare och övriga
beslut om förlängning inblandade parter. Ingen åtgärd
Ett nytt avtal bör inte Genom sitt breda uppdrag - med olika
bara reglera ekonomi, former av ungdomsutbildning såväl
utan även som vuxenutbildning inklusive
innehålla en tydlig Synpunkten relaterar till yrkeshögskoleutbildning - har VGR
strategi för hur VGR att avståndet från många av möjlighet att bedriva utbildning på I det slutliga avtalet framgår
ska nå ut till och vara kommunerna till orterna där orter där det saknas att VGR har ett brett engagemang
ett relevant alternativ naturbruksskolor är naturbruksskola. Det kan till i kompetensförsörjningen av de
för lokaliserade är långt och exempel ske genom VGR:s gröna näringarna. Det finns en
elever i hela regionen, därför kräver folkhögskolor eller med annan uttalad ambition att bidra till
inklusive de regiondelar internatboende. Synpunkten samarbetspartner. Miljö- och kompetensförsörjningen oberoende
där man har låg närvaro har inkommit från västra regionutvecklingsnämnden har av var i Västra Götaland som
genom att det saknas länsdelen där det idag möjlighet att bidra till sådana behoven finns. Det kräver dock
skolor (Dalsland har saknas skolor. initiativ. närmare samarbete med kommunerna.
Frågor och svar om samverkansavtalet om naturbruksutbildning 2029 - 2032
Vad är bakgrunden till att vi har ett nytt avtal från 2029?
Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan
regionen grundades 1999, är att det har riktats skarp kritik mot den gamla
avtalsmodellen. Ett mindre antal kommuner har varit missnöjda med hur utbildningen
finansierats i det gamla avtalet. De har särskilt vänt sig mot skatteväxlingen som
ursprungligen var tänkt att stå för halva finansieringen av den regionala
naturbruksutbildningen. Skatteväxlingen innebär att samtliga 49 kommuner finansierar
utbildningen gemensamt genom att växla kommunalskatt till regionskatt (1 öre per
skattebetalare och skattekrona) för att finansiera en del av VGR:s naturbruksutbildning
(från början var det ca 50 procent men skattefinansieringens andel ligger idag på 35-40
procent).
Kritiken mot skatteväxlingen blev stark på grund av att VGR:s naturbruksskolor lades ner
i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark) under perioden 2015-2018. Dessa
kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän.
För kommunerna i närområdet av de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att
deras naturbrukselever nu gick på friskolorna som ersatt regionskolorna, och det var
färre av deras ungdomar som gick på VGR:s skolor.
Samtidigt som kommunerna fortsatt bidrog till finansieringen av VGR-skolorna genom
skatteväxlingen, betalade de fullt pris för eleverna på friskolorna. Detta upplevde
kommunerna som orättvist.
Kritiken hade funnits flera år men 2022 meddelade några av de kritiska kommunerna att
de inte hade för avsikt att skriva på avtalet för en ny period om inte finansieringsformen
ändrades. I och med att inte alla 49 kommuner i Västra Götaland längre stod bakom
samverkansavtalet i dess ursprungliga form så föll också grunden för en skatteväxling
mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR.
Det är orsaken till att ett nytt avtal har tagits fram.
Hur har det nya avtalet tagits fram?
Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som syftade till
att utreda ett alternativ till den historiska samverkansmodellen. Utredaren rapporterade
till en politisk beredningsgrupp bestående av politiker från VGR och politiker som
representerar de fyra delregionerna i Västra Götaland. Utredningen slutrapporterades till
den politiska beredningsgruppen och regionstyrelsen i april 2025. Gemensamt beslutade
politikerna i VGR och kommunerna att utredningen skulle ligga till grund för ett nytt
avtal.
Utredningen hade omfattande dialoger med kommunerna, näringen samt även
friskolorna. Utredningen anlitade också SKR som kunde bistå som oberoende experter
inom skoljuridik. Man utredde bland annat möjligheten att sänka kommunernas
kostnader för naturbrukselever som gick på friskolorna genom subventioner för dessa
elever från VGR till kommunerna. Det visade sig att det inte är förenligt med
lagstiftningen.
Slutsatsen av utredningen blev att det nya avtalet bör bygga fullt ut på interkommunal
ersättning, vilket är den gängse metoden för kommunen att finansiera elever som
studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman.
Kommer VGR att fortsätta att vara en finansiär av naturbruksutbildning?
VGR har stöttat utbildningen och naturbruksförvaltningen i stort med betydande belopp
under åren. Det är miljö- och regionutvecklingsnämnden (MRU) som beslutar om stödet i
sina årliga budgetar. Under 2025 uppgick det totala stödet för dels ”utomlänsersättning”1
och dels mellanskillnaden mellan skatteväxlingen och interkommunala ersättningen från
kommunerna till cirka 25 mkr respektive 17 mkr. Det finns också ett ekonomiskt stöd
från VGR genom investeringar i byggnader och lokaler. Det sammanlagda värdet på
VGR:s lantbruksfastigheter, mark och maskinpark uppgår till cirka en halv miljard kronor.
Det framgår i avtalet att VGR prioriterar kompetensförsörjningen i lant- och skogsbruk
högt. Sektorn har en framträdande roll i den regionala utvecklingsstrategin såväl som
den regionala livsmedelsstrategin. Västra Götaland är landets mest betydande
livsmedelslän både genom primärproduktion och en omfattande förädlingsindustri.
Prognoser från SCB visar att det finns en befogad oro för att kompetensförsörjningen till
dessa branscher inte ska vara tillräckligt hög för att möta en växande efterfrågan på
arbetskraft. Sektorns nyckelroll i beredskaps- och kristider gör att frågan om insatser för
att stärka kompetensförsörjningen är än mer aktuella.
Mot den bakgrunden finns det skäl att vänta sig att budgetsatsningar på
naturbruksutbildning på VGR-skolorna kommer att ligga högt upp på agendan för miljö-
och regionutvecklingsnämnden under den överblickbara framtiden. Nämnden har också
möjlighet att satsa på stärkt kompetensförsörjning till lant- och skogsbruk genom andra
insatser och med fler samverkansparter.
Vilka möjligheter finns för kommunerna att påverka utbildningarna och även
kostnadsutvecklingen i utbildningen?
Många kommuner har uttryckt önskemål om att få bättre insyn och möjlighet att påverka
skolorna i sina remissyttranden. Bakgrunden är en oro för utbildningens
kostnadsutveckling. Flera kommuner får betydande kostnadsökningar genom den nya
avtalsmodellen genom att skatteväxlingen försvinner och helt ersätts av interkommunal
ersättning (IKE). Andra kommuner får främst högre kostnader på grund av att
”utomlänsersättningen” försvinner.
Det finns tre forum för regelbunden samverkan mellan kommunerna och VGR kring
naturbruksutbildningen. Dessa beskrivs i avtalet:
• Politiskt samråd
• Ledningsråd
• Årligt möte mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland som ingår i avtalet
Dessutom finns möjlighet för naturbruksförvaltningens ledning att regelbundet medverka
på skolchefernas nätverk i kommunalförbunden samt att ha dialog i enskilda kommuner.
Kommunsamverkan är högt prioriterat för naturbruksförvaltningen.
Utöver denna samverkan finns möjligheter att samarbeta kring yrkesvuxutbildningar på
gymnasienivå. Med utgångspunkt från arbetsmarknadens behov kan kommuner och VGR
1 Utomlänsersättning innebär att avtalet ger kommuner samma ersättning för kostnader för
elever som läser på naturbruksutbildning utanför Västra Götaland som de får för elever som
läser naturbruksutbildning i VGR:s regi. Utomlänsersättning har utgått till kommuner med
elever på friskolor utanför länet samtidigt som kommunerna inte fått ersättning för elever på
friskolor i länet.
samverka genom att dessa utbildningar erbjuds lokalt, även i delar av Västra Götaland
där VGR inte har naturbruksskolor.
Det finns också andra exempel på samverkan mellan VGR:s naturbruksförvaltning och
kommunerna. För närvarande driver VGR:s naturbruksskolor ett IMY2-projekt på
Uddetorpskolan i Skara. Projektet har varit framgångsrikt; eleverna upplever att
utbildningen är meningsfull, APL-placeringarna har fungerat väl och har förutsättningar
att leda vidare till fortsatt arbete efter utbildningens slut. Miljö- och
regionutvecklingsnämnden, VGR, har satsat särskilda medel för att bygga ut elevvården i
projektet och även tillsatt andra extraresurser. Intresset för satsningen är stort bland
många kommuner.
Varför bör kommunerna välja att ansluta sig till avtalet istället för att välja avtalslöshet?
Den mest konkreta orsaken till att skriva på avtalet är att det är ekonomiskt gynnsamt
för kommunerna.
Genom att skriva ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen betalar kommunen
”VGR-priset” för elever som även studerar på friskolor eller skolor utanför Västra
Götaland. Genom att ingå i samverkansavtalet får kommunen ett normerande pris för
utbildningen som även gäller för elever som inte går på VGR-skolorna. Historiskt har det
varit ett lägre pris än friskolornas priser som utgår ifrån riksprislistan. VGR kan hålla ett
lägre pris på grund av storleken på sina skolor och skalfördelarna som uppstår när man
har många elever.
Om elever från avtalslös kommun väljer kommunal och regional skola utanför Västra
Götaland gäller priset i dessa län, vilket sannolikt innebär högre kostnader. Till exempel
har både Region Halland och Region Jönköping högre priser än Västra Götaland på sina
skolor. Om kommunen däremot har samverkansavtal med VGR är det VGR-priset som
gäller vid studier på skola utanför länet.
Genom att ingå i avtalet förenklas den administrativa hanteringen för kommunerna. En
elev från kommun som inte ingår i avtalet leder till mer handpåläggning och
administration, vilket ökar resursåtgången både i VGR och kommunerna.
Sammanfattningsvis blir det dyrare för kommunen att välja avtalslöshet i stället för ett
sekundärt samverkansavtal med VGR. Dessutom förlorar man möjlighet att påverka
avtalets innehåll.
Finns det risker?
Det blir en osäkrare framtid för skolorna om det är många kommuner som väljer att stå
utanför avtalet. Det kan leda till att färre elever kommer till skolorna och att de i
förlängningen väljer andra program i stället för naturbruk.
Avtalslöshet är ett kortsiktigt val ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En kommun med
många lantbruksföretag som väljer avtalslöshet ”sågar av den gren” som ger kommunen
möjlighet till framtida skatteintäkter och välfärd. Även en kommun som har få
lantbruksföretag och väljer avtalslöshet agerar mot sitt långsiktiga intresse eftersom
kommuner med liten andel gröna näringar är lika beroende av god livsmedelsförsörjning
2 IMY, Yrkesintroduktion på introduktionsprogrammet
som en lantbrukskommun. Kompetensförsörjning till lantbruket ligger i hela Sveriges
intresse, det gäller för både storstadskommuner och landsbygdskommun.
Kontaktperson angående avtalet:
Anders Carlberg, strateg, koncernstab regional utveckling, Västra Götalandsregionen
anders.carlberg@vgregion.se
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07
§ 20 automationsteknik på El- och energiprogrammet
beslutstyp: godkännandediarienr: tidaholm:BUN:2026:32
§ 20 Beslut om utredning gällande inriktning
automationsteknik på El- och energiprogrammet
Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028
BUN 2026/32
Barn- och utbildningsnämndens beslut
• Nämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och förutsättningar
för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet på
Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen ska presenteras till nämnden
under maj månad.
Sammanfattning av ärendet
I Skaraborg och lokalt i Tidaholm finns det ett behov av att fler invånare har kompetens inom
automationsteknik. Förvaltningen föreslår därför att en utredning initieras för att undersöka
möjligheterna och förutsättningarna för att kunna erbjuda detta på El- och energiprogrammet på
Rudbecksgymnasiet under läsåret 2027/2028.
Utredningen som ska presenteras ska innehålla vilka förutsättningar som krävs för att starta
utbildningen höstterminen 2027.
Utredningen ska beskriva:
- behov från aktuella branscher
- lokalbehov
- utrustningsbehov inklusive uppstartskostnader
- den lärarkompetens som krävs
- möjligheten till APL (arbetsplatsförlagt lärande) för eleverna
- samläsningsmöjligheter med andra inriktningar eller program
- förslag till beslut
Förslag till beslut
- Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att uppdra åt förvaltningen att utreda
möjligheter och förutsättningar för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på
El- och energiprogrammet på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen ska
presenteras till nämnden under maj månad.
Beslutsunderlag
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut § 10/2026 ”Beslut om utredning
gällande inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet
läsåret 2027/2028”, 2026-02-05.
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämnden, 2026-02-18
Tjänsteskrivelse ”Beslut om utredning gällande inriktning automationsteknik på El- och
energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”, Daniel Larsson rektor,
2026-01-29.
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07
§ 37 BUN 2026/73
diarienr: tidaholm:BUN:2026:73
§ 37 Information om arbetet med nästa års budget
BUN 2026/73
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut
• Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Sammanfattning av ärendet
Under sammanträdet medverkade tjänstepersoner från förvaltningen för dialog och information
kring nuläget i arbetet med nästa års budget och en preliminär presentation kring arbetet med den
definitiva tekniska ramen visas.
Förslag till beslut
- Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Information om arbetet med nästa års budget”, Joacim Storm
nämndsekreterare, 2026-04-20.
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2026/73
2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse - Information om arbetet med
nästa års budget
Förslag till beslut
- Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Ärendet
Under sammanträdet kommer tjänstepersoner från förvaltningen medverka för dialog och
information kring nuläget i arbetet med nästa års budget.
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms ej röra barn.
Beslutsunderlag
-
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07
§ 38 naturbruksutbildning
beslutstyp: informationdiarienr: tidaholm:BUN:2026:168
§ 38 Beslut om samverkansavtal om
naturbruksutbildning
BUN 2026/168
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut
• Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att godkänna samverkansavtal om
naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra
Götaland.
Sammanfattning av ärendet
Barn- och utbildningsförvaltningen mottog 2025-11-06 en remiss från Västra Götalandsregionen
angående förslag på nytt samverkansavtal för den regionala naturbruksutbildningen, vilket
nämnden besvarade genom att i beslut 2026-01-22 godkänna förvaltningens förslag på remissvar.
2026-04-16 mottog förvaltningen beslut från Västra Götalandsregionen där regionfullmäktige
godkänner samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och
kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029.
Nämnden har nu att besluta om att godkänna samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan
Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.
Förslag till beslut
- Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna samverkansavtal om
naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra
Götaland.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Beslut om godkännande av samverkansavtal om naturbruksutbildning”,
Sara Sjölund Bång skolchef, 2026-04-20.
Protokollsutdrag med beslut ”Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”, Västra Götalandsregionen
2026-04-16.
Tjänsteutlåtande ”Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”, Anders Carlberg VGR,
2026-04-08.
Bilaga 1 ”Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen
och kommunerna i Västra Götaland 2029-2032”.
Bilaga 2 ”Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen
2026-04-16”.
Bilaga 3 ”Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från
remissomgången 2026-04-16”.
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07
Bilaga 4 ”Frågor och svar om regionalt samverkansavtal om naturbruksutbildning 2029-
2032”.
Sändlista
Västra Götalandsregionen
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2026/168
2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Sara Sjölund Bång, skolchef
Tjänsteskrivelse - Beslut om godkännande av
samverkansavtal om naturbruksutbildning
Förslag till beslut
- Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att godkänna samverkansavtal om
naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra
Götaland.
Ärendet
Barn- och utbildningsförvaltningen mottog 2025-11-06 en remiss från Västra Götalandsregionen
angående förslag på nytt samverkansavtal för den regionala naturbruksutbildningen, vilket
nämnden besvarade genom att i beslut 2026-01-22 godkänna förvaltningens förslag på remissvar.
2026-04-16 mottog förvaltningen beslut från Västra Götalandsregionen där regionfullmäktige
godkänner samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och
kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029.
Nämnden har nu att besluta om att godkänna samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan
Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn men genom samverkan kring
naturbruksutbildningar skapas bättre möjligheter för trygg tillgång till moderna
naturbruksutbildningar med hög kvalité som därigenom gynnar barn/elever.
Beslutsunderlag
Protokollsutdrag med beslut ”Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”, Västra Götalandsregionen
2026-04-16.
Tjänsteutlåtande ”Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra
Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”, Anders Carlberg VGR,
2026-04-08.
Bilaga 1 ”Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen
och kommunerna i Västra Götaland 2029-2032”.
Bilaga 2 ”Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen
2026-04-16”.
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Bilaga 3 ”Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från
remissomgången 2026-04-16”.
Bilaga 4 ”Frågor och svar om regionalt samverkansavtal om naturbruksutbildning 2029-
2032”.
Sändlista
Västra Götalandsregionen
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16
§ 39 informationshanteringsplan för barn- och
diarienr: tidaholm:BUN:2024:338
§ 39 Beslut om revidering av dokument- och
informationshanteringsplan för barn- och
utbildningsnämnden
BUN 2024/338
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut
• Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att revidera dokument- och
informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden enligt förvaltningens förslag.
Sammanfattning av ärendet
Kommunledningsförvaltningen har uppmärksammat om att revidering kommer ske inom de
kommunövergripande delarna av dokument- och informationshanteringsplanen (avsnitt 1-5). I och
med detta så behöver samtliga nämnder revidera sina egna planer för att de skall innehålla samma
information.
De tillägg som gjorts i dokument- och informationshanteringsplanen har markerats med grön
respektive röd överstrykning i det bilagda förslaget.
De ändringar som kommunledningsförvaltningen avser göra kan hittas under:
- 1.1 Allmän administration
- 1.2 Nämndadministration
- 1.4 Korrespondens
- 1.5 Personuppgiftsadministration – GDPR
- 2.1 Anställning och rekrytering
- 2.5 Övriga personalhandlingar
- 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor
- 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor
Barn- och utbildningsförvaltningen har även gjort förslag på tillägg. Dessa kan hittas under:
▪ 6.1 Övergripande administration barnomsorg och skola
▪ 6.2 Barnomsorg
▪ 6.4 Grundskolan
Förslag till beslut
- Förvaltningen föreslår nämnden besluta att revidera dokument- och
informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden enligt förvaltningens förslag.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Beslut om revidering av dokument- och informationshanteringsplan för
barn- och utbildningsnämnden”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-04-20.
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07
Förslag på revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och
utbildningsnämnden.
Sändlista
Kommunstyrelsen
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2024/338
2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse – Beslut om revidering av
dokument- och informationshanteringsplan för
barn- och utbildningsnämnden
Förslag till beslut
- Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att revidera dokument- och
informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden enligt förvaltningens förslag.
Ärendet
Kommunledningsförvaltningen har uppmärksammat om att revidering kommer ske inom de
kommunövergripande delarna av dokument- och informationshanteringsplanen (avsnitt 1-5). I och
med detta så behöver samtliga nämnder revidera sina egna planer för att de skall innehålla samma
information.
De tillägg som gjorts i dokument- och informationshanteringsplanen har markerats med grön
respektive röd överstrykning i det bilagda förslaget.
De ändringar som kommunledningsförvaltningen avser göra kan hittas under:
▪ 1.1 Allmän administration
▪ 1.2 Nämndadministration
▪ 1.4 Korrespondens
▪ 1.5 Personuppgiftsadministration – GDPR
▪ 2.1 Anställning och rekrytering
▪ 2.5 Övriga personalhandlingar
▪ 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor
▪ 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor
Barn- och utbildningsförvaltningen har även gjort förslag på tillägg. Dessa kan hittas under:
▪ 6.1 Övergripande administration barnomsorg och skola
▪ 6.2 Barnomsorg
▪ 6.4 Grundskolan
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn.
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Beslutsunderlag
Förslag på revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och
utbildningsnämnden.
Sändlista
Kommunstyrelsen
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Barn- och utbildningsnämnden
Ärendenummer: BUN 2024/338
Antagen: 2024-12-12
Senast reviderad: xxxx-xx-xx
Författningssamling
Dokument- och
informationshanteringsplan för
barn- och utbildningsnämnden
1Flicka blåser såpbubblor
Inledning ......................................................................................................................................................................................................................................................................5
Beslut om gallring .................................................................................................................................................................................................................................................5
Begreppsdefinitioner ............................................................................................................................................................................................................................................5
Handling/information ......................................................................................................................................................................................................................................5
Bevaras ...............................................................................................................................................................................................................................................................5
Gallras .................................................................................................................................................................................................................................................................6
Vid inaktualitet ..................................................................................................................................................................................................................................................6
Anmärkning .......................................................................................................................................................................................................................................................6
Skanning, mikrofilmning och utskrift ................................................................................................................................................................................................................6
Rensning .................................................................................................................................................................................................................................................................6
Gallring av pappershandlingar efter ersättningsskanning .............................................................................................................................................................................6
Arkivläggning av handlingar som ska bevaras .................................................................................................................................................................................................7
1. Lednings- och förvaltningsövergripande administration .........................................................................................................................................................................8
1.1 Allmän administration ...................................................................................................................................................................................................................................8
1.2 Nämndadministration ........................................................................................................................................................................................................................12
1.3 Klagomål och synpunkter ..................................................................................................................................................................................................................14
1.4 Korrespondens ....................................................................................................................................................................................................................................15
1.5 Personuppgiftsadministration - GDPR ...........................................................................................................................................................................................16
1.6 Utbildningar/kurser anordnade av kommunen .....................................................................................................................................................................................17
1.7 Ledning och styrning ...................................................................................................................................................................................................................................18
1.8 Kommunikation och information ............................................................................................................................................................................................................20
1.9 Sociala medier ..............................................................................................................................................................................................................................................22
1.10 Projekt skapade av kommunen ..............................................................................................................................................................................................................23
1.11 Statistik ........................................................................................................................................................................................................................................................24
1.12 Stats- och EU-bidrag .................................................................................................................................................................................................................................25
1.13 Revision .......................................................................................................................................................................................................................................................25
1.14 Stiftelser ......................................................................................................................................................................................................................................................26
1.15 Stipendier och premier ............................................................................................................................................................................................................................27
2. Personal ...........................................................................................................................................................................................................................................................28
2.1 Anställning och rekrytering .......................................................................................................................................................................................................................28
2.2 Avslut av anställning ....................................................................................................................................................................................................................................29
2.3 Lönebidrag ....................................................................................................................................................................................................................................................30
2.4 Sjukfrånvaro ..................................................................................................................................................................................................................................................30
2.5 Övriga personalhandlingar .........................................................................................................................................................................................................................31
2.6 Lön ..................................................................................................................................................................................................................................................................31
2.7 Arbetsmiljö ...................................................................................................................................................................................................................................................35
3. Ekonomi ...........................................................................................................................................................................................................................................................36
3.1 Bokföring .......................................................................................................................................................................................................................................................36
3.2 Övriga ekonomiska handlingar .................................................................................................................................................................................................................38
3.3 Kundreskontra .............................................................................................................................................................................................................................................39
3.4 Leverantörsreskontra .................................................................................................................................................................................................................................40
3.5 Fordon ...........................................................................................................................................................................................................................................................41
4. Upphandling och avtal ..................................................................................................................................................................................................................................43
4.1 Formaliserad upphandling ..........................................................................................................................................................................................................................43
4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor ............................................................................................................................................................................................45
4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor ..............................................................................................................................................................................................46
4.4 Övriga avtal (ej upphandling) ....................................................................................................................................................................................................................47
5. IT, system och loggar ....................................................................................................................................................................................................................................48
5.1 E-post .............................................................................................................................................................................................................................................................48
5.2 Lokalt på datorerna ....................................................................................................................................................................................................................................49
5.3 Centralt på server .......................................................................................................................................................................................................................................51
5.4 Hantering av användare (åtkomst till datorer, intranät, kataloger, e-post mm.) ..........................................................................................................................52
5.5 Granskningsloggar .......................................................................................................................................................................................................................................53
6. Barn- och utbildningsnämnden ...................................................................................................................................................................................................................54
6.1 Övergripande administration barnomsorg och skola .........................................................................................................................................................................54
6.2 Barnomsorg ..................................................................................................................................................................................................................................................57
6.3 Gemensam skola (förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) .....................60
6.4 Grundskolan .................................................................................................................................................................................................................................................66
6.5 Gymnasieskola .............................................................................................................................................................................................................................................67
6.6 Kommunens aktivitetsansvar ....................................................................................................................................................................................................................70
6.7 Vuxenutbildning - Kompetenscentrum ..................................................................................................................................................................................................71
6.8 Kulturskola ....................................................................................................................................................................................................................................................73
6.9 Skolskjutsverksamhet .................................................................................................................................................................................................................................74
6.10 Skolbiblioteket ...........................................................................................................................................................................................................................................76
6.11 Skolhälsovård .............................................................................................................................................................................................................................................77
Inledning
Gäller från och med 2024-12-01.
Beslut om gallring
Arkivbildning och gallring inom kommuner styrs av arkivlagen (1990:782). Enligt arkivlagen ska det i varje kommun finnas en arkivmyndighet. Lagen
anger att allmänna handlingar får gallras (förstöras) om kommunen har fattat beslut om det.
Hur beslut om gallring ska fattas inom kommunen framgår av arkivreglemente för Tidaholms kommun. Enligt reglementet ska kommunens myndigheter
bevara och gallra sina handlingar i enlighet med vad som anges i den myndighetsspecifika dokument- och informationshanteringsplanen. Dokument- och
informationshanteringsplanen ska, enligt arkivreglementet, antas av myndigheten. Planen ska redovisa de handlingar som inkommit, upprättats och/eller
förvaras hos myndigheten samt hur de ska hanteras. Planen ska ses över fortlöpande, minst en gång om året, och revideras vid behov. Inför varje
aktualisering av dokument- och informationshanteringsplanen ska myndigheten samråda med arkivmyndigheten.
Gallringsråden i den här dokument- och informationshanteringsplanen bygger till stor del på Sveriges Kommun och Regioners (SKR) serie Bevara eller
Gallra, framtagen av SKR i samarbete med Riksarkivet. Vägledning kring ersättningsskanning finns i Riksarkivets skrift Gallring av pappershandlingar efter
skanning.
Begreppsdefinitioner
Handling/information
Med handling/information avses alla typer av informationsbärare, det vill säga inte bara skrivna pappersdokument utan också kartor, fotografier,
ljudupptagningar, mikrofilmer, e-post, sms eller annan upptagning som kommit till myndigheten. Med en upptagning menas en sådan handling/information
som inte kan uppfattas utan tekniskt hjälpmedel. En handling/information är allmän om den förvaras hos en myndighet och har inkommit till
myndigheten eller upprättats där.
Bevaras
Bevaras innebär att handlingen ska arkiveras för all framtid i det ursprung den kommit in till myndigheten. Fysiska handlingar som ska bevaras levereras
till kommunens centralarkiv. Digitala handlingar som ska bevaras levereras till kommunens e-arkiv.
Gallras
Att en handling gallras betyder i arkivsammanhang att handlingen förstörs. Om gallringsfristen exempelvis är fem år betyder det att handlingen får
förstöras fem kalenderår efter det att handlingen avslutades.
Vid inaktualitet
Vid inaktualitet innebär att en handling kan gallras när den inte längre behövs i verksamheten.
Anmärkning
Anmärkning innehåller kompletterande uppgifter såsom innehåll, uppkomst, hänvisningar, lagringsmedia och specifika gallringsbestämmelser.
Skanning, mikrofilmning och utskrift
Byte av databärare eller medium innebär gallring, om det leder till informationsförlust, det vill säga förlust av möjliga informationssammanställningar
och/eller förlust av sökmöjligheter. Elektroniska handlingar, information i IT-system eller liknande skrivs ibland ut på papper eller mikrofilm/mikrofiche.
Om information eller möjlighet till sökningar och sammanställningar därmed förloras är detta likvärdigt med gallring och förutsätter ett gallringsbeslut.
Rensning
När ett ärende är avslutat ska akten rensas. Rensning innebär att material som inte ska bevaras enligt dokument- och informationshanteringsplanen tas
bort. Om arbetsmaterial däremot arkivläggs blir detta allmän handling och omfattas av bestämmelserna om gallring. Respektive handläggare ansvarar för
att rensning görs.
Gallring av pappershandlingar efter ersättningsskanning
Ersättningsskanning innebär att en handling som är i pappersformat i original skannas in och därefter ersätts av den digitala versionen. Efter skanningen
kan pappershandlingen gallras och det är den digitala versionen av handlingen som bevaras.
Följande handlingar kan behöva bevaras i pappersformat av juridiska skäl och får i så fall inte ersättningsskannas:
- Avtal och kontrakt som upprättats på papper och som är verksamhetskritiska eller av stort ekonomiskt värde.
- Äganderättshandlingar.
- Värdehandlingar.
- Handlingar som i sitt originalformat har ett stort kulturhistoriskt värde.
- Protokoll som signerats på papper.
- Handlingar som behövs för att styrka ett legalt förhållande.
- Handlingar som behövs för bevisvärde.
- Handlingar som på grund av format, gråskala, färg eller andra egenskaper inte tillfredsställande kan bevaras enbart som bild.
Det är inte möjligt att sammanställa en uttömmande lista på exakt vilka handlingar som behöver bevaras i pappersformat av juridiska skäl. Läs vad som
står om respektive handling i planen nedan. På handlingar som med säkerhet inte får ersättningsskannas finns det en anmärkning om detta. Om det inte
finns någon anmärkning ska en enskild bedömning göras för den aktuella handlingen. Vid osäkerhet kontaktas kanslienheten för konsultation.
Pappershandlingar som inte behöver bevaras i pappersformat av juridiska skäl får ersättningsskannas under förutsättning att följande är uppfyllt:
- Det har gjorts en kontroll av att den inskannade handlingen ser likadan ut som pappershandlingen. All information som finns på
pappershandlingen ska finnas på den inskannade handlingen och det ska gå att utläsa informationen tydligt.
- Det filformat som har använts vid skanningen följer de tekniska krav som ställs på digital långtidsförvaring.
Arkivläggning av handlingar som ska bevaras
Material som ska bevaras för framtiden ska arkivläggas, det vill säga förpackas för förvaring, på ett sådant sätt att det utsätts för minsta möjliga slitage.
Det innebär att:
• Handlingar ska vara rensade från arbetsmaterial.
• Plastfickor ska vara borttagna. Aktomslag avsedda för arkivering ska användas.
• Gem ska vara borttagna.
• Handlingar ska vara packade i godkända arkivboxar, på boxens kortsida ska det stå skrivet med blyerts vad boxen innehåller.
• En arkivföljesedel ska medfölja leveransen till kommunarkivet, på följesedeln ska det stå upptaget vad som har överlämnats till kommunarkivet.
• Innan överlämning av arkivmaterial till centralarkivet ska kontakt tas med arkivansvarig på kommunledningsförvaltningen.
1. Lednings- och förvaltningsövergripande
administration
1.1 Allmän administration
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Aktförvaring Vid inaktualitet
Arkivbeskrivning Bevaras Ett exemplar diarieförs och Ärendehanteringssystem
arkiveras vid förändring
Arkivförteckning Bevaras Ett exemplar diarieförs och Ärendehanteringssystem
arkiveras vid förändring
Arkivföljesedel Bevaras Ärendehanteringssystem Protokoll
Anmälan av delegationsbeslut 2 år Ärendehanteringssystem Anmälan av
delegationsbeslut
Anmälningslista Vid inaktualitet
Arrangörslista Vid inaktualitet
Beslut från domstol/myndighet Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
Betygsförfrågan Vid inaktualitet
Dokument- och Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument
informationshanteringsplan
Enkät frågeformulär Bevaras Enkät som bedöms ha Ärendehanteringssystem Rapport
långsiktig betydelse för
verksamheten
Enkät frågeformulär Vid inaktualitet Enkät som döms ha kortsiktig
betydelse för verksamheten
Enkätsammanställning/rapport Bevaras Enkät som bedöms ha Ärendehanteringssystem Rapport
långsiktig betydelse för
verksamheten
Enkätsammanställning/rapport Vid inaktualitet Enkät som döms ha kortsiktig
betydelse för verksamheten
Föreläggande från Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
domstol/myndighet
Förteckning över gåva till Bevaras Gåvor till kommunen ska Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse
kommunen registreras i en
arkivförteckning
Gåva till kommunen Bevaras Centralarkiv
Handbok Vid inaktualitet Interna och externa
Intresseanmälan Vid inaktualitet Ex. e-tjänst anmälan om
språkkunskaper
Kopia och dubblett där Vid inaktualitet Ex. kopia på protokoll,
arkivexemplar finns hos annan exemplar av budgetdokument
myndighet eller verksamhetsberättelse
Lathund Vid inaktualitet Interna och externa
Larmlista Vid inaktualitet Kontaktuppgifter till personal
som används vid extraordinär
händelse
Lokalbokning Vid inaktualitet
Material och handling som rör Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse
vänort
Medgivande om personadresserad Vid inaktualitet
post
Mötesanteckning från ledningsgrupp Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning
(förvaltningsledning)
Mötesanteckning från presidie, Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning
beredning eller politisk arbetsgrupp
Polisanmälan Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan
Polisanmälan – beslut Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
Presentationsmaterial Vid inaktualitet Ex. presentation av tillfällig
karaktär. Jämför 1.6 som
avser utbildningsmaterial
Processkartläggning Bevaras Process som bedöms ha Ärendehanteringssystem Processkartläggning
långsiktig betydelse för
verksamheten
Processkartläggning Vid inaktualitet Process som bedöms ha Processhanteringssystem
kortsiktig betydelse för
verksamheten
Protokoll eller mötesanteckning Vid inaktualitet Om handlingen inte
från innehåller beslut eller
information av direkt och
- Avdelningsmöte
- Personalmöte varaktig betydelse för
verksamheten
- Informationsmöte
- Internt verksamhetsmöte
Protokoll eller mötesanteckning Bevaras Om handlingen innehåller Ärendehanteringssystem Anteckning
från beslut eller information av
direkt och varaktig betydelse
- Avdelningsmöte
- Personalmöte för verksamheten
- Informationsmöte
- Internt verksamhetsmöte
Remiss Bevaras Intern och extern remiss – Ärendehanteringssystem Remiss
förfrågningsunderlag
Skrivelse Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse
Tjänsteanteckning/minnesanteckning Bevaras Anteckning som medför Ärendehanteringssystem Anteckning
sakuppgift
Tjänsteanteckning/minnesanteckning Vid inaktualitet Anteckning som inte tillför
sakuppgift och som är av
tillfällig eller ringa betydelse
Tjänsteskrivelse Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse
Utredning och studie Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse
Yttrande/remissvar Bevaras Interna och externa Ärendehanteringssystem Remiss
Överklagan Bevaras Ärendehanteringssystem Överklagan
1.2 Nämndadministration
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Avtal för lån av läsplatta Vid inaktualitet När förtroendevald har
återlämnat läsplattan
Beslut fattat av: Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
- Kommunfullmäktige
- Kommunstyrelse
- Nämnd
- Utskott
- Kommunalt råd
E-förslag Tidaholmsförslag som nått Bevars Gallras i system för Ärendehanteringssystem E-förslag
röstmål hantering av e-förslag efter 2
år
E-förslag Tidaholmsförslag som inte 2 år Gallras i system för System för hantering av
nått röstmål hantering av e-förslag efter 2 e-förslag
år
E-förslag Tidaholmsförslag som inte 2 år Gallras i system för System för hantering av
publiceras hantering av e-förslag efter 2 e-förslag
år
Kallelse och föredragningslista 2 år Ärendehanteringssystem Kallelse
Kungörelse och annons inför Vid inaktualitet
fullmäktigesammanträde
Motion Bevaras Ärendehanteringssystem Motion
Interpellation/fråga Bevaras Ärendehanteringssystem Interpellation
Protokoll efter sammanträde med: Bevaras Får ej ersättningsskannas Ärendehanteringssystem Protokoll
- Kommunfullmäktige
- Kommunstyrelse
- Nämnd
- Utskott
- Kommunalt råd
Reservation Vid inaktualitet Reservation som har lämnats
in skriftligt gallras när
beslutet som den har förts in
i har justerats
Protokollsanteckning Vid inaktualitet Protokollsanteckning som
har lämnats in skriftligt
gallras när beslutet som den
har förts in i har justerats
1.3 Klagomål och synpunkter
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Felanmälan 2 år System för felanmälan
Personuppgift i synpunkt 2 år Personuppgift gallras 2 år efter System för
att synpunkt har kommit in synpunktshantering
Sammanställning, statistik och Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
rapport över synpunkt och
felanmälan
Synpunkt inkommen via 5 år Synpunkt gallras 5 år efter att System för
synpunktshanteringssystem den registrerats synpunktshantering
Synpunkt inkommen på annat sätt 5 år Synpunkt gallras 5 år efter att System för
än via synpunktshanteringssystem den kommit in. Underlag för synpunktshantering
synpunkt gallras efter att
synpunkten har registrerats
1.4 Korrespondens
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Korrespondens av betydelse, ex: Bevaras Korrespondens som tillhör ett Ärendehanteringssystem Korrespondens
ärende och som tillför
- Brev
information av betydelse
- Chattkonversation
- E-post
- Meddelande från
röstbrevlåda
- Mms
- Sms
Korrespondens av rutinmässig Vid inaktualitet Ex. reklam, kursinbjudningar
karaktär och/eller tillfällig
betydelse, ex
- Brev
- Chattkonversation
- E-post
- Meddelande från
röstbrevlåda
- Mms
- Sms
1.5 Personuppgiftsadministration - GDPR
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Begäran om rättelse, radering eller Vid inaktualitet
begränsning av behandling av
personuppgifter
Begäran om registerutdrag Vid inaktualitet
Modellavtal Vid inaktualitet
Registerutdrag Vid inaktualitet
Registerförteckning Vid inaktualitet Styr- och ledningssystem
Samtyckesblankett för behandling 2 år Gallringstiden börjar löpa när
av personuppgifter personuppgiftsbehandling hos
förvaltningen har upphört
Samtyckesblankett om publicering 2 år Gallringstiden börjar löpa när
av bild och film personuppgiftsbehandling hos
förvaltningen har upphört
Personuppgiftsbiträdesavtal Bevaras Ärendehanteringssystem PUB-avtal
1.6 Utbildningar/kurser anordnade av kommunen
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Deltagarlista Vid inaktualitet
Kursanmälan Vid inaktualitet
Kursinbjudan Vid inaktualitet
Planeringsunderlag Vid inaktualitet
Program Vid inaktualitet
Utbildningsmaterial Bevaras Avser utbildningsmaterial av Ärendehanteringssystem
egenproducerat historiskt värde
Utbildningsmaterial Vid inaktualitet Avser utbildningsmaterial utan
historiskt värde
1.7 Ledning och styrning
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Arbetsordning för Bevaras Intern arbetsordning Ärendehanteringssystem Reglemente
kommunfullmäktige
Bolagsordning Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument
Delegationsordning Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument
Föreskrift Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument
Kvalitetsdokument och Bevaras Gäller kvalitetsredovisningar Ärendehanteringssystem/Styr- Rapport
kvalitetsredovisning som görs inom ex. skola, och ledningssystem
barnomsorg och omvårdnad
Plan för intern kontroll Bevaras Ärendehanteringssystem Intern kontroll
Reglemente Bevaras Interna reglementen Ärendehanteringssystem Reglemente
Rutin Vid inaktualitet Rutin av ringa betydelse.
Avser rutin som
avdelning/medarbetare
upprättar.
Obs! Utgör ej styrdokument
Strategisk plan och budget Bevaras Kommunfullmäktige Ärendehanteringssystem Budget
Styrdokument Bevaras Interna styrdokument Ärendehanteringssystem Styrdokument
- Policy
- Strategi
- Riktlinje
- Handlingsplan
- Rutin
- Regel
Taxa Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument
Uppföljningsrapport – intern Bevaras Ärendehanteringssystem Intern kontroll
kontroll
Verksamhetsplan och Bevaras Nämnder och styrelse Ärendehanteringssystem Budget
detaljbudget
Ägardirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument
1.8 Kommunikation och information
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Broschyr Bevaras Material från egen verksamhet Ärendehanteringssystem Kommunikation
Avser broschyr av historiskt
värde
Broschyr Vid inaktualitet Material från egen verksamhet
Avser broschyr utan historiskt
värde
- Fotografi Bevaras Information som har ett Digital information – Kommunikation
- Film historiskt och/eller ett ärendehanteringssystem
- Video kulturellt värde
- Ljudband
Analog information -
- CD-skiva
centralarkiv
- Fotografi Vid inaktualitet Information som saknar ett
- Film historiskt och/eller ett
- Video kulturellt värde
- Ljudband
- CD-skiva
Informationsskrift Bevaras Material från egen verksamhet Ärendehanteringssystem Kommunikation
Avser informationsskrift av
historiskt värde
Informationsskrift Vid inaktualitet Material från egen verksamhet
Avser informationsskrift utan
historiskt värde
Marknadsföringsmaterial Bevaras Historiskt värde Ärendehanteringssystem Kommunikation
Marknadsföringsmaterial Vid inaktualitet Av tillfällig karaktär ex Ärendehanteringssystem
affischer
Tillfällig information på kommunens Vid inaktualitet
webbplatser, intern och extern
Skärmdump på kommunens interna Bevaras En gång om året samt vid Ärendehanteringssystem Kommunikation
och externa webbplatser större förändringar.
Startsida och struktur
Pressmeddelande Vid inaktualitet
1.9 Sociala medier
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Inlägg av tillfällig karaktär eller av Vid inaktualitet
ringa betydelse
Inlägg som strider mot syftet med Omedelbart Ex. marknadsföring från
kommunens närvaro på det sociala externa företag
mediet
Skärmdump på inlägg av betydelse Bevaras Inlägg som tillhör ett ärende Ärendehanteringssystem Kommunikation
och som tillför information
som är betydelse för
kommunens verksamhet. Ex.
bloggar, facebook, instagram,
twitter och youtube
Skärmdump på inlägg av Bevaras Inlägget ska sparas som en Ärendehanteringssystem Kommunikation
kränkande/brottslig karaktär eller skärmdump och sedan
med sekretessbelagd uppgift omedelbart tas bort från det
sociala mediet.
Skärmdumpen ska bevaras
Skärmdump på startsida samt sidas Bevaras Eftersom det är av värde att Ärendehanteringssystem
struktur på sociala medier se hur förvaltningen
presenterar sin verksamhet
för besökare på sociala medier
över tid ska startsidan samt
sidans karta/struktur bevaras
som en skärmdump en gång i
om året
1.10 Projekt skapade av kommunen
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Beslut om förstudie Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
Förstudiedirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Förstudierapport Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Idéskiss Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Kommunikationsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Projektdirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Projektgruppsanteckningar Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning
Projektplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Tidsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Riskanalys Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Kostnadskalkyl Bevaras Ärendehanteringssystem Budget
Slutrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Statusrapportering projekt Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Styrgruppsprotokoll Bevaras Ärendehanteringssystem Protokoll
1.11 Statistik
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Arbetsmarknadsstatistik – AMPAK 10 år
Befolkningsförändringar – Avipak 10 år
Bostadsbyggnadsstatistik 10 år Material från Statistiska
centralbyrån (SCB)
Nyckelkodregister Vid inaktualitet Statistiska centralbyrån (SCB)
Räkenskapssammandrag 5 år
Statistiskt underlag för Vid inaktualitet
befolkningsprognos
Statistik som har betydelse för Bevaras
verksamheten
Statistik som har ringa betydelse Vid inaktualitet
för verksamheten
Rapport/redovisning från 2 år
arbetsgivare
Övriga handlingar som tjänat som 2 år
underlag för registrering och
redovisning av den uppföljande
verksamheten
1.12 Stats- och EU-bidrag
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
EU-bidragsansökningar 10 år
Statsbidragsansökningar 10 år
1.13 Revision
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Revisionsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Revision
Revisionsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Revision
Revisionsrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Revision
1.14 Stiftelser
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälningar till stiftelseregistret Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan
Beslut om utbetalning av bidrag Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
Bidragsansökan till stiftelse Bevaras Ärendehanteringssystem Ansökan
Bokföring och kontoutdrag: 10 år
- Samfonden vid Tidaholms
grundskola
- Sociala samfonden i
Tidaholm
Permutationsansökan Bevaras Ansökningar till Ärendehanteringssystem Ansökan
Kammarkollegiet om tillstånd
att ändra, upphäva eller
åsidosätta föreskrifter i
stiftelseförordnandet
Stiftelseförordnande eller Bevaras Donationsurkunder, gåvobrev, Ärendehanteringssystem Urkund
motsvarande testamenten
Får ej ersättningsscannas
1.15 Stipendier och premier
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Protokoll/förteckning rörande Bevaras Ärendehanteringssystem Protokoll
fördelning och redovisning av
stipendier och premier
Villkor för premier och stipendier Bevaras Ärendehanteringssystem Urkund
2. Personal
2.1 Anställning och rekrytering
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Adress- och telefonlista Vid inaktualitet
Kontaktuppgifter till anställda
Annonsunderlag rekrytering Vid inaktualitet
Anställningsavtal Bevaras Personalakt
Ansökningshandlingar erhållen Bevaras Personalakt
tjänst
Ansökningshandling ej erhållen 2 år Rekryteringssystem
tjänst
Beslut om särskilt högriskskydd Vid inaktualitet Personalenheten
Förteckning över samtliga sökande 2 år Rekryteringssystem
till tjänst
Kontaktuppgift till anhörig Vid inaktualitet
Sekretess/tystnadspliktsförbindelse Bevaras Anställningsavtalet Personalakt
Spontanansökan Vid inaktualitet
2.2 Avslut av anställning
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälan om avgång Bevaras Personalakt
Ansökan om pension Bevaras Personalakt
Arbetsgivarintyg Arbetsgivarintyg som är Personalsystem
Vid inaktualitet inkomna före 2025-11-05
måste sparas i 2 år.
Avgångsvederlag, beslut om Bevaras Personalakt
Besked till anställd om att Bevaras Personalakt
tidsbegränsad anställning inte
kommer att fortsätta enligt 15 § lag
(1982:80) om anställningsskydd
(LAS)
Beslut om uppsägning på Bevaras Personalakt
arbetsgivarens initiativ
Blankett Varsel till berört Bevaras Original till berört Personalakt
fackförbund enligt 30 a § lag fackförbund
(1982:80) om anställningsskydd
Kopia till personalakt
(LAS)
Dödsfall Bevaras Handlingar angående Personalakt
exempelvis
efterlevandeförsäkring
Pensionsbrev Bevaras Inklusive besked om livränta. Personalakt
2.3 Lönebidrag
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Beslut om lönebidrag Bevaras Personalakt
Handlingsplan för Bevaras Personalakt
lönebidragsanställd
2.4 Sjukfrånvaro
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Beslut om sjukersättning Bevaras Personalakt
Läkarintyg
Vid inaktualiet Personalsystem
Sjukanmälan 2 år Personalsystem
2.5 Övriga personalhandlingar
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälan om arbetsskada Bevaras
Personalakt
Anmälan om tillbud Anmälningar gjorda före 2025-
Vid inaktualitet 11-05 gallras efter 10 år Personalsystem
Blankett anmälan och beslut av Anmälningar och beslut gjorda Personalakt
bisyssla Vid inaktualitet före 2025-11-05 ska bevaras. Personalsystem
Blankett byte av Vid inaktualitet Personalenheten
semesterdagstillägg mot ökad
ledighet
Omplaceringsutredning Bevaras 7 § andra stycket LAS Personalakt
Plan för återgång i arbete Bevaras Rehabsystem
Underlag från lönesamtal Vid inaktualitet När anställningen upphör
Personalsystem
Underlag från medarbetarsamtal Vid inaktualitet När anställningen upphör Personalsystem
Underrättelse om varning Bevaras Personalakt
Utbildningsintyg/diplom Bevaras Av betydelse för anställningen Personalakt
2.6 Lön
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälan om vård av barn (VAB) 2 år Personalsystem
Ansökan om förlorad 2 år Gäller förtroendevalda System för hantering av
arbetsförtjänst arvode och ersättningar
för förtroendevalda
Ansökan om bilersättning 2 år Gäller förtroendevalda System för hantering av
arvode och ersättningar
för förtroendevalda
Ansökan om bilersättning 2 år Gäller uppdragstagare Personalenheten
Arbetsgivaravgift 10 år Automatkostnadsfördelning Dokument före
2018-01-01 förvaras hos
ekonomienheten,
därefter hos
personalenheten
Beslut om löneväxling Bevaras Personalakt
Beslut om skattejämkning 10 år T ex feriearbete Personalenheten
Beslut om utmätning av 10 år Beslut från Kronofogden Personalenheten
lön/ersättning
Blankett ersättning uppdragstagare Vid inaktualitet Blanketter skapade före 2025- Personalenheten
11-05 gallras efter 2 år.
Blankett ”Intyg om förlorad 2 år Personalenheten
arbetsförtjänst”
Blankett lönetillägg 10 år Blanketter skapade före 2025- System för e-tjänst
11-05 ska bevaras.
Blankett om arvode och ersättning 2 år För förtroendevalda Personalenheten
till förtroendevald
Blankett om arvode och ersättning Bevaras Personalenheten
till ställföreträdare (god man)
Ersättning för utlägg via lön 10 år Personalenheten
Facklig tid, rapport och Vid inaktualitet
sammanställning
Fördelning facklig tid Vid inaktualitet Inkommer från fackförbunden
Förlorad arbetsförtjänst 2 år För förtroendevalda System för hantering av
arvode och ersättningar
till förtroendevalda
Information om utbetalt 2 år System för hantering av
sammanträdesarvode arvode och ersättningar
till förtroendevalda
Kilometerersättning 2 år För förtroendevalda System för hantering av
arvode och ersättningar
till förtroendevalda
Ledighetsansökan – kortare än 6 2 år Personalsystem
månader
Ledighetsansökan – längre än 6 Bevaras Personalakt
månader
Ledighetsansökan – ledighet med 2 år Personalsystem
lön för fackligt uppdrag
Lönelista Bevaras Microdata Elektroniskt mellanarkiv
Månadsrapport 2 år Personalsystem
Protokoll löneöversyn Bevaras Centralarkiv
Reseräkning 2 år Personalsystem
Tjänstgöringsschema 2 år Personalsystem
2.7 Arbetsmiljö
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälan om skyddsombud Vid inaktualitet Gallras när uppdraget är System för e-tjänst
avslutat
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Vid inaktualitet Gallras när anställd avslutar sin Personalsystem
tjänst
Checklista skyddsrond Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll
Förhandling enligt lag (1976:580) Bevaras Personalakt Protokoll
om medbestämmande i arbetslivet
(MBL)
MBL-förhandling
Protokoll central samverkansmöte Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll
Protokoll Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll
förvaltningssamverkansmöte
Protokoll lokalt samverkansmöte Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll
Rapport årlig uppföljning Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
systematiskt arbetsmiljöarbete
3. Ekonomi
3.1 Bokföring
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anläggningsredovisning 10 år Ekonomisystem
Anläggningsregister/tillgångar 10 år Ekonomienheten
Attestlista Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument
Avstämning av balanskonto Vid inaktualitet
Bokföring (verifikation) 10 år Ordinarie bokningar, Ekonomisystem (digitala
kontantredovisningar, handlingar)
reverseringar mm.
Ekonomienheten (fysiska
handlingar)
Bokslut Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning
Delårsrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning
Bokslutsbilaga årsbokslut Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning
Bokslutsspecifikation inklusive Bevaras Avser specifikationer för Ärendehanteringssystem Årsredovisning
bilaga delårsbokslut balanskonto
Bokslutsunderlag 2 år Ekonomienhet
Engagemangsbesked Vid inaktualitet
Interndebitering – underlag 2 år
Internfördelning 10 år Interna fördelningar av Ekonomienhet
kostnader och intäkter
Kontoplan och kodplan med Bevaras Hämtas årsvis från Ärendehanteringssystem Budget
kodförteckning ekonomisystem
Kontoutdrag 10 år
Bokföringsunderlag från följande Vid inaktualitet Ekonomienheten och
system VA/Avfall
- Lifecare
- EDP Future VA/avfall
Companion
Låneliggare Bevaras Centralarkiv
Kvittens efter inlämning av Vid inaktualitet Efter bokföring. Kvittenser
kontanter fram till och med år 2020
sparas i 10 år
Namnprov för attestliggare Bevaras Centralarkiv
Slutamorterat lån Bevaras Centralarkiv
Specifikation kundreskontra, Bevaras Bokslutsbilaga specifikation till Ärendehanteringssystem Årsredovisning
leverantörsreskontra konton
Verksamhetsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning
Årsredovisning Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning
Verksamhetsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning
3.2 Övriga ekonomiska handlingar
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Borgensförbindelse Kommuninvest Vid inaktualitet Undertecknad av Kommuninvest
firmatecknare
Borgensförteckning Vid inaktualitet Med tillhörande skuldebrev Ekonomienheten
Deklaration Bevaras Centralarkiv
Försäkring 10 år
Lånehandling 2 år Finns hos Kommuninvest Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år
Efter inakutalitet
Momsredovisning 10 år Ekonomienheten
Rekvisition Vid inaktualitet
3.3 Kundreskontra
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Autogiromedgivande Vid inaktualitet
Avskrivning av kundfaktura 10 år Avskrivningar av kundfakturor
med beslut/specifikation
Kundinbetalning 10 år Inbetalning till OCR-plusgiro
förs direkt över till
kommunens huvud-plusgiro
Kundfakturaunderlag 10 år
Kundfordring 10 år Fakturering i ekonomisystem:
- Intern fakturering
- Extern fakturering
- EDP Future
Obetald kundfordring Vid inaktualitet Påminnelse om obetalda
kundfordringar,
inkassoärenden, fordringar
hos inkassobolag, kronofogden
mm.
3.4 Leverantörsreskontra
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Fil inläst till ekonomisystem 10 år
Följesedel Vid inaktualitet
Inkassokrav 2 år
Komprimerad betalningsbekräftelse 10 år Tidaholms kommun, VA-
verket, renhållningsverket
Leverantörsfaktura, digital 10 år Digitala leverantörsfakturor
före 2022-05-11 får inte gallras
Leverantörsfaktura, papper 10 år
Makulerad leverantörsfaktura 2 år
Utbetalningsorder 10 år
3.5 Fordon
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Besiktningsprotokoll Vid inaktualitet
Beslut om körförbud Vid inaktualitet
Följesedel för beställning av Vid inaktualitet
reservdel och övrig utrustning till
fordon
Däckbytesschema Vid inaktualitet
Kallelse till besiktning Vid inaktualitet
Körjournal 2 år System för elektronisk
körjournal
Leasingavtal 2 år Efter avtalets utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år
Register över kommunens fordon Vid inaktualitet Uppdateras kontinuerligt
Registreringsbevis fordon Vid inaktualitet När ägarbyte sker/avveckling
av fordon
Serviceprotokoll Vid inaktualitet
Skadeanmälan Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan
Tvättschema Vid inaktualitet
Översikt över kommunens innehav Bevaras Tas ut årsvis Ärendehanteringssystem Rapport
av fordon
Övrigt beslut om avgift Vid inaktualitet Trängselskatt,
hastighetsöverträdelse,
parkeringsböter
4. Upphandling och avtal
Upphandlingar som överstiger direktupphandlingsgränsen genomförs av upphandlingsenheten i Skövde kommun efter ett beställningsförfarande. När
upphandlingen är klar översänds alla handlingar från upphandlingsenheten till beställaren för registrering och arkivering.
4.1 Formaliserad upphandling
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anbud, antaget Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud
Anbud, ej antaget eller för sent 4 år Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 4 år
inkommet
Anbudsutvärdering Bevaras Protokoll/sammanställning Ärendehanteringssystem Anbud
över kvalificering av
anbudsansökningar/intresse-
anmälningar
Anbudsöppningsprotokoll Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud
Annonsering 4 år Räknat från den dag då avtal
om upphandling slöts
Avtal/ramavtal Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal
Beslut om avbruten upphandling Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
Efterannonsering Bevaras Annons efter avslutad Ärendehanteringssystem Kommunikation
upphandling till EUT/TED
Fråga, svar och komplettering Bevaras Ärendehanteringssystem Korrespondens
under annonsering
Förfrågningsunderlag Bevaras Offertförfrågan Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse
Prisjustering/prisuppräkning Bevaras Information om pris- Ärendehanteringssystem Beslut
förändringar enligt
överenskommelse i avtal.
Tilldelningsbeslut Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
Underrättelse om överprövning Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
enligt lag (2016:1145) om offentlig
upphandling (LOU)
Uppdragsbeställning Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse
Uppsägning av avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse
4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anbud/offert 2 år Efter avtalstiden utgång Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 2 år
Avtal 2 år Efter avtalstiden utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år
Direktupphandling – ej antagen Vid inaktualitet
offert
Dokumentationsformulär 4 år Dokumentationsformulär Ärendehanteringssystem Dokumentationsformulär
direktupphandling Direktupphandling – gallring
4 år
Förfrågningsunderlag 2 år Efter avtalstidens utgång Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 2 år
Tilldelningsbeslut 2 år Efter avtalstiden utgång. Ärendehanteringssystem Beslut – gallring 2 år
Blankett för
dokumentation av
direktupphandling
4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anbud/offert Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud
Avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal
Direktupphandling – ej antagen Vid inaktualitet
offert
Dokumentationsformulär Bevaras Dokumentationsformulär Dokumentationsformulär
direktupphandling Direktupphandling
Fråga, svar och komplettering Bevaras Ärendehanteringssystem Korrespondens
under annonsering
Förfrågningsunderlag Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud
Tilldelningsbeslut Bevaras Blankett för dokumentation av Ärendehanteringssystem Beslut
direktupphandling
Uppsägning av avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse
4.4 Övriga avtal (ej upphandling)
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Hyres-, arrende- och Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal
nyttjanderättsavtal samt övriga
markavtal
Leasingavtal/kontrakt 2 år Efter avtalstidens utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år
Övriga avtal Bevaras Av betydelse inklusive Ärendehanteringssystem Avtal
förvaltningsinterna
Övriga avtal 2 år efter Av tillfällig betydelse Avtal – gallring 2 år
avtalstidens
utgång
5. IT, system och loggar
5.1 E-post
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
E-postlista Vid inaktualitet Databaslista över de mejl som E-postserver
finns i användarens e-postlåda
Lista över avsända och mottagna 3 månader Loggtabell i e-postsystemet E-postserver
e-postmeddelanden över skickade och mottagna e-
postmeddelanden
Misstänkt spam-meddelande i Vid inaktualitet E-postserver
e-post
5.2 Lokalt på datorerna
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Elektroniskt spår som visar vilka Vid inaktualitet Webbhistorik: tidigare Datorn
webbsidor som har besökts besökte webbplatser. Vanlig
inställning är att filerna gallras
med automatik efter 20 dagar
Fil som webbplats sparar lokalt på Vid inaktualitet Gallras av användaren vid Datorn
datorn för att spara personliga behov
inställningar (cookie, formulärdata,
lösenord)
Intrångsförsök (lokal brandvägg) Vid inaktualitet Loggtabell på server Server i datorhall
Kopia av webbsida som lagras i Vid inaktualitet Ex. på inställningar: 50 MB Datorn
syfte att åstadkomma snabbare lagras lokalt på datorn. Rensas
åtkomst (temporary internet files) med automatik. Rensas även
vid ominstallation/byte av
dator eller vid behov
Operativsystems händelselogg som Vid inaktualitet Windowslogg: säkerhetslogg Datorn
sparas lokalt på datorn (in- och utloggning), program,
installation. 20 MB per loggfil
lagras lokalt på datorn,
rekommenderad inställning.
Används för felsökning mm.
Inställningarna ska
dokumenteras i
systemdokumentationen.
Tillfälligt elektroniskt spår som Vid inaktualitet När applikationen, webbsidan Datorn
sparas för att underlätta eller webbläsaren stängs ner
internetanvändning eller
kommunikation (session cookie)
5.3 Centralt på server
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Elektroniskt spår som visar 6 månader Loggtabell på datorn Server i datorhall
ingångsförsök eller liknande
Elektroniskt spår som visar vilka 3 månader Loggtabell registrerar ex. IP- Server i datorhall
webbsidor som har besökts adress, datornamn, vilken
(brandväggslogg) adress uppkopplad mot,
tidpunkt (eventuellt
användarkonto). Inställningar
ska dokumenteras i
systemdokumentationen
Operativsystems händelselogg som 3 månader Windowslogg: säkerhetslogg Server i datorhall
sparas lokalt på dator (in- och utloggning), program,
installation. Används för
felsökning mm. Inställningar
ska dokumenteras i
systemdokumentation
Spår efter virusangrepp mm. 3 månader Loggtabell Server i datorhall
5.4 Hantering av användare (åtkomst till datorer, intranät, kataloger, e-post
mm.)
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Användarkonto i användardatabas 3 månader Databastabell, efter avslutad Server i datorhall
(AD – Activite Directory) och anställning. Förutsatt att
identitetshanteringskatalog uppgifterna inte har betydelse
för tolkning av händelseloggar
i anslutna system som ska
bevaras under en längre tid
Behörighetskort Vid inaktualitet Gallras när anställning upphör
Loggning av händelse (ex. in- och 3 månader Loggtabell, inställningar ska Server i datorhall
utloggning, spärrning av konto i dokumenteras i
anknytning till användardatabas) systemdokumentationen
VPN-konto (inlogg utifrån) 3 månader Server i datorhall
Supportärende Vid inaktualitet Ärendehanteringssystem
Systemdokumentation Bevaras Systemdokumentation Ärendehanteringssystem
tillhörande system som är
anslutna eller ska anslutas till
e-arkiv
Systemdokumentation Vid inaktualitet
5.5 Granskningsloggar
Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Logg för chatt 3 månader Loggtabell Server i datorhall
Logg för åtkomst av administrativa 5 år Loggtabell Server i datorhall
uppgifter (personal, ekonomi,
ärendehantering, diarium mm.)
Logg över genomförd 1 år Loggtabell Server i datorhall
transaktionshantering i applikation
(sk. transaktionslogg)
Logg över internetaccess 3 månader Loggtabell Server i datorhall
Logg över systemfel och 3 månader Loggtabell Server i datorhall
felmeddelande/larm i IT-
infrastruktur (sk. systemlogg)
Utdragen/granskad logg för 2 år Varierar beroende på Server i datorhall
verksamhetssystem systemets innehåll och
säkerhetsklass
Övervakningslogg (intrångsförsök, 3 månader Loggtabell Server i datorhall
virusangrepp mm.)
6. Barn- och utbildningsnämnden
6.1 Övergripande administration barnomsorg och skola
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälan – utlåtande – beslut Bevaras Alla anmälningar/beslut Ärendehanteringssystem Anmälan
- Skolinspektionen rapporteras till nämnden och
- Barnombudsmannen diarieförs
- Diskrimineringsombudsmannen
Anmälan till huvudman och Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
hemkommun om skolfrånvaro
Anmälan om skolgång för Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan
nyanlända
Ansökan Bevaras Beslut tas i BUN. Diarieförs Ärendehanteringssystem Ansökan
- Ansökan och beslut om att få digitalt.
bedriva enskild verksamhet.
- Ansökan och beslut om att få
driva enskild firma
- Ansökan och beslut om att få
bedriva kooperativ verksamhet
- Ansökan om att anordna
gymnasial lärlingsutbildning,
handlingar rörande detta
- Ansökan från olika instanser om
bidrag
- Ansökan till Samfonden
- Ansökan till Ernst Lundells
minnesfond
- Övrigt
Beslut från migrationsverket Vid inaktualitet Ärendehanteringssystem Beslut 2 år
Disciplinära åtgärder Bevaras Handlingar rörande Ärendehanteringssystem Beslut
avstängning/förvisning av elev,
varning etc.
För grundskoleelever och
gymnasieelever finns
handlingar både i PMO digital
elevakt och fysisk elevakt.
Domar 5 år Ärendehanteringssystem Dom
Överenskommelse angående Bevaras Delegationsbeslut som bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
interkommunal ersättning
- Barnomsorg
- Fritids
- Förskoleklass
- Grundskola
- Anpassad grundskola
- Anpassad gymnasieskola
- Gymnasiet
Tilläggsbelopp Bevaras Delegationsbeslut som bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
-Ansökan
-Beslut
Kallelse till rättegång Vid inaktualitet Ärendehanteringssystem Kallelse
Kränkande behandling Bevaras Anmälan, utredning och Draftit
uppföljning om kränkande
behandling eller diskriminering
Kränkande behandling information Bevaras Delegationsbeslut av Draftit, Beslut
till nämnd Anmälan om kränkande utbildningschef när rektor ärendehanteringssystem
behandling avslutat ärendet.
Protokoll Bevaras Ligger löpande under året i Ärendehanteringssystem Protokoll
- Skol- och personalkonferenser Teams men läggs sedan in i
- Ämnes- och klasskonferenser Evolution läsårsvis.
Tillbud - förskolebarn och elever Bevaras Anmäls i DraftIt. DraftIt Tillbud
- Skador
- Olyckor
- Andra tillbud
- Arbetsskada elev, exempelvis vid
prao
6.2 Barnomsorg
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Ansökan och beslut om reducerad Bevaras Diarieförs Ärendehanteringssystem Beslut
avgift
Ansökningar om plats eller ändring 2 år Finns både i system och i Elevadministrativt it-
av plats pappersform. system /närarkiv
barnomsorgs-
administratör
Ansökan om jourverksamhet (k- 2 år Ansökan görs i e-tjänst, Ärendehanteringssystem Ansökan
dag) och sommarverksamhet ansökan arkiveras 4 månader
där. Arkiveras sedan 2 år i
Evolution
Beslut om uppsägning av plats p.g.a Bevaras Delegationsbeslut Ärendehanteringssystem Beslut
skuld eller att plats inte nyttjas
Blankett barns viktiga uppgifter Vid in aktualitet Pappersform Makuleras efter aktuell k-
som används vid dag och
jourverksamhet (K-dag) och sommarverksamhets
sommarverksamhet period.
Beslut om placering inom Bevaras Enligt skollagen 8:e kap. 5 §, 7§ Ärendehanteringssystem Beslut
förskolan/fritidshem och 9§
14:e kap 5 och 6§§
Årsärende
Dagböcker och Vid inaktualitet Dokumentation av
planeringskalendrar som förs verksamheten görs i
löpande årsredovisningen
Debiteringsunderlag / 3 år Förvaltningsekonom
debiteringslistor
Dokument om pedagogisk Bevaras Finns med i Styr- och ledningssystem Årsredovisning
inriktning och verksamhet verksamhetsberättelse med Ärendehanteringssystem
mera. Diarieförs
Förteckning över barn/elever i Bevaras Elevadministrativt IT-
respektive förskola/fritids system
Förtursärenden – handlingar och Bevaras Diarieförs i årsärenden Ärendehanteringssystem Beslut
beslut i förtursärenden
Handlingar och beslut rörande Bevaras Förvaras hos specialpedagog Centralarkiv
barn med särskilda behov fram till slutarkivering.
För grundskoleelever och
gymnasieelever finns
handlingar både i PMO digital
elevakt och fysisk elevakt.
Beslut som scannas in ska
alltid sparas fysiskt i elevakten.
Handlingar rörande val av 1 år Närarkiv
skola/förskoleklass barnomsorgsadministratör
Kölistor Vid inaktualitet Elevadministrativt IT-
system
Köstatistik, beläggningsstatistik Bevaras Kan ingå i Styr- och ledningssystem
verksamhets/årsberättelsen.
Finns i budgetdokument
Närvarolistor 3 år 1 år på enheten, därefter 2 år Lärplatform Schoolsoft /
hos närarkiv
barnomsorgsadministratör. barnomsorgsadministratör
Ordinarie verksamhets
närvaro/frånvaro finns i
system. Närvaro för
jourförskola, jourfritids samt
sommarförskola och
sommarfritids finns i
pappersform.
Placeringsmeddelande, erbjudande, 2 år Finns idag både i system och Elevadministrativt IT-
svar på placeringsmeddelande på papper. system / närarkiv
barnomsorgsadministratör
Platsinnehavarens 3 år Finns idag både i system och Elevadministrativt IT-
inkomstuppgifter på papper. system/ närarkiv
barnomsorgsadministratör
Schema, uppgifter om planerad 3 år Finns idag både i system och Elevadministrativt IT-
vistelsetid på papper. system / närarkiv
barnomsorgsadministratör
Tillsynsrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport
Uppsägning av plats 2 år Finns idag både i system och Elevadministrativt IT-
på papper. system /
barnomsorgsadministratör
Överklagan av skolplaceringsbeslut Bevaras Ärendehanteringssystem Överklagan
6.3 Gemensam skola (förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola,
anpassad gymnasieskola, gymnasieskola, vuxenutbildning)
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Betyg
- Betygskatalog Bevaras Tas fram årsvis efter klass. Centralarkiv
- Betygssammanställningar Ska vara ett
- Omprövning av betyg, beslut och pappersdokument enligt
handlingar SKOLFS 2011:123.
- Resultat av prövning med anteckning Eventuella förkortningar och
om givet betyg sifferkoder ska förklaras.
- Skriftliga bedömningar/intyg
Blankett Vid inaktualitet Övergångsblanketter
- Övergång från förskola till gällande förskola gallras
förskoleklass utefter samtycke som
- Generell övergång från förskola till lämnats av vårdnadshavare.
förskoleklass Övriga gallras när eleven
- Övergång från förskoleklass till åk1 gått ur gymnasiet.
- Övergång från åk 3-4, 6-7 samt
anpassad grundskola
- Övergång från åk 9 till gymnasiet
Slutbetyg / examensbevis / studiebevis Bevaras Sorteras klassvis, skickas Centralarkiv
/ gymnasieintyg läsårsvis
Kopia
Prov / nationella prov
Diagnostiska prov, elevlösningar Vid inaktualitet Gallras då betyget är satt Sparas på respektive
och tiden för omprövning av skola
betyget löpt ut.
Nationella prov i svenska och svenska Bevaras Skickas årsvis. Centralarkiv
som andraspråk och elevlösningar
Nationella prov, elevlösningar i 5 år efter Gallring kan ske retroaktivt Sparas på respektive
samtliga ämnen utom svenska provtillfället skola
Sammanställningar av resultat från 5 år efter Gallring kan ske retroaktivt Sparas på respektive
nationella prov utom svenska provtillfället skola
Sammanställningar av resultat i Bevaras Även klasslista Centralarkiv
nationella prov i svenska och svenska
som andra språk
Skriftliga tester och prov, elevlösningar Vid inaktualitet Gallras då betyget är satt
och då tiden för omprövning
av betyget löpt ut
Datoranvändning / avtal
Avtal datoranvändning Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång Respektive skola
Gallras av IT-ansvarig på
skolan.
Elevregistrering / information
Beslut om att gå om årskurs eller Bevaras Rektorsbeslut enligt skollag. Elevakt
uppflyttning till högre årskurs För grundskoleelever och
gymnasieelever finns
handlingar både i PMO
digital elevakt och fysisk
elevakt. Beslut som scannas
in ska alltid sparas fysiskt i
elevakten.
Blankett - Handlingsplan skyddade Vid inaktualitet Bör bevaras så länge
personuppgifter personen är aktuell i
systemet och personen bär
skydd runt personuppgifter
Se Rutin hantering av
skyddade personuppgifter.
Elevakt Bevaras För barn i förskolan, Slutarkivering PMO
Utredning av elevs behov av särskilt grundskoleelever och
stöd gymnasieelever finns
Åtgärdsprogram handlingar både i PMO
Anpassad studiegång digital elevakt och fysisk
Dokumentation av extra anpassningar elevakt.
Samråd med vårdnadshavare
Underlag till yttrande/beslut gällande
AS/HFA-elever
Kallelser/mötesanteckningar
SIP - samlad individuell plan
Återgivningar från specialistnivå
Elevhistorik Bevaras Elevadministrativt IT-
Uppgifter om elevs studieplan, tillval, system
eventuellt studieavbrott,
studieförändring och skolgång
(klasstillhörighet, skolor etc.)
Elevhälsoteam (EHT) 10 år Gallras 10 år efter att eleven PMO elevhälsojournal
slutat nian.
Elevregister, förteckningar eller Bevaras SchoolSoft/Edlevo /
sammanställningar Elevadministrativt IT-
system.
Förteckning eller register över elever Bevaras Förvaras på respektive skola Centralarkiv /
som är folkbokförda i andra i 5 år, därefter centralarkiv Elevadministrativt IT-
kommuner men studerar i Tidaholm Förteckning bevaras i system
SchoolSoft/Edlevo
Förteckning eller register över Bevaras Förvaras på respektive skola Centralarkiv /
Tidaholmselever som studerar i andra i 5 år, därefter centralarkiv Elevadministrativt IT-
kommuner eller på friskolor Förteckning bevaras i system
SchoolSoft/Edlevo
Handlingar rörande lokala, individuella Bevaras Elevadministrativt IT-
kurser och projektarbeten. system
Grupplistor, kurslistor av tillfällig Vid inaktualitet
betydelse
Klasslistor Bevaras Skickas med slutbetygen när Centralarkiv
de skickas till centralarkivet
för arkivering
Närvaro- och frånvarouppgifter, Vid inaktualitet SchoolSoft och Edlevo
ansökan ledighet för elev
Omval/byte av skola Vid inaktualitet
Protokoll elevråd Vid inaktualitet Ligger löpande under året i Ärendehanteringssystem Protokoll
Teams men läggs sedan in i
Evolution läsårsvis.
Samtycke för behandling av namn, bild Vid inaktualitet
och rörlig bild avseende barn/elever i
förskolan/skolans verksamheter
Samtyckesblankett för bildpublicering 2 år Gallringstiden börjar löpa
när elev slutat förskola,
grundskola, gymnasieskola.
Gäller ex. bildpublicering på
webbplats, sociala medier,
tryckt informationsmaterial.
Signeringslista för egenvård Vid inaktualitet När eleven slutat på sin Förvaring vid skolenhet
skolenhet eller ny
överenskommelse görs
Skolkatalog Bevaras Skickas till arkivet läsårsvis Centralarkiv
Timplaner Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut
Utvecklingssamtal eller motsvarade, Vid inaktualitet Dokumentation i lärplatform Ansvarig lärare
anteckningar Schoolsoft.
Överenskommelse medverkan i Vid inaktualitet När eleven slutat på sin Förvaring vid skolenhet
egenvård skolenhet eller ny
överenskommelse görs
Överklagat beslut – vid avslag Bevaras Om eleven inte får ansökan Ärendehanteringssystem Beslut
beviljad om att byta
exempelvis skola
Modersmålsundervisning /
svenska som andra språk /
skolgång för nyanlända
Beslut om undervisning i svenska som Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt
andra språk pappersform och inskannas PMO
ska originalet sparas i
elevakt.
Beslut om placering i förberedelseklass Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt
prioriterad timplan anpassad timplan, pappersform och inskannas PMO
individuell timplan, utökad ska originalet sparas i
studiehandledning elevakt.
Beslut om att svenska som andra språk Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt
upphör pappersform och inskannas PMO
ska originalet sparas i
elevakt.
Ansökan/beslut om Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt
modersmålsundervisning pappersform och inskannas PMO
ska originalet sparas i
elevakt.
Anmälan/beslut om svenska som Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt
andraspråk pappersform och inskannas PMO
ska originalet sparas i
elevakt.
Förteckning över elever som fått Bevaras Elevadministrativt IT-
modersmålsundervisning och system
studiehandledning
Schema
Schema klass Bevaras Årsärende / läsårsvis Ärendehanteringssystem
Schema lärare Vid inaktualitet
Undervisningsplanering
Ansökningar med underlag om Bevaras Elevakt, PMO, samt
mottagande till anpassad grundskola journal för specifik
yrkeskategori
Beslut om mottagande till anpassad Bevaras Delegationsbeslut Ärendehanteringssystem
grundskola
Handlingar som presenterar de ämnen Bevaras Centralarkiv
som eleverna kan välja som tillval.
Individuellt val
Kursutvärderingar Vid inaktualitet Gallras av ansvarig lärare
efter avslutad skolgång
Läromedelsförteckning Vid inaktualitet
Läromedel, egenproducerade Vid inaktualitet
Språkval Vid inaktualitet
6.4 Grundskolan
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälan om inflyttning eller Bevaras Elevakt
utflyttning av elev
Elevens val Vid inaktualitet Inlämnad blankett
Handlingar rörande val av 1 år Närarkiv
skola/förskoleklass barnomsorgsadministratör
Intyg om avgång från grundskola Bevaras Förvaras tillsammans med Centralarkiv
betygskatalog
Praktik / Praktisk
arbetslivsorientering (PRAO)
Ansökan och beslut om elevers Vid inaktualitet
placeringar under praktik och
PRAO
Handlingar rörande praktik och Vid inaktualitet
praktikplatser
6.5 Gymnasieskola
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälningar till prövning / Vid inaktualitet När prövningen är genomförd Elevadministrativt IT-
genomförd prövning och uppgiften är system
dokumenterad
Ansökan om kursbyten Vid inaktualitet Gallras då antagningen gjorts Elevadministrativt IT-
Ansökan studieavbrott / ändrat på elevkort eller motsvarande system
tillval etc
Ansökan och beslut om Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång
inackorderingstillägg
Ansökan om utökat program Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång
Antagningslistor Vid inaktualitet Digitalt Elevadministrativt IT-
system
APL Vid inaktualitet Gallras av ansvarig lärare
-APL kontrakt
-Målfyllelsedokument
Begäran om förlängd kurs Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång
Beslut antagning Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut
Beslut om att elev får byta Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut
studieväg
Beslut om förlängning av Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut
undervisning på nationellt program
Beslut om vilka kurser som ska Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut
erbjudas som individuellt val
Beslut om utskrivning Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
Dokumentation anpassningar Bevaras SchoolSoft
Färdskrivarkort Vid inaktualitet Utbildningskort till tunga
fordon - Rudbecksgymnasiet
Samlat betygsdokument / utdrag ur Bevaras För elever som ej får slutbetyg Centralarkiv
betygskatalog kopia / gymnasieexamen
Specialarbeten, projektarbeten, Evaras Av gymnasiearbeten bevaras
gymnasiearbeten endast titel och beskrivning.
Lärlingsutbildning / platser /
handlingar
Dokumentation av lärlingsarbetet Bevaras Centralarkiv
Utbildningskontrakt / avtal mellan Bevaras Om en elev avbryter den
eleven och mottagande arbetsplats arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen ska rektor
utfärda ett intyg om eleven
begär det med uppgifter om
hur stor del av utbildningen
som eleven har genomgått och
innehållet i den genomgångna
delen av utbildningen
Minnesanteckningar: Bevaras Digitala originalet sparas på Ärendehanteringssystem Anteckning
- Lärlingsråd Rudbecksgymnasiets
- Programråd/yrkesråd serverplats. 1 gång per år läggs
alla dokument in i
ärendehanteringssystem.
Rapport till centrala Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång
studiestödsnämnden (CSN)
Sammanställning studieavbrott Bevaras Skickas läsårsvis Centralarkiv
Utvecklingssamtal eller motsvarade, Vid inaktualitet Anteckningar Anteckningar i
anteckningar Av ansvarig lärare efter lärplattform.
avslutad skolgång
Valblanketter gällande individuella Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång
val, inriktning, programfördjupning
Yttrande /beslut gällande AS/HFA- Bevaras Asperger / Högfungerande Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut
elever autism
6.6 Kommunens aktivitetsansvar
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Akter över ungdomar i den Bevaras Individuell elevplan IST webbportal
uppföljande verksamheten. Av KAA-ansvarig
Webbportalen är en
samverkan med Skaraborgs
kommunalförbund.
Elevregister förteckningar och Bevaras Webbportalen är en IST webbportal
sammanställningar samverkan med Skaraborgs
kommunalförbund.
Övriga handlingar som tjänat som Vid inaktualitet Av KAA-ansvarig
underlag för registrering och När vederbörlig redovisning
redovisning av den uppföljande eller kontroll skett och
verksamheten. handlingarna inte längre
behövs för förvaltningen.
6.7 Vuxenutbildning - Kompetenscentrum
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Anmälningar till Vid inaktualitet När prövningen är genomförd Elevadministrativt IT-
prövning/genomförd prövning och uppgiften är system
dokumenterad
Ansökan om kursbyten Vid inaktualitet Gallras då antagningen gjorts Elevadministrativt IT-
Ansökan studieavbrott / ändrat på elevkort eller motsvarande system
tillval etc
- Anmälningar Vid inaktualitet Tidigast efter att eleven Respektive skola
- Ansökningshandlingar avslutat sin utbildning.
Ansökningshandlingar från
elever som nekats utbildning
gallras tidigast efter nekandet
Ansökningar till
yrkesutbildningar, kan sparas
om någon elev slutar, så att ny
elev kan ringas in. Gallras när
ej ny elev kan tas in på redan
startad kur för att det gått för
lång tid in på kursen.
Antagningslistor Vid inaktualitet Digitalt Elevadministrativt IT-
system
Lärlingsutbildning / platser /
handlingar
Dokumentation av lärlingsarbetet Bevaras Centralarkiv
Intyg från arbets- / praktikplatser Bevaras Om en elev avbryter den
arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen ska rektor
utfärda ett intyg om eleven
begär det med uppgifter om
hur stor del av utbildningen
som eleven har genomgått och
innehållet i den genomgångna
delen av utbildningen
Utbildningskontrakt / avtal mellan Bevaras Centralarkiv
eleven och mottagande arbetsplats
Rapport till centrala Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång
studiestödsnämnden (CSN)
Samlat betygsdokument/utdrag ur Bevaras För elever som ej får Centralarkiv
betygskatalog kopia slutbetyg/ gymnasieexamen
Specialarbeten, projektarbeten, Bevaras Av gymnasiearbeten bevaras
gymnasiearbeten endast titel och beskrivning.
6.8 Kulturskola
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Kursprogram i foldrar Bevaras Centralarkiv
Elevregistrering
Deltagaranmälningar 3 år Efter avslutade studier Elevadministrativt IT-
system
Närvarolistor 3 år
Elevregister / förteckningar, Bevaras Elevadministrativt IT-
grupplistor och liknande system
Undervisningsplanering
Ensemblelistor Bevaras Årsärende från IST Ärendehanteringssystem Rapport
Kulturskola.
Inventarieförteckning Bevaras Det ska finnas en aktuell Centralarkiv
förteckning
Scheman, med uppgift om lärare, Bevaras Centralarkiv
tider och instrument
Musikskolans avgifter (underlag) Bevaras Beslut tas i nämnd Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse
6.9 Skolskjutsverksamhet
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Ansökan om skolskjuts som blivit Bevaras Ärendehanteringssystem Ansökan
överklagade
Ansökan om skolskjuts vid växelvis 2 år Ärendehanteringssystem Ansökan
boende
Ansökan skolskjuts 2 år Ärendehanteringssystem Ansökan
Beslut om skolskjuts som blivit Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
överklagade
Beslut om skolskjuts vid växelvis 2 år Ärendehanteringssystem Beslut
boende
Beslut skolskjuts 2 år Ärendehanteringssystem Beslut
Beslut om skolskjuts i enskilt fall Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut
Buss- / skolkort, handlingar Vid inaktualitet Digitalt. I datasystemet ligger
rörande skolskjutsverksamheten all skolskjutsplanering för
aktuellt år
Dispensansökningar om Bevaras Ärendehanteringssystem Ansökan
skolskjuts i enskilt fall
För skolskjutsverksamheten Vid inaktualitet
inkomna uppgifter,
elevförteckningar, scheman med
mera
Skolskjutsregister 1 år efter senaste Till exempel uppgifter om System för
anteckningen antagna entreprenörer, antal skolskjutsplanering
elever per skjuts, färdtid med
mera.
Övriga handlingar rörande Vid inaktualitet
skolskjutsverksamheten
6.10 Skolbiblioteket
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Beståndsregister Bevaras Tas från Koha 1 gång per år Ärendehanteringssystem Rapport
och läggs i årsärende.
Handlingar rörande samverkan, Bevaras Finns på skolans plan under
projekt med mera elevutveckling och lärande.
Special / projektarbete
Prenumerationsregister Bevaras Koha Ärendehanteringssystem Rapport
Tas ut från Koha 1 gång per år
och läggs i årsärende
Register över låntagare Vid inaktualitet Koha
Statistik; låntagare, antal in- och Bevaras Koha Ärendehanteringssystem Rapport
utlån, antal lånade böcker, lån per Tas ut från Koha 1 gång per år
bok etc och läggs i årsärende
Uppgift om lån per elev Vid inaktualitet Vid återlämnandet Koha
6.11 Skolhälsovård
Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i
ärendehanteringssystem
Avvikelserapporter Lex Maria Bevaras Patientdatajournal
PMO
Avvikelserapporter Lex Sara Bevaras Patientdatajournal
PMO
Läkare och skolsköterskas Bevaras Patientdatajournal
anteckningar PMO
Patientsäkerhetsberättelse 10 år Uppdateras 1 gång om året Ärendehanteringssystem Rapport
Samtliga journalhandlingar Bevaras Patientdatajournal
PMO
Tomma elevjournaler 10 år Patientdatajournal
PMO
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07
§ 40 automationsteknik på El- och energiprogrammet
diarienr: tidaholm:BUN:2026:32
§ 40 Beslut om godkännande av utredning gällande
automationsteknik på El- och energiprogrammet
Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028
BUN 2026/32
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut
• Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att:
o godkänna utredningen.
o föreslå förvaltningen att ta med inriktning automationsteknik på El- och
energiprogrammet i framtagande av förslag till kommande beslut om
gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028.
Sammanfattning av ärendet
Nämnden beslutade 2026-02-18 att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och
förutsättningar för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet
på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen ska enligt uppdraget presenteras för
nämnden under sammanträdet i maj.
Förvaltningen har sammanställt en utredning i ärendet.
Förslag till beslut
- Förvaltningen föreslår nämnden besluta att:
o godkänna utredningen.
o föreslå förvaltningen att ta med inriktning automationsteknik på El- och
energiprogrammet i framtagande av förslag till kommande beslut om
gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Beslut om godkännande av utredning gällande automationsteknik på El-
och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”, Daniel Larsson rektor,
2026-04-29.
Utredning ”Inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet”,
Daniel Larsson rektor, 2026-04-30.
Barn- och utbildningsnämndens beslut § 20/2026 ”Beslut om utredning gällande inriktning
automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”,
2026-02-18.
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2026/32
2026-04-30 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Daniel Larsson, rektor
Tjänsteskrivelse - Beslut om godkännande av
utredning gällande automationsteknik på El- och
energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret
2027/2028
Förslag till beslut
- Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att:
o godkänna utredningen.
o föreslå förvaltningen att ta med inriktning automationsteknik på El- och
energiprogrammet i framtagande av förslag till kommande beslut om
gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028.
Ärendet
Nämnden beslutade 2026-02-18 att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och
förutsättningar för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet
på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen ska enligt uppdraget presenteras för
nämnden under sammanträdet i maj.
Förvaltningen har nu sammanställt en utredning i ärendet. Denna bifogas som bilaga till
tjänsteskrivelsen.
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms följa barnkonventionens artikel 28. (b) som lyder:
”Uppmuntra utvecklingen av olika former av gymnasial utbildning inklusive såväl
högskoleförberedande utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för
varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt
stöd vid behov”.
Beslutsunderlag
Utredning ”Inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet”,
Daniel Larsson rektor, 2026-04-30.
Barn- och utbildningsnämndens beslut § 20/2026 ”Beslut om utredning gällande inriktning
automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”,
2026-02-18.
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Barn och utbildningsförvaltningen
Ärendenummer: BUN 2026/32
Upprättad: 2026-04-30
Senast reviderad: -
Utredning
Inriktning automationsteknik på El- och
energiprogrammet
1FDlicekta h bälrå sfoert osåt pabvu Obbkloärnd författare licensieras enligt CC BY
Ansvarig för dokumentet: Daniel Larsson rektor
Sammanfattning ...................................................................................................................................................3
Ärendebeskrivning ..................................................................................................................................................3
Lokal arbetsmarknad och näringslivets behov .............................................................................................3
Regional och nationell kontext ........................................................................................................................4
Betydelsen av utbildningsinsatser ....................................................................................................................4
Bedömning ................................................................................................................................................................4
Ekonomiska förutsättningar ..................................................................................................................................4
Lokaler och kompetens .........................................................................................................................................5
Samläsningsmöjligheter och APL .........................................................................................................................5
Slutsats .......................................................................................................................................................................5
Sammanfattning
Tidaholms kommun har ett näringsliv med stark industriell förankring och en ovanligt hög andel
företag inom automation och tekniskt avancerad tillverkning. Samtidigt råder en uttalad brist på
utbildad arbetskraft inom automationstekniska yrken, vilket utgör ett tydligt tillväxthinder för det
lokala näringslivet.
Efterfrågan på automationsteknisk kompetens bedöms vara långsiktig och strukturell snarare än
konjunkturberoende. En satsning på utbildning inom området bedöms därmed vara strategiskt viktig
för kommunens långsiktiga utveckling.
Ärendebeskrivning
Nämnden beslutade 2026-02-18 att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och förutsättningar
för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet på
Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028.
Lokal arbetsmarknad och näringslivets behov
Tidaholms näringsliv präglas av företag verksamma inom industriell automation, maskinbyggnation
samt styr- och reglerteknik. Företagen är ofta verksamma på nationella och internationella marknader
och är i hög grad beroende av kvalificerad teknisk kompetens för att behålla och utveckla sin
konkurrenskraft.
Näringslivets företrädare beskriver svårigheter att rekrytera personal inom följande områden:
• Automationsteknik
• PLC- och robotprogrammering
• Styr- och reglerteknik
Kompetensbristen kan påverka företagens möjligheter till expansion och investeringar och kan på sikt
även få betydelse för deras fortsatta etablering i kommunen.
Frågan om automationsteknik inriktningen på El och energiprogrammet är lyft på det lokala
programrådet. Rådet står bakom ett eventuellt beslut att starta inriktningen.
Regional och nationell kontext
Kompetensbrist inom industrin, särskilt inom automatisering och digitalisering, är väl dokumenterad
på både regional och nationell nivå. I industriintensiva delar av Västra Götaland bedöms behovet av
automationsteknisk kompetens fortsätta öka under överskådlig framtid.
Parallellt sker pensionsavgångar inom tekniska yrken, vilket ytterligare förstärker behovet av
nyutbildad arbetskraft.
Betydelsen av utbildningsinsatser
Utbildningar inom automationsteknik kännetecknas generellt av:
• hög etableringsgrad på arbetsmarknaden
• stark koppling till lokala och regionala arbetsgivare
• goda möjligheter till samverkan genom APL, praktik och företagsanknutna projekt
En utveckling av utbildningsutbudet inom området bedöms kunna bidra till:
• stärkt kompetensförsörjning för lokala företag
• ökad anställningsbarhet för kommunens invånare
• förbättrad matchning mellan utbildning och arbetsmarknad
• ökad attraktivitet för Tidaholm som utbildnings- och etableringsort
Bedömning
Förvaltningen bedömer att behovet av utbildad kompetens inom automationsteknik är tydligt,
långsiktigt och strategiskt viktigt för Tidaholms utveckling. En kommunal satsning på utbildningar inom
området ligger i linje med målen om tillväxt, sysselsättning och ett livskraftigt näringsliv.
Området bedöms även vara väl lämpat för fortsatt och fördjupad samverkan mellan
utbildningsverksamhet, näringsliv och regionala aktörer.
Ekonomiska förutsättningar
För att kunna starta inriktningen automationsteknik inom El- och energiprogrammet krävs
kompletterande investeringar i särskild utrustning. Behovet kan sammanfattas inom följande områden:
• Styr- och reglerutrustning
• Operatörsgränssnitt
• Sensorer och ställdon
• Pneumatik
• Elteknisk grundutrustning
• Säkerhet och riskmedvetenhet
• Industriella träningsstationer
• IT och nätverk
• Simulering och virtuell automation
• Robot + styrning, gripdon & fixtur, säkerhetslösning
• Dokumentation och pedagogiskt stöd
Denna utrustning kostar ca 500 tkr och vissa delar behöver finnas inför HT28 och andra delar inför
HT-29.
Lokaler och kompetens
Inriktningen kan förläggas till de lokaler El och energiprogrammet bedrivs idag så inga ytterligare ytor
eller lokaler behöver tas i anspråk.
Vi har idag anställd personal med behörighet och lärarlegitimation inom ämnesområdena som ingår i
inriktningen.
Samläsningsmöjligheter och APL
Eleverna kommer att ha vissa ämnen/nivåer med eleverna på programmet som går inriktningen
elteknik. Dessa samläsningsämnen finns både på inriktningsnivå och som programfördjupning.
I de kontaktar vi haft genom programråd, verksamhetsbesök med mera så är vår bedömning att
eleverna på inriktningen får APL platser i våra lokala företag.
Slutsats
Beslut om att erbjuda inriktningen automationsteknik tas i Barn- och utbildningsnämnden i
september, i samband med det samlade organisationsbeslutet för Rudbecksgymnasiet inför
höstterminen 2027.
Beslut om erforderliga investeringsmedel alternativt ökade driftsmedel för åren 2028 och 2029 bör
behandlas i samma ärende.
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämnden, 2026-02-18
§ 41 BUN 2026/161
diarienr: tidaholm:BUN:2026:161
§ 41 Information om medarbetarenkäten
BUN 2026/161
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut
• Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Sammanfattning av ärendet
Under nämndssammanträdet närvarade kommunens personalstrateg för att delge information om
medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2025 relaterat till barn- och
utbildningsförvaltningens medarbetare.
Förslag till beslut
- Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Information om medarbetarenkäten”, Joacim Storm nämndsekreterare,
2026-04-20.
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2026/161
2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse - Information om
medarbetarenkäten
Förslag till beslut
- Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Ärendet
Under nämndssammanträdet kommer kommunens personalstrateg närvara för att delge
information om medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2025.
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms ej röra barn.
Beslutsunderlag
-
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07
§ 42 skolstrukturutredningen
diarienr: tidaholm:BUN:2025:314, tidaholm:BUN:2026:9, tidaholm:BUN:2025:418, tidaholm:BUN:2025:396, tidaholm:BUN:2025:397
§ 42 Information om arbetet med
skolstrukturutredningen
BUN 2025/314
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut
• Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Sammanfattning av ärendet
Nämnden beslutade 2025-05-22 att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram
förslag på en förändrad skolstruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och
kvalitet i utbildningen.
Under sammanträdet delgav förvaltningen information och dialog fördes med ledamöterna kring
nuläget i den pågående processen gällande skolstrukturutredningen. Utredningssamordnare ger en
återkoppling kring workshoppen som genomfördes under förra nämndssammanträdet.
Förslag till beslut
- Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Information om arbetet med skolstrukturutredningen”, Joacim Storm
nämndsekreterare, 2026-04-21.
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2025/314
2026-04-21 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse - Information om arbetet med
skolstrukturutredningen
Förslag till beslut
- Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna.
Ärendet
Nämnden beslutade 2025-05-22 att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram
förslag på en förändrad skolstruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och
kvalitet i utbildningen.
Under sammanträdet kommer förvaltningen delge information och föra dialog med ledamöterna
kring nuläget i den pågående processen gällande skolstrukturutredningen.
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms ej röra barn.
Beslutsunderlag
-
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2026/9
2026-05-11 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse - Inkomna beslut och skrivelser
Förslag till beslut
- Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna.
Ärendet
Information om inkomna beslut och skrivelser.
Ärendenummer: Avsändare: Inkommen handling:
Sveriges Kommuner och Cirkulär 26:17 - Aktuell Ekonomi -
2026/31
Regioner Vårpropositionen för 2026.
Cirkulär 26:18 - Aktuell Ekonomi -
Sveriges Kommuner och
2026/31 Planeringsförutsättningar för åren 2026–
Regioner
2029 för regioner och kommuner.
Fördelningsbeslut - Statsbidrag till
2026/162 Kulturrådet kulturell verksamhet i skolan, Skapande
skola, läsåret 2026/27.
Beslut om förstudie för
2026/163 Kommunstyrelsen investeringsprojekt ombyggnation av
kontaktcenter.
Beslut om att fastställa ombudgeteringar
2026/164 Kommunstyrelsen
av investeringar
Beslut om besvarande av motion om
2025/170 Kommunfullmäktige
maxantal elever i förskola och skola.
Beslut om årsredovisning för Tidaholms
2026/193 Kommunfullmäktige
kommun avseende år 2025.
Beslut om ansvarsfrihet för
kommunstyrelsen, nämnder och
2026/194 Kommunfullmäktige
beredningar avseende verksamhetsåret
2025.
2026/168 Västra Götalandsregionen Protokollsutdrag med beslut -
Samverkansavtal om naturbruksutbildning
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
mellan Västra Götalandsregionen och
kommunerna i Västra Götaland, Västra
götalandsregionen.
Rapport - Regional utvecklingsstrategi för
2026/192 Västra Götalandsregionen Västra Götaland 2021-2030 - med utblick
mot 2045.
Rapport – Livsmedelskontroll Förskolan
2026/169 Samhällsbyggnadsförvaltningen
Ekedalen.
Rapport - Livsmedelskontroll Förskolan
2026/171 Samhällsbyggnadsförvaltningen
Björnen.
Rapport - Livsmedelskontroll Förskolan
2026/172 Samhällsbyggnadsförvaltningen
Rosenberg.
Beslut om ansökan - Statsbidrag för
2026/86 Skolverket fortbildning av lärare och förskollärare
för 2026.
Beslut om redovisning - Statbidrag för
2026/86 Skolverket
personalförstärkning för 2025.
Beslut om redovisning - Statsbidrag för
2026/86 Skolverket personalkostnader för skolsociala team
för 2025.
Beslut om redovisning - Statsbidrag för
2026/86 Skolverket kvalitetshöjande åtgärder i förskolan för
2025.
Beslut om ansökan - Statsbidrag för
gymnasial lärlingsutbildning och
2026/86 Skolverket
lärlingsliknande utbildning på
introduktionsprogram för 2026.
Polisanmälan 2026-04-27, Ekedalens
2026/188 Polismyndigheten
fritids. Krossat fönster.
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn.
Beslutsunderlag
-
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2025/418
2026-05-11 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse - Delegationsbeslut
Förslag till beslut
- Nämnden beslutar att lägga redovisningen av delegationsbeslut till handlingarna.
Ärendet
Besluts- Ärende- Ansvarig
Beslutsdatum Ärende/beslut
nummer nummer
Beslut om mottagande och Nina Kindbom
antagning till utbildning på Rektor
2026-03-10 9.2 2026/37
gymnasial eller särskild utbildning
på gymnasial nivå
Beslut om mottagande till Nina Kindbom
2026-03-10 9.3 2026/38
utbildning i svenska för invandrare Rektor
Beslut om mottagande till Nina Kindbom
utbildning på grundläggande nivå Rektor
2026-03-23 9.1 2026/39
eller anpassad utbildning på
grundläggande nivå
Beslut om mottagande till Nina Kindbom
utbildning på grundläggande nivå Rektor
2026-03-23 9.2 2026/37
eller anpassad utbildning på
grundläggande nivå
Uppsägning vid arbetsbrist – Lisbeth Hindgren
inom nämndens Rektor
2026/181
2026-04-07 2.4 verksamhetsområde
2026/185
Beslut om uppsägning på grund av
arbetsbrist.
Uppsägning vid arbetsbrist – Ci Olofsson
inom nämndens 2026/180 Rektor
2026-04-07 2.4 verksamhetsområde 2026/182
Beslut om uppsägning på grund av 2026/184
arbetsbrist.
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Uppsägning vid arbetsbrist – Eva Lena
inom nämndens Svensson
2026-04-07 2.4 verksamhetsområde 2026/183 Rektor
Beslut om uppsägning på grund av
arbetsbrist.
Beslut om mottagande av elev Daniel Larsson
2026-04-09 7.8 2026/119
utanför samverkansområdet Rektor
Id nr Sara Sjölund
730711 Bång
730718 Skolchef
Ta emot anmälningar om
2026-04-10 12.3 730759
kränkande behandling
730763
730767
730768
Uppsägning vid arbetsbrist – Karin Lundquist
inom nämndens Rektor
2026-04-13 2.4 verksamhetsområde 2026/160
Beslut om uppsägning på grund av
arbetsbrist.
Beslut om gymnasial eller särskild Nina Kindbom
utbildning på gymnasial nivå Rektor
2026-04-14 9.2 2026/37
mottagande och antagning till
utbildning på
Id nr Sara Sjölund
731243 Bång
731383 Skolchef
731397
Ta emot anmälningar om
2026-04-14 12.3 731450
kränkande behandling
731517
731520
731536
731544
Beslut om mottagande till Nina Kindbom
2026-04-14 9.3 2026/38
utbildning i svenska för invandrare Rektor
Uppsägning vid arbetsbrist – Goran
inom nämndens Dragojevic
2026-04-15 2.4 verksamhetsområde 2026/186 Enhetschef
Beslut om uppsägning på grund av
arbetsbrist.
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om 731927 Bång
2026-04-15
kränkande behandling 731957 Skolchef
Id nr Sara Sjölund
732167 Bång
Ta emot anmälningar om 732190 Skolchef
2026-04-16 12.3
kränkande behandling 732218
732304
732320
Id nr Sara Sjölund
732618 Bång
Ta emot anmälningar om 732687 Skolchef
2026-04-17 12.3
kränkande behandling 732720
732824
Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om Id nr
2026-04-18 12.3 Bång
kränkande behandling 732831
Skolchef
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om 733202 Bång
2026-04-20 12.3
kränkande behandling 733212 Skolchef
733261
Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om Id nr
2026-04-21 12.3 Bång
kränkande behandling 733529
Skolchef
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om 733817 Bång
2026-04-22 12.3
kränkande behandling 733885 Skolchef
733894
Inhämta yttrande inför beslut om Maria Westberg
att ta emot elev från annan Verksamhetschef
2026-04-22 5.15 kommun i förskoleklass, 2026/173
grundskola respektive anpassad
grundskola
Beslut om mottagande av elev från Maria Westberg
2026-04-22 5.13 2026/173
annan kommun i grundskolan Verksamhetschef
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om
2026-04-23 12.3 734367 Bång
kränkande behandling
734676 Skolchef
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om
2026-04-24 12.3 734959 Bång
kränkande behandling
735117 Skolchef
Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om Id nr
2026-04-27 12.3 Bång
kränkande behandling 735765
Skolchef
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om
2026-04-28 12.3 736127 Bång
kränkande behandling
736395 Skolchef
Id nr Sara Sjölund
736520 Bång
Ta emot anmälningar om
12.3 736576 Skolchef
kränkande behandling
736856
736863
Sara Sjölund
Avge yttrande till
2026-04-29 1.3 2026/137 Bång
tillsynsmyndighet
Skolchef
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om
2026-05-04 12.3 737494 Bång
kränkande behandling
737845 Skolchef
Id nr Sara Sjölund
738077 Bång
Ta emot anmälningar om
2026-05-05 12.3 738187 Skolchef
kränkande behandling
738197
738355
Beslut om mottagande till Nina Kindbom
utbildning på grundläggande nivå Rektor
2026-05-06 9.2 2026/37
eller anpassad utbildning på
grundläggande nivå
Beslut om mottagande till Nina Kindbom
utbildning på grundläggande nivå Rektor
2026-05-06 9.1 2026/39
eller anpassad utbildning på
grundläggande nivå
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om 739078 Bång
2026-05-07 12.3
kränkande behandling 739087 Skolchef
739165
Beslut om upphörande av Nina Kindbom
utbildning Rektor
Beslut att utbildningen ska
2026-05-07 9.5 2026/189
upphöra om eleven saknar
förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen eller annars inte gör
tillfredsställande framsteg.
Id nr Sara Sjölund
Ta emot anmälningar om 739544 Bång
2026-05-08 12.3
kränkande behandling 739545 Skolchef
739635
Yttrande till domstol – Max Falk
överklagade beslut Rektor
2026-05-08 1.5 2026/48
Avge yttrande till domstol
avseende överklagade beslut om
skolplacering.
Sara Sjölund
Id nr
2026-05-11 12.3 Ta emot anmälningar om Bång
740243
kränkande behandling Skolchef
Sara Sjölund
Id nr
2026-05-12 12.3 Ta emot anmälningar om Bång
740594
kränkande behandling Skolchef
Barnrättsbedömning
Ärendet syftar till att informera nämnden om fattade delegationsbeslut och bedöms därmed inte i
direkt mening röra barn.
Beslutsunderlag
BUN Nyanställda (delegationsbeslut) 2026-04-01-2026-04-30.
Anmälan av delegationsbeslut 20260401-20260430, Susanne Swärd trafikansvarig.
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
FORVNR Förvaltning Enhet Befattning Anställd från och med Anställningsform Anställningsform, text
600 Barn och utbildning Förskolan Björnen FÖRSKOLLÄR OBEH 01-apr-26 43 Tidsbegränsat enligt skollagen
600 Barn och utbildning Rektorer GY/Kultur REKTOR 25-maj-26 1 Tillsvidare
600 Barn och utbildning Rosenberg F-3 LÄRARE OBEHÖRIG 01-apr-26 3 Vikariat
600 Barn och utbildning Rosenberg F-3 LÄRARE ÅR F-3 06-aug-26 1 Tillsvidare
600 Barn och utbildning Rosenberg övrig pers SOCIALPED 01-maj-26 1 Tillsvidare
600 Barn och utbildning Valstad fritids FRITIDSPEDAGOG 18-maj-26 1 Tillsvidare
600 Barn och utbildning Valstad skola LÄRARE ÅR F-3 04-maj-26 1 Tillsvidare
Anmälan av delegationsbeslut 2026
Ärendenummer: BUN 2025/418
2025-12-18
Handläggare: Susanne Swärd, Trafikansvarig
Delegationsbeslut fattade av trafikansvarig
Beslutsdatum Beslutsnummer Beslut Ärendenummer
20260401 11.1 Beslut om skolskjuts 0-20260401-133050
20260414 11.1 Beslut om skolskjuts 260414-MV-GRUND-SP28
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2025/396
2026-05-11 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse - Information från skolchef
Förslag till beslut
- Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna.
Ärendet
Skolchefen lämnar information vid sammanträdet.
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms ej röra barn.
Beslutsunderlag
-
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2025/397
2026-05-11 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse - Information från ordförande
Förslag till beslut
- Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna.
Ärendet
Ordföranden lämnar information vid sammanträdet.
Barnrättsbedömning
Ärendet bedöms ej beröra barn.
Beslutsunderlag
-
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
§ 43 BUN 2025/341
beslutstyp: godkännandediarienr: tidaholm:BUN:2025:341, tidaholm:BUN:2025:397, tidaholm:BUN:2025:92
§ 43 Beslut om utredning gällande SAM-kraft
BUN 2025/341
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut
• Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att:
o godkänna utredningen om SAM-kraft.
o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och
samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI).
o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd.
Sammanfattning av ärendet
Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda SAM-krafts finansiering
och organisatoriska tillhörighet inom kommunen samt för- och nackdelar med olika modeller.
SAM-kraft är ett tvärprofessionellt team som sedan 2017 arbetar med tidiga insatser för barn 0–5
år och deras familjer. Verksamheten började som ett projekt finansierat med medel från LUR
under perioden 2017–2020. Efter 2020 finansieras SAM-kraft inom den ordinarie budgetramen.
Ärendet måste beslutas politiskt för att säkerställa en tydlig organisering, effektiv användning av
kommunens resurser och att kommunen arbetar i enlighet med socialtjänstlag och kommunens
reglemente, samt för att klargöra ansvarsförhållanden och långsiktig finansiering, med barnets
behov och bästa i centrum.
Förslag till beslut
- Förvaltningen föreslår nämnden besluta att:
o godkänna utredningen om SAM-kraft.
o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och
samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI).
o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Beslut om utredning gällande SAM-kraft”, Nina Nordgaard TSI-
samordnare, 2026-03-30.
Utredning ”SAM-kraft”, Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander
enhetschef (SOF), Nina Nordgaard TSI-samordnare, 2026-03-30.
Barn- och utbildningsnämndens beslut § 43/2025 ”Beslut om uppföljning av helårsprognos
för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad 2025”, 2025-04-24.
Sändlista
Social- och omvårdnadsnämnden
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
Ärendenummer: BUN 2025/397
2026-03-30 Barn- och utbildningsnämnden
Handläggare: Nina Nordgaard, TSI-samordnare
Tjänsteskrivelse – Beslut om utredning gällande
SAM-kraft
Förslag till beslut
- Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att:
o godkänna utredningen om SAM-kraft.
o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och
samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI).
o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd.
Ärendet
Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda SAM-krafts finansiering
och organisatoriska tillhörighet inom kommunen samt för- och nackdelar med olika modeller.
SAM-kraft är ett tvärprofessionellt team som sedan 2017 arbetar med tidiga insatser för barn 0–5
år och deras familjer. Verksamheten började som ett projekt finansierat med medel från LUR
under perioden 2017–2020. Efter 2020 finansieras Sam-Kraft inom den ordinarie budgetramen.
Ärendet måste beslutas politiskt för att säkerställa en tydlig organisering, effektiv användning av
kommunens resurser och att kommunen arbetar i enlighet med socialtjänstlag och kommunens
reglemente, samt för att klargöra ansvarsförhållanden och långsiktig finansiering, med barnets
behov och bästa i centrum.
Utredning
SAM-kraft har utvecklats från ett projekt med ett tvärprofessionellt team, organiserat under
utbildningsförvaltningen, och bemannades med specialpedagog, socialpedagog och förskollärare.
Målgruppen var barn 0–5 år. I dagsläget består teamet av två familjebehandlare (socialpsykolog
respektive förskolelärare) samt en specialpedagog. Teamet använder forskningsbaserade metoder
såsom Family-Check-Up, ABC, Marte Meo och Föräldraskap i Vardagen (FIV), med
dokumentation i PMO. Genomförandet omfattar kartläggning, planering, uppföljning och
handledning under cirka nio månader, med möjlighet till uppföljning i två år vid behov.
En utredning visar att SAM-kraft i sin nuvarande form riskerar att fungera som ett fristående team
utan tydlig koppling till kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga
0–20 år (TSI) samt till socialtjänsten vilket kan leda till fragmentering, otydliga ansvarsförhållanden
och minskad helhet i insatserna.
Förslag är att SAM-kraft upplöses som separat team och integreras i kommunens arbete med
tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år - TSI-strukturen, vilket innebär:
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
• Helhet och integration: alla insatser samordnas inom TSI, befintliga metoder bevaras och
personal integreras i sina respektive verksamheter.
• TSI som paraply: gemensam metod och organisationsstruktur för barn och unga 0–20 år.
• Bredare professionsnätverk: fler aktörer deltar, inklusive förskola, skola, elevhälsa,
socialtjänst, kultur och fritid, Närhälsan, polis och föreningar.
• Likvärdigt stöd och gemensam metodik: TSI-metodik och dokumentation används för
enhetliga arbetsprocesser.
Barnrättsbedömning
Vilka barn berörs?
Barn och unga 0–20 år som behöver stöd från flera aktörer.
Barnrättsperspektiv (Barnkonventionens artiklar 2, 3, 6, 12, 13, 17, 19, 24, 26, 39 m.fl.)
TSI säkerställer att barnets behov och barnets bästa är i centrum för alla beslut och insatser.
Arbetet skapar likvärdiga och samordnade insatser, minskar risken att barn faller mellan
verksamheters ansvar och främjar trygghet, kontinuitet och bästa möjliga utveckling.
Barn och vårdnadshavare ska ges möjlighet till delaktighet och tydlig information.
Utredningens slutsatser
SAM-kraft upplöses som separat team och implementeras i den nya TSI-strukturen. På så sätt
säkerställs att insatserna för barn och unga 0–20 år blir samordnade, långsiktigt hållbara och
likvärdiga, med barnets behov i centrum.
Integreringen stärker barnets rätt till tidiga och samordnade insatser, tydliggör ansvarsförhållanden
och förbättrar samverkan mellan professioner. Samtidigt skapas ett tydligt professionsnätverk och
en gemensam struktur under TSI-paraplyet.
Finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd.
Beslutsunderlag
Utredning ”SAM-kraft”, Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander
enhetschef (SOF), Nina Nordgaard TSI-samordnare, 2026-03-30.
Barn- och utbildningsnämndens beslut § 43/2025 ”Beslut om uppföljning av helårsprognos
för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad 2025”, 2025-04-24.
Sändlista
Social- och omvårdnadsnämnden
tidaholm.se
tidaholms.kommun@tidaholm.se
0502-60 60 00
Barn- och utbildningsnämnden
Social- och omvårdnadsnämnden
Ärendenummer: BUN 2025/341
Fastställd: 2026-03-30
Utredning SAM-kraft
1Flicka blåser såpbubblor
Ansvarig för dokumentet: Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander
enhetschef och Nina Nordgaard TSI-samordnare
Innehåll
Utredning SAM-kraft ....................................................................................................................................1
Utredningens uppdrag ..................................................................................................................................3
Bakgrund Sam-Kraft .....................................................................................................................................3
Nulägesbeskrivning, ärendegång och metoder .........................................................................................4
Omvärldsspaning ...........................................................................................................................................6
TSI ...................................................................................................................................................................7
Konsekvensanalys. Sam-Kraft som en del av TSI .................................................................................10
Sammanfattning ...........................................................................................................................................12
Förslag till beslut .........................................................................................................................................12
Barnrättsbedömning TSI ............................................................................................................................12
Utredningens uppdrag
Enligt Barn- och utbildningsnämndens beslut § 43/2025 (Beslut om uppföljning av helårsprognos, 2025-
04-24) beslutades att:
• ge förvaltningen i uppdrag att utreda Sam-Krafts finansiering samt organisatoriska tillhörighet
inom kommunen, med för- och nackdelar.
• utredningens slutsatser ska presenteras i nämnden senast november 2025.
Enligt Social- och omvårdnadsnämnden:
• ge förvaltningen i uppdrag att utreda Sam-Krafts finansiering samt tillhörighet inom den
kommunala organisationen, med för- och nackdelar.
Bakgrund Sam-Kraft
Tvärprofessionellt-team
Under år 2012 medverkade en rektor, folkhälsoplaneraren, ekonomer från kommunledningskontoret
och omvårdnadsförvaltningen samt socialchefen i en socioekonomisk utbildning med inriktning på
socioekonomisk analys och bokslut. Deltagarna vid utbildningen hade som uppdrag att under kursen ta
fram ett förslag till projekt som skulle kunna genomföras i hemkommunen. Tidaholms deltagare
utarbetade projektförslaget ”En social framtidsinvestering i Tidaholm” vilket innebar införande av ett
tvärprofessionellt team.
Projektet
Projektet utgick från projektförslaget ”En social framtidsinvestering i Tidaholms kommun”. I den
ursprungliga projektidén var målgruppen 20 familjer med barn i åldern 0–12 år. Vidare framhöll
Socialförvaltningen att det även var möjligt att bedriva verksamheten gentemot en snävare målgrupp,
exempelvis barn i åldrarna 0–5 år. Huvudinriktningen var att ha målgrupp 0–5 år. Då projektet var
tänkt att pågå under tre år skulle sannolikt åldersgruppen utvidgas till att även omfatta barn som fyllt 8
år.
Det tvärprofessionella teamet startade den 13 mars 2017 och var organiserat under
utbildningsförvaltningen och bemannades med 1,0 specialpedagog, 1,0 socialpedagog och 1,0
förskollärare. Psykologtjänster hyrdes även in vid behov.
Projektet skulle rikta sig mot familjer med barn 0–5 år (8 år) som av BVC, familjecentralen och
förskolan bedömdes vara i behov av tidiga tvärprofessionella insatser. Projektet innebar en nära
samverkan med BVC, familjecentralen, centrala resursteamet i Tidaholm och förskolan, med fokus på
observationer av barns beteende, tester med anledning av barns svårigheter, konkret handledning samt
samordning av myndigheters insatser. Teamet skulle även arbeta för att motivera föräldrar att, vid
behov, ta emot föräldrastöd.
Målsättning
Målsättningen i projektbeskrivningen var att insatserna som det tvärprofessionella teamet gav
familjerna, barnen och förskolan skulle leda till att barnen inte skulle vara i behov av samhällets särskilda
stödinsatser i vuxen ålder. Projektet utgick från beräkningen som byggde på att 9 av 20 barn inte skulle
vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Det långsiktiga målet var att dessa barn
efter avslutad skolgång och utbildning skulle få ett arbete samt inte hamna i utanförskap.
Underlaget för det tvärprofessionella teamets arbete var en grundläggande observation av varje barns
utvecklingsnivå samt varje barns sociala förmåga. Med utgångspunkt från detta upprättades individuella
planer. Anpassade stödinsatser sattes in så att barnet kunde nå de mål som beskrivits i den individuella
planen. Avstämning avseende barnets utveckling mot målen gjordes regelbundet för att säkerställa att
målen skulle nås.
Nulägesbeskrivning, ärendegång och metoder
Med tiden har uppdragen och insatserna förändrats till två familjebehandlare och en specialpedagog,
där den ena familjebehandlaren är förskolepedagog och den andra är socialpsykolog.
Teamet Sam‑Kraft är fortfarande organiserat under Barn- och utbildningsförvaltningen, där
förskolepedagogen och specialpedagogen är anställda i barn- och elevhälsan. Anställningsförhållandena
avseende socialpedagogstjänsten, numera socialpsykolog, har sedan några år tillbaka förändrats till att
vara anställd inom socialförvaltningens organisation. Socialpsykologen har trots de förändrade
anställningsförhållandena i praktiken inte varit kopplad till socialförvaltningens Rådgivning & stöd och
inte deltagit vid veckomöten, ärendegenomgång, handledning eller APT, men socialpsykologen har
däremot deltagit i Barn- och elevhälsans möten och APT. På så sätt har Sam‑Kraft och Rådgivning &
stöd kunnat arbeta med samma ärenden utan att veta om varandra, om inte familjen själv har uppgett
att den får insatser från flera håll. Detta skapar en risk att Sam‑Kraft träder in i stället för socialtjänsten
och därmed inte är en integrerad del av socialtjänsten.
Familjebehandling i kommunen ska utföras av socialtjänsten och ske i enlighet med
socialtjänstlagstiftningen, gällande regelverk och kommunens reglemente. Sam‑Kraft utför idag
familjebehandling och därmed socialtjänstuppgifter utan att kommunfullmäktige har fattat beslut om
ändring i Barn- och utbildningsnämndens reglemente. Vidare har Social- och omvårdnadsnämnden inte
fattat beslut om att samtliga insatser som Sam‑Kraft utför är icke biståndsbedömda enligt
socialtjänstlagen. Nämnden har heller inte fattat beslut om att anställda inom Barn- och elevhälsan får
utföra föräldrastöd eller andra icke biståndsbedömda insatser enligt socialtjänstlagen, och att dessa
insatser sker i enlighet med socialtjänstens beslut och rutiner.
Idag arbetar Sam-Kraft utifrån en tydlig ärendegång med stöd i forskningsbaserade metoder.
Kartläggning görs med Family-Check-Up, där Västra Götalandsregionens utvecklingscentrum barn och
unga bidrar med utbildning och stöd. Dokumentation sker i PMO, kommunens barn- och
elevhälsosystem, av:
o ansökningsblankett, samtyckesblankett
o anteckningar från möte 1–4
o genomförandeplan, anteckning om vilka insatser som påbörjats och/eller slutförts
o kort anteckning om genomförande av handledning förskola
I genomsnitt är Sam-Krafts process i ett ärende ca 9 månader. Sedan finns familjen kvar i systemen för
uppföljning vid behov i två år.
Ärendegång
o Ansökan från vårdnadshavare till Sam-Kraft, även samtyckesblankett.
o Bollplanksmöte – vårdnadshavare + Sam-Kraft. Beskrivning av processen och möjliga insatser,
reflektion om Sam-Kraft kan vara rätt insats för familjen.
o Möte 1 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog).
o Nuläge och önskat läge från båda.
o Kartläggning enligt FCU
o Enkäter med många skattningsfrågor, görs av vårdnadshavare och förskolepedagog.
o Berör tre delar:
▪ påverkansfaktorer på familjen, till exempel ekonomi, stress, välmående
▪ barnets anpassning, till exempel beteende, fungerande i förskolan
▪ föräldraskap och relation, till exempel familjerelationer, gränssättning, positiva
föräldrastrategier.
o Informationsinhämtning:
▪ observation i hemmet – film
▪ observationer i förskolan
o Kodning av materialet, sammanställning och sedan återgivning till vårdnadshavare av vad som
framkommit.
o Genomförandeplan till vårdnadshavare och förskola:
o Beskrivning av barnet utifrån kartläggningen.
o Målformulering utifrån önskat läge.
o Förslag på insatser, t ex Alla Barn i Centrum (ABC), Marte Meo, Föräldraskap i Vardagen
(FIV), föräldrastödsamtal, handledning till personal.
o Möte 2 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog).
o Genomgång genomförandeplan och reflektion kring den.
o Insatser enligt plan i tre månader.
o Möte 3 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog).
o Uppföljning av insatser – hur går det?
o Behöver något ändras? Läggas till? Tas bort?
o Insatser vid behov, i tre månader.
o Möte 4 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog).
o Nuläge från möte 1 jämförs med aktuellt nuläge.
o Aktuellt nuläge jämförs med önskat läge.
o Utvärdering genomförandeplan.
o Framgångsfaktorer identifieras.
o Utvärderingsblankett (för hela insatsen) till både vårdnadshavare och förskolepedagog.
o Erbjudande om uppföljning:
o 1-3 kontakter/år, efter behov i två år.
Utfall
o Utvärderingar vårdnadshavare visar:
▪ Positiv utveckling i föräldraskap
▪ Ökad samsyn kring barnuppfostran, gränssättning m.m.
▪ Stärkta relationer och ökat välbefinnande
o Utvärderingar förskolepersonal visar:
▪ Hittar strategier för att hantera olika situationer
▪ Samsyn i arbetslagen kring bemötande
▪ Stärkta och bekräftade i sin yrkesroll
o Ökat samförstånd och samarbete mellan vårdnadshavare och förskolepersonal.
Omvärldsspaning
Flera kommuner har liknande samverkan som Sam-Kraft, men heltäckande statistik saknas eftersom
det inte finns ett nationellt uppdrag.
I Tranemo kommun, som inspirerades av Tidaholms Sam-Kraft för några år sedan, finns ett etablerat
samarbete med en röd tråd för åldrarna 0–20 år. Samverkan börjar med Tillsammans för barnet (familjer
med barn 0–9 år) där vårdnadshavare ansöker, fortsätter med Skolsocialt team (10–16 år) där skolan
ansöker och Team unga (16–20 år, med KAA) där skolan ansöker i samband med den unga – fortfarande
ett projekt.
Tillsammans för barnet i Tranemo kommun ger föräldrastöd till familjer med barn i åldern 0–9 år.
Insatsen är kostnadsfri, de har tystnadsplikt och ingen journal förs. Insatsen pågår under en period av
4–7 månader. När ansökan har kommit in kontaktas vårdnadshavare via telefon och ett första möte
bokas. På första mötet kartläggs nuläget och hur ett önskat läge ser ut. Med detta som utgångspunkt
föreslår teamet lämplig form av föräldrastöd. Insatsen följs upp kontinuerligt under insatstiden.
Teamet har kontor på Familjecentralen. Teamet består av:
• Specialpedagog på Öppna förskolan/Elevhälsan.
• Familjepedagog på Sociala stödteamet/öppenvården socialtjänsten.
• Förskollärare på Öppna förskolan/Elevhälsan.
Teamet arbetar med följande: Family-Check-Up, Föräldraskap i Vardagen, Alla Barn i Centrum,
Trygghetscirkeln, Spädbarnsmassage, Lilla öppna förskolan, Råd och stödsamtal och Samverkan
förskola/skola. Det är lite uppdelat vem som gör vad utifrån sin kompetens.
Specialpedagog och förskolepedagog är anställda i elevhälsan, och familjepedagogen är anställd i
socialtjänsten/öppenvård. Specialpedagog och förskolepedagogen är nära knutna till elevhälsan och
familjepedagogen är nära knuten till öppenvården. Familjepedagogen arbetar med ärenden både från
Tillsammans för barnet och från öppenvården. Familjepedagogen deltar i veckomötena inom
öppenvården och kan arbeta i familjer tillsammans med kollegor därifrån. Ärenden som kommer via
Tillsammans för barnet tas däremot inte upp på öppenvårdens veckomöten. Samordnaren inom
öppenvården har alltid koll på vilka familjer familjepedagogen träffar.
Det upprättas ingen individuell journal för ärenden inom Tillsammans för barnet, men uppgifter förs till
statistik i öppenvården, och daganteckningar skrivs utan namn (oberoende av om det är familjepedagog,
specialpedagog eller förskolepedagogen som arbetar i ärendet). Om föräldrarna behöver mer hjälp än
de konsultationer eller det stöd som Tillsammans för barnet kan erbjuda, kan de hänvisas vidare till
socialtjänsten för mer stöd, där de har rätt till fler möten och utökat stöd. Då följer inte
daganteckningarna från Tillsammans för barnet med, de makuleras när ärendet avslutas.
Kommunstyrelsen har beslutat att Tillsammans för barnet kan genomföra sina insatser under 4–7
månader utan journalföring. De ingår i insatser utan utredning och sker utan biståndsbedömning i
enlighet med den nya socialtjänstlagen.
Det råder ingen sekretess mellan de tre som arbetar i Tillsammans för barnet. Familjepedagogen är alltid
tydlig för föräldrarna med att hon kommer från socialtjänsten och arbetar enligt socialtjänstlagen.
Familjepedagogen kan dessutom se alla öppenvårdens insatser i journalsystemet och vet således vilka
familjer som öppenvården arbetar med.
Tranemo ser en stor vinst i att Tillsammans för barnet går upp till 9 år för att säkra övergången mellan
förskola och skola, där det tidigare var stora glapp. Teamet har mycket samarbete med skolan.
Skolsocialteamet kan ta över efter Tillsammans för barnet i samverkan med föräldrar.
TSI
TSI – Tidiga samordnade insatser för barn, unga och deras familjer –
handlar om att ge barn och unga rätt stöd i tid, innan svårigheter växer sig stora.
Arbetssättet innebär att vuxna runt barnet tidigt uppmärksammar behov av stöd och att olika
verksamheter samverkar för att insatserna ska bli samordnade och effektiva.
TSI är en samverkansform med ett tidigt förebyggande syfte, där fokus ligger på att tidigt identifiera
behov och samordna stöd. TSI i sig är ingen insats. Efter ett TSI-möte kan de berörda verksamheterna,
när det bedöms lämpligt, genomföra en egen fördjupad kartläggning som kan leda till konkreta
stödinsatser anpassade efter barnets, den unges eller familjens behov.
Syfte
• Erbjuda förebyggande insatser till barn och unga (0–20 år) med behov av stöd från fler än en
verksamhet.
• Ge barn och unga stöd i tid inom områden som mående, skola, relationer, trygghet i hemmet
och andra livsområden.
• Säkerställa att ingen hamnar mellan olika verksamheter och att stödet hänger ihop även när
flera aktörer är involverade.
• Minskat antal kontaktytor för barn och familjer – en låg tröskel till kommunens och andra
aktörers stöd.
• Barnets behov styr, inte organisationens gränser.
Organisation och samverkan
• TSI är ett samarbete mellan förskola, skola, barn- och elevhälsa, socialtjänst, hälso- och
sjukvård, kultur och fritid, polis samt andra aktörer inom och utanför kommunen.
• Verksamheterna arbetar utifrån ett gemensamt arbetssätt för att ge likvärdigt stöd, i rätt tid
och på rätt sätt – oavsett barnets bakgrund eller bostadsort.
TSI-möten
• Tvärprofessionella samverkansmöten där deltagarna bidrar med sin kompetens och fungerar
som vägledande resurser med förslag på stöd och lösningar.
• Under mötena diskuteras:
relevant information samt hantering av sekretess
vilken typ av stöd barnet eller familjen kan behöva utifrån barnets/familjens behov
ansvarsfördelning för planerade insatser
uppföljning av insatser
• Vårdnadshavare ska alltid aktivt bjudas in till de lokala TSI-mötena.
Praktisk betydelse för verksamheten
• Skapar tydliga processer och roller för samordning av stödinsatser.
• Säkerställer att alla professioner bidrar med sin kompetens och att insatser planeras,
genomförs och följs upp.
Tidig upptäckt
• Begreppet tidig upptäckt avser såväl tidigt i barns ålder som tidigt i en problemutveckling.
• Tidig upptäckt och tidiga insatser, kommer på sikt att minska lidande för barn/unga och deras
familjer samt minska behovet av omfattande och kostsamma specialistinsatser.
Samsyn
• Behovet av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. En viss grad av
gemensam problemförståelse är nödvändig för att samverkan ska kunna fungera.
• Samsyn innebär inte att skillnaderna mellan de professionellas olika uppdrag suddas ut,
olikheterna är grunden och en styrka i TSI-samverkan.
• Samsyn handlar om tillit mellan de professionella, att ha en gemensam målbild av arbetet och
gemensamma definitioner och begrepp.
• Samsynen bör omfatta alla nivåer i TSI och finnas som grund för arbetet.
Önskade effekter av TSI i Tidaholm
• Alla barn ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt
förskolan och skolans mål.
• Alla barn ska känna trygghet i hem, skola och på fritiden.
• Alla barn ska uppnå bästa möjliga hälsa.
• Barn i behov av stöd uppmärksammas tidigt.
• Bättre helhetssyn kring barnets livssituation.
• Vårdnadshavare/individer erbjuds rätt stöd i ett tidigt skede.
• Förbättrat samarbete mellan olika aktörer som möter barn/ungdom och familjer.
Strategisk nivå bestående av skolchef, socialchef, kultur- och fritidschef, verksamhetschef förskola och
grundskola, avdelningschef socialtjänsten, chef Närhälsan, folkhälsostrateg och TSI-samordnare.
Styrgruppen träffas varannan månad. Gruppen träffas för att ta inriktningsbeslut och skapa
förutsättningar för TSI och samverkan vad gäller barn och unga. Gruppen säkerställer resurser och
mandat och förankrar TSI politiskt. Gruppen följer upp effekter av TSI på kommunnivå.
Taktisk nivå bestående av Chef öppen ungdomsverksamhet/biblioteksutvecklare, enhetschef IFO
Rådgivning och stöd, enhetschef IFO myndighet, verksamhetschef elevhälsa/gymnasium/komvux/
kulturskolan, folkhälsostrateg, chef Närhälsan rehab, enhetschef Närhälsan BVC, kommunpolis,
brottsförebyggande samordnare Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) och TSI-samordnare.
Taktisk grupp träffas en gång i månaden. Gruppen tar till sig information om trender och behov för
barn och unga på en generell nivå. Av samverkan i operativ samt på taktisk nivå skapa en gemensam
bild av de områden där behov gällande barn och unga framkommer samt där behov av
samverkansinsatser finns. Gruppen tar del av information från den operativa nivån, säkerställer analys
och utvärdering av TSI. Uppdraget är att lyfta frågor av större karaktär till strategisk nivå. Gruppen
ansvarar även för att se till att det finns förutsättningar för TSI-teamets arbete och att överbrygga
organisatoriska hinder för samverkan. Gruppen översätter strategiska inriktningsbeslut till rutiner och
arbetssätt, identifierar behov av kompetensutveckling samt organiserar utbildningsinsatser. Gruppen
ska tydliggöra ramarna för TSI-arbetet.
Operativ nivå med lokala TSI-team på förskolor, skolor och familjecentralen, och ett centralt TSI-team.
Lokala TSI-team har alltid en fast mötestid, en fast grupp professionella (förskola/skola, representanter
från Barn- och elevhälsan, socialtjänsten vid Rådgivning & stöd) samt en fast mötesplats.
Vanligtvis träffas teamet varannan vecka. Mötena är tvärprofessionella samverkansmöten där
deltagande professioner fungerar som en vägledande resurs och bidrar med sin kompetens genom
förslag på stöd och lösningar. Under mötena diskuteras vilket stöd barnet, den unge eller familjen kan
behöva, vilken information som är relevant samt vem som ansvarar för insatserna. Vårdnadshavare
bjuds aktivt in att delta. Mötena hålls nära barnets och den unges vardag, till exempel i förskolan, skolan
eller på familjecentralen, för att skapa tillgänglighet, sänka trösklarna till stöd och underlätta samverkan.
Teamets uppdrag är att utgå ifrån barnets behov för att upptäcka och samordna tidiga insatser samt
göra det enkelt för familjen att få stöd. Teamet ska omhänderta tidiga signaler om behov av stöd och
vara kreativa i att hitta insatser som passar individen.
Centralt TSI-team träffas varannan vecka på en stående tid. Ärenden kommer från lokala TSI-team, om
barn/ungdom går på förskola/skola i en annan kommun än Tidaholms kommun, eller om ungdom inte
går på gymnasiet eller är inskriven i KAA. Det är TSI-samordnaren som kallar till mötet och leder
mötet, och beroende på ärendets karaktär kan olika professioner medverka i centralt TSI-team. I
teamet finns professioner från kommun, region, polisen och fritid. I centralt TSI-team diskuteras vilken
typ av stöd och hjälp familjen kan behöva. Huvudregeln är att det handlar om avidentifierande
konsultationer när ärendet kommer från ett lokalt TSI, men vårdnadshavare kan även bjudas in.
Teamets uppdrag är att utgå ifrån barnets behov för att upptäcka och samordna tidiga insatser samt
göra det enkelt för familjen att få stöd. Teamet ska omhänderta tidiga signaler om behov av stöd och
vara kreativa i att hitta insatser som passar individen.
Konsekvensanalys. Sam-Kraft som en del av TSI
I samband med att en TSI-samordnare anställdes i Tidaholms kommun den 20 oktober 2025 fick
samordnaren i uppdrag att analysera Sam-Krafts nuvarande verksamhet och pröva förutsättningarna
för en övergång till den nya strukturen inom kommunens TSI-verksamhet. Syftet var att skapa en
långsiktigt hållbar organisation för tidiga och samordnade insatser till barn och unga 0–20 år.
TSI är kommunens paraplykoncept för tidiga och samordnade insatser till barn och unga 0–20 år. TSI
är en helhetsram som binder ihop tjänster och initiativ från förskola och skola till socialtjänst,
elevhälsa, hälsovård, kultur och fritid, polis och föreningsliv.
Även om Sam-Kraft har varit ett starkt koncept både vad gäller samverkan mellan professioner och i
relation till vårdnadshavare bör Sam-Kraft integreras i TSI. Detta för att kunna erbjuda samtliga tidiga
insatser till barn och unga inom den övergripande TSI-strukturen. I TSI‑strukturen är socialtjänsten
genom Rådgivning och stöd fasta representanter i de lokala TSI-teamen, vilket ligger i linje med den nya
socialtjänstlagen (SoL 2025:400) där socialtjänsten ska arbeta förebyggande, vara lättillgänglig och
samarbeta med andra aktörer för att nå barn och unga tidigt i deras vardag och livssituation. Den nya
lagen förtydligar socialnämndens ansvar för uppsökande verksamhet, planering och samverkan med
andra samhällsorgan och organisationer för att förebygga behov av omfattande insatser och säkerställa
tidigt stöd, samt betonar barnets bästa och samordning av insatser.
I de lokala TSI fungerar representanterna från Rådgivning och stöd som en vägledande resurs och bidrar
med förslag till stöd och/eller åtgärder utifrån sin kompetens. Om det beslutas i det lokala TSI-mötet
att vårdnadshavare önskar insatser från Rådgivning och stöd tar representanten ärendet med sig till
Rådgivning och stöds veckomöte där ärendet diskuteras och den anställde med rätt kompetens för
detta barn/familj går in i ärendet.
Målet är ett tydligt, samordnat och lättillgängligt stöd med barnets bästa i centrum, där insatser ges
tidigt och effektivt. Genom en sådan förändring åstadkoms breda samverkansmöjligheter och likvärdiga
tidiga insatser för barn och unga i Tidaholms kommun.
Finansiering och organisering:
Socialpsykologen med erfarenhet från Sam‑Kraft kommer, inom ramen för arbetsgruppen Rådgivning
och stöd, att arbeta med olika behandlings- och stödinsatser riktade till familjer. Förskolepedagogen
och specialpedagogen fortsätter att ha sina tjänster inom Barn- och elevhälsan. Finansiering sker som
i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd.
Varje beslut som rör barn och unga ska ta hänsyn till barnets bästa.
Detta kan utgå från tre perspektiv:
• Barnrättsperspektivet
Genom att implementera Sam-Kraft inom ramen för ny TSI-struktur stärks barnets rätt till
tidiga, samordnade och likvärdiga insatser oavsett vilken verksamhet som först
uppmärksammar behovet. Om Sam-Kraft inte integreras kan det bli otydliga
ansvarsförhållanden och att barnets rätt till samordnat stöd inte tillgodoses fullt ut.
• Barnperspektivet
TSI skapar förutsättningar för vuxna runt barnet att dela information, samordna insatser och
agera gemensamt utifrån barnets behov i både hem, förskola/skola och fritid. Om Sam-Kraft
fortsätter som fristående struktur finns risk för parallella arbetssätt och bristande helhetsbild
kring barnet.
• Barnets perspektiv
Genom att integrera Sam-Kraft i TSI säkerställs att alla insatser samverkar för barnets bästa
och att barnets behov står i centrum för beslut och handlingar.
Vision framåt
• Helhet och integration: Sam-Kraft som tema upplöses och blir en del av TSI, där alla insatser
för barn och familjer samordnas inom samma ramverk. Den tydligare organiseringen av
befintliga resurser skapar klarhet, samtidigt som framgångsrika metoder tas tillvara och
integreras i TSI-arbetet. Namnet Sam-Kraft tas bort och personalen fortsätter i sina nuvarande
verksamheter inom respektive förvaltning.
• TSI som paraply: Gemensam metod och organisationsstruktur stärker samverkan för
målgruppen 0–20 år.
• Bredare professionsnätverk: Fler professioner deltar, inklusive förskola, skola, barn- och
elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid, Närhälsan, Närhälsan Rehab, polisen och föreningar
m.m., vilket ger helhetsorienterat stöd.
• Likvärdigt stöd: Sam-Krafts arbete utvecklas inom TSI-modellen för barn 0–20 år, vilket
bevarar de framgångsrika insatser som redan finns.
• Gemensam metodik: TSI-metodik och dokumentation används för enhetliga
arbetsprocesser över alla verksamheter, vilket skapar tydlighet och långsiktigt hållbar struktur.
Mål och förväntad effekt
• Stärkt samverkan: Fler professioner deltar i koordinerade insatser, vilket förstärker
effekten av tidiga och samordnade insatser.
• Tidiga insatser: Barn 0–20 år får helhetsstöd och tvärprofessionell samverkan. Genom att
integrera Sam-Krafts metoder i TSI säkerställs att insatserna är långsiktigt hållbara.
• Tydlig organisation: Sam-Kraft blir en del av TSI-strukturen, inte ett separat team. Den
tydligare strukturen skapar klarhet och samordning för alla insatser.
• Bättre uppföljning: Kommunens insatser för barn och unga rapporteras och följs upp inom
TSI, vilket ger översikt, möjlighet till utvärdering och kontinuerlig förbättring.
Sammanfattning
Sam-Kraft upplöses i sin nuvarande form som team och implementeras istället inom ramen för den nya
TSI-strukturen. På så sätt behålls det starka konceptet för föräldrar och barn. Samtidigt skapas helhet,
röd tråd och bättre koordinering i kommunens samlade arbete för barn och unga 0–20 år. Detta ger
en tydlig struktur och ett system, ett bredare professionsnätverk samt en gemensam metod för
samverkan – allt under TSI‑paraplyet.
Om Sam‑Kraft inte implementeras i TSI riskerar teamet i stället att fungera som en fristående
samverkansform vid sidan av övriga insatser för barn och unga. Detta kan leda till fragmentering,
otydliga ansvarsförhållanden på organisationsnivå samt minskad helhet och sämre förutsättningar för
bredden i tidiga och samordnade insatser för barn och familjer. Dessutom strider det mot dagens
reglemente att en nämnd (BUN) arbetar med uppgifter som ligger inom en annan nämnds (SON)
ansvarsområde, det vill säga familjebehandling.
Finansiering
Finansiering sker som i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar:
• Att godkänna utredningen.
• Att Sam-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade
insatser för barn och unga 0–20 år.
• Att finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd.
Barnrättsbedömning TSI
Vilka barn berörs av beslutet?
Barn och unga 0–20 år i kommunen som är i behov av stöd från flera aktörer.
Icke-diskriminering av barnet (artikel 2).
TSI är en samordnad arbetsmodell som syftar till att skapa en helhetsbild av barnets situation och av
behovet av insatser för barn och unga som behöver stöd från flera aktörer. TSI bygger på en gemensam
struktur och ett gemensamt arbetssätt mellan verksamheterna. På så sätt ska alla barn och unga få
likvärdig hjälp i rätt tid, utifrån sina individuella förutsättningar och sin familjs behov.
Arbetssättet bidrar också till att minska risken för att barn faller mellan verksamheters
ansvarsområden.
Barnets bästa (artikel 3).
TSI utgår från barnets behov och barnets bästa som ett centralt ramverk. Målsättningen är att
säkerställa rätt insats vid rätt tidpunkt, med barnet i centrum. Arbetet ska präglas av helhetssyn,
kontinuitet och en strävan att tidigt upptäcka behov, så att barnet inte behöver vänta på stöd som kan
förebygga senare svårigheter.
Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 m.fl.).
I det förebyggande arbetet behöver alla som möter barn och unga kunna identifiera tidiga tecken på
svårigheter för att förhindra att problemen växer sig större. TSI ska bidra till att tidigt fånga upp signaler
hos barn och unga och utgör ett system som säkerställer att barn som behöver stöd från fler än en
verksamhet inte tappas bort. Genom strukturerad samverkan ska insatserna samordnas så att barn och
unga får trygghet, kontinuitet och bästa möjliga utvecklingsförutsättningar.
Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17).
Barn och unga har ännu inte varit delaktiga inför beslutet om att införa TSI i kommunen. Det är planerat
att ge ett uppdrag till Unga kommunutvecklare att bidra i TSI-arbetet, bland annat genom att ge barn
och unga möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, önskemål och förslag. I det fortsatta arbetet kommer
särskild vikt att läggas vid att information om TSI görs begriplig och lättillgänglig för både barn och
vårdnadshavare.
Bilaga – Förkortningar i ärende BUN 2025/341: Utredning SAM-kraft
• APT → Arbetsplatsträff
• FCU → Family Check-Up
• PMO → Kommunens barn- och elevhälsosystem
• ABC → Alla Barn i Centrum
• FIV → Föräldraskap i Vardagen
• KAA → Kommunalt aktivitetsansvar
• IFO → Individ- och familjeomsorg
• SMS → Samhällsskydd Mellersta Skaraborg
• BUN → Barn- och utbildningsnämnden
• SON → Social- och omvårdnadsnämnden
• SoL → Socialtjänstlagen
• TSI → Tidiga samordnade insatser
• BVC → Barnavårdscentralen
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämnden, 2025-04-24
§ 43 Beslut om uppföljning av helårsprognos för
barn- och utbildningsnämnden avseende mars
månad 2025
BUN 2025/92
Barn- och utbildningsnämndens beslut
• Nämnden beslutar att:
o godkänna upprättad helårsprognos samt att överlämna den till kommunstyrelsen.
o informera kommunfullmäktige om att barn- och utbildningsnämnden inte klarar
det uppdrag kommunfullmäktige ålagt oss, det vill säga uppfylla lagkrav med den
budget som är lagd för 2025. Bland annat är det inte rätt referenskostnad för
förskolan. Nämnden har fått en budget för 85%, den egentliga beläggningsgraden
är dock 91%.
o ge förvaltningen i uppdrag att utreda BOA’s verksamhet (barnomsorg på obekväm
arbetstid) i sin helhet med för- och nackdelar, kostnader samt en risk- och
konsekvensanalys för att kunna avveckla BOA i Tidaholms kommun.
o ge förvaltningen i uppdrag att utreda ungdomsboendets finansiering samt
tillhörighet inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar.
o ge förvaltningen i uppdrag att utreda SAM-krafts finansiering samt tillhörighet
inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar.
Sammanfattning av ärendet
Helårsprognos för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad år 2025.
Under barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2025-03-20 beslutades det att kommande
rapportering skulle komplettera åtgärdsplanen med vilka åtgärder som ska vidtas samt en risk-
och konsekvensanalys för de åtgärderna gällande Rudbecksgymnasiet, vilket förvaltningen
inkluderat i underlaget.
2025-04-15 inkom beslut från kommunstyrelsen där barn- och utbildningsnämnden uppmanas att
komplettera åtgärdsplanen, senast 2025-04-28, så att verksamheterna ryms inom den budget som
kommunfullmäktige har fastställt. Beslut bifogas som bilaga till tjänsteskrivelsen. På grund av att
beslutet från kommunstyrelsen inkommit väldigt tätt inpå utskick av kallelse till nämnd, samt med
låg bemanning på förvaltningskontoret med anledning av påsk-vecka, så är inte åtgärdsplanen
kompletterad till utskick 2025-04-17.
Förslag till beslut
- Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna upprättad helårsprognos samt att
överlämna den till kommunstyrelsen.
- Lena Andersson (S) föreslår ett tillägg till förvaltningens förslag och föreslår nämnden
besluta att informera kommunfullmäktige om att barn- och utbildningsnämnden inte klarar
det uppdrag kommunfullmäktige ålagt oss, det vill säga uppfylla lagkrav med den budget
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämnden, 2025-04-24
som är lagd för 2025. Bland annat är det inte rätt referenskostnad för förskolan.
Nämnden har fått en budget för 85%, den egentliga beläggningsgraden är dock 91%.
- Ordföranden föreslår ett tillägg till förvaltningens förslag och föreslår nämnden besluta att:
o ge förvaltningen i uppdrag att utreda BOA’s verksamhet (barnomsorg på obekväm
arbetstid) i sin helhet med för- och nackdelar, kostnader samt en risk- och
konsekvensanalys för att kunna avveckla BOA i Tidaholms kommun.
o ge förvaltningen i uppdrag att utreda ungdomsboendets finansiering samt
tillhörighet inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar.
o ge förvaltningen i uppdrag att utreda SAM-krafts finansiering samt tillhörighet
inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar.
Beslutsgång
Ajournering om totalt 20 minuter samt 5 minuter begärs.
Ordföranden finner att nämnden bifaller förslag om ajournering.
Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut samt två förslag om tillägg, ett från
Andersson samt ett från ordföranden.
Ordföranden ställer först förvaltningens förslag under proposition och finner att nämnden
beslutar i enlighet med detta.
Ordföranden ställer därefter Anderssons förslag om tillägg under proposition och finner att
nämnden beslutar att bifalla detta.
Ordföranden ställer därefter ordförandens förslag om tillägg under proposition och finner att
nämnden beslutar att bifalla detta.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för barn- och
utbildningsnämnden avseende mars månad 2025”, Sophie Falk förvaltningsekonom,
2025-04-15.
Helårsprognos BUN mars 2025.
Risk- och konsekvensanalys - Verksamhetsförändringar Rudbecksgymnasiet budgetår
2025.
Kommunstyrelsens beslut § 65/2025: ”Beslut om månadsrapport för Tidaholms kommun
avseende januari – februari år 2025”, 2025-04-09.
Sändlista
Kommunstyrelsen
Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07