Kungjort.

Tidaholm · Möte · Protokoll

Barn- och utbildningsnämnden21 maj 2026

Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.

§ 8 Samverkansavtal om naturbruksutbildning

beslutstyp: godkännandediarienr: tidaholm:RS:2026:395
§ 8 Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Diarienummer RS 2026-00395 Beslut Beredningen för hållbar utveckling föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet på fem platser i Västra Götaland – Naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp samt Axevalla Hästcentrum. För närvarande pågår även verksamhet på Angereds gård men denna är under avveckling. Cirka 675 ungdomar i gymnasieåldern studerar vid naturbruksskolorna. VGR och länets 49 kommuner har ett samverkansavtal som reglerar utbildningar inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen Programinriktat val och Yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning men dessa regleras inte av avtalet. Finansieringen av gymnasieutbildningen sker genom tre bidrag; interkommunal ersättning (IKE) från kommunerna till VGR, skattefinansiering från kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen. Det senare var inte en del av den ursprungliga modellen men har vuxit fram i takt med att kostnaderna för utbildningen har ökat i snabbare takt än intäkten via skatteväxlingen. Mellanskillnaden har täckts av VGR. När många elever sökt sig Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16 till skolorna eller när kostnaden för utbildningen har ökat snabbare än skatteunderlaget, har mellanskillnaden ökat. De tre intäktskällorna har för närvarande följande andelar av den totala inkomsten till utbildningen: • 50 procent IKE • 13 procent ägarbidrag1 • 37 procent genom skatteväxlingen Föreliggande avtal som ska gälla från 2029-01-01 har renodlat finansieringen. Finansieringen från kommunerna kommer enbart att ske genom IKE. När det nya avtalet träder i kraft ska skatteväxlingen vara avvecklad. I och med att skatteväxlingen för naturbruksutbildningen mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland avvecklas erbjuds kommunerna att ingå ett sekundärt samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Det sekundära samverkansavtalet är frivilligt till skillnad från tidigare samverkansavtal mellan VGR och kommunerna som samtliga kommuner var tvungna att ingå i eftersom det byggde på skatteväxling. Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan regionen grundades, är den kritik som vissa kommuner riktat mot det befintliga avtalet. Dessa kommuner har varit kritiska mot skatteväxlingen – att samtliga 49 kommuner i Västra Götaland avstår skatt till regionen för att finansiera regional naturbruksutbildning. Kritiken blev stark på grund av att VGR-skolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark). Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För kommunerna med de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att de deltog i finansieringen av VGR:s skolor men hade mycket få elever på dessa skolor. Flertalet elever i dessa kommuner studerade i stället på friskolorna som vuxit fram sedan VGR:s skolor lagt ner. För dessa elever fick kommunerna betala fullt pris och kunde inte tillgodogöra sig finansieringen som kom genom skatteväxlingen. Det upplevs som orättvist att kommunerna är med och 1 13 % är en ungefärlig uppskattning, som varierar år från år. VGR har även bidragit med ersättning till kommuner i Västra Götaland som har elever som studerar på naturbruksskolor utanför Västra Götaland. Denna ”utomlänsersättning”, som finansierats av VGR och reglerats i tidigare avtal, har de senaste åren uppgått till närmare 25 mkr. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16 finansierar VGR-skolorna samtidigt som de betalar fullt pris för de elever som går på friskolorna. Det är grunden för kritiken och för kravet att ett nytt avtal ska tas fram som fullt ut bygger på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för kommuner att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman. Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som primärt syftade till att utreda en alternativ modell till dagens samverkansavtal. Utredningen slutrapporterades till beredningen för hållbar utveckling och regionstyrelsen i april 2025, och låg till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ett nytt avtal. Besluten i VGR och kommunerna att skatteväxlingen upphör att gälla från 2029- 01-01 ska meddelas finansdepartementet före den 1 september året innan avvecklingen, alltså senast den 31 augusti 2028. Beredningen för hållbar utveckling planerade att behandla samverkansavtalet vid ett extrainsatt sammanträde den 19 mars 2026. Efter att handlingarna inför sammanträdet skickats ut inkom ett antal kommuner med ändringsförslag. Sammanträdet ställdes in för att ärendet skulle hinna beredas ytterligare av den politiska arbetsgruppen, vilket skedde den 23 mars. Samverkansavtalet behandlas därför vid ett nytt extrainsatt sammanträde den 16 april 2026. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande daterat 2026-04-08 Skickas till Beredningen för hållbar utvecklings beslut skickas till: • Samtliga 49 kommuner, för genomförande Regionfullmäktiges beslut skickas för kännedom till: • Skaraborgs kommunalförbund, info@skaraborg.se • Fyrbodals kommunalförbund, kansli@fyrbodal.se • Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen, info@borasregionen.se • Göteborgsregionens kommunalförbund, gr@goteborgsregionen.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16 • Styrelsen för naturbruksförvaltningen • Miljö- och regionutvecklingsnämnden • Emil Gisslow, ekonomidirektör Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: Tjänsteutlåtande Västra Götalandsregionen Datum 2026-04-08 Koncernkontoret Diarienummer RS 2026-00395 Handläggare: Anders Carlberg Telefon: 0708-821541 E-post: anders.carlberg@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förslag till beslut Beredningen för hållbar utveckling föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet på fem platser i Västra Götaland – Naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp samt Axevalla Hästcentrum. För närvarande pågår även verksamhet på Angereds gård men denna är under avveckling. Cirka 675 ungdomar i gymnasieåldern studerar vid naturbruksskolorna. VGR och länets 49 kommuner har ett samverkansavtal som reglerar utbildningar inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen Programinriktat val och Yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning men dessa regleras inte av avtalet. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: Regionens Hus Residenset, Torget 010-441 00 00 www.vgregion.se 462 80 Vänersborg Vänersborg E-post: regionstyrelsen@vgregion.se Datum 2026-04-08 2 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Finansieringen av gymnasieutbildningen sker genom tre bidrag; interkommunal ersättning (IKE) från kommunerna till VGR, skattefinansiering från kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen. Det senare var inte en del av den ursprungliga modellen men har vuxit fram i takt med att kostnaderna för utbildningen har ökat i snabbare takt än intäkten via skatteväxlingen. Mellanskillnaden har täckts av VGR. När många elever sökt sig till skolorna eller när kostnaden för utbildningen har ökat snabbare än skatteunderlaget, har mellanskillnaden ökat. De tre intäktskällorna har för närvarande följande andelar av den totala inkomsten till utbildningen: • 50 procent IKE • 13 procent ägarbidrag1 • 37 procent genom skatteväxlingen Föreliggande avtal som ska gälla från 2029-01-01 har renodlat finansieringen. Finansieringen från kommunerna kommer enbart att ske genom IKE. När det nya avtalet träder i kraft ska skatteväxlingen vara avvecklad. I och med att skatteväxlingen för naturbruksutbildningen mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland avvecklas erbjuds kommunerna att ingå ett sekundärt samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Det sekundära samverkansavtalet är frivilligt till skillnad från tidigare samverkansavtal mellan VGR och kommunerna som samtliga kommuner var tvungna att ingå i eftersom det byggde på skatteväxling. Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan regionen grundades, är den kritik som vissa kommuner riktat mot det befintliga avtalet. Dessa kommuner har varit kritiska mot skatteväxlingen – att samtliga 49 kommuner i Västra Götaland avstår skatt till regionen för att finansiera regional naturbruksutbildning. Kritiken blev stark på grund av att VGR-skolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark). Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För kommunerna med de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att de deltog i finansieringen av VGR:s skolor men hade mycket få elever på dessa skolor. Flertalet elever i dessa kommuner studerade i stället på friskolorna som vuxit 1 13 % är en ungefärlig uppskattning, som varierar år från år. VGR har även bidragit med ersättning till kommuner i Västra Götaland som har elever som studerar på naturbruksskolor utanför Västra Götaland. Denna ”utomlänsersättning”, som finansierats av VGR och reglerats i tidigare avtal, har de senaste åren uppgått till närmare 25 mkr. Datum 2026-04-08 3 (8) Diarienummer RS 2026-00395 fram sedan VGR:s skolor lagt ner. För dessa elever fick kommunerna betala fullt pris och kunde inte tillgodogöra sig finansieringen som kom genom skatteväxlingen. Det upplevs som orättvist att kommunerna är med och finansierar VGR-skolorna samtidigt som de betalar fullt pris för de elever som går på friskolorna. Det är grunden för kritiken och för kravet att ett nytt avtal ska tas fram som fullt ut bygger på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för kommuner att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman. Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som primärt syftade till att utreda en alternativ modell till dagens samverkansavtal. Utredningen slutrapporterades till beredningen för hållbar utveckling och regionstyrelsen i april 2025, och låg till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ett nytt avtal. Besluten i VGR och kommunerna att skatteväxlingen upphör att gälla från 2029- 01-01 ska meddelas finansdepartementet före den 1 september året innan avvecklingen, alltså senast den 31 augusti 2028. Beredningen för hållbar utveckling planerade att behandla samverkansavtalet vid ett extrainsatt sammanträde den 19 mars 2026. Efter att handlingarna inför sammanträdet skickats ut inkom ett antal kommuner med ändringsförslag. Sammanträdet ställdes in för att ärendet skulle hinna beredas ytterligare av den politiska arbetsgruppen, vilket skedde den 23 mars. Samverkansavtalet behandlas därför vid ett nytt extrainsatt sammanträde den 16 april 2026. Fördjupad beskrivning av ärendet Det sekundära samverkansavtal som ska gälla från 2029-01-01 innehåller väsentliga förändringar jämfört med tidigare avtalsmodell. Dessa kan sammanfattas med: • Avtalet är frivilligt för kommunerna • Skatteväxlingen mellan kommunerna och VGR är borttagen • Respektive gymnasieelev finansieras helt genom IKE • VGR:s direkta ägarbidrag (ca 13 procent) för att fylla ut mellanskillnaden mellan IKE och intäkterna genom skatteväxlingen är borta • Utomlänsersättningen är borttagen Datum 2026-04-08 4 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Dessa förändringar är resultatet av en anpassning av avtalet till gällande nationellt regelverk för gymnasiet. Jämförelse mellan VGR:s ekonomiska åtagande i den gamla avtalsmodellen och det nya avtalet I det gamla avtalet förband sig VGR att finansiera naturbrukselever på gymnasieskolor utanför länet. Kostnaden uppgick till nästan 25 miljoner kronor under 2025. Den kostnaden för VGR försvinner i det nya avtalet. Historiskt har VGR finansierat mellanskillnaden mellan intäkterna till naturbruksutbildningen via skatteväxlingen från kommunerna och intäkterna genom den interkommunala ersättningen. Mellanskillnaden har ökat i takt med att kostnaderna för utbildningen har vuxit över tid. De senaste åren har inflationen varit kostnadsdrivande. Se finansieringen av utbildningens kostnader år 2024 fördelat mellan kommunerna, skatteväxlingen och VGR i diagrammet nedan: I det nya avtalet försvinner även det åtagandet. Sammantaget minskar VGR:s bidrag till naturbruksutbildningen med omkring 41 miljoner kronor med de kostnadsnivåer som gäller 2024 och 2025. Beloppet kan öka eller minska fram till införandet av det nya avtalet 2029-01-01. Införandet av interkommunal ersättning som enda finansieringsmetod innebär att beroendet mellan VGR och kommunerna ökar. Flera kommuner har uttryckt Datum 2026-04-08 5 (8) Diarienummer RS 2026-00395 önskemål om insyn i skolornas verksamhetsplanering inklusive ekonomiska förhållanden som ett led i att skapa trygghet kring skolornas kostnadseffektiva drift. Det är vik gt a hi a former som uppfa as som legi ma och stärker förtroendet mellan parterna. Funktioner i avtalet som den politiska styrgruppen, ti tt tt tt ti ledningsrådet samt det årliga mötet för VGR och avtalskommunerna, har rollen att stärka samverkan. Kommunerna efterlyser i remissyttranden även VGR:s fortsatta ekonomiska engagemang i kompetensförsörjningen inom gröna näringar i allmänhet och naturbruksutbildningen i synnerhet. En bakomliggande orsak till att kommunerna önskar att VGR:s åtagande ska tydliggöras i avtalet är att VGR historiskt bidragit med resurser till utbildningen, men att en finansieringsmodell som är helt baserad på interkommunal ersättning, där även ”utomlänsersättningen” tagits bort, inte med automatik leder till att VGR bidrar ekonomiskt till utbildningen. För att förtydliga VGR:s fortsatta engagemang genom det regionala utvecklingsansvaret framgår i det slutliga avtalet – under punkt 7. Parternas samverkan och ansvar – att ”de gröna näringarna är högt prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland, liksom insatser för kompetensförsörjningen av lant- och skogsbruksnäringen.” Detta innebär att VGR prioriterar de gröna näringarnas kompetensförsörjning resursmässigt inom ramen för VGR:s regionala utvecklingsansvar. I den regionala utvecklingsstrategin är "gröna och skogliga näringar" samt livsmedel utpekade som områden av "särskilt stor betydelse". Omfattningen av insatser för att nå dessa mål beslutas i miljö- och regionutvecklingsnämndens budgetprocess. Förändringar i avtalet jämfört med remissversionen Ett antal förändringar har genomförts i det slutliga avtalet jämfört med remissversionen som skickades ut till kommunerna under perioden 2025-11-10 och 2026-02-10. Det finns både förändringar i sak, vissa redaktionella ändringar samt omdisponeringar av text utan att innehållet är ändrat. Synpunkter från kommunerna har bland annat kunnat hanteras genom att SKR:s skoljurister anlitats för att göra bedömningar. SKR har både kommuner och regioner som uppdragsgivare och deras neutralitet och expertis gör dem lämpade för adekvata avvägningar. Deras synpunkter och konkreta förslag på formuleringar har varit vägledande för den politiska beredningsgruppens slutliga ställningstagande i frågor där kommunen föreslagit ändringar i förhållande till remissversionen. Datum 2026-04-08 6 (8) Diarienummer RS 2026-00395 För att ändringarna i det slutliga avtalet i förhållande till remissavtalet ska bli tydliga bifogas två dokument – bilaga 2 och 3 – förutom själva avtalet (bilaga 1): • Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 – 2032 (för beslut) • Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen (ett samlat dokument där remissförslaget i vänsterspalten kan jämföras avsnittsvis med det slutliga avtalet i högerspalten; för kännedom) • Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången (beskriver synpunkterna som inkommit på avtalet i remissyttrandena, förklarande kommentarer kring dessa och hur de omhändertagits; för kännedom). Finansiering och resurskonsekvenser av beslutet Genom skatteväxlingen har skolorna haft en intäkt som varit oberoende av fluktuationer i antalet elever, och den mekanismen försvinner i och med det nya avtalet. Detta introducerar ett mått av osäkerhet i planering och styrning av verksamheten. Det nya avtalet innebär med andra ord osäkerheter och variationer i intäkterna till naturbruksförvaltningen eftersom intäkterna enbart baseras på antalet elever som går på skolorna. I tider av ökande elevantal ökar såväl kostnader som intäkter men genom skalfördelar kan intäkterna öka mer. När elevantalet minskar uppstår överkapacitet i vissa resurser och det finns risk att kostnaderna minskar mindre än intäkterna, trots anpassningar av verksamheten. För VGR:s del innebär den nya finansieringsmodellen att VGR inte längre står för ett kompensatoriskt ägarbidrag på drygt 40 miljoner kronor årligen (enligt kostnadsnivåerna 2024). Driftbidrag och ägarambitioner för att bedriva naturbruksutbildning- och verksamhet på ett ändamålsenligt sätt behöver hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocesser inom VGR. Genomförande och uppföljning av beslut VGR kommer att fatta beslut om avtalet genom regionfullmäktige under våren 2026. Samtliga kommuner har möjlighet att följa likartad tidplan med beslut under första halvåret eller kvartal tre 2026. För VGR:s del undertecknas avtalet av regionstyrelsens ordförande. Datum 2026-04-08 7 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Det bedöms som önskvärt att kommunerna tar beslut under innevarande mandatperiod då befintliga politiska församlingar har en god kännedom om det regionala samverkansavtalet för naturbruksutbildning och framtagandet av det nya avtalet som pågått sedan våren 2023. Formellt finns dock möjlighet att ansluta sig till avtalet även under 2027. Dock uppmanas parterna att besluta om avtalet så snart som möjligt med hänsyn till att VGR och kommunerna ska besluta om att avveckla skatteväxlingen i god tid före den 30 september 2028. Beredning Arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal har pågått under perioden 2023 – 2026. Beredningsarbetet har primärt skett inom beredningen för hållbar utveckling där en särskild politisk beredningsgrupp har utsetts med representanter för VGR och kommunalförbunden i Västra Götaland. Den politiska beredningsgruppen har fungerat som en styrgrupp för arbetet och som referensgrupp för utredningen för framtagande av ett nytt avtal som genomfördes hösten 2024 till våren 2025. Information har även skett löpande i miljö- och regionutvecklingsnämnden, styrelsen för naturbruk samt regionstyrelsen. Koncernkontoret Helena L Nilsson Gustaf Zettergren Regionutvecklingsdirektör Avdelningschef forskning, omställning och kompetens Bilagor som ingår i beslutsunderlaget • Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 – 2032 • Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen • Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången Datum 2026-04-08 8 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Tidigare beslut • Beredningen för hållbar utveckling, 2026-02-19, § 3 Sammanställning av remissvar om samverkansmodell för naturbruksutbildning • Beredningen för hållbar utveckling, 2025-11-06, § 34 Information om nytt samverkansavtal för naturbruksutbildning inför remissomgång • Beredningen för hållbar utveckling, 2025-04-03, § 11 Information om utredning om en ny modell för samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen om naturbruksutbildning Ytterligare information Utredning om ny modell för samverkan mellan VGR och kommunerna om gymnasial naturbruksutbildning, version 2025-03-25 Besluten skickas till Beredningen för hållbar utvecklings beslut skickas till: • Samtliga 49 kommuner, för genomförande Regionfullmäktiges beslut skickas för kännedom till: • Skaraborgs kommunalförbund, info@skaraborg.se • Fyrbodals kommunalförbund, kansli@fyrbodal.se • Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen, info@borasregionen.se • Göteborgsregionens kommunalförbund, gr@goteborgsregionen.se • Styrelsen för naturbruksförvaltningen • Miljö- och regionutvecklingsnämnden • Emil Gisslow, ekonomidirektör Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Från och med 2029-01-01 1 Innehållsförteckning 1. Avtalsparter 2. Syfte med samverkansavtal 3. Omfattning 4. Avtalstid 5. Lagstiftning 6. Ekonomi 6.1 Interkommunal ersättning– gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 6.1.1 Hur ersättningen beräknas 6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen betalas 6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts 7. Parternas samverkan och ansvar 7.1 Politiskt samråd Naturbruk 7.2 Ledningsråd Naturbruk 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna och Västra Götalandsregionen 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för utbildningen 7.5 Kommunens ansvar 8. Force majeure 9. Tvister 10. Underskrifter 2 Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 - 2032 1. Avtalsparter Avtalsparter i avtalet är Västra Götalandsregionen (’regionen’, ’VGR’) och var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland (’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För att avtalet ska gälla måste parterna teckna avtalet. I avtalet benämns kommunerna och regionen gemensamt som ’parterna’. 2. Syfte med samverkansavtal En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och introduktionsprogrammet programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet. Därutöver får en region, efter överenskommelse med en kommun anordna introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Detta regleras i 15 kap. 31 § och 17 kap. 17 och 18 §§ skollagen. Efter överenskommelse med en kommun får en region även anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella program, det regleras i 18 kap. 29 § skollagen. Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha tillgång till moderna naturbruksutbildningar med hög kvalité till självkostnadspris inom gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola. Avtalet ska vidare stärka och främja samverkan mellan parterna med målet att vidareutveckla kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar utveckling inom naturbruksområdet. Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet utgår från regleringen i 15 kap. 30 a § skollagen (2010:800). Syftet med samverkansavtalet är att förstärka ett allsidigt utbildningsutbud och sörja för kompetensförsörjningen i regionen. De elever som bor i kommuner som ingår i avtalet kommer tas emot i första hand till de nationella program och de introduktionsprogram som anordnas för en grupp elever av regionen. De elever som söker till utbildning som anordnas för en enskild elev kommer tas emot till regionens utbildning utifrån individuell bedömning. Därmed kommer elever konkurrera om plats på lika villkor med övriga sökande i de kommuner som ingått avtalet. 3. Omfattning Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan, programmet för skog, mark och djur inom den anpassade gymnasieskolan, introduktionsprogrammen programinriktat val för grupp av elever eller för enskild elev och yrkesintroduktion för grupp av elever eller för enskild elev. Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna: • Naturbruksskolan Sötåsen, med inriktningarna lantbruk, djurvård och trädgård inom gymnasieskolan samt skog, mark och djur inom anpassad gymnasieskola. • Naturbruksskolan Svenljunga, med inriktningarna skogsbruk samt naturturism. 3 • Naturbruksskolan Uddetorp, med inriktningen lantbruk. • Axevalla hästcentrum, med inriktning hästhållning. Programinriktat val och Yrkesintroduktion för grupp av elever och/eller för enskild elev kan anordnas på samtliga enheter i mån av plats. De termer som används för att dela in och beskriva ovan nämnda program och utbildningar kan komma att ändras enligt nationella beslut, utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall väsentliga förändringar blir aktuella ska parterna uppta förhandlingar. För de fall att regionen kommer att anordna och erbjuda naturbruksutbildning vid ytterligare någon skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal även gälla för denna utbildning. Beslutade ändringar läggs som bilagor till avtalet och publiceras på VGRs naturbruksförvaltnings webb där samverkansavtalet finns. 4. Avtalstid Avtalet gäller från och med 2029-01-01. Avtalstiden är fyra (4) år med en uppsägningstid på tolv (12) månader. Avtalet löper tills vidare i fyraårscykler med en uppsägningstid på 12 månader före respektive cykels avslut. En översyn av avtalsvillkor gällande utbildningsutbud och därmed sammanhängande frågor görs dock årligen inom ramen för parternas samverkan. Uppsägning ska ske genom skriftlig begäran till de parter som undertecknat avtalet. Vid uppsägning av samverkansavtalet har elever som påbörjat utbildning utifrån samverkansavtalet rätt att fullfölja den. Om det under avtalstiden fattas beslut på nationell nivå som väsentligt ändrar förutsättningarna i detta avtal kan omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess helhet ske. 5. Lagstiftning Avtalet avser utbildningar som regleras genom skollagen (2010:800), gymnasieförordningen (2010:2039) samt därtill anslutande reglering. Regionen följer även andra relevanta regelverk för de jordbruk, skogsbruk, djurhållning mm som bedrivs i naturbruksskolornas regi. 6. Ekonomi 6.1 Interkommunal ersättning– gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 6.1.1 Hur ersättningen beräknas Utgångspunkten för ersättning från kommunerna till regionen i samverkansavtalet är bestämmelserna om interkommunal ersättning i skollagen. Regionen erbjuder gymnasieutbildning till självkostnadspris. Kostnaderna för gymnasieskolans naturbruksprogram skiljer sig mellan inriktningarna, varför varje inriktning har sitt eget pris. 4 Interkommunal ersättning för • gymnasieskolans naturbruksprogram sker enligt 16 kap. 50-51 §§ skollagen, • introduktionsprogrammet programinriktat val beräknas enligt 17 kap. 23-24 §§ skollagen, • introduktionsprogrammet yrkesintroduktion beräknas utifrån anordnarens självkostnad, och för • anpassade gymnasieskolans program för skog, mark och djur sker enligt 19 kap. 43-44 §§ skollagen. Den interkommunala ersättningen beräknas och fastställs varje år av regionen efter samråd med kommunernas representanter i Ledningsråd Naturbruk. Som ledning för hur ersättningen beräknas används reglerna om ersättning till fristående skolor i tillämpliga delar. Priserna ska vara fastställda senast den 10 december året innan de börjar gälla och framgår av protokollet från Ledningsrådet. Regionen ansvarar för extra anpassning och särskilt stöd till elever enligt skollagens krav. I de fall en elev har omfattande behov av särskilt stöd, kan regionen och kommunen träffa en överenskommelse om utökad interkommunal ersättning, efter ansökan från naturbruksförvaltningen Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen resultatenhet där ekonomin och det egna kapitalet redovisas till Ledningsråd Naturbruk, senast den 10 mars varje år. Informationen ska på nästkommande sammanträde därefter lämnas till Politiskt Samråd Naturbruk. Flera av naturbruksförvaltningens kostnader delas av gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildningen samt verksamheterna vid kompetenscentra. Allokeringen av kostnaderna görs med hänsyn till den faktiska användningen av resurser. Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte i beräkningen av priset, utan faktureras berörda vårdnadshavare separat. 6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen betalas Avstämning av antalet elever sker en gång per månad och interkommunal ersättning (IKE) betalas månadsvis av kommunerna efter faktura från regionen. Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt plan kommer utbildningstiden förlängas först efter överenskommelse med hemkommunen. 6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts Hemkommunen lämnar ekonomiskt stöd till elever som behöver inackordering på grund av skolgången, enligt 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § skollagen. Hemkommunen ansvarar för elevresor mellan bostad och skola för elever i gymnasieskolan som inte har inackorderingstillägg. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Hemkommunen ansvarar även för kostnader för skolskjuts för de elever i anpassade gymnasieskolan som har behov av det, enligt 18 kap. 30–31 §§ skollagen. Inför hemkommunens beslut ska samråd ske mellan VGR och kommunen i de fall som det bedöms att skolskjutsen behöver ombesörjas med till exempel taxiresor. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en obligatorisk del av gymnasieutbildningen. För en elev utan 5 inackorderingstillägg står kommunen för resekostnader inom Västra Götaland, mellan elevens bostad och platsen för APL. Regionen svarar däremot för eventuella resekostnader när platsen för APL ligger utanför Västra Götaland. I de fall gymnasieeleverna har inackorderingstillägg svarar regionen för resekostnader mellan elevernas bostad och platsen för APL. 7. Parternas samverkan och ansvar Samrådet och ledningsrådet syftar till att underlätta det gemensamma ansvarstagandet och samverkan mellan parterna. Regionen ansvarar för att kalla till möten, att leda dem samt ge administrativt stöd till samrådet och ledningsrådet. 7.1 Politiskt Samråd Naturbruk Politiskt Samråd Naturbruk ska på en övergripande och strategisk nivå främja den regionala naturbruksutbildningens verksamhet och utveckling. Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas, följs upp och vårdas, samt att verksamhetens resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen lämna synpunkter avseende utbildningarnas prissättning, strategiska inriktning, dimensionering och ekonomi, till miljö- och regionutvecklingsnämnden inför att dess uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs. Samrådet träffas en gång per termin och består av fyra representanter från kommunerna samt fyra representanter från regionen. Parterna utser själva de förtroendevalda som ska ingå i samrådet, och regionen är sammankallande och leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i samrådet. 7.2 Ledningsråd Naturbruk Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till samrådet och ska därutöver bevaka frågor på nationell, regional och kommunal nivå som påverkar avtalets förutsättningar. Förvaltningsledningen och Ledningsrådet för dialog inom ramen för planering av verksamhet och ekonomi. Ledningsrådet träffas två gånger per termin och utgörs av tjänstepersoner med fem representanter från kommunerna samt fem representanter från regionen. Kommunernas ledamöter utses av kommunalförbunden. En representant för kommunalförbunden i Västra Götaland har en plats i ledningsrådet och regionen är sammankallande samt leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i ledningsrådet. 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna och Västra Götalandsregionen För att öka kunskapen om naturbruksförvaltningens verksamhet och programinriktningar samt förbättra dialogen mellan utbildningshuvudman och kommunala avtalsparter kommer parterna att få möjlighet att träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i Ledningsrådet. 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för utbildningen Som huvudman ansvarar Västra Götalandsregionen för att aktuella utbildningar följer relevant lagstiftning i skollagen och anslutande reglering. 6 Miljö- och regionutvecklingsnämnden är ansvarig nämnd och utbildningen hanteras av naturbruksförvaltningen, Västra Götalandsregionen. De gröna näringarna är högt prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland, liksom insatser för kompetensförsörjningen av lant- och skogsbruksnäringen. Regionen ansvarar för antagning av elever till utbildningarna och lämnar regelbundna uppdateringar till kommunerna. Vidare ansvarar regionen för att snarast anmäla till hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid någon av regionens skolor. Regionen informerar också berörd kommun om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. 7.5 Kommunens ansvar Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. 8. Force majeure Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra ett åtagande på grund av omständigheter utanför regionens kontroll till exempel arbetskonflikt, eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte regionen ansvarig för den skada eller förlust som kan uppkomma för motparten. 9. Tvister Eventuella tvister som uppkommer med bäring på detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller en överenskommelse ska medling ske mellan regionen och kommunalförbunden i presidiet för Beredningen för hållbar utveckling (BHU). 10. Underskrifter För regionen För kommun _______________________ Datum Datum _________________________________ _________________________________ Underskrift Underskrift _________________________________ _________________________________ Namn, befattning Namn, befattning 7 Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen REMISSFÖRSLAG SLUTLIGT AVTAL Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Avtalsparter 1. Avtalsparter 2. Syfte med samverkansavtal 2. Syfte med samverkansavtal 3. Omfattning 3. Omfattning 4. Avtalstid 4. Avtalstid 5. Lagstiftning 5. Lagstiftning 6. Ekonomi 6. Ekonomi 6.1 Ekonomi – gymnasieskola och 6.1 Interkommunal ersättning– anpassad gymnasieskola gymnasieskolan och anpassade 6.2 Ekonomi – vuxenutbildning gymnasieskolan 6.1.1 Hur ersättningen beräknas 7. Parternas ansvar och samverkan 6.1.2 Hur den interkommunala 7.1 Politiskt samråd Naturbruk ersättningen betalas 7.2 Ledningsråd Naturbruk 6.1.3 Elevresor, inackordering och 7.3 Möte mellan kommunala skolskjuts avtalsparterna och Västra Götalandsregionen 7. Parternas samverkan och ansvar 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar 7.1 Politiskt samråd Naturbruk 7.5 Kommunens ansvar 7.2 Ledningsråd Naturbruk 7.3 Möte mellan kommunala 8. Force majeure avtalsparterna och Västra Götalandsregionen 9. Tvister 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för utbildningen 10. Underskrifter 7.5 Kommunens ansvar 8. Force majeure 9. Tvister 10. Underskrifter 1. Avtalsparter 1. Avtalsparter Avtalsparter i avtalet är Västra Avtalsparter i avtalet är Västra Götalandsregionen (’regionen’) och var och en Götalandsregionen (’regionen’, ’VGR’) och var av de 49 kommunerna i Västra Götaland och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland (’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För (’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För att avtalet ska gälla måste parterna teckna att avtalet ska gälla måste parterna teckna avtalet. I avtalet benämns kommunerna och avtalet. I avtalet benämns kommunerna och regionen gemensamt som ’parterna’. regionen gemensamt som ’parterna’. 2. Syfte med samverkansavtal 2. Syfte med samverkansavtal Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra En region får anordna utbildningar på sådana Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha nationella program som avser naturbruk och tillgång till moderna naturbruksutbildningar med introduktionsprogrammet programinriktat val hög kvalité till självkostnadspris inom som är inriktat mot det nationella programmet. gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola och Därutöver får en region, efter överenskommelse vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Avtalet med en kommun anordna ska vidare stärka och främja samverkan mellan introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. parterna med målet att vidareutveckla Detta regleras i 15 kap. 31 § och 17 kap. 17 och kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar 18 §§ skollagen. Efter överenskommelse med en utveckling inom naturbruksområdet. kommun får en region även anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet program, det regleras i 18 kap. 29 § skollagen. är baserat på föreskrifter i Skollagen (2010:800, 15 kap. 30 a §). Syftet med ett sekundärt Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra samverkansavtal är att förstärka ett allsidigt Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha utbildningsutbud genom sekundära avtal med tillgång till moderna naturbruksutbildningar med kommuner eller regioner utanför det primära hög kvalité till självkostnadspris inom samverkansområdet. Elever boende i kommuner gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola. som omfattas av samverkansavtalet blir Avtalet ska vidare stärka och främja samverkan förstahandsmottagna vid antagning till de i mellan parterna med målet att vidareutveckla avtalet ingående utbildningarna och konkurrerar kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar om plats på lika villkor med sökande i övriga utveckling inom naturbruksområdet. kommuner som ingått avtalet. Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet utgår från regleringen i 15 kap. 30 a § skollagen (2010:800). Syftet med samverkansavtalet är att förstärka ett allsidigt utbildningsutbud och sörja för kompetensförsörjningen i regionen. De elever som bor i kommuner som ingår i avtalet kommer tas emot i första hand till de nationella program och de introduktionsprogram som anordnas för en grupp elever av regionen. De elever som söker till utbildning som anordnas för en enskild elev kommer tas emot till regionens utbildning utifrån individuell bedömning. Därmed kommer elever konkurrera om plats på lika villkor med övriga sökande i de kommuner som ingått avtalet. 3. Omfattning 3. Omfattning Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan, motsvarande utbildningar inom gymnasieskolan, programmet för skog, mark anpassad gymnasieskola, och djur inom den anpassade gymnasieskolan, introduktionsprogrammen Programinriktat val introduktionsprogrammen programinriktat val för grupp av elever eller enskild elev och för grupp av elever eller för enskild elev och Yrkesintroduktion för grupp av elever eller yrkesintroduktion för grupp av elever eller för enskild elev, samt vuxenutbildningar på enskild elev. gymnasial nivå inom naturbruksområdet. Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna: Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna: • Naturbruksskolan Sötåsen, • Naturbruksskolan Sötåsen, med med inriktningarna lantbruk, djurvård och inriktningarna Lantbruk, Djurvård, trädgård inom gymnasieskolan samt skog, mark Trädgård samt anpassad gymnasieskola. och djur inom anpassad gymnasieskola. • Naturbruksskolan Svenljunga, med • Naturbruksskolan Svenljunga, inriktningarna Skogsbruk samt med inriktningarna skogsbruk samt naturturism. Naturturism. • Naturbruksskolan Uddetorp, • Naturbruksskolan Uddetorp, med med inriktningen lantbruk. inriktningen Lantbruk. • Axevalla hästcentrum, • Hästutbildningarna är samlade på med inriktning hästhållning. Axevalla hästcentrum utanför Skara. Programinriktat val och Yrkesintroduktion för Vuxenutbildningarna erbjuds vid alla ovan grupp av elever och/eller för enskild elev kan nämnda skolenheter samt vid Angereds gård. anordnas på samtliga enheter i mån av plats. De termer som används för att dela in och De termer som används för att dela in och beskriva ovan nämnda program och utbildningar beskriva ovan nämnda program och utbildningar kan komma att ändras enligt nationella beslut, kan komma att ändras enligt nationella beslut, utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall väsentliga förändringar blir aktuella ska parterna väsentliga förändringar blir aktuella ska parterna uppta förhandlingar. För de fall att regionen uppta förhandlingar. bedriver naturbruksutbildning vid ytterligare skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal gälla För de fall att regionen kommer att anordna och för sådan utbildning. erbjuda naturbruksutbildning vid ytterligare någon skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal Beslutade ändringar läggs som bilagor till även gälla för denna utbildning. avtalet och publiceras på VGRs naturbruksförvaltnings webb där Beslutade ändringar läggs som bilagor till samverkansavtalet finns. avtalet och publiceras på VGRs naturbruksförvaltnings webb där samverkansavtalet finns. 4. Avtalstid 4. Avtalstid Avtalet gäller från och med XXXX. Avtalstiden Avtalet gäller från och med 2029-01-01. är fyra (4) år med en uppsägningstid på tolv (12) Avtalstiden är fyra (4) år med en uppsägningstid månader. Avtalet löper tills vidare i fyraårscykler på tolv (12) månader. Avtalet löper tills vidare i med en uppsägningstid på 12 månader före fyraårscykler med en uppsägningstid på 12 respektive cykels avslut. En översyn av månader före respektive cykels avslut. En avtalsvillkor gällande utbildningsutbud och översyn av avtalsvillkor gällande därmed sammanhängande frågor görs dock utbildningsutbud och därmed sammanhängande årligen inom ramen för parternas samverkan. frågor görs dock årligen inom ramen för Uppsägning ska ske genom skriftlig begäran till parternas samverkan. Uppsägning ska ske de parter som undertecknat avtalet. Vid genom skriftlig begäran till de parter som uppsägning av samverkansavtalet har elever som undertecknat avtalet. Vid uppsägning av påbörjat utbildning utifrån samverkansavtalet samverkansavtalet har elever som påbörjat rätt att fullfölja den. utbildning utifrån samverkansavtalet rätt att fullfölja den. Om det under avtalstiden fattas beslut på nationell nivå som väsentligt ändrar Om det under avtalstiden fattas beslut på förutsättningarna i detta avtal kan nationell nivå som väsentligt ändrar omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess förutsättningarna i detta avtal kan helhet ske. omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess helhet ske. 5. Lagstiftning 5. Lagstiftning Avtalet avser utbildningar som regleras genom Avtalet avser utbildningar som regleras genom skollagen, gymnasieförordningen (2010:2039) skollagen (2010:800), gymnasieförordningen och förordningen om vuxenutbildningen (2010:2039) samt därtill anslutande reglering. (2011:1108). Regionen följer även andra relevanta regelverk för de jordbruk, skogsbruk, djurhållning mm som bedrivs i naturbruksskolornas regi. Även andra regelverk gäller för de jordbruk, skogsbruk och liknande som bedrivs i naturbruksskolornas regi. 6. Ekonomi 6. Ekonomi 6.1 Ekonomi – gymnasieskolan och anpassad 6.1 Interkommunal ersättning– gymnasieskola gymnasieskolan och anpassade Regionen erbjuder kommunerna gymnasieskolan gymnasieutbildningar, inklusive anpassad gymnasieskola, till självkostnadspris. 6.1.1 Hur ersättningen beräknas Interkommunal ersättning (IKE) betalas av Utgångspunkten för ersättning från kommunerna kommunerna vid avstämningsdatum efter till regionen i samverkansavtalet är faktura från regionen. Fakturan ska vara betald bestämmelserna om interkommunal ersättning i senast 30 dagar efter att kommunen mottagit skollagen. den. Regionen förbehåller sig rätten att kräva dröjsmålsränta efter 30 dagar. Regionen erbjuder gymnasieutbildning till självkostnadspris. Kostnaderna för gymnasieskolans naturbruksprogram skiljer sig mellan Kostnaderna för gymnasieskolans inriktningarna, varför varje inriktning har sitt naturbruksprogram skiljer sig mellan eget pris. Priserna för gymnasieskolans inriktningarna, varför varje inriktning har sitt naturbruksprogram, introduktionsprogram samt eget pris. anpassad gymnasieskola, beräknas enligt gymnasieförordningens 13 kap. 3 § Interkommunal ersättning för gymnasieförordningen och fastställs varje år av • gymnasieskolans naturbruksprogram regionen efter samråd med kommunernas sker enligt 16 kap. 50-51 §§ skollagen, representanter i Ledningsråd Naturbruk. Priserna • introduktionsprogrammet ska vara fastställda senast den 10 december året programinriktat val beräknas enligt 17 innan de börjar gälla. kap. 23-24 §§ skollagen, • introduktionsprogrammet Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte yrkesintroduktion beräknas utifrån i beräkningen av priset, utan faktureras berörda anordnarens självkostnad, och för vårdnadshavare separat. • anpassade gymnasieskolans program för skog, mark och djur sker enligt 19 kap. Avstämningsdatum för fakturering är 15 43-44 §§ skollagen. september respektive 15 februari. Ingen debitering görs om en elev skulle avbryta sin Den interkommunala ersättningen beräknas och utbildning före dessa avstämningsdatum. I de fastställs varje år av regionen efter samråd med fall en elev avbryter en utbildning mellan den 15 kommunernas representanter i Ledningsråd september och den 15 oktober eller mellan den Naturbruk. Som ledning för hur ersättningen 15 februari och 15 mars krediteras kommunen beräknas används reglerna om ersättning till endast halva terminskostnaden. Ingen fristående skolor i tillämpliga delar. Priserna ska kreditering sker i de fall en elev avbryter en vara fastställda senast den 10 december året utbildning efter 15 oktober respektive 15 mars. I innan de börjar gälla och framgår av protokollet övriga fall betalas hela terminskostnaden. från Ledningsrådet. Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt Regionen ansvarar för extra anpassning och plan kommer utbildningstiden förlängas först särskilt stöd till elever enligt skollagens krav. I efter dialog med hemkommunen. de fall en elev har omfattande behov av särskilt stöd, kan regionen och hemkommunen träffa en Kommunen svarar för resekostnader, inom överenskommelse om utökad interkommunal Västra Götaland, mellan bostad och skola för de ersättning, efter ansökan från elever på gymnasieskolan och anpassad naturbruksförvaltningen. gymnasieskola som är under 20 år och inte har inackorderingstillägg. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en obligatorisk del av Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen gymnasieutbildningen, och för en elev utan resultatenhet där ekonomin och det egna inackorderingstillägg står kommunen för kapitalet redovisas till Ledningsråd Naturbruk, resekostnader, inom Västra Götaland, mellan senast den 10 mars varje år. Informationen ska elevens bostad och platsen för APL. Regionen på nästkommande sammanträde därefter lämnas svarar för eventuella resekostnader där platsen till Politiskt Samråd Naturbruk. för APL ligger utanför Västra Götaland. Flera av naturbruksförvaltningens kostnader I de fall gymnasieeleverna har delas av gymnasieskolan, anpassad inackorderingstillägg svarar regionen för gymnasieskola och vuxenutbildningen, samt resekostnader mellan elevernas bostad och verksamheterna vid kompetenscentra. platsen för APL. Allokeringen av kostnaderna görs med hänsyn till den faktiska användningen av resurser. Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen resultatenhet där ekonomin och det egna Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte kapitalet redovisas till Ledningsråd Naturbruk, i beräkningen av priset, utan faktureras berörda senast den 10 mars varje år. Informationen ska vårdnadshavare separat. på nästkommande sammanträde därefter lämnas till Politiskt Samråd Naturbruk. 6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen betalas Flera av naturbruksförvaltningens kostnader Avstämning av antalet elever sker en gång per delas av gymnasieskolan, anpassad månad och interkommunal ersättning (IKE) gymnasieskola och vuxenutbildningen, samt betalas månadsvis av kommunerna efter faktura verksamheterna vid kompetenscentra. från regionen. Allokeringen av kostnaderna görs med hänsyn till den faktiska användningen av resurser. Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt plan kommer utbildningstiden förlängas först efter överenskommelse med hemkommunen. 6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts Hemkommunen lämnar ekonomiskt stöd till elever som behöver inackordering på grund av skolgången, enligt 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § skollagen. Hemkommunen ansvarar för elevresor mellan bostad och skola för elever i gymnasieskolan som inte har inackorderingstillägg. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Hemkommunen ansvarar även för kostnader för skolskjuts för de elever i anpassade gymnasieskolan som har behov av det, enligt 18 kap. 30–31 §§ skollagen. Inför hemkommunens beslut ska samråd ske mellan VGR och kommunen i det fall som det bedöms att skolskjutsen behöver ombesörjas med till exempel taxiresor. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en obligatorisk del av gymnasieutbildningen. För en elev utan inackorderingstillägg står kommunen för resekostnader inom Västra Götaland, mellan elevens bostad och platsen för APL. Regionen svarar däremot för eventuella resekostnader när platsen för APL ligger utanför Västra Götaland. I de fall gymnasieeleverna har inackorderingstillägg svarar regionen för resekostnader mellan elevernas bostad och platsen för APL. 6.2 Ekonomi – Vuxenutbildning Regionen erbjuder kommunerna vuxenutbildningar inom naturbruksområdet på gymnasial nivå till självkostnadspris, beräknat enligt samma principer som för gymnasieskolan. När en ansökan till vuxenutbildning i regionens regi har gjorts ska kommunen enligt 20 kap. 21 § skollagen skyndsamt skicka ansökan till regionen och bifoga ett yttrande. Eleven betalar själv sina kostnader för resor, litteratur och annan utrustning som behövs för utbildningen. Avstämningsdatum för fakturering är 15 september respektive 15 februari. För elever som påbörjar utbildningen efter dessa datum sker terminsdebiteringen vid efterföljande månadsskifte. I de fall en elev avbryter utbildningen debiteras kommunen en administrativ avgift som motsvarar kostnaden för tre veckors studier i elevens takt, oavsett hur lång tid efter att eleven avbryter utbildningen, och därefter krediteras kommunen för de poäng som eleven inte genomfört. Vid behov kan en kommun själv, eller i samverkan med andra kommuner, avtala med regionen om vuxenutbildningar som uppdrag eller utanför ordinarie utbud. 7. Parternas ansvar och samverkan 7. Parternas samverkan och ansvar Samrådet och ledningsrådet syftar till att Samrådet och ledningsrådet syftar till att underlätta det gemensamma ansvarstagandet och underlätta det gemensamma ansvarstagandet och samverkan mellan parterna. Regionen ansvarar samverkan mellan parterna. Regionen ansvarar för att kalla till möten, att leda dem samt ge för att kalla till möten, att leda dem samt ge administrativt stöd till samrådet och administrativt stöd till samrådet och ledningsrådet. ledningsrådet. 7.1 Politiskt Samråd Naturbruk 7.1 Politiskt Samråd Naturbruk Politiskt Samråd Naturbruk ska på en Politiskt Samråd Naturbruk ska på en övergripande och strategisk nivå främja den övergripande och strategisk nivå främja den regionala naturbruksutbildningens verksamhet regionala naturbruksutbildningens verksamhet och utveckling. och utveckling. Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas, Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas, följs upp och vårdas, samt att verksamhetens följs upp och vårdas, samt att verksamhetens resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen lämna synpunkter avseende utbildningarnas lämna synpunkter avseende utbildningarnas prissättning, strategiska inriktning, prissättning, strategiska inriktning, dimensionering och ekonomi, till miljö- och dimensionering och ekonomi, till miljö- och regionutvecklingsnämnden inför att dess regionutvecklingsnämnden inför att dess uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs. uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs. Samrådet träffas en gång per termin och består Samrådet träffas en gång per termin och består av fyra representanter från kommunerna samt av fyra representanter från kommunerna samt fyra representanter från regionen. Parterna utser fyra representanter från regionen. Parterna utser själva de förtroendevalda som ska ingå i själva de förtroendevalda som ska ingå i samrådet, och regionen är sammankallande och samrådet, och regionen är sammankallande och leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i samrådet. gemensamt i samrådet. 7.2 Ledningsråd Naturbruk 7.2 Ledningsråd Naturbruk Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till samrådet och ska därutöver bevaka frågor på samrådet och ska därutöver bevaka frågor på nationell, regional och kommunal nivå som nationell, regional och kommunal nivå som påverkar avtalets förutsättningar. påverkar avtalets förutsättningar. Förvaltningsledningen och Ledningsrådet för Ledningsrådet träffas två gånger per termin och dialog inom ramen för planering av verksamhet utgörs av tjänstepersoner med fem och ekonomi. representanter från kommunerna samt fem representanter från regionen. Kommunernas Ledningsrådet träffas två gånger per termin och ledamöter utses av kommunalförbunden. En utgörs av tjänstepersoner med fem representant för kommunalförbunden i Västra representanter från kommunerna samt fem Götaland har en plats i ledningsrådet och representanter från regionen. Kommunernas regionen är sammankallande samt leder mötena. ledamöter utses av kommunalförbunden. En Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i representant för kommunalförbunden i Västra ledningsrådet. Götaland har en plats i ledningsrådet och regionen är sammankallande samt leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i ledningsrådet. 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna och Västra Götalandsregionen och Västra Götalandsregionen För att öka kunskapen om För att öka kunskapen om naturbruksförvaltningens verksamhet och naturbruksförvaltningens verksamhet och programinriktningar samt förbättra dialogen programinriktningar samt förbättra dialogen mellan utbildningshuvudman och kommunala mellan utbildningshuvudman och kommunala avtalsparter kommer parterna att få möjlighet att avtalsparter kommer parterna att få möjlighet att träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i ledningsrådet. Ledningsrådet. 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för Genom avtalet tar VGR ansvar för de frågor som utbildningen följer av huvudmannaskapet för Som huvudman ansvarar Västra gymnasieutbildningar, inklusive den anpassade Götalandsregionen för att aktuella utbildningar gymnasieskolans utbildningar, inom följer relevant lagstiftning i skollagen och naturbruksområdet. Miljö- och anslutande reglering. regionutvecklingsnämnden är ansvarig nämnd i regionen. Enligt skollagen får en region anordna Miljö- och regionutvecklingsnämnden är utbildningar inom naturbruk, och Västra ansvarig nämnd och utbildningen hanteras av Götalandsregionen har därmed stöd i samma naturbruksförvaltningen, Västra lagrum för sin verksamhet som en kommun. Götalandsregionen. De gröna näringarna är högt prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin Regionen ansvarar för antagning av elever till för Västra Götaland, liksom insatser för utbildningarna. kompetensförsörjningen av lant- och skogsbruksnäringen. Regionen ansvarar för att stämma av vilka elever som påbörjat gymnasieutbildning den 15 Regionen ansvarar för antagning av elever till september på höstterminen och den 15 februari utbildningarna och lämnar regelbundna på vårterminen. uppdateringar till kommunerna. Regionen ansvarar för extra anpassning och Vidare ansvarar regionen för att snarast anmäla särskilt stöd till elever enligt vad som anges i 3 till hemkommunen när en elev börjar eller slutar kap. 5 § skollagen. I de fall en elev har behov av vid någon av regionens skolor. ytterligare stöd utöver detta, kan regionen och kommunen träffa en överenskommelse om Regionen informerar också berörd kommun om tilläggsbelopp, efter ansökan från en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är naturbruksförvaltningen. frånvarande i betydande utsträckning. Regionen ska informera berörd kommun om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Regionen ska inom 14 dagar informera berörd kommun om en elev avbryter utbildningen. 7.5 Kommunens ansvar 7.5 Kommunens ansvar Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen ansvarar för att möjliggöra och underlätta för regionen att delta i informations- och marknadsföringsaktiviteter på samma villkor som övriga anordnare av gymnasieutbildningar. Kommunen ansvarar för att inför gymnasievalet lämna uppdaterad information till sina elever inom grundskola och anpassad grundskola om naturbruksutbildningarna som avses i avtalet. Kommunen ansvarar för att vid terminsstart informera regionen om elevers behov av stöd, enligt vad som anges i 3 kap. 12 j § skollagen. Informationen syftar till att ge eleverna det stöd de behöver och en god start på utbildningen. Kommunen ansvarar för att informera regionen om naturbruksutbildningar anordnas i egen regi, eller om samverkansavtal för utbildningar på naturbruksområdet tecknas med annan kommun eller region. Informationen ska lämnas till regionen eller kommunernas representanter i Ledningsråd Naturbruk senast terminen före det att utbildningarna planeras starta, för att tas upp på nästkommande möte i ledningsrådet. Kommunens betalningsansvar kvarstår för de elever som antagits eller påbörjat en utbildning till dess att eleven fullföljt sin utbildning, även om utbildningen blir förlängd eller om avtalet upphör att gälla. 8. Force majeure 8. Force majeure Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra ett åtagande på grund av omständigheter utanför ett åtagande på grund av omständigheter utanför regionens kontroll till exempel arbetskonflikt, regionens kontroll till exempel arbetskonflikt, eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte regionen ansvarig för den skada eller förlust som regionen ansvarig för den skada eller förlust som kan uppkomma för motparten. kan uppkomma för motparten. 9. Tvister 9. Tvister Eventuella tvister som uppkommer med bäring Eventuella tvister som uppkommer med bäring på detta avtal löses i första hand genom lokala på detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller en överenskommelse ska medling ske mellan en överenskommelse ska medling ske mellan regionen och kommunalförbunden i presidiet för regionen och kommunalförbunden i presidiet för Beredningen för hållbar utveckling (BHU). Beredningen för hållbar utveckling (BHU). 10. Underskrifter 11. Underskrifter För regionen För kommun För regionen För kommun Datum Datum Datum Datum Regionstyrelsens ordf. Firmatecknare kommun Underskrift Underskrift Regiondirektör Namn, befattning Namn, befattning SSyynnppuunnkktteerr && fföörräännddrriinnSSyynnppuunnkktteerr ii ddeettaalljj KKoommmmeennttaarr ÅÅttgg äärrddeerr Många kommuner motiverar ett avtalet - under punkt 7. ekonomiskt engagagemang från VGR med Parternas samverkan och ansvar - att kompetensförsörjningen inom de att VGR har ett strategiskt gröna näringarna är av strategiskt intresse av att främja utbildning intresse för livsmedelsproduktionen, inom lant- och skogsbruk. Det för livsmedelsförsörjning och innebär att VGR prioriterar de beredskap. VGR delar denna bedömning gröna näringarnas vilken också kommer till uttryck i kompetensförsörjning Ambitioner som ligger den regionala utvecklingsstrategin resursmässigt inom ramen för utöver vad som är gängse för 2021-2030. Kommunerna anser att VGR:s regionala standard inom branschen VGR därför borde lämna ett årligt utvecklingsansvar. I den och/eller med syfte att Många kommuner ställer bidrag motsvarande det bidrag man regionala utvecklingsstrategin utveckla branschens praxis sig positiva till lämnar inom ramen för det tidigare (RUS) är "gröna och skogliga skulle kunna finansieras avtalsförslaget under avtalet. Det sammanlagda bidraget näringar" samt livsmedel utpekade genom VGR:s förutsättning att VGR till gymnasieutbildningen och som områden av "särskilt stor fortsatt finansierar i finansiering av ersättning till kommunerna för betydelse". Omfattningen av samma utsträckning som utbildningsrelaterade elever som studerar utanför länet insatser för att nå dessa mål i nuläget. kostnader. uppgick år 2025 till över 40 mkr. beslutas i miljö- och De kommuner som önskar avtalsstart 29-01-01 har Genom att lägga avtalsstarten så gemensamt att de får högre sent som möjligt kan Många kommuner vill ha kostnader för VGR:s kostnadsökningen för kommuner som en avtalsstart 2029-01- naturbruksutbildning med det drabbas av höjda kostnader inträffa Avtalsstart för avtalet 01. nya avtalet. ett år senare. fastställs till 2029-01-01. Flera kommuner vill att VGR uppfattar att punkt 6.1.1 om ekonomi i synpunkterna i grunden avtalet rörande kostnad handlar om att man anser att för IM-programmet ska grunderna för prissättningen SKRs skoljurister har konsulterats Det slutliga avtalet är ändrat ses över. av IM-programmen är på denna punkt och därmed förtydligat. Kommuner anser att VGRs val av modell för debitering innebär att kommunerna kan ha dubbla kostnader för elever om eleven avbyter VGR -utbildningen och väljer att Med hänsyn till likvärdigheten Flera kommuner vill att börja en annan utbildning. och att månadsfakturering numera punkt 6.1.2 om ekonomi Det är inte likvärdigt mot är det vanligaste sker i avtalet rörande hur kommuner hanterar andra fakturering månadsvis i det faktureringsdatum ska kommunala eller fristående SKRs skoljurister har konsulterats slutliga avtalet, enligt SKR:s ses över skolor. på denna punkt rekommendation. Formuleringen i remissförslaget Synpunkten gäller rådighet behöver förtydligas i det slutliga Flera kommuner vill att över beslut om skolskjuts på avtalet. SKR har konsulterats och en I det slutliga avtalet framgår punkt 6.1.3 om ekonomi anpassad gymnasieskola samt slutlig skrivning har därefter att hemkommun och VGR ska samråda i avtalet rörande kostnad för transport till tagits fram efter beredning mellan angående elevernas kostnad för elevernas arbetsplatsförlagt lärande VGR och kommunerna i den politiska skolskjutsbehov inför kommunernas resor ska ses över (APL) i gymnasiet. beredningsgruppen . beslut Flera kommuner vill att punkt 7.4 (VGRs ansvar) VGR tittar på inkomna respektive 7.5 ändringsförslag tillsammans med (Kommunens ansvar) i Detaljerna har framkommit i SKR:s jurister. Omdisponering av avtalet rörande yttranden och i samtal med avtalstext rörande kostnadsfrågor Ändringar i texten är införda i nationella regelverket berörda kommuners föreslås flyttas till punkt 6 slutliga avtalet, baserat på ska ses över skoljurister. (ekonomi). SKR:s förslag. Det finns behov av att finna former för att säkra en skälig och transparent hantering av kostnadsutveckling över tid. Avtalet innebär att VGR beslutar om ambitionsnivå vad avser kvalitet och Punkt 7. Parternas samverkan och kostnad för utbildningen. ansvar i avtalet beskriver funktion Avtalskommunerna får betala och roll för Politiskt samråd och självkostnadspris för Ledningsråd samt det nyinrättade utbildningsplatser. Dialogen årliga mötet mellan VGR och kommuner behöver hantera som ingår i samverkansavtalet. Inom Det framgår tydligare i det ambitionsnivå rörande dessa forum finns utrymme för slutliga avtalet att dialog utbildningarnas spets, dess information och dialog om mellan VGR och avtalskommunerna Det finns behov av att påverkan på verksamhetens ekonomi samt kring verksamhet och ekonomi inrätta forum för utbildningskostnaden samt möjligheter för kommunerna att primärt äger rum i Ledningsrådet dialog mellan VGR och kring den ekonomiska risken utöva inflytande över verksamhetens inför beslut om priser kommande avtalskommunerna. relaterad till att utveckling. läsår. VGR:s möjligheter att kompensera enskilda kommuner som får högre kostnader med det nya avtalet är mycket begränsad, vilket framgår av utredningen som gjordes inför nya Bakgrunden till förslaget är avtalet. En övergångslösning har Förslag om att det nya avtalet innebär inte ansetts motiverad i de samlade övergångslösningar, en höjda kostnader för vissa politiska dialogerna. Genom att "övergångsmodell" eller kommuner och effekten av avtalet träder ikraft först 2029-01- kompensatoriska dessa kan dämpas med en 01 kan kommunerna förhoppningsvis mekanismer övergångslösning. förbereda sig på det nya avtalet. Ingen åtgärd Den gamla I miljö- och finansieringsmodellen regionutvecklingsnämndens uppdrag skapade incitament för VGR till styrelsen för naturbruk ingår att bedriva en att erbjuda naturbruksutbildning kostnadseffektiv verksamhet till självkostnadspris för genom att försöka håIla kommunerna. I avtalet framgår att kostnaden inom den "ram" som VGR följer självkostnadsprincipen. skatteväxlingen gav. Historiskt har VGR legat under Förslaget bör ses utifrån riksprislistan på alla inriktningar att det nya förslaget till vilket inneburit att kostnaden varit finansieringsmodell inte ger mellan 5 och 15 procent lägre än samma incitament. Ett priserna hos enskilda huvudmän. En avtalat krav skulle ge viktig förklaring till den relativt Texten om grunderna för att Krav på kommunerna en tydligare låga prisnivån har varit att VGR har fastställa självkostnadspris för kostnadseffektivitet i garanti för att kunnat utnyttja sina skalfördelar. de utbildningar som erbjuds har det nya utbildningarnas priser inte SKR har anlitats för att granska förtydligats i det slutliga samverkansavtalet höjs i en takt som remisstexten och ge förslag på avtalet, enligt förslag från SKR. Några kommuner efterlyser förtydliganden i I det nationella regelverket avtalet kring hur specifieras vilka kostnader som ska självkostnadspriset tas ingå i interkommunal ersättning fram. baserat på självkostnadspris. Se raden ovan - förtydliganden har skett. Avtalet reglerar inte vuxenutbildningen. Det är Vuxenutbildningen bör inte ingå i fortsatt lagstiftning och avtalet. VGR:s naturbruksförvaltning nationellt regelverk som har fortsatt goda möjligheter att gäller och avtalet är därför samverka med kommunerna om Skrivningar om vuxenutbildning Vuxenutbildningen bör inte relevant för vuxenutbildning genom andra forum än ingår inte i det slutliga inte ingå i avtalet. vuxenutbildningen. avtalet om gymnasieskolan. avtalet. Det efterlyses tydligare uppföljning och Se ovan angående uppdraget att redovisning av Bakgrunden till förslaget är bedriva utbildning till kostnader, exempelvis att ökade kostnader skapar självskostnadspris samt möjligheter på skol- eller ett behov av mer insyn och till insyn via samverkansorgan som Se ovan angående förtydliganden i inriktningsnivå kontroll av kostnader. Ledningsrådet. den slutliga avtalstexten. Det föreslås att kravet på dialog med hemkommunen vid förlängd studietid tas bort då huvudmannen vid VGRs huvudlinje är att en god dialog särskilda skäl själv med hemkommunerna är av godo för har rätt att fatta både elev, vårdnadshavare och övriga beslut om förlängning inblandade parter. Ingen åtgärd Ett nytt avtal bör inte Genom sitt breda uppdrag - med olika bara reglera ekonomi, former av ungdomsutbildning såväl utan även som vuxenutbildning inklusive innehålla en tydlig Synpunkten relaterar till yrkeshögskoleutbildning - har VGR strategi för hur VGR att avståndet från många av möjlighet att bedriva utbildning på I det slutliga avtalet framgår ska nå ut till och vara kommunerna till orterna där orter där det saknas att VGR har ett brett engagemang ett relevant alternativ naturbruksskolor är naturbruksskola. Det kan till i kompetensförsörjningen av de för lokaliserade är långt och exempel ske genom VGR:s gröna näringarna. Det finns en elever i hela regionen, därför kräver folkhögskolor eller med annan uttalad ambition att bidra till inklusive de regiondelar internatboende. Synpunkten samarbetspartner. Miljö- och kompetensförsörjningen oberoende där man har låg närvaro har inkommit från västra regionutvecklingsnämnden har av var i Västra Götaland som genom att det saknas länsdelen där det idag möjlighet att bidra till sådana behoven finns. Det kräver dock skolor (Dalsland har saknas skolor. initiativ. närmare samarbete med kommunerna. Frågor och svar om samverkansavtalet om naturbruksutbildning 2029 - 2032 Vad är bakgrunden till att vi har ett nytt avtal från 2029? Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan regionen grundades 1999, är att det har riktats skarp kritik mot den gamla avtalsmodellen. Ett mindre antal kommuner har varit missnöjda med hur utbildningen finansierats i det gamla avtalet. De har särskilt vänt sig mot skatteväxlingen som ursprungligen var tänkt att stå för halva finansieringen av den regionala naturbruksutbildningen. Skatteväxlingen innebär att samtliga 49 kommuner finansierar utbildningen gemensamt genom att växla kommunalskatt till regionskatt (1 öre per skattebetalare och skattekrona) för att finansiera en del av VGR:s naturbruksutbildning (från början var det ca 50 procent men skattefinansieringens andel ligger idag på 35-40 procent). Kritiken mot skatteväxlingen blev stark på grund av att VGR:s naturbruksskolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark) under perioden 2015-2018. Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För kommunerna i närområdet av de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att deras naturbrukselever nu gick på friskolorna som ersatt regionskolorna, och det var färre av deras ungdomar som gick på VGR:s skolor. Samtidigt som kommunerna fortsatt bidrog till finansieringen av VGR-skolorna genom skatteväxlingen, betalade de fullt pris för eleverna på friskolorna. Detta upplevde kommunerna som orättvist. Kritiken hade funnits flera år men 2022 meddelade några av de kritiska kommunerna att de inte hade för avsikt att skriva på avtalet för en ny period om inte finansieringsformen ändrades. I och med att inte alla 49 kommuner i Västra Götaland längre stod bakom samverkansavtalet i dess ursprungliga form så föll också grunden för en skatteväxling mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Det är orsaken till att ett nytt avtal har tagits fram. Hur har det nya avtalet tagits fram? Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som syftade till att utreda ett alternativ till den historiska samverkansmodellen. Utredaren rapporterade till en politisk beredningsgrupp bestående av politiker från VGR och politiker som representerar de fyra delregionerna i Västra Götaland. Utredningen slutrapporterades till den politiska beredningsgruppen och regionstyrelsen i april 2025. Gemensamt beslutade politikerna i VGR och kommunerna att utredningen skulle ligga till grund för ett nytt avtal. Utredningen hade omfattande dialoger med kommunerna, näringen samt även friskolorna. Utredningen anlitade också SKR som kunde bistå som oberoende experter inom skoljuridik. Man utredde bland annat möjligheten att sänka kommunernas kostnader för naturbrukselever som gick på friskolorna genom subventioner för dessa elever från VGR till kommunerna. Det visade sig att det inte är förenligt med lagstiftningen. Slutsatsen av utredningen blev att det nya avtalet bör bygga fullt ut på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för kommunen att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman. Kommer VGR att fortsätta att vara en finansiär av naturbruksutbildning? VGR har stöttat utbildningen och naturbruksförvaltningen i stort med betydande belopp under åren. Det är miljö- och regionutvecklingsnämnden (MRU) som beslutar om stödet i sina årliga budgetar. Under 2025 uppgick det totala stödet för dels ”utomlänsersättning”1 och dels mellanskillnaden mellan skatteväxlingen och interkommunala ersättningen från kommunerna till cirka 25 mkr respektive 17 mkr. Det finns också ett ekonomiskt stöd från VGR genom investeringar i byggnader och lokaler. Det sammanlagda värdet på VGR:s lantbruksfastigheter, mark och maskinpark uppgår till cirka en halv miljard kronor. Det framgår i avtalet att VGR prioriterar kompetensförsörjningen i lant- och skogsbruk högt. Sektorn har en framträdande roll i den regionala utvecklingsstrategin såväl som den regionala livsmedelsstrategin. Västra Götaland är landets mest betydande livsmedelslän både genom primärproduktion och en omfattande förädlingsindustri. Prognoser från SCB visar att det finns en befogad oro för att kompetensförsörjningen till dessa branscher inte ska vara tillräckligt hög för att möta en växande efterfrågan på arbetskraft. Sektorns nyckelroll i beredskaps- och kristider gör att frågan om insatser för att stärka kompetensförsörjningen är än mer aktuella. Mot den bakgrunden finns det skäl att vänta sig att budgetsatsningar på naturbruksutbildning på VGR-skolorna kommer att ligga högt upp på agendan för miljö- och regionutvecklingsnämnden under den överblickbara framtiden. Nämnden har också möjlighet att satsa på stärkt kompetensförsörjning till lant- och skogsbruk genom andra insatser och med fler samverkansparter. Vilka möjligheter finns för kommunerna att påverka utbildningarna och även kostnadsutvecklingen i utbildningen? Många kommuner har uttryckt önskemål om att få bättre insyn och möjlighet att påverka skolorna i sina remissyttranden. Bakgrunden är en oro för utbildningens kostnadsutveckling. Flera kommuner får betydande kostnadsökningar genom den nya avtalsmodellen genom att skatteväxlingen försvinner och helt ersätts av interkommunal ersättning (IKE). Andra kommuner får främst högre kostnader på grund av att ”utomlänsersättningen” försvinner. Det finns tre forum för regelbunden samverkan mellan kommunerna och VGR kring naturbruksutbildningen. Dessa beskrivs i avtalet: • Politiskt samråd • Ledningsråd • Årligt möte mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland som ingår i avtalet Dessutom finns möjlighet för naturbruksförvaltningens ledning att regelbundet medverka på skolchefernas nätverk i kommunalförbunden samt att ha dialog i enskilda kommuner. Kommunsamverkan är högt prioriterat för naturbruksförvaltningen. Utöver denna samverkan finns möjligheter att samarbeta kring yrkesvuxutbildningar på gymnasienivå. Med utgångspunkt från arbetsmarknadens behov kan kommuner och VGR 1 Utomlänsersättning innebär att avtalet ger kommuner samma ersättning för kostnader för elever som läser på naturbruksutbildning utanför Västra Götaland som de får för elever som läser naturbruksutbildning i VGR:s regi. Utomlänsersättning har utgått till kommuner med elever på friskolor utanför länet samtidigt som kommunerna inte fått ersättning för elever på friskolor i länet. samverka genom att dessa utbildningar erbjuds lokalt, även i delar av Västra Götaland där VGR inte har naturbruksskolor. Det finns också andra exempel på samverkan mellan VGR:s naturbruksförvaltning och kommunerna. För närvarande driver VGR:s naturbruksskolor ett IMY2-projekt på Uddetorpskolan i Skara. Projektet har varit framgångsrikt; eleverna upplever att utbildningen är meningsfull, APL-placeringarna har fungerat väl och har förutsättningar att leda vidare till fortsatt arbete efter utbildningens slut. Miljö- och regionutvecklingsnämnden, VGR, har satsat särskilda medel för att bygga ut elevvården i projektet och även tillsatt andra extraresurser. Intresset för satsningen är stort bland många kommuner. Varför bör kommunerna välja att ansluta sig till avtalet istället för att välja avtalslöshet? Den mest konkreta orsaken till att skriva på avtalet är att det är ekonomiskt gynnsamt för kommunerna. Genom att skriva ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen betalar kommunen ”VGR-priset” för elever som även studerar på friskolor eller skolor utanför Västra Götaland. Genom att ingå i samverkansavtalet får kommunen ett normerande pris för utbildningen som även gäller för elever som inte går på VGR-skolorna. Historiskt har det varit ett lägre pris än friskolornas priser som utgår ifrån riksprislistan. VGR kan hålla ett lägre pris på grund av storleken på sina skolor och skalfördelarna som uppstår när man har många elever. Om elever från avtalslös kommun väljer kommunal och regional skola utanför Västra Götaland gäller priset i dessa län, vilket sannolikt innebär högre kostnader. Till exempel har både Region Halland och Region Jönköping högre priser än Västra Götaland på sina skolor. Om kommunen däremot har samverkansavtal med VGR är det VGR-priset som gäller vid studier på skola utanför länet. Genom att ingå i avtalet förenklas den administrativa hanteringen för kommunerna. En elev från kommun som inte ingår i avtalet leder till mer handpåläggning och administration, vilket ökar resursåtgången både i VGR och kommunerna. Sammanfattningsvis blir det dyrare för kommunen att välja avtalslöshet i stället för ett sekundärt samverkansavtal med VGR. Dessutom förlorar man möjlighet att påverka avtalets innehåll. Finns det risker? Det blir en osäkrare framtid för skolorna om det är många kommuner som väljer att stå utanför avtalet. Det kan leda till att färre elever kommer till skolorna och att de i förlängningen väljer andra program i stället för naturbruk. Avtalslöshet är ett kortsiktigt val ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En kommun med många lantbruksföretag som väljer avtalslöshet ”sågar av den gren” som ger kommunen möjlighet till framtida skatteintäkter och välfärd. Även en kommun som har få lantbruksföretag och väljer avtalslöshet agerar mot sitt långsiktiga intresse eftersom kommuner med liten andel gröna näringar är lika beroende av god livsmedelsförsörjning 2 IMY, Yrkesintroduktion på introduktionsprogrammet som en lantbrukskommun. Kompetensförsörjning till lantbruket ligger i hela Sveriges intresse, det gäller för både storstadskommuner och landsbygdskommun. Kontaktperson angående avtalet: Anders Carlberg, strateg, koncernstab regional utveckling, Västra Götalandsregionen anders.carlberg@vgregion.se Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07

§ 20 automationsteknik på El- och energiprogrammet

beslutstyp: godkännandediarienr: tidaholm:BUN:2026:32
§ 20 Beslut om utredning gällande inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028 BUN 2026/32 Barn- och utbildningsnämndens beslut • Nämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och förutsättningar för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen ska presenteras till nämnden under maj månad. Sammanfattning av ärendet I Skaraborg och lokalt i Tidaholm finns det ett behov av att fler invånare har kompetens inom automationsteknik. Förvaltningen föreslår därför att en utredning initieras för att undersöka möjligheterna och förutsättningarna för att kunna erbjuda detta på El- och energiprogrammet på Rudbecksgymnasiet under läsåret 2027/2028. Utredningen som ska presenteras ska innehålla vilka förutsättningar som krävs för att starta utbildningen höstterminen 2027. Utredningen ska beskriva: - behov från aktuella branscher - lokalbehov - utrustningsbehov inklusive uppstartskostnader - den lärarkompetens som krävs - möjligheten till APL (arbetsplatsförlagt lärande) för eleverna - samläsningsmöjligheter med andra inriktningar eller program - förslag till beslut Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och förutsättningar för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen ska presenteras till nämnden under maj månad. Beslutsunderlag  Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut § 10/2026 ”Beslut om utredning gällande inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”, 2026-02-05. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2026-02-18  Tjänsteskrivelse ”Beslut om utredning gällande inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”, Daniel Larsson rektor, 2026-01-29. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07

§ 37 BUN 2026/73

diarienr: tidaholm:BUN:2026:73
§ 37 Information om arbetet med nästa års budget BUN 2026/73 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Under sammanträdet medverkade tjänstepersoner från förvaltningen för dialog och information kring nuläget i arbetet med nästa års budget och en preliminär presentation kring arbetet med den definitiva tekniska ramen visas. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om arbetet med nästa års budget”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-04-20. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/73 2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om arbetet med nästa års budget Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Under sammanträdet kommer tjänstepersoner från förvaltningen medverka för dialog och information kring nuläget i arbetet med nästa års budget. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej röra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07

§ 38 naturbruksutbildning

beslutstyp: informationdiarienr: tidaholm:BUN:2026:168
§ 38 Beslut om samverkansavtal om naturbruksutbildning BUN 2026/168 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att godkänna samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen mottog 2025-11-06 en remiss från Västra Götalandsregionen angående förslag på nytt samverkansavtal för den regionala naturbruksutbildningen, vilket nämnden besvarade genom att i beslut 2026-01-22 godkänna förvaltningens förslag på remissvar. 2026-04-16 mottog förvaltningen beslut från Västra Götalandsregionen där regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029. Nämnden har nu att besluta om att godkänna samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om godkännande av samverkansavtal om naturbruksutbildning”, Sara Sjölund Bång skolchef, 2026-04-20.  Protokollsutdrag med beslut ”Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”, Västra Götalandsregionen 2026-04-16.  Tjänsteutlåtande ”Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”, Anders Carlberg VGR, 2026-04-08.  Bilaga 1 ”Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029-2032”.  Bilaga 2 ”Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen 2026-04-16”.  Bilaga 3 ”Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången 2026-04-16”. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07  Bilaga 4 ”Frågor och svar om regionalt samverkansavtal om naturbruksutbildning 2029- 2032”. Sändlista Västra Götalandsregionen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/168 2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Sara Sjölund Bång, skolchef Tjänsteskrivelse - Beslut om godkännande av samverkansavtal om naturbruksutbildning Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att godkänna samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen mottog 2025-11-06 en remiss från Västra Götalandsregionen angående förslag på nytt samverkansavtal för den regionala naturbruksutbildningen, vilket nämnden besvarade genom att i beslut 2026-01-22 godkänna förvaltningens förslag på remissvar. 2026-04-16 mottog förvaltningen beslut från Västra Götalandsregionen där regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029. Nämnden har nu att besluta om att godkänna samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn men genom samverkan kring naturbruksutbildningar skapas bättre möjligheter för trygg tillgång till moderna naturbruksutbildningar med hög kvalité som därigenom gynnar barn/elever. Beslutsunderlag  Protokollsutdrag med beslut ”Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”, Västra Götalandsregionen 2026-04-16.  Tjänsteutlåtande ”Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland”, Anders Carlberg VGR, 2026-04-08.  Bilaga 1 ”Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029-2032”.  Bilaga 2 ”Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen 2026-04-16”. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00  Bilaga 3 ”Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången 2026-04-16”.  Bilaga 4 ”Frågor och svar om regionalt samverkansavtal om naturbruksutbildning 2029- 2032”. Sändlista Västra Götalandsregionen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16

§ 39 informationshanteringsplan för barn- och

diarienr: tidaholm:BUN:2024:338
§ 39 Beslut om revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden BUN 2024/338 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att revidera dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har uppmärksammat om att revidering kommer ske inom de kommunövergripande delarna av dokument- och informationshanteringsplanen (avsnitt 1-5). I och med detta så behöver samtliga nämnder revidera sina egna planer för att de skall innehålla samma information. De tillägg som gjorts i dokument- och informationshanteringsplanen har markerats med grön respektive röd överstrykning i det bilagda förslaget. De ändringar som kommunledningsförvaltningen avser göra kan hittas under: - 1.1 Allmän administration - 1.2 Nämndadministration - 1.4 Korrespondens - 1.5 Personuppgiftsadministration – GDPR - 2.1 Anställning och rekrytering - 2.5 Övriga personalhandlingar - 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor - 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor Barn- och utbildningsförvaltningen har även gjort förslag på tillägg. Dessa kan hittas under: ▪ 6.1 Övergripande administration barnomsorg och skola ▪ 6.2 Barnomsorg ▪ 6.4 Grundskolan Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att revidera dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-04-20. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07  Förslag på revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2024/338 2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse – Beslut om revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att revidera dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden enligt förvaltningens förslag. Ärendet Kommunledningsförvaltningen har uppmärksammat om att revidering kommer ske inom de kommunövergripande delarna av dokument- och informationshanteringsplanen (avsnitt 1-5). I och med detta så behöver samtliga nämnder revidera sina egna planer för att de skall innehålla samma information. De tillägg som gjorts i dokument- och informationshanteringsplanen har markerats med grön respektive röd överstrykning i det bilagda förslaget. De ändringar som kommunledningsförvaltningen avser göra kan hittas under: ▪ 1.1 Allmän administration ▪ 1.2 Nämndadministration ▪ 1.4 Korrespondens ▪ 1.5 Personuppgiftsadministration – GDPR ▪ 2.1 Anställning och rekrytering ▪ 2.5 Övriga personalhandlingar ▪ 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor ▪ 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor Barn- och utbildningsförvaltningen har även gjort förslag på tillägg. Dessa kan hittas under: ▪ 6.1 Övergripande administration barnomsorg och skola ▪ 6.2 Barnomsorg ▪ 6.4 Grundskolan Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Förslag på revidering av dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden. Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barn- och utbildningsnämnden Ärendenummer: BUN 2024/338 Antagen: 2024-12-12 Senast reviderad: xxxx-xx-xx Författningssamling Dokument- och informationshanteringsplan för barn- och utbildningsnämnden 1Flicka blåser såpbubblor Inledning ......................................................................................................................................................................................................................................................................5 Beslut om gallring .................................................................................................................................................................................................................................................5 Begreppsdefinitioner ............................................................................................................................................................................................................................................5 Handling/information ......................................................................................................................................................................................................................................5 Bevaras ...............................................................................................................................................................................................................................................................5 Gallras .................................................................................................................................................................................................................................................................6 Vid inaktualitet ..................................................................................................................................................................................................................................................6 Anmärkning .......................................................................................................................................................................................................................................................6 Skanning, mikrofilmning och utskrift ................................................................................................................................................................................................................6 Rensning .................................................................................................................................................................................................................................................................6 Gallring av pappershandlingar efter ersättningsskanning .............................................................................................................................................................................6 Arkivläggning av handlingar som ska bevaras .................................................................................................................................................................................................7 1. Lednings- och förvaltningsövergripande administration .........................................................................................................................................................................8 1.1 Allmän administration ...................................................................................................................................................................................................................................8 1.2 Nämndadministration ........................................................................................................................................................................................................................12 1.3 Klagomål och synpunkter ..................................................................................................................................................................................................................14 1.4 Korrespondens ....................................................................................................................................................................................................................................15 1.5 Personuppgiftsadministration - GDPR ...........................................................................................................................................................................................16 1.6 Utbildningar/kurser anordnade av kommunen .....................................................................................................................................................................................17 1.7 Ledning och styrning ...................................................................................................................................................................................................................................18 1.8 Kommunikation och information ............................................................................................................................................................................................................20 1.9 Sociala medier ..............................................................................................................................................................................................................................................22 1.10 Projekt skapade av kommunen ..............................................................................................................................................................................................................23 1.11 Statistik ........................................................................................................................................................................................................................................................24 1.12 Stats- och EU-bidrag .................................................................................................................................................................................................................................25 1.13 Revision .......................................................................................................................................................................................................................................................25 1.14 Stiftelser ......................................................................................................................................................................................................................................................26 1.15 Stipendier och premier ............................................................................................................................................................................................................................27 2. Personal ...........................................................................................................................................................................................................................................................28 2.1 Anställning och rekrytering .......................................................................................................................................................................................................................28 2.2 Avslut av anställning ....................................................................................................................................................................................................................................29 2.3 Lönebidrag ....................................................................................................................................................................................................................................................30 2.4 Sjukfrånvaro ..................................................................................................................................................................................................................................................30 2.5 Övriga personalhandlingar .........................................................................................................................................................................................................................31 2.6 Lön ..................................................................................................................................................................................................................................................................31 2.7 Arbetsmiljö ...................................................................................................................................................................................................................................................35 3. Ekonomi ...........................................................................................................................................................................................................................................................36 3.1 Bokföring .......................................................................................................................................................................................................................................................36 3.2 Övriga ekonomiska handlingar .................................................................................................................................................................................................................38 3.3 Kundreskontra .............................................................................................................................................................................................................................................39 3.4 Leverantörsreskontra .................................................................................................................................................................................................................................40 3.5 Fordon ...........................................................................................................................................................................................................................................................41 4. Upphandling och avtal ..................................................................................................................................................................................................................................43 4.1 Formaliserad upphandling ..........................................................................................................................................................................................................................43 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor ............................................................................................................................................................................................45 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor ..............................................................................................................................................................................................46 4.4 Övriga avtal (ej upphandling) ....................................................................................................................................................................................................................47 5. IT, system och loggar ....................................................................................................................................................................................................................................48 5.1 E-post .............................................................................................................................................................................................................................................................48 5.2 Lokalt på datorerna ....................................................................................................................................................................................................................................49 5.3 Centralt på server .......................................................................................................................................................................................................................................51 5.4 Hantering av användare (åtkomst till datorer, intranät, kataloger, e-post mm.) ..........................................................................................................................52 5.5 Granskningsloggar .......................................................................................................................................................................................................................................53 6. Barn- och utbildningsnämnden ...................................................................................................................................................................................................................54 6.1 Övergripande administration barnomsorg och skola .........................................................................................................................................................................54 6.2 Barnomsorg ..................................................................................................................................................................................................................................................57 6.3 Gemensam skola (förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) .....................60 6.4 Grundskolan .................................................................................................................................................................................................................................................66 6.5 Gymnasieskola .............................................................................................................................................................................................................................................67 6.6 Kommunens aktivitetsansvar ....................................................................................................................................................................................................................70 6.7 Vuxenutbildning - Kompetenscentrum ..................................................................................................................................................................................................71 6.8 Kulturskola ....................................................................................................................................................................................................................................................73 6.9 Skolskjutsverksamhet .................................................................................................................................................................................................................................74 6.10 Skolbiblioteket ...........................................................................................................................................................................................................................................76 6.11 Skolhälsovård .............................................................................................................................................................................................................................................77 Inledning Gäller från och med 2024-12-01. Beslut om gallring Arkivbildning och gallring inom kommuner styrs av arkivlagen (1990:782). Enligt arkivlagen ska det i varje kommun finnas en arkivmyndighet. Lagen anger att allmänna handlingar får gallras (förstöras) om kommunen har fattat beslut om det. Hur beslut om gallring ska fattas inom kommunen framgår av arkivreglemente för Tidaholms kommun. Enligt reglementet ska kommunens myndigheter bevara och gallra sina handlingar i enlighet med vad som anges i den myndighetsspecifika dokument- och informationshanteringsplanen. Dokument- och informationshanteringsplanen ska, enligt arkivreglementet, antas av myndigheten. Planen ska redovisa de handlingar som inkommit, upprättats och/eller förvaras hos myndigheten samt hur de ska hanteras. Planen ska ses över fortlöpande, minst en gång om året, och revideras vid behov. Inför varje aktualisering av dokument- och informationshanteringsplanen ska myndigheten samråda med arkivmyndigheten. Gallringsråden i den här dokument- och informationshanteringsplanen bygger till stor del på Sveriges Kommun och Regioners (SKR) serie Bevara eller Gallra, framtagen av SKR i samarbete med Riksarkivet. Vägledning kring ersättningsskanning finns i Riksarkivets skrift Gallring av pappershandlingar efter skanning. Begreppsdefinitioner Handling/information Med handling/information avses alla typer av informationsbärare, det vill säga inte bara skrivna pappersdokument utan också kartor, fotografier, ljudupptagningar, mikrofilmer, e-post, sms eller annan upptagning som kommit till myndigheten. Med en upptagning menas en sådan handling/information som inte kan uppfattas utan tekniskt hjälpmedel. En handling/information är allmän om den förvaras hos en myndighet och har inkommit till myndigheten eller upprättats där. Bevaras Bevaras innebär att handlingen ska arkiveras för all framtid i det ursprung den kommit in till myndigheten. Fysiska handlingar som ska bevaras levereras till kommunens centralarkiv. Digitala handlingar som ska bevaras levereras till kommunens e-arkiv. Gallras Att en handling gallras betyder i arkivsammanhang att handlingen förstörs. Om gallringsfristen exempelvis är fem år betyder det att handlingen får förstöras fem kalenderår efter det att handlingen avslutades. Vid inaktualitet Vid inaktualitet innebär att en handling kan gallras när den inte längre behövs i verksamheten. Anmärkning Anmärkning innehåller kompletterande uppgifter såsom innehåll, uppkomst, hänvisningar, lagringsmedia och specifika gallringsbestämmelser. Skanning, mikrofilmning och utskrift Byte av databärare eller medium innebär gallring, om det leder till informationsförlust, det vill säga förlust av möjliga informationssammanställningar och/eller förlust av sökmöjligheter. Elektroniska handlingar, information i IT-system eller liknande skrivs ibland ut på papper eller mikrofilm/mikrofiche. Om information eller möjlighet till sökningar och sammanställningar därmed förloras är detta likvärdigt med gallring och förutsätter ett gallringsbeslut. Rensning När ett ärende är avslutat ska akten rensas. Rensning innebär att material som inte ska bevaras enligt dokument- och informationshanteringsplanen tas bort. Om arbetsmaterial däremot arkivläggs blir detta allmän handling och omfattas av bestämmelserna om gallring. Respektive handläggare ansvarar för att rensning görs. Gallring av pappershandlingar efter ersättningsskanning Ersättningsskanning innebär att en handling som är i pappersformat i original skannas in och därefter ersätts av den digitala versionen. Efter skanningen kan pappershandlingen gallras och det är den digitala versionen av handlingen som bevaras. Följande handlingar kan behöva bevaras i pappersformat av juridiska skäl och får i så fall inte ersättningsskannas: - Avtal och kontrakt som upprättats på papper och som är verksamhetskritiska eller av stort ekonomiskt värde. - Äganderättshandlingar. - Värdehandlingar. - Handlingar som i sitt originalformat har ett stort kulturhistoriskt värde. - Protokoll som signerats på papper. - Handlingar som behövs för att styrka ett legalt förhållande. - Handlingar som behövs för bevisvärde. - Handlingar som på grund av format, gråskala, färg eller andra egenskaper inte tillfredsställande kan bevaras enbart som bild. Det är inte möjligt att sammanställa en uttömmande lista på exakt vilka handlingar som behöver bevaras i pappersformat av juridiska skäl. Läs vad som står om respektive handling i planen nedan. På handlingar som med säkerhet inte får ersättningsskannas finns det en anmärkning om detta. Om det inte finns någon anmärkning ska en enskild bedömning göras för den aktuella handlingen. Vid osäkerhet kontaktas kanslienheten för konsultation. Pappershandlingar som inte behöver bevaras i pappersformat av juridiska skäl får ersättningsskannas under förutsättning att följande är uppfyllt: - Det har gjorts en kontroll av att den inskannade handlingen ser likadan ut som pappershandlingen. All information som finns på pappershandlingen ska finnas på den inskannade handlingen och det ska gå att utläsa informationen tydligt. - Det filformat som har använts vid skanningen följer de tekniska krav som ställs på digital långtidsförvaring. Arkivläggning av handlingar som ska bevaras Material som ska bevaras för framtiden ska arkivläggas, det vill säga förpackas för förvaring, på ett sådant sätt att det utsätts för minsta möjliga slitage. Det innebär att: • Handlingar ska vara rensade från arbetsmaterial. • Plastfickor ska vara borttagna. Aktomslag avsedda för arkivering ska användas. • Gem ska vara borttagna. • Handlingar ska vara packade i godkända arkivboxar, på boxens kortsida ska det stå skrivet med blyerts vad boxen innehåller. • En arkivföljesedel ska medfölja leveransen till kommunarkivet, på följesedeln ska det stå upptaget vad som har överlämnats till kommunarkivet. • Innan överlämning av arkivmaterial till centralarkivet ska kontakt tas med arkivansvarig på kommunledningsförvaltningen. 1. Lednings- och förvaltningsövergripande administration 1.1 Allmän administration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Aktförvaring Vid inaktualitet Arkivbeskrivning Bevaras Ett exemplar diarieförs och Ärendehanteringssystem arkiveras vid förändring Arkivförteckning Bevaras Ett exemplar diarieförs och Ärendehanteringssystem arkiveras vid förändring Arkivföljesedel Bevaras Ärendehanteringssystem Protokoll Anmälan av delegationsbeslut 2 år Ärendehanteringssystem Anmälan av delegationsbeslut Anmälningslista Vid inaktualitet Arrangörslista Vid inaktualitet Beslut från domstol/myndighet Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Betygsförfrågan Vid inaktualitet Dokument- och Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument informationshanteringsplan Enkät frågeformulär Bevaras Enkät som bedöms ha Ärendehanteringssystem Rapport långsiktig betydelse för verksamheten Enkät frågeformulär Vid inaktualitet Enkät som döms ha kortsiktig betydelse för verksamheten Enkätsammanställning/rapport Bevaras Enkät som bedöms ha Ärendehanteringssystem Rapport långsiktig betydelse för verksamheten Enkätsammanställning/rapport Vid inaktualitet Enkät som döms ha kortsiktig betydelse för verksamheten Föreläggande från Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut domstol/myndighet Förteckning över gåva till Bevaras Gåvor till kommunen ska Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse kommunen registreras i en arkivförteckning Gåva till kommunen Bevaras Centralarkiv Handbok Vid inaktualitet Interna och externa Intresseanmälan Vid inaktualitet Ex. e-tjänst anmälan om språkkunskaper Kopia och dubblett där Vid inaktualitet Ex. kopia på protokoll, arkivexemplar finns hos annan exemplar av budgetdokument myndighet eller verksamhetsberättelse Lathund Vid inaktualitet Interna och externa Larmlista Vid inaktualitet Kontaktuppgifter till personal som används vid extraordinär händelse Lokalbokning Vid inaktualitet Material och handling som rör Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse vänort Medgivande om personadresserad Vid inaktualitet post Mötesanteckning från ledningsgrupp Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning (förvaltningsledning) Mötesanteckning från presidie, Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning beredning eller politisk arbetsgrupp Polisanmälan Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan Polisanmälan – beslut Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Presentationsmaterial Vid inaktualitet Ex. presentation av tillfällig karaktär. Jämför 1.6 som avser utbildningsmaterial Processkartläggning Bevaras Process som bedöms ha Ärendehanteringssystem Processkartläggning långsiktig betydelse för verksamheten Processkartläggning Vid inaktualitet Process som bedöms ha Processhanteringssystem kortsiktig betydelse för verksamheten Protokoll eller mötesanteckning Vid inaktualitet Om handlingen inte från innehåller beslut eller information av direkt och - Avdelningsmöte - Personalmöte varaktig betydelse för verksamheten - Informationsmöte - Internt verksamhetsmöte Protokoll eller mötesanteckning Bevaras Om handlingen innehåller Ärendehanteringssystem Anteckning från beslut eller information av direkt och varaktig betydelse - Avdelningsmöte - Personalmöte för verksamheten - Informationsmöte - Internt verksamhetsmöte Remiss Bevaras Intern och extern remiss – Ärendehanteringssystem Remiss förfrågningsunderlag Skrivelse Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse Tjänsteanteckning/minnesanteckning Bevaras Anteckning som medför Ärendehanteringssystem Anteckning sakuppgift Tjänsteanteckning/minnesanteckning Vid inaktualitet Anteckning som inte tillför sakuppgift och som är av tillfällig eller ringa betydelse Tjänsteskrivelse Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse Utredning och studie Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse Yttrande/remissvar Bevaras Interna och externa Ärendehanteringssystem Remiss Överklagan Bevaras Ärendehanteringssystem Överklagan 1.2 Nämndadministration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Avtal för lån av läsplatta Vid inaktualitet När förtroendevald har återlämnat läsplattan Beslut fattat av: Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut - Kommunfullmäktige - Kommunstyrelse - Nämnd - Utskott - Kommunalt råd E-förslag Tidaholmsförslag som nått Bevars Gallras i system för Ärendehanteringssystem E-förslag röstmål hantering av e-förslag efter 2 år E-förslag Tidaholmsförslag som inte 2 år Gallras i system för System för hantering av nått röstmål hantering av e-förslag efter 2 e-förslag år E-förslag Tidaholmsförslag som inte 2 år Gallras i system för System för hantering av publiceras hantering av e-förslag efter 2 e-förslag år Kallelse och föredragningslista 2 år Ärendehanteringssystem Kallelse Kungörelse och annons inför Vid inaktualitet fullmäktigesammanträde Motion Bevaras Ärendehanteringssystem Motion Interpellation/fråga Bevaras Ärendehanteringssystem Interpellation Protokoll efter sammanträde med: Bevaras Får ej ersättningsskannas Ärendehanteringssystem Protokoll - Kommunfullmäktige - Kommunstyrelse - Nämnd - Utskott - Kommunalt råd Reservation Vid inaktualitet Reservation som har lämnats in skriftligt gallras när beslutet som den har förts in i har justerats Protokollsanteckning Vid inaktualitet Protokollsanteckning som har lämnats in skriftligt gallras när beslutet som den har förts in i har justerats 1.3 Klagomål och synpunkter Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Felanmälan 2 år System för felanmälan Personuppgift i synpunkt 2 år Personuppgift gallras 2 år efter System för att synpunkt har kommit in synpunktshantering Sammanställning, statistik och Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport rapport över synpunkt och felanmälan Synpunkt inkommen via 5 år Synpunkt gallras 5 år efter att System för synpunktshanteringssystem den registrerats synpunktshantering Synpunkt inkommen på annat sätt 5 år Synpunkt gallras 5 år efter att System för än via synpunktshanteringssystem den kommit in. Underlag för synpunktshantering synpunkt gallras efter att synpunkten har registrerats 1.4 Korrespondens Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Korrespondens av betydelse, ex: Bevaras Korrespondens som tillhör ett Ärendehanteringssystem Korrespondens ärende och som tillför - Brev information av betydelse - Chattkonversation - E-post - Meddelande från röstbrevlåda - Mms - Sms Korrespondens av rutinmässig Vid inaktualitet Ex. reklam, kursinbjudningar karaktär och/eller tillfällig betydelse, ex - Brev - Chattkonversation - E-post - Meddelande från röstbrevlåda - Mms - Sms 1.5 Personuppgiftsadministration - GDPR Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Begäran om rättelse, radering eller Vid inaktualitet begränsning av behandling av personuppgifter Begäran om registerutdrag Vid inaktualitet Modellavtal Vid inaktualitet Registerutdrag Vid inaktualitet Registerförteckning Vid inaktualitet Styr- och ledningssystem Samtyckesblankett för behandling 2 år Gallringstiden börjar löpa när av personuppgifter personuppgiftsbehandling hos förvaltningen har upphört Samtyckesblankett om publicering 2 år Gallringstiden börjar löpa när av bild och film personuppgiftsbehandling hos förvaltningen har upphört Personuppgiftsbiträdesavtal Bevaras Ärendehanteringssystem PUB-avtal 1.6 Utbildningar/kurser anordnade av kommunen Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Deltagarlista Vid inaktualitet Kursanmälan Vid inaktualitet Kursinbjudan Vid inaktualitet Planeringsunderlag Vid inaktualitet Program Vid inaktualitet Utbildningsmaterial Bevaras Avser utbildningsmaterial av Ärendehanteringssystem egenproducerat historiskt värde Utbildningsmaterial Vid inaktualitet Avser utbildningsmaterial utan historiskt värde 1.7 Ledning och styrning Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Arbetsordning för Bevaras Intern arbetsordning Ärendehanteringssystem Reglemente kommunfullmäktige Bolagsordning Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Delegationsordning Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Föreskrift Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Kvalitetsdokument och Bevaras Gäller kvalitetsredovisningar Ärendehanteringssystem/Styr- Rapport kvalitetsredovisning som görs inom ex. skola, och ledningssystem barnomsorg och omvårdnad Plan för intern kontroll Bevaras Ärendehanteringssystem Intern kontroll Reglemente Bevaras Interna reglementen Ärendehanteringssystem Reglemente Rutin Vid inaktualitet Rutin av ringa betydelse. Avser rutin som avdelning/medarbetare upprättar. Obs! Utgör ej styrdokument Strategisk plan och budget Bevaras Kommunfullmäktige Ärendehanteringssystem Budget Styrdokument Bevaras Interna styrdokument Ärendehanteringssystem Styrdokument - Policy - Strategi - Riktlinje - Handlingsplan - Rutin - Regel Taxa Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Uppföljningsrapport – intern Bevaras Ärendehanteringssystem Intern kontroll kontroll Verksamhetsplan och Bevaras Nämnder och styrelse Ärendehanteringssystem Budget detaljbudget Ägardirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument 1.8 Kommunikation och information Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Broschyr Bevaras Material från egen verksamhet Ärendehanteringssystem Kommunikation Avser broschyr av historiskt värde Broschyr Vid inaktualitet Material från egen verksamhet Avser broschyr utan historiskt värde - Fotografi Bevaras Information som har ett Digital information – Kommunikation - Film historiskt och/eller ett ärendehanteringssystem - Video kulturellt värde - Ljudband Analog information - - CD-skiva centralarkiv - Fotografi Vid inaktualitet Information som saknar ett - Film historiskt och/eller ett - Video kulturellt värde - Ljudband - CD-skiva Informationsskrift Bevaras Material från egen verksamhet Ärendehanteringssystem Kommunikation Avser informationsskrift av historiskt värde Informationsskrift Vid inaktualitet Material från egen verksamhet Avser informationsskrift utan historiskt värde Marknadsföringsmaterial Bevaras Historiskt värde Ärendehanteringssystem Kommunikation Marknadsföringsmaterial Vid inaktualitet Av tillfällig karaktär ex Ärendehanteringssystem affischer Tillfällig information på kommunens Vid inaktualitet webbplatser, intern och extern Skärmdump på kommunens interna Bevaras En gång om året samt vid Ärendehanteringssystem Kommunikation och externa webbplatser större förändringar. Startsida och struktur Pressmeddelande Vid inaktualitet 1.9 Sociala medier Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Inlägg av tillfällig karaktär eller av Vid inaktualitet ringa betydelse Inlägg som strider mot syftet med Omedelbart Ex. marknadsföring från kommunens närvaro på det sociala externa företag mediet Skärmdump på inlägg av betydelse Bevaras Inlägg som tillhör ett ärende Ärendehanteringssystem Kommunikation och som tillför information som är betydelse för kommunens verksamhet. Ex. bloggar, facebook, instagram, twitter och youtube Skärmdump på inlägg av Bevaras Inlägget ska sparas som en Ärendehanteringssystem Kommunikation kränkande/brottslig karaktär eller skärmdump och sedan med sekretessbelagd uppgift omedelbart tas bort från det sociala mediet. Skärmdumpen ska bevaras Skärmdump på startsida samt sidas Bevaras Eftersom det är av värde att Ärendehanteringssystem struktur på sociala medier se hur förvaltningen presenterar sin verksamhet för besökare på sociala medier över tid ska startsidan samt sidans karta/struktur bevaras som en skärmdump en gång i om året 1.10 Projekt skapade av kommunen Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Beslut om förstudie Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Förstudiedirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Förstudierapport Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Idéskiss Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Kommunikationsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Projektdirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Projektgruppsanteckningar Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning Projektplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Tidsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Riskanalys Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Kostnadskalkyl Bevaras Ärendehanteringssystem Budget Slutrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Statusrapportering projekt Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Styrgruppsprotokoll Bevaras Ärendehanteringssystem Protokoll 1.11 Statistik Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Arbetsmarknadsstatistik – AMPAK 10 år Befolkningsförändringar – Avipak 10 år Bostadsbyggnadsstatistik 10 år Material från Statistiska centralbyrån (SCB) Nyckelkodregister Vid inaktualitet Statistiska centralbyrån (SCB) Räkenskapssammandrag 5 år Statistiskt underlag för Vid inaktualitet befolkningsprognos Statistik som har betydelse för Bevaras verksamheten Statistik som har ringa betydelse Vid inaktualitet för verksamheten Rapport/redovisning från 2 år arbetsgivare Övriga handlingar som tjänat som 2 år underlag för registrering och redovisning av den uppföljande verksamheten 1.12 Stats- och EU-bidrag Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem EU-bidragsansökningar 10 år Statsbidragsansökningar 10 år 1.13 Revision Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Revisionsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Revision Revisionsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Revision Revisionsrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Revision 1.14 Stiftelser Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar till stiftelseregistret Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan Beslut om utbetalning av bidrag Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Bidragsansökan till stiftelse Bevaras Ärendehanteringssystem Ansökan Bokföring och kontoutdrag: 10 år - Samfonden vid Tidaholms grundskola - Sociala samfonden i Tidaholm Permutationsansökan Bevaras Ansökningar till Ärendehanteringssystem Ansökan Kammarkollegiet om tillstånd att ändra, upphäva eller åsidosätta föreskrifter i stiftelseförordnandet Stiftelseförordnande eller Bevaras Donationsurkunder, gåvobrev, Ärendehanteringssystem Urkund motsvarande testamenten Får ej ersättningsscannas 1.15 Stipendier och premier Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Protokoll/förteckning rörande Bevaras Ärendehanteringssystem Protokoll fördelning och redovisning av stipendier och premier Villkor för premier och stipendier Bevaras Ärendehanteringssystem Urkund 2. Personal 2.1 Anställning och rekrytering Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Adress- och telefonlista Vid inaktualitet Kontaktuppgifter till anställda Annonsunderlag rekrytering Vid inaktualitet Anställningsavtal Bevaras Personalakt Ansökningshandlingar erhållen Bevaras Personalakt tjänst Ansökningshandling ej erhållen 2 år Rekryteringssystem tjänst Beslut om särskilt högriskskydd Vid inaktualitet Personalenheten Förteckning över samtliga sökande 2 år Rekryteringssystem till tjänst Kontaktuppgift till anhörig Vid inaktualitet Sekretess/tystnadspliktsförbindelse Bevaras Anställningsavtalet Personalakt Spontanansökan Vid inaktualitet 2.2 Avslut av anställning Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan om avgång Bevaras Personalakt Ansökan om pension Bevaras Personalakt Arbetsgivarintyg Arbetsgivarintyg som är Personalsystem Vid inaktualitet inkomna före 2025-11-05 måste sparas i 2 år. Avgångsvederlag, beslut om Bevaras Personalakt Besked till anställd om att Bevaras Personalakt tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta enligt 15 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) Beslut om uppsägning på Bevaras Personalakt arbetsgivarens initiativ Blankett Varsel till berört Bevaras Original till berört Personalakt fackförbund enligt 30 a § lag fackförbund (1982:80) om anställningsskydd Kopia till personalakt (LAS) Dödsfall Bevaras Handlingar angående Personalakt exempelvis efterlevandeförsäkring Pensionsbrev Bevaras Inklusive besked om livränta. Personalakt 2.3 Lönebidrag Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Beslut om lönebidrag Bevaras Personalakt Handlingsplan för Bevaras Personalakt lönebidragsanställd 2.4 Sjukfrånvaro Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Beslut om sjukersättning Bevaras Personalakt Läkarintyg Vid inaktualiet Personalsystem Sjukanmälan 2 år Personalsystem 2.5 Övriga personalhandlingar Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan om arbetsskada Bevaras Personalakt Anmälan om tillbud Anmälningar gjorda före 2025- Vid inaktualitet 11-05 gallras efter 10 år Personalsystem Blankett anmälan och beslut av Anmälningar och beslut gjorda Personalakt bisyssla Vid inaktualitet före 2025-11-05 ska bevaras. Personalsystem Blankett byte av Vid inaktualitet Personalenheten semesterdagstillägg mot ökad ledighet Omplaceringsutredning Bevaras 7 § andra stycket LAS Personalakt Plan för återgång i arbete Bevaras Rehabsystem Underlag från lönesamtal Vid inaktualitet När anställningen upphör Personalsystem Underlag från medarbetarsamtal Vid inaktualitet När anställningen upphör Personalsystem Underrättelse om varning Bevaras Personalakt Utbildningsintyg/diplom Bevaras Av betydelse för anställningen Personalakt 2.6 Lön Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan om vård av barn (VAB) 2 år Personalsystem Ansökan om förlorad 2 år Gäller förtroendevalda System för hantering av arbetsförtjänst arvode och ersättningar för förtroendevalda Ansökan om bilersättning 2 år Gäller förtroendevalda System för hantering av arvode och ersättningar för förtroendevalda Ansökan om bilersättning 2 år Gäller uppdragstagare Personalenheten Arbetsgivaravgift 10 år Automatkostnadsfördelning Dokument före 2018-01-01 förvaras hos ekonomienheten, därefter hos personalenheten Beslut om löneväxling Bevaras Personalakt Beslut om skattejämkning 10 år T ex feriearbete Personalenheten Beslut om utmätning av 10 år Beslut från Kronofogden Personalenheten lön/ersättning Blankett ersättning uppdragstagare Vid inaktualitet Blanketter skapade före 2025- Personalenheten 11-05 gallras efter 2 år. Blankett ”Intyg om förlorad 2 år Personalenheten arbetsförtjänst” Blankett lönetillägg 10 år Blanketter skapade före 2025- System för e-tjänst 11-05 ska bevaras. Blankett om arvode och ersättning 2 år För förtroendevalda Personalenheten till förtroendevald Blankett om arvode och ersättning Bevaras Personalenheten till ställföreträdare (god man) Ersättning för utlägg via lön 10 år Personalenheten Facklig tid, rapport och Vid inaktualitet sammanställning Fördelning facklig tid Vid inaktualitet Inkommer från fackförbunden Förlorad arbetsförtjänst 2 år För förtroendevalda System för hantering av arvode och ersättningar till förtroendevalda Information om utbetalt 2 år System för hantering av sammanträdesarvode arvode och ersättningar till förtroendevalda Kilometerersättning 2 år För förtroendevalda System för hantering av arvode och ersättningar till förtroendevalda Ledighetsansökan – kortare än 6 2 år Personalsystem månader Ledighetsansökan – längre än 6 Bevaras Personalakt månader Ledighetsansökan – ledighet med 2 år Personalsystem lön för fackligt uppdrag Lönelista Bevaras Microdata Elektroniskt mellanarkiv Månadsrapport 2 år Personalsystem Protokoll löneöversyn Bevaras Centralarkiv Reseräkning 2 år Personalsystem Tjänstgöringsschema 2 år Personalsystem 2.7 Arbetsmiljö Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan om skyddsombud Vid inaktualitet Gallras när uppdraget är System för e-tjänst avslutat Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Vid inaktualitet Gallras när anställd avslutar sin Personalsystem tjänst Checklista skyddsrond Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll Förhandling enligt lag (1976:580) Bevaras Personalakt Protokoll om medbestämmande i arbetslivet (MBL) MBL-förhandling Protokoll central samverkansmöte Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll Protokoll Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll förvaltningssamverkansmöte Protokoll lokalt samverkansmöte Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll Rapport årlig uppföljning Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport systematiskt arbetsmiljöarbete 3. Ekonomi 3.1 Bokföring Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anläggningsredovisning 10 år Ekonomisystem Anläggningsregister/tillgångar 10 år Ekonomienheten Attestlista Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Avstämning av balanskonto Vid inaktualitet Bokföring (verifikation) 10 år Ordinarie bokningar, Ekonomisystem (digitala kontantredovisningar, handlingar) reverseringar mm. Ekonomienheten (fysiska handlingar) Bokslut Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Delårsrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Bokslutsbilaga årsbokslut Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Bokslutsspecifikation inklusive Bevaras Avser specifikationer för Ärendehanteringssystem Årsredovisning bilaga delårsbokslut balanskonto Bokslutsunderlag 2 år Ekonomienhet Engagemangsbesked Vid inaktualitet Interndebitering – underlag 2 år Internfördelning 10 år Interna fördelningar av Ekonomienhet kostnader och intäkter Kontoplan och kodplan med Bevaras Hämtas årsvis från Ärendehanteringssystem Budget kodförteckning ekonomisystem Kontoutdrag 10 år Bokföringsunderlag från följande Vid inaktualitet Ekonomienheten och system VA/Avfall - Lifecare - EDP Future VA/avfall Companion Låneliggare Bevaras Centralarkiv Kvittens efter inlämning av Vid inaktualitet Efter bokföring. Kvittenser kontanter fram till och med år 2020 sparas i 10 år Namnprov för attestliggare Bevaras Centralarkiv Slutamorterat lån Bevaras Centralarkiv Specifikation kundreskontra, Bevaras Bokslutsbilaga specifikation till Ärendehanteringssystem Årsredovisning leverantörsreskontra konton Verksamhetsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Årsredovisning Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Verksamhetsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning 3.2 Övriga ekonomiska handlingar Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Borgensförbindelse Kommuninvest Vid inaktualitet Undertecknad av Kommuninvest firmatecknare Borgensförteckning Vid inaktualitet Med tillhörande skuldebrev Ekonomienheten Deklaration Bevaras Centralarkiv Försäkring 10 år Lånehandling 2 år Finns hos Kommuninvest Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år Efter inakutalitet Momsredovisning 10 år Ekonomienheten Rekvisition Vid inaktualitet 3.3 Kundreskontra Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Autogiromedgivande Vid inaktualitet Avskrivning av kundfaktura 10 år Avskrivningar av kundfakturor med beslut/specifikation Kundinbetalning 10 år Inbetalning till OCR-plusgiro förs direkt över till kommunens huvud-plusgiro Kundfakturaunderlag 10 år Kundfordring 10 år Fakturering i ekonomisystem: - Intern fakturering - Extern fakturering - EDP Future Obetald kundfordring Vid inaktualitet Påminnelse om obetalda kundfordringar, inkassoärenden, fordringar hos inkassobolag, kronofogden mm. 3.4 Leverantörsreskontra Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Fil inläst till ekonomisystem 10 år Följesedel Vid inaktualitet Inkassokrav 2 år Komprimerad betalningsbekräftelse 10 år Tidaholms kommun, VA- verket, renhållningsverket Leverantörsfaktura, digital 10 år Digitala leverantörsfakturor före 2022-05-11 får inte gallras Leverantörsfaktura, papper 10 år Makulerad leverantörsfaktura 2 år Utbetalningsorder 10 år 3.5 Fordon Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Besiktningsprotokoll Vid inaktualitet Beslut om körförbud Vid inaktualitet Följesedel för beställning av Vid inaktualitet reservdel och övrig utrustning till fordon Däckbytesschema Vid inaktualitet Kallelse till besiktning Vid inaktualitet Körjournal 2 år System för elektronisk körjournal Leasingavtal 2 år Efter avtalets utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år Register över kommunens fordon Vid inaktualitet Uppdateras kontinuerligt Registreringsbevis fordon Vid inaktualitet När ägarbyte sker/avveckling av fordon Serviceprotokoll Vid inaktualitet Skadeanmälan Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan Tvättschema Vid inaktualitet Översikt över kommunens innehav Bevaras Tas ut årsvis Ärendehanteringssystem Rapport av fordon Övrigt beslut om avgift Vid inaktualitet Trängselskatt, hastighetsöverträdelse, parkeringsböter 4. Upphandling och avtal Upphandlingar som överstiger direktupphandlingsgränsen genomförs av upphandlingsenheten i Skövde kommun efter ett beställningsförfarande. När upphandlingen är klar översänds alla handlingar från upphandlingsenheten till beställaren för registrering och arkivering. 4.1 Formaliserad upphandling Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anbud, antaget Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud Anbud, ej antaget eller för sent 4 år Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 4 år inkommet Anbudsutvärdering Bevaras Protokoll/sammanställning Ärendehanteringssystem Anbud över kvalificering av anbudsansökningar/intresse- anmälningar Anbudsöppningsprotokoll Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud Annonsering 4 år Räknat från den dag då avtal om upphandling slöts Avtal/ramavtal Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal Beslut om avbruten upphandling Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Efterannonsering Bevaras Annons efter avslutad Ärendehanteringssystem Kommunikation upphandling till EUT/TED Fråga, svar och komplettering Bevaras Ärendehanteringssystem Korrespondens under annonsering Förfrågningsunderlag Bevaras Offertförfrågan Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse Prisjustering/prisuppräkning Bevaras Information om pris- Ärendehanteringssystem Beslut förändringar enligt överenskommelse i avtal. Tilldelningsbeslut Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Underrättelse om överprövning Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) Uppdragsbeställning Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse Uppsägning av avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anbud/offert 2 år Efter avtalstiden utgång Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 2 år Avtal 2 år Efter avtalstiden utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år Direktupphandling – ej antagen Vid inaktualitet offert Dokumentationsformulär 4 år Dokumentationsformulär Ärendehanteringssystem Dokumentationsformulär direktupphandling Direktupphandling – gallring 4 år Förfrågningsunderlag 2 år Efter avtalstidens utgång Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 2 år Tilldelningsbeslut 2 år Efter avtalstiden utgång. Ärendehanteringssystem Beslut – gallring 2 år Blankett för dokumentation av direktupphandling 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anbud/offert Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud Avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal Direktupphandling – ej antagen Vid inaktualitet offert Dokumentationsformulär Bevaras Dokumentationsformulär Dokumentationsformulär direktupphandling Direktupphandling Fråga, svar och komplettering Bevaras Ärendehanteringssystem Korrespondens under annonsering Förfrågningsunderlag Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud Tilldelningsbeslut Bevaras Blankett för dokumentation av Ärendehanteringssystem Beslut direktupphandling Uppsägning av avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse 4.4 Övriga avtal (ej upphandling) Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Hyres-, arrende- och Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal nyttjanderättsavtal samt övriga markavtal Leasingavtal/kontrakt 2 år Efter avtalstidens utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år Övriga avtal Bevaras Av betydelse inklusive Ärendehanteringssystem Avtal förvaltningsinterna Övriga avtal 2 år efter Av tillfällig betydelse Avtal – gallring 2 år avtalstidens utgång 5. IT, system och loggar 5.1 E-post Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem E-postlista Vid inaktualitet Databaslista över de mejl som E-postserver finns i användarens e-postlåda Lista över avsända och mottagna 3 månader Loggtabell i e-postsystemet E-postserver e-postmeddelanden över skickade och mottagna e- postmeddelanden Misstänkt spam-meddelande i Vid inaktualitet E-postserver e-post 5.2 Lokalt på datorerna Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Elektroniskt spår som visar vilka Vid inaktualitet Webbhistorik: tidigare Datorn webbsidor som har besökts besökte webbplatser. Vanlig inställning är att filerna gallras med automatik efter 20 dagar Fil som webbplats sparar lokalt på Vid inaktualitet Gallras av användaren vid Datorn datorn för att spara personliga behov inställningar (cookie, formulärdata, lösenord) Intrångsförsök (lokal brandvägg) Vid inaktualitet Loggtabell på server Server i datorhall Kopia av webbsida som lagras i Vid inaktualitet Ex. på inställningar: 50 MB Datorn syfte att åstadkomma snabbare lagras lokalt på datorn. Rensas åtkomst (temporary internet files) med automatik. Rensas även vid ominstallation/byte av dator eller vid behov Operativsystems händelselogg som Vid inaktualitet Windowslogg: säkerhetslogg Datorn sparas lokalt på datorn (in- och utloggning), program, installation. 20 MB per loggfil lagras lokalt på datorn, rekommenderad inställning. Används för felsökning mm. Inställningarna ska dokumenteras i systemdokumentationen. Tillfälligt elektroniskt spår som Vid inaktualitet När applikationen, webbsidan Datorn sparas för att underlätta eller webbläsaren stängs ner internetanvändning eller kommunikation (session cookie) 5.3 Centralt på server Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Elektroniskt spår som visar 6 månader Loggtabell på datorn Server i datorhall ingångsförsök eller liknande Elektroniskt spår som visar vilka 3 månader Loggtabell registrerar ex. IP- Server i datorhall webbsidor som har besökts adress, datornamn, vilken (brandväggslogg) adress uppkopplad mot, tidpunkt (eventuellt användarkonto). Inställningar ska dokumenteras i systemdokumentationen Operativsystems händelselogg som 3 månader Windowslogg: säkerhetslogg Server i datorhall sparas lokalt på dator (in- och utloggning), program, installation. Används för felsökning mm. Inställningar ska dokumenteras i systemdokumentation Spår efter virusangrepp mm. 3 månader Loggtabell Server i datorhall 5.4 Hantering av användare (åtkomst till datorer, intranät, kataloger, e-post mm.) Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Användarkonto i användardatabas 3 månader Databastabell, efter avslutad Server i datorhall (AD – Activite Directory) och anställning. Förutsatt att identitetshanteringskatalog uppgifterna inte har betydelse för tolkning av händelseloggar i anslutna system som ska bevaras under en längre tid Behörighetskort Vid inaktualitet Gallras när anställning upphör Loggning av händelse (ex. in- och 3 månader Loggtabell, inställningar ska Server i datorhall utloggning, spärrning av konto i dokumenteras i anknytning till användardatabas) systemdokumentationen VPN-konto (inlogg utifrån) 3 månader Server i datorhall Supportärende Vid inaktualitet Ärendehanteringssystem Systemdokumentation Bevaras Systemdokumentation Ärendehanteringssystem tillhörande system som är anslutna eller ska anslutas till e-arkiv Systemdokumentation Vid inaktualitet 5.5 Granskningsloggar Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Logg för chatt 3 månader Loggtabell Server i datorhall Logg för åtkomst av administrativa 5 år Loggtabell Server i datorhall uppgifter (personal, ekonomi, ärendehantering, diarium mm.) Logg över genomförd 1 år Loggtabell Server i datorhall transaktionshantering i applikation (sk. transaktionslogg) Logg över internetaccess 3 månader Loggtabell Server i datorhall Logg över systemfel och 3 månader Loggtabell Server i datorhall felmeddelande/larm i IT- infrastruktur (sk. systemlogg) Utdragen/granskad logg för 2 år Varierar beroende på Server i datorhall verksamhetssystem systemets innehåll och säkerhetsklass Övervakningslogg (intrångsförsök, 3 månader Loggtabell Server i datorhall virusangrepp mm.) 6. Barn- och utbildningsnämnden 6.1 Övergripande administration barnomsorg och skola Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan – utlåtande – beslut Bevaras Alla anmälningar/beslut Ärendehanteringssystem Anmälan - Skolinspektionen rapporteras till nämnden och - Barnombudsmannen diarieförs - Diskrimineringsombudsmannen Anmälan till huvudman och Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut hemkommun om skolfrånvaro Anmälan om skolgång för Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan nyanlända Ansökan Bevaras Beslut tas i BUN. Diarieförs Ärendehanteringssystem Ansökan - Ansökan och beslut om att få digitalt. bedriva enskild verksamhet. - Ansökan och beslut om att få driva enskild firma - Ansökan och beslut om att få bedriva kooperativ verksamhet - Ansökan om att anordna gymnasial lärlingsutbildning, handlingar rörande detta - Ansökan från olika instanser om bidrag - Ansökan till Samfonden - Ansökan till Ernst Lundells minnesfond - Övrigt Beslut från migrationsverket Vid inaktualitet Ärendehanteringssystem Beslut 2 år Disciplinära åtgärder Bevaras Handlingar rörande Ärendehanteringssystem Beslut avstängning/förvisning av elev, varning etc. För grundskoleelever och gymnasieelever finns handlingar både i PMO digital elevakt och fysisk elevakt. Domar 5 år Ärendehanteringssystem Dom Överenskommelse angående Bevaras Delegationsbeslut som bevaras Ärendehanteringssystem Beslut interkommunal ersättning - Barnomsorg - Fritids - Förskoleklass - Grundskola - Anpassad grundskola - Anpassad gymnasieskola - Gymnasiet Tilläggsbelopp Bevaras Delegationsbeslut som bevaras Ärendehanteringssystem Beslut -Ansökan -Beslut Kallelse till rättegång Vid inaktualitet Ärendehanteringssystem Kallelse Kränkande behandling Bevaras Anmälan, utredning och Draftit uppföljning om kränkande behandling eller diskriminering Kränkande behandling information Bevaras Delegationsbeslut av Draftit, Beslut till nämnd Anmälan om kränkande utbildningschef när rektor ärendehanteringssystem behandling avslutat ärendet. Protokoll Bevaras Ligger löpande under året i Ärendehanteringssystem Protokoll - Skol- och personalkonferenser Teams men läggs sedan in i - Ämnes- och klasskonferenser Evolution läsårsvis. Tillbud - förskolebarn och elever Bevaras Anmäls i DraftIt. DraftIt Tillbud - Skador - Olyckor - Andra tillbud - Arbetsskada elev, exempelvis vid prao 6.2 Barnomsorg Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Ansökan och beslut om reducerad Bevaras Diarieförs Ärendehanteringssystem Beslut avgift Ansökningar om plats eller ändring 2 år Finns både i system och i Elevadministrativt it- av plats pappersform. system /närarkiv barnomsorgs- administratör Ansökan om jourverksamhet (k- 2 år Ansökan görs i e-tjänst, Ärendehanteringssystem Ansökan dag) och sommarverksamhet ansökan arkiveras 4 månader där. Arkiveras sedan 2 år i Evolution Beslut om uppsägning av plats p.g.a Bevaras Delegationsbeslut Ärendehanteringssystem Beslut skuld eller att plats inte nyttjas Blankett barns viktiga uppgifter Vid in aktualitet Pappersform Makuleras efter aktuell k- som används vid dag och jourverksamhet (K-dag) och sommarverksamhets sommarverksamhet period. Beslut om placering inom Bevaras Enligt skollagen 8:e kap. 5 §, 7§ Ärendehanteringssystem Beslut förskolan/fritidshem och 9§ 14:e kap 5 och 6§§ Årsärende Dagböcker och Vid inaktualitet Dokumentation av planeringskalendrar som förs verksamheten görs i löpande årsredovisningen Debiteringsunderlag / 3 år Förvaltningsekonom debiteringslistor Dokument om pedagogisk Bevaras Finns med i Styr- och ledningssystem Årsredovisning inriktning och verksamhet verksamhetsberättelse med Ärendehanteringssystem mera. Diarieförs Förteckning över barn/elever i Bevaras Elevadministrativt IT- respektive förskola/fritids system Förtursärenden – handlingar och Bevaras Diarieförs i årsärenden Ärendehanteringssystem Beslut beslut i förtursärenden Handlingar och beslut rörande Bevaras Förvaras hos specialpedagog Centralarkiv barn med särskilda behov fram till slutarkivering. För grundskoleelever och gymnasieelever finns handlingar både i PMO digital elevakt och fysisk elevakt. Beslut som scannas in ska alltid sparas fysiskt i elevakten. Handlingar rörande val av 1 år Närarkiv skola/förskoleklass barnomsorgsadministratör Kölistor Vid inaktualitet Elevadministrativt IT- system Köstatistik, beläggningsstatistik Bevaras Kan ingå i Styr- och ledningssystem verksamhets/årsberättelsen. Finns i budgetdokument Närvarolistor 3 år 1 år på enheten, därefter 2 år Lärplatform Schoolsoft / hos närarkiv barnomsorgsadministratör. barnomsorgsadministratör Ordinarie verksamhets närvaro/frånvaro finns i system. Närvaro för jourförskola, jourfritids samt sommarförskola och sommarfritids finns i pappersform. Placeringsmeddelande, erbjudande, 2 år Finns idag både i system och Elevadministrativt IT- svar på placeringsmeddelande på papper. system / närarkiv barnomsorgsadministratör Platsinnehavarens 3 år Finns idag både i system och Elevadministrativt IT- inkomstuppgifter på papper. system/ närarkiv barnomsorgsadministratör Schema, uppgifter om planerad 3 år Finns idag både i system och Elevadministrativt IT- vistelsetid på papper. system / närarkiv barnomsorgsadministratör Tillsynsrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Uppsägning av plats 2 år Finns idag både i system och Elevadministrativt IT- på papper. system / barnomsorgsadministratör Överklagan av skolplaceringsbeslut Bevaras Ärendehanteringssystem Överklagan 6.3 Gemensam skola (förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Betyg - Betygskatalog Bevaras Tas fram årsvis efter klass. Centralarkiv - Betygssammanställningar Ska vara ett - Omprövning av betyg, beslut och pappersdokument enligt handlingar SKOLFS 2011:123. - Resultat av prövning med anteckning Eventuella förkortningar och om givet betyg sifferkoder ska förklaras. - Skriftliga bedömningar/intyg Blankett Vid inaktualitet Övergångsblanketter - Övergång från förskola till gällande förskola gallras förskoleklass utefter samtycke som - Generell övergång från förskola till lämnats av vårdnadshavare. förskoleklass Övriga gallras när eleven - Övergång från förskoleklass till åk1 gått ur gymnasiet. - Övergång från åk 3-4, 6-7 samt anpassad grundskola - Övergång från åk 9 till gymnasiet Slutbetyg / examensbevis / studiebevis Bevaras Sorteras klassvis, skickas Centralarkiv / gymnasieintyg läsårsvis Kopia Prov / nationella prov Diagnostiska prov, elevlösningar Vid inaktualitet Gallras då betyget är satt Sparas på respektive och tiden för omprövning av skola betyget löpt ut. Nationella prov i svenska och svenska Bevaras Skickas årsvis. Centralarkiv som andraspråk och elevlösningar Nationella prov, elevlösningar i 5 år efter Gallring kan ske retroaktivt Sparas på respektive samtliga ämnen utom svenska provtillfället skola Sammanställningar av resultat från 5 år efter Gallring kan ske retroaktivt Sparas på respektive nationella prov utom svenska provtillfället skola Sammanställningar av resultat i Bevaras Även klasslista Centralarkiv nationella prov i svenska och svenska som andra språk Skriftliga tester och prov, elevlösningar Vid inaktualitet Gallras då betyget är satt och då tiden för omprövning av betyget löpt ut Datoranvändning / avtal Avtal datoranvändning Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång Respektive skola Gallras av IT-ansvarig på skolan. Elevregistrering / information Beslut om att gå om årskurs eller Bevaras Rektorsbeslut enligt skollag. Elevakt uppflyttning till högre årskurs För grundskoleelever och gymnasieelever finns handlingar både i PMO digital elevakt och fysisk elevakt. Beslut som scannas in ska alltid sparas fysiskt i elevakten. Blankett - Handlingsplan skyddade Vid inaktualitet Bör bevaras så länge personuppgifter personen är aktuell i systemet och personen bär skydd runt personuppgifter Se Rutin hantering av skyddade personuppgifter. Elevakt Bevaras För barn i förskolan, Slutarkivering PMO Utredning av elevs behov av särskilt grundskoleelever och stöd gymnasieelever finns Åtgärdsprogram handlingar både i PMO Anpassad studiegång digital elevakt och fysisk Dokumentation av extra anpassningar elevakt. Samråd med vårdnadshavare Underlag till yttrande/beslut gällande AS/HFA-elever Kallelser/mötesanteckningar SIP - samlad individuell plan Återgivningar från specialistnivå Elevhistorik Bevaras Elevadministrativt IT- Uppgifter om elevs studieplan, tillval, system eventuellt studieavbrott, studieförändring och skolgång (klasstillhörighet, skolor etc.) Elevhälsoteam (EHT) 10 år Gallras 10 år efter att eleven PMO elevhälsojournal slutat nian. Elevregister, förteckningar eller Bevaras SchoolSoft/Edlevo / sammanställningar Elevadministrativt IT- system. Förteckning eller register över elever Bevaras Förvaras på respektive skola Centralarkiv / som är folkbokförda i andra i 5 år, därefter centralarkiv Elevadministrativt IT- kommuner men studerar i Tidaholm Förteckning bevaras i system SchoolSoft/Edlevo Förteckning eller register över Bevaras Förvaras på respektive skola Centralarkiv / Tidaholmselever som studerar i andra i 5 år, därefter centralarkiv Elevadministrativt IT- kommuner eller på friskolor Förteckning bevaras i system SchoolSoft/Edlevo Handlingar rörande lokala, individuella Bevaras Elevadministrativt IT- kurser och projektarbeten. system Grupplistor, kurslistor av tillfällig Vid inaktualitet betydelse Klasslistor Bevaras Skickas med slutbetygen när Centralarkiv de skickas till centralarkivet för arkivering Närvaro- och frånvarouppgifter, Vid inaktualitet SchoolSoft och Edlevo ansökan ledighet för elev Omval/byte av skola Vid inaktualitet Protokoll elevråd Vid inaktualitet Ligger löpande under året i Ärendehanteringssystem Protokoll Teams men läggs sedan in i Evolution läsårsvis. Samtycke för behandling av namn, bild Vid inaktualitet och rörlig bild avseende barn/elever i förskolan/skolans verksamheter Samtyckesblankett för bildpublicering 2 år Gallringstiden börjar löpa när elev slutat förskola, grundskola, gymnasieskola. Gäller ex. bildpublicering på webbplats, sociala medier, tryckt informationsmaterial. Signeringslista för egenvård Vid inaktualitet När eleven slutat på sin Förvaring vid skolenhet skolenhet eller ny överenskommelse görs Skolkatalog Bevaras Skickas till arkivet läsårsvis Centralarkiv Timplaner Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut Utvecklingssamtal eller motsvarade, Vid inaktualitet Dokumentation i lärplatform Ansvarig lärare anteckningar Schoolsoft. Överenskommelse medverkan i Vid inaktualitet När eleven slutat på sin Förvaring vid skolenhet egenvård skolenhet eller ny överenskommelse görs Överklagat beslut – vid avslag Bevaras Om eleven inte får ansökan Ärendehanteringssystem Beslut beviljad om att byta exempelvis skola Modersmålsundervisning / svenska som andra språk / skolgång för nyanlända Beslut om undervisning i svenska som Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt andra språk pappersform och inskannas PMO ska originalet sparas i elevakt. Beslut om placering i förberedelseklass Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt prioriterad timplan anpassad timplan, pappersform och inskannas PMO individuell timplan, utökad ska originalet sparas i studiehandledning elevakt. Beslut om att svenska som andra språk Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt upphör pappersform och inskannas PMO ska originalet sparas i elevakt. Ansökan/beslut om Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt modersmålsundervisning pappersform och inskannas PMO ska originalet sparas i elevakt. Anmälan/beslut om svenska som Vid inaktualitet Om beslut är taget i Elevakt andraspråk pappersform och inskannas PMO ska originalet sparas i elevakt. Förteckning över elever som fått Bevaras Elevadministrativt IT- modersmålsundervisning och system studiehandledning Schema Schema klass Bevaras Årsärende / läsårsvis Ärendehanteringssystem Schema lärare Vid inaktualitet Undervisningsplanering Ansökningar med underlag om Bevaras Elevakt, PMO, samt mottagande till anpassad grundskola journal för specifik yrkeskategori Beslut om mottagande till anpassad Bevaras Delegationsbeslut Ärendehanteringssystem grundskola Handlingar som presenterar de ämnen Bevaras Centralarkiv som eleverna kan välja som tillval. Individuellt val Kursutvärderingar Vid inaktualitet Gallras av ansvarig lärare efter avslutad skolgång Läromedelsförteckning Vid inaktualitet Läromedel, egenproducerade Vid inaktualitet Språkval Vid inaktualitet 6.4 Grundskolan Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan om inflyttning eller Bevaras Elevakt utflyttning av elev Elevens val Vid inaktualitet Inlämnad blankett Handlingar rörande val av 1 år Närarkiv skola/förskoleklass barnomsorgsadministratör Intyg om avgång från grundskola Bevaras Förvaras tillsammans med Centralarkiv betygskatalog Praktik / Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) Ansökan och beslut om elevers Vid inaktualitet placeringar under praktik och PRAO Handlingar rörande praktik och Vid inaktualitet praktikplatser 6.5 Gymnasieskola Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar till prövning / Vid inaktualitet När prövningen är genomförd Elevadministrativt IT- genomförd prövning och uppgiften är system dokumenterad Ansökan om kursbyten Vid inaktualitet Gallras då antagningen gjorts Elevadministrativt IT- Ansökan studieavbrott / ändrat på elevkort eller motsvarande system tillval etc Ansökan och beslut om Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång inackorderingstillägg Ansökan om utökat program Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång Antagningslistor Vid inaktualitet Digitalt Elevadministrativt IT- system APL Vid inaktualitet Gallras av ansvarig lärare -APL kontrakt -Målfyllelsedokument Begäran om förlängd kurs Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång Beslut antagning Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut Beslut om att elev får byta Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut studieväg Beslut om förlängning av Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut undervisning på nationellt program Beslut om vilka kurser som ska Bevaras Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut erbjudas som individuellt val Beslut om utskrivning Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Dokumentation anpassningar Bevaras SchoolSoft Färdskrivarkort Vid inaktualitet Utbildningskort till tunga fordon - Rudbecksgymnasiet Samlat betygsdokument / utdrag ur Bevaras För elever som ej får slutbetyg Centralarkiv betygskatalog kopia / gymnasieexamen Specialarbeten, projektarbeten, Evaras Av gymnasiearbeten bevaras gymnasiearbeten endast titel och beskrivning. Lärlingsutbildning / platser / handlingar Dokumentation av lärlingsarbetet Bevaras Centralarkiv Utbildningskontrakt / avtal mellan Bevaras Om en elev avbryter den eleven och mottagande arbetsplats arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska rektor utfärda ett intyg om eleven begär det med uppgifter om hur stor del av utbildningen som eleven har genomgått och innehållet i den genomgångna delen av utbildningen Minnesanteckningar: Bevaras Digitala originalet sparas på Ärendehanteringssystem Anteckning - Lärlingsråd Rudbecksgymnasiets - Programråd/yrkesråd serverplats. 1 gång per år läggs alla dokument in i ärendehanteringssystem. Rapport till centrala Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång studiestödsnämnden (CSN) Sammanställning studieavbrott Bevaras Skickas läsårsvis Centralarkiv Utvecklingssamtal eller motsvarade, Vid inaktualitet Anteckningar Anteckningar i anteckningar Av ansvarig lärare efter lärplattform. avslutad skolgång Valblanketter gällande individuella Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång val, inriktning, programfördjupning Yttrande /beslut gällande AS/HFA- Bevaras Asperger / Högfungerande Ärendehanteringssystem Delegationsbeslut elever autism 6.6 Kommunens aktivitetsansvar Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Akter över ungdomar i den Bevaras Individuell elevplan IST webbportal uppföljande verksamheten. Av KAA-ansvarig Webbportalen är en samverkan med Skaraborgs kommunalförbund. Elevregister förteckningar och Bevaras Webbportalen är en IST webbportal sammanställningar samverkan med Skaraborgs kommunalförbund. Övriga handlingar som tjänat som Vid inaktualitet Av KAA-ansvarig underlag för registrering och När vederbörlig redovisning redovisning av den uppföljande eller kontroll skett och verksamheten. handlingarna inte längre behövs för förvaltningen. 6.7 Vuxenutbildning - Kompetenscentrum Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar till Vid inaktualitet När prövningen är genomförd Elevadministrativt IT- prövning/genomförd prövning och uppgiften är system dokumenterad Ansökan om kursbyten Vid inaktualitet Gallras då antagningen gjorts Elevadministrativt IT- Ansökan studieavbrott / ändrat på elevkort eller motsvarande system tillval etc - Anmälningar Vid inaktualitet Tidigast efter att eleven Respektive skola - Ansökningshandlingar avslutat sin utbildning. Ansökningshandlingar från elever som nekats utbildning gallras tidigast efter nekandet Ansökningar till yrkesutbildningar, kan sparas om någon elev slutar, så att ny elev kan ringas in. Gallras när ej ny elev kan tas in på redan startad kur för att det gått för lång tid in på kursen. Antagningslistor Vid inaktualitet Digitalt Elevadministrativt IT- system Lärlingsutbildning / platser / handlingar Dokumentation av lärlingsarbetet Bevaras Centralarkiv Intyg från arbets- / praktikplatser Bevaras Om en elev avbryter den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska rektor utfärda ett intyg om eleven begär det med uppgifter om hur stor del av utbildningen som eleven har genomgått och innehållet i den genomgångna delen av utbildningen Utbildningskontrakt / avtal mellan Bevaras Centralarkiv eleven och mottagande arbetsplats Rapport till centrala Vid inaktualitet Efter avslutad skolgång studiestödsnämnden (CSN) Samlat betygsdokument/utdrag ur Bevaras För elever som ej får Centralarkiv betygskatalog kopia slutbetyg/ gymnasieexamen Specialarbeten, projektarbeten, Bevaras Av gymnasiearbeten bevaras gymnasiearbeten endast titel och beskrivning. 6.8 Kulturskola Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Kursprogram i foldrar Bevaras Centralarkiv Elevregistrering Deltagaranmälningar 3 år Efter avslutade studier Elevadministrativt IT- system Närvarolistor 3 år Elevregister / förteckningar, Bevaras Elevadministrativt IT- grupplistor och liknande system Undervisningsplanering Ensemblelistor Bevaras Årsärende från IST Ärendehanteringssystem Rapport Kulturskola. Inventarieförteckning Bevaras Det ska finnas en aktuell Centralarkiv förteckning Scheman, med uppgift om lärare, Bevaras Centralarkiv tider och instrument Musikskolans avgifter (underlag) Bevaras Beslut tas i nämnd Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse 6.9 Skolskjutsverksamhet Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Ansökan om skolskjuts som blivit Bevaras Ärendehanteringssystem Ansökan överklagade Ansökan om skolskjuts vid växelvis 2 år Ärendehanteringssystem Ansökan boende Ansökan skolskjuts 2 år Ärendehanteringssystem Ansökan Beslut om skolskjuts som blivit Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut överklagade Beslut om skolskjuts vid växelvis 2 år Ärendehanteringssystem Beslut boende Beslut skolskjuts 2 år Ärendehanteringssystem Beslut Beslut om skolskjuts i enskilt fall Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Buss- / skolkort, handlingar Vid inaktualitet Digitalt. I datasystemet ligger rörande skolskjutsverksamheten all skolskjutsplanering för aktuellt år Dispensansökningar om Bevaras Ärendehanteringssystem Ansökan skolskjuts i enskilt fall För skolskjutsverksamheten Vid inaktualitet inkomna uppgifter, elevförteckningar, scheman med mera Skolskjutsregister 1 år efter senaste Till exempel uppgifter om System för anteckningen antagna entreprenörer, antal skolskjutsplanering elever per skjuts, färdtid med mera. Övriga handlingar rörande Vid inaktualitet skolskjutsverksamheten 6.10 Skolbiblioteket Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Beståndsregister Bevaras Tas från Koha 1 gång per år Ärendehanteringssystem Rapport och läggs i årsärende. Handlingar rörande samverkan, Bevaras Finns på skolans plan under projekt med mera elevutveckling och lärande. Special / projektarbete Prenumerationsregister Bevaras Koha Ärendehanteringssystem Rapport Tas ut från Koha 1 gång per år och läggs i årsärende Register över låntagare Vid inaktualitet Koha Statistik; låntagare, antal in- och Bevaras Koha Ärendehanteringssystem Rapport utlån, antal lånade böcker, lån per Tas ut från Koha 1 gång per år bok etc och läggs i årsärende Uppgift om lån per elev Vid inaktualitet Vid återlämnandet Koha 6.11 Skolhälsovård Handling Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Avvikelserapporter Lex Maria Bevaras Patientdatajournal PMO Avvikelserapporter Lex Sara Bevaras Patientdatajournal PMO Läkare och skolsköterskas Bevaras Patientdatajournal anteckningar PMO Patientsäkerhetsberättelse 10 år Uppdateras 1 gång om året Ärendehanteringssystem Rapport Samtliga journalhandlingar Bevaras Patientdatajournal PMO Tomma elevjournaler 10 år Patientdatajournal PMO Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07

§ 40 automationsteknik på El- och energiprogrammet

diarienr: tidaholm:BUN:2026:32
§ 40 Beslut om godkännande av utredning gällande automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028 BUN 2026/32 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o godkänna utredningen. o föreslå förvaltningen att ta med inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet i framtagande av förslag till kommande beslut om gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028. Sammanfattning av ärendet Nämnden beslutade 2026-02-18 att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och förutsättningar för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen ska enligt uppdraget presenteras för nämnden under sammanträdet i maj. Förvaltningen har sammanställt en utredning i ärendet. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att: o godkänna utredningen. o föreslå förvaltningen att ta med inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet i framtagande av förslag till kommande beslut om gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om godkännande av utredning gällande automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”, Daniel Larsson rektor, 2026-04-29.  Utredning ”Inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet”, Daniel Larsson rektor, 2026-04-30.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 20/2026 ”Beslut om utredning gällande inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”, 2026-02-18. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/32 2026-04-30 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Daniel Larsson, rektor Tjänsteskrivelse - Beslut om godkännande av utredning gällande automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028 Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o godkänna utredningen. o föreslå förvaltningen att ta med inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet i framtagande av förslag till kommande beslut om gymnasieorganisation för läsåret 2027/2028. Ärendet Nämnden beslutade 2026-02-18 att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och förutsättningar för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Utredningen ska enligt uppdraget presenteras för nämnden under sammanträdet i maj. Förvaltningen har nu sammanställt en utredning i ärendet. Denna bifogas som bilaga till tjänsteskrivelsen. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms följa barnkonventionens artikel 28. (b) som lyder: ”Uppmuntra utvecklingen av olika former av gymnasial utbildning inklusive såväl högskoleförberedande utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov”. Beslutsunderlag  Utredning ”Inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet”, Daniel Larsson rektor, 2026-04-30.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 20/2026 ”Beslut om utredning gällande inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet Rudbecksgymnasiet läsåret 2027/2028”, 2026-02-18. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barn och utbildningsförvaltningen Ärendenummer: BUN 2026/32 Upprättad: 2026-04-30 Senast reviderad: - Utredning Inriktning automationsteknik på El- och energiprogrammet 1FDlicekta h bälrå sfoert osåt pabvu Obbkloärnd författare licensieras enligt CC BY Ansvarig för dokumentet: Daniel Larsson rektor Sammanfattning ...................................................................................................................................................3 Ärendebeskrivning ..................................................................................................................................................3 Lokal arbetsmarknad och näringslivets behov .............................................................................................3 Regional och nationell kontext ........................................................................................................................4 Betydelsen av utbildningsinsatser ....................................................................................................................4 Bedömning ................................................................................................................................................................4 Ekonomiska förutsättningar ..................................................................................................................................4 Lokaler och kompetens .........................................................................................................................................5 Samläsningsmöjligheter och APL .........................................................................................................................5 Slutsats .......................................................................................................................................................................5 Sammanfattning Tidaholms kommun har ett näringsliv med stark industriell förankring och en ovanligt hög andel företag inom automation och tekniskt avancerad tillverkning. Samtidigt råder en uttalad brist på utbildad arbetskraft inom automationstekniska yrken, vilket utgör ett tydligt tillväxthinder för det lokala näringslivet. Efterfrågan på automationsteknisk kompetens bedöms vara långsiktig och strukturell snarare än konjunkturberoende. En satsning på utbildning inom området bedöms därmed vara strategiskt viktig för kommunens långsiktiga utveckling. Ärendebeskrivning Nämnden beslutade 2026-02-18 att uppdra åt förvaltningen att utreda möjligheter och förutsättningar för att kunna erbjuda inriktningen automationsteknik på El- och energiprogrammet på Rudbecksgymnasiet från läsåret 2027/2028. Lokal arbetsmarknad och näringslivets behov Tidaholms näringsliv präglas av företag verksamma inom industriell automation, maskinbyggnation samt styr- och reglerteknik. Företagen är ofta verksamma på nationella och internationella marknader och är i hög grad beroende av kvalificerad teknisk kompetens för att behålla och utveckla sin konkurrenskraft. Näringslivets företrädare beskriver svårigheter att rekrytera personal inom följande områden: • Automationsteknik • PLC- och robotprogrammering • Styr- och reglerteknik Kompetensbristen kan påverka företagens möjligheter till expansion och investeringar och kan på sikt även få betydelse för deras fortsatta etablering i kommunen. Frågan om automationsteknik inriktningen på El och energiprogrammet är lyft på det lokala programrådet. Rådet står bakom ett eventuellt beslut att starta inriktningen. Regional och nationell kontext Kompetensbrist inom industrin, särskilt inom automatisering och digitalisering, är väl dokumenterad på både regional och nationell nivå. I industriintensiva delar av Västra Götaland bedöms behovet av automationsteknisk kompetens fortsätta öka under överskådlig framtid. Parallellt sker pensionsavgångar inom tekniska yrken, vilket ytterligare förstärker behovet av nyutbildad arbetskraft. Betydelsen av utbildningsinsatser Utbildningar inom automationsteknik kännetecknas generellt av: • hög etableringsgrad på arbetsmarknaden • stark koppling till lokala och regionala arbetsgivare • goda möjligheter till samverkan genom APL, praktik och företagsanknutna projekt En utveckling av utbildningsutbudet inom området bedöms kunna bidra till: • stärkt kompetensförsörjning för lokala företag • ökad anställningsbarhet för kommunens invånare • förbättrad matchning mellan utbildning och arbetsmarknad • ökad attraktivitet för Tidaholm som utbildnings- och etableringsort Bedömning Förvaltningen bedömer att behovet av utbildad kompetens inom automationsteknik är tydligt, långsiktigt och strategiskt viktigt för Tidaholms utveckling. En kommunal satsning på utbildningar inom området ligger i linje med målen om tillväxt, sysselsättning och ett livskraftigt näringsliv. Området bedöms även vara väl lämpat för fortsatt och fördjupad samverkan mellan utbildningsverksamhet, näringsliv och regionala aktörer. Ekonomiska förutsättningar För att kunna starta inriktningen automationsteknik inom El- och energiprogrammet krävs kompletterande investeringar i särskild utrustning. Behovet kan sammanfattas inom följande områden: • Styr- och reglerutrustning • Operatörsgränssnitt • Sensorer och ställdon • Pneumatik • Elteknisk grundutrustning • Säkerhet och riskmedvetenhet • Industriella träningsstationer • IT och nätverk • Simulering och virtuell automation • Robot + styrning, gripdon & fixtur, säkerhetslösning • Dokumentation och pedagogiskt stöd Denna utrustning kostar ca 500 tkr och vissa delar behöver finnas inför HT28 och andra delar inför HT-29. Lokaler och kompetens Inriktningen kan förläggas till de lokaler El och energiprogrammet bedrivs idag så inga ytterligare ytor eller lokaler behöver tas i anspråk. Vi har idag anställd personal med behörighet och lärarlegitimation inom ämnesområdena som ingår i inriktningen. Samläsningsmöjligheter och APL Eleverna kommer att ha vissa ämnen/nivåer med eleverna på programmet som går inriktningen elteknik. Dessa samläsningsämnen finns både på inriktningsnivå och som programfördjupning. I de kontaktar vi haft genom programråd, verksamhetsbesök med mera så är vår bedömning att eleverna på inriktningen får APL platser i våra lokala företag. Slutsats Beslut om att erbjuda inriktningen automationsteknik tas i Barn- och utbildningsnämnden i september, i samband med det samlade organisationsbeslutet för Rudbecksgymnasiet inför höstterminen 2027. Beslut om erforderliga investeringsmedel alternativt ökade driftsmedel för åren 2028 och 2029 bör behandlas i samma ärende. Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2026-02-18

§ 41 BUN 2026/161

diarienr: tidaholm:BUN:2026:161
§ 41 Information om medarbetarenkäten BUN 2026/161 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Under nämndssammanträdet närvarade kommunens personalstrateg för att delge information om medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2025 relaterat till barn- och utbildningsförvaltningens medarbetare. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om medarbetarenkäten”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-04-20. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/161 2026-04-20 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om medarbetarenkäten Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Under nämndssammanträdet kommer kommunens personalstrateg närvara för att delge information om medarbetarenkäten som genomfördes under hösten 2025. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej röra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07

§ 42 skolstrukturutredningen

diarienr: tidaholm:BUN:2025:314, tidaholm:BUN:2026:9, tidaholm:BUN:2025:418, tidaholm:BUN:2025:396, tidaholm:BUN:2025:397
§ 42 Information om arbetet med skolstrukturutredningen BUN 2025/314 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Nämnden beslutade 2025-05-22 att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag på en förändrad skolstruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och kvalitet i utbildningen. Under sammanträdet delgav förvaltningen information och dialog fördes med ledamöterna kring nuläget i den pågående processen gällande skolstrukturutredningen. Utredningssamordnare ger en återkoppling kring workshoppen som genomfördes under förra nämndssammanträdet. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information om arbetet med skolstrukturutredningen”, Joacim Storm nämndsekreterare, 2026-04-21. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2025/314 2026-04-21 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information om arbetet med skolstrukturutredningen Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Nämnden beslutade 2025-05-22 att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att ta fram förslag på en förändrad skolstruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och kvalitet i utbildningen. Under sammanträdet kommer förvaltningen delge information och föra dialog med ledamöterna kring nuläget i den pågående processen gällande skolstrukturutredningen. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej röra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2026/9 2026-05-11 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Inkomna beslut och skrivelser Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Information om inkomna beslut och skrivelser. Ärendenummer: Avsändare: Inkommen handling: Sveriges Kommuner och Cirkulär 26:17 - Aktuell Ekonomi - 2026/31 Regioner Vårpropositionen för 2026. Cirkulär 26:18 - Aktuell Ekonomi - Sveriges Kommuner och 2026/31 Planeringsförutsättningar för åren 2026– Regioner 2029 för regioner och kommuner. Fördelningsbeslut - Statsbidrag till 2026/162 Kulturrådet kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, läsåret 2026/27. Beslut om förstudie för 2026/163 Kommunstyrelsen investeringsprojekt ombyggnation av kontaktcenter. Beslut om att fastställa ombudgeteringar 2026/164 Kommunstyrelsen av investeringar Beslut om besvarande av motion om 2025/170 Kommunfullmäktige maxantal elever i förskola och skola. Beslut om årsredovisning för Tidaholms 2026/193 Kommunfullmäktige kommun avseende år 2025. Beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnder och 2026/194 Kommunfullmäktige beredningar avseende verksamhetsåret 2025. 2026/168 Västra Götalandsregionen Protokollsutdrag med beslut - Samverkansavtal om naturbruksutbildning tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, Västra götalandsregionen. Rapport - Regional utvecklingsstrategi för 2026/192 Västra Götalandsregionen Västra Götaland 2021-2030 - med utblick mot 2045. Rapport – Livsmedelskontroll Förskolan 2026/169 Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekedalen. Rapport - Livsmedelskontroll Förskolan 2026/171 Samhällsbyggnadsförvaltningen Björnen. Rapport - Livsmedelskontroll Förskolan 2026/172 Samhällsbyggnadsförvaltningen Rosenberg. Beslut om ansökan - Statsbidrag för 2026/86 Skolverket fortbildning av lärare och förskollärare för 2026. Beslut om redovisning - Statbidrag för 2026/86 Skolverket personalförstärkning för 2025. Beslut om redovisning - Statsbidrag för 2026/86 Skolverket personalkostnader för skolsociala team för 2025. Beslut om redovisning - Statsbidrag för 2026/86 Skolverket kvalitetshöjande åtgärder i förskolan för 2025. Beslut om ansökan - Statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och 2026/86 Skolverket lärlingsliknande utbildning på introduktionsprogram för 2026. Polisanmälan 2026-04-27, Ekedalens 2026/188 Polismyndigheten fritids. Krossat fönster. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2025/418 2026-05-11 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Delegationsbeslut Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga redovisningen av delegationsbeslut till handlingarna. Ärendet Besluts- Ärende- Ansvarig Beslutsdatum Ärende/beslut nummer nummer Beslut om mottagande och Nina Kindbom antagning till utbildning på Rektor 2026-03-10 9.2 2026/37 gymnasial eller särskild utbildning på gymnasial nivå Beslut om mottagande till Nina Kindbom 2026-03-10 9.3 2026/38 utbildning i svenska för invandrare Rektor Beslut om mottagande till Nina Kindbom utbildning på grundläggande nivå Rektor 2026-03-23 9.1 2026/39 eller anpassad utbildning på grundläggande nivå Beslut om mottagande till Nina Kindbom utbildning på grundläggande nivå Rektor 2026-03-23 9.2 2026/37 eller anpassad utbildning på grundläggande nivå Uppsägning vid arbetsbrist – Lisbeth Hindgren inom nämndens Rektor 2026/181 2026-04-07 2.4 verksamhetsområde 2026/185 Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. Uppsägning vid arbetsbrist – Ci Olofsson inom nämndens 2026/180 Rektor 2026-04-07 2.4 verksamhetsområde 2026/182 Beslut om uppsägning på grund av 2026/184 arbetsbrist. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Uppsägning vid arbetsbrist – Eva Lena inom nämndens Svensson 2026-04-07 2.4 verksamhetsområde 2026/183 Rektor Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. Beslut om mottagande av elev Daniel Larsson 2026-04-09 7.8 2026/119 utanför samverkansområdet Rektor Id nr Sara Sjölund 730711 Bång 730718 Skolchef Ta emot anmälningar om 2026-04-10 12.3 730759 kränkande behandling 730763 730767 730768 Uppsägning vid arbetsbrist – Karin Lundquist inom nämndens Rektor 2026-04-13 2.4 verksamhetsområde 2026/160 Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. Beslut om gymnasial eller särskild Nina Kindbom utbildning på gymnasial nivå Rektor 2026-04-14 9.2 2026/37 mottagande och antagning till utbildning på Id nr Sara Sjölund 731243 Bång 731383 Skolchef 731397 Ta emot anmälningar om 2026-04-14 12.3 731450 kränkande behandling 731517 731520 731536 731544 Beslut om mottagande till Nina Kindbom 2026-04-14 9.3 2026/38 utbildning i svenska för invandrare Rektor Uppsägning vid arbetsbrist – Goran inom nämndens Dragojevic 2026-04-15 2.4 verksamhetsområde 2026/186 Enhetschef Beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 731927 Bång 2026-04-15 kränkande behandling 731957 Skolchef Id nr Sara Sjölund 732167 Bång Ta emot anmälningar om 732190 Skolchef 2026-04-16 12.3 kränkande behandling 732218 732304 732320 Id nr Sara Sjölund 732618 Bång Ta emot anmälningar om 732687 Skolchef 2026-04-17 12.3 kränkande behandling 732720 732824 Sara Sjölund Ta emot anmälningar om Id nr 2026-04-18 12.3 Bång kränkande behandling 732831 Skolchef Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 733202 Bång 2026-04-20 12.3 kränkande behandling 733212 Skolchef 733261 Sara Sjölund Ta emot anmälningar om Id nr 2026-04-21 12.3 Bång kränkande behandling 733529 Skolchef Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 733817 Bång 2026-04-22 12.3 kränkande behandling 733885 Skolchef 733894 Inhämta yttrande inför beslut om Maria Westberg att ta emot elev från annan Verksamhetschef 2026-04-22 5.15 kommun i förskoleklass, 2026/173 grundskola respektive anpassad grundskola Beslut om mottagande av elev från Maria Westberg 2026-04-22 5.13 2026/173 annan kommun i grundskolan Verksamhetschef tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 2026-04-23 12.3 734367 Bång kränkande behandling 734676 Skolchef Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 2026-04-24 12.3 734959 Bång kränkande behandling 735117 Skolchef Sara Sjölund Ta emot anmälningar om Id nr 2026-04-27 12.3 Bång kränkande behandling 735765 Skolchef Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 2026-04-28 12.3 736127 Bång kränkande behandling 736395 Skolchef Id nr Sara Sjölund 736520 Bång Ta emot anmälningar om 12.3 736576 Skolchef kränkande behandling 736856 736863 Sara Sjölund Avge yttrande till 2026-04-29 1.3 2026/137 Bång tillsynsmyndighet Skolchef Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 2026-05-04 12.3 737494 Bång kränkande behandling 737845 Skolchef Id nr Sara Sjölund 738077 Bång Ta emot anmälningar om 2026-05-05 12.3 738187 Skolchef kränkande behandling 738197 738355 Beslut om mottagande till Nina Kindbom utbildning på grundläggande nivå Rektor 2026-05-06 9.2 2026/37 eller anpassad utbildning på grundläggande nivå Beslut om mottagande till Nina Kindbom utbildning på grundläggande nivå Rektor 2026-05-06 9.1 2026/39 eller anpassad utbildning på grundläggande nivå tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 739078 Bång 2026-05-07 12.3 kränkande behandling 739087 Skolchef 739165 Beslut om upphörande av Nina Kindbom utbildning Rektor Beslut att utbildningen ska 2026-05-07 9.5 2026/189 upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. Id nr Sara Sjölund Ta emot anmälningar om 739544 Bång 2026-05-08 12.3 kränkande behandling 739545 Skolchef 739635 Yttrande till domstol – Max Falk överklagade beslut Rektor 2026-05-08 1.5 2026/48 Avge yttrande till domstol avseende överklagade beslut om skolplacering. Sara Sjölund Id nr 2026-05-11 12.3 Ta emot anmälningar om Bång 740243 kränkande behandling Skolchef Sara Sjölund Id nr 2026-05-12 12.3 Ta emot anmälningar om Bång 740594 kränkande behandling Skolchef Barnrättsbedömning Ärendet syftar till att informera nämnden om fattade delegationsbeslut och bedöms därmed inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  BUN Nyanställda (delegationsbeslut) 2026-04-01-2026-04-30.  Anmälan av delegationsbeslut 20260401-20260430, Susanne Swärd trafikansvarig. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 FORVNR Förvaltning Enhet Befattning Anställd från och med Anställningsform Anställningsform, text 600 Barn och utbildning Förskolan Björnen FÖRSKOLLÄR OBEH 01-apr-26 43 Tidsbegränsat enligt skollagen 600 Barn och utbildning Rektorer GY/Kultur REKTOR 25-maj-26 1 Tillsvidare 600 Barn och utbildning Rosenberg F-3 LÄRARE OBEHÖRIG 01-apr-26 3 Vikariat 600 Barn och utbildning Rosenberg F-3 LÄRARE ÅR F-3 06-aug-26 1 Tillsvidare 600 Barn och utbildning Rosenberg övrig pers SOCIALPED 01-maj-26 1 Tillsvidare 600 Barn och utbildning Valstad fritids FRITIDSPEDAGOG 18-maj-26 1 Tillsvidare 600 Barn och utbildning Valstad skola LÄRARE ÅR F-3 04-maj-26 1 Tillsvidare Anmälan av delegationsbeslut 2026 Ärendenummer: BUN 2025/418 2025-12-18 Handläggare: Susanne Swärd, Trafikansvarig Delegationsbeslut fattade av trafikansvarig Beslutsdatum Beslutsnummer Beslut Ärendenummer 20260401 11.1 Beslut om skolskjuts 0-20260401-133050 20260414 11.1 Beslut om skolskjuts 260414-MV-GRUND-SP28 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2025/396 2026-05-11 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information från skolchef Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Skolchefen lämnar information vid sammanträdet. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej röra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2025/397 2026-05-11 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Joacim Storm, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information från ordförande Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Ordföranden lämnar information vid sammanträdet. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms ej beröra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00

§ 43 BUN 2025/341

beslutstyp: godkännandediarienr: tidaholm:BUN:2025:341, tidaholm:BUN:2025:397, tidaholm:BUN:2025:92
§ 43 Beslut om utredning gällande SAM-kraft BUN 2025/341 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o godkänna utredningen om SAM-kraft. o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI). o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda SAM-krafts finansiering och organisatoriska tillhörighet inom kommunen samt för- och nackdelar med olika modeller. SAM-kraft är ett tvärprofessionellt team som sedan 2017 arbetar med tidiga insatser för barn 0–5 år och deras familjer. Verksamheten började som ett projekt finansierat med medel från LUR under perioden 2017–2020. Efter 2020 finansieras SAM-kraft inom den ordinarie budgetramen. Ärendet måste beslutas politiskt för att säkerställa en tydlig organisering, effektiv användning av kommunens resurser och att kommunen arbetar i enlighet med socialtjänstlag och kommunens reglemente, samt för att klargöra ansvarsförhållanden och långsiktig finansiering, med barnets behov och bästa i centrum. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att: o godkänna utredningen om SAM-kraft. o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI). o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om utredning gällande SAM-kraft”, Nina Nordgaard TSI- samordnare, 2026-03-30.  Utredning ”SAM-kraft”, Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander enhetschef (SOF), Nina Nordgaard TSI-samordnare, 2026-03-30.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 43/2025 ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad 2025”, 2025-04-24. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: BUN 2025/397 2026-03-30 Barn- och utbildningsnämnden Handläggare: Nina Nordgaard, TSI-samordnare Tjänsteskrivelse – Beslut om utredning gällande SAM-kraft Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o godkänna utredningen om SAM-kraft. o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI). o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda SAM-krafts finansiering och organisatoriska tillhörighet inom kommunen samt för- och nackdelar med olika modeller. SAM-kraft är ett tvärprofessionellt team som sedan 2017 arbetar med tidiga insatser för barn 0–5 år och deras familjer. Verksamheten började som ett projekt finansierat med medel från LUR under perioden 2017–2020. Efter 2020 finansieras Sam-Kraft inom den ordinarie budgetramen. Ärendet måste beslutas politiskt för att säkerställa en tydlig organisering, effektiv användning av kommunens resurser och att kommunen arbetar i enlighet med socialtjänstlag och kommunens reglemente, samt för att klargöra ansvarsförhållanden och långsiktig finansiering, med barnets behov och bästa i centrum. Utredning SAM-kraft har utvecklats från ett projekt med ett tvärprofessionellt team, organiserat under utbildningsförvaltningen, och bemannades med specialpedagog, socialpedagog och förskollärare. Målgruppen var barn 0–5 år. I dagsläget består teamet av två familjebehandlare (socialpsykolog respektive förskolelärare) samt en specialpedagog. Teamet använder forskningsbaserade metoder såsom Family-Check-Up, ABC, Marte Meo och Föräldraskap i Vardagen (FIV), med dokumentation i PMO. Genomförandet omfattar kartläggning, planering, uppföljning och handledning under cirka nio månader, med möjlighet till uppföljning i två år vid behov. En utredning visar att SAM-kraft i sin nuvarande form riskerar att fungera som ett fristående team utan tydlig koppling till kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI) samt till socialtjänsten vilket kan leda till fragmentering, otydliga ansvarsförhållanden och minskad helhet i insatserna. Förslag är att SAM-kraft upplöses som separat team och integreras i kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år - TSI-strukturen, vilket innebär: tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 • Helhet och integration: alla insatser samordnas inom TSI, befintliga metoder bevaras och personal integreras i sina respektive verksamheter. • TSI som paraply: gemensam metod och organisationsstruktur för barn och unga 0–20 år. • Bredare professionsnätverk: fler aktörer deltar, inklusive förskola, skola, elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid, Närhälsan, polis och föreningar. • Likvärdigt stöd och gemensam metodik: TSI-metodik och dokumentation används för enhetliga arbetsprocesser. Barnrättsbedömning Vilka barn berörs? Barn och unga 0–20 år som behöver stöd från flera aktörer. Barnrättsperspektiv (Barnkonventionens artiklar 2, 3, 6, 12, 13, 17, 19, 24, 26, 39 m.fl.) TSI säkerställer att barnets behov och barnets bästa är i centrum för alla beslut och insatser. Arbetet skapar likvärdiga och samordnade insatser, minskar risken att barn faller mellan verksamheters ansvar och främjar trygghet, kontinuitet och bästa möjliga utveckling. Barn och vårdnadshavare ska ges möjlighet till delaktighet och tydlig information. Utredningens slutsatser SAM-kraft upplöses som separat team och implementeras i den nya TSI-strukturen. På så sätt säkerställs att insatserna för barn och unga 0–20 år blir samordnade, långsiktigt hållbara och likvärdiga, med barnets behov i centrum. Integreringen stärker barnets rätt till tidiga och samordnade insatser, tydliggör ansvarsförhållanden och förbättrar samverkan mellan professioner. Samtidigt skapas ett tydligt professionsnätverk och en gemensam struktur under TSI-paraplyet. Finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Beslutsunderlag  Utredning ”SAM-kraft”, Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander enhetschef (SOF), Nina Nordgaard TSI-samordnare, 2026-03-30.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 43/2025 ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad 2025”, 2025-04-24. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barn- och utbildningsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden Ärendenummer: BUN 2025/341 Fastställd: 2026-03-30 Utredning SAM-kraft 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander enhetschef och Nina Nordgaard TSI-samordnare Innehåll Utredning SAM-kraft ....................................................................................................................................1 Utredningens uppdrag ..................................................................................................................................3 Bakgrund Sam-Kraft .....................................................................................................................................3 Nulägesbeskrivning, ärendegång och metoder .........................................................................................4 Omvärldsspaning ...........................................................................................................................................6 TSI ...................................................................................................................................................................7 Konsekvensanalys. Sam-Kraft som en del av TSI .................................................................................10 Sammanfattning ...........................................................................................................................................12 Förslag till beslut .........................................................................................................................................12 Barnrättsbedömning TSI ............................................................................................................................12 Utredningens uppdrag Enligt Barn- och utbildningsnämndens beslut § 43/2025 (Beslut om uppföljning av helårsprognos, 2025- 04-24) beslutades att: • ge förvaltningen i uppdrag att utreda Sam-Krafts finansiering samt organisatoriska tillhörighet inom kommunen, med för- och nackdelar. • utredningens slutsatser ska presenteras i nämnden senast november 2025. Enligt Social- och omvårdnadsnämnden: • ge förvaltningen i uppdrag att utreda Sam-Krafts finansiering samt tillhörighet inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar. Bakgrund Sam-Kraft Tvärprofessionellt-team Under år 2012 medverkade en rektor, folkhälsoplaneraren, ekonomer från kommunledningskontoret och omvårdnadsförvaltningen samt socialchefen i en socioekonomisk utbildning med inriktning på socioekonomisk analys och bokslut. Deltagarna vid utbildningen hade som uppdrag att under kursen ta fram ett förslag till projekt som skulle kunna genomföras i hemkommunen. Tidaholms deltagare utarbetade projektförslaget ”En social framtidsinvestering i Tidaholm” vilket innebar införande av ett tvärprofessionellt team. Projektet Projektet utgick från projektförslaget ”En social framtidsinvestering i Tidaholms kommun”. I den ursprungliga projektidén var målgruppen 20 familjer med barn i åldern 0–12 år. Vidare framhöll Socialförvaltningen att det även var möjligt att bedriva verksamheten gentemot en snävare målgrupp, exempelvis barn i åldrarna 0–5 år. Huvudinriktningen var att ha målgrupp 0–5 år. Då projektet var tänkt att pågå under tre år skulle sannolikt åldersgruppen utvidgas till att även omfatta barn som fyllt 8 år. Det tvärprofessionella teamet startade den 13 mars 2017 och var organiserat under utbildningsförvaltningen och bemannades med 1,0 specialpedagog, 1,0 socialpedagog och 1,0 förskollärare. Psykologtjänster hyrdes även in vid behov. Projektet skulle rikta sig mot familjer med barn 0–5 år (8 år) som av BVC, familjecentralen och förskolan bedömdes vara i behov av tidiga tvärprofessionella insatser. Projektet innebar en nära samverkan med BVC, familjecentralen, centrala resursteamet i Tidaholm och förskolan, med fokus på observationer av barns beteende, tester med anledning av barns svårigheter, konkret handledning samt samordning av myndigheters insatser. Teamet skulle även arbeta för att motivera föräldrar att, vid behov, ta emot föräldrastöd. Målsättning Målsättningen i projektbeskrivningen var att insatserna som det tvärprofessionella teamet gav familjerna, barnen och förskolan skulle leda till att barnen inte skulle vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Projektet utgick från beräkningen som byggde på att 9 av 20 barn inte skulle vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Det långsiktiga målet var att dessa barn efter avslutad skolgång och utbildning skulle få ett arbete samt inte hamna i utanförskap. Underlaget för det tvärprofessionella teamets arbete var en grundläggande observation av varje barns utvecklingsnivå samt varje barns sociala förmåga. Med utgångspunkt från detta upprättades individuella planer. Anpassade stödinsatser sattes in så att barnet kunde nå de mål som beskrivits i den individuella planen. Avstämning avseende barnets utveckling mot målen gjordes regelbundet för att säkerställa att målen skulle nås. Nulägesbeskrivning, ärendegång och metoder Med tiden har uppdragen och insatserna förändrats till två familjebehandlare och en specialpedagog, där den ena familjebehandlaren är förskolepedagog och den andra är socialpsykolog. Teamet Sam‑Kraft är fortfarande organiserat under Barn- och utbildningsförvaltningen, där förskolepedagogen och specialpedagogen är anställda i barn- och elevhälsan. Anställningsförhållandena avseende socialpedagogstjänsten, numera socialpsykolog, har sedan några år tillbaka förändrats till att vara anställd inom socialförvaltningens organisation. Socialpsykologen har trots de förändrade anställningsförhållandena i praktiken inte varit kopplad till socialförvaltningens Rådgivning & stöd och inte deltagit vid veckomöten, ärendegenomgång, handledning eller APT, men socialpsykologen har däremot deltagit i Barn- och elevhälsans möten och APT. På så sätt har Sam‑Kraft och Rådgivning & stöd kunnat arbeta med samma ärenden utan att veta om varandra, om inte familjen själv har uppgett att den får insatser från flera håll. Detta skapar en risk att Sam‑Kraft träder in i stället för socialtjänsten och därmed inte är en integrerad del av socialtjänsten. Familjebehandling i kommunen ska utföras av socialtjänsten och ske i enlighet med socialtjänstlagstiftningen, gällande regelverk och kommunens reglemente. Sam‑Kraft utför idag familjebehandling och därmed socialtjänstuppgifter utan att kommunfullmäktige har fattat beslut om ändring i Barn- och utbildningsnämndens reglemente. Vidare har Social- och omvårdnadsnämnden inte fattat beslut om att samtliga insatser som Sam‑Kraft utför är icke biståndsbedömda enligt socialtjänstlagen. Nämnden har heller inte fattat beslut om att anställda inom Barn- och elevhälsan får utföra föräldrastöd eller andra icke biståndsbedömda insatser enligt socialtjänstlagen, och att dessa insatser sker i enlighet med socialtjänstens beslut och rutiner. Idag arbetar Sam-Kraft utifrån en tydlig ärendegång med stöd i forskningsbaserade metoder. Kartläggning görs med Family-Check-Up, där Västra Götalandsregionens utvecklingscentrum barn och unga bidrar med utbildning och stöd. Dokumentation sker i PMO, kommunens barn- och elevhälsosystem, av: o ansökningsblankett, samtyckesblankett o anteckningar från möte 1–4 o genomförandeplan, anteckning om vilka insatser som påbörjats och/eller slutförts o kort anteckning om genomförande av handledning förskola I genomsnitt är Sam-Krafts process i ett ärende ca 9 månader. Sedan finns familjen kvar i systemen för uppföljning vid behov i två år. Ärendegång o Ansökan från vårdnadshavare till Sam-Kraft, även samtyckesblankett. o Bollplanksmöte – vårdnadshavare + Sam-Kraft. Beskrivning av processen och möjliga insatser, reflektion om Sam-Kraft kan vara rätt insats för familjen. o Möte 1 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog). o Nuläge och önskat läge från båda. o Kartläggning enligt FCU o Enkäter med många skattningsfrågor, görs av vårdnadshavare och förskolepedagog. o Berör tre delar: ▪ påverkansfaktorer på familjen, till exempel ekonomi, stress, välmående ▪ barnets anpassning, till exempel beteende, fungerande i förskolan ▪ föräldraskap och relation, till exempel familjerelationer, gränssättning, positiva föräldrastrategier. o Informationsinhämtning: ▪ observation i hemmet – film ▪ observationer i förskolan o Kodning av materialet, sammanställning och sedan återgivning till vårdnadshavare av vad som framkommit. o Genomförandeplan till vårdnadshavare och förskola: o Beskrivning av barnet utifrån kartläggningen. o Målformulering utifrån önskat läge. o Förslag på insatser, t ex Alla Barn i Centrum (ABC), Marte Meo, Föräldraskap i Vardagen (FIV), föräldrastödsamtal, handledning till personal. o Möte 2 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog). o Genomgång genomförandeplan och reflektion kring den. o Insatser enligt plan i tre månader. o Möte 3 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog). o Uppföljning av insatser – hur går det? o Behöver något ändras? Läggas till? Tas bort? o Insatser vid behov, i tre månader. o Möte 4 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog). o Nuläge från möte 1 jämförs med aktuellt nuläge. o Aktuellt nuläge jämförs med önskat läge. o Utvärdering genomförandeplan. o Framgångsfaktorer identifieras. o Utvärderingsblankett (för hela insatsen) till både vårdnadshavare och förskolepedagog. o Erbjudande om uppföljning: o 1-3 kontakter/år, efter behov i två år. Utfall o Utvärderingar vårdnadshavare visar: ▪ Positiv utveckling i föräldraskap ▪ Ökad samsyn kring barnuppfostran, gränssättning m.m. ▪ Stärkta relationer och ökat välbefinnande o Utvärderingar förskolepersonal visar: ▪ Hittar strategier för att hantera olika situationer ▪ Samsyn i arbetslagen kring bemötande ▪ Stärkta och bekräftade i sin yrkesroll o Ökat samförstånd och samarbete mellan vårdnadshavare och förskolepersonal. Omvärldsspaning Flera kommuner har liknande samverkan som Sam-Kraft, men heltäckande statistik saknas eftersom det inte finns ett nationellt uppdrag. I Tranemo kommun, som inspirerades av Tidaholms Sam-Kraft för några år sedan, finns ett etablerat samarbete med en röd tråd för åldrarna 0–20 år. Samverkan börjar med Tillsammans för barnet (familjer med barn 0–9 år) där vårdnadshavare ansöker, fortsätter med Skolsocialt team (10–16 år) där skolan ansöker och Team unga (16–20 år, med KAA) där skolan ansöker i samband med den unga – fortfarande ett projekt. Tillsammans för barnet i Tranemo kommun ger föräldrastöd till familjer med barn i åldern 0–9 år. Insatsen är kostnadsfri, de har tystnadsplikt och ingen journal förs. Insatsen pågår under en period av 4–7 månader. När ansökan har kommit in kontaktas vårdnadshavare via telefon och ett första möte bokas. På första mötet kartläggs nuläget och hur ett önskat läge ser ut. Med detta som utgångspunkt föreslår teamet lämplig form av föräldrastöd. Insatsen följs upp kontinuerligt under insatstiden. Teamet har kontor på Familjecentralen. Teamet består av: • Specialpedagog på Öppna förskolan/Elevhälsan. • Familjepedagog på Sociala stödteamet/öppenvården socialtjänsten. • Förskollärare på Öppna förskolan/Elevhälsan. Teamet arbetar med följande: Family-Check-Up, Föräldraskap i Vardagen, Alla Barn i Centrum, Trygghetscirkeln, Spädbarnsmassage, Lilla öppna förskolan, Råd och stödsamtal och Samverkan förskola/skola. Det är lite uppdelat vem som gör vad utifrån sin kompetens. Specialpedagog och förskolepedagog är anställda i elevhälsan, och familjepedagogen är anställd i socialtjänsten/öppenvård. Specialpedagog och förskolepedagogen är nära knutna till elevhälsan och familjepedagogen är nära knuten till öppenvården. Familjepedagogen arbetar med ärenden både från Tillsammans för barnet och från öppenvården. Familjepedagogen deltar i veckomötena inom öppenvården och kan arbeta i familjer tillsammans med kollegor därifrån. Ärenden som kommer via Tillsammans för barnet tas däremot inte upp på öppenvårdens veckomöten. Samordnaren inom öppenvården har alltid koll på vilka familjer familjepedagogen träffar. Det upprättas ingen individuell journal för ärenden inom Tillsammans för barnet, men uppgifter förs till statistik i öppenvården, och daganteckningar skrivs utan namn (oberoende av om det är familjepedagog, specialpedagog eller förskolepedagogen som arbetar i ärendet). Om föräldrarna behöver mer hjälp än de konsultationer eller det stöd som Tillsammans för barnet kan erbjuda, kan de hänvisas vidare till socialtjänsten för mer stöd, där de har rätt till fler möten och utökat stöd. Då följer inte daganteckningarna från Tillsammans för barnet med, de makuleras när ärendet avslutas. Kommunstyrelsen har beslutat att Tillsammans för barnet kan genomföra sina insatser under 4–7 månader utan journalföring. De ingår i insatser utan utredning och sker utan biståndsbedömning i enlighet med den nya socialtjänstlagen. Det råder ingen sekretess mellan de tre som arbetar i Tillsammans för barnet. Familjepedagogen är alltid tydlig för föräldrarna med att hon kommer från socialtjänsten och arbetar enligt socialtjänstlagen. Familjepedagogen kan dessutom se alla öppenvårdens insatser i journalsystemet och vet således vilka familjer som öppenvården arbetar med. Tranemo ser en stor vinst i att Tillsammans för barnet går upp till 9 år för att säkra övergången mellan förskola och skola, där det tidigare var stora glapp. Teamet har mycket samarbete med skolan. Skolsocialteamet kan ta över efter Tillsammans för barnet i samverkan med föräldrar. TSI TSI – Tidiga samordnade insatser för barn, unga och deras familjer – handlar om att ge barn och unga rätt stöd i tid, innan svårigheter växer sig stora. Arbetssättet innebär att vuxna runt barnet tidigt uppmärksammar behov av stöd och att olika verksamheter samverkar för att insatserna ska bli samordnade och effektiva. TSI är en samverkansform med ett tidigt förebyggande syfte, där fokus ligger på att tidigt identifiera behov och samordna stöd. TSI i sig är ingen insats. Efter ett TSI-möte kan de berörda verksamheterna, när det bedöms lämpligt, genomföra en egen fördjupad kartläggning som kan leda till konkreta stödinsatser anpassade efter barnets, den unges eller familjens behov. Syfte • Erbjuda förebyggande insatser till barn och unga (0–20 år) med behov av stöd från fler än en verksamhet. • Ge barn och unga stöd i tid inom områden som mående, skola, relationer, trygghet i hemmet och andra livsområden. • Säkerställa att ingen hamnar mellan olika verksamheter och att stödet hänger ihop även när flera aktörer är involverade. • Minskat antal kontaktytor för barn och familjer – en låg tröskel till kommunens och andra aktörers stöd. • Barnets behov styr, inte organisationens gränser. Organisation och samverkan • TSI är ett samarbete mellan förskola, skola, barn- och elevhälsa, socialtjänst, hälso- och sjukvård, kultur och fritid, polis samt andra aktörer inom och utanför kommunen. • Verksamheterna arbetar utifrån ett gemensamt arbetssätt för att ge likvärdigt stöd, i rätt tid och på rätt sätt – oavsett barnets bakgrund eller bostadsort. TSI-möten • Tvärprofessionella samverkansmöten där deltagarna bidrar med sin kompetens och fungerar som vägledande resurser med förslag på stöd och lösningar. • Under mötena diskuteras:  relevant information samt hantering av sekretess  vilken typ av stöd barnet eller familjen kan behöva utifrån barnets/familjens behov  ansvarsfördelning för planerade insatser  uppföljning av insatser • Vårdnadshavare ska alltid aktivt bjudas in till de lokala TSI-mötena. Praktisk betydelse för verksamheten • Skapar tydliga processer och roller för samordning av stödinsatser. • Säkerställer att alla professioner bidrar med sin kompetens och att insatser planeras, genomförs och följs upp. Tidig upptäckt • Begreppet tidig upptäckt avser såväl tidigt i barns ålder som tidigt i en problemutveckling. • Tidig upptäckt och tidiga insatser, kommer på sikt att minska lidande för barn/unga och deras familjer samt minska behovet av omfattande och kostsamma specialistinsatser. Samsyn • Behovet av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. En viss grad av gemensam problemförståelse är nödvändig för att samverkan ska kunna fungera. • Samsyn innebär inte att skillnaderna mellan de professionellas olika uppdrag suddas ut, olikheterna är grunden och en styrka i TSI-samverkan. • Samsyn handlar om tillit mellan de professionella, att ha en gemensam målbild av arbetet och gemensamma definitioner och begrepp. • Samsynen bör omfatta alla nivåer i TSI och finnas som grund för arbetet. Önskade effekter av TSI i Tidaholm • Alla barn ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt förskolan och skolans mål. • Alla barn ska känna trygghet i hem, skola och på fritiden. • Alla barn ska uppnå bästa möjliga hälsa. • Barn i behov av stöd uppmärksammas tidigt. • Bättre helhetssyn kring barnets livssituation. • Vårdnadshavare/individer erbjuds rätt stöd i ett tidigt skede. • Förbättrat samarbete mellan olika aktörer som möter barn/ungdom och familjer. Strategisk nivå bestående av skolchef, socialchef, kultur- och fritidschef, verksamhetschef förskola och grundskola, avdelningschef socialtjänsten, chef Närhälsan, folkhälsostrateg och TSI-samordnare. Styrgruppen träffas varannan månad. Gruppen träffas för att ta inriktningsbeslut och skapa förutsättningar för TSI och samverkan vad gäller barn och unga. Gruppen säkerställer resurser och mandat och förankrar TSI politiskt. Gruppen följer upp effekter av TSI på kommunnivå. Taktisk nivå bestående av Chef öppen ungdomsverksamhet/biblioteksutvecklare, enhetschef IFO Rådgivning och stöd, enhetschef IFO myndighet, verksamhetschef elevhälsa/gymnasium/komvux/ kulturskolan, folkhälsostrateg, chef Närhälsan rehab, enhetschef Närhälsan BVC, kommunpolis, brottsförebyggande samordnare Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) och TSI-samordnare. Taktisk grupp träffas en gång i månaden. Gruppen tar till sig information om trender och behov för barn och unga på en generell nivå. Av samverkan i operativ samt på taktisk nivå skapa en gemensam bild av de områden där behov gällande barn och unga framkommer samt där behov av samverkansinsatser finns. Gruppen tar del av information från den operativa nivån, säkerställer analys och utvärdering av TSI. Uppdraget är att lyfta frågor av större karaktär till strategisk nivå. Gruppen ansvarar även för att se till att det finns förutsättningar för TSI-teamets arbete och att överbrygga organisatoriska hinder för samverkan. Gruppen översätter strategiska inriktningsbeslut till rutiner och arbetssätt, identifierar behov av kompetensutveckling samt organiserar utbildningsinsatser. Gruppen ska tydliggöra ramarna för TSI-arbetet. Operativ nivå med lokala TSI-team på förskolor, skolor och familjecentralen, och ett centralt TSI-team. Lokala TSI-team har alltid en fast mötestid, en fast grupp professionella (förskola/skola, representanter från Barn- och elevhälsan, socialtjänsten vid Rådgivning & stöd) samt en fast mötesplats. Vanligtvis träffas teamet varannan vecka. Mötena är tvärprofessionella samverkansmöten där deltagande professioner fungerar som en vägledande resurs och bidrar med sin kompetens genom förslag på stöd och lösningar. Under mötena diskuteras vilket stöd barnet, den unge eller familjen kan behöva, vilken information som är relevant samt vem som ansvarar för insatserna. Vårdnadshavare bjuds aktivt in att delta. Mötena hålls nära barnets och den unges vardag, till exempel i förskolan, skolan eller på familjecentralen, för att skapa tillgänglighet, sänka trösklarna till stöd och underlätta samverkan. Teamets uppdrag är att utgå ifrån barnets behov för att upptäcka och samordna tidiga insatser samt göra det enkelt för familjen att få stöd. Teamet ska omhänderta tidiga signaler om behov av stöd och vara kreativa i att hitta insatser som passar individen. Centralt TSI-team träffas varannan vecka på en stående tid. Ärenden kommer från lokala TSI-team, om barn/ungdom går på förskola/skola i en annan kommun än Tidaholms kommun, eller om ungdom inte går på gymnasiet eller är inskriven i KAA. Det är TSI-samordnaren som kallar till mötet och leder mötet, och beroende på ärendets karaktär kan olika professioner medverka i centralt TSI-team. I teamet finns professioner från kommun, region, polisen och fritid. I centralt TSI-team diskuteras vilken typ av stöd och hjälp familjen kan behöva. Huvudregeln är att det handlar om avidentifierande konsultationer när ärendet kommer från ett lokalt TSI, men vårdnadshavare kan även bjudas in. Teamets uppdrag är att utgå ifrån barnets behov för att upptäcka och samordna tidiga insatser samt göra det enkelt för familjen att få stöd. Teamet ska omhänderta tidiga signaler om behov av stöd och vara kreativa i att hitta insatser som passar individen. Konsekvensanalys. Sam-Kraft som en del av TSI I samband med att en TSI-samordnare anställdes i Tidaholms kommun den 20 oktober 2025 fick samordnaren i uppdrag att analysera Sam-Krafts nuvarande verksamhet och pröva förutsättningarna för en övergång till den nya strukturen inom kommunens TSI-verksamhet. Syftet var att skapa en långsiktigt hållbar organisation för tidiga och samordnade insatser till barn och unga 0–20 år. TSI är kommunens paraplykoncept för tidiga och samordnade insatser till barn och unga 0–20 år. TSI är en helhetsram som binder ihop tjänster och initiativ från förskola och skola till socialtjänst, elevhälsa, hälsovård, kultur och fritid, polis och föreningsliv. Även om Sam-Kraft har varit ett starkt koncept både vad gäller samverkan mellan professioner och i relation till vårdnadshavare bör Sam-Kraft integreras i TSI. Detta för att kunna erbjuda samtliga tidiga insatser till barn och unga inom den övergripande TSI-strukturen. I TSI‑strukturen är socialtjänsten genom Rådgivning och stöd fasta representanter i de lokala TSI-teamen, vilket ligger i linje med den nya socialtjänstlagen (SoL 2025:400) där socialtjänsten ska arbeta förebyggande, vara lättillgänglig och samarbeta med andra aktörer för att nå barn och unga tidigt i deras vardag och livssituation. Den nya lagen förtydligar socialnämndens ansvar för uppsökande verksamhet, planering och samverkan med andra samhällsorgan och organisationer för att förebygga behov av omfattande insatser och säkerställa tidigt stöd, samt betonar barnets bästa och samordning av insatser. I de lokala TSI fungerar representanterna från Rådgivning och stöd som en vägledande resurs och bidrar med förslag till stöd och/eller åtgärder utifrån sin kompetens. Om det beslutas i det lokala TSI-mötet att vårdnadshavare önskar insatser från Rådgivning och stöd tar representanten ärendet med sig till Rådgivning och stöds veckomöte där ärendet diskuteras och den anställde med rätt kompetens för detta barn/familj går in i ärendet. Målet är ett tydligt, samordnat och lättillgängligt stöd med barnets bästa i centrum, där insatser ges tidigt och effektivt. Genom en sådan förändring åstadkoms breda samverkansmöjligheter och likvärdiga tidiga insatser för barn och unga i Tidaholms kommun. Finansiering och organisering: Socialpsykologen med erfarenhet från Sam‑Kraft kommer, inom ramen för arbetsgruppen Rådgivning och stöd, att arbeta med olika behandlings- och stödinsatser riktade till familjer. Förskolepedagogen och specialpedagogen fortsätter att ha sina tjänster inom Barn- och elevhälsan. Finansiering sker som i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Varje beslut som rör barn och unga ska ta hänsyn till barnets bästa. Detta kan utgå från tre perspektiv: • Barnrättsperspektivet Genom att implementera Sam-Kraft inom ramen för ny TSI-struktur stärks barnets rätt till tidiga, samordnade och likvärdiga insatser oavsett vilken verksamhet som först uppmärksammar behovet. Om Sam-Kraft inte integreras kan det bli otydliga ansvarsförhållanden och att barnets rätt till samordnat stöd inte tillgodoses fullt ut. • Barnperspektivet TSI skapar förutsättningar för vuxna runt barnet att dela information, samordna insatser och agera gemensamt utifrån barnets behov i både hem, förskola/skola och fritid. Om Sam-Kraft fortsätter som fristående struktur finns risk för parallella arbetssätt och bristande helhetsbild kring barnet. • Barnets perspektiv Genom att integrera Sam-Kraft i TSI säkerställs att alla insatser samverkar för barnets bästa och att barnets behov står i centrum för beslut och handlingar. Vision framåt • Helhet och integration: Sam-Kraft som tema upplöses och blir en del av TSI, där alla insatser för barn och familjer samordnas inom samma ramverk. Den tydligare organiseringen av befintliga resurser skapar klarhet, samtidigt som framgångsrika metoder tas tillvara och integreras i TSI-arbetet. Namnet Sam-Kraft tas bort och personalen fortsätter i sina nuvarande verksamheter inom respektive förvaltning. • TSI som paraply: Gemensam metod och organisationsstruktur stärker samverkan för målgruppen 0–20 år. • Bredare professionsnätverk: Fler professioner deltar, inklusive förskola, skola, barn- och elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid, Närhälsan, Närhälsan Rehab, polisen och föreningar m.m., vilket ger helhetsorienterat stöd. • Likvärdigt stöd: Sam-Krafts arbete utvecklas inom TSI-modellen för barn 0–20 år, vilket bevarar de framgångsrika insatser som redan finns. • Gemensam metodik: TSI-metodik och dokumentation används för enhetliga arbetsprocesser över alla verksamheter, vilket skapar tydlighet och långsiktigt hållbar struktur. Mål och förväntad effekt • Stärkt samverkan: Fler professioner deltar i koordinerade insatser, vilket förstärker effekten av tidiga och samordnade insatser. • Tidiga insatser: Barn 0–20 år får helhetsstöd och tvärprofessionell samverkan. Genom att integrera Sam-Krafts metoder i TSI säkerställs att insatserna är långsiktigt hållbara. • Tydlig organisation: Sam-Kraft blir en del av TSI-strukturen, inte ett separat team. Den tydligare strukturen skapar klarhet och samordning för alla insatser. • Bättre uppföljning: Kommunens insatser för barn och unga rapporteras och följs upp inom TSI, vilket ger översikt, möjlighet till utvärdering och kontinuerlig förbättring. Sammanfattning Sam-Kraft upplöses i sin nuvarande form som team och implementeras istället inom ramen för den nya TSI-strukturen. På så sätt behålls det starka konceptet för föräldrar och barn. Samtidigt skapas helhet, röd tråd och bättre koordinering i kommunens samlade arbete för barn och unga 0–20 år. Detta ger en tydlig struktur och ett system, ett bredare professionsnätverk samt en gemensam metod för samverkan – allt under TSI‑paraplyet. Om Sam‑Kraft inte implementeras i TSI riskerar teamet i stället att fungera som en fristående samverkansform vid sidan av övriga insatser för barn och unga. Detta kan leda till fragmentering, otydliga ansvarsförhållanden på organisationsnivå samt minskad helhet och sämre förutsättningar för bredden i tidiga och samordnade insatser för barn och familjer. Dessutom strider det mot dagens reglemente att en nämnd (BUN) arbetar med uppgifter som ligger inom en annan nämnds (SON) ansvarsområde, det vill säga familjebehandling. Finansiering Finansiering sker som i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: • Att godkänna utredningen. • Att Sam-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år. • Att finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Barnrättsbedömning TSI Vilka barn berörs av beslutet? Barn och unga 0–20 år i kommunen som är i behov av stöd från flera aktörer. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). TSI är en samordnad arbetsmodell som syftar till att skapa en helhetsbild av barnets situation och av behovet av insatser för barn och unga som behöver stöd från flera aktörer. TSI bygger på en gemensam struktur och ett gemensamt arbetssätt mellan verksamheterna. På så sätt ska alla barn och unga få likvärdig hjälp i rätt tid, utifrån sina individuella förutsättningar och sin familjs behov. Arbetssättet bidrar också till att minska risken för att barn faller mellan verksamheters ansvarsområden. Barnets bästa (artikel 3). TSI utgår från barnets behov och barnets bästa som ett centralt ramverk. Målsättningen är att säkerställa rätt insats vid rätt tidpunkt, med barnet i centrum. Arbetet ska präglas av helhetssyn, kontinuitet och en strävan att tidigt upptäcka behov, så att barnet inte behöver vänta på stöd som kan förebygga senare svårigheter. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 m.fl.). I det förebyggande arbetet behöver alla som möter barn och unga kunna identifiera tidiga tecken på svårigheter för att förhindra att problemen växer sig större. TSI ska bidra till att tidigt fånga upp signaler hos barn och unga och utgör ett system som säkerställer att barn som behöver stöd från fler än en verksamhet inte tappas bort. Genom strukturerad samverkan ska insatserna samordnas så att barn och unga får trygghet, kontinuitet och bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn och unga har ännu inte varit delaktiga inför beslutet om att införa TSI i kommunen. Det är planerat att ge ett uppdrag till Unga kommunutvecklare att bidra i TSI-arbetet, bland annat genom att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, önskemål och förslag. I det fortsatta arbetet kommer särskild vikt att läggas vid att information om TSI görs begriplig och lättillgänglig för både barn och vårdnadshavare. Bilaga – Förkortningar i ärende BUN 2025/341: Utredning SAM-kraft • APT → Arbetsplatsträff • FCU → Family Check-Up • PMO → Kommunens barn- och elevhälsosystem • ABC → Alla Barn i Centrum • FIV → Föräldraskap i Vardagen • KAA → Kommunalt aktivitetsansvar • IFO → Individ- och familjeomsorg • SMS → Samhällsskydd Mellersta Skaraborg • BUN → Barn- och utbildningsnämnden • SON → Social- och omvårdnadsnämnden • SoL → Socialtjänstlagen • TSI → Tidiga samordnade insatser • BVC → Barnavårdscentralen Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2025-04-24 § 43 Beslut om uppföljning av helårsprognos för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad 2025 BUN 2025/92 Barn- och utbildningsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o godkänna upprättad helårsprognos samt att överlämna den till kommunstyrelsen. o informera kommunfullmäktige om att barn- och utbildningsnämnden inte klarar det uppdrag kommunfullmäktige ålagt oss, det vill säga uppfylla lagkrav med den budget som är lagd för 2025. Bland annat är det inte rätt referenskostnad för förskolan. Nämnden har fått en budget för 85%, den egentliga beläggningsgraden är dock 91%. o ge förvaltningen i uppdrag att utreda BOA’s verksamhet (barnomsorg på obekväm arbetstid) i sin helhet med för- och nackdelar, kostnader samt en risk- och konsekvensanalys för att kunna avveckla BOA i Tidaholms kommun. o ge förvaltningen i uppdrag att utreda ungdomsboendets finansiering samt tillhörighet inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar. o ge förvaltningen i uppdrag att utreda SAM-krafts finansiering samt tillhörighet inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar. Sammanfattning av ärendet Helårsprognos för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad år 2025. Under barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2025-03-20 beslutades det att kommande rapportering skulle komplettera åtgärdsplanen med vilka åtgärder som ska vidtas samt en risk- och konsekvensanalys för de åtgärderna gällande Rudbecksgymnasiet, vilket förvaltningen inkluderat i underlaget. 2025-04-15 inkom beslut från kommunstyrelsen där barn- och utbildningsnämnden uppmanas att komplettera åtgärdsplanen, senast 2025-04-28, så att verksamheterna ryms inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beslut bifogas som bilaga till tjänsteskrivelsen. På grund av att beslutet från kommunstyrelsen inkommit väldigt tätt inpå utskick av kallelse till nämnd, samt med låg bemanning på förvaltningskontoret med anledning av påsk-vecka, så är inte åtgärdsplanen kompletterad till utskick 2025-04-17. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna upprättad helårsprognos samt att överlämna den till kommunstyrelsen. - Lena Andersson (S) föreslår ett tillägg till förvaltningens förslag och föreslår nämnden besluta att informera kommunfullmäktige om att barn- och utbildningsnämnden inte klarar det uppdrag kommunfullmäktige ålagt oss, det vill säga uppfylla lagkrav med den budget Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2025-04-24 som är lagd för 2025. Bland annat är det inte rätt referenskostnad för förskolan. Nämnden har fått en budget för 85%, den egentliga beläggningsgraden är dock 91%. - Ordföranden föreslår ett tillägg till förvaltningens förslag och föreslår nämnden besluta att: o ge förvaltningen i uppdrag att utreda BOA’s verksamhet (barnomsorg på obekväm arbetstid) i sin helhet med för- och nackdelar, kostnader samt en risk- och konsekvensanalys för att kunna avveckla BOA i Tidaholms kommun. o ge förvaltningen i uppdrag att utreda ungdomsboendets finansiering samt tillhörighet inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar. o ge förvaltningen i uppdrag att utreda SAM-krafts finansiering samt tillhörighet inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar. Beslutsgång Ajournering om totalt 20 minuter samt 5 minuter begärs. Ordföranden finner att nämnden bifaller förslag om ajournering. Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut samt två förslag om tillägg, ett från Andersson samt ett från ordföranden. Ordföranden ställer först förvaltningens förslag under proposition och finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Ordföranden ställer därefter Anderssons förslag om tillägg under proposition och finner att nämnden beslutar att bifalla detta. Ordföranden ställer därefter ordförandens förslag om tillägg under proposition och finner att nämnden beslutar att bifalla detta. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad 2025”, Sophie Falk förvaltningsekonom, 2025-04-15.  Helårsprognos BUN mars 2025.  Risk- och konsekvensanalys - Verksamhetsförändringar Rudbecksgymnasiet budgetår 2025.  Kommunstyrelsens beslut § 65/2025: ”Beslut om månadsrapport för Tidaholms kommun avseende januari – februari år 2025”, 2025-04-09. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott, 2026-05-07