Social- och omvårdnadsnämnden — 26 maj 2026

§ 56 Beslut om övergång till debitering av utförd tid SON 2026/140 Social- och omvårdnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att bordlägga ärendet till nästkommande sammanträde. Sammanfattning av ärendet Brukarna som har insatser utförda i hemtjänsten betalar idag en avgift för dessa insatser. Avgifterna baseras på den beviljade insatsen som myndigheten beviljar vilken genererar en tid för planering i hemtjänsten. I praktiken kan den faktiska tiden som utförs hos den enskilde avvika från den beviljade tiden, både uppåt och nedåt. Detta kan leda till bristande träffsäkerhet i ersättningssystemet, begränsade incitament för effektiv planering samt svårigheter att följa upp kvalitet och resursanvändning. Förvaltningen har därför utrett möjligheten att övergå till ersättning baserad på utförd tid, det vill säga den faktiska tiden som personalen utför insatser hos brukaren. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att övergå till att debitera avgifter av brukare i hemtjänsten utifrån utförd tid. - Anna Zöögling (S) föreslår nämnden besluta att bordlägga ärendet till nästkommande sammanträde. Beslutsgång Anna Zöögling (S) föreslår att nämnden bordlägger ärendet till nästkommande sammanträde. Birgitta Andersson (L) motsätter sig förslaget till bordläggning. Ordförande ställer sig bakom Zööglings förslag till bordläggning till nästkommande sammanträde. Ordförande ställer förslagen till beslut mot varandra och ser att nämnden beslutar enligt Zööglings förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om övergång till debitering av utförd tid”, avdelningschef Elin Andersson, 2026-04-09. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/16 2026-05-19 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Anna Smedhs, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Beslut om månadsrapport för social- och omvårdnadsnämnden avseende januari- april 2026 Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna upprättad månadsrapport samt överlämna den till kommunstyrelsen. Ärendet Social- och omvårdnadsnämnden redovisar ett positivt ekonomiskt resultat efter april månad, med ett överskott om cirka 6,0 miljoner kronor vilket motsvarar 4,2 procent av nämndens budget. Helårsprognos för nämnden är ett överskott mot budget på 25,0 miljoner kronor. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ” Beslut om månadsrapport för social- och omvårdnadsnämnden avseende januari-april 2026”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-05-19.  Månadsrapport för social- och omvårdnadsnämnden avseende januari-april 2026 Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 2(12) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning................................................................4 2 Förvaltningsberättelse......................................................5 2.1 Reglemente....................................................................................5 2.2 Organisation...................................................................................5 2.3 Händelser av väsentlig betydelse...................................................5 2.4 Händelser i nämndens verksamheter.............................................6 3 Ekonomi............................................................................7 3.1 Budgetram och investeringsmedel.................................................7 3.2 Redovisning – Nämnd.....................................................................7 3.2.1 Helårsprognos nämnd.................................................................7 3.2.2 Preliminärt utfall för nämnden – jämfört med budget.................9 4 Investeringar per projekt.................................................11 4.1 Social- och omvårdnadsnämndens investeringar.........................11 5 Väsentliga personalförhållanden......................................12 5.1 Uppföljning av anställningsrestriktion..........................................12 Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 3(12) 1 Sammanfattning Social- och omvårdnadsnämnden redovisar ett positivt ekonomiskt resultat efter april månad, med ett överskott om cirka 6,0 miljoner kronor vilket motsvarar 4,2 procent av nämndens budget. Helårsprognos för nämnden är ett överskott mot budget på 25,0 miljoner kronor. Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 4(12) 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Reglemente Enligt reglementet för social- och omvårdnadsnämnden ska nämnden fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Nämnden är vidare arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475). Nämnden ansvarar även för kommunens flyktingmottagande och all handläggning med stöd av LVU (1990:52) och LVM (1988:870) - lagstiftningen samt den kommunala hälso- och sjukvården. Utöver ovanstående är kommunallagen (2017:725), arbetsmiljölagen (1977:1160) och diskrimineringslagen (2008:567), liksom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, i synnerhet Barnkonventionen, av central betydelse för nämndens verksamhetsområden och det arbete som social- och omvårdnadsförvaltningen utför. 2.2 Organisation 2.3 Händelser av väsentlig betydelse Under perioden har inga större enskilda händelser såsom försäljningar, förvärv eller rättstvister inträffat som direkt påverkar de finansiella rapporterna. Däremot finns ett antal faktorer och händelser som sammantaget har en väsentlig påverkan på förvaltningens ekonomi: Budgetförutsättningar i förhållande till aktuellt kostnadsläge Budgeten för 2026 baseras delvis på ett högre kostnadsläge (2023), vilket bidrar till det positiva resultatet. Utvecklad ekonomistyrning och uppföljning Ett aktivt arbete med styrning och uppföljning har bidragit till lägre Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 5(12) kostnader än budgeterat inom flera verksamheter. Höga kostnader i delar av verksamheten Resultatet påverkas samtidigt av fortsatt höga kostnader för sjukfrånvaro och övertid i vissa enheter samt ett underskott inom hemtjänsten. Om- och tillbyggnation av Helidshemmet En pågående om- och tillbyggnation av Helidshemmet innebär investeringar som påverkar förvaltningens lokalkostnader över tid. Åtgärden syftar till att möta framtida behov och stärka verksamhetens långsiktiga kapacitet och kvalitet. Pågående arbete med bemanning och arbetssätt Insatser pågår för att utveckla bemanning och arbetssätt, med målsättning att minska kostnader och skapa en mer långsiktigt hållbar ekonomi. 2.4 Händelser i nämndens verksamheter Projekt för översyn av bemanning och arbetssätt Ett arbete pågår med att analysera bemanning, schemaläggning och innehållet i arbetsdagen. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö samt minska övertidskostnader och sjukfrånvaro. Insatser kopplat till sjukfrånvaro och arbetsmiljö Riktade åtgärder genomförs i delar av verksamheten där sjukfrånvaro och belastning är hög, med fokus på hållbarhet i det dagliga arbetet. Utveckling av ekonomistyrning och uppföljning Arbetet med att stärka den ekonomiska styrningen fortsätter, med tätare uppföljning och analys för att säkerställa kontroll och långsiktig balans. Införande av strukturerat lednings- och kvalitetssystem Förvaltningen arbetar med att utveckla ett mer systematiskt kvalitetsarbete för att tydligare följa resultat, stärka verksamhetsutvecklingen och skapa transparens. Åtgärder inom hemtjänsten Med anledning av ekonomiskt underskott i hemtjänsten pågår ett arbete med att se över arbetssätt, planering och resursfördelning. Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 6(12) 3 Ekonomi 3.1 Budgetram och investeringsmedel Kommunfullmäktige fastställer och tilldelar nämnden en budgetram och investeringsmedel. Budgetramen är de medel som tilldelas en nämnd för dess driftsbudget. Nämndens verksamhetsplan redogör för hur nämnden har beslutat att fördela driftsbudgeten till nämndens olika verksamheter under året. Fördelningen benämns detaljbudget. Nämndens investeringsbudget anger hur nämnden har beslutat att fördela dess investeringsmedel under året. Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. 3.2 Redovisning – Nämnd 3.2.1 Helårsprognos nämnd Helårsprognos under årets månader Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Helårs- 393, 393, 393, 393, progno 3 3 3 3 s Budget 418, 418, 418, 418, ram 3 3 3 3 Avvike 25,0 25,0 25,0 25,0 lse (mnkr) Avvike 6,0 6,0 6,0 6,0 0 0 0 0 0 0 0 0 lse (%) Utfallet för nämnden har varit positivt varje enskild månad under perioden januari-april 2026. Efter april månad är utfallet ett överskott om 6,0 miljoner kronor. Prognosen är att nämndens utfall kommer att vara fortsatt positivt. Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 7(12) Resultatet beräknas förstärkas av riktade statsbidrag som rekvirerats och som efter utbetalning påverkar nämndens utfall. Nämndens budgetram är förstärkt 2026 eftersom nuvarande budgetmodell i efterhand kompenserar för höga kostnader inom verksamhetsområde socialpsykiatri år 2023. Ny budgetmodell 2027 kommer inte innehålla någon sådan kompensation. För att undvika anpassningar i verksamheterna vid övergång till ny budgetmodell 2027 behöver nämnden göra ett positivt resultat år 2026. Prognososäkerhet för nämndens verksamheter är köp av externa vårdplaceringar, där en placering kan få stor påverkan på nämndens resultat. Prognososäkerhet är även äldreomsorg hemtjänst med volymer som kan variera under året samt där utförare av hemtjänst ser fortsatt stora utmaningar med att hålla kostnader i nivå med timersättning. Underskott täcks av nämndens medel för oförutsett. Helårsprognosen efter april månad är ett överskott om 25,0 miljoner kronor. Nämndens avvikelse mot budgetram Prognos 2026 Budget 2026 Avvikelse Utfall 2025 Prognos - Budget Verksamhetens intäkter 55 293 55 293 0 72 852 Verksamhetens kostnader -448 549 -473 549 25 000 -435 370 - varav personalkostnader -312 543 -312 543 0 -298 097 Verksamhetens -393 256 -418 256 25 000 -362 518 nettokostnader Budgetram 418 256 418 256 0 383 358 Nämndens avvikelse 25 000 0 25 000 20 840 Helårsprognosen bygger på följande antaganden  att sökta riktade bidrag avseende äldreomsorg från Socialstyrelsen beviljas.  att antal externa placeringar inte ökar.  att verksamheter med resursfördelning enligt den nya ekonomistyrningen håller en följsamhet med budgeterad volym och med budgeterade prislappar.  att underskott kan täckas av oförutsedda medel. Åtgärdsplan Åtgärdsplan Då nämnden prognosticerar en budget i balans finns inga planerade åtgärder. TABELL TAS BORT Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 8(12) Verksamhet Förändring Månad Inklud 2026 2027 2028 Beskriv hur genomf erad i (tkr) (tkr) (tkr) åtgärden ska örd progn genomföras os (ja/nej ) Totalt 3.2.2 Preliminärt utfall för nämnden – jämfört med budget Ackumulerat utfall Ackumulerad Avvikelse mot 2026 budget 2026 ackumulerad budget Verksamhetens intäkter 20 445 18 331 2 114 Verksamhetens -156 903 -160 804 3 901 kostnader - varav -112 933 -107 170 -5 763 personalkostnader Verksamhetens -136 458 6 015 nettokostnader Budgetram 142 474 142 474 0 Nämndsresultat 6 016 6 015 Under perioden januari - april avviker nämndens utfall mot budgeten för samma period på följande sätt:  Avvikelsen för verksamhet äldreomsorg är ett underskott motsvarande 2,1 miljoner kronor. Underskottet orsakas av att kostnader varit högre än budget för hemtjänst.  Avvikelsen för verksamhet LSS är ett överskott motsvarande 1,7 miljoner kronor. Överskottet orsakas av att kostnader varit lägre än budget för korttidsboende och externt boende.  Avvikelsen för verksamhet individ- och familjeomsorg är ett överskott motsvarande 1,4 miljoner kronor. Överskottet orsakas av att kostnader för missbruksvård samt kostnad för försörjningsstöd varit lägre än budget.  Avvikelse för verksamhet flyktingmottagande är ett överskott motsvarande 0,8 miljoner kronor. Överskottet orsakas av att bidrag från migrationsverket varit högre än kostnader för flyktingmottagning. Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 9(12)  Avvikelse för verksamhet arbetsmarknadsåtgärder är ett överskott motsvarande 0,4 miljoner kronor. Avvikelser täcks av förvaltningsledningens medel för oförutsett. Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 10(12) 4 Investeringar per projekt 4.1 Social- och omvårdnadsnämndens investeringar Tillägg Pr Avvike sansla Summ oj Ack Progn lse Budge g & a ek Utfall os Utfall / t 2026 ombu budge t 2026 2026 Budge dgeter t 2026 Nr t ing Inventarier SON 533 1 000 1 000 1 000 0 Summa 533 1 000 1 000 1 000 0 Social- och omvårdnadsnämnden har för perioden januari-april förbrukat 0,5 miljoner kronor av den totala investeringsbudgeten för 2026 om 1,0 miljoner kronor.  Ombyggnation och iordningställande av tvätteri på Arbetsmarknadsenheten För helåret så prognostiserar nämnden med att investeringsbudgeten i sin helhet kommer användas till köp av inventarier och utrustning till tvätteri på Arbetsmarknadsenheten. Ombyggnationen till tvätteri är färdigställd, efterhand som kostnader för utrustning till tvätteriet bokförs kommer nämndens inventariebudget att nyttjas. Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 11(12) 5 Väsentliga personalförhållanden Förvaltningen har fått ett uppdrag från nämnden om att kartlägga och presentera åtgärder avseende sjukfrånvaron. Rapport presenteras för nämnden under hösten. Antal anställda och årsarbetare 2026-01-01 - 2026- 2025-01-01 - 2025- 2024-01-01 - 2024- 04-30 12-31 12-31 Antal anställda 515 500 506 Antal årsarbetare 510,0 492,0 498,1 Genomsnittlig 99,0 98,4 98,4 sysselsättningsgrad (%) Könsfördelning 2026-01-01 - 2026- 2025-01-01 - 2025- 2024-01-01 - 2024- 04-30 12-31 12-31 Antal kvinnor 456 444 449 Antal män 59 56 57 Totalt antal anställda 515 500 506 Andel kvinnor, %) 88,5 88,8 88,7 Andel män, %) 11,5 11,2 11,3 Sjukfrånvaro 2026-01-01 - 2026- 2025-01-01 - 2025- 2024-01-01 - 2024- 04-30 12-31 12-31 Sjukfrånvaro (%) 8,7 8,9 8,7 5.1 Uppföljning av anställningsrestriktion Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Tot alt Antal -7 -2 -8 -6 -23 avslutade anställnin gar Antal +9 +8 +1 +4 31 nyanställ 0 da Social- och omvårdnadsnämnd, Månadsrapport april 2026 12(12) Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/15 2026-05-19 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Anna Smedhs, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Tjänsteskrivelse - Månatlig verksamhetsuppföljning efter april 2026 Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna verksamhetsuppföljningen samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Ärendet Efter april månad redovisar socialförvaltningen ett fortsatt positivt resultat. Utfallet uppgår till cirka 6 mnkr (att jämföra med 2,5 mnkr efter februari) och ligger i linje med den prognos som tidigare redovisats. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Tjänsteskrivelse – månatlig verksamhetsuppföljning efter april 2026”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-05-19.¨  Rapport, ”Verksamhetsuppföljning efter april månad 2026”. Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Social- och omvårdnadsnämnden Ärendenummer: SON 2026/15 Upprättad: 2026-03-18 Senast reviderad: 2026-03-18 Verksamhetsuppföljning efter april månad 2026 Ansvarig för dokumentet: Socialchef 1. Social- och omvårdnadsnämnden totalt......................................................................................................... 3 1.1 Förvaltningschefens analys ......................................................................................................................... 3 1.2 Nettokostnad total drift ............................................................................................................................ 4 1.3 Periodiserat utfall ........................................................................................................................................ 4 1.4 Kvalitetsredovisning.................................................................................................................................... 5 1.4.1 Lex Sarah, Lex Maria........................................................................................................................... 5 1.4.2 Avvikelser ............................................................................................................................................. 5 1.5 Aktuella nyckeltal ........................................................................................................................................ 7 2. Avdelning Myndighet och funktionsstöd ........................................................................................................ 8 2.1 Aktuella avvikelser ...................................................................................................................................... 9 2.2 Aktuella nyckeltal ...................................................................................................................................... 11 3. Avdelning vård och omsorg ........................................................................................................................... 12 3.1 Aktuella avvikelser .................................................................................................................................... 13 3.2 Aktuella nyckeltal ...................................................................................................................................... 14 4. Förvaltningsledning och stab .......................................................................................................................... 16 1. Social- och omvårdnadsnämnden totalt 1.1 Förvaltningschefens analys Ansvarig: Socialchef Ekonomisk uppföljning efter april Efter april månad redovisar socialförvaltningen ett fortsatt positivt resultat. Utfallet uppgår till cirka 6 mnkr (att jämföra med 2,5 mnkr efter februari) och ligger i linje med den prognos som tidigare redovisats. Det positiva resultatet beror främst på: • En tydlig ekonomistyrning i hela förvaltningen • Att budgeten för 2026 delvis utgår från ett tidigare högre kostnadsläge än nuvarande behov • Kostnaderna för lokaler är fortsatt på en relativt låg nivå, men det finns behov av att ha beredskap för kommande förändringar. • Sammantaget innebär utfallet att förvaltningen i nuläget har ett ekonomiskt överskott som skapar handlingsutrymme för att stärka kvaliteten i verksamheten och genomföra riktade insatser för medarbetare och arbetsmiljö. Årsprognos och analys Helårsprognosen kvarstår och pekar på ett överskott om cirka 25,0 mnkr. Överskottet förklaras av en kombination av budgetförutsättningar och ett aktivt arbete med uppföljning och kostnadskontroll. Samtidigt visar analysen att det finns variationer inom förvaltningen: • Hemtjänsten inom vård och omsorg redovisar fortsatt underskott • Sjukfrånvaro och övertidskostnader är fortsatt höga i vissa enheter • Det innebär att det totala överskottet delvis balanserar underskott i delar av verksamheten. • Arbete pågår för att skapa en mer långsiktigt hållbar bemanning och bättre balans mellan resurser och behov i hela förvaltningen. Vad är viktigt framåt För att behålla en stabil ekonomi och samtidigt utveckla verksamheten är följande faktorer avgörande: • Fortsatt tydlig styrning och uppföljning • Långsiktigt arbete med bemanning och minskad sjukfrånvaro • Fortsatt utveckling av ledarskap och arbetssätt i verksamheterna 1.2 Nettokostnad total drift Ansvarig: Socialchef Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Helårs- 393,3 393,3 393,3 393,3 prognos, mnkr Budget- 418,3 418,3 418,3 418,3 418,3 418,3 418,3 418,3 418,3 418,3 418,3 418,3 ram, mnkr Avvikelse 25,0 25,0 25,0 25,0 (mnkr) Avvikelse 6% 6% 6% 6% (%) 1.3 Periodiserat utfall Ansvarig: Socialchef Periodiserat utfall, månad Periodiserat utfall, tkr månad ackumulerat tkr Jan 184 184 Feb 2 334 2 518 Mars 3 257 5 775 April 240 6 016 Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1.4 Kvalitetsredovisning 1.4.1 Lex Sarah, Lex Maria Ansvarig: MAS och SAS Pågående utredningar finns men ingenting färdigställt för rapportering. 1.4.2 Avvikelser Typ av avvikelse Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Avvikelse till annan 9 st vårdgivare Brist i vård och behandling 21 st Brist i bemötande 3 st Brist i fysisk miljö 4 st Brist i digitala hjälpmedel 5 st Dokumentation 11 st Fall (HSL+SoL) 283 st Handläggning 1 st Intern planering, samverkan 14 st Läkemedel 84 st Medicintekniska hjälpmedel 4 st Risk för självskada/själv- 0 st mord Utförande av insats/omsorg/ 13 st stöd Övergrepp (fysisk, psykisk, 2 st sexuell eller ekonomisk) 1.5 Aktuella nyckeltal Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för mars månad är 8,90% Övertidskostnad, kr 2026 2025 2024 Jan 382 733 268 356 381 100 Feb 509 083 311 716 275 741 Mar 450 771 592 073 233 032 Apr 300 198 452 482 213 286 Maj 246 373 266 857 Jun 218 856 275 121 Jul 204 190 280 343 Aug 487 046 455 544 Sep 419 031 349 563 Okt 385 610 279 630 Nov 312 993 314 189 Dec 332 397 360 726 2. Avdelning Myndighet och funktionsstöd Ansvarig: Avdelningschef myndighet och funktionsstöd Avdelning Budget Utfall jan- Helårsbudget Avvikelse Avvikelse jan-april april tkr tkr för helår jan-april tkr tkr tkr Myndighet och 107 450 103 299 318 701 4 051 funktionsstöd Avvikelse, månad tkr Avvikelse, månad ackumulerat tkr Jan 386 386 Feb 2 193 2 579 Mars 1 658 4 237 April -186 4 051 Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2.1 Aktuella avvikelser Efter aprilmånad gör avdelningen ett positivt resultat på cirka 4,1 mnkr vilket beror på flera faktorer som specificeras nedan per enhet. Övergripande enhet inom avdelningen har ett positivt resultat på ca 800 tkr årets första månader. Biståndsenheten: Har ett positivt resultat på cirka 400 tkr. Verksamhetsstödet Kuben är implementerat vilket bidrar till att antal hemtjänsttimmar har minskat från tidigare månader och år. Biståndshandläggare genomför uppföljningar i samtliga ärenden. Alla ärenden är inte genomgångna vilket skulle kunna innebära att Kuben genererar mindre tid än faktiskt behov. Därför är det av vikt att uppföljningen framöver görs på helheten och inte på myndighet och utförare. Enheten har ett positivt resultat utifrån personalkostnader då det förekommer långtidssjukskrivning som inte täcks. Sjuksköterskeenheten: Enheten har ett positivt resultat på ca 200 tkr. Statsbidrag för omställningen till Nära vård finansierar två tjänster inom enheten. Rehab och stödformer: Enheten har ett resultat på +/- 0. Enhet Rehab har en fysioterapeut mindre än budgeterat och bedömt behov. Detta då flera rekryteringar inte har kunnat avslutas med behörig sökande. Nytt försök med annonsering och rekrytering sker inom kort. För att kunna utföra uppdraget har en konsult tagits in. Enhet myndighet IFO: Enheten har ett positivt resultat om 200 tkr efter fyra månader. Kostnaderna för placeringar barn och unga ökar då placeringar har skett på HVB. Enheten har försökt att rekrytera en medarbetare till barn och unga vilket är en förstärkning utifrån arbetsbelastningen på enheten. Rekryteringen har inte kunnat fullföljas varför en konsult har kommit in vilket bidrar till att kostnaderna kommer att öka. Enheten har ett positivt resultat samtliga månader förutom april månad. Råd och stöd, Skolgatan och boendestöd: Enheten införde ekonomistyrning år 2025 gällande boende på Skolgatan samt boendestöd och första året är ett år av lärande för att kunna skruva och hamna rätt i förhållande till ersättning och volymer. Inför 2026 har flera åtgärder genomförts i förhållande till ekonomistyrningen. Efter årets första månader har enheten ett positivt resultat på 100 tkr. På Skolgatan finns ett brandföreläggande vilket ställer krav på dygnet runt bemanning på plats. Detta medför att enheten har högra personalkostnader än vad behovet kräver. Enheten för Arbete, Försörjning och Integration: Enheten har ett positivt resultat om 2 mnkr. Samtliga tre verksamhetsområden i enheten har ett positivt resultat efter april månad. I april 2026 fick 79 hushåll aktuella på ekonomiskt bistånd vilket är lägst antal hushåll sedan år 2014 (vilket är så långt bakåt i tiden den finns statistik på Socialstyrelsen). Ett resultat av en aktiv planering i varje ärende med ett tydligt syfte och mål. Daglig verksamhet och servicebostad LSS: Enheten har ett resultat på - 100 tkr vilket beror på daglig verksamhet som har ett negativt resultat. Gruppbostad LSS: Enheten har ett negativt resultat på 500 tkr. Nya Linden är den gruppbostad som har ett negativt underskott. Kostnaderna har inte blivit som planerat efter flytten framförallt gällande bemanning. Enhetschef och Förvaltningsekonom analyserar siffrorna för att kunna komma tillrätta med kostnader och åtgärder. Personlig assistans och Hattstugan: Enheten har ett resultat på + 700 tkr. Detta beror på ett positivt resultat på Hattstugan. Personlig assistans går +/-0. I en assistansgrupp har vi utökade kostnader på grund av dubbelbemanning utifrån arbetsmiljöskäl. I dagsläget finns ingen planering för hur länge dubbelbemanning krävs. 2.2 Aktuella nyckeltal Stöd i ordinärt boende – Myndighet Betalda Timpris, kr Budget, tkr Utfall, Avvikelse, tim tkr tkr Jan 7 589 592 3 075 4 497 -1 422 Feb 4 265 503 2 612 2 144 468 Mars 4 748 515 2 678 2 447 231 April 4 649 535 2 777 2 486 291 Maj Juni Juli Augusti September Oktober 3. Avdelning vård och omsorg Ansvarig: Avdelningschef för avdelning vård och omsorg Avdelning Budget jan- Utfall jan- Helårsbudget Avvikelse för Avvikelse april tkr april tkr tkr helår tkr jan-april tkr Vård och 21 224 25 423 58 857 -4 199 omsorg Avvikelse, månad tkr Avvikelse, månad ackumulerat tkr Jan -1 706 -1 706 Feb -1 464 -3 170 Mars -197 -3 367 April -832 -4 199 Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3.1 Aktuella avvikelser Budgetuppföljning efter april 2026 Uppföljning av januari till och med april visar att avdelning vård och omsorg redovisar ett underskott om 4,2 miljoner kronor. Den enskilt största orsaken till underskottet är fortsatt hemtjänstens resultat, som efter april uppgår till ett underskott om 6,6 miljoner kronor. Enheten har fortfarande stora utmaningar i att anpassa arbetad tid till den volym av timmar som beställs, vilket bidrar till den negativa ekonomiska utvecklingen. Ett omfattande analysarbete pågår, där utfallet följs veckovis i syfte att bättre anpassa planering och arbetssätt efter förändrade förutsättningar. Arbetet sker i nära samverkan med medarbetarna. Trots den stora skillnaden mellan beviljade timmar och arbetad tid kvarstår upplevelsen av hög arbetsbelastning, samtidigt som andelen arbetstid som utförs direkt hos brukare är relativt låg (cirka 45 procent). Detta är ett prioriterat utvecklingsområde. Särskilda boenden (Säbo) visar samtidigt en förbättrad ekonomisk utveckling jämfört med årets inledning. Bemanningen är i bättre balans och övertidskostnaderna har minskat under april, vilket bidrar till det förbättrade resultatet på enheterna. 3.2 Aktuella nyckeltal Stöd i ordinärt boende - Utförare Ersättning till Utfall, tkr Avvikelse, tkr Timpris, kr/tim utförare, tkr Jan 4 407 5 515 -1 108 581 Feb 2 101 4 043 -1 942 948 Mars 2 398 3 894 -1 496 820 April 2 436 4 270 -1 834 919 Maj Juni Juli Augusti September Oktober Särskilt boende - Utförare Ersättning Utfall, tkr Avvikelse, tkr Vårddygnspris, Kostnad per till utförare, kr vårddygn, kr tkr Jan 5 999 7 155 -1 156 1 449 1 877 Feb 5 096 5 514 -418 1 231 1 601 Mars 5 225 4 951 274 1 262 1 298 April 5 419 5 504 -85 1 309 1 491 Maj Juni Juli Augusti September Oktober 4. Förvaltningsledning och stab Ansvarig: Socialchef Avdelning Budget Utfall jan- Helårsbudget Avvikelse Avvikelse jan-april april tkr tkr för helår jan-april tkr tkr tkr SON 375 399 1 126 -24 Förvaltningsledning 8 493 4 284 24 953 4 209 Stab 4 931 2 953 14 619 1 978 Avvikelse, månad tkr Avvikelse, månad ackumulerat tkr Jan 1 505 1 505 Feb 1 604 3 109 Mars 1 796 4 906 April 1 258 6 164 Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12

§ 88 Information om ej verkställda gynnande beslut 2026 SON 2026/52 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet beslutar att lägga rapporten om ej verkställda gynnande beslut till handlingarna samt att överlämna densamma till kommunfullmäktige för information. Sammanfattning av ärendet Social- och omvårdnadsnämnden har enligt 34 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) och 28 f-h §§ Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att kvartalsvis rapportera gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § SoL, 12 kap. 1 § SoL samt 9 § LSS som ej verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten omfattar även beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Rapportering sker till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapportering sker på individnivå. En avidentifierad information redovisas i statistikform till social- och omvårdnadsnämnden och därefter till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer. Om inte kommunen inom skälig tid tillhandahåller bistånd som beviljats enligt 11 kap. 1 § SoL. 12 kap. 1 § SoL eller 9 § LSS kan kommunen åläggas att betala en särskild sanktionsavgift. Avser Kön Besluts- Avbrotts- Datum för Typ av Anledning datum datum verkställighet bistånd LSS Vuxen K 2025-06-16 9 §9 LSS BMSS Hos kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-09-16 2026-02-01 9 §9 LSS BMSS Hos kommunen Saknar plats SoL Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12 Vuxen M 2025-02-28 2026-02-04 11 kap. 1 § Hos den SOL SÄBO enskilde Medverkar ej Vuxen K 2025-03-14 2026-04-14 11 kap. 1 § Hos den SOL SÄBO enskilde I behov av lång introduktion Vuxen K 2025-09-09 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-09-12 Återtagen 11 kap. 1 § Hos ansökan SOL SÄBO kommunen 2026-03-16 Saknar plats Vuxen K 2025-09-30 Avslutat 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen 2026-02-09 Saknar plats Vuxen K 2025-10-20 2026-03-13 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-10-24 2026-03-13 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen M 2025-11-17 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-11-17 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12 Vuxen K 2025-12-03 11 kap. 1 § Hos SOL kommunen Kontaktperson Personalre- laterade skäl Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga rapporten om ej verkställda gynnande beslut till handlingarna samt att överlämna densamma till kommunfullmäktige för information. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Information om ej verkställda gynnande beslut 2026 - Rapport 2”, socialt ansvarig samordnare Sarah Hjällström, 2026-04-29. Sändlista Kommunfullmäktige Revisorerna Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/52 2026-04-29 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Sarah Hjällström, socialt ansvarig samordnare Information om ej verkställda gynnande beslut 2026 - Rapport 2 Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga rapporten om ej verkställda gynnande beslut till handlingarna samt att överlämna densamma till kommunfullmäktige för information. Ärendet Social- och omvårdnadsnämnden har enligt 34 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) och 28 f-h §§ Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) skyldighet att kvartalsvis rapportera gynnande beslut enligt 11 kap. 1 § SoL, 12 kap. 1 § SoL samt 9 § LSS som ej verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten omfattar även beslut som inte verkställs på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Rapportering sker till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Rapportering sker på individnivå. En avidentifierad information redovisas i statistikform till social- och omvårdnadsnämnden och därefter till kommunfullmäktige samt till kommunens revisorer. Om inte kommunen inom skälig tid tillhandahåller bistånd som beviljats enligt 11 kap. 1 § SoL. 12 kap. 1 § SoL eller 9 § LSS kan kommunen åläggas att betala en särskild sanktionsavgift. Avser Kön Besluts- Avbrotts- Datum för Typ av Anledning datum datum verkställighet bistånd LSS Vuxen K 2025-06-16 9 §9 LSS BMSS Hos kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-09-16 2026-02-01 9 §9 LSS BMSS Hos kommunen Saknar plats SoL Vuxen M 2025-02-28 2026-02-04 11 kap. 1 § Hos den SOL SÄBO enskilde Medverkar ej Vuxen K 2025-03-14 2026-04-14 11 kap. 1 § Hos den SOL SÄBO enskilde I behov av lång introduktion Vuxen K 2025-09-09 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-09-12 Återtagen 11 kap. 1 § Hos ansökan SOL SÄBO kommunen 2026-03-16 Saknar plats Vuxen K 2025-09-30 Avslutat 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen 2026-02-09 Saknar plats Vuxen K 2025-10-20 2026-03-13 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-10-24 2026-03-13 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen M 2025-11-17 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats Vuxen K 2025-11-17 2026-02-26 11 kap. 1 § Hos SOL SÄBO kommunen Saknar plats tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Vuxen K 2025-12-03 11 kap. 1 § Hos SOL kommunen Kontaktperson Personalre- laterade skäl tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Information om ej verkställda gynnande beslut 2026 - Rapport 2”, socialt ansvarig samordnare Sarah Hjällström, 2026-04-29. Sändlista Kommunfullmäktige Revisorerna tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12

§ 89 Beslut om revidering av riktlinje våld i nära relation SON 2026/170 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet beslutar att: o upphäva tidigare riktlinje för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck SON 2025/132. o att anta föreslagen riktlinje Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck SON 2026/170 Sammanfattning av ärendet Inför revidering av riktlinje för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck föreslås följande ändringar: ▪ I avsnittet rättslig reglering har det kommit till en del som avser den nya sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 15 a § OSL. ▪ I samma avsnitt tas delen om sekretessbrytande bestämmelse enligt 10 kap. 23 § OSL bort, då samma situationer som den bestämmelsen reglerar redan täcks av den nya bestämmelsen. ▪ I avsnittet posthantering ändras formuleringen till att den utsatta bör informeras om möjligheterna till olika lösningar att få tillgång till post, i ställer för tidigare formulering som innebar att den enskilde ska uppmanas lösa sin posthantering på ett visst sätt. ▪ I avsnittet om behovsprövade insatser görs ett förtydligande tillägg om att beskrivna insatser utgör exempel på lämpliga insatser, men inte utgör en uttömmande uppräkning av insatser som kan ges. ▪ I avsnittet om ekonomiskt bistånd föreslås en ändring från att kontroll ska ske att enbart den våldsutsatta har tillgång till aktuellt bankkonto till att nämnden så långt möjligt ska kontrollera att det enbart är den våldsutsatta har tillgång till aktuellt bankkonto. ▪ Därutöver föreslås några språkliga ändringar som inte innebär någon ändring i sak. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att: o upphäva tidigare riktlinje för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck SON 2025/132. o att anta föreslagen riktlinje Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck SON 2026/170 Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse – ”Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck”, socialt ansvarig samordnare, Sarah Hjällström, 2026-05-05  Riktlinje Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/170 2026-05-05 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Sarah Hjällström, socialt ansvarig samordnare Tjänsteskrivelse - Riktlinje våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till beslut - Nämnden beslutar att: o upphäva tidigare riktlinje för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck SON 2025/132. o att anta föreslagen riktlinje Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck SON 2026/170 Ärendet Inför revidering av riktlinje för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck föreslås följande ändringar: ▪ I avsnittet rättslig reglering har det kommit till en del som avser den nya sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 15 a § OSL. ▪ I samma avsnitt tas delen om sekretessbrytande bestämmelse enligt 10 kap. 23 § OSL bort, då samma situationer som den bestämmelsen reglerar redan täcks av den nya bestämmelsen. ▪ I avsnittet posthantering ändras formuleringen till att den utsatta bör informeras om möjligheterna till olika lösningar att få tillgång till post, i ställer för tidigare formulering som innebar att den enskilde ska uppmanas lösa sin posthantering på ett visst sätt. ▪ I avsnittet om behovsprövade insatser görs ett förtydligande tillägg om att beskrivna insatser utgör exempel på lämpliga insatser, men inte utgör en uttömmande uppräkning av insatser som kan ges. ▪ I avsnittet om ekonomiskt bistånd föreslås en ändring från att kontroll ska ske att enbart den våldsutsatta har tillgång till aktuellt bankkonto till att nämnden så långt möjligt ska kontrollera att det enbart är den våldsutsatta har tillgång till aktuellt bankkonto. ▪ Därutöver föreslås några språkliga ändringar som inte innebär någon ändring i sak. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse – ”Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck”, socialt ansvarig samordnare, Sarah Hjällström, 2026-05-05  Riktlinje Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Social- och omvårdnadsnämnden Ärendenummer: SON 2026/170 Antagen: 2024-01-30 Senast reviderad: 2026-05-05 Riktlinje Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Avdelningschef Myndighet och funktionsstöd 1. Inledning ....................................................................................................................................................................4 1.2 Syfte .....................................................................................................................................................................4 2. Rättslig reglering ......................................................................................................................................................5 2.1 Socialtjänstlagen (2025:400) (SOL) ..............................................................................................................5 2.1.1 Allmänna principer ...................................................................................................................................5 2.1.2 Kommunens ansvar ..................................................................................................................................5 2.1.3 Kvalitet och innehåll ................................................................................................................................6 2.1.4 Kompetens .................................................................................................................................................6 2.1.5 Anmälningsplikt .........................................................................................................................................7 2.2 Förvaltningslagen (2017:900) (FL) ................................................................................................................7 2.2.1 Partsinsyn ...................................................................................................................................................7 2.2.2 Tolk .............................................................................................................................................................7 2.2.3 Kommunicering .........................................................................................................................................7 2.3 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) ...............................................................................8 2.3.1 Samtycke ....................................................................................................................................................8 2.3.2 Nödvändigt utlämnande ..........................................................................................................................8 2.3.3 Uppgiftsskyldighet .....................................................................................................................................8 2.3.4 Utlämnande av uppgift i syfte att förebygga eller anmäla brott .....................................................8 2.3.4 Utlämnande av uppgift i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott .................9 3. Skyddade personuppgifter ..................................................................................................................................11 3.1 Åtgärder vid skyddade personuppgifter ...................................................................................................11 3.1.1 Vårdnads- boende- och umgängestvister .........................................................................................11 3.1.2 Posthantering ..........................................................................................................................................11 4. Våld i nära relationer ...........................................................................................................................................12 4.1 Våld ...................................................................................................................................................................12 4.2 Särskilt sårbara grupper ................................................................................................................................13 5. Hedersrelaterat våld och förtryck ....................................................................................................................14 6. Barn som lever i en våldskontext .....................................................................................................................15 6.1 Barnperspektiv ................................................................................................................................................15 6.1.1 Bemötande och barnets rätt att komma till tals .............................................................................15 6.2 Barnavårdsutredning .....................................................................................................................................15 6.3 Barn på skyddat boende ...............................................................................................................................16 6.4 Vårdnad, boende och umgänge ...................................................................................................................17 6.5 Utreseförbud ..................................................................................................................................................17 6.6 Barnfridsbrott .................................................................................................................................................17 7. Arbetet med våldsutsatta ....................................................................................................................................18 7.1 Identifiera våld ................................................................................................................................................18 7.2 Aktualisering ...................................................................................................................................................18 7.3 Utredning .........................................................................................................................................................19 7.3.1 Riskbedömning ........................................................................................................................................19 7.3.2 Säkerhetsplanering .................................................................................................................................19 7.4 Beslut ................................................................................................................................................................20 7.4.1 Barnkonsekvensanalys ...........................................................................................................................20 7.5 Genomförandeplan ........................................................................................................................................20 8. Insatser ....................................................................................................................................................................20 8.1 Ej behovsprövade insatser ...........................................................................................................................20 8.1.1 Information ..............................................................................................................................................21 8.1.2 Praktiskt stöd ..........................................................................................................................................21 8.2 Behovsprövade insatser ................................................................................................................................21 8.2.1 Stödsamtal ...............................................................................................................................................21 8.2.2 Tillfälligt boende .....................................................................................................................................21 8.2.3 Skyddat boende ......................................................................................................................................21 8.2.4 Ekonomiskt bistånd ...............................................................................................................................22 8.3 Uppföljning av insats ......................................................................................................................................23 8.4 Återvända hem ...............................................................................................................................................23 8.5 Avsluta ärende ................................................................................................................................................23 9. Samarbete externa aktörer ................................................................................................................................24 9.1 Polis/rättsligt stöd ..........................................................................................................................................24 9.2 Hälso- och Sjukvård ......................................................................................................................................24 9.3 Kronofogdemyndigheten ..............................................................................................................................24 9.4 Utväg .................................................................................................................................................................25 9.5 Kvinnohuset Tranan ......................................................................................................................................25 10. Våldsutövare ........................................................................................................................................................26 10.1 Utredning våldsutövare ..............................................................................................................................26 10.2 Insatser till våldsutövare ............................................................................................................................27 10.2.1 Samtalsbehandling ................................................................................................................................27 11. Ansvarsfördelning ...............................................................................................................................................27 1. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem som i hög grad påverkar hälsa, levnadsvillkor och livskvalitet för de som är drabbade. Det är vanligare att kvinnor utsätts för grovt och upprepat våld av en nuvarande eller före detta partner, men både män och kvinnor kan vara utsatta för våld i nära relation och vara i behov av stöd. För att bekämpa våld i nära relationer behövs insatser på olika nivåer och insatserna måste riktas både till våldsutsatta och våldsutövare samt till de eventuella barn som lever med och bevittnar våld mot en närstående. Social- och omvårdnadsnämnden ska säkerställa att vuxna och barn som utsätts för våld i nära relationer uppmärksammas och får den hjälp och det stöd som de behöver samtidigt som den som utövar våld ska erbjudas stöd och hjälp att upphöra med det. Det finns således tre huvudgrupper i arbetet med våld i nära relation – våldsutsatta, våldsutövare och barn och ungdomar som bevittnar våldet eller konsekvenserna av våld. Det är socialtjänstens ansvar att erbjuda adekvata stöd- och hjälpinsatser till dessa grupper. 1.2 Syfte Social- och omvårdnadsförvaltningens riktlinjer för våld i nära relationer är ett styrdokument för hela förvaltningen, men vänder sig främst till handläggare inom individ- och familjeomsorgen som ansvarar för vuxna personer (över 18 år) som är utsatta för- och eller utövar våld i nära relationer samt personer som lever med hedersvåld och förtryck. Barn och unga som är utsatta för våld, bevittnar våld mot närstående eller lever i en kontext där det förekommer hedersrelaterat våld- och förtryck handläggs av enheten barn/unga. Dessa riktlinjer utgör ett komplement till de riktlinjer som styr handläggningen av barn och unga. Riktlinjerna syftar till att bidra till en rättssäker och enhetlig handläggning avseende utredning och bedömning i ärenden som rör våld i nära relation och hedersrelaterat våld- och förtryck. De utgår från gällande lagar och föreskrifter på området. Riktlinjerna innehåller mål för nämndens arbete med våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare och utgör en vägledning i hur arbetet ska bedrivas för att målen ska uppnås samt vilka insatser som kan erbjudas den enskilde. Individuella behovsbedömningar ska dock alltid ligga till grund för utredningens bedrivande och val om eventuella åtgärder och insatser. Alla beslut som tas ska fattas av behörig tjänsteman enligt aktuell delegationsordning. 2. Rättslig reglering Legalitetsprincipen är en viktig princip att beakta i all offentlig verksamhet som exempelvis socialtjänsten är en del av. Det betyder i korthet att det ska finnas lagstöd för den verksamhet som bedrivs. Legalitetsprincipen kommer till uttryck i våra grundlagar, närmare bestämt i 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen där det framgår att den offentliga makten ska utövas under lagarna. Utöver lagar så styrs arbetet av förordningar och föreskrifter som är bindande. Därtill kommer även myndigheters allmänna råd och handböcker som ska vara vägledande. De lagar som främst styr Socialtjänstens arbete är socialtjänstlagen (2025:400), SoL; förvaltningslagen (2017:900), FL, och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Socialstyrelsen har utfärdat särskilda föreskrifter och allmänna råd för socialtjänstens arbete med våld i nära relation (HSLF-FS 2022:39) samt en handbok för våld i nära relation som ska användas som vägledning i arbetet. Ytterligare vägledning i hur lagstiftningen ska tolkas kan fås i förarbeten och från prejudicerande domar (praxis). 2.1 Socialtjänstlagen (2025:400) (SOL) 2.1.1 Allmänna principer I SoL finns vissa angivna principer som ska tjäna som riktvärde för verksamheten och som ska genomsyra allt arbete och handläggning rörande en enskild. Av SoL framgår att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (2 kap. 1 § SoL). Ett professionellt bemötande kännetecknas av respekt för den enskilde samt ett förhållningssätt som möjliggör en öppen och förtroendefull relation. Rädsla och känslor av skuld och skam kan göra det svårt för en våldsutsatt person att vända sig till utomstående för att berätta om våldet och det är därför extra viktigt att bli bemött på rätt sätt. Den våldsutsatta kan ha kluvna känslor för våldsutövaren om personen samtidigt älskar, tycker synd om eller på andra sätt bryr sig om den eller dem som utövar våldet. Den nära relationen är en grundläggande omständighet för socialtjänsten att ta hänsyn till i arbetet med att ge stöd och hjälp. Den enskilde ska kunna vara delaktig i beslut om eventuella insatser som kan bli aktuella och dess utförande. 2.1.2 Kommunens ansvar Social- och omvårdnadsnämnden ska enligt 13 kap. 1 § SoL erbjuda brottsofferstöd till den som utsatts för brott och dennes närstående. I detta ingår ett särskilt ansvar för: • att vara uppmärksam på att personer kan vara i behov av insatser för att förändra sin situation, såsom kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av en närstående man, • andra personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av någon närstående samt • personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck med hedersmotiv. Utöver ovanstående ska nämnden även erbjuda insatser som syftar till att ändra beteendet hos den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp (13 kap. 8 § SoL) 2.1.2.1 Kommunens ansvar för bosatta och de som tillfälligt vistas i kommunen Huvudregeln är att det är bosättningskommunen som ska ansvara för insatsen (29 kap. 1 § SoL). Om behov av insatser uppstår när någon tillfälligt vistas i kommunen ansvarar nämnden även för insatser som behövs i akuta situationer (29 kap. 4 § SoL). Det kan exempelvis handla om ett akut behov av skyddat boende eller ekonomiskt bistånd. Den enskilde får aldrig nekas skydd mot akut risk för våldsutsatthet med hänvisning till att han eller hon kan vända sig till en annan kommun för att få sitt skyddsbehov utrett och tillgodosett. Om en enskild önskar flytta till en annan kommun på grund av våld eller andra övergrepp, men är i behov av insatser för att kunna det, kan den enskilde ansöka om insatsen i den kommun som hon eller han önskar flytta till (29 kap. 7 § SoL). Bosättningskommunen kan också, under vissa förutsättningar, begära en överflyttning av ett ärende till en annan kommun enligt 29 kap. 10 § SoL. Ibland kan överflyttning ske genom samarbete med annan kommun. Nämnden kan med fördel ingå samarbete med andra kommuner kring att ta emot våldsutsatta som är i behov av att flytta till annan ort. Det finns inga krav på att våldsutövaren skall vara dömd eller ens polisanmäld för brott för att hjälp ska ges. Eventuella hjälpinsatser kan heller inte villkoras med den våldsutsatta ska polisanmäla vad denne utsatts för. 2.1.3 Kvalitet och innehåll Av 10 kap. 1 § SoL framgår att socialnämnden ansvarar för att erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet (5 kap. 1 § SoL). Det är olika faktorer som avgör vad som är god kvalitet, men viktiga delar som ryms inom begreppet är rättssäkerhet, möjlighet till medinflytande, ett respektfullt bemötande och de insatser som ges ska vara lämpliga och lättillgängliga. I arbetet med våldsutsatta och våldsutövare sker det viktigaste sociala arbetet i mötet mellan socialsekreterare/behandlare och den enskilde. Ett förtroendefullt bemötande där den enskilde möts med respekt för sin personliga integritet utgör en viktig del av verksamhetens kvalitet. 2.1.4 Kompetens Personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet (5 kap. 3 § SoL). Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av alla slags ärenden som gäller enskilda bör ha grundläggande kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt ha förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet. Personal som utför uppgifter för våldsutsatta vuxna bör ha socionomexamen eller motsvarande utbildning (HSLF-FS 2022:39). Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som gäller våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld ska ha socionomexamen eller motsvarande utbildning. Därutöver bör de dessutom ha kunskaper om hur man för samtal med ett barn om våld och andra övergrepp, och vilka konsekvenser det kan få för ett barn att utsättas för eller bevittna våld eller andra övergrepp av eller mot närstående (HSLF-FS 2022:39). Samtlig personal inom social- och omvårdnadsförvaltningen ska ha grundläggande kunskaper för att tidigt se tecken på våld i nära relation. Särskilt viktigt är att upptäcka barn som lever med våld. Ett sätt att upptäcka våld är att systematiskt fråga alla klienter om förekomst av våld, så kallad screening med FREDA kortfrågor. Detta är något som personal både inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och öppenvården ska känna till att de kan och bör göra. Samtliga handläggare bör ha kunskap om våld inom sina specifika verksamhetsområden, exempelvis våld mot äldre, våld mot individer med funktionsnedsättning eller individer med missbruksproblematik. 2.1.5 Anmälningsplikt Var och en som arbetar inom social- och omvårdnadsförvaltningen har en anmälningsplikt som innebär en skyldget att genast anmäla oro till socialnämnden om man i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (19 kap. 1 § SoL). Anmälningsplikten är personlig och en anställd kan inte nekas av en överordnad att lämna en orosanmälan. Samtliga orosanmälningar ska ställas till individ- och familjeomsorgen som har till uppgift att bedöma inkomna orosanmälaningar avseende barn. Vid osäkerhet kan den anställda alltid kontakta enhetschef eller förste socialsekreterare för barn och unga för att anonymt rådgöra i ett ärende om det är lämpligt att göra en orosanmälan eller inte. Som anmälningspliktig kan man inte vara anonym när man anmäler oro för ett barn. När det föreligger sakliga skäl för misstanke för eller när det finns kännedom om att ett barn bevittnar våld mot en närstående eller själv är utsatt för våld ska en orosanmälan alltid göras om det inte är uppenbart obehövligt, exempelvis om det står klart att uppgifterna redan är kända på individ- och familjeomsorgen. 2.2 Förvaltningslagen (2017:900) (FL) 2.2.1 Partsinsyn Den enskilde har rätt att ta del av den information som ligger till grund för ett beslut som gäller denne (10 § FL). Särskilt viktigt är det att informera om information av betydelse som inte har lämnats av den enskilde, exempelvis information som lämnats av våldsutövaren. 2.2.2 Tolk Om en våldsutsatt eller våldsutövare inte behärskar det svenska språket eller har en tal- och/eller hörselnedsättning bör en tolk anlitas (13 § FL). Anhöriga till den enskilde bör inte användas till att tolka samtal när det finns misstanke om våld i nära relation. För att den våldsutsatta ska ges en goda förutsättningar att berätta om sin situation krävs att denne litar på tolken. Den våldsutsatta bör tillfrågas om det finns särskilt önskemål om manlig eller kvinnlig tolk och det måste säkerställas att den tilltänkta tolken inte känner den enskilde eller dess familj/släkt. För att minska den risken kan telefontolk vara det bästa alternativet. Det kan ta tid att bygga förtroende och tillit till att våga berätta om sin situation varför flera tolksamtal kan behöva erbjudas. I samband med tolksamtal ska man vara försiktig att namnge den enskilde och i övrigt anonymisera alla uppgifter så långt möjligt, för att minska risken att en tolk kan lista ut identiteten på den våldsutsatta. 2.2.3 Kommunicering Innan nämnden fattar beslut i ett ärende ska den, som regel, kommunicera allt material av betydelse för beslutet med den enskilde (25 § FL). Det är viktigt att beakta säkerheten för den våldsutsatta vid kommunicering så att denne får ta del av utredningen på ett säkert sätt. Att skicka handlingar för kommunicering med post ska endast göras om det är säkerställt att våldsutövaren inte kan ta del av den våldsutsattas post. För att kommunicerings ska kunna ske på ett säkert sätt bör man i förväg stämma av med den våldsutsatta på vilket sätt det ska göras. 2.3 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) Bestämmelser om sekretess inom socialtjänstens verksamheter regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § OSL). Undantag från sekretessen kan endast göras med stöd av sekretessbrytande bestämmelse i lag. Nedan presenteras några exempel på sekretessbrytande bestämmelser som kan bli aktuella inom socialtjänstens verksamhet. 2.3.1 Samtycke I 10 kap. 1 OSL framgår att den enskilde kan lämna samtycke till att en viss uppgift får lämnas ut. Ett samtycke kan vara både skriftligt och muntligt. Om det lämnas muntligt ska det dokumenteras i journal. Det är viktigt att det framgår vilken uppgift som får ges ut och till vem. Vid behov av att lämna ut en sekretessbelagd uppgift ska ett samtycke i första hand eftersträvas. Det ligger i linje med den enskildes rätt till självbestämmande och integritet och ska tillmätas stor betydelse för bedömningen av om en uppgift kan lämnas ut eller inte. 2.3.2 Nödvändigt utlämnande En annan sekretessbrytande bestämmelse är den om nödvändigt utlämnande (10 kap. 2 OSL). Det innebär att sekretess inte utgör ett hinder för att lämna ut en uppgift om det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Enligt förarbetena ska denna bestämmelse användas restriktivt. Sekretessen får med stöd av denna paragraf brytas endast i de fall då det för fullgörandet av en visst åliggande som en myndighet har är en nödvändig förutsättning att en sekretessbelagd uppgift lämnas ut. 1 Bestämmelsen ska användas restriktivt och får ej användas av rena effektivitetsskäl. Som exempel kan socialtjänsten vara skyldig att informera en annan myndighet om att det pågår en utredning avseende barn för att kunna begära in uppgifter som ska ligga till grund för utredningen. 2.3.3 Uppgiftsskyldighet När det finns en uppgiftsskyldighet som är reglerad i lag (eller förordning) finns en sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör ett utlämnande i 10 kap. 28 § OSL. Som exempel är det den bestämmelsen som möjliggör utlämnande av information i samband med anmälan om oro för ett barn enligt 14 kap. 1 § SoL. 2.3.4 Utlämnande av uppgift i syfte att förebygga eller anmäla brott Under vissa förutsättningar finns det möjlighet för socialtjänsten att lämna ut uppgifter till exempelvis polismyndigheten. Det gäller bland annat vid misstanke om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år och försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år (10 kap. 23 § OSL). Det innebär en möjlighet att anmäla vissa brott som den enskilde utsatts för, exempelvis grov misshandel och våldtäkt. Det finns därutöver en sekretessbrytande bestämmelse som innebär att personal inom socialtjänsten, under vissa förutsättningar, får lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en enskild eller en närstående till den enskilde i syfte att förebygga att en enskild begår allvarligare vålds-, frids- eller 1 Prop. 1979/80:2 del A s. 465. sexualbrott mot den närstående till den enskilde. Enligt bestämmelsen utgör inte sekretess något hinder att en uppgift som rör en enskild eller en närstående till den enskilde lämnas till Polismyndigheten, om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den enskilde mot den närstående kommer att begå ett sådant brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. När det gäller misstanke om vissa begångna brott mot barn under 18 år gäller samma möjlighet, utan krav på att brottet kan leda till fängelsestraff på mer än 1 år (10 kap. 21 och 22 §§ OSL). Vid bedömningen av om en uppgift kan lämnas med stöd av ovanstående ska hänsyn tas till de konkreta omständigheter som talar för att det föreligger en risk för att någon mot en närstående kommer att begå ett sådant brott som avses i bestämmelsen. Det är tillräckligt att det med hänsyn till samtliga omständigheter bedöms finnas en risk som varken är obetydlig eller avlägsen. Av särskild betydelse är om det tidigare har begått vålds-, frids eller sexualbrott eller om det har fattats beslut om kontaktförbud. Vidare krävs för ett utlämnande att uppgiften kan antas bidra till att förhindra brottet. Det innebär att det inte krävs att uppgiftslämnandet med säkerhet kan sägas få sådan effekt. Det är i stället tillräckligt med ett antagande om att uppgifterna kan bidra till att Polismyndigheten till exempel ingriper i en konkret situation för att förhindra att ett brott begås eller vidtar åtgärder för att skydda det tilltänkta brottsoffret. Ovanstående lagrum innebär ingen skyldighet för socialnämnden eller personal, att på eget initiativ, anmäla misstankar om brott till de brottsutredande myndigheterna. Att lämna ut uppgifter bör föregås av en lämplighetsprövning där personalen tar hänsyn till bland annat ålder på det misstänkta brottsoffret och det misstänkta brottets allvar. I en lämplighetsprövning är det även möjligt att ta hänsyn till den enskildes inställning till en anmälan. Det är också möjligt att väga in om en anmälan kan förväntas ha en negativ inverkan på myndighetens fortsatta kontakter med den enskilde. 2.3.4 Utlämnande av uppgift i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott Sekretess hindrar inte att socialtjänsten lämnar uppgifter till andra myndigheter exempelvis polisen om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet samt för att utreda brott (10 kap. 15 a § p.1-2 OSL). I uttrycket förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet innefattas det som ibland benämns underrättelseverksamhet, dvs. vissa myndigheters arbete med insamling, bearbetning och analys av information när det ännu inte finns konkreta misstankar om att ett visst brott har begåtts Bestämmelsens tillämpningsområde är dock inte avgränsad till brottsbekämpande myndigheter utan inkluderar också verksamhet som bedrivs hos myndigheter som har i uppgift att i bredare bemärkelse förebygga eller på annat sätt motverka brottslig verksamhet. Det är tillräckligt att en myndighet kan vidta någon åtgärd inom sitt ordinarie uppdrag som har betydelse för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Uttrycket brottslig verksamhet ska uppfattas som att det inte behöver röra sig om misstankar om ett konkret brott eller viss närmare angiven brottslighet (prop. 2024/25:180 s. 88). Uttrycket brott inkluderar alla handlingar och underlåtenheter som uppfyller rekvisiten i en straffbestämmelse som finns i brottsbalken eller i specialstraffrätten. Uttrycket inkluderar även fall där den misstänkta gärningspersonen inte kan straffas för brottet (t.ex. på grund av gärningspersonens ålder eller preskription). Det krävs inte att det är fråga om brott av en viss allvarsgrad Med uttrycket utreda brott avses först och främst åtgärder som vidtas inom ramen för en förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken (prop. 2024/25:180 s. 88-89). Den sekretessbrytande bestämmelsen har således en vid bredd och kan användas som stöd för utlämnande av uppgift om exempelvis brott inom våld i nära relation eller inom hedersrelaterad brottlighet till polis. Dock får en uppgift inte lämnas ut om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut (10 kap. 15 a § andra stycket). Att det krävs övervägande skäl för att en uppgift inte ska få lämnas ut innebär att det råder en presumtion för utlämnandet är tillåtet (prop. 2024/25:180 s. 109). Vid bedömningen ska beaktas vilket sekretesskydd en uppgift får hos den mottagande myndigheten. Om sekretesskyddet för uppgiften hos den mottagande myndigheten är betydligt svagare än hos den utlämnande myndigheten eller om uppgiften kommer att sakna sekretesskydd efter ett utlämnande kan det vara en indikation på att det finns övervägande skäl som talar emot ett utlämnande. Sekretessens styrka hos den mottagande myndigheten ska dock inte vara av avgörande betydelse för om ett utlämnande får ske. Att uppgifter efter ett utlämnande endast kommer att omfattas av sekretessbestämmelser där det finns en presumtion för offentlighet (sekretess med ett rakt eller kvalificerat rakt skaderekvisit), bör t.ex. som utgångspunkt inte hindra ett utlämnande av uppgifter som skyddas av starkare sekretess eller sekretess med samma styrka (prop. 2024/25:180 s. 90 och 91). Ett exempel på när presumtionen för att en uppgift får lämnas ut bryts kan vara situationer där det finns en risk för att ett utlämnande rubbar förtroendet för den utlämnande myndigheten på ett sådant sätt att den myndigheten inte kan fullgöra sitt uppdrag. Det kan handla om att det i ett enskilt fall finns omständigheter som med styrka indikerar att ett utlämnande skulle kunna rubba förtroendet för t.ex. socialtjänsten på ett sådant sätt att det äventyrar myndigheternas möjligheter att ge den enskilde hjälp och stöd. En bedömning behöver dock göras i det enskilda fallet. Även om sådana uppgifter någon gång inte lämnas ut, kan avvägningen en annan gång resultera i att uppgifter av sådan art bör lämnas ut (prop. 2024/25:180 s. 91). Ovanstående lagrum innebär en möjlighet, men ingen skyldighet för socialnämnden, att på eget initiativ, anmäla misstankar om brott till de brottsutredande myndigheterna. Innan medarbetare lämnar ut en uppgift med stöd av denna bestämmelse bör det föregås av ett samråd med enhetschef. Det kan förekomma att en annan myndighet, exempelvis polisen hör av sig och begär uppgifter som kan lämnas ut med stöd av denna bestämmelse. Enligt bestämmelserna i 6 kap. 5 § OSL ska en sådan begäran tillmötesgås om det inte föreligger sekretess för uppgiften. Om polis begär uppgiften kan man som regel utgå från att uppgiften behövs för något av de angivna syftena i lagrummet. Vid en sådan situation måste först bedömas om sekretess enligt andra stycket föreligger. Det framgår av nämndens delegationsordning vem som får pröva om en uppgift kan lämnas ut vid begäran från annan myndighet. 3. Skyddade personuppgifter Den som riskerar utsättas för brott eller förföljelse kan ansöka om skyddade personuppgifter som skydd. Skyddade personuppgifter innebär bland annat att den enskildes personuppgifter inte är synliga i offentliga register. Ansökan om skyddade personuppgifter görs hos Skatteverket. Det finns tre nivåer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter. Det är Skatteverket som utreder och bedömer behov av sekretessmarkering och skyddad folkbokföring medan polisen ansvarar för fingerande personuppgifter. 3.1 Åtgärder vid skyddade personuppgifter Det är viktigt att det finns beredskap hos förvaltningen att möta personer som lever med skyddade personuppgifter och att det finns ett säkerhetstänkande i hanteringen av dokumentation och handlingar, så att inte sekretessbelagda uppgifter kommer ut. I kontakt med andra aktörer i ärendet ska man påminna/uppmärksamma på att personen har skyddade personuppgifter som måste hanteras aktsamt. Om den våldsutsatta sedan tidigare uppbär ekonomiskt bistånd tillsammans med våldsutövaren ska deras journaler separeras och hanteras var för sig om den våldsutsatta lämnar hemmet. 3.1.1 Vårdnads- boende- och umgängestvister Om den våldsutsatta har skyddade personuppgifter och samtidigt befinner sig i en familjerättslig tvist som ska prövas av domstol, bör den enskilde informeras om möjligheten till en så kallad foruminvändning för var målet ska handläggas. För att inte röja en bostadsort kan en annan domstol, som inte har hemvisten som upptagningsområde, handlägga ärendet. Socialtjänsten kan samråda med domstolen, men det är sedan tingsrätten som fastställer var tvisten ska tas upp och hur utredningen ska genomföras. Av samma anledning bör också övervägas om nämnden ska tillfråga annan kommun om hjälp med den familjerättsliga utredningen. 3.1.2 Posthantering I ärenden med våldsutsatta och eventuella barn är placerade på skyddat boende ska post eller brev från socialtjänsten aldrig sändas till hemadressen. Den utsatta ska uppmanas bör informeras om möjligheten att skaffa en poste restante-adress, box eller hitta en annan lösning för att få tillgång till sin post. När den enskilde har skyddade personuppgifter ska post från förvaltningen skickas direkt till den enskilde i de fall adressen är känd. I annat fall kan Skatteverkets förmedlingsservice användas. 4. Våld i nära relationer Det som gör våld i nära relationer särskilt komplicerat är att den utsatta många gånger har en nära relation och ofta starka emotionella band till våldsutövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis i hemmet och utgörs många gånger av en serie av våldshandlingar, som kan röra sig om allt från subtila ”harmlösa” handlingar till grovt våld som allvarlig misshandel, dödshot och våldtäkt. Det är inte ovanligt att den våldsutsatta inte upplever sig som våldsutsatt. Istället anpassar den enskilde sig till situationen och agerar på ett sätt som ska minska risken för våld, exempelvis undviker att gå ut med kompisar eller träffa sin egen familj. Våldet normaliseras och blir ett vardagligt inslag som kan vara svårt för den utsatta att se klart på. Det är viktigt att våldet upptäcks tidigt då det ofta trappas upp och blir grövre ju längre tiden går och ju mer den våldsutsattas handlingsutrymme minskar. Det är alltid en risk för att våldet ökar eller trappas upp i farlighetsgrad i samband med att den våldsutsatta vill, försöker eller tar aktiva steg för att lämna relationen. Konsekvenserna av våldet varierar för olika situationer och individer. Förutom fysiska skador föreligger förhöjd risk för depression och ångeststörningar samt posttraumatiskt stressyndrom, men också sociala och ekonomiska konsekvenser är vanligt förekommande. 4.1 Våld Våldet i nära relationer kan ta sig många olika uttryck och utgör ofta ett mönster av handlingar. Även inslag som i sig inte är brottsliga kan vara en del av en kedja av handlingar och kränkningar som tillsammans försätter den våldsutsatta i ett sårbart läge. Våld kan utövas på olika sätt och vanligen förekommer flera olika typer av våld. Per Isdal från Alternativ till våld (ATV) i Norge definierar våld som ”varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.” Enligt FN:s definition är våld mot kvinnor ”varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet”. Även om våldet ofta består av en serie av handlingar och former kan det delas in i olika kategorier eller typer: • Fysiskt våld - kan vara allt från fasthållning, örfilar, knuffar, skakningar och att nypas till slag, sparkar, att släpa någon eller bitas, ta stryptag, men även mycket grovt våld med eller utan vapen såsom knivar och eller skjutvapen. • Psykiskt våld - kan yttra sig på en mängd olika sätt, exempelvis genom verbala kränkningar, förnedring och förlöjliganden, isolering, utpressning, kontroll, nedtryckande uttalanden, att bli berövad sin sömn med mera. Våld eller hot om våld mot husdjur är vanligt i nära relationer där det förekommer våld. Förutom att det är en del av våldet, så kan det utgöra en kvarhållande faktor, då den våldsutsatta kanske har svårt att ta med sig, ta hand om eller skydda husdjuret om relationen upphör. • Sexuellt våld - allt från att tvingas se på eller delta i sexuella handlingar mot sin vilja till att bli utsatt för våldtäkt och sexuell tortyr. På grund av underliggande hot, tidigare våld och maktordningen i förhållandet vågar inte alltid den utsatta säga nej till sex. • Materiellt våld - våld som riktas mot saker, exempelvis att emotionellt värdefulla ägodelar för den våldsutsatta förstörs. • Ekonomiskt våld - våld där handlingar som kommer till uttryck genom exempelvis ekonomiska påtryckningar, vilka i sin tur kan användas som verktyg för att kontrollera och begränsa en person. Kan exempelvis genom att tvingas vara hemma från jobbet, ta lån mot ens vilja eller att bli beroende av förövarens försörjning. • Försummelse - människor som är beroende av andra personer för vård och omsorg i vardagen kan utsättas för våld i form av vanvård eller försummelse, exempelvis genom att bli utsatt för medvetet felaktig medicinering, inte få behövlig hjälp med mat eller hygien och att förvägras hjälp att ta sig ur sängen, gå på toaletten eller att rollatorn göms, batterierna tas ut från en hörapparat etcetera. • Latent våld - Våldet utövas inte alltid aktivt men det finns ständigt närvarande i form av hot om våld eller en ständig rädsla för att våld ska uppstå vilket leder till anpassningar för att undvika våld. 4.2 Särskilt sårbara grupper Det finns grupper av människor eller levnadsomständigheter som innebär en extra sårbarhet, där risken för våldsutsatthet är högre och konsekvenserna mer omfattande. Samtidigt kan det föreligga en sårbarhet i vilka resurser personen har och förmågan att utnyttja dessa. När det gäller våld i nära relationer har följande grupper en särskild risk för utsatthet: • äldre kvinnor, • kvinnor med funktionsnedsättning, • kvinnor med utländsk bakgrund, • kvinnor med missbruks- och beroendeproblem, • kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, • barn. Även våld i samkönade relationer har uppmärksammats som grupper i särskild utsatthet. Grupperna är heterogena och det finns olika faktorer som kan påverka den våldsutsattas sårbarhet. Exempel på sårbarhetsfaktorer är: • okunnighet om de rättigheter man har, • socialt och ekonomiskt beroende av närstående, • isolering och ensamhet, • beroende av andra för att klara vardagslivet och starkt beroende av våldsutövaren. En och samma individ kan uppbära flera sårbarhetsfaktorer som tillsammans blir en dubbel utsatthet/sårbarhet, exempelvis om man är ung, har en intellektuell funktionsnedsättning och lever i en familj med hedersnormer. Det innebär en särskild sårbarhet utifrån en beroendeställning till den/dem som utövar våldet. Nära anhöriga som utövar hedersrelaterat våld kan dessutom ha rollen som personliga assistenter och/eller god man. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att förstå sin egen utsatthet och kan enklare vilseledas till äktenskap, då de kognitiva förmågorna är nedsatta. Det kan vara svårt att avgöra vad som räknas som ett eget val, en kränkning eller en våldshandling i vissa fall. 5. Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av att våldet och förtrycket planeras och i vissa fall utövas kollektivt, vilket innebär att det kan vara flera förövare. En central del är kontrollen av flickor och unga kvinnors sexualitet. Kontrollen kan också ta sig i uttryck i allt från begränsningar gällande exempelvis kläder, socialt umgänge och rörelsefrihet till större livsval såsom utbildning, partner och arbete. Våldet och förtrycket kan drabba hbtqi-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning särskilt hårt. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck men det kan även förekomma att vuxna kvinnor och män utsätts. Det är inte ovanligt att pojkar utsätts för psykiskt våld i form av att de blir tvingade att bevaka, kontrollera och till och med utföra våld mot andra familjemedlemmar/släktingar. Då hedersrelaterat våld inte sällan involverar flera våldsutövare är det särskilt viktigt att säkerställa en säkerhetsplanering i kontakten med den våldsutsatta personen. Hedersrelaterat våld kan förekomma både när det gäller barn/unga och vuxna. Vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att vid kartläggning av nätverket tänka på att flera familje- och släktmedlemmar kan vara delaktiga i utövandet av våldet men också att fler kan vara utsatta och i behov av stöd. Hedersförtryck innefattar inte alltid fysiskt våld utan kam utgöras av ett förtryck där man fråntas rätten att bestämma över sitt liv. Den enskilde får exempelvis bara umgås med vissa personer, får inte utbilda sig eller klä sig på ett visst sätt. Hotbilden mot den enskilde kommer från en stor grupp människor och innefattar exempelvis olaga hot, bortförande, utpressning, tvångsäktenskap, misshandel, mordhot och mordförsök vilket gör att skyddat boende på annan ort ofta är nödvändigt vid allvarligare hotbild. Inom gruppen för hedersrelaterat våld och förtryck förekommer även könsstympning. Könsstympning av flickor och kvinnor görs för att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och sexualitet och har bland annat att göra med föreställningen om att mäns och familjers heder är kopplad till kvinnors och flickors sexuella beteende. I familjer med hedersnormer finns det ökad risk för tvångsäktenskap. Främst är det kvinnor som kan tvingas in i äktenskap, men även män kan drabbas. Både könsstympning av flickor/kvinnor och tvångsäktenskap är olagligt i Sverige. Det är straffbart att tvinga, påverka, eller pressa någon att gifta sig mot sin vilja. Även förberedelse för äktenskapstvång samt att lura någon att åka utomlands i syfte att giftas bort genom tvång eller utnyttjande är olagligt. I möte med personer som upplever hedersrelaterat våld är det viktigt att visa förståelse och respekt för att den enskilde kan vara rädd för sin eller eventuella andra personers säkerhet. Det behöver finnas en medvetenhet om att enbart rykten kan få allvarliga konsekvenser för den utsatta. Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan samtidigt vara utövare av detsamma utifrån den hederskontext den enskilde befinner sig i. 6. Barn som lever i en våldskontext Våld i nära relationer sker ofta i hemmet bakom stängda dörrar och utomstående vittnen saknas därför många gånger. Barn är mer medvetna om det våld som förekommer än vad många vuxna tror. Det finns dock en stor risk att våldet inte uppmärksammas då barn sällan berättar om det våld som de har bevittnat, ofta på grund av lojalitet, skuld, rädsla och skam. Barn är dessutom i en beroendeställning till sin familj och övriga närstående vilket kan försvåra för barnet att berätta. Våld eller övergrepp från en närstående vuxen mot en annan är ett övergrepp även mot barnen, och det är viktigt att synliggöra barnet och verka för att barnet får det stöd och hjälp som behövs. Barn som lever med våld mot en närstående vuxen löper också stor risk att själva utsättas för våld. 6.1 Barnperspektiv Barnperspektivet ska finnas med i all verksamhet inom socialtjänsten, från överväganden och beslut till utförande av insats och planering av verksamhet. Barnets ställning ska stärkas genom att barnets bästa och barnets rätt till information särskilt ska beaktas. Det innebär inte att barnets bästa alltid ska vara avgörande för vilket beslut som fattas i vuxenärendet, men att en barnkonsekvensanalys behöver göras för det berörda barnet. Som exempel kan det ur ett barnperspektiv vara bättre att den som utövar våld lämnar hemmet än att den våldsutsatta och barnen gör det. Barnen behöver då inte ryckas upp ur sin vanliga miljö och kan gå kvar i sin förskola eller skola. När det gäller misstänkt våld mot barn ska alltid en särskild skyddsbedömning göras innan beslut fattas om barnet kan vara kvar i sin hemmiljö. 6.1.1 Bemötande och barnets rätt att komma till tals Centralt för att kunna ha ett barnperspektiv är att man säkerställer barnets rätt att komma till tals och i övrigt bemöter barnet på ett sätt som ökar förutsättningar för delaktighet. Barn i utsatta situationer kan ha en oförmåga eller en rädsla för att svara på frågor om sin situation och sina upplevelser. Barnet behöver tryggas i hur uppgifterna som barnet lämnar ska presenteras för exempelvis föräldrarna. Barnet kan ha tidigare negativa erfarenheter av att ha berättat om våld. Barnet ska göras delaktigt och det är viktigt att lyssna in barnet. Vid samtal om våld i nära relationer med barn, eller unga, ska handläggare, utifrån barnets mognad, informera barnet kring handläggarens roll, hur information kommer hanteras samt att det är frivilligt att medverka eller inte. Det bör också finnas en flexibilitet, till exempel med var och när möten med barnet ska äga rum för att det ska bli så bra som möjligt för barnet. 6.2 Barnavårdsutredning När det gäller barn som kan vara i behov av skydd eller stöd har socialnämnden ett långtgående utredningsansvar. Om nämnden får kännedom om något som kan innebära att nämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd eller stöd kan en utredning genomföras oavsett barnets eller vårdnadshavarens inställning. Utredningar som gäller barn som kan behöva skydd ska vara av hög prioritet och bör inledas utan dröjsmål. Utöver vad som vanligtvis beaktas i en barnavårdsutredning ska följande framgå när det gäller utredning av barn som varit utsatta för eller bevittnad våld mot närstående: • Om barnet har behov av stöd och hjälp akut, inklusive om vård eller boende i annat hem än det egna behövs. • En kartläggning över våldets karaktär och omfattning; egen våldsutsatthet och eller bevittnat våld, fysiskt, psykiskt, eller annan form av våld, enstaka tillfällen eller vardagligt förekommande etc. • Vad är barnets egen uppfattning om våldet. • Vilka konsekvenser har våldet inneburit för barnet och barnets relation till föräldrarna. • Vad är vardera förälders uppfattning om våldets konsekvenser för barnet; skiljer sig dessa åt? • Hur barnets nätverk ser ut, vilket stöd och risker kan andra personer i nätverket utgöra för barnet. • Vad barnet har för behov av stöd och hjälp utifrån våldsutsattheten. (HSLF-FS 2022:39) 6.3 Barn på skyddat boende Om en förälder beviljas plats på skyddat boende kan frågan aktualiseras avseende behov av placering för eventuella barn. Samtliga vårdnadshavare ska samtycka till placering på skyddat boende, för att en placering med stöd av socialtjänstlagen ska vara möjlig. Förutsättningar för att bevilja barn skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare utan samtycke från annan vårdnadshavare regleras i lagen (2024:79) om placering i skyddat boende. Samma lag reglerar övriga förutsättningar för socialnämnden att agera när den andra vårdnadshavaren inte samtycker till insatsen. Om det finns medföljande barn ska ett boende väljas som är lämpligt för barnet, oavsett ålder och kön. I boendet bör det finnas personal med kunskap om barns behov (HSLF-FS 2022:39). I ärenden där det finns barn i familjen samarbetar alltid en vuxen- och en barnhandläggare i ärendet. Barn som följer med en förälder till skyddat boende har rätt till fortsatt skolgång. Beroende på hur hotbilden ser ut kan detta lösas på olika sätt. Det är vårdnadshavarens ansvar att se till att barnet går i skolan, men socialtjänsten och det skyddade boendet ska stötta vårdnadshavaren i att lösa situationen. Om barnet kan gå kvar i sin gamla skola är det att föredra. För barn i skolåldern ska det vara högt prioriterat att barnets skolgång säkerställs. En ungdom som går ett nationellt program i gymnasiet, som är i behov av att byta skola på grund av att det vistas i skyddat boende, har rätt att fullfölja sitt program. Oavsett barnets ålder ska strävan alltid vara att omfattningen av undervisningen i möjligaste mån motsvarar den som barnet skulle ha fått om det fortsatt i sin vanliga skola utanför boendet. Det kan exempelvis innebära att digitala lösningar kan övervägas. Om det är en annan förälder som är utövare av våldet ska förövaren utifrån säkerhetsaspekter inte ha information om de utsattas vistelseadress. Eventuellt umgänge mellan den andre vårdnadshavaren och barnet ska ske på en plats som är säker för barnet och inte röjer vistelseorten för den våldsutsatta. 6.4 Vårdnad, boende och umgänge Vid misstanke om att barn utsätts för våld eller bevittnat våld av en närstående ska en bedömning göras av när och hur vårdnadshavarna till barnet ska kontaktas och delges information i ärendet. En bedömning av allvarlighetsgraden av våld ska alltid göras samt en skydds- och säkerhetsbedömning för barnet eller den unge. Det förekommer att barn används som verktyg för våldsutövaren, då denne genom att ha kontroll över barnet indirekt kan kontrollera den andra föräldern. Gemensamma barn kan också utgöra en kvarhållande faktor för den våldsutsatta. Om det finns en dom som reglerar boende och umgänge har socialnämnden ansvaret för skydd för barnet eller den unge. Handläggare kan om det är lämpligt försöka motivera våldsutövaren att inte träffa barnet innan skyddsbehovet är klarlagt. Vid behov ska nämnden ta ställning till om någon åtgärd behöver vidtas från nämndens sida i fråga om vårdnad, umgänge, förmynderskap och målsägandebiträde enligt 5 kap. 2 § Socialtjänstförordningen, SoF (2001:937). 6.5 Utreseförbud Om det finns en påtaglig risk för att ett barn under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas ska barnet förbjudas att lämna Sverige (31 a § LVU). Utreseförbud beslutas av förvaltningsrätten efter ansökan av nämnden. Vid brådskande situationer finns det dock möjlighet för nämnden att besluta om ett tillfälligt utreseförbud under vissa förutsättningar. Ett utreseförbud utgör hinder för Polismyndigheten att utfärda svenskt pass samt innebär att ett gällande pass ska återkallas. Det är straffbart att föra ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud. Vid beslut om utreseförbud ska Polismyndigheten omgående underrättas för att åtgärder i enlighet med utreseförbudet vidtas. 6.6 Barnfridsbrott Sedan den 1 juli 2021 kan den som utsätter barn för att bevittna våld dömas för barnfridsbrott. Brottet anges i 4 kap. 3 § brottsbalken (BrB). Syftet med lagen att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående eftersom dessa barn enligt forskning löper ökad risk att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa. Barnfridsbrottet gör det straffbart att låta ett barn bevittna vissa uppräknade brott i 3, 4, 6 och 12 kap. BrB samt straffbara försök till de angivna brotten. Bevittna innebär i barnfridsbrottet att barnet ska ha sett eller hört de väsentliga delarna av brottet. Det finns inget krav på att barnet förstår att det som händer utgör ett brott eller att barnet kan ge uttryck för sin upplevelse. Brottet förutsätter att barnet är närstående eller tidigare närstående till antingen gärningspersonen och målsäganden i grundbrottet (det bevittnade brottet). Relationen mellan gärningspersonen och målsäganden i grundbrottet saknar betydelse. För åtal i ett barnfridsbrott krävs att grundbrottet är styrkt. Om det framkommer uppgifter om att ett barn kan vara utsatt för ett barnfridsbrott ska ställningstagande avseende polisanmälan göras. 7. Arbetet med våldsutsatta 7.1 Identifiera våld En förutsättning för att socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser för den våldsutsatta är att våldet blir känt för nämnden. Det kan vara svårt att upptäcka och identifiera att en person är utsatt för våld i nära relation. Våldet är ofta dolt. Många personer som är utsatta för våld av närstående eller utsätter närstående för våld söker av olika skäl inte själva hjälp för våldet. Kontakt med socialtjänsten kan föranledas av andra orsaker än relationsvåld. Våld i nära relation kan upplevas som för svårt och smärtsamt eller skamligt att prata om både för den som utövat våld samt för den som är utsatt av våldet. Många kan känna sig ambivalenta inför att berätta till följd av rädsla för de konsekvenser det kan medföra. När det finns barn med i bilden kan det finnas en oro över att de ska bli omhändertagna om socialtjänsten får vetskap om våldet. Att vilja se och att våga fråga är grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa en våldsutsatt person. Många som utsätts för våld ser sig inte alltid som våldsutsatta och kan behöva hjälp med att sätta ord på eller få återkoppling på vad det är de upplever. Avgörande för att kunna identifiera våldsutsatta i ett tidigt skede är att våga ställa frågor om våld. Enligt NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) finns flera studier som visar på att våldsutsatta sällan berättar om våldet spontant, men att det är få som tar illa vid sig av att få frågan. Frågor om våld kan ställas både på ett generellt sätt som direkt vid misstanke om våldsutsatthet. Genom att fråga signalerar verksamheten också att våld i nära relationer inte är acceptabelt. För att möjliggöra identifiering av våld inom social- och omvårdnadsförvaltningens verksamheter ska det finnas: • enhetsanpassade rutiner för när och hur frågor om våld ska ställas, • personal som har utbildning i hur man frågar om våld och • rutiner för vart de olika verksamheterna ska vända sig när en våldsutsatt eller våldsutövare identifieras i den egna verksamheten. I vissa situationer är våldsutsattheten mer uppenbar, som exempel när polis gör en orosanmälan till socialtjänsten om att det finns barn i en familj där det förekommer våld. Om den enskilde inte är intresserad av kontakt, är det viktigt att ge information om vilket stöd och hjälp som finns inom socialtjänsten. Även information om andra hjälpinsatser i samhället tex. polis, kvinnojour, rådgivning, ideella organisationer kan vara bra att informera om. Det är viktigt att handläggare och utförare tydliggör för den enskilde att han eller hon är välkommen att ta förnyad kontakt med socialförvaltningen om stöd önskas i ett senare skede. 7.2 Aktualisering Ett ärende inom våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck kan komma till socialtjänstens kännedom genom ansökan, anmälan eller på annat sätt. Det saknas formkrav på en ansökan som kan vara både skriftlig och muntlig. Det är viktigt att vid kontakt med den enskilde klargöra om det handlar om ett rent informationssamtal eller om den enskilde önskar stöd i någon form från socialtjänsten. Så snart det står klart att det kan komma vara ett ärende som är aktuellt för våld i nära relation ska utredning inledas förutsatt att den enskilde samtycker till detta. 7.3 Utredning Enligt 14 kap. 2 § SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning om vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Om det till exempel inkommer information om att en person utsatts för våld och denne är positiv till stöd och hjälp ska en sådan utredning inledas. Som stöd i utredningen ska FREDA beskrivning användas i ärenden som rör vuxna som är utsatta för våld i nära relation. Syftet med utredningen är att kartlägga den enskildes situation och behov av stöd från socialtjänsten. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för att ge ett tillfredsställande underlag för beslut, men inte vara mer genomgripande än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Utredning och bedömning ska genomföras i samråd med den som söker insatsen och bygga på en helhetssyn av den enskildes situation. Omständigheterna som ska utredas i ärenden som gäller våldsutsatta vuxna är: • behovet av stöd och hjälp akut, • våldets karaktär och omfattning, • våldets konsekvenser för den våldsutsatta, • hur den våldsutsatta hanterar sin situation, • hur den våldsutsattas nätverk ser ut, • om det våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap, och • behovet av stöd och hjälp på både kort och lång sikt (HSLF-FS 2022:39). Personens berättelse om händelseförloppet och eventuella skador ska noggrant dokumenteras. Det kan vara till hjälp vid en eventuell framtida polisanmälan. 7.3.1 Riskbedömning Utredningen ska innehålla en bedömning av framtida risk för att bli utsatt för våld. En person som länge har levt med våld kan ha svårt att själv bedöma hur allvarlig situationen är. Den våldsutsatta känner oftast våldsutövaren väl och dennes bedömning av farligheten är ofta i underkant. Det är viktigt att avväga vilka frågor som passar i den aktuella situationen. Det standardiserade bedömningsinstrumentet FREDA farlighetsbedömning bör användas för att bedöma risk och farlighet. Riskbedömningen kan behöva göras om flera gånger under utredningens gång och ska löpande dokumenteras i en journalanteckning. För hedersrelaterat våld och förtryck ska bedömningsmetoden Patriark användas för att bedöma risken för våld och förtryck. 7.3.2 Säkerhetsplanering Utifrån vad som framkommer vid riskbedömningen kan det finnas behov av omedelbara skydds- och stödåtgärder. Säkerhetsplanering behöver därför göras i samband med utredning av den våldsutsattas behov. Säkerhetsplaneringen kan avse en akut situation, exempelvis att en våldsutsatt person ska lämna sitt hem för att placeras på skyddat boende med sina barn, eller på längre sikt när personen och barnen ska bo i en vanlig bostad efter en eventuell placering. Under vistelse i skyddat boende behöver säkerhetsplanering göras, ofta i samråd med boendet. Även i de fall den våldsutsatta väljer att stanna kvar hos våldsutövaren bör en säkerhetsplanering göras. Om det samtidigt pågår en rättsprocess kan med fördel säkerhetsplaneringen göras i samverkan med polisen. 7.4 Beslut När en utredning avslutas ska ett beslut fattas och dokumenteras. Det kan antingen vara beslut om eller flera beviljade insatser eller ett avslagsbeslut. Det senare ska alltid följas av en besvärshänvisning. En utredning kan även avslutas utan ett beslut om den enskilde inte längre önskar ta emot några insatser. Ibland återtar den enskilde sin ansökan innan utredningen är klar. Beslut om att avbryta utredningen ska då tas. 7.4.1 Barnkonsekvensanalys Det ska alltid klargöras om den vuxne har barn, eller om det finns barn som på något sätt upplevt våldet (själv utsatts, bevittnat eller på annat sätt varit medveten om våldet). I ärenden där det finns barn i familjen ska konsekvenserna för barnen alltid övervägas innan beslut som gäller den vuxne fattas. Övervägandet ska dokumenteras i utredningen. En barnkonsekvensanalys innebär att följderna av ett beslut som rör barnets förälder eller motsvarande analyseras utifrån barnets bästa och analysen ska göras både vid bifall och vid avslag. Berörd förälder bör göras delaktig i analysen. 7.5 Genomförandeplan När insatser beviljats ska en genomförandeplan upprättas där målet för insatserna och hur insatserna ska utföras framgår. Insatserna och genomförandeplanen ska följas upp. Det är utföraren som utifrån målen med den beviljade insatsen utformar genomförandeplan. I de fall insatsen utförs av lekman (exempelvis kontaktperson) ligger ansvaret för genomförandeplan hos ansvarig socialsekreterare. 8. Insatser Kommunen kan enligt socialtjänstlagen erbjuda insatser både med och utan föregående behovsprövning. Insatser kan behövas i det akuta stadiet skedet likväl som för en längre period. Vid bedömning av vilka insatser som ska erbjudas ska hänsyn tas till våldets allvarlighetsgrad. En bedömning ska göras av risken för fortsatt våld, liksom behovet av skydd för den våldsutsatta och denna bedömning avgör vilket stöd som ska erbjudas. I många fall vet inte den som är utsatt för våld vilka möjligheter till stöd och skydd som finns och behöver därför information om vilken hjälp som finns att få. Ett riktmärke är ju allvarligare våld, desto högre risk för fortsatt våld och då behöver fokus på insatserna utgå från säkerhet och skydd. 8.1 Ej behovsprövade insatser Vilka insatser som kan erbjudas utan föregående behovsprövning beslutar social- och omvårdnadsnämndenförvaltningen särskilt om. 8.1.1 Information I många fall vet inte den enskilde vilka möjligheter till stöd och skydd som finns. Den som är våldsutsatt är därför ofta i behov av information om vilket stöd som finns i samhället i allmänhet och i socialtjänstens i synnerhet. Det kan vara information om vilket stöd som kan ges i samband med en separation, hur en polisanmälan går till, möjlighet till att ansöka om skyddade personuppgifter, stöd i vårdnadsfrågor med mera. Informationen kan behöva ges vid flera tillfällen då det kan vara svårt för den enskilde att ta till sig av information samtidigt som denne befinner sig i en pågående kris. Information behöver utformas så att den är tillgänglig även för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, språksvårigheter eller av annan anledning har svårt att ta till sig information. Information kan ges som en allmän service med stöd av förvaltningslagen. Gränsdragningen mellan service och rådgivning kan vara svår att fastställa, men som riktmärke kan ses att information av mer allmän karaktär är att ses som information medan mer individuellt utformad information snarare kan bedömas som rådgivning. Personer som inte vill ha kontakt med socialtjänsten bör informeras om möjlighet att söka stöd på annat håll, exempelvis UTVÄG Skaraborg. 8.1.2 Praktiskt stöd Den enskilde kan under perioder vara i behov av mer praktiskt stöd. Det kan exempelvis handla om att få hjälp att lösa tillgången till sin post om man har lämnat sin bostad. Den våldsutsatta kan också vara i behov av hjälp att ordna med nya id-handlingar, bankkort och liknande. Behov av hjälp med att komma i kontakt med andra myndigheter exempelvis hälso- och sjukvården för att få vård för sina skador och hjälp med att kontakta polisen för att anmäla skador, både fysiska och materiella. 8.2 Behovsprövade insatser Insatser som ges efter behovsprövning förutsätter att nämnden har tagit beslut om att tillhandahålla insatsen åt den enskilda. Nedan nämns exempel på insatser som kan bli aktuella, men insatser är inte begränsade till enbart dessa. 8.2.1 Stödsamtal Stödsamtalen utgår bland annat från våldet och dess konsekvenser för den enskilde och är avsedda att vara av stödjande karaktär. Våldsutsatta personer kan erbjudas stödsamtal hos socialsekreterare/behandlare inom individ- och familjeomsorgens verksamhet. 8.2.2 Tillfälligt boende Om den våldsutsatta bor med sin våldsutövare och behov av att lämna hemmet uppstår, kan den våldsutsatta erbjudas tillfälligt boende på vandrarhem eller liknande om skyddsbehovet i övrigt bedöms som lågt. 8.2.3 Skyddat boende Placering på skyddat boende är en tillfällig lösning under tiden den våldsutsatta befinner sig i en akut situation och risken för att utsättas för våld är överhängande. När behovet av placering på skyddat boende upphör med anledning av att hot och risk om våld inte längre anses föreligga, ska placeringen avslutas. Exempel på detta kan vara då våldsutövaren avtjänar ett fängelsestraff eller har flyttat till annan ort och inte längre aktivt söker kontakt med den våldsutsatta. Skyddat boende ska inte vara någon långsiktig lösning och planering för en mer långsiktig lösning bör påbörjas så snart den mest akuta fasen lagt sig. Målet är att den våldsutsatta ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. 8.2.4 Ekonomiskt bistånd Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd framgår att våld eller andra övergrepp av närstående särskilt bör beaktas vid bedömningen av den enskildes rätt till ekonomiskt bistånd. Om den våldsutsatta är i behov av ekonomiskt bistånd ska handläggaren förmedla kontakt till socialsekreterare med ansvar för ekonomiskt bistånd. I det akuta skedet är skyddsbehovet det primära och tillfälligt ekonomiskt bistånd kan ibland behöva beviljas utan sedvanlig prövning av den skyddsbehövandes egna ekonomiska förutsättningar. Även efter den första och allra mest akuta fasen kan samverkan behövas mellan de handläggare som utreder våldet respektive ekonomiskt bistånd. Det är viktigt att säkerställa att den våldsutsatta har sitt behov tillgodosett gällande mat, hygien och det nödvändigaste för att klara den första tiden efter uppbrott. Särskild hänsyn ska tas till de eventuella merkostnader som den enskilde kan ha utifrån våldsutsatthet. Det kan till exempel handla om högre kostnader för boende, mat och kläder eller kostnader för skydd som extra lås, titthål och ny mobiltelefoner. Särskild hänsyn ska tas till om den utsatta har tillgång till pengar, bankkort och bankkonton i praktiken. Att en person utsätts för våld eller andra övergrepp betyder dock inte automatiskt att den vanliga biståndsprövningen helt sätts ur spel och individuella bedömningar måste göras från fall till fall. Om den våldsutsatta sedan tidigare är aktuell för ekonomiskt bistånd tillsammans med den som utövar våldet ska hushållsbilden delas och separata journaler läggas upp. Innan utbetalning av ekonomiskt bistånd ska nämnden, så långt möjligt, kontrollera att kontroll ske så det enbart är den våldsutsatta som har tillgång till det aktuella bankkontot. 8.3 Uppföljning av insats Insatser som ges till våldsutsatta vuxna, våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld samt våldsutövare ska följas upp regelbundet vid behov och minst var sjätte månad. Syftet med uppföljningen är att se att den enskilde får det bistånd denne har beviljats, att insatsen utförs enligt uppdrag och med god kvalitet. Även om insatsen utförs av en extern utförare har nämnden fortfarande det yttersta ansvaret för att kvaliteten är god. Uppföljningen ska innehålla kontakt med både den enskilde och utföraren. Ibland förändras behoven hos den enskilde efter en tid och den pågående insatsen kanske inte längre är relevant alternativt behöver ändras i sitt innehåll. Av dokumentationen från uppföljningen bör bland annat framgå när och på vilket sätt insatsen har följts upp, hur den enskilde uppfattar insatsen och dess relevans för dennes behov, nämndens bedömning av den enskildes situation och om behov av några åtgärder framkommer under uppföljningen. 8.4 Återvända hem Om den våldsutsatta återvänder hem bör en säkerhetsplan göras, som beaktar både den vuxne och det eventuella barnets situation. En säkerhetsplan innehåller exempelvis frågor som: 1. Vad har tidigare fungerat för att avvärja farliga situationer krissituationer? 2. Hur ser personens nätverk ut och hur kan det stödja och hjälpa? 3. Vart ska personen ta vägen om det uppstår behov av att snabbt lämna hemmet? 4. Bör personen ha en färdigpackad väska med extra kläder, viktiga papper (pass, id-handlingar, betyg, med mera), en extranyckel till bilen, en hemlig mobiltelefon och hemnyckel etc. Var kan väskan förvaras - på jobbet eller exempelvis hos en vän? 5. Finns behov och möjlighet att ha extrapengar undanstoppade? Om en våldsutsatt vuxen väljer att lämna ett skyddat boende eller återvända hem och denne har medföljande barn, ska barnhandläggarna omedelbart informeras för att kunna bedöma barnets eventuella skyddsbehov. Det är inte ovanligt att en våldsutsatt återvänder till våldsutövaren flera gånger innan denne bestämmer sig för att lämna förhållandet. Det är viktigt att inte kritisera utan att visa respekt för den enskildes val och förmedla att det alltid är möjligt att återkomma om man vill söka stöd eller skydd på nytt. 8.5 Avsluta ärende När en insats avslutas ska socialsekreteraren följa upp hur den våldsutsatta uppfattat bemötandet, den praktiska hjälp som har erbjudits samt eventuella insatser och annat stöd. Det är viktigt för att se om stödet har haft avsedd effekt. Detta ska göras vid ett avslutningssamtal och helst av den handläggare som har varit ansvarig för ärendet. Avslutningssamtalet ska dokumenteras i en slutanteckning i verksamhetssystemet. 9. Samarbete externa aktörer Våld i nära relationer är ett mångsidigt problem och kräver ofta att flera aktörer samverkar. Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra myndigheter, organisationer och/eller föreningar. 9.1 Polis/rättsligt stöd Grundförutsättningen är att en vuxen person själv ska vilja polisanmäla ett brott, vilket innebär att personalens roll ofta blir att motivera och stötta samt vid behov närvara som stöd vid polisförhör och eventuell rättegång. Om den våldsutsatta har gjort en polisanmälan har denna oftast rätt till ett målsägandebiträde som kan vara till stöd och hjälp under både förundersökning och rättegång. Brottsoffersamordnare och målsägarbiträde har god kompetens och kan hjälpa den våldsutsatta med många av de frågor som kan uppstå och hjälpa till kontakt och samverkan med olika samhällsaktörer/myndigheter. Brottsoffersamordningen har även hand om vissa skyddsåtgärder. Det kan till exempel handla om kontaktförbud och larmpaket. Åklagaren kan besluta om kontaktförbud, vilket innebär förbud för den person som utövar våld att söka upp eller ta kontakt med den våldsutsatta. Kontaktförbudet kan också avse förbud att vistas i närheten av den våldsutsattas bostad eller arbetsplats. Önskemål om att få ett målsägandebiträde kan lämnas till polis eller åklagare. Målsägandebiträde stöder den våldsutsatta genom hela den juridiska processen. Relationsvåldshandläggare och polismyndighet bör samverka i risk- och skyddsbedömningar och göra gemensamma uppföljningar då behov föreligger. Sådan samverkan förutsätter dock samtycke från den enskilde. 9.2 Hälso- och Sjukvård Finns behov av akut sjukvård och dokumentation av skador ska detta prioriteras. När en individ har kontakt med både hälso- och sjukvård och socialtjänst bör, vid behov, en samordnad individuell plan (SIP) upprättas för att underlätta samverkan. Det förutsätter att den enskilde samtycker till att ett sådan plan upprättas. Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för att samverkan fungerar. Vid behov kan den våldsutsatta erbjudas akut läkartid i syfte att dokumentera skador och/eller genomgå behandling för skador som våldet orsakat. 9.3 Kronofogdemyndigheten Det kan vara betydande för den våldsutsatta att få hjälp med att ta sig hem till den tidigare bostaden för att hämta personliga tillhörigheter. En ansökan om handräckning hos Kronofogdemyndigheten kan övervägas om det bedöms som utsiktslöst för den våldsutsatta att få ut sina ägodelar ur bostaden. Om bodelning inte är gjord kan det emellertid uppstå problem om det inte är klarlagt vilka saker som tillhör den våldsutsatta, men personliga tillhörigheter såsom kläder med mera bör kunna lösas. Mer information om handräckning finns på Kronofogdemyndighetens hemsida. 9.4 Utväg UTVÄG erbjuder stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar eller har utövat våld och barn och unga som bevittnat våld. Vid kontakt med våldsutsatta och våldsutövare bör information ges om UTVÄGs verksamhet och hur man kontaktar dem. Stöd i att förmedla kontakt med UTVÄG bör skyndsamt erbjudas vid kännedom om att någon önskar stöd i att etablera en kontakt med UTVÄG. UTVÄG håller i ett kontaktpersonnätverk med representanter från varje samverkande myndighet. Samverkande myndigheter är polisen, åklagarkammaren, kriminalvården, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i Skaraborgs 15 kommuner. Kontaktpersonerna fungerar som en länk mellan Utväg och den egna organisationen. UTVÄG erbjuder även utbildningar och kompetenshöjande insatser samt konsultation till de som möter våldsutövare och våldsutsatta i sitt arbete. 9.5 Kvinnohuset Tranan Kvinnohuset Tranan finns i första hand till för våldsutsatta. De kan stötta med råd och stöd via telefon, chatt, e-post eller på plats på deras samtalsmottagning. Kvinnohuset Tranan erbjuder därutöver skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn. 10. Våldsutövare En viktig förebyggande åtgärd för att de våldsutsatta och deras barn inte ska utsättas för upprepat våld, är att våldsutövaren får stöd att bearbeta sin våldsproblematik. Nämnden har också en lagstadgad skyldighet att verka för att våldsutövare i nära relation ändrar sitt beteende (13 kap. 8 § SoL). Målet är att våld, kontroll och förtryck ska upphöra och att våldsutövarna ska hitta alternativa handlingssätt. Den som utövar våld mot närstående har rätt att få stöd och hjälp för att förändra sitt beteende. Det är viktigt att stötta våldsutövare att ta emot hjälp och hitta strategier och överenskommelser kring hur våldsutövaren ska agera för att inte utsätta någon för våld. När det gäller en person som utövat våld och förtryck är det inte ovanligt att personen blir känd av socialtjänsten genom att den eller de som utsatts för våldet först kommer i kontakt med socialtjänsten. Det kan till exempel vara en vuxen som ansöker om stöd för våldsutsatthet, att det i en barnavårdsutredning framkommer att våld förekommit i familjen eller en underrättelse från polisen om att våld förekommit. I vissa fall kan det då vara lämpligt att kontakta partnern till en våldsutsatt person som har kontakt med socialtjänsten utifrån våldsutsatthet och erbjuda stöd för att förändra beteendet. Detta måste i så fall göras efter en noggrann säkerhetsbedömning och med samtycke från den våldsutsatta. Det kan också vara så att enskilde själv tar kontakt och ansöker om stöd eller insatser utifrån problem med våldsutövning. I mötet med en person som utövar våld är det viktigt att respektera personen samtidigt som man måste behålla inställningen om att våldsutövaren är ansvarig för våldet. Våldets konsekvenser för den våldsutsatta, eventuella barn och våldsutövaren själv ska tydliggöras, samtidigt som tilltro ges till att personen kan förändra sitt våldsbeteende. Om personen nyligen varit föremål för rättsliga åtgärder, exempelvis blivit delgiven misstanke eller anhållits, kan det ibland vara ett ”fönster” då motivationen till förändring är stor. När det i övrigt är lämpligt att kontakt sker med våldsutövare bör det prioriteras i nära anslutning till eventuella rättsliga åtgärder, för att öka möjligheten att nå fram med det motiverande arbetet till att ta emot stöd. Om den våldsutövande personen är förälder är det viktigt att i samtal belysa att våldshandlingarna också drabbar barnen. Att fokusera på rollen som förälder och hur barnet kan påverkas av att uppleva våld kan också vara ett sätt att motivera våldsutövaren att söka hjälp för att förändra sitt beteende. 10.1 Utredning våldsutövare Vid utredning av ansökan från en person som utövat våld mot närstående ska även behov hos den våldsutsatta och dennes närstående, särskilt barn i förekommande fall, beaktas. En utredning består av kartläggning, bedömning av behov och förslag till individuellt anpassade insatser. Vid bedömningen av vilken insats som är lämplig bör nämnden ta hänsyn till bland annat våldsutövarens individuella mottaglighet för insatsen och risken för återfall (HSLF-FS 2022:39). 10.2 Insatser till våldsutövare Vilka insatser som ska ges baseras dels på en individuell bedömning av behovet, dels utifrån mottaglighet. Ibland kan det vara bättre att ha en kontakt med våldsutövaren och erbjuda en mindre ingripande insats än ingen alls. Av Socialstyrelsens allmänna råd framgår att våldsutövare bör erbjudas insatser i form av: • stödsamtal, • information om våld och andra övergrepp, • påverkans- och behandlingsinsatser, • stöd i föräldraskap • stöd vid sociala problem (exempelvis missbruk, ekonomi, bostad och arbete), • hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården. 10.2.1 Samtalsbehandling Utöver råd och stöd och samtal med socialsekreterare erbjuds inom förvaltningen våldsutövare individuella samtal via behandlingsprogrammet SoV (samtal om våld). I samarbete med UTVÄG erbjuds även individuell behandling och/eller gruppbehandling för våldsutövare. 11. Ansvarsfördelning Samtlig personal inom social- och omvårdnadsförvaltningen har till uppgift: • att vara uppmärksam på och försöka identifiera våld i nära relation och hedersrelaterat våld- och förtryck, • att fråga om våld, • att ge grundläggande information och hänvisa vidare till annan instans vid behov och • att anmäla oro till individ- och familjeomsorgen vid misstanke eller kännedom om barn som är utsatta för våld och eller bevittnat våld mot närstående. Socialsekreteraren vuxen ansvarar för att: • det görs en akut risk- och skyddsbedömning vid behov, • utreda, besluta om och följa upp insatser för våldsutsatta vuxna personer, • ta ställning till om samverkan inom eller utom den egna enheten behövs och att samverkan sker samt planera för samordning av insatser tillsammans med andra handläggare och utförare, • utföra insatsen stödsamtal med socialsekreterare, • utreda, besluta om och följa upp insatser för våldsutövare och • informera handläggare/anmäla oro till barn och ungdomshandläggare om det finns barn som på något sätt kan ha upplevt eller bevittnat våld. Socialsekreterare barn och unga ansvarar för att: • akuta och kontinuerliga risk- och skyddsbedömning genomförs rörande våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld, • utreda, besluta om och följa upp insatser för våldsutsatta barn eller barn som har bevittnat eller på annat sätt upplevt våld mot närstående, • ta reda på om samverkan inom eller utom den egna enheten behövs och tillse att samverkan sker och • ta ställning till om en polisanmälan om barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § Brottsbalken är aktuellt. Socialsekreterare ekonomiskt bistånd ansvarar för att: • skyndsamt handlägga akuta ansökningar om ekonomiskt bistånd utifrån våldsutsatthet. • utreda och handlägga ansökan om ekonomiskt bistånd. Samtliga enhetschefer inom förvaltningen ansvarar för att: • de som arbetar inom socialtjänsten har den kunskap som krävs för att kunna identifiera våldsutsatthet samt kunna ställa frågor och ge enklare form av information och vägledning till en våldsutsatt vuxen. • att det finns rutiner för att fråga om våld på den egna enheten. Enhetschef för individ- och familjeomsorgen samt öppenvård och boendestöd ansvarar för att: • den personal som handlägger ärenden eller genomför insatser rörande våldsutsatta vuxna (både inom myndighets- och utförarverksamhet) har den kompetens som krävs för uppdraget, • den personal som handlägger ärenden eller genomför insatser rörande våldsutövare (både inom myndighets- och utförarverksamhet) har den kompetens som krävs för uppdraget, • den personal som handlägger ärenden eller genomför insatser rörande barn och unga som är utsatta för eller bevittnat våld mot närstående (både inom myndighets- och utförarverksamhet) har den kompetens som krävs för uppdraget, • att stöd ges till andra enheter i upprättande av rutiner för att fråga om våld och att anmäla oro för barn enligt 14 kap. 1 § SoL. Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12

§ 90 Beslut om förstudie avseende investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS SON 2026/104 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet beslutar att godkänna förstudierapport avseende gruppbostad enligt LSS. Sammanfattning av ärendet Behovet av platser i gruppbostad enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är akut och ökande i Tidaholms kommun. Samtliga befintliga platser i kommunal regi är belagda, vilket medför externa placeringar förenade med betydande merkostnader samt minskad närhet för brukare och anhöriga. Därtill finns en risk för tillsynsärenden, eftersom kommunen inte fullt ut kan tillgodose lagstiftningens krav. De nuvarande servicebostäderna bedöms dessutom inte i alla delar uppfylla dagens krav på funktion och tillgänglighet. För närvarande finns: ▪ 3 gruppbostäder (18 platser) ▪ 3 servicebostäder (26 platser) ▪ 3 externa placeringar Behovet av ytterligare gruppbostadsplatser finns redan från 2026 och förväntas öka fram till 2028. Externa placeringar innebär en avsevärt högre kostnad jämfört med boende i egen regi, vilket ger en betydande merkostnad per plats och år. Att bygga ut den egna verksamheten bedöms därför vara mer kostnadseffektivt på sikt, även om det initialt innebär ökade investeringar. Mot denna bakgrund har social- och omvårdnadsförvaltningen, i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen, tagit fram en förstudie inför ett investeringsärende avseende nybyggnation av gruppbostad i kommunal regi. Förstudien pekar mot lämpligheten i två lokaliseringsalternativ inom Rosenbergsområdet som planmässigt genomförbara. Alternativen skiljer sig dock åt vad gäller byggnadens omfattning, markutnyttjande och investeringsnivå. En enplanslösning inom kvarteret Mjärden möjliggör genomförande inom befintlig investeringsram, medan en tvåplanslösning inom kvarteret Håven ger bättre markhushållning och funktionell samordning, men innebär en högre investering. I förstudien har olika alternativ analyserats. Huvudspåret är nybyggnation av ett LSS-boende, där två möjliga inriktningar kvarstår. Det första alternativet innebär en kombinerad lösning där en gruppbostad och en servicebostad samlokaliseras i samma byggnad. Denna lösning ger möjligheter till effektiv resursanvändning, samordning av personal och drift samt en ökad flexibilitet för Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12 framtida behov. Samtidigt ställer den krav på en tydlig organisation för att säkerställa att skillnaderna mellan boendeformerna upprätthålls. Det andra alternativet innebär uppförande av en enbart gruppbostad med sex platser. Detta alternativ har en lägre investeringskostnad och möter det omedelbara behovet av fler gruppbostadsplatser, men ger inte samma möjlighet att utveckla eller förbättra befintliga servicebostäder och innebär därmed en lägre grad av flexibilitet på längre sikt. Den samlade bedömningen i förstudien är att kommunen behöver vidta åtgärder för att säkerställa framtida behov av bostäder enligt LSS. Nybyggnation i egen regi framstår som den mest ändamålsenliga lösningen, både utifrån verksamhetsmässiga och ekonomiska aspekter. Den kombinerade lösningen med både gruppbostad och servicebostad bedöms som mest hållbar över tid, då den möjliggör ett bättre resursutnyttjande och större flexibilitet att möta förändrade behov. En preliminär tidplan visar att projektering kan genomföras under 2026, med byggstart under början av 2027 och inflyttning under första kvartalet 2028. Social- och omvårdnadsnämndens ställningstagande i ärendet avser godkännande av förstudien samt överlämnande för fortsatt beredning i enlighet med kommunens investeringsprocess. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna förstudierapport avseende gruppbostad enligt LSS. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie avseende investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-05-05.  Förslag till förstudierapport gruppbostad LSS, avdelningschef Elin Andersson, 2026-04-16. Sändlista Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/104 2026-05-05 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Elin Andersson, avdelningschef Tjänsteskrivelse - Beslut om förstudie avseende investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna förstudierapport avseende gruppbostad enligt LSS. Ärendet Behovet av platser i gruppbostad enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är akut och ökande i Tidaholms kommun. Samtliga befintliga platser i kommunal regi är belagda, vilket medför externa placeringar förenade med betydande merkostnader samt minskad närhet för brukare och anhöriga. Därtill finns en risk för tillsynsärenden, eftersom kommunen inte fullt ut kan tillgodose lagstiftningens krav. De nuvarande servicebostäderna bedöms dessutom inte i alla delar uppfylla dagens krav på funktion och tillgänglighet. För närvarande finns: ▪ 3 gruppbostäder (18 platser) ▪ 3 servicebostäder (26 platser) ▪ 3 externa placeringar Behovet av ytterligare gruppbostadsplatser finns redan från 2026 och förväntas öka fram till 2028. Externa placeringar innebär en avsevärt högre kostnad jämfört med boende i egen regi, vilket ger en betydande merkostnad per plats och år. Att bygga ut den egna verksamheten bedöms därför vara mer kostnadseffektivt på sikt, även om det initialt innebär ökade investeringar. Mot denna bakgrund har social- och omvårdnadsförvaltningen, i samverkan med samhällsbyggnadsförvaltningen, tagit fram en förstudie inför ett investeringsärende avseende nybyggnation av gruppbostad i kommunal regi. Förstudien pekar mot lämpligheten i två lokaliseringsalternativ inom Rosenbergsområdet som planmässigt genomförbara. Alternativen skiljer sig dock åt vad gäller byggnadens omfattning, markutnyttjande och investeringsnivå. En enplanslösning inom kvarteret Mjärden möjliggör genomförande inom befintlig investeringsram, medan en tvåplanslösning inom kvarteret Håven ger bättre markhushållning och funktionell samordning, men innebär en högre investering. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Utredning I förstudien har olika alternativ analyserats. Huvudspåret är nybyggnation av ett LSS-boende, där två möjliga inriktningar kvarstår. Det första alternativet innebär en kombinerad lösning där en gruppbostad och en servicebostad samlokaliseras i samma byggnad. Denna lösning ger möjligheter till effektiv resursanvändning, samordning av personal och drift samt en ökad flexibilitet för framtida behov. Samtidigt ställer den krav på en tydlig organisation för att säkerställa att skillnaderna mellan boendeformerna upprätthålls. Det andra alternativet innebär uppförande av en enbart gruppbostad med sex platser. Detta alternativ har en lägre investeringskostnad och möter det omedelbara behovet av fler gruppbostadsplatser, men ger inte samma möjlighet att utveckla eller förbättra befintliga servicebostäder och innebär därmed en lägre grad av flexibilitet på längre sikt. Den samlade bedömningen i förstudien är att kommunen behöver vidta åtgärder för att säkerställa framtida behov av bostäder enligt LSS. Nybyggnation i egen regi framstår som den mest ändamålsenliga lösningen, både utifrån verksamhetsmässiga och ekonomiska aspekter. Den kombinerade lösningen med både gruppbostad och servicebostad bedöms som mest hållbar över tid, då den möjliggör ett bättre resursutnyttjande och större flexibilitet att möta förändrade behov. En preliminär tidplan visar att projektering kan genomföras under 2026, med byggstart under början av 2027 och inflyttning under första kvartalet 2028. Social- och omvårdnadsnämndens ställningstagande i ärendet avser godkännande av förstudien samt överlämnande för fortsatt beredning i enlighet med kommunens investeringsprocess. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie avseende investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-05-05.  Förslag till förstudierapport gruppbostad LSS, avdelningschef Elin Andersson, 2026-04-16. Sändlista Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Samhällsbyggnadsförvaltningen Ärendenummer: XXX 20XX/XX Upprättad: 20XX-XX-XX Senast reviderad: 20XX-XX-XX Förstudierapport gruppbostad LSS 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Johan Claesson, Peter Eriksson, Elin Andersson Kommentar [LO1]: Generell kommentar på dokumentet: Syfte och mål uppfyllt. Konkret, Beställare av förstudien: Social och omvårdnadsnämnden lättförståeligt och med en röd tråd. Tydliga analyser med risker och rekommendationer baserade på fakta. Bakgrund ...................................................................................................................................................................4 Behövs en slutgiltig sammanfattning? eller ser vi den Förstudiens uppdrag och avgränsningar .............................................................................................................4 "rekommenderade lösningen" som en sammanfattning av dokumentet?! Jag har kommenterat några småsaker Nulägesanalys ...........................................................................................................................................................5 i dokumentet som du får ta ställning till. I övrigt, bra jobbat :) Servicebostäder ..................................................................................................................................................5 Omvärldsbevakning ................................................................................................................................................6 Konsekvensanalys ...................................................................................................................................................6 Alternativa lösningar ..............................................................................................................................................6 Nybyggnation .......................................................................................................................................................6 Alternativ 1. Antipoden 6 .................................................................................................................................6 Alternativ 2. Solkullen/Hägne ..........................................................................................................................7 Alternativ 3. Mjärden 1 (Rosenberg) .............................................................................................................7 Kvalitativa effekter .............................................................................................................................................7 Tidplan ..................................................................................................................................................................7 Kostnad för nybyggnation, Mjärden 1, byggnad i ett plan med gruppbostad 6 platser ......................7 Alternativ 4. Håven 1 (Rosenberg) .................................................................................................................7 Kvalitativa effekter .............................................................................................................................................7 Tidplan ..................................................................................................................................................................7 Kostnad för nybyggnation av en gruppbostad med 6 platser på, Håven 1 ............................................8 Alternativ 5. Håven 1, byggnad i 2 plan med gruppbostad 6 platser samt servicebostad 6 platser 8 Kvalitativa effekter .............................................................................................................................................8 Tidplan ..................................................................................................................................................................8 Kostnad för nybyggnation av en gruppbostad med 6 platser samt en servicebostad med 6 platser, Håven 1 ....................................................................................................Error! Bookmark not defined. Placering av alternativen 3 – 4 enligt följande ..............................................................................................8 ................................................................................................................................................................................9 Översiktlig bedömning av placeringsalternativ ..........................................................................................10 Befintliga fastigheter .........................................................................................................................................10 Servicelägenheterna på Midgård ...................................................................................................................10 Ugglan .................................................................................................................................................................11 Metod för beräkning ............................................................................................................................................11 Översikt beräknade kostnader, belopp i kr .....................................................................................................13 Rekommenderad lösning ....................................................................................................................................13 Alternativ 1: ...........................................................................................................................................................14 Föreslagen utformning ....................................................................................................................................14 Analys av fördelar ............................................................................................................................................14 Analys av nackdelar och risker .....................................................................................................................15 Samlad rekommendation ................................................................................................................................15 Alternativ 2: ...........................................................................................................................................................15 Planlösning .........................................................................................................................................................16 Förväntad effekt ................................................................................................................................................16 Projektets mål ...................................................................................................................................................17 Intressenter .......................................................................................................................................................17 Omfattning i tid ................................................................................................................................................17 Förslag på interna mottagare .........................................................................................................................17 Bakgrund Tidaholms kommun bedriver servicebostad och gruppbostad utifrån lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Inom ramen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns bostad med särskild service för vuxna som en av insatserna. Denna insats kan utformas som antingen gruppbostad eller servicebostad, beroende på den enskildes behov av stöd, tillsyn och självständighet i vardagen. En gruppbostad är avsedd för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som medför ett stort behov av stöd i det dagliga livet. Boendeformen innebär att den enskilde har en egen lägenhet som är belägen i direkt anslutning till gemensamma utrymmen och till personal. Personal finns tillgänglig dygnet runt för att tillgodose behov av omvårdnad, praktiskt stöd, struktur och tillsyn, vilket ger en hög grad av trygghet men också innebär en lägre grad av självständighet. En servicebostad riktar sig till personer som i större utsträckning kan leva självständigt, men som fortfarande har behov av regelbundet vardagligt stöd. Den enskilde bor i en egen lägenhet, ofta integrerad i ett vanligt bostadsområde, och stödet organiseras genom en närliggande personal- eller servicelägenhet. Personal finns tillgänglig utifrån planerade insatser och vid behov, men inte nödvändigtvis kontinuerligt på plats. Stödet i servicebostad består främst av hjälp med praktiska vardagssysslor, planering, sociala kontakter och viss personlig omvårdnad. Sammantaget innebär skillnaden mellan de två boendeformerna att gruppbostad erbjuder ett mer omfattande och kontinuerligt stöd, medan servicebostad förutsätter en högre grad av självständighet och eget ansvar hos den enskilde. År 2026 finns det i kommunen tre servicebostäder med 26 platser samt tre gruppbostäder med totalt 18 platser. Förutom boende i egen regi köps tre platser på gruppbostäder av externa leverantörer. Ej verkställda beslut om bostad med särskild service vilka inte har kunnat verkställas i kommunal regi då samtliga platser är verkställda finns. Vilket innebär att flera personer bor i kommunen i bostäder som innebär att de inte har kunnat flytta hemifrån. Dessa beslut kan verkställas externt men då individen eller anhöriga tackat nej är insatsen inte verkställd. Då behovet av platser på LSS boende ökar samtidigt som platser inte kan erbjudas i Tidaholms kommun innebär det att antal platser som köps externt riskerar att öka, vilket innebär högre kostnader för social- och omvårdnadsnämnden samt försvårar för de som är i behov av bostad med särskild service i gruppbostad och har en önskan om att bo kvar på hemorten. Förstudiens uppdrag och avgränsningar Förstudien påtalar behov av platser på gruppbostad som förvaltningen prognosticerar för målgruppen. Beslut om att kommunen ska äga ny fastighet är beslutad av förvaltningschefer inom SON och SBF varför förslag på befintliga fastigheter i kommunens ägo samt nyproduktion av kommunen är de alternativ som är utreda i förstudien. I förstudien är tidsplanen av stor vikt då behovet är stort och finns redan nu. Tidsplanen är förväntad byggstart i januari 2027 för att möjliggöra att fastigheten kan tas i drift första kvartalet år 2028. Nulägesanalys Förvaltningen har kartlagt behovet av bostad med särskild service enligt LSS vad gäller gruppbostad, vilket beskrivs i tabellerna nedan. Beräkningen har inte tagit hänsyn till att brukare flyttar eller avlider fram till år 2030. Ökningen mellan år 2026 och 2027 beror på: • Tre brukare på servicebostäder som är i behov av mer omfattande stöd vilket kan tillgodoses på gruppbostad. • Ett beslut som idag inte är verkställt, verkställs på ny gruppbostad. • En person omplaceras till gruppbostad i egen regi från extern regi. • Två personer som idag inte har beslut om bostad med särskild service blir beviljade utifrån ålder – ett av dessa beslut verkställs externt tills ledig plats finns i egen regi. Antal beslut om bostad med särskild service År 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Antal boende i egen regi 18 18 18 18 24 24 24 Antal externt köpta platser 3 3 3 3 2 2 2 Antal ej verkställda beslut 1 1 2 4 0 0 0 Enligt tabellen ovan bedöms behov av platser på gruppbostad öka successivt mellan år 2026-2028. Behov av en till gruppbostad finns redan från 2026. Idag verkställs tre placeringar externt. Två av dessa har gjort det i många år där det inte finns någon plan på att omplaceras till Tidaholms kommun i närtid. Kostnaderna för dessa platser är cirka 8000- 9000 kr/dygn för placeringen. Därutöver betalar nämnden för plats på daglig verksamhet för de allra flesta som är placerade. Då tillkommer en kostnad för daglig verksamhet på cirka 1800 kr/dag. Inom förvaltningen har förvaltningen ekonomistyrning utifrån volymer. Det fastställda priset i 2026 års budget är 2 836 kr/dygn för en plats på gruppbostad, 1 216 kr/dygn på servicebostad och 375 kr/dag för daglig verksamhet. Servicebostäder Social- och omvårdnadsnämnden har idag 3 servicebostäder enligt LSS med totalt 26 platser. De servicebostäderna är belagda på olika platser i Tidaholm. Manhem och Klockan är integrerade i fastigheter som ägs av Tidaholms bostad AB och Thule är integrerad i bostäder som ägs av Steiner fastigheter. Med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt. Bostaden upplåts på sedvanligt sätt. Servicehus är beteckning Kommentar [LO2]: Du kanske absolut menar för en anläggning med flera servicebostäder, visst fast basstöd genom anställd personal för servicehus och att det är jag som inte fattar vad anläggningen och gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Lägenheterna ligger oftast du menar?! :) samlade i samma hus eller i kringliggande hus. Servicebostäder kan vara förlagda i ett vanligt bostadshus. Serviceboende kan för vissa personer med funktionshinder vara en lämplig mellanform av bostad - mellan ett helt självständigt boende i en egen lägenhet och en lägenhet i en gruppbostad (prop 1992/93:159, s. 80, 180). De befintliga servicebostäderna uppnår inte ovanstående krav. Det saknas gemensamhetslokaler som kan användas på ett ändamålsenligt sätt och därtill brister lokalerna vad gäller tillgänglighetsanpassning. Utifrån detta är bedömningen att lokalerna inte är anpassade för den verksamhet som ska bedrivas. Omvärldsbevakning Vid ökade behov av gruppbostäder har flertal kommuner tagit fram nya gruppbostäder både i befintliga lokaler och nybyggnationer. Samtliga kommuner försöker att inte köpa externa platser då det inte är kostnadseffektivt och då inte kvaliteten kan säkerställas på samma sätt som i egen regi. Falköpings kommun har flera gruppbostäder. De har grupp och servicebostäder integrerade i samma fastighet men arbetar som att det är två olika verksamheter vilket leder till samordningseffekter av att det är i samma fastighet. Konsekvensanalys Konsekvenser som riskerar att uppstå om inte en ny gruppbostad kommer i drift är både kvalitativa och ekonomiska. Kvalitativa: De som är beviljade gruppbostad bor fortfarande oftast hemma hos sina föräldrar tills beslutet är verkställt. Det blir en fråga för föräldrarna om att acceptera en placering i en annan kommun i Sverige om inte det finns plats i Tidaholm. Det kan innebära att ”barnen” bor kvar hemma längre än vad som är rimligt och föräldrarna förmår. Det kan även innebära att invånare tvingas flytta till andra kommuner för att kunna få sina behov tillgodosedda. Sammanfattningsvis riskerar Tidaholm att inte nå det kommunala grunduppdraget. Lång väntetid kan vara ansträngande för brukare och anhöriga. Dröjsmål med verkställighet av beslut kan också leda till kritik från inspektionen för vård och omsorg (IVO) med efterföljande vite. Om inte nya platser för boende LSS etableras i harmoni med antal fattade beslut om boende kan det leda till negativa konsekvenser för kommunen och för de personer som är i behov av boende enligt LSS samt för anhöriga. Ekonomiska: Om Tidaholms kommun inte kan erbjuda platser i egen regi riskerar antal externt köpta platser att öka. Att köpa platser externt innebär en högre kostnad per plats. Extern placering kostar 8 000 kr/dygn för gruppbostad år 2026. I egen regi är motsvarande kostnad per plats 3 500 kr/dygn. Till det kan läggas kostnad för daglig verksamhet där merkostnad för extern daglig verksamhet jämfört med daglig verksamhet i egen regi är 900 kr/dag. Merkostnad vid extern placering är 5 400 kr/dygn, vilket motsvarar 2,0 miljoner kronor per plats och år. Att driva ett gruppboende med 6 platser i egen regi innebär att kostnaden för kommunen är 12,0 miljoner kronor lägre per år jämfört med att köpa motsvarande platser externt. Alternativa lösningar Nybyggnation Nedan följer fyra alternativa placeringar på tomter för nybyggnation. Samtliga tomter i kommunal ägo. Alternativ 1. Antipoden 6 • Kommunen äger tomten som medger yta att placera byggnaden på. • Tomten är ej planlagd för ändamålet och planändring krävs vilket minst tar 12 månader. • Då förväntad tid för detaljplaneändring uppgår till ca 12 månader kommer detta alternativ att prioriteras bort. Alternativ 2. Solkullen/Hägne • Kommunen äger tomten som är tillräckligt stor och medger yta att placera byggnaden på. • Tomten är inte planlagd för ändamålet och planändring krävs vilket minst tar 12 månader. • På grund av förväntad tid för detaljplanearbetet och på grund av översvämningskartering kommer detta alternativ att utgå. Alternativ 3. Mjärden 1 (Rosenberg) • Kommunen äger tomten som medger yta att placera byggnaden på. • Det krävs bygglov men ingen planändring för genomförandet. Kvalitativa effekter Byggnadens placering bedöms leva upp till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen. Med sex lägenheter i en gruppbostad ges goda förutsättningar för kontinuitet för de boendes situation. Kollektivtrafik finns några hundra meter från fastigheten och gång- och cykelväg ligger nära fastigheten. Nybyggnationen ger fullt ut möjlighet att anpassa lokaler och utemiljö för såväl brukarna som verksamhetens behov. Tidplan Produktionstid, det vill säga byggtid efter projektering och bygglov bedöms till ca 12 månader vilket innebär att om projektering startas efter sommaren 2026 kan byggnaden stå klar för inflyttning under kvartal 1 år 2028. Kostnad för nybyggnation, Mjärden 1, byggnad i ett plan med gruppbostad 6 platser Investering 29 000 000 kr Driftskostnad första året 7 700 000 kr Driftskostnad per boende, första året 1 300 000 kr Driftskostnad är baserad på 2026 års vårddygnspris och är inklusive hyresintäkter från boende. Alternativ 4. Håven 1 (Rosenberg) • Kommunen äger tomten som medger yta att placera byggnaden på. • Det krävs bygglov men ingen planändring för genomförandet. Kvalitativa effekter Byggnadens placering bedöms leva upp till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen. Med sex lägenheter i en gruppbostad ges goda förutsättningar för kontinuitet för de boendes situation. Kollektivtrafik finns, några hundra meter från fastigheten och gång- och cykelväg angränsar till fastigheten. Fastigheten angränsar till naturen vilket kan ge en viss avskildhet. Nybyggnationen ger fullt ut möjlighet att anpassa lokaler och utemiljö från såväl brukarnas som verksamhetens behov. Tidplan Produktionstid, det vill säga byggtid efter projektering och bygglov bedöms till ca 12 månader vilket innebär att om projektering startas efter sommaren 2026 kan byggnaden stå klar för inflyttning under kvartal 1 år 2028. Kostnad för nybyggnation av en gruppbostad med 6 platser på, Håven 1 Investering 29 000 000 kr Driftskostnad första året 7 700 000 kr Driftskostnad per boende, första året 1 300 000 kr Driftskostnad är baserad på 2026 års vårddygnspris och är inklusive hyresintäkter från boende. Alternativ 5. Håven 1, byggnad i 2 plan med gruppbostad 6 platser samt servicebostad 6 platser • Kommunen äger tomten som medger yta att placera byggnaden på. • Det krävs bygglov men ingen planändring för genomförandet. Kvalitativa effekter Byggnadens placering bedöms leva upp till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen. Med sex lägenheter i en gruppbostad ges goda förutsättningar för kontinuitet för de boendes situation. Kollektivtrafik finns, några hundra meter från fastigheten och gång- och cykelväg angränsar till fastigheten. Fastigheten angränsar till naturen vilket kan ge en viss avskildhet. Nybyggnationen ger fullt ut möjlighet att anpassa lokaler och utemiljö från såväl brukarnas som verksamhetens behov. Fastigheten byggs i två plan och inkluderar en servicebostad med sex platser och en gruppbostad med sex platser. Detta skapar förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande, samt anpassade lokaler för de som bor i såväl service- som gruppbostad. Tidplan Produktionstid, det vill säga byggtid efter projektering och bygglov bedöms till ca 15 månader vilket innebär att om projektering startas efter sommaren 2026 kan byggnaden stå klar för inflyttning under kvartal 1 år 2028 Kostnad för nybyggnation av en gruppbostad med 6 platser samt en servicebostad med 6 platser, Håven 1 Investering 41 000 000 kr Driftskostnad första året 10 600 000 kr Driftskostnad per boende, första året 900 000 kr Driftskostnad är baserad på 2026 års vårddygnspris och är inklusive hyresintäkter från boende. Servicebostaden ersätter en redan befintlig servicebostad så den delen av driftskostnaden är ingen ytterligare kostnad för nämnden. Servicebostadens andel av driftskostnaden är 2,7 miljoner kronor. Att kunna erbjuda servicebostad i så nära anslutning till gruppbostad innebär goda möjligheter till samordningsvinster då två personalgrupper enkelt kan samverka. Det skapar förutsättningar för en ökad flexibilitet i fördelning och nyttjande av resurser. Placering av alternativen 3 – 4 enligt följande Modellen symboliserar nytt gruppboende med 6 boendeplatser Alt 3. Mjärden 1, (Rosenberg område 2) Alt 4. Håven 1. (Rosenberg område 2) Översiktlig bedömning av placeringsalternativ Alt. 1 och alt. 2 utgår utifrån tidsplanen med inflyttning Q1 2028. De resterande två alternativen bedöms utifrån placeringsalternativ i förhållande till detaljplanering. Både kvarteret Mjärden och kv. Håven på Rosenberg lämpar sig för tänkt byggnation, då de medger ändamålet bostäder i gällande detaljplan S167 med laga kraft 2018-06-25.Valet mellan de båda tomterna är dock avhängd omfattningen av planerad byggnation. Intentioner när Rosenbergsområdet togs fram var att få en blandad typ av bebyggelse inom stadsdelen, där friliggande villor skulle brytas av med tätare bostadsformer i form av rad- par- och kedjehusbebyggelse. Därför försågs vissa kvarter, bland annat kv. Mjärden, Kroken, Reven samt Linan, med bestämmelser som förutom just villabebyggelse även medger den typ av tätare bebyggelse med en byggnadshöjd om max 8 meter (motsvarande två våningar). Förutom villor och grupphusbebyggelse avsattes även en tomt - Kv. Håven, för flerbostadshusbebyggelse med en byggnadshöjd om max 12 m (motsvarande tre våningar). Tanken var att här möjliggöra för lägenhetsbebyggelse i en något mindre skala (tre våningar) för att få en bra variation inom området och även hushålla med byggbar mark på bästa sätt. Flerbostadshus möjliggör fler bostäder per kvadratmeter byggbar yta än ex. villabebyggelse. Kv. Håven valdes ut för ändamålet tack vare god koppling till Regnbågsvägen med gång- och cykelbana, samt det mer skyddade läget invid angränsande skogsparti som gör att en högre byggnad smälter in i området på ett naturligare sätt. "God bebyggd miljö" är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål och innebär att städer, tätorter och andra bebyggda områden ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. En central del i detta mål är en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser, där byggbar mark utnyttjas effektivt. Centrala aspekter av god bebyggd miljö och hushållning är bland annat ”Effektiv markanvändning”: Mark och vatten ska användas för de ändamål de är mest lämpade för, med företräde för användning som bidrar till god hushållning. Om den tänkta byggnationen som planeras är ett enplanshus är därmed kv. Håven inte att förorda, då det skulle innebära en sämre hushållning med bostadsmark i och med att det är den enda möjliga tomten för en flerbostadshusbebyggelse. För enplanshus förordas därmed Kv. Mjärden. Om det tänkta bebyggelsen skulle motsvara ett tvåplanshus (eller tre-) anses dock Kv. Håven kunna motsvara de kriterierna, då det medger fler bostadsenheter och en bättre hushållning inom den byggbara kvartersmarken. För tvåplanshus förordas därmed kv. Håven. Befintliga fastigheter Alternativ lösning till att bygga nytt boende är att iordningsställa befintliga fastigheter. De fastigheter som finns i kommunalregi som förstudien har utrett är: 1. Lägenheter i befintlig byggnad vid Midgård samt 2. Tidigare förskolan Ugglans lokaler. Servicelägenheterna på Midgård Fastigheten Kommunen äger den befintliga fastigheten som är möjlig att bygga om från servicelägenheter till gruppboende. Det krävs inte planändring men bygglov, då det görs omfattande förändringar av planlösningen och viss exteriör förändring. I tre av de befintliga lägenheterna finns det idag hyresgäster som kan erbjuds andra lägenheter inom allmännyttan. Den omfattande omvandlingen av lokalerna medger en sådan hantering. Skisser på ombyggnation finns med möjlighet att tillskapa sex lägenheter för gruppbostad. Lastkaj med genomfart av lastbilstrafik finns i nära anslutning till byggnaden. Kvalitativa nyttor Lokalens utformning och placering bedöms inte fullt ut leva upp till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen. Med en lokalisering i anslutning till särskilda boendeformer för äldre tenderar fastigheten att upplevas som en institution. Kollektivtrafik finns i direkt anslutning till fastigheten. En gemensam uteplats samt förråd uppföras i nära anslutning till boendet. Ombyggnation av huvudentrén och tillskapande av entréer till respektive lägenhet tillskapas. Utemiljön kompletteras med träd, buskar och staket. Vid ombyggnationen ges det inte fullt ut möjlighet att anpassa lokalerna och utemiljö utifrån de boendes och verksamhetens behov. Tidplan Produktionstid det vill säga byggtid efter projektering för ombyggnation tar cirka sju månader. Vilket innebär att alternativet håller sig inom tidsramen. Dock krävs att de som idag bor där ska flytta ut och behöver sägas upp från sina respektive kontrakt vilket inte bedöms vara försvarbart varför detta alternativt faller bort. Ugglan Fastigheten Kommunen äger den befintliga fastigheten som är möjlig att bygga om från förskola till gruppboende. Gällande detaljplan för fastigheten medger den inte användningen bostäder. Eftersom en gruppbostad enligt LSS juridiskt och funktionellt utgör en form av bostadsanvändning behöver markens användning vara förenlig med detaljplanens bestämmelser. Plan- och bygglagen (PBL) ställer tydliga krav på att mark endast får användas för de ändamål som planen anger. Detta innebär att en bygglovsprövning inte kan godkännas om den avsedda verksamheten inte överensstämmer med planens reglerade användningsområde. Om detaljplanen exempelvis anger verksamheter, centrum, kontor, skola eller annan icke-bostadsrelaterad användning, så är etablering inte möjlig utan detaljplansändring. Tidplan En ändring av detaljplanen är en formell process enligt Plan- och bygglagen (PBL). En sådan process kan ta upp till 24 månader eller mer om processen blir överklagad eller om boende har starka synpunkter. Tidsplanen bidrar till att en ombyggnation av Ugglans lokaler till en gruppbostad inte är möjlig. Totalkostnads kalkyl Metod för beräkning Varje alternativs driftskostnad är beräknad med samma metod och visar vad kostnaden skulle ha varit för respektive alternativ utifrån 2026 års budget. Syftet är att kunna jämföra hur olika alternativ påverkar SON:s driftskostnader och kommunens investeringar. Driftskostnader inkluderar; drift- och kapitalkostnad för lokaler, kostnad för personal och bemanning samt övriga kostnader. Förvaltningens ekonomistyrningsprinciper innebär att myndigheten ersätter utförare med samma belopp per plats oavsett förväntat resultat. De ekonomiska beräkningarna har utgått från principen och inte tagit hänsyn till förväntat resultat för respektive alternativ. Utförare erhåller en fast ersättning per dygn som skall täcka alla kostnader utöver lokalkostnad. Ersättning för gruppboende år 2026 är 2 836 kr/dygn och för serviceboende 1 216 kr/dygn. Investeringen inkluderar; byggkostnad, byggherrekostnad och inventarier. Avskrivning; komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att byggnadens olika komponenter har olika livslängd/avskrivningstid. Avskrivningen är störst under de första åren för att sedan minska i takt med att fler komponenter är avskrivna. Internränta; 2,75 procent Driftskostnad ny gruppbostad med 6 platser, kr/år (alternativ 3 och alternativ 4) Internhyra 2 000 000 kr Vårddygnsersättning, gruppbostad 6 210 840 kr Avgår hyresintäkter från boende - 540 000 kr Total driftskostnad 7 670 840 kr Total nettokostnad för drift av ny gruppbostad med 6 platser är 7,7 miljoner kronor/år. I nuläget kan en extern plats avslutas och erbjudas på boende i egen regi när plats finns. Medräknat effekt av minskade externa kostnader skulle en ny gruppbostad med 6 platser innebära ökade driftskostnader om 5,7 miljoner kronor. Driftskostnad byggnad i 2 plan med gruppbostad 6 platser samt serviceboende 6 platser, kr/år (alternativ 5) Internhyra 2 800 000 kr Vårddygnsersättning, gruppbostad 6 210 840 kr Vårddygnsersättning, servicebostad 2 663 040 kr Avgår hyresintäkter från boende -1 080 000 kr Total driftskostnad 10 593 880 mnkr Total nettokostnad för drift av nytt LSS-boende med gruppbostad 6 platser samt serviceboende 6 platser är 10,6 miljoner kronor/år. I nuläget kan en extern plats avslutas och erbjudas på boende i egen regi när plats finns. Platserna på servicebostad är inte nya, platserna kommer från ett befintligt boende som i alternativ 5 flyttar till nya lägenheter. Medräknat effekt av minskade externa kostnader samt att nytt serviceboende ersätter redan befintligt serviceboende så skulle ett nytt LSS-boende med gruppbostad 6 platser samt serviceboende 6 platser innebära ökade driftskostnader om 5,9 miljoner kronor. Alternativ 5 leder sannolikt till ekonomiska och kvalitativa samordningsvinster eftersom förutsättningar för samverkan mellan personalgrupper förstärks. Översikt beräknade kostnader, belopp i kr Alternativ Driftkostnad Driftskostnad Driftkostnad Total år 1, färdigt per plats år 1, per plats investerings- projekt färdigt år 1, för lokal kostnad projekt Budget 2026 3. 7 700 000 1 300 000 250 000 29 000 000 4. 7 700 000 1 300 000 250 000 29 000 000 5. 10 600 000 900 000 150 000 41 000 000 Rekommenderad lösning Social- och omvårdnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen presenterar i denna förstudie två alternativa lösningar. Bakgrunden till detta är att det i investeringsbudgeten för närvarande finns avsatta medel för uppförande av en gruppbostad med sex platser. Under förstudieprocessens gång har det emellertid framkommit att den planerade investeringen inte fullt ut tillgodoser de krav som ställs för att även kunna inrymma en servicebostad enligt gällande lagstiftning och riktlinjer. Verksamheten har därmed identifierat ett behov av att pröva ett alternativ som innebär en större investering än vad som ursprungligen har legat till grund för budgeten. Det första alternativet förutsätter därför att kommunens samlade ekonomiska förutsättningar medger en utökad investeringsram, vilket skulle möjliggöra en mer ändamålsenlig lösning som tillgodoser både nuvarande och framtida behov inom bostäder med särskild service. Det bidrar även till en minskad driftkostnad och eventuella andra investeringar i andra projekt för att uppnå god kvalité vad gäller servicebostad. Social- och omvårdnadsnämnden har i dagsläget en verkställd extern placering inom LSS till en kostnad om cirka 8 000 kronor per dygn, jämfört med en beräknad kostnad i egen regi om cirka 3 500 kronor per dygn. Tillkommer gör merkostnad för extern daglig verksamhet 900 kr/dag. Detta innebär en kostnadsskillnad om cirka 5 400 kronor per dygn och plats. På årsbasis motsvarar detta en merkostnad för extern placering om cirka 2,0 miljoner kronor per plats. Redan vid en enskild extern placering innebär således drift i egen regi en betydande kostnadsbesparing för nämnden. Mot denna bakgrund bedöms det vara väsentligt mer kostnadseffektivt att tillgodose behovet genom verksamhet i egen regi än genom externa placeringar. Båda de alternativ som redovisas i förstudien innebär att kommunen skapar förutsättningar för egen drift av gruppbostad, vilket möjliggör att externa placeringar kan undvikas eller avvecklas över tid. Investeringen bedöms därmed ha en tydlig ekonomisk nytta som på relativt kort sikt kan bidra till att reducera kommunens löpande driftkostnader, samtidigt som kvalitet, kontinuitet och närhet i insatsen stärks. Sammantaget bedöms uppförande av gruppbostad i egen regi vara en ekonomiskt hållbar och långsiktigt effektiv lösning, där investeringskostnaden kan vägas mot betydande och varaktiga kostnadsbesparingar inom nämndens verksamhetsområde. Alternativ 1 Mot bakgrund av behovet av ändamålsenliga bostäder enligt LSS rekommenderas att kommunen uppför en fastighet i två plan som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, med sex platser i respektive boendeform. Lösningen syftar till att kombinera effektiv resursanvändning med hög kvalitet, rättssäkerhet och goda levnadsvillkor för de boende. Fastigheten byggs på tomten Hovet 1 utifrån ett helhetsperspektiv med planlagd mark. Föreslagen utformning Alternativ 1 innebär att boendeformerna organisatoriskt och fysiskt separeras inom samma fastighet, genom att gruppbostad placeras på ett plan och servicebostad på ett annat, med egna gemensamma ytor samt tydligt åtskilda personalfunktioner. Varje boendeform ska utformas i enlighet med sin målgrupps behov och i linje med LSS intentioner om integritet, självständighet och normalisering. Total investeringskostnad är 41,0 miljoner kronor. Driftskostnad år 1 är 10,6 miljoner kronor. Medräknat effekt av minskad extern kostnad för en placering, samt att nytt serviceboende ersätter redan befintligt serviceboende så skulle ett nytt LSS-boende med gruppbostad 6 platser samt serviceboende 6 platser innebära ökade driftskostnader om 5,9 miljoner kronor. Analys av fördelar Att samla servicebostad och gruppbostad i samma fastighet bedöms ge ekonomiska och organisatoriska fördelar. En gemensam byggnad möjliggör effektivare nyttjande av mark, installationer och teknisk infrastruktur. Vissa funktioner kan samordnas, såsom tekniska system, beredskapslösningar och delar av personalorganisationen, vilket kan bidra till minskade investerings- och driftskostnader. I förstudien har inte beräkningarna utgått från att det sker effektiviseringar då de är svåra att räkna på innan verksamheten är igång. Andra kommuner som har genomfört samma förändring vittnar om att det går att effektivisera och ha en mindre dygnskostnad. Samlokaliseringen skapar även ökad långsiktig flexibilitet. Om behoven förändras över tid kan kommunen relativt enkelt justera användningen av lokalerna, exempelvis genom att omdisponera lägenheter eller anpassa stödets omfattning, utan att behöva avveckla eller etablera nya fastigheter. Detta stärker kommunens planeringsförutsättningar och minskar sårbarheten vid förändrade demografiska eller verksamhetsmässiga behov. Vidare kan närheten till personal dygnet runt innebära en ökad upplevd trygghet, särskilt för personer i servicebostad som kan ha behov av stöd vid oplanerade situationer. Samtidigt skapas förutsättningar för viss frivillig social samvaro mellan boendeformerna, under förutsättning att detta sker utifrån den enskildes önskemål och inte som ett organiserande krav. Analys av nackdelar och risker Samtidigt innebär en integrerad lösning risker som måste hanteras aktivt. En central risk är att gränsen mellan servicebostad och gruppbostad suddas ut i praktiken. Om personalresurser och arbetssätt inte hålls tydligt åtskilda finns en risk att servicebostaden utvecklas i riktning mot en gruppbostad, vilket kan leda till minskad självständighet för de boende och avsteg från individuella biståndsbeslut. Skillnaderna i målgruppens behov kan även medföra verksamhetsmässiga utmaningar. Boende i gruppbostad har ofta omfattande behov av tillsyn, struktur och omvårdnad, medan boende i servicebostad i högre grad förväntas leva självständigt. Dessa olika behov ställer krav på differentierade miljöer, bemötande och aktivitetsnivåer. Om detta inte beaktas i planering och drift finns risk för störningar, otrygghet eller försämrad kvalitet för någon av grupperna. Vidare finns en risk för att fastigheten som helhet upplevs som institutionell, särskilt om antalet LSS- platser blir stort eller om verksamheten är alltför synlig i boendemiljön. Detta kan påverka både den enskildes upplevelse av ett normalt boende och omgivningens acceptans. Vilket medför att verksamheten behöver arbeta aktivt med detta löpande. Samlad rekommendation Sammantaget bedöms det ändamålsenligt att bygga en tvåplansfastighet som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, förutsatt att integrationen sker med tydlig struktur och med individens behov i centrum. För att lösningen ska vara förenlig med LSS och ge god kvalitet i insatsen rekommenderas följande principer: • Boendeformerna ska vara tydligt åtskilda fysiskt, organisatoriskt och verksamhetsmässigt. • Varje boendeform ska ha egna gemensamma utrymmen och personallokaler anpassade efter målgruppen. • Personalens uppdrag, bemanning och arbetssätt ska vara klart definierade för respektive boendeform. • Miljö och gestaltning ska utformas så att varje lägenhet upplevs som ett eget hem, och inte som en del av en institution. Med dessa förutsättningar bedöms den föreslagna lösningen kunna förena kostnadseffektivitet och flexibilitet med hög kvalitet, självständighet och rättssäkerhet för de boende. Lösningen rekommenderas därför som ett långsiktigt hållbart alternativ för kommunens fortsatta utveckling av bostäder med särskild service enligt LSS. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att en gruppbostad med sex platser enligt LSS uppförs på tomten Mjärden. Bedömningen grundar sig på verksamhetens identifierade behov av bostäder för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar samt på tomtens förutsättningar vad gäller läge, tillgänglighet och möjlighet till ändamålsenlig utformning. Total investeringskostnad är 29,0 miljoner kronor. Driftskostnad år 1 är 7,7 miljoner kronor. Medräknat effekt av minskad extern kostnad för en placering skulle en ny gruppbostad med 6 platser innebära ökade driftskostnader om 5,7 miljoner kronor. Den föreslagna gruppbostaden ska utformas i enlighet med lagens intentioner om goda levnadsvillkor och erbjuda de boende egna fullvärdiga lägenheter med närhet till gemensamma utrymmen och personal. Verksamheten förutsätter att personal finns tillgänglig dygnet runt och att boendemiljön möjliggör trygghet, kontinuitet och ett individuellt anpassat stöd i vardagen. Antalet platser, sex stycken, bedöms vara ändamålsenligt utifrån målgruppens behov och gällande praxis. Tomten Mjärdet 1 bedöms vara lämplig för ändamålet då den ger möjlighet att skapa en lugn och trygg boendemiljö samtidigt som närhet till service, kommunikationer och samhällsfunktioner kan tillgodoses. Fastigheten bör utformas så att den smälter in i den omgivande bebyggelsen och bidra till normalisering, samtidigt som den uppfyller höga krav på tillgänglighet, arbetsmiljö och säkerhet. Alternativ 2 ryms inom nuvarande inriktning för investeringsbudgeten avseende gruppbostad med sex platser och bedöms vara både verksamhetsmässigt och ekonomiskt hållbar. Genom att genomföra denna investering skapas förutsättningar för att möta nuvarande och kommande behov av gruppbostadsplatser i kommunen på ett långsiktigt och rättssäkert sätt. Planlösning Den planerade gruppbostaden ska utformas i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt gällande nationella riktlinjer för bostad med särskild service. Utformningen ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning erbjuds en bostad som möjliggör ett självständigt liv och delaktighet i samhället på lika villkor som andra kommuninvånare. Gruppbostaden ska utformas så att den motsvarar normerna för ett ordinärt boende, samtidigt som det finns tillgång till det stöd som de boende kan behöva. Boendet ska placeras i ett vanligt bostadsområde för att främja inkludering, tillgänglighet och en hög grad av samhällsdelaktighet. En hemlik miljö och integritet är centrala principer i utformningen. Varje boende ska ha tillgång till en egen fullvärdig lägenhet. Lägenheten ska ge förutsättningar för ett självständigt vardagsliv. Lägenheterna ska utgöra privata hem där den enskilde kan inreda och utforma miljön utifrån egna behov och önskemål. Gemensamma utrymmen är en förutsättning för att skapa trygghet, social samvaro och tillgång till det stöd som verksamheten erbjuder. Dessa utrymmen placeras centralt i byggnaden och ska vara lätt tillgängliga för samtliga boende. Boendet ska innehålla ändamålsenliga personalutrymmen som stödjer ett nära och professionellt stöd. Dessa ska vara integrerade i byggnaden på ett sätt som inte påverkar den hemlika miljön. Hela boendet ska utformas enligt gällande krav för tillgänglighet och användbarhet. Planlösningen ska underlätta orienterbarhet och trygghet, och tekniska lösningar ska bidra till en säker och individuellt anpassad boendemiljö. För sin helhet se lokalfunktionsprogram i bilaga 1 vad gäller gruppbostad. Förväntad effekt Kvaliteten inom boendeverksamheten kommer att vara hög under perioden med goda möjligheter till att kunna bo på hemorten. Kommunens kostnader för boende LSS kommer att vara betydligt lägre jämfört med alternativet att köpa platser från externa aktörer Projektets mål Från år 2028 kunna erbjuda platser på gruppbostad till de brukare som är beviljade bostad med särskild service enligt LSS och som har behov av gruppbostad (Gäller vid alternativt 1 och 2). Från år 2028 kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler för brukare som har behov av plats på servicebostad (Gäller vid alternativ 2). Intressenter Social- och omvårdnadsnämnden ansvarar för drift av verksamheten när nya gruppbostaden är färdigställd. Nämnden ansvarar även för verksamhetsperspektivet under projektering, om/nybyggnation. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för projektering, upphandling, projektledning vid om/nybyggnation samt drift av fastigheterna. Omfattning i tid Byggnation om av gruppbostad kan färdigställas kvartal 1 år 2028. Förslag på interna mottagare Tidaholms kommun bör ansvara för såväl fastigheten som verksamheten. Fastigheterna föreslås ägas av kommunen och hyras ut till verksamhetsnämnden via Samhällsbyggnadsnämndens internhyresenhet. Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/140 2026-04-09 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Elin Andersson, avdelningschef Tjänsteskrivelse – Beslut om övergång till debitering av utförd tid Förslag till beslut - Nämnden beslutar att övergå till att debitera avgifter av brukare i hemtjänsten utifrån utförd tid. Ärendet Brukarna som har insatser utförda i hemtjänsten betalar idag en avgift för dessa insatser. Avgifterna baseras på den beviljade insatsen som myndigheten beviljar vilken genererar en tid för planering i hemtjänsten. I praktiken kan den faktiska tiden som utförs hos den enskilde avvika från den beviljade tiden, både uppåt och nedåt. Detta kan leda till bristande träffsäkerhet i ersättningssystemet, begränsade incitament för effektiv planering samt svårigheter att följa upp kvalitet och resursanvändning. Förvaltningen har därför utrett möjligheten att övergå till ersättning baserad på utförd tid, det vill säga den faktiska tiden som personalen utför insatser hos brukaren. Utredning Bakgrund och nuläge Nuvarande ersättningsmodell bygger på att biståndshandläggaren beslutar om insatser och tidsomfattning, brukare betalar en avgift baserad utifrån beslutad tid, oberoende av faktisk utförd tid. Den tid som debiteras grundar sig beslut från kommunfullmäktige § 165/2025 där kommunfullmäktige beslutar utifrån det framtagna förslag som nämnden presenterat där det framgår att i stället för att ange fasta belopp i dokumentet för taxor och avgifter, som har varit det tidigare förfaringssättet, har nämnden nu föreslagit att taxor och avgifter uttrycks som en andel av prisbasbeloppet. På så sätt blir styrdokumentet tidsoberoende och kräver inget nytt beslut när enbart en indexjustering sker i samband med förändrat prisbasbelopp. Detta förenklar processen för att fastställa nya belopp och ger möjlighet att kommunicera eventuella förändringar i god tid. Eftersom prisbasbeloppet vanligtvis fastställs först i september eller oktober har nämnden tidigare haft ont om tid att revidera beloppen så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inför årsskiftet. När brukare har mer än 7 timmar i hemtjänstinsatser betalar brukarna en maxtaxa. Det innebär att oavsett om brukaren har 8 timmar eller 24 timmar beviljad tid så betalas en maxtaxa som år 2026 är 2660 kr. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Vad innebär utförd tid? Med utförd tid avses den tid då hemtjänstpersonal är på plats hos brukaren och genomför de insatser som beviljats. Den utförda tiden registreras digitalt genom att personalen loggar in vid ankomst och loggar ut när insatsen avslutas hos brukaren. Uppgifterna lagras i verksamhetssystemet och används som underlag för debitering till brukaren. Om brukaren väljer att avboka planerad insats kommer den frånvaron behöva meddelas 24 timmar innan planerat besök på vardagar för att avgift inte kommer utgå. Syften med en övergång till utförd tid En övergång till utförd tid syftar till att skapa bättre överensstämmelse mellan ersättning och faktisk leverans, skapa incitament för effektiv planering och resursanvändning, förbättra möjligheten till systematisk uppföljning av kvalitet och volymer. Detta skapar en ökad tydlighet kring vad som faktiskt utförs för brukaren, det minskar risk för att insatser uteblir utan att uppmärksammas. Att brukaren betalar för den tjänst som denne faktiskt får ta del av och inte den tid som bedöms skulle utföras. Det skapar bättre möjlighet för verksamheten att säkerställa att beslutade insatser motsvarar faktiska behov. Utmaningar och risker En övergång till utförd tid innebär även vissa utmaningar som behöver hanteras. Ökad administration kopplat till tidregistrering, det är av vikt att personalen i hemtjänst använder systemet och registrerar tiden vid ankomst och när de går från brukaren. Det kräver att tekniken fungerar och att personalen förstår systemet. Under januari – april har alla besök tidsregistrerats och när det skett fel har felanmälan genomförts. Detta för att kartlägga och kvalitetssäkra att systemet fungerar innan övergången till utförd tid. Riskerna som finns bedöms kunna hanteras genom tydliga styrdokument, god dialog med personal och felanmälningar när fel uppstår. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att en övergång till ersättning baserad på utförd tid är ett viktigt steg för att modernisera styrningen av hemtjänsten. Bedömning görs även att det är av vikt för brukaren att betala för den tjänst de faktiskt får för att öka rättssäkerheten och trovärdigheten. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om övergång till debitering av utförd tid”, avdelningschef Elin Andersson, 2026-04-09. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2026-04-28

§ 91 Beslut om utredning gällande SAM-kraft SON 2026/141 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet beslutar att: o godkänna utredningen om SAM-kraft. o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI). o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Sammanfattning av ärendet Social- och omvårdnadsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda Sam-Krafts finansiering och organisatoriska tillhörighet inom kommunen samt för- och nackdelar med olika modeller. Sam-Kraft är ett tvärprofessionellt team som sedan 2017 arbetar med tidiga insatser för barn 0–5 år och deras familjer. Verksamheten började som ett projekt finansierat med medel från LUR under perioden 2017–2020. Efter 2020 finansieras Sam-Kraft inom den ordinarie budgetramen. Ärendet måste beslutas politiskt för att säkerställa en tydlig organisering, effektiv användning av kommunens resurser och att kommunen arbetar i enlighet med socialtjänstlag och kommunens reglemente, samt för att klargöra ansvarsförhållanden och långsiktig finansiering, med barnets behov och bästa i centrum. Sam-Kraft har utvecklats från ett projekt med ett tvärprofessionellt team, organiserat under utbildningsförvaltningen, och bemannades med specialpedagog, socialpedagog och förskollärare. Målgruppen var barn 0–5 år. I dagsläget består teamet av två familjebehandlare (socialpsykolog respektive förskolelärare) samt en specialpedagog. Teamet använder forskningsbaserade metoder såsom Family-Check-Up, ABC, Marte Meo och Föräldraskap i Vardagen (FIV), med dokumentation i PMO. Genomförandet omfattar kartläggning, planering, uppföljning och handledning under cirka nio månader, med möjlighet till uppföljning i två år vid behov. En utredning visar att Sam-Kraft i sin nuvarande form riskerar att fungera som ett fristående team utan tydlig koppling till kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI) samt till socialtjänsten vilket kan leda till fragmentering, otydliga ansvarsförhållanden och minskad helhet i insatserna. Förslag är att Sam-Kraft upplöses som separat team och integreras i kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år - TSI-strukturen, vilket innebär: ▪ Helhet och integration: alla insatser samordnas inom TSI, befintliga metoder bevaras och personal integreras i sina respektive verksamheter. ▪ TSI som paraply: gemensam metod och organisationsstruktur för barn och unga 0–20 år. ▪ Bredare professionsnätverk: fler aktörer deltar, inklusive förskola, skola, elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid, Närhälsan, polis och föreningar. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12 ▪ Likvärdigt stöd och gemensam metodik: TSI-metodik och dokumentation används för enhetliga arbetsprocesser. Sam-Kraft upplöses som separat team och implementeras i den nya TSI-strukturen. På så sätt säkerställs att insatserna för barn och unga 0–20 år blir samordnade, långsiktigt hållbara och likvärdiga, med barnets behov i centrum. Integreringen stärker barnets rätt till tidiga och samordnade insatser, tydliggör ansvarsförhållanden och förbättrar samverkan mellan professioner. Samtidigt skapas ett tydligt professionsnätverk och en gemensam struktur under TSI-paraplyet. Finansiering sker som i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att: o godkänna utredningen om SAM-kraft. o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI). o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Beslutsunderlag > Utredning ”SAM-kraft”, Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander enhetschef (SOF), Nina Nordgaard TSI-samordnare, 2026-03-30. > Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 13/2026 ”Beslut om uppdrag till förvaltningen”, 2026- 01-27. Sändlista Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/141 2026-03-30 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Nina Nordgaard, TSI-samordnare Tjänsteskrivelse - Beslut om utredning gällande SAM-kraft Förslag till beslut - Nämnden beslutar att: o godkänna utredningen om SAM-kraft. o SAM-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI). o finansiering sker inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Ärendet Social- och omvårdnadsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda Sam-Krafts finansiering och organisatoriska tillhörighet inom kommunen samt för- och nackdelar med olika modeller. Sam-Kraft är ett tvärprofessionellt team som sedan 2017 arbetar med tidiga insatser för barn 0–5 år och deras familjer. Verksamheten började som ett projekt finansierat med medel från LUR under perioden 2017–2020. Efter 2020 finansieras Sam-Kraft inom den ordinarie budgetramen. Ärendet måste beslutas politiskt för att säkerställa en tydlig organisering, effektiv användning av kommunens resurser och att kommunen arbetar i enlighet med socialtjänstlag och kommunens reglemente, samt för att klargöra ansvarsförhållanden och långsiktig finansiering, med barnets behov och bästa i centrum. Utredning Sam-Kraft har utvecklats från ett projekt med ett tvärprofessionellt team, organiserat under utbildningsförvaltningen, och bemannades med specialpedagog, socialpedagog och förskollärare. Målgruppen var barn 0–5 år. I dagsläget består teamet av två familjebehandlare (socialpsykolog respektive förskolelärare) samt en specialpedagog. Teamet använder forskningsbaserade metoder såsom Family-Check-Up, ABC, Marte Meo och Föräldraskap i Vardagen (FIV), med dokumentation i PMO. Genomförandet omfattar kartläggning, planering, uppföljning och handledning under cirka nio månader, med möjlighet till uppföljning i två år vid behov. En utredning visar att Sam-Kraft i sin nuvarande form riskerar att fungera som ett fristående team utan tydlig koppling till kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år (TSI) samt till socialtjänsten vilket kan leda till fragmentering, otydliga ansvarsförhållanden och minskad helhet i insatserna. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Förslag är att Sam-Kraft upplöses som separat team och integreras i kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år - TSI-strukturen, vilket innebär: ▪ Helhet och integration: alla insatser samordnas inom TSI, befintliga metoder bevaras och personal integreras i sina respektive verksamheter. ▪ TSI som paraply: gemensam metod och organisationsstruktur för barn och unga 0–20 år. ▪ Bredare professionsnätverk: fler aktörer deltar, inklusive förskola, skola, elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid, Närhälsan, polis och föreningar. ▪ Likvärdigt stöd och gemensam metodik: TSI-metodik och dokumentation används för enhetliga arbetsprocesser. Barnrättsbedömning Vilka barn berörs? Barn och unga 0–20 år som behöver stöd från flera aktörer. Barnrättsperspektiv (artikel 2, 3, 6, 12, 13, 17, 19, 24, 26, 39 m.fl.) ▪ TSI säkerställer att barnets behov och barnets bästa är i centrum för alla beslut och insatser. ▪ Arbetet skapar likvärdiga och samordnade insatser, minskar risken att barn faller mellan verksamheters ansvar och främjar trygghet, kontinuitet och bästa möjliga utveckling. ▪ Barn och vårdnadshavare ska ges möjlighet till delaktighet och tydlig information. Utredningens slutsatser Sam-Kraft upplöses som separat team och implementeras i den nya TSI-strukturen. På så sätt säkerställs att insatserna för barn och unga 0–20 år blir samordnade, långsiktigt hållbara och likvärdiga, med barnets behov i centrum. Integreringen stärker barnets rätt till tidiga och samordnade insatser, tydliggör ansvarsförhållanden och förbättrar samverkan mellan professioner. Samtidigt skapas ett tydligt professionsnätverk och en gemensam struktur under TSI-paraplyet. Finansiering sker som i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Beslutsunderlag - Utredning ”SAM-kraft”, Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander enhetschef (SOF), Nina Nordgaard TSI-samordnare, 2026-03-30. - Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 13/2026 ”Beslut om uppdrag till förvaltningen”, 2026- 01-27. Sändlista Barn- och utbildningsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barn- och utbildningsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden Ärendenummer: Fastställd: 2026-03-30 Senast reviderad: 2023-03-30 Organisering av Sam-kraft 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Anna Meneses Andersson verksamhetschef, Helena Höglander enhetschef och Nina Nordgaard TSI-samordnare Innehåll Organisering av TSI – tidiga samordnade insatser ...................................................................................1 Utredningens uppdrag ..................................................................................................................................3 Bakgrund Sam-Kraft .....................................................................................................................................3 Nulägesbeskrivning, ärendegång och metoder .........................................................................................4 Omvärldsspaning ...........................................................................................................................................6 TSI ...................................................................................................................................................................7 Konsekvensanalys. Sam-Kraft som en del av TSI .................................................................................10 Sammanfattning ...........................................................................................................................................12 Förslag till beslut .........................................................................................................................................12 Barnrättsbedömning TSI ............................................................................................................................12 Utredningens uppdrag Enligt Barn- och utbildningsnämndens beslut § 43/2025 (Beslut om uppföljning av helårsprognos, 2025- 04-24) beslutades att: • ge förvaltningen i uppdrag att utreda Sam-Krafts finansiering samt organisatoriska tillhörighet inom kommunen, med för- och nackdelar. • utredningens slutsatser ska presenteras i nämnden senast november 2025. Enligt Social- och omvårdnadsnämnden: • ge förvaltningen i uppdrag att utreda Sam-Krafts finansiering samt tillhörighet inom den kommunala organisationen, med för- och nackdelar. Bakgrund Sam-Kraft Tvärprofessionellt-team Under år 2012 medverkade en rektor, folkhälsoplaneraren, ekonomer från kommunledningskontoret och omvårdnadsförvaltningen samt socialchefen i en socioekonomisk utbildning med inriktning på socioekonomisk analys och bokslut. Deltagarna vid utbildningen hade som uppdrag att under kursen ta fram ett förslag till projekt som skulle kunna genomföras i hemkommunen. Tidaholms deltagare utarbetade projektförslaget ”En social framtidsinvestering i Tidaholm” vilket innebar införande av ett tvärprofessionellt team. Projektet Projektet utgick från projektförslaget ”En social framtidsinvestering i Tidaholms kommun”. I den ursprungliga projektidén var målgruppen 20 familjer med barn i åldern 0–12 år. Vidare framhöll Socialförvaltningen att det även var möjligt att bedriva verksamheten gentemot en snävare målgrupp, exempelvis barn i åldrarna 0–5 år. Huvudinriktningen var att ha målgrupp 0–5 år. Då projektet var tänkt att pågå under tre år skulle sannolikt åldersgruppen utvidgas till att även omfatta barn som fyllt 8 år. Det tvärprofessionella teamet startade den 13 mars 2017 och var organiserat under utbildningsförvaltningen och bemannades med 1,0 specialpedagog, 1,0 socialpedagog och 1,0 förskollärare. Psykologtjänster hyrdes även in vid behov. Projektet skulle rikta sig mot familjer med barn 0–5 år (8 år) som av BVC, familjecentralen och förskolan bedömdes vara i behov av tidiga tvärprofessionella insatser. Projektet innebar en nära samverkan med BVC, familjecentralen, centrala resursteamet i Tidaholm och förskolan, med fokus på observationer av barns beteende, tester med anledning av barns svårigheter, konkret handledning samt samordning av myndigheters insatser. Teamet skulle även arbeta för att motivera föräldrar att, vid behov, ta emot föräldrastöd. Målsättning Målsättningen i projektbeskrivningen var att insatserna som det tvärprofessionella teamet gav familjerna, barnen och förskolan skulle leda till att barnen inte skulle vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Projektet utgick från beräkningen som byggde på att 9 av 20 barn inte skulle vara i behov av samhällets särskilda stödinsatser i vuxen ålder. Det långsiktiga målet var att dessa barn efter avslutad skolgång och utbildning skulle få ett arbete samt inte hamna i utanförskap. Underlaget för det tvärprofessionella teamets arbete var en grundläggande observation av varje barns utvecklingsnivå samt varje barns sociala förmåga. Med utgångspunkt från detta upprättades individuella planer. Anpassade stödinsatser sattes in så att barnet kunde nå de mål som beskrivits i den individuella planen. Avstämning avseende barnets utveckling mot målen gjordes regelbundet för att säkerställa att målen skulle nås. Nulägesbeskrivning, ärendegång och metoder Med tiden har uppdragen och insatserna förändrats till två familjebehandlare och en specialpedagog, där den ena familjebehandlaren är förskolepedagog och den andra är socialpsykolog. Teamet Sam‑Kraft är fortfarande organiserat under Barn- och utbildningsförvaltningen, där förskolepedagogen och specialpedagogen är anställda i barn- och elevhälsan. Anställningsförhållandena avseende socialpedagogstjänsten, numera socialpsykolog, har sedan några år tillbaka förändrats till att vara anställd inom socialförvaltningens organisation. Socialpsykologen har trots de förändrade anställningsförhållandena i praktiken inte varit kopplad till socialförvaltningens Rådgivning & stöd och inte deltagit vid veckomöten, ärendegenomgång, handledning eller APT, men socialpsykologen har däremot deltagit i Barn- och elevhälsans möten och APT. På så sätt har Sam‑Kraft och Rådgivning & stöd kunnat arbeta med samma ärenden utan att veta om varandra, om inte familjen själv har uppgett att den får insatser från flera håll. Detta skapar en risk att Sam‑Kraft träder in i stället för socialtjänsten och därmed inte är en integrerad del av socialtjänsten. Familjebehandling i kommunen ska utföras av socialtjänsten och ske i enlighet med socialtjänstlagstiftningen, gällande regelverk och kommunens reglemente. Sam‑Kraft utför idag familjebehandling och därmed socialtjänstuppgifter utan att kommunfullmäktige har fattat beslut om ändring i Barn- och utbildningsnämndens reglemente. Vidare har Social- och omvårdnadsnämnden inte fattat beslut om att samtliga insatser som Sam‑Kraft utför är icke biståndsbedömda enligt socialtjänstlagen. Nämnden har heller inte fattat beslut om att anställda inom Barn- och elevhälsan får utföra föräldrastöd eller andra icke biståndsbedömda insatser enligt socialtjänstlagen, och att dessa insatser sker i enlighet med socialtjänstens beslut och rutiner. Idag arbetar Sam-Kraft utifrån en tydlig ärendegång med stöd i forskningsbaserade metoder. Kartläggning görs med Family-Check-Up, där Västra Götalandsregionens utvecklingscentrum barn och unga bidrar med utbildning och stöd. Dokumentation sker i PMO, kommunens barn- och elevhälsosystem, av: o ansökningsblankett, samtyckesblankett o anteckningar från möte 1–4 o genomförandeplan, anteckning om vilka insatser som påbörjats och/eller slutförts o kort anteckning om genomförande av handledning förskola I genomsnitt är Sam-Krafts process i ett ärende ca 9 månader. Sedan finns familjen kvar i systemen för uppföljning vid behov i två år. Ärendegång o Ansökan från vårdnadshavare till Sam-Kraft, även samtyckesblankett. o Bollplanksmöte – vårdnadshavare + Sam-Kraft. Beskrivning av processen och möjliga insatser, reflektion om Sam-Kraft kan vara rätt insats för familjen. o Möte 1 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog). o Nuläge och önskat läge från båda. o Kartläggning enligt FCU o Enkäter med många skattningsfrågor, görs av vårdnadshavare och förskolepedagog. o Berör tre delar: ▪ påverkansfaktorer på familjen, till exempel ekonomi, stress, välmående ▪ barnets anpassning, till exempel beteende, fungerande i förskolan ▪ föräldraskap och relation, till exempel familjerelationer, gränssättning, positiva föräldrastrategier. o Informationsinhämtning: ▪ observation i hemmet – film ▪ observationer i förskolan o Kodning av materialet, sammanställning och sedan återgivning till vårdnadshavare av vad som framkommit. o Genomförandeplan till vårdnadshavare och förskola: o Beskrivning av barnet utifrån kartläggningen. o Målformulering utifrån önskat läge. o Förslag på insatser, t ex Alla Barn i Centrum (ABC), Marte Meo, Föräldraskap i Vardagen (FIV), föräldrastödsamtal, handledning till personal. o Möte 2 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog). o Genomgång genomförandeplan och reflektion kring den. o Insatser enligt plan i tre månader. o Möte 3 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog). o Uppföljning av insatser – hur går det? o Behöver något ändras? Läggas till? Tas bort? o Insatser vid behov, i tre månader. o Möte 4 – Sam-Kraft + vårdnadshavare + förskola (pedagog). o Nuläge från möte 1 jämförs med aktuellt nuläge. o Aktuellt nuläge jämförs med önskat läge. o Utvärdering genomförandeplan. o Framgångsfaktorer identifieras. o Utvärderingsblankett (för hela insatsen) till både vårdnadshavare och förskolepedagog. o Erbjudande om uppföljning: o 1-3 kontakter/år, efter behov i två år. Utfall o Utvärderingar vårdnadshavare visar: ▪ Positiv utveckling i föräldraskap ▪ Ökad samsyn kring barnuppfostran, gränssättning m.m. ▪ Stärkta relationer och ökat välbefinnande o Utvärderingar förskolepersonal visar: ▪ Hittar strategier för att hantera olika situationer ▪ Samsyn i arbetslagen kring bemötande ▪ Stärkta och bekräftade i sin yrkesroll o Ökat samförstånd och samarbete mellan vårdnadshavare och förskolepersonal. Omvärldsspaning Flera kommuner har liknande samverkan som Sam-Kraft, men heltäckande statistik saknas eftersom det inte finns ett nationellt uppdrag. I Tranemo kommun, som inspirerades av Tidaholms Sam-Kraft för några år sedan, finns ett etablerat samarbete med en röd tråd för åldrarna 0–20 år. Samverkan börjar med Tillsammans för barnet (familjer med barn 0–9 år) där vårdnadshavare ansöker, fortsätter med Skolsocialt team (10–16 år) där skolan ansöker och Team unga (16–20 år, med KAA) där skolan ansöker i samband med den unga – fortfarande ett projekt. Tillsammans för barnet i Tranemo kommun ger föräldrastöd till familjer med barn i åldern 0–9 år. Insatsen är kostnadsfri, de har tystnadsplikt och ingen journal förs. Insatsen pågår under en period av 4–7 månader. När ansökan har kommit in kontaktas vårdnadshavare via telefon och ett första möte bokas. På första mötet kartläggs nuläget och hur ett önskat läge ser ut. Med detta som utgångspunkt föreslår teamet lämplig form av föräldrastöd. Insatsen följs upp kontinuerligt under insatstiden. Teamet har kontor på Familjecentralen. Teamet består av: • Specialpedagog på Öppna förskolan/Elevhälsan. • Familjepedagog på Sociala stödteamet/öppenvården socialtjänsten. • Förskollärare på Öppna förskolan/Elevhälsan. Teamet arbetar med följande: Family-Check-Up, Föräldraskap i Vardagen, Alla Barn i Centrum, Trygghetscirkeln, Spädbarnsmassage, Lilla öppna förskolan, Råd och stödsamtal och Samverkan förskola/skola. Det är lite uppdelat vem som gör vad utifrån sin kompetens. Specialpedagog och förskolepedagog är anställda i elevhälsan, och familjepedagogen är anställd i socialtjänsten/öppenvård. Specialpedagog och förskolepedagogen är nära knutna till elevhälsan och familjepedagogen är nära knuten till öppenvården. Familjepedagogen arbetar med ärenden både från Tillsammans för barnet och från öppenvården. Familjepedagogen deltar i veckomötena inom öppenvården och kan arbeta i familjer tillsammans med kollegor därifrån. Ärenden som kommer via Tillsammans för barnet tas däremot inte upp på öppenvårdens veckomöten. Samordnaren inom öppenvården har alltid koll på vilka familjer familjepedagogen träffar. Det upprättas ingen individuell journal för ärenden inom Tillsammans för barnet, men uppgifter förs till statistik i öppenvården, och daganteckningar skrivs utan namn (oberoende av om det är familjepedagog, specialpedagog eller förskolepedagogen som arbetar i ärendet). Om föräldrarna behöver mer hjälp än de konsultationer eller det stöd som Tillsammans för barnet kan erbjuda, kan de hänvisas vidare till socialtjänsten för mer stöd, där de har rätt till fler möten och utökat stöd. Då följer inte daganteckningarna från Tillsammans för barnet med, de makuleras när ärendet avslutas. Kommunstyrelsen har beslutat att Tillsammans för barnet kan genomföra sina insatser under 4–7 månader utan journalföring. De ingår i insatser utan utredning och sker utan biståndsbedömning i enlighet med den nya socialtjänstlagen. Det råder ingen sekretess mellan de tre som arbetar i Tillsammans för barnet. Familjepedagogen är alltid tydlig för föräldrarna med att hon kommer från socialtjänsten och arbetar enligt socialtjänstlagen. Familjepedagogen kan dessutom se alla öppenvårdens insatser i journalsystemet och vet således vilka familjer som öppenvården arbetar med. Tranemo ser en stor vinst i att Tillsammans för barnet går upp till 9 år för att säkra övergången mellan förskola och skola, där det tidigare var stora glapp. Teamet har mycket samarbete med skolan. Skolsocialteamet kan ta över efter Tillsammans för barnet i samverkan med föräldrar. TSI TSI – Tidiga samordnade insatser för barn, unga och deras familjer – handlar om att ge barn och unga rätt stöd i tid, innan svårigheter växer sig stora. Arbetssättet innebär att vuxna runt barnet tidigt uppmärksammar behov av stöd och att olika verksamheter samverkar för att insatserna ska bli samordnade och effektiva. TSI är en samverkansform med ett tidigt förebyggande syfte, där fokus ligger på att tidigt identifiera behov och samordna stöd. TSI i sig är ingen insats. Efter ett TSI-möte kan de berörda verksamheterna, när det bedöms lämpligt, genomföra en egen fördjupad kartläggning som kan leda till konkreta stödinsatser anpassade efter barnets, den unges eller familjens behov. Syfte • Erbjuda förebyggande insatser till barn och unga (0–20 år) med behov av stöd från fler än en verksamhet. • Ge barn och unga stöd i tid inom områden som mående, skola, relationer, trygghet i hemmet och andra livsområden. • Säkerställa att ingen hamnar mellan olika verksamheter och att stödet hänger ihop även när flera aktörer är involverade. • Minskat antal kontaktytor för barn och familjer – en låg tröskel till kommunens och andra aktörers stöd. • Barnets behov styr, inte organisationens gränser. Organisation och samverkan • TSI är ett samarbete mellan förskola, skola, barn- och elevhälsa, socialtjänst, hälso- och sjukvård, kultur och fritid, polis samt andra aktörer inom och utanför kommunen. • Verksamheterna arbetar utifrån ett gemensamt arbetssätt för att ge likvärdigt stöd, i rätt tid och på rätt sätt – oavsett barnets bakgrund eller bostadsort. TSI-möten • Tvärprofessionella samverkansmöten där deltagarna bidrar med sin kompetens och fungerar som vägledande resurser med förslag på stöd och lösningar. • Under mötena diskuteras:  relevant information samt hantering av sekretess  vilken typ av stöd barnet eller familjen kan behöva utifrån barnets/familjens behov  ansvarsfördelning för planerade insatser  uppföljning av insatser • Vårdnadshavare ska alltid aktivt bjudas in till de lokala TSI-mötena. Praktisk betydelse för verksamheten • Skapar tydliga processer och roller för samordning av stödinsatser. • Säkerställer att alla professioner bidrar med sin kompetens och att insatser planeras, genomförs och följs upp. Tidig upptäckt • Begreppet tidig upptäckt avser såväl tidigt i barns ålder som tidigt i en problemutveckling. • Tidig upptäckt och tidiga insatser, kommer på sikt att minska lidande för barn/unga och deras familjer samt minska behovet av omfattande och kostsamma specialistinsatser. Samsyn • Behovet av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. En viss grad av gemensam problemförståelse är nödvändig för att samverkan ska kunna fungera. • Samsyn innebär inte att skillnaderna mellan de professionellas olika uppdrag suddas ut, olikheterna är grunden och en styrka i TSI-samverkan. • Samsyn handlar om tillit mellan de professionella, att ha en gemensam målbild av arbetet och gemensamma definitioner och begrepp. • Samsynen bör omfatta alla nivåer i TSI och finnas som grund för arbetet. Önskade effekter av TSI i Tidaholm • Alla barn ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt förskolan och skolans mål. • Alla barn ska känna trygghet i hem, skola och på fritiden. • Alla barn ska uppnå bästa möjliga hälsa. • Barn i behov av stöd uppmärksammas tidigt. • Bättre helhetssyn kring barnets livssituation. • Vårdnadshavare/individer erbjuds rätt stöd i ett tidigt skede. • Förbättrat samarbete mellan olika aktörer som möter barn/ungdom och familjer. Strategisk nivå bestående av skolchef, socialchef, kultur- och fritidschef, verksamhetschef förskola och grundskola, avdelningschef socialtjänsten, chef Närhälsan, folkhälsostrateg och TSI-samordnare. Styrgruppen träffas varannan månad. Gruppen träffas för att ta inriktningsbeslut och skapa förutsättningar för TSI och samverkan vad gäller barn och unga. Gruppen säkerställer resurser och mandat och förankrar TSI politiskt. Gruppen följer upp effekter av TSI på kommunnivå. Taktisk nivå bestående av Chef öppen ungdomsverksamhet/biblioteksutvecklare, enhetschef IFO Rådgivning och stöd, enhetschef IFO myndighet, verksamhetschef elevhälsa/gymnasium/komvux/ kulturskolan, folkhälsostrateg, chef Närhälsan rehab, enhetschef Närhälsan BVC, kommunpolis, brottsförebyggande samordnare Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) och TSI-samordnare. Taktisk grupp träffas en gång i månaden. Gruppen tar till sig information om trender och behov för barn och unga på en generell nivå. Av samverkan i operativ samt på taktisk nivå skapa en gemensam bild av de områden där behov gällande barn och unga framkommer samt där behov av samverkansinsatser finns. Gruppen tar del av information från den operativa nivån, säkerställer analys och utvärdering av TSI. Uppdraget är att lyfta frågor av större karaktär till strategisk nivå. Gruppen ansvarar även för att se till att det finns förutsättningar för TSI-teamets arbete och att överbrygga organisatoriska hinder för samverkan. Gruppen översätter strategiska inriktningsbeslut till rutiner och arbetssätt, identifierar behov av kompetensutveckling samt organiserar utbildningsinsatser. Gruppen ska tydliggöra ramarna för TSI-arbetet. Operativ nivå med lokala TSI-team på förskolor, skolor och familjecentralen, och ett centralt TSI-team. Lokala TSI-team har alltid en fast mötestid, en fast grupp professionella (förskola/skola, representanter från Barn- och elevhälsan, socialtjänsten vid Rådgivning & stöd) samt en fast mötesplats. Vanligtvis träffas teamet varannan vecka. Mötena är tvärprofessionella samverkansmöten där deltagande professioner fungerar som en vägledande resurs och bidrar med sin kompetens genom förslag på stöd och lösningar. Under mötena diskuteras vilket stöd barnet, den unge eller familjen kan behöva, vilken information som är relevant samt vem som ansvarar för insatserna. Vårdnadshavare bjuds aktivt in att delta. Mötena hålls nära barnets och den unges vardag, till exempel i förskolan, skolan eller på familjecentralen, för att skapa tillgänglighet, sänka trösklarna till stöd och underlätta samverkan. Teamets uppdrag är att utgå ifrån barnets behov för att upptäcka och samordna tidiga insatser samt göra det enkelt för familjen att få stöd. Teamet ska omhänderta tidiga signaler om behov av stöd och vara kreativa i att hitta insatser som passar individen. Centralt TSI-team träffas varannan vecka på en stående tid. Ärenden kommer från lokala TSI-team, om barn/ungdom går på förskola/skola i en annan kommun än Tidaholms kommun, eller om ungdom inte går på gymnasiet eller är inskriven i KAA. Det är TSI-samordnaren som kallar till mötet och leder mötet, och beroende på ärendets karaktär kan olika professioner medverka i centralt TSI-team. I teamet finns professioner från kommun, region, polisen och fritid. I centralt TSI-team diskuteras vilken typ av stöd och hjälp familjen kan behöva. Huvudregeln är att det handlar om avidentifierande konsultationer när ärendet kommer från ett lokalt TSI, men vårdnadshavare kan även bjudas in. Teamets uppdrag är att utgå ifrån barnets behov för att upptäcka och samordna tidiga insatser samt göra det enkelt för familjen att få stöd. Teamet ska omhänderta tidiga signaler om behov av stöd och vara kreativa i att hitta insatser som passar individen. Konsekvensanalys. Sam-Kraft som en del av TSI I samband med att en TSI-samordnare anställdes i Tidaholms kommun den 20 oktober 2025 fick samordnaren i uppdrag att analysera Sam-Krafts nuvarande verksamhet och pröva förutsättningarna för en övergång till den nya strukturen inom kommunens TSI-verksamhet. Syftet var att skapa en långsiktigt hållbar organisation för tidiga och samordnade insatser till barn och unga 0–20 år. TSI är kommunens paraplykoncept för tidiga och samordnade insatser till barn och unga 0–20 år. TSI är en helhetsram som binder ihop tjänster och initiativ från förskola och skola till socialtjänst, elevhälsa, hälsovård, kultur och fritid, polis och föreningsliv. Även om Sam-Kraft har varit ett starkt koncept både vad gäller samverkan mellan professioner och i relation till vårdnadshavare bör Sam-Kraft integreras i TSI. Detta för att kunna erbjuda samtliga tidiga insatser till barn och unga inom den övergripande TSI-strukturen. I TSI‑strukturen är socialtjänsten genom Rådgivning och stöd fasta representanter i de lokala TSI-teamen, vilket ligger i linje med den nya socialtjänstlagen (SoL 2025:400) där socialtjänsten ska arbeta förebyggande, vara lättillgänglig och samarbeta med andra aktörer för att nå barn och unga tidigt i deras vardag och livssituation. Den nya lagen förtydligar socialnämndens ansvar för uppsökande verksamhet, planering och samverkan med andra samhällsorgan och organisationer för att förebygga behov av omfattande insatser och säkerställa tidigt stöd, samt betonar barnets bästa och samordning av insatser. I de lokala TSI fungerar representanterna från Rådgivning och stöd som en vägledande resurs och bidrar med förslag till stöd och/eller åtgärder utifrån sin kompetens. Om det beslutas i det lokala TSI-mötet att vårdnadshavare önskar insatser från Rådgivning och stöd tar representanten ärendet med sig till Rådgivning och stöds veckomöte där ärendet diskuteras och den anställde med rätt kompetens för detta barn/familj går in i ärendet. Målet är ett tydligt, samordnat och lättillgängligt stöd med barnets bästa i centrum, där insatser ges tidigt och effektivt. Genom en sådan förändring åstadkoms breda samverkansmöjligheter och likvärdiga tidiga insatser för barn och unga i Tidaholms kommun. Finansiering och organisering: Socialpsykologen med erfarenhet från Sam‑Kraft kommer, inom ramen för arbetsgruppen Rådgivning och stöd, att arbeta med olika behandlings- och stödinsatser riktade till familjer. Förskolepedagogen och specialpedagogen fortsätter att ha sina tjänster inom Barn- och elevhälsan. Finansiering sker som i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Varje beslut som rör barn och unga ska ta hänsyn till barnets bästa. Detta kan utgå från tre perspektiv: • Barnrättsperspektivet Genom att implementera Sam-Kraft inom ramen för ny TSI-struktur stärks barnets rätt till tidiga, samordnade och likvärdiga insatser oavsett vilken verksamhet som först uppmärksammar behovet. Om Sam-Kraft inte integreras kan det bli otydliga ansvarsförhållanden och att barnets rätt till samordnat stöd inte tillgodoses fullt ut. • Barnperspektivet TSI skapar förutsättningar för vuxna runt barnet att dela information, samordna insatser och agera gemensamt utifrån barnets behov i både hem, förskola/skola och fritid. Om Sam-Kraft fortsätter som fristående struktur finns risk för parallella arbetssätt och bristande helhetsbild kring barnet. • Barnets perspektiv Genom att integrera Sam-Kraft i TSI säkerställs att alla insatser samverkar för barnets bästa och att barnets behov står i centrum för beslut och handlingar. Vision framåt • Helhet och integration: Sam-Kraft som tema upplöses och blir en del av TSI, där alla insatser för barn och familjer samordnas inom samma ramverk. Den tydligare organiseringen av befintliga resurser skapar klarhet, samtidigt som framgångsrika metoder tas tillvara och integreras i TSI-arbetet. Namnet Sam-Kraft tas bort och personalen fortsätter i sina nuvarande verksamheter inom respektive förvaltning. • TSI som paraply: Gemensam metod och organisationsstruktur stärker samverkan för målgruppen 0–20 år. • Bredare professionsnätverk: Fler professioner deltar, inklusive förskola, skola, barn- och elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid, Närhälsan, Närhälsan Rehab, polisen och föreningar m.m., vilket ger helhetsorienterat stöd. • Likvärdigt stöd: Sam-Krafts arbete utvecklas inom TSI-modellen för barn 0–20 år, vilket bevarar de framgångsrika insatser som redan finns. • Gemensam metodik: TSI-metodik och dokumentation används för enhetliga arbetsprocesser över alla verksamheter, vilket skapar tydlighet och långsiktigt hållbar struktur. Mål och förväntad effekt • Stärkt samverkan: Fler professioner deltar i koordinerade insatser, vilket förstärker effekten av tidiga och samordnade insatser. • Tidiga insatser: Barn 0–20 år får helhetsstöd och tvärprofessionell samverkan. Genom att integrera Sam-Krafts metoder i TSI säkerställs att insatserna är långsiktigt hållbara. • Tydlig organisation: Sam-Kraft blir en del av TSI-strukturen, inte ett separat team. Den tydligare strukturen skapar klarhet och samordning för alla insatser. • Bättre uppföljning: Kommunens insatser för barn och unga rapporteras och följs upp inom TSI, vilket ger översikt, möjlighet till utvärdering och kontinuerlig förbättring. Sammanfattning Sam-Kraft upplöses i sin nuvarande form som team och implementeras istället inom ramen för den nya TSI-strukturen. På så sätt behålls det starka konceptet för föräldrar och barn. Samtidigt skapas helhet, röd tråd och bättre koordinering i kommunens samlade arbete för barn och unga 0–20 år. Detta ger en tydlig struktur och ett system, ett bredare professionsnätverk samt en gemensam metod för samverkan – allt under TSI‑paraplyet. Om Sam‑Kraft inte implementeras i TSI riskerar teamet i stället att fungera som en fristående samverkansform vid sidan av övriga insatser för barn och unga. Detta kan leda till fragmentering, otydliga ansvarsförhållanden på organisationsnivå samt minskad helhet och sämre förutsättningar för bredden i tidiga och samordnade insatser för barn och familjer. Dessutom strider det mot dagens reglemente att en nämnd (BUN) arbetar med uppgifter som ligger inom en annan nämnds (SON) ansvarsområde, det vill säga familjebehandling. Finansiering Finansiering sker som i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: • Att godkänna utredningen. • Att Sam-kraft implementeras inom ramen för kommunens arbete med tidiga och samordnade insatser för barn och unga 0–20 år. • Att finansiering sker som i nuläget inom ramen för ordinarie budget för respektive nämnd. Barnrättsbedömning TSI Vilka barn berörs av beslutet? Barn och unga 0–20 år i kommunen som är i behov av stöd från flera aktörer. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). TSI är en samordnad arbetsmodell som syftar till att skapa en helhetsbild av barnets situation och av behovet av insatser för barn och unga som behöver stöd från flera aktörer. TSI bygger på en gemensam struktur och ett gemensamt arbetssätt mellan verksamheterna. På så sätt ska alla barn och unga få likvärdig hjälp i rätt tid, utifrån sina individuella förutsättningar och sin familjs behov. Arbetssättet bidrar också till att minska risken för att barn faller mellan verksamheters ansvarsområden. Barnets bästa (artikel 3). TSI utgår från barnets behov och barnets bästa som ett centralt ramverk. Målsättningen är att säkerställa rätt insats vid rätt tidpunkt, med barnet i centrum. Arbetet ska präglas av helhetssyn, kontinuitet och en strävan att tidigt upptäcka behov, så att barnet inte behöver vänta på stöd som kan förebygga senare svårigheter. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 m.fl.). I det förebyggande arbetet behöver alla som möter barn och unga kunna identifiera tidiga tecken på svårigheter för att förhindra att problemen växer sig större. TSI ska bidra till att tidigt fånga upp signaler hos barn och unga och utgör ett system som säkerställer att barn som behöver stöd från fler än en verksamhet inte tappas bort. Genom strukturerad samverkan ska insatserna samordnas så att barn och unga får trygghet, kontinuitet och bästa möjliga utvecklingsförutsättningar. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn och unga har ännu inte varit delaktiga inför beslutet om att införa TSI i kommunen. Det är planerat att ge ett uppdrag till Unga kommunutvecklare att bidra i TSI-arbetet, bland annat genom att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, önskemål och förslag. I det fortsatta arbetet kommer särskild vikt att läggas vid att information om TSI görs begriplig och lättillgänglig för både barn och vårdnadshavare. Bilaga – Förkortningar i ärende BUN 2025/341: Utredning SAM-kraft • APT → Arbetsplatsträff • FCU → Family Check-Up • PMO → Kommunens barn- och elevhälsosystem • ABC → Alla Barn i Centrum • FIV → Föräldraskap i Vardagen • KAA → Kommunalt aktivitetsansvar • IFO → Individ- och familjeomsorg • SMS → Samhällsskydd Mellersta Skaraborg • BUN → Barn- och utbildningsnämnden • SON → Social- och omvårdnadsnämnden • SoL → Socialtjänstlagen • TSI → Tidiga samordnade insatser • BVC → Barnavårdscentralen Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12

§ 92 Beslut om revidering av informations- och dokumenthanteringsplan SON 2026/172 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet beslutar att: o upphäva föregående informations- och dokumenthanteringsplan SON 2024/262. o anta reviderad informations- och dokumenthanteringsplan SON 2026/172. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram en reviderad version av social- och omvårdnadsnämnden informations- och dokumenthanteringsplan. ▪ Den reviderade versionen är uppdaterad i enlighet med: ▪ SKR:s gallringsråd kapitel 5 ▪ Gällande lagstiftning ▪ Kommunstyrelsens revidering av avsnitt 1.1 Allmän administration, 1.2 Nämndsadministration, 1.5 Personuppgiftsadministration – GDPR, 2.1 Anställning och rekrytering, 2.5 Övriga personalhandlingar, 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor samt 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor. En informations- och dokumenthanteringsplan är ett styrdokument som beskriver hur en verksamhetsinformation ska hanteras, struktureras och bevaras över tid. Planen omfattar hela informationsflödet, från att handlingar skapas eller inkommer till dess att de arkiveras eller gallras. Syftet är att säkerställa en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av information i enlighet med gällande lagstiftning, såsom arkivlagen och offentlighets- och sekretesslagen. Genom informations- och dokumenthanteringsplanen tydliggörs ansvar, rutiner och principer för hur olika typer av handlingar ska registreras, förvaras, skyddas och göras tillgängliga. Den bidrar också till att underlätta insyn, spårbarhet och uppföljning av verksamheten samt att minska risken för informationsförlust eller felaktig hantering. Planen utgör därmed ett centralt verktyg för god informationsförvaltning och är en viktig del i kommunens arbete med kvalitet, rättssäkerhet och digital utveckling. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att: o upphäva föregående informations- och dokumenthanteringsplan SON 2024/262. o anta reviderad informations- och dokumenthanteringsplan SON 2026/172. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott, 2026-05-12 Beslutsunderlag  Informations- och dokumenthanteringsplan  Tjänsteskrivelse, ” Beslut om revidering av informations- och dokumenthanteringsplan”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-05-05. Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/172 2026-05-05 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Anna Smedhs, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Beslut om revidering av informations- och dokumenthanteringsplan Förslag till beslut - Nämnden beslutar att: o upphäva föregående informations- och dokumenthanteringsplan SON 2024/262. o anta reviderad informations- och dokumenthanteringsplan SON 2026/172. Ärendet Förvaltningen har tagit fram en reviderad version av social- och omvårdnadsnämnden informations- och dokumenthanteringsplan. ▪ Den reviderade versionen är uppdaterad i enlighet med: ▪ SKR:s gallringsråd kapitel 5 ▪ Gällande lagstiftning ▪ Kommunstyrelsens revidering av avsnitt 1.1 Allmän administration, 1.2 Nämndsadministration, 1.5 Personuppgiftsadministration – GDPR, 2.1 Anställning och rekrytering, 2.5 Övriga personalhandlingar, 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor samt 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor. En informations- och dokumenthanteringsplan är ett styrdokument som beskriver hur en verksamhetsinformation ska hanteras, struktureras och bevaras över tid. Planen omfattar hela informationsflödet, från att handlingar skapas eller inkommer till dess att de arkiveras eller gallras. Syftet är att säkerställa en rättssäker, effektiv och enhetlig hantering av information i enlighet med gällande lagstiftning, såsom arkivlagen och offentlighets- och sekretesslagen. Genom informations- och dokumenthanteringsplanen tydliggörs ansvar, rutiner och principer för hur olika typer av handlingar ska registreras, förvaras, skyddas och göras tillgängliga. Den bidrar också till att underlätta insyn, spårbarhet och uppföljning av verksamheten samt att minska risken för informationsförlust eller felaktig hantering. Planen utgör därmed ett centralt verktyg för god informationsförvaltning och är en viktig del i kommunens arbete med kvalitet, rättssäkerhet och digital utveckling. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Informations- och dokumenthanteringsplan  Tjänsteskrivelse, ” Beslut om revidering av informations- och dokumenthanteringsplan”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-05-05. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Social- och omvårdnadsnämnden Ärendenummer: SON 2026/172 Antagen: 2024-12-17 Senast reviderad: 2026-05-11 Författningssamling Dokument- och informationshanteringsplan för social- och omvårdnadsnämnden 1Flicka blåser såpbubblor Inledning ......................................................................................................................................................................................................................................................................7 Beslut om gallring .................................................................................................................................................................................................................................................7 Begreppsdefinitioner ............................................................................................................................................................................................................................................7 Handling/information ......................................................................................................................................................................................................................................7 Bevaras ...............................................................................................................................................................................................................................................................7 Gallras .................................................................................................................................................................................................................................................................8 Vid inaktualitet ..................................................................................................................................................................................................................................................8 Anmärkning .......................................................................................................................................................................................................................................................8 Skanning, mikrofilmning och utskrift ................................................................................................................................................................................................................8 Rensning .................................................................................................................................................................................................................................................................8 Gallring av pappershandlingar efter ersättningsskanning .............................................................................................................................................................................8 Arkivläggning av handlingar som ska bevaras .................................................................................................................................................................................................9 1. Lednings- och förvaltningsövergripande administration .......................................................................................................................................................................10 1.1 Allmän administration ................................................................................................................................................................................................................................10 1.2 Nämndadministration ........................................................................................................................................................................................................................14 1.3 Klagomål och synpunkter ..................................................................................................................................................................................................................16 1.4 Korrespondens ....................................................................................................................................................................................................................................17 1.5 Personuppgiftsadministration - GDPR ...........................................................................................................................................................................................18 1.6 Utbildningar/kurser anordnade av kommunen .....................................................................................................................................................................................19 1.7 Ledning och styrning ...................................................................................................................................................................................................................................20 1.8 Kommunikation och information ............................................................................................................................................................................................................22 1.9 Sociala medier ..............................................................................................................................................................................................................................................24 1.10 Projekt skapade av kommunen ..............................................................................................................................................................................................................25 1.11 Statistik ........................................................................................................................................................................................................................................................26 1.12 Stats- och EU-bidrag .................................................................................................................................................................................................................................27 1.13 Revision .......................................................................................................................................................................................................................................................27 1.14 Stiftelser ......................................................................................................................................................................................................................................................28 1.15 Stipendier och premier ............................................................................................................................................................................................................................29 2. Personal ...........................................................................................................................................................................................................................................................30 2.1 Anställning och rekrytering .......................................................................................................................................................................................................................30 2.2 Avslut av anställning ....................................................................................................................................................................................................................................31 2.3 Lönebidrag ....................................................................................................................................................................................................................................................32 2.4 Sjukfrånvaro ..................................................................................................................................................................................................................................................32 2.5 Övriga personalhandlingar .........................................................................................................................................................................................................................33 2.6 Lön ..................................................................................................................................................................................................................................................................34 2.7 Arbetsmiljö ...................................................................................................................................................................................................................................................36 3. Ekonomi ...........................................................................................................................................................................................................................................................37 3.1 Bokföring .......................................................................................................................................................................................................................................................37 3.2 Övriga ekonomiska handlingar .................................................................................................................................................................................................................39 3.3 Kundreskontra .............................................................................................................................................................................................................................................40 3.4 Leverantörsreskontra .................................................................................................................................................................................................................................41 3.5 Fordon ...........................................................................................................................................................................................................................................................42 4. Upphandling och avtal ..................................................................................................................................................................................................................................44 4.1 Formaliserad upphandling ..........................................................................................................................................................................................................................44 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor ............................................................................................................................................................................................46 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor ..............................................................................................................................................................................................47 4.4 Övriga avtal (ej upphandling) ....................................................................................................................................................................................................................48 5. IT, system och loggar ....................................................................................................................................................................................................................................49 5.1 E-post .............................................................................................................................................................................................................................................................49 5.2 Lokalt på datorerna ....................................................................................................................................................................................................................................50 5.3 Centralt på server .......................................................................................................................................................................................................................................52 5.4 Hantering av användare (åtkomst till datorer, intranät, kataloger, e-post mm.) ..........................................................................................................................53 5.5 Granskningsloggar .......................................................................................................................................................................................................................................54 6. Omsorg om äldre ...............................................................................................................................................................................................................................................55 6.1 Allmän administration ................................................................................................................................................................................................................................55 6.2 Personakter ..................................................................................................................................................................................................................................................57 6.3 Hemtjänst i ordinärt boende ....................................................................................................................................................................................................................60 6.4 Särskilda boendeformer - Boendeadministration ................................................................................................................................................................................62 6.5 Särskilt boende – Handlingar rörande de boende ...............................................................................................................................................................................64 6.6 Särskilt boende – Handlingar rörande verksamheten .........................................................................................................................................................................65 6.7 Dagverksamhet ............................................................................................................................................................................................................................................65 7. Omsorg om personer med funktionsnedsättning SoL ..............................................................................................................................................................................66 7.1 Allmän administration ................................................................................................................................................................................................................................66 7.2 Personakter enligt SoL ...............................................................................................................................................................................................................................68 7.3 Dagverksamhet ............................................................................................................................................................................................................................................71 7.4 Bostäder med särskilt stöd .......................................................................................................................................................................................................................72 7.5 Särskilda boendeformer - Boendeadministration ................................................................................................................................................................................74 7.6 Hemtjänst ......................................................................................................................................................................................................................................................76 8. Omsorg om personer med funktionsnedsättning LSS ...............................................................................................................................................................................78 8.1 Allmän administration ................................................................................................................................................................................................................................78 8.2 Omsorg om personer med funktionsnedsättning - LSS .....................................................................................................................................................................80 8.4 Assistansersättning ......................................................................................................................................................................................................................................84 9. Individ- och familjeomsorg ...............................................................................................................................................................................................................................85 9.1 Individ- och familjeomsorg allmänt ..........................................................................................................................................................................................................85 9.2 Allmän administration inom individ- och familjeomsorg, som kan gallras (handlingar som inte tillhör personakterna) .....................................................89 9.3 Ekonomiskt bistånd .....................................................................................................................................................................................................................................91 9.4 Familjehem, kontaktperson/-familj ..........................................................................................................................................................................................................93 9.5 Skadligt bruk och beroende ......................................................................................................................................................................................................................94 9.6 Yttranden till andra myndigheter .............................................................................................................................................................................................................95 9.7 Handlingar inkomna från andra myndigheter ........................................................................................................................................................................................96 9.8 Placeringsärenden barn ..............................................................................................................................................................................................................................97 9.10 Hem för vård eller boende, rådgivning, socialt stöd, service, handlingar som kan gallras .......................................................................................................99 9.11 Familjerätt - Faderskaps- och föräldraskapsärenden ......................................................................................................................................................................100 9.12 Adoptionsärenden ..................................................................................................................................................................................................................................103 9.13 Ärenden rörande vårdnad, boende och umgänge ...........................................................................................................................................................................106 9.14 Dödsboanmälningar och boutredningar ............................................................................................................................................................................................109 10. Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen ......................................................................................................................................................................................111 10.1Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen .................................................................................................................................................................................111 11. Färdtjänst .........................................................................................................................................................................................................................................................113 11.1 Handläggning färdtjänst ..........................................................................................................................................................................................................................113 12. Arbetsbefrämjande verksamhet .................................................................................................................................................................................................................114 12.1 Individdokumentation och allmän administration ...........................................................................................................................................................................114 13. Flykting- och invandrarverksamhet ...........................................................................................................................................................................................................115 13.1 Handlingar som kan förekomma i LMA-akt ......................................................................................................................................................................................115 13.2 Handlingar som kan förekomma i verksamhet kopplad till bosättningslagen ...........................................................................................................................117 13.3 Allmän administration inom flykting- och invandrarverksamhet .................................................................................................................................................118 14. Hälso- och sjukvård ......................................................................................................................................................................................................................................119 14.1 Hälso- och sjukvård ................................................................................................................................................................................................................................119 15. Avvikelser ........................................................................................................................................................................................................................................................120 15.1 Lex Sarah, Lex Maria, Avvikelser ........................................................................................................................................................................................................120 16. Registerutdrag ................................................................................................................................................................................................................................................121 16.1 Registerutdrag .........................................................................................................................................................................................................................................121 17. Verksamhetssystem ......................................................................................................................................................................................................................................123 17.1 Verksamhetssystem ................................................................................................................................................................................................................................123 Inledning Gäller från och med 2025-01-01. Beslut om gallring Arkivbildning och gallring inom kommuner styrs av arkivlagen (1990:782). Enligt arkivlagen ska det i varje kommun finnas en arkivmyndighet. Lagen anger att allmänna handlingar får gallras (förstöras) om kommunen har fattat beslut om det. Hur beslut om gallring ska fattas inom kommunen framgår av arkivreglemente för Tidaholms kommun. Enligt reglementet ska kommunens myndigheter bevara och gallra sina handlingar i enlighet med vad som anges i den myndighetsspecifika dokument- och informationshanteringsplanen. Dokument- och informationshanteringsplanen ska, enligt arkivreglementet, antas av myndigheten. Planen ska redovisa de handlingar som inkommit, upprättats och/eller förvaras hos myndigheten samt hur de ska hanteras. Planen ska ses över fortlöpande, minst en gång om året, och revideras vid behov. Inför varje aktualisering av dokument- och informationshanteringsplanen ska myndigheten samråda med arkivmyndigheten. Gallringsråden i den här dokument- och informationshanteringsplanen bygger till stor del på Sveriges Kommun och Regioners (SKR) serie Bevara eller Gallra, framtagen av SKR i samarbete med Riksarkivet. Vägledning kring ersättningsskanning finns i Riksarkivets skrift Gallring av pappershandlingar efter skanning. Begreppsdefinitioner Handling/information Med handling/information avses alla typer av informationsbärare, det vill säga inte bara skrivna pappersdokument utan också kartor, fotografier, ljudupptagningar, mikrofilmer, e-post, sms eller annan upptagning som kommit till myndigheten. Med en upptagning menas en sådan handling/information som inte kan uppfattas utan tekniskt hjälpmedel. En handling/information är allmän om den förvaras hos en myndighet och har inkommit till myndigheten eller upprättats där. Bevaras Bevaras innebär att handlingen ska arkiveras för all framtid i det ursprung den kommit in till myndigheten. Fysiska handlingar som ska bevaras levereras till kommunens centralarkiv. Digitala handlingar som ska bevaras levereras till kommunens e-arkiv. Gallras Att en handling gallras betyder i arkivsammanhang att handlingen förstörs. Om gallringsfristen exempelvis är fem år betyder det att handlingen får förstöras fem kalenderår efter det att handlingen avslutades. Vid inaktualitet Vid inaktualitet innebär att en handling kan gallras när den inte längre behövs i verksamheten. Anmärkning Anmärkning innehåller kompletterande uppgifter såsom innehåll, uppkomst, hänvisningar, lagringsmedia och specifika gallringsbestämmelser. Skanning, mikrofilmning och utskrift Byte av databärare eller medium innebär gallring, om det leder till informationsförlust, det vill säga förlust av möjliga informationssammanställningar och/eller förlust av sökmöjligheter. Elektroniska handlingar, information i IT-system eller liknande skrivs ibland ut på papper eller mikrofilm/mikrofiche. Om information eller möjlighet till sökningar och sammanställningar därmed förloras är detta likvärdigt med gallring och förutsätter ett gallringsbeslut. Rensning När ett ärende är avslutat ska akten rensas. Rensning innebär att material som inte ska bevaras enligt dokument- och informationshanteringsplanen tas bort. Om arbetsmaterial däremot arkivläggs blir detta allmän handling och omfattas av bestämmelserna om gallring. Respektive handläggare ansvarar för att rensning görs. Gallring av pappershandlingar efter ersättningsskanning Ersättningsskanning innebär att en handling som är i pappersformat i original skannas in och därefter ersätts av den digitala versionen. Efter skanningen kan pappershandlingen gallras och det är den digitala versionen av handlingen som bevaras. Följande handlingar kan behöva bevaras i pappersformat av juridiska skäl och får i så fall inte ersättningsskannas: - Avtal och kontrakt som upprättats på papper och som är verksamhetskritiska eller av stort ekonomiskt värde. - Äganderättshandlingar. - Värdehandlingar. - Handlingar som i sitt originalformat har ett stort kulturhistoriskt värde. - Protokoll som signerats på papper. - Handlingar som behövs för att styrka ett legalt förhållande. - Handlingar som behövs för bevisvärde. - Handlingar som på grund av format, gråskala, färg eller andra egenskaper inte tillfredsställande kan bevaras enbart som bild. Det är inte möjligt att sammanställa en uttömmande lista på exakt vilka handlingar som behöver bevaras i pappersformat av juridiska skäl. Läs vad som står om respektive handling i planen nedan. På handlingar som med säkerhet inte får ersättningsskannas finns det en anmärkning om detta. Om det inte finns någon anmärkning ska en enskild bedömning göras för den aktuella handlingen. Vid osäkerhet kontaktas kanslienheten för konsultation. Pappershandlingar som inte behöver bevaras i pappersformat av juridiska skäl får ersättningsskannas under förutsättning att följande är uppfyllt: - Det har gjorts en kontroll av att den inskannade handlingen ser likadan ut som pappershandlingen. All information som finns på pappershandlingen ska finnas på den inskannade handlingen och det ska gå att utläsa informationen tydligt. - Det filformat som har använts vid skanningen följer de tekniska krav som ställs på digital långtidsförvaring. Arkivläggning av handlingar som ska bevaras Material som ska bevaras för framtiden ska arkivläggas, det vill säga förpackas för förvaring, på ett sådant sätt att det utsätts för minsta möjliga slitage. Det innebär att: • Handlingar ska vara rensade från arbetsmaterial. • Plastfickor ska vara borttagna. Aktomslag avsedda för arkivering ska användas. • Gem ska vara borttagna. • Handlingar ska vara packade i godkända arkivboxar, på boxens kortsida ska det stå skrivet med blyerts vad boxen innehåller. • En arkivföljesedel ska medfölja leveransen till kommunarkivet, på följesedeln ska det stå upptaget vad som har överlämnats till kommunarkivet. • Innan överlämning av arkivmaterial till centralarkivet ska kontakt tas med arkivansvarig på kommunledningsförvaltningen. 1. Lednings- och förvaltningsövergripande administration 1.1 Allmän administration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Aktförvaring Vid inaktualitet Arkivbeskrivning Bevaras Ett exemplar diarieförs och Ärendehanteringssystem arkiveras vid förändring Arkivförteckning Bevaras Ett exemplar diarieförs och Ärendehanteringssystem arkiveras vid förändring Anmälan av delegationsbeslut 2 år Ärendehanteringssystem Anmälan av delegationsbeslut Anmälningslista Vid inaktualitet Arrangörslista Vid inaktualitet Beslut från domstol/myndighet Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Betygsförfrågan Vid inaktualitet Dokument- och Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument informationshanteringsplan Enkät frågeformulär Bevaras Enkät som bedöms ha Ärendehanteringssystem Rapport långsiktig betydelse för verksamheten Enkät frågeformulär Vid inaktualitet Enkät som bedöms ha kortsiktig betydelse för verksamheten Enkätsammanställning/rapport Bevaras Enkät som bedöms ha Ärendehanteringssystem Rapport långsiktig betydelse för verksamheten Enkätsammanställning/rapport Vid inaktualitet Enkät som bedöms ha kortsiktig betydelse för verksamheten Föreläggande från Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut domstol/myndighet Förteckning över gåva till Bevaras Gåvor till kommunen ska Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse kommunen registreras i en arkivförteckning Gåva till kommunen Bevaras Centralarkiv Handbok Vid inaktualitet Interna och externa Intresseanmälan Vid inaktualitet Ex. e-tjänst anmälan om språkkunskaper Kopia och dubblett där Vid inaktualitet Ex. kopia på protokoll, arkivexemplar finns hos annan exemplar av budgetdokument myndighet eller verksamhetsberättelse Lathund Vid inaktualitet Interna och externa Larmlista Vid inaktualitet Kontaktuppgifter till personal som används vid extraordinär händelse Lokalbokning Vid inaktualitet Material och handling som rör Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse vänort Medgivande om personadresserad Vid inaktualitet post Mötesanteckning från ledningsgrupp Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning (förvaltningsledning) Mötesanteckning från presidie, Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning beredning eller politisk arbetsgrupp Polisanmälan Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan Polisanmälan – beslut Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Presentationsmaterial Vid inaktualitet Ex. presentation av tillfällig karaktär. Jämför 1.6 som avser utbildningsmaterial Processkartläggning Bevaras Process som bedöms ha Ärendehantringsssytem Processkartläggning långsiktig betydelse för verksamheten Processkartläggning Vid inaktualitet Process som bedöms ha Processhanteringssystem kortsiktig betydelse för verksamheten Protokoll eller mötesanteckning Vid inaktualitet Om handlingen inte från innehåller beslut eller information av direkt och - Avdelningsmöte - Personalmöte varaktig betydelse för verksamheten - Informationsmöte - Internt verksamhetsmöte Protokoll eller mötesanteckning Bevaras Om handlingen innehåller Ärendehanteringssystem Anteckning från beslut eller information av direkt och varaktig betydelse - Avdelningsmöte - Personalmöte för verksamheten - Informationsmöte - Internt verksamhetsmöte Remiss Bevaras Intern och extern remiss – Ärendehanteringssystem Remiss förfrågningsunderlag Skrivelse Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse Tjänsteanteckning/minnesanteckning Bevaras Anteckning som medför Ärendehanteringssystem Anteckning sakuppgift Tjänsteanteckning/minnesanteckning Vid inaktualitet Anteckning som inte tillför sakuppgift och som är av tillfällig eller ringa betydelse Tjänsteskrivelse Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse Utredning och studie Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse Yttrande/remissvar Bevaras Interna och externa Ärendehanteringssystem Remiss Överklagan Bevaras Ärendehanteringssystem Överklagan 1.2 Nämndadministration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Avtal för lån av läsplatta Vid inaktualitet När förtroendevald har återlämnat läsplattan Beslut fattat av: Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut - Kommunfullmäktige - Kommunstyrelse - Nämnd - Utskott - Kommunalt råd E-förslag Tidaholmsförslag som nått Bevars Gallras i system för Ärendehanteringssystem E-förslag röstmål hantering av e-förslag efter 2 år E-förslag Tidaholmsförslag som inte 2 år Gallras i system för System för hantering av nått röstmål hantering av e-förslag efter 2 e-förslag år E-förslag Tidaholmsförslag som inte 2 år Gallras i system för System för hantering av publiceras hantering av e-förslag efter 2 e-förslag år Kallelse och föredragningslista 2 år Ärendehanteringssystem Kallelse Kungörelse och annons inför Vid inaktualitet fullmäktigesammanträde Motion Bevaras Ärendehanteringssystem Motion Interpellation/fråga Bevaras Ärendehanteringssystem Interpellation Protokoll efter sammanträde med: Bevaras Får ej ersättningsskannas Ärendehanteringssystem Protokoll - Kommunfullmäktige - Kommunstyrelse - Nämnd - Utskott - Kommunalt råd Reservation Vid inaktualitet Reservation som har lämnats in skriftligt gallras när beslutet som den har förts in i har justerats Protokollsanteckning Vid inaktualitet Protokollsanteckning som har lämnats in skriftligt gallras när beslutet som den har förts in i har justerats Anslagsbevis Bevaras Ärendehanteringssystem Anslagsbevis 1.3 Klagomål och synpunkter Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Felanmälan 2 år System för felanmälan Personuppgift i synpunkt 2 år Personuppgift gallras 2 år efter System för att synpunkt har kommit in synpunktshantering Sammanställning, statistik och Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport rapport över synpunkt och felanmälan Synpunkt inkommen via 5 år Synpunkt gallras 5 år efter att System för synpunktshanteringssystem den registrerats synpunktshantering Synpunkt inkommen på annat sätt 5 år Synpunkt gallras 5 år efter att System för än via synpunktshanteringssystem den kommit in. Underlag för synpunktshantering synpunkt gallras efter att synpunkten har registrerats 1.4 Korrespondens Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Korrespondens av betydelse, ex: Bevaras Korrespondens som tillhör ett Ärendehanteringssystem Korrespondens ärende och som tillför - Brev information av betydelse - Chattkonversation - E-post - Meddelande från röstbrevlåda - Mms - Sms Korrespondens av rutinmässig Vid inaktualitet Ex. reklam, kursinbjudningar karaktär och/eller tillfällig betydelse, ex: - Brev - Chattkonversation - E-post - Meddelande från röstbrevlåda - Mms - Sms 1.5 Personuppgiftsadministration - GDPR Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Begäran om rättelse, radering eller Vid inaktualitet begränsning av behandling av personuppgifter Begäran om registerutdrag Vid inaktualitet Modellavtal Vid inaktualitet Registerutdrag Vid inaktualitet Registerförteckning Vid inaktualitet Styr- och ledningssystem Samtyckesblankett för behandling 2 år Gallringstiden börjar löpa när av personuppgifter personuppgiftsbehandling hos förvaltningen har upphört Samtyckesblankett om publicering 2 år Gallringstiden börjar löpa när av bild och film personuppgiftsbehandling hos förvaltningen har upphört Personuppgiftsbiträdesavtal Bevaras Ärendehanteringssystem PUB-avtal 1.6 Utbildningar/kurser anordnade av kommunen Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Deltagarlista Vid inaktualitet Kursanmälan Vid inaktualitet Kursinbjudan Vid inaktualitet Planeringsunderlag Vid inaktualitet Program Vid inaktualitet Utbildningsmaterial Bevaras Avser utbildningsmaterial av Ärendehanteringssystem egenproducerat historiskt värde Utbildningsmaterial Vid inaktualitet Avser utbildningsmaterial utan historiskt värde 1.7 Ledning och styrning Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Arbetsordning för Bevaras Intern arbetsordning Ärendehanteringssystem Reglemente kommunfullmäktige Bolagsordning Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Delegationsordning Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Föreskrift Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Kvalitetsdokument och Bevaras Gäller kvalitetsredovisningar Ärendehanteringssystem/Styr- Rapport kvalitetsredovisning som görs inom ex. skola, och ledningssystem barnomsorg och omvårdnad Plan för intern kontroll Bevaras Ärendehanteringssystem Intern kontroll Reglemente Bevaras Interna reglementen Ärendehanteringssystem Reglemente Rutin Vid inaktualitet Rutin av ringa betydelse. Avser rutin som avdelning/medarbetare upprättar. Obs! Utgör ej styrdokument Strategisk plan och budget Bevaras Kommunfullmäktige Ärendehanteringssystem Budget Styrdokument Bevaras Interna styrdokument Ärendehanteringssystem Styrdokument - Policy - Strategi - Riktlinje - Handlingsplan - Rutin - Regel Taxa Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Uppföljningsrapport – intern Bevaras Ärendehanteringssystem Intern kontroll kontroll Verksamhetsplan och Bevaras Nämnder och styrelse Ärendehanteringssystem Budget detaljbudget Ägardirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument 1.8 Kommunikation och information Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Broschyr Bevaras Material från egen verksamhet Ärendehanteringssystem Kommunikation Avser broschyr av historiskt värde Broschyr Vid inaktualitet Material från egen verksamhet Avser broschyr utan historiskt värde - Fotografi Bevaras Information som har ett Digital information – Kommunikation - Film historiskt och/eller ett ärendehanteringssystem - Video kulturellt värde - Ljudband Analog information - - CD-skiva centralarkiv - Fotografi Vid inaktualitet Information som saknar ett - Film historiskt och/eller ett - Video kulturellt värde - Ljudband - CD-skiva Informationsskrift Bevaras Material från egen verksamhet Ärendehanteringssystem Kommunikation Avser informationsskrift av historiskt värde Informationsskrift Vid inaktualitet Material från egen verksamhet Avser informationsskrift utan historiskt värde Marknadsföringsmaterial Bevaras Historiskt värde Ärendehanteringssystem Kommunikation Marknadsföringsmaterial Vid inaktualitet Av tillfällig karaktär ex affischer Tillfällig information på kommunens Vid inaktualitet webbplatser, intern och extern Skärmdump på kommunens interna Bevaras En gång om året samt vid Ärendehanteringssystem Kommunikation och externa webbplatser större förändringar. Startsida och struktur Pressmeddelande Vid inaktualitet 1.9 Sociala medier Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Inlägg av tillfällig karaktär eller av Vid inaktualitet ringa betydelse Inlägg som strider mot syftet med Omedelbart Ex. marknadsföring från kommunens närvaro på det sociala externa företag mediet Skärmdump på inlägg av betydelse Bevaras Inlägg som tillhör ett ärende Ärendehanteringssystem Kommunikation och som tillför information som är betydelse för kommunens verksamhet. Ex. bloggar, facebook, instagram, twitter och youtube Skärmdump på inlägg av Bevaras Inlägget ska sparas som en Ärendehanteringssystem Kommunikation kränkande/brottslig karaktär eller skärmdump och sedan med sekretessbelagd uppgift omedelbart tas bort från det sociala mediet. Skärmdumpen ska bevaras Skärmdump på startsida samt sidas Bevaras Eftersom det är av värde att Ärendehanteringssystem struktur på sociala medier se hur förvaltningen presenterar sin verksamhet för besökare på sociala medier över tid ska startsidan samt sidans karta/struktur bevaras som en skärmdump en gång i om året 1.10 Projekt skapade av kommunen Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Beslut om förstudie Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Förstudiedirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Förstudierapport Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Idéskiss Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Kommunikationsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Projektdirektiv Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Projektgruppsanteckningar Bevaras Ärendehanteringssystem Anteckning Projektplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Tidsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Riskanalys Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Kostnadskalkyl Bevaras Ärendehanteringssystem Budget Slutrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Statusrapportering projekt Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Styrgruppsprotokoll Bevaras Ärendehanteringssystem Protokoll 1.11 Statistik Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Arbetsmarknadsstatistik – AMPAK 10 år Befolkningsförändringar – Avipak 10 år Bostadsbyggnadsstatistik 10 år Material från Statistiska centralbyrån (SCB) Nyckelkodregister Vid inaktualitet Statistiska centralbyrån (SCB) Räkenskapssammandrag 5 år Statistiskt underlag för Vid inaktualitet befolkningsprognos Statistik som har betydelse för Bevaras verksamheten Statistik som har ringa betydelse Vid inaktualitet för verksamheten Rapport/redovisning från 2 år arbetsgivare Övriga handlingar som tjänat som 2 år underlag för registrering och redovisning av den uppföljande verksamheten 1.12 Stats- och EU-bidrag Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem EU-bidragsansökningar 10 år Statsbidragsansökningar 10 år 1.13 Revision Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Revisionsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Revision Revisionsplan Bevaras Ärendehanteringssystem Revision Revisionsrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Revision 1.14 Stiftelser Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar till stiftelseregistret Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan Beslut om utbetalning av bidrag Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Bidragsansökan till stiftelse Bevaras Ärendehanteringssystem Ansökan Bokföring och kontoutdrag: 10 år - Samfonden vid Tidaholms grundskola - Sociala samfonden i Tidaholm Permutationsansökan Bevaras Ansökningar till Ärendehanteringssystem Ansökan Kammarkollegiet om tillstånd att ändra, upphäva eller åsidosätta föreskrifter i stiftelseförordnandet Stiftelseförordnande eller Bevaras Donationsurkunder, gåvobrev, Ärendehanteringssystem Urkund motsvarande testamenten Får ej ersättningsscannas 1.15 Stipendier och premier Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Protokoll/förteckning rörande Bevaras Ärendehanteringssystem Protokoll fördelning och redovisning av stipendier och premier Villkor för premier och stipendier Bevaras Ärendehanteringssystem Urkund 2. Personal 2.1 Anställning och rekrytering Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Adress- och telefonlista Vid inaktualitet Kontaktuppgifter till anställda Anställningsavtal Bevaras Personalakt Ansökningshandlingar erhållen Bevaras Personalakt tjänst Ansökningshandling ej erhållen 2 år Rekryteringssystem tjänst Förskollärarlegitimation Bevaras Pesonalakt Förteckning över samtliga sökande 2 år Rekryteringssystem till tjänst Kontaktuppgift till anhörig Vid inaktualitet Lärarlegitimation Bevaras Personalakt Sekretess/tystnadspliktsförbindelse Bevaras Personalakt Spontanansökan Vid inaktualitet 2.2 Avslut av anställning Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan om avgång Bevaras Personalakt Ansökan om pension Bevaras Personalakt Arbetsgivarintyg 2 år Personalsystem Avgångsvederlag, beslut om Bevaras Personalakt Besked till anställd om att Bevaras Personalakt tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta enligt 15 § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) Beslut om uppsägning på Bevaras Personalakt arbetsgivarens initiativ Blankett Varsel till berört Bevaras Original till berört Personalakt fackförbund enligt 30 a § lag fackförbund (1982:80) om anställningsskydd Kopia till personalakt (LAS) Dödsfall Bevaras Handlingar angående Personalakt exempelvis efterlevandeförsäkring Pensionsbrev Bevaras Inklusive besked om livränta. Personalakt 2.3 Lönebidrag Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Beslut om lönebidrag Bevaras Personalakt Handlingsplan för Bevaras Personalakt lönebidragsanställd 2.4 Sjukfrånvaro Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Beslut om sjukersättning Bevaras Personalakt Läkarintyg 2 år På respektive förvaltning Sjukanmälan 2 år Personalsystem 2.5 Övriga personalhandlingar Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan om arbetsskada Bevaras System för arbetsskador och tillbud Anmälan om tillbud 10 år System för arbetsskador och tillbud Blankett anmälan och beslut av Bevaras Personalakt bisyssla Personalsystem Blankett byte av Vid inaktualitet Personalenheten semesterdagstillägg mot ökad ledighet Omplaceringsutredning Bevaras 7 § andra stycket LAS Personalakt Plan för återgång i arbete Bevaras Rehabsystem Underlag från lönesamtal Vid inaktualitet När anställningen upphör Respektive chef Underlag från medarbetarsamtal Vid inaktualitet När anställningen upphör Respektive chef Underrättelse om varning Bevaras Personalakt 2.6 Lön Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälan om vård av barn (VAB) 2 år Personalsystem Arbetsgivaravgift 10 år Automatkostnadsfördelning Dokument före 2018-01-01 förvaras hos ekonomienheten, därefter hos personalenheten Arvode 2 år För förtroendevalda System för hantering av arvode och ersättningar till förtroendevalda Beslut om skattejämkning 10 år T ex feriearbete Personalenheten Beslut om utmätning av 10 år Beslut från Kronofogden lön/ersättning Blankett ersättning uppdragstagare 2 år Personalenheten Blankett ”Intyg om förlorad 2 år Personalenheten arbetsförtjänst” Blankett lönetillägg Bevaras Personalakt Blankett om arvode och ersättning 2 år För förtroendevalda Personalenheten till förtroendevald Blankett om arvode och ersättning Bevaras Personalenheten till ställföreträdare (god man) Ersättning för utlägg via lön 10 år Facklig tid, rapport och Vid inaktualitet sammanställning Fördelning facklig tid Vid inaktualitet Inkommer från fackförbunden Förlorad arbetsförtjänst 2 år För förtroendevalda System för hantering av arvode och ersättningar till förtroendevalda Kilometerersättning 2 år För förtroendevalda System för hantering av arvode och ersättningar till förtroendevalda Ledighetsansökan – kortare än 6 2 år Personalsystem månader Ledighetsansökan – längre än 6 Bevaras Personalakt månader Ledighetsansökan – ledighet med 2 år Personalsystem lön för fackligt uppdrag Lönelista Bevaras Microdata Elektroniskt mellanarkiv Månadsrapport 2 år Protokoll löneöversyn Bevaras Centralarkiv Reseräkning 2 år Personalsystem Tjänstgöringsschema 2 år Personalsystem 2.7 Arbetsmiljö Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Blankett för fördelning av Vid inaktualitet Gallras när anställd avslutar sin arbetsmiljöuppgifter tjänst Checklista skyddsrond Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll Förhandling enligt lag (1976:580) Bevaras Personalakt Protokoll om medbestämmande i arbetslivet (MBL) MBL-förhandling Protokoll central samverkansmöte Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll Protokoll Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll förvaltningssamverkansmöte Protokoll lokalt samverkansmöte Bevaras Årsärende Ärendehanteringssystem Protokoll Rapport årlig uppföljning Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport systematiskt arbetsmiljöarbete 3. Ekonomi 3.1 Bokföring Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anläggningsredovisning 10 år Ekonomisystem Anläggningsregister/tillgångar 10 år Ekonomienheten Attestlista Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Avstämning av balanskonto Vid inaktualitet Bokföring (verifikation) 10 år Ordinarie bokningar, Ekonomisystem (digitala kontantredovisningar, handlingar) reverseringar mm. Ekonomienheten (fysiska handlingar) Bokslut Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Delårsrapport Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Bokslutsbilaga årsbokslut Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Bokslutsspecifikation inklusive Bevaras Avser specifikationer för Ärendehanteringssystem Årsredovisning bilaga delårsbokslut balanskonto Bokslutsunderlag 2 år Ekonomienhet Engagemangsbesked Vid inaktualitet Interndebitering – underlag 2 år Internfördelning 10 år Interna fördelningar av Ekonomienhet kostnader och intäkter Kontoplan och kodplan med Bevaras Hämtas årsvis från Ärendehanteringssystem Budget kodförteckning ekonomisystem Kontoutdrag 10 år Bokföringsunderlag från följande Vid inaktualitet Ekonomienheten och system VA/Avfall - Lifecare - EDP Future VA/avfall Companion Låneliggare Bevaras Centralarkiv Kvittens efter inlämning av Vid inaktualitet Efter bokföring. Kvittenser kontanter fram till och med år 2020 sparas i 10 år Namnprov för attestliggare Bevaras Centralarkiv Slutamorterat lån Bevaras Centralarkiv Specifikation kundreskontra, Bevaras Bokslutsbilaga specifikation till Ärendehanteringssystem Årsredovisning leverantörsreskontra konton Verksamhetsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Årsredovisning Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning Verksamhetsberättelse Bevaras Ärendehanteringssystem Årsredovisning 3.2 Övriga ekonomiska handlingar Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Borgensförbindelse Kommuninvest Vid inaktualitet Undertecknad av Kommuninvest firmatecknare Borgensförteckning Vid inaktualitet Med tillhörande skuldebrev Ekonomienheten Deklaration Bevaras Centralarkiv Fastighetsförsäkring 2 år Efter upphörande Försäkring 10 år Lånehandling 2 år Finns hos Kommuninvest Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år Efter inakutalitet Momsredovisning 10 år Ekonomienheten Rekvisition Vid inaktualitet 3.3 Kundreskontra Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Autogiromedgivande Vid inaktualitet Avskrivning av kundfaktura 10 år Avskrivningar av kundfakturor med beslut/specifikation Kundinbetalning 10 år Inbetalning till OCR-plusgiro förs direkt över till kommunens huvud-plusgiro Kundfakturaunderlag 10 år Kundfordring 10 år Fakturering i ekonomisystem: - Intern fakturering - Extern fakturering - EDP Future Obetald kundfordring Vid inaktualitet Påminnelse om obetalda kundfordringar, inkassoärenden, fordringar hos inkassobolag, kronofogden mm. 3.4 Leverantörsreskontra Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Fil inläst till ekonomisystem 10 år Följesedel Vid inaktualitet När avstämning gjorts mot köpt vara Inkassokrav 2 år Komprimerad betalningsbekräftelse 10 år Tidaholms kommun, VA- verket, renhållningsverket Leverantörsfaktura, digital 10 år Digitala leverantörsfakturor före 2022-05-11 får inte gallras Leverantörsfaktura, papper 10 år Makulerad leverantörsfaktura 2 år Utbetalningsorder 10 år 3.5 Fordon Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Besiktningsprotokoll Vid inaktualitet Beslut om körförbud Vid inaktualitet Följesedel för beställning av Vid inaktualitet reservdel och övrig utrustning till fordon Däckbytesschema Vid inaktualitet Kallelse till besiktning Vid inaktualitet Körjournal 2 år System för elektronisk körjournal Leasingavtal 2 år Efter avtalets utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år Register över kommunens fordon Vid inaktualitet Uppdateras kontinuerligt Registreringsbevis fordon Vid inaktualitet När ägarbyte sker/avveckling av fordon Serviceprotokoll Vid inaktualitet Skadeanmälan Bevaras Ärendehanteringssystem Anmälan Tvättschema Vid inaktualitet Översikt över kommunens innehav Bevaras Tas ut årsvis Ärendehanteringssystem Rapport av fordon Övrigt beslut om avgift Vid inaktualitet Trängselskatt, hastighetsöverträdelse, parkeringsböter 4. Upphandling och avtal Upphandlingar som överstiger direktupphandlingsgränsen genomförs av upphandlingsenheten i Skövde kommun efter ett beställningsförfarande. När upphandlingen är klar översänds alla handlingar från upphandlingsenheten till beställaren för registrering och arkivering. 4.1 Formaliserad upphandling Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anbud, antaget Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud Anbud, ej antaget eller för sent 4 år Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 4 år inkommet Anbudsutvärdering Bevaras Protokoll/sammanställning Ärendehanteringssystem Anbud över kvalificering av anbudsansökningar/intresse- anmälningar Anbudsöppningsprotokoll Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud Annonsering 4 år Räknat från den dag då avtal om upphandling slöts Avtal/ramavtal Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal Beslut om avbruten upphandling Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Efterannonsering Bevaras Annons efter avslutad Ärendehanteringssystem Kommunikation upphandling till EUT/TED Fråga, svar och komplettering Bevaras Ärendehanteringssystem Korrespondens under annonsering Förfrågningsunderlag Bevaras Offertförfrågan Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse Prisjustering/prisuppräkning Bevaras Information om pris- Ärendehanteringssystem Beslut förändringar enligt överenskommelse i avtal. Tilldelningsbeslut Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut Underrättelse om överprövning Bevaras Ärendehanteringssystem Beslut enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) Uppdragsbeställning Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse Uppsägning av avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse 4.2 Direktupphandling under 100 000 kronor Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anbud/offert 2 år Efter avtalstiden utgång Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 2 år Avtal 2 år Efter avtalstiden utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år Direktupphandling – ej antagen Vid inaktualitet offert Dokumentationsformulär 4 år Dokumentationsformulär Ärendehanteringssystem Dokumentationsformulär direktupphandling Direktupphandling – gallring 4 år Förfrågningsunderlag 2 år Efter avtalstidens utgång Ärendehanteringssystem Anbud – gallring 2 år Tilldelningsbeslut 2 år Efter avtalstiden utgång. Ärendehanteringssystem Beslut – gallring 2 år Blankett för dokumentation av direktupphandling 4.3 Direktupphandling över 100 000 kronor Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anbud/offert Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud Avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal Direktupphandling – ej antagen Vid inaktualitet offert Dokumentationsformulär Bevaras Dokumentationsformulär Ärendehanteringssystem Dokumentationsformulär direktupphandling Direktupphandling Fråga, svar och komplettering Bevaras Ärendehanteringssystem Korrespondens under annonsering Förfrågningsunderlag Bevaras Ärendehanteringssystem Anbud Tilldelningsbeslut Bevaras Blankett för dokumentation av Ärendehanteringssystem Beslut direktupphandling Uppsägning av avtal Bevaras Ärendehanteringssystem Tjänsteskrivelse 4.4 Övriga avtal (ej upphandling) Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Hyres-, arrende- och Bevaras Ärendehanteringssystem Avtal nyttjanderättsavtal samt övriga markavtal Leasingavtal/kontrakt 2 år Efter avtalstidens utgång Ärendehanteringssystem Avtal – gallring 2 år Övriga avtal Bevaras Av betydelse inklusive Ärendehanteringssystem Avtal förvaltningsinterna Övriga avtal 2 år efter Av tillfällig betydelse Avtal – gallring 2 år avtalstidens utgång 5. IT, system och loggar 5.1 E-post Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem E-postlista Vid inaktualitet Databaslista över de mejl som E-postserver finns i användarens e-postlåda Lista över avsända och mottagna 3 månader Loggtabell i e-postsystemet E-postserver e-postmeddelanden över skickade och mottagna e- postmeddelanden Misstänkt spam-meddelande i Vid inaktualitet E-postserver e-post 5.2 Lokalt på datorerna Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Elektroniskt spår som visar vilka Vid inaktualitet Webbhistorik: tidigare Datorn webbsidor som har besökts besökte webbplatser. Vanlig inställning är att filerna gallras med automatik efter 20 dagar Fil som webbplats sparar lokalt på Vid inaktualitet Gallras av användaren vid Datorn datorn för att spara personliga behov inställningar (cookie, formulärdata, lösenord) Intrångsförsök (lokal brandvägg) Vid inaktualitet Loggtabell på server Server i datorhall Kopia av webbsida som lagras i Vid inaktualitet Ex. på inställningar: 50 MB Datorn syfte att åstadkomma snabbare lagras lokalt på datorn. Rensas åtkomst (temporary internet files) med automatik. Rensas även vid ominstallation/byte av dator eller vid behov Operativsystems händelselogg som Vid inaktualitet Windowslogg: säkerhetslogg Datorn sparas lokalt på datorn (in- och utloggning), program, installation. 20 MB per loggfil lagras lokalt på datorn, rekommenderad inställning. Används för felsökning mm. Inställningarna ska dokumenteras i systemdokumentationen. Tillfälligt elektroniskt spår som Vid inaktualitet När applikationen, webbsidan Datorn sparas för att underlätta eller webbläsaren stängs ner internetanvändning eller kommunikation (session cookie) 5.3 Centralt på server Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Elektroniskt spår som visar 6 månader Loggtabell på datorn Server i datorhall ingångsförsök eller liknande Elektroniskt spår som visar vilka 3 månader Loggtabell registrerar ex. IP- Server i datorhall webbsidor som har besökts adress, datornamn, vilken (brandväggslogg) adress uppkopplad mot, tidpunkt (eventuellt användarkonto). Inställningar ska dokumenteras i systemdokumentationen Operativsystems händelselogg som 3 månader Windowslogg: säkerhetslogg Server i datorhall sparas lokalt på dator (in- och utloggning), program, installation. Används för felsökning mm. Inställningar ska dokumenteras i systemdokumentation Spår efter virusangrepp mm. 3 månader Loggtabell Server i datorhall 5.4 Hantering av användare (åtkomst till datorer, intranät, kataloger, e-post mm.) Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Användarkonto i användardatabas 3 månader Databastabell, efter avslutad Server i datorhall (AD – Activite Directory) och anställning. Förutsatt att identitetshanteringskatalog uppgifterna inte har betydelse för tolkning av händelseloggar i anslutna system som ska bevaras under en längre tid Behörighetskort Vid inaktualitet Gallras när anställning upphör Loggning av händelse (ex. in- och 3 månader Loggtabell, inställningar ska Server i datorhall utloggning, spärrning av konto i dokumenteras i anknytning till användardatabas) systemdokumentationen VPN-konto (inlogg utifrån) 3 månader Server i datorhall Supportärende Vid inaktualitet Ärendehanteringssystem Systemdokumentation Bevaras Systemdokumentation Ärendehanteringssystem tillhörande system som är anslutna eller ska anslutas till e-arkiv Systemdokumentation Vid inaktualitet 5.5 Granskningsloggar Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Logg för chatt 3 månader Loggtabell Server i datorhall Logg för åtkomst av administrativa 5 år Loggtabell Server i datorhall uppgifter (personal, ekonomi, ärendehantering, diarium mm.) Logg över genomförd 1 år Loggtabell Server i datorhall transaktionshantering i applikation (sk. transaktionslogg) Logg över internetaccess 3 månader Loggtabell Server i datorhall Logg över systemfel och 3 månader Loggtabell Server i datorhall felmeddelande/larm i IT- infrastruktur (sk. systemlogg) Utdragen/granskad logg för 2 år Varierar beroende på Server i datorhall verksamhetssystem systemets innehåll och säkerhetsklass Övervakningslogg (intrångsförsök, 3 månader Loggtabell Server i datorhall virusangrepp mm.) 6. Omsorg om äldre 6.1 Allmän administration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar som inte tillhör eller 5 år Registreras i ger upphov till ärende verksamhetssystem enligt offentlighets- och sekretesslagens regler. Se även avsnitt Allmän administration inom individ- och familjeomsorg Rapporter och meddelanden som 2 år Registreras enligt inte tillhör eller ger upphov till offentlighets- och ärende sekretesslagens regler Register över rapporter och 2 år meddelanden som inte ger upphov till ärende Brukarenkäter Vid inaktualitet När sammanställning gjorts Enkäter 2 år Svar på enkäter från Socialstyrelsen eller statistikmyndigheten Befolkningsregister Vid inaktualitet Digitalt, vårdtagare/klienter gallras efter regler för personakt Kontrakt och avtal av rutinmässig 2 år Efter att avtalet upphört att karaktär. T.ex. hyresavtal, avtal gälla rörande städning och utrustningar, jämför handlingar som bör bevaras ovan Avgiftsbeslut 5 år Digitalt I personakt Inkomstuppgifter 2 år Inkomstförfrågan och omräkning av 1 år avgifter Underlag för fastställande av avgift 5 år Vårdtyngdsmätningar Vid inaktualitet Efter sammanställning Organisationsplaner Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Protokoll vid skyddsrond och Bevaras Kan gallras efter tre år om ny intern kontroll upprättas varje år Säkerhetsrutiner för förvaltningen Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Tillsyn verksamhet Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse Redovisning av kontantkassa 10 år Körjournal 1 år Körjournal från bilar gallras årsvis 6.2 Personakter Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Ansökningar från enskild om insats för 5 år personliga behov (hemtjänst, plats i särskilda boendeformer m.m.) med eventuella bilagor Journaler för de som är födda 5, 15, 25 Bevaras Efter gallringsfristen ska Centralarkiv i månaden dessa levereras till centralarkivet för slutförvaring Ärendeblad/journalblad 5 år Utredningar i enskilt ärende 5 år Beslut i enskilt ärende om insats 5 år Beslut att inte inleda utredning 5 år Kan även noteras på den handling som låg till grund för nämndens förhandsbedömning. Se AR till 5 kap. 2 § SOSFS 2014:5 Överklaganden, med bilagor 5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol 5 år Förhandsbesked 5 år Mottagningsbevis/delgivningserkännande 5 år Dokumentation av planering som rör 5 år den enskilde, t.ex. arbetsplaner, handlingsplaner, serviceplaner, vårdplaner Meddelanden om utskrivning från Vid inaktualitet Efter notering i personakt slutenvård m.m. Anmälan och beslut om 5 år ställföreträdare/ombud Anmälan och beslut om god man/ 5 år 11 kap. 2 § förvaltare socialtjänstförordningen (2025:468) Överenskommelser 5 år Inkomna och utgående handlingar av 5 år betydelse i ärendet Upprättade handlingar av betydelse i 5 år ärendet Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär Registerkontroller som utgör underlag 5 år Ska tillföras akten i läsbar för beslut form Registerkontroller som endast har Vid inaktualitet tillfällig betydelse Fullmakter 5 år Yttranden 5 år Kopior av hyreskontrakt, Vid inaktualitet besiktningsprotokoll etc. Meddelanden från hyresvärd Vid inaktualitet (hyresskulder, uppsägningar etc.) Genomförandeplan/individuell plan 5 år (arbetsplaner, omsorgsplaner m.m.) Överenskommelser om insatser i 5 år särskilt boende Levnadsberättelser 5 år Inflyttningssamtal 5 år Social dokumentation som rör enskild 5 år Löpande arbetsanteckningar Vid inaktualitet När dokumentation sammanfattas i personakt Signeringslistor för hemtjänstinsats 5 år Inkomna och utgående handlingar av 5 år betydelse i ärendet Upprättade handlingar av tillfällig 5 år betydelse i ärendet Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär Avtal om handhavande av annans medel 5 år Nyckelkvittenser och nyckelförteckning Bevaras 6.3 Hemtjänst i ordinärt boende Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Planering av genomförande av Vid inaktualitet Lifecare insatser Förteckning över Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, hemtjänstmottagare ajourhålles Servicekort/brukarkort Vid inaktualitet Förs vid inaktualitet respektive personakt och följer därefter dom för dessa gällande regler om bevarande och gallring Månadsredovisning, utförda timmar 2 år Register över brukares nycklar Vid inaktualitet Under ständig uppdatering, ajourhålles Nyckelkvittenser till brukares 2 år Efter upphörd service boenden Nyckellistor, brukares nycklar, 2 år dagliga Nyckelkvittenser, personal, 2 år Efter återlämnande enhetens nycklar Tjänstgöringsscheman 2 år Redovisning av brukares privata 10 år Gallringsfristen utgår från medel regler om preskription, preskriptionslagen (1981:130) Vårdtyngdsmätningar, underlag Vid inaktualitet När sammanställningen gjorts Regsiteruppgifter om innehavare av Vid inaktualitet trygghetstelefon Larmloggar 2 år Larmrapporter med register 5 år Uppgift om larmet noteras i personakt eller annat system för uppföljning Larmlistor Vid inaktualitet Närvaro och frånvarorapport Vid inaktualitet Underlag för debitering 6.4 Särskilda boendeformer - Boendeadministration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Planering av genomförande av Vid inaktualitet insatser Förteckningar över boende i de Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, särskilda boendeformerna ajourhålles Boenderegister Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, ajourhålles Hyresgästkort Vid inaktualitet När boende avflyttat eller avlidit Servicekort/brukarkort Vid inaktualitet. Förs vid inaktualitet till Sista versionen respektive personakt och gallras/bevars följer därefter de för dessa med personakten gällande reglerna om bevarande och gallring Vårddagsuppgifter 2 år Närvaro- och frånvarorapporter 2 år Underlag för debitering Månadsuppföljning till hemkommun 2 år Underlag för debitering Hyreskontrakt, 2 år Efter det att kontraktet besiktningsprotokoll etc. för upphört att gälla, under bostäder som tillhandahålls av förutsättning att hyresskuld socialtjänsten eller besiktningsanmärkning inte kvarstår Nyckelkvittenser, boendes nycklar 2 år Efter återlämnande Register över innehavare av Vid inaktualitet När innehavet har upphört trygghetstelefon/-larm Larmloggar 2 år Larmrapporter med regsiter 5 år Uppgift om larmet noteras i personakt eller annat system för uppföljning 6.5 Särskilt boende – Handlingar rörande de boende Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Kontaktmannaskap - bekräftelse Vid inaktualitet från anställd och information till boende Redovisning av boendes privata 10 år Gallringsfristen utgår från medel regler om preskription, preskriptionslagen (1981:30) Fickpengsredovisning 2 år Tillhörighetslistor Vid inaktualitet Efter kvittens 6.6 Särskilt boende – Handlingar rörande verksamheten Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Planering om av genomförande av Vid inaktualitet insatser Vårdtyngdsmätningar, underlag Vid inaktualitet När sammanställningen gjorts Egenkontroll, livsmedelshygien, 2 år rapport om kyl, frys, mm. Enligt egenkontrollprogram Brukarenkäter, enkäter till Vid inaktualitet När sammanställningen gjorts närstående Hyresavtal 2 år Gallras efter utflyttning Protokoll boenderåd Bevaras Respektive enhet 6.7 Dagverksamhet Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Deltagarlistor Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, ajourhålles Närvarorapporter 2 år Underlag för debitering 7. Omsorg om personer med funktionsnedsättning SoL 7.1 Allmän administration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar som inte tillhör eller 5 år Registreras i ger upphov till ärende verksamhetssystem enligt offentlighets- och sekretesslagens regler. Se även avsnitt Allmän administration inom individ- och familjeomsorg Rapporter och meddelanden som 2 år Registreras enligt inte tillhör eller ger upphov till offentligehts- och ärende sekretesslagens regler Register över rapporter och 2 år meddelanden som inte ger upphov till ärende Brukarenkäter Vid inaktualitet När sammanställning gjorts Enkäter 2 år Svar på enkäter från Socialstyrelsen eller statistikmyndigheten Befolkningsregister Vid inaktualitet Digitalt, vårdtagare/klienter gallras efter regler för personakt Kontrakt och avtal av rutinmässig 2 år Efter att avtalet upphört att karaktär. T.ex. hyresavtal, avtal gälla rörande städning och utrustningar, jämför handlingar som bör bevaras ovan Avgiftsbeslut 5 år Digitalt I personakt Inkomstuppgifter 2 år Inkomstförfrågan och omräkning av 1 år avgifter Underlag för fastställande av avgift 5 år Vårdtyngdsmätningar Vid inaktualitet Efter sammanställning Organisationsplaner Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Protokoll vid skyddsrond och Bevaras Kan gallras efter tre år om ny intern kontroll upprättas varje år Säkerhetsrutiner för förvaltningen Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Tillsyn verksamhet Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse Redovisning av kontantkassa 10 år Körjournal 1 år Körjournal från bilar gallras årsvis 7.2 Personakter enligt SoL Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Journaler för de som är födda 5, 15, 25 Bevaras Efter gallringsfristen ska dessa Centralarkiv i månaden levereras till centralarkivet för slutförvaring Personakt 5 år Anmälningar som tillhör eller ger 5 år upphov till ärenden Ansökningar från enskilda om insats 5 år med eventuella bilagor Ärendeblad, journalblad 5 år Utredningar i enskilt ärende 5 år Beslut i enskilt ärende om insats 5 år Överklaganden, med bilagor 5 år Yttranden 5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol 5 år Förhandsbesked 5 år Kallelser (till möte med handläggare Vid inaktualitet m.m.) Dokumentation av planering som rör 5 år den enskilde, t.ex. arbetsplaner, handlingsplaner, omsorgsplaner, vårdplaner Remisser till t.e.x. arbetsförmedling, 5 år bostadsförmedling, läkare Ansökningar till institutioner om vård 5 år Kopior av räkningar från läkare, 2 år laboratorier, hem för vård eller boende m.m. (räkningar för undersökningar utförda på uppdrag av socialtjänsten) Meddelande om utskrivning från sluten Vid inaktualitet hälso- och sjukvård eller liknande Anmälan och beslut om god man/ 5 år 11 kap. 2 § förvaltare socialtjänstförordningen (2025:468) Inkomna eller utgående handlingar av 5 år betydelse i ärendet Upprättade handlingar av betydelse i 5 år ärendet Mottagningsbevis/delgivningserkännande 5 år Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär Registerkontroller som utgör underlag 5 år Ska tillföras akten i läsbar för beslut form Registerkontroller som endast har Vid inaktualitet tillfällig betydelse Fullmakter 5 år Kopior av hyreskontrakt, Vid inaktualitet besiktningskontroll etc. Meddelanden från hyresvärd Vid inaktualitet (hyresskuld, uppsägningar, etc.) Genomförandeplan/individuell plan 5 år (arbetsplaner mm.) Levnadsberättelser 5 år Dokumenteras normalt genom journalanteckning Inflyttningssamtal 5 år Dokumenteras normalt genom journalanteckning Löpande arbetsanteckningar Vid inaktualitet När dokumentation sammanfattats i personakt Social dokumentation som rör enskild 5 år (journalanteckningar m.m.) Signeringslista för hemtjänstinsats 5 år Inkomna och utgående handlingar av 5 år betydelse Upprättade handlingar av betydelse 5 år Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär Avtal om handhavande av annans medel 5 år Fickpengsredovisning 2 år 7.3 Dagverksamhet Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Deltagarlistor Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, ajourhålles Närvarorapporter 2 år Underlag för debitering 7.4 Bostäder med särskilt stöd Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Planering av genomförande av Vid inaktualitet insatser Förteckningar över boende i Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, bostäder med särskild service ajourhålles Servicekort Vid inaktualitet. Förs vid inaktualitet till Sista versionen respektive personakt och gallras/bevaras följer därefter de för dessa med personakt gällande reglerna om bevarande och gallring Vårddagsuppgifter 2 år Vårdtyngdsmätningar, underlag Vid inaktualitet När sammanställning gjorts Protokoll boenderåd Bevaras Respektive enhet Hyreskontrakt, 2 år Efter det att kontraktet besiktningsprotokoll etc. för upphört att gälla, under bostäder som tillhandahålls av förutsättning att hyresskuld kommunen eller besiktningsanmärkning inte kvarstår Nyckelkvittenser, boendes nycklar 2 år Efter återlämnande Dagböcker, meddelandeböcker Vid inaktualitet Får inte innehålla uppgifter om enskilda Redovisning av boendes privata 10 år Gallringsfristen utgår från medel regler om preskription enligt preskriptionslagen (1981:130) Fickpengsredovisning 2 år Tillhörighetslistor Vid inaktualitet Efter kvittens Boendeenkäter, enkäter till Vid inaktualitet Efter sammanställning närstående Egenkontroll livsmedelshygienen, 2 år rapport om kyl, frys mm. enligt egenkontrollprogram Information enligt Vid inaktualitet När boende utgår ur dataskyddsförordningen (GDPR) till verksamheten boende/företrädare Närvaro och frånvarorapporter 2 år Underlag för debitering Utbetalning av 2 år habiliteringsersättning Kontaktmannaskap – bekräftelse Vid inaktualitet från anställd och information till boende Månadsuppföljning till hemkommun 2 år Underlag för debitering Register över innehavare av Vid inaktualitet När innehavet har upphört trygghetstelefon/-larm Larmloggar 2 år Larmrapporter med register 5 år Uppgifter om larmet noteras i personakt eller annat system för uppföljning 7.5 Särskilda boendeformer - Boendeadministration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Planering av genomförande av Vid inaktualitet insatser Förteckningar över boende i de Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, särskilda boendeformerna ajourhålles Boenderegister Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, ajourhålles Hyresgästkort Vid inaktualitet När boende avflyttat eller avlidit Servicekort/brukarkort Vid inaktualitet. Förs vid inaktualitet till Sista versionen respektive personakt och gallras/bevars följer därefter de för dessa med personakten gällande reglerna om bevarande och gallring Vårddagsuppgifter 2 år Närvaro- och frånvarorapporter 2 år Underlag för debitering Månadsuppföljning till hemkommun 2 år Underlag för debitering Hyreskontrakt, 2 år Efter det att kontraktet besiktningsprotokoll etc. för upphört att gälla, under bostäder som tillhandahålls av förutsättning att hyresskuld socialtjänsten eller besiktningsanmärkning inte kvarstår Nyckelkvittenser, boendes nycklar 2 år Efter återlämnande Register över innehavare av Vid inaktualitet När innehavet har upphört trygghetstelefon/-larm Larmloggar 2 år Larmrapporter med regsiter 5 år Uppgift om larmet noteras i personakt eller annat system för uppföljning 7.6 Hemtjänst Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Planering av genomförande av Vid inaktualitet insatser Planering av dagligt arbete hos 1 år Lifecare vårdtagare Närvaro- och frånvarorapport Vid inaktualitet Underlag för debitering Förteckning över Vid inaktualitet Under ständig bearbetning, hemtjänstmottagare ajourhålles Servicekort/brukarkort Vid inaktualitet Förs vid inaktualitet respektive personakt och följer därefter dom för dessa gällande regler om bevarande och gallring Kalendrar, dagböcker, 2 år planeringsböcker Månadsredovisning, utförda timmar 2 år Enkäter till hemtjänstmottagare Vid inaktualitet När sammanställningen gjorts eller närstående Kontrakt och avtal av rutinmässig 2 år Efter att avtalet upphört att karaktär, t.ex. hyresvatal, avtal gälla rörande städning och utrustning, jämför handlingar som bör bevaras ovan Register över brukares nycklar Vid inaktualitet Under ständig uppdatering, ajourhålles Nyckelkvittenser till brukares 2 år Efter upphörd insats boenden Nyckelkvittenser, personal, 2 år Efter återlämnande enhetens nycklar Tjänstgöringsscheman 2 år Redovisning av brukares privata 10 år Gallringsfristen utgår från medel regler om preskription, preskriptionslagen (1981:130) Regsiteruppgifter om innehavare av Vid inaktualitet När innehavet har upphört trygghetstelefon/larm Larmloggar 2 år Larmrapporter med register 5 år Uppgift om larmet noteras i personakt eller annat system för uppföljning Larmlistor Vid inaktualitet Larmrapporter 5 år Server, uppgifter om larm dokumenteras i journal Larmremsor aktiva larm 2 år 8. Omsorg om personer med funktionsnedsättning LSS 8.1 Allmän administration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Rapporter och meddelanden som 2 år Registreras enligt inte tillhör eller ger upphov till offentligehts- och ärende sekretesslagens regler Register över rapporter och 2 år meddelanden som inte ger upphov till ärende Brukarenkäter Vid inaktualitet När sammanställning gjorts Enkäter 2 år Svar på enkäter från Socialstyrelsen, statistikmyndigheten Befolkningsregister Vid inaktualitet Digitalt, vårdtagare/klienter gallras efter regler för personakt Kontrakt och avtal av rutinmässig 2 år Efter att avtalet upphört att karaktär. t.ex. hyresavtal, avtal gälla rörande städning och utrustningar, jämför handlingar som bör bevaras ovan Vårdtyngdsmätningar Vid inaktualitet Efter sammanställning Organisationsplaner Bevaras Ärendehanteringssystem Styrdokument Protokoll vid skyddsrond och Bevaras Kan gallras efter tre år om ny intern kontroll upprättas varje år Säkerhetsrutiner för förvaltningen Bevaras Ärendehanteringssystem Rapport Tillsyn verksamhet Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse Redovisning av kontantkassa 10 år Körjournal 1 år Körjournal från bilar gallras årsvis 8.2 Omsorg om personer med funktionsnedsättning - LSS Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Journaler för de som är födda 5, 15, 25 i Bevaras Efter gallringsfristen ska Centralarkiv månaden dessa levereras till centralarkivet för slutförvaring Personakt 5 år Ansökningar om insatser med eventuella 5 år bilagor Ärendeblad, journalblad 5 år Utredningar i enskilt ärende 5 år Sammanställning över andra insatser 5 år Beslut om insats i enskilt ärende 5 år Förhandsbesked 5 år Överklaganden, med bilagor 5 år Yttranden 5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol 5 år Kallelse till möte med LSS-handläggare Vid inaktualitet m.m. Dokumentation om planering som rör den 5 år enskilde, t.ex. arbetsplaner, handlingsplaner, omsorgsplaner, individuella planer Kopior av räkningar från läkare, 2 år laboratorier, institutioner m.m. (räkningar för undersökningar utförda på uppdrag av socialtjänsten) Anmälan om beslut av ställföreträdande 5 år Inkomna och utgående handlingar av 5 år betydelse i ärendet Upprättade handlingar av betydelse i 5 år ärendet Mottagningsbevis/delgivningserkännande 5 år Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig betydelse Vid inaktualitet och/eller rutinmässig karaktär Fullmakter 5 år Genomförandeplanering (individuella 5 år planer m.m.) Informationsblad (fakta, personuppgifter, 5 år t.ex. “faktablad, om sjukdomar, vanor, m.m.) behandling av personuppgifter m.m.” Inflyttningssamtal 5 år Dokumenteras normalt genom journalanteckning Levnadsberättelser 5 år Dokumenteras normalt genom journalanteckning Löpande arbetsanteckningar Vid inaktualitet När dokumentationen sammanfattats i personakt Social dokumentation som rör enskild 5 år (journalanteckningar m.m.) Dokumentation om dagliga rutiner 5 år Meddelanden om utskrivning från sjukhus Vid inaktualitet eller liknande Meddelanden från hyresvärd (hyresskuld, Vid inaktualitet uppsägningar etc.) Anmälan och beslut om god man, 5 år förvaltare eller förmyndare Aktivitetsscheman Vid inaktualitet Observationslistor Vid inaktualitet När noteringar gjorts i personakt Kopior av anteckningar från annan Vid inaktualitet Om relevanta noteringar kommun eller region gjorts i personakt Kopior av hyreskontrakt, Vid inaktualitet besiktningsprotokoll etc. Korrespondens av vikt med 5 år brukare/närstående/ställföreträdare/ombud Anteckningar från närståendesamtal 5 år Fickpengsredovisning 2 år 8.4 Assistansersättning Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Tidsredovisning SFB till 2 år försäkringskassan Utbetalningsbesked från 2 år Försäkringskassan Kopior på beslut från 2 år Försäkringskassan, avtal, räkningar 9. Individ- och familjeomsorg 9.1 Individ- och familjeomsorg allmänt Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Personakt för de som är födda 5, Bevaras Efter gallringsfristen ska dessa Centralarkiv 15, 25 i månaden samt alla levereras till centralarkivet för placerade enligt SoL, LVU slutförvaring Personakt IFO 5 år Verksamhetssystem Utredning om barn Vid inaktualitet Handlingar som har kommit in eller upprättats i samband med en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får inte gallras förrän han eller hon har fyllt trettio år. (16 kap. 2 a § SoL) Utredning om barn 5 år För handlingar i ett ärende där socialnämnden beslutat att inte inleda utredning enligt 20 kap. 2 § gäller att dessa ska gallras efter fem år enligt bestämmelserna i 1 § (Lag 2025:1501). Anmälningar som tillhör ärende 5 år Anmälningar som efter eller som ger upphov till ärende utredning inte ger upphov till ärende (se allmän administration inom individ- och familjeomsorg) Anmälningar, rapporter etc. som 5 år Verksamhetssystem rör enskild person men som inte ger upphov till ärende Ansökningar med eventuella bilagor 5 år Ärendeblad/journalblad 5 år Utredningar i enskilt ärende 5 år Beslut i enskilt ärende om bistånd 5 år och/eller insats Överklaganden, med bilagor 5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol 5 år Kallelser till rättegång, möte med Vid inaktualitet handläggare m.m. Behandlingskort, servicekort 5 år Dokumentation av planering som 5 år rör den enskilde, t.ex. arbetsplaner, behandlingsplaner, vårdplaner Remisser till arbetsförmedling, Vid inaktualitet bostadsförmedling, läkare, beroendevård Ansökningar till institutioner om 5 år vård Ansvarsförbindelser, kostnader 5 år Avräkningshandlingar 5 år Kopior av räkningar från läkare, 2 år laboratorier, institutioner m.m. (räkningar för undersökningar utförda på uppdrag av socialtjänsten) Meddelande om utskrivning från Vid inaktualitet vårdhem eller liknande Överenskommelser 5 år Begäran om handräckning 5 år Begäran om utredning 5 år Inkomna utgående handlingar av 5 år betydelse i ärender Inkomna utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av betydelse 5 år i ärendet Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär Handlingar rörande rättshjälp Vid inaktualitet Utdrag ur socialregister 5 år Ärendehanteringssystem Handling SoL, LVU, LVM Identitetsstyrkande handlingar Bevaras Socialförvaltningen Korrespondens i ärendet 5 år Handlingar i underhållsärenden 5 år Endast domar diarieförs i Ärendehanteringssystem Dom (avtal, dom, ekonomisk utredning, ärendehanteringssystem omprövning) Registerkontroll som utgör 5 år underlag för beslut Registerkontroll som endast har Vid inaktualitet tillfällig betydelse Fullmakter 5 år Avtal om handhavande av medel 5 år Kopior av hyreskontrakt, Vid inaktualitet besiktningsprotokoll etc. Meddelanden från hyresvärd Vid inaktualitet (hyresskulder, uppsägningar etc.) Underrättelse från Vid inaktualitet kronofogdemyndighet om avhysning Polisrapporter om brott eller Vid inaktualitet Om dom ligger till grund för misstanke om brott beslut om insats inom socialtjänsten ska dessa tillföras personakt och följa aktens gallringsfrist Tillsyn verksamhet Bevaras Ärendehanteringssystem Skrivelse Rekvisitioner Vid inaktualitet Överenskommelser 5 år Körjournal 1 år Körjournal från bilar gallras årsvis 9.2 Allmän administration inom individ- och familjeomsorg, som kan gallras (handlingar som inte tillhör personakterna) Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar som efter utredning 5 år T.ex. anmälningar enligt 14 inte tillhör eller ger upphov till kap 1 § SoL. Registreras (se ärende ovan). Rapporter och meddelanden som 2 år T.ex. polisrapporter, ”LOB”- inte tillhör eller ger upphov till ar, meddelanden om ärende avhysning, hyresskuld, elskuld m.m. Registreras i verksamhetssystem enligt OSL:s regler (se ovan) Register över rapporter och 2 år meddelanden som inte ger upphov till ärende Hyreskontrakt, 2 år efter det att Under förutsättning att besiktningsprotokoll etc. för kontraktet hyresskuld eller bostäder som tillhandahålls av upphört att gälla besiktningsanmärkning inte socialtjänsten kvarstår Meddelanden om placering inom När placeringen Om man inte får kännedom kommunen av barn från annan har upphört om när en placering upphör kommun kan meddelandena gallras 5 år efter sista notering Räkenskaper enskildas medel 10 år Gallringsfristen utgår från regler om preskription, preskriptionslagen (1981:130) 9.3 Ekonomiskt bistånd Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Ansökningar från enskild om 5 år bistånd Uppgifter om bilaga samt summa 5 år Bilagor till enskild ansökan om 2 år Under förutsättning att bistånd (kvitton, räkningar, etc.) notering i personakten skett av uppgifter om bilagan (typ av bilaga samt summa) Ärendeblad, journalblad 5 år Utredningar i enskilt ärende 5 år Beslut i enskilt ärende om bistånd 5 år Överklagande, med bilagor 5 år Beslut/domar i förvaltningsdomstol 5 år Återkravshandlingar 5 år Dokumentation av planering som 5 år rör den enskilde, till exempel överenskommelser, handlingsplaner, arbetsplaner Skriftlig information till och från 5 år andra enheter inom socialtjänsten och andra myndigheter Meddelanden från hyresvärd, Vid inaktualitet elbolag, kronofogdemyndighet om skulder, uppsägning och avhysning Kallelse till möte med handläggare Vid inaktualitet Inkomna och utgående handlingar 5 år av betydelse i ärendet (t.ex. läkarintyg etc.) Inkomna handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av betydelse 5 år i ärendet Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse i ärendet och/eller rutinmässig karaktär Registerkontroll som utgör 5 år Tillförs akten i läsbar form underlag för beslut Förmedlingsmedel 10 år Avser ärende (02) om förmedling. Ekonomisk - ekonomisk redovisning redovisning av hantering av klients egna medel. Underlaget - överenskommelser/avtal och ska läggas i ett särskilt omslag i akten för att underlätta fullmakter kring egna medel urplockning i samband med leverans till Regionarkivet efter 5 år (handlingarna ska inte följa med akten) 9.4 Familjehem, kontaktperson/-familj Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Ansökan om att bli familjehem, 5 år kontaktperson/-familj Ansökan att få bli familjehem - om Bevaras Personakt det blir familjehem Ärendeblad, journalblad 5 år Utredningar av familjehem, 5 år kontaktperson/-familj Avtal, med t.ex. kontaktpersoner 5 år Ansvarsförbindelser för kostnader 5 år Begäran om underhåll avseende 10 år placerat barn Förteckning över barn som vistas i Vid inaktualitet När ny förteckning upprättats familjehem eller annat enskilt hem Förteckningar över familjehem Vid inaktualitet När ny förteckning upprättats Förteckningar över Vid inaktualitet När ny förteckning upprättats kontaktpersoner/-familjer Placeringsavtal 5 år 9.5 Skadligt bruk och beroende Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Ansökningar om vård enligt lagen 5 år om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) med bilagor Anmälningar från polis etc. 5 år Ärendeblad, journalblad 5 år Beslut och beslutsunderlag 5 år Handlingar rörande underställande 5 år till förvaltningsrätt (LVM) Akter med bilaga för hem för vård- 5 år Läggs i personakt när de inte eller boende längre behövs i verksamheten. Vid enskilt bedriven verksamhet se bevarande av gallring och personakter inom enskild verksamhet Dokumentation av planering, t.ex. 5 år behandlingsplaner 9.6 Yttranden till andra myndigheter Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Yttranden i körkortsärenden 5 år Yttranden till åklagare, andra 5 år myndigheter och allmän domstol Yttranden i vapenärenden 5 år Begäran om handräckning 5 år Efterlysningar 5 år 9.7 Handlingar inkomna från andra myndigheter Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Meddelanden om förundersökning Vid inaktualitet Förundersökningsprotokoll Vid inaktualitet Meddelanden om Vid inaktualitet åtalsunderlåtelse/att åtal ska väckas Handlingar rörande rättshjälp Vid inaktualitet Domar Vid inaktualitet Inkomna anmälningar 5 år Anmälan som ger upphov till att ärende överförs till personakt och gallras enligt dessa regler Kallelse (till rättegångsmöte med Vid inaktualitet socialtjänsten) Mottagningsbevis/delgivningskvitto 2 år Ärendehanteringssystem Delgivningskvitto 9.8 Placeringsärenden barn Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar från polis, skola etc. Bevaras Om de lett till placering. Centralarkiv Anmälningar som efter utredning inte ger upphov till ärende se allmän administration inom individ- och familjeomsorg Ärendeblad, journalblad Bevaras Centralarkiv Dokumentation av planering som Bevaras Centralarkiv rör barnet, t.ex. vårdplaner, behandlingsplaner, arbetsplaner Beslut och beslutsunderlag Bevaras Centralarkiv Handlingar rörande underställning Bevaras Centralarkiv till förvaltningsrätt Avtal med föräldrar Bevaras Handlingar med Centralarkiv originalunderskrift får ej ersättningsskannas Ansökningar av vård (till Bevaras Centralarkiv förvaltningsrätt) med bilagor Anmälningar av behov av vård Bevaras Centralarkiv (till institutioner) Eftergift av förälders Bevaras Centralarkiv ersättningsskyldighet för barns vård i ett annat hem än det egna Vårdnadsutredningar Bevaras Centralarkiv Utredningar om lämpligt Bevaras Dock inte utredningen om Centralarkiv familjehem för den placerade familjehemmet som sådant, som har en egen akt Yttranden till åklagare, tingsrätt Bevaras Centralarkiv etc. Domar som tillhör ärendet Bevaras Centralarkiv Meddelanden från institution om Bevaras Centralarkiv utskrivning Ansvarsförbindelser Bevaras T.ex. placeringsavtal Centralarkiv Handlingar i namnärenden Bevaras Centralarkiv Inkomna och utgående handlingar Bevaras Centralarkiv av betydelse i ärendet Upprättade handlingar av betydelse Bevaras Centralarkiv i ärendet Placeringsmeddelanden från Statens Bevaras Centralarkiv institutionsstyrelse Akter med bilagor från hem för Bevaras Förs till personakt när de inte Centralarkiv vård- eller boende längre behövs i verksamheten. Vid enskild bedriven verksamhet se avsnitt bevarande och gallring av personakt i enskilt bedriven verksamhet 9.10 Hem för vård eller boende, rådgivning, socialt stöd, service, handlingar som kan gallras Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Akter som inte tillhör 5 år efter sista Undantag: se ovan under bevarandeurvalet anteckning handlingar som ska bevaras Förteckningar över inskrivna Vid inaktualitet boende Ansökningar om plats, inte Vid inaktualitet mottagna boende Anmälningar om in- och 2 år utskrivningar Minnesanteckningar Vid inaktualitet 9.11 Familjerätt - Faderskaps- och föräldraskapsärenden Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Underrättelse från Skatteverket om Vid inaktualitet nyfött barn som inte tillhör föräldraskaps eller faderskapsärendet Underrättelse från Skatteverket om Bevaras Centralarkiv nyfött barn till ogift mor Brev till modern med anledning av Bevaras Centralarkiv underrättelse om nyfött barn Underrättelse från Skatteverket om Bevaras Centralarkiv inflyttat barn Ärendeblad, journalblad Bevaras Centralarkiv S-protokoll, MF-protokoll och FÖR- Bevaras Har ersatts av U-protokoll Centralarkiv protokoll U-protokoll Bevaras U = Utredning av faderskap, Centralarkiv föräldraskap, ensamstående eller faderskap/moderskap om någon av föräldrarna ändrat könstillhörighet Faderskaps-, Bevaras Handlingar med Centralarkiv föräldraskapserkännande/bekräftelser originalunderskrift får ej ersättningsskannas Anmälningar om faderskap, Bevaras Handlingar med Centralarkiv föräldraskap originalunderskrift får ej ersättningsskannas Kopia av legitimationshandlingar Bevaras Centralarkiv Handlingar om vårdnaden av barn Bevaras Centralarkiv Intyg (ultraljudsundersökningar, Bevaras Centralarkiv förlossning, utveckling etc.) Samtycke till assisteras befruktning Bevaras Centralarkiv Handlingar i rättsgenetiska Bevaras Centralarkiv undersökningar Underlag och beslut rörande Bevaras Centralarkiv nedläggning av faderskaps-, föräldraskapsutredning Handlingar i ärende rörande hävande Bevaras Centralarkiv av faderskap och föräldraskap Beslut/domar Bevaras Centralarkiv Anmälan om gemensam vårdnad i Bevaras Centralarkiv samband med bekräftelse Kallelser till förhandlingar vid Vid inaktualitet domstol, möte med handläggare mm. Inkommande och utgående Bevaras Centralarkiv handlingar av betydelse i ärendet Upprättade handlingar av betydelse i Bevaras Centralarkiv ärendet Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Beslut om överflytt av Bevaras Centralarkiv faderskapsärenden till annan kommun Begäran om bistånd av Vid inaktulaitet utlandsmyndighet Fastställda underhåll som uppstått i Bevaras Bevaras endast om de Centralarkiv samband med utredning av faderskap uppstått i samband med utredning av faderskap Fastställda underhåll som inte Vid inaktualitet uppstått i samband med utredning av faderskap Handlingar om underhållsbidrag som Bevaras Om det upprättats i samband Centralarkiv upprättas i samband med med faderskapsutredning faderskapsutredning 9.12 Adoptionsärenden Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Intyg om adoptionsutbildning Bevaras Centralarkiv Ansökningar om medgivande, med Bevaras Handlingar med Centralarkiv bilagor originalunderskrift får ej ersättningsskannas Ärendeblad, journalblad Bevaras Centralarkiv Utdrag ur socialregister Bevaras Centralarkiv Utdrag ur misstanke- och Bevaras Centralarkiv belastningsregister Medgivande till socialnämnden att Vid inaktualitet Handlingar med hämta uppgifter ur andra register, originalunderskrift får ej samtycke till att efterge sekretess ersättningsskannas Anmälan om förslag på barn Bevaras Centralarkiv Samtycken med bilagor Bevaras Centralarkiv Utredningar Bevaras Centralarkiv Handlingar rörande barnets ursprung Bevaras Centralarkiv Referenser Bevaras Centralarkiv Yttranden från socialnämnd till Bevaras Centralarkiv tingsrätt Yttrande från Myndigheten för Bevaras Centralarkiv familjerätt- och föräldraskapsstöd Yttranden från Socialstyrelsen Bevaras Centralarkiv rättsliga råd Yttranden från behandlande läkare Bevaras Centralarkiv Inkomna och utgående handlingar av Bevaras Centralarkiv betydelse i ärendet Upprättade handlingar av betydelse i Bevaras Centralarkiv ärendet Beslut, medgivande Bevaras Finns ibland översatt till annat Centralarkiv språk. Samtliga beslut bör då bevaras Aktualiseringsintyg Bevaras Centralarkiv Ansökan till tingsrätt om adoption Bevaras Centralarkiv Tingsrättens dom (slutligt beslut) Bevaras Centralarkiv Återkallelse av medgivande Bevaras Centralarkiv Överklaganden, med bilagor Bevaras Centralarkiv Beslut/domar i förvaltningsdomstol Bevaras Centralarkiv Uppföljningsrapporter (anteckningar Bevaras Centralarkiv från hembesök etc.) Kallelser till förhandling vid domstol, Vid inaktualitet möte med handläggare m.m. Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär 9.13 Ärenden rörande vårdnad, boende och umgänge Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Begäran om informationssamtal från 5 år förälder Samtalsintyg (om deltagande i 5 år informationssamtal) Tingsrättens begäran om utredning 5 år Ärendeblad 5 år Utdrag ur socialregister 5 år Utdrag ur misstanke- och 5 år belastningsregister Personbevis 5 år Överenskommelser (om t.ex. 5 år umgängesresor) Inkomna och utgående handlingar av 5 år T.ex. begäran från tingsrätten betydelse i ärendet om upplysningar inför interimistiskt beslut Upprättade handlingar av betydelse i 5 år T.ex. utredningar i vårdnads-, ärendet boende- och umgängesärenden till tingsrätten Avtal som inte blivit godkända 5 år Motivering och beslut till att 5 år nämnden inte godkänt avtal Remiss från tingsrätt om 5 år samarbetssamtal Remiss till tingsrätt om 5 år samarbetssamtal Av socialnämnden godkända avtal om 5 år Får inte gallras förrän barnet boende, vårdnad, umgänge fyllt 18 år. Avtal för barn som ingår i forskningsurvalet bevaras. Övriga avtal gallras enligt huvudregeln i 12 kap. 1 § SoL efter det att barnet fyllt 18 år, dvs. fem år efter det att senaste anteckningen gjordes i akten Domar från tingsrätt 5 år Uppdrag att utse person som ska 5 år medverka vid umgänge (umgängesstöd) Meddelande till Skatteverket, 5 år Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan om godkända avtal Äktenskapslicens 5 år Handlingar med originalunderskrift får ej ersättningsskannas Ansökan om person som ska 5 år medverka vid umgänge (umgängesstöd) Rapporter från person som 5 år socialnämnden utsett ska medverka vid umgänge (umgängesstöd) Påtalande om god man till tingsrätt 5 år Anmälan till tingsrätten om behov av 5 år särskilt förordnad vårdnadshavare Kallelser till förhandling vid domstol, Vid inaktualitet möten med handläggare m.m. Inkomna och utgående handlingar av Vid inaktualitet tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär 9.14 Dödsboanmälningar och boutredningar Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Dödsboanmälan 10 år Dödsfallsintyg 5 år Släktutredningar 5 år Boutredningar 5 år Ekonomiska utredningar 5 år Protokoll över hembesök 5 år Fullmakter 5 år Korrespondens 5 år Kopior på fakturor 5 år Mottagnings-/utlämningskvitton på 5 år eventuellt omhändertagna kontanter, bankmedel och värdesaker Tillvaratagna patienttillhörigheter, 5 år boutredningar Kopior på dödsboanmälan 5 år Kopior på boutredning, 5 år bouppteckning Bouppteckningsintyg 5 år 10. Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen 10.1Tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Underlag för beslut gällande 3 år efter det att Om besluten kan förstås utan stadigvarande serveringstillstånd verksamheten underlagen. T.ex. ansökan och upphört övriga yttranden från sökanden, bevis över godkännande av livsmedelslokal, bolagsbevis, F-skattebevis, finansieringsplan, hyreskontrakt, konkursfrihetsbevis, meritförteckning, momsregistreringsbevis, personbevis, verksamhetsbeskrivning, yttranden från andra myndigheter Anmälningar om utsedda Vid inaktualitet När tillståndet gått ut serveringsansvariga personer Restaurangrapporter 10 år Inkommer varje år Handlingar rörande tillfälliga 5 år Samtliga handlingar i ärendet serveringstillstånd till allmänheten Handlingar rörande tillfälliga 5 år Samtliga handlingar i ärendet serveringstillstånd till slutna sällskap Korrespondens rörande 5 år, med angivet Bör bevaras i tillsynsärenden alkoholtillstånd undantag som leder till utredning om varning, sanktioner eller återkallelse av serveringstillstånd Anmälningar om ölförsäljning Vid inaktualitet När verksamheten upphört Tillsynshandlingar rörande 5 år inspektioner och kontroll 11. Färdtjänst 11.1 Handläggning färdtjänst Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Ansökningar med bilagor samt 5 år efter det att Registreras i Websolen. Ärendehanteringssystem Färdtjänst beslut om tillstånd till färdtjänst tillstånd upphört Förvaras i personakt i närarkiv och riksfärdtjänst Återkallelser av tillstånd 5 år Register/förteckningar över 5 år Ajourhålles färdtjänstberättigade Övriga handlingar gällande resor Vid inaktualitet Ärendehanteringssystem Färdtjänst 12. Arbetsbefrämjande verksamhet 12.1 Individdokumentation och allmän administration Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anvisning, remiss från 2 år Efter avslutad åtgärd arbetsförmedling, socialtjänst Beslut från arbetsförmedling, 2 år Efter avslutad åtgärd socialtjänst Ärendeblad, journalblad 2 år Efter avslutad åtgärd Utredningar, kartläggning 2 år Efter avslutad åtgärd Handlingsplan 2 år Efter avslutad åtgärd Uppföljning 2 år Efter avslutad åtgärd Korrespondens med 2 år Efter avslutad åtgärd placeringsenhet (arbetsgivare) Överenskommelser med deltagare 2 år Efter avslutad åtgärd Förstadagsintyg 2 år Efter avslutad åtgärd Statsbidrag för olika åtgärdsformer, 7 år Gallringsfristen gäller underlag, ansökningar, utbetalning, räkenskapsinformation. avstämning etc. Granskningsmaterial kan gallras med kortare frist, t.ex. 2 år 13. Flykting- och invandrarverksamhet 13.1 Handlingar som kan förekomma i LMA-akt Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Ärendeblad, journalblad Bevaras Ansökan om Bevaras dagbidrag/dagersättning Beslut i enskilt ärende Bevaras Utredning i enskilt ärende Bevaras Inkomna och utgående handlingar Bevaras av betydelse i ärendet Upprättade handlingar av betydelse Bevaras i ärendet Överenskommelser Bevaras Underlag till ansökan om Vid inaktualitet dagbidrag/dagersättning (t.ex. kopior av pass och vigselbevis, remissutlåtanden från läkare m.m.) Inkomna och utgående handlingar Vid inaktualitet av tillfällig betydelse och/eller rutinmässig karaktär Upprättade handlingar av tillfällig Vid inaktualitet betydelse och/eller rutinmässig karaktär Handlingar som styrker ansökan Vid inaktualitet om uppehållstillstånd Beslut från migrationsverket Vid inaktualitet Förordnanden om offentligt biträde Vid inaktualitet Underlag för återsökning av utgivet Vid inaktualitet bistånd Anmälan till hälsoundersökning Vid inaktualitet 13.2 Handlingar som kan förekomma i verksamhet kopplad till bosättningslagen Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Avisering och bosättningsunderlag 2 år från Migrationsverket Register över boende i Vid inaktualitet Revideras löpande genomgångsbostäder Hyreskontrakt, uthyrning och 2 år Gallras 2 år efter förhyrning av flyktingbostäder kontraktstidens utgång under förutsättning att hyresskuld inte kvarstår Inventarieförteckningar över Vid inaktualitet uthyrda bostäder Uppsägning av bostadskontrakt 2 år Varningsbrev och uppsägningar 2 år Efter att ärende avslutats med mottagningsbevis Besiktningsprotokoll 2 år Efter kontraktstidens utgång 13.3 Allmän administration inom flykting- och invandrarverksamhet Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Personakt för de födda 5, 15, 25 i Bevaras Efter gallringsfristen ska dessa Centralarkiv månaden levereras till centralarkivet för slutförvaring Statsbidragsansökningar 7 år Underlag till 2 år statsbidragsansökningar Utbetalningslistor till 7 år statsbidragsansökningar Beställningar av utbildningar 2 år Under förutsättningar att ingen utestående fordran finns Beslut från invandrarmyndighet Vid inaktualitet 14. Hälso- och sjukvård 14.1 Hälso- och sjukvård Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Daganteckningar 10 år Epikriser, behandlingsanvisningar 10 år Läkare- och psykologutlåtande 10 år Läkemedelslista och apodoslista 10 år MMT-tester 10 år Mätvärden 10 år Signeringslista för skötsel av 10 år läkemedelsförråd Patientjournal 10 år Verksamhetssystem och pappersakt Patientjournaler födda 5, 15, 25 i Bevaras Centralarkiv månaden Provtagning 10 år Signeringslistor läkemedel 10 år Träningsprogram 10 år 15. Avvikelser 15.1 Lex Sarah, Lex Maria, Avvikelser Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Anmälningar och utredningar enligt Bevaras Ärendehanteringssystem Lex Maria Lex Maria Avvikelserapport Lex Maria 10 år Anmälningar och utredningar enligt Bevaras Ärendehanteringssystem Lex Sarah Lex Sarah Avvikelserapporter Lex Sarah 5 år Anmälningar enligt 14 kap. 2 § SoL 5 år Ärendehanteringssystem Lex Sarah (lex Sarah-anmälningar), kopior Handlingar som rör 5 år Verksamhetssystem avvikelsehantering 16. Registerutdrag 16.1 Registerutdrag Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Misstanke- och Vid inaktualitet belastningsregisterutdrag som inkommit med stöd av lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder där anställningsavtal inte ingås Misstanke- och 2 år Social- och belastningsregisterutdrag som omvårdnadskontoret inkommit med stöd av lagen (2013:852) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder där anställningsavtal ingås Belastningsregisterutdrag som Vid inaktualitet inkommit med stöd av förordningen (1999:1134) om belastningsregister Misstankeregisterutdrag som Vid inaktualitet inkommit med stöd av förordningen (1999:1135) om misstankeregister Misstanke- och Vid inaktualitet belastningsregisterutdrag med stöd av lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionshinder Belastningsregisterutdrag med stöd Vid inaktualitet av lagen (2026:44) om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner 17. Verksamhetssystem 17.1 Verksamhetssystem Handling/information Gallring Anmärkning Förvaring Dokumenttyp i ärendehanteringssystem Systemdokumentation Bevaras Förändringar i Omvårdnadsförvaltningen verksamhetssystem Behörighetskort 2 år Vid inaktualitet Loggar verksamhetssystem 10 år Patientdatalagen Logglistor verksamhetssystem 2 år Patientdatalagen Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/3 2026-05-19 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Anna Smedhs, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Tjänsteskrivelse - Rapporter och skrivelser 2026-05-26 Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga inkomna rapporter till handlingarna. Ärendet Inkomna rapporter och skrivelser som inte föranleder särskilda beslut, inkomna under tiden 2026-03-18 – 2026-05-19. Ärendenummer: Inkommen handling: Avsändare: SON 2026/163 Beslut KS 2026-04-08 Beslut om att Kommunstyrelsen fastställa ombudgeteringar av investeringar SON 2026/163 Tjänsteskrivelse - Beslut om Kommunstyrelsen ombudgeteringar av investeringar från år 2025 till 2026 SON 2026/163 Investeringsuppföljning underlag Kommunstyrelsen ombudgeteringar 2025 SON 2026/164 Beslut KS 2026-04-08 - Beslut om Kommunstyrelsen förstudie för investeringsprojekt ombyggnation av kontaktcenter SON 2026/164 Tjänsteskrivelse - Beslut om förstudie Kommunstyrelsen ”Kontaktcenter - en väg in” som del av investeringsprojektet funktionsrenovering Stadshus SON 2026/164 Förstudie Kontaktcenter - En väg in Kommunstyrelsen SON 2026/165 Tillsynsbeslut - Daglig verksamhet Lyckan SMS SON 2026/166 Beslut om avslut av tillsynsärende - SMS Siggestorp LSS SON 2026/168 Beslut KF 2026-04-27 Beslut om Kommunstyrelsen entledigande från uppdrag SON 2026/168 Beslut KF 2026-04-27 Fyllnadsval av Kommunstyrelsen ersättare i social- och omvårdnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 SON 2026/180 Regional utvecklingsstrategi för Västra Västra Götalandsregionen Götaland 2021-2030, med utblick mot 2045 SON 2026/181 Verksamhetsberättelse Skövde kommun Familjerådgivningen 2025 SON 2026/182 Tillfälligt utökade serveringstillstånd under TiS - Lidköpings kommun fotbolls-VM för perioden 2026-06-11 - 2026-07-19 SON 2026/183 Verksamhetsberättelse Mini-Maria Östra Skövde kommun 2025 SON 2026/183 Beslut Socialnämnden, 2026-04-23, Skövde kommun Ärende 33_26, Verksamhetsberättelse Mini-Maria Östra 2025 SON 2026/184 Verksamhetsberättelse Barnahus Skövde kommun Skaraborg och Resurscentrum Heder Skaraborg 2025 SON 2026/184 Beslut Socialnämnden, 2026-04-23, Skövde kommun Ärende 32_26, Verksamhetsberättelse Barnahus Skaraborg och Resurscentrum Heder Skaraborg 2025 SON 2026/185 Verksamhetsberättelse Skövde kommun Familjerådgivningen 2025 SON 2026/185 Beslut Socialnämnden, 2026-04-23, Skövde kommun Ärende 31_26, Verksamhetsberättelse Familjerådgivningen 2025 SON 2026/186 Verksamhetsberättelse socialjouren 2025 Skövde kommun SON 2026/186 Beslut Socialnämnden, 2026-04-23, Skövde kommun Ärende 30_26, Verksamhetsberättelse Socialjouren 2025 SON 2026/187 Rapport uppföljande livsmedelskontroll Samhällsbyggnadsförvaltningen SON 2026/188 Rapport från livsmedelskontroll på daglig Samhällsbyggnadsförvaltningen verksamhet Torget Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Rapporter och skrivelser 2026-04-28”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-05-19. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/4 2026-05-19 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Anna Smedhs, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Delegationsbeslut 2026-05-26 Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet ▪ Delegationsbeslut inom individ- och familjeomsorgen perioden 2026-04-01 – 2026-04–30. ▪ Delegationsbeslut inom äldreomsorg, socialpsykiatri och funktionshinder LSS perioden 2026-04-01 – 2026-04-30. ▪ Delegationsbeslut från social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott för perioden 2026- 04-01 – 2026-04-30. ▪ Anställningsbeslut som fattats inom social- och omvårdnadsnämnden under perioden 2026-04-01 – 2026-04-30 ▪ Information om övriga delegationsbeslut: Beslut Beslutsfattare Beslutsnr Datum Dnr Anmälan Lex Sarah Sarah Hjällström, 4.1.3 2026-05-11 SON Socialt ansvarig 2026/176 samordnare Anmälan Lex Maria Pia Frisk Ragnar 4.1.5 2026-05-04 SON Medicinskt ansvarig 2026/169 sjuksköterska Beslut om tillfälligt TIS 7.45 2026-04-13 TIS-2026-67 serveringstillstånd till allmänhet - bifall Beslut om tillfälligt TIS 7.45 2026-04-09 TIS-2026- serveringstillstånd till 104 allmänhet - bifall tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Information om delegationsbeslut 2026-05-26”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-05-19.  Delegationsbeslut SON nyanställda 2026-04-01 – 2026-04-30  Delegationsbeslut VoO 2026-04-01 – 2026-04-30  Delegationsbeslut IFO 2026-04-01 – 2026-04-30 tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 FORVNR Förvaltning Enhet Befattning Anställd från och med Anställningsform Anställningsform, text 700 Social och omvårdnad Hellidshemmet UNDERSKÖTERSKA 07-apr-26 1 Tillsvidare 700 Social och omvårdnad Hellidshemmet UNDERSKÖTERSKA 01-maj-26 1 Tillsvidare 700 Social och omvårdnad IFO/LSS-Enhetschefer ENHETSSAMORDN 01-jun-26 3 Vikariat 700 Social och omvårdnad Kortvård UNDERSKÖTERSKA 01-jun-26 1 Tillsvidare 700 Social och omvårdnad Lindängen UNDERSKÖTERSKA 17-apr-26 1 Tillsvidare 700 Social och omvårdnad Lindängen UNDERSKÖTERSKA 28-apr-26 1 Tillsvidare 700 Social och omvårdnad Resursen BOENDESTÖDJARE 21-apr-26 6 Timanställning, vikariat 700 Social och omvårdnad Resursen OMVÅRDARE 08-apr-26 6 Timanställning, vikariat 700 Social och omvårdnad Resursen OMVÅRDARE 13-apr-26 6 Timanställning, vikariat 700 Social och omvårdnad Resursen OMVÅRDARE 14-apr-26 6 Timanställning, vikariat 700 Social och omvårdnad Resursen OMVÅRDARE 22-apr-26 6 Timanställning, vikariat 700 Social och omvårdnad Resursen OMVÅRDARE 23-apr-26 6 Timanställning, vikariat 700 Social och omvårdnad Resursen UNDERSKÖTERSKA 23-apr-26 6 Timanställning, vikariat 700 Social och omvårdnad Solstigen STÖDASSISTENT 01-maj-26 1 Tillsvidare 700 Social och omvårdnad Solvik 2 OMVÅRDARE 2 02-maj-26 3 Vikariat 700 Social och omvårdnad Solvik 2 OMVÅRDARE 2 04-maj-26 1 Tillsvidare 700 Social och omvårdnad Solvik 2 UNDERSKÖTERSKA 04-maj-26 1 Tillsvidare 700 Social och omvårdnad Stödformer ASSISTENT 01-apr-26 49 Allmän visstid med lönestöd 700 Social och omvårdnad Stödformer SAMORDNARE 01-apr-26 1 Tillsvidare Handläggare Beslut Beslutsdatum Verksamhet Hannela Johnsson Daglig verksamhet § 9:10 LSS Bifall 2026-04-01 Funktionsnedsättning LSS Jenny Brandt Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-01 Myndighet Hannela Johnsson Förändrad omfattning - daglig verksamhet 2026-04-01 Funktionsnedsättning LSS Erika Svensson SP Bifall - Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL 2026-04-01 Socialpsykiatri Ulrika Johansson Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-01 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-01 Äldreomsorg Evelina Johansson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-02 Äldreomsorg Daniel Didriksson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-02 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-02 Socialpsykiatri Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-02 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-02 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-02 Äldreomsorg Daniel Didriksson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-02 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-02 Äldreomsorg Jazmine Wallander Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-02 Äldreomsorg Jazmine Wallander Särskilt boende 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-02 Äldreomsorg Jazmine Wallander Särskilt boende 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-02 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-02 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-07 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Ledsagning 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-07 Äldreomsorg Ulrika Johansson Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-07 Äldreomsorg Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-07 Socialpsykiatri Evelina Johansson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-07 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-07 Äldreomsorg Daniel Didriksson Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-07 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-07 Äldreomsorg Evelina Johansson Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-07 Äldreomsorg Daniel Didriksson Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-07 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-07 Äldreomsorg Ulrika Johansson Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-08 Äldreomsorg Evelina Johansson Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-08 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL 2026-04-08 Socialpsykiatri Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-08 Äldreomsorg Ulrika Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-08 Äldreomsorg Evelina Johansson Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-08 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-08 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-08 Äldreomsorg Ulrika Johansson Egenvård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-08 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-09 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-09 Äldreomsorg Ulrika Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-09 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-09 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-09 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-09 Äldreomsorg Evelina Johansson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-09 Äldreomsorg Hannela Johnsson Korttidsvistelse § 9:6 LSS Avslag 2026-04-10 Funktionsnedsättning LSS Hannela Johnsson Korttidsvistelse § 9:6 LSS Avslag 2026-04-10 Funktionsnedsättning LSS Hannela Johnsson Korttidsvistelse § 9:6 LSS Bifall 2026-04-10 Funktionsnedsättning LSS Jazmine Wallander Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-10 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-10 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-10 Äldreomsorg Daniel Didriksson Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-10 Äldreomsorg Evelina Johansson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-10 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-10 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL 2026-04-13 Socialpsykiatri Ulrika Johansson Växelvård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-13 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-13 Äldreomsorg Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-13 Socialpsykiatri Jazmine Wallander Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-13 Äldreomsorg Caroline Johansson Daglig verksamhet § 9:10 LSS Bifall 2026-04-13 Funktionsnedsättning LSS Azam Liravian Heidari Egenvård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-14 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL 2026-04-14 Socialpsykiatri Jenny Brandt Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-14 Myndighet Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-14 Äldreomsorg Evelina Johansson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-14 Äldreomsorg Daniel Didriksson Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-14 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-14 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-14 Äldreomsorg Ulrika Johansson Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-14 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-15 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-15 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-15 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-15 Äldreomsorg Jenny Brandt Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-15 Myndighet Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-15 Socialpsykiatri Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-15 Socialpsykiatri Ulrika Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-15 Äldreomsorg Evelina Johansson Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-15 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-16 Äldreomsorg Daniel Didriksson Egenvård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-16 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-16 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-16 Socialpsykiatri Maria Blomgren SP Bifall - Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL 2026-04-16 Socialpsykiatri Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-16 Äldreomsorg Daniel Didriksson Palliativ vård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-16 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-16 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-17 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-17 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-17 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-17 Äldreomsorg Evelina Johansson Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-17 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-20 Äldreomsorg Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-20 Socialpsykiatri Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-20 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari SP Bifall - Ledsagning 11 kap. 1 § SoL 2026-04-20 Äldreomsorg Ulrika Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-20 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-20 Äldreomsorg Caroline Johansson Korttidsvistelse § 9:6 LSS Bifall 2026-04-21 Funktionsnedsättning LSS Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-21 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-22 Äldreomsorg Pettersson Olsson Godkänna som kontaktperson 2026-04-22 Kontaktperson LSS Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-22 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-22 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-22 Äldreomsorg Daniel Didriksson Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-22 Äldreomsorg Jenny Brandt Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-22 Myndighet Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-23 Äldreomsorg Caroline Johansson Daglig verksamhet § 9:10 LSS Bifall 2026-04-23 Funktionsnedsättning LSS Ulrika Johansson Ledsagning 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-23 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-23 Socialpsykiatri Azam Liravian Heidari Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-23 Äldreomsorg Evelina Johansson Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-23 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-23 Äldreomsorg Ulrika Johansson Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-23 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-23 Äldreomsorg Jazmine Wallander Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-23 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-24 Äldreomsorg Björn Thurén Personlig assistent § 9:2 LSS Bifall 2026-04-24 Funktionsnedsättning LSS Jazmine Wallander Tillf. utök stöd o hjälp 11 kap.1 § SoL Bifall 2026-04-24 Äldreomsorg Daniel Didriksson Särskilt boende 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-24 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Dagverksamhet 11 kap. 1 § SoL 2026-04-27 Socialpsykiatri Daniel Didriksson Särskilt boende 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-27 Äldreomsorg Ulrika Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Daniel Didriksson Särskilt boende 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-27 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-27 Socialpsykiatri Daniel Didriksson Ledsagning 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-27 Äldreomsorg Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-27 Socialpsykiatri Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-27 Socialpsykiatri Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Ulrika Johansson Egenvård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-27 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Evelina Johansson Särskilt boende 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-27 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Daniel Didriksson Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-27 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-27 Äldreomsorg Daniel Didriksson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-27 Äldreomsorg Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-27 Socialpsykiatri Caroline Johansson Daglig verksamhet § 9:10 LSS Bifall 2026-04-28 Funktionsnedsättning LSS Azam Liravian Heidari Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-28 Äldreomsorg Erika Svensson SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-28 Socialpsykiatri Evelina Johansson Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-28 Äldreomsorg Evelina Johansson Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-28 Äldreomsorg Jazmine Wallander Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-28 Äldreomsorg Socialnämnden Särskilt boende 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-28 Myndighet Socialnämnden Boende särskild service vuxna § 9:9 LSS Bifall 2026-04-28 Myndighet Jenny Brandt Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-29 Myndighet Daniel Didriksson Egenvård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-29 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-29 Äldreomsorg Jazmine Wallander Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-29 Äldreomsorg Jazmine Wallander Matdistribution 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-29 Äldreomsorg Jenny Brandt Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-29 Myndighet Ulrika Johansson Palliativ vård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-29 Äldreomsorg Jenny Brandt Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-29 Myndighet Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Avslag, ordinärt boende 2026-04-30 Äldreomsorg Jazmine Wallander Korttidsplats 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-30 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-30 Äldreomsorg Maria Blomgren SP Bifall - Boendestöd 11 kap. 1 § SoL 2026-04-30 Socialpsykiatri Daniel Didriksson Egenvård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-30 Äldreomsorg Azam Liravian Heidari Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-30 Äldreomsorg Daniel Didriksson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-30 Äldreomsorg Evelina Johansson Hemtjänst 11 kap. 1 § Bifall, ordinärt boende 2026-04-30 Äldreomsorg Daniel Didriksson Avlösning i hemmet 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-30 Äldreomsorg Daniel Didriksson Trygghetslarm 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-30 Äldreomsorg Daniel Didriksson Egenvård 11 kap. 1 § SoL Bifall 2026-04-30 Äldreomsorg Beslutsfattare Datum Beslut Orsak NR Anna Stålnacke 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95626 Anna Stålnacke 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95624 Anna Stålnacke 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95623 Anna Stålnacke 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Har ej följt sin planering 95621 Anna Stålnacke 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95618 Anna Stålnacke 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd inleda insats bistånd 95617 Anna Stålnacke 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95616 Jenny Bergkvist 2026-04-01 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds 95637 Jenny Bergkvist 2026-04-01 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds 95633 Jenny Bergkvist 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95625 Jenny Bergkvist 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95620 Jenny Bergkvist 2026-04-01 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95619 Susanne Malek 2026-04-01 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95994 Susanne Malek 2026-04-01 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95993 Susanne Malek 2026-04-01 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95992 Susanne Malek 2026-04-01 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95929 B/U Beslut om att avsluta barnavårdsutredning utan åtgärd 14 kap 2 Susanne Malek 2026-04-01 § SoL 95663 B/U Beslut om att avsluta barnavårdsutredning utan åtgärd 14 kap 2 Susanne Malek 2026-04-01 § SoL 95662 Å Förste socialsekreterare 2026-04-01 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95681 Å Förste socialsekreterare 2026-04-01 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95632 Å Förste socialsekreterare 2026-04-01 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95631 Å Förste socialsekreterare 2026-04-01 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95630 Å Förste socialsekreterare 2026-04-01 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95627 Anna Stålnacke 2026-04-02 Ek Domstols avslag av överklagande från klient 95643 Annelie Larsson 2026-04-02 U Godkänna som kontaktperson 95642 Annelie Larsson 2026-04-02 U Godkänna som kontaktperson 95634 B/U Beslut om insats enligt 11 kap. 1 § SoL i form av kontaktperson Felicia Lemcke 2026-04-02 Bifall 95653 B/U Beslut om insats enligt 11 kap. 1 § SoL i form av kontaktperson Felicia Lemcke 2026-04-02 Avslag 95652 B/U Strukturerat öppenvårdsprogram/öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § Felicia Lemcke 2026-04-02 SoL Bifall 95641 Jenny Bergkvist 2026-04-02 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95916 Jenny Bergkvist 2026-04-02 Ek Ekonomiskt bistånd inleda insats bistånd 95915 Jenny Bergkvist 2026-04-02 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95635 Anna Stålnacke 2026-04-07 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95645 Anna Stålnacke 2026-04-07 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95644 Björn Thurén 2026-04-07 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95656 V Beslut om upphörande av öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § SoL SoL Björn Thurén 2026-04-07 Avslutas 95649 Jenny Bergkvist 2026-04-07 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ingår ej i skälig levnadsnivå 95657 Jenny Bergkvist 2026-04-07 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95654 Jenny Bergkvist 2026-04-07 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95647 Karin Hogander 2026-04-07 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95658 V Beslut om upphörande av öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § SoL SoL Mari Larsson 2026-04-07 Avslutas 95648 Susanne Malek 2026-04-07 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95934 Susanne Malek 2026-04-07 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95933 Susanne Malek 2026-04-07 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95919 Susanne Malek 2026-04-07 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95754 Susanne Malek 2026-04-07 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95679 Å Förste socialsekreterare 2026-04-07 LVM Utredning 7§ Läggs ned 95659 Å Förste socialsekreterare 2026-04-07 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95655 Anna Stålnacke 2026-04-08 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95664 Anna Stålnacke 2026-04-08 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95660 Jenny Bergkvist 2026-04-08 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95661 Linda Lagerquist 2026-04-08 B/U Uppdrag till utförare IFO 95701 B/U Beslut om insats enligt 11 kap. 1 § SoL i form av personligt stöd Linda Lagerquist 2026-04-08 Bifall 95700 Linda Lagerquist 2026-04-08 B/U Uppdrag till utförare IFO 95667 B/U Beslut om insats enligt 11 kap. 1 § SoL i form av personligt stöd Linda Lagerquist 2026-04-08 Bifall 95666 Linda Lagerquist 2026-04-08 B/U Beslut att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 95665 Sandra Ylving 2026-04-08 B/U Utredning enligt 14 kap 2 § SoL Avslutas med insats 95670 Sandra Ylving 2026-04-08 B/U Väntar på insats/dom 95669 B/U Beslut om insats enligt 11 kap. 1 § SoL i form av kontaktfamilj Sandra Ylving 2026-04-08 Bifall 95668 Susanne Malek 2026-04-08 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95921 Susanne Malek 2026-04-08 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95920 B/U Kostnader i samband med insats externt under 10 000kr per Carola Gustafsson 2026-04-09 ärende och år 95671 Elisabet Eliasson 2026-04-09 FR Faderskapsutredning 2 kap 1§ FB Inleds 95676 Jenny Bergkvist 2026-04-09 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Utan försörjningshinder 95678 Jenny Bergkvist 2026-04-09 Ek Ekonomiskt bistånd inleda insats bistånd 95677 Jenny Bergkvist 2026-04-09 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95674 Jenny Bergkvist 2026-04-09 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95673 Jenny Bergkvist 2026-04-09 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds 95672 Karin Hogander 2026-04-09 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds 95680 Mari Larsson 2026-04-09 V Avge yttrande Transportstyrelsen 95675 V Beslut om upphörande av öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § SoL SoL Björn Thurén 2026-04-10 Avslutas 95682 Felicia Lemcke 2026-04-10 B/U Utredning enligt 14 kap 2 § SoL Avslutas med insats 95881 B/U Beslut om insats enligt 11 kap. 1 § SoL i form av kontaktfamilj Felicia Lemcke 2026-04-10 Bifall 95880 Jenny Bergkvist 2026-04-10 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds 95683 Anna Stålnacke 2026-04-13 D dödsboanmälan till Skatteverket 20 kap. 8 a § Ärvdabalken 95697 Jenny Bergkvist 2026-04-13 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95688 Linda Lagerquist 2026-04-13 B/U Beslut att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 95699 Linda Lagerquist 2026-04-13 B/U Beslut att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 95698 Linda Lagerquist 2026-04-13 B/U Beslut att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 95690 Linda Lagerquist 2026-04-13 B/U Beslut att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 95689 Mari Larsson 2026-04-13 V Beslut att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL Missbruk 95685 Å Enhetschef 2026-04-13 U Extra omkostnadsersättning, via lön 95710 Å Enhetschef 2026-04-13 U Extra omkostnadsersättning, via lön 95684 Annelie Larsson 2026-04-14 U Godkänna som kontaktperson 95845 Susanne Malek 2026-04-14 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95995 X Socialnämndens LVU Särsk. överväg vid skäl att ansöka om överflytt. av vårdnaden arbetsutskott 2026-04-14 6kap8§ FB13c§ 95840 X Socialnämndens arbetsutskott 2026-04-14 LVU Övervägande av vård med stöd av 2 § LVU 13 § 1 st 95839 X Socialnämndens LVU Särsk. överväg vid skäl att ansöka om överflytt. av vårdnaden arbetsutskott 2026-04-14 6kap8§ FB13c§ 95838 X Socialnämndens arbetsutskott 2026-04-14 LVU Övervägande av vård med stöd av 2 § LVU 13 § 1 st 95837 X Socialnämndens arbetsutskott 2026-04-14 LVU Hemlighållande av vistelseort 14 § 3st Övervägt 95789 X Socialnämndens arbetsutskott 2026-04-14 LVU Övervägande av vård med stöd av 2 § LVU 13 § 1 st 95788 Jenny Bergkvist 2026-04-15 EK Ekonomiskt bistånd rådrum 95709 Jenny Bergkvist 2026-04-15 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95708 Jenny Bergkvist 2026-04-15 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95706 Jenny Bergkvist 2026-04-15 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95705 Linda Lagerquist 2026-04-15 B/U Uppdrag till utförare IFO 95704 B/U Beslut om insats enligt 11 kap. 1 § SoL i form av personligt stöd Linda Lagerquist 2026-04-15 Bifall 95703 Anna Stålnacke 2026-04-16 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95719 Karin Hogander 2026-04-16 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95716 Karin Hogander 2026-04-16 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95713 Karin Hogander 2026-04-16 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95712 V Beslut om upphörande av öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § SoL SoL Mari Larsson 2026-04-16 Avslutas 95720 Mari Larsson 2026-04-16 V Beslut om insats i form av öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § SoL Bifall 95711 Susanne Malek 2026-04-16 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95996 Å Enhetschef 2026-04-16 U Extra omkostnadsersättning, via lön 95718 Å Enhetschef 2026-04-16 U Extra omkostnadsersättning, via lön 95717 Anna Stålnacke 2026-04-17 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95725 Anna Stålnacke 2026-04-17 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95724 Maria Beldt 2026-04-17 FR Faderskapsutredning 2 kap 1§ FB Inleds 95721 Anna Stålnacke 2026-04-20 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95727 Anna Stålnacke 2026-04-20 Ek Domstols avslag av överklagande från klient 95726 Karin Hogander 2026-04-20 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95738 Karin Hogander 2026-04-20 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95736 Karin Hogander 2026-04-20 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95735 Karin Hogander 2026-04-20 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95734 Karin Hogander 2026-04-20 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjuk-eller aktivitetsers,väntar på ers 95728 Mari Larsson 2026-04-20 V Uppdrag till utförare IFO 95730 Mari Larsson 2026-04-20 V Beslut om insats i form av öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § SoL Bifall 95729 B/U Beslut om att avsluta barnavårdsutredning utan åtgärd 14 kap 2 Susanne Malek 2026-04-20 § SoL 95737 Å Förste socialsekreterare 2026-04-20 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95733 Å Förste socialsekreterare 2026-04-20 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95732 Å Förste socialsekreterare 2026-04-20 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95731 Anna Stålnacke 2026-04-21 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95756 Anna Stålnacke 2026-04-21 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95755 Anna Stålnacke 2026-04-21 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig etableringsersättning 95748 Anna Stålnacke 2026-04-21 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95747 Anna Stålnacke 2026-04-21 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95746 Anna Stålnacke 2026-04-21 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95744 Anna Stålnacke 2026-04-21 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95743 Björn Thurén 2026-04-21 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95757 Jenny Bergkvist 2026-04-21 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95740 Maria Beldt 2026-04-21 FR Faderskapsutredning 2 kap 1§ FB Inleds 95742 Å Förste socialsekreterare 2026-04-21 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95739 Anna Stålnacke 2026-04-22 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95771 Anna Stålnacke 2026-04-22 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95761 Anna Stålnacke 2026-04-22 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95759 Annelie Larsson 2026-04-22 U Godkänna som kontaktperson 95758 Jenny Bergkvist 2026-04-22 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95774 Jenny Bergkvist 2026-04-22 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95760 Karin Hogander 2026-04-22 EK ekonomiskt bistånd tandvård 95773 Karin Hogander 2026-04-22 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95772 Karin Hogander 2026-04-22 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95763 Karin Hogander 2026-04-22 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95762 Maria Beldt 2026-04-22 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds ej 95770 Maria Beldt 2026-04-22 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds ej 95769 Maria Beldt 2026-04-22 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds ej 95768 Maria Beldt 2026-04-22 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds ej 95767 Maria Beldt 2026-04-22 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds ej 95766 Maria Beldt 2026-04-22 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds ej 95765 Maria Beldt 2026-04-22 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds ej 95764 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95802 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95801 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95800 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95799 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95798 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95797 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95796 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95795 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig etableringsersättning 95793 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95791 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95783 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95781 Anna Stålnacke 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95780 Jenny Bergkvist 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95782 Jenny Bergkvist 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95777 Jenny Bergkvist 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95776 Jenny Bergkvist 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95775 Karin Hogander 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95787 Karin Hogander 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95785 Karin Hogander 2026-04-23 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95784 Linda Lagerquist 2026-04-23 B/U Beslut att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 95804 Linda Lagerquist 2026-04-23 B/U Beslut att inleda utredning enligt 14 kap. 2 § SoL 95803 Mari Larsson 2026-04-23 V Uppdrag till utförare IFO 95779 Mari Larsson 2026-04-23 V Beslut om insats i form av öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § SoL Bifall 95778 Maria Beldt 2026-04-23 FR Godkännande av faderskapsbekräftelse 95786 X Socialnämndens LVU Särsk. överväg vid skäl att ansöka om överflytt. av vårdnaden arbetsutskott 2026-04-23 6kap8§ FB13c§ 95790 Å Förste socialsekreterare 2026-04-23 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95794 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 2 § SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95830 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95828 Anna Stålnacke 2026-04-24 EK nedsättning eller avslag 12 kap 5 § SoL Har ej bidragit till sin egen försörjning 95827 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95826 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95825 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95823 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95820 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95819 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95818 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95817 Anna Stålnacke 2026-04-24 EK nedsättning eller avslag 12 kap 5 § SoL Har ej följt sin planering 95814 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95812 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95811 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig etableringsersättning 95808 Anna Stålnacke 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95807 Jenny Bergkvist 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95816 Jenny Bergkvist 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95815 Jenny Bergkvist 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ingår ej i skälig levnadsnivå 95810 Jenny Bergkvist 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95809 Jenny Bergkvist 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Väntar på etableringsersättning 95806 Jenny Bergkvist 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Väntar på etableringsersättning 95805 Karin Hogander 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig etableringsersättning 95824 Karin Hogander 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig etableringsersättning 95822 Karin Hogander 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig etableringsersättning 95821 Karin Hogander 2026-04-24 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig pension/äldreförsörjningsstöd 95813 Anna Stålnacke 2026-04-27 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds 95842 Anna Stålnacke 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetar heltid, väntar på inkomsr 95841 Jenny Bergkvist 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95833 Jenny Bergkvist 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95832 Jenny Bergkvist 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95831 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95850 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ingår i norm 95849 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95848 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, otillräcklig ersättning/stöd 95847 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95846 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95844 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig etableringsersättning 95836 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Otillräcklig etableringsersättning 95835 Karin Hogander 2026-04-27 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95834 X Socialnämndens ordförande 2026-04-27 U Godkänna som familjehem 95965 X Socialnämndens ordförande 2026-04-27 B/U Placering/omplacering i familjehem 22 kap. 2 § SoL 95866 Anna Stålnacke 2026-04-28 Ek Domstols avslag av överklagande från klient 95888 Anna Stålnacke 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95862 Anna Stålnacke 2026-04-28 Ek Uppdrag AM 95857 Anna Stålnacke 2026-04-28 Ek Kompetenshöjande verksamhet 12 kap 4 § SoL 95856 Anna Stålnacke 2026-04-28 Ek Kompetenshöjande verksamhet 12 kap 4 § SoL 95855 Anna Stålnacke 2026-04-28 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds 95854 V Beslut om upphörande av öppenvårdsinsats 11 kap. 1 § SoL SoL Björn Thurén 2026-04-28 Avslutas 95863 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95874 Jenny Bergkvist 2026-04-28 EK nedsättning eller avslag 12 kap 5 § SoL Har ej följt sin planering 95873 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95872 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95869 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95868 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Utan försörjningshinder 95867 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95865 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd inleda insats bistånd 95864 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95860 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95859 Jenny Bergkvist 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, ingen ersättning 95858 Karin Hogander 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95875 Karin Hogander 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ingår ej i skälig levnadsnivå 95871 Karin Hogander 2026-04-28 EK nedsättning eller avslag 12 kap 5 § SoL Har ej följt sin planering 95861 Karin Hogander 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Har ej följt sin planering 95853 Karin Hogander 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95852 Karin Hogander 2026-04-28 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Sjukskr med läkarintyg,ingen sjukpenning 95851 X Socialnämndens arbetsutskott 2026-04-28 U Godkänna som familjehem 95946 X Socialnämndens B/U Placering/omplacering i familjehem 11 kap. 1 § SoL och 22 kap. 2 arbetsutskott 2026-04-28 § SoL 95877 X Socialnämndens arbetsutskott 2026-04-28 B/U Vård utanför eget hem 11 kap 1§ SoL Bifall 95876 Å Förste socialsekreterare 2026-04-28 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95870 Anna Stålnacke 2026-04-29 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ej berättigad till ekonomiskt bistånd 95890 Anna Stålnacke 2026-04-29 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetshinder, sociala skäl 95889 Anna Stålnacke 2026-04-29 Ek Domstols avslag av överklagande från klient 95887 Anna Stålnacke 2026-04-29 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Har ej bidragit till sin egen försörjning 95886 Anna Stålnacke 2026-04-29 Ek Utredning 14 kap 2 § SoL Inleds 95885 Sjukskr med läkarintyg, otillräcklig Jenny Bergkvist 2026-04-29 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall sjukpennning 95884 Jenny Bergkvist 2026-04-29 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95883 Jenny Bergkvist 2026-04-29 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95879 B/U Utredning enligt 14 kap 2 § SoL Avslutas utan ändring av Sandra Ylving 2026-04-29 pågående insats 95937 Jenny Bergkvist 2026-04-30 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Ingår ej i skälig levnadsnivå 95894 Jenny Bergkvist 2026-04-30 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Bifall Arbetslös, väntar på ersättning/stöd 95893 Jenny Bergkvist 2026-04-30 Ek Ekonomiskt bistånd 12 kap 1§ SoL Avslag Behovet kan tillgodoses på annat sätt 95892 Susanne Malek 2026-04-30 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95923 Susanne Malek 2026-04-30 B/U Beslut att utredning inte ska inledas 14 kap 2 § SoL 95922 Å Enhetschef 2026-04-30 U Extra omkostnadsersättning, via lön 95898 Å Enhetschef 2026-04-30 U Extra omkostnadsersättning, via lön 95897 Å Enhetschef 2026-04-30 U Extra omkostnadsersättning, via lön 95896 Å Enhetschef 2026-04-30 U Extra omkostnadsersättning, via lön 95895 Å Förste socialsekreterare 2026-04-30 V Utredning enligt 14 kap. 2 § SoL inte ska inledas 95899