Nämnden — 25 juni 2026

§ 1 Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden och uppgifter Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom klimat-, miljö-, naturvårds- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar vidare för plan- och byggnadsväsendet enligt plan- och bygglagen (2010:900, PBL), med undantag av de uppgifter som kommunstyrelsen har att fullgöra. Nämnden upprättar på kommunstyrelsens uppdrag översiktsplan och dess fördjupningar, detaljplaner och områdesbestämmelser. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt miljöbalken (1998:808) ankommer på kommunen eller som med stöd av miljöbalken har överlåtits på kommunen. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt enligt livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom gatu- och väghållning, vatten och avlopp, renhållning och avfallshantering, skötsel av parker och andra allmänna platser, trafikplanering och trafiksäkerhet. Nämnden ansvarar för fastighetsförvaltning, lokalförsörjning, lokalvård och måltidsorganisation bilpool. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst, för ärenden enligt lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622), för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, lag (2022:1257) om tobaksfria nikotinprodukter, för ärenden om bostadsanpassningsbidrag enligt lag (1992:1574 2018:222) om bostadsanpassningsbidrag med mera samt utövning av tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer (2014:799). Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar vidare för 1. beredning av mark och exploateringsfrågor 2. ärenden kring tomt- och småhuskö 3. geografisk information, med grundläggande stomnät i plan och höjd anslutna till riksnätet 4. ärenden enligt lag (2006:545) om skyddsrum 5. miljöstrategiska frågor 6. huvudmannaskap för allmänna platser enligt PBL plan- och bygglagen (2010:900) för vilka kommunen är huvudman 7. att vara väghållningsmyndighet när kommunen är väghållare 8. stöd till enskild väghållning enligt av kommunfullmäktige antagna normer 9. ärenden om gatukostnadsersättning enligt PBL plan- och bygglagen (2010:900) 10. gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 11. ärenden om kollektivtrafik 12. uppgifter som avses i 1 § lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor samt den kommunala parkeringsövervakningen 13. flyttning av fordon enligt lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall 14. kommunens affischtavlor 15. beslut om skogsavverkning 16. energirådgivning 17. all jakt på kommunal mark och för kommunens uppgifter enligt jaktförordningen (1987:905) gällande skyddsjakt 18. namnsättning av lokaler i samråd med berörd nämnd 19. kommunens drönarorganisation 20. de övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet.

§ 2 Delegering från kommunfullmäktige Nämnden ska besluta i följande typer av ärenden: 1. Beslut i de uppgifter som anförtros nämnden och som ej är av sådan art att de beslutas av kommunfullmäktige. 2. Omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning. 3. Fastställa avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte är av principiell beskaffenhet. 4. Anta, ändra, initiera eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser enligt 4 kap. 41 §§, 5 kap. 27 och 38 §§ PBL a. då bestämmelserna om standardförfarande i 5 kap. 7 § PBL får tillämpas b. som överensstämmer med fullmäktiges beslut avseende översiktsplanen eller motsvarande beslutsunderlag c. som i annat fall ej är av principiell beskaffenhet eller av större vikt. 5. Förlänga eller förnya detaljplanens genomförandetid (4 kap. 24, 25 §§ PBL). Nämnden har däremot inte rätt att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång. 6. Fastställa kvartersnamn och gatunamn i samråd med berörda myndigheter. 7. Utarrendera, hyra ut eller på annat sätt upplåta fast egendom som tillhör kommunen. 8. Beslut om hyror för uthyrning av fast egendom som förvaltas av nämnden. 9. Beslut att riva kommunalt ägda byggnader som saknar ekonomiskt värde på kommunala fastigheter. 10. Kommunens rätt till servitut och ledningsrätt eller nyttjanderätt i annan tillhörig fastighet. 11. Rätt till servitut i kommunen tillhörig fastighet. 12. Avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460). 13. Avgivande av yttrande till polismyndigheten i ärenden om tillstånd till upplåtelse av offentlig plats enligt ordningslagen (1993:1617). 14. Utsträckning, nedsättning, dödning med mera av inteckningar. 15. Själv, eller genom ombud, föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd samt får, i sådana mål och ärenden där nämnden själv för talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antagande av ackord samt slutande av annat avtal. 2.6 Social- och omvårdnadsnämnden

§ 3 Styrelsens övergripande uppgifter Styrelsen ska 1. leda arbetet med, och samordna utformningen av, övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten samt göra framställningar i målfrågor som inte är förbehållna annan nämnd 2. utöva uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders beslut, samt kontinuerligt följa verksamheten 3. ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § kommunallagen eller enligt annan lag eller författning 4. ha ett övergripande ansvar för interna säkerhetsfrågor i kommunen 5. ha hand om övergripande ansvar för kommunens personaladministrativa system, ekonomisystem, dokument- och ärendehanteringssystem, e-postsystem, kommunikationssystem, ledningssystem, förtroendemannaregister och övriga kommunövergripande IT-system 6. ha ett övergripande ansvar för att säkerhetsskyddslagen (2018:585) och cybersäkerhetslagen (2025:1506) följs 7. anställa kommundirektör samt besluta om instruktion för denne 8. göra de framställningar som behövs hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter 9. kontinuerligt följa verksamheten i övriga nämnder 10. ansvara för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige särskilt beslutar 11. ha ett övergripande ansvar för, och leda arbetet med, att effektivisera den kommunala administrationen 12. leda utvecklingen av den kommunala demokratin och medborgarinflytandet i kommunen 13. ansvara för samordningsträffar att hålla regelbundna möten med nämndpresidierna och förvaltningscheferna 14. upprätta förslag till program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare 15. leda och samordna jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom kommunen 16. ha ett övergripande ansvar för, och samordna, den kommunala planeringen i samhällsbyggnadsfrågor såsom översiktsplanering, bostadspolitik samt planering av användning av mark och vatten 17. följa upp alla nämnders arbete med att minska negativ påverkan på miljö och klimat i all verksamhet och insatser för åtgärder med klimatanpassningar för att skydda verksamheten 18. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige i enlighet med kommunallagen 19. verkställa fullmäktiges beslut, om fullmäktige inte beslutat annat 20. ha hand om övergripande ansvar för åtgärder för att utveckla näringsliv och sysselsättning i kommunen, inklusive ett gott företagsklimat 21. ha hand om övergripande ansvar för kommunens centrala funktion för information, kommunikation och marknadsföring 22. ansvara för kommunens uppgifter inom folkhälsoområdet folkhälsa och social hållbarhet 23. ansvara för att funktionsnedsattas funktionshindrades intressen beaktas när kommunen behandlar ärenden samt att samrådsorgan för funktionshinderfrågor finns 24. ansvara för kontroll, styrning och samordning av upphandlings- och inköpsverksamheten i kommunen 25. ansvara för kommunens skyldigheter enligt lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Om fullmäktige inte har beslutat något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska handlägga ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.

§ 4 Företag och stiftelser Styrelsen ska 1. ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag och stiftelser som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv, men även avseende övriga förhållanden som har betydelse för kommunen 2. ansvara för att beslut om ägardirektiv till företagen fattas och kontinuerligt hålls uppdaterade 3. ansvara för att det hålls regelbundna möten mellan styrelsen och företagsledningarna/stiftelseledningarna 4. löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 2–6 §§ kommunallagen är uppfyllda beträffande de företag och stiftelser som kommunen äger eller har intresse i 5. årligen, senast i juni månad, i beslut pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet samt om verksamheten har utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snarast. Om styrelsen finner att det förekommer brister ska styrelsen samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder 6. svara för att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intressen i, t.ex. till exempel genom att utse ombud och utfärda ägarinstruktion till ombud.

§ 5 Valberedning Som en konsekvens av ovanstående förändring föreslår Lidköpings kommun vidare att rubriken ”Valberedning” med tillhörande text, ska strykas ur förbundsordningen då den inte längre fyller någon funktion. Tillstyrker presidiets förslag Catrin Hulmarker, Gunilla Druve Jansson, Torbjörn Colling, Kent Larsson, Linn Brandström, Björn Thodenius, Runo Johansson, Johan Månsson yrkar bifall till Presidiets förslag. Yrkar bifall till Gustav Edvinssons förslag: Janne Jansson Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 10(35) Ordförande finner att det finns två förslag till beslut. Propositionsordning: Ordförande ställer först presidiets förslag till beslut under proposition. Ordföranden ställer därefter proposition på Gustav Edvinsson, Lidköpings kommuns ändringsyrkande och finner att direktionen beslutar enligt presidiets förslag. Bakgrund Skaraborgs Kommunalförbunds nuvarande förbundsordning fastställdes 2019 i samband med att förbundets organisationsform ändrades från att vara ett kommunalförbund med fullmäktige till att bli ett kommunalförbund med direktion. Under 2025 har förbundsordningen omarbetats för att bättre anpassas till dagens verksamhet och behov. Efter förslag till revideringen beslutade direktionen den 7 november 2025 att remittera förslaget till medlemskommunerna för inhämtande av synpunkter. Förbundsordningen har därefter genomgått en översyn och uppdaterats utifrån de inkomna remissvaren. Handlingar Tjänsteutlåtande: Reviderad förbundsordning Skaraborgs Kommunalförbund Förbundsordning reviderad 2019-05-24 Förslag på ny Förbundsordning Förslag Förbundsordning 2027 utan kommentarsfält Kommunernas remissvar förbundsordning Skickas till Medlemskommunerna Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 11(35)

§ 6 Ekonomi och medelsförvaltning Styrelsen ska 1. ha hand om kommunens medelsförvaltning, förutom fastighetsförvaltning, och följa av fullmäktige meddelade riktlinjer för denna. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter, att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar 2. ansvara för att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett, handha kommunens donationsförvaltning samt, efter samtycke från annan nämnd, placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden 3. upprätta förslag till budget i enlighet med kommunallagen 4. se till att bokföring och redovisning sker i enlighet med lag (1997:614) om kommunal redovisning 5. upprätta årsredovisning och delårsrapporter i enlighet med lag om kommunal redovisning 6. i enlighet med fullmäktiges särskilda föreskrifter förvalta medel som avsatts till pensionsförpliktelser.

§ 7 Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder JVN 2025/23 Jävsnämndens beslut • Nämnden beslutar att avge yttrande i enlighet med förvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet Jävsnämnden har tidigare yttrat sig över förslag till nytt reglemente för jävsnämnden (som är en del i ett gemensamt reglemente för Tidaholms kommun). Kommunledningsförvaltningen har dock gjort ytterligare ett tillägg i förslaget till reglemente och önskar att jävsnämnden yttrar sig över det. Förvaltningen har lämnat förslag på yttrande. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att avge yttrande i enlighet med förvaltningens förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse- Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommun”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-17.  Yttrande ”Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-17.  Begäran om yttrande, 2026-02-10. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Yttrande Ärendenummer: JVN 2025/23 2026-02-17 Jävsnämnden Handläggare: Jenny Beckman, kanslichef Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder som jävsnämnden tidigare yttrat sig om. Kommunledningsförvaltningen har dock gjort ett tillägg i förslag som jävsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över. Det aktuella tillägget, grönmarkerad text, är som följer:

§ 8 Personalpolitik och personalansvar Styrelsen är anställningsmyndighet för personal vid dess förvaltning samt förvaltningschefer och förvaltningsekonomer. Styrelsen och nämnderna har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt respektive verksamhetsområde med undantag av de frågor som anges nedan. Styrelsen ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare och har då bland annat i uppgift att 1. med bindande verkan för kommunen, genom kollektivavtal, reglera frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 2. förhandla å kommunens vägnar enligt lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller 11–14 §§ och 38 § lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders verksamhetsområde 3. avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 4. besluta om stridsåtgärd 5. lämna uppdrag enligt 6 kap. 3 § lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter 6. verka och svara för utveckling och samordning av personaladministrationen samt ge råd och biträde i personalpolitiska frågor. Uppföljningsfunktionen

§ 9 Beslut om yttrande över nämndgemensamt reglemente VN 2025/19 Valnämndens beslut • Nämnden beslutar att avge yttrande i enlighet med förvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder. De nämnder som omfattas av det gemensamma reglementet är kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. De berörda nämnderna ombeds att yttra eventuella synpunkter på förslaget. Yttrandet ska sändas vidare till kommunstyrelsen. Förvaltningen har lämnat ett förslag på yttrande. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att avge yttrande i enlighet med förvaltningens förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Yttrande om gemensamt reglemente för nämnder”, valsamordnare Marie Anebreid, 2025-10-30.  Yttrande ”Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-10-30.  Begäran om yttrande ”Begäran om yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kommunstyrelsen, 2025-06-27.  Utkast: Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Yttrande Ärendenummer: VN 2025/19 2025-10-30 Valnämnden Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder. De nämnder som omfattas av det gemensamma reglementet är kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. De berörda nämnderna ombeds att yttra eventuella synpunkter på förslaget. Yttrandet ska sändas vidare till kommunstyrelsen. Syftet med att slå ihop nämndernas reglementen till ett gemensamt är att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen, genom att samla både nämndgemensamma bestämmelser och nämndspecifika bestämmelser i ett enda dokument. Förvaltningen bedömer att det föreslagna reglementet kommer att effektivisera administrationsprocessen vid revideringar av berörda reglementen. Genom att samla allt på ett ställe ökar chansen att såväl nämndgemensamma som nämndspecifika bestämmelser är enhetliga och följer samma formalia, vilket bidrar till en mer konsekvent och tydlig struktur. Detta eftersom det troligtvis minskar risken för fel och misstag vid revidering som beror på den mänskliga faktorn, särskilt i fråga om nämndgemensamma bestämmelser. Det bedöms även vara mer läsbart och enklare att hitta relevanta bestämmelser, vilket gynnar både allmänheten, förvaltning och politiker. Genom att samla allt på ett ställe underlättar man för samtliga att söka efter information som finns i reglementen, eftersom det då är tydligare var man ska leta. Förvaltningen har inte några ytterligare synpunkter eller förslag på ändringar i utkastet. Därför föreslår förvaltningen att nämnden beslutar att ställa sig positivt till reglementet utan några ytterligare kommentarer, genom att avge föreliggande yttrande. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2025-11-25

10 § Närvaro- och yttranderätt Direktionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens möten. Vid ordinarie ledamots förhinder tjänstgör ersättare. Ledamot kallar själv in sin ersättare. Direktionens möten är inte offentliga med undantag från mötet då budgeten beslutas.

§ 11 Krisledning och höjd beredskap Styrelsen ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Krisledningsnämndens verksamhet regleras i särskilt reglemente. I de fall krisledningsnämnden inte är aktiverad, får styrelsen besluta om bistånd och ekonomiskt stöd enlig 4 kap. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap upp till ett belopp om 500 000 kr. Styrelsen utser ledamot till hemvärnsråd enligt hemvärnsförordningen (1997:146). Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. med mera.

§ 12 Motioner och e-förslag Tidaholmsförslag E-förslag Motioner och Tidaholmsförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller förslaget väcktes i fullmäktige. Nämnd som ska yttra sig över remitterade motioner och e-förslag Tidaholmsförslag ska göra det inom tre månader, med tillägg av två månader om tiden sträcker sig över sommaren. När ett e-förslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Styrelsen ska två gånger per år redovisa de e-förslag som har fått tillräckligt många röster men inte beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober.

§ 13, beslut om att bilda ett räddningsledningssystem gemensamt med Räddningstjänsten Skaraborg från år 2027. Arbetet med verkställande av beslutet är påbörjat. Vid nämndsammanträdet delger förvaltningen information om nuläget. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande från samhällsskyddsförvaltningen, 2026-06-08 Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering 9172624dccad38481f11b737eddde62f DI :klaTsulleT va svirD — AOU ,BM Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg

§ 14 Sammanträden Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlas på det extra sammanträdet. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordföranden om tiden för extra sammanträde. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordföranden. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet.

§ 15 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Vid lika lång tjänstgöringstid ska den äldste av dem vara ålderspresident. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem vardagar före sammanträdesdagen. Kallelse ska ske elektroniskt om det inte är olämpligt. Ordföranden bestämmer formen för kallelse. I undantagsfall får kallelse ske inom annan tid och/eller på annat sätt. Kallelsen ska åtföljas av en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar ur beslutsunderlaget har skett.

16 § Finanspolicy, borgen m.m. Förbundet ska följa den av direktionen antagna finanspolicyn. Förbundet får inte teckna borgen, garantier eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige.

§ 17 Distansnärvaro Nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor att ordföranden kan säkerställa vem som deltar i sammanträdet och att den som deltar i sammanträdet kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena. Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som önskar delta på distans ska senast fem vardagar i förväg anmäla detta till kommunkansliet nämndens sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden.

§ 18 Närvarorätt Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande har närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden rätt att närvara vid samtliga nämnders sammanträden samt deltaga vid överläggningarna. Nämnden får medge förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i nämnden att närvara vid sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Även anställd i kommunen och särskilt sakkunnig kan medges denna rätt. Om nämnden beslutar det, får den som kallats delta i överläggningarna. Nämnden får härutöver bestämma att annan ska ha rätt att närvara vid nämndens sammanträden. För kommunstyrelsen gäller att de partier i fullmäktige som inte är representerade i kommunstyrelsen har rätt att närvara med en person per parti. Denna plats kan nyttjas av partiets ledamot eller ersättare i fullmäktige. Rätt att närvara på kommunstyrelsens sammanträden gäller även fullmäktiges presidium. De förtroendevalda som har rätt att närvara samt ersättare som inte deltar i besluten har även rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Denna ska vara skriftlig och inlämnad före sammanträdets slut.

§ 19 Ordföranden Ordföranden ska 1. leda nämndens arbete och sammanträden 2. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente 3. kalla ersättare 4. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda i den utsträckning som krävs 5. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas 6. bevaka att nämndens beslut verkställs 7. leda nämndens arbete på ett sätt som främjar samverkan mellan nämnden och kommunens övriga styrelser, nämnder och fullmäktige 8. följa frågor inom nämndens verksamhetsområde som är av betydelse för kommunens utveckling, ekonomiska intressen samt effektivitet i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor 9. vara tillgänglig för allmänheten och kommunens förtroendevalda och tjänstepersoner 10. representera nämnden eller uppdra åt annan att företräda nämnden vid uppvaktningar hos myndigheter, vid konferenser och sammanträden om inte nämnden bestämt annat i särskilt fall 11. bevaka och se till att nämndens uppgifter fullgöres och beslut verkställs. Härutöver ska kommunstyrelsens ordförande under styrelsen 1. ha uppsikt över kommunens hela nämndsförvaltning

§ 20 Presidium Nämndens presidium ska bestå av en ordförande och en vice ordförande. Vice ordföranden ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd i Tidaholms kommun och kommunstyrelsens vice ordförande är tillika oppositionsråd i Tidaholms kommun.

§ 21 Ersättare för ordförande och vice ordförande Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i nämnden längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem. Motsvarande gäller om ordföranden eller vice ordföranden inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/vice ordförandens uppgifter.

§ 22 Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder JVN 2025/23 Jävsnämndens beslut • Nämnden beslutar att avge yttrande i enlighet med förvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder. De nämnder som omfattas av det gemensamma reglementet är kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. De berörda nämnderna ombeds att yttra eventuella synpunkter på förslaget. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2025-11-28. Förvaltningen har lämnat förslag på yttrande. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att avge yttrande i enlighet med förvaltningens förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2025-08-21.  Yttrande ”Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2025-08-21.  Begäran om yttrande ”Begäran om yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kommunstyrelsen, 2025-06-27.  Utkast: Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Yttrande Ärendenummer: JVN 2025/23 2025-09-05 Jävsnämnden Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder. De nämnder som omfattas av det gemensamma reglementet är kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. De berörda nämnderna ombeds att yttra eventuella synpunkter på förslaget. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2025-11-28. Syftet med att slå ihop nämndernas reglementen till ett gemensamt är att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen, genom att samla både nämndgemensamma bestämmelser och nämndspecifika bestämmelser i ett enda dokument. Jävsförvaltningen bedömer att det föreslagna reglementet kommer att effektivisera administrationsprocessen vid revideringar av berörda reglementen. Genom att samla allt på ett ställe ökar chansen att såväl nämndgemensamma som nämndspecifika bestämmelser är enhetliga och följer samma formalia, vilket bidrar till en mer konsekvent och tydlig struktur. Detta eftersom det troligtvis minskar risken för fel och misstag vid revidering som beror på den mänskliga faktorn, särskilt i fråga om nämndgemensamma bestämmelser. Det bedöms även vara mer läsbart och enklare att hitta relevanta bestämmelser, vilket gynnar både allmänheten, förvaltning och politiker. Genom att samla allt på ett ställe underlättar man för samtliga att söka efter information som finns i reglementen, eftersom det då är tydligare var man ska leta. Förvaltningen har inte några ytterligare synpunkter eller förslag på ändringar i utkastet. Därför föreslår förvaltningen att nämnden beslutar att ställa sig positivt till reglementet utan några ytterligare kommentarer, genom att avge föreliggande yttrande. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02

23 § Likvidation Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets tillgångar och skulder i anledning av likvidationen ska den i 14 § angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen genom försäljning eller på annat lämpligt sätt omvandlas till pengar. Verksamheten får fortsatt tillfälligt bedrivas om det så krävs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Handlingarna ska revideras av förbundets revisorer vilka ska yttra sig i en revisionsberättelse. Till slutredovisningen ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förbundet är upplöst då förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga medlemmar.

24 § Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. Förbundsordning med ändringsmarkeringar 5 (5) Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/4 2026-09-08 Kommunstyrelsen Handläggare: Sofie Thorsell, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse – Information om fattade delegationsbeslut Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att lägga redovisningen av anmälda delegationsbeslut till handlingarna. Ärendet Kommunledningsförvaltningen anmäler delegationsbeslut som har fattats sedan kommunstyrelsens senaste sammanträde. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Delegationsbeslut fattade av kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-07.  Delegationsbeslut fattade av kanslichef, 2026-08-06.  Delegationsbeslut fattade av kommunstyrelsens ordförande, 2026-07-13.  Delegationsbeslut fattade av personalchef, 2026-06-17.  Delegationsbeslut fattade av ekonomichef, 2026-06-15.  Sammanställning över nyanställda under perioden 2026-06-01 – 2026-06-30.  Sammanställning över nyanställda under perioden 2026-07-01 – 2026-07-31.  Sammanställning över nyanställda under perioden 2026-08-01 – 2026-08-31. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Anmälan av delegationsbeslut Ärendenummer: KS 2026/4 2026-09-07 Kommunstyrelsen Handläggare: Sofie Thorsell Delegationsbeslut fattade av kommunstyrelsens arbetsutskott Ärendenummer/ Beslutsdatum Beslutsnummer Ärende/beslut löpnummer Beslut om remittering av motion om 2026-09-02 1.10 2026/239 villatomter i Ekedalen Beslut om remittering av motion om gratis 2026-09-02 1.10 sommartrafik mellan Tidaholm och 2026/284 Hökensåsområdet tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Anmälan av delegationsbeslut Ärendenummer: KS 2026/4 2026-08-06 Kommunstyrelsen Handläggare: Jenny Beckman Delegationsbeslut fattade av kanslichef Ärendenummer/ Beslutsdatum Beslutsnummer Ärende/beslut löpnummer Begäran om yttrande angående 2026-08-06 1.9 2026/281 nämndinitiativ om föreningsråd tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Anmälan av delegationsbeslut Ärendenummer: KS 2026/4 2026-07-13 Kommunstyrelsen Handläggare: Charlotte Daremark Delegationsbeslut fattade av kommunstyrelsens ordförande Ärendenummer/ Beslutsdatum Beslutsnummer Ärende/beslut löpnummer Investeringsprojekt hyresgästanpassning av 2026-07-16 1.1 fastighet Midgård 13 för att möjliggöra flytt KS 2026/293 av IT- och digitaliseringsenheten Investeringsprojekt ombyggnation av 2026-07-16 1.1 KS 2026/129 kontaktcenter tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Anmälan av delegationsbeslut Ärendenummer: KS 2026/4 2026-06-17 Kommunstyrelsen Handläggare: Maria Johansson Delegationsbeslut fattade av personalchef Ärendenummer/ Beslutsdatum Beslutsnummer Ärende/beslut löpnummer Träffa överenskommelse i samband med 2026-05-26 2.16 skiljande från tjänst inom Tidaholms 2 kommun, maximalt 12 månader 2026-06-29 2.16 Träffa överenskommelse i samband med 3 skiljande från tjänst inom Tidaholms kommun, maximalt 12 månader. 2026-07-06 2.16 Träffa överenskommelse i samband med 4 skiljande från tjänst inom Tidaholms kommun, maximalt 12 månader. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Anmälan av delegationsbeslut Ärendenummer: KS 2026/4 2026-06-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik Delegationsbeslut fattade av ekonomichef Ärendenummer/ Beslutsdatum Beslutsnummer Ärende/beslut löpnummer 2026-06-12 4.15 Beslut – avtal konditoritjänster 2025/360 2026-06-11 4.15 Beslut – avtal färsk fisk 2026/189 2026-06-15 4.15 Beslut – avtal färsk fisk 2026/189 2026-06-17 4.15 Beslut – avtal Resebyråtjänster 2021/367 2026-06-30 4.15 Beslut - avtal digitala infartsskyltar 2025/699 2026-07-03 4.15 Beslut – avtal digitala presentkort julgåva 2026/299 tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 FORVNR Förvaltning Enhet Befattning Anställd från och med Anställningsform Anställningsform, text 030 Kommunstyrelsen Ekonomi-budget FÖRV.EKONOM 01-jun-26 1 Tillsvidare 030 Kommunstyrelsen Ekonomi-budget FÖRV.EKONOM 10-jun-26 1 Tillsvidare 030 Kommunstyrelsen Ekonomi-redovisning REDOVISN.EKONOM 22-jun-26 1 Tillsvidare 030 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen ADMINISTRATÖR 01-jun-26 23 Timanställning, särskild visstid 030 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen ADMINISTRATÖR 01-jul-26 23 Timanställning, särskild visstid 030 Kommunstyrelsen Näringsliv-kommunika KOMMUNVäGLEDARE 22-jun-26 6 Timanställning, vikariat FORVNR Förvaltning Enhet Befattning Anställd från och med Anställningsform Anställningsform, text 030 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen ADMINISTRATÖR 01-jul-26 23 Timanställning, särskild visstid 030 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen ADMINISTRATÖR 01-aug-26 23 Timanställning, särskild visstid 030 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen ADMINISTRATÖR 01-aug-26 23 Timanställning, särskild visstid FORVNR Förvaltning Enhet Befattning Anställd från och med Anställningsform Anställningsform, text 030 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen ADMINISTRATÖR 01-aug-26 23 Timanställning, särskild visstid 030 Kommunstyrelsen Kansliavdelningen ADMINISTRATÖR 01-aug-26 23 Timanställning, särskild visstid Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/3 2026-06-08 Kommunstyrelsen Handläggare: Charlotte Daremark, registrator Tjänsteskrivelse rapporter och inkomna skrivelser 2026-09-16 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att lägga inkomna rapporter till handlingarna Ärendet Rapporter och inkomna skrivelser som inte föranleder särskilda beslut, inkomna under tiden 2026-06-02–2026-09 07. Ärendenummer: Inkommen handling: KS 2023/417 Angående tillsynsärende 2023-000950 rörande Stadshuset Tidaholm, Midgård 15 – ärendet är avslutat KS 2026/20 Protokoll Samordningsförbundet Skaraborg, 2026-06-02, protokoll nr 3 KS 2026/66 Minnesanteckningar uppföljningsmöte samhällsbyggnadsnämnden KS 2026/203 Beslut om sammanträdestider 2027 för regionfullmäktige KS 2026/244 Kommunstyrelsen i Habos beslut § 72/2026 "Samverkansavtal mellan Habo Mullsjö och Tidaholms kommuner - samarbete Visit Hökensås" KS 2026/244 Samverkansavtal mellan Habo, Mullsjö och Tidaholms kommuner - Visit Hökensås KS 2026/279 Yttrande angående fördelning av vindkraftsersättning – statsbidrag KS 2026/288 Förbundsavgift till Sveriges kommuner och regioner för år 2027 KS 2026/290 Fremiabarometern 2026 KS 2026/291 Sveriges Frivilligcentraler - Uppmärksamhet på social beredskap, omsorg och frivillig samverkan KS 2026/297 Beslut om framtagande av handlingsplan för bostadsförsörjning (SBN) KS 2026/308 Frågor till Kommunstyrelsen inför dialogmöte med kommunens revisorer 2026 KS 2026/313 Kommuntal, fördelningstal, andelstal för mottagande av nyanlända för 2027 KS 2026/314 Granskningsrapport – kvalitetsarbete inom hemtjänsten tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/1 2026-09-08 Kommunstyrelsen Handläggare: Sofie Thorsell, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Information från kommunalråd och kommundirektör Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Information från kommunalråd och kommundirektör. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg Plats och tid Sessionssalen, Centrumhuset, Götene klockan 13:00-15:20, ajournering klockan 13:52-14:15 Beslutande Maria Bruckshaw (KD), Ordförande Roger Lundberg (S) Anders Månsson (GF), 1:e vice ordförande Håkan Gustafsson (C) Camilla Skog (S), 2:e vice ordförande Ove Berlin (SD) tjänstgör. ers. Ulf Alteg (M), 3:e vice ordförande Ove Karlsson (S) Erik Kyrkander (V) Othmar Fiala (S) Ersättare Malte Svensson (SD) Per Pålsson (C) Övriga närvarande Markus Wästefors, förvaltningschef Åsa Jellinek, utvecklingschef Catharina Lindström, controller Johanna Aldén, nämndsekreterare Justerare Ulf Alteg (M) Underskrifter Protokollet har justerats digitalt och saknar därför underskrifter Sekreterare Johanna Aldén Paragrafer §§ 26-32 Ordförande Maria Bruckshaw Justerare Ulf Alteg ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg Sammanträdesdatum 2026-06-25 Justeringsdatum 2026-06-29 Anslaget är uppsatt 2026-06-30–2026-07-21 Förvaringsplats för protokollet Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Underskrift Digitalt genom anslag Johanna Aldén 9172624dccad38481f11b737eddde62f DI :klaTsulleT va svirD — AOU ,BM Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg Ärendelista

§ 25 Yrkanden När nämnden har förklarat överläggningen i ett ärende som avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte nämnden enhälligt beslutar att medge det.

§ 26 Dnr 2026/00006 Anmälningsärenden Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborgs beslut 1 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg beslutar att lägga informationen till handlingarna. Information I förteckningen över anmälningsärenden listas inkomna handlingar och händelser som kan vara av intresse för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Nr Ärende 1 Falköpings kommun, kommunstyrelsens beslut den 11 maj 2026 § 113 – Besvarande av remiss om ställningstagande inför förstudie om att inrätta ett kommunalförbund för civilt försvar och räddningstjänst i Skaraborg. 2 Falköpings kommun, kommunstyrelsens beslut den 11 maj 2026 § 109 – Återrapportering av Falköpings kommuns internkontroll för år 2025 3 Falköpings kommun, kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2026 § 87 – Ändring av bestämmelser om ekonomisk ersättning till förtroendevalda. 4 Falköpings kommun, kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2026 § 78 – Prövning av ansvarsfrihet för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg för verksamhetsåret 2025. 5 Falköpings kommun, kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2026 § 85 – Beslut gällande den politiska organisationen inför mandatperioden 2027–2030. 6 Falköpings kommun, kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2026 § 86 – Antagande av riktlinje för förtroendevaldas besök i verksamheten. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande från samhällsskyddsförvaltningen, 2026-06-08 Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering 9172624dccad38481f11b737eddde62f DI :klaTsulleT va svirD — AOU ,BM Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg

§ 27 om reservation till § 18 om närvarorätt. Detta är i enlighet med aktuell lagstiftning. ▪ § 23 Tjänstgöring för ledamöter och ersättare – Ny skrivelse om avbruten tjänstgöring under pågående sammanträde, samt flyttat upp en skrivelse från § 24 om jäv till § 23. ▪ § 31 Undertecknande av handlingar – Denna skrivelse är densamma för samtliga berörda nämnder sedan tidigare, förutom för samhällsbyggnadsnämnden. I samhällsbyggnadsnämndens nuvarande reglemente står det att handlingar kontrasigneras av ”kommunchefen”. I övriga, nuvarande reglementen står det ”förvaltningschefen”. Kommunledningsförvaltningen kan inte se något hinder för att ändra till förvaltningschefen även för samhällsbyggnadsnämnden, likt resterande nämnder. Därför föreslår förvaltningen att göra den ändringen. ▪ § 32a–b – Nytt avsnitt. Utskottens sammansättning, och information om utskotten. Nämndspecifika bestämmelser Under detta avsnitt i reglementet beskrivs de bestämmelser som är specifika för respektive nämnd, närmare bestämt vad de har för ansvarsområden, uppgifter, och delegation från fullmäktige. I gällande reglementen heter motsvarande del ”A ’Nämndens’ uppgifter”. Samtliga berörda nämnder har haft möjligheten att yttra sig om sina respektive nämndspecifika bestämmelser. Samtliga har återkommit med yttrande, förutom samhällsbyggnadsnämnden. För att se samtliga berörda nämnders föreslagna ändringar i de nämndspecifika bestämmelserna hänvisas till respektive nämnds yttrande samt bifogat utkast, som har markeringar för de föreslagna ändringarna. Kommunledningsförvaltningen har tagit tillvara på samtliga synpunkter från nämnderna, och inkluderat dem i utkastet som kommunstyrelsen tar del av. Ändringarna som föreslås under samhällsbyggnadsnämndens specifika bestämmelser är föreslagna av kommunledningsförvaltningen, och rör ändringar i syfte att reglementet ska stämma överens med aktuell lagstiftning, såsom uppdaterade SFS-nummer. Förvaltningen föreslår att ta bort punkt 12 under § 2 om nämndens delegering från fullmäktige om ”avgivande av yttranden enligt kameraövervakningslagen (2013:460)”, eftersom denna lag är upphävd. Gällande styrelsens specifika bestämmelser är det inga större, innehållsliga ändringar som föreslås av förvaltningen. Det är främst rena formalia som föreslås att ändras, för att öka läsbarhet och struktur i texten. Till exempel är ett av förslagen att under § 3 flytta det som står i punkt 9 till punkt 2. Ett annat förslag är omformuleringar i skrivelsen på punkt 13, att istället för att använda ordet ”samordningsträffar” ändra till skrivelsen ”regelbundna möten”. Första meningen under § 8 föreslås tas bort, för att istället flyttas till de gemensamma bestämmelserna. Alltså inga innehållsliga förändringar i skrivelsen, förutom vart den placeras. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Utredningens slutsatser Kommunledningsförvaltningen bedömer att det nya, gemensamma reglementet kommer att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen, genom att samla både nämndgemensamma bestämmelser och nämndspecifika bestämmelser i ett enda dokument. Därmed föreslår förvaltningen kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta reglementet, samt under förutsättning att reglementet antas, upphäva de sju separata reglementena som gäller sedan tidigare. Beslutsunderlag  Jävsnämndens beslut § 7/2026 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2026-02-27.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, jävsnämnden, 2026‑02‑27.  Begäran om yttrande, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-10.  Valnämndens beslut § 9/2025 ”Beslut om yttrande över nämndgemensamt reglemente”, 2025-12-17.  Yttrande ”Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, valnämnden, 2025- 12-17.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 125/2025 ”Beslut om yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-25.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommun”, social- och omvårdnadsnämnden, 2025-11-25.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 88/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-11.  Yttrande ”Yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kultur- och fritidsnämnden, 2025-11-11.  Kommunfullmäktiges beslut § 135/2025 ”Beslut om besvarande av motion om att öppna upp för mer demokrati”, 2025-10-27. (Ärendenummer KS 2025/236).  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 119/2025 ”Beslut om yttrande gällande gemensamt reglemente för kommunen”, 2025-10-16.  Yttrande ”Yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, barn- och utbildningsnämnden, 2025-10-16.  Jävsnämndens beslut § 22/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-09-05.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-09-05.  Begäran om yttrande, kommunsekreterare Louise Henriksson,  Utkast: Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. Sändlista Berörda nämnder tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Jävsnämnden, 2026-02-27

§ 28 Dnr 2026/00019 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborgs budgetunderlag för åren 2027-2029 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborgs beslut 1 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg fastställer Budgetunderlag för år 2027–2029 och överlämnar underlaget till budgetberedningen. Sammanfattning Nämndens budgetram utifrån uppräkning enligt Falköpings kommuns budgetförutsättningar 2027-2029 för år 2027 uppgår till 107,5 miljoner kronor. Denna del av budgeten avser uppräkningen som grundar sig på budgetram år 2026 inklusive tilläggsanslag fastställda under första halvåret 2026. Tilläggsanslagen avser internhyra och kapitalkostnader främst för alternativ ledningsplats (T22), totala summan tilläggsanslag uppgick till 2,9 miljoner kronor. Nedan visas tabell resultatbudget med uppräkningar. Utöver den uppräknade budgeten finns ett utökat behov som avser gemensam verksamhet med 3,4 miljoner kronor samt för brottsförebyggande 0,4 miljoner kronor. Nedan visas tabell med plan för år 2027 samt behov utöver uppräkning. Här ser man också hur fördelningen ekonomiskt påverkar respektive kommun. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering 9172624dccad38481f11b737eddde62f DI :klaTsulleT va svirD — AOU ,BM R E S U L T A T B tk r V e rk s a m h e te n s in tä S u m m a in tä k te r P e rs o n a lk o s tn a d e r Ö vrig a ve rk s a m h e ts K a p ita lk o s tn a d e r S u m m a k o s tn a d e r R e s u lta t U D k te r k o s tn G a d E e r T 2 0 2 7 1 2 7 1 -9 6 7 -2 7 5 -6 6 -1 3 1 0 -1 0 3 9 2 0 0 5 5 9 0 0 6 0 0 9 1 0 0 0 2 0 2 7 1 2 7 1 -9 9 0 -2 9 0 -6 6 -1 3 4 6 -1 0 7 5 2 0 0 0 0 0 0 0 7 0 0 0 0 0 0 0 2 0 2 7 2 2 7 2 -1 0 3 7 -3 0 0 -6 6 -1 4 0 3 -1 1 3 1 2 0 0 0 0 0 0 0 8 0 0 0 0 0 0 0 2 0 2 7 2 2 7 2 -1 0 7 6 -3 1 0 -6 6 -1 4 5 2 -1 1 8 0 2 0 0 0 0 0 0 0 9 0 0 0 0 0 0 0 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg Avseende investeringar finns ett utökat behov utöver sammanställningen som gjordes till Verksamhetsplan 2026-2028, summan förändring uppgår totalt till 2,6 miljoner kronor varav 1 miljon kronor har tillkommit för behov att förflytta drivmedel. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande från samhällsskyddsförvaltningen, 2026-06-11 • Budgetunderlag för år 2027-2029, nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen och ekonomiavdelningen Falköpings kommun Kommunstyrelsen och ekonomiavdelningen Götene kommun Kommunstyrelsen och ekonomiavdelningen Skara kommun Kommunstyrelsen och ekonomiavdelningen Tidaholms kommun Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering 9172624dccad38481f11b737eddde62f DI :klaTsulleT va svirD — AOU ,BM Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg

§ 29 Dnr 2024/00008 Revidering av reglemente och samverkansavtal för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborgs beslut 1 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg föreslår kommunfullmäktige i medlemskommunerna att anta ändring av reglemente och samverkansavtal för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. 2 Ändringen ska gälla från och med den 1 januari 2027. Protokollsanteckning Ove Berlin (SD) lämnar följande protokollsanteckning: ”Det reviderade reglementet och samverkansavtalet är i huvudsak en välkommen modernisering, och förslaget ger en tydligare ordning. Jag vill ändå fästa nämndens och medlemskommunernas uppmärksamhet på tre punkter inför fullmäktiges slutliga ställningstagande. 1. Bindningstiden och den pågående förstudien. Avtalet gäller 2027–2030 med 18 månaders uppsägning (punkt 14 och 15). Samtidigt utreder förstudien om ett nytt kommunalförbund (ärende 6) en lösning som kan komma att omfatta räddningstjänsten. Räddningstjänsten är en grundläggande uppgift enligt § 1 A och kan inte hanteras separat, utan ett utträde berör hela medlemskapet. Jag förordar att avtalet förses med en översynsklausul kopplad till förstudiens resultat, så att kommunerna inte låses fast i en lösning som snart kan behöva ändras. 2. Fördelningen av gemensamma administrationskostnader. Det bör klargöras om de gemensamma kostnaderna för ledning och administration enligt punkt 9 fördelas efter invånarantal eller efter faktiskt nyttjande. En kommun bör inte betala för administration av verksamhet som den inte längre deltar i. 3. Avdraget till värdkommunen. Det belopp som enligt punkt 5 lyfts av till Falköpings kommun före kostnadsfördelningen räknas upp varje år och saknar slutdatum. Här bör en tidsgräns eller en återkommande omprövning övervägas. Synpunkterna syftar till att ge medlemskommunernas fullmäktige ett fullständigt underlag inför antagandet.” Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering 9172624dccad38481f11b737eddde62f DI :klaTsulleT va svirD — AOU ,BM Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg Sammanfattning Reglementet och samverkansavtalet för den gemensamma nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg är i behov av revidering. Dessa styrdokument har inte reviderats i någon större mån sedan bildandet av den gemensamma nämnden och uppdragen för nämnden har därefter förändrats i omfattning och innehåll. Ett första förslag till nytt reglemente och samverkansavtal togs fram genom samverkan mellan förvaltningen och jurister hos medlemskommunerna. Därefter skickades förslagen på remiss till kommunstyrelserna i medlemskommunerna, som lämnat sammanställda remissvar. Förvaltningen har beaktat inkomna remissvar, gjort vissa justeringar och på nytt samverkat med representanter från medlemskommunerna. Styrdokumenten föreslås nu tas upp i nämnden för beslut för att sedan slutligt hanteras av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande från samhällsskyddsförvaltningen, 2026-06-04 • Slutligt förslag - Reglemente för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg • Slutligt förslag - Avtal om samverkan i gemensam nämnd för samhällsskydd för Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Falköpings kommun Kommunstyrelsen Tidaholms kommun Kommunstyrelsen Götene kommun Kommunstyrelsen Skara kommun Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering 9172624dccad38481f11b737eddde62f DI :klaTsulleT va svirD — AOU ,BM Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg

§ 30 Dnr 2024/00074 Gemensamt räddningsledningssystem Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborgs beslut 1 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg beslutar att lägga informationen till handlingarna. Information Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg fattade den 19 mars 2026,

§ 31 Dnr 2026/00032 Förstudie om bildande av nytt kommunalförbund för civilt försvar i Skaraborg Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborgs beslut 1 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg beslutar att lägga informationen till handlingarna. Information Skaraborgs Kommunalförbund beslutade den 20 mars 2026 att vara värd för och samordna en förstudie tillsammans med medlemskommunerna med syfte att utreda förutsättningarna att bilda ett nytt kommunalförbund med ansvar för civilt försvar och krisberedskap, räddningstjänst, signal- och säkerhetsskydd samt cyber- och informationssäkerhet. Vid nämndsammanträdet delger förvaltningen information om nuläget. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande från samhällsskyddsförvaltningen, 2026-06-08 Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering 9172624dccad38481f11b737eddde62f DI :klaTsulleT va svirD — AOU ,BM Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (12) Sammanträdesdatum 2026-06-25 Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg

§ 32a Utskotten i nämnderna § 32a gäller endast barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden samt social- och omvårdnadsnämnden. Nämnderna ska ha arbetsutskott. Utskottens sammansättning ska bestå av följande antal ledamöter och ersättare (se tabell 2). Tabell 2: Utskottens sammansättning Utskott Antal ledamöter Antal ersättare Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 5 5 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott 3 3 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 5 5 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott 5 5 Nämnden får därutöver inrätta ytterligare utskott. Inom ett utskott väljer nämnden för den tid nämnden beslutar ledamöter och ersättare, samt bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Om ordförande i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av fullmäktige bestämda ordningen. för styrelse och nämnder. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskotten sammanträder på dag och tid som utskottetn bestämmer eller på initiativ av ordföranden eller när minst tre (KFN minst två) mer än hälften av det totala antalet ledamöter i nämnden begär det. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden som ska behandlas. Kallelsen ska vara tillgänglig för ledamot och ersättare senast fem vardagar före sammanträdet. Om det föreligger särskilda skäl får ordförande ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförande. Om ordförande beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordförande se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. För att ett utskotten ska handlägga ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. De ärenden som ska avgöras av nämnden i dess helhet bör beredas av utskottet om i den utsträckning beredning behövs. Ordföranden eller förvaltningschefen överlämnar sådana ärenden till utskottet. Utskottets ledamöter ska ha rätt att delta i utskottets sammanträden på distans. Deltagande på distans regleras i § 17. § 32b Utskotten i kommunstyrelsen § 32b gäller endast kommunstyrelsen. Inom kommunstyrelsen ska det finnas ett arbetsutskott (KSAU) med fem ledamöter och fem ersättare och ett personalutskott (KSPU) med tre ledamöter och tre ersättare, som kommunstyrelsen väljer. KSPU ska vara beredande utskott för ärenden som rör strategisk och övergripande personal- och lönepolitik samt bedriva omvärldsbevakning på det personalpolitiska området. KSAU ska vara beredande utskott för övriga ärenden. Styrelsen får därutöver inrätta ytterligare utskott. I samtliga utskott under kommunstyrelsen ska kommunstyrelsens ordförande vara ordförande och kommunstyrelsens vice ordförande vara vice ordförande. Inom ett utskott väljer styrelsen för den tid styrelsen beslutar bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande. I KSAU och KSPU ska kommunstyrelsens ordförande vara ordförande och kommunstyrelsens vice ordförande vara vice ordförande. Om ordförande i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för under längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. Ersättare ska närvara vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare ska inkallas till tjänstgöring i den av fullmäktige bestämda ordningen. för styrelse och nämnder. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, ska fyllnadsval snarast förrättas. Utskotten sammanträder på dag och tid som utskotten bestämmer eller på initiativ av ordföranden eller när minst tre ledamöter begär det. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt uppgift om de ärenden som ska behandlas. Kallelsen ska vara tillgänglig för ledamot och ersättare senast fem vardagar före sammanträdet. Om det föreligger särskilda skäl får ordförande ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförande. Om ordförande beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet. För att utskotten ska handlägga ett ärende ska fler än hälften av ledamöterna vara närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. De ärenden som ska avgöras av styrelsen i dess helhet bör beredas av berört utskott om i den utsträckning beredning behövs. Ordföranden eller kommundirektören överlämnar sådana ärenden till utskottet. Utskottets ledamöter ska ha rätt att delta i utskottets sammanträden på distans. Deltagande på distans regleras i § 27 17. 2. Nämndspecifika bestämmelser I föreliggande avsnitt beskrivs bestämmelser som gäller specifikt för de olika nämnderna. De nämnderna som inkluderas är kommunstyrelsen (2.1), barn- och utbildningsnämnden (2.2), jävsnämnden (2.3), kultur- och fritidsnämnden (2.4), samhällsbyggnadsnämnden (2.5), social- och omvårdnadsnämnden (2.6) samt valnämnden (2.7). 2.1 Kommunstyrelsen

§ 34 Beslut om strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan KFN 2026/57 Kultur- och fritidsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige att anta Strukturplan för Tidaholms centrum som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o föreslå kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocess. o uppdra åt förvaltningen att, i samverkan med berörda förvaltningar och externa aktörer, arbeta vidare med genomförande av strukturplanen. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2025 tagit fram en strukturplan för Tidaholms stadskärna och området runt ån Tidan. Arbetet har skett i nära samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, näringslivsenheten, lokala föreningar, näringsidkare samt genom dialog med ungdomar och andra intressenter. Strukturplanens syfte är att ge en sammanhållen och långsiktig inriktning för utvecklingen av Tidaholms centrum, med målet att stärka stadskärnans attraktivitet, tillgänglighet och funktion som mötesplats. Planen identifierar både övergripande principer och konkreta åtgärder som tillsammans ska bidra till en mer levande, trygg och upplevelserik stadsmiljö. Strukturplanen är inte juridiskt bindande men ska fungera som ett strategiskt vägledande dokument för kommunens fortsatta planering, projektering och investeringar i den offentliga miljön. Planen har en tidshorisont om cirka tio år och är avsedd att genomföras successivt genom både mindre vardagsförbättringar och större platsutvecklingsprojekt. Samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen bedömer att ett antagande av strukturplanen är en förutsättning för ett samlat, prioriterat och långsiktigt utvecklingsarbete i stadskärnan. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o föreslå kommunfullmäktige att anta Strukturplan för Tidaholms centrum som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o föreslå kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocess. o uppdra åt förvaltningen att, i samverkan med berörda förvaltningar och externa aktörer, arbeta vidare med genomförande av strukturplanen. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2026-05-19 Beslutsunderlag  Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 35/2026 ”Beslut om strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, 2026-05-05.  Tjänsteskrivelse ”Strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2026-04-28.  Strukturplan för att utveckla stadskärnan och Tidan, 2025-12-19.  Gestaltningsförslag Gamla torget, 2025-12-19. Sändlista Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2026/57 2026-04-28 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Klara Börjesson Ahlqvist, kultur- och fritidschef Tjänsteskrivelse – Strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan Förslag till beslut - Nämnden beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige att anta Strukturplan för Tidaholms centrum som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o föreslå kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocess. o uppdra åt förvaltningen att, i samverkan med berörda förvaltningar och externa aktörer, arbeta vidare med genomförande av strukturplanen. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2025 tagit fram en strukturplan för Tidaholms stadskärna och området runt ån Tidan. Arbetet har skett i nära samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, näringslivsenheten, lokala föreningar, näringsidkare samt genom dialog med ungdomar och andra intressenter. Strukturplanens syfte är att ge en sammanhållen och långsiktig inriktning för utvecklingen av Tidaholms centrum, med målet att stärka stadskärnans attraktivitet, tillgänglighet och funktion som mötesplats. Planen identifierar både övergripande principer och konkreta åtgärder som tillsammans ska bidra till en mer levande, trygg och upplevelserik stadsmiljö. Strukturplanen tar sin utgångspunkt i kommunens Översiktsplan 2030 och bidrar särskilt till målen om: ▪ en attraktiv och levande stadskärna ▪ förbättrade gång- och cykelmiljöer ▪ stärkt koppling mellan stad och vatten ▪ utvecklingsstråk vid vattnet ▪ bevarande och utveckling av kulturmiljövärden ▪ ökad biologisk mångfald och klimatanpassning I översiktsplanen finns ett ställningstagande om att en plan för utveckling av Tidan i Tidaholms tätort ska tas fram. Tidaholms centrum och Tidan som strategisk resurs tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tidaholms stadskärna ska vara en plats för sociala möten, handel, kultur och vardagsliv – tillgänglig och trygg att röra sig i oavsett tid på dygnet. Gaturum och offentliga platser behöver i högre grad utformas med fokus på gående och cyklister samt erbjuda attraktiva vistelsemiljöer. Ån Tidan är ett av Tidaholms mest centrala identitetsskapande element och utgör en viktig blågrön infrastruktur. Stråket längs ån har stor potential att utvecklas både som rekreativ miljö och som ekologiskt samband. Strukturplanen föreslår hur tillgängligheten till Tidan kan öka och hur sammanhängande promenadstråk kan skapas från ringleden, genom stadskärnan och vidare mot Vulcanön och Turbinhusön, med koppling till kulturmiljöer och besöksmål. Strukturplanens funktion och genomförande Strukturplanen är inte juridiskt bindande men ska fungera som ett strategiskt vägledande dokument för kommunens fortsatta planering, projektering och investeringar i den offentliga miljön. Planen har en tidshorisont om cirka tio år och är avsedd att genomföras successivt genom både mindre vardagsförbättringar och större platsutvecklingsprojekt. Planen innehåller: ▪ en sammanhängande vision för stadskärnans utveckling ▪ generella gestaltnings- och utvecklingsprinciper (exempelvis för gångstråk, belysning och möblering) ▪ förslag på utveckling av utpekade platser, däribland Gamla torget, stråket söder om Vulcanön samt området vid ruinen av gamla Agnetorps kyrka Samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen bedömer att ett antagande av strukturplanen är en förutsättning för ett samlat, prioriterat och långsiktigt utvecklingsarbete i stadskärnan. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ett antagande av strukturplanen innebär i sig inga direkta investeringsbeslut. Planen tydliggör dock behovet av att på sikt avsätta budgetmedel för både mindre åtgärder och större utvecklingsinsatser i linje med planens intentioner. Genom att arbeta etappvis och samordna åtgärder med andra projekt (exempelvis åtgärder för vandringshinder i Tidan) skapas förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande. Prioritering, tidplan och finansiering av enskilda åtgärder hanteras inom ordinarie budget- och beslutsprocesser. Barnrättsbedömning Barn och unga påverkas av hur stadens offentliga miljöer utformas. En trygg, tillgänglig och grön stadskärna skapar bättre förutsättningar för barns självständiga rörelse, lek och sociala möten. Strukturplanen bygger delvis på dialog med ungdomar och tar hänsyn till behov av trygga platser, grönska, sittmöjligheter och god belysning. Barnperspektivet bedöms vara en viktig del i det fortsatta genomförandearbetet. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Strukturplan för att utveckla stadskärnan och Tidan, 2025-12-19.  Gestaltningsförslag Gamla torget, 2025-12-19. Sändlista Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SBN 2025/214 2026-04-09 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Jörgen Nyström, avdelningschef hållbar utveckling Tjänsteskrivelse - beslut om strukturplan Förslag till beslut - Nämnden beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige att anta Strukturplan för Tidaholms centrum som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o föreslå kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocess. o uppdra åt förvaltningen att, i samverkan med berörda förvaltningar och externa aktörer, arbeta vidare med genomförandet av strukturplanen. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2025 tagit fram en strukturplan för Tidaholms stadskärna och området runt ån Tidan. Arbetet har skett i nära samverkan med Kultur- och fritidsförvaltningen, Näringslivsenheten, lokala föreningar, näringsidkare samt genom dialog med ungdomar och andra intressenter. Strukturplanens syfte är att ge en sammanhållen och långsiktig inriktning för utvecklingen av Tidaholms centrum, med målet att stärka stadskärnans attraktivitet, tillgänglighet och funktion som mötesplats. Planen identifierar både övergripande principer och konkreta åtgärder som tillsammans ska bidra till en mer levande, trygg och upplevelserik stadsmiljö. Strukturplanen tar sin utgångspunkt i kommunens Översiktsplan 2030 och bidrar särskilt till målen om: • en attraktiv och levande stadskärna, • förbättrade gång- och cykelmiljöer, • stärkt koppling mellan stad och vatten, • Utvecklingsstråk vid vattnet • bevarande och utveckling av kulturmiljövärden, • ökad biologisk mångfald och klimatanpassning. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 I översiktsplanen finns ett ställningstagande om att en plan för utveckling av Tidan i Tidaholms Tätort ska tas fram. Tidaholms centrum och Tidan som strategisk resurs Tidaholms stadskärna ska vara en plats för sociala möten, handel, kultur och vardagsliv – tillgänglig och trygg att röra sig i oavsett tid på dygnet. Gaturum och offentliga platser behöver i högre grad utformas med fokus på gående och cyklister samt erbjuda attraktiva vistelsemiljöer. Ån Tidan är ett av Tidaholms mest centrala identitetsskapande element och utgör en viktig blågrön infrastruktur. Stråket längs ån har stor potential att utvecklas både som rekreativ miljö och som ekologiskt samband. Strukturplanen föreslår hur tillgängligheten till Tidan kan öka och hur sammanhängande promenadstråk kan skapas från ringleden, genom stadskärnan och vidare mot Vulcanön och Turbinhusön, med koppling till kulturmiljöer och besöksmål. Strukturplanens funktion och genomförande Strukturplanen är inte juridiskt bindande men ska fungera som ett strategiskt vägledande dokument för kommunens fortsatta planering, projektering och investeringar i den offentliga miljön. Planen har en tidshorisont om cirka tio år och är avsedd att genomföras successivt genom både mindre vardagsförbättringar och större platsutvecklingsprojekt. Planen innehåller: • en sammanhängande vision för stadskärnans utveckling, • generella gestaltnings- och utvecklingsprinciper (exempelvis för gångstråk, belysning och möblering), • förslag på utveckling av utpekade platser, däribland Gamla torget, stråket söder om Vulcanön samt området vid ruinen av gamla Agnetorps kyrka. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att ett antagande av strukturplanen är en förutsättning för ett samlat, prioriterat och långsiktigt utvecklingsarbete i stadskärnan. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ett antagande av strukturplanen innebär i sig inga direkta investeringsbeslut. Planen tydliggör dock behovet av att på sikt avsätta budgetmedel för både mindre åtgärder och större utvecklingsinsatser i linje med planens intentioner. Genom att arbeta etappvis och samordna åtgärder med andra projekt (exempelvis åtgärder för vandringshinder i Tidan) skapas förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande. Prioritering, tidplan och finansiering av enskilda åtgärder hanteras inom ordinarie budget- och beslutsprocesser. Barnrättsbedömning Barn och unga påverkas av hur stadens offentliga miljöer utformas. En trygg, tillgänglig och grön stadskärna skapar bättre förutsättningar för barns självständiga rörelse, lek och sociala möten. Strukturplanen bygger delvis på dialog med ungdomar och tar hänsyn till behov av trygga platser, tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 grönska, sittmöjligheter och god belysning. Barnperspektivet bedöms vara en viktig del i det fortsatta genomförandearbetet Beslutsunderlag  Strukturplan  Gestaltningsförslag Gamla Torget Sändlista Kommunstyrelsen Kultur- och Fritidsnämnden Näringslivsenheten tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 STRUKTURPLAN TIDAHOLM Utvecklingsförslag för stadskärnan 2025-12-19 INNEHÅLL Projektgrupp WSP Medverkande Tidaholms kommun Sofia Forsberg 1. Inledning 4 Landskapsarkitekt LAR/MSA Samhällsbyggnadsförvaltningen Uppdragsansvarig Mål och syfte 4 Marie Bengtzon Beskrivning av processen 4 Urban Rickardsson Planarkitekt Workshop 4 Landskapsarkitekt LAR/MSA Jörgen Nyström 2. Förutsättningar 5 Gestaltningsansvarig Avdelningschef Hållbar Utveckling Översiktsplan 5 Platsen idag 6 Jonatan Jönsson Kulturhistorisk bakgrund 8 Landskapsarkitekt LAR/MSA Översvämningsrisk 9 Avhjälpande av vandringshinder 9 Sarah Uller 3. Platsanalys 10 Bebyggelseantikvarie Gångstråk och flöden 11 Mötesplatser och aktiviteter 12 Martin Rydberg Utrustning 12 Planeringsarkitekt FPR/MSA 3. Vision 13 Alla bilder och illustrationer är framtagna av WSP om 4. Utvecklingsförslag 14 inget annat anges. Central gångrunda 16 Kulturhistorien som tillgång 18 Sammanhållen utrustning 19 Belysning 20 Principer för att stärka biologisk mångfald 21 Platsutveckling 22 Platsen mellan COOP och Ekbergs 23 Området vid ruinen av gamla Agnetorp kyrka 25 Gamla torget 27 Gångväg vid Tidan söder om Vulcanön 29 Norra strandpromenaden 30 Fortsatt arbete 31 Bilaga Gestaltningsförslag Gamla torget Föregående sida visar ett översiktligt perspektiv med Vulcanön, Tidan och några föreslagna utvecklingsförslag. 2 Ortofoto över centrala Tidaholm med Tidan i nordöstlig riktning. Med vitt är arbetsområdet för strukturplanen markerat. Skala 1:4000 3 1. INLEDNING Mål och syfte Workshop Projektet syftar till att ta fram en strukturplan med Vid den första workshoppen deltog representanter från föreslagen utveckling för Tidaholms stadskärna och bland annat kommunens samhällsbyggnadsförvaltning området runt Tidan. Strukturplanen ska identifiera och kultur- och fritidsförvaltning, den lokala konkreta åtgärder för att skapa en mer attraktiv fiskeföreningen, näringsidkare och exploatörer. Totalt och levande stadskärna, i linje med kommunens deltog 24 personer, varav fyra från WSP. mål att göra Tidaholm till en plats där fler vill leva och utvecklas. Ett genomtänkt promenadstråk som Workshoppen inleddes med en presentation av förbinder stadskärnan med Tidan, Vulcanön och projektet och syftet med dagen. Därefter följde en Turbinhusön skulle inte bara stärka stadens besöksmål SWOT-övning där deltagarna skrev ner och diskuterade och kulturmiljöer utan också bidra till en hållbar vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot man såg stadsutveckling med förbättrad tillgänglighet och för området. Generellt såg deltagarna väldigt många ekosystemtjänster. styrkor och möjligheter för området. Bland annat åmiljöerna, kulturhistorien, småstadskänslan och Strukturplanen ska fungera som vägledning för det lokala engagemanget lyftes som styrkor - medan både små och stora insatser i den offentliga miljön möjligheterna i huvudsak fokuserar på att ytterligare och säkerställa en långsiktig, konsekvent utveckling lyfta de kvaliteter som redan finns. Identifierade av stadens centrum. Ambitionen är att kommunen svagheter är bland annat att det är svårorienterat, att De ingående stegen i en SWOT-analys. löpande ska arbeta med de förbättringsåtgärder som tillgängligheten till vattnet bitvis är bristfällig och att få föreslås i strukturplanen, som har en tidshorisont om personer använder stadens parker. Som hot omnämns tio år. bland annat att staden och centrum riskerar att dö ut och att fisken minskar i Tidan. Under arbetet med strukturplanen har ett par platser studerats vilket presenteras under rubriken Deltagarna hade delats in i fyra olika grupper utifrån platsutveckling. Förslaget för Gamla torget vilka intressen de representerade. De olika grupperna dokumenteras även mer detaljerat i det separata var dokumentet gestaltningsförslag Gamla torget. • Besöksliv och turism • Handel och aktivitet Beskrivning av processen • Park, miljö och biologisk mångfald • Kulturvärden Strukturplanen har tagits fram av konsultföretaget WSP i nära samarbete med Tidaholms kommun. Under dagens andra övning markerade deltagarna ut Arbetsgruppen på WSP har bestått av två bland annat rörelsestråk och mötesplatser på karta. planarkitekter, två landskapsarkitekter och en Instruktioner hade förberetts för de olika grupperna bebyggelseantikvarie. Från Tidaholms kommun utifrån vad respektive grupp skulle fokusera på. har arbetet letts av representanter från avdelningen Hållbar utveckling, men ytterligare tjänstepersoner Vid den andra workshoppen deltog representanter har involverats vid behov. Arbetet har inkluderat från kommunens nätverk Unga kommunutvecklare. två platsbesök i Tidaholm, och två workshops har Här låg fullt fokus på kartövningen. Ungdomarna genomförts. efterfrågade mer mysiga platser att vistas på. Framför allt önskas mer grönska, och sittytor med skydd i ryggen och belysning med varm färg. Detta gäller både på Gamla torget och längs åstråket. Platsen utanför Coop lyfts fram som ett tråkigt tillhåll. Resultatet av kartövningen från gruppen för Kulturmiljö. 4 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Nedan återges några textutdrag ur översiktsplanen som är viktiga att ta med sig i arbetet med Kulturmiljö stadskärnan och åstråket. Tidaholms industrihistoria har lagt grunden till vad Tidaholm är idag med kunnande, näringsliv och Stadskärnan företagare. Varsamt omhändertagen kulturmiljö Översiktsplan För att Tidaholms stadskärna ska utvecklas mot är en resurs och en utgångspunkt för utveckling visionen och de uppsatta målen krävs ett samlat och och attraktivitet för hela kommunen. Kulturmiljön prioriterat utvecklingsarbete. Tidaholms centrum ska fungerar som källa till trygghet och förankring för I visionsdelen för Översiktsplan 2030 anges vara en plats för sociala möten med både vänner och nya invånarna och som positiv, tilldragande faktor för nedanstående fokusmål, vilket en utveckling av bekanta. Gator och platser ska utformas så att gående besökare, befintliga och nya kommuninvånare. Med stadskärnan kan bidra till att uppfylla. och cyklisters behov av säkerhet, framkomlighet och kulturmiljön som grund kan goda förutsättningar trivsel främjas. Tidaholms stadskärna ska upplevas skapas för utveckling och attraktivitet. Kulturmiljön som trygg och säker att röra sig i oavsett tidpunkt. ska inte bara bevaras utan brukas och göras känd. Kulturmiljövård handlar om respekt för det som Tidan varit, men också om möjligheten för kommande Vidareutveckla Bevara Ån Tidan rinner genom hela Tidaholms tätort och generationer att förstå sin samtid genom att kunna kommunens landskapsbilden på utgör ett viktigt inslag av värde för kommunens göra kopplingar bakåt i tiden. identitet. lång sikt. invånare. Stråket längs med Tidan skapar en blågrön infrastruktur som är betydelsefull ur ett såväl Kulturmiljön i tätorten ska avspegla Tidaholms rekreationellt som biologiskt perspektiv. historiska utveckling. Bebyggelsens tidstypiska drag ska respekteras. Tidans roll i stadskärnan kan förstärkas och tydliggöras. Människor dras till vatten och mötesplatser utmed Tätortsnära natur Forma variationsrika Verka för ett aktivt och vatten är en tillgång för en stad. Stadens parker och grönområden fyller en social mötesplatser där starkt näringsliv. funktion för alla grupper i samhället. Grönstrukturer människor kan må Kommunens mål är att öka tillgängligheten till Tidan är även viktiga ur miljöperspektivet och bidrar till att bra, leka, lära och och att länka samman befintliga promenadstigar och växter och djur har en chans att utvecklas och överleva växa. grönområden. De många befintliga värden som är i stadsmiljön. Detta ska beaktas i den kommunala förknippade med Tidan ska tas tillvara och stråket planeringen. För att främja barns och ungdomars längs med ån ska utvecklas och stärkas. Det ska motorik och hälsa är det viktigt att värna om gröna här vara möjligt för gående att ta sig från ringleden ytor för deras lek och rörelsebehov. utmed Tidan längs ett obrutet stråk. Utöver att Skapa förutsättningar Bidra till att minska främja naturliga mötesplatser i staden, kan ett sådant Stadsparken, Kyrkparken, Strandpromenaden, för större andel miljöbelastningen stråk bidra med många kvaliteter för en långsiktigt Turbinhusön, Bruksvilleparken, Stallängsskogen persontransporter till och till förbättrad hållbar stadsplanering, som ökad tillgänglighet och samt Tidans blågröna stråk utgör särskilt uppskattade fots, med cykel och hantering av tillgång till tätortsnära grönområden och förbättrade miljöer. Dessa är värda speciell omsorg för att behålla ekosystemtjänster. Stråken ska knyta samman och förädla värdena för framtiden. kollektivtrafik. klimatförändringar. stadskärnan med Tidan, Vulcanön och Turbinhusön med deras kulturmiljöer och besöksmål. Grönska längs Tidan. Fontän framför stadshotellet. Uteservering vid Turbinhuset. Scenen i Bruksvilleparken. 5 Platsen idag Arbetsområdet har delats in i fem delområden med olika karaktärer; Centrumområdet, Vulcanön, Södra strandpromenaden, Norra strandpromenaden och Bruksvilleparken. Centrumområdet går från Gamla torget och ner mot Tidan. I väst avgränsas det vid busstationen, och i öster vid Stallängsvägen direkt efter Stadshotellet. Området är urbant och har överlag dålig vattenkontakt och begränsat med grönska. Kopplingen mellan torget och Tidan är otydlig. Vulcanön har en tätare karaktär och beskrivs som Tidaholms kulturcentrum. Här är ortens industriella ursprung väl synligt, i byggnader som numer nyttjas för bland annat museum, gymnasium och konsttryck. Ett tydligt huvudstråk löper i nord-sydlig riktning genom området, promenadstråk längs vattnet saknas. Södra strandpromenaden är det otydligaste av karaktärsområdena. I söder avgränsas området av den inbyggda bron mellan hemtjänstens kontor och vårdcentralen, och i nordöst avgränsas det av Turbinhuset. I den västra delen begränsas vattenkontakten av privat mark och parkeringsytor, och i öster är gränsen mot närliggande flerbostadshus otydlig. Norra strandpromenaden är ett lummigt parkstråk som överlag har god vattenkontakt. Närmast stadshotellet finns ett område som ägs av kyrkan, och kan ses som något outnyttjat med en tom gräsyta. Förbi Turbinhusfallet går stråket på en smal trottoar längs bilvägen. I området återfinns också Kärleksön som nås via en mindre bro. Längs i öster finns ängsmark och tennisbanor. Plan med delområden. Nedan och på kommande bilder redovisas foton från respektive område. Bilder från Centrumområdet Bruksvilleparken är ett mer aktivitetsbaserat område som inkluderar Turbinhusön och en mindre scen. I den östra delen har en gammal tennisbana fått sarg och underlag för att fungera som multisportarena. Intill denna finns en skateramp, där förvaltningen har i uppdrag att utveckla en aktivitetspark. Den västra delen av området rymmer kulturhistorisk bebyggelse och som bland annat nyttjas för skolbesök där eleverna får prova på att leva en dag i svunna tider. På Turbinhusön finns också restaurang- och caféverksamhet starkt kopplat till turism. 6 Bilder från Vulcanön Bilder från Norra strandpromenaden Bilder från Södra strandpromenaden Bilder från Bruksvilleparken 7 Kulturhistorisk bakgrund Ån Tidan Tidan rinner som ett öppet stråk genom Tidaholms centrum och binder samman historiska miljöer som Gamla torget Vulcanön, Turbinhusön, Gamla torget, Kyrkomiljön och Herrgårdsområdet. Redan under medeltiden Järnvägsstationen utnyttjades vattenkraften för att driva kvarnar och verkstäder vilket lade grunden för den industriella utvecklingen. Vulcanön Vattenrummet fungerar som en röd tråd som knyter ihop stadens olika delar och skapar en helhet. Vattnet, industriarkitekturen och de gröna parkmiljöerna är Foto från 1890-talet som visar Vulcans kontor framför utmärkande för Tidaholms karaktär utmed Tidan och Tidan. berättar om stadens utveckling från bruksort till stad. Turbinhusön erbjuder en mer småskalig miljö, delvis med träbyggnader i röd panel, omgivna av park med lövträd, grusgångar, förgreningar av ån och gräsytor. Biblioteket Tidaholm industristaden Två av de mest betydelsefulla industrierna som växte Herrgårdsområdet fram vid Tidan var Tidaholms bruk och Vulcans tändsticksfabrik. Tidaholms bruk, grundat 1799 som järnbruk hade ett eget vattendrivet valsverk och Flygfoto över Tidaholm där man tydligt ser utbredningen av den samlade och täta industribebyggelsen på Vulcanön som utvecklades senare till en av Sveriges mest kända förtsätter i väster. Herrgårdsområdets byggnader står samlade i söder tillsammans med stadsbiblioteket. I norr utgör torget tillverkare av vagnar, möbler och motorfordon. en stor öppen yta, strax väster om är Järnvägsstationen. Vulcans tändsticksfabrik som etablerades 1868 på Vulcanön blev under 1900-talet världens största Folksamling på gamla torget under 1890-tal, med delar av tändsticksfabrik med över tusen anställda. Båda dessa Basarlängan till höger, uppförd av Tidaholms bruk 1894. industrier är starkt knutna till Tidan med vattenkraften och transportmöjligheter. Järnvägens ankomst till Tidaholm 1876 förstärkte ytterligare åns betydelse och gjorde det möjligt att effektivt transportera råvaror och färdiga produkter. Området kring Stora torget vid ån utvecklades till ett centrum och 1910 fick Tidaholm stadsrättigheter. Längs ån utmed Vulcanön reser sig välbevarade industribyggnader i rött tegel, trä och puts som fondmotiv mot vattenytan. Arkitekturen med sina omsorgsfulla detaljer kontrasterar mot de gröna miljöerna som omger ån. Broar och gångstråk längs Tidan förstärker sambandet mellan industribebyggelse, Del av målning över Tidaholm och Vulcans tändsticksfabrik år 1895. Vy från Vulcans väg mot söder med kyrkogården till ån och grönytor. vänster. Historiska fotografier har tillhandahållits från Tidaholms museums fotosamlingar och hämtats från Västergötlands museums digitala bildsamling. 8 Översvämningsrisk En skyfallsmodellering genomfördes år 2018 som visar att delar av stadskärnan är känslig för översvämning. Kartan visar modellerad utbredning för ett 100-årsregn samt beräknat högsta flöde. Beräknat högsta flöde uppstår när flera naturliga faktorer samverkar, såsom regn, snösmältning, hög markfuktighet och högt vattenstånd i sjöar. Det motsvarar ett flöde med en mycket lång återkomsttid, uppskattad till över 10 000 år. Karteringen visar att översvämningsproblematik framför allt riskerar att uppstå vid Swedish match söder om strukturplanens avgränsning, samt vid småhustomterna öster om Bruksvilleparken. Avhjälpande av ÖVERSVÄMNINGSKARTERING 2018 vandringshinder I dagsläget finns forsande vattenfall vid Turbinhusön Tidaholms tätort norra och Vulcanön. Nedströms fallet vid Turbinhusön följer fyra spegeldammar som i sin tur avgränsas av mindre fall. En utredning har tagits fram för att se över hur vandringsvägarna för fisk kan förbättras förbi dessa hinder. Teckenförklaring Spegeldammarna föreslås helt tas bort och ersättas av en kontinuerlig strömsträcka med varierad bottenmiljö av block och sten. De två större fallen föreslås åtgärdas Q100_Hundraårsregn - utbredning med så kallade stryk, vilket innebär en upptröskling av vattenfåran. Vid Vulcanön föreslås stryket anläggas i den västra fåran, och vid Turbinhusön föreslås stryket BHF_Beräknat högsta flöde - utbredning väster om den lilla ön som ligger i Tidan. På så sätt kan fallet bevaras på den östra sidan, medan fiskar kan vandra uppströms på den västra sidan. Förslagen ÖVERSVÄMNINGSKARTERING 2018 medför ingen påverkan på åfårans bredd, utan åtgärder Tidaholms tätort norra föreslås främst i djupled. Avhjälpande av vandringshinder i Tidan kan samordnas med åtgärder i strukturplanen, vilket kan TTeecckkenefnöfrökrlakrlianrging skapa förstärkta positiva effekter, både för naturmiljö, MKN vatten samt ökad attraktivitet i stadskärnan. QU1tb0re0d_niHngu 1n0d0-råaråsrresgnregn - utbredning BUHtbFre_dnBinegr äbekrnäkanta th hööggsstata fl öfdlöede - utbredning Vandringshinder för fisk Skyfallsmodellering från 2018 (utförd av WSP), arbetsområdet ungefärligt markerat med vit linje. 9 ÖVERSVÄMNINGSKARTERING 2018 Tidaholms tätort södra Teckenförklaring Q100_Hundraårsregn - utbredning BHF_Beräknat högsta flöde - utbredning 3. PLATSANALYS Lek Arbetsområdet för denna rapport sträcker sig runt Tidan som rinner igenom Tidaholm och inkluderar även kopplingen till Gamla torget, gamla stationen samt den nya planerade busstationen. Tidan är tydligt Äng närvarande i stadskärnan. Stadsrummet med placering av gator och byggnader utgår från ån. Runt Tidan finns Blomprakt ofta ett grönt band med vegetation och parkområden. Promenad På flera platser finns siktlinjer ut över vattenytan bland annat i anslutning till broar. Sport Aktivitet Café Vulcanön ligger mitt i ån och har äldre historisk Konst Kultur bebyggelse. Även vid och på Turbinhusön finns äldre byggnader. Bodarna och cafét på Turbinhusön håller Mötas främst öppet sommartid. Tidan och ytorna norrut Handla Evenemang mot Gamla torget passeras av många tidaholmare dagligen och är en viktig del i stadens identitet. Fiske Kvaliteter som finns i området idag är bland annat gångstråk separerat från biltrafik, sittplatser nära vatten, kulturhistorisk värdefulla byggnader samt träd Stadsutveckling och grönska. Vad som kan upplevas som brister är att på vissa platser saknas gångstråk och kopplingen till stadskärnan är svag. Det gäller särskilt ytorna vid Tidan norr om stadsbiblioteket och mot idrottshallen. Det kan vara svårt för utomstående att hitta de miljöer för rekreation som finns. Behov finns att se över hur de mer skötselkrävande planteringsytorna placeras i området och att omfattningen motsvarar den skötselresurs som finns tillgänglig. Gamla torget har en tydlig form och rumslighet mellan fasaderna med flera verksamheter runtom torget samt en aktiv marknad på onsdagar. Vegetation i marknivå och en rumslighet eller indelning av den Figuren visar arbetsområdet (vit färg) och några målpunkter. Med röd text i bilden beskrivs några unika större torgytan saknas. Som den kanske viktigaste förutsättningar för olika områden. offentliga platsen i Tidaholm finns stor potential att förändringar på torget får genomslag och stärker uppfattningen av Tidaholm som stad. Möjlighet att köpa fiskekort via QR-kod finns längs ån. Insektshotell i den nordöstra delen av arbetsområdet. Bebyggelse på Vulcanön sedd från gamla järnvägsbron. 10 Gångstråk och flöden Kartan till höger visar gång- och cykelflöden i arbetsområdet. En tjockare linje indikerar ett mer frekventerat stråk. Huvudsaklig källa är motionsappen Stravas ”heatmap”. Kartan visar bland annat hur det på flera ställen finns möjlighet att korsa Tidan och att stråken mot Gamla torget är de mest använda. Kartan visar också att grönytorna runt ån kan nås från flera håll. Målpunkter i stadskärnan är bland annat Gamla torget, matvarubutiken Coop, och olika verksamheter på Vulcanön. På Vulcanön finns idag bland annat Tidaholms museum och Rudbecksgymnasiet med cirka 400 elever. I dessa områden rör sig många personer dagligen. Vid workshopen framgår att många ser Vulcanön som en kvalitet, men att passagen från Coop över till ön upplevs som nedgången. Samtliga grupper markerade under workshoppen ut strandpromenaden öster om Turbinhusfallet som ett stråk man gärna rör sig längs. I den västra delen av arbetsområdet påpekas flera brister i stråken, där man önskar bättre vattenkontakt i området runt Vulcanön. Kartan till höger visar gång- och cykelflöden i arbetsområdet. En tjockare linje indikerar ett mer frekventerat stråk. Många av broarna i området har enhetliga namnskyltar. Stadshotellet med Stallängsvägen i förgrunden. Marknad på Gamla torget. Informationsskylt om Agnetorps gamla kyrka. 11 Mötesplatser och aktiviteter Utrustning Kartorna visar vilka områden som har pekats ut för Flera typer av parkutrustning används i centrala olika ändamål i genomförd workshop med kommunala Tidaholm, vilket även lyftes under workshoppen. Det tjänstepersoner, företagare, intresseorganisationer och finns många olika typer av parkbänkar, soptunnor och unga kommunutvecklare. belysning, både avseende färg och form. Ett undantag är de enhetliga namnskyltar som återfinns vid Det kan konstateras att invånarna ser många kvalitéer merparten av broarna. vilka utgör ett gott exempel på i området runt Tidan, och att olika funktioner en genomtänkt utformning som knyter an till platsen. finns förhållandevis spritt inom arbetsområdet. Som helhet upplevs ändå arbetsområdet något splittrat Mötesplatser återfinns framförallt i den västra delen i sitt uttryck, där en mer sammanhållen gestaltning medan den östra delen främst nyttjas för att uppleva skulle kunna ge ett mer omhändertaget intryck. grönska och koppla av, bland annat genom fiske. Restauranger, caféer och kiosker koncentreras främst till centrum, men förekommer även söder om ån. I den östra delen av arbetsområdet finns ytor för fysisk aktivitet i form av tennisbanor norr om Tidan, samt en skateramp och en multisportarena i Bruksvilleparken som ligger söder om ån. Kommunen håller på att se över möjligheten att utveckla Bruksvilleparken till ett utpräglat aktivitetsområde. Med anledning av detta studeras inte utvecklingsmöjligheten för parken mer ingående i strukturplanen. 12 3. VISION Visionen för Tidaholms stadskärna är att centrum ska vara levande, tillgängligt och präglas av närheten till Tidan. Handel, evenemang och mötesplatser bidrar till en småstadsidyll där stolthet, gemenskap och trivsel står i fokus. Stadskärnan är välkomnande, erbjuder variation och möjligheter för både tidaholmare och besökare – året runt. Utvecklingen av stadskärnan i Tidaholm föreslås att ske med små och stora förändringnar av den fysiska miljön. För att stärka och utveckla stadskärnan längs med Tidan föreslås både mer generella verktyg och platsutveckling för specifika delar. Alla bilder på denna sida kommer från Tidaholms kommun. 13 4. UTVECKLINGSFÖRSLAG Strukturplanen har som mål att presentera konkreta insatser som kan genomföras och ge vägledning för det fortsatta arbetet mot en mer attraktiv stadskärna. Utvecklingen av stadsmiljön i Tidaholm bör ske med förståelse för både långsiktiga visioner och vikten av mindre enklare åtgärder. Genom att förena framtidsplaner med det som kan göras nu, blir strukturplanen hållbar över tid och möjlig att genomföra steg för steg. En av de viktigaste utgångspunkterna är att ta tillvara på stadsmiljöns befintliga kvaliteter. Det centrala gångstråket binder samman stadens unika och vackra platser, och får därmed stor betydelse både för tidaholmarnas vardag och för besökare. Turbinhusön De generella verktygen hanterar olika aspekter av stadsmiljön som till exempel hur belysning kan användas för att skapa attraktiva miljöer. Central gångrunda Utvecklingen av specifika platser ( sida 22-30) skapar Gamla torget nya värden och funktioner lokalt men kan också få en övergripande effekt på hela stadskärnan. Kulturhistorien som tillgång Sammanhållen utrustning Vulcanön Belysning Biologisk mångfald Möjlig ny koppling för Platsutveckling gång- och cykel. Sammanfattande plan för en attraktiv stadskärna. Till höger i bilden syns pictogram som visar de mer generella verktygen, planen visar den centrala gångrundan och några utpekade platser för platsutveckling. 14 Översiktligt perspektiv med Vulcanön, Tidan och några föreslagna utvecklingsförslag. 15 Central gångrunda Den tidigare presenterade analysen av befintliga gångstråk visar att många använder idag gångstråken vid Tidan. Beroende på bostadsadress eller var man parkerar och vilket mål man har så ser rörelsemönstret 3 i staden olika ut. Genom att koncentrera utvecklingen för en mer attraktiv stadskärna runt en central gångrunda binds åtgärderna samman. Utvecklingen stärker vardagsmiljön för många tidaholmare samtidigt som ett tydligare stråk för besökare skapas. 1 Att öppna upp bron vid Solviks äldreboende skulle skapa ett alternativ stråk och nya samband tvärs Tidan. 2 Att stärka attraktiviteten i stadskärnan genom en central gångrunda kan innebära flera saker. Exempelvis; 1. Passage mellan Coop och Ekbergs -fysiskt bygga ut saknade länkar -koncentrera utvecklingsåtgärder runt gångrundan Förslag på gångrunda i centrala Tidaholm som binder ihop områden med stora rekreativa värden. -markera och skylta rundan -placera kommunens planteringar med sommarblommor längs med den centrala gångrundan -enhetlig färgsättning och möblering 2. Gångstråk saknas söder om Vulcanön 3. Sektionen visar Östra Drottningvägen och Tidan strax ovanför vattenfallet vid Turbinhusön. För den central gångrundan vore det önskvärt att förbättra gångstråket från parkeringen vid ruinen av Agnestorps gamla kyrka och cirka 100 m i nordöst. Ungefär vid korsningen med Rådhusgatan går det som gångtrafikant att vika av från Östra Drottningvägen och åter igen följa Tidan. En lösning är breddning av gångbanan i kombination med ny beläggning och kantsten med ca 10 cm visning. Vid ett eventuellt borttagande av vattenfallet som vandringshinder bör en gångväg nedanför slänten utredas. 3. Smal parkyta vid Östra drottningvägen 16 Att öppna upp bron vid Solviks äldreboende skulle skapa nya flöden och stärka stadskärnan. Foto befintlig bro vid Solviks äldreboende. Fotomontage med en bro öppen för allmänheten sedd från Vinokontorets trädgård på Vulcanön. 17 Kulturhistorien som tillgång För att förstärka Tidaholms unika karaktär bör utvecklingen utgå från befintliga miljöer och deras kulturhistoriska värden. Skyltning och berättande är centralt för att synliggöra platsens historia. Belysning kan var ett annat sätt att lyfta fram de kulturhistoriska värdena kvällstid bland annat på Vulcanön. Gestaltningen av vistelserum och stråk bör ske med omsorg om markbeläggning, vegetation, staket och kajer mot Tidan för att bevara den industriella karaktären. Parkmiljöer med uppväxta lövträd, grusgångar och gräsytor ska värnas och bör förstärkas, liksom den visuella kopplingen till vattenrummet Robust tegelarkitektur och gatstensbeläggning är värdebärande karaktärsdrag inom den äldre industrimiljön på Vulcanön. Grusade gångar utmed parkstråket vid Turbinhusön är karaktärskapande inslag som ger en historisk dimension. genom ut- och inblickar, och befintliga stensatta kajkanter ska tas tillvara och restaureras. Vid ny och kompletterande gestaltning är det viktigt att använda material som återfinns i miljön såsom tegel, natursten, puts trä, och grus, detta för att skapa kontinuitet och förstärka den historiska karaktären. Kulturhistorien inte bara är ett arv, utan en resurs för framtiden. Genom att utgå från befintliga miljöer och deras karaktärsdrag kan stadens unika identitet bevaras och utvecklas, samtidigt som ån Tidan fortsätter att vara den sammanhållande länken mellan historia och nutid. Träbyggnader inom industrimiljön finns med snickerier i röda, gula och svarta kulörer. Träbron som ugör den f.d. järnvägsbron utgör ett viktigt gångstråk och ger vyer över den samlade industribebyggelsen. Vy över Tidans öppna vattenrum mot Turbinhusön. 18 Sammanhållen utrustning Mörkgrön “Naturen” enligt platsvarumärket Ett samordnat möbel- och utrustningsprogam för cmyk: 88 45 84 56. rgb: 21 66 42 stadskärnan skapar attraktivitet, igenkänning och underlättar driftåtgärder. Cortenstål (endast som material inte målad kulör) Sittmöbler, cykelställ, skräpkorgar eller olika former av avspärrning (pollare) blir ofta tydliga och framträdande detaljer i den offentliga miljön. Utrustning som till Rött NCS S 5040-Y90R exempel parksoffor är styrande för hur miljöerna används. Utrustningen bör spegla vår tid men gärna ha en historisk koppling. Även belysningstolpar bör samordnas i stadskärnan. Svart smide RAL 9011 (mörkt grafitgrå) Tåliga material och ytbehandlingar som åldras med stil och är skonsamma mot miljön ska Grå RAL 7011 (järngrå) användas. Miljöbelastningen bland annat i form av koldioxidutsläpp bör vara liten både under tillverkning och transport samt sett över produktens hela livslängd. Boverkets riktlinjer för tillgänglighet på allmän plats Serien Botan från Blidsbergs mekaniska innehåller flera produkter som fåtöljstolar, bord och parksoffor. Utrustningen bör följas. fungerar både i historiska miljöer och moderna sammanhang. Bildkälla Blidsberg mekaniska En varierad färgsättning föreslås med en palett av flera färger. Den röda färgen har en historisk koppling till platsen bland annat i form av tegelröda byggnader och rödmålade träfasader på Turbinhusön. Flera kulörer föreslås för ett mer nyanserat intryck och för att kunna anpassa färgsättningen efter plats och sammanhanget. Färgerna är synkroniserade med Tidaholms platsvarumärke och stärker på så sätt stadens identitet. Sittmöbler bör ha träsits och tillgänglighetsanpassat armstöd. Ståldetaljer kan pulverlackeras. Täckmålat trä bör undvikas då det medför omfattande underhåll för bibehållen attraktivitet. Pergolatak i stål som beroende på plats kan ha starkare färgsättning i en exempelvis mörkgrön ton. Bör kombineras med plantering för att kännas En hammock i stål kan bidra med en avslappnad omhändertagen. Bildkälla Tress lekfullhet. Bildkälla Nola Fåtöljstol Botan från Blidsbergs mekaniska. Tillgänglighetsanpassat armstöd. Skräpkorg Örebro som erbjuds i flera kulörer. Bildkälla Ett bord uppmuntrar till att stanna längre tid och använda Hags platser för fler typer av aktiviteter. 19 Belysning Belysning är viktigt för trygga, tillgängliga och vackra offentliga miljöer. Mörker begränsar kraftigt vårt synsinne vilket gör att vi får sämre överblick och inte ser vad som finns runt omkring oss. Belysningen i våra städer gör det möjligt att förstå och använda stadsmiljön även under dygnets mörka timmar. Belysning kan även användas rumsskapande och för att tillföra estetiska värden till en plats samt öka den upplevda tryggheten. Under sommarens ljusa kvällar kan vinterns mörker kännas avlägset men för att skapa en attraktiv stadskärna är det viktigt att planera även för mörka eftermiddagar i januari. Belysningen bör vara smart och styrbar så att ljusstyrkan kan regleras och anpassas efter platsen och över tid. Ovan En parkarmatur som skulle kunna fungera på gångvägarna längs med Tidan är Colonn från Zero lightning. Bildkälla Zero lightning. Till höger: att belysa fasader skapar rumslighet. Riktade spottar kan vara ett bra komplement till traditionell Ljusträd kan skapa blickfång i en park. Närbild ljusträd. gatuarmatur för att belysa en plats. 20 Principer för att stärka Mångfald av arter, gärna inhemska Studier vid Lunds universitet har visat att inhemska biologisk mångfald trädarter i en parkmiljö fungerar bättre som livsmiljö för insekter än icke-inhemska trädarter. Teorin är att Flera möjliga åtgärder finns för att stärka den biologiska en evolutionär historik av samexistens krävs för att mångfalden samtidigt som stadskärnans attraktivitet arterna ska anpassa sig till varandra. Exotiska trädarter utvecklas. Generellt har vegetationszoner vid vatten kan ha egenskaper som vacker blomning och/eller ett en viktigt roll i ekosystemet både för vatten- och vackert bladverk vilket kan vara en viktig del för att landmiljöer. Åtgärder som förändrar Tidans åkanter skapa upplevelsevärden i parkmiljöerna. Växter med bör utformas tillsammans med ekologisk kompetens. nektar är positivt för exempelvis fjärilar. Ängar är en av de mest artrika svenska naturtyper och kan vara en Planera för almsjukan del av en parkmiljö. Almsjukan har konstaterats i centrala Tidaholm vilket innebär att i framtiden kommer troligen fler Framhäv skönheten i det naturliga av almarna att drabbas. Endast träd som innebär Utifrån en biologisk mångfald är det fördelaktigt att en säkehetsrisk bör tas ned. Död ved är viktigt för parkerna innehåller många olika typer av miljöer. Det den biologiska mångfalden, därför bör om möjligt inkluderar bland annat miljöer där löv och grenar kan högstubbar lämnas kvar. Ved och ris som tas ned kan få ligga kvar och brytas ned. Ett sätt att framhäva även lämnas som faunadepåer. Viktigt att det görs skönheten i det naturliga kan vara att ha en kortklippt på ett ordnat och genomtänkt sätt så att åtgärden gång genom den vildvuxna ängen eller rama in uppfattas som en positiv förändring av stadsmiljön. naturliga buskage med en häck. Förklarande skyltning kan behövas. Almen bör främst ersättas av inhemska trädarter. Anpassa belysningen Flera möjliga åtgärder finns för att anpassa belysningen för att mindre negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Det kan handla dels om vilka områden som belys, men också belysningsnivån och hur armaturer är monterade och riktas. All ny belysning Referensbild björkträdkrona. bör vara styrbar och i närheten av Tidan bör det övervägas om det går att släcka belysningen under några timmar sent på natten. Bevara och plantera fler träd Att bevara befintliga träd och plantera fler nya träd stärker inte bara den biologiska mångfalden. Områden med sammanhängande vegetation har många viktiga funktioner i stadsmiljöner exempelvis filtrera vind och motverka hetta vilket troligen blir än viktigare med ett förändrat klimat. Referensbild ängsyta med kortklippt gräsgång. Idébild som visar ytan vid Västra Drottningvägen mitt emot gamla stationen där nyplantering av träd och bsukar bland annat skulle kunna stärka den biologiska mångfalden. 21 Platsutveckling Strukturplanen föreslår utveckling av några strategiskt viktiga platser. Ett antal av dessa platser kommer att presenteras i detta dokument. Arbetet med Bruksvilleparken hanteras inte som en fördjupad platsutvecklingi strukturplanen. Även ytterligare platser skulle kunna vara aktuella för utveckling i mindre omfattning. Mindre åtgärder Norra strandpromenaden Bruksvilleparken Området vid ruinen av gamla Agnetorp kyrka Gamla torget Platsen mellan COOP och Ekbergs Gångväg vid Tidan 22 Platsen mellan COOP och Ekbergs Platsbildningen mellan Coop och Ekbergs utgör en viktig nod i Tidaholms stadsväv och har ett centralt läge i korsningen mellan Västra Drottningvägen och Villagatan. Idag består ytan främst av asfalt, med sliten möblering och ett fåtal träd. Platsen upplevs öppen, ödslig och det saknas en tydlig tanke för hur Rad av pollare den ska användas. Genom att utveckla platsen har den potential att bli en egen en pärla längs det pärlband av fina platser som finns i centrala Tidaholm. EKBERGS Platsen föreslås omvandlas till en grönskande fickpark med svängda tegelmurar, träd, buskar och planteringar. Platsen kan då bli en tydlig entréplats och en nod mellan Gamla torget och Vulcanön. Utmed fasaden Plantering med perenner till Ekbergs föreslås en svängd tegelmur med träsitsar och buskar i sitthöjd. Bakom tegelmuren föreslås en plantering med buskar och perenner samt blommande träd. I Långsoffa mitten av platsen föreslås en cirkulär plantering med Tegelmur på tegelmur blommande perenner samt en mindre buske med Plantering prydnadsvärden. Markbeläggningen ersätts med med perenner Blommande träd ett enhetligt markmaterial med friser av marktegel. Teglet som material knyter samman platsen med de tegelbyggnader som finns på Vulcanön. Utmed Coops fasad föresås cykelställ för att uppnå en ordnad cyklparkering och längs med Västra Drottningvägen föreslås en rad av pollare för att separera trafiken från gångtrafikanterna. Cykelställ Friser av marktegel Befintlig lönn COOP Befintliga träd Befintlig gräsyta Befintlig gräsyta 0 5 10 Illustrationsplan, skala 1:200 A3 23 Referensbild blommande träd och plantering Referensbild friser/kanter av marktegel. Bild: Bara mineraler. Perspektiv över den grönskande fickparken mellan Coop och Ekbergs. Referensbild sittmur i tegel. Bild: Bara mineraler. 24 Området vid ruinen av gamla Agnetorp kyrka Platsen och de omgivande parkstråket karaktäriseras till stor del av Tidan och de stora uppvuxna träden vilka bidrar med en rofylldhet till platsen. Området präglas också av kyrkoruinen och Klappebryggan vilka utgör viktiga kulturhistoriska spår på platsen. För att utveckla området föreslås två bryggdäck i nivåer. Det första bryggdäcket placeras söder om Kurkoruinen och erbjuder gott om sittplatser i söderläge. Det andra bryggdäcket placeras öster om parkeringen med utsikt mot Turbinhusön. Bryggdäcken förses med trappor och möbleras till viss del för att öka tillgängligheten. Bryggdäck i nivåer Klappebryggan bevaras och förses med sittplatser och bord, vilket gör att det går att sitta under tak regninga dagar. Trädrad av flerstammiga björkar Gångstråken i området bevaras till stor del men utvecklas på valda platser. Väster om Kyrkoruinen Befintligt gravkor (byggnad Häck runt om för kistor) parkeringen föreslås en ny entré som följer siktlinjen mot träkorset. Öster om kyrkoruinen restaureras det befintliga Befintlig trädrad av gångstråket som idag är igenvuxet utav gräs. lönn, lind och alm Balansbana av PARKERING stockar och stenar För att förstärka kyrkoruinens form anläggs ängsmark. Genom ängen klipps gångar som gör att formen på kyrkoruinen syns tydligt under sommarhalvåret. Ängsmarken bidrar därmed både till att förtydliga de Befintligt träkors kulturhistoriska spåren på platsen samtidigt som den bidrar till att stärka den biologiska mångfalden. KYRKORUIN Gångstråk Befintliga klibbalar restaureras Parkeringen förses med gräsarmering och gångar av asfalt samt ramas in av häckar. Den minskas något Sittplatser åt söder vilket skapar plats för sittplatser och en och plantering samt en balansbana av stockar och stenar. Äng med plantering klippta gångar Trädbeståndet består idag främst av äldre träd och Klappebryggan som ett led i att föryngra trädbeståndet planteras Bok nya björkar, en bok samt ett nytt träd med hängande Befintlig björk karaktär. Ny gångväg Träd med hängande i grus karaktär Befintlig bok Bryggdäck i nivåer 0 10 20 Illustrationsplan, skala 1:400 A3 25 Referensbild klippt gång och äng. Referensbild häck. Perspektiv över Kyrkoplatsen och besöksparkeringen med bryggdäck i nivåer, planteringar och sittplatser. Referensbild sittbrygga. 26 Gamla torget Gamla torget utgör Tidaholms hjärta och har idag många kvaliteter som bör bevaras och vidareutvecklas. Soltrappa/scen En mer djupgående presentation av gestaltningen med möblering Befintlig oxel av Gamla torget presenteras i dokumentet Gestaltningsförslag Gamla torget. Befintlig Befintlig trädrad Gamla torget gestaltas med flera nya planteringar och oxel Mur i sitthöjd av pelarek med ny träd för att bli en grönare plats i staden. Vitala träd underplantering bevaras medan träd med dålig vitalitet ersätts med nya. I trädraden utmed den nordvästra och norra Markbelägging i form av Tidan fasaden ersätts majoriteten av träden med nya arter. I Statyn anslutning till parkeringen föreslås en magnoliaskog. Vattenbäraren Här skapar magnolior tillsammans med andra träd, buskar och perenner en stiliserad blomstrande skog. Magnoliornas blomning bidrar med starka Markfontän årstidsupplevelser och bidrar till att torget blir ett besöksmål i Tidaholm. I magnoliaskogen finns flera Flexibel yta för marknad och sittplatser och ett väderskydd som skapar sittplatser evenemang under tak. En stor del av torgets centrala delar lämnas Magnoliaskog oprogrammerade för att torget fortsättningsvis ska ha gott om flexibla ytor för marknader och evenemang. Dagens markbeläggning med smågatsten bevaras till stor del men får ett tillägg genom att Tidan avbildas i markbeläggningen. En markfontän skapas där Tidan delar sig för Vulcanön, vilket blir ett lekfullt Väderskydd inslag på torget. Strax intill markfontänen står statyn med sittplatser framför kallmur Vattenbäraren på en vattenspegel och tittar ut över torget. Kallmur I den norra delen av torget tar en soltrappa upp Befintlig parkering höjdskillnaden mellan butikslokalerna och torget Befintlig vilket skapar en upphöjd scen och murar i sitthöjd. Befintlig ek pelarek Denna plats badar i sol och har gott om sittplatser med planteringsytor strax intill. Torget får en ny belysning som både skapar en god allmänbelysning men också belyser utvalda platser med punktbelysning. 0 10 20 Illustrationsplan, skala 1:400 A3 27 Perspektiv över Gamla torget men nya planteringar, sittplatser och markfontän. 28 Gångväg vid Tidan söder om Vulcanön Söder om Vulcanön saknas möjlighet att gå längs med Tidan österut mot idrottshallen. Gångtrafikanter och cyklister som kommer från Vulcanön och ska österut hamnar på parkeringsytan norr om biblioteket för att sedan ta sig ut på Södra kungsvägen. En ny gånväg längs med Tidan skulle stärka och binda ihop gångstråket samtidigt som en tydligare gatumiljö Brygga skapas norr om biblioteket. De befintliga parkträden består framförallt av hästkastanj som generellt är hårt drabbade av flera skadegörare. Att diversifera trädbeståndet med fler träd och andra arter är en försäkring inför framtiden Bef. parkering med och en möjlighet att utveckla platsen med fler värden. ny infart Ny gångväg En kortare brygga gör det lättare att bevara parkeringsplatser och träd. Bryggan blir ett trevlig Avvikande inslag i promenaden med stärkt vattenkontakt och kan markmaterial kombineras med sittplatser. 0 50 m Biblioteket Den nya gångvägen längs med Tidan bör även kompletteras med sittplatser och ny belysning. Förslag på nytt gångstråk längs med Tidan. Översiktligt perspektiv på det nya gångstråket. 29 Norra strandpromenaden Utmed Norra strandpromenaden kan utvalda platser rustas upp för att skapa ett trevligare parkstråk utmed Tidan. Generella verktyg som tidigare nämnts i dokumentet kan med fördel appliceras på dessa platser. De mindre platsbildningarna bör möbleras med enhetliga möbler, gärna vända mot Tidan och med skyddande vegetation i ryggen. Belysningen uppdateras till enhetliga stolpar och placeras för att säkerställa att god allmänbelysning uppnås utmed gångstråket. På de mindre platsbildningarna kan med fördel effektbelysning såsom spottar eller ljusträd placeras. För att uppnå ett trädbestånd i varierande ålder bör nya träd planteras utmed Norra strandpromenaden. En blandning av inhemska och exotiska träd kan med fördel planteras för att skapa ett varierat trädbestånd. Vid platsbildningar placeras gärna träd med starka prydnadsvärden, såsom spektakulär blomning, höstfärg och stamfärg. Visionsbild Norra strandpromenaden med en ny hammock, ängsmark och planteringar samt tegelmurar som markerar entréer. 30 Fortsatt arbete Förslag på etappindelning Tidsperiod Plats Resonemang Strukturplanens tidshorisont är 10 år. Utifrån de Strukturplanen ska fungera som vägledning för både 2026-2036 Stadskärnan En årlig budgetsumma för mindre åtgärder enligt strukturplanen med litet studerade områdenas betydelse för upplevelsen föreslås små och stora åtgärder i den offentliga miljön och behov av projekering. Exempelvis parkutrustning och belysning. en övergripande etappindelning enligt tabell. Förslaget säkerställa en långsiktig, konsekvent utveckling av 2026–2031 Gamla torget Gamla torget är den symboliskt viktigaste platsen, där en upprustning medför en fördelning av budgetinsatser och har stadens centrum. De generella verktygen hanterar är av stor betydelse både för invånare och näringslivet. Utvecklingen bör tagit hänsyn till kända beroenden. Etappindelningen olika aspekter av stadsmiljön som till exempel en inkludera medborgardialog och bedöms kräva större ekonomiska resurser föreslås utifrån nu kända omständigheter och kan ses sammanhållen utrustning vilket är aktuellt i hela än övriga utvecklingsinsatser. Med fördel kan ombyggnaden inledas med över och revideras vid behov. arbetsområdet. För att jobba vidare med exempelvis tillfällig fysisk åtgärd för att underlätta dialogen och visa att något händer. parkutrustning och åtgärder för biologisk mångfald 2026–2030 Gångväg söder om Att anläggninga ett sammanhängande gångstråk längs med Tidan söder För att hantera det fortsätta arbetet så föreslås ett behövs endast enklare projekteringsarbete. Vulcanön om Vulcanön är en viktig del för att förbättra den centrala gångrunda upplägg där mindre åtgärder enligt strukturplanen längs med ån. Vidare utredning krävs av trafik och parkeringslösning och hanteras samordnat med en budgetsumma fördelat Gamla torget och en del av de andra åtgärderna eventuell samordning med åtgärdandet av vandringshinder i närområdet. över flera år. Då kan exempelvis översyn av för att förändra specifika platser kommer kräva 2026–2028 Coop/Ekbergs En relativt liten plats där en upprustning kan få en stor effekt. Samordning parkutrustning ske etappvis och utifrån aktuellt fortsatt utredning och projektering samt i vissa fall krävs med fastighetsägare. budgetmedel. även anmälan om vattenverksamhet. Samråd och 2027–2031 Området vid ruinen Kommunen har i nuläget bristande rådighet då marken delvis ägs av I prioriteringen av utveckling av specifika platser diskussioner kommer också krävas med berörda av gamla Agnetorps Svenska kyrkan, varvid utvecklingen föreslås längre fram i tiden. Om finns flera faktorer att ta hänsyn till. Det kan handla fastighetsägare. För de större åtgärderna och Gamla kyrka medel finns kan det vara ett alternativ att påbörja åtgärder på kommunens om samordning med andra projekt och dialog med torget kan det var givande med en dialogprocess som område tidigare. fastighetsägare samt tillståndsprocesser. Avgörande inkluderar boende i Tidaholm. En sådan dialog kan kan också var vilken tillgänglig tid som finns för med fördel ske samtidigt som en förprojektering för kommunens personalresurser att projektleda och att justeringar ska kunna fångas upp. driva de olika delarna framåt. Arbetet pågår för borttagande av vandringshinder för Åtgärderna på Gamla torget kan delas upp i delar fisk i Tidan, en process som eventuellt kan inkludera vilket ger mindre påverkan under anläggningsfasen. till exempel bryggor och nya gångvägar. Att ha visioner är att tro på framtiden. Strukturplanen är tänkt som ett stöd i det fortsatta arbetet och visar på hur stadskärnan kan bli välkomnande, erbjuda variation och möjligheter för både tidaholmare och besökare – året runt. Tidaholmsskylten i närheten av idrottshallen. 31 GESTALTNINGSFÖRSLAG GAMLA TORGET 2025-12-19 INNEHÅLL Projektgrupp WSP Medverkande Tidaholms kommun Inledning 3 Sofia Forsberg Mål och syfte 3 Landskapsarkitekt LAR/MSA Samhällsbyggnadsförvaltningen Beskrivning av processen 3 Uppdragsansvarig Workshop 3 Marie Bengtzon Urban Rickardsson Planarkitekt Bakgrund 4 Landskapsarkitekt LAR/MSA Platsanalys 5 Gestaltningsansvarig Jörgen Nyström Mål 6 Avdelningschef Hållbar Utveckling Jonatan Jönsson Koncept 6 Landskapsarkitekt LAR/MSA Utvecklingsförslag 7 Fälten 8 Sarah Uller Skogen 9 Bebyggelseantikvarie Tidan 11 Belysning 12 Bilder/illustrationer är tagna/skapade av WSP om Perspektiv över Gamla torget 13 inget annat anges. Drönarfoto som visar Gamla torget: Bildkälla Tidaholms kommun 2 INLEDNING Mål och syfte Workshop Gestaltningsförslaget för Gamla torget är en del av Vid den första workshoppen deltog representanter från arbetet med en strukturplan för Tidaholms stadskärna bland annat kommunens samhällsbyggnadsförvaltning och området runt Tidan. Strukturplanen ska identifiera och kultur- och fritidsförvaltning, den lokala konkreta åtgärder för att skapa en mer attraktiv och fiskeföreningen, näringsidkare och exploatörer. Totalt levande stadskärna, i linje med kommunens mål deltog 24 personer, varav fyra från WSP. att göra Tidaholm till en plats där fler vill leva och utvecklas. Deltagarna delades in i fyra olika grupper utifrån vilka intressen de representerade. De olika grupperna var Gamla torget är kanske den viktigaste allmänna • Besöksliv och turism platsen i Tidaholm. Gestaltningsförslaget för Gamla • Handel och aktivitet torget tas fram som en bilaga till Strukturplanen för • Park, miljö och biologisk mångfald att något mer detaljerat beskriva förutsättningar och • Kulturvärden en tänkbar utveckling. Workshoppen inleddes med en presentation av projektet och syftet med dagen. Därefter följde Beskrivning av processen en SWOT-övning där deltagarna skrev ner och diskuterade vilka styrkor, svagheter, möjligheter Strukturplanen har tagits fram av konsultföretaget och hot man såg för området. Flera personer lyfte WSP i nära samarbete med Tidaholms kommun. De ingående stegen i en SWOT-analys. handeln i stadskärnan som en styrka, där både Arbetsgruppen på WSP har bestått av två kommunen och fastighetsägare förstår vikten av planarkitekter, två landskapsarkitekter och en lokal handel. Även att det finns ett tydligt torg med bebyggelseantikvarie. Från Tidaholms kommun torghandel sågs som en styrka. Torget beskrivs dock har arbetet letts av representanter från avdelningen även som sterilt och mörkt, och att grönska saknas. Hållbar utveckling, men ytterligare tjänstepersoner Centrumdöd och ett varmare klimat lyfts som hot, har involverats vid behov. Arbetet har inkluderat vilket ett mer attraktivt torg med svalkande grönska två platsbesök i Tidaholm, och två workshops har och växtbäddar kan motverka. När grupperna skulle genomförts. föreslå utvecklingsförslaget lyftes Gamla torget mer än någon annan del av utredningsområdet. Några förslag var att jobba med att få in grönska och vatten, att öka Tidans närvaro i centrum och att åstadkomma fler sittplatser. Under dagens andra övning markerade deltagarna ut bland annat rörelsestråk och mötesplatser på karta. Instruktioner hade förberetts för de olika grupperna utifrån vad respektive grupp skulle fokusera på. Handelsgruppen fick bland annat i uppdrag att markera ut butiker, matställen och övrig service. Vid den andra workshoppen deltog representanter från kommunens nätverk Unga kommunutvecklare. Här låg fullt fokus på kartövningen. Ungdomarna efterfrågade mer mysiga platser att vistas på. På Gamla torget önskas mer grönska och belysning, samt sittytor med ryggen skyddad. Resultatet av kartövningen från gruppen för Handel och aktivitet. 3 BAKGRUND Gamla torget och dess omgivning utgör den äldsta centrumbildningen i Tidaholm. På slutet av 1800-talet började området kring torget utvecklas till stadens centrum. När Tidaholm blev köping 1895 och därmed fick vissa stadsrättigheter ställdes nya krav på ortens utformning. Detta ledde till den första stadsplanen, vilken fastställdes år 1900. I samband med detta fick torget sin nuvarande placering och blev en central punkt där flera viktiga byggnader uppfördes, däribland affärslokaler, offentliga institutioner och samhällsbyggnader. Redan innan stadsplanen uppfördes hade utvecklingen kring torget påbörjats. År 1894 uppfördes den gula Basarlängan av Tidaholms bruk, och 1898 byggdes Torget under 1930-tal. På bilden syns Basarlängan som Tidaholms Bruks Mejeri på torgets motsatta sida. kantar den östra delen av När Tidaholm fick stadsrättigheter 1910 inleddes en torget. På torgytan står rester ny epok i stadens historia. Torget fick sitt nuvarande av torgstånd. Denna delen av namn 1914 och delar av ytan stensattes under 1920- torgytan är fortsatt grusad vid och 1930-talet, vilket gav platsen en mer stadsmässig denna tid. Fotot är hämtat från Digitalt museum. karaktär än den tidigare grusade ytan. Torghandel har en lång tradition i Tidaholm. Under 1800-talet var den främst inriktad på jordbruksprodukter, och folk från landsbygden samt knallar reste in till staden för att sälja varor direkt från kärror eller enkla stånd. Även om saluhallar och butiker senare tog över mycket av handeln har torghandel fortsatt i varierad skala, idag med lokalproducerade varor, grönsaker och blommor. Idag är torget en stor öppen plats omgiven av byggnader från olika epoker och i varierande stilar. Byggnaderna är låga och placerade kring torgytan. Basarlängan är särskilt utmärkande med sitt rundade hörntorn, och på torget finns även skulpturen Vattenbäraren, som avtäcktes 1968. Torget, troligen under mitten av 1950-60- talet. På bilden syns en pågående torghandel och folk i rörelse. Bilden är tagen mot nordväst. Hela torget är stenlagt vid denna tid. Fotot är hämtat från Tidaholms museums bildsamling. 4 PLATSANALYS Flöden Karaktäristiska element Gångstråk - Ju tjockare streck desto fler Trädrad människor bedöms röra sig utmed stråket* Staty Fordonstrafik - Ju tjockare streck desto fler fordon bedöms nyttja vägen Byggnad med stark arkitektoniskt värde Fordonstrafik - enkelriktad Byggnad med starkt arkitektoniskt värde, upplevs ej så tydlig på grund av parkeringen Parkering för rödelsehindrade Kyrktorn, ligger utanför torget men Gågata kyrktornet visar sig ovanför takåsarna Gångfartsgata Förbud mot att stanna och parkera * Analys utifrån Strava heatmap samt platsbesök Rumslighet Trädarter och vitatlitet A Viss rumslighet God vitalitet* Svag rumslighet A Dålig vitalitet* B B B Torgets starkaste rumslighet är den mellan fasaderna vilket Träd är dött eller avverkat* B A gör att torget upplevs som ett stort rum. Eftersom torget saknar starka rum i rummet upplevs det öde och tomt när A Pelarek B A det inte används. B B B A B Oxel B B Utformningen runt statyn Vattenbäraren fungerar inte B som den trevliga mötesplats eller blickfång som en gång C Skogsek eller bergek C C A var tänkt. *Översiktlig bedömning. Mer omfattande bedömning krävs i senare skeden Siktlinjer Grönstruktur Stark siktlinje Träd med stark funktion som Viss siktlinje stadsbyggnadselement Svag siktlinje Träd med viss funktion som stadsbyggnadselement Träd med svag funktion som stadsbyggnadselement Potential för att stärka grönstrukturen Grönstrukturen på Gamla torget består idag enbart av träd, vilka genom sin form, storlek och vitalitet har olika stark funktion som stadsbyggnadselement. Fler och nya träd samt en högre andel vegetation i marknivå skulle kunna stärka grönstrukturen och skapa viktiga gröna kopplingar till övriga delar av staden. 5 MÅL KONCEPT Central gångrunda Gamla torget ska bli Tidaholms gemensamma Tidaholms kommun ligger mellan Falbygdens öppna vardagsrum, en plats för samvaro både under vardagar jordbrukslandskap och större skogsmarker i öster. och till fest. Vattenkraft och skog var viktiga förutsättningar för Kulturhistorien som tillgång industrialiseringen som fick Tidaholm att växa fram • Torget ska bli grönare och locka besökare att som stad under slutet på 1800-talet. Tidan med stanna kvar en längre tid. nord-sydlig sträckning präglar både tätorten och Sammanhållen utrustning • Torget ska var flexibelt och rymma diverse landsbygden runt om. olika evenemang, allt från motorträffar och torgmarknad till skridskobana. Fälten, skogen och Tidan har alla haft en viktig roll Biologisk mångfald • Torget ska upplevas som en trygg plats. Genom för Tidaholms utveckling och nu får de flytta in att belysa torget och skapa intressanta upplevelser på Gamla torget! Konceptet Fälten, skogen och kvällstid skapas större förutsättningar för att Tidan hjälper gestaltningen att ta fysisk form på Belysning platsen befolkas kvällstid. torget. Förhoppningen är att förslaget ska uppfattas • Torget ska gestaltas för att uppmuntra till sammanhängande och ge förutsättningar för ett användning året om, exempelvis genom väderskydd attraktivt stadsliv. och växtlighet med attraktiv vinterkaraktär. I strukturplanen presenteras övergripande verktyg för att jobba med stadskärnans attraktivitet. De verktygen är viktiga och en grund även för arbetet med Gamla torget. AI-generad principbild för ett samhälle som genomkorsas av en å och ligger i gränslandet mellan skogsmark och slättbyggd. 6 UTVECKLINGSFÖRSLAG För att Gamla torget ska bli Tidaholms gemensamma Soltrappa/scen vardagsrum föreslås fler gröna ytor och att de sociala med möblering värdena på torget stärks. Trafiklösningen och den övergripande strukturen bevaras. Markbeläggningen i mitten av torget och de slätare stråken runt om vid butiker och verksamheter behålls. Markbelägging i form av Tidan Statyn Vattenbäraren Markfontän Flexibel yta för marknad och evenemang Magnoliaskog Väderskydd Cykelställ med sittplatser framför kallmur Stenmur Befintlig parkering Befintlig Befintlig ek pelarek 0 10 20 Illustrationsplan, skala 1:400 A3 7 Fälten Torgmarknad Traditionen att ha marknad på torget är troligen lika gammal som torget. Vid en ombyggnad av Tidaholm Torgets öpppna ytor ger plats för handel, evenemang är det viktigt att fortsatt ge goda förutsättningar för och tillfälliga aktiviteter. Gamla torget i Tidaholm har livliga och attraktiva marknadsdagar. en vacker gatstensbeläggning som föreslås att i stor utsträckning vara kvar. I torgets gatstensbeläggning finns idag ett rutmönster med markering av ytor för handlare. Utvecklingen de De öppna ytorna gör det enkelt att röra sig kors och senaste åren har i många städer varit färre handlare tvärs över torget samt markerar omgivande ytor och men att de var och en tar en större yta. Istället för att i byggnader. markbeläggningen markera marknadsrutor föreslås en markering av marknadens yttre gräns. Stora möjligheter finns att jobba med kanten runt den öppna ytan. Sittplatser placeras med fördel med Att ha en tydlig gång runt marknaden och att man utblickar. Kanten på det öppna kan gärna också som besökare går i en slinga runt handlarna skulle öka innehålla lägre vegetation och blomprakt. attraktiviteten och orienterbarheten. Gångytor bör vara cirka fyra meter breda för att ge god plats för Markfontänen kan under marknader och evenemang samtal och handel. Foto på den befintliga beläggningen av smågatsten som stängas av och ytan blir då plan och kan nyttjas. finns på stora delar av torget. Mur i sitthöjd Sittplatser Snurrfåtöljer Cykelställ Tänkbart läge isbana Referensfoto på torg i Trollhättan som visar sittplatser i Förslag på disponering av torgmarknad med mittgång. kanten av en större öppen yta med ublick mot blomprakt. Nytt läge julgransfot Nytt läge flaggstång Illustrationsplan med den öppna flexibla ytan omgärdad av grönska och sittplatser. Med start vintern 2025 kommer det finnas en tillfällig isbana på Gamla torget. Planen visar förslag på hur den kan placeras på ett omgestaltat torg. Referensfoto torgmaknad Förslag på disponering av mindre torgmarknad. 8 Skogen De stora träden Träden på Gamla torget har en viktig funktion för att mjuka upp de hårdgjorda ytorna, skapa Genom och att kombinera inhemska arter, stenmurar årstidsvariation och riktningar i stadsrummet. Flera av och de stora blommorna på bar kvist hos magnolior de befintliga träden på torget har inte utvecklats på ett tar skogen plats på Gamla torget. tillfredsställande sätt, därför föreslås nyplantering av Befintlig träd. Det blir också ett sätt att binda ihop torgets olika oxel Nytt träd Träd och planteringar kan skapa en mer intim delar. Nya och gamla träd kommer skapa en variation rumskänsla och bidra till att dela upp torget i mindre av arter och utseende. Ett grepp som föreslås stärkas delar. Grönska i olika former kan bland annat Befintlig trädrad på torget genom tre nya arter med stark individuell också bidra till en hållbar dagvattenhantering, sänka Befintlig av pelarek med ny karaktär. Av de nya arterna så förslås en smal skogslönn oxel underplantering temperaturen varma dagar, filtrera vind och skapa som inhemsk art. sittplatser i skugga. Befintliga träd som ska bevaras ges en underplantering Även en liten grönyta kan ha skogskvaliteter. Skogen Nytt träd i av perenner eller låga marktäckande buskar. Det skelettjord kan omsluta besökaren på ett annat sätt än en görs för att ge träden bättre växtförhållanden och plantering. En skog av magnolia på Gamla torget är kunna leda dagvatten till växtbädden. På så sätt något unikt som skulle bjuda på blomprakt, artrikedom utökas den fördröjande kapaciteten vid kraftiga och upplevelser. Det stärker platsen och gör den till skurar. I det fortsatta projekteringsarbetet ska ett besöksmål. dagvattenhanteringen utredas vidare. Ny trädrad Sittplatser Magnoliaskogen Nytt träd i skelettjord 2 nya träd med underplantering Väderskyddet Våraskruv från Soma design med sadeltak omgärdat av växtlighet och stenmurar knyter an till en Lönn med vackert bladuspring och blommor. Plan med de olika gröna delarna på torget. skogsnära bebyggelsetradition. 9 Magnoliaskogen Avsikten med Magnoliaskogen är att skapa en yta med parkkvalitéer som lockar till utforskning och ger estetiska värden till hela torget. Stenmurar och inhemska arter kombinerar de exotiska växterna med det lokala. På sikt ska en flerskiktad yta skapas med fältskikt, buskar och lägre träd. En mindre stig genom skogen och ett väderskydd och sittplatser ger platsen stora vistelsekvaltéer. Magnoliaskogen anläggs genom att i huvudsak planteras med många småplantor. En blandning av olika magnolior kombineras med växter med fina höstfärger Referensbild magnoliaknoppar Magnolia Amträd Busk- och och mer snabbväxande arter som ger magnoliorna fältskikt skydd under uppväxten. I magnoliaskogen planteras också perenner och lökväxter. Viss genomsiktlighet mellan parkering och torgytor bör finnas kvar av trygghetskäl. Med en målmedveten och kontinuerlig skötsel kommer en yta som kan bli Tidaholms stolthet växa fram. Sektion på Magnoliaskogen 5 år efter plantering. Snabbväxande amträd skapar en skyddad växtplats för magnoliorna. Busk- och fältskikt bidrar med blomning och årstidsvariation. Referensbild magnolia som buskträd Inzoomad del av visionsbilden för torget som visar Referensbild på flerskiktad plantering med en mindre stig. Sektion på Magnoliaskogen 30 år efter plantering. Amträden har gallrats bort och magnoliorna har vuxit sig stora. Magnoliaskogen. 10 Tidan Ån Tidan är en viktig del av Tidaholms historia och framtid. Genom att använda ett avvikande markmaterial föreslås att ån läggs in i markbeläggningen på torget. Ån binder på så sätt visuellt samman torget och bryter upp den stora ytan med gatsten. Formen av Vulcanön används för en markfontän som kan stängas av vid evenemang och marknader. Vattenstrålarna ger liv och kommer uppmuntra till lek. Runt Vulcanön läggs markrännor som samlar in vattnet från fontänen och leder det tillbaka mot pumparna. Tidan på torget blir ett unikt och pedagogiskt inslag med flera lager. Statyn Vattenbäraren av Jan Steen avtäcktes på torget 1968. Den befintliga omkringliggande fontänen och sittplatserna gör dock inte platsen och skulpturen rättvisa, därför föreslås att skulpturen flyttas och placeras på ett nytt podium. Statyn kompletteras även med två hinkar som det en gång var tänkt. De nya hinkarna föreslås utföras av natursten. Perspektiv över den norra delen av torget. Statyn Vattenbäraren får ett nytt poduim och står ovan en tunn vattenspegel. I förgrunden av bilden syns markfontänen som blir ett lekfullt inslag på torget. Tidan markeras med avvikande markmaterial Vulcanön som markfontän Inzoomad del av illustrationsplanen för torget som visar Foto av den befintliga fontänen och statyn Vattenbäraren. Referensfoto på torg i Trollhättan med markfontän. Kalkstenshällarna runt fontänen där Vattenbäraren står markbeläggning i form av tidan samt markfontän. idag skulle eventuellt kunna rengöras och återanvändas för markeringen av Tidan i markbeläggningen. 11 Belysning Ett väl ljussatt torg kommer göra stor skillnad för Tidaholms stadskärna. Det är viktigt för den upplevda tryggheten men kan också starkt bidra till attraktivitet. Modern armatur och LED-belysning gör att det idag finns stora valmöjligheter för ljussättning av offentliga platser. Men fördel bör det funktionella ljuset på torget kombineras med rumsskapande och effektskapande ljus. Den dominerande färgtemperaturen ska ge en behaglig och inbjudande atmosfär. Ytor nära sittplatser får gärna uppfattas ha en varmare färg på ljuset. På mindre ytor eller delar kan eventuellt färgat ljus vara aktuellt. Stolpar och armatur ska pulverlackeras i en enhetlig grå färg. Inzoomad del av visionsbilden för torget som visar den linspända belysningen över Magnoliaskogen. Inzoomad del av visionsbild som visar belysningsstolparna Exempel på linupphängd armatur. Högre stolpar med spottar ger goda möjligheter att skapa Ett belyst mönster på mitten av torget kan vara ett sätta att mellan befintliga pelarekar. Att ställa stolparna i linje med Bildkälla Fox belysning en jämn ljusbild. Stolparna får gärna palceras mellan liva upp den annars lite mörkare ytan. Bildkälla Selux. träden ger en starkare helhetsutformning. träden i en rad runt torget. Bilden visar armaturen Olivio. Antalet ljuskällor anpassas utifrån platsen. Bildkälla Selux. 12 Perspektiv över Gamla torget 13 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02

§ 35/26 Utvecklingsstrategi för socialtjänst och kommunal primärvård i Skaraborg SKBKF2024.0063 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 35/26 Beslut Direktionen beslutar att fastställa Utvecklingsstrategi för socialtjänst och kommunal primärvård i Skaraborg. Direktionen överlämnar Utvecklingsstrategin till kommunerna i Skaraborg. Bakgrund Direktionen har gett förbundsdirektören i uppdrag att ta fram en utvecklingsstrategi för socialtjänst och kommunal primärvård i Skaraborg. Utvecklingsstrategin har tagits fram inom enheten välfärdsutveckling i samverkan med medlemskommunerna och övriga utvecklingsområden på förbundet. Utvecklingsstrategin ska gälla under perioden 2026 - 2030. Utvecklingsstrategin för socialtjänst och kommunal primärvård syftar till att konkretisera inom vilka områden kommunernas socialtjänst och kommunala primärvård i Skaraborg ska samarbeta och vilken roll förbundet ska ha i det arbetet. Varje år tar socialchefsnätverket i samråd med enheten för välfärdsutveckling fram aktiviteter utifrån de prioriterade åtgärder som bedöms vara särskilt viktiga. Aktiviteterna tas fram per område och följs upp och utvärderas vid årets slut. Socialchefsnätverket beslutade att ställa sig bakom förslaget till Utvecklingsstrategi på mötet den 17 april 2026. Den 13 mars 2026 beslutade socialnämndsordförandenätverket att ställa sig bakom förslaget med förslag om att dokumentet bör ändras tillbaka till utvecklingsstrategi för socialtjänst och kommunal primärvård samt att civil beredskap ska ingå som område, utifrån att förbundet kan ha en roll att facilitera möten i de fall kommunerna har behov av att samordna sig kring civil beredskap Handlingar Tjänsteutlåtande: Utvecklingsstrategi socialtjänst och kommunal primärvård Utvecklingsstrategi socialtjänst och kommunal primärvård (SUS) 2026-05-25 Skickas till Medlemskommunerna Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 5(35)

§ 36/26 Etablering av FOU Skaraborg SKBKF2026.0080 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 36/26 Beslut 1. Direktionen beslutar att ställa sig bakom förslaget att etablera FoU Skaraborg. De första tre åren sker finansieringen av statsbidrag enligt redovisad modell. 2. Direktionen ger förbundsdirektören i uppdrag att organisera styrningen av FoU Skaraborg. 3. Direktionen ger förbundsdirektören i uppdrag att ansöka om tilläggsfinansiering via Sustain Gov enligt presenterat förslag för att stödja uppbyggnaden av FoU Skaraborg. Bakgrund Skaraborgs Kommuner står inför ökade krav på kunskapsbaserade arbetssätt inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård med särskild utgångspunkt i den nya socialtjänstlagen. För att möta dessa utmaningar har Skaraborgs Kommunalförbund på uppdrag av socialcheferna anlitat en extern konsult som tagit fram ett underlag för att bedöma möjligheten att inrätta en FoU-verksamhet. Underlaget bygger på omfattande behovskartläggning, omvärldsanalys och workshops med kommunala nätverk och nyckelaktörer. Socialcheferna tog beslut den 17 april 2026 att ställa sig bakom förslaget till direktionen om att inrätta en FoU verksamhet med tillägget om att ändra det lilla f till ett stort F. Slutrapporten föreslår att FoU Skaraborg etableras stegvis enligt en kombination av alternativ som fått mest stöd av socialcheferna: först samordning och styrning via befintliga strukturer, därefter en pilotverksamhet med test av stödroller och samverkan och slutligen en permanent FoU-verksamhet för långsiktigt arbete. Detta ska möta kommunernas behov av: • Verksamhetsnära arbetssätt med hög tillgänglighet och lokal förankring. • Balans mellan forskning och utveckling där praktisk tillämpning prioriteras utan att förlora vetenskaplig förankring. Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 6(35) • Styrning och finansiering som är anpassad till kommunernas ekonomiska förutsättningar med kommunalförbundet som huvudman för stabilitet och samordning. • Flexibilitet genom nätverksbaserad organisering, vilket möjliggör deltagande för alla kommuner oavsett storlek. Ekonomiska konsekvenser Förslaget bedöms inledningsvis inte medföra några direkta kostnader för kommunerna under 2026, 2027 och 2028 då statsbidrag riktade till Regionala samverkans och stödstrukturer (RSS) kommer att kunna utgöra en finansieringsbas som passar för denna insats. Från 2029 kan befintlig fördelningsnyckel inom kommunalförbundet, med möjlighet till differentiering efter kommunstorlek komma att användas för finansiering. Från start kan även extern finansiering (till exempel från Sustain Gov, Forte, Vinnova eller Arvsfonden) sökas för att komplettera först statsbidragen och därefter basfinansieringen. Statsbidraget kommer att finansiera 1,0 tjänst inklusive OH-kostnader för att starta upp verksamheten enligt föreslaget arbetssätt. Tjänsten uppdrag är att bygga ett nära samarbete med högskolor / universitet. Utöver det ska tjänsten samordna kommunernas behov av forskning samt ansöka om forskningsstöd hos aktuella aktörer tillsammans med högskolor / universitet. Verksamheten kommer även kompletteras med analyskompetens och inledningsvis genom att denna upphandlas för att användas vid behov. Handlingar Tjänsteutlåtande: Etablering av FOU Skaraborg Slutrapport fOU 20251203 Skickas till Medlemskommunerna Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 7(35)

§ 37/26 Information om Gryning Vård AB SKBKF2026.0050 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 37/26 Beslut Direktionen noterar informationen. Bakgrund Ägarombudet Björn Thodenius och förbundsdirektör Kristofer Svensson ger en aktuell lägesrapport från Gryning Vård AB. Bolaget har belastats av IVO:s beslut i april 2025. Bolagets styrelse har arbetat ansvarsfullt med att vidta åtgärder och även om IVO:s beslut byggde på felaktiga grunder har det påverkat Gryning Vård i pågående och kommande upphandlingar. Den del av bolagets styrelse som var aktiva 2025 har aviserat sin avgång och den 17 juni 2026 hålls en extra bolagsstämma. Samtliga kommunalförbund har nominerat nya kandidater. Genom denna åtgärd är Gryning Vårds bedömning att man är aktuell att beviljas ramavtal i kommande upphandling. Handlingar Information Gryning Vård AB Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 8(35)

§ 38/26 Budget och verksamhetsplan 2027 SKBKF2026.0078 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 38/26 Beslut Direktionen noterar informationen om budget och verksamhetsplan 2027 och återkommer med beslut vid direktionsmötet den 4 september 2026. Bakgrund Förbundet har i år tidigarelagt sin budgetprocess till våren. Vid dagens möte informeras direktionen om förslaget. Beslut om Budget och verksamhetsplan 2027 sker före utgången av september månad. Enligt kommunallagen ska kommuner och regioner upprätta en budget för nästa kalenderår samt ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. I budget 2027 redovisas Skaraborgs Kommunalförbunds samtliga enheter i likhet med föregående år förutom Omställning Skaraborg som går in i Regionalutveckling. Förbundet finansieras bland annat av medlemskommunerna i form av medlemsavgift vilken har uppräknats enligt beslut på direktionsmöte 2026-03-20 om 3 % (52,07 kr/per invånare) och har i budgetförslaget fördelats ut på respektive utvecklingsområde i syfte för kostnadstäckning. Förbundsdirektören har tagit fram ett förslag om budget och verksamhetsplan 2027 med resultat om 150 000 kr. Direktionen fastställer budgeten vid sitt möte den 4 september. Handlingar Tjänsteutlåtande: Budget och verksamhetsplan 2027 Medlemsavg och Tillväxtmedel Fördelningsnyckel kommuner Budget 2027 Verksamhetsplan 2027 Skickas till Medlemskommunerna Ekonomichefer Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 9(35)

§ 39/26 Reviderad förbundsordning Skaraborgs Kommunalförbund SKBKF2025.0117 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 39/26 Beslut 1. Direktionen beslutar att anta den reviderade förbundsordningen. 2. Direktionen överlämnar den reviderade förbundsordningen till medlemskommunerna för fastställande. Behandling vid sammanträdet Ändringsyrkande: Gustav Edvinsson, Lidköpings kommun lämnar ändringsyrkande till presidiets förslag till beslut.

§ 40/26 Förlängning av Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg och samverkansavtal för gymnasie- och vuxenutbildning i Skaraborg SKBKF2026.0052 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 40/26 Beslut 1. Direktionen godkänner för egen del att förlänga Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg 2023–2026 och därtill hörande avtal att gälla till och med 2028. 2. Direktionen rekommenderar därefter medlemskommunerna att: Godkänna förlängning av Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg 2023 - 2026 att gälla till och med 2028, med de redaktionella justeringar som framgår av Samverksansstratgi Utbildning Skaraborg under rubrik Prioriterat område 2. Att godkänna förlängning av Samverkansavtal för vuxenutbildningarna i Skaraborg 2025–2027 till och med 2028. Att godkänna förlängning av Samverkansavtal Samhällsorientering i Skaraborg 2025–2027 till och med 2028. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg 2023–2026, Samverkansavtal för gymnasieutbildningarna i Skaraborg 2024–2027, Samverkansavtal för vuxenutbildningarna i Skaraborg 2025–2027 och Samverkansavtal Samhällsorientering i Skaraborg 2025–2027 löper ut under 2027–2028. Under samma period genomför regeringen flera utbildningsreformer som påverkar skolväsendet, däribland: Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, Förbättrat stöd i Skolan, Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola Ett likvärdigt betygsystem, Tid för undervisningsuppdraget, Legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan, Utökade registerkontroller inom skolväsendet, Ökad insyn i fristående skolor, Överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte, Bättre förutsättningar för yrkesutbildning. Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 12(35) Mot bakgrund av det höga reformtrycket och behovet av samordning föreslår skol- och utbildningscheferna i Skaraborg att samverkansstrategin och avtalen förlängs till 2028, med endast redaktionella justeringar. Detta möjliggör fortsatt stark samverkan utan att lägga resurser på omfattande revideringar under en period av intensiv reformimplantering. Trots det pågående reformarbetet bedöms Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg 2023– 2026 vara fortsatt relevant. Strategin är formulerad på ett övergripande sätt som gör den hållbar över tid. De redaktionella justeringarna avser följande delar: Prioriterat område 2 ”Kompetensförsörjning för en arbetsmarknad där utbud och efterfrågan är i balans”, där artificiell intelligens (AI) införs och i vissa benämningar uppdateras. I det nuvarande gymnasieavtalet anges att Utbildningsgruppen är beslutande i dimensioneringsunderlaget. I praktiken är dock Utbildningsgruppens roll rådgivande, medan beslutanderätten ligger hos direktionen. Det noteras särskilt att beslutanderätten omfattar att fastställa dimensioneringsunderlaget. Den egna kommunen är suverän i beslutet om att anpassa det lokala utbudet utifrån dimensioneringsunderlagets rekommendationer. Handlingar Tjänsteutlåtande: Förlängning av Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg och samverkansavtal för gymnasie- och vuxenutbildning i Skaraborg Samverkansstrategi för Utbildning Skaraborg 2023 - 2026 - justeringar 2026 240423, Samverkansavtal för kommunal vuxenutbildning i Skaraborg Förlängning av Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg och samverkansavtal för Avtal Samhällsorientering 2025-2027 Samverkansavtal för gymnasieutbildningarna i Skaraborg 2024-2027 Skickas till Medlemskommunerna Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 13(35)

§ 41/26 Samverkansgaranti gällande inriktning plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet SKBKF2026.0081 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 41/26 Beslut 1. Direktionen konstaterar att det finns ett principiellt utrymme för kommunerna att utnyttja samverkansgarantin för prövning av Skara kommuns ansökan. 2. Direktionen överlämnar ärendet till medlemskommunerna för att i berörd nämnd ta egen ställning kring överenskommelsen enligt Skara kommuns ansökan om att nyttja samverkansgarantin gällande inriktning plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet. Kommunernas ställningstagande bör ske under augusti eller senast under första delen av september 2027. 3. Skara kommun uppmanas att inför kommunernas beslut ta fram ett förtydligat underlag för underskottsfinansieringen och delge kommunerna detta underlag inför deras egna ställningstaganden. Paragrafen justeras omedelbart. Behandling vid sammanträdet Adam Johansson tillstyrker förslaget. Bakgrund I Samverkansavtal för gymnasieutbildningar i Skaraborg finns en paragraf (6.4 Samverkangaranti för ett brett utbud inom Skaraborg) där ”kommunerna garanterar gemensamt vissa strategiska utbildningars genomförande i Skaraborg”. I praktiken kan kommunerna komma överens om ett gemensamt ekonomiskt åtagande för de utbildningar som beslutas omfattas av garantin. Garantin avser att göra det möjligt att behålla eller starta vissa specifika gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för Skaraborg och som uppvisar låg beläggning, vilket medför höga kostnader per elevplats. Samverkangarantin kan enbart Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 14(35) tillfalla kommunala gymnasieutbildningar / anpassade utbildningar. Utbildningen bör då endast ordnas på en (1) kommunal skola i Skaraborg. Samtliga medlemskommuner ska bedöma utbildningen som strategiskt viktig. Skara kommun ansöker om att få nyttja garantin för Bygg och anläggningsprogrammet med inriktning plåtslageri. Det är första gången strategin prövas inom ramen för gymnasieavtalet. Vid dagens sammanträde redogör Skara kommuns skolchef Elin Nilsson Liljebäck för garantins konstruktion och Skara kommuns ansökan. Det noteras att samtliga kostandsförutsättningar inte är kända vid direktionens möte den 5 juni 2026 och att Skara kommun behöver komplettera och delge kommunerna dessa uppgifter. Handlingar Tjänsteutlåtande: Samverkansgaranti gällande inriktning plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet BUN Skara Skara Ansökan om samverkansgarantin Samverkansavtal för gymnasieutbildningarna i Skaraborg 2024-2027 Ansökan om samverkansgaranti gällande inriktning plåtslageri inom bygg- Skickas till Medlemskommuner Skara kommun Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 15(35)

§ 42/26 Förstudie kulturskolans utvecklingsmöjligheter SKBKF2023.0089 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 2 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 42/26 Beslut Direktionen beslutar att godkänna att 300 000 kr av de kvarvarande projektmedlen som finns efter projektet Steg 1 Strategi Nätverkstaden används till en förstudie kring kulturskoleverksamhet i Skaraborg. Bakgrund Kultur- och fritidschefsnätverket ser en möjlighet att utveckla kulturskoleverksamheten i kommunerna genom att göra en gemensam förstudie. Genom att kartlägga kommunernas nuläge och behov samt genom att utreda utvecklings- och samverkansmöjligheter och ta del av goda exempel ser chefsnätverket möjligheter att skapa attraktivare tjänster, en stärkt kulturskola och ett resursklokt arbetssätt i kommunerna. Genom att stärka kunskapen om varandra och ta del av goda exempel i omvärlden skapas förutsättningar för varje kommun att kunna erbjuda eleverna en kulturskola med bra utbud, bredd och spets. Denna förstudie ska vara ett stöd till respektive kommuns utvecklingsarbete utgående från kommunens egna behov och förutsättningar. När projektet avslutades fanns det kvarvarande medel som ej upparbetats. Del av dessa föreslås nu användas för fortsatta aktiviteter direkt kopplade till det tidigare projektet för att stärka förutsättningarna för kulturskola i Skaraborg. Kultur- och fritidschefsnätverket samt nätverket för kulturnämndsordföranden i Skaraborg ställer sig positiva till att använda kvarvarande medel från projektet för att genomföra dessa aktiviteter. Arbetet är tänkt att prioriteras och följas upp i dessa nätverk. Nätverken föreslår att kvarvarande medel, 300 000 kr används för att genomföra förstudien. Aktiviteten ligger i linje med kulturplan Skaraborgs samverkansområde 3; Flermänniskor trivs och utvecklas samt med Omställning Skaraborgs fokusområde; Attraktivitet. Skickas till Medlemskommunerna Kultur- och fritidschefsnätverket Sofia Jessen, Skaraborgs Kommunalförbund Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 16(35)

§ 43/26 Ansökan Urbact European Urban Initiative SKBKF2026.0085 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 43/26 Beslut Direktionen ställer sig bakom att Skaraborgs Kommunalförbund ansöker om projektmedel via EU-programmet Urbact / European Urban Initiative. Bakgrund Kommunalförbundet har för avsikt att söka ett projekt inom Urbact/ European Urban Initiative, ett EU-program som stödjer hållbar stadsutveckling genom kunskapsutbyte, innovation och samarbete. Anslagsgivaren möjliggör en finansiering på 80% under en projekttid på 2,5 år med start i mars 2027. Förbundet finansierar övriga 20% via delregionala utvecklingsmedel för verksamheterna Business Region Skaraborg och Livet i Skaraborg. Projektet syftar till att stärka Skaraborgs samlade arbete för attraktivitet, inflyttning, investeringar och etableringar för att ge större genomslag snabbare, bland annat genom ett gemensamt och systemiskt angreppssätt tillsammans med strategiskt viktiga lokala partners. I skrivande stund sker samtal med Visit Skaraborg, Högskolan i Skövde, IDC och Skövde Science Park. Projektet bygger vidare på befintliga uppdrag och verksamheter, primärt inom Business Region Skaraborg och Livet i Skaraborg, och stärker samspelet mellan dem och dess samarbetspartners snare än att skapa nya strukturer. Projektet delas in i tre arbetspaket som fokuserar på 1. Integrerat investerings och attraktionssystem 2. Samskapande, tester och piloter 3. Projektledning, utvärdering och uppskalning Målsättningen med projektet är att skapa • En tydlig och gemensam riktning för Skaraborgs samlade attraktionsarbete • Ett samordnat och handlingsdrivet arbetssätt där befintliga resurser används gemensamt genom samskapande och aktörsöverskridande samverkan Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 17(35) • Ett mer sammanhållet, kvalitativt och tydligt erbjudande till etablerare, inflyttare och besökare Projektet ska bidra till effekter i form av • Fler genomförda investeringar och etableringar • Ökad inflyttning och långsiktig befolkningstillväxt • Stärkt upplevd attraktivitet hos företag, talanger och invånare • Mer Effektiv och samordnad användning av offentliga resurser Ansökan ska skickas in den 15 juni och besked väntas i november. Preliminär projektstart i mars 2027. Handlingar Tjänsteutlåtande: Ansökan Urbact Skickas till Frida Karlge, Skaraborgs Kommunalförbund Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 18(35)

§ 44/26 Dricksvattenförsörjning Skaraborg - förstudie SKBKF2026.0079 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 44/26 Beslut 1. Direktionen noterar informationen. 2. Skaraborgs Kommunalförbund kan vara behjälplig vid till exempel ansökningar om extern finansiering. Bakgrund Tillgång till dricksvatten är en grundförutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Vi har goda förutsättningar i Skaraborg, med både Sveriges två största sjöar och goda grundvattenförekomster men för säker och trygg dricksvattenförsörjning behöver systemen vara redundanta. Idag har alla kommuner i Skaraborg en god egen dricksvattenförsörjning men alla har inte reserver. Det gör oss dåligt rustade vid en kris. Länsstyrelsen Västra Götaland håller på att se över den Regionala vattenförsörjningsplanen för dricksvatten. I remissen uttrycks bland annat följande. ”Det finns förbättringspotential i länet vad gäller samarbeten över kommungränser såväl som över förvaltningsgränser. Mellankommunala diskussioner är extra viktiga när kommuner delar vattenresurser men kan även vara till stor nytta för att effektivt nyttja andra resurser, kompetens och sprida erfarenheter.” Behovet att arbeta samlat med en robust dricksvattenförsörjning i Skaraborg är stort och har uttryckts tydligt från kommunerna i Skaraborg. I nära samarbete mellan berörda nätverk, kommuner, Skaraborgs Kommunalförbund och Skaraborgsvatten har ett förslag på hur en gemensam förstudie kan se ut tagits fram. Uppdraget omfattar främst arbetstid med mindre kringkostnader vilket finansieras inom respektive kommuns ordinarie ram. Ansökan om medfinansiering av förstudien kan komma att sökas hos Tillväxtverket, Water Wise Societies eller annan extern finansiär. En del av förstudien är också att utreda kostnader, finansieringsmöjligheter och göra en samhällsekonomisk analys. Projektet har en uppskattad budget på ca 2 miljoner kronor. Denna kostnad fördelas mellan parterna med en fast del och en del utifrån invånarantal. Handlingar Tjänsteutlåtande: Dricksvattenförsörjning Skaraborg - förstudie 260507 Projektförslag dricksvatten Skaraborg Skickas till Medlemskommunerna Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 19(35)

§ 45/26 Uppdrag förstudie om bildande av nytt kommunalförbund för civilt försvar och Räddningstjänst SKBKF2026.0051 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 45/26 Beslut 1. Direktionen konstaterar att det finns förutsättningar för att genomföra en förstudie enligt beslut § 21/2026 och beslutar att så ska göras. 2. Direktionen betonar vikten av att förstudien ska belysa för- och nackdelar med att samordna vissa uppgifter i en gemensam funktion och vilka uppgifter som kan rekommenderas att vara kvar i respektive kommun. 3. Direktionen ger förbundsdirektören i uppdrag att tillsammans med kommun- direktörsnätverket ta fram förslag till projektdirektiv för förstudiens genomförande. I projektdirektivet ska särskilt frågor om kommunernas delaktighet i arbetet, förstudiens avgränsning, genomförande och finansiering samt dess kommunikations- och förankringplan redovisas. I arbetet med att ta fram förslag till projektdirektiv ska samråd ske med Räddningstjänsten Skaraborg och Samhällsskydd Mellersta Skaraborg. 4. Uppdraget ska redovisas vid direktionens möte den 4 september 2026. Bakgrund Förbundsdirektionen beslutade vid möte den 20 mars 2026 (§ 21) via ett politiskt initiativ om att bland annat uppdrag åt Skaraborgs Kommunalförbund att vara värd för och samordna en förstudie tillsammans med medlemskommunerna med syfte att utreda förutsättningarna att bilda ett nytt kommunalförbund med ansvar för civilt försvar och krisberedskap, räddningstjänst, signal- och säkerhetsskydd samt cyber- och informationssäkerhet m.m. Som en inledande aktivitet remitterades frågeställningen till medlemskommunerna för ställningstagande om godkännande av uppdraget enligt ovan. För att gå vidare med uppdraget krävs att en enkel majoritet av medlemmarna ställer sig bakom förslaget om att genomföra en förstudie. Vid dagens sammanträde redovisas inkomna remissvar. Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 20(35) Handlingar Tjänsteutlåtande: Uppdrag förstudie om bildande av nytt kommunalförbund för civilt försvar och Räddningstjänst Protokollsutdrag från Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte sammanträde den 2026-03-20 - Politiskt initiativ - Uppdrag kring förstudie om bildandet av nytt kommunalförbund för civilt försvar i Skaraborg Svar fram till 3 juni, Förstudie CF Räddningstjänst Skickas till Medlemskommunerna Räddningstjänsten Skaraborg Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Förbundsdirektören Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 21(35)

§ 46/26 Ansökan Innovationslyft för stärkt industriell kapacitet SKBKF2026.0059 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 46/26 Beslut Direktionen beviljar IDC West:s ansökan på 4 710 165 SEK för projektperioden 2026-09-01 till 2029-09-30. Bakgrund Skaraborgs delregionala utvecklingsstrategi 2030 anger som ett av de övergripande målen att Skaraborg är en industriregion i världsklass där befintliga företag är framgångsrika och nya etablerar sig. För att nå dit betonas förnyelse och utvecklingskraft genom att stimulera test- och demomiljöer och skapa förutsättningar för gynnsam utveckling av Skaraborgs företag. Detta projekts målgrupp är teknik- och tillverkande SME (små och medelstora företag) primärt i Skaraborg. Projektet vänder sig till både tillverkande SME och teknik-SME med stöd att utveckla och realisera innovationer och skapa konkreta effekter i process/produkt/tjänst eller affär. Teknik-SME har en viktig roll i utvecklingen i den tillverkande industrin då de bidrar med den digitala kompetens och teknikutveckling som krävs. I projektet stärks även den långsiktiga, systematiska innovationskapaciteten genom kunskapsinsats och stöd till SME att utveckla interna strukturer som bygger systematisk innovationsledning. Projektets syfte är att stärka SME:s förmåga till innovation på kort och lång sikt, med mål är att realisera konkreta innovationer hos de företag som stöttas. Projektet utgår från ASSAR Industrial Innovation Arena. Projektdeltagande SME kan nyttja labb- och testmiljön efter sina behov och testa exempelvis nya digitala tekniker och lösningar innan investering och implementering i det egna företaget. Förväntat resultat av projektet är förbättrad intern innovationsprocess och stärkt innovations- och omställningsförmåga hos SME, dvs kunskap om systematiken i innovationsledning. Projektet förväntas även ge insikt om betydelsen av den sociala hållbarhetsdimensionen för det systematiska innovationsarbetet. Projektägare är IDC West Sweden och ansökan avser tidsperioden 2026-09-01 till 2029-09-30. Söker finansiering från Skaraborgs Kommunalförbunds tillväxtmedel med totalt 4 710 165 SEK för hela projektperioden. Näringslivsnätverket i Skaraborg rekommenderar bifall av ansökan. Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 22(35) Handlingar Tjänsteutlåtande: Ansökan Innovationslyft för stärkt industriell kapacitet Ansökan Innovationslyft för stärkt industriell kapacitet Summering resultat projekt Innovationsboost Innovationsboost Intervjuer med företag som fått fördjupat stöd_2026-01-09 Skickas till IDC West Sweden AB Sofia Gustavsson, Skaraborgs Kommunalförbund Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 23(35)

§ 47/26 Långsiktigt uppdrag Omställning Skaraborg SKBKF2026.0065 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 47/26 Beslut Direktionen beviljar ansökan om långsiktigt uppdrag för Omställning Skaraborg med start 2026-10-01. Finansiering 9 mkr fördelat på 4 år. Bakgrund Omställning Skaraborg är ett långsiktigt politiskt uppdrag som syftar till att möta den industridrivna gröna omställning och möjliggöra för de etableringar och expansioner som det ger upphov till. Arbetet bygger på en nära samverkan med Skaraborgs kommuner och övriga aktörer för att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och utveckling av Skaraborg i linje med den delregionala utvecklingsstrategin för Skaraborg (DRUS) samt andra beslutade styrdokument. Näringslivets gröna omställning ger möjlighet att accelerera och nå politiskt antagna mål och ta viktiga kliv mot ett hållbart samhälle och skapar tillväxt och arbetstillfällen, nödvändiga förutsättningar för att hantera kommande utmaningar. Det arbete som genomförts har flyttat fram Skaraborgs positioner inom den industridrivna gröna omställningen. Arbete har genomförts inom de utpekade insatsområdena med fokus på att gemensamt stärka förutsättningarna inom Skaraborg, men även att lyfta behoven gentemot den regionala och nationella nivån. Kommunerna behöver ges möjlighet att tillsammans genom kommunalförbundet fortsatt stärka Skaraborgs attraktivitet och möta behoven av energi, kompetens, bostäder, regional- och kommunal samhällsservice. Handlingar Långsiktigt uppdrag Omställning Skaraborg Omställning Skaraborg_uppdragshandling september 2023 Omställning Skaraborg Långsiktigt uppdrag 2026-04-15 Skickas till Frida Karlge, Skaraborgs Kommunalförbund Sofia Gustavsson, Skaraborgs Kommunalförbund Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 24(35)

§ 48/26 Långsiktigt uppdrag Business Region Skaraborg och Livet i Skaraborg SKBKF2026.0066 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 48/26 Beslut Direktionen beviljar ansökan om långsiktigt uppdrag för Business region Skaraborg och Livet i Skaraborg med start 2026-10-01. Finansiering 18 mkr fördelat på 4 år. Bakgrund I dagsläget finns etablerade strukturer och arbetssätt för delregional samverkan i Skaraborg. Business Region Skaraborg (BRS) och Livet i Skaraborg (LiS) utgör centrala aktörer i det arbetet och spelar viktiga roller i att driva och samordna utvecklingsfrågor. Verksamheterna fungerar väl och upplevs som relevanta i relation till de utmaningar och möjligheter som Skaraborg står inför. De utvecklingsbehov som finns är i första hand förutsättningar för gemensam analys, samordning och gemensam prioritering, snarare än innehållet i uppdragen för BRS och Livet i Skaraborg. Kommande uppdrag fokuserar därför på att bekräfta och bygga vidare på befintliga styrkor, samt att genom förbättrade förutsättningar förstärka den samlade effekten av det arbete som bedrivs i dag. Genom tydligt definierade effektmål kan verksamheterna bidra till en helhet i form av ett attraktionssystem där värde skapas till en helhet snarare än i de enskilda delarna var för sig. Handlingar Tjänsteutlåtande: Långsiktigt uppdrag Business Region Skaraborg och Livet i Skaraborg BRS o LiS Långsiktigt uppdrag 2026-04-15 Skickas till Frida Karlge, Skaraborgs Kommunalförbund Sofia Gustavsson, Skaraborgs Kommunalförbund Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 25(35)

§ 49/26 Möjligheternas Värld 2027–2029 ansökan SKBKF2023.0045 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 49/26 Beslut Direktionen beslutar att bevilja ansökan till Möjligheterna Värld på totalt 1 776 000 kr för projektperioden 2027-01-01 till 2029-12-31. Bakgrund Möjligheternas Värld är en långsiktig satsning inom Teknikcollege Skaraborg med syfte att stärka ungas intresse för teknik och industri samt möta det växande kompetensbehov som följer av regionens tekniska omställning och stora industriella etableringar. Evenemanget är väl etablerat och samlar många engagerade aktörer, såsom IF Metall, Högskolan i Skövde och Assar, som tillsammans bidrar till ökad samverkan och utveckling för barn och unga i Skaraborg. Den geografiska spridningen i Skaraborg är stor och genom åren har de flesta kommuner besökt evenemanget. Många skolar återkommer år efter år och uttrycker i uppföljningsenkäten att det kompletterar teknikundervisning och vägledningssamtal. Den regionala styrgruppen för Teknikcollege samt Skaraborgs skolchefer ser positivt på satsningen och dess möjligheter att nå elever i samtliga kommuner. Skaraborg står inför en omfattande förändring med ökade krav på avancerad teknisk kompetens, digitalisering och hållbar produktion, vilket gör tidiga och samordnade insatser avgörande för framtidens kompetensförsörjning. Genom både ett stort fysiskt event på Balthazar science center och en mobil version som når fler skolor erbjuder projektet elever i årskurs åtta praktiska och inspirerande moment som breddar bilden av tekniska yrken och visar konkreta karriärmöjligheter i regionen. Intresset från skolorna har ökat kraftigt de senaste åren, vilket lett till att eventet de senaste åren utökats från 4,5 till 9 genomförande- dagar. Projektet fokuserar på att skapa samverkan mellan kommuner, utbildningsanordnare och näringsliv, och bidrar till den delregionala utvecklingsstrategins mål om en konkurrenskraftig industriregion. Arbetet förväntas leda till ökad kunskap om teknikområdet bland elever, förändrade attityder och ett stabilt eller ökat söktryck till tekniska utbildningar. Projektägare är Teknikcollege Skaraborg och ansökan avser tidsperioden 2027-01-01 till 2029-12-31. Projektet söker finansiering från Skaraborgs Kommunalförbunds tillväxtmedel med totalt 1 776 000 kr för hela projektperioden. Avsatta medel för detta projekt är 1 350 000 kr enligt tidigare prognos. Denna kostnadshöjning motiveras med det kraftigt ökade intresset som innebär fler genom- förandedagar och ökat antal elever. Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 26(35) Handlingar Tjänsteutlåtande: Möjligheternas Värld 2027-2029 ansökan Projektansökan Delregionala Utvecklingsmedel - 3623 Medfinasieringsbilaga ansökan MV 2027-2029 (2) Skickas till Teknikcollage Skaraborg, Lotta Engelbrektsson Sofia Gustavsson, Skaraborgs Kommunalförbund Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 27(35)

§ 50/26 Platåbergens attraktionskraft SKBKF2026.0057 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 50/26 Beslut Direktionen beslutar att godkänna ansökan om 1 520 000 kr för projektperioden 2027-01-01 till 2030-12-31. Bakgrund Platåbergens Geopark är Sveriges första Unesco globala geopark och samlar nio kommuner kring ett unikt natur- och kulturarv. Projektet stärker samverkan i Skaraborg och utvecklar geoparken som plattform för hållbar turism, kunskapsspridning och regional profilering. Genom utbildningsinsatser, internationella samarbeten, nätverkande med näringsliv och civilsamhälle samt utveckling av besöksupplevelser och kommunikation sprids kunskap om platåbergslandskapets geologi och kulturhistoria. Arbetet bidrar till en hållbar besöksnäring där landskapet brukas utan att förbrukas, och Unesco-statusen bidrar till att stärka attraktiviteten i området. Projektet ligger i linje med Skaraborgs kulturplan 2030 och bidrar till ökad attraktivitet för boende, besökare och företag genom att använda kultur- och naturarvet som drivkraft för regional utveckling. Projektägare är Platåbergs unesco globala geopark (genom Skara kommun) och ansökan avser tidsperioden 2027-01-01 till 2030-12-31. Projektet söker finansiering från Skaraborgs Kommunalförbunds kulturmedel med totalt 1 520 000 kr för hela projektperioden. Handlingar Platåbergens attraktionsktaft Projektansökan DRUM Platåbergens attraktionskraft - 3734 Verksamhetsplan 25-30 Verksamhetsplan 2026 Platabergens UGGp revalidation mission report 2025 juni Geopark_Årsrapport24 Årsrapport 2025 Skickas till Platåbergens Geopark Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 28(35)

§ 51 Beslut om organisation för drönarverksamhet i Tidaholms kommun SBN 2026/135 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att: o ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att etablera en samlad kommunal organisation för drönarverksamhet. o uppdra åt berörda förvaltningar att i samverkan ta fram nödvändiga rutiner, riktlinjer och styrdokument för säker, laglig och effektiv drönarverksamhet. o säkerställa att kommunen uppfyller Transportstyrelsens och EU:s krav för operatörer av obemannade luftfartygssystem, inklusive operativ manual, riskanalys och pilotutbildning. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden initierar frågan om drönarverksamhet, men användningsområdena bedöms omfatta flera förvaltningar inom kommunen. För att kommunen ska få bedriva drönarverksamhet krävs i de flesta fall att kommunen centralt registrerar sig som operatör för obemannade luftfartygssystem hos Transportstyrelsen. Registreringen är en förutsättning för laglig användning av drönare inom organisationen och innebär att kommunen tar ett samlat ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande regelverk. Digitalisering och ökade krav på effektiv informationshantering skapar nya möjligheter för kommunala verksamheter inom samhällsbyggnadsprocessen. Drönarteknik har på kort tid blivit ett etablerat verktyg för datainsamling, analys och visualisering inom bland annat planering, tillsyn, teknisk förvaltning, miljöarbete och kommunikation. Drönare kan användas för exempelvis kart- och bildunderlag till plan- och byggprocesser, framtagande av höjd- och terrängmodeller, tillsyn av kommunal infrastruktur, dokumentation och uppföljning av projekt samt som underlag för krisberedskap, miljöövervakning och kommunikation. För att drönartekniken ska kunna användas på ett rättssäkert, enhetligt och kostnadseffektivt sätt bedöms, vid sidan av kommunens registrering som operatör, en samlad organisation vara ändamålsenlig. Verksamheten omfattas av Transportstyrelsens och EU:s regelverk för obemannade luftfartyg samt av GDPR och kameraövervakningslagen, vilket ställer krav på utbildning, behörighet, rutiner, dokumentation, samt rättssäkra processer för informationshantering. Mot denna bakgrund bedömer nämnden att kommunen behöver en tydlig huvudman för drönarverksamheten, med gemensamma riktlinjer och styrande dokument samt samordning av kompetens, utrustning och planering. En samlad organisation bedöms ge bättre resursutnyttjande, ökad kvalitet i beslutsunderlag och säkerställa att gällande regelverk följs. Samhällsbyggnadsnämnden anser därför att frågan om att etablera en samlad drönarorganisation i kommunen bör prioriteras. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-04-09 Förslag till beslut - Arbetsutskottet beslutar att föreslå nämnden besluta att kommunstyrelsen beslutar att: o ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att etablera en samlad kommunal organisation för drönarverksamhet. o uppdra åt berörda förvaltningar att i samverkan ta fram nödvändiga rutiner, riktlinjer och styrdokument för säker, laglig och effektiv drönarverksamhet. o säkerställa att kommunen uppfyller Transportstyrelsens och EU:s krav för operatörer av obemannade luftfartygssystem, inklusive operativ manual, riskanalys och pilotutbildning. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslut § 51/2026, ”Beslut om organisation för drönarverksamhet i Tidaholms kommun”, 2026-03-26.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om organisation för drönarverksamhet i Tidaholms kommun”, Jörgen Nyström avdelningschef Hållbar utveckling, 2026-03-26. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08

§ 52/26 Mötestider 2027 Skaraborgs Kommunalförbunds Direktion SKBKF2026.0083 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 52/26 Beslut Direktionen beslutar att fastställa mötestider 2027 för Skaraborgs Kommunalförbunds direktion och presidium. Bakgrund Skaraborgs Kommunalförbunds direktion sammanträder på fredagar mellan kl. 08:30 – 16:00 om ingen annan tid angivits. Mötena är fysiska och hålls i Regionens hus i Skövde. Förbundets presidium sammanträder på måndagar kl. 08:30-12:00 även dessa möten är fysiska. Presidium Direktion 15 januari (Konstituerande direktionsmöte) 18 januari 29 januari 15 februari 26 februari 8 mars 18 - 19 mars (Fördjupningsdag / Rådslag) 12 april 23 april 3 maj 14 maj (DRUM) 24 maj 4 juni (DKS) 30 augusti 10 september 27 september 7 - 8 oktober (Fördjupningsdag / Rådslag) 25 oktober 5 november (DRUM) 22 november 3 december (DKS) Handlingar Tjänsteutlåtande: Mötestider 2027 Skaraborgs Kommunalförbunds Direktion Skickas till Medlemskommunerna Västra Götalandsregionen Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 31(35)

§ 53/26 Rapporter 2026-06-05 SKBKF2026.0007 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 53/26 Beslut Direktionen noterar informationen. Bakgrund Beredningen för hållbar utveckling (BHU) Nästa möte med BHU och VästKom är den 18 juni. På BHU-mötet tas Systemanalys Infrastrukturplan upp. Förslag finns om att ta fram en gemensam inriktningsplan för det kommande arbetet med Nationell infrastrukturplan. Förslaget lyfts till direktionen under hösten 2026, preliminärt som en gemensam digital information till samtliga KSO och Oppositionsföreträdare. Den 18 juni ges också information om halvtidsutvärdering av Kulturstrategi och Kulturplan Västra Götaland 2024- 2027 och rekommendationer från forskarrådet angående Västra Götalands klimatomställning. VästKom På mötet den 18 juni kommer bland annat Inriktningsdokument för kommunernas primärvård att tas upp. Inriktningsdokumentet kommer att gå ut till kommunerna på remiss under hösten 2026. Arbetet med Länsgemensam riktlinje patientsäkerhet pågår och kommer att förlängas. Information ges också om att VästKom ska göra en översyn av sin verksamhet med anledning av det förnyade uppdraget. Politiskt samrådsorgan (SRO) 4 juni Hälso- och sjukvårdsavtalet, samtliga kommuner har sannolikt beslutat om avtalet innan sommaren. Länsgemensam riktlinje för patientsäkerhet, remisstiden är förlängd. Information om samsjuklighetsreformen. Direktionen kommer att informeras under hösten. Länsgemensamt Inriktningsdokument psykisk ohälsa, missbruk och beroende. Överenskommelsen slutar gälla från juli 2026, men kommer att uppdateras under hösten. Förbundsdirektör Skaraborgsdagen 2027 2027 har Skaraborgsdagen 10-årsjubileum. Mer information om program med mera kommer Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 32(35) efter sommaren. Dagen kommer att ”slimmas” och beräknas sluta kl 15:00 i stället för 17:00. Antalet workshops minskar till förmån för fler presentationer från scenen. Ansökan om förlängning av Kompetensnavet Kompetensnavet har skickat in en förlängningsansökan till VGR. Förlängningen är från 1 mars 2027 och 14 månader framåt. Finansieras innevarande, ej förbrukade, medel. Laxfond Vänern Björn Thodenius informerade om att Laxfond Vänern nu mera ingår i Vänersamarbetet. Nätverken för nämndsordföranden Barn och utbildningsnämndsordföranden På senaste mötet diskuterades förlängning av samverkansstrategi Utbildning Skaraborg och Samverkansgaranti gällande inriktning plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet. Frågorna har behandlats på dagens direktionsmöte. Kulturnämndordföranden Till mötet den 8 maj var Sjuhärads kulturpolitiska nätverk inbjudna för att berätta om hur de arbetar. Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 33(35)

§ 54/26 Anmälan av delegationsbeslut 2026-06-07 SKBKF2026.0022 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 54/26 Beslut Direktionen godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Följande delegationsbeslut anmäls till direktionen Datum Beslut Delegat 2026-05-20 Samarbetsavtal av säkerhetstjänst med Falköpings Kristofer Svensson kommun (SMS) Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 34(35)

§ 55/26 Anmälningsärende 2026-06-05 SKBKF2026.0008 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 55/26 Beslut Direktionen anser ärendena anmälda. Anmälningsärenden Synpunkter från Next Skövde och Destination Läckö Kinnekulle SkrivelseKommunalförbundet2026-05-07 Protokoll fört vid ordinarie bolagstämma Mediapoolen Västra Götaland AB 2026-05- 04_SIGN_kopia Arsredovisning 556601-4741 Mediapoolen Vastra Gotaland AB 2025-01-01--2025-12- 31_SIGN_kopia Långsiktig inriktning - Skaraborgs Sjukhus Mariestad som nav för god och nära vård Långsiktig inriktning för Skaraborgs Sjukhus Mariestad, daterad 260506 Protokollsutdrag från strategiska hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 maj 2026 - Långsiktig inriktning - Skaraborgs Sjukhus Mariest... Protokollsutdrag från delregional nämnd östras sammanträde den 20 maj 2026 - Uppföljning av delregionalt folkhälsoarbete i Skaraborg 2026 Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 Skaraborgs Kommunalförbund Sammanträdesprotokoll Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Datum: 2026-06-05 kl. 08:30 35(35)

§ 56/26 Avslutning SKBKF2026.0014 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2026-06-05 56/26 Ordförande Daniel Andersson tackar direktionen och tjänstepersoner och önskar alla en trevlig sommar. Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 DOKUMENT SIGNATURER Innehållet i detta dokument är digitalt signerat. Namn och tidpunkter visas på denna sida. Signerat av Ciceron SendSign 2026-06-12 15:14:04 TeamEngine E-Signing 2026-06-24 TIDAHOLMS ELNÄT AB, STYRELSEPROTOKOLL PER CAPSULAM Tidaholms Elnät AB, 556004-3332 Plats och tid: Per capsulam Beslutande: Jan-Olof Sandberg, ordförande Per Bergström, vice ordförande Jim Norman Michael Brisman Ingemar Johansson Pär-Ola Olausson Katarina Wallgren 1. FASTSTÄLLANDE AV ÅRSRAPPORT ELNÄT 2025 Styrelsen beslutar per capsulam att fastställa Årsrapport Elnät 2025 enligt bilaga. Samtliga styrelseledamöter har tagit del av underlaget och godkänt beslutet per capsulam. Vid protokollet Therese Eneland TEAB Justeras via digital signering av Jan-Olof Sandberg, Per Bergström, Michael Brisman, Katarina Wallgren, Ingemar Johansson, Jim Norman och Pär-Ola Olausson. TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 1 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 2025 Årsrapport Elnät för REL00332 Företag Tidaholms Elnät AB Organisationsnummer 556004-3332 Redovisningsenhet REL00332 Ärendenummer 2026-102327 Checksumma F8-56-FA-A6 Utskriftsdatum 2026-06-23 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 2 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Koncessionsnummer 5124BV Allmänt om verksamheten Tidaholms Elnät AB har uppdraget av Tidaholms kommun att driva eldistribution. År 2025 var bolagets 25:e verksamhetsår. Företaget har sitt säte i Tidaholm. Väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret Under året har elnätsverksamheten fortsatt att utvecklas i takt med ökade krav på kapacitet och flexibilitet. Antalet solcells- och batterianläggningar i nätet fortsätter att öka och ställer större krav på styrning, planering och investeringar. Den lokala elproduktionen är hög och uppgår till cirka 108,4 GWh grön el, vilket motsvarar en självförsörjningsgrad om cirka 95,2 procent inom nätområdet. Detta är mycket högt i ett nationellt perspektiv. Arbetet med att minska driftstörningar har gett resultat och leveranssäkerheten uppgick till 99,997 procent under året. Under 2025 har investeringar genomförts om cirka 20,1 MSEK, främst kopplade till kablifiering, vädersäkring och förstärkning av nätet Egna aktier N/A Flerårsöversikt 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 3 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Förvaltningsberättelse Flerårsöversikt (Tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Nettoomsättning 53 115 54 662 50 248 47 737 46 387 41 398 Resultat efter finansiella poster 6 523 9 853 5 076 4 845 6 526 7 687 Balansomslutning 216 878 213 779 212 810 198 928 183 202 186 881 Soliditet (%) 45 43 40 40 37 34 Avkastning på totalt kap. (%) 3 5 3 3 4 4 Resultatdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst 1 456 779 årets vinst 20 959 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 4 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Förvaltningsberättelse Summa: 1 477 738 disponeras så att i ny räkning överföres 1 477 738 Byte av redovisningsprincip N/A Miljöinformation N/A Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Efter räkenskapsårets slut har batteriprojektet gått vidare i genomförande med påbörjade markarbeten. Anläggningen planeras att färdigställas efter sommaren. Utbytet av gatubelysningsanläggningen har fortsatt och arbetet med att stärka driftsäkerheten i elnätet fortgår. Arbetet med snabbladdning i Tidaholms centrum fortgår och beräknas vara klart under 2026. Förberedelser pågår även för ny exploatering inom kommunen, där elnätsinfrastruktur planeras i ett tidigt skede för att möjliggöra framtida etableringar. Övriga upplysningar N/A 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 5 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Materiella anläggningstillgångar Pågående nyanlägg- Tilläggsupplysningar för El- Summa El- Maskiner och Inventarier, ningar och materiella anläggningstillgångar distributions- Byggnader materiella produktions- andra tekniska verktyg och förskott (tkr) (NO110-NO240 är anläggningar och mark anläggnings- anläggningar anläggningar installation avseende obligatoriska uppgifter) och mätare tillgångar materiella AT Ingående anskaffningsvärde NO110 279 226 0 905 0 46 7 944 288 121 Inköp NO120 39 0 177 0 0 20 129 20 345 Försäljningar/utrangeringar NO130 0 0 0 0 0 0 0 Omklassificeringar NO140 11 796 0 0 0 0 −11 796 0 Utgående anskaffningsvärden NO150 291 061 0 1 082 0 46 16 277 308 466 Ingående avskrivningar NO210 −91 569 0 0 0 −46 0 −91 615 Återförda avskrivningar på NO220 0 0 0 0 0 0 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar NO230 0 0 0 0 0 0 0 Årets avskrivningar NO240 −9 495 0 0 0 0 0 −9 495 Utgående ackumulerade NO250 −101 064 0 0 0 −46 0 −101 110 avskrivningar Ingående uppskrivningar NO310 0 Återförda uppskrivningar på NO320 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar mm NO330 0 Årets uppskrivningar NO340 0 Årets avskrivningar på uppskrivet NO360 0 belopp Utgående ackumulerade NO370 0 0 0 0 0 0 0 uppskrivningar/övervärden netto Ingående nedskrivningar NO410 0 Återförda nedskrivningar på NO420 0 försäljningar/utrangeringar Återförd nedskrivning NO430 0 Omklassificeringar NO440 0 Årets nedskrivningar NO450 0 (anskaffningsvärde) Utgående ackumulerade NO460 0 0 0 0 0 0 0 nedskrivningar (ansk.värde) Redovisat värde NO500 189 997 0 1 082 0 0 16 277 207 356 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 6 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Eldistributionsanläggningar Eldistributions- anläggningar Ledningar Mottagnings- och Mätare och Ledningar - Nätstationer och (samtliga uppgifter är inkl. fördelningsstationer Övrigt Summa styrutrustning högspänning transformatorer obligatoriska) kabelskåp anslutna i lokalnät Ingående anskaffningsvärde NO6001 37 646 46 506 111 001 24 057 60 015 0 279 225 Inköp NO6011 39 0 0 0 0 0 39 Försäljningar/utrangeringar NO6021 0 0 0 0 0 0 0 Omklassificeringar NO6031 112 6 779 3 218 1 688 0 0 11 797 Utgående anskaffningsvärde NO6041 37 797 53 285 114 219 25 745 60 015 0 291 061 Ingående avskrivningar NO6051 −25 094 −13 327 −28 352 −7 177 −17 618 0 −91 568 Återförda avskrivningar på NO6061 0 0 0 0 0 0 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar NO6071 0 0 0 0 0 0 0 Årets avskrivningar NO6081 −2 415 −1 222 −3 548 −625 −1 686 0 −9 496 Utgående ackumulerade NO6091 −27 509 −14 549 −31 900 −7 802 −19 304 0 −101 064 avskrivningar Utgående ackumulerade NO6101 0 0 0 0 0 0 0 uppskrivningar/övervärden netto Utgående ackumulerade NO6111 0 0 0 0 0 0 0 nedskrivningar (ansk.värde) Redovisat värde NO6121 10 288 38 736 82 319 17 943 40 711 0 189 997 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 7 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Elproduktionsanläggningar Mobila reservaggregat, Elproduktionsanläggningar (samtliga Elproduktionsanläggningar, uteslutande avsedda avsedda för tillfälligt Summa uppgifter är obligatoriska) för att täcka nätförluster bruk vid elavbrott Ingående anskaffningsvärde NO7001 0 0 0 Inköp NO7011 0 0 0 Försäljningar/utrangeringar NO7021 0 0 0 Omklassificeringar NO7031 0 0 0 Utgående anskaffningsvärde NO7041 0 0 0 Ingående avskrivningar NO7051 0 0 0 Återförda avskrivningar på NO7061 0 0 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar NO7071 0 0 0 Årets avskrivningar NO7081 0 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar NO7091 0 0 0 Utgående ackumulerade NO7101 0 0 0 uppskrivningar/övervärden netto Utgående ackumulerade nedskrivningar NO7111 0 0 0 (ansk. värde) Redovisat värde NO7121 0 0 0 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 8 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Not Resultaträkning Specifikation till Resultaträkningen (samtliga uppgifter är obligatoriska) Nettoomsättning (tkr) 2025 2024 Transiteringsintäkter RR7101 49 118 48 725 Anslutningsintäkter RR7102 3 104 5 127 Engångsintäkter RR7103 0 0 Ersättning till kund för leveransavbrott RR7112 0 0 Myndighetsavgifter RR7113 808 810 Nettoomsättning RR7110 53 030 54 662 Kostnader för transitering och inköp av kraft (tkr) 2025 2024 Transitering och inköp av kraft RR7321 −13 931 −13 861 Ersättning från överliggande nät avseende leveransavbrott RR7323 0 0 Myndighetsavgifter RR7324 −808 −810 Totalt kostnader för transitering och inköp av kraft RR7320 −14 739 −14 671 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 9 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Nettoomsättning RR7110 53 030 54 662 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för RR71120 0 0 annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning RR71140 1 435 0 Övriga rörelseintäkter 1 RR71150 239 1 211 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. RR71160 54 704 55 873 Totalt kostnader för transitering och inköp av kraft RR7320 −14 739 −14 671 Råvaror och förnödenheter RR73120 0 −271 Övriga externa kostnader 3 RR73130 −23 239 −21 366 Personalkostnader 5 RR73140 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar RR73150 −9 495 −9 002 Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar RR73160 0 0 Övriga rörelsekostnader 2 RR73180 0 0 Summa rörelsekostnader RR73190 −47 473 −45 310 Rörelseresultat RR74000 7 231 10 563 Resultat från finansiella investeringar: Intäkter från andelar i koncernföretag 6 RR75110 0 0 Intäkter från andelar i intresseföretag 6 RR75120 0 0 Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med RR75130 0 0 särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 RR75140 124 187 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar RR75145 0 0 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 RR75150 −832 −897 Summa finansiella poster RR75000 −708 −710 Resultat efter finansiella poster RR76000 6 523 9 853 Extraordinära intäkter RR77110 0 0 Extraordinära kostnader RR77120 0 0 Bokslutsdispositioner Erhållna koncernbidrag TU7713332 0 0 Lämnade koncernbidrag TU7713331 0 0 Förändring av periodiseringsfond TU771313 0 0 Förändring av överavskrivningar TU771323 −6 500 −9 837 Övriga bokslutsdispositioner TU771343 0 0 Summa bokslutsdispositioner TU771303 −6 500 −9 837 Resultat före skatt RR77135 23 16 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 10 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Resultaträkning (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Skatt på årets resultat 9 RR77140 −2 −1 Övriga skatter RR77150 0 0 Årets resultat RR78000 21 15 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 11 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Balansräkning Tillgångar TILLGÅNGAR (tkr) 2025 2024 Tecknat men ej inbetalt kapital BR71100 0 0 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för forskning- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten BR71211 0 0 Koncessioner, patent, licenser och varumärken BR71212 0 0 Hyresrätter och liknande rättigheter BR71213 0 0 Goodwill BR71214 0 0 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar BR71215 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar BR71210 0 0 Materiella anläggningstillgångar Eldistributionsanläggningar och mätare NO500ed 189 997 187 657 Elproduktionsanläggningar NO500ep 0 0 Byggnader och mark NO500 1 082 905 Inventarier, verktyg och installation NO5002 0 0 Maskiner och andra tekniska anläggningar NO5001 0 0 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar NO5003 16 277 7 944 Summa materiella anläggningstillgångar BR71220 207 356 196 506 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag BR71231 0 0 Fordringar hos koncernföretag BR71232 0 0 Andelar i intresseföretag BR71233 0 0 Fordringar hos intresseföretag BR71234 0 0 Andra långfristiga värdepappersinnehav BR71235 0 0 Lån till delägare eller närstående BR71236 0 0 Andra långfristiga fordringar BR71237 0 0 Summa finansiella anläggningstillgångar BR71230 0 0 Summa anläggningstillgångar BR71200 207 356 196 506 Varulager m.m Råvaror och förnödenheter BR71311 1 593 1 770 Varor under tillverkning BR71312 0 0 Färdiga varor och handelsvaror BR71313 0 0 Övriga lagertillgångar BR71316 0 0 Pågående arbete för annans räkning BR71314 0 0 Förskott till leverantörer BR71315 0 0 Summa varulager m.m. BR71310 1 593 1 770 Kortfristiga fordringar 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 12 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 TILLGÅNGAR (tkr) 2025 2024 Kundfordringar BR71321 0 1 077 Fordringar hos koncernföretag BR71322 7 522 13 813 Fordringar hos intresseföretag BR71323 0 0 Övriga fordringar BR71324 348 465 Upparbetad men ej fakturerad intäkt BR71327 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 BR71325 59 148 Summa kortfristiga fordringar BR71320 7 929 15 503 Kortfristiga placeringar Andelar i koncernföretag BR71331 0 0 Övriga kortfristiga placeringar BR71333 0 0 Summa kortfristiga placeringar BR71330 0 0 Kassa och bank Kassa och bank BR71340 0 0 Redovisningsmedel BR71341 0 0 Summa kassa och bank BR71342 0 0 Summa omsättningstillgångar BR71300 9 522 17 273 SUMMA TILLGÅNGAR BR71000 216 878 213 779 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 13 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Balansräkning EK och Skulder EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Bundet eget kapital Aktiekapital BR72111 5 000 5 000 Ej registrerat aktiekapital BR721111 0 0 Uppskrivningsfond BR72113 0 0 Reservfond BR72115 20 20 Andra fonder BR72114 0 0 Inbetalda insatser och emissionsinsatser (endast för ek. för.) BR72116 0 0 Summa bundet eget kapital 11 BR72110 5 020 5 020 Fritt eget kapital Överkursfond BR72112 0 0 Balanserat resultat BR72121 1 457 1 442 Årets resultat RR78000 21 15 Summa fritt eget kapital 11 BR72120 1 478 1 457 Eget kapital BR72100 6 498 6 477 Obeskattade reserver BR72200 114 080 107 580 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser BR72311 0 0 Avsättningar till skatter BR72312 0 0 Övriga avsättningar BR72313 0 0 Summa avsättningar BR72300 0 0 Långfristiga skulder Obligationslån BR72411 0 0 Checkräkningskredit BR72410 0 0 Skulder till kreditinstitut BR72412 0 0 Skulder till koncernföretag BR72413 46 600 49 000 Skulder till intresseföretag BR72414 0 0 Övriga skulder BR72415 0 0 Summa långfristiga skulder 12 BR72400 46 600 49 000 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit BR72510 0 0 Skulder till kreditinstitut BR72511 0 0 Förskott från kunder BR72512 0 0 Pågående arbete för annans räkning BR72521 0 0 Fakturerad men ej upparbetad intäkt BR72522 0 0 Leverantörsskulder BR72513 6 128 3 516 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 14 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Växelskulder BR72514 0 0 Skulder till koncernföretag BR72515 0 0 Skulder till intresseföretag BR72516 0 0 Skatteskulder BR72517 0 0 Övriga kortfristiga skulder BR72518 11 042 12 709 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 BR72519 32 530 34 497 Summa kortfristiga skulder BR72500 49 700 50 722 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER BR72000 216 878 213 779 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser: Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och BR72625 0 0 avsättningar, varje slag för sig Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig BR72609 0 0 Ansvarsförbindelser BR72620 0 0 Övriga ansvarsförbindelser BR72621 0 0 Beräkning av sysselsatt kapital: SUMMA TILLGÅNGAR BR71000 216 878 213 779 - Justerade skulder BR75200 −119 800 −121 883 + Räntebärande skulder BR75300 46 600 49 000 = SYSSELSATT KAPITAL BR75000 143 678 140 896 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 15 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Särskild rapport ekonomiska data Särskild Rapport - ekonomisk information (samtliga uppgifter är 2025 2024 2023 2022 2021 obligatoriska) Intäkter (tkr) Intäkter från abonnemang i inmatningspunkt TN620100 5 307 4 593 3 964 3 470 1 217 Intäkter från abonnemang i gränspunkt TN620101 0 0 0 0 0 Intäkter från högspänningsabonnemang i uttagspunkt TN620200 12 429 12 337 12 121 11 081 11 894 Intäkter från lågspänningsabonnemang i uttagspunkt TN620300 31 382 31 796 30 319 28 735 30 219 Summa transiteringsintäkter TN620 49 118 48 726 46 404 43 286 43 330 Kostnader (tkr) Kostnader för anslutning till överliggande och angränsande nät TN630150 0 0 0 0 0 Kostnader för abonnemang till överliggande och angränsade nät TN630100 −7 786 −6 850 −4 224 −5 308 −6 271 Kostnader för inköpt energi för att täcka nätförluster TN630450 −3 734 −5 124 −7 844 −7 997 −4 769 Kostnader för egenproducerad energi för att täcka nätförluster TN630451 0 0 0 0 0 Ersättning till innehavare av produktionsanläggning för inmatning av el TN630500 −2 411 −1 887 −1 715 −1 581 −752 Kostnader för nätkapacitetsreserv TN630460 0 0 0 0 Summa transitering och inköp av kraft TN630 −13 931 −13 861 −13 783 −14 886 −11 792 Kostnader för mätning och rapportering TN6303002 −808 −750 −750 −750 −750 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 16 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Särskild rapport Särskild Rapport 2025 2024 2023 2022 2021 Anläggningar Ledningslängd lågspänning - oisolerad luftledning (km) TN610103 0 0 0 0 0 Ledningslängd lågspänning - isolerad luftledning (km) TN610104 10 11 12 12 14 Ledningslängd lågspänning - jordkabel (km) TN610102 541 542 541 539 539 Ledningslängd högspänning - oisolerad luftledning (km) TN610203 32 32 34 34 39 Ledningslängd högspänning - isolerad luftledning (km) TN610204 16 16 16 16 16 Ledningslängd högspänning - jordkabel (km) TN610202 362 363 357 356 348 Total ledningslängd luftledning och jordkabel (beräkning) TN610200 961 964 960 957 956 Nätstationer inom området (antal) TN610301 318 318 317 320 319 Totalt installerad transformatoreffekt i nätstationerna (MVA) TN610302 80 79 80 80 78 Meter ledning per nätstation (beräkning) TN610300 3 022 3 031 3 028 2 991 2 997 Nätabonnemang Antal abonnemang i inmatningspunkt från elproduktions- och TN610400 400 380 309 149 118 energilagringsanläggningar Antal abonnemang i inmatningspunkt från småskaliga TN610410 16 16 13 144 109 elproduktionsanläggningar Antal abonnemang i inmatningspunkt från mikroproduktionsanläggningar TN610420 378 359 291 5 4 Antal abonnemang i inmatningspunkt från elproduktionsanläggningar och TN610450 6 5 5 0 energilagringsanläggningar exkl. småskalig- och mikroproduktion Abonnemang i gränspunkt (antal) TN610600 1 1 1 2 2 Högspänningsabonnemang i uttagspunkt (antal) TN610700 15 15 15 14 13 Lågspänningsabonnemang i uttagspunkt (antal) TN610800 6 632 7 213 7 153 6 979 6 850 Totalt antal abonnemang i uttagspunkt TN610900 6 647 7 228 7 168 6 993 6 863 Total ledningslängd (meter) per abonnemang (beräkning) TN611000 145 133 134 137 139 Överföring Nätets sammanlagda abonnerade effekt (MW) - överliggande och TN611001 31,00 30,00 30,00 29,00 29,00 angränsande nät Sammanlagd maximal inmatad effekt (MW) till redovisningsenheten TN611100 35,74 34,68 34,02 33,90 32,83 Totalsumma inmatad energi till redovisningsenheten (MWh) TN6113010 146 816 151 138 149 786 154 809 151 331 Inmatad energi från alla elproduktions-och energilagringsanläggningar TN611201 108 392 109 068 104 198 110 239 87 206 (MWh) Inmatad energi från småskaliga elproduktionsanläggningar (MWh) TN611210 4 982 5 558 5 642 5 819 6 018 Inmatad energi från mikroproduktionsanläggningar (MWh) TN611300 2 947 2 638 1 888 1 009 697 Inmatad energi från elproduktions- och energilagringsanläggningar exkl. TN611250 100 463 100 872 96 668 103 411 småskaliga och mikroproduktionsanläggningar Uttagen energi till slutkund - lågspänning (MWh) TN611303 82 753 86 847 87 394 87 901 96 198 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 17 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Särskild Rapport 2025 2024 2023 2022 2021 Uttagen energi till slutkund - högspänning (MWh) TN611304 25 232 27 660 30 739 33 501 34 660 Uttagen energi i gränspunkt (MWh) TN611305 32 923 30 505 25 652 26 928 13 894 Årets nätförlust (MWh) TN611403 5 908 6 126 6 001 6 479 6 579 Nyckeltal Medellastfaktor TN641413 0,5663 0,5789 0,8459 0,7692 0,6040 Utnyttjningsgrad TN641414 0,3261 0,3020 0,5271 0,1072 0,3705 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 18 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Tidaholms Energi AB upprättar årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med tidigare år. Avskrivningsprinciper I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd enligt följande: Eldistributionsanläggningar: 40 år Eldistributionsanläggningar, elektronik: 15 år Kommunikation/Elmätare: 10 år lnventarier, verktyg och installationer: 5-10 år lnga byggnader finns i bolaget. Komponentindelning Materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponentema är betydande och när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Utgifter för löpande reparationer och underhåll redovisas som kostnader. Beskrivning av de principer som använts för att till nätverksamheten fördela intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder mm. I Tidaholms Elnät AB ingår endast elnätets intäkter, kostnader, tillgångar och skulder. Beskrivning av de principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster som berör nätverksamheten, mellan såväl koncernbolag som rörelsegrenar Intern prissättning sker enligt självkostnadsprincipen. Beskrivning av de metoder som använts för gränsdragning mellan underhållskostnader och investeringar lnvesteringar har en antagen livslängd på mer än tre år. Underhållskostnader har begränsad livslängd och stort slitage Särskilda händelser avseende leveranssäkerhet 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 19 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Redovisnings- och värderingsprinciper Inga Övriga upplysningar Bolaget har inga anställda. Personalresurs köps från moderbolaget Tidaholms Energi AB. 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 20 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Tilläggsupplysningar 1-3 Noter till resultaträkning 1. Övriga rörelseintäkter (tkr) 2025 2024 Specificera: TU711513 TU711523 Vidarefakturerade kostnader TU711533 84 Övriga sidointäkter TU711543 155 Totalt 239 1 210 2. Övriga rörelsekostnader (tkr) 2025 2024 Specificera: TU731343 TU731353 TU731363 TU731373 Totalt 0 0 3. Övriga externa kostnader (tkr) 2025 2024 Specificera: Rep och UH nät TU731383 1 347 OH kostnad moderbolag TU731384 7 231 Köpta tjänster moderbolag TU731385 9 428 övrigt TU731386 5 233 Totalt 23 239 −21 366 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 21 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Tilläggsupplysningar 4-7 Noter till resultaträkning 4. Medelantal anställda 2025 2024 Män TU731413 0 0 Kvinnor TU731423 0 0 Totalt TU731403 0 0 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (tkr) 2025 2024 Styrelse och VD TU731443 0 0 Övriga anställda TU731453 0 0 Totalt TU731463 0 0 Sociala kostnader TU731473 0 0 varav pensionskostnad TU731483 0 0 varav pensionskostnad för styrelse och VD TU731493 0 0 Totalt löner och sociala kostnader TU731433 0 0 6. Resultat från andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag (tkr) 2025 2024 Utdelning TU751113 0 0 Realisationsresultat vid avyttring av andelar TU751123 0 0 Nedskrivningar TU751133 0 0 Återförda nedskrivningar TU751143 0 0 Övrigt TU751153 0 0 Totalt TU751103 0 0 7. Ränteintäkter och liknande intäkter (tkr) 2025 2024 Ränteintäkter från koncernföretag TU751413 0 173 Övriga ränteintäkter TU751423 124 14 Övrigt TU751433 0 0 Totalt TU751403 124 187 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 22 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Tilläggsupplysningar 8-10 Noter till resultaträkning 8. Räntekostnader och liknande kostnader (tkr) 2025 2024 Räntekostnader till koncernföretag TU751513 −830 −895 Övriga räntekostnader TU751523 −2 −2 Övrigt TU751533 0 Totalt TU751503 −832 −897 9. Skatt på årets resultat (tkr) 2025 2024 Aktuell skatt för året TU771413 −2 −1 Upplösning av avsättning för skatter TU771423 0 0 Uppskjuten skatt TU771433 0 0 Övrigt TU771443 0 0 Totalt TU771403 −2 −1 Noter till balansräkning 10. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (tkr) 2025 2024 Upplupna intäkter nätavgifter / fjärrvärmeförsäljning TU713263 0 Övriga interimsposter TU713293 59 148 Totalt TU713253 59 148 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 23 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Tilläggsupplysningar 11 Noter till balansräkning Inbetalda insatser 11. Förändring av eget Reservfond/ och Balanserat Årets Total eget kapital (tkr) (obligatorisk Aktiekapital Uppskrivningsfond Överkursfond andra fonder emissionsinsatser resultat resultat kapital uppgift) (ek. för.) Belopp vid årets ingång 5 000 0 20 0 0 1 442 15 6 477 Resultatdisposition enligt bolagsstämman: Utdelning 0 0 Balanseras i ny räkning 0 15 −15 Fondemission 0 0 0 0 Nyemission 0 0 0 Avskrivning resp. försäljning 0 0 av uppskriven tillgång Årets resultat 21 21 Medlemsinsatser (ek. för.) Förlagsinsatser (ek. för.) Övrigt 0 Belopp vid periodens utgång 5 000 0 20 0 0 1 457 21 6 498 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 24 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Tilläggsupplysningar 12-13 Noter till balansräkning 12. Långfristiga skulder (tkr) 2025 2024 Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen TU724163 16 000 16 000 Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen TU724173 30 600 33 000 Totalt TU724153 46 600 49 000 13. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) 2025 2024 Förutbetalda intäkter nätavgifter / fjärrvärmeförsäljning TU725194 0 0 Övriga interimsposter TU7251963 32 530 34 497 Totalt TU725193 32 530 34 497 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 25 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Tilläggsupplysningar 14-16 Noter till resultat- eller balansräkning 14. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU727013 0 TU727023 0 TU727033 0 TU727043 0 Totalt 0 0 15. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU727053 0 TU727063 0 TU727073 0 TU727083 0 Totalt 0 0 16. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU7270013 0 TU7270023 0 TU7270033 0 TU7270043 0 Totalt 0 0 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 26 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Underskrifter Revisorshänvisning Vårt revisionsintyg avseende denna rapport har lämnats samma dag som datum för digital signering Nodum Revision AB Johan Lagerqvist Auktoriserad revisor Underskrifter Styrelse Underskrifter Styrelse Mattias Andersson Jan-Olof Sandberg 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 27 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Revisorshänvisning VD Styrelsens ordförande Per Bergström Michael Brisman Ledamot Ledmot Pär-Ola Olauson Jim Norman 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 28 of 32. TeamEngine E-Signing REL00332 Tidaholms Elnät AB 2026-102327 556004-3332 Revisorshänvisning Ledamot Ledamot Katarina Wallgren Ingemar Johansson Ledamot Ledamot 2026-06-23 11:28 F8-56-FA-A6 Assently: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea06f0 TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 29 of 32. TeamEngine E-Signing Följande handlingar har undertecknats den 25 juni 2026 Årsrapport 2025 Tidaholms Elnät AB.pdf (1100171 byte) SHA-512: 6748704fbef6a3981d871b340bf7082ad400f ec77fecb61d49b324af3d681a21fd558a493099daf7292 52b22ce1fa8cf9577b4abbad558fbe375b7f0d7542bef Underskrifter 2026-06-24 12:08:08 (CET) Jan Olof Einar Sandberg Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 10:42:25 (CET) Per Bergström Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 08:03:25 (CET) Karl Michael Brisman Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 08:00:53 (CET) Mattias Andersson Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 09:27:44 (CET) Katarina Iréne Wallgren Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 09:07:04 (CET) Åke Ingemar Johansson Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 11:37:16 (CET) Jim Roland Norman Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 23:44:09 (CET) Pär-Ola Olausson Undertecknat med e-legitimation (BankID) TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 30 of 32. TeamEngine E-Signing 2026-06-25 11:03:45 (CET) Johan Lennart Lagerqvist Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Årsrapport 2025 Tidaholms Elnät AB Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: 75a88db431352001c411718e050edf7551878ed895d31a8eb9136e4ba59dac3d76aa61770f83d882836d5013709b1632bb4aae15bbcf9e3905066eafe8ea 06f0 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 31 of 32. Signatures for document with ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. TeamEngine Document E-Sign ID: 9C9EFB15-B4B3-4BDD-A1A6-F248DAE72221. Page 32 of 32. TeamEngine E-Signing 2026-06-24 TIDAHOLMS ENERGI AB, STYRELSEPROTOKOLL PER CAPSULAM Tidaholms Energi AB, 556063-9683 Plats och tid: Per capsulam Beslutande: Jan-Olof Sandberg, ordförande Per Bergström, vice ordförande Jim Norman Michael Brisman Ingemar Johansson Pär-Ola Olausson Katarina Wallgren 1. FASTSTÄLLANDE AV ÅRSRAPPORT FJÄRRVÄRME 2025 Styrelsen beslutar per capsulam att fastställa Årsrapport Fjärrvärme 2025 enligt bilaga. Samtliga styrelseledamöter har tagit del av underlaget och godkänt beslutet per capsulam. Vid protokollet Therese Eneland TEAB Justeras via digital signering av Jan-Olof Sandberg, Per Bergström, Michael Brisman, Katarina Wallgren, Ingemar Johansson, Jim Norman och Pär-Ola Olausson. TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 1 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 2025 Årsrapport Fjärrvärme för REF00784 Företag Tidaholms Energi AB Organisationsnummer 556063-9683 Redovisningsenhet REF00784 Ärendenummer 2026-102504 Checksumma FB-65-F0-54 Utskriftsdatum 2026-06-23 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 2 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Tidaholms Energi AB har under året haft sitt 18:e verksamhetsår med kraftvärmeverket Eldaren, en anläggning som fortsatt motsvarar ställda förväntningar och utgör en central del av bolagets energiproduktion. Fjärrvärmeverksamheten redovisar ett mycket starkt ekonomiskt resultat, vilket främst förklaras av stabil drift, god tillgång på bränsle och lägre bränslekostnader än budgeterat. Under året har 54,7 GWh förnyelsebar värme levererats, vilket är cirka 2 % lägre än budget. Samtidigt har 9,3 GWh förnyelsebar el producerats i kraftvärmeverket. Den totala energiproduktionen har till 98,9 % varit förnyelsebar. Ambitionen är att vara helt fossilfri, men på grund av klassningen av vissa bränsletyper samt kalla perioder under året samt vissa driftstörningar har en begränsad andel fossilt bränsle behövt användas för att upprätthålla driftsäkerheten Väsentliga händelser under och efter räkenskapsåret Inga Egna aktier Inga Flerårsöversikt 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 3 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Förvaltningsberättelse Flerårsöversikt (tkr) 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Nettoomsättning 54 172 52 570 56 252 72 743 52 355 39 981 Årets resultat 18 083 3 993 14 978 35 006 12 677 2 688 Balansomslutning 148 414 132 736 119 787 130 087 134 176 75 773 Eget kapital 122 937 104 853 103 860 88 867 53 876 41 199 Antal anställda 7 7 7 7 7 7 Resultatdisposition Styrelsen föreslår att fritt eget kapital. 8 771 454 kr disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 8 771 454 Byte av redovisningsprincip Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med tidigare år Miljöinformation 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 4 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Förvaltningsberättelse Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Miljörapporterna har granskats och inte föranlett några påpekanden Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Exploatering sker i flera områden inom Tidaholms kommun. Arbetet med att förbereda infratruktur pågår, med fokus på fjärrvärme,el,fibrer och övriga tekniska system för att möjliggöra framtida etableringar Övriga upplysningar Inga 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 5 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Materiella anläggningstillgångar Pågående Summa Tilläggsupplysningar för materiella Maskiner och Inventarier, nyanlägg- ningar Byggnader och materiella anläggningstillgångar (tkr) (NO110-NO240 är andra tekniska verktyg och och förskott mark anläggnings- obligatoriska uppgifter) anläggningar installation avseende tillgångar materiella AT Ingående anskaffningsvärde NO110 65 720 139 300 4 318 820 210 158 Inköp NO120 0 0 390 3 277 3 667 Försäljningar/utrangeringar NO130 0 0 0 0 0 Omklassificeringar NO140 0 3 681 0 −3 681 0 Utgående anskaffningsvärden NO150 65 720 142 981 4 708 416 213 825 Ingående avskrivningar NO210 −39 218 −65 848 −4 318 0 −109 384 Återförda avskrivningar på NO220 0 0 0 0 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar NO230 0 0 0 0 0 Årets avskrivningar NO240 −2 179 −5 973 −59 0 −8 211 Utgående ackumulerade avskrivningar NO250 −41 397 −71 821 −4 377 0 −117 595 Ingående uppskrivningar NO310 0 0 0 0 0 Återförda uppskrivningar på NO320 0 0 0 0 0 försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar mm NO330 0 0 0 0 0 Årets uppskrivningar NO340 0 0 0 0 0 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp NO360 0 0 0 0 0 Utgående ackumulerade NO370 0 0 0 0 0 uppskrivningar/övervärden netto Ingående nedskrivningar NO410 0 0 0 0 0 Återförda nedskrivningar på NO420 0 0 0 0 0 försäljningar/utrangeringar Återförd nedskrivning NO430 0 0 0 0 0 Omklassificeringar NO440 0 0 0 0 0 Årets nedskrivningar (anskaffningsvärde) NO450 0 0 0 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar NO460 0 0 0 0 0 (ansk.värde) Redovisat värde NO500 24 323 71 160 331 416 96 230 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 6 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Anläggningstillgångar specifikation Ack. Anläggningskategori Materiella anl. Anskaffnings- avskriv- Planenligt tillg. (samtliga uppgifter värde ningar enligt restvärde obligatoriska) plan Pågående Maskiner och Inventarier Byggnader och nyanläggningar andra tekniska verktyg och Summa Mark och förskott avs. anläggningar installation materiella AT Värmeproduktionsanläggningar NO5000 0 0 4 708 0 4 708 −4 377 331 Kraftvärmeproduktionsanläggningar NO50100 65 720 66 949 0 0 132 669 −63 244 69 425 Distributionsanläggningar NO5020 0 76 032 0 416 76 448 −49 974 26 474 Övrigt (Ska specificeras) NO5030 0 0 0 NO5040 0 0 0 NO5050 0 0 0 Summa materiella NO50600 65 720 142 981 4 708 416 213 825 −117 595 96 230 anläggningstillgångar 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 7 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Byggnadsår distr.anl. Byggnationsår distributions- Procent av total Procent av total Procent av total Procent av total anläggningar (samtliga uppgifter ledningslängd ledningslängd ledningslängd ledningslängd obligatoriska) 2025 2024 2023 2022 1950-talet eller tidigare AL001 0 0 0 0 1960-talet AL002 0 0 0 0 1970-talet AL003 0 0 0 0 1980-talet AL004 8 8 8 8 1990-talet AL005 20 21 21 22 2000-talet AL006 45 45 46 49 2010-talet AL007 13 13 13 14 2020-talet AL008 14 13 12 7 Summa AL000 100 100 100 100 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 8 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Not Resultaträkning Specifikation till Resultaträkningen (samtliga uppgifter är obligatoriska) Nettoomsättning (tkr) 2025 2024 Intäkter fjärrvärmeförsäljning för uppvärmning RR7131 42 410 42 926 Intäkter el (som producerats i kraftvärmeverk) RR7132 6 028 4 986 Intäkter anslutningsavgifter RR7133 938 214 Intäkter elcertifikat RR7134 0 0 Intäkter utsläppsrätter RR7135 0 0 Övrigt (ska specificeras) intäkter mottagningsavgifter avfall RR7115 4 627 3 866 övrigt RR7117 169 552 Vidarefakturering RR7119 0 26 Summa övrigt RR7130 4 796 4 444 Nettoomsättning RR7110 54 172 52 570 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 9 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Nettoomsättning RR7110 54 172 52 570 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för RR71120 0 0 annans räkning Aktiverat arbete för egen räkning RR71140 137 18 Övriga rörelseintäkter 1 RR71150 420 1 521 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. RR71160 54 729 54 109 Råvaror och förnödenheter RR73120 −6 726 −9 666 Övriga externa kostnader 3 RR73130 −15 137 −14 362 Personalkostnader 5 RR73140 −6 469 −6 362 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar RR73150 −8 213 −8 140 Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar RR73160 0 0 Övriga rörelsekostnader 2 RR73180 0 −27 Summa rörelsekostnader RR73190 −36 545 −38 557 Rörelseresultat RR74000 18 184 15 552 Resultat från finansiella investeringar: Intäkter från andelar i koncernföretag 6 RR75110 0 0 Intäkter från andelar i intresseföretag 6 RR75120 0 0 Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med RR75130 0 0 särskild uppgift om intäkter från koncernföretag) Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 RR75140 0 0 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar RR75145 0 0 Räntekostnader och liknande resultatposter 8 RR75150 0 −15 Summa finansiella poster RR75000 0 −15 Resultat efter finansiella poster RR76000 18 184 15 537 Extraordinära intäkter RR77110 0 0 Extraordinära kostnader RR77120 0 0 Bokslutsdispositioner Erhållna koncernbidrag TU7713332 0 0 Lämnade koncernbidrag TU7713331 0 0 Förändring av periodiseringsfond TU771313 0 0 Förändring av överavskrivningar TU771323 0 −10 178 Övriga bokslutsdispositioner TU771343 0 0 Summa bokslutsdispositioner TU771303 0 −10 178 Resultat före skatt RR77135 18 184 5 359 Skatt på årets resultat 9 RR77140 −100 −1 366 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 10 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Resultaträkning (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Övriga skatter RR77150 0 0 Årets resultat RR78000 18 084 3 993 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 11 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Balansräkning Tillgångar TILLGÅNGAR (tkr) 2025 2024 Tecknat men ej inbetalt kapital BR71100 0 0 Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för forskning- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten BR71211 0 0 Koncessioner, patent, licenser och varumärken BR71212 0 0 Hyresrätter och liknande rättigheter BR71213 0 0 Goodwill BR71214 0 0 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar BR71215 0 0 Summa immateriella anläggningstillgångar BR71210 0 0 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark NO500 24 323 26 502 Inventarier, verktyg och installation NO5002 331 0 Maskiner och andra tekniska anläggningar NO5001 71 160 73 452 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar NO5003 416 820 Summa materiella anläggningstillgångar BR71220 96 230 100 774 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag BR71231 0 0 Fordringar hos koncernföretag BR71232 0 0 Andelar i intresseföretag BR71233 0 0 Fordringar hos intresseföretag BR71234 0 0 Andra långfristiga värdepappersinnehav BR71235 0 0 Lån till delägare eller närstående BR71236 0 0 Andra långfristiga fordringar BR71237 0 0 Summa finansiella anläggningstillgångar BR71230 0 0 Summa anläggningstillgångar BR71200 96 230 100 774 Varulager m.m Råvaror och förnödenheter BR71311 2 928 3 040 Varor under tillverkning BR71312 0 0 Färdiga varor och handelsvaror BR71313 0 0 Övriga lagertillgångar BR71316 0 0 Pågående arbete för annans räkning BR71314 0 0 Förskott till leverantörer BR71315 0 0 Summa varulager m.m. BR71310 2 928 3 040 Kortfristiga fordringar Kundfordringar BR71321 9 003 9 280 Fordringar hos koncernföretag BR71322 38 083 18 367 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 12 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 TILLGÅNGAR (tkr) 2025 2024 Fordringar hos intresseföretag BR71323 0 0 Övriga fordringar BR71324 1 306 33 Upparbetad men ej fakturerad intäkt BR71327 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 BR71325 446 433 Summa kortfristiga fordringar BR71320 48 838 28 113 Kortfristiga placeringar Andelar i koncernföretag BR71331 0 0 Övriga kortfristiga placeringar BR71333 0 0 Summa kortfristiga placeringar BR71330 0 0 Kassa och bank Kassa och bank BR71340 749 809 Redovisningsmedel BR71341 0 Summa kassa och bank BR71342 749 809 Summa omsättningstillgångar BR71300 52 515 31 962 SUMMA TILLGÅNGAR BR71000 148 745 132 736 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 13 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Balansräkning EK och Skulder EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Bundet eget kapital Aktiekapital BR72111 2 000 2 000 Ej registrerat aktiekapital BR721111 0 0 Uppskrivningsfond BR72113 0 0 Reservfond BR72115 0 0 Andra fonder BR72114 0 0 Inbetalda insatser och emissionsinsatser (endast för ek. för.) BR72116 0 0 Summa bundet eget kapital 11 BR72110 2 000 2 000 Fritt eget kapital Överkursfond BR72112 0 0 Balanserat resultat BR72121 102 854 98 860 Årets resultat RR78000 18 084 3 993 Summa fritt eget kapital 11 BR72120 120 938 102 853 Eget kapital BR72100 122 938 104 853 Obeskattade reserver BR72200 10 178 10 178 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser BR72311 0 0 Avsättningar till skatter BR72312 1 167 1 067 Övriga avsättningar BR72313 0 0 Summa avsättningar BR72300 1 167 1 067 Långfristiga skulder Obligationslån BR72411 0 0 Checkräkningskredit BR72410 0 Skulder till kreditinstitut BR72412 5 580 6 529 Skulder till koncernföretag BR72413 0 0 Skulder till intresseföretag BR72414 0 0 Övriga skulder BR72415 0 0 Summa långfristiga skulder 12 BR72400 5 580 6 529 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit BR72510 0 Skulder till kreditinstitut BR72511 1 897 1 632 Förskott från kunder BR72512 0 0 Pågående arbete för annans räkning BR72521 0 0 Fakturerad men ej upparbetad intäkt BR72522 0 0 Leverantörsskulder BR72513 2 951 4 295 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 14 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 EGET KAPITAL OCH SKULDER (tkr) (samtliga uppgifter är obligatoriska) 2025 2024 Växelskulder BR72514 0 0 Skulder till koncernföretag BR72515 0 0 Skulder till intresseföretag BR72516 0 0 Skatteskulder BR72517 299 299 Övriga kortfristiga skulder BR72518 943 925 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 BR72519 2 793 2 958 Summa kortfristiga skulder BR72500 8 883 10 109 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER BR72000 148 746 132 736 POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser: Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och BR72625 14 100 14 100 avsättningar, varje slag för sig Övriga ställda panter och därmed jämförliga säkerheter, varje slag för sig BR72609 0 0 Ansvarsförbindelser BR72620 0 0 Övriga ansvarsförbindelser BR72621 0 0 Beräkning av sysselsatt kapital: SUMMA TILLGÅNGAR BR71000 148 745 132 736 - Justerade skulder BR75200 −17 727 −19 802 + Räntebärande skulder BR75300 4 022 8 161 = SYSSELSATT KAPITAL BR75000 135 040 121 095 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 15 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Särskild rapport Särskild rapport 2025 2024 2023 2022 Leverans av värme för uppvärmning (MWh) Levererad värme inom koncernen FV12 0 0 0 0 Levererad värme till intresseföretag FV13 0 0 0 0 Levererad värme inom den juridiska personen FV14 0 0 0 0 Levererad värme externt FV15 54 751 57 768 58 164 53 682 Totalt levererad värme exkl. värmeförluster i nätet FV10 54 751 57 768 58 164 53 682 Leverans av el som ingår i fjärrvärmeverksamheten (MWh) Levererad el inom koncernen FV22 0 0 0 0 Levererad el till intresseföretag FV23 0 0 0 0 Levererad el inom den juridiska personen FV24 0 0 0 0 Levererad el externt FV26 9 272 8 267 9 151 9 625 Totalt levererad el FV20 9 272 8 267 9 151 9 625 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 16 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisnings- och värderingsprinciper Tidaholms Energi AB upprättar årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med tidigare år. Tidaholms Energi ABs verksamheter består av fjärrvärme, stadsnätsutbyggnad av fiber samt elhandel. Fördelningen av intäkter och kostnader har gjorts så långt det är möjligt genom tidsskrivning och kostnad/intäktsuppdelning baserat på faktisk verksamhetstillhörighet. Prissättning internt sker genom självkostnadsprincipen. Varulagret har värderats till lägsta värdets princip. Tillgångar och skulder har tagits upp till belopp varmed de beräknas inflyta. Periodisering av intäkter och kostnader har skett i enlighet med god redovisningssed Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eftersom det återspeglar den förväntade förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. De materiella anläggningarna delas in i komponenter i enlighet med K3-regelverket. Följande avskrivningstider tillämpas: Industribyggnad Byggnadsstomme 100 år Ventilation 40 år Markanläggningar 20 år Inventarier 5-10 år Distributionsanläggningar 20-25 år Fjärrvärmecentraler, abonnentcentraler 20 år Beskrivning av de principer som använts för att till nätverksamheten fördela intäkter och kostnader samt tillgångar och skulder mm. Alla direkt hänförbara intäkter och kostnader bokförs på respektive verksamhet. Gemensamma kostnader fördelas schablonmässigt på varje verksamhet, tex gemensamma lokalkostnader, lokalt nätverk, telefon och dylikt. Beskrivning av de principer som använts för intern prissättning av varor och tjänster som berör nätverksamheten, mellan såväl koncernbolag som rörelsegrenar 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 17 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Redovisnings- och värderingsprinciper Intern prissättning sker enligt självkostnadsprincipen. Övriga upplysningar inga 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 18 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Tilläggsupplysningar 1-3 Noter till resultaträkning 1. Övriga rörelseintäkter (tkr) 2025 2024 Specificera: TU711513 Bidrag för personal TU711523 216 TU711533 övrigt TU711543 204 Totalt 420 1 522 2. Övriga rörelsekostnader (tkr) 2025 2024 Specificera: TU731343 TU731353 TU731363 TU731373 Totalt 0 −27 3. Övriga externa kostnader (tkr) 2025 2024 Specificera: Reparation och underhåll TU731383 −5 491 El för drift TU731384 −1 970 TU731385 övrigt TU731386 −7 676 Totalt −15 137 −14 362 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 19 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Tilläggsupplysningar 4-7 Noter till resultaträkning 4. Medelantal anställda 2025 2024 Män TU731413 7 7 Kvinnor TU731423 0 0 Totalt TU731403 7 7 5. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (tkr) 2025 2024 Styrelse och VD TU731443 −649 −655 Övriga anställda TU731453 −4 062 −3 532 Totalt TU731463 −4 711 −4 187 Sociala kostnader TU731473 −2 877 −2 146 varav pensionskostnad TU731483 −2 423 −627 varav pensionskostnad för styrelse och VD TU731493 −454 −203 Totalt löner och sociala kostnader TU731433 −7 588 −6 333 6. Resultat från andelar i koncernföretag och/eller intresseföretag (tkr) 2025 2024 Utdelning TU751113 0 0 Realisationsresultat vid avyttring av andelar TU751123 0 0 Nedskrivningar TU751133 0 0 Återförda nedskrivningar TU751143 0 0 Övrigt TU751153 0 0 Totalt TU751103 0 0 7. Ränteintäkter och liknande intäkter (tkr) 2025 2024 Ränteintäkter från koncernföretag TU751413 0 0 Övriga ränteintäkter TU751423 0 0 Övrigt TU751433 0 0 Totalt TU751403 0 0 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 20 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Tilläggsupplysningar 8-10 Noter till resultaträkning 8. Räntekostnader och liknande kostnader (tkr) 2025 2024 Räntekostnader till koncernföretag TU751513 0 0 Övriga räntekostnader TU751523 0 −14 Övrigt TU751533 0 0 Totalt TU751503 0 −14 9. Skatt på årets resultat (tkr) 2025 2024 Aktuell skatt för året TU771413 −299 Upplösning av avsättning för skatter TU771423 0 0 Uppskjuten skatt TU771433 −100 −1 067 Övrigt TU771443 0 0 Totalt TU771403 −100 −1 366 Noter till balansräkning 10. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (tkr) 2025 2024 Upplupna intäkter nätavgifter / fjärrvärmeförsäljning TU713263 0 0 Övriga interimsposter TU713293 446 433 Totalt TU713253 446 433 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 21 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Tilläggsupplysningar 11 Noter till balansräkning Inbetalda insatser 11. Förändring av eget Reservfond/ och Balanserat Årets Total eget kapital (tkr) (obligatorisk Aktiekapital Uppskrivningsfond Överkursfond andra fonder emissionsinsatser resultat resultat kapital uppgift) (ek. för.) Belopp vid årets ingång 2 000 0 0 0 98 860 3 994 104 854 Resultatdisposition enligt bolagsstämman: Utdelning 0 0 Balanseras i ny räkning 0 3 994 −3 994 Fondemission 0 0 0 0 Nyemission 0 0 0 Avskrivn. resp. försäljn. av 0 0 uppskriven tillgång Årets resultat 18 084 18 084 Medlemsinsatser (ek. för.) Förlagsinsatser (ek. för.) Övrigt 0 Belopp vid periodens utgång 2 000 0 0 0 0 102 854 18 084 122 938 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 22 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Tilläggsupplysningar 12-13 Noter till balansräkning 12. Långfristiga skulder (tkr) 2025 2024 Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen TU724163 1 897 0 Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen TU724173 5 580 0 Totalt TU724153 7 477 0 13. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) 2025 2024 Förutbetalda intäkter nätavgifter / fjärrvärmeförsäljning TU725194 0 Övriga interimsposter TU7251963 2 793 2 958 Totalt TU725193 2 793 2 958 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 23 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Tilläggsupplysningar 14-16 Noter till resultat- eller balansräkning 14. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU727013 0 TU727023 0 TU727033 0 TU727043 0 Totalt 0 0 15. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU727053 0 TU727063 0 TU727073 0 TU727083 0 Totalt 0 0 16. Övriga upplysningar 2025 2024 Specificera: TU7270013 0 TU7270023 0 TU7270033 0 TU7270043 0 Totalt 0 0 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 24 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Underskrifter Underskrifter Underskrifter Jan-Olof Sandberg Mattias Andersson Ordförande Verkställande direktör 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 25 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Underskrifter Underskrifter Katarina Wallgren Ledamot Michael Brisman Ledamot Per Bergström Jim Norman Ledamot Ledamot 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 26 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Underskrifter Underskrifter Ingemar Johansson Pär-Ola Olausson Ledamot Ledamot Vårt revisionsintyg avseende denna rapport har lämnats samma dag som datum för digital signering. Nodum Revision AB 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 27 of 31. TeamEngine E-Signing REF00784 Tidaholms Energi AB 2026-102504 556063-9683 Underskrifter Underskrifter Johan Lagerqvist Auktoriserad revisor 2026-06-23 15:19 FB-65-F0-54 Assently: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b40c TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 28 of 31. TeamEngine E-Signing Följande handlingar har undertecknats den 25 juni 2026 Årsrapport 2025 Tidaholms Energi AB.pdf (922624 byte) SHA-512: 8a8ef90cd1b2333af22c42fd6d4b67b92df30 0fcf8327269022c3b5a563124fc3f135916be716d5dd66 6969507f3e7b82be494a69a428fb7e43ce6488f462a86 Underskrifter 2026-06-24 08:03:06 (CET) Mattias Andersson Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 09:07:58 (CET) Åke Ingemar Johansson Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 12:06:12 (CET) Jan Olof Einar Sandberg Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 11:28:50 (CET) Jim Roland Norman Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-25 11:02:16 (CET) Johan Lennart Lagerqvist Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 09:26:52 (CET) Katarina Iréne Wallgren Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 08:05:27 (CET) Karl Michael Brisman Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-06-24 23:37:32 (CET) Pär-Ola Olausson Undertecknat med e-legitimation (BankID) TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 29 of 31. TeamEngine E-Signing 2026-06-24 10:46:23 (CET) Per Bergström Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Årsrapport 2025 Tidaholms Energi AB Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: 9c023713c6a884c830228d3a9ed5ac652e19031eed643d62884e79f0d011846a99f0143b706ac4cff11742f020e8b7406d511787201508b8aa1b9db5fe09b4 0c Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 30 of 31. Signatures for document with ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. TeamEngine Document E-Sign ID: 4EB194EE-57E3-428C-A7BF-A6ECC539EC61. Page 31 of 31.

§ 65 Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan SBN 2026/246 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram en förstudierapport avseende investeringsprojektet konstgräsplan på Tidavallen. Förstudien behandlar nuläge, behov, tekniska och miljömässiga förutsättningar samt investeringsram och tidsplan för åtgärden. Den befintliga konstgräsplanen anlades 2010 och har enligt förstudien uppnått sin tekniska livslängd. Brister i spelegenskaper, miljöpåverkan kopplad till granulat samt ålderstigen belysning och tillgänglighet har identifierats. Förstudien redovisar en rekommenderad lösning som innebär byte till ett miljövänligare, granulatfritt (non-infill) konstgräs, uppgradering av belysning samt åtgärder för bättre tillgänglighet och drift. Projektets genomförande knyter an till kommunfullmäktiges strategiska mål 1: i Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas. Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv syftar åtgärden till att långsiktigt säkerställa funktion, hållbarhet och miljöanpassning av kommunens idrottsanläggningar samt att värna befintliga investeringar och minska framtida drift- och miljörisker. Investeringsramen har initialt beräknats till 8 miljoner kronor. Exakta kostnader fastställs inför kommande beslut om projektering. Kostnaden avser markarbeten, ny konstgräsmatta samt åtgärder kopplade till belysning och tillgänglighet. Investeringen hanteras inom ramen för kommunens ordinarie investeringsprocess och bedöms bidra till en långsiktigt hållbar och funktionell idrottsanläggning. Beslutsgången initieras för att nödvändiga politiska beslut ska kunna fattas under 2026 så att projektering kan slutföras under 2027. Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna förstudien. Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan”, byggprojektledare Peter Eriksson, 2026-05-18. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21  Förslag till förstudierapport för investeringsprojekt konstgräsplan. Sändlista Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SBN 2026/246 2026-05-04 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Peter Eriksson, projektledare Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram en förstudierapport avseende investeringsprojektet konstgräsplan på Tidavallen. Förstudien behandlar nuläge, behov, tekniska och miljömässiga förutsättningar samt investeringsram och tidsplan för åtgärden. Den befintliga konstgräsplanen anlades 2010 och har enligt förstudien uppnått sin tekniska livslängd. Brister i spelegenskaper, miljöpåverkan kopplad till granulat samt ålderstigen belysning och tillgänglighet har identifierats. Förstudien redovisar en rekommenderad lösning som innebär byte till ett miljövänligare, granulatfritt (non-infill) konstgräs, uppgradering av belysning samt åtgärder för bättre tillgänglighet och drift. Projektets genomförande knyter an till kommunfullmäktiges strategiska mål 1: i Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas. Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv syftar åtgärden till att långsiktigt säkerställa funktion, hållbarhet och miljöanpassning av kommunens idrottsanläggningar samt att värna befintliga investeringar och minska framtida drift- och miljörisker. Investeringsramen har initialt beräknats till 8 miljoner kronor. Exakta kostnader fastställs inför kommande beslut om projektering. Kostnaden avser markarbeten, ny konstgräsmatta samt åtgärder kopplade till belysning och tillgänglighet. Investeringen hanteras inom ramen för kommunens ordinarie investeringsprocess och bedöms bidra till en långsiktigt hållbar och funktionell idrottsanläggning. Beslutsgången initieras för att nödvändiga politiska beslut ska kunna fattas under 2026 så att projektering kan slutföras under 2027. Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna förstudien. Barnrättsbedömning Ärendet berör barn och ungdomars rätt till en meningsfull fritid och barnrättsperspektivet beaktas i projektets arbete. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Förslag till förstudierapport för investeringsprojekt konstgräsplan. Sändlista Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Förvaltning Ärendenummer: XXX 20XX/XX Upprättad: 20XX-XX-XX Senast reviderad: 20XX-XX-XX Förstudierapport investeringsprojekt konstgräsplan 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Samhällsbyggnadschef Beställare av förstudien: Samhällsbyggnadsnämnden Foto: Kultur- och fritidsförvaltningen Bakgrund ...................................................................................................................................................................3 Förstudiens uppdrag och avgränsningar .............................................................................................................3 Nulägesanalys ...........................................................................................................................................................3 Omvärldsbevakning ................................................................................................................................................3 Konsekvensanalys ...................................................................................................................................................4 Alternativa lösningar ..............................................................................................................................................4 Rekommenderad lösning .......................................................................................................................................4 Förväntad effekt ..................................................................................................................................................4 Projektets mål .....................................................................................................................................................5 Intressenter ..........................................................................................................................................................5 Omfattning i tid ...................................................................................................................................................5 Totalkostnadskalkyl ............................................................................................................................................5 Förslag på interna mottagare ...........................................................................................................................5 Bakgrund Nuvarande konstgräsplan anlades 2010 och är placerad på Tidavallen. Konstgräsplanen är en granulatplan, vilket innebär att planens ifyllnadsmaterial består av små gummikulor (så kallat SBR- gummi). Konstgräsplanen används som försäsongsplan under januari - mars av kommunens alla fotbollsföreningar och då främst av de äldre lagen. Under resterande del av året nyttjas planen främst av IFK Tidaholm som använder den i sin ordinarie fotbollsverksamhet för såväl ungdomar som seniorer. Planen nyttjas också flitigt som spontanidrottsplats när den är tillgänglig. Förstudiens uppdrag och avgränsningar Förstudien behandlar byte av konstgräsmattan samt det tillhörande markarbete som krävs. Förstudien omfattar även byte av belysningsarmaturer samt ny grind för utövare och publik. Nytt redskap för planskötsel införskaffas om behov finns. Nulägesanalys Konstgräsplanen som anlades på Tidavallen 2010 är en granulatplan, vilket innebär att planens ifyllnadsmaterial består av små gummikulor (SBR-gummi) som är 2-3 millimeter. Dessa små granulatkorn räknas som mikroplast när de sprids i miljön. Man brukar räkna med att livslängden på en konstgräsplan är cirka 10-15 år. Då planen nu är 16 år bedöms det vara av vikt att den byts ut. Konstgräsplanens gräsfibrer har lagt sig ned efter många års nyttjande och följden blir då att granulatet inte kommer ner i konstgräsmattan, utan lägger sig ovanpå. Detta ger följden att planen upplevs hård och spelegenskaperna blir kraftigt försämrade. Planen saknar dessutom naturliga snöavlastningsytor, vilket medför att snö behöver läggas upp på den intilliggande parkeringen. Detta innebär miljörisker, då granulat följer med snön och sprids till omgivningen. Nuvarande belysning är också 16 år gammal. Denna typ av belysningsarmaturer bör fasas ut och ersättas av LED-lampor vilket är ett miljövänligare och mer energisparande alternativ. Nuvarande ingång genom stängslet till planen är inte tillgänglighetsanpassad, då öppningen är liten och kräver ett stort kliv för att kunna passera. Det finns idag alternativa in- och utgångslösningar som är särskilt anpassade för konstgräsplaner. Omvärldsbevakning I Sverige finns cirka 1 200 konstgräsplaner, och varje år tillkommer flera nya. För att konstgräsplaner ska uppnå önskade spelegenskaper har de historiskt fyllts med stora mängder fyllnadsmaterial, oftast i form av granulat. SBR (återvunna bil- och maskindäck) är det vanligaste fyllnadsmaterialet i konstgräsplaner och används i nuläget på mer än hälften av alla konstgräsplaner i Sverige. Andra material som används som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner är EPDM (nytillverkat vulkaniserat industrigummi) och TPE (nytillverkad termoplast). Granulat innebär miljörisker dels eftersom att mikroplaster inte bryts ned naturligt utan sprids och ansamlas i miljön, dels genom att olika typer av granulat kan innehålla farliga ämnen. Spridning av granulat från konstgräsplaner har därför identifierats som en stor källa till utsläpp av mikroplast i Sverige. Spridning av granulat från konstgräs kan ske på olika sätt. Under vinterhalvåret kan snö och efterföljande snöröjning orsaka en omfattande spridning, genom att granulat följer med i snön och hamnar i de snömassor som oftast läggs vid sidan av konstgräsplanen. När snön sedan smälter blir en del av granulatet kvar vid sidan av planen medan en del sprids med smältvatten till dagvattenbrunnar. En annan spridningsväg är de granulat som följer med spelarnas skor och kläder från konstgräsplanen och sedan hamnar i avloppet. Denna spridning sker bland annat från omklädningsrum, i hemmet och vid tvätt. I september 2023 fattade EU-kommissionen beslut i mikroplastfrågan, vilket innebär ett försäljningsförbud av de mikroplastgranulat, som används som fyllning i konstgräsplanerna, från 15 oktober 2031. Det har det tagits fram granulat tillverkade av kork, olivkärnor, kokosfibrer och restprodukter från skogen. Problemet ur ett nordiskt perspektiv är att hitintills har man inte lyckats få fram något material som är lika bra som gummigranulaten vid temperaturer ner mot noll och lägre. Ersättningsgranulaten blir för hårda vid de temperaturerna. Ersättningsmaterial som upplevs fullgoda i länder med varmare klimat fungerar inte i till exempel Norden. Även spelegenskaperna varierar mycket mellan de olika alternativen. Non-infill konstgräs är en miljövänlig, granulatfri lösning för fotbollsplaner. Detta konstgräs är 7-8 gånger tätare än traditionella konstgräs och efterliknar på så sätt en naturlig gräsyta. Det är ett hållbart alternativ som eliminerar mikroplastspridning från ifyllnadsmaterial. Non-infill planer saknar löst fyllnadsmaterial som kan frysa till en kompakt massa. Därför påverkas spelegenskaper och säkerhet mindre när temperaturen faller. En non-infill plan reducerar behov av drift och underhåll i och med att planen inte har något ifyllnadsmaterial. Konsekvensanalys Konstgräset har uppnått sin tekniska livslängd och behöver bytas ut om fotbollsverksamhet fortsatt ska kunna bedrivas. Alternativa lösningar Inga aktuella alternativa lösningar Rekommenderad lösning • Det befintliga konstgräset ersätts med ett miljövänligare alternativ (så kallat non-infill) utan granulatfyllning. Målsättningen är att planmåtten är enligt SVFF:s (Svenska Fotbollförbundets) måttbok. Plandränering ska säkerställas för att undvika vattenansamling och säkerställa god spelbarhet. • Planens belysning uppgraderas för att förbättra spel- och säkerhetsförhållanden. Möjligheten att kunna fjärrstyra belysningen bör utredas. • En ny grind för utövare och publik som lever upp till tillgänglighetskrav. • Nytt redskap för planskötsel införskaffas om behov finns Förväntad effekt Fortsatt fotbollsverksamhet året runt. Genom att säkerställa att konstgräsplanen är i gott skick möjliggörs fortsatt fotbollsverksamhet under hela året. Detta ger kommunens föreningar bättre förutsättningar att bedriva breddfotboll och utveckla sin ungdomsverksamhet. Projektets mål Att ge förutsättningar för fotbollsföreningarna i kommunen att bedriva en bra verksamhet på en ny konstgräsplan som lever upp till kraven på spelbarhet och hållbarhet. Intressenter Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Kommunens idrottsföreningar, främst fotbollsföreningar och i synnerhet IFK Tidaholm Allmänheten Omfattning i tid Eftersom projektet innefattar markarbeten föreslås arbetet genomföras under vår/sommar 2027. En dialog behöver hållas i ett tidigt skede med IFK Tidaholm då det påverkar deras ordinarie verksamhet. För att tidsplanen ska kunna hållas behöver förstudien godkännas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige efter sommaren. Projektering planeras att genomföras av samhällsbyggnadsnämnden under hösten. Beslut om projektering fattas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-10-08, och därefter av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige innan årsskiftet. Projektets genomförande följs upp och redovisas i årsredovisningen för 2027. Totalkostnadskalkyl Investeringsbudgeten för projektet är 8 miljoner kr. Aktuella kostnader bör inhämtas via upphandling som görs i projekteringsfasen. Förslag på interna mottagare Kultur och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02

KF §69/2026 Beslut om att dra tillbaka uppdrag från Strategisk plan och budget för år 2026-2028 om investeringsprojekt matsalslösning Rudbecksgymnasiet - återföring 11 miljoner

§ 71 Beslut om strategisk plan och budget för år 2027–2029 KS 2025/73 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. o fastställa strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029 med ändringen att siffrorna på sista raden i tabellen under stycke ”4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027–2029” ändras till ”186 700”, ”168 800” samt ”117 600”, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028– 2037. Sammanfattning av ärendet Kommunens strategiska plan och budget är ett av kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Budgetberedningen har med stöd av kommunledningsförvaltningen tagit fram ett förslag till strategisk plan och budget för Tidaholms kommun för perioden år 2027–2029. I juni och oktober år 2023 fastställde kommunfullmäktige strategiska och finansiella mål för Tidaholms kommun för målperioden år 2024–2027. Dessa mål gäller även för år 2027, vilket innebär att det inte lämnas några förslag till mål i framtaget förslag till strategisk plan och budget. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-06-22 o fastställa strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029 med ändringen att siffrorna på sista raden i tabellen under stycke ”4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027–2029” ändras till ”186 700”, ”168 800” samt ”117 600”, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028– 2037. - Ingela Backman (S) föreslår kommunfullmäktige besluta att: o för år 2027 fastställa utdebiteringen till 22,07 per skattekrona. o fastställa Socialdemokraterna och Vänsterpartiets förslag till strategisk plan och budget för Tidaholms kommun 2027–2029 med ändringen att siffrorna på sista raden i tabellen under stycke ”4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027-2029” ändras till ”186 700”, ”168 800” samt ”117 600”, inklusive resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2027–2029 samt att driftsbudgeten för år 2027 fastställs med fördelning per nämnd och kommunstyrelse på totalt 1034,9 miljoner kronor (exklusive finansförvaltningen). o för år 2027 fastställa investeringsbudgeten på 186,7 miljoner kronor (inklusive affärsdrivande verk). o beträffande beräkning av kapitalkostnader för skattefinansierad verksamhet ska den nominella räntan för år 2027 uppgå till 2,75 procent. o låneskulden för Tidaholms kommun uppgår till maximalt 971 miljoner kronor under planperioden 2027–2029. o ränta på upplånade medel avseende investeringar till balansräkningsenheter fastställs till 3,50 procent för år 2027. o indexering på internhyresbelopp för år 2027 mellan samhällsbyggnadsnämnden och verksamheterna räknas upp med den faktiska kapitalkostnaden och indexering av driftskostnader med högst 3,0 procent. o uppdra till samtliga nämnder och kommunstyrelsen att senast den 2026-12-31 fastställa verksamhetsplaner med verksamhetsmål och detaljbudget för år 2027, vilka inkluderar de uppdrag som nämnd och kommunstyrelse tilldelas i strategisk plan och Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-06-22 budget 2027–2028, samt besluta om 10-årig investeringsbehovsanalys avseende 2028– 2037. - Runo Johansson (L) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. - Patricia Axelsson (V) föreslår bifall till Backmans förslag. - Malin Andersson (S) föreslår bifall till Backmans förslag. - Anna-Karin Skatt (S) föreslår bifall till Backmans förslag. - Jonas Storm (S) föreslår bifall till Backmans förslag. - Peter Friberg (M) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. - Monica Staadig (S) föreslår bifall till Backmans förslag. - Emma Graaf (S) föreslår bifall till Backmans förslag. - Lisbeth Göthberg (S) föreslår bifall till Backmans förslag. - Pia Logård (SD) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. - Bengt Karlsson (S) föreslår bifall till Backmans förslag. - Ambjörn Lennartsson (M) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. - Lennart Nilsson (SD) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. - Birgitta Andersson (L) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: JA: Bifall till kommunstyrelsens förslag. NEJ: Bifall till Backmans förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 17 NEJ: 16 AVSTÅR: 8 Följande röstar JA: Runo Johansson (L), Jenny Svensson (L), Birgitta Andersson (L), Patrik Kristoffersen (KD), Peter Friberg (M), Johan Liljegrahn (M), Ambjörn Lennartsson (M), Per-Erik Vrang (M), Fredrik Kvist (M), Magnus Erbing (M), Lennart Nilsson (SD), Pia Logård (SD), Christina Forsling (SD), Jan Norberg (SD), Stig Norberg (SD), Ingemar Johansson (L), Krister Rohman (KD) Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-06-22 Följande röstar NEJ: Zelal-Sara Yesildeniz (-), Ingela Backman (S), Bengt Karlsson (S), Anna-Karin Skatt (S), Malin Andersson (S), Alexander Lagerholm (S), Othmar Fiala (S), Håkan Joelsson (S), Monica Staadig (S), Emma Graaf (S), Jonas Storm (S), Lisa Öhgren (S), Asem Alkordi (S), Patricia Axelsson (V), Per Wiklund (V), Lisbeth Göthberg (S) Följande AVSTÅR: Svante Schultz (VT), Per Jonsson (VT), Pernille Malmqvist (VT), Elisabet Alfredsson (VT), Magnus Haglind (VT), Mikael Hallin (C), Anneli Sandstedt (C), Christopher Vipond (MP) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 131/2026 ”Beslut om strategisk plan och budget för år 2027- 2029”, 2026-06-10.  Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till Strategisk plan och budget 2027–2029, 2026-06-02.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 52/2026 ”Beslut om strategisk plan och budget för år 2027-2029”, 2026-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om Strategisk plan och budget 2027–2029”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-04-20.  Rapport ”Budgetberedningens förslag Strategisk plan och budget 2027-2029”, 2026-05-18.  Protokoll från styrelsemöte med Tidaholms Energi AB med bilagor, 2026-02-19. (Ärendenr: KS 2026/8).  Protokoll från styrelsemöte med Tidaholms Bostads AB med bilagor 2026-02-19. (Ärendenr: KS 2026/8).  Kommunfullmäktiges beslut §144/2024 ”Beslut om antagande av målbild för styrning och ledning efter rapport om nuläge”, 2024-11-25. (Ärendenr: KS 2024/253). Reservation Ingela Backman (S), Bengt Karlsson (S), Anna-Karin Skatt (S), Malin Andersson (S), Alexander Lagerholm (S), Lisbeth Göthberg (S), Jonas Storm (S), Lisa Öhgren (S), Othmar Fiala (S), Håkan Joelsson (S), Emma Graaf (S), Monica Staadig (S) och Asem Alkordi (S) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: ”Reservation till förmån för eget förslag”. Patricia Axelsson (V) och Per Wiklund (V) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: ”Vi reserverar oss mot beslut strategisk plan och budget. Till förmån för eget förslag.” Sändlista Ekonomienheten Samtliga nämnder Tidaholms Energi AB Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21

§ 72 Beslut om uppföljning av klimatlöfte 2, vi har en koldioxidbudget SBN 2023/132 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att godkänna uppföljning av klimatlöfte 2 samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Tidaholms kommun har antagit klimatlöften, däribland klimatlöfte 2 som innebär att kommunen har en politiskt beslutad koldioxidbudget som ska följas upp regelbundet. Uppföljningen redovisas för nämnden som en del av kommunens styrning och uppföljning av klimatarbetet. Uppföljningen visar att kommunen står inför en snabb och omfattande klimatomställning för att hålla sig inom sitt tilldelade utsläppsutrymme. Nära hälften av koldioxidbudgeten har redan förbrukats och vid nuvarande utsläppstakt riskerar den återstående budgeten att vara förbrukad inom några år. Tidiga och kraftiga utsläppsminskningar bedöms därför vara avgörande för hur krävande den fortsatta omställningen blir. Utredningen visar vidare att koldioxidbudgeten tydliggör behovet av successivt skärpta utsläppsminskningar inom flera sektorer och att budgeten bör användas som ett strategiskt underlag i kommunens planering, inom ramen för kommunens rådighet. Förslag till beslut - Arbetsutskottet beslutar att föreslå nämnden besluta att godkänna uppföljning av klimatlöfte 2 samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag  Beslut samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott § 35/2026, ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte 2, vi har en koldioxidbudget”, 2026-04-23  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte 2, vi har en koldioxidbudget”, utvecklingsledare Peter Lann, 2026-02-25.  Koldioxidbudget Tidaholms kommun, januari 2026, Uppsala universitet, klimatsekretariatet  Kommunstyrelsens beslut § 231/2025, ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte om koldioxidbudget”, 2023-12-03.  https://www.climatevisualizer.com/tidaholm Sändlista Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SBN 2023/132 2026-04-15 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Peter Lann, utvecklingsledare Beslut om uppföljning av klimatlöfte 2, vi har en koldioxidbudget Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna uppföljning av klimatlöfte 2 samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Ärendet Tidaholms kommun har inom ramen för sitt klimat- och hållbarhetsarbete antagit ett antal klimatlöften med syfte att minska kommunens klimatpåverkan och bidra till att uppfylla såväl nationella miljö- och klimatmål som Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet. Löftet innebär att kommunen har en politiskt antagen koldioxidbudget som årligen följs upp för att visa hur mycket av utsläppsutrymmet som finns kvar. Detta ärende avser uppföljning av koldioxidbudget och till grund ligger rapport från januari 2026, ”Koldioxidbudget Tidaholms kommun” och climate vizualizer” som är ett webbaserat verktyg. Uppföljningen syftar till att ge en samlad, aktuell och pedagogisk bild av hur de territoriella utsläppen av fossil koldioxid inom kommunen har utvecklats, hur stor del av den fastställda koldioxidbudgeten som har förbrukats samt hur mycket utsläppsutrymme som återstår. Vidare syftar ärendet till att belysa vilka konsekvenser nuvarande utsläppsnivåer och utvecklingstakt får för den fortsatta klimatomställningen, samt att tydliggöra behovet av eventuella förstärkta insatser framöver. Utredning Uppföljningen grundar sig på rapporten Koldioxidbudget Tidaholms kommun – januari 2026, framtagen av Klimatsekretariatet på uppdrag av Tidaholms kommun. Rapporten bygger på etablerad vetenskaplig metodik för lokala koldioxidbudgetar och utgår från de globala utsläppsramar som följer av Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Enligt rapporten uppgår Tidaholms kommuns totala koldioxidbudget till cirka 205 000 ton fossil koldioxid för perioden från och med år 2022. Vid ingången av år 2026 återstår cirka 100 000 ton, vilket innebär att närmare hälften av budgeten redan har förbrukats. De territoriella utsläppen inom kommunen bedöms för år 2025 uppgå till cirka 28 000 ton fossil koldioxid. Om utsläppen skulle ligga kvar på ungefär samma nivå som under 2025 innebär detta att hela koldioxidbudgeten förbrukas inom cirka fyra år. För att hålla sig inom budgetens ramar och tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 därmed bidra till att uppfylla Parisavtalets mål krävs därför att utsläppen minskar kraftigt. Rapporten anger att utsläppen behöver minska med i genomsnitt cirka 21,9 procent per år med start från och med 2026. De största utsläppskällorna i Tidaholms kommun utgörs av inrikes transporter, arbetsmaskiner samt uppvärmning av bostäder och lokaler. Rapporten visar samtidigt att utsläppens sammansättning och storlek påverkas av flera faktorer, såsom teknikutveckling, beteendeförändringar, nationella styrmedel och lokala prioriteringar. Barnrättsbedömning En uppföljning av koldioxidbudgeten och en ambitiös klimatomställning bedöms bidra positivt till barns och ungas rätt till en hälsosam miljö och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, i enlighet med barnkonventionens intentioner. Beslutet bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för barn. Utredningens slutsatser Uppföljningen visar att Tidaholms kommun står inför en mycket snabb och omfattande klimatomställning för att hålla sig inom sin tilldelade koldioxidbudget. De kommande åren är avgörande, och tidiga utsläppsminskningar har stor betydelse för hur krävande den fortsatta omställningen blir över tid. Koldioxidbudgeten tydliggör behovet av att successivt skärpa arbetet med utsläppsminskningar inom flera sektorer samtidigt. Budgeten bör därför användas som ett strategiskt underlag och en gemensam kompass i kommunens fortsatta planering, både inom den egna organisationen och i samverkan med näringsliv, civilsamhälle och invånare. En regelbunden politisk uppföljning av koldioxidbudgeten bedöms vara central för att säkerställa långsiktighet, transparens och handlingskraft i kommunens klimatarbete. Koldioxidbudgeten är beräknad för ett geografiskt område och en kommun har en begränsad rådighet över dessa utsläpp. För att tänka kring organisations handlingsutrymme relativt utsläppen i det geografiska området är en modell att utgå från olika typer av rådighet (direkt rådighet, indirekta rådighet genom styrmedel, indirekt rådighet genom kommunikation). Som exempel har Tidaholms kommun direkt rådighet relativt sin egen verksamhet som exempelvis el- och värmeanvändning i lokaler, egen el- och värmeproduktion, bränsle som används i organisationens fordon eller organisationens konsumtionsbaserade utsläpp Slutligen kan det konstateras att kommunen har en koldioxidbudget och att den följs upp för att visa hur mycket av utsläppsutrymmet som finns kvar enligt klimatlöfte 2. Beslutsunderlag  Koldioxidbudget Tidaholms kommun, januari 2026, Uppsala universitet, klimatsekretariatet  Kommunstyrelsens beslut § 231/2025, ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte om koldioxidbudget”, 2023-12-03. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00  https://www.climatevisualizer.com/tidaholm Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Koldioxidbudget | Tidaholms kommun Januari 2026 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Förord Koldioxidbudgetarna ställer om till ett nytt år och i vanlig ordning ökar den krävda utsläppsminskningstakten (i år med i snitt 3 procentenheter i svenska kommuner och län). Att koldioxidbudgetarna börjar ta slut i Sverige är ju tyvärr inte ett isolerat fenomen, utan speglar hur chansen att begränsa den globala temperaturökningen till 1.5 °C håller på att rinna hela världen ut händerna. 2025 ökade de totala globala utsläppen till rekordhöga nivåer. Igen. Detta sker trots flera positiva trender: Kinas storsatsning på förnyelsebar energi planar ut en tidigare stadigt stigande utsläppskurva. I EU är andelen förnybar energi 2025 större än andelen fossil energi. Och det främsta skälet till att IPCC idag förutspår en temperaturökning på 2,5-2,9 °C (under ländernas nuvarande klimatåtaganden) – i stället för över 3°C som tidigare – är att nästan 60 länder ställt in planerad utbyggnad av kolkraft. Kol är helt enkelt inte längre konkurrenskraftigt i jämförelse med förnybart. Men varför ökar då de totala globala utsläppen? Jo, för att efterfrågan på energi i världen ökar mer än den förnybara energin. Och så länge det sker – så länge vi snarare lägger till än byter ut energi – kommer de globala utsläppen att fortsätta öka. Och kanske letar vi efter nycklarna som skulle kunna låsa upp klimatomställningen på fel ställe? Tillit och rättvisa som klimatåtgärder Inför FNs senaste klimatmöte COP 2030 i Brasilien tog en grupp forskare fram en rapport för att identifiera nycklar för att åstadkomma en nödvändig klimatomställning i Brasilien. Svaret var “tilltro och rättvisa”. Motsvarande rapporter om Österrike och Tyskland nådde liknande resultat. Men vad betyder det? Och vilken är kommunens/regionens roll när klimatomställningen breddas till denna förståelse? Mycket kortfattat är logiken den här: Tilltro ökar när samhällets grundfunktioner upprätthålls. När människor får det som är nödvändigt för goda liv – försörjning, bostäder, sjukvård, omsorg, skola etc. – är vi mer benägna att acceptera förändringar på andra områden, som klimatomställningen onekligen medför. När gemensamma samhällsfunktioner stärks tenderar också omställningen att uppfattas som mer rättvis: Fler reser tillsammans i stället för en och en, men kollektivtrafiken är billig och bekväm. Alla förväntas konsumera mindre men utbudet av gemensamma alternativ ökar – fritidsbanken, bibliotek, gemensamma verkstäder, kultur- och naturupplevelser. På Klimatsekretariatet har vi – främst genom vår utbildningssatsning – börjat nosa på frågor som dessa. Det spåret hoppas vi får fortsätta utforska med er det kommande året. Kommande uppdatering av koldioxidbudgetarna Men koldioxidbudgetarna då? Vad händer när de tar slut? Och är det lönt att fortsätta kommunicera en budget som snart kräver att utsläppen halveras? Dessa frågor diskuterar vi just nu med forskarna bakom koldioxidbudgetarna. Målen för diskussionerna är: 2 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 1. Koldioxidbudgetarna ska ge svenska kommuner och län en tankmätare som visar hur mycket och hur snabbt koldioxidutsläppen behöver minska lokalt för att ligga i linje med ett globalt utsläppsmål inom räckvidd. För att tillgodose det kravet kommer koldioxidbudgetarna med alla sannolikhet behöva uppdateras till större globala koldioxidbudgetar som motsvarar mindre ambitiösa temperaturmål. 2. När vi uppdaterar budgetarna tar vi även chansen att lära av de år som koldioxidbudgeten använts i svenska kommuner och län: Kan vi förstärka den primära funktionen hos koldioxidbudgeten, som en kompass informerad av globala klimatmål och den kumulativa logiken? Kan vi täppa igen fallgropar, som ett alltför stort fokus på exakta siffror och underliggande data? Kan vi koppla de breda penseldragen som perspektivet målar, till handlingsorienterade strategier som skapar samnyttor i samhället? Även dessa frågor hoppas vi får stöta och blöta med er det kommande året. Vi hörs och ses! Hälsar, Vi på Klimatsekretariatet 3 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 1.1 Från globala till lokala koldioxidbudgetar 7 1.2 Koldioxidbudgeten som klimatpolitiskt verktyg 7 1.3 Rapportens upplägg 8 1.4 Från engångsprodukt till löpande serie 8 1.5 Område och beställare 8 2. Bakgrund & metod 10 2.1 Koldioxidbudgeten och den större hållbarhetsfrågan 10 2.2 Koldioxidbudgeten och kolcykeln 12 2.3 Från global till lokal koldioxidbudget 12 3. Tidaholms koldioxidbudget i siffror 21 4. Ett kumulativt perspektiv på utsläppen 24 4.1 Koldioxid som valuta 25 4.2 Att målstyra en mängd 27 4.3 Koldioxidbudgeten skiftar tidsperspektivet 28 4.4 Att arbeta i två tidsfönster 29 5. Koldioxidbudgeten som policyverktyg 31 5.1 Koldioxidbudgeten som kompass 32 5.2 En koldioxidbudget för det geografiska området 33 5.3 Att omsätta koldioxidbudget i den enskilda verksamheten 38 6. Uppdateringar – Varför, när och hur påverkas budgeten? 42 6.1 Ett mål som förändras under resans gång 42 6.2 Frågor och svar om de senaste uppdateringarna 43 Källförteckning 45 4 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Om rapporten Om Uppsala universitet Vid Institutionen för geovetenskaper bedrivs sedan 2017 ledande forskning om lokala koldioxidbudgetar. Arbetet pågår idag inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Naturresurser och hållbar utveckling (NRHU). Forskningen sker i nära samverkan med Tyndall Centre vid Manchester University och Centre for Climate and Energy Transformation (CET) vid Bergens universitet. Forskningen är ofta tillämpad och behovsägarna, som i detta fall främst är Sveriges kommuner, regioner och länsstyrelser, har en viktig roll i de olika forskningsprojekt som bedrivits och som löper idag. Om Klimatsekretariatet Via forskningssamverkan, digitalisering och visualisering bidrar Klimatsekretariatet till att det unga konceptet med lokala koldioxidbudgetar mognar och blir tillämpbart – inte bara som viktig forskning, utan som ett koncept som går att arbeta med i den praktiska klimatomställningen. Vi erbjuder också journalister, miljöorganisationer, föreningsliv och offentlig sektor expertis om konceptet. Ytterligare ett verksamhetsområde är utbildnings- och fortbildningsarbete. Vi är icke vinstdrivande, oberoende och arbetar ofta i bred samverkan i skärningspunkten mellan offentlig sektor, klimatrörelse och akademi. Beställare Rapporten är beställd av Tidaholms kommun. Rättigheter Innehållet i denna rapport uppmuntras att användas och bearbetas i enlighet med CC BY 2.5 SE under förutsättning att metoden för att beräkna koldioxid budgetarna är densamma som i denna rapport. Referens ska lämnas enligt nedan. Refereras som Heggestad, A., Persson, E. Wallin, E. (Januari / 2026). Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026. Rapport. Klimatsekretariatet. Kontakt För frågor som berör forskningen som ligger till grund för denna rapport kontakta Uppsala universitet: Isak Stoddard, isak.stoddard@geo.uu.se eller Martin Wetterstedt, martin.wetterstedt@geo.uu.se För frågor om denna rapport, eller för mer information, kontakta Emma på emma.wallin@klimatsekretariatet.se. I verktyget ClimateVisualizer tillgängliggörs Tidaholms koldioxidbudget. Denna digitala version hålls uppdaterad löpande och kan besökas på www.climatevisualizer.com/tidaholm 5 4 21.9 24 100 ÅRS UTSLÄPP PÅ DAGENS PROCENT PER ÅR TUSEN TON SLÄPPTES UT TUSEN TON ÅTERSTÅR AV NIVÅER ÖVERSKRIDER FÖRESLÅS TIDAHOLM ÅR 2023 TIDAHOLMS TIDAHOLMS MINSKA SINA UTSLÄPP KOLDIOXIDBUDGET ÅR KOLDIOXIDBUDGET FÖR ATT LEVA UPP TILL 2026 OCH FRAMÅT PARISAVTALET Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 1 Inledning 1.1 Från globala till lokala koldioxidbudgetar Sedan 2015 publicerar IPCC regelbundet beräkningar av vårt kvarvarande globala utsläppsutrymme – om vi vill begränsa jordens uppvärmning till 1,5 respektive två grader. Dessa beräkningar brukar kallas IPCCs globala koldioxidbudgetar. IPCC inskärper också i såväl sin femte utvärderingsrapport (AR5) och specialrapporten om 1,5-gradersmålet som den sjätte och senaste rapporten AR6 att det är våra ackumulerade utsläpp av koldioxid över tid som i huvudsak driver uppvärmningen av jorden. Budskapet från klimatpanelen är tydligt: vi behöver styra och reglera våra samlade emissioner av koldioxid och förhålla oss till deras senast publicerade globala koldioxidbudgetar – om vi vill ställa om på vetenskaplig grund. När forskare säger att läget är akut betyder det att den globala koldioxidbudgeten är på god väg att ta slut. När de säger att fönstret för att klara målen fortfarande står på glänt betyder det att den trots allt inte är helt förbrukad. Och när Greta Thunberg säger att klimatkrisen handlar om tid (Thunberg 2020), då är det exakt detta hon menar – det återstående utsläppsutrymme vi förfogar över krymper. Detta återstående utrymme kan brytas ner i tid och rum. Resultatet blir lokala koldioxidbudgetar som tillåter länder, regioner och kommuner att se och förvalta en andel av den globala koldioxidbudgeten över tid. Rätt använd är den lokala koldioxidbudget ett hjälpmedel för att styra och reglera våra kumulativa utsläpp av koldioxid, och därmed att agera på den logik som driver uppvärmningen av jorden. 1.2 Koldioxidbudgeten som klimatpolitiskt verktyg Trots att budskapet från klimatpanelen är så tydligt är det faktiskt också ganska nytt. Det är först i och med publiceringen av sin femte utvärderingsrapport, AR5, år 2014 som IPCC anlägger detta tydliga fokus på vikten av att koldioxidbudgetera. Det är också vid denna tid som konceptet börjar sin vandring ut från forskningens korridorer och in i idédebatt och politik på allvar. 7 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Här i Sverige ligger vi idag långt fram på lokal nivå. Ett snabbt växande antal kommuner, regioner och länsstyrelser har de senaste åren valt att beräkna egna koldioxidbudgetar. Dessa lokala koldioxidbudgetar beskriver inte bara en tuffare klimatomställning än den som beskrivs via det nationella klimatpolitiska ramverket. De föreslår ett i grunden nytt tillvägagångssätt för hur vi ska tänka, planera och följa upp omställningsarbetet. De visar att faktorn tid har en djupare och mer tvingande betydelse än vi kanske velat tro. De visar dock inte bara att det vi gör i ett kort tidsfönster om några få år får ett förvånande stort inflytande på våra möjligheter att ställa om imorgon. De visar också att om en aktör ökar sina utsläpp eller dröjer med att ställa om så inkräktar detta på andras möjlighet att släppa ut eller ställa om i tid. De visar på behovet av att prioritera med starkt fokus på samhällsnytta. Med en gemensam och ändlig utsläppsvolym till vårt förfogande framträder alltså nya och starka samband och beroenden i tid och i rum som koldioxidbudgeten synliggör, men faktiskt också hjälper oss att planera för på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt. Ytterst visar koldioxidbudgeten upp klimatomställningen sådan den är beskaffad naturvetenskapligt. Den saknar gränser eftersom vi alla lever under samma himmel. Och med samma globala koldioxidbudget att förvalta. Den handlar om att avbryta våra utsläpp av koldioxid helt inom ramen för en koldioxidbudget och att fördela denna rättvist. Vi behöver samtidigt ta en stor hänsyn till kostnader och samhällsnytta när vi förvaltar och fördelar vår återstående utsläppsvolym; vår lokala koldioxidbudget. 1.3 Rapportens upplägg Rapporten är indelad i fem huvudkapitel. I kapitel 2 ger vi en bakgrund till koldioxidbudgeten samt sammanfattar den metod som ligger till grund för beräkningen av Tidaholms koldioxidbudget. Kapitel 3 sammanfattar Tidaholms koldioxidbudget i siffror, med fokus på nyckeltal. För den som vill se detaljerade siffror och och fördjupa sin förståelse för ingående data hänvisar vi till Tidaholms digitala koldioxidbudget. I kapitel 4 lyfter vi fram de centrala insikter som koldioxidbudgeten medför, för att i kapitel 5 ge några förslag på hur dessa kan omsättas i arbetet med koldioxidbudgeten. I det avslutande kapitlet (6) går vi igenom behovet av kontinuerlig uppdatering samt svarar på frågor om de två senaste uppdateringarna. 1.4 Från engångsprodukt till löpande serie Tidigare rapporter som levererats i samband med att en lokal koldioxidbudget upprättats har varit engångsprodukter. I och med uppdateringen till AR6 introducerar vi från Klimatsekretariatet en ny tjänst, med löpande uppdateringar av rapporter i samband med ny data eller annan värdefull information som vi vill delge våra anslutna kommuner, regioner och länsstyrelser. 1.5 Område och beställare Koldioxidbudgeten i denna rapport avser det geografiska området för Tidaholms kommun och är beställd av Tidaholms kommun. 8 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Ackumulerade utsläpp av koldioxid driver den global uppvärmningen Det råder idag en stark vetenskaplig konsensus om att våra totala utsläpp av koldioxid över tid avgör och driver uppvärmningen av jorden. Istället för totala används ofta orden ackumulerade eller kumulativa utsläpp av koldioxid, vilket fäster fokus på att våra utsläpp ackumuleras i atmosfären. Här ser vi ett urval från FNs klimatpanels (IPCC) tre senaste större rapporter som gavs ut mellan åren 2014 och 2021. "Ett flertal vetenskapliga perspektiv indikerar en stark, ihållande och nästan linjär relation - i alla scenarion IPCC tittat på - mellan ackumulerade utsläpp av koldioxid och beräknad global temperaturförändring fram till 2100." (IPCC 2014 / AR5) "Att begränsa den globala uppvärmningen kräver att vi begränsar de totala kumulativa globala utsläppen av koldioxid från mänskliga aktiviteter räknat från förindustriell tid, det vill säga, att hålla oss inom en total koldioxidbudget (hög konfidens)." (IPCC 2018 / Global Warming of 1.5°) "Att begränsa den av människan orsakade globala uppvärmningen till en specifik nivå kräver, från ett fysiologiskt perspektiv, att begränsa våra kumulativa utsläpp av koldioxid, och att åtminstone nå nettonollutsläpp, samt att starkt reducera utsläppen av andra växthusgaser." (IPCC 2021 / AR6) 9 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 2 Bakgrund & metod 2.1 Koldioxidbudgeten och den större hållbarhetsfrågan En allt vanligare tankemodell för att närma sig den globala hållbarhetsfrågan är genom så kallad Donut-ekonomi (Doughnut economics). Donutmodellen är framtagen av ekonomen Kate Raworth (Raworth 2017 och Raworth 2021), och används för att utvärdera hur väl en ekonomi lyckas tillgodose mänskliga behov – av bostad, mat, hälsa, utbildning, demokrati, jämlikhet, etc – utan att överskrida de planetära gränserna – stabilt klimat, biologisk mångfald, friska hav med mera. Donutmodellen definierar människans livsutrymme som det tillstånd där alla människors grundläggande behov tillgodoses utan att någon av de planetära gränserna överskrids. Enligt donutmodellen är måttet på en välfungerande ekonomi att vi håller oss inom detta livsutrymme. I dagsläget lever många människor med ett underskott av basala förnödenheter, medan andra lever i överflöd på bekostnad av jordens resurser. För att lösa den globala hållbarhetsfrågan måste vi sprida välstånd till fler på samma gång som vi blir mer sparsamma med planetens tillgångar. En global koldioxidbudget kan beskrivas som ett mått på den pusselbit som rör klimatförändringarna. Den beskriver den maximala volym koldioxid som kan släppas ut om vi vill begränsa jordens temperaturökning till en viss nivå. Om vi överskrider en global koldioxidbudget, som (i enlighet med Parisavtalet) håller jordens temperaturökning väl under två grader, riskerar vi att rubba den balans som är förutsättningen för såväl människans som otaliga andra arters liv på jorden. Även 1,5 graders temperaturökning medför betydande risker. Å andra sidan, om vi tvärt avbryter alla aktiviteter som medför koldioxidutsläpp idag, skulle många av våra samhällen kollapsa. Idag är merparten av jordens befolkning beroende av fossila bränslen för att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Utmaningen som klimatkrisen ställer oss inför inramas därför väldigt väl av en koldioxidbudget. Den ytterligare volym CO vi släpper ut får inte bli så stor att vi överskrider den planetära gränsen för 2 stabila klimat. Varje insparat ton har ett värde. Samtidigt får samma mängd inte begränsas i en omfattning som riskerar att strypa människors tillgång till basala förnödenheter. Som vi ska se längre fram i detta kapitel, är beräkningen av Tidaholms koldioxidbudget förankrad i precis detta slags överväganden. 10 Figur 1 | Donutmodellen Den inre cirkeln representerar underskott på basala mänskliga behov. Den yttre, ett överskridande av planetära gränser med konsekvenser som klimatförändringar, massutrotning och försurning av haven. Den mellersta gröna cirkeln är mänsklighetens livsutrymme, om hänsyn tas till både den yttre och den inre dimensionen. Källa: Designed for Kate Raworth, Environmental doughnut infographic, hämtad från commons.wikimedia.org/wiki/File:Doughnut_(economic_model).jpg (2022-02-30) Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 2.2 Koldioxidbudgeten och kolcykeln Koldioxid (CO ) i atmosfären bildar tillsammans med andra växthusgaser ett slags täcke av partiklar 2 som försvagar jordens reflektion av solens strålar tillbaka ut i rymden. Denna så kallade växthuseffekt värmer upp planeten och är en förutsättning för allt liv på jorden. Koldioxid ingår som en integrerad del i den naturliga kolcykeln. Levande organismer binder kol, och avger koldioxid genom respiration. Döda organismer avger också koldioxid till atmosfären genom mikrobisk nedbrytning, oxidering och förbränning. Genom fotosyntes suger växter upp koldioxid ur atmosfären, binder kolet och avger syre, som andas in av djur, förenas med kol och andas ut som koldioxid. På detta sätt färdas kolatomer i en cykel – som delar av koldioxidmolekyler i atmosfären, som bundet kol i levande och döda växter och djur och tillbaka till atmosfären igen. En del organiska rester undgår dock nedbrytning och oxidering och lagras istället under jord- och havsbotten i så kallade kolsänkor. Dessa kolsänkor undantas från det kretslopp som den biologiska kolcykeln utgör. Under vissa förhållanden och tillräckligt lång tid bildar hårt sammanpressade lager av kolsänkor sten- och brunkol, olja och naturgas. De fossila bränslen som vi använder idag har lagrats i 50 - 500 miljoner år. När vi bryter fossila kolsänkor ur jordskorpan och förbränner dem, dikar ut våtmarker, hugger ner skog och plöjer upp gräsmarker, frigörs koldioxid till atmosfären. I praktiken adderar vi då kol till den biologiska kolcykeln och stör balansen. Men var tar kolet vägen? Ungefär hälften absorberas av land och hav med följder som försurade hav och utdöende korallrev. Den resterande hälften blir kvar i atmosfären och lagras där under mycket lång tid. Att en så stor del av den koldioxid vi tillför atmosfären dröjer kvar så länge och att vi dessutom fortsätter att fylla på med mer koldioxid innebär sammantaget att det sker en ackumulering av koldioxid i vår atmosfär. Vi kan se den stegvisa ökningen av atmosfärisk koldioxid i den så kallade Keelingkurvan. FNs klimatpanel (IPCC) drar slutsatsen att det finns ett “starkt, konsistent och nästan linjärt samband mellan kumulativa koldioxidutsläpp och förväntad global temperaturökning till år 2100” (IPCC 2014, s 8, vår översättning). För att bromsa den globala uppvärmningen behöver vi alltså sluta “fylla på” atmosfären med koldioxid. Ju mer vi lyckas begränsa de återstående utsläppen desto mindre bidrar vi till att höja jordens medeltemperatur. Denna relation mellan en återstående mängd koldioxid som släpps ut och en viss temperaturökning kan uttryckas i en global koldioxidbudget. 2.3 Från global till lokal koldioxidbudget Globala koldioxidbudgetar är resultatet av naturvetenskaplig forskning. De innehåller information om världen men säger inte vad vi som människor ska göra med informationen. Att (som vi i rapportens inledning) tala om den globala koldioxidbudgeten är slarvigt. I själva verket finns det många. En enskild global koldioxidbudget är relaterad till ett visst temperaturmål med en viss sannolikhet, exempelvis att med 83% sannolikhet begränsa jordens temperaturökning till 2 grader, eller med 67% sannolikhet till 1,5 grader (Se figur 2: IPCC 2021: Spann av koldioxidbudgetar). Att välja ut en global koldioxidbudget och fördela den över världen är istället en samhällsvetenskaplig och politisk uppgift. När vi gör det måste vi dels ställa oss frågan om vilket temperaturmål som ligger inom rimlig räckvidd – vad kommer vi som mänsklighet att mäkta med – och dels hur ansvaret för att nå det målet ska fördelas över världen. I Parisavtalet har världens länder enats om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader och göra ansträngningar för att begränsa den till 1.5 grader (Parisavtalet, artikel 2.1(a)) 12 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Figur 2 | IPCC Budgetar IPCC:s tabell över spann av globala koldioxidbudgetar från och med 2020 och framåt. (IPCC, 2021, s 29). När vi överväger hur fördelningen av en global koldioxidbudget ska se ut behöver vi ta hänsyn till Parisavtalets rättviseskrivelser om ett gemensamt men olikartat ansvar i ljuset av olika nationella förhållanden (Parisavtalet, artikel 2.2). Vi behöver också fatta beslut om vilka systemgränser som den lokala koldioxidbudgeten ska täcka: Ska koldioxidbudgeten fördelas territoriellt eller enligt något annat snitt? Och ska koldioxidbudgeten täcka alla koldioxidutsläpp eller bör särskilda områden hanteras separat? I den här rapporten sker valet av global budget samt fördelningen till nationell nivå i enlighet med Tyndall Carbon Budgets-metoden (TCB-metoden). 1 Metoden utvecklas och förvaltas i samarbete mellan tre olika lärosäten: Tyndall Center (Manchester University), Uppsala universitet och Universitetet i Bergen. Metoden syftar till att ge länder, län och kommuner en vetenskapligt förankrad indikation om hur utsläppen inom respektive geografiska område behöver minska om Parisavtalet ska kunna efterlevas. Det globala nätverket Science Based Targets (SBT) lyfter fram TCB-metoden som en av tre rekommenderade metoder för att sätta upp klimatmål på vetenskaplig grund (Science Based Targets network, 2020). I styckena som följer ska vi gå igenom de systemgränser som ligger till grund för fördelningen av den globala koldioxidbudgeten samt vilka överväganden som ligger till grund för valet av global koldioxidbudget. 1. Metoden återspeglas i Anderson et al. 2020. Siffrorna har dock uppdaterats utifrån nytt data i IPCCs senaste rapport AR6 (IPCC, 2022). 13 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 2.3.1 VAL AV GLOBALA KOLDIOXIDBUDGET Den lokala koldioxidbudgeten i den här rapporten är beräknad med utgångspunkt i en global koldioxidbudget om 850 Gt CO från och med år 2020. Enligt FN;s klimatpanel (IPCC) håller en sådan 2 koldioxidbudget jordens temperaturökning under 1,7 grader med 50 % sannolikhet. Vi kan dock välja att relatera samma globala koldioxidbudget om 850 Gt till 1,5- eller 2-gradersmålet istället. Att vi lyckas begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader genom att arbeta med och följa en global koldioxidbudget om 850 Gt anser dock IPCC är betydligt mindre sannolikt. Som du kan se i figur 2 så bedömer IPCC att en snarlik global koldioxidbudget om 900 Gt med 17 % sannolikhet begränsar den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Om vi istället sänker ambitionsnivån och accepterar en global uppvärmning om 2 grader som vår målsättning, så bedömer IPCC att en återstående global koldioxidbudget om 850 Gt med ganska stor sannolikhet bör räcka. Som du kan se i figur 2 bedömer IPCC att en snarlik global koldioxidbudget om 900 Gt med 83 % sannolikhet begränsar uppvärmningen till 2 grader. Eftersom vi utgår från en något mindre global koldioxidbudget om 850 Gt blir sannolikheten att vi lyckas ännu något högre. I praktiken relaterar vi oftast en enskild lokal koldioxidbudget till ett visst globalt temperaturmål, vilket beror på att de flesta länder, regioner och kommuner har ett intresse eller en policy om att arbeta mot 1,5- eller 2-gradersmålet. Det finns dock ingen specifik 1,5-gradersbudget eller 2- gradersbudget, utan som vi sett ovan olika stora globala koldioxidbudgetar som relaterar till olika temperaturmål med olika grad av sannolikhet att lyckas. 2.3.2 EN BUDGET FÖR FOSSILA UTSLÄPP EXKLUSIVE CEMENT TCB-metoden används för att allokera ett globalt utsläppsutrymme för fossil koldioxid exklusive cement till nationell nivå och därefter till län och kommun. Beräkningsmässigt innebär detta att framtida utsläpp till följd av markanvändning (skogsbruk, odlingsmark etc) och framställning av cement, dras av från den globala budgeten innan denna fördelas till lokal nivå. På fortsatt budget- terminologi beskriver forskarna detta som att utsläpp till följd av markanvändning och cementframställning behandlas som ett globalt overhead. För växthuseffekten spelar det förstås ingen roll om en kolatom har fossilt eller biogent ursprung, och inte heller om den släpps ut som ett resultat av cementframställning eller uppvärmning. Forskarnas skäl för att anta dessa systemgränser motiveras dock främst av rättviseskäl. (Anderson et.al 2020). Fossila bränslen är den i särklass största källan till de koldioxidutsläpp som vi människor orsakar globalt (≈85 %). På andra och tredje plats i storleksordning kommer utsläpp från avskogning och processutsläpp från cementframställning. Att fördela ansvaret för dessa två utsläppskällor utifrån territoriell data skulle dock lägga en orättvist tung börda på utvecklingsländer, eftersom merparten av utsläppen från dessa två kategorier sker där. Medan industriländer sedan länge har byggt upp en cementrik infrastruktur, befinner sig utvecklingsländer under motsvarande uppbyggnad idag. Det finns också skalbara alternativ till fossila bränslen, men saknas motsvarade alternativ i samma skala för cement. En liknande logik gäller för avskogning. Många industrialiserade länder har sedan länge avskogat stora områden för att frigöra mark för jordbruk och bebyggelse. Den avskogning som idag sker i utvecklingsländer påverkas dessutom i hög grad av en globaliserad jordbruksmarknad. 14 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 I den globala koldioxidbudget som ligger till grund för den här rapporten har ett framtida utsläppsutrymme om 60 Gt reserverats för cementframställning (Andersson et al 2020). Detta är ett optimistiskt antagande, som kräver kraftfulla åtgärder för att minska andelen cement i nybyggnation. Tekniker som minskar CO -utsläppen vid cementframställning behöver också tillämpas och 2 vidareutvecklas. Att utsläppen från cementframställning behandlas som ett globalt overhead ska alltså inte tolkas som att utsläpp från cement kan lämnas oberörda. Snarare ges de statusen av ett gemensamt globalt ansvar. Om utsläppsutrymmet för cement överskrids, kommer andra koldioxidutsläpp att behöva minska i snabbare takt. På området markanvändning har forskarna antagit att biogena utsläpp och upptag av koldioxid är i balans under budgetperioden, eller med andra ord, att utsläpp och upptag av koldioxid i skog och mark är lika stora globalt. Även detta antagande förutsätter omfattande åtgärder, som återskogning av avskogade områden, ett stopp för fortsatt avskogning och att vi återställer våtmarker, inte minst i vår del av världen. I en svensk kontext innebär antagandet att nettoupptaget av koldioxid i skog och mark behöver öka. 2.3.3 EN TERRITORIELL FÖRDELNINGSMODELL Ur ett globalt perspektiv på koldioxidutsläppen finns det bara en mängd. Det är denna mängd och dess påverkan på jordsystemet som klimatforskare ställer i relation till den globala uppvärmningen i globala koldioxidbudgetar. Från ett lokalt perspektiv är det dock inte lika enkelt att säga vilka utsläpp som orsakas i ett visst land, ett visst län eller i en kommun. Frågan om hur stora utsläppen är inom ett geografiskt område kan besvaras på flera olika sätt beroende på vilket perspektiv vi antar. Oftast brukar man skilja på tre olika perspektiv: territoriella utsläpp, produktionsbaserade utsläpp och konsumtionsbaserade utsläpp. Territoriella utsläpp är de utsläpp som sker rent fysiskt inom ett visst geografiskt område, exempelvis Tidaholms kommun. Produktionsbaserade utsläpp överlappar till stor del med territoriella utsläpp med skillnaden att de täcker utsläpp som ekonomiska aktörer i Tidaholm orsakar utanför de geografiska gränserna, samt exkluderar motsvarande utsläpp från aktörer som är hemmahörande på annan ort. Konsumtionsbaserade utsläpp är i sin tur ett helt annat sätt att dela upp utsläppskakan. I konsumtionsbaserad statistik bokförs utsläppen från en varas hela produktionskedja i det geografiska område där konsumenten är hemmahörande. Inom Sverige är konsumtionsutsläppen överlag ungefär dubbelt så stora som de territoriella utsläppen. Fördelningen av en koldioxidbudget kräver att vi väljer ett enhetligt sätt att fördela utsläppen. Själva tanken är att vi hanterar en enhetlig mängd som vi sen fördelar över världen, så att varje geografiskt område får en unik delmängd att förfoga över. Eftersom den enes konsumtionsbaserade utsläpp överlappar med någon annans territoriella utsläpp kan vi inte addera territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp i en och samma lokala koldioxidbudget. TCB-metoden använder territoriell utsläppsdata för att fördela den globala koldioxidbudgeten till lokal nivå. Valet av data är pragmatiskt motiverat. För att kunna fördela en budget över världen behöver vi global tillgång till data som uppfyller särskilda kvalitetskrav. Detta krav uppfyller endast territoriell utsläppsdata idag. Det är dock rimligt att anta att konsumtionsbaserade utsläpp (beräknade för ett land, ett län, eller en kommun) behöver minska i samma hastighet som de territoriella utsläppen. Att den lokala koldioxidbudgeten är beräknad utifrån territoriell utsläppsdata ska därför inte tolkas som att den frigör oss från ansvar över utsläpp utanför budgetens systemgränser. 15 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 2.3.4 VILKET TEMPERATURMÅL LIGGER INOM RIMLIG RÄCKVIDD? Att bestämma vilket temperaturmål som ligger inom rimlig räckvidd är i sig ingen lätt uppgift. Det råder stor enighet bland forskare att för att bromsa klimatförändringarna är varje tiondels grad viktig. IPCC bedömer att den globala medeltemperaturen under 2011-2020 har ökat med 1,09 grader relativt perioden 1850-1900 (IPCC 2021). Vi ser redan effekterna av dessa förändringar i Arktis smältande isar, oftare återkommande torrperioder, översvämningar och utdöende korallrev. Vid en 1,5 grader varmare planet kan vi förvänta oss fler och kraftigare effekter av samma slag. Stora områden kan bli obeboeliga för människor, och på ännu fler platser kommer förutsättningarna att bruka jorden förändras radikalt, vilket ställer historiskt höga krav på anpassningsbara samhällen. Det finns alltså mycket goda skäl att bromsa den globala temperaturökningen så mycket vi bara kan. Samtidigt behöver vi känna igen att det ekonomiska system som bär upp dagens samhällen är djupt fossilberoende. Detta beroende är så starkt att kurvor över årliga utsläppsförändringar följer samma historiska mönster som den ekonomiska konjunkturen. Skälet till detta är förstås att ökad ekonomisk aktivitet ofta medför ökad energianvändning. Så länge energianvändningen är fossilberoende kommer kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp att bestå. I dagsläget står fossila bränslen för 80 procent av den totala energiförbrukningen (IEA 2020). Att omedelbart avsluta alla aktiviteter som leder till utsläpp skulle få andra katastrofala konsekvenser. Vi är beroende av energi för att tillgodose de grundläggande behov som representeras av donutmodellens inre cirkel (figur 1). Med en växande global befolkning ökar dessutom energibehovet. Att göra för stora avkall på grundläggande behov för att bromsa klimatförändringarna kan i sig få förödande konsekvenser. En stor del av utmaningen består förstås i att ersätta fossil energi med fossilfria (och helst förnybara) alternativ, men merparten av denna uppgift ligger fortfarande framför oss. Frågan om vilken global koldioxidbudget som ligger inom räckvidd slits alltså mellan två önskvärda tillstånd: Att å ena sidan lyckas bromsa temperaturökningen så mycket det bara går och å andra sidan tillgodose människors grundläggande behov. Att forskarna bakom beräkningarna av den här rapporten bedömer att en koldioxidbudget som med god marginal klarar 1.5-gradersmålet inte är inom räckvidd, ska förstås i ljuset av vilka krav en sådan budget ställer på människors förmåga att ställa om. En koldioxidbudget som begränsar jordens uppvärmning till 1.7 grader med 50 % sannolikhet ställer oss fortfarande inför en historiskt omfattande utmaning, vilket framgår av nästföljande stycke. 2.3.5 ETT SCENARIO FÖR UTSLÄPPSMINSKNINGAR I UTVECKLINGSLÄNDER Mer än 80 procent av jordens befolkning lever idag i ett utvecklingsland. Att förstå hur utmaningen ser ut för denna grupp av länder är därför helt avgörande för att förstå utmaningen i sin helhet. Tyndall Carbon Budgets-metoden kan sägas utgå från en bedömning av en maximal omställningstakt för gruppen utvecklingsländer. 2 TCB-metoden tar avstamp i Klimatkonventionens och Parisavtalets princip om ländernas gemensamma men olikartade ansvar respektive förmåga i ljuset av olika nationella förhållanden, men är till lika stor del en pragmatisk uppskattning av vad vi maximalt kan förvänta oss av länders förmåga att ställa om till fossilfri energiförsörjning. 2. Defintionen av ett utvecklingsland följer i princip UNFCCCs konvention med undantaget att ett fåtal ojlerika länder med god ekonomi har flyttats till gruppen industriländer. För en detaljerad genomgång se Anderson et al (2020). Appendix C. 16 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Utvecklingsländer hanterar en pågående industrialisering och samtidigt en pågående befolkningsökning. Utvecklingsländer kännetecknas också av sämre ekonomiska förutsättningar för omställning, liksom ett behov av utbyggd välfärd och basal infrastruktur. Det är därför orimligt att tänka sig att gruppen utvecklingsländer kommer att kunna genomföra omedelbara utsläppsminskningar i den omfattning som kan förväntas av redan industrialiserade länder. I det här sammanhanget är det viktigt att känna igen tre viktiga samband: mellan (1) befolkningsökning och ökade koldioxidutsläpp, (2) ökat välstånd och ökade koldioxidutsläpp, (3) ökat välstånd och avstannande befolkningsökning. Eftersom både befolkningsökning och ökat välstånd leder till ökade utsläpp, samtidigt som ökat välstånd behövs för att bromsa befolkningsökningen, så är det avgörande för klimatomställningen att vi frikopplar beroendet mellan ökat välstånd och ökade utsläpp. Detta är inte omöjligt, men kräver en kraftig utbyggnad av hållbar energiförsörjning som kan ersätta fossila alternativ. Det kräver samtidigt eftertanke kring vad vi betraktar som välstånd. Vad koldioxidbudgeten visar, tillsammans med andra mått på överskridande av planetära gränser, är att vi inte längre har råd med tillväxt på bekostnad av ett överutnyttjande av jordens resurser. I beräkningen som ligger till grund för den här rapporten gör forskarna det optimistiska antagandet att utvecklingsländer kommer att nå kulmen av sina utsläpp av fossil koldioxid (exklusive cement) efter cirka 4 år (2024-2025). Utsläppen antas efter det minska i accelererande takt upp till en hastighet om10%per år.Under ett sådant antagande gör gruppen utvecklingsländer anspråk på en koldioxidbudget om cirka 620 Gt CO från 2020 och framåt. 2 Det är också värt att notera att i detta scenario gör utvecklingsländer anspråk på nästan 80 % av den globala volym koldioxid som fördelas (det vill säga 850 Gt - 60 Gt (cement) = 790 Gt). Om detta låter mycket, så ska vi komma ihåg att drygt 80 % av jordens befolkning bor i ett utvecklingsland. Det är därför svårt att motivera att fördela mindre av det kvarvarande globala utsläppsutrymmet till utvecklingsländer, av såväl pragmatiska som etiska skäl. En koldioxidbudget om 620 Gt ger ett slags fingervisning om spannet av globala koldioxidbudgetar som ligger inom rimlig räckvidd. Notera exempelvis att trots att antagandena om utvecklingsländers framtida omställning är mycket optimistiska, överskrider gruppens utsläpp på egen hand en global koldioxidbudget som med 67 %sannolikhet klarar 1,5-gradersmålet (figur 2) . En sådan budget om 400 Gt CO , överskrids i detta scenario med 220 Gt CO , alltså med en bra bit mer än hälften. En 2 2 budget som bedöms att klara 1,5-gradersmålet med 50 % sannolikhet överskrids med 120 Gt CO . 2 Det är överväganden som dessa som leder forskarna bakom TCB-metoden till slutsatsen att en god chans att klara 1.5-gradersbudget tyvärr redan har passerat. 2.3.6 ETT SCENARIO FÖR INDUSTRILÄNDER GER OSS EN GLOBAL BUDGET Ovanstående antagande om vilken maximal omställningstakt som kan förväntas av utvecklingsländer landar alltså i en koldioxidbudget om cirka 620 Gt för gruppen. Denna volym utgörtillsammans med ett globala overhead för cement och markanvändning (60 + 0 Gt CO ) ett slags riktmärke för vilket 2 spann av globala koldioxidbudgetar som vi har en chans att hålla. Som framgår av tabellen över IPCCs koldioxidbudgetar (figur 2), är den närmaste koldioxidbudgeten i storleksordning, en volym om 700 Gt, som med 67% sannolikhet begränsar jordens uppvärmning till 1,7 °C. Med en sådan global budget skulle gruppen industriländer få dela på en koldioxidbudget om cirka 20 Gt från och med 2020. Denna koldioxidbudget skulle i sin tur ha varit helt förbrukad efter drygt ett år – dvs under 2021 – med dagens utsläppstakt i industriländer. 17 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Nästa volym i storleksordning är en global koldioxidbudget om 850 Gt som med 50 % sannolikhet begränsar jordens uppvärmning till 1,7°C. Med denna budget som utgångspunkt får industriländer cirka 170 Gt CO att släppa ut från och med 2020. Denna volym ger industriländer ytterligare cirka sju 2 år kvar av utsläpp från och med 2022. 2.3.7 FÖRDELNING AV KOLDIOXIDBUDGETEN MELLAN INDUSTRIALISERADE LÄNDER TCB- metoden tillämpar den så kallade suveränitetsprincipen, också kallad grandfathering,för att fördela industrialiserade länders utsläppsutrymme till enskilda länder. Suveränitetsprincipen innebär att varje land får en koldioxidbudget som står i proportion till landets nuvarande andel av de nuvarande totala utsläppen från gruppen industriländer. Andelen beräknas utifrån utsläppen under en gemensam referensperiod (de senaste fem åren). Suveränitetsprincipen motiveras av att den återspeglar hur utsläppsintensiv ett lands ekonomi är, till skillnad från exempelvis en ren per capita-fördelning, eller en fördelning som tar hänsyn till ekonomiska skillnader. Den tillåter med andra ord länder att utgå ifrån sin nuvarande utsläppsnivå. För Sveriges del resulterar en sådan fördelning i en koldioxidbudget om ca 445 Mt CO från och med 2 2020. Med två års förflutna utsläpp beräknar forskarna att cirka 350 Mt CO återstår från och med 2 2022 (de svenska koldioxidbudgetarnas startår). 2.3.8 FRÅN EN NATIONELL KOLDIOXIDBUDGET TILL KOLDIOXIDBUDGETAR FÖR LÄN OCH KOMMUNER Även i fördelningen av den nationella koldioxidbudgeten till län och kommuner tillämpas suveränitetsprincipen. Utifrån de tillämpade systemgränserna beräknas länens och kommunernas nuvarande andel av de nationella koldioxidutsläppen utifrån en gemensam referensperiod (de senaste fem åren). Den nationella koldioxidbudgeten fördelas sedan i proportion till denna andel. Också här motiveras valet av fördelningsprincip av att den återspeglar olika nivåer av utsläppsintensiv ekonomi. I exempelvis en förortskommun utan tyngre industri, med väl utbyggd kollektivtrafik och importerad el och värme, kommer de territoriella utsläppen per invånare att vara mindre än i en landsbygdskommun utan samma tillgång till kollektivtrafik och möjlighet att importera el och värme. Suveränitetsprincipen tar hänsyn till detta genom att allokera större koldioxidbudgetar till de kommuner och län som i dagsläget släpper ut mer och vice versa. 2.3.9 SYSTEMGRÄNSER FÖR FÖRDELNINGEN AV SVERIGES KOLDIOXIDBUDGET Inom Sverige fördelas den nationella koldioxidbudgeten till lokal nivå utifrån Nationella emissionsdatabasens territoriella data över utsläpp av koldioxid inom län och kommuner, exklusive utsläpp från nationella anläggningar (se nedan). 3 I en tidigare fördelningsmodell allokerades även utsläpp utrikes flyg och sjöfart som tankar i Sverige till lokal nivå. Från och med september 2024 har vi i stället valt att allokera samma utsläpp till nationell nivå. I Tidaholms digitala koldioxidbudget går det dock fortsatt att utforska Tidaholms per capita-andel av dessa utsläpp, samt hur Tidaholms koldioxidbudget påverkas av att inkludera dem. 3. För data och metod se SMED 2025. 18 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Figur 3 | Huvudsakliga datakällor Svenska lokala koldioxidbudgetar beräknas i dagsläget utifrån följande datakällor: Mer detaljerad information om de olika utsläppskällorna finns under sektorsvyerna i Tidaholms digitala koldioxidbudget. Utmaningen med att minska utsläppen av koldioxid är i stora drag likartad, men skiljer sig också till viss del mellan olika industrialiserade länder för vilka TCB-metoden har utvecklats. Norge, Storbritannien och Sverige delar utmaningen med stora transportutsläpp. Norge har dock till skillnad från Storbritannien och Sverige stora utsläpp från oljeutvinning, Storbritannien har fortfarande betydande utsläpp från fossil uppvärmning, medan Sverige har sin fossilintensiva basindustri. TCB-metoden utvecklas och anpassas kontinuerligt för olika nationella förhållanden vid tre olika lärosäten: Tyndall Center vid Manchester University, Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, och Institutt for Geografi vid Universitetet i Bergen. I Sverige har forskarna valt att särbehandla ett urval av industri- energi och avfallsanläggningar av särskild nationell betydelse, så kallade nationella anläggningar. Nationella anläggningar Den lokala koldioxidbudget som presenteras i denna rapport exkluderar utsläpp från så kallade nationella anläggningar. Syftet är att möta en upplevd brist på lokal rådighet över dessa utsläppskällor. I dagsläget bokförs utsläpp från dessa anläggningar på nationell nivå. Med andra ord behandlas dessa anläggningars andel av den nationella budgeten som ett nationellt overhead. Den exakta metoden för att hantera denna aspekt av lokal koldioxidbudgetering tillhör dock de områden som utvärderas löpande. Hur utsläpp från nationella anläggningar ska hanteras, samt vilka anläggningar som ska klassas som stora kan därför komma att omvärderas. 19 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 I Tidaholms kommun finns inga så kallade nationella anläggningar, vars utsläpp exkluderats från den lokala budgeten och istället allokerats som ett nationellt overhead. ITidaholms digitala koldioxidbudget kan du undersöka storleken på utsläppen från nationella anläggningar i Tidaholm, samt hur koldioxidbudgeten skulle påverkas av att inkludera dem. Utrikes transporter I tidigare versioner av kommunala och regionala koldioxidbudgetar per capita-fördelades Sveriges utsläpp från utrikes flyg och sjöfart till län och kommuner. Detta val motiverades framförallt av att dessa utsläpp, till skillnad från de rent territoriella, har haft en ökande trend de senaste 30 åren, vilket sällan synliggjorts. Ett annat argument har varit att utsläppen från utrikes transporter Att blanda dessa två kategorier av data – territoriellt och nationellt –i samma koldioxidbudget har dock varit mindre lyckat ur ett ett användarperspektiv. Dels har det medfört att statistiken över utsläppen i lägre grad återspeglar effekter av lokala åtgärder. Många tjänstepersoner har också upplevt att det har gjort koldioxidbudgeten ramar svårare att förklara. För att möta ovanstående erfarenheter har vi i samråd med forskarna valt att exkludera utrikes flyg och sjöfart från grundberäkningen av läns- och kommun-budgetar från och med september 2024. För den som vill utforska vad det innebär att inkludera dem, återstår dock den möjligheten i Tidaholms digitala koldioxidbudget. 20 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 3 Tidaholms koldioxidbudget i siffror Enligt beräkningarna som ligger till grund för den här rapporten kan en maximal mängd om 204 663 ton fossil koldioxid släppas ut inom Tidaholms kommun från och med 2022 om utsläppen ska begränsas i enlighet med Parisvalet. Detta är Tidaholms koldioxidbudget. År 2026 återstår 100 290 ton av denna budget. År 2025 uppskattas utsläppen inom Tidaholms geografiska område till 27 981 ton. Skulle utsläppen ligga kvar på dessa nivåer, är Tidaholms koldioxidbudget förbrukad inom 4 år. Om koldioxidutsläppen ska fasas ut innan koldioxidbudgeten tar slut krävs en procentuell minskning om 21.9 % per år, med start 2026. I beräkningen av koldioxidbudgeten inkluderas territoriella utsläpp av fossil koldioxid. Figur 4 | Utsläppskällor och intensitet Tidaholms kommuns utsläpp under 2023 i korthet, vilket är det senaste året som det finns territoriell publicerad statistik från. Största sektorer: Totala utsläpp 2023: Inrikes transporter: 17 429 ton 23 770 ton Arbetsmaskiner: 4 307 ton Du kan se fler detaljer på Egen uppvärmning av bostäder och lokaler: 1 www.climatevisualizer.com/tidaholm 206 ton 21 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Figur 5 | Historiska och framtida utsläpp av CO2 i Tidaholms kommun för att klara Parisavtalet Diagrammet visar historiska utsläpp, den hittills förbrukade budgeten samt återstående budget. Utsläppen antas här minska med en konstant procentandel av föregående års utsläpp. Den vänstra Y-axeln visar utsläpp som procent av 2023. Den högra y-axeln visar utsläppen i ton. 160 % 45 140 % 39 120 % 34 100 % 28 80 % 22 60 % 17 40 % 11 20 % 6 0 % 0 22 ÅVINSPPÄLSTU SRÅ 5202 VA LED 2OC NOT NESUT 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Historia Förbrukad budget Återstående budget Figur 6 | Utsläppens nuvarande fördelning per sektorer Figuren visar hur utsläppen av koldioxid fördelar sig procentuellt mellan sektorerna år 2023, vilket är det senaste året som det finns territoriell publicerad statistik från. 73 % 18 % 5 % 3 % 0 % 0 % 0 % 0 % Inrikes transporte A r rbetsm askiner Uppvärm ing Jordbruk Produktanvändnin In g dustri Avfall El och fjärrvärm e Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Figur 7 | Utsläppstrend för de största sektorerna Figuren visar hur utsläppen av koldioxid utvecklats över tid i de största sektorerna fram till 2023, vilket är det senaste året som det finns territoriell publicerad statistik från. 20 kt 15 kt 10 kt 5 kt 0 kt 2000 2005 2010 2015 2020 Inrikes transporter Arbetsmaskiner Uppvärming 23 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 4 Ett kumulativt perspektiv på utsläppen Oavsett om du läser denna rapport i egenskap av att vara tjänsteperson inom offentlig förvaltning, politiker eller bara allmänt intresserad så finns det en grundläggande insikt som vi vill skicka med dig: En betydande andel av våra utsläpp av koldioxid ackumuleras i atmosfären. Det innebär att koncentrationen av koldioxid ökar löpande och det är denna koncentration som driver klimatförändringarna. När våra utsläpp av koldioxid minskar, minskar inte koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Den ökar bara i en lägre hastighet. Därför måste de fossila koldioxidutsläppen minska drastiskt i ett mycket kort perspektiv (1-3 år) och upphöra helt inom ett till tre decennier om vi ska ha en chans att bromsa klimatförändringarna. Denna logik är förstås global, men vi måste snabbt erövra metoder för att agera på den lokalt. Rätt använd kan Tidaholms koldioxidbudget inspirera till en sådan process inom Tidaholms kommuns geografiska område. Figur 8 | Ökning trots minskning Illustration 24 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 4.1 Koldioxid som valuta Begreppet koldioxidbudget har inget med monetära medel att göra, men användandet av ekonomisk terminologi är trots det inte metaforisk. Snarare kan den sägas åberopa den mest ursprungliga betydelsen av ekonomi - läran om hushållande med begränsade resurser i tillstånd av knapphet. I koldioxidbudgeten är koldioxid vår valuta och våra tillgångar begränsade. Därför måste vi lära oss att tänka på vårt återstående utsläppsutrymme i likhet med hur vi tänker kring en vanlig budget – som en begränsad tillgång att förvalta över en bestämd period. Det centrala budskapet är inte den exakta storleken på koldioxidbudgeten eller den exakta utsläppsminskningstakten. Dessa siffror är indikativa och bör användas som hjälpmedel för att förstå utmaningens omfattning. Det centrala budskapet är snarare de insikter som följer av att förvalta en mängd över tid (se illustration nedan). 25 Figur 9 | Vad är en koldioxidbudget? Illustration Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 4.2 Att målstyra en mängd Dagens nationella, regionala och kommunala utsläppsmål tar sikte på att vi ska nå nettonoll vid ett fastslaget målår, exempelvis 2045 i fallet med Sveriges nationella klimatmål. Ett sådant mål styr och reglerar hur stora utsläppen förväntas vara vid ett avlägset målar, ibland med tillägg av en eller två avstämningsplatser – så kallade etappmål. Utsläppsreduktionsmål styr och reglerar däremot inte hur stora samlade utsläpp vi tillåter oss under målperioden som helhet. De styr och reglerar alltså inte våra kumulativa utsläpp av koldioxid över tid. Med en koldioxidbudget är det tvärtom att begränsahur mycket koldioxid vi släpper ut över tid som är målet. Det är i kraft av detta som koldioxidbudgeten speglar logiken i den globala utmaningen – den logik som driver uppvärmningen av jorden, och som vi även bör agera på lokalt. Det är förstås inget hinder att ha ett mer traditionellt utsläppsreduktionsmål, där fokus ligger på ett specifikt målår, men ett sådant mål behöver kompletteras med en koldioxidbudget för att vi ska förankra omställningen vetenskapligt och för att vi via ett kumulativt perspektiv sedan ska förvalta denna mängd klokt. Figur 10 | Jämförelse mellan utsläppsmål och koldioxidbudget som scenario Genom att lägga en koldioxidbudget som filter över ett procentuellt mål kan vi se att de två målen kan representera två mycket olika vägar mot samma mål. För att förankra koldioxidbudgetens logik måste perspektivet arbetas in i hur vi kommunicerar om och planerar den lokala klimatutmaningen. Ett par exempel: I tal och skrift: Komplettera tal om när utsläppen behöver vara nere på noll med tal om det resterande utsläppsutrymmet. Sätt det i perspektiv, exempelvis genom att berätta om hur många år av utsläpp på dagens nivåer som återstår innan er koldioxidbudget är förbrukad. 27 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Understryk att den utsläppsminskningstakt som budgeten kräver är en färskvara. Om utsläppen minskar i lägre takt än 21.9 % under 2026, så kommer utsläppen behöva minska snabbare åren som följer och datumet för nollutsläpp krypa närmare. Om utsläppen istället minskar snabbare så vinner ni utrymme och tid. 4.3 Koldioxidbudgeten skiftar tidsperspektivet En konsekvens av att skifta fokus från ett specifikt målår då utsläppen ska upphöra, till en utsläppsvolym att förvalta under samma period, är att betydelsen av tidiga insatser blir uppenbar. Lägg särskilt märke till att den procentuella minskningstakt om 21.9 % som krävs, om utsläppen i Tidaholm ska fasas ut inom ramen för koldioxidbudgeten, är en färskvara. Om utsläppen ligger kvar på dagens nivåer i ett antal år, måste utsläppen minska ännu kraftigare de resterande åren. Om utsläppen ligger kvar på samma nivåer i 4 år, är Tidaholms koldioxidbudget helt förbrukad. Perioden som återstår med bibehållna utsläpp inom ramen för koldioxidbudgeten, ger en tydlig indikation på vikten av omedelbara insatser. Om vi inte kan åstadkomma kraftiga utsläppsminskningar under den närmaste femårsperioden kommer koldioxidbudgeten med stor sannolikhet vara förbrukad långt innan utsläppen är utfasade. Den som menar allvar med att vilja efterleva Parisavtalet måste därför ta behovet av kraftiga och omedelbara åtgärder på allvar. Rekommendationer: Upprätta periodiska koldioxidbudgetar med kortare tidsspann, om 1- 3 år Identifiera områden inom vilka omedelbara utsläppsminskningar skulle kunna ske, såväl inom den egna verksamheten som inom det geografiska området. Figur 11 | En koldioxidbudget behöver förvaltas klokt för att räcka under omställningen Scenario A till C illusterar tre olika sätt att förvalta en och samma utsläppsvolym. Ju längre vi väntar med omfattande utsläppsreduktioner, desto kraftigare blir de krävda framtida utsläppsminskningarna, samtidigt som datumet för nollutsläpp kryper närmare. 28 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 4.4 Att arbeta i två tidsfönster Koldioxidbudgeten gör behovet av kraftiga och omedelbara utsläppsminskningar synligt. Vi behöver samtidigt fortsätta att tänka i ett längre perspektiv. På ett par decenniers sikt behöver de fossila koldioxidutsläppen inte bara minska kraftigt, de behöver upphöra helt. Det betyder att vi behöver se en genomgripande strukturomvandling av exempelvis stålindustrin och transportsystemen, vilket kommer att ta tid. Klimatomställningen måste därför planeras i åtminstone två tidsfönster, ett längre om cirka 5 - 10 år och ett kortare om cirka 1 - 3 år. Koldioxidbudgeten visar att vad som kan ske i det längre tidsfönstret beror av vad vi gör i det kortare tidsfönstret, och vice versa. 4.4.1 ETT TIDSFÖNSTER FÖR DEN STÖRRE STRUKTUROMVANDLINGEN Som samhälle behöver vi det kommande årtiondet genomgå en större strukturomvandling för att få på plats fossilfria energi- industri- och transportsystem. För detta krävs inte sällan innovation, som i fallet med att skala upp en ny processindustri. För att kunna ta fram järn och stål fossilfritt behöver vi dessutom bygga ut den fossilfria energikapaciteten. Denna större strukturomvandling kommer att ta tid och därför kommer det också att dröja innan utsläppen från exempelvis stålindustrin går att fasa ut. Det är samtidigt en omställning som behöver ske om vi ska klara klimatmålen med bibehållen välfärd – om vi ska upprätta ett fossilfritt välfärdssamhälle där vi fortfarande har tillgång till exempelvis stål. Vi behöver alltså känna igen att vissa utsläppskategorier kommer att finnas kvar under en omställningsperiod. Med en koldioxidbudget för handen behöver vi prognostisera hur stor del av vår återstående koldioxidbudget dessa verksamheter, liksom omställningen av dem, därmed tar i anspråk under målperioden. När vi gör en sådan prognos får vi en bättre förståelse för hur stor del av vår koldioxidbudget som redan är intecknad och hur mycket budgetutrymme vi egentligen har till vårt förfogande – hur stora samlade utsläpp som får ske – inom andra verksamheter som inte måste genomgå en motsvarande strukturomvandling och som vi kan ha teknisk möjlighet att fasa ut redan idag. Ett kumulativt perspektiv hjälper oss att tänka rätt men också att beräkna detta. Vår specifika koldioxidbudget ger en fingervisning om de ramar vi behöver hålla oss inom; det utsläppsutrymme vi förfogar över. 4.4.2 ETT TIDFÖNSTER FÖR DIREKTVERKANDE UTSLÄPPSMINSKNINGAR Med ett kumulativt perspektiv på klimatomställningen framträder också ett mycket starkt samband mellan å ena sidan våra faktiska möjligheter att genomföra denna längre strukturomvandling och å den andra sidan vad vi gör i ett betydligt kortare tidsfönster, om några få år. I korthet kan man säga att ett kumulativt perspektiv på våra utsläpp visar att snabba utsläppsreduktioner de närmast följande 1-3 åren får ett mycket stort inflytande på mängden tid vi har till vårt förfogande i den längre strukturomvandlingen av energi- industri- och transportsystemen. 29 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 4.4.3 ATT KNYTA IHOP DE TVÅ PERSPEKTIVEN Dessa samband – denna både matematiska och naturvetenskapliga logik – framträder först när vi ser att omställningen är kumulativ och när vi försätter oss att reglera en ändlig utsläppsvolym. Man kan säga att alla utsläppen idag liksom i framtiden – hela vägen till nollnettosituationen som vi siktar på – behöver bindas samman och analyseras samlat, både när vi beräknar och visualiserar och ställer upp mål och när vi tittar ut på den värld vi ska ställa om. Det är alltså inte så att snabba eller direktverkande åtgärder för att bromsa utsläppen – som att undvika flyg, resa kollektivt när du kan, spara på el och värme eller återbruka – står i konflikt med att också vidta långsiktiga åtgärder. Tvärtom finns ett samband som visar att bägge måste ske parallellt, men att vi behöver ha en mycket stor förståelse för att de snabba utsläppsminskande åtgärderna är vad som avgör vår framgång i bägge dessa tidsperspektiv och bägge dessa omställningsutmaningar. 30 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 5 Koldioxidbudgeten som policyverktyg När länsstyrelsen, regionen eller kommunen väl har fått sin koldioxidbudget, uppstår frågan om hur den ska användas. Är den ett utsläppsmål, ett underlag för att ta fram sådana eller en kommunikationsprodukt? I en ideal värld hade koldioxidbudgeten varit en utstakad färdplan ner mot nollutsläpp inom området som budgeten täcker. En sådan färdplan skulle ge en precis och uttömmande beskrivning av vilka utsläpp som olika aktörer har rådighet över. Helst skulle den också innehålla en översikt över effektberäknade åtgärder, sorterade sektorsvis. Med ett sådant verktyg för handen skulle arbetet med koldioxidbudgeten bestå i att sortera in åtgärder efter storleksordning, kostnad och tid i ett schema, fördela dem till rätt aktörer, vilka sedan skulle kunna följa schemat systematiskt ner mot nollutsläpp. Det finns dock flera skäl till varför koldioxidbudgeten inte är – och aldrig kommer att bli – ett sådant verktyg. Här är tre: Koldioxidbudgeten är beräknad för ett geografiskt område. Den statistik som ligger till grund för budgeten visar var fossila utsläpp sker rent fysiskt, men inte vem som är ansvarig för dem. Länsstyrelse, region och kommun har inte obefintligt, men likväl begränsad, rådighet över dessa utsläpp. Om utsläppen ska minska i den takt som koldioxidbudgeten kräver behövs bred samverkan mellan såväl olika aktörer inom det geografiska området (kommun, region, län, näringsliv, civilsamhälle och allmänhet), som mellan olika nivåer av offentlig förvaltning (kommun, region, länsstyrelse, andra myndigheter och inte minst stat ). De fossila utsläppen som sker fysiskt i Tidaholm är inte de enda utsläppen som kräver åtgärder. Klimatomställningen behöver även ta hänsyn till konsumtionsutsläpp, biogena utsläpp och upptag, samt andra växthusgaser. 31 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Många av de åtgärder som är nödvändiga eller värdefulla för att fasa ut utsläppen går inte att effektberäkna. Effektberäknade åtgärder – när sådana är möjliga att beräkna – är framförallt användbara inom väl avgränsade projekt (för en särskild sektor eller verksamhet). Att lyckas minska de totala utsläppen i den takt som koldioxidutsläppen kräver är istället, till stor del,en kvalitativ utmaning: Koldioxidbudgetens centrala budskap behöver kommuniceras, förankras, integreras, för att sedan implementeras brett hos alla aktörer inom en kommun, en region eller i ett län. Detta behöver ske såväl inom de samhällsförvaltande organisationerna som i det geografiska området som helhet. Om koldioxidbudgeten alltså inte är en utstakad färdplan, vad är den då? Och hur ska den användas? 5.1 Koldioxidbudgeten som kompass Koldioxidbudgeten ger en tydlig indikation om inom vilket tidsspann och med vilka proportioner utsläppen behöver minska inom ett specifikt geografiskt område, om vi där ska bidra till att Parisavtalet efterlevs. Dessa slutsatser kan och bör tillämpas brett, även på utsläpp som av ett eller annat skäl inte ingår i det statistiska urval som ligger till grund för koldioxidbudgeten. Bildligt uttryckt bör vi alltså använda koldioxidbudgeten som en kompass som pekar ut den riktning som den globala klimatkrisen kräver av den lokala klimatomställningen; en kompass som gäller för alla aktörer och alla typer av koldioxidutsläpp i ett visst geografiskt territorium. Utöver kompassen behöver vi en karta. Vilka nyckelaktörer finns i just Tidaholm? Vilka centrala roller har dessa olika aktörer för omställningen? Hur kan de samverka? Hur bör kommunen, regionen eller länsstyrelsen gå tillväga för att underlätta denna breda strukturomvandling? Finns det verksamheter som släpper ut men samtidigt erbjuder viktig samhällsnytta och som kanske bör få ett större utsläppsutrymme än andra? I det här kapitlet ska vi ge förslag på hur länsstyrelser, regioner och kommuner kan ta med sig koldioxidbudgetens övergripande logik och tillämpa den i arbetet med klimatomställningen, såväl inom sina egna organisationer som i det geografiska område som koldioxidbudgeten täcker. 5.1.1 STATISTISKA SYSTEMGRÄNSER OCH ANSVAR FÖR UTSLÄPPEN Koldioxidbudgetens i huvudsak territoriella systemgränser återspeglar inte alltid var rådigheten över utsläppen finns. Utsläpp från en stor motorväg som korsar ett län eller en kommun bokförs exempelvis i områdets budget, trots att varken länsstyrelsen, regionen, eller kommunen har någon större rådighet över det statliga vägnätet. Den ligger främst hos Trafikverket. Skulle ett produktions- eller konsumtionsperspektiv tillämpas på samma utsläpp så skulle istället viss befintlig rådighet osynliggöras. Regionen och kommunen har exempelvis inflytande över kollektivtrafiken i länet, vars funktion påverkar såväl invånares som besökares resbeteende. Ett territoriellt perspektiv täcker inte heller alla områden där länsstyrelsen, regionen och kommunerna faktiskt har rådighet: Utsläpp från el- och värmeproduktion bokförs där den produceras, inte där den används. Minskad el- och värmeanvändning (energieffektivisering) är samtidigt ett centralt verktyg för att minska utsläppen för såväl länsstyrelsen som regionen och kommunen, oavsett var de fysiska utsläppen från denna användning sker. En liknande logik gäller så kallade konsumtionsbaserade utsläpp i allmänhet. Dessa synbara konflikter mellan olika sätt att bokföra utsläpp följer från själva idén att fördela en global koldioxidbudget till lokal nivå: En enskild utsläppspost ska bokföras på en plats, inte flera. Både ansvar och rådighet över utsläppen faller dock alltså ofta på flera parter gemensamt, snarare än att fördelas mellan dem. 32 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Att beräkningen av en koldioxidbudget kräver enhetliga statistiska systemgränser som inte alltid motsvarar gränserna för ansvar och rådighet får dock inte skymma sikten för dess egentliga värde och budskap: att visa på omfattning av och tidsramar för de utsläppsminskningar som faktiskt måste ske om vi ska lyckas efterleva Parisavtalet. Koldioxidbudgeten visar även att vi behöver etablera ett kumulativt perspektiv när vi planerar och följer upp koldioxidutsläpp. Det är omfattningen, tidsramarna och detta kumulativa perspektiv vi ska ta med oss och tillämpa i vårt klimatomställningsarbete, oavsett om vi är en kommun, region, länsstyrelse, förening, förvaltning eller ett företag. Och detta arbete behöver omfatta alla typer av utsläpp av koldioxid, också de som ligger utanför de statistiska systemgränser som Tidaholms koldioxidbudget är beräknad utifrån. 5.1.2 TRE TYPER AV RÅDIGHET En ofta tillämpad modell för att tänka kring en organisations handlingsutrymme relativt utsläppen i ett geografiska område utgår från olika typer av rådighet: 1. Direkt rådighet Utsläpp som minskar som en direkt följd av vad organisationen gör 2. Indirekta rådighet genom styrmedel Utsläpp som kan minska genom att organisationen underlättar beteendeförändring hos andra 3. Indirekt rådighet genom kommunikation Utsläpp som kan minska till följd av att organisationen bidrar till ökad medvetenhet hos – och samverkan mellan – aktörer inom det geografiska området En organisation har direkt rådighet relativt sin egen verksamhet, exempelvis el- och värmeanvändning i egna lokaler och byggnader, egen el- och värmeproduktion, vilket bränsle som används i organisationens egna fordon, eller organisationens konsumtionsbaserade utsläpp. En organisation har indirekt rådighet genom styrmedel över vissa utsläpp inom området. Kollektivtrafik och cykelvägar kan byggas ut eller förbättras, laddinfrastruktur för eldrivna fordon kan byggas ut, cirkulär ekonomi kan underlättas, regler för upphandling kan premiera lägre kumulativa utsläpp etc. En organisation kan också påverka utsläppen indirekt genom kommunikationsinsatser. Här ska kommunikation tolkas brett, det vill säga inkludera såväl ren information om utmaningen som koldioxidbudgeten beskriver som initierad samverkan mellan olika aktörer. Hit räknas också ett långsiktigt och visionärt arbete med att beskriva vägen mot, och värdet av, det fossilfria välfärdssamhället. 5.2 En koldioxidbudget för det geografiska området Enligt Tidaholms koldioxidbudget behöver alltså utsläppen inom det geografiska området minska med 21.9 % om året med start 2026. Rådigheten över dessa utsläpp är dock utspridd såväl horisontellt (över olika typer av aktörer inom området) som vertikalt (mellan olika nivåer av offentlig förvaltning såsom kommun, region, länsstyrelse och andra statliga myndigheter). Olika nivåer av förvaltning (länsstyrelse, region och kommun) kan använda sin indirekta rådighet – olika styrmedel och kommunikationsinsatser – för att motivera och underlätta för andra aktörer att agera klimatsmart. Men att förutse faktiska, kvantitativa, effekter på utsläppen av sådana indirekta åtgärder är praktiskt taget omöjligt. 33 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 För att sikta på utsläppsminskningar av den storleksordning som Tidaholms koldioxidbudget medför behöver vi alltså dels hitta former för samverkan mellan olika aktörer, och dels ta fram metoder för att identifiera adekvata åtgärder. Utan att göra anspråk på att erbjuda en komplett verktygslåda vill vi gå igenom några perspektiv som vi tror kan vara värdefulla i detta arbete. 5.2.1 FORMULERA EN AVSIKTSFÖRKLARING OCH KOMMUNICERA DEN Klimatutmaningen kräver klimatledarskap. Vare sig en länsstyrelse, region eller kommun kan på egen hand se till att koldioxidutsläppen minskar i den takt som koldioxidbudgeten kräver inom det geografiskt område man är satta att förvalta. Man kan däremot förmedla kunskap och initiera processer för att underlätta omställningen. Några frågor att ställa sig: Hur har vi för avsikt att använda koldioxidbudgeten i vår organisation? Vilka kanaler använder vi för att kommunicera koldioxidbudgetens centrala innehåll samt vår vidhäftande avsiktsförklaring? I valet av avsiktsförklaring relativt koldioxidbudgeten och dess tidsramar tror vi att det är viktigt att känna igen att koldioxidbudgeten beskriver en kris, eller ett nödläge. Detta framgår inte minst av att koldioxidbudgeten är slut om 4 år, ifall utsläppen fortsätter som idag. Det behöver alltså kommuniceras att det finns en begränsad kvarvarande mängd utsläpp att förvalta, och att det är bråttom att komma igång. För att en bred allmänheten ska motiveras att bidra enligt en krishanteringslogik är det dock avgörande att världen runt omkring dem - och inte minst de samhällsförvaltande institutionerna – agerar på ett sätt som motsvarar en sådan förståelse. Med en annan kris i färskt minne (Covid 19-pandemin) har länsstyrelser, regioner, kommuner och städer erfarenhet av vad det innebär att kommunicera brett kring en situation som kräver att allmänheten förändrar sitt beteende. I fallet med pandemin handlar budskapen om att hålla avstånd, tvätta händer, stanna hemma vid symtom och undvika större folksamlingar. Frågor vi bör ställa oss: Vilka är klimatkrisens budskap att samlas kring? Hur och var ska dessa kommuniceras? 5.2.2 ANALYSERA ORGANISATIONENS ROLL FÖR OMSTÄLLNINGEN Lika lite som en ekonomisk budget endast är en angelägenhet för ekonomiavdelningen, är koldioxidbudgeten angelägenhet enbart för de som jobbar med klimat- och energifrågor. Omfattningen och tidsramarna för den nödvändiga omställning som koldioxidbudgeten visar behöver hanteras inom samtliga verksamhetsområden i Tidaholm. Utsläppen från många verksamheter behöver förstås minska, men magnituden av omställningen kräver också en djupare analys av vilken roll enskilda organisationer och aktörer, liksom deras olika verksamheter, har för omställningen i stort. Inte sällan sätts frågor som rör social och ekonomisk hållbarhet i motsats till frågor som rör ekologisk hållbarhet och klimat. Ofta hör vi att dessa olika områden konkurrerar om samma begränsade resurser. Vi tycker dock att konkurrensperspektivet som regel är missvisande. Den snabba omställning som koldioxidbudgeten kräver förutsätter integration mellan samtliga dimensioner av hållbarhet. Donutmodellens budskap från kapitel 2 – att vi behöver leva inom de planetära gränserna samtidigt som vi tillgodoser människors trygghet och välfärd – är även tillämpbart lokalt. 34 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Vilken roll spelar de sociala trygghetssystemen (skola, vård, omsorg) för en förankring av den omställning som behövs? Vilken roll kan ett stort lokalt utbud på koldioxidsnåla aktiviteter ha för inverkan på utsläppen, som exempelvis ett rikt utbud av kultur- och naturupplevelser? Hur skapar vi en infrastruktur som premierar en lokal cirkulär ekonomi? Hur skapar vi förutsättningar för näringslivets anpassning till framtidens krav på klimatneutrala och hållbara produkter och tjänster? Rekommendation: Analysera vilken huvudsaklig roll er organisation och enskilda verksamheter har för omställningen i stort. 5.2.3 TILLÄMPA ETT RÄTTVISEPERSPEKTIV I arbetet med en koldioxidbudget bör vi också ha i åtanke att precis som ansvaret för utsläppen bör fördelas med hänsyn tagen till olika förutsättningar mellan länder, bör också ansvaret för utsläppen fördelas olika mellan olika befolkningsgrupper inom länder, län och kommuner. Den enskildes anspråk på koldioxidbudgeten är tydligt relaterat till inkomst (Oxfam Sverige, 2020). Den som tjänar mer, reser mer, konsumerar mer och orsakar större utsläpp. Den som tjänar mer har dessutom bättre förutsättningar att påverka storleken på sina utsläpp genom den ökade valfrihet som ekonomiska resurser medför. Det är därför viktigt att försöka rikta olika åtgärder och kommunikationsinsatser till olika målgrupper. Frågor vi bör ställa oss: Vilka olika förutsättningar har olika målgrupper att påverka utsläppen? Hur riktar vi rätt budskap till rätt målgrupp? 5.2.4 TA FRAM EN VISION OCH KOMMUNICERA DEN Att kommunicera betydelsen av kraftiga och omedelbara utsläppsreduktioner är viktigt. Men det är också viktigt att understryka att det fossilfria samhället inte är en dystopi. Tvärtom! Vi siktar exempelvis mot samhällen med effektivare och renare kommunikationer. Det medför i sin tur renare luft, vilket leder till bättre hälsa. Och med mer närproducerad och förnybar el och värme kommer våra samhällen bli såväl kostnadseffektivare som säkrare, vilket inte minst visas av nutidens pågående konflikter och oroshärdar. Vi kommer vidare att äta mer närproducerad mat, vilket givet rätt styrmedel kan medföra såväl en levande landsbygd och starkt lokalt näringsliv, som grönare städer med fler stadsodlingar. Maten bär vi hem i återbrukbara förpackningar. Våra kläder, möbler och teknikprylar kommer att vara tillverkade av återanvända material och vara gjorda för att hålla. Vi kommer att reparera och vårda mer än att slita och slänga. Nya hus och bostadsområden kommer ofta att byggas i trä och helst vara driftmässigt klimatpositiva. För att fånga upp koldioxid kommer vi få se grönare städer och samhällen. Landområden utanför städerna kommer att restaureras med rikare djur och växtliv som följd. Alla dessa omställningsprocesser kommer att generera arbetstillfällen, både i städer och på landsbygden och resultatet av den visserligen svår klimatomställningen är i många fall att livskvaliteten i våra samhällen växer. Rekommendation: Bjud in en bredd av aktörer i Tidaholm och ta fram en gemensam vision om Tidaholms hållbara framtid. 35 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 5.2.5 TILLÄMPA BACKCASTING Att försöka förutse vilka effekter som olika åtgärder har på utsläppen är alltid komplicerat och i många fall omöjligt. Just därför kan det vara värdefullt att vända på ordningen i prognosen, det vill säga att utgå från det tillstånd vi vill uppnå och ställa oss frågan hur vi tog oss dit? När vi gör det tillämpar vi backcasting - en metod som blir allt vanligare för att ta sig an hållbarhetsutmaningar av olika slag. Tillämpat på en koldioxidbudget innebär backcasting att vi föreställer oss att de totala utsläppen för en viss sektor och/eller för en viss period begränsas till koldioxidbudgetens ramar. Vi ställer oss sedan frågan vad som föranledde att så skedde. Vilka utsläpp minskade? När och hur mycket? Vem gjorde vad? Vad fick dem att göra det? Vad skapade motivationen? En fördel med att tillämpa backcasting är att såväl nödvändiga direkta åtgärder, som relationer mellan direkta och indirekta åtgärder av olika slag, blir synliga. Här är ett exempel: Låt säga att vi gör en färdplan där en viss andel människor väljer bort bilen för ett kollektivt alternativ under en viss period. Den direkta åtgärden är då olika individers val. De yttre skäl som föranleder dessa val kan dock inkludera en mängd indirekta åtgärder och många aktörer. Kanske sjösätter länsstyrelsen ett projekt för att öka det kollektiva resandet inom länet? Kanske genomför regionen förbättringar av kollektivtrafiken (tätare turer, lägre priser)? Kanske går vissa arbetsgivare med på att inkludera pendling på tåg i arbetstiden? Kanske gör kommunen det till sin uppgift att undersöka, analysera och kommunicera vad som skulle få fler att välja bort bilen för ett kollektivt alternativ i den enskilda kommunen? Genom att föreställa oss fullständiga scenarion blir det lättare att få syn på vilka faktiska direkta åtgärder som behöver komma till stånd, men också vilka relationer olika aktörer har – eller behöver ha – till olika direkta åtgärder. Det kan hjälpa oss att känna igen vilka aktörer vi behöver samverka med, och hur. Med andra ord tillåter en backcasting-process oss att utforska vilka olika typer av rådighet vi kan tillämpa på olika områden i det sammansatta skeende som omställningen mot fossilfrihet behöver vara. 5.2.6 IDENTIFIERA FOKUSOMRÅDEN För att koldioxidbudgetens abstrakta budskap ska kunna omsättas i konkret handling behöver vi ibland segmentera koldioxidbudgeten i tid och rum. Med andra ord behöver vi avgränsa enskilda utsläppskällor och tidsspann och hantera dessa som separata koldioxidbudgetar. Genom att titta på a) specifika utsläppskällor, b) samma källors årliga utsläppsmängd, samt c) dessa källors utsläppsbudget inom en avgränsad period kan vi omvandla den sammansatta utmaning som koldioxidbudgeten ställer oss inför till konkreta delmål. Dessa delmål är i sin tur utmärkta utgångspunkter för backcasting-processer. Exempel: En periodisk koldioxidbudget för personbilstrafiken Att minska utsläppen från personbilstrafiken är en avgörande utmaning i så gott som alla län, städer och kommuner. Dessa utsläpp är dessutom intressanta eftersom de har en potential att minska i stor omfattning i närtid. Det beror inte minst på att många fossildrivna bilresor skulle kunna väljas bort för ett annat resealternativ, givet rätt förutsättningar. För att närma sig frågan hur utsläppen från personbilstrafiken skulle kunna minska i närtid, kan upprättandet av en periodisk budget för personbilstrafiken bli användbar. Vi upprättar en sådan periodisk budget genom att: 1. Utgå från storleken på senaste årsutsläpp från personbilstrafiken (exempelvis utifrån det data som redovisas under sektorn Inrikes transporter i Tidaholms digitala koldioxidbudget) 36 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 2. Bestämma vilket tidsspann den periodiska budgeten ska löpa över. Kanske ett, två eller tre år? 3. Fastställa i vilken takt utsläppen ska minska årligen under perioden. Denna takt kan vara den utsläppsminskningstakt som krävs av Tidaholms koldioxidbudget totalt. Den kan också vara lägre, om utsläppen förväntas minska snabbare i en senare period, eller högre, om utsläppsminskningarna antas kompensera för lägre utsläppsminskningar i en annan sektor. Genom att anta att utsläppen från personbilstrafiken minskar i den fastställda takten under den valda perioden kan vi räkna ut årliga utsläppsutrymmen för personbilstrafiken under perioden. Summan av dessa årliga utsläppsutrymmen utgör en periodisk koldioxidbudget för personbilstrafiken. En sådan periodisk budget kan i sin tur tjäna som utgångspunkt för en backcasting-process, gärna i samråd med andra aktörer. Exempel:Låt säga att vi föresätter oss att vi redan under det innevarande året (2026) minskar utsläppen från personbilstrafiken i det geografiska området i den takt som krävs av koldioxidbudgeten totalt (21.9 % per år). Vi kan då gå vidare till att bryta ner utmaningen i ännu mer konkreta frågor: Hur stor del av utsläppen uteblir till följd av bränslebyte (el, biobränsle, vätgas)? Hur stor del uteblir till följd av byte till cykel? Kollektivt alternativ? Inställd resa? Vad föranledde de antagna bränslebytena, bytena av transportsätt, och de inställda resorna? Vem gjorde vad? Och vad gjorde vi från vår sida för att underlätta? 5.2.7 TÄNK UTANFÖR BUDGETBOXEN Det finns en rad exempel på åtgärder som kan vara centrala för att minska mängden koldioxidutsläpp, men vars effekter faller utanför Tidaholms koldioxidbudgets statistiska systemgränser (se kapitel 2). Här är ett axplock av sådana exempel: Främja återbruk av konsumtionsartiklar (påverkar konsumtionsbaserade utsläpp) Återställa våtmarker (påverkar biogena utsläpp) Minska andelen cement i nybyggnation (påverkar utsläpp från cementframställning) Öka mängden egenproducerad förnybar el och värme (påverkar utsläpp från el och värmeproduktion generellt genom att förstärka utbudet) I en prioritering av vilka åtgärder som länsstyrelsen, regionen, eller kommunen ska arbeta med är det viktigt att alltid prioritera klimatnyttan. Det innebär att vi behöver tänka utanför de specifika systemgränser som används för att följa upp koldioxidbudgeten, eller andra utsläppsmål. För att avgöra klimatnyttan bör vi dock ta med oss koldioxidbudgetens kumulativa perspektiv in i prioriteringen, samt ha värdet av tidiga insatser i åtanke. 5.2.8 SAMVERKA Sist men inte minst anser Klimatsekretariatet att samverkan är av helt avgörande betydelse för att lyckas efterleva en koldioxidbudget. Detta kan tyckas självklart men kan ändå vara värt att understryka. För att sätta fart på klimatomställningen behöver olika aktörer bjudas in i gemensamma processer av alla de slag som beskrivs ovan. Alla som behövs för att göra omställningen verklig behöver få chans att tycka till om hur koldioxidbudgeten ska användas och kommuniceras, och inte minst om hur utsläppen ska minska i den takt som krävs. Rekommendation: 37 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Bjud in näringsliv, civilsamhälle och en bredare allmänhet till samråd om koldioxidbudgeten, dess innehåll och implikationer. Hitta former för samverkan över tid, så att arbetet kan följas upp. Initiera backcasting-processer med koldioxidbudgeten som utgångspunkt, och bjud in olika typer av aktörer att delta. Be om förslag på vad som kan göras. Sträva efter att ta fram konkreta åtgärder och åtaganden från en bredd av aktörer: länsstyrelse, region, kommun, näringsliv och civilsamhälle. 5.3 Att omsätta koldioxidbudget i den enskilda verksamheten En vanlig fråga från tjänstepersoner, politiker och lokala näringsidkare är hur koldioxidbudgeten ska användas för att reglera de utsläpp som den egna verksamheten orsakar. Det övergripande svaret är att arbetet med en lokal koldioxidbudget är, och bör vara, en kvalitativ process. Koldioxidbudgeten indikerar omfattningen och tidsramarna för den omställning som behöver ske lokalt om vi ska efterleva Parisavtalet. En enskild organisation behöver i första hand utvärdera sin roll för att åstadkomma en sådan lokal förändring. Ofta kan det förstås handla om att minska utsläppen från den egna verksamheten, men inte alltid. I vissa fall kanske utsläppen till och med behöver öka för att utsläppen från andra verksamheter ska minska. Vi behöver alltså utvärdera organisationens eller verksamhetens roll i den större och gemensamma strukturomvandlingen till det fossilfria välfärdssamhället. Det är en sammansatt analys eller strategi som vi behöver göra, där vi tar hänsyn till hur stor samhällsnytta olika verksamheter producerar, hur dessa verksamheter samspelar med, och ibland påverkar, varandras utsläpp av koldioxid och där vi såklart behöver ha den samlade ambitionen på systemnivå att få tillstånd den förändring som koldioxidbudgeten visar är nödvändig. I avsnittet som följer ska vi gå igenom några överväganden som kan stödja den enskilda organisationens utvärdering av sitt bidrag till att hålla koldioxidbudgeten. 5.3.1 EN EGEN KOLDIOXIDBUDGET FÖR ORGANISATIONEN? Inte sällan får Klimatsekretariatet frågan huruvida den regionala koldioxidbudgeten kan brytas ner till specifika verksamheter och organisationer, exempelvis kommunens,regionens eller ett enskilt företags verksamhet. Kan man med den regionala koldioxidbudgeten som utgångspunkt räkna ut en koldioxidbudget för en organisation eller enskild verksamhet? Svaret är ofta nej men ibland ja. De svårigheter som uppstår när vi vill upprätta koldioxidbudgetar för enskilda verksamheter eller aktörer inom en kommun, en region eller ett län handlar inte i första hand att utsläppen från enskilda verksamheter sällan håller sig inom koldioxidbudgetens territoriella ramar, det vill säga inom samma statistiska systemgränser. Som tidigare påpekat bör vi, oavsett hur de statistiska systemgränserna löper,använda koldioxidbudgeten som en kompass som pekar ut omfattning och tidsramar för klimatomställningen. Vi kan alltså anta att omställningstakten som koldioxidbudgeten indikerar gäller även indirekta eller konsumtionsbaserade utsläpp. Det svåra med att beräkna koldioxidbudgetar för enskilda verksamheter och aktörer inom ert territorium är snarare att medan koldioxidbudgeten är ett värdefullt verktyg för att peka ut och kommunicera omfattningen och tidsramarna för klimatomställningen inom ett geografiskt område, så är den ett otillräckligt verktyg för verksamheter vars omfattning fluktuerar. (Se nästa stycke.) 38 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Verksamheter som växer och krymper Låt säga att det finns två byggfirmor som verkar i Tidaholm. Den ena heter Gröna Byggare är ett innovativt företag som lyckats sänka sitt CO2-avtryck per bygd kvadratmeter genom att använda hållbara metoder och material. Den andra, som heter Betong Bygg, tillämpar istället konventionella byggmetoder med höga koldioxidavtryck. Om Gröna Byggare skulle vinna marknadsandelar från Betong Bygg skulle det ha en positiv påverkan på Tidaholms territoriella koldioxidbudget, eftersom fler hus skulle byggas med moderna och gröna metoder och material. För Tidaholm som helhet vore det önskvärt och klimatpositivt. Men om Gröna Byggare samtidigt arbetar med en egen koldioxidbudget skulle de, trots sina moderna metoder och lägre utsläpp per byggd kvadratmeter, likväl förbruka denna snabbare när de vinner marknadsandelar och expanderar sin verksamhet. En koldioxidbudget för Gröna Byggares egna verksamhet bygger alltså in ett missvisande incitament. Logiken som exemplet illustrerar rör alla verksamheter som kan krympa eller växa. Exemplet synliggör att det är viktigt med ett samlat systemperspektiv på den lokala klimatomställningen där vi känner igen hur olika verksamheter substituerar varandra och tar hänsyn till hur de samlade utsläppen, men också samhällsservice och samhällsnytta, sitter samman. Trots att en egen koldioxidbudget inte är ett lämpligt verktyg för organisationer med fluktuerande verksamhet kan dock samma organisationer ha stor nytta av Tidaholms koldioxidbudget! En lokal byggfirma både kan och bör fundera över hur denne kan minska utsläppen från sin verksamhet i linje med Tidaholms koldioxidbudget. Och det är viktigt att de förstår och försöker tillämpa ett kumulativt budgetperspektiv, där de exempelvis känner igen det stora värdet av att implementera utsläppsminskande åtgärder i närtid. På detta område kan offentliga myndigheter också vara enskilda verksamheter behjälpliga. I rapporten Klimartfärdplan Uppsala – Modul Bygg och anläggning (Rahm, Gröndal och Jedland, 2021) har kommunen låtit beräkna hur stora utsläppen får vara per byggd kvadratmeter vid olika år, om utsläppen från byggnation ska minska i den takt som kommunens koldioxidbudget kräver. Ett sådant dokument är en utmärkt vägledning för såväl arkitekter som byggherrar som verkar i Tidaholm. Har verksamheten potential att substituera utsläpp? Som vi sett i stycket ovan kan det viktigaste klimatarbetet i vissa fall handla om andra saker än ett strikt fokus på minskade egna emissioner. Utsläpp från vissa verksamheter kan till och med behöva öka för att andra utsläpp ska minska. Kollektivtrafiken är ett annat och illustrerande exempel: Även om stora delar av kollektivtrafiken är fossilfri så är det rimligt att anta att en kraftig ökning av det kollektiva resandet kommer att resultera i ökade utsläpp från kollektivtrafiken. Samtidigt är det minst lika troligt att ett ökat kollektivt resande är ett viktigt verktyg för att minska utsläppen från privatbilismen, som är en betydligt större källa till utsläpp. Att försöka minska utsläppen från kollektivtrafiken i den takt som koldioxidbudgeten pekar ut för Tidaholm totalt sett är därför sällan en god idé. En rimligare användning av koldioxidbudgeten är att försöka uppskatta hur stor andel av biltrafiken som kollektivtrafiken kan substituera de kommande åren, samt vilka åtgärder som har potential att åstadkomma det. Om utsläppen från fossila bilresor exempelvis ska minska 20 % nästa år så behöver 20 av 100 personbilsresor utebli. Hur många av dessa behöver bli en kollektiv resa? Hur åstadkommer vi en sådan förändring? Man kan också ta fasta på antalet fossila fordon i drift, eller antalet körda mil med fossila fordon inom kollektivtrafiken, och sträva efter att minska dessa i enlighet med koldioxidbudget. Då upprättar man ett rimligt incitament som inte handlar om att skära ner på själva kollektivtrafiken utan att göra densamma fossilfri. 39 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Sker minskade utsläpp på bekostnad av social hållbarhet? Hur får vi människor att både tolerera och bidra till stora förändringar? De flesta kan nog vara överens om att ökad misstro och otrygghet inte kommer att gynna den omställning som krävs. Om människor å andra sidan upplever att samhället ser deras framtid som värd att investera i, kan acceptansen för omställningsåtgärder öka. En fungerande vård, omsorg, skola och övrig offentlig service kan spela en avgörande roll för att öka acceptansen och förtroendet för omställningsåtgärder som ställer höga krav på förändrat beteende. Bevarad eller utökad samhällsservice behöver förstås inte innebära ökade utsläpp. Tvärtom behöver utsläppen minska även på dessa områden. Vi bör dock som regel undvika att tumma på samhällsservice med motivationen att vi vill minska utsläppen från samma verksamheter. Istället behöver vi se till en större helhet – en helhet där vi strävar efter att bygga gröna välfärdssamhällen som fungerar. 5.3.2 NÄR EN KOLDIOXIDBUDGET PASSAR Ofta kan och bör likväl koldioxidbudgetens centrala slutsatser tillämpas direkt på utsläpp från enskilda verksamheter. Nedan går vi igenom de övergripande stegen för att etablera en koldioxidbudget för en enskild organisation, med stöd av koldioxidbudgeten för det geografiska området. Inventera koldioxidutsläpp från verksamheten För den verksamhet som ännu inte har en struktur för inhämtning av data på plats rekommenderar vi att koldioxidutsläppen inventeras utifrån följande kategorier (ej att förväxla med de tre typerna av rådighet listade i föregående stycke): 1. Direkta utsläpp (fysiska utsläpp från den egna verksamhetens fordon och anläggningar) 2. Indirekta utsläpp till följd av energianvändning (utsläpp till följd av användning av extern producerad el och värme i den egna verksamheten). 3. Utsläpp som sker till följd av varor och tjänster som organisationen och dess verksamheter konsumerar (mat, möbler, resor, teknikprodukter, etc.) Något förenklat kan vi säga att en organisation har direkt rådighet över koldioxidutsläpp som faller under kategorierna ovan, det vill säga utsläppen påverkas direkt av organisationens beslut. Av dessa är det endast kategorin direkta utsläpp som helt faller under de systemgränser som ligger till grund för beräkningen Tidaholms koldioxidbudget, men det behöver inte bekymra oss. Vi kan på goda grunder anta att även andra utsläpp behöver minska i minst samma takt som utsläppen inom länet som territorium. Beräkna en intern koldioxidbudget för verksamheten Givet en inventering av koldioxidutsläpp av kategorierna 1 till 3 ovan, kan de olika volymerna läggas samman för att ge en bild av hur stora koldioxidutsläpp en enskild verksamhet orsakar i dagsläget. Från antagandet att dessa utsläpp ska minska i samma takt som utsläppen i Tidaholms kommuns geografiska område (21.9 % om året), kan en förenklad men användbar intern koldioxidbudget beräknas enskilda organisationer och verksamheter. 1. Bestäm en målperiod som den interna koldioxidbudgeten ska gälla för (exempelvis 2026-2040). 40 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 2. Utgå från de senaste tre till fem årens genomsnittliga utsläpp och beräkna den budgeterade storleken på resterande års utsläpp genom att anta att de varje år ska minska med 21.9 % från den genomsnittliga nivån. 3. Addera alla årsbudgetar inom perioden Resultatet av att gå igenom steg 1 till 3, är en intern koldioxidbudget för utsläppen från verksamheten under den valda målperioden. Planera åtgärder, implementera och följ upp När en organisation väl har beräknat sin interna koldioxidbudget bör åtgärder för att minska utsläppen identifieras och effektberäknas med syftet att addera upp till den minskningstakt som koldioxidbudgeten kräver. Förslagsvis arbetar man då med två tidsfönster parallellt. I ett längre tidsfönster identifieras åtgärder som – om de implementeras i närtid – medför utsläppsminskningar på 3-10 års sikt. I ett kortare tidsfönster om 1-3 år identifieras åtgärder som kan genomföras med relativt direkt påverkan på utsläppen. I arbetet med att implementera planerade åtgärder är det viktigt att se till att sprida såväl ansvar för att koldioxidbudgeten hålls, som kunskap om varför det är viktigt. Gör gärna de som arbetar inom de olika fält där utsläppen förväntas minska delaktiga i åtgärdsplaneringen så tidigt som möjligt. Tänk exempelvis på att de som arbetar i olika verksamheter kan ha värdefulla kunskaper om mer eller mindre framkomliga vägar för att minska utsläppen. Att integrera de som arbetar i verksamheten i planeringen av de utsläppsminskande åtgärderna kan också tjäna syftet att förankra koldioxidbudgeten och behovet av åtgärder som den medför. En fördel med att arbeta med utsläpp från en specifik organisation är att den statistiska uppföljningen av arbetet ofta är enklare. En specifik verksamhet kan få relativt direkt återkoppling på årets bränsleåtgång i fordon och anläggningar, antal och typ av resor inom tjänsten, vilka inköp som olika verksamheter har gjort och så vidare. Genom tät uppföljning av koldioxidutsläppen, kan periodiska resultat beräknas. Dessa kan sedan löpande räknas av från verksamhetens koldioxidbudget. Utifrån resultatet kan man sedan beräkna hur utmaningen förändras. Om utsläppen minskar i lägre takt än planerat, behöver utsläppen minska snabbare kommande år. Om utsläppen minskade i högre takt än planerat, mildras i stället den krävda omställningstakten. Positiva synergieffekter Att utnyttja sin direkta rådighet för att minska koldioxidutsläppen från den egna verksamhet, kan få flera positiva synergieffekter. Klimatutmaningen som sådan kommer att kräva att aktörer vågar visa klimatledarskap och bli föregångare - såväl lokalt som globalt. Regioner, kommuner och städer är självklara kandidater för att ikläda sig sådana roller. Om de samhällsförvaltande organisationerna kan visa att man kan ”se om sitt eget hus” genom att effektivt minska utsläpp från den egna verksamhet, så kommer trovärdigheten i det övriga klimatarbetet naturligtvis öka. 41 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 6 Uppdateringar – Varför, när och hur påverkas budgeten? 6.1 Ett mål som förändras under resans gång Genom att kontinuerligt följa upp och uppdatera den lokala koldioxidbudgeten utifrån statistik över lokala utsläpp kan vi hålla koll på hur väl vi efterlever den globala utmaningen lokalt. Den lokala koldioxidbudgeten existerar dock i spänningsfältet mellan två inbördes motstridiga behov: Vi behöver å ena sidan kapsla in den lokala klimatutmaningen, utan att förlamas av insikten att resultatet är beroende av vad andra gör. Det är genom sådan avgränsning vi kan bli föregångare som visar vägen för andra. Samtidigt behöver vi förhålla oss till utmaningen globalt, för att försäkra oss om att det vi gör lokalt är – och fortsätter att vara – adekvat. Den lokala koldioxidbudgeten möter behovet av inkapsling genom att ge människor på en specifik plats – ett land, en region, eller en kommun – en fingervisning om hur mycket koldioxid som kan släppas ut just där om Parisavtalets ska kunna efterlevas. Varje sådan prognos är dock en färskvara, inte bara på grund av vad vi själva gör, utan också på grund av hur alla andra agerar. Över tid kan människor på en enskild plats inte agera som om man levde på egen planet. Den globala klimatutmaningen – liksom klimatforskningens förståelse av den – förändras kontinuerligt. Därför behöver vi periodiskt uppdatera förståelsen av vår del av den globala utmaningen och därmed av den lokala koldioxidbudgeten. Forskarna bakom den metod som används för att beräkna Tidaholms koldioxidbudget (Tyndall Carbon Budgets) tillgodoser detta behov av uppdatering genom att följa, utvärdera och uppdatera de lokala koldioxidbudgetarna i samband med IPCC:s publiceringar av globala koldioxidbudgetar. IPCC:s senaste uppdatering, återspeglad i denna rapport, skedde i samband med publiceringen av den vetenskapliga delen av IPCC:s sjätte utvärderingsrapport AR6 (IPCC 2021). 42 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 En tredje typ av uppdatering rör förbättrad metod och förbättrad träffsäkerhet i dataunderlaget. Dagens lokala koldioxidbudgetar utgår i huvudsak från territoriellt data. Detta dataunderlag mappar inte alltid väl mot rådigheten hos de offentliga organisationer som antar en lokal koldioxidbudget för sitt geografiska område. Datat återspeglar inte heller alla utsläpp som orsakas av aktörer inom ett område. Att förbättra metod och dataunderlag för att möta rådighetsanspråk och träffsäkerhet är å ena sidan önskvärt men också tidskrävande. Ett av koldioxidbudgetens tydligaste budskap, å andra sidan, är att just tid är en bristvara. Detta innebär att vi måste vara pragmatiska och använda de metoder och det dataunderlag som finns. När bättre metoder och dataunderlag erbjuds kan dessa appliceras för att optimera användbarheten av och träffsäkerheten i de lokala koldioxidbudgetarna. Denna utveckling fortlöper i en iterativ process mellan metodutvecklare och de offentliga organisationer som valt att koldioxidbudgetera. Att målstyra efter en lokal koldioxidbudget betyder med andra ord att anta ett adaptivt perspektiv på klimatutmaningen. Det kräver i sin tur lyhördhet gentemot klimatvetenskapen och att kanaler hålls öppna mellan klimatforskning och lokal förvaltning. I utvecklingen av Tyndall Carbon Budgets- metoden ser vi hur system som syftar till detta växer fram. 6.2 Frågor och svar om de senaste uppdateringarna 6.2.1 DENNA UPPDATERING (JANUARI 2026) 1. Varför uppdateras koldioxidbudgetarna? Koldioxidbudgeten förbrukas kontinuerligt genom de utsläpp som sker inom det geografiska område som budgeten täcker. Vi behöver därför löpande dra av förbrukade utsläpp från budgeten för att se hur mycket som återstår och hur det påverkar den krävda omställningstakten. Eftersom det utsläppsdata vi använder har kalenderåret som tidsintervall är det naturligt att ställa fram klockan i budgetarna vid byte av kalenderår. Storleken på utsläppen 2024 och 2025 bygger dock på preliminära uppskattningar. Det slutgiltiga datat publiceras med cirka 16 månaders fördröjning. Vi använder Naturvårdsverkets nationella utsläppsdata för prognosen över 2024 års utsläpp. För år 2025 har vi tagit SCB:s preliminära statistik över produktionsbaserade utsläpp de två första kvartalet 2025 som indikativ. Enligt denna minskade utsläppen i Sverige med cirka 3 %. Eftersom förändringen bedöms ha flera orsaker har vi fördelat minskningen jämnt över alla sektorer. 2. Vad är nytt efter uppdateringen? När vi flyttar fram klockan passar vi även på att göra några mindre datajusteringar: I december 2025 publicerade Naturvårdsverket slutgiltigt data över 2024 års nationella utsläpp. Prognosen över 2024 års utsläpp lokalt utgår nu från detta slutgiltiga data, istället för som tidigare preliminärt utsläppsdata 2024. Antagandet i de lokala budgetarna är att utsläppen i varje kategori förändras i enlighet med den nationella förändringen. Budgetens kategorier utrikes flyg och utrikes sjöfart har uppdaterats med färskt data. Eftersom dessa två dataserier är per-capita fördelade från nationell nivå följer de en annan periodicitet än nationella emissionsdatabasen (vars data övriga utsläppssektorer representerar). Data över nationella anläggningars utsläpp har uppdaterats (i vissa kommuner och regioner exkluderas utsläpp från så kallade nationella anläggningar och bokförs i stället på nationell nivå). 43 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 3. Hur påverkas den krävda utsläppsminskningstakten av uppdateringen? Utsläppsminskningstakten baseras på kvarvarande budget samt föregående års (2025) utsläpp. Enligt nuvarande prognos har utsläppen inte minskat i den takt som krävdes från och med 2025. Därför ökar den krävda utsläppsminskningstakten från och med 2026. I snitt har den krävda utsläppsminskningstakten ökat med cirka 3 procentenheter. 4. När sker nästa uppdatering av koldioxidbudgeten? Nationella emissionsdatabasen planerar att tillgängliggöra kommunalt och regionalt utsläppsdata över 2024 års utsläpp under april 2026. Om de håller sin tidsplan uppdaterar vi med samma data någon gång under maj månad. 6.2.2 FÖREGÅENDE UPPDATERING (SEPTEMBER 2025) 1. Varför uppdateras koldioxidbudgetarna? Denna uppdatering sker till följd av Nationella emissionsdatabasens publicering av lokalt data över territoriella utsläpp 2023. Dessa uppdateringar sker årligen och det är vår ambition att spegla dem i månadsskiftet augusti/september varje år. 2. Vad är nytt i uppdateringen? Ny data från emissionsdatabasen: Uppdateringen sker till följd av att Nationella emissionsdatabasen under sommaren publicerat data över utsläpp 2023. Vi byter alltså ut vår tidigare prognos mot dessa data. Statistiskametodförändringar: När Nationella emissionsdatabasen genomför sin årliga uppdatering implementerar de som regel även metodförändringar vilket påverkar statistiken. I år kan följande förändringar påverka statistiken över utsläppens storlek och därmed den lokala koldioxidbudgeten: El- och fjärrvärme: Resultat från ett utvecklingsprojekt om multipla anläggningar har implementerats. Detta medför ingen förändring i totala utsläpp, men kan få effekt och bättre träffsäkerhet på geografiskt fördelade utsläpp inom sektorn. Industri: Resultat från ett utvecklingsprojekt om fördelning av energistatistikens restposter på småindustri har implementerats. Förändringen medför ingen förändring i totala utsläpp men kan få effekt och bättre träffsäkerhet på geografiskt fördelade utsläpp inom sektorn. För den som önskar fördjupa sig i hur utsläppsdata i Nationella emissionsdatabasen tas fram hänvisar vi till SMEDs metodrapport 2025: https://www.smhi.se/download/18.65921b0b19651f1df2929ce/1746527238654/SMED_Rapport_Nr3_ 2025_Metodbeskrivning_GeoF_luft_sub2025.pdf 3. Hur påverkas koldioxidbudgetarna i kommuner och län? Storleken på en enskild koldioxidbudget, liksom utsläppsminskningstakten, kan påverkas av implementeringen av 2023 års data från emissionsdatabasen. Om utsläppen bedöms har minskat mer än vad vår tidigare prognos för 2023 gjorde gällande finns det mer budget kvar och den krävda utsläppsminskningstakten sänks. Om utsläppen i stället bedöms ha minskat mindre eller ökat finns det mindre budget kvar och utsläppsminskningstakten höjs. Dessa siffror kan också påverkas av att Nationella emissionsdatabasen uppdaterat siffror även för tidigare år (2000-2022) 44 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Källförteckning Kevin Anderson, John F. Broderick & Isak Stoddard (2020) A factor of two: how the mitigation plans of ‘climate progressive’ nations fall far short of Paris-compliant pathways, Climate Policy, 20:10,1290- 1304,DOI: 10.1080/14693062.2020.1728209 IEA, 2020: World Energy Outlook 2020, International Energy Agency. https://www.iea.org/reports/world-energy-outlook-2020 IPCC, 2021: Summary for Policymakers. In: Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, A. Pirani, S. L. Connors, C. Péan, S. Berger, N. Caud, Y. Chen, L. Goldfarb, M. I. Gomis, M. Huang, K. Leitzell, E. Lonnoy, J.B.R. Matthews, T. K. Maycock, T. Waterfield, O. Yelekçi, R. Yu and B. Zhou (eds.)]. Cambridge University Press. In Press. IPCC, 2014: Summary for Policymakers. In Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland. Kamb, Annelie & Larsson, Jörgen. "Klimatpåverkan från svenska befolkningens flygresor 1990-2017". Institutionen för Rymd-, geo-och miljövetenskap Avdelningen för fysisk resursteori CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2018. https://research.chalmers.se/publication/506796/file/506796_Fulltext.pdf Lenaerts, K., S. Tagliapietra and G.B. Wolff., 2021: ‘Can climate change be tackled without ditching economic growth?’ Working Paper 10/2021, Bruegel Oxfam Sverige, 2020. Svensk Klimatojämlikhet – Behovet av en rättvis omställning. OXFAM MEDIA BRIEFING dec 2020: https://www.oxfam.se/sites/default/files/content- page/attachments/svensk_klimatojamlikhet-behovet_av_en_rattvis_omstallning.pdf (Tillgänglig 2022- 03-31). Prop 2106/17:16: Godkännande av klimatavtalet från Paris, https://www.regeringen.se/4a75ca/contentassets/618f83b8918f4f34bb1ae06b62aae8f2/godkannand e-av-klimatavtalet-fran-paris-prop.-20161716 (Tillgänglig 2022-02-01) Raworth, Kate, 2021 (2018). Donut ekonomi – sju principer för en framtida ekonomi (översättning Linus Kollberg). Göteborg: Daidalos. Raworth, Kate, 2017: Doughnut Economics – Seven ways to think like a 21th century economist. London: Penguin Random House. Science Based Targets Network, 2020: Science-based climate targets: a guide for cities. https://sciencebasedtargetsnetwork.org/wp-content/uploads/2020/11/SBTs-for-cities-guide-nov- 2020.pdf (Tillgänglig 2020-02-15) 45 Koldioxidbudget Tidaholms kommun Januari 2026 Thunberg, Greta (2020): Ni säger att ni rapporterar om klimatkrisen – men det gör ni inte. Dagens Nyheter 2020-09-24. Sweden Environmental Protection Agency (SEPA), 2021. National Inventory Report Sweden 2021: Annexes Greenhouse Gas Emission Inventories 1990-2019. Stockholm 2019. Naturvårdverket: https://unfccc.int/documents/271847 (Tillgänglig 2022-04-06). SMED 2025. Rapport nummer 3 2025: Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2025) Norrköping 2024. https://www.smhi.se/download/18.65921b0b19651f1df2929ce/1746527238654/SMED_Rapport_Nr3_ 2025_Metodbeskrivning_GeoF_luft_sub2025.pdf (Tillgänglig 2025-09-03) Regeringen 2023: Promemoria: Sänkning av reduktionsplikten för bensin och Diesel KN2023/03617 (Tillgänglig 2025-01-13) 46 Tidaholms koldioxidbudget finns nu på internet. Pedagogiskt visualiserad och alltid med aktuella siffror. Besök www.climatevisualizer.com/tidaholm v 10.0.0 2026-01-30 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2025-12-03

§ 75 Beslut om slutrapport för investeringsprojekt förskola i Ekedalen KS 2019/160 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige uppdrog 2022-06-27 till samhällsbyggnadsnämnden att, tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, genomföra projektering för tillbyggnad av Ekedalens förskola. Totalkostnadskalkylen för investeringsprojektet efter projekteringen uppgick till 32,9 miljoner kronor vilket var mer än vad som fanns avsatt i budget och 2,5 miljoner omdisponerades från kommunstyrelsens investeringsreserv 2023. Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att genomföra investeringsprojektet enligt projektdirektivet. Samhällsbyggnadsnämnden har nu slutfört investeringsprojektet och har överlämnat en slutrapport över det i enlighet med policy för investeringar. Kommunstyrelse beslutade 2026-04-08 att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för kontrollräkning av siffrorna i underlaget. Samhällsbyggnadsnämnden har nu inkommit med ny slutrapport. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att slutrapporten inkluderar samtliga delar som förväntas av en slutrapport samt att siffrorna i underlaget är justerade. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen förslå kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt förskola Ekedalen”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-07-06.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 78/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt förskola Ekedalen”, 2026-05-21  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om återremiss av slutrapport för investeringsprojekt Ekedalens förskola”, nämndsekreterare Johan Lagersten 2026-05-18. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02  Slutrapport investeringsprojekt förskolan i Ekedalen, korrigerad version, 2026-05-15. Kommunstyrelsens beslut § 75/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt förskola i Ekedalen” 2026-04-08. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2019/160 2026-07-06 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om slutrapport för investeringsprojekt förskola Ekedalen Förslag till beslut - Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. Ärendet Kommunfullmäktige uppdrog 2022-06-27 (KF § 77/2022) till samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med barn- och utbildningsnämnden genomföra projektering för tillbyggnad av Ekedalens förskola. Totalkostnadskalkylen för investeringsprojektet efter projekteringen uppgick till 32,9 miljoner kronor vilket var mer än vad som fanns avsatt i budget. I budgeten 2022-2023 fanns totalt 30,4 miljoner kronor avsatt. 2,5 miljoner omdisponerades från kommunstyrelsens investeringsreserv 2023 för att inte utöka kommunens totala investeringsbudget 2023 och utöka lånebehovet. Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att genomföra investeringsprojektet enligt projektdirektivet. Samhällsbyggnadsnämnden som är utförarnämnd har nu överlämnat en slutrapport vilket är i enlighet med Policy för investeringar. Ärendet hanteras enligt policy för investeringar. Kommunstyrelse beslutade 2026-04-08 § 76/2026 att ”återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för kontrollräkning av siffrorna i underlaget.” Samhällsbyggnadsnämnden har nu inkommit med ny slutrapport. Utredning Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att samhällsbyggnadsnämnden har överlämnat en reviderad slutrapport för investeringsprojektet. Utdrag från Policy för investeringar: ”Vid projektavslut sammanfattas en slutrapport där resultatet summeras. Slutrapporten ska inkludera en redovisning av projektets ekonomiska utfall jämfört med budget, avvikelser mellan önskat och verkligt resultat avseende både tidsplan och projektdirektiv. En summering av arbetet tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 inom projektet bör sammanställas vilken ska ligga till grund för kommande projekt av liknande karaktär. Slutrapporten ska också innehålla förslag till framtida utvärdering av effekterna av projektet. Om något kvarstår att göra ska det dokumenteras i slutrapporten med förslag till beslut om fortsatt hantering. Slutrapport beslutas av utförarnämnd och redovisning sker till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen.” Enligt policy för investeringar ”Utförarnämnd och beställarnämnd ska vid väsentliga uppdateringar av projektdirektiv och/eller budgetavvikelser fatta beslut om förslag till revidering för vidare beslut i kommunfullmäktige via kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutar om uppdaterat projektdirektiv och eventuell revidering av budget.” Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att projektet har avvikit avseende både tidsplan och ekonomiskt utfall, samt att inga beslut under genomförandefasen har fattats kring revidering av budget och därav har projektet inte hanterats enligt policy för investeringar som är beslutad av kommunfullmäktige. Kommunledningsförvaltningen hänvisar till rapporten för innehåll och samhällsbyggnadsnämndens egna slutsatser kring investeringsprojektets avvikelser. Barnrättsbedömning En tidigare instans har genomfört barnrättsbedömning. Utredningens slutsatser Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att slutrapporten inkluderar samtliga delar som förväntas av en slutrapport samt att siffrorna i underlaget är justerade. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 78/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt förskola Ekedalen”, 2026-05-21  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om återremiss av slutrapport för investeringsprojekt Ekedalens förskola”, nämndsekreterare Johan Lagersten 2026-05-18.  Slutrapport investeringsprojekt förskolan i Ekedalen, korrigerad version, 2026-05-15. Kommunstyrelsens beslut § 75/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt förskola i Ekedalen” 2026-04-08. Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21

§ 76 Beslut om förstudie för investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS KS 2026/127 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att i samverkan med social- och omvårdnadsnämnden genomföra projektering av investeringsprojektet gruppbostad enligt LSS i enlighet med alternativ nr. 5 i förstudien som innebär nybyggnation av en fastighet i två plan som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, med sex platser i respektive boendeform på tomten Håven 1. o uppdra till kommunstyrelsen att i reviderad strategisk plan och budget 2027-2029 inkludera 41 miljoner kronor i investeringsmedel för år 2027 till investeringsprojektet. Sammanfattning av ärendet Strategisk plan och budget 2027-2029 inkluderar ett investeringsprojekt avseende byggnation av en gruppbostad enligt LSS och social- och omvårdnadsnämnden beslutade 2026-01-27 om en förstudie gällande detta. Kommunstyrelsen begärde, genom delegationsbeslut, komplettering i ärendet. Därefter har social- och omvårdnadsnämnden, tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden, tagit fram en ny förstudie. Social- och omvårdnadsnämnden har 2026-05-26 beslutat att godkänna förstudien och överlämnat den till kommunstyrelsen för beredning enligt policy för investeringar. Kommunledningsförvaltningens samlade bedömning är att det bör genomföras en projektering av den rekommenderade lösningen som beskrivs i förstudien, det vill säga att projektera nybyggnation av en gruppbostad i enlighet med alternativ nr. 5 i förstudien och att uppföra en fastighet i två plan som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, med sex platser i respektive boendeform på tomten Håven 1, där den totala investeringskostnaden uppgår till högst 41 miljoner kronor. För att föreskriven tidsplan för projektet ska vara genomförbar så bör social- och omvårdnadsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden besluta om en projektering senast 2026-11-30 och med direktjustering. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att i samverkan med social- och omvårdnadsnämnden genomföra projektering av investeringsprojektet gruppbostad enligt LSS i enlighet med alternativ nr. 5 i förstudien som innebär Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02 nybyggnation av en fastighet i två plan som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, med sex platser i respektive boendeform på tomten Håven 1. o uppdra till kommunstyrelsen att i reviderad strategisk plan och budget 2027-2029 inkludera 41 miljoner kronor i investeringsmedel för år 2027 till investeringsprojektet. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie avseende investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-08-14.  Strategisk plan och budget 2027-2029, 2026-06-23 (KS ärende 2025/73).  Rapport ”Förstudierapport gruppbostad LSS”, 2026-05-29.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 69/2025 ”Beslut om förstudie gällande investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS”, 2026-05-26.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie avseende investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS” Elin Andersson social- och omvårdnadsförvaltningen, 2026-05-05. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/127 2026-08-11 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om förstudie avseende investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att i samverkan med social- och omvårdnadsnämnden genomföra projektering av investeringsprojektet gruppbostad enligt LSS i enlighet med alternativ nr. 5 i förstudien som innebär nybyggnation av en fastighet i två plan som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, med sex platser i respektive boendeform på tomten Håven 1. o uppdra till kommunstyrelsen att i reviderad strategisk plan och budget 2027-2029 inkludera 41 miljoner kronor i investeringsmedel för år 2027 till investeringsprojektet. Ärendet Strategisk plan och budget 2027-2029 inkluderar ett investeringsprojekt avseende byggnation av en gruppbostad LSS. Social- och omvårdnadsnämnden beslutade 2026-01-27 om en förstudie gällande nytt gruppboende LSS. Kommunstyrelsen (genom delegationsbeslut) begärde därefter komplettering i ärendet. Därefter har social- och omvårdnadsnämnden tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden tagit fram en ny förstudie. Social- och omvårdnadsnämnden har 2026-05-26 beslutat att godkänna förstudien och överlämna den till kommunstyrelsen för beredning enligt policy för investeringar. Nämnden har inte upphävt det tidigare beslutet men eftersom ett nytt beslut har fattats är beslutet 2026-05-26 nämndens aktuella beslut. Samhällsbyggnadsnämnden har också, 2026-05-21, beslutat att godkänna förstudien. Det är dock social- och omvårdnadsnämnden som är beställarnämnd varför samhällsbyggnadsnämndens beslut inte är med i beslutsunderlaget. Kommunledningsförvaltningen konstaterar vidare att social- och omvårdnadsnämnden inte har besvarat alla frågor i begäran om komplettering. Kommunledningsförvaltningen bedömer dock att det finns tillräckligt underlag i ärendet för att gå vidare i beredningen utan att begära komplettering ytterligare en gång. Utredning Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att: tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 - medel finns avsatta i 2027-2028 års investeringsbudget och uppgår till 25 miljoner kronor. - förstudien innehåller de delar som förväntas av en förstudie och inkluderar 5 olika alternativa lösningar som förvaltningarna har utrett - förstudien har genomförts i samverkan mellan social- och omvårdnadsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Avseende de tillkommande driftskostnaderna så finns det en estimerad total årlig driftskostnad beräknad (kapitalkostnader samt driftskostnader) i förstudien. Social- och omvårdnadsnämnden har beslutat att förespråka en rekommenderad lösning, det vill säga alternativ 5 i förstudien, som utifrån verksamhetsmässiga och ekonomiska aspekter som bedöms som mest hållbar över tid, då den möjliggör för social- och omvårdnadsnämnden ett bättre resursutnyttjande och större flexibilitet att möta förändrade behov. Kommunledningsförvaltningens samlade bedömning är att föreslå att genomföra en projektering av den rekommenderade lösningen som beskrivs i förstudien, det vill säga att projektera nybyggnation av en gruppbostad i enlighet med alternativ nr. 5 i förstudien och att uppföra en fastighet i två plan som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, med sex platser i respektive boendeform på tomten Håven 1, där den totala investeringskostnaden uppgår till högst 41 miljoner kronor. För att föreskriven tidsplan för projektet ska vara genomförbar så bör samhällsbyggnadsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden besluta om en projektering senast 2026-11-30 och med direktjustering. Barnrättsbedömning En tidigare instans har genomfört en barnrättsbedömning Beslutsunderlag  Strategisk plan och budget 2027-2029, 2026-06-23 (KS ärende 2025/73).  Rapport ”Förstudierapport gruppbostad LSS”, 2026-05-29.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 69/2025 ”Beslut om förstudie gällande investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS”, 2026-05-26.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie avseende investeringsprojekt gruppbostad enligt LSS” Elin Andersson social- och omvårdnadsförvaltningen, 2026-05-05. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tidaholms kommun 2027 Strategisk plan och budget 2027–2029 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 1(80) Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 2(80) Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................. 5 1.1 Kommunalrådet har ordet .............................................................................................................................. 5 2 Omvärldsbevakning .......................................................................................... 6 3 Målstyrning i Tidaholms kommun ................................................................... 7 3.1 Vision för Tidaholms kommun ........................................................................................................................ 7 3.2 Mål för Tidaholms kommun 2024–2027 ...................................................................................................... 7 4 Ekonomiska förutsättningar och budget ........................................................ 9 4.1 Resursfördelning enligt prislappsmodell ...................................................................................................... 9 4.2 Koncernbudget ................................................................................................................................................ 16 4.3 Ekonomiska förutsättningar .......................................................................................................................... 16 4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027–2029 ......................................................................................... 18 4.5 Ekonomisk redovisning kommunen: Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys ....................... 21 4.6 Ekonomiska förutsättningar för kommunala koncernföretag år 2027 ................................................ 25 5 Uppdrag från kommunfullmäktige ................................................................ 26 6 Uppdrag till nämnderna ................................................................................. 26 7 Nämnderna ...................................................................................................... 27 7.1 Barn- och utbildningsnämnd ......................................................................................................................... 28 7.2 Social- och omvårdnadsnämnd .................................................................................................................... 30 7.3 Kultur- och fritidsnämnd ............................................................................................................................... 32 7.4 Samhällsbyggnadsnämnd ................................................................................................................................ 34 7.5 Taxefinansierad verksamhet - Vatten- och avloppsverksamhet .............................................................. 37 7.6 Kommunstyrelsen ........................................................................................................................................... 38 7.7 Kommunrevision ............................................................................................................................................. 40 7.8 Valnämnd ........................................................................................................................................................... 41 7.9 Överförmyndare ............................................................................................................................................. 42 7.10 Jävsnämnd ....................................................................................................................................................... 43 7.11 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) .................................................................... 44 7.12 Finansförvaltningen ....................................................................................................................................... 45 8 Investeringsbudget .......................................................................................... 46 8.1 Investeringar per verksamhetsområde ....................................................................................................... 46 9 Bilagor .............................................................................................................. 52 9.1 Målstyrning i Tidaholms kommun ................................................................................................................ 52 9.2 Ekonomistyrningsprinciper ........................................................................................................................... 58 9.3 Resursfördelning och politisk viljeinriktning ............................................................................................. 59 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 3(80) 9.4 Befolkningsprognos ......................................................................................................................................... 71 9.5 Kommunens organisation .............................................................................................................................. 74 9.6 Agenda 2030 ..................................................................................................................................................... 78 9.7 Begrepp ............................................................................................................................................................. 79 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 4(80) 1 Inledning 1.1 Kommunalrådet har ordet Under de senaste åren har vi genomfört ett målmedvetet arbete för att skapa ordning och balans i kommunens ekonomi. Resultaten är tydliga. Vi har vänt underskott i de stora nämnderna och samtidigt kunnat göra en extra inlösen av kommunens pensionsskuld, vilket minskar de löpande kostnaderna kommande år. Kommunen befinner sig nu i en tydlig styrkeposition rent ekonomiskt. Det är avgörande med tanke på hur demografin ser ut med en åldrande befolkning och lägre andel yrkesverksamma. Vi ger i utredningsuppdrag att analysera flyttströmmarna till och från Tidaholm för att ha rätt underlag gällande att vända vår befolkningsutveckling. Vi avser att fortsätta det strategiska utvecklingsprojektet att utveckla stråket längs Tidan genom att satsa investeringsmedel de kommande åren. Vi kommer även att göra en förstudie för att kunna investera i att utveckla området kring Svandammarna. Kommunen har gjort två stora lokalutredningar, dels gällande barn och utbildning, dels gällande kommunens övriga lokaler. Resultatet analyseras och är utgångspunkt för förslag om hur kommunens lokaler bäst används i framtiden. Det är viktigt att vi ser helheten innan vi beslutar om enskilda lokaler och byggnader. Vi tar ansvar för kommunens ekonomi och använder våra gemensamma resurser med omsorg. Det arbete som nu är genomfört har stärkt kommunens ekonomiska grund och skapat en trygghet inför kommande år. Det är ett ansvar vi bär vidare. Vi fortsätter att utveckla Tidaholm med långsiktighet, stabilitet och fokus på framtiden. Runo Johansson (L) Kommunstyrelsens ordförande Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 5(80) 2 Omvärldsbevakning Demografi Såväl Sverige som Tidaholms kommun påverkas av demografiska förändringar som innebär lågt barnafödande och förändringar i åldersstrukturen. Den summerade fruktsamheten i Sverige uppgick år 2025 till 1 423 barn per 1 000 kvinnor, vilket är den lägsta nivå som uppmätts. Barnafödandet har minskat nästan varje år sedan 2010. Kompetensförsörjning Kommunen står inför en allt större utmaning vad gäller kompetensförsörjning, särskilt på grund av pensionsavgångar och demografiska förändringar. Den demografiska utvecklingen innebär förändringar i ålderssammansättningen. Enligt befolkningsprognosen väntas antalet invånare i åldersgruppen 45–64 år minska successivt fram till 2035, samtidigt som antalet invånare 80 år och äldre ökar. Förändringar i åldersstrukturen påverkar tillgången till arbetskraft och sammansättningen av den arbetsföra befolkningen. Rekrytering och bemanning blir avgörande för att säkerställa att verksamheterna kan leverera hög kvalitet. Digitalisering och verksamhetsutveckling Digitalisering är en central del av kommunens framtida verksamhetsutveckling. För att möta de demografiska och ekonomiska förändringarna framöver blir det särskilt viktigt att nyttja digitaliseringens möjligheter till effektivisering genom innovation och automatisering. Ett annat prioriterat område är att stärka arbetet med IT-säkerhet, inklusive kommunens skydd mot cyberattacker. Säkerhet och civil beredskap Enligt nationella myndigheter präglas omvärldsläget av ett långvarigt försämrat säkerhetspolitiskt läge, med ökad risk för hybrida hot, cyberangrepp, sabotage mot kritisk infrastruktur samt informationspåverkan. Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige bedöms som låg, men kan inte uteslutas. Sveriges totalförsvar planeras från och med 2025 utifrån gemensamma nationella utgångspunkter för perioden 2025–2030, där kommunerna har en central roll i det civila försvaret och i att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid fredstida kriser och höjd beredskap. På nationell nivå pågår arbete med att förtydliga kommunernas ansvar inom krisberedskap och civilt försvar genom ny föreslagen lagstiftning som ska ersätta nuvarande reglering. Den ökande oron i omvärlden och klimatförändringar medför att kommunen behöver vidta åtgärder för att stärka samhällsinfrastrukturen, öka motståndskraften och utveckla den civila beredskapen. Enligt aktuell lagstiftning ansvarar varje kommun för att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. På så sätt ska kommunen uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) leder och samordnar arbetet med att stärka Tidaholms kommuns förmåga att hantera samhällsstörningar, kriser och andra påfrestningar. Källor: Befolkningsprognosen levererades av Statisticon i mars 2026. Cirkulär från Sveriges kommuner och regioner (SKR): Aktuell Ekonomi 26:12 2026-02-26 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 6(80) 3 Målstyrning i Tidaholms kommun 3.1 Vision för Tidaholms kommun Kommunfullmäktige har antagit en vision som beskriver hur Tidaholms kommun ska utvecklas på lång sikt. Visionen lyder: I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Tidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. 3.2 Mål för Tidaholms kommun 2024–2027 Strategiska och personalpolitiska mål för Tidaholms kommun under målperioden 2024–2027 fastställdes av kommunfullmäktige den 26 juni 2023 (KF § 84/2023). Finansiella mål för Tidaholms kommun under målperioden 2024–2026 fastställdes av kommunfullmäktige den 30 oktober 2023 (KF § 123/2023). Målen för Tidaholms kommun följs upp årligen i delårsrapport och årsredovisning. Den slutgiltiga måluppfyllelsen för hela målperioden 2024–2027 redovisas i kommunens årsredovisning för 2027. Tidslinje för målstyrning 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 Val till Fullmäktige kommun- Slutlig mål- fastställer mål fullmäktige för uppfyllelse för Tidaholms Kommunen arbetar med mål för perioden 2024–2027 mandat- redovisas i april kommun 2024– perioden 2023– 2028 2027 2026 Val till Fullmäktige Kommunen kommunfull- fastställer mål arbetar med mäktige för för Tidaholms mål för mandat- kommun 2027– perioden perioden 2027– 2031 2028–2031 2030 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 7(80) Mål för Tidaholms kommun 1 Strategiskt mål I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas 2 Strategiskt mål Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt 3 Strategiskt mål Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Personalpolitiskt 4 Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas mål 5 Finansiellt mål Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Mer information om kommunfullmäktiges mål och modellen för målstyrning återfinns i bilaga Målstyrning i Tidaholms kommun. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 8(80) 4 Ekonomiska förutsättningar och budget Budgeten för år 2027–2029 utgår från följande förutsättningar: • Skattesats för Tidaholms kommun är fastställd till 22,07 procent under perioden • Skatteunderlagsprognos från SKR (cirkulär 2026.12) • Befolkningsprognos från Statisticon, daterad 6 mars 2026 Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var resultatet 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 16,8 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. I linje med resursfördelningsmodellen behöver kommunen finansiera kortsiktiga investeringar med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. 4.1 Resursfördelning enligt prislappsmodell Resursfördelning och tekniska ramar Tidaholms kommun fördelar resurser baserat på SKR:s prislappsmodell. Modellen bygger på sambandet mellan pris och volym och används för att analysera och jämföra kostnader i kommunal verksamhet utifrån standardiserade prislappar per prestation eller brukare och jämförbara kommuner. Genom modellen beräknas nämndernas tekniska ramar fram utifrån vad verksamheten bedöms kosta utifrån rikssnitt och jämförbara kommuner. Syftet är att skapa en mer realistisk och transparent budget, samtidigt som sambandet mellan demografiska förändringar och kommunens kostnader och intäkter tydliggörs. Prislappar baseras på standardkostnaden som beskriver den teoretiska kostnad som kommunen bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Den utgår från rikets nettokostnader enligt räkenskapssammandraget två år före aktuellt år och räknas upp till aktuell prisnivå med hjälp av prognos för KPIF. Därefter görs justeringar utifrån lokala och strukturella förutsättningar, såsom befolkningssammansättning och geografiska förhållanden. För verksamheter där prislapp saknas används i stället jämförelser med andra kommuner eller tidigare budget som grund. Jämförelser görs antingen med kommuner som har mest lika strukturella förutsättningar som Tidaholm eller med kommuner av liknande storlek. Modellen tar hänsyn till förändringar i befolkningens storlek och sammansättning, både totalt och inom olika åldersgrupper. Prislappar eller jämförelsetal relateras till antalet invånare i aktuell målgrupp eller till hela befolkningen. På detta sätt anpassas resurserna till förändrade behov över tid. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 9(80) 2027 2028 2029 Tekniska ramar, tkr: Kommunstyrelsen -54 297 -55 926 -57 573,3 Valnämnd -41 -43 -43,8 Jävsnämnd -369 -380 -391,0 Kommunrevision -1 206 -1 242 -1 278,9 Överförmyndare -2 438 -2 511 -2 585,4 Samhällsbyggnadsnämnd -50 676 -52 019 -53 377,9 Barn- och utbildningsnämnd -398 154 -408 116 -417 249,6 Social-och omvårdnadsnämnd -421 024 -438 764 -455 935,3 Kultur- och fritidsnämnd -40 198 -41 404 -42 623,6 Samhällsskydd mellersta Skaraborg -19 201 -19 777 -20 359,8 (SMS) 0 0 0,0 0 0 0,0 Finansförvaltning 1 051 688 1 088 312 1 123 938,3 Tekniskt resultat 64 083,7 68 132 72 520 I tabellen nedan redogörs för hur den tekniska ramen summeras utifrån tilldelning inom de olika verksamhetsområdena. Under bilagor, avsnitt 9.3.2, visualiseras även den procentuella fördelningen inom de olika verksamheterna. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 10(80) Fördelning av verksamheter på en eller flera nämnder Räkenskaps- sammandragets KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS verksamhets- koder Teknisk 54 297 41 369 1 206 2 438 50 676 398 154 421 024 40 198 19 201 ram, tkr 100 Nämnd- och styrelse- 4 594 369 847 1 212 1 149 588 verksamhet 110 Stöd till politiska partier 120 Revision 1 206 130 Övrig politisk 2 815 41 2 438 verksamhet 215 Fysisk och teknisk planering, 11 002 bostadsförbättring 220 Näringslivs- främjande 2 633 åtgärder 225 Konsument- och 92 92 energirådgivning 230 2 221 Turistverksamhet 249 Väg- och järnvägsnät, 22 725 parkering 250 Parker 5 745 261 Miljö- och hälsoskydd, 4 083 myndighets- utövning Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 11(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 263 Miljö- hälsa och hållbar 1 207 utveckling 267 Alkoholtillstånd 150 m.m. 270 18 181 Räddningstjänst 275 Totalförsvar 1 020 och samhällsskydd 300 Allmän 3 594 fritidsverksamhet 310 Stöd till studie- 326 organisationer 315 Allmän kulturverksamhet, 4 027 övrigt 320 Bibliotek 7 754 330 Musikskola / 5 301 kulturskola 340 Idrotts- och 17 437 fritidsanläggningar 350 Fritidsgårdar 3 775 407 Förskola inkl 89 415 vks 400 och 412 425 Fritidshem 20 837 inkl vks 415 435 Förskoleklass 9 644 440 Grundskola 176 456 443 Anpassad 15 636 grundskola Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 12(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 450 65 606 Gymnasieskola 453 Anpassad 6 611 gymnasieskola 470 Grundläggande vuxenutbildning 6 231 (inkl vks 472 o 476) 474 Komvux, anpassad 333 utbildning 475 Högskole- 775 utbildning m.m. 478 Uppdrags- 97 utbildning m.m. 500 Primärvård 505 Hälso- och sjukvård, övrigt 30 exkl. hemsjukvård 510 Vård och 228 789 omsorg om äldre 513 Insatser enligt 106 016 LSS/SFB 520 Insatser till personer med funktions- 16 825 nedsättning (ej LSS/SFB) 530 Färdtjänst/riksfärd 4 173 tjänst Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 13(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 550 IFO (verksamheterna 58 773 385 559, 569, 571, 575 och 585) 600 Flykting- -984 mottagande 610 Arbetsmarknads- 6 253 åtgärder 800 Arbetsområden -2 238 och lokaler 805 Hamnverksamhet 810 Kommersiell -671 verksamhet 815 Bostads- 299 verksamhet 830 Flygtrafik 832 Buss, bil och spårbundna 7 467 persontransporter 834 Sjötrafik 855 Elförsörjning och gasförsörjning 860 Fjärrvärme- försörjning 865 Vattenförsörjning 69 och avloppshantering 870 461 Avfallshantering Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 14(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 910 Gemensamma 644 lokaler 920 Gemensamma 43 048 verksamheter Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 15(80) 4.2 Koncernbudget Enligt 11 kap. 6 a §, kommunallagen ska budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Lag (2023:642). Den kommunala koncernen utgörs av Tidaholms kommun och de kommunala koncernföretagen, vilka består av moderbolaget Tidaholms Energi AB samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB och Tidaholms Bostadsbolag AB. Nedan redovisas en sammanställning av bolagsstyrelsens förslag till budget för de kommunala bolagen år 2027–2029. Bolagsstyrelsen har inkommit med en investeringsprognos avseende år 2027–2029. Efter sommaren 2026 kompletterar med resultat och soliditet utifrån fastställd tidsplan i ägardirektiven. Kommunala bolag Tidaholms kommun 2027 2028 2029 2027 2028 2029 Resultat (miljoner kronor) 16,8 34,5 38,9 Soliditet (%) 46,4% 44,9% 44,3% Investeringar (miljoner kronor) 62,3 52,8 53,1 248,5 186,7 168,8 Låneskuld (miljoner kronor) – vid årets slut 365,4 350,2 334,1 740,3 830,2 900,1 * Kommunens soliditet exklusive pensionsåtaganden. Enligt gällande ägardirektiv ska bolagen Tidaholms Energi AB och Tidaholms Elnät AB var för sig ha en soliditet som uppgår till minst 15 procent. Avkastningskravet för Tidaholms Energi AB ska vara minst 4,0 procent. Avkastningskravet för Tidaholms Elnät AB ska vara minst 3,0 procent. För båda bolag gäller att avkastningskravet utvärderas baserat på ett genomsnitt (oviktat) av de tre senaste räkenskapsårens avkastning. Enligt ägardirektivet för Tidaholms Bostads AB ska bolaget ha en soliditet på minst 10 procent och arbeta aktivt för att successivt öka soliditeten till minst 15 procent beräknat på justerat eget kapital. Ökningen ska i huvudsak vara ett resultat av bolagets löpande verksamhet men även köp och försäljning av fastigheter kan bidra till att målet uppnås. Bolaget ska senast år 2030 återgå till en soliditet på minst 15 procent. Bolagets långsiktiga direktavkastning ska vara på samma nivå som övriga långsiktiga fastighetsägare har på bostadsmarknaden i Tidaholm med justering för bolagets kostnader för sitt allmännyttiga uppdrag. Bolaget ska generera en direktavkastning som ligger på omkring 5 procent. 4.3 Ekonomiska förutsättningar Befolkningsprognos I Tidaholms kommun minskade folkmängden år 2025 med 69 personer, från 12 805 till 12 736 invånare. Minskningen bestod av ett negativt flyttnetto om –47 personer och ett negativt födelsenetto om –15 personer. Under prognosperioden 2026–2035 bedöms folkmängden minska med totalt 359 invånare, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig minskning om 36 personer. Prognosen visar ett årligt genomsnitt på 114 födda och 155 avlidna, vilket ger ett negativt födelsenetto. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 16(80) Demografi Den demografiska utvecklingen i Sverige och i Tidaholms kommun påverkar kommunens ekonomi och förutsättningar att utföra sina uppdrag. Ett minskat invånarantal påverkar relationen mellan invånare i arbetsför ålder (20–64 år) och invånare i icke arbetsför ålder (0–19 år samt 65 år och äldre). Prognosen visar att ålderssammansättningen förändras över tid. Tidaholms kommun, likt många kommuner i Sverige, behöver beakta utvecklingen där antalet äldre ökar samtidigt som barn- och ungdomsgrupper minskar. Antalet invånare i yngre åldrar minskar enligt prognosen, medan antalet invånare i åldrarna 65 år och äldre ökar, särskilt i de högre åldersgrupperna. Utvecklingen innebär förändrade förutsättningar för kommunens verksamheter. Antalet barn i åldrarna 0–12 år minskar, vilket påverkar planeringen av förskola och skola, samtidigt som fler äldre innebär förändrade behov inom vård och omsorg. Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft i juli 2025, innebär att kommunen ska arbeta mer förebyggande för att minska behovet av stöd- och vårdinsatser. Konjunktur och skatteunderlag I SKR:s prognoser (SKR Cirkulär 26:12, februari 2026, och Cirkulär 26:18, april 2026) bedöms konjunkturen vara i en återhämtningsfas efter flera år med svag tillväxt. BNP-tillväxten ökar under 2026 och 2027, men konjunkturuppgången har i den senaste prognosen skjutits fram något till följd av en mer osäker omvärldsutveckling. Den inhemska efterfrågan, särskilt hushållskonsumtionen, utgör fortsatt en viktig drivkraft. Sysselsättningen ökar från slutet av 2025 och antalet arbetade timmar stiger under 2026 med en starkare utveckling 2027, vilket bidrar till en successivt lägre arbetslöshet fram till 2028. Skatteunderlaget utvecklas fortsatt starkt men har reviderats något jämfört med februariprognosen. Ökningstakten uppgår till cirka 4,0 procent 2026 och 4,7 procent 2027, samt omkring 4,2–4,3 procent per år 2028–2029. Den samlade utvecklingen är något nedreviderad, främst till följd av ett svagare utfall för 2025. Förskjutningen i sysselsättningsuppgången innebär ett svagare bidrag 2026 men en starkare utveckling 2027. Samtidigt har skatteunderlaget för 2027 reviderats upp till följd av förändrade antaganden om grundavdraget. Justerat för prisutveckling förstärks skatteunderlaget under 2026– 2027, men tillväxttakten dämpas därefter i takt med högre kostnadsutveckling, främst kopplad till pensionskostnader. Investeringar I SKR:s ekonomirapport i oktober beskrivs att kommunsektorns investeringar ökade 2024 och uppgick till 99,1 miljarder kronor, en ökning med 6 miljarder (6,5 procent) jämfört med 2023. Investeringarna motsvarar 13,5 procent av skatteintäkter och statsbidrag – den högsta nivån på tio år. Inklusive kommunala bolag uppgick investeringarna till totalt 189 miljarder kronor, motsvarande 17 procent av koncernens intäkter. Ökningen har främst drivits av satsningar på infrastruktur, samhällsplanering, skolor samt vatten och avlopp. Investeringstakten väntas ligga kvar på liknande nivå 2025 och därefter öka med cirka 2 procent per år fram till 2029. Framöver väntas ökade investeringar inom äldreomsorg, VA samt totalförsvar och samhällsskydd, Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 17(80) även om det sistnämnda utgår från låga nivåer. Behovet inom äldreomsorgen drivs främst av demografiska förändringar, medan VA-investeringar till stor del består av reinvesteringar. Investeringar inom pedagogisk verksamhet bedöms minska något, men många kommuner ser fortsatt behov av att rusta upp befintliga lokaler. Samtidigt har stigande inflation och ökade byggkostnader påverkat utvecklingen, vilket gör det relevant att särskilja pris- och volymeffekter i investeringsökningen. 4.4 Budget för Tidaholms kommun år 2027–2029 Budgetram år 2026–2029 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Årets resultat (tkr) 10,0 16,8 34,5 38,9 Årets resultat (%) 1,0% 1,6% 3,2% 3,5% Skatteintäkter och bidrag (tkr) 1 017,6 1 056 1 093,6 1 128,5 Ökning av skatteintäkter och bidrag 3,8 3,4 3,1 (%) Nettokostnader (tkr) * 995 998 1 034 858 1 053 764 1 084 994 Ökning av nettokostnader (%) 3,9 1,8 3,0 Investeringsbudget (tkr) 186 700 168 800 117 600 Resultat Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var det 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 16,8 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Resultatmål och soliditet och självfinansieringsgrad Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. Enligt förutsättningar i resursfördelningsmodellen (SKR:s resursfördelning) ska kortsiktiga investeringar finansieras med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. Mot denna bakgrund, och med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, syftar SKR:s resursfördelning mot att resultatet ska uppgå till minst 3 procent av skatter och generella bidrag. För år 2027 motsvarar detta cirka 32 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för 2027 är lägre än denna nivå som förklaras av högre prioriterade driftmedel till verksamheterna. Det budgeterade resultatet för planåren 2028 och 2029 ligger däremot på högre nivåer. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 18(80) Ekonomiskt nuläge Tidaholms kommun redovisar ett resultat för år 2025 på 52,5 miljoner kronor. Det är 20,5 miljoner kronor högre än budget och motsvarar 5,3 procent av skatter och generella bidrag. Överskottet beror främst på lägre nettokostnader, totalt 20,4 miljoner kronor. Detta förklaras i huvudsak av överskott i nämndernas verksamheter, lägre kostnader inom räntenettot samt intäkter från försäljning av fastigheter, mark och inventarier. Samtliga nämnder, utom barn- och utbildningsnämnden, redovisar överskott jämfört med budget. Nämnderna har tillsammans ett överskott på 36 miljoner kronor. Som en följd av det starka resultatet beslutade kommunen att lösa in en del av sin pensionsskuld (ansvarsförbindelse) i förtid, motsvarande cirka 20 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden avslutar år 2025 med ekonomiska underskott. I budgeten för 2026 tillförs nämnden 13,1 miljoner kronor i prioriterade driftmedel, främst för att behålla nuvarande skolstruktur. Uppföljningen för perioden januari–mars 2026 visar att nämnderna sammantaget prognostiserar ett överskott på 20,1 miljoner kronor för helåret. Social- och omvårdnadsnämnden beräknar ett överskott på 25 miljoner kronor. Det beror framför allt på att tidigare resursfördelningsmodell gav kompensation för högre kostnadsnivåer inom socialpsykiatrin tidigare år. Kostnadsnivån har därefter minskat och anpassas nu till den nya resursfördelningsmodellen inför 2027. Äldreomsorgen har fortsatt ekonomiska utmaningar under 2026, särskilt inom hemtjänsten. Utmaningarna inom hemtjänsten härleds främst till osäkerhet i volymer som kan ändras under året samt att utförare av hemtjänst fortsatt har stor utmaning med att hålla kostnader i nivå med ersättning. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett underskott på 4,7 miljoner kronor för 2026. Underskottet beror främst på en tillfällig etablering av kommunförråd inom Brukets industriområde samt förstärkt organisation inom projekt, lokalförsörjning och digitalisering. Dessa satsningar ligger i linje med den nya resursfördelningsmodellen som införs 2027. Övriga nämnder bedöms ha en ekonomi i balans med budget i uppföljningen jan-mars år 2026. Resultatmålet i budget för år 2027 motsvarar 1,6 procent av skatter och bidrag. För planåren 2028– 2029 är motsvarande resultatmål 3,2 procent respektive 3,5 procent. I jämförelse med 2025 års resultat om 5,3 procent av skatter och bidrag så motsvarar resultatmålet för åren 2026–2029 lägre resultatnivåer med ett oviktat genomsnitt på 2,7 procent. Kommunen har fortsatt stora investeringsbehov under kommande år. För att minska upplåningsbehovet krävs ett positivt resultat. Den planerade investeringsnivån medför dock ett utökat lånebehov för kommunen. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 19(80) Låneskuld Den höga investeringstakten kommer medföra att Tidaholms kommun behöver öka sina långfristiga skulder. Enligt budgeten 2027–2029 finns en planerad nyupplåning om 460 miljoner kronor. Sammantaget är lånebehovet högre än föregående plan. Soliditet Soliditeten för budget och planperioden ligger i enlighet med Tidaholms kommuns finansiella mål och önskad effekt där soliditetsnivån som genomsnitt ej ska understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Till följd av den högre investeringstakten och behov av nyupplåning minskar soliditeten under perioden. Syftet med att ha en god soliditet är att upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi utifrån god ekonomisk hushållning. Årlig förändring av budgetram 2025–2028 Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Budgetram (tkr) 995 998 1 034 858 1 053 764 1 084 994 Årlig förändring (tkr) 38 860 18 906 31 230 Årlig förändring (%) 3,9 1,8 3,0 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 20(80) 4.5 Ekonomisk redovisning kommunen: Resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys 4.5.1 Resultaträkning Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Verksamhetens 100 251 101 184 103 507 intäkter Verksamhetens -950 557 -1 067 083 -1 077 017 -1 101 747 kostnader Av- och nedskrivningar -49 192 -61 742 -69 606 -75 501 Verksamhetens -999 749 -1 028 574 -1 045 439 -1 073 741 nettokostnader Skatteintäkter 709 984 735 117 762 726 793 065 Generella statsbidrag, utjämning och 307 657 320 867 330 842 335 391 fastighetsavgift Verksamhetens 17 892 27 410 48 128 54 716 resultat Finansiella intäkter 6 750 4 750 4 750 4 750 Finansiella kostnader -14 642 -15 330 -18 331 -20 521 Resultat före extraordinära 10 000 16 830 34 548 38 944 poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 10 000 16 830 34 548 38 944 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 21(80) 4.5.2 Balansräkning Tillgångar Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 302 241 1 401 435 1 443 533,7 Finansiella anläggningstillgångar 17 589 17 589 17 589,0 Summa anläggningstillgångar 1 319 830 1 419 024 1 461 123 Bidrag till infrastruktur 800 800 800,0 Omsättningstillgångar Förråd 2 510 2 510 2 510,0 Fordringar 75 109 75 109 75 109,0 Kortfristiga placeringar 22 614 22 614 22 614,0 Kassa och bank 5 435 31 462 98 952,9 Summa omsättningstillgångar 105 668 131 695 199 186 Summa tillgångar 1 426 297 1 551 518 1 661 109 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 22(80) Eget kapital, avsättningar och skulder Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Eget kapital Ingående eget kapital 645 461 662 291 696 838,5 Årets resultat 16 830 34 548 38 944,7 Summa eget kapital 662 291 696 839 735 783 varav RUR varav RER Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 12 580 13 369 14 131,1 förpliktelser Avsättning bidrag till infrastruktur 11 116 11 116 11 116,0 Summa avsättningar 23 696 24 485 25 247 Skulder Långfristiga skulder 468 690 558 574 628 458 varav vidareutlånade medel 0 0 0,0 varav finansiell leasing 0 0 0,0 Kortfristiga skulder 271 620 271 620 271 620,0 varav kortfrisitig del av långfristig skuld 0 0 0,0 Summa skulder 740 310 830 194 900 078 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 426 297 1 551 518 1 661 108 Ansvarsförbindelser Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Borgen och andra förpliktelser 322 294 322 294 322 294 Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 144 430 139 824 134 559 Summa ansvarsförbindelser 466 724 462 118 456 853 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 23(80) 4.5.3 Kassaflödesanalys Den löpande verksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Den löpande verksamheten Årets resultat 16 830 34 548 38 945 Justering för ej likviditets påverkande poster 62 980 70 959 76 812 Avskrivningar 61 742 69 606 75 501 Nedskrivningar/utrangeringar 0 0 0 Avsättning till pensioner mm (uppräkning mm ej 1 238 1 353 1 311 utbetalning) Upplösning av bidrag till infrastruktur 0 0 0 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 Övriga likviditetspåverkande poster -575 -564 -549 Utbetalningar av avsättningar (bl a pension) -575 -564 -549,2 Poster som redovisas i annan sektion 0,0 0 0 Realisationsresultat vid försäljning av 0,0 0 0,0 anläggningstillgång Medel från verksamheten före förändring av 79 234 104 943 115 207 rörelsekapital Ökning (+) / minskning (-) av periodiserade 0 0 0 anslutningsavgifter Ökning (-) / minskning (+) av förråd och varulager 0 0 0 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar 0 0 0 Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder -14 321 0 0 Medel från den löpande verksamheten 64 913 104 943 115 207 Investeringsverksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Investering i anläggningstillgångar -186 700 -168 800 -117 600 Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Medel från investeringsverksamheten -186 700 -168 800 -117 600 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 24(80) Finansieringsverksamheten Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Nyupptagna lån 150 000 160 000 150 000 Amortering av lån -36 300 -70 116 -80 116 Ökning/minskning av skulder för finanisell leasing 0 0 0 Erhållna offentliga investeringsbidrag 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 113 700 89 884 69 884 Periodens kassaflöde -8 087 26 027 67 491 Likvida medel vid årets början 51 676 43 589 69 616 Likvida medel vid periodens slut (tkr) 43 589 69 616 137 108 4.6 Ekonomiska förutsättningar för kommunala koncernföretag år 2027 4.6.1 Koncernen Tidaholms Energi AB Handlingsplan, resultat och soliditet för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Bostads AB redovisas inför revidering av strategisk plan och budget. Först då finns underlag för nedanstående tabeller. Resultat Resultat år 2026 Tidaholms Energi AB Tidaholms Elnät AB Tidaholms Bostads AB Konsoliderat för koncernen Tidaholms Energi AB Soliditet för koncernen Tidaholms Energi AB Soliditeten anges i procent (%) Soliditet år 2026 Tidaholms Energi AB Tidaholms Elnät AB Tidaholms Bostads AB Sammanvägt för koncernen Tidaholms Energi AB Investeringar Styrelsen för de kommunala bolagen har i bolagens budget för 2027 inkluderat investeringar under 2027–2029 som uppgår till 171,1 miljoner kronor. De kommunala bolagens låneskulder inryms de borgensramar som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2025. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 25(80) 5 Uppdrag från kommunfullmäktige Lönepolitiskt program Kommunfullmäktige beslutade 2026-01-26 att bifalla motion om strategisk kompetensförsörjningsplan kopplad till ett lönepolitiskt program, där medel beslutades att inkluderas i strategisk plan och budget 2027 och framåt. Då kommunen tillämpar en resursfördelningsmodell där tekniska ramar är del av nämndernas budgetramar. Under förutsättning att tekniska ramar fullt ut tilldelas nämnderna så bedöms att utrymme för lönepolitiskt program skall finnas hos respektive nämnd. Teknisk ram ger förutsättningar att bedriva verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå, genomsnittlig kvalitet och genomsnittlig effektivitet. Därav görs bedömningen att det lönepolitiska programmet att det inte är en prioritering utan ett sätt att komma i nivå, så därför ska det inrymmas i teknisk ram. 6 Uppdrag till nämnderna Nämndernas ansvar Varje nämnd ansvarar för att utföra de uppgifter som kommunfullmäktige har tilldelat nämnden genom reglementet. Nämnden fastställer sin verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljplan i vilken nämnden fördelar den tilldelade budgetramen per verksamhet. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budgetram som kommunfullmäktige har fastställt och ansvarar för att fastställda verksamhetsmål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Det är nämndens ansvar att ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och hantera oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet med en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrningsprinciper beträffande nämndens ansvar. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 26(80) 7 Nämnderna Nämndernas ansvar Varje nämnd ansvarar för att utföra de uppgifter som kommunfullmäktige har tilldelat nämnden genom reglementet. Nämnden fastställer sin verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljplan i vilken nämnden fördelar den tilldelade budgetramen per verksamhet. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budgetram som kommunfullmäktige har fastställt och ansvarar för att fastställda verksamhetsmål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Det är nämndens ansvar att ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och hantera oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet med en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrningsprinciper beträffande nämndens ansvar. Nämndernas ramar 2027 Teknisk ram 2027 Prio 2027 Budget 2027 Kommunstyrelsen 54 297 14 740 69 037 Valnämnd 41 41 Jävsnämnd 369 369 Kommunrevision 1 206 4 1 210 Överförmyndare 2 438 2 438 Samhällsbyggnadsnämnd 50 676 4 770 55 446 Barn- och utbildningsnämnd 398 154 20 189 418 343 Social-och omvårdnadsnämnd 421 024 336 421 360 Kultur- och fritidsnämnd 40 198 8 707 48 905 Samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) 19 201 -1 492 17 709 Summa nettokostnader ovan 987 604 47 254 1 034 858 Finansförvaltning -1 051 688 -1 051 688 Beräknat resultat -64 084 47 254 -16 830 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 27(80) Nämndernas ramar 2025–2029 Bokslut Budget Budget Plan 2028 Plan 2029 2025 2026 2027 Kommunstyrelsen 68 357 67 951 69 037 70 165 71 813 Valnämnd 30 600 41 43 44 Jävsnämnd 229 369 369 380 391 Kommunrevision 815 1 206 1 210 1 242 1 279 Överförmyndare 2 014 2 008 2 438 2 511 2 585 Samhällsbyggnadsnämnd 36 243 41 822 55 446 57 488 59 548 Barn- och utbildningsnämnd 382 525 400 871 418 343 413 815 422 950 Social-och omvårdnadsnämnd 362 482 418 256 421 360 438 970 456 014 Kultur- och fritidsnämnd 41 463 47 002 48 905 51 161 52 381 Samhällsskydd mellersta Skaraborg 16 090 16 100 17 709 17 988 17 989 (SMS) Summa nettokostnader ovan 910 251 995 998 1 034 858 1 053 764 1 084 994 Finansförvaltning -962 739 -1 005 998 -1 051 688 -1 088 312 -1 123 938 Beräknat resultat -52 488 -10 000 -16 830 -34 548 -38 945 I tabellerna nedan för nämnderna avser 2025 utfall och 2026–2029 budget/planår. 7.1 Barn- och utbildningsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för barn- och utbildningsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, elevhälsa, elevboende samt vaktmästeri. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar vidare för: • Kommunens aktivitetsansvar för ungdomar enligt 29 kap. 9 § skollagen. • Att utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs i fristående förskola, fristående skolbarnomsorg samt fristående pedagogisk omsorg. • Kommunens uppgifter avseende skolskjuts i Tidaholms kommun. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. En önskad effekt syftar till att barnomsorg och skola ska Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 28(80) dimensioneras så att plats kan erbjudas för fler barn och elever då kommunen satsar för att öka antalet invånare: • Tidaholms kommun anpassar kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Två önskade effekter syftar till att barn- och utbildningsnämnden ska bedriva verksamhetsutveckling för att utveckla en robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Barn- och utbildningsnämnden uppdras även att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027 Barn- och utbildningsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 7.1.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 377 679 400 871 418 343 413 815 422 950 Varav 2 100 13 100 20 189 5 700 5 700 driftsprioriteringar Förändring tkr 23 192 17 472 -4 528 9 135 Förändring % 6,1 4,4 -1,1 2,2 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 29(80) Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Säkerställa och bibehålla ambitionsnivå inom Rudbecksgymnasiets 1 375 1 986 1 986 verksamhet under 2026 Högre ambitionsnivåer inom förskolan, mindre enheter (struktur) 4 000 och tidigare beslut Högre ambitionsnivåer inom grundskolan. Bibehålla befintlig 14 400 skolstruktur samt möta ny reform (tid för undervisningsuppdraget) Anpassad grundskola, nivåsänkande ambition till följd av färre -4 000 elever i jämförelse med andra kommuner Högre ambitionsnivåer inom grundläggande vuxenutbildning 3 264 3 264 3 264 Högre ambitionsnivåer komvux anpassad utbildning 150 150 150 Högre ambitionsnivåer inom uppdragsutbildning, kommunalt 300 300 300 aktivitetsansvar (KAA) Högre ambitionsnivåer inom kulturskolan 700 20 189 5 700 5 700 7.2 Social- och omvårdnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för social- och omvårdnadsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd. Nämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården, kommunens äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning, såsom hemtjänst i enskilt boende, service och omvårdnad i särskilda boendeformer och övrig äldreomsorg, LSS-verksamhet samt kommunal socialpsykiatri. Nämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. I uppgiften ingår utdelning av bistånd till enskilda och familjer, insatser riktade mot barn och unga, ungdomsvård samt missbrukarvård. Nämnden är även arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Social och omvårdnadsnämnden ansvarar vidare för: • Familjerättsfrågor och för att erbjuda familjerådgivning. • Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning samt arbetsförberedande insatser för personer som på grund av social problematik står långt ifrån arbetsmarknaden. • Stöd till personer som är akut hemlösa och till bostadslösa personer med social problematik. • Stöd till brottsoffer. • Kommunens flyktingmottagande och mottagande av ensamkommande flyktingbarn. • Kommunens uppgifter enligt alkohollagen (2010:1622) med undantag av tillsyn av försäljning av folköl i butik. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 30(80) Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. En önskad effekt syftar till att äldreomsorg, LSS och övriga verksamheter ska dimensioneras så att omsorg och service kan erbjudas för fler då kommunen satsar för att öka antalet invånare: • Tidaholms kommun anpassar kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Andelen äldre invånare i Tidaholms kommunen ökar successivt de kommande åren. Det beror på att allt fler lever längre, vilket i grunden är mycket glädjande, men det medför också ökade behov av omsorg. Även behoven av insatser bland invånare med funktionsnedsättning ökar. Det finns också ett stort behov av stöd till barn och familjer som förebygger ohälsa och utsatthet. För att kunna leverera robust och driftsäker omsorg och service till kommunens invånare uppdras nämnden att bedriva verksamhetsutveckling som drar nytta av ny kunskap, teknik och metoder: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. Nämndens verksamheter vänder sig till äldre, personer med funktionsnedsättning, ohälsa eller som av olika skäl befinner sig i en utsatt livssituation. För dessa målgrupper är det av särskilt stor vikt att information, tjänster och kommunikation inger tillit och trygghet. Väl fungerande och effektiva processer möjliggör också en resurseffektiv verksamhet. Nämnden uppdras därför att anta ett verksamhetsmål som ger följande önskade effekt: • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjningen: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Social- och omvårdnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 31(80) 7.2.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 383 358 418 256 421 360 438 970 456 014 Varav 336 206 79 driftsprioriteringar Förändring tkr 34 898 3 104 17 610 17 044 Förändring % 9,1 0,7 4,2 3,9 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Högre ambitionsnivåer inom matdistribution äldreomsorgen 2 200 2 200 2 200 Högre ambitionsnivåer inom äldreomsorgen, små enheter särskilt 1 300 1 300 1 300 boende Lindängen Högre ambitionsnivåer inom arbetsmarknadsåtgärder 1 000 1 000 1 000 Justering färdtjänst 530* -4 164 -4 294 -4 421 336 206 79 7.3 Kultur- och fritidsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för kultur- och fritidsnämnden (rev. 2025-03-31). Av reglementet framgår att nämnden ska ansvara för kommunens uppgifter inom kultur-, fritids- och turismområdet. Nämnden ansvarar också för kommunens relationer till, och utveckling av, föreningslivet avseende de föreningar, organisationer och enskilda ideella krafter som hör till nämndens verksamhetsområde. Nämnden är ansvarig nämnd för kommunala ärenden enligt spellagen (2018:1138), bibliotekslagen (2013:801), museilagen (2017:563) och 5 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453, skuldsatta personer). Kultur- och fritidsnämnden ansvarar vidare för: • Öppen ungdomsverksamhet. • Inomhusbad. • Friluftsliv inklusive vandringsleder och fiskevårdsfrågor. • Besöksverksamhet såsom Tidaholms museum och Barnens hus. • Främjande av besöksnäringen. • Allmänkultur, inklusive kulturlokaler såsom Saga teaterbiografen och Turbinhusön samt kulturarrangemang. • Handhavande och administration av kommunens konstsamling. • Handläggning och delaktighet i konstnärlig utsmyckning av byggnader och offentliga platser. • Bevakning av kulturmiljövårdens och nämndens intressen i den fysiska planeringen. • Beslut om stipendier inom nämndens verksamhetsområde. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 32(80) • Upplåtande av lokaler och anläggningar som nämnden disponerar. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar sex av fullmäktiges önskade effekter. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har stor betydelse för Tidaholms kommuns attraktivitet för boende och besökare. Nämnden ansvarar också för att främja besöksnäringen. Fullmäktige uppdrar därför åt nämnden att anta verksamhetsmål som bidra till att öka antalet invånare och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i kommunen: • Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet ikommunen. Tillsammans med näringslivet och andra aktörer ska kommunen anordna och stötta arrangemang för att stärka Tidaholms kommun för att bli den plats där fler vill leva och utvecklas. En av fullmäktiges önskade effekter syftar till att nämnden ska bedriva verksamhetsutveckling för att utveckla en robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till • information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Att stärka tillgängligheten till information, tjänster och service är även viktigt för att främja besöksnäringen och stimulera fler invånare och besökare att ta del av utbudet i Tidaholms kommun. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. 3. Kultur- och fritidsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 33(80) 7.3.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 44 073 47 002 48 905 51 161 52 381 Varav prioriterade 3 850 3 750 8 707 9 757 9 757 driftsmedel Förändring tkr 2 929 1 903 2 256 1 220 Förändring % 6,6 4,0 4,6 2,4 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Bibehålla högre ambitionsnivå inom allmän kulturverksamhet 7 300 7 300 7 300 Ambitionsnivå bidrag Föreningar - Bidrag för anläggningar, 2 100 2 100 2 100 verksamhet och aktivitet. Även högre ambitionsnivå vandringsleder Öka ambitionsnivå knutet till Turistbyrå och besöksverksamheten 400 400 400 Högre ambitionsnivå stöd till studieorganisationer 700 700 700 Öka ambitionsnivå, digitaliseringsstrateg (delad tjänst med KLF) 500 500 500 Kommunen har lägre kostnader inom bibliotek -1 200 -1 200 -1 200 Högre ambitionsnivå inom budget och skuldrådgivning 50 50 50 Lägre kostnader fritidsgårdar -1 000 Lägre kostnader för nämnd och styrelseverksamhet -50 Konsument- och skuldrådgivning inryms inte inom ramen -93 -93 -93 förnämndens uppdrag 8 707 9 757 9 757 7.4 Samhällsbyggnadsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för samhällsbyggnadsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom klimat-, miljö-, naturvårds- och hälsoskyddsområdet. Nämnden ansvarar vidare för plan- och byggnadsväsendet enligt plan- och bygglagen (2010:900 PBL), med undantag av de uppgifter som kommunstyrelsen har att fullgöra. Nämnden upprättar på kommunstyrelsens uppdrag översiktsplan och dess fördjupningar, detaljplaner och områdesbestämmelser. Nämnden ansvarar även för kommunens uppgifter kring mätning, beräkning och kartframställning. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt miljöbalken (1998:808) ankommer på kommunen eller som med stöd av miljöbalken har överlåtits på kommunen. Nämnden fullgör de uppgifter som enligt lag ska fullgöras av kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt enligt livsmedelslagstiftningen. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 34(80) Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom gatu- och väghållning, vatten och avlopp, renhållning och avfallshantering, skötsel av parker och andra allmänna platser, trafikplanering och trafiksäkerhet. Nämnden ansvarar för fastighetsförvaltning, lokalförsörjning, lokalvård och bilpool. Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt lag (1997:735) om riksfärdtjänst och lag (1997:736) om färdtjänst, för ärenden enligt lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter samt tillsyn av försäljning av folköl i butik enligt alkohollagen (2010:1622), för kommunens tillsyn och beslut enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, för ärenden om bostadsanpassningsbidrag enligt lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag med mera samt utövning av tillsyn enligt lag om sprängämnesprekursorer (2014:799). Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar vidare för: • Beredning av mark och exploateringsfrågor. • Ärenden kring tomt- och småhuskö. • Geografisk information, med grundläggande stomnät i plan och höjd anslutna till riksnätet. • Ärenden enligt lag (2006:545) om skyddsrum. • Miljöstrategiska frågor. • Huvudmannaskap för allmänna platser enligt plan- och bygglagen (2010:900) för vilka kommunen är huvudman. • Att vara väghållningsmyndighet när kommunen är väghållare. • Stöd till enskild väghållning enligt av kommunfullmäktige antagna normer. • Ärenden om gatukostnadsersättning enligt plan- och bygglagen (2010:900). • Gaturenhållning, snöröjning och liknande åtgärder enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. • Ärenden om kollektivtrafik. • Uppgifter som avses i 1 § lag (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor samt den kommunala parkeringsövervakningen. • Flyttning av fordon enligt lag (1982:129) och förordning (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall. • Kommunens affischtavlor. • Beslut om skogsavverkning. • Energirådgivning. • All jakt på kommunal mark och för kommunens uppgifter enligt jaktförordningen (1987:905) gällande skyddsjakt. • Namnsättning av lokaler i samråd med berörd nämnd. • De övriga uppgifter som enligt författning ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggväsendet. Fullmäktiges uppdrag till nämnden 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som genererar åtta av fullmäktiges önskade effekter. Två önskade effekter syftar till att generera en ökad befolkning och ett långsiktigt hållbart näringsliv i kommunen, varav två handlar om fysisk planering och exploatering: • Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. • Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. Goda pendlingsmöjligheter gynnar kommunens attraktionskraft som boendekommun och för Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 35(80) näringslivet. Att verka för en utveckling av kollektivtrafiken mellan Tidaholms kommun och Skövde, Falköping och Jönköping ska vara en prioriterad fråga under 2024–2027. Nämnden uppdras därför att arbeta med följande önskade effekt: • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheterna mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. För att främja en långsiktigt hållbar tillväxt ska nämnden arbeta med att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Ett led i detta arbete kan vara att utveckla kommunens digitala tjänster för näringslivet. Nämnden uppdras därför att arbeta med följande önskade effekter: • Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras även att anta verksamhetsmål i förhållande till kommunens personalpolitiska mål. Fullmäktiges avsikt är att nämnden, genom att sätta verksamhetsmål för de önskade effekterna, ska delta i kommunens arbete för en god kompetensförsörjning: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet för Tidaholms kommun hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i sin verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör nämndens ansvarsområde. Verksamhetsplanen ska även innehålla en plan för vilka investeringar som ska genomföras inom ramen för respektive pott i investeringsbudgeten under varje år, exempelvis vad gäller planerat fastighetsunderhåll och exploatering. 3. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att fastställa verksamhetsplan och detaljbudget avseende drift och investeringar för renhållningsverksamheten samt vatten- och avloppsverksamhet. 4. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 5. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 avsätta för år 2027 och 2028 minst 1 miljon kronor vartdera året av investeringsmedel för offentlig miljö för att att verkställa den ambitionsökning som strukturplanen för stråket vid Tidan beskriver som är direkt kopplat till det strategiska utvecklingsprojektet ”Utveckla stadskärnan och Tidan”, samt att prioritera och accelerera arbetet med den offentliga miljön kring Tidan i stadskärnan under 2027 och 2028. Där medlen för 2027 dedikeras till att färdigställa etappen ”platsen mellan Coop och Ekbergs” 6. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att i verksamhetsplanen 2027 att i samråd med övriga nämnder och styrelse att ta fram en förstudie och framtidsvision av ”Svandammarna - park och rekreationsområde” (arbetsnamn) där området vidareutvecklas till ett park- och rekreationsområde. Utredningen föreslås inkludera 2 delar med tillhörande kostnadsberäkningar. (1) Teknisk, (2) Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 36(80) Ambitionshöjning plan fram till 2035 där del 1 och 2 uppdras till samhällsbyggnadsnämnden att besluta om senast 2027-06-30. 7.4.1 Nämndens budgetram - skattefinansierad verksamhet 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 46 766 41 822 55 466 57 488 59 548 Varav 1 100 4 100 4 770 5 470 6 170 driftsprioriteringar Förändring tkr -4 944 13 644 2 022 2 060 Förändring % -10,6 32,6 3,6 3,6 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Driftsprioriteringar Lägre ambitionsnivå inom fysisk o teknisk bostadsplanering -1 000 -1 000 -1 000 Lägre ambitionsnivåer inom väg/parkering. På sikt högre -1 000 -300 400 kapitalkostnader Högre ambitionsnivåer inom parkverksamhet 5 900 5 900 5 900 Höjd ambitionsnivå from 2027, tillsynsverksamhet resursförstärks i 1 400 1 400 1 400 egen regi Justering VA, ej anslagsfinansiering till taxefinansierad verksamhet -69 -69 -69 Justering Renhållning, ej anslagsfinansiering till taxefinansierad -461 -461 -461 verksamhet 4 770 5 470 6 170 7.5 Taxefinansierad verksamhet - Vatten- och avloppsverksamhet Kommunal vatten- och avloppsverksamhet Den kommunala vatten- och avloppsverksamheten regleras av allmänna bestämmelser för användande av Tidaholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (antagna 2008-12-15) samt av lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Lagen anger kommunens ansvar för att säkerställa tillgång till vattenförsörjning och avloppstjänster samt hur verksamheten ska organiseras och finansieras. Planering och budget Samhällsbyggnadsämnden ska årligen ta fram en verksamhetsplan som beskriver mål, prioriteringar och planerade aktiviteter inom ansvarsområdet. Som en del av detta arbete ska även en investeringsbudget upprättas, som omfattar planerade investeringar på kort och längre sikt, samt en detaljbudget som tydliggör resursfördelning och ekonomiska ramar för verksamheten. Dessa dokument utgör tillsammans grunden för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 37(80) 7.5.1 Taxefinansierad verksamhet - Renhållningsverksamhet Kommunal renhållningsverksamhet Den kommunala renhållningsverksamheten regleras av lokala avfallsföreskrifter (rev. 2024-12-16) samt av miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2020:614). Regelverket anger kommunens ansvar för insamling, transport och hantering av avfall samt krav på avfallsplanering och hållbar avfallshantering. Planering och budget Samhällsbyggnadsnämnden ska årligen ta fram en verksamhetsplan som beskriver mål, prioriteringar och planerade aktiviteter inom ansvarsområdet. Som en del av detta arbete ska även en investeringsbudget upprättas, som omfattar planerade investeringar på kort och längre sikt, samt en detaljbudget som tydliggör resursfördelning och ekonomiska ramar för verksamheten. Dessa dokument utgör tillsammans grunden för styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten. 7.6 Kommunstyrelsen Verksamhetsbeskrivning Styrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Av reglementet för kommunstyrelsen (rev. 2025-03-31) framgår att styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i kommunala företag, stiftelser och kommunalförbund. Styrelsen ska leda kommunens verksamhet genom att utöva en samordnad styrning samt leda arbetet med att ta fram styrdokument för kommunen. Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt fortlöpande, i samråd med nämnderna, följa upp fastställda mål och återrapportera till fullmäktige. Styrelsen ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för kommunstyrelsen samt sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd. Styrelsen ansvarar även för de uppgifter som framgår av kommunallagen (2017:725) och annan lagstiftning. Under styrelsen lyder kommunens förvaltningsorganisation. Styrelsen är även pensionsmyndighet i Tidaholms kommun. Sedan den 31 mars 2025 ansvarar kommunstyrelsen även för kommunens uppgifter inom folkhälsoområdet. Kommunstyrelsens budgetram för 2026 omfattar den verksamhet som bedrivs inom kommunledningsförvaltningen med dess olika enheter. Pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter återfinns under avsnitt 6.8 Finansförvaltningen. Fullmäktiges uppdrag till styrelsen Fullmäktiges uppdrag till styrelsen 1. Kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål i förhållande till nio av fullmäktiges önskade effekter. Fyra önskade effekter anger att kommunstyrelsen ska leda och samordna ett strategiskt arbete för att öka antalet invånare och främja en långsiktigt hållbar tillväxt i kommunen: Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 38(80) • Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheterna mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. • Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. • Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Två önskade effekter anger att kommunstyrelsen ska stärka kommunens förmåga att leverera robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk: • Tidaholms kommun bedriver och samordnar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. • Tidaholms kommun använder digitala lösningar som ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare. Kommunen ska dra nytta av de möjligheter som ny teknik och digitalisering erbjuder. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete vad gäller IT och verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att samordna kommunens arbete med ledarskapsutveckling. Två önskade effekter handlar om att kommunstyrelsen ska verka för en god kompetensförsörjning till kommunens verksamheter, särskilt då detta blir en allt större utmaning nationellt och lokalt: • Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. • Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Till det finansiella målet hör en önskad effekt som avser kommunens resultat: • Årets resultat skall som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med styrelsens budgeterade resultat. 2. Kommunstyrelsen uppdras att i nämndens verksamhetsplan och detaljbudget för 2027 även inkludera de investeringsprojekt i kommunens investeringsbudget för 2027–2029 som tillhör styrelsens ansvarsområde. 3. Kommunstyrelsen uppdras att i verksamhetsplanen 2027 inkludera de prioriterade driftsmedel som specificeras nedan och redogöra för hur dessa medel ska användas samt hur effekter ska följas upp. 4. Kommunstyrelsen uppdras att arbeta med uppdrag som avser att ”Kommunstyrelsen behöver stärka sin förmåga kring analys och möjligheter till befolknings- och demografiutveckling”. Utredningen föreslås inkludera 2 delar med Del 1: Kommunstyrelsen föreslås ta fram ett projektdirektiv för analys och slutsatser och sedemera en handlingsplan, kring ”befolkning- och demografiutveckling”. Del 2: Kommunstyrelsen uppdras att från och med 2027 årligen ta fram och besluta om en rapport avseende utfall och prognos av befolkningsutvecklingen i Tidaholms kommun. Medel för genomförande av del 1 hanteras inom tilldelad ram eller strategiska medelsansökan. Del 2 är del av ordinarie verksamhet. En kommunövergripande projektorganisation tas fram för uppdraget, projektgruppens analys och slutsatser, redovisas i samband med årsredovisning 2027. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 39(80) 7.6.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 77 455 71 578 69 037 70 165 71 813 Varav prioriterade 17 175 7 850 14 740 14 240 14 240 driftsmedel Förändring tkr -5 877 -2 541 1 128 1 648 Förändring % -7,6 -3,5 1,6 2,3 Budget Prioriterade driftsmedel Plan 2028 Plan 2029 2027 Strategiska utvecklingsmedel - För att stärka kommunens 4 000 4 000 4 000 förutsättningar att nå målen Säker och hållbar IT och digitaliseringsstruktur 3 500 3 500 3 500 Julgåva till kommunens anställda 500 500 500 IT cybersäkerhet 1 200 1 200 1 200 Förstärkning stratgiskt HR arbete, 1 HR tjänst 650 650 650 Friskvårdsbidrag till anställda 1 250 1 250 1 250 Omställning och utvecklingsarbete 2 100 2 100 2 100 Högre ambitionsnivå inom näringslivsfrämjande åtgärder 500 500 500 Lägre ambitionsnivå 263*. Kostnader här avser lokala Folkhälsorådet, avtal med regionen har förändrats som inkluderats -360 -360 -360 i framtida budget Högre ambitionsnivå, utbildningsinsats politiker 500 IT licenser (Microsoft) 900 900 900 14 740 14 240 14 240 7.7 Kommunrevision Verksamhetsbeskrivning Kommunrevisionen ansvarar för de uppgifter som anges i revisionsreglemente (rev. 2020-03-30). Av reglementet framgår att revisionen ska fullgöra de uppgifter som följer av kommunallagen samt annan tillämplig lagstiftning, utfärdade ägardirektiv och god revisionssed. Revisionen är fullmäktiges instrument för granskning av kommunens verksamheter och ska bidra till legitimitet och förtroende. Granskningen kan också generera utveckling och förbättring. Den övergripande uppgiften är att granska om verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och beslut, inom givna ekonomiska ramar samt med tillräcklig styrning och kontroll. Kommunrevisionen ansvarar vidare för att: • granska verksamheten i styrelser, nämnder och kommunala företag, • bedöma räkenskaper, intern kontroll och att verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt, Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 40(80) • anlita sakkunniga biträden i den omfattning som behövs, • rapportera resultat av granskning till fullmäktige och berörda nämnder, • lämna revisionsberättelse med uttalande om ansvarsfrihet samt vid behov initiera ärenden. Revisionen ska bedrivas med oberoende, saklighet och integritet. Revisorerna beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som följer av lag eller reglemente samt företräder revisionen i frågor som rör dess uppdrag. Budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 902 1 019 1 210 1 242 1 279 Förändring tkr 117 191 32 37 Förändring % 13,0 18,7 2,6 3,0 7.8 Valnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglemente för valnämnden (rev. 2022-12-19). Av reglementet framgår att nämnden ska fullgöra de uppgifter som ankommer på kommunen enligt vallagen (2005:837), folkomröstningslagen (1979:369), lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar samt annan tillämplig lagstiftning. Nämnden är lokal valmyndighet och svarar för den lokala organisationen i samband med val till riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Nämnden ansvarar vidare för att: • följa utvecklingen inom verksamhetsområdet och vidta nödvändiga åtgärder, • fortlöpande följa och vid behov initiera förändringar i valdistriktsindelningen, • informera allmänheten om kommande val och folkomröstningar samt om nämndens verksamhet, • fastställa arvoden för röstmottagare och övriga valarbetare. Nämnden beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som inte ankommer på kommunfullmäktige. Nämnden får även omfördela tilldelade medel inom ramen för verksamheten samt företräda kommunen i mål och ärenden som rör nämndens ansvarsområde. I likhet med övriga nämnder ska valnämnden bedriva sin verksamhet i enlighet med lagstiftning, fullmäktiges mål och riktlinjer samt inom tilldelad budgetram. Nämnden ansvarar även för planering, uppföljning och redovisning av sin verksamhet samt för att lämna information och underlag till kommunstyrelsen och fullmäktige. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 41(80) 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 35 600 41 43 44 Varav 400 driftsprioriteringar Förändring tkr 565 -559 2 1 Förändring % 1 614,3 -93,2 4,9 2,3 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar 7.9 Överförmyndare Verksamhetsbeskrivning Av lagstiftningen framgår att överförmyndaren ska utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Överförmyndaren utgör en kommunal tillsynsmyndighet med uppdrag att skydda personer som inte själva kan ta tillvara sina rättigheter eller sköta sin ekonomi. Överförmyndaren ansvarar vidare för att: • utöva tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare, • utöva tillsyn över legala förmyndares förvaltning av barns tillgångar, • rekrytera gode män, • lämna information och stöd om gällande regelverk samt medverka till utbildning för gode män. Överförmyndaren är en tillsynsmyndighet och är inte arbetsgivare eller överordnad ställföreträdarna, som själva ansvarar för sina uppdrag. Tidaholms kommun ingår i samarbetet Överförmyndare i Samverkan (ÖIS). Verksamheten bedrivs i huvudsak genom ett gemensamt överförmyndarkontor i Skövde, där handläggning och delegerade beslut utförs. Överförmyndaren beslutar inom sitt verksamhetsområde i de ärenden som följer av lag eller delegation. I likhet med övriga nämnder ska överförmyndaren bedriva sin verksamhet i enlighet med lagstiftning, fullmäktiges mål och riktlinjer samt inom tilldelad budgetram. Verksamheten omfattar även planering, uppföljning och redovisning samt att lämna information och underlag till kommunstyrelsen och fullmäktige. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 42(80) 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 2 061 2 008 2 438 2 511 2 585 Varav 1 000 1 000 driftsprioriteringar Förändring tkr -53 430 73 74 Förändring % -2,6 21,4 3,0 2,9 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar 7.10 Jävsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för de uppgifter som anges i reglementet för jävsnämnden (rev. 2021-12-20). Av reglementet framgår att nämnden ansvarar för att besluta i ärenden gällande myndighetsutövning och utöva tillsyn i fall där en annan nämnd normalt har ansvaret men inte kan fatta beslut på grund av jäv. 7.10.1 Nämndens budgetram 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 361 369 369 380 391 Förändring tkr 8 0 11 11 Förändring % 2,2 0 3,0 2,9 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 43(80) 7.11 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) Verksamhetsbeskrivning Reglementet för nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) fastställdes av fullmäktige i Falköpings kommun den 26 november 2018. Enligt reglementet ansvarar nämnden för den gemensamma räddningstjänsten i Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms kommuner i enlighet med vad som åvilar respektive kommun enligt gällande räddningstjänstlagstiftning. Nämnden fullgör Falköpings, Götenes, Skaras och Tidaholms uppgifter inom ramen för lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), förordning om skydd för olyckor (SFS 2003:789) och lagen om brandfarliga explosiva varor (SFS 2010:1011). Larmhantering, säkerhetssamordning och tjänsteperson i beredskap utförs för de av parterna som vill lägga över sådan uppgift på nämnden. Till säkerhetssamordning hör upprätthållande av kommunernas krishanteringssystem, säkerhetsskydd, internt skydd, civilt försvar samt riskhanterings- och försäkringsfrågor. Nämnden ska vidta de beredskaps- och planeringsförberedelser som behövs vid en extraordinär händelse och kommunernas ansvar under höjd beredskap och i övrigt utföra de uppgifter som respektive kommunstyrelse uppdrar åt nämnden i samband med detta. Uppgifter som SMS utför för Tidaholms kommun Informationssäkerhetssamordnare är en uppgift som nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg utför på uppdrag av Tidaholms kommun, enligt avtal. 7.11.1 Tidaholms kommuns budget - tilldelning till Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram 16 567 16 100 17 709 17 988 17 989 Varav -1 492 -1 789 -2 371 driftsprioriteringar Förändring tkr -467 1 609 279 1 Förändring % -2,8 10,0 1,6 0,0 Budget Driftsprioriteringar Plan 2028 Plan 2029 2027 Ambitionsnivå SMS -1 492 -1 789 -2 371 -1 492 -1 789 -2 371 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 44(80) 7.12 Finansförvaltningen Finansförvaltningen innehåller riktade budgetprioriteringar för hela kommunen, den centrala prognososäkerheten, pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter, samt de interna regleringar som avser poster för inom internredovisning. 7.12.1 Budget för finansförvaltningen 2025 2026 2027 2028 2029 Budgetram -978 259 -1 005 998 -1 051 688 -1 088 312 -1 123 938 Förändring tkr -27 739 -45 690 -36 624 -35 626 Förändring % 2,8 4,5 3,5 3,3 Budget Plan 2028 Plan 2029 2027 Inga driftsprioriteringar Pensionskostnader Utifrån prognosunderlag från KPA och Skandia budgeteras kommunens centrala pensionskostnader för budgetår samt planår. År 2027 budgeteras pensionskostnaderna till 12,1 miljoner kronor. Räntenetto Kommunens räntenetto år 2027 budgeteras till 10,6 miljoner kronor. De centrala räntekostnaderna budgeteras utifrån simulering av kommunens befintliga lån samt bedömt upplåningsbehov för perioden utifrån investeringsbudgeten år 2027–2029. Ränteintäkter budgeteras utifrån likviditetsbedömning för året samt beslutade borgensavgifter från de kommunala bolagen. Prognososäkerhet I syfte att kunna möta eventuella svängningar i skatteunderlaget under innevarande år budgeterar kommunen en central prognososäkerhet om 10 miljoner årligen för budgetår samt planår. Bidrag och transfereringar Bidrag och transfereringar budgeteras till 2,5 miljoner kronor och innefattar kostnader knutet till: • Partibidrag • Medelstilldelning Skaraborgs samordningsförbund • Förbundsavgift Sveriges kommuner och regioner • Medlemsavgift och tillväxtprogram Skaraborgs kommunalförbund Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 45(80) 8 Investeringsbudget Kommunfullmäktige uppdrog till samhällsbyggnadsnämnden att under 2025 genomföra omfattande lokalutredning med fem delar, som i stort omfattade en nulägesbild och tillsammans med nämnderna inventera verksamheternas lokalbehov. Kommunfullmäktige uppdrog till barn- och utbildningsnämnden att under 2025 genomföra en övergripande behovsanalys av verksamhetslokaler med avseende på antalet barn och elever inom förskola, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning på kort och lång sikt. Då utredningarnas slutsatser per april 2026 inte är beslutade så exkluderar investeringsbudgeten 2027–2029 de investeringar som omfattar kommunens verksamhetslokaler som omfattas av utredningarna. Investeringsbudget per nämnd Budget 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 Skattefinansierad verksamhet per nämnd Samhällsbyggnadsnämnden 207 148 100,5 58,5 Kommunstyrelsen 25,2 16 19,1 16,4 Barn- och utbildningsnämnden 1,0 8,4 4,2 4,7 Kultur- och fritidsnämnden 1,0 2,3 1,0 1,0 Social- och omvårdnadsnämnden 1,0 1,0 1,0 1,0 Skattefinansierad verksamhet 235,2 175,7 125,8 81,6 totalt Affärsdrivande verk Vatten- och avloppsverk 5,0 4,0 36,0 34,0 Renhållningsenhet 7,0 7,0 7,0 2,0 Affärsdrivande verk totalt 12,0 11,0 43,0 36,0 Tidaholms kommun totalt 247,2 186,7 168,8 117,6 8.1 Investeringar per verksamhetsområde Informationen nedan följer SCB:s indelning i räkenskapssammandraget, vilket bidrar till ökad jämförbarhet och transparens i kommunens ekonomiska redovisning och uppföljning. Därför inkluderar tabellerna även verksamhetsnämnd för respektive investering, då kommunens organisation och SCB:s indelning inte är desamma. Tabellerna inkluderar även huruvida investeringen är undantagen kommunens huvudprocess som beskrivs i Policy för investeringar. Block 1. Politik Avser kostnader och intäkter kopplade till den politiska organisationen, såsom kommunfullmäktige, nämnder, arvoden och stöd till politiskt arbete. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 46(80) Block 2. Infrastruktur, skydd Omfattar verksamheter inom gator, vägar, parker, räddningstjänst samt insatser för trygghet och samhällsskydd. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Konstgräsplan 8 000 SBN Planerat underhåll park 2 100 2 100 2 700 Plan SBN Planerat underhåll gata 4 900 4 900 6 300 Plan SBN Hyresgästanpassningar 30 30 30 Plan SBN Återvinningscentral/kommunförråd 10 000 SBN Offentlig miljö* 2 000 2 000 2 000 SBN Inventarier 3 000 x SBN Reinvesteringar Fordon 2 000 2 000 2 000 SBN Inventarier 1 000 x SBN Planerat underhåll fastighet, internt 180 180 180 Plan SBN Toppbeläggning Rosenberg 3 000 SBN Toppbeläggning Kungslena 1 000 SBN Iordningställa Ramstorp 2:4 för 500 SBN industrietablering Klimatanpassningar 2 000 5 000 SBN Risk och sårbarhet 2 000 2 000 SBN Stationshusområdet 1 000 1 000 1 000 SBN Inventarier, IT system etc 3 000 x SBN Exploatering Södra Helliden etapp 10 000 SBN 4 Energiinvesteringar 1 000 1 000 1 000 SBN Skalskyddslösning för framtidens 3 000 3 000 SBN kommunala fastigheter Gång- och cykelväg stadskärnan 3 000 SBN Summa infrastruktur, skydd 37 710 32 210 31 210 *Avseende offentlig miljö så hänvisas till uppdrag för offentlig miljö och att att minst 1 miljon kronor av investeringsmedel för offentlig miljö för dedikeras för det beskriva uppdraget "Utveckling av stadskärnan med fokus kring Tidan" Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 47(80) Block 3. Fritid och Kultur Innefattar bibliotek, kulturskola, idrotts- och fritidsanläggningar samt stöd till föreningsliv och kulturella verksamheter. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Hyresgästanpassningar 450 450 450 Plan SBN Inventarier 1 000 1 000 1 000 x KFN Ismaskin 1 300 x KFN Summa fritid och kultur 5 450 4 150 4 150 Block 4. Pedagogisk verksamhet Avser förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och annan utbildningsverksamhet. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Hyresgästanpassningar 458 458 458 Plan SBN Inventarier 2 000 2 000 2 000 x BUN Planerat underhåll fastighet, internt 2 745 2 745 2 745 Plan SBN Inventarier Gymnasiet 3 900 2 700 x BUN Inventarier Grundskola, 2 500 x BUN återställande lokaler till grundskola Inventarier Grundskola 1 000 x BUN Inventarier förskola, utbyte stolar 900 x BUN Inventarier komtpetenscentrum 300 x BUN Summa pedagogisk 11 603 7 403 7 903 verksamhet Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 48(80) Block 5. Vård och omsorg Omfattar äldreomsorg, funktionsstöd (LSS) samt individ- och familjeomsorg inklusive socialtjänst Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Hyresgästanpassningar 300 300 300 Plan SBN Särskilt boende och 90 000 20 000 SBN ersättningsboende LSS Nytt LSS boende 5 000 20 000 SBN Inventarier 1 000 1 000 1 000 x SON Planerat underhåll fastighet, internt 1 800 1 800 1 800 Plan SBN Summa vård och omsorg 98 100 43 100 3 100 Block 6. Särskilt riktade insatser Avser insatser för specifika grupper, exempelvis arbetsmarknadsåtgärder, integration och stöd till personer utanför arbetsmarknaden. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Summa särskilt riktade insatser Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 49(80) Block 8. Affärsverksamhet (exkl Vatten- och avloppsverksamhet samt renhållningsverksamhet) Innefattar verksamheter som bedrivs med avgifter eller intäkter, såsom vatten och avlopp (VA), avfall, energi och bostäder. Nedan redovisas vatten- och avloppsverksamhet samt renhållningsverksamhet i separata sammanställningar. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Hyresgästanpassningar 240 240 240 Plan SBN Planerat underhåll fastighet, internt 1 440 1 440 1 440 Plan SBN Framtida bostadsområden 1 000 1 000 4 000 SBN Exploatering Södra Helliden etapp 4 10 000 SBN Exploatering industriområden 4 000 3 000 3 000 SBN Exploatering Marbotorp 14 000 SBN Summa affärsverksamhet (exkl 6 680 19 680 18 680 VA och RH) Block 8. Affärsverksamhet: Vatten och avloppsverksamhet Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Planerat underhåll 5 000 Plan Risk och sårbarhet 2 000 1 000 Exploatering Södra Helliden etapp 4 3 000 3 000 Exploatering industriområden 1 000 1 000 1 000 Renhållningsverk 25 000 Framtida bostadsområden 2 000 Reningsverk 25 000 Planerat underhåll 5 000 Plan Summa affärsverksamhet VA 4 000 36 000 34 000 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 50(80) Block 8. Affärsverksamhet: Renhållningsverksamhet Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Avfallsfraktioner + ÅVC 5 000 5 000 Planerat underhåll 2 000 2 000 2 000 Plan Summa affärsverksamhet RH 7 000 7 000 2 000 Block 9. Gemensamma verksamheter Omfattar poster som inte direkt kan hänföras till en enskild verksamhet, exempelvis pensioner, finansiella poster och centrala reserver, samt central administration, ekonomi, personal, IT- och digitalisering samt övergripande ledning och styrning. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd IT infrastruktur 5 000 x KS Hyresgästanpassningar 23 23 23 Plan SBN Inventarier 1 000 1 000 x KS Planerat underhåll fastighet, internt 135 135 135 Plan SBN Inventariemiljon, IT infrastruktur 6 400 x KS IT infrastruktur och 8 100 x KS ärendehanteringssystem Summa gemensamma 6 158 9 258 6 558 verksamheter Investeringsreserv Investeringsreserven utgör kommunens centrala buffert för att hantera oförutsedda investeringsbehov eller omprioriteringar under budgetåret. Användningen av reserven regleras i kommunens policy för investeringar, där det framgår under vilka förutsättningar medel får tas i anspråk. Undantaget Verksam 2027 2028 2029 huvud- hets- process nämnd Investeringsreserv 10 000 10 000 10 000 KS Summa investeringsreserv 10 000 10 000 10 000 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 51(80) 9 Bilagor 9.1 Målstyrning i Tidaholms kommun 9.1.1 Modell för målstyrning Kommunfullmäktige styr kommunens utvecklingsarbete genom att sätta mål, fördela medel och tilldela uppdrag, samt genom att följa upp måluppfyllelse och utfall. Vart fjärde år fastställer fullmäktige strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för hela kommunen. Fullmäktiges avsikt med målen är att stärka kommunens förmåga att utföra sina uppdrag som välfärdsleverantör, arbetsgivare och samhällsutvecklare. De mål som fullmäktige fastställer omfattar endast en mindre del av de behov, utmaningar och möjligheter som kommunen har att arbeta med. Det målstyrda arbetet utgör, tillsammans med en budget som stödjer målen, en kraftsamling kring de frågor som fullmäktige anser är särskilt angelägna att hantera och utveckla. För varje mål anger fullmäktige en eller flera önskade effekter. En eller flera nämnder uppdras att anta verksamhetsmål som styr utvecklingen av nämndens verksamheter på ett sådant sätt att den önskade effekten uppnås. På så vis styr fullmäktige vilken utveckling kommunen ska sträva mot, men inte på vilket sätt varje nämnd ska gå till väga i detta arbete. De nämnder som omfattas av målstyrningen är barn- och utbildningsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Jävsnämnden, valnämnden och Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg omfattas inte av Tidaholms kommuns målstyrning. Läs mer om Tidaholms kommuns modell för målstyrning i riktlinjen för målstyrning, fastställd av kommunstyrelsen 2022-11-30. Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en Strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Budgeten anger hur kommunens medel fördelas till kommunstyrelse och nämnder. Det ska tydligt framgå i budgeten hur planerade investeringar och fördelningen av medel förhåller sig till Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 52(80) fullmäktiges mål för kommunens utveckling och ambitionsnivåer för utförandet av kommunens välfärdsuppdrag. Varje nämnd beslutar i sin tur om en verksamhetsplan med verksamhetsmål och detaljbudget för nämndens verksamheter under det kommande året. Vilka verksamheter nämnden ska bedriva anger fullmäktige i nämndens reglemente. 9.1.2 Strategiskt mål 1: I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Skaraborgs kommunalförbund har antagit målet att Skaraborg har 300 000 invånare år 2030. För att nå målet krävs att Skaraborgs 15 kommuner tillsammans växer med 30 000 invånare, jämfört med år 2022. Kommunfullmäktiges ambition är att Tidaholms kommun under perioden 2024–2027 växer till 13 000 invånare, jämfört med 12 839 invånare år 2022. Befolkningsprognosen från mars 2023 beräknar att invånarantalet i Tidaholms kommun minskar fram till år 2030. Prognosen anger även att andelen äldre invånare ökar medan andelen invånare i förvärvsarbetande ålder minskar i kommunen. En liknande demografisk utveckling sker i hela landet. En sådan utveckling medför att den demografiska försörjningskvoten stiger vilket innebär att färre individer behöver försörja och ta hand om fler. Med fler äldre invånare ökar även behoven av äldreomsorg. Genom att möjliggöra för fler invånare att leva och utvecklas i Tidaholms kommun skapas goda möjligheter för kommunen att behålla och utveckla en god kommunal välfärd och service. Genom att växa som boendekommun bidrar Tidaholm också till den gemensamma målsättningen om ett ökat antal invånare i Skaraborg. Tidaholms kommun har flera styrkor som boendekommun – särskilt för barnfamiljer. Här finns en god livsmiljö med frisk luft och vidsträckta friluftsområden, ett stort utbud av kultur- och fritidsaktiviteter, grundskolor där eleverna är trygga, ett väl utbyggt fibernät, en sammanhållen och cykelvänlig tätort liksom mindre samhällen med närhet till kommunal service, skog, bad och fiske. I Tidaholms kommun finns också jämförelsevis goda möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden. Önskade effekter för strategiskt mål 1 1. Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 till 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 000 år 2027. Kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som stärker intresset för Tidaholm som boendekommun och bidrar till den önskade effekten. Effekten följs upp med statistik från SCB. 2. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. Byggnation av 65 nya bostäder möjliggör för ytterligare 161 personer att bosätta sig i kommunen, givet att det i genomsnitt bor 2,5 personer i varje bostad. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp med data från Tidaholms kommun. 3. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Barn- och utbildningsnämnden samt social- och omvårdnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 53(80) 4. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. 9.1.3 Strategiskt mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Tidaholms kommun ska vara med och utveckla Skaraborg till Sveriges fjärde största arbetsmarknadsregion år 2030, i enlighet med den delregionala utvecklingsstrategin. Tillväxt som ger fler arbetstillfällen i kommunen främjar utvecklingen av Tidaholms kommun som samhälle och boendekommun. Tillväxt främjar även kommunens förutsättningar att bedriva och utveckla välfärd och service. Därför ska Tidaholms kommun verka för att fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn etablerar och utvecklar verksamheter i kommunen. Tidaholms kommun ska erbjuda ett företagsklimat som ger goda förutsättningar för tillväxt. Kommunen ska utveckla företagsklimatet genom att arbeta med frågor som rör dialog, bemötande, service och samverkan med näringslivet. Genom att utveckla samverkan mellan skola, näringsliv och andra arbetsgivare kan kommunen främja tillgången till arbetskraft med rätt kompetens och stärka elevernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Kommunen ska erbjuda goda möjligheter att planera för etablering och expansion av verksamheter genom att ha en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning. Kommunen ska även bedriva ett strategiskt arbete som skapar intresse för de möjligheter som finns att etablera och utveckla verksamheter i kommunen. Närheten och möjligheten till personlig kontakt med kommunen är två styrkor som behöver lyftas fram i detta arbete. Önskade effekter för strategiskt mål 2 5. Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen samordnar kommunens arbete med denna effekt samt för dialog med de kommunala bolagen. Effekten följs upp genom analys av Svenskt Näringslivs enkät om företagsklimat i Tidaholms kommun. 6. Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen för dialog med de kommunala bolagen i frågor som rör el- och energiförsörjning. Effekten följs upp genom att kommunens arbete med plan för markförsörjning analyseras. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 54(80) 7. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. Även statistik som beskriver arbetsmarknad och näringsliv i Tidaholms kommun kan analyseras. 9.1.4 Strategiskt mål 3: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Världen, Sverige och Tidaholms kommun präglas av ett antal genomgripande förändringskrafter som i snabb takt förändrar samhället och välfärdens förutsättningar. Några exempel är digitalisering och utvecklingen av artificiell intelligens, klimatförändringar och förändrade villkor för el- och energiförsörjning. Med en växande andel äldre invånare och stora pensionsavgångar förändras också invånarnas behov av välfärd och kommunernas behov av kompetensförsörjning. Ett av tre mål för den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030 är att bygga ett robust och sammanhållet samhälle som kan möta både kända och oförutsedda utmaningar och vända dessa till möjligheter. För Tidaholms kommun handlar det om att bygga robusta verksamheter med god beredskap och förmåga att leverera välfärd även under förändrade villkor. För att skapa och upprätthålla ett sammanhållet samhälle finns också behov av att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med såväl unga som vuxna och äldre. Genom att använda beprövade metoder för verksamhetsutveckling och utveckla arbetssätt som drar nytta av ny teknik ska Tidaholms kommun leverera robust och driftsäker välfärd som ger mesta möjliga nytta för invånaren i förhållande till de resurser som kommunen tar i anspråk. Önskade effekter för strategiskt mål 3 8. Tidaholms kommun bedriver och samordnar hållbar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik. Barn- och utbildningsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen erbjuder berörda nämnder stöd i detta arbete och för dialog med de kommunala bolagen i berörda frågor. Effekten följs upp genom att dokumentation av utfört arbete och dess resultat analyseras. 9. Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala lösningar. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som ger den önskade effekten. Kommunstyrelsen erbjuder berörda nämnder stöd i detta arbete. Effekten följs upp genom analys av kommunens utbud av digitala tjänster och statistik som beskriver hur dessa tjänster används. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 55(80) 9.1.5 Personalpolitiskt mål: Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Personalen är Tidaholms kommuns viktigaste resurs. Att personalen trivs och utvecklas i sitt arbete är avgörande för verksamheternas förmåga att leverera välfärd och service av god kvalitet till kommunens invånare, besökare och arbetsgivare. Sverige har en tilltagande brist på arbetskraft. Detta medför att kompetensförsörjningen till kommunens verksamheter blir en utmaning. Tidaholms kommun ska bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete som främjar medarbetarnas trivsel och utveckling. Tidaholms kommun ska också erbjuda chefer goda möjligheter att utveckla sitt ledarskap. På så sätt stärks Tidaholms kommuns arbetsgivarattraktivitet, det vill säga förmåga att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla personal. Önskade effekter för personalpolitiskt mål 10. Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att uppnå denna effekt. Kommunstyrelsen ska stödja ett utvecklingsarbete i vilket flera eller samtliga nämnder deltar. Effekten kan följas upp med en enkät till kommunens medarbetare minst en gång per år. 11. Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att uppnå denna effekt. Kommunstyrelsen ska leda och samordna ett utvecklingsarbete i vilket samtliga nämnder deltar. Effekten kan följas upp med en enkät, fokusgrupp eller intervjuer med berörda chefer minst en gång per år. 9.1.6 Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Enligt I kap. § 1 kommunallagen (2017:725) ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ordning och reda i kommunens ekonomi är förutsättningen för en god och hållbar utveckling. Kommunens verksamhet har inte som syfte att generera vinst, men överskott är absolut nödvändigt för att långsiktigt kunna driva bra verksamhet. Att visa överskott på grund av tillfälliga realisationsvinster eller dylikt är dock inte långsiktigt hållbart sätt att bygga en budget. God ekonomisk hushållning är inte att förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov, och inte att finansiera driftskostnader med lån. Balanskravet innebär ”att klara nollan” och det ska ses som en miniminivå för vad kommunen ska prestera. Noll är dock för lite av flera anledningar. Det gäller att ha beredskap för det oväntade, eftersom det alltid tendera att inträffa. God ekonomisk hushållning är inte enbart det ekonomiska resultatet. Genom att sätta mål och riktlinjer för de olika verksamheterna och sedan följa upp dem, synliggörs vad som faktiskt görs och vad kommunens invånare får för de skattemedel som kommunen använder. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 56(80) Tidaholms kommun ska ha ett resultat och en soliditet som ger kommunen en långsiktigt hållbar ekonomi. Det innebär att kommunens resultat och soliditet kan tillåtas minska i samband med att investeringar för framtiden genomförs, för att sedan återställas till nivåer som är långsiktigt hållbara. Det betyder att i samband med den årliga hanteringen av kommande årsbudget skall avstämning göras så att det finansiella målet uppnås under planperioden 2024–2027 med upparbetat resultat till och med föregående årsbokslut som grund. 10 miljoner kronor är den nivå som krävs för att klara en årlig lånefinansiering på genomsnitt 65 miljoner kronor per år (finansiering av investeringar för skattefinansierad verksamhet) under perioden 2024–2027. Syftet med att ha en god soliditet är att upprätthålla en långsiktigt välskött ekonomi utifrån god ekonomisk hushållning. Soliditetsnivån i kombination med resultatnivån styr investeringsnivån över planeringsperioden. Önskade effekter för finansiellt mål 12. Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. Barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen uppdras att anta verksamhetsmål som syftar till att nå ett resultat som är i balans med nämndens budgeterade resultat. 13. Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. 9.1.7 Metod vid bedömning av måluppfyllelse För varje strategisk plan och budget ska kommunledningsförvaltningen ta fram en plan för uppföljning. En sådan plan anger i detalj vilka underlag som ska sammanställas och analyseras vid uppföljning av respektive mål och önskad effekt. Följande princip bestämmer graden av måluppfyllelse för fullmäktiges mål: • Ett mål uppnås då samtliga önskade effekter som knyts till målet uppnås. • Ett mål uppnås delvis då alla önskade effekter förutom en uppnås. • Ett mål uppnås inte då flera önskade effekter ej uppnås. För önskade effekter finns två möjliga utfall: • Den önskade effekten uppnås. • Den önskade effekten uppnås inte. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 57(80) 9.2 Ekonomistyrningsprinciper 9.2.1 Uppföljning Kommunstyrelsens uppsiktsplikt • Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över att de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten och ekonomin efterlevs. Varje nämnd skall genomföra resultat- och måluppföljning. • Redovisning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige sker i samband med delårsbokslut efter augusti månad samt vid årsredovisning. • Redovisning av månadsrapporter (uppföljning av verksamhet, ekonomi, personal) till kommunstyrelsen sker efter april. • Redovisning av helårsprognoser (endast uppföljning av ekonomi) till kommunstyrelsen sker efter mars. Nämnderna utgör resultatenheter. Nämnden får en budgetram för hela nämndens verksamhetsområde. Budgetramen är lika med nämndens nettokostnader. Nämnden kan dela upp budget i olika verksamheter. Nämnderna ska följa upp sin ekonomi månadsvis. Nämnden ska ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Vid uppkomna underskott ska åtgärder vidtas för att komma i balans. Vid underskott ska rapportering inklusive åtgärdsplaner redovisas till kommunstyrelsen efter varje ordinarie sammanträde. Kommunstyrelsen kan besluta att uppföljning ska ske oftare än ordinarie sammanträde om kommunstyrelsen ser behov av en tätare uppföljning. Överskott och underskott Kommunfullmäktige beslutade att avskriva nämndernas över- eller underskott per 2021-12-31 och uppkomna avvikelser skall inte sammanställas eller tillgodoräknas nämnderna från och med verksamhetsåret 2022. Omfördelningar Omfördelningar av medel under innevarande år inom beslutad budgetram beslutas av respektive nämnd. Omfördelningar mellan nämndernas budgetramar under innevarande år ska endast ske i mycket specifika fall. Om medel ska flyttas mellan nämnderna under innevarande år sker detta med en bokning av kostnader och intäkter i bokföringen. Tilläggsanslag Några tilläggsanslag sker inte under innevarande år till nämndernas budgetramar. Policy för investeringar Policy för investeringar beskriver hur omfördelningar och ombudgeteringar av investeringar hanteras. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 58(80) 9.3 Resursfördelning och politisk viljeinriktning Tidaholms kommun tillämpar SKR:s prislappsmodell för att göra en initial fördelning av medel till nämndernas budgetramar, även kallade tekniska ramar. Därtill kan förtroendevalda politiker prioritera och omprioriterara medel för att nå balans och harmoni mellan fullmäktiges strategiska mål och fördelningen av medel. Detta framgår av kommunens ekonomistyrningsprinciper. 9.3.1 SKR:s prislappsmodell Tidaholms kommun fördelar resurser baserat på SKR:s prislappsmodell. Modellen bygger på sambandet mellan pris och volym och används för att analysera och jämföra kostnader i kommunal verksamhet utifrån standardiserade prislappar per prestation eller brukare. Genom modellen beräknas nämndernas tekniska ramar utifrån vad verksamheten bedöms bör kosta vid en genomsnittlig nivå av avgifter, ambition och effektivitet. Syftet är att skapa en mer realistisk och transparent budget, samtidigt som sambandet mellan demografiska förändringar och kommunens kostnader och intäkter tydliggörs. Modellen bidrar till ökad transparens, likvärdighet och styrbarhet i resursfördelningen genom att koppla samman kostnader med volymer och behov i olika verksamheter. Genom att skilja mellan volymförändringar och kostnad per enhet samt relatera dessa till kommunens strukturella förutsättningar skapas ett robust underlag för strategiska beslut, ekonomisk planering, uppföljning och effektiviseringsarbete. Prislapparna inom verksamhetsområdena förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, vård och omsorg om äldre, grundläggande vuxenutbildning, insatser enligt LSS/SFB samt individ- och familjeomsorg baseras på standardkostnad. Standardkostnaden beskriver den teoretiska kostnad som kommunen bör ha om verksamheten bedrivs med en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Den utgår från rikets nettokostnader enligt räkenskapssammandraget två år före aktuellt år och räknas upp till aktuell prisnivå med hjälp av prognos för KPIF. Därefter görs justeringar utifrån lokala och strukturella förutsättningar, såsom befolkningssammansättning och geografiska förhållanden. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 59(80) För verksamheter där prislapp saknas används i stället jämförelser med andra kommuner eller tidigare budget som grund. Jämförelser görs antingen med kommuner som har mest lika strukturella förutsättningar som Tidaholm eller med kommuner av liknande storlek, definierat som 12 500–14 500 invånare. För politik, infrastruktur, särskilt riktade insatser samt övrig utbildning och omsorg används jämförelser med mest lika kommuner. För kultur- och fritidsverksamhet används jämförelser med lika stora kommuner. För affärsverksamheter och gemensamma verksamheter tillämpas budget på budget, vilket innebär att föregående års budget räknas upp. Modellen tar hänsyn till förändringar i befolkningens storlek och sammansättning, både totalt och inom olika åldersgrupper. Prislappar eller jämförelsetal relateras till antalet invånare i aktuell målgrupp eller till hela befolkningen. På detta sätt anpassas resurserna till förändrade behov över tid. Om det finns skillnader mellan kommunens faktiska kostnader och vad prislapparna eller jämförelser med andra kommuner visar, behöver detta analyseras. Analysen ska klargöra om avvikelserna beror på medvetna prioriteringar, såsom exempelvis en högre ambitionsnivå, eller på skillnader i effektivitet eller andra förutsättningar. Utifrån denna analys kan resurser omfördelas eller tillföras i form av prioriterade medel. Detta gör det tydligt inom vilka verksamhetsområden det finns behov av särskilda satsningar och vilka prioriteringar som görs av politiska eller verksamhetsmässiga skäl. 9.3.2 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar Budgeten för år 2027–2029 utgår från följande förutsättningar: • Skattesats för Tidaholms kommun är fastställd till 22,07 procent under perioden • Skatteunderlagsprognos från SKR (cirkulär 2026.12) • Befolkningsprognos från Statisticon, daterad 6 mars 2026 Kommunens finansiella mål är att resultatet i genomsnitt ska uppgå till 10 miljoner kronor per år under perioden 2024–2027. Utfallet för år 2024 var 1,5 miljoner kronor och för år 2025 var det 52,5 miljoner kronor. För år 2026 är det budgeterade resultatet 10 miljoner kronor och för år 2027 16,8 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att det genomsnittliga resultatet för hela perioden beräknas överstiga målet om 10 miljoner kronor per år. Kommunen har en hög investeringstakt. För att kunna finansiera investeringar utan att öka låneskulden krävs ett stabilt och tillräckligt högt resultat. Enligt resursfördelningsmodellen ska kortsiktiga investeringar finansieras med egna medel och inte belasta framtida generationer genom upplåning. Mot denna bakgrund, och med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning, syftar SKR:s resursfördelning mot att resultatet ska uppgå till minst 3 procent av skatter och generella bidrag. För år 2027 motsvarar detta cirka 32 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet för 2027 är lägre än denna nivå som förklaras av högre prioriterade driftmedel till verksamheterna. Det budgeterade resultatet för planåren 2028 och 2029 ligger däremot på högre nivåer. Se specificerat i tabellen nedan där även förutsättningar för personalomkostnadspålägg (PO), internränta samt uppräkning anges. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 60(80) 2027 2028 2029 Befolkningsprognosen uppdaterades: 2026-03-06 Befolkning, antal: 12 648 12 610 12 574 Intäktsprognosen uppdaterades: 2026-03-03 Cirkulärnummer: 2026.12 Intäktsprognos, tkr: 1 055 984,7 1 093 567,7 1 128 455,8 Budgeterat resultat, tkr: 16 829,7 34 547,8 38 944,7 Budgeterat resultat, %: 1,6 % 3,2 % 3,5 % Investeringar, totalt, tkr: 186 700,0 168 800,0 117 600,0 Valt PO-pålägg: EGEN 40,34 40,54 40,58 Internränta, %: 2,75 % 2,75 % 2,75 % Kvarstående prioriteringsutrymme, tkr: -14 849,9 1 740,8 5 091,0 Uppräkning av pris- och lön, %: OKT 2025 Prislappar EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Intäktslappar EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Politisk verksamhet EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Infrastruktur, skydd mm EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Kultur och fritid EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Särskilt riktade insatser EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Affärsverksamhet EJ UPPR 0,0 % 0,0 % 0,0 % Övriga verksamheter EGEN 3,3 % 3,3 % 3,2 % Vald prislapp som ligger till grund för teknisk JAN 2026 ram: Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 61(80) Fördelning av verksamheter på en eller flera nämnder i Tidaholm Räkenskaps- sammandragets KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS verksamhetskoder 100 Nämnd- och 52,5 % 4,2 % 9,7 % 13,8 % 13,1 % 6,7 % styrelseverksamhet 110 Stöd till politiska partier 120 Revision 100,0 % 130 Övrig politisk 53,2 % 0,8 % 46,1 % verksamhet 215 Fysisk och teknisk planering, 100,0 % bostadsförbättring 220 Näringslivsfrämjande 100,0 % åtgärder 225 Konsument- och 50,0 % 50,0 % energirådgivning 230 Turistverksamhet 100,0 % 249 Väg- och järnvägsnät, 100,0 % parkering 250 Parker 100,0 % 261 Miljö- och hälsoskydd, 100,0 % myndighetsutövning 263 Miljö- hälsa och 100,0 % hållbar utveckling 267 Alkoholtillstånd m.m. 100,0 % 270 Räddningstjänst 100,0 % 275 Totalförsvar och 100,0 % samhällsskydd 300 Allmän 100,0 % fritidsverksamhet Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 62(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 310 Stöd till 100,0 % studieorganisationer 315 Allmän 100,0 % kulturverksamhet, övrigt 320 Bibliotek 100,0 % 330 Musikskola / 100,0 % kulturskola 340 Idrotts- och 100,0 % fritidsanläggningar 350 Fritidsgårdar 100,0 % 407 Förskola inkl vks 400 100,0 % och 412 425 Fritidshem inkl vks 100,0 % 415 435 Förskoleklass 100,0 % 440 Grundskola 100,0 % 443 Anpassad grundskola 100,0 % 450 Gymnasieskola 100,0 % 453 Anpassad 100,0 % gymnasieskola 470 Grundläggande vuxenutbildning (inkl vks 100,0 % 472 o 476) 474 Komvux, anpassad 100,0 % utbildning 475 Högskoleutbildning 100,0 % m.m. 478 Uppdragsutbildning 100,0 % m.m. 500 Primärvård 100,0 % 505 Hälso- och sjukvård, 100,0 % övrigt exkl. hemsjukvård Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 63(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 510 Vård och omsorg om 100,0 % äldre 513 Insatser enligt LSS/SFB 100,0 % 520 Insatser till personer med funktionsnedsättning 100,0 % (ej LSS/SFB) 530 100,0 % Färdtjänst/riksfärdtjänst 550 IFO (verksamheterna 559, 569, 571, 575 och 99,4 % 0,7 % 585) 600 Flyktingmottagande 100,0 % 610 100,0 % Arbetsmarknadsåtgärder 800 Arbetsområden och 100,0 % lokaler 805 Hamnverksamhet 100,0 % 810 Kommersiell 100,0 % verksamhet 815 Bostadsverksamhet 100,0 % 830 Flygtrafik 100,0 % 832 Buss, bil och spårbundna 100,0 % persontransporter 834 Sjötrafik 100,0 % 855 Elförsörjning och 100,0 % gasförsörjning 860 Fjärrvärmeförsörjning 100,0 % 865 Vattenförsörjning och 100,0 % avloppshantering 870 Avfallshantering 100,0 % 910 Gemensamma lokaler 100,0 % Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 64(80) KS VAL JÄV REV ÖVF SBN BUN SON KFN SMS 920 Gemensamma 100,0 % verksamheter Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 65(80) Blockindelning av verksamheter Teknisk ram 2027 1. POLITIK 15 259 100 Nämnd- och styrelseverksamhet 8 758 110 Stöd till politiska partier 0 120 Revision 1 206 130 Övrig politisk verksamhet 5 295 2. INFRASTRUKTUR 69 153 215 Fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring 11 002 220 Näringslivsfrämjande åtgärder 2 633 225 Konsument- och energirådgivning 185 230 Turistverksamhet 2 221 249 Väg- och järnvägsnät, parkering 22 725 250 Parker 5 745 261 Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 4 083 263 Miljö- hälsa och hållbar utveckling 1 207 267 Alkoholtillstånd m.m. 150 270 Räddningstjänst 18 181 275 Totalförsvar och samhällsskydd 1 020 3. KULTUR O FRITID 42 212 300 Allmän fritidsverksamhet 3 594 310 Stöd till studieorganisationer 326 315 Allmän kulturverksamhet, övrigt 4 027 320 Bibliotek 7 754 330 Musikskola / kulturskola 5 301 340 Idrotts- och fritidsanläggningar 17 437 350 Fritidsgårdar 3 775 4. PEDAGOGISK VERKSAMHET 391 641 407 Förskola inkl vks 400 och 412 89 415 425 Fritidshem inkl vks 415 20 837 435 Förskoleklass 9 644 440 Grundskola 176 456 443 Anpassad grundskola 15 636 450 Gymnasieskola 65 606 453 Anpassad gymnasieskola 6 611 470 Grundläggande vuxenutbildning (inkl vks 472 o 476) 6 231 474 Komvux, anpassad utbildning 333 475 Högskoleutbildning m.m. 775 478 Uppdragsutbildning m.m. 97 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 66(80) 5. VÅRD O OMSORG 414 991 500 Primärvård 0 505 Hälso- och sjukvård, övrigt exkl. hemsjukvård 30 510 Vård och omsorg om äldre 228 789 513 Insatser enligt LSS/SFB 106 016 520 Insatser till personer med funktionsnedsättning (ej LSS/SFB) 16 825 530 Färdtjänst/riksfärdtjänst 4 173 550 IFO (verksamheterna 559, 569, 571, 575 och 585) 59 157 6. SÄRSKILT RIKTADE INSATSER 5 268 600 Flyktingmottagande -984 610 Arbetsmarknadsåtgärder 6 253 8. AFFÄRSVERKSAMHET 5 387 800 Arbetsområden och lokaler -2 238 805 Hamnverksamhet 0 810 Kommersiell verksamhet -671 815 Bostadsverksamhet 299 830 Flygtrafik 0 832 Buss, bil och spårbundna persontransporter 7 467 834 Sjötrafik 0 855 Elförsörjning och gasförsörjning 0 860 Fjärrvärmeförsörjning 0 865 Vattenförsörjning och avloppshantering 69 870 Avfallshantering 461 9. GEMENSAMMA VERKSAMHETER 43 692 910 Gemensamma lokaler 644 920 Gemensamma verksamheter 43 048 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 67(80) Förutsättningar Prislappar och tekniska ramar inom barn och utbildning 470 425 435 440 450 Grund- 407 Fritids- Förskole Grund- Gymnasie läggande Förskola hem klass skola skola vuxen- utbildning Teknisk ram 2026, tkr 2027 PRISLAPP JAN 2026, kronor 148 911 20 980 76 296 131 285 155 207 519 Vald uppräkningsfaktor 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 2027, % Uppräknad prislapp 2027, 153 840 21 675 78 821 135 630 160 344 536 kronor Justering vid effektivare 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % verksamhet, % Justerad prislapp, kronor 153 840 21 675 78 821 135 630 160 344 536 Inv i grupp, 1 jan 2027, antal 622 1 017 130 1 362 425 12 689 Inv i grupp, 31 dec 2027, 602 1 004 131 1 359 425 12 648 antal Geenomsnitt invånare, 2027, 612 1 011 130 1 361 425 12 669 antal Prislappsram 2027, tkr 94 150 21 913 10 247 184 592 68 146 6 791 Avdrag för gemensam -4 735 -1 076 -603 -8 136 -2 540 -560 verksamhet 2027, tkr Teknisk ram 2027, tkr 89 415 20 837 9 644 176 456 65 606 6 231 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 68(80) Prislappar och tekniska ramar inom social och omvårdnad 513 510 Äldre- 510 Äldre- 510 Äldre- Insatser omsorg omsorg omsorg 550 IFO enl. 65–79 år 80–89 år 90-x år LSS/SFB Teknisk ram 2026, tkr 2027 PRISLAPP JAN 2026, kronor 22 984 127 821 342 161 8 413 4 632 Vald uppräkningsfaktor 2027, % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % 3,3 % Uppräknad prislapp 2027, kronor 23 745 132 051 353 485 8 691 4 785 Justering vid effektivare 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % verksamhet, % Justerad prislapp, kronor 23 745 132 051 353 485 8 691 4 785 Inv i grupp, 1 jan 2027, antal 2 178 893 190 12 689 12 689 Inv i grupp, 31 dec 2027, antal 2 162 926 192 12 648 12 648 Geenomsnitt invånare, 2027, antal 2 170 909 191 12 669 12 669 Prislappsram 2027, tkr 51 527 120 034 67 516 110 106 60 621 Avdrag för gemensam verksamhet -2 217 -5 165 -2 905 -4 090 -1 464 2027, tkr Teknisk ram 2027, tkr 49 309 114 869 64 610 106 016 59 157 Mest lika kommuner 7:e mest Mest lik lik 1 2 3 4 5 6 7 Tanum Sura- Malung- Svalöv Vimmerby Sunne Storfors Övergripande hammar Sälen Öckerö Fagersta Strömstad Åtvidaberg Östra Munkedal Osby Fritidshem Göinge Oxelösund Markaryd Mörby- Heby Vimmerby Fagersta Östra Förskola långa Göinge Grundskola Bromölla Säter Nora Älvkarleby Flen Hörby Markaryd Eda Arboga Hjo Valdemars- Burlöv Osby Tanum Gymnasieskola vik Vuxenutbildning Rättvik Nora Ovanåker Kinda Sunne Båstad Säter Äldreomsorg Tibro Heby Sävsjö Öckerö Svenljunga Tranemo Vingåker Sunne Torsby Lycksele Smedje- Strömstad Nora Kinda IFO backen Östra Ström-sund Gnosjö Lysekil Hagfors Vara Lessebo LSS Göinge Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 69(80) Dessa kommuner förekommer flest gånger i tabellen ovan Kommun Antal förekomster Sunne 3 Östra Göinge 3 Nora 3 Tanum 2 Vimmerby 2 Öckerö 2 Fagersta 2 Lika stora kommuner Tidaholms "Lika stora kommuner" är invånarantal 12500–14999. Kommun Invånare Arboga 13 980 Fagersta 13 072 Götene 13 286 Habo 13 456 Heby 14 345 Hultsfred 13 673 Lilla Edet 14 442 Lysekil 13 907 Mönsterås 13 069 Olofström 13 000 Osby 12 947 Strömstad 13 482 Sunne 13 356 Svalöv 14 543 Säffle 14 899 Söderköping 14 789 Tanum 12 773 Tidaholm 12 805 Tomelilla 13 639 Trosa 14 927 Vaggeryd 14 825 Åre 12 693 Öckerö 12 771 Östra Göinge 13 978 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 70(80) 9.4 Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är utförd av Statisticon i mars 2026 på uppdrag av Tidaholms kommun. En befolkningsprognos daterad mars 2026 beräknar att folkmängden i Tidaholms kommun kommer att minska med 359 invånare under perioden 2025–2035, från 12 736 till 12 377 personer. Under 2025 minskade folkmängden i Tidaholms kommun med 69 personer, från 12 805 till 12 736 invånare. Orsaken till den minskade befolkningen var ett flyttnetto på -47 personer och ett födelsenetto på - 15 personer. Befolkningsutvecklingen innebär att kommunens förskolor och grundskolor behöver se över antalet platser och anpassa verksamheten för att bibehålla kvalitet och god arbetsmiljö. I tabellen nedan sammanfattas befolkningens utveckling över tid avseende folkmängd och förändrings-komponenter. Uppgifterna för 2026 och framåt är prognostiserade värden. Integritetsskydd i statistiken Från och med 2026 tillämpar SCB ny metod för integritetsskydd i befolkningsstatistiken, vilket innebär att får det inte vara möjligt att genom statistiken identifiera en enskild individ, ett hushåll eller ett företag, eller avslöja något om deras personliga eller ekonomiska förhållanden. Därför arbetar SCB med röjandekontroll i individstatistiken för att säkerställa att individuppgifter inte röjs. För Tidaholms kommun och prognosen från Statisticon innebär det att följd av metoden är att de redovisade totalerna inte alltid är lika med summan av deras redovisade delar. Till exempel överensstämmer inte nödvändigtvis den redovisade totalen för kvinnor och män med summan av de redovisade statistikvärdena för kvinnor respektive män. SCB bedömer att den osäkerhet som tillförs genom användning av metoden i de allra flesta fall är försumbar i relation till övriga osäkerhetskällor som påverkar statistiken. Beräkning av folkökning, födelseöverskott och flyttningsöverskott är exempel på statistikvärden som beräknas utifrån redan CKM-justerade frekvenser, vilket medför att justeringen kan vara större än +/-3 eftersom värdena baseras på mer än en justerad frekvens. Konkret för 2025 så redovisas födelseöverskott som -15 och flytt netto som -47, vilket är -62 men totalen är -69. Totalen är det som är korrekt, SCB bedömer att den osäkerhet som tillförs genom användning av metoden i de allra flesta fall är försumbar i relation till övriga osäkerhetskällor som påverkar statistiken. Mer om detta finns att läsa på SCB:s hemsida. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 71(80) Folkmängdens utveckling 1980 till 2035 År 1980 1990 2000 2020 2025 2026P 2035P Födda 131 198 119 134 125 114 117 Döda 179 149 152 142 140 154 157 Födelseöverskott -48 49 -33 -8 -15 -41 -40 Inflyttade 376 581 369 548 467 485 493 Utflyttade 385 462 472 596 514 492 484 Flyttnetto -9 119 -103 -48 -47 -7 10 Folkökning -57 168 -136 -56 -69 -48 -30 Folkmängd 13 069 13 283 12 694 12 790 12 736 12 689 12 377 I tabellen nedan visas folkmängden per olika åldersklasser samt totalt för perioden 2025–2035. Befolkningsprognos för antal invånare i olika åldrar Ålder / 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 År 0–5 756 738 716 706 697 695 687 689 693 699 703 6–9 556 541 531 504 502 486 476 470 463 460 452 10–12 465 476 474 452 428 417 404 401 392 377 377 13–15 477 475 485 473 482 480 460 437 428 415 413 16–18 411 425 425 471 466 473 465 472 469 452 431 19–24 729 711 708 698 718 722 758 759 760 779 778 25–44 2 903 2 913 2 914 2 904 2 898 2 865 2 839 2 819 2 787 2 773 2 742 45–64 3 207 3 150 3 115 3 075 3 000 2 964 2 944 2 902 2 902 2 892 2 891 65–79 2 193 2 178 2 162 2 184 2 244 2 275 2 300 2 342 2 362 2 377 2 391 80–100 1 042 1 083 1 117 1 143 1 139 1 163 1 172 1 179 1 184 1 186 1 198 Totalt 12 736 12 689 12 648 12 610 12 574 12 539 12 505 12 472 12 440 12 408 12 377 Demografisk försörjningskvot, ibland kallat försörjningsbörda, är ett demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket beskriver hur många personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningskvoten kan delas upp i två delar, en del från barn och ungdomar (0–19 år) och en del från äldre (65+). Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 72(80) Demografisk försörjningskvot efter år Försörjningskvot i Försörjningskvot i Försörjningskvot i Försörjningskvot i År Tidaholms kommun, Tidaholms kommun, Tidaholms kommun riket 0–19 år 65+ år 2027 0,92 0,77 0,42 0,50 2029 0,94 0,77 0,42 0,52 2030 0,95 0,77 0,42 0,54 2032 0,97 0,78 0,41 0,56 2035 0,98 0,78 0,40 0,57 Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 73(80) 9.5 Kommunens organisation 9.5.1 Kommunkoncernen Den kommunala koncernen består av Tidaholms kommun och kommunens koncernföretag. 9.5.2 Politisk organisation Den politiska organisationen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och följande nämnder: • Barn- och utbildningsnämnden • Kultur- och fritidsnämnden • Samhällsbyggnadsnämnden • Social- och omvårdnadsnämnden • Jävsnämnden • Valnämnden • Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Samtliga nämnder, undantaget jävsnämnden och valnämnden, har ett arbetsutskott som bereder de ärenden som ska hanteras i nämnden. Kommunstyrelsen har även ett personalutskott. Folkhälsorådet och det kommunala rådet för funktionshinderfrågor bereder vissa ärenden till kommunstyrelsen. Det kommunala pensionärsrådet bereder även vissa ärenden till social- och omvårdnadsnämnden. Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg bedriver räddningstjänst och har samhällsskyddsansvar för Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner. Nämnden med tillhörande förvaltning har sitt säte i Falköpings kommun. Överförmyndaren, kommunrevisionen, valberedningen och de kommunala bolagen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Fullmäktige utser även kommunens representanter i Skaraborgs kommunalförbund och Samordningsförbundet. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 74(80) 9.5.3 Förvaltning Tidaholms kommun har sex förvaltningar som bistår nämnder och kommunstyrelse med utredning, planering och utförande av verksamhet: • Kommunledningsförvaltningen • Barn- och utbildningsförvaltningen • Kultur- och fritidsförvaltningen • Samhällsbyggnadsförvaltningen • Social- och omvårdnadsförvaltningen • Jävsförvaltningen. Varje förvaltning leds av en förvaltningschef. Kommunledningsförvaltningen leds av kommundirektören som är kommunens ledande tjänsteperson. Kommundirektören leder även Tidaholms kommuns ledningsgrupp (KLG) i vilken samtliga förvaltningschef samt ekonomichef, personalchef, IT- och digitaliseringschef, näringsliv- och kommunikationschef samt kanslichef ingår. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 75(80) Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 76(80) 9.5.4 Kommunala bolag Koncernen Tidaholms Energi AB består av moderbolaget Tidaholms Energi AB (TEAB) samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB (TENAB), Tidaholms Bostadsbolag AB (TBAB), 20 procent av Bosnet AB samt 3 procent av Netwest Sweden AB. Tidaholms Energi AB ska utöva en aktiv styrning och ledning av de bolag som ingår i koncernen. Enligt ägardirektiven ska de kommunala bolagen bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor. Tidaholms Energi AB Som energibolag är Tidaholms Energi AB kommunens redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande bedriva produktion och försäljning av el samt produktion och distribution av fjärrvärme inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska även bygga och driva IT-infrastruktur samt stadsnätsutbyggnad inom Tidaholms kommun på marknadsmässiga villkor. Tidaholms Elnät AB Tidaholms Elnät AB är moderbolagets redskap för att med god leveranssäkerhet och med optimalt resursutnyttjande distribuera elektrisk energi inom i första hand Tidaholms kommun. Bolaget ska arbeta aktivt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Tidaholms Bostads AB Tidaholms Bostadsbolag AB är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget ger moderbolaget möjligheter att på olika sätt agera på den lokala bostadsmarknaden för att stärka utveckling samt genom ett allmännyttigt bostadsföretag främja en god bostadsförsörjning inom Tidaholms kommun. Bolaget ska aktivt verka för att skapa tillgång på bostäder, vilket är nödvändigt för att Tidaholm ska uppnå en attraktionskraft och tillväxt. Bosnet AB Bosnet AB har sitt säte i Karlsborg och ägs med 20 procent vardera av Tidaholms Energi AB, Hjo Energi AB, Karlsborgs Energi AB, Tibro Energi AB och VänerEnergi AB. Bolagets roll är att främja telekommunikationsutvecklingen i ägarkommunerna. Detta gör bolaget genom att stötta och samordna ägarnas utveckling på området och finna samarbetsområden. Bolaget ska vara en gemensam resurs genom rollen som kommunikationsoperatör. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 77(80) 9.6 Agenda 2030 Den 30 oktober 2023 fattade kommunfullmäktige följande beslut om hur Tidaholms kommun ska genomföra Agenda 2030 (KF § 123/2023) under perioden 2024–2027. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 78(80) 9.7 Begrepp Vision: Kommunfullmäktige fastställer en vision som beskriver hur Tidaholms kommun ska utvecklas på lång sikt. Strategisk plan och budget: Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Detta är fullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Dokumentet anger fullmäktiges strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för Tidaholms kommun samt fördelning av resurser till nämnderna. Strategiska mål: Fullmäktige fastställer strategiska mål för Tidaholms kommuns verksamheter. Strategiska mål anger vad kommunen ska åstadkomma för att närma sig visionen för Tidaholms kommun. Personalpolitiskt mål: Fullmäktige fastställer ett personalpolitiskt mål för Tidaholms kommuns verksamheter. Målet anger hur kommunen ska arbeta med personalpolitiska frågor för att ge verksamheterna goda förutsättningar för att utföra sina uppdrag. Finansiella mål: Fullmäktige fastställer finansiella mål för en god kommunal ekonomi. Minst ett av de finansiella målen avser kommunens resultat (resultatmålet). Önskad effekt: Fullmäktige anger en eller flera önskade effekter för varje strategiskt, finansiellt och personalpolitiskt mål för Tidaholms kommun. Det ska vara möjligt att följa upp och bedöma huruvida den önskade effekten är uppnådd eller inte. Därför ska de önskade effekterna beskrivas så konkret som möjligt. Uppdraget att åstadkomma en önskad effekt fördelas till en eller flera nämnder. Verksamhetsplan och detaljbudget: Fastställs av nämnd och kommunstyrelse inför varje verksamhetsår. Anger nämndens verksamhetsmål i förhållande till de önskade effekter som fullmäktige uppdrar åt nämnden att sätta mål för. Innehåller även en ettårig detaljbudget samt en beskrivning av förhållandet mellan nämndens mål och fördelning av medel. Verksamhetsmål: Verksamhetsmål syftar till att utveckla nämndens och styrelsens verksamheter i en riktning som stödjer fullmäktiges mål för kommunen. Verksamhetsmål kan till exempel handla om verksamheternas resurser (personal, utrustning, lokaler), processer eller verksamhetsresultat. Varje nämnd samt kommunstyrelsen antar minst ett verksamhetsmål för varje önskad effekt som fullmäktige har uppdragit åt nämnden att förverkliga. Varje verksamhetsmål ska direkt eller indirekt bidra till att kommunen når den önskade effekten. Nämnden bedömer huruvida målet är uppnått eller inte. Plan för uppföljning: För varje strategisk plan och budget ska kommunledningsförvaltningen ta fram en plan för uppföljning. För varje verksamhetsplan ska berörd förvaltning ta fram en plan för uppföljning. Förvaltningens plan för uppföljning anger vilka underlag som ska sammanställas och analyseras vid uppföljning av respektive mål. Omvärldsanalys: Omvärldsanalysen är en analys av vilka faktorer och kommande trender som påverkar kommunen och kommunens förutsättningar att utföra sina uppdrag. Omvärldsanalyser används som grund för strategisk planering och övergripande beslut. Delårsrapport: Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Årsredovisning: Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut och bestå av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och en sammanställd redovisning. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 79(80) Bokslut: Ett avslutande av alla konton i bokföringen och ett sammanställande av tillgångar och skulder i en balansräkning vid slutet av redovisningsperioden samt av intäkter och kostnader under denna i en resultaträkning. Resultaträkning: Resultaträkningen är en sammanställning av kostnader och intäkter för en redovisningsperiod. Finansieringsanalys: Finansieringsanalys visar hur driftverksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten bidragit till den uppkomna förändringen av likvida medel. Kassaflödesanalys: Se finansieringsanalys. Balansräkning: Balansräkningen redovisar hur stora kommunens tillgångar är vid årsskiftet och hur dessa tillgångar är finansierade. Balansräkningen visar också hur kapitalet har använts och hur det har anskaffats. Tillgångarna är uppdelade i omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Likviditet: Betalningsförmågan på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Soliditet: Andelen eget kapital av de totala tillgångarna (graden av egna finansierade tillgångar). Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss tid. Avskrivning: Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Skatteunderlag: Totalt kommunalt beskattningsbar inkomst för samtliga skattskyldiga i kommunen (framkommer vid inkomsttaxeringen). Skattekraft: Skatteunderlaget dividerat med antalet invånare vid inkomstårets utgång (den kommunalt beskattningsbara inkomsten per invånare). Resultatutjämningsreserv (RUR): Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Lokal utvecklingsreserv (LUR): I 2013 års bokslut avsattes medel av de av AFA återbetalade sjukförsäkringsavgifter som erhölls detta år till en lokal utvecklingsreserv. Grön finansiering: Avser finansiering där den underliggande obligationen för finansieringen uppfyller kraven i ett grönt ramverk så som exempelvis ”The Green Bond Principles”. Gröna obligationer ger ränteplacerare möjligheten att stödja utlåning till investeringsprojekt med mål att mildra klimatförändringarna eller som bidrar till en anpassning till dem. Tidaholms kommun, Strategisk plan och budget 2027–2029 80(80) Social- och omvårdnadsförvaltningen Ärendenummer: SON 2026/104 Upprättad: 2026-05-05 Senast reviderad: Förstudierapport gruppbostad LSS 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Johan Claesson, Peter Eriksson, Elin Andersson Beställare av förstudien: Social och omvårdnadsnämnden Bakgrund ...................................................................................................................................................................4 Förstudiens uppdrag och avgränsningar .............................................................................................................4 Nulägesanalys ...........................................................................................................................................................5 Servicebostäder ..................................................................................................................................................5 Omvärldsbevakning ................................................................................................................................................6 Konsekvensanalys ...................................................................................................................................................6 Alternativa lösningar ..............................................................................................................................................7 Nybyggnation .......................................................................................................................................................7 Alternativ 1. Antipoden 6 .................................................................................................................................7 Alternativ 2. Solkullen/Hägne ..........................................................................................................................7 Alternativ 3. Mjärden 1 (Rosenberg) .............................................................................................................7 Kvalitativa effekter .............................................................................................................................................7 Tidplan ..................................................................................................................................................................7 Kostnad för nybyggnation, Mjärden 1, byggnad i ett plan med gruppbostad 6 platser ......................7 Alternativ 4. Håven 1 (Rosenberg) .................................................................................................................7 Kvalitativa effekter .............................................................................................................................................7 Tidplan ..................................................................................................................................................................8 Kostnad för nybyggnation av en gruppbostad med 6 platser på, Håven 1 ............................................8 Alternativ 5. Håven 1, byggnad i 2 plan med gruppbostad 6 platser samt servicebostad 6 platser 8 Kvalitativa effekter .............................................................................................................................................8 Tidplan ..................................................................................................................................................................8 Kostnad för nybyggnation av en gruppbostad med 6 platser samt en servicebostad med 6 platser, Håven 1 ....................................................................................................Error! Bookmark not defined. Placering av alternativen 3 – 4 enligt följande ..............................................................................................9 ................................................................................................................................................................................9 Översiktlig bedömning av placeringsalternativ ..........................................................................................10 Befintliga fastigheter .........................................................................................................................................11 Servicelägenheterna på Midgård ...................................................................................................................11 Ugglan .................................................................................................................................................................12 Metod för beräkning ............................................................................................................................................13 Översikt beräknade kostnader, belopp i kr .....................................................................................................14 Rekommenderad lösning ....................................................................................................................................14 Alternativ 1: ...........................................................................................................................................................15 Föreslagen utformning ....................................................................................................................................15 Analys av fördelar ............................................................................................................................................15 Analys av nackdelar och risker .....................................................................................................................16 Samlad rekommendation ................................................................................................................................16 Alternativ 2: ...........................................................................................................................................................17 Planlösning .........................................................................................................................................................17 Förväntad effekt ................................................................................................................................................18 Projektets mål ...................................................................................................................................................18 Intressenter .......................................................................................................................................................18 Omfattning i tid ................................................................................................................................................18 Förslag på interna mottagare .........................................................................................................................18 Bakgrund Tidaholms kommun bedriver servicebostad och gruppbostad utifrån lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Inom ramen för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, finns bostad med särskild service för vuxna som en av insatserna. Denna insats kan utformas som antingen gruppbostad eller servicebostad, beroende på den enskildes behov av stöd, tillsyn och självständighet i vardagen. En gruppbostad är avsedd för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar som medför ett stort behov av stöd i det dagliga livet. Boendeformen innebär att den enskilde har en egen lägenhet som är belägen i direkt anslutning till gemensamma utrymmen och till personal. Personal finns tillgänglig dygnet runt för att tillgodose behov av omvårdnad, praktiskt stöd, struktur och tillsyn, vilket ger en hög grad av trygghet men också innebär en lägre grad av självständighet. En servicebostad riktar sig till personer som i större utsträckning kan leva självständigt, men som fortfarande har behov av regelbundet vardagligt stöd. Den enskilde bor i en egen lägenhet, ofta integrerad i ett vanligt bostadsområde, och stödet organiseras genom en närliggande personal- eller servicelägenhet. Personal finns tillgänglig utifrån planerade insatser och vid behov, men inte nödvändigtvis kontinuerligt på plats. Stödet i servicebostad består främst av hjälp med praktiska vardagssysslor, planering, sociala kontakter och viss personlig omvårdnad. Sammantaget innebär skillnaden mellan de två boendeformerna att gruppbostad erbjuder ett mer omfattande och kontinuerligt stöd, medan servicebostad förutsätter en högre grad av självständighet och eget ansvar hos den enskilde. År 2026 finns det i kommunen tre servicebostäder med 26 platser samt tre gruppbostäder med totalt 18 platser. Förutom boende i egen regi köps tre platser på gruppbostäder av externa leverantörer. Ej verkställda beslut om bostad med särskild service vilka inte har kunnat verkställas i kommunal regi då samtliga platser är verkställda finns. Vilket innebär att flera personer bor i kommunen i bostäder som innebär att de inte har kunnat flytta hemifrån. Dessa beslut kan verkställas externt men då individen eller anhöriga tackat nej är insatsen inte verkställd. Då behovet av platser på LSS boende ökar samtidigt som platser inte kan erbjudas i Tidaholms kommun innebär det att antal platser som köps externt riskerar att öka, vilket innebär högre kostnader för social- och omvårdnadsnämnden samt försvårar för de som är i behov av bostad med särskild service i gruppbostad och har en önskan om att bo kvar på hemorten. Förstudiens uppdrag och avgränsningar Förstudien påtalar behov av platser på gruppbostad som förvaltningen prognosticerar för målgruppen. Beslut om att kommunen ska äga ny fastighet är beslutad av förvaltningschefer inom SON och SBF varför förslag på befintliga fastigheter i kommunens ägo samt nyproduktion av kommunen är de alternativ som är utreda i förstudien. I förstudien är tidsplanen av stor vikt då behovet är stort och finns redan nu. Tidsplanen är förväntad byggstart i januari 2027 för att möjliggöra att fastigheten kan tas i drift första kvartalet år 2028. Nulägesanalys Förvaltningen har kartlagt behovet av bostad med särskild service enligt LSS vad gäller gruppbostad, vilket beskrivs i tabellerna nedan. Beräkningen har inte tagit hänsyn till att brukare flyttar eller avlider fram till år 2030. Ökningen mellan år 2026 och 2027 beror på: • Tre brukare på servicebostäder som är i behov av mer omfattande stöd vilket kan tillgodoses på gruppbostad. • Ett beslut som idag inte är verkställt, verkställs på ny gruppbostad. • En person omplaceras till gruppbostad i egen regi från extern regi. • Två personer som idag inte har beslut om bostad med särskild service blir beviljade utifrån ålder – ett av dessa beslut verkställs externt tills ledig plats finns i egen regi. Antal beslut om bostad med särskild service År 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Antal boende i egen regi 18 18 18 18 24 24 24 Antal externt köpta platser 3 3 3 3 2 2 2 Antal ej verkställda beslut 1 1 2 4 0 0 0 Enligt tabellen ovan bedöms behov av platser på gruppbostad öka successivt mellan år 2026-2028. Behov av en till gruppbostad finns redan från 2026. Idag verkställs tre placeringar externt. Två av dessa har gjort det i många år där det inte finns någon plan på att omplaceras till Tidaholms kommun i närtid. Kostnaderna för dessa platser är cirka 8000- 9000 kr/dygn för placeringen. Därutöver betalar nämnden för plats på daglig verksamhet för de allra flesta som är placerade. Då tillkommer en kostnad för daglig verksamhet på cirka 1800 kr/dag. Inom förvaltningen har förvaltningen ekonomistyrning utifrån volymer. Det fastställda priset i 2026 års budget är 2 836 kr/dygn för en plats på gruppbostad, 1 216 kr/dygn på servicebostad och 375 kr/dag för daglig verksamhet. Servicebostäder Social- och omvårdnadsnämnden har idag 3 servicebostäder enligt LSS med totalt 26 platser. De servicebostäderna är belagda på olika platser i Tidaholm. Manhem och Klockan är integrerade i fastigheter som ägs av Tidaholms bostad AB och Thule är integrerad i bostäder som ägs av Steiner fastigheter. Med servicebostad avses en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där omfattande service och vård kan ges dygnet runt. Bostaden upplåts på sedvanligt sätt. Servicehus är beteckning Kommentar [LO1]: Du kanske absolut menar för en anläggning med flera servicebostäder, visst fast basstöd genom anställd personal för servicehus och att det är jag som inte fattar vad anläggningen och gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Lägenheterna ligger oftast du menar?! :) samlade i samma hus eller i kringliggande hus. Servicebostäder kan vara förlagda i ett vanligt bostadshus. Serviceboende kan för vissa personer med funktionshinder vara en lämplig mellanform av bostad - mellan ett helt självständigt boende i en egen lägenhet och en lägenhet i en gruppbostad (prop 1992/93:159, s. 80, 180). De befintliga servicebostäderna uppnår inte ovanstående krav. Det saknas gemensamhetslokaler som kan användas på ett ändamålsenligt sätt och därtill brister lokalerna vad gäller tillgänglighetsanpassning. Utifrån detta är bedömningen att lokalerna inte är anpassade för den verksamhet som ska bedrivas. Omvärldsbevakning Vid ökade behov av gruppbostäder har flertal kommuner tagit fram nya gruppbostäder både i befintliga lokaler och nybyggnationer. Samtliga kommuner försöker att inte köpa externa platser då det inte är kostnadseffektivt och då inte kvaliteten kan säkerställas på samma sätt som i egen regi. Falköpings kommun har flera gruppbostäder. De har grupp och servicebostäder integrerade i samma fastighet men arbetar som att det är två olika verksamheter vilket leder till samordningseffekter av att det är i samma fastighet. Konsekvensanalys Konsekvenser som riskerar att uppstå om inte en ny gruppbostad kommer i drift är både kvalitativa och ekonomiska. Kvalitativa: De som är beviljade gruppbostad bor fortfarande oftast hemma hos sina föräldrar tills beslutet är verkställt. Det blir en fråga för föräldrarna om att acceptera en placering i en annan kommun i Sverige om inte det finns plats i Tidaholm. Det kan innebära att ”barnen” bor kvar hemma längre än vad som är rimligt och föräldrarna förmår. Det kan även innebära att invånare tvingas flytta till andra kommuner för att kunna få sina behov tillgodosedda. Sammanfattningsvis riskerar Tidaholm att inte nå det kommunala grunduppdraget. Lång väntetid kan vara ansträngande för brukare och anhöriga. Dröjsmål med verkställighet av beslut kan också leda till kritik från inspektionen för vård och omsorg (IVO) med efterföljande vite. Om inte nya platser för boende LSS etableras i harmoni med antal fattade beslut om boende kan det leda till negativa konsekvenser för kommunen och för de personer som är i behov av boende enligt LSS samt för anhöriga. Ekonomiska: Om Tidaholms kommun inte kan erbjuda platser i egen regi riskerar antal externt köpta platser att öka. Att köpa platser externt innebär en högre kostnad per plats. Extern placering kostar 8 000 kr/dygn för gruppbostad år 2026. I egen regi är motsvarande kostnad per plats 3 500 kr/dygn. Till det kan läggas kostnad för daglig verksamhet där merkostnad för extern daglig verksamhet jämfört med daglig verksamhet i egen regi är 900 kr/dag. Merkostnad vid extern placering är 5 400 kr/dygn, vilket motsvarar 2,0 miljoner kronor per plats och år. Att driva ett gruppboende med 6 platser i egen regi innebär att kostnaden för kommunen är 12,0 miljoner kronor lägre per år jämfört med att köpa motsvarande platser externt. Alternativa lösningar Nybyggnation Nedan följer fyra alternativa placeringar på tomter för nybyggnation. Samtliga tomter i kommunal ägo. Alternativ 1. Antipoden 6 • Kommunen äger tomten som medger yta att placera byggnaden på. • Tomten är ej planlagd för ändamålet och planändring krävs vilket minst tar 12 månader. • Då förväntad tid för detaljplaneändring uppgår till ca 12 månader kommer detta alternativ att prioriteras bort. Alternativ 2. Solkullen/Hägne • Kommunen äger tomten som är tillräckligt stor och medger yta att placera byggnaden på. • Tomten är inte planlagd för ändamålet och planändring krävs vilket minst tar 12 månader. • På grund av förväntad tid för detaljplanearbetet och på grund av översvämningskartering kommer detta alternativ att utgå. Alternativ 3. Mjärden 1 (Rosenberg) • Kommunen äger tomten som medger yta att placera byggnaden på. • Det krävs bygglov men ingen planändring för genomförandet. Kvalitativa effekter Byggnadens placering bedöms leva upp till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen. Med sex lägenheter i en gruppbostad ges goda förutsättningar för kontinuitet för de boendes situation. Kollektivtrafik finns några hundra meter från fastigheten och gång- och cykelväg ligger nära fastigheten. Nybyggnationen ger fullt ut möjlighet att anpassa lokaler och utemiljö för såväl brukarna som verksamhetens behov. Tidplan Produktionstid, det vill säga byggtid efter projektering och bygglov bedöms till ca 12 månader vilket innebär att om projektering startas efter sommaren 2026 kan byggnaden stå klar för inflyttning under kvartal 1 år 2028. Kostnad för nybyggnation, Mjärden 1, byggnad i ett plan med gruppbostad 6 platser Investering 29 000 000 kr Driftskostnad första året 7 700 000 kr Driftskostnad per boende, första året 1 300 000 kr Driftskostnad är baserad på 2026 års vårddygnspris och är inklusive hyresintäkter från boende. Alternativ 4. Håven 1 (Rosenberg) • Kommunen äger tomten som medger yta att placera byggnaden på. • Det krävs bygglov men ingen planändring för genomförandet. Kvalitativa effekter Byggnadens placering bedöms leva upp till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen. Med sex lägenheter i en gruppbostad ges goda förutsättningar för kontinuitet för de boendes situation. Kollektivtrafik finns, några hundra meter från fastigheten och gång- och cykelväg angränsar till fastigheten. Fastigheten angränsar till naturen vilket kan ge en viss avskildhet. Nybyggnationen ger fullt ut möjlighet att anpassa lokaler och utemiljö från såväl brukarnas som verksamhetens behov. Tidplan Produktionstid, det vill säga byggtid efter projektering och bygglov bedöms till ca 12 månader vilket innebär att om projektering startas efter sommaren 2026 kan byggnaden stå klar för inflyttning under kvartal 1 år 2028. Kostnad för nybyggnation av en gruppbostad med 6 platser på, Håven 1 Investering 29 000 000 kr Driftskostnad första året 7 700 000 kr Driftskostnad per boende, första året 1 300 000 kr Driftskostnad är baserad på 2026 års vårddygnspris och är inklusive hyresintäkter från boende. Alternativ 5. Håven 1, byggnad i 2 plan med gruppbostad 6 platser samt servicebostad 6 platser • Kommunen äger tomten som medger yta att placera byggnaden på. • Det krävs bygglov men ingen planändring för genomförandet. Kvalitativa effekter Byggnadens placering bedöms leva upp till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen. Med sex lägenheter i en gruppbostad ges goda förutsättningar för kontinuitet för de boendes situation. Kollektivtrafik finns, några hundra meter från fastigheten och gång- och cykelväg angränsar till fastigheten. Fastigheten angränsar till naturen vilket kan ge en viss avskildhet. Nybyggnationen ger fullt ut möjlighet att anpassa lokaler och utemiljö från såväl brukarnas som verksamhetens behov. Fastigheten byggs i två plan och inkluderar en servicebostad med sex platser och en gruppbostad med sex platser. Detta skapar förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande, samt anpassade lokaler för de som bor i såväl service- som gruppbostad. Tidplan Produktionstid, det vill säga byggtid efter projektering och bygglov bedöms till ca 15 månader vilket innebär att om projektering startas efter sommaren 2026 kan byggnaden stå klar för inflyttning under kvartal 1 år 2028 Kostnad för nybyggnation av en gruppbostad med 6 platser samt en servicebostad med 6 platser, Håven 1 Investering 41 000 000 kr Driftskostnad första året 10 600 000 kr Driftskostnad per boende, första året 900 000 kr Driftskostnad är baserad på 2026 års vårddygnspris och är inklusive hyresintäkter från boende. Servicebostaden ersätter en redan befintlig servicebostad så den delen av driftskostnaden är ingen ytterligare kostnad för nämnden. Servicebostadens andel av driftskostnaden är 2,7 miljoner kronor. Att kunna erbjuda servicebostad i så nära anslutning till gruppbostad innebär goda möjligheter till samordningsvinster då två personalgrupper enkelt kan samverka. Det skapar förutsättningar för en ökad flexibilitet i fördelning och nyttjande av resurser. Placering av alternativen 3 – 4 enligt följande Modellen symboliserar nytt gruppboende med 6 boendeplatser Alt 3. Mjärden 1, (Rosenberg område 2) Alt 4. Håven 1. (Rosenberg område 2) Översiktlig bedömning av placeringsalternativ Alt. 1 och alt. 2 utgår utifrån tidsplanen med inflyttning Q1 2028. De resterande två alternativen bedöms utifrån placeringsalternativ i förhållande till detaljplanering. Både kvarteret Mjärden och kv. Håven på Rosenberg lämpar sig för tänkt byggnation, då de medger ändamålet bostäder i gällande detaljplan S167 med laga kraft 2018-06-25.Valet mellan de båda tomterna är dock avhängd omfattningen av planerad byggnation. Intentioner när Rosenbergsområdet togs fram var att få en blandad typ av bebyggelse inom stadsdelen, där friliggande villor skulle brytas av med tätare bostadsformer i form av rad- par- och kedjehusbebyggelse. Därför försågs vissa kvarter, bland annat kv. Mjärden, Kroken, Reven samt Linan, med bestämmelser som förutom just villabebyggelse även medger den typ av tätare bebyggelse med en byggnadshöjd om max 8 meter (motsvarande två våningar). Förutom villor och grupphusbebyggelse avsattes även en tomt - Kv. Håven, för flerbostadshusbebyggelse med en byggnadshöjd om max 12 m (motsvarande tre våningar). Tanken var att här möjliggöra för lägenhetsbebyggelse i en något mindre skala (tre våningar) för att få en bra variation inom området och även hushålla med byggbar mark på bästa sätt. Flerbostadshus möjliggör fler bostäder per kvadratmeter byggbar yta än ex. villabebyggelse. Kv. Håven valdes ut för ändamålet tack vare god koppling till Regnbågsvägen med gång- och cykelbana, samt det mer skyddade läget invid angränsande skogsparti som gör att en högre byggnad smälter in i området på ett naturligare sätt. "God bebyggd miljö" är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål och innebär att städer, tätorter och andra bebyggda områden ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. En central del i detta mål är en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser, där byggbar mark utnyttjas effektivt. Centrala aspekter av god bebyggd miljö och hushållning är bland annat ”Effektiv markanvändning”: Mark och vatten ska användas för de ändamål de är mest lämpade för, med företräde för användning som bidrar till god hushållning. Om den tänkta byggnationen som planeras är ett enplanshus är därmed kv. Håven inte att förorda, då det skulle innebära en sämre hushållning med bostadsmark i och med att det är den enda möjliga tomten för en flerbostadshusbebyggelse. För enplanshus förordas därmed Kv. Mjärden. Om det tänkta bebyggelsen skulle motsvara ett tvåplanshus (eller tre-) anses dock Kv. Håven kunna motsvara de kriterierna, då det medger fler bostadsenheter och en bättre hushållning inom den byggbara kvartersmarken. För tvåplanshus förordas därmed kv. Håven. Befintliga fastigheter Alternativ lösning till att bygga nytt boende är att iordningsställa befintliga fastigheter. De fastigheter som finns i kommunalregi som förstudien har utrett är: 1. Lägenheter i befintlig byggnad vid Midgård samt 2. Tidigare förskolan Ugglans lokaler. Servicelägenheterna på Midgård Fastigheten Kommunen äger den befintliga fastigheten som är möjlig att bygga om från servicelägenheter till gruppboende. Det krävs inte planändring men bygglov, då det görs omfattande förändringar av planlösningen och viss exteriör förändring. I tre av de befintliga lägenheterna finns det idag hyresgäster som kan erbjuds andra lägenheter inom allmännyttan. Den omfattande omvandlingen av lokalerna medger en sådan hantering. Skisser på ombyggnation finns med möjlighet att tillskapa sex lägenheter för gruppbostad. Lastkaj med genomfart av lastbilstrafik finns i nära anslutning till byggnaden. Kvalitativa nyttor Lokalens utformning och placering bedöms inte fullt ut leva upp till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9§9 lagen. Med en lokalisering i anslutning till särskilda boendeformer för äldre tenderar fastigheten att upplevas som en institution. Kollektivtrafik finns i direkt anslutning till fastigheten. En gemensam uteplats samt förråd uppföras i nära anslutning till boendet. Ombyggnation av huvudentrén och tillskapande av entréer till respektive lägenhet tillskapas. Utemiljön kompletteras med träd, buskar och staket. Vid ombyggnationen ges det inte fullt ut möjlighet att anpassa lokalerna och utemiljö utifrån de boendes och verksamhetens behov. Tidplan Produktionstid det vill säga byggtid efter projektering för ombyggnation tar cirka sju månader. Vilket innebär att alternativet håller sig inom tidsramen. Dock krävs att de som idag bor där ska flytta ut och behöver sägas upp från sina respektive kontrakt vilket inte bedöms vara försvarbart varför detta alternativt faller bort. Ugglan Fastigheten Kommunen äger den befintliga fastigheten som är möjlig att bygga om från förskola till gruppboende. Gällande detaljplan för fastigheten medger den inte användningen bostäder. Eftersom en gruppbostad enligt LSS juridiskt och funktionellt utgör en form av bostadsanvändning behöver markens användning vara förenlig med detaljplanens bestämmelser. Plan- och bygglagen (PBL) ställer tydliga krav på att mark endast får användas för de ändamål som planen anger. Detta innebär att en bygglovsprövning inte kan godkännas om den avsedda verksamheten inte överensstämmer med planens reglerade användningsområde. Om detaljplanen exempelvis anger verksamheter, centrum, kontor, skola eller annan icke-bostadsrelaterad användning, så är etablering inte möjlig utan detaljplansändring. Tidplan En ändring av detaljplanen är en formell process enligt Plan- och bygglagen (PBL). En sådan process kan ta upp till 24 månader eller mer om processen blir överklagad eller om boende har starka synpunkter. Tidsplanen bidrar till att en ombyggnation av Ugglans lokaler till en gruppbostad inte är möjlig. Totalkostnads kalkyl Metod för beräkning Varje alternativs driftskostnad är beräknad med samma metod och visar vad kostnaden skulle ha varit för respektive alternativ utifrån 2026 års budget. Syftet är att kunna jämföra hur olika alternativ påverkar SON:s driftskostnader och kommunens investeringar. Driftskostnader inkluderar; drift- och kapitalkostnad för lokaler, kostnad för personal och bemanning samt övriga kostnader. Förvaltningens ekonomistyrningsprinciper innebär att myndigheten ersätter utförare med samma belopp per plats oavsett förväntat resultat. De ekonomiska beräkningarna har utgått från principen och inte tagit hänsyn till förväntat resultat för respektive alternativ. Utförare erhåller en fast ersättning per dygn som skall täcka alla kostnader utöver lokalkostnad. Ersättning för gruppboende år 2026 är 2 836 kr/dygn och för serviceboende 1 216 kr/dygn. Investeringen inkluderar; byggkostnad, byggherrekostnad och inventarier. Avskrivning; komponentavskrivning tillämpas vilket innebär att byggnadens olika komponenter har olika livslängd/avskrivningstid. Avskrivningen är störst under de första åren för att sedan minska i takt med att fler komponenter är avskrivna. Internränta; 2,75 procent Driftskostnad ny gruppbostad med 6 platser, kr/år (alternativ 3 och alternativ 4) Internhyra 2 000 000 kr Vårddygnsersättning, gruppbostad 6 210 840 kr Avgår hyresintäkter från boende - 540 000 kr Total driftskostnad 7 670 840 kr Total nettokostnad för drift av ny gruppbostad med 6 platser är 7,7 miljoner kronor/år. I nuläget kan en extern plats avslutas och erbjudas på boende i egen regi när plats finns. Medräknat effekt av minskade externa kostnader skulle en ny gruppbostad med 6 platser innebära ökade driftskostnader om 5,7 miljoner kronor. Driftskostnad byggnad i 2 plan med gruppbostad 6 platser samt serviceboende 6 platser, kr/år (alternativ 5) Internhyra 2 800 000 kr Vårddygnsersättning, gruppbostad 6 210 840 kr Vårddygnsersättning, servicebostad 2 663 040 kr Avgår hyresintäkter från boende -1 080 000 kr Total driftskostnad 10 593 880 mnkr Total nettokostnad för drift av nytt LSS-boende med gruppbostad 6 platser samt serviceboende 6 platser är 10,6 miljoner kronor/år. I nuläget kan en extern plats avslutas och erbjudas på boende i egen regi när plats finns. Platserna på servicebostad är inte nya, platserna kommer från ett befintligt boende som i alternativ 5 flyttar till nya lägenheter. Medräknat effekt av minskade externa kostnader samt att nytt serviceboende ersätter redan befintligt serviceboende så skulle ett nytt LSS-boende med gruppbostad 6 platser samt serviceboende 6 platser innebära ökade driftskostnader om 5,9 miljoner kronor. Alternativ 5 leder sannolikt till ekonomiska och kvalitativa samordningsvinster eftersom förutsättningar för samverkan mellan personalgrupper förstärks. Översikt beräknade kostnader, belopp i kr Alternativ Driftkostnad Driftskostnad Driftkostnad Total år 1, färdigt per plats år 1, per plats investerings- projekt färdigt år 1, för lokal kostnad projekt Budget 2026 3. 7 700 000 1 300 000 250 000 29 000 000 4. 7 700 000 1 300 000 250 000 29 000 000 5. 10 600 000 900 000 150 000 41 000 000 Rekommenderad lösning Social- och omvårdnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen presenterar i denna förstudie två alternativa lösningar. Bakgrunden till detta är att det i investeringsbudgeten för närvarande finns avsatta medel för uppförande av en gruppbostad med sex platser. Under förstudieprocessens gång har det emellertid framkommit att den planerade investeringen inte fullt ut tillgodoser de krav som ställs för att även kunna inrymma en servicebostad enligt gällande lagstiftning och riktlinjer. Verksamheten har därmed identifierat ett behov av att pröva ett alternativ som innebär en större investering än vad som ursprungligen har legat till grund för budgeten. Det första alternativet förutsätter därför att kommunens samlade ekonomiska förutsättningar medger en utökad investeringsram, vilket skulle möjliggöra en mer ändamålsenlig lösning som tillgodoser både nuvarande och framtida behov inom bostäder med särskild service. Det bidrar även till en minskad driftkostnad och eventuella andra investeringar i andra projekt för att uppnå god kvalité vad gäller servicebostad. Social- och omvårdnadsnämnden har i dagsläget en verkställd extern placering inom LSS till en kostnad om cirka 8 000 kronor per dygn, jämfört med en beräknad kostnad i egen regi om cirka 3 500 kronor per dygn. Tillkommer gör merkostnad för extern daglig verksamhet 900 kr/dag. Detta innebär en kostnadsskillnad om cirka 5 400 kronor per dygn och plats. På årsbasis motsvarar detta en merkostnad för extern placering om cirka 2,0 miljoner kronor per plats. Redan vid en enskild extern placering innebär således drift i egen regi en betydande kostnadsbesparing för nämnden. Mot denna bakgrund bedöms det vara väsentligt mer kostnadseffektivt att tillgodose behovet genom verksamhet i egen regi än genom externa placeringar. Båda de alternativ som redovisas i förstudien innebär att kommunen skapar förutsättningar för egen drift av gruppbostad, vilket möjliggör att externa placeringar kan undvikas eller avvecklas över tid. Investeringen bedöms därmed ha en tydlig ekonomisk nytta som på relativt kort sikt kan bidra till att reducera kommunens löpande driftkostnader, samtidigt som kvalitet, kontinuitet och närhet i insatsen stärks. Sammantaget bedöms uppförande av gruppbostad i egen regi vara en ekonomiskt hållbar och långsiktigt effektiv lösning, där investeringskostnaden kan vägas mot betydande och varaktiga kostnadsbesparingar inom nämndens verksamhetsområde. Alternativ 1 Mot bakgrund av behovet av ändamålsenliga bostäder enligt LSS rekommenderas att kommunen uppför en fastighet i två plan som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, med sex platser i respektive boendeform. Lösningen syftar till att kombinera effektiv resursanvändning med hög kvalitet, rättssäkerhet och goda levnadsvillkor för de boende. Fastigheten byggs på tomten Hovet 1 utifrån ett helhetsperspektiv med planlagd mark. Föreslagen utformning Alternativ 1 innebär att boendeformerna organisatoriskt och fysiskt separeras inom samma fastighet, genom att gruppbostad placeras på ett plan och servicebostad på ett annat, med egna gemensamma ytor samt tydligt åtskilda personalfunktioner. Varje boendeform ska utformas i enlighet med sin målgrupps behov och i linje med LSS intentioner om integritet, självständighet och normalisering. Total investeringskostnad är 41,0 miljoner kronor. Driftskostnad år 1 är 10,6 miljoner kronor. Medräknat effekt av minskad extern kostnad för en placering, samt att nytt serviceboende ersätter redan befintligt serviceboende så skulle ett nytt LSS-boende med gruppbostad 6 platser samt serviceboende 6 platser innebära ökade driftskostnader om 5,9 miljoner kronor. Analys av fördelar Att samla servicebostad och gruppbostad i samma fastighet bedöms ge ekonomiska och organisatoriska fördelar. En gemensam byggnad möjliggör effektivare nyttjande av mark, installationer och teknisk infrastruktur. Vissa funktioner kan samordnas, såsom tekniska system, beredskapslösningar och delar av personalorganisationen, vilket kan bidra till minskade investerings- och driftskostnader. I förstudien har inte beräkningarna utgått från att det sker effektiviseringar då de är svåra att räkna på innan verksamheten är igång. Andra kommuner som har genomfört samma förändring vittnar om att det går att effektivisera och ha en mindre dygnskostnad. Samlokaliseringen skapar även ökad långsiktig flexibilitet. Om behoven förändras över tid kan kommunen relativt enkelt justera användningen av lokalerna, exempelvis genom att omdisponera lägenheter eller anpassa stödets omfattning, utan att behöva avveckla eller etablera nya fastigheter. Detta stärker kommunens planeringsförutsättningar och minskar sårbarheten vid förändrade demografiska eller verksamhetsmässiga behov. Vidare kan närheten till personal dygnet runt innebära en ökad upplevd trygghet, särskilt för personer i servicebostad som kan ha behov av stöd vid oplanerade situationer. Samtidigt skapas förutsättningar för viss frivillig social samvaro mellan boendeformerna, under förutsättning att detta sker utifrån den enskildes önskemål och inte som ett organiserande krav. Analys av nackdelar och risker Samtidigt innebär en integrerad lösning risker som måste hanteras aktivt. En central risk är att gränsen mellan servicebostad och gruppbostad suddas ut i praktiken. Om personalresurser och arbetssätt inte hålls tydligt åtskilda finns en risk att servicebostaden utvecklas i riktning mot en gruppbostad, vilket kan leda till minskad självständighet för de boende och avsteg från individuella biståndsbeslut. Skillnaderna i målgruppens behov kan även medföra verksamhetsmässiga utmaningar. Boende i gruppbostad har ofta omfattande behov av tillsyn, struktur och omvårdnad, medan boende i servicebostad i högre grad förväntas leva självständigt. Dessa olika behov ställer krav på differentierade miljöer, bemötande och aktivitetsnivåer. Om detta inte beaktas i planering och drift finns risk för störningar, otrygghet eller försämrad kvalitet för någon av grupperna. Vidare finns en risk för att fastigheten som helhet upplevs som institutionell, särskilt om antalet LSS- platser blir stort eller om verksamheten är alltför synlig i boendemiljön. Detta kan påverka både den enskildes upplevelse av ett normalt boende och omgivningens acceptans. Vilket medför att verksamheten behöver arbeta aktivt med detta löpande. Samlad rekommendation Sammantaget bedöms det ändamålsenligt att bygga en tvåplansfastighet som inrymmer både servicebostad och gruppbostad, förutsatt att integrationen sker med tydlig struktur och med individens behov i centrum. För att lösningen ska vara förenlig med LSS och ge god kvalitet i insatsen rekommenderas följande principer: • Boendeformerna ska vara tydligt åtskilda fysiskt, organisatoriskt och verksamhetsmässigt. • Varje boendeform ska ha egna gemensamma utrymmen och personallokaler anpassade efter målgruppen. • Personalens uppdrag, bemanning och arbetssätt ska vara klart definierade för respektive boendeform. • Miljö och gestaltning ska utformas så att varje lägenhet upplevs som ett eget hem, och inte som en del av en institution. Med dessa förutsättningar bedöms den föreslagna lösningen kunna förena kostnadseffektivitet och flexibilitet med hög kvalitet, självständighet och rättssäkerhet för de boende. Lösningen rekommenderas därför som ett långsiktigt hållbart alternativ för kommunens fortsatta utveckling av bostäder med särskild service enligt LSS. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att en gruppbostad med sex platser enligt LSS uppförs på tomten Mjärden. Bedömningen grundar sig på verksamhetens identifierade behov av bostäder för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar samt på tomtens förutsättningar vad gäller läge, tillgänglighet och möjlighet till ändamålsenlig utformning. Total investeringskostnad är 29,0 miljoner kronor. Driftskostnad år 1 är 7,7 miljoner kronor. Medräknat effekt av minskad extern kostnad för en placering skulle en ny gruppbostad med 6 platser innebära ökade driftskostnader om 5,7 miljoner kronor. Den föreslagna gruppbostaden ska utformas i enlighet med lagens intentioner om goda levnadsvillkor och erbjuda de boende egna fullvärdiga lägenheter med närhet till gemensamma utrymmen och personal. Verksamheten förutsätter att personal finns tillgänglig dygnet runt och att boendemiljön möjliggör trygghet, kontinuitet och ett individuellt anpassat stöd i vardagen. Antalet platser, sex stycken, bedöms vara ändamålsenligt utifrån målgruppens behov och gällande praxis. Tomten Mjärdet 1 bedöms vara lämplig för ändamålet då den ger möjlighet att skapa en lugn och trygg boendemiljö samtidigt som närhet till service, kommunikationer och samhällsfunktioner kan tillgodoses. Fastigheten bör utformas så att den smälter in i den omgivande bebyggelsen och bidra till normalisering, samtidigt som den uppfyller höga krav på tillgänglighet, arbetsmiljö och säkerhet. Alternativ 2 ryms inom nuvarande inriktning för investeringsbudgeten avseende gruppbostad med sex platser och bedöms vara både verksamhetsmässigt och ekonomiskt hållbar. Genom att genomföra denna investering skapas förutsättningar för att möta nuvarande och kommande behov av gruppbostadsplatser i kommunen på ett långsiktigt och rättssäkert sätt. Planlösning Den planerade gruppbostaden ska utformas i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt gällande nationella riktlinjer för bostad med särskild service. Utformningen ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning erbjuds en bostad som möjliggör ett självständigt liv och delaktighet i samhället på lika villkor som andra kommuninvånare. Gruppbostaden ska utformas så att den motsvarar normerna för ett ordinärt boende, samtidigt som det finns tillgång till det stöd som de boende kan behöva. Boendet ska placeras i ett vanligt bostadsområde för att främja inkludering, tillgänglighet och en hög grad av samhällsdelaktighet. En hemlik miljö och integritet är centrala principer i utformningen. Varje boende ska ha tillgång till en egen fullvärdig lägenhet. Lägenheten ska ge förutsättningar för ett självständigt vardagsliv. Lägenheterna ska utgöra privata hem där den enskilde kan inreda och utforma miljön utifrån egna behov och önskemål. Gemensamma utrymmen är en förutsättning för att skapa trygghet, social samvaro och tillgång till det stöd som verksamheten erbjuder. Dessa utrymmen placeras centralt i byggnaden och ska vara lätt tillgängliga för samtliga boende. Boendet ska innehålla ändamålsenliga personalutrymmen som stödjer ett nära och professionellt stöd. Dessa ska vara integrerade i byggnaden på ett sätt som inte påverkar den hemlika miljön. Hela boendet ska utformas enligt gällande krav för tillgänglighet och användbarhet. Planlösningen ska underlätta orienterbarhet och trygghet, och tekniska lösningar ska bidra till en säker och individuellt anpassad boendemiljö. För sin helhet se lokalfunktionsprogram i bilaga 1 vad gäller gruppbostad. Förväntad effekt Kvaliteten inom boendeverksamheten kommer att vara hög under perioden med goda möjligheter till att kunna bo på hemorten. Kommunens kostnader för boende LSS kommer att vara betydligt lägre jämfört med alternativet att köpa platser från externa aktörer Projektets mål Från år 2028 kunna erbjuda platser på gruppbostad till de brukare som är beviljade bostad med särskild service enligt LSS och som har behov av gruppbostad (Gäller vid alternativt 1 och 2). Från år 2028 kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler för brukare som har behov av plats på servicebostad (Gäller vid alternativ 2). Intressenter Social- och omvårdnadsnämnden ansvarar för drift av verksamheten när nya gruppbostaden är färdigställd. Nämnden ansvarar även för verksamhetsperspektivet under projektering, om/nybyggnation. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för projektering, upphandling, projektledning vid om/nybyggnation samt drift av fastigheterna. Omfattning i tid Byggnation om av gruppbostad kan färdigställas kvartal 1 år 2028. Förslag på interna mottagare Tidaholms kommun bör ansvara för såväl fastigheten som verksamheten. Fastigheterna föreslås ägas av kommunen och hyras ut till verksamhetsnämnden via Samhällsbyggnadsnämndens internhyresenhet. Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2026-05-26

§ 77 Beslut om förstudie för investeringsprojekt konstgräsplan KS 2021/400 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o fastställa investeringsbeloppet till 8 miljoner kronor för år 2027. o reservera medel till investeringsprojektet i investeringsbudgeten 2027. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomföra projektering av investeringsprojektet. o projektdirektivet ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-10-31. Sammanfattning av ärendet I Strategisk plan och budget 2027-2029 finns 8 miljoner kronor avsatt för år 2027 avseende investeringsprojekt konstgräsplan på Tidavallen. Samhällsbyggnadsnämnden har tillsammans med kultur- och fritidsnämnden tagit fram en förstudierapport för investeringsprojektet. Förstudien behandlar nuläge, behov, tekniska och miljömässiga förutsättningar samt investeringsram och tidsplan för projektet. Ärendet hanteras enligt kommunens huvudprocess för investeringar som beskrivs i policy för investeringar. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o fastställa investeringsbeloppet till 8 miljoner kronor för år 2027. o reservera medel till investeringsprojektet i investeringsbudgeten 2027. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomföra projektering av investeringsprojektet. o projektdirektivet ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-10-31 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie för investeringsprojekt konstgräsplan”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-06-01.  Kommunfullmäktiges beslut § 71/2026 ”Beslut om strategisk plan och budget 2027-2029”, 2026-06-22 (ärende KS 2025/73).  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 65/2026 ”Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan”, 2026-05-21.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan”, byggprojektledare Peter Eriksson, 2026-05-18. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02  Förslag till förstudierapport för investeringsprojekt konstgräsplan. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2021/400 2026-06-01 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om förstudie för investeringsprojekt konstgräsplan Förslag till beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o fastställa investeringsbeloppet till 8 miljoner kronor för år 2027. o reservera medel till investeringsprojektet i investeringsbudgeten 2027. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomföra projektering av investeringsprojektet. o projektdirektivet ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-10-31 Ärendet I Strategisk plan och budget 2027-2029 finns 8 miljoner kronor avsatt för år 2027 avseende konstgräsplan. (KF § 71/2026) Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram en förstudierapport avseende investeringsprojektet konstgräsplan på Tidavallen. Förstudien behandlar nuläge, behov, tekniska och miljömässiga förutsättningar samt investeringsram och tidsplan för åtgärden. Samhällsbyggnadsnämnden som är både beställarnämnd och utförarnämnd har inkommit med en förstudie. Ärendet hanteras enligt kommunens huvudprocess för investeringar som beskrivs i policy för investeringar. Utredning Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med en förstudierapport som innehåller de delar som förväntas och hänvisar till underlaget för detaljer. Enligt kommunens policy för investeringar: ”Innan beslut tas om investering ska det avgöras hur investeringens driftkostnader inklusive kapitalkostnader påverkar nämnden. Detta görs i framtagna kalkylmallar. De driftkostnader inklusive kapitalkostnader som uppstår till följd av en investering ska finansieras inom respektive nämnd.” tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 I ärendet saknas samhällsbyggnadsnämnden beskrivning av hantering av tillkommande driftskostnader. Därav antas att samhällsbyggnadsnämnden hanterar tillkommande kapitalkostnader och drift av konstgräsplanen inom parkverksamhetens tilldelade tekniska ram. Samhällsbyggnadsnämnden har i förstudierapporten föreslagit en tidsplan för ärendehanteringen och därav föreslås att projekteringen godkänns av samhällsbyggnadsnämnden senast i oktober. Samhällsbyggnadsnämnden är både beställarnämnd och utförarnämnd avseende konstgräsplanen då drift, skötsel och underhåll hanteras av nämnden. Delen som avser uthyrning av konstgräsplanen hanteras av kultur- och fritidsnämnden som är kontaktväg till kommunen för föreningslivet, så ska kultur- och fritidsnämnden som berörd nämnd yttra sig i ärendet. Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att kultur- och fritidsnämnden varit delaktig i förstudien och således haft möjlighet att yttra sig i ärendet och antas därmed stå bakom föreslagen lösning. Barnrättsbedömning En tidigare instans har genomfört en barnrättsbedömning. Beslutsunderlag  Kommunfullmäktiges beslut § 71/2026 ”Beslut om strategisk plan och budget 2027-2029”, 2026-06-22. (ärende KS 2025/73)  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 65/2026 ”Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan”, 2026-05-21.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan”, byggprojektledare Peter Eriksson, 2026-05-18.  Förslag till förstudierapport för investeringsprojekt konstgräsplan. Sändlista Kultur och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-06-22

§ 78 Beslut om medelstilldelning till Samordningsförbundet Skaraborg för verksamhetsår 2027 KS 2026/20 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna preliminär medelstilldelning till Samordningsförbundet Skaraborg år 2027 på 206 418 kr. Sammanfattning av ärendet Tidaholms kommun är medlem i Samordningsförbundet Skaraborg. I samband med beslut om samgående till ett gemensamt förbund i Skaraborg har också en fördelningsnyckel mellan kommunernas fördelning av de totala medlen antagits som bygger på kommuninvånare 20-64 år och försörjningsmått i respektive kommun. Staten har under sommaren skickat ut ett preliminärt besked för år 2027, vilket har genererat en fördelning mellan kommunerna. Kommundirektören har tidigare signerat en intention i enlighet med samordningsförbundets önskan. Samordningsförbundet önskar nu att varje part godkänner det uträknade beloppet för att matcha statens tilldelning för år 2027. Den preliminära medelstilldelningen för Tidaholms kommun är 206 418 kr. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna preliminär medelstilldelning till Samordningsförbundet Skaraborg år 2027 på 206 418 kr. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Medelstilldelning till Samordningsförbundet Skaraborg”, förvaltningsekonom Mats Karlsson, 2026-08-19.  Skrivelse ”Information om äskande av medel för verksamhetsår 2026”, förbundschef Jonas Lundquist, 2026-06-11.  Skrivelse ”Förtydligande av processen medelstilldelning Finansiell samordning Samordningsförbundet Östra Skaraborg”, 2019-06-14. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/20 2026-08-19 Kommunstyrelsen Handläggare: Mats Karlsson, förvaltningsekonom Tjänsteskrivelse – Medelstilldelning till Samordningsförbundet Skaraborg Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att godkänna preliminär medelstilldelning till Samordningsförbundet Skaraborg år 2027 på 206 418 kr. Ärendet Tidaholms kommun är medlem i Samordningsförbundet Skaraborg. I samband med beslut om samgående till ett gemensamt förbund i Skaraborg har också en fördelningsnyckel mellan kommunernas fördelning av de totala medlen antagits som bygger på kommuninvånare 20-64 år och försörjningsmått i respektive kommun. Staten har under sommaren skickat ut ett preliminärt besked för 2027, vilket har genererat en fördelning mellan kommunerna. Kommundirektören har tidigare signerat en intention i enlighet med samordningsförbundets önskan. Samordningsförbundet önskar nu att varje part godkänner det uträknade beloppet för att matcha statens tilldelning 2027. Den preliminära medelstilldelningen för Tidaholms kommun är 206 418 kr. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Skrivelse ”Information om äskande av medel för verksamhetsår 2026”, förbundschef Jonas Lundquist, 2026-06-11.  Skrivelse ”Förtydligande av processen medelstilldelning Finansiell samordning Samordningsförbundet Östra Skaraborg”, 2019-06-14. Sändlista Samordningsförbundet Skaraborg tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 2026-06-11 Information om äskande av medel för verksamhetsåret 2027 Till: Kommunerna och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Samordningsförbundet Skaraborg Bakgrund till fördelningsmodell för den statliga medelstilldelningen till samordningsförbunden 2015 tog Försäkringskassan beslut om en ny modell för fördelning av medel till samordningsförbunden. Syftet är att få transparens i medelstilldelningen och modellen ska ge samordningsförbunden möjlighet att få medelstilldelning efter samma parametrar. Modellen gällde från och med medelstilldelningen för 2016. Parterna inom Finsam står bakom modellen. Modellen (se bilaga) o Grundtilldelning till varje enskilt samordningsförbund 400 tkr o Parametrarna försörjningsmått (75 %) och invånarantal (25 %) o Förbundets eget kapital Övrig information I samband med beslut om samgående till ett gemensamt förbund i Skaraborg 2021 har också en fördelningsnyckel avseende kommunernas fördelning antagits som bygger på kommuninvånare 20–64 år i respektive kommun. Staten har skickat ut ett preliminärt besked för 2027, vilket genererade fördelningen enligt tabellen på nästa sida. Samordningsförbundet Skaraborg har förhoppningar om att varje part godkänner uträknade belopp för att matcha statens tilldelning 2027 och önskar få ett skriftligt besked om att så är fallet senast den 14 augusti. Se uträkning och svarsformulär på nästa sida. Svar om godkännande av medfinansieringsbelopp skickas till: amanda.hermansson@samskaraborg.se Jonas Lundquist Förbundschef Samordningsförbundet Skaraborg 070-233 39 09 jonas.lundquist@samskaraborg.se www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 40 Skövde 2026-06-11 Tilldelning 2026 Tilldelning 2027 % Staten (AF+FK) 8,450,000 kr 8,825,000 kr 50.0% VGR 4,225,000 kr 4,412,500 kr 25.0% Essunga kommun 84,222 kr 87,263 kr 0.5% Falköpings kommun 520,628 kr 544,528 kr 3.1% Gullspångs kommun 71,852 kr 73,069 kr 0.4% Götene kommun 203,888 kr 210,201 kr 1.2% Hjo kommun 141,920 kr 147,732 kr 0.8% Karlsborgs kommun 105,570 kr 111,244 kr 0.6% Lidköpings kommun 645,323 kr 670,998 kr 3.8% Mariestads kommun 384,907 kr 398,828 kr 2.3% Skara kommun 301,855 kr 317,662 kr 1.8% Skövde kommun 989,845 kr 1,047,221 kr 5.9% Tibro kommun 177,715 kr 185,532 kr 1.1% Tidaholms kommun 201,812 kr 206,418 kr 1.2% Töreboda kommun 139,902 kr 146,637 kr 0.8% Vara kommun 255,562 kr 265,166 kr 1.5% Summa 16,900,000 kr 17,650,000 kr 100.0% Bekräftelse Härmed bekräftar ……………………….. kommun att vi tagit del av beräkningen och har som intention att godkänna beloppet för medelstilldelningen 2027. Ort och datum Underskrift Namnförtydligande www.samordningsforbundetskaraborg.se Samordningsförbundet Skaraborg – S:t Sigfrids gata 8, 541 40 Skövde Datum 2019-06-14 FK 2025/014498 Rev. 2025-06-09 Processen för medelstilldelning i den finansiella samordningen av rehabiliteringsinsatser Den statliga fördelningsmodellen Den statliga fördelningsmodellen har som syfte att säkerställa en rättvis, transparent och likvärdig resursfördelning till samordningsförbunden. Fördelningen utgår från de behov som finns inom respektive samordningsförbunds geografiska område och baseras på befolkningsmängd samt socioekonomiska faktorer. På så sätt ska medborgare, oavsett bostadsort, långsiktigt ges likvärdiga förutsättningar. Modellen syftar därmed till att skapa en långsiktigt hållbar och förutsägbar tilldelning av statliga medel. Den har tagits fram gemensamt av de samverkande parterna och tillämpades för första gången vid medelstilldelningen 2016. Bearbetning av statistik från Statistiska centralbyrån För att beräkna fördelningen av medel till varje samordningsförbund används årligen uppdaterad statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Fördelningsmodellen bygger på två huvudsakliga komponenter: befolkningsmängd och ett så kallat försörjningsmått1. I beräkningen tas hänsyn till samtliga samordningsförbunds geografiska upptagningsområden – i praktiken alla kommuner i landet där ett aktivt samordningsförbund finns. För varje komponent (befolkningsmängd och försörjningsmått) görs en andelsberäkning som visar hur stor andel varje förbund utgör i förhållande till det nationella totalvärdet. Resultatet blir en andelsmässig fördelning mellan förbunden. Därefter sammanvägs de två komponenterna enligt den viktning som fördelningsmodellen anger: befolkningsmängd 25 procent av den totala beräkningen och försörjningsmåttet 75 procent. Det är viktigt att notera att försörjningsmåttet är relativt, det vill säga det sätts i relation till motsvarande mått i övriga delar av landet. Därför kan ett oförändrat försörjningsmått för ett enskilt förbund ändå resultera i en förändrad tilldelning, om andra förbund uppvisar förändringar i sina värden. Förändringar i en kommuns data kan därmed påverka tilldelningen även i andra kommuner. Beskrivning av medelstilldelningsprocessen Juni – Första preliminära fördelningen o Försäkringskassan skickar ut ett preliminärt besked till samordningsförbunden om hur mycket statliga medel de kan få nästa år. o Fördelningen grundas på en modell med: ▪ En bas på 400 000 kr per förbund W 1 Följande offentliga utbetalningar ingår: Sjukpenning, Rehabiliteringspenning, _ 1 Aktivitetsersättning, Sjukersättning, Arbetslösersättning, Aktivitetsstöd, 0 0 _ Utvecklingsersättning, Etableringsersättning, Etableringstillägg, Bostadsersättning och a 4 2 0 Ekonomiskt bistånd. 4 1 K F im iW Datum 2019-06-14 FK 2025/014498 Rev. 2025-06-09 ▪ 75 % av komponenten försörjningsmått, antalet personer i området med ohälsa, arbetsmarknadsstöd och ekonomiskt bistånd ▪ 25 % av komponenten befolkningsmängd, antalet personer mellan 16–65 år i området. Augusti – Förbundens svar o Förbunden meddelar hur mycket statliga medel de önskar, utifrån behov och hur mycket kommun och region kan bidra med. o Svar ska lämnas senast 31 augusti till Försäkringskassan. September – Andra preliminära fördelningen o Försäkringskassan gör en ny bedömning utifrån den insamlade informationen. o Om den önskade tilldelningen från alla förbund överstiger statens budget för medelstilldelning används ytterligare en parameter som reglerar att ett förbund maximalt kan få 10 procents minskning från ett år till ett annat. o Den uppdaterade (andra preliminära) fördelningen skickas ut i september. o Förbunden får möjlighet att lämna ytterligare uppdateringar fram till vecka 42. Hösten – Slutligt beslut o Den slutliga fördelningen meddelas efter att regeringens budgetproposition presenterats. Exempel på hur det kan se ut för förbund i fördelningsprocessen Exempel 1: Förbund A • För budgetåret 2024 har förbundet en beslutad statlig tilldelning på 3 miljoner kronor. Kommun och region bidrar med motsvarande belopp till förbundet. • I juni 2024 får förbundet ett preliminärt besked för 2025 enligt grundmodellen: 2 miljoner kronor. • Förbundet undersöker då hur mycket kommun och region kan bidra med och återkopplar till Försäkringskassan senast den 31 augusti. • Kommunen och regionen meddelar att de planerar att bidra med 3 miljoner kronor, samma som året innan. • Under förutsättning att det finns utrymme i modellen får förbundet även för 2025 en statlig tilldelning på 3 miljoner kronor. • Notera: Enligt nuvarande modell kan förbundet inte få mer än så eftersom de redan ligger över fördelning enligt grundmodellen. Exempel 2: Förbund B • För budgetåret 2024 har förbundet en beslutad statlig tilldelning på 5 miljoner kronor. Kommun och region bidrar med motsvarande belopp till förbundet. • I juni 2024 får de ett preliminärt besked om 8 miljoner kronor enligt grundmodellen för 2025. Datum 2019-06-14 FK 2025/014498 Rev. 2025-06-09 • Förbundet undersöker då hur mycket kommun och region kan bidra med och återkopplar till Försäkringskassan senast den 31 augusti. • Kommun och region meddelar att de vardera kan bidra med 3 miljoner kronor, alltså totalt 6 miljoner kronor – vilket är 1 miljon mer än tidigare år. • I september får förbundet ett preliminärt besked om en statlig tilldelning på 6 miljoner kronor. • Eftersom detta är lägre än vad grundmodellen föreslår (8 miljoner), kan ökningen från 5 till 6 miljoner godkännas. Exempel 3: Justering för andra förbund • Eftersom Förbund B i exempel 2 får en högre tilldelning behöver Försäkringskassan justera nivån för andra förbund. • Här används 10 procents regeln som säger att ett förbund högst kan få 10 procent mindre i statlig tilldelning jämfört med året innan. • Den andel som behövs för att ”hämta hem” ökningen räknas fram och används på de förbund som ligger över grundmodellen. • Notera: Sådana justeringar kan ske fram till dess att slutgiltigt beslut om medelstilldelningen tas. När beaktas det egna kapitalet i fördelningsprocessen? Det egna kapitalet är inte en av grundparametrarna i fördelningsmodellen, utan tas i beaktande om det blir ett överskott eller underskott av medel. Scenario 1: Överskott av medel Det egna kapitalet kan beaktas när det finns ett överskott av statliga medel. Om ett sådant överskott uppstår ger Försäkringskassan förbunden möjlighet att ansöka om så kallade ofördelade medel. Dessa ytterligare medel kan endast betalas ut om kommunen eller regionen kan matcha beloppet fullt ut. Vid bedömningen av sådana ansökningar tas två faktorer i beaktande: 1. Förbundets ansökan om ytterligare medel. 2. Om förbundet har ett stort eget kapital – i sådana fall kan det påverka möjligheten att få ytterligare medel. Scenario 2: Underskott av medel Det egna kapitalet kan beaktas när det finns ett underskott av statliga medel. En sådan situation kan inträffa exempelvis om fler kommuner ansluter sig till samordningsförbund, vilket medför ökade anspråk på statliga medel. Om tillgängliga medel då inte räcker för att upprätthålla den så kallade 10-procentsspärren (en begränsning som innebär att ett förbunds medelstilldelning inte ska minska med mer än 10 procent från ett år till ett annat), kan ett underskott uppstå. I detta läge kan det egna kapitalet användas som en justeringsfaktor i fördelningen. Hänsyn tas då till följande: 1. Stort eget kapital: Förbund med högt eget kapital kan få en reducerad tilldelning för att skapa utrymme för förbund med större behov. 2. Justering av 10-procentsspärren: Spärren kan justeras om det inte är möjligt att hålla den på 10 procent inom ramen för tillgängliga statliga medel. Datum 2019-06-14 FK 2025/014498 Rev. 2025-06-09 Hur möjliggör modellen en långsiktig planering? Fördelningsmodellen skapar förutsättningar för långsiktig planering genom att ge samordningsförbunden en överblickbar och förutsägbar budgetram över tid. Principer för tilldelning och prognos Tillfälligt lägre tilldelning Om ett förbund under ett enskilt år får en lägre tilldelning än vad grundtilldelningen anger, kan det förvänta sig en högre tilldelning kommande år – förutsatt att regioner och kommuner är beredda att matcha detta med en motsvarande ökning av sin finansiering. Stabilitet vid grundtilldelning Förbund som ett år får i linje med sin grundtilldelning kan i normalfallet räkna med en liknande nivå även nästkommande år. Tillfälligt högre tilldelning Om ett förbund över tid fått en högre tilldelning än grundtilldelningen och 10 procentsspärren aktiverats (dvs. minskningen har begränsats till max 10 %) – bör de räkna med att tilldelningen minskar kommande år. Denna minskning får dock inte överstiga 10 procent. Förutsättningar för stabilitet Dessa antaganden bygger på att regeringen beslutar om en oförändrad totalbudget för finansiell samordning jämfört med föregående år. Andra faktorer som kan påverka fördelningen mellan förbunden från år till år är: • Förändringar i befolkningsmängd • Förändringar i försörjningsmåttet • Antalet deltagande kommuner och regioner Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02

§ 79 Beslut om firmatecknare för Tidaholms kommun KS 2025/711 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta upprättat förslag på firmatecknare. Förslaget gäller från och med 2026-09-15. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen överlämnar härmed förslag till firmatecknare för Tidaholms kommun, organisationsnummer 212000-1736, från och med 2026-09-15. Till firmatecknare för Tidaholms kommun gällande ärenden förutom nedan nämnda utses var och en för sig av följande personer: Runo Johansson Magnus Sundén Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser bank- och plusgiromedel, utses var och en för sig av följande personer: Louise Faxe Holmvik Karin Appelberg Åberg Ekonomichef Redovisningsansvarig Ylva Holm-Jerenius Anna Gustafsson Ekonom Ekonom Mirjana Dragojevic Ekonom med kontrasignering av en av följande personer: Karin Appelberg Åberg Ylva Holm-Jerenius Redovisningsansvarig Ekonom Mirjana Dragojevic Anna Gustafsson Ekonom Ekonom Louise Faxe Holmvik Ekonomichef Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser signering av betalningar via fil från individ- och familjeomsorgen, plusgiro 1831537-4, utses var och en för sig av följande personer: Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02 Karin Appelberg Åberg Ylva Holm-Jerenius Redovisningsansvarig Ekonom Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser momsdeklaration, arbetsgivardeklaration (AGI), ansökan om ersättning för mervärdesskatt och inkomstdeklaration, utses var och en för sig av följande personer: Louise Faxe Holmvik Karin Appelberg Åberg Ekonomichef Redovisningsansvarig Ylva Holm-Jerenius Ekonom Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser arbetsgivardeklaration (AGI) utses var och en för sig av följande personer: Marie Gulliden Elma Viden Lönekonsult Personalkonsult Christina Högberg Frida Pettersson Lönekonsult Personalkonsult Maria Johansson Martina Lundström Personalchef Personalkonsult Danilo Mihajlovic Personalstrateg Karin Appelberg Åberg Redovisningsansvarig Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser skuldebrev och borgensåtagande utses var och en för sig av följande personer: Runo Johansson Ingela Backman Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande med kontrasignering av: Louise Faxe Holmvik Ekonomichef Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta upprättat förslag på firmatecknare. Förslaget gäller från och med 2026-09-15. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Firmatecknare för Tidaholms kommun”, förvaltningsekonom Mats Karlsson, 2026-08-17. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/711 2026-08-12 Kommunstyrelsen Handläggare: Mats Karlsson, förvaltningsekonom Tjänsteskrivelse - Firmatecknare för Tidaholms kommun Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att anta upprättat förslag på firmatecknare. Förslaget gäller från och med 2026-09-15. Ärendet Kommunledningsförvaltningen överlämnar härmed förslag till firmatecknare för Tidaholms kommun, organisationsnummer 212000-1736, från och med 2026-09-15. Till firmatecknare för Tidaholms kommun gällande ärenden förutom nedan nämnda utses var och en för sig av följande personer: Runo Johansson Magnus Sundén Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser bank- och plusgiromedel, utses var och en för sig av följande personer: Louise Faxe Holmvik Karin Appelberg Åberg Ekonomichef Redovisningsansvarig Ylva Holm-Jerenius Anna Gustafsson Ekonom Ekonom Mirjana Dragojevic Ekonom med kontrasignering av en av följande personer: Karin Appelberg Åberg Ylva Holm-Jerenius Redovisningsansvarig Ekonom Mirjana Dragojevic Anna Gustafsson Ekonom Ekonom Louise Faxe Holmvik Ekonomichef tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser signering av betalningar via fil från individ- och familjeomsorgen, plusgiro 1831537-4, utses var och en för sig av följande personer: Karin Appelberg Åberg Ylva Holm-Jerenius Redovisningsansvarig Ekonom Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser momsdeklaration, arbetsgivardeklaration (AGI), ansökan om ersättning för mervärdesskatt och inkomstdeklaration, utses var och en för sig av följande personer: Louise Faxe Holmvik Karin Appelberg Åberg Ekonomichef Redovisningsansvarig Ylva Holm-Jerenius Ekonom Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser arbetsgivardeklaration (AGI) utses var och en för sig av följande personer: Marie Gulliden Elma Viden Lönekonsult Personalkonsult Christina Högberg Frida Pettersson Lönekonsult Personalkonsult Maria Johansson Martina Lundström Personalchef Personalkonsult Danilo Mihajlovic Personalstrateg Karin Appelberg Åberg Redovisningsansvarig Till firmatecknare för Tidaholms kommun, såvitt avser skuldebrev och borgensåtagande utses var och en för sig av följande personer: Runo Johansson Ingela Backman Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande med kontrasignering av: Louise Faxe Holmvik Ekonomichef Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sändlista Personalenheten Ekonomienheten tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02

§ 80 Beslut om antagande av strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan KS 2026/265 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o anta Strukturplan Tidaholm som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o uppdra till kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocesser så länge arbetet enligt strukturplanen pågår. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden framhåller i beslut, SBN § 75/2026 respektive KFN § 34/2026, att samhällsbyggnadsförvaltningen under år 2025 har tagit fram en strukturplan för Tidaholms stadskärna och området runt ån Tidan. Strukturplanens syfte är att ge en sammanhållen och långsiktig inriktning för utvecklingen av Tidaholms centrum med målet att stärka stadskärnans attraktivitet, tillgänglighet och funktion som mötesplats. Planen identifierar både övergripande principer och konkreta åtgärder som tillsammans ska bidra till en mer levande, trygg och upplevelserik stadsmiljö. Strukturplanen är inte juridiskt bindande men ska fungera som ett strategiskt vägledande dokument för kommunens fortsatta planering, projektering och investeringar i den offentliga miljön. Planen har en tidshorisont om cirka tio år och är avsedd att genomföras successivt genom både mindre vardagsförbättringar och större platsutvecklingsprojekt. Eftersom strukturplanen har en tidshorisont på tio år är det relevant att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel även i kommande budgetprocesser så länge arbetet enligt strukturplanen fortfarande pågår. Kommunledningsförvaltningen anser därför att kommunfullmäktige bör ge ett uppdrag till kommunstyrelsen om detta. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o anta Strukturplan Tidaholm som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o uppdra till kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocesser så länge arbetet enligt strukturplanen pågår. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Antagande av strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2026-08-06. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 75/2026 ”Beslut om strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, 2026-05-21.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 34/2026, ”Beslut om strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, 2026-05-19.  Tjänsteskrivelse ”Strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2026-04-28.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om strukturplan”, avdelningschef Hållbar utveckling Jörgen Nyström, 2026-04-09.  Strukturplan för att utveckla stadskärnan och Tidan.  Gestaltningsförslag Gamla torget. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/265 2026-08-06 Kommunstyrelsen Handläggare: Sofie Thorsell, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Antagande av strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o anta Strukturplan Tidaholm som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o uppdra till kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocesser så länge arbetet enligt strukturplanen pågår. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden framhåller i beslut, SBN § 75/2026 respektive KFN § 34/2026, att samhällsbyggnadsförvaltningen under år 2025 har tagit fram en strukturplan för Tidaholms stadskärna och området runt ån Tidan. Arbetet har skett i nära samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, näringslivsenheten, lokala föreningar, näringsidkare samt genom dialog med ungdomar och andra intressenter. Strukturplanens syfte är att ge en sammanhållen och långsiktig inriktning för utvecklingen av Tidaholms centrum, med målet att stärka stadskärnans attraktivitet, tillgänglighet och funktion som mötesplats. Planen identifierar både övergripande principer och konkreta åtgärder som tillsammans ska bidra till en mer levande, trygg och upplevelserik stadsmiljö. Strukturplanen är inte juridiskt bindande men ska fungera som ett strategiskt vägledande dokument för kommunens fortsatta planering, projektering och investeringar i den offentliga miljön. Planen har en tidshorisont om cirka tio år och är avsedd att genomföras successivt genom både mindre vardagsförbättringar och större platsutvecklingsprojekt. Nämnderna bedömer att ett antagande av strukturplanen är en förutsättning för ett samlat, prioriterat och långsiktigt utvecklingsarbete i stadskärnan. Båda nämnderna har föreslagit kommunfullmäktige besluta att anta Strukturplan för Tidaholms centrum som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan samt föreslagit kommunstyrelsen besluta att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocess. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Utredning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige 2026-06-22 beslutade,

§ 81 Beslut om uppföljning av klimatlöfte om koldioxidbudget KS 2023/134 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att lägga uppföljning av klimatlöfte 2 för år 2025 till handlingarna samt att översända den till Länsstyrelsen Västra Götaland. Sammanfattning av ärendet Klimat 2030 är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland i samverkan med andra aktörer. Föreliggande ärende behandlar uppföljning av klimatlöfte 2, ”vi har en koldioxidbudget”, för år 2025. Löftet innebär att kommunen har en koldioxidbudget som årligen följs upp för att kontrollera hur mycket utsläpp som återstår för att kommunen ska kunna hålla sin koldioxidbudget. Det är samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för uppföljningen eftersom nämnden, enligt sitt reglemente, ansvarar för kommunens uppgifter inom klimatområdet. Uppföljningen visar att kommunen behöver genomföra en snabb och omfattande klimatomställning för att hålla sig inom sin tilldelade koldioxidbudget. De kommande åren bedöms vara avgörande. Vid uppföljningen av klimatlöfte 2 för år 2024 konstaterades det att kommunen överskred sin årliga koldioxidbudget. Mot denna bakgrund beslutade kommunstyrelsen, § 231/2025, att uppmana samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en åtgärdsplan i syfte att minska kommunens koldioxidutsläpp och därigenom förbättra resultaten avseende klimatlöfte 2. Någon sådan åtgärdsplan har emellertid inte upprättats. Även vid årets uppföljning konstateras att kommunen överskrider sin koldioxidbudget. Mot den bakgrunden skulle det kunna vara motiverat att på nytt uppmana samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en åtgärdsplan, alternativt att kommunfullmäktige ger nämnden ett formellt uppdrag att genomföra ett sådant arbete. Klimatlöfte 2 avser dock perioden år 2024–2026 och närmar sig därmed sitt slut. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför inga ytterligare åtgärder kopplade till det aktuella klimatlöftet men bedömer att det vid ett eventuellt framtida antagande av liknande löften samtidigt bör beslutas om vilken nämnd som ansvarar för att driva arbetet för att nå uppställda mål. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att lägga uppföljning av klimatlöfte 2 för år 2025 till handlingarna samt att översända den till Länsstyrelsen Västra Götaland. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Uppföljning av klimatlöfte 2 om koldioxidbudget”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-06-29. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 72/2026 ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte 2, vi har en koldioxidbudget”, 2026-05-21.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte 2, vi har en koldioxidbudget”, utvecklingsledare Peter Lann, 2026-04-15.  Rapport ”Koldioxidbudget Tidaholms kommun januari 2026”, Klimatsekretariatet, 2026.  Kommunstyrelsens beslut § 231/2025 ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte om koldioxidbudget”, 2025-12-03.  Kommunstyrelsens beslut § 163/2023 ”Beslut om Tidaholms kommuns klimatlöften för perioden 2024-2026”, 2023-09-06.  Kommunernas klimatlöften 2024–2026, Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2023/134 2026-06-29 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Uppföljning av klimatlöfte 2 om koldioxidbudget Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att lägga uppföljning av klimatlöfte 2 för år 2025 till handlingarna, samt översända den till Länsstyrelsen Västra Götaland. Ärendet Klimat 2030 är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland i samverkan med andra aktörer. Klimat 2030 är en del i genomförandet av Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030 och också en del av åtgärdsprogrammet för de regionala miljömålen. Alla kommuner i länet har undertecknat målet att Västra Götaland till 2030 ska vara en fossiloberoende region. För att stötta kommunerna i klimatarbetet och genomföra gemensamma åtgärder bjuder Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland in alla kommuner i länet att delta i Kommunernas klimatlöften 2024–2026. Kommunstyrelsen har i sitt beslut

§ 82 Beslut om uppföljning av ej verkställda beslut fattade av kommunfullmäktige KS 2026/64 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga uppföljningen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen tar fram en årlig sammanställning för att säkerställa att samtliga beslut som kommunfullmäktige fattar verkställs. Sammanställningen inkluderar inte pågående investeringsprojekt, motioner och Tidaholmsförslag som inte har slutbehandlats av kommunfullmäktige eller uppdrag som har getts i Strategisk plan och budget då dessa redovisas separat. Sammanställningen omfattar ej verkställda beslut fattade till och med kommunfullmäktiges sammanträde 2026-06-22. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga uppföljningen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Uppföljning av ej verkställda beslut fattade av kommunfullmäktige till och med juni år 2026”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-05-20. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: 2026/64 2026-05-20 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse – Uppföljning av ej verkställda beslut fattade av kommunfullmäktige till och med juni år 2026 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga uppföljningen till handlingarna. Ärendet Kommunstyrelsen tar fram en årlig sammanställning för att säkerställa att samtliga beslut som kommunfullmäktige fattar verkställs. Sammanställningen inkluderar inte pågående investeringsprojekt, motioner och Tidaholmsförslag som inte har slutbehandlats av kommunfullmäktige eller uppdrag som har getts i Strategisk plan och budget då dessa redovisas separat. Sammanställningen omfattar ej verkställda beslut fattade till och med kommunfullmäktiges sammanträde 2026-06-22. Datum: Ärendenr: Ärende: Beslut: Uppföljning: 2012-04-23 KS 2011/91 Motion om att Kommunfullmäktige beslutar att Detaljplan är antagen och erbjuda bifalla motionen om att lantmäteriförrättning är småhustomter i Tidaholms kommun ska erbjuda avslutad. Det som Ekedalen byggnadstomter i Ekedalen samt kvarstår är att kunna att uppdra åt miljö- och erbjuda byggnadstomter byggnadsnämnden att upprätta en vilket dröjer eftersom det detaljplan för området A-B, öster inte finns pengar till om Ekedalens skola, som medger exploatering avsatt. tre till fyra småhustomter 2022-05-30 KS 2021/210 Motion om att Kommunfullmäktige beslutar att Inrättandet av en inrätta en bifalla motionen om att inrätta en återbrukscontainer ingår i återbrukscontainer återbrukscontainer på en större projektering på återvinningscentralen som rör hela återvinningscentrale återvinningscentralen som n samhällsbyggnads- nämnden driver. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 2024-09-30 KS 2024/248 Utredning och Kommunstyrelsen beslutar att Utredning pågår i dialog etablering av ge nämnden för samhällsskydd med nämnden för trygghetscentral mellersta Skaraborg och social- samhällsskydd mellersta och omvårdnadsnämnden Skaraborg. uppdraget att genomföra en utredning av trygghetscentral i kommunal regi för Falköping, Skara, Götene och Tidaholms kommun. Utredningen ska återredovisas till kommunfullmäktige senast den 1 september 2025. 2024-12-16 KS 2024/87 Uppdrag åt Kommunfullmäktige beslutar att Utredning pågår kommunstyrelsen uppdra fortfarande, av om att ta fram en åt kommunstyrelsen att ta fram kommunstyrelsen. riktlinje samt att en riktlinje för arbetet med utreda jämställdhet utifrån den förutsättningar för europeiska deklarationen för att enas om ett jämställdhet mellan kvinnor och gemensamt män samt att utreda arbetssätt med förutsättningar för att enas om samtliga kommuner ett gemensamt arbetssätt för i Skaraborg om jämställdhet, utifrån den arbetet med europeiska deklarationen för jämställdhet utifrån jämställdhet mellan kvinnor och den europeiska män, tillsammans med samtliga 15 deklarationen för kommuner i Skaraborg. jämställdhet mellan kvinnor och män 2025-09-29 KS 2024/216 Beslut om Kommunfullmäktige beslutar att Uppdraget är vilande i besvarande av motionen bifalls och ska avvaktan på lösning för motion om inkluderas i kommande finansieringsfrågan. Om införande av en budgetprocess samt att ge arbetet inte kan grönstrukturplan samhällsbyggnadsnämnden i genomföras inom befintlig uppdrag att, om möjligt, ansöka budgetram för år 2027 om medel för LONA-projekt. behöver ärendet hanteras i budgetprocessen för 2028. I nuläget har Naturvårdsverket inga LONA-medel tillgängliga för projektet. 2025-10-27 KS 2025/236 Beslut om Kommunfullmäktige beslutar att Första punkten har ännu besvarande av bifalla motionen. inte verkställts. Ärendet motion om att ▪ åhörarplatser på om revidering av öppna upp för mer kommunstyrelsens kommunstyrelsens demokrati sammanträden. reglemente, där ▪ ge arvodesberedningen i närvarorätt regleras, har uppdrag att ta med i kommunstyrelsen arvodesbestämmelser inför återremitterat till kommande mandatperiod att förvaltningen för att de partier som sitter i reglementet ska lyftas kommunfullmäktige men ej i efter att fullmäktige har kommunstyrelsen har rätt beslutat att revidera till förlorad arbetsinkomst i reglemente om samband med att närvara ersättningar till tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 som åhörare på förtroendevalda, kommunstyrelsen. 2026-04-08 § 90/2026. Andra punkten om förlorad arbetsförtjänst har fullmäktige fattat beslut om 2025-05-25,

§ 83 Beslut om antagande av riktlinje för trygghetspunkter KS 2026/309 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinje för trygghetspunkter. Sammanfattning av ärendet Tidaholms kommun har i åtgärdsplan för risk- och sårbarhetsanalys 2024–2027 beslutat att kommunen ska upprätta trygghetspunkter för att ge stöd till drabbade invånare vid kris eller krig. En trygghetspunkt är en bemannad plats som upprättas av kommunen för att erbjuda stöd till invånarna över hela hotskalan, från fredstida kriser till krigsfara och ytterst krig. Trygghetspunkten är till för alla som vistas i området. Alla ska känna sig välkomna och kunna ta del av de funktioner som erbjuds vid en trygghetspunkt. Syftet med riktlinje för trygghetspunkter är att den ska beskriva kommunens ramar när det gäller planering och förmåga att upprätta kommunala trygghetspunkter i Tidaholms kommun. Antagandet av riktlinjen bedöms vara ett viktigt steg för att stärka kommunens beredskap inför, och vid, extraordinära händelser och höjd beredskap. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta riktlinje för trygghetspunkter. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om antagande av riktlinje trygghetspunkter”, beredskapssamordnare Emilie Andersson, 2026-08-18.  Utkast: Riktlinje för trygghetspunkter. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/309 2026-08-18 Kommunstyrelsen Handläggare: Emilie Andersson, beredskapssamordnare Tjänsteskrivelse - Beslut om antagande av riktlinje trygghetspunkter Förslag till beslut • Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinje för trygghetspunkter. Ärendet Tidaholms kommun har i åtgärdsplan för RSA 2024–2027 (KS 2022/324) beslutat att kommunen ska upprätta trygghetspunkter för att ge stöd till drabbade invånare vid kris eller krig. En trygghetspunkt är en bemannad plats som upprättas av kommunen för att erbjuda stöd till invånarna över hela hotskalan, från fredstida kriser till krigsfara och ytterst krig. Trygghetspunkten är till för alla som vistas i området. Alla ska känna sig välkomna och kunna ta del av de funktioner som erbjuds vid en trygghetspunkt. Syftet med riktlinje för trygghetspunkter är att den ska beskriva kommunens ramar när det gäller planering och förmåga att upprätta kommunala trygghetspunkter i Tidaholms kommun. Antagandet av riktlinjen bedöms vara ett viktigt steg för att stärka kommunens beredskap inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn Beslutsunderlag  Utkast: Riktlinje för trygghetspunkter. Sändlista Samtliga nämnder tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Kommunstyrelsen Ärendenummer: KS 2026/ Antagen: 2026-XX-XX Senast reviderad: - Riktlinje Trygghetspunkter 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Beredskapssamordnare Syfte ................................................................................................................................................................................3 Vad är en trygghetspunkt ......................................................................................................................................3 Ambitionsnivå för kommunens planering av trygghetspunkter ........................................................................3 Nivåer av trygghetspunkter ..................................................................................................................................4 Organisation och ansvar ............................................................................................................................................5 Krisstöd/POSOM ...............................................................................................................................................5 Syfte Riktlinjen beskriver kommunens ramar när det gäller planering och förmåga att upprätta kommunala trygghetspunkter i Tidaholms kommun. I Åtgärdsplan RSA 2024–2027 beslutade kommunstyrelsen den 2024-02-07, § 24/2024 att kommunen ska fortsätta arbetet med att upprätta trygghetspunkter i kommunen. Trygghetspunkterna ska vara tydligt kommunicerade med allmänheten. Vad är en trygghetspunkt Trygghetspunkter är Tidaholms kommuns benämning av särskilda samlingsplatser. Det är en bemannad plats som upprättas av kommunen för att erbjuda stöd till invånarna över hela hotskalan, från fredstida kriser till krigsfara och ytterst krig. Trygghetspunkten är till för alla som vistas i området. Alla ska känna sig välkomna och kunna ta del av de funktioner som erbjuds vid en trygghetspunkt. Platsen behöver därför vara utformad och organiserad så att alla människor har likvärdiga möjligheter att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Den statliga utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) föreslog att varje kommun ska ha tillgång till en eller flera särskilda samlingsplatser. På en särskild samlingsplats ska det finnas tillgång till dricksvatten, elektricitet, värme, sanitets och hygien möjligheter, första hjälpen till skadade, information, möjligheter till elektronisk kommunikation samt annan likartad hjälp. Enskilda ska under en kortare tidsrymd kunna vistas på en särskild samlingsplats. Särskilda samlingsplatser ska även kunna vara mottagningsplats för utrymda personer. Utredningen har resulterat i en lagrådsremiss som föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Ambitionsnivå för kommunens planering av trygghetspunkter En trygghetspunkt är en bemannad plats i kommunens regi dit människor kan vända sig för att, vid kris eller höjd beredskap, få hjälp och stöd enligt listan nedan. 1. Skydd mot väderpåverkan Trygghetspunkten ska erbjuda skydd mot väder och vind. Det kan exempelvis handla om en lokal där människor kan söka skydd mot sämre väder, men även enklare lösningar som tält kan användas. 2. Information om vad som har hänt och samhällets åtgärder Tillförlitlig och uppdaterad information är bland det viktigaste som trygghetspunkten kan erbjuda eftersom det underlättar för människor att fatta kloka beslut och ha förtroende för myndigheternas och kommunens hantering. För att trygghetspunkten ska kunna förmedla information behövs regelbunden kontakt med kommunens krisorganisation. 3. Dricksvatten Möjlighet att hämta dricksvatten samt information om andra platser med tillgång till dricksvatten bör finnas på trygghetspunkten. 4. Varmt vatten Trygghetspunkten behöver kunna erbjuda varmt vatten för att exempelvis kunna tillaga medhavd välling eller frystorkad mat. Kaffe, te och till exempel nyponsoppa bör finnas på plats. 5. Möjlighet att ladda telefon och elektronik För att människor ska kunna hålla kontakt med släkt och vänner samt ta del av nyheter och information behöver det finnas möjlighet att ladda telefon och annan elektronik för kommunikation. 6. Tillgång till första hjälpen-kit För att snabbt kunna ge hjälp vid olyckor, skador eller plötsliga sjukdomsfall innan professionell vård finns på plats behöver det finnas tillgång till första hjälpen-kit. 7. Tillgång till toalett Vid störningar i el- och vattenförsörjning kan mobila toaletter användas. 8. Belysning Belysning är en förutsättning för att kunna ge information och trygghet. 9. Information och hänvisning Information om närmaste skyddsrum, apotek, drivmedel, sjukvårdsmottagning och livsmedelsbutik. Hänvisning till krisstöd. Även hänvisning till sov- och matmöjligheter vid längre händelser. 10. Kunna larma 112 Om mobilnätet ligger nere behöver människor kunna larma 112 via trygghetspunkten. Nivåer av trygghetspunkter Nivå 1 – Enkelt dagcentrum. Detta är en trygghetspunkt som är användbar under en kortare tid, t.ex. under några timmar dagtid. Nivå 2 - Utökat dagcentrum. Detta är en trygghetspunkt där man kan vistas vid större delen av dygnet men där man övernattar hemma. Utöver de punkter som tas upp under ambitionsnivå ska det här erbjudas enklare måltider/möjlighet att laga egen mat. Nivå 3 - För dygnet runt-vistelse. Detta är en trygghetspunkt där man ska kunna vistas dygnet runt, exempelvis vid evakueringar. Utöver de punkter som tas upp under ambitionsnivå ska det här finnas möjlighet till sovplatser och erbjudas enklare måltider/möjlighet att laga egen mat. Organisation och ansvar Kommundirektören eller högsta ansvarig tjänsteperson i den kommunövergripande krisledningen beslutar om öppning och stängning av trygghetspunkter. Beslutet ska innehålla vilken nivå som trygghetspunkten ska ha när den hålls öppen utifrån upparbetad förmåga Kultur- och fritidsförvaltningen har verksamhetsansvaret för trygghetspunkter och ansvarar för att ta fram rutiner som omsätter ambitionsnivån till praktik samt att verkställa öppnandet och drift av trygghetspunkterna. Detta ska ske i nära samarbete med övriga stödfunktioner i kommunens förvaltningar. Arbetet bör utgå från Myndigheten för civilt försvars vägledning gällande Trygghetspunkter (publikationsnummer: MCF0003 – januari 2026) Krisstöd/POSOM Om det finns behov av det, kan det behöva finnas psykiskt och socialt omhändertagande vid trygghetspunkten. I sådana fall används kommunens handlingsplan för kommunalt krisstöd. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02

§ 84 Beslut om antagande av gemensamt reglemente för Tidaholms kommuns nämnder och kommunstyrelse KS 2025/318 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o anta reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. o under förutsättning att reglementet för Tidaholms kommuns nämnder antas, upphäva följande reglementen:  reglemente för kommunstyrelsen, antaget 1998-05-25.  reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget 1998-06-15.  reglemente för jävsnämnden, antaget 2018-10-29.  reglemente för kultur- och fritidsnämnden, antaget 1998-06-15.  reglemente för samhällsbyggnadsnämnden, antaget 2018-10-29.  reglemente för social- och omvårdnadsnämnden, antaget 1998-08-31.  reglemente för valnämnden, antaget 2017-12-18. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. Syftet med att slå ihop nämndernas reglementen till ett gemensamt är att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen genom att samla både nämndgemensamma bestämmelser och nämndspecifika bestämmelser i ett enda dokument. Kommunstyrelsen beslutade, § 90/2026, att återremittera reglementet till förvaltningen för att reglementet skulle lyftas efter att kommunfullmäktige hade beslutat att revidera reglemente om ersättningar till förtroendevalda. Kommunfullmäktige har nu fattat beslut om reglemente för ersättningar, § 56/2026, varför förvaltningen lyfter föreliggande ärende till kommunstyrelsen igen. Förvaltningen har gjort några få ändringar i utkastet sedan ärendet återremitterades. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o anta reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. o under förutsättning att reglementet för Tidaholms kommuns nämnder antas, upphäva följande reglementen:  reglemente för kommunstyrelsen, antaget 1998-05-25.  reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget 1998-06-15. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02  reglemente för jävsnämnden, antaget 2018-10-29.  reglemente för kultur- och fritidsnämnden, antaget 1998-06-15.  reglemente för samhällsbyggnadsnämnden, antaget 2018-10-29.  reglemente för social- och omvårdnadsnämnden, antaget 1998-08-31.  reglemente för valnämnden, antaget 2017-12-18. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Reglemente för kommunstyrelsen och nämnder efter återremiss”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-05-28.  Utkast: Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 51/2026 ”Beslut om organisation för drönarverksamhet i Tidaholms kommun”, 2026-04-09 (ärendenr. KS 2026/200).  Kommunstyrelsens beslut § 90/2026 ”Beslut om antagande av gemensamt reglemente för Tidaholms kommuns nämnder och kommunstyrelse”, 2026-04-08.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om antagande av reglemente för Tidaholms kommun”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-03-16.  Jävsnämndens beslut § 7/2026 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2026-02-27.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, jävsnämnden, 2026-02-17.  Valnämndens beslut § 9/2025 ”Beslut om yttrande över nämndgemensamt reglemente”, 2025-12-17.  Yttrande ”Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, valnämnden, 2025- 12-17.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 125/2025 ”Beslut om yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-25.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommun”, social- och omvårdnadsnämnden, 2025-11-25.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 88/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-11.  Yttrande ”Yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kultur- och fritidsnämnden, 2025-11-11.  Kommunfullmäktiges beslut § 135/2025 ”Beslut om besvarande av motion om att öppna upp för mer demokrati”, 2025-10-27. (Ärendenummer KS 2025/236).  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 119/2025 ”Beslut om yttrande gällande gemensamt reglemente för kommunen”, 2025-10-16.  Yttrande ”Yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, barn- och utbildningsnämnden, 2025-10-16.  Jävsnämndens beslut § 22/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-09-05.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-09-05. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/318 2026-05-28 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse – Reglemente för kommunstyrelsen och nämnder efter återremiss Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o anta reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. o under förutsättning att reglementet för Tidaholms kommuns nämnder antas, upphäva följande reglementen:  reglemente för kommunstyrelsen, antaget 1998-05-25.  reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget 1998-06-15.  reglemente för jävsnämnden, antaget 2018-10-29.  reglemente för kultur- och fritidsnämnden, antaget 1998-06-15.  reglemente för samhällsbyggnadsnämnden, antaget 2018-10-29.  reglemente för social- och omvårdnadsnämnden, antaget 1998-08-31.  reglemente för valnämnden, antaget 2017-12-18. Ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. Syftet med att slå ihop nämndernas reglementen till ett gemensamt är att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen genom att samla både nämndgemensamma bestämmelser och nämndspecifika bestämmelser i ett enda dokument. Kommunstyrelsen beslutade § 90/2026 att återremittera reglementet till förvaltningen för att reglementet ska lyftas efter att kommunfullmäktige har beslutat att revidera reglemente om ersättningar till förtroendevalda. Kommunfullmäktige har nu fattat beslut om reglemente för ersättningar (§ 56/2026), varför förvaltningen lyfter föreliggande ärende till kommunstyrelsen igen. Förvaltningen har gjort några få ändringar i utkastet sedan ärendet återremitterades. Dessa ändringar sammanfattas nedan. Se föregående tjänsteskrivelse för mer information om reglementets disposition samt de större och mer omfattande ändringarna. Nytt sedan återremitteringen är följande: ▪ Under samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden har ett tillägg gjorts om att vara kommunens drönarorganisation. Bakgrunden till detta är att kommunen behöver ha en samlad drönarorganisation för att kunna använda drönare och bedömningen är att tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 ansvaret lämpligen bör vara samhällsbyggnadsnämndens (se vidare i samhällsbyggnadsnämndens beslut § 51/2026 ”Beslut om organisation för drönarverksamhet i Tidaholms kommun). ▪ Strukit ”och delta i överläggningarna” för åhörare vid kommunstyrelsen under § 18, två sista styckena. Ändringen har gjorts på tre ställen i dessa två stycken: för skrivelsen om partier i fullmäktige som inte är representerade i kommunstyrelsen som har rätt att närvara med en person per parti, skrivelsen om fullmäktiges presidium, samt skrivelsen om protokollsanteckning. ▪ Paragrafen om distansnärvaro, § 17, har uppdaterats utifrån att lagstiftningen (5 kap. 16 § och 6 kap. 24 §) har ändrats. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  Utkast: Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 51/2026 ”Beslut om organisation för drönarverksamhet i Tidaholms kommun”, 2026-04-09 (ärendenr. KS 2026/200).  Kommunstyrelsens beslut § 90/2026 ”Beslut om antagande av gemensamt reglemente för Tidaholms kommuns nämnder och kommunstyrelse”, 2026-04-08.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om antagande av reglemente för Tidaholms kommun”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-03-16.  Jävsnämndens beslut § 7/2026 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2026-02-27.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, jävsnämnden, 2026-02-17.  Valnämndens beslut § 9/2025 ”Beslut om yttrande över nämndgemensamt reglemente”, 2025-12-17.  Yttrande ”Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, valnämnden, 2025- 12-17.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 125/2025 ”Beslut om yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-25.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommun”, social- och omvårdnadsnämnden, 2025-11-25.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 88/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-11.  Yttrande ”Yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kultur- och fritidsnämnden, 2025-11-11.  Kommunfullmäktiges beslut § 135/2025 ”Beslut om besvarande av motion om att öppna upp för mer demokrati”, 2025-10-27. (Ärendenummer KS 2025/236).  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 119/2025 ”Beslut om yttrande gällande gemensamt reglemente för kommunen”, 2025-10-16.  Yttrande ”Yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, barn- och utbildningsnämnden, 2025-10-16. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00  Jävsnämndens beslut § 22/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-09-05.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-09-05. Sändlista Berörda nämnder tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Ärendenummer:Senast reviderad:Kommunfullmäktige Ärendenummer: KS 2025/318 Antagen: 20XX-XX-XX Senast reviderad: 20XX-XX-XX Författningssamling Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder 1Flicka blåser såpbubblor 2Flicka blåser såpbubblor Introduktion ..................................................................................................................................................................3 1. För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser ............................4 2. Nämndspecifika bestämmelser ..........................................................................................14 2.1 Kommunstyrelsen ..........................................................................................................................................14 2.2 Barn och utbildningsnämnden .....................................................................................................................19 2.3 Jävsnämnden ....................................................................................................................................................20 2.4 Kultur- och fritidsnämnden .........................................................................................................................21 2.5 Samhällsbyggnadsnämnden ..........................................................................................................................22 2.6 Social- och omvårdnadsnämnden ...............................................................................................................24 2.7 Valnämnden .....................................................................................................................................................26 Introduktion Föreliggande reglemente består av två delar som gäller för följande av Tidaholms kommuns nämnder: • kommunstyrelsen • barn- och utbildningsnämnden • jävsnämnden • kultur- och fritidsnämnden • samhällsbyggnadsnämnden • social- och omvårdnadsnämnden • valnämnden. Den första delen av reglementet (del 1) innehåller bestämmelser som är gemensamma för nämnderna ovan, och andra delen (del 2) innehåller nämndspecifika bestämmelser. Reglementet omfattar dock inte följande nämnder, som har separata reglementen: • krisledningsnämnden • nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg. Begreppet nämnd omfattar i reglementet även kommunstyrelsen, om inte annat anges. Begreppet förvaltningschef innefattar även kommundirektören, som är chef för kommunstyrelsens förvaltning, om inte annat anges. 1. För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser Avsnittet gäller för samtliga instanser, om inget annat anges. Undantaget är bestämmelser för ersättare som inte gäller för valnämnden, eftersom nämnden inte har några ersättare.

§ 85 Beslut om revidering av förbundsordning för Tolkförmedling väst KS 2026/283 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst att gälla från och med 2027-01-01 i enlighet med upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Tolkförmedling Väst har inkommit med förslag på revidering av förbundsordning. Direktionen för Tolkförmedling Väst har fattat beslut om att anta den reviderade förbundsordningen och översänt den för beslut om fastställande till sina medlemmar. Den revidering som föreslås är att Kungsbacka kommun läggs till som medlem under § 2. Detta med anledning av att kommunen önskar att bli medlem i Tolkförmedling Väst. I övrigt föreslås inga ändringar. Den nya förbundsordningen föreslås gälla från och med 2027-01-01. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst att gälla från och med 2027-01-01 i enlighet med upprättat förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Revidering av förbundsordning Tolkförmedling Väst”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-07-31.  Protokollsutdrag från direktionen för Tolkförmedling Väst § 628 ”Förslag till reviderad förbundsordning”, 2026-05-29.  Utkast: Förbundsordning med ändringsmarkeringar Tolkförmedling väst. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/283 2026-07-31 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse – Revidering av förbundsordning Tolkförmedling Väst Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst att gälla från och med 2027-01-01 i enlighet med upprättat förslag. Ärendet Tolkförmedling Väst har inkommit med förslag på revidering av förbundsordning. Direktionen för Tolkförmedling Väst har fattat beslut om att anta den reviderade förbundsordningen och översänt den för beslut om fastställande till sina medlemmar. Den revidering som föreslås är att Kungsbacka kommun läggs till som medlem under § 2. Detta med anledning av att kommunen önskar att bli medlem i Tolkförmedling Väst. I övrigt föreslås inga ändringar. Den nya förbundsordningen föreslås gälla från och med 2027-01-01. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att fastställa reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst i enlighet med upprättat förslag. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  Protokollsutdrag från direktionen för Tolkförmedling Väst § 628 ”Förslag till reviderad förbundsordning”, 2026-05-29.  Utkast: Förbundsordning med ÄNDRINGSMARKERINGAR Tolkförmedling väst. Sändlista Tolkförmedling Väst tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Förbundsordning D iarienummer: Beslutad av: Respektive medlemsfullmäktige Uppdaterad: Granskad: 2026-05-29 2026-05-29 Dokumentansvarig: Förbundssekreterare

KS §86/2026 - Beslut om besvarande av erbjudande om att förvärva fastighet Tidaholm Älvstorp 1:100 - beviljat belopp 1,5 miljoner

§ 88 Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder KFN 2025/104 Kultur- och fritidsnämndens beslut • Nämnden beslutar att lämna yttrandet om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder. Syftet med detta är att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen, genom att samla gemensamma bestämmelser i ett enda dokument. De nämnder som omfattas av det gemensamma reglementet är kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. De berörda nämnderna ombeds att yttra eventuella synpunkter på förslaget. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2025-11-28. Förvaltningen har tagit fram förslag på yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lämna yttrandet om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag  Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 99/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-10-28.  Tjänsteskrivelse ”Yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-10-20.  Yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder, kultur- och fritidschef Klara Börjesson Ahlqvist, 2025-10-20.  Tjänsteskrivelse ”Begäran om yttrande”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2025- 06-26.  Utkast: Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Yttrande Ärendenummer: KFN 2025/104 2025-10-20 Kommunstyrelsen Handläggare: Klara Börjesson Ahlqvist, kultur- och fritidschef Yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder. Syftet med detta är att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen, genom att samla gemensamma bestämmelser i ett enda dokument. De nuvarande reglementena för de berörda nämnderna innehåller många likadana bestämmelser under rubrikerna "B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser" samt ”C nämndens sammansättning och arbetsformer”. När dessa bestämmelser finns i flera separata dokument ökar risken för fel och misstag när de ska revideras. Genom att samla dem i ett enda dokument minskar risken för mänskliga fel och misstag, samtidigt som det sparar tid och administration. Dokumentet består av tre delar. Den första delen innefattar en kort introduktion till reglementet och dess disposition. Del två inbegriper en beskrivning av de berörda nämndernas sammansättning, samt alla de bestämmelser som är gemensamma (del B och C i gällande reglementen). Under del tre finns nämndspecifika bestämmelser med separata underrubriker för respektive nämnd, eftersom dessa bestämmelser skiljer sig åt mellan nämnderna (del A i gällande reglementen). Inspirationen till att skapa ett gemensamt reglemente kommer från andra kommuners nämndgemensamma reglementen. Det finns också några förslag på innehållsliga ändringar i utkastet som beror på uppdaterad lagstiftning samt direktiv från Sveriges kommuner och regioner (SKR). Utöver det finns också förslag på att ändra vissa formalia för att öka läsbarheten samt följa myndigheternas skrivregler. Förvaltningen har haft möjlighet att lämna synpunkter och förslag på ändringar i de nämndspecifika bestämmelserna. Förvaltningens förslag på ändringar framgår i utkastet. Eftersom en ny socialtjänstlag har trätt i kraft behöver ytterligare en ändring genomföras i andra stycket på sidan 21. Ta bort texten ”5 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453, skuldsatta personer)”. Förslag på ny text är ”13 kap. 2 § socialtjänstlagen (2025:400, budget- och skuldrådgivning). Förvaltningen har inga övriga synpunkter på utkastet och ställer sig därför bakom det framtagna förslaget på reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-10-27

§ 90 Beslut om antagande av gemensamt reglemente för Tidaholms kommuns nämnder och kommunstyrelse KS 2025/318 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att återremittera reglementet till förvaltningen för att reglementet ska lyftas efter att kommunfullmäktige har beslutat att revidera reglemente om ersättningar till förtroendevalda. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. Syftet med att slå ihop nämndernas reglementen till ett gemensamt är att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen genom att samla både nämndgemensamma bestämmelser och nämndspecifika bestämmelser i ett enda dokument. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o anta reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. o under förutsättning att reglementet för Tidaholms kommuns nämnder antas, upphäva följande reglementen: □ reglemente för kommunstyrelsen, antaget 1998-05-25. □ reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget 1998-06-15. □ reglemente för jävsnämnden, antaget 2018-10-29. □ reglemente för kultur- och fritidsnämnden, antaget 1998-06-15. □ reglemente för samhällsbyggnadsnämnden, antaget 2018-10-29. □ reglemente för social- och omvårdnadsnämnden, antaget 1998-08-31. □ reglemente för valnämnden, antaget 2017-12-18. - Ordföranden föreslår kommunstyrelsen besluta att återremittera reglementet till förvaltningen för att reglementet ska lyftas efter att kommunfullmäktige har beslutat att revidera reglemente om ersättningar till förtroendevalda. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, arbetsutskottets förslag och ordförandens förslag om återremiss. Ordföranden ställer först ordförandens förslag om återremiss under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla detta. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08 Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 39/2026 ”Beslut om antagande av gemensamt reglemente för Tidaholms kommuns nämnder och kommunstyrelse”, 2026-03-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om antagande av reglemente för Tidaholms kommun”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-03-16.  Jävsnämndens beslut § 7/2026 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2026-02-27.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, jävsnämnden, 2026‑02‑27.  Begäran om yttrande, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-10.  Valnämndens beslut § 9/2025 ”Beslut om yttrande över nämndgemensamt reglemente”, 2025-12-17.  Yttrande ”Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, valnämnden, 2025- 12-17.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 125/2025 ”Beslut om yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-25.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommun”, social- och omvårdnadsnämnden, 2025-11-25.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 88/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-11.  Yttrande ”Yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, kultur- och fritidsnämnden, 2025-11-11.  Kommunfullmäktiges beslut § 135/2025 ”Beslut om besvarande av motion om att öppna upp för mer demokrati”, 2025-10-27. (Ärendenummer KS 2025/236).  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 119/2025 ”Beslut om yttrande gällande gemensamt reglemente för kommunen”, 2025-10-16.  Yttrande ”Yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, barn- och utbildningsnämnden, 2025-10-16.  Jävsnämndens beslut § 22/2025 ”Beslut om yttrande om reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-09-05.  Yttrande ”Yttrande – Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-09-05.  Begäran om yttrande, kommunsekreterare Louise Henriksson,  Utkast: Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/318 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Beslut om antagande av reglemente för Tidaholms kommun Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o anta reglemente för Tidaholms kommuns nämnder. o under förutsättning att reglementet för Tidaholms kommuns nämnder antas, upphäva följande reglementen:  reglemente för kommunstyrelsen, antaget 1998-05-25.  reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget 1998-06-15.  reglemente för jävsnämnden, antaget 2018-10-29.  reglemente för kultur- och fritidsnämnden, antaget 1998-06-15.  reglemente för samhällsbyggnadsnämnden, antaget 2018-10-29.  reglemente för social- och omvårdnadsnämnden, antaget 1998-08-31.  reglemente för valnämnden, antaget 2017-12-18. Ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder. De nämnder som omfattas av det gemensamma reglementet är kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, jävsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden samt valnämnden. De berörda nämnderna har ombetts att yttra eventuella synpunkter på förslaget. Syftet med att slå ihop nämndernas reglementen till ett gemensamt är att förenkla och effektivisera administrationen av reglementen, genom att samla både nämndgemensamma bestämmelser och nämndspecifika bestämmelser i ett enda dokument. Förvaltningen bedömer att det föreslagna reglementet kommer att effektivisera administrationsprocessen vid revideringar av berörda reglementen. Genom att samla allt på ett ställe ökar chansen att såväl nämndgemensamma som nämndspecifika bestämmelser är enhetliga och följer samma formalia, vilket bidrar till en mer konsekvent och tydlig struktur. Detta eftersom det troligtvis minskar risken för fel och misstag vid revidering som beror på den mänskliga faktorn, särskilt i fråga om nämndgemensamma bestämmelser. Det bedöms även vara mer läsbart och enklare att hitta relevanta bestämmelser, vilket gynnar både allmänheten, förvaltning och politiker. Genom att samla allt på ett ställe underlättar man för samtliga att söka efter information som finns i reglementen, eftersom det då är tydligare var man ska leta. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Samtliga berörda nämnder har inkommit med yttrande och synpunkter på de nämndspecifika delarna, förutom samhällsbyggnadsnämnden. Kommunledningsförvaltningen har tagit vara på samtliga nämnders synpunkter, genom att lägga in dessa i utkastet som är bifogat i ärendet. Eftersom det föreslagna reglementet är ett helt nytt dokument, är det förutom innehållsliga ändringar även en hel del förändringar som är rena formalia som presenteras i utkastet. Föreslagna ändringar är markerade med röd och grön färgmarkering. Röd text föreslås att tas bort, och grön föreslås läggas till. Utredning Nedan beskrivs reglementets struktur, och viktiga ändringar under respektive del av reglementet. Introduktion Reglementet börjar med en kortare introduktion som beskriver vilka nämnder som är inkluderade i reglementet. För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser Efter en kort introduktion följer ett avsnitt som heter ”1. För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser”. Där har kommunledningsförvaltningen lagt in det som i nämndernas nuvarande reglementen heter ”B För kommunstyrelsen och nämnderna gemensamma bestämmelser”. Det finns dock ett tillägg precis i början av det nya avsnittet, som beskriver nämndernas sammansättningar i en tabell med förklarande text. Att beskriva varje förslag på ändring i tjänsteskrivelsen är inte produktivt eftersom det även inkluderar många detaljer som är rena formalia. Samtliga finns däremot markerade i röd och grön färg i utkastet, där grön text föreslås läggas till och röd text föreslås att tas bort. Nedan beskrivs förslag på ändringar som är av större, innehållslig betydelse: ▪ § 5 Miljöansvar – Ny paragraf. Beskrivning av ansvaret för nämnd som bedriver verksamhet som fattas av miljöbalken (1998:808) och tillhörande föreskrifter. ▪ § 6 Brandskydd – Ny paragraf. Varje nämnd har ansvar för brandskydd inom sitt ansvarsområde. ▪ § 7 Behandling av personuppgifter – Omarbetat för att vara i enlighet med aktuell lagstiftning och rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner (SKR). ▪ § 12 Motioner och Tidaholmsförslag – Omarbetad. Bestämmelserna för motioner och Tidaholmsförslag är nu under samma paragraf. Styrelsen och övriga nämnder har tidigare haft skrivelser om detta i sina separata reglementen, men dessa är nu samlade under samma paragraf, där det framgår vilka villkor som gäller styrelsen och vilka villkor som gäller övriga nämnder, eftersom det skiljer sig åt sinsemellan. Det föreslås även att ta bort sådant som redan står i kommunfullmäktiges arbetsordning. Detta för att undvika upprepning i flera styrdokument. ▪ § 18 Närvarorätt – Tillägg utifrån motion om att partier som är invalda i fullmäktige men inte representerade i styrelsen har rätt att närvara och deltaga i överläggningarna på kommunstyrelsen, med en person per parti (kommunfullmäktiges beslut § 135/2025). tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 ▪ § 18 Närvarorätt – Protokollsanteckning är relaterat till närvarorätten på ett sammanträde, därför föreslås skrivelsen om protokollsanteckning att flytta från

§ 100 Beslut om genomförandeavtal med Famera SBN 2026/320 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o föreslå kommunstyrelsen att godkänna upprättat genomförandeavtal med Famera Fastigheter AB avseende fastigheten Stämjärnet 9 (tidigare del av Ramstorp 4:1). o ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Tidaholms kommun och Famera Fastigheter AB tecknade den 11 december 2023 ett markanvisningsavtal avseende del av dåvarande fastigheten Ramstorp 4:1, med syfte att möjliggöra en kommersiell etablering inom området. Enligt markanvisningsavtalet ska ett genomförandeavtal upprättas när detaljplanearbetet har kommit så långt att parterna bedömer det lämpligt. Ett förslag till genomförandeavtal har nu tagits fram mellan parterna. Avtalet reglerar ansvar och åtaganden inför överlåtelsen av fastigheten Stämjärnet 9 samt genomförandet av exploateringen. Det omfattar bland annat villkor för marköverlåtelse, ansvarsfördelning för bygg- och anläggningsåtgärder samt hantering av eventuella markföroreningar. Exploatören ansvarar enligt avtalet för kostnader och åtgärder avseende rivning, sanering och markplanering inom fastigheten. Exploatören avser att förvärva fastigheten Stämjärnet 9, omfattande cirka 15 954 kvadratmeter, till en köpeskilling om 35 kronor per kvadratmeter i enlighet med kommunens fastställda prislista. Köpekontrakt och köpebrev ska upprättas efter att detaljplanen vunnit laga kraft och erforderliga politiska beslut har fattats. Förvaltningen bedömer att genomförandeavtalet tydligt reglerar parternas ansvar och åtaganden samt följer intentionerna i det tidigare markanvisningsavtalet. Avtalet skapar därmed förutsättningar för den planerade etableringen, varför förvaltningen föreslår att avtalet godkänns. Förslag till beslut - Arbetsutskottet beslutar att föreslå nämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att godkänna upprättat genomförandeavtal med Famera Fastigheter AB avseende fastigheten Stämjärnet 9 (tidigare del av Ramstorp 4:1). Beslutsgång Ajournering om 10 minuter begärs. Ordföranden finner att nämnden bifaller förslag om ajournering. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskotts beslut § 51/2026, ”Beslut om genomförandeavtal med Famera”, 2026-08-27. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-08-27  Tjänsteskrivelse, ”Genomförandeavtal Stämjärnet 9”, mark- och exploateringsingenjör Frida Åsberg, 2026-08-19.  Förslag till genomförandeavtal.  Markanvisningsavtal avseende Ramstorp 4:1. Sändlista Famera Fastigheter AB Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Genomförandeavtal Stämjärnet 9 Ärendenummer: SBN 2026/320 2026-08-19 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Frida Åsberg, mark- och exploateringsingenjör Förslag till beslut - Nämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att godkänna upprättat genomförandeavtal med Famera Fastigheter AB avseende fastigheten Stämjärnet 9 (tidigare del av Ramstorp 4:1). Ärendet Tidaholms kommun och Famera Fastigheter AB tecknade den 11 december 2023 ett markanvisningsavtal avseende del av fastigheten Ramstorp 4:1. Avsikten med markanvisningen var att möjliggöra utveckling av en kommersiell etablering inom området. I markanvisningsavtalet anges att ett genomförandeavtal ska upprättas när detaljplanearbetet fortskridit så långt att parterna bedömer det lämpligt. Ett förslag till genomförandeavtal har nu tagits fram mellan Tidaholms kommun och Famera Fastigheter AB. Genomförandeavtalet reglerar parternas åtaganden i samband med överlåtelsen av fastigheten Stämjärnet 9 (tidigare Ramstorp 4:1), samt genomförandet av exploateringen. Avtalet omfattar bland annat villkor för marköverlåtelse, ansvarsfördelning för bygg- och anläggningsåtgärder och hantering av eventuella markföroreningar. Famera ansvarar enligt avtalet för samtliga kostnader hänförliga till rivning av befintliga byggnader, sanering och markplanering inom fastigheten. Enligt avtalet avser exploatören att förvärva fastigheten Stämjärnet 9, omfattande cirka 15 954 kvadratmeter till en köpeskilling om 35 kronor per kvadratmeter. Köpeskillingen är baserad på kommunens fastställda prislista. Köpekontrakt och köpebrev ska upprättas efter att detaljplanen vunnit laga kraft och erforderliga politiska beslut har fattats. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Utredningens slutsatser Förvaltningen bedömer att det framtagna genomförandeavtalet på ett tydligt sätt reglerar parternas ansvar och åtaganden inför överlåtelsen och exploateringen. Avtalet innebär bland annat att exploatören svarar för kostnader och åtgärder avseende rivning, sanering och markplanering. Genomförandeavtalet följer intentionerna i tidigare markanvisningsavtal och skapar förutsättningar för den planerade etableringen. Förvaltningen föreslår därför att samhällsbyggnadsnämnden godkänner avtalet. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Genomförandeavtal  Markanvisningsavtal - Ramstorp 4:1 Sändlista Famera Fastigheter AB tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Genomförandeavtal Stämjärnet 9 Ursprung/tidigare beteckning: Ramstorp 4:1 Ärendenummer: 2023/482 Parter Fastighetsägare Tidaholms kommun, 212000–1736 522 83 Tidaholm Exploatör Famera Fastigheter AB, 559029–3774 Vallviksvägen 4 352 51 Växjö Fastighetsägaren benämns i detta avtal ”Kommunen” och Famera Fastigheter AB benämns ”Exploatören”. Benämningarna gäller oavsett bestämd eller obestämd form samt oavsett singular eller plural, om inte annat uttryckligen anges. Avtal 1. Avtalets bakgrund och syfte Detta genomförandeavtal ersätter det markanvisningsavtal (Bilaga 1) som Kommunen och Exploatören undertecknade den 11 december 2023. Markanvisningsavtalet innebär att parterna gemensamt ska verka för att området planläggs för ny bebyggelse i form av kommersiell fastighet. I markanvisningsavtalet anges att parterna ska teckna ett genomförandeavtal, inklusive avtal om marköverlåtelse, när detaljplanearbetet har fortskridit så långt att parterna gemensamt bedömer detta som möjligt. Detta avtal reglerar parternas åtaganden i samband med exploatering och marköverlåtelse. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 2. Marköverlåtelse 2.1 Överlåtelsen omfattning och köpeskilling Exploatören avser att förvärva fastigheten Stämjärnet 9, med en total areal om 15 954 kvm. Köpeskillingen uppgår till 35 kronor per kvadratmeter. Fastigheten överlåts i befintligt skick. Köpekontrakt och köpebrev ska upprättas efter att genomförandeavtalet undertecknats av bägge parter, när detaljplanen vunnit laga kraft och erforderliga politiska beslut har tagits. 2.2 Besiktning och bedömningsunderlag Exploatören har, genom anlitade entreprenörer, genomfört en okulär besiktning av fastigheten och därutifrån gjort en egen bedömning samt kostnadsuppskattning avseende rivning och sanering. Köpeskillingen och övriga villkor i detta avtal grundar sig på Exploatörens egen bedömning och av kommunen antagen prislista. Fastigheten överlåts i befintligt skick. 2.3 Kostnader hänförliga till marköverlåtelsen Exploatören svarar för samtliga kostnader hänförliga till marköverlåtelsen så som inskrivningskostnader, lagfartskostnader och förrättningskostnader med mera. Exploatören ansvarar även för samtliga kostnader hänförliga till rivning, sanering samt markplanering. Lantmäteriförrättning i form av avstyckning har genomförts och avslutats den 28 oktober 2024. 3. Kostnadsfördelning och teknisk försörjning 3.1 Bygg- och anläggningskostnader (allmänt) Exploatören ansvarar för och bekostar all projektering samt samtliga bygg- och anläggningsarbeten inom fastigheten. Exploatören ansvarar även för och bekostar projektering samt genomförande av återställande- och anslutningsarbeten i angränsande allmän platsmark som föranleds av exploateringen. Exploatören ansvarar för anläggande av in- och utfartsvägar som ansluter till kommunala gator. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 3.2 Allmän platsmark Kommunen ansvarar för drift och skötsel av allmän platsmark. 3.3 Allmänna VA-anläggningar Fastigheten har en befintlig anslutning till det kommunala VA-nätet. Exploatören kan komma att få erlägga anslutningsavgifter i form av tillkommande enhetsavgifter beroende på framtida byggnaders storlek och fastighetens användningsområde. Exploatören ska också stå för samtliga kostnader som kan uppkomma om exploatörens begär förändring av befintliga anslutningar, kapacitetsförändringar eller andra åtgärder. 3.4 Elförsörjning Exploatören ska betala el-anläggningsavgift enligt vid betalningstillfället gällande taxa. 3.5 Övriga anläggningar Kommunen svarar för kostnader hänförliga till ersättning av befintligt skyddsrum på annan plats. 3.6 Tillstånd Exploatören ansvarar för att inhämta samtliga tillstånd som krävs för byggnation inom fastigheten samt för eventuella återställande- och anslutningsarbeten i allmän platsmark. 4. Nyttjande av fastigheten före tillträde Exploatören har rätt att nyttja fastigheten före tillträde för undersökningar, såsom provtagning och geotekniska undersökningar. Exploatören ska i god tid samråda med kommunen innan arbeten påbörjas, och skriftligt godkännande ska inhämtas. Exploatören ansvarar för eventuella skador som uppkommer på Kommunens fastigheter eller tredje man i samband med sådant nyttjande. Exploatören ska hålla fastigheten försäkrad under nyttjandetiden. Om marköverlåtelsen av någon anledning inte genomförs ska Exploatören återställa fastigheten i godtagbart skick. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 5. Villkor för marköverlåtelse och avtalets giltighet Avtalet gäller från avtalstecknandet till dess exploateringen färdigställts och Exploatören fått slutbesked, under förutsättning att följande villkor uppfylls: • Köpekontrakt och köpebrev ska upprättas efter att genomförandeavtalet undertecknats av bägge parter, när detaljplanen vunnit laga kraft och erforderliga politiska beslut har tagits. • Exploatören ansöker om bygglov. • Köpebrev upprättas och Exploatören tillträder fastigheten i samband med överlåtelsen. • Kommunen är behjälplig vid lagfartsansökan. Om avtalet upphör på grund av att ovanstående villkor inte uppfylls har ingen av parterna rätt till ersättning. Tillträde ska ske den 2027-02-01, eller annat datum enligt överenskommelse. Betalning ska ske senast fem (5) arbetsdagar efter tillträdesdagen. 6. Servitut och ledningsrätt 6.1 Servitut Nya servitut för tillkommande in- och utfartsvägar kan behöva tecknas till last för fastigheten Ramstorp 4:1>3 och till förmån för Stämjärnet 9. 6.2 Ledningsrätt Befintlig ledningsrätt/servitut för starkström finns på Stämjärnet 9 och ska kvarligga i befintligt läge. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 7. Genomförande och villkor under byggtiden 7.1 Allmänt Exploatören ansvarar för att informera allmänheten i närområdet om projektet och byggnadsarbetena, exempelvis genom informationsskyltar. Exploatören ansvarar även för information och samråd med ägare till angränsande fastigheter och eventuella hyresgäster. Exploatören svarar för egen bygglogistik och belysning. 7.2 Allmän platsmark under byggtid Allmän platsmark eller annan kommunägd mark får inte nyttjas för upplag, uppställning eller annat ändamål utan Kommunens skriftliga tillstånd. Kommunala anordningar får inte tas bort eller förändras utan tillstånd. Exploatören ska visa särskild hänsyn till omgivande naturmark. Transporter till och från fastigheten får inte överstiga gällande bärighetsklass. Dispens krävs vid behov. 8. Tidplan och byggskyldighet Exploatören ska tillträda fastigheten enligt punkt 5. Exploatören förbinder sig att inom två (2) år från tillträdesdagen ha uppfört en färdigställd byggnad. Byggskyldigheten anses fullgjord när slutbesked utfärdats. Fastigheten får inte överlåtas utan Kommunens skriftliga medgivande innan byggskyldigheten fullgjorts. 9. Föroreningar och farligt avfall Exploatören ansvarar för att utföra och bekosta avhjälpande av eventuella markföroreningar, förutom om markföroreningar med halter över MKM (mindre känslig markanvändning) påträffas. Då ska Kommunen och Exploatören föra vidare dialog i syfte att gemensamt bedöma åtgärdsbehov samt reglera ansvarsfördelning och kostnadsfördelning för erforderliga åtgärder. Exploatören har tagit del av genomförd miljöteknisk markundersökning, se bilaga 1, samt den geotekniska undersökningen som gjorts i samband med framtagandet av detaljplanen, se bilaga 2. Exploatören har även tagit del av den miljöinventering som är gjord på fastigheten, se bilaga 3. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 10. Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte utan Kommunens skriftliga medgivande överlåtas till annan än helägt bolag inom samma koncern som Bolaget. Inför eventuell överlåtelse av avtalet, oavsett om överlåtelse avses ske till helägt koncernbolag eller om överlåtelse önskas ske till annan part, åligger det bolaget att i god tid meddela alternativt inkomma med önskemål till Kommunen. 11. Ändringar och tillägg Detta avtal med bilagor utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som avtalet berör. Ändringar och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av båda parter för att vara gällande. 12. Tvist Tvist hänförlig till detta avtal ska prövas och avgöras av allmän domstol med Skaraborgs tingsrätt som första instans. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två lika lydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Fastighetsägare För Tidaholms kommun Ort den 20XX-XX-XX Tilltalsnamn Efternamn Titel Exploatör För Organisationsnamn Ort den 20XX-XX-XX Ort den 20XX-XX-XX Tilltalsnamn Efternamn Tilltalsnamn Efternamn Bilagor - Översiktlig miljöteknisk markundersökning på del av fastigheten Ramstorp 4:1, Tidaholms kommun - Miljöinventering inför rivning av kommunförråd, Tidaholms kommun - Geoteknisk undersökning Ramstorp 4:1 – Tidaholms kommun tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Upprättad av: Projektnummer: Astrid Schleeh 24–067 Telefon: Beställare: 070 090 45 90 Tidaholm kommun E-post: Datum: Astrid.schleeh@dekaenviro.se 2024-08-26 RAPPORT Översiktlig miljöteknisk markundersökning på del av fastigheten Ramstorp 4:1, Tidaholms kommun. DeKa Enviro AB Upprättad av: Granskad av: Astrid Schleeh Tobias Kahnberg DeKa Enviro AB Mässans gata 10 412 51 Göteborg Org.nr: 559169-4368 Bankgiro: 5293-4890 www.dekaenviro.se MTU Tidaholm Ramstorp Sida 1 (16) Sammanfattning Detaljplanearbete pågår i Tidaholms kommun avseende att exploatera ett antal fastigheter i Tidaholms tätort. För att utreda förutsättningarna för eventuell exploatering har DeKa Enviro AB (DeKa) på uppdrag av Tidaholms kommun utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning på del av fastigheten Ramstorp 4:1 i Tidaholms kommun. Nu utförd undersökning har varit av översiktlig karaktär och har omfattat provtagning av jord med borrbandvagn i 10 provpunkter och provtagning av grundvatten i en provpunkt. Markundersökning visar sammantaget att det förekommer något förhöjda halter av markföroreningar inom del av fastigheten. Arsenik överstigande Naturvårdsverkets riktvärden för KM har uppmätts i jord. Även kadmium har uppmätts över MRR men under KM. Metaller i samtliga övriga analyserade prov understiger riktvärden. Resultat på utförda grundvattenanalyser visar att metallföroreningar till stor del är partikelbundna då högre halter har uppmätts i uppsluten analys än filtrerad analys och är därmed inte lösta i vattnet. Detta begränsar generellt även spridning med grundvatten. Inga halter av PAH, alifater eller aromater har påvisats över riktvärde med undantag av PAH-H som påvisas över riktvärde för dricksvatten, som dock inte bedöms vara tillämpbart i aktuellt fall. Inga klorerade alifater har heller uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns. Halter av PFAS har uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns men understiger samtliga riktvärden. Utifrån dagens nyttjande av fastigheten (lager/kontor) och planerad liknande nyttjande bedöms några aktiva saneringsåtgärder etc. inte krävas utifrån nu erhållna resultat. Inga människor vistas permanent i området och så länge inga schaktarbeten etc. sker förväntas exponeringen för människor även vara liten. Vid eventuella schaktarbeten och om länshållningsbehov uppkommer, ska det även noteras att någon form av länsvattenhantering/rening kan krävas utifrån nu erhållna resultat. Då nu genomförd markundersökning har varit av översiktlig karaktär kan det även krävas kompletterande provtagning och miljökontroll i senare skede i samband med eventuella entreprenader för att därmed utgöra ytterligare underlag för masshantering och avgränsning. Detta då förhöjda halter i jord har noterats i del av fastigheten samt att provtagning direkt invid eller under exempelvis befintliga byggnader eller cisterner heller inte varit möjligt att utföra då verksamheten är i drift. Om annan bebyggelse avses uppföras i framtiden, såsom bostäder, förskola etc. kan dock vissa riskreducerande åtgärder behöva vidtas för att minimera exponering. Denna rapport avser at omfatta skriftlig underrättelse/upplysning om påträffad förorening enligt miljöbalken 10 kap. 11§. Till följd av detta ska denna rapport delges tillsynsmyndigheten i Tidaholms kommun. Inför eventuella framtida markarbeten ska även anmälan om avhjälpandeåtgärder upprättas och godkännas innan arbetena påbörjas. Det kan även krävas ytterligare undersökning/miljökontroll i samband med eventuell exploatering/entreprenad då delar av området i dagsläget inte varit möjligt att undersöka (upplag av material mm) liksom för avgränsning och klassificering av eventuella överskottsmassor som uppkommer i samband med åtgärderna. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 2 (16) www.dekaenviro.se Innehållsförteckning 1 Inledning, bakgrund och syfte ...................................................................................... 4 2 Områdesbeskrivning .................................................................................................... 4 2.1 Allmänt .............................................................................................................. 4 2.2 Geologi .............................................................................................................. 5 2.3 Hydrogeologi, ytvatten och brunnar ................................................................. 6 2.4 Skyddade områden ............................................................................................ 6 3 Historik och verksamhetsbeskrivning .......................................................................... 6 4 Markanvändning och jämförvärden ............................................................................. 7 4.1 Jord .................................................................................................................... 7 4.1.1 Markanvändning och jämförvärden .................................................. 7 4.2 Grundvatten ...................................................................................................... 8 5 Genomförande ............................................................................................................. 9 5.1 Jord .................................................................................................................... 9 5.2 Grundvatten .................................................................................................... 11 6 Resultat ...................................................................................................................... 11 6.1 Jord .................................................................................................................. 11 6.1.1 Fältanalys och noteringar................................................................. 11 6.1.2 Laboratorieanalys ............................................................................ 12 6.2 Grundvatten .................................................................................................... 12 6.2.1 Fältanalys och noteringar................................................................. 12 6.2.2 Laboratorieanalys ............................................................................ 12 7 Sammanfattning och slutsats ..................................................................................... 15 Bilagor Bilaga 1 ........................................................................................................... Översiktskarta Bilaga 2 ...................................................................................................... Fältprotokoll jord Bilaga 3 ...................................................................................... Jämförelsetabell riktvärden Bilaga 4 .................................................................................. Analysprotokoll laboratorium MTU Tidaholm Ramstorp Sida 3 (16) www.dekaenviro.se 1 Inledning, bakgrund och syfte Detaljplanearbete pågår i Tidaholms kommun avseende att exploatera ett antal fastigheter i Tidaholms tätort. För att utreda förutsättningarna för eventuell exploatering har Samhällsbyggnadsförvaltningen identifierat behov av geotekniska och miljötekniska markundersökningar på rubricerad fastighet. Med anledning av ovan har DeKa Enviro AB (DeKa) på uppdrag av Tidaholms kommun utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning på del av fastigheten Ramstorp 4:1 i Tidaholms kommun. I samband med den miljötekniska markundersökningen har även en översiktlig geoteknisk undersökning genomförts av Gren Consulting AB som redovisas i separat rapport. Nu utförd undersökning har varit av översiktlig karaktär och har omfattat provtagning av jord med borrbandvagn i 10 provpunkter och provtagning av grundvatten i en provpunkt. Uppdragsorganisation: Projektansvarig: Tobias Kahnberg Handläggare/fältingenjör Astrid Schleeh Borrentreprenör/geotekniker: Mälardalen Geo AB Gren Consulting AB Kvalitetsgranskning: Tobias Kahnberg 2 Områdesbeskrivning 2.1 Allmänt Aktuellt undersökningsområde ligger i Ramstorp i Tidaholm, Figur 1. Området består idag av lager och kontor för Tidaholms kommun. Delar av området består även av avfallshantering och upplag av material för Tidaholms kommun. Angränsande fastigheter i sydväst och väst består av industrifastigheter, och i sydöst, öst och norr återfinns bostäder. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 4 (16) www.dekaenviro.se Figur 1. Aktuellt undersökningsområde markerat i svart (Lantmäteriet, 2024). 2.2 Geologi Enligt SGU:s kartdatabas utgörs jordarterna inom aktuellt undersökningsområde främst av sandigt isälvssediment och sandig morän, Figur 2. I samband med markundersökningen noterades generellt sand ner till ca 1 meter med underliggande silt och lera. Enligt SGU:s jorddjupskarta bedöms jorddjupet i området vara ca 5–10 m. Figur 2. Utdrag från SGU:s kartdatabas. Aktuellt undersökningsområde markerat i svart (SGU, 2024). MTU Tidaholm Ramstorp Sida 5 (16) www.dekaenviro.se 2.3 Hydrogeologi, ytvatten och brunnar På aktuell fastighet återfinns inga brunnar enligt SGU:s brunnsarkiv. På angränsande fastighet i norr återfinns dock en energibrunn. Det går inte att utesluta att brunnar som inte finns registrerade i brunnsarkivet eller som noterats i samband med markundersökningen kan återfinnas inom området. Vid nu utförd undersökning noterades trolig grundvattennivå ca 1,5 meter under markytan. I installerat grundvattenrör lodades grundvattennivån till 2,24 meter under markytan. Närmaste ytvatten är en lokal bäck ca 150 m öst från området och ca 750 m öst ligger ån Tidan som rinner genom hela Tidaholm. 2.4 Skyddade områden Aktuellt undersökningsområde ligger inte inom något skyddat område. Ca 1,8 km nordöst om området ligger Natura-2000 området Eldslyckan-Kobonäs. 3 Historik och verksamhetsbeskrivning Området byggdes i början av 1960-talet för central- och kallförråd med garage och verksamhetslokaler för Tidaholms kommun. Över åren har fler byggnader tillkommit men användandet av fastigheten har förblivit liknande, se Figur 3 och 4. På fastigheten återfinns två cisterner ovan mark, en för diesel och en för HVO, se Figur 5. Dieselcisternen är nyligen utbytt men det är oklart hur länge den tidigare cisternen funnits på fastigheten. Det har tidigare även förekommit tvätt av fordon vid garagebyggnaderna och verkstad, som återfinns även idag. Samtliga oljeavskiljare på fastigheten är godkända för verkstad utan tvätt. Enligt Länsstyrelsens EBH-stöd återfinns ett antal identifierade objekt i närområdet av aktuellt undersökningsområde. Samtliga objekt är identifierade men inte riskklassade. Bland annat återfinns en bilvårdsanläggning och produktion av flaggstänger. Figur 3. Flygfoto från ca 1960 (Lantmäteriet, 2024). MTU Tidaholm Ramstorp Sida 6 (16) www.dekaenviro.se Figur 4. Flygfoto från ca 1975 (Lantmäteriet, 2024). Figur 5. Ungefärlig placering av cisterner. 4 Markanvändning och jämförvärden 4.1 Jord 4.1.1 Markanvändning och jämförvärden Ett områdes markanvändning avspeglar de verksamheter och aktiviteter som antas förekomma i området och därmed vilka grupper som bedöms exponeras samt i vilken omfattning exponeringen förväntas ske. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av naturresurser MTU Tidaholm Ramstorp Sida 7 (16) www.dekaenviro.se såsom markmiljö, grundvatten och ytvatten inom ett område. I Naturvårdsverkets riktvärdesmodell nyttjas två olika typer av markanvändning för beräkning av generella riktvärden, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Nuvarande markanvändning på området bedöms motsvara mindre känslig markanvändning (MKM) och framtida markanvändning bedöms främst motsvara känslig markanvändning (KM). Nedan följer en beskrivning av KM och MKM. • Känslig Markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. KM gäller generellt för bostadsmark. • Mindre Känslig Markanvändning, MKM, där markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, vägar eller industrier. Exponerade grupper antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid. Barn och äldre antas vistas tillfälligt inom området. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning. Grundvatten (på ett avstånd om 200 m) samt ytvatten skyddas (NV, 5976, 2009). Inom ramen för denna undersökning jämförts erhållna resultat med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Planerad markanvändning för aktuellt område bedöms främst motsvara KM eftersom området framöver avses nyttjas för kontor och samhällsverksamheter. Beroende på verksamhetens art och utformning av byggnader och andra anläggningar kan även MKM vara tillämpbart. Högre halter kan i vissa fall accepteras i området med tanke på att människor inte kommer vistas permanent, liksom även i vägbanor, parkeringsytor, större djup etc. Detta innebär att såväl högre som lägre halter i förekommande fall kan accepteras beroende på ingående halter, djup och risker kopplat till detta. Åtgärdsmål för området är i dagsläget inte fastställt, därav kommer jämförelser av resultat att ske mot såväl KM som MKM. Förutom de generella riktvärdena för KM och MKM kan även platsspecifika riktvärden vid behov beräknas för aktuellt undersökningsområde i senare skede. 4.2 Grundvatten Avseende grundvattnet saknas riktvärden från Naturvårdsverket. Här har i stället främst Göteborgs stads riktvärden avseende utsläpp till dagvatten och recipient nyttjas som underlag för eventuell länsvattenhantering om detta behov skulle uppkomma i samband med den kommande entreprenaden. Utöver detta har Drivkraft Sveriges (tidigare Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutets) riktvärden (SPBI, 2010) nyttjats gällande petroleumkolväten. Det är främst miljörisker ytvatten samt ångor i byggnader som bedöms vara tillämpbart utifrån fastighetens karaktär. Avstånd till ytvatten samt att det inte bedrivs någon verksamhet där människor vistas permanent, medför dock att direkt jämförelse med riktvärdena kan innebära en överskattning av riskerna. Livsmedelsverkets gränsvärden för tjänlighet av dricksvatten och SGU:s bedömningsgrunder har använts avseende metaller (Livsmedelsverket 2014 samt SGU rapport 2013:1). För klorerade lösningsmedel och klorerade pesticider i grundvattnet har jämförelser skett med nederländska riktvärden (VROM 2001). MTU Tidaholm Ramstorp Sida 8 (16) www.dekaenviro.se • Målnivå (Target values) innebär den nivå vid vilket en långsiktigt uthållig jord- /grundvattenkvalitet uppnås. Denna nivå måste underskridas för att fullständigt återhämta jordens egenskaper och funktioner för människor, växter och djurliv. Målnivå innebär liten/ingen påverkan av förorening. Målnivån visar normen för långsiktig miljökvalitet utan risk för ekosystem. Det ska dock poängteras att målnivå i många fall är svåra att uppfylla i urban miljö och heller inte alltid motiverat då flertalet ämnen återfinns i halter även över target value som ibland kan vara lägre än bakgrundshalter. • Aktionsnivå (Intervention values) innebär den nivå som indikerar när jordens funktioner för människor, växter och djurliv är allvarligt nedsatt eller hotas. De representerar en föroreningsnivå över vilken det generellt är en allvarlig förorening och kraftig påverkan av jorden/grundvattnet (VROM, 2000). På denna nivå bedöms ofta riskförebyggande åtgärder krävas. Avseende PFAS har Livsmedelsverket tagit fram ett nytt gränsvärde för 4 PFAS-ämnen i dricksvatten. Gränsvärdet finns, tillsammans med andra förändringar på dricksvattenområdet, i ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2023. Livsmedelsverkets gränsvärde för PFAS i dricksvatten baseras bland annat på EFSA:s hälsobaserade riktvärde för PFAS 4 från 2020 och omfattar två gränsvärden; PFAS 4: 4 ng/l och PFAS 21: 100 ng/l. Gränsvärdena för PFAS ska enligt förslaget tillämpas från 1 januari 2026. Fram till detta kan både tidigare och nya gränsvärden användas. Jämförelse har därför även gjorts med Livsmedelsverkets tidigare föreskrifter för dricksvatten SLVFS 2001:30 7§med åtgärdsgräns för PFAS 11 på 90 ng/. Det bör dock poängteras att det i aktuellt fall rör sig om grundvatten och inte något dricksvatten som gränsvärdena egentligen avser. Jämförelse har även gjorts med SGI:s preliminära riktvärden avseende PFOS och PFAS4 i grundvatten (SGI, 2023). Då dessa riktvärden är preliminära och även föremål för konsekvensanalys som ännu inte är klar kommer jämförelser även ske med Göteborgs stads riktlinjer för utsläpp till dagvatten (R2020:13) och Hav och vattenmyndighetens miljökvalitetsnormer (HVMFS 2019:25) som båda är satta till 90 ng/l. Utifrån branschpraxis görs dock ofta en summering av PFAS7 vilket jämförs med riktvärde för PFOS (2015). 5 Genomförande 5.1 Jord Provtagning av jord genomfördes 2024-06-26 med hjälp av borrbandvagn i totalt 10 provpunkter till generellt 3–4 m.u.my. Provpunkternas lägen styrdes även av tillgänglighet då delar av fastigheten nyttjas för diverse förvaring, upplag mm som begränsade framkomligheten med borrbandvagn. Borrning direkt invid dieselcisternerna var heller inte möjligt utifrån vidtaget säkerhetsavstånd (då anläggningen är i drift) samt flertalet borrstopp närmare anläggningen. Totalt uttogs 58 jordprover från 10 skruvpunkter och provtagning av grundvatten i en provpunkt. Av dessa prover gjordes ett urval (utifrån fältintryck, jordlager, fältmätningar mm) och 11 av jordproverna, minst ett prov från varje provpunkt, och vattenproven skickades till laboratorium (Eurofins Environment AB i Lidköping) för analys. Jordproverna analyserades med ett urval avseende BTEX, alifater, aromater, PAH, PCB och metaller inklusive kvicksilver. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 9 (16) www.dekaenviro.se Samtliga uttagna jordprover analyserades i fält med fotojoniseringsdetektor (PID), en direktvisande mätmetod för förekomst av flyktiga organiska ämnen. Detta gjordes för att ge en översiktlig bild av föroreningssituationen på området. Analysresultaten med PID, samt övrig relevant information nedtecknades i fältprotokoll (Bilaga 2). I Bilaga 1.1 visas en översikt på hela undersökningsområdet med samtliga provtagningspunkter och i Bilaga 1.2 redovisas samtliga GPS koordinater. Fältanalysprotokoll med jordartsbedömning, provtagningsdjup för respektive prov, urval av prov till laboratorieanalys och resultat från fältanalys med PID-instrumentet samt övriga noteringar från fältarbetet återfinns i Bilaga 2. I Bilaga 3 återfinns en sammanställning över samtliga analyserade jordprover inklusive djupnivåer och i Bilaga 4 återfinns samtliga analysrapporter. Figur 6. Borrskruv med lera och sandig morän. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 10 (16) www.dekaenviro.se Figur 7. Foto på uppställning av material vilket påverkade lägen för provtagning. Röd cirkel visar båda cisterner som finns på fastigheten. Provpunkt RA 24MS05 är uttagen närmast cisternerna. 5.2 Grundvatten Ett grundvattenrör installerades i borrhål RA-24MS04 i samband med jordprovtagningen med dexel, se dess placering i Bilaga 1.1 och information om rören i Tabell 1. Röret har mätts in med GPS. Grundvattenprovtagningen genomfördes dagen efter installation. Innan proven uttogs omsattes vattnet i röret med hjälp av en peristaltisk pump för att få ett representativt prov med nytt tillströmmande vatten. Vattnet pumpades upp i speciella avsedda kärl från laboratoriet med hjälp av en peristaltisk pump och skickades vidare för analys. Vattenproverna har analyserats med avseende på metaller, inklusive kvicksilver, alifater, aromater, BTEX, PAH, klorerade lösningsmedel inkl. Vinylklorid och PFAS. Vid provtagning av PFAS iakttogs mycket stor försiktighet för att undvika korskontaminering. Avseende klorerade alifater uttogs proverna så djupt ner i vattenpelaren som möjligt med tanke på ämnenas egenskaper. 6 Resultat 6.1 Jord Fullständig sammanställning av analysresultat återfinns i Bilaga 3. 6.1.1 Fältanalys och noteringar Generellt noterades fyllnadsmassor bestående av sand ner till ca 1 m, och underliggande silt och lera. Kol noterades även ställvis över området i fyllnaden. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 11 (16) www.dekaenviro.se 6.1.2 Laboratorieanalys Inga alifatiska eller aromatiska kolväten har uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns och understiger därmed samtliga riktvärden. Även PAH underskrider laboratoriets rapporteringsgräns i alla analyserade prov förutom i RA-24MS09, men halterna understiger samtliga riktvärden. Avseende metaller har arsenik uppmätts över KM men under MKM och kadmium över MRR men under KM i RA-24MS01 0–0,7 m. I underliggande nivå 1–1,4 m i samma provpunkt, noterades inga halter över MRR/KM. Inga metaller i övriga analyserade prov har uppmätts över något riktvärde. 6.2 Grundvatten 6.2.1 Fältanalys och noteringar Nedan i tabell 1 återfinns information om grundvattenprovtagningen. Tabell 1. Information grundvattenprovtagning, Grundvattenprovtagning Provpunkt RA-24ML04 Provtagningsdatum 2024-06-27 Stabiliserad grund- 2,24 vattennivå (m.u.my.) Rörlängd (m) 3,5 Filterlängd (m) 2 Regn vid provtagning. Kommentar Installerat permanent rör med körbar dexel. 6.2.2 Laboratorieanalys Metaller har uppmätts i varierande halter, men generellt har högre halter uppmätts i uppsluten analys jämfört med filtrerad, vilket betyder att metallerna främst är partikelbundna. Vid jämförelse med SGU:s bedömningsgrunder har halter av bly, nickel och zink uppmätts inom klass 5 vid uppsluten analys, se Tabell 1. Vid filtrerad analys har samtliga metaller uppmätts inom klass 1 och 2. Det är normalt förekommande att tillståndsklasser motsvarande 2–5 påvisas i urban miljö, särskilt i områden av industriell karaktär. Vid jämförelse med Göteborgs stads riktvärden för utsläpp till dagvatten (Tabell 3) överstiger koppar, krom och zink riktvärden i uppsluten analys. Vid filtrerad analys överstiger inga parametrar riktvärdet. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 12 (16) www.dekaenviro.se Tabell 2. Analysresultat grundvatten avseende metaller i jämförelse med SGU:s bedömningsgrunder. Metaller Enhet Klassindelning Bedömningsgrunder SGU 2013 (uppdaterad 2024) RA-24ML04 1 2 3 4 5 (filtrerat) (uppslutet) Arsenik mg/l <0,001 0,001-0,002 0,002-0,005 0,005-0,01 >0,01 0.0012 0.0076 Bly mg/l <0,0005 0,0005-0,002 0,002-0,005 0,005-0,01 >0,01 0.000026 0.025 Kadmium mg/l <0,00005 0,00005-0,0001 0,00001-0,0005 0,0005-0,001 >0,001 0.0000073 0.00029 Koppar mg/l <0,005 0,005–0,01 0,01–0,1 0,1–0,5 ≥0,5 0.0030 0.081 Krom mg/l <0,0005 0,0005-0,005 0,005-0,01 0,01-0,025 >0,025 0.00014 0.033 Kvicksilver mg/l <0,000001 0,000001-0,00001 0,00001-0,00005 0,00005-0,0005 >0,0005 <0.0000050 <0.0000050 Nickel mg/l <0,0005 0,0005-0,002 0,002-0,01 0,01-0,02 >0,02 0.0017 0.042 Zink mg/l <0,005 0,005-0,01 0,01-0,1 0,1–0,5 ≥0,5 0.0075 0.33 Tabell 3. Analysresultat grundvatten i jämförelse med Göteborgs stads riktvärden för utsläpp till dagvatten. Riktvärde utsläpp till dagvatten Ämne (Miljöförvaltningen RA-24ML04 Göteborg, 2020) (filtrerat) (uppslutet) [mg/l] Arsenik As 0,016 0.0012 0.0076 Bly Pb 0,028 0.000026 0.025 Kadmium Cd 0,0009 0.0000073 0.00029 Koppar Cu 0,01 0.0030 0.081 Krom Cr 0,007 0.00014 0.033 Kvicksilver Hg 0,00007 < 0.0000050 < 0.0000050 Nickel Ni 0,068 0.0017 0.042 Zink Zn 0,03 0.0075 0.33 Suspenderade ämnen, SS 25 - Oljeindex, (olja) 1** - Benso(a)pyren, (BaP) 0,00027*** 0.000055 Inga alifater, aromater eller BTEX har uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns och understiger därmed SPBI:s/Drivkraft Sveriges riktvärden, Tabell 4. PAH:er har däremot uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns men under tillämpbara riktvärden miljörisker ytvatten resp. ångor i byggnader. PAH-H överskrider riktvärde för dricksvatten, något som dock inte bedöms vara aktuellt på fastigheten med tanke på att fastigheten är ansluten till det kommunala VA-nätet. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 13 (16) www.dekaenviro.se Tabell 4. Analysresultat grundvatten i jämförelse med SPBI:s/drivkraft Sveriges riktvärden. Riktvärden SPI-RV Ångor i Miljörisker Dricksvatten Bevattning byggnader Ytvatten Våtmarker RA-24ML04 1 1/5000 1 1/100 1/10 Utspädningsfaktor mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Bensen 0,0005 0,05 0,4 0,5 1 < 0.00050 Toluen 0,04 7 0,6 0,5 2 < 0.0010 Etylbensen 0,03 6 0,4 0,5 0,7 < 0.0010 Xylen 0,25 3 4 0,5 1 < 0.0010 Alifater >C5-C8 0,1 3 1,5 0,3 1,5 < 0.020 Alifater >C8-C10 0,1 0,1 1,5 0,15 1 < 0.020 Alifater >C10-C12 0,1 0,025 1,2 0,3 1 < 0.020 Alifater >C12-C16 0,1 - 1 3 1 < 0.020 Alifater >C16-C35 0,1 - 1 3 1 < 0.050 Aromater >C8-C10 0,07 0,8 1 0,5 0,15 < 0.0020 Aromater >C10-C16 0,01 10 0,1 0,12 0,015 < 0.0010 Aromater >C16-C35 0,002 25 0,07 0,005 0,015 < 0.0010 MTBE 0,02 20 0,2 5 15 - Oljetypning - - - - - - PAH L 0,01 2 0,08 0,12 0,04 0.000069 PAH M 0,002 0,01 0,01 0,005 0,015 0.00026 PAH H 0,00005 0,3 0,006 0,0005 0,003 0.00044 PFAS har uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns men understiger samtliga riktvärden. Tabell 5. Analysresultat avseende PFAS. *Avser summan av PFAS4 (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS) ** Avser de dricksvattenförekomster som har identifierats i enlighet med 3 kap. 2§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Värdet får inte överskridas i vattenförekomsten i den punkt som är representativ för råvattenintag. ***Gränsvärde avser dricksvatten. Baseras på EFSAs riktvärde från 2020 ****Under konsekvensanalys. *****Summa av PFBS, PFHxS, PFOS, PFPeA, PFHxA, PFHpA och PFOA Göteborgs Prel. stad utsläpp SLV PFAS HVMFS Riktvärden Ämne Enhet till LIVSFS RA-24ML04 2019:25** PFOS (SGI dagvatten 2022:12*** 2015) R2020:13 Datum 2024-06-28 PFOS 2.8 (Perfluoroktansulfonsyra) ng/l - - - 45 9.5 PFAS7***** ng/l - - - 45 PFAS4* ng/l - - 4 - 3.9 PFAS21 ng/l - - 100 - 16 PFAS 11 ng/l 90 90 - - 16 MTU Tidaholm Ramstorp Sida 14 (16) www.dekaenviro.se Samtliga analyserade klorerade alifater understiger laboratoriets rapporteringsgräns, Tabell 5. Noteras bör dock att för enskilda parametrar överstiger laboratoriets rapporteringsgräns det Nederländska target value som är mycket lågt satta, men inte intervention value, se Tabell 6. Tabell 6. Analysresultat grundvatten avseende klorerade alifater i jämförelse med nederländska riktvärden. Nederländska, Nederländska, target value intervention RA- Ämne Enhet (målvärde/ingen value (kraftig 24ML04 påverkan) påverkan) VROM VROM Klorerade alif + nedbr.prod. diklormetan µg/l 0,01 1000 < 0.10 1,1-dikloretan µg/l 7 900 < 0.10 1,2-dikloretan µg/l 7 400 < 0.10 trans-1,2-dikloreten µg/l 0,01* 20* < 0.10 cis-1,2-dikloreten µg/l < 0.10 triklormetan µg/l 6 400 < 0.10 (kloroform) tetraklormetan µg/l 0,01 10 < 0.10 1,1,1-trikloretan µg/l 0,01 300 < 0.10 1,1,2-trikloretan µg/l 0,01 130 < 0.10 trikloreten µg/l 24 500 < 0.10 tetrakloreten µg/l 0,01 40 < 0.10 vinylklorid µg/l 0,01 5 < 0.10 1,1-Dikloreten µg/l 0,01 10 < 0.10 7 Sammanfattning och slutsats Utförd översiktlig miljöteknisk markundersökning visar sammantaget att det förekommer något förhöjda halter av markföroreningar inom del av fastigheten, men i större delen av fastigheten har inga föroreningshalter över vare sig KM eller MRR påvisats. Arsenik överstigande Naturvårdsverkets riktvärden för KM har uppmätts i jord i provpunkt RA-24MS01 i den norra delen av fastigheten, se Bilaga 1. Även kadmium har uppmätts över MRR men under KM i denna provpunkt. Metaller i samtliga övriga analyserade prov understiger riktvärden. Spår av PAH:er har uppmätts men understiger riktvärden i en provpunkt, men i övriga prov har inga PAH:er, alifater eller aromater uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns. Resultat på utförda grundvattenanalyser visar att metallföroreningar till stor del är partikelbundna då högre halter har uppmätts i uppsluten analys än filtrerad analys och är därmed inte lösta i vattnet. Detta begränsar generellt även spridning med grundvatten. I urban miljö noteras ofta halter motsvarande klass 1–4 (ibland 1–5) och relaterat till nu påvisade halter är det endast i uppsluten analys där högre halter har uppmätts. Inga halter av PAH, alifater eller aromater har påvisats över riktvärde med undantag av PAH-H som överskrider riktvärdet för dricksvatten. Detta riktvärde bedöms dock inte vara tillämpbart i aktuellt fall då något dricksvattenuttag inte sker. Inga klorerade alifater har heller uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns. Halter av PFAS har uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns men understiger samtliga riktvärden. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 15 (16) www.dekaenviro.se Metaller påvisas naturligt i jord, berg och grundvatten, vilket innebär att halter påvisas i analys oavsett om mänsklig påverkan har skett eller inte. Förhöjda halter av enstaka metaller och PAH noteras ofta i ytliga jordar i urban miljö på grund av atmosfäriskt nedfall, biltrafik mm. Källa till föroreningarna området kan variera men härrör troligen främst från fyllnadsmassor som genom åren har tillförts områdena. Sammantaget bedöms spridningsförutsättningarna av föroreningar från fastigheten som låg utifrån uppmätta halter i grundvatten och jord liksom den noterade underliggande leran i området. Då nu genomförd markundersökning har varit av översiktlig karaktär kan det krävas kompletterande provtagning och miljökontroll i senare skede i samband med eventuella entreprenader för att därmed utgöra ytterligare underlag för masshantering och avgränsning. Detta då förhöjda halter i jord har noterats i del av fastigheten samt att provtagning direkt invid eller under de befintliga byggnaderna eller cisternerna heller inte varit möjligt att utföra då verksamheten är i drift. Krav på hantering av eventuella överskottsmassor etc. finns därmed om schaktning, byggnation etc. avses utföras. Inför eventuella schaktarbeten ska även tillsynsmyndigheten kontaktas för information och samråd liksom anmälan om avhjälpandeåtgärder. Utifrån dagens nyttjande av fastigheten (lager/kontor) och planerad liknande nyttjande och byggnation bedöms några aktiva saneringsåtgärder etc. inte krävas utifrån nu erhållna resultat. Inga människor vistas permanent i området och så länge inga schaktarbeten etc. sker förväntas exponeringen för människor även vara liten. Vid eventuella schaktarbeten och om länshållningsbehov uppkommer, ska det även noteras att någon form av länsvattenhantering/rening kan krävas utifrån nu erhållna resultat. Om annan bebyggelse avses uppföras i framtiden, såsom bostäder, förskola etc. kan dock vissa riskreducerande åtgärder behöva vidtas för att minimera exponering. Denna rapport avser at omfatta skriftlig underrättelse/upplysning om påträffad förorening enligt miljöbalken 10 kap. 11§. Till följd av detta ska denna rapport delges tillsynsmyndigheten i Tidaholms kommun. Inför eventuella framtida markarbeten ska även anmälan om avhjälpandeåtgärder upprättas och godkännas innan arbetena påbörjas i de delar där föroreningar har påvisats. Som ovan nämnts kan det även krävas ytterligare undersökning/miljökontroll i samband med eventuell exploatering/entreprenad då delar av området i dagsläget inte varit möjligt att undersöka (upplag av material mm) liksom för avgränsning och klassificering av eventuella överskottsmassor som uppkommer i samband med åtgärderna. MTU Tidaholm Ramstorp Sida 16 (16) www.dekaenviro.se Bilaga 1 Översiktsritning, provpunkter www.dekaenviro.se Legend Provtagningspunkt, jord och grundvatten Provtagningspunkt, jord Planområde RA-24MS01 0-0,7 m Planerad byggnation 1-1,4 m RA-24MS04 RA-24MS02 0-0,4 m 0-0,7 m Halter <MRR Halter >MRR, <KM Halter >KM, <MKM RA-24MS07 Halter >MKM, <FA RA-24MS05 RA-24MS03 0-0,7 m 0,5-1 m Halter >FA 0,4-0,8 m RA-24MS08 1-1,5 m E20 RA-24MS06 0,4-1 m Lake Vättern RA-24MS09 0-0,8 m RA-24MS10 26 0-0,7 m Jönköping Deka Enviro AB Mässans gata 10 412 51 Göteborg dekaenviro.se Ritad av Datum Astrid Schleeh 2024-08-13 Granskad av Datum Tobias Kahnberg 2024-08-13 Provtagningsplan Ramstorp 4:1 Tidaholm Skala Projekt.nr 1:600 (A3) 24-067 Bilaga 1.2 GPS koordinater www.dekaenviro.se Bilaga 1.2 Koordinatlista SWEREF99 TM ID X Y Z RA-24MS01 6449599.082 438182.135 144.839 RA-24MS02 6449573.969 438163.613 144.639 RA-24MS03 6449548.675 438150.551 144.488 RA-24MS04 6449576.542 438217.205 144.950 RA-24MS05 6449549.609 438205.096 144.849 RA-24MS06 6449529.326 438177.494 143.961 RA-24MS07 6449551.980 438238.008 144.967 RA-24MS08 6449538.175 438224.151 144.845 RA-24MS09 6449516.304 438226.512 144.438 RA-24MS10 6449509.511 438201.386 144.081 24-067 Bilaga 2 Fältprotokoll www.dekaenviro.se FÄLTPROTOKOLL DeKa Enviro AB Bilaga 2 MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING Projekt: Tidaholm Ramstorp Laboratorium för analys: Eurofins Sverige AB Projektnummer: 24-067 Entreprenör: Mälardalen Geo AB Uppdragsledare Tobias Kahnberg Väderlek: Sol, 27°C Provtagare: Astrid Schleeh PID (modell/ID-nr) MiniRae Lite 108 Datum: 2024-06-26 Kalibreringsgas: 100 PPM Isobutylen Syfte: Miljöteknisk undersökning Antal jordprover: 58 Provtagningslokal: Ramstorp 4:1 Antal vattenprover: 1 Provmärkning Djup Jordart* VOC** Obs. GV-yta Notering Lab. analys (m.u.my) (ppm) (m u my) (lukt, färg, inslag av mtrl, fotonr. mm) (analyspaket) RA-24MS01 0-0,7 Fgrsa 0,8 Kol X 0,7-1 Sa 0 1-1,4 Sa 0 Fuktigt/vatten 1-2,5 X 1,4-2 let/si 0 2-2,5 let/si 0 2,5-3 Let 0 RA-24MS02 0-0,7 Fsa 0 X 0,7-1 let/si 0 1-1,5 let/si 0 ~1,2 1,5-2 Let 0 RA-24MS03 0-0,4 Fsa 0 0,4-0,8 Fsa 0 X 0,8-1,5 Let 0 1,5-2 Let 0 2-2,5 Let 0 2,5-3 Le 0 RA-24MS04 0-0,4 Fgrsa 1 X 0,4-1 Fsa 0 1-1,5 Let/sa 0 ~1,4 Sandlager med vatten 1,5-2 Let 0 2-2,5 Let 0 2,5-3 Let 0 3-3,5 Let 0 3,5-4 Let 0 GV-rör RA-24MS05 0-0,5 Fgrsa 0 0,5-1 Let 0 X 1-1,5 Let 0 1,5-2 Samn 0 2-2,5 Samn 0 Borrstopp RA-24MS06 0-0,4 Fgrsa 0 0,4-1 Let/sa 0 X 1-1,5 Let 0 1,5-2 Let 0 naturligt ca 1,9 2-2,5 Le 0 2,5-3 Le 0 RA-24MS07 0-0,7 Fgrsa 0 X 0,7-1 Let/si 0 1-1,5 Let 0 1,5-2 Let 0 2-2,5 Let 0 2,5-3 Let 0 *Jordarter enl SGF:s beteckningssystem St = sten Si = silt Bl = block F = fyllnadsmassor Gr = grus Le = lera B = berg Sa = sand Mn = morän Let= torrskorpelera Mu = mull T=torv **VOC: (Volatile Organic Compounds), PID-instrument. 24-067 FÄLTPROTOKOLL DeKa Enviro AB Bilaga 2 MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING Projekt: Tidaholm Ramstorp Laboratorium för analys: Eurofins Sverige AB Projektnummer: 24-067 Entreprenör: Mälardalen Geo AB Uppdragsledare Tobias Kahnberg Väderlek: Sol, 27°C Provtagare: Astrid Schleeh PID (modell/ID-nr) MiniRae Lite 108 Datum: 2024-06-26 Kalibreringsgas: 100 PPM Isobutylen Syfte: Miljöteknisk undersökning Antal jordprover: 58 Provtagningslokal: Ramstorp 4:1 Antal vattenprover: 1 Provmärkning Djup Jordart* VOC** Obs. GV-yta Notering Lab. analys (m.u.my) (ppm) (m u my) (lukt, färg, inslag av mtrl, fotonr. mm) (analyspaket) RA-24MS08 0-1 Fgrsa 0 1-1,5 Sasi 0,4 X 1,5-2 Let 0 2-2,5 Let 0 2,5-3 Let 0 3-3,7 Le 0 RA-24MS09 0-0,8 Fgrsa 0 X 0,8-1 Let 0 1-1,5 Let 0 1,5-2 Let 0 2-2,5 Let 0 2,5-3 Le 0 3-3,4 Mn 0 Borrstopp RA-24MS10 0-0,7 Fgrsa 0 X 0,7-1 Let 0 1-1,5 Let 0 1,5-2 Let 0 *Jordarter enl SGF:s beteckningssystem St = sten Si = silt Bl = block F = fyllnadsmassor Gr = grus Le = lera B = berg Sa = sand Mn = morän Let= torrskorpelera Mu = mull T=torv **VOC: (Volatile Organic Compounds), PID-instrument. 24-067 Bilaga 3 Jämförelsetabell, riktvärden www.dekaenviro.se DeKa Enviro AB Bilaga 3 NV MÄRR NV KM NV MKM FA RA-24MS01 RA-24MS01 RA-24MS02 RA-24MS03 RA-24MS04 RA-24MS05 RA-24MS06 RA-24MS07 RA-24MS08 RA-24MS09 RA-24MS10 Provpunkt (m.u.my.) (mg/kg Ts) ( m g / k g Ts) ( m g / k g Ts) (mg/kg Ts) 0-0,7 1-1,4 0-0,7 0,4-0,8 0-0,4 0,5-1 0,4-1 0-0,7 1-1,5 0-0,8 0-0,7 Provtagningsdatum - - - - 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 2024-06-26 Torrsubstans, ts (%) - - - - 92.9 82.9 81.6 82.7 93.6 81.6 74.0 94.9 84.4 88.1 93.2 Petroleumämnen Bensen - 0,012 0,04 1000 < 0.0035 - - < 0.0035 < 0.0035 < 0.0035 < 0.0035 < 0.0035 < 0.0035 - - Toluen - 10 40 1000 < 0.10 - - < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 - - Etylbensen - 10 50 1000 < 0.10 - - < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 - - M/P/O-Xylen - 10 50 1000 < 0.10 - - < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 < 0.10 - - Alifater >C5-C8 - 25 150 700 < 5.0 - - < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 - - Alifater >C8-C10 - 25 120 700 < 3.0 - - < 3.0 < 3.0 < 3.0 < 3.0 < 3.0 < 3.0 - - Alifater >C10-C12 - 100 500 1000 < 5.0 - - < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 - - Alifater >C12-C16 - 100 500 10000 < 5.0 - - < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 < 5.0 - - Alifater >C5-C16 - 100 500 - < 9.0 - - < 9.0 < 9.0 < 9.0 < 9.0 < 9.0 < 9.0 - - Alifater >C16-C35 - 100 1000 10000 < 10 - - < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 < 10 - - Aromater >C8-C10 - 10 50 1000 < 4.0 - - < 4.0 < 4.0 < 4.0 < 4.0 < 4.0 < 4.0 - - Aromater >C10-C16 - 3 15 1000 < 0.90 - - < 0.90 < 0.90 < 0.90 < 0.90 < 0.90 < 0.90 - - Aromater >C16-C35 - 10 30 1000 < 0.50 - - < 0.50 < 0.50 < 0.50 < 0.50 < 0.50 < 0.50 - - PAH-L 0,6 3 15 1000 < 0.045 - < 0.045 < 0.045 < 0.045 < 0.045 < 0.045 < 0.045 < 0.045 < 0.045 < 0.045 PAH-M 2 3,5 20 1000 < 0.075 - < 0.075 < 0.075 < 0.075 < 0.075 < 0.075 < 0.075 < 0.075 0.17 < 0.075 PAH-H 0,5 1 10 50 < 0.11 - < 0.11 < 0.11 < 0.11 < 0.11 < 0.11 < 0.11 < 0.11 0.16 < 0.11 Metaller Arsenik 10 10 25 1000 13 2.4 < 2.3 < 2.2 < 2.0 2.6 2.5 < 1.9 < 2.2 2.9 2.0 Barium - 200 300 50000 28 17 22 12 32 100 120 39 71 44 38 Bly 20 50 180 2500 5.6 1.9 1.8 1.9 3.5 8.6 9.6 3.5 7.0 6.1 4.0 Kadmium 0,2 0,8 12 1000 0.43 < 0.20 < 0.20 < 0.20 < 0.20 < 0.20 < 0.20 < 0.20 < 0.20 < 0.20 < 0.20 Kobolt - 15 35 1000 6.9 1.9 2.2 1.8 3.3 6.2 4.8 2.4 4.9 3.2 2.8 Koppar 40 80 200 2500 16 3.3 2.5 2.6 6.6 6.4 6.0 4.4 6.5 6.4 5.0 Krom 40 80 150 10000 6.8 3.5 2.7 7.4 6.7 19 14 4.5 8.0 5.4 4.2 Kvicksilver 0,1 0,25 2,5 50 0.018 < 0.011 < 0.012 < 0.011 < 0.010 < 0.012 < 0.013 < 0.010 < 0.011 0.013 < 0.010 Nickel 35 40 120 1000 17 3.9 3.3 3.7 5.1 9.4 12 3.1 5.8 4.1 3.1 Vanadin - 100 200 10000 20 6.2 5.1 9.8 9.1 25 23 7.5 16 9.5 7.6 Zink 120 250 500 2500 33 9.7 13 8.0 37 39 33 21 32 24 24 Övrigt PCB7 - 0,008 0,2 10** < 0.0053 - - < 0.0053 - < 0.0053 < 0.0053 - < 0.0053 - < 0.0053 ** Baseras på antagandet att PCB7 utgör 20% av det totala innehållet av PCB där FA gränsen för PCB tot är 50 mg/kg TS 24-067 Bilaga 4 Analysprotokoll laboratorium www.dekaenviro.se Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-146829-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01310324 223 55 LUND Í%SQbÂ"hnr=Î Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-06281188 Ankomsttemp °C Kem 15 Provbeskrivning: Provtagningsdatum** 2024-06-28 Matris: Grundvatten Provtagare** Astrid Schleeh Provet ankom: 2024-06-28 Utskriftsdatum: 2024-07-16 Analyserna påbörjades: 2024-06-28 Provmärkning: RA-24ML014 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Bensen < 0.00050 mg/l 30% Intern metod b) Toluen < 0.0010 mg/l 35% Intern metod b) Etylbensen < 0.0010 mg/l 30% Intern metod b) M/P/O-Xylen < 0.0010 mg/l 35% Intern metod b) Summa TEX < 0.0020 mg/l Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C5-C8 < 0.020 mg/l 35% SPI 2011 b) Alifater >C8-C10 < 0.020 mg/l 35% SPI 2011 b) Alifater >C10-C12 < 0.020 mg/l 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C5-C12 < 0.020 mg/l SPI 2011 b) Alifater >C12-C16 < 0.020 mg/l 30% SPI 2011 b) Alifater >C16-C35 0.067 mg/l 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C12-C35 0.067 mg/l SPI 2011 b) Aromater >C8-C10 < 0.010 mg/l 40% SPI 2011 b) Aromater >C10-C16 < 2.0 µg/l 30% SPI 2011 b) Aromater >C16-C35 summa < 1.0 µg/l SIS TK 535N 012 mod. b) Metylkrysener/benzo(a)antracener < 1.0 µg/l 35% SIS TK 535N 012 mod. b) Metylpyren/fluorantener < 1.0 µg/l 35% SIS TK 535N 012 mod. b) Oljetyp < C10 Utgår b)* Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 5 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146829-01 EUSELI2-01310324 Í%SQbÂ"hnr=Î Oljetyp > C10 Motorolja. ospec b)* Bens(a)antracen 0.029 µg/l 35% SPI 2011 b) Krysen 0.040 µg/l 35% SPI 2011 b) Benso(b,k)fluoranten 0.14 µg/l 35% SPI 2011 b) Benso(a)pyren 0.055 µg/l 40% SPI 2011 b) Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.076 µg/l 45% SPI 2011 b) Dibens(a,h)antracen < 0.020 µg/l 40% SPI 2011 b) Naftalen 0.033 µg/l 30% SPI 2011 b) Acenaftylen 0.026 µg/l 30% SPI 2011 b) Acenaften < 0.020 µg/l 30% SPI 2011 b) Fluoren < 0.020 µg/l 30% SPI 2011 b) Fenantren 0.050 µg/l 30% SPI 2011 b) Antracen 0.037 µg/l 30% SPI 2011 b) Fluoranten 0.078 µg/l 30% SPI 2011 b) Pyren 0.088 µg/l 30% SPI 2011 b) Benso(g,h,i)perylen 0.091 µg/l 45% SPI 2011 b) Summa cancerogena PAH 0.35 µg/l SPI 2011 b) Summa övriga PAH 0.42 µg/l SPI 2011 b) Summa PAH med låg molekylvikt 0.069 µg/l SPI 2011 b) Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.26 µg/l SPI 2011 b) Summa PAH med hög molekylvikt 0.44 µg/l SPI 2011 b) Diklormetan < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) Triklormetan < 0.10 µg/l 30% Intern metod b) Tetraklormetan < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) Trikloreten < 0.10 µg/l 35% Intern metod b) Tetrakloreten < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) 1,1-Dikloretan < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) 1,2-Dikloretan < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) 1,1,1-Trikloretan < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) 1,1,2-Trikloretan < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) cis-1,2-Dikloreten < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) trans-1,2-Dikloreten < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) 1,1-Dikloreten < 0.10 µg/l 40% Intern metod b) Vinylklorid < 0.10 µg/l 25% Intern metod b) Arsenik As (filtrerat) 0.0012 mg/l 20% EN ISO 17294-2:2016. b) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 5 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146829-01 EUSELI2-01310324 Í%SQbÂ"hnr=Î Arsenik As (uppslutet) 0.0076 mg/l 30% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Barium Ba (filtrerat) 0.0099 mg/l 25% EN ISO 17294-2:2016. b) Barium Ba (uppslutet) 0.27 mg/l 25% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Bly Pb (filtrerat) 0.000026 mg/l 20% EN ISO 17294-2:2016. b) Bly Pb (uppslutet) 0.025 mg/l 20% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Kadmium Cd (filtrerat) 0.0000073 mg/l 20% EN ISO 17294-2:2016. b) Kadmium Cd (uppslutet) 0.00029 mg/l 25% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Kobolt Co (filtrerat) 0.00071 mg/l 20% EN ISO 17294-2:2016. b) Kobolt Co (uppslutet) 0.024 mg/l 25% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Koppar Cu (filtrerat) 0.0030 mg/l 25% EN ISO 17294-2:2016. b) Koppar Cu (uppslutet) 0.081 mg/l 25% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Krom Cr (filtrerat) 0.00014 mg/l 20% EN ISO 17294-2:2016. b) Krom Cr (uppslutet) 0.033 mg/l 25% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Kvicksilver, Hg (filtrerat) < 0.0050 µg/l 25% SS-EN ISO 17852:2008 mod b) Kvicksilver, Hg (uppslutet) < 0.0050 µg/l 25% SS-EN ISO 17852:2008 mod b) Nickel Ni (filtrerat) 0.0017 mg/l 20% EN ISO 17294-2:2016. b) Nickel Ni (uppslutet) 0.042 mg/l 25% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Vanadin V (filtrerat) 0.0014 mg/l 20% EN ISO 17294-2:2016. b) Vanadin V (uppslutet) 0.086 mg/l 20% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 Zink Zn (filtrerat) 0.0075 mg/l 25% EN ISO 17294-2:2016. b) Zink Zn (uppslutet) 0.33 mg/l 25% SS-EN ISO b) 15587-2:2002/SS-EN ISO 17294-2:2016 PFBA (Perfluorbutansyra) 7.2 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 5 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146829-01 EUSELI2-01310324 Í%SQbÂ"hnr=Î PFPeA (Perfluorpentansyra) 2.1 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxA (Perfluorhexansyra) 1.9 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHpA (Perfluorheptansyra) 1.3 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOA (Perfluoroktansyra) 1.1 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFNA (Perfluornonansyra) <0.30 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDA (Perfluordekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFUdA (Perfluorundekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDoA (Perfluordodekansyra) <0.30 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFTeDA (Perfluortetradekansyra) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxDA (Perfluorhexadekansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. HPFHpA (7H-Perfluorheptansyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. P37DMOA (Perfluor-3,7-dimetyloktansyra) <2.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFHpS (Perfluorheptansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) 2.8 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDS (Perfluordekansulfonsyra) <0.30 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 4:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 6:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0.30 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. 8:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFOSA (Perfluoroktansulfonamid) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 4 av 5 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146829-01 EUSELI2-01310324 Í%SQbÂ"hnr=Î PFTrDA (Perfluortridekansyra) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFDoS (Perfluordodekansulfonat) <1.0 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFNS (Perfluornonansulfonat) <0.30 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFPeS (Perfluorpentansulfonat) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFTrDS (Perfluortridekansulfonsyra) <0.30 ng/l 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. PFUnDS (Perfluorundekansulfonsyra) <0.30 ng/l ± 31% DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS4 (EU EFSA) 3.9 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS SLV 11 16 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS 16 ng/l DIN38407-42, UNEP a)* Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS20 ((EU) 2020/2184) 16 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Summa PFAS21 (LIVSFS 2022:12) 16 ng/l DIN38407-42, UNEP a) Chemicals Branch 2015 mod. Kommentar/bedömning från Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping): Provet har dekanterats p.g.a. mycket partiklar i provet. Höjd rapporteringsgräns för PAH pga liten provmängd. Höjd rapporteringsgräns för alifater och aromater pga liten provmängd. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Alina Wåhlberg, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 5 av 5 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137708-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]PxÎ Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020239 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS01 0-0,7 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 92.9 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137708-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]PxÎ Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137708-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]PxÎ PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Arsenik As 13 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 28 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 5.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd 0.43 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 6.9 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 6.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.018 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 33 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-143807-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01314358 223 55 LUND Í%SQbÂ"gÄ^yÎ Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07090308 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-08 Utskriftsdatum: 2024-07-11 Analyserna påbörjades: 2024-07-08 Provmärkning: RA-24MS01 1-1,4 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 82.9 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Arsenik As 2.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 1.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 1.9 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 3.3 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 3.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.011 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 3.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 6.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 2 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-143807-01 EUSELI2-01314358 Í%SQbÂ"gÄ^yÎ Zink Zn 9.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 2 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137711-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]S,Î Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020241 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS02 0-0,7 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 81.6 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137711-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]S,Î Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Arsenik As < 2.3 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 22 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 1.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 2.2 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 2.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 2.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.012 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 3.3 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 5.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 13 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137711-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]S,Î Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137712-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]T5Î Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020242 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS03 0,4-0,8 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 82.7 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137712-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]T5Î Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137712-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]T5Î PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Arsenik As < 2.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 12 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 1.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 1.8 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 2.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 7.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.011 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 3.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 9.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 8.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137713-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]U>Î Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020243 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS04 0-0,4 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 93.6 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137713-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]U>Î Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Arsenik As < 2.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 32 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 3.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137713-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]U>Î Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 3.3 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 6.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 6.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.010 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 5.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 9.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 37 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137714-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]VGÎ Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020244 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS05 0,5-1 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 81.6 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137714-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]VGÎ Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137714-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]VGÎ PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Arsenik As 2.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 100 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 8.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 6.2 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 6.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 19 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.012 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 9.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 25 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 39 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137715-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]WPÎ Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020245 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS06 0,4-1 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 74.0 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137715-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]WPÎ Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137715-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]WPÎ PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Arsenik As 2.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 120 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 9.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 4.8 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 6.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 14 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.013 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 12 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 23 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 33 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137716-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]XYÎ Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020246 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS07 0-0,7 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 94.9 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137716-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]XYÎ Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Arsenik As < 1.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 39 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 3.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137716-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]XYÎ Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 2.4 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 4.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 4.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.010 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 3.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 7.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 21 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137717-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]YbÎ Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020247 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS08 1-1,5 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 84.4 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod a) m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod a) Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 a) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 a) Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 a) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 a) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 a) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 a) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137717-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]YbÎ Oljetyp < C10 Utgår a)* Oljetyp > C10 Utgår a)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137717-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]YbÎ PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Arsenik As < 2.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 71 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 7.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 4.9 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 6.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 8.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.011 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 5.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 16 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 32 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137718-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f]ZkÎ Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020248 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS09 0-0,8 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 88.1 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten 0.056 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten 0.066 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren 0.060 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137718-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]ZkÎ Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.17 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt 0.16 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH 0.13 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH 0.25 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 0.38 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Arsenik As 2.9 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 44 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 6.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 3.2 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 6.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Krom Cr 5.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg 0.013 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 4.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 9.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 24 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137718-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f]ZkÎ Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 DeKa Enviro AB AR-24-SL-137719-01 Astrid Schleeh Hedvig Möllers gata 12 EUSELI2-01311101 223 55 LUND Í%SQbÂ"f][tÎ Kundnummer: SL7649219 Uppdragsmärkn. 24-067 Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020251 Provtagningsdatum** 2024-06-26 Provbeskrivning: Provtagare** Astrid Schleeh Matris: Jord Provet ankom: 2024-07-01 Utskriftsdatum: 2024-07-04 Analyserna påbörjades: 2024-07-01 Provmärkning: RA-24MS10 0-0,7 Provtagningsplats: Tidaholm Ramstorp Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 93.2 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a) Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137719-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f][tÎ Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a) halt 1-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* 2-Metylnaftalen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenzo(b,d)furan < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Karbazol < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* PCB 28 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 52 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 101 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 118 < 0.0015 mg/kg Ts 40% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 153 < 0.0015 mg/kg Ts 45% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 138 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. PCB 180 < 0.0015 mg/kg Ts 50% SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Summa PCB7 < 0.0053 mg/kg Ts SS-EN 16167:2018+AC:2019 a) mod. Arsenik As 2.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Barium Ba 38 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Bly Pb 4.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kobolt Co 2.8 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Koppar Cu 5.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-137719-01 EUSELI2-01311101 Í%SQbÂ"f][tÎ Krom Cr 4.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.010 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 17852:2008mod Nickel Ni 3.1 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Vanadin V 7.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Zink Zn 24 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN a) ISO 11885:2009 Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Miljöinventering inför rivning av kommunförråd, Tidaholms kommun Inventering av farligt avfall enligt SFS 2020:614 samt avfall som klassas som specialavfall För: Tidaholms kommun Att: Peter Eriksson 522 83 Tidaholm Uppdragsnummer: 24-138 Habo, 2024-09-24 Handläggare Uppdragsledare Rasmus Anehagen Hanna Hartmann Forma mark- och bygg Enviro Miljöteknik Innehållsförteckning Innehållsförteckning ................................................................................................................................. 2 1. Administrativa uppgifter ....................................................................................................... 3 2. Sammanfattning av påträffat avfall ..................................................................................... 3 3. Bakgrund och syfte ............................................................................................................... 4 4. Byggnadens konstruktion ..................................................................................................... 4 5. Genomförande och avgränsningar ...................................................................................... 6 6. Resultat…………………………………………………………………………………………………………………………6 6.1 Asbest.............................................................................................................................................. 6 6.2 Betongprover .................................................................................................................................. 8 6.3 Förekomst, mängd och hantering av farligt avfall ........................................................................ 9 7. Övrigt avfall ......................................................................................................................... 12 8. Produkter för återanvändning ........................................................................................... 13 9. Lagkrav vid rivning och sanering ........................................................................................ 13 Bilagor: 1. Ritningar med provtagningspunkter 2. Analysprotokoll Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 2(14) 1. Administrativa uppgifter Beställare Tidaholms kommun 522 83 Tidaholm Kontaktperson: Peter Eriksson Miljökonsult Hanna Hartmann, Enviro Miljöteknik, 0706-93 00 56 Ordförklaring Farligt avfall är det avfall som klassas som farligt avfall enligt Avfallsförordningen (2001: 1063). Specialavfall är material innehållande miljö- och hälsostörande ämnen som skall särbehandlas, men som inte klassas som farligt avfall. Specialavfall kan till exempel vara material som måste särbehandlas vid sluthanteringen eller där särskild skyddsutrustning för personal krävs. Övrigt avfall är det material som uppstår vid rivningsverksamheten och som inte klassas som farligt- eller specialavfall. 2. Sammanfattning av påträffat avfall Följande särskilt farligt avfall samt specialavfall påträffades under inventeringen: • Asbest i rörböjar • Eternit på tak • CFC i dörr • Betong med halter av krom VI och alifater över KM • Elektronik, installationskabel, belysningsarmaturer mm. Om dolt material påträffas under rivning/ombyggnation kan ytterligare provtagning bli aktuell. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 3(14) 3. Bakgrund och syfte Byggnaderna som i dagsläget nyttjas som kommunförråd, kontor och verkstad står inför rivning, se figur 1. Byggnaden uppfördes i mitten av 1960-talet och består av ett plan med en sammanlagd golvarea på cirka 2650 m2. Vissa delar är tillbyggda 1985. I en del av byggnaden finns ett källarplan. Skyddsrummet är beläget i markplan. De gula markeringarna i figur 1 ingår i inventeringen och i rivningen. På uppdrag av Tidaholms kommun har Enviro Miljöteknik AB och Forma Mark och Bygg AB utfört en materialinventering av hela byggnaden både in- och utvändigt. Syftet med miljöinventeringen var att identifiera farligt avfall och specialavfall som behöver tas omhand särskilt inför rivningen med hänsyn till miljö och hälsa. Då inventeringen kommer utgöra underlag för upphandling av rivningsentreprenör har den gjorts kalkylerbar så långt det varit möjligt. Figur 1. Gul markering visar del byggnaderna som ingått i inventeringen. 4. Byggnadens konstruktion En översiktlig beskrivning av byggnadens konstruktion finns i tabell 1 nedan samt överskådliga bilder på byggnaden redovisas i figur 2–7. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 4(14) Tabell 1. Översiktlig beskrivning av konstruktionen Grundkonstruktion Betong Stomme Betong, trä, stålpelare Yttertak Papptak, eternittak, plåttak Fasad Trä, plåt Innerväggar Gips, tegel, betong Fönster Isolerglas, betongglas, träfönster Ytterväggar Betong, isolering, papp, Golvbeläggning PVC, betong spånskiva Ventilation Mekanisk till- och frånluft, Isolering Mineralull självdrag Figur 2. Carport Figur 3. Förrådsbyggnad och maskinhall Figur 4. Verkstad Figur 5. Verkstad Figur 6. Kontor och verkstad Figur 7. Papptak. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 5(14) 5. Genomförande och avgränsningar Miljöinventeringen utfördes 28 juni 2024 av Hanna Hartmann på Enviro Miljöteknik och Rasmus Anehagen på Forma Mark och Bygg AB. Inventeringen omfattade samtliga byggnader både in- och utvändigt samt fasta installationer och utfördes genom okulärbesiktning, fotodokumentation samt med förstörande provtagning på misstänkt miljö- och hälsostörande material genom att mindre ytor bröts upp. Håltagning genom betonggolvet utfördes med hålsåg för att undersöka och analysera betongen med avseende på föroreningar. Provtagning av utvändig mark har inte ingått i uppdraget. Totalt uttogs nio materialprover samt tre betongprover. Materialproverna analyserades med avseende på asbest hos Pegasus lab. Betongprover analyserades hos Eurofins med avseende på metaller (inkl. sexvärt krom), alifater, aromater, BTEX och PAH. Papptaket analyserades hos Eurofins med avseende på PAH. Se bilaga 2 för fullständiga analysprotokoll. 6. Resultat 6.1 Asbest Analysresultaten visade att äldre rörböjar i källaren innehåller asbest. T-kors och raksträckor innehåller inte asbest. Varken Fönsterkitt, våtrumstapet och PVC-matta i omklädningsrum, svart fog på tak eller PVC-mattan i förrådet innehåller asbest, se figur 8-15. Okulärt noterades ett eternittak som sitter under plåttaket i det större kallförrådet, se figur 16. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 6(14) Prov 1 Prov 2 Figur 8. Fönsterkitt. Innehåller ej asbest. Figur 9. Rörböj. Innehåller asbest. Prov 3 Prov 6 Figur 10. Raksträckor och T-kors. Innehåller ej asbest. Figur 11. Våtrumstapet. Innehåller ej asbest. Prov 10 Prov 9 Figur 13. Fönsterkitt kring betongglaset. Innehåller ej asbest. Figur 12. PVC-matta i omklädningsrum. Innehåller ej asbest. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 7(14) Prov 11 Prov 12 Figur 14. PVC-matta i förråd. Innehåller ej asbest. Figur 15. Fog och papp på tak. Innehåller ej asbest och låga halter av PAH (ej tjärpapp). Figur 16. Eternittak. 6.2 Betongprover Analysresultaten visade att halterna av alifater överskred riktvärdet för känslig markanvändning i oljerummet. Halterna av alifater och krom VI överskred riktvärdet för känslig markanvändning i verkstaden. I källaren påvisades inga halter över riktvärdet, se figur 17-19. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 8(14) Figur 17. Oljerum. Figur 18. Verkstad. Figur 19. Källare. 6.3 Förekomst, mängd och hantering av farligt avfall Ett flertal isolerglas påvisades, främst i kontorsdel, maskinhall, kallförråd och målningsverkstad. Isolerglasen är från 1985 och innehåller inte PCB. I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning av farligt avfall som noterades under inventeringen samt hur respektive avfall skall hanteras, dess förekomst samt mängd. Farligt avfall är märkt med asterisk (*). I figur 20-23 visas ett urval av bilder. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 9(14) Figur 21. Termometer innehållande kvicksilver Figur 20. Blydiktade rör. Figur 22. Kylmedia. Figur 23. Exempel på belysningsarmatur. Tabell 2. Mängd, förekomst och hantering av farligt avfall som påträffades i byggnaden under inventeringen. Farligt avfall Förekomst Mängd Avfallskod Hantering Asbest Eternit Tak av eternit ligger 400 m2 17 06 05* Observera arbetsmiljökraven! Lagkrav vid hantering se under plåten på ett av de AFS 2006:1. större kallförråden. Asbestsanering. Kassering av hela produkten behandlas hela. Hårda material demonteras och paketeras hela om möjligt. Vid risk för frigörande av fibrer skall saneringsområdet ha luftsluss och undertrycksventilation. Asbestmaterial förpackas i slutna och täta behållare vilka skall vara märkta. För yrkesmässig transport av asbest- avfall krävs tillstånd. Isoleringsmaterial Analysresultaten visar på 50 st 17 06 01* Asbestsanering. Kassering av hela produkten eller t.ex. kring kyl- och asbest i rörböjar i utrivning värmerör källaren. Ingen asbest i raksträckor eller T-kors. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 10(14) Farligt avfall Förekomst Mängd Avfallskod Hantering CFC, HCFC, HFC CFC påträffades två 2 st 16 02 11* Sorteras separat. Hanteras som lösa kollin och lämnas dörrar in till verkstaden (kasserad till godkänd förbehandlingsanläggning. och in till oljerummet. utrustning) Rullportar är nyare och 14 06 01* misstänks inte innehålla CFC. CFC, HCFC, HFC Ett aggregat innehållande 1,7 kg av 16 02 11* Köldmediet är FA. Kylsystemet töms på köldmediet och Kylanläggningar, kylmedia finns utanför R410A (kasserad esteroljor av kylserviceföretag med certifierad personal. luftkonditionerings- kontoret. utrustning) Tömd kylanläggning är el-avfall. aggregat mm med 14 06 01* CFC, HCFC och HFC som köldmedium Arsenik, koppar, krom Tryckt virke finns i ett 36 m2 17 02 04* Allt tryckimpregnerat virke hanteras som FA. och pentaklorfenol i staket ut mot gatan Sorteras i särskild behållare för transport till godkänd tryckimpregnerat virke mellan måleriverkstaden förbränningsanläggning. och kallförrådet. Krom, sexvärt Betonggolv i verkstad 120 m2 Personlig skyddsutrustning skall användas så det inte innehåller halter över KM kommer i kontakt med hud eller andas in. Kvicksilver Termometrar i källare 2 st 16 02 13* Sortera om möjligt ut de komponenter som innehåller innehåller kvicksilver 16 02 15* kvicksilver och var extra försiktig med dessa. Kompo- farliga nenter med kvicksilver som riskerar att gå sönder komponenter demonteras och tas omhand separat. som Lämnas till godkänd förbehandlingsanläggning. avlägsnats Jfr el-avfall nedan. från kasserad utrustning Blydiktade rör Finns generellt i Ej mängdat, 17 04 03 Lämnas tillsammans med rören till godkänd mottagare. byggnaden sitter delvis dolt i konstruktion Metallisk koppar i Finns generellt i Ej mängdat 17 04 01 Sorteras som metall och ska gå till metallåtervinning. kopparrör byggnaden Vid rivning ska koppar hanteras separat och korrekt för att inte spridas i naturen. Kvicksilver i ljuskällor Lysrör och 280 lysrör och 20 01 21* El-avfall. Sorteras separat och lämnas till godkänd lågenergilampor lågenergi förbehandlingsanläggning. Lysrören hanteras varsamt innehåller kvicksilver för att inte gå sönder. Lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver. Olja i betong Två av betongproverna 150 m2 17 01 06* Ska transporteras till godkänd mottagningsanläggning innehöll förhöjda halter alt och hanteras separat från övrig betong. (>KM) av oljekolväten. 17 01 07 Visuellt oljeförorenade betonggolv ska hanteras som massor över KM. Olja Trasor, oljefilter, fat med Uppskattas till 15 02 02* olja finns i verkstaden och 200 l i oljerummet. 2 oljeavskiljare finns kopplade till smörjgrop i verkstaden. El-avfall. Produkter - 80 belysningsarmaturer 20 01 21* Innehavaren av el-avfall ska lämna det till ett som omfattas av - 1 kyl/ frys kvicksilver insamlingssystem som en kommun, producent eller producentansvar: annan tillhandahåller för ändamålet. - 1 TV 20 01 23* Hantera vitvaror som lösa kollin, annat placeras i burar - 2 tvättmaskiner om CFC (t.ex. småapparater) eller mindre kärl. 20 01 35* Ljuskällor demonteras ur armaturer, i övrigt demonteras andra farliga inga komponenter. komponenter Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 11(14) Fasta - 3 el-centraler 16 02 09* – Produkter som omfattas av producent¬ansvar: tele/IT installationer och - 1 varmvattenberedare m.m. maskiner som - 1 expansionskärl Vissa tolkningssvårigheter finns. inte omfattas av 16 02 13* producentansvar: Innehavaren av el-avfall ska lämna det till ett insamlingssystem som en kommun, producent eller annan tillhandahåller för ändamålet T.ex. tryckvakter, (avfallsförordningen). flödesmätare, reläer och De produkter som omfattas av producentansvar kontaktorer, lämnas enligt producentens anvisningar, se även manometrar, el- www.el-kretsen.se. och elektronik- centraler, motorer, apparater innehållande CFC m.m. El-avfall Vanlig installations- och Finns generellt i 17 04 10* DEHP över 0,5% klassas som FA. Tidigare analyser anslutningskabel alla rum av kabelplast har visat 4% innehåll av DEHP Kabel i övrigt: 7. Övrigt avfall Övrigt avfall skall sorteras enligt Byggföretagens resurs- och avfallsriktlinjer vilka anger branschnormen för att arbeta med avfallshantering inom byggnation och rivning. Huvudfraktionerna för källsortering vid rivning skall som minst följa basnivån: • Utsorterade produkter och material för återanvändning • Farligt avfall (olika slag separeras) • El-avfall (olika slag separeras) • Trä • Brännbart • Skrot och metall (olika slag separeras) • Gips • Mineraliska massor (tegel, betong, kakel, klinker, puts) • Schaktmassor • Asfalt • Mineralull • Glas Mängden avfall som deponeras ska minimeras. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 12(14) 8. Produkter för återanvändning Återanvändning av rivningsavfall är viktiga steg för att minska branschens klimatavtryck. Under inventeringen noterades följande material som bedömdes vara lämpligt för återbruk: • Köksluckor, lådfronter och handtag • Köksbänk • Träfönster • Eventuella kvarlämnade möbler, exempelvis bord, stolar, hyllor • Rullportar • Carport För exempelbilder, se figur 24-25 nedan. Figur 24. Köksluckor, lådor, handtag och köksbänk. Figur 25. Rullportar. 9. Lagkrav vid rivning och sanering Minst följande punkter skall beaktas av både byggherre och entreprenör inför kommande sanering- och rivnings/ombyggnadsarbeten: • En bygg/rivningsanmälan skall lämnas in till Stadsbyggnadskontoret, även denna rivningsplan/materialinventering skall ingå i anmälan då rivningen omfattar farligt avfall. • Rivningsentreprenören ansvarar för att beställarens krav och att gällande lagar och förordningar följs i samband med allt sanering- och rivningsarbete. Avfall skall hanteras enligt denna rivningsplan/materialinventering och eventuella anmälningar. Avvikelser från planen skall alltid stämmas av och godkännas av beställaren innan utförande. • Allt farligt avfall skall saneras ur byggnaden innan övrig rivning startar för att minimera risken att sprida farligt avfall och för att säkra omhändertagandet, farligt avfall skall ej sorteras i samband med stomrivning. I de fall det farliga avfallet sitter i byggnadens konstruktion, saneras avfallet när det är tekniskt möjligt. Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 13(14) • En arbetsmiljöplan är framtagen, där risker förknippade med farligt avfall beskrivs, tillsammans med övriga risker som identifierats under projektering och entreprenad (Byggarbetsmiljösamordningen enligt Arbetsmiljölagen). Identifierade material/ämnen som redovisas i denna Rivningsplan skall lyftas in i arbetsmiljöplanen och kommuniceras till alla som berörs under entreprenaden. • Möjligheten till återanvändning av material och produkter skall utföras innan rivning påbörjas. 2024-09-24 Rasmus Anehagen, Forma Mark och bygg AB Hanna Hartmann, Enviro Miljöteknik AB Handläggare och granskare Uppdragsledare Kommunförråd, Tidaholm, miljöinventering Sid 14(14) Bilaga 1 Eternittak Tryckimpregnerat plank Prov 12. Fog tak + PAH i papp Prov 2. Rörböj källare Prov 3. T-kors källare Betongprov verkstad Betongprov källare Prov 9. Fönsterkitt Betongprov oljerum Bilaga 1 Prov 1 Fönsterkitt PVC-matta omklädningsrum Prov 6. Våtrumstapet Prov 11. PVC-matta förråd Provsvar och faktura till Enviro Miljöteknik AB Hanna Hartmann Sätersfors 12 56691 HABO RESULTATREDOVISNING AV ASBESTANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultat i denna rapport avser endast de prover som analyserats. Objekt # Kommunförråd Tidaholm Provnummer (8 st) 177-2024-07041027 - 177-2024-07041034 Ansvarig provtagare # Hanna Hartmann Provtagningsdatum # 2024-06-28 Ankomst till laboratoriet 2024-07-04 Analysdatum 2024-07-04 Analysansvarig Eurofins Pegasuslab AB Uppdragsnummer EUSEUP-00202649 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Emma Lagerbäck Adolphi, Laboratory Engineer 2 Pegasuslab 2024-07 Rapportkod: AR-24-LU-008240-01 -09 Eurofins Pegasuslab AB Sid 1 av 4 Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Resultatsammanställning Objekt #: Kommunförråd Tidaholm Provnummer Provmärkning # Resultat Utförande lab och metod 177-2024-07041027 Prov 1. Fönster framsida. Fönsterkitt. Asbest ej påvisad. LU1 177-2024-07041028 Prov 2. Källare. Rörböj. Innehåller asbest. LU1 Asbest (Amosit) 177-2024-07041029 Prov 3. Källare. T-kors. Asbest ej påvisad. LU1 177-2024-07041030 Prov 6. Omklädningsrum. Våtrumstapet. Asbest ej påvisad. LU1 177-2024-07041031 Prov 9. Betongglas. Fönsterkitt. Asbest ej påvisad. LU1 177-2024-07041032 Prov 10. Omklädningsrum. PVC-matta. Asbest ej påvisad. LU1 177-2024-07041033 Prov 11. Förråd. PVC-matta. Asbest ej påvisad. LU1 177-2024-07041034 Prov 12. Tak. Svart fog. Asbest ej påvisad. LU1 # Kunduppgift/baseras på uppgift från kund Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Emma Lagerbäck Adolphi, Laboratory Engineer 2 Pegasuslab 2024-07 Rapportkod: AR-24-LU-008240-01 -09 Eurofins Pegasuslab AB Sid 2 av 4 Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ På grund av begränsade förrådsutrymmen kan vi inte arkivera ditt provmaterial utan detta kastas inom 7 dagar från provsvarsdatum, om du inte vill få det i retur mot en kostnad av 75 kr. Utförande Laboratorium och metod: LU: Utfört av Eurofins Pegasuslab AB Uppsala, Sverige. 1. Asbest i material: Metodprincip: PLM enl. SS ISO 22262-1:2012 mod. Ackrediterad analys (SWEDACS:s ackred.nr. 2085). Intern metod UppAsb.0A.18. 2. Asbest i luft: Metodprincip: SEM/EDS enl. SS-ISO 14966:2022(E). Ackrediterad analys (SWEDACS:s ackred.nr. 2085). Intern metod UppAsb.0A.03. 3. Asbest i damm: Metodprincip SEM/EDS enl. ISO 16000-27:2014. Intern metod UppAsb.0A.04 4. Asbest i återvinningsbränsle: Metodprincip SEM/EDS enl. ISO 16000-27:2014. Intern metod UppAsb.0A.04. ZJ: Utfört av Eurofins Arbetshygien Katrineholm, Sverige. Asbest i material. Metodprincip: PLM enl. SS ISO 22262-1:2012 mod. Intern metod UppAsb.0A.18. RI: Utfört av Eurofins Environment Testing Polska Sp. z o.o.n Malbork, Polen. Metodprincip: PLM alt. PEM/TEM/SEM. Ackrediterad analys (PCA:s ackred.nr. AB 1609). LE: Utfört av Eurofins LEM, Saverne, Frankrike. Metodprincip: PLM alt. PEM/TEM/SEM. Ackrediterad analys (COFRAC:s ackred.nr. 1-1751). ALS: Utfört av ALS Scandinavia AB. Metodprincip: SEM alt. PLM. Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Emma Lagerbäck Adolphi, Laboratory Engineer 2 Pegasuslab 2024-07 Rapportkod: AR-24-LU-008240-01 -09 Eurofins Pegasuslab AB Sid 3 av 4 Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Information om Asbestfibrer: Asbest är ett samlingsnamn på en rad i naturen förekommande fibrösa kristallina silikatmineral med olika kemisk sammansättning och olika egenskaper. På grund av dess hållfasthet, värmeisolerande förmåga och beständighet för såväl kemisk som termisk påverkan har asbest använts inom ett stort antal områden. Krysotil är den typ som påträffas mest, men är också svår att upptäcka då fibrerna är mycket tunna. Den ses mest i produkter från asbestcementindustrin, packningar, golvbeläggningar, färg, lim och plastprodukter. Antofyllit användes i ex.vis asbestpapp och cement- och isoleringsprodukter. Krokidolit användes huvudsakligen i asbestcementprodukter men också i filter, packningar, isoleringar m.m när syrabeständighet var ett krav. Amosit användes som isolering i blandning med magnesiumkarbonat. Ses ibland som isoleringar runt rör, ångpannor etc. Referens: Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2006:1 Observera att ovanstående information är framtagen av Eurofins Pegasuslab AB. Om denna information skall användas i andra sammanhang än till våra provsvar och analyser måste källan till denna information anges. Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Emma Lagerbäck Adolphi, Laboratory Engineer 2 Pegasuslab 2024-07 Rapportkod: AR-24-LU-008240-01 -09 Eurofins Pegasuslab AB Sid 4 av 4 Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Enviro Miljöteknik AB AR-24-SL-146162-01 Hanna Hartmann Säterfors 12 EUSELI2-01311364 566 91 HABO Í%SQbÂ"h_ÅLÎ Kundnummer: SL7646003 Uppdragsmärkn. Kommunförråd Tidaholm Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020994 Provtagningsdatum** 2024-06-28 Provbeskrivning: Matris: Betong Provet ankom: 2024-07-02 Utskriftsdatum: 2024-07-15 Analyserna påbörjades: 2024-07-02 Provmärkning: Källare Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Provberedning krossning, malning 1.0 SS-EN 15002:2015-07 a) Torrsubstans 94.3 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod b)* Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod b)* Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod b)* m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod b)* Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b)* Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b)* Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C5-C16 < 9.0 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 b)* Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 b) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 b) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 b) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146162-01 EUSELI2-01311364 Í%SQbÂ"h_ÅLÎ Oljetyp < C10 Utgår b)* Oljetyp > C10 Utgår b)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Arsenik As 2.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Barium Ba 130 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Bly Pb 4.8 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kobolt Co 4.8 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146162-01 EUSELI2-01311364 Í%SQbÂ"h_ÅLÎ Koppar Cu 4.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Krom Cr 6.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.010 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 17852:2008mod Nickel Ni 7.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Vanadin V 17 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Zink Zn 21 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Krom 6+ 0.60 mg/kg Ts 40% fd ISO 15192:2010 b) Kemisk kommentar Pga provberedningen kan resultat för flyktiga ämnen ha påverkats. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Biofuel & Energy Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1820 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Enviro Miljöteknik AB AR-24-SL-146608-01 Hanna Hartmann Säterfors 12 EUSELI2-01311364 566 91 HABO Í%SQbÂ"hhXXÎ Kundnummer: SL7646003 Uppdragsmärkn. Kommunförråd Tidaholm Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020995 Provtagningsdatum** 2024-06-28 Provbeskrivning: Matris: Betong Provet ankom: 2024-07-02 Utskriftsdatum: 2024-07-16 Analyserna påbörjades: 2024-07-02 Provmärkning: Oljerum Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Provberedning krossning, malning 1.0 SS-EN 15002:2015-07 a) Torrsubstans 93.7 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod b)* Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod b)* Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod b)* m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod b)* Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b)* Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b)* Alifater >C10-C12 11 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Alifater >C12-C16 22 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C5-C16 37 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C16-C35 600 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 b)* Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 b) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 b) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 b) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146608-01 EUSELI2-01311364 Í%SQbÂ"hhXXÎ Oljetyp < C10 Utgår b)* Oljetyp > C10 motorolja. ospec b)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Arsenik As 2.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Barium Ba 150 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Bly Pb 4.4 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kobolt Co 6.4 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146608-01 EUSELI2-01311364 Í%SQbÂ"hhXXÎ Koppar Cu 5.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Krom Cr 7.2 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.010 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 17852:2008mod Nickel Ni 9.5 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Vanadin V 18 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Zink Zn 18 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Krom 6+ 1.4 mg/kg Ts 40% fd ISO 15192:2010 b) Kemisk kommentar Pga provberedningen kan resultat för flyktiga ämnen ha påverkats. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Biofuel & Energy Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1820 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Enviro Miljöteknik AB AR-24-SL-146091-01 Hanna Hartmann Säterfors 12 EUSELI2-01311364 566 91 HABO Í%SQbÂ"h\i*Î Kundnummer: SL7646003 Uppdragsmärkn. Kommunförråd Tidaholm Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020997 Provtagningsdatum** 2024-06-28 Provbeskrivning: Matris: Övrigt fast material Provet ankom: 2024-07-02 Utskriftsdatum: 2024-07-15 Analyserna påbörjades: 2024-07-02 Provmärkning: Tak Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 99.8 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. a)* Benso(a)antracen < 0.51 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Krysen < 0.51 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Benso(b,k)fluoranten < 0.51 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Benso(a)pyren < 0.51 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.51 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Dibenso(a,h)antracen < 0.51 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Naftalen < 0.51 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Acenaftylen < 0.51 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Acenaften < 0.51 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Fluoren < 0.51 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Fenantren < 0.51 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Antracen < 0.51 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Fluoranten < 0.51 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Pyren < 0.51 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Benso(g,h,i)perylen < 0.51 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod a)* Summa PAH med låg molekylvikt < 0.77 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a)* halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 1.3 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a)* halt Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 2 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146091-01 EUSELI2-01311364 Í%SQbÂ"h\i*Î Summa PAH med hög molekylvikt < 1.8 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a)* halt Summa cancerogena PAH < 1.6 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a)* halt Summa övriga PAH < 2.3 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a)* halt Summa totala PAH16 < 3.9 mg/kg Ts Beräknad från analyserad a)* halt Kemisk kommentar Höjd rapporteringsgräns för PAH pga svår provmatris. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 2 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Enviro Miljöteknik AB AR-24-SL-146607-01 Hanna Hartmann Säterfors 12 EUSELI2-01311364 566 91 HABO Í%SQbÂ"hhVFÎ Kundnummer: SL7646003 Uppdragsmärkn. Kommunförråd Tidaholm Analysrapport Provnummer: 177-2024-07020996 Provtagningsdatum** 2024-06-28 Provbeskrivning: Matris: Betong Provet ankom: 2024-07-02 Utskriftsdatum: 2024-07-16 Analyserna påbörjades: 2024-07-02 Provmärkning: Verkstad Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Provberedning krossning, malning 1.0 SS-EN 15002:2015-07 a) Torrsubstans 94.3 % 10% SS-EN 12880:2000 mod. b) Bensen < 0.0035 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod b)* Toluen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod b)* Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% EPA 5021, Intern metod b)* m/p/o-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 35% EPA 5021, Intern metod b)* Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts 30% Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b)* Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b)* Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Alifater >C12-C16 11 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Summa Alifater >C5-C16 18 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Alifater >C16-C35 780 mg/kg Ts 30% SPI 2011 b) Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 40% SPI 2011 b)* Aromater >C10-C16 < 0.90 mg/kg Ts 35% SPI 2011 b) Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener < 0.50 mg/kg Ts 30% SIS: TK 535 N 012 b) Metylpyrener/Metylfluorantener < 0.50 mg/kg Ts 35% SIS: TK 535 N 012 b) Summa Aromater >C16-C35 < 0.50 mg/kg Ts 25% SIS: TK 535 N 012 b) Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 1 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146607-01 EUSELI2-01311364 Í%SQbÂ"hhVFÎ Oljetyp < C10 Utgår b)* Oljetyp > C10 motorolja. ospec b)* Benso(a)antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Krysen < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(b,k)fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(a)pyren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Indeno(1,2,3-cd)pyren < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Dibenso(a,h)antracen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Naftalen < 0.030 mg/kg Ts 45% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaftylen < 0.030 mg/kg Ts 50% SS-ISO 18287:2008, mod b) Acenaften < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoren < 0.030 mg/kg Ts 35% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fenantren < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Antracen < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Fluoranten < 0.030 mg/kg Ts 30% SS-ISO 18287:2008, mod b) Pyren < 0.030 mg/kg Ts 25% SS-ISO 18287:2008, mod b) Benso(g,h,i)perylen < 0.030 mg/kg Ts 40% SS-ISO 18287:2008, mod b) Summa PAH med låg molekylvikt < 0.045 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.075 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa PAH med hög molekylvikt < 0.11 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa cancerogena PAH < 0.090 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa övriga PAH < 0.14 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Summa totala PAH16 < 0.23 mg/kg Ts Beräknad från analyserad b) halt Arsenik As 2.6 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Barium Ba 140 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Bly Pb 11 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kadmium Cd < 0.20 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kobolt Co 6.8 mg/kg Ts 30% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 2 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ AR-24-SL-146607-01 EUSELI2-01311364 Í%SQbÂ"hhVFÎ Koppar Cu 5.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Krom Cr 9.0 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Kvicksilver Hg < 0.010 mg/kg Ts 35% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 17852:2008mod Nickel Ni 7.7 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Vanadin V 10 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Zink Zn 38 mg/kg Ts 25% SS 28311:2017mod/SS-EN b)* ISO 11885:2009 Krom 6+ 2.7 mg/kg Ts 40% fd ISO 15192:2010 b) Kemisk kommentar Pga provberedningen kan resultat för flyktiga ämnen ha påverkats. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Biofuel & Energy Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1820 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. Förklaringar ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. AR-003v63 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Sida 3 av 3 Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Tidaholm kommun Ramstorp 4:1 - Tidaholm kommun Ändring av detaljplan Foto vid sondering inom området Ramstorp 4:1, foto M. Gren 2024-06-26. PM Geoteknik Beslutsunderlag vid planarbete för detaljplan Västerås 2024-09-06 Upprättad Mats Gren PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 1(10) Gren Consulting AB Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE ................................................................................................... 3 1.1 Blivande anläggning/konstruktion .................................................................................. 4 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet ......................................................................................... 4 1.3 Befintliga konstruktioner ............................................................................................... 4 2 UNDERLAG...................................................................................................................... 4 2.1 Styrande dokument ....................................................................................................... 5 2.2 Vägledande dokument ................................................................................................... 5 3 GEOTEKNISK KATEGORI ............................................................................................... 5 4 GEOTEKNISKA FÄLT- OCH LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR ............................... 6 4.1 Jordlagerföljd ............................................................................................................... 6 4.2 Materialegenskaper och sättningsegenskaper ................................................................... 7 4.3 Hydrogeologiska undersökningar ................................................................................... 8 5 MILJÖTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR .......................................................................... 8 6 HÖJDSÄTTNING .............................................................................................................. 8 7 GRUNDLÄGGNING, FYLLNING OCH PACKNING ......................................................... 8 7.1 Grundläggning av hårdgjord yta och körvägar .................................................................. 9 7.2 Schakt för VA-ledning, utskiftning mm ........................................................................... 9 8 FORTSATTA UTREDNINGAR, KONTROLL UNDER BYGGSKEDET ............................ 9 PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 2 (10) Gren Consulting AB 1 Uppdrag och syfte Gren Consulting har i samarbete med Deka Enviro AB och på uppdrag av Tidaholm kommun utfört en översiktligt geoteknisk undersökning inom del av fastigheten Ramstorp 4:1 i den nordvästra delen av Tidaholm. Inom den aktuella fastigheten finns det ett antal byggnader som utgör kontor, personalutrymme, förråd med mera inom en del av Tidaholms kommunala verksamhet med skötsel och underhåll inom kommunens mark, parker, byggnader med mera. Syftet med den nu utförda utredningen är att inom ett detaljplanearbete med mål om att ändra markanvändningen översiktligt utreda de geotekniska förhållandena inom området. I bild 1.1 och 1.2 nedan visar röd pil och ram principiellt vart i Tidaholm som den aktuella fastigheten ligger. Vänster kartbild kommer från www.hitta.se och höger kartbild är tillhandahållen av beställaren. Bild 1.1 och 1.2: Vänster kartbild är hämtad från www.vasteras.se och höger kartbild är tillhandahållen av beställaren. Röd pil och ram visar principiellt vart planområdet ligger. Utredningen som återges i denna text har för avsikt att mycket översiktligt återge de geotekniska förutsättningarna inom planområdet. Utförda fältarbeten återges i en särskild MUR Geoteknik. Vissa övergripande rekommendationer görs i denna PM Geoteknik, dock är den nu utförda utredningen utförd endast i ett fåtal punkter och har inte för avsikt att återge geoteknisk projektering och inte heller utgöra ett tillräckligt underlag för geoteknisk projektering. Det skall alltså förväntas att ytterligare fältundersökningar, laboratorieundersökningar med flera arbeten erfordras innan det att projektering kan utföras för t.ex. byggnader, hårdgjorda ytor, tillfälliga stödkonstruktioner, stabilitetsberäkningar vid djupare schakter och vid speciella markbelastningar med mera. Föreliggande utredning är uppförd som del i ett beslutsunderlag inom detaljplanearbete och får endast nyttjas för det ändamålet. Inför framtagande av projekteringshandlingar i ett senare skede skall då aktuella aktörer avgöra i vilken omfattning kompletterande geotekniska arbeten erfordras och hur det projekteringsarbetet skall inarbetats i framtida bygghandlingar för eventuella byggnader, dagvattenanläggningar, hårdgjorda ytor med mera. PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 3 (10) Gren Consulting AB 1.1 Blivande anläggning/konstruktion Enligt nu känd planering skall området förberedas för andra verksamheter än idag aktuella, bland annat detaljhandel och besöksanläggning. Beroende på hur den fortsatta processen med detaljplaneändringen fortskrider kan naturligtvis nyttjandet inom området komma att ändras. 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet Platsen är belägen i den nordvästra delen av Tidaholm väster om Västra Ringvägen, väg 2812. Området nyttjas idag så som förråd, personalutrymme med mera inom Tidaholm kommuns versksamhet med skötsel och underhåll av kommunens mark, parker, anläggningar med mera. Området är i stort sett plant och har ytskikt i huvudsak av grus och asfalt. Det förekommer en del byggnader i ett plan inom området. Bild 1.2.1: Bilden visar del av den bebyggelse som finns inom undersökningsområdet, foto M. Gren 2024-06-26. 1.3 Befintliga konstruktioner Identifierade befintliga konstruktioner är de idag befintliga asfalterade vägar och uppställningsytor, byggnader, belysningsmast, markförlagda ledningar mm. Inom del av området förekommer upplag av entreprenadmassor så som sand, grus med mera. 2 Underlag Utöver den här utförda fältundersökningen finns det ingen annan för undertecknad känd geoteknisk utredning för markområdet. Det finns dock tillgängliga jordartskartor utgivna av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 4 (10) Gren Consulting AB Enligt SGU´s jordarts- och jorddjupskarta, bild 2.1 och 2.2 nedan, kan det förväntas att planområdet ligger på mark med jordlagerföljd av sandig morän (blått fält med vita prickar i bild 2.1) och isälvssediment av sand (grönt fält med vita prickar i bild 2.1). Norr om området förväntas det förekomma jorlager med glacial silt (gult fält med vita streck i bild 2.1) och glacial lera (gult fält i bild 2.1). Bild 2.1 och 2.2: Bilderna utgör ett utdrag ur SGU´s jordarts- och jorddjupskarta. Röda ramar visar principiellt vart planområdet ligger. Bildenas syfte är att översiktligt ge en uppfattning om förvänad jordlagerföljd och djup till berg enligt SGU´s jordartskarta. 2.1 Styrande dokument • Eurokod 7, Dimensionering av geokonstruktioner - Del 1 och 2, Svensk Standard SS- EN 1997-1:2005 och SS-EN 1997-2:2007. • AMA Anläggning. 2.2 Vägledande dokument • IEG Rapport 2:2008, Tillämpningsdokument – Gruder EN 1997. • IEG Rapport 4:2008, Tillämpningsdokument – Dokumenthantering. • IEG Rapport 7:2008, Tillämpningsdokument – EN 1997-1 kapitel 7, Pålgrundläggning. • IEG Rapport 7:2008, Tillämpningsdokument – EN 1997-1 kapitel 6, Plattgrundläggning. • SGF/BGS beteckningssystem 2001:2. 3 Geoteknisk kategori Preliminär klassificering av planerade framtida byggnader och anläggningar inom planområdet har utförts och valts till geoteknisk kategori 2. I det fall att det vid PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 5 (10) Gren Consulting AB detaljprojektering och dimensionering av byggnader och anläggningar inom fastigheten påträffas information som kan anses vara motsägande detta skall ansvarig geotekniker kontaktas för en eventuell omklassificering. 4 Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar Undersökningen har omfattat geotekniska undersökningar i fält med geoteknisk borrbandvagn model GM75 från 2017. Den geotekniska fältundersökningen utfördes under ledning av Simon Gren (Mälardalen Geo AB) och Mats Gren (Gren Consulting AB) samt att markmiljöprovtagning samtidigt utfördes av Deka Enviro AB under ledning av Astrid Schleeh. Geotekniska fältarbeten utfördes 2024-06-26 i totalt i 5 punkter samt att markmiljöprovtagning utfördes i ytterligare ca 5 punkter inom planområdet. Vid undersökningstillfället var det klart väder och ca +25˚C. I borrpunkterna utfördes skruvborrprovtagning (Skr), viktsondering (Vim) och slagborrsondering (Slb) samt att grundvattenrör installerades. Bild 4.1 – 4.4: Bilderna visar provtagning inom undersökningsområdet. Mellersta bilderna visar skruvprov med såväl rullbar lera (fältindikation på lerförekomst) och sand från samma borrpunkt. Grundvattenrör installerades och där dessa finns inom köryta kapades rören nedan markytan och försågs med ett mindre brunnslock, en så kallad dexell. Provtagning av markmiljöprover utfördes parallellt med den geotekniska undersökningen. I föreliggande handling återgiven jordlagerföljd gäller i de undersökta borrpunkterna samt att materialtyp utgör fältbedömning. Variation i jordlagerföljd, mäktighet och materialegenskaper mellan borrpunkterna skall förväntas. 4.1 Jordlagerföljd Jordlagerföljden i undersökta borrpunkter består överst av ett ca 0,4 – 0,7 m mäktigt lager fyllningsmaterial av sandigt grus. Nedan fyllningsmaterialet följer skiftande förekomst av torrskorpelera och torrskorpesilt på sand ovan en förmodad sandig morän. Lera förekommer ställvis också under lager av sand. Påträffad lera är främst torrskorpefast respektive mot PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 6 (10) Gren Consulting AB djupet av torrskorpekaraktär, det vill säga i sammanhanget en relativt torr lera. Det kan dock inte uteslutas att det förekommer lera som är mer fuktig, har låg hållfasthet och känslighet mot sättningar. Morän påträffas i de undersökta borrpunkterna på ca 3,5 – 5,0 m djup och borrstopp erhölls mot block i morän eller möjligen mot berg på ca 5 – 7 m djup. I någon av borrpunkterna erhölls borrstopp redan på ca 2,5 m djup, det säkerställdes dock inte om detta stopp utgjordes av hinder i jordvolymen som till exempel äldre betongfundament, stenblock eller annat hinder i jordvolymen eller om stoppet var mot block i morän eller möjligen berg. 4.2 Materialegenskaper och sättningsegenskaper Jordlagerföljden inom undersökningsområdet är något inhomogen på så vis att förekomst av lera ställvis förekommer nedan ett lager sand och ställvis påträffas ingen lera nedan sandskiktet. Av denna anledning är det inte entydigt att avgöra materialegenskaperna mot djupet och därmed går det inte heller att förutsäga hur marksättningar kan komma att uppträda inom en utbredd yta. Här nedan görs dock en ansats att sammanfatta materialegenskapeperna utifrån nu kända uppgifter. Utifrån de utförda sonderingspunkterna förekommer det endast tunnare skikt med litet lösare material. Förekommande jordlagers materialegenskaper har bestämts enligt tabellerade erfarenhetsvärden utifrån sonderingsresultatet. Utifrån viktsonderingsresultat bedöms friktionsvinkel och elasticitetsmodul enligt tabell 4.2.1 nedan. Tabell 4.2.1: Tabellen återger bedömda karakteristiska materialparametrar. Värdena är hämtad ur tabell 1:3, Plattgrundläggningshandboken, SGI 1993. Tungheten är antagen och lerans egenskaper avser den lera som har kunnat tas upp med skruvborr inom uppdraget. Material Tung Friktions- Elasticitets- Skjuv- het vinkel modul hållfasthet [t/m3] [MPa] [kPa] Sand ca 0,5 - 4,0 m, 1,85 30° 10 MPa --- varierat djup och skikt. Skikt av lera, 0,2 – 0,5 1,75 --- 3 MPa 20 kPa m (torrskorpekaraktär) Morän ca 4 m och 1,9 36° 25 MPa --- djupare. Marken är i huvudsak inte att betrakta så som sättningskänslig för måttliga laster. Viss påverkan kan inträffa vid eventuell vibrerande verksamhet, t.ex. pålning, sprängning eller annan yttre påverkan. Strömmande vatten kan leda till såväl ytlig materialerodering som inre erosion. Påträffat material har dock bedömts så som välgraderat utan större tomma porer varpå inre erosion inte bör vara något bekymmer för området. Då jordlagerföljden är något varierad mellan punkterna bedöms det att elastiska vertikalrörelser kan variera något inom en utbredd yta samt att det ställvis kan förekomma vissa plastiska lågtidssättningar där lager av lera förekommer. Stabilitetsberäkningar är inte utförda. Vid eventuella djupare schakter skall beräkningar utföras som visar hur slänter skall utföras för att vara säkra. PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 7 (10) Gren Consulting AB Jordlagerföljden i undersökta borrpunkter består överst av ett ca 0,4 – 0,7 m mäktigt lager fyllningsmaterial 4.3 Hydrogeologiska undersökningar Hydrogeologiska undersökningar har utförts genom momentanavläsning i installerade gundvattenrör. Grundvattnets trycknivå i det fria grundvattnet nedan eventuellt tätare material bedöms ligga på ca 2-2,5 m djup. Då avläsningen gjordes kort efter installationstillfället så kan eventuellt vattennivån vara något missvisande om nivån i röret inte hade hunnit stabiliseras. Grundvattenytan varierar naturligt över året med nederbördsförhållanden, torra perioder, vattenuttag, snösmältning, eventuell kommunicering med större vattendrag som påverkas av vindförhållanden mm. Av denna anledning kan en korttidsobservation vara missvisande och inte motsvara förhållandena i ett senare skede. I allt schaktarbete är det av stor betydelse att tillräcklig länshållning utförs så att packningsarbete kan utföras lyckosamt. Vid tunt lerskikt nedan schakt finns risk för bottenhävning alternativt bottenupptryckning varpå åtgärd måste vidtas med lokalt avsänkt grundvattenyta. I schakt där friktionsjord förekommer måste vattenytan hållas låg för att undvika att flytjordsbildning uppstår alternativt hydrauliskt grundbrott om vattnet flödar fram för fort. 5 Miljötekniska undersökningar En översiktlig markmiljöprovtagning är utförd och resultat återges i särskild PM upprättad av Deka Enviro AB. 6 Höjdsättning Byggnaders höjdsättning rekommenderas styras av de befintliga höjderna. Marken är att betrakta så som måttligt känslig vid måttligt påförda nya laster. Ingen stabilitetsberäkning är gjord inom ramen för föreliggande utredning. 7 Grundläggning, fyllning och packning Mindre byggnader i upp till två plan förväntas preliminärt kunna grundläggas med hel kantförstyvad platta av betong på packat fyllningsmaterial efter det att allt löst och organiskt material har avlägsnats intill torr och fast naturligt lagrad sand eller grus. Grundläggningsdjup rekommenderas beräknas med Allmänna bärighetsekvationen, eller på annat vedertaget vis, för att säkerställa att jordbrott inte uppstår för aktuella laster. Byggnader med mer än 2 våningsplan, eller tyngre anläggningar i färre våningsplan, skall i nuläget förväntas erfordra mer omsorgsfull grundläggningsmetod, till exempel fribärande platta på spetsbärande pålar. PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 8 (10) Gren Consulting AB Då viss inhomogenitet förekommer avseende jordlagerföljd och dess fasthet och att det ställvis förefaller förekomma skikt med mer sättningskänslig lera så skall vissa ojämna sättningar förväntas kunna uppträda över tid vid plattgrundläggning. När byggnaders och anläggningars lägen är fastlagda rekommenderas det att förnyad geoteknisk utredning utförs som mer noggrant utreder jordlagerföljd inom fastlagd byggnadsyta varpå korrekt grundläggningsmetod mer säkert kan fastläggas. Generellt gäller att innan det att fyllnings- och packningsarbeten påbörjas skall schaktbotten tillses vara torr, fast, is- och tjälfri samt att det under byggnad tillses att jorlagerföljden är fri från organiskt material för att undvika att eventuella mögelsporer och liknande kan läcka in i byggnaden genom eventuella otätheter i plattan. Nedan byggnad skall fyllning, dränerande och kapillärbrytande skikt utläggas och packas i enlighet med AMA Anläggning , koder enligt AMA anpassas beroende på nyttjandet av marken och typ av byggnad och grundläggningsmetod. 7.1 Grundläggning av hårdgjord yta och körvägar Innan det att överbyggnad skall anläggas så gäller det att innan att fyllnings- och packningsarbeten påbörjas skall schaktbotten tillses vara torr, fast, fri från organiskt material samt is- och tjälfri. Vid endast enklare parkeringsyta och infartsvägar kan erfarenhetsmässig överbyggnadstjocklek väljas enligt förslag från markprojektör eller entreprenör. 7.2 Schakt för VA-ledning, utskiftning mm Inför allt schaktarbete skall entreprenör utföra en skriftlig arbetsberedning som tar hänsyn till jordmaterial i schakt, schaktdjup, använda arbetsfordon, vart schaktmassor och upplag förläggs mm. Vid avvikande förhållanden, t.ex. jordlager, grundvattennivåer mm, så skall en förnyad arbetsberedning utföras och eventuellt kompletterande geoteknisk bedömning och vid behov förnyad provtagning. Tillfälliga schaktgropar för kan utföras enligt Schakta Säkert, 2015 (Svensk Byggtjänst i samarbete med Statens Geotekniska Institut och SBUF). Vid avvikande jordlagerföljd, skall förnyad arbetsberedning göras och annan förstärkningsmetod vid behov väljas. Ledningsbädd förväntas kunna utföras med normal ledningsbädd. Fyllnings- och packningsarbetet utförs enligt AMA Anläggning kapitel CEB preciserat i VA-ritningar. Schaktbotten skall tillses vara torr, fast och tjälfri och bestå av naturlig lagrat material utan organiskt material. 8 Fortsatta utredningar, kontroll under byggskedet Föreliggande PM utgör endast en översiktlig utredning inför ett planeringsskede varpå endast ett fåtal sonderingspunkter är utförda. Kompletterande geotekniska fältarbeten skall därför förväntas erfordras senast i anslutning till projekteringsarbeten för nya byggnader och anläggningar inom planområdet som berörs av föreliggande PM. PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 9 (10) Gren Consulting AB Vid eventuella vibrationsalstrande arbeten rekommenderas det att en riskanalys upprättas, besiktning av närbelägna byggnader och anläggningar utföras samt att vibrationsmätning utförs. Vid eventuella andra geotekniska tveksamheter, eller om oväntade förhållanden blir aktuella, skall sakkunnig geotekniker skyndsamt rådfrågas för eventuella korrigerande rekommendationer. Vid packningsarbetet skall entreprenören dokumentera väderlek med temperaturförhållanden och nederbörd, materialtyp, lagertjocklek, packningsverktyg, antal överfarter och hur grundbotten beter sig vid packningsarbetet och eventuellt annan relaevant information. Grundläggning utförs radonskyddat så länge inga andra utredningar visar andra förhållanden. Gren Consulting AB Mats Gren Geotekniker / Civilingenjör VoV Tele: 0728-36 71 36 Mail: mats@gconsult.se PM Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 10 (10) Tidaholm kommun Ramstorp 4:1 - Tidaholm kommun Ändring av detaljplan Foto vid sondering inom området Ramstorp 4:1, foto M. Gren 2024-06-26. MUR Geoteknik – Markteknisk Undersökningsrapport Beslutsunderlag vid planarbete för detaljplan Västerås 2024-09-06 Upprättad Mats Gren MUR Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 1(8) Gren Consulting AB Innehållsförteckning 1 UPPDRAG OCH SYFTE ................................................................................................... 3 1.1 Blivande anläggning/konstruktion .................................................................................. 4 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet ......................................................................................... 4 1.3 Befintliga konstruktioner ............................................................................................... 4 2 UNDERLAG...................................................................................................................... 4 2.1 Positionering ................................................................................................................ 5 2.2 Styrande dokument ....................................................................................................... 5 2.3 Vägledande dokument ................................................................................................... 5 3 GEOTEKNISK KATEGORI ............................................................................................... 6 4 GEOTEKNISKA FÄLT- OCH LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR ............................... 6 4.1 Jordlagerföljd ............................................................................................................... 7 5 HYDROGEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR .................................................................. 7 6 MILJÖTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR .......................................................................... 7 7 ÖVRIGT ............................................................................................................................ 7 8 BILAGOR ......................................................................................................................... 8 MUR Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 2 (8) Gren Consulting AB 1 Uppdrag och syfte Gren Consulting har i samarbete med Deka Enviro AB och på uppdrag av Tidaholm kommun utfört en översiktligt geoteknisk undersökning inom del av fastigheten Ramstorp 4:1 i den nordvästra delen av Tidaholm. Inom den aktuella fastigheten finns det ett antal byggnader som utgör kontor, personalutrymme, förråd med mera inom en del av Tidaholms kommunala verksamhet med skötsel och underhåll inom kommunens mark, parker, byggnader med mera. Syftet med den nu utförda utredningen är att inom ett detaljplanearbete med mål om att ändra markanvändningen översiktligt utreda de geotekniska förhållandena inom området. I bild 1.1 och 1.2 nedan visar röd pil och ram principiellt vart i Tidaholm som den aktuella fastigheten ligger. Vänster kartbild kommer från www.hitta.se och höger kartbild är tillhandahållen av beställaren. Bild 1.1 och 1.2: Vänster kartbild är hämtad från www.vasteras.se och höger kartbild är tillhandahållen av beställaren. Röd pil och ram visar principiellt vart planområdet ligger. Utredningen som återges i denna text har för avsikt att mycket översiktligt återge de geotekniska förutsättningarna inom planområdet. Vissa övergripande rekommendationer görs i en PM Geoteknik, dock är den nu utförda utredningen utförd endast i ett fåtal punkter och har inte för avsikt att återge geoteknisk projektering och inte heller utgöra ett tillräckligt underlag för geoteknisk projektering. Det skall alltså förväntas att ytterligare fältundersökningar, laboratorieundersökningar med flera arbeten erfordras innan det att projektering kan utföras för t.ex. byggnader, hårdgjorda ytor, tillfälliga stödkonstruktioner, stabilitetsberäkningar vid djupare schakter och vid speciella markbelastningar med mera. Föreliggande utredning är uppförd som del i ett beslutsunderlag inom detaljplanearbete och får endast nyttjas för det ändamålet. Inför framtagande av projekteringshandlingar i ett senare skede skall då aktuella aktörer avgöra i vilken omfattning kompletterande geotekniska arbeten erfordras och hur det projekteringsarbetet skall inarbetats i framtida bygghandlingar för eventuella byggnader, dagvattenanläggningar, hårdgjorda ytor med mera. MUR Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 3 (8) Gren Consulting AB 1.1 Blivande anläggning/konstruktion Enligt nu känd planering skall området förberedas för andra verksamheter än idag aktuella, bland annat detaljhandel och besöksanläggning. Beroende på hur den fortsatta processen med detaljplaneändringen fortskrider kan naturligtvis nyttjandet inom området komma att ändras. 1.2 Topografi och ytbeskaffenhet Platsen är belägen i den nordvästra delen av Tidaholm väster om Västra Ringvägen, väg 2812. Området nyttjas idag så som förråd, personalutrymme med mera inom Tidaholm kommuns versksamhet med skötsel och underhåll av kommunens mark, parker, anläggningar med mera. Området är i stort sett plant och har ytskikt i huvudsak av grus och asfalt. Det förekommer en del byggnader i ett plan inom området. Bild 1.2.1: Bilden visar del av den bebyggelse som finns inom undersökningsområdet, foto M. Gren 2024-06-26. 1.3 Befintliga konstruktioner Identifierade befintliga konstruktioner är de idag befintliga asfalterade vägar och uppställningsytor, byggnader, belysningsmast, markförlagda ledningar mm. Inom del av området förekommer upplag av entreprenadmassor så som sand, grus med mera. 2 Underlag Utöver den här utförda fältundersökningen finns det ingen annan för undertecknad känd geoteknisk utredning för markområdet. Det finns dock tillgängliga jordartskartor utgivna av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. MUR Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 4 (8) Gren Consulting AB Enligt SGU´s jordarts- och jorddjupskarta, bild 2.1 och 2.2 nedan, kan det förväntas att planområdet ligger på mark med jordlagerföljd av sandig morän (blått fält med vita prickar i bild 2.1) och isälvssediment av sand (grönt fält med vita prickar i bild 2.1). Norr om området förväntas det förekomma jorlager med glacial silt (gult fält med vita streck i bild 2.1) och glacial lera (gult fält i bild 2.1). Bild 2.1 och 2.2: Bilderna utgör ett utdrag ur SGU´s jordarts- och jorddjupskarta. Röda ramar visar principiellt vart planområdet ligger. Bildenas syfte är att översiktligt ge en uppfattning om förvänad jordlagerföljd och djup till berg enligt SGU´s jordartskarta. 2.1 Positionering Utsättning och imnmätning av borrpunkter utfördes av Deka Enviro AB med RTK-GPS 2024-06-25. 2.2 Styrande dokument • Eurokod 7, Dimensionering av geokonstruktioner - Del 1 och 2, Svensk Standard SS- EN 1997-1:2005 och SS-EN 1997-2:2007. • AMA Anläggning. 2.3 Vägledande dokument • IEG Rapport 2:2008, Tillämpningsdokument – Gruder EN 1997. • IEG Rapport 4:2008, Tillämpningsdokument – Dokumenthantering. • IEG Rapport 7:2008, Tillämpningsdokument – EN 1997-1 kapitel 7, Pålgrundläggning. • IEG Rapport 7:2008, Tillämpningsdokument – EN 1997-1 kapitel 6, Plattgrundläggning. • SGF/BGS beteckningssystem 2001:2. MUR Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 5 (8) Gren Consulting AB 3 Geoteknisk kategori Preliminär klassificering av planerade framtida byggnader och anläggningar inom planområdet har utförts och valts till geoteknisk kategori 2. I det fall att det vid detaljprojektering och dimensionering av byggnader och anläggningar inom fastigheten påträffas information som kan anses vara motsägande detta skall ansvarig geotekniker kontaktas för en eventuell omklassificering. 4 Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar Undersökningen har omfattat geotekniska undersökningar i fält med geoteknisk borrbandvagn model GM75 från 2017. Den geotekniska fältundersökningen utfördes under ledning av Simon Gren (Mälardalen Geo AB) och Mats Gren (Gren Consulting AB) samt att markmiljöprovtagning samtidigt utfördes av Deka Enviro AB under ledning av Astrid Schleeh. Geotekniska fältarbeten utfördes 2024-06-26 i totalt i 5 punkter samt att markmiljöprovtagning utfördes i ytterligare ca 5 punkter inom planområdet. Vid undersökningstillfället var det klart väder och ca +25˚C. I borrpunkterna utfördes skruvborrprovtagning (Skr), viktsondering (Vim) och slagborrsondering (Slb) samt att grundvattenrör installerades. Bild 4.1 – 4.4: Bilderna visar provtagning inom undersökningsområdet. Mellersta bilderna visar skruvprov med såväl rullbar lera (fältindikation på lerförekomst) och sand från samma borrpunkt. Grundvattenrör installerades och där dessa finns inom köryta kapades rören nedan markytan och försågs med ett mindre brunnslock, en så kallad dexell. Provtagning av markmiljöprover utfördes parallellt med den geotekniska undersökningen. I föreliggande handling återgiven jordlagerföljd gäller i de undersökta borrpunkterna samt att materialtyp utgör fältbedömning. Variation i jordlagerföljd, mäktighet och materialegenskaper mellan borrpunkterna skall förväntas. MUR Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 6 (8) Gren Consulting AB 4.1 Jordlagerföljd Jordlagerföljden i undersökta borrpunkter består överst av ett ca 0,4 – 0,7 m mäktigt lager fyllningsmaterial av sandigt grus. Nedan fyllningsmaterialet följer skiftande förekomst av torrskorpelera och torrskorpesilt på sand ovan en förmodad sandig morän. Lera förekommer ställvis också under lager av sand. Påträffad lera är främst torrskorpefast respektive mot djupet av torrskorpekaraktär, det vill säga i sammanhanget en relativt torr lera. Det kan dock inte uteslutas att det förekommer lera som är mer fuktig, har låg hållfasthet och känslighet mot sättningar. Morän påträffas i de undersökta borrpunkterna på ca 3,5 – 5,0 m djup och borrstopp erhölls mot block i morän eller möjligen mot berg på ca 5 – 7 m djup. I någon av borrpunkterna erhölls borrstopp redan på ca 2,5 m djup, det säkerställdes dock inte om detta stopp utgjordes av hinder i jordvolymen som till exempel äldre betongfundament, stenblock eller annat hinder i jordvolymen eller om stoppet var mot block i morän eller möjligen berg. 5 Hydrogeologiska undersökningar Hydrogeologiska undersökningar har utförts genom momentanavläsning i installerade gundvattenrör. Grundvattnets trycknivå i det fria grundvattnet nedan eventuellt tätare material bedöms ligga på ca 2-2,5 m djup. Då avläsningen gjordes kort efter installationstillfället så kan eventuellt vattennivån vara något missvisande om nivån i röret inte hade hunnit stabiliseras. Grundvattenytan varierar naturligt över året med nederbördsförhållanden, torra perioder, vattenuttag, snösmältning, eventuell kommunicering med större vattendrag som påverkas av vindförhållanden mm. Av denna anledning kan en korttidsobservation vara missvisande och inte motsvara förhållandena i ett senare skede. I allt schaktarbete är det av stor betydelse att tillräcklig länshållning utförs så att packningsarbete kan utföras lyckosamt. Vid tunt lerskikt nedan schakt finns risk för bottenhävning alternativt bottenupptryckning varpå åtgärd måste vidtas med lokalt avsänkt grundvattenyta. I schakt där friktionsjord förekommer måste vattenytan hållas låg för att undvika att flytjordsbildning uppstår alternativt hydrauliskt grundbrott om vattnet flödar fram för fort. 6 Miljötekniska undersökningar En översiktlig markmiljöprovtagning är utförd och resultat återges i särskild PM upprättad av Deka Enviro AB. 7 Övrigt För geotekniska förutsättnigar samt rekommendationer etc. se separat handling, PM Geoteknik. MUR Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 7 (8) Gren Consulting AB 8 Bilagor Jordprovstabell, 1 st A4 Plan- och borrhålsritning – G-10.1-001 Gren Consulting AB Mats Gren Geotekniker / Civilingenjör VoV Tele: 0728-36 71 36 Mail: mats@gconsult.se MUR Geoteknik - Detaljplaneändring Tidaholm kommun Ramstorp 4:1, Tidaholm kommun Västerås 2024-09-06 8 (8) Jordprovsanalys - Fältbedömt material Projekt Kv Ramstorp 4:1, Tidaholm Uppdragsnummer Uppdragsgivare Datum 2024-09-06 Tidaholm kommun Sign M Gren Provtagningsdatum Provtagningsredskap / Analysmetod Undersökningsdatum 2024-06-25 Skr 2024-07-08 Borrhål/ Djup Vatten Konflyt- Mtrl typ/ kvot gräns tjälf. Klass Enl AMA Sektion [m] Benämning / Jordartsförkortning W [%] W [%] tabell CE/1 L 34 0,0 - 0,7 Fy/saGr 34 0,7-2,5 Torrskorpelera, Let 25 4B/3 34 2,5-4,0 Lera med torrskorpekaraktär, Le(t) 35 34 4,0-4,4 Sandig morän, saMn Anmärkning Ritningen är schematisk och inte skalenlig. Befintliga markförlagda ledningar finns inte komplett återgivna i denna ritning. Betecknar provtagningspunkter, se SGF/BGS beteckningssystem 2001:2. Ritningsunderlag utgörs av provtagningsplan upprättad av Deka Enviro AB daterad 2024-05-30. Borrpunkt och punktnummer. XX. Borrpunkt 34 är endast skruvprovtagen. Resultat återges i jordprovstabell. Geoteknisk utredning Ramstorp 4:1 Tidaholm kommun Detaljplaneändring 2024-09-06 Gren Consulting AB Sida 200 av 673 Mats Gren G-10.1-001 Bilaga 1.2 Koordinatlista SWEREF99 TM ID* X Y Z 32 / RA-24MS01 6449599.082 438182.135 144.839 31 / RA-24MS03 6449548.675 438150.551 144.488 33 / RA-24MS07 6449551.980 438238.008 144.967 34 / RA-24MS09 6449516.304 438226.512 144.438 35 / RA-24MS10 6449509.511 438201.386 144.081 *Provpunkt geoteknik / miljöteknisk markundersökning genomförd av DeKa Enviro 2024 Avtal om markanvisning Del av Ramstorp 4:1 Ärendenummer: SBN 2023/482 Parter Fastighetsägare Tidaholms kommun, 212000–1736 522 83 Tidaholm Exploatör Famera fastigheter AB, 559029–3774 Vallviksvägen 4 352 51 Växjö 1. Markanvisning Tidaholms kommun (Kommunen) tilldelar Famera fastigheter AB (Bolaget) markanvisning inom det markområde som framgår av bilaga 1. Det anvisade området ligger inom fastigheten Ramstorp 4:1 (Markområdet). Denna markanvisning innebär att Bolaget, under en tid av 18 månader från och med ovan angivna datum, har ensamrätt att förhandla med Kommunen om förvärv av Markområdet samt övriga villkor avseende exploateringen. 2. Avsiktsförklaring Bolaget och Kommunen ska tillsammans verka för att det ovan angivna området planläggs för ny bebyggelse i form av kommersiell fastighet. Parterna är medvetna om att Bolaget har som avsikt att köpa Markområdet från ca 12 000 kvm till ca 19 000 kvm inom fastigheten. Bolaget skall i det fallet till Kommunen betala 250kr per kvadratmeter. Priset inkluderar rivning, eventuell sanering och grovplanering av mark samt anslutningsavgifter för el, vatten- och avlopp. 3. Grundläggande villkor För markanvisningen gäller följande för projektet grundläggande villkor: • Detaljplanen för Markområdet skall ändras för ändamålsenlig verksamhet. • Bolaget är införstått med och accepterar att Kommunen i samband med upprättandet av detaljplanen kan komma att ställa krav på bebyggelsen. • Området skall utformas med god tillgänglighet. Personer med olika funktions- hinder ska lätt kunna orientera sig samt enkelt, självständigt och utan fara ta sig tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 fram till och inom områdena. Markbeläggning, belysning, väghållning och skyltning ska underlätta framkomligheten. 4. Detaljplan Bolaget och Kommunen ska tillsammans verka för att en ny detaljplan för Markområdet tas fram, antas och vinner laga kraft. Markområdets avgränsning enligt bilaga 1 är preliminär och kan justeras under planarbetet. Gällande planbeskrivning, planbestämmelser och plankarta är enligt bilaga 2, 3 och 4. Kommunen har rätt att avgöra om planarbetet ska genomföras helt med egen personal eller med konsultmedverkan. Kommunen utser eventuell plankonsult. Bolaget ska efter samråd med Kommunen utse kvalificerad arkitekt för den husprojektering som behöver göras i samband med detaljplanearbetet. Kommunen har rätt att besluta om att avbryta planarbetet när som helst under planprocessen. Sakägare har rätt att överklaga beslutet att anta planen. Länsstyrelsen kan vidare besluta om överprövning av planen. Om projekt avbryts till följd av beslut under planprocessen ger detta inte Bolaget någon rätt till ersättning eller ny markanvisning från Kommunen. 5. Ekonomi a. Utredningskostnader Kommunen står för utrednings- och undersökningskostnader avseende arkeologi, förorenad mark och geoteknik i den omfattning som krävs för att detaljplanen ska kunna antas. Övriga interna utrednings- och projekteringskostnader bekostas av Bolaget. b. Planavtal Kommunen kan komma att ställa krav på att ett planavtal ska tecknas innan planarbetet påbörjas. Planavtalet reglerar den planavgift som ska betalas för byggrätterna inom området i enlighet med gällande antagen taxa. Planavgiften ingår i köpeskillingen om planarbetet slutförs. Om planavtalet inte slutförs bekostas Bolaget av nedlagda kostnader för planarbetet, dock till högst en summa av totalt 50 000 kr. c. Arkeologi Kommunen utför och bekostar erforderlig hantering av eventuella fornlämningar, inom den blivande kvartersmarken, i den omfattning som krävs för att marken ska kunna användas enligt ändamålet i den blivande detaljplanen. Parterna kan senare komma överens om annat. d. Markföroreningar tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Ansvaret för att utföra och bekosta avhjälpandet av eventuella markföroreningar ska fördelas mellan Bolaget och Kommunen enligt följande: • För lätt förorenad mark, dvs. med halter lägre än Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM), ska Kommunen utföra och bekosta all utredning, miljökontroll, hantering av förorenade massor och övriga avhjälpandeåtgärder. • Om förorenad mark med halter högre än MKM beträffas kan Kommunen välja att avbryta avtalet. e. Bygg- och anläggningskostnader Kvartersmark Kommunen ska svara för erforderliga evakueringar och rivningar inom den blivande kvartersmarken. Bolaget ska därefter/även ansvara för och bekosta samtliga bygg- och anläggningsåtgärder inom den blivande kvartersmarken. Allmän platsmark Kommunen ska svara för och bekosta projektering samt byggande av allmänna gator och parker. Parterna kan senare komma överens om annat. Bolaget ska dock svara för och bekosta projektering samt genomförande av de anslutningsarbeten som måste göras i allmän platsmark invid den blivande kvartersmarken, till följd av Bolagets bygg- och anläggningsarbeten på den blivande kvartersmarken. Allmänna VA-anläggningar Kommunen ska svara för projektering och byggande av allmänna VA-anläggningar. Bolaget betalar va-anläggningsavgift enligt vid betalningstillfället för Kommunen gällande VA-taxa. Allmänna EL-anläggningar Kommunen ska svara för projektering och byggande av allmänna EL-anläggningar. Bolaget betalar EL-anläggningsavgift enligt vid betalningstillfället för Kommunen gällande taxa. f. Överlåtelse/upplåtelse av mark Parterna ska teckna ett genomförandeavtal inklusive avtal om marköverlåtelse när detaljplanearbetet hunnit så långt att parterna tillsammans anser att ett sådant kan tecknas. Om Bolaget och Kommunen inte kommer överens om formerna och villkoren för överlåtelsen av marken äger Kommunen rätt att återta markanvisningen utan någon rätt till ersättning för Bolaget. Detsamma gäller om Bolaget väljer att avstå från att tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 utnyttja markanvisningen eller uppenbart inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avses. 6. Giltighet Detta markanvisningsavtal är till alla delar förfallet utan rätt till någon form av ersättning för någon av parterna om: 1. Genomförandeavtal inklusive avtal om marköverlåtelse inte har tecknats mellan Kommunen och Bolaget senast 18 månader från markanvisningsavtalets datum. Kommunen har dock möjlighet att förnya markanvisningen efter detta datum om rimliga skäl för detta föreligger, eller 2. planarbetet har avbrutits. 7. Överlåtelse av avtal Detta avtal får inte utan Kommunens skriftliga medgivande överlåtas till annan än helägt bolag inom samma koncern som Bolaget. Inför eventuell överlåtelse av avtalet, oavsett om överlåtelse avses ske till helägt koncernbolag eller om överlåtelse önskas ske till annan part, åligger det Bolaget att i god tid meddela alternativt inkomma med önskemål härom till Kommunen. 8. Ändringar och tillägg Detta avtal med bilagor utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som avtalet berör. Ändringar och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av båda parter för att vara gällande. 9. Tvist Tvist hänförlig till detta avtal ska prövas och avgöras av allmän domstol med Skaraborgs tingsrätt som första instans. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Underskrifter Detta avtal har upprättats i två lika lydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Fastighetsägare För Tidaholms kommun Tidaholm den 2023-_____-_____ Ambjörn Lennartsson Ordförande samhällsbyggnadsnämnden Tidaholm den 2023-____-____ Johan Elgh Samhällsbyggnadschef Exploatör För Famera fastigheter AB __________ den 2023-____-____ Johan Erlandsson Bilagor Bilaga 1 – Fastighetskarta Bilaga 2 – S 69 Planbeskrivning Bilaga 3 – S 69 Planbestämmelser Bilaga 4 – S 69 Plankarta orginal tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02

§ 119 Beslut om yttrande gällande gemensamt reglemente för kommunen BUN 2025/243 Barn- och utbildningsnämndens beslut • Nämnden beslutar att överlämna framtaget yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen mottog 2025-06-26 en begäran om yttrande från kommunstyrelsen angående förslag om ett gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och flera nämnder, barn- och utbildningsförvaltningen inkluderat. En av anledningar kring detta förslag är bland annat att förenkla reviderings processen samt att samla alla bestämmelser i ett och samma dokument. I begäran ska yttrandet senast ha inkommit till kommunstyrelsen 2025-11-28. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till nämnden. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att överlämna framtaget yttrande till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag  Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut § 82/2025: ”Beslut om yttrande gällande gemensamt reglemente för kommunen”, 2025-10-02.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om yttrande gällande gemensamt reglemente för kommunen”, Joacim Storm, nämndsekreterare 2025-07-29.  Förslag på yttrande från barn- och utbildningsnämnden.  Begäran om yttrande från Kommunstyrelsen angående gemensamt reglemente för kommunen, 2025-06-26.  Utkast: ”Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Yttrande Ärendenummer: BUN 2025/243 2025-07-29 Kommunstyrelsen Yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder Barn- och utbildningsnämnden har under sida 19 § 1 ”Barn – och utbildningsnämndens ansvarsområden och uppgifter” ett förslag till ändring. Texten i första stycket bör ändras till följande: ”Nämnden ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola, elevhälsa, elevboende samt vaktmästeri.” I övrigt har nämnden inget att tillägga och ställer sig positiv till ett samlat reglemente för nämnderna i Tidaholms kommun. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Jävsnämnden, 2025-09-05

§ 125 Beslut om yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder SON 2025/165 Social- och omvårdnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att avge yttrandet. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har begärt att nämnden ska yttra sig över förslag till nytt reglemente för Tidaholms kommun. Nämnderna har tidigare haft varsitt reglemente och förslaget är nu att slå samman allt i ett dokument. Yttrandet ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2025-11-28. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att avge yttrandet. Beslutsunderlag  Social- och omvårdnadsnämnden arbetsutskotts beslut § 2025/193 ” Beslut om yttrande angående reglemente för Tidaholms kommuns nämnder”, 2025-11-11  Tjänsteskrivelse, ”Yttrande angående reglemente för Tidaholms kommun”, nämndsekreterare Henrik Lennartsson, 2025-10-30  Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommun  Tjänsteskrivelse, ”Begäran om yttrande”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2025-06-26  Utkast: Reglemente för Tidaholms kommuns nämnder Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Yttrande Ärendenummer: SON 2025/165 2025-10-30 Kommunstyrelsen Yttrande - Reglemente för Tidaholms kommun Som framgår av remisskrivelsen till nämnden har förvaltningen lämnat synpunkter och förslag på förändringar. De förändringar som framgår i social- och omvårdnadsnämndens del av reglementet ligger i linje med de förslag som förvaltningen har lämnat. Nämnden ställer sig också positiv till att samla alla nämnder i ett reglementesdokument i linje med det som kommunledningsförvaltningen anför avseende effektiviseringen av administration och minskad risk för fel och misstag vid revideringar. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2025-11-11

§ 135 Beslut om besvarande av motion om att öppna upp för mer demokrati KS 2025/236 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet Axelsson (V) och Wiklund (V) har lämnat in en motion om att partier som sitter i kommunfullmäktige, men inte i kommunstyrelsen, borde få åhörarplatser till sammanträden med kommunstyrelsen. Motionärerna yrkar på att: ▪ Bjuda in de partier som sitter i kommunfullmäktige men ej i kommunstyrelsen till varsina åhörarplatser på kommunstyrelsens sammanträden. ▪ Ge arvodesberedningen i uppdrag att ta med i arvodesbestämmelser inför kommande mandatperiod att de partier som sitter i kommunfullmäktige men ej i kommunstyrelsen har rätt till förlorad arbetsinkomst i samband med att närvara som åhörare på kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det är möjligt enligt 4 kap. 28 § kommunallagen att förtroendevalda i kommunfullmäktige, som inte är ledamöter eller ersättare i kommunstyrelsen, får närvarorätt utan att delta i handläggningen vid kommunstyrelsens sammanträden. Förvaltningen konstaterar vidare att det också är möjligt att införa ersättning för förlorad arbetsinkomst för dessa åhörare, om kommunfullmäktige så vill besluta. Kommunledningsförvaltningen tar inte ställning i ärendet och lämnar inte förslag till beslut eftersom förvaltningen anser att närvarorätt och ersättning för förlorad arbetsinkomst är en rent politisk fråga. Följande deltar i debatten: Patricia Axelsson (V), Bengt Karlsson (S), Jonas Storm (S), Mikael Hallin (C), Christopher Vipond (MP), Birgitta Andersson (L), Ingela Backman (S), Lena Andersson (S), Patrik Kristoffersen (KD), Runo Johansson (L), Peter Friberg (M). Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. - Patricia Axelsson (V) föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. - Patrik Kristoffersen (KD) föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla den första att-satsen samt att avslå den andra att-satsen i motionen. - Bengt Karlsson (S), Jonas Storm (S), Mikael Hallin (C), Christopher Vipond (MP) yrkar bifall till Axelssons förslag. - Runo Johansson (L) yrkar bifall till Kristoffersens förslag. - Peter Friberg (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-10-27 Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns tre förslag till beslut. Ordföranden ställer varje förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Omröstning begärs. Ordföranden ställer Kristoffersens förslag mot Axelssons förslag för att få fram ett motförslag till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att Axelssons förslag ska utgöra motförslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: JA: Bifall till Axelssons förslag. NEJ: Bifall till Kristoffersens förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 18 NEJ: 10 AVSTÅR: 11 Följande röstar JA: Ingela Backman (S), Bengt Karlsson (S), Anna-Karin Skatt (S), Tony Pettersson (S), Lena Andersson (S), Othmar Fiala (S), Anna Zöögling (S), Monica Staadig (S), Emma Graaf (S), Jonas Storm (S), Lisa Öhgren (S), Asem Alkordi (S), Patricia Axelsson (V), Per Wiklund (V), Mikael Hallin (C), Per-Inge Karlsson (C), Christopher Vipond (MP), Malin Andersson (S) Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-10-27 Följande röstar NEJ: Runo Johansson (L), Jenny Svensson (L), Birgitta Andersson (L), Patrik Kristoffersen (KD), Lennart Nilsson (SD), Pia Logård (SD), Jan Norberg (SD), Stig Norberg (SD), Ingemar Johansson (L) förste vice ordförande, Krister Rohman (KD) ordförande Följande AVSTÅR: Peter Friberg (M), Johan Liljegrahn (M), Ambjörn Lennartsson (M), Lena Alteg (M), Per-Erik Vrang (M), Magnus Erbing (M), Svante Schultz (VT), Per Jonsson (VT), Pernille Malmqvist (VT), Elisabet Alfredsson (VT), Magnus Haglind (VT) Efter omröstning konstaterar ordföranden att Axelssons förslag utgör motförslag till kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång: JA: Bifall till kommunstyrelsens förslag. NEJ: Bifall till Axelssons förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 16 NEJ: 18 AVSTÅR: 5 Följande röstar JA: Runo Johansson (L), Jenny Svensson (L), Birgitta Andersson (L), Peter Friberg (M), Johan Liljegrahn (M), Ambjörn Lennartsson (M), Lena Alteg (M), Per-Erik Vrang (M), Magnus Erbing (M), Svante Schultz (VT), Per Jonsson (VT), Pernille Malmqvist (VT), Elisabet Alfredsson (VT), Magnus Haglind (VT), Ingemar Johansson (L) förste vice ordförande, Krister Rohman (KD) ordförande Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-10-27 Följande röstar NEJ: Ingela Backman (S), Bengt Karlsson (S), Anna-Karin Skatt (S), Tony Pettersson (S), Lena Andersson (S), Othmar Fiala (S), Anna Zöögling (S), Monica Staadig (S), Emma Graaf (S), Jonas Storm (S), Lisa Öhgren (S), Asem Alkordi (S), Patricia Axelsson (V), Per Wiklund (V), Mikael Hallin (C), Per-Inge Karlsson (C), Christopher Vipond (MP), Malin Andersson (S) Följande AVSTÅR: Patrik Kristoffersen (KD), Lennart Nilsson (SD), Pia Logård (SD), Jan Norberg (SD), Stig Norberg (SD) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 183/2025 ”Beslut om besvarande av motion om att öppna upp för mer demokrati”, 2025-10-08.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 109/2025 ”Beslut om besvarande av motion om att öppna upp för mer demokrati”, 2025-09-24.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om besvarande av motion om att öppna upp för mer demokrati”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2025-06-25.  Kommunfullmäktiges beslut § 17/2025 ”Handlingar att anmäla”, 2025-03-31.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 50/2025 ”Beslut om remittering av motion om att öppna upp för mer demokrati”, 2025-04-23.  Motion om att öppna upp för mer demokrati. Reservation Peter Friberg (M) reserverar sig mot beslutet. Sändlista Arvodesberedningen Motionärerna Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2025-10-16

§ 163 Beslut om Tidaholms kommuns klimatlöften för perioden 2024-2026 KS 2023/134 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att anta klimatlöfte nummer 1, 2, 3, 5, 7, 8, 21 och 22. Sammanfattning av ärendet Klimat 2030 är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland i samverkan med andra aktörer som en del i genomförandet av Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021-2030 samt en del av åtgärdsprogrammet för de regionala miljömålen. Alla kommuner i länet har undertecknat målet att Västra Götaland ska vara en fossiloberoende region år 2030. För att stötta kommunerna i klimatarbetet och skapa möjlighet att genomföra gemensamma åtgärder bjuder Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland in alla kommuner i länet att delta i Kommunernas klimatlöften 2024-2026. Under år 2022 deltog alla länets 49 kommuner i satsningen. Kommunstyrelsen ska ta beslut om hur många, och vilka, löften som ska genomföras under mandatperioden 2024-2026. Kommunerna ska årligen rapportera in hur det har gått med genomförandet av de klimatlöften som kommunen har antagit och hösten år 2026 kommer en mer utförlig uppföljning av satsningen i stort att göras. Kommunledningsförvaltningen har skickat en begäran om yttrande i ärendet till samhällsbyggnadsnämnden eftersom nämnden, enligt sitt reglemente, ansvarar för kommunens uppgifter inom klimatområdet. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat, § 72/2023, föreslå kommunstyrelsen besluta att anta klimatlöfte nummer 2, 5, 7, 8, 21 och 22, att remittera ärendet till samtliga nämnder samt att överväga hur de klimatlöften som faller utanför samhällsbyggnadsnämndens reglemente ska kunna beredas, beslutas och implementeras. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta de klimatlöften som samhällsbyggnadsnämnden föreslagit. Kommunledningsförvaltningen anser inte att det finns någon anledning för kommunstyrelsen att fatta något särskilt beslut gällande de två sista beslutspunkterna i samhällsbyggnadsnämndens beslut. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta klimatlöfte nummer 1, 2, 3, 5, 7, 8, 21 och 22. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2023-09-06 Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 86/2023 ”Beslut om Tidaholms kommuns klimatlöften för perioden 2024-2026”, 2023-08-23.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om kommunens klimatlöften 2024-2026”, kanslichef Jenny Beckman, 2023-07-04.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 72/2023 ”Begäran om yttrande gällande klimatlöften 2024-2026, 2023-05-11.  Tjänsteskrivelse, ”Yttrande kommunernas klimatlöften 2024–2026”, utvecklingsledare Peter Lann, 2023-04-13.  Kommunernas klimatlöften 2024–2026, Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.  Inbjudan Kommunernas klimatlöften brev till kommunstyrelsen 2024–2026, Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden Västra Götalandsregionen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 30 klimatlöften för 2024–2026 1 Beskrivning av Kommunernas klimatlöften 2024–2026 Bakgrund Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland i samverkan med andra aktörer. Kraftsamlingen samlar företag, kommuner, högskolor och andra organisationer i Västra Götaland som vill bidra i omställningen till en klimatsmart region. Alla kommuner i länet har undertecknat målet att Västra Götaland till 2030 ska vara en fossiloberoende region. Det innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 80 procent från 1990 års nivå till år 2030. Samt att utsläppen från västsvenskarnas konsumtion ska minska med 30 procent till 2030 jämfört med 2010 års nivå. Sedan 1990 har utsläppen hittills minskat med cirka 27 procent. Nu, med knappt 7 år kvar, måste vi öka takten för att det ska vara möjligt att nå målen. För att stötta kommunerna i klimatarbetet och genomföra gemensamma åtgärder bjuds alla kommuner i länet in att delta i Kommunernas klimatlöften 2024–2026. Syfte Kommunerna har en strategiskt viktig roll för att klimatmålen ska nås. Kommunernas klimatlöften består av 30 konkreta åtgärder där kommunen har rådighet, som är beprövade och som kan ge stor utsläppsminskning. Dessa 30 klimatlöften täcker inte in alla viktiga klimatfrågor i en kommun, utan är ett urval. Mycket arbete görs redan i kommunerna, delvis andra åtgärder än de som finns med bland klimatlöftena. Klimat 2030 vill bidra till att kommunerna kan öka tempot genom att anta löften och få stöd i genomförandet. Under kommande år arrangeras kunskapshöjande insatser kring alla löften, som ett stöd i kommunernas arbete. Samordnarna inom Klimat 2030:s fokusområden kan ge expertstöd och vi kommer även stötta kommuner genom att samlas kring åtgärderna och möjliggöra erfarenhetsutbyte. Genom satsningen sprids goda exempel, både från vår region och från andra delar av Sverige, vilket kan spara tid och resurser för kommunerna och underlätta arbetet. Kommunernas klimatlöften vill förstärka klimatarbetet i kommunerna och åstadkomma något storartat tillsammans. Hur Kommunstyrelsen tar beslut om vilka och hur många åtgärder som ska genomföras. Beslut om vilka klimatlöften kommunen vill anta skickas senast den 30 september 2023 till klimat2030@vgregion.se. När ni antar klimatlöften kan ni svara ja eller nej på respektive löfte: • Ja, detta ska vi göra 2024–2026. Kryssa ja om kommunen kommer att arbeta med löftet under perioden. Oavsett om det är en ny aktivitet/beslut eller något ni redan arbetar med. Ni behöver inte veta HUR ni ska kunna uppfylla löftet när ni antar, Klimat 2030 stöttar kommunerna i denna resa som vi gör tillsammans. • Nej, detta kan vi inte göra 2024–2026. Kryssa nej om ni inte har möjlighet att arbeta med frågan under perioden. 2 Genomförande Kommunen har ansvar för att de antagna klimatlöftena genomförs under kommande år. Flera kommunala förvaltningar och bolag kommer sannolikt ha en roll i genomförandet av de olika åtgärderna. Ett flertal av åtgärderna kan kräva att resurser avsätts. Klimat 2030 erbjuder stöd i genomförandet via samordnare och andra nyckelpersoner, kommunerna kan även stötta varandra. Vi ser gärna att kommunen uppger en ansvarig avdelning/enhet samt en kontaktperson för varje antaget löfte, för att kunna bjuda in och ha dialog med rätt personer. Mer information om stödaktiviteter publiceras löpande under perioden på www.klimat2030.se/klimatloften. Uppföljning Kommunerna rapporterar årligen in hur det har gått med genomförandet av de klimatlöften som kommunen har antagit. Uppföljningen görs inte för att jämföra enskilda kommuners arbete, utan detta är en satsning vi gör tillsammans. Hösten 2026 görs en mer utförlig uppföljning av genomförandet och satsningen i stort. Hur förhåller sig nya klimatlöften till de gamla? Nu går vi in i en ny omgång med klimatlöften och lämnar de gamla bakom oss. Under 2023 finns dock möjlighet att fortsätta arbeta med löften som antogs inför 2022. Nya klimatlöften Klimat 2030 har tillsammans med samordnarna inom Klimat 2030s fokusområden tagit fram en lista med 30 nya klimatlöften. Ambitionsnivån är högre än tidigare eftersom klimatlöftena är fleråriga och ligger närmare målåret för våra regionala klimatmål. Hälften av löftena har funnits med tidigare men har skärpts och hälften är helt nya. Ni hittar mer information, bakgrund och stödmaterial på www.klimat2030/klimatloften. Frågor kan ställas till Klimat 2030:s processledare: - Svante Sjöstedt, Länsstyrelsen, svante.sjostedt@lansstyrelsen.se - Lise Nordin, Västra Götalandsregionen, lise.nordin@vgregion.se 3 Kommunernas klimatlöften 2024–2026 1. Vi har en årlig uppföljning av klimatarbetet. 2. Vi har en koldioxidbudget. 3. Vi involverar invånare i alla åldrar i klimatarbetet. 4. Vi finansierar investeringar genom grön obligation. 5. Vi minskar utsläppen tillsammans med näringslivet. 6. Vi inkluderar lantbruket som samarbetspart i kommunens klimatomställning. 7. Vi fokuserar på företagens klimatomställning i miljötillsyn. 8. Vi arbetar aktivt med vår energiplan. 9. Vi arbetar strategiskt med att minska klimatpåverkan genom upphandling. 10. Vi säkerställer kompetens och resurser för att upphandla med klimathänsyn. 11. Vi gör klimatsmarta inköp. 12. Vi säkrar att planering och byggande bidrar till ett transporteffektivt samhälle. 13. Vi utvecklar gaturum för ökad tillgång och attraktivitet. 14. Vi arbetar med klimatstyrande parkering. 15. Vi klimatväxlar tjänsteresor. 16. Våra nya personbilar körs på förnybar el, biogas eller vätgas. 17. Vi ställer krav i upphandling för transportdelen i nya avtal 18. Våra nya arbetsmaskiner är fossilfria och upphandlingskrav ställs på entreprenader. 19. Vi deltar i Cykelfrämjandets kommunvelometer och når angiven poängnivå. 20. Vi arbetar med hållbart resande för våra anställda. 21. Vi minskar matsvinnet i offentliga måltider och når mål. 22. Vi minskar klimatavtrycket från offentliga måltider och når mål. 23. Vi ökar livslängden på elektronik och möjliggör cirkulära flöden. 24. Vi möjliggör cirkulära arbetskläder. 25. Vi använder cirkulära möbler. 26. Vi erbjuder fastighetsnära insamling för återanvändning. 27. Vi möjliggör för invånarna att låna/hyra produkter i stället för att köpa. 28. Vi energieffektiviserar vårt fastighetsbestånd. 29. Vi bygger i trä. 30. Vi arbetar med återbruk av byggmaterial. 4 1. Vi har en årlig uppföljning av klimatarbetet. Det innebär kommunens politiska ledning har en årlig genomgång av klimatarbetet i kommunen inklusive klimatlöftena samt följer upp utsläppen i förhållande till kommunala, regionala och nationella mål. Exempelvis med utgångspunkt i den regionala analysen som erbjuds från Klimat 2030. 2. Vi har en koldioxidbudget. Det innebär att kommunen har en politiskt antagen koldioxidbudget som årligen följs upp för att visa hur mycket av utsläppsutrymmet som finns kvar. 3. Vi involverar invånare i alla åldrar i klimatarbetet. Det innebär att kommunen bjuder in invånarna, inklusive de yngre, till dialog om klimatåtgärder för att skapa mer delaktighet och skynda på omställningen. Detta kan ske i form av dialogmöten, medborgarjury eller workshops dit allmänheten och organisationer bjuds in. Kommunen ska dokumentera och återkoppla resultatet. Under perioden ska en mer varaktig plattform för klimatdialog (fysisk eller digital) skapas. 4. Vi finansierar investeringar genom grön obligation. Det innebär att kommunen gör minst en investering genom grön obligation eller via gröna lån per år och att minst 50% av all nybyggnation och större ombyggnation av bostäder och lokaler har grön finansiering. 5. Vi minskar utsläppen tillsammans med näringslivet. Det innebär att kommunen årligen gör insatser tillsammans med näringslivet. Exempelvis genom att initiera samtal mellan företag kring industriell symbios, driver gemensamma projekt eller på andra sätt samverkar med näringslivet för minskade utsläpp. 6. Vi inkluderar lantbruket som samarbetspart i kommunens klimat- omställning. Det innebär att kommunen arbetar aktivt med att främja en dialog mellan kommunen, gröna näringar och övrigt näringsliv minst två gånger per år, samt under perioden samverkar i minst ett konkretprojekt med syfte att minska utsläppen. 5 7. Vi fokuserar på företagens klimatomställning i miljötillsyn. Det innebär att kommunerna fokuserar på energi och klimat i miljötillsynen genom minst två satsningar under perioden. Med detta menas att kommunen väljer ut lämpliga tillsynsobjekt för att genomföra miljötillsyn med fokus på energi och klimat. Löftet kan handla om att i tillsynen efterfråga energikartläggning och/eller en handlingsplan samt genomförande av energieffektiviseringsåtgärder och energikonverteringar, till exempel fasa ut oljepannor. Det kan även innebära att informera om olika investeringsstöd eller att samverka med kommunens energi- och klimatrådgivare. 8. Vi arbetar aktivt med vår energiplan. Det innebär att kommunen har en uppdaterad energiplan som är kopplad till översiktsplaneringen och som omfattar lokal produktion, tillförsel, distribution och användning av energi. Exempelvis genom att använda "Vägledning för energiplanering" framtagen av Länsstyrelsen Västra Götaland. Samt tillsammans med andra relevanta aktörer årligen genomför åtgärder som minskar klimatpåverkan i energiförsörjningen. Översiktsplanen kan kompletteras med tematiska tillägg som Vindbruksplan och Solstrategi. 9. Vi arbetar strategiskt med att minska klimatpåverkan genom upphandling. Det innebär att kommunen identifierar vilka upphandlingar under perioden som har störst klimatpåverkan och arbetar strategiskt och systematiskt för att minska klimatpåverkan årligen. Arbetet och utfallet följs upp och dokumenteras. 10. Vi säkerställer kompetens och resurser för att upphandla med klimathänsyn. Det innebär att kommunens har kompetens och resurser att ställa och följa upp klimatkrav i kommunens upphandlingar. Vid val av leverantör ska både klimatpåverkan och ekonomi vägas in i beslutet. Insatser för att säkra kompetensen görs årligen exempelvis genom utbildning, samverkan internt eller med andra kommuner. 11. Vi gör klimatsmarta inköp. Det innebär att kommunen tar ett helhetsgrepp kring inköpen och under perioden fastställer en inköpsorganisation som arbetar för att minska klimatpåverkan. Exempelvis genom att inköpare och beställare får ökad kunskap och utbildning, inköpssystem som underlättar klimatsmarta val eller löpande dialog med upphandlare och miljö/klimatkompetens i eller utanför organisationen. 6 12. Vi säkrar att planering och byggande bidrar till ett transporteffektivt samhälle. Det innebär att kommunens översiktsplan samt alla program- och detaljplaner under perioden ska bidra till att andelen hållbara resor i kommunen ökar mätt som andel gång, cykel och kollektivtrafik av totalt antal utförda resor. Detta görs genom att beräkna planernas klimatpåverkan och jämföra alternativ, exempelvis med Hållbarhetsverktyget eller liknande. 13. Vi utvecklar gaturum för ökad tillgång och attraktivitet. Det innebär att kommunen under perioden genomför åtgärder för ökad attraktivitet med minskad biltrafik, särskilt i centrala områden. Antingen genom att sänka hastigheten för fordonstrafiken till 30 och 40 km/h i minst en tätort eller att kommunen anpassar minst ett gaturum till gång- och cykelfart där stadslivet har potential att utvecklas. 14. Vi arbetar med klimatstyrande parkering. Det innebär att kommunen årligen genomför åtgärder kring parkering. Exempelvis möjliggör samnyttjande av parkeringsanläggningar, prioriterar besöks- och handelsparkering i centrala områden framför annan parkering, ser till att gatuparkering inte är subventionerad jämfört med parkeringshus, möjliggör flexibla parkeringstal med stimulans av bilpooler eller att frikoppla parkeringskostnaden från hyran av lägenheter. 15. Vi klimatväxlar tjänsteresor. Det innebär att kommunen har ett klimatväxlingssystem där klimatbelastningen från kommunanställdas flyg- och bilresor i tjänsten beräknas minst årligen och ges ett monetärt värde som speglar exempelvis samhällsekonomisk värdering. Avsatta medel för klimatbelastningen används (växlas) för att kunna stimulera önskvärda klimatinvesteringar och/eller driftåtgärder internt i organisationen. 16. Våra nya personbilar körs på förnybar el, biogas eller vätgas. Det innebär att alla nya avtal vid köp och hyra av personbilar till kommunal verksamhet ska vara bilar som körs på förnybar el, biogas eller vätgas. Endast undantagsvis väljs andra personbilar som då ska uppfylla Upphandlingsmyndighetens baskrav, efter intern dispens. 7 17. Vi ställer krav i upphandling för transportdelen i nya avtal. Det innebär att kommunen ställer miljö- och klimatkrav i alla avtal där transporter upphandlas, exempelvis postleveranser och avfallstransporter. Kommunen ställer också miljökrav i mer än 50 procent av upphandlingar av varor och tjänster som kräver omfattande transportarbete, exempelvis matleveranser, städ- och kontorsmaterial och parkeringsövervakning. 18. Våra nya arbetsmaskiner är fossilfria och upphandlingskrav ställs på entreprenader. Det innebär att alla nya arbetsmaskiner och arbetsredskap som köps in till kommunens organisation (inklusive kommunala bolag) kan drivas av förnybara drivmedel eller är elektrifierade. Det innebär också att miljö- och klimatkrav ställs på nya entreprenadavtal där arbetsmaskiner och transporter ingår. 19. Vi deltar i Cykelfrämjandets kommunvelometer och når angiven poängnivå. Det innebär att kommunen deltar i kommunvelometern varje år, jobbar metodiskt med förbättringar och når upp till angiven poängnivå ett av åren. Liten kommun (<50 000 invånare) 50 poäng, mellanstor kommun (50 000–100 000 invånare) 60 poäng, stor kommun (>100 000 invånare) 70 poäng. 20. Vi arbetar med hållbart resande för våra anställda. Det innebär att kommunens egen organisation (minst 20% av kommunens förvaltningar och/eller bolag) är med i Cykelvänlig arbetsplats (cykelvanligast.se) och når minst 3 stjärnor under perioden. Alternativt att kommunen som arbetsgivare erbjuder årskort för kollektivtrafik med löneavdrag till anställda på kommunens förvaltningar och bolag. 21. Vi minskar matsvinnet i offentliga måltider och når mål. Det innebär att kommunen mäter matsvinnet med ett uppsatt mål på max 35 g/portion i genomsnitt för skola och förskola, och ett mål på max 100 g/portion för äldre- omsorgen. I siffrorna ingår samtliga mätfraktioner: kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. I äldreomsorgen mäts lunch eller middag. 8 22. Vi minskar klimatavtrycket från offentliga måltider och når mål. Det innebär att kommunen i sitt arbete med menyplanering och råvaruval beräknar måltidens klimatpåverkan och når målet att klimatpåverkan ska vara maximalt 0,8 kg CO e/måltid i snitt under minst en månad. Alternativt når målet att nyckeltalet för 2 samtliga inköpta livsmedel ska minska till 1,6 kg CO e/kg inköpta livsmedel. 2 23. Vi ökar livslängden på elektronik och möjliggör cirkulära flöden. Det innebär att kommunen förlänger livslängden på mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer genom minst en ny åtgärd per år för att förlänga livet och skapa möjligheter till cirkulära flöden. Detta görs genom att exempelvis inte ställa krav på fabriksnya produkter i upphandling, att ha avtal om reparationer/uppdateringar och att samla in samt återbruka produkter. 24. Vi möjliggör cirkulära arbetskläder. Det innebär att kommunen undersöker hur vi kan arbeta med cirkulära flöden i minst 50% av kommunens verksamheter som använder arbetskläder. Samt genomför minst en ny åtgärd per år för att förlänga livet och skapa möjligheter till cirkulära flöden. Exempel på åtgärder kan vara att: köpa arbetskläder av god kvalitet som lätt kan lagas/justeras, minska antal modeller/färger, ta bort eller använda flexibla loggor, nyttja reparationstjänster, skapa möjligheter för återbruk intern eller externt. 25. Vi använder cirkulära möbler. Det innebär att kommunen inreder minst två kontor/arbetsplatser med cirkulära möbler och annan cirkulär inredning. Samt under perioden har ett system med cirkulära möbler för kommunens arbetsplatser. Med cirkulära möbler menas att de repareras och används på nytt, köps begagnade eller återbrukas internt. 26. Vi erbjuder fastighetsnära insamling för återanvändning. Det innebär att kommunen genom minst tre insatser varje år möjliggör fastighetsnära inlämning av produkter för återanvändning. Exempelvis genom mobil ÅVC, plats för återanvändning på befintlig ÅVC, teckna avtal med återanvändningsorganisationer eller liknande. Under perioden säkerställs att kommunens invånare har tillgång till inlämning för återanvändning av produkter. 9 27. Vi möjliggör för invånarna att låna/hyra produkter i stället för att köpa. Det innebär att kommunen kan visa att minst en insats pågår varje år. Under perioden ska minst tre olika insatser testas och utvärderas med sikte på långvarig insats för invånarna att låna/hyra/laga produkter i stället för att köpa. Det kan ske genom samverkan med näringslivet för att erbjuda fler hållbara tjänster, att skapa cirkulära möjligheter i bostadsområde eller att kommunen erbjuder platser att dela eller reparera. 28. Vi energieffektiviserar vårt fastighetsbestånd. Det innebär att kommunen (inklusive kommunala bolag) gör ambitiösa energibesparingar i kommunens fastighetsbestånd, minst tre objekt under perioden. Vid åtgärder i egna fastigheters klimatskal eller värme- och energisystem studeras alltid möjliga åtgärdspaket för energieffektivisering med hjälp av Totalmetodiken från BeLok eller motsvarande. 29. Vi bygger i trä. Det innebär att kommunen prövar trä som byggnadsmaterial i all kommunal ny-, om- eller tillbyggnation. Samt under perioden ställer krav på minst 50 procent trästomme i minst tre byggnadsprojekt. Merparten av detaljplanerna som tas fram ska ha byggnadshöjder som medger trähusbyggande med plats för trästommar och träbjälklag. 30. Vi arbetar med återbruk av byggmaterial. Det innebär att kommunen möjlig- gör återbruk genom att ta hänsyn till återbrukets egenskaper i form av till- gänglighet, variation med mera i planeringen av ny-, om- eller tillbyggnation. Löftet innebär att kommunen tillgängliggör byggmaterial för återbruk samt använder återbrukat material i fastigheter varje år. 10 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-09-02

§ 231 Beslut om uppföljning av klimatlöfte om koldioxidbudget KS 2023/134 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att: o lägga uppföljning av klimatlöfte 2 för år 2024 till handlingarna. o uppmana samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en åtgärdsplan i syfte att minska kommunens koldioxidutsläpp, och därmed åstadkomma bättre resultat avseende klimatlöfte 2. Sammanfattning av ärendet Klimat 2030 är en kraftsamling som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland i samverkan med andra aktörer. Klimat 2030 är en del i genomförandet av Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030 och också en del av åtgärdsprogrammet för de regionala miljömålen. Föreliggande ärende behandlar uppföljning av klimatlöfte 2, vi har en koldioxidbudget, för år 2024. Löftet innebär att kommunen har en koldioxidbudget som årligen följs upp för att kontrollera hur mycket utsläpp som återstår för att kommunen ska kunna hålla sin koldioxidbudget. Det är samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för uppföljningen. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att lämna över uppföljningen till kommunstyrelsen samt att uppmana kommunstyrelsen att upprätta en åtgärdsplan i syfte att kommunen ska åstadkomma bättre resultat avseende antaget klimatlöfte nummer 2. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunen har mer utsläpp än den ska ha enligt budgeten. Om inga åtgärder vidtas kommer budgeten att vara förbrukad inom 5 år. För att kunna hålla koldioxidbudgeten och klimatlöftet behöver kommunen vidta åtgärder med syftet att minska kommunens utsläpp. Samhällsbyggnadsnämnden har enligt nämndens reglemente § 1 ansvar för kommunens uppgifter inom klimat-, miljö- och naturvårdsområdet. Därför faller ärendet inom nämndens ansvarsområde. Nämndens förslag om att kommunstyrelsen ska ta fram en åtgärdsplan för att åstadkomma bättre resultat avseende klimatlöftet kan nämnden själv åta sig, om den önskar en sådan åtgärdsplan. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att: o lägga uppföljning av klimatlöfte 2 för år 2024 till handlingarna. o uppmana samhällsbyggnadsnämnden att upprätta en åtgärdsplan i syfte att minska kommunens koldioxidutsläpp, och därmed åstadkomma bättre resultat avseende klimatlöfte 2. - Ingela Backman (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2025-12-03 Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 138/2025 ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte om koldioxidbudget”, 2025-11-19.  Tjänsteskrivelse ”Uppföljning av klimatlöfte om koldioxidbudget”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2025-10-07.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 105/2025 ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte 2 år 2024”, 2025-09-11.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om uppföljning av klimatlöfte 2 år 2024”, utvecklingsledare Peter Lann, 2025-08-04.  Rapport ”Koldioxidbudget Tidaholms kommun – Januari 2025”, Klimatsekretariatet Uppsala universitet, 2025-01-15.  Kommunstyrelsens beslut § 163/2023 ”Beslut om Tidaholms kommuns klimatlöften för perioden 2024-2026”, 2023-09-06.  Kommunernas klimatlöften 2024–2026, Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.  Inbjudan Kommunernas klimatlöften brev till kommunstyrelsen 2024–2026, Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Sändlista Länsstyrelsen Västra Götaland Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2023-09-06