Kommunfullmäktige — 27 april 2026

§ 1 Beslut om val av styrelse för Skaraborgs Industri AB KS 2026/120 Valberedningens beslut • Valberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o utse följande till ledamöter i styrelsen för Skaraborgs Industri AB:  Mattias Andersson  Jan-Olof Sandberg  Per Bergström o utse Jan-Olof Sandberg till ordförande i styrelsen för Skaraborgs Industri AB. o utse Per Bergström till vice ordförande i styrelsen för Skaraborgs Industri AB. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har under sitt sammanträde 2026-03-30 behandlat ärende om beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag, Skaraborgs Industri AB. Fullmäktige beslutade om tillskapande och försäljning, och därför kommer fullmäktige även att behandla ärende om val av styrelse för dotterbolaget. Valberedningen ska bereda ärendet om val av styrelse, enligt fullmäktiges arbetsordning. Fullmäktige har antagit en bolagsordning där § 8 anger att styrelsen ska bestå av minst tre och högst sju ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande ska utses. Valberedningen ska lämna förslag på en styrelse omfattande tre till sju ledamöter, inklusive en ordförande och en vice ordförande. Tidaholms Energi AB har i begäran om ställningstagande lämnat förslag på ledamöter, ordförande och vice ordförande. Förslag till beslut - Valberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o utse följande till ledamöter i styrelsen för Skaraborgs Industri AB:  Mattias Andersson  Jan-Olof Sandberg  Per Bergström o utse Jan-Olof Sandberg till ordförande i styrelsen för Skaraborgs Industri AB. o utse Per Bergström till vice ordförande i styrelsen för Skaraborgs Industri AB. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Val av styrelse för Skaraborgs Industri AB”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-03-18.  Kommunstyrelsens beslut § 41/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-03-11. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Valberedningen, 2026-03-30  Kommunstyrelsens beslut § 42/2026 ”Beslut om antagande av bolagsordning för Skaraborgs Industri AB”, 2026-03-11.  Utkast: Bolagsordning Skaraborgs Industri AB. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/120 2026-03-18 Kommunfullmäktige Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Val av styrelse för Skaraborgs industri AB Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att: o utse följande till ledamöter i styrelsen för Skaraborgs Industri AB:  XXX  XXX  XXX  XXX  XXX  XXX  XXX. o utse XXX till ordförande i styrelsen för Skaraborgs Industri AB. o utse XXX till vice ordförande i styrelsen för Skaraborgs Industri AB. Ärendet Kommunfullmäktige ska under sitt sammanträde 2026-03-30 behandla ärende om beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag, Skaraborgs Industri AB. Om fullmäktige beslutar att som sitt ställningstagande tillstyrka bildande av dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7, samt genomför försäljning av dotterbolaget, behöver fullmäktige även behandla ärende om val av styrelse för dotterbolaget. Valberedningen kommer att bereda ärendet och presentera sitt förslag för kommunfullmäktige vid sammanträdet. Om fullmäktige antar bolagsordningen för Skaraborgs Industri AB i enlighet med kommunstyrelsens förslag, anger § 8 att styrelsen ska bestå av minst tre och högst sju ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande ska utses. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Sändlista De kommunala bolagen De valda Personalenheten tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08

§ 2 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i detta avtal: Grundutförande: Den trafikala lösning som Trafikverket föreslår för att lösa en befintlig trafiksituation med hänsyn till allmän trafikutveckling. Grundutförande omfattar inte trafikala lösningar som i huvudsak uppkommer på grund av annan parts specifika exploateringsplaner m.m. Begreppet används i samband med medfinansiering från annan part till Trafikverkets infrastruktur. Tillägg: De förbättringar/anpassningar som annan part föreslår, initierar eller orsakar och som behövs för att lösa trafiksituationen utöver det som ingår i Trafikverkets ansvar för grundutförande. Även förändringar i statlig infrastruktur föranledda av detaljplan betraktas som tillägg. Begreppet används i samband med medfinansiering från annan part till Trafikverkets infrastruktur. AVTAL 2 (9) Dokumentdatum 2026-01-08 Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT VGU: Vägars och gators utformning, är ett regelverk som är obligatoriskt att följa vid arbeten på statliga vägar. För kommunala anläggningar fungerar VGU som frivilliga och rådgivande publikationer.

§ 3 Syfte och bakgrund Syftet med detta avtal är att reglera respektive Parts åtagande och finansiella ansvar för åtgärderna i avtalet. 3.1 Bakgrund Syftet med detta avtal är att reglera respektive parts åtagande och finansiella ansvar för genomförandet av en cirka 3 100 m lång gång- och cykelväg utmed väg 2874 mellan Tidaholms tätort och korsning med väg 26 i Tidaholms kommun (se Figur 1: Översiktskarta nedan). Följande avtal avser deletapp 1 gång- och cykelväg mellan Tidaholms tätort och samhället Ekedalen väster om väg 26. Ny gång- och cykelväg ska anslutas till befintlig kommunal gång- och cykelväg vid ridhuset strax väster om Tidaholms tätort. Figur 1: Översiktskarta gång- och cykelväg längs väg 2874 mellan Tidaholm tätort och korsning med väg 26 (etapp 1 gång- och cykelväg Tidaholm- Ekedalen). Åtgärden är en del i Västra Götalandsregionens satsning på gång- och cykelvägar. Västra Götalandsregionen har i den antagna regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018 - 2029 prioriterat 150 mnkr av statliga medel för utbyggnad av gång- och cykelvägar längs statliga, regionala vägar under perioden 2022 - 2025. Inriktningen enligt planen ska vara att med hjälp av dessa sammantaget 150 mnkr till gång- och cykelvägar AVTAL 3 (9) Dokumentdatum 2026-01-08 Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT få till en finansiering från kommunerna med motsvarande belopp och därmed åstadkomma en väsentligt ökad satsning om i storleksordningen 300 mnkr. Utifrån tillgängliga medel har Västra Götalandsregionen beslutat att en ny gång- och cykelväg längs med väg 2874 mellan Tidaholm tätort och korsning med väg 26 ska byggas. Kommunen, Trafikverket och Skaraborgs kommunalförbund har varit delaktiga i prioriteringen. Det är idag osäkert för gående och cyklister att ta sig längs med väg 2874 från Tidaholms tätort fram till korsning med väg 26 och vidare mot samhället Ekedalen. En gång- och cykelväg mellan Tidaholms tätort och fram till korsning med väg 26 syftar särskilt till att förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för barn- och unga som ska ta sig till och från skola, fritidsaktiviteter och för arbets- och studiependlare som ska ta sig in till tätorten inklusive koppling till resa med kollektivtrafiken via hållplatser längs vägen, vilket stämmer överens med prioriteringen i den regionala cykelstrategin för Västra Götaland som bl.a. pekar ut gång- och cykelvägar till och från skolor, för arbetspendling, till fritidsaktiviteter och till kollektivtrafik som prioriterade inom ramen för den regionala satsningen på gång- och cykelvägar. I det fall Kommunen önskar göra ytterligare åtgärder i samband med genomförandet av gång- och cykelvägen måste Kommunen inkomma med detta i ett tidigt skede under planläggningsprocessen. Trafikverket avgör om det är möjligt att samordna Kommunens önskan om ytterligare åtgärder vid genomförandet av gång- och cykelvägen. Ett tillägg till detta avtal ska då tecknas mellan parterna. 3.2 Medfinansiärens nyttor och motivering av finansiering I den beslutade finansieringsmodellen för gång- och cykelvägar längs regional statlig väg i Västra Götaland ska berörd kommun medfinansiera skede bygghandling och produktion med hälften av åtgärdskostnaden för dessa skeden. Medfinansiärens nyttor och motivering av medfinansiering: • Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter ökar. Lokal nytta. • Möjligheten att kunna pendla med cykel ökar. Lokal nytta. • Livskvaliteten för boende ökar. Lokal nytta. • Bidrar till en positiv miljö- och hälsoutveckling. Lokal, regional och nationell nytta. AVTAL 4 (9) Dokumentdatum 2026-01-08 Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT 3.3 Tidigare studier och utredningar kopplat till detta avtal Ingen tidigare studie eller utredning har genomförts för åtgärden i detta avtal. Prioriteringen av åtgärden följer av beslut inom den regionala planen för Västra Götaland och satsningen på gång- och cykelvägar längs regionala statliga vägar.

§ 4 Beslut om besvarande av Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet KS 2024/98 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att avslå Tidaholmsförslaget om att ta fram en bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet till förmån för att ett nytt ärende väcks. Sammanfattning av ärendet Ett Tidaholmsförslag inkom 2024-01-31 med en önskan att upprätta en bevarandeplan för ett utökat skydd av kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader utpekade i kulturmiljöprogrammet. Ärendet har skickats på remiss till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Båda nämnderna har inkommit med ett yttrande. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att avslå förslaget om att ta fram en bevarandeplan, och föreslår istället att kommunfullmäktige beslutar om att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att genomföra en utredning om eventuellt införande av områdesbestämmelser. Förslaget från samhällsbyggnadsnämnden motiveras av att områdesbestämmelser anses kunna ge bättre skydd för kulturmiljöer än en bevarandeplan. Vidare beskriver nämnden att samhällsbyggnadsförvaltningen först bör utreda hur områdesbestämmelser skulle kunna användas för en utökad bygglovs- och rivningslovsplikt, samt de eventuella bestämmelsernas omfattning, utformning, konsekvenser för ansvarsfördelning, frågor om finansiering och eventuella behov av avgränsningar. Även kultur- och fritidsnämnden föreslår att förslaget om en bevarandeplan avslås, och att kommunfullmäktige istället beslutar om att samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjar en utredning om eventuellt framtagande av områdesbestämmelser. Nämnden beskriver vidare att de delar Tidaholmsförslagets intention om att stärka skyddet av kulturmiljöer i kommunen, men anser att framtagande av relevanta områdesbestämmelser skulle vara ett bättre alternativ än bevarandeplaner. Både samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden föreslår att Tidaholmsförslaget om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet bör avslås samt att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genomföra en utredning om eventuellt framtagande av områdesbestämmelser. Kommunledningsförvaltningen instämmer med nämndernas förslag om att avslå Tidaholmsförslaget, och att istället ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda eventuellt framtagande av områdesbestämmelser. Det motiveras av att de båda berörda nämnderna har gjort bedömningen att områdesbestämmelser har potential att ge ett bättre skydd för kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader än en bevarandeplan. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-01-27 I kommunens riktlinje för beredning av motioner och e-förslag beskrivs att när beredningen anser att intentionen med motionen/e-förslaget är bra och bör genomföras men att det inte är lämpligt att genomföra förslaget på det sätt som föreslås ska beredningen föreslå beslutande instans att besluta att avslå motionen/e-förslaget till förmån för att ett nytt ärende väcks. Beredningen lägger då fram ett alternativt förslag som behandlas som ett nytt ärende. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå Tidaholmsförslaget om att ta fram en bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet till förmån för att ett nytt ärende väcks. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 14/2025 ”Beslut om besvarande av Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, 2024-01-08.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 136/2024 ”Beslut om besvarande av Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, 2024-12-11.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om Tidaholmsförslag om att ta fram en bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, utredare Louise Henriksson, 2024-10-31.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 57/2024 ”Beslut om Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, 2024-09-17.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 97/2024 ”Beslut om yttrande gällande Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, 2024-09-12.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Yttrande om Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, tf. kultur- och fritidschef Ove Jansson, 2024-08-16.  Tjänsteskrivelse ”Yttrande gällande Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, planarkitekt Marie Bengtzon, 2024-07-26.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 33/2024 ”Beslut om remittering av Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, 2024-03-27.  Tidaholmsförslag om att ta fram en bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet, 2024-01-31. Sändlista Förslagsställaren Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande 2024-02-07 07:27:31 Ärendeutskrift Ärende 2892 Skapat 2024-01-31 av Åsa Carlsson (Mina Sidor) Avslutat: Nej Förslaget gäller Bygga och bo Rubrik Bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet Hela förslaget Tidaholms kommun bör ta fram en bevarandeplan för de områden, byggnader och miljöer som är omnämnda i Kommunens Kulturmiljöprogram. Med bakgrund av att ett och samma värdefulla område kan delas och behandlas helt olika p g a bl a detaljplansbestämmelser, (exempel fakriksområdet Madängsholm), önskar vi få till stånd en uppföljning av Kulturmiljöprogrammet i denna fråga. Slutdatum 2024-05-03 Förslagslämnare Åsa Carlsson Status Inväntar beslut från KF Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08

§ 5 Beslut om uppdrag om utredning av framtagande av områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader KS 2024/369 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att: o ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningar för att ta fram områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Utredningen ska belysa följande: - hur områdesbestämmelser skulle kunna användas för en utökad bygglovs- och rivningslovsplikt. - vad områdesbestämmelser skulle kunna omfatta. - hur områdesbestämmelser skulle kunna utformas. - vilka konsekvenser områdesbestämmelser skulle kunna få för ansvarsfördelning. - eventuellt behov av avgränsning av områdesbestämmelser. - finansieringsfrågor. o utredningen ska vara beslutad av samhällsbyggnadsnämnden senast 2025-09-30. Sammanfattning av ärendet Ett Tidaholmsförslag inkom 2024-01-31 med en önskan att upprätta en bevarandeplan för ett utökat skydd av kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader utpekade i kulturmiljöprogrammet. Ärendet skickades på remiss till samhällsbyggnadsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Båda nämnderna ansåg att intentionen med Tidaholmsförslaget, att utöka skyddet för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, är bra och bör genomföras men att det inte är lämpligt att genomföra förslaget på det sätt som föreslås i Tidaholmsförslaget. De båda nämnderna gjorde bedömningen att områdesbestämmelser har möjligheten att kunna ge ett bättre skydd för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader än en bevarandeplan. De båda nämnderna lämnade också förslaget om att avslå Tidaholmsförslaget till förmån för att väcka ett nytt ärende om att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att utreda eventuellt framtagande av områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. En sådan utredning bör, enligt samhällsbyggnadsnämnden, inbegripa hur områdesbestämmelser skulle kunna användas för en utökad bygglovs- och rivningslovsplikt, samt de eventuella bestämmelsernas omfattning, utformning, konsekvenser för ansvarsfördelning, frågor om finansiering och eventuella behov av avgränsningar. Förslag till beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-01-27 o ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningar för att ta fram områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader. Utredningen ska belysa följande: - hur områdesbestämmelser skulle kunna användas för en utökad bygglovs- och rivningslovsplikt. - vad områdesbestämmelser skulle kunna omfatta. - hur områdesbestämmelser skulle kunna utformas. - vilka konsekvenser områdesbestämmelser skulle kunna få för ansvarsfördelning. - eventuellt behov av avgränsning av områdesbestämmelser. - finansieringsfrågor. o utredningen ska vara beslutad av samhällsbyggnadsnämnden senast 2025-09-30. • Christopher Vipond (MP) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 15/2024 ”Beslut om uppdrag om utredning av framtagande av områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader”, 2025-01-08.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 137/2024 ”Beslut om uppdrag om utredning av framtagande av områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader”, 2024-12-11.  Tjänsteskrivelse ”Uppdrag om utredning av framtagande av områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader”, utredare Louise Henriksson, 2024-11-12.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Beslut om Tidaholmsförslag om att ta fram en bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, utredare Louise Henriksson, 2024-10-31.  Tidaholmsförslag om att ta fram en bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet, 2024-01-31. Sändlista Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-01-27

§ 6 Finansiering Den totala kostnaden för åtgärderna som omfattas av detta avtal bedöms uppgå till cirka 29 350 000 kronor i prisnivå 2025-02 (Kostnadsutvecklingen baseras på Trafikverkets infrastrukturindex för investering väg). Kostnaderna bygger på kalkyler i tidigt skede och är preliminära. De faktiska kostnaderna kan därför komma att förändras på grund av t.ex. rådande marknadsläge och platsspecifika förutsättningar i ett senare skede. Finansieringen av åtgärderna fördelas enligt nedan: Nr. Åtgärder Utförare Grundutf./Tillägg Kostnad Trafikverket via Kommunen Summa (kr) Regional plan Åtgärder i den statliga anläggningen (Trafikverket) 1 Vägplan för gång- och Trafikverket Grundutförande 6 220 000 6 220 000 6 220 000 cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 2 Bygghandling för gång- och Trafikverket Grundutförande 2 180 000 1 090 000 1 090 000 2 180 000 cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 3 Produktion av gång- och Trafikverket Grundutförande 20 950 000 10 475 000 10 475 000 20 950 000 cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 SUMMA 29 350 000 17 785 000 11 565 000 29 350 000 Medfinansieringen till den statliga anläggningen beräknas uppgå till totalt 11 565 000 kronor. Kommunen ska genom rekvisition medfinansiera de faktiska kostnaderna för åtgärderna 2 och 3 till 50 %. Trafikverket svarar till 100 % för den faktiska kostnaden för åtgärd 1 och till 50 % för de faktiska kostnaderna för åtgärderna 2 och 3. AVTAL 6 (9) Dokumentdatum 2026-01-08 Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT Rekvirering regleras i § 7. Hantering av kostnadsförändringar regleras i § 8. Kostnader för ägande respektive drift och underhåll i förvaltningsskedet ingår inte i ovan angivna totala kostnader. 6.1 Grundutförande och Tillägg Åtgärderna i detta avtal utgör grundutförande och uppgår till cirka 29 350 000 kr. 6.2 Drift- och underhållskostnader Trafikverket svarar för kostnaderna för drift och underhåll för de delar som utgör ett tillägg till den statliga anläggningen och som således inneburit merkostnader.

§ 7 Betalning Rekvirering gäller för åtgärder i statlig anläggning som motparten finansierar. Rekvisition ska sändas till utbetalarens fakturaadress och märkas på rätt sätt så att den hamnar rätt i leverantörssystem. Till rekvisitionen ska bifogas ett underlag där det framgår hur bidragsintäkten är uträknad och till fakturan ska bifogas specifikation över upparbetade kostnader. Rekvirering skickas med e-post till: Tidaholms kommun Referens: ? Kommentar [SSP3]: Vilken adress ska rekvirering av medfinansiering skickas till?

8 § Styrelse Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst sju ledamöter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter att val till kommunfullmäktige förrättas, intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i styrelsen.

§ 9 Ansvarsfördelning Trafikverkets ansvar 1. Trafikverket ska utföra eller låta utföra åtgärderna 1-3. 2. Trafikverket ansvarar för att tillämpliga lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut iakttas för åtgärderna som Trafikverket ansvarar för. 3. Trafikverket ska informera Kommunen vid betydande förändringar i prognoser gällande tidsplan och kostnader avseende åtgärderna 1-3. 4. Trafikverket ansvarar för att dialog förs med Västtrafik. 5. Trafikverket blir efter färdigställandet väghållare och ansvarig för framtida drift, underhåll och reinvestering av gång- och cykelvägen. Kommunens ansvar 1. Kommunen tillhandahåller utan ersättning den kommunala mark som behövs för genomförandet av gång- och cykelvägen. Kommentar [SSP4]: Om ingen kommunal mark berörs på delsträckan kan denna punkt strykas. 2. Kommunen ska bistå projektet med befintliga handlingar som behövs för arbetet med planläggning och bygghandling, såsom exempelvis kartunderlag. AVTAL 8 (9) Dokumentdatum 2026-01-08 Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT 3. Kommunen ansvarar för att utse en kontaktperson för eventuella frågor samt bevakar Kommunens intressen avseende åtgärderna som omfattas av detta avtal.

§ 10 Projektorganisation och Parternas samarbete Ömsesidiga informationsmöten ska genomföras med den regelbundenhet som Parterna beslutar om i särskild ordning.

§ 11 Tidplan Vägplanen planeras att påbörjas 2026. Preliminär tidplan för produktion är 2032/2033. Tidplanen är dock osäker, då det krävs att vägplanen har vunnit laga kraft innan det är möjligt att gå vidare med genomförandet av gång- och cykelvägen.

12 § Årsstämma På ordinarie årsstämma ska följande ärenden förkomma till behandling: 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande och sekreterare vid årsstämman. 3. Godkännande av dagordningen. 4. Upprättande och godkännande av röstlängd. 5. Val av två justerare. 6. Prövande av om årsstämman blivit behörigen utlyst. 7. Framläggande av årsredovisning och, när det krävs, revisionsberättelsen och lekmannarevisorns granskningsrapport. 8. Beslut om: a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen, b. dispositioner beträffande aktiebolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen och c. ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktören när sådan förekommer. 9. Fastställande av arvode till styrelsen och i vissa fall revisorerna, lekmannarevisorn och suppleanter. 10. Anmälan om av kommunfullmäktige vald styrelse. 11. Anmälan om av kommunfullmäktige vald ordförande samt vice ordförande till styrelsen. 12. I vissa fall, anmälan om av kommunfullmäktige utsedda lekmannarevisorer och suppleanter. 13. I vissa fall, val av revisorer. 14. Övriga ärenden, som ska tas upp på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen.

§ 13 Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag KS 2026/118 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. Sammanfattning av ärendet Tidaholms Energi AB har inkommit med en begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande kring bildande av ett aktiebolag, Skaraborgs Industri AB, för dotterbolaget Tidaholms Bostads AB:s (TBAB) räkning. Aktiebolagets verksamhet kommer att vara att äga, förvalta och hyra ut fastigheter och inrymma fastigheten Granaten 7. TBAB ber även om kommunfullmäktiges ställningstagande gällande att försälja aktiebolaget innehållande fastighet Granaten 7. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-03.  Begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande, VD Mattias Andersson, Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/118 2026-02-03 Kommunstyrelsen Handläggare: Jenny Beckman, kanslichef Tjänsteskrivelse - Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. Ärendet Tidaholms Energi AB har inkommit med en begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande kring bildande av ett aktiebolag, Skaraborgs Industri AB, för dotterbolaget Tidaholms Bostads AB:s (TBAB) räkning. Aktiebolagets verksamhet kommer att vara att äga, förvalta och hyra ut fastigheter och inrymma fastigheten Granaten 7. TBAB ber även om kommunfullmäktiges ställningstagande gällande att försälja aktiebolaget innehållande fastighet Granaten 7. Utredning Av ägardirektiven för TBAB framgår bl.a. följande när det gäller kommunfullmäktiges ställningstagande. Bolaget ska ge kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning i frågor som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt rörande Bolagets verksamhet. Det är moderbolagets uppgift att lämna dessa ärenden till kommunfullmäktige för ställningstagande. Vidare framgår att kommunfullmäktiges ställningstagande alltid ska inhämtas gällande bl.a. bildande av dotterbolag. VD har kompletterat med uppgift om bakgrunden till begäran om ställningstagandet. Där framgår följande. TBAB äger fastigheten Granaten 7. Fastigheten består uteslutande av lokaler och innehåller inte några hyreslägenheter. Fastighetens skick är förenat med betydande renoveringsbehov. TBAB har tagit emot ett ekonomiskt fördelaktigt erbjudande om förvärv av fastigheten. Försäljningen ger ett positivt resultat och stärker eget kapital. Soliditeten förbättras och försäljningen bidrar till att uppfylla ägarens krav om minst 15 procent soliditet. Underhållsskuld och framtida investeringsbehov kopplat till fastigheten försvinner. Därutöver skulle TBAB:s verksamhet renodlas till hyreslägenheter och fokus och resurser koncentreras till bolagets huvuduppdrag. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Soliditetskravet anges i p. 7.1 i ägardirektiven för TBAB där följande framgår. Bolaget ska bedriva verksamheten så att en långsiktig värdetillväxt av fastighetskapitalet tryggas. Avkastningen på Bolagets fastighetsbestånd ska vara affärsmässig och långsiktigt i nivå med liknande jämförbara bostadsföretag. Bolaget ska ha en soliditet på minst 10 procent och arbeta aktivt för att successivt öka soliditeten till minst 15 procent beräknat på justerat eget kapital. Ökningen ska i huvudsak vara ett resultat av bolagets löpande verksamhet men även köp och försäljning av fastigheter kan bidra till att målet uppnås. Bolaget ska senast år 2030 återgå till en soliditet på minst 15 procent. Under verksamhetsåret 2024 var bolagets soliditet 13 procent, vilket innebär att ägarens krav uppfylldes. Soliditeten behöver dock öka till år 2030. Det är i enlighet med ägardirektiven för TBAB att genom försäljning av fastighet bidra till att soliditetsmålet uppnås. Att renodla fastighetsbeståndet till bostäder ligger också i linje med ägardirektivet, då TBAB ska främja en god bostadsförsörjning och aktivt verka för att skapa tillgång på bostäder. Kommunledningsförvaltningen föreslår med hänsyn till ovanstående att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar ett dotterbolag, Skaraborgs Industri AB, bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande, VD Mattias Andersson, Sändlista Tidaholms Energi AB tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Kommunfullmäktige i Tidaholm AKTIEBOLAGSBILDNING OCH FÖRSÄLJNING AV AKTIEBOLAG Tidaholms Energi AB inhämtar härmed för Tidaholms Bostads AB:s räkning härmed Tidaholms kommunfullmäktiges ställningstagande kring bildande av aktiebolaget Skaraborgs Industri AB. Aktiebolagets verksamhet kommer att vara att äga, förvalta och hyra ut fastigheter. ”Skaraborgs Industri AB” kommer att inrymma fastigheten Granaten 7. Vi föreslår kommunfullmäktige att utse Mattias Andersson och Jan-Olof Sandberg och Per Bergström som ledamöter i styrelsen. Vi föreslår Jan-Olof Sandberg som ordförande och Per Bergström som vice ordförande. Vi in hämtar även fullmäktiges ställningstagande kring att försälja Skaraborgs Industri AB med innehållande fastighet Granaten 7. Bifogar bilagor kring bolagsbildningen:  Bolagsordning Med oändlig energi är vi vassast och mest kreativa i branschen ed vänlig hälsning Mattias Andersson, VD Besöksadress: Smedjegatan 18, 522 33 Tidaholm | Postadress: Box 63, 522 22 Tidaholm Org.nr 556063-9683| kundtjanst.teabS@idtiad a6h7o8lm a.sve 8|6 08502-77 45 00 | tidaholmsenergi.se Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-03-11

§ 14 Tvistlösning Eventuella tvister som uppstår med anledning av detta avtal ska i första hand avgöras genom förhandlingar mellan Parterna. Parterna ska vidta alla skäliga åtgärder för att i största möjliga mån undvika en rättslig prövning och istället lösa den uppkomna frågan i samförstånd. Om Parterna inte förmår lösa tvisten genom förhandlingar ska den slutligt avgöras av allmän domstol enligt svensk lag. ____________________________ AVTAL 9 (9) Dokumentdatum 2026-01-08 Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT Detta avtal signeras elektroniskt och Parterna får var sitt likalydande elektroniskt exemplar av avtalet. _______________________ _____________________ Jörgen Einarsson Namn Regional direktör Titel Trafikverket Tidaholms kommun Dokumentegenskaper, Ärendenummer TRV 2025/142117, Motpartens ärendenummer [Motpartens ärendenummer], Dokumentdatum 2026-01-08, Konfidentialitetsnivå [Konfidentialitetsnivå], Dokumenttyp AVTAL. Ovanstående textfält är endast avsett att läsas digitalt och får ej tas bort. Det innehåller uppgifter från sidhuvudet och gör att dokumentets egenskaper blir tillgängliga enligt Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-12-15

§ 15 Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag KS 2026/118 Ingemar Johansson (L) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till kommunstyrelsen med anledning av att oklarheter kring fastighetens användningsområde behöver utredas. Sammanfattning av ärendet Tidaholms Energi AB har inkommit med en begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande kring bildande av ett aktiebolag, Skaraborgs Industri AB, för dotterbolaget Tidaholms Bostads AB:s (TBAB) räkning. Aktiebolagets verksamhet kommer att vara att äga, förvalta och hyra ut fastigheter och inrymma fastigheten Granaten 7. TBAB ber även om kommunfullmäktiges ställningstagande gällande att försälja aktiebolaget innehållande fastighet Granaten 7. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. - Ingela Backman (S) föreslår kommunfullmäktige besluta att återremittera ärendet till kommunstyrelsen med anledning av att oklarheter kring fastighetens användningsområde behöver utredas. - Runo Johansson (L) yrkar bifall till Backmans förslag. Beslutsgång Ajournering om 5 minuter begärs. Ordföranden finner att kommunfullmäktige bifaller förslag om ajournering. Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag och Backmans förslag om återremiss. Ordföranden ställer först Backmans förslag om återremiss under proposition. Ordföranden ställer därefter kommunstyrelsens förslag under proposition. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt Backmans förslag. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-03-30 Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 41/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-03-11.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 13/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-02-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-03.  Begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande, VD Mattias Andersson, Sändlista Tidaholms Energi AB Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-03-11

16 § Rätten till information Kommunstyrelsen i Tidaholms kommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller endast om det inte möter hinder på grund av författningsreglerad sekretess.

17 § Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun. Sammanträdesprotokoll Valberedningen, 2026-03-30

§ 20 Beslut om verksamhetsberättelse för social- och omvårdnadsnämnden avseende år 2025 SON 2026/57 Social- och omvårdnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att godkänna upprättad verksamhetsberättelse samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2025 innehållandes ekonomiskt redovisning samt redovisning av måluppfyllnad och systematiskt förbättringsarbete. Redovisat i rapporten finns även nämndens avtalssamverkan. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att godkänna upprättad verksamhetsberättelse samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Verksamhetsberättelse för social- och omvårdnadsnämnden avseende år 2025”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-02-03.  Verksamhetsberättelse 2025 - social- och omvårdnadsnämnden Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden, 2026-02-18

§ 23 Beslut om samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse avseende år 2025 SBN 2026/2 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att godkänna upprättad verksamhetsberättelse samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Enligt den av kommunfullmäktige antagna strategisk plan och budget skall nämnden i årets början besluta om verksamhetsberättelse för nämnden avseende föregående år, samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna upprättad verksamhetsberättelse samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om verksamhetsberättelse för samhällsbyggnadsnämnden avseende år 2025”, nämndsekreterare Johan Lagersten, 2026-02-05.  Verksamhetsberättelse för samhällsbyggnadsnämnden avseende år 2025. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-02-11

§ 24 Beslut om verksamhetsberättelse för barn- och utbildningsnämnden avseende 2025 BUN 2026/26 Barn- och utbildningsnämndens beslut • Nämnden beslutar att godkänna upprättad verksamhetsberättelse samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har sammanställt en verksamhetsberättelse för år 2025 samt en rapport med redovisning av avtalssamverkan år 2025. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna upprättad verksamhetsberättelse samt att överlämna den till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om verksamhetsberättelse för barn- och utbildningsnämnden avseende år 2025”, Sara Sjölund Bång skolchef, 2026-02-10.  Verksamhetsberättelse 2025 (Barn- och utbildningsnämnden)  Kvalitetsrapport 24/25 (Barn- och utbildningsnämnden) Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-02-12

§ 26 Beslut om slutrapport för investeringsprojekt badhus KS 2022/165 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen förslå kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2022-11-28 att godkänna förstudien för renovering badhus samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomföra projektering enligt reviderad tidsplan. Kommunfullmäktige beslutade i strategisk plan och budget 2024-2026 att avsätta 23 miljoner kronor för investeringen. Kommunstyrelsen beslutade därefter att omdisponera 5,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2024 till projektet så att investeringsprojektets budget uppgick till totalt 28,5 miljoner kronor. Samhällsbyggnadsnämnden har slutfört investeringsprojektet och överlämnat en slutrapport i enlighet med policy för investeringar. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen förslå kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-23.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 2026/24 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, 2025-02-12.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, nämndsekreterare Johan Lagersten 2026-02-09.  Rapport, ”Slutrapport för investeringsprojekt Renovering Badhus”, 2026-01-09. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2022/165 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen Förslag till beslut - Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2022-11-28 att godkänna förstudien för renovering badhus Forshallen samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomföra projekteringen enligt reviderad tidsplan. Kommunfullmäktige beslutade även att uppdra till budgetberedningen att inkludera investeringsmedel för 2024 i strategisk plan och budget 2024-2026. Kommunfullmäktige beslutade i strategisk plan och budget 2024-2026 att avsätta 23 miljoner kronor för investering i renovering av badhuset i Forshallen. Kommunstyrelsen beslutade att omdisponera 5,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2024 till projektet så att investeringsprojektets budget uppgick till totalt 28,5 miljoner kronor. Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att genomföra investeringsprojektet enligt projektdirektivet. Samhällsbyggnadsnämnden som är utförarnämnd har nu överlämnat en slutrapport vilket är i enlighet med Policy för investeringar. Ärendet hanteras enligt policy för investeringar. Utredning Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att samhällsbyggnadsnämnden har överlämnat en slutrapport för investeringsprojektet vilket är i enlighet med Policy för investeringar. Utdrag från Policy för investeringar: ”Vid projektavslut sammanfattas en slutrapport där resultatet summeras. Slutrapporten ska inkludera en redovisning av projektets ekonomiska utfall jämfört med budget, avvikelser mellan önskat och verkligt resultat avseende både tidsplan och projektdirektiv. En summering av arbetet inom projektet bör sammanställas vilken ska ligga till grund för kommande projekt av liknande karaktär. Slutrapporten ska också innehålla förslag till framtida utvärdering av effekterna av tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 projektet. Om något kvarstår att göra ska det dokumenteras i slutrapporten med förslag till beslut om fortsatt hantering. Slutrapport beslutas av utförarnämnd och redovisning sker till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen.” Barnrättsbedömning En tidigare instans har genomfört barnrättsbedömning. Utredningens slutsatser Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att slutrapporten inkluderar samtliga delar som förväntas av en slutrapport. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 2026/24 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, 2025-02-12.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, nämndsekreterare Johan Lagersten 2026-02-09.  Rapport, ”Slutrapport för investeringsprojekt Renovering Badhus”, 2026-01-09. Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-02-12

§ 27 Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset KS 2024/192 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm - korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillse att medfinansieringsavtalet med Trafikverket undertecknas. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att senast 2027-10-31: - utreda och återkomma med förslag till beslut avseende kommunens inställning till en fortsatt gång- och cykelväg längs väg 2874 mellan korsning väg 26 vid Acklinga - Ekedalen (Etapp 2). - ta fram en förstudie för att inkludera belysning i etapp 1. - utreda hur det kan skapas en trafiksäker övergång vid busshållplatsen vid Kvarnängen i samråd med Trafikverket. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens regionala gång- och cykelvägspaket möjliggör utbyggnad av gång- och cykelvägar längs statliga regionala vägar. För sträckan Tidaholm fram till Acklinga längs väg 2874 föreslås kommunen nu ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket. Kommunfullmäktige antog 2025-12-15 en avsiktsförklaring om medfinansiering. Trafikverket har presenterat avtalsutkast och tidig kostnadskalkyl vilket möjliggör ett formellt beslut om medfinansiering. Avtalet innebär att Trafikverket ansvarar för planläggning, projektering och genomförande av hela åtgärden. Kommunens roll är att medfinansiera delar av kostnaden samt att bevaka sina intressen i vägplanprocessen. Trafikverket kommer att ansvara för framtida drift, underhåll och reinvestering av den nya gång- och cykelvägen. I reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 finns 15 miljoner kronor avsatt vilket motsvarar det belopp som finns beskrivet som kommunens finansiella åtagande i förslag till medfinansieringsavtal från Trafikverket. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att kommunfullmäktige uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att utreda möjliga alternativ och ta fram förslag på beslut avseende kommunens inställning kring resterande sträcka av gång‑ och cykelväg från Acklinga till Ekedalen (etapp 2 inklusive en säker övergång). Kommunledningsförvaltningen bedömer att det är av Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25 betydande och principiell betydelse och att det är kommunfullmäktige som tar ställning till om det finns en intention och avsikt att fortsätta gång- och cykelvägen. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm - korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillse att medfinansieringsavtalet med Trafikverket undertecknas. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att utreda och återkomma med förslag till beslut avseende kommunens inställning till en fortsatt gång- och cykelväg längs väg 2874 mellan korsning väg 26 vid Acklinga - Ekedalen (Etapp 2) senast 2027-10-31. - Bengt Karlsson (S) föreslår ett tillägg till förvaltningens förslag och föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram en förstudie för att inkludera belysning i etapp 1 senast 2027-10-31. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att utreda hur det kan skapas en trafiksäker övergång vid busshållplatsen vid Kvarnängen i samråd med Trafikverket senast 2027-10-31. - Ingela Backman (S) och Peter Friberg (M) föreslår bifall till Karlssons tilläggsförslag. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut samt ett förslag om tillägg från Karlsson. Ordföranden ställer först förvaltningens förslag under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med detta. Ordföranden ställer därefter Karlssons förslag om tillägg under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar att bifalla detta. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm– Ekedalen)”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-25.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 29/2026, ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen)”, 2026-02-12.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm– Ekedalen)”, verksamhetsutvecklare, Johan Lagersten, 2026-02-03.  Avstämningsunderlag, ”GC-väg längs väg 2874 Tidaholm- korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm-Ekedalen), Trafikverket, 2026-01-09. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25  Totalkostnadskalkyl, ”Bilaga 1 - underlagskalkyl GC-väg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26”, Trafikverket, 2026-01-09.  Avtalsutkast, ”Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun”, Trafikverket, 2026-01-08.  Kommunfullmäktiges beslut § 166/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, 2025-12-15.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 121/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset”, 2025-10-09. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2024/192 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen) Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm - korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillse att medfinansieringsavtalet med Trafikverket undertecknas. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att utreda och återkomma med förslag till beslut avseende kommunens inställning till en fortsatt gång- och cykelväg längs väg 2874 mellan korsning väg 26 vid Acklinga - Ekedalen (Etapp 2) senast 2027-10-31. Ärendet Västra Götalandsregionens regionala gång- och cykelvägspaket möjliggör utbyggnad av gång- och cykelvägar längs statliga regionala vägar. För sträckan Tidaholm fram till Acklinga längs väg 2874 föreslås kommunen nu ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket. Kommunfullmäktige antog 2025-12-15 en avsiktsförklaring om medfinansiering. Trafikverket har nu presenterat avtalsutkast och tidig kostnadskalkyl, vilket möjliggör ett formellt beslut om medfinansiering. Avtalet innebär att Trafikverket ansvarar för planläggning, projektering och genomförande av hela åtgärden. Kommunens roll är att medfinansiera delar av kostnaden samt att bevaka sina intressen i vägplanprocessen. Trafikverket kommer även att ansvara för framtida drift, underhåll och reinvestering av den nya gång- och cykelvägen. Utredning Samhällsbyggnadsnämnden har berett ärendet och beslutat att föreslå kommunfullmäktige att godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). Kommunledingsförvaltningen hänvisar till underlag från nämnd samt avtalsförslag från Trafikverket. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 I reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 finns 15 miljoner avsatt, vilket motsvarar det belopp som finns beskrivet som kommunens finansiella åtagande i förslag till medfinansieringsavtal från Trafikverket. Kommunledningsförvaltningen informerar om att det redovisningsmässigt är skillnad på medfinansiering och investering men likviditetsmässigt och den årliga upplösningen av avsättningen kommer att i stort motsvara kapitalkostnad. Så den årliga upplösningen kommer att belasta samhällsbyggnadsnämndens gata- och parkverksamhet. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att Trafikverkets genomförande ligger längre fram i tiden än vad som finns avsatt medel i strategisk plan och budget. Därför bör medlen bevakas och säkerställa att de kvarstår och ryms inom kommunens investeringsbudget fram till reglering med Trafikverket har skett, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar om att ingå föreslaget avtal. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att kommunfullmäktige uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att utreda möjliga alternativ och ta fram förslag på beslut avseende kommunens inställning avseende resterande sträcka av gång‑ och cykelväg, det vill säga längs väg 2874, från Acklinga-Ekedalen (Etapp 2 inklusive en säker övergång). Kommunledningsförvaltningen bedömer att det är av betydande och principiell betydelse och att det är kommunfullmäktige som bör ta ställning till om det finns en intention och avsikt att fortsätta gång- och cykelvägen. Ett eventuellt beslut skulle ge samhällsbyggnadsförvaltningen i Tidaholms kommun förutsättning att initiera och föra dialog med Trafikverket om en eventuell ytterligare medfinansiering samt säkerställa att medel inkluderas i kommunens långsiktiga investeringsplan. Kommunledningsförvaltningen föreslår att samhällsbyggnadsnämnden utreder och tar fram förslag senast 2027-10-31 för eventuell inkludering i budget 2029-2031, under förutsättning att det inte finns tidigare deadlines från Trafikverket att ta hänsyn till. Barnrättsbedömning En tidigare instans har genomfört en barnrättsbedömning. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 29/2026, ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen)”, 2026-02-12.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm– Ekedalen)”, verksamhetsutvecklare, Johan Lagersten, 2026-02-03.  Avstämningsunderlag, ”GC-väg längs väg 2874 Tidaholm- korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm-Ekedalen), Trafikverket, 2026-01-09.  Totalkostnadskalkyl, ”Bilaga 1 - underlagskalkyl GC-väg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26”, Trafikverket, 2026-01-09. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00  Avtalsutkast, ”Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun”, Trafikverket, 2026-01-08.  Kommunfullmäktiges beslut § 166/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, 2025-12-15.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 121/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset”, 2025-10-09. Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden Trafikverket tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-02-12

§ 28 Beslut om förstudie för investeringsprojekt avledningsdike Vamman, del av framtagande av detaljplan för Marbotorp 3:1 KS 2026/141 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o fastställa investeringsbeloppet till 6,5 miljoner kronor för år 2026 för de aktiviteter som föreslås i förstudierapporten. o reservera medel till investeringsprojektet i investeringsbudgeten 2026. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet. Projekteringen ska inkludera en tydlig beskrivning av hela uppdraget med en aktivitetslista, en samlad totalkostnadskalkyl samt en tidsplan för när en godkänd detaljplan för Marbotorp 3:1 väntas vara klar. o projektdirektivet ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-08-30. Sammanfattning av ärendet I reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 avsattes 20 miljoner kronor för att iordningställa Marbotorp för att hantera dagvattnet på ett fullgott sätt så att en detaljplan för området kan tas fram, färdigställas och godkännas. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat, § 34/2026, om en förstudie som i en första aktivitetslista anger vad som behöver åtgärdas för att detaljplanen ska kunna vinna laga kraft. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det finns 20 miljoner kronor avsatt i den totala investeringsbudgeten vilket innebär att de 6,5 miljoner kronor som efterfrågas i förstudien finns. Då det saknas en total bedömning av projektet kan kommunledningsförvaltningen i nuläget inte bedöma om det totala avsatta beloppet om 20 miljoner bedöms räcka för att hela projektet. Kommunledningsförvaltningen påtalar att totalkostnadskalkylen ska inkludera den totala investeringskostnaden medan förstudierapporten endast inkluderar produktionskostnaden. I projekteringen ska samhällsbyggnadsnämnden inkludera en tydlig beskrivning av hela uppdraget så att aktivitetslistan beskrivs i den totala projektplanen inklusive en total totalkostnadskalkyl samt samhällsbyggnadsnämndens beräknade tidsplan för att uppnå effekten, det vill säga en godkänd detaljplan för Marbotorp 3:1. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o fastställa investeringsbeloppet till 6,5 miljoner kronor för år 2026 för de aktiviteter som föreslås i förstudierapporten. o reservera medel till investeringsprojektet i investeringsbudgeten 2026. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25 o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet. Projekteringen ska inkludera en tydlig beskrivning av hela uppdraget med en aktivitetslista, en samlad totalkostnadskalkyl samt en tidsplan för när en godkänd detaljplan för Marbotorp 3:1 väntas vara klar. o projektdirektivet ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-08-30. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie avledningsdike Vamman, del av framtagande av detaljplan Marbotorp 1:3”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-23.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut §34/2026 ”Beslut om förstudiereapport gällande omledning av Vamman”, 2026-02-12  Tjänsteskrivelse ”Förstudie gällande omledningsdike för Vamman” planarkitekt Marie Bengtzon, 2026-01-29.  Rapport ”Förstudierapport Avledningsdike, del av genomförande av Marbotorp 3:1”, 2026-01-15. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/141 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om förstudie avledningsdike Vamman, del av framtagande av detaljplan Marbotorp 1:3 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o fastställa investeringsbeloppet till 6,5 miljoner kronor för år 2026 för de aktiviteter som föreslås i förstudierapporten. o reservera medel till investeringsprojektet i investeringsbudgeten 2026. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet. Projekteringen ska inkludera en tydlig beskrivning av hela uppdraget med en aktivitetslista, en samlad totalkostnadskalkyl samt en tidsplan för när en godkänd detaljplan för Marbotorp 1:3 väntas vara klar. o projektdirektivet ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-08-30. Ärendet I reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 avsattes 20 miljoner kronor för att iordningställa Marbotorp som avser att hantera dagvattnet på ett fullgott sätt så att så att en detaljplan kan tas fram, färdigställas och godkännas. Projektet ska hanteras enligt huvudprocessens som beskrivs i policy för investeringar. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2026-02-12 (§ 34/2026) ”Beslut om förstudierapport gällande omledning av Vamman”, om en första aktivitetslista för att fullfölja uppdraget att ta fram, färdigställa och godkänna en detaljplan. Utredning Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram och beslutat om en förstudierapport avseende del av dagvattenutredningen som omfattar omledning av Vamman. Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att rapporten i stort innehåller de delar som förväntas av en förstudie. Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att 6,5 miljoner som bedöms i förstudien inryms i den totala investeringsbudgeten om 20 miljoner kronor, eftersom en total bedömning av tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 projektet saknas så kan kommunledningsförvaltningen i nuläget inte bedöma om det totala avsatta beloppet om 20 miljoner bedöms räcka för att uppnå effekten. Kommunledningsförvaltningen påtalar att totalkostnadskalkylen ska inkludera totala investeringskostnaden som bedöms av nämnden, i förstudierapporten så inkluderas endast produktionskostnaden i totalkostnadskalkylen. Kommunledningsförvaltningen påtalar att samhällsbyggnadsnämndens totalkostnadskalkyl i projekteringens ska omfatta samtliga investeringskostnader som finns beräknade. Utifrån bilagda underlag så ser kommunledningsförvaltningen det som sannolikt att en den nu beräknade totalkostnaden om 6,5 miljoner efter projekteringen kommer att vara högre. I projekteringen ska samhällsbyggnadsnämnden inkludera en tydlig beskrivning av hela uppdraget så att denna aktivitetslista beskrivs i den totala projektplanen inklusive en total totalkostnadskalkyl och samhällsbyggnadsnämndens beräknade tidsplan för att uppnå effekten, det vill säga vägen fram till och när en godkänd detaljplan för Marbotorp kan finnas. Förstudierapporten beskriver inte om verksamhetsnämnden kommer att få tillkommande driftskostnader med anledning av utökade industritomter. För att projektet ska kunna genomföras under 2026 så föreslår kommunledningsförvaltningen att en projektering beslutas i samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-08-30 för att upphandling och genomförande ska ske under 2026. Barnrättsbedömning En tidigare instans har genomfört en barnrättsbedömning. Beslutsunderlag  Samhällsbyggnadsnämndens beslut §34/2026 ”Beslut om förstudiereapport gällande omledning av Vamman”, 2026-02-12  Tjänsteskrivelse ”Förstudie gällande omledningsdike för Vamman” planarkitekt Marie Bengtzon, 2026-01-29.  Rapport ”Förstudierapport Avledningsdike, del av genomförande av Marbotorp 3:1”, 2026-01-15. Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-02-12

§ 29 Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen) SBN 2020/121 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). Sammanfattning av ärendet Tidaholms kommun föreslås ingå ett bindande avtal om samfinansiering med Trafikverket för byggandet av en gång- och cykelväg längs väg 2874 mellan Tidaholms tätort och korsningen med väg 26, som första etapp i stråket Tidaholm–Ekedalen. Projektet möjliggörs genom Västra Götalandsregionens regionala gång- och cykelvägspaket och kräver kommunal medfinansiering för att kunna genomföras. Kommunfullmäktige antog en avsiktsförklaring i december 2025, och Trafikverket har nu tagit fram avtalsutkast samt en tidig kostnadskalkyl, vilket innebär att formellt beslut om medfinansieringsavtal behöver fattas. Avtalet innebär att Trafikverket ansvarar för hela processen – planläggning, projektering, upphandling och genomförande – samt framtida drift, underhåll och reinvesteringar. Kommunens ansvar begränsas till 50 procent av kostnaderna för bygghandling och produktion. Den tidiga kalkylen anger motsvarande cirka 11,6 mnkr (prisnivå februari 2025). Kostnaden är indexreglerad och kommer att justeras fram till genomförande. Trafikverket står för hela kostnaden för vägplaneskedet, och vid kostnadsökningar över 30 procent finns möjlighet till omförhandling. Projektet bedöms ge betydande trafiksäkerhetsvinster, särskilt för oskyddade trafikanter, barn och ungdomar. Den nya gång- och cykelvägen skapar en trygg och sammanhållen förbindelse som i dag saknas och främjar ökad cykling, minskade utsläpp och förbättrad folkhälsa. Åtgärden ligger i linje med kommunens översiktsplan (ÖP2030) och stärker kopplingen mellan Ekedalen och Tidaholms tätort. Trafikverket har identifierat en planläggningsrisk då etappen är en del av en större sträcka, men bedömer att risken kan hanteras genom tidigt samråd och tydliggörande av nyttorna. Om vägplanen inte fastställs och projektet därmed inte kan genomföras bär kommunen ingen ekonomisk risk. Sammanfattningsvis möjliggör projektet ett viktigt steg för ökad trafiksäkerhet, hållbar mobilitet och ett mer sammanhängande gång- och cykelvägnät. Ett medfinansieringsavtal behöver godkännas för att projektet ska kunna gå vidare. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-02-12 Förslag till beslut - Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm– Ekedalen)”, verksamhetsutvecklare Johan Lagersten, 2026-02-05.  Avstämningsunderlag, ”GC-väg längs väg 2874 Tidaholm- korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm-Ekedalen), Trafikverket, 2026-01-09.  Totalkostnadskalkyl, ”Bilaga 1 - underlagskalkyl GC-väg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26”, Trafikverket, 2026-01-09.  Avtalsutkast, ”Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun”, Trafikverket, 2026-01- 08.  Kommunfullmäktiges beslut § 166/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, 2025-12-15.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 121/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset”, 2025- 10-09. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: 2020/121 2026-02-03 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Johan Lagersten, verksamhetsutvecklare Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen) Förslag till beslut - Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). Ärendet Västra Götalandsregionens regionala gång- och cykelvägspaket möjliggör utbyggnad av gång- och cykelvägar längs statliga regionala vägar. För sträckan Tidaholm–Ekedalen längs väg 2874 föreslås kommunen nu ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket. Kommunfullmäktige antog 2025-12-15 en avsiktsförklaring om medfinansiering. Trafikverket har nu presenterat avtalsutkast och tidig kostnadskalkyl, vilket möjliggör ett formellt beslut om medfinansiering. Avtalet innebär att Trafikverket ansvarar för planläggning, projektering och genomförande av hela åtgärden. Kommunens roll är att medfinansiera delar av kostnaden samt att bevaka sina intressen i vägplanprocessen. Trafikverket kommer även att ansvara för framtida drift, underhåll och reinvestering av den nya gång- och cykelvägen. Utredning Samhällsbyggnadsnämnden föreslog under 2025 att kommunfullmäktige skulle anta en avsiktsförklaring, vilket beslutades av kommunfullmäktige i december 2025. En avsiktsförklaring är inte bindande utan utgör en viljeyttring som krävs för att Trafikverket ska kunna tillsätta projektledning och inleda förprojektering. Under 2025 och början av 2026 har förvaltningen haft dialog med Trafikverket. Trafikverket har redovisat processen, kostnadsprinciper, riskfördelning och preliminär tidplan. För att projektet ska kunna gå vidare krävs nu ett bindande beslut från kommunfullmäktige om att ingå medfinansieringsavtal. Projektet avser framtagande av vägplan, projektering och byggnation av cirka 3,1 km gång- och cykelväg längs väg 2874 mellan Tidaholms tätort och Ekedalen. Gång- och cykelvägen ska uppfylla Trafikverkets krav enligt VGU (regelverk ”Vägar och gators utformning” för statlig väg). tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Anläggningen kommer att ingå i Trafikverkets ansvar och förvaltas som statlig anläggning. Kommunen bär därför inga framtida kostnader för drift eller underhåll. Vägplan tas fram av Trafikverket. Kommunen deltar som samrådspart och lämnar synpunkter i granskningen för att bevaka kommunala intressen. Genomförande kan först ske när vägplanen vunnit laga kraft Planeringsmässig motivering Projektet ligger i linje med kommunens översiktsplan (ÖP2030), där Ekedalen pekas ut som ett prioriterat område och stråk. Genom att medfinansiera gång‑ och cykelväg längs väg 2874 fullföljer kommunen den planeringsinriktning som redan är politiskt beslutad och stärker kopplingen mellan Ekedalen och Tidaholms tätort. Överfart över väg 26 ingår inte i projektet. Gång -och cykelväg till Acklingakorset måste beskrivas som en första del i en gc-väg till Ekedalen, emellertid den del som bedöms mest otrygg för oskyddade trafikanter. Det faller utanför frågan om medfinansieringsavtalet, men Trafikverket kommer under 2026 påbörja en utredning av väg 26 där trafiksäkerheten vid Acklingakorset kommer analyseras. Trafiksäkerhet och miljöeffekter Den nya gång- och cykelvägen skapar en trygg, separerad och sammanhållen förbindelse på en sträcka som i dag upplevs som osäker för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelvägar är av särskild betydelse för barn och ungdomar. Det möjliggör vardagscykling till fritidsaktiviteter och skapar bättre förutsättningar för cykelpendling. Det sänker tröskeln för invånare att välja gång och cykel i vardagen och bidrar till att minska bilberoendet. Ökad gång- och cykeltrafik bidrar till minskade utsläpp, bättre luftkvalitet och ökad fysisk aktivitet. Det ger positiva effekter för folkhälsan, tryggheten och den upplevda livsmiljön i berörda bostads- och verksamhetsområden. Projektet kan beskrivas som en pusselbit i kommunens ansträngningar för att minska klimatpåverkan och stärker det som kallas lokal hållbar mobilitet. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Ekonomiska konsekvenser Trafikverkets tidiga kostnadskalkyl (prisnivå för februari 2025) bedömer den totala kostnaden till 29,35 mnkr. Bygghandling och produktion bedöms kosta 23,13 mnkr. Kommunen ska medfinansiera 50 procent av dessa kostnader, vilket motsvarar cirka 11,565 mnkr. Kostnaderna indexeras enligt Trafikverkets väginvesteringsindex. Trafikverket står för hela kostnaden för vägplaneskedet. Vid kostnadsökningar upp till 30 procent fortsätter avtalet gälla utan omförhandling; vid större avvikelser ges möjlighet till omförhandling. Trafikverket kommer under arbetets gång kontinuerligt ha avstämning med kommunen om utvecklingen av kostnader. Liksom vid alla stora markarbeten och infrastrukturprojekt kan det dyka upp händelser som inte på förhand går att förutse. Trafikverket har gjort en initial bedömning att projektet inte är förenat med större kända risker. Utbetalning från kommunen sker via rekvisition från Trafikverket i takt med upparbetade kostnader. Tidpunkten för kommunens utbetalningar ligger långt fram i tiden, då produktion preliminärt bedöms kunna ske omkring 2032–2033. Men den angivna tiden har betydande osäkerhet, start kan ske både tidigare och senare. Risk och osäkerhet Kostnaden är indexreglerad och beloppet kommer att räknas upp varje år fram till upphandling och genomförande. Kostnaden är alltså preliminär i prisnivå för februari 2025. Vägplanen måste fastställas innan genomförande kan ske. Kostnadsbedömningen är framtagen i tidigt skede och innehåller osäkerheter kopplade till marknadsläge och tekniska förutsättningar. Trafikverket ansvarar för planprocess, upphandling och produktion, vilket minskar kommunens genomföranderisk. Trafikverket bär hela kostnadsrisken för vägplanen. Kommunen bär endast sin andel av kostnaderna i bygghandlings- och produktionsskede. Trafikverket har informerat kommunen om en formell planläggningsrisk kopplad till vägplanen. Eftersom aktuell sträcka utgör en del av en större beslutad etapp mellan Tidaholm och Ekedalen kan nyttan av denna första etapp behöva prövas självständigt enligt väglagen. Den beskrivna samhällsnyttan med GC‑vägen uppstår i huvudsak först när hela sträckan är utbyggd, vilket innebär att vägplanen för den första etappen mellan väg 26 och Tidaholms tätort riskerar att inte kunna fastställas. Trafikverket bedömer att denna risk kan minskas genom att tidigt tydliggöra nyttorna av just denna deletapp samt genom tidigt samråd med berörda. Om vägplanen inte kan fastställas kan projektet behöva avbrytas. Den regionala planen står för samtliga kostnader och risker kopplade till vägplaneskedet, vilket innebär att kommunen inte bär någon ekonomisk risk om projektet inte kan genomföras. Belysning Eventuell kommunal belysning kan tillkomma om kommunen väljer detta och finansieras då till 100 procent av kommunen efter särskilt beslut. Frågan om belysning kommer att hanteras separat från tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 medfinansieringsavtalet. Det kan ingå i produktionen men blir inte en del av Trafikverkets anläggning. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Åtgärden förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten för barn och unga på väg till skola, fritidsaktiviteter och kollektivtrafik. Den bedöms stärka barns rätt till trygg och säker rörelsefrihet och tillgodose behov av en säker trafikmiljö. Utredningens slutsatser Kommunen föreslås ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket om gång- och cykelväg längs väg 2874 till Acklingakorset. Beslutsunderlag  Avstämningsunderlag, ”GC-väg längs väg 2874 Tidaholm- korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm-Ekedalen), Trafikverket, 2026-01-09.  Totalkostnadskalkyl, ”Bilaga 1 - underlagskalkyl GC-väg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26”, Trafikverket, 2026-01-09.  Avtalsutkast, ”Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun”, Trafikverket, 2026-01- 08.  Kommunfullmäktiges beslut § 166/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, 2025-12-15.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 121/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset”, 2025- 10-09. Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 GC-väg längs väg 2874 Tidaholm- korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm-Ekedalen) Avstämning tidig kalkyl medfinansieringsavtal 260109 1. Ej känslig 2 Bakgrund • GC-väg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen) ca 3,1 km enligt alternativ 1 • Beslutad åtgärd av VGR i regionalt GC-paket 2022-2025 i regional plan för Västra Götaland • Enligt beslutad modell i regional plan för finansiering av GC-vägar längs regionala statliga vägar ska berörd kommun medfinansiera ny GC-väg: - Beslut VGR om att 100 % av kostnaderna för vägplan ska tas inom regional plan. - Kommunal medfinansiering om 50 % av åtgärdskostnaden för skede bygghandling och produktion. - Hållplatsåtgärder på motsatt sida GC-väg genomförs samordnat men finansieras via regional plan, kollektivtrafikåtgärder. 3 Process Politiskt beslut om medfinansiering Beslut Tidaholms Beslutad GC- kommun om Tilldelning intern vägsåtgärd i Uppdaterad tidig avsikt att resurs Tecknande av regionalt GC- kostnadskalkyl medfinansiera projektledare medfinansierings- Vägplan Bygghandling Produktion paket Västra Investering GC-väg skede Investering avtal Götaland 2022- Trafikverket bygghandling och Trafikverket 2025 produktion Avtal signerat Grund för avtalskostnad medfinansieringsavtal Genomförande av projekt 4 Tidig kostnadskalkyl Uppdragsnamn: Väg 2874 Tidaholm - Väg 26 Prisnivå: 2025-02 Distrikt: IVvr Uppdrag nr: Upprättad: 2020-07-08 Projektledare: Fredrik Borgvall Skede: Samrådshandling Rev.datum: 2025-12-01 Dokumentationen upprättad av: Fredrik Borgvall Kalkylsammanställning nivå 1 Kostnadsbedömning alla år B L ANDEL AV O C K BESKRIVNING KOSTNAD (kr) TOTALKOSTNAD ANMÄRKNING Varav byggherrekostnad skede: Vägplan 1 220 tkr Bygghandling 680 tkr 1 PROJEKTADMINISTRATION 3 015 000 10% Produktion 1 110 tkr 2 UTREDNING & PLANERING 5 000 000 17% Avser kostnad framtagande av vägplan 3 PROJEKTERING 1 500 000 5% Avser kostnad framtagande av bygghandling 4 MARK & FASTIGHETSINLÖSEN 2 000 000 7% 6.4 VÄGANLÄGGNING 13 525 000 46% 9 ÖVERLÄMNANDE & AVSLUT 150 000 1% 10 GENERELLA OSÄKERHETER 4 160 000 14% Varav: GC-väg 3 100 meter: Vägplan 6 220 tkr Bygghandling 2 180 tkr Jämförelsekostnad totalt: 9 450 kr/meter TOTALKOSTNAD 50 % SANNOLIKHET : 29 350 000 kr Produktion 20 950 tkr Kostnad skede bygghandling + produktion: Avtalskostnad skede bygghandling och 7 460 kr/meter produktion 23 130 000 kr VaravS midedaf in7a1n8s iearvin g8s6k8ostnad = 11 565 tkr 5 Förutsättningar medfinansieringsavtal • Avtal måste tecknas innan arbetet med vägplan påbörjas. • Hantering av risk för kostnadsförändringar: ‒ Risk fördelas utifrån medfinansieringsandel för skede bygghandling och produktion, d.v.s. kommunen ska stå för 50 % av ev. kostnadsökning för skede bygghandling och produktion. ‒ Trafikverket står för hela risken för kostnadsökning för skede vägplan genom regional plan. ‒ Kostnadsökning avser ökning utöver kostnadsutvecklingen enligt Trafikverkets index för väginvesteringar. ‒ Kostnadsökning upp till 30 % mot avtalskostnad ska inrymmas i avtal. Därefter ges möjlighet till omförhandling. • Om beslut fattas om att avbryta projektet: ‒ Trafikverket via regional plan står för upparbetade kostnader för skede vägplan. ‒ Respektive part står för 50 % vardera för upparbetade kostnader för skede bygghandling och produktion i enlighet med fördelningen enligt medfinansieringssavtal. 6 Risk fastställande av vägplan: • GC-väg avser deletapp Tidaholm-korsning väg 26 • Krävs välgrundad avvägning mellan allmänintresse och olägenhet för enskilda som grund för om vägplan kan fastställas eller ej. • Allmän väg både öster och väster om väg 26 ger stöd för att deletapp ger nytta • Passage för gång- och cykeltrafik över väg 26 ingår inte i projektet • Utredning planeras för väg 26 genom Skaraborg under 2026: ‒ Barriäreffekter och trafiksäkerhetsbrister en viktig utgångspunkt ‒ Ännu ingen beslutad och finansierad korsnings- och/eller passageåtgärd i korsning väg 26/2874, Acklinga Bilaga 1 Underlagskalkyl GC-väg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 1. Ej känslig 2 AVTAL 1 (9) Trafikverkets ärendenummer Dokumentdatum Konfidentialitetsnivå TRV 2025/142117 2026-01-08 1 Ej känslig Skövde kommuns ärendenummer 0.4 latvasnakrevmas hco gnireisnaniF 2640 LLAMT Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun . Detta avtal avser planläggningsprocessen och/eller byggande för åtgärder och innefattar: ☒ Medfinansiering från annan part till statlig infrastruktur Mellan nedanstående parter träffas härmed avtal om medfinansiering enligt följande:

§ 34 Beslut om förstudiereapport gällande omledning av Vamman SBN 2025/294 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att o godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. o föreslå kommunfullmäktige att åtgärder enligt aktivitetstabell 1 genomförs. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har på nämndens uppdrag tagit fram en förstudie för anläggande av ett omledningsdike för Vamman. Syftet med omledningsdiket är att avleda höga vattenflöden utanför Tidaholms tätort för att minska risken för översvämningar kring befintlig och planerad bebyggelse. Åtgärden är en förutsättning både för att möjliggöra detaljplanen för Marbotorp 3:1 m.fl. Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna förstudien och överlämna den till fullmäktige, samt att föreslå fullmäktige genomföra åtgärder utifrån aktivietstabell 1 i förstudien. Förstudien visar att ett omledningsdike avsevärt förbättrar stadens flödeskapacitet vid höga regnflöden och minskar de översvämningsproblem som återkommande uppstått i centrala delar av Tidaholm. Då möjligheterna till lokal fördröjning inom planområdet är begränsade bedöms ett omledningsdike vara den mest ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lösningen för både dagvattenhantering och klimatanpassning. Kommunen har avsatt investeringsmedel för att genomföra de åtgärder som krävs för att detaljplanen för Marbotorp 3:1 m.fl. ska kunna antas. Förstudien föreslår att dessa medel används för att möjliggöra de fortsatta steg som redovisas i aktivitetstabell 1, såsom projektering, kompletterande utredningar, tillståndsprövning och förberedande moment inför genomförandet av omledningsdiket. Det bör understrykas att det finns externa medel att söka för finansiering av sådana åtgärder som beskrivs i förstudien. Om förstudien godkänns och nämnden ges ett projekteringsuppdrag kommer förvaltningen undersöka dessa finansieringsmöjligheter. Under hösten 2025 genomfördes samråd för den aktuella detaljplanen, som omfattar cirka 40 hektar mark avsedd för industri, verksamheter, gator, naturmark och vattenområden. En central fråga i planarbetet har varit hanteringen av dagvatten, skyfall och höga flöden från Vamman. Vamman är redan idag kraftigt belastad vid ihållande regn, vilket medfört återkommande översvämningar i angränsande områden. Detaljplanen får inte medföra ökade flöden i Vamman, vilket också är ett krav från tillsynsmyndigheterna och följer gällande miljökvalitetsnormer. För att undvika ytterligare belastning föreslås det att ett omledningsdike anläggs väster om planområdet, bakom Tidaholmsanstalten, med återanslutning till Vamman utanför stadsgränsen. Diket ska avleda de flöden som överstiger normalvattenföringen och därmed skydda tätorten mot Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-02-12 översvämning. Då omledningsdiket ligger i direkt anslutning till planområdet kan även detaljplanens dagvattenhantering fördröjas och ledas till diket, vilket möjliggör en kontrollerad avrinning utan negativ påverkan på Vamman. Utöver de planmässiga behoven omfattas Vamman av flera dikningsföretag från tidigt 1900-tal. Delägarna har uppmärksammat att underhållet är eftersatt och att rensning och röjning behöver genomföras för att uppfylla gällande tillstånd. Dessa åtgärder bör samordnas med anläggandet av omledningsdiket för att säkerställa en effektiv och tidsmässigt samordnad genomförandeprocess. Då omledningsdiket är avgörande för detaljplanens genomförande, kommunens arbete med klimatanpassning samt för att uppfylla dikningsföretagens krav, behöver arbetet med projektering och vidare utredningar påbörjas skyndsamt. Förstudien utgör det första steget i detta fortsatta arbete och ligger till grund för beslut om projektering, tillståndsansökningar och efterföljande byggnation. Förslag till beslut - Nämnden beslutar att o godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. o föreslå kommunfullmäktige att åtgärder enligt aktivitetstabell 1 genomförs. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Förstudie gällande omledningsdike för Vamman”, planarkitekt Marie Bengtzon, 2026-01-29.  Förstudie, ”Omledning Vamman”, 2026-02-02. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SBN 2025/294 2026-01-29 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Marie Bengtzon, planarkitekt Förstudie gällande omledningsdike för Vamman Förslag till beslut - Nämnden beslutar att o godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. o föreslå kommunfullmäktige att åtgärder enligt aktivitetstabell 1 genomförs. Ärendet Förvaltningen har på nämndens uppdrag tagit fram en förstudie för anläggande av ett omledningsdike för Vamman. Syftet med omledningsdiket är att avleda höga vattenflöden utanför Tidaholms tätort för att minska risken för översvämningar kring befintlig och planerad bebyggelse. Åtgärden är en förutsättning både för att möjliggöra detaljplanen för Marbotorp 3:1 m.fl. Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna förstudien och överlämna den till fullmäktige, samt att föreslå fullmäktige genomföra åtgärder utifrån aktivietstabell 1 i förstudien. Förstudien visar att ett omledningsdike avsevärt förbättrar stadens flödeskapacitet vid höga regnflöden och minskar de översvämningsproblem som återkommande uppstått i centrala delar av Tidaholm. Då möjligheterna till lokal fördröjning inom planområdet är begränsade bedöms ett omledningsdike vara den mest ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lösningen för både dagvattenhantering och klimatanpassning. Kommunen har avsatt investeringsmedel för att genomföra de åtgärder som krävs för att detaljplanen för Marbotorp 3:1 m.fl. ska kunna antas. Förstudien föreslår att dessa medel används för att möjliggöra de fortsatta steg som redovisas i aktivitetstabell 1, såsom projektering, kompletterande utredningar, tillståndsprövning och förberedande moment inför genomförandet av omledningsdiket. Det bör understrykas att det finns externa medel att söka för finansiering av sådana åtgärder som beskrivs i förstudien. Om förstudien godkänns och nämnden ges ett projekteringsuppdrag kommer förvaltningen undersöka dessa finansieringsmöjligheter. Under hösten 2025 genomfördes samråd för den aktuella detaljplanen, som omfattar cirka 40 hektar mark avsedd för industri, verksamheter, gator, naturmark och vattenområden. En central fråga i planarbetet har varit hanteringen av dagvatten, skyfall och höga flöden från Vamman. Vamman är redan idag kraftigt belastad vid ihållande regn, vilket medfört återkommande översvämningar i angränsande områden. Detaljplanen får inte medföra ökade flöden i Vamman, vilket också är ett krav från tillsynsmyndigheterna och följer gällande miljökvalitetsnormer. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 För att undvika ytterligare belastning föreslås det att ett omledningsdike anläggs väster om planområdet, bakom Tidaholmsanstalten, med återanslutning till Vamman utanför stadsgränsen. Diket ska avleda de flöden som överstiger normalvattenföringen och därmed skydda tätorten mot översvämning. Då omledningsdiket ligger i direkt anslutning till planområdet kan även detaljplanens dagvattenhantering fördröjas och ledas till diket, vilket möjliggör en kontrollerad avrinning utan negativ påverkan på Vamman. Utöver de planmässiga behoven omfattas Vamman av flera dikningsföretag från tidigt 1900-tal. Delägarna har uppmärksammat att underhållet är eftersatt och att rensning och röjning behöver genomföras för att uppfylla gällande tillstånd. Dessa åtgärder bör samordnas med anläggandet av omledningsdiket för att säkerställa en effektiv och tidsmässigt samordnad genomförandeprocess. Då omledningsdiket är avgörande för detaljplanens genomförande, kommunens arbete med klimatanpassning samt för att uppfylla dikningsföretagens krav, behöver arbetet med projektering och vidare utredningar påbörjas skyndsamt. Förstudien utgör det första steget i detta fortsatta arbete och ligger till grund för beslut om projektering, tillståndsansökningar och efterföljande byggnation. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Förstudie – Omledning Vamman, 2026-02-02 Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Förvaltning Ärendenummer: XXX 20XX/XX Upprättad: 20260115 Senast reviderad: 20XX-XX-XX Förstudierapport Avledningsdike, del av genomförande av Marbotorp 3:1 1Flicka blåser såpbubblor Ansvarig för dokumentet: Marie Bengtzon, Lars Unoson Beställare av förstudien: Samhällsbyggnadsförvaltningen Foto: Fotografens namn om känt Bakgrund ...................................................................................................................................................................3 Förstudiens uppdrag och avgränsningar .............................................................................................................4 Nulägesanalys ...........................................................................................................................................................4 Omvärldsbevakning ................................................................................................................................................5 Konsekvensanalys ...................................................................................................................................................5 Alternativa lösningar ..............................................................................................................................................5 Rekommenderad lösning .......................................................................................................................................5 Förväntad effekt ..................................................................................................................................................5 Projektets mål .....................................................................................................................................................6 Avgränsningar ......................................................................................................................................................6 Beröringspunkter och beroenden till andra projekt, arbeten och tillgångar ........................................6 Intressenter ..........................................................................................................................................................6 Omfattning i tid ...................................................................................................................................................7 Totalkostnadskalkyl ............................................................................................................................................7 Förslag på interna mottagare ...........................................................................................................................7 Förslag på utvärdering av effektmål ................................................................................................................7 Aktiviteter ............................................................................................................................................................7 Bakgrund Bostadsområden kring Vamman inne i Tidaholms tätort har historiskt sett vid upprepade tillfällen drabbats av översvämningar till följd av tidvis höga flöden, med skador på bebyggelse som följd. I samband med planarbetet för ny storskalig industrimark vid Marbotorp blev översvämningssituationen kring Vamman aktualiserad då planområdet innefattar Vamman och delar av Hägne/Marbotorp som riskerar att översvämmas. Den nya detaljplanens dagvattenhantering är även direkt kopplat till det nya avledningsdiket till Vamman som planeras. För att möjliggöra den nya detaljplanen och en tänkt industrietablering behöver frågan kring dagvatten, översvämning och skyfall lösas på ett långsiktigt hållbart sätt, vilket även är ett krav från Länsstyrelsen för att inte överklaga antagandet av detaljplanen. Som en klimatförbättringsåtgärd för staden samt hållbar dagvattenhantering i detaljplaneskedet behöver därför Vammans flöden genom staden avlastas. Möjligheten att fördröja Vammans flöden inom planområdet är begränsad då stora arealer skulle behöva tas i anspråk, vilket lämnar begränsad byggbar mark kvar för industrietableringar. Att leda dagvattnets avrinning ofördröjt till Vamman skulle få negativa konsekvenser på en redan flödesbegränsad sträcka med årliga rapporterade översvämningar och är därför inte ett alternativ. Sommaren 2023 levererade WSP en förstudie på kommunens underlag. Uppdraget var att studera konsekvenserna av ett avledningsdike till Vamman. Syftet var dels att använda avledningen för att leda och på vägen fördröja dagvatten genererade av den största fastigheten i DP Marbotorp 3:1. Dels att avlasta Vamman permanent genom tätorten. Resultatet visade att staden skulle höja sin flödeskapacitet betydligt och färre områden översvämmas om ett avledningsdike skulle tillskapas, se figur nedan. Figur 1. Figuren t.v. visar översvämmningsmodellering utan avledningsdike vid HQ100 kf 1.3. Figuren t.h. visar översvämningsmodellering med avledningsdike vid HQ100 kf 1.3 Sträckningen för avledningsdiket illustreras i figur 2. Med inlopp vid Nolängen i söder och utlopp och anslutning till Vamman vid jordbruksmarken i Ramstorp. Område markerad med magenta är utpekad plats för fördröjande åtgärd. Figur 2. Figuren visar avledningsdikets sträckning Förstudiens uppdrag och avgränsningar Förstudien ska fungera som beslutsunderlag för KF Nulägesanalys Bakgrunden beskriver ”nollalternativet” avseende översvämningsproblematiken i Vamman. Länstyrelsens yttrande i samråd 2 för DP Marbotorp 3:1: ”Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av Länsstyrelsen” Visar att planen kommer få stora problem att vinna laga kraft utan att en fysisk åtgärd är tillskapad innan antagande. Omvärldsbevakning Sveriges klimat blir allt varmare och blötare. I takt med att den globala medeltemperaturen stiger ökar också förekomsten av extremt väder som torka och värmeböljor eller skyfall, vilket i sin tur ökar risken för översvämningar, ras, skred och erosion. Klimatförändringen ändrar därför förutsättningarna för fysisk planering eftersom det vi bygger och planerar för ska finnas kvar i en lång tid. (Naturvårdsverket, 2026) Generellt är det svårt att fördröja flöden effektivt och långvarigt när flödena är höga då mycket yta behöver tas i anspråk. Vamman har ett MQ (medelvattenföring) på ca 0,2m3/s. Figur 1 visar två olika situationer vid ett klimatkompenserat 100-års regn i Tidaholms tätort. Figuren t.v. visar inga översvämningar innanför ringleden efter anlagt avledingsdike, till skillnad från bilden th där stora översvämmade områden syns kring Vamman. Skillnaden i modellerande flödet är (7.8-4.2)=3.6m3/s. Ytterligare hydraulisk modellering och studie behövs (se aktivitetstabell 1). Grovhugget, ser vi att utan avledningsdike och för att klara 100 års flöde på 6h (som är ett brukligt antagande) skulle vi behöva fördröja 77760m3 på annan plats. Motsvarande ca 14.4 fotbollsplaner på 1m djup. Konsekvensanalys Konsekvenserna av anläggandet av avvattningsdiket är att översvämningsproblematiken i centrala delar av Tidaholm till följd av Vammans översvämning skulle minska, och detaljplanen för Marbotorp kan antas utan att överklagas i högre instanser. Då en medelvattennivå i Vamman kommer bibehållas även efter ett anläggande avledningsdiket bedöms inte Vammans ekologiska och biologiska förutsättningar påverkas negativt. Alternativa lösningar Då beräkningar visar att stora volymer vatten behöver fördröjas för att motsvara den kapacitet som avlendingsdiket skulle avleda, så skulle detta behöva lösas på andra ytor uppströms Vamman söder om Tidaholms tätort. Detta skulle innebära att ett strategiskt markinköp blir nödvändigt för att tillgodose dessa ytor. Även om detta görs skulle en vattenväg ner mot Ramstorp bakom fängelset dock bli nödvändig efter antagandet att kommunen inte ska belasta Vamman mer än vad som gör idag. En annan lösning vore också att minska andelen exploaterbar mark i detaljplanen för Marbotorp, och på så vis minska flödena mot Vamman och avledningsdiket genom genomsläppliga material och infiltration. Detta minskar endast storleken på avvattningsdiket, men det behövs ändå anläggas. Rekommenderad lösning Samhällsbyggnadskontoret förordar att påbörja projektet och aktivitetstabell 1. Dels då en politisk vilja att förverkliga Marbotorp 3:1 finns, dels för att aktivt arbeta med klimatanpassningsåtgärder och därmed skapa bättre resiliens mot översvämningar i Tidaholms tätort. Förväntad effekt Samhällsbyggnadsförvaltningen hoppas att åtgärden ska kunna få DP Marbotorp 3:1 att vinna laga kraft samt förbättra flödessituationen för Vamman genom staden. Projektets mål DP Marbotorp vinner laga kraft samt förbättra flödessituationen Avgränsningar Projektet avgränsas till aktivitetstabell 1 Beröringspunkter och beroenden till andra projekt, arbeten och tillgångar Avledningsdiket kommer ha utlopp i samma dike som projektet Västra industriområdet, Ramstorp. Där pågår nu dialog med LST angående vattenverksamhet. Förprojekteringen har stämt av så nivåerna kan nyttjas i båda projekten och samsas i samma utloppsledning. Intressenter Projektgrupp/styrgrupp ej tillsatt. Omfattning i tid Tidsuppskattningen är mycket grov och avhängd andra myndigheters beslut vilka varierar över tid beroende på myndighetens belastning. Exempelvis har kommunen 20260113 inte fått beslut i sökt vattenverksamhet som skickade in 20250210. Uppskattad tidsåtgång finns att se i aktivitetstabell1. Totalkostnadskalkyl Längden på diket sträcker sig ca 3km. Dikessektionen kommer mest sannolikt se olika. Några sträckor kommer troligtvis behöva kulverteras. Totalkostnadskalkylen är högst osäker kopplat mot att detaljprojekteringen inte är utförd. 20250131 levererade Sweco Strategisk Dagvattenplan Västra Tidaholm. Rapporten bedömer kostnaden i utförandet till 6 500 000. Kostnaden speglar enbart en produktionskostnad. Förslag på interna mottagare Samhällsbyggnadsförvaltningen. Förslag på utvärdering av effektmål En uppföljning bör göras för vattenföring i avledningsdiket samt högsta flöden i Vamman efter genomförandet, samt jämföras mot dagens värden. Aktiviteter Tabellen visar relevanta aktiviteter för projektet. Underlag som kan behöva tas fram för att klara ansökning om vattenverksamhet (sannolikt fråga om tillstånd) samt till detaljprojektering. Aktivitetstabell 1 Aktivitet Notering Tid Kostnad Markavtal Nolängen Ett civilrättsligt avtal behöver 1-3 mån 100 000 undertecknas och formaliseras. Underlag Geoteknisk underökning inkl. 2 mån 150 000 grundvattenmätningar. Geoteknik, grundvatten. Bedömning av eventuellt Exklusive löpande inläckage av grundvatten, ev GRV-mätningar bedömning av påverkansområde, influensområde. Miljökonsekvensbeskrivning, Naturvärdesinventering är 3 mån 200 000 Naturvärdesinventering genomförd höst 2025. MKB är avhängd kraven från LST. Detaljprojektering Detaljprojektering sker 4-6 månader 600 000 parallellt med de hydrauliska beräkningarna för fördröjnings- anordningen samt diket. Dikningsföretag Dikningsföretagen behöver Avhängt konsult ca omformas efter handläggningstid 1500kr/h detaljprojekteringen hos MÖD. 20250131 strategisk dagvattenplan Västra Tidaholm estimerade kostnaden till 250 000/DF Ansökning om Ansökning till LST. Beroende Avhängt vattenverksamhet. på vad underlagen visar samt handläggningstid vilken teknisk lösning detaljprojekteringen föreslår kan olika vattenverksamheter behöva sökas tillstånd för. Ansökningar om externa medel Ansökningar kan göras mot 40 Intern tid olika timmar/ansökning organisationer/myndigheter i olika stadier. Exempel på medel som skulle kunna vara aktuella: EU, LIFE Naturvårdsverket, LONA MCF, Statsbidrag för naturolyckor Havs och vattenmyndigheten, Bidrag till städers klimatanpassning och resiliens. Produktionsfas När tillstånd erhållits för Kostnadskalkyl tas 20250131 vattenverksamheten samt fram i samband strategisk dikningsföretagen omformats med dagvattenplan detaljprojektering Västra Tidaholm estimerade kan byggande av fysisk åtgärd kostnaden till upphandlas och verkställas. 6 500 000 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08

§ 36 Beslut om rapport om motioner/Tidaholmsförslag som inkommit till kommunfullmäktige men inte slutbehandlats KS 2026/56 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Det framgår av §§ 32-33 i kommunfullmäktiges arbetsordning att kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och Tidaholmsförslag som inte har beretts färdigt. Den första redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i april. Kommunledningsförvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och Tidaholmsförslag som har anmälts till kommunfullmäktige till och med 2026-03-09 och inte slutbehandlats. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om rapport om motioner och Tidaholmsförslag som inkommit till kommunfullmäktige men inte slutbehandlats”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2026-03-17. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/56 2026-09-03 Kommunstyrelsen Handläggare: Sofie Thorsell, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Beslut om rapport om motioner och Tidaholmsförslag som inkommit till kommunfullmäktige men inte slutbehandlats Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Ärendet Det framgår av 32-33 §§ i kommunfullmäktiges arbetsordning att kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och Tidaholmsförslag som inte har beretts färdigt. Den första redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i april. Kommunledningsförvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och Tidaholmsförslag som har anmälts till kommunfullmäktige till och med 2026-03-09 och inte slutbehandlats. Motioner Motion om max antal elever i förskola Anmäldes under kommunfullmäktiges och skola sammanträde 2025-03-31 Ärendenummer: KS 2025/234 Ärendet väntas behandlas av kommunstyrelsen på dess sammanträde 2026-03-11 Motion om strategisk inriktning för Anmäldes under kommunfullmäktiges minskad klimatpåverkan inom sammanträde 2025-03-31 byggnation och förvaltning Ärendet väntas behandlas av Ärendenummer: KS 2025/289 kommunstyrelsen på dess sammanträde 2026-03-11 Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen som inväntar yttrande från samhällsbyggnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Motion om att inleda processen mot 30 Anmäldes under kommunfullmäktiges timmars arbetsvecka sammanträde 2025-06-23 Ärendenummer: KS 2025/414 Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen som inväntar yttrande från social- och omvårdnadsnämnden Motion om arbetskläder och arbetsskor Anmäldes under kommunfullmäktiges för anställda sammanträde 2025-12-15 Ärendenummer: KS 2025/701 Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen som inväntar yttrande från barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden Tidaholmsförslag Tidaholmsförslag om pulkabacken Anmäldes under kommunfullmäktiges Labacken sammanträde 2025-01-27 Ärendenummer: KS 2025/110 Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen som inväntar yttrande från samhällsbyggnadsnämnden Tidaholmsförslag om Brukslilleparken Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde 2025-09-29 Ärendenummer: KS 2025/593 Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen som inväntar yttrande från samhällsbyggnadsnämnden Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2022/296 2026-04-15 Kommunfullmäktige Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse – Entledigande från uppdrag för Fredrik Johansson (SD) Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att: o entlediga Fredrik Johansson (SD) från sitt uppdrag som ersättare i social- och omvårdnadsnämnden med sista tjänstgörande dag 2026-04-27. o justera paragrafen omedelbart. Ärendet Fredrik Johansson (SD) har begärt att bli entledigad från sitt förtroendeuppdrag som ersättare i social- och omvårdnadsnämnden. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  Begäran om entledigande, 2026-03-27. Sändlista Fredrik Johansson (SD) Personalenheten Social- och omvårdnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Förtroendeuppdrag i Tidaholms kommun - avsägelse Ärendenummer: #9260 | Inskickat av: Bo Fredrik Jörgen Johansson (signerad) | 2026-03-27 06:59 1. Politiska uppdrag Jag vill avsäga mig följande förtroendeuppdrag i Tidaholms kommun Här fyller du i vilket/vilka förtroendeuppdrag som du vill avsäga dig. Ett uppdrag per rad. Förtroendeuppdrag Avsägelse från datum Ersättare i SON nämnden 2026-03-27 2. Kontaktuppgifter Ärendenummer: #9260 | Inskickat av: Bo FreSdirdika J ö8r6ge4n aJovh 8an6s8son (signerad) | Datum: 2026-03-27 06:59 Sida 1 av 2 Kontaktuppgifter Personnummer Förnamn Efternamn Bo Fredrik Jörgen Johansson Adress Postnummer och ort Telefon E-postadress - Mobiltelefon Notifieringar E-post SMS Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: Bo Fredrik Jörgen Johansson Person ID: Datum: 2026-03-27 06:59 Signerad checksumma: Ärendenummer: #9260 | Inskickat av: Bo FreSdirdika J ö8r6ge5n aJovh 8an6s8son (signerad) | Datum: 2026-03-27 06:59 Sida 2 av 2 Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2022/296 2026-04-15 Kommunfullmäktige Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse – Fyllnadsval av ersättare i social- och omvårdnadsnämnden efter Fredrik Johansson (SD) Förslag till beslut - Kommunfullmäktige beslutar att: o utse XXX till ersättare i social- och omvårdnadsnämnden för perioden 2026-04-28 till 2026-12-31. o justera paragrafen omedelbart. Ärendet Kommunfullmäktige ska under sitt sammanträde 2026-04-27 behandla ärende om beslut om entledigande av uppdrag för Fredrik Johansson (SD). Kommunfullmäktige ska därefter förrätta ett fyllnadsval av ersättare i social- och omvårdnadsnämnden. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  Begäran om entledigande, 2026-03-27. Sändlista Den valde Personalenheten Social- och omvårdnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Förtroendeuppdrag i Tidaholms kommun - avsägelse Ärendenummer: #9260 | Inskickat av: Bo Fredrik Jörgen Johansson (signerad) | 2026-03-27 06:59 1. Politiska uppdrag Jag vill avsäga mig följande förtroendeuppdrag i Tidaholms kommun Här fyller du i vilket/vilka förtroendeuppdrag som du vill avsäga dig. Ett uppdrag per rad. Förtroendeuppdrag Avsägelse från datum Ersättare i SON nämnden 2026-03-27 2. Kontaktuppgifter Ärendenummer: #9260 | Inskickat av: Bo FreSdirdika J ö8r6ge7n aJovh 8an6s8son (signerad) | Datum: 2026-03-27 06:59 Sida 1 av 2 Kontaktuppgifter Personnummer Förnamn Efternamn Bo Fredrik Jörgen Johansson Adress Postnummer och ort Telefon E-postadress - Mobiltelefon Notifieringar E-post SMS Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: Bo Fredrik Jörgen Johansson Person ID: Datum: 2026-03-27 06:59 Signerad checksumma: Ärendenummer: #9260 | Inskickat av: Bo FreSdirdika J ö8r6ge8n aJovh 8an6s8son (signerad) | Datum: 2026-03-27 06:59 Sida 2 av 2

§ 39 Mötets öppnande Mötet öppnades av Miguel Odhner och alla hälsades välkomna. Till justeringsperson valdes Liselotte Fröjd

§ 40 Beslut om antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal KS 2025/715 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att, för Tidaholms kommuns del, anta följande från och med 2027-01-01: o hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. o överenskommelse - kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. o överenskommelse - regionens läkaransvar i kommunal primärvård. o överenskommelse - samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. o överenskommelse - ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Sammanfattning av ärendet Det har tagits fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande fyra överenskommelser i form av underavtal. Avtal och överenskommelser har tagits fram i partssamverkan av en arbetsgrupp om tio personer under ledning av en processledare för Västra Götalandsregionen och en processledare för kommunerna. Vardera huvudmannasida har haft en styrgrupp och frågor har kunnat skickas till en gemensam politisk referensgrupp. Avtalet syftar till att skapa en modern och hållbar samverkan mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet. Ledord i det gemensamma arbetet har varit dialog, transparens, inlyssnande, trygghet och tillsammans. Strävan har varit att alla parter ska kunna känna sig hörda, känna tillit till processen och känna sig nöjda med resultatet. Samtliga parter rekommenderas att, var för sig, besluta om att anta avtalet med tillhörande överenskommelser att gälla från och med 2027-01-01. Något som även Skaraborgs kommunalförbund har uppmanat sina medlemskommuner att göra. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att, för Tidaholms kommuns del, anta följande från och med 2027-01-01: o hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. o överenskommelse - kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. o överenskommelse - regionens läkaransvar i kommunal primärvård. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25 o överenskommelse - samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. o överenskommelse - ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2026-03-17.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 118/2025 ”Beslut om antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, 2025-11-25.  Tjänsteskrivelse ”Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, medicinskt ansvarig sjuksköterska Pia Frisk Ragnar, 2025-10-06.  Skaraborgs kommunalförbunds direktions beslut § 64/2025 ”Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal 2027”, 2025-09-05.  Styrelse protokoll VästKom, 2025-09-04.  Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025-09-04, ”Kommungemensam skrivning i beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal”.  Missivbrev ”Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser”, 2025-09-01.  Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.  Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.  Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård.  Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende.  Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/715 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Sofie Thorsell, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, för Tidaholms kommuns del, anta följande från och med 2027-01-01: o hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. o överenskommelse - kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. o överenskommelse - regionens läkaransvar i kommunal primärvård. o överenskommelse - samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. o överenskommelse - ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Ärendet Det har tagits fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande fyra överenskommelser i form av underavtal. Avtal och överenskommelser har tagits fram i partssamverkan av en arbetsgrupp om tio personer under ledning av en processledare för Västra Götalandsregionen och en processledare för kommunerna. Vardera huvudmannasida har haft en styrgrupp och frågor har kunnat skickas till en gemensam politisk referensgrupp. Avtalet syftar till att skapa en modern och hållbar samverkan mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet. Ledord i det gemensamma arbetet har varit dialog, transparens, inlyssnande, trygghet och tillsammans. Strävan har varit att alla parter ska kunna känna sig hörda, känna tillit till processen och känna sig nöjda med resultatet. Samtliga parter rekommenderas att, var för sig, besluta om att anta avtalet med tillhörande överenskommelser att gälla från och med 2027-01-01. Något som även Skaraborgs kommunalförbund har uppmanat sina medlemskommuner att göra. Ärendet har skickats på remiss till social- och omvårdnadsnämnden som föreslår kommunfullmäktige besluta att för Tidaholms kommuns del ingå respektive del i det framtagna förslaget. Kommunledningsförvaltningen ställer sig bakom nämndens förslag. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Det framgår av avtalet att de målgrupper som berörs av avtalet är alla som behöver hälso- och sjukvård från Västra Götalandsregionen och kommunerna oavsett ålder. Det framgår dock av tjänsteskrivelsen som ligger till grund för social- och omvårdnadsnämndens beslut att ärendet inte bedöms beröra barn i direkt mening vilket kommunledningsförvaltningen tolkar som att de kommunala insatser som avtalet berör inte riktas till barn. Beslutsunderlag  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 118/2025 ”Beslut om antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, 2025-11-25.  Tjänsteskrivelse ”Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, medicinskt ansvarig sjuksköterska Pia Frisk Ragnar, 2025-10-06.  Skaraborgs kommunalförbunds direktions beslut § 64/2025 ”Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal 2027”, 2025-09-05.  Styrelse protokoll VästKom, 2025-09-04.  Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025-09-04, ”Kommungemensam skrivning i beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal”.  Missivbrev ”Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser”, 2025-09-01.  Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.  Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.  Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård.  Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende.  Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Sändlista Skaraborgs kommunalförbund Social- och omvårdnadsnämnden Västkom Västra Götalandsregionen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2025-11-25

§ 41 Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag KS 2026/118 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. Sammanfattning av ärendet Tidaholms Energi AB har inkommit med en begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande kring bildande av ett aktiebolag, Skaraborgs Industri AB, för dotterbolaget Tidaholms Bostads AB:s (TBAB) räkning. Aktiebolagets verksamhet kommer att vara att äga, förvalta och hyra ut fastigheter och inrymma fastigheten Granaten 7. TBAB ber även om kommunfullmäktiges ställningstagande gällande att försälja aktiebolaget innehållande fastighet Granaten 7. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 13/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-02-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-03.  Begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande, VD Mattias Andersson, Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-02-25

§ 42 Beslut om antagande av bolagsordning för Skaraborgs Industri AB KS 2026/119 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta upprättat förslag till bolagsordning för Skaraborgs Industri AB, under förutsättning att kommunfullmäktige som ställningstagande har beslutat tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar ett dotterbolag bestående av fastigheten Granaten 7. Sammanfattning av ärendet VD för Tidaholms Energi AB har inkommit med en begäran om ställningstagande gällande bildandet av ett dotterbolag till Tidaholms Bostads AB, bestående av fastigheten Granaten 7. Kommunledningsförvaltningen har föreslagit kommunfullmäktige att besluta att tillstyrka detta. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att tillstyrka bildandet av dotterbolag måste ägaren anta en bolagsordning för bolaget. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta upprättat förslag till bolagsordning för Skaraborgs Industri AB, under förutsättning att kommunfullmäktige som ställningstagande har beslutat tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar ett dotterbolag bestående av fastigheten Granaten 7. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 14/2026 ”Beslut om antagande av bolagsordning för Skaraborgs Industri AB”, 2026-02-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om antagande av bolagsordning för Skaraborgs Industri AB”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-03.  Förslag på bolagsordning för Skaraborgs Industri AB. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-02-25

§ 43 Beslut om revidering av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden SON 2026/38 Social- och omvårdnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att revidera avsnittet i social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter enligt upprättat förslag samt överlämna den till kommunstyrelsen för revidering. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-15 att anta taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, att gälla från och med 2026-01-01. I stället för att ange fasta belopp i dokumentet för taxor och avgifter, som har varit det tidigare förfaringssättet, har nämnden nu föreslagit att taxor och avgifter uttrycks som en andel av prisbasbeloppet. På så sätt blir styrdokumentet tidsoberoende och kräver inget nytt beslut när enbart en indexjustering sker i samband med förändrat prisbasbelopp. Detta förenklar processen för att fastställa nya belopp och ger möjlighet att kommunicera eventuella förändringar i god tid. Inom avsnittet som avser sondmat har uträkningen i tabellen förväxlats, vilket innebär att man enligt det beslutade dokumentet betalar hel avgift för halv nutrition och halv avgift för hel nutrition. Förvaltningen föreslår därför att uträkningsformeln i tabellen justeras och att dokumentet revideras. Nuvarande tabell med uträkningsformel: Sondmat Avser sondmat som tillhandahålls av förvaltningen Hel nutrition 0,01 av pbb per månad Halv nutrition 0,02 av pbb per månad Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2026-03-24 Förslag till reviderad tabell med uträkningsformel: Sondmat Avser sondmat som tillhandahålls av förvaltningen Hel nutrition 0,02 av pbb per månad Halv nutrition 0,01 av pbb per månad Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att revidera avsnittet i social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter enligt upprättat förslag samt överlämna den till kommunstyrelsen för revidering. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om revidering av social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter”, Anna Smedhs nämndsekreterare, 2026-03-03.  Beslut, ”Beslut om antagande av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, kommunfullmäktige, 2025-12-15.  Styrdokument - Social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2026/38 2026-03-03 Nämnd/styrelse Handläggare: Anna Smedhs, nämndsekreterare Tjänsteskrivelse – Beslut om revidering av social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter Förslag till beslut - Nämnden beslutar att revidera avsnittet i social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter enligt upprättat förslag samt överlämna den till kommunstyrelsen för revidering. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-12-15 att anta taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, att gälla från och med 2026-01-01. I stället för att ange fasta belopp i dokumentet för taxor och avgifter, som har varit det tidigare förfaringssättet, har nämnden nu föreslagit att taxor och avgifter uttrycks som en andel av prisbasbeloppet. På så sätt blir styrdokumentet tidsoberoende och kräver inget nytt beslut när enbart en indexjustering sker i samband med förändrat prisbasbelopp. Detta förenklar processen för att fastställa nya belopp och ger möjlighet att kommunicera eventuella förändringar i god tid. Inom avsnittet som avser sondmat har uträkningen i tabellen förväxlats, vilket innebär att man enligt det beslutade dokumentet betalar hel avgift för halv nutrition och halv avgift för hel nutrition. Förvaltningen föreslår därför att uträkningsformeln i tabellen justeras och att dokumentet revideras. Nuvarande tabell med uträkningsformel: Sondmat Avser sondmat som tillhandahålls av förvaltningen Hel nutrition 0,01 av pbb per månad Halv nutrition 0,02 av pbb per månad tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Förslag till reviderad tabell med uträkningsformel: Sondmat Avser sondmat som tillhandahålls av förvaltningen Hel nutrition 0,02 av pbb per månad Halv nutrition 0,01 av pbb per månad Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om revidering av social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter”, Anna Smedhs nämndsekreterare, 2026-03-03.  Beslut, ”Beslut om antagande av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, kommunfullmäktige, 2025-12-15.  Styrdokument - Social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter Sändlista Kommunstyrelsen tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-12-15

§ 44 Uppdrag Riktlinje Patientsäkerhet För beslut Föredragande Kristina Lännergren, Direktör Malin Swärd Davidsson, Strateg Hälso- och sjukvård Marina Johansson, Kommunalråd Göteborgs Stad Tjänsteutlåtande Uppdrag ta fram länsgemensam riktlinje för patientsäkerhet I arbetet med framtagande av förslag till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal har ett behov av förtydligat arbete kring patientsäkerhet avseende avvikelser i samverkan, tvister och ekonomisk reglering identifierats. För att undvika att själva avtalet blir alltför detaljerat och svårt att följa upp, föreslås att parterna tar fram en ny länsgemensam riktlinje som närmare beskriver hur samverkan ska ske i frågor om patientsäkerhet. Beslut: VästKoms styrelse rekommenderar att  att ställa sig bakom uppdraget att ta fram förslag på en länsgemensam riktlinje avseende patientsäkerhet.  den länsgemensamma riktlinjen skickas på remiss till parterna.  den länsgemensamma riktlinjen avseende patientsäkerhet ska kunna beslutas av respektive part synkroniserat med slutliga förslag om Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. VästKom Styrelse Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx 4

§ 45 Följduppdrag Hälso- och sjukvårdavtal Information Föredragande Kristina Lännergren, Direktör Malin Swärd Davidsson, Strateg Hälso- och sjukvård Marina Johansson, Kommunalråd Göteborg Tjänsteutlåtande Följduppdrag Hälso- och sjukvårdsavtal_v3 I arbetet med Hälso- och sjukvårdsavtalet med tillhörande överenskommelser har flera utvecklingsområden identifierats som inte rymts inom uppdraget, till exempel:  Länsgemensam implementering av Avtalet och överenskommelserna  Framtagande av patientfall och patientresor eller exempel som stöd för dialog  Förbättrade processer vid in- och utskrivning  Översyn av strukturen för samverkan på alla nivåer  Granskning och uppdatering av länsgemensamma styrdokument  Årlig uppföljning av Avtalet och överenskommelserna Beslut: VästKoms styrelse ställer sig bakom att  VästKom tillsammans med kommunalförbunden planerar genomförandet och bidrar till att stödja en länsgemensam och delregional implementering av Hälso- och sjukvårdsavtalet och tillhörande överenskommelser.  prioritera fortsatt utvecklingsarbete kopplat till Hälso- och sjukvårdsavtal och tillhörande överenskommelser.

§ 46 Övriga frågor  Ersättare till Jonas Attenius Information Jonas Attenius, Göteborgs Stad, beslutar att med omedelbar verkan lämna sitt uppdrag och därmed sin plats som ledamot i VästKom styrelse. Till ersättare föreslås Marina Johansson, Kommunalråd Göteborgs Stad.  Reviderad lön VästKoms direktör Information Ordförande Miguel Odhner har i samråd med vice ordförande Peter Eriksson beslutat att revidera lönen för VästKoms direktör Kristina Lännergren samt justera delar av avtalet retroaktivt per 1 april 2025. VästKom Styrelse Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx 5

§ 47 Mötet avslutas VästKom Styrelse Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx 6 Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx Final Audit Report 2025-09-16 Created: 2025-09-16 By: Johanna Hansson (johanna.hansson@vastkom.se) Status: Signed Transaction ID: CBJCHBCAABAAVsXK2PYp9q1nahP9wsEXDGmkokOyW3-H "Protokoll Styrelse VästKom 2025-09-04_v2.docx" History Document created by Johanna Hansson (johanna.hansson@vastkom.se) 2025-09-16 - 11:25:58 AM GMT Document emailed to Liselotte Fröjd (liselotte.frojd@tanum.se) for signature 2025-09-16 - 11:26:02 AM GMT Document emailed to Miguel Odhner (miguel.odhner@kungalv.se) for signature 2025-09-16 - 11:26:02 AM GMT Document emailed to Johanna Hansson (johanna.hansson@vastkom.se) for signature 2025-09-16 - 11:26:02 AM GMT Email viewed by Liselotte Fröjd (liselotte.frojd@tanum.se) 2025-09-16 - 11:36:57 AM GMT Document e-signed by Liselotte Fröjd (liselotte.frojd@tanum.se) Signature Date: 2025-09-16 - 11:38:44 AM GMT - Time Source: server Email viewed by Miguel Odhner (miguel.odhner@kungalv.se) 2025-09-16 - 12:43:18 PM GMT Document e-signed by Miguel Odhner (miguel.odhner@kungalv.se) Signature Date: 2025-09-16 - 12:43:31 PM GMT - Time Source: server Email viewed by Johanna Hansson (johanna.hansson@vastkom.se) 2025-09-16 - 1:00:14 PM GMT Document e-signed by Johanna Hansson (johanna.hansson@vastkom.se) Signature Date: 2025-09-16 - 1:00:27 PM GMT - Time Source: server Agreement completed. 2025-09-16 - 1:00:27 PM GMT Göteborg 2025-09-04 Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025 09 04 Kommungemensam skrivning i beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal Den 4 september 2025 beslutade VästKoms styrelse att rekommendera kommunalförbundens medlemskommuner att var för sig anta nytt förslag till Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser i form av underavtal. Under arbetsprocessen har det betonats vikten av att de 49 kommunerna i länet enhälligt ställer sig bakom avtalet. Därför rekommenderas kommunerna använda nedan likalydande beslutsformulering vid antagande av avtalet och dess överenskommelser. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande: 1 Kommunfullmäktige beslutar att, för X kommuns del, ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. 2 Kommunfullmäktige beslutar att, för X kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3 Kommunfullmäktige beslutar att, för X kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård 4 Kommunfullmäktige beslutar att, för X kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende 5 Kommunfullmäktige beslutar att, för X kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Ansvarig chef Handläggare Kristina Lännergren Malin Swärd Davidsson Direktör VästKom Strateg hälso- och sjukvård, VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Box 5073, 402 22 GÖTEBORG Besök: Anders Personsgatan 8 GÖTEBORG E-post: info@vastkom.se www.vastkom.se Org.nr: 858501–2084 Missivbrev SRO, 2025-09-01 Slutförslag Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser Denna skrivelse är partsgemensamt framtagen, och syftar till att rama in de slutliga förslagen på nytt hälso- och sjukvårdsavtal (Avtal) med tillhörande fyra överenskommelser. Slutförslagen ställs till samtliga 50 parter för ställningstagande och beslut. Skrivelsen återger den sammanfattning som framställts för politiskt samrådsorgan, SRO. På hemsidan för vårdsamverkan finns den mer fördjupade information som SRO också fick inför sitt ställningstagande den 1 september 2025. Nedan återges även villkor för avtalets ingående och fortsatta giltighet, samt fortsatt beslutsgång. SRO har den 1 september 2025 ställt sig bakom slutförslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande fyra överenskommelser i form av underavtal, och rekommenderar samtliga Parter att var för sig besluta om att anta dessa att gälla från och med den 1 januari 2027. Slutförslag • Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvar mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland • Överenskommelse Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård • Överenskommelse Regionens läkaransvar i kommunal primärvård • Överenskommelse Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende • Överenskommelse Samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård www.vardsamverkan.se | Sida 1 Missivbrev SRO, 2025-09-01 Sammanfattning av ärendet SRO föreslås ställa sig bakom förslagen till nytt hälso- och sjukvårdsavtal (Avtal) med tillhörande fyra överenskommelser i form av underavtal, och rekommendera samtliga Parter att var för sig besluta om att anta dessa att gälla från och med 1 januari 2027. Avtal och överenskommelser har tagits fram i partssamverkan, av en arbetsgrupp om tio personer, under ledning av en processledare för VGR och en för Kommunerna. Vardera huvudmannasida har haft en styrgrupp, och frågor har också kunnat eskaleras till en gemensam politisk referensgrupp. Avtalet syftar till att skapa en modern och hållbar samverkan mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna (Kommunerna), med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet. Ledord i det gemensamma arbetet har varit dialog, transparens, inlyssnande, trygghet – och tillsammans. Strävan har varit att alla Parter ska kunna känna sig hörda, känna tillit till processen och känna sig nöjda med resultatet. • Relation till tidigare avtal: Det nya Avtalet bygger på Regionbildningsavtalet och Primärvårdsavtalet från 1998 och kommer att ersätta det nuvarande avtalet som gäller till slutet av 2026. • Process och bakgrund: En politisk referensgrupp, styrgrupper och arbetsgrupper har arbetat sedan 2024 med att ta fram Avtalet och överenskommelserna, med remissrunda och dialogkonferenser under våren 2025 där region- och kommunrepresentanter deltagit. • Remissynpunkter och förändringar: Remissvaren visade behov av förtydliganden, särskilt kring ansvarsfördelning, samverkan och patientsäkerhet, vilket lett till justeringar jämfört med remissversionen av Avtalet. • Modern och hållbar samverkan: Avtalet stödjer Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård, förbättrar förutsättningar för vård i hemmet och tar höjd för framtida behov. www.vardsamverkan.se | Sida 2 Missivbrev SRO, 2025-09-01 • Avtalets innehåll och fokus: Avtalet förtydligar ansvarsfördelningen, betonar primärvårdens gemensamma ansvar och stärker patientsäkerhetsarbetet, inklusive hantering av oenighet och tvister. • Villkor för avtalets ingående och giltighet: Avtalet gäller under förutsättning att det godkänns av regionfullmäktige och av kommunfullmäktige i samtliga kommuner i Västra Götaland, genom beslut som vinner laga kraft. Det räcker att en Part säger upp Avtalet för att det ska upphöra att gälla för samtliga Parter. Uppsägning av Avtalet medför att även överenskommelserna i form av underavtal sägs upp. Överenskommelserna kan sägas upp eller revideras individuellt, utan att Avtalet påverkas. • Struktur och läsning: Avtalet innehåller nio avsnitt och ska läsas tillsammans med de fyra överenskommelser som är beroende av Avtalets giltighet. Viktiga förändringar efter remissbearbetning • Avtalets förhållande till Regionbildningsavtalet och det tillhörande Primärvårdsavtalet, liksom nu gällande hälso- och sjukvårdsavtal, har förtydligats. • Avtalet tydliggör det gemensamma ansvaret för primärvården. • VGR och Kommun har ansvar för olika grundkompetenser, vilket har förtydligats i Avtalet. • Ett förtydligande har lagts till om att Parterna har ett gemensamt ansvar för att komma överens om, och följa tillgången till, övriga kompetenser. • Begreppen frekvens, samt kortvarigt och långvarigt behov har kompletterats med en grundprincip för VGR:s och Kommunens ansvar, med utgångspunkt i personcentrerad vård. • Texter om sådan samverkan som inte regleras i Avtalet har begränsats. • Större fokus på gemensamt patientsäkerhetsarbete. • Hantering av oenighet och tvist regleras i Avtalet. • Förtydligande kring att hälso- och sjukvård i hemmet är en arena där både VGR och Kommun har ansvar. www.vardsamverkan.se | Sida 3 Missivbrev SRO, 2025-09-01 Villkor för avtalets ingående och fortsatta giltighet Avtalet, inklusive överenskommelser i form av underavtal, gäller under förutsättning att de godkänns av regionfullmäktige och kommunfullmäktige i samtliga kommuner i Västra Götaland, genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet gäller under perioden 2027-01-01 – 2030-12-31. Senast arton (18) månader innan avtalstiden löper ut har Parterna möjlighet att säga upp Avtalet. Om ingen Part skriftligen har sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget, med arton (18) månaders uppsägningstid. Vid uppsägning av Avtalet upphör Avtalet att gälla när den aktuella perioden på fyra år löper ut, alternativt när förlängningstiden på tre år löper ut. Det räcker att en Part säger upp Avtalet för att det ska upphöra att gälla för samtliga Parter. En uppsägning av Avtalet får till följd att även överenskommelserna sägs upp, eftersom de i egenskap av underavtal är direkt kopplade till Avtalets giltighet. Avtalet och övriga överenskommelser kvarstår om någon av överenskommelserna sägs upp. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för Avtalet kan initiativ till en översyn tas av det länsgemensamma, politiska forum där samverkan sker mellan VGR och Kommunerna. Förutsättning för samverkan utan Avtal Om inget Avtal finns tecknat mellan VGR och Kommunerna regleras ansvarsfördelning och samverkan enbart av Regionbildningsavtalet, inklusive Primärvårdsavtalet, samt av gällande lagstiftning. Fortsatt beslutsgång Samtliga Parter behöver var för sig ta ställning till föreslaget Avtal med fyra tillhörande överenskommelser i form av underavtal, med giltighetstid från och med den 1 januari 2027. Varje Part för sig ska fatta beslut före utgången av maj 2026. När beslut har fattats av respektive Part skickas information om detta till både VGR och VästKom, enligt nedan. Diarienummer ska anges. VGR, diarienummer RS 2025-04142: regionstyrelsen@vgregion.se www.vardsamverkan.se | Sida 4 Missivbrev SRO, 2025-09-01 VästKom, diarienummer 2025_017: info@vastkom.se Helen Eliasson Marina Olsson Ordförande SRO Vice ordförande SRO www.vardsamverkan.se | Sida 5 Hälso- och sjukvårdsavtal Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvar mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................... 3 1.1 Syfte och mål .................................................................................................................. 3 1.2 Läsanvisning .................................................................................................................. 4 1.3 Målgrupp ....................................................................................................................... 4 1.4 Omfattning .................................................................................................................... 4 1.5 Avtalsparter ................................................................................................................... 4 1.6 Avtalstid ......................................................................................................................... 5 2. Ansvar ........................................................................................................... 6 2.1 Gemensamt ansvar ........................................................................................................ 6 2.2 Västra Götalandsregionens ansvar ............................................................................... 7 2.3 Kommunens ansvar ...................................................................................................... 8 2.4 Läkemedel ..................................................................................................................... 8 2.5 Personliga hjälpmedel inklusive förbruknings-artiklar och nutritionsprodukter samt andra medicintekniska produkter ............................................................................ 9 3. Hälso- och sjukvård i hemmet ...................................................................... 11 3.3 Egenvård....................................................................................................................... 12 3.4 Förutsättningar för samverkan ................................................................................... 12 4. Samverkan utanför avtalet ........................................................................... 14 5. Patientsäkerhet ............................................................................................ 15 5.1 Avvikelser mellan vårdgivare ....................................................................................... 15 6. Oenighet och tvist ......................................................................................... 16 7. Grundläggande förutsättningar ...................................................................18 7.1 Kunskapsstyrning och kompetensutveckling i samverkan ........................................ 18 7.2 Informationsskyldighet vid förändring ...................................................................... 18 7.3 Vårdsamverkan – vår gemensamma stödstruktur ..................................................... 18 7.4 Länsgemensamma styrdokument ............................................................................... 19 7.5 Lagstiftning................................................................................................................... 19 7.6 Överenskommelser ..................................................................................................... 20 8. Uppföljning .................................................................................................. 21 9. Definitioner ................................................................................................ 22 LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 1. Inledning Sedan regionbildningen år 1999 har Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunerna i Västra Götaland (Kommunerna) reglerat ansvarsfördelning avseende primärvård och samverkan inom hälso- och sjukvård mellan VGR och Kommun genom avtal. Grunden för ett hälso- och sjukvårdsavtal mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland lades genom de avtal som tecknades i samband med regionbildningen 1999. I Huvudavtal om reglering av ansvar och finansiellt gränssnitt mellan landsting och kommuner i Västra Götalandsregionen (Regionbildningsavtalet), daterat 3 september 1998, regleras skatteväxlingen. Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård (Primärvårdsavtalet), daterat 1 september 1998, är en del av Regionbildningsavtalet. Detta hälso- och sjukvårdsavtal (Avtalet) utgår från Regionbildningsavtalet inklusive Primärvårdsavtalet. Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan i de delar där VGR och Kommunerna har ett delat hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Avtalet och tillhörande överenskommelser beskriver även i viss mån samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. Avtalets tillhörande överenskommelser är underavtal till Avtalet. Underavtalens giltighet är direkt kopplade till Avtalets giltighet. Parterna ska tillämpa lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Barns behov av stöd, information och trygghet ska beaktas, både som patient och närstående. 1.1 Syfte och mål Avtalet ska bidra till att parterna ger en god och säker vård till dem som har behov av hälso- och sjukvård från både VGR och Kommun. Avtalet ska tydliggöra ansvarsfördelning och stärka samverkan. Patienten ska möta en samordnad och sammanhållen vård som utgår från samarbete, oavsett huvudmannaskap. Målet är att erbjuda varje patient en god och nära vård utifrån individuella förutsättningar och behov. Patienten är en självklar medskapare i sin hälso- och sjukvård. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND VGR och Kommunerna har en gemensamt framtagen strategi, Färdplan - länsgemensam strategi för god och nära vård, och enligt den ska vården: • utgå från individuella förutsättningar och behov • bygga på relationer och vara hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv • bidra till jämlik hälsa, trygghet och självständighet, samt grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit. Ett personcentrerat arbetssätt ska tillämpas, där patienten får stöd i att ta ansvar för sin hälsa, och förutsättningar att använda sina egna resurser. I första hand ska egenvård och digitala lösningar erbjudas, om det är ändamålsenligt utifrån patientens behov och förutsättningar. Fysiska vårdkontakter ska erbjudas när de behövs. 1.2 Läsanvisning Avtalet ska läsas i sin helhet för att förstås korrekt. Överenskommelser i form av underavtal ska läsas tillsammans med avtalet. 1.3 Målgrupp Målgrupper som berörs i Avtalet är alla som behöver hälso- och sjukvård från både VGR och Kommun, oavsett ålder, diagnos eller funktionsnedsättning, förutsatt att de ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 12 kap 1 - 2 §§ och 14 kap 1 § HSL. Avtalet ska tillämpas av alla medarbetare i hälso- och sjukvård och omsorg, inom VGR och Kommun som arbetar med målgruppen. 1.4 Omfattning Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan mellan VGR och Kommun inom områden där Parterna har gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar. Kommunen har ansvar på primärvårdsnivå, VGR har ansvar på primärvårdsnivå och specialiserad nivå. Avtalet reglerar inte hur respektive Part organiserar sitt åtagande. Avtalet reglerar inte elevhälsa, vilken styrs av skollagen (2010:800). 1.5 Avtalsparter Avtalsparter är VGR och var och en av Kommunerna. Avtalsparterna benämns även Parterna. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND Part som överlåter utförandet av en uppgift till en annan aktör är även efter överlämnandet ansvarig för att uppgiften fullgörs enligt Avtalet. 1.6 Avtalstid Avtalet, inklusive överenskommelser i form av underavtal till Avtalet, gäller under förutsättning att de godkänns av regionfullmäktige och kommunfullmäktige i samtliga kommuner i Västra Götaland, genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet gäller under perioden 2027-01-01 – 2030-12-31. Senast arton (18) månader innan avtalstiden löper ut har Parterna möjlighet att säga upp Avtalet. Om ingen Part skriftligen har sagt upp Avtalet förlängs det med tre år i taget, med arton (18) månaders uppsägningstid. Vid uppsägning av Avtalet upphör Avtalet att gälla när den aktuella perioden om fyra år löper ut alternativt när förlängningstiden om tre år löper ut. Det räcker att en Part säger upp Avtalet för att det ska upphöra att gälla för samtliga Parter. En uppsägning av Avtalet får till följd att även överenskommelserna sägs upp, eftersom de i egenskap av underavtal är direkt kopplade till Avtalets giltighet. Det räcker att en Part säger upp en överenskommelse i form av underavtal, för att den ska upphöra att gälla för samtliga Parter. Avtalet och övriga överenskommelser kvarstår om någon av överenskommelserna sägs upp. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för Avtalet kan initiativ till en översyn tas av länsgemensamt, politiskt forum, där samverkan sker mellan VGR och Kommunerna. Förutsättning för samverkan utan Avtal Om inget Avtal finns tecknat mellan VGR och Kommunerna regleras ansvarsfördelning och samverkan enbart av Regionbildningsavtalet, inklusive Primärvårdsavtalet, samt av gällande lagstiftning. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 2. Ansvar 2.1 Gemensamt ansvar VGR och Kommunerna ansvarar för att planera och organisera sin hälso- och sjukvård. I detta ingår att skapa förutsättningar för personcentrerad hälso- och sjukvård, så att patientens behov tillgodoses samordnat. I den kommunala primärvården har Parterna ansvar för olika grundkompetenser: • VGR ansvarar för läkare • Kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut Utöver detta har Parterna ansvar att identifiera behov av och komma överens om att tillhandahålla övrig kompetens och förmåga som krävs för att utföra uppdraget utifrån ansvarsfördelning i Avtalet. Parterna ansvarar för att på länsövergripande nivå följa tillgången till kompetens i hela länet. Omvårdnad, rehabilitering och habilitering följer hälso- och sjukvårdsansvaret, och bedrivs av både VGR och Kommun i enlighet med detta Avtal. Patienter som har behov av hälso- och sjukvård i hemmet kan samtidigt få viss hälso- och sjukvård utförd på regional mottagning, baserat på upprättad plan eller samordnad individuell planering (SIP). Grundprincipen är att VGR ansvarar för tillfälliga behov av hembesök under kortare perioder, eller sällan förekommande behov över längre tid. Kommunen ansvarar för hembesök när behovet bedöms kvarstå över längre tid, och/eller när insatserna behöver ges mer regelbundet. Om behovet från början bedöms bli långvarigt, och/eller har en högre frekvens, bör det redan från start hanteras inom kommunal primärvård. Utgångspunkten är alltid personcentrerad hälso- och sjukvård, och vad som är bäst för den enskilda patientens trygghet och kontinuitet. En helhetsbedömning ska göras utifrån en kombination av behovets varaktighet, frekvens och en resurseffektiv användning av Parternas LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 6 sammanlagda resurser. Gränsen mellan primärvård och specialiserad vård bestäms utifrån om det krävs särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Utveckling inom medicin, teknik och kompetens leder till att gränsen mellan specialiserad vård och primärvård förändras. Det påverkar både den regionala och kommunala primärvården, och förutsätter därför en kontinuerlig dialog mellan Parterna för att säkerställa patientsäkerheten. Ansvar för omhändertagande av avliden följer hälso- och sjukvårdsansvaret, enligt HSL. 2.2 Västra Götalandsregionens ansvar VGR ansvarar för hälso- och sjukvård till dem som är bosatta eller vistas i Västra Götaland. Hälso- och sjukvårdsansvaret omfattar både primärvård och specialiserad vård, akut och planerad, i hemmet, på mottagning och på sjukhus. Läkare inom regional primärvård har samordningsansvar och övergripande medicinskt ansvar för hälso- och sjukvård. Utifrån patientens behov kan läkare inom specialiserad vård ha medicinskt ansvar för viss hälso- och sjukvård. VGR har ansvar för specialiserad vård, vilken kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens, även om insatsen kan utföras av regional eller kommunal primärvård. VGR:s hälso- och sjukvårdsansvar på primärvårdsnivå: • hälso- och sjukvård till patienter som utan större svårighet, i form av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning, kan ta sig till VGR:s mottagning • hembesök vid tillfälliga och övergående behov, där insatsen kan hanteras med ett fåtal hembesök under en kort period, samt vid hembesök med låg frekvens över tid • hälso- och sjukvård som utförs av läkare • hälso- och sjukvård för personer som vistas i hem för vård och boende (HVB) eller hem för viss annan heldygnsvård, samt i samband med korttidsvistelse enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS • habilitering och rehabilitering på primärvårdsnivå och specialiserad nivå LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 7 • medicinsk konsultation och kompetensöverföring i enskilda ärenden till Kommunens personal i hälso- och sjukvård och omsorg • hälso- och sjukvård för asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (papperslösa), oavsett boendeform • bistå Kommunen med specialistkompetens inom vårdhygien och smittskydd • förvaring och transport av avliden patienten inskriven i sluten vård eller som enbart omfattas av regional primärvård • transport till och från sjukhus för obduktion eller för att ta bort implantat, även om patienten ingår i Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. 2.3 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvård till patienter som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar, enligt 12 kap 1 - 2 §§ HSL. Vidare ansvarar Kommunen enligt 14 kap 1 § HSL, samt Regionbildningsavtalet inklusive Primärvårdsavtalet och den däri gjorda skatteväxlingen, även för att erbjuda primärvård i ordinärt boende. Kommunens ansvar är på primärvårdsnivå. Kommunen beslutar om och ansvarar för kommunal primärvård. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar på primärvårdsnivå: • hälso- och sjukvård till patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till VGR:s mottagningar utan större svårighet, liksom när behov bedöms kvarstå över längre tid, och/eller där det finns ett behov av mer regelbundna insatser i hemmet • habilitering och rehabilitering på primärvårdsnivå • förvaring och transport av avliden patient som omfattas av Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar, och som vid tillfället inte är inskriven i sluten vård. 2.4 Läkemedel Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och samverkan ska ske mellan VGR och Kommun. Läkemedelsgenomgång ska utföras enligt Socialstyrelsens föreskrifter LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 8 och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. För patienter med kommunal primärvård med övertaget läkemedelsansvar ska ansvarig sjuksköterska i kommunen medverka vid läkemedelsgenomgång. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen, och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient. VGR har ett samordningsansvar för genomförande av vaccinationsinsatser i Västra Götaland. Målet är att på ett patientsäkert sätt uppnå en hög vaccinationstäckning för gemensamma patienter. Samverkan om ansvarsfördelning ska ske lokalt inför varje vaccinationsinsats. VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter inskrivna i kommunal primärvård. Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för behandling under en begränsad tidsperiod. Kommunala akutläkemedelsförråd (KAF) och dess sortiment beslutas av VGR, som också ansvarar för läkemedels- och transportkostnaderna till förråden, samt kassation. Kommunen tillhandahåller och ansvarar för lämpligt, låsbart förråd. Öppenvårdsdos beslutas av läkare som tar ställning till att gällande kriterier, enligt regional medicinsk riktlinje för öppenvårdsdos, är uppfyllda. Gemensamma läkemedelsfrågor avseende KAF och öppenvårdsdos hanteras i partsgemensamt forum. 2.5 Personliga hjälpmedel inklusive förbruknings- artiklar och nutritionsprodukter samt andra medicintekniska produkter Personliga hjälpmedel som är avsedda att användas i hemmet och dess närmiljö, av patient och brukare i Västra Götaland, regleras i aktuell handbok för personliga hjälpmedel inom hälso- och sjukvård, samt i Parternas samarbetsavtal. Förskrivning av personliga hjälpmedel är en del av vård och behandling, och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Förskrivningsrätten kan inte delegeras, utan förskrivaren har ett helhetsansvar som inte kan överlåtas. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 9 Generellt gäller att den vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvar för aktuellt behov är kostnadsansvarig för förskrivna hjälpmedel. Det finns undantag då kostnadsansvaret för hjälpmedel inte följer hälso- och sjukvårdsansvaret, vilket framgår i aktuell handbok för personliga hjälpmedel. VGR har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar fram till artonårsdagen. Principer för och utbud av personliga hjälpmedel hanteras i partsgemensamt forum, där alla beslut ska fattas i enighet. Medicintekniska produkter som inte regleras i aktuell handbok för förskrivning av hjälpmedel inom hälso- och sjukvård Den huvudman som lämnar eller lånar ut medicintekniska produkter har motsvarande ansvar gällande uppföljning och kostnader som vid förskrivning. För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns en förteckning där det framgår för vilka produkter Parterna har kostnadsansvar. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 10 3. Hälso- och sjukvård i hemmet Hälso- och sjukvård i hemmet är en vårdform som kan utföras av regional och kommunal primärvård och av den specialiserade vården. Hälso- och sjukvården ska samordnas utifrån patientens behov, förmåga och självbestämmande. Patienten ska ges förutsättningar att vara kvar i hemmet. Samverkan mellan huvudmän är en förutsättning för en personcentrerad hälso- och sjukvård. 3.1 Primärvård Primärvården är navet i öppen hälso- och sjukvård och ska ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper, och avser vanligt förekommande vårdbehov, både enkla och komplexa. Primärvården ska enligt HSL vara lätt tillgänglig och tillgodose invånarnas behov av grundläggande medicinska insatser. Insatserna kan även vara hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande, och ska anpassas efter patientens individuella behov. Både VGR och Kommun är huvudmän för primärvård och ansvarar för att genomföra primärvårdens grunduppdrag. 3.2 Specialiserad vård i hemmet VGR har ansvar för specialiserad vård. Specialiserad vård i hemmet innebär hälso- och sjukvård, som kräver särskild medicinsk kompetens, medicinska eller tekniska resurser, eller utrustning som inte ryms inom primärvårdens ordinarie uppdrag. Det kan inkludera avancerad läkemedelsbehandling, medicintekniska insatser, eller vård som kräver regelbunden uppföljning av specialistläkare eller specialistutbildad personal inom den specialiserade vården. Regional och kommunal primärvård kan medverka i, och delvis utföra, hälso- och sjukvård som den specialiserade vården ansvarar för. Detta förutsätter att: • berörda verksamheter gemensamt har bedömt att åtgärderna kan genomföras på ett patientsäkert sätt inom primärvården • berörda verksamheter har fört dialog och enats om förutsättningarna LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 11 • det finns en fast läkarkontakt och fast vårdkontakt på primärvårdsnivå • insatserna kräver inte någon särskild organisation. Specialiserad vård i hemmet kan pågå parallellt med andra insatser från regional och kommunal primärvård, vilket förutsätter god samordning och tydliga kontaktvägar mellan Parterna. 3.3 Egenvård Att ta ansvar för sin hälsa stärker möjligheten till ett självständigt och meningsfullt liv. Egenvård är i första hand det som personen själv, eventuellt med stöd från närstående eller personal, kan utföra för att främja sin hälsa eller hantera sin sjukdom. När det är möjligt och lämpligt, prioriteras egenvård före åtgärder från hälso- och sjukvården. Parterna ska ta ställning till och möjliggöra egenvård, enligt lag (2022:1250) om egenvård. Den egenvård som är bedömd och ordinerad av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska inte sammanblandas med det ansvar som personen har för sin hälsa. 3.4 Förutsättningar för samverkan Samverkan är en förutsättning för att skapa trygg, samordnad och personcentrerad hälso- och sjukvård. Fast vårdkontakt och fast läkarkontakt är viktiga funktioner för att bidra till samverkan och kontinuitet mellan regional och kommunal primärvård. 3.4.1 Informationsöverföring Vårdgivare ska dela dokumenterad, tillgänglig och aktuell information om patienten. Information ska lämnas i samband med in- och utskrivning från den slutna hälso- och sjukvården, samt i öppenvårdsprocessen. Innehållet ska ge förutsättningar för berörd Part att ge trygg, effektiv och patientsäker vård. 3.4.2 Teambaserat arbetssätt mellan regional och kommunal primärvård Teambaserat arbetssätt mellan regional och kommunal primärvård ska finnas för gemensamma patienter. Det innebär att hälso- och sjukvård planeras, koordineras och utförs i nära dialog med patienten och, vid behov, med närstående. Arbetssättet ska präglas av LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 12 kontinuitet och personcentrering, där patientens individuella behov och livssituation avgör teamets sammansättning och insatser. Teamet ska arbeta proaktivt och samordnat, för att skapa en trygg och sammanhållen hälso- och sjukvård över tid. 3.4.3 Samordnad individuell plan, SIP En samordnad individuell plan (SIP) ska erbjudas patienter som är i behov av insatser från VGR och Kommun. SIP är patientens plan och ska tas fram tillsammans med den som har behov av insatserna. Planen ska tydliggöra ansvar, vem som gör vad, samt hur och när uppföljning ska ske. SIP är en viktig del i samverkan mellan huvudmännen, och ska användas för att skapa kontinuitet, överblick och trygghet för den enskilde – oavsett ålder och behov. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 13 4. Samverkan utanför avtalet Enligt 15 kap. 1 § HSL får regioner och kommuner sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som de ansvarar för. I avtalet ska de särskilda villkor som gäller för överlämnandet framgå. Hälso- och sjukvård som ska ges i patientens hem kan således i vissa fall utföras av annan huvudman än den som har det formella ansvaret. Det förutsätter att Parterna har kommit överens om detta genom dialog, att insatsen kan utföras på primärvårdsnivå, och att informationsöverföringen är dokumenterad, tillgänglig och aktuell. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 14 5. Patientsäkerhet Parterna har gemensamt och eget ansvar för att vården ska vara god, säker och personcentrerad. Patientsäkerhet är en grundläggande del av all hälso- och sjukvård. Den bygger på ett systematiskt och förebyggande arbete, där alla vårdgivare, oavsett huvudman, aktivt bidrar till att minimera risker och främja en trygg och säker vård. 5.1 Avvikelser mellan vårdgivare Händelser, där gemensamt framtagna avtal, överenskommelser, riktlinjer eller rutiner inom vård och omsorg inte följs, betraktas som avvikelser mellan vårdgivare. Det kan handla om enskilda patientärenden och om organisatoriska eller systematiska brister hos vårdgivare. Avvikelser mellan vårdgivare identifieras, registreras och hanteras i avsedd IT-tjänst. Avvikelser ska hanteras skyndsamt, och återkoppling ges så snart händelsen är analyserad och det finns en plan för åtgärder. Parterna ansvarar för analys, åtgärder och uppföljning samt för att regelbundet sammanställa registrerade avvikelser mellan vårdgivare. Resultatet används för ett systematiskt förbättringsarbete. Det bidrar till att i samverkan öka patientsäkerhet, kunskapsutveckling och lärande på alla nivåer. Avvikelser mellan vårdgivare, som inte kan lösas mellan berörda Parter, går vidare till hantering av oenighet och tvist. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 15 6. Oenighet och tvist Parterna har skyldighet att följa Avtalet, överenskommelserna och andra länsgemensamma styrdokument. Det är ett gemensamt ansvar för Parterna att den enskildes situation löses utan onödigt dröjsmål, och att komma överens om vem som har ansvar för hälso- och sjukvården. Oenighet innebär att Parterna inte är överens om hur en eller flera bestämmelser ska tolkas eller tillämpas, och kan uppstå på både individ- och organisationsnivå. Oenighet om tolkning eller tillämpning ska i första hand lösas på lokal nivå. När oenighet inte går att lösa kan den eskaleras till en tvist. Brister i uppfyllelse av åtagande, oenighet eller tvister om tolkning och innebörd av Avtal, överenskommelser och andra länsgemensamma styrdokument ska hanteras enligt nedanstående eskaleringstrappa. Patientens behov av god och säker vård ska alltid tillgodoses utan onödigt dröjsmål. Patienten ska inte påverkas av oenighet eller tvist, vilket kräver en tillfällig lösning under pågående eskaleringsprocess. Grundprincipen är att avvikelser och oenigheter ska lösas så nära verksamheten som möjligt, som en del av det systematiska förbättringsarbetet, och leda till lärande och förbättring. Om avvikelser och oenigheter inte löses går ärendet vidare till eskaleringstrappan. Oenighet innebär att samsyn saknas i en viss fråga mellan Parter. Det kan vara en eller flera avvikelser som ligger till grund för oenighet. Oenighet kan även uppstå utan att det föregåtts av avvikelse mellan vårdgivare. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 16 Tvist är en oenighet som inte blivit löst på chefsnivå. Att oenighet leder till tvist är mycket allvarligt och ska hanteras i politisk instans eller på högsta tjänstepersonsnivå hos respektive Part. Steg 1 – Oenighet Om oenighet konstateras gällande respektive Parts åtagande, eller om tolkning av avtalets innebörd, ska detta skriftligt rapporteras till berörd Part. Den chef, som är ansvarig för verksamheten närmast patienten hos ansvarig Part, ska utan dröjsmål utreda och åtgärda ärendet. Steg 2 – Oenighet Om enighet inte nås i steg 1 åligger det den chef som är ansvarig för verksamheten närmast patienten att eskalera till sin chef för fortsatt hantering. Denne är ansvarig för att utan dröjsmål fortsatt utreda och åtgärda ärendet. Steg 3 – Tvist Om enighet inte kan nås i steg 2 ska tvisten eskaleras till politisk instans eller högsta tjänsteperson hos respektive Part. Det gäller även återkommande avvikelser som trots åtgärder på alla nivåer inte når en lösning. Parterna ska gemensamt komma fram till en lösning. Beslut om lösning fattas av ansvarig politisk instans eller högsta tjänsteperson. Lösningen är vägledande för framtida liknande situationer, och ska spridas för gemensamt lärande. Ansvar vid oenighet och tvist Varje Part har ansvar att säkerställa och tydliggöra sin organisation för styrning och ledning, samt för att omhänderta oenigheter och tvister mellan Parterna. Det innebär att det ska finnas utsedda roller med beslutsmandat, som är ansvariga för steg 1, 2 och 3 i eskaleringstrappan. Ekonomisk reglering och allmän domstol Steg 3 i eskaleringstrappan kan innefatta ekonomisk reglering eller vidare hantering i allmän domstol. Uppföljning av oenighet och tvist Resultatet av oenighet och tvist mellan Parter ska följas upp inom den egna organisationen, samt inom länsgemensam vårdsamverkan för spridning av lärdomar och erfarenheter i länet. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 17 7. Grundläggande förutsättningar 7.1 Kunskapsstyrning och kompetensutveckling i samverkan Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälsa, hälso- och sjukvård, samt omsorg. Parterna har ett gemensamt ansvar för att stödja ett kunskapsbaserat arbetssätt, och ska samverka i dessa frågor, exempelvis genom den vårdsamverkansstruktur som finns i länet. Respektive Part ansvarar för att det finns personal i tillräcklig omfattning och med kompetens utifrån de åtaganden som beskrivs i respektive Parts uppdrag i Avtalet. Parterna har också ansvar för att identifiera och kommunicera behov av kompetenshöjande åtgärder. Frikostighet ska råda avseende att tillåta deltagande i utbildningar och kompetenshöjande insatser mellan Parterna. 7.2 Informationsskyldighet vid förändring Parterna har ett åtagande och en skyldighet att samverka för att kunna utföra vården på ett patientsäkert sätt. Huvudmännen ska omgående informera varandra om planerade och akuta förändringar i den egna verksamheten, som påverkar samverkan, samverkanspartens verksamhet och/eller patienten. Informationen ska ske mellan Parterna på lokal nivå. Vid förändringar som påverkar fler än två Parter ska information även ges på delregional nivå, och vid behov på länsnivå. 7.3 Vårdsamverkan – vår gemensamma stödstruktur Vårdsamverkan i Västra Götaland är en gemensam stödstruktur, med uppdrag att förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma hälso- och sjukvårdsavtalet. Vårdsamverkan finns på lokal nivå, delregional nivå och på länsnivå. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 18 7.4 Länsgemensamma styrdokument Samverkan regleras i lagstiftning och i länsgemensamma styrdokument som avtal, överenskommelser och riktlinjer. Parterna ansvarar för att avtal, överenskommelser, samt länsgemensamma styrdokument fastställs, implementeras och följs upp i respektive huvudmans ledningssystem. Parterna ansvarar för att det som är reglerat i länsgemensamma styrdokument är känt och efterföljs. 7.5 Lagstiftning Följande lagstiftning ska särskilt beaktas: Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (2017:30), är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för region och kommuner. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och Kommunen regleras huvudsakligen i 8 kap. och 12 kap. samt 14 kap. 1 § HSL (2017:30), och ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel, samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser i tandvårdslagen (1985:125), TvL, och tandvårdsförordningen (1998:1338). Med primärvård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Primärvården svarar för behovet av sådana åtgärder i form av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens, 2 kap 6 § HSL. Primärvårdens grunduppdrag framgår av 13 a kap. 1 § HSL. Bestämmelser om hälso- och sjukvårdsåtgärder som utförs i form av egenvård regleras i lag (2022:1250) om egenvård. Rätten till vård för asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändigt tillstånd regleras i lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, samt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 12 kap. 1 § HSL: • Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service som avses i 8 kap. 4 § första stycket, 8 kap. 11 § eller motsvarande tillståndspliktig boendeform eller bostad som LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 19 avses i 26 kap. 1 § första stycket punkt 2 socialtjänstlagen (2025:400) • Personer som bor i bostad med särskild service enligt 9 § punkt 8 och 9 § punkt 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS • Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet 8 kap. 1 § SoL, samt daglig verksamhet enligt 9 § punkt 10 LSS • Sedan regionbildningen 1999 har Kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enligt 14 kap. 1 § HSL och enligt detta Avtal. Enligt lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, ska barnets rättigheter beaktas vid avvägningar och bedömningar som rör barn. Samordnad individuell planering (SIP) ska enligt 4 kap. 1–3 §§ lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård erbjudas den enskilde, om hen efter utskrivningen behöver insatser från både VGR och Kommun, i form av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Vid SIP ska enheterna upprätta en individuell plan i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 4 § tredje och fjärde styckena HSL och 10 kap. 8 och 9 §§ SoL. För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård. 7.6 Överenskommelser Till Avtalet finns fyra överenskommelser som är underavtal till Avtalet: • Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård • Överenskommelse - Västra Götalandsregionens läkaransvar i kommunal primärvård • Överenskommelse – Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende, samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet • Överenskommelse – Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 20 8. Uppföljning Parterna har både ett gemensamt och ett eget ansvar att årligen följa upp efterlevnaden av Avtalet samt tillhörande överenskommelser. Huvudmännen samverkar i länsgemensamt, politiskt forum, som har övergripande ansvar för att följa upp Avtalet med dess överenskommelser. Partsgemensamma forum i Västra Götaland ansvarar för genomförande av uppföljningen och att den sker på såväl lokal, delregional som länsnivå. Resultatet av den gemensamma uppföljningen är en nödvändig grund för att Parterna ska kunna driva utvecklingen framåt i samsyn och i takt med varandra. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 21 9. Definitioner Definitionerna beskriver en länsgemensam tolkning av begrepp som används i Avtalet. Ingen huvudman har tolkningsföreträde. Barn och unga Personer 0–17 år, det vill säga fram till den dag personen fyller 18 år. Bedömning av patientsäkerhet Riskbedömning inom patientsäkerhet är en systematisk process för att identifiera, analysera och värdera potentiella händelser eller situationer som kan leda till vårdskador eller brister i vårdens kvalitet och säkerhet. Syftet är att förebygga dessa genom att uppskatta sannolikheten för att de inträffar, bedöma deras konsekvenser och vidta åtgärder för att minska eller eliminera riskerna. Egenvård Hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad personal har bedömt att en patient kan utföra själv, eller med hjälp av annan. Vad som räknas som egenvård bedöms individuellt i varje fall. Syftet är att öka patientens självständighet och minska beroendet av hälso- och sjukvården. Själva bedömningen om en åtgärd kan utföras som egenvård är hälso- och sjukvård enligt HSL, vilket innebär att övriga regler inom vården gäller. Den egenvård som är bedömd och ordinerad av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal enligt lag om egenvård ska inte sammanblandas med personens egenansvar för sin hälsa. Fast läkarkontakt Namngiven läkare inom primärvård. Samordnar patientens medicinska vård och skapar trygghet och kontinuitet för patienten. Det finns möjlighet för patienten att ha fast läkarkontakt i specialiserad vård. Fast vårdkontakt Utses av en verksamhetschef om en patient begär det eller om det är nödvändigt för att tillgodose behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Fast vårdkontakt ska skapa trygghet och kontinuitet, och kan utses i all hälso- och sjukvård. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 22 Regional fast vårdkontakt ska alltid utses vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Fast vårdkontakt inom kommunal primärvård ska alltid utses för gemensamma patienter. I de fall det finns flera fasta vårdkontakter behöver en av dem utses till samordnande vårdkontakt. Frekvens Hur ofta något inträffar eller upprepas under en viss tid. Det kan innebära att: På primärvårdsnivå ansvarar VGR för åtgärder i hemmet med låg frekvens. Kommunen ansvarar för åtgärder i hemmet som behöver ges mer regelbundet. Förmåga I organisatorisk kontext avser förmåga kapaciteten att utföra uppgifter och uppnå mål, genom tillgång till rätt kompetens, resurser, processer och struktur. Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån sina behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga, samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det kan innebära att: En habiliterings-/rehabiliteringsprocess har en början och ett slut över en viss tidsperiod, men kan vara återkommande. Den kan omfatta olika vårdnivåer och huvudmän. Hembesök Öppenvårdsbesök i patientens bostad eller motsvarande. Hem för vård och boende, HVB Boende med platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller behandling. Hemmet Hemmet är den plats där patienten normalt bor och har sin dagliga tillvaro, sina personliga tillhörigheter och sin sociala omgivning. Med LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 23 hemmet avses ordinärt boende, särskilt boende, bostad med särskild service, såsom gruppbostad, och korttidsplats. Huvudman Den region eller den kommun, som enligt lagen ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård, benämns i HSL som huvudman. Händelseanalys En strukturerad metod för att klarlägga händelseförlopp och identifiera bakomliggande orsaker. Den kan ge underlag för förbättringsåtgärder som minskar risken för att liknande händelser inträffar igen, samt bidra till lärande och utveckling inom vårdverksamheten. Kortvarigt behov Innebär tillfälliga och övergående behov, där insatsen kan hanteras med ett fåtal hembesök under en begränsad tid. Långvarigt behov Innebär att behovet kvarstår över tid. Det kan innebära att: Ett långvarigt behov med låg frekvens eller enstaka hembesök är VGR:s ansvar, liksom när patienten kan besöka mottagningen. Ett långvarigt behov med hög frekvens eller behov av regelbundna hembesök är kommunens ansvar. Länsgemensamt, politiskt forum Politisk gruppering för avtals-, ansvars- och samverkansfrågor mellan VGR och Kommunerna. Negativ händelse Händelse som medfört något oönskat. Oenighet Oenighet innebär att parter eller vårdgivare inte når lösning i en viss fråga. Parter Parter är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Partsgemensamt forum Grupperingar mellan parterna på politisk och tjänstepersonsnivå. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 24 Personcentrerad vård Begreppet personcentrerad vård bygger på tre nyckelbegrepp - berättelse, partnerskap och dokumentation. En patient är mer än sin sjukdom. Inom personcentrerad vård är patienten en person med behov men också resurser och förmågor. Personcentrerad vård innebär att patienten ska få vara en aktiv part i den gemensamt planerade vården. Psykisk funktionsnedsättning Påverkan på förmågan att ta hand om sin hälsa och skapa en fungerande vardag. En nedsättning av förmågor som att till exempel minnas, planera, ta initiativ, förstå information, passa tider och/eller ta sociala kontakter. Till skillnad från psykisk ohälsa som kan vara kortvarig, är en psykisk funktionsnedsättning ofta mer varaktig och kan uppstå till följd av svåra psykiatriska tillstånd eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom ADHD, autism eller schizofreni. Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån sina behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det kan innebära att: En habiliterings- eller rehabiliteringsprocess har en början och ett slut över en viss tidsperiod, men kan vara återkommande. Den kan omfatta olika vårdnivåer och huvudmän. Samordningsansvar kring vaccinationer Samordningsansvaret omfattar beställning av vaccin, ordination, och registrering inklusive överföring till Nationellt vaccinationsregister för vaccinationer som säsongsinfluensa och Covid-19 för patienter med kommunal primärvård. Kommunen ansvarar för administrering till patienter i kommunal hälso- och sjukvård. Samsjuklighet Personen har två eller flera sjukdomsdiagnoser, psykiatriska och/eller somatiska, samtidigt. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 25 SIP Samordnad individuell plan (SIP) används för att samordna insatser från olika huvudmän och aktörer på individnivå. SIP utgår från vad den enskilde tycker är viktigt och är den enskildes plan. Arbetssättet är personcentrerat. Skadligt bruk Bruk av alkohol, narkotika, läkemedel eller andra beroendeframkallande substanser som skadar hälsan, fysiskt eller psykiskt, men där personen inte uppfyller kriterierna för beroende. Tillbud Händelse som hade kunnat medföra något oönskat. Tvist En tvist är en eskalerad oenighet där lösning inte kunnat uppnås. Utan större svårighet Patienten klarar på ett säkert sätt att ta sig till regionens mottagningar på egen hand eller med stöd, såsom färdtjänst eller sjukresa. Vårdgivare Statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Vårdskada Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården, enligt 1 kap 5 § (2010:659) Patientsäkerhetslagen. Öppenvårdsdos Öppenvårdsdos är ett hjälpmedel för patienter som behöver stöd i sin läkemedelshantering. Systemet innebär att patienten får sina läkemedel uppdelade i små påsar, en för varje dostillfälle, vanligen för två veckor i taget. Läkemedel som inte kan delas i dospåsar levereras i stället som hel förpackning, efter beställning. Öppenvårdsdos kan användas av patienter både i ordinärt och i särskilt boende. Öppenvårdsprocess Informationsöverföring och samverkan kring personer som är i behov av samordning i öppenvård. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND OCH 26 Avtal & överenskommelse Riktlinje Rutin Överenskommelse Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Upprättad mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND Innehåll 1. Inledning ................................................................................... 3 2. Parter ........................................................................................ 3 3. Avtalstid .................................................................................... 3 4. Syfte .......................................................................................... 4 5. Målgrupp ................................................................................... 4 6. Villkor för Kommunens betalningsansvar ................................ 4 7. Ekonomisk modell för att beräkna betalningsansvar ................ 5 8. Uppföljning ............................................................................... 6 LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 2 1. Inledning Denna överenskommelse är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Avtalet) mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunerna i Västra Götaland (Kommunerna). Uppföljning, avvikelser och tvistehantering ska hanteras i enlighet med vad som är reglerat i Avtalet. Överenskommelsen reglerar hur betalningsansvar ska beräknas för en patient som vårdas inom den slutna vården, efter det att den behandlande läkaren har bedömt att patienten är utskrivningsklar. Detta i enlighet med 4 kap. 5 § lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Formerna för samverkansprocessen vid in- och utskrivning beskrivs i länsgemensamt styrdokument. 2. Parter Avtalsparter i denna överenskommelse är VGR och var och en av Kommunerna, vilka fortsättningsvis i överenskommelsen även benämns Parterna. 3. Avtalstid Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av regionfullmäktige och kommunfullmäktige i samtliga kommuner i Västra Götaland, genom beslut som vinner laga kraft. Överenskommelsen gäller under perioden 2027-01-01 – 2030-12-31. Senast arton (18) månader innan giltighetstiden löper ut har Parterna möjlighet att säga upp överenskommelsen. Om ingen Part skriftligen sagt upp överenskommelsen förlängs den med tre år i taget med arton (18) månaders uppsägningstid. Vid uppsägning av överenskommelsen upphör den att gälla när den aktuella perioden om fyra år löper ut alternativt när förlängningstiden om tre år löper ut. Det räcker att en Part säger upp överenskommelsen för att den ska upphöra att gälla för samtliga Parter enligt ovan. En uppsägning av denna överenskommelse påverkar inte Avtalet eller övriga överenskommelser. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 3 En uppsägning av Avtalet omfattar även denna överenskommelse då den är ett underavtal till Avtalet. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för överenskommelsen kan initiativ till en översyn tas av länsgemensamt, politiskt forum. 4. Syfte Överenskommelsen reglerar Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning. 5. Målgrupp Målgruppen är patienter i alla åldrar som vårdas inom den slutna vården efter det att behandlande läkare har bedömt att patienten är utskrivningsklar, och där samordnade insatser från både VGR och Kommunen kan komma att behövas efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Överenskommelsen ska tillämpas av alla medarbetare i hälso- och sjukvård och omsorg, inom VGR och Kommunerna, som arbetar med målgruppen. 6. Villkor för Kommunens betalningsansvar Kommunens betalningsansvar inträder som huvudregel när det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård, efter att patienten är utskrivningsklar, överskrider 3,0 kalenderdagar per Kommun under en kalendermånad. Villkoren enligt lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och länsgemensamt styrdokument för in- och utskrivningsprocessen ska vara uppfyllda. Dessa villkor är: • sluten vård ska ha skickat inskrivningsmeddelande (2 kap. 1–3 §§) • sluten vård ska ha meddelat att patienten är utskrivningsklar (3 kap. 1 §) LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 4 • sluten vård ska, senast samma dag som utskrivning sker, överföra information som är nödvändig för att ge patienten socialtjänst eller hälso- och sjukvård (3 kap. 2 §) • När en enhet i den regionfinansierade öppna vården har tagit emot ett inskrivningsmeddelande i fråga om en patient, ska verksamhetschefen vid den enheten utse en fast vårdkontakt för patienten. (2 kap. 5 §) • patienten ska ha erbjudits en samordnad individuell plan (SIP) vid behov av insatser från både VGR och Kommun i form av hälso- och sjukvård eller socialtjänst (4 kap. 1–3 §§) • vid behov av SIP ska den fasta vårdkontakten i regionfinansierad öppen vård skicka kallelse senast tre dagar efter att en underrättelse har lämnats om att patienten är utskrivningsklar (4 kap. 3 §) • för patient som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård ska planeringen genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan 7a § lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård respektive 12 a § lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, lag (2019:979) • planering och insatser från den regionfinansierade öppna vården är tillgängliga för en patientsäker vård i hemmet (5 kap. 5 § 2017:612) • användning av avsett IT-stöd. 7. Ekonomisk modell för att beräkna betalningsansvar Villkor för Kommunens betalningsansvar ska vara uppfyllda innan betalningsansvar träder in. • Kommunens betalningsansvar inträder om Kommunen har ett genomsnitt över 3,0 kalenderdagar under en kalendermånad. • Kommunen betalar retroaktivt för mellanskillnaden mellan genomsnittligt antal kalenderdagar och 3,0 (mellanskillnaden * antal utskrivna patienter som omfattas av denna överenskommelse * fastställt belopp). • Genomsnittet summeras efter varje månad. • För patienter, inskrivna inom sluten vård längre än 7 kalenderdagar efter bedömning om utskrivningsklar, övergår genomsnittsberäkningen till individuell beräkning från dag 8. Kommunen betalar då för de dagar som överskrider 3 LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 5 kalenderdagar per patient. Dessa patienter ska inte räknas med i månadens genomsnitt. Beloppet per dygn fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. 8. Uppföljning Parterna har både ett gemensamt och ett eget ansvar att årligen följa upp efterlevnaden av överenskommelsen. Det gemensamma ansvaret utgår från länsgemensamt, politiskt forum. Uppföljning ska ske i samverkan, både lokalt, delregionalt och på länsnivå. Uppföljningen ska identifiera och belysa brister i följsamheten till avtalet och överenskommelsen. Uppföljning av följsamhet sker på både individ- och systemnivå. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 6 Avtal & överenskommelse Riktlinje Rutin Överenskommelse Västra Götalandsregionens läkaransvar i kommunal primärvård Upprättad mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND Innehåll 1. Inledning ................................................................................... 3 2. Parter ........................................................................................ 3 3. Avtalstid .................................................................................... 3 4. Syfte .......................................................................................... 4 5. Målgrupp ................................................................................... 4 6. Gemensamt ansvar .................................................................... 4 7. Parternas ansvar ....................................................................... 5 7.1 VGR:s läkaransvar .................................................................................... 5 Läkarens patientansvar .................................................................................. 5 7.2 Kommunens ansvar .................................................................................. 6 8. Uppföljning ............................................................................... 6 LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 2 1. Inledning Denna överenskommelse är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Avtalet) mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunerna i Västra Götaland (Kommunerna). Uppföljning, avvikelser och tvistehantering ska hanteras i enlighet med vad som är reglerat i Avtalet. Överenskommelsen bygger på en lagstadgad skyldighet att samverka mellan region och kommun, både när det gäller målgrupper och på individnivå. Överenskommelsen baseras på 16 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, som reglerar samverkansformerna och omfattningen mellan VGR och Kommun. I överenskommelsen regleras VGR:s läkaransvar för patienter med kommunal primärvård. Formerna för hur hälso- och sjukvården ska samordnas lokalt regleras mellan Parterna i gemensam närområdesplan. 2. Parter Avtalsparter i denna överenskommelse är VGR och var och en av Kommunerna, vilka fortsättningsvis i överenskommelsen även benämns Parterna. 3. Avtalstid Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av regionfullmäktige och kommunfullmäktige i samtliga kommuner i Västra Götaland, genom beslut som vinner laga kraft. Överenskommelsen gäller under perioden 2027-01-01 – 2030-12-31. Senast arton (18) månader innan giltighetstiden löper ut har Parterna möjlighet att säga upp överenskommelsen. Om ingen Part skriftligen sagt upp överenskommelsen förlängs den med tre år i taget med arton (18) månaders uppsägningstid. Vid uppsägning av överenskommelsen upphör den att gälla när den aktuella perioden om fyra år löper ut alternativt när förlängningstiden om tre år löper ut. Det räcker att en Part säger upp överenskommelsen för att den ska upphöra att gälla för samtliga LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 3 Parter enligt ovan. En uppsägning av denna överenskommelse påverkar inte Avtalet eller övriga överenskommelser. En uppsägning av Avtalet omfattar även denna överenskommelse då den är ett underavtal till Avtalet. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för överenskommelsen kan initiativ till en översyn tas av länsgemensamt, politiskt forum. 4. Syfte Syftet med överenskommelsen är att reglera omfattningen av och formerna för VGR:s läkaransvar i kommunal primärvård. 5. Målgrupp VGR ansvarar för läkare till de patienter som ingår i Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar. • Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service som avses i 8 kap. 4 § första stycket, 8 kap 11 § eller 26 kap 1 § första stycket 2 socialtjänstlagen (2025:400), SoL. • Personer som bor i bostad med särskild service enligt 9 kap. 8 § och 9 kap. 9 § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. • Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dag- verksamhet 8 kap. 1 § SoL, samt daglig verksamhet enligt LSS. • I Västra Götaland har Kommunerna ansvaret för hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) sedan regionbildningen 1999, 14 kap. 1 § HSL. Överenskommelsen ska tillämpas av alla medarbetare i hälso- och sjukvård och omsorg, inom VGR och Kommunerna, som arbetar med målgruppen. 6. Gemensamt ansvar Samarbete mellan professioner, verksamheter och huvudmän är en förutsättning för att kunna bedriva en patientsäker, proaktiv och personcentrerad vård. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 4 Huvudmännen samverkar genom att: • årligen upprätta gemensam närområdesplan med syftet att tydliggöra omfattning och former kring ansvarsfördelning för gemensamma åtaganden samt för samverkan på lokal nivå • varje patient ska ha en utsedd fast läkarkontakt • utifrån medicinsk bedömning upprätta, revidera och följa upp patientens individuella plan, enligt HSL • säkerställa informationsöverföring mellan berörda verksamheter, och använda avsett IT-system för kommunikation och informationsöverföring • Parterna ansvarar för att bemanna och avsätta tid för uppdraget • utbyta information vid personal-, verksamhets- eller organisationsförändringar som kan påverka det lokala samarbetet. 7. Parternas ansvar 7.1 VGR:s läkaransvar VGR tillhandahåller fast läkarkontakt. Utifrån patientens behov utformas hälso- och sjukvården i samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. Läkare ska finnas tillgänglig dygnet runt, veckans alla dagar, för kommunal primärvård. Läkarens patientansvar I läkaransvar ingår bland annat att: • fast läkarkontakt inom primärvård ska utses enligt 6 kap. 3 § patientlag (2014:821) • fast läkarkontakt i primärvård samordnar patientens medicinska vård, läkemedelsbehandling och dialog mellan vårdnivåer, samt vid behov vara delaktig vid vårdövergångar • utföra medicinsk bedömning, dokumentation, utredning, behandling och uppföljning, planerat och oplanerat, hela dygnet • upprätta långsiktig, medicinsk plan • ha läkemedelsansvar, genomföra läkemedelsgenomgång och upprätta läkemedelsberättelse LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 5 • genomföra samtal vid allvarlig sjukdom, liksom brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård och vid vård i livets slutskede • ta ställning till vårdbegränsningar • ge medicinsk konsultation och kompetensöverföring i det enskilda ärendet till Kommunens legitimerade personal • dokumentera överlåtelse om att utföra klinisk undersökning vid förväntat dödsfall, fastställa dödsfall, samt upprätta dödsbevis och dödsorsaksintyg. 7.2 Kommunens ansvar Sjuksköterska ska finnas tillgänglig dygnet runt, veckans alla dagar. Arbetsterapeut och fysioterapeut ingår i Kommunens ansvar. I hälso- och sjukvårdsansvar för legitimerad personal ingår bland annat att: • bedöma, utreda, åtgärda och följa upp och dokumentera hälso- och sjukvård utifrån arbetsterapi-, fysioterapi- samt omvårdnadsprocessen • kontakta fast läkarkontakt vid förändringar i patientens hälsotillstånd • utföra ordinationer, samt utvärdera och återrapportera resultat • kontakta berörda mottagningar vid beslut om och avslut av kommunal primärvård • följa den långsiktiga medicinska planen upprättad av läkare • tillgodose behov av palliativ hälso- och sjukvård • sjuksköterska kan, efter dokumenterad överlåtelse från ansvarig läkare, utföra klinisk undersökning vid förväntat dödsfall. 8. Uppföljning Parterna har både ett gemensamt och ett eget ansvar att årligen följa upp efterlevnaden av överenskommelsen. Det gemensamma ansvaret utgår från länsgemensamt, politiskt forum. Uppföljning ska ske i samverkan, både lokalt, delregionalt och på länsnivå. Uppföljningen ska identifiera och belysa brister i följsamheten till avtalet och överenskommelsen. Uppföljning av följsamhet sker på både individ- och systemnivå. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 6 Uppföljning av gemensam närområdesplan för hälso- och sjukvård och angränsande socialtjänst ska göras regelbundet av Parterna, minst en gång per år. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 7 Avtal & överenskommelse Riktlinje Rutin Överenskommelse Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och beroende, samt barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Upprättad mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND Innehåll 1. Inledning ................................................................................... 3 2. Parter ........................................................................................ 3 3. Avtalstid .................................................................................... 3 4. Syfte .......................................................................................... 4 5. Målgrupp ................................................................................... 4 6. Gemensamt ansvar .................................................................... 5 7. Personer med psykisk funktionsnedsättning ............................. 5 7.1 VGR:s ansvar ............................................................................................. 5 7.2 Kommunens ansvar .................................................................................. 6 8. Personer med skadligt bruk och/eller beroende samt samsjuklighet ................................................................................ 6 8.1 VGR:s ansvar ............................................................................................. 7 8.2 Kommunens ansvar .................................................................................. 7 9. Barn och unga med placering utanför det egna hemmet ........... 7 9.1 VGR:s ansvar............................................................................................. 8 9.2 Kommunens ansvar ................................................................................. 8 9.3 Gemensam planering ............................................................................... 9 9.4 Kostnadsansvar ........................................................................................ 9 9.5 Uppföljning av placering .........................................................................10 10. Personer med psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård ............................................................................................. 10 10.1 VGR:s ansvar .......................................................................................... 11 10.2 Kommunens ansvar............................................................................... 12 11. Uppföljning ............................................................................ 12 LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 2 1. Inledning Denna överenskommelse är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Avtalet) mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunerna i Västra Götaland (Kommunerna). Uppföljning, avvikelser och tvistehantering ska hanteras i enlighet med vad som är reglerat i Avtalet. Överenskommelsen reglerar samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk och/eller beroende samt samsjuklighet. Överenskommelsen reglerar samarbetet kring barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Samverkan i överenskommelsen regleras i 16 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen, HSL, samt 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2025:400), SoL. Överenskommelsen reglerar även samarbete kring personer med tvångsvård. Huvudsakliga rättsregler återfinns i lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och i lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV. I överenskommelsen används begreppet person, vilket i denna överenskommelse innefattar patient, brukare och den enskilde. För barn och unga till och med 20 år, som behöver samordnade insatser och tvärprofessionell kompetens, ska även länsgemensamt styrdokument beaktas. 2. Parter Avtalsparter i denna överenskommelse är VGR och var och en av Kommunerna, vilka fortsättningsvis i överenskommelsen även benämns Parterna. 3. Avtalstid Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av regionfullmäktige och kommunfullmäktige i samtliga kommuner i Västra Götaland, genom beslut som vinner laga kraft. Överenskommelsen gäller under perioden 2027-01-01 – 2030-12-31. Senast arton (18) månader innan giltighetstiden löper ut har Parterna LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 3 möjlighet att säga upp överenskommelsen. Om ingen Part skriftligen sagt upp överenskommelsen förlängs den med tre år i taget med arton (18) månaders uppsägningstid. Vid uppsägning av överenskommelsen upphör den att gälla när den aktuella perioden om fyra år löper ut alternativt när förlängningstiden om tre år löper ut. Det räcker att en Part säger upp överenskommelsen för att den ska upphöra att gälla för samtliga Parter enligt ovan. En uppsägning av denna överenskommelse påverkar inte Avtalet eller övriga överenskommelser. En uppsägning av Avtalet omfattar även denna överenskommelse då den är ett underavtal till Avtalet. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för överenskommelsen kan initiativ till en översyn tas av länsgemensamt, politiskt forum. 4. Syfte Syftet med överenskommelsen är att ge personer inom målgrupperna möjlighet till behandling, återhämtning och delaktighet i samhälls- livet. Vård, stöd och insatser ska bidra till att personen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer. 5. Målgrupp Överenskommelsen omfattar nedanstående målgrupper, oavsett ålder: • personer med psykisk funktionsnedsättning • personer med skadligt bruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spelberoende • barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet eller är placerade i ett skyddat boende • personer inom psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård Överenskommelsen ska tillämpas av alla medarbetare i hälso- och sjukvård och omsorg, inom VGR och Kommunerna, som arbetar med målgruppen. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 4 6. Gemensamt ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar att samarbeta kring målgrupperna. Samarbetet ska ligga till grund för att öka den enskilda personens möjlighet att ta ansvar för sitt eget liv. Parternas hälso- och sjukvårdsansvar utgår från Avtalet. Brister uppstår ofta i övergångar när inget tydligt huvudansvar är fastställt, vilket gör det extra viktigt att Parterna gemensamt klargör ansvar och roller. Samverkan ska ske om ansvarsfördelning avseende återfallsprevention, boende och stöd i vardagen. Gemensamt ansvar för målgrupperna är att: • arbeta hälsofrämjande och förebyggande • identifiera somatisk ohälsa och ohälsa i munnen • underlätta och stödja återhämtning och rehabilitering • göra personen, närstående och socialt nätverk delaktiga i vård, stöd och behandling • minimera risken att personens rättighet att få vård och stöd av respektive huvudman uteblir på grund av oenighet • erbjuda stöd till anhöriga och närstående • särskilt uppmärksamma barnets rätt till information, stöd och delaktighet i sin egen vård, och när barnet är närstående 7. Personer med psykisk funktionsnedsättning Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårighet att utföra eller delta i aktiviteter inom viktiga livsområden. 7.1 VGR:s ansvar VGR:s ansvar är att: • årligen erbjuda hälsosamtal och somatisk kontroll för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning • ansvara för hälso- och sjukvård enligt HSL, för personer som vistas i hem för vård och boende (HVB) eller hem för viss annan heldygnsvård • bistå med intyg och bedömning av individens funktion, förutsättningar och behov av anpassning. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 5 7.2 Kommunens ansvar Kommunens ansvar är att: • bedriva uppsökande arbete och informera om kommunens verksamheter • inventera behov, informera om samhällets insatser, erbjuda insatser, samt anvisa vägar att söka den vård och det stöd som personen behöver • utreda, fatta beslut och verkställa insatser enligt SoL och LSS, samt utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVU och LVM • erbjuda stöd till boende och sysselsättning • ge stöd till barn som har förälder eller annan närstående med riskbruk, skadligt bruk och beroende. 8. Personer med skadligt bruk och/eller beroende samt samsjuklighet Skadligt bruk och beroende påverkar personen eller dennes om- givning negativt, och går ut över hens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. Samsjuklighet är vanligt vid psykisk sjukdom och skadligt bruk. Det innebär större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död, samt fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. VGR:s och Kommunens verksamheter har ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att uppmärksamma denna problematik hos målgruppen. Ungdomar ska uppmärksammas särskilt. Parterna ska säkerställa att behandling och stöd vid skadligt bruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård, eller till att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla hälso- och sjukvård. Parterna har ett gemensamt ansvar att initiera samverkan om säker tillnyktring. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 6 8.1 VGR:s ansvar VGR:s ansvar är att: • ansvara för hälso- och sjukvård för personer som vistas i HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård • ansvara för avgiftning • bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar • fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar • ge tvärprofessionella behandlingsinsatser. 8.2 Kommunens ansvar Kommunens ansvar är att: • inventera behov, informera om samhällets insatser, erbjuda insatser, samt anvisa vägar att söka den vård och det stöd som personen behöver • utreda, fatta beslut och verkställa insatser enligt SoL och LSS, samt utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVU och LVM • bedriva uppsökande arbete och informera om kommunens verksamheter • erbjuda stöd till boende och sysselsättning • arbeta med återfallsprevention • ge motiverande och familjeorienterade insatser. 9. Barn och unga med placering utanför det egna hemmet Varje Part ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag. Båda Parterna ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Vid behov av placering av barn och unga utanför hemmet krävs ett strukturerat samarbete mellan VGR och Kommun, med samordnade och långsiktiga insatser, i syfte att möjliggöra en trygg och säker återgång till samhället för barnet eller ungdomen. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 7 Vid placering ska berörda Parter ha bedömt att tillgängliga resurser i närmiljön är uttömda och att personens behov inte kan tillgodoses på annat sätt än genom placering utanför hemmet. Resurser inom Västra Götaland ska övervägas i första hand, för att säkerställa att personen får adekvata insatser och för att främja kontinuitet. HVB, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård HVB är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer med behov inom Kommunens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till avlastning för närstående, eller till rehabilitering för individen. Placering utanför hemmet kan ske i familjehem, HVB eller Statens institutionsstyrelses (SIS) institutioner. En placering utanför hemmet görs då det bedöms vara nödvändigt utifrån personens behov efter: • ansökan från personen, inom ramen för SoL eller LSS • bedömning av socialnämnden utifrån SoL eller LSS • bedömning av socialnämnden utifrån LVU eller LVM. Insatserna ska präglas av ett helhetsperspektiv och av att flera insatser kan göras samtidigt. Behovet kan omfatta ett brett spektrum av vård och stödinsatser, inom både det sociala och det medicinska området. 9.1 VGR:s ansvar VGR:s ansvar är: • hälso- och sjukvård för personer som vistas i familjehem eller hem för viss annan heldygnsvård • personer, som placeras i boenden utanför Västra Götaland och som har behov av fortsatt hälso- och sjukvård, ska inte avslutas hos aktuell verksamhet inom regional hälso- och sjukvård utan att remittering och övertag skett till psykiatri inom den specialiserade vården där personen placeras. Personen ska i dessa fall erbjudas fortsatt behandling i VGR när denne återkommer till hemkommunen. 9.2 Kommunens ansvar Kommunens ansvar är: • samordning för placering utanför hemmet i sin helhet LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 8 • att vid placering ta särskild hänsyn till barnets hälsa och skolgång, som är de enskilt viktigaste faktorerna. 9.3 Gemensam planering Inför placering av person utanför hemmet, där båda Parter i denna överenskommelse är delaktiga, ska en samordnad individuell plan (SIP) så tidigt som möjligt erbjudas och upprättas, där ansvarsfördelning tydliggörs. Vid placering utanför hemmet ska särskilt beskrivas: • målsättning med placeringen och planerad placeringstid • personens behov och önskemål • respektive Parts ansvar för de insatser som ska utföras och på vilket sätt detta tillförsäkras personen • hur skola/förskola och/eller sysselsättning tillgodoses Vid akut placering utanför hemmet har Parterna ett gemensamt ansvar att skyndsamt genomföra planering och komma överens om en tillfällig ansvarsfördelning. Personens behov av insatser ska alltid säkerställas. 9.4 Kostnadsansvar Kostnadsansvaret följer respektive Parts ansvarsområde, oavsett om insatserna utförs av Parten själv eller om avtal med annan utförare upprättats. Avtal och insatser som även omfattar den andra Partens ansvarsområde ska föregås av ett godkännande från denne, för att kostnadsansvar ska uppstå. Varje placering ska föregås av en skriftlig överenskommelse om kostnadsansvar mellan Parterna, oavsett vilken Part som gör placeringen. I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå: • respektive Parts ansvar för de insatser som ska utföras • hur hälso- och sjukvård ska tillgodoses • fördelning av kostnader i kronor eller procent • tidsperiod LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 9 Vid akut placering utanför hemmet ska kostnadsfördelning vara klarlagd senast 30 dagar efter påbörjad placering. Kostnaden för akut placering kvarstår hos placerande Part tills att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts. Chefer i respektive verksamhet/organisation ska i samverkan fördela kostnaderna. Om samsyn inte nås ska en tillfällig kostnadsfördelning göras i väntan på en slutlig överenskommelse. Justering kan ske i efterhand. När personen är i behov av både Kommunens socialtjänst och VGR:s hälso- och sjukvård ska Parterna komma överens om, och dela på, kostnaden. Om inget annat är överenskommet ska kostnadsdelning ske utifrån schablon. Det innebär att VGR betalar en tredjedel och Kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden (33% VGR, 67% Kommun). Schablonen ska användas restriktivt och enbart i de fall då kostnadsfördelningen är oklar, och inte på annat sätt har kunnat definieras. 9.5 Uppföljning av placering Uppföljning av personens placering ska ske gemensamt och regelbundet av Parternas berörda verksamheter. När personens behov förändras ska Parterna göra nya bedömningar om, och hur, kostnadsfördelningen ska justeras. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras. 10. Personer med psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård En person som lider av en allvarlig psykisk störning, och som motsätter sig nödvändig vård, kan bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. Även en person som lider av en allvarlig psykisk störning och som begått brott kan, i stället för att dömas till kriminalvårdspåföljd, överlämnas till rättspsykiatrisk vård enligt Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 10 Vården påbörjas alltid i sluten vård, men kan omvandlas till öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) respektive öppen rättspsykiatrisk vård (ÖRV) via beslut i förvaltningsrätt. Förvaltningsrätten fastställer de särskilda villkor som personen ska följa utanför sjukhuset. En samordnad vårdplan som beskriver olika parters insatser ska justeras av VGR och Kommun. Om personen har behov av hälso- och sjukvård från den regionala eller kommunala primärvården, den psykiatriska öppenvården eller insatser från socialtjänsten, ska vårdplanen upprättas i samråd med dessa. En samordnad vårdplan beskriver olika parters åtgärder respektive insatser. Planen ska göras i samverkan mellan sluten vård, den fasta vårdkontakten i specialiserad psykiatrisk öppenvård, Kommunens socialtjänst och i förekommande fall regional och kommunal primärvård. En förutsättning är att personen bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare, samt att förvaltningsrätt fattat beslut om ÖPT respektive ÖRV, vilka inte är valfria för personen. Det ska även vara klarlagt att den regionfinansierade öppna vården är tillgänglig för personen. 10.1 VGR:s ansvar VGR:s ansvar är att: • utföra specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård, oavsett vårdform, inklusive permission, ÖPT eller ÖRV • upprätta samordnad vårdplan vid utskrivning från sluten vård, samt vid behov med socialtjänst, regional fast vårdkontakt och andra berörda • ansöka hos förvaltningsrätt om övergång till ÖPT eller ÖRV, och då föreslå vilka särskilda villkor rätten ska besluta • i förekommande fall stå för utförande av särskilda villkor, fastställda av förvaltningsrätt • följa upp åtgärder vid permission, ÖPT eller ÖRV, med socialtjänst och andra berörda • vidta åtgärder för återintagning i sluten vård, om det inte längre finns förutsättningar för ÖPT eller ÖRV • erbjuda SIP vid utskrivning från ÖPT eller ÖRV till frivillig vård, om det finns behov finns av insatser från båda Parter. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 11 10.2 Kommunens ansvar Kommunens ansvar är att: • verka för att målgruppen i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap • utreda och fatta beslut om, samt verkställa och följa upp insatser enligt relevant lagstiftning, SOL och LSS vid permissioner, samt LPT eller ÖRV • medverka i upprättande av samordnad vårdplan inför utskrivning från slutenvård, eller vid behov • bidra med information om socialtjänstens planering och beslut, vid upprättande av vårdplan i slutenvård och öppenvård med innehåll enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (HSLF-FS 2022:62). 11. Uppföljning Parterna har både ett gemensamt och ett eget ansvar att årligen följa upp efterlevnaden av överenskommelsen. Det gemensamma ansvaret utgår från länsgemensamt, politiskt forum. Uppföljning ska ske i samverkan, både lokalt, delregionalt och på länsnivå. Uppföljningen ska identifiera och belysa brister i följsamheten till Avtalet och överenskommelsen. Uppföljning av följsamhet sker på både individ- och systemnivå. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 12 Avtal & överenskommelse Riktlinje Rutin Överenskommelse Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Upprättad mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND Innehåll 1. Inledning ................................................................................... 3 2. Parter ........................................................................................ 3 3. Avtalstid .................................................................................... 3 4. Syfte .......................................................................................... 4 5. Målgrupp ................................................................................... 4 6. Gemensamt ansvar .................................................................... 5 7. Parternas ansvar ....................................................................... 5 7.1 VGR:s ansvar ............................................................................................. 5 7.2 Kommunens ansvar .................................................................................. 6 8. Utbildning ................................................................................. 7 9. Uppföljning ............................................................................... 7 LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 2 1. Inledning Denna överenskommelse är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Avtalet) mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunerna i Västra Götaland (Kommunerna). Uppföljning, avvikelser och tvistehantering ska hanteras i enlighet med vad som är reglerat i Avtalet. Överenskommelsen reglerar ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård enligt 5 §, 8 – 8a §§ tandvårdslagen (1985:125), TvL. I överenskommelsen används begreppet person, vilket i denna överenskommelse innefattar patient, brukare och den enskilde. 2. Parter Avtalsparter i denna överenskommelse är VGR och var och en av Kommunerna, vilka fortsättningsvis i överenskommelsen även benämns Parterna. 3. Avtalstid Överenskommelsen gäller under förutsättning att den godkänns av regionfullmäktige och kommunfullmäktige i samtliga kommuner i Västra Götaland, genom beslut som vinner laga kraft. Överenskommelsen gäller under perioden 2027-01-01 – 2030-12-31. Senast arton (18) månader innan giltighetstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp överenskommelsen. Om ingen Part skriftligen sagt upp överenskommelsen förlängs den med tre år i taget med arton (18) månaders uppsägningstid. Vid uppsägning av överenskommelsen upphör den att gälla när den aktuella perioden om fyra år löper ut alternativt när förlängningstiden om tre år löper ut. Det räcker att en Part säger upp överenskommelsen för att den ska upphöra att gälla för samtliga Parter enligt ovan. En uppsägning av denna överenskommelse påverkar inte Avtalet eller övriga överenskommelser. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 3 En uppsägning av Avtalet omfattar även denna överenskommelse då den är ett underavtal till Avtalet. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för överenskommelsen kan initiativ till en översyn tas av länsgemensamt, politiskt forum. 4. Syfte Syftet med överenskommelsen är att upprätta och bibehålla en god munhälsa hos målgruppen, samt att skapa bästa möjliga förutsättningar för personen att klara den dagliga munvården. Målet är att identifiera och förskriva N-tandvårdsintyg (intyg om nödvändig tandvård) till alla personer inom målgruppen. De som har rätt till N-intyg ska erbjudas munhälsobedömning. Målsättningen är att de som har behov av N-tandvård även ska ha N- tandvårdsintyg. 5. Målgrupp Målgruppen är personer i alla åldrar med särskilda behov av tandvårdsinsatser, och med behov av särskilt stöd enligt TvL. Vid tillämpningen av 8 § ska regionen särskilt se till att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som: 1. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 2. har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och som: a) omfattas av en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård enligt 12 kap 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), b) får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller c) är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av 2 a eller 2 b ovan. Målgruppen beskrivs utförligt i VGR:s regler för särskilt tandvårdsstöd i Västra Götaland. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 4 Överenskommelsen ska tillämpas av alla medarbetare i hälso- och sjukvård och omsorg, inom VGR och Kommunerna, som arbetar med målgruppen. 6. Gemensamt ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att implementera och säkerställa att innehållet i överenskommelsen är känt i samtliga berörda verksamheter. Parterna ska även i övrigt samverka beträffande målgruppen. 7. Parternas ansvar 7.1 VGR:s ansvar VGR har enligt tandvårdslagen ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för personer som har rätt till denna insats. VGR tillhandahåller tandvårdsleverantör som ska ansvara för den uppsökande verksamheten i samverkan med Kommunen. VGR ansvarar för att: • vägleda kommunens intygsutfärdare med bedömning av underlaget för intyg om N-tandvård • årligen tillhandahålla utbildning, digitalt eller fysiskt, och aktuellt informationsmaterial för Kommunens intygsutfärdare • ge Kommunen information om förändringar inom N-tandvård och uppsökande verksamhet • tillhandahålla informationsmaterial om N-tandvård och munhälsobedömning. Informationsmaterialet ska rikta sig till personer med intyg om N-tandvård, deras anhöriga och närstående, patientföreningar, vårdpersonal med flera • tillhandahålla ett IT-stöd för Kommunerna, för all administration som krävs gällande intyg om N-tandvård och munhälsobedömningar • uppgifter från Intygsbeställningen förs över till tandvårdsleverantörens IT-system Tandvårdsleverantören ansvarar för att: • tillhandahålla årliga munhälsobedömningar till personer med intyg om N-tandvård som tackat ja till munhälsobedömning LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 5 • behovet av hjälp med daglig munvård beskrivs av tandhygienist i ett individuellt dokument. I dokumentet beskrivs förutsättningen att klara daglig munvård utifrån ett individuellt perspektiv • återrapportera till personal/närstående om eventuellt vårdbehov vid munhälsobedömning. 7.2 Kommunens ansvar Kommunen tillhandahåller den personal, så kallade intygsutfärdare, som ska identifiera personer med insatser från Kommunens socialtjänst och/eller kommunal primärvård som är berättigade till nödvändig tandvård och munhälsobedömning. Kommunernas intygsutfärdare ansvarar för att utfärda N- tandvårdsintyg och erbjuda munhälsobedömning. Intyg om nödvändig tandvård – Kommunen ansvarar för att: • utse kontaktperson för kommunikation och informationsutbyte med VGR • utse intygsutfärdare med kompetens att identifiera målgruppen för N-tandvårdsintyg • bevaka aktuell information och vid behov delta i utbildningar som VGR tillhandahåller • registrera och upprätthålla uppgifter om N-tandvårdsintyg och munhälsobedömning i det IT-stöd som tillhandahålls av VGR Munhälsobedömning – Kommunen ansvarar för att: • uppgift om personens vårdgivare av tandvård (folktandvård eller privat) finns dokumenterad och tillgänglig för berörd personal • erbjuda en årlig munhälsobedömning till avsedd målgrupp, även till dem som tackat nej tidigare • berörd personal deltar vid munhälsobedömningen • personen ges daglig munvård enligt tandvårdens ordination och instruktioner. Tid för daglig munvård ska ingå i personlig hygien. LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 6 8. Utbildning I den uppsökande verksamheten ingår utbildning i allmän munhälsovård till berörd personal i kommunen. Den tandvårdsleverantör som VGR tillhandahåller ansvarar för utbildningarna. Genom rätt utbildning ges förutsättning för ett gott omhändertagande av daglig munvård. Kommunen ansvarar för att berörd personal deltar i de utbildningar i allmän munhälsovård som VGR genom tandvårdsleverantör erbjuder. 9. Uppföljning Parterna har både ett gemensamt och ett eget ansvar att årligen följa upp efterlevnaden av överenskommelsen. Det gemensamma ansvaret utgår från länsgemensamt, politiskt forum. Uppföljning ska ske i samverkan, både lokalt, delregionalt och på länsnivå. Uppföljningen ska identifiera och belysa brister i följsamheten till avtalet och överenskommelsen. Uppföljning av följsamhet sker på både individ- och systemnivå. Kommunen ansvarar för att registrera uppgifter till VGR utifrån indikatorer för tandvård enligt nationella riktlinjer. VGR ansvarar för att regelbundet, minst en gång per år, sammanställa statistik om munhälsa till Sveriges kommuner och regioner (SKR). LÄNSGEMENSAM SAMVERKAN MELLAN VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN OCH KOMMUNERNA I VÄSTRA GÖTALAND 7 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08

§ 64/25 Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal 2027 SKBKF2024.0101 Behandlat av Datum Ärende 1 Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte 2025-09-05 64/25 Beslut 1. Direktionen ställer sig bakom nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. 2. Direktionen beslutar att rekommendera kommunerna i Skaraborg att anta nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser. Bakgrund VästKoms styrelse har beslutat att föreslå kommunalförbunden att rekommendera medlemskommunerna att anta ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal (Avtal) med tillhörande överenskommelser, giltigt från 1 januari 2027. Avtalet syftar till att skapa en modern och hållbar samverkan mellan Västra Götalands-regionen och kommunerna, med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet. Avtalet förtydligar ansvarsfördelningen, betonar primärvårdens gemensamma ansvar och stärker patientsäkerhetsarbetet inklusive hantering av oenighet och tvister. Ett politiskt samråd och arbetsgrupper har arbetat sedan 2024 med att ta fram avtalet, med remissrunda och dialogkonferenser under våren 2025 där samtliga 49 kommuner deltagit. Det nya avtalet bygger på tidigare Regionbildningsavtal och Primärvårdsavtal från 1998 och ersätter det nuvarande avtalet som gäller till slutet av 2026. Avtalet stödjer länsgemensam strategi för god och nära vård, förbättrar förutsättningar för vård i hemmet och tar höjd för framtida behov. Uppsägning av avtalet påverkar även underavtalen, som kan sägas upp eller revideras individuellt utan att huvudavtalet påverkas. Huvudavtalet innehåller nio avsnitt och ska läsas tillsammans med fyra underavtal som är beroende av huvudavtalets giltighet. Remissvaren visade behov av förtydliganden, särskilt kring ansvarsfördelning, samverkan och patientsäkerhet, vilket lett till justeringar i avtalet och kommer att föranleda fortsatt arbete efter att avtalsförslagen gått för beslut. Handlingar Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal 2027 Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvar mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, SRO 2025-09-01 Missivbrev, Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser, SRO 2025-09-01 Skaraborgs Kommunalförbund Protokollsutdrag 8 (16) Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende, SRO 2025-09-01 Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård, SRO 2025-09-01 Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, SRO 2025-09-01 Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård SRO, 2025-09-01 Beslutsunderlag - Slutförslag hälso- och sjukvårdsavtal, SRO 2025-09-01 2025-09-01 Mötesanteckning SRO Skickas till Medlemskommunerna VästKom PROTOKOLL VästKom Styrelse Plats Stationshuset, lokal Rallaren Regionens Hus Göteborg Datum 2025-09-04 Tid Kl. 9:00-10:50 Beslutande Övriga Miguel Odhner, Kungälv Gitte Caous, Göteborgsregionen Peter Eriksson, Trollhättan Magnus Haggren, Boråsregionen Anna Lärk Ståhlberg, Fyrbodal Axel Josefson, Göteborg Kristofer Svensson, Skaraborg Liselotte Fröjd, Tanum Benny Augustsson, Vänersborg Kristina Lännergren, VästKom Dan Nyberg, Vänersborg (D) Johanna Hansson, VästKom Annette Carlson, Borås Malin Swärd Davidsson, VästKom (Digitalt, punkt 43) Ulf Dahlberg, Mark Caroline Albinsson, Gryning Vård (punkt40) Bengt Hilmersson, Vårgårda Marina Johansson, Göteborgs Stad (punkt 43) Adam Johansson, Falköping Daniel Andersson, Essunga Frånvarande Jan Hanna, Tibro Theres Sahlström, Skövde Ulf Olsson, Borås Jonas Attenius, Göteborg Marith Hesse, Partille Utses att justera Underskrifter: Sekreterare ……………………………………………………….….…….. Johanna Hansson Miguel Odhner Ordförande …Mi…guel… Odh…ner (…Sep 1…6, 2…025 1…4:43…:31 G…MT+…2) ………………………….………… Miguel Odhner Liselotte Fröjd Justerande ……………………………………………………….….………. Liselotte Fröjd (Sep 16, 2025 13:38:44 GMT+2) Liselotte Fröjd Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Box 5073, 402 22 Göteborg Besök: Anders Personsgatan 8, Göteborg E-post: info@vastkom.se www.vastkom.se Org.nr: 858501–2084

§ 72 Beslut om årsredovisning för Tidaholms kommun avseende år 2025 KS 2026/38 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: □ fastställa årsredovisningen för Tidaholms kommun år 2025 enligt upprättat förslag. □ fastställa balanskravsresultatet för år 2025 till 51,9 miljoner kronor. □ godkänna rapporten ”Avtalssamverkan 2025 – Tidaholms kommun” och lägga den till handlingarna. o justera paragrafen omedelbart. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har sammanställt en årsredovisning för Tidaholms kommun avseende år 2025. Årsredovisningen är utformad enligt gällande rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Kommunens balanskrav för år 2025 uppfylls samtidigt som 2023 års negativa resultat återställs enligt den åtgärdsplan som kommunfullmäktige har antagit. Kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås medan de tre strategiska målen och det personalpolitiska målet som sträcker sig fram till år 2027 inte är uppnådda än. Slutredovisningar av investeringsprojekt hanteras i separata ärenden. Kommunstyrelsens och nämndernas avtalssamverkan redovisas i en separat rapport. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: □ fastställa årsredovisningen för Tidaholms kommun år 2025 enligt upprättat förslag. □ fastställa balanskravsresultatet för år 2025 till 51,9 miljoner kronor. □ godkänna rapporten ”Avtalssamverkan 2025 – Tidaholms kommun” och lägga den till handlingarna. o justera paragrafen omedelbart. Beslutsunderlag  Rapport ”Årsredovisning 2025 Tidaholms kommun”, 2026-03-25.  Rapport, ”Avtalssamverkan 2025 – Tidaholms kommun”, 2026-03-17. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08  Jävsnämndens beslut § 2026/5 "Beslut om verksamhetsberättelse jävsnämnden avseende år 2025", 2026-02-27.  Rapport ” Verksamhetsberättelse för jävsnämnden avseende år 2025”.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 2026/1 "Beslut om verksamhetsberättelse för kultur- och fritidsnämnden avseende år 2025", 2026-02-24.  Rapport ”Verksamhetsberättelse för kultur- och fritidsnämnden avseende år 2025”.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 2026/20 "Beslut om verksamhetsberättelse för social- och omvårdnadsnämnden avseende år 2025", 2026-02-24.  Rapport ”Verksamhetsberättelse för social- och omvårdnadsnämnden avseende år 2025”.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 2026/24 "Beslut om verksamhetsberättelse för barn- och utbildningsnämnden avseende år 2025", 2025-02-18.  Rapport ”Verksamhetsberättelse 2025 (Barn- och utbildningsnämnden)”.  Rapport ”Kvalitetsrapport 24/25 (Barn- och utbildningsnämnden)”.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 2026/23 ”Beslut om samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse avseende år 2025”, 2026-02-12.  Rapport ”Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse avseende år 2025 (reviderad)”.  Kommunstyrelsens beslut § 2025/24 "Beslut om verksamhetsberättelse för kommunstyrelsen avseende år 2024", 2025-02-11. (Ärende KS 2026/25).  Rapport Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen 2025 (Ärende KS 2026/25). Sändlista Kommunens externa revisorer Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/38 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse – Årsredovisning Tidaholms kommun 2025 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige besluta att: □ fastställa årsredovisningen för Tidaholms kommun år 2025 enligt upprättat förslag. □ fastställa balanskravsresultatet för år 2025 till 51,9 miljoner kronor. □ godkänna rapporten ”Avtalssamverkan 2025 – Tidaholms kommun” och lägga den till handlingarna. o justera paragrafen omedelbart. Ärendet Kommunledningsförvaltningen har sammanställt en årsredovisning för Tidaholms kommun år 2025. Årsredovisningen är utformad enligt gällande rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Enligt kommunens gällande ekonomistyrprinciper och investeringspolicy ska investeringsprojekt slutredovisas och godkännas av kommunfullmäktige i samband med att årsredovisningen behandlas. Projekt av löpande karaktär slutredovisas inte i samband med årsredovisningen. Avseende återställande av det negativa balanskravet så hänvisas till separat ärende 2024/186 för komplett utredning och förslag till ”Beslut om åtgärdsplan för återställande av underskott 2023”. Beslut om ombudgeteringar av investeringar som tidigare hanterades i detta ärende, kommer att från och med 2025 hanteras i ett separat ärende. Uppföljning av slutredovisningar av investeringsprojekt som tidigare hanterades i detta ärende, kommer att från och med 2025 hanteras som separata ärenden. Räkenskaperna har vid utskick till kommunstyrelsen genomgått revision men en skriftlig återkoppling har ännu inte emottagits. Utredning Balanskravsutredning tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Kommunens balanskrav för 2025 uppfylls enligt balanskravsutredningen i årsredovisningen, samt kommunledningsförvaltningen kan konstatera att även 2023 års negativa resultat har återställts enligt den åtgärdsplan som antogs. Måluppfyllelse Kommunledningsförvaltningen hänvisar till årsredovisningen för innehåll och kan konstatera att: • Fullmäktiges finansiella mål uppnås. • De tre strategiska målen och det personalpolitiska målet ännu inte uppnås. År 2024 påbörjade Tidaholms kommun ett målstyrt utvecklingsarbete som ska pågå i fyra år. 2025 har arbetet i riktning mot fullmäktiges mål och önskade effekter fortsatt med sikte på slutlig måluppfyllelse i december 2027. Slutredovisningar investeringsprojekt Samhällsbyggnadsnämnden har i sin verksamhetsberättelse inte inkluderat några slutredovisningar av investeringsprojekt i sin verksamhetsberättelse 2025. De sändes över separat i samband med verksamhetsberättelsen. De två projekt som slutredovisats för 2025 är Förskola Ekedalen och Renovering Badhus Forshallen. Kommunledningsförvaltningen hänvisar till separata ärenden för slutredovisningarna. Utdrag från Policy för investeringar: ”Vid projektavslut sammanfattas en slutrapport där resultatet summeras. Slutrapporten ska inkludera en redovisning av projektets ekonomiska utfall jämfört med budget, avvikelser mellan önskat och verkligt resultat avseende både tidsplan och projektdirektiv. En summering av arbetet inom projektet bör sammanställas vilken ska ligga till grund för kommande projekt av liknande karaktär. Slutrapporten ska också innehålla förslag till framtida utvärdering av effekterna av projektet. Om något kvarstår att göra ska det dokumenteras i slutrapporten med förslag till beslut om fortsatt hantering. Slutrapport beslutas av utförarnämnd och redovisning sker till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen.” Avtalssamverkan Kommunstyrelsen har 2019-11-27, § 211/2019, beslutat att i samband med årsredovisningen ska samtliga nämnder redovisa avtalssamverkan. Nämnderna har i sina respektive verksamhetsberättelser för år 2025 inkluderat en redovisning över befintlig avtalssamverkan. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt nämndernas uppgifter om avtalssamverkan i en separat rapport. Jävsnämnden har inte ingått någon avtalssamverkan och är därför inte med i rapporten. Direktjustering av beslutet Kommunens externa revisorer för räkenskaper har utifrån nytt regelverk begärt att kommunstyrelsens beslut kommer dem tillhanda därav föreslår kommunledningsförvaltningen en direktjustering av beslutet för att tillmötesgå deras tidsplan för revisionsrapport. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening påverka barn. Beslutsunderlag  Rapport ”Årsredovisning 2025 Tidaholms kommun”, 2026-03-25.  Jävsnämndens beslut § 2026/5 "Beslut om verksamhetsberättelse jävsnämnden avseende år 2025", 2026-02-27.  Rapport, ”Avtalssamverkan 2025 – Tidaholms kommun”, 2026-03-17.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 2026/1 "Beslut om verksamhetsberättelse för kultur- och fritidsnämnden avseende år 2025", 2026-02-24.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 2026/20 "Beslut om verksamhetsberättelse för social- och omvårdnadsnämnden avseende år 2025", 2026-02-24.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 2026/24 "Beslut om verksamhetsberättelse för barn- och utbildningsnämnden avseende år 2025", 2025-02-18.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 2026/23 ”Beslut om samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse avseende år 2025”, 2026-02-12.  Kommunstyrelsens beslut § 2025/24 "Beslut om verksamhetsberättelse för kommunstyrelsen avseende år 2024", 2025-02-11. (Ärende KS 2026/25)  Rapport Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen 2025 (Ärende KS 2026/25)  Rapport ”Verksamhetsberättelse för kultur- och fritidsnämnden avseende år 2025”  Rapport ”Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse avseende år 2025 (reviderad)”  Rapport ”Verksamhetsberättelse 2025 (Barn- och utbildningsnämnden)”  Rapport ”Kvalitetsrapport 24/25 (Barn- och utbildningsnämnden)”  Rapport ”Verksamhetsberättelse för social- och omvårdnadsnämnden avseende år 2025”  Rapport ” Verksamhetsberättelse för jävsnämnden avseende år 2025” Sändlista Revisorerna, barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, social- och omvårdnadsnämndens, kommunstyrelsen, jävsnämnden. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tidaholms kommun 2025 Årsredovisning 2025 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 1(88) Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 2(88) Innehållsförteckning 1 Kommunalrådet har ordet ....................................................................... 4 2 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................... 5 3 Förvaltningsberättelse ............................................................................. 6 3.1 Den kommunala koncernen ..........................................................................................6 3.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ......................................8 3.3 Händelser av väsentlig betydelse .................................................................................8 3.4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................... 10 3.5 Uppföljning av mål för Tidaholms kommun ............................................................ 16 3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .......................................... 33 3.7 Balanskravsresultat ....................................................................................................... 39 3.8 Väsentliga personalförhållanden ................................................................................. 40 3.9 Förväntad utveckling .................................................................................................... 45 4 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys ........................ 46 4.1 Ekonomisk redovisning ................................................................................................ 46 4.2 Redovisningsprinciper ................................................................................................. 51 4.3 Noter .............................................................................................................................. 54 4.4 Ekonomisk redovisning vatten- och avloppsverksamhet ..................................... 68 4.5 Uppföljning av finansiella risker ................................................................................. 72 4.6 Driftsredovisning .......................................................................................................... 73 4.7 Investeringsredovisning ............................................................................................... 78 5 Bilaga. Sammanställning av måluppfyllelse för nämndernas verksamhetsmål, fördelat per fullmäktiges mål ..................................... 81 5.1 Strategiskt mål 1: Utfall för underliggande verksamhetsmål ............................... 81 5.2 Strategiskt mål 2: Utfall för underliggande verksamhetsmål ............................... 82 5.3 Strategiskt mål 3: Utfall för underliggande verksamhetsmål ............................... 83 5.4 Personalpolitiskt mål: Utfall för underliggande verksamhetsmål ........................ 84 5.5 Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning ........... 85 6 Bilaga - Uppföljning av strategiska medel 2025 ................................... 86 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 3(88) 1 Kommunalrådet har ordet Vi har vänt underskott till överskott! Efter ett par kämpiga år visar vår kommun nu ett starkt resultat. Vi gjorde underskott år 2023 med stora obalanser i framför allt social och omvårdnad. 2024 gjorde vi ett svagt plusresultat, som dock inte återställde det negativa resultatet från 2023. Vi har tre år på oss att återställa ett negativt resultat enligt gällande regelverk. Nu är det återställt! Ett hårt arbete ligger bakom detta. Vi har vänt underskott i de stora nämnderna. Idag har social och omvårdnad balans i sin ekonomi och barn och utbildning är på god väg att nå balans. Nu jobbar vi vidare för att hålla i detta. En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna utveckla kommunens verksamheter och ta nya steg mot att bli ännu bättre på det vi gör. Det gagnar våra kommuninvånare, vårt näringsliv och våra medarbetare. Vi gör framsteg vad gäller att nå våra strategiska mål, som är satta för perioden 2024– 2027. Ambitionen är att samtliga mål ska vara uppnådda år 2027. Då ska det lysa ”grönt” överallt. Jag vill tacka alla medarbetare som bidragit till att Tidaholms kommun utvecklas positivt. Ni bidrar varje dag med ert arbete och era kunskaper till att Tidaholm blir en ännu bättre plats, där fler vill leva och utvecklas (mål 1), samt att vi har en hållbar tillväxt (mål 2). Tillsammans ska vi se till att leverera robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik (mål 3). Tidaholms kommun som arbetsgivare vill att vår personal trivs och utvecklas (personalpolitiskt mål). I denna årsredovisning framgår tydligt att vi har en god ekonomisk hushållning (ekonomiskt mål). En del av överskottet har använts för att lösa pensionsskuld, vilket leder till bättre förutsättningar och lägre kostnader de kommande åren. Runo Johansson (L) Kommunstyrelsens ordförande Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 4(88) 2 Översikt över verksamhetens utveckling Fullmäktiges finansiella mål uppnås, medan de tre strategiska målen och det personalpolitiska målet ännu inte uppnås. År 2024 påbörjade Tidaholms kommun ett målstyrt utvecklingsarbete som ska pågå i fyra år och avslutas i december 2027. Under det första året fokuserade kommunen på planering för att lägga grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete med varaktiga resultat. 2025 har arbetet i riktning mot fullmäktiges mål och önskade effekter fortsatt med sikte på slutlig måluppfyllelse 2027. Avseende kommunens ekonomi så uppgår resultatet för den kommunala koncernen år 2025 till 77,4 miljoner kronor. Detta kan jämföras med resultatet år 2024, som var 37,8 miljoner kronor. Resultatet för kommunen år 2025 uppgår till 52,5 miljoner kronor. Detta kan jämföras med resultatet 2024, som var 1,5 miljoner kronor. Tidaholms kommuns totala investeringsutgift för år 2025 uppgick till 107,5 miljoner kronor. Nivåerna är högre i jämförelse med föregående år, men lägre än investeringsplan för år 2025. Året i korthet 2025 2024 1 finansiellt mål uppnås. 1 finansiellt mål uppnås delvis. Måluppfyllelse 3 strategiska mål uppnås inte. 3 strategiska mål uppnås inte. 1 personalpolitiskt mål uppnås inte. 1 personalpolitiskt mål uppnås inte. Kommunala koncernens resultat 77,4 miljoner kronor 37,8 miljoner kronor Kommunens resultat 52,5 miljoner kronor 1,5 miljoner kronor Antal invånare 12 736 12 805 Skattesats 22,07% 22,07% Utförda investeringar 107,5 miljoner kronor 87,2 miljoner kronor Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 5(88) 3 Förvaltningsberättelse 3.1 Den kommunala koncernen Den kommunala koncernen består av Tidaholms kommun och kommunens koncernbolag. Kommunen är ensam ägare av bolagen Tidaholms Energi AB, Tidaholms Elnät AB och Tidaholms Bostads AB. Tidaholms kommun är även delägare i bolagen Bosnet AB och Netwest Sweden AB. 3.1.1 Kommunens organisation Den politiskt valda organisationen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och följande nämnder: • barn- och utbildningsnämnden • kultur- och fritidsnämnden • samhällsbyggnadsnämnden • social- och omvårdnadsnämnden • jävsnämnden • valnämnden • nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS). Samtliga nämnder undantaget jävsnämnden och valnämnden har arbetsutskott som bereder de ärenden som ska hanteras i nämnden. Kommunstyrelsen har även ett personalutskott. Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) har samhällsskyddsansvar för Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner. Nämnden med tillhörande förvaltning har sitt säte i Falköpings kommun. Överförmyndaren, kommunrevisionen, valberedningen, valnämnden samt de kommunala bolagen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Fullmäktige utser även kommunens representanter i Skaraborgs kommunalförbund och Samordningsförbundet. Det kommunala pensionärsrådet bereder vissa ärenden till social- och omvårdnadsnämnden. Folkhälsorådet och det kommunala rådet för funktionshinderfrågor bereder vissa ärenden till kommunstyrelsen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 6(88) 3.1.2 Kommunala koncernföretag Koncernen Tidaholms Energi AB Koncernen består av moderbolaget Tidaholms Energi AB (TEAB) samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB (Tenab), Tidaholms Bostadsbolag AB (Tbab), 20 procent av Bosnet AB samt 3 procent av Netwest Sweden AB. Tidaholms Energi AB ska utöva en aktiv styrning och ledning av de bolag som ingår i koncernen. Enligt ägardirektiven ska de kommunala bolagen bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor. Tidaholms Energi AB Som energibolag är Tidaholms Energi AB kommunens redskap för att bedriva produktion och försäljning av el och fjärrvärme. Bolaget ska även anlägga och underhålla IT-infrastruktur samt stadsnätsutbyggnad inom Tidaholms kommun på marknadsmässiga villkor. Tidaholms Elnät AB Tidaholms Elnät AB bedriver distribution av el. Bolaget ska även arbeta aktivt med att stärka Tidaholms kommuns attraktionskraft och tillväxt. Tidaholms Bostads AB Tidaholms Bostadsaktiebolag är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget ska främja en god bostadsförsörjning och lokalförsörjning i Tidaholms kommun. Bolaget äger och förvaltar 300 lägenheter samt lokaler, garage och parkeringsplatser i anslutning till bostadshusen. Bolaget förvaltar och äger även industrifastigheter. Tidaholms Bostads AB har ett dotterbolag Startplattan 990489 AB. Bosnet AB Bosnet AB har sitt säte i Karlsborg och ägs med 20 procent vardera av Tidaholms Energi AB, Hjo Energi AB, Karlsborgs Energi AB, Tibro Energi AB och VänerEnergi AB. Som stadsnätsoperatör ska bolaget främja telekommunikationsutvecklingen i Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 7(88) ägarkommunerna. Detta gör bolaget genom att stötta och samordna ägarnas utveckling på området. Netwest Sweden AB Netwest Sweden AB har sitt säte i Alingsås och ägs av Västra Götalandsregionen, västsvenska kommuner och energibolag. Bolaget verkar för en hållbar och framtidssäkrad bredbandsutveckling i Västra Götaland. 3.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Av 11 kap. 2 och 12 §§ LKBR följer att förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om förhållanden som inte redovisas i balans- eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens och den kommunala koncernens resultat eller ekonomiska ställning. Under 2025 har inga väsentliga förändringar skett i kommunens verksamhet som haft betydelse för resultat eller ekonomisk ställning. Nämnderna har dock arbetat med de utredningsuppdrag som kommunfullmäktige beslutade om inför 2025. Kommunen prognostiserade under 2025 ett resultat som översteg det budgeterade resultatet. För att befästa och ytterligare stärka kommunens ekonomiska ställning löste kommunen in ansvarsförbindelser avseende pensionsförpliktelser. Inlösen av pensionsförpliktelser medför sänkta pensionskostnader kostnader kommande år samt att kommunens soliditet inklusive pensionsåtaganden ökar med 3,1 procentenheter från 41,3% (2024) till 44,4% vid bokslut 2025. Befolkningen i kommunen har fortsatt att minska under året till följd av ett negativt flyttnetto samt ett negativt födelseöverskott. De pågående utredningarna och genomlysningarna av lokaler och verksamhet syftar till att anpassa kommunens organisation till förändrade behov. Som en direkt åtgärd kopplad till den demografiska utvecklingen har en förskola stängts under hösten. Arbetslösheten i Tidaholms kommun har fortsatt att vara låg. Jämförelser visar att kommunen ligger i nivå med eller lägre än övriga kommuner i Skaraborg samt i förhållande till länet och riket. Detta gäller såväl den totala arbetslösheten som arbetslösheten bland unga i åldern 18–24 år och bland utrikes födda. Under året har lågkonjunktur och osäkerhet i omvärlden bland annat påverkat efterfrågan på nyproducerade bostäder. Under 2025 har strategiska utvecklingsmedel avsatts genom en riktad budgetprioritering. Medlen har avsatts för att möjliggöra prioriterade utvecklings- och omställningsinsatser i syfte att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges övergripande mål samt stärka kommunens långsiktiga ekonomiska och verksamhetsmässiga hållbarhet. 3.3 Händelser av väsentlig betydelse Enligt rekommendation R15 från Rådet för kommunal redovisning kan exempel på händelser av väsentlig betydelse kan vara köp, försäljning, etablering och nedläggning av verksamhet, omstruktureringar, ingångna avtal med väsentlig påverkan på verksamheten, större investeringar samt betydande rättstvister. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 8(88) Kommunstyrelsen Året har präglats av ett osäkert omvärlds- och säkerhetsläge, vilket lett till ett intensifierat arbete med civil beredskap och kontinuitetsplanering. Samtidigt har sysselsättningsläget varit starkt med låg arbetslöshet. Dialog har förts kring Nobias försenade omlokalisering och Kriminalvården har framgångsrikt fortsatt sitt stora rekryteringsarbete. Social- och omvårdnadsnämnden Byggnationen av den nya gruppbostaden Linden är i stort sett färdigställd, med inflyttning planerad till början av januari. Boendet ersätter den tidigare gruppbostaden på Hellidshemmet och möjliggör ut- och ombyggnation av Hellidshemmet till ett renodlat särskilt boende. Under året har nämnden antagit projektdirektiv för Hellidshemmet och beslut i fullmäktige planeras till september. Det har även beslutats att Hellidshemmet ska utvecklas till kommunens demenscentrum med planerad byggstart 2026 och färdigställande 2028. Planeringsarbete avseende bemanning och kompetensutveckling har inletts. Samhällsbyggnadsnämnden Under året föreslog nämnden kommunstyrelsen att sälja fastigheten Innerstaden 2:16 och förvärva fastigheten Tulpanen 8. Arbetet med att utreda flytt av förrådsverksamheten och frigöra yta för handelsutveckling har påbörjats. En fastighetsutredning har startats enligt kommunfullmäktiges uppdrag i strategisk plan och budget 2025–2027 och en genomlysning av serviceavdelningen har påbörjats. Därutöver har en utredning om framtida organisering av miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn genomförts. Barn- och utbildningsnämnden Under året togs nya lokaler för förskola i Ekedalen i bruk från 1 januari. Nya demografiska prognoser som presenterades under våren visar på minskade barngrupper och ligger till grund för omorganisation. Helhetsidéarbetet har resulterat i kompetensutveckling för hela barn- och utbildningsförvaltningen. Under våren genomfördes även en process avseende nedläggning av förskolan Ugglan från och med 1 augusti. Kultur- och fritidsnämnden Kommunfullmäktige fattade i april 2024 beslut om renovering av badhuset. Renoveringen påbörjades i maj 2024 och i september 2024 öppnades den stora bassängen och motionshallen som en tillfällig lösning för simundervisning för skolelever och för allmänhetens tillgång till bassängen. Arbetet med den nya höj- och sänkbara bassängen försenades och färdigställdes i augusti 2025. För perioden januari–december 2025 uppgår intäkterna till 0,5 miljoner kronor lägre än budgeterat till följd av den försenade renoveringen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 9(88) 3.4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten 3.4.1 Ansvarsstruktur Enligt kommunallagen ska det i varje kommun finns en beslutande församling: ett fullmäktige. Kommunfullmäktige tillsätter en styrelse samt de nämnder som utöver styrelsen behövs för att utföra kommunens uppgifter och övrig verksamhet. I Tidaholms kommun finns det utöver kommunstyrelsen fyra nämnder som bedriver och ansvarar för verksamhet: barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden. Fullmäktige har även tillsatt en jävsnämnd, krisledningsnämnd och en valnämnd samt styrelser för de kommunala bolagen. Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, förvaltningar och bolag utgör tillsammans Tidaholms kommunkoncern. 3.4.2 Styrning med mål och budget Framtagning av mål och budget Kommunfullmäktige styr kommunens utvecklingsarbete genom att sätta mål, fördela medel och tilldela uppdrag, samt genom att följa upp kommunens måluppfyllelse och ekonomiska utfall. Vart fjärde år fastställer fullmäktige strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för hela kommunen. Fullmäktiges avsikt med målen är att stärka kommunens förmåga att utföra sina uppdrag som välfärdsleverantör, arbetsgivare och samhällsutvecklare. De mål som fullmäktige fastställer omfattar endast en mindre del av de behov, utmaningar och möjligheter som kommunen har att arbeta med. Det målstyrda arbetet utgör, tillsammans med en budget som stödjer målen, en kraftsamling kring de frågor som fullmäktige anser är särskilt angelägna att hantera och utveckla. För varje mål anger fullmäktige en eller flera önskade effekter. En eller flera nämnder uppdras att anta verksamhetsmål som styr utvecklingen av nämndens verksamheter på ett sådant sätt att den önskade effekten uppnås. På så vis styr fullmäktige vilken utveckling kommunen ska sträva mot, men inte på vilket sätt varje nämnd ska gå till väga i detta arbete. De nämnder som omfattas av målstyrningen är barn- och utbildningsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Krisledningsnämnden, valnämnden, jävsnämnden omfattas inte av Tidaholms kommuns målstyrning. Läs mer om Tidaholms kommuns modell för målstyrning i riktlinjen för målstyrning, fastställd av kommunstyrelsen 2022-11-30. Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Budgeten anger hur kommunens medel fördelas till kommunstyrelse och nämnder. Det ska tydligt framgå i budgeten hur planerade investeringar och fördelningen av medel förhåller sig till fullmäktiges mål för kommunens utveckling och ambitionsnivåer för utförandet av kommunens välfärdsuppdrag. Varje nämnd beslutar i sin tur om en verksamhetsplan med verksamhetsmål och Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 10(88) detaljbudget för nämndens verksamheter under det kommande året. Vilka verksamheter nämnden ska bedriva anger fullmäktige i nämndens reglemente. Uppföljning av mål och budget Mål och budget för Tidaholms kommun följs upp och redovisas för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid delårsbokslut och årsredovisning. Uppföljningen utförs av tjänstepersoner vid kommunledningsförvaltningen. Uppföljningen av de politiskt antagna målen ska ge politiker, förvaltning och invånare en förståelse för de förhållanden, beslut och skeenden som har format kommunens utvecklingsarbete och dess resultat. Det yttersta syftet med uppföljningen är att ge berörda politiska instanser ett användbart underlag för en god dialog och nya beslut om det fortsatta utvecklingsarbetet. Verksamhetsmål och detaljbudget följs upp och redovisas för nämnder och kommunstyrelse i nämndens delårsrapport och verksamhetsberättelse. Nämnder och kommunstyrelse utför även uppföljning av nämndens ekonomi månadsvis. Efter februari, april och oktober sker uppföljning av verksamhet, ekonomi och personal. Efter mars och maj sker uppföljning av ekonomi (helårsprognos). Nämnden ska ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom ramen för nämndens tilldelade medel. Vid underskott ska nämnden vidta åtgärder för att åter komma i balans. Så länge underskottet kvarstår ska nämnden vid varje ordinarie sammanträde följa upp utfall, helårsprognos samt fastställa och följa upp åtgärder för att komma i balans. Kommunstyrelsen kan besluta att uppföljning ska ske oftare än vid nämndens ordinarie sammanträden. Kommunstyrelsen ska delges nämndernas samtliga uppföljande rapporter. Delårsrapport och verksamhetsberättelse delges även kommunens revisorer. 3.4.3 Uppsiktsplikt Enligt 6 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet, verksamhet enligt avtalssamverkan, verksamhet i kommunala bolag samt verksamheter i kommunalförbund som kommunen är medlem i. Tidaholms kommun är medlem i Skaraborgs kommunalförbund. Enligt 6 kap. 9 § kommunallagen har kommunstyrelsen en så kallad förstärkt uppsiktsplikt över kommunala bolag. Det innebär att kommunstyrelsen i årliga beslut, för varje kommunalt aktiebolag, ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet samt utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet, ska kommunstyrelsen lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Uppsiktsplikten syftar till att kommunstyrelsen ska kontrollera att kommunens verksamhet bedrivs och utvecklas i enlighet med lagar, förordningar och beslutade styrdokument. Uppsiktsplikten innebär även att kommunstyrelsen på ett systematiskt sätt ska följa utvecklingen inom nämnder och kommunala bolag. Kommunstyrelsen har utifrån uppsiktsplikten rätt att göra påpekanden, lämna råd och anvisningar samt lämna förslag till kommunfullmäktige om eventuella förändringar. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 11(88) Så här arbetar kommunstyrelsen med uppsiktsplikt Kommunstyrelsen har fastställt en riktlinje för arbetet med uppsiktsplikten (2023-10- 11). Riktlinjen tydliggör vilka områden uppsiktsplikten omfattar, kommunstyrelsens befogenheter samt hur kommunstyrelsens arbete med uppsiktsplikten organiseras. Arbete med uppsiktsplikten ska ske löpande, inklusive dialogmöten med nämnder och bolagsstyrelser. Årliga ärenden som behandlas av kommunstyrelsen inkluderar bland annat uppföljning av nämndernas ekonomi, intern kontroll, inkomna synpunkter, ändamålsefterlevnad i bolag, årsredovisningar, arbetsmiljöarbete, ej verkställda beslut samt budget och handlingsplaner för bolag. Uppföljning av uppsiktsplikt 3.4.4 Intern kontroll Intern kontroll är en process vars syfte är att säkerställa att kommunens verksamheter: • bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag, • bedrivs enligt gällande lagar, förordningar och interna regelverk, • använder resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, • har en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering samt • upptäcker och förhindrar fel och brister i ett tidigt skede för att kunna förhindra oegentligheter och allvarliga konsekvenser för verksamheten. Så här arbetar kommunen med intern kontroll Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll inom kommunens verksamheter. Nämnderna har det yttersta ansvaret för att organisera den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Kommunfullmäktige reglerar kommunkoncernens arbete och ansvar för intern kontroll genom sitt reglemente för intern kontroll. Kommunstyrelsen har antagit en riktlinje för intern kontroll vars syfte är att komplettera reglementet genom att förtydliga hur det praktiska arbetet med intern kontroll ska bedrivas. Enligt riktlinjen för intern kontroll ska varje nämnd och förvaltning arbeta enligt följande process: 1. Förvaltningen genomför en riskanalys. 2. Förvaltningen tar fram förslag till plan för intern kontroll. 3. Nämnden antar en plan för intern kontroll. Beslutet och den fastställda planen för intern kontroll skickas till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. 4. Förvaltningen följer planen för intern kontroll. Då en kontroll visar på fel eller brister tar förvaltningen fram och utför åtgärder. 5. Förvaltningen sammanställer en uppföljande rapport som redovisar o resultat av kontroller och eventuella åtgärder, och o en uppföljning av förvaltningens arbete med intern kontroll. 6. Förvaltningen redovisar den uppföljande rapporten för nämnden som fattar beslut i ärendet. Rapporter och beslut skickas till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. Respektive nämnd har en skyldighet att löpande följa upp systemet för intern kontroll och rapportera resultatet av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt i nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 12(88) Resultat av intern kontroll Under 2025 har samtliga nämnder bedrivit arbetet med intern kontroll enligt fastställd tidsplan och rapporterat resultat i tid. Uppföljningen visar att det i flera förvaltningar finns tydliga strukturer och ansvarsfördelning samt att riskanalyser används som grund för internkontrollplaner och att åtgärder vidtas vid konstaterade avvikelser. Samtidigt identifieras utvecklingsbehov avseende kunskap om intern kontroll i organisationen, en mer konsekvent granskningsmetodik, förbättrad introduktion för nyanställda samt stärkt kommunikation och koppling mellan intern kontroll och det systematiska kvalitetsarbetet. Den sammantagna bedömningen för helår 2025 är att arbetet med intern kontroll behöver fortsatt utvecklas för att säkerställa god kvalitet i hela kommunens organisation. 3.4.5 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Kommunstyrelsen uppnår två av nio verksamhetsmål år 2025. Sex verksamhetsmål uppnås delvis och ett verksamhetsmål uppnås inte alls. Ekonomisk analys År 2025 redovisar kommunstyrelsen ett överskott på 6,1 miljoner kronor. Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg redovisar ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Valnämnd, revision och överförmyndare redovisar sammantaget ett överskott på 0,1 miljoner kronor. Personal I december 2025 arbetade 45 personer vid kommunledningsförvaltningen, vilket motsvarade 44 årsarbetare. Föregående år arbetade 43 personer motsvarande 41,8 årsarbetare vid förvaltningen. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Nämnden uppnår delvis 6 av 6 verksamhetsmål år 2025. Ekonomisk analys År 2025 redovisar barn- och utbildningsnämnden ett underskott mot budget med 4,8 miljoner kronor. Personal I december 2025 arbetade 455 personer vid barn- och utbildningsförvaltningen, vilket motsvarar 450,3 årsarbetare. Föregående år arbetade 453 personer motsvarande 448,8 årsarbetare vid förvaltningen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 13(88) Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Nämnden uppnår verksamhetsmålet Nämndens budget i balans år 2025. Fem verksamhetsmål av sex uppnås delvis. Ekonomisk analys År 2025 redovisar nämnden ett överskott mot budget på 2,6 miljoner kronor. Personal I december 2025 arbetar 43 personer vid kultur- och fritidsförvaltningen, vilket motsvarar 38,7 årsarbetare. Föregående år arbetade 45 personer motsvarande 40,5 årsarbetare vid förvaltningen. Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Nämnden uppnår två av tolv verksamhetsmål år 2025. Tio verksamhetsmål uppnås delvis. Ekonomisk analys År 2025 redovisar samhällsbyggnadsnämnden (inklusive resultatet för Avfall) ett överskott mot budget på 10,5 miljoner kr. Personal I december 2025 arbetar 147 personer vid samhällsbyggnadsförvaltningen, vilket motsvarar 145 årsarbetare. Föregående år arbetade 153 personer motsvarande 150,9 årsarbetare vid förvaltningen. Social- och omvårdnadsnämndens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Nämnden uppnår ett av fem verksamhetsmål år 2025. Fyra verksamhetsmål uppnås delvis. Ekonomisk analys År 2025 redovisar nämnden ett överskott mot budget med 20,9 miljoner kronor. Personal I december 2025 arbetade 500 personer vid social- och omvårdnadsförvaltningen, vilket motsvarar 492,5 årsarbetare. Föregående år arbetade 506 personer motsvarande 498,1 årsarbetare vid förvaltningen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 14(88) Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborgs verksamhetsberättelse Räddningsnämnden ansvarar för verksamheten Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) på uppdrag av kommunerna Falköping, Tidaholm, Skara och Götene. Nämnden ingår i Falköpings kommuns nämndsorganisation. Måluppfyllelse Nämnden har antagit fyra mål: 1. Skapa förutsättningar för socialt hållbara kommuner 2. Skapa förutsättningar för attraktivare kommuner 3. Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas 4. Kommunens organisation ska vara utvecklande och förnyande med en tillitsbaserad styrning. Samhällsskyddsförvaltningen bedömer utifrån givna förutsättningar att måluppfyllelsen är mycket god god för mål 1 och 4. Måluppfyllelsen bedöms som god för mål 2 och 3. Ekonomisk analys År 2025 redovisar nämnden som helhet ett överskott mot budget med 1,5 miljoner kronor. Resultatet fördelas mellan gemensam verksamhet +1,6 miljoner kronor och verksamhet specifik för Falköping på -0,1 miljoner kronor. Överskottet för gemensam verksamhet fördelas mellan medlemskommunerna enligt fördelningsmodellen. Driftbidraget blir därför lägre än budgeterat. Personal Utfallet för antal anställda vid samhällsskyddsförvaltningen var 153 medarbetare för år 2025. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 15(88) 3.5 Uppföljning av mål för Tidaholms kommun 3.5.1 Metod vid bedömning av måluppfyllelse Fullmäktige har fastställt 5 mål och 13 önskade effekter för målperioden 2024–2027. Årsredovisningen följer upp kommunens arbete med fullmäktiges mål och önskade effekter per den 31 december 2025. Graden av måluppfyllelse för fullmäktiges mål bestäms av hur många önskade effekter som uppnås under perioden. Grader av måluppfyllelse för fullmäktiges mål Målet uppnås då samtliga önskade effekter uppnås Målet uppnås delvis då alla önskade effekter utom en uppnås Målet uppnås inte då flera önskade effekter ej uppnås För önskade effekter finns endast två möjliga utfall: en önskad effekt uppnås helt eller inte alls. Möjliga utfall för önskade effekter Den önskade effekten uppnås Den önskade effekten uppnås ej Underlagen vid uppföljning av önskade effekter utgörs av: • De berörda nämndernas uppföljning av verksamhetsmål som syftar till att generera den önskade effekten. • Då det är möjligt: nyckeltal som beskriver kommunens prestation över tid i förhållande till den önskade effekten. • Kommundirektörens dialog med berörda förvaltningschefer. För varje önskad effekt har kommunledningsförvaltningen analyserat dessa underlag och besvarat följande frågeställningar: 1. Uppnår Tidaholms kommun den önskade effekten under verksamhetsåret? 2. I vilken mån bedriver kommunen ett ändamålsenligt utvecklingsarbete med potential att uppnå den önskade effekten under målperioden? 3. Vad krävs för att kommunen ska nå och bibehålla den önskade effekten, särskilt vad gäller styrning, organisation, resurser/resursfördelning samt kompetens/kompetensutveckling? 3.5.2 Måluppfyllelse 2025 År 2024 påbörjade Tidaholms kommun ett målstyrt utvecklingsarbete som ska pågå i fyra år. Under det första året var fokus planering för att ett långsiktigt utvecklingsarbete med varaktiga resultat. 2025 har arbetet i riktning mot fullmäktiges mål och önskade effekter fortsatt med sikte på slutlig måluppfyllelse i december 2027. Vid årets slut uppnår kommunen 4 av 13 önskade effekter. Fullmäktiges finansiella mål uppnås. De strategiska målen och det personalpolitiska målet uppnås ännu inte. För att uppnå målen senast år 2027 krävs att arbetet ges fortsatt hög prioritet och tillsätts tillräckliga resurser. 2025 har10 miljoner kronor avsatts till strategiska utvecklingsmedel, vilket skapat goda förutsättningar för den utveckling som målen avser. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 16(88) Sammanställning av måluppfyllelse för fullmäktiges mål och önskade effekter år 2025 Mål för Tidaholms kommun Önskade effekter 1. I Tidaholms kommun vill fler leva 1. Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. och utvecklas Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 till 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 000 år 2027. 2. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. 3. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. 4. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. 2. Tidaholms kommun erbjuder 5. Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år goda förutsättningar för 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme långsiktigt hållbar tillväxt vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. 6. Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. 7. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. 3. Tidaholms kommun levererar 8. Tidaholms kommun bedriver och samordnar hållbar robust välfärd genom verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till verksamhetsutveckling och ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade teknik metoder och ny teknik. 9. Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala lösningar. 4. Tidaholms kommuns 10. Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin medarbetare trivs och utvecklas arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. 11. Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. 5. Tidaholms kommun har en god 12. Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 ekonomisk hushållning miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. 13. Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024– 2027. En sammanställning av måluppfyllelsen för nämndernas verksamhetsmål i förhållande till varje önskad effekt lämnas i en bilaga till årsredovisningen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 17(88) Måluppfyllelse under målperioden 2024–2027 År 2024 Delår År 2025 Delår År 2026 Delår År 2027 2025 2026 2027 Mål 1. I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Mål 2. Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Mål 3. Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckli ng och teknik Mål 4. Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Mål 5. Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 18(88) Fullmäktiges mål: I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Bedömning: Målet uppnås ännu inte 2025. Analys: 2025 uppnår Tidaholms kommun 1 av 4 önskade effekter: Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan- och markförutsättningar som krävs. Ett målstyrt utvecklingsarbete pågår gentemot samtliga önskade effekter. Kommundirektören har under året beviljat strategiska utvecklingsmedel till projekt som ska stärka måluppfyllelsen genom att stärka kommunens attraktivitet och skapa goda förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Önskad effekt 1: Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 till: 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 000 år 2027 Bedömning: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025, då antalet kommuninvånare inte uppgår till 12 900. Analys: Den delregionala utvecklingsstrategin för Skaraborg anger ett effektmål om att regionen ska uppnå 300 000 invånare. Tidaholms kommuns önskade effekt om att växa till 13 000 invånare har sin utgångspunkt i strategin och beskriver kommunens bidrag till den gemensamma målsättningen. Den aktuella befolkningsutvecklingen visar att invånarantalet minskar både i Skaraborg som helhet och i Tidaholms kommun. Tidaholm har under perioden haft en sammantagen minskning av folkmängden. Utvecklingen innebär att vare sig det regionala effektmålet eller kommunens egen önskade effekt uppnås under perioden. Den 31 december 2024 hade Tidaholms kommun 12 805 invånare. Under 2025 minskade antalet kommuninvånare till 12 736. Minskningen berodde huvudsakligen på att antalet utflyttade invånare översteg antalet inflyttade invånare. Antalet avlidna invånare var också fler än antalet nyfödda. Kommunens arbete med den önskade effekten syftar till att främja inflyttning genom att stärka intresset för Tidaholms kommun som boendekommun och besöksmål. I mars månad deltog Tidaholms kommun i Skaraborgs gemensamma monter på mässan Emigration Expo i Houten, Nederländerna. Mässan samlade omkring 12 500 arbetssökande, entreprenörer och personer som överväger att flytta utomlands. Syftet med kommunens deltagande var att locka nya invånare till Tidaholms kommun genom att presentera de möjligheter som finns i Tidaholm och Skaraborg för personer och familjer som söker en ny livsmiljö med en trygg vardag, natur, jobb och god livskvalitet. Flera projekt beviljades strategiska utvecklingsmedel för verksamhetsåret 2025 med syfte att stärka måluppfyllelsen för fullmäktiges mål I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas. Här nämns tre exempel: • Kommunstyrelsen beviljades medel för att genomföra projektet Platsvarumärke 2.0 inklusive boendekampanj. Inom ramen för projektet har det skett en uppdatering och utveckling av Tidaholms kommuns platsvarumärke för att skapa en tydligare, starkare och mer attraktiv bild av kommunen. Syftet är att varumärket bättre ska kunna representera kommunens identitet och särskilja Tidaholms kommun från andra kommuner, för att både behålla och rekrytera fler invånare, företag och besökare. Riktade kampanjer har genomförts för att nå potentiella invånare, föreningsliv och företag i enlighet med plattformens definierade målgrupper. Det har också genomförts en boendekampanj baserad Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 19(88) på insikter och nyckelfaktorer från platsvarumärkesarbetet. • Kultur- och fritidsnämnden beviljades medel för att genomföra projektet Besöksfrämjande insatser med syftet att ge besökare ett positivt intryck av Tidaholm och allt kommunen har att erbjuda i form av besöksmål, aktiviteter och livsmiljö. Projektet har fokuserat på att utveckla en marknadsföringsplattform för Vulcanens besökscenter och förstärka satsningen på sociala medier kopplat till Kulturhelg Tidaholm. Inom ramen för projektet kopplas också evenemangskalendern till kommunens nya webbplats. • Kultur- och fritidsnämnden beviljades medel för att genomföra projektet Fördjupad logianalys vars syfte är att stärka Tidaholm som besöksdestination och skapa goda förutsättningar för framtida investeringar. Projektets mål har varit att undersöka möjligheterna till utökad hotellkapacitet och andra boendeformer i Tidaholms kommun. Analysen omfattar efterfrågan hos olika målgrupper, lönsamheten i befintligt utbud samt en marknadsöversikt i Skaraborg och utgör ett strategiskt beslutsunderlag för kommunens fortsatta destinations- och investeringsarbete. Det återstår att se i vilken mån dessa projekt på sikt bidrar till att kommunen uppnår den önskade effekten och därmed till fullmäktiges mål. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Antal invånare i 12 839 12 805 12 736 Tidaholms kommun per den 31 december Önskad effekt 2: Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs Bedömning: Tidaholms kommun uppnår den önskade effekten 2025, då kommunen har skapat förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027. Analys: Under 2025 var efterfrågan på nyproducerade bostäder fortsatt låg, vilket påverkade omfattningen av faktisk bostadsbyggnation. Kommunens avsikt är att vara beredd med lediga och attraktiva tomter att erbjuda investerare och privatpersoner när efterfrågan vänder och bostadsbyggandet ökar. De bostäder som främst efterfrågas är fortsatt lägenheter i centrala Tidaholm samt tomter för småhus i tätorten och närliggande områden. Under 2024 tilldelades A13 Bostad AB markanvisningen för etapp 2 av Södra Rosenberg. Samhällsbyggnadsnämndens beslut innebär att företaget får ensamrätt att utveckla fyra kvarter i området, med planer på att tillskapa cirka 37 bostäder i form av radhus på totalt cirka 15 000 kvadratmeter. Under 2025 har projektet gått vidare och i juni inkom bygglovsansökan för delar av området, vilket visar att tidigare markanvisningsbeslut successivt omsätts i konkreta exploateringssteg. Under 2025 har kommunen arbetat med att öka utbudet av planlagd mark för bostäder, Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 20(88) bland annat på platsen där Tidaholms busstation är belägen. Kommunens förvärv av fastigheten Tulpanen 8 och försäljning av fastigheten Innerstaden 2:16 (inklusive det gamla stationshuset) ger förutsättningar för denna process. Under året har även detaljplanen för del av Örvang 4 (Röda Kvarn) antagits, vilket möjliggör en utökad byggrätt om 6 399 kvadratmeter och vid fullt bostadsutnyttjande motsvarande omkring 100 bostäder. I Strategisk plan och budget 2026–2028 avsätts 3 miljoner för att iordningsställa Stationshusområdet för byggnation av hyresbostäder under år 2026. Tidaholms kommun har sålt flertalet av de villatomter som under senare år har tagits fram på Södra Helliden och i Rosenbergsområdet. Under 2025 återstod ett begränsat antal villatomter i Rosenbergsområdet samt i Kungslena. Kommunen har fortsatt planarbetet för Södra Helliden etapp 4, vilket bedöms vara ett viktigt tillskott för att möta efterfrågan på småhustomter. Kommunen arbetar även vidare med detaljplaner som ger fler villatomter på Västra Helliden. Sedan tidigare finns detaljplaner som medger byggnation av cirka 270 lägenheter i området Stensiken och 120 lägenheter i kvarteret Björnen. Kommunen bedömer att efterfrågan på nybyggda lägenheter i dessa områden är låg i nuläget. I slutet av 2025 har bygglov för byggnation av 15 lägenheter på fastigheten Drott 10 (gamla barnens hus) och för byggnation av 3 marklägenheter (Kämpen 5) lämnats in. Dessa byggnationer prövas mot detaljplan för Kungsbro som antogs 2016 och detaljplan för Drott 10 som antogs 2022. Detta visar vikten av en god planberedskap i attraktiva lägen och att planera i långa perspektiv. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Antal bostäder 3 3 17 för vilka kommunen har beviljat bygglov (per 31 december) Antal bostäder 450 447 530 som kan byggas enligt kommunens samlade planreserv (per 31 december) Önskad effekt 3: Tidaholms kommun skapar förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen Bedömning: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025. Analys: Befolkningsprognosen talar för minskade barnkullar och en allt större grupp äldre invånare. Kommunen ser att den sjunkande nativiteten blir en allt större och viktigare fråga för verksamhet och ekonomi framöver. En sådan demografisk utveckling ställer krav på kommunens verksamheter både vad gäller verksamhetsutveckling, organisation och investeringar för framtiden. Under 2025 har kommunen arbetat med att ta fram välgrundade faktaunderlag inför beslut som syftar till att skapa goda förutsättningar för kommunens verksamheter inom skola och omsorg i takt med befolkningsutvecklingen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 21(88) I Strategisk plan och budget 2025–2027 tilldelas barn- och utbildningsnämnden uppdraget att genomföra en övergripande behovs- och investeringsanalys av kommunens verksamheter inom förskola, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning. Den färdiga utredningen behandlades av nämnden i maj 2025. Nämnden beslutade då att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att fram förslag på en förändrad skolstruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och kvalitet i utbildningen. Under 2025 fattades även beslut om konkreta verksamhetsanpassningar till följd av minskande barnkullar, bland annat avveckling av förskoleverksamhet i tätorten. Social- och omvårdnadsnämnden beviljades strategiska utvecklingsmedel för att genomföra projektet Genomlysningar av verksamheter. Genomlysningar inom särskilt boende samt matdistribution har genomförts. Arbetet resulterade i ett detaljerat faktaunderlag som gav en tydlig bild av nuläget inom dessa områden. Rekommendationerna från genomlysningarna gav konkreta åtgärdsförslag som kommer att stärka kvaliteten och bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande. I Strategisk plan och budget 2025–2027 tilldelas även samhällsbyggnadsnämnden uppdraget att genomföra en utredning som inventerar och bedömer nuläget vad gäller kommunens fastighetsbestånd och lokalförsörjning i stort. Syftet är att ta fram ett faktabaserat underlag för politiska beslut, fortsatt strategisk planering och prioriteringar av investering, omställning eller avveckling av lokaler. Lokalutredningen har genomförts under året i samverkan med berörda nämnder och resultatet kommer att presenteras under 2026. Sammantaget visar uppföljningen att kommunen använder strukturerade utredningar och genomlysningar som stöd för styrning och verksamhetsutveckling. För att uppnå den önskade effekten senast år 2027 krävs att de utredningar och genomlysningar som nu tas fram resulterar i konkreta politiska beslut, vilka ger verksamheter inom skola och omsorg goda förutsättningar att utvecklas i takt med befolkningsutvecklingen. Önskad effekt 4: Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet Bedömning av måluppfyllelse: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025. Analys: Med syfte att främja befolkningstillväxten i Tidaholms kommun har fullmäktige uppdragit åt kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden att bedriva ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. Under 2024 tog kommunledningsförvaltningen, i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen, fram en gemensam idé om hur arbetet med frågan bör bedrivas. Arbetet behöver vila på aktuella och relevanta fakta som belyser förutsättningar för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. Under 2025 har kommundirektören i samråd med samhällsbyggnadschefen initierat en direktupphandling för uppdraget att ta fram ett sådant underlag. Underlaget ska användas för att i dialog med politiken ta fram en strategi som tydliggör politiska prioriteringar och vägval vad gäller utveckling av pendlingsmöjligheter. Därefter kan kommunen utföra ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete som omfattar både samhällsplanering och dialog med berörda parter, så som invånare, grannkommuner, Västtrafik och andra myndigheter. Under året har arbetet med projektet som avser Stationshusområdet fortgått. Huvudsyftet med projektet är att tillskapa nya centrumnära bostäder. Projektet Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 22(88) omfattar även en ny busstation som uppförs på fastigheten Tulpanen 8, där det tidigare låg en drivmedelsstation. Den nya busstationen kommer att gynna pendling genom att förbättra trafiksäkerheten samt erbjuda cykelgarage. Under 2025 har Tidaholm tagit initiativ till en politisk samverkan mellan Mullsjö, Habo och Hjo där pendling kommer att vara ett av fokusområdena. För att uppnå den önskade effekten senast 2027 krävs att ovan nämnda strategi avseende utveckling av pendlingsmöjligheter färdigställs. Fullmäktiges mål: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Bedömning: Målet uppnås ännu inte 2025. Analys: 2025 uppnår Tidaholms kommun 1 av 3 önskade effekter: Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Ett målstyrt utvecklingsarbete pågår gentemot samtliga önskade effekter. Under året har kommundirektören beviljat strategiska utvecklingsmedel till projekt som syftar till att stärka måluppfyllelsen genom att bland annat främja etableringar av verksamheter i kommunen, utvecklingen av kreativa näringar och utvecklingen av besöksnäringen. Önskad effekt 5: Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen Bedömning: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025, då det sammanfattande omdömet för företagsklimatet inte når 4,0. Analys: Svenskt Näringsliv genomför årligen en enkät om företagsklimatet i Sveriges kommuner. Under 2025 deltog 89 företag i Tidaholms kommun. Företagsklimatet mäts genom frågan vilket sammanfattande omdöme företagen vill ge företagsklimatet i kommunen, där resultatet redovisas som ett medelvärde på en skala från 1 (dåligt) till 6 (utmärkt). Under perioden 2020–2024 förbättrades det sammanfattande omdömet successivt i Tidaholms kommun, från 3,32 till 3,74. År 2025 uppgick omdömet till 3,65, vilket innebär en nedgång jämfört med föregående år men ett fortsatt högre resultat än riksgenomsnittet. Kommunen når därmed inte fullmäktiges målsättning om ett sammanfattande omdöme på minst 4,0 senast år 2027. Under året har ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med näringslivsutveckling bedrivits i syfte att stärka företagsklimatet. Arbetet har bland annat omfattat näringslivsfrukostar, företagsbesök, Tidaholmsdagen samt investeringsfrämjande insatser. Kommunen har även arbetat tillsammans med fastighetsägare och handel i stadskärnan genom samverkan i föreningen Tidaholm i Centrum (TIC), där evenemang arrangerats för att skapa flöden, mötesplatser och ökad attraktivitet i centrum. Under året har kommunen konstaterat ett ökat engagemang i detta samarbete. Under 2024 identifierade kommunen att näringslivsutvecklingen i högre grad behöver omfatta företag på landsbygden. Under 2025 har därför arbetet med företagsbesök och dialoger med landsbygdsföretag utökats. Dialoger har bland annat förts med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), vilket har bidragit till ökad kunskap om företagens förutsättningar och behov. Under året har även ett landsbygdsnätverk initierats i syfte att stärka samverkan mellan företag och kommun. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 23(88) Inom samhällsbyggnadsområdet har kommunen arbetat med att utveckla dialog och återkoppling gentemot näringslivet. Detta har bland annat skett genom regelbundet deltagande i näringslivsfrukostar, medverkan i regionala nätverk samt tidiga dialoger med företag och entreprenörer i exploaterings- och utvecklingsprojekt. Arbetet har syftat till att skapa tydligare kontaktvägar, ökad transparens och kortare ledtider i företagens kontakter med kommunen. Tidaholm har under året tagit initiativ till en politisk samverkan mellan Mullsjö, Habo och Hjo där hållbar besöksnäringsutveckling kommer att vara ett av fokusområdena. Flera nämnder har beviljats strategiska utvecklingsmedel under verksamhetsåret 2025 för att genomföra projekt som främjar den önskade effekten och fullmäktiges mål: • Kommunstyrelsen har beviljats medel för att genomföra projektet Investeringsfrämjande etableringsprogram, med syfte att stärka Tidaholms konkurrenskraft som en attraktiv plats för företag och investeringar. Arbetet har genomförts tillsammans med extern konsult, med kontakter med aktörer som avser att etablera, expandera eller flytta verksamhet till Tidaholm. En historisk analys samt en nulägesanalys har genomförts och ett proaktivt etableringsarbete planeras. • Kultur- och fritidsnämnden har beviljats medel för att genomföra projektet Kreativa näringar. Projektet syftar till att stärka Tidaholms kommuns position som en plats för kreativa näringar och öka attraktiviteten för nya etableringar i kommunen. Projektet har samlat kreativa aktörer för behovsinventering och kompetensutveckling, genomfört utbildningar, etablerat en popup-verksamhet i centrum i samverkan med flera aktörer samt genomfört samverkan med Nyföretagarcentrum. • Barn- och utbildningsnämnden har beviljats medel för att genomföra projektet Företag. Projektet har kartlagt och analyserat nuvarande och framtida kompetensbehov på den lokala arbetsmarknaden som underlag för vilka utbildningsvägar som skall erbjudas inom ramen för Rudbecksgymnasiet och KompetensCentrum. Det återstår att se i vilken mån dessa projekt bidrar till att kommunen uppnår den önskade effekten och därmed till fullmäktiges mål. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen bedriver ett brett och aktivt arbete för att förbättra företagsklimatet. Trots detta har arbetet ännu inte lett till att det sammanfattande omdömet i Svenskt Näringslivs enkät når fullmäktiges målsättning, varför den önskade effekten inte kan bedömas som uppnådd vid helår 2025. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Sammanfattande 3,5 3,74 3,65 omdöme för Tidaholms kommun i Svenskt Näringslivs enkät om företagsklimat Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 24(88) Önskad effekt 6: Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål Bedömning: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025. Analys: Under 2025 har kommunen fortsatt arbetet med fastigheterna Marbotorp och Ramstorp, vilka fortsatt bedöms ha stor potential att utvecklas till attraktiva verksamhetstomter där nya aktörer kan etablera sig. Fastigheten Marbotorp är unik i sitt slag i Skaraborg, i och med att det är en mycket stor sammanhållen tomt med goda möjligheter till elförsörjning. Den dagvattenutredning som utfördes under 2024 och som avser Västra Tidaholm, där Marbotorp och Ramstorp ingår, visar att det krävs större investeringar i dagvattenhantering för att möjliggöra ytterligare exploatering och förbereda tomterna för byggnation. Under 2025 har arbetet med detaljplan för Marbotorp fortsatt och samråd har genomförts, medan Ramstorp sedan tidigare har en ändamålsenlig detaljplan för verksamhetsetablering. Några nya industritomter har dock inte färdigställts under året. I Strategisk plan och budget 2026–2028 avsätts 5 miljoner år 2026 för rivning av kommunförrådet samt iordningställande av fastigheten Ramstorp inför en handelsetablering. Under våren 2025 har kommunen tecknat ett markanvisningsavtal med en aktör som vill etablera handel på området. Arbetet har därmed under året haft karaktären av planering och förberedelse inför kommande exploatering. Tidaholms Energi har under året fattat beslut om att anlägga ett batterilager med en kapacitet om 8 megawatt. Ärendet har beretts under 2025 och batterilagret bedöms vara en viktig del i arbetet med att stärka stabiliteten i kommunens el- och energiförsörjning. Åtgärden har hittills inte resulterat i färdigställd infrastruktur. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen har fortsatt sitt arbete med planering och förberedelse av mark samt el- och energiförsörjning. Dock har arbetet ännu inte lett till att ny mark har tillskapats eller förädlats i sådan omfattning att den önskade effekten kan bedömas som uppnådd. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Exploaterad 0,75 0,75 0,75 industrimark som är klar att sälja, antal hektar Planlagd 11,5 11,5 11,5 industrimark som återstår att exploatera, antal hektar Industrimark i 20 20 20 ÖP för vilken det återstår att fastställa detaljplan/er, antal hektar Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 25(88) För Ramstorps industriområde finns en färdig detaljplan från 90-talet, men marken har aldrig exploaterats. För att göra det krävs åtgärder kring dagvattnet och dikningsföretag. Målet är att hösten 2027 ha 13 färdiga industritomter. När det gäller Marbotorp möjliggör detaljplanen en stor industritomt och tre mindre industritomter. Detaljplanen har varit på samråd där det framkom att åtgärder måste vidtas för dagvattenhanteringen. Planen är att kunna ha en antagen detaljplan tidigast hösten 2027. Ett aktivt arbete sker, vilket dock ännu inte syns i nyckeltalen. Önskad effekt 7: Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen Bedömning: Tidaholms kommun uppnår den önskade effekten 2025. Kommunen bedriver ett strategiskt arbete för att främja etableringar och arbetar aktivt för att skapa goda förutsättningar för arbetsgivare som vill utveckla sin verksamhet i Tidaholms kommun. Analys: En av de största arbetsgivarna i Tidaholms kommun är Kriminalvården. Kommunen välkomnar myndighetens beslut att utöka sin verksamhet i Tidaholm och arbetar sedan flera år för att skapa goda förutsättningar för expansionen. I november 2024 beslutade kommunstyrelsen att anta en avsiktsförklaring mellan Tidaholms kommun och Anstalten Tidaholm. Avsiktsförklaringen anger att utökningen av Kriminalvårdens anstalt medför ett stort behov av kompetensförsörjning, samt att anstalten och kommunen har ett gemensamt intresse i att verka för att möjliggöra anstaltens utökning. Kriminalvården har ställt sig mycket positiv till kommunens bemötande och vilja till samarbete i dessa frågor. I maj 2025 tillkännagav Kriminalvården att de har genomfört ett lyckat rekryteringsarbete och nått målbilden att nyanställa 185 medarbetare till anstalten i Tidaholm. Myndigheten menar vidare att detta motbevisar uppfattningen att det är svårt att rekrytera och expandera verksamheter på mindre orter. Tidaholms kommun har visat att det går. I januari 2025 godkände kommundirektören en ansökan om strategiska utvecklingsmedel för projektet Investeringsfrämjande etableringsprogram. Projektet syftar till att stärka Tidaholms konkurrenskraft som en attraktiv plats för företag och investeringar genom ett mer strukturerat och proaktivt etableringsarbete. Under året har historiska analyser och nulägesanalyser genomförts, kontakter har tagits med aktörer som vill etablera, expandera eller flytta verksamhet till Tidaholm, och grunden har lagts för ett fortsatt investeringsfrämjande arbete. Projektet ovan knyter an till och samverkar med Business Region Skaraborg för att möta regionala, nationella och internationella etableringsförfrågningar. Parallellt har kommunen, bland annat genom kultur- och fritidsverksamheten, arbetat med att stärka förutsättningarna för företagande inom kulturella och kreativa näringar samt besöksnäring. Genom utveckling och marknadsföring av evenemang, arrangemang och kultur- och fritidsutbud bidrar kommunen till att skapa attraktiva miljöer och sammanhang som stödjer etablering och utveckling av verksamheter inom dessa sektorer. Kommunen noterar också att arbetslösheten i Tidaholms kommun är fortsatt låg, vilket talar för att kommunen har en sund arbetsmarknad där behoven av arbetskraft möts väl. I december 2025 var arbetslösheten i Tidaholms kommun 4,6 %, vilket kan jämföras med 5,4 % i Skaraborg och 6,8 % i riket. Det allmänna sysselsättningsläget i kommunen Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 26(88) är gott. Industri- och automationssektorn visar en fortsatt god tillväxt. Arbetsförmedling har arbetat aktivt med arbetsmarknadsutbildning och 24 personer har fått en adekvat arbetsmarknadsutbildning. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Antal 1 701 1 685 1 690 arbetsställen i Tidaholms kommun (inkl. egenföretagare utan anställda) Sysselsatta efter 5 097 4 954 arbetsställets belägenhet, antal Uppgifter för nyckeltalet "Sysselsatta efter arbetsställets belägenhet" avseende år 2025 uppdateras i slutet av november år 2026. Fullmäktiges mål: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Bedömning: Målet uppnås ännu inte 2025. Analys: 2025 uppnår Tidaholms ännu inte de två effekterna, vilka avser verksamhetsutveckling för ökad effektivitet samt verksamhetsutveckling. Ett målstyrt utvecklingsarbete pågår gentemot samtliga önskade effekter. Under året har kommundirektören beviljat strategiska utvecklingsmedel till projekt som ska främja måluppfyllelsen genom att utveckla kommunens arbete med styrning och ledning, kommunens nyttjande av digitala lösningar samt förbättra kommunikationen med invånare. Önskad effekt 8: Tidaholms kommun bedriver och samordnar hållbar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik Bedömning: Tidaholms kommun uppnår inte den önskade effekten 2025. Analys: Kommunen har under året bedrivit ett utvecklingsarbete inom styrning, ledning, kvalitetsarbete och digitalisering. Arbetet har huvudsakligen bestått av analys, planering, uppbyggnad av strukturer samt genomförande av avgränsade utvecklingsinsatser. Av den samlade uppföljningen framgår dock inte att arbetet under 2025 har resulterat i konstaterade effekter i form av ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser. År 2024 anlitades konsultbyrån PwC för att genomföra en analys som synliggjorde utvecklingsmöjligheter inom kommunens verksamheter avseende kostnadsnivåer samt styrning och ledning. Analysen omfattade bland annat en demografisk tillbakablick av nettokostnadsutvecklingen i relation till befolkningsutvecklingen samt en nulägesanalys av kommunens styrning och ledning. Leveransen innehöll även ett förslag till målbild för styrning och ledning år 2027. I november 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta målbilden. Under 2025 har kommunen fortsatt detta arbete genom att, med stöd av samma konsultbyrå, genomföra förstudier inom tre identifierade utvecklingsområden: Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 27(88) 1. Kommunens övergripande ledning och styrning av målstyrningsprocessen 2. Strategisk samordning och rollfördelning 3. Utveckla av en sammanhållen styrning. Förstudierna har resulterat i projektdirektiv som beskriver respektive projekts innehåll, förväntade nyttor, effekter och kostnader vid ett eventuellt genomförande. Arbetet har därmed bedrivits i ett förberedande skede och har inte under året lett till genomförda förändringar med konstaterade effekter på kommunens samlade resursutnyttjande. När det gäller styrningen av de kommunala bolagen har bestämmelser om avkastningskrav tillkommit för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Elnät AB i samband med revidering av ägardirektiv i mars. För Tidaholms Energi AB finns nu även bestämmelser om utdelning. I april beslutade kommunstyrelsen om att Tidaholm 2025/2026 deltar i SKR:s projekt gällande resursfördelningsmodell baserad på verksamheters prislappar. Parallellt har verksamhetsutveckling bedrivits inom flera verksamhetsområden med fokus på att stärka det systematiska förbättringsarbetet. Inom social- och omvårdnadsverksamheten har arbetet exempelvis inriktats på att ta fram strukturer för kvalitetsledningssystem samt att dokumentera och utveckla processer för att stärka effektivitet och kvalitet i verksamheten. Inom barn - och utbildningsverksamheten har kommunen arbetat med gemensamma kartläggningsplaner och en mer systematiserad uppföljning av kompensatoriska insatser. Genom arbetet med Helhetsidén har strukturer för kollegialt lärande etablerats och gemensam riktning och analysförmåga har stärkts i hela organisationen. Insatserna som genomförts visar på ändamålsenlig verksamhetsutveckling med beprövade metoder, men effekter i form av ökad nytta i relation till ianspråktagna resurser kan ännu inte verifieras på kommunövergripande nivå. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen har påbörjat och fortsatt ett omfattande utvecklingsarbete, men att detta arbete ännu inte har lett till sådana samlade och verifierade effekter att den önskade effekten kan bedömas som uppnådd. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Effektivitetsinde 48 41 x förskola Effektivitetsinde 40 56 x kommunal grundskola F-9 Effektivitetsinde 49 27 x kommunal gymnasieskola De senare åren saknat nyckeltal för effektivitetsindex LSS boende och daglig verksamhet, äldreomsorg samt ekonomiskt bistånd. Utfall för år 2025 publiceras vecka 40 år 2026. Andelen elever med gymnasieexamen efter tre och fyra år har minskat jämfört med riket, vilket kan kopplas till ökad andel IM-elever, fler elever som valt skolor i andra kommuner samt ökade komplexa behov och psykisk ohälsa; samtidigt har kostnad per elev ökat. Förskolans effektivitetsindex påverkas av tomma platser och sjunkande resursindex, medan grundskolans ökning av effektivitetsindex förklaras av förbättrat kvalitetsindex 2023–2024 och felaktiga uppgifter för 2022. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 28(88) Önskad effekt 9: Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala lösningar Bedömning: Tidaholms kommun uppnår inte den önskade effekten 2025. Analys: Kommunen har under året bedrivit arbete inom IT, digitalisering och verksamhetsutveckling i syfte att öka tillgängligheten till information, tjänster och service. Arbetet har i huvudsak bestått av utredningar, planering, uppbyggnad av strukturer samt genomförande av avgränsade digitala utvecklingsinsatser. Av den samlade uppföljningen framgår dock inte att arbetet under 2025 har resulterat i sådana samlade och verifierade effekter att den önskade effekten kan konstateras som uppnådd. Fullmäktige har uppdragit åt samtliga nämnder och kommunstyrelsen att fastställa verksamhetsmål som bidrar till att kommunen uppnår den önskade effekten under målperioden 2024–2027. Under 2025 har det dock framkommit att frågor som rör styrning, drift och strukturer för kommunens arbete med både IT och digitalisering först och främst behöver hanteras av på kommunövergripande nivå. Först då det finns ändamålsenliga strukturer på plats kan övriga förvaltningar växla upp sitt arbete med digitalisering som ett verktyg i verksamhetsutvecklingen. Under året har en utredning avseende framtida IT- och digitaliseringsorganisation i Tidaholms kommun genomförts. Syftet är att skapa förutsättningar för en robust och långsiktig organisering. Utredningen presenterades för kommunstyrelsen i början av december 2025. Den innehåller två alternativ: 1. Fortsatt drift i egen regi IT- och digitaliseringsverksamheten fortsätter att bedrivas av Tidaholms kommun. 2. Inköp av IT-tjänster Tjänsterna köps in från Skövde kommun. Beslut i frågan fattas i början av 2026. Beroende på vilket alternativ som antas kommer en styrmodell för digitalisering att slutföras under kommande år. Kommunen har sedan tidigare haft en objektförvaltningsmodell i syfte att strukturera arbetet med förvaltning av IT-system och framdrift av digitaliseringsinitiativ. Under senare år har arbetet med modellen avstannat. Under 2025 har kommunen därför beslutat om ett utvecklingsprojekt i syfte att vitalisera objektförvaltningsarbetet och stärka förvaltningarnas kunskap om systemförvaltning. Projektet har dock inte påbörjats under året. Arbetet med att utveckla och förvalta gemensamma digitala plattformar har fortsatt under året. Kommunen har arbetat för att öka användningen av Microsoft 365 (M365). Arbetet har finansierats med strategiska medel och har haft fokus på utbildning, säkerhet och funktionalitet. Kommunens e-post har migrerats fullt ut till M365 och flera säkerhetsfunktioner har utvärderats och implementerats. Under året har även en utbildningsplan och en förvaltningsplan tagits fram. Vidare har kommunen har deltagit i det nationella arbetet inom Handslaget, som leds av SKR, med fokus på säker digital kommunikation och digital post. Arbetet fortsätter under 2026. Kommunen har dessutom varit med det nationella AI-assistentprojektet SVEA samt i utvecklingen av den länsgemensamma plattformen för IoT (Internet of Things), ett arbete som påbörjades under året och där samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att fungera som pilotförvaltning för tekniken. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 29(88) Informationssäkerhetsfrågan har haft starkt fokus under 2025 och 1,2 miljoner har avsatts som budgetprioritering för arbetet med cybersäkerhet. Digital verksamhetsutveckling har bedrivits inom flera verksamheter i syfte att öka tillgängligheten för invånare och besökare. Samhällsbyggnadsförvaltningen har exempelvis fortsatt arbetet med att utveckla digitala processer och e-tjänster kopplade till bygglov, fastighetsförvaltning och kartverksamhet. Inom kultur- och fritidsverksamheten har digitala bokningssystem, webbplatser och informationskanaler fortsatt att användas och utvecklas. Social- och omvårdnadsförvaltningen har genomfört och påbörjat flera digitaliseringsinsatser, främst kopplade till välfärdsteknik, e-tjänster och digitala planeringsstöd. Fullmäktiges mål: Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Bedömning: Målet uppnås ännu inte 2025. Analys: 2025 uppnår Tidaholms ännu inte de två önskade effekterna, vilka avser medarbetares trivsel och utveckling samt utveckling av ledarskapet. Under året har kommundirektören beviljat strategiska utvecklingsmedel till projekt som ska främja fullmäktiges mål. Ett av projekten syftar till att etablera ett arbete med ledarskapsutveckling. Kommunen har också säkerställt att det från och med år 2025 finns tillräckliga personella resurser för att arbeta med den önskade effekt som anger att medarbetarna ska trivas med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. Önskad effekt 10: Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter Bedömning: Tidaholms kommun uppnår inte den önskade effekten 2025. Analys: Kommunen har under året bedrivit arbete som syftar till att stärka förutsättningarna för en god arbetssituation och utvecklingsmöjligheter för medarbetare. Arbetet har i huvudsak varit inriktat på styrning, samordning och förberedande insatser kopplade till kompetensförsörjning och arbetsgivarfrågor. Av den samlade uppföljningen framgår dock inte att arbetet under 2025 har resulterat i konstaterade effekter avseende medarbetares trivsel eller utvecklingsmöjligheter på kommunövergripande nivå. Fullmäktige har uppdragit åt samtliga nämnder att arbeta med den önskade effekten. Kommunen har samtidigt identifierat att kommunstyrelsen, genom kommunledningsförvaltningen och personalenheten, har ett särskilt ansvar för att leda och samordna utvecklingsarbetet. Detta sker med utgångspunkt i kommunstyrelsens verksamhetsmål att etablera ett tydligt och positivt laddat arbetsgivarvarumärke för Tidaholms kommun. Målet syftar till att stärka kommunens förmåga att attrahera och behålla kompetent personal, vilket är en förutsättning för att skapa en god arbetssituation där medarbetarna också har goda utvecklingsmöjligheter. Omvänt medför hög personalomsättning och brist på personal med rätt kompetens att medarbetare får en försämrad arbetssituation och att mycket kraft ägnas åt rekrytering, introduktioner och vidareutbildning. Redan idag erbjuder Tidaholms kommun konkurrenskraftiga anställningsvillkor och förmåner. Kommunen saknar dock en samlad och enhetlig kommunikation kring detta, särskilt gentemot de yrkesgrupper som kommunen har störst behov av att rekrytera. Det finns ett behov av att formulera en gemensam idé om vad Tidaholms kommun vill Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 30(88) stå för som arbetsgivare, och därefter bygga ett arbetsgivarvarumärke som tydligt förmedlar detta och bidrar till kommunens kompetensförsörjning och organisationsutveckling. Det krävs också att förvaltningen utformar en hållbar modell för hur arbetsgivarvarumärket ska förvaltas och utvecklas över tid. Under 2024 saknade kommunledningsförvaltningen tillräckliga personella resurser för att driva utvecklingsarbetet på ett ändamålsenligt sätt. Från och med våren 2025 har personalenheten förstärkts med en personalkonsult. Under hösten har ett förberedande arbete med verksamhetsmålet planerats, medan dialog och förankring med förvaltningarna är planerad att genomföras först under kommande år. Det finns därmed inga redovisade effekter av genomförda insatser under 2025 som visar att den önskade effekten har uppnåtts. Parallellt med det kommunövergripande arbetet har flera förvaltningar under året bedrivit insatser med inriktning mot arbetsmiljö, trivsel och kompetensutveckling. Inom social- och omvårdsförvaltningen har arbetet bland annat omfattat strukturerad introduktion, yrkesinriktad kompetensutveckling och organisatoriska åtgärder för att stärka chefernas förutsättningar. Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat med löpande arbetsmiljöuppföljning genom hälsoenkäter, friskfaktorsarbete och utveckling av kombinationstjänster. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har Helhetsidén utgjort en samlande ram för professionsutveckling, kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört arbetsmiljökartläggningar, gemensamma utvecklingsforum och organisatoriska förändringar i syfte att stärka struktur och utvecklingsförutsättningar. Dessa insatser utgör viktiga verksamhetsnära bidrag till arbetet mot den önskade effekten, men de har ännu inte följts upp på ett sätt som möjliggör en samlad bedömning på kommunövergripande nivå. Analysen av resultatet i årets medarbetarenkät visar att många medarbetare upplever uppskattning för sitt arbete samt trivsel i arbetsgruppen och i relation till närmaste chef. Samtidigt framkommer upplevelser av bristande stabilitet och kontinuitet i organisationen samt hög arbetsbelastning och personalbrist. Utvecklingen av nyckeltalet Motivationsindex som i medarbetarenkäten mäter medarbetarengagemang visar på en negativ trend jämfört med 2023. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen har påbörjat och planerat utvecklingsinsatser inom området, men att arbetet ännu inte har lett till sådana samlade och verifierade effekter att den önskade effekten kan bedömas som uppnådd. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Underlag vid uppföljning Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Medarbetarengagemang (HME) 78 - 74 - totalt kommunen - Motivationsindex Önskad effekt 11: Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Bedömning: Tidaholms kommun uppnår inte den önskade effekten 2025. Analys: Kommunen har under året bedrivit arbete med inriktning på att stärka förutsättningarna för ett mer sammanhållet och systematiskt arbete med ledarskapsutveckling. Arbetet har i huvudsak bestått av analys, planering och förberedande insatser. Av den samlade uppföljningen framgår dock inte att arbetet under 2025 har resulterat i konstaterade effekter som visar att chefer i kommunen aktivt utvecklar sitt ledarskap. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 31(88) Fullmäktige har uppdragit åt samtliga nämnder att arbeta med den önskade effekten. Kommunen har samtidigt identifierat att kommunstyrelsen, genom kommunledningsförvaltningen och personalenheten, har ett särskilt ansvar för att leda och samordna arbetet. Detta har skett med utgångspunkt i kommunstyrelsens verksamhetsmål att leda arbetet med ledarskapsutveckling för chefer inom kommunen. För att uppnå den önskade effekten krävs att ett konkret utvecklingsarbete genomförs med resultatet att chefer i Tidaholms kommun aktivt utvecklar sitt ledarskap. 2024 genomfördes en analys av kommunens ledning och styrning. Analysen visade att ledarskap är ett av kommunens stora utvecklingsområden. I november 2024 fastställde fullmäktige en målbild för kommunens ledning och styrning (§ 114/2024). Under 2025 har kommunstyrelsen tilldelats riktade medel i syfte att förstärka personalenheten till följd av utökad efterfrågan knutet till kommunövergripande styrning och ledning. Under våren beviljades kommunledningsförvaltningen även strategiska utvecklingsmedel för att ta fram ett ledarskapsprogram. Projektet Ledarskapsutveckling har initierats under det tredje kvartalet 2025. Arbetet har inletts med att ta fram en nulägesbild samt beskriva ett önskat läge för kommunens ledarskap. Utifrån dessa underlag tas en ledarskapsutbildning för kommunens chefer fram. Kommunledningsförvaltningens avsikt är att utveckla ett koncept som kan användas och utvecklas över tid, och där olika delar kan utformas för att passa chefer som är både nya och erfarna i rollen. Flera förvaltningar har under året genomfört insatser med inriktning mot att stärka chefernas förutsättningar att utveckla sitt ledarskap. Inom social- och omvårdsförvaltningen har arbetet bland annat omfattat tydligare mötesstrukturer, formella kompetenskrav vid chefsrekrytering samt forum för erfarenhetsutbyte mellan chefer. Kultur- och fritidsförvaltningen har genom organisatoriska stödresurser och samordning av arbetsmiljöfrågor skapat bättre förutsättningar för chefer att fokusera på ledarskapsuppdraget. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har rektorsutbildning, ledningsnätverk och förstärkt stöd till skolledare utgjort centrala delar i arbetet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året infört en ny lednings- och stabsstruktur i syfte att stärka strategiskt ledningsstöd och skapa bättre förutsättningar för chefsutveckling. I november startade satsningen "Hållbart arbetsliv" i gång i samband med inspirationsdagen för chefer. Föreläsningar hölls på temana sjukskrivningsförebyggande arbete samt återhämtning. Arbetet fortsätter under 2026. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen har påbörjat ett strukturerat utvecklingsarbete inom området, men att arbetet ännu inte har lett till sådana genomförda insatser eller konstaterade effekter att den önskade effekten kan bedömas som uppnådd. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Underlag vid Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 uppföljning Medarbetarenga 75 - 76 - gemang (HME) totalt kommunen – Ledarskaps- index Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 32(88) 3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 3.6.1 Finansiella mål för Tidaholms kommun 2024–2027 Fullmäktiges mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Bedömning: Fullmäktiges finansiella mål uppnås enligt utfallet för år 2025, då kommunen uppnår båda de önskade effekterna under året. De önskade effekterna motsvarar kommunens resultatmål och målsättning för soliditet. Tidaholms kommun uppnår den önskade effekt som motsvarar kommunens resultatmål år 2025, avseende resultat vid årsbokslut. Tidaholms kommun har sedan många år en god soliditet. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens finansförvaltning och säkerställer att kommunens arbete med finansiering av investeringar sker med en bibehållen god soliditet över tid. Att kommunen uppnår de finansiella målen för 2025 avseende resultat och soliditet och ger goda förutsättningar för långsiktig ekonomisk hållbarhet. Enligt riktlinjen för målstyrning förutsätter dock god ekonomisk hushållning även att fullmäktiges strategiska och personalpolitiska mål uppnås helt eller delvis, vilket ännu inte är fallet för 2025. Kommunstyrelsen konstaterar att bedömningen av god ekonomisk hushållning därför behöver ses i ett helhetsperspektiv där fortsatt utveckling av den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen krävs. Önskad effekt 12: Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024– 2027. Bedömning: Tidaholms kommun uppnår den önskade effekten år 2025. För att uppnå den önskade effekten att genomsnittet för perioden 2024–2025 uppgår till minst 10 miljoner kronor per år, så måste kommunens resultatmål för 2025 uppgå till minst 18,5 miljoner kronor. Eftersom kommunens resultat 2025 är 52,5 miljoner kronor bedöms att kommunen uppnår den önskade effekten och uppsatta målet om minst 10 miljoner kronor i resultat i genomsnitt under perioden 2024–2027. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Underlag vid Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 uppföljning Resultat för -4,1 1,5 52,5 Tidaholms kommun Önskad effekt 13: Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Bedömning: Tidaholms kommun uppnår den önskade effekten vid helåret 2025. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 33(88) Soliditeten (exklusive pensionsåtaganden) vid bokslutet uppgår till 55,8 procent vilket överstiger målet på 25 procent i genomsnitt för målperioden 2024–2027. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Kommunens soliditet är i samma nivå som vid bokslut 2024. Både egna kapitalet och balansomslutningen har ökat lika stor omfattning, vilket betyder att den långsiktiga betalningsförmågan bibehålls i jämförelse med föregående år, samt ligger långt över det uppsatta målet för soliditet. Målet för soliditet är satt till 25 procent i genomsnitt för målperioden för att hantera de kommande årens höga investeringsnivåer. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Underlag vid Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 uppföljning Soliditet för 59,6 55,8 55,8 Tidaholms kommun 3.6.2 Resultat och ekonomisk ställning Den kommunala koncernens och kommunens ekonomiska ställning och förändringar beskrivs jämfört med föregående år samt avseende kommunens resultat finns jämförelse med budgeterat resultat 2025. Kommunens utfall i jämförelse med föregående år Kommunens resultat är 51 miljoner kronor högre år 2025 jämfört med år 2024. Resultatet år 2025 uppgår till 52,5 miljoner kronor. Att kommunens resultat är högre år 2025 jämfört med 2024 beror främst på att nettokostnaderna har minskat med 7,4 miljoner kronor år 2025, motsvarande cirka 0,8 procent, inklusive löneuppräkning. Verksamhetens kostnader Kommunens kostnader har ökat med 1 procent, vilket motsvarar 11,4 miljoner kronor mellan 2024 och 2025. Personalkostnaderna har stigit med 12,1 miljoner kronor, eller 1,7 procent. Att ökningen inte är större till följd av den årliga lönerevisionen beror på fortsatta anpassningar och svårigheter att rekrytera behörig personal inom barn- och utbildningsnämnden samt social- och omvårdnadsnämnden. Inom kommunstyrelsens verksamheter har däremot personalkostnaderna ökat då tidigare vakanser har tillsatts och förstärkningar gjorts, bland annat genom att tillsätta en HR-strateg i linje med årets prioriterade satsningar. Som en direkt effekt av konjunkturen och den lägre inflationen så har pensionskostnaderna minskat betydligt, med 19,5 miljoner kronor (22 procent). Att effekten inte är större mellan åren beror på att kommunen under 2025 löst in delar av sin pensionsskuld i förtid. Inlösen gjordes med totalt 19,5 miljoner kronor (inklusive särskild löneskatt). Kostnaderna för köp av huvudverksamhet har ökat marginellt med 1,6 miljoner kronor, däremot finns underliggande avvikelser mellan åren. Förskolan och gymnasiet har högre kostnader då fler barn och elever valt annan huvudman och prislistorna inom samverkansområdet har höjts. Samtidigt har kostnaderna minskat för externa vårdplaceringar inom socialpsykiatri och personlig assistans eftersom fler insatser hanteras i egen regi. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 34(88) Under 2025 har kommunen avsatt 10 miljoner kronor i strategiska utvecklingsmedel som kan sökas av verksamheterna. Dessa medel har lett till ökade kostnader, främst inom tjänsteköp. Totalt har tjänsteköpen ökat med 10,8 miljoner kronor, motsvarande 36 procent. Förutom effekten av utvecklingsmedlen beror ökningen också på högre licenskostnader och aktiviteter inom den taxefinansierade verksamheten. Elkostnaderna har minskat med 2,4 miljoner kronor (16 procent), och övriga verksamhetskostnader har minskat med 1,5 miljoner kronor. Den största orsaken till de lägre kostnaderna är införandet av ”PC som tjänst” inom skolan. Samtidigt har kostnader för reparation och underhåll ökat, framför allt inom den taxefinansierade verksamheten. Avskrivningarna har också ökat med 3,8 miljoner kronor (9 procent), vilket framför allt beror på färdigställandet av förskolan i Ekedalen. Verksamhetens intäkter Kommunens intäkter har ökat med 22,4 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 10,3 procent jämfört med 2024. Den största intäktsökningen förklaras av högre bidrag, som ökat med 14,6 miljoner kronor (19,4 procent). Ökningen förklaras framför allt av strategiska utvecklingsmedel samt av att fler riktade statsbidrag sökts och beviljats, särskilt inom skola, socialtjänst och nära vård. Av de 10 miljoner kronor som avsatts i strategiska utvecklingsmedel har 6,7 miljoner betalats ut under året och påverkar intäktssidan i form av bidrag. Försäljningsintäkterna har ökat med 1,4 miljoner kronor (8,4 procent) främst till följd av ökad insamling inom renhållningsverksamheten. Intäkter från taxor och avgifter har ökat med 4,6 miljoner kronor (7,5 procent). Ökningen är en effekt föregående års överskott inom vatten och avloppsverksamheten, som bokföringstekniskt bokas som en skuld till kollektivet och därmed påverkar intäktsposten. I jämförelse med föregående år har kommunen en högre tilldelning av skatter och generella bidrag motsvarande 47,5 miljoner kronor (5 procent). Bolagskoncernens utfall i jämförelse med föregående år Tidaholms energi AB:s koncerns (TEAB) resultat uppgår till 26,1 miljoner kronor för år 2025. Resultatet är 28 procent lägre än föregående år och förklaras främst av föregående års försäljning av fastigheten Thule. Tidaholms bostads AB (TBAB) redogör för resultatnivåer likt föregående år. Hyresintäkterna är lägre samtidigt som kostnaderna för fjärrvärme och elkostnader har minskat. Även Tidaholms Elnät AB (TENAB) har resultatnivåer i nivå med föregående år. Till följd av anslutningsavgifter är intäktsnivån något lägre i jämförelse med föregående år. Vidare så är drift- och underhållskostnaderna sammantaget lägre medan produktionsstöd till vindkraft har ökat. Kommunens utfall i jämförelse med budget Tidaholms kommuns budget för 2025 visar ett resultat på 32 miljoner kronor, motsvarande 3,2 procent av skatter och generella bidrag. Det faktiska utfallet blev 52,5 miljoner kronor, vilket är 20,5 miljoner kronor högre än budget och motsvarar 5,3 procent av skatter och generella bidrag. Skillnaden mellan budget och utfall beror främst på lägre nettokostnader, totalt 20,4 miljoner kronor. Detta förklaras framför allt av överskott inom nämndernas verksamheter, centrala poster kopplade till räntenettot samt försäljningsintäkter från fastigheter, mark och inventarier. Samtliga nämnder utom barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott jämfört med budget. Nämndernas sammantagna överskott uppgår till 36 miljoner kronor. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 35(88) Verksamhetens kostnader Kommunens kostnader är 18,8 miljoner kronor lägre än budgeterat (1 procent). Personalkostnaderna är 11,4 miljoner kronor högre än budget (2 procent). Detta beror främst på att anpassningar inom förskolan inte genomförts i den takt som förutsattes i budgeten, samt grundskolan där den högre tilldelningen av riktade statsbidrag är en bidragande orsak. Äldreomsorgens ekonomiska utmaningar bidrar också till högre personalkostnader, samtidigt som arbetet med att effektivisera verksamheten fortsätter. Inom övriga nämnder och styrelsen ligger personalkostnaderna i stället lägre än budget på grund av vakanser. Kommunens pensionskostnader är 7,2 miljoner kronor högre än budget (12 procent). ökningen beror till största del på att kommunen beslutat att lösa in delar av pensionsskulden i förtid. Kostnaderna för övriga tjänster är 29,5 miljoner kronor högre än budgeterat (22 procent). Detta förklaras framför allt av ökade konsultkostnader kopplade till utredningar om kommunens lokaler och genomlysningar inom exempelvis äldreomsorgen. En del av ökningen kan kopplas till de strategiska utvecklingsmedel som tillförts verksamheterna under året. Därtill har den taxefinansierade verksamheten haft högre kostnader på grund av underhåll av vattenledningar samt fortsatt arbete med pumpstationer och ledningsnät. Kostnaderna för köp av huvudverksamhet är 18,7 miljoner kronor lägre än budget (14 procent). Detta beror främst på färre externa vårdplaceringar inom socialpsykiatri och personlig assistans, eftersom fler insatser utförs i egen regi. Samtidigt finns högre kostnader än förväntat inom förskolan och gymnasiet på grund av att fler barn och elever väljer annan huvudman samt att prislistor inom samverkansområdet har höjts. Kommunens elkostnader är 1,3 miljoner kronor lägre än budgeterat (6 procent), vilket förklaras av gynnsamt väder. Övriga verksamhetskostnader är 10,3 miljoner kronor lägre än budget (10 procent). Detta är en följd av lägre kostnader för förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier inom flera av kommunens verksamheter. Avskrivningskostnaderna är också lägre än budgeterat, vilket främst beror på att flera projekt blivit försenade. Kommunens finansnetto visar ett överskott på 5,2 miljoner kronor jämfört med budget. Detta beror på att kommunen inte tagit upp lån i den omfattning som antogs i investeringsbudgeten, eftersom flera projekt har försenats och flyttats fram i tid. Verksamhetens intäkter Kommunens intäkter är 41,6 miljoner kronor högre än budgeterat, motsvarande 11 procent. Ökningen beror främst på att fler riktade statsbidrag har sökts och beviljats samt på de strategiska utvecklingsmedel som tilldelats verksamheterna. Den högre tilldelningen av riktade statsbidrag finns framför allt inom grundskolan, äldreomsorgen och socialtjänsten. Intäkterna från skatter och generella bidrag är däremot 7,4 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta förklaras främst av lägre skatteintäkter till följd av att den ekonomiska återhämtningen inte utvecklats i den takt som antogs i budgeten. Den lägre tilldelningen balanseras i stort av den centrala prognososäkerhet som avsatts i budget för eventuella svängningar inom skatter och generella bidrag. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 36(88) Tidaholms kommuns resultat som andel av skatter och generella bidrag (2019–2025), angivet i procent Tidaholms kommuns resultat i miljoner kronor (2019–2025) Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 37(88) Tidaholms kommuns soliditet (2019–2025) Tidaholms kommuns borgensåtaganden och låneskuld i miljoner kronor (2019–2025) Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 38(88) 3.7 Balanskravsresultat 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat enligt resultaträkningen 52 489 1 471 -4 112 63 245 38 058 - Samtliga realisationsvinster -2 316 -797 -1 597 -3 979 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -864 + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 311 -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 51 936 -845 -4 909 61 648 34 079 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv 845 Årets balanskravsutredning 51 936 0 -4 909 61 648 34 079 Utgående balans, resultatutjämningsreserv 90 890 90 890 91 735 91 735 91 735 Kommunens balanskravsutredning visar exklusive realisationsvinster och realisationsförluster ett positivt resultat på 51,9 miljoner kronor avseende 2025. Enligt utredningen ovan uppfyller kommunen det lagstadgade balanskravet år 2025 där ett resultat exklusive realisationsvinster är positivt. 2023 och 2024 års balanskravsutredningar och beslut om åtgärdsplan I 2023 års årsredovisning konstateras det i balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till - 4,9 miljoner kronor för år 2023. Resultatet innebar att kommunen år 2023 inte har uppfyllt kommunallagens balanskrav vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras inom de närmast följande tre åren och kommunfullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunfullmäktige åberopade inte synnerliga skäl för att inte återställa hela beloppet. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2024 (74§2024) att 2024 års fastställda budget utgör åtgärdsplan för reglering av 2023 års negativa balanskravsresultat. I 2024 års årsredovisning konstaterades det i balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till -0,8 miljoner kronor exklusive realisationsvinster för år 2024. Resultatet innebar att kommunen enligt utredningen ovan inte heller under 2024 uppfyllde det lagstadgade balanskravet där ett resultat exklusive realisationsvinster är negativt. Avseende 2024 medger kommunens regelverk att resultatutjämningsreserven kan nyttjas avseende 2024 samt att kommunen har tillräckliga medel avsatta i resultatutjämningsreserven och beslutade att nyttja dessa 2024 upp till 0. Därmed fastställde kommunen att balanskravet för 2024 uppfylldes. 11 kap. 12 § kommunallagen anger att om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § LKBR är negativt för ett visst räkenskapsår, ska det regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 39(88) balanskravsresultatet uppkom. Enligt 11 kap. 13 § kommunallagen får fullmäktige besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras, om det finns synnerliga skäl. 2025 2024 Ingående balans, ackumulerade ej återställda negativa resultat -4 909 -4 909 varav från 2023 -4 909 -4 909 varav från 2024 0 0 varav från 2025 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredning 53 936 + synnerliga skäl att inte återställa + synnerliga skäl att inte återställa under längre tid Utgående balans, ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år 0 -4 909 Utgående balans, synnerliga skäl som ska återställas över längre tid Utgående balans, ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 -4 909 varav från år 2023, återställs senast 2026 0 -4 909 varav från år 2024, återställs senast 2027 0 0 Belopp anges i tusentals kronor. Återställande av 2023 års negativa resultat om -4,9 miljoner kronor kvarstod inför 2025, då det inte fanns resultat från 2024 att reglera 2023 år negativa resultat. Kommunen beslutade att 2025 års budget med ett budgeterat resultat på 32 miljoner kronor var den åtgärdsplan som avser att återställa det det negativa balanskravsresultatet från 2023. Arbetet med att återställa balanskravet har genomförts enligt den åtgärdsplan som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2024. Årets resultat uppgår till 53,9 miljoner vilket innebär att balanskravet är uppfyllt och tidigare ackumulerade underskott är täckta. Kommunens finansiella ställning är därmed förbättrad och ger ett stabilt utgångsläge inför kommande planperioder. 3.8 Väsentliga personalförhållanden Bemanning Antalet tillsvidareanställda i Tidaholms kommun minskade under året med sex personer, från 1 196 den 31 december 2024 till 1 190 den 31 december 2025. Minskningen återfinns inom flera förvaltningar och kan därför inte hänföras till någon enskild verksamhet. Samtidigt har en marginell ökning skett inom två förvaltningar, vilket huvudsakligen förklaras av resursförstärkningar. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron, inklusive både kort- och långtidssjukfrånvaro, uppgick år 2025 till 7,9 procent. Detta innebär en marginell minskning jämfört med 2024 och utgör ett trendbrott efter flera år av ökande sjukfrånvaro. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 40(88) På förvaltningsnivå avviker Kommunstyrelsen samt Kultur- och fritidsförvaltningen från genomsnittet. För Kommunstyrelsen förklaras utfallet till stor del av fortsatt komplex långtidsfrånvaro. Inom Kultur- och fritidsförvaltningen beror sjukfrånvaron främst på ett antal långtidssjukskrivningar kopplade till skador som uppkommit utanför arbetet. Sjukfrånvaron är fortsatt en prioriterad fråga. Personalenheten arbetar i nära dialog och samverkan med förvaltningarna genom flera insatser, bland annat arbete med friskfaktorer, samarbete med Närhälsan och företagshälsovården samt ett kombinerat föreläsnings- och utbildningspaket med workshops i samtliga ledningsgrupper. Ett fördjupat samarbete mellan Personalenheten och förvaltningarna pågår även avseende analyser av orsaker och samband kopplade till sjukfrånvaro, med målsättningen att förebygga en fortsatt ökning. Som en del i detta arbete har Personalenheten genomfört dialogmöten med samtliga chefer i kommunen för analys av respektive enhets sjukfrånvarotal. Rekryteringsbehov och kompetensförsörjning Den strategiska kompetensförsörjningen utgör fortsatt en av kommunens största utmaningar, inte minst till följd av den demografiska utvecklingen. Befolkningsprognosen visar på ett ökande antal äldre invånare med behov av vård och omsorg samtidigt som antalet födda barn minskar. Utvecklingen ställer krav på en långsiktig och strategisk omställning för att kommunen även framöver ska kunna tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet. Kompetensförsörjningsbehovet förväntas i ökande grad koncentreras till vård- och omsorgsyrken, samtidigt som personalresurser inom en minskande barnomsorgssektor behöver planeras och omfördelas på ett långsiktigt och hållbart sätt. En ytterligare utmaning är att allt färre ungdomar söker till gymnasiala vård- och omsorgsutbildningar. Samtidigt konkurrerar kommunen med övriga arbetsmarknaden om utbildad arbetskraft inom området. Sammantaget bedöms kompetensförsörjningen inom vård och omsorg bli en allt större utmaning under kommande år. Personalpolitik Medarbetarnas trivsel, arbetsmiljö och möjligheter till utveckling är avgörande för att Tidaholms kommun ska kunna behålla och rekrytera kompetent personal. Arbetet med friskfaktorer, i syfte att stärka positiva strukturer i organisationen, samt införandet av ett nytt friskvårdsbidrag är exempel på insatser för att främja trivsel och hållbar arbetsmiljö. Arbetet med att vidareutveckla ett tydligt och attraktivt arbetsgivarvarumärke befinner sig i en planerings- och förberedelsefas, med målsättningen att övergå i en operativ genomförandefas. Ett långsiktigt hållbart arbetsgivarvarumärke bedöms vara en central faktor för framtida rekrytering och kompetensförsörjning. Ett aktivt och utvecklande ledarskap är också en viktig del i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare samt för att skapa goda förutsättningar för medarbetares utveckling i det dagliga arbetet. Personalenheten har därför initierat ett arbete för att stärka och utveckla kommunens ledarskap genom ett kommungemensamt ledarskapsprogram. Med utgångspunkt i en gemensam definition av ledarskap i Tidaholms kommun är målsättningen att etablera ett lokalt förankrat program som genomförs genom återkommande utbildningsinsatser, kollegialt lärande och praktisk tillämpning i verksamheterna. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 41(88) 3.8.1 Personalredovisning för kommunen Årsarbetare och antal anställda Antal anställda samt könsfördelning bland anställda i Tidaholms kommun 2025 2024 Antal anställda 1 190 1 196 varav antal kvinnor 971 975 varav antal män 219 221 varav andel kvinnor 81,6 81,5 varav andel män 18,4 18,5 Antal anställda per nämnd 2025 2024 2023 2022 2021 Kommunstyrelsen 45 43 41 37 40 Samhällsbyggnadsnämnden 147 152 155 151 148 Kultur- och fritidsnämnden 43 45 39 38 43 Barn- och utbildningsnämnden 455 453 453 482 498 Social- och omvårdnadsnämnden 500 503 518 464 477 Totalt 1 190 1 196 1 206 1 172 1 206 Antal årsarbetare i Tidaholms kommun 2025 2024 Antal årsarbetare 1 170,1 1 175,9 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, andel (%) 98,3 98,3 Sjukfrånvaro, andel (%) 7,9 8,1 Antal årsarbetare per nämnd 2025 2024 2023 2022 2021 Kommunstyrelsen 44,0 41,8 40,0 36,5 39,0 Samhällsbyggnadsnämnden 145,2 149,8 151,2 146,5 150,0 Kultur- och fritidsnämnden 38,7 40,5 35,0 33,3 37,8 Barn- och utbildningsnämnden 450,3 448,8 448,5 475,8 491,8 Social- och omvårdnadsnämnden 491,9 495,0 510,2 447,6 458,1 Totalt 1 170,1 1 175,9 1 184,9 1 139,7 1 176,7 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 42(88) Tidsbegränsade anställningar, antal 2025 2024 Vikarie/ava, månadsavlönade medarbetare 100 85 Timanställda medarbetare 416 325 Totalt 516 410 Sjukfrånvaro Fördelning av närvaro och frånvaro 2025 2024 2023 2022 2021 Arbetad tid totalt 76,3 76,7 76,9 77,1 77,4 Frånvarande tid totalt 23,4 23,3 23,1 22,9 22,6 varav sjukfrånvaro (%) 7,9 8,1 7,8 7,5 6,4 varav vård av barn (%) 4,1 4,1 4,8 4,6 5,2 varav övrig ledighet (%) 4,2 4,1 3,5 3,8 4,1 varav semester (%) 7,2 7,0 7,0 7,0 6,9 Sjukfrånvaro bland kvinnor, andel procent 2025 2024 Kvinnor upp till 29 år 5,1 5,7 Kvinnor 30–39 år 6,7 8,1 Kvinnor 40–49 år 9,6 8,6 Kvinnor 50–59 år 10,1 10,1 Kvinnor 60 år och äldre 10,7 11,5 Sjukfrånvaro bland män, andel procent 2025 2024 Män upp till 29 år 5,3 2,6 Män 30–39 år 4,3 5,9 Män 40–49 år 4,4 4,8 Män 50–59 år 2,8 3,3 Män 60 år och äldre, andel (%) 5,1 2,1 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 43(88) Sjukfrånvaro per nämnd, andel procent 2025 2024 2023 2022 2021 Kommunstyrelsen 9,9 9,1 7,2 6,7 4,3 Samhällsbyggnadsnämnden 6,3 6,1 7,8 8,4 8,1 Kultur- och fritidsnämnden 10,4 7,6 7,2 10,3 8,4 Barn- och utbildningsnämnden 6,7 7,8 7,7 6,2 4,8 Social- och omvårdnadsnämnden 8,9 8,7 8,0 8,4 7,3 Tidaholms kommun 7,9 8,1 7,8 7,5 6,4 Kommunens totala personalkostnad 2025 2024 2023 2022 2021 Direkt ersättning 537 179 527 047 515 998 491 492 474 385 PO-pålägg 215 651 249 481 232 891 187 833 181 184 Totalt 752 830 776 528 748 889 679 325 655 569 Löneläge december 2025, tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Medellön 35 902 38 396 36 361 Medianlön 34 100 37 250 34 425 Percentil 90 45 000 47 240 45 620 Percentil 10 28 450 28 680 28 450 Semesterlöneskuld 2025 2024 2023 2022 2021 Total semesterlöneskuld 29 355 28 886 28 682 28 105 29 129 PO-pålägg 11 812 13 628 13 556 11 827 11 693 Totalt 41 167 42 514 42 238 39 932 40 822 Förändring -1 347 276 2 306 -890 3.8.2 Personalredovisning för den kommunala koncernen Antal anställda i den kommunala koncernen Kommunala koncernen Tidaholms kommun 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Totalt antal anställda 1 225 1 229 1 190 1 196 Årsarbetare, antal 1 205,3 1 028,7 1 170,3 1 176,1 Män, andel (%) 20,2 20,1 18,4 18,5 Kvinnor, andel (%) 79,8 79,9 81,6 81,5 Sjukfrånvaro, andel av arbetsdagar (%) 7,7 7,9 7,9 8,1 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 44(88) 3.9 Förväntad utveckling Demografi och ekonomi Mot bakgrund av utvecklingen under 2025 står Tidaholms kommun inför fortsatta demografiska utmaningar där färre barn och unga samt en ökande andel äldre påverkar behovet av välfärdstjänster, lokaler och personal. Detta innebär att verksamheter behöver anpassas i omfattning och struktur. Utvecklingen på sikt innebär även ekonomiska utmaningar som kräver prioriteringar, effektiv resursanvändning och långsiktighet i investeringar och lokalförsörjning. Kompetensförsörjning Förändrad demografi och pensionsavgångar medför utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. För att säkerställa verksamheternas kvalitet arbetar kommunen med att utveckla organisation, arbetsmiljö och ledarskap samt med kompetensutveckling och nya arbetssätt inom flera verksamheter. Digitalisering och verksamhetsutveckling Digitalisering kommer att vara ett prioriterat verktyg i verksamhetsutvecklingen. Kommunen arbetar med att utveckla digitala arbetssätt, e-tjänster och systemstöd i syfte att effektivisera processer och öka tillgängligheten för invånare och verksamheter. Parallellt pågår arbete med att stärka informations- och IT-säkerheten samt att använda välfärdsteknik och digitala lösningar där det är ändamålsenligt. Barnomsorg och utbildning Barn- och utbildningsnämndens verksamheter påverkas av befolkningsutvecklingen, vilket innebär behov av att anpassa verksamhetsvolymer, organisation och lokaler. Kommunen arbetar med långsiktig planering av skolstruktur, lokalförsörjning och investeringar för att bibehålla kvalitet och god arbetsmiljö. Samtidigt kvarstår kraven på att säkerställa likvärdig och rättssäker utbildning samt att möta barns och elevers behov genom tidiga och adekvata insatser. Socialtjänst och omsorg En åldrande befolkning innebär ökade behov inom omsorgen och minskad tillgång till arbetskraft. Den nya socialtjänstlagen innebär ett ökat fokus på förebyggande, tillgängliga och kunskapsbaserade insatser. Det kräver förändrade arbetssätt och stärkt samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, särskilt i det förebyggande och främjande arbetet med barn och unga. Kommunen arbetar med att effektivisera verksamheten, bland annat genom digitalisering och utveckling av stöd- och boendeformer som bättre motsvarar invånarnas behov. Samhällsbyggnad, hållbarhet och beredskap Samhällsbyggnadsverksamheten påverkas av ökade krav kopplade till lagstiftning, klimatförändringar och en mer osäker omvärld. Kommunen arbetar med fysisk planering, bostadsförsörjning, infrastruktur och utveckling av offentliga miljöer för att möta framtida behov. Samtidigt stärks arbetet med ekologisk hållbarhet, klimatanpassning samt säkerhet och civil beredskap i syfte att minska sårbarhet och öka motståndskraften i samhällsviktiga verksamheter. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 45(88) 4 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys I detta avsnitt anger samtliga tabeller belopp i tusentals kronor. 4.1 Ekonomisk redovisning 4.1.1 Resultaträkning Kommunal koncern Kommun Not 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 403 612 393 929 240 519 218 115 -1 -1 -1 -1 Verksamhetens kostnader 2,8 228 665 231 212 134 125 122 877 Avskrivningar 3 -75 530 -71 449 -45 371 -41 574 Verksamhetens nettokostnader -900 583 -908 732 -938 977 -946 336 Skatteintäkter 4 693 818 669 320 693 818 669 320 Generella statsbidrag och utjämning 5 301 138 278 128 301 138 278 128 Verksamhetens resultat 94 373 38 716 55 980 1 112 Finansiella intäkter 6 6 426 16 347 7 056 9 079 Finansiella kostnader 7 -17 886 -14 481 -10 547 -8 720 Resultat efter finansiella poster 82 913 40 582 52 489 1 471 Uppskjuten skatt -4 317 -2 812 Årets resultat 78 596 37 770 52 489 1 471 Justering av resultat enligt balanskravet -553 -2 316 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 51 936 -845 Reservering av medel till resultatutjämningsreserven Upplösning av medel från 845 resultatutjämningsreserven Balanskravsresultat 0 0 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 46(88) 4.1.2 Balansräkning Tillgångar Kommunal koncern Kommun Not 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 1 416 020 1 366 938 835 630 796 470 Maskiner och inventarier 10 96 936 76 502 66 666 56 555 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 11 18 868 15 004 21 416 21 416 Långfristiga fordringar koncern 9 415 3 500 9 415 Summa anläggningstillgångar 1 541 239 1 461 944 933 127 874 441 Bidrag till statlig infrastruktur 12 1 200 1 600 1 200 1 600 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 13 37 607 17 101 32 999 12 054 Fordringar 14 134 194 143 001 72 970 87 196 Kassa och bank 15 157 177 138 875 155 766 127 046 Summa omsättningstillgångar 328 978 298 977 261 735 226 296 Summa tillgångar 1 871 417 1 762 571 1 196 062 1 102 337 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 47(88) Eget kapital, avsättningar och skulder Kommunal koncern Kommun Not 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital, avsättningar och skulder 16 Eget kapital vid årets början 841 386 806 616 614 912 613 440 Varav resultatreserv 7 429 7 429 7 429 7 429 Varav resultatutjämningsreserv 90 890 90 890 90 890 90 890 Årets resultat 78 596 37 770 52 489 1 471 Eget kapital vid årets slut 919 982 841 388 667 400 614 913 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 17 14 956 15 577 14 956 15 577 förpliktelser Avsättning för uppskjuten skatt 18 59 368 62 039 561 7 636 Avsättning för övriga skatter Skulder Långfristiga skulder 19 560 422 507 688 261 073 191 008 Kortfristiga skulder 20 316 689 335 879 252 072 273 204 Summa eget kapital, avsättningar och 1 871 417 1 762 571 1 196 062 1 102 337 skulder Panter och ansvarsförbindelser Leasingåtagande 21 - - 14 120 14 120 Pensionsförpliktelser inkl löneskatt 22 155 743 159 995 155 743 159 995 Övriga ansvarsförbindelser 23 35 245 37 431 322 294 350 633 Summa Panter och 190 988 197 426 492 157 524 748 ansvarsförbindelser Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 48(88) 4.1.3 Kassaflödesanalys Kommunal koncern Kommun Not 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 83 050 41 876 52 489 1 471 Justering för ej likviditetspåverkande 24 68 625 73 025 38 300 43 150 poster Övriga likviditetspåverkande poster 25 -1 463 -566 -626 -566 Poster som redovisas i annan sektion 26 -1 318 -14 551 -1 313 -2 316 Medel från verksamheten före 148 895 99 785 88 850 41 742 förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga 7 273 12 464 14 227 19 739 fordringar Ökning/minskning förråd och -20 507 -7 127 -20 946 -6 789 varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder -18 446 -24 064 -21 131 -8 138 Kassaflöde från den löpande 117 215 81 057 61 000 46 550 verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella -145 344 -120 266 -104 550 -89 220 anläggningstillgångar Försäljning av materiella 1 870 9 192 1 806 2 964 anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar -25 Avyttring av finansiella tillgångar 10 971 Kassaflöde från -143 474 -100 127 -102 744 -86 255 investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 103 915 138 300 103 915 130 800 Amortering av långfristiga skulder -57 777 -68 278 -31 874 -51 832 Kassaflöde från 46 138 70 022 72 041 78 968 finansieringsverksamheten Bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning av bidrag till infrastruktur -1 575 -1 260 -1 575 -1 260 Årets kassaflöde 18 302 49 690 28 720 38 002 Likvida medel vid årets början 138 875 89 184 127 046 89 044 Likvida medel vid årets slut 157 177 138 874 155 766 127 046 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 49(88) 4.1.4 De kommunala koncernföretagen De kommunala bolagens resultaträkning Tidaholms Energi AB Tidaholms Energi AB Tidaholms Elnät AB Tidaholms Bostads - Koncern - Moderbolag AB 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Intäkter 204 559 206 430 143 873 144 301 54 705 55 873 32 731 33 102 Kostnader -135 869 -137 657 -107 553 -110 137 -37 979 -36 308 -21 387 -20 448 Avskrivningar -30 159 -29 875 -14 912 -14 852 -9 495 -9 002 -5 752 -6 021 Rörelseresult 38 531 38 898 21 408 19 312 7 231 10 563 5 592 6 633 at Finansiella 1 068 12 007 1 460 1 637 124 187 314 11 134 intäkter Finansiella -9 038 -10 501 -4 254 -4 737 -832 -897 -4 782 -5 817 kostnader Resultat efter 30 561 40 404 18 614 16 212 6 523 9 853 1 124 11 950 finansiella poster Bokslutsdispo -18 395 -10 178 -6 500 -9 837 8 000 sitioner Resultat före 30 561 40 404 219 6 034 23 16 9 124 11 950 skatt Årets skatt -137 -1 294 -48 -2 983 -2 -1 -49 3 500 Uppskjuten -4 317 -2 812 skatt Årets 26 107 36 298 171 3 051 21 15 9 075 15 450 resultat Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 50(88) 4.2 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen för Tidaholms kommun är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningen följer god kommunal redovisningssed enligt 1 kap. 4 § LKBR. Allmänna redovisningsprinciper Intäkter redovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer kommunen till godo och när intäkten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, i enlighet med RKR R2. Periodisering av inkomster och utgifter sker till det år då varor levereras, tjänster utförs eller ekonomiska händelser inträffar. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges. Kortfristiga placeringar värderas post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. Klassificering av tillgångar och skulder Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder avser belopp som beräknas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder avser belopp vars återvinning eller betalning sker senare än tolv månader. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter periodiseras enligt RKR R2 och redovisas det inkomstår då den beskattningsbara inkomsten uppstått. Generella statsbidrag redovisas det år rätten till dem uppkommer. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas och redovisas i not. 2025 har inlösen av pension (ansvarsförbindelse) gjorts och betraktas som en jämförelsestörande post då beloppet är stort och inte förväntas vara återkommande över åren. Kommunkoncernen Kommunkoncernen omfattar följande bolag: • Tidaholms Energi AB (100 %) • Tidaholms Elnät AB (100 %) • Tidaholms Bostadsbolag AB (100 %) • Bosnet AB (20 %) • Netwest Sweden AB (3 %) Ingen förändring i koncernens sammansättning har skett under året. Sammanställda räkenskaper De sammanställda räkenskaperna har upprättats enligt LKBR kapitel 12. Bolag med betydande inflytande (20 %) eller särskild betydelse för kommunens verksamhet ingår. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av avsnittet Kommunala koncernföretag. Kommunala bolag tillämpar ÅRL och BFNAR 2012:1 (K3). Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 51(88) Tilläggsposter vid sammanställda räkenskaper som inte täcks av den kommunala redovisningslagens räkenskapsschema är skatt på årets resultat som redovisas i resultaträkningen i verksamhetens kostnader samt uppskjutna skatter som redovisas under avsättningar. Transaktioner av väsentlig betydelse mellan kommunen och bolagen elimineras. Anläggningstillgångar Tillgångar med en nyttjandeperiod längre än tre år och ett anskaffningsvärde över ett halvt prisbasbelopp klassificeras som anläggningstillgång. Tillgångarna värderas till anskaffningsvärde minus avskrivningar. Objekt med ett värde under ett halvt prisbasbelopp kostnadsförs direkt. Kommunen tillämpar RKR R4 för materiella anläggningstillgångar samt komponentavskrivning sedan 2017. Avskrivningar Avskrivningar görs linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod baserat på anskaffningsvärde exklusive eventuellt restvärde. Ingen avskrivning görs på mark, konst och pågående arbeten. Komponentavskrivning tillämpas i enlighet med RKR R4. Komponenter med väsentlig skillnad i nyttjandeperiod skrivs av separat. Avskrivningen påbörjas då anläggningen tas i bruk. Vid aktivering görs en bedömning av den ekonomiska livslängden. Avskrivningstid utgår från RKR och SKR rekommendationer. De kommunala bolagen tillämpar komponentavskrivning. Investeringsbidrag Investeringsbidrag redovisas i enlighet med RKR R2 och skuldförs för att upplösas i takt med att tillgången skrivs av. Dessa investeringsbidrag redovisas som långfristig skuld och återföring sker under anläggningens nyttjandeperiod. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter ska enligt RKR R2 redovisas som en skuld och intäktsförs i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Den genomsnittliga nyttjandeperioden är 50 år. Lånekostnader Huvudregeln i RKR R4 används, det vill säga lånekostnader belastar resultatet för den period de avser. Räntor aktiveras inte. Exploateringsverksamhet Intäkter från exploateringsverksamhet redovisas när kommunens åtaganden uppfyllts och köparen tillträtt marken. Kostnader redovisas i takt med att de uppstår. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Leasing Leasingavtal klassificeras enligt RKR R5. Ett leasingavtal klassificeras som finansiell leasing när de i allt väsentligt överför de ekonomiska risker och förmåner som är förknippade med äganderätten till den leasade tillgången. Kommunen har klassificerat ett avtal som finansiell leasing under 2024 och detta har lyfts in i balansräkningen på Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 52(88) både tillgångs- och skuldsidan. Tillgången leasas av det kommunala fastighetsbolaget, Tidaholms Bostad AB. I avtalet ingår en möjlighet till förlängning. Minimileaseavgifterna avser kallhyra, varpå el, värme, vatten och städning debiteras som variabla avgifter. Tillgången har lagts till som anläggningstillgång till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna vid leasingavtalets början. En motsvarande skuld redovisas som långfristig respektive kortfristig skuld. Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntekostnaden redovisas i resultaträkningen över leasingperioden och avskrivningar görs enligt samma principer som övriga anläggningstillgångar. Pensioner Tidaholms kommun redovisar avtalspensionerna enligt blandmodellen vilket innebär att samtliga pensioner till och med 31 december 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Utbetalning av ansvarsförbindelsen redovisas som en kostnad i resultaträkningen. De pensioner som har intjänats från och med 1 januari 1998 redovisas som en kostnad under intjänandeåret. Avsättning för pensioner värderas enligt RIPS i enlighet med RKR R10 medan pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i den kommunala koncernen redovisas och värderas i enlighet med K3. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse Förpliktelser avseende pensionsåtagande gentemot förtroendevalda har tagits upp enligt avtalet OPF-KL. Förpliktelser för pensionsåtaganden för kommunens anställda och förtroendevalda är beräknade enligt RIPS21 och redovisas inklusive löneskatt enligt RKR R10. Uppgifterna grundas på beräkning från KPA. Pensionsåtaganden gentemot anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens regelverk K3. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder värderas enligt RKR R7 – till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde. Internredovisning Kommunens verksamhet är indelad i en skattefinansierad och en taxefinansierad del. De taxefinansierade enheterna redovisas separat vid bokslut genom egna resultat- och balansräkningar, genom redovisningsenhet med egen kassa i kommunens koncernkonto. Vatten- och avloppsverksamhet Vatten-och avloppsverksamheten är en taxefinansierad verksamhet. I enlighet med lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) redovisas årets överskott eller underskott som skuld eller fordran till VA-kollektivet. Internränta Internränta har beräknats på anläggningstillgångarnas bokförda värde med en räntesats på 2,5 procent för 2025. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 53(88) 4.3 Noter Innehållsförteckning Noter Not Beskrivning 1–8 Noter till resultaträkningen 9–20 Noter till balansräkningen 21–23 Panter och ansvarsförbindelser 24–26 Noter till kassaflödesanalysen 27–28 Övriga noter 4.3.1 Noter – Resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Försäljningsintäkter 135 196 161 846 18 494 17 054 Taxor och avgifter 66 224 61 625 66 224 61 625 Hyror och arrenden 55 573 51 853 23 810 24 766 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 81 113 68 070 81 113 68 070 Bidrag och gåvor från privata aktörer 961 25 961 25 Offentliga bidrag 185 185 185 185 EU-bidrag 185 188 185 188 Övriga bidrag 7 711 7 024 7 711 7 024 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 40 198 36 861 40 198 36 861 Intäkter från exploateringsverksamhet och 449 706 449 706 tomträtter Realisationsvinster på materiella och immateriella 1 189 1 611 1 189 1 611 anläggningstillgångar Övriga verksamhetsintäkter 14 628 3 932 Summa 403 612 393 926 240 519 218 115 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 54(88) Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Personalkostnader exklusive pensionskostnader -732 041 -744 101 -702 996 -712 108 Pensionskostnader -87 461 -85 598 -82 982 -85 598 Lämnade bidrag -29 704 -27 002 -29 704 -27 002 Köp av verksamhet -113 193 -111 580 -113 193 -111 580 Lokal-och markhyror samt övriga -45 338 -45 366 -45 338 -45 366 fastighetskostnader Inköp av material och varor -109 209 -117 301 -45 312 -42 254 Inköp av tjänster -88 528 -65 681 -88 528 -65 681 Realisationsförluster sålda exploateringsfastigheter -289 -289 Bolagsskatt -137 -2 983 Övriga verksamhetskostnader -22 628 -31 600 -25 783 -33 289 Summa -1 228 528 -1 231 212 -1 134 125 -1 122 878 Under 2025 gör Tidaholms kommun en inlösen av pensionskostnader på 19 466 tkr Not 3 Avskrivningar Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Avskrivning byggnader och anläggningar -44 207 -42 184 -36 253 -33 880 Avskrivning maskiner och inventarier -31 323 -29 265 -9 118 -7 694 Nedskrivning/återföring byggnader och anläggningar Summa -75 530 -71 449 -45 371 -41 574 Not 4 Skatteintäkter Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Preliminär kommunalskatt -697 999 -670 197 -697 999 -670 197 Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år 4 181 877 4 181 877 Mellankommunal kostnadsutjämning Övriga skatter Summa -693 818 -669 320 -693 818 -669 320 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 55(88) Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Inkomstutjämning 191 055 186 578 191 055 186 578 Kostnadsutjämning 12 757 4 456 12 757 4 456 Regleringsbidrag/avgift 33 803 39 230 33 803 39 230 Kommunal fastighetsavgift 38 760 37 801 38 760 37 801 Bidrag/avgift för LSS-utjämning 22 716 10 063 22 716 10 063 Övriga bidrag i utjämningssystemet Övriga generella bidrag från staten 2 047 2 047 Summa 301 138 278 128 301 138 278 128 Not 6 Finansiella intäkter Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Utdelningar från koncernföretag 3 000 Utdelningar på aktier och andelar 10 10 947 10 Intäkter från finansiella anläggningstillgångar Realiserad vinst på försäljning av finansiella instrument Orealiserad värdestegring på finansiella instrument Ränteintäkter 6 416 5 301 5 347 4 339 Borgensavgift 1 699 1 740 Övriga finansiella intäkter 99 Summa 6 426 16 347 7 056 9 079 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 56(88) Not 7 Finansiella kostnader Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Räntekostnader -19 151 -12 647 -10 112 -6 910 Finansiell kostnad, förändring av -434 -1 799 -434 -1 799 pensionsavsättningar Kostnader från finansiella anläggningstillgångar Förlust vid försäljning av finansiella instrument Orealiserad värdeminskning finansiella instrument Övriga finansiella kostnader 1 698 -35 -1 -11 Summa -17 887 -14 481 -10 547 -8 720 Not 8 Jämförelsestörande poster Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Inlösen av pensionskostnader 19 466 19 466 Summa 19 466 19 466 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 57(88) 4.3.2 Noter – Balansräkning Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 2 246 597 2 101 800 1 336 304 1 259 Inköp 184 574 70 419 181 719 78 618 Försäljningar -1 339 -21 350 -1 339 -1 629 Utrangeringar -1 542 -1 542 Överföringar -79 534 28 576 -106 247 Utgående anskaffningsvärde 2 348 757 2 179 445 1 408 895 1 336 304 varav pågående investeringar 91 126 105 809 91 126 105 809 Ingående ack. avskrivningar -854 946 -765 605 -539 834 -507 056 Försäljningar 955 16 000 1 473 1 102 Utrangeringar 1 473 Överföringar Årets avskrivningar -65 616 -62 902 -35 859 -33 930 Utgående ack. avskrivningar -918 134 -812 507 -573 265 -539 834 Ingående ack. nedskrivningar -14 604 -14 604 Försäljningar Utrangeringar Årets nedskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar -14 604 -14 604 Utgående redovisat värde 1 416 020 1 366 938 835 630 796 470 Därav finansiell leasing 9 578 10 110 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 28,3 29,3 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 58(88) Not 10 Maskiner och inventarier Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 317 236 308 639 283 907 272 136 Inköp 56 031 48 722 18 092 11 771 Försäljningar -2 939 -2 084 -2 343 0 Utrangeringar -93 532 -93 532 Överföringar -26 780 -38 041 -67 Utgående anskaffningsvärde 250 015 317 236 206 056 283 907 varav pågående investeringar 28 294 18 978 Ingående ack. avskrivningar -240 734 -234 549 -227 352 -219 679 Försäljningar 8 058 1 860 7 962 Utrangeringar 89 117 89 117 Överföringar 10 1 Årets avskrivningar 9 530 -8 045 -9 127 -7 673 Utgående ack. avskrivningar -153 079 -240 734 -139 390 -227 352 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets nedskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 96 936 76 502 66 666 56 555 Därav finansiell leasing Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 7,3 6,2 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 59(88) Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Kommunal koncern Kommun 2 025 2 024 2 025 2 024 Aktier och andelar kommunkoncernföretag mm Tidaholms Energi AB 10 400 10 400 Övriga andelar 11 016 11 016 11 016 11 016 Kommuninvest 10 928 10 928 10 928 10 928 Inera 42 42 42 42 Coompanion 10 10 10 10 Tolkförmedlingen Väst 13 13 13 13 Swedbank 23 23 23 23 Bosnet AB 4 121 3 846 Netwest AB 142 142 Summa aktier och andelar 15 279 15 004 21 416 21 416 kommunkoncernföretag Andra långfristiga fordringar 3 589 Summa finansiella anläggningstillgångar 18 868 15 004 21 416 21 416 Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Bidrag till Trafikverket för utbyggnad av E20 6 000 6 000 6 000 6 000 Totalt bidrag Ackumulerad upplösning -4 800 -4 400 -4 800 -4 400 varav årets upplösning -400 -400 -400 -400 Summa 1 200 1 600 1 200 1 600 Not 13 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Förråd och lager 5 480 5 862 872 814 Exploateringsfastigheter 3 115 3 459 3 115 3 459 Genomgångskonto Exploatering 29 011 7 780 29 011 7 780 Summa 37 606 17 101 32 999 12 054 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 60(88) Not 14 Fordringar Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Kundfordringar 46 535 49 165 9 645 9 878 Kommunalskattefordringar 42 709 36 141 42 709 45 380 Övriga kortfristiga fordringar 31 935 9 769 9 983 16 160 Upplupna generella statsbidrag Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersättningar Fordran kommunal fastighetsavgift Övriga förutbetalda kostnader och upplupna 13 014 47 926 10 633 15 778 intäkter Summa 134 193 143 001 72 970 87 196 Not 15 Kassa och bank Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Kassa 15 37 5 28 Bank och plusgiro 157 162 138 838 155 761 127 018 Summa 157 177 138 875 155 766 127 046 Not 16 Eget kapital Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående eget kapital 841 386 803 618 614 913 613 442 varav resultatutjämningsreserv 90 890 90 890 90 890 90 890 varav nyttjande av resultatutjämningsreserv 845 845 845 845 varav lokal utvecklingsreserv 7 429 7 429 7 429 7 429 Årets resultat 78 596 37 770 52 487 1 471 Utgående eget kapital 919 982 841 388 667 400 614 913 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 61(88) Not 17 Avsättningar pensioner och liknande förpliktelser Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående avsättning till pensioner inkl. löneskatt 15 577 13 545 15 577 13 545 Nyintjänad pension 223 1 219 223 1 219 Årets utbetalningar -626 -566 -626 -566 Ränte-och basbeloppsuppräkning 434 1 111 434 1 111 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrig post 30 7 30 7 Förändring löneskatt 15 260 15 260 Justering av ingående balans -697 1 -697 1 Summa 14 956 15 577 14 956 15 577 Aktualiseringsgrad % Överskottsfondens värde har ökat under året från 2 543 tkr till 4 793 tkr. Not 18 Andra avsättningar Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Avsatt för bidrag statlig infrastruktur Redovisat värde vid årets början 2 137 3 397 2 137 3 397 Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar -1 576 -1 260 -1 576 -1 260 Förändring av nuvärdet Utgående avsättning 561 2 137 561 2 137 Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början 5 500 7 271 5 500 7 270 Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar -5 500 -1 771 -5 500 -1 771 Förändring av nuvärde Utgående avsättning 0 5 500 0 5 499 Avsatt för övriga skatter Redovisat värde vid årets början 54 402 59 458 Nya avsättningar 4 405 Ianspråktagna avsättningar -5 056 Förändring av nuvärdet Utgående avsättning 58 807 54 402 - - Summa 59 368 62 039 561 7 636 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 62(88) 2013 beslutade Kommunfullmäktige att medfinansiera utbyggnaden av E20. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses under 15 år. Siggestorps avfallsanläggning är färdigställd 2025. Not 19 Långfristiga skulder Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 539 480 487 396 240 131 170 716 Långfristig leasingskuld 9 868 10 256 9 868 10 256 Förutbetalda intäkter 7 750 6 527 7 750 6 527 anläggnings/anslutningsavgifter Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 3 324 3 509 3 324 3 509 Summa långfristiga skulder 560 422 507 688 261 073 191 008 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Anläggnings/anslutningsavgifter återstående antal år 39,7 40,1 (vägt snitt) Offentliga investeringsbidrag återstående antal år 16,1 17,3 (vägt snitt) Uppgifter om lång-och kortfristig upplåning Genomsnittlig ränta % 2,62 % 2,73 % 3,19 % 3,09 % Genomsnittlig kapitalbindningstid, år 2,40 2,15 3,36 3,06 Kapitalförfall andel lån inom 1 år 17 000 44 500 över 1 år 230 716 170 716 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 63(88) Not 20 Kortfristiga skulder Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 35 768 61 730 51 167 73 283 Leverantörsskulder 59 036 59 368 37 567 43 236 Moms och punktskatter -11 686 518 -11 686 -6 786 Personalens skatter, avgifter och bidrag 24 242 23 563 24 241 23 105 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 41 405 29 936 41 405 44 071 Upplupna pensionskostnader 53 550 53 158 53 550 53 158 Kommunalskatteskulder 4 078 4 078 Övriga kortfristiga skulder 16 348 15 386 479 737 Förutbetalda generella statsbidrag Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar Övriga upplupna kostnader och förutbetalda 94 005 145 378 51 271 42 399 intäkter Summa 316 746 389 037 252 072 273 203 4.3.3 Noter - Panter och ansvarförbindelser Not 21 Leasing Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Finansiella leasingavtal Fastigheter (koncerninterna) Totala minimileaseavgifter 14 120 14 120 14 120 14 120 Nuvärde av minimileaseavgifter 9 868 10 254 9 868 10 254 varav förfall inom 1 år 706 706 706 706 varav förfall inom 1–5 år 3 215 3 215 3 215 3 215 varav förfall senare än 5 år 5 947 6 333 5 947 6 333 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 64(88) Not 22 Pensionsförpliktelser Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 Ingående ansvarförpliktelse för pensioner intjänade 157 568 155 500 157 568 155 500 före 1998 inkl löneskatt Årets utbetalningar -8 055 -8 137 -8 055 -8 137 Ränte-och basbeloppsuppräkning 5 488 8 069 5 488 8 069 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrig post -357 1 257 - 357 1 257 Minskning av ansvarsförbindelse genom inlösen av -15 660 -15 660 pensionsskuld Ökning/minskning av ansvarsförbindelse med anledning av värdeförändring Förändring av löneskatt -4 509 879 -4 509 879 Utgående ansvarsförpliktelser för pensioner 134 475 157 568 134 475 157 568 intjänade före 1998 Övriga ansvarsförpliktelser Visstidspension Ingående ansvarsförbindelse Visstidspension 2 427 2 427 2 427 2 427 Ränte-och basbeloppsuppräkning 86 86 Övrig post -315 -315 Förändring av löneskatten -55 -55 Utgående ansvarsförbindelse Visstidspension 2 143 2 427 2 143 2 427 Summa ansvarförbindelse inkl löneskatt 136 618 159 995 136 618 159 995 Not 23 - Övriga ansvarsförpliktelser Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Borgensåtagande kommunala bolag Tidaholms Bostads AB 151 881 177 558 Tidaholms Energi AB 31 318 31 318 165 986 166 462 Tidaholms Elnät AB Bosnet AB 500 500 Övriga borgensförbindelser Övriga föreningar 3 889 6 073 3 889 6 073 Övriga 38 40 38 40 Summa 35 245 37 431 322 294 350 633 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 65(88) Solidarisk Borgen för Kommuninvest i Sverige AB Tidaholms kommun ingick i november 2010 i en solidarisk borgen som för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 296 kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tidaholms kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 miljarder kronor och totala tillgångar till 636 miljarder kronor. Tidaholms kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 636 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 666 miljoner kronor. 4.3.4 Noter – Kassaflödesanalys Not 24 Justering ej likviditetspåverkande poster Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Avskrivningar 75 530 71 449 45 371 41 574 Nedskrivningar Utrangeringar Gjorda avsättningar 954 2 029 954 2 029 Återförda avsättningar -7 075 -1 771 -7 075 -1 771 Upplösning av bidrag till infrastruktur 400 400 400 400 Övriga ej likviditetspåverkande poster -1 184 918 -1 350 918 Summa 68 625 73 025 38 300 43 150 Not 25 Övriga likviditetspåverkande poster som tillhör den löpande verksamheten Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Utbetalning av avsättning för pensioner -626 -566 -626 -566 Betald skatt (TEAB) -837 Summa övriga likviditetspåverkande poster -1 463 -566 -626 -566 som tillhör den löpande verksamheten Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 66(88) Not 26 Poster som redovisas i annan sektion Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Realisationsresultat vid försäljning av -1 318 -14 551 -1 313 -2 316 anläggningstillgångar Summa poster som redovisas i en annan -1 318 -14 551 -1 313 -2 316 sektion 4.3.5 Noter – Övriga Not 27 Upplysning om upprättad särredovisning Följande särredovisning har upprättats under räkenskapsåret inom kommunkoncernen, under 4.4 Ekonomisk redovisning av vatten-och avloppsverksamhet Redovisningen avser Lagstiftning VA-redovisning Lag om allmänna vattentjänster Not 28 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde Förtroendevalda revisorer Auktoriserade revisorer (bolagsrevision) 395 618 170 170 Total kostnad för räkenskapsrevision 395 618 170 170 Kostnader för övrig revision Sakkunnigt biträde 469 445 450 440 Förtroendevalda revisorer 190 385 190 301 Lekmannarevision 25 25 25 25 Total kostnad för övrig revision 684 855 665 766 Total kostnad för revision 1 079 1 473 835 936 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 67(88) 4.4 Ekonomisk redovisning vatten- och avloppsverksamhet Resultaträkning Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 25 541 20 001 Verksamhetens kostnader 2 -26 206 -18 509 Avskrivningar 3 -2 010 -2 085 Verksamhetens nettokostnader -2 675 -593 Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens resultat -2 675 -593 Finansiella intäkter 614 833 Finansiella kostnader -207 -240 Resultat efter finansiella poster -2 268 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 4 -2 268 0 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 68(88) Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 36 742 39 946 Maskiner och inventarier 995 57 Summa materiella anläggningstillgångar 37 737 40 003 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter mm Uppskjuten skatt Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 37 737 40 003 Bidrag till infrastruktur Medfinansiering E20 Summa bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd 2 504 1 335 Övriga kortfristiga fordringar 5 20 480 17 057 Kassa och bank 0 243 Summa omsättningstillgångar 22 984 18 635 Summa tillgångar 60 721 58 638 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat -2 268 Resultatutjämningsreserv Lokal utvecklingsreserv Övrigt eget kapital 10 280 10 280 Summa eget kapital 8 012 10 280 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning bidrag till infrastruktur Avsättning latent skatt Summa avsättningar Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 69(88) Skulder Not 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga skulder Checkräkningskredit Lån i banker och kreditinstitut 9 415 10 685 Andra långfristiga skulder 7 750 6 175 Summa långfristiga skulder 6 17 165 16 860 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0 0 Övriga kortfristiga skulder 35 544 31 499 Summa kortfristiga skulder 7 35 544 31 499 Summa skulder 52 709 48 359 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 60 721 58 639 4.4.1 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Taxor och avgifter 25 296 19 997 Övriga försäljningsintäkter 245 4 Summa 25 541 20 001 Not 2 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Personalkostnader -8 285 -8 262 Inköp av anläggnings och underhållsmaterial -1 374 -718 El och vatten -2 363 -2 299 Lokal och markhyror -212 -207 Övriga verksamhetskostnader -13 972 -7 023 Summa -26 206 -18 509 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 70(88) Not 3 Avskrivningar 2025 2024 Avskrivningar på byggnader, tekniska anläggningar -21 -21 Avskrivningar maskiner och inventarier -1 989 -2 064 Summa -2 010 -2 085 Not 4 Avstämning överuttag och underuttag 2025 2024 Ingående skuld 31 067 26 573 Årets överskott (del av) -2 268 4 494 Summa 28 799 31 067 Not 5 Övriga kortfristiga fordringar 2025 2024 Kundfordringar VA-kollektivet 2 078 1 821 Fordran på kommunens koncernvalutakonto 31 467 25 387 Övriga interimsfordringar 7 97 Övriga fördelade poster -13 072 -10 248 Summa 20 480 17 057 Not 6 Långfristiga skulder 2025 2024 Skuld till koncernbolag 9 412 10 685 Skuld anläggningsavgifter 7 750 6 175 Summa 17 162 16 860 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 71(88) Not 7 Kortfristiga skulder 2025 2024 Semesterlöneskuld 298 203 Övriga interimsskulder 140 229 Leverantörsskulder 4 039 Skuld till kollektivet 31 067 31 067 Summa 35 544 31 499 4.5 Uppföljning av finansiella risker Enligt kommunens finanspolicy ska kommunens finansiella risker följas upp vid delårsrapport och årsredovisning. I tabellen nedan anges de gränsvärden och utfall för finansiella nyckeltal som antagits. Vid årsbokslutet har kommunen följt upp de finansiella riskerna. Samtliga aktuella värden bedöms ligga inom de gränsvärden som fullmäktige har fastställt. Målvärde 2025-12-31 Andel ränteförfall inom ett år <50 % 29 % Räntebindningstid 1,3–4 år 3,09 år Kapitalförfall inom ett år <50 % 17,5 % Kapitalbindningstid >1,5 år 3,36 år Andel grön finansiering 20 % Uppfyller likviditetsreserv >50 175,8 miljoner kr miljoner kronor Likviditetsreserven mäts genom summan av likvida medel, likvida tillgångar och kreditfaciliteter eller outnyttjad checkkredit. I likviditetsreserven ingår kommunens checkkredit som vid bokslutet är outnyttjad och uppgår till 20 miljoner kronor. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 72(88) 4.6 Driftsredovisning 4.6.1 Jämförelse mot budget Sammanställning av budgetavvikelser i nämnderna Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse Kommunstyrelsen inklusive kommunövergripande 77 455 71 215 6 240 Kultur- och fritidsnämnd 44 073 41 463 2 610 Barn- och utbildningsnämnd 377 679 382 525 -4 846 Social- och omvårdnadsnämnd 383 358 362 485 20 873 Samhällsbyggnadsnämnd 46 765 36 243 10 522 Jävsnämnd 361 229 132 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg 16 567 16 090 477 Summa 946 258 910 250 36 008 Budgetavvikelser Kommunstyrelsen inklusive kommunövergripande redogör för ett överskott om 6,2 miljoner kronor i jämförelse med budget år 2025. Avvikelsen förklaras främst av överskott inom de strategiska utevecklingsmedel som avsatts för året, lägre personalkostnader inom kommunstyrelsens verksamheter knutet till vakanser samt färre medarbetare än förväntat nyttjar friskvårdsbidraget. Räddningsnämndens redovisar ett överskott om 0,5 miljoner kronor i jämförelse med budget. Överskottet förklaras av att resursförstärkningen inom informationssäkerhet och brottsförebyggande arbete har senarelagts, och fortsatta diskussioner pågår kring förstärkningens omfattning. Jävsnämndens redogör för ett överskott för året knutet till antal ärenden. Kultur- och fritidsnämndens resultat motsvarar ett överskott i förhållande till budget om 2,6 miljoner kronor. Överskottet förklaras främst av förseningar i renoveringen av badhuset, som innebär lägre internhyra än förväntat för året. Även personalkostnaderna ligger på lägre nivå i jämförelse med budget och beror mestadels på vakanser inom den öppna ungdomsverksamheten. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 4,8 miljoner kronor. Nämnden har ett ansträngt ekonomiskt läge och avslutade även år 2024 med ett större underskott. Underskottet finns främst inom förskolans verksamheter och beror på att den planerade stängningen av en förskola endast får halvårseffekt under 2025. Inom gymnasiet uppstår högre kostnader än budgeterat för köp av huvudverksamhet, eftersom fler elever väljer utbildning hos annan huvudman och prislistorna inom samverkansområdet har höjts mer än beräknat. Grundskolans verksamheter redovisar sammantaget ett överskott. Överskottet förklaras dels av att nämnden har fått högre tilldelade bidragsramar för vissa riktade statsbidrag än vad som var budgeterat, dels för att verksamheten har sökt, och blivit beviljade, fler bidrag än vad som var medräknat i budgeten. I verksamhetsplanen för 2025 framgår att nämnden går in i året med behov av Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 73(88) anpassningar motsvarande 9,8 miljoner kronor, 8,8 miljoner inom förskolan och 1 miljon inom grundskolan. I samband med beslut om verksamhetsplan och detaljbudget gav nämnden förvaltningen i uppdrag att skyndsamt avveckla en förskola i tätorten. Förvaltningen arbetade med utredningen under våren och i april beslutade nämnden att avveckla förskolan Ugglan. Verksamheten stängdes i augusti, vilket innebär att dryga halvårseffekten under 2025. Helårseffekt uppnås först kommande år. Förvaltningen inväntar även pågående fastighetsutredning innan ytterligare beslut tas, för att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi. Inom förskolan pågår två utredningar, BOA (barnomsorg på obekväm arbetstid) och SAM-kraft, som kan påverka verksamhetens framtida organisation. Gymnasiet har under våren arbetat med en åtgärdsplan för att nå budget, men effekterna beräknas komma först nästkommande år. Gymnasiet driver också en aktiv utredning om finansiering och organisatorisk tillhörighet för ungdomsboendet, vilket kan innebära framtida ekonomiska konsekvenser. Social- och omvårdnadsnämnden redovisar ett överskott på 20,9 miljoner kronor jämfört med budget. Under 2025 fortsätter nämnden att arbeta enligt den modell för ekonomistyrning som infördes 2024. Utförare inom äldreboende, korttidsvård, LSS serviceboende och gruppboende, LSS dagverksamhet samt boendestöd och stödboende inom socialpsykiatri ersätts utifrån de volymer som faktiskt utförs. Inom äldreomsorgen finns kostnader som överstiger budget. Detta beror dels på att hemtjänsten har svårt att anpassa verksamheten till beslutad timersättning, dels på att mindre enheter inom särskilt boende har utmaningar att hålla sig inom fastställt vårddygnspris. Kostnaderna för externa vårdplaceringar inom socialpsykiatrin har minskat. Fler ärenden hanteras i egen regi, vilket innebär lägre kostnader. Tidaholms kommun hade för några år sedan ett större antal externa ärenden än jämförbara kommuner, men genom ett långsiktigt arbete har kostnaderna minskat. Även kostnaderna för personlig assistans ligger lägre än budgeterat, vilket beror på färre externa ärenden. Inom barn- och ungdomsvården har få placeringar gjorts på HVB under året. Detta är ett resultat av ökat fokus på förebyggande arbete och god förmåga att hantera ärenden inom ordinarie verksamhet. Kostnaderna för externa placeringar ligger inom budget, och nämndens medel för oförutsedda kostnader har därför inte behövt användas. Inom arbetsmarknadsåtgärder redovisas ett överskott. Detta beror främst på projekt som delvis finansieras externt. Med externa projektmedel som komplement till ordinarie verksamhet har verksamheten god förmåga att hjälpa personer till sysselsättning och egen försörjning. Centralt avsatta medel inom förvaltningsledningen täcker den obalans som hittills identifierats inom äldreomsorgen. Under året har nämnden tagit emot fler riktade statsbidrag än budgeterat. Dessa har bland annat använts till att täcka kostnader för brandskyddsåtgärder på Solvik äldreboende, utbildning av omvårdnadspersonal, införandet av nära vård samt utveckling av en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 10,5 miljoner kronor jämfört med budget. Nämnden omfattar både skattefinansierad och taxefinansierad verksamhet. Den taxefinansierade delen avser renhållningsverksamheten, medan vatten- och avloppsverksamhetens resultat inte påverkar kommunens totala resultat utan bokförs som en skuld/minskad skuld till kollektivet. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 74(88) Inom den skattefinansierade verksamheten redogörs för ett överskott på 9,6 miljoner kronor som främst beror på lägre driftskostnader inom serviceverksamheten, framför allt kopplat till kommunens interna fastigheter där kostnader för fjärrvärme, el och andra driftsrelaterade poster blivit lägre än beräknat. Även måltidsorganisationen har lägre livsmedelskostnader än budgeterat. Inom både fastighetsskötsel och måltidsorganisation finns också lägre personalkostnader till följd av vakanser. Vidare inom serviceverksamheten redogörs för högre kostnader inom gata och park. Detta beror främst på elkostnader för gatubelysning, fler aktiviteter i Tidan och vid badplatser samt ökade fordonskostnader. Kostnaderna för bostadsanpassningar och trafikresor är lägre än budgeterat. Även inom kommunens externa fastigheter redovisas ett överskott, vilket främst förklaras av högre hyresintäkter från Bruket samt lägre kostnader för el och fjärrvärme. Inför budgetåret 2025 tilldelades nämnden en politisk prioritering på 1,1 miljoner kronor utifrån verksamhetens prognos för elkostnader. Förvaltningen beskriver att de gynnsamma temperaturerna under året lett till lägre driftskostnader för kommunens fastigheter. Den taxefinansierade verksamheten visar ett överskott på 0,9 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet förklaras främst av vakanser inom renhållningsverksamheten. Avsättningen för sluttäckning av deponianläggningen har justerats utifrån genomförda och planerade aktiviteter, vilket medför något högre kostnader än förväntat. Vatten- och avloppsverksamheten redovisar ett underskott för året, vilket minskar skulden till kollektivet med 2,3 miljoner kronor år 2025. Underskottet beror på underhållsåtgärder såsom relining av VA-ledningar samt fortsatt arbete med pumpstationer och ledningsnät. Inom Finansförvaltningens utfall ses avvikelser knutet till lägre tilldelning av skatter och bidrag, starkare räntenetto samt försäljningsintäkter för fastighet, mark och inventarier. Den lägre tilldelningen av skatteintäkter möts i stort av den centrala prognososäkerhet som avsatts i budgeten i syfte att möta eventuella svängningar i tilldelning av skatter. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 75(88) 4.6.2 Jämförelse mot föregående år Jämförelse av nämndernas intäkter och kostnader mot föregående år Intäkter Kostnader Jämförelse mot föregående år 2025 2024 2025 2024 Intäkter Kostnader Kommunstyrelsen 8 837 4 243 -80 036 -63 924 4 594 -16 112 inkl. kommunövergripan de Kultur- och 8 719 6 436 -35 002 -33 273 2 283 -1 729 fritidsnämnd Barn- och 84 760 78 725 -376 099 -378 404 6 035 2 305 utbildningsnämnd Social- och 72 852 65 486 -435 337 -449 684 7 366 14 347 omvårdnadsnämnd Samhällsbyggnadsnä 65 098 59 494 -231 338 -227 049 5 604 -4 289 mnd Jävsnämnd -229 -216 -13 Nämnden för 1 625 1 390 -17 715 -16 320 235 -1 395 Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Summa nämnder 241 891 215 774 -1 175 756 -1 168 870 26 117 -6 886 Siffrorna i tabell ovan och redogörelse nedan baseras på nämndernas externredovisning. Kommunstyrelsen Den största anledningen till de högre intäkterna år 2025 är de strategiska utvecklingsmedel som hanterats inom kommunstyrelsen, dels tilldelning av medel inom kommunstyrelsens verksamheter dels återföring av beviljade medel inom kommunens övriga verksamheter som inte förbrukats. Under 2024 genomfördes EU-val varför valnämnden tilldelades högre bidrag. Kommunstyrelsens verksamheter har högre kostnader 2025 som främst är en effekt av dels hantering av de strategiska utvecklingsmedlen, dels tilldelning av medel inom kommunstyrelsens verksamheter knutet till arbetet med M365, platsvarumärket, investerinsgfrämjande etableringsprogram samt ledarskapsutbildning. I linje med politiska prioriteringar inom friskvård och cybersäkerhet samt även resursförstärkning knutet till HR-strateg så har kommunstyrelsen högre kostnader under 2025. Pensionskostnaderna har minskat under år 2025 till följd av lägre inflation. Vidare så har avskrivningskostnaderna ökat till följd av införande av PC som tjänst. Initialt avser införandet barn-och utbildningsnämnden som innebär att IT enheten investerar samlat för datorer och interndebiterar verksamheterna för kapitalkostnaderna. EU-valet som genomfördes under 2024 förklarar både högre tilldelning av bidrag samt kostnader inom valnämnden. Kultur- och fritidsnämnden De högre intäktsnivåerna under 2025 förklaras främst av tilldelning av strategiska Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 76(88) utvecklingsmedel knutet till arbete med logianalys, kreativa näringar samt arrangemangs- och evenemangsutveckling. I jämförelse med föregående år så ses även en något högre nivå på intäkter inom badhuset till följd av öppning efter renovering, i övrigt ses dock en något sjunkande trend inom nämndens intäktsverksamheter. Nivån på lönebidrag är dock högre inom besöksverksamheten. Till följd av den lägre inflationen som har pensionskostnaderna minskat under år 2025. Tjänsteköpen har ökat under 2025 till stor del som en följd av arbetet knutet till tilldelningen av utvecklingsmedel. Lönekostnaderna ligger på högre nivåer 2025 till följd av tillsättning av chefsposition som delvis möts av lägre personalkostnader knutet till vakanser. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden har högre intäktsnivåer under 2025 som förklaras av högre tilldelning av riktade statsbidrag inom arbetet med skolsociala team, akutskolor, säkerhetshöjande åtgärder, litteratur samt personalförstärkning. Vidare så ses även en effekt av tilldelning av strategiska utvecklingsmedel för fyra projekt inom varumärkesbyggande inom gymnasiet, vikariepool, användandet av AI som möjliggörare inom utbildningarna samt kartläggning av framtida kompetensbehov. Inom främst förskolan ses dock lägre avgiftsnivåer till följd av färre barn inom barnomsorgen. Kostnaderna har totalt sett minskat under år 2025 i jämförelse med föregående år. De lägre kostnaderna förklaras främst av lägre pensionskostnader, lägre kostnader inom förbrukningsinventarier (knutet till införandet av PC som tjänst) samt fortsatt anpassningsarbete inom nämnden. Köp av huvudverksamhet har däremot ökat under år 2025 till följd av att fler barn och elever inom förskola och gymnasiet väljer annan huvudman. Vidare så har även prislistorna inom samverkansområdet höjts med ungefär 5 procent år 2025. Social- och omvårdnadsnämnden Intäkterna ligger på högre nivå till följd av ökning av riktade statsbidrag dels inom förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst, dels bidrag som intäktsförts under år 2025 som kunnat nyttjas under flera år knutet till utökad bemanning av sjuksköterskor och bidrag för nära vård. Även effekt av tilldelning av strategiska utvecklingsmedel ses inom nämnden under år 2025. Utvecklingsmedel har tilldelats knutet till arbete inom strategisk samordning inom förvaltningen samt genomlysningar av verksamheter. Inom nämnden så är de totala kostnaderna för år 2025 lägre i jämförelse med föregående år. Den lägre nivån förklaras främst av lägre pensionskostnader, lägre kostnader för köp av huvudverksamhet samt effekt av fortsatt anpassningsarbete. De lägre kostnaderna för köp av huvudverksamhet förklaras av färre externa vårdplaceringar. Samhällsbyggnadnämnden Intäkterna inom nämnden har ökat under år 2025 och förklaras främst av högre taxor och avgifter samt högre försäljningsintäkter. De högre taxorna/avgifterna beror på ökade intäkter för insamling inom renhållningsverksamheten samt effekten av att 2024 års överskott inom vatten- och avloppsverksamheten bokföringstekniskt minskade taxor och avgifter när skuld bokades till kollektivet. Kostnaderna har ökat inom samhällsbyggnadsnämnden under år 2025 och beror främst på konsultkostnader knutet till utredningar, genomlysningar och rekryteringsstöd samt underhållsarbete inom vatten- och avloppsverksamheten. Kapitalkostnaderna har ökat och beror främst på färdigställande av förskolan i Ekedalen. Pensionskostnaderna är dock lägre år 2025 i jämförelse med föregående år. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 77(88) Jävsnämnden Utfall i nivå med föregående år. Samhällskydd mellersta Skaraborg Inga större avvikelser i jämförelse med föregående år, följer indexeringar och investeringar samt övrig plan för verksamheten. 4.7 Investeringsredovisning Tidaholms kommuns totala investeringsutgift för år 2025 uppgick till 107,5 miljoner kronor vilket är 49,3 miljoner kronor lägre än de budgeterade investeringarna (inklusive ombudgeteringar). Kommunfullmäktige har avsatt medel för investeringar i strategisk plan och budget 2025–2027 om totalt 121,4 miljoner kronor som avser år 2025. Våren 2025 beslutade kommunstyrelsen att ombudgetera medel utifrån investeringsprojektens utfall år 2024, och 35,3 miljoner kronor ombudgeterades från 2024. Avvikelser mot budget Investeringsreserven budgeterades till 10 miljoner kronor, och vid årets slut på 2 miljoner kronor. Under året har kommunstyrelsen beslutat att omfördela 8 miljoner till projektet samlokalisering av återvinningscentralen och förrådet. I slutet av året slutfördes även renoveringen av badhuset som inrymdes i stort inom tilldelad investeringsbudget. De främsta projekten som försenats eller av annan anledning inte förbrukats, ger följande avvikelser i jämförelse mot budget: • Samlokalisering ÅVC & kommunförråd, +17,6 miljoner kronor • Gång- och cykelväg Skogsholmsvägen, +5,5 miljoner kronor • Fröjereds skola, +5 miljoner kronor • Exploatering industriområden och etableringslägen, +4,4 miljoner kronor. • Energiinvesteringar inkl laddinfrastruktur, +3 miljoner kronor • Standardhöjning förskolor, +1,8 miljoner kronor • Beredskap och skyddsrum, +1,3 miljoner kronor • Gång- och cykelväg enligt program, +0,8 miljoner kronor • Hyresgästanpassningar. +0,6 miljoner kronor De större överskotten inom samhällsbyggnadsnämnden beror dels på projektet samlokalisering av återvinningscentralen och kommunförrådet som försenats vilket innebär att endast projekteringskostnader upptas år 2025, dels projektet gång- och cykelväg Skogsholmsvägen som pausades på grund av att alla markavtal inte kunnat genomföras. Arbetet med att införa PC som tjänst har påbörjats under året, dock något försenat, vilket leder till färre inköp av inventarier inom kommunstyrelsen. Inom arbetet med standardhöjning förskolor pågår arbete på Axets förskola. I strategisk plan och budget för år 2025–2027 har barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att utreda långsiktig investeringsplanering av verksamhetslokaler avseende grundskola, förskola och gymnasieskola. I avvaktan på detta och helhetsbild så har investeringsmedel knutet till Fröjereds skola inte nyttjats under 2025. Övriga överskott i förhållande till 2025 års investeringsbudget förklaras främst av höga ambitionsnivåer i förhållande till resurser som påverkar möjligheter till genomförbarhet. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 78(88) De främsta projekten som har ett utfall som överstiger tilldelad budget: • Framtida bostadsområden, -1,5 miljoner kronor • Lokalbehov äldreomsorg & tillskapande av ersättningsplatser LSS, -8,6 miljoner kronor • Investeringar/underhåll Bruket, -2,6 miljoner kronor • Planerat fastighetsunderhåll, -2,6 miljoner kronor • Offentlig miljö, -1,1 miljoner kronor • Planerat underhåll gata/park, -0,6 miljoner kronor Totala utfallet för framtida bostadsområden överskrider budgeten främst till följd av arbetet med stationshuset. Här har kostnaderna ökat markant på grund av saneringsbehov, och projektet har försenats och skjutits framåt i tiden. Budgeten räknas om och projektet ses ur ett helhetsperspektiv som innebär en högre kostnad än tidigare antagits, även om projektet innefattar bidrag från Trafikverket på 8,5 miljoner kronor. Projektet lokalbehov inom äldreomsorg och tillskapande av ersättningsplatser inom LSS fortgår som planerat, även om projektet är framtungt kostnadsmässigt under 2025 och överskrider årets budget så bedöms projektet inrymmas i totalbudgeten över åren. LSS Nya Linden beräknas tas i bruk i slutet av januari 2026, och för år 2026 tillförs ytterligare investeringsmedel projektet. Stor del av underskottet inom projekt offentlig miljö samt planerat underhåll gata/park förklaras främst av renovering av HP-bron under 2025. Taxefinansierad verksamhet Den taxefinansierade verksamheten har sammantaget stora överskott i förhållande till 2025 års investeringsbudget som främst förklaras av resursbrist som påverkar möjligheter till genomförande. Renhållningsverksamhetens avvikelser mot budget: • Planerat underhåll, +6,6 miljoner kronor Inom renhållningsverksamheten är utfallet knutet till omlastningsstation inom återvinningscentralen. Överskottet förklaras av försenade projekt samt att leverans av beställda sopbilar sker i mars 2026. Sopkärl har köpts in, dock kommer den större delen av inköpen planeras till 2026. Vatten- och avloppsverksamhetens avvikelser mot budget: • Planerat underhåll & reinvesteringar, +11 miljoner kronor Vatten- och avloppsverksamhetens utfall är främst knutet till kommunal upplagsplats och dagvattenutredning. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 79(88) Investeringsredovisning, totalt för Tidaholms kommun Tilläggsansla g & Avvikelse ombudgeter Summa budget/bokf Utfall 2025 Budget 2025 ing budget 2025 ört Kommunstyrelsen 4 899 19 100 -8 000 11 100 6 201 Kultur- och fritidsnämnd 193 1 000 1 000 807 Barn- och utbildningsnämnd 2 047 5 800 5 800 3 753 Social- och omvårdnadsnämnd 1 177 1 000 1 000 -177 Samhällsbyggnadsnämnd 96 795 84 500 33 380 117 880 21 085 Skattefinansierad verksamhet 105 111 111 400 25 380 136 780 31 669 Vatten- och avloppsverksamhet 364 5 000 6 400 11 400 11 036 Renhållningsverksamhet 1 972 5 000 3 550 8 550 6 593 Taxefinansierad verksamhet 2 336 10 000 9 950 19 950 17 629 Totalt kommunen 107 447 121 400 35 330 156 730 49 298 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 80(88) 5 Bilaga. Sammanställning av måluppfyllelse för nämndernas verksamhetsmål, fördelat per fullmäktiges mål 5.1 Strategiskt mål 1: Utfall för underliggande verksamhetsmål Strategiskt mål 1: I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Önskade effekter Verksamhetsmål 1. Tidaholms kommun har 13 000 invånare år KS Kommunstyrelsen leder arbetet med 2027. Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 att utveckla och implementera till: 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år Tidaholms kommuns platsvarumärke 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 – ett strategiskt verktyg i kommunens 000 år 2027 platsutveckling KFN Med ett attraktivt utbud av kulturaktiviteter och fritidsmöjligheter göra det som särskiljer oss och det oväntade. 2. Tidaholms kommun skapar förutsättningar SBN Främja en ny nivå av kontinuerlig för byggnation av minst 65 bostäder till och byggnation av bostäder genom med år 2027, samt erbjuder de plan och innovation och kreativitet. markförutsättningar som krävs 3. Tidaholms kommun skapar förutsättningar BU Barn- och utbildningsnämnden är en för kommunens verksamheter i takt med N professionell och hållbar organisation befolkningsutvecklingen som har en tydlig riktning, roll- och ansvarsfördelning samt arbetar kollegialt och systematiskt med undervisningen i fokus SO Social- och omvårdnadsnämnden ska N ha en verksamhet som är anpassad utifrån demografisk och samhällelig utveckling 4. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt KS Kommunstyrelsen samordnar ett arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter strategiskt arbete som driver på mellan Tidaholms kommun och större utvecklingen av pendlingsmöjligheter tätorter i närområdet mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet SBN Öka pendlingen genom anpassade fysiska förutsättningar och stärkt planering. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 81(88) 5.2 Strategiskt mål 2: Utfall för underliggande verksamhetsmål Strategiskt mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Önskade effekter Verksamhetsmål 5. Tidaholms kommun har ett bra KS Kommunstyrelsen förbättrar företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen företagsklimatet i Tidaholms kommun få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad genom att främja en kultur av gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät nätverkande och samarbete som till företagare i kommunen. främjar näringslivets utveckling SBN Näringslivet uppfattar samhällsbyggnadsförvaltningen som proaktiva i sin kommunikation. 6. Tidaholms kommun har en tomt- och SBN Marknadens behov av markreserv med el- och energiförsörjning verksamhetstomter möts i form av vilket innebär att kommunen löpande tillskapar kommunalt markinnehav, planlagd mark och förädlar ny mark för olika typer av och byggklara industritomter ändamål. SBN Effektivt arbete inom Tidaholms kommuns arbete med ekologisk hållbarhet. 7. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt KS Kommunstyrelsen bedriver ett arbete för att få fler arbetsgivare inom den strategiskt arbete för att få fler privata, offentliga och civila sektorn att etablera arbetsgivare att etablera och utveckla sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. verksamheter i Tidaholms kommun KFN Arbeta för att utveckla befintliga arrangemang och marknadsföra Tidaholm som en bra plats för näringsliv inom besök, friluftsliv och kulturverksamhet. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 82(88) 5.3 Strategiskt mål 3: Utfall för underliggande verksamhetsmål Strategiskt mål 3: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Önskade effekter Nämndernas verksamhetsmål 8. Tidaholms kommun bedriver och samordnar KS Kommunstyrelsen säkerställer en hållbar verksamhetsutveckling som ger ökad ändamålsenlig och effektiv styrning av nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – kommunens ekonomi och verksamhet genom att använda beprövade metoder och ny BU Barn och elever i alla skolverksamheter är teknik. N trygga, delaktiga och närvarande samt känner motivation, meningsfullhet och vill aktivt lära sig mer BU Barn och elever i alla skolverksamheter N upplever att de utvecklas och lyckas genom att verksamheterna är hälsofrämjande och kompensatoriska utifrån var och ens behov SO Social- och omvårdnadsnämnden ska ha en N effektiv och kvalitativ verksamhet som utvecklar sin användning av digitala lösningar 9. Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till KS Kommunstyrelsen leder utvecklingen av information, tjänster och service för invånare, den digitala mognaden inom kommunens besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala verksamheter lösningar. BU Barn och elever i alla skolverksamheter N upplever att de får en utbildning av god kvalitet och att kunskaperna bedöms på ett likvärdigt och rättssäkert sätt KFN Utveckla arbetet med fler digitala hjälpmedel/system för att effektivisera arbetet och öka tillgängligheten för både personal och besökare. SBN Genom investeringar och strategisk lokalplanering möta medborgarnas och verksamheternas krav på utveckling av framtidens välfärd. SBN En samlad och prioriterad digitaliseringsutvecklingsplan inom förvaltningen i samråd med IT-avdelningen SBN Öka förmågan att hantera störningar genom en mer robust utformad verksamhet inom alla förvaltningens ansvarsområden. SO Social- och omvårdnadsnämnden ska ha en N effektiv och kvalitativ verksamhet som utvecklar sin användning av digitala lösningar Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 83(88) 5.4 Personalpolitiskt mål: Utfall för underliggande verksamhetsmål Personalpolitiskt mål: Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Önskade effekter Verksamhetsmål 10. Medarbetare i Tidaholms kommun trivs KS Kommunstyrelsen etablerar ett tydligt med sin arbetssituation och sina och positivt laddat arbetsgivarvarumärke utvecklingsmöjligheter. för Tidaholms kommun BU Barn- och utbildningsnämnden arbetar N aktivt för en professionell och hållbar organisation med god lärarbehörighet, förtroendefullt klimat och kompetent ledarskap där medarbetare och chefer trivs och utvecklas tillsammans KFN Erbjuda ett gott arbetsklimat och goda utvecklingsmöjligheter SBN En organisation som är engagerad i förvaltningens medarbetare inom trivsel, struktur och utveckling. SO Social- och omvårdnadsnämnden ska N skapa förutsättningar för att ge medarbetare i verksamheten en god introduktion, kompetensutveckling och trygghet i sina funktioner. 11. Chefer i Tidaholms kommun utvecklar KS Kommunstyrelsen leder arbetet med aktivt sitt ledarskap. ledarskapsutveckling för chefer inom kommunen. BU Barn- och utbildningsnämnden arbetar N aktivt för en professionell och hållbar organisation med god lärarbehörighet, förtroendefullt klimat och kompetent ledarskap där medarbetare och chefer trivs och utvecklas tillsammans. KFN Stötta chefer att bli bra ledare. SBN Chefer och andra i ledande befattningar i samhällsbyggnadsförvaltningen deltar aktivt i olika samverkansforum med sina chefskollegor såväl inom som utanför förvaltningen. SO Social- och omvårdnadsnämnden ska N skapa förutsättningar för chefer att utvecklas och tydliggöra förväntningar på funktionen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 84(88) 5.5 Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Önskade effekter Verksamhetsmål 12. Årets resultat ska som ett genomsnitt KS Kommunstyrelsens utfall är i balans med uppgå till minst 10 miljoner kronor av budget. skatter, generella statsbidrag och kommunal BU Barn- och utbildningsnämnden har en god utjämning under perioden 2024–2027 N ekonomisk hushållning. KFN Nämndens budget i balans. SBN En organisation som kontinuerligt utvärderar sin egen leverans och anpassar sig i syfte att vara konkurrenskraftig. SO Social- och omvårdnadsnämnden ska ha N en budget i balans. 13. Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. - - pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 85(88) 6 Bilaga - Uppföljning av strategiska medel 2025 Strategiskt mål Budgeterade medel Beviljade medel Förbrukade medel 2025 2025 2025 Mål 1: I Tidaholm vill fler leva och utvecklas 1 500 1 500 1 500 Mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda 1 500 1 500 1 500 förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Mål 3.· Tidaholm levererar robust välfärd 1 500 1 500 1 500 genom verksamhetsutveckling och teknik. Mål 4: Tidaholms kommuns medarbetare 1 500 941 822 trivs och utvecklas. Medel att disponera fritt per mål 1–4* 4 000 3 169 1 333 Totalt 10 000 8 610 6 655 Analys av beviljade och förbrukade strategiska utvecklingsmedel i Tidaholms kommun I budgeten för 2025 avsattes 10 miljoner kronor i strategiska utvecklingsmedel för att stärka kommunens möjlighet att nå de strategiska mål som kommunfullmäktige har beslutat om. Kommunstyrelsen och nämnderna har kunnat ansöka om medel under året, och totalt har 8,6 miljoner kronor beviljats till 18 projekt. Av dessa har 6,7 miljoner kronor förbrukats. Ej förbrukade medel inom de beviljade projekten flyttas tillbaka till kommunstyrelsen vid årets slut. Samtliga nämnder har beviljats medel för minst två projekt. Hur långt projekten har kommit varierar beroende på när medlen tilldelades och projektens omfattning. Under oktober genomfördes en workshop där alla projektledare redogjorde för lägesbild och lärdomar i arbetet. Inom kommunstyrelsen har fem projekt beviljats medel. Projektet Platsvarumärke 2.0 inklusive boendekampanj har tagit fram en ny varumärkesplattform och grafisk identitet, vilket skapar bättre förutsättningar för ett samordnat och långsiktigt arbete med att stärka Tidaholms attraktivitet. Effekterna väntas växa över tid i takt med att materialet implementeras. Projektet Digitaliseringsledare ändrade sin inriktning för att fokusera på hur kommunen kan dra nytta av AI när en framtida strategi tas fram. I oktober beslutades att avsluta projektet och återföra medlen. Inom projektet M365 har arbetet följt planeringen med bland annat mejlflytt, införande av Copilot och utbildningsinsatser. Kommunstyrelsen har även arbetat med projektet Investeringsfrämjande etableringsprogram som syftar till att stärka intresset för företagsetableringar genom nätverk, samarbeten och marknadsföring. Projektet Ledarskapsutbildning har genomförts tillsammans med extern aktör och omfattat analys av chefernas förutsättningar, arbetsmiljö och organisatoriska behov. För att stärka tillgänglighet och struktur har kommunstyrelsen också genomfört projektet Ny externwebb, där fortsatt uppföljning av användning och tillgänglighet pågår. Barn- och utbildningsnämnden har beviljats medel för fyra projekt. Projektet Företag har kartlagt lokala branschers framtida kompetensbehov som visar att det långsiktigt finns stora behov inom bland annat vård och omsorg, industri, bygg, el och restaurang. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 86(88) Resultatet kommer att användas i kommande dimensioneringsbeslut. Projektet Varumärkesbyggande Rudbecksgymnasiet syftar till att stärka gymnasiets identitet och attraktivitet och har resulterat i en kommunikativ plattform efter analyser och workshops. Projektet Vikariepool har tagit fram en modell för en central bemanningsenhet och digital vikarieplattform för förskola, grundskola och gymnasium med målet att stärka kvalitet och minska administration. Nämnden beviljades även medel till projektet AI. Projektet syftar till att Rudbecksgymnasiet och Kompetenscentrum genom användandet av AI gör utbildningarna mer effektiva, ger bättre stöd åt lärare och övrig personal samt skapar tillgänglig och anpassad skolmiljö. Projektet är försenat och nyttjade därav tilldelade medel fullt ut, som därav återförs till kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden har arbetat med fyra projekt. Projektet Kreativa näringar har stärkt nätverk och samverkan mellan aktörer inom kreativa yrken och lett till gemensamma träffar, utbildningar och uppstart av en popup-verksamhet i centrum. Inom projektet Arrangemangs- och evenemangsutveckling har ett ramverk tagits fram för hur kommunen kan utvärdera evenemang på ett strukturerat sätt och därigenom utveckla långsiktiga och hållbara arbetssätt. Projektet har även bidragit till att stärka värdskapskulturen i kommunen. Projektet Besöksfrämjande insatser har tagit fram en nulägesanalys med fokus på museet och Barnens hus, skapat en marknadsföringsplan, genomfört utbildningsinsatser och stärkt kommunens arbete med evenemang i digitala kanaler. Projektet Fördjupad logianalys har kartlagt nuvarande och framtida behov av logikapacitet i kommunen. Analysen ger ett strategiskt underlag för att utveckla Tidaholm som destination och kan bidra till att stärka möjligheterna för framtida investeringar. Social- och omvårdnadsnämnden har beviljats medel för två projekt. Genom projektet Strategisk samordning inom social- och omvårdnadsförvaltningen har förvaltningen påbörjat arbete med att utveckla processer och stärka faktabaserat beslutsunderlag, med fokus på framtidens äldreomsorg. I projektet Genomlysningar av verksamheter har analyser genomförts inom särskilt boende och matdistribution, vilket gett tydliga faktaunderlag för framtida utveckling. Den planerade genomlysningen av individ- och familjeomsorgen ersattes av matdistribution efter politiskt beslut. Nämnden förbrukar inte de beviljade strategiska utvecklingsmedlen fullt ut inom sina två projekt, och medel återförs därmed till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden har genomfört två projekt. Projektet SM-25 utveckla stadskärnan och Tidan har tagit fram en utvecklingsplan för centrala delar runt Tidan och Gamla Torget. Planen har utformats med stöd av konsult och ska implementeras vidare under 2026. Samtliga beviljade medel har använts. Genom projektet Byggnadsvårdsåret 2025 har olika aktiviteter genomförts, bland annat föreläsningar, utställningar, guidade turer och en artikelserie i Västgöta-Bladet. Ett byggnadsvårdspris har instiftats för att uppmärksamma goda exempel på bevarande och varsam renovering. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 87(88) Projekt Ansvarig Beviljade Mål 1. Mål 2. Mål 3. Mål 4. Förbrukade instans medel Invånare Tillväxt Välfärd Personal medel 2025 Digitaliseringsledare KS 560 560 0 Investeringsfrämjande KS 300 300 300 etableringsprogram M365 KS 1 570 1 570 972 Platsvarumärke 2.0 KS 920 460 460 920 inklusive boendekampanj Företag BU 146 73 73 107 N Kreativa näringar KFN 110 55 55 99 Arrangemangs- och KFN 160 80 80 128 evenemangsutveckling Besöksfrämjande KFN 580 290 290 580 insatser Strategisk samordning SO 700 700 700 inom social- och N omvårdnads- förvaltningen Genomlysningar av SO 600 300 300 600 verksamhet N Ny externwebb KS 290 290 290 Ledarskapsutveckling KS 600 600 279 Utveckla stadskärnan SBN 630 630 497 och Tidan Byggnadsvårdsåret SBN 148 74 74 131 2025 Varumärkesbyggande BU 300 150 150 299 Rudbecksgymnasiet N Vikariepool BU 261 130 131 221 N AI BU 435 225 210 265 N Fördjupad logianalys KFN 300 150 150 267 Beviljade medel, totalt 8 610 2 479 1 632 3 558 941 6 655 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 88(88) Sammanträdesprotokoll Jävsnämnden, 2026-02-27

§ 73 Beslut om återställande av negativt balanskravsresultat avseende år 2023 KS 2024/186 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna redovisningen av balanskravsutredningen för år 2025. o fastställa att Tidaholms kommun genom 2025 års resultat har återställt 2023 års negativa balanskravsresultat. o konstatera att den av kommunfullmäktige beslutade åtgärdsplanen för att åtgärda det negativa balanskravet därmed är fullföljd. o avsluta uppföljningen av åtgärdsplanen 2025 avseende återställande av negativt balanskrav. Sammanfattning av ärendet I 2023 års årsredovisning konstaterades det i balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till - 4,9 miljoner kronor för år 2023. Resultatet innebar att kommunen år 2023 inte hade uppfyllt kommunallagens balanskrav som går ut på att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras inom de närmast följande tre åren. Det negativa balanskravet återställdes inte efter år 2024 men i och med resultatet efter år 2025 uppfyller kommunen det lagstadgade balanskravet år 2025 samtidigt som underskottet efter år 2023 regleras. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna redovisningen av balanskravsutredningen för år 2025. o fastställa att Tidaholms kommun genom 2025 års resultat har återställt 2023 års negativa balanskravsresultat. o konstatera att den av kommunfullmäktige beslutade åtgärdsplanen för att åtgärda det negativa balanskravet därmed är fullföljd. o avsluta uppföljningen av åtgärdsplanen 2025 avseende återställande av negativt balanskrav. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om återställande av negativt balanskrav från 2023”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-02.  Rapport ”Årsredovisning 2025” (KS ärende 2026/38)  Kommunfullmäktiges beslut § 146/2025 ”Beslut om återställande av negativt balanskravsresultat avseende år 2023”, 2025-11-24 Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2024/186 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Faxe Holmvik, ekonomichef Tjänsteskrivelse - Beslut om återställande av negativt balanskrav från 2023 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna redovisningen av balanskravsutredningen för år 2025. o fastställa att Tidaholms kommun genom 2025 års resultat har återställt 2023 års negativa balanskravsresultat. o konstatera att den av kommunfullmäktige beslutade åtgärdsplanen för att åtgärda det negativa balanskravet därmed är fullföljd. o avsluta uppföljningen av åtgärdsplanen 2025 avseende återställande av negativt balanskrav. Ärendet I 2023 års årsredovisning konstateras det i balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till - 4,9 miljoner kronor för år 2023. Resultatet innebar att kommunen år 2023 inte har uppfyllt kommunallagens balanskrav vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras inom de närmast följande tre åren och kommunfullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunledningsförvaltningen uppdrogs att i samband med årsredovisning för år 2025 bedöma om 2025 års resultat återställer det negativa balanskravsresultatet från 2023. Utredning I 2023 års årsredovisning konstateras det i balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till - 4,9 miljoner kronor för år 2023. Resultatet innebar att kommunen år 2023 inte har uppfyllt kommunallagens balanskrav vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras inom de närmast följande tre åren och kommunfullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunfullmäktige åberopade inte synnerliga skäl för att inte återställa hela beloppet. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2024 (74§2024) att 2024 års fastställda budget utgör åtgärdsplan för reglering av 2023 års negativa balanskravsresultat. Ej återställt under 2024 I 2024 års årsredovisning konstaterades det i balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till -0,8 miljoner kronor exklusive realisationsvinster för år 2024. Resultatet innebar att tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 kommunen enligt utredningen ovan inte heller under 2024 uppfyllde det lagstadgade balanskravet där ett resultat exklusive realisationsvinster är negativt. Avseende 2024 medger kommunens regelverk att resultatutjämningsreserven kan nyttjas avseende 2024 samt att kommunen har tillräckliga medel avsatta i resultatutjämningsreserven och beslutade att nyttja dessa 2024 upp till 0. Därmed fastställde kommunen att balanskravet för 2024 uppfylldes men att det negativa resultatet från 2023 kvarstår att återställa. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunstyrelsen, via budgetberedningen, i förslag till reviderad strategisk plan och budget för perioden 2026-2028 har identifierat åtgärder som motsvarar 5,7 miljoner i anpassningar och att kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen därmed är genomfört. Resultat 2025 Kommunledningsförvaltningen kan konstatera att 2025 års resultat uppfyller kommunen det lagstadgade balanskravet år 2025 där ett resultat exklusive realisationsvinster är positivt. Samt att resultatet och den antagna åtgärdsplanen för 2025 även återställer och reglerar underskottet från 2023. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Rapport ”Årsredovisning 2025” (KS ärende 2026/38)  KF beslut § 146/2025 ” Beslut om återställande av negativt balanskravsresultat avseende år 2023”, 2025-11-24 Sändlista Revisorerna tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Tidaholms kommun 2025 Årsredovisning 2025 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 1(88) Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 2(88) Innehållsförteckning 1 Kommunalrådet har ordet ....................................................................... 4 2 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................... 5 3 Förvaltningsberättelse ............................................................................. 6 3.1 Den kommunala koncernen ..........................................................................................6 3.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ......................................8 3.3 Händelser av väsentlig betydelse .................................................................................8 3.4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................... 10 3.5 Uppföljning av mål för Tidaholms kommun ............................................................ 16 3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .......................................... 33 3.7 Balanskravsresultat ....................................................................................................... 39 3.8 Väsentliga personalförhållanden ................................................................................. 40 3.9 Förväntad utveckling .................................................................................................... 45 4 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys ........................ 46 4.1 Ekonomisk redovisning ................................................................................................ 46 4.2 Redovisningsprinciper ................................................................................................. 51 4.3 Noter .............................................................................................................................. 54 4.4 Ekonomisk redovisning vatten- och avloppsverksamhet ..................................... 68 4.5 Uppföljning av finansiella risker ................................................................................. 72 4.6 Driftsredovisning .......................................................................................................... 73 4.7 Investeringsredovisning ............................................................................................... 78 5 Bilaga. Sammanställning av måluppfyllelse för nämndernas verksamhetsmål, fördelat per fullmäktiges mål ..................................... 81 5.1 Strategiskt mål 1: Utfall för underliggande verksamhetsmål ............................... 81 5.2 Strategiskt mål 2: Utfall för underliggande verksamhetsmål ............................... 82 5.3 Strategiskt mål 3: Utfall för underliggande verksamhetsmål ............................... 83 5.4 Personalpolitiskt mål: Utfall för underliggande verksamhetsmål ........................ 84 5.5 Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning ........... 85 6 Bilaga - Uppföljning av strategiska medel 2025 ................................... 86 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 3(88) 1 Kommunalrådet har ordet Vi har vänt underskott till överskott! Efter ett par kämpiga år visar vår kommun nu ett starkt resultat. Vi gjorde underskott år 2023 med stora obalanser i framför allt social och omvårdnad. 2024 gjorde vi ett svagt plusresultat, som dock inte återställde det negativa resultatet från 2023. Vi har tre år på oss att återställa ett negativt resultat enligt gällande regelverk. Nu är det återställt! Ett hårt arbete ligger bakom detta. Vi har vänt underskott i de stora nämnderna. Idag har social och omvårdnad balans i sin ekonomi och barn och utbildning är på god väg att nå balans. Nu jobbar vi vidare för att hålla i detta. En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna utveckla kommunens verksamheter och ta nya steg mot att bli ännu bättre på det vi gör. Det gagnar våra kommuninvånare, vårt näringsliv och våra medarbetare. Vi gör framsteg vad gäller att nå våra strategiska mål, som är satta för perioden 2024– 2027. Ambitionen är att samtliga mål ska vara uppnådda år 2027. Då ska det lysa ”grönt” överallt. Jag vill tacka alla medarbetare som bidragit till att Tidaholms kommun utvecklas positivt. Ni bidrar varje dag med ert arbete och era kunskaper till att Tidaholm blir en ännu bättre plats, där fler vill leva och utvecklas (mål 1), samt att vi har en hållbar tillväxt (mål 2). Tillsammans ska vi se till att leverera robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik (mål 3). Tidaholms kommun som arbetsgivare vill att vår personal trivs och utvecklas (personalpolitiskt mål). I denna årsredovisning framgår tydligt att vi har en god ekonomisk hushållning (ekonomiskt mål). En del av överskottet har använts för att lösa pensionsskuld, vilket leder till bättre förutsättningar och lägre kostnader de kommande åren. Runo Johansson (L) Kommunstyrelsens ordförande Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 4(88) 2 Översikt över verksamhetens utveckling Fullmäktiges finansiella mål uppnås, medan de tre strategiska målen och det personalpolitiska målet ännu inte uppnås. År 2024 påbörjade Tidaholms kommun ett målstyrt utvecklingsarbete som ska pågå i fyra år och avslutas i december 2027. Under det första året fokuserade kommunen på planering för att lägga grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete med varaktiga resultat. 2025 har arbetet i riktning mot fullmäktiges mål och önskade effekter fortsatt med sikte på slutlig måluppfyllelse 2027. Avseende kommunens ekonomi så uppgår resultatet för den kommunala koncernen år 2025 till 77,4 miljoner kronor. Detta kan jämföras med resultatet år 2024, som var 37,8 miljoner kronor. Resultatet för kommunen år 2025 uppgår till 52,5 miljoner kronor. Detta kan jämföras med resultatet 2024, som var 1,5 miljoner kronor. Tidaholms kommuns totala investeringsutgift för år 2025 uppgick till 107,5 miljoner kronor. Nivåerna är högre i jämförelse med föregående år, men lägre än investeringsplan för år 2025. Året i korthet 2025 2024 1 finansiellt mål uppnås. 1 finansiellt mål uppnås delvis. Måluppfyllelse 3 strategiska mål uppnås inte. 3 strategiska mål uppnås inte. 1 personalpolitiskt mål uppnås inte. 1 personalpolitiskt mål uppnås inte. Kommunala koncernens resultat 77,4 miljoner kronor 37,8 miljoner kronor Kommunens resultat 52,5 miljoner kronor 1,5 miljoner kronor Antal invånare 12 736 12 805 Skattesats 22,07% 22,07% Utförda investeringar 107,5 miljoner kronor 87,2 miljoner kronor Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 5(88) 3 Förvaltningsberättelse 3.1 Den kommunala koncernen Den kommunala koncernen består av Tidaholms kommun och kommunens koncernbolag. Kommunen är ensam ägare av bolagen Tidaholms Energi AB, Tidaholms Elnät AB och Tidaholms Bostads AB. Tidaholms kommun är även delägare i bolagen Bosnet AB och Netwest Sweden AB. 3.1.1 Kommunens organisation Den politiskt valda organisationen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och följande nämnder: • barn- och utbildningsnämnden • kultur- och fritidsnämnden • samhällsbyggnadsnämnden • social- och omvårdnadsnämnden • jävsnämnden • valnämnden • nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS). Samtliga nämnder undantaget jävsnämnden och valnämnden har arbetsutskott som bereder de ärenden som ska hanteras i nämnden. Kommunstyrelsen har även ett personalutskott. Nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg (SMS) har samhällsskyddsansvar för Falköping, Götene, Skara och Tidaholms kommuner. Nämnden med tillhörande förvaltning har sitt säte i Falköpings kommun. Överförmyndaren, kommunrevisionen, valberedningen, valnämnden samt de kommunala bolagen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Fullmäktige utser även kommunens representanter i Skaraborgs kommunalförbund och Samordningsförbundet. Det kommunala pensionärsrådet bereder vissa ärenden till social- och omvårdnadsnämnden. Folkhälsorådet och det kommunala rådet för funktionshinderfrågor bereder vissa ärenden till kommunstyrelsen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 6(88) 3.1.2 Kommunala koncernföretag Koncernen Tidaholms Energi AB Koncernen består av moderbolaget Tidaholms Energi AB (TEAB) samt dotterbolagen Tidaholms Elnät AB (Tenab), Tidaholms Bostadsbolag AB (Tbab), 20 procent av Bosnet AB samt 3 procent av Netwest Sweden AB. Tidaholms Energi AB ska utöva en aktiv styrning och ledning av de bolag som ingår i koncernen. Enligt ägardirektiven ska de kommunala bolagen bidra till ett hållbart samhälle och vara ett föredöme i miljöfrågor. Tidaholms Energi AB Som energibolag är Tidaholms Energi AB kommunens redskap för att bedriva produktion och försäljning av el och fjärrvärme. Bolaget ska även anlägga och underhålla IT-infrastruktur samt stadsnätsutbyggnad inom Tidaholms kommun på marknadsmässiga villkor. Tidaholms Elnät AB Tidaholms Elnät AB bedriver distribution av el. Bolaget ska även arbeta aktivt med att stärka Tidaholms kommuns attraktionskraft och tillväxt. Tidaholms Bostads AB Tidaholms Bostadsaktiebolag är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget ska främja en god bostadsförsörjning och lokalförsörjning i Tidaholms kommun. Bolaget äger och förvaltar 300 lägenheter samt lokaler, garage och parkeringsplatser i anslutning till bostadshusen. Bolaget förvaltar och äger även industrifastigheter. Tidaholms Bostads AB har ett dotterbolag Startplattan 990489 AB. Bosnet AB Bosnet AB har sitt säte i Karlsborg och ägs med 20 procent vardera av Tidaholms Energi AB, Hjo Energi AB, Karlsborgs Energi AB, Tibro Energi AB och VänerEnergi AB. Som stadsnätsoperatör ska bolaget främja telekommunikationsutvecklingen i Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 7(88) ägarkommunerna. Detta gör bolaget genom att stötta och samordna ägarnas utveckling på området. Netwest Sweden AB Netwest Sweden AB har sitt säte i Alingsås och ägs av Västra Götalandsregionen, västsvenska kommuner och energibolag. Bolaget verkar för en hållbar och framtidssäkrad bredbandsutveckling i Västra Götaland. 3.2 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Av 11 kap. 2 och 12 §§ LKBR följer att förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om förhållanden som inte redovisas i balans- eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens och den kommunala koncernens resultat eller ekonomiska ställning. Under 2025 har inga väsentliga förändringar skett i kommunens verksamhet som haft betydelse för resultat eller ekonomisk ställning. Nämnderna har dock arbetat med de utredningsuppdrag som kommunfullmäktige beslutade om inför 2025. Kommunen prognostiserade under 2025 ett resultat som översteg det budgeterade resultatet. För att befästa och ytterligare stärka kommunens ekonomiska ställning löste kommunen in ansvarsförbindelser avseende pensionsförpliktelser. Inlösen av pensionsförpliktelser medför sänkta pensionskostnader kostnader kommande år samt att kommunens soliditet inklusive pensionsåtaganden ökar med 3,1 procentenheter från 41,3% (2024) till 44,4% vid bokslut 2025. Befolkningen i kommunen har fortsatt att minska under året till följd av ett negativt flyttnetto samt ett negativt födelseöverskott. De pågående utredningarna och genomlysningarna av lokaler och verksamhet syftar till att anpassa kommunens organisation till förändrade behov. Som en direkt åtgärd kopplad till den demografiska utvecklingen har en förskola stängts under hösten. Arbetslösheten i Tidaholms kommun har fortsatt att vara låg. Jämförelser visar att kommunen ligger i nivå med eller lägre än övriga kommuner i Skaraborg samt i förhållande till länet och riket. Detta gäller såväl den totala arbetslösheten som arbetslösheten bland unga i åldern 18–24 år och bland utrikes födda. Under året har lågkonjunktur och osäkerhet i omvärlden bland annat påverkat efterfrågan på nyproducerade bostäder. Under 2025 har strategiska utvecklingsmedel avsatts genom en riktad budgetprioritering. Medlen har avsatts för att möjliggöra prioriterade utvecklings- och omställningsinsatser i syfte att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges övergripande mål samt stärka kommunens långsiktiga ekonomiska och verksamhetsmässiga hållbarhet. 3.3 Händelser av väsentlig betydelse Enligt rekommendation R15 från Rådet för kommunal redovisning kan exempel på händelser av väsentlig betydelse kan vara köp, försäljning, etablering och nedläggning av verksamhet, omstruktureringar, ingångna avtal med väsentlig påverkan på verksamheten, större investeringar samt betydande rättstvister. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 8(88) Kommunstyrelsen Året har präglats av ett osäkert omvärlds- och säkerhetsläge, vilket lett till ett intensifierat arbete med civil beredskap och kontinuitetsplanering. Samtidigt har sysselsättningsläget varit starkt med låg arbetslöshet. Dialog har förts kring Nobias försenade omlokalisering och Kriminalvården har framgångsrikt fortsatt sitt stora rekryteringsarbete. Social- och omvårdnadsnämnden Byggnationen av den nya gruppbostaden Linden är i stort sett färdigställd, med inflyttning planerad till början av januari. Boendet ersätter den tidigare gruppbostaden på Hellidshemmet och möjliggör ut- och ombyggnation av Hellidshemmet till ett renodlat särskilt boende. Under året har nämnden antagit projektdirektiv för Hellidshemmet och beslut i fullmäktige planeras till september. Det har även beslutats att Hellidshemmet ska utvecklas till kommunens demenscentrum med planerad byggstart 2026 och färdigställande 2028. Planeringsarbete avseende bemanning och kompetensutveckling har inletts. Samhällsbyggnadsnämnden Under året föreslog nämnden kommunstyrelsen att sälja fastigheten Innerstaden 2:16 och förvärva fastigheten Tulpanen 8. Arbetet med att utreda flytt av förrådsverksamheten och frigöra yta för handelsutveckling har påbörjats. En fastighetsutredning har startats enligt kommunfullmäktiges uppdrag i strategisk plan och budget 2025–2027 och en genomlysning av serviceavdelningen har påbörjats. Därutöver har en utredning om framtida organisering av miljö-, hälsoskydds- och livsmedelstillsyn genomförts. Barn- och utbildningsnämnden Under året togs nya lokaler för förskola i Ekedalen i bruk från 1 januari. Nya demografiska prognoser som presenterades under våren visar på minskade barngrupper och ligger till grund för omorganisation. Helhetsidéarbetet har resulterat i kompetensutveckling för hela barn- och utbildningsförvaltningen. Under våren genomfördes även en process avseende nedläggning av förskolan Ugglan från och med 1 augusti. Kultur- och fritidsnämnden Kommunfullmäktige fattade i april 2024 beslut om renovering av badhuset. Renoveringen påbörjades i maj 2024 och i september 2024 öppnades den stora bassängen och motionshallen som en tillfällig lösning för simundervisning för skolelever och för allmänhetens tillgång till bassängen. Arbetet med den nya höj- och sänkbara bassängen försenades och färdigställdes i augusti 2025. För perioden januari–december 2025 uppgår intäkterna till 0,5 miljoner kronor lägre än budgeterat till följd av den försenade renoveringen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 9(88) 3.4 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten 3.4.1 Ansvarsstruktur Enligt kommunallagen ska det i varje kommun finns en beslutande församling: ett fullmäktige. Kommunfullmäktige tillsätter en styrelse samt de nämnder som utöver styrelsen behövs för att utföra kommunens uppgifter och övrig verksamhet. I Tidaholms kommun finns det utöver kommunstyrelsen fyra nämnder som bedriver och ansvarar för verksamhet: barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden. Fullmäktige har även tillsatt en jävsnämnd, krisledningsnämnd och en valnämnd samt styrelser för de kommunala bolagen. Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, förvaltningar och bolag utgör tillsammans Tidaholms kommunkoncern. 3.4.2 Styrning med mål och budget Framtagning av mål och budget Kommunfullmäktige styr kommunens utvecklingsarbete genom att sätta mål, fördela medel och tilldela uppdrag, samt genom att följa upp kommunens måluppfyllelse och ekonomiska utfall. Vart fjärde år fastställer fullmäktige strategiska, personalpolitiska och finansiella mål för hela kommunen. Fullmäktiges avsikt med målen är att stärka kommunens förmåga att utföra sina uppdrag som välfärdsleverantör, arbetsgivare och samhällsutvecklare. De mål som fullmäktige fastställer omfattar endast en mindre del av de behov, utmaningar och möjligheter som kommunen har att arbeta med. Det målstyrda arbetet utgör, tillsammans med en budget som stödjer målen, en kraftsamling kring de frågor som fullmäktige anser är särskilt angelägna att hantera och utveckla. För varje mål anger fullmäktige en eller flera önskade effekter. En eller flera nämnder uppdras att anta verksamhetsmål som styr utvecklingen av nämndens verksamheter på ett sådant sätt att den önskade effekten uppnås. På så vis styr fullmäktige vilken utveckling kommunen ska sträva mot, men inte på vilket sätt varje nämnd ska gå till väga i detta arbete. De nämnder som omfattas av målstyrningen är barn- och utbildningsnämnd, samhällsbyggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och social- och omvårdnadsnämnden samt kommunstyrelsen. Krisledningsnämnden, valnämnden, jävsnämnden omfattas inte av Tidaholms kommuns målstyrning. Läs mer om Tidaholms kommuns modell för målstyrning i riktlinjen för målstyrning, fastställd av kommunstyrelsen 2022-11-30. Inför varje verksamhetsår fastställer fullmäktige en strategisk plan och budget för Tidaholms kommun. Budgeten anger hur kommunens medel fördelas till kommunstyrelse och nämnder. Det ska tydligt framgå i budgeten hur planerade investeringar och fördelningen av medel förhåller sig till fullmäktiges mål för kommunens utveckling och ambitionsnivåer för utförandet av kommunens välfärdsuppdrag. Varje nämnd beslutar i sin tur om en verksamhetsplan med verksamhetsmål och Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 10(88) detaljbudget för nämndens verksamheter under det kommande året. Vilka verksamheter nämnden ska bedriva anger fullmäktige i nämndens reglemente. Uppföljning av mål och budget Mål och budget för Tidaholms kommun följs upp och redovisas för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid delårsbokslut och årsredovisning. Uppföljningen utförs av tjänstepersoner vid kommunledningsförvaltningen. Uppföljningen av de politiskt antagna målen ska ge politiker, förvaltning och invånare en förståelse för de förhållanden, beslut och skeenden som har format kommunens utvecklingsarbete och dess resultat. Det yttersta syftet med uppföljningen är att ge berörda politiska instanser ett användbart underlag för en god dialog och nya beslut om det fortsatta utvecklingsarbetet. Verksamhetsmål och detaljbudget följs upp och redovisas för nämnder och kommunstyrelse i nämndens delårsrapport och verksamhetsberättelse. Nämnder och kommunstyrelse utför även uppföljning av nämndens ekonomi månadsvis. Efter februari, april och oktober sker uppföljning av verksamhet, ekonomi och personal. Efter mars och maj sker uppföljning av ekonomi (helårsprognos). Nämnden ska ha beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter genom omprioriteringar och omfördelningar inom ramen för nämndens tilldelade medel. Vid underskott ska nämnden vidta åtgärder för att åter komma i balans. Så länge underskottet kvarstår ska nämnden vid varje ordinarie sammanträde följa upp utfall, helårsprognos samt fastställa och följa upp åtgärder för att komma i balans. Kommunstyrelsen kan besluta att uppföljning ska ske oftare än vid nämndens ordinarie sammanträden. Kommunstyrelsen ska delges nämndernas samtliga uppföljande rapporter. Delårsrapport och verksamhetsberättelse delges även kommunens revisorer. 3.4.3 Uppsiktsplikt Enligt 6 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet, verksamhet enligt avtalssamverkan, verksamhet i kommunala bolag samt verksamheter i kommunalförbund som kommunen är medlem i. Tidaholms kommun är medlem i Skaraborgs kommunalförbund. Enligt 6 kap. 9 § kommunallagen har kommunstyrelsen en så kallad förstärkt uppsiktsplikt över kommunala bolag. Det innebär att kommunstyrelsen i årliga beslut, för varje kommunalt aktiebolag, ska pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet samt utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet, ska kommunstyrelsen lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Uppsiktsplikten syftar till att kommunstyrelsen ska kontrollera att kommunens verksamhet bedrivs och utvecklas i enlighet med lagar, förordningar och beslutade styrdokument. Uppsiktsplikten innebär även att kommunstyrelsen på ett systematiskt sätt ska följa utvecklingen inom nämnder och kommunala bolag. Kommunstyrelsen har utifrån uppsiktsplikten rätt att göra påpekanden, lämna råd och anvisningar samt lämna förslag till kommunfullmäktige om eventuella förändringar. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 11(88) Så här arbetar kommunstyrelsen med uppsiktsplikt Kommunstyrelsen har fastställt en riktlinje för arbetet med uppsiktsplikten (2023-10- 11). Riktlinjen tydliggör vilka områden uppsiktsplikten omfattar, kommunstyrelsens befogenheter samt hur kommunstyrelsens arbete med uppsiktsplikten organiseras. Arbete med uppsiktsplikten ska ske löpande, inklusive dialogmöten med nämnder och bolagsstyrelser. Årliga ärenden som behandlas av kommunstyrelsen inkluderar bland annat uppföljning av nämndernas ekonomi, intern kontroll, inkomna synpunkter, ändamålsefterlevnad i bolag, årsredovisningar, arbetsmiljöarbete, ej verkställda beslut samt budget och handlingsplaner för bolag. Uppföljning av uppsiktsplikt 3.4.4 Intern kontroll Intern kontroll är en process vars syfte är att säkerställa att kommunens verksamheter: • bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag, • bedrivs enligt gällande lagar, förordningar och interna regelverk, • använder resurser på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, • har en tillförlitlig finansiell redovisning och rättvisande rapportering samt • upptäcker och förhindrar fel och brister i ett tidigt skede för att kunna förhindra oegentligheter och allvarliga konsekvenser för verksamheten. Så här arbetar kommunen med intern kontroll Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll inom kommunens verksamheter. Nämnderna har det yttersta ansvaret för att organisera den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden. Kommunfullmäktige reglerar kommunkoncernens arbete och ansvar för intern kontroll genom sitt reglemente för intern kontroll. Kommunstyrelsen har antagit en riktlinje för intern kontroll vars syfte är att komplettera reglementet genom att förtydliga hur det praktiska arbetet med intern kontroll ska bedrivas. Enligt riktlinjen för intern kontroll ska varje nämnd och förvaltning arbeta enligt följande process: 1. Förvaltningen genomför en riskanalys. 2. Förvaltningen tar fram förslag till plan för intern kontroll. 3. Nämnden antar en plan för intern kontroll. Beslutet och den fastställda planen för intern kontroll skickas till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. 4. Förvaltningen följer planen för intern kontroll. Då en kontroll visar på fel eller brister tar förvaltningen fram och utför åtgärder. 5. Förvaltningen sammanställer en uppföljande rapport som redovisar o resultat av kontroller och eventuella åtgärder, och o en uppföljning av förvaltningens arbete med intern kontroll. 6. Förvaltningen redovisar den uppföljande rapporten för nämnden som fattar beslut i ärendet. Rapporter och beslut skickas till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. Respektive nämnd har en skyldighet att löpande följa upp systemet för intern kontroll och rapportera resultatet av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt i nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 12(88) Resultat av intern kontroll Under 2025 har samtliga nämnder bedrivit arbetet med intern kontroll enligt fastställd tidsplan och rapporterat resultat i tid. Uppföljningen visar att det i flera förvaltningar finns tydliga strukturer och ansvarsfördelning samt att riskanalyser används som grund för internkontrollplaner och att åtgärder vidtas vid konstaterade avvikelser. Samtidigt identifieras utvecklingsbehov avseende kunskap om intern kontroll i organisationen, en mer konsekvent granskningsmetodik, förbättrad introduktion för nyanställda samt stärkt kommunikation och koppling mellan intern kontroll och det systematiska kvalitetsarbetet. Den sammantagna bedömningen för helår 2025 är att arbetet med intern kontroll behöver fortsatt utvecklas för att säkerställa god kvalitet i hela kommunens organisation. 3.4.5 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Kommunstyrelsen uppnår två av nio verksamhetsmål år 2025. Sex verksamhetsmål uppnås delvis och ett verksamhetsmål uppnås inte alls. Ekonomisk analys År 2025 redovisar kommunstyrelsen ett överskott på 6,1 miljoner kronor. Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg redovisar ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Valnämnd, revision och överförmyndare redovisar sammantaget ett överskott på 0,1 miljoner kronor. Personal I december 2025 arbetade 45 personer vid kommunledningsförvaltningen, vilket motsvarade 44 årsarbetare. Föregående år arbetade 43 personer motsvarande 41,8 årsarbetare vid förvaltningen. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Nämnden uppnår delvis 6 av 6 verksamhetsmål år 2025. Ekonomisk analys År 2025 redovisar barn- och utbildningsnämnden ett underskott mot budget med 4,8 miljoner kronor. Personal I december 2025 arbetade 455 personer vid barn- och utbildningsförvaltningen, vilket motsvarar 450,3 årsarbetare. Föregående år arbetade 453 personer motsvarande 448,8 årsarbetare vid förvaltningen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 13(88) Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Nämnden uppnår verksamhetsmålet Nämndens budget i balans år 2025. Fem verksamhetsmål av sex uppnås delvis. Ekonomisk analys År 2025 redovisar nämnden ett överskott mot budget på 2,6 miljoner kronor. Personal I december 2025 arbetar 43 personer vid kultur- och fritidsförvaltningen, vilket motsvarar 38,7 årsarbetare. Föregående år arbetade 45 personer motsvarande 40,5 årsarbetare vid förvaltningen. Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Nämnden uppnår två av tolv verksamhetsmål år 2025. Tio verksamhetsmål uppnås delvis. Ekonomisk analys År 2025 redovisar samhällsbyggnadsnämnden (inklusive resultatet för Avfall) ett överskott mot budget på 10,5 miljoner kr. Personal I december 2025 arbetar 147 personer vid samhällsbyggnadsförvaltningen, vilket motsvarar 145 årsarbetare. Föregående år arbetade 153 personer motsvarande 150,9 årsarbetare vid förvaltningen. Social- och omvårdnadsnämndens verksamhetsberättelse Måluppfyllelse Nämnden uppnår ett av fem verksamhetsmål år 2025. Fyra verksamhetsmål uppnås delvis. Ekonomisk analys År 2025 redovisar nämnden ett överskott mot budget med 20,9 miljoner kronor. Personal I december 2025 arbetade 500 personer vid social- och omvårdnadsförvaltningen, vilket motsvarar 492,5 årsarbetare. Föregående år arbetade 506 personer motsvarande 498,1 årsarbetare vid förvaltningen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 14(88) Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborgs verksamhetsberättelse Räddningsnämnden ansvarar för verksamheten Samhällsskydd Mellersta Skaraborg (SMS) på uppdrag av kommunerna Falköping, Tidaholm, Skara och Götene. Nämnden ingår i Falköpings kommuns nämndsorganisation. Måluppfyllelse Nämnden har antagit fyra mål: 1. Skapa förutsättningar för socialt hållbara kommuner 2. Skapa förutsättningar för attraktivare kommuner 3. Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas 4. Kommunens organisation ska vara utvecklande och förnyande med en tillitsbaserad styrning. Samhällsskyddsförvaltningen bedömer utifrån givna förutsättningar att måluppfyllelsen är mycket god god för mål 1 och 4. Måluppfyllelsen bedöms som god för mål 2 och 3. Ekonomisk analys År 2025 redovisar nämnden som helhet ett överskott mot budget med 1,5 miljoner kronor. Resultatet fördelas mellan gemensam verksamhet +1,6 miljoner kronor och verksamhet specifik för Falköping på -0,1 miljoner kronor. Överskottet för gemensam verksamhet fördelas mellan medlemskommunerna enligt fördelningsmodellen. Driftbidraget blir därför lägre än budgeterat. Personal Utfallet för antal anställda vid samhällsskyddsförvaltningen var 153 medarbetare för år 2025. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 15(88) 3.5 Uppföljning av mål för Tidaholms kommun 3.5.1 Metod vid bedömning av måluppfyllelse Fullmäktige har fastställt 5 mål och 13 önskade effekter för målperioden 2024–2027. Årsredovisningen följer upp kommunens arbete med fullmäktiges mål och önskade effekter per den 31 december 2025. Graden av måluppfyllelse för fullmäktiges mål bestäms av hur många önskade effekter som uppnås under perioden. Grader av måluppfyllelse för fullmäktiges mål Målet uppnås då samtliga önskade effekter uppnås Målet uppnås delvis då alla önskade effekter utom en uppnås Målet uppnås inte då flera önskade effekter ej uppnås För önskade effekter finns endast två möjliga utfall: en önskad effekt uppnås helt eller inte alls. Möjliga utfall för önskade effekter Den önskade effekten uppnås Den önskade effekten uppnås ej Underlagen vid uppföljning av önskade effekter utgörs av: • De berörda nämndernas uppföljning av verksamhetsmål som syftar till att generera den önskade effekten. • Då det är möjligt: nyckeltal som beskriver kommunens prestation över tid i förhållande till den önskade effekten. • Kommundirektörens dialog med berörda förvaltningschefer. För varje önskad effekt har kommunledningsförvaltningen analyserat dessa underlag och besvarat följande frågeställningar: 1. Uppnår Tidaholms kommun den önskade effekten under verksamhetsåret? 2. I vilken mån bedriver kommunen ett ändamålsenligt utvecklingsarbete med potential att uppnå den önskade effekten under målperioden? 3. Vad krävs för att kommunen ska nå och bibehålla den önskade effekten, särskilt vad gäller styrning, organisation, resurser/resursfördelning samt kompetens/kompetensutveckling? 3.5.2 Måluppfyllelse 2025 År 2024 påbörjade Tidaholms kommun ett målstyrt utvecklingsarbete som ska pågå i fyra år. Under det första året var fokus planering för att ett långsiktigt utvecklingsarbete med varaktiga resultat. 2025 har arbetet i riktning mot fullmäktiges mål och önskade effekter fortsatt med sikte på slutlig måluppfyllelse i december 2027. Vid årets slut uppnår kommunen 4 av 13 önskade effekter. Fullmäktiges finansiella mål uppnås. De strategiska målen och det personalpolitiska målet uppnås ännu inte. För att uppnå målen senast år 2027 krävs att arbetet ges fortsatt hög prioritet och tillsätts tillräckliga resurser. 2025 har10 miljoner kronor avsatts till strategiska utvecklingsmedel, vilket skapat goda förutsättningar för den utveckling som målen avser. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 16(88) Sammanställning av måluppfyllelse för fullmäktiges mål och önskade effekter år 2025 Mål för Tidaholms kommun Önskade effekter 1. I Tidaholms kommun vill fler leva 1. Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. och utvecklas Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 till 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 000 år 2027. 2. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs. 3. Tidaholms kommun skapar förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. 4. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. 2. Tidaholms kommun erbjuder 5. Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år goda förutsättningar för 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme långsiktigt hållbar tillväxt vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen. 6. Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål. 7. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. 3. Tidaholms kommun levererar 8. Tidaholms kommun bedriver och samordnar hållbar robust välfärd genom verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till verksamhetsutveckling och ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade teknik metoder och ny teknik. 9. Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala lösningar. 4. Tidaholms kommuns 10. Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin medarbetare trivs och utvecklas arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. 11. Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. 5. Tidaholms kommun har en god 12. Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 ekonomisk hushållning miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024–2027. 13. Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024– 2027. En sammanställning av måluppfyllelsen för nämndernas verksamhetsmål i förhållande till varje önskad effekt lämnas i en bilaga till årsredovisningen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 17(88) Måluppfyllelse under målperioden 2024–2027 År 2024 Delår År 2025 Delår År 2026 Delår År 2027 2025 2026 2027 Mål 1. I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Mål 2. Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Mål 3. Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckli ng och teknik Mål 4. Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Mål 5. Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 18(88) Fullmäktiges mål: I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Bedömning: Målet uppnås ännu inte 2025. Analys: 2025 uppnår Tidaholms kommun 1 av 4 önskade effekter: Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan- och markförutsättningar som krävs. Ett målstyrt utvecklingsarbete pågår gentemot samtliga önskade effekter. Kommundirektören har under året beviljat strategiska utvecklingsmedel till projekt som ska stärka måluppfyllelsen genom att stärka kommunens attraktivitet och skapa goda förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen. Önskad effekt 1: Tidaholms kommun har 13 000 invånare år 2027. Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 till: 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 000 år 2027 Bedömning: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025, då antalet kommuninvånare inte uppgår till 12 900. Analys: Den delregionala utvecklingsstrategin för Skaraborg anger ett effektmål om att regionen ska uppnå 300 000 invånare. Tidaholms kommuns önskade effekt om att växa till 13 000 invånare har sin utgångspunkt i strategin och beskriver kommunens bidrag till den gemensamma målsättningen. Den aktuella befolkningsutvecklingen visar att invånarantalet minskar både i Skaraborg som helhet och i Tidaholms kommun. Tidaholm har under perioden haft en sammantagen minskning av folkmängden. Utvecklingen innebär att vare sig det regionala effektmålet eller kommunens egen önskade effekt uppnås under perioden. Den 31 december 2024 hade Tidaholms kommun 12 805 invånare. Under 2025 minskade antalet kommuninvånare till 12 736. Minskningen berodde huvudsakligen på att antalet utflyttade invånare översteg antalet inflyttade invånare. Antalet avlidna invånare var också fler än antalet nyfödda. Kommunens arbete med den önskade effekten syftar till att främja inflyttning genom att stärka intresset för Tidaholms kommun som boendekommun och besöksmål. I mars månad deltog Tidaholms kommun i Skaraborgs gemensamma monter på mässan Emigration Expo i Houten, Nederländerna. Mässan samlade omkring 12 500 arbetssökande, entreprenörer och personer som överväger att flytta utomlands. Syftet med kommunens deltagande var att locka nya invånare till Tidaholms kommun genom att presentera de möjligheter som finns i Tidaholm och Skaraborg för personer och familjer som söker en ny livsmiljö med en trygg vardag, natur, jobb och god livskvalitet. Flera projekt beviljades strategiska utvecklingsmedel för verksamhetsåret 2025 med syfte att stärka måluppfyllelsen för fullmäktiges mål I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas. Här nämns tre exempel: • Kommunstyrelsen beviljades medel för att genomföra projektet Platsvarumärke 2.0 inklusive boendekampanj. Inom ramen för projektet har det skett en uppdatering och utveckling av Tidaholms kommuns platsvarumärke för att skapa en tydligare, starkare och mer attraktiv bild av kommunen. Syftet är att varumärket bättre ska kunna representera kommunens identitet och särskilja Tidaholms kommun från andra kommuner, för att både behålla och rekrytera fler invånare, företag och besökare. Riktade kampanjer har genomförts för att nå potentiella invånare, föreningsliv och företag i enlighet med plattformens definierade målgrupper. Det har också genomförts en boendekampanj baserad Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 19(88) på insikter och nyckelfaktorer från platsvarumärkesarbetet. • Kultur- och fritidsnämnden beviljades medel för att genomföra projektet Besöksfrämjande insatser med syftet att ge besökare ett positivt intryck av Tidaholm och allt kommunen har att erbjuda i form av besöksmål, aktiviteter och livsmiljö. Projektet har fokuserat på att utveckla en marknadsföringsplattform för Vulcanens besökscenter och förstärka satsningen på sociala medier kopplat till Kulturhelg Tidaholm. Inom ramen för projektet kopplas också evenemangskalendern till kommunens nya webbplats. • Kultur- och fritidsnämnden beviljades medel för att genomföra projektet Fördjupad logianalys vars syfte är att stärka Tidaholm som besöksdestination och skapa goda förutsättningar för framtida investeringar. Projektets mål har varit att undersöka möjligheterna till utökad hotellkapacitet och andra boendeformer i Tidaholms kommun. Analysen omfattar efterfrågan hos olika målgrupper, lönsamheten i befintligt utbud samt en marknadsöversikt i Skaraborg och utgör ett strategiskt beslutsunderlag för kommunens fortsatta destinations- och investeringsarbete. Det återstår att se i vilken mån dessa projekt på sikt bidrar till att kommunen uppnår den önskade effekten och därmed till fullmäktiges mål. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Antal invånare i 12 839 12 805 12 736 Tidaholms kommun per den 31 december Önskad effekt 2: Tidaholms kommun skapar förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027, samt erbjuder de plan och markförutsättningar som krävs Bedömning: Tidaholms kommun uppnår den önskade effekten 2025, då kommunen har skapat förutsättningar för byggnation av minst 65 bostäder till och med år 2027. Analys: Under 2025 var efterfrågan på nyproducerade bostäder fortsatt låg, vilket påverkade omfattningen av faktisk bostadsbyggnation. Kommunens avsikt är att vara beredd med lediga och attraktiva tomter att erbjuda investerare och privatpersoner när efterfrågan vänder och bostadsbyggandet ökar. De bostäder som främst efterfrågas är fortsatt lägenheter i centrala Tidaholm samt tomter för småhus i tätorten och närliggande områden. Under 2024 tilldelades A13 Bostad AB markanvisningen för etapp 2 av Södra Rosenberg. Samhällsbyggnadsnämndens beslut innebär att företaget får ensamrätt att utveckla fyra kvarter i området, med planer på att tillskapa cirka 37 bostäder i form av radhus på totalt cirka 15 000 kvadratmeter. Under 2025 har projektet gått vidare och i juni inkom bygglovsansökan för delar av området, vilket visar att tidigare markanvisningsbeslut successivt omsätts i konkreta exploateringssteg. Under 2025 har kommunen arbetat med att öka utbudet av planlagd mark för bostäder, Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 20(88) bland annat på platsen där Tidaholms busstation är belägen. Kommunens förvärv av fastigheten Tulpanen 8 och försäljning av fastigheten Innerstaden 2:16 (inklusive det gamla stationshuset) ger förutsättningar för denna process. Under året har även detaljplanen för del av Örvang 4 (Röda Kvarn) antagits, vilket möjliggör en utökad byggrätt om 6 399 kvadratmeter och vid fullt bostadsutnyttjande motsvarande omkring 100 bostäder. I Strategisk plan och budget 2026–2028 avsätts 3 miljoner för att iordningsställa Stationshusområdet för byggnation av hyresbostäder under år 2026. Tidaholms kommun har sålt flertalet av de villatomter som under senare år har tagits fram på Södra Helliden och i Rosenbergsområdet. Under 2025 återstod ett begränsat antal villatomter i Rosenbergsområdet samt i Kungslena. Kommunen har fortsatt planarbetet för Södra Helliden etapp 4, vilket bedöms vara ett viktigt tillskott för att möta efterfrågan på småhustomter. Kommunen arbetar även vidare med detaljplaner som ger fler villatomter på Västra Helliden. Sedan tidigare finns detaljplaner som medger byggnation av cirka 270 lägenheter i området Stensiken och 120 lägenheter i kvarteret Björnen. Kommunen bedömer att efterfrågan på nybyggda lägenheter i dessa områden är låg i nuläget. I slutet av 2025 har bygglov för byggnation av 15 lägenheter på fastigheten Drott 10 (gamla barnens hus) och för byggnation av 3 marklägenheter (Kämpen 5) lämnats in. Dessa byggnationer prövas mot detaljplan för Kungsbro som antogs 2016 och detaljplan för Drott 10 som antogs 2022. Detta visar vikten av en god planberedskap i attraktiva lägen och att planera i långa perspektiv. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Antal bostäder 3 3 17 för vilka kommunen har beviljat bygglov (per 31 december) Antal bostäder 450 447 530 som kan byggas enligt kommunens samlade planreserv (per 31 december) Önskad effekt 3: Tidaholms kommun skapar förutsättningar för kommunens verksamheter i takt med befolkningsutvecklingen Bedömning: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025. Analys: Befolkningsprognosen talar för minskade barnkullar och en allt större grupp äldre invånare. Kommunen ser att den sjunkande nativiteten blir en allt större och viktigare fråga för verksamhet och ekonomi framöver. En sådan demografisk utveckling ställer krav på kommunens verksamheter både vad gäller verksamhetsutveckling, organisation och investeringar för framtiden. Under 2025 har kommunen arbetat med att ta fram välgrundade faktaunderlag inför beslut som syftar till att skapa goda förutsättningar för kommunens verksamheter inom skola och omsorg i takt med befolkningsutvecklingen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 21(88) I Strategisk plan och budget 2025–2027 tilldelas barn- och utbildningsnämnden uppdraget att genomföra en övergripande behovs- och investeringsanalys av kommunens verksamheter inom förskola, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och vuxenutbildning. Den färdiga utredningen behandlades av nämnden i maj 2025. Nämnden beslutade då att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med att fram förslag på en förändrad skolstruktur som säkerställer en långsiktig hållbarhet, likvärdighet och kvalitet i utbildningen. Under 2025 fattades även beslut om konkreta verksamhetsanpassningar till följd av minskande barnkullar, bland annat avveckling av förskoleverksamhet i tätorten. Social- och omvårdnadsnämnden beviljades strategiska utvecklingsmedel för att genomföra projektet Genomlysningar av verksamheter. Genomlysningar inom särskilt boende samt matdistribution har genomförts. Arbetet resulterade i ett detaljerat faktaunderlag som gav en tydlig bild av nuläget inom dessa områden. Rekommendationerna från genomlysningarna gav konkreta åtgärdsförslag som kommer att stärka kvaliteten och bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande. I Strategisk plan och budget 2025–2027 tilldelas även samhällsbyggnadsnämnden uppdraget att genomföra en utredning som inventerar och bedömer nuläget vad gäller kommunens fastighetsbestånd och lokalförsörjning i stort. Syftet är att ta fram ett faktabaserat underlag för politiska beslut, fortsatt strategisk planering och prioriteringar av investering, omställning eller avveckling av lokaler. Lokalutredningen har genomförts under året i samverkan med berörda nämnder och resultatet kommer att presenteras under 2026. Sammantaget visar uppföljningen att kommunen använder strukturerade utredningar och genomlysningar som stöd för styrning och verksamhetsutveckling. För att uppnå den önskade effekten senast år 2027 krävs att de utredningar och genomlysningar som nu tas fram resulterar i konkreta politiska beslut, vilka ger verksamheter inom skola och omsorg goda förutsättningar att utvecklas i takt med befolkningsutvecklingen. Önskad effekt 4: Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet Bedömning av måluppfyllelse: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025. Analys: Med syfte att främja befolkningstillväxten i Tidaholms kommun har fullmäktige uppdragit åt kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden att bedriva ett strategiskt arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. Under 2024 tog kommunledningsförvaltningen, i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen, fram en gemensam idé om hur arbetet med frågan bör bedrivas. Arbetet behöver vila på aktuella och relevanta fakta som belyser förutsättningar för utveckling av pendlingsmöjligheter mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet. Under 2025 har kommundirektören i samråd med samhällsbyggnadschefen initierat en direktupphandling för uppdraget att ta fram ett sådant underlag. Underlaget ska användas för att i dialog med politiken ta fram en strategi som tydliggör politiska prioriteringar och vägval vad gäller utveckling av pendlingsmöjligheter. Därefter kan kommunen utföra ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete som omfattar både samhällsplanering och dialog med berörda parter, så som invånare, grannkommuner, Västtrafik och andra myndigheter. Under året har arbetet med projektet som avser Stationshusområdet fortgått. Huvudsyftet med projektet är att tillskapa nya centrumnära bostäder. Projektet Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 22(88) omfattar även en ny busstation som uppförs på fastigheten Tulpanen 8, där det tidigare låg en drivmedelsstation. Den nya busstationen kommer att gynna pendling genom att förbättra trafiksäkerheten samt erbjuda cykelgarage. Under 2025 har Tidaholm tagit initiativ till en politisk samverkan mellan Mullsjö, Habo och Hjo där pendling kommer att vara ett av fokusområdena. För att uppnå den önskade effekten senast 2027 krävs att ovan nämnda strategi avseende utveckling av pendlingsmöjligheter färdigställs. Fullmäktiges mål: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Bedömning: Målet uppnås ännu inte 2025. Analys: 2025 uppnår Tidaholms kommun 1 av 3 önskade effekter: Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. Ett målstyrt utvecklingsarbete pågår gentemot samtliga önskade effekter. Under året har kommundirektören beviljat strategiska utvecklingsmedel till projekt som syftar till att stärka måluppfyllelsen genom att bland annat främja etableringar av verksamheter i kommunen, utvecklingen av kreativa näringar och utvecklingen av besöksnäringen. Önskad effekt 5: Tidaholms kommun har ett bra företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät till företagare i kommunen Bedömning: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025, då det sammanfattande omdömet för företagsklimatet inte når 4,0. Analys: Svenskt Näringsliv genomför årligen en enkät om företagsklimatet i Sveriges kommuner. Under 2025 deltog 89 företag i Tidaholms kommun. Företagsklimatet mäts genom frågan vilket sammanfattande omdöme företagen vill ge företagsklimatet i kommunen, där resultatet redovisas som ett medelvärde på en skala från 1 (dåligt) till 6 (utmärkt). Under perioden 2020–2024 förbättrades det sammanfattande omdömet successivt i Tidaholms kommun, från 3,32 till 3,74. År 2025 uppgick omdömet till 3,65, vilket innebär en nedgång jämfört med föregående år men ett fortsatt högre resultat än riksgenomsnittet. Kommunen når därmed inte fullmäktiges målsättning om ett sammanfattande omdöme på minst 4,0 senast år 2027. Under året har ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med näringslivsutveckling bedrivits i syfte att stärka företagsklimatet. Arbetet har bland annat omfattat näringslivsfrukostar, företagsbesök, Tidaholmsdagen samt investeringsfrämjande insatser. Kommunen har även arbetat tillsammans med fastighetsägare och handel i stadskärnan genom samverkan i föreningen Tidaholm i Centrum (TIC), där evenemang arrangerats för att skapa flöden, mötesplatser och ökad attraktivitet i centrum. Under året har kommunen konstaterat ett ökat engagemang i detta samarbete. Under 2024 identifierade kommunen att näringslivsutvecklingen i högre grad behöver omfatta företag på landsbygden. Under 2025 har därför arbetet med företagsbesök och dialoger med landsbygdsföretag utökats. Dialoger har bland annat förts med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), vilket har bidragit till ökad kunskap om företagens förutsättningar och behov. Under året har även ett landsbygdsnätverk initierats i syfte att stärka samverkan mellan företag och kommun. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 23(88) Inom samhällsbyggnadsområdet har kommunen arbetat med att utveckla dialog och återkoppling gentemot näringslivet. Detta har bland annat skett genom regelbundet deltagande i näringslivsfrukostar, medverkan i regionala nätverk samt tidiga dialoger med företag och entreprenörer i exploaterings- och utvecklingsprojekt. Arbetet har syftat till att skapa tydligare kontaktvägar, ökad transparens och kortare ledtider i företagens kontakter med kommunen. Tidaholm har under året tagit initiativ till en politisk samverkan mellan Mullsjö, Habo och Hjo där hållbar besöksnäringsutveckling kommer att vara ett av fokusområdena. Flera nämnder har beviljats strategiska utvecklingsmedel under verksamhetsåret 2025 för att genomföra projekt som främjar den önskade effekten och fullmäktiges mål: • Kommunstyrelsen har beviljats medel för att genomföra projektet Investeringsfrämjande etableringsprogram, med syfte att stärka Tidaholms konkurrenskraft som en attraktiv plats för företag och investeringar. Arbetet har genomförts tillsammans med extern konsult, med kontakter med aktörer som avser att etablera, expandera eller flytta verksamhet till Tidaholm. En historisk analys samt en nulägesanalys har genomförts och ett proaktivt etableringsarbete planeras. • Kultur- och fritidsnämnden har beviljats medel för att genomföra projektet Kreativa näringar. Projektet syftar till att stärka Tidaholms kommuns position som en plats för kreativa näringar och öka attraktiviteten för nya etableringar i kommunen. Projektet har samlat kreativa aktörer för behovsinventering och kompetensutveckling, genomfört utbildningar, etablerat en popup-verksamhet i centrum i samverkan med flera aktörer samt genomfört samverkan med Nyföretagarcentrum. • Barn- och utbildningsnämnden har beviljats medel för att genomföra projektet Företag. Projektet har kartlagt och analyserat nuvarande och framtida kompetensbehov på den lokala arbetsmarknaden som underlag för vilka utbildningsvägar som skall erbjudas inom ramen för Rudbecksgymnasiet och KompetensCentrum. Det återstår att se i vilken mån dessa projekt bidrar till att kommunen uppnår den önskade effekten och därmed till fullmäktiges mål. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen bedriver ett brett och aktivt arbete för att förbättra företagsklimatet. Trots detta har arbetet ännu inte lett till att det sammanfattande omdömet i Svenskt Näringslivs enkät når fullmäktiges målsättning, varför den önskade effekten inte kan bedömas som uppnådd vid helår 2025. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Sammanfattande 3,5 3,74 3,65 omdöme för Tidaholms kommun i Svenskt Näringslivs enkät om företagsklimat Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 24(88) Önskad effekt 6: Tidaholms kommun har en tomt- och markreserv med el- och energiförsörjning vilket innebär att kommunen löpande tillskapar och förädlar ny mark för olika typer av ändamål Bedömning: Tidaholms kommun uppnår ännu inte den önskade effekten 2025. Analys: Under 2025 har kommunen fortsatt arbetet med fastigheterna Marbotorp och Ramstorp, vilka fortsatt bedöms ha stor potential att utvecklas till attraktiva verksamhetstomter där nya aktörer kan etablera sig. Fastigheten Marbotorp är unik i sitt slag i Skaraborg, i och med att det är en mycket stor sammanhållen tomt med goda möjligheter till elförsörjning. Den dagvattenutredning som utfördes under 2024 och som avser Västra Tidaholm, där Marbotorp och Ramstorp ingår, visar att det krävs större investeringar i dagvattenhantering för att möjliggöra ytterligare exploatering och förbereda tomterna för byggnation. Under 2025 har arbetet med detaljplan för Marbotorp fortsatt och samråd har genomförts, medan Ramstorp sedan tidigare har en ändamålsenlig detaljplan för verksamhetsetablering. Några nya industritomter har dock inte färdigställts under året. I Strategisk plan och budget 2026–2028 avsätts 5 miljoner år 2026 för rivning av kommunförrådet samt iordningställande av fastigheten Ramstorp inför en handelsetablering. Under våren 2025 har kommunen tecknat ett markanvisningsavtal med en aktör som vill etablera handel på området. Arbetet har därmed under året haft karaktären av planering och förberedelse inför kommande exploatering. Tidaholms Energi har under året fattat beslut om att anlägga ett batterilager med en kapacitet om 8 megawatt. Ärendet har beretts under 2025 och batterilagret bedöms vara en viktig del i arbetet med att stärka stabiliteten i kommunens el- och energiförsörjning. Åtgärden har hittills inte resulterat i färdigställd infrastruktur. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen har fortsatt sitt arbete med planering och förberedelse av mark samt el- och energiförsörjning. Dock har arbetet ännu inte lett till att ny mark har tillskapats eller förädlats i sådan omfattning att den önskade effekten kan bedömas som uppnådd. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Exploaterad 0,75 0,75 0,75 industrimark som är klar att sälja, antal hektar Planlagd 11,5 11,5 11,5 industrimark som återstår att exploatera, antal hektar Industrimark i 20 20 20 ÖP för vilken det återstår att fastställa detaljplan/er, antal hektar Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 25(88) För Ramstorps industriområde finns en färdig detaljplan från 90-talet, men marken har aldrig exploaterats. För att göra det krävs åtgärder kring dagvattnet och dikningsföretag. Målet är att hösten 2027 ha 13 färdiga industritomter. När det gäller Marbotorp möjliggör detaljplanen en stor industritomt och tre mindre industritomter. Detaljplanen har varit på samråd där det framkom att åtgärder måste vidtas för dagvattenhanteringen. Planen är att kunna ha en antagen detaljplan tidigast hösten 2027. Ett aktivt arbete sker, vilket dock ännu inte syns i nyckeltalen. Önskad effekt 7: Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt arbete för att få fler arbetsgivare inom den privata, offentliga och civila sektorn att etablera sig och utveckla sin verksamhet i kommunen Bedömning: Tidaholms kommun uppnår den önskade effekten 2025. Kommunen bedriver ett strategiskt arbete för att främja etableringar och arbetar aktivt för att skapa goda förutsättningar för arbetsgivare som vill utveckla sin verksamhet i Tidaholms kommun. Analys: En av de största arbetsgivarna i Tidaholms kommun är Kriminalvården. Kommunen välkomnar myndighetens beslut att utöka sin verksamhet i Tidaholm och arbetar sedan flera år för att skapa goda förutsättningar för expansionen. I november 2024 beslutade kommunstyrelsen att anta en avsiktsförklaring mellan Tidaholms kommun och Anstalten Tidaholm. Avsiktsförklaringen anger att utökningen av Kriminalvårdens anstalt medför ett stort behov av kompetensförsörjning, samt att anstalten och kommunen har ett gemensamt intresse i att verka för att möjliggöra anstaltens utökning. Kriminalvården har ställt sig mycket positiv till kommunens bemötande och vilja till samarbete i dessa frågor. I maj 2025 tillkännagav Kriminalvården att de har genomfört ett lyckat rekryteringsarbete och nått målbilden att nyanställa 185 medarbetare till anstalten i Tidaholm. Myndigheten menar vidare att detta motbevisar uppfattningen att det är svårt att rekrytera och expandera verksamheter på mindre orter. Tidaholms kommun har visat att det går. I januari 2025 godkände kommundirektören en ansökan om strategiska utvecklingsmedel för projektet Investeringsfrämjande etableringsprogram. Projektet syftar till att stärka Tidaholms konkurrenskraft som en attraktiv plats för företag och investeringar genom ett mer strukturerat och proaktivt etableringsarbete. Under året har historiska analyser och nulägesanalyser genomförts, kontakter har tagits med aktörer som vill etablera, expandera eller flytta verksamhet till Tidaholm, och grunden har lagts för ett fortsatt investeringsfrämjande arbete. Projektet ovan knyter an till och samverkar med Business Region Skaraborg för att möta regionala, nationella och internationella etableringsförfrågningar. Parallellt har kommunen, bland annat genom kultur- och fritidsverksamheten, arbetat med att stärka förutsättningarna för företagande inom kulturella och kreativa näringar samt besöksnäring. Genom utveckling och marknadsföring av evenemang, arrangemang och kultur- och fritidsutbud bidrar kommunen till att skapa attraktiva miljöer och sammanhang som stödjer etablering och utveckling av verksamheter inom dessa sektorer. Kommunen noterar också att arbetslösheten i Tidaholms kommun är fortsatt låg, vilket talar för att kommunen har en sund arbetsmarknad där behoven av arbetskraft möts väl. I december 2025 var arbetslösheten i Tidaholms kommun 4,6 %, vilket kan jämföras med 5,4 % i Skaraborg och 6,8 % i riket. Det allmänna sysselsättningsläget i kommunen Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 26(88) är gott. Industri- och automationssektorn visar en fortsatt god tillväxt. Arbetsförmedling har arbetat aktivt med arbetsmarknadsutbildning och 24 personer har fått en adekvat arbetsmarknadsutbildning. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Antal 1 701 1 685 1 690 arbetsställen i Tidaholms kommun (inkl. egenföretagare utan anställda) Sysselsatta efter 5 097 4 954 arbetsställets belägenhet, antal Uppgifter för nyckeltalet "Sysselsatta efter arbetsställets belägenhet" avseende år 2025 uppdateras i slutet av november år 2026. Fullmäktiges mål: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Bedömning: Målet uppnås ännu inte 2025. Analys: 2025 uppnår Tidaholms ännu inte de två effekterna, vilka avser verksamhetsutveckling för ökad effektivitet samt verksamhetsutveckling. Ett målstyrt utvecklingsarbete pågår gentemot samtliga önskade effekter. Under året har kommundirektören beviljat strategiska utvecklingsmedel till projekt som ska främja måluppfyllelsen genom att utveckla kommunens arbete med styrning och ledning, kommunens nyttjande av digitala lösningar samt förbättra kommunikationen med invånare. Önskad effekt 8: Tidaholms kommun bedriver och samordnar hållbar verksamhetsutveckling som ger ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – genom att använda beprövade metoder och ny teknik Bedömning: Tidaholms kommun uppnår inte den önskade effekten 2025. Analys: Kommunen har under året bedrivit ett utvecklingsarbete inom styrning, ledning, kvalitetsarbete och digitalisering. Arbetet har huvudsakligen bestått av analys, planering, uppbyggnad av strukturer samt genomförande av avgränsade utvecklingsinsatser. Av den samlade uppföljningen framgår dock inte att arbetet under 2025 har resulterat i konstaterade effekter i form av ökad nytta i förhållande till ianspråktagna resurser. År 2024 anlitades konsultbyrån PwC för att genomföra en analys som synliggjorde utvecklingsmöjligheter inom kommunens verksamheter avseende kostnadsnivåer samt styrning och ledning. Analysen omfattade bland annat en demografisk tillbakablick av nettokostnadsutvecklingen i relation till befolkningsutvecklingen samt en nulägesanalys av kommunens styrning och ledning. Leveransen innehöll även ett förslag till målbild för styrning och ledning år 2027. I november 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta målbilden. Under 2025 har kommunen fortsatt detta arbete genom att, med stöd av samma konsultbyrå, genomföra förstudier inom tre identifierade utvecklingsområden: Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 27(88) 1. Kommunens övergripande ledning och styrning av målstyrningsprocessen 2. Strategisk samordning och rollfördelning 3. Utveckla av en sammanhållen styrning. Förstudierna har resulterat i projektdirektiv som beskriver respektive projekts innehåll, förväntade nyttor, effekter och kostnader vid ett eventuellt genomförande. Arbetet har därmed bedrivits i ett förberedande skede och har inte under året lett till genomförda förändringar med konstaterade effekter på kommunens samlade resursutnyttjande. När det gäller styrningen av de kommunala bolagen har bestämmelser om avkastningskrav tillkommit för Tidaholms Energi AB och Tidaholms Elnät AB i samband med revidering av ägardirektiv i mars. För Tidaholms Energi AB finns nu även bestämmelser om utdelning. I april beslutade kommunstyrelsen om att Tidaholm 2025/2026 deltar i SKR:s projekt gällande resursfördelningsmodell baserad på verksamheters prislappar. Parallellt har verksamhetsutveckling bedrivits inom flera verksamhetsområden med fokus på att stärka det systematiska förbättringsarbetet. Inom social- och omvårdnadsverksamheten har arbetet exempelvis inriktats på att ta fram strukturer för kvalitetsledningssystem samt att dokumentera och utveckla processer för att stärka effektivitet och kvalitet i verksamheten. Inom barn - och utbildningsverksamheten har kommunen arbetat med gemensamma kartläggningsplaner och en mer systematiserad uppföljning av kompensatoriska insatser. Genom arbetet med Helhetsidén har strukturer för kollegialt lärande etablerats och gemensam riktning och analysförmåga har stärkts i hela organisationen. Insatserna som genomförts visar på ändamålsenlig verksamhetsutveckling med beprövade metoder, men effekter i form av ökad nytta i relation till ianspråktagna resurser kan ännu inte verifieras på kommunövergripande nivå. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen har påbörjat och fortsatt ett omfattande utvecklingsarbete, men att detta arbete ännu inte har lett till sådana samlade och verifierade effekter att den önskade effekten kan bedömas som uppnådd. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Effektivitetsinde 48 41 x förskola Effektivitetsinde 40 56 x kommunal grundskola F-9 Effektivitetsinde 49 27 x kommunal gymnasieskola De senare åren saknat nyckeltal för effektivitetsindex LSS boende och daglig verksamhet, äldreomsorg samt ekonomiskt bistånd. Utfall för år 2025 publiceras vecka 40 år 2026. Andelen elever med gymnasieexamen efter tre och fyra år har minskat jämfört med riket, vilket kan kopplas till ökad andel IM-elever, fler elever som valt skolor i andra kommuner samt ökade komplexa behov och psykisk ohälsa; samtidigt har kostnad per elev ökat. Förskolans effektivitetsindex påverkas av tomma platser och sjunkande resursindex, medan grundskolans ökning av effektivitetsindex förklaras av förbättrat kvalitetsindex 2023–2024 och felaktiga uppgifter för 2022. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 28(88) Önskad effekt 9: Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till information, tjänster och service för invånare, besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala lösningar Bedömning: Tidaholms kommun uppnår inte den önskade effekten 2025. Analys: Kommunen har under året bedrivit arbete inom IT, digitalisering och verksamhetsutveckling i syfte att öka tillgängligheten till information, tjänster och service. Arbetet har i huvudsak bestått av utredningar, planering, uppbyggnad av strukturer samt genomförande av avgränsade digitala utvecklingsinsatser. Av den samlade uppföljningen framgår dock inte att arbetet under 2025 har resulterat i sådana samlade och verifierade effekter att den önskade effekten kan konstateras som uppnådd. Fullmäktige har uppdragit åt samtliga nämnder och kommunstyrelsen att fastställa verksamhetsmål som bidrar till att kommunen uppnår den önskade effekten under målperioden 2024–2027. Under 2025 har det dock framkommit att frågor som rör styrning, drift och strukturer för kommunens arbete med både IT och digitalisering först och främst behöver hanteras av på kommunövergripande nivå. Först då det finns ändamålsenliga strukturer på plats kan övriga förvaltningar växla upp sitt arbete med digitalisering som ett verktyg i verksamhetsutvecklingen. Under året har en utredning avseende framtida IT- och digitaliseringsorganisation i Tidaholms kommun genomförts. Syftet är att skapa förutsättningar för en robust och långsiktig organisering. Utredningen presenterades för kommunstyrelsen i början av december 2025. Den innehåller två alternativ: 1. Fortsatt drift i egen regi IT- och digitaliseringsverksamheten fortsätter att bedrivas av Tidaholms kommun. 2. Inköp av IT-tjänster Tjänsterna köps in från Skövde kommun. Beslut i frågan fattas i början av 2026. Beroende på vilket alternativ som antas kommer en styrmodell för digitalisering att slutföras under kommande år. Kommunen har sedan tidigare haft en objektförvaltningsmodell i syfte att strukturera arbetet med förvaltning av IT-system och framdrift av digitaliseringsinitiativ. Under senare år har arbetet med modellen avstannat. Under 2025 har kommunen därför beslutat om ett utvecklingsprojekt i syfte att vitalisera objektförvaltningsarbetet och stärka förvaltningarnas kunskap om systemförvaltning. Projektet har dock inte påbörjats under året. Arbetet med att utveckla och förvalta gemensamma digitala plattformar har fortsatt under året. Kommunen har arbetat för att öka användningen av Microsoft 365 (M365). Arbetet har finansierats med strategiska medel och har haft fokus på utbildning, säkerhet och funktionalitet. Kommunens e-post har migrerats fullt ut till M365 och flera säkerhetsfunktioner har utvärderats och implementerats. Under året har även en utbildningsplan och en förvaltningsplan tagits fram. Vidare har kommunen har deltagit i det nationella arbetet inom Handslaget, som leds av SKR, med fokus på säker digital kommunikation och digital post. Arbetet fortsätter under 2026. Kommunen har dessutom varit med det nationella AI-assistentprojektet SVEA samt i utvecklingen av den länsgemensamma plattformen för IoT (Internet of Things), ett arbete som påbörjades under året och där samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att fungera som pilotförvaltning för tekniken. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 29(88) Informationssäkerhetsfrågan har haft starkt fokus under 2025 och 1,2 miljoner har avsatts som budgetprioritering för arbetet med cybersäkerhet. Digital verksamhetsutveckling har bedrivits inom flera verksamheter i syfte att öka tillgängligheten för invånare och besökare. Samhällsbyggnadsförvaltningen har exempelvis fortsatt arbetet med att utveckla digitala processer och e-tjänster kopplade till bygglov, fastighetsförvaltning och kartverksamhet. Inom kultur- och fritidsverksamheten har digitala bokningssystem, webbplatser och informationskanaler fortsatt att användas och utvecklas. Social- och omvårdnadsförvaltningen har genomfört och påbörjat flera digitaliseringsinsatser, främst kopplade till välfärdsteknik, e-tjänster och digitala planeringsstöd. Fullmäktiges mål: Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Bedömning: Målet uppnås ännu inte 2025. Analys: 2025 uppnår Tidaholms ännu inte de två önskade effekterna, vilka avser medarbetares trivsel och utveckling samt utveckling av ledarskapet. Under året har kommundirektören beviljat strategiska utvecklingsmedel till projekt som ska främja fullmäktiges mål. Ett av projekten syftar till att etablera ett arbete med ledarskapsutveckling. Kommunen har också säkerställt att det från och med år 2025 finns tillräckliga personella resurser för att arbeta med den önskade effekt som anger att medarbetarna ska trivas med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter. Önskad effekt 10: Medarbetare i Tidaholms kommun trivs med sin arbetssituation och sina utvecklingsmöjligheter Bedömning: Tidaholms kommun uppnår inte den önskade effekten 2025. Analys: Kommunen har under året bedrivit arbete som syftar till att stärka förutsättningarna för en god arbetssituation och utvecklingsmöjligheter för medarbetare. Arbetet har i huvudsak varit inriktat på styrning, samordning och förberedande insatser kopplade till kompetensförsörjning och arbetsgivarfrågor. Av den samlade uppföljningen framgår dock inte att arbetet under 2025 har resulterat i konstaterade effekter avseende medarbetares trivsel eller utvecklingsmöjligheter på kommunövergripande nivå. Fullmäktige har uppdragit åt samtliga nämnder att arbeta med den önskade effekten. Kommunen har samtidigt identifierat att kommunstyrelsen, genom kommunledningsförvaltningen och personalenheten, har ett särskilt ansvar för att leda och samordna utvecklingsarbetet. Detta sker med utgångspunkt i kommunstyrelsens verksamhetsmål att etablera ett tydligt och positivt laddat arbetsgivarvarumärke för Tidaholms kommun. Målet syftar till att stärka kommunens förmåga att attrahera och behålla kompetent personal, vilket är en förutsättning för att skapa en god arbetssituation där medarbetarna också har goda utvecklingsmöjligheter. Omvänt medför hög personalomsättning och brist på personal med rätt kompetens att medarbetare får en försämrad arbetssituation och att mycket kraft ägnas åt rekrytering, introduktioner och vidareutbildning. Redan idag erbjuder Tidaholms kommun konkurrenskraftiga anställningsvillkor och förmåner. Kommunen saknar dock en samlad och enhetlig kommunikation kring detta, särskilt gentemot de yrkesgrupper som kommunen har störst behov av att rekrytera. Det finns ett behov av att formulera en gemensam idé om vad Tidaholms kommun vill Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 30(88) stå för som arbetsgivare, och därefter bygga ett arbetsgivarvarumärke som tydligt förmedlar detta och bidrar till kommunens kompetensförsörjning och organisationsutveckling. Det krävs också att förvaltningen utformar en hållbar modell för hur arbetsgivarvarumärket ska förvaltas och utvecklas över tid. Under 2024 saknade kommunledningsförvaltningen tillräckliga personella resurser för att driva utvecklingsarbetet på ett ändamålsenligt sätt. Från och med våren 2025 har personalenheten förstärkts med en personalkonsult. Under hösten har ett förberedande arbete med verksamhetsmålet planerats, medan dialog och förankring med förvaltningarna är planerad att genomföras först under kommande år. Det finns därmed inga redovisade effekter av genomförda insatser under 2025 som visar att den önskade effekten har uppnåtts. Parallellt med det kommunövergripande arbetet har flera förvaltningar under året bedrivit insatser med inriktning mot arbetsmiljö, trivsel och kompetensutveckling. Inom social- och omvårdsförvaltningen har arbetet bland annat omfattat strukturerad introduktion, yrkesinriktad kompetensutveckling och organisatoriska åtgärder för att stärka chefernas förutsättningar. Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat med löpande arbetsmiljöuppföljning genom hälsoenkäter, friskfaktorsarbete och utveckling av kombinationstjänster. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har Helhetsidén utgjort en samlande ram för professionsutveckling, kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört arbetsmiljökartläggningar, gemensamma utvecklingsforum och organisatoriska förändringar i syfte att stärka struktur och utvecklingsförutsättningar. Dessa insatser utgör viktiga verksamhetsnära bidrag till arbetet mot den önskade effekten, men de har ännu inte följts upp på ett sätt som möjliggör en samlad bedömning på kommunövergripande nivå. Analysen av resultatet i årets medarbetarenkät visar att många medarbetare upplever uppskattning för sitt arbete samt trivsel i arbetsgruppen och i relation till närmaste chef. Samtidigt framkommer upplevelser av bristande stabilitet och kontinuitet i organisationen samt hög arbetsbelastning och personalbrist. Utvecklingen av nyckeltalet Motivationsindex som i medarbetarenkäten mäter medarbetarengagemang visar på en negativ trend jämfört med 2023. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen har påbörjat och planerat utvecklingsinsatser inom området, men att arbetet ännu inte har lett till sådana samlade och verifierade effekter att den önskade effekten kan bedömas som uppnådd. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Underlag vid uppföljning Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 Medarbetarengagemang (HME) 78 - 74 - totalt kommunen - Motivationsindex Önskad effekt 11: Chefer i Tidaholms kommun utvecklar aktivt sitt ledarskap. Bedömning: Tidaholms kommun uppnår inte den önskade effekten 2025. Analys: Kommunen har under året bedrivit arbete med inriktning på att stärka förutsättningarna för ett mer sammanhållet och systematiskt arbete med ledarskapsutveckling. Arbetet har i huvudsak bestått av analys, planering och förberedande insatser. Av den samlade uppföljningen framgår dock inte att arbetet under 2025 har resulterat i konstaterade effekter som visar att chefer i kommunen aktivt utvecklar sitt ledarskap. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 31(88) Fullmäktige har uppdragit åt samtliga nämnder att arbeta med den önskade effekten. Kommunen har samtidigt identifierat att kommunstyrelsen, genom kommunledningsförvaltningen och personalenheten, har ett särskilt ansvar för att leda och samordna arbetet. Detta har skett med utgångspunkt i kommunstyrelsens verksamhetsmål att leda arbetet med ledarskapsutveckling för chefer inom kommunen. För att uppnå den önskade effekten krävs att ett konkret utvecklingsarbete genomförs med resultatet att chefer i Tidaholms kommun aktivt utvecklar sitt ledarskap. 2024 genomfördes en analys av kommunens ledning och styrning. Analysen visade att ledarskap är ett av kommunens stora utvecklingsområden. I november 2024 fastställde fullmäktige en målbild för kommunens ledning och styrning (§ 114/2024). Under 2025 har kommunstyrelsen tilldelats riktade medel i syfte att förstärka personalenheten till följd av utökad efterfrågan knutet till kommunövergripande styrning och ledning. Under våren beviljades kommunledningsförvaltningen även strategiska utvecklingsmedel för att ta fram ett ledarskapsprogram. Projektet Ledarskapsutveckling har initierats under det tredje kvartalet 2025. Arbetet har inletts med att ta fram en nulägesbild samt beskriva ett önskat läge för kommunens ledarskap. Utifrån dessa underlag tas en ledarskapsutbildning för kommunens chefer fram. Kommunledningsförvaltningens avsikt är att utveckla ett koncept som kan användas och utvecklas över tid, och där olika delar kan utformas för att passa chefer som är både nya och erfarna i rollen. Flera förvaltningar har under året genomfört insatser med inriktning mot att stärka chefernas förutsättningar att utveckla sitt ledarskap. Inom social- och omvårdsförvaltningen har arbetet bland annat omfattat tydligare mötesstrukturer, formella kompetenskrav vid chefsrekrytering samt forum för erfarenhetsutbyte mellan chefer. Kultur- och fritidsförvaltningen har genom organisatoriska stödresurser och samordning av arbetsmiljöfrågor skapat bättre förutsättningar för chefer att fokusera på ledarskapsuppdraget. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har rektorsutbildning, ledningsnätverk och förstärkt stöd till skolledare utgjort centrala delar i arbetet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året infört en ny lednings- och stabsstruktur i syfte att stärka strategiskt ledningsstöd och skapa bättre förutsättningar för chefsutveckling. I november startade satsningen "Hållbart arbetsliv" i gång i samband med inspirationsdagen för chefer. Föreläsningar hölls på temana sjukskrivningsförebyggande arbete samt återhämtning. Arbetet fortsätter under 2026. Sammantaget visar uppföljningen för helår 2025 att kommunen har påbörjat ett strukturerat utvecklingsarbete inom området, men att arbetet ännu inte har lett till sådana genomförda insatser eller konstaterade effekter att den önskade effekten kan bedömas som uppnådd. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Underlag vid Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 uppföljning Medarbetarenga 75 - 76 - gemang (HME) totalt kommunen – Ledarskaps- index Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 32(88) 3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 3.6.1 Finansiella mål för Tidaholms kommun 2024–2027 Fullmäktiges mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Bedömning: Fullmäktiges finansiella mål uppnås enligt utfallet för år 2025, då kommunen uppnår båda de önskade effekterna under året. De önskade effekterna motsvarar kommunens resultatmål och målsättning för soliditet. Tidaholms kommun uppnår den önskade effekt som motsvarar kommunens resultatmål år 2025, avseende resultat vid årsbokslut. Tidaholms kommun har sedan många år en god soliditet. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens finansförvaltning och säkerställer att kommunens arbete med finansiering av investeringar sker med en bibehållen god soliditet över tid. Att kommunen uppnår de finansiella målen för 2025 avseende resultat och soliditet och ger goda förutsättningar för långsiktig ekonomisk hållbarhet. Enligt riktlinjen för målstyrning förutsätter dock god ekonomisk hushållning även att fullmäktiges strategiska och personalpolitiska mål uppnås helt eller delvis, vilket ännu inte är fallet för 2025. Kommunstyrelsen konstaterar att bedömningen av god ekonomisk hushållning därför behöver ses i ett helhetsperspektiv där fortsatt utveckling av den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen krävs. Önskad effekt 12: Årets resultat ska som ett genomsnitt uppgå till minst 10 miljoner kronor av skatter, generella statsbidrag och kommunal utjämning under perioden 2024– 2027. Bedömning: Tidaholms kommun uppnår den önskade effekten år 2025. För att uppnå den önskade effekten att genomsnittet för perioden 2024–2025 uppgår till minst 10 miljoner kronor per år, så måste kommunens resultatmål för 2025 uppgå till minst 18,5 miljoner kronor. Eftersom kommunens resultat 2025 är 52,5 miljoner kronor bedöms att kommunen uppnår den önskade effekten och uppsatta målet om minst 10 miljoner kronor i resultat i genomsnitt under perioden 2024–2027. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Underlag vid Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 uppföljning Resultat för -4,1 1,5 52,5 Tidaholms kommun Önskad effekt 13: Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Bedömning: Tidaholms kommun uppnår den önskade effekten vid helåret 2025. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 33(88) Soliditeten (exklusive pensionsåtaganden) vid bokslutet uppgår till 55,8 procent vilket överstiger målet på 25 procent i genomsnitt för målperioden 2024–2027. Soliditeten mäter kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Kommunens soliditet är i samma nivå som vid bokslut 2024. Både egna kapitalet och balansomslutningen har ökat lika stor omfattning, vilket betyder att den långsiktiga betalningsförmågan bibehålls i jämförelse med föregående år, samt ligger långt över det uppsatta målet för soliditet. Målet för soliditet är satt till 25 procent i genomsnitt för målperioden för att hantera de kommande årens höga investeringsnivåer. Nyckeltal som följer utvecklingen mot målet Underlag vid Baseline 2023 Utfall 2024 Utfall 2025 Utfall 2026 Utfall 2027 uppföljning Soliditet för 59,6 55,8 55,8 Tidaholms kommun 3.6.2 Resultat och ekonomisk ställning Den kommunala koncernens och kommunens ekonomiska ställning och förändringar beskrivs jämfört med föregående år samt avseende kommunens resultat finns jämförelse med budgeterat resultat 2025. Kommunens utfall i jämförelse med föregående år Kommunens resultat är 51 miljoner kronor högre år 2025 jämfört med år 2024. Resultatet år 2025 uppgår till 52,5 miljoner kronor. Att kommunens resultat är högre år 2025 jämfört med 2024 beror främst på att nettokostnaderna har minskat med 7,4 miljoner kronor år 2025, motsvarande cirka 0,8 procent, inklusive löneuppräkning. Verksamhetens kostnader Kommunens kostnader har ökat med 1 procent, vilket motsvarar 11,4 miljoner kronor mellan 2024 och 2025. Personalkostnaderna har stigit med 12,1 miljoner kronor, eller 1,7 procent. Att ökningen inte är större till följd av den årliga lönerevisionen beror på fortsatta anpassningar och svårigheter att rekrytera behörig personal inom barn- och utbildningsnämnden samt social- och omvårdnadsnämnden. Inom kommunstyrelsens verksamheter har däremot personalkostnaderna ökat då tidigare vakanser har tillsatts och förstärkningar gjorts, bland annat genom att tillsätta en HR-strateg i linje med årets prioriterade satsningar. Som en direkt effekt av konjunkturen och den lägre inflationen så har pensionskostnaderna minskat betydligt, med 19,5 miljoner kronor (22 procent). Att effekten inte är större mellan åren beror på att kommunen under 2025 löst in delar av sin pensionsskuld i förtid. Inlösen gjordes med totalt 19,5 miljoner kronor (inklusive särskild löneskatt). Kostnaderna för köp av huvudverksamhet har ökat marginellt med 1,6 miljoner kronor, däremot finns underliggande avvikelser mellan åren. Förskolan och gymnasiet har högre kostnader då fler barn och elever valt annan huvudman och prislistorna inom samverkansområdet har höjts. Samtidigt har kostnaderna minskat för externa vårdplaceringar inom socialpsykiatri och personlig assistans eftersom fler insatser hanteras i egen regi. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 34(88) Under 2025 har kommunen avsatt 10 miljoner kronor i strategiska utvecklingsmedel som kan sökas av verksamheterna. Dessa medel har lett till ökade kostnader, främst inom tjänsteköp. Totalt har tjänsteköpen ökat med 10,8 miljoner kronor, motsvarande 36 procent. Förutom effekten av utvecklingsmedlen beror ökningen också på högre licenskostnader och aktiviteter inom den taxefinansierade verksamheten. Elkostnaderna har minskat med 2,4 miljoner kronor (16 procent), och övriga verksamhetskostnader har minskat med 1,5 miljoner kronor. Den största orsaken till de lägre kostnaderna är införandet av ”PC som tjänst” inom skolan. Samtidigt har kostnader för reparation och underhåll ökat, framför allt inom den taxefinansierade verksamheten. Avskrivningarna har också ökat med 3,8 miljoner kronor (9 procent), vilket framför allt beror på färdigställandet av förskolan i Ekedalen. Verksamhetens intäkter Kommunens intäkter har ökat med 22,4 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 10,3 procent jämfört med 2024. Den största intäktsökningen förklaras av högre bidrag, som ökat med 14,6 miljoner kronor (19,4 procent). Ökningen förklaras framför allt av strategiska utvecklingsmedel samt av att fler riktade statsbidrag sökts och beviljats, särskilt inom skola, socialtjänst och nära vård. Av de 10 miljoner kronor som avsatts i strategiska utvecklingsmedel har 6,7 miljoner betalats ut under året och påverkar intäktssidan i form av bidrag. Försäljningsintäkterna har ökat med 1,4 miljoner kronor (8,4 procent) främst till följd av ökad insamling inom renhållningsverksamheten. Intäkter från taxor och avgifter har ökat med 4,6 miljoner kronor (7,5 procent). Ökningen är en effekt föregående års överskott inom vatten och avloppsverksamheten, som bokföringstekniskt bokas som en skuld till kollektivet och därmed påverkar intäktsposten. I jämförelse med föregående år har kommunen en högre tilldelning av skatter och generella bidrag motsvarande 47,5 miljoner kronor (5 procent). Bolagskoncernens utfall i jämförelse med föregående år Tidaholms energi AB:s koncerns (TEAB) resultat uppgår till 26,1 miljoner kronor för år 2025. Resultatet är 28 procent lägre än föregående år och förklaras främst av föregående års försäljning av fastigheten Thule. Tidaholms bostads AB (TBAB) redogör för resultatnivåer likt föregående år. Hyresintäkterna är lägre samtidigt som kostnaderna för fjärrvärme och elkostnader har minskat. Även Tidaholms Elnät AB (TENAB) har resultatnivåer i nivå med föregående år. Till följd av anslutningsavgifter är intäktsnivån något lägre i jämförelse med föregående år. Vidare så är drift- och underhållskostnaderna sammantaget lägre medan produktionsstöd till vindkraft har ökat. Kommunens utfall i jämförelse med budget Tidaholms kommuns budget för 2025 visar ett resultat på 32 miljoner kronor, motsvarande 3,2 procent av skatter och generella bidrag. Det faktiska utfallet blev 52,5 miljoner kronor, vilket är 20,5 miljoner kronor högre än budget och motsvarar 5,3 procent av skatter och generella bidrag. Skillnaden mellan budget och utfall beror främst på lägre nettokostnader, totalt 20,4 miljoner kronor. Detta förklaras framför allt av överskott inom nämndernas verksamheter, centrala poster kopplade till räntenettot samt försäljningsintäkter från fastigheter, mark och inventarier. Samtliga nämnder utom barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott jämfört med budget. Nämndernas sammantagna överskott uppgår till 36 miljoner kronor. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 35(88) Verksamhetens kostnader Kommunens kostnader är 18,8 miljoner kronor lägre än budgeterat (1 procent). Personalkostnaderna är 11,4 miljoner kronor högre än budget (2 procent). Detta beror främst på att anpassningar inom förskolan inte genomförts i den takt som förutsattes i budgeten, samt grundskolan där den högre tilldelningen av riktade statsbidrag är en bidragande orsak. Äldreomsorgens ekonomiska utmaningar bidrar också till högre personalkostnader, samtidigt som arbetet med att effektivisera verksamheten fortsätter. Inom övriga nämnder och styrelsen ligger personalkostnaderna i stället lägre än budget på grund av vakanser. Kommunens pensionskostnader är 7,2 miljoner kronor högre än budget (12 procent). ökningen beror till största del på att kommunen beslutat att lösa in delar av pensionsskulden i förtid. Kostnaderna för övriga tjänster är 29,5 miljoner kronor högre än budgeterat (22 procent). Detta förklaras framför allt av ökade konsultkostnader kopplade till utredningar om kommunens lokaler och genomlysningar inom exempelvis äldreomsorgen. En del av ökningen kan kopplas till de strategiska utvecklingsmedel som tillförts verksamheterna under året. Därtill har den taxefinansierade verksamheten haft högre kostnader på grund av underhåll av vattenledningar samt fortsatt arbete med pumpstationer och ledningsnät. Kostnaderna för köp av huvudverksamhet är 18,7 miljoner kronor lägre än budget (14 procent). Detta beror främst på färre externa vårdplaceringar inom socialpsykiatri och personlig assistans, eftersom fler insatser utförs i egen regi. Samtidigt finns högre kostnader än förväntat inom förskolan och gymnasiet på grund av att fler barn och elever väljer annan huvudman samt att prislistor inom samverkansområdet har höjts. Kommunens elkostnader är 1,3 miljoner kronor lägre än budgeterat (6 procent), vilket förklaras av gynnsamt väder. Övriga verksamhetskostnader är 10,3 miljoner kronor lägre än budget (10 procent). Detta är en följd av lägre kostnader för förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier inom flera av kommunens verksamheter. Avskrivningskostnaderna är också lägre än budgeterat, vilket främst beror på att flera projekt blivit försenade. Kommunens finansnetto visar ett överskott på 5,2 miljoner kronor jämfört med budget. Detta beror på att kommunen inte tagit upp lån i den omfattning som antogs i investeringsbudgeten, eftersom flera projekt har försenats och flyttats fram i tid. Verksamhetens intäkter Kommunens intäkter är 41,6 miljoner kronor högre än budgeterat, motsvarande 11 procent. Ökningen beror främst på att fler riktade statsbidrag har sökts och beviljats samt på de strategiska utvecklingsmedel som tilldelats verksamheterna. Den högre tilldelningen av riktade statsbidrag finns framför allt inom grundskolan, äldreomsorgen och socialtjänsten. Intäkterna från skatter och generella bidrag är däremot 7,4 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta förklaras främst av lägre skatteintäkter till följd av att den ekonomiska återhämtningen inte utvecklats i den takt som antogs i budgeten. Den lägre tilldelningen balanseras i stort av den centrala prognososäkerhet som avsatts i budget för eventuella svängningar inom skatter och generella bidrag. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 36(88) Tidaholms kommuns resultat som andel av skatter och generella bidrag (2019–2025), angivet i procent Tidaholms kommuns resultat i miljoner kronor (2019–2025) Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 37(88) Tidaholms kommuns soliditet (2019–2025) Tidaholms kommuns borgensåtaganden och låneskuld i miljoner kronor (2019–2025) Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 38(88) 3.7 Balanskravsresultat 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat enligt resultaträkningen 52 489 1 471 -4 112 63 245 38 058 - Samtliga realisationsvinster -2 316 -797 -1 597 -3 979 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -864 + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 311 -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 51 936 -845 -4 909 61 648 34 079 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv 845 Årets balanskravsutredning 51 936 0 -4 909 61 648 34 079 Utgående balans, resultatutjämningsreserv 90 890 90 890 91 735 91 735 91 735 Kommunens balanskravsutredning visar exklusive realisationsvinster och realisationsförluster ett positivt resultat på 51,9 miljoner kronor avseende 2025. Enligt utredningen ovan uppfyller kommunen det lagstadgade balanskravet år 2025 där ett resultat exklusive realisationsvinster är positivt. 2023 och 2024 års balanskravsutredningar och beslut om åtgärdsplan I 2023 års årsredovisning konstateras det i balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till - 4,9 miljoner kronor för år 2023. Resultatet innebar att kommunen år 2023 inte har uppfyllt kommunallagens balanskrav vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat regleras inom de närmast följande tre åren och kommunfullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Kommunfullmäktige åberopade inte synnerliga skäl för att inte återställa hela beloppet. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2024 (74§2024) att 2024 års fastställda budget utgör åtgärdsplan för reglering av 2023 års negativa balanskravsresultat. I 2024 års årsredovisning konstaterades det i balanskravsutredningen att balanskravsresultatet uppgick till -0,8 miljoner kronor exklusive realisationsvinster för år 2024. Resultatet innebar att kommunen enligt utredningen ovan inte heller under 2024 uppfyllde det lagstadgade balanskravet där ett resultat exklusive realisationsvinster är negativt. Avseende 2024 medger kommunens regelverk att resultatutjämningsreserven kan nyttjas avseende 2024 samt att kommunen har tillräckliga medel avsatta i resultatutjämningsreserven och beslutade att nyttja dessa 2024 upp till 0. Därmed fastställde kommunen att balanskravet för 2024 uppfylldes. 11 kap. 12 § kommunallagen anger att om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § LKBR är negativt för ett visst räkenskapsår, ska det regleras under de närmast följande tre åren. Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 39(88) balanskravsresultatet uppkom. Enligt 11 kap. 13 § kommunallagen får fullmäktige besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras, om det finns synnerliga skäl. 2025 2024 Ingående balans, ackumulerade ej återställda negativa resultat -4 909 -4 909 varav från 2023 -4 909 -4 909 varav från 2024 0 0 varav från 2025 0 Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredning 53 936 + synnerliga skäl att inte återställa + synnerliga skäl att inte återställa under längre tid Utgående balans, ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år 0 -4 909 Utgående balans, synnerliga skäl som ska återställas över längre tid Utgående balans, ackumulerade ej återställda negativa resultat 0 -4 909 varav från år 2023, återställs senast 2026 0 -4 909 varav från år 2024, återställs senast 2027 0 0 Belopp anges i tusentals kronor. Återställande av 2023 års negativa resultat om -4,9 miljoner kronor kvarstod inför 2025, då det inte fanns resultat från 2024 att reglera 2023 år negativa resultat. Kommunen beslutade att 2025 års budget med ett budgeterat resultat på 32 miljoner kronor var den åtgärdsplan som avser att återställa det det negativa balanskravsresultatet från 2023. Arbetet med att återställa balanskravet har genomförts enligt den åtgärdsplan som beslutades av kommunfullmäktige i juni 2024. Årets resultat uppgår till 53,9 miljoner vilket innebär att balanskravet är uppfyllt och tidigare ackumulerade underskott är täckta. Kommunens finansiella ställning är därmed förbättrad och ger ett stabilt utgångsläge inför kommande planperioder. 3.8 Väsentliga personalförhållanden Bemanning Antalet tillsvidareanställda i Tidaholms kommun minskade under året med sex personer, från 1 196 den 31 december 2024 till 1 190 den 31 december 2025. Minskningen återfinns inom flera förvaltningar och kan därför inte hänföras till någon enskild verksamhet. Samtidigt har en marginell ökning skett inom två förvaltningar, vilket huvudsakligen förklaras av resursförstärkningar. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron, inklusive både kort- och långtidssjukfrånvaro, uppgick år 2025 till 7,9 procent. Detta innebär en marginell minskning jämfört med 2024 och utgör ett trendbrott efter flera år av ökande sjukfrånvaro. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 40(88) På förvaltningsnivå avviker Kommunstyrelsen samt Kultur- och fritidsförvaltningen från genomsnittet. För Kommunstyrelsen förklaras utfallet till stor del av fortsatt komplex långtidsfrånvaro. Inom Kultur- och fritidsförvaltningen beror sjukfrånvaron främst på ett antal långtidssjukskrivningar kopplade till skador som uppkommit utanför arbetet. Sjukfrånvaron är fortsatt en prioriterad fråga. Personalenheten arbetar i nära dialog och samverkan med förvaltningarna genom flera insatser, bland annat arbete med friskfaktorer, samarbete med Närhälsan och företagshälsovården samt ett kombinerat föreläsnings- och utbildningspaket med workshops i samtliga ledningsgrupper. Ett fördjupat samarbete mellan Personalenheten och förvaltningarna pågår även avseende analyser av orsaker och samband kopplade till sjukfrånvaro, med målsättningen att förebygga en fortsatt ökning. Som en del i detta arbete har Personalenheten genomfört dialogmöten med samtliga chefer i kommunen för analys av respektive enhets sjukfrånvarotal. Rekryteringsbehov och kompetensförsörjning Den strategiska kompetensförsörjningen utgör fortsatt en av kommunens största utmaningar, inte minst till följd av den demografiska utvecklingen. Befolkningsprognosen visar på ett ökande antal äldre invånare med behov av vård och omsorg samtidigt som antalet födda barn minskar. Utvecklingen ställer krav på en långsiktig och strategisk omställning för att kommunen även framöver ska kunna tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet. Kompetensförsörjningsbehovet förväntas i ökande grad koncentreras till vård- och omsorgsyrken, samtidigt som personalresurser inom en minskande barnomsorgssektor behöver planeras och omfördelas på ett långsiktigt och hållbart sätt. En ytterligare utmaning är att allt färre ungdomar söker till gymnasiala vård- och omsorgsutbildningar. Samtidigt konkurrerar kommunen med övriga arbetsmarknaden om utbildad arbetskraft inom området. Sammantaget bedöms kompetensförsörjningen inom vård och omsorg bli en allt större utmaning under kommande år. Personalpolitik Medarbetarnas trivsel, arbetsmiljö och möjligheter till utveckling är avgörande för att Tidaholms kommun ska kunna behålla och rekrytera kompetent personal. Arbetet med friskfaktorer, i syfte att stärka positiva strukturer i organisationen, samt införandet av ett nytt friskvårdsbidrag är exempel på insatser för att främja trivsel och hållbar arbetsmiljö. Arbetet med att vidareutveckla ett tydligt och attraktivt arbetsgivarvarumärke befinner sig i en planerings- och förberedelsefas, med målsättningen att övergå i en operativ genomförandefas. Ett långsiktigt hållbart arbetsgivarvarumärke bedöms vara en central faktor för framtida rekrytering och kompetensförsörjning. Ett aktivt och utvecklande ledarskap är också en viktig del i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare samt för att skapa goda förutsättningar för medarbetares utveckling i det dagliga arbetet. Personalenheten har därför initierat ett arbete för att stärka och utveckla kommunens ledarskap genom ett kommungemensamt ledarskapsprogram. Med utgångspunkt i en gemensam definition av ledarskap i Tidaholms kommun är målsättningen att etablera ett lokalt förankrat program som genomförs genom återkommande utbildningsinsatser, kollegialt lärande och praktisk tillämpning i verksamheterna. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 41(88) 3.8.1 Personalredovisning för kommunen Årsarbetare och antal anställda Antal anställda samt könsfördelning bland anställda i Tidaholms kommun 2025 2024 Antal anställda 1 190 1 196 varav antal kvinnor 971 975 varav antal män 219 221 varav andel kvinnor 81,6 81,5 varav andel män 18,4 18,5 Antal anställda per nämnd 2025 2024 2023 2022 2021 Kommunstyrelsen 45 43 41 37 40 Samhällsbyggnadsnämnden 147 152 155 151 148 Kultur- och fritidsnämnden 43 45 39 38 43 Barn- och utbildningsnämnden 455 453 453 482 498 Social- och omvårdnadsnämnden 500 503 518 464 477 Totalt 1 190 1 196 1 206 1 172 1 206 Antal årsarbetare i Tidaholms kommun 2025 2024 Antal årsarbetare 1 170,1 1 175,9 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, andel (%) 98,3 98,3 Sjukfrånvaro, andel (%) 7,9 8,1 Antal årsarbetare per nämnd 2025 2024 2023 2022 2021 Kommunstyrelsen 44,0 41,8 40,0 36,5 39,0 Samhällsbyggnadsnämnden 145,2 149,8 151,2 146,5 150,0 Kultur- och fritidsnämnden 38,7 40,5 35,0 33,3 37,8 Barn- och utbildningsnämnden 450,3 448,8 448,5 475,8 491,8 Social- och omvårdnadsnämnden 491,9 495,0 510,2 447,6 458,1 Totalt 1 170,1 1 175,9 1 184,9 1 139,7 1 176,7 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 42(88) Tidsbegränsade anställningar, antal 2025 2024 Vikarie/ava, månadsavlönade medarbetare 100 85 Timanställda medarbetare 416 325 Totalt 516 410 Sjukfrånvaro Fördelning av närvaro och frånvaro 2025 2024 2023 2022 2021 Arbetad tid totalt 76,3 76,7 76,9 77,1 77,4 Frånvarande tid totalt 23,4 23,3 23,1 22,9 22,6 varav sjukfrånvaro (%) 7,9 8,1 7,8 7,5 6,4 varav vård av barn (%) 4,1 4,1 4,8 4,6 5,2 varav övrig ledighet (%) 4,2 4,1 3,5 3,8 4,1 varav semester (%) 7,2 7,0 7,0 7,0 6,9 Sjukfrånvaro bland kvinnor, andel procent 2025 2024 Kvinnor upp till 29 år 5,1 5,7 Kvinnor 30–39 år 6,7 8,1 Kvinnor 40–49 år 9,6 8,6 Kvinnor 50–59 år 10,1 10,1 Kvinnor 60 år och äldre 10,7 11,5 Sjukfrånvaro bland män, andel procent 2025 2024 Män upp till 29 år 5,3 2,6 Män 30–39 år 4,3 5,9 Män 40–49 år 4,4 4,8 Män 50–59 år 2,8 3,3 Män 60 år och äldre, andel (%) 5,1 2,1 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 43(88) Sjukfrånvaro per nämnd, andel procent 2025 2024 2023 2022 2021 Kommunstyrelsen 9,9 9,1 7,2 6,7 4,3 Samhällsbyggnadsnämnden 6,3 6,1 7,8 8,4 8,1 Kultur- och fritidsnämnden 10,4 7,6 7,2 10,3 8,4 Barn- och utbildningsnämnden 6,7 7,8 7,7 6,2 4,8 Social- och omvårdnadsnämnden 8,9 8,7 8,0 8,4 7,3 Tidaholms kommun 7,9 8,1 7,8 7,5 6,4 Kommunens totala personalkostnad 2025 2024 2023 2022 2021 Direkt ersättning 537 179 527 047 515 998 491 492 474 385 PO-pålägg 215 651 249 481 232 891 187 833 181 184 Totalt 752 830 776 528 748 889 679 325 655 569 Löneläge december 2025, tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Medellön 35 902 38 396 36 361 Medianlön 34 100 37 250 34 425 Percentil 90 45 000 47 240 45 620 Percentil 10 28 450 28 680 28 450 Semesterlöneskuld 2025 2024 2023 2022 2021 Total semesterlöneskuld 29 355 28 886 28 682 28 105 29 129 PO-pålägg 11 812 13 628 13 556 11 827 11 693 Totalt 41 167 42 514 42 238 39 932 40 822 Förändring -1 347 276 2 306 -890 3.8.2 Personalredovisning för den kommunala koncernen Antal anställda i den kommunala koncernen Kommunala koncernen Tidaholms kommun 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Totalt antal anställda 1 225 1 229 1 190 1 196 Årsarbetare, antal 1 205,3 1 028,7 1 170,3 1 176,1 Män, andel (%) 20,2 20,1 18,4 18,5 Kvinnor, andel (%) 79,8 79,9 81,6 81,5 Sjukfrånvaro, andel av arbetsdagar (%) 7,7 7,9 7,9 8,1 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 44(88) 3.9 Förväntad utveckling Demografi och ekonomi Mot bakgrund av utvecklingen under 2025 står Tidaholms kommun inför fortsatta demografiska utmaningar där färre barn och unga samt en ökande andel äldre påverkar behovet av välfärdstjänster, lokaler och personal. Detta innebär att verksamheter behöver anpassas i omfattning och struktur. Utvecklingen på sikt innebär även ekonomiska utmaningar som kräver prioriteringar, effektiv resursanvändning och långsiktighet i investeringar och lokalförsörjning. Kompetensförsörjning Förändrad demografi och pensionsavgångar medför utmaningar kopplade till kompetensförsörjning. För att säkerställa verksamheternas kvalitet arbetar kommunen med att utveckla organisation, arbetsmiljö och ledarskap samt med kompetensutveckling och nya arbetssätt inom flera verksamheter. Digitalisering och verksamhetsutveckling Digitalisering kommer att vara ett prioriterat verktyg i verksamhetsutvecklingen. Kommunen arbetar med att utveckla digitala arbetssätt, e-tjänster och systemstöd i syfte att effektivisera processer och öka tillgängligheten för invånare och verksamheter. Parallellt pågår arbete med att stärka informations- och IT-säkerheten samt att använda välfärdsteknik och digitala lösningar där det är ändamålsenligt. Barnomsorg och utbildning Barn- och utbildningsnämndens verksamheter påverkas av befolkningsutvecklingen, vilket innebär behov av att anpassa verksamhetsvolymer, organisation och lokaler. Kommunen arbetar med långsiktig planering av skolstruktur, lokalförsörjning och investeringar för att bibehålla kvalitet och god arbetsmiljö. Samtidigt kvarstår kraven på att säkerställa likvärdig och rättssäker utbildning samt att möta barns och elevers behov genom tidiga och adekvata insatser. Socialtjänst och omsorg En åldrande befolkning innebär ökade behov inom omsorgen och minskad tillgång till arbetskraft. Den nya socialtjänstlagen innebär ett ökat fokus på förebyggande, tillgängliga och kunskapsbaserade insatser. Det kräver förändrade arbetssätt och stärkt samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, särskilt i det förebyggande och främjande arbetet med barn och unga. Kommunen arbetar med att effektivisera verksamheten, bland annat genom digitalisering och utveckling av stöd- och boendeformer som bättre motsvarar invånarnas behov. Samhällsbyggnad, hållbarhet och beredskap Samhällsbyggnadsverksamheten påverkas av ökade krav kopplade till lagstiftning, klimatförändringar och en mer osäker omvärld. Kommunen arbetar med fysisk planering, bostadsförsörjning, infrastruktur och utveckling av offentliga miljöer för att möta framtida behov. Samtidigt stärks arbetet med ekologisk hållbarhet, klimatanpassning samt säkerhet och civil beredskap i syfte att minska sårbarhet och öka motståndskraften i samhällsviktiga verksamheter. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 45(88) 4 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys I detta avsnitt anger samtliga tabeller belopp i tusentals kronor. 4.1 Ekonomisk redovisning 4.1.1 Resultaträkning Kommunal koncern Kommun Not 2025 2024 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 403 612 393 929 240 519 218 115 -1 -1 -1 -1 Verksamhetens kostnader 2,8 228 665 231 212 134 125 122 877 Avskrivningar 3 -75 530 -71 449 -45 371 -41 574 Verksamhetens nettokostnader -900 583 -908 732 -938 977 -946 336 Skatteintäkter 4 693 818 669 320 693 818 669 320 Generella statsbidrag och utjämning 5 301 138 278 128 301 138 278 128 Verksamhetens resultat 94 373 38 716 55 980 1 112 Finansiella intäkter 6 6 426 16 347 7 056 9 079 Finansiella kostnader 7 -17 886 -14 481 -10 547 -8 720 Resultat efter finansiella poster 82 913 40 582 52 489 1 471 Uppskjuten skatt -4 317 -2 812 Årets resultat 78 596 37 770 52 489 1 471 Justering av resultat enligt balanskravet -553 -2 316 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 51 936 -845 Reservering av medel till resultatutjämningsreserven Upplösning av medel från 845 resultatutjämningsreserven Balanskravsresultat 0 0 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 46(88) 4.1.2 Balansräkning Tillgångar Kommunal koncern Kommun Not 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 1 416 020 1 366 938 835 630 796 470 Maskiner och inventarier 10 96 936 76 502 66 666 56 555 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 11 18 868 15 004 21 416 21 416 Långfristiga fordringar koncern 9 415 3 500 9 415 Summa anläggningstillgångar 1 541 239 1 461 944 933 127 874 441 Bidrag till statlig infrastruktur 12 1 200 1 600 1 200 1 600 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 13 37 607 17 101 32 999 12 054 Fordringar 14 134 194 143 001 72 970 87 196 Kassa och bank 15 157 177 138 875 155 766 127 046 Summa omsättningstillgångar 328 978 298 977 261 735 226 296 Summa tillgångar 1 871 417 1 762 571 1 196 062 1 102 337 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 47(88) Eget kapital, avsättningar och skulder Kommunal koncern Kommun Not 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital, avsättningar och skulder 16 Eget kapital vid årets början 841 386 806 616 614 912 613 440 Varav resultatreserv 7 429 7 429 7 429 7 429 Varav resultatutjämningsreserv 90 890 90 890 90 890 90 890 Årets resultat 78 596 37 770 52 489 1 471 Eget kapital vid årets slut 919 982 841 388 667 400 614 913 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande 17 14 956 15 577 14 956 15 577 förpliktelser Avsättning för uppskjuten skatt 18 59 368 62 039 561 7 636 Avsättning för övriga skatter Skulder Långfristiga skulder 19 560 422 507 688 261 073 191 008 Kortfristiga skulder 20 316 689 335 879 252 072 273 204 Summa eget kapital, avsättningar och 1 871 417 1 762 571 1 196 062 1 102 337 skulder Panter och ansvarsförbindelser Leasingåtagande 21 - - 14 120 14 120 Pensionsförpliktelser inkl löneskatt 22 155 743 159 995 155 743 159 995 Övriga ansvarsförbindelser 23 35 245 37 431 322 294 350 633 Summa Panter och 190 988 197 426 492 157 524 748 ansvarsförbindelser Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 48(88) 4.1.3 Kassaflödesanalys Kommunal koncern Kommun Not 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 83 050 41 876 52 489 1 471 Justering för ej likviditetspåverkande 24 68 625 73 025 38 300 43 150 poster Övriga likviditetspåverkande poster 25 -1 463 -566 -626 -566 Poster som redovisas i annan sektion 26 -1 318 -14 551 -1 313 -2 316 Medel från verksamheten före 148 895 99 785 88 850 41 742 förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga 7 273 12 464 14 227 19 739 fordringar Ökning/minskning förråd och -20 507 -7 127 -20 946 -6 789 varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder -18 446 -24 064 -21 131 -8 138 Kassaflöde från den löpande 117 215 81 057 61 000 46 550 verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella -145 344 -120 266 -104 550 -89 220 anläggningstillgångar Försäljning av materiella 1 870 9 192 1 806 2 964 anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar -25 Avyttring av finansiella tillgångar 10 971 Kassaflöde från -143 474 -100 127 -102 744 -86 255 investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 103 915 138 300 103 915 130 800 Amortering av långfristiga skulder -57 777 -68 278 -31 874 -51 832 Kassaflöde från 46 138 70 022 72 041 78 968 finansieringsverksamheten Bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning av bidrag till infrastruktur -1 575 -1 260 -1 575 -1 260 Årets kassaflöde 18 302 49 690 28 720 38 002 Likvida medel vid årets början 138 875 89 184 127 046 89 044 Likvida medel vid årets slut 157 177 138 874 155 766 127 046 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 49(88) 4.1.4 De kommunala koncernföretagen De kommunala bolagens resultaträkning Tidaholms Energi AB Tidaholms Energi AB Tidaholms Elnät AB Tidaholms Bostads - Koncern - Moderbolag AB 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Intäkter 204 559 206 430 143 873 144 301 54 705 55 873 32 731 33 102 Kostnader -135 869 -137 657 -107 553 -110 137 -37 979 -36 308 -21 387 -20 448 Avskrivningar -30 159 -29 875 -14 912 -14 852 -9 495 -9 002 -5 752 -6 021 Rörelseresult 38 531 38 898 21 408 19 312 7 231 10 563 5 592 6 633 at Finansiella 1 068 12 007 1 460 1 637 124 187 314 11 134 intäkter Finansiella -9 038 -10 501 -4 254 -4 737 -832 -897 -4 782 -5 817 kostnader Resultat efter 30 561 40 404 18 614 16 212 6 523 9 853 1 124 11 950 finansiella poster Bokslutsdispo -18 395 -10 178 -6 500 -9 837 8 000 sitioner Resultat före 30 561 40 404 219 6 034 23 16 9 124 11 950 skatt Årets skatt -137 -1 294 -48 -2 983 -2 -1 -49 3 500 Uppskjuten -4 317 -2 812 skatt Årets 26 107 36 298 171 3 051 21 15 9 075 15 450 resultat Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 50(88) 4.2 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen för Tidaholms kommun är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningen följer god kommunal redovisningssed enligt 1 kap. 4 § LKBR. Allmänna redovisningsprinciper Intäkter redovisas när det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer kommunen till godo och när intäkten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, i enlighet med RKR R2. Periodisering av inkomster och utgifter sker till det år då varor levereras, tjänster utförs eller ekonomiska händelser inträffar. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges. Kortfristiga placeringar värderas post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. Klassificering av tillgångar och skulder Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder avser belopp som beräknas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder avser belopp vars återvinning eller betalning sker senare än tolv månader. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter periodiseras enligt RKR R2 och redovisas det inkomstår då den beskattningsbara inkomsten uppstått. Generella statsbidrag redovisas det år rätten till dem uppkommer. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas och redovisas i not. 2025 har inlösen av pension (ansvarsförbindelse) gjorts och betraktas som en jämförelsestörande post då beloppet är stort och inte förväntas vara återkommande över åren. Kommunkoncernen Kommunkoncernen omfattar följande bolag: • Tidaholms Energi AB (100 %) • Tidaholms Elnät AB (100 %) • Tidaholms Bostadsbolag AB (100 %) • Bosnet AB (20 %) • Netwest Sweden AB (3 %) Ingen förändring i koncernens sammansättning har skett under året. Sammanställda räkenskaper De sammanställda räkenskaperna har upprättats enligt LKBR kapitel 12. Bolag med betydande inflytande (20 %) eller särskild betydelse för kommunens verksamhet ingår. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av avsnittet Kommunala koncernföretag. Kommunala bolag tillämpar ÅRL och BFNAR 2012:1 (K3). Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 51(88) Tilläggsposter vid sammanställda räkenskaper som inte täcks av den kommunala redovisningslagens räkenskapsschema är skatt på årets resultat som redovisas i resultaträkningen i verksamhetens kostnader samt uppskjutna skatter som redovisas under avsättningar. Transaktioner av väsentlig betydelse mellan kommunen och bolagen elimineras. Anläggningstillgångar Tillgångar med en nyttjandeperiod längre än tre år och ett anskaffningsvärde över ett halvt prisbasbelopp klassificeras som anläggningstillgång. Tillgångarna värderas till anskaffningsvärde minus avskrivningar. Objekt med ett värde under ett halvt prisbasbelopp kostnadsförs direkt. Kommunen tillämpar RKR R4 för materiella anläggningstillgångar samt komponentavskrivning sedan 2017. Avskrivningar Avskrivningar görs linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod baserat på anskaffningsvärde exklusive eventuellt restvärde. Ingen avskrivning görs på mark, konst och pågående arbeten. Komponentavskrivning tillämpas i enlighet med RKR R4. Komponenter med väsentlig skillnad i nyttjandeperiod skrivs av separat. Avskrivningen påbörjas då anläggningen tas i bruk. Vid aktivering görs en bedömning av den ekonomiska livslängden. Avskrivningstid utgår från RKR och SKR rekommendationer. De kommunala bolagen tillämpar komponentavskrivning. Investeringsbidrag Investeringsbidrag redovisas i enlighet med RKR R2 och skuldförs för att upplösas i takt med att tillgången skrivs av. Dessa investeringsbidrag redovisas som långfristig skuld och återföring sker under anläggningens nyttjandeperiod. Anslutningsavgifter Anslutningsavgifter ska enligt RKR R2 redovisas som en skuld och intäktsförs i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Den genomsnittliga nyttjandeperioden är 50 år. Lånekostnader Huvudregeln i RKR R4 används, det vill säga lånekostnader belastar resultatet för den period de avser. Räntor aktiveras inte. Exploateringsverksamhet Intäkter från exploateringsverksamhet redovisas när kommunens åtaganden uppfyllts och köparen tillträtt marken. Kostnader redovisas i takt med att de uppstår. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. Leasing Leasingavtal klassificeras enligt RKR R5. Ett leasingavtal klassificeras som finansiell leasing när de i allt väsentligt överför de ekonomiska risker och förmåner som är förknippade med äganderätten till den leasade tillgången. Kommunen har klassificerat ett avtal som finansiell leasing under 2024 och detta har lyfts in i balansräkningen på Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 52(88) både tillgångs- och skuldsidan. Tillgången leasas av det kommunala fastighetsbolaget, Tidaholms Bostad AB. I avtalet ingår en möjlighet till förlängning. Minimileaseavgifterna avser kallhyra, varpå el, värme, vatten och städning debiteras som variabla avgifter. Tillgången har lagts till som anläggningstillgång till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna vid leasingavtalets början. En motsvarande skuld redovisas som långfristig respektive kortfristig skuld. Leasingbetalningarna fördelas mellan ränta och amortering av skulden. Räntekostnaden redovisas i resultaträkningen över leasingperioden och avskrivningar görs enligt samma principer som övriga anläggningstillgångar. Pensioner Tidaholms kommun redovisar avtalspensionerna enligt blandmodellen vilket innebär att samtliga pensioner till och med 31 december 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Utbetalning av ansvarsförbindelsen redovisas som en kostnad i resultaträkningen. De pensioner som har intjänats från och med 1 januari 1998 redovisas som en kostnad under intjänandeåret. Avsättning för pensioner värderas enligt RIPS i enlighet med RKR R10 medan pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i den kommunala koncernen redovisas och värderas i enlighet med K3. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse Förpliktelser avseende pensionsåtagande gentemot förtroendevalda har tagits upp enligt avtalet OPF-KL. Förpliktelser för pensionsåtaganden för kommunens anställda och förtroendevalda är beräknade enligt RIPS21 och redovisas inklusive löneskatt enligt RKR R10. Uppgifterna grundas på beräkning från KPA. Pensionsåtaganden gentemot anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens regelverk K3. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder värderas enligt RKR R7 – till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde. Internredovisning Kommunens verksamhet är indelad i en skattefinansierad och en taxefinansierad del. De taxefinansierade enheterna redovisas separat vid bokslut genom egna resultat- och balansräkningar, genom redovisningsenhet med egen kassa i kommunens koncernkonto. Vatten- och avloppsverksamhet Vatten-och avloppsverksamheten är en taxefinansierad verksamhet. I enlighet med lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) redovisas årets överskott eller underskott som skuld eller fordran till VA-kollektivet. Internränta Internränta har beräknats på anläggningstillgångarnas bokförda värde med en räntesats på 2,5 procent för 2025. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 53(88) 4.3 Noter Innehållsförteckning Noter Not Beskrivning 1–8 Noter till resultaträkningen 9–20 Noter till balansräkningen 21–23 Panter och ansvarsförbindelser 24–26 Noter till kassaflödesanalysen 27–28 Övriga noter 4.3.1 Noter – Resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Försäljningsintäkter 135 196 161 846 18 494 17 054 Taxor och avgifter 66 224 61 625 66 224 61 625 Hyror och arrenden 55 573 51 853 23 810 24 766 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 81 113 68 070 81 113 68 070 Bidrag och gåvor från privata aktörer 961 25 961 25 Offentliga bidrag 185 185 185 185 EU-bidrag 185 188 185 188 Övriga bidrag 7 711 7 024 7 711 7 024 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 40 198 36 861 40 198 36 861 Intäkter från exploateringsverksamhet och 449 706 449 706 tomträtter Realisationsvinster på materiella och immateriella 1 189 1 611 1 189 1 611 anläggningstillgångar Övriga verksamhetsintäkter 14 628 3 932 Summa 403 612 393 926 240 519 218 115 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 54(88) Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Personalkostnader exklusive pensionskostnader -732 041 -744 101 -702 996 -712 108 Pensionskostnader -87 461 -85 598 -82 982 -85 598 Lämnade bidrag -29 704 -27 002 -29 704 -27 002 Köp av verksamhet -113 193 -111 580 -113 193 -111 580 Lokal-och markhyror samt övriga -45 338 -45 366 -45 338 -45 366 fastighetskostnader Inköp av material och varor -109 209 -117 301 -45 312 -42 254 Inköp av tjänster -88 528 -65 681 -88 528 -65 681 Realisationsförluster sålda exploateringsfastigheter -289 -289 Bolagsskatt -137 -2 983 Övriga verksamhetskostnader -22 628 -31 600 -25 783 -33 289 Summa -1 228 528 -1 231 212 -1 134 125 -1 122 878 Under 2025 gör Tidaholms kommun en inlösen av pensionskostnader på 19 466 tkr Not 3 Avskrivningar Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Avskrivning byggnader och anläggningar -44 207 -42 184 -36 253 -33 880 Avskrivning maskiner och inventarier -31 323 -29 265 -9 118 -7 694 Nedskrivning/återföring byggnader och anläggningar Summa -75 530 -71 449 -45 371 -41 574 Not 4 Skatteintäkter Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Preliminär kommunalskatt -697 999 -670 197 -697 999 -670 197 Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år 4 181 877 4 181 877 Mellankommunal kostnadsutjämning Övriga skatter Summa -693 818 -669 320 -693 818 -669 320 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 55(88) Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Inkomstutjämning 191 055 186 578 191 055 186 578 Kostnadsutjämning 12 757 4 456 12 757 4 456 Regleringsbidrag/avgift 33 803 39 230 33 803 39 230 Kommunal fastighetsavgift 38 760 37 801 38 760 37 801 Bidrag/avgift för LSS-utjämning 22 716 10 063 22 716 10 063 Övriga bidrag i utjämningssystemet Övriga generella bidrag från staten 2 047 2 047 Summa 301 138 278 128 301 138 278 128 Not 6 Finansiella intäkter Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Utdelningar från koncernföretag 3 000 Utdelningar på aktier och andelar 10 10 947 10 Intäkter från finansiella anläggningstillgångar Realiserad vinst på försäljning av finansiella instrument Orealiserad värdestegring på finansiella instrument Ränteintäkter 6 416 5 301 5 347 4 339 Borgensavgift 1 699 1 740 Övriga finansiella intäkter 99 Summa 6 426 16 347 7 056 9 079 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 56(88) Not 7 Finansiella kostnader Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Räntekostnader -19 151 -12 647 -10 112 -6 910 Finansiell kostnad, förändring av -434 -1 799 -434 -1 799 pensionsavsättningar Kostnader från finansiella anläggningstillgångar Förlust vid försäljning av finansiella instrument Orealiserad värdeminskning finansiella instrument Övriga finansiella kostnader 1 698 -35 -1 -11 Summa -17 887 -14 481 -10 547 -8 720 Not 8 Jämförelsestörande poster Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Inlösen av pensionskostnader 19 466 19 466 Summa 19 466 19 466 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 57(88) 4.3.2 Noter – Balansräkning Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 2 246 597 2 101 800 1 336 304 1 259 Inköp 184 574 70 419 181 719 78 618 Försäljningar -1 339 -21 350 -1 339 -1 629 Utrangeringar -1 542 -1 542 Överföringar -79 534 28 576 -106 247 Utgående anskaffningsvärde 2 348 757 2 179 445 1 408 895 1 336 304 varav pågående investeringar 91 126 105 809 91 126 105 809 Ingående ack. avskrivningar -854 946 -765 605 -539 834 -507 056 Försäljningar 955 16 000 1 473 1 102 Utrangeringar 1 473 Överföringar Årets avskrivningar -65 616 -62 902 -35 859 -33 930 Utgående ack. avskrivningar -918 134 -812 507 -573 265 -539 834 Ingående ack. nedskrivningar -14 604 -14 604 Försäljningar Utrangeringar Årets nedskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar -14 604 -14 604 Utgående redovisat värde 1 416 020 1 366 938 835 630 796 470 Därav finansiell leasing 9 578 10 110 Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 28,3 29,3 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 58(88) Not 10 Maskiner och inventarier Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 317 236 308 639 283 907 272 136 Inköp 56 031 48 722 18 092 11 771 Försäljningar -2 939 -2 084 -2 343 0 Utrangeringar -93 532 -93 532 Överföringar -26 780 -38 041 -67 Utgående anskaffningsvärde 250 015 317 236 206 056 283 907 varav pågående investeringar 28 294 18 978 Ingående ack. avskrivningar -240 734 -234 549 -227 352 -219 679 Försäljningar 8 058 1 860 7 962 Utrangeringar 89 117 89 117 Överföringar 10 1 Årets avskrivningar 9 530 -8 045 -9 127 -7 673 Utgående ack. avskrivningar -153 079 -240 734 -139 390 -227 352 Ingående ack. nedskrivningar Försäljningar Utrangeringar Årets nedskrivningar/återföringar Utgående ack. nedskrivningar Utgående redovisat värde 96 936 76 502 66 666 56 555 Därav finansiell leasing Bedömd genomsnittlig nyttjandeperiod 7,3 6,2 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 59(88) Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Kommunal koncern Kommun 2 025 2 024 2 025 2 024 Aktier och andelar kommunkoncernföretag mm Tidaholms Energi AB 10 400 10 400 Övriga andelar 11 016 11 016 11 016 11 016 Kommuninvest 10 928 10 928 10 928 10 928 Inera 42 42 42 42 Coompanion 10 10 10 10 Tolkförmedlingen Väst 13 13 13 13 Swedbank 23 23 23 23 Bosnet AB 4 121 3 846 Netwest AB 142 142 Summa aktier och andelar 15 279 15 004 21 416 21 416 kommunkoncernföretag Andra långfristiga fordringar 3 589 Summa finansiella anläggningstillgångar 18 868 15 004 21 416 21 416 Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Bidrag till Trafikverket för utbyggnad av E20 6 000 6 000 6 000 6 000 Totalt bidrag Ackumulerad upplösning -4 800 -4 400 -4 800 -4 400 varav årets upplösning -400 -400 -400 -400 Summa 1 200 1 600 1 200 1 600 Not 13 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Förråd och lager 5 480 5 862 872 814 Exploateringsfastigheter 3 115 3 459 3 115 3 459 Genomgångskonto Exploatering 29 011 7 780 29 011 7 780 Summa 37 606 17 101 32 999 12 054 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 60(88) Not 14 Fordringar Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Kundfordringar 46 535 49 165 9 645 9 878 Kommunalskattefordringar 42 709 36 141 42 709 45 380 Övriga kortfristiga fordringar 31 935 9 769 9 983 16 160 Upplupna generella statsbidrag Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersättningar Fordran kommunal fastighetsavgift Övriga förutbetalda kostnader och upplupna 13 014 47 926 10 633 15 778 intäkter Summa 134 193 143 001 72 970 87 196 Not 15 Kassa och bank Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Kassa 15 37 5 28 Bank och plusgiro 157 162 138 838 155 761 127 018 Summa 157 177 138 875 155 766 127 046 Not 16 Eget kapital Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående eget kapital 841 386 803 618 614 913 613 442 varav resultatutjämningsreserv 90 890 90 890 90 890 90 890 varav nyttjande av resultatutjämningsreserv 845 845 845 845 varav lokal utvecklingsreserv 7 429 7 429 7 429 7 429 Årets resultat 78 596 37 770 52 487 1 471 Utgående eget kapital 919 982 841 388 667 400 614 913 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 61(88) Not 17 Avsättningar pensioner och liknande förpliktelser Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ingående avsättning till pensioner inkl. löneskatt 15 577 13 545 15 577 13 545 Nyintjänad pension 223 1 219 223 1 219 Årets utbetalningar -626 -566 -626 -566 Ränte-och basbeloppsuppräkning 434 1 111 434 1 111 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrig post 30 7 30 7 Förändring löneskatt 15 260 15 260 Justering av ingående balans -697 1 -697 1 Summa 14 956 15 577 14 956 15 577 Aktualiseringsgrad % Överskottsfondens värde har ökat under året från 2 543 tkr till 4 793 tkr. Not 18 Andra avsättningar Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Avsatt för bidrag statlig infrastruktur Redovisat värde vid årets början 2 137 3 397 2 137 3 397 Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar -1 576 -1 260 -1 576 -1 260 Förändring av nuvärdet Utgående avsättning 561 2 137 561 2 137 Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början 5 500 7 271 5 500 7 270 Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar -5 500 -1 771 -5 500 -1 771 Förändring av nuvärde Utgående avsättning 0 5 500 0 5 499 Avsatt för övriga skatter Redovisat värde vid årets början 54 402 59 458 Nya avsättningar 4 405 Ianspråktagna avsättningar -5 056 Förändring av nuvärdet Utgående avsättning 58 807 54 402 - - Summa 59 368 62 039 561 7 636 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 62(88) 2013 beslutade Kommunfullmäktige att medfinansiera utbyggnaden av E20. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses under 15 år. Siggestorps avfallsanläggning är färdigställd 2025. Not 19 Långfristiga skulder Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Långfristig upplåning i banker och kreditinstitut 539 480 487 396 240 131 170 716 Långfristig leasingskuld 9 868 10 256 9 868 10 256 Förutbetalda intäkter 7 750 6 527 7 750 6 527 anläggnings/anslutningsavgifter Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 3 324 3 509 3 324 3 509 Summa långfristiga skulder 560 422 507 688 261 073 191 008 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Anläggnings/anslutningsavgifter återstående antal år 39,7 40,1 (vägt snitt) Offentliga investeringsbidrag återstående antal år 16,1 17,3 (vägt snitt) Uppgifter om lång-och kortfristig upplåning Genomsnittlig ränta % 2,62 % 2,73 % 3,19 % 3,09 % Genomsnittlig kapitalbindningstid, år 2,40 2,15 3,36 3,06 Kapitalförfall andel lån inom 1 år 17 000 44 500 över 1 år 230 716 170 716 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 63(88) Not 20 Kortfristiga skulder Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Kortfristiga skulder till banker och kreditinstitut 35 768 61 730 51 167 73 283 Leverantörsskulder 59 036 59 368 37 567 43 236 Moms och punktskatter -11 686 518 -11 686 -6 786 Personalens skatter, avgifter och bidrag 24 242 23 563 24 241 23 105 Upplupna personalkostnader (exkl. pensioner) 41 405 29 936 41 405 44 071 Upplupna pensionskostnader 53 550 53 158 53 550 53 158 Kommunalskatteskulder 4 078 4 078 Övriga kortfristiga skulder 16 348 15 386 479 737 Förutbetalda generella statsbidrag Förutbetalda riktade statsbidrag och kostnadsersättningar Övriga upplupna kostnader och förutbetalda 94 005 145 378 51 271 42 399 intäkter Summa 316 746 389 037 252 072 273 203 4.3.3 Noter - Panter och ansvarförbindelser Not 21 Leasing Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Finansiella leasingavtal Fastigheter (koncerninterna) Totala minimileaseavgifter 14 120 14 120 14 120 14 120 Nuvärde av minimileaseavgifter 9 868 10 254 9 868 10 254 varav förfall inom 1 år 706 706 706 706 varav förfall inom 1–5 år 3 215 3 215 3 215 3 215 varav förfall senare än 5 år 5 947 6 333 5 947 6 333 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 64(88) Not 22 Pensionsförpliktelser Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Ansvarsförbindelse för pensioner intjänade före 1998 Ingående ansvarförpliktelse för pensioner intjänade 157 568 155 500 157 568 155 500 före 1998 inkl löneskatt Årets utbetalningar -8 055 -8 137 -8 055 -8 137 Ränte-och basbeloppsuppräkning 5 488 8 069 5 488 8 069 Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrig post -357 1 257 - 357 1 257 Minskning av ansvarsförbindelse genom inlösen av -15 660 -15 660 pensionsskuld Ökning/minskning av ansvarsförbindelse med anledning av värdeförändring Förändring av löneskatt -4 509 879 -4 509 879 Utgående ansvarsförpliktelser för pensioner 134 475 157 568 134 475 157 568 intjänade före 1998 Övriga ansvarsförpliktelser Visstidspension Ingående ansvarsförbindelse Visstidspension 2 427 2 427 2 427 2 427 Ränte-och basbeloppsuppräkning 86 86 Övrig post -315 -315 Förändring av löneskatten -55 -55 Utgående ansvarsförbindelse Visstidspension 2 143 2 427 2 143 2 427 Summa ansvarförbindelse inkl löneskatt 136 618 159 995 136 618 159 995 Not 23 - Övriga ansvarsförpliktelser Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Borgensåtagande kommunala bolag Tidaholms Bostads AB 151 881 177 558 Tidaholms Energi AB 31 318 31 318 165 986 166 462 Tidaholms Elnät AB Bosnet AB 500 500 Övriga borgensförbindelser Övriga föreningar 3 889 6 073 3 889 6 073 Övriga 38 40 38 40 Summa 35 245 37 431 322 294 350 633 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 65(88) Solidarisk Borgen för Kommuninvest i Sverige AB Tidaholms kommun ingick i november 2010 i en solidarisk borgen som för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 296 kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tidaholms kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 miljarder kronor och totala tillgångar till 636 miljarder kronor. Tidaholms kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 636 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 666 miljoner kronor. 4.3.4 Noter – Kassaflödesanalys Not 24 Justering ej likviditetspåverkande poster Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Avskrivningar 75 530 71 449 45 371 41 574 Nedskrivningar Utrangeringar Gjorda avsättningar 954 2 029 954 2 029 Återförda avsättningar -7 075 -1 771 -7 075 -1 771 Upplösning av bidrag till infrastruktur 400 400 400 400 Övriga ej likviditetspåverkande poster -1 184 918 -1 350 918 Summa 68 625 73 025 38 300 43 150 Not 25 Övriga likviditetspåverkande poster som tillhör den löpande verksamheten Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Utbetalning av avsättning för pensioner -626 -566 -626 -566 Betald skatt (TEAB) -837 Summa övriga likviditetspåverkande poster -1 463 -566 -626 -566 som tillhör den löpande verksamheten Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 66(88) Not 26 Poster som redovisas i annan sektion Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Realisationsresultat vid försäljning av -1 318 -14 551 -1 313 -2 316 anläggningstillgångar Summa poster som redovisas i en annan -1 318 -14 551 -1 313 -2 316 sektion 4.3.5 Noter – Övriga Not 27 Upplysning om upprättad särredovisning Följande särredovisning har upprättats under räkenskapsåret inom kommunkoncernen, under 4.4 Ekonomisk redovisning av vatten-och avloppsverksamhet Redovisningen avser Lagstiftning VA-redovisning Lag om allmänna vattentjänster Not 28 Upplysning om kostnader för räkenskapsrevision Kommunal koncern Kommun 2025 2024 2025 2024 Kostnader för räkenskapsrevision Sakkunnigt biträde Förtroendevalda revisorer Auktoriserade revisorer (bolagsrevision) 395 618 170 170 Total kostnad för räkenskapsrevision 395 618 170 170 Kostnader för övrig revision Sakkunnigt biträde 469 445 450 440 Förtroendevalda revisorer 190 385 190 301 Lekmannarevision 25 25 25 25 Total kostnad för övrig revision 684 855 665 766 Total kostnad för revision 1 079 1 473 835 936 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 67(88) 4.4 Ekonomisk redovisning vatten- och avloppsverksamhet Resultaträkning Not 2025 2024 Verksamhetens intäkter 1 25 541 20 001 Verksamhetens kostnader 2 -26 206 -18 509 Avskrivningar 3 -2 010 -2 085 Verksamhetens nettokostnader -2 675 -593 Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens resultat -2 675 -593 Finansiella intäkter 614 833 Finansiella kostnader -207 -240 Resultat efter finansiella poster -2 268 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 4 -2 268 0 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 68(88) Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 36 742 39 946 Maskiner och inventarier 995 57 Summa materiella anläggningstillgångar 37 737 40 003 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter mm Uppskjuten skatt Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 37 737 40 003 Bidrag till infrastruktur Medfinansiering E20 Summa bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd 2 504 1 335 Övriga kortfristiga fordringar 5 20 480 17 057 Kassa och bank 0 243 Summa omsättningstillgångar 22 984 18 635 Summa tillgångar 60 721 58 638 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat -2 268 Resultatutjämningsreserv Lokal utvecklingsreserv Övrigt eget kapital 10 280 10 280 Summa eget kapital 8 012 10 280 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning bidrag till infrastruktur Avsättning latent skatt Summa avsättningar Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 69(88) Skulder Not 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga skulder Checkräkningskredit Lån i banker och kreditinstitut 9 415 10 685 Andra långfristiga skulder 7 750 6 175 Summa långfristiga skulder 6 17 165 16 860 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0 0 Övriga kortfristiga skulder 35 544 31 499 Summa kortfristiga skulder 7 35 544 31 499 Summa skulder 52 709 48 359 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 60 721 58 639 4.4.1 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter 2025 2024 Taxor och avgifter 25 296 19 997 Övriga försäljningsintäkter 245 4 Summa 25 541 20 001 Not 2 Verksamhetens kostnader 2025 2024 Personalkostnader -8 285 -8 262 Inköp av anläggnings och underhållsmaterial -1 374 -718 El och vatten -2 363 -2 299 Lokal och markhyror -212 -207 Övriga verksamhetskostnader -13 972 -7 023 Summa -26 206 -18 509 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 70(88) Not 3 Avskrivningar 2025 2024 Avskrivningar på byggnader, tekniska anläggningar -21 -21 Avskrivningar maskiner och inventarier -1 989 -2 064 Summa -2 010 -2 085 Not 4 Avstämning överuttag och underuttag 2025 2024 Ingående skuld 31 067 26 573 Årets överskott (del av) -2 268 4 494 Summa 28 799 31 067 Not 5 Övriga kortfristiga fordringar 2025 2024 Kundfordringar VA-kollektivet 2 078 1 821 Fordran på kommunens koncernvalutakonto 31 467 25 387 Övriga interimsfordringar 7 97 Övriga fördelade poster -13 072 -10 248 Summa 20 480 17 057 Not 6 Långfristiga skulder 2025 2024 Skuld till koncernbolag 9 412 10 685 Skuld anläggningsavgifter 7 750 6 175 Summa 17 162 16 860 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 71(88) Not 7 Kortfristiga skulder 2025 2024 Semesterlöneskuld 298 203 Övriga interimsskulder 140 229 Leverantörsskulder 4 039 Skuld till kollektivet 31 067 31 067 Summa 35 544 31 499 4.5 Uppföljning av finansiella risker Enligt kommunens finanspolicy ska kommunens finansiella risker följas upp vid delårsrapport och årsredovisning. I tabellen nedan anges de gränsvärden och utfall för finansiella nyckeltal som antagits. Vid årsbokslutet har kommunen följt upp de finansiella riskerna. Samtliga aktuella värden bedöms ligga inom de gränsvärden som fullmäktige har fastställt. Målvärde 2025-12-31 Andel ränteförfall inom ett år <50 % 29 % Räntebindningstid 1,3–4 år 3,09 år Kapitalförfall inom ett år <50 % 17,5 % Kapitalbindningstid >1,5 år 3,36 år Andel grön finansiering 20 % Uppfyller likviditetsreserv >50 175,8 miljoner kr miljoner kronor Likviditetsreserven mäts genom summan av likvida medel, likvida tillgångar och kreditfaciliteter eller outnyttjad checkkredit. I likviditetsreserven ingår kommunens checkkredit som vid bokslutet är outnyttjad och uppgår till 20 miljoner kronor. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 72(88) 4.6 Driftsredovisning 4.6.1 Jämförelse mot budget Sammanställning av budgetavvikelser i nämnderna Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse Kommunstyrelsen inklusive kommunövergripande 77 455 71 215 6 240 Kultur- och fritidsnämnd 44 073 41 463 2 610 Barn- och utbildningsnämnd 377 679 382 525 -4 846 Social- och omvårdnadsnämnd 383 358 362 485 20 873 Samhällsbyggnadsnämnd 46 765 36 243 10 522 Jävsnämnd 361 229 132 Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg 16 567 16 090 477 Summa 946 258 910 250 36 008 Budgetavvikelser Kommunstyrelsen inklusive kommunövergripande redogör för ett överskott om 6,2 miljoner kronor i jämförelse med budget år 2025. Avvikelsen förklaras främst av överskott inom de strategiska utevecklingsmedel som avsatts för året, lägre personalkostnader inom kommunstyrelsens verksamheter knutet till vakanser samt färre medarbetare än förväntat nyttjar friskvårdsbidraget. Räddningsnämndens redovisar ett överskott om 0,5 miljoner kronor i jämförelse med budget. Överskottet förklaras av att resursförstärkningen inom informationssäkerhet och brottsförebyggande arbete har senarelagts, och fortsatta diskussioner pågår kring förstärkningens omfattning. Jävsnämndens redogör för ett överskott för året knutet till antal ärenden. Kultur- och fritidsnämndens resultat motsvarar ett överskott i förhållande till budget om 2,6 miljoner kronor. Överskottet förklaras främst av förseningar i renoveringen av badhuset, som innebär lägre internhyra än förväntat för året. Även personalkostnaderna ligger på lägre nivå i jämförelse med budget och beror mestadels på vakanser inom den öppna ungdomsverksamheten. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 4,8 miljoner kronor. Nämnden har ett ansträngt ekonomiskt läge och avslutade även år 2024 med ett större underskott. Underskottet finns främst inom förskolans verksamheter och beror på att den planerade stängningen av en förskola endast får halvårseffekt under 2025. Inom gymnasiet uppstår högre kostnader än budgeterat för köp av huvudverksamhet, eftersom fler elever väljer utbildning hos annan huvudman och prislistorna inom samverkansområdet har höjts mer än beräknat. Grundskolans verksamheter redovisar sammantaget ett överskott. Överskottet förklaras dels av att nämnden har fått högre tilldelade bidragsramar för vissa riktade statsbidrag än vad som var budgeterat, dels för att verksamheten har sökt, och blivit beviljade, fler bidrag än vad som var medräknat i budgeten. I verksamhetsplanen för 2025 framgår att nämnden går in i året med behov av Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 73(88) anpassningar motsvarande 9,8 miljoner kronor, 8,8 miljoner inom förskolan och 1 miljon inom grundskolan. I samband med beslut om verksamhetsplan och detaljbudget gav nämnden förvaltningen i uppdrag att skyndsamt avveckla en förskola i tätorten. Förvaltningen arbetade med utredningen under våren och i april beslutade nämnden att avveckla förskolan Ugglan. Verksamheten stängdes i augusti, vilket innebär att dryga halvårseffekten under 2025. Helårseffekt uppnås först kommande år. Förvaltningen inväntar även pågående fastighetsutredning innan ytterligare beslut tas, för att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi. Inom förskolan pågår två utredningar, BOA (barnomsorg på obekväm arbetstid) och SAM-kraft, som kan påverka verksamhetens framtida organisation. Gymnasiet har under våren arbetat med en åtgärdsplan för att nå budget, men effekterna beräknas komma först nästkommande år. Gymnasiet driver också en aktiv utredning om finansiering och organisatorisk tillhörighet för ungdomsboendet, vilket kan innebära framtida ekonomiska konsekvenser. Social- och omvårdnadsnämnden redovisar ett överskott på 20,9 miljoner kronor jämfört med budget. Under 2025 fortsätter nämnden att arbeta enligt den modell för ekonomistyrning som infördes 2024. Utförare inom äldreboende, korttidsvård, LSS serviceboende och gruppboende, LSS dagverksamhet samt boendestöd och stödboende inom socialpsykiatri ersätts utifrån de volymer som faktiskt utförs. Inom äldreomsorgen finns kostnader som överstiger budget. Detta beror dels på att hemtjänsten har svårt att anpassa verksamheten till beslutad timersättning, dels på att mindre enheter inom särskilt boende har utmaningar att hålla sig inom fastställt vårddygnspris. Kostnaderna för externa vårdplaceringar inom socialpsykiatrin har minskat. Fler ärenden hanteras i egen regi, vilket innebär lägre kostnader. Tidaholms kommun hade för några år sedan ett större antal externa ärenden än jämförbara kommuner, men genom ett långsiktigt arbete har kostnaderna minskat. Även kostnaderna för personlig assistans ligger lägre än budgeterat, vilket beror på färre externa ärenden. Inom barn- och ungdomsvården har få placeringar gjorts på HVB under året. Detta är ett resultat av ökat fokus på förebyggande arbete och god förmåga att hantera ärenden inom ordinarie verksamhet. Kostnaderna för externa placeringar ligger inom budget, och nämndens medel för oförutsedda kostnader har därför inte behövt användas. Inom arbetsmarknadsåtgärder redovisas ett överskott. Detta beror främst på projekt som delvis finansieras externt. Med externa projektmedel som komplement till ordinarie verksamhet har verksamheten god förmåga att hjälpa personer till sysselsättning och egen försörjning. Centralt avsatta medel inom förvaltningsledningen täcker den obalans som hittills identifierats inom äldreomsorgen. Under året har nämnden tagit emot fler riktade statsbidrag än budgeterat. Dessa har bland annat använts till att täcka kostnader för brandskyddsåtgärder på Solvik äldreboende, utbildning av omvårdnadspersonal, införandet av nära vård samt utveckling av en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 10,5 miljoner kronor jämfört med budget. Nämnden omfattar både skattefinansierad och taxefinansierad verksamhet. Den taxefinansierade delen avser renhållningsverksamheten, medan vatten- och avloppsverksamhetens resultat inte påverkar kommunens totala resultat utan bokförs som en skuld/minskad skuld till kollektivet. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 74(88) Inom den skattefinansierade verksamheten redogörs för ett överskott på 9,6 miljoner kronor som främst beror på lägre driftskostnader inom serviceverksamheten, framför allt kopplat till kommunens interna fastigheter där kostnader för fjärrvärme, el och andra driftsrelaterade poster blivit lägre än beräknat. Även måltidsorganisationen har lägre livsmedelskostnader än budgeterat. Inom både fastighetsskötsel och måltidsorganisation finns också lägre personalkostnader till följd av vakanser. Vidare inom serviceverksamheten redogörs för högre kostnader inom gata och park. Detta beror främst på elkostnader för gatubelysning, fler aktiviteter i Tidan och vid badplatser samt ökade fordonskostnader. Kostnaderna för bostadsanpassningar och trafikresor är lägre än budgeterat. Även inom kommunens externa fastigheter redovisas ett överskott, vilket främst förklaras av högre hyresintäkter från Bruket samt lägre kostnader för el och fjärrvärme. Inför budgetåret 2025 tilldelades nämnden en politisk prioritering på 1,1 miljoner kronor utifrån verksamhetens prognos för elkostnader. Förvaltningen beskriver att de gynnsamma temperaturerna under året lett till lägre driftskostnader för kommunens fastigheter. Den taxefinansierade verksamheten visar ett överskott på 0,9 miljoner kronor jämfört med budget. Överskottet förklaras främst av vakanser inom renhållningsverksamheten. Avsättningen för sluttäckning av deponianläggningen har justerats utifrån genomförda och planerade aktiviteter, vilket medför något högre kostnader än förväntat. Vatten- och avloppsverksamheten redovisar ett underskott för året, vilket minskar skulden till kollektivet med 2,3 miljoner kronor år 2025. Underskottet beror på underhållsåtgärder såsom relining av VA-ledningar samt fortsatt arbete med pumpstationer och ledningsnät. Inom Finansförvaltningens utfall ses avvikelser knutet till lägre tilldelning av skatter och bidrag, starkare räntenetto samt försäljningsintäkter för fastighet, mark och inventarier. Den lägre tilldelningen av skatteintäkter möts i stort av den centrala prognososäkerhet som avsatts i budgeten i syfte att möta eventuella svängningar i tilldelning av skatter. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 75(88) 4.6.2 Jämförelse mot föregående år Jämförelse av nämndernas intäkter och kostnader mot föregående år Intäkter Kostnader Jämförelse mot föregående år 2025 2024 2025 2024 Intäkter Kostnader Kommunstyrelsen 8 837 4 243 -80 036 -63 924 4 594 -16 112 inkl. kommunövergripan de Kultur- och 8 719 6 436 -35 002 -33 273 2 283 -1 729 fritidsnämnd Barn- och 84 760 78 725 -376 099 -378 404 6 035 2 305 utbildningsnämnd Social- och 72 852 65 486 -435 337 -449 684 7 366 14 347 omvårdnadsnämnd Samhällsbyggnadsnä 65 098 59 494 -231 338 -227 049 5 604 -4 289 mnd Jävsnämnd -229 -216 -13 Nämnden för 1 625 1 390 -17 715 -16 320 235 -1 395 Samhällsskydd Mellersta Skaraborg Summa nämnder 241 891 215 774 -1 175 756 -1 168 870 26 117 -6 886 Siffrorna i tabell ovan och redogörelse nedan baseras på nämndernas externredovisning. Kommunstyrelsen Den största anledningen till de högre intäkterna år 2025 är de strategiska utvecklingsmedel som hanterats inom kommunstyrelsen, dels tilldelning av medel inom kommunstyrelsens verksamheter dels återföring av beviljade medel inom kommunens övriga verksamheter som inte förbrukats. Under 2024 genomfördes EU-val varför valnämnden tilldelades högre bidrag. Kommunstyrelsens verksamheter har högre kostnader 2025 som främst är en effekt av dels hantering av de strategiska utvecklingsmedlen, dels tilldelning av medel inom kommunstyrelsens verksamheter knutet till arbetet med M365, platsvarumärket, investerinsgfrämjande etableringsprogram samt ledarskapsutbildning. I linje med politiska prioriteringar inom friskvård och cybersäkerhet samt även resursförstärkning knutet till HR-strateg så har kommunstyrelsen högre kostnader under 2025. Pensionskostnaderna har minskat under år 2025 till följd av lägre inflation. Vidare så har avskrivningskostnaderna ökat till följd av införande av PC som tjänst. Initialt avser införandet barn-och utbildningsnämnden som innebär att IT enheten investerar samlat för datorer och interndebiterar verksamheterna för kapitalkostnaderna. EU-valet som genomfördes under 2024 förklarar både högre tilldelning av bidrag samt kostnader inom valnämnden. Kultur- och fritidsnämnden De högre intäktsnivåerna under 2025 förklaras främst av tilldelning av strategiska Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 76(88) utvecklingsmedel knutet till arbete med logianalys, kreativa näringar samt arrangemangs- och evenemangsutveckling. I jämförelse med föregående år så ses även en något högre nivå på intäkter inom badhuset till följd av öppning efter renovering, i övrigt ses dock en något sjunkande trend inom nämndens intäktsverksamheter. Nivån på lönebidrag är dock högre inom besöksverksamheten. Till följd av den lägre inflationen som har pensionskostnaderna minskat under år 2025. Tjänsteköpen har ökat under 2025 till stor del som en följd av arbetet knutet till tilldelningen av utvecklingsmedel. Lönekostnaderna ligger på högre nivåer 2025 till följd av tillsättning av chefsposition som delvis möts av lägre personalkostnader knutet till vakanser. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden har högre intäktsnivåer under 2025 som förklaras av högre tilldelning av riktade statsbidrag inom arbetet med skolsociala team, akutskolor, säkerhetshöjande åtgärder, litteratur samt personalförstärkning. Vidare så ses även en effekt av tilldelning av strategiska utvecklingsmedel för fyra projekt inom varumärkesbyggande inom gymnasiet, vikariepool, användandet av AI som möjliggörare inom utbildningarna samt kartläggning av framtida kompetensbehov. Inom främst förskolan ses dock lägre avgiftsnivåer till följd av färre barn inom barnomsorgen. Kostnaderna har totalt sett minskat under år 2025 i jämförelse med föregående år. De lägre kostnaderna förklaras främst av lägre pensionskostnader, lägre kostnader inom förbrukningsinventarier (knutet till införandet av PC som tjänst) samt fortsatt anpassningsarbete inom nämnden. Köp av huvudverksamhet har däremot ökat under år 2025 till följd av att fler barn och elever inom förskola och gymnasiet väljer annan huvudman. Vidare så har även prislistorna inom samverkansområdet höjts med ungefär 5 procent år 2025. Social- och omvårdnadsnämnden Intäkterna ligger på högre nivå till följd av ökning av riktade statsbidrag dels inom förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst, dels bidrag som intäktsförts under år 2025 som kunnat nyttjas under flera år knutet till utökad bemanning av sjuksköterskor och bidrag för nära vård. Även effekt av tilldelning av strategiska utvecklingsmedel ses inom nämnden under år 2025. Utvecklingsmedel har tilldelats knutet till arbete inom strategisk samordning inom förvaltningen samt genomlysningar av verksamheter. Inom nämnden så är de totala kostnaderna för år 2025 lägre i jämförelse med föregående år. Den lägre nivån förklaras främst av lägre pensionskostnader, lägre kostnader för köp av huvudverksamhet samt effekt av fortsatt anpassningsarbete. De lägre kostnaderna för köp av huvudverksamhet förklaras av färre externa vårdplaceringar. Samhällsbyggnadnämnden Intäkterna inom nämnden har ökat under år 2025 och förklaras främst av högre taxor och avgifter samt högre försäljningsintäkter. De högre taxorna/avgifterna beror på ökade intäkter för insamling inom renhållningsverksamheten samt effekten av att 2024 års överskott inom vatten- och avloppsverksamheten bokföringstekniskt minskade taxor och avgifter när skuld bokades till kollektivet. Kostnaderna har ökat inom samhällsbyggnadsnämnden under år 2025 och beror främst på konsultkostnader knutet till utredningar, genomlysningar och rekryteringsstöd samt underhållsarbete inom vatten- och avloppsverksamheten. Kapitalkostnaderna har ökat och beror främst på färdigställande av förskolan i Ekedalen. Pensionskostnaderna är dock lägre år 2025 i jämförelse med föregående år. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 77(88) Jävsnämnden Utfall i nivå med föregående år. Samhällskydd mellersta Skaraborg Inga större avvikelser i jämförelse med föregående år, följer indexeringar och investeringar samt övrig plan för verksamheten. 4.7 Investeringsredovisning Tidaholms kommuns totala investeringsutgift för år 2025 uppgick till 107,5 miljoner kronor vilket är 49,3 miljoner kronor lägre än de budgeterade investeringarna (inklusive ombudgeteringar). Kommunfullmäktige har avsatt medel för investeringar i strategisk plan och budget 2025–2027 om totalt 121,4 miljoner kronor som avser år 2025. Våren 2025 beslutade kommunstyrelsen att ombudgetera medel utifrån investeringsprojektens utfall år 2024, och 35,3 miljoner kronor ombudgeterades från 2024. Avvikelser mot budget Investeringsreserven budgeterades till 10 miljoner kronor, och vid årets slut på 2 miljoner kronor. Under året har kommunstyrelsen beslutat att omfördela 8 miljoner till projektet samlokalisering av återvinningscentralen och förrådet. I slutet av året slutfördes även renoveringen av badhuset som inrymdes i stort inom tilldelad investeringsbudget. De främsta projekten som försenats eller av annan anledning inte förbrukats, ger följande avvikelser i jämförelse mot budget: • Samlokalisering ÅVC & kommunförråd, +17,6 miljoner kronor • Gång- och cykelväg Skogsholmsvägen, +5,5 miljoner kronor • Fröjereds skola, +5 miljoner kronor • Exploatering industriområden och etableringslägen, +4,4 miljoner kronor. • Energiinvesteringar inkl laddinfrastruktur, +3 miljoner kronor • Standardhöjning förskolor, +1,8 miljoner kronor • Beredskap och skyddsrum, +1,3 miljoner kronor • Gång- och cykelväg enligt program, +0,8 miljoner kronor • Hyresgästanpassningar. +0,6 miljoner kronor De större överskotten inom samhällsbyggnadsnämnden beror dels på projektet samlokalisering av återvinningscentralen och kommunförrådet som försenats vilket innebär att endast projekteringskostnader upptas år 2025, dels projektet gång- och cykelväg Skogsholmsvägen som pausades på grund av att alla markavtal inte kunnat genomföras. Arbetet med att införa PC som tjänst har påbörjats under året, dock något försenat, vilket leder till färre inköp av inventarier inom kommunstyrelsen. Inom arbetet med standardhöjning förskolor pågår arbete på Axets förskola. I strategisk plan och budget för år 2025–2027 har barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att utreda långsiktig investeringsplanering av verksamhetslokaler avseende grundskola, förskola och gymnasieskola. I avvaktan på detta och helhetsbild så har investeringsmedel knutet till Fröjereds skola inte nyttjats under 2025. Övriga överskott i förhållande till 2025 års investeringsbudget förklaras främst av höga ambitionsnivåer i förhållande till resurser som påverkar möjligheter till genomförbarhet. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 78(88) De främsta projekten som har ett utfall som överstiger tilldelad budget: • Framtida bostadsområden, -1,5 miljoner kronor • Lokalbehov äldreomsorg & tillskapande av ersättningsplatser LSS, -8,6 miljoner kronor • Investeringar/underhåll Bruket, -2,6 miljoner kronor • Planerat fastighetsunderhåll, -2,6 miljoner kronor • Offentlig miljö, -1,1 miljoner kronor • Planerat underhåll gata/park, -0,6 miljoner kronor Totala utfallet för framtida bostadsområden överskrider budgeten främst till följd av arbetet med stationshuset. Här har kostnaderna ökat markant på grund av saneringsbehov, och projektet har försenats och skjutits framåt i tiden. Budgeten räknas om och projektet ses ur ett helhetsperspektiv som innebär en högre kostnad än tidigare antagits, även om projektet innefattar bidrag från Trafikverket på 8,5 miljoner kronor. Projektet lokalbehov inom äldreomsorg och tillskapande av ersättningsplatser inom LSS fortgår som planerat, även om projektet är framtungt kostnadsmässigt under 2025 och överskrider årets budget så bedöms projektet inrymmas i totalbudgeten över åren. LSS Nya Linden beräknas tas i bruk i slutet av januari 2026, och för år 2026 tillförs ytterligare investeringsmedel projektet. Stor del av underskottet inom projekt offentlig miljö samt planerat underhåll gata/park förklaras främst av renovering av HP-bron under 2025. Taxefinansierad verksamhet Den taxefinansierade verksamheten har sammantaget stora överskott i förhållande till 2025 års investeringsbudget som främst förklaras av resursbrist som påverkar möjligheter till genomförande. Renhållningsverksamhetens avvikelser mot budget: • Planerat underhåll, +6,6 miljoner kronor Inom renhållningsverksamheten är utfallet knutet till omlastningsstation inom återvinningscentralen. Överskottet förklaras av försenade projekt samt att leverans av beställda sopbilar sker i mars 2026. Sopkärl har köpts in, dock kommer den större delen av inköpen planeras till 2026. Vatten- och avloppsverksamhetens avvikelser mot budget: • Planerat underhåll & reinvesteringar, +11 miljoner kronor Vatten- och avloppsverksamhetens utfall är främst knutet till kommunal upplagsplats och dagvattenutredning. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 79(88) Investeringsredovisning, totalt för Tidaholms kommun Tilläggsansla g & Avvikelse ombudgeter Summa budget/bokf Utfall 2025 Budget 2025 ing budget 2025 ört Kommunstyrelsen 4 899 19 100 -8 000 11 100 6 201 Kultur- och fritidsnämnd 193 1 000 1 000 807 Barn- och utbildningsnämnd 2 047 5 800 5 800 3 753 Social- och omvårdnadsnämnd 1 177 1 000 1 000 -177 Samhällsbyggnadsnämnd 96 795 84 500 33 380 117 880 21 085 Skattefinansierad verksamhet 105 111 111 400 25 380 136 780 31 669 Vatten- och avloppsverksamhet 364 5 000 6 400 11 400 11 036 Renhållningsverksamhet 1 972 5 000 3 550 8 550 6 593 Taxefinansierad verksamhet 2 336 10 000 9 950 19 950 17 629 Totalt kommunen 107 447 121 400 35 330 156 730 49 298 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 80(88) 5 Bilaga. Sammanställning av måluppfyllelse för nämndernas verksamhetsmål, fördelat per fullmäktiges mål 5.1 Strategiskt mål 1: Utfall för underliggande verksamhetsmål Strategiskt mål 1: I Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas Önskade effekter Verksamhetsmål 1. Tidaholms kommun har 13 000 invånare år KS Kommunstyrelsen leder arbetet med 2027. Invånarantalet ökar från 12 839 år 2022 att utveckla och implementera till: 12 850 antal år 2024, 12 900 antal år Tidaholms kommuns platsvarumärke 2025, 12 950 antal år 2026 och slutligen 13 – ett strategiskt verktyg i kommunens 000 år 2027 platsutveckling KFN Med ett attraktivt utbud av kulturaktiviteter och fritidsmöjligheter göra det som särskiljer oss och det oväntade. 2. Tidaholms kommun skapar förutsättningar SBN Främja en ny nivå av kontinuerlig för byggnation av minst 65 bostäder till och byggnation av bostäder genom med år 2027, samt erbjuder de plan och innovation och kreativitet. markförutsättningar som krävs 3. Tidaholms kommun skapar förutsättningar BU Barn- och utbildningsnämnden är en för kommunens verksamheter i takt med N professionell och hållbar organisation befolkningsutvecklingen som har en tydlig riktning, roll- och ansvarsfördelning samt arbetar kollegialt och systematiskt med undervisningen i fokus SO Social- och omvårdnadsnämnden ska N ha en verksamhet som är anpassad utifrån demografisk och samhällelig utveckling 4. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt KS Kommunstyrelsen samordnar ett arbete för utveckling av pendlingsmöjligheter strategiskt arbete som driver på mellan Tidaholms kommun och större utvecklingen av pendlingsmöjligheter tätorter i närområdet mellan Tidaholms kommun och större tätorter i närområdet SBN Öka pendlingen genom anpassade fysiska förutsättningar och stärkt planering. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 81(88) 5.2 Strategiskt mål 2: Utfall för underliggande verksamhetsmål Strategiskt mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Önskade effekter Verksamhetsmål 5. Tidaholms kommun har ett bra KS Kommunstyrelsen förbättrar företagsklimat. Senast år 2027 ska kommunen företagsklimatet i Tidaholms kommun få minst 4,0 i sammanfattande omdöme vad genom att främja en kultur av gäller företagsklimat i Svenskt Näringslivs enkät nätverkande och samarbete som till företagare i kommunen. främjar näringslivets utveckling SBN Näringslivet uppfattar samhällsbyggnadsförvaltningen som proaktiva i sin kommunikation. 6. Tidaholms kommun har en tomt- och SBN Marknadens behov av markreserv med el- och energiförsörjning verksamhetstomter möts i form av vilket innebär att kommunen löpande tillskapar kommunalt markinnehav, planlagd mark och förädlar ny mark för olika typer av och byggklara industritomter ändamål. SBN Effektivt arbete inom Tidaholms kommuns arbete med ekologisk hållbarhet. 7. Tidaholms kommun bedriver ett strategiskt KS Kommunstyrelsen bedriver ett arbete för att få fler arbetsgivare inom den strategiskt arbete för att få fler privata, offentliga och civila sektorn att etablera arbetsgivare att etablera och utveckla sig och utveckla sin verksamhet i kommunen. verksamheter i Tidaholms kommun KFN Arbeta för att utveckla befintliga arrangemang och marknadsföra Tidaholm som en bra plats för näringsliv inom besök, friluftsliv och kulturverksamhet. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 82(88) 5.3 Strategiskt mål 3: Utfall för underliggande verksamhetsmål Strategiskt mål 3: Tidaholms kommun levererar robust välfärd genom verksamhetsutveckling och teknik Önskade effekter Nämndernas verksamhetsmål 8. Tidaholms kommun bedriver och samordnar KS Kommunstyrelsen säkerställer en hållbar verksamhetsutveckling som ger ökad ändamålsenlig och effektiv styrning av nytta i förhållande till ianspråktagna resurser – kommunens ekonomi och verksamhet genom att använda beprövade metoder och ny BU Barn och elever i alla skolverksamheter är teknik. N trygga, delaktiga och närvarande samt känner motivation, meningsfullhet och vill aktivt lära sig mer BU Barn och elever i alla skolverksamheter N upplever att de utvecklas och lyckas genom att verksamheterna är hälsofrämjande och kompensatoriska utifrån var och ens behov SO Social- och omvårdnadsnämnden ska ha en N effektiv och kvalitativ verksamhet som utvecklar sin användning av digitala lösningar 9. Tidaholms kommun ökar tillgängligheten till KS Kommunstyrelsen leder utvecklingen av information, tjänster och service för invånare, den digitala mognaden inom kommunens besökare och arbetsgivare med hjälp av digitala verksamheter lösningar. BU Barn och elever i alla skolverksamheter N upplever att de får en utbildning av god kvalitet och att kunskaperna bedöms på ett likvärdigt och rättssäkert sätt KFN Utveckla arbetet med fler digitala hjälpmedel/system för att effektivisera arbetet och öka tillgängligheten för både personal och besökare. SBN Genom investeringar och strategisk lokalplanering möta medborgarnas och verksamheternas krav på utveckling av framtidens välfärd. SBN En samlad och prioriterad digitaliseringsutvecklingsplan inom förvaltningen i samråd med IT-avdelningen SBN Öka förmågan att hantera störningar genom en mer robust utformad verksamhet inom alla förvaltningens ansvarsområden. SO Social- och omvårdnadsnämnden ska ha en N effektiv och kvalitativ verksamhet som utvecklar sin användning av digitala lösningar Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 83(88) 5.4 Personalpolitiskt mål: Utfall för underliggande verksamhetsmål Personalpolitiskt mål: Tidaholms kommuns medarbetare trivs och utvecklas Önskade effekter Verksamhetsmål 10. Medarbetare i Tidaholms kommun trivs KS Kommunstyrelsen etablerar ett tydligt med sin arbetssituation och sina och positivt laddat arbetsgivarvarumärke utvecklingsmöjligheter. för Tidaholms kommun BU Barn- och utbildningsnämnden arbetar N aktivt för en professionell och hållbar organisation med god lärarbehörighet, förtroendefullt klimat och kompetent ledarskap där medarbetare och chefer trivs och utvecklas tillsammans KFN Erbjuda ett gott arbetsklimat och goda utvecklingsmöjligheter SBN En organisation som är engagerad i förvaltningens medarbetare inom trivsel, struktur och utveckling. SO Social- och omvårdnadsnämnden ska N skapa förutsättningar för att ge medarbetare i verksamheten en god introduktion, kompetensutveckling och trygghet i sina funktioner. 11. Chefer i Tidaholms kommun utvecklar KS Kommunstyrelsen leder arbetet med aktivt sitt ledarskap. ledarskapsutveckling för chefer inom kommunen. BU Barn- och utbildningsnämnden arbetar N aktivt för en professionell och hållbar organisation med god lärarbehörighet, förtroendefullt klimat och kompetent ledarskap där medarbetare och chefer trivs och utvecklas tillsammans. KFN Stötta chefer att bli bra ledare. SBN Chefer och andra i ledande befattningar i samhällsbyggnadsförvaltningen deltar aktivt i olika samverkansforum med sina chefskollegor såväl inom som utanför förvaltningen. SO Social- och omvårdnadsnämnden ska N skapa förutsättningar för chefer att utvecklas och tydliggöra förväntningar på funktionen. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 84(88) 5.5 Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Finansiellt mål: Tidaholms kommun har en god ekonomisk hushållning Önskade effekter Verksamhetsmål 12. Årets resultat ska som ett genomsnitt KS Kommunstyrelsens utfall är i balans med uppgå till minst 10 miljoner kronor av budget. skatter, generella statsbidrag och kommunal BU Barn- och utbildningsnämnden har en god utjämning under perioden 2024–2027 N ekonomisk hushållning. KFN Nämndens budget i balans. SBN En organisation som kontinuerligt utvärderar sin egen leverans och anpassar sig i syfte att vara konkurrenskraftig. SO Social- och omvårdnadsnämnden ska ha N en budget i balans. 13. Soliditetsnivån ska som genomsnitt ej understiga 25 procent (exkl. - - pensionsåtaganden) per år för perioden 2024–2027. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 85(88) 6 Bilaga - Uppföljning av strategiska medel 2025 Strategiskt mål Budgeterade medel Beviljade medel Förbrukade medel 2025 2025 2025 Mål 1: I Tidaholm vill fler leva och utvecklas 1 500 1 500 1 500 Mål 2: Tidaholms kommun erbjuder goda 1 500 1 500 1 500 förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt Mål 3.· Tidaholm levererar robust välfärd 1 500 1 500 1 500 genom verksamhetsutveckling och teknik. Mål 4: Tidaholms kommuns medarbetare 1 500 941 822 trivs och utvecklas. Medel att disponera fritt per mål 1–4* 4 000 3 169 1 333 Totalt 10 000 8 610 6 655 Analys av beviljade och förbrukade strategiska utvecklingsmedel i Tidaholms kommun I budgeten för 2025 avsattes 10 miljoner kronor i strategiska utvecklingsmedel för att stärka kommunens möjlighet att nå de strategiska mål som kommunfullmäktige har beslutat om. Kommunstyrelsen och nämnderna har kunnat ansöka om medel under året, och totalt har 8,6 miljoner kronor beviljats till 18 projekt. Av dessa har 6,7 miljoner kronor förbrukats. Ej förbrukade medel inom de beviljade projekten flyttas tillbaka till kommunstyrelsen vid årets slut. Samtliga nämnder har beviljats medel för minst två projekt. Hur långt projekten har kommit varierar beroende på när medlen tilldelades och projektens omfattning. Under oktober genomfördes en workshop där alla projektledare redogjorde för lägesbild och lärdomar i arbetet. Inom kommunstyrelsen har fem projekt beviljats medel. Projektet Platsvarumärke 2.0 inklusive boendekampanj har tagit fram en ny varumärkesplattform och grafisk identitet, vilket skapar bättre förutsättningar för ett samordnat och långsiktigt arbete med att stärka Tidaholms attraktivitet. Effekterna väntas växa över tid i takt med att materialet implementeras. Projektet Digitaliseringsledare ändrade sin inriktning för att fokusera på hur kommunen kan dra nytta av AI när en framtida strategi tas fram. I oktober beslutades att avsluta projektet och återföra medlen. Inom projektet M365 har arbetet följt planeringen med bland annat mejlflytt, införande av Copilot och utbildningsinsatser. Kommunstyrelsen har även arbetat med projektet Investeringsfrämjande etableringsprogram som syftar till att stärka intresset för företagsetableringar genom nätverk, samarbeten och marknadsföring. Projektet Ledarskapsutbildning har genomförts tillsammans med extern aktör och omfattat analys av chefernas förutsättningar, arbetsmiljö och organisatoriska behov. För att stärka tillgänglighet och struktur har kommunstyrelsen också genomfört projektet Ny externwebb, där fortsatt uppföljning av användning och tillgänglighet pågår. Barn- och utbildningsnämnden har beviljats medel för fyra projekt. Projektet Företag har kartlagt lokala branschers framtida kompetensbehov som visar att det långsiktigt finns stora behov inom bland annat vård och omsorg, industri, bygg, el och restaurang. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 86(88) Resultatet kommer att användas i kommande dimensioneringsbeslut. Projektet Varumärkesbyggande Rudbecksgymnasiet syftar till att stärka gymnasiets identitet och attraktivitet och har resulterat i en kommunikativ plattform efter analyser och workshops. Projektet Vikariepool har tagit fram en modell för en central bemanningsenhet och digital vikarieplattform för förskola, grundskola och gymnasium med målet att stärka kvalitet och minska administration. Nämnden beviljades även medel till projektet AI. Projektet syftar till att Rudbecksgymnasiet och Kompetenscentrum genom användandet av AI gör utbildningarna mer effektiva, ger bättre stöd åt lärare och övrig personal samt skapar tillgänglig och anpassad skolmiljö. Projektet är försenat och nyttjade därav tilldelade medel fullt ut, som därav återförs till kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden har arbetat med fyra projekt. Projektet Kreativa näringar har stärkt nätverk och samverkan mellan aktörer inom kreativa yrken och lett till gemensamma träffar, utbildningar och uppstart av en popup-verksamhet i centrum. Inom projektet Arrangemangs- och evenemangsutveckling har ett ramverk tagits fram för hur kommunen kan utvärdera evenemang på ett strukturerat sätt och därigenom utveckla långsiktiga och hållbara arbetssätt. Projektet har även bidragit till att stärka värdskapskulturen i kommunen. Projektet Besöksfrämjande insatser har tagit fram en nulägesanalys med fokus på museet och Barnens hus, skapat en marknadsföringsplan, genomfört utbildningsinsatser och stärkt kommunens arbete med evenemang i digitala kanaler. Projektet Fördjupad logianalys har kartlagt nuvarande och framtida behov av logikapacitet i kommunen. Analysen ger ett strategiskt underlag för att utveckla Tidaholm som destination och kan bidra till att stärka möjligheterna för framtida investeringar. Social- och omvårdnadsnämnden har beviljats medel för två projekt. Genom projektet Strategisk samordning inom social- och omvårdnadsförvaltningen har förvaltningen påbörjat arbete med att utveckla processer och stärka faktabaserat beslutsunderlag, med fokus på framtidens äldreomsorg. I projektet Genomlysningar av verksamheter har analyser genomförts inom särskilt boende och matdistribution, vilket gett tydliga faktaunderlag för framtida utveckling. Den planerade genomlysningen av individ- och familjeomsorgen ersattes av matdistribution efter politiskt beslut. Nämnden förbrukar inte de beviljade strategiska utvecklingsmedlen fullt ut inom sina två projekt, och medel återförs därmed till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsnämnden har genomfört två projekt. Projektet SM-25 utveckla stadskärnan och Tidan har tagit fram en utvecklingsplan för centrala delar runt Tidan och Gamla Torget. Planen har utformats med stöd av konsult och ska implementeras vidare under 2026. Samtliga beviljade medel har använts. Genom projektet Byggnadsvårdsåret 2025 har olika aktiviteter genomförts, bland annat föreläsningar, utställningar, guidade turer och en artikelserie i Västgöta-Bladet. Ett byggnadsvårdspris har instiftats för att uppmärksamma goda exempel på bevarande och varsam renovering. Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 87(88) Projekt Ansvarig Beviljade Mål 1. Mål 2. Mål 3. Mål 4. Förbrukade instans medel Invånare Tillväxt Välfärd Personal medel 2025 Digitaliseringsledare KS 560 560 0 Investeringsfrämjande KS 300 300 300 etableringsprogram M365 KS 1 570 1 570 972 Platsvarumärke 2.0 KS 920 460 460 920 inklusive boendekampanj Företag BU 146 73 73 107 N Kreativa näringar KFN 110 55 55 99 Arrangemangs- och KFN 160 80 80 128 evenemangsutveckling Besöksfrämjande KFN 580 290 290 580 insatser Strategisk samordning SO 700 700 700 inom social- och N omvårdnads- förvaltningen Genomlysningar av SO 600 300 300 600 verksamhet N Ny externwebb KS 290 290 290 Ledarskapsutveckling KS 600 600 279 Utveckla stadskärnan SBN 630 630 497 och Tidan Byggnadsvårdsåret SBN 148 74 74 131 2025 Varumärkesbyggande BU 300 150 150 299 Rudbecksgymnasiet N Vikariepool BU 261 130 131 221 N AI BU 435 225 210 265 N Fördjupad logianalys KFN 300 150 150 267 Beviljade medel, totalt 8 610 2 479 1 632 3 558 941 6 655 Tidaholms kommun, Årsredovisning 2025 88(88) Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-11-24

§ 76 Beslut om slutrapport för investeringsprojekt badhus KS 2022/165 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2022-11-28 att godkänna förstudien för renovering badhus samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomföra projektering enligt reviderad tidsplan. Kommunfullmäktige beslutade i strategisk plan och budget 2024-2026 att avsätta 23 miljoner kronor för investeringen. Kommunstyrelsen beslutade därefter att omdisponera 5,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2024 till projektet så att investeringsprojektets budget uppgick till totalt 28,5 miljoner kronor. Samhällsbyggnadsnämnden har slutfört investeringsprojektet och överlämnat en slutrapport i enlighet med policy för investeringar. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen förslå kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 26/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt badhus”, 2026-03-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-23.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 2026/24 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, 2025-02-12.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, nämndsekreterare Johan Lagersten 2026-02-09.  Rapport, ”Slutrapport för investeringsprojekt Renovering Badhus”, 2026-01-09. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25

§ 77 Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset KS 2024/192 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm - korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillse att medfinansieringsavtalet med Trafikverket undertecknas. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att senast 2027-10-31: □ utreda och återkomma med förslag till beslut avseende kommunens inställning till en fortsatt gång- och cykelväg längs väg 2874 mellan korsning väg 26 vid Acklinga - Ekedalen (Etapp 2). □ ta fram en förstudie för att inkludera belysning i etapp 1. □ utreda hur det kan skapas en trafiksäker övergång vid busshållplatsen vid Kvarnängen i samråd med Trafikverket. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens regionala gång- och cykelvägspaket möjliggör utbyggnad av gång- och cykelvägar längs statliga regionala vägar. För sträckan Tidaholm fram till Acklinga längs väg 2874 föreslås kommunen nu ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket. Kommunfullmäktige antog 2025-12-15 en avsiktsförklaring om medfinansiering. Trafikverket har presenterat avtalsutkast och tidig kostnadskalkyl vilket möjliggör ett formellt beslut om medfinansiering. Avtalet innebär att Trafikverket ansvarar för planläggning, projektering och genomförande av hela åtgärden. Kommunens roll är att medfinansiera delar av kostnaden samt att bevaka sina intressen i vägplanprocessen. Trafikverket kommer att ansvara för framtida drift, underhåll och reinvestering av den nya gång- och cykelvägen. I reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 finns 15 miljoner kronor avsatt vilket motsvarar det belopp som finns beskrivet som kommunens finansiella åtagande i förslag till medfinansieringsavtal från Trafikverket. Kommunledningsförvaltningen föreslår även att kommunfullmäktige uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att utreda möjliga alternativ och ta fram förslag på beslut avseende kommunens inställning kring resterande sträcka av gång‑ och cykelväg från Acklinga till Ekedalen (etapp 2 inklusive en säker övergång). Kommunledningsförvaltningen bedömer att det är av Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08 betydande och principiell betydelse och att det är kommunfullmäktige som tar ställning till om det finns en intention och avsikt att fortsätta gång- och cykelvägen. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna medfinansieringsavtal mellan Tidaholms kommun och Trafikverket avseende Trafikverkets projekt TRV 2025/142117 med gång‑ och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm - korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen). o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillse att medfinansieringsavtalet med Trafikverket undertecknas. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att senast 2027-10-31: □ utreda och återkomma med förslag till beslut avseende kommunens inställning till en fortsatt gång- och cykelväg längs väg 2874 mellan korsning väg 26 vid Acklinga - Ekedalen (Etapp 2). □ ta fram en förstudie för att inkludera belysning i etapp 1. □ utreda hur det kan skapas en trafiksäker övergång vid busshållplatsen vid Kvarnängen i samråd med Trafikverket. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 27/2026 ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset”, 2026-03-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm– Ekedalen)”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-25.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 29/2026, ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm–Ekedalen)”, 2026-02-12.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om att ingå medfinansieringsavtal med Trafikverket avseende gång- och cykelväg längs väg 2874, Tidaholm – korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm– Ekedalen)”, verksamhetsutvecklare, Johan Lagersten, 2026-02-03.  Avstämningsunderlag, ”GC-väg längs väg 2874 Tidaholm- korsning väg 26 (etapp 1 Tidaholm-Ekedalen), Trafikverket, 2026-01-09.  Totalkostnadskalkyl, ”Bilaga 1 - underlagskalkyl GC-väg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26”, Trafikverket, 2026-01-09.  Avtalsutkast, ”Medfinansieringsavtal gång- och cykelväg längs väg 2874 Tidaholm-korsning väg 26 (etapp 1 GC-väg Tidaholm-Ekedalen), Tidaholms kommun”, Trafikverket, 2026-01-08.  Kommunfullmäktiges beslut § 166/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, 2025-12-15.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 121/2025, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset”, 2025-10-09. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25

§ 78 Beslut om förstudie för investeringsprojekt avledningsdike Vamman, del av framtagande av detaljplan för Marbotorp 3:1 KS 2026/141 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o fastställa investeringsbeloppet till 6,5 miljoner kronor för år 2026 för de aktiviteter som föreslås i förstudierapporten. o reservera medel till investeringsprojektet i investeringsbudgeten 2026. o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet. Projekteringen ska inkludera en tydlig beskrivning av hela uppdraget med en aktivitetslista, en samlad totalkostnadskalkyl samt en tidsplan för när en godkänd detaljplan för Marbotorp 3:1 väntas vara klar. o projektdirektivet ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-08-30. Sammanfattning av ärendet I reviderad strategisk plan och budget 2026-2028 avsattes 20 miljoner kronor för att iordningställa Marbotorp för att hantera dagvattnet på ett fullgott sätt så att en detaljplan för området kan tas fram, färdigställas och godkännas. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat, § 34/2026, om en förstudie som i en första aktivitetslista anger vad som behöver åtgärdas för att detaljplanen ska kunna vinna laga kraft. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det finns 20 miljoner kronor avsatt i den totala investeringsbudgeten vilket innebär att de 6,5 miljoner kronor som efterfrågas i förstudien finns. Då det saknas en total bedömning av projektet kan kommunledningsförvaltningen i nuläget inte bedöma om det totala avsatta beloppet om 20 miljoner bedöms räcka för att hela projektet. Kommunledningsförvaltningen påtalar att totalkostnadskalkylen ska inkludera den totala investeringskostnaden medan förstudierapporten endast inkluderar produktionskostnaden. I projekteringen ska samhällsbyggnadsnämnden inkludera en tydlig beskrivning av hela uppdraget så att aktivitetslistan beskrivs i den totala projektplanen inklusive en total totalkostnadskalkyl samt samhällsbyggnadsnämndens beräknade tidsplan för att uppnå effekten, det vill säga en godkänd detaljplan för Marbotorp 3:1. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o godkänna förstudien. o fastställa investeringsbeloppet till 6,5 miljoner kronor för år 2026 för de aktiviteter som föreslås i förstudierapporten. o reservera medel till investeringsprojektet i investeringsbudgeten 2026. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08 o uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att genomföra projektering av investeringsprojektet. Projekteringen ska inkludera en tydlig beskrivning av hela uppdraget med en aktivitetslista, en samlad totalkostnadskalkyl samt en tidsplan för när en godkänd detaljplan för Marbotorp 3:1 väntas vara klar. o projektdirektivet ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden senast 2026-08-30. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 28/2026 ”Beslut om förstudie för investeringsprojekt avledningsdike Vamman, del av framtagande av detaljplan för Marbotorp 3:1”, 2025-03-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om förstudie avledningsdike Vamman, del av framtagande av detaljplan Marbotorp 1:3”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-23.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut §34/2026 ”Beslut om förstudiereapport gällande omledning av Vamman”, 2026-02-12  Tjänsteskrivelse ”Förstudie gällande omledningsdike för Vamman” planarkitekt Marie Bengtzon, 2026-01-29.  Rapport ”Förstudierapport Avledningsdike, del av genomförande av Marbotorp 3:1”, 2026-01-15. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25

§ 82 Beslut om revidering av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden avseende sondmat KS 2025/655 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att revidera avsnittet om sondmat i social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter i enlighet med upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade § 165/2025 att anta social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter att gälla från och med 2026-01-01. Social- och omvårdnadsnämnden upptäckte därefter att en förväxling av siffror har skett i tabellen som avser sondmat. Förväxlingen innebär att enligt den nuvarande skrivningen ska hel avgift betalas för halv nutrition och halv avgift betalas för hel nutrition. Social- och omvårdnadsnämnden föreslår därför att uträkningsformeln i tabellen revideras till att hel avgift betalas för hel nutrition, och att halv avgift betalas för halv nutrition. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att revidera avsnittet om sondmat i social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter i enlighet med upprättat förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Revidering av social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2026-03-25.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 43/2026 ”Beslut om revidering av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, 2026-03-24.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Beslut om revidering av social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-03-03.  Kommunfullmäktiges beslut § 165/2025 ”Beslut om antagande av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, 2025-12-15. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2025/655 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Louise Henriksson, kommunsekreterare Tjänsteskrivelse - Revidering av social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att revidera avsnittet om sondmat i social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter i enlighet med upprättat förslag. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade § 165/2025 att anta social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter att gälla från och med 2026-01-01. Social- och omvårdnadsförvaltningen upptäckte därefter att en förväxling av siffror har skett i tabellen som avser sondmat. Förväxlingen innebär att enligt den nuvarande skrivningen ska hel avgift betalas för halv nutrition, och halv avgift betalas för hel nutrition. Social- och omvårdnadsnämnden föreslår därför att uträkningsformeln i tabellen revideras till att hel avgift betalas för hel nutrition, och att halv avgift betalas för halv nutrition. Föreslagna ändringar är markerade med röd och grön text. Grön text föreslås att läggas till, och röd text föreslås att tas bort: Sondmat Avser sondmat som tillhandahålls av förvaltningen Hel nutrition 0,01 0,02 av pbb per månad Halv nutrition 0,02 0,01 av pbb per månad Kommunledningsförvaltningen har inget ytterligare att tillägga till social- och omvårdnadsnämndens förslag på revidering. Därmed föreslår förvaltningen kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att revidera avsnittet om sondmat i social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter i enlighet med upprättat förslag. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Beslutsunderlag  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 43/2026 ”Beslut om revidering av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, 2026-03-24.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Beslut om revidering av social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter”, nämndsekreterare Anna Smedhs, 2026-03-03.  Kommunfullmäktiges beslut § 165/2025 ”Beslut om antagande av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, 2025-12-15. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2026-03-24

§ 91 Beslut om antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal KS 2025/715 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, för Tidaholms kommuns del, anta följande från och med 2027-01-01: o hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. o överenskommelse - kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. o överenskommelse - regionens läkaransvar i kommunal primärvård. o överenskommelse - samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. o överenskommelse - ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Sammanfattning av ärendet Det har tagits fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande fyra överenskommelser i form av underavtal. Avtal och överenskommelser har tagits fram i partssamverkan av en arbetsgrupp om tio personer under ledning av en processledare för Västra Götalandsregionen och en processledare för kommunerna. Vardera huvudmannasida har haft en styrgrupp och frågor har kunnat skickas till en gemensam politisk referensgrupp. Avtalet syftar till att skapa en modern och hållbar samverkan mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet. Ledord i det gemensamma arbetet har varit dialog, transparens, inlyssnande, trygghet och tillsammans. Strävan har varit att alla parter ska kunna känna sig hörda, känna tillit till processen och känna sig nöjda med resultatet. Samtliga parter rekommenderas att, var för sig, besluta om att anta avtalet med tillhörande överenskommelser att gälla från och med 2027-01-01. Något som även Skaraborgs kommunalförbund har uppmanat sina medlemskommuner att göra. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att, för Tidaholms kommuns del, anta följande från och med 2027-01-01: o hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. o överenskommelse - kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. o överenskommelse - regionens läkaransvar i kommunal primärvård. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08 o överenskommelse - samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. o överenskommelse - ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 40/2026 ”Beslut om antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, 2026-03-25.  Tjänsteskrivelse ”Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2026-03-17.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 118/2025 ”Beslut om antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, 2025-11-25.  Tjänsteskrivelse ”Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, medicinskt ansvarig sjuksköterska Pia Frisk Ragnar, 2025-10-06.  Skaraborgs kommunalförbunds direktions beslut § 64/2025 ”Nytt Hälso- och sjukvårdsavtal 2027”, 2025-09-05.  Styrelse protokoll VästKom, 2025-09-04.  Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025-09-04, ”Kommungemensam skrivning i beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal”.  Missivbrev ”Hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser”, 2025-09-01.  Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.  Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.  Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård.  Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende.  Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25

§ 92 Beslut om återkallande av uppdrag om utredning av framtagande av områdesbestämmelser för kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader KS 2024/369 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att upphäva beslut § 5/2025, 2025-01-27. Sammanfattning av ärendet Ett Tidaholmsförslag inkom 2024-01-31 med en önskan om att upprätta en bevarandeplan för ett utökat skydd av kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader utpekade i kulturmiljöprogrammet. Kommunfullmäktige avslog Tidaholmsförslaget till förmån för att väcka ett nytt ärende i beslut

§ 94 Beslut om rapport om motioner/Tidaholmsförslag som inkommit till kommunfullmäktige men inte slutbehandlats KS 2026/56 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Det framgår av §§ 32-33 i kommunfullmäktiges arbetsordning att kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och Tidaholmsförslag som inte har beretts färdigt. Den första redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i april. Kommunledningsförvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och Tidaholmsförslag som har anmälts till kommunfullmäktige till och med 2026-03-09 och inte slutbehandlats. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 36/2026 ”Beslut om rapport om motioner/Tidaholmsförslag som inkommit till kommunfullmäktige men inte slutbehandlats”, 2026-03-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om rapport om motioner och Tidaholmsförslag som inkommit till kommunfullmäktige men inte slutbehandlats”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2026-03-17. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2026-03-25

§ 101 Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget KS 2026/118 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. o förklara paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Tidaholms Energi AB har inkommit med en begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande kring bildande av ett aktiebolag, Skaraborgs Industri AB, för dotterbolaget Tidaholms Bostads AB:s (TBAB) räkning. Aktiebolagets verksamhet kommer att vara att äga, förvalta och hyra ut fastigheter och inrymma fastigheten Granaten 7. TBAB ber även om kommunfullmäktiges ställningstagande gällande att försälja aktiebolaget innehållande fastighet Granaten 7. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-30 att återremittera ärendet till kommunstyrelsen med anledning av att oklarheter kring fastighetens användningsområde behöver utredas. Kommunledningsförvaltningen har utrett de frågetecken som uppstått och anser att återremissen därmed är besvarad. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att: o som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. o förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-04-07.  Kommunfullmäktiges beslut § 15/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-03-30.  Kommunstyrelsens beslut § 41/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-03-11. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 13/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-02-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-03.  Begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande, VD Mattias Andersson, Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KS 2026/118 2026-04-15 Kommunstyrelsen Handläggare: Jenny Beckman, kanslichef Tjänsteskrivelse- Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att o som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar dotterbolaget Skaraborgs Industri AB bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. o förklara paragrafen omedelbart justerad. Ärendet Tidaholms Energi AB har inkommit med en begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande kring bildande av ett aktiebolag, Skaraborgs Industri AB, för dotterbolaget Tidaholms Bostads AB:s (TBAB) räkning. Aktiebolagets verksamhet kommer att vara att äga, förvalta och hyra ut fastigheter och inrymma fastigheten Granaten 7. TBAB ber även om kommunfullmäktiges ställningstagande gällande att försälja aktiebolaget innehållande fastighet Granaten 7. Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-30 att återremittera ärendet till kommunstyrelsen med anledning av att oklarheter kring fastighetens användningsområde behöver utredas. VD har meddelat att ärendet behöver kunna beslutas senast 2026-04-27. I annat fall kommer överenskommelsen med köparen att falla, vilket innebär att avtalet inte längre är giltigt och att affären därmed inte kan genomföras. Med anledning av detta kommer ärendet att hanteras på kommunstyrelsen 2026-04-07 för vidare hantering i kommunfullmäktige 2026-04-27. Gällande återremissen konstateras följande. Den aktuella fastigheten består av lokaler som TBAB hyr ut. Fastighetens användning är reglerad i gällande hyresavtal, där ändamålen anges. Ändamålet varierar beroende på hyresgästen. Hyresavtalen kvarstår och följer med vid ett ägarbyte. Det finns inga indikationer på ändrade användningsområden från köparen. Kommunledningsförvaltningen anser att återremissen därmed är besvarad och föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att som sitt ställningstagande tillstyrka att Tidaholms Bostads AB bildar ett dotterbolag, Skaraborgs Industri AB, bestående av fastigheten Granaten 7 samt genomför försäljning av dotterbolaget. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Kommunfullmäktiges beslut § 15/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-03-30.  Kommunstyrelsens beslut § 41/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-03-11.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 13/2026 ”Beslut om ställningstagande kring tillskapande och försäljning av dotterbolag”, 2026-02-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om ställningstagande avseende bildande av dotterbolag och försäljning av dotterbolaget”, kanslichef Jenny Beckman, 2026-02-03.  Begäran om kommunfullmäktiges ställningstagande, VD Mattias Andersson, Sändlista Tidaholms Energi AB tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-03-30

§ 110 Beslut om alternativt genomförande av uppdrag om områdesbestämmelser utifrån Tidaholmsförslag om bevarandeplan SBN 2024/160 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att mot bakgrund av en ändring av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som träder i kraft 2025-12-01, inte genomföra områdesbestämmelser som tidigare beslutats då intentionen i medborgarförslaget tillvaratas i den nya lagstiftningen. Sammanfattning av ärendet Ett Tidaholmsförslag inkom 2024-01-31 om att ta fram en bevarandeplan för kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ansåg att områdesbestämmelser kan ge ett bättre skydd än en bevarandeplan. Kommunfullmäktige avslog därför förslaget 2025-01-27 och gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda områdesbestämmelser. Under 2025 har dock regeringen lagt fram ny PBL-lagstiftning, gällande från 2025-12-01, som innebär ökat skydd för särskilt värdefulla byggnader och områden. Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa dessa och utanför detaljplan införs krav på rivningslov. Mot denna bakgrund bedömer samhällsbyggnadsnämnden att särskilda områdesbestämmelser inte behöver införas, utan att skyddet i stället kommer säkerställas genom översiktsplanen och den nya lagstiftningen. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att mot bakgrund av en ändring av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som träder i kraft 2025-12-01, inte genomföra områdesbestämmelser som tidigare beslutats då intentionen i medborgarförslaget tillvaratas i den nya lagstiftningen. Beslutsunderlag  Beslut samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott § 76/2025, ”Beslut om alternativt genomförande av uppdrag om områdesbestämmelser utifrån Tidaholmsförslag om bevarandeplan”, 2025-08-28.  Tjänsteskrivelse ”Framtagande av områdesbestämmelser i syfte att skydda kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader utpekade i kulturmiljöprogrammet”, enhetschef hållbar utveckling Jörgen Nyström, 2025-07-29.  Kommunfullmäktiges beslut § 4/2025 ”Beslut om besvarande av Tidaholmsförslag om bevarandeplan för kulturmiljöprogrammet”, 2025-01-27. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2025-09-11 Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-01-27

§ 118 Beslut om antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal SON 2025/197 Social- och omvårdnadsnämndens beslut • Nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta: o att, för Tidaholm kommuns del, ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. o att, för Tidaholm kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård. o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser förslag till revidering av det befintliga hälso- och sjukvårdsavtalet mellan kommun/region. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelning, förbättra samverkan och patientsäkerheten. Avtalet syftar till att skapa en modern och hållbar samverkan mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna (Kommunerna), med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden föreslå kommunfullmäktige besluta: o att, för Tidaholm kommuns del, ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. o att, för Tidaholm kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård. o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende. o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Social- och omvårdnadsnämnden, 2025-11-25 Beslutsunderlag  Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut § 2025/186 ” Beslut om antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, 2025-11-11  Tjänsteskrivelse, ”Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, medicinskt ansvarig sjuksköterska Pia Frisk Ragnar, 2025-10-06  Protokollsutdrag, Skaraborgs kommunalförbunds direktionsmöte, 2025-09-05  Protokoll, VästKom styrelse, 2025-09-04  Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025-09-04, ”Kommungemensam skrivning i beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal”  Tjänsteutlåtande, ”Förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser”, Kristina Lännergren direktör VästKom och Malin Swärd Danielsson handläggare VästKom.  Missivbrev – Slutförslag hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser, SRO 2025-09-01  Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.  Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård  Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård  Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende  Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Sändlista Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: SON 2025/197 2025-10-06 Social- och omvårdnadsnämnden Handläggare: Pia Frisk Ragnar, medicinskt ansvarig sjuksköterska Tjänsteskrivelse - Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal Förslag till beslut - Nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta: o att, för Tidaholm kommuns del, ingå Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. o att, för Tidaholm kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende o att, för Tidaholms kommuns del, ingå underavtalet Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Ärendet Ärendet avser förslag till revidering av det befintliga hälso- och sjukvårdsavtalet mellan kommun/region. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelning, förbättra samverkan och patientsäkerheten. Avtalet syftar till att skapa en modern och hållbar samverkan mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna (Kommunerna), med fokus på primärvårdens gemensamma ansvar och patientsäkerhet Utredning En politisk referensgrupp, styrgrupper och arbetsgrupper har arbetat sedan 2024 med att ta fram Avtalet och överenskommelserna, med remissrunda och dialogkonferenser under våren 2025 där region- och kommunrepresentanter deltagit. SRO (politiskt samrådsorgan) har den 1 september 2025 ställt sig bakom slutförslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande fyra överenskommelser i form av underavtal, och rekommenderar samtliga parter att var för sig besluta om att anta dessa att gälla från och med den 1 januari 2027. VästKoms styrelse ställde sig bakom avtalet med tillhörande underavtal 2025-09-04 och Skaraborgs kommunalförbunds direktion fattade motsvarande beslut 2025-09-05 och rekommenderade kommunerna i Skaraborg att anta detsamma. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Antagande av nytt hälso- och sjukvårdsavtal”, medicinskt ansvarig sjuksköterska Pia Frisk Ragnar, 2025-10-06  Protokollsutdrag, Skaraborgs kommunalförbunds direktionsmöte, 2025-09-05  Protokoll, VästKom styrelse, 2025-09-04  Bilaga till styrelseprotokoll VästKom 2025-09-04, ”Kommungemensam skrivning i beslutsförslag Hälso- och sjukvårdsavtal med överenskommelser i form av underavtal”  Tjänsteutlåtande, ”Förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser”, Kristina Lännergren direktör VästKom och Malin Swärd Danielsson handläggare VästKom.  Missivbrev – Slutförslag hälso- och sjukvårdsavtal med tillhörande överenskommelser, SRO 2025-09-01  Hälso- och sjukvårdsavtal – avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland.  Överenskommelse - Kommunens betalningsansvar vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård  Överenskommelse - Regionens läkaransvar i kommunal primärvård  Överenskommelse - Samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med skadligt bruk och beroende  Överenskommelse - Ansvar för samverkan om munhälsa – uppsökande och nödvändig tandvård Sändlista Kommunfullmäktige tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Skaraborgs Kommunalförbund Protokollsutdrag 7 (16) Skaraborgs Kommunalförbund Direktionsmöte

§ 121 Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset SBN 2020/121 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o upphäva samhällsbyggnadsnämndens beslut § 45/2024. o upphäva samhällsbyggnadsnämndens beslut § 30/2025. o föreslå kommunfullmäktige besluta om en avsiktsförklaring att medfinansiera gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset. o uppdra till förvaltningen att fortsätta dialogen med Trafikverket inför ett eventuellt framtida beslut om medfinanseringsavtal, under förutsättning att fullmäktige beslutar om en avsiktsförklaring. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) har inom ramen för det regionala gång- och cykelvägspaketet 2022–2025 avsatt medel för en gång- och cykelväg längs väg 2874, som ska förbinda Tidaholm med Acklingakorset vid väg 26. Projektet ingår i regionens infrastrukturplan och samfinansieras mellan VGR och Tidaholms kommun, där VGR bekostar vägplaneringen och övriga kostnader delas lika. Trafikverket ansvarar som väghållare för drift och underhåll. Tidaholms kommun förväntas samfinansiera 50 % av kostnaderna för bygghandlingar och produktion samt delta i planering och samordning. Efter en längre dialog med Trafikverket beslutade nämnden 2025-02-06 (SBN § 30/2025) att föreslå kommunfullmäktige att genomföra projektet i linje med översiktsplanen. Projektet har därefter inkluderats i strategisk plan och budget 2026–2028 med 15 miljoner kronor i avsatta medel. En fortsatt dialog med Trafikverket har tydliggjort att kommunen behöver fatta ett beslut om en avsiktsförklaring för att möjliggöra förprojektering. Beslutet är inte bindande, men innebär att Trafikverket tillsätter en projektledare och påbörjar förprojektering. Kostnaderna är preliminära och baseras på liknande projekt, en totalkostnadskalkyl tas fram inom ramen för förprojektering. Efter avslutad förprojektering krävs ett formellt beslut om medfinansiering, där kommunen kan välja att avstå utan ekonomisk belastning. Mot denna bakgrund har nämnden upphävt tidigare beslut (SBN § 30/2025) och återtar det tidigare förslaget till fullmäktige. Det nya beslutet innebär en tydligare framställan att föreslå fullmäktige att anta en avsiktsförklaring, med syftet att möjliggöra en fortsatt process. Förslag till beslut - Nämnden beslutar att: o upphäva samhällsbyggnadsnämndens beslut § 45/2024. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2025-10-09 o upphäva samhällsbyggnadsnämndens beslut § 30/2025. o föreslå kommunfullmäktige besluta om en avsiktsförklaring att medfinansiera gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset. o uppdra till förvaltningen att fortsätta dialogen med Trafikverket inför ett eventuellt framtida beslut om medfinanseringsavtal, under förutsättning att fullmäktige beslutar om en avsiktsförklaring. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset”, nämndsekreterare Johan Lagersten, 2025-10-01.  Beslut samhällsbyggnadsnämnden § 30/2025 ”Nämndinitiativ gällande gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset (Ekedalen)”, 2025-02-06.  Beslut samhällsbyggnadsnämnden § 45/2024, ”Beslut om Västra Götalandsregionens delfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset (Ekedalen)”, 2024-04-11. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08

§ 146 Beslut om återställande av negativt balanskravsresultat avseende år 2023 KS 2024/186 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att 2026 års fastställda budget med åtgärder utgör åtgärdsplan för reglering av 2023 års negativa balanskravsresultat, för det fall att 2025 års åtgärdsplan inte återställer balanskravsresultatet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2025-06-23 att: o 2025 års fastställda budget utgör åtgärdsplan för reglering av 2023 års negativa balanskravsresultat. o påtala för nämnderna att det är av stor vikt att samtliga nämnder håller tilldelad budget för år 2025. o uppdra till kommunstyrelsen att ta fram förslag på åtgärder som uppgår till 4,9 miljoner kronor senast i samband med framtagande av reviderad strategisk plan och budget 2026–2028. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunstyrelsen, via budgetberedningen, i förslag till reviderad strategisk plan och budget för perioden 2026-2028 har identifierat åtgärder som motsvarar 5,7 miljoner i anpassningar och att kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen därmed är genomfört. Kommunledningsförvaltningen föreslår att dessa åtgärder under år 2026 utgör den åtgärdsplan som ska återställa det negativa balanskravsresultatet från år 2023, för det fall att 2025 års åtgärdsplan inte återställer det. Kommunledningsförvaltningen kommer i samband med årsredovisning för år 2025 bedöma om 2025 års resultat återställer det negativa balanskravsresultat. Om det negativa balanskravsresultatet inte återställs med 2025 års resultat kommer kommunledningsförvaltningen föreslå att kommunstyrelsen, utifrån uppsiktsplikten, efter april månad sammankallar presidierna för månatlig uppföljning av de ovan identifierade åtgärderna avseende år 2026. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 2026 års fastställda budget med åtgärder utgör åtgärdsplan för reglering av 2023 års negativa balanskravsresultat, för det fall att 2025 års åtgärdsplan inte återställer balanskravsresultatet. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 206/2025 ”Beslut om återställande av negativt balanskravsresultat avseende år 2023”, 2025-11-05. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-11-24  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 111/2025 ”Beslut om återställande av negativt balanskravsresultat avseende år 2023”, 2025-10-21.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om åtgärdsplan för återställande av underskott 2023”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2025-09-16.  Förslag till reviderad Strategisk plan och budget 2026–2028 (ärendenr: KS 2024/408).  Kommunfullmäktiges beslut § 80/2025 ”Beslut om åtgärdsplan för återställande av underskott 2023”, 2025-06-23. Sändlista De förtroendevalda revisorerna Ekonomienheten Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08

§ 165 Beslut om antagande av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden KS 2025/655 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att anta taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, att gälla från och med 2026-01-01. Sammanfattning av ärendet Social- och omvårdnadsnämnden har tagit fram förslag till taxor och avgifter för nämnden. Förändringen föreslås gälla från och med 2026-01-01. I stället för att ange fasta belopp i dokumentet för taxor och avgifter, som har varit det tidigare förfaringssättet, har nämnden nu föreslagit att taxor och avgifter uttrycks som en andel av prisbasbeloppet. På så sätt blir styrdokumentet tidsoberoende och kräver inget nytt beslut när enbart en indexjustering sker i samband med förändrat prisbasbelopp. Detta förenklar processen för att fastställa nya belopp och ger möjlighet att kommunicera eventuella förändringar i god tid. Eftersom prisbasbeloppet vanligtvis fastställs först i september eller oktober har nämnden tidigare haft ont om tid att revidera beloppen så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inför årsskiftet. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, att gälla från och med 2026-01-01. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 228/2025 ”Beslut om antagande av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, 2025-12-03.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 132/2025 ”Beslut om antagande av taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, 2025-11-19.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden från 2026”, kommunsekreterare Louise Henriksson, 2025-10-23.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 108/2025 ”Social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter”, 2025-10-28.  Tjänsteskrivelse ”Tjänsteskrivelse - Taxor och avgifter för social- och omvårdnadsnämnden”, nämndsekreterare Henrik Lennartsson, 2025-10-03.  Utkast: Social- och omvårdnadsnämndens taxor och avgifter.  Bilaga - taxor och avgifter 2026. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-04-08

§ 166 Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset KS 2024/192 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att anta en avsiktsförklaring om att medfinansiera gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset. Sammanfattning av ärendet Ärendet om att bygga en gång- och cykelväg, med möjlighet till delfinansiering från Trafikverket, mellan Tidaholm och Ekedalen har varit aktuellt sedan år 2020 och har behandlats av både samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen vid flera tillfällen. Den senaste utvecklingen i ärendet är att samhällsbyggnadsnämnden har haft en dialog med Trafikverket som har tydliggjort att kommunen behöver fatta ett beslut om en avsiktsförklaring för att möjliggöra förprojektering. Föreliggande beslut om avsiktsförklaring är inte bindande till att medfinansiera gång- och cykelvägen, utan innebär att Trafikverket tillsätter en projektledare och påbörjar förprojektering. Kostnaderna är preliminära och baseras på liknande projekt och en totalkostnadskalkyl tas fram inom ramen för förprojektering. Efter avslutad förprojektering krävs ett formellt beslut om medfinansiering där kommunen kan välja att avstå utan ekonomisk belastning. Mot denna bakgrund har nämnden inkommit med ett nytt beslut. Beslutet har ett nytt förslag till beslut till fullmäktige och upphäver två av nämndens tidigare beslut. Förslaget från nämnden är att fullmäktige beslutar om en avsiktsförklaring om att medfinansiera gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset. I samband med att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta detta bör kommunstyrelsen också upphäva ett av sina tidigare beslut. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta en avsiktsförklaring om att medfinansiera gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset. - Lena Andersson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. - Ambjörn Lennartsson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 229/2025 ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, 2025-12-03.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 136/2025 ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, 2025-11-19. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2025-12-15  Tjänsteskrivelse ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, kanslichef Jenny Beckman, 2025-10-22.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 121/2025 "Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset", 2025-10-09.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om avsiktsförklaring avseende medfinansiering av gång- och cykelväg från Tidaholm till väg 26 vid Acklingakorset”, nämndsekreterare Johan Lagersten, 2025-10-01.  Kommunstyrelsens beslut § 156/2025 ”Beslut om gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset”, 2025-09-10.  Kommunfullmäktiges beslut § 79/2025 ”Beslut om strategisk plan och budget för år 2026-2028”, 2025-06-23.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 30/2025 ”Nämndinitiativ gällande gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklingakorset (Ekedalen), 2025-02-06.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 45/2024 ”Beslut om Västra Götalandsregionens delfinansiering av gång- och cykelväg mellan Tidaholm och Acklinga (Ekedalen), 2024-04-11.  Kommunfullmäktiges beslut § 163/2021 ”Beslut om antagande av översiktsplan för Tidaholms kommun ”ÖP2030””, 2021-11-29. Sändlista Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2025-10-09