Kultur- och fritidsnämnden — 16 juni 2026

§ 29 Beslut om årsredovisning för Tidaholms kommun avseende år 2025 KS 2026/38 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att: o fastställa årsredovisningen för Tidaholms kommun år 2025 enligt upprättat förslag. o fastställa balanskravsresultatet för år 2025 till 51,9 miljoner kronor. o godkänna rapporten ”Avtalssamverkan 2025 – Tidaholms kommun” och lägga den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har sammanställt en årsredovisning för Tidaholms kommun avseende år 2025. Årsredovisningen är utformad enligt gällande rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Kommunens balanskrav för år 2025 uppfylls samtidigt som 2023 års negativa resultat återställs enligt den åtgärdsplan som kommunfullmäktige har antagit. Kommunfullmäktiges finansiella mål uppnås medan de tre strategiska målen och det personalpolitiska målet som sträcker sig fram till år 2027 inte är uppnådda än. Slutredovisningar av investeringsprojekt hanteras i separata ärenden. Kommunstyrelsens och nämndernas avtalssamverkan redovisas i en separat rapport. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: o fastställa årsredovisningen för Tidaholms kommun år 2025 enligt upprättat förslag. o fastställa balanskravsresultatet för år 2025 till 51,9 miljoner kronor. o godkänna rapporten ”Avtalssamverkan 2025 – Tidaholms kommun” och lägga den till handlingarna. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 72/2026 ”Beslut om årsredovisning för Tidaholms kommun avseende år 2025”, 2026-04-08.  Rapport ”Årsredovisning 2025 Tidaholms kommun”, 2026-03-25.  Rapport, ”Avtalssamverkan 2025 – Tidaholms kommun”, 2026-03-17.  Jävsnämndens beslut § 2026/5 "Beslut om verksamhetsberättelse jävsnämnden avseende år 2025", 2026-02-27.  Rapport ” Verksamhetsberättelse för jävsnämnden avseende år 2025”. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-04-27  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 2026/1 "Beslut om verksamhetsberättelse för kultur- och fritidsnämnden avseende år 2025", 2026-02-24.  Rapport ”Verksamhetsberättelse för kultur- och fritidsnämnden avseende år 2025”.  Social- och omvårdnadsnämndens beslut § 2026/20 "Beslut om verksamhetsberättelse för social- och omvårdnadsnämnden avseende år 2025", 2026-02-24.  Rapport ”Verksamhetsberättelse för social- och omvårdnadsnämnden avseende år 2025”.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 2026/24 "Beslut om verksamhetsberättelse för barn- och utbildningsnämnden avseende år 2025", 2025-02-18.  Rapport ”Verksamhetsberättelse 2025 (Barn- och utbildningsnämnden)”.  Rapport ”Kvalitetsrapport 24/25 (Barn- och utbildningsnämnden)”.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 2026/23 ”Beslut om samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse avseende år 2025”, 2026-02-12.  Rapport ”Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse avseende år 2025 (reviderad)”.  Kommunstyrelsens beslut § 2025/24 "Beslut om verksamhetsberättelse för kommunstyrelsen avseende år 2024", 2025-02-11. (Ärende KS 2026/25).  Rapport Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse kommunstyrelsen 2025 (Ärende KS 2026/25). Sändlista Berörda nämnder Ekonomienheten Kommunens externa revisorer Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02

§ 31 Beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnder och beredningar avseende verksamhetsåret 2025 KS 2026/38 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för nedanstående nämnder och beredning samt dess enskilda ledamöter för verksamhetsår 2025 med hänvisning till de förslag och övriga omständigheter som redovisas i kommunrevisionens berättelse: o kommunstyrelsen o arvodesberedningen o barn- och utbildningsnämnden o jävsnämnden o kultur- och fritidsnämnden o samhällsbyggnadsnämnden o social- och omvårdnadsnämnden o valnämnden o överförmyndare. Sammanfattning av ärendet Enligt 5 kap. 24 § kommunallagen (2017:725, KL) ska fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Enligt 41 § fullmäktiges arbetsordning bereder presidiet frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning. Revisionsberättelsen utgör grunden för fullmäktiges ställningstagande till frågan om ansvarsfrihet. I revisionsberättelsen för år 2025 tillstyrker revisorerna att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för följande instanser samt enskilda ledamöter i dessa organ: ▪ kommunstyrelsen ▪ arvodesberedningen ▪ barn- och utbildningsnämnden ▪ jävsnämnden ▪ kultur- och fritidsnämnden ▪ samhällsbyggnadsnämnden ▪ social- och omvårdnadsnämnden ▪ valnämnden ▪ överförmyndare. Kommunfullmäktiges presidium bedömer att det inte framkommit några omständigheter som skulle föranleda kommunfullmäktige att fatta ett annat beslut i ansvarsfrihetsfrågan än det som revisorerna föreslår. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-04-27 Förslag till beslut - Presidiet föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ansvarsfrihet för nedanstående nämnder och beredning samt dess enskilda ledamöter för verksamhetsår 2025 med hänvisning till de förslag och övriga omständigheter som redovisas i kommunrevisionens berättelse: o kommunstyrelsen o arvodesberedningen o barn- och utbildningsnämnden o jävsnämnden o kultur- och fritidsnämnden o samhällsbyggnadsnämnden o social- och omvårdnadsnämnden o valnämnden o överförmyndare. Beslutsunderlag  Revisionsberättelse för år 2025 med bilagor, de förtroendevalda revisorerna i Tidaholms kommun, 2026-04-17.  Skrivelse från kommunfullmäktiges presidium angående ansvarsprövningen för arvodesberedningen verksamhetsår 2025, 2025-04-17.  Skrivelse från kommunfullmäktiges presidium angående ansvarsprövningen för jävsnämnden verksamhetsår 2025, 2025-04-17.  Skrivelse från kommunfullmäktiges presidium angående ansvarsprövningen för kommunstyrelsen verksamhetsår 2025, 2025-04-17.  Skrivelse från kommunfullmäktiges presidium angående ansvarsprövningen för verksamhetsår 2025, 2025-04-17. Sändlista Arvodesberedningen Berörda nämnder Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-04-27

§ 36 Beslut om slutrapport för investeringsprojekt badhus KS 2022/165 Kommunfullmäktiges beslut • Kommunfullmäktige beslutar att godkänna slutrapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2022-11-28 att godkänna förstudien för renovering badhus samt att uppdra till samhällsbyggnadsnämnden att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden genomföra projektering enligt reviderad tidsplan. Kommunfullmäktige beslutade i strategisk plan och budget 2024-2026 att avsätta 23 miljoner kronor för investeringen. Kommunstyrelsen beslutade därefter att omdisponera 5,5 miljoner kronor från investeringsreserven 2024 till projektet så att investeringsprojektets budget uppgick till totalt 28,5 miljoner kronor. Samhällsbyggnadsnämnden har slutfört investeringsprojektet och överlämnat en slutrapport i enlighet med policy för investeringar. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna slutrapporten. - Svante Schultz (VT) föreslår kommunfullmäktige besluta att återremittera ärendet för att kontrollera den ekonomiska redovisningen i slutrapporten. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens förslag och Schultzs förslag om återremiss. Ordföranden ställer först Schultzs förslag om återremiss under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar att avslå detta. Ordföranden ställer därefter kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla detta. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut § 76/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt badhus”, 2026-04-08.  Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 26/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt badhus”, 2026-03-25.  Tjänsteskrivelse ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, ekonomichef Louise Faxe Holmvik, 2026-02-23.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 2026/24 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, 2025-02-12. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-04-27  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt renovering av simhallen”, nämndsekreterare Johan Lagersten 2026-02-09.  Rapport, ”Slutrapport för investeringsprojekt Renovering Badhus”, 2026-01-09. Sändlista Ekonomienheten Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-04-27

§ 39 Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning KFN 2021/107 Kultur- och fritidsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o justera öppettider för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag från och med 19 juni 2023. o justera åldersgruppsintervall för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag från och med 21 augusti 2023. Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden beslutade, § 109/2021, att uppdra åt förvaltningen att utvärdera och utreda den öppna ungdomsverksamhetens inriktning. Med anledning av att den öppna ungdomsverksamheten har flyttat till bibliotekshuset finns behov av att utvärdera och utreda hur den framtida verksamheten ska formas för att flexibelt möta målgruppens behov. Den öppna ungdomsverksamheten har sedan 2019 varit medlemmar i nätverket KEKS - kvalitet och kompetens i samverkan. Ett internationellt nätverk för kommunala förvaltningar med öppen ungdomsverksamhet. KEKS verksamhetsidé är att den öppna ungdomsverksamheten ska ”stimulera till och stödja aktiviteter som bygger på och förutsätter ungdomars eget aktiva engagemang och ansvarstagande.” Under 2018 ökade frekvensen av väldigt unga besökare till den öppna ungdomsverksamheten. Då reviderades åldersgränserna och en viss anpassning av öppettiderna gjordes. Nu finns åter anledning att se över åldersgränsen. Nuvarande åldersgräns 13-19 år är svår att definiera då ungdomar oftast umgås årskursvis. Sommaren 2021 flyttade den öppna ungdomsverksamheten in i nyrenoverade lokaler i bottenplan på bibliotekshuset. Och under det senaste året har den öppna ungdomsverksamheten intensifierat sitt arbete med KEKS. Personalen har gått utbildningar, deltagit i nätverksträffar och påbörjat arbetet med att jobba mer aktivitetsbaserat. För att följa KEKS verksamhetsidé behövs ytterligare utveckling och förändring av verksamheten. Med utgångspunkt i KEKS verksamhetsidé finns behov av att förändra den öppna ungdomsverksamheten mot en mer aktivitetsbaserad verksamhet som bygger på ungdomars delaktighet. Förslag till nya öppettider är: Måndag-onsdag kl. 14-18 Torsdag-lördag kl. 14-21 Avvikande öppettider under sommarlovet: Måndag-torsdag kl. 10–18 Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2023-05-09 Fredag kl. 10-17 Den öppna ungdomsverksamheten ser behov av att ändra nedre åldersgräns. Detta för att skapa en trygg plats för barn och unga som inte vistas på fritids. Förslag till ny åldersgruppsintervall: Från årskurs 5 till och med gymnasium. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o justera öppettider för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag från och med 19 juni 2023. o justera åldersgruppsintervall för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag från och med 21 augusti 2023. Beslutsunderlag  Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 35/2023 ”Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2023-04-25.  Tjänsteskrivelse ”Utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, enhetschef Kultur Johanna Andersson, 2022-01-19.  Barnkonsekvensanalys - Utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 109/2021 ”Beslut om utredningsuppdrag kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2021-11-09.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 44/2018 ”Ändring av öppettider på Godsmagasinet”, 2018-05-17.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 63/2019 ”Beslut om förändring av åldersintervall - öppen ungdomsverksamhet”, 2019-06-18. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02

§ 46 Beslut om ansökan från Holma-Baltaks Bygdegårdsförening om bidrag till inköp av hjärtstartare och kamera KFN 2026/58 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o bevilja utvecklingsbidrag till Holma-Baltaks Bygdegårdsförening med max 50 % av ansökt belopp till inköp av hjärtstartare vilket blir 8 248 kr. Bidraget betalas ut efter besiktning samt redovisning av kvitton. Sista datum för redovisning 2026-09- 30. o avslå ansökan från Holma-Baltaks Bygdegårdsförening om utvecklingsbidrag till inköp av kamera. Sammanfattning av ärendet Holma-Baltaks Bygdegårdsförening ansöker om bidrag till inköp av hjärtstartare och kamera. Kostnaden uppgår till 17 490 kr inklusive moms. Holma-Baltaks Bygdegårdsförening ämnar sätta upp en hjärtstartare utomhus, lättåtkomlig och på ett privat hus, centralt i Madängsholm. Hjärtstartaren kommer att kunna användas av allmänheten. För att förebygga skadegörelse på hjärtstartaren vill föreningen också installera en kamera i anslutning till hjärtstartaren. En hjärtstartare är en livräddande utrustning som bidrar direkt till ökad trygghet för både föreningens medlemmar och allmänheten. Det är svårt för kommunen att säkerställa att en kamera i anslutning till hjärtstartare används i enlighet med gällande regler (till exempel dataskydd och tillstånd), vilket kan innebära juridiska risker. Kultur- och fritidsnämnden kan bevilja bidrag till att utveckla verksamheten eller annat som främjar barn- och ungdomsverksamhet, integration och mångfald i föreningen, friskvård eller motsvarande och som inte har med löpande driftskostnader att göra. Att köpa in en hjärtstartare utvecklar verksamheten och bedöms vara bidragsgrundande i enlighet med riktlinjerna för utvecklingsbidrag. Bidrag ges normalt med 50 % av den totala beräknade kostnaden för projektet, dock maximalt 75 000 kr per projekt. Föreningen har i ansökan angivit att hjärtstartaren ska placeras på ett privat hus. Därför uppmanas föreningen att upprätta en överenskommelse med fastighetsägaren som reglerar placeringen av hjärtstartaren på dennes fastighet. Då kameraövervakning är en integritetskänslig åtgärd som omfattas av särskild lagstiftning och inte bedöms ligga inom ramen för kommunens föreningsbidrag föreslås avslag för ansökan om bidrag till inköp av kamera. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02 I enlighet med bifogad offert framgår att kostnaden för hjärtstartare uppgår till 16 495 kr inklusive moms. Bidrag kan ges med max 50 % av ansökt belopp vilket blir 8 248 kr. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att: o bevilja utvecklingsbidrag till Holma-Baltaks Bygdegårdsförening med max 50 % av ansökt belopp till inköp av hjärtstartare vilket blir 8 248 kr. Bidraget betalas ut efter besiktning samt redovisning av kvitton. Sista datum för redovisning 2026-09- 30. o avslå ansökan från Holma-Baltaks Bygdegårdsförening om utvecklingsbidrag till inköp av kamera. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Ansökan från Holma-Baltaks Bygdegårdsförening om bidrag till inköp av hjärtstartare och kamera”, kulturutvecklare Johanna Andersson, 2026-05-12.  Ansökan från Holma-Baltaks Bygdegårdsförening om bidrag till inköp av hjärtstartare och kamera, 2026-05-10.  Offert hjärtstartare, 2026-05-10.  Offert kamera, 2026-05-10. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2026/58 2026-05-12 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Johanna Andersson, kulturutvecklare Tjänsteskrivelse - Ansökan från Holma-Baltaks Bygdegårdsförening om bidrag till inköp av hjärtstartare och kamera Förslag till beslut - Nämnden beslutar att: o bevilja utvecklingsbidrag till Holma-Baltaks Bygdegårdsförening med max 50 % av ansökt belopp till inköp av hjärtstartare vilket blir 8 248 kr. Bidraget betalas ut efter besiktning samt redovisning av kvitton. Sista datum för redovisning 2026-09- 30. o avslå ansökan från Holma-Baltaks Bygdegårdsförening om utvecklingsbidrag till inköp av kamera. Ärendet Holma-Baltaks Bygdegårdsförening ansöker om bidrag till inköp av hjärtstartare och kamera. Kostnaden uppgår till 17 490 kr inklusive moms. Utredning Holma-Baltaks Bygdegårdsförening ämnar sätta upp en hjärtstartare utomhus, lättåtkomlig och på ett privat hus, centralt i Madängsholm. Hjärtstartaren kommer att kunna användas av allmänheten. För att förebygga skadegörelse på hjärtstartaren vill föreningen också installera en kamera i anslutning till hjärtstartaren. En hjärtstartare är en livräddande utrustning som bidrar direkt till ökad trygghet för både föreningens medlemmar och allmänheten. Det är svårt för kommunen att säkerställa att en kamera i anslutning till hjärtstartare används i enlighet med gällande regler (till exempel dataskydd och tillstånd), vilket kan innebära juridiska risker. Kultur- och fritidsnämnden kan bevilja bidrag till att utveckla verksamheten eller annat som främjar barn- och ungdomsverksamhet, integration och mångfald i föreningen, friskvård eller motsvarande och som inte har med löpande driftskostnader att göra. Barnrättsbedömning Då hjärtstartaren kommer att kunna användas av alla kommer den att skapa en trygghet för barn och unga i Madängsholm. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Utredningens slutsatser En hjärtstartare i centrala Madängsholm kommer att skapa trygghet för boende i området. Att köpa in en hjärtstartare utvecklar verksamheten och bedöms vara bidragsgrundande i enlighet med riktlinjerna för utvecklingsbidrag. Bidrag ges normalt med 50 % av den totala beräknade kostnaden för projektet, dock maximalt 75 000 kr per projekt. Föreningen har i ansökan angivit att hjärtstartaren ska placeras på ett privat hus. Därför uppmanas föreningen att upprätta en överenskommelse med fastighetsägaren som reglerar placeringen av hjärtstartaren på dennes fastighet. Då kameraövervakning är en integritetskänslig åtgärd som omfattas av särskild lagstiftning och inte bedöms ligga inom ramen för kommunens föreningsbidrag föreslås avslag för ansökan om bidrag till inköp av kamera. I enlighet med bifogad offert framgår att kostnaden för hjärtstartare uppgår till 16 495 kr inklusive moms. Bidrag kan ges med max 50 % av ansökt belopp vilket blir 8 248 kr. Beslutsunderlag  Ansökan från Holma-Baltaks Bygdegårdsförening om bidrag till inköp av hjärtstartare och kamera, 2026-05-10.  Offert hjärtstartare, 2026-05-10.  Offert kamera, 2026-05-10. Sändlista Holma-Baltaks Bygdegårdsförening tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sidan 1 av 3 Bidragsansökan: 163098 Utvecklingsbidrag Bidrag kan ges till att utveckla verksamheten eller annat som främjar barn- och ungdomsverksamhet, integration och mångfald i föreningen, friskvård eller motsvarande och som inte har med löpande driftskostnader att göra. Bidrag kan ges till investeringar som förbättrar eller förnyar anläggningar, t ex i syfte att minska driftskostnader, samt förbättra tillgängligheten. Bidrag kan även ges vid reparationer av skador eller andra åtgärder som uppkommit utan att föreningen kan anses ansvarig, t ex stormskador, vissa vattenskador, krav på avlopp etc (ej försäkringsskador). Bidraget beslutas i kultur- och fritidsnämnden. Bidrag ges normalt med 30 % av den totala beräknade kostnaden för projektet (inga ideella timmar ersätts). Bidrag kan ges med max 50 000 kr per projekt. Ansökan ska vara kultur- och fritidsförvaltningen tillhanda före projektet startar. Bifoga styrkande handlingar, såsom offert eller kalkyl. OBS! I rutan för Belopp anges kostnaden för hela projektet. Alla kostnader skall styrkas av offerter. Länk till riktlinje för bidrag till föreningslivet: https://www.tidaholm.se/download/18.43a889e819b355c60e61b00/1766149443464/Riktlinje%20- %20Bidrag%20till%20f%C3%B6reningslivet.pdf Kund: HolmaBaltak Bygdegårdsförening (867200-5389) Skapad av: Annelie Eva Margareta Andersson, 0736648785, annelie_andersson@hotmail.com Handläggare:Johanna Andersson, Åsa Sjögren, Åsa Ingrid Elisabeth Sjögren Externt Id: Status: Mottagen Ansökan Välkommen att söka utvecklingsbidrag Ansökan ska vara kultur- och fritidsförvaltningen tillhanda före projektet startar. OBS! I rutan för Belopp anges kostnaden för hela projektet. Alla kostnader skall styrkas av offerter Länk till riktlinje för bidrag till föreningslivet: [url=https://www.tidaholm.se/download/18.43a889e819b355c60e61b00/1766149443464/Riktlinje%20- %20Bidrag%20till%20f%C3%B6reningslivet.pdf] Klicka här [/url] Hur många medlemmar under 20 år hade föreningen vid senaste årsskiftet? 95 Hur många medlemmar över 20 år hade föreningen vid senaste årsskiftet? 95 Vad gäller din ansökan? Välj ett alternativ och beskriv i fritext nedan Utveckling av verksamheten, integration, friskvård Här beskriver du vad din ansökan gäller Vi vill ansöka om bidrag för inköp av HJÄRTSTARTARE m tillbehör och en kamera för att förebygga skadegörelse och ev. åverkan på Hjärtstartaren då vi planerar att montera den utomhus (på privat hus o lättåtkomligt) mitt i samhället för att ALLA ska kunna komma åt den hela dygnet och året runt Copyright Rbok AB 2026 Sidan 2 av 3 Detta för att öka tryggheten i samhället När beräknas arbetet vara slutfört? 2026-06-30 Finns det övrig finansiering för arbetet? Om JA, beskriv. vi ska försöka samla in bidrag från boende o ev sponsring av företag i närområdet Belopp Ange kostnaden inklusive moms för hela projektet 17500 Bifoga filer (dra och släpp eller ladda upp) Styrkande dokument, exempelvis offert, skall alltid bifogas. Föreningen skall på anmodan lämna in verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse Bifogade filer offert hjärtstartare m tillbehör.docx offert kamera.jpg Ansökt belopp beviljat Redovisas senast Redovisning Ingen redovisning lämnad Redovisat belopp beviljat Copyright Rbok AB 2026 Sidan 3 av 3 Historik Ärendet bytte status Mottagen Handläggare ändrad 2026-05-11 10:58 Åsa Sjögren Ärendet skapades Inskickad 2026-05-10 12:30 Annelie Eva Margareta Andersson Handläggare ändrad Inskickad 2026-05-10 12:30 System Copyright Rbok AB 2026 Hej Annelie! Kan du se detta som jag försöker vidarebefordra från min mail? Man är ju inte riktigt ett tekniskt mirakel alltid... Med vänlig hälsning Åsa Carlsson 0734-388437 Från: Jenny Jebens <jenny.jebens@jonkoping.se> Skickat: den 7 maj 2026 22:28 Till: asa_carlsson1@hotmail.com <asa_carlsson1@hotmail.com> Ämne: VB: HJÄRTSTARTARE Hej! Jag skickar med vad jag tror är bäst både med funktioner och prismässigt. Går bra att maila Kennet på hans mail kennet.axelsson2@jonkoping.se För att göra en beställning genom honom och få priset som står i informationen han skickar om det är den hjärtstartare du/ni bestämmer er för. /Jenny Från: Kennet Axelsson <kennet.axelsson2@jonkoping.se> Skickat: den 7 maj 2026 14:50 Till: Jenny Jebens <jenny.jebens@jonkoping.se> Ämne: HJÄRTSTARTARE Tack för din fråga om hjärtstartare. Vi förmedlar gärna hjärtstartare till er. Vi förmedlar hjärtstartare: Hjärtstartare HeartSave Y. Pris för denna är (inkl. First responder-kit, skylt och väggfäste): Hjärtstartare HeartSave Y: 8 801 kr exkl. moms + frakt, senaste tekniken och även en barnknapp (mindre joule vid strömstöt) att välja, om det är ett barn, som får hjärtstopp. Det går till så att jag beställer, ni får fakturan, hjärtstartaren kommer till räddningstjänsten, jag startar upp och kontrollerar den och ringer när den är klar för avhämtning. Är den tänkt att sättas utomhus? kan vi även förmedla värmeskåp till ett bra pris. Rotaid Solid Plus HEAT värmeskåp (-20°C). Skåpet kopplas ansluts till 230 V, som den medföljande adaptern konverterar ner till 24 V som dras ut genom vägg till skåpet. 4 395 kr exkl. moms + frakt. Totalt hjärtstartare och skåp, 13 196 kr + moms. För beställning, behöver jag nedanstående uppgifter: Placering: Fakturaadress: Referens: Organisationsnummer eller personnummer: Kontakt: adress, telefonnummer, mailadress Bästa hälsningar Kennet Axelsson Sjukvårdsinstruktör Jönköpings kommun Räddningstjänsten Glansgatan 7, 551 89 Jönköping Tel: 036-10 60 54 (måndagar och torsdagar) Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02

§ 47 Beslut om ansökan från IFK Tidaholm om anstånd med redovisning KFN 2025/156 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att förlänga sista datum för redovisning till 2026-11-30. Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden beviljade 2025-11-11 (§ 89/2025) utvecklingsbidrag till IFK Tidaholm för tillgänglighetsanpassning av Tidavallen. Sista datum för redovisning var 2026-05-01. IFK Tidaholm har nu inkommit med en ansökan om anstånd med redovisning till 2026-09-30 då föreningen ej hunnit färdigställa projektet. Förslaget är att förlänga sista datum för redovisning till 2026-11-30, för att föreningen ska ha god tid att färdigställa och redovisa projektet samt för att undvika behov av ytterligare anstånd. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att förlänga sista datum för redovisning till 2026- 11-30. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Ansökan från IFK Tidaholm om anstånd med redovisning”, enhetschef Fritid Daniel Andersson, 2026-05-12.  Ansökan från IFK Tidaholm om anstånd med redovisning, 2026-05-11.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 89/2025 ”Beslut om ansökan från IFK Tidaholm om bidrag till tillgänglighetsanpassning av Tidavallen”, 2025-11-11. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2025/156 2026-05-12 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Daniel Andersson, enhetschef Fritid Tjänsteskrivelse - Ansökan från IFK Tidaholm om anstånd med redovisning Förslag till beslut - Nämnden beslutar att förlänga sista datum för redovisning till 2026-11-30. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden beviljade 2025-11-11 (§ 89/2025) utvecklingsbidrag till IFK Tidaholm för tillgänglighetsanpassning av Tidavallen. Sista datum för redovisning var 2026-05-01. IFK Tidaholm har nu inkommit med en ansökan om anstånd med redovisning till 2026-09-30 då föreningen ej hunnit färdigställa projektet. Förslaget är att förlänga sista datum för redovisning till 2026-11-30, för att föreningen ska ha god tid att färdigställa och redovisa projektet samt för att undvika behov av ytterligare anstånd. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  Ansökan från IFK Tidaholm om anstånd med redovisning, 2026-05-11.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 89/2025 ”Beslut om ansökan från IFK Tidaholm om bidrag till tillgänglighetsanpassning av Tidavallen”, 2025-11-11. Sändlista IFK Tidaholm tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 From: "Åsa Sjögren" <asa.Sjogren@tidaholm.se> Sent: 2026-05-12 09:11:03 To: "Kultur och fritid" <kultur.fritid@tidaholm.se> Subject: SV: Bidrag Från: staffan@tegeback.se <staffan@tegeback.se> Skickat: den 11 maj 2026 18:36 Till: Daniel Andersson <daniel.andersson@tidaholm.se> Ämne: Sv: Bidrag Hej Daniel Angående vår ansökan om utvecklingsbidrag för tillgänglighetsanpassning Tidavallen. Ansöker vi om anstånd med redovisning pga försenad byggstart till den 30 september är färdigställt. IFK Tidaholm Staffan Tegebäck, J A Perssonsgatan 2 D 522 31 Tidaholm Tel: 0708 95 22 50 staffan@tegeback.se Tidaholms kommuns IT-avdelning informerar: Detta e-postmeddelande har genomsökts efter virus och spam. Om du tycker att meddelandet borde stoppats av våra filter, klicka på följande länk för att rapportera detta Rapportera spam Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2025-11-11

§ 48 Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning KFN 2024/119 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att godkänna förslag på inriktning för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden återremitterade 2025-06-10 (§ 50/2025) ärendet kring förslag på inriktning för den öppna ungdomsverksamheten för komplettering av sakinformation som är väsentlig för ärendet. Den omvärldsbevakning som skett det senaste året förstärker behovet av att tydliggöra inriktningen för öppen ungdomsverksamhet i Tidaholm. För att kunna utveckla och bedriva en kvalitativ öppen ungdomsverksamhet med bas i mötesplatsen EnTrappaNer behövs ett förtydligande kring uppdraget för verksamheten. Detta behövs även för att i samverkan med andra aktörer kunna bidra med främjande och förebyggande insatser i den nya socialtjänstlagens anda. Etableringen av TSI, Tidiga Samordnade Insatser, som startade hösten 2025 är ett samarbetsforum som ger nya möjligheter till samordnade insatser mellan kommunala verksamheter utifrån ett helhetsperspektiv med barn och ungas bästa i fokus. Den öppna ungdomsverksamheten med mötesplatsen EnTrappaNer finns för att unga ska ha en trygg plats utanför skolan och hemmet där de kan mötas, påverka och utvecklas. Syftet med inriktningen är att tydliggöra kommunens uppdrag inom öppen ungdomsverksamhet och skapa en gemensam grund. Detta för att utveckla en trygg, likvärdig och inkluderande verksamhet med ungas delaktighet i centrum. Förslag till inriktning utgår från att den öppna ungdomsverksamheten med mötesplatsen EnTrappaNer har en särskild roll i kommunens samlade arbete för barn och unga genom att erbjuda främjande, relationsskapande och trygghetsskapande insatser. Den övergripande inriktningen föreslås vara: ▪ Den öppna ungdomsverksamheten med mötesplats EnTrappaNer ska erbjuda möjligheter för alla ungdomar till personlig och social utveckling. Inriktningen föreslås kompletteras med ett antal bärande principer. Öppen ungdomsverksamhet i Tidaholm med mötesplatsen EnTrappaNer ska: ▪ ge alla unga möjligheter att känna sig delaktiga och uppleva att deras åsikter spelar roll ▪ bemöta alla unga med respekt och skapa trygga mötesplatser ▪ alltid vara frivillig och utgå från ungas egen tid och motivation Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02 ▪ ge unga möjlighet att påverka, planera, genomföra och utvärdera aktiviteter tillsammans med personalen ▪ uppmuntra unga att prova nytt, våga göra misstag och utvecklas ▪ säkerställa att alla har samma möjlighet att delta oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ▪ utvecklas och förbättras löpande utifrån resultat, reflektion och i dialog med unga Öppen ungdomsverksamhet i Tidaholm med mötesplatsen EnTrappaNer ska vara en plats där unga känner sig trygga, sedda och välkomna. Här ska de kunna utveckla sina intressen, skapa aktiviteter och lära sig saker som stärker dem som personer och samhällsmedborgare. Här kommer det självklart samtidigt också finnas plats för att ibland ”hänga”, fika, prata och umgås med kompisar. För att säkerställa kvaliteten ska verksamheten följas upp årligen genom KEKS (kvalitet och kompetens i samverkan) kvalitetsmodell, som omfattar Mötesplatsenkäten, Loggboken och statistik. Genom uppföljningen mäts indikatorer för: ▪ ungas upplevelse av trygghet och bemötande, ▪ deras delaktighet och möjlighet att påverka, ▪ ungdomsproducerad verksamhet, ▪ lärande och personlig utveckling, ▪ samt deltagande utifrån kön och ålder. På sikt kan dessa olika insamlingsmodeller kompletteras med KEKS skolenkät och gärna MUCF:s, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, enkätverktyg LUPP för uppföljning av ungas livssituationen i kommunen. Resultaten från KEKS kvalitetsmodell presenteras och diskuteras tillsammans med ungdomar och används som grund för att förbättra verksamheten, utveckla metoder, kompetens och organisation. Öppen ungdomsverksamhet i Tidaholm med mötesplatsen EnTrappaNer ska bedrivas i nära samverkan med skola, socialtjänst, föreningsliv och civilsamhälle. Samverkan inom TSI, Tidiga samordnade insatser, är ett viktigt forum för kontakter med andra aktörer som möter barn och unga. TSI ger möjlighet att tillsammans med andra aktörer utifrån ett helhetsperspektiv rikta erbjudande till barn och unga som ger möjlighet till personlig och social utveckling. Aktivt deltagande i TSI behövs för den öppna ungdomsverksamheten för att i samverkan bidra med olika insatser som på sikt kan det bidra till att färre ungdomar hamnar i utanförskap. Samverkan ska alltid utgå från verksamhetens kärnuppdrag, att erbjuda frivilliga, trygga och utvecklande mötesplatser för unga. Den föreslagna inriktningen utgår ifrån att bidra till att Tidaholms ungdomar får de bästa förutsättningarna att mötas, påverka och utvecklas. Den utgör grunden för ett långsiktigt och systematiskt arbete som följs upp, lärs av och förbättras år för år. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02 Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna förslag på inriktning för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, tf. enhetschef Kultur Ove Jansson, 2026-05-12.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 50/2025 ”Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2025-06-10.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 94/2024 ”Beslut om tillfälliga förändringar för den öppna ungdomsverksamheten”, 2024-12-19.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 39/2023 ”Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2023-05-09. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2024/119 2026-05-12 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Ove Jansson, tf. enhetschef Kultur Tjänsteskrivelse - Utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna förslag på inriktning för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden återremitterade 2025-06-10 (§ 50/2025) ärendet kring förslag på inriktning för den öppna ungdomsverksamheten för komplettering av sakinformation som är väsentlig för ärendet. Den omvärldsbevakning som skett det senaste året förstärker behovet av att tydliggöra inriktningen för öppen ungdomsverksamhet i Tidaholm. För att kunna utveckla och bedriva en kvalitativ öppen ungdomsverksamhet med bas i mötesplatsen EnTrappaNer behövs ett förtydligande kring uppdraget för verksamheten. Detta behövs även för att i samverkan med andra aktörer kunna bidra med främjande och förebyggande insatser i den nya socialtjänstlagens anda. Etableringen av TSI, Tidiga Samordnade Insatser, som startade hösten 2025 är ett samarbetsforum som ger nya möjligheter till samordnade insatser mellan kommunala verksamheter utifrån ett helhetsperspektiv med barn och ungas bästa i fokus. Den öppna ungdomsverksamheten med mötesplatsen EnTrappaNer finns för att unga ska ha en trygg plats utanför skolan och hemmet där de kan mötas, påverka och utvecklas. Syftet med inriktningen är att tydliggöra kommunens uppdrag inom öppen ungdomsverksamhet och skapa en gemensam grund. Detta för att utveckla en trygg, likvärdig och inkluderande verksamhet med ungas delaktighet i centrum. Utredning Utveckling av öppen ungdoms- och fritidsverksamhet i Sverige Under 2000-talet har en bredare och djupare diskussion vuxit fram i Sverige och Europa kring den öppna ungdoms- och fritidsverksamhetens syfte, uppdrag, innehåll och kvalité. Med detta som utgångspunkt har ökat fokus hamnat på hur verksamhet kan bedrivas för att nå många ungdomar med möjlighet till personlig utveckling. I detta lyfts behovet av att kunna säkerställa kvalitén i verksamheten genom metoder och mål för uppföljning. Betydelsen av den öppna ungdoms- och tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 fritidsverksamhetens främjande och förebyggande insatser i ett helhetsperspektiv i samverkan med andra viktiga aktörer, som skola och socialtjänst, har tydligt lyfts fram. Stöd för öppen ungdomsverksamhet finns i FN:s barnkonvention som slår fast ungas rätt till fritid, delaktighet och att komma till tals. European Charter on Local Youth Work, de europeiska riktlinjerna för öppen ungdomsverksamhet, ger också en gemensam standard för kvalitet, ungas inflytande och frivillighet. De bärande principerna i Chartern är att: ▪ bygga på och svara mot ungas självupplevda behov, intressen, idéer och erfarenheter ▪ skapas, organiseras, planeras, förberedas, utföras och utvärderas tillsammans med eller av unga ▪ bidra till ungas personliga och sociala utveckling genom icke-formellt och informellt lärande ▪ ha ett helhetsperspektiv på unga och möta dem där de är, som kapabla individer och primära resurser i sina egna liv och för samhället som helhet ▪ vara aktivt inkluderande och erbjuda lika möjligheter till alla unga En viktig aktör i Sverige för att driva utvecklingen av öppen ungdoms- och fritidsverksamhet är föreningen KEKS (kvalitet och kompetens i samverkan), ett nationellt och europeiskt nätverk av kommuner. KEKS medlemmar är kommuner som samarbetar för att utveckla och säkra kvaliteten i öppen ungdomsverksamhet, genom gemensamma verktyg för uppföljning och lärande. Tidaholm är sedan 2019 medlem i KEKS. KEKS har nyligen tagit fram ”KEKS läroplan för ungdomsarbete & kompetensramverk”. Läroplanen utgår ifrån ett antal förutsättningar som krävs för en lärmiljö för ungdomars personliga utveckling. Dessa sammanfaller väl med de förutsättningar för öppen ungdomsverksamhet som beskrivs i rapporten Tillsammans med unga, utgiven av Sveriges kultur- och fritidsförening, SFK, 2023, där öppen ungdomsverksamhet ska: ▪ aktivt rikta sig till och inkludera alla unga oavsett bakgrund och livssituation ▪ arbeta främjande baserat på principen om universell prevention och syfta till ungas personliga och sociala utveckling ▪ ha nolltolerans mot alla typer av kränkningar och våld ▪ ha som övergripande mål att stimulera och stödja ungas delaktighet och lärande ▪ bygga på ungas aktiva medskapande i alla steg av delaktighetsprocessen ▪ arbeta aktivt med och synliggöra ungas informella och icke-formella lärande ▪ erbjuda flera olika verksamhetsformer ▪ drivas i anpassade lokaler som erbjuder god offentlig miljö ▪ drivas av personal med dokumenterad relevant kompetens ▪ ha en sammanhållen organisation som möjliggör flexibilitet och anpassning till ungas skiftande intressen och behov Utveckling Tidaholm Medlemskapet i KEKS, som ingicks 2019, innebar för Tidaholm tillgång till ny kunskap och kontakter kring den aktuella utvecklingen av öppen ungdomsverksamhet från de ”traditionella fritidsgårdarna” till ett tydligare fokus på att skapa möjligheter för ungdomars personliga tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 utveckling. Utgångspunkten är att bygga på det positiva hos ungdomarna och på så vis skapa en utvecklande miljö med fokus på nyfikenhet, engagemang och delaktighet. Med medlemskapet i KEKS påbörjades en utvecklingsresa för personalen. Tyvärr kom pandemin i vägen och det planerade gemensamma utvecklingsarbetet inom öppen ungdomsverksamhet som var tänkt i Skaraborg avstannade. Flytten från Godsmagasinet till Bibliotekshuset och EnTrappaNer skedde 2021 mitt under pandemin och verksamheten präglades av densamma. Nytt fokus på utveckling av den öppna ungdomsverksamheten enligt KEKS rekommendationer kom efter pandemin och sedan dess har olika insatser och initiativ gjorts för att pröva alternativa förändringar i verksamheten. Genom KEKS och det nyinrättade nätverket för öppna ungdomsverksamheter i Skaraborg har många kontakter och erfarenhetsutbyten skapats kring öppen ungdomsverksamhet. Detta har gett möjlighet att ta del av många exempel på hur verksamheten organiseras för att nå många ungdomar. Eftersom behoven är varierande och har en stor bredd krävs en palett av olika former av insatser för att kunna möta och ge många ungdomar möjligheter till positiv personlig utveckling. Etableringen av TSI, Tidiga samordnade insatser, tillsammans med implementeringen av den nya socialtjänstlagen kom tidsmässigt bra utifrån arbetet med att utveckla den öppna ungdomsverksamheten. TSI har skapat en mycket tydligare plattform för samverkan med olika aktörer, inte minst socialtjänst och utbildningsverksamhet. Fler möjligheter finns utifrån detta att tydligare se hur en bra öppen ungdomsverksamhet med mötesplats EnTrappaNer genom fokus på positiva och främjande verksamhet kan bidra till ungdomars personliga utveckling. Målgrupp i den öppna ungdomsverksamheten är idag alla ungdomar från årskurs 5 till gymnasieklass 3, vilket föreslås vara oförändrat. Detta skapar möjligheter att tidigt etablera kontakt och relationer med ungdomar samt att uppmärksamma och stötta ungdomar i samband med övergången från mellanstadium till högstadium. För att verksamheten ska nå sin fulla potential krävs att den utformas med fokus på breda, förebyggande och hälsofrämjande insatser. Med de olika utvecklingsvägar som provats och delvis införts i verksamheten finns goda förutsättningar för att kunna möta fler ungdomar i målgruppen och ge dessa möjligheter till personlig utveckling. De flesta av punkterna som listas i SFK:s rapport Tillsammans med ungdomar, kan idag mötas i verksamheten med kompetens, erfarenhet och metoder. Möjligheten att ta ytterligare steg i utvecklingen av den öppna ungdomsverksamheten med mötesplats EnTrappaNer är därför goda. Begränsningar i vad och hur mycket som kan göras måste balanseras mot de begränsningar som finns när det gäller resurser, både ekonomiska och personella. I ett nytt startskede behöver trygghetsskapande åtgärder prioriteras, vilket kommer innebära nya rutiner och förhållningssätt för både personal som besökare i EnTrappaNer. Men detta sker för att en trygg, inkluderande och lärande miljö är en förutsättning för att skapa möjligheter till ungdomars personliga och sociala utveckling. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Barnrättsbedömning Förslag kring den öppna ungdomsverksamheten rör alla barn och ungdomar i årskurs 5 till och med gymnasiet årskurs 3 i Tidaholms kommun. Särskilt kan följande artiklar lyftas: 2 – Barns rätt till icke-diskriminering, 6 – Barns rätt till utveckling, 12 – Barns rätt till delaktighet och 31 – Barns rätt till lek, vila och fritid. Beslutet om ny inriktning för den öppna ungdomsverksamheten bedöms påverka barn och ungdomar positivt då verksamheten ska erbjuda en trygg, öppen och aktivitetsbaserad mötesplats där alla ungdomar ges möjlighet till delaktighet och meningsfull fritid. Utredningens slutsatser Förslag till inriktning, bärande principer och uppföljning Förslag till inriktning utgår från att den öppna ungdomsverksamheten med mötesplatsen EnTrappaNer har en särskild roll i kommunens samlade arbete för barn och unga genom att erbjuda främjande, relationsskapande och trygghetsskapande insatser. Den övergripande inriktningen föreslås vara: ▪ Den öppna ungdomsverksamheten med mötesplats EnTrappaNer ska erbjuda möjligheter för alla ungdomar till personlig och social utveckling. Inriktningen föreslås kompletteras med ett antal bärande principer. Öppen ungdomsverksamhet i Tidaholm med mötesplatsen EnTrappaNer ska: ▪ ge alla unga möjligheter att känna sig delaktiga och uppleva att deras åsikter spelar roll ▪ bemöta alla unga med respekt och skapa trygga mötesplatser ▪ alltid vara frivillig och utgå från ungas egen tid och motivation ▪ ge unga möjlighet att påverka, planera, genomföra och utvärdera aktiviteter tillsammans med personalen ▪ uppmuntra unga att prova nytt, våga göra misstag och utvecklas ▪ säkerställa att alla har samma möjlighet att delta oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ▪ utvecklas och förbättras löpande utifrån resultat, reflektion och i dialog med unga Öppen ungdomsverksamhet i Tidaholm med mötesplatsen EnTrappaNer ska vara en plats där unga känner sig trygga, sedda och välkomna. Här ska de kunna utveckla sina intressen, skapa aktiviteter och lära sig saker som stärker dem som personer och samhällsmedborgare. Här kommer det självklart samtidigt också finnas plats för att ibland ”hänga”, fika, prata och umgås med kompisar. Uppföljning och utveckling För att säkerställa kvaliteten ska verksamheten följas upp årligen genom KEKS kvalitetsmodell, som omfattar Mötesplatsenkäten, Loggboken och statistik. Genom uppföljningen mäts indikatorer för: tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 ▪ ungas upplevelse av trygghet och bemötande, ▪ deras delaktighet och möjlighet att påverka, ▪ ungdomsproducerad verksamhet, ▪ lärande och personlig utveckling, ▪ samt deltagande utifrån kön och ålder. På sikt kan dessa olika insamlingsmodeller kompletteras med KEKS skolenkät och gärna MUCF:s, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, enkätverktyg LUPP för uppföljning av ungas livssituationen i kommunen. Resultaten från KEKS kvalitetsmodell presenteras och diskuteras tillsammans med ungdomar och används som grund för att förbättra verksamheten, utveckla metoder, kompetens och organisation. Öppen ungdomsverksamhet i Tidaholm med mötesplatsen EnTrappaNer ska bedrivas i nära samverkan med skola, socialtjänst, föreningsliv och civilsamhälle. Samverkan inom TSI, Tidiga samordnade insatser, är ett viktigt forum för kontakter med andra aktörer som möter barn och unga. TSI ger möjlighet att tillsammans med andra aktörer utifrån ett helhetsperspektiv rikta erbjudande till barn och unga som ger möjlighet till personlig och social utveckling. Aktivt deltagande i TSI behövs för den öppna ungdomsverksamheten för att i samverkan bidra med olika insatser som på sikt kan det bidra till att färre ungdomar hamnar i utanförskap. Samverkan ska alltid utgå från verksamhetens kärnuppdrag, att erbjuda frivilliga, trygga och utvecklande mötesplatser för unga. Den föreslagna inriktningen utgår ifrån att bidra till att Tidaholms ungdomar får de bästa förutsättningarna att mötas, påverka och utvecklas. Den utgör grunden för ett långsiktigt och systematiskt arbete som följs upp, lärs av och förbättras år för år. Beslutsunderlag  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 50/2025 ”Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2025-06-10.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 94/2024 ”Beslut om tillfälliga förändringar för den öppna ungdomsverksamheten”, 2024-12-19.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 39/2023 ”Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2023-05-09. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2025-06-10

§ 49 Beslut om justering av öppettider för den öppna ungdomsverksamheten KFN 2026/60 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att justera öppettider för mötesplatsen EnTrappaNer enligt upprättat förslag under perioden 2026-08-24-2027-01-06. Sammanfattning av ärendet Sommaröppettiderna för den öppna ungdomsverksamheten och mötesplatsen EnTrappaNer gäller till och med 2026-08-23. Därefter finns en planering för höstens arbete med den öppna ungdomsverksamheten där öppettider för mötesplatsen EnTrappaNer ingår. Personalgruppen har gemensamt arbetat fram förslag till verksamhet under hösten där öppettider balanseras med andra insatser för ungdomar. Under det senaste året har personalsituationen i den öppna ungdomsverksamheten varit begränsad och i början av 2026 kunde en ny ungdomscoach rekryteras. Öppethållande i mötesplatsen EnTrappaNer har varit pausade för att trots personalläget kunna genomföra ett antal prioriterade insatser. Sedan pandemin har verksamheten testat och prövat olika former för öppethållande/drop-in för mötesplatsen EnTrappaNer, olika former av aktiviteter, gruppverksamhet och andra insatser riktade till ungdomar. När det gäller öppethållande och vissa aktiviteter finns erfarenheten att det behövs åldersuppdelning för att kunna erbjuda bra möjligheter till verksamhet, trygghet och gemenskap. För att kunna erbjuda ett brett och tillgängligt ungdomsarbete krävs en variation i form av öppethållande och andra insatser. Öppettider för mötesplatsen EnTrappaNer behöver dels balanseras med andra insatser för ungdomar, dels för tid för samverkan med olika aktörer. Hösten blir en start för att testa hur olika former av insatser, öppethållande av EnTrappaNer och deltagande i olika samverkansforum kan samverka på bästa sätt med vartannat. Samtidigt behöver hänsyn tas till att resurserna i form av personal och verksamhetsmedel är begränsade. De föreslagna öppettiderna under perioden fram till januari 2027 ska ses som ett första steg i en successiv utveckling av verksamheten. Under hösten planeras rekrytering av ytterligare en ungdomscoach, vilket på sikt bedöms skapa bättre förutsättningar för ett utökat öppethållande, särskilt under kvällstid. Förslaget innebär därför en realistisk och hållbar nivå utifrån nuvarande personalstyrka och verksamhetens samlade uppdrag, samtidigt som det möjliggör fortsatt utveckling av förebyggande arbete, trygghetsskapande insatser, unga leder unga och fortsatt utveckling av det samordnade arbetet kring barn och unga. De öppettiderna som föreslås för mötesplatsen EnTrappaNer under hösten är därför: Måndag kl. 15-17 årskurs 5-6, kl. 17-19 årskurs 7-gymnasiet 3 Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02 Onsdag kl. 14-17 gruppaktiviteter med tema spel Torsdag kl. 15-17 årskurs 5-6, kl. 17-20 årskurs 7-gymnasiet 3 Fredag kl. 14-17 årskurs 7-gymnasiet 3 (jämna veckor) Under höstlov och jullov görs en lovplanering som kan ersätta ovanstående öppettider. Tider för YAM är reserverat måndagar och tisdagar. Enda tillfället för personalgruppen att stämma av och göra gemensam planering är efter kl. 15. Tisdag eftermiddag reserveras därför för detta ändamål. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att justera öppettider för mötesplatsen EnTrappaNer enligt upprättat förslag under perioden 2026-08-24-2027-01-06. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Justering av öppettider för den öppna ungdomsverksamheten”, tf. enhetschef Kultur Ove Jansson, 2026-05-12. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2026/60 2026-05-12 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Ove Jansson, tf. enhetschef Kultur Tjänsteskrivelse - Justering av öppettider för den öppna ungdomsverksamheten Förslag till beslut - Nämnden beslutar att justera öppettider för mötesplatsen EnTrappaNer enligt upprättat förslag under perioden 2026-08-24-2027-01-06. Ärendet Sommaröppettiderna för den öppna ungdomsverksamheten och mötesplatsen EnTrappaNer gäller till och med 2026-08-23. Därefter finns en planering för höstens arbete med den öppna ungdomsverksamheten där öppettider för mötesplatsen EnTrappaNer ingår. Personalgruppen har gemensamt arbetat fram förslag till verksamhet under hösten där öppettider balanseras med andra insatser för ungdomar. Utredning Under det senaste året har personalsituationen i den öppna ungdomsverksamheten varit begränsad och i början av 2026 kunde en ny ungdomscoach rekryteras. Öppethållande i mötesplatsen EnTrappaNer har varit pausade för att trots personalläget kunna genomföra ett antal prioriterade insatser. Sedan pandemin har verksamheten testat och prövat olika former för öppethållande/drop-in för mötesplatsen EnTrappaNer, olika former av aktiviteter, gruppverksamhet och andra insatser riktade till ungdomar. Några av dessa insatser har också varit prioriterade att upprätthållas under det gångna året. Flera insatser har fokus på ungdomars psykiska hälsa och välmående eller på att skapa möjligheter för ungdomar, medan andra insatser fokuserat på att bygga relevanta samarbetsstrukturer och delta i mötesforum som stärker kommunens samlade arbete för barn och unga. Exempel på en insats som tydligt fokuserar på ungdomars psykiska hälsa är YAM (Youth Awareness of Mental health), som startat i projektform och sedan gått in i ordinarie verksamhet. YAM ger en bra kontakt med alla ungdomar i årskurs 8, men ger även en bra kontakt med lärare och elevhälsa. Idag finns tre instruktörer tillgängliga för att genomföra YAM-pass och två av dessa finns inom den öppna ungdomsverksamheten. Med stöd från Folkhälsorådet har flera andra projekt genomförts med bland annat föreläsningar kring olika sociala frågor som våld i nära relationer, mental hälsa med flera. Ett större projekt som tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 genomförts är framtagandet av filmen ”Kör bara kör” där ungdomar med EPA-traktorer agerar helt själva i filmen och berättar om sitt perspektiv på att vara EPA-ungdom i Tidaholm. Samverkan med LSS har utvecklats positivt och lett till att dess grupper nu regelbundet bokar in sig på EnTrappaNer. En positiv effekt är att dessa besökare återkommer till Bibliotekshuset för enskilda besök vid andra tillfällen. Samma möjlighet till inbokade besök har även påbörjats med ungdomsboendet vid Rudbecksgymnasiet. I dagsläget finns en ungdomscoach med utbildning som instruktör i metoden ”Dans för hälsa” och utbildning av en medarbetare inom Kulturskolan pågår. Planering pågår för att med hjälp av elevhälsan kunna starta en elevgrupp under kommande läsår. ”Dans för hälsa” är en metod för att främja psykisk hälsa. Alla klasser i årskurs 5 bjuds in till besök i Bibliotekshuset och med det får alla ungdomar i målgruppen direkt en kontakt och introduktion till mötesplatsen EnTrappaNer. När det gäller öppethållande och vissa aktiviteter finns erfarenheten att det behövs åldersuppdelning för att kunna erbjuda bra möjligheter till verksamhet, trygghet och gemenskap. Under det gångna året har ett omfattande arbete gjorts för att öka omvärldsbevakning och kontakter inom öppen ungdomsverksamhet. Ökat deltagande i KEKS (kvalitet och kompetens i samverkan) olika nätverk, medverkan i nätverket för Öppen ungdomsverksamhet i Skaraborg och olika studiebesök har varit viktiga delar för att få kunskap kring vart öppen ungdomsverksamhets framtida utveckling är på väg. Samverkan kring sommarkollo i olika former med grannkommuner, liksom planering och genomförande av UKM (UngKulturMöts) är två viktiga komponenter för att utveckla kontakter över kommungränsen. TSI, Tidiga samordnade insatser, har skapat en mycket tydligare plattform för samverkan med olika aktörer, inte minst socialtjänst och utbildningsverksamhet. Detta forum kommer vara viktigt att kunna delta i för att också kunna bidra till samordnade och tidiga insatser för ungdomar. Den öppna ungdomsverksamheten har fått flera bidrag från statsbidrag för ”ökade investeringar i barn och unga för en god psykisk hälsa genom hela livet”. Bland annat ingår i detta att utveckla en modell för att ha unga ledare (unga leder unga) i den öppna ungdomsverksamheten och mötesplatsen EnTrappaNer. Planeringen är att starta upp försök med unga ledare under hösten. En ambition i den öppna ungdomsverksamheten är att nå så många ungdomar som möjligt med öppethållande och insatser för att skapa möjligheter för ungdomars personliga utveckling. För att kunna erbjuda ett brett och tillgängligt ungdomsarbete krävs en variation i form av öppethållande och olika insatser. De tidigare beskrivna insatserna är exempel på värdefulla insatser och kommer fortsättas under hösten. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 I samband med återöppnande av mötesplatsen EnTrappaNer kommer ett fokus ligga på tydliga ramar, vuxennärvaro och en hållbar miljö för besökare och personal. Ett framtaget trygghetspaket med förhållningsregler för besökare och personal håller på att tas fram för att sätta formerna och förutsättningarna för besök och deltagande på mötesplatsen EnTrappaNer. Utifrån en tydlig inriktning för verksamhet och med start av en första struktur för verksamhetens innehåll efter sommaren planeras rekrytering av ytterligare en ungdomscoach under hösten. Detta ger möjlighet att öka insatser och ambitionsnivåer inför 2027. Den öppna ungdomsverksamheten, där mötesplatsen EnTrappaNer utgör en central del, är en del av kultur- och fritidsförvaltningens uppdrag att erbjuda trygga och inkluderande miljöer där alla unga är välkomna. Verksamheten bygger på frivillighet och syftar till att skapa sociala sammanhang där ungdomar ges möjlighet att delta utifrån egna intressen, behov och förutsättningar. Den öppna ungdomsverksamheten har en viktig roll i det främjande och förebyggande arbetet för barn och unga och kompletterar andra aktörers uppdrag. Genom samverkan med bland annat socialtjänstens öppenvård och myndighetsverksamhet, skola, elevhälsa, familjecentral och civilsamhälle skapas bättre möjligheter att tillsammans möta ungdomars olika behov och bidra till trygga och goda uppväxtvillkor. Barnrättsbedömning Förslag kring den öppna ungdomsverksamheten rör alla barn och ungdomar i årskurs 5 till och med gymnasiet årskurs 3 i Tidaholms kommun. Särskilt kan följande artiklar lyftas: 2 – Barns rätt till icke-diskriminering, 6 – Barns rätt till utveckling, 12 – Barns rätt till delaktighet och 31 – Barns rätt till lek, vila och fritid. Beslutet om öppettider under hösten för mötesplatsen EnTrappaNer med fokus på en trygg mötesplats tillsammans med en rad andra insatser för ungdomar bedöms vara positivt. Detta eftersom fler ungdomar kommer att få del av den öppna ungdomsverksamheten till hösten. Barnkonsekvensanalysen visar att det finns två perspektiv som behöver vägas mot varandra. Ett utökat öppethållande skulle kunna innebära fler tillfällen för ungdomar att vistas på mötesplatsen EnTrappaNer, vilket kan stärka barns rätt till fritid, gemenskap och delaktighet. Samtidigt skulle ett utökat öppethållande inom nuvarande personalram innebära att andra viktiga delar av verksamheten behöver prioriteras ned. Det gäller exempelvis förebyggande arbete kopplat till psykisk hälsa, gruppverksamheter, trygghetsskapande arbete, utvecklingen av unga ledare samt samverkan med andra aktörer kring barn och unga. Utifrån den nya socialtjänstlagstiftningens ökade fokus på tidiga och förebyggande insatser, samt utvecklingen av TSI (Tidiga samordnade insatser), bedöms den öppna ungdomsverksamheten vara en viktig del i kommunens samlade arbete för barn och unga där olika verksamheter kompletterar varandra utifrån sina respektive uppdrag och ansvarsområden. Konsekvensen av att prioritera ett utökat öppethållande skulle kunna bli att färre barn och unga nås av verksamhetens samlade insatser och att möjligheten att arbeta långsiktigt med tidiga och främjande insatser försvagas. Bedömningen är därför att föreslagna öppettider skapar bäst balans mellan tillgänglighet, trygghet och verksamhetens möjlighet att nå fler målgrupper samt arbeta främjande och förebyggande för barns utveckling och hälsa. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Utredningens slutsatser Sommartider för öppethållande upphör 2026-08-23 och nya tider behöver sättas för EnTrappaNers öppethållande. För att kunna erbjuda ett brett och tillgängligt ungdomsarbete krävs en variation i form av öppethållande och andra insatser. Öppettider för mötesplatsen EnTrappaNer behöver dels balanseras med andra insatser för ungdomar, dels för tid för samverkan med olika aktörer. Hösten blir en start för att testa hur olika former av insatser, öppethållande av EnTrappaNer och deltagande i olika samverkansforum kan samverka på bästa sätt med vartannat. Samtidigt behöver hänsyn tas till att resurserna i form av personal och verksamhetsmedel är begränsade. De föreslagna öppettiderna under perioden fram till januari 2027 ska ses som ett första steg i en successiv utveckling av verksamheten. Under hösten planeras rekrytering av ytterligare en ungdomscoach, vilket på sikt bedöms skapa bättre förutsättningar för ett utökat öppethållande, särskilt under kvällstid. Förslaget innebär därför en realistisk och hållbar nivå utifrån nuvarande personalstyrka och verksamhetens samlade uppdrag, samtidigt som det möjliggör fortsatt utveckling av förebyggande arbete, trygghetsskapande insatser, unga leder unga och fortsatt utveckling av det samordnade arbetet kring barn och unga. De öppettiderna som föreslås för mötesplatsen EnTrappaNer under hösten är därför: Måndag kl. 15-17 årskurs 5-6, kl. 17-19 årskurs 7-gymnasiet 3 Onsdag kl. 14-17 gruppaktiviteter med tema spel Torsdag kl. 15-17 årskurs 5-6, kl. 17-20 årskurs 7-gymnasiet 3 Fredag kl. 14-17 årskurs 7-gymnasiet 3 (jämna veckor) Under höstlov och jullov görs en lovplanering som kan ersätta ovanstående öppettider. Tider för YAM är reserverat måndagar och tisdagar. Enda tillfället för personalgruppen att stämma av och göra gemensam planering är efter kl. 15. Tisdag eftermiddag reserveras därför för detta ändamål. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02

§ 50 Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning KFN 2024/119 Kultur- och fritidsnämndens beslut • Nämnden beslutar att ärendet ska återremitteras till kultur- och fritidsförvaltningen för komplettering av sakinformation som är väsentlig för ärendet. Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2023-05-09 (§ 39/2023) om den öppna ungdomsverksamhetens inriktning utifrån att den öppna ungdomsverksamheten flyttat till Bibliotekshuset. Den nya inriktningen har fullt ut gällt sedan hösten 2023. Med bakgrund till den utveckling som skett i verksamheten inom den öppna ungdomsverksamheten och i samverkan med biblioteket finns ett behov av att ytterligare tydliggöra syfte, mål och inriktning för den öppna ungdomsverksamheten i samverkan med biblioteksverksamheten. Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2024-12-19 (§ 94/2024) att uppdra åt förvaltningen att utvärdera och utreda den öppna ungdomsverksamhetens inriktning samt ta fram förslag på ny inriktning senast 2025-05-31. 2025-04-01 beslutade nämnden (§ 22/2025) att flytta fram datum för utredningsuppdrag kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning till senast 2025-06-10. I ett första steg föreslås kultur- och fritidsnämnden besluta om en ny övergripande inriktning för den öppna ungdomsverksamheten. Därefter kan ett utvecklingsarbete kring struktur, innehåll och samverkan genomföras utifrån den övergripande inriktningen. Utveckling av struktur, arbetssätt och innehåll för den öppna ungdomsverksamheten och bibliotekets verksamhet riktad mot barn och unga ska arbetas fram successivt för att kunna återrapporteras till nämnden under våren 2026. En delrapport ska lämnas till nämndens sammanträde i december 2025. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o godkänna förslag på inriktning för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag. o uppdra åt förvaltningen att, utifrån den föreslagna inriktningen för den öppna ungdomsverksamheten, ta fram gemensamt förslag på struktur och innehåll för den öppna ungdomsverksamheten och bibliotekets verksamhet riktad mot barn och unga senast 2026-06-30. - Bengt Karlsson (S) föreslår nämnden besluta att ärendet ska återremitteras till kultur- och fritidsförvaltningen för komplettering av sakinformation som är väsentlig för ärendet. Beslutsgång Ajournering om fem minuter begärs. Ordföranden finner att nämnden bifaller förslag om ajournering. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2025-06-10 Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, arbetsutskottets förslag och Karlssons förslag om återremiss. Ordföranden ställer först Karlssons förslag om återremiss under proposition och finner att nämnden beslutar att bifalla detta. Beslutsunderlag  Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 52/2025 ”Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2025-05-27.  Tjänsteskrivelse ”Utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, tf. enhetschef Kultur Ove Jansson, 2025-05-20.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 94/2024 ”Beslut om tillfälliga förändringar för den öppna ungdomsverksamheten”, 2024-12-19.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 39/2023 ”Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2023-05-09. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2024-12-19

§ 51 Information om inkomna skrivelser och beslut KFN 2026/1 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen om inkomna skrivelser och beslut till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Information om inkomna skrivelser och beslut. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen om inkomna skrivelser och beslut till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Inkomna skrivelser och beslut”, verksamhetsutvecklare/nämndsekreterare Åsa Sjögren, 2026-05-26.  UNICEF Sveriges kommunrapport 2026 - kommuners ekonomiska investeringar i barn, 2026-05-21.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 75/2026 ”Beslut om strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, 2026-05-21.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 65/2026 ”Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan”, 2026-05-21.  Årsmötesprotokoll Skaraborgs Föreningsarkiv 2026-04-18, 2026-05-18.  Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021-2030 - med utblick mot 2045, 2026- 05-11.  Kommunstyrelsens beslut § 103/2026 ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för Tidaholms kommun avseende mars månad år 2026”, 2026-05-06.  Kommunfullmäktiges beslut § 36/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt badhus”, 2026-04-27.  Kommunfullmäktiges beslut § 31/2026 ”Beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnder och beredningar avseende verksamhetsåret 2025”, 2026-04-27.  Kommunfullmäktiges beslut § 29/2026 ”Beslut om årsredovisning för Tidaholms kommun avseende år 2025”, 2026-04-27. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2026/1 2026-05-26 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Åsa Sjögren, verksamhetsutvecklare/nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Inkomna skrivelser och beslut Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga informationen om inkomna skrivelser och beslut till handlingarna. Ärendet Information om inkomna skrivelser och beslut. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  UNICEF Sveriges kommunrapport 2026 - kommuners ekonomiska investeringar i barn, 2026-05-21.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 75/2026 ”Beslut om strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, 2026-05-21.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 65/2026 ”Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan”, 2026-05-21.  Årsmötesprotokoll Skaraborgs Föreningsarkiv 2026-04-18, 2026-05-18.  Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021-2030 - med utblick mot 2045, 2026- 05-11.  Kommunstyrelsens beslut § 103/2026 ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för Tidaholms kommun avseende mars månad år 2026”, 2026-05-06.  Kommunfullmäktiges beslut § 36/2026 ”Beslut om slutrapport för investeringsprojekt badhus”, 2026-04-27.  Kommunfullmäktiges beslut § 31/2026 ”Beslut om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnder och beredningar avseende verksamhetsåret 2025”, 2026-04-27.  Kommunfullmäktiges beslut § 29/2026 ”Beslut om årsredovisning för Tidaholms kommun avseende år 2025”, 2026-04-27. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 From: "Tidaholms Kommun" <noreply@tidaholm.se> Sent: 2026-05-21 16:18:38 To: "Tidaholms kommun Socialförvaltningen" <social.omvardnad@tidaholm.se>; "Barn- och utbildningsförvaltningen" <barn.utbildning@tidaholm.se>; "Kultur och fritid" <kultur.fritid@tidaholm.se>; "Malin Gustafsson" <Malin.Gustafsson@tidaholm.se> Subject: VB: UNICEF Sveriges kommunrapport 2026 – kommuners ekonomiska investeringar i barn Från: UNICEF Sveriges kunskapscenter <kunskapscenter@unicef.se> Skickat: den 21 maj 2026 15:55 Ämne: UNICEF Sveriges kommunrapport 2026 – kommuners ekonomiska investeringar i barn Hej! Vi vill gärna dela med oss av UNICEF Sveriges kommunrapport 2026 – en jämförelse av kommuners ekonomiska investeringar i barn. Rapporten är framtagen som ett praktiskt verktyg och stöd för beslutsfattare på nationell och lokal nivå i arbetet med att följa upp och utveckla insatser för och med barn. Den ger en övergripande bild av hur kommuner investerar i barn och kan användas som underlag för analys, prioriteringar och beslut. Resultaten bör ses som en startpunkt och alltid kompletteras med lokala analyser, barns egna perspektiv och regelbunden uppföljning över tid. Vi hoppas att rapporten kan stödja ert fortsatta arbete och bidra till mer kunskapsbaserade och långsiktiga beslutsprocesser där barnets bästa står i centrum. Här kan du ta del av och läsa rapporten i sin helhet samt jämföra din kommuns resultat med andra kommuner: Kunskapscenter – underlag för beslut som rör barn | unicef.se Har du frågor om rapporten? Kontakta gärna Lisa.ivarsbacke@unicef.se eller Katharina.eisen@unicef.se UNICEF Sverige Besöksadress: St Eriksgatan 46C Postadress: Box 8161, SE – 104 20 Stockholm, Sverige unicef.se Tidaholms kommuns IT-avdelning informerar: Detta e-postmeddelande har genomsökts efter virus och spam. Om du tycker att meddelandet borde stoppats av våra filter, klicka på följande länk för att rapportera detta Rapportera spam Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21

§ 52 Information om kurser och konferenser KFN 2026/4 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen om kurser och konferenser till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Information om aktuella kurser och konferenser. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen om kurser och konferenser till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Kurser och konferenser”, verksamhetsutvecklare/nämndsekreterare Åsa Sjögren, 2026-05-26.  Inbjudan till - Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor – digital introduktion 2026-09- 09.  Inbjudan till - Från lag till praktik – myndigheternas arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna 2026-10-19-21. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2026/4 2026-05-26 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Åsa Sjögren, verksamhetsutvecklare/nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Kurser och konferenser Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga informationen om kurser och konferenser till handlingarna. Ärendet Information om aktuella kurser och konferenser. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  Inbjudan till - Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor – digital introduktion 2026-09- 09.  Inbjudan till - Från lag till praktik – myndigheternas arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna 2026-10-19-21. tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00 From: "Tidaholms Kommun" <noreply@tidaholm.se> Sent: 2026-05-07 15:33:06 To: "Karin Stigner" <karin.stigner@tidaholm.se>; "Magnus Sundén" <magnus.sunden@tidaholm.se>; "Runo Johansson" <Runo.p.Johansson@tidaholm.se>; "Ingela Backman" <ingela.p.backman@tidaholm.se>; "Samhällsbyggnad" <samhallsbyggnad@tidaholm.se>; "Tidaholms kommun Socialförvaltningen" <social.omvardnad@tidaholm.se>; "Kultur och fritid" <kultur.fritid@tidaholm.se>; "Barn- och utbildningsförvaltningen" <barn.utbildning@tidaholm.se> Subject: VB: Inbjudan till utbildning Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor – digital introduktion Från: SKR Evenemang <evenemang@skr.se> Skickat: den 7 maj 2026 15:02 Till: Tidaholms Kommun <noreply@tidaholm.se> Ämne: Inbjudan till utbildning Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor – digital introduktion Evenemang från SKR För vidarebefordran till beslutsfattare i kommuner och regioner samt tjänstepersoner som arbetar med att planera och genomföra medborgardialoger i komplexa samhällsfrågor. Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor – digital introduktion SKR erbjuder en introduktion till hur kommuner och regioner kan agera i komplexa samhällsfrågor, som tex förändringar i skolorganisation i samband med demografiska utmaningar eller andra utmanande frågor. Under dagen får du ta del av konkreta exempel på hur kommuner och regioner kan arbeta systematiskt med att identifiera, förstå, planera och genomföra medborgardialoger i komplexa samhällsfrågor. Datum: 9 september 2026. Tid: Klockan 10:00-15:00. Plats: Webbsändning. Kostnad: 1200 kr exklusive moms. Sista anmälningsdag: 8 september 2026. Målgrupp: Utbildningen riktar sig till beslutsfattare med ansvar i kommuner och regioner och tjänstepersoner som har i uppdrag att designa och utföra medborgardialog i särskilt svåra och komplexa samhällsfrågor. För mer information och anmälan: Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor – digital introduktion Under dagen får du ta del av konkreta exempel på hur kommuner och regioner kan arbeta systematiskt med att identifiera, förstå, planera och genomföra medborgardialoger i komplexa samhällsfrågor. Praktisk information: Utbildningen spelas inte in. Dokumentation skickas ut efter att utbildningen har ägt rum. Varmt välkommen! Ulrika Stöök Utvecklingsledare Avdelningen för demokrati och ledarskap Sveriges Kommuner och Regioner Vid frågor, kontakta SKR:s kontaktcenter: info@skr.se 08-452 70 00 Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter Tidaholms kommuns IT-avdelning informerar: Detta e-postmeddelande har genomsökts efter virus och spam. Om du tycker att meddelandet borde stoppats av våra filter, klicka på följande länk för att rapportera detta Rapportera spam From: "Tidaholms Kommun" <noreply@tidaholm.se> Sent: 2026-05-05 15:32:32 To: "Louise Faxe Holmvik" <louise.faxe-holmvik@tidaholm.se>; "Magnus Sundén" <magnus.sunden@tidaholm.se>; "Runo Johansson" <Runo.p.Johansson@tidaholm.se>; "Ingela Backman" <ingela.p.backman@tidaholm.se>; "Samhällsbyggnad" <samhallsbyggnad@tidaholm.se>; "Tidaholms kommun Socialförvaltningen" <social.omvardnad@tidaholm.se>; "Barn- och utbildningsförvaltningen" <barn.utbildning@tidaholm.se>; "Kultur och fritid" <kultur.fritid@tidaholm.se> Cc: "Jenny Beckman" <Jenny.Beckman@tidaholm.se> Subject: VB: Från lag till praktik – myndigheternas arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna Från: SKR Evenemang <evenemang@skr.se> Skickat: den 5 maj 2026 15:04 Till: Tidaholms Kommun <noreply@tidaholm.se> Ämne: Från lag till praktik – myndigheternas arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna Från lag till praktik – myndigheternas arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna Datum: Ekobrottsmyndigheten: 19 oktober kl. 13.00-15.00 Skatteverket: 20 oktober kl. 13.00-15.00 Polismyndigheten: 21 oktober kl. 09.00-11.00 Digitalt: webbsändning Kostnad: 400 kr ex. moms. Sista anmälningsdag: kl.16.00 dagen innan Målgrupp: Förtroendevalda, chefer och medarbetare i kommun och region För mer information om program och anmälan: Från lag till praktik - Ekobrottsmyndig-hetens arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna - SKR Från lag till praktik - Skatteverkets arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna - SKR Från lag till praktik - Polismyndighetens arbete med de nya sekretessbrytande bestämmelserna - SKR Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bjuder in förtroendevalda, chefer och medarbetare i kommun och region till seminarieserien Välfärdsbrottslighetsveckan 2026. Välfärdsbrottslighetsveckan 2026 inleds med fokus på sekretessbrytande bestämmelser. Dels lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna, dels den nya paragrafen i offentlighets- och sekretesslagen (10 kap. 15 a §), som trädde i kraft den 1 december 2025. Under veckan medverkar tre myndigheter som belyser bestämmelsen utifrån sina respektive verksamheter och kopplingen till kommuner och regioner. Om du har frågor, vänd dig till SKR:s kontaktcenter info@skr.se 08-452 70 00 Varmt välkommen! Emma Albertsson Avdelningen för Demokrati och ledarskap Vid frågor, kontakta SKR:s kontaktcenter: info@skr.se 08-452 70 00 Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter Tidaholms kommuns IT-avdelning informerar: Detta e-postmeddelande har genomsökts efter virus och spam. Om du tycker att meddelandet borde stoppats av våra filter, klicka på följande länk för att rapportera detta Rapportera spam Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02

§ 53 Information KFN 2026/3 Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut • Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Information från kultur- och fritidsnämndens verksamheter, ordföranden samt nämndens deltagande i styrelser. Fritidsenheten  Samhällsbyggnadsnämnden har i samverkan med kultur- och fritidsnämnden påbörjat projektering av investeringsprojekt actionpark.  Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att godkänna förstudie för investeringsprojekt konstgräsplan.  Enhetschef Fritid och verksamhetsutvecklaren deltog på Rbok användarkonferens 2026- 05-25--26. Kulturenheten  Kulturutvecklaren deltog tillsammans med tjänstepersoner från samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen på Svenska Stadskärnors årskonferens 2026-05-20—22.  Inom ramen för projektet ”Kreativa näringar del 2” har under två helger workshops för lokala kreatörer hållits i Konstlitografiska verkstaden och resultaten kommer att ställas ut under det Litografiska symposiet 2026-07-28--08-09.  Två förstoringar av litografiska tryck kommer att sättas upp på Turbinhusön för att uppmärksamma att det Litografiska symposiet äger rum 2026-07-28—08-09.  I samband med nordiskt mästerskap i smide 2026-06-12--14 anordnas hantverksmarknad på Vulcanön. Besöksenheten  Invigningen av årets sommarutställning på museet ”Människor i Meduzas musik II” 2026- 05-02 lockade cirka 100 personer.  Under Meduzadagarna 2026-05-01—02 arrangerades två stadsvandringar i Eddie Meduzas fotspår med cirka 100 deltagare.  2026-05-02 arrangerades nostalgikväll med inbjudna gäster ur Eddie Meduzas liv på Logen Vulcan med cirka 40 besökare.  Den andra utgåvan av boken ”Just like Eddie” som har tagits fram med hjälp av strategiska utvecklingsmedel släpptes under Meduzadagarna 2026-05-01—02 och mötte direkt en stor efterfrågan. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02  Personal från besöksenheten gjorde 2026-05-20 en studieresa till Uddevalla med besök på Bohusläns museum. Förvaltningen  2026-05-21 anordnades personalmöte för hela förvaltningen på Turbinhusön.  Presidiet, kultur- och fritidschefen och förvaltningsekonomen deltog 2026-05-25 på budgetberedningens information om förslag till Strategisk plan och budget 2027-2029.  Kultur- och fritidschefen deltog på regionalt kulturchefsnätverk i Ulricehamn 2026-05-27.  2026-05-28 gjorde förvaltningens utvecklingsgrupp en studieresa till Göteborg tillsammans ledningsgruppen från kultur- och fritidsförvaltningen i Falköpings kommun.  Kultur- och fritidschefen deltog 2026-05-29 på kultur- och fritidschefsnätverk i Skaraborg.  Kultur- och fritidschefen, enhetschef Besöksenheten och presidiet deltog på breddworkshop omvärldsanalys 2026-06-01. Nämndens deltagande i styrelser  Bengt Karlsson (S) deltog på Musik i Tidaholms styrelsemöte 2026-05-29. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Information”, verksamhetsutvecklare/nämndsekreterare Åsa Sjögren, 2026-05-26. Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse Ärendenummer: KFN 2026/3 2026-05-26 Kultur- och fritidsnämnden Handläggare: Åsa Sjögren, verksamhetsutvecklare/nämndsekreterare Tjänsteskrivelse - Information Förslag till beslut - Nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Information från kultur- och fritidsnämndens verksamheter, ordföranden samt nämndens deltagande i styrelser. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening röra barn. Beslutsunderlag  - tidaholm.se tidaholms.kommun@tidaholm.se 0502-60 60 00

§ 65 Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan SBN 2026/246 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram en förstudierapport avseende investeringsprojektet konstgräsplan på Tidavallen. Förstudien behandlar nuläge, behov, tekniska och miljömässiga förutsättningar samt investeringsram och tidsplan för åtgärden. Den befintliga konstgräsplanen anlades 2010 och har enligt förstudien uppnått sin tekniska livslängd. Brister i spelegenskaper, miljöpåverkan kopplad till granulat samt ålderstigen belysning och tillgänglighet har identifierats. Förstudien redovisar en rekommenderad lösning som innebär byte till ett miljövänligare, granulatfritt (non-infill) konstgräs, uppgradering av belysning samt åtgärder för bättre tillgänglighet och drift. Projektets genomförande knyter an till kommunfullmäktiges strategiska mål 1: i Tidaholms kommun vill fler leva och utvecklas. Ur ett samhällsbyggnadsperspektiv syftar åtgärden till att långsiktigt säkerställa funktion, hållbarhet och miljöanpassning av kommunens idrottsanläggningar samt att värna befintliga investeringar och minska framtida drift- och miljörisker. Investeringsramen har initialt beräknats till 8 miljoner kronor. Exakta kostnader fastställs inför kommande beslut om projektering. Kostnaden avser markarbeten, ny konstgräsmatta samt åtgärder kopplade till belysning och tillgänglighet. Investeringen hanteras inom ramen för kommunens ordinarie investeringsprocess och bedöms bidra till en långsiktigt hållbar och funktionell idrottsanläggning. Beslutsgången initieras för att nödvändiga politiska beslut ska kunna fattas under 2026 så att projektering kan slutföras under 2027. Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna förstudien. Förslag till beslut - Nämnden beslutar att godkänna förstudien samt att överlämna den till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om förstudie för investeringsärende konstgräsplan”, byggprojektledare Peter Eriksson, 2026-05-18. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21  Förslag till förstudierapport för investeringsprojekt konstgräsplan. Sändlista Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Utdragsbestyrkande Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021 – 2030 Med utblick mot 2045 Antagen i regionfullmäktige 17 februari 2026 Förord Västra Götaland är en av Sveriges mest för att kunna agera vid oväntade händelser och kriser. dynamiska och framåtblickande regioner. Här finns Men även respekt för mångfalden av intressen och internationellt konkurrenskraftiga industrier, ledande förutsättningar samt att utvecklingsarbetet bygger på forsknings- och innovationsmiljöer samt ett rikt och etablerad forskning och kunskap. levande kulturliv. Samtidigt befinner vi oss i en tid präglad av klimatutmaningar, demografiska skiften, Den regionala utvecklingsstrategin för Västra geopolitisk osäkerhet och växande krav på förnyelse och Götaland vägleder vårt gemensamma utvecklingsarbete kompetensförsörjning. Den regionala utvecklingsstrategin för perioden 2021–2030, med en utblick mot 2045. anger den långsiktiga inriktningen för hur vi tillsammans Den pekar ut riktningen för hur vi tillsammans vill möter dessa förändringar och stärker Västra Götalands utveckla länet, höja livskvaliteten för invånarna och fortsatta utveckling och attraktionskraft. Strategin skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för näringsliv, beslutades 2021 och aktualiserades 2026, i enlighet med kompetensförsörjning och samhällsservice. Du är varmt lag (2010:630) och förordning (2017:583) om regionalt välkommen att vara en del i arbetet för att göra Västra utvecklingsansvar. Götaland till ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Aktualiseringen har genomförts i nära dialog med aktörer i hela länet, som generöst bidragit med kunskap, Vänersborg februari 2026 erfarenheter och engagemang. Arbetet har fokuserat på att stärka genomförandet och se över vad vi tillsammans behöver kraftsamla kring kommande år. Dialogerna visar på ett stort engagemang. Utmaningarna är gemensamma, och därför behöver de lösas i nära samverkan. Samtidigt Helen Eliasson Madeleine Jonsson betonar dialogerna behovet av att stärka vår gemensamma Ordförande regionstyrelsen Ordförande miljö- och robusthet och omställningsförmåga. Det krävs mod och Västra Götalandsregionen regionutvecklingsnämnden samhandling, tvärsektoriella arbetssätt och flexibilitet Västra Götalandsregionen Ann-Charlotte Järnström Helena Lundberg Nilsson Regiondirektör Regionutvecklingsdirektör Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen 2 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 Innehåll Förord .....................................................................................................................2 Tillsammans kraftsamlar vi .......................................................................... 20 Framtidsrusta barn och unga ........................................................................................... 22 Tillsammans ställer vi om ................................................................................4 Industrins gröna omställning .......................................................................................... 23 Strategins mål .....................................................................................................6 Ökad robusthet genom samverkan i samhällsplanering ....................................... 24 Goda förutsättningar i Västra Götaland ......................................................8 Genomförande ..................................................................................................25 Samhällsutmaningar som drivkraft .............................................................9 Fyra vägledande principer ................................................................................................ 28 Kunskap och lärande ..........................................................................................................29 Fyra långsiktiga prioriteringar ..................................................................... 10 Verktyg och resurser ...........................................................................................................30 Stärka innovationskraften – för ett konkurrenskraftigt näringsliv i framkant ........... 12 Bygga kompetens – för bättre kompetensförsörjning och livslångt lärande .............14 Så bidrar strategin till Agenda 2030 ..........................................................32 Öka inkluderingen – för stärkt tillit och sammanhållning ..............................................16 Så hänger det ihop .......................................................................................... 33 Knyta samman Västra Götaland – för hållbar och förbättrad tillgänglighet.............18 3 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 Så hänger det ihop Strategin tar sin utgångspunkt i Vision Tillsammans ställer vi om Västra Götaland – Det goda livet. Alla som bor och verkar i Västra Götaland ska ha möjlighet att leva Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling i tre dimensioner – ett gott liv. Nyckeln till Västra Götalands långsiktiga attraktivitet och ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Dessa tre dimensioner är beroende av varandra och förstärker varandra. konkurrenskraft är vår gemensamma förmåga att vara innovativa för att ställa om till ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart Den regionala utvecklingsstrategin bidrar till det regionala genom- samhälle. förandet av internationella, europeiska och nationella utvecklings- strategier. På global nivå finns Agenda 2030 med 17 hållbarhetsmål. Vi som genomför strategin Den regionala utvecklingsstrategin anger en lång- På europeisk nivå finns strategier och regleringar som ska säkerställa siktig riktning för omställningen mot ett gott liv i Västra Vi som varit med och tagit fram strategin och bidrar till en rättvis omställning till en hållbar och konkurrenskraftig ekonomi Götaland. Den beskriver mål och prioriteringar där takten att den genomförs är näringslivet och dess organisationer, med mål och åtgärder för klimatneutralitet fram till 2050. På nationell i omställningen behöver öka för att skapa ett hållbart, kon- länets 49 kommuner och fyra kommunalförbund, akademi nivå finns Strategin för hållbar regional utveckling. kurrenskraftigt och attraktivt län där människor vill leva, och forskningsinstitut, civilsamhällets organisationer, arbeta och utvecklas samt där företag vill etablera sig och Västra Götalandsregionen samt Länsstyrelsen och andra Regionala utvecklingsstrategin samspelar med tre andra regionala växa. Strategin syftar till att stärka en hållbar utveckling statliga myndigheter. Vi har alla olika ansvar, resurser och måldokument som är antagna av regionfullmäktige. Dessa måldo- och tillväxt för invånare, företag och välfärden, så att länet kunskaper och strategin är plattformen för vår samverkan kument är Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra kan behålla och skapa arbetstillfällen, upprätthålla sin och för ett kraftfullt genomförande. Götalands regionen, Trafikförsörjningsprogam 2026-2029 – Västra konkurrenskraft och genomföra de investeringar som krävs Götalands kollektivtrafikstrategi och Västra Götalands kulturstrategi för både omställningen och en långsiktigt hållbar välfärd. och kulturplan. För att ställa om till ett hållbart Västra Götaland behö- Strategin vägleder och samlar kommuner, kommunalförbund, ver vi möta flera samhällsutmaningar parallellt. Ingen kan näringsliv, akademi och forskningsinstitut, civilsamhällets organisa- lösa dessa utmaningar på egen hand, utan vi behöver göra tioner samt Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter i det gemen- det tillsammans. Strategin fokuserar därför på områden samma arbetet med regional utveckling. Strategin och regionfullmäk- som utvecklas dels genom samarbete mellan organisa- tiges budget styr tillsammans Västra Götalandsregionens satsningar tioner och sektorer, dels genom samverkan mellan lokal, på regional utveckling. regional, nationell och internationell nivå. Den sträcker sig till 2030, med utblick mot 2045. 4 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 Så läser du den regionala utvecklingsstrategin Figuren beskriver den regionala utvecklingsstrategins olika delar vgr sans gul bg och hur de förhåller sig till varandra. Strategin har ett mål, fyra långsiktiga prioriteringar som utgör den breda basen i det regionala Den regionala utvecklingsstrategin pekar ut utvecklingsarbetet och tre områden som vi tillsammans kraftsamlar riktningen för vårt gemensamma arbete för Västra kring för att accelerera omställningstakten i riktning mot målet. Götalands utveckling. Strategin består av ett mål, fyra långsiktiga prioriteringar och tre områden för tvärsektoriell kraftsamling. BEROENDE & CIR O K L U SI L Ä S R O T LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR TILLSAMMANS KRAFTSAMLAR VI FÖR F Strategins mål pekar ut riktningen fram till 2030, med utblick mot 2045, och handlar om behovet av att ställa om Västra Götaland till ett hållbart och Stärka Bygga konkurrensk raftigt samhälle. Målet konkretiserar vad en sådan omställning Framtidsrusta innovationskraften kompetens STRATEGINS MÅL barn och unga innebär ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Tillsammans gör vi De fyra långsiktiga prioriteringarna beskriver de områden som utgör Västra Götaland till ett R basen för Västra Götalands samlade och strategiska utvecklingsarbete på Industrins gröna O föredöme för omställning B omställning regional nivå. Områdena griper in i varandra och kräver strategisk samverkan T U till ett hållbart och E S P och gemensamma insatser för att klara omställningen till ett hållbart och Öka Knyta samman T P konkurrenskraftigt samhälle. inkluderingen Västra Götaland & Ö konkurrensk raftigt samhälle. S & Ökad robusthet A T M K genom samverkan M I Tillsammans kraftsamlar vi inom tre områden som behöver extra fokus L i samhällsplanering A M N för att accelerera omställningstakten. Det innebär att vi stärker vår tvärsekto- Ä H J Å riella samverkan och samordnar utvecklingsarbetet för att åstadkomma viktiga L L E T förflyttningar. Områdena för kraftsamling ses över en gång per mandatperiod. Genomförandet sker i dialog och samverkan, med utgångspunkt i kunskap och lärande. Fyra vägledande principer utmanar och guidar oss (se sidan 28), för att stärka den samlade omställningskapaciteten. 5 Strategins mål – pekar ut riktningen framåt och handlar om behovet av att ställa om Västra Götaland till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Målet konkretiserar vad en sådan omställning innebär ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. RREEGGIIOONNAALL UUTTVVEECCKKLLIINNGGSSSSTTRRAATTEEGGII FFÖÖRR VVÄÄSSTTRRAA GGÖÖTTAALLAANNDD 22002211––22003300 STRATEGINS MÅL Strategins mål L O BEROENDE & CIR K U SI L Ä S R O T F Nyckeln till ett långsiktigt konkurrenskraftigt och attraktivt kompetens inom de blå och gröna näringarna; sjöfarten för samhället i stort. Olika platsers förutsättningar tas tillvara Västra Götaland är vår gemensamma förmåga till innovativ att säkra transporter och lantbruk för att trygga livsmed- och det finns ett samspel och utbyte mellan platser både STRATEGINS MÅL omställning inom en rad områden. Genom länets samlade elsförsörjningen och stärka beredskapen. För ett robust fysiskt och digitalt. Tillgången till, och möjligheten att styrkor, etablerade samverkansstrukturer och vår gemen- samhälle krävs satsningar på jordbrukets utveckling, delta i, förenings- och kulturliv stärker tillhörigheten och Tillsammans gör vi samma omställningskapacitet har vi möjlighet att ta led- samt på forskning, innovation och utbildning som bidrar välbefinnandet hos invånarna. Västra Götaland till ett R O föredöme för omställning ningen och vara ett föredöme. Det bidrar till att alla som till hållbar produktion och resurseffektivitet. Genom ut- B bor och verkar i Västra Götaland ska ha möjlighet att leva vecklade strukturer för livslångt lärande och nya, innovativa Det öppna Västra Götaland är integrerat med omvärlden U S till ett hållbart och E T P T konkurrenskraftigt samhälle. P ett gott liv. Strategins mål formuleras enligt följande: arbetssätt tillgodoses näringslivets och offentlig sektors och har ett rikt utbyte nationellt och internationellt. & Ö S & behov av arbetskraft och kompetens. Civilsamhällets orga- Genom goda relationer och samarbete med våra grann- A T M K M I ”Tillsammans gör vi Västra Götaland till nisationer bidrar till samhällets förmåga att hantera yttre regioner bidrar vi till en hållbar utveckling både lokalt L A M N Ä ett föredöme för omställning till ett hållbart påfrestningar och till att invånarnas tillit till samhället och och globalt. H J Å L L och konkurrenskraftigt samhälle.” varandra är hög. Västra Götaland har därmed en uthållig- E T Fossiloberoende och cirkulärt het och god beredskap att möta effekterna av ett förändrat Målet pekar ut riktningen för Västra Götaland till 2030 klimat, geopolitisk instabilitet, omvälvande händelser I det fossiloberoende och cirkulära Västra Götaland är den med utblick mot 2045, eftersom det krävs långsiktighet och kriser. privata och offentliga sektorn föregångare som inspirerar när vi samverkar kring komplexa utmaningar och ställer och påverkar det nationella, det europeiska och det inter- om samhället. Målet konkretiserar och balanserar vad en Det sammanhållna Västra Götaland kännetecknas av en nationella miljö- och klimatarbetet. Klimatomställningen Strategin ska bidra till klimatmålen för sådan omställning innebär ur ett ekonomiskt, socialt och hållbar och förbättrad tillgänglighet och ett välfärdssystem accelererar, vilket leder till minskade utsläpp från både Västra Götalands län miljömässigt perspektiv: Ett Västra Götaland som ställer med god demokratisk förankring som gör att invånarna produktion och konsumtion. Användningen av nyutvunna om är robust och sammanhållet, jämlikt och öppet samt känner sig trygga och får jämlika förutsättningar för att råvaror minskar. Fossila bränslen och material ersätts Sedan 2009 finns ett gemensamt klimatmål fossiloberoende och cirkulärt. förverkliga och tillgodose sina behov. Utvecklingsarbetet med elektrifiering och resurseffektiva och biobaserade i Västra Götaland – att vara en fossiloberoende utgår från funktionella samband och samarbeten över produkter och tjänster. Genom att eliminera avfall, hålla region år 2030. Förutom Västra Götalands- Robust och sammanhållet gränser, vilket stärker konkurrenskraften för Västra produkter och material i användning och återskapa regionen och Länsstyrelsen står samtliga I det robusta Västra Götaland är samhället motstånds- Götaland, Sverige och Europa. naturliga system minskar Västra Götaland sitt ekologiska kommuner och lärosäten samt många företag kraftigt och kan möta både kända och oförutsedda fotavtryck och främjar en cirkulär ekonomi. Den biologiska och organisationer bakom detta mål. Klimat- Jämlikt och öppet utmaningar och omvärldshändelser. Näringslivet har hög mångfalden stärks och det ger positiva effekter både på målet innebär att utsläppen av växthusgaser konkurrenskraft och en internationellt erkänd förmåga I det jämlika Västra Götaland deltar varje människa människors hälsa och välmående samt på näringslivets ska minska med 80 procent från 1990 års *att hantera tekniska utvecklingssprång, behovet av nya i samhället på jämställda och jämlika villkor och ingen konkurrenskraft. nivå till år 2030. Dessutom ska utsläppen av kompetenser, geopolitisk instabilitet och ekonomiska för- människa lämnas utanför i samhällsutvecklingen. Där växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion ändringar. Akademin bidrar genom forskning i framkant har alla samma möjligheter att forma samhället och sina I ett fossiloberoende och cirkulärt Västra Götaland kan och minska med 30 procent jämfört med 2010, samt relevant kompetensförsörjning och kompetens- egna liv. Samhället är inkluderande och transparent, och vill invånarna göra hållbara val och bidrar med kreativa oavsett var i världen de sker. utveckling. Västra Götaland är också beroende av stark invånarna är delaktiga och har tillit till varandra och till lösningar som begränsar miljö- och klimatpåverkan. 7 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 FÖRUTSÄTTNINGAR I VÄSTRA GÖTALAND Västra Götalands geografiska struktur består av fyra I Västra Götaland finns många starka och unika regionala kärnor – Göteborg, Borås, Skövde och Trollhättan branscher och företag som har stor betydelse i ett inter- –Vänersborg–Uddevalla. Samtliga är betydelsefulla utifrån nationellt perspektiv. Flera branscher, till exempel läge, storlek och funktion, där storstadsområdet Göteborg transportmedelsindustrin och kemiindustrin, befinner sig är en tillväxtmotor både för Västsverige och Sverige. Göte- mitt i stora omvandlingar som kräver både innovation och borgsregionen har också en särskild roll som centrum för förändrade kompetenser. I en öppen och internationellt länets arbetsmarknad, forskning och innovation, logistik konkurrensutsatt region som Västra Götaland påverkas Goda förutsättningar och transport samt internationella utbyten. Här ligger näringslivet tidigt av både konjunktursvängningar och det Skandinaviens största hamn och Västsveriges internatio- geopolitiska läget, men där många års samlat regionalt nella flygplats. Möjligheten till internationella förbindelser utvecklingsarbete ger en robust grund att stå på. i Västra Götaland och snabba kommunikationer är viktigt för att stärka tillväxten och är en avgörande faktor för tillgänglighet och Ett samlat och strategiskt regionalt internationella företag i Västra Götaland. Västra Götaland utvecklingsarbete Västra Götaland har 1,8 miljoner invånare och består av 49 är Sveriges transport- och logistikcentrum med flera geografiskt utspridda noder där flera transportslag möts. Det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland är lång- kommuner. Länet är stort till ytan och består av landsbygder, siktigt strategiskt och omfattar utveckling inom kultur och små och stora kommuner, tätorter och städer. I Västra Götaland Alla orter och platser i Västra Götaland har olika upplevelser, föreningsliv, kompetensförsörjning, näringsliv, finns stora naturresurser med vatten, skogar och den största funktioner som binds samman i ett nätverk via digital forskning och innovation, miljö och klimat. Det omfattar jordbruksarealen i Sverige. Detta utgör bas för konkurrenskraftiga och fysisk infrastruktur, både inom och utanför länets och även samhällsplanering, infrastruktur, bredband, kollektiv- näringar där det rika naturlivet, den långa kuststräckan, öarna landets gränser. Det skapar en regional helhet av platser trafik och platsers utveckling samt arbete med folkhälsa, och de många sjöarna även gör länets olika delar attraktiva att som utvecklas utifrån sina respektive förutsättningar och jämställdhet, antidiskriminering och mänskliga rättigheter. besöka, leva och verka i. möjligheter. Det finns en lång tradition av att offentlig sektor, Det finns en mångfald av branscher och företag som har stor Västsverige är en av de starkaste regionerna i Europa näringsliv, akademi och civilsamhällets organisationer betydelse för utvecklingen såväl i Västra Götaland som nationellt när det kommer till innovation och en av de regioner i agerar tillsammans i Västra Götaland, både inom länet, och internationellt. Västra Götaland har ett rikt kulturliv, ett världen där det satsas mest på investeringar i forskning med grannregioner och i olika internationella samarbeten. och utveckling i förhållande till ekonomins storlek. Etablerade samarbetsmiljöer, stabila strukturer och en unikt kulturarv och starkt civilsamhälle och föreningsliv. Det Industrin står för en stor del, däribland fordonsindustrin mångfald av människor ger resurser och förutsättningar finns en styrka i Västra Götalands långa tradition av samverkan och life science. Globalt verksamma företag, lärosäten, att omsätta kunskap och engagemang i hållbara lösningar. mellan offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhällets starka forskningsmiljöer samt välutvecklade strukturer för Detta bidrar även till länets gemensamma robusthet och organisationer som ger oss goda förutsättningar att vara ett entreprenörskap och innovation gör Västra Götaland till en förmåga att möta utmaningar och kriser. Det regionala föredöme för omställning. ledande region inom både forskning och utveckling. Länets utvecklingsarbete som kännetecknar Västra Götaland är framstående forsknings- och utbildningsmiljöer samt det en styrka för att åstadkomma en innovativ omställning till dynamiska kulturlivet bidrar tillsammans till utveckling, ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle, som i sin tur attraktivitet samt nationell och internationell lyskraft. bidrar till välfärdens finansiering. 8 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 SAMHÄLLSUTMANINGAR SOM DRIVKRAFT Strategin tar sin utgångspunkt i följande samhällsutmaningar:   Effekterna av klimatpåverkande utsläpp ökar och Utvecklingsbehoven för transportinfrastruktur, Samhällsutmaningar den biologiska mångfalden är akut hotad med alltmer särskilt för järnväg och kollektivtrafik, är fortsatt stora. allvarliga konsekvenser på samhällsnivå. Långa ledtider samt en generell brist på finansiering ställer krav på alternativa arbetssätt och lösningar. som drivkraft  Det osäkra världsläget med fler allvarliga kriser och  geopolitiska konflikter ställer nya krav på samhälle och Invånarnas tillgång till arbete och samhälls­ näringsliv, bland annat kring stärkt beredskap. service skiljer sig åt inom länet. Socioekonomiska klyftor behöver minska och invånare känna sig delaktiga Västra Götaland har ett bra utgångsläge men vi  Den demografiska utvecklingen med minskande i samhället. behöver samtidigt möta ett antal regionala och globala födelsetal, ökad medellivslängd och lägre andel befolk- utmaningar. Detta innebär att stora samhällssystem  ning i yrkes verksam ålder leder till utmaningar att klara Tilliten till samhället och demokratin riskerar behöver ställas om och förändras i grunden, inte minst välfärdens uppdrag och näringslivets kompetensförsörj- att minska i takt med dels ökad spridning av falsk eller för att begränsa den globala uppvärmningen och den ning. Bristen på vissa kompetenser är stor, samtidigt vilse ledande information, dels utbredd organiserad akuta förlusten av biologisk mångfald. som många saknar arbete. brottslighet.   Komplexiteten i de flesta samhällsutmaningarna Västsveriges ekonomi och näringsliv står inför En ökande andel unga känner oro för framtiden hårdare global konkurrens, snabb förändring i värde- och är inte nöjda med livet. Alltför många barn och gör att innovativa lösningar behöver arbetas fram kedjor och ökade krav på nyckelkompetenser. För att unga upplever psykisk ohälsa. Många fullföljer inte gemensamt och tvärsektoriellt, med hög samlad behålla jobben och länets ledande position inom forsk- skolan. Allt yngre personer rekryteras till kriminella omställningskapacitet, utifrån Västra Götalands ning, innovation och utveckling krävs effektivitet och gäng. förutsättningar och styrkor. Ett utvecklingsarbete stärkta satsningar. som tar sin grund i samhällsutmaningarna ger kraft i omställningen och är avgörande för länets fortsatta  Den digitala transformationen, utvecklingen inom tillväxt och konkurrenskraft. AI och andra banbrytande teknologier går snabbt och påverkar alla delar i samhället. Det öppnar nya möjlig- heter men innebär också etiska dilemman samt risker inom exempelvis cybersäkerhet. 9 Fyra långsiktiga prioriteringar – beskriver de fyra viktigaste områdena för gemensamma insatser för att klara omställningen till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Områdena utgör basen i det samlade strategiska utvecklingsarbetet i Västra Götaland. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR Strategin prioriterar områden som är långsiktigt strategiskt viktiga för Västra Strategin pekar ut fyra långsiktiga Götalands utveckling och där det behövs samverkan mellan olika aktörer och gemensamma insatser för att klara av att ställa om till ett ekonomiskt, socialt prioriteringar och miljömässigt hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. De fyra långsiktiga prioriteringarna beskriver de Samtidigt är det områden där förändringstakten områden som utgör basen för Västra Götalands måste accelerera eller där den gemensamma bered- samlade regionala utvecklingsarbete. Det krävs stra- skapen bör stärkas för att vi ska klara ett antal LÅNGSIKTIGT tegisk samverkan och gemensamma insatser inom banbrytande förändringar. dessa områden för att möta de samhällsutmaningar Regional vi står inför och för att klara av att ställa om till ett utvecklingsstrategi hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. ENSKILD SAMVERKAN AKTÖR KRÄVS Stärka innovationskraften Bygga kompetens – för ett konkurrenskraftigt – för bättre kompetensförsörjning näringsliv i framkant och livslångt lärande KORTSIKTIGT Öka inkluderingen Knyta samman Västra Götaland – för tillit och sammanhållning – för hållbar och förbättrad tillgänglighet 11 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR I ett robust, konkurrenskraftigt och fossiloberoende I Västra Götaland finns områden av särskilt stor Västra Götaland bygger vi vidare på vår långa erfarenhet betydelse för länets konkurrenskraft, tillväxt och export. av nära samarbete mellan kunskapsintensiv industri, Det är viktigt att både behålla nuvarande verksamheter akademi, forskningsinstitut och offentlig sektor. Det gör och främja utveckling i riktning mot framtida tekniker och oss attraktiva som internationell samarbetspart och som produktionssätt. Strategin ska stärka förutsättningarna för plats för strategiska etableringar och investeringar. Sam- innovativ omställning och hållbar utveckling inom: verkan gör oss även mer motståndskraftiga i tider av ett • Hållbar produktion och resursanvändning osäkert världsläge med snabbt förändrade förutsättningar innefattar industriutveckling, tillverkningsteknik, dual för näringsliv och samhälle. use, resurseffektiv process- och produktutveckling, nya och biobaserade material samt industrinära tjänster I Västra Götaland pågår en grön och digital omställning som digitalisering, cirkulära affärsmodeller och energi- där fossila energikällor fasas ut och linjära värdekedjor försörjning. ersätts av cirkulära. Elektrifiering, ökad fossilfri elförsörj- ning och en effektiv produktion och tillgång till hållbara • Banbrytande tekniker innefattar nya framväxande bränslen är avgörande för att stärka konkurrenskraften, teknikområden med hög potential för systemförändring, behålla jobben och säkerställa framtida utveckling. Stärkt tillväxt och minskat omvärldsberoende, såsom AI, avan- innovationskraft ger nya affärsmöjligheter även inom cerad digital teknik, kvantteknik, energiteknik, material- områden som säkerhet, resiliens och biologisk mångfald. och produktionsteknik samt bioteknik. Genom riktade investeringar kan Västra Götaland stärka sin position globalt, öka den långsiktiga konkurrenskraften och • Hälsa och life science omfattar utveckling av läke- bidra till omställningen till ett fossiloberoende samhälle. medel, medicinteknik, välfärdsteknik och innovationer Stärka innovationskraften inom hälso- och sjukvård med fokus på precisionshälsa Hela det dynamiska systemet behövs, från stora kun- och nyttiggörande av digitaliseringens möjligheter. – för ett konkurrenskraftigt näringsliv i framkant skaps- och exportintensiva företag, underleverantörer och • Livsmedelssystem, gröna, blå och skogliga tjänsteföretag till bredden av innovativa små och medel- näringar utgår från länets stora naturresurser med stora företag. Därtill sociala företag som främjar nya affärs- Att stärka innovationskraften handlar om att nyttiggöra hav, sjöar, kust, skogs- och jordbruksarealer och har modeller och den lokala utvecklingen. Företagsklimatet kunskap och utveckla idéer med potential att både skynda fokus på innovation, produktion, vidareförädling och behöver vara gynnsamt i alla delar av länet. Entreprenöri- på omställningen och skapa värde i privat och offentlig robusthet. ella inslag i skola, högre utbildning och forskning stärker sektor. Det omfattar dels insatser för att öka entreprenörskap företagsamheten och bidrar till förnyelse och utveckling av • Framtidens mobilitet samlar styrkan i fordons-, och nyföretagande och stimulera de mindre företagens både samhälle och näringsliv. När invånarnas delaktighet sjöfart-, flyg- och rymdindustrin, med innovation inom innovationskraft, dels satsningar på internationellt starka och kreativitet, särskilt barns och ungas skaparförmåga, tas logistik, självkörande tekniker, drönare, elektrifiering tillvara utvecklas morgondagens innovationer, tjänster och kluster och forsknings- och innovationsmiljöer. och nya typer av tjänster för både person- och gods- företag. Användardriven affärsutveckling kan dessutom transporter. bidra till en mer hållbar konsumtion och livsstil. 12 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR • Besöksnäring samt kulturella och kreativa branscher tillvaratar kompetens och utvecklings- potential inom evenemangsutveckling, film, spel och audiovisuell sektor samt textil, mode och design för Exempel på långsiktigt viktiga ökad attraktivitet och konkurrenskraft. samverkansområden för att Samverkan och kunskapsöverföring blir allt stärka innovationskraften: viktigare när traditionella branscher vävs samman på  Stimulera entreprenörskap samt utveckla nya sätt och med nya branscher. Små och medelstora och ta tillvara barns och ungas kreativitet och företag driver på förändringen med innovation och snabb färdigheter. produktutveckling, vilket stärker sysselsättning och före- tagens lönsamhet. För att nå framgång och effektivisera  Främja nyföretagande och bidra till ökad både privat och offentlig sektor, behövs satsningar på konkurrenskraft och förändringsförmåga i små digital transformation, banbrytande tekniker samt kom- och medelstora företag genom att skapa ett petensutveckling i samarbete med institut och akademi. attraktivt företagsklimat i hela länet, i samver- Innovations- och utvecklingskraften ökar när mångfald kan med kommunerna, och genom att främja digitalisering, cirkulära affärsmodeller samt och jämställdhet betraktas som konkurrensfördelar. utvecklat klimat- och hållbarhetsarbete. Fortsatt starka forsknings­ och innovationsmiljöer  Öka den internationella konkurrenskraften möjliggör värdeskapande samarbeten mellan små och genom satsningar på exempelvis hållbar pro- stora företag, akademi och offentlig sektor. Nätverk är duktion och resursanvändning, banbrytande nyckeln både till företagens tillväxt och till att de ska tekniker, hälsa och life science, hållbar mobili- stanna i Västra Götaland. Samverkan över länsgränserna tet, livsmedelssystem, gröna, blå och skogliga näringar, besöksnäring samt kulturella och och deltagande i europeiska samarbeten tillför ny kunskap, kreativa branscher. sprider goda exempel och stärker effekterna av regionala satsningar.  Stärka den västsvenska attraktiviteten för internationell spetskompetens, strategiska Innovationer behöver kommersialiseras eller på etableringar och investeringar. annat sätt tillämpas i praktiken och därefter spridas för att  Satsa på innovationsmiljöer för att utveckla, göra skillnad. Offentlig sektor behöver, tillsammans med skala upp och nyttiggöra lösningar i samverkan privat sektor, efterfråga, upphandla och driva på satsningar mellan näringsliv, akademi och offentlig för förnyelse och attrahera kompetenser och kapital för sektor. utveckling. Innovationer måste kombinera teknik och  Stärka samverkan över länsgränserna, nationellt affärsmodeller med etik, sociala behov, lagar och regler och i europeiska partnerskap för uppväxling av för att möta olika samhällsutmaningar. Test och demon- regionala satsningar. stration i pilotform, verklig och digital miljö hjälper till att hantera komplexitet och risker, påskynda uppskalning och skapa en tidig hemmamarknad för globala lösningar. 13 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR Det finns flera utmaningar i att möta framtidens arbets- Matchningen mellan utbud och efterfrågan på marknad. Utvecklingen inom både privat och offentlig kompetens förutsätter ett nära samarbete mellan utbild- sektor förutsätter tillräckligt med arbetskraft med efter- ningsanordnare, arbetsgivare och branschföreträdare samt frågad kompetens och det finns ett ömsesidigt beroende att utbildningssystemen organiseras så att de snabbare mellan sektorerna. Utan tillgång till rätt kompetens kan kan anpassas och ge individer möjlighet att utveckla sina effekten bli att företag flyttar sin verksamhet ut ur landet kunskaper i takt med förändrade krav på arbetsmarknaden. och att den offentliga sektorn inte kan upprätthålla välfär- Det handlar om att förbättra förutsättningarna för ett den och viktiga samhällsfunktioner. Enskilda företag och livslångt lärande i hela Västra Götaland och att ge personer organisationer har behov av att både nyanställa kvalificerad vars utbildningsbakgrund och kompetens inte möter arbetskraft och utbilda befintlig personal. kraven på arbetsmarknaden en andra chans. Behovet av kompetens förändras till följd av digitalise- Vi behöver samverka och arbeta systematiskt med ring, automatisering, AI och andra banbrytande tekniker kompetensförsörjning utifrån människan, samhället och samt högre krav på hållbarhet. För att Västra Götaland ska arbetsmarknadens behov. När vissa yrken förändras eller Bygga kompetens bli fossiloberoende och cirkulärt krävs nya kompetenser försvinner och andra inträder behövs nya sätt att utbilda. och att vi nyttiggör ny forskning. Det geopolitiska läget Det behövs både bredd och spets inom universitet, hög- – för bättre kompetensförsörjning och livslångt lärande och ökade säkerhetshot påverkar arbetsmarknaden och skolor och yrkesutbildningar samt möjlighet till bildning kompetens behoven i stor utsträckning och kan leda vid folkhögskolor, studieförbund och i föreningslivet. Folk- till att hela branscher omformas snabbt. Efterfrågan på högskolestudier kan bidra med nya chanser till kunskap Att bygga kompetens handlar om att stärka tillgången till kompetens förväntas öka inom flera sektorer samtidigt som senare kan leda till jobb, men också till bildning och den kunskap som krävs för samhällets och näringslivets som många går i pension, födelse talen går ner och andelen mänsklig mognad. utveckling. Utbildning och arbete är grunden för att människor i arbetsförålder minskar. Det behövs både människor och företag ska växa. Den gröna och digitala personer med yrkesutbildning på olika nivåer, spetskom- Tidiga insatser som får fler barn och unga att fullfölja omställningen kräver att vi lär och agerar utifrån ny kunskap petenser och forskare. Förmågan att förutsäga vilken grundskola och gymnasieskola är avgörande och förbättrar och ändrade förutsättningar. När behovet av kompetens kompetens som behövs i framtiden och att ställa om till möjligheterna att inkluderas på arbetsmarknaden och få snabbt förändras blir möjligheterna till livslångt lärande nya och innovativa arbetssätt blir allt viktigare. Här kan ett gott liv. Det är viktigt med välgrundade studie- och digitaliseringen och AI vara möjliggörare. yrkesval, förebilder och tidig kontakt med arbetslivet. Det allt viktigare. krävs också insatser som gör fler barn och unga intresse- rade av naturvetenskap, teknik och matematik. 14 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR Behovet av kompetens inom områden som hållbarhet, digitala tjänster och säkerhet, AI, naturvetenskap och Exempel på långsiktigt viktiga teknik ökar inom de flesta sektorer. Samtidigt behövs samverkansområden för att stärkt samverkan och nya arbetssätt för att möta välfärdens bygga kompetens: kompetensbehov inom skola, vård och omsorg. För att klara konkurrensen om kompetens och arbetskraft behöver  Främja kompetensomställning och livslångt alla delar av Västra Götaland vara attraktiva platser att bo lärande för att möta arbetsmarknadens och verka på, med goda förutsättningar för att attrahera, förändrade behov, teknikskiften och ökade ta emot och behålla internationell kompetens. Genom krav på hållbarhet. att vidga arbetsmarknaden över lokala, regionala och  nationella gränser kan vi tillsammans stärka Västsveriges Förbättra matchningen på arbetsmarknaden för internationella lyskraft och förbättra möjligheterna att en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. klara omställningen.  Stärka barn och ungas förutsättningar att full- följa sina studier, göra välgrundade studie- och Samtidigt är det viktigt att utveckla validering av yrkesval och verka för att fler går utbildningar kunskap och kompetens, särskilt bland nyanlända, som som motsvarar arbetsmarknadens behov. ett stöd för att människor lättare ska kunna etablera sig  på arbetsmarknaden. Både det offentliga och det privata Utveckla samverkan, innovativa lösningar och arbetssätt som möter de demografiska arbetslivet behöver bredda sin rekrytering och bli bättre utmaningarna och stärker både välfärdens på att ta tillvara mångfalden av arbetskraft samt hitta och näringslivets kompetensförsörjning. vägar för att anställa personer som inte fullt ut möter kompetens kraven. Särskilda insatser krävs för etablering  Ta tillvara och utveckla hela arbetskraftens av grupper som har en svagare förankring på arbetsmark- kompetens och underlätta för fler att naden, såsom utrikes födda kvinnor. Genom aktivt arbete etablera sig på arbetsmarknaden och för för att minska stereotypa utbildnings- och yrkesval skapas att få människor att växa. en mer jämlik och jämställd arbetsmarknad vilket i sin tur ökar kreativiteten och innovationskraften. 15 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR Varje människa ska kunna använda sin fulla potential byggande insatser kan vi tillsammans ge barn och unga i ett jämlikt, öppet och sammanhållet Västra Götaland. goda förutsättningar att klara grundskolan och gymnasiet, Tilliten mellan människor och till samhället i stort är öka motivationen och möjliggöra en meningsfull och aktiv grunden för en fungerande demokrati. Att vara delaktig fritid. Det har stor betydelse för möjligheten till framtida i samhällsutvecklingen och kunna påverka beslut som försörjning och en god hälsa. Barn och ungas egenmakt och rör levnadsförhållandena är en mänsklig rättighet som framtidstro stärks när de ges förutsättningar och möjlighet samtidigt är central för hälsa, välbefinnande och indivi- till delaktighet i frågor som berör dem. Kunskapen om ders egenmakt. Detta påverkar Västra Götalands samlade barns rättigheter behöver öka hos såväl vuxna som barn. utvecklingskraft och robusthet samt möjlighet att agera samlat i tider av omställning. Utbildning och bildning är inte bara en förutsättning för att få arbete och inkomst, det ökar även individers De socioekonomiska klyftorna måste minska. möjlighet att påverka sin livssituation och bidra till sam- Möjligheten att delta i samhällslivet påverkas av var man hällsutvecklingen. Här spelar olika skolformer inklusive bor, ursprung, utbildning, ålder, kön, fysiska och psykiska folkbildningen med exempelvis folkhögskolor och studie- funktionsnedsättningar och en rad andra faktorer. Många förbund en viktig roll. Tillsammans behöver vi erbjuda fler upplever en allt större oro kring ekonomisk otrygghet, chanser till utbildning, att komma in i arbetslivet och ett organiserad brottslighet, klimatförändringar och geopolitisk vidgat deltagande i kultur- och samhällsliv. Öka inkluderingen instabilitet. Här krävs att offentlig sektor, näringsliv, myndigheter och civilsamhällets organisationer tillsam- Arbete och sysselsättning har en avgörande betydelse – för stärkt tillit och sammanhållning mans värnar om ett jämlikt, öppet och tryggt samhälle där för människors välmående och delaktighet i samhället invånarna har framtidstro. och arbetsplatsen i sig är en viktig arena för inkludering, lärande och social sammanhållning. Samverkan mellan Att öka inkluderingen handlar om att skapa förutsättningar Jämlika möjligheter till hälsa och utbildning för barn aktörer med ansvar för dem som står långt från arbets- för samhörighet, stärkt demokrati och att alla individer ska och unga är viktiga grundläggande beståndsdelar i ett marknaden är en förutsättning för att tillsammans kunna kunna vara aktiva i samhälls- och arbetsliv. Det handlar också robust och öppet Västra Götaland. Många barn och unga, sänka trösklarna och bryta de mönster som gör att vissa om att öka människors tillit till varandra, till samhället och till särskilt flickor och unga HBTQI-personer1, upplever psykisk grupper utestängs. Här har både offentliga och privata demokratin. Att stärka barns och ungas förutsättningar och ohälsa. Alltför många barn fullföljer inte sina studier arbetsgivare en viktig roll, genom att exempelvis erbjuda och där spelar faktorer som socioekonomisk bakgrund, praktik och utbildning samt bli bättre på att ta tillvara möjligheter är grunden. migrationsbakgrund och kön in. Genom tidiga och före- mångfalden av arbetskraft. 1 HBTQI är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner. 16 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR Invånarnas livskvalitet och möjlighet till arbete stärks förmåga är kärnan i yttrande- och informationsfriheten. med tillgången till sociala nätverk och mötesplatser. Det handlar även om att stärka invånarnas medie- och Kultur, föreningsliv och idrott är med och skapar grunden informationskunnighet för att öka motståndskraften mot för gemenskap, trygghet och egenmakt. Civilsamhällets falsk och vilseledande information. organisationer och den sociala ekonomin tar tillvara invånarnas entreprenöriella förmågor och engagemang för att lösa olika samhällsutmaningar. Det kan bidra till mer levande och attraktiva lokalsamhällen, ökat engagemang i miljö- och klimatarbetet eller till att lösa sociala utma- Exempel på långsiktigt viktiga ningar. Arbetsintegrerande sociala företag har en särskild samverkansområden för att roll att kombinera företagande med socialt ansvar och öka inkluderingen: vägar till sysselsättning.  Ge fler möjlighet till utbildning och egen för- sörjning genom utvecklad samverkan mellan Mötesplatser och den offentliga miljöns utformning offentlig sektor, näringsliv, myndigheter och har stor betydelse för invånares sammanhållning, trygghet civilsamhällets organisationer. och att motverka utanförskap. Tillgång till bostäder är en välfärdsfråga och boendesegregationen behöver minska  Utveckla arbetssätt som ökar invånarnas medan tillgången till offentlig och kommersiell service delaktighet, engagemang och inflytande i sam- behöver förbättras i delar av länet. Om en ort kan behålla hällsutvecklingen. och utveckla det lokala serviceutbudet gynnar det såväl  Stärka barns och ungas möjligheter till en bra, utvecklingen som tilliten till det offentliga. Det är viktigt jämställd och jämlik start i livet. att invånare involveras i utvecklingen av sin egen plats, i samverkan mellan kommun, näringsliv, social ekonomi  Stärka samverkan med civilsamhällets organi- och civilsamhällets organisationer. sationer.  Tillvarata digitaliseringens möjligheter för att Digitaliseringen stärker invånarnas tillgång till infor- öka invånarnas aktiva deltagande i samhället mation, delaktighet och inflytande över samhällsutveck- samt motverka det digitala utanförskapet. lingen. Kontakterna mellan invånare och myndigheter sker i allt högre grad digitalt. Här krävs gemensamma insatser  Främja och värna yttrandefriheten, stärka som minskar digitalt utanförskap och ger alla mer jämlika invånarnas medie- och informationskunnighet förutsättningar att delta i samhället. Det krävs också att och öka motståndskraften mot falsk och vilse- vi säkerställer tillgång till centrala samhällstjänster även ledande information. för dem som inte kan använda internet. Att förstå flödet av information, nyttja sociala medier och ha en källkritisk 17 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR Förutsättningarna för ett starkt Västra Götaland ökar Genom att ta tillvara digitaliseringens möjligheter, när hänsyn tas till funktionella samband som till exempel nya tekniker, kombinationer av färdsätt, samt utveckling var människor bor, jobbar och studerar. Det är avgörande och spridning av smarta lösningar, kan andelen hållbara att infrastrukturen utvecklas regionalt, nationellt och inter- transporter och resor öka. Kollektivtrafiken bör prioriteras nationellt. Samverkan med grannregionerna och länder i samhällsplaneringen och vara konkurrenskraftig gentemot som Norge, Danmark och Tyskland är särskilt viktigt att bilen samtidigt som det krävs samlade insatser för att öka värna och utveckla. Västra Götalands ortstruktur med andelen gång- och cykelresor. omgivande landsbygder, kust och skärgård utgör de geo- grafiska förutsättningarna. Länets flerkärniga struktur med Investeringar i fast och mobilt bredband öppnar Borås, Skövde och Trollhättan–Vänersborg–Uddevalla möjligheter för fler invånare och företag i alla delar av samt med Göteborgsområdet som nav, ger goda förutsätt- Västra Götaland att bo, leva och verka på plats och på ningar för en robust och sammanhållen utveckling. Västra distans. Digitaliseringen av offentliga tjänster kan förbättra Götaland är Sveriges transport- och logistikcentrum med tillgången till vård, utbildning och andra samhällstjäns- Knyta samman Västra Götaland Skandinaviens största hamn och sjöfarten som avgörande ter och stärka näringslivets möjligheter för utveckling. för svensk export och import. Attraktiva livsmiljöer och ett Sammant aget minskar det vårt behov av att resa vilket är en transporteffektivt och uppkopplat Västra Götaland bidrar viktig del i arbetet med att skapa en hållbar tillgänglighet. – för hållbar och förbättrad tillgänglighet till samhällsutveckling, främjar hållbara resor och minskar klimat- och miljöpåverkan. Långsiktiga regionala utmaningar inom exempelvis gods- och persontransport, bebyggelseplanering, energi- Att knyta samman Västra Götaland handlar om att öka närheten Järnvägen är grunden i ett hållbart transportsystem. försörjning och klimatanpassning sträcker sig över fysiska mellan olika delar av länet men även med grannregioner, övriga Det krävs stora investeringar för att öka kapaciteten och och administrativa gränser. Vi behöver därför hjälpas åt att Sverige och andra länder. Vi vill göra det möjligt för människor för att gods- och persontransporter ska kunna flyttas synliggöra, ta vara på och stärka funktionella samband och och företag att nå varandra och ha ett resurseffektivt utbyte från väg till järnväg. Det förutsätter gemensam förmåga strukturer mellan kommunerna, inom länet, med grann- med omvärlden. Ett sammanhållet Västra Götaland utgår från att hitta nya finansieringslösningar och att staten, länets regioner, nationellt och internationellt. Ökad samplanering både lokala och regionala perspektiv med invånarna i fokus. En kommuner och Västra Götalandsregionen fortsätter inves- av fysisk och digital infrastruktur, etableringar, energi- och samordnad planering för fysisk och digital infrastruktur, transport, tera i infrastruktur. Insatser för hållbart resande behöver livsmedelsförsörjning, bostadsförsörjning, kollektivtrafik, hållbar markanvändning och bebyggelse behövs för att göra samtidigt anpassas till geografiska skillnader och behoven service, besöksmål och kulturutbud kan bidra till bättre hos invånare och företag. resursutnyttjande och ökad attraktivitet. Det bidrar även Västra Götaland robust och konkurrenskraftigt. till mer jämlika villkor, minskad klimatpåverkan och stärkt biologisk mångfald. 18 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 LÅNGSIKTIGA PRIORITERINGAR Exempel på långsiktigt viktiga samverkansområden för att knyta samman Västra Götaland:  Utveckla mål och åtgärder för ett transport- effektivt samhälle så att andelen hållbara resor och transporter kan öka.  Fortsätta utbyggnaden av fast och mobilt bredband i hela länet.  Utveckla och tillämpa digitala tjänster som Samverkan inom fysisk planering mellan lokal, ökar tillgängligheten till samhällsservice för regional och nationell nivå är avgörande för en hållbar alla. markanvändning. I den detaljerade planeringen måste  Öka samverkan inom samhällsplanering för vi hitta balansen mellan samhällsutveckling och stärkt hållbar markanvändning, utifrån olika aktörers biologisk mångfald. Sammanhängande livsmiljöer och olika roller och ansvar. utvecklade ekologiska korridorer ger olika arter möjlighet  Stärka människors möjlighet att utveckla sin att förflytta sig i landskapet. Genom att designa samhällen egen livsmiljö genom samverkan mellan lokalt som ger tillbaka mer än de tar, kan vi skapa välmående för föreningsliv, näringsliv och offentlig sektor. både människor och natur.  Samverka för att knyta samman olika platser inom länet och för ökat utbyte med grann- Det digitaliserade samhället öppnar nya möjligheter. regioner, nationellt och internationellt. Med hjälp av AI, tillgång till stora mängder data, digitala tvillingar och teknologier som ”sakernas internet” kan vi simulera och visualisera olika scenarier som effektiviserar samhällsplaneringen och rustar samhället för framtiden. Prioriterade infrastrukturstråk Prioriteringar av transportsystemets infra- Omgivningen och närmiljön påverkar människors liv. struktur för Västra Götaland sker vart fjärde år Därför behöver det offentliga stimulera utvecklingen av i en nationell plan för transportsystemet och i inkluderande livsmiljöer, där invånare trivs och känner sig en regional plan för transportinfrastrukturen. delaktiga. Det är grunden i ett utvecklingsarbete för gestal- Revidering av planerna pågår för kommande tad livsmiljö. Men vi behöver också ta till vara specifika period 2026–2037 och som grund för arbetet geografiska förutsättningar, platsidentitet och kulturarv, har Västra Götalandsregionen i samverkan med genom samarbete mellan invånare, föreningsliv, företag kommunalförbunden tagit fram en strategisk och kommun på platsen. Då uppnås synergier som också inriktning för transportinfrastrukturen. Där kan bevara och förbättra tillgången till kommersiell och tydliggörs den långsiktiga viljeinriktningen för offentlig service. transportsystemets utveckling. 19 Tillsammans kraftsamlar vi – strategin pekar ut tre områden där vi särskilt behöver fokusera de närmaste åren på att stärka samverkan och samordna utvecklingsarbetet för att nå större effekt. REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 TILLSAMMANS KRAFTSAMLAR VI Strategin innehåller tre områden för kraftsamling 2026–2030 Strategin innehåller tre områden där vi särskilt tillsammans. De tre områdena för kraftsamling speglar behöver kraftsamla tillsammans de närmaste åren viktiga utvecklingsområden för Västra Götalands för att kunna accelerera omställningstakten i riktning samlade konkurrenskraft och omställningskapacitet. mot strategins mål. Kraftsamlingarna ses över och revideras vid behov en gång per mandatperiod och ska Tillsammans kraftsamlar vi 2026–2030 för: stärka och komplettera det utvecklingsarbete som sker • Framtidsrusta barn och unga inom strategins långsiktiga prioriteringar. • Industrins gröna omställning Att kraftsamla innebär att vi har extra fokus på att • Ökad robusthet genom samverkan i samhällsplanering bygga regional kapacitet och koordinerad samhandling genom stärkt tvärsektoriell samverkan och samordnat Dessa ersätter och bygger delvis vidare på de väst- utvecklingsarbete. Tillsammans riktar vi resurser dit svenska kraftsamlingar som var i fokus i strategin med målet att nå en ökad genomförandekraft som 2021–2025; Fullföljda studier, Digitalisering, består efter avslutad kraftsamling. Målsättningen är Elektrifiering och Cirkulära affärsmodeller. att skapa samsyn kring behov och önskad förflyttning och få på plats ett mer systematiskt sätt att arbeta 21 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 TILLSAMMANS KRAFTSAMLAR VI Tillsammans kraftsamlar vi Framtidsrusta barn och unga Barn och unga i Västra Götaland ska ha de bästa för- Samverkan mellan kommuner, region, myndigheter, och egenskaper som de behöver för att leva meningsfulla utsättningarna för en bra start i livet i enlighet med FN:s näringsliv och civilsamhällets organisationer behöver liv och vara med och skapa ett hållbart och demokratiskt konvention om barnets rättigheter. Framtidens samhälle stärkas med barnet i centrum. Det krävs också en ökad samhälle. byggs och består av dagens barn och unga. De ska känna förståelse för varandras strukturer och förutsättningar. att de är delaktiga i samhället, blir lyssnade på och kan Tillsammans ska vi kraftsamla för främjande, förebyg- Meningsfull fritid, tillgång till vuxna förebilder, trygga påverka både sitt liv och samhället. gande och tidiga insatser samt att framgångsrika metoder och givande sociala sammanhang samt tidig kontakt med delas och sprids inom exempelvis: arbetslivet är viktigt för att stärka barns och ungas moti- Livsvillkoren för barn och unga är idag ojämlika, väl- vation och framtidstro. Att fler unga fullföljer sina studier • God och jämlik hälsa befinnandet minskar och många upplever psykisk ohälsa. underlättar övergången till vuxenlivet, en sysselsättning • Språkutveckling och läsfrämjande En fortsatt stor andel fullföljer inte sina studier. Många och skapar viktiga kompetenser som bidrar till näringsliv känner oro för klimatförändringar och världsläget samt • Vårdnadshavare och andra vuxna som resurs och och samhälle. tvivlar på sin möjlighet att påverka samhällsutvecklingen förebilder och sitt eget liv. Den höga användningen av digitala Med gemensamma krafter och långsiktiga insatser ska • Delaktighet och egenmakt medier kan ge både nya perspektiv och sammanhang men vi framtidsrusta barn och unga i Västra Götaland och ge • Meningsfull fritid och tidig kontakt med arbetslivet också påverka hälsan negativt. dem bättre förutsättningar för ett gott liv. För att kunna framtidsrusta barn och unga behöver Språkutveckling, läsfrämjande och bildning lägger vi kraftsamla för att utjämna skillnader, att fler fullföljer grunden för fullföljda studier och delaktighet i samhället. sina studier, skapa ökad framtidstro samt stärka friskfak- Därför är det viktigt att samverka kring tidiga och förebyg- torer och minska riskfaktorer. Det gör vi genom att, utifrån gande insatser från förskola upp till gymnasiet. De som våra olika roller och ansvar, stärka strukturer, samverkan behöver ska ges andra chanser till utbildning, exempelvis och samla resurser kring barns och ungas rättigheter, via folkhögskola eller vuxenutbildning. behov och drivkrafter, inklusive samverkan med familjen. Vi måste bli bättre på att tidigt hitta och ge stöd till barn Delaktighet och egenmakt skapar möjlighet att som riskerar att fara illa och har skolfrånvaro, eftersom de påverka sin egen och samhällets utveckling. Att tidigt löper ökad risk för psykisk ohälsa, sociala problem och att utveckla kreativa och entreprenöriella förmågor bidrar. lockas till kriminalitet. Dagens unga skall ges möjlighet att utveckla kompetenser 22 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 TILLSAMMANS KRAFTSAMLAR VI Tillsammans kraftsamlar vi Industrins gröna omställning Västra Götaland är Sveriges största industriregion med bränslen som biobränslen, är centrala delar i denna kan hjälpa industrin att både minska resursanvändningen en hög andel av landets industrijobb. En internationellt omställning – inte minst för transport, sjöfart och flyg- och utveckla nya affärsmodeller. konkurrenskraftig industri med omfattande export är sektorn. Samtidigt växer nya industrigrenar fram som en avgörande för både Västsveriges och Sveriges ekonomi. konsekvens av ekonomins omställning och elektrifiering. Vi behöver samtidigt kraftsamla för tillgång till Industrins gröna omställning är nödvändig för att minska rätt kompetens i alla led och branscher, både inom nya klimatpåverkan och behålla och utveckla produktion, Endast en tredjedel av länets elförbrukning produ- och befintliga områden. Den nya tekniken och innovatio- kompetens och jobb i länet. Genom att kraftsamla och ceras idag lokalt, vilket kräver planering för ny fossilfri nerna behöver både internationellt konkurrenskraftiga ta en ledande roll i omställningen kan Västra Götaland elproduktion samt lagring, exempelvis genom vätgas och utbildningsmiljöer och labb för forskning, test och demon- visa vägen. Det i sin tur stärker både länets robusthet och batterier. Industrin och näringslivet behöver ställa om nu stration. Västsveriges tradition av utbildning som matchar attraktionskraft. för bibehållen konkurrenskraft, vilket innebär ett mer än efterfrågan på arbetsmarknaden, är en förmåga som ska fördubblat elbehov mot dagens nivå. I Västra Götaland stärkas för att möta industrins snabbt förändrade behov. För att lyckas med industrins omställning och med att råder en bred enighet om att självförsörjningsgraden Det gör Västsverige både mer robust och attraktivt för nå en effektiv användning av resurser och material behö- behöver öka. Även elnätens distributionskapacitet behöver kompetens och strategiska etableringar och investeringar. ver vi tillsammans systematiskt identifiera och undanröja förstärkas. Genom fortsatt och koordinerat samarbete för hinder och göra allt vi kan för att underlätta: industrins omställning värnar vi Västsveriges långsiktiga För att öka takten i omställningen krävs gynnsamma konkurrenskraft. samhälleliga förutsättningar och långsiktiga spelregler • Kraftigt ökad elförsörjning som är fossilfri både nationellt och inom EU. Invånarnas involvering i • Cirkulära värdekedjor för ett hållbart resursuttag För att omställningen ska bli både miljömässigt och omställningen kan med rätt stöd skapa förändringskraft ekonomiskt hållbar måste vi bryta det ohållbara uttaget tillsammans med näringslivet och offentlig sektor. Genom • Rätt kompetens i alla led och branscher av jordens resurser och ställa om från linjära till cirkulära uthållig samverkan kan vi göra länet attraktivt för de som • Verka för långsiktiga spelregler och effektivare värdekedjor, samt till produkter som behåller sitt värde vill leva, bo och arbeta här. tillståndsprocesser över tid. Här har Västra Götaland goda förutsättningar att ta en ledande roll och visa hur det kan leda till ökad Industrin och transportsektorn är mitt i en historisk lönsamhet. Tillsammans behöver vi främja innovationer övergång från fossila bränslen till fossilfri energi. Elektrifie- inom cirkulär produkt- och affärsutveckling, effektivare ring och utveckling av nya energieffektiva framdrivnings- materialflöden och produktionsmetoder. Även avancerad lösningar, tillsammans med ökad produktion av hållbara dataanalys, automatisering och andra digitala lösningar 23 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 TILLSAMMANS KRAFTSAMLAR VI Tillsammans kraftsamlar vi Ökad robusthet genom samverkan i samhällsplanering Västra Götaland behöver vara robust, långsiktigt • Öka handlingskraften, utifrån behoven inom respektive i den samlade samhällsplaneringen. Digitala verktyg kan konkurrenskraftigt och förberett för framtiden. Många av område och i olika geografier, genom att: underlätta planering, samverkan, och förutseende analyser. de samhällsutmaningar vi står inför påverkar eller påverkas – Genomföra samordnade insatser för ökad effektivitet av samhällsplanering, däribland geopolitisk osäkerhet, Att kraftsamla för ökad samplanering ska leda till – Ta fram och tillgängliggöra gemensamma analyser, cybersäkerhet, demografiska förändringar, förlust av att vi använder våra resurser mer effektivt när det kommer scenarier och underlag, och/eller biologisk mångfald och negativa effekter av klimatets till åtgärder som dels ökar attraktionskraften, dels stärker förändringar. Därför behövs en väl fungerande gemensam – Tydliggöra roller och ansvar och vid behov utveckla motståndskraften och anpassningsförmågan även i tider beredskap, där samverkan och planering är centrala. samordningen av kris och förändring. Samtidigt måste arbetet präglas av flexibilitet för att hantera både kända och oförutsedda För att stärka länets utvecklingskraft, robusthet och Vi behöver utgå från Västra Götalands geografiska utmaningar och vända dessa till möjligheter. Tillsammans underlätta för den samlade fysiska planeringen hos kom- förutsättningar och bygga robusta strukturer och sam- kan vi snabba på omställningen till ett framtidssäkrat, muner och andra aktörer, behöver vi kraftsamla för att: verkansformer mellan kommuner, region, myndigheter, robust och konkurrenskraftigt Västra Götaland. • Stärka samverkan över sektorer och mellan olika aktörer, näringsliv och civilsamhälle utifrån våra roller och ansvar utifrån våra olika roller och ansvar i samhällsplaneringen, i samhällsplaneringen.Vissa utmaningar kan inte heller inom exempelvis lösas inom länet utan kräver samplanering över läns- gränserna. – Energi- och livsmedelsförsörjning – Klimatanpassning och stärkt biologisk mångfald Tillsammans kan vi bygga kunskap, identifiera – Fysisk och digital infrastruktur risker, lyfta möjligheter och tydliggöra övergripande utvecklingsbehov på både kort och lång sikt för invånare – Tillgänglighet till studier, arbete och samhällsservice och näringsliv. En viktig del i kraftsamlingen är att, utifrån genom kollektivtrafik och bostadsförsörjning behov, ta fram gemensamma analyser, scenarier och – Lokalisering av strategiska etableringar planeringsunderlag i form av kart- och framtids bilder. Underlagen kan visa på synergier och gemensamma nyttor – Attraktiva livsmiljöer och kulturens infrastruktur 24 Genomförande – sker i dialog och samverkan, med utgångspunkt i kunskap och lärande. Fyra vägledande principer utmanar och guidar oss. RREEGGIIOONNAALL UUTTVVEECCKKLLIINNGGSSSSTTRRAATTEEGGII FFÖÖRR VVÄÄSSTTRRAA GGÖÖTTAALLAANNDD 22002211––22003300 GENOMFÖRANDE Genomförande – i dialog och samverkan Den regionala utvecklingsstrategin pekar ut vår gemensamma riktning för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. För att få genomslag behöver vi vara många som driver på utvecklingen åt samma håll. Vi har alla olika mandat och resurser till vårt förfogande men ansvaret är delat. Tillsammans kan vi öka takten i omställningen Västra Götalandsregionen samt Länsstyrelsen och genom stärkt dialog och samverkan, uthålligt enga- andra statliga myndigheter. Vi har olika ansvar, gemang och gemensamma satsningar. Vi behöver resurser och kunskaper och strategin är plattformen utmana oss själva att arbeta och samarbeta på nya för vår samverkan och för ett kraftfullt genomförande. sätt, vidga våra perspektiv, vara modiga, gå före och prova det outforskade. Västra Götalandsregionens roll är att till- sammans med parterna i länet leda och driva på Strategin är övergripande och långsiktig. Vi utvecklingen och skapa goda förutsättningar för driver utvecklingen framåt med utgångspunkt i de genomförandet av strategin. Dessutom att följa upp utmaningar vi tillsammans står inför och konkretise- insatser och möjliggöra kunskap och lärande som bas rar och prioriterar strategins innehåll i delstrategier, för fortsatt utveckling. handlingsplaner och överenskommelser. Det möjlig- gör aktiv samverkan och partnerskap mellan och över Möjligheterna för en gemensam rörelse framåt sektorer. ökar med stöd av fyra vägledande principer och med utgångspunkt i kunskap och lärande om de utma- Vi behöver avsätta personella och ekonomiska ningar vi står inför. Det är genom dialog och samver- resurser i våra budgetar och planer. Det krävs också kan som vi kan hantera de eventuella målkonflikter samverkan som kopplar ihop styrningen på lokal, som uppstår längs vägen, till exempel när en positiv regional, nationell och europeisk nivå. utveckling på ett område innebär en negativ utveck- ling på ett annat. Den digitala transformationen Vi som bidrar till genomförandet av strategin med ökad användning av data och AI möjliggör nya är näringslivet och dess organisationer, länets 49 arbetssätt, snabbare analyser och effektivare styrning kommuner och fyra kommunalförbund, akademi och och beslutsfattande. forskningsinstitut, civilsamhällets organisationer, 26 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 GENOMFÖRANDE U T V Ä RDERIN G I E RI NG • HAN D L I N & N S G S G A P N N L Bilden illustrerar genomförandet av I I A N F strategin med kontinuerlig dialog och N J E samverkan i centrum. Kunskap och L R Ö lärande samspelar och växelverkar F • med de insatser vi gör med hjälp av P P våra olika resurser och verktyg. De P Å U vägledande principerna i figurens bas Kunskap Dialog Verktyg V vägleder oss i genomförandet. • E S och lärande och resurser R Samverkan Y K L A A N N • A T • T P R Ä A I S S R S K T T E N E R E B & M Ö JLIGH E T E R R S K A P • NY A A R VÄGLEDANDE PRINCIPER Vi tar tillvara olika platsers Vi ökar invånarnas delaktighet Vi experimenterar för att lära, Vi är alla modiga och förutsättningar och möjligheter. och inflytande. skala upp och implementera. förändringsorienterade ledare. 27 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 GENOMFÖRANDE Fyra vägledande principer Strategin pekar ut fyra principer som ska och samverka på nya sätt. De ska bidra till att vidga vägleda oss i vår dialog och samverkan för att perspektiven, öka delaktigheten, uppmuntra oss genomföra strategin. Principerna ska hjälpa oss att gå före och våga prova det outforskade. De väg- att ta tillvara möjligheterna i hela Västra Götaland ledande principerna är även ett sätt att integrera genom att de inspirerar och utmanar oss att arbeta Agenda 2030 i genomförandet. Vi tar tillvara olika Vi är alla modiga och Vi experimenterar för Vi ökar invånarnas platsers förutsättningar förändringsorienterade att lära, skala upp och delaktighet och inflytande och möjligheter ledare implementera Västra Götaland är ett stort län med en variation För att förändringsarbetet ska bli långsiktigt Genom att experimentera och skapa fysiska och Stora förändringar kräver mod. För att öka takten av möjligheter och utmaningar kopplade till olika hållbart behöver invånarna ha möjlighet att vara digitala test- och demonstrationsplattformar i omställningen krävs gemensamt ledarskap, delat platsers förutsättningar. Denna variation ska tas delaktiga, ha inflytande och kunna bidra till möjliggör vi lärande och innovationskraft för ansvar och strategisk samverkan. Vi behöver alla tillvara, vilket förutsätter att vi synliggör olika samhällsutvecklingen. Rätten till delaktighet gäller hållbar utveckling. Genom nya arbetssätt, metoder vara modiga, kreativa och förändringsorienterade behov av utveckling. Vi behöver en funktionell även barn och unga, som ska få möjlighet att delta och samverkansformer skyndar vi på utvecklingen och utveckla arbetssätt som vägleder oss i svåra samverkan över territoriella gränser och politik- efter sina egna förutsättningar i frågor som berör inom områden där förändringstakten behöver öka. prioriteringar. Vi behöver hjälpas åt att synliggöra, områden som utgår från de frågor vi tillsammans dem. Inkludering främjar människors hälsa och För att kunna fatta goda och snabba beslut under diskutera och hantera synergier och målkonflikter. ska hantera. Det kan innebära att vi behöver stärker demokratin. Vi verkar tillsammans för att allt större osäkerhet, behövs olika sätt att hantera Vi behöver klara av att vara handlingskraftiga och utmana invanda och administrativa gränser. så många som möjligt ska få möjlighet att delta beslutsprocesser under kontrollerade former. snabba trots ökad komplexitet. Samsyn, fokus och Genom samverkan mellan orter som har olika i genomförandet av strategin och göra sina röster Att ta risken att misslyckas är en del av lärandet. uthållighet är nycklar för långsiktiga resultat, men styrkor och funktioner kan utveckling ske både hörda. Först då kan vårt arbete bidra till Agenda Samtidigt ska vi ta tillvara det som redan fungerar vi behöver också ha tillit till andra och varandra, ha lokalt och i Västra Götaland som helhet. Kultur- 2030:s övergripande mål att ingen ska lämnas bra. Då mobiliserar vi för att förverkliga och sprida mod att ifrågasätta det invanda och beredskap att livet som förenande kraft bidrar till att brygga utanför. hållbara lösningar och skala upp insatser som hantera det oväntade. över gränser. bidrar till att öka omställningstakten. 28 GENOMFÖRANDE Kunskap och lärande Strategin ska genomföras utifrån aktuell och uppdaterad Ett aktivt och systematiskt arbete krävs för att skapa ett kunskap om och analys av Västra Götalands utveckling strategiskt lärande av de uppföljningar och utvärderingar samt länets utmaningar och styrkor i en föränderlig som görs. omvärld. Kunskap, uppföljning och utvärdering skapar underlag för gemensamt lärande och behovsmotiverade Västra Götalandsregionen gör en årlig uppföljning av prioriteringar i arbetet framåt. I en tid med alltmer vilse- de gemensamma insatser som genomförs för att bidra till ledande och falsk information blir det särskilt viktigt att strategins mål, de långsiktiga prioriteringarna och inom värna att utvecklingsarbetet bygger på etablerad kunskap kraftsamlingarna. Det sker genom att följa och beskriva och forskning. utvecklingen av ett antal övergripande indikatorer som relaterar till Västra Götalands utveckling i de tre dimen- Erfarenheterna från tidigare kriser visar hur snabbt sionerna av ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. förutsättningarna kan förändras. Därför måste det finnas Huvuddelen av indikatorerna som används kommer från en bred beredskap. Tillsammans är vi bättre rustade att de nyckeltal som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hantera de regionala följderna av stora internationella sammanställt som en del av uppföljningen av Agenda 2030 kriser, exempelvis pandemier, geopolitiska konflikter, på kommunal och regional nivå. klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och energi- och livsmedelsförsörjning. Genom att integrera en Strategin ska ses över minst en gång varje mandat- kontinuerlig risk- och omvärldsanalys i genomförandet period. I översynen som genomfördes 2024–2025 har av strategin ökar vi den gemensamma beredskapen och strategins tvärsektoriella kraftsamlingar för perioden handlingsförmågan inför både kända och okända risker 2021–2025 utvärderats. Utvärderingarna slår fast att och möjligheter. Det hjälper oss att vara modiga och strategins kraftsamlingar bidrar till att: förändringsorienterade ledare. • bygga regional kapacitet och samordning genom att mobilisera aktörer och fungera agendasättande För att följa utvecklingen i länet presenterar Västra Uppföljning och kunskapsunderlag • öka samordning och samverkan Götalandsregionen kontinuerligt statistik och fakta på både Västra Götalandsregionen ansvarar för att kontinuerligt utvärdera och regional och kommunal nivå i interaktiva publikationer • rikta resurser, öka kunskap och möjliggöra konkreta följa upp arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Kunskap, med koppling till strategins mål och prioriterade områden. insatser. uppföljning och utvärdering skapar underlag för ett gemensamt Västra Götalandsregionen har även det övergripande lärande och behovsmotiverade prioriteringar i arbetet framåt i ansvaret för uppföljning och utvärdering av regionala För att få ett gemensamt lärande behövs fortsatt dialog det samlade regionala utvecklingsarbetet. Ta del av uppföljning, utvecklingsstrategin och för att möjliggöra ett gemensamt och att vi tillsammans diskuterar resultat och genomför- utvärdering och kunskapsunderlag på www.vgregion.se/vg2030 lärande och dialog om behov av prioriteringar framåt. ande. Det bidrar i sin tur till att de samlade resurserna kan Respektive aktör ansvarar för att följa upp sina insatser. nyttjas på ett effektivt sätt i den riktning strategin pekar. 29 RRREEEGGGIIIOOONNNAAALLL UUUTTTVVVEEECCCKKKLLLIIINNNGGGSSSSSSTTTRRRAAATTTEEEGGGIII FFFÖÖÖRRR VVVÄÄÄSSSTTTRRRAAA GGGÖÖÖTTTAAALLLAAANNNDDD 222000222111–––222000333000 GENOMFÖRANDE Verktyg och resurser Vi behöver alla känna ansvar och bistå med kompetens mötas i samtal över aktörsgränserna, dela kunskap och och resurser för att driva på omställningen i strategins erfarenheter samt vidareutveckla och konkretisera de riktning. Det är önskvärt att strategins genomförande områden där vi behöver arbeta närmare varandra. Den inte greras i våra ordinarie mål- och styrdokument samt årliga konferensen Framtid Västra Götaland är ett exempel att strategins prioriteringar avspeglas i fördelningen av på en sådan arena. personella och ekonomiska resurser. Tillsammans verkar vi för att växla upp regionala satsningar genom att attrahera Vi behöver även skapa samsyn kring behov och önskad finansiering från nationell och EU-nivå till Västra Götaland. förflyttning inom de områden för kraftsamling som strategin adresserar och få på plats ett mer systematiskt sätt att Vi behöver konkretisera strategins innehåll i exem- arbeta tillsammans. Nya digitala och fysiska mötesplatser pelvis understrategier, handlingsplaner och överens- bör utvecklas och samverkan med andra svenska och kommelser som hjälper oss samlas kring prioriterade europeiska regioner är viktigt inom flera områden. Även insatser. Ett gemensamt sätt att kommunicera stöttar samverkan över administrativa gränser behöver utvecklas oss i genomförandet och underlättar dialog, samhandling i olika delar av länet, mellan exempelvis olika kommuner och kunskapsspridning. som delar utmaningar och förutsättningar. Samtidigt är det viktigt att fortsätta stötta och värna uppbyggda Exempel på verktyg för att genomföra strategin är samverkansstrukturer från de tidigare kraftsamlingarna, befintliga och nya samarbeten, olika överenskommelser så att exempelvis digitalisering och AI kan fortsatt bidra till och ett gemensamt påverkansarbete på nationell och euro- stärkt genomförande inom strategins olika delar. peisk nivå. Genom en innovations- och hållbarhetsinriktad offentlig upphandling går det att rikta betydande resurser En utvecklad samverkan mellan kommuner, kommunal- som stödjer omställningen genom nya innovationer, digi- förbund och region är avgörande. Det omfattar ett tala verktyg, produkter och tjänster. gemensamt årshjul för politiska samtal mellan regional och kommunal nivå, dialog om insatser, uppföljning och Samverkansplattformar för omställning lärande samt prioriteringar framåt i strategins riktning. Befintliga dialog- och samverkansplattformar är viktiga Kommunala och regionala medel ska avsättas till insatser för att driva på utvecklingsarbetet mellan organisationer i delregionerna genom överenskommelser mellan Västra och sektorer och för samverkan mellan lokal, regional, Götalandsregionen och kommunalförbunden samt nationell, europeisk och internationell nivå. Västra Göta- Business Region Göteborg. landsregionen ansvarar för att arrangera arenor där vi kan 30 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 GENOMFÖRANDE Så hänger det ihop Västra Götalandsregionens samråd med civilsam- syftar till att skapa en förflyttning i prioriterade frågor och hällets organisationer och idéburna offentliga partnerskap kräver ett aktivt engagemang på nationell och europeisk bidrar till samlad kunskap från olika perspektiv. Genom nivå. Det kan handla om att skapa förändringar i policyer, Samverkan mellan Västra Götalandsregionen kontinuerlig dialog med näringslivet och förmågan till regeltolkning och lagstiftning samt om att kanalisera och kommunalförbunden gemensamma beslut kan satsningar och utvecklingsarbete finansiella resurser till Västra Götaland. riktas dit de gör mest nytta. Strategin styr, tillsammans med regionfullmäktiges budget, Västra Finansiering från nationell och europeisk nivå Götalandsregionens satsningar på regional utveckling. Västra Götalands- Den breda samverkansplattformen Klimat 2030 Det är nödvändigt att tillsammans verka för ökade eko- regionen är ansvarig för att i samverkan utarbeta och besluta om strategin. som Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen ansvarar nomiska resurser till Västra Götaland från nationell och Västra Götalandsregionens roll är att leda genomförandet genom att för, bidrar till den regionala utvecklingsstrategins priorite- internationell nivå. samordna insatser och skapa förutsättningar för samverkan. Västra rade områden genom konkreta klimatåtgärder i samverkan Götalandsregionen ansvarar också för att kontinuerligt utvärdera och mellan länets aktörer. Det stärker genomförandekraften Bland EU:s finansiella instrument finns viktiga följa upp arbetet med strategin och möjliggöra ett gemensamt lärande. i omställningen. Västra Götalandsregionens beslutade verktyg för den regionala och lokala utvecklingen, till Utöver det bidrar Västra Götalandsregionen med egna verktyg och koldioxidbudget för Västra Götaland är ett annat verktyg exempel är programmen inom sammanhållningspolitiken resurser till insatser inom strategins långsiktiga prioriteringar och kraft- som ska vägleda insatser. Koldioxidbudgeten visar länets direktanpassade efter västsvenska behov och förutsätt- samlingar, till exempel genom projektfinansiering. Analyser och samman- utsläppsutrymme, det vill säga hur mycket utsläppen kan ningar. Det finns även andra europeiska fonder och finan- ställningar av utvecklingen i Västra Götaland uppdateras kontinuerligt av behöva minska varje år för att länet ska uppfylla sin del sieringsinstrument som bidrar till att stärka västsvenska Västra Götalandsregionen. av Parisavtalet. aktörer inom områden som infrastruktur, forskning och innovation, hälsa, kultur, kompetensförsörjning, miljö och Beredningen för hållbar utveckling (BHU) är ett politiskt samverkanso rgan Gemensamt påverkansarbete nationellt digitalisering. Dessa resurser är viktiga att ta del av för att mellan Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden. Beredningen och internationellt öka genomförandekraften i strategins långsiktiga priorite- hanterar frågor som är strategiskt viktiga för Västra Götalands utveckling Västra Götaland är en del av ett större nationellt, euro- ringar och kraftsamlingar. inom områdena hållbar regional utveckling, kollektivtrafik- och infrastruk- peiskt och globalt sammanhang där vår utveckling är turutveckling samt kultur. Styrning och prioriteringar inom den regionala Strategi för smart specialisering beroende av beslut och processer som vi själva inte äger utvecklingsstrategin bereds genom BHU, inför beslut i regionstyrelsen och och styr. Vi behöver gå fram gemensamt på nationell och Att identifiera och prioritera områden med potential för regionfullmäktige. europeisk nivå för att undanröja hinder för Västra Göta- internationell konkurrenskraft och hållbar utveckling, så lands utveckling och skapa förutsättningar för gemensamt kallad smart specialisering, är en del av EU:s regional- Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalför- prioriterade frågor inom till exempel infrastruktur och politik som lägger grunden för satsningar inom EU:s bund, Göteborgsregionen samt Skaraborgs kommunalförbund ansvarar elförsörjning. regionalfondsprogram. Smart specialisering är ett verktyg för samverkan och gemensamt utvecklingsarbete mellan kommunerna för tillgången till europeiska partnerskap och konkurrens- på delregional nivå. De fyra kommunalförbunden arbetar med strategin När vi pekar på samma behov och agerar tillsammans utsatt finansiering på nationell och europeisk nivå. Västra i samverkan med kommunerna och integrerar den i ordinarie styrning har vi störst chans att göra skillnad. Men det kräver dialog, Götalands strategi för smart specialisering anger särskilt och uppföljning. tillit och förtroende och att vi skapar och medverkar i kunskapsintensiva områden i Västra Götaland med om- samverkansstrukturer för att enkelt mobilisera och enas ställningspotential, där akademin och näringslivet har hög om ett gemensamt västsvenskt budskap. Påverkansarbetet internationell konkurrenskraft och tillväxtpotential. 31 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 SÅ HÄNGER DET IHOP Så bidrar strategin till Agenda 2030 Den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021–2030 bidrar till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Strategin är ambitiös när det gäller att möta Agenda 2030 och FN:s 17 globala hållbarhetsmål utifrån lokal och regional nivå. Strategin bygger på anpassad integrering av Agenda stärka allas lika rättigheter och öka inkluderingen samt Agenda 2030 betonar samverkan, delaktighet och principerna att vi ska öka invånarnas delaktighet och 2030. Det innebär att de regionala utmaningarna och bidra till en hållbar samhällsplanering med bland annat transparens som förutsättningar för ett framgångsrikt inflytande över samhällsutvecklingen samt ta tillvara förutsättningarna har avgjort strategins inriktning och utveckling av fysisk och digital infrastruktur. Den bidrar genomförande och för det övergripande målet att ingen olika platsers förutsättningar och möjligheter att klara prioriteringar, vilket i sin tur avgör vilka av Agenda också till minskad klimatpåverkan och omställning till en ska lämnas utanför. På samma sätt kräver den regionala omställningen till ett hållbart samhälle. 2030:s mål och delmål som strategin direkt och indirekt hållbar konsumtion och produktion med satsningar på utvecklingsstrategin kontinuerlig dialog, delaktighet och bidrar till på olika lång sikt. hållbar industri, forskning, innovation och tillförlitlig och ett gemensamt ansvar, där samverkan och partnerskap förnybar energi. över sektorer och mellan aktörer är en förutsättning. Genom satsningar på de långsiktiga prioriteringarna och kraftsamlingarna bidrar den regionala utvecklings- När strategin genomförs är det viktigt att vi fortsätter Vi behöver utveckla former som synliggör eventuella strategin till bättre hälsa och välbefinnande, möjligheter dialogen om och bedömningen av dess bidrag till Agenda målkonflikter. Då minskar risken att ett mål nås på till utbildning och kompetensutveckling samt ökad 2030. Indikatorer ska användas som relaterar till såväl bekostnad av andra mål. De vägledande principerna sysselsättning och förbättrade förutsättningar för före- ekonomiskt, socialt som miljömässigt hållbar utveckling. fungerar som verktyg för att integrera Agenda 2030 i tagande och entreprenörskap. Strategin ska samtidigt På så sätt kan vi få en effektiv styrning och uppföljning. genomförandet av strategin. Det sker bland annat utifrån 32 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2021–2030 SÅ HÄNGER DET IHOP Regionala måldokument Den regionala utvecklingsstrategin samspelar med tre andra Så hänger det ihop regionala måldokument som är antagna av regionfullmäktige. De ska tillsammans bidra till att uppfylla den gemensamma Vision Västra Götaland – Det goda livet. För att öka takten i genomförandet behöver ett mer aktivt samarbete utvecklas Den regionala utvecklingsstrategin är vår gemensamma strategi inom områden där måldokumenten överlappar och förstärker varandra. Dessa måldokument är: för den regionala utvecklingen i Västra Götalands län. Strategin har sin grund i det uppdrag som Västra Götalandsregionen har från regeringen att dels utarbeta och fastställa en regional Kulturstrategi Västra Götaland och transporteffektivt samhälle. Kollektivtrafiken utvecklingsstrategi för länet, dels samordna genomförandet och kulturplan är det övergripande måldoku- ska utvecklas med de tre hållbarhetsdimensi- uppföljningen av strategin. Uppdraget finns i lagen om regionalt mentet för kultur, demokratiutveckling och onerna i fokus och behöver koordineras med civilsamhällesfrågor. Kulturstrategins mål är övrig samhällsplanering exempelvis infrastruk- utvecklingsansvar (2010:630) och förordningen om regionalt ”Ett fritt, rikt och starkt kulturliv i hela Västra tur samt lokalisering av bostäder, verksamheter utvecklingsarbete (2017:583). Götaland” och innehåller ett antal områden där och service. kulturområdet interagerar med övrigt regionalt Den regionala utvecklingsstrategin vägleder och Den regionala utvecklingsstrategin bidrar till det utvecklingsarbete. Dessa områden är gestaltad Strategi för hälso­ och sjukvårdens samlar kommuner, kommunalförbund, näringsliv, akademi regionala genomförandet av internationella, europeiska livsmiljö, medie- och informationskunnighet omställning i Västra Götalandsr egionen och forskningsinstitut, civilsamhällets organisationer och nationella utvecklingsstrategier. På global nivå (MIK), folkbildning, kultur och hälsa, idrott, är det övergripande måldokumentet för utveck- samt Länsstyrelsen och andra statliga myndigheter i det finns Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. FN:s kulturella och kreativa näringar och plats- lingen av hälso- och sjukvården mot en god och gemensamma arbetet med regional utveckling. Strategin barnkonvention ska omsättas från teori till praktik utveckling samt bibliotek och läsfrämjande. nära vård och beskriver arbetet för att möta styr, tillsammans med regionfullmäktiges budget, Västra där barn och unga är delaktiga i frågor som berör och Kultur strategin har en särskild del där kultu- samhällets ökade behov av hälso- och sjukvård Götalandsregionens satsningar på regional utveckling. engagerar dem och där de utvecklas utifrån sina unika rens bidrag till regional utveckling beskrivs. utifrån begränsade resurser. Genomförandet förutsättningar och förmågor. På europeisk nivå finns bygger bland annat på tvärsektoriell samverkan. Strategin tar sin utgångspunkt i Vision Västra Götaland sammanhållningspolitiken och EU:s tillväxtstrategier som Trafikförsörjningsprogam 2026–2029 – Områden där ett nära samarbete mellan regional – Det goda livet. Det goda livet omfattar en god hälsa hos anger riktningen för en rättvis omställning till en hållbar Västra Götalands kollektivtrafiks trategi utveckling och hälso- och sjukvård behövs är invånarna, arbete och utbildning, en uthållig tillväxt, trygg- och konkurrenskraftig ekonomi samt mål och åtgärder är det övergripande styrdokumentet för bland annat digitalisering, innovation, hälsa het, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, en god miljö för klimatneutralitet fram till 2050. Ett annat ramverk kollektiv trafikens utveckling. Trafikförsörjnings- och life science, kompetensförsörjning, före- där vi värnar de förnybara systemen, ett rikt kulturliv och i genom förandet utgörs av den europeiska deklarationen programmet syftar till att skapa en hållbar och byggande folkhälsoarbete och tidiga insatser för ett samhälle som möter behoven hos barn och ungdomar. om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och förbättrad tillgänglighet för människor som barn och unga. Arbete pågår för en ny strategi Det goda livet förutsätter en hållbar utveckling, där den regional nivå (CEMR- deklarationen) liksom strategin bor, verkar och besöker Västra Götaland. Den som planeras ta vid 2028, men då den övergri- ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarheten är Jämställt Västra Götaland 2024–2027 som pekar ut en övergripande inriktningen är att utveckla en pande riktningen kvarstår kommer ett behov av sinsemellan beroende och förstärker varandra. riktning för jämställdhetsarbetet i länet. På nationell nivå attraktiv, hållbar och resurseffektiv kollektiv- nära samarbete fortsatt vara aktuellt. bidrar regionala utvecklingsstrategin till Nationell strategi trafik i hela Västra Götaland som bidrar till ett för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. 33 Tillsammans gör vi Västra Götaland till ett föredöme för omställning till ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-05-06

§ 75 Beslut om strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan SBN 2025/214 Samhällsbyggnadsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o föreslå kommunfullmäktige att anta Strukturplan för Tidaholms centrum som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o föreslå kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocess. o uppdra åt förvaltningen att, i samverkan med berörda förvaltningar och externa aktörer, arbeta vidare med genomförandet av strukturplanen. Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2025, i samverkan med Kultur- och fritidsförvaltningen, Näringslivsenheten, lokala föreningar, näringsidkare samt genom dialog med ungdomar och andra intressenter, tagit fram en strukturplan för Tidaholms stadskärna och området längs ån Tidan. Arbetet utgår från Översiktsplan 2030, där det anges att en plan för utveckling av Tidan i Tidaholms tätort ska tas fram. Strukturplanen syftar till att ge en sammanhållen och långsiktig inriktning för utvecklingen av stadskärnan, med fokus på ökad attraktivitet, tillgänglighet och funktion som mötesplats samt en stärkt koppling mellan stad och vatten. Strukturplanen bör antas som kommungemensamt strategiskt och vägledande dokument utan juridisk bindning och med en tidshorisont om cirka tio år. Den bör utgöra underlag för kommunens fortsatta planering, projektering och investeringar i den offentliga miljön. Planen beskriver övergripande principer för utformning av stadens gaturum och offentliga platser med ökat fokus på gång- och cykeltrafik samt föreslår hur ån Tidan kan utvecklas som rekreativt stråk och ekologiskt samband. I planen ingår även förslag på utveckling av särskilt utpekade platser: Gamla torget, stråket söder om Vulcanön och området vid ruinen av gamla Agnetorps kyrka. Ett antagande av strukturplanen innebär inga direkta investeringsbeslut men tydliggör behovet av framtida prioriteringar och budgetmedel för åtgärder i linje med planens intentioner. Genom etappvis genomförande och samordning med andra projekt bedöms förutsättningar skapas för ett effektivt resursutnyttjande. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att ett antagande av strukturplanen är nödvändigt för ett samlat och långsiktigt utvecklingsarbete i Tidaholms stadskärna och längs ån Tidan. Förslag till beslut - Arbetsutskottet beslutar att föreslå nämnden besluta att: Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21 o föreslå kommunfullmäktige att anta Strukturplan för Tidaholms centrum som kommunövergripande strategi för utveckling av stadskärnan och området längs Tidan. o föreslå kommunstyrelsen att beakta strukturplanens inriktning vid prioritering av investerings- och driftmedel i kommande budgetprocess. o uppdra åt förvaltningen att, i samverkan med berörda förvaltningar och externa aktörer, arbeta vidare med genomförandet av strukturplanen. Beslutsunderlag  Beslut samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott § 37/2026, ”Beslut om strukturplan för Tidaholms stadskärna och Tidan”, 2026-04-23.  Tjänsteskrivelse, ”Beslut om strukturplan”, avdelningschef Hållbar utveckling Jörgen Nyström, 2026-04-09.  Strukturplan  Gestaltningsförslag Gamla Torget Sändlista Kommunstyrelsen Kultur- och Fritidsnämnden Näringslivsenheten Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Samhällsbyggnadsnämnden, 2026-05-21

§ 89 Beslut om ansökan från IFK Tidaholm om bidrag till tillgänglighetsanpassning av Tidavallen KFN 2025/156 Kultur- och fritidsnämndens beslut • Nämnden beslutar att bevilja utvecklingsbidrag till IFK Tidaholm med max 50 000 kr till tillgänglighetsanpassning av Tidavallen. Bidraget betalas ut efter besiktning samt redovisning av kvitton. Sista datum för redovisning 2026-05-01. Sammanfattning av ärendet IFK Tidaholm ansöker om utvecklingsbidrag för att tillgänglighetsanpassa Tidavallen. Avsikten är att förlänga befintlig paviljong med två nya omklädningsrum med handikapptoaletter och duschar samt att asfaltera gångvägar till omklädningsrum från konstgräsplanen. IFK Tidaholm bedriver idag fotboll för ungdomar med olika former av funktionsvariatoner. Att tillgänglighetsanpassa anläggningen skulle kunna medföra att fler barn och unga kan delta i verksamheten. I enlighet med bifogad offert uppgår kostnaderna till 3 520 000 kr inklusive moms. Kultur- och fritidsnämnden kan bevilja bidrag till att utveckla verksamheten eller annat som främjar barn- och ungdomsverksamhet, integration och mångfald i föreningen, friskvård eller motsvarande och som inte har med löpande driftskostnader att göra. Bidrag kan ges till investeringar som förbättrar eller förnyar anläggningar, t ex i syfte att minska driftskostnader, samt förbättra tillgängligheten. Att tillgänglighetsanpassa Tidavallen bedöms förbättra och förnya anläggningen i syfte att förbättra tillgängligheten. Att förbättra tillgängligheten bedöms vara bidragsgrundande i enlighet med riktlinjerna för utvecklingsbidrag. Bidrag ges normalt med 30 % av den totala beräknade kostnaden för projektet. Bidrag kan ges med max 50 000 kr per projekt. Kostnaden för tillgänglighetsanpassningen uppgår till 3 520 000 kr inklusive moms. Bidrag kan ges med max 50 000 kr. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att bevilja utvecklingsbidrag till IFK Tidaholm med max 50 000 kr till tillgänglighetsanpassning av Tidavallen. Bidraget betalas ut efter besiktning samt redovisning av kvitton. Sista datum för redovisning 2026-05-01. Beslutsunderlag  Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 100/2025 ”Beslut om ansökan från IFK Tidaholm om bidrag till tillgänglighetsanpassning av Tidavallen”, 2025-10-28.  Tjänsteskrivelse ”Ansökan från IFK Tidaholm om bidrag till tillgänglighetsanpassning av Tidavallen”, enhetschef Fritid Daniel Andersson, 2025-10-08.  Ansökan från IFK Tidaholm om bidrag till tillgänglighetsanpassning av Tidavallen, 2025-09- 29. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2025-11-11  Offert tillgänglighetsanpassning av Tidavallen, 2025-09-29. Sändlista IFK Tidaholm Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott, 2026-06-02

§ 94 Beslut om tillfälliga förändringar för den öppna ungdomsverksamheten KFN 2024/119 Kultur- och fritidsnämndens beslut • Nämnden beslutar att: o från och med 2025-01-07 upphäva kultur- och fritidsnämndens beslut § 8/2024 att justera öppettider för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag från och med 29 februari 2024. o justera inriktning och tidsupplägg för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag under perioden 2025-01-08—2025-05-31. o uppdra åt förvaltningen att utvärdera och utreda den öppna ungdomsverksamhetens inriktning samt ta fram förslag på ny inriktning senast 2025-05-31. Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2023-05-09 (§ 39/2023) om den öppna ungdomsverksamhetens inriktning utifrån att den öppna ungdomsverksamheten flyttat till Bibliotekshuset. Den nya inriktningen har fullt ut gällt sedan hösten 2023. Med bakgrund till den utveckling som skett i verksamheten inom den öppna ungdomsverksamheten och i samverkan med biblioteket finns ett behov av att ytterligare tydliggöra syfte, mål och inriktning för den öppna ungdomsverksamheten i samverkan med biblioteksverksamheten. I syfte att säkra arbetet med psykisk ohälsa för ungdomar, YAM (Youth Awareness of Mental health), relationsbyggande med olika aktörer, aktivitetsfokus, Shared reading och etablering av Digidel-center föreslås tillfälliga åtgärder under första halvåret 2025. Förslag till förändrat tidsupplägg under perioden 2025-01-08—2025-05-31: Måndag kl. 14-18 drop-in årskurs 5-6 Tisdag reserverat för YAM och bokade besök Onsdag reserverat för aktiviteter Torsdag kl. 14-17 reserverat för aktiviteter Torsdag kl. 18-21 drop-in årskurs 7-gymnasiet Fredag kl. 14-17 drop-in årskurs 5-6, kl. 18-21 drop-in årskurs 7-gymnasiet Lördag kl. 14-17 drop-in årskurs 7-gymnasiet alternativt aktivitet Under sportlov och påsklov föreslås lovplanering ersätta ovanstående tidsupplägg. För att det förändrade tidsupplägget ska börja gälla behöver beslut om nuvarande öppettider upphävas från och med 2025-01-07. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2024-12-19 Nämnden föreslås dessutom att uppdra åt förvaltningen att utvärdera och utreda den öppna ungdomsverksamhetens inriktning mer långsiktigt. Detta uppdrag och förslag på ny inriktning ska vara klart senast 2025-05-31. Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att: o från och med 2025-01-07 upphäva kultur- och fritidsnämndens beslut § 8/2024 att justera öppettider för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag från och med 29 februari 2024. o justera inriktning och tidsupplägg för den öppna ungdomsverksamheten enligt upprättat förslag under perioden 2025-01-08—2025-05-31. o uppdra åt förvaltningen att utvärdera och utreda den öppna ungdomsverksamhetens inriktning samt ta fram förslag på ny inriktning senast 2025-05-31. Beslutsunderlag  Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 107/2024 ”Beslut om tillfälliga förändringar för den öppna ungdomsverksamheten”, 2024-12-02.  Tjänsteskrivelse ”Tillfälliga förändringar för den öppna ungdomsverksamheten”, tf. enhetschef Kultur Ove Jansson, 2024-11-15.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 8/2024 ”Beslut om justering av öppettider för den öppna ungdomsverksamheten”, 2024-02-27.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 39/2023 ”Beslut om utvärdering och utredning kring den öppna ungdomsverksamhetens inriktning”, 2023-05-09. Ordförandes signatur Justerares signatur Justerares signatur Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden, 2023-05-09

§ 103 Beslut om uppföljning av helårsprognos för Tidaholms kommun avseende mars månad år 2026 KS 2026/21 Kommunstyrelsens beslut • Kommunstyrelsen beslutar att: o uppmana samhällsbyggnadsnämnden att arbeta med anpassningsåtgärder utifrån en hållbar verksamhet med ekonomi i balans över tid. Nämnden rapporterar status på anpassningsåtgärder, i månadsuppföljningen för mars månad, via beslut till kommunstyrelsen som senast 2026-05-28. o införa fördjupade månatliga uppföljningsmöten (förutom juli månad och de månader då det är ordinarie dialogmöten) mellan presidierna i kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden under år 2026 där nämnden redogör för bedömningar och ekonomiska effekter. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över att de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten och ekonomin efterlevs. Varje nämnd ska genomföra resultat- och måluppföljning. Kommunens ekonomistyrprinciper anger att nämnderna och kommunstyrelsen ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelad budgetram. Vid uppkomna underskott ska åtgärder vidtas för att komma i balans. Vid underskott ska rapportering inklusive åtgärdsplaner redovisas till kommunstyrelsen månadsvis. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar för ett underskott om 4,7 miljoner kronor. Social- och omvårdnadsnämnden prognostiserar för ett överskott om 25 miljoner kronor. Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, jävsnämnden och nämnden för samhällsskydd mellersta Skaraborg prognostiserar för en ekonomi i balans med budget. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att: o uppmana samhällsbyggnadsnämnden att arbeta med anpassningsåtgärder utifrån en hållbar verksamhet med ekonomi i balans över tid. Nämnden rapporterar status på anpassningsåtgärder, i månadsuppföljningen för mars månad, via beslut till kommunstyrelsen som senast 2026-05-28. o införa fördjupade månatliga uppföljningsmöten (förutom juli månad och de månader då det är ordinarie dialogmöten) mellan presidierna i kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden under år 2026 där nämnden redogör för bedömningar och ekonomiska effekter. Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen, 2026-05-06 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ”Beslut om helårsprognos avseende mars månad år 2026”, budgetchef Anna Johansson, 2026-04-27.  Rapport ”Helårsprogos mars 2026, Kommunstyrelse”, 2026-04-15.  Kommunstyrelsens beslut § 70/2026, ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för kommunstyrelsen avseende mars månad 2026”, 2026-04-15.  Rapport, ”Helårsprognos mars 2026, barn- och utbildningsnämnden”, 2026-04-20.  Barn- och utbildningsnämndens beslut § 48/2026, ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för barn- och utbildningsnämnden avseende mars månad år 2026”, 2026-04-20.  Rapport, ”Helårsprognos mars 2026, samhällsbyggnadsnämnd”, 2026-04-17.  Samhällsbyggnadsnämndens beslut § 52/2026, ”Beslut om uppföljning av helårsprognos för samhällsbyggnadsnämnden avseende mars 2026”, 2026-04-17.  Rapport, ”Helårsprognos för kultur- och fritidsnämnden avseende mars månad år2026, 2026-04-27.  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 21/2026, ”Beslut om uppföljning av helårsprognos avseende mars månad år 2026”, 2026-04-27. Sändlista Berörda nämnder Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige, 2026-04-27