Protokoll — 26 maj 2026

Beslut Sara Holm (KD) utses, jämte ordförande, till att justera dagens protokoll.

Beslut Dagordningen fastställs i enlighet med upprättat förslag.

Beslut Protokollet från sammanträdet med barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott från 2026-05-12 anmäls och läggs till handlingarna.

Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen av delegationsärenden, och delegationsförteckningen läggs till handlingarna. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt och sitt ansvar i vissa typer av ärenden till arbetsutskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med nämndens delegationsordning. Beslut som fattats och ansvar som utövats enligt delegationsordningen ska redovisas till barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. I den bifogade delegationsförteckningen redovisas följande för perioden 2026-04-01 – 2026-04-30:  delegationsbeslut  anmälningar från rektor till huvudmannen om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling (mottagande av anmälningarna är delegerat från barn- och utbildningsnämnden till Skolchef)  anmälningar från rektor till huvudmannen om att en utredning om en elevs frånvaro har inletts (mottagande av anmälningarna är delegerat från barn- och utbildningsnämnden till Elevhälsochef) Beslutsunderlag Delegationsförteckning nummer 4, 2026, från Barn & Utbildning 2026-05-26.

Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar redovisad statistik, avseende antalet inskrivna barn i förskola/fritidshem, aktuell barnomsorgskö, antal barn födda 2010 – 2026 boende i Tibro kommun samt antalet inskrivna barn/elever hos annan huvudman. Ärendet Redovisning av aktuell förskolekö, antal inskrivna barn i förskola/fritidshem, antal barn födda 2010 – 2026 boende i Tibro kommun samt antalet inskrivna barn/elever hos annan huvudman är ett stående informationsärende på dagordningen för barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott. Aktuell barnomsorgskö Redovisning, utifrån garantitiden fyra månader, av antal barn som vid avstämningsdagen, har ett omsorgsbehov under den aktuella månaden. Antal barn aktuell månad som ska garanteras plats Avstämningsdag 24-04-30 Avstämningsdag 25-04-30 Avstämningsdag 26-04-30 Augusti 20 24 26 September 6 11 7 Oktober 2 5 5 November 2 3 1 Antal inskrivna barn i förskola och skolbarnomsorg 30 april 2024 30 september 2024 30 april 2025 30 september 2025 30 april 2026 Förskola 575 517 563 474 531 Skolbarnomsorg 426 484 451 505 465 Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM Antal barn födda 2010 – 2026 som bor i Tibro kommun Födelseår April 2024 September 2024 April 2025 September 2025 April 2026 2026 41 2025 36 73 105 2024 37 78 102 102 99 2023 99 98 101 103 103 2022 128 126 128 124 127 2021 115 116 118 112 113 2020 140 138 138 143 144 2019 127 131 130 130 129 2018 129 129 126 125 128 2017 148 148 149 149 151 2016 127 126 124 125 125 2015 126 129 129 130 130 2014 131 130 128 128 131 2013 141 140 139 138 139 2012 112 113 112 109 108 2011 142 143 141 139 141 2010 128 127 125 121 121 Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM Antal inskrivna barn/elever hos annan huvudman 2026-04-30 Solbacken Tibro Raoul Wallenberg Skövde Annan friskola Annan kommun Förskola 33 4 Skola åk F – 3 2 5 Skola åk 4 - 6 3 1 2 Skola åk 7 - 9 21 6 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om aktuell förskolekö samt barn- och elevstatistik april 2026, 2026-04-30 Beslut delges

Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna redovisningen av uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2026. Ärendet Samtliga chefer inom förvaltningen ska följa ett framtaget årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet är den aktivitet där Tibro kommun kontrollerar att arbetsmiljöarbetet bedrivs i enlighet med Arbetsmiljöverkets krav samt enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1). Enkäten visar över lag en god efterlevnad men följande brister eller utvecklingsområden har identifierats: Förbättringsområden 2026 Arbeta med enkätens utformning till 2027 – förtydliga och komplettera frågorna i syfte att förenkla för cheferna och öka tillförlitligheten i resultatet. Fortsätta arbetet med att ta fram mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och göra målet känt på enheten. Undersökningen genomfördes under februari 2026 via en enkät som skickades ut från Arbetsmiljöverktyget till alla Tibro kommuns chefer. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse om systematiskt arbetsmiljöarbete årlig uppföljning 2026  Presentation Årlig uppföljning SAM BUN 2026 Beslutet skickas till

Beslut Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett prognosticerat underskott om -1,0 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden beslutar  fastställa budgetuppföljning prognos tertial 1 2026  vidta följande åtgärder för att nå budget i balans: o Följa den ekonomiska utvecklingen men avvakta åtgärder till efter augustiprognosen (T2) Ärendet Vid redovisningen av tertial 1 följer barn- och utbildningsnämnden upp verksamheten i förhållande till verksamhetsplanen samt ekonomin i form av en prognos i förhållande till budget. Uppföljning av mål formulerade i verksamhetsplanen Verksamhetsområde: Kompetenscenter Strategiskt mål 1 Utifrån resultat i det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till arbetsmarknadsområdet ger nämnden verksamhetsområde Kompetenscenter i uppdrag att arbeta med förflyttningar inom:  Varje deltagare kommer i arbete eller i studier Fokus på o samarbetet mellan arbetsmarknadsenheten och individ- och familjeomsorgen, med utgångspunkt i aktivitetsansvaret o samarbete med externa myndigheter o insatser för stegförflyttning mot studier eller arbete, särskilt riktade mot unga deltagare Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM Arbetet med aktivitetskravet fortskrider och bedrivs som ett gemensamt utvecklingsprojekt mellan Arbetsmarknadsenheten (AME) och Individ- och familjeomsorgen (IFO). Under perioden har tyngdpunkten legat på att tydliggöra och samordna processen från aktuell försörjningsstödsbedömning till planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter. Ett mer enhetligt arbetssätt etableras successivt, där roller, ansvar och beslutsvägar mellan AME och IFO klargörs för att minska väntetider, öka följsamheten till kravet och skapa bättre förutsättningar för individer att ta steg mot egen försörjning. Förstärkningen i form av verksamhetsutvecklare har bidragit till att driva metodutveckling och skapa struktur för gemensam styrning, inklusive tydligare rutiner för informationsöverföring och uppföljning. Verksamhetsområde: Förskola Strategiskt mål 2 Prioriterade utvecklingsområden och uppdrag Utifrån resultat i det systematiska kvalitetsarbetet ger nämnden verksamhetsområde förskola i uppdrag att arbeta med förflyttningar inom: 1. Varje barn får en utbildning som uppmuntrar till lek och rörelse samt ger den ledning och stimulans det behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. (Delmål 3 – Nationellt kvalitetssystem) Fokus på  Undervisningsbegreppet  Undervisningens kvalitet Bedömning: Förskolan har genomfört flera insatser på olika nivåer för att arbeta med fokusområdet.\n Kompetensutvecklingsinsats med skolforskare Christian Eidevald för all personal  Insatser riktade mot rektorer gällande undervisningens kvalitet i förskolan; analys av enheternas nuläge och gemensamma begrepp gällande undervisningen samt inventering av de verktyg som används i förskolan gällande undervisningsprocessen (planera – genomföra – utvärdera/reflektera)  Rektorer har nu en tydligare nulägesbild gällande både planeringen av undervisningen och undervisningens genomförande.  Kompetensutvecklingsinsatser riktade mot förskollärare och arbetslag: Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM o Att planera undervisningen målfokuserat med fokus på barns lärande och mot de förmågor som är av vikt att barn utvecklar för att lyckas i skolan. o Differentierad undervisning: Att planera undervisningen så att den ger förutsättningar för utveckling för alla barn i barngruppen Exempel på stegförflyttningar  Mer fokus på barns lärande och utveckling av förmågor i den planerade undervisningen än på vad barnen ska göra.  Mer flexibilitet i organisering av barngrupperna under dagen för att undervisningen bättre ska möta barnens behov  Det finns exempel på förskola som tagit steg gällande undervisningen utomhus och de möjligheter som det öppnar upp för  Begreppet undervisning används mer i verksamheten. Varje barn stimuleras i sin språkutveckling i svenska och ges goda möjligheter att utveckla sin förmåga att kommunicera. (Delmål 5 – Nationellt kvalitetssystem) Fokus på  Enskilda barnets språkliga utveckling Bedömning: Flera insatser har genomförts för att stärka barns språkliga utveckling  Progressionsdialog med grundskolan gällande den språkutvecklande pedagogen och hur verksamheten på olika sätt kan möta de barn/elever som har utmaningar i sin språkliga utveckling.  Kompetensutvecklingsinsatser för arbetslag att planera för utvecklingen av barns språkliga förmågor Förskolans planerade insats att införa ett verktyg för att kartlägga varje barns språkliga förmåga har skjutits upp i väntan på det kartläggningsmaterial som Skolverket ska leverera i juni. Under tiden har förskolan fortsatt arbeta utifrån den individdokumentation som används vid alla förskolor Exempel på stegförflyttningar  Mer högläsningen för barnen på många förskolor  Några förskolor har arbetat aktivt med att höja kvaliteten på högläsningen och sett att det ger resultat för barns språkliga förmågor  Insatser för att identifiera de barn som är i behov av stöd för att utveckla sin språkliga förmåga Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM  Exempel på förskola som fokuserat på barns förmåga att resonera och som ser att detta gett goda resultat. Verksamhetsområde: Grundskola (AG/IM) Strategiskt mål 2 Utifrån resultat i det systematiska kvalitetsarbetet ger nämnden verksamhetsområde förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, IM och fritidshem i uppdrag att arbeta med förflyttningar inom: 1. Varje elev får en undervisning som ger den ledning och stimulans eleven behöver för att kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. (Delmål 2 – Nationellt kvalitetssystem) Fokus på  Närvaro  Tidiga insatser  Undervisningens kvalitet och genomförande Bedömning Närvaro: Det pågår ett aktivt arbete för att främja och öka elevers närvaro i skolan. Samarbetet med skolsociala teamet lyfts fram som framgångsrikt, framförallt i de tidiga åldrarna, men svårare att få effekt i åk 7-9. För de elever som hamnat i problematisk frånvaro är fortsatt svårt att bryta detta. Verksamheterna arbetar aktivt med att identifiera de elever med en frånvaro på 15 % eller högre och som är i behov av frånvaroutredning. Exempel på stegförflyttningar  Förbättrat samarbete mellan trygghetsteam och EHT för att fånga in helhetsbilden runt en elev och därmed förstå orsakerna bakom frånvaron  Lärarnas förståelse för närvaroperspektivet har ökat, vilket medför snabbare insatser  Enheternas rutinen för närvaro, ledighet och frånvaro är mer känd i verksamheten.\n Tätare uppföljningar av elevers frånvaro Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM Tidiga insatser: Det fortsatta arbetet med att implementera rutinen för tidiga insatser har både utvärderats och intensifierats. Kommunens läs-, skriv- och matematikutvecklare har fått tydligare roll inom arbetet med tidiga insatser och utifrån kartläggningsmaterialen i förskoleklass. Det har även genomförts insatser för att förtydliga de bedömningar som genomförs i kartläggningsmaterial, vilket stärkt möjligheterna till analys och åtgärder. Bedömningen är att verksamheterna arbetar med fokusområdet. Exempel på stegförflyttningar  Rutinen är mer känd  Fler analyser utifrån resultaten och mer riktade insatser för att stärka elevers lärande  Tydligare roller i organisationen  Införandet av språkstärkande lovskola vid en enhet för elever i förskoleklass och åk 1, där kartläggningarna visat behov. Insatsen har hittills gett goda resultat.  Vid övergången till från åk 6 till åk 7 efterfrågas mer underlag för att klassbildningen ska bli så bra som möjligt och möta elevernas behov. Undervisningens kvalitet och genomförande Arbetet med att öka undervisningens kvalitet har påbörjats på flera nivåer. Rektorer och biträdande rektorer har tillsammans med verksamhetschef och verksamhetsutvecklare arbetat både med ökad samsyn kring kvaliteter i undervisningen, men även med att ringa in nuläge kring tidigare insatser, vilka verktyg som används i verksamheten idag för att fånga in undervisningens kvaliteter samt tittat på området utifrån vetenskaplig grund. Samarbete med forskare inom området är påbörjad och det finns en strategisk plan både för verksamhetschef och för enheterna. Alla enheter ser att det finns en nyfikenhet i verksamheten att fokusera på ett riktat arbete kring undervisningens kvalitet.\nRektorsgruppen ser att det finns en stor styrka i att samarbeta i det här arbetet, vilket inte skett i den utsträckningen under ett par år. Inom grundskolans fritidshem har rektorer och biträdande rektorer samarbetar kring kvalitet i fritidshemmet och undervisningen, och här genomfört träffar med samtlig personal i fritidshemmet. Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM Exempel på stegförflyttningar  Ökad samsyn hos rektorer och bitr. rektorer gällande kvaliteter i undervisningen  Efter inventering och fördjupning av verktyg har det beslutats kring implementeringen av verktyget undervisningsanalys  Nya försteläraruppdrag riktade mot implementering av undervisningsanalys samt det fortsatta arbete med undervisningens kvalitet  Påbörjat arbete med att organisera för en utvecklingsorganisation på samtliga enheter  Fler lektionsbesök av rektorer för att fånga in nuläge  Litteratur inköpt till samtliga lärare gällande verktyget undervisningsanalys  Undervisningsbegreppet är mer etablerat inom fritidshemmen Verksamhetsområde: Gemensam administration Strategiskt mål 3 Utifrån kartläggning och handlingsplan som tagits fram inom projektet chefers förutsättningar, samt utifrån målsättningen att ge cheferna goda förutsättningar att arbeta för förbättrade förutsättningar för alla barn, elever och deltagare ger nämnden förvaltningen i uppdrag att arbeta med förflyttningar inom: Chefers förutsättningar Fokus på 1. utveckling av formerna för enhetlig och rättssäker dokumentation och uppföljning 2. utökad användning av digitala lösningar för intern administration samt extern kommunikation 3. en effektiv och ändamålsenlig stödorganisation Enheten har påbörjar arbetet med prioriterade fokusområden under vt 26.Det finns aktiviteter med påbörjade förbättringar uppsatta inom varje fokusområde, som både är roll- och tidssatta. Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM Exempel på uppsatta aktiviteter:  Fokusområde 1: o Sprida kompetensen för registrator o Kanalplan: blir en inventering – men skulle kunna arbetas vidare till en kanalplan/kommunikationsplan. o Säkerställa att endast aktuella styrdokument och andra dokument är illgängliga: svåraste området på grund av mängden dokument.  Fokusområde 2: minst 5 uppsatta mål, med flera aktiviteter i varje o E-tjänst modersmålsundervisning - Ligger under budget för verksamhetschef KC, här behöves ett resonemang i LG. o Digital post: syftet är att underlätta för cheferna (vid ny personal) o SDK – säker digital kommunikation: implementera verktyg för SDK o Utöka användandet av digital signering: här tar vi hjälp av juriststudenten att utreda om det spelar någon roll i några sammanhang för några beslut om de signeras digital eller inte.  Fokusområde 3 o Genomföra verksamhetsbesök för att öka administrationens kunskap om de verksamheter de stöttar. Det pågår en utredning gällande hur det skoladministrativa stödet ska se ut, utifrån rektorers önskan om ett närmare stöd. Viktigt att involvera gruppen i utredningen för att skapa både mottagande för förändringen och att få med deras erfarenheter in i förändringsarbetet. Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM Ekonomi Barn- och utbildningsnämndens budgetuppföljning prognos Tertial 1 2026 Tabell: Driftprognos 260430, mnkr Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om -1,0 mnkr vid Tertialprognos 1 2026 vilket motsvarar en budgetavvikelse med -0,3%.  Nämnd och gemensamma resurser redovisar en mindre avvikelse på +0,2 mnkr, främst genom frigjorda centrala reserver för att täcka ökade personal- och lokalkostnader.  Förskolan visar en avvikelse på +1,6 mnkr, vilket i huvudsak beror på upplösta buffertmedel för att täcka underskott i andra verksamheter samt minskade kostnader för köpta utbildningsplatser och något ökade intäkter.\n Grundskolan totalt uppvisar ett underskott på -1,4 mnkr, där ökade personalkostnader inom fritidshem, förskoleklass, grundskola och ledning är den främsta orsaken. Därtill ökas kostnaderna för köp av plats hos annan huvudman.\nUnderskottet dämpas delvis av ökade statsbidrag och frigjorda centrala reserver.\n Gymnasieverksamheten redovisar ett underskott på -0,4 mnkr. Orsaken är främst dyrare utbildningsplatser inom gymnasieskolan, medan KAA-handläggare och anpassad gymnasieskola visar överskott.  Kompetenscenter redovisar totalt ett underskott på -1,0 mnkr, där SFI och gymnasial vuxenutbildning står för de största negativa avvikelserna till följd av fler studerande än budgeterat. Omförda kostnader från gymnasiet för KAA- handläggare bidrar också till underskottet. Arbetsmarknadsåtgärder visar däremot överskott på grund av frigjorda buffertmedel som ersatts av tilläggsbudget, trots underskott från Mini-zoo och ökade införande kostnader av nytt IT-system.\nVerksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Avvik % Nämnd och Gemens.resurser 17,4 17,1 0,2 1,4% Förskola 76,2 74,5 1,6 2,1% Grundskola 175,1 176,5 -1,4 -0,8% Gymnasieskola 69,4 69,8 -0,4 -0,6% Kompetenscenter 13,9 14,9 -1,0 -7,2% S:a nämnd 351,9 352,9 -1,0 -0,3% Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM I samband med tertialprognos 1 2026 vidtog förvaltningen åtgärder med att frigöra centrala buffertmedel om +3,0 mnkr av total budget om 4,7 mnkr, för att täcka underskotten och möta de ökade kostnader i förvaltningen. Nämnd och Gemensamma resurser Nämnd och gemensamma resurser redovisar en avvikelse med +0,2 mnkr. Överskottet beror på frigjorda centrala reserver inom gemensamma resurser (+1,0 mnkr) för att möta ökade personal- och lokalkostnader (-0,8 mnkr). Förskola Förskolan uppvisar en avvikelse med +1,6 mnkr. Merparten beror på att två tredje delar av de extra buffertmedel som avsattes i budgeten för att få en mjukare övergång vid stängning av en förskola under 2026, behövdes lösas upp (+1,0 mnkr) för att täcka underskott inom grundskola, gymnasieskola och Kompetenscenter. Köp av utbildningsplatser beräknas minska (+0,4 mnkr) samtidigt bedöms intäkterna öka något från föräldraavgifter (+0,1 mnkr) och statsbidrag (+0,1 mnkr) jämfört mot budget. GrundskolaVerksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Nämnd/Au 1,5 1,5 0,0 Gemensamma resurser 15,8 15,6 0,2 S:a Nämnd o Gemens.res 17,4 17,1 0,2Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Förskola 76,2 74,5 1,6 S:a Förskola 76,2 74,5 1,6Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Fritidshem 13,0 14,1 -1,1 Förskoleklass 9,1 9,7 -0,6 Grundskola 141,9 142,2 -0,3 Anpassad grundskola 11,1 10,6 0,5 S:a Grundskola 175,1 176,5 -1,4 Ann Margareta Ohlsson SARA MARIA HOLM Grundskolan totalt rapporterar ett underskott med -1,4 mnkr.  Fritidshem redovisar en avvikelse med -1,1 mnkr. Huvuddelen kommer från ökat personalbehov (-1,3 mnkr) inom fritids som en följd av ökat elevantal samt ökade intäkter från föräldraavgifter (+0,2 mnkr).  Förskoleklass visar på ett underskott med -0,6 mnkr. Differensen beror främst på dubbla kostnader vid återgång från sjukskrivning.\n Grundskolans delområde uppvisar ett minusresultat om -0,3 mnkr. Budgetavvikelsen beror på ökade personalkostnader för ledning (-0,7 mnkr), undervisning (-0,5 mnkr) och elevhälsa (-0,3 mnkr). Köp av utbildningsplatser beräknas också öka (-0,7mnkr) eftersom fler elever väljer annan huvudman . Ökade statsbidrag (+1,6 mnkr) och minskad användning av centrala reserver inom grundskola (+0,3 mnkr) minskar underskottet.  Anpassad grundskola redovisar en positiv avvikelse med +0,5 mnkr. Avvikelsen avser upplösning av central reserv (+0,3 mnkr) för att möta underskott samt minskade kostnader för undervisning (+0,1 mnkr) och taxi (+0,1 mnkr). Gymnasieskola Gymnasieverksamheten i sin helhet visar på en negativ budgetavvikelse med -0,4 mnkr.  Gymnasieskolan uppvisar en avvikelse med -0,7 mnkr. Den större avvikelsen kommer från dyrare utbildningsplatser inom gymnasiet (-1,7 mnkr) än budgeterat. Detta trots oförändrat antal elever jämfört mot budget om 353 st. och trots att budgeten för ändamålet höjdes med 6 mnkr mellan budget 2025 och 2026. Prognosen är beräknad utifrån de elever som är inne i systemet, vilka som slutar vår 2026 samt h