Barn- och utbildningsnämnden — 20 oktober 2026

BUN § 53 Val av justerare Beslut Hanna Larsson (C) utses, jämte ordförande, till att justera dagens protokoll. ___________________ Dnr 7235

BUN § 54 Godkännande av dagordning Beslut Dagordningen fastställs i enlighet med upprättat förslag. ___________________ Dnr 35192

BUN § 55 Anmälan om arbetsutskottets protokoll Beslut Protokollet från sammanträdet med barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott från 2026-10-06 anmäls och läggs till handlingarna. ___________________ Dnr 2026-000553

BUN § 56 Anmälan av delegationsärenden nr 7 2026 Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen av delegationsärenden, och delegationsförteckningen läggs till handlingarna. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt och sitt ansvar i vissa typer av ärenden till arbetsutskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med nämndens delegationsordning. Beslut som fattats och ansvar som utövats enligt delegationsordningen ska redovisas till barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. I den bifogade delegationsförteckningen redovisas följande för perioden 2026-09-01 - 2026-09-30:  delegationsbeslut  anmälningar från rektor till huvudmannen om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling (mottagande av anmälningarna är delegerat från barn- och utbildningsnämnden till Skolchef)  anmälningar från rektor till huvudmannen om att en utredning om en elevs frånvaro har inletts (mottagande av anmälningarna är delegerat från barn- och utbildningsnämnden till Elevhälsochef) Beslutsunderlag Delegationsförteckning nummer 7 2026, från Barn & Utbildning 2026-10-20. ___________________ Dnr 2026-000217

BUN § 57 Plan för Tibro kommuns arbete med aktivitetskravet Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar fastställa styrdokumentet Plan för Tibro kommuns arbete med aktivitetskravet att gälla från och med 2026-11-01, under förutsättning att Socialnämnden beslutar att fastställa styrdokumentet enligt samma förslag. Ärendet Bakgrund kring aktivitetskravet Riksdagen beslutade 1 juli 2026 att införa ett striktare nationellt aktivitetskrav för personer som får ekonomiskt bistånd. Syftet är att motverka bidragsberoende och underlätta inträde på arbetsmarknaden. Det innebär en skyldighet för kommuner att tillhandahålla aktiviteter för personer som får försörjningsstöd och ett krav på dessa att delta i aktiviteter. Det innebär bland annat att:  Den som får försörjningsstöd sedan minst tre sammanhängande månader ska delta i aktivitet för rätt till försörjningsstöd. Kommunen har möjlighet att ställa krav tidigare än så.  Andra insatser har företräde. Utgångspunkten är att aktivitetskravet ska gälla heltid, men ska anpassas till och komplettera andra insatser och eventuell deltidssysselsättning.  Aktivitetskravet ska anpassas till den enskildes förmåga att delta i aktiviteter. Tiden får dock inte överstiga 40 timmar per vecka. Aktiviteterna ska syfta till:  att motivera till eller öka förmåga att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften  att förbättra språkliga förutsättningar att ta ett arbete, påbörja en utbildning eller delta i andra insatser som har dessa syften  att förbättra förutsättningar att söka arbete genom jobbsökande aktiviteter samt arbetsplatsförlagda aktiviteter som tex praktik. Aktivitetskrav får inte ställas på individer som:  är under 18 år  är mellan 18 och 20 år som går i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförbar utbildning  är sysselsatta på heltid i form av anställning, arbetsmarknadspolitiskt program, SFI, annan utbildning godtagbar för att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, andra statliga, kommunala eller regionala insatser  har uppnått riktåldern för pension  har sjukpenning, sjukpenning i särskilda fall, sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringspenning, rehabiliteringspenning i särskilda fall, i den omfattning förmånen ges  är föräldralediga med barn under ett år. Samverkan mellan Individ- och familjeomsorgen och Arbetsmarknadsenheten i Tibro kommun För att kunna möta aktivitetskravet krävs utökad samverkan mellan Individ- och familjeomsorgen och Arbetsmarknadsenheten med ansvarsfördelning utifrån förvaltningarnas uppdrag. Under hösten 2025 samt våren 2026 har ansvarsfördelningen mellan förvaltningarna tydliggjorts. En mer effektiv arbetsprocess har utarbetats och förslag på gemensamma mål har tagits fram. Ansvarsfördelning, arbetsprocess och mål har sammanställts i styrdokumentet Plan för Tibro kommuns arbete med aktivitetskravet. Styrdokumentet ska gälla för verksamheterna inom både Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden. Därför tas styrdokumentet upp i båda nämnder för fastställande. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse om Plan för Tibro kommuns arbete med aktivitetskravet, 2026-09- 29  Förslag Plan för Tibro kommuns arbete med aktivitetskravet, 2026-09-29  Förslag Plan för Tibro kommuns arbete med aktivitetskravet förslag från arbetsutskottet, 2026-10-06  Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 130 Revidering av reglemente för barn- och utbildningsnämnden Beslutet skickas till  Socialnämnden  Verksamhetschef Tibro kompetenscenter ___________________ Dnr 2026-000170

BUN § 58 Aktuell förskolekö, barn/elevstatistik 2026 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar redovisad statistik, avseende antalet inskrivna barn i förskola/fritidshem, aktuell barnomsorgskö, antal barn födda 2011–2026 boende i Tibro kommun samt antalet inskrivna barn/elever hos annan huvudman. Ärendet Redovisning av aktuell förskolekö, antal inskrivna barn i förskola/fritidshem, antal barn födda 2011–2026 boende i Tibro kommun samt antalet inskrivna barn/elever hos annan huvudman är ett stående informationsärende på dagordningen för barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott. Aktuell barnomsorgskö Redovisning, utifrån garantitiden fyra månader, av antal barn som vid avstämningsdagen, har ett omsorgsbehov under den aktuella månaden. Antal barn aktuell Avstämningsdag Avstämningsdag Avstämningsdag månad som ska 24-04-30 25-04-30 26-04-30 garanteras plats Augusti 20 24 26 September 6 11 7 Oktober 2 5 5 November 2 3 1 Antal inskrivna barn i förskola och skolbarnomsorg 30 april 30 september 30 april 30 september 30 april 2024 2024 2025 2025 2026 Förskola 575 517 563 474 531 Skolbarnomsorg 426 484 451 505 465 Antal barn födda 2011–2026 som bor i Tibro kommun Födelseår April September April September April 2024 2024 2025 2025 2026 2026 41 2025 36 73 105 2024 37 78 102 102 99 2023 99 98 101 103 103 2022 128 126 128 124 127 2021 115 116 118 112 113 2020 140 138 138 143 144 2019 127 131 130 130 129 2018 129 129 126 125 128 2017 148 148 149 149 151 2016 127 126 124 125 125 2015 126 129 129 130 130 2014 131 130 128 128 131 2013 141 140 139 138 139 2012 112 113 112 109 108 2011 142 143 141 139 141 2010 128 127 125 121 121 Antal inskrivna barn/elever hos annan huvudman 2026-09-30 Solbacken Raoul Wallenberg Annan friskola Annan kommun Tibro Skövde Förskola 33 4 Skola åk F – 3 2 5 Skola åk 4 - 6 3 1 2 Skola åk 7 - 9 21 6 Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse om aktuell förskolekö samt barn- och elevstatistik september 2026, 2026-09-30 ___________________ Dnr 2025-000209

BUN § 59 Riktlinjer för hantering av skadegörelse i Tibro kommuns skolor Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar fastställa styrdokumentet Riktlinjer för hantering av skadegörelse i Tibro kommuns skolor att gälla från och med 2026-11-01. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden behandlade 2024-12-10 en motion om att införa riktlinjer för hantering av skadegörelse vid kommunens skolor. Nämnden beslutade att rekommendera kommunfullmäktige att bifalla motionens första att-sats att ge berörd instans i uppdrag att införa riktlinjer för hanteringen av skadegörelse vid kommunens skolor. Kommunfullmäktige gjorde under sammanträdet 2025-02-24 samma bedömning. Barn- och utbildningsnämnden tar nu fram en riktlinje för hantering av skadegörelse i Tibro kommuns skolor som syftar till att fastställa hur skadegörelse ska hanteras och vilka ersättningsmodeller som ska tillämpas när barn/elever orsakar skadegörelse i Tibro kommuns skolor. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse om riktlinjer för hantering av skadegörelse i Tibro kommuns skolor, 2026-10-01  Riktlinje för hantering av skadegörelse och skada i Tibro kommuns skolor  Protokollsutdrag 2024-12-10 § 95 Motionsyttrande - Motion om att införa riktlinjer för hantering av skadegörelse i kommunens skolor¨ Beslut delges  Rektorer grundskola, anpassad grundskola, fritidshem och introduktionsprogrammet.  Verksamhetschef grundskola ___________________ Dnr 2026-000136

BUN § 60 Motionsyttrande - Motion om skolskjutstider på morgonen. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att  avslå motionens första att-sats om att inget barn inom kommunens skolskjutsverksamhet hämtas före kl. 07.15  anse motionens andra att-sats, om att nödvändiga organisatoriska justeringar genomförs med barnets bästa som vägledande princip, besvarad. Ärendet En motion om barnets rätt till en rimlig start på dagen har inkommit från Sara Holm (KD). Motionären skriver att det förekommer att barn som är beroende av skolskjuts hämtas mycket tidigt på morgonen vilket ger dem en mer påfrestande start på dagen än andra. Motionären menar att barn har enligt barnkonventionen rätt till bästa möjliga hälsa och till vila och kommunens organisering av skolskjuts påverkar dessa rättigheter direkt. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige besluta följande:  Att inget barn inom kommunens skolskjutsverksamhet hämtas före kl. 07.15.  Att nödvändiga organisatoriska justeringar genomförs med barnets bästa som vägledande princip. Enligt kommunstyrelsens delegationsordning punkt 1.8 har kommunstyrelsens ordförande rätt att fatta beslut om att remittera motioner och medborgarförslag till andra nämnder, och kommunstyrelsens ordförande beslutade 2026-03-09 att överlämna motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Förändrade upphämtningstider I dagsläget nyttjar 239 elever skolskjutsen, varav 48 elever hämtas före kl. 07.15 med buss. Upphämtningstiderna varierar och den första eleven på respektive skolbuss stiger på vid kl. 06.40, 06.49, 06.55, 07.04 samt 07.10. Eftersom skolskjutsen är ett sammanhängande system innebär en senareläggning av de tidigaste upphämtningarna att samtliga turer förskjuts. Åtgärden kan därför inte genomföras riktat, utan skulle medföra förändrade upphämtningstider för samtliga elever. I förlängningen skulle denna förändring kunna medföra förskjutna ramtider och scheman för samtliga Tibros skolor och elever. En senareläggning av upphämtningstiderna medför att även eftermiddagsturerna förskjuts. Detta innebär att dagens sista avgång, som i nuläget sker omkring kl. 15.40 från Fågelviksskolan, skulle kunna behöva senareläggas i motsvarande omfattning. En sådan förändring riskerar att leda till att elever anländer till sina hem senare än idag, i vissa fall efter kl. 17.00. Detta kan få negativa konsekvenser för elevernas återhämtning och möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. För att säkerställa att inga elever hämtas före kl. 07.15 utan att påverka övriga upphämtningar eller verksamhetens organisering, skulle det krävas en utökning av antalet bussar i trafik. En mindre buss med tillhörande chaufför medför en årlig kostnad om cirka 600 000 kronor. Behovet uppskattas till omkring fyra ytterligare bussar, vilket innebär en kostnadsökning om cirka 2 400 000 kronor per år. Utöver detta tillkommer behov av fler taxitransporter från hemmet till skolan då resetiden för vissa elever gör att de inte hade hunnit i tid till skolan om de hämtas 07.15 med buss. Kostnaden för en taxiresa uppgår till cirka 1 200 kronor per resa. Barnens bästa som vägledande princip Barnkonventionen innebär inte att barn ges en självständig rätt till specifika villkor som saknar stöd i skollagen. Den får istället betydelse inom det handlingsutrymme som lagstiftningen lämnar. När rättsläget är tydligt reglerat kan barnkonventionen inte utvidga denna rätt. Enligt 1 kap. 10 § Skollagen står det bestämt att ’’I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt’’. Detta gäller även planeringen av skolskjuts och kommunen beaktar redan barnets bästa som en integrerad princip i detta arbete. Förvaltningens rekommendation Förvaltningen bedömer att motionens förslag skulle medföra betydande organisatoriska och ekonomiska konsekvenser. En senareläggning av skolskjutsarnas morgonturer riskerar att påverka samtliga elevers och skolors ramtider och schemaläggning i oproportionerlig utsträckning. Förslaget kan även leda till förskjutna eftermiddagsturer vilket kan innebära att vissa elever kommer hem senare än i dag och i förlängningen begränsar elevers möjligheter till återhämtning och deltagande i fritidsaktiviteter. Alternativet att utöka antalet bussar i trafik för att möjliggöra förslaget skulle medföra betydande kostnadsökning som inte bedöms stå i proportion till nyttan av att inget barn hämtas före klockan 7.15. En sådan kostnadsökning riskerar att behöva finansieras genom omprioriteringar inom nämndens budget, vilket i sin tur kan påverka andra verksamheter negativt. Mot bakgrund av detta rekommenderar förvaltningen att den första att-satsen avslås. Motionens andra att-sats, att organisatoriska justeringar genomförs med barnets bästa som vägledande princip, bedöms vara besvarad. Barnets bästa ska enligt gällande lagstiftning beaktas vid alla beslut och åtgärder som rör barn och är därför redan en integrerad princip i kommunens verksamhet. Beslutsunderlag  Motion: Barnets rätt till en rimlig start på dagen  Tjänsteskrivelse om motionsyttrande - Motion om skolskjutstider på morgonen 2026-10-01 Beslutet skickas till  Kommunstyrelsen ___________________ Dnr 2026-000510

BUN § 61 Riktlinje arbetskläder grundskola, fritidshem, anpassad grundskola Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar fastställa styrdokumentet Riktlinjer för arbetskläder inom grundskola, anpassad grundskola, förskoleklass och fritidshem att gälla från och med 2026-11-01. Ärendet Kommunfullmäktige behandlade 2026-02-23 ett motionssvar gällande motion om arbetskläder och skor till persona på fritidshem och beslutade bifalla motionens första att- sats att förvaltningen tar fram förslag till riktlinjer för arbetskläder och skor till personal på fritidshem. Barn- och utbildningsförvaltningen har med anledning av beslutet tagit fram en riktlinje för arbetskläder inom grundskola, anpassad grundskola, förskoleklass och fritidshem. Riktlinjen tydliggör vilka medarbetare som omfattas, vilka arbetskläder som tillhandahålls samt regler för användning, skötsel, tvätt, byte och återlämning. Syftet är att skapa en likvärdig och tydlig hantering av arbetskläder för medarbetare som regelbundet arbetar utomhus i tjänsten. Riktlinjen omfattar tillsvidareanställda medarbetare vars arbetsuppgifter innebär regelbunden utomhusvistelse och anger vilka arbetskläder som kommunen tillhandahåller utifrån verksamhetens behov. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse om riktlinjer för arbetskläder inom grundskola, anpassad grundskola, förskoleklass och fritidshem, 2026-10-01  Riktlinjer för arbetskläder inom grundskola, anpassad grundskola, förskoleklass och fritidshem  Protokollsutdrag 2026-02-23 KF § 13 Svar på motion om arbetskläder och skor till personal på fritidshem Beslutet skickas till  Rektorer grundskola och anpassad grundskola  Verksamhetschef grundskola ___________________ Dnr 2026-000511

BUN § 62 Resursfördelningsmodell förskola och skola 2027, Tibro kommun Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar  att resursfördelningsmodellen för förskola och skola behålls oförändrad för 2027,  att nuvarande parametrar och principer för den socioekonomiska resurstilldelningen inom grundskolan behålls oförändrade för 2027, samt  att fastställa styrdokumentet Resursfördelningsmodell förskola och skola 2027, Tibro kommun enligt förslag daterat 2026-10-05 Reservationer Kristian Johansson (SD) och Mikael Karlsson (SD) reserverar sig till förmån för Kristian Johanssons (SD) förslag. Ärendet Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 21 november 2023 § 104 att fastställa styrdokumentet Resursfördelningsmodell förskola och skola 2024. Det var första gången nämnden fastställde ett gemensamt styrdokument som beskriver den sammantagna resursfördelningsmodellen för tilldelning av resurser till enheterna inom förskola och skola. Modellen ska därefter revideras årligen. Resursfördelningsmodellen ska ge ekonomiska förutsättningar för en likvärdig utbildning där barn och elever ges likvärdiga möjligheter att nå utbildningens mål, oavsett bakgrund och förutsättningar. Modellen ska vara dokumenterad, tillgänglig, behovsanpassad och transparent samt bidra till högre måluppfyllelse. Resursfördelningsmodellen består av generell, strukturell och individuell resurstilldelning. Den generella och strukturella tilldelningen utgör tillsammans ett grundbelopp per barn eller elev. Den individuella resurstilldelningen benämns internt bidrag för extraordinära stödinsatser. Resursfördelningsmodell för 2027 Förvaltningen föreslår att nuvarande resursfördelningsmodell och dess parametrar behålls för 2027. Förskolans modell bygger fortsatt på ett grundbelopp per barn och månad samt ett index som tar hänsyn till barnens ålder, vistelsetid och socioekonomiska förutsättningar. Den socioekonomiska delen av indexet utgår från vårdnadshavarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund, könsfördelning, försörjningsstöd och familjesammansättning. För grundskolan föreslås de parametrar och principer för den socioekonomiska resurstilldelningen som beslutades inför 2026 behållas. Det innebär att 5 procent av de medel inom grundskolans budgetram som går till grundbeloppen avsätts för socioekonomisk fördelning. Den socioekonomiska resurstilldelningen inom grundskolan baseras på följande parametrar:  utländsk bakgrund, med vikten 0,7  försörjningsstöd, med vikten 0,2  könsfördelning, med vikten 0,1 En skolenhet får ersättning om den överstiger den beslutade gränsnivån för respektive parameter. Om gränsnivån överstigs erhåller enheten medel utifrån hur stor andel som uppfyller kriteriet på enheten i förhållande till andelen på övriga skolenheter som också överstiger gränsnivån. Hela det avsatta beloppet ska fördelas utifrån de socioekonomiska parametrarna. Medel som fördelas utifrån socioekonomiska förutsättningar tilldelas respektive skolenhet och är inte knutna till enskilda barn eller elever. Ändringar inför 2027 Förslaget innebär inga principiella förändringar av resursfördelningsmodellen eller de parametrar som ligger till grund för fördelningen. De ändringar som har gjorts i styrdokumentet inför 2027 är huvudsakligen redaktionella och syftar till att uppdatera och förtydliga dokumentet. Följande ändringar har gjorts:  Styrdokumentets giltighetstid och hänvisningar till aktuellt budgetår har uppdaterats till 2027.  Beloppen för volymjustering har uppdaterats inför budgetåret 2027. Volymjusteringen utgår från 151 tkr per barn i förskoleålder, 132 tkr per elev i grundskoleålder och 150 tkr per elev i gymnasieålder.  Beskrivningen av interna bidrag för extraordinära stödinsatser har förtydligats. Av texten framgår att bidraget endast beviljas i undantagsfall och avser behov som inte kan mötas eller finansieras genom organisatoriska eller pedagogiska anpassningar, särskilt stöd eller andra åtgärder inom verksamhetens ordinarie grundbelopp.  Mindre språkliga och redaktionella justeringar har gjorts för att öka dokumentets tydlighet och enhetlighet. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att resursfördelningsmodellen fortsatt ger en tydlig grund för fördelningen av resurser inom förskola och skola. Modellen tar hänsyn till barnens och elevernas olika förutsättningar samtidigt som fördelningsprinciperna är dokumenterade och möjliga att följa. Förslag till beslut på sammanträdet Förslag 1 Förvaltningsledningen föreslår barn- och utbildningsnämnden:  att resursfördelningsmodellen för förskola och skola behålls oförändrad för 2027,  att nuvarande parametrar och principer för den socioekonomiska resurstilldelningen inom grundskolan behålls oförändrade för 2027, samt  att fastställa styrdokumentet Resursfördelningsmodell förskola och skola 2027, Tibro kommun enligt förslag daterat 2026-10-05 Förslag 2 Kristian Johansson (SD) yrkar på följande förslag: Att den socioekonomiska resurstilldelningen inom grundskolan fortsatt ska omfatta 5 procent av grundbeloppen och fördelas utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå (70 procent) och försörjningsstöd (30 procent). Att vårdnadshavarnas högsta kända utbildningsnivå poängsätts enligt följande: grundskola eller lägre 2 poäng, gymnasium 1 poäng samt eftergymnasial utbildning eller saknade uppgifter 0 poäng. Att samtliga tröskelvärden avskaffas och resurserna fördelas proportionellt utifrån det totala antalet utbildningspoäng respektive antalet elever med försörjningsstöd, så att samma kriterier ger samma ersättning oavsett skolenhet. Att fastställa styrdokumentet Resursfördelningsmodell förskola och skola 2027, Tibro kommun, med ovanstående ändringar. Beslutsgång Ordföranden prövar Förslag 1 och Förslag 2 genom acklamation och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar enligt Förslag 1. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse om Resursfördelningsmodell förskola och skola 2027, 2026-10-05  Förslag Resursfördelningsmodell förskola och skola Tibro kommun 2027, 2026-10- 05  Resursfördelningsmodell förskola och skola 2026, Tibro kommun Beslutet skickas till  Förvaltningsekonom Barn & Utbildning  Verksamhetschef förskola  Verksamhetschef grundskola, anpassad grundskola och introduktionsprogrammen ___________________ Dnr 2026-000346

BUN § 63 Ställningstagande avseende ansökan om samverkansgaranti för inriktningen plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att inte tillstyrka Skara kommuns ansökan om samverkansgaranti för inriktningen plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet. Notering På grund av jäv deltar inte Sara Holm (KD) i handläggningen eller beslutet av detta ärende. Ärendet Bakgrund I samverkansavtalet för gymnasieutbildningarna i Skaraborg regleras en samverkansgaranti för ett brett utbildningsutbud. Garantin innebär att kommunerna gemensamt kan ta ett ekonomiskt ansvar för vissa kommunala gymnasieutbildningar som bedöms vara strategiskt viktiga för Skaraborg, men som har låg beläggning och därmed höga kostnader per elevplats. Skara kommun har ansökt om att samverkansgarantin ska tillämpas för inriktningen plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet vid Katedralskolan. Utbildningen bedöms vara viktig ur ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv, samtidigt som elevunderlaget under flera år har varit begränsat. Inriktningen erbjuds även av en fristående huvudman i Götene. Direktionen i Skaraborgs Kommunalförbund har överlämnat frågan till medlemskommunerna för eget ställningstagande. Det är första gången samverkansgarantin prövas inom ramen för det nuvarande gymnasieavtalet. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för samverkansgarantin beror på elevantalet och den slutliga kostnaden per elev. Det underlag som Skara kommun har redovisat anger att Tibro kommuns årliga kostnad kan uppgå till cirka 10 000–80 000 kronor. Kostnaden bedöms sannolikt ligga i den högre delen av intervallet. Den slutliga kostnaden kan fastställas först när elevantal och aktuellt invånarantal är känt. Garantin gäller en utbildningsomgång i taget och omprövas årligen. En elev som antas till en utbildning som omfattas av garantin ska samtidigt ges möjlighet att slutföra utbildningen. Beslutet kan därför medföra ekonomiska åtaganden under flera år. Bedömning Förvaltningen delar bedömningen att kompetensförsörjning är en viktig fråga för Skaraborg och att kommunal samverkan behövs för att upprätthålla ett brett och ändamålsenligt utbildningsutbud. Samverkansgarantin är ett verktyg som kommunerna har ställt sig bakom genom samverkansavtalet. I det aktuella ärendet bedömer förvaltningen dock att det inte finns tillräckliga skäl för Tibro kommun att medverka i finansieringen. Bedömningen grundas på följande:  Efterfrågan från Tibros elever är mycket begränsad. Vid avstämning inom HjoTiBorg har det framkommit att inga elever från de tre kommunerna har nyttjat plåtslageriinriktningen under de senaste tre till fem åren.  Få elever från Tibro och övriga HjoTiBorg-kommuner väljer gymnasieutbildning i Skara. Den begränsade tillgängligheten och pendlingsavståndet bedöms minska sannolikheten för att utbildningen kommer kommunens ungdomar till del.  Utbildningen erbjuds även av en fristående huvudman i Götene. Behovet av att finansiera just den kommunala utbildningen genom samverkansgarantin blir därmed mindre tydligt.  Det ekonomiska utfallet är osäkert och beslutet kan medföra kostnader under flera år. Eftersom detta är den första tillämpningen av garantin kan beslutet också få betydelse för hur motsvarande ansökningar bedöms framöver.  Det bör utredas om kompetensbehovet kan mötas genom andra former, exempelvis lärlingsutbildning, yrkespaket eller plåtslageriutbildning inom kommunal vuxenutbildning. Sådana alternativ kan vara mer tillgängliga för invånare i Tibro och bättre anpassade till arbetsmarknadens behov. Sammantaget bedömer förvaltningen att den regionala nyttan och det redovisade kompetensbehovet inte väger upp den begränsade efterfrågan från kommunens elever, osäkerheten i det ekonomiska åtagandet och bristen på redovisning av alternativa lösningar. Ett avslag innebär inte att kommunen motsätter sig samverkan eller stöd till strategiskt viktiga utbildningar. Bedömningen avser den aktuella ansökan och det underlag som har presenterats. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse ställningstagande avseende ansökan om samverkansgaranti för inriktningen plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet.  Protokollsutdrag Samverkansgaranti gällande inriktning plåtslageri bygg och anläggningsprogrammet 2026-06-05  Rättelse till paragraf 41 Samverkansgaranti gällande inriktning plåtslageri inom bygg- och anläggningsprogrammet  Samverkansavtal för gymnasieutbildningarna i Skaraborg 2024-2027  Ansökan om samverkansgarantin Skara kommun  BUN Skara kommun Beslutet skickas till  Skaraborgs kommunalförbund ___________________ Dnr 2025-000174

BUN § 64 Utredning av förutsättningarna för att starta resursskola i Tibro kommun Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar utifrån den samlade bedömningen att inte starta en kommunal resursskola i Tibro kommun i nuläget. Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta resursskola i Tibro kommun. Bakgrunden är att kommunen då organiserade kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper med inriktning autism, bland annat på Baggeboskolan och Fågelvikskolan, och att förvaltningen i en översyn sett behov av att se över rutiner, placeringar och former för stöd till elever med omfattande behov. Utredningen har belyst resursskola som organisationsform och jämfört med kommunövergripande särskild undervisningsgrupp och fortsatt stärkt särskilt stöd inom befintliga skolor. En resursskola är en egen skolenhet med egen rektor och ett begränsat mottagande till elever som behöver det särskilda stöd som skolan erbjuder. Placering i resursskola bygger på ansökan och är frivillig för vårdnadshavare, medan beslut om särskild undervisningsgrupp fattas inom elevens åtgärdsprogram av rektor på elevens skola. Resursskola är en egen skolenhet och behöver därmed en rektor. I grundskolans befintliga rektorsorganisation skulle de idag vara tidsmässigt utmanande att utöka rektorsuppdraget inom något av de uppdrag som redan finns. Utredningen visar att en resursskola skulle kunna bidra till samlad kompetens, mindre undervisningsgrupper och tydligare skoltillhörighet för elever med stora stödbehov. Samtidigt finns betydande organisatoriska och pedagogiska utmaningar. En liten verksamhet behöver säkra ämnesbehörighet, specialpedagogisk kompetens, elevhälsa, frånvarotäckning för personal, fritidshemslösningar och fungerande övergångar. Det finns också risk för inlåsningseffekter och för att övriga skolor ändå behöver behålla en hög stödberedskap för elever som inte söker, inte tas emot eller senare avslutar sin placering. Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning av resursskolor från 2026 visar att små elevgrupper och hög personaltäthet i sig inte är en garanti för hög undervisningskvalitet. Granskningen pekar på att kvaliteten är starkt beroende av tillgång till behöriga lärare, specialpedagogisk kompetens, individanpassat lärarstöd samt ett medvetet och systematiskt utvecklingsarbete. För en mindre kommun innebär detta betydande krav på kompetensförsörjning och organisatorisk hållbarhet. Utredningsunderlaget visar dock att det finns elever med omfattande behov av särskilt stöd och att kommunen även fortsättningsvis behöver utveckla förmågan att möta dessa behov inom befintlig organisation. Den ekonomiska genomgången visar att en resursskola i Tibro, med åtta elever som arbetsantagande, beräknas kosta cirka 6,12 mnkr per år i drift i basscenariot. Uppstartskostnaden beräknas till cirka 1,32 mnkr, vilket innebär cirka 7,44 mnkr för ett helt driftår inklusive uppstart. Schablonmässigt nettoberäknas driftkostnaden till cirka 4,90 mnkr, men det verkliga budgettillskottet beror på vilka kostnader som faktiskt kan frigöras på avlämnande skolor. Om kostnader kvarstår på skolorna kan finansieringsbehovet bli högre. Den samlade bedömningen är dock att de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna inte motiverar att en ny resursskola startas i nuläget. En ny skolenhet skulle innebära fasta kostnader och utmaningar med en långsiktigt hållbar bemanning samtidigt som stödet på övriga skolor fortsatt behöver finnas kvar. Det bedöms därför vara mer ändamålsenligt att i detta skede stärka och kvalitetssäkra befintliga stödformer. Förvaltningen föreslår därför att nämnden inte beslutar om start av resursskola, utan att arbetet inriktas på att särskilt stöd sker inom ramen för den organisation som finns. Detta bör följas upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på närvaro, måluppfyllelse, trygghet, delaktighet och elevernas möjligheter att få rätt stöd. Ekonomiska konsekvenser  Basscenario för åtta elever: cirka 6,12 mnkr i årlig drift och cirka 1,32 mnkr i uppstartskostnad.  Kostnaden per elev i basscenariot beräknas till cirka 765 tkr per år.  Schablonnetto för drift beräknas till cirka 4,90 mnkr, men utfallet är osäkert eftersom kostnader kan kvarstå på avlämnande skolor.  En resursskola förutsätter fortsatt analys av lokaler, skolskjuts, fritidshem, elevhälsa, bemanning och frånvarotäckning innan en eventuell budget kan fastställas. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse kring utredning om förutsättningarna för att starta resursskola i Tibro kommun 2026-09-30  Presentation utredning resursskola i Tibro ppt ___________________ Dnr 2026-000096

BUN § 65 Verksamhetsplan och budget 2027 för Beslut Barn- och utbildningsnämnden deltog i workshop inför ny verksamhetsplan och budget 2027 för barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. ___________________ Dnr 2026-000532

BUN § 66 Tillkommande information, rapporter och inbjudningar nummer 7, 2026 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. Ärendet a) Delgivning av beslut: Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 130 Revidering av reglemente för barn- och utbildningsnämnden b) Delgivning av beslut: Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 125 Inköpspolicy c) Delgivning av beslut: Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 139 Avsägelse och val till uppdrag som ersättare i barn- och utbildningsnämnden d) Delgivning av beslut: Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 142 Val till uppdrag som ersättare i barn- och utbildningsnämnden e) Riktad tillsyn av Fågelvikskolan 7–9 26/27 - Skolinspektionen. Informationsbrev till huvudman och skolenhet f) Ordföranden informerar om Nätverk för barn- och utbildningsnämndens ordförande g) Ordföranden informerar om politikerutbildning 2027-02-11 Beslutsunderlag  Protokollsutdrag 2026-10-06 § 49 Tillkommande information, rapporter och inbjudningar nummer 7, 2026  Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 130  Reglemente för barn- och utbildningsnämnden  Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 125 Inköpspolicy  Inköpspolicy för Tibro kommun 2026  Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 139  Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-09-28 § 142  Informationsbrev till huvudman och skolenhet ___________________ Undertecknat av följande personer Ann Margareta Ohlsson E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-10-22 13:11:52 Transaktionsidentitet: 1B0863578A2203241A8135785D474F9366CCCBE4CA Hanna Therese Larsson E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-10-22 17:53:47 Transaktionsidentitet: D0DBC29E08A33A8CC639F52E044E7649FEA1E7A43D JOHANNA E K VALLINDER AVDIC E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-10-27 07:22:04 Transaktionsidentitet: 02D2F4133002793EE147AFC9534BF7DF005DBF6C0F Underskriftstjänst: twoday Underskriftstjänst © twoday Dokumentet är signerat av Ciceron DoÄ Organisation Organisation: Tibro kommun Organisationsnr: 21200-1660 E-post: kommun@tibro.se Hemsida: www.tibro.se © twoday