Barn- och utbildningsnämnden — 29 september 2026

BUN § 43 Val av justerare Beslut Andreas Rännare (S) utses, jämte ordförande, till att justera dagens protokoll. ___________________ Dnr 7235

BUN § 44 Godkännande av dagordning Beslut Dagordningen fastställs i enlighet med upprättat förslag. ___________________ Dnr 35011

BUN § 45 Anmälan om arbetsutskottets protokoll Beslut Protokollet från sammanträdet med barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott från 2026-09-15 anmäls och läggs till handlingarna. ___________________ Dnr 2026-000446

BUN § 46 Anmälan av delegationsärenden nr 6 2026 Beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner redovisningen av delegationsärenden, och delegationsförteckningen läggs till handlingarna. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt och sitt ansvar i vissa typer av ärenden till arbetsutskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med nämndens delegationsordning. Beslut som fattats och ansvar som utövats enligt delegationsordningen ska redovisas till barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får nämnden återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. I den bifogade delegationsförteckningen redovisas följande för perioden 2026-06-01- 2026-08-31:  delegationsbeslut  anmälningar från rektor till huvudmannen om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling (mottagande av anmälningarna är delegerat från barn- och utbildningsnämnden till Skolchef)  anmälningar från rektor till huvudmannen om att en utredning om en elevs frånvaro har inletts (mottagande av anmälningarna är delegerat från barn- och utbildningsnämnden till Elevhälsochef) Beslutsunderlag Delegationsförteckning nummer 6 2026, från Barn & Utbildning 2026-09-29. ___________________ Dnr 2026-000449

BUN § 47 Fjärrundervisning Tibro kommun, Läsåret 2026/2027 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att bedriva fjärrundervisning under läsåret 2026/2027 inom modersmålsundervisning. att uppdra till förvaltningschef att anmäla beslutad fjärrundervisning till Skolinspektionen. Ärendet Bestämmelser om fjärrundervisning finns i skollagens 21 kapitel, skolförordningen 5a kap samt gymnasieförordningen 4a kap. Det är huvudmannen som ska besluta om fjärrundervisning och beslut om fjärrundervisning ska anmälas till Skolinspektionen. Beslut om fjärrundervisning ska fattas för ett läsår i taget och avse ett visst ämne. En huvudman behöver skicka in en anmälan per skolenhet till Skolinspektionen. Fjärrundervisning får endast utföras av huvudmän inom skolväsendet. Elever som deltar i fjärrundervisning ska göra det i lokaler som skolenheten disponerar. Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare. I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska handledaren finnas närvarande där eleverna befinner sig. Ett av de ämnen i grundskolan där fjärrundervisning får användas är modersmål. Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning än andra elever. Det finns inga krav på att språket ska vara elevens dagliga umgängesspråk eller att eleven ska ha några kunskaper i språket. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i dessa språk om  en elev vill få undervisning (det finns alltså inget krav på fem elever, som i övrig modersmålsundervisning)  det finns en lämplig lärare. Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att undervisa i modersmål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om fjärrundervisning Tibro kommun, 2026-09-03 ___________________ Dnr 2025-000576

BUN § 48 Remiss - Samverkansavtal om naturbruksutbildningarna mellan VGR och kommunerna. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ingå som part i samverkansavtalet om naturbruksutbildning med Västra Götalandsregionen, med start den 1 januari 2029. Ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) ansvarar för gymnasial naturbruksutbildning, vuxenutbildning samt vissa yrkeshögskoleutbildningar inom naturbruksområdet. Utbildningarna regleras genom samverkansavtal mellan regionen och länets 49 kommuner. Avtalet reglerar utbildningar inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen Programinriktat val och Yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning men dessa regleras inte av avtalet. Västra Götalandsregionen (VGR) förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet på fem platser i Västra Götaland – Naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp samt Axevalla Hästcentrum. För närvarande pågår även verksamhet på Angereds gård men denna är under avveckling. Cirka 675 ungdomar i gymnasieåldern studerar vid naturbruksskolorna. Finansieringen av gymnasieutbildningen sker genom tre bidrag; interkommunal ersättning (IKE) från kommunerna till VGR, skattefinansiering från kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen. Det senare var inte en del av den ursprungliga modellen men har vuxit fram i takt med att kostnaderna för utbildningen har ökat i snabbare takt än intäkten via skatteväxlingen. Mellanskillnaden har täckts av VGR. När många elever sökt sig till skolorna eller när kostnaden för utbildningen har ökat snabbare än skatteunderlaget, har mellanskillnaden ökat. De tre intäktskällorna har för närvarande följande andelar av den totala inkomsten till utbildningen: • 50 procent IKE • 13 procent ägarbidrag • 37 procent genom skatteväxlingen Föreliggande avtal som ska gälla från den 1 januari 2029 har renodlat finansieringen. Finansieringen från kommunerna kommer enbart att ske genom IKE. När det nya avtalet träder i kraft ska skatteväxlingen vara avvecklad. I och med att skatteväxlingen för naturbruksutbildningen mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland avvecklas erbjuds kommunerna att ingå ett sekundärt samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Det sekundära samverkansavtalet är frivilligt till skillnad från tidigare samverkansavtal mellan VGR och kommunerna som samtliga kommuner var tvungna att ingå i eftersom det byggde på skatteväxling. Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan regionen grundades, är den kritik som vissa kommuner riktat mot det befintliga avtalet. Dessa kommuner har varit kritiska mot skatteväxlingen – att samtliga 49 kommuner i Västra Götaland avstår skatt till regionen för att finansiera regional naturbruksutbildning. Kritiken blev stark på grund av att VGR-skolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark). Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För kommunerna med de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att de deltog i finansieringen av VGR:s skolor men hade mycket få elever på dessa skolor. Flertalet elever i dessa kommuner studerade i stället på friskolorna som vuxit fram sedan VGR:s skolor lagt ner. För dessa elever fick kommunerna betala fullt pris och kunde inte tillgodogöra sig finansieringen som kom genom skatteväxlingen. Det upplevs som orättvist att kommunerna är med och finansierar VGR-skolorna samtidigt som de betalar fullt pris för de elever som går på friskolorna. Det är grunden för kritiken och för kravet att ett nytt avtal ska tas fram som fullt ut bygger på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för kommuner att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman. Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som primärt syftade till att utreda en alternativ modell till dagens samverkansavtal. Utredningen slutrapporterades till beredningen för hållbar utveckling och regionstyrelsen i april 2025, och låg till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ett nytt avtal. Besluten i VGR och kommunerna att skatteväxlingen upphör att gälla från den 1 januari 2029 ska meddelas finansdepartementet före den 1 september året innan avvecklingen, alltså senast den 31 augusti 2028. Påverkan på Tibro kommun Tibro kommun har ett antal elever som studerar på naturbruksprogrammen vid Västra Götalandsregionens naturbruksskolor (16 stycken elever läsåret 2026/2027) och vid fristående huvudmän inom regionen (5 stycken elever läsåret 2026/2027). Tibro kommun har 5 stycken elever som studerar på fristående naturbruksskolor som ligger utanför regionen. För närvarande bidrar Tibro kommun till finansieringen av VGR:s naturbruksskolor genom skatteväxling (1 öre av kommunalskatten) och betalar dessutom full interkommunal ersättning (IKE) för elever som studerar vid fristående naturbruksskolor. Detta innebär en form av dubbelfinansiering. I det nya avtalet upphör finansieringen genom skatteväxling och all finansiering sker genom IKE. Det innebär att kommunens kostnader blir direkt kopplade till antalet elever som går utbildningen, oavsett huvudman. För Tibro kommun innebär förändringen följande:  Ökad kostnadstransparens, då kommunen enbart betalar för de elever som faktiskt går utbildningen.  Ökade kostnader jämfört med nuvarande modell eftersom kommunen inte längre får del av den subvention som tidigare tillförts via regionskatten.  Den ökade kostnaden dämpas dock av den statliga programvalsfaktorn i kostnadsutjämningssystemet, som beaktar att elever i Tibro i högre grad väljer kostsammare yrkesprogram.  Förändringen ger en mer rättvis och laglig modell för finansiering mellan kommuner och regionen, men kommer medföra en ökad kostnad för kommuner med relativt många naturbrukselever, såsom Tibro kommun Ekonomisk påverkan I förslag till samverkansavtal baseras ersättningen till VGR på självkostnad för utbildningarna. Givet vad som idag är känt vad gäller kostnad för utbildningarna och med utgångspunkt i antal elever läsåret 2025/2026 som är folkbokförda i kommunen beräknas den ekonomiska påverkan: Baserat på det antal elever som Tibro kommun hade läsåret 2025/2026 uppgår kostnaden till 3 121 826 kr. Om riksprislistan skulle appliceras för samma antal elever skulle kostnaden uppgå till 5 618 834 tkr. VGRs naturbruksutbildningar bedrivs till en lägre kostnad än riksprislistan. Genom avtalet kommer ersättningen till fristående gymnasieskolor att vara densamma som ersättningen till VGR. Med motsvarande antal elever i det nya avtalet uppgår kostanden till 5 332 844 kr. Sammantaget innebär det en ökad kostnad för Tibro kommun om 2 211 019 kr per år jämfört nuläget. (källa: Utredning om ny modell för samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna om gymnasial naturbruksutbildning). Kostnad med Kostnad enligt Kostnad med nya Ökad kostnad med nuvarande avtal riksprislistan avtalet nya avtalet 3 121 826 kr 5 618 834 kr 5 332 844 kr 2 211 019 kr Värt att notera är att kommuner med höga kostnader för gymnasial utbildning, vanligen till följd av att en större andel elever väljer yrkesförberedande program med högre utbildningskostnad, i viss utsträckning blir kompenserade genom programvalsfaktorn i kostnadsutjämningssystemet. Om och hur denna utjämning kommer att påverkas genom den förändring som samverkansavtalet innebär är i nuläget inte möjligt att uttala sig om. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse - Samverkansavtal om naturbruksutbildningarna mellan VGR och kommunerna 2026-09-04  Protokollsutdrag från regionfullmäktige 2026-05-26 § 102  Protokollsutdrag från beredningen för hållbar utveckling 2026-04-16 § 8  Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029-2032  Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen 2026-04-16  Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången 2026-04-16  Bilaga 4. Frågor och svar om regionalt samverkansavtal om naturbruksutbildning 2029-2032 Beslutet skickas till  Verksamhetschef Kompetenscenter  Västra Götalandsregionen ___________________ Dnr 2026-000353

BUN § 49 Förlängning av samverkasanstrategi Utbildning Skaraborg och samverkansavtal för gymnasie- och vuxenutbildning i Skaraborg Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar:  Att godkänna förlängning av Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg 2023-2026 till gälla till och med 2028, med de redaktionella justeringar som framgår av Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg under rubrik Prioriterat område 2.  Att godkänna förlängning av Samverkansavtal för vuxenutbildningarna i Skaraborg 2025–2027 till och med 31 december 2028.  Att godkänna förlängning av Samverkansavtal Samhällsorientering i Skaraborg 2025–2027 till och med 31 december 2028.  Att godkänna förlängning av Samverkansavtal för gymnasieutbildningarna i Skaraborg 2024-2027 till och med 31 december 2028. Ärendet Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg 2023-2026, Samverkansavtal för vuxenutbildningarna i Skaraborg 2025-2027 och Samverkansavtal Samhällsorientering i Skaraborg 2025-2027 och Samverkansavtal för gymnasieutbildningarna i Skaraborg 2024-2027 löper ut under 2027. Under samma period genomför regeringen flera utbildningsreformer som påverkar skolväsendet, däribland: Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, förbättrat stöd i skolan, nya läroplaner, ett likvärdigt betygssystem, tid för undervisningsuppdraget, legitimation och behörighet i den tioåriga grundskolan, utökade registerkontroller inom skolväsendet, ökad insyn i fristående skolor, överlämnande av uppgifter mellan skolor i brottsförebyggande syfte samt bättre förutsättningar för yrkesutbildning. Mot bakgrund av det höga reformtrycket och behovet av samordning föreslår skol- och utbildningscheferna i Skaraborg att samverkansstrategin och avtalen förlängs till 2028, med endast redaktionella justeringar. Detta möjliggör fortsatt stark samverkan utan att lägga resurser på omfattande revideringar under en period av intensiv reformimplantering. Trots det pågående reformarbetet bedöms Samverkansstrategi Utbildning Skaraborg 2023-2026 vara fortsatt relevant. Strategin är formulerad på ett övergripande sätt som gör den hållbar över tid. De redaktionella justeringarna avser följande delar: Prioriterat område 2 ”Kompetensförsörjning för en arbetsmarknad där utbud och efterfrågan är i balans”, där artificiell intelligens (AI) införs och i vissa benämningar uppdateras. I det nuvarande gymnasieavtalet anges att Utbildningsgruppen är beslutande i dimensioneringsunderlaget. I praktiken är dock Utbildningsgruppens roll rådgivande, medan beslutanderätten ligger hos direktionen. Det noteras särskilt att beslutanderätten omfattar att fastställa dimensioneringsunderlaget. Den egna kommunen är suverän i beslutet om att anpassa det lokala utbudet utifrån dimensioneringsunderlagets rekommendationer. Beslutsunderlag  Samverkansstrategi för Utbildning Skaraborg 2023 – 2026  Samverkansavtal för kommunal vuxenutbildning i Skaraborg 2025-2027  Samverkansavtal gällande Samhällsorientering Skaraborg 2025-2027  Samverkansavtal för gymnasieutbildningarna i Skaraborg 2024-2027 Beslutet skickas till Skaraborgs kommunalförbund ___________________ Dnr 2026-000450

BUN § 50 Internkontrollplan 2027 för barn- och utbildningsnämnden Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna genomförd risk- och väsentlighetsanalys inför internkontrollplan 2027. Ärendet Enligt ”Regler för internkontroll i Tibro kommun” ska varje nämnd inför varje år upprätta en risk- och väsentlighetsanalys inom det egna ansvarsområdet. Denna är utgångspunkten för vilka kontrollmoment som ska tas med i nämndens internkontrollplan för nästkommande år. Internkontrollplanen ska säkerställa att följande uppnås:  Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Innebär att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställd verksamhetsinriktning och mål  Tillförlitlig redovisning och rapportering av verksamheten Innebär att kommunstyrelse och nämnder har tillgång till rättvisande räkenskaper och verksamhetsuppföljning  Efterlevnad av tillämpliga regelverk Innebär att lagar, regler och interna styrdokument ska följas när det gäller kommunens styrprocess och den löpande verksamhetsutövningen Barn- och utbildningsnämnden har en fastställd internkontrollplan för 2026 som är baserad på tillhörande risk- och väsentlighetsanalys och som har följts upp enligt reglementet. Underlaget för risk- och väsentlighetsanalysen inför internkontrollplanen 2027 består av kontrollmomenten i internkontrollplan 2026. På arbetsutskottets sammanträde 2026-09-15 genomförs risk- och väsentlighetsanalys, och då finns möjlighet att ta bort eller lägga till risker i underlaget för risk- och väsentlighetsanalysen. Arbetsutskottets analys presenteras sedan på nämndsammanträdet 2026-09-29 för godkännande. Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde i november 2026 ska sedan Internkontrollplanen för 2027 tas upp för fastställande. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse om risk- och väsentlighetsanalys inför 2027 års internkontrollplan BUN, 2026-09-29  Regler för intern kontroll inkl bilagor, 2021-11-01  Inför BUNAU 2026-09-15: Underlag för risk- och väsentlighetsanalys inför internkontrollplanen BUN 2027  Inför BUN 2026-09-29: Risk- och väsentlighetsanalys BUN 2027, Förslag från AU Beslutet skickas till Kommunens revisorer ___________________ Dnr 2026-000354

BUN § 51 Tillkommande information, rapporter och inbjudningar nummer 6, 2026 Beslut Barn- och utbildningsnämnden noterar informationen. Ärendet a) Delgivning av beslut: KF § 92 Revisionsberättelse och granskningsrapport Tibro kommun år 2025 och fråga om ansvarsfrihet. b) Delgivning av beslut: KS § 88 Jämställt Västra Götaland 2024-2027. c) Delgivning av beslut: KF § 99 Budget för Tibro kommun 2027, med plan för 2028-2029. d) Kränkande behandling – Nya regler, tydligare ansvar och minskad dokumentation vid kränkande behandling e) Delgivning av beslut från Direktionen Skaraborgs kommunalförbund - ansökan om sociala investeringsmedel för satsningen "Det syns inte" f) Delgivning av beslut: KS §111 Revidering av Riktlinjer för inköp i Tibro kommun. Beslutsunderlag Protokollsutdrag 2026-09-15 § 37 Tillkommande information, rapporter och inbjudningar nummer 6, 2026 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-17 § 92

BUN § 52 Budgetuppföljning prognos tertial 2, delårsbokslut 2026 Beslut Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett prognosticerat överskott om +1,6 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden beslutar fastställa budgetuppföljning prognos tertial 2 och delårsbokslut 2026 samt redovisad uppföljning av nämndens mål och uppdrag från verksamhetsplan 2026. Ärendet Syftet med delårsberättelsen är att vara ett stöd för uppföljning och analys för perioden januari till augusti 2026 och för att visa hur mål och ambitioner samspelat med nämndens ekonomiska resultat. Vidare utgör delårsberättelsen och dess analyser underlag för nästa års verksamhetsplan. Delårsberättelsen har sin utgångspunkt i nämndens verksamhetsplan och ska lyfta nämndens ansvar att bidra till de strategiska målen och kommunens resultat. Hänsyn behöver tas till hela styrkedjan, det vill säga såväl nationell som kommunal styrning. Delar av de nationella målen för förskola och grundskola är sorterade under de tre strategiska kommunala målen men redovisas också separat i verksamhetschefernas kvalitetsrapporter för förskola respektive grundskola läsåret 2025/2026. För att ge barn- och utbildningsnämnden detaljerad information om budget och de måluppföljningar och analyser som gjorts i verksamheterna kompletteras delårsbokslutet med ytterligare dokumentation utöver delårsberättelsen:  En bilaga gällande ekonomidelen som redovisar prognosen för tertial 2 för respektive ekonomiska enhet inom förvaltningen.  Kvalitetsrapport verksamhetsområde grundskolan, anpassade grundskolan, fritidshem och introduktionsprogrammet 2025-2026  Kvalitetsrapport verksamhetsområde förskola 2025-2026  Kvalitetsrapport verksamhetsområde Tibro kompetenscenter 2025-2026 Sammanfattning av viktiga händelser januari till augusti:  Förskoleorganisationen har anpassats till ett minskat barnantal. Förskolan Karusellen har avvecklats inför höstterminen 2026, antalet kommunala förskolor har minskat från åtta till sju och organisationen går från 29 till 26 avdelningar.  Introduktionsprogrammen har flyttat från Fågelvikskolan till Tibro Kompetenscenter inför höstterminen 2026. Flytten ger eleverna en ny lärmiljö, samlar verksamheter riktade till ungdomar och frigör samtidigt lokaler för den anpassade grundskolan.  Förvaltningen har tillsammans med Socialförvaltningen och med stöd av verksamhetsutvecklare intensifierat förberedelserna inför kommande krav inom arbetsmarknadsområdet och fortsatt utveckla samverkan mellan arbetsmarknadsenheten och individ- och familjeomsorgen. Arbetet syftar till att stärka vägen till arbete eller studier och minska behovet av ekonomiskt bistånd. Förberedelserna omfattar målgruppsanalys, ansvarsfördelning, behov av aktiviteter, individuell planering, informationsdelning och resursbehov. De nationella reglerna trädde i kraft den 1 juli 2026 och kommunens skyldighet efter tre månaders stöd börjar tillämpas den 1 oktober 2026  Förvaltningen har en löpande omvärldsbevakning och har påbörjat viss planering inför de omfattande nationella skolreformerna. Reformpaketet rör bland annat nya läroplaner och kursplaner, förändrat betygssystem, reglerad undervisningstid, förbättrat stöd samt skärpta krav på trygghet och studiero.  Det långsiktiga utvecklingsarbetet med undervisningens kvalitet och genomförande har fortsatt. En gemensam målbild, ansvarsfördelning och tidsplan har tagits fram. Från höstterminen 2026 riktas 15 försteläraruppdrag mot undervisningens kvalitet och metoden undervisningsanalys  Skolbibliotekarietjänsten överfördes den 1 januari 2026 till Barn & Utbildning för att stärka skolbibliotekets roll i undervisningen. Från augusti överförs även en studie- och yrkesvägledare från Tibro Kompetenscenter till grundskolans verksamhetsområde för att komma närmare skolorna. Måluppfyllelse mål 1 – Självförsörjning och meningsfull vardag  Antalet deltagare som gått vidare till arbete eller studier har ökat jämfört med tidigare år och resultaten visar en positiv stegförflyttning.  Betydande förberedelser har genomförts för aktivitetskravet genom stärkt samverkan mellan arbetsmarknadsenheten och individ- och familjeomsorgen  Samarbetet med Arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen i Skövde och Hjo folkhögskola har utvecklats och skapat fler vägar till arbete och studier.  Trots förbättrade resultat i att stegförflytta individer kvarstår utmaningar kopplade till långtidsarbetslöshet, unga inom KAA och utrikes födda. Måluppfyllelse mål 2 - Livskraftig boendekommun  Ett strukturerat utvecklingsarbete pågår för att stärka enhetlig och rättssäker dokumentation samt förbättra uppföljningen inom förvaltningen.  Digitaliseringen har utvecklats genom införande av nya e-tjänster, utökad användning av digital post, säker digital kommunikation och digital signering.  Arbetet med en mer ändamålsenlig stödorganisation har påbörjats genom översyn av det skoladministrativa stödet och utveckling av budget- och prognosprocesser.  Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år och ligger lägre än kommunens genomsnitt samtidigt som tidigare HME-resultat visar en positiv utveckling. Måluppfyllelse mål 3 - Kvalitativ välfärd  Ett strukturerat utvecklingsarbete pågår för att stärka enhetlig och rättssäker dokumentation samt förbättra uppföljningen inom förvaltningen.  Digitaliseringen har utvecklats genom införande av nya e-tjänster, utökad användning av digital post, säker digital kommunikation och digital signering.  Arbetet med en mer ändamålsenlig stödorganisation har påbörjats genom översyn av det skoladministrativa stödet och utveckling av budget- och prognosprocesser.  Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år och ligger lägre än kommunens genomsnitt samtidigt som tidigare HME-resultat visar en positiv utveckling. Nämndens ekonomiska resultat per 260831 och helårsprognos Tabell: Budgetuppföljning med prognos Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Avvik % Nämnd och Gemens.resurser 17,4 16,9 0,4 2,4% Förskola 76,2 74,6 1,6 2,1% Grundskola 175,1 173,3 1,8 1,0% Gymnasieskola 69,4 70,4 -1,0 -1,4% Kompetenscenter 13,9 15,1 -1,3 -9,1% S:a nämnd 351,9 350,3 1,6 0,4% Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett överskott om +1,6 mnkr vid Tertialprognos 2 2026 vilket motsvarar en budgetavvikelse med +0,4%.  Nämnd och gemensamma resurser redovisar en mindre avvikelse på +0,4 mnkr, främst genom minskad användning av förvaltningsgemensamma medel för att täcka ökade personal- och lokalkostnader.  Förskolan visar en avvikelse på +1,6 mnkr, vilket i huvudsak beror på att avsatta medel för omfördelning av personal vid stängningen av Karusellens förskola inte behövdes i full utsträckning (+1,0 mnkr). Kostnader för köpta utbildningsplatser minskar något samtidigt som statsbidragsintäkterna ökar.  Grundskolan totalt uppvisar ett överskott på +1,8 mnkr, där minskade undervisningskostnader inom grundskolan är den främsta orsaken (+3,8 mnkr). Överskottet minskas delvis av ökade kostnader för fritidshem (-2,0 mnkr) till följd av ett ökat elevantal. Ökade kostnader för utbildningsplatser, läromedel, datorer och lokaler täcks av ökade statsbidrag.  Gymnasieverksamheten redovisar ett underskott på -1,0 mnkr. Orsaken är främst dyrare programval inom gymnasieskolan (-3,0 mnkr), medan budgeterad post för KAA-handläggare och anpassad gymnasieskola visar överskott.  Kompetenscenter redovisar totalt ett underskott på -1,3 mnkr. Underskottet drivs främst av uppdragsutbildning och KAA, där minskade intäkter inom industriteknisk utbildning (-0,5 mnkr) samt omförda kostnader från annat konto är bidragande orsaker. SFI uppvisar också ett underskott (-0,5 mnkr) på grund av ett högre elevantal än budgeterat. Arbetsmarknadsåtgärder visar däremot överskott eftersom avsatta medel finansierats av tilläggsbudget för Aktivitetskravet, trots underskott från Mini-zoo och ökade införande kostnader av nytt IT-system. Nämnd och Gemensamma resurser Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Nämnd/Au 1,5 1,5 0,0 Gemensamma resurser 15,8 15,5 0,4 S:a Nämnd o Gemens.res 17,4 16,9 0,4 Nämnd och gemensamma resurser redovisar en avvikelse med +0,4 mnkr. Överskottet beror på minskad användning av förvaltningsgemensam reserv (+1,0 mnkr) för att möta ökade personal- och lokalomkostnader (-0,6 mnkr). Förskola Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Förskola 76,2 74,6 1,6 S:a Förskola 76,2 74,6 1,6 Förskolan uppvisar en avvikelse med +1,6 mnkr. Merparten beror på minskat behov av de extra medel som avsattes i budgeten för att få en mjukare övergång vid omfördelning av personal i samband med stängningen av Karusellens förskola (+1,0 mnkr). Köp av utbildningsplatser beräknas minska (+0,2 mnkr) samtidigt bedöms intäkterna från statsbidrag öka (+0,3 mnkr) jämfört mot budget. Grundskola Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Fritidshem 13,0 15,0 -2,0 Förskoleklass 9,1 9,3 -0,2 Grundskola 141,9 138,4 3,5 Anpassad grundskola 11,1 10,6 0,5 S:a Grundskola 175,1 173,3 1,8 Grundskolan totalt rapporterar ett överskott med +1,8 mnkr.  Fritidshem redovisar en avvikelse med -2,0 mnkr. Huvuddelen kommer från ökat personalbehov (-2,3 mnkr) inom fritids som en följd av ökat elevantal samt något ökade intäkter från föräldraavgifter (+0,2 mnkr).  Förskoleklass visar på ett underskott med -0,2 mnkr. Differensen beror på ökat personalbehov i elevgrupp samt fler elever jämfört mot budget.  Grundskolans delområde uppvisar ett plusresultat om +3,5 mnkr. Budgetavvikelsen kommer främst från minskade personalkostnader inom grundskolan. Undervisningskostnaderna pekar mot ett större personalöverskott (+3,8 mnkr) som beror på flera orsaker. Verksamheten har haft vakanser, viss svårighet att få tag i behöriga lärare, resurslärare och specialpedagoger, viss omställning från elevassistenter till lärarassistenter där större delen av personalkostnaden finansierats utav statsbidrag samt att vissa sjukskrivningar, tjänstledigheter och föräldraledigheter ersatts med billigare vikarier. En utökning av kuratortjänst från hösten medför däremot ökade kostnader inom grundskolans elevhälsa (-0,3 mnkr). Köp av utbildningsplatser och tillhörande extra stöd beräknas öka (-0,9 mnkr) då fler elever väljer annan huvudman. Verksamheten prognosticerar ökade kostnader för läromedel, datorer samt lokalkostnader (-0,9 mnkr). Statsbidrags intäkterna beräknas öka (+1,8 mnkr) jämfört mot budget.  Anpassad grundskola redovisar en positiv avvikelse med +0,5 mnkr. Avvikelsen avser minskad användning av central reserv (+0,3 mnkr) samt minskade kostnader för undervisning (+0,2 mnkr). Gymnasieskola Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Gymnasieskola 60,1 61,8 -1,7 Anpassad gymnasieskola 9,3 8,5 0,8 S:a Gymnasieskola 69,4 70,4 -1,0 Gymnasieverksamheten i sin helhet visar på en negativ budgetavvikelse med -1,0 mnkr.  Gymnasieskolan uppvisar en avvikelse med -1,7 mnkr. Den större avvikelsen kommer från dyrare programval inom gymnasiet (-3,0 mnkr) än budgeterat. Detta trots att budgeten för ändamålet höjdes med 6 mnkr mellan budget 2025 och 2026. Fler elever väljer fortsatt mer kostsamma program. Elevsnittet har ökat med 1,5 elev jämfört mot budget till 354,5. Prognosen är beräknad utifrån antagningsbeskeden i juli. Kostnader för inackordering och resor (+0,5 mnkr) och behov av extra stöd (+0,3 mnkr) bedöms däremot bli lägre. Gymnasieunderskottet har minskats på grund av omförande av kostnader som omförts från annat konto (+0,6 mnkr)  Anpassad gymnasieskola redovisar en avvikelse med +0,8 mnkr. Verksamheten har oförändrat elevsnitt jämfört mot budget (13,5 st). Prognosen pekar mot ett överskott då det program som de flesta av våra elever väljer blev billigare än budgeterat (+0,6 mnkr) samt att taxikostnaderna beräknas minska (+0,2 mnkr). Kompetenscenter Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Grundvux 0,4 0,3 0,1 Gymnasial vuxenutbildning 2,0 2,2 -0,2 Anpassad vuxenutbildning 0,1 0,0 0,1 Svenska För Invandrare 1,8 2,3 -0,5 Uppdragsutbildning vux och KAA 1,9 3,0 -1,1 Flyktingmottagande 0,0 0,0 0,0 Arbetsmarknadsåtgärder 7,7 7,3 0,4 S:a Kompetenscenter 13,9 15,1 -1,3 KAA - Kommunalt aktivitetsansvar, kommunens ansvar för unga mellan 16 och 20 år Kompetenscenter totalt rapporterar ett underskott om -1,3 mnkr.  Grundvux redovisar en mindre avvikelse om +0,1 mnkr. Antalet studerande beräknas bli något färre.  Gymnasial vuxenutbildning redovisar ett underskott om -0,2 mnkr. Antalet studerande förväntas bli fler än beräknat (-0,4 mnkr) men en dubbelbudgeterad avgift (+0,2 mnkr) minskar underskottet.  Anpassad vuxenutbildning redovisar en mindre avvikelse om +0,1 mnkr. Orsaken är en elev färre under höstterminen.  Svenska för invandrare (SFI) redovisar ett underskott om -0,5 mnkr. Fler elever bedöms läsa SFI jämfört mot budget vilket medför ett underskott. Elevantalet varierar inom SFI och därför blir verksamheten svårprognosticerad. I januari var det 64 st. elever, i april var det 53 st., i augusti var det 51 st. Prognosen bygger på föregående års trend med fallande elevantal med en uppskattning om 50 st. elever.  Uppdragsutbildning vux och KAA visar sammanlagt ett underskott om -1,1 mnkr. Uppdragsutbildning vux står för avvikelse om -0,5 mnkr, som framför allt kommer från minskade intäkter avseende Industriteknisk utbildning där färre elever än budget påbörjade trots högt söktryck. Ökade krav från Folkuniversitetet om antalet undervisningstimmar medför också ökade driftskostnader. Omföring av kostnder som budgeterats på annat konto står för -0,6 mnkr av underskottet.  Flyktingmottagande redovisar ingen avvikelse.  Arbetsmarknadsåtgärder uppvisar ett överskott med +0,4 mnkr. Differensen kommer i huvudsak från tre avvikelser. Den första avvikelsen kommer från medel för förstärkt verksamhetsutvecklare inom AME som frigjorts i (+0,9 mnkr) då nämnden erhöll tilläggsbudget för Aktivitetskravet. Förstärkningen är gjord för att intensifiera och effektivisera processen mellan AME och IFO i syfte att få fler i egenförsörjning. Den andra avvikelsen beror på underskott hos Mini-zoo (-0,3 mnkr). Underskottet hänför sig till lägre intäkter för inträde pg a färre betalande besökare (-0,2 mnkr) samt ökade personalkostnader (-0,1 mnkr). Den tredje avvikelsen hänför sig till licenskostnad och införandepaket av Life Care (-0,2 mnkr), ett nytt stödsystem för hantering och administration av arbetsmarknadsåtgärder och insatser. Extraordinärt stöd från förskola till gymnasiet 260831, mnkr Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Ext.ord.stöd internt förskola 1,7 2,2 -0,5 Ext.ord.stöd internt förskoleklass 0,7 0,6 0,1 Ext.ord.stöd internt grundskola 6,3 5,5 0,9 Ext.ord.stöd internt anp grundskola 0,0 0,0 0,0 Ext.ord.stöd externt förskola 0,0 0,1 -0,1 Ext.ord.stöd externt grundskola 0,2 0,9 -0,7 Ext.ord.stöd externt anp grundskola 0,0 0,0 0,0 Ext.ord.stöd externt gymn 1,2 1,0 0,3 Ext.ord.stöd externt anp gymn 1,4 1,4 0,0 S:a Extra ordinärt stöd 11,5 11,6 -0,1 varav S:a Extra ordinärt stöd internt 8,7 8,2 0,5 varav S:a Extra ordinärt stöd externt 2,8 3,4 -0,6 Bidrag för extraordinära stödinsatser internt bedöms bli lägre än budget. De externa tilläggsbeloppen visar däremot ett underskott om -0,6 mnkr och återfinns främst inom grundskolans område. Statsbidrag 260831, mnkr Statsbidrag per bidragsgivare Bidragsgivare (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Stat o andra statl.myndigh., Länsst. mm -1,6 -1,8 0,2 Skolverket -23,6 -26,0 2,4 Migrationsverket -3,8 -3,7 -0,1 Arbetsförmedlingen -3,7 -3,8 0,2 Kommunalförbund och SKL -0,8 -1,5 0,7 Regioner -0,4 -0,7 0,3 S:a Bidragsgivare -33,7 -37,5 3,8 Statsbidragen har ökat +3,8 mnkr jämfört mot budget. Skolverket är den största bidragsgivaren och står även för den största avvikelsen. Fördelning och avvikelser per verksamhetsområde redovisas i nedanstående tabell. Statsbidrag per verksamhetsområde Verksamhetsområde (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Fördeln stb % Gems. resurser 0,0 0,0 0,0 0% Förskola -6,2 -6,5 0,3 17% Grundskola -18,7 -20,9 2,1 56% Gymnasieskola -0,2 -0,5 0,4 1% Kompetenscenter -8,6 -9,6 1,0 26% S:a Verksamhetsområde -33,7 -37,5 3,8 100% Grundskolan innehar både merparten av statsbidragen och den största ökningen jämfört mot budget. Större avvikelser jämfört mot budget, redovisas nedan.  Förskola Kvalitetshöjande åtgärder i förskola +0,2 mnkr.  Grundskola Personalförstärkning totalt +1,8 mnkr (Lärarassistenter, Speciallärare, Elevhälsa). Inköp av litteratur +0,2 mnkr. Integrationsschablon barn +0,2 mnkr.  Gymnasieskola VGR Naturbruk +0,3 mnkr.  Kompetenscenter Grön Arena +0,7 mnkr. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor+0,2 mnkr. Överväganden inför verksamhetsplan 2027 Barn- och utbildningsnämnden står inför omfattande förändringar både lokalt och nationellt. Delårsrapporten visar att flera viktiga utvecklingsinsatser har genomförts samtidigt som kvalitetsrapporterna pekar på behov av fortsatt utvecklingsarbete för att stärka likvärdighet, måluppfyllelse och kvalitet i hela utbildningskedjan. Den demografiska utvecklingen med minskande barn- och elevkullar innebär ett fortsatt behov av att anpassa organisation, lokaler och resurser. Förändringarna behöver genomföras på ett sätt som säkerställer kvalitet, likvärdighet och långsiktigt hållbara förutsättningar för barn och elevers lärande. Kvalitetsrapporterna visar att undervisningens kvalitet även fortsättningsvis behöver vara ett prioriterat utvecklingsområde. Flera verksamheter beskriver ökad samsyn, gemensamma strukturer och stärkt systematik, men behovet kvarstår av att utveckla analysen av sambandet mellan undervisning, genomförda insatser och barns eller elevers lärande. Även arbetet med tidiga insatser, elevhälsa samt uppföljning av stödinsatsers effekter behöver fortsätta utvecklas. Närvaro, trygghet och studiero är fortsatt grundläggande förutsättningar för lärande. Det systematiska arbetet har bidragit till en positiv utveckling, men utmaningar kopplade till omfattande frånvaro kvarstår. Inom arbetsmarknadsområdet innebär det nya aktivitetskravet ökade krav på samverkan och kommunens förmåga att erbjuda relevanta aktiviteter och vägar till egenförsörjning. Samtidigt förväntas flera nationella reformer få genomslag under kommande år, vilket kommer att kräva kompetensutveckling, förändrade arbetssätt och organisatoriska anpassningar. För att verksamheterna ska kunna möta dessa utmaningar behöver arbetet med digitalisering, administrativa stödprocesser och ändamålsenligt stöd till chefer fortsätta utvecklas. Detta är viktiga förutsättningar för ett starkt pedagogiskt ledarskap och en fortsatt positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat. Beslutsunderlag  Tjänsteskrivelse om delårsbokslut augusti 2026, 2026-09-08  Delårsberättelse augusti 2026, Barn- och utbildningsnämnden, 2025-09-15  Kvalitetsrapport verksamhetsområde förskola 2025-2026  Kvalitetsrapport verksamhetsområde introduktionsprogrammen 2025-2026  Kvalitetsrapport verksamhetsområde fritidshemmet 2025-2026  Kvalitetsrapport verksamhetsområde förskoleklass och grundskola 2025-2026  Kvalitetsrapport verksamhetsområde anpassad grundskola 2025-2026  Kvalitetsrapport Tibro kompetenscenter 2025-2026 Beslutet skickas till Kommunens revisorer ___________________ Undertecknat av följande personer Ann Margareta Ohlsson E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-10-02 08:00:02 Transaktionsidentitet: 3C0F202C8470AA8FB3AC580930C5C7859CBAC74411 ANDREAS RÄNNARE E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-10-05 16:09:01 Transaktionsidentitet: 59FBD799D2BF6F2DEB3DE2CBC6FE3A4E087C9B9B9F JOHANNA E K VALLINDER AVDIC E-Legitimation: BankID Mobile Datum: 2026-10-06 11:36:54 Transaktionsidentitet: DD29710943E4FE05EE0C3342C3024A3B710734FCE6 Underskriftstjänst: twoday Underskriftstjänst © twoday Dokumentet är signerat av Ciceron DoÄ Organisation Organisation: Tibro kommun Organisationsnr: 21200-1660 E-post: kommun@tibro.se Hemsida: www.tibro.se © twoday

Beslut KS § 88 Jämställt Västra Götaland 2024-2027 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2026-06-17 § 99 Budget 2027 slutversion Kränkande behandling - Nya regler, tydligare ansvar och minskad dokumentation vid kränkande behandling ___________________ Dnr 2026-000451