Miljönämnden — 27 april 2026

9 § miljöbalken för att: - leda om samt lägga ned ny trumma i Svarttjärnbäcken, samt - i bygg- och driftskede leda bort inläckande grundvatten från skärning för järnväg i Stockvik Trafikverket yrkar vidare att mark- och miljödomstolen: - bestämmer tiden inom vilken arbetena ska vara utförda till åtta (8) år räknat från det att domen har vunnit laga kraft, och - bestämmer tiden inom vilken anspråk med anledning av oförutsedd skada får framställas till fem (5) år från arbetstidens utgång. 511/1435

§ 10 Natur- och friluftsplan - beslut om vision, mål och strategier (KS-2017-00681-3) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förslag till ”Natur- och friluftsplan – Vision, mål och strategier” daterat 2017-11-27 som ett nytt styrdokument för Sundsvalls kommun att natur- och friluftsplanen ska gälla tillsvidare, följas upp en gång per mandatperiod och revideras vid behov att överlåta till kommunstyrelsen att besluta om ”Natur- och friluftsplan – Vision, mål och strategier” är i behov av revidering och i så fall ansvara för att ta fram ett nytt förslag till kommunfullmäktige i samråd med berörda nämnder att uppdra till kommunstyrelsen att informera kommunala nämnder och bolag om uppdrag enligt sidan 9 i natur- och friluftsplanen där det bland annat framgår att de senast år 2019 ska besluta om en handlingsplan för hur respektive nämnd och bolag ska medverka till att genomföra natur- och friluftsplanen att uppdrag enligt sidan 9 i natur- och friluftsplanen ska finansieras inom ram, med undantag av nedanstående att-sats att arbetet med att digitalisera de delar av fakta och planeringsunderlag som är relevant för fysisk planering ska finansieras via särskilt beslut om medel för att bekosta utredningar inför uppdatering av gällande översiktsplan enligt KF 2017-06-26 § 161 punkt 3 att avsluta det deluppdrag under MRP-uppdrag 17 Sammanhängande grönområden/biologisk mångfald (år 2012) som berör framtagandet av en naturvårdsplan, samt att understyrka för kommunala nämnder och bolag att bilagorna i Natur- och friluftsplanen är att betrakta som kunskapsunderlag och idébanker Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1173/1435

27 § OSL) i stället för att begära att den sökande lämnar in sin deklaration. Detta minskar risken för manipulation av underlag och stärker kontrollkedjan. • Vidareutveckla ett riskbaserat förhållningssätt som utgångspunkt för kontrollmoment vid handläggning av ekonomiskt bistånd, där kontrollinsatsernas intensitet styrs av identifierade riskindikatorer. Detta ersätter inte det professionella omdömet i behovsbedömning och socialt arbete, men innebär att kontrollen inte längre utgår från tillit som standardinställning. Konkret innebär det att handläggare systematiskt använder tillgängliga kontrollverktyg – såsom direktinhämtning från Skatteverket. Törneskärs handbok Välfärdsbrottslighet i kommunal verksamhet (2023) ger ett praktiskt metodstöd för detta arbete. • Förvaltningen genomför återkommande utbildningsinsatser för samtliga handläggare om välfärdsbrott, varningssignaler och interna rapporteringsrutiner. Utbildningen samordnas med det kommungemensamma APT-material som HR tar fram, och kompletteras med sektorsspecifikt innehåll anpassat för IAF:s särskilda riskbild. Utbildningen bör även omfatta otillåten påverkan i dess olika former, inklusive passivitet som en form av möjliggörande. • Kartlägg utbetalningsflöden och påbörja tekniska förberedelser inför anslutning till Utbetalningsmyndigheten (UBM). 1080/1435

§ 50 Yttrande över prövotidsredovisning – NG Nordic Sweden AB, Nolby 6:83 (mål M 2068-20) (MN-2026-00049-1) Beslut Arbetsutskottet beslutar att skicka ärendet till miljönämnden utan eget ställningstagande, att uppdra till förvaltningschef att undersöka eventuell textkorrigering, att ärendet justeras omedelbart av miljönämnden. Ärendet NG Nordic Sweden AB (bolaget) driver en avfallsanläggning med deponi på fastigheten Nolby 6:83. I deldom den 3 juni 2022 sköt Mark- och miljödomstolen upp frågan om slutliga villkor för utsläpp av renat lakvatten till recipienten Svartviksfjärden, under en fyraårig prövotid då bolaget skulle utreda vattnets karaktär, lämpliga behandlingsmetoder och lämna förslag till slutliga villkor. Bolaget gav den 12 juni 2026 in sin prövotidsredovisning med förslag till slutliga utsläppsvillkor. Miljönämnden i Sundsvalls kommun har beretts tillfälle att yttra sig över underlaget. Beslutsgång Ordförande Kjell Bergkvist (C) konstaterar att det finns ett förslag till beslut, miljökontorets förslag. Detta blir också arbetsutskottets beslut. Beslutsunderlag • PM Yttrande över prövotidsredovisning – NG Nordic Sweden AB, Nolby 6:83 (mål M 2068-20) • Bilaga Yttrande till Mark- och miljödomstolen • Bilaga Kungörelse • Bilaga PM Prövotidsredovisning • Bilaga Bolagets yrkande • Bilaga Länsstyrelsens yttrande till Mark- och miljödomstolen _ _ _ _ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19/1435

§ 51 Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Hemmanet och Vapelnäs - OKB dubbelspår Dingersjö - Kubikenborg (TR M 4366- 25) (MN-2026-00028-1) Beslut Arbetsutskottet beslutar att skicka ärendet till miljönämnden utan eget ställningstagande, att ärendet justeras omedelbart av miljönämnden. Ärendet Miljönämnden har givits möjlighet att yttra sig till Mark- och miljödomstolen över Trafikverkets tillståndsansökan för bortledande av grundvatten, från skärning i Hemmanet och Vapelnäs, för byggande av dubbelspår på Ostkustbanan. Beslutsgång Ordförande Kjell Bergkvist (C) konstaterar att det finns ett förslag till beslut, miljökontorets förslag. Detta blir också arbetsutskottets beslut. Beslutsunderlag • PM Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Hemmanet och Vapelnäs - OKB dubbelspår Dingersjö - Kubikenborg (TR M 4366-25) • Bilaga Kungörelse, aktbil 24 • Bilaga Yttrande till MMD • Bilaga TIdsplan, aktbil 23 • Bilaga Ansökan, aktbil 1 • Bilaga Bilaga 1 - Fastighetsförteckningar, aktbil 2 • Bilaga Bilaga 2 - Teknisk beskrivning, aktbil 3 • Bilaga Bilaga 3 - PM Hydrogeologi, aktbil 4 • Bilaga Bilaga 3a - Grundvattennivåmätningar, aktbil 5a • Bilaga Bilaga 3b – Vattenförlustmätningar och hydraultester i Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 64/1435

§ 52 Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Stockvik samt omledande av Svarttjärnsbäcken, OKB dubbelspår Dingersjö - Kubikenborg (M-4365-25) (MN-2026-00029-1) Beslut Arbetsutskottet beslutar att skicka ärendet till miljönämnden utan eget ställningstagande, att ärendet justeras omedelbart av miljönämnden. Ärendet Miljönämnden har givits möjlighet att yttra sig till mark- och miljödomstolen över Trafikverket tillståndsansökan om bortledande av grundvatten i Stockvik samt arbeten i Svarttjärnsbäcken kopplat till byggandet av dubbelspår på Ostkustbanan. Beslutsgång Ordförande Kjell Bergkvist (C) konstaterar att det finns ett förslag till beslut, arbetsutskottets beslut. Beslutsunderlag • PM Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Stockvik samt omledande av Svarttjärnsbäcken, OKB dubbelspår Dingersjö - Kubikenborg (M-4365-25) • Bilaga Kungörelse, aktbil 22 • Bilaga Yttrande till MMD • Bilaga Tidsplan, aktbil 21 • Bilaga Ansökan, aktbil 1 • Bilaga Bilaga 1 - Fastighetsförteckningar, aktbil 2 • Bilaga Bilaga 2 - Teknisk beskrivning, aktbil 3 • Bilaga Bilaga 3 - PM Hydrogeologi, aktbil 4 • Bilaga Bilaga 3a - Grundvattennivåmätningar, aktbil 5 • Bilaga Bilaga 3b – Utvärdering av slugtester för beräkning av • hydraulisk konduktivitet, aktbil 6 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 493/1435

§ 53 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) (MN-2026-00038-2) Beslut Arbetsutskottet föreslår miljönämnden besluta att godkänna tjänsteskrivelsen, daterad 2026-09-25, som miljönämndens yttrande till kommunstyrelsen, att göra kommunstyrelsen uppmärksam på att miljönämnden saknar resurser för att tillsyna, till exempel avfall, livsmedel vattenpipcaféer och dylik verksamhet för att upptäcka kriminell verksamhet. Ärendet Kommunstyrelsen har utarbetat en brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan. Miljönämnden har likt andra nämnder givits möjlighet att lämna synpunkter. Överläggning Ordförande Kjell Bergkvist (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag och lämnar följande tilläggsyrkande. ”att göra kommunstyrelsen uppmärksam på att miljönämnden saknar resurser för att tillsyna, till exempel avfall, livsmedel vattenpipcaféer och dylik verksamhet för att upptäcka kriminell verksamhet”. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns ett förslag till beslut, hans eget. Detta blir också arbetsutskottets beslut. Beslutsunderlag • PM Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) • Bilaga Remiss • Bilaga Bilaga 1 Brottsförebyggande_kartläggning_ • Bilaga Bilaga 3 Brottsförebyggande åtgärder • Bilaga Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 996/1435

§ 57 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) (MN-2026-00041-2) Beslut Arbetsutskottet föreslår miljönämnden besluta att godkänna tjänsteskrivelse MN-2026-00041, daterad 2026-09-23, som miljönämndens yttrande till stadsbyggnadsnämnden. Ärendet Sundsvalls kommuns natur- och friluftsplan antogs av kommunfullmäktige 2018-01-29, § 10 (KS-2017-00681-3). Genom den gav kommunfullmäktige i uppdrag till alla nämnder och bolag att ta fram handlingsplaner som visar hur de ska medverka till att genomföra natur- och friluftsplanen. Detta är en uppföljning av hur nämnder och bolag har arbetat med målen i natur- och friluftsplanen sedan den förra uppföljningen år 2022. Sista svarsdag är den 30 oktober 2026. Beslutsgång Ordförande Kjell Bergkvist (C) konstaterar att det finns ett förslag till beslut, miljökontorets förslag. Detta blir också arbetsutskottets beslut. Beslutsunderlag • PM Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS- 2026-00683) • Bilaga Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen • Bilaga Missiv MK • Bilaga Bilaga 1 natur-och friluftsplanen • Bilaga Bilaga 2 Idékatalog-åtgärder-till-Natur-och-friluftsplan • Bilaga Uppföljning NoF-planen MK 2026 _ _ _ _ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 1138/1435

§ 58 Yttrande över remiss samråd - Bostäder vid Metropolhuset, detaljplan för del av Norrmalm 1:24 (SBN-2024-00752) (MN-2026-00046-1) Beslut Arbetsutskottet föreslår miljönämnden besluta att godkänna tjänsteskrivelse MN-2026-00046 daterad 2026-09-23 som miljönämndens yttrande till stadsbyggnadsnämnden, att ärendet justeras omedelbart av miljönämnden. Ärendet Miljökontoret har fått ärendet på remiss från stadsbyggnadskontorets planavdelning. Planens syfte är att pröva möjligheten för bostads- och centrumändamål inom aktuellt område. Yttrande önskas senast den 4 oktober men miljönämnden har fått förlängd tid till den 14 oktober 2026. Beslutsgång Ordförande Kjell Bergkvist (C) konstaterar att det finns ett förslag till beslut, miljökontorets förslag. Detta blir också arbetsutskottets beslut. Beslutsunderlag • PM Yttrande över remiss samråd - Bostäder vid Metropolhuset, detaljplan för del av Norrmalm 1:24 (SBN-2024-00752) • Bilaga Följebrev samråd • Bilaga Planhandling • Bilaga Plankarta • Bilaga Bilaga 1A -Geotekniskt PM • Bilaga Bilaga 1B- Geoteknisk markundersökning • Bilaga Bilaga 2 - Markmiljöundersökning • Bilaga Bilaga 3 - Undersökning av betydande miljöpåverkan • Bilaga Bilaga 4 - Barnkonsekvensanalys • Bilaga Bilaga 5 - Checklista för grönytestrategi _ _ _ _ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 812/1435

§ 77 Information från miljödirektören - långsiktig ekonomisk plan - : Denna behandling '§ 77 Information från miljödirektören - långsiktig ekonomisk plan' har inget tjänsteutlåtande. 6/1435

§ 79 Yttrande över prövotidsredovisning – NG Nordic Sweden AB, Nolby 6:83 (mål M 2068-20) Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Miljönämndens arbetsutskott 2026-10-06 8

§ 80 Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Hemmanet och Vapelnäs - OKB dubbelspår Dingersjö - Kubikenborg (TR M 4366-25) - MN-2026-00028-2 Protokollsutdrag från Miljönämndens arbetsutskott sammanträde den 2026-10-06 - Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Hemmanet och Vapelnäs - OKB dubbelspår Dingersjö - Kubikenborg (TR : Protokollsutdrag från Miljönämndens arbetsutskott sammanträde den 2026-10-06 - Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Hemmanet och Vapelnäs - OKB dubbelspår Dingersjö - Kubikenborg (TR Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Miljönämndens arbetsutskott 2026-10-06 9

§ 81 Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Stockvik samt omledande av Svarttjärnsbäcken, OKB dubbelspår Dingersjö - Kubikenborg (M-4365-25) - MN-2026-00029-2 Protokollsutdrag från Miljönämndens arbetsutskott sammanträde den 2026-10-06 - Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Stockvik samt omledande av Svarttjärnsbäcken, OKB dubbelspår Dinge : Protokollsutdrag från Miljönämndens arbetsutskott sammanträde den 2026-10-06 - Yttrande över remiss - Tillståndsansökan vattenverksamhet för bortledande av grundvatten från skärning i Stockvik samt omledande av Svarttjärnsbäcken, OKB dubbelspår Dinge Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Miljönämndens arbetsutskott 2026-10-06 11

§ 82 Yttrande över remiss samråd - Bostäder vid Metropolhuset, detaljplan för del av Norrmalm 1:24 (SBN-2024-00752) - MN-2026-00046-2 Protokollsutdrag från Miljönämndens arbetsutskott sammanträde den 2026-10-06 - Yttrande över remiss samråd - Bostäder vid Metropolhuset, detaljplan för del av Norrmalm 1:24 (SBN-2024-00752) : Protokollsutdrag från Miljönämndens arbetsutskott sammanträde den 2026-10-06 - Yttrande över remiss samråd - Bostäder vid Metropolhuset, detaljplan för del av Norrmalm 1:24 (SBN-2024-00752) Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Miljönämndens arbetsutskott 2026-10-06 18

§ 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 2027 • Nämnden bör i budget- och verksamhetsplaneringsprocessen inför 2027 pröva om FUT-enhetens resurser är tillräckliga i förhållande till ärendemängden. Kartläggningen identifierar att minskningen från tre till två heltidstjänster sker samtidigt som anmälningarna om bidragsbrott ökar kraftigt, och att ärenden i vissa fall hinner preskriberas innan polisanmälan upprättas. Preskription innebär inte enbart en utebliven rättslig reaktion – det är också ett tecken på att kontrollfunktionen inte arbetar med tillräcklig kapacitet. Prövningen bör utgå från mätbara utfall – exempelvis antal preskriberade ärenden, handläggningstider och andel återkrav som drivs in – och inkludera frågan om var i handläggningskedjan kontrollen ger bäst effekt. • Förvaltningen följer upp att de skärpta kontrollerna av externa utförare och Komvux-verksamheten fungerar som avsett och justerar rutinerna vid behov. Uppföljningen rapporteras till nämnden som en del av internkontrollarbetet. 8. Kultur- och fritidsnämnden – Kultur- och fritidsförvaltningen (KOF) Kultur- och fritidsnämnden beslutar om bidragsramar och villkor för föreningsstöd; Kultur- och fritidsförvaltningen (KOF) handlägger ansökningar och kontrollerar utbetalningarna. Till nämndens ansvarsområde hör kommunens föreningsstöd i olika former – ett av de mest välkända riskområdena för välfärdsbrott i kommunal verksamhet. Oseriösa aktörer kan söka bidrag via föreningar som ser legitima ut på papperet men i praktiken saknar reell verksamhet eller används som fasader för att kanalisera offentliga medel till andra ändamål. Sådana upplägg syns sällan utan riktade stickprovskontroller (BRÅ 2022:1). Föreningsbidrag tillhör de kommunala ansvarsområden där risken för missbruk av offentliga medel är som störst och uppföljningsarbetet samtidigt mest eftersatt. BRÅ:s rapport Välfärdsbrott mot kommuner och regioner (2022:1) identifierar föreningsbidrag som ett av de tre områden där flest kommuner upptäckt felaktigheter – tillsammans 1081/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer med personlig assistans och hemtjänst. Rapporten visar att aktörerna bakom felaktigheterna spänner från föreningar som saknar reell verksamhet och används för att kanalisera offentliga medel, till mer organiserade upplägg med koppling till kriminella nätverk. I enstaka dokumenterade fall har föreningar haft samröre med våldsbejakande extremistiska nätverk. Gemensamt för dessa upplägg är att de sällan syns i ordinär handläggning och att de kräver en riskbaserad granskning som beaktar organisationens faktiska verksamhetsinriktning och kopplingar – inte enbart formella bidragsvillkor. En systemsvaghet som identifierats vid genomgång av styrdokumenten (KS-2023-00604, KS-2023-00605 och delegationsordning KS 2024-01147) är samma förening eller arrangör kan söka stöd i två parallella kanaler utan att det finns någon uttalad rutin för informationsdelning mellan kanalerna: föreningsbidrag via KOF, strategiska samarbetsavtal via Näringsliv och tillväxt, samt IOP-avtal och övriga bidrag som kan tecknas och beviljas av samtliga nämnder (se avsnitt 2.6). KOF hanterar och granskar evenemangsavtal, vilket innebär att dubbelfinansiering via den kanalen inte kan ske. Systemsvagheten avser övriga stödformer, där en förening där tveksamheter uppkommer vid prövning i en kanal kan söka i den andra utan att det flaggas. Det saknas i dag både en spärrmekanism och en dokumenterad flaggningsrutin mellan förvaltningarna för detta ändamål. Att detta är ett reellt problem är politiskt bekräftat: Kommunstyrelsen biföll i oktober 2025 ett ledamotsinitiativ (KS-2025-00410) med uppdrag till kommunstyrelsekontoret att skapa en modell för god samordning av kommunens föreningsbidrag och andra avtal med föreningar som samarbetsaktörer. Risken förstärks av att kontrollförutsättningarna varierar mellan kanalerna – Urban Utvecklings nulägesanalys (2026) konstaterar att kontrollen inom Näringsliv och tillväxt är svagare för företag och privatpersoner än för föreningar, och att dubbelfinansieringsrisken inte är tillräckligt omhändertagen. Upprepade mindre utbetalningar till till synes legitima aktörer är ett klassiskt mönster i systematiskt bidragsmissbruk och syns sällan i ordinär granskning. 1082/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 8.1. Åtgärder Kultur- och fritidsnämnden – Kultur- och fritidsförvaltningen (KOF) Kultur- och fritidsnämnden fastställer bidragsramar och villkor; Kultur- och fritidsförvaltningen (KOF) handlägger och kontrollerar utbetalningarna. Förvaltningen har sedan KPMG:s granskning 2024 arbetat aktivt med sina styrdokument – delegations- och arbetsordningen reviderades i juni 2025 och regelverket för Föreningsbyrån uppdaterades därefter i september 2025. En rutin för hantering av misstankar om välfärdsbrott finns upprättad (senast uppdaterad januari 2026) och inkluderar varningssignaler, kontroller vid misstanke, åtgärder vid kvarstående misstanke samt hantering av påverkansförsök. Nedanstående åtgärder bygger vidare på det påbörjade arbetet. 2026 • Nämnden bör säkerställa att välfärdsbrott ingår som ett identifierat riskområde i den riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen, inom ramen för den kommunövergripande mallen. KPMG konstaterade 2024 att kontrollerna inte var baserade på en riskanalys – en formaliserad riskanalys är en förutsättning för att kontrollinsatserna ska vara proportionerliga och effektiva. Revisionen bedömde i sin grundläggande granskning för 2025 att nämnden har genomfört en risk- och väsentlighetsanalys avseende internkontrollen. Nämnden bör säkerställa att välfärdsbrott är explicit adresserat i denna analys och att det återspeglas i kontrollernas utformning och omfattning. Lagkrav: kommunallagen (2017:725) 6 kap. 6 § ställer krav på tillräcklig intern kontroll för att förebygga fel och oegentligheter. • Förvaltningen bör säkerställa att de kontroller som genomförs i handläggningen av föreningsbidrag dokumenteras på ett sätt som möjliggör uppföljning av om de är effektiva. Dokumentationen bör vara proportionerlig i förhållande till tillgängliga resurser – målet är inte att dokumentera varje moment i varje ärende, utan att skapa en strukturerad spårbarhet som gör det möjligt att i efterhand avgöra om kontrollerna har genomförts genom att anteckna vilken checklista som använts vid utförda kontroller. • Förvaltningen bör bidra till det kommungemensamma uppdrag som kommunstyrelsekontoret fått enligt Kommunstyrelsens beslut om ledamotsinitiativ KS-2025- 1083/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 00410, avseende en modell för god samordning av kommunens föreningsbidrag och andra avtal med föreningar som samarbetsaktörer. Kartläggningen identifierar avsaknaden av en flaggningsrutin mellan förvaltningarna som en systemsvaghet – förvaltningen bör delta aktivt i det kommungemensamma arbetet och bidra med erfarenheter från Föreningsbyråns hantering. Dataskyddsombudet bör involveras i utformningen av eventuella informationsdelningsrutiner för att säkerställa förenlighet med dataskyddslagstiftningen. • Förvaltningen genomför återkommande utbildningsinsatser om välfärdsbrott inom föreningssektorn, riktade till medarbetare som handlägger eller beslutar om föreningsstöd. Utbildningen samordnas med det kommungemensamma APT-material som HR tar fram, och kompletteras med sektorsspecifikt innehåll anpassat för KOF:s riskbild, inklusive varningssignaler relevanta för föreningsbidrag enligt Skatteverkets metodstöd. Utbildningen bör även inkludera otillåten påverkan, inklusive risken för passivitet i handläggningen. • Förvaltningsdirektören, eller av denne utsedd person, ansvarar för att utse en deltagare i Nätverket för planering och uppföljning från det att nätverket startar under andra halvåret 2026. 2027 • Nämnden bör pröva om ytterligare åtgärder behövs mot bakgrund av den identifierade systemsvagheten med parallella ansökningskanaler, utifrån de erfarenheter som gjorts under 2026 inom ramen för det kommungemensamma uppdraget enligt KS-2025-00410. 9. Lantmäterinämnden – Lantmäterikontoret (LK) Lantmäterinämnden är ansvarig nämnd; Lantmäterikontoret (LK) ansvarar för lantmäteriförrättningar samt mät-, kart- och GIS- verksamhet. Beslut om fastighetsbildning, gränsdragningar och servitut har stor ekonomisk betydelse för berörda parter. I kombination med att handläggningen involverar komplexa tekniska och juridiska bedömningar, där den enskilde tjänstepersonens 1084/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer tolkningsutrymme kan vara betydande, skapas en miljö där otillåten påverkan kan ta sig subtila former. BRÅ:s forskning visar att just funktioner med beslutsmakt över tillstånd, gränsdragningar och andra rättsligt bindande bedömningar är särskilt eftertraktade av kriminella nätverk som söker möjliggörare – och att påverkan sällan sker genom direkta hot utan oftare via relationsskapande och informella kontakter (Skinnari, Hurve & Monti 2024). Fastighetsbedrägerier och manipulation av ägarstrukturer är ett växande problem nationellt. Från den 1 januari 2027 kommer Lantmäterikontoret organisatoriskt att tillhöra Bygg- och miljönämnden. 9.1. Åtgärder Lantmäterinämnden – Lantmäterikontoret (LK) Lantmäterinämnden är ansvarig nämnd fram till utgången av 2026; Lantmäterikontoret (LK) verkställer uppdraget. Ansvaret övergår den 1 januari 2027 till Bygg- och miljönämnden. 2026 • Nämnden bör säkerställa att rutiner för jävsdeklarationer är välkända och konsekvent tillämpade av samtliga handläggare, särskilt i ärenden med parter som har stora ekonomiska intressen i utfallet. Lagkrav: kommunallagen (2017:725) 6 kap. 6 § ställer krav på tillräcklig intern kontroll för att förebygga fel och oegentligheter. Förvaltningen kan vid behov söka stöd hos KSK:s juridikfunktion i arbetet med att se över och uppdatera rutinerna. • Förvaltningen genomför utbildning för handläggare om hur otillåten påverkan kan ta sig subtila former – relationsskapande, informella kontakter och påverkan via mellanhänder – och om hur sådana försök ska identifieras och rapporteras. Utbildningen samordnas med det kommungemensamma APT-material som HR tar fram, och kompletteras med exempel relevanta för lantmäteriförrättningarnas särskilda riskbild. • Förvaltningsdirektören, eller av denne utsedd person, ansvarar för att utse en deltagare i Nätverket för planering och uppföljning från det att nätverket startar under andra halvåret 2026, och säkerställer att deltagandet överförs till Bygg- och miljönämnden från den 1 januari 2027. 1085/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 9.2. Övergång till Bygg- och miljönämnden 2027 • Bygg- och miljönämnden bör från dag ett säkerställa att de rutiner för jävsdeklarationer och rapportering av otillåten påverkan som etablerats under 2026 förs över till den nya organisationen och är kända av samtliga handläggare vid Lantmäterikontoret. 10. Miljönämnden – Miljökontoret (MK) Miljönämnden är ansvarig nämnd; Miljökontoret (MK) har en unik möjlighet att tidigt identifiera signaler på brottslighet via sin praktiska tillsyn av lokala företag och verksamheter. Denna potential realiseras dock långt ifrån fullt ut. Miljökontoret bedömer själva att kontoret har ett underskott på 6–9 heltidstjänster, vilket innebär att fokus i praktiken måste ligga på kärnuppdraget och att det brottsförebyggande arbetet prioriteras ned av ren nödvändighet (Urban Utveckling 2025). En styrka är att det inom Miljökontoret finns inspektörer med ett uttalat brottsförebyggande uppdrag – dessa utgör en viktig resurs för att fånga upp och kanalisera signaler som den ordinära tillsynen genererar. Avfallssektorn är ett riskområde i snabb tillväxt. EcoCrim-rapporten (2025) konstaterar att sektorn i ökande grad utgör en arena för organiserad brottslighet i Europa, med legitima företag som fasader för penningtvätt och olaglig hantering av avfallsströmmar. Länsstyrelsen Västernorrlands kartläggning (Thernström m.fl. 2022) dokumenterar att Sundsvall under 2017–2021 hade flest anmälda avfallsbrott i länet, med 21 eller fler fall i kategorierna massor, fordon och bildelar samt bygg- och rivningsavfall. En grundläggande utmaning är att miljöbrott – liksom brott mot alkohollagstiftningen eller livsmedelslagstiftningen – sällan är isolerade regelöverträdelser. En aktör som bedriver avfallsbrottslighet befinner sig med stor sannolikhet också i sammanhang med svartarbete, skattebrott eller penningtvätt. Interpol rekommenderade redan 2020 att brott mot miljölagstiftning bör utredas parallellt med ekonomisk brottslighet för att säkerställa en 1086/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer helhetsbild av nätverken bakom. Från den 1 juli 2026 lagstiftas detta synsätt in i svensk rätt: den nya lydelsen av 1 kap. 17 § miljötillsynsförordningen ålägger länsstyrelsen att tillsammans med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten löpande kartlägga miljöbrottsligheten i länet och vart tredje år ta fram en samlad lägesbild. Miljökontoret deltar i MYSAM, vilket är rätt arena för att koordinera tillsynsinsatser och dela information med polis och andra myndigheter. MYSAM är dock inte tillräckligt om målet är att fånga upp signaler om organiserad brottslighet – risken är att ett ärende hanteras som ett renodlat tillsynsärende och stannar vid ett vite, utan att den bredare kriminella kontexten uppmärksammas. Det är här inspektörerna med brottsförebyggande uppdrag och KPKE fyller en viktig funktion. 10.1. Åtgärder 2026 – Miljönämnden / Miljökontoret (MK) • Nämnden bör säkerställa att resursfrågan – Miljökontorets eget bedömda underskott på 6–9 heltidstjänster – är explicit adresserad i implementeringsplanen för den nya Samhällsbyggnadsförvaltningen. Resursfrågan bör även prövas i ljuset av det nya uppdraget i 1 kap. 17 § miljötillsynsförordningen (i kraft 1 juli 2026). Lagkrav: 1 kap. 17 § miljötillsynsförordningen träder i kraft 1 juli 2026. • Nämnden bör säkerställa att välfärdsbrott ingår som ett riskområde i internkontrollplanen och att det finns en tydlig intern rutin där tillsynsobservationer som väcker frågan om bredare kriminalitet vidarebefordras till de inspektörer inom Miljökontoret som har ett uttalat brottsförebyggande uppdrag, och att dessa vid behov lyfter ärendet direkt till KPKE för bedömning. • Nämnden bör säkerställa att Miljökontorets deltagande i MYSAM inkluderar ett explicit steg där tillsynsobservationer bedöms gemensamt: är det ett renodlat tillsynsärende, eller indikerar det kriminell ekonomi som bör lyftas till KPKE? Ansvaret för den bedömningen bör ligga hos de inspektörer som har ett uttalat brottsförebyggande uppdrag, och rutinen för hur det går till bör vara dokumenterad. • Nämnden bör fortsätta bygga intern kompetens om brottslighet i avfallssektorn, bland annat utifrån Länsstyrelsen 1087/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer Västernorrlands kartläggning (Thernström m.fl. 2022) och EcoCrim-rapporten (2025). Utbildningsinsatserna bör inkludera ett systemiskt perspektiv: miljöbrott ingår typiskt i bredare kriminella upplägg där svartarbete, skattebrott och penningtvätt förekommer i samma aktörsbild. • Förvaltningsdirektören, eller av denne utsedd person, ansvarar för att utse en deltagare i Nätverket för planering och uppföljning från det att nätverket startar under andra halvåret 2026, och säkerställer att deltagandet överförs till Bygg- och miljönämnden från den 1 januari 2027. 11. Stadsbyggnadsnämnden – Stadsbyggnadskontoret (SBK) Stadsbyggnadsnämnden fattar beslut inom plan-, bygg- och exploateringsprocesserna; Stadsbyggnadskontoret (SBK) bereder och verkställer myndighetsutövning inom bygglov, mark- och exploatering samt tillsyn – verksamhetsområden där enskilda tjänstepersoner fattar beslut med betydande ekonomiska konsekvenser. Urban Utvecklings nulägesanalys (2025) bedömer risken som förhöjd och pekar på otillräckliga leverantörskontroller och en riskmedvetenhet som inte är fullt förankrad i hela organisationen. BRÅ:s rapport Möjliggörare för kriminella nätverk (Skinnari, Hurve & Monti 2024) visar specifikt att upphandlingar och markanvisningar är bland de beslut som kriminella nätverk särskilt söker påverka via möjliggörare inom kommunal verksamhet. Det finns grundläggande kontrollstrukturer: delegationsordningar, dubbel bemanning vid tillsynsbesök och löpande APT-material med fokus på otillåten påverkan. Systemet ProAct identifierar inköp utanför ramavtal utan att adressera den risk som är störst – att befintliga avtalsparter inte följs upp löpande och riskbaserat. Förvaltningen har beslutat om en behovs- och riskbedömning under 2026. Det nya brottet missbruk av offentlig ställning, i kraft 1 augusti 2026 (prop. 2025/26:217), är särskilt relevant för en förvaltning med utpräglat myndighetsuppdrag. Rätt tillämpad är lagen ett skydd för den som agerar transparent och dokumenterat. 1088/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 11.1. Åtgärder 2026 – Stadsbyggnadsnämnden / Stadsbyggnadskontoret (SBK) • Stadsbyggnadsnämnden har beslutat om behovs- och riskbedömningar av exploateringsprocessen och bygglovsprocessen under 2026. Förvaltningen genomför dessa; Crime Proofing är en metod som kan vara lämplig som stöd i arbetet. Resultaten bör utgöra underlag för den nya förvaltningens internkontrollplan från 2027. Bedömningarna bör även belysa risken för passivitet som en form av möjliggörande. • Nämnden bör säkerställa att välfärdsbrott och otillåten påverkan finns som egna kontrollpunkter i internkontrollplanen. Lagkrav: kommunallagen (2017:725) 6 kap. 6 § ställer krav på tillräcklig intern kontroll för att förebygga fel och oegentligheter. • Komplettera systemet ProAct med riskbaserade och dokumenterade leverantörskontroller av befintliga avtalsparter, i enlighet med internkontrollplanen. Förvaltningen kan söka stöd hos relevanta funktioner inom KSK, såsom Inköpsenheten och juridik. • Utbildningsinsatser om korruption och otillåten påverkan genomförs redan inom förvaltningen och bör fortsätta återkommande, med stöd av det kommungemensamma APT- material som HR samordnar, kompletterat med sektorsspecifikt innehåll anpassat för SBK:s riskbild. • Förvaltningsdirektören, eller av denne utsedd person, ansvarar för att utse en deltagare i Nätverket för planering och uppföljning, och säkerställer att deltagandet och uppdraget överförs till Samhällsbyggnadsnämnden från den 1 januari 2027. 1089/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 12. Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden – ett perspektiv framåt Kommunfullmäktige i Sundsvall beslutade den 24 november 2025 (§ 190, KS-2024-00885) att från och med den 1 januari 2027 inrätta två nya nämnder – Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden. Dessa ersätter de nuvarande Stadsbyggnadsnämnden och Miljönämnden, som upphör samma dag. Samtidigt upphör Lantmäterinämnden, och ansvaret för lantmäteriets frågor förs över till Bygg- och miljönämnden, där även Lantmäterikontoret organisatoriskt placeras. För att stödja de nya nämnderna inrättas en gemensam Samhällsbyggnadsförvaltning, bildad genom att Stadsbyggnadskontoret och Miljökontoret sammanförs. Förvaltningen ska svara mot Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden. Samhällsbyggnadsdirektören leder genomförandet av omorganisationen och etableringen av den nya förvaltningsstrukturen, med stöd från KSK inom ekonomi, HR och juridik. Den nya organisationen ärver två delvis olika riskprofiler. Stadsbyggnadskontorets huvudsakliga risk handlar om otillåten påverkan i myndighetsutövning, leverantörskontroller och exploateringsprocesser med stora ekonomiska konsekvenser. Miljökontorets huvudsakliga risk rör avfallssektorns snabbt växande brottslighet samtidigt som tillsynskapaciteten i dag är underfinansierad. Omorganisationer koncentrerar sårbarheter i tid och är därför ett särskilt riskmoment – det är angeläget att internkontrollplaner, delegationsordningar och rutiner för incidentrapportering är på plats från dag ett. 12.1. Åtgärder 2027 – Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden • Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden bör säkerställa att gemensamma internkontrollplaner är 1090/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer fastlagda från dag ett, med kontrollpunkter för otillåten påverkan, leverantörskontroller och avfallssektorns risker. • Det finns skäl att tidigt klargöra ansvarsfördelningen mellan Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden avseende internkontroll och uppföljning av brottsförebyggande åtgärder. • Förvaltningens ledning bör bidra med underlag till HR:s kommunövergripande befattningsanalys med identifiering av roller som är ledande eller särskilt exponerade för påverkan. • Förvaltningsdirektören, eller av denne utsedd person, ansvarar för att säkerställa att den nya förvaltningens deltagande i Nätverket för planering och uppföljning är utpekat och bemannat från organisationens start. 13. Vård- och omsorgsnämnden – Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) Vård- och omsorgsnämnden är ytterst ansvarig för hemtjänst, äldreomsorg och insatser enligt LSS och SoL – verksamheter som är bland de mest utsatta för välfärdsbrott i hela den kommunala sektorn. Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) verkställer nämndens beslut och ansvarar för det operativa arbetet. Den nationella samhällsgemensamma lägesbilden (2026) visar att personer kopplade till organiserad brottslighet återfinns i yrken inom omsorg och socialt arbete, och Ekobrottsmyndigheten (2025) konstaterar att kriminella aktörer numera inte bara utnyttjar välfärdsbolag utifrån utan i ökande grad äger och driver dem – med fullständiga tillstånd, korrekt registrering och till synes legitima underlag. Urban Utvecklings nulägesanalys (2025) bedömer risken för välfärdsbrott som förhöjd inom VOF. Personlig assistans enligt LSS är det enskilda riskområde inom VOF som är mest exponerat. Urban Utvecklings revision (2026) visar att de kontroller som finns på plats – granskning av IVO-tillstånd, bankgiro, F-skatt, tidrapporter och fakturor – är konstruerade för att fånga formella fel och oavsiktliga avvikelser, inte välplanerade upplägg. Revisionen konstaterar också att de fall där omfattande fusk 1091/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer identifierats sällan har upptäckts genom kommunens egna kontroller, utan via anonyma anmälningar och polisiära utredningar. En ytterligare sårbarhet är att arbetet med personlig assistans i hög grad är koncentrerat till en enskild funktion, där kontroll, uppföljning och kunskap om assistansbolag, beslut och avvikelser hålls samman av en person. BRÅ:s forskning visar att kriminella nätverk aktivt kartlägger vilka nyckelpersoner som håller samman kontrollen i en verksamhet och riktar sina kontaktförsök mot dem (Skinnari, Hurve & Monti 2024). Personberoendet är därmed inte bara en kontinuitetsrisk – det är också en sårbarhet ur möjliggörarperspektiv. Arbetet med att förebygga välfärdsbrott befinner sig i ett tidigt skede. Rutiner för hur personal ska agera vid misstankar saknas eller är otillräckligt kända, utbildningsinsatserna har varit begränsade och den förvaltningsövergripande samverkan är i det närmaste obefintlig (Urban Utveckling 2025). I takt med att äldreomsorgen växer ökar de ekonomiska flödena till privata utförare – utan stärkta kontroller innebär det en direkt ökad riskexponering. 13.1. Åtgärder Vård- och omsorgsnämnden – Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) Vård- och omsorgsnämnden antar internkontrollplan och fattar beslut om samverkan och kontrollstrukturer; Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) bereder beslutsunderlag och genomför åtgärderna. 2026 • Nämnden bör säkerställa att välfärdsbrott ingår som ett identifierat riskområde i internkontrollplanen, med särskilt fokus på personlig assistans och andra insatser där privata utförare är involverade. Lagkrav: kommunallagen (2017:725) 6 kap. 6 § ställer krav på tillräcklig intern kontroll för att förebygga fel och oegentligheter. Den nya socialtjänstlagen (2025:400) ställer dessutom ett uttryckligt krav på att socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka brottslighet. • Nämnden bör besluta om en tydlig process för hur misstankar om välfärdsbrott rapporteras, utreds och följs upp. Förvaltningen förankrar processen i hela organisationen och säkerställer att den är känd av all berörd personal. Processen 1092/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer bör inkludera tydliga anvisningar för polisanmälan – vem som ansvarar och när det ska ske. • Nämnden bör säkerställa att internkontrollplanen inkluderar systematiska och riskbaserade kontroller av privata utförare, med fokus på hemtjänsttimmar, personlig assistans och utförarnas ägarstrukturer och bolagsrelationer. Kartläggningen identifierar att ett assistansbolag med kopplingar till organiserad brottslighet kan se korrekt ut i samtliga ordinarie kontrollpunkter – kontrollerna behöver därför kompletteras med mönsterbaserad granskning och fördjupad analys vid avvikande mönster. • Nämnden bör besluta om formaliserad samverkan med Försäkringskassan och IVO för gemensamma kontroller och informationsutbyte avseende privata utförare inom personlig assistans och andra LSS-insatser. • Nämnden bör säkerställa att arbetet med personlig assistans inte är beroende av en enskild funktion. Kartläggningen identifierar att kontroll, uppföljning och kunskap om assistansbolag i hög grad är koncentrerad till en person, vilket utgör både en kontinuitetsrisk och en sårbarhet ur möjliggörarperspektiv. Rutiner och dokumentation bör utformas så att kunskapen är tillgänglig för fler. • Förvaltningsdirektören, eller av denne utsedd person, ansvarar för att utse en deltagare i Nätverket för planering och uppföljning från det att nätverket startar under andra halvåret 2026. • Förvaltningen genomför återkommande utbildningsinsatser för all personal om välfärdsbrott och om rutiner för avvikelsehantering. Utbildningen samordnas med det kommungemensamma APT-material som HR tar fram, och kompletteras med sektorsspecifikt innehåll anpassat för VOF:s riskbild. Utbildningen bör även omfatta otillåten påverkan i dess olika former, inklusive passivitet som en form av möjliggörande. 2026–2027 • Förvaltningen inleder dialog med Utbetalningsmyndigheten (UBM) och påbörjar kartläggning av utbetalningsflöden samt tekniska förberedelser inför anslutning. Samtliga kommuner ska vara anslutna till UBM senast 2029 – förberedelserna bör därför påbörjas inom planperioden så att anslutningen kan genomföras planerat och utan tidspress. 1093/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 14. Överförmyndarnämnden Mitt – Överförmyndarkontoret Överförmyndarnämnden Mitt är ansvarig nämnd i fyra kommuner – Sundsvall, Timrå, Ånge och Nordanstig; Överförmyndarkontoret ansvarar för tillsynen av gode män, förvaltare och förmyndare med sammantaget cirka 1 500 huvudmän och omkring 400 gode män. En god man ges ett långtgående mandat att förvalta en annan persons ekonomi och tillgångar. Kombinationen av stort ekonomiskt mandat, begränsad tillsyn i det dagliga arbetet och en rekryteringsbas av ideella krafter med begränsad utbildning skapar strukturella sårbarheter som kan utnyttjas av gode män med bristande lämplighet eller av aktörer som medvetet söker sig till uppdraget. 14.1. Åtgärder Överförmyndarnämnden Mitt – Överförmyndarkontoret Överförmyndarnämnden Mitt är ansvarig nämnd i fyra kommuner – Sundsvall, Timrå, Ånge och Nordanstig; Överförmyndarkontoret genomför tillsynen. Nämnden fattar beslut om resurssättning och kontrollstruktur. 2026 • Nämnden bör besluta om ett systematiskt och riskbaserat urval för fördjupad granskning av gode mäns och förvaltares årsräkningar. Förvaltningen implementerar urvalsmodellen i det löpande tillsynsarbetet och dokumenterar rutinen så att den är robust och inte personberoende. Lagkrav: föräldrabalken reglerar överförmyndarverksamheten och ställer krav på tillsyn av gode män och förvaltare. • Förvaltningen genomför utbildning för gode män och förvaltare om regler, ansvar och konsekvenserna av missbruk av förtroendeuppdraget. Utbildningen bör vara återkommande och nå även nyrekryterade gode män. • Förvaltningsdirektören, eller av denne utsedd person, ansvarar för att utse en deltagare i Nätverket för planering och uppföljning från det att nätverket startar under andra halvåret 2026. 1094/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 2027 • Nämnden bör i budget- och verksamhetsplaneringsprocessen inför 2027 pröva om tillsynsarbetet är tillräckligt resurssatt i samtliga fyra kommuner. Eftersom nämnden är gemensam för fyra kommuner är resursfrågan ett beslut som involverar samtliga ingående kommuners fullmäktige – det är därför angeläget att frågan lyfts i god tid inom ramen för respektive kommuns budgetprocess. 15. Samverkansstrukturer 15.1. Kommun och Polis mot Kriminell Ekonomi (KPKE) KPKE är en strukturerad samverkansmodell som etablerats som ett direkt resultat av Regional åtgärdsplan 2026–2027 Västernorrland mot organiserad brottslighet. Modellens syfte är att förebygga att kriminell ekonomi får fäste eller fortsätter sprida sig från redan befintliga kriminella strukturer. Piloten inleddes under 2026 och utvärderas i inledningen av 2027. Om piloten bedöms generera rätt åtgärder och effekt kan arbetssättet bli permanent. Modellen bygger på tidiga, samordnade insatser där aktörerna utbyter information för att skapa en helhetsbild och sätta in gemensamma åtgärder inom ramen för ordinär verksamhet. Det formella samarbetsavtalet är den regionala åtgärdsplanen, antagen av kommunstyrelsen 2026-02-09, och informationsdelning sker i enlighet med rådande lagstiftning. Arbetsgrupp och koordinering. Brottsförebyggande samordnare med inriktning kriminell ekonomi och polis möts regelbundet – var 14:e dag till en gång i månaden – för att diskutera aktuella ärenden. Polis och kommun är gemensamt ansvariga för att dela information vid mötena och kan vid behov bjuda in andra relevanta aktörer. Handlingsplan och uppföljning. Efter att ärenden tagits upp upprättas en gemensam handlingsplan där respektive aktör ansvarar för sina insatser. Arbetet följs upp kontinuerligt för att bedöma om insatserna har avsedd effekt. 1095/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 15.2. Återkommande kunskapsspridning – Omvärldsbevakning Kriminell Ekonomi Brottsförebyggande samordnare med inriktning kriminell ekonomi genomför löpande omvärldsbevakning. Resultaten sammanställs och distribueras en gång i månaden via e-post under namnet Omvärldsbevakning Kriminell Ekonomi, till berörda funktioner inom kommunen samt till externa intressenter där mottagare återfinns inom andra kommuner, regioner och statliga myndigheter. 1096/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer 16. Källförteckning Acta Publica (2024). Nätverkskriminaliteten i Sverige – årsrapport 2023. Panoptes Sweden AB. Brottsförebyggande rådet (2025). Företag som brottsverktyg – upplägg, systemsårbarheter och kopplingar till den kriminella miljön. BRÅ. Brottsförebyggande rådet (2022). Välfärdsbrott mot kommuner och regioner. Fel och oegentligheter bland företag och föreningar. Rapport 2022:1. BRÅ. EcoCrim (2025). Rapport om brottslighet i avfallssektorn i Europa. Ekobrottsmyndigheten (2025). Lägesbild om ekonomisk brottslighet. ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (2026). Svarta siffror. Rapport 2026:1. Johansson, A. & Innala, J. (2025). Skydd mot välfärdsbrottslighet – revisionsrapport. Region Västernorrlands revisorer. Dnr 24REV47. Must – Militär underrättelsetjänst (2025). Årsöversikt 2025. Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) (2026). NCT Helårsbedömning 2026. Säkerhetspolisen. Polismyndigheten m.fl. (2026). Nationell samhällsgemensam lägesbild mot organiserad brottslighet 2026. Polismyndigheten m.fl. (2026). Myndighetsgemensam rapport om organiserad brottslighet i välfärden. Stockholm: Polismyndigheten, Kommunikationsavdelningen. [Informationsklass: Öppen, april 2026] Polismyndigheten/Samordningsfunktionens kansli (2026). Omvärldsbevakning 1:2026 (januari–mars): Penningtvätt och finansiering av terrorism. Framtagen av PwC, bearbetad av kansliets utredare. Prop. 2025/26:61 Utökade registerkontroller vid anställning i kommun. Regional åtgärdsplan 2026–2027 Västernorrland mot organiserad brottslighet. Antagen av Sundsvalls kommunstyrelse 2026-02-09. 1097/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer Regeringen (2026). Lagrådsremiss: Ytterligare steg mot ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter. Justitiedepartementet. Dnr Ju2025/01012. Regeringen (2026). Proposition 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar (i kraft 1 augusti 2026). Justitiedepartementet. Rostami, A. & Mondani, H. (2024). Kriminella entreprenörer – en studie av den organiserade brottslighetens kopplingar till näringslivet. Stockholms Handelskammare. ISBN 978-91-527-9683- 2. Samsing, K. (2026). Otillåten påverkan och risker – varför offentlig sektor måste agera nu. Kristoffer Samsing (blogg/rapport, publicerad 2026-02-15). Skinnari, J., Hurve, K. & Monti, A. (2024). Möjliggörare för kriminella nätverk. Rapport 2024:2. Brottsförebyggande rådet (BRÅ). SKR Cirkulär 26:8 – Utökade möjligheter till registerkontroll (lag 2026:43 och 2026:44). Skolinspektionen (2024). Rapport till regeringen om fristående skolor. Socialtjänstlagen (2025:400). SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (2023). Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. SRI – Scandinavian Recruitment Intelligence (2025). INSIDERS ÅRSBOK 2025. Sundsvalls kommuns kommunfullmäktige (2025-11-24). § 190 Återrapportering av översyn av samhällsbyggnadsprocessen samt förslag till organisation. KS-2024-00885. Säkerhetspolisen (2025–2026). Lägesbild 2025–2026. Thernström, T., Olsson, H., Mangen, E. & Gustavsson, H. (2022). Kartläggning och lägesbild av avfallsbrottslighet i Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland. Publikationsnummer 2022:11. Dnr: 706-4591-22. 1098/1435 § 83 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) - MN-2026-00038-2 Yttrande över remiss - Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan (KS-2026-00702) : Bilaga 2 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan_välfärdsbrottslighet_2026_2027 1825322_1_1 Brottsförebyggande kartläggning och åtgärdsplan – välfärdsbrottslighet Diarienummer: Ange diarienummer Törneskär, L. (2023). Välfärdsbrottslighet i kommunal verksamhet – metoder, verktyg och arbetssätt. Gothia Kompetens. ISBN 978-91- 527-9683-2. Urban Utveckling (2025). Nulägesanalys av risker för välfärdsbrott i Sundsvalls kommun. Urban Utveckling (2026). Nulägesbild av förebyggande arbete mot välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet i Västernorrlands län. På uppdrag av Länsstyrelsen Västernorrland. 1099/1435

§ 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) Tjänsteskrivelse Datum Dnr Miljökontoret 2026-09-23 MN-2026-00041-2 Jessica Burman Helena Brus Jens Löfgren Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS- 2026-00683) Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att godkänna tjänsteskrivelse MN-2026-00041 daterad 2026-09-23 som miljönämndens yttrande till stadsbyggnadsnämnden. Ärendet Sundsvalls kommuns natur- och friluftsplan antogs av kommunfullmäktige 2018-01-29, § 10 (KS-2017-00681-3). Genom den gav kommunfullmäktige i uppdrag till alla nämnder och bolag att ta fram handlingsplaner som visar hur de ska medverka till att genomföra natur- och friluftsplanen. Detta är en uppföljning av hur nämnder och bolag har arbetat med målen i natur- och friluftsplanen sedan den förra uppföljningen år 2022. Sista svarsdag är den 30 oktober 2026. Förvaltningens överväganden Nedan följer miljönämndens svar på kommunstyrelsens frågor gällande uppföljning av natur- och friluftsplanen. Mål 1: Rika natur- och friluftsupplevelser Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 1 Rika natur- och friluftsupplevelser sedan år 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? Strategin att ”utföra kompensationsåtgärder när intrång i natur- och friluftslivet inte kan undvikas” lyfts fram under mål 1. Beskriv hur nämnden/bolaget har arbetat med kompensationsåtgärder och vilka effekter det haft? Hur har nämnden arbetat för att ”värna stränder och öka tillgängligheten till strandområden” sedan 2022? Vilka resultat eller förbättringar bedöms ha uppnåtts inom området? 1139/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) Biolog deltog i arbetsgruppen under framtagandet av ÖP2040 samt efterföljande revidering utifrån sol- och vindkraft. Miljönämnden lämnar synpunkter i planärenden gällande närhet till grönområde för bostäder, att inte exploatera kärnområde för natur och friluftsliv samt att bevara värdefulla naturmiljöer, friluftsområden och grönblå stråk. I planärenden där naturmark tas i anspråk påpekas att förlust av natur ska minimeras och kompenseras. Miljökontoret bevakar även naturvårdsfrågor vid tillsyn av vindkraft, infrastruktur och täkter. Biologer var med och tog fram kommunens skogsbruksplan som syftar till att förvalta de tätortsnära skogarna med utgångspunkt att stärka möjligheterna för friluftsliv, klimatanpassning och biologisk mångfald. Miljönämnden lämnar synpunkter i strandskyddsärenden, för dialog med bygglovhandläggare samt avstyrker exploateringar i känsliga strandområden. Biolog var med och tog fram LIS-planen (landsbygdsutveckling i strandnära läge) som en del i ÖP2040. Arbetar med lokal åtgärdssamordning för fler fysiska åtgärder (restaurering) i vatten. Stöttar fiskevårdsområden i åtgärdsprocessen. Hinder för att genomföra strategierna och uppnå mål 1 är att det inom kommunen finns olika syn på värdet av natur och att exploateringsintresset ofta går före bevarandeintresset. Det saknas dessutom tillsatta medel för att aktivt jobba med frågan. Förhoppningen är att möjligheter för att genomföra strategierna och uppnå mål 1 kommer att förbättras i och med kommande omorganisation. Detta på grund av ökad gemensam samsyn och överföring av kunskap mellan avdelningar och enheter på den nya förvaltningen. Mål 2: Ökad biologisk mångfald Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 2 Ökad biologisk mångfald sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? Miljönämnden lyfter direktiv och nationella mål om biologisk mångfald i yttranden i planärenden. Biologer var med och tog fram kommunens skogsbruksplan som syftar till att förvalta de tätortsnära skogarna med utgångspunkt att stärka möjligheterna för friluftsliv, klimatanpassning och biologisk mångfald. 1140/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) Miljönämnden lämnar synpunkter i planärenden gällande vardagslandskapet, att även värna om natur som inte har utpekade höga värden samt vikten av att naturen hänger ihop i grönblå stråk. Miljönämnden belyser värden kopplade till typiska naturmiljöer som finns här som till exempel hällmarkstallskog, sydväxtberg samt andra värdefulla naturmiljöer som ängs- och hagmarker med hotade arter så som Mnemosynefjärilen. Biologer var med och tog fram en plan för bildande av nästa naturreservat. Stadsbyggnadskontoret har tillsammans med Miljönämnden åtgärdat två vandringshinder i Södra Bredsandsbäcken. Vattendraget är nu åter öppet för havsvandrande arter som öring och flodnejonöga. Utfört uppföljande elfiske som visar höga tätheter av havsöring i de nedre delarna av bäcken. Verkat för att Trafikverket öppnar upp Nolbybäcken i projekt Ostkustbanan ner till Ljungan. Genomfört LONA-faunaprojekt tillsammans med parkavdelningen där fler boplatser för olika fåglar skapats i tätortsnära miljöer, information om naturvärden har satts upp i flera naturområden samt skapat olika faunadepåer för att gynna vedsvamp, insekter och fåglar. Genomfört LONA-projekt Funktionella pollinatörsnätverk. Genom omläggning till större andel höggräsytor syftade projektet till att skapa livsmiljöer för pollinatörer, växter och fågelliv för att genom detta öka variationen inom biologisk mångfald och ekosystem. Har ett pågående LONA-projekt om fladdermöss och ljusföroreningar där det bland annat satts upp flertalet fladdermusholkar. Har ett pågående LONA-projekt för restaurering av en salamanderlokal på Norra Stadsberget. Hinder för att genomföra strategierna och uppnå mål 2 är att det inom kommunen finns olika syn på värdet av natur och att exploateringsintresset ofta går före bevarandeintresset. Det saknas dessutom tillsatta medel för att aktivt jobba med frågan. Förhoppningen är att möjligheter för att genomföra strategierna och uppnå mål 2 kommer att förbättras i och med kommande omorganisation. Detta på grund av ökad gemensam samsyn och överföring av kunskap mellan avdelningar och enheter på den nya förvaltningen. 1141/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) Mål 3: God kunskap och förståelse Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 3 God kunskap och förståelse sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? Biologer har deltagit på olika nationella och regionala konferenser för att inhämta ny kunskap och stärka samverkan med andra kommuner och organisationer. Till exempel Miljöbalksdagarna, länsträffar för naturvårdare, länsträffar om strandskydd, kommunmöte i norr om invasiva främmande arter, Limnologernas vattendagar och fladdermuskonferens. Dessutom sker omvärldsbevakning via olika medier som till exempel prenumereratio på nyhetsbrev inom området. Biologer deltar i natur- och friluftsgruppen och under 2025 och 2026 genomfört utbildning om natur- och friluftsliv för politiker. Biologer har under 2025 och 2026 tillsammans med bland annat hållbarhetsstrateger från Barn- och utbildningsförvaltningen arrangerat en utställning om biologisk mångfald i kommunfoajén för förskolebarn samt allmänheten. Arrangerat Natur- och kulturfestivalen på Norra berget. Hållit i en guidad vandring på invigningen av den nya trappan uppför Norra Stadsberget. Hållit i föreläsningar om natur och allemansrätten på Djur- och naturdagen på Norra berget. Har ett pågående LONA-projekt om fladdermöss och ljusföroreningar med syfte att öka kunskapen om ljusföroreningar och påverkan på biologisk mångfald samt arrangerat flertalet fladdermusguidningar. Deltagit på olika fiskevårdsområdens årsstämmor och berättat om kommunens vattenvårdsarbete. Regelbundet uppdaterat information om natur på kommunens hemsida, gjort Facebook-inlägg om till exempel invasiva främmande arter, olaglig dumpning av trädgårdsavfall, kalkning, restaurering av vattendrag och åtgärdade vandringshinder mm. Arrangerat en Talko tillsammans med länsstyrelsen för att uppmana till gemensam kraftsamling kring bekämpning av invasiva främmande arter. Restaureringsarbetet i Stångån har uppmärksammats nationellt som ett gott exempel på hur flera aktörer kan samverka i ett vattensystem. Spelat in filmer om naturen i våra sex kommunala naturreservat. 1142/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) Biologer är ständigt med och samråder med olika verksamheter och aktörer i frågor som rör natur, biologisk mångfald och friluftsliv. En utmaning är tidsbrist hos tjänstepersoner att hinna med att kommunicera utåt mot till exempel medborgare, samt svårighet att få utrymme i mediebruset gällande natur- och friluftslivsfrågor. Mål 4: Öppen samverkan och engagemang Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 4 Öppen samverkan och engagemang sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? Beskriv vilken samverkan som fungerar väl och vilken som fungerar mindre väl. Vad kan göras för att stärka och utveckla den samverkan som idag bedöms vara otillräcklig? Miljökontoret samarbetar ständigt i olika sammanhang inom kommunen, med andra kommuner, föreningar och myndigheter när det gäller natur- och friluftsfrågor. Till exempel genom deltagande i natur- och friluftsgruppen, i olika arbetsgrupper vid framtagande av planeringsdokument som ÖP, skogsstrategi samt driva olika LONA- och LOVA-projekt. Vi samverkar över länsgränserna när det gäller till exempel vattendragsrestaureringar inom avrinningsområden. Deltar i Sundsvalls natur- och friluftsråd där kommunen regelbundet träffar natur- och friluftsorganisationer. Möjligheterna är stora då det finns en stor drivkraft och engagemang på miljökontoret. Utmaningen är att natur- och friluftsfrågorna borde genomsyra hela kommunens arbete vilket det inte gör idag. Mål 5: Sammanhängande grönblå infrastruktur Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 5 Sammanhängande grönblå infrastruktur sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? Hur kan nämnden utveckla arbetet med grönblå infrastruktur? Hur kan kommunen i stort utveckla arbetet? Miljönämnden lämnar synpunkter i planärenden gällande vikten av att naturen hänger ihop i grönblå stråk. Förhoppningen är att arbetat kommer att förbättras i och med den kommande omorganisationen då samverkan och helhetssyn förhoppningsvis blir bättre. Restaurerat flertalet vattendrag och tagit bort vandringshinder i Vikarns avrinningsområde tillsammans med SCA, enskilda markägare och Attmar FVO. Ett hinder och något som försvårar möjligheten till att driva LOVA- projekt är att Miljönämnden saknar medfinansiering i form av kontanta 1143/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) medel. Projekten möjliggörs genom att räkna in nedlagd arbetstid i den totala projektkostnaden. Något som ofta går bra när det handlar om ett restaureringsprojekt där den egna arbetstiden är större (åtgärdsinventering, framtagande av restaureringsplan, samråd med sakägare och projektledning vid restaureringsarbetet) än när det gäller att åtgärda ett vandringshinder. Där det ibland kan finnas ett större behov av att anlita konsulthjälp för att ta fram en broutredning och göra geotekniska- och hydrologiska utredningar. Då blir den egna medfinansiering i form av arbetstid lägre i förhållande till den totala projektkostnaden. En förstudie för att åtgärda dammen vid Solums kvarn i Selångersån har tagits fram inför en framtida tillståndsprövning. Selångersån har biotopkarterats av Sundsvalls Sportfiskeklubb. En rapport med prioriterade åtgärdssträckor i ån har tagits fram av Miljönämnden. Samverkan med Sundsvalls sportfiskeklubb, länsstyrelsen och fiskevårdsområdet. Hinder för att genomföra strategierna och uppnå mål 5 är att det inom kommunen finns olika syn på vikten av natur och att exploateringsintresset ofta går före bevarandeintresset. För att arbetet ska kunna utvecklas inom detta område behöver Natur- och friluftsplanen stort få den tyngd i samhällsplaneringen som den i själva verket redan ska ha. Förhoppningen är att arbetet kommer att förbättras i och med kommande omorganisation på grund av ökad gemensam samsyn och förståelse samt överföring av kunskap mellan avdelningar och enheter. Mål 6: Förbättrad helhetssyn och hänsyn Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 6 Förbättrad helhetssyn och hänsyn sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? Hur har nämnden vägt olika tillväxt- och miljöintressen mot varandra i situationer där målkonflikter har uppstått, till exempel vid hantering av detaljplaner? Hur ser nämnden på strategin ”bevara och återskapa våtmarker”? Biolog deltog i arbetsgruppen under framtagandet av ÖP2040 samt efterföljande revidering utifrån sol- och vindkraft. Återskapat Torvströmyran på Södra Stadsberget. Miljönämnden vill restaurera fler våtmarker i kommunen. Lämnar yttrande i bygglovsärenden samt planärenden och avstyrker när det är på jordbruksmark. I Ljungan pågår en omprövning av vattenkraften. Miljönämnden har tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Kultur- och 1144/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) fritidsförvaltningen tagit fram en gemensam rapport med förslag på förbättrande åtgärder. För att förbättra fiskvandring och vattenmiljön i Ljungan. I Mingbäcken har vattendragsrestaurering genomförts och ett vandringshinder åtgärdats (vid dammen). För att möjliggöra uppströmsvandring av öring, ål och flodnejonöga till Skrängstasjön, samt förbättra förutsättningarna för flodpärlmusslan. I Stångån vid fd Stångå kraftverk pågår ett arbete (Miljönämden och Stadsbyggnadskontoret) med att riva ut kommunens dammar enligt tillstånd från mark- och miljödomstolen. Miljönämnden har rivit ut en damm i Torringsån längre upp i vattensystemet. Nämnden har även utfört vattendragsrestaurering i anslutning till Sportfiskarnas utrivning av kraftverket i Ovansjö. Regelbunden samverkan med Sportfiskarna, länsstyrelsen, fiskevårdsområden och Torrsjö kraft. Torrsjö kraft har nu avvecklat och rivit ut sina dammar i Stångån. Övriga frågor Miljönämnden ansvarar tillsammans med kultur- och fritidsnämnden för att hålla fakta och planeringsunderlag uppdaterade (se ”Uppdrag till kommunala nämnder och bolag” på s. 9 i Natur- och friluftsplanen). Bedömer nämnden att materialet fortfarande är aktuellt? I och med omorganisationen bör hela natur- och friluftsplanen ses över. Det vore även bra med en genomgång av idékatalogen. Har er nämnd tagit fram en handlingsplan? Bifoga planen om ja. Ja, se bilaga 1. Har er nämnd gjort någon uppföljning av ert arbete utifrån er handlingsplan? I så fall, bifoga redogörelsen av uppföljningen. Ja, se bilaga 1. Finns det några övriga synpunkter, erfarenheter eller utvecklingsförslag kopplade till natur- och friluftsplanen som nämnden vill dela med sig av? Nej. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen senast den 30 oktober 2026. Kristin Eriksson Miljödirektör 1145/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Från: "Myndighetspostlåda KS" <kommunstyrelsen@sundsvall.se> Skickat: den 26 juni 2026 12:42:28 Till: "Myndighetspostlåda MN" <miljonamnden@sundsvall.se> Ämne: Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Bilagor: Missiv MK.docx, Bilaga 1 natur-och friluftsplanen.pdf, Bilaga 2 Idékatalog- åtgärder-till-Natur-och-friluftsplan.pdf Categories: Klar;Thea Hej, Bifogar missiv och bilagor. Svaren ska ha kommit in till kommunstyrelsekontoret senast 2026- 10-05. Med vänlig hälsning Patrik Jonsson Registrator Sundsvalls kommun Kommunstyrelsekontoret 851 85 Sundsvall Besöksadress: Norrmalmsgatan 4 E-post: kommunstyrelsen@sundsvall.se Telefon +46 60 19 10 00 www.sundsvall.se Sundsvalls kommun behandlar dina personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Läs mer på www.sundsvall.se/personuppgifter 1146/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Uppföljning 1 (3) Kommunstyrelsekontoret 2026-06-24 KS-2026-00683 Avdelningen för samhällsutveckling och hållbarhet Marlene Svensson, processledare för social hållbarhet Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Mottagare Miljökontoret Alla remissinstanser Barn- och utbildningsnämnden Individ- och arbetsmarknadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Mitthem MittSverige Vatten & Avfall Stadsbyggnadsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bakgrund Sundsvalls kommuns natur- och friluftsplan antogs av kommunfullmäktige 2018-01-29, § 10 (KS-2017-00681-3). Genom den gav kommunfullmäktige i uppdrag till alla nämnder och bolag att ta fram handlingsplaner som visar hur de ska medverka till att genomföra natur- och friluftsplanen. Detta är en uppföljning av hur nämnder och bolag har arbetat med målen i natur- och friluftsplanen sedan den förra uppföljningen år 2022. Uppföljning nämnder/bolag Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp vad nämnder och bolag har gjort för att uppfylla målen i natur- och friluftsplanen. Kommunstyrelsens önskar svar på följande frågor: Mål 1: Rika natur- och friluftsupplevelser • Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 1 Rika natur- och friluftsupplevelser sedan år 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? • Strategin att ”utföra kompensationsåtgärder när intrång i natur- och friluftslivet inte kan undvikas” lyfts fram under mål 1. Beskriv hur nämnden/bolaget har arbetat med kompensationsåtgärder och vilka effekter det haft? SUNDSVALLS KOMMUN besöksadress Norrmalmsgatan 4 postadress 851 85, Sundsvall telefon 060-19 10 00 e-post sundsvalls.kommun@sundsvall.se webb sundsvall.se 1147/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen • Hur har nämnden arbetat för att ”värna stränder och öka tillgängligheten till strandområden” sedan 2022? Vilka resultat eller förbättringar bedöms ha uppnåtts inom området? Mål 2: Rika natur- och friluftsupplevelser • Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 2 Ökad biologisk mångfald sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? Mål 3: God kunskap och förståelse • Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 3 God kunskap och förståelse sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? Mål 4: Öppen samverkan och engagemang • Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 4 Öppen samverkan och engagemang sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? • Beskriv vilken samverkan som fungerar väl och vilken som fungerar mindre väl. Vad kan göras för att stärka och utveckla den samverkan som idag bedöms vara otillräcklig? Mål 5: Sammanhängande grönblå infrastruktur • Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 5 Sammanhängande grönblå infrastruktur sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? • Hur kan nämnden utveckla arbetet med grönblå infrastruktur? • Hur kan kommunen i stort utveckla arbetet? Mål 6: Förbättrad helhetssyn och hänsyn • Vilka insatser har nämnden genomfört kopplade till Mål 6 Förbättrad helhetssyn och hänsyn sedan 2022? Utgå från strategierna som anges under målet i Natur- och friluftsplanen. Vilka hinder respektive möjligheter finns i arbetet? • Hur har nämnden vägt olika tillväxt- och miljöintressen mot varandra i situationer där målkonflikter har uppstått, till exempel vid hantering av detaljplaner? • Hur ser nämnden på strategin ”bevara och återskapa våtmarker”? Övriga frågor • Miljönämnden ansvarar tillsammans med kultur- och fritidsnämnden för att hålla fakta och planeringsunderlag uppdaterade (se ”Uppdrag till kommunala nämnder och bolag” på s. 9 i Natur- och friluftsplanen). Bedömer nämnden att materialet fortfarande är aktuellt? 1148/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen • Har er nämnd tagit fram en handlingsplan? Bifoga planen om ja. • Har er nämnd gjort någon uppföljning av ert arbete utifrån er handlingsplan? I så fall, bifoga redogörelsen av uppföljningen. • Finns det några övriga synpunkter, erfarenheter eller utvecklingsförslag kopplade till natur- och friluftsplanen som nämnden vill dela med sig av? Svaren ska ha kommit in till kommunstyrelsekontoret senast 2026-10-05. Kontaktperson i ärendet är Marlene Svensson marlene.svensson@sundsvall.se Vänlig hälsning Marlene Svensson, Processledare för social hållbarhet Avdelningen för samhällsutveckling och hållbarhet Kommunstyrelsekontoret 1149/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan VISION, MÅL OCH STRATEGIER Antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29 1150/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Medverkande i arbetet med Natur- och friluftsplanen: Arbetsgrupp Jenny Johansson Miljökontoret Ronnie Nordström Miljökontoret Lars Fahlberg Kultur- och fritidsförvaltningen Anders Erlandsson Kultur- och fritidsförvaltningen Referensgrupp Anita Forslin Stadsbyggnadskontoret Hans Asplund Stadsbyggnadskontoret Styrgrupp Ulrika Edlund Koncernstaben Gunnar Westerlund Stadsbyggnadskontoret Lars-Erik Återgård Kultur- och fritidsförvaltningen Ylva Jakobsson Miljökontoret Beställare Kristin Eriksson Miljökontoret Jonas Walker Kultur- och fritidsförvaltningen Sundsvalls kommuns Natur- och friluftsplan – Vision, mål och strategier • Godkänd av styrgrupp 21 aug 2017 och antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29. Grafisk produktion Sundsvalls kommun, Servicecenter Kontorsservice. Därefter bearbetad av Koncernstaben inför kom- munfullmäktiges beslut. Foton på framsidan Spindelnät – Helena Brus, Skidåkande barn – Lars ”Fabbe” Fahlberg, Mnemosynefjäril – Ronnie Nordström, Skyltar – Lars ”Fabbe” Fahlberg. 2 Vision, mål och strategier 1151/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Innehåll Sammanfattning �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������4 Inledning �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������5 Vision för natur och friluftsliv - och hur vi ska arbeta i rätt riktning ����������������������������������������������������������������������7 Sex mål - och strategier för att nå dem �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������10 MÅL 1 Rika natur- och friluftsupplevelser ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������10 MÅL 2 Ökad biologisk mångfald �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������12 MÅL 3 God kunskap och förståelse �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������14 MÅL 4 Öppen samverkan och engagemang ����������������������������������������������������������������������������������������������������������16 MÅL 5 Sammanhängande grönblå infrastruktur �������������������������������������������������������������������������������������������������18 MÅL 6 Förbättrad helhetssyn och hänsyn ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������20 Urvalskriterier vid skydd av natur- och friluftsområden samt arter �������������������������������������������������������������������23 Bilaga: Kommunfullmäktiges beslut NATUR- OCH FRILUFTSPLANEN – innehåller vision, mål och strategier. Här redovisas också hur nämnderna ska arbeta övergripande för att genomföra planen. Den är beslutad av kommunfullmäktige, följs upp varje mandatperiod och revideras vid behov. Handlingar till stöd för Natur- och friluftsplanens genomförande FAKTA OCH PLANERINGSUNDERLAG (ej politiskt beslutad) – Som underlag till natur- och frilufts- planen har en rapport tagits fram som beskriver historik, nuläge, förutsättningar och värden. Fakta- och planeringsunderlag kommer fortlöpande att uppdateras och är även ett underlag till kommunal fysisk plane- ring. Därför hittar du den här: www.sundsvall.se/planeringsunderlag. Digital kartinformation finns också i planeringskartan (www.sundsvall.se/oversiktsplan) och friluftskartan (www.sundsvall.se/friluftskarta). IDÉKATALOG (ej politiskt beslutad) – I arbetet med att ta fram planen har flera förslag på åtgärder iden- tifierats. Det kan handla om allt från att värna om områden och arter, kunskapsförmedlande, önskvärda beteendeförändringar samt ändrade rutiner till fysiska åtgärder och aktiviteter. Flera av åtgärderna behöver behandlas politiskt i olika nämnder för att kunna genomföras. Särskilt angelägna är de inledande prioriterade åtgärderna. Idékatalogen är ett värdefullt underlag i kommunens fortsatta arbete med natur- och friluftsfrå- gor, till exempel i samband med framtagande av handlingsplaner. NÄMNDSSPECIFIKA HANDLINGSPLANER – Sundsvalls kommunala nämnder och bolag ska besluta om en egen handlingsplan för att bidra till att genomföra natur- och friluftsplanen. Vision, mål och strategier 3 1152/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan För varje mål finns strategier för att uppnå målen. Utifrån dessa ska varje nämnd och bolag besluta om åtgärder för att utifrån sina respektive verksamheter bidra till att genomföra natur- och friluftsplanen. Planen ska leda till att Sundsvall är ett föredöme för hur en kommun arbetar med naturvård och friluftsliv genom att: Alla sundsvallsbor har ett aktivt liv i gemenskap med andra, där friluftslivet är en möjlighet för tillväxt, utveckling och förbättrad folkhälsa. Barns och ungas möjligheter till ett aktivt friluftsliv prioriteras. Till- gängligheten och kunskapen om Sundsvalls natur ska öka hos medborgare och besökare. Landskapets mångfald av naturvärden, värde för friluftsliv och estetiska värden värnas, bevaras och utvecklas. Stora opåverkade områden fortsätter att ge en upplevelse av tystnad och vildmark. Naturresurser, skog, åker, hav och sjö nyttjas varsamt och ekologiskt hållbart för att ge oss de ekosystemtjänster männis- kan är beroende av. Miljönämnden och Kultur- och fritidsnämnden har Växter och djur i värdefulla naturmiljöer har ett tagit fram en natur- och friluftsplan på uppdrag av egenvärde samtidigt som både vanliga och sällsynta kommunfullmäktige. Detta är ett kommunövergri- naturtyper, djur och växter har goda förutsättningar pande styrdokument som ska göra oss ännu bättre på att leva kvar och trivas. naturvård och friluftsliv. Stadens grönblå infrastruktur ger oss bostadsnära Vision friluftsliv, ett rikt djur- och växtliv, renar luftföro- reningar och dagvatten, dämpar buller, skyddar mot Sundsvalls kommun ska erbjuda natur och friluftsliv UV-strålning och förbättrar lokalklimatet. i toppklass för alla kommuninvånare och besökare samt en varierad och rik natur för djur- och växtlivet. Kustens varierande stränder, havsvikar och öppna vatten, utvecklas på ett varsamt sätt där biologisk mångfald och det rörliga friluftslivet har en given Sex mål på vägen dit plats i fortsatt planering. ● Rika natur- och friluftsupplevelser ● Öppen samverkan och engagemang ● Ökad biologisk mångfald ● Sammanhängande grönblå infrastruktur ● God kunskap och förståelse ● Förbättrad helhetssyn och hänsyn 4 Vision, mål och strategier mörtsdroN einnoR :otoF Sammanfattning 1153/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Inledning Människan är en del av naturen och har ett ansvar att mande generationer Sundsvallsbor, men också ett vårda den, både för sin egen skull och för kommande ansvar att bidra till att bevara jordens förmåga att up- generationer. Naturen ger oss ekosystemtjänster, som pehålla liv med hela dess mångfald”. till exempel pollinering, ren luft, syre, vatten och mat. Natur- och friluftsplanen medverkar till att stärka de Naturen ger oss även positiva hälsoeffekter och upp- positiva samband som finns mellan ekonomisk, social levelsevärden, kopplade till friluftsliv och rekreation. och ekologisk utveckling, som leder till en hållbar Friluftsliv bidrar till att förbättra folkhälsa, förståelse utveckling. Det är en viktig konkurrensfaktor för för naturen och även till landsbygdsutveckling genom Sundsvalls utveckling såväl inom stad och tätorter exempelvis naturturism. som på landsbygden. Kultur- och fritidsnämnden och miljönämnden har tagit fram denna natur- och friluftsplan på uppdrag av kommunfullmäktige som de senaste åren har betonat Kommunens ansvar och olika roller att Sundsvall ska vara en friluftskommun i toppklass. En natur- och friluftsplan är ett nödvändigt verktyg i Länsstyrelsen har beviljat stöd i form av lokalt na- kommunens arbete med att ta sitt ansvar utifrån FN- turvårdsbidrag, LONA. Arbetet har skett i samarbete konventioner, EU-direktiv, nationella och regionala med stadsbyggnadskontoret. Även ideella föreningar, mål, samt översätta och förverkliga dem i överens- andra förvaltningar och verksamheter har deltagit. stämmelse med gällande översiktsplan och andra Koncernstaben har gjort en slutlig bearbetning i sam- beslut. band med beredningen till kommunfullmäktige. Kommunen har en mängd funktioner som påverkar Syftet med natur- och friluftsplanen är: arbetet med natur- och friluftsfrågor. Det är viktigt ● Att formulera en strategi för att bevara och med en gemensam syn på hur kommunen, som hel- utveckla kommunens värden utifrån natur och het och på alla nivåer, ska arbeta med de nationella friluftsliv. Strategin bygger på fakta och plane- miljökvalitets- och friluftsmålen. ringsunderlag som tas fram inom projektet. ● Fakta och planeringsunderlag ska även fungera som underlag till fysisk planering. Omfattning ● Att redovisa prioriterade åtgärder för naturvård Natur- och friluftsplanen är vägledande för arbetet och friluftsliv inom kommunen. med natur och friluftsliv inom hela kommunorganisa- ● Att beskriva hur ny kunskap och behov av tionen. Detta innefattar kommunägd mark, men också eventuella förändringar kan föras in i den fy- hur vi genom dialog, stöd, påverkansarbete och stra- siska planeringen. tegiska markköp, påverkar utvecklingen av naturvård och friluftsliv med andra aktörer och angränsande ● Att öka förståelsen och kunskapen om naturen kommuner. och friluftslivet i kommunen bland tjänstemän, politiker, allmänhet och skola. Alla aktörer i samhället: stat, kommun och näringsliv, har ett stort ansvar för att värna om allmänna intressen som naturvård och friluftsliv. Det finns också ett sek- Hållbar utveckling och tillväxt torsansvar för miljökvalitetsmålen som även omfattar privatpersoner. Sundsvalls kommuns tillväxtstrategi HT 21/RIKARE (version 2016-12-08) betonar behovet att hantera För att värna om naturmiljöer och fungerande krets- bland annat klimathot och utarmning av biologisk lopp måste miljöaspekter hanteras i ett vidare per- mångfald. ”Kommunen har ett uppdrag att förbättra spektiv. Det räcker inte att skydda väl avgränsade välfärden och livskvaliteten för nuvarande och kom- områden. Natur och friluftsliv påverkas av vad män- Vision, mål och strategier 5 1154/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan niskan gör, till exempel genom utsläpp eller kraftverksbyggen i älvar. Även verksamheter utanför kommunens, länets och landets gränser påverkar vår kommun. Människor, djur och växter rör sig och sprids oberoende av administrativa gränser. För en fungerande helhet behövs såväl högkvalitativa skyddande områden som det vardagslandskap vi alla har i våra närområden. Nedre delen av Ljungan. Foto: Ronnie Nordström 6 Vision, mål och strategier 1155/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Vision för natur och friluftsliv – och hur vi ska arbeta i rätt riktning Vision: Sundsvalls kommun ska erbjuda natur och friluftsliv i toppklass för alla kommuninvånare och besökare samt en varierad och rik natur för djur- och växtlivet. Sex mål med strategier och åtgärder ska leda oss mot visionen. Målen skär igenom kommunens alla verksam- hetsområden och funktioner, både internt och externt. Under varje mål beskrivs strategier som är viktiga för att uppnå dem. De berör kommunen som föredöme, som aktör mot andra sektorer och som pådrivare. Med ”vi” avses Sundsvalls kommuns beslutsfattare och medarbetare. Vision Natur och Strategier friluftsliv i toppklass God kunskap Öppen och förståelse samverkan och engagemang Ökad biologisk Sammanhängande mångfald grönblå Mål infrastruktur Rika natur- och Förbättrad frilufts- helhetssyn och upplevelser hänsyn Idékatalogen med åtgärder Fakta och planerings- underlag Natur- och friluftsplanens olika delar och förhållandet dem emellan. Natur- och friluftsplanens mål (blombladen) har sin grund i Fakta och planeringsunderlag. Strategier ger styrka och näring så att målen kan nås i vår strävan mot visionen. Idékatalogen med åtgärder ska sprida arbetet med natur- och friluftsfrågor till hela kommunens organisation. Vision, mål och strategier 7 1156/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Natur och friluftsliv vid Skrängstasjön... Foto: Ronnie Nordström 8 Vision, mål och strategier 1157/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Uppdrag till kommunala nämnder och bolag Syftet med dessa uppdrag är att säkerställa att natur- och friluftsplanen genomförs. ● Kommunala nämnder och bolag ska senast kommunfullmäktiges ledamöter vid varje ny 2019 ta fram en handlingsplan för hur respek- mandatperiod. tive nämnd/bolag ska medverka till att genom- ● Stadsbyggnadsnämnden ska senast 2018 bilda föra natur- och friluftsplanen. Detta gäller alla en tjänstemannagrupp bestående av represen- som på något sätt kan medverka till någon del tanter från olika berörda förvaltningar, som av målen. Idékatalogen ska användas som stöd regelbundet för dialog om utvecklingsfrågor för att utse lämpliga åtgärder utifrån respektive där naturvård och friluftsliv berörs. verksamhets möjligheter och koppling till natur och friluftsliv. Nya idéer kan också tas fram. ● Stadsbyggnadsnämnden tillsammans med Vissa prioriterade åtgärder medför behov av miljönämnden ska senast 2019 ta fram en plan samordning mellan nämndernas handlings- för kommande reservatsbildning (kommunala planer och nämnderna ansvarar själva för att naturreservat), för beslut i kommunfullmäktige. driva detta arbete för en hög måluppfyllelse. Handlingsplanerna ska användas och ajourhål- ● Kommunstyrelsen ska peka ut viktiga tät- las så länge denna natur- och friluftsplan är ortsnära natur- och friluftsområden för de olika gällande. Handlingsplanerna ska förses med en kommundelarna utanför staden vid revidering konsekvensbedömning av sociala, ekologiska av kommunens översiktsplan. och ekonomiska konsekvenser. ● Kommunstyrelsen ska varje mandatperiod ● Miljönämnden tillsammans med kultur- och följa upp och redovisa nämnders och bolags fritidsnämnden ska med kunskap om natur och arbete med natur- och friluftsplanen. friluftsliv samt inblick i tankarna med idékata- ● Miljönämnden tillsammans med kultur- och logen stötta övriga nämnder/bolag i deras arbete fritidsnämnden ansvarar för att hålla fakta och med handlingsplanerna. planeringsunderlag uppdaterat på en lämplig ● Miljönämnden tillsammans med kultur- och nivå, i dialog med de nämnder som ansvarar för fritidsnämnden ska ansvara för att hålla utbild- fysisk planering. Underlaget bör på sikt göras ning i natur- och friluftskunskap i samband mer digitalt och kartbaserat för att underlätta med att koncernstaben arrangerar utbildning för sökning och ajourhållning. Strategier handlar om att välja bäst väg för att nå ett mål. Vision, mål och strategier 9 tdetslleS ennovY :otoF 1158/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Sex mål – och strategier för att nå dem MÅL 1 Rika natur- och friluftsupplevelser Alla som vistas i Sundsvalls kommun har tillgång till ett rikt friluftsliv och rika naturupplevelse som finns nära och är tillgängliga året om. Vi ska vara en friluftskommun i världsklass! Strategi för att uppnå målet – Riktade insatser för målgrupper som har svårt att ta sig ut i naturen på egen hand, det kan vara äldre, barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nya svenskar med flera. – Alla boendemiljöer har tillgång till områden för närrekreation och naturupplevelser. – Nya bostadsområden planeras så att det finns tillgång till natur- och friluftsmark i bostädernas närhet så att behovet av lek, rekreation samt hälsosamt klimat tillgodoses. – Kärnområden för natur/friluftsliv utpekade i Sundsvalls översiktsplan ska vara lätta att nå för sundsvallsborna och fortsätta utvecklas för natur- och friluftsliv samtidigt som värdena bevaras. – Naturgivna förutsättningar är grunden vid planering av nya bostadsområden och större exploateringar. Vi ska bygga vid och inte i kärnområden, grönblå stråk, värdefulla naturmiljöer och friluftsområden. – Ge möjlighet till ett aktivt friluftsliv under alla årstider med anpassade och välskötta anläggningar. – Säkerställ ytor i närheten av skolor och förskolor för regelbunden och rutinmässig utomhuspedagogik. – Utföra kompensationsåtgärder när intrång i natur- och friluftsområden inte kan undvikas. – Utveckla förutsättningarna för naturturism och nya friluftsaktiviteter. – De kommunägda, tätortsnära skogarna ska förvaltas med utgångspunkt i att stärka möjligheter för friluftsliv, klimatanpassning och biologisk mångfald. – Värna om våra stränder och öka tillgängligheten för allmänheten till strandområden. Använd Kustplan som stöd för avvägningar om hänsyn. 10 Vision, mål och strategier 1159/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Varför är mål 1 viktigt? ● Naturen har en positiv inverkan på såväl fysiskt som psykiskt välmående. Den bostadsnära naturen är särskilt viktig och fyller många funktioner. Den uppmuntrar till lek och rörelse samtidigt som den kan ge stillhet och ro samt minskar stress. Många djur och växter bidrar till en rikare naturupplevelse. ● Lättillgänglig natur och friluftsliv bidrar till jämlikhet och förbättrad folkhälsa. ● Ett rikt och högklassigt friluftsliv ökar Sundsvalls attraktionsvärde och är en grund för positiv utveckling och tillväxt. Detta gynnar både livsmiljö, turism och näringsliv. Koppling till nationella och lokala mål De flesta nationella friluftsmålen berörs av detta mål. Särskilt utmärkande är målen Tillgänglig natur för alla, Attraktiv tätortsnära natur, Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling och Ett rikt friluftsliv i skolan. Flera av de nationella miljökvalitetsmålen berörs också, då de även värnar om upp- levelsevärden som utgör grund för friluftslivet, till exempel God bebyggd miljö. Även det nationella folkhälsomålet Ökad fysisk aktivitet påverkas positivt av målet. Detta mål är det viktigaste för att kunna uppnå det lokala målet att bli en friluftskommun i världsklass. Även kommunens strategi för hållbar tillväxt RIKARE berörs av detta mål i arbetet att erbjuda en livsmiljö i toppklass. Vision, mål och strategier 11 1160/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan MÅL 2 Ökad biologisk mångfald Vi tar vårt ansvar för den biologiska mångfalden på alla nivåer inom våra verksamhetsområden. Strategi för att uppnå målet – Intentionerna i gällande konventioner, direktiv och nationella mål om biologisk mångfald inarbetas i den kommunala verksamheten. – Kommunen tar ansvar för och arbetar enligt de åtgärdsprogram för hotade arter som rör vår kommun. – Vardagslandskapet får en viktig roll när det gäller biologisk mångfald och dess betydelse för ekosystem och ekosystemtjänster. En viktig aspekt är hur landskapets olika delar hänger samman. – Vår kommuns specifika naturmiljöer/naturtypskomplex och geografiska läge som gränszon för både nordliga och sydliga arter, beaktas i planprocessen och vid exploatering. – Uppmuntra ekologisk produktion på olika sätt. – Kommunens FSC-märkta skogar ska skötas för att gynna biologisk mångfald och friluftsliv i första hand, där även anpassning till ett förändrat klimat ingår. – Värdefulla naturområden skyddas genom reservatsbildningar enligt framtagen plan. 12 Vision, mål och strategier 1161/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Varför är mål 2 viktigt? ● Biologisk mångfald är grunden för uthålligt liv på jorden och människans existens. Mångfal- den är frukten av miljontals år av evolution utifrån naturliga processer. Förändringen av olika livsmiljöer sker nu i en sådan hastighet att naturen inte hinner med, vilket leder till att många arter och livsmiljöer försvinner från Sverige och från jordens yta. ● Alla arter fyller en funktion och har ett eget värde. Genetiskt utbyte mellan olika populationer och livsmiljöer behövs för att arter ska kunna leva vidare. Det är svårt att veta vilka arter som är direkt livsviktiga för allt liv på jorden. ● Biologisk mångfald och vardagslandskapet ligger till grund för funktioner och processer i ekosystemen som påverkar bildandet av ekosystemtjänster som pollinering, livsmedel, skugga och skydd mot skadlig UV-strålning, dagvattenrening, renare luft och vatten. Koppling till nationella och lokala mål Flera av de nationella miljömålen har direkt koppling till biologisk mångfald, medan andra påver- kas mer indirekt. Det gäller även de nationella målen för friluftsliv. Exempel på mål som är direkt beroende av den biologiska mångfalden är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vat- tendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker och Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Blåsippor, Hepatica nobilis, Norra Stadsbergets naturreservat. Vision, mål och strategier 13 nossnahoJ ynneJ :otoF 1162/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan MÅL 3 God kunskap och förståelse Alla beslutsfattare har god kunskap om naturens värden, människans roll i naturen och nyttan med friluftsliv. Vi arbetar aktivt för att öka kunskapen hos alla våra medborgare. Strategi för att uppnå målet – Berörda tjänstemän håller sig uppdaterade om aktuell forskning kring friluftsliv, naturvård och biologisk mångfald. – Öka kunskapen hos beslutsfattare, barn och unga samt större aktörer i samhället när det gäller natur- och friluftslivsfrågor. – Sprida kunskap om allemansrättens rättigheter och skyldigheter till alla kommuninvånare. – Information om natur och friluftsliv ska vara uppdaterad, lätt att hitta och förstå samt bidra till att antalet friluftsaktiviteter ökar. – Kommunen ska vara en viktig samrådspart och kunskapskälla för olika verksamheter och aktörer inom kommunens gränser i frågor som rör natur, biologisk mångfald och friluftsliv. – Skolor och förskolor använder utomhuspedagogik som en metod för att öka inlärning och folkhälsa. 14 Vision, mål och strategier 1163/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Varför är mål 3 viktigt? ● Aktuell kunskap om kommunens naturvärden och friluftsliv är en viktig grund för fysisk planering och andra kommunala beslut. ● Kommunen har ett stort ansvar för att både värna och utveckla allmänna intressen, som i det här fallet naturvärden och värden för friluftslivet. ● Källkritik är viktig i dagens samhälle – vad är sant och vad är falskt? Ökad kunskap bidrar till att avgöra detta. ● Ökad kunskap och medvetenhet hos alla kommunmedborgare, ger en ökad förståelse för kon- sekvenserna av den enskilda personens handlande. ● Att lära sig tycka om naturen skapar en vilja att bevara den. ● Att vistas i naturen har stor betydelse för människors fysiska och psykiska hälsa. Det är därför ett viktigt budskap att nå ut med i dagens samhälle med bland annat ökad övervikt och stressrelaterade symtom. Koppling till nationella och lokala mål Att öka kunskapen om natur och friluftsliv hos tjänstemän, beslutsfattare och medborgare är grund- läggande för samtliga nationella mål inom såväl miljö som friluftsliv. Kunskap skapar en grund för att fatta rätt beslut. Kommunen har även ett ansvar att bryta ned de nationella målen till kommunal nivå och arbeta med dessa. Naturskola, skidlek och ”skogen i skolan” är exempel på utomhuspedagogik. Vision, mål och strategier 15 grebnuhT nahoJ :otoF 1164/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan MÅL 4 Öppen samverkan och engagemang Vi arbetar för en god samverkan mellan alla berörda aktörer för att nå nationella miljökvalitets- och friluftsmål, och för att bli en friluftskommun i världsklass. Vi arbetar aktivt med föreningssamverkan och för att stärka individens engagemang för natur och friluftsliv. Strategi för att uppnå målet – Aktivt samarbete inom kommunen och mellan kommun och markägare, näringsliv, högskolor, föreningar och andra myndigheter när det gäller natur- och friluftsfrågor. – Vid större ändringar, utveckling eller ny skötsel i områden med höga natur- och/ eller friluftsvärden och deras sammanhängande länkar, ska samråd ske mellan stadsbyggnadskontoret, miljökontoret och kultur- och fritidsförvaltningen i ett tidigt skede. – Inspirera andra verksamheter och aktörer genom att vara föredöme och tänka i nya banor. – Alla aktörer inom kommunens gränser tar sitt medansvar för frågor som berör natur och friluftsliv. – Kommunen samverkar över kommungränserna i viktiga länsövergripande frågor, som till exempel avrinningsområden, vandringsleder, rovdjur och fåglar, industrietableringar och infrastruktur. – Öka stödet till föreningsägda friluftsanläggningar och föreningsarrangemang. – Fortsätt utveckla Sundsvalls natur- och friluftsråd. 16 Vision, mål och strategier 1165/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Varför är mål 4 viktigt? ● För att nå de nationella miljö- och friluftsmålen är det viktigt att skapa en samsyn och en ge- mensam bild av hur vi ska nå dit. Det är därför viktigt med samverkan såväl inom kommunen som med externa parter och sektorsmyndigheter. ● Det är även viktigt att samverka utanför kommunens gränser då varken friluftslivet eller natu- ren följer administrativa gränser. ● Det ideella engagemanget i Sundsvall är stort och det är föreningarna som gör det största arbetet för Sundsvalls natur och friluftsliv. Det är därför viktigt att stödja föreningarna och utveckla samarbetet. Koppling till nationella och lokala mål De 16 nationella miljömålen visar hur den svenska miljön mår och hur arbetet för att nå miljömålen går. Arbetet ska göras gemensamt av aktörer i samhället. För att nå de nationella miljömålen och friluftsmålet Starkt engagemang och samverkan, krävs därför samverkan och engagemang på olika nivåer i samhället. Det är även en grund för att kunna uppnå det lokala målet att bli en friluftskommun i världsklass. Tranviken, Sundsvalls Hawaii och ett av kommunens många strandbad. Vision, mål och strategier 17 greblhaF ”ebbaF” sraL :otoF 1166/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan MÅL 5 Sammanhängande grönblå infrastruktur Vi utvecklar sammanhängande nätverk av natur på land och i vatten där djur, människor och växter kan röra sig utan barriärer, både i tätorten och på landsbygden. Strategi för att uppnå målet – Säkerställ, vidareutveckla och återskapa en grönblå infrastruktur för att koppla ihop strategiskt viktiga områden och minska barriäreffekter. De grönstråk som finns idag i Sundsvalls stad förstärks. – Utforma den grönblå infrastrukturen med funktionella stråk och med knutpunkter i form av kärnområden för både natur och friluftslivet. – Verka för att exploatering inte skadar eller fragmenterar värdefull grönblå infrastruktur. – Verka för att omvandla hårdgjorda ytor, öppna upp kulverterade bäckar, ta bort vandringshinder och i lämpliga lägen återskapa stränder för att öka tillgången på grönblå ytor i stad och tätort. – Den parkmark, som är en del av stadens grönblå infrastruktur, ska förvaltas med hänsyn till värden för natur och friluftsliv. 18 Vision, mål och strategier 1167/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Varför är mål 5 viktigt? ● Djur och växter är beroende av sin livsmiljö, men också liknande livsmiljöer i närheten. För att kunna ta sig mellan dessa områden behövs grönblå infrastruktur. För stor barriärverkan kan leda till att arter försvinner på kort och lång sikt. ● Forskning visar entydigt att bostadsnära naturområden är viktiga för den vardagliga vistelsen i naturen, där grönblå stråk fyller en viktig funktion genom att de leder vidare ut till större naturområden och möjlighet till längre vistelse. ● Värdet av de utpekade kärnområdena för natur och friluftsliv ökar om det finns naturliga förbindelser mellan områdena. ● För friluftslivet innebär sammanhängande grönblå infrastruktur ett minskat behov av trans- porter för att ta sig till och från naturområden för rekreation. Koppling till nationella och lokala mål De nationella miljömål som har en tydlig koppling till detta är mål är God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt och djurliv. Flera andra mål är också direkt eller indirekt berörda. De nationella friluftsmål som har en tydlig koppling till detta mål är Tillgång till natur för friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur och Friluftsliv för god folkhälsa. Även det nationella folkhälso- målet Ökad fysisk aktivitet påverkas positivt av målet. Det är även en förutsättning för att kunna uppnå det lokala målet att bli en friluftskommun i världs- klass. Utsikt från Norra Stadsberget till Södra Stadsberget. Vision, mål och strategier 19 mörtsdroN einnoR :otoF 1168/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan MÅL 6 Förbättrad helhetssyn och hänsyn Helhetssyn på landskap och ekosystemtjänster ska tillämpas i alla sammanhang. Vid samhällsplanering och strategiska beslut ska hänsyn tas till naturvärden och friluftsliv. Genom helhetssyn och hänsyn minskar sårbarheten vid intrång, oförutsägbara händelser och förändringar. Strategi för att uppnå målet – Värna om värdefulla områden för landskapsbild, natur och friluftsliv och undvik negativ påverkan på biologisk mångfald och friluftsliv genom kloka avvägningar. – Tysta, opåverkade områden ska ses som en tillgång för allmänheten, besöksnäring och djurliv. Störande verksamheter och anläggningar ska undvikas. – Undvika fragmentering av landskapet, till exempel vid anläggandet av skogsbilvägar. – Ingen mer utbyggnad av vattenkraft ska ske i outbyggda och orörda forsar inom kommunen1, samt verka för att bolagen självmant omprövar sina vattendomar. – Påverka koncessionsärenden så att kraftledningar dras i mindre känsliga lägen. – Bevara och återskapa våtmarker och viktiga rastplatser för fågellivet. – Motverka torvbrytning och gruvdrift i känsliga lägen och verka för en mer hänsynsfull lagstiftning. – Värna om vattendrag och deras närmiljöer inklusive raviner. – Tillåta naturliga störningar och processer, där de inte hotar miljö och människors hälsa, till exempel ras, skred och brand. – Tillsammans med andra berörda aktörer, bidra till att bevara vårt odlingslandskap. – Undvika ny bebyggelse på jordbruksmark. – Ta vara på det som karaktäriserar staden/tätorten och dess läge. – Redovisa vilket värde kommunala markområden har för natur och friluftsliv, inklusive biologisk mångfald, innan beslut om förändring eller avyttring. – Verka för att uppfyllelsen av ett nationellt mål inte påverkar ett annat mål negativt, till exempel vid inköp, upphandlingar och exploateringar. – Beakta hållbarhetsfrågor ur ett livscykelperspektiv i kommunens inköpsstrategi. 1 Enligt KF beslut 1999-04-19, § 100 20 Vision, mål och strategier 1169/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Varför är mål 6 viktigt? ● Det är viktigt att utgå från ett landskapsperspektiv för att skapa en funktionell helhet mellan mark, vatten och luft så att olika naturtyper och tillhörande arter ingår i ett större perspektiv. ● Det finns en naturlig variation i landskapet över tid för att arter ska hinna anpassa sig och utvecklas utifrån nya förutsättningar. Tempot på de omloppstider som skapats av mänsklig påverkan (till exempel effektiviseringar i jordbruk och skogsbruk) går fortare och stämmer inte alltid med de naturliga cyklerna. ● För att bli en friluftskommun i världsklass måste alla verksamheter ta hänsyn till friluftslivets intressen. Koppling till nationella och lokala mål Alla de nationella miljömålen påverkas positivt av helhetssyn och hänsynstagande. De nationella målen för friluftsliv som påverkas är Tillgång till natur för friluftsliv, Attraktiv tätortsnära natur och Friluftsliv för god folkhälsa. Tur på Sidsjön, ett av kommunens sex kommunala naturreservat och ett populärt friluftsområde direkt intill staden� Vision, mål och strategier 21 greblhaF ”ebbaF” sraL :otoF 1170/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Strandäng vid havet med den fridlysta orkidéen ängsnycklar Foto Ronnie Nordström 22 Vision, mål och strategier 1171/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Natur- och friluftsplan Urvalskriterier vid skydd av natur- och friluftsområden samt arter Traditionellt brukar ett område med en viss egen- 1. Högt klassade objekt skap, till exempel en gammelskog eller ett viktigt Välja ut högst klassade objekt för friluftsliv och natur friluftsområde skyddas ”för evigt” genom bildning oavsett läge, enligt traditionellt tänkande. Kan avse av naturreservat eller liknande. Det är inte fel, men områden med lång kontinuitet, exempel gammelskog. ibland kan läget vara viktigare än den för stunden finaste egenskapen i området. Som exempel kan 2. Läge nämnas en lövbränna som vandrar runt, det vill säga Välj ut ett område där läget ”avgör” i ett funktionellt det lövbestånd i en barrskog som uppstått efter en tänkande. Det innebär att det inte alltid är det högst skogsbrand och som hela tiden förändras. Egenska- klassade objektet som väljs ut eller ett som har ett pen kan vara övergående och det kan vara tillräckligt statiskt läge. att skydda egenskapen under en viss tid. Det är viktigt att inse att många utvecklingsstadier I vissa fall kan läget vara viktigare att skydda vid en som vi i dagsläget ser som vanliga och i stort antal, landskapsanalys, än ett specifikt område. Hur ska en såsom lövskogar, är ett försvinnande inslag i vårt land- viss egenskap placeras, med vilka avstånd och vilken skap på grund av jordbruksnedläggning. frekvens, för att den ska bilda ett nätverk av ekolo- gisk betydelse och värden för friluftsliv? 3. Närhet till andra områden Se varje naturtyp och friluftsområde för sig och hur de Naturtyper och tillhörande arter ingår ett större per- ligger gentemot varandra eller i en kombination med spektiv, liksom det rörliga friluftslivet, där landska- intilliggande områden. Två objekt som ligger strate- pet är närmast överliggande enhet. Vid bevarande giskt bra till varandra blir tillsammans mer skyddsvär- och utvecklande av värden för natur och friluftsliv da än varje objekt för sig. Som exempel kan nämnas en är det viktigt att se det ur ett landskapsperspektiv kombination av våtmark, ängs- och hagmark och sjö. så att olika sammanhörande naturtyper och frilufts- områden finns på lämpliga avstånd, med önskvärda 4. Helhetsbild kvaliteter och utan barriärer dem emellan. Kombinationer av ovanstående resonemang, är en förutsättning om begreppet ”värna om den biologiska Följande förslag på strategier bör ingå i ett resone- mångfalden och friluftslivet” ska få någon relevans. mang kring vilken strategi som är den bästa för just I det enskilda fallet kan huvudtyngden komma att den specifika egenskapen man vill skydda: ligga på en eller två av ovanstående strategier. Vision, mål och strategier 23 1172/1435 § 87 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) - MN-2026-00041-2 Yttrande - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen (KS-2026-00683) : Remiss - Uppföljning av Natur- och friluftsplanen Protokollsutdrag Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2018-01-29 1

§ 90 Information från förvaltningen - : Denna behandling '§ 90 Information från förvaltningen' har inget tjänsteutlåtande. 1434/1435

§ 91 Övriga frågor - : Denna behandling '§ 91 Övriga frågor' har inget tjänsteutlåtande. 1435/1435