Sundbybergs stads funktionsrättsråd — 27 maj 2026

§ 8 Föregående protokoll Anders Agnefalk (HRF) påpekar att det under § 2, sida 5 stod att han skulle delta vid ett möte med Hörselskadades Riksförbunds möte, men mötet var med Hörselskadades Riksförbunds Stockholms distrikt. Protokollet läggs till handlingarna, med noterad rättelse.

§ 9 Rapport från organisationerna Yvonne Björkman (DHR) Yvonne informerar att DHR står för delaktighet, handlingskraft och rörelsefrihet. Det är en gammal funktionshinderorganisation som startade för 103 år sedan, och riktar sig till de som lever med olika former av rörelsenedsättning. Det är en rättighetsorganisation som jobbar med många frågor och aktörer. I Sundbyberg arbetar man mycket med den fysiska tillgängligheten, exempelvis genom att skriva remissvar på detaljplaner. Det finns en referensgrupp som heter arbetsgruppen för fysisk tillgänglighet som funnits länge, och som Yvonne sitter med i. DHR arbetar också med andra frågor, som LSS och socialtjänstlagen. Det är en förutsättning för att vi kan ta oss ut. DHR har tillsammans med de andra funktionsrättsorganisationerna tagit fram ett handslag mellan Sundbybergs stad och funktionsrättsorganisationer. Det har funnits i 16 år. Yvonne och en annan person tog kontakt med kommunstyrelsens ordförande för att man var besvikna på den fysiska tillgängligheten i staden. Det blev till ett handslag, som utgår från FN:s konvention för mänskliga rättigheter. Efter det har det blivit ett helt annat samarbete i Sundbyberg. Det är inte alltid vi tycker samma sak, men frågorna har lyfts upp på agendan och så har det inte varit tidigare. Just nu håller Yvonne på att skriva remissvar på översiktsplanen för mellersta Sundbyberg. Yvonne berättar att staden tyvärr inte har med funktionshinderperspektivet i detaljplanerna, och att staden kommer att få bakläxa. Walle Söderholm (SRF) Walle berättar att han kom med i Sundbybergs stads funktionsrättsråd för nästan 20 år sen och i Solnas råd för funktionsrättsfrågor för 30 år sen. Då hade han endast reducerad synförmåga men sen har den försämrats ytterligare. Walle berättar att han och många andra är tacksamma för syn- och hörselinstruktören i Solna. Walle hoppas att Sundbyberg också får en sådan. Det är en besparing om kommunen får en syn- och hörselinstruktör. Walle säger att han har en annan idé om hur remisser kan tas om hand, och att han återkommer till det senare under sammanträdet. Seppo Poutanen (HL) Seppo informerar att Riksförbundet Hjärtlung har 110 medlemmar i Solna-Sundbyberg och 30 000 medlemmar i hela landet. Organisationen bevakar intressefrågor för de hjärt- och lungproblem som finns. Exempelvis har många problem med KOL, det är en folksjukdom. Nu har HL haft temat hjärtflimmer, ett dolt problem som man inte alltid upptäcker. De har arbetat tillsammans med diabetes och njurförbundet. Seppo berättar att de haft en debatt i ABF-huset vid Sveavägen. Lokalföreningen har även haft en vårutflykt till Sigtuna. Nu är det sommar och de tar ledigt till augusti. Anders Agnefalk (HRF) Anders informerar att Hörselskadades Riksförbund Solna-Sundbyberg-Ekerö fortfarande ligger vilande, men har ändå aktiviteter för medlemmar. Imorgon är det en avslutningsaktivitet där de bjudit in en historiker som kan mycket om Solna och som kan berätta om Solnas dåtid och framtid. Anders berättar att de arbetar aktivt inom riksförbundet. Det är ungefär 1,8 miljoner människor som har en hörselnedsättning i Sverige. Det finns exempelvis de som har en mindre nedsättning, de som har tinnitus och de som är döva. Det finns problem på arbetsmarknaden för denna grupp då det är många som lider i onödan. Många söker inte hjälp för att de är rädda att bli misskrediterade på arbetsmarknaden. Många har hörselproblem under lång tid och behöver kanske gå ner till deltid eller halvtid för att klara av att jobba. Allan Axelsson (RF) Allan informerar att Reumatikerföreningen Solna-Sundbyberg har ca 100 medlemmar. Föreningen anordnar vissa lokala aktiviteter och föreläsningar. Allan berättar att det är viktigt med träning för reumatiker, så RF driver bassängträning i Solna. Aktiviteten har legat kvar på en mindre skala med många prova-på-tillfällen. Det är viktigt att folk kan komma och prova på. Solmaz Åhlfeldt (Funktionsrätt Stockholm) Solmaz informerar att de har haft möte i biblioteket tillsammans med hemtjänsten. Detta med anledning av nya socialtjänstlagen som började gälla den 1 juli 2025. Solmaz berättar att när hon kom in i anhörigföreningen för 20 år sen hade de inte stöd. Nu är det bättre. AnnaBritt Toll (RTP-S) AnnaBritt berättar att hon inte har något att rapportera.

§ 10 Rapport från arbetsgruppen för fysisk tillgänglighet och AU Arbetsgruppen för fysisk tillgänglighet (AFT), Sundbyberg Mirjam Chahed informerar att vid AFT:s senaste möte pratade arbetsgruppen med valhandläggare Annie Olsson. Arbetsgruppen besökte Lilla Alby skola och pratade om hur tillgänglig den är, eller snarare inte är. AFT lyfte några enkelt avhjälpta hinder, exempelvis säkerställa att hallar är tillräckligt framkomliga, flöden, och annat som möjliggör att andra kan delta. AFT diskuterade även gott bemötande, och att Yvonne Björkman (DHR) ska hålla i en utbildning för röstmottagare i bemötande. Mirjam berättar vidare att AFT diskuterade samhällsbyggnadsfrågor med Linda Elmqvist från sektorn för samhällsbyggnad. AFT pratade om några av de detaljplaner som är på gång, och att funktionsrättsorganisationer ska kunna lämna remissvar på dem. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att vallokaler måste vara tillgängliga enligt lag. De lokaler som finns idag i Sundbyberg är ofta gamla skolor. Tyvärr är Lilla Alby skola inte den mest tillgängliga skolan, men det finns inga andra lokaler att vara i. Yvonne hoppas för framtiden att man ser över lokalerna. Personer med funktionsnedsättningar har inte ett högt valdeltagande, och det är dessa människor som berörs. Man behöver även titta på parkeringsplatser och toaletter för rörelsehindrade vid skolorna också. Det finns inte på alla skolor nu. Inför framtida val behöver det bli tydligare vilka lokaler som faktiskt fungerar som vallokaler. Nu fungerar det, men på nåder. Anders Agnefalk (HRF) frågar om man inte använda biblioteken, då de är ganska tillgängliga. Träffpunkten kan också vara en plats för röstning. Yvonne svarar att det redan finns vallokaler på de platserna. Walle Söderholm (SRF) lyfter att organisationerna som representeras i rådet fick information om att staden ska börja skicka remisser till organisationerna. Walle föreslår att arbetsgruppen för tillgänglighet blir gemensam remissinstans. Detta då det finns god kompetens i gruppen, och att man kan samla det till ett svar. Elisabet Brolin (S) kommenterar att i Solna går remisser på detaljplaner till rådet för funktionshinderfrågor. Det passar bra då det blir en fråga för hela rådet. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att DHR lägger mycket krut på remissvar till detaljplanerna. De synpunkter som DHR lämnar in tar staden till sig. DHR har en kunskap som inte andra har. Yvonne anser att det är viktigt att varje organisation lämnar in från sin specifika kompetens. I DHR är de utbildade för sådant. Elisabet Brolin (S) svarar att hon självklart inte lägger sig i hur Sundbyberg gör, men i Solna tycker de att det funkar bra att samla det. Yvonne Björkman (DHR) informerar att funktionsrättsrådet låg under äldreomsorgen en gång i tiden. Representanterna ville förändra det så att funktionsrättsrådet skulle ligga under kommunstyrelsen, då det är hela stadens frågor. I samma veva som omorganisationen av rådet beslutades det att varje organisation i funktionsrättsrådet ska ha möjlighet att svara på detaljplaner i staden. Det är 20 år sedan man tog det beslutet. Men som enskild individ har man också möjlighet att svara på detaljplaner. Walle Söderholm (SRF) kommenterar att SRF aldrig fått remisser skickade till sig, och att de behöver skickas till rätt ställe. Arbetsutskottet (AU), Solna Elisabet Brolin (S) informerar att Solna stad har anställt en person som ska arbeta med dem som omfattas av LSS. Uppdraget handlar om att öka målgruppens engagemang i samhället, jobba på att skapa en gemenskap och få dem att delta i samhällslivet. Det handlar mycket om sociala kontakter. Av många olika skäl är gruppen ganska isolerade, och det är viktigt att arbeta för att aktivera dem. Fokus ligger på ett ökat deltagande. Det ligger naturligtvis på deras förutsättningar. Solna har även arbetat med förebyggande aktiviteter för personer som är 65+. Elisabet berättar vidare att det krävdes ett byte av styret i Solna för att få till en anhörigpolicy. Anhörigstödet ska bli anpassat till efterfrågan och behov, så att det utdelas till rätt grupper. På AU:s nästa möte i september kommer stadsbyggnadschefen tillsammans med Alecta. Det är viktigt att släppa in funktionshindersorganisationerna i tidigt skede i byggprocessen. Elisabet informerar även att de fått en syn- och hörselinstruktör efter mycket politiskt jobb. Det har hjälpt många människor, även människor i hemtjänsten. Elisabet informerar att rådet för funktionsrättsfrågor har flyttat fram sina positioner. Rådet blir ofta efterfrågade. De inte har en massa tjänstemän som jobbar åt dem, utan de portionerar ut arbetsuppgifter och jobbar mycket själva. Rådet jobbar även med hemsidan så att den blir mer tillgänglig, och svarar på alla detaljplaner. Solna är bra på att ge organisationerna ekonomiskt stöd. Organisationerna får ett verksamhetsstöd som inte är baserat på hur många aktiviteter som hålls och hur många som deltar, utan en fast summa. Det hjälper föreningar att hålla i gång sin verksamhet. Elisabet informerar även att alla praktiska förändringar i enlighet med den nya socialtjänstlagen är genomförda. Sen tar det alltid väldigt lång tid att förändra i grunden, som att vända en atlantångare ungefär. Anders Agnefalk (HRF) frågar hur det fungerar med syn- och hörselinstruktören för de som bor i Solna. Elisabet Brolin (S) svarar att i samtal med människor så berättar de att det öppnar sig en ny värld. Walle Söderholm (SRF) tillägger att de har det jättebra på träffarna. Instruktören visar hur man kan göra, och fokus är att man ska klara sig själv så mycket som möjligt. Instruktören är audionom. Kerstin Ljunggren (L) kommenterar att i Sundbybergs ledning är det tyst. Sundbyberg har haft en syn- och hörselkonsulent, men när hon försvann tillsattes tjänsten inte igen. Seppo Poutanen (HL) kommenterar att tjänsten är ny, och tar tid att utvärdera. Men det är jättebra att man satsar på det här. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att Solna är en kommun har en bra grund i dessa frågor. De som bodde på Norrbacka har flyttat till Sundbyberg. Yvonne frågar om uppdraget gällande de som omfattas av LSS omfattar personkrets 1 och 2. Elisabet Brolin (S) svarar ja. Yvonne kommenterar att personkrets 3, människor med omfattande rörelsehinder, också kan behöva känna ett sammanhang när alla andra jobbar. Elisabet svarar att hon håller med Yvonnes uppfattning. Det handlar om att ge personer möjligheter. Elisabet Brolin (S) informerar att ansvariga för valet i Solna varit på rådet och pratat om förändringar i vallagen. Det finns ett gruppboende i Solna där man kör studiecirklar om valet. Det handlar om att höja kunskap och sprida information. Elisabet tycker att det är ett bra initiativ från Solna stad.

§ 11 Tema - Solna-Sundbyberg Karin Gagner berättar att sektorn för välfärd och omsorg i Sundbybergs stad har blivit inbjudna för att prata om insatser med anledning av nya socialtjänstlagen. Jon Niklasson, verksamhetsjurist Den nya socialtjänstlagen kom den 1 juli 2025, och är för oss fortfarande ganska ny. Senast kom det en ny var på 80-talet. Den var full av paragrafer som låg huller om buller, och vissa saker reglerade inte hur det funkar idag. Den nya socialtjänstlagen kommer efter ett långt lagstiftningsarbete som pågått från vänster och höger, och är en bred politisk överenskommelse. Lagen har skärpts till, och nu blir det högre ska-krav på socialtjänsten. Det är krav på förebyggande arbete i respektive kommun. Det finns många demografiska utmaningar, vi blir äldre för varje år som går och det är färre personer som blir yngre. Det är också ett förändrat samhällsklimat. Det smäller här och där, vi har en stor del nyanlända som inte klarar av integrationen och många som inte klarar av att ge integrationen. Socialtjänstlagen behöver hjälpa oss att lösa de utmaningarna. Numera kallas allt utom ekonomiskt bistånd för insatser. Det tycker sektorn låter bättre. Nu tänker man om, och det finns ett fokus på att vara ute i tidigt skede och kunna göra insatser på plats utan att en ansökan kommit in. Insatserna ska finnas till hand när någon behöver dem, det kallas insatser utan individuell behövsprövning. Socialtjänsten ska ut i kommunen och möta våra invånare, söka upp våra invånare, och kunna ge insatser vid mötet. Man kan se ett behov hos en person som vill ansöka, men sen tar det flera månader innan man kommer till beslut. I stället ska socialtjänsten vara där och erbjuda insatser direkt. Det är också centralt med en lättillgänglig socialtjänst. När man har kontorstider mellan 8 och 16.30 finns det mycket som hindrar att personer söker upp socialtjänsten. Socialtjänsten ska nu möta invånarna på ett helt annat sätt än förut. Förr har det även varit skralt med långsiktigt planerade insatser. Nu ska förvaltningen ha en helt annan planering än förut. Det gör att oavsett politiska skiftningar finns det en kontinuitet i socialtjänsten. Lagen betonar trygghet och kontinuitet i stödet. Det handlar ofta om korta insatser. Man ska även öppna upp för möjlighet till välfärdsteknik. Kravet på hur samverkan ska göras är också mycket hårdare än tidigare. Utöver jämlikhet betonas nu också jämställdhet i lagen. Det som förut kallades äldreomsorgens värdegrund fungerade så pass bra att det utvidgas i hela socialtjänsten. Vad gäller rättssäkerhet och dokumentation blir det tydligare utredningskrav. Det förvaltningen ska dokumentera och utreda blir tydligare. Det finns ett större fokus på systematisk uppföljning av insatser. Socialtjänsten ska genomföra insatser på vetenskaplig grund. Även tillsynsmyndigheten IVO får ett uppdrag, och får ett större område de ska titta på. Man måste rapportera vid avvikelser. Särskilt på utförardelen kommer det bli stor skillnad. Arbetssätten ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialtjänsten behöver ha nya arbetssätt och rutiner för att leva upp till de här kraven. Förvaltningen gör nu genomlysningar för att leva upp till det här rent konkret. Man behöver hålla god kvalitet i verksamheten, inte bara hålla sig över vattennivån. Insatser utan behovsprövning är ett nytt avgörande arbetssätt som blir nyckeln i arbetet. Utförare ska ha en verktygslåda med sig när de går ut med insatser som kan sättas in på en gång. AnnaBritt Toll (RTP-S) frågar hur mycket mer personal det kommer behövas om alla ska ut, och alla ska få välja vad de vill ha hjälp med. Att få bort minuttänkandet kommer inte gå utan mer folk. Jon Niklasson svarar att staden kommer behöva banta kontorsstyrkan och dra upp fältstyrkan, och att högre kvalitet kommer att kosta. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att JämO gjorde en utredning om personer med funktionsnedsättning, som visar att kvinnor får mycket sämre hjälp. Män fick mer bostadsanpassning och hemtjänst. De här rollerna lever kvar i oss. Man ska få det stödet man behöver oavsett kön. Män jobbar även mer timmar, så kvinnor har det sämre ekonomiskt än män med funktionshinder. Elisabet Brolin (S) kommenterar att kunskapen om hur det faktiskt ser ut gällande jämställdhet behöver nå de som beslutar. För många år sen satt Elisabet med i utredningen som kallas Lindqvists nia. Då utreddes skillnader mellan grupper, och man utredde vem fick minst och sämst insatser. Utredningen visade att funktionshindrade somaliska kvinnor var de som fick allra minst stöd och hjälp för alla insatser. Kunskapsnivån måste upp. Det måste även till pengar. Marie Hjortstig, utvecklingsledare Nämnden har fått en riktlinje kring de insatserna utanför individuell behovsprövning. Än så länge har staden endast en insats, hälsofrämjande arbete. Staden har jobbat länge med målgruppen och under längre tid. Många i Sundbyberg deltar, och det finns mycket samarbete med Solna. Samverkan med Solna har varit fruktbar. Varje vecka har staden ett nytt program. Det kan vara promenader, badminton, lättgympa, boxningsgympa, och så vidare. Staden håller en pröva-på-vecka varje år, så att man sen kan forma programmet utifrån vad målgruppen tycker är hälsofrämjande. Det är avgiftsfria aktiviteter. På varje boende finns utbildade hälsoinspiratörer, och ett hälso- och sjukvårdsteam som är aktivt. Hur tar man reda på vad brukaren vill, och hur ska man jobba med förebyggande i den nya socialtjänstlagen? I Sundbyberg frågar förvaltningen brukargruppen hur man vill ha det. Det har startat upp nu under våren för de som har insatsen boendestöd. Staden har tagit hjälp av Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) som genomför intervjuer. De rapporterar, visar resultat och analys. Staden kanske tror något, men kanske kommer fram till att en förebyggande insats är något helt annat, eller kanske är en anpassad lokal inte det. Staden ska få ett resultat innan året är slut som blir underlag för att kunna ta beslut. Staden har tvåhundra ärenden inom boendestöd. I intervjuerna är det 40 respondenter. NSHP ringer och intervjuar på telefon eller kommer till intervjupersonen på plats. De kan även förkorta intervjun om man tycker att det är jobbigt att sitta längre tid. Behöver man fördjupad kunskap kanske man behöver ta hjälp av fokusgrupper. Staden vill inte göra massa åtgärder som brukargruppen inte själva tyckt till om. Marie frågar om staden får ställa frågor till organisationerna i en enkät som skickas ut, och Yvonne Björkman (DHR), Seppo Poutanen (HL), Walle Söderholm (SRF) och Anders Agnefalk (HRF) svarar ja. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att en individ kan behöva olika stöd i olika perioder i livet. Det är ofta man tänker att man kan förutse vilket stöd man behöver i olika stadier i livet, vilket kanske inte går. Anders Agnefalk (HRF) kommenterar att lagar är skrivna så att man har utrymme att tänka själv och forma själv utifrån lagen, och frågar om det är det något förvaltningen tänkt att jobba vidare med. Marie Hjortstig svarar ja, och att de tänker att de gör det genom att ta in synpunkter från brukare. Förvaltningen ska jobba mer med beprövad erfarenhet, dokumentera och utvärdera. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att socialtjänstlagen är en fantastisk lag. Det som snörper ihop det är riktlinjerna som kommunerna tar, och de kan se väldigt olika ut. Socialtjänstlagen har massa möjligheter, men vad riktlinjerna gör är viktigt. Sen har man personal som kanske har egna uppfattningar. Därför är det viktigt att öppna upp spärrarna. Marie Hjortstig svarar att det är därför det kommer ta lång tid, det är många strukturer och kulturer som måste fixas. Yvonne kommenterar att det är därför socialtjänstlagen kom till. Sahar Mosleh (V) frågar om arbetet med lagen inkluderar människor med olika etnicitet och människor bortom det normativa familjeförhållandet, om man har inkluderat de perspektiven. Marie Hjortstig svarar att inom funktionsstöd ser vi inte någon skillnad på etnicitet, kön etc., så alla inkluderas i detta arbetssätt. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att det har med kulturkrockar att göra, som med kvinnor och män. Eller att man ser inte personer med funktionsnedsättning som sexuella personer. Det är bra att Sahar tog upp frågan. Karin Gagner svarar att det naturligtvis är något som vi jobbar med, och det finns alltid med i de utvecklingsarbeten som görs. Socialtjänsten saknar dock forskning, det är för dåligt med forskning vid socialtjänstens hela område. På kommunerna kan man inte riktigt forska. Karin Gagner, verksamhetscontroller Insatser utan individuell behovsprövning (IB) är det senaste riktlinjedokumentet, och redan från start har sektorn att dokumentet kommer förändras med tider. Staden har identifierat femton insatser som görs utan IB. De är exempelvis anhörigstöd, budget- och skuldrådgivning och olika sorters stödsamtal. Staden har även ett utökat hembesöksprogram med Region Stockholm. Rådet kommer att få länken till dokumentet, det hade varit tjatigt att berätta om varje sak. Det finns även externa insatser där staden plockat in stöd. För att kunna göra förändringar måste förvaltningen ha underlag från politiken. Men det är inte en människa som tror att det kommer bli förändring jättesnabbt. Elisabet Brolin (S) kommenterar att det blir en slags parallell till förändringen i hemtjänsten, de är nog lite jämförbara och de kan nog ta lika lång tid att genomföra. Det finns nog en mängd beslut som sker idag som sker utanför behovsprövning. Om man vill ha larm så får man ett larm, punkt. Det sker utan utredning. Karin Gagner instämmer och lyfter även föräldrastöd. Elisabet svarar att det är bra att det påpekas, och att hon tycker att socialtjänstlagen är en jättebra lag. Det krävs dock mycket av de som arbetar med den, och krävs mycket resurser. Uppdraget måste vara att personer ska vara friska så länge som möjligt, och sjuka så kort tid som möjligt. Det måste vara ett grunduppdrag. Seppo Poutanen (HL) kommenterar apropå att det ska vara nära service från socialtjänsten så kommer socialtjänsten fysiskt på plats vid misshandel till exempel. Alltså funkar det ju redan idag till viss del. Yvonne Björkman kommenterar att om man en yngre person som är yrkesverksam och har behov finns det problem med hemtjänsten. De kan arbeta, men de behöver praktisk hjälp för att kunna arbeta. Man behöver titta mer på att få det att fungera bättre. Man tänker inte på att personer med hemtjänst inte alltid är så sjuka, utan också kan vara yrkesarbetande och självförsörjande. Det är viktigt att rucka på fyrkantigheten. Det finns inga grupper på det sättet, vi är alla olika. Solmaz Åhlfeldt (Funktionsrätt Stockholm) kommenterar att hon blev anhörig när hennes mamma blev sjuk. Som invandrare kände hon inte till sina rättigheter. Innan hon blev sjuk visste hon inte att man får stöd och avlastning. Kan kommunen upplysa invånare om sina rättigheter? Karin Gagner svarar att det är bra att Solmaz lyfter det. Jon Niklasson instämmer och säger att lagen lyfter just det, integrationsaspekten. Lagstiftaren har tänkt på det, nu är det upp till kommunerna.

§ 12 Övriga frågor Anders Agnefalk (HRF) lyfter att funktionshindrade är drabbade av cyklister på trottoarer i staden. De med hörselnedsättning hör inte de som kommer bakifrån, de med synnedsättning ser dem inte, de med rörelsehinder kan inte väja, de som är äldre kan inte heller uppfatta det. Anders berättar att han har råkat ut för tre missöden. En gång när en cyklist fastnade i hans ryggsäck och körde ner honom i gatan, en gång när en elsparkcykel körde upp i hans rygg, och en tredje gång för en och en halv månad när två tjejer på elsparkcykel som väjde körde på honom. Anders har pratat med polisen som säger att det inte är tillåtet att cykla på trottoaren när man är över 8 år och inte har ett funktionshinder. Hörselskadades riksförbund ska skriva ett E-förslag om detta till kommunstyrelsen. Det är kommunen som har ansvar för att det märks upp och informeras om till medborgarna. Polisen ansvarar för att avvisa och ge böter. Anders undrar om det finns en annan organisation som kan vara med på den här skrivelsen och kan stötta med att gå vidare till kommunstyrelsen för att se att det blir förbättringar i det här. Det är svårt att anmäla kommunen om du blir påkörd. Man kan anmäla personen, men de flyr i väg. Seppo Poutanen (HL) kommenterar att det borde gå till som i Paris som förbjuder det helt och håller. Anders svarar att man måste fundera på att förbjuda elsparkcyklar. Elisabeth Bergman (MP) instämmer.

§ 13 Nästa tema för Sundbyberg respektive Solna Sundbybergs stads funktionsrättsråds beslut Mirjam Chahed informerar att nästa tema för Sundbybergs stads funktionsrättsråd är kultur och fritid, och att förvaltningen gärna tar in önskemål på ämnen. Elisabet Brolin (S) informerar att de inte vet vad nästa tema blir för Solnas råd för funktionshinderfrågor. Hon informerar åter om att sektorn för samhällsbyggnad och Alecta kommer till arbetsutskottet och pratar om planerna för Solna centrum. Seppo Poutanen (HL) föreslår att man kan ha ett likartat tema gällande det stora jobbet i Sundbybergs centrum som kommer framöver. Seppo informerar att han och funktionsrätt Stockholm tog upp frågan med Trafikverket. Mirjam Chahed kommenterar att det verkligen är upp till rådet vad man vill prata om, om man istället vill prata om detta. Yvonne Björkman (DHR) föreslår att man kan ta upp ombyggnationen som en stående punkt på dagordningen framöver.