Sundbybergs stads funktionsrättsråd — 4 februari 2026

Yvonne Björkman (DHR) Det är valår, och DHR driver frågor om fysisk tillgänglighet, hemtjänst och assistans på både nationell och regional nivå. Nu arbetar föreningen mycket med frågor om krisberedskap. Staden behöver jobba mer med det, hela befolkningen behöver inkluderas i detta. Det funkar inte att tänka att grannar eller släktingar ska kunna hjälpa den som är funktionsnedsatt. DHR fortsätter att prata om detta i staden och med politiken. Seppo Poutanen (HL) Under Hjärtemånaden i år fokuserar HL på frågan om blodtryck. HL anordnar hjärtemånaden i samarbete med Apoteket AB, och det kan kanske göra att föreningen får nya medlemmar. Under alla hjärtans dag anordnar vi flera publika aktiviteter. Det planeras en föreläsning på Solna bibliotek om diet. I slutet av maj kommer en ny syn- och hörselinstruktur med inriktning på vård. Föreningen håller till på Västra vägen i Solna, och heter fortfarande Solna- Sundbyberg. I vår planeras mycket aktiviteter. Till våren brukar föreningen alltid göra en utflykt, och i år går den till Sigtuna stiftelse som får berätta om sin verksamhet. Årsmötet var den 21 februari. Susanne Eldin (Attention) Förr fanns en lokal förening för Solna och Sundbyberg. På mötet med lokalföreningen i Stockholm ska det göras en intressekoll för att starta en lokalförening här igen. Den 7 mars ska Attention delta i en mässa på Kulturcentrum i Hallonbergen för funktionsnedsatta barn. Föreningen letar eter efter material som vi kan ha med oss på mässan. Susanne ställer frågan om det finns möjlighet att finnas med på föreningslistan med alla föreningsnamn. Yvonne Björkman (DHR) svarar att Susanne borde ringa till kultur- och fritidsförvaltningen och fråga. Walle Söderholm (SRF) SRF Solna-Sundbyberg har årsmöte 7 mars. Det är glädjande att syn- och hörselinstruktören i Solna är i gång. Arbetet gör att människor med dålig syn får en annan livskvalitet, och det känns verkligen lovande. SRF hoppas att Sundbyberg också ordnar med detta. Anders Agnefalk (HRF) HRF har två aktiviteter inplanerade, och en är imorgon. Det är en person som skriver en bok om tinnitus, och föreningen ska få information från henne i det lokala distriktet. Nästa onsdag kommer syn- och hörselinstruktören och pratar med föreningen tillsammans med lokalföreningen i Stockholm. Förmodligen blir det lite mer aktiviteter fram mot våren. Den 25 februari ska HRF planera fler aktiviteter. Kerstin Ljunggren (L) kommenterar att det skär i henne varje gång det kommer upp att vi inte har någon syn- och hörselinstruktör. Den förra instruktören i Sundbyberg gick runt i hemmen och kunde ta fram förebyggande insatser när man börjat se och höra lite sämre. Seppo Poutanen (HL) kommenterar att han håller med, att det finns oerhört stora okunskaper. Det finns privata aktörer på marknaden som säljer hörapparater för 30 000 kr, och skillnaderna kan vara oerhörda. På grund av okunskapen hade det varit bra med en instruktör i Sundbyberg. Kerstin Ljunggren (L) svarar att man kan få hjälp på våra träffpunkter, men det finns inte möjlighet att ge service i hemmen. Ann-Sofie Sandberg (C) säger att hon kommer att framföra detta i äldrenämnden, och att det är viktigt att det finns i Sundbyberg. Susanne Eldin (Attention) frågar om arbetsterapeuter kan ta hand om personer i hemmet. Anders Agnefalk (HRF) säger att föreningen ska försöka jobba för att hemtjänstpersonalen ska få utbildning gällande omsorg av personer med hörselnedsättningar, exempelvis byte av hörapparatens batterier eller att komma till hörselvård om det krånglar. Anders säger också att de försöker få till att man i första hand vänder sig till hörselvården, då behöver man bara betala 600 kronor per hörapparat. Att gå direkt till hörselföretagen blir väldigt dyrt för ungefär samma produkt. Elisabeth Bergman (MP) kommenterar att det för hennes pappa var problematiskt när han inte hade hörapparat, att inte kunna prata i telefon till exempel. Idag har han en fungerande hörapparat, och det är verkligen en social fråga.

Sektorn för lärande och bildning, Anders Andersson Nästa tema är lärande och bildning. Alla chefer kommer förhoppningsvis till rådet. Cheferna för grundskola, grundsärskola och gymnasium, förskola, barn- och elevhälsa och administrativ chef. Sektorn för kultur och fritid, Martin Petéus Martin har skickat ut en inbjudan till samtliga organisationer med förfrågan om ni har ungdomsorganisationer som hör till er organisation. Den 7 mars är det öppet hus på fritidsgården i Hallonbergen med fritidsfunk. Evenemanget är för unga mellan 13 och 25 år. Susanne och Jerker har tackat ja till evenemanget. LSS och bistånd kommer att vara där, och även föräldrastödjare. Evenemanget är på Kulturcentrum kl. 13-17. Vidarebefordra gärna detta, vi vill att så många som kommer. Förhoppningsvis blir det ett årligen återkommande evenemang. Sektorn anordnar även Funkify på måndagar för barn med stödbehov. Biblioteket är då öppet med anpassade verksamheter och aktiviteter. Den 16 september när kultur- och fritid har temat kommer funktionsrättsrådets sammanträde vara på det nya kulturhuset i Ursvik. Annie Olsson kommenterar att sammanträden tyvärr inte ska hållas utanför stadshuset, men att rådet kan besöka kulturhuset vid annat tillfälle. Martin Petéus svarar att det är intressant för sektorn att få veta när rådet kan komma och besöka kulturhuset. Anders Agnefalk (HRF) undrar om Martin hört något från Unga hörselskadade, då han skickat vidare mejlet till dem. Martin Petéus svarar att han inte hört något ännu, och undrar om det finns möjlighet att få en kontaktperson. Sektorn håller på skriva ihop programmet just nu. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar de skickat vidare mejlet till Unga rörelsehindrade, och att en annan organisation som kan vara viktig att bjuda in är FUB. Det finns ingen egen organisation för dem i Sundbyberg, men medlemmar som bor i Sundbyberg. Det är en föräldraorganisation för föräldrar till ungdomar med funktionsnedsättning. Walle Söderholm (SRF) tackar Martin för det fina jobb han gjort för barn och unga.

Sektorn för samhällsbyggnad, Jessica Creutzer Sternö Sektorn för samhällsbyggnad är i slutskedet för ärsplaneringen. Sektorn behöver omhänderta kommunfullmäktiges mål, bland annat genom att säkerställa tillgänglighet på uteserveringar. Det som också behövs är att skapa rutiner för regelefterlevnad, och rutiner för att säkerställa tillgänglighet vid tillstånd. Sundbyberg har även ett nytt naturreservat, Rissne ängars naturreservat. Sektorn för välfärd och omsorg, Carl-Johan Swärd, Jenny Sköld och Kerstin Trägårdh Carl-Johan Swärd berättar angående frågan om syn- och hörselinstruktör att det inte finns planer på att införa det. I första hand är det en politisk fråga, och inget som sektorn kan besluta. Det är inte enbart en äldrefråga. Frågan är om det ska ligga på äldreomsorgen eller inte, om det ligger hos äldreomsorgen är det bara äldre som får tillgång till tjänsten. Mirjam Chahed berättar att sektorn fått en fråga från Susanne Eldin (Attention) om hur kommunen arbetar med stöd till barn med NPF, inklusive frågor om målgrupper och rätt insats. Jenny Sköld berättar att alla med NPF-diagnoser inte omfattas av LSS. De som omfattas är personer med intellektuella funktionsnedsättningar. ADHD ingår exempelvis inte. Samarbetsorganisation. Har man en funktionsnedsättning har man möjlighet att få stöd på andra sätt. Socialtjänstlagen har det största omhändertagandet. Det finns en samarbetsorganisation som möjliggör detta samarbete. Kerstin Trägårdh berättar vidare att det ofta är personer med ADHD som har de här diagnoserna, och autism finns såklart ofta bland de här grupperna. Susanne har skickat en rapport till sektorn om ungdomar med NPF-diagnoser som blir placerade i HVB- eller SiS-hem och är inblandade i gängkriminalitet. Tyvärr finns det representation i LVU av personer som inte kvalar in hos LSS.\nDet finns några få exempel där man efter LVU-insats också en fått LSS-insats. En uppväxt med våld och trauma kan ge uttryck i stökigt beteende, vilket kan leda till HVB-placering. Detta är en utmanande målgrupp i hela Sverige. Inom HVB finns det exempelvis en smittorisk. Susanne Eldin (Attention) kommenterar att hon tog upp frågan för att barn blir stökiga på grund av att de inte får hjälp i skolan. Det är lätt att de blir uppfångade av de här grupperna, blir rekryterade till gäng exempelvis. Jenny Sköld svarar att det finns en problematik, och att Sundbyberg behöver jobba förebyggande i nära samarbete med exempelvis socialtjänsten och kommunicera var är stöden är allra bäst. Kerstin Trägårdh tillägger att det pågår jättemycket samarbete med skolan, då angående enskilda elever. Sundbyberg är med i ett regionalt samarbete kring BUS, barn i behov av särskilt stöd. Där ingår även BUP, som Sundbyberg inte har, men som exempelvis Järva har. Susanne Eldin (Attention) kommenterar att personer med tourettes ingår ju i föreningens målgrupp, och det blir lätt konflikter. Tourettes går inte att behandla bort med de metoder som finns idag. Jenny Sköld svarar att de insatser som finns inom LSS ingår inte i de här grupperna, men att man behöver prata om hjälp och stöd oavsett vilk m det tillhör. Eldin kommenterar att problemet är att de insatser som finns förvärrar beteendet, man behöver i stället förebygga det. Kerstin Trägårdh kommenterar att man ser att kompetenserna har ökat bland socionomer och socialpedagoger den senaste tiden. Susanne Eldin, Jenny Sköld och Kerstin Trägårdh kommer sedan överens om att prata vidare separat. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att det är viktigt att socialtjänsten kan hjälpa till, då personer kanske behöver hjälp med att skapa en struktur. Då kan en socialtjänst inte vara fyrkantig. Kerstin Trägårdh svarar att det är just det som är jobbet, att hitta de bakomliggande orsakerna. Yvonne Björkman instämmer och säger att man kanske har fått en utredning, men så visar det sig inte stämma. Susanne Eldin (Attention) kommenterar att vården behöver kunna skilja på trauma och funktionshinder. Man kan inte matcha insatser om man inte hittar orsaken. Kerstin Trägårdh svarar att det ingår i det viktiga samarbetet med BUP. Enskilda socialsekreterare har endast kompetens att se att något behöver utredas. Mirjam Chahed, sektorn för ledning och samordning Arbetsgruppen för fysisk tillgänglighet (AFT) pratade om riktlinjer för gatuplanering med Emelie Lindberg Fagerlund. Hon lyfte behovet av bättre samordning, och arbetet med klimatanpassning. På vissa platser, särskilt Sturegatan, finns utmaningar gällande tillgänglighet. Yvonne Björkman (DHR) tillägger att hela centrala Sundbyberg kommer att förändras. Det är viktigt att tänka på tillgängligheten inte bara angående hur det ska bli, men även under tiden som man genomför förändringar. Man ska kunna vistas på platsen vare sig man är äldre eller yngre, cyklar eller har rullstol. Jessica Creutzer Sternö kommenterar att riktlinjerna utgör ett övergripande dokument som skapats för att vi ska kunna testa oss fram så att det blir så bra som möjligt. På Vasagatan finns en gågata som testats fram i flera steg så att den är tillgänglig. Mirjam berättar vidare att Annie Olsson pratade om tillgängliga vallokaler.\nAFT hade en dialog kring tillgängliga val och att säkerställa rösträtten för alla.\nDet som togs upp var bland annat skyltning i vallokaler, utbildning för röstmottagare och parkeringsplatser. Yvonne Björkman (DHR) tillägger att staden de senaste mandatperioderna har jobbat med frågan tillsammans med funktionshinderorganisationer.\nStaden har tagit till sig det som ändå blivit fel vid framtida val. Det är bra för valhandläggarna att ta del av den kunskapen. Anders Agnefalk (HRF) kommenterar att hörselslingor skulle behövas i vallokalerna.

Mirjam Chahed, sektorn för ledning och samordning Mirjam Chahed lägger fram ett förslag som innebär en stoppdag för rådet för att skicka in frågor och förslag på tema. Fram till stoppdagen kan representanterna lämna förslag på teman. Anledningen att justeringen föreslås är att det ska bli en strukturerad dialog, och ge sektorn tid att förbereda svar. Tanken är att de som representerar organisationerna skickar in frågor och inspel fyra veckor innan sammanträde. Nuvarande deadline för att skicka in frågor till sammanträdet tas därmed bort. Detta tar självklart inte bort möjligheten att ställa frågor vid sammanträdet. Susanne Eldin (Attention) kommenterar att protokollen skickats ut lite sent ibland, i samband med kallelsen, och att det kan vara svårt att hinna skicka in frågor. Mirjam Chahed svarar att frågorna ska ställas fyra veckor innan mötet för att strukturera upp. Annie Olsson säger att hon kan skicka ut årshjulet så att rådet vet vilken sektor som har temat.

Mirjam Chahed, sektorn för ledning och samordning Förslaget är att mötena för september och november flyttas fram. De nya datumen är då den 30 september och den 9 december. Yvonne Björkman (DHR) frågar vilka de förra datumen var. Mirjam Chahed svarar att de förra datumen var den 16 september och den 18 november. Annie Olsson föreslår att hon kan skicka ut de nya mötestiderna igen tillsammans med årshjulet. Anders Agnefalk (HRF) undrar om man inte skicka ut inbjudan till alla möten under året på en gång. Annie Olsson svarar ja.

Mirjam Chahed, Handslaget Handslaget är ett politiskt beslutat dokument. Det konkretiserar hur man jobbar med frågorna som också behandlas i rådet. Några nya deltagare kanske får möjlighet att revidera handslaget vid nästa tillfälle. Handslaget ska förverkliga visionen om tillgänglighet och delaktighet för alla stadens invånare. Alla personer ska vara med och skickliggöra oss. Arbetet innebär också ett arbete mot diskriminering, åtgärder av befintliga tillgänglighetsbrister, så att vi kan skapa staden för alla. Det behövs individuella lösningar på mer komplexa utmaningar så att alla får ta del av staden på lika villkor. Något som inte alla känner till angående att motverka diskriminering är att risken för diskriminering kan förstärkas om man också tillhör en annan grupp som diskrimineras. Staden jobbar också utifrån många rättsliga och internationella grunder. Det är mycket lagstiftning som gör att vi kan arbeta strukturerat, som diskrimineringslagen. Yvonne Björkman (DHR) lägger till att Agenda 2030 också är en utgängspunkt. Mirjam Chahed bekräftar detta. Mirjam Chahed berättar vidare att sektorn jobbar på uppdrag av politiken, som utbildningsmål, aktiviteter och åtgärder som man kan göra för att jobba mot mål och budget. Arbetet med Handslaget ska utgå från ett invånarperspektiv. Man ska ta upp strategier för invånares behov och förutsättningar och jobbar med inkludering. Sektorn ser de här tillfällena som en tillgång, och får även berätta vad vi har tänkt och hur det har blivit. Nytt för i år är att förvaltningsstaben inkluderat arbetet med Handslaget i uppföljningens ordinarie process. Alla nämnder och bolag fått uppdrag att redovisa hur vi jobbar med funktionsrä ågorna. Tidigare har man årligen rapporterat till rådet, men så här får fler kännedom om handslaget och se hur arbetet bedrivs ute i verksamheterna. Då kan staden också få till en kartläggning. I handslaget finns sex olika utvecklingsområden. De är ökad kunskap om tillgänglighet och bemötande, rätten till ett självständigt liv, arbete, sysselsättning och ekonomisk trygghet, information och kommunikation, den fysiska planeringen och en utvecklande fritid.

Therese Eriksson berättar om stadens brottsförebyggande arbete. Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete syftar till att kommuner ska börja jobba mer kunskapsbaserat, men också mer systematiskt. Kommunen ska inrätta ett forum där frågorna hanteras bestående av tjänstepersoner med ledande befattning. Det ska också finnas en samordningsfunktion, och den arbetar Therese med på 100 procent. Sundbybergs stad ska upprätta en lägesbild och besluta om en åtgärdsplan, samt följa upp arbetet. Staden ska också bidra till att information om brottsförebyggande finns tillgänglig. Lägesbilden, programmet och åtgärdsplanen för det brottsförebyggande arbetet är de styrdokument som reglerar hur staden ska organisera sig för att nå bästa möjliga resultat. Organisationsstrukturen för det brottsförebyggande arbetet är kommunstyrelsen, en styrgrupp för brottsfölebvggmde och en belednmgsgl'upp för brottsförebyggande där alla frågor ska behandlas för att sen gå uppi styrgruppen för beslut. Det frågor som behandlas är bland annat ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel), ett av de problemområden som växer och är grund för mycket av den andra brottsligheten. En annan fråga är kriminalitet hos barn och unga samt vuxna, där man på regional nivå pratar mycket om avhopp. Andra frågor är våld i nära relation, ekonomisk brottslighet, eller välfärdsbrottslighet som det också kan benämnas, och situationell prevention som innebär att åtgärda och förebygga problem på en plats. Alltså hur man bygger och utvecklar staden för att det inte ska uppstå brottslighet. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att hon jobbar mycket med frågan våld i nära relation. Det är viktigt att kommunen tänker utifrån om det exempelvis är en kvinna med funktionsnedsättning och har assistans som behöver skyddat boende. Det kanske aldrig sker i kommunen, men det kan ske. Therese Eriksson svarar att det finns en väldigt duktig utvecklingsledare området. Yvonne frågar om personen hör till organisationsstrukturen på något sätt, och Therese svarar ja. Yvonne kommenterar att det är bra då man inte velat se dessa perspektiv tidigare. Therese Eriksson berättar vidare att Hallonbergslyftet och arbetet med andra utsatta områden också ingär i arbetet. Staden behöver jobba mycket mer kunskapsbaserat, och kan inte göra detta själva utan behöver göra det mer tillsammans. Oavsett om det är en särskild målgrupp som personer med funktionsnedsättning behöver man titta på riskfaktorer. Det bero på att det är en särskilt sårbar grupp. Arbetet med social prevention handlar mer om att ändra personers benägenhet att begå brott. God hälsa och goda relationer mellan föräldrar och barn är saker som sänker riskerna. En framåtspaning för det brottsförebyggande arbetet är att staden kommer att arbeta med brottsförebyggande arbete för barn och unga med funktionsnedsättning.\nSektorn håller i trygghetsvandringar, dit rådet ska få bli inbjudna fler gånger.\nNu ska det hållas en trygghetsvandring i Hallonbergen. Det görs undersökningar med målgrupperna i fokus. Det handlar om skolenkäter och andra trygghetsundersökningar, vi ska försöka se om vi kan lägga till något för att få in perspektivet funktionsnedsättningar.

Nationellt pågär det mycket insatser. Brottsofferjouren har haft ett projekt om vad det innebär att vara brottsutsatt med funktionsnedsättning. Man behöver bli bättre på att hantera de problemen som uppstår där, utöver att polisen hanterar brotten. Det pratas också mycket om barn och unga med normbrytande beteende och gängkriminalitet. Det finns problem med barn som vistas på platser där gängen vistas, och att gängen snappar upp dem.\nHar man en funktionsnedsättning eller ett normbrytande beteende blir man lättare en som gängen kan ta. Regionen upplever inte alltid att man har ett brottsförebyggande arbete på det området. Seppo Poutanen (HL) berättar att han har en god vän som jobbar som lärare till funktionsnedsatta elever, bland annat en kille från Rissne. Seppo säger att det är så hemskt, för föräldrarna bryr sig inte om sitt barn. Vännen är rädd att killen hamnar i gängens klor. Föräldraansvaret finns inte någonstans. Det är så tufft, föräldraansvaret måste tas upp, eller så får man omhänderta barnen.\nMan mäste göra något konkret, inte bara utreda. Therese Eriksson svarar att vi inte bara kan skylla på varandra, det är många lagstiftningar som behöver beaktas. Numera har socialtjänsten en skyldighet att uppge till polisen om man misstänker brott. Yvonne Björkman (DHR) påpekar att det inte funkar att delta på trygghetsvandringarna på vintern när man är rullstolsburen. Therese Eriksson tackar för kommentaren och berättar att man hittills har tänkt att man ska gå när det är lite mörkt. Seppo Poutanen kommenterar att nattvandringen i Rissne var lärorik. Susanne Eldin (Attention) frågor om staden brukar använda brukarrevision för att få reda på vilka behov som finns, alltså hur alla medborgare upplever de tjänster som finns. Therese Eriksson svarar att det inte infaller i uppdraget.\nDen statistik som finns används, och det är inte brukarundersökningar på det sättet, utan riktar sig till specifika verksamheter som vi vill förbättra.\nSusanne kommenterar att Socialstyrelsen har en tillsynsverksamhet, och frågar hur man mäter att det sker en förändring, och om det finns en kvalitetsansvarig som mäter detta. Mirjam Chahed svarar att sektorn tar med sig den frågan. Kerstin Ljunggren (L) kommenterar att Leif GW Persson tog upp det