Sundbybergs stads funktionsrättsråd — 25 mars 2026

Annie Olsson påpekar att det under 8 10, sidan 6 ska stå ”Tema — sektorn för ledning och samordning”, och inte ”Tema — sektorn för välfärd och omsorg”. Protokollet läggs till handlingarna, med noterad rättelse.

Yvonne Björkman (DHR) DHR hade årsmöte i söndags. Föreningen pratade en hel del om det kommande valet. Det är viktigt att få in våra frågor hos politiken, och prata om vilket samhälle vi ska ha. DHR Sundbyberg kommer att bjuda in sig hos de olika politiska partierna i staden, där vi kommer ställa frågor om deras politiska ställningstaganden gällande funktionsrättsfrågor. DHR har även bjudit in Funktionsrätt som är en paraplyorganisation för många olika\norganisationer. Tillsammans kommer organisationerna hålla ett möte med regionpolitikerna, där frågor om färdtjänst, sjukvård, habilitering, rehabilitering, kollektivtrafik, och andra frågor under det regionala paraplyet kommer behandlas. Mötet hålls den 25 april. Seppo Poutanen (HL) HL:s lokalförening har haft årsmöte där en helt ny styrelse valdes in. På årsmötet togs valet upp, och frågan om hur man kan påverka gemensamt tillsammans med andra funktionshindersorganisationer. Förbundet tar upp detta på riksnivå. HLR vill påverka på regional nivå inför valet, men många saker är också kommunala ärenden som äldreomsorg och skola. Det är viktigt för föreningen i Sundbyberg att den pågående nedgrävningen av banan hanteras på rätt sätt. Att luften hålls dammfri och tillgänglig för våra medlemmar. Politiken kanske inte kan påverka det så mycket, men vi hoppas kunna påverka\entreprenörerna. Nedgrävningen är en lång process, först 2040 är det färdigt. Susanne Eldin (Attention) Sen sist har Susanne fått kontakt med en person på riksföreningen apropå att hitta medlemmar i kommunen. Det är cirka 100 medlemmar som är registrerade i kommunen, men inte registrerade i lokalföreningen. Kanske kan det bildas en Solna- Sundbyberg-förening. Attention deltog på en mässa i Hallonbergen den 7 mars. Det var inte så många som kom, men det blev ett bra utbyte med besökarna och det kändes väldigt tryggt med deras intresse för sina arbetsuppgifter. Attention har årsmöte på söndag. Jerker Hernbäck (RBU) Det är valår, och RBU är en intressepolitisk organisation som jobbar mycket med valet. Föreningen deltog också på mässan som var välordnad, men det saknades deltagare. Föreningen kommer ha årsmöte direkt efter sammanträdet. RBU ska lägga in en extra växel på funktionsrättskonsekvensbeskrivning. En aktivitet som planeras är att besöka det här funktionsrättsrådet. Målet är att ha funktionsrättskonsekvensbeskrivning i varje kommun. Idag finns det inte någonstans. Anders Agnefalk (HRF) Föreningen har inte haft så mycket aktiviteter nu på grund av ett sjukdomsfall. Anders ska vara med på riksförbundets möte i april, och se om lokalföreningen fortfarande kommer vara vilande. Dock är det fortfarande aktiviteter på gång nu. Walle Söderholm (SRF) Föreningen har haft träffar, möten och aktiviteter sen sist. SRF Solna-Sundbyberg är glada över den nya syn- och hörselinstruktören som hjälper medlemmarna. Seppo Poutanen kommenterar att Sundbyberg borde få en syn- och hörselinstruktör. Ann-Sofie Sandberg (C) och Veronica Kallander (V) instämmer i Seppos kommentar. Veronica informerar om att de jobbar på det politiskt.

Sektorn för samhällsbyggnad Mirjam Chahed informerar om att Jessica Creutzer Sternberg har förhinder, men att sektorn för samhällsbyggnad inte har något särskilt att rapportera. Mirjam Chahed, sektorn för ledning och samordning SIS har återkommande dialoger kring valet sektorn pratat om att det är viktigt att\staden säkerställer demokrati. Funktionsrättsperspektiv är viktiga att beakta, då de är en förutsättning för demokratiska val. Valhandläggarna arbetar aktivt med dessa frågor.\nDe är ute och kollar på våra vallokaler, och arbetar då utefter Myndigheten för delaktighets (MFD:s) checklista. Det är skärpta krav i vallagen gällande tillgänglighet. Mirjam tipsar om att staden under vecka 39 kommer ha en beredskapsvecka, som är en nationell satsning. Staden vill involvera funktionsrättsorganisationerna på något sätt. Exempelvis att visa olika typer av hjälpmedel det finns beroende på vilkenunktionsnedsättning man har. Det kan bidra med ökad förståelse, vad man ska tänka på i samband med beredskapsfrågor. Mirjam skickar ut en förfrågan till organisationerna separat. Den 7 september har MFD ett kompetensforum för funktionsrättsfrågor. Det är fokuserat på förebyggande arbete, och det kommer vara ett till den 17 september. Det senare tillfället handla mer om fritidsaktiviteter/verksamhet. Det är kostnadsfritt att anmäla sig. Martin Petéus, sektorn för kultur och fritid Sektorn har genomfört Fritidsfunk för första gången, alltså det öppet hus och mässa som\Jerker och Susanne pratat om. Sektorn är glada över att organisationerna var med. LSS, biståndshandläggarna och parasportsrepresentanterna var också med. Sektorn tänker att det ska bli ett årligt evenemang. Hoppas att det blir få fler besökare nästa år. Nästa sammanträde är det tema kultur och fritid. Förutom de frågor som\organisationerna har ska kulturhuschefen för det nya Kulturhuset bjudas in. Kulturhuset ska öppna i augusti. Det blir även en förlängning av det IUP som vi har till 2027. Karin Gagner, sektorn för välfärd och omsorg Sektorn har fått en utvecklingsledare för funktionsstöd. Sektorn arbetar med hantering av viktiga intressant personer (VIP), alltså personer som riskerar att utsättas för våld. Nu görs ett omtag så att det är fler som kan gå utbildning inom detta. Utbildningen utgår från cirkelbaserat material som man går igenom, och som man jobbat med i många år. Man måste ha handledare på plats för detta, som till exempel kan ställa frågor till barn och ungdomar kring våld, plocka fram bildstöd etc. Susanne Eldin (Attention) säger att hon såg ett föredrag eller en utbildning om anhöriga ill de som blir utsatta för våld, och att man kan få stöd inom psykiatrin. Karin Gagner svarar att hon inte vet, men kan kolla upp frågan till nästa gång. Susanne Eldin (Attention) kommenterar att bemötandet är viktigt, och att det kan vara\svårt som anhörig att tolka signaler om våldsutsatthet. Karin Gagner svarar att de kommer ha en genomgång av utbildningen i november, och redogöra för social- och arbetsmarknadsnämnden. Karin berättar också att sektorn har ett samarbete med studiefrämjandet. Det gäller en workshop som riktar sig till föräldrar och närstående till barn med funktionsnedsättning. Karin ska skicka en länk som kan skickas ut med protokollet. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att biståndsenheten börjat fråga om våld i hemmet vid möten, men att de nog behöver jobba mer på hur de pratar med vuxna människor. Yvonne säger att hon själv kände att de borde jobba mer på det. Hon kommenterar att det är bra att man tar i frågan, det har man inte gjort innan. Karin Gagner och Yvonne Björkman bestämmer att hålla kontakt på mejl kring frågan. Susanne Eldin (Attention) kommenterar att barn med föräldrar som behandlas inom\vuxenpsykiatrin inte ska ta på sig ansvaret för den vuxne. Susanne undrar om det finns något samarbete med vuxenpsykiatrin, något samarbetsavtal mellan regionen och kommunen. Karin Gagner svarar att hon inte vet och får ta med sig frågan. Carl-Johan Swärd informerar om att det inte finns något särskilt att rapportera från\äldreomsorgen.

Mirjam Chahed informerar att arbetsgruppen för tillgänglighet (AFT) behandlade två punkter på senaste tillfället. Den ena punkten handlade om att kolla på tillgängligheten i en potentiell vallokal i Hallonbergen centrum. AFT såg behov av tydlig skyltning i samband med valet, och att det saknades tillgängliga parkeringsplatser. AFT pratade även om bemanning, vikten av lugna miljöer, möjlighet att skärma av vallokalen, behovet av en fungerande hiss hela tiden, och ambulerande röstmottagning. Yvonne Björkman (DHR) instämmer i vikten av tydlighet i skyltning. Annie Olsson tillägger att det uppenbart funnits parkeringsplatser för rörelsehindrade\där förut, men att skyltningen tagits bort. Anders Agnefalk (HRF) frågar hur staden tänker kring hissar och krisberedskap. Mirjam Chahed svarar att hon inte vet hur det är bäst lämpat, men att funktionsrättsorganisationerna kan involveras i dialog kring frågan. Veronica Kallander kommenterar att Mirjam nyss berättade om beredskapsdagarna, och att det kan tas upp inom ramen för dessa. Mirjam Chahed berättar vidare om den andra punkten AFT behandlade. AFT pratade som fysisk tillgänglighet med hållsbarhetsansvarig hos Förvaltaren. De pratade om vikten av att ta hänsyn till tillgänglighet vid renoveringar. AFT pratade även om att lösa förflyttningar, och när personer inte kan flytta då de behöver bo på ett visst sätt.\nAtt det behövs trygga och tillgängliga boendeformer. Mirjam lyfter att det är bra att kunna ha en dialog med Förvaltaren inom ramen för AFT, eftersom de inte finns representerade i funktionsrättsrådet. Yvonne Björkman (DHR) kommenterar att det var länge sen det hölls ett samtal med\Förvaltaren. Hon tillägger att AFT även pratade med dem om vallokaler.\nLokalen i Rissne staden använt sig av i förtidsröstningen har inte varit optimal då svårt att ta sig in. Förvaltaren lovade på det mötet att de skulle försöka åtgärda det inför valet. Veronica Kallander (V) frågar om Förvaltaren kommer vara med på fler AFT-möten.\nVeronica tillägger att det är flera som rapporterar om att hissar står stilla i flera\veckor i sträck. Det är ett problem som inte kommer minska. Veronica berättar att hon inte ens får kontakt angående hyresreduktion. Det behöver finnas en lösning på problemet. Susanne Eldin (Attention) frågar om kommunens LSS ligger under Förvaltaren.\nVeronica Kallander svarar nej. Susanne Eldin frågar vidare om Förvaltaren är inblandade i civilberedskapsarbete.\nVeronica Kallander svarar att alla bolag i staden är involverade i det arbetet. Seppo Poutanen (HL) kommenterar att Förvaltaren är ett kommunalt ägt bolag, men driver verksamhet med vinstintresse. Trygghetsboende försvann från Förvaltaren och finns nu i stället hos Balder. Seppo anser att det ska vara en kommunal angelägenhet, att om staden har ett kommunalt ägt bolag ska de ha hand om trygghetsboendet.\n Veronica Kallander (V) kommenterar att faktumet att det går med vinst är på grund av att det blivit bolagiserat, och att det knappt finns någon allmännytta kvar i Sverige.\nSeppo Poutanen (HL) kommenterar vidare att Balder är ett privatägt bolag. Veronica Kallander (V) svarar att detta är en politisk fråga som politikerna kan plocka med sig, och att hon håller med Seppo.

Lars Lindberg (S) frågar om valhandläggarna utgår från något särskilt material när de tittar på tillgängligheten i vallokaler. Mirjam Chahed svarar att de använder MFD:s checklista. Annie Olsson tillägger att de också använder sig av dialogen med AFT för att belysa fler tillgänglighetsaspekter. Yvonne Björkman (DHR) informerar att i många år har AFT tittat på vissa vallokaler tillsammans med valhandläggarna. Exempelvis behöver brandutgångar finnas, i Lilla Alby skola har lokalen inte fungerat då det inte fanns någon brandväg ut. Det fanns inte heller någon toalett för rörelsehindrade på skolan. Nu ska skolbyggnaden inte användas, utan byts ut. Lars Lindberg (S) kommenterar att många kommuner använder MFD:s lista.

Pär Olsson, bildningsdirektör Pär Olsson är ny bildningsdirektör sen ett år tillbaka. Tidigare har han arbetat som förvaltningschef och skolchef, och arbetat mot både förskola och skola. Pär ber Jenny Ögren och Monica Arvidson att presentera sig. Jenny Ögren är stabschef och jobbar centralt i stadshuset. Jenny har jobbat som rektor och skolchef. Monica Arvidson är verksamhetschef för barn- och elevhälsan. Tre chefer från sektorn för lärande och bildning är inte på plats. Pär berättar att han fick ett tydligt uppdrag när han började i staden, att transformera\lärande och bildning och föra dem i framkant, och möta det kompensatoriska uppdraget så att alla barn och elever ska lyckas. Sammantaget har Sundbyberg en god utveckling av de resultat som mäts. Lärande och bildning håller på att ta fram nya mål, riktning och strategier. Att förstärka styrkedjan och etablera ledningsgrupper.\nEn ny avdelning har bildats: kvalitet och utveckling. Det görs en genomlysning av stabens organisation, och även andra utredningar om resursfördelning. Susanne Eldin (Attention) frågar om powerpointen kommer att läggas ut. Veronica Kallander (V) svarar att den kommer med protokollet. Pär Olsson berättar att sektorn har ett fokuserat och strategiskt arbete för att förändra\undervisningen. Ingen ska hamna i utanförskap. Det finns statistik på att om man inte klarar grundskolan har man dåliga förutsättningar för att klara sig i resten av livet. Skolan behöver ha en fin dialog med socialtjänst och skolmyndigheter. Skolan lyckas relativt väl att lyfta elever i lägre åldrar, men sämre i högre åldrar. Staden har ett arbete att göra, och är absolut inte i hamn. Pär Olsson, om avdelning kvalitet och utveckling Jörgen Rosén är avdelningschef på den nya avdelningen kvalitet och utveckling.\nDess primära uppdrag är att utveckla sektorns systematiska utvecklingsarbete, och stödja skolor i utvecklingsarbete. Många gånger kan man känna sig ensam i detta.\nAvdelningen ska ta fram gemensamma modeller och verktyg för att lyckas. Sektorn är styrd väldigt tydligt av stadens styrmodell, grundskole- och gymnasienämnden, den statliga och nationella styrningen, läroplan för grundskola, gymnasium och förskola, och ett antal förordningar. Det är komplext då det finns styrning från två håll.\nPendeln slår väldigt mycket. Under 90-talet var det nästan ingen nationell styrning, då skolan kommunaliserades och det infördes mål- och resultatstyrning med en tunn läroplan. De senaste 15 åren är det tydlig statlig styrning och finansiering. Detta levlar upp ytterligare ett snäpp med ett antal tunga propositioner som ska behandlas under våren. Sektorn arbetar för att skolan ska vara likvärdig. Skolan har det kompensatoriska uppdraget för att möta upp det. Det viktigaste är det som händer i klassrummet, att miljöer är tillgängliga och att alla kan delta. Det ska finnas en hög kvalitet i undervisningen, och alla funktioner ska känna att det finns en trygghet. Skolan har kunskapsuppdraget och det demokratiska värdegrundsuppdraget. Jenny Ögren, administrativ chef Jenny Ögren berättar om staben, som är den centrala administrationen. Staben är en avdelning med 15 medarbetare, och det är bara specialister med olika utbildning.\nDet finns bland annat utredare, jurist, en som är ansvarig för nämndprocesser. Staben tar hand om uppdrag från staden. Barn och elever ska få de bästa förutsättningarna. Det är mycket extern dialog med vårdnadshavare också. Anders Andersson jobbar exempelvis med skolskjuts. I övrigt hanterar staben resursfördelning, placeringar, ekonomifunktioner, fakturor och statsbidrag. Det är mycket juridik, så det finns en skoljurist. Även tillsyn för förskola. Annars är det Skolinspektionen som har tillsyn för grundskola. Staben jobbar också med gymnasieantagningen, säkerhet, lokalsamordning och upphandling. Monica Arvidson, verksamhetschef, barn- och elevhälsan Monica Arvidson berättar om barn- och elevhälsans arbete i staden. Barn- och elevhälsan är en enhet på 30 personer. De som jobbar mot skolan har sin placering ute på de kommunala skolorna, och jobbar aktivt med elevhälsoarbetet. Enheten har handledning till personal och pedagoger, och fortbildning. Elevhälsan fångar upp elever med behov av stöd. Det är skolsköterskor som har mest kontakt med barnen.\nSpecialpedagoger som finns i barn- och elevhälsan har ett kommunövergipande uppdrag om kompetensutveckling. De håller i ett nätverk för specialpedagogik och jobbar gemensamma frågor för att driva utvecklingen framåt. Elevhälsans arbete är väl fungerande. Eleverna ska nå utbildningens mål, och då måste samverkan funka. Vid behov samverkar elevhälsan med socialtjänsten. Det behovet finns ständigt, och samarbetet utvecklas. Det står inte i lagen att man ska ha barnhälsa i förskolan, men staden har specialpedagoger och psykologer som fungerar som stöd. Exempelvis i akuta situationer, men även generellt som stöd. Barn- och elevhälsan ser till att det finns god kompetens i förskolorna att tillgå. Här är de vardagshjältar som gör skillnad för barnen varje dag. Om man inte kan se över ett staket är det bättre att ta bort hindret än att sätta dit en pall. Pär Olsson, om förskoleverksamheten Pär Olsson berättar om förskoleverksamheten. I den kommunala verksamheten finns 3500 barn, och ungefär 60946 är förskolebarn. Det finns ett pedagogiskt center som heter Kvasar, som är ett utbildningscenter för alla lärare där de kan fortbildas, öva och pröva. Grundskole- och gymnasienämnden har gett förvaltningen i uppdrag att skapa ett utvecklingscenter för grundskola och gymnasium, och docka i det sominns i förskolan nu. Det viktigaste är att de som arbetar i verksamheterna får den fortbildning som behövs. Sundyberg är som ett gränssnitt av Sverige, i kommunen finns\blandade grupper. Därför behöver vi rikta resurser. Det finns även en öppen förskola i Rissne, och nu i dagarna byter de lokal. Möjligtvis ska det beredas ytterligare en flytt till Hallonbergen. Arbetet med tillgänglighet för alla barn och elever ska inte bara fokusera på en fysisk lärande miljö, utan även på den sociala och pedagogiska miljön.\nSkolan ska kunna skapa lärandemiljöer utifrån den barngrupp som finns just på den\skolan. Det finns väldigt olika förutsättningar, exempelvis om man är ny i Sverige, eller har en funktionsnedsättning. Jenny Ögren, om skolverksamheten Verksamhetsområdet skola leds av Marie Nyhed. Det finns fyra F-6-skolor, en anpassad grundskola, och en 4-9-skola anpassad för barn med autism. Inom verksamhetsområdet skola görs arbete likt det Pär Olsson beskrev om tillgängliga lärandemiljöer. Verksamheten har nyss fokuserat på den fysiska lärandemiljön under ett\helt år, och de två andra under varsitt år. Verksamheten ska drivas i enlighet med forskning. Lärandemiljöerna är ett paraply, och nu arbetar sektorn med skaftet i paraplyet — ämnesfördjupning. Lokaler och möblering ska tillgänglighetsanpassas, men det ska också skapas reträttplatser, minska visuellt buller, jobba aktivt med bildstöd. I det pedagogiska arbetet handlar det om lektionsdesign. Att ställa frågan: Vad finns det för förväntningar? Det är ett exempel på att jobba med relation lärare-elev, även. Nu finns det upprättade handlingsplaner för varje skola. I ämnesfördjupningen ingår även språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Veronica Kallander (V) tackar för en bra dragning, och kommenterar att hon blir rörd över hur strategiskt sektorn jobbar. Sektorn kanske inte är i mål, men jobbar så mycket att de identifierar allt. Det är även bra att eleverna själva involveras i arbetet. Veronica frågar om elever med en fysisk funktionsnedsättning kan få fysiskt stöd av en elevassistent. Anders Andersson svarar att det finns bestämmelser om särskilt stöd i skollagen som kan innebära en assistent till en elev. Först och främst rör särskilt stöd enskild undervisning, att eleven kan sitta ensam, eller i en liten grupp. Eleven kan också ha distansundervisning om skolan har tillstånd för det, en anpassad studiegång, eller dra ner tid och få mer anpassade ämnen. Rektorn kan besluta om särskilt stöd. En elev kan också ha mer omfattande behov, exempelvis elever som kan ha rätt att läsa på anpassad skola, men inte gör det. Då kan eleven ha rätt till en resursperson under lektioner och raster om eleven har svårt socialt, men skolorna ska först testa det särskilda stödet. Veronica Kallander (V) frågar om varför det varit en flykt av elever från Sundbyberg, alltså att många elever valde andra skolor efter årskurs 6. Pär Olsson svarar att han inte vet vad det handlar om, att det är en låg andel av de elevers 7-9 som går i de kommunala högstadieskolorna. Dock kommer skolorna ändå inte ha plats för fler elever. Befolkningen i staden har ökat mycket. Även om fler skulle söka skulle skolorna behöva tacka nej. Pär säger a