Gemensam nämnd — 10 mars 2026

§ 13 Fastställande av föredragningslista Närvårdsnämndens beslut Föredragningslistanfastställs Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.10700

§ 14 Verksamhetsprognos per februari 2026 LarsKvemo,verksamhetschefredovisarverksamhetsprognosperfebruari. Närvårdsnämndens beslut Närvårdsnämndentardelavochgodkännerpresenterad verksamhetsprognosperfebruari2026. Närvårdsnämndengernärvårdschefeniuppdragattfortsattarbeteföratt kommainombudgetram. Närvård Frostvikens förslag till beslut Närvårdsnämndenföreslåstadelavochgodkännapresenterad verksamhetsprognosperfebruari2026 Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndenbeslutarenligtförslagetsamtger verksamhetschefenattfortsattarbeteförattkommainombudgetram. Sammanfattning av ärendet Tilldeladramför2026är26.540tkr,prognosenperfebruarivisarpåett förväntatunderskottpå-710tkr. Viseringastorapostersomavvikeridettaskede,påambulansenharju gjortmindrejusteringarförOBochjourersättning. Gällandehemvårdensågörvienmindrejusteringförkvalificeradövertid, samtlöntimanställda. Personallägetserfortsattbrautför2026ochviharredanbörjatsäkraupp sommarvikarier. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Verksamhetsprognosperfebruari2026 Beslut skickas till NärvårdFrostviken Justerare 400 Strömsunds kommun Verksamhetsprogn vht.indelad Prognos Period 2026-03 KONTO 3000-8999 ANSV8* Förvaltning #99 AKT#255 PROJ#4 Verksamhet #8651-8653,8701,8702,8704 Förvaltning Huvudverksamhet Verksamhet � Budget År Prognos År Avvikelse År 86 Närvård Frostviken 860 Närvård Frostviken 1008 Närvård Frostviken 72 72 0 5001 Hälsocentral 2 051 2 086 -35 5002 Ambulans 501 769 -268 5101 Särskilt boende 11 688 11 681 7 5102 Trygghetsb oende 1 331 1 331 0 5103 Fotvård 40 40 0 5400 Hemvård 6 155 6 496 -341 5401 Ledning och adrninistrat. 3 484 3 531 -47 5406 Hemsjukvård I 217 1 243 -26 Summa860 26540 27 250 -710 Summa86 26540 27250 -710 26 540 27 250 -710 Christine Bolin, Ekonomi Sida 1 av 1 2026-03-06 15 :07 Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.11

§ 15 Verksamhets och kvalitetsberättelse RJH 2025 LarsKvemo,verksamhetschefpresenterarverksamhetsoch kvalitetsberättelse2025avseenderegionJämtland-Härjedalen. Närvårdsnämndens beslut Närvårdsnämndentardelavochgodkännerredovisningenavverksamhets- ochkvalitetsberättelsegällandeRegionJämtlandHärjedalenför2025. Närvård Frostvikens förslag till beslut Närvårdsnämndentardelavochgodkännerredovisningenavverksamhets- ochkvalitetsberättelsegällandeRegionJämtlandHärjedalenför2025. Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndenbeslutarenligtförslaget. Sammanfattning av ärendet Redovisningavupprättadverksamhets-ochkvalitetsberättelseför hälsovaletinomregionJH. Listningsläge,686stperjanuari2026vilketärenmindreökningjämfört med2025,dåviijanuarihade684stlistade. CNI,Careneedindexökaräveniår.Liggerpå0,95,vilketärdethögstapå 10år.DettaspeglarattvuharenhögmedelålderiFrostvikenmensamtidigt liggerdetsomgrundvidersättningsberäkningarna Produktion Under2025hadevi3963stpatientbesökvilketutgjordesav658patienter enminskandesiffrajämförtmed2024.Dåvihade4508stpå711individer. Besöksfrekvensenförvåralistadepåakutmottagningharökatfrån102st 2024,till120st2025.Troligorsakärdenökandemedelåldern. Hembesök,56patienterharunderårethaftenskildahembesök207gånger. Läkarmedverkanpåsärskiltboende,Kravetpåläkarmedverkanefterlevspå viharteamsamverkanmedsjuksköterskavarjevecka.Årligläkarbedömning tillallasomborpåSÄBO. Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Tillfredställande bemanningssituation, kravet på 50% Distriktssköterska efterlevs och från november har vi ytterligare en distriktssköterska i vår verksamhet. Täckningsgrad. Andel av listades besök som tillgodosetts på primärvårdsnivå i förhållande till deras totala antal öppenvårdsbesök. Vi ligger på 70% vilket är en bra nivå i jämförelse med länssnittet på 62%. Även om vår nivå sjunkit något jämfört med 2024 då vi låg på 74%. Kontinuitetsindex för alla patienter senaste 18 månader, läkare och sjuksköterska. Baseras på patienter som gjort minst 3 fysiska besök hos den aktuella professionen. För läkare har vi en lägre siffra för 2025 jämfört med tidigare år. 0,24 mot 0,38, siffran för riket ligger på 0,36. Gällande sjuksköterskor så har vi bäst nivå i hela Sverige, vi ligger på 0,48 medans riksgenomsnittet ligger på 0,28. Erbjuds fast läkarkontakt och vårdkontakt till alla som önskar. Ja i båda fall. Diabetsvården fungerar bra där samtliga som erbjudits deltagande i nationella diabetesregistret har tackat ja. 52 stycken. Samtliga träffar. Diabetessjuksköterska 1 gång / år och läkare 1 gång / år. Riktade hälsosamtal till 40-, 50-, 60- & 70-åringar. Under 2025 genomfördes 14 samtal. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Beslut skickas till Närvård Frostviken Kommunstyrelsen Region Jämtland-Härjedalen Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.12700

§ 16 Verksamhets- och kvalitetsberättelse Närvård Frostviken 2025 LarsKvemo,verksamhetschefpresenterarverksamhetsoch kvalitetsberättelse2025(Strömsundskommun) Närvårdsnämndens beslut Närvårdsnämndentardelavochgodkännerverksamhets-och kvalitetsberättelseförNärvårdFrostviken2025. Närvård Frostvikens förslag till beslut Närvårdsnämndentardelavochgodkännerverksamhets-och kvalitetsberättelseförNärvårdFrostviken2025. Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndenbeslutartardelavredovisningen ochgerverksamhetschefenattfortsattarbeteförattkommai. Sammanfattning av ärendet Verksamhets-ochkvalitetsberättelseförNärvårdFrostvikenredovisas, gällande2025. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse VerksamhetsberättelseNVF2025 Beslut skickas till NärvårdFrostviken Kommunstyrelsen Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.9700

§ 17 Handlingsplan våld i nära relationer 2026 - EmmaDjärf-Björklund,biträdandeverksamhetschefredogörför handlingsplanvåldinärarelationer. Närvårdsnämndens beslut Närvårdsnämndenfastställerhandlingsplanvåldinärarelationer Närvård Frostvikens förslag till beslut Närvårdsnämndenfastställerhandlingsplanvåldinärarelationer Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndenbeslutarenligtförslaget. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktigefastställdeden11november2020§80Programmot våldinärarelationer.NärvårdFrostvikenshandlingsplanmotvåldinära relationerutifrånprogrammetsinriktningförslårföljandeaktiviteterinom närvårdsnämndensansvarsområde: Uppsökande och förebyggande arbete Skriftliginformationfinnstillgängligtpåsvenskaochsydsamiska,mer informationochfleraspråkfinnstillgängligtpåkommunenshemsida. NärvårdFrostvikendeltariprojektBarnsäkertdärföräldrarisambandmed BVCträffarsvararpåenkätgällanderiskfaktorer,blandannatfrågorkring våldinärarelationer. Kompetens och förhållningssätt i stödinsatser Samtligpersonalutbildasochinformeraspåarbetsplatsträffarunderåret kringförhållningssättgällandevåldinärarelationer,samtavinformation ochkontaktvägarsomfinnspåkommunenshemsida. Samverkan Våldinärarelationfinnsmedpådagordningfördesamverkansträffarsom genomförs. Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Underlag till beslut Tjänsteskrivelse HandlingsplanVåldinärarelationer Beslut skickas till Vård-ochsocialförvaltningen Justerare Diarienummer Titel: Handlingsplan mot våld i nära relationer Giltighetstid: tillsvidare Reviderad: NVN §x 2026-03-10 Vad (aktivitet) Hur (metod) För vem (målgrupp) Tid Vem (ansvar) Uppföljning NVN månad och år Uppsökande och förebyggande arbete Skriftlig information skall Broschyr på svenska och Kommunmedborgare Kontinuerligt Närvårdschef Oktober finnas sydsamiska ska finnas tillgänglig. I andra hand våra övriga minoritetsspråk. Kompetens och förhållningssätt i stödinsatser Höja kunskapsnivån All personal utbildas och Alla anställda Kontinuerligt Närvårdschef Oktober inom samtliga informeras kring den verksamhetsområden i hjälp som finns att få. förvaltningen, all Kompletterande personal ska veta vad information på de gör vid misstanke Strömsund sidan. om våld. Samverkan Lokal samverkan i frågor Våld i nära relationer ska Personal som möts i Kontinuerligt Närvårdschef Oktober kring våld i nära finnas på dagordningen samverkansarenor. relationer. för lokala samverkans- arenor. Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer HSV-NVF.2026.13770

§ 18 Patientsäkerhetsberättelse 2025 KatrinDjusberg,medicinsktansvarigsjuksköterskaredovisar patientsäkerhetberättelsen. Närvårdsnämndens beslut Närvårdsnämndentardelavochgodkänner2025års patientsäkerhetsberättelse Närvård Frostvikens förslag till beslut Närvårdsnämndentardelavochgodkänner2025års patientsäkerhetsberättelse Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndenbeslutarenligtförslaget. Sammanfattning av ärendet Enligt3kap§10iPatientsäkerhetslagenskavårdgivaresenastden1mars varjeårupprättaenpatientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsenärenbeskrivningavdetsystematiska patientsäkerhetsarbetetsomharskettunderföregåendeår,vilkaåtgärder somgjortsförattökapatientsäkerheten,ochvilkaresultatsomnåtts. Patientsäkerhetsberättelseninnehållerinformationomhurvårdgivarenhar arbetatförattidentifiera,analyseraochminskariskernaivården, beskrivningavhurvårdpersonalenharbidragittillpatientsäkerheten,hur patientersochnärståendessynpunkterpåpatientsäkerhetenharhanterats, samtredogörelseförresultatsomuppnåttsunderföregåendeår. PatientsäkerhetsberättelsenskrivsenligtSocialstyrelsensnationella handlingsplanförstärktpatientsäkerhetsarbete,Ageraförsäkervård. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse Beslut skickas till NärvårdFrostviken Justerare Patientsäkerhetsberättelse för Strömsunds kommun År 2025 Innehåll Inledning _________________________________________________________ 1 Sammanfattning ___________________________________________________ 2 Grundläggande förutsättningar för säker vård ___________________________ 4 1. Engagerad ledning och tydlig styrning _____________________________ 4 2. En god säkerhetskultur ________________________________________ 9 3. Adekvat kunskap och kompetens ________________________________ 9 4. Patienten som medskapare ____________________________________ 12 Agera för säker vård _______________________________________________ 13 1. Öka kunskap om inträffade vårdskador ___________________________ 13 2. Tillförlitliga och säkra system och processer _______________________ 22 3. Säker vård här och nu ________________________________________ 23 4. Stärka analys, lärande och utveckling ____________________________ 24 5. Öka riskmedvetenhet och beredskap ____________________________ 29 Mål, strategier och utmaningar för kommande år _______________________ 30 Bilaga 1 _________________________________________________________ 32 Inledning PSL 2010:659, SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Enligt pa(cid:415)entsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprä(cid:425)a en pa(cid:415)entsäkerhetsberä(cid:425)else. Sy(cid:332)et med pa(cid:415)entsäkerhetsberä(cid:425)elsen är a(cid:425) öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med a(cid:425) förbä(cid:425)ra pa(cid:415)entsäkerheten. Pa(cid:415)entsäkerhetsberä(cid:425)elsen ska ha en sådan detaljeringsgrad a(cid:425) det går a(cid:425) bedöma hur arbetet med a(cid:425) systema(cid:415)skt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt a(cid:425) informa(cid:415)onsbehovet hos externa intressenter (cid:415)llgodoses. Den ska vara färdig senast den 1 mars varje år, finnas (cid:415)llgänglig för den som vill ta del av del av den och den bör u(cid:414)ormas så a(cid:425) den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för pa(cid:415)entsäkerhet. Strömsunds kommuns pa(cid:415)entsäkerhetsberä(cid:425)else följer Socialstyrelsens mall ”Na(cid:415)onell handlingsplan för ökad pa(cid:415)entsäkerhet i hälso- och sjukvård 2020-2024.” Den är indelad i två avsni(cid:425) – Grundläggande förutsä(cid:425)ningar för säker vård, samt Agera för säker vård. Sammanfa(cid:425)ning Under året har kommunen bedrivit pa(cid:415)entsäkerhetsarbete enligt lags(cid:415)(cid:332)ning och na(cid:415)onella mål om en god och säker vård. Målet är a(cid:425) ingen pa(cid:415)ent ska drabbas av vårdskada och a(cid:425) vården ska vara personcentrerad, trygg och av god kvalitet. Ansvaret för pa(cid:415)entsäkerhetsarbetet fördelas mellan nämnd, verksamhetschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), enhetschefer, legi(cid:415)merad personal och vård- och omsorgspersonal. Samverkan har ske(cid:425) både internt och externt, genom bland annat vårdplanering, samordnad individuell plan, läkemedelsgenomgångar, samverkansgrupper samt gemensamma utvecklingsområden inom bland annat sårvård, nutri(cid:415)on och pallia(cid:415)v vård. Läkemedelshantering har varit en av de största riskerna för pa(cid:415)entsäkerhet. Ru(cid:415)ner har reviderats och förtydligats och utbildningsinsatser har genomförts för delegerad personal. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen har iden(cid:415)fierat förbä(cid:425)ringsområden som har åtgärdats genom bland annat tydligare lokala ru(cid:415)ner. Läkemedelsgenomgångar har genomförts i samverkan med läkare. Fallpreven(cid:415)on och systema(cid:415)ska riskbedömningar har genomförts. Antalet riskbedömningar i Senior Alert har ökat och andelen pa(cid:415)enter med aktuell riskbedömning har förbä(cid:425)rats under året. Risker för fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsdysfunk(cid:415)on iden(cid:415)fieras i hög utsträckning och åtgärdsplaner upprä(cid:425)as i de flesta fall. Kommunen har för andra året i rad uppmärksammats som Guldkommun i Senior Alert. Sam(cid:415)digt visar uppföljningar a(cid:425) fler pa(cid:415)enter har risk för undernäring och trycksår, vilket innebär a(cid:425) fortsa(cid:425) utvecklingsarbete krävs. Vårdhygien och förebyggande av vårdrelaterade infek(cid:415)oner har följts genom mätningar av basala hygienru(cid:415)ner samt registrering av vårdrelaterade infek(cid:415)oner. Följsamheten (cid:415)ll hygienru(cid:415)ner har förbä(cid:425)rats jämfört med föregående år men är fortsa(cid:425) o(cid:415)llräcklig, särskilt avseende handdesinfek(cid:415)on före pa(cid:415)entkontakt. Utbildningar, hygienronder och lokala handlingsplaner har genomförts. Andelen vårdrelaterade infek(cid:415)oner ligger under rikets nivå, men utbro(cid:425) av magsjuka och lu(cid:332)vägsinfek(cid:415)oner har förekommit och visar vikten av fortsa(cid:425) arbete. Avvikelsehantering och säkerhetskultur är en central del i det systema(cid:415)ska förbä(cid:425)ringsarbetet. Under året rapporterades 1 569 avvikelser, vilket tyder på en god rapporteringskultur. De största riskområdena är fall och läkemedel. Avvikelser utreds teambaserat och har resulterat i förebyggande åtgärder på individ-, ru(cid:415)n- och organisa(cid:415)onsnivå. Två händelser anmäldes enligt Lex Maria. Arbetet med analys, återkoppling och lärande har stärkts genom regelbunden uppföljning och dialog i verksamheterna. Utöver dessa områden har utvecklingsarbete bedrivits inom pallia(cid:415)v vård, där förbä(cid:425)ringsbehov iden(cid:415)fierats gällande dokumenta(cid:415)on, brytpunktssamtal och symtomska(cid:425)ning. En tvärprofessionell arbetsgrupp har bildats för a(cid:425) stärka kvaliteten i vård i livets slut. Kompetensutveckling har genomförts bre(cid:425) inom organisa(cid:415)onen och bemanningssitua(cid:415)onen inom kommunrehab har förbä(cid:425)rats. Under de kommande åren ska arbetet fokusera på a(cid:425) minska iden(cid:415)fierade risker och vidareutveckla fungerande strukturer och arbetssä(cid:425). Den lokala handlingsplanen för ökad pa(cid:415)entsäkerhet 2025–2030 betonar särskilt säkerhetskultur, lärande organisa(cid:415)on, systema(cid:415)skt avvikelsearbete samt ökad pa(cid:415)entdelak(cid:415)ghet genom personcentrerad vård. Grundläggande förutsä(cid:425)ningar för säker vård Nedan beskrivs mål och strategier, organisa(cid:415)on och struktur för arbetet med a(cid:425) minska antalet vårdskador. För a(cid:425) kunna nå den na(cid:415)onella visionen ”God och säker vård – överallt och all(cid:415)d” och det na(cid:415)onella målet ”ingen pa(cid:415)ent ska behöva drabbas av vårdskada”, har fyra grundläggande förutsä(cid:425)ningar iden(cid:415)fierats i den na(cid:415)onella handlingsplanen för ökad pa(cid:415)entsäkerhet. 1. Engagerad ledning och tydlig styrning En grundläggande förutsä(cid:425)ning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Övergripande mål och strategier PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Det övergripande målet med pa(cid:415)entsäkerhetsarbetet i kommunen är a(cid:425) pa(cid:415)enten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet, samt a(cid:425) vårdskador förebyggs. Kvalitet och pa(cid:415)entsäkerhet följs via intern- och egenkontroller samt deltagande i na(cid:415)onella mätningar och kvalitetsregister. Riktlinjer och ru(cid:415)ner finns (cid:415)llgängliga för medarbetarna i ledningssystem på kommunens intranät. Vården för pa(cid:415)enten ska vara personcentrerad. Socialnämndens mål 2025 för hemsjukvården:  Förebyggande riskbedömning görs för 90% av kvinnor och män med hemsjukvård  100% av personal inom vård och omsorg ska följa basala hygienru(cid:415)ner Organisa(cid:415)on och ansvar PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Socialnämnden/Närvårdsnämnden Kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov. I nämndens ansvar ingår a(cid:425) planera, leda och kontrollera verksamheten så a(cid:425) kravet på god och säker hälso- och sjukvård upprä(cid:425)hålls. Nämnden fastställer och följer upp mål i kvalitetsarbetet. Verksamhetschef/Närvårdschef Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för verksamheten och för a(cid:425) (cid:415)llgodose pa(cid:415)entens behov av trygghet, kon(cid:415)nuitet, samordning och säkerhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ansvarar för a(cid:425):  pa(cid:415)enten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde  pa(cid:415)enten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om  journaler förs i den omfa(cid:425)ning som föreskrivs i Pa(cid:415)entdatalagen (2008:355)  besluten om a(cid:425) delegera ansvar för vårduppgi(cid:332)er är förenliga med pa(cid:415)entsäkerheten  det finns ändamålsenliga och väl fungerande ru(cid:415)ner för läkemedelshantering, rapportering av risk för vårdskador samt för a(cid:425) kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en pa(cid:415)ents (cid:415)llstånd fordrar det  anmälan görs (cid:415)ll kommunal nämnd och Inspek(cid:415)onen för Vård och omsorg om en pa(cid:415)ent utsa(cid:425)s för allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård och behandling, eller utsa(cid:425)s för risk för det. Enhetschef Enhetschef ser (cid:415)ll a(cid:425) riktlinjer inom hälso- och sjukvårdsverksamheten är väl kända och för a(cid:425) hälso- och sjukvårdspersonal får den introduk(cid:415)on som krävs i yrkesutövningen. De ansvarar även för a(cid:425) iden(cid:415)fiera och rapportera avvikelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada, utreda, åtgärda och följa upp/återkoppla avvikelser, samt leda förbä(cid:425)ringsarbete. Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för a(cid:425) hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet och a(cid:425) medverka i det systema(cid:415)ska kvalitetsarbetet. De ansvarar även för a(cid:425) iden(cid:415)fiera och rapportera avvikelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada, samt utreda, åtgärda och följa upp. Vård och omsorgspersonal Vård- och omsorgspersonal anses som hälso- och sjukvårdspersonal då de biträder legi(cid:415)merad personal och u(cid:414)ör ordinerade och/eller delegerade hälso- och sjukvårdsuppgi(cid:332)er. De har därmed också en skyldighet a(cid:425) bidra (cid:415)ll a(cid:425) pa(cid:415)entsäkerhet upprä(cid:425)hålls genom a(cid:425) iden(cid:415)fiera och rapportera avvikelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Externa funk(cid:415)oner Kommunen har genom samverkansavtal (cid:415)llgång (cid:415)ll stödfunk(cid:415)oner som primärvårdsläkare, smi(cid:425)skydds- och vårdhygienisk exper(cid:415)s, läkemedelsenhet. Samverkan för a(cid:425) förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Samverkan har ske(cid:425) både internt och med andra vårdgivare och aktörer genom:  Vårdplanering och överrapportering för säkerhet i vårdens övergångar, mellan kommun och region via digitalt informa(cid:415)onssystem (Cosmic Link). Samordnad individuell planering (SIP) vid behov med sy(cid:332)e a(cid:425) (cid:415)llgodose individens behov av delak(cid:415)ghet, trygghet, kon(cid:415)nuitet, samordning och säkerhet när det finns flera vårdgivare. Samverkan och vårdplanering mellan aktörer inom kommunen.  Läkarmedverkan i hemsjukvård i samarbete med andra vårdgivare. Läkemedelsgenomgång av läkare enligt föreskri(cid:332) för a(cid:425) öka kvalitet och säkerhet i läkemedelsbehandlingen, tvärprofessionellt för de pa(cid:415)enter där sjuksköterska har övertagit läkemedelsansvaret.  Vårdtagaruppföljningar/teamträffar för samverkan kring pa(cid:415)enter boende på särskilt boende och med hemtjänst- eller LSS-insatser.  Modellen Trygg och säker hemma i samarbete med region och privat vårdgivare, för a(cid:425) överföra informa(cid:415)on om personer där risker för ohälsa iden(cid:415)fierats, för vidare uppföljning.  Möten mellan region och länets kommuner i samverkansfrågor, ex ny(cid:425) samverkansavtal för hälso- och sjukvård. Gemensamma arbetsgrupper inom sårvård, pallia(cid:415)v vård, nutri(cid:415)on, läkemedel.  Möten i Lokal Samverkansgrupp Pa(cid:415)entsäkerhet månadsvis där MAS/MAR i länets kommuner samverkar i gemensamma frågor med samverkanspartners inom regionen.  Lokal samverkansarena på strategisk och opera(cid:415)v nivå, där representanter från region- och privatdriven primärvård, elevhälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvård som bedrivs inom kommunens verksamheter träffas med sy(cid:332)e a(cid:425) utveckla god och nära vård i kommunen u(cid:415)från poli(cid:415)skt beslutad inriktning och upprä(cid:425)ad gemensam plan för primärvårdsnivå inom regionen  MAS/MAR-samverkan mellan länets kommuner runt gemensamma riktlinjer och ru(cid:415)ner för en pa(cid:415)entsäker och jämlik vård- och omsorg i länet.  Avvikelsehantering mellan region och kommun via MAS och berörda aktörer. Samverkan i förekommande fall med pa(cid:415)entnämnden och inspek(cid:415)onen för vård- och omsorg (IVO) i ärenden som inkommit (cid:415)ll dessa myndigheter som rör kommunens hälso- och sjukvård.  Hygienronder på kommunens särskilda boenden av vårdhygienisk exper(cid:415)s.  Nödvändig tandvård/uppsökande verksamhet har erbjudits dem som har stora omvårdnadsbehov, via Folktandvården.  Kompetenshöjande utbildningar via externa aktörer Informa(cid:415)onssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Informa(cid:415)onssäkerhetsarbetet sker integrerat i verksamheten u(cid:415)från lagar och föreskri(cid:332)er som styr informa(cid:415)onssäkerhet och e(cid:332)erlevnad följs genom bl.a. journalgranskning och loggkontroller. Det skydd vi har a(cid:425) (cid:415)llgå för a(cid:425) skydda informa(cid:415)onen är:  Digitala/tekniska skydd; t.ex. behörigheter, brandväggar, an(cid:415)virusprogram  Fysiska skydd: t.ex. skal- och brandskydd i lokaler, låsbara skåp för pappersjournaler  Administra(cid:415)va skydd: styrande och stödjande dokument  Mänskliga skydd: kunskap om hur informa(cid:415)onen får hanteras och kommuniceras Digital legi(cid:415)mering sker via e-id, vilket innebär en förstärkt säkerhet vid inloggning med SITHS-kort. System Sy(cid:332)e Informa(cid:415)onssäkerhet Incident Procapita / Lifecare Journalföring Loggkontroller Planerade Behörighets(cid:415)lldelning stängningar för Ru(cid:415)n vid dri(cid:332)störning uppgradering, Inloggning i Lifecare med förlängd tvåfaktorsinloggning avbro(cid:425)s(cid:415)d/ störningar i funk(cid:415)oner vilket medfört a(cid:425) reservru(cid:415)ner tagits i bruk Cosmic Link, för Informa(cid:415)ons-överföring Inloggning med SITHS-kort Ingen rapporterad samordnad mellan Loggkontroller vårdplanering vårdgivare vid behov av Behörighets(cid:415)lldelning vårdplanering Ru(cid:415)n vid dri(cid:332)störning NPÖ Möjlighet för Samtycke inhämtas från den Ingen rapporterad legi(cid:415)merad personal a(cid:425) enskilde ta del av andra Loggkontroller vårdgivares Behörighets(cid:415)lldelning journalhandlingar Inloggning med SITHS-kort Ru(cid:415)n vid dri(cid:332)störning Senior Alert Na(cid:415)onellt Informa(cid:415)on lämnas om Ingen rapporterad kvalitetsregister och registrering i kvalitetsregister verktyg för Inloggning med SITHS-kort riskbedömning och åtgärdsplanering vid risk för undernäring, fall, trycksår, munhälsa och blåsdysfunk(cid:415)on Pallia(cid:415)va registret Na(cid:415)onellt Informa(cid:415)on lämnas om Ingen rapporterad kvalitetsregister för a(cid:425) registrering i kvalitetsregister höja kvaliteten på den Inloggning med SITHS-kort pallia(cid:415)va vården Lifecare mobil omsorg Informa(cid:415)onsöverföring Loggkontroll, signering. Fel i uppdrag/ Lifecare u(cid:414)örare samt signering Ru(cid:415)n vid dri(cid:332)störning planering planerade HSL- Inloggning med förekommer insatser digitalt tvåfaktorsinloggning RiksSår Na(cid:415)onellt Informa(cid:415)on lämnas om Ingen rapporterad kvalitetsregister för a(cid:425) registrering i kvalitetsregister höja kvaliteten inom Inloggning med SITHS-kort sårvård av svårläkta sår Strålskydd SSMFS 2018:5 3 kap. 13 § Verksamheten som bedrivs har ingen förekomst av sådan medicinsk exponering som ska redovisas u(cid:415)från Strålskyddsmyndighets krav. 2. En god säkerhetskultur En grundläggande förutsä(cid:425)ning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisa(cid:415)onen ger då förutsä(cid:425)ningar för en kultur som främjar säkerhet. Säkerhetskulturen ska genomsyra alla delar av vården och främja öppen kommunika(cid:415)on i det dagliga arbetet kring iden(cid:415)fierade risker. All personal informeras vid anställning och däre(cid:332)er årligen om sy(cid:332)et med och skyldigheten a(cid:425) rapportera avvikelser, vilket enhetschef ansvarar för. Inrapporteringen av avvikelser i kommunen bedöms vara god. Avvikelser rapporteras in framförallt av vård- och omsorgspersonal som iden(cid:415)fierar en risk eller händelse. Avvikelserna utreds i tvärprofessionella team och tas upp som en stående punkt på enheternas teamträffar, där legi(cid:415)merad personal, vård- och omsorgspersonal och enhetschef deltar. Även pa(cid:415)ent och närståendes deltagande ska beaktas i utredning. Vid iden(cid:415)fierade/uppkomna pa(cid:415)entsäkerhetsrisker sä(cid:425)s åtgärder in, dessa kan vara ur organisa(cid:415)ons-, arbetsmiljö-, personal-, eller pa(cid:415)entperspek(cid:415)v. Återkoppling av utredning och åtgärder ger utrymme för lärande och reflek(cid:415)on. MAS deltar i avvikelseutredningar u(cid:415)från behov, exempelvis allvarlighetsgrad och händelse. Systema(cid:415)ska bedömningar av risk för fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunk(cid:415)on u(cid:414)örs i verksamheterna. Bedömningarna följs upp på enhetens teamträff vilket ger y(cid:425)erligare (cid:415)d för lärande och reflek(cid:415)on och möjligheter a(cid:425) iden(cid:415)fiera förbä(cid:425)ringsarbeten. 3. Adekvat kunskap och kompetens En grundläggande förutsä(cid:425)ning för en säker vård är a(cid:425) det finns (cid:415)llräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsä(cid:425)ningar för a(cid:425) u(cid:414)öra si(cid:425) arbete. Arbetet med säkerställande av kompetent personal i vården pågår ständigt. Bemanningsläget på kommunrehab har under året förbä(cid:425)rats och är för första gången på bemannade enligt planering med fysioterapeuter, arbetsterapeuter och rehabiliteringsassistenter. Sjuksköterskor har under året rekryterats för a(cid:425) täcka behov, men bemanningssjuksköterskor har i perioder behövts för a(cid:425) säkerställa vården. Även (cid:415)mvikarierande sjuksköterskor (pensionärer) har tagits in vid behov. Sjuksköterska finns all(cid:415)d i tjänst dag- och kvälls(cid:415)d i kommunens fyra områden. Inom särskilt boende finns 14,8 platser per sjuksköterska vardagar dag(cid:415)d (riket 21,7) och helgdagar 72,8 platser (riket 158,2). Na(cid:425)e(cid:415)d finns i cirka 2/3 av nä(cid:425)erna sjuksköterska i ak(cid:415)v tjänstgöring. Övriga pass finns sjuksköterska i beredskap mellan klockan 0-07. Medarbetarnas kompetens och erfarenhet beaktas vid schemaläggning och planering för a(cid:425) god och säker vård ska bedrivas. Introduk(cid:415)onsprogram för nyanställd vårdpersonal har reviderats och förts in i lärportal (Kommunutbildningar). Introduk(cid:415)onen inkluderar även en dags prak(cid:415)sk undervisning och träning i metodrum. Legi(cid:415)merad personal utbildar och handleder vård- och omsorgspersonal i hälso- och sjukvårdsuppgi(cid:332)er u(cid:415)från behov. Utbildning i läkemedelshantering ge(cid:425)s vid sju (cid:415)llfällen för vårdpersonal som är aktuella för a(cid:425) ta emot delegering för första gången. Via lärportalen finns utbildningar (cid:415)llgängliga för alla personalkategorier a(cid:425) ta del av. Under året har flera kompetenshöjande ak(cid:415)viteter för legi(cid:415)merad personal genomförts, bland annat:  Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har deltagit på utbildningar och visningar av olika typer av hjälpmedel.  Två fysioterapeuter och två arbetsterapeuter har påbörjat handledarutbildning för studenter.  En sjuksköterska slu(cid:414)örde vidareutbildning (cid:415)ll distriktssköterska.  En arbetsterapeut har genomfört utbildning i axelbesvär  En arbetsterapeut har gå(cid:425) fördjupningsutbildning i kogni(cid:415)onshjälpmedel.  Tre arbetsterapeuter deltog på hjälpmedelsmässa.  Tre sjuksköterskor och en arbetsterapeut deltog på äldreomsorgsdagarna, teman bland annat existen(cid:415)ell hälsa, vikten av god hjärnhälsa och FINGER-modellen som redskap i äldreomsorgen.  Sju sjuksköterskor, en arbetsterapeut och en fysioterapeut deltog på Norrländska geriatriska dagarna, temat psykisk hälsa - hur vi kan möjliggöra e(cid:425) liv i världen och inte i vården för vår åldrande befolkning.  Tre sjuksköterskor och en arbetsterapeut deltog på na(cid:415)onella pallia(cid:415)va konferensen, tema pallia(cid:415)v vård – nya perspek(cid:415)v. Dessutom deltog 14 undersköterskor och vårdbiträden  Deltagande har på regionens primärvårdsdagar (ex. på föreläsningar om hud, diabetes, förstoppning, samverkansavtalet).  Fyra sjuksköterskor har utbildats i tåtrycksmätning.  I samverkan med övriga vårdgivare i kommunen en dag utbildning om ny(cid:425) samverkansavtal inom regionen.  En inspira(cid:415)onsdag i pallia(cid:415)v vård, bland annat vikten av (cid:415)dig integrering och samtal vid allvarlig sjukdom. Både legi(cid:415)merad personal och vårdpersonal deltog. Decentraliserade universitetsutbildningar för utbildning (cid:415)ll sjuksköterska och arbetsterapeut är placerade i kommunen. Lokala yrkesträffar med legi(cid:415)merad personal, MAS och verksamhetschef HSL har ske(cid:425) fyra gånger under året. Föreläsare och gäster har bjudits in och utbildat inom bland annat nutri(cid:415)on, hot och våld, våld i nära rela(cid:415)oner, skörhetsbedömning av äldre, handledning av studenter. Yrkesträffarna har också varit (cid:415)llfällen för a(cid:425) dela erfarenheter och kunskap samt diskutera förbä(cid:425)ringsarbeten exempelvis teambaserade arbetssä(cid:425) för strukturerade riskbedömningar, genomgång av journalföring och organisa(cid:415)ons- och samverkansfrågor. Legi(cid:415)merad personal från samtliga områden i kommunen har under året inle(cid:425) gemensamma arbeten för a(cid:425) iden(cid:415)fiera utvecklingsområden och höja kompetens inom pallia(cid:415)v vård, nutri(cid:415)on, avancerad sårvård och kogni(cid:415)v svikt. 4. Pa(cid:415)enten som medskapare En grundläggande förutsä(cid:425)ning för en säker vård är pa(cid:415)entens och de närståendes delak(cid:415)ghet. Vården blir säkrare om pa(cid:415)enten är välinformerad, deltar ak(cid:415)vt i sin vård och ska så långt som möjligt u(cid:414)ormas och genomföras i samråd med pa(cid:415)enten. A(cid:425) pa(cid:415)enten bemöts med respekt skapar (cid:415)llit och förtroende. PSL 2010:659 3 kap. 4 § Vården ska vara personcentrerad. Pa(cid:415)enter erbjuds vara delak(cid:415)ga i planeringen av vården exempelvis genom SIP, planering av åtgärder, uppföljningar och målsä(cid:425)ningar. Närstående kan bidra med värdefull informa(cid:415)on och ska erbjudas delak(cid:415)ghet genom a(cid:425) exempelvis närvara vid, läkarkontakt, SIP/vårdplaneringar och upprä(cid:425)ande av planer, informeras om riskbedömningar och planerade åtgärder. Närstående erbjuds även e(cid:332)erlevandesamtal samt närståendeenkät vid dödsfall. Pa(cid:415)enter (cid:415)llfrågas om samtycke för a(cid:425) legi(cid:415)merad hälso- och sjukvårdspersonal kan hämta/lämna informa(cid:415)on i dennes journal för a(cid:425) dela med andra vårdgivare och aktörer inom kommunen. Pa(cid:415)enter kan också begära a(cid:425) få ta del av sin journal. Pa(cid:415)ent och/eller närstående informeras om registrering i kvalitetsregister och möjligheten a(cid:425) avstå. Pa(cid:415)enter och/eller närstående (cid:415)ll pa(cid:415)ent som drabbats av risk för vårdskada/risk för allvarlig vårdskada eller vårdskada/allvarlig vårdskada ska informeras och ges möjlighet a(cid:425) delge sin upplevelse av händelsen. Informa(cid:415)on lämnas också om möjlighet (cid:415)ll a(cid:425) lämna in synpunkter och klagomål (cid:415)ll kommunen eller Pa(cid:415)entnämnden för a(cid:425) förbä(cid:425)ra vården. Agera för säker vård SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den omfa(cid:425)ning som krävs för a(cid:425) vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen kan innefa(cid:425)a jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med (cid:415)digare resultat, i jämförelse med andra verksamheter, na(cid:415)onella och regionala uppgi(cid:332)er. E(cid:425) fortlöpande förbä(cid:425)ringsarbete, som bygger på lärande och utveckling är en vik(cid:415)g grund för e(cid:425) framgångsrikt pa(cid:415)entsäkerhetsarbete. 1. Öka kunskap om inträffade vårdskador SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Genom iden(cid:415)fiering, utredning samt mätning av skador och vårdskador ökar kunskapen om vad som drabbar pa(cid:415)enterna när resultatet av vården inte blivit det som avse(cid:425)s. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för pa(cid:415)enterna ger underlag för u(cid:414)ormning av åtgärder och prioritering av insatser. Avvikelser Risker och händelser inom hälso- och sjukvården som medfört eller kunnat medföra vårdskada/allvarlig vårdskada rapporteras enligt ru(cid:415)ner i ledningssystem för systema(cid:415)skt kvalitetsarbete. Anmälan enligt Lex Maria görs (cid:415)ll Inspek(cid:415)onen för vård och omsorg (IVO) av MAS. Sammanställning av avvikelser inom hälso-och sjukvården rapporteras (cid:415)ll nämnd. Inrapporterade avvikelser går (cid:415)ll enhetschef som däre(cid:332)er har huvudansvar för utredning, åtgärd och uppföljning. Medutredare läggs (cid:415)ll beroende på den inträffade händelsen och utredningen sker teambaserat. Bedömning av allvarlighetsgrad och sannolikhet för upprepning görs enligt riskmatris och slutligen klassificeras avvikelsen (ej risk för vårdskada/ej vårdskada, risk för vårdskada/risk för allvarlig vårdskada eller vårdskada/ allvarlig vårdskada). MAS deltar i utredning/u(cid:414)ör händelseanalys u(cid:415)från allvarlighetsgrad eller behov. Utredning ska inledas inom fem dagar och bör vara slu(cid:414)örd inom en månad. Orsak (cid:415)ll händelsen ska iden(cid:415)fieras, lämpliga åtgärder sä(cid:425)as in, följas upp och återkopplas (cid:415)ll berörda, även pa(cid:415)ent och närstående. Under året har 1.569 avvikelser rapporterats in inom avvikelsetyperna fall, läkemedel, medicintekniska produkter och HSL övriga händelser vilket är en ökning med 146 rapporter från 2024. 66% av rapporterna tas emot inom 0- 3 dagar. Av de rapporterade avvikelserna är 1.360 kopplade (cid:415)ll en utredning av händelsen. Anledningar (cid:415)ll a(cid:425) utredning av avvikelser inte inle(cid:425)s (36 rapporter) är a(cid:425) händelsen redan är utredd, händelsen berör annat lagrum eller felregistrering. Flera avvikelser som berör samma pa(cid:415)ent eller händelse kan kopplas ihop inom samma utredning, vilket innebär a(cid:425) antalet utredningar är färre än antalet rapporter. 45% av utredningarna är avslutade inom en månad. Totalt 840 åtgärder för a(cid:425) förebygga liknande händelser är kopplade (cid:415)ll utredningarna. De flesta är åtgärder för den som får insatser (216), ru(cid:415)ner och processer (164), kommunika(cid:415)on/dokumenta(cid:415)on (119). Övriga åtgärder är t ex personalinsatser, organisa(cid:415)on och bemanning, utbildning och handledning. Alla utredningar avslutas inte med dokumenterad åtgärd. 152 rapporter har förmedlats (cid:415)ll extern aktör, i huvudsak fallhändelser hos personer som inte har kommunal hälso- och sjukvård där hälsocentral ansvarar för vidare utredning inom HSL. Två avvikelser gällande har bedömts som risk för allvarlig vårdskada, utre(cid:425)s och anmälts enligt Lex Maria. En gällde fördröjd diagnos och behandling i samband med fallhändelse, bedömningen från Inspek(cid:415)onen för vård och omsorg var a(cid:425) de vidtagna åtgärderna var (cid:415)llräckliga. Den andra anmälan gjordes på grund av brister i kommunika(cid:415)on och dokumenta(cid:415)on, återkoppling väntas komma under 2026. Vidare har 70 avvikelser bedömts som vårdskada och 653 som risk för vårdskada, övervägande inom områdena fall och läkemedel. De största iden(cid:415)fierade riskområdena är läkemedelshantering (498 avvikelser) och fall (830 avvikelser). Avvikelser (cid:415)ll/från vårdgivare utanför kommunens verksamheter hanteras och återkopplas av MAS. Under året har en avvikelse inkommit (cid:415)ll kommunen från annan vårdgivare. Från kommunen har 34 avvikelser skickats, framförallt gällande händelser i samband med vårdens övergångar. Sta(cid:415)s(cid:415)k över avvikelserapportering och utredning har under året sammanställts per kvartal. Enhetschefer har även egen (cid:415)llgång (cid:415)ll a(cid:425) följa enhetens avvikelser i verksamhetssystemet. Se bilaga 1 för tabeller och diagram över avvikelser. Läkemedel Av de 498 rapporterna har 452 utredningar genomförts. I 207 utredningar har uppgi(cid:332) om typ av händelse och (cid:415)d angivits. Utebliven dos är den vanligaste händelsen, följt av förskjuten dos och fel i iordningställande. I de allra flesta fallen uppges a(cid:425) ingen känd/bedömbar påverkan på pa(cid:415)enten. 29 pa(cid:415)enter har drabbats av smärta, rädsla/oro. Orsaken (cid:415)ll avvikelserna är övervägande bristande kommunika(cid:415)on/ ansvarsfördelning och a(cid:425) personal ej följt gällande ru(cid:415)n/glömska. Fall Av de 830 rapporterna har 702 utredningar gjorts. 75% är pa(cid:415)enter 80 år eller äldre och den största andelen fall skedde inomhus, när personen var ensam. 253 fall inträffade mellan kl. 21-07, 162 fall mellan kl. 7-13 och 220 fall mellan kl. 13-21. I 359 av fallen hade personen fallit (cid:415)digare inom den senaste månaden. Inom vissa enheter står e(cid:425) fåtal personer för e(cid:425) högt antal fall, trots insa(cid:425)a fallförebyggande åtgärder. I majoriteten av fallen drabbas inte personen av skada. Vanligast är a(cid:425) drabbas av mjukdelsskada som sår eller blåmärke, följt av smärta och fraktur. Övriga händelser och medicintekniska produkter Övriga händelser innefa(cid:425)ar totalt 186 avvikelser. Avvikelserna gäller framförallt brister i dokumenta(cid:415)on, utebliven/felak(cid:415)gt u(cid:414)örd HSL-insats, samverkan/informa(cid:415)onsöverföring. Det rapporterades 25 avvikelser rörande medicinsktekniska produkter, framförallt hjälpmedel som varit bristande vid leverans eller felak(cid:415)ga. Basala hygienru(cid:415)ner Målet är a(cid:425) alla medarbetare ska följa basala hygienru(cid:415)ner och klädregler (BHK). Punktprevalensmätning (PPM) av följsamhet (cid:415)ll BHK har gjorts genom dolda observa(cid:415)oner inom hemtjänst, hemsjukvård och särskilt boende vid två (cid:415)llfällen, u(cid:415)från avse(cid:425) protokoll från Socialstyrelsen. Vecka 11 gjordes 189 observa(cid:415)oner. Resultatet visar a(cid:425) 45% av personalen följer samtliga steg i basala hygienru(cid:415)ner och klädregler. Följsamhet (cid:415)ll klädreglerna är högst (79%), medan följsamheten (cid:415)ll alla hygienregler var 52%. Den lägsta följsamheten var a(cid:425) använda handdesinfek(cid:415)on före pa(cid:415)entkontakt (61%). Vecka 41 u(cid:414)ördes årets andra mätning, 125 observa(cid:415)oner gjordes. Resultatet visade a(cid:425) 38% följde alla stegen i hygienkraven. Följsamheten (cid:415)ll klädreglerna låg i nivå med föregående mätning (78%) och 49% följde alla steg i hygienreglerna. Desinfek(cid:415)on av händerna innan pa(cid:415)entkontakt har fortsa(cid:425) lägst följsamhet, 64%. Diagram: Följsamhet basala hygienregler observa(cid:415)onsmätning Självska(cid:425)ning av följsamhet (cid:415)ll BHK har gjorts tre gånger under året med totalt 618 besvarade enkäter inom hemtjänst, hemsjukvård, särskilt boende och stöd och service. I självska(cid:425)ningen anges följsamheten vara rela(cid:415)vt god i de flesta avseenden. Exempelvis anger sammantaget vid de tre självska(cid:425)ningarna 97% a(cid:425) handdesinfek(cid:415)on u(cid:414)örs före pa(cid:415)entkontakt. Den självska(cid:425)ade följsamheten (cid:415)ll a(cid:425) använda skyddsförkläde vid städning är lägre, sammantaget 74%. Riskbedömningar Målet är a(cid:425) 90% av kvinnor och män med hemsjukvård ska ha en förebyggande riskbedömning. Antalet riskbedömningar av trycksår, fall, undernäring, munhälsa (TFUM) och blåsdysfunk(cid:415)on per enhet har följs via kvalitetsregistret Senior Alert. Totalt registrerades 607 riskbedömningar av TFUM i na(cid:415)onellt kvalitetsregister Senior Alert, på 329 unika personer. Dessutom registrerades 337 bedömningar av risk för blåsdysfunk(cid:415)on, på 237 unika personer. Antal pa(cid:415)enter med aktuell riskbedömning (gjord inom 6 månader) varierar vid mätningar, men ökade under året från 68% i april (cid:415)ll 88% i augus(cid:415) hos pa(cid:415)enter med hemsjukvård. Av de u(cid:414)örda riskbedömningarna av TFUM iden(cid:415)fierades risk i 88% (534 st). I 25% av riskbedömningarna förelåg risk för trycksår, i 51% risk för undernäring, i 73% risk för fall och i 34% risk för munhälsa. Bakomliggande orsaker (cid:415)ll risker utreddes i 85%. I 94% å(cid:414)öljdes de iden(cid:415)fierade riskerna av en åtgärdsplan och i 76% av de med risk har åtgärderna följts upp. Av de 337 bedömningarna av risk för blåsdysfunk(cid:415)on visade 82% (275) på risk. I 88% iden(cid:415)fierades bakomliggande orsaker, och i 94% å(cid:414)öljdes de iden(cid:415)fierade riskerna av en åtgärdsplan. 69% av åtgärderna har följts upp och i 12% sågs en förbä(cid:425)ring vid uppföljning. Risk U(cid:414)all Trycksår 34 personer BMI <22 (undernärd) 103 personer Fall 29 personer Munhälsa grad 2 88 personer Diagram: Antal pa(cid:415)enter med riskbedömning inom 6 månader säbo/kor(cid:427)ds april-dec Antal pat. med riskbedömning inom 6 månader säbo/korttids 60 50 40 30 20 10 0 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Brismarkgården Tåsjögården Älvgården Granbacken Solbacken Åshamra Levinsgården Diagram: Antal pa(cid:415)enter med riskbedömning inom 6 månader distrikt april-dec Antal pat. med riskbedömning inom 6 månader distrikt 20 15 10 5 0 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Hoting/Tåsjö Backe/Rossön Nordöstra Sydvästra Strömbacka Hammerdal inkl Solkragen Frostviken Diagram: Antal pa(cid:415)enter med riskbedömning inom 6 månader LSS april-dec Antal pat. med riskbedömning inom 6 månader LSS Strömsund 20 15 10 5 0 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec LSS Utsikten LSS ordinärt boende Pallia(cid:415)v vård Målet är a(cid:425) uppnå na(cid:415)onella mål för respek(cid:415)ve kvalitetsindikator samt registrera alla dödsfall och erbjuda närståendeenkät. Kvalitet på pallia(cid:415)v vård mäts via indikatorer ur Svenska Pallia(cid:415)va (SVP) registret en gång per år. Under 2025 avled 90 pa(cid:415)enter anslutna (cid:415)ll hemsjukvård (33 i ordinärt boende/gruppbostad, 57 på särskilt boende/kor(cid:427)dsplats). 49 pa(cid:415)enter registrerades i SVP (6 i ordinärt boende, 43 i särskilt boende/kor(cid:427)dsplats). Samtliga av de registrerade dödsfallen var väntade. Hemsjukvården har även ha(cid:332) pa(cid:415)enter som vårdats i samarbete med Storsjögläntan, registreringen i SVP görs då via den specialiserade vården. Av väntade dödsfall uppnåddes målen för mänsklig närvaro i dödsögonblicket och ordinerad stark opioid vid smärtgenombro(cid:425). Däremot uppfylldes inte målen för ordinerad injek(cid:415)onsbehandling med ångestdämpande vid behov, dokumenterad vårdplan, brytpunktssamtal, smärtska(cid:425)ning sista levnadsveckan, dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan eller a(cid:425) pa(cid:415)enten var utan trycksår (kategori 2–4). Under året dokumenterades 22 brytpunktssamtal i journalerna. 21 närståendeenkäter har lämnats ut under året, 6 besvarades. Vårdrelaterade infek(cid:415)oner Målet är a(cid:425) antalet vårdrelaterade infek(cid:415)oner (VRI) ska minska och/eller ligga under rikets nivå. Alla särskilda boenden deltar årligen i Svenska HALT som stöds av Folkhälsomyndigheten. HALT är e(cid:425) verktyg för a(cid:425) samla data gällande VRI, förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare, och an(cid:415)bio(cid:415)kaanvändning. Mätning gjordes vecka 46, 179 pa(cid:415)enter registrerades och inga vårdrelaterade infek(cid:415)oner förelåg. Riskfaktorer för vårdrelaterade infek(cid:415)oner finns, där urinkateter (10%) och andra sår (8%) är vanligast. An(cid:415)bio(cid:415)kaanvändning förekom hos 2%. Förekomst av vårdrelaterade infek(cid:415)oner registreras månadsvis inom säbo och resultat redovisas fyra gånger per år (cid:415)ll MAS. I registreringarna förekommer främst lu(cid:332)vägsinfek(cid:415)oner och gastrointes(cid:415)nala infek(cid:415)oner samt urinvägsinfek(cid:415)oner. Utbro(cid:425) av calici har förekommit vid två (cid:415)llfällen och även utbro(cid:425) av lu(cid:332)vägsinfek(cid:415)oner. Vaccinering mot influensa, covid-19 och pneumokocker görs enligt riktlinjer från Smi(cid:425)skydd. Täckningsgraden bedöms god framförallt inom särskilt boende. RiksSår RiksSår är e(cid:425) kvalitetsregister för svårläkta sår. Kommunen har varit anslutna (cid:415)ll kvalitetsregistret men inga registreringar har gjorts senaste åren. Under hösten gjordes omtag och tre pa(cid:415)enter registrerades, med totalt 5 sår. För kort (cid:415)d har löpt för a(cid:425) vidare sta(cid:415)s(cid:415)k ska kunna tas fram. 2. Tillförlitliga och säkra system och processer Genom a(cid:425) inkludera systema(cid:415)skt pa(cid:415)entsäkerhetsarbete som en naturlig del av verksamhetsutvecklingen kan både de reak(cid:415)va och proak(cid:415)va perspek(cid:415)ven på pa(cid:415)entsäkerhet bejakas. Genom a(cid:425) minska oönskade varia(cid:415)oner stärks pa(cid:415)entsäkerheten. Ändamålsenliga processer, dokumenta(cid:415)onssystem och utrustning är centrala för a(cid:425) upprä(cid:425)hålla pa(cid:415)entsäkerheten. Under året genomfördes en överföring av ledningssystemet (cid:415)ll e(cid:425) uppdaterat intranät, vilket också medförde en översyn och aktualisering av flera ru(cid:415)ner. Det nya intranätet har förenklat (cid:415)llgången (cid:415)ll informa(cid:415)on och styrande dokument, vilket bedöms stärka möjligheten a(cid:425) följa korrekta arbetsprocesser. E(cid:332)erlevnad av ledningssystemet följs upp genom egenkontroller och regelbunden journalgranskning. MAS genomför journalgranskning fyra gånger per år, med cirka (cid:415)o journaler per (cid:415)llfälle, samt y(cid:425)erligare riktad granskning vid behov. Granskningen omfa(cid:425)ar bland annat uppgi(cid:332)er av betydelse för uppmärksamhetssymbolen, dokumenterat samtycke, fast vårdkontakt, samt upprä(cid:425)ade hälsoplaner med bedömningar och uppföljningar. Vid e(cid:425) (cid:415)llfälle u(cid:414)ördes kollegial granskning av legi(cid:415)merad personal. Dokumenta(cid:415)onen är generellt (cid:415)llräcklig, men vissa brister kvarstår. Exempelvis behöver rä(cid:425) KVÅ-koder användas konsekvent, uppföljning av behandlingsplaner samt genomförande av planerade åtgärder förbä(cid:425)ras. I vissa fall saknas dokumenta(cid:415)on. Kontroll av utskrivningsbesked från slutenvården har visat a(cid:425) brister i planering förekommer, men informa(cid:415)onsinsatser under året har le(cid:425) (cid:415)ll en ökad andel utskrivningsplaner, vilket stärker pa(cid:415)entsäkerheten vid vårdövergångar. Pa(cid:415)entsäkerhetsrisker kvarstår i samband med informa(cid:415)onsöverföring mellan personal, särskilt vid brister i dokumenta(cid:415)onen. Journalföring är därför e(cid:425) kon(cid:415)nuerligt utvecklingsområde. En tvärprofessionell arbetsgrupp bestående av sjuksköterskor, arbetsterapeut och fysioterapeuter har bildats för a(cid:425) driva förbä(cid:425)ringar inom området. Säker läkemedelshantering har kontrollerats genom extern kvalitetsgranskning. Flera brister upptäcktes, bland annat i ordina(cid:415)oner och ordina(cid:415)onshandlingar, temperaturkontroller, förvaring av nycklar och läkemedel, samt hållbarhet och kassering av läkemedel. Som åtgärd har ru(cid:415)ner uppdaterats och skärpts, inklusive skri(cid:332)liga lokala ru(cid:415)ner för varje enhet. Risker med läkemedelsbehandling iden(cid:415)fieras systema(cid:415)skt via läkemedelsgenomgångar i samverkan med läkare, enligt föreskri(cid:332) för personer ≥75 år som har minst fem ordinerade läkemedel vid påbörjad hemsjukvård eller infly(cid:425)ning på särskilt boende, samt däre(cid:332)er årligen. Under året genomfördes 118 enkel och 31 fördjupade läkemedelsgenomgångar. Det är sannolikt a(cid:425) fler genomgångar u(cid:414)örts men inte dokumenterats korrekt med KVÅ-kod, vilket kan påverka uppföljning och riskbedömning. Personer på särskilt boende ska även erbjudas årligt läkarbesök. Antalet läkemedelsgenomgångar behöver ökas för a(cid:425) säkerställa en systema(cid:415)sk iden(cid:415)fiering av risker. Enligt Region Jämtland Härjedalens uppföljningar har Strömsunds kommun högre förekomst av olämpliga läkemedel hos personer över 80 år jämfört med länet och riket, särskilt vad gäller smärtlindring och sömnmedel. Det totala antalet doser har minskat jämfört med föregående år, vilket indikerar viss förbä(cid:425)ring. Varia(cid:415)oner mellan vårdgivare förekommer. 3. Säker vård här och nu Hälso- och sjukvården präglas av ständiga interak(cid:415)oner mellan människor, teknik och organisa(cid:415)on. Förutsä(cid:425)ningarna för säkerhet förändras snabbt och det är vik(cid:415)gt a(cid:425) agera på störningar i när(cid:415)d. Riskhantering SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Flexibilitet och omprioritering av arbetsuppgi(cid:332)er görs kon(cid:415)nuerligt i verksamheterna u(cid:415)från behov, vilket minskar risk för vårdskador genom a(cid:425) rä(cid:425) insats görs för rä(cid:425) person i rä(cid:425) (cid:415)d. Fastställd prioriteringsordning finns och personal omfördelas vid behov. Kon(cid:415)nuitet bland legi(cid:415)merad personal har under året varit rela(cid:415)vt god, i de fall bemanningspersonal tagits in så har det varit för längre (cid:415)dsperioder vilket bidrar (cid:415)ll bä(cid:425)re kon(cid:415)nuitet. Vid nyanställning planeras inskolning, men behov finns av tydligare struktur och stöd. Utbildningar genomförs för a(cid:425) stärka kompetens, exempelvis inom iden(cid:415)fierade områden där avvikelser rapporterats in eller behov iden(cid:415)fierade genom egenkontroller. Digital teknik är infört både som en del i pa(cid:415)entsäkerhet och för a(cid:425) använda resurser effek(cid:415)vt, exempelvis genom utökat användande av läkemedelsautomater med videofunk(cid:415)on. Det förekommer a(cid:425) vissa läkemedel, nutri(cid:415)onsprodukter och sjukvårdsmaterial exempelvis för sårvård inte finns a(cid:425) (cid:415)llgå i den omfa(cid:425)ning som krävs vilket är e(cid:425) na(cid:415)onellt problem. Ingen vårdskada har rapporterats in på grund av utebliven leverans. Verksamheterna är förberedda genom a(cid:425) i viss mån lagerhålla läkemedel och material som vanligen förbrukas. 4. Stärka analys, lärande och utveckling Analys och lärande av erfarenheter är en del av det fortlöpande arbetet inom hälso- och sjukvården. När resultaten används för a(cid:425) förstå vad som bidrar (cid:415)ll säkerhet, hållbarhet, önskvärd flexibilitet och goda resultat, kan verksamheten utvecklas så a(cid:425) kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. Avvikelser PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Alla medarbetare har informerats om sy(cid:332)et med avvikelserapportering och skyldigheter i samband med anställning och däre(cid:332)er årligen. Ru(cid:415)ner och skri(cid:332)lig informa(cid:415)on finns i ledningssystem. Kunskapen om vikten av a(cid:425) iden(cid:415)fiera risker och a(cid:425) rapportera avvikelser bedöms överlag vara bra men vidare utvecklingsbehov finns för a(cid:425) skapa god säkerhetskultur på alla nivåer, i alla verksamheter. Enhetschef ansvarar för a(cid:425) återkoppla avvikelser (cid:415)ll berörda och a(cid:425) använda sig av dem som underlag (cid:415)ll förbä(cid:425)ringsarbeten på enhetsnivå men även föra vidare i organisa(cid:415)onen för a(cid:425) komma (cid:415)llrä(cid:425)a med systemfel eller annat som iden(cid:415)fierats som risk. Antalet rapporterade läkemedelsavvikelser är något högre föregående år (ökat med 17). Orsakerna är lika som föregående år, flest avvikelser gäller utebliven eller fördröjd dos. För a(cid:425) stärka säkerheten i läkemedelshanteringen har omfa(cid:425)ande revidering av gemensamma ru(cid:415)ner gjorts och enhetsspecifika ru(cid:415)ner tagits fram. Digital signering är infört på samtliga enheter och ansvar har förtydligats för a(cid:425) säkerställa uppföljning av ej u(cid:414)örda åtgärder. Verksamhetssystemet har uppdaterats, vilket har förbä(cid:425)rat överblicken över planerade och genomförda läkemedelsinsatser inom särskilda boenden. Vidare har utbildning och kunskapsprov inför delegering reviderats för a(cid:425) säkerställa adekvat kompetens. Under hösten har arbete inle(cid:425)s för a(cid:425) tydliggöra ansvarsfördelningen i enlighet med kommande förändringar i föreskri(cid:332)er vid delegering av läkemedelshantering. Utvecklingen av läkemedelsrelaterade avvikelser behöver fortsa(cid:425) följas, med y(cid:425)erligare insatser för a(cid:425) stärka pa(cid:415)entsäkerheten. Antalet fallhändelser har ökat med 24 jämfört med föregående år. Det höga antalet fall speglar en pa(cid:415)entgrupp med hög ålder, samsjuklighet och o(cid:332)a kogni(cid:415)v svikt, där fallrisk är svår a(cid:425) helt förebygga. A(cid:425) en mindre grupp personer står för en stor andel av fallen indikerar behov av mer individanpassade och tvärprofessionella insatser snarare än generella åtgärder. Som (cid:415)digare år leder de flesta fallen inte (cid:415)ll någon skada, men frakturer och mjukdelsskador uppstår som en konsekvens. Fortsa(cid:425)a teambaserade samarbeten är avgörande för a(cid:425) fallhändelser i möjligaste mån ska förebyggas och skador undvikas, exempelvis via systema(cid:415)ska riskbedömningar, gemensam utredning av fallavvikelser och planering av insatser och uppföljning, läkemedelsgenomgångar samt bedömning enligt BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Förslag, synpunkter och klagomål kan komma in (cid:415)ll förvaltningen på olika sä(cid:425), t. ex via brev, mejl, telefon, direkt (cid:415)ll förvaltningen, (cid:415)ll verksamheten och olika yrkesutövare. Under året har inget ärende gällande kommunens hälso- och sjukvård inkommit (cid:415)ll Pa(cid:415)entnämnden. Basala hygienru(cid:415)ner och vårdrelaterade infek(cid:415)oner Resultaten kring mätningar i basala hygienru(cid:415)ner (BHK)visar a(cid:425) e(cid:332)erlevnaden i vissa delar är god, men det finns varia(cid:415)on mellan enheter och mellan olika moment. Verksamheten når inte målet a(cid:425) alla ska följa de basala hygienreglerna, men en förbä(cid:425)ring ses jämfört med föregående år vilket tyder på ökad medvetenhet. Resultat av mätningar har återkopplats (cid:415)ll enhetschef löpande samt redovisats för verksamhetschefer och Socialnämnden. Enhetschef ansvarar för a(cid:425) arbeta med resultaten (cid:415)llsammans med medarbetarna, samt för a(cid:425) upprä(cid:425)a och följa upp handlingsplaner u(cid:415)från den egna enhetens resultat. Orsaker (cid:415)ll brister i följsamhet uppger bland annat vara stress, slarv eller bristande kännedom om ru(cid:415)ner. Gemensamma åtgärder i handlingsplanerna består (cid:415)ll stor del av utbildningsinsatser, förbä(cid:425)ring av organisatoriska och prak(cid:415)ska förutsä(cid:425)ningar, kon(cid:415)nuerliga påminnelser samt systema(cid:415)sk uppföljning. Digitala utbildningar och informa(cid:415)onsmaterial finns (cid:415)llgängliga för samtliga medarbetare. Prak(cid:415)sk träning sker i metodrum i samband med introduk(cid:415)on samt vid behov. I samband med nyanställning och däre(cid:332)er årligen informeras medarbetarna om ru(cid:415)nerna. Hygienombud kan delta i nätverksträffar och funk(cid:415)onen återinfördes under slutet av året på vissa enheter. Även om insatser har gjorts under året behövs återkommande träning och påminnelser för a(cid:425) säkerställa a(cid:425) ru(cid:415)nerna all(cid:415)d följs. Skillnaden mellan självska(cid:425)ad och observerad följsamhet (cid:415)ll basala hygienru(cid:415)ner är tydlig och tyder på a(cid:425) hygienru(cid:415)nerna inte är fullt integrerade i det dagliga arbetet. Bristerna i följsamhet kan även vara en kultur- och beteendefråga, vilket betyder a(cid:425) insatser behöver fokusera på arbetssä(cid:425) och kulturförändring förutom utbildning. En hög e(cid:332)erlevnad (cid:415)ll BHK är avgörande för a(cid:425) förebygga vårdrelaterade infek(cid:415)oner (VRI) och för a(cid:425) skydda både pa(cid:415)enter och personal. Minskad följsamhet ökar risken för smi(cid:425)spridning och leder (cid:415)ll risk för vårdskador. Under året har utbro(cid:425) av magsjuka och lu(cid:332)vägsinfek(cid:415)oner förekommit. Andelen VRI på särskilt boende mä(cid:425)es i na(cid:415)onell HALT-mätning och har minskat från (cid:322)olåret (4% 2024) och ligger under rikets nivå (1%). Riskfaktorer som urinkateter, trycksår och övriga sår har ökat från 2024 men ligger under rikets nivå. An(cid:415)bio(cid:415)kaanvändning ligger under rikets nivå (3%). Antal personer med inkon(cid:415)nens har minskat. Förekomst av VRI på särskilda boenden följs månadsvis och sjuksköterska ansvarar för åtgärder i de fall förekomst ökar. 13 avvikelserapporter är skrivna gällande vårdrelaterade infek(cid:415)oner, vilket är lägre än det antal som registreras vid månatliga mätningar och e(cid:425) utvecklingsområde. Vidtagna åtgärder följs upp via upprepade mätningar av förekomst av vårdrelaterade infek(cid:415)oner och följsamhet (cid:415)ll basala hygienru(cid:415)ner och klädregler. Riskbedömning Under året har antalet genomförda riskbedömningar ökat. Riskbedömning för trycksår, fall, undernäring och munhälsa u(cid:414)ördes på 31 fler personer än 2024, risk för blåsdysfunk(cid:415)on på 62 fler. Ökningen kan kopplas (cid:415)ll e(cid:425) vidmakthållet teambaserat och systema(cid:415)skt arbetssä(cid:425) där riskiden(cid:415)fiering är en naturlig del av det dagliga arbetet. A(cid:425) kommunen för andra året i rad utsågs (cid:415)ll en av årets Guldkommuner i Senior Alert visar a(cid:425) det finns en stabil struktur inom särskilt boende. För a(cid:425) bli en Guldkommun krävs en täckningsgrad på minst 90% på särskilt boende, och i minst 75% ska bakomliggande orsaker ha utre(cid:425)s och nödvändiga åtgärder genomförts. Jämfört med 2024 har andelen iden(cid:415)fierade risker ökat från 83 % (cid:415)ll 88 %. Det kan delvis förklaras av a(cid:425) fler personer inkluderas i registret, vilket innebär a(cid:425) risker upptäcks i större omfa(cid:425)ning med också spegla en ökad vårdtyngd och mer komplex sjukdomsbild hos pa(cid:415)enterna. Antalet individer med trycksår har ökat från 21 (cid:415)ll 34, antal undernärda (BMI <22) från 85 (cid:415)ll 103 och antal med munhälsa grad 2 från 66 (cid:415)ll 88 personer. Ökningen tyder på a(cid:425) pa(cid:415)entgruppen har omfa(cid:425)ande behov, där förebyggande arbete är vik(cid:415)gt och adekvat åtgärder behövs. Antalet registrerade fall i kvalitetsregistret överensstämmer inte med det fak(cid:415)ska antalet, vilket är e(cid:425) förbä(cid:425)ringsområde. Andelen uppföljda åtgärder har minskat, från 85% (cid:415)ll 76%. Minskningen återfinns inom samtliga riskområden och är särskilt tydlig inom munhälsa, där 64 % av åtgärderna har följts upp. Inom riskområdena blåsdysfunk(cid:415)on och munhälsa genomfördes färre riskbedömningar, sam(cid:415)digt som en hög andel av de bedömda har risk. Det indikerar på a(cid:425) dessa områden inte är lika förankrade i det systema(cid:415)ska arbetet som exempelvis fall och trycksår är. Verksamheterna iden(cid:415)fierar risk och upprä(cid:425)ar i stor utsträckning åtgärdsplaner (94 % vid risk), men systema(cid:415)ken brister i uppföljning och säkerställande av effekt. Om uppföljning inte görs finns risk a(cid:425) det vårdpreven(cid:415)va arbetet inte får effekt, vilket kan bidra (cid:415)ll det ökade u(cid:414)allet inom trycksår, undernäring och munhälsa jämfört med 2024. Varia(cid:415)oner mellan enheter tyder på a(cid:425) arbetssä(cid:425) och metoder inte är fullt ut införda och kan utvecklas vidare genom tydligare struktur och kompetensutveckling. Arbetet har följts upp genom månadsvisa mätningar och återkoppling på flera nivåer i organisa(cid:415)onen. Riskbedömningar diskuteras vid teamträffar och kompetenshöjande insatser inom nutri(cid:415)on och sårvård har genomförts under året, men fortsa(cid:425)a insatser behövs. Pallia(cid:415)v vård Fler registreringar (ökat med 16) gjordes i kvalitetsregistret än föregående år. Årets resultat visar en försämring jämfört med föregående år i indikatorerna läkarbeslut pallia(cid:415)v vård, brytpunktssamtal, smärt- och symtomska(cid:425)ning, förekomst av trycksår, mänsklig närvaro i dödsögonblicket. Förbä(cid:425)ring ses i vårdplan, ordinerade injek(cid:415)oner mot oro/ångest och smärta, munhälsobedömning sista levnadsveckan och e(cid:332)erlevandesamtal. Flera områden i kvalitetsindikatorn ligger under na(cid:415)onella målvärdet; dokumenta(cid:415)on av brytpunktssamtal, vårdplan, systema(cid:415)sk smärtska(cid:425)ning och symtomska(cid:425)ning under sista levnadsveckan, samt munhälsobedömning och förekomst av trycksår. Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket och läkarbeslut om pallia(cid:415)v vård nådde målen. Närståendeenkäten visar en ökad svarsfrekvens och möjliggör för första gången en samlad bedömning av närståendes upplevelse. Resultaten visar a(cid:425) närstående är nöjda med vården och stödet, samt med personalens närvaro och (cid:415)llgänglighet. Däremot finns förbä(cid:425)ringspoten(cid:415)al vad gäller brytpunktssamtal med närstående och deras insikt om vårdens i livets slut. En möjlig förklaring (cid:415)ll resultatet är komplexa vårdförlopp, a(cid:425) pa(cid:415)enter skrivs ut (cid:415)digare från sjukhus, brister i vårdplanering eller a(cid:425) insatser behöver sä(cid:425)as in snabbt. Hög arbetsbelastning och brister i systema(cid:415)ska arbetssä(cid:425) och teamarbete kan påverka möjligheten a(cid:425) genomföra och dokumentera brytpunktssamtal i rä(cid:425) (cid:415)d. Det kan också finnas varia(cid:415)on i kunskap och trygghet kring samtal om vårdens inriktning i livets slut. Resultatet förtydligar behovet av a(cid:425) förbä(cid:425)ra samtalen kring vårdens inriktning i livets slutskede med både pa(cid:415)enter och närstående, samt a(cid:425) säkerställa a(cid:425) närstående får (cid:415)llräcklig informa(cid:415)on och stöd för a(cid:425) kunna vara delak(cid:415)ga och känna sig trygga. Skillnader i dokumenta(cid:415)on och genomförande tyder på behov av tydligare struktur och gemensamma ru(cid:415)ner. Brister i dokumenta(cid:415)on betyder inte nödvändigtvis a(cid:425) vård inte har givits, men utan dokumenta(cid:415)on saknas möjlighet a(cid:425) säkerställa kvalitet, kon(cid:415)nuitet och uppföljning. Den tvärprofessionella arbetsgrupp som inrä(cid:425)ats under året är en vik(cid:415)g utvecklingsinsats. För a(cid:425) förbä(cid:425)ring ska ske behöver arbetet framåt fokusera på (cid:415)dig iden(cid:415)fiering av pa(cid:415)enter i behov av pallia(cid:415)v inriktning, stärkt kompetens och trygghet i a(cid:425) iden(cid:415)fiera behov av brytpunktssamtal, systema(cid:415)serad användning av symtomska(cid:425)ningsinstrument och uppföljning av indikatorer på enhetsnivå. Det finns en grundläggande struktur och en påbörjad utvecklingsprocess, men arbetet behöver bli mer konsekvent och integrerat i det dagliga arbetet. 5. Öka riskmedvetenhet och beredskap Alla delar av vården behöver planera för en hälso- och sjukvård som flexibelt kan anpassas (cid:415)ll kortsik(cid:415)gt eller långsik(cid:415)gt förändrade förhållanden med bibehållen funk(cid:415)onalitet, även under oväntade förhållanden. Risk -och sårbarhetsanalyser har tagits fram under året för a(cid:425) kunna göra kon(cid:415)nuitetsplanering gällande den kommunala hälso-och sjukvården. Sy(cid:332)et är a(cid:425) kunna säkerställa god vård även vid krissitua(cid:415)oner. Samordning av e(cid:425) gemensamt beredskapslager för sjukvårdsmaterial, läkemedel och skyddsmaterial utreds. De(cid:425)a för a(cid:425) öka robustheten i den samhällsvik(cid:415)g verksamhet. Allt mer avancerad sjukvård fly(cid:425)as ut (cid:415)ll hemmet, vilket innebär a(cid:425) kommunens personal behöver arbeta på toppen av sin kompetens för a(cid:425) klara av a(cid:425) vårda allt mer sjuka personer i hemmet. Samarbete med specialiserade vården finns i förekommande fall med exempelvis möjlighet a(cid:425) ta kontakt för riktad utbildning. Mål, strategier och utmaningar för kommande år Under kommande år kommer fokus a(cid:425) ligga på a(cid:425) stärka de områden där risker iden(cid:415)fierats, sam(cid:415)digt som vidare utveckling ska ske i de strukturer och arbetssä(cid:425) som redan ge(cid:425) resultat. En lokal handlingsplan för ökad pa(cid:415)entsäkerhet 2025-2030 har tagits fram och bland de prioriterade områdena för 2026 är a(cid:425) fortsä(cid:425)a arbeta för en god säkerhetskultur genom utveckling av teamträffar, gå mot en lärande organisa(cid:415)on och arbeta med avvikelser som en del i förbä(cid:425)ringsarbete. Pa(cid:415)entens delak(cid:415)ghet och medskapande i vården behöver stärkas och utvecklas genom personcentrering. Läkemedelshantering är e(cid:425) av de största riskområdena. Under året kommer förändrade ru(cid:415)ner för delegering av läkemedelshantering implementeras, med tydligare ansvarsfördelning och krav på kunskap och kompetens hos den som tar emot en delegering. Inrapporterade läkemedelsavvikelser kommer följas regelbundet på enhetsnivå. Målsä(cid:425)ningen är a(cid:425) minska antalet läkemedelsrelaterade händelser och förbä(cid:425)ra säkerhetskulturen för a(cid:425) iden(cid:415)fiera risker i (cid:415)d. Fallförebyggande insatser är fortsa(cid:425) betydelsefulla och behöver inriktas på a(cid:425) förbä(cid:425)ra uppföljning av vidtagna åtgärder hos personer som faller o(cid:332)a. Tvärprofessionell samverkan behöver stärkas för a(cid:425) förebyggande och stödjande insatser ska sä(cid:425)as in. Målet är a(cid:425) minska antalet fall och framförallt minska antalet som skadas vid fall. Det vårdpreven(cid:415)va arbetet via riskbedömningar i kvalitetsregister ska fortsä(cid:425)a utvecklas. Målsä(cid:425)ningen är a(cid:425) en ännu större andel pa(cid:415)enter ska ha aktuella riskbedömningar och a(cid:425) iden(cid:415)fierade risker all(cid:415)d ska följas av åtgärder och uppföljning, samt a(cid:425) u(cid:414)allet ska sjunka. Uppföljning kommer a(cid:425) ske mer systema(cid:415)skt på både enhets- och organisa(cid:415)onsnivå. Följsamheten (cid:415)ll basala hygienru(cid:415)ner är grundläggande för a(cid:425) förebygga vårdrelaterade infek(cid:415)oner och minska risken för smi(cid:425)a. Under nästa år fortsä(cid:425)er arbetet genom tydligare återkoppling av mätresultat och stärkt roll för hygienombud. Målet är a(cid:425) skapa en kultur där hygienru(cid:415)ner är en självklar och integrerad del av det dagliga arbetet. Arbetet med dokumenta(cid:415)on och informa(cid:415)onsöverföring behöver utvecklas vidare. Kvaliteten i journalföring och vårdplanering behöver stärkas, särskilt i vårdens övergångar. Genom riktade journalgranskningar och utbildningsinsatser vid behov ska dokumenta(cid:415)onen bli mer strukturerad, ändamålsenlig och pa(cid:415)entsäker. För den pallia(cid:415)va vården ska utvecklingsarbetet implementeras och fortsä(cid:425)a för a(cid:425) förbä(cid:425)ra bristerna ibland annat dokumenterade brytpunktssamtal, vårdplaner samt systema(cid:415)sk symtom- och smärtska(cid:425)ning. Genom gemensamma ru(cid:415)ner, utbildning och samverkan med regionen ska kvaliteten i vård i livets slut stärkas. Verksamheten står inför utmaningar kopplade (cid:415)ll en åldrande befolkning och a(cid:425) allt mer avancerad vård bedrivs i hemmet sam(cid:415)digt som det är svårt med kompetensförsörjning, vilket ställer krav på samverkan och flexibilitet. Bilaga 1 Antal rapporter per organisa(cid:415)on, rappor(cid:425)yp Vårdskada År 2025 Antal Avvikelsetyp Fall HSL övriga Läkemedel Medicintekniska Organisa(cid:415)on händelser produkter Extern verksamhet 2 1 1 4 NVF Distrikt Frostviken 35 4 23 62 NVF Levinsgården 56 4 20 80 VSF Brismarksgården 32 12 28 1 73 VSF Daglig verksamhet 2 1 1 4 9§10 VSF Distrikt Backe 19 1 2 3 25 VSF Distrikt Hammerdal 56 24 76 1 157 VSF Distrikt Ho(cid:415)ng 14 8 13 1 36 VSF Distrikt Nordöstra 94 16 22 1 133 VSF Distrikt Sydvästra 111 8 16 3 138 VSF Granbacken 60 7 35 2 104 VSF Gäs(cid:415)s 7 2 4 13 VSF Lövbergavägen 3 1 3 7 VSF Personlig assistans 9§2 1 2 1 4 VSF Pumphusgatan 18 9 27 VSF Solbacken 71 22 54 147 VSF Solkragen 12 3 15 30 VSF Strömbacka 49 20 59 2 130 VSF Strömsvägen 10 8 1 19 VSF Teknik- och planering 1 1 VSF Tingvalla 1 1 VSF Tåsjögården 21 6 14 41 VSF Utsikten 3 8 6 17 VSF Älvgården 67 11 21 4 103 VSF Åshamra 89 54 66 4 213 Antal 830 216 498 25 1569 Antal utredningar per avvikelsetyp År 2025 Antal Avvikelsetyp Fall 702 HSL övriga händelser 186 Läkemedel 452 Medicintekniska produkter 20 Antal 1360 Åtgärder inom rappor(cid:425)yp Vårdskada År 2025 Antal Rappor(cid:425)yp Åtgärdstyp Arbetsrä(cid:425)sliga åtgärder/personalinsatser 73 Extern aktör/myndighet 152 Förändring av fysisk miljö 22 Kommunika(cid:415)on/dokumenta(cid:415)on 119 Organisa(cid:415)on och bemanning 5 Ru(cid:415)ner och processer 164 Teknik och utrustning 58 Utbildning/handledning 31 Åtgärder för den som får insatser 216 Antal 840 Klassificering av avvikelse per avvikelsetyp År 2025 Antal Avvikelsetyp Fall HSL Läkemedel Medicintekniska Klassificering övriga produkter av avvikelse händelser Ej risk för vårdskada/ej 233 81 263 12 589 vårdskada Risk för allvarlig vårdskada 1 1 2 Risk för vårdskada 398 79 168 8 653 Vårdskada 47 16 7 70 Antal 679 178 438 20 1315 Läkemedel typ av händelse – (cid:415)dpunkt år 2025 Antal Läkemedel-Typ av händelse Tidpunkt Fel i iordningställande 04-07 1 07-10 5 10-13 1 13-17 2 17-21 8 Vet ej 4 Fel i iordningställande, Utebliven dos 07-10 1 17-21 1 Vet ej 1 Fel i ordina(cid:415)onsfas 07-10 1 10-13 4 13-17 3 17-21 5 21-00 1 Vet ej 3 Fel i ordina(cid:415)onsfas, Utebliven dos 07-10 1 10-13 1 Förskjuten dos 07-10 11 10-13 3 13-17 4 17-21 4 Förskjuten dos, Utebliven dos Vet ej 1 Förväxling av dos med vårdtagare 10-13 2 Förväxling av dos med vårdtagare, 21-00 1 Utebliven dos Utebliven dos 00-04 2 04-07 1 07-10 50 10-13 13 13-17 30 17-21 31 21-00 7 Vet ej 4 Antal 207 Läkemedel - Konsekvens av händelse År 2025 Antal Avvikelsetyp Skada/ konsekvens Ej bedömbart nu 41 Ej bedömbart nu, Ingen känd 6 Ingen känd 365 Ingen känd, Rädsla/oro 1 Rädsla/oro 10 Rädsla/oro, Smärta 3 Smärta 12 Antal 438 HSL övrig händelse – typ av händelse År 2025 Antal HSL-övriga händelser. Typ av händelse Dokumenta(cid:415)on 10 Dokumenta(cid:415)on, Fördröjd/missad diagnos, 1 Samverkan/informa(cid:415)onsöverföring Dokumenta(cid:415)on, Fördröjd/missad diagnos, 1 Samverkan/informa(cid:415)onsöverföring, Trycksår, Undernäring Dokumenta(cid:415)on, Fördröjd/missad diagnos, 2 Samverkan/informa(cid:415)onsöverföring, Trycksår, Undernäring, Utebliven/felak(cid:415)g HSL-insats Dokumenta(cid:415)on, Rehabilitering t.ex. uteblivna rehabinsatser, 1 Trycksår Fördröjd/missad diagnos 9 Fördröjd/missad diagnos, Samverkan/informa(cid:415)onsöverföring, 1 Undernäring Rehabilitering t.ex. uteblivna rehabinsatser 7 Samverkan/informa(cid:415)onsöverföring 28 Samverkan/informa(cid:415)onsöverföring, Utebliven/felak(cid:415)g HSL- 1 insats Trycksår 1 Utebliven/felak(cid:415)g HSL-insats 47 Antal 109 Fall - Konsekvens av händelse – klassificering av avvikelse År 2025 Antal Klassificering Ej risk för Risk för Risk för Vårdskada av avvikelse vårdskada/ allvarlig vårdskada Skada/ ej vårdskada konsekvens vårdskada Ej bedömbart nu 39 59 6 104 Ej bedömbart nu, Ingen känd 2 5 7 Ej bedömbart nu, Ingen känd, 1 1 Mjukdelsskada tex. hematom/sår, Smärta Ej bedömbart nu, Rädsla/oro 1 1 Fraktur 4 1 8 11 25 Ingen känd 468 482 13 963 Ingen känd, Mjukdelsskada 2 2 tex. hematom/sår Ingen känd, Mjukdelsskada 1 1 tex. hematom/sår, Rädsla/oro, Smärta Ingen känd, Rädsla/oro 3 3 Ingen känd, Smärta 1 1 2 Mjukdelsskada tex. 34 30 20 84 hematom/sår Mjukdelsskada tex. 1 3 3 8 hematom/sår, Rädsla/oro, Smärta Mjukdelsskada tex. 7 10 4 21 hematom/sår, Smärta Rädsla/oro 8 11 2 21 Rädsla/oro, Smärta 1 5 3 9 Smärta 21 24 4 49 Antal 585 1 645 68 1301 Antal fallavvikelser 5 år 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2021 2022 2023 2024 2025 Antal läkemedelsavvikelser 5 år 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2021 2022 2023 2024 2025 Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.14739

§ 19 Avvikelser inom närvårdsnämndens ansvarsområde LarsKvemo,verksamhetschefredo Närvårdsnämndens beslut NärvårdsnämndentardelavochgodkännerredovisningavLexMaria,Lex Sarahsamtsynpunkterochklagomål. Närvård Frostvikens förslag till beslut NärvårdsnämndentardelavochgodkännerredovisningavLexMaria,Lex Sarahsamtsynpunkterochklagomål. Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndenbeslutarenligtförslaget. Sammanfattning av ärendet LexMaria EnrapportharupprättatsunderåretochgranskatsavIVO,Inspektionenför vårdochomsorg.Ärendetavslutatsochingaytterligareåtgärdervidtagits. IVObedömmerattvårdgivarenharfullgjortsinskyldighetattutreda händelsersomharmedförtellerhadekunnatmedföraenallvarlig vårdskada.EnligtIVOframstårvårdgivarensslutsatsersomrimligaoch adekvata. LexSarah Ingainkomnaärendenunderåret2025 Synpunkterochklagomål Ettärendeharinkommitvia1177.sedärpatientihemmethadesynpunkter påambulanspersonalensbemötandeiensårbarsituation.Ärendethar avslutatsochingaytterligareåtgärdervidtagits. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Beslut skickas till NärvårdFrostviken Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.15 709

§ 20 Genomlysning Närvård Frostviken Slutrapporten hanteras i fortsättningsvis av representanter från Strömsunds Kommun och Region Jämtland-Härjejdalen. Närvårdsnämndens beslut Närvårdsnämnden tar del informationen gällande översyn av gemensam nämnd för Närvård Frostviken och dess verksamheter. Närvård Frostvikens förslag till beslut Närvårdsnämnden föreslås ta del av och godkänna rapporten gällande översyn av gemensam nämnd för Närvård Frostviken och dess verksamheter. Yrkande Ordförande yrkar att närvårdsnämnden tar del av informationen gällande översyn av gemensam nämnd för Närvård Frostviken och dess verksamheter. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av Region Jämtland Härjedalen och Strömsunds kommun har Governo genomfört en genomlysning av befintligt avtal och tagit fram förslag på fortsatt samarbete framåt. I uppdraget ingick även att granska frågan om eventuell etablering av landningsplats för ambulanshelikopter. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Slutrapport översyn av gemensam nämnd Närvård Frostviken Beslut skickas till Närvård Frostviken Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.16700

§ 21 Anhörigstöd Närvårdsnämndens beslut NärvårdsnämdentardelavinformationenochgerNärvårdFrostvikeni uppdragattåterkommamedförslagtillsammanträdetiseptember. Närvård Frostvikens förslag till beslut NärvårdsnämdentardelavinformationenochgerNärvårdFrostvikeni uppdragattåterkommamedförslagtillsammanträdetiseptember Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndenbeslutarenligtförslaget. Sammanfattning av ärendet Vård-ochsocialförvaltningenfickiuppdragfrånarbetsutskottetden3 december§127anhörigstödattkommamedförtydligandegällande utformningavanhörigstöd.DärförbehöverävenNärvårdFrostvikenutreda ochbeslutaisammaärende. Anhörigasomgerstöd,vårdochomsorgtillnärståendeutgörenviktig resursivälfärden.Förattsäkerställaattkommunensanhörigstödär ändamålsenligt,tillgängligtochanpassatefteraktuellabehovbehöveren kartläggninggenomföras.Vidarebedömsdetfinnasbeahovaventydlig funktionförprojekthanteringsomkansamordnaarbetet,driva utvecklingsinsatserochsäkerställaenlångsiktigstrukturföranhörigstödet. Bakgrund Kommunenharenligtsocialtjänstlagenansvarföratterbjudastödtill anhörigasomvårdarellerstödjernärstående.Behovsbildenblandanhöriga förändrasövertid,blandannattillföljdavdemografiskaförändringar,ökad psykiskohälsaochflerpersonersomvårdasihemmet.Idagsaknasen samladbildavvilkabehovsomfinnsochivilkenutsträckningunvarande insattsermotsvarardessa.Detfinnsävenbehovavattstärkasamordningen mellanolikaverksamhetersommöteranhöriga. Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Beskrivning av ärendet Ärendetkangenomförasgenomexempelvisintervjuer,enkäter, dialogmötenochanalysavbefintligstatistikochtidigareutredningar. Kartläggningenskabelysa:  Vilkagrupperavanhörigasomfinnsikommunen.  Vilketstödsomefterfrågasrespektiveerbjudsidag.  Upplevdabristerochutvecklingsområden.  Huranhörigaupplevertillgänglighetochkvalitetistödet. Funktion för projekthantering. Förattsäkerställagenomförandeochlångsiktigutvecklingföreslåsen funktionförprojekthanteringtillsätts.Funktionenkanorganiserassomett tidsbegränsatuppdragellerintegrerasibefintligorganisation. Funktionenskablandannat:  Ledakartläggningsarbetet.  Samordnaberördaverksamheter.  Taframförslagpååtgärderochhandlingsplan.  Följauppochrapporteraresultat. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Beslut skickas till NärvårdFrostviken Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.3700

§ 22 Aktuell information till närvårdsnämnden 2026 LarsKvemo,verksamhetschefinformeraromföljande: *omorganisationinomStrömsundskommun.NärvårdFrostvikenberörs inteavden. *personallägetinomrespektiveyrkesområde,samtplaneradförändring kringtjänstenadministration/vårdarbete. *samarbetemedStrömsundsHCkringexläkarfunktion,rehab.samordnare, HSL-undersköterskapådelegation. Närvårdsnämndens beslut Närvårdsnämndentardelavinformationen. Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndentardelavinformationen. Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.6700

§ 23 Delegationsbeslut Ingadelegationsbeslutattredovisa. Justerare Sammanträdesprotokoll Närvårdsnämnden den10mars2026 Diarienummer NVF.2026.7700

§ 24 Delgivningar 2026 Närvårdsnämndens beslut Närvårdsnämndentardelavinformationensomläggshandlingarna Yrkande Ordförandeyrkarattnärvårdsnämndentardelavinformationensomläggs tillhandlingarna. Sammanfattning av ärendet Närvårdsnämndentardelav: Regionfullmäktige§21Valärenden2026 IVOBeslut(dnr3.1.1-04187/2026.1S) Justerare E-Signing validated secured by NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID Karl-David Adervall 5dd3becc8871385c0ff774 20.03.2026 Mobilt BankID SE 0c0ded7d9a602737f5 10:14:47 CET NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID Eva Marie-Louise 73253669a4f93eff961933 25.03.2026 Mobilt BankID SE Oscarsson 6dfcad05a4bcb87288 14:50:14 CET NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID EVA INGEBORG LIF 597ef0e168de39a2dc907 25.03.2026 Mobilt BankID SE 08de01cb217dc063a7e 16:53:10 CET → This is a PDF document digitally signed by IN Groupe's E-Signing service. → The document's integrity is protected by signing and sealing the contents with a certificate issued to IN Groupe by a third party. Validating the signature confirms that the contents have not been modified since the time of signing. → For more information about document formats, see https://doc.ingroupe.com/developer