Somledamotikommunstyrelsen — 23 april 2026

§ 1 Fastighet SäljarenöverlåterochförsäljerhärmedtillKöparenpånedanangivnavillkordelav fastighetenStrömsundJunsternäset1:1,omfattandemarkområdemeddeponioch återvinningscentral/avfallsanläggningompreliminärt6,8ha,idetföljandebenämnt Områdetochmarkeratiröttpåbifogadkarta.

§ 2 Tillträdesdag TillträdetillOmrådetskaskesenast15dagarefterdetattfastighetsbildningsbeslutet avseendeOmrådetvunnitlagakraftochregistreratsifastighetsregistret,idetföljande benämndTillträdesdagen.Tillträdeförutsätteratthelaköpeskillingenärerlagd.

§ 3 Köpeskilling DenöverenskomnaköpeskillingenärSjuttiotusen(70 000:-)kronor

§ 4 Köpeskillingenserläggande Köpeskillingenskallerläggasenligtföljande: Insättningpåbankgiro5642-1142senast2026-04-30 70 000kr Summa 70000 kr Ange”Proj.nummer________________”vidbetalningen.Erläggsejköpeskillingen enligtkontraktsvillkorenutgårdröjsmålsräntaenligträntelagen.

§ 5 Faranförområdet SäljarestårfaranförattOmrådetskadasframtillTillträdesdagen.DärefterstårKöparen faranförattOmrådetskadasellerpåannatsättförsämras.Dettagällerävenom OmrådetejtillträttspågrundavKöparensdröjsmål. 1/11

§ 6 Inteckningar Medområdetföljeringapenninginteckningar.

§ 7 Övrigaservitutochnyttjanderätterm.m. InskrivningarsomberörfastighetenochsomkanberöraOmrådetframgåravbifogat utdragfrånFastighetssök. SäljarengaranterarattOmrådetejbelastasavandraoinskrivnarättigheterinklusive nyttjanderätterutövervadsomframgåravdettaköpekontrakt.

§ 8 Samfälligheter,gemensamhetsanläggningarm.m. MedOmrådetföljeringetskattetalellerandelarisamfälligheter.Ingarättighetertill sjöregleringellerandrarättigheterkoppladetillsjöarochvattendragföljermed Området. Områdetsomöverlåtsskafastighetsbildasgenomavstyckningochbildaenegen fastighet.Isambandmeddettaerhållerdennybildadefastighetenandelstalfördriftoch underhålliKycklingvattnetGA:1(avserväg).

§ 9 Fördelningavutgifterochinkomster Säljarenskabetalaskatter,räntorochandraperiodiskautgifterförOmrådetsomavser tidenföreTillträdesdagen.FrånochmedTillträdesdagenövergår betalningsskyldighetenpåKöparen.SammafördelninggällerocksåförOmrådets inkomster. BefintligupplåtelsetillStrömsundskommunsgällerframtillattStrömsundskommun tillträttfastigheten.Dettainnebärattarrendeavgiftgällandeår2026skaerläggastill HolmenskogAB. Medköpetförenadelagfarts-ochinteckningskostnaderbetalasavKöparen.

§ 10 Köpebrevochandrahandlingar SäljarenskalltillKöparenöverlämnakvitteratköpebrevochövrigahandlingarsom erfordrasförattKöparenskallfålagfart.SäljarenskallvidaretillKöparenöverlämna aktuelltutdragurfastighetssökochandrahandlingarrörandeOmrådet,vilkaärav betydelseförKöparensomägareavdenna.

§ 11 Fastighetensskickm.m. KöparenärvälförtrogenmedOmrådetdåmarkenhararrenderatsförsitt ändamålsomdeponi/avfallsanläggningsedanbörjanav1970-talet.Områdetöverlåtes idetskickdenbefinnersigpåkontraktsdagen.Köparenförklararsiggodtafastighetens skickochmedbindandeverkanavståfrånallaanspråkmotSäljarenpågrundavfel ellerbristerifastigheten.

§12Rådighetsinskränkningarm.m. Säljarengaranterarattnågraåläggandenfrånmyndighet,domstolellerliknande,som pånågotsättbegränsarKöparensmöjlighetattrådaöverOmrådet,inteföreligger, utövervadsomsärskiltangesidettakontraktinklusivebilagor. Säljarengaranterarävenattdetperdennadagintefinnsnågratillbetalningförfallna debiteradeellerbehörigenbeslutadekostnaderelleravgifter,somägarenavOmrådet skallbetala,såsomförfastighetsbildning,gemensamhetsanläggningellersamfällighet. KöparenharattsjälvvidtagaerforderligaåtgärderförattunderrättasigomförOmrådet gällandeplanbestämmelser.

§13Fastighetsbildning Köparenskallsåsnartsommöjligtansökaomfastighetsbildningochmedansökan bifogaenvidimeradkopiaavdettakontrakt.Säljarenbiträderhärmedansökanom fastighetsbildning. KostnadenförfastighetsbildningenskallbetalasavKöparen.Parternaärskyldigaatt, utanförändringavköpeskillingen,tålademindrejusteringaravgränser,arealeller dyliktsombestämsvidlantmäteriförrättningen. SkullefastighetsbildningenligtovanejbeviljasiförstainstansharSäljarenoch/eller Köparenrättatthävaköpetutannågotsomhelstskadeståndfrånnågonderaparten. ErlagdköpeskillingskalldåisinhelhetåterbetalastillKöparen.Ingenräntautgår.

§14Överlåtelseförbehåll KöparenförbindersigattintesäljaOmrådetellerdeldäravvidareinnanTllträdesdagen.

§15Miljö Köparenansvararföregenkontroll,provtagning(mark,grundvatten,lakvattenm.m.), rapporteringochåtgärderunderdrift,avslutochefterbehandling.Köparenskautan dröjsmålinformeraSäljarenomhändelsersomkanpåverkaangränsandemark. Köparenskavidtanödvändigaåtgärderförattförhindraspridningavskräp,damm,lukt, skadedjursamtinvasivaväxtarterfrånOmrådet/Fastigheten.Vidkonstateradspridning tillSäljarensangränsandemarkskaKöparenomedelbartavhjälpa,städaochåterställa påegenbekostnad. ParternaäröverensomattKöparenbärdetfullaansvaretmellanparternaför miljöpåverkansomhärrörfrånKöparensverksamhetpåOmrådet/Fastigheten,inklusive kravfråntredjeman.Dettapåverkarintemyndigheternastillsynelleransvarsfördelning enligttvingandelag.

§16Skadeståndm.m. SkulleKöparenellerSäljarenintefullgörasinaåtagandenenligtdettaavtal,äger motpartenrätttillskäligersättning.Skulleåsidosattåtagandevaraavväsentlig betydelseharmotpartendessutomrättatthävaköpet.

§17Utväxlingavkontrakt Dettakontraktärupprättatitvålikalydandeexemplar,varavparternatagitvarsitt. Örnsköldsvik2026_______________förStrömsundJunsternäsetSkogAB,enligt bilaga. …………………………………………. .…………………………………………. MariaHedqvist RobertNiederbach Säljarensnamnteckningbevittnas: ………………………………………… …….……………………………………. ………………………………………… …….……………………………………. Namnförtydligande Namnförtydligande Strömsund2026________________förStrömsundskommunAB,enligtbilaga. ………………………………………… …….……………………………………. SusanneHansson HelenLöfgren-Larsson Karta Personuppgifter FörattfullgöradettaavtalkommerHolmenattbehandladepersonuppgiftersomfinnsiavtalet.HolmenrespekterarEr integritetochvidtarlämpligaåtgärderförattskyddapersonuppgifternaochföljatillämpligalagar.Merinformationomhur HolmenbehandlarErapersonuppgifterfinnspresenteratpåHolmenswebbsida,sewww.holmen.com/personuppgifter. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Diarienummer HJALM.2026.662

§ 71 Köp av mark, del av Junsternäset 1:1 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. KommunenköperdelavfastighetenJunsternäset1:1avStrömsund JunsternäsetSkogABföratttryggaframtidaavfallshanteringi Frostviken. 2. FinansieringenavköpochfastighetsbildningskerviaAVA-enhetens investeringsbudget. Förvaltningens förslag till beslut 1. KommunenköperdelavfastighetenJunsternäset1:1avStrömsund JunsternäsetSkogABföratttryggaframtidaavfallshanteringi Frostviken. 2. FinansieringenavköpochfastighetsbildningskerviaAVA-enhetens investeringsbudget. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetattbeslutaenligtupprättatförslag. Sammanfattning av ärendet GäddedeåtervinningscentralochJunsternäsetsavfallsanläggningliggerpå delavfastighetenJunsternäset1:1somkommunenarrenderatavHolmen SkogABsedan1974dådenanvändessomendeponi.Idagärdeten återvinningscentral,omlastningsstationförsopbilarnaochytorför slamhanteringpåfastigheten,enknutpunktföravfallshanteringeni Frostvikenområdet.NuvarandeägareStrömsundJunsternäsetSkogABhar föreslagitattkommunenskaköpamarkeniställetförattarrenderaden vilketärenbralösningförattsäkerställaattkommuneninteskabehöva flyttaavfallsanläggningeniframtiden. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse-Köpavmark Bilaga1-Karta,överkommunensavfallsanläggning. Bilaga2-KartaöverJunsternäset1:1 Kontraktdeponi Justerare Tjänsteskrivelse Teknik-ochservice Diarienummer TSF.2026.195 Köp av mark Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsebeslut. 1. KommunenköperdelavfastighetenJunsternäset1:1avStrömsund JunsternäsetSkogABföratttryggaframtidaavfallshanteringi Frostviken. 2. FinansieringenavköpochfastighetsbildningskerviaAVA-enhetens investeringsbudget. Sammanfattning av ärendet GäddedeåtervinningscentralochJunsternäsetsavfallsanläggningliggerpå delavfastighetenJunsternäset1:1somkommunenarrenderatavHolmen SkogABsedan1974dådenanvändessomendeponi.Idagärdeten återvinningscentral,omlastningsstationförsopbilarnaochytorför slamhanteringpåfastigheten,enknutpunktföravfallshanteringeni Frostvikenområdet.NuvarandeägareStrömsundJunsternäsetSkogABhar föreslagitattkommunenskaköpamarkeniställetförattarrenderaden vilketärenbralösningförattsäkerställaattkommuneninteskabehöva flyttaavfallsanläggningeniframtiden. Beskrivning av ärendet Kommunenharsedan1974arrenderatdelavfastighetenJunsternäset1:1 förattanläggadendeponisomfinnspåplatsen.1975börjadekommunen samlainhushållsavfalletmedsopbilarna ochavfalletiFrostvikenområdet hardeponeratspåplatsen.Deponinäridagavslutadochsluttäcktmen kommunenharkvaransvaretiminst30årtillochingenskogfårväxapå deponin. Tjänsteskrivelse Teknik-ochservice Idagutgörsområdetavenåtervinningscentral,omlastningsstationochär utgångspunktförsopbilarna,ennaturligknutpunktförallaavfallsuppdragi Frostviken. Fastighetsägaren,StrömsundJunsternäsetSkogAB,harförslagitatt arrendeavtaletavslutasochattkommunenköpermarken,ca7,5hektar,för 70tusenkronorsommotsvarar10årsarrendekostnad.Kommunenstårför kostnadenförfastighetsbildningsomberäknastillca60tusenkronor.Ett braförslagdånuvarandeägarealdrigkommerattkunnanyttjaplatsenför skogsbrukigenochkommunenharbyggtuppenstoravfallsanläggningdär. Enriskomkommuneninteköpermarkenkanvaraattarrendeavtaletsägs uppochavfallsanläggningenmåsteflyttastillannankommunalmark. Flyttavanläggningenskulleinnebäraenstorkostnadförkommunenochi slutändanförtaxekollektivet. Kostnadsbedömningförennyetablering: Elochmarkarbeten 2,5miljoner Byggnader 2miljoner ÅVC-ramp 2miljoner Omlastningsstation 2,5miljoner Övrigt,stängsel,grind 1miljon Totaltca10miljonerförattflyttaavfallsanläggningenfrånJunsternäset1:1. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse-Köpavmark Bilaga1-Karta,delavJunsternäset1:1däravfallsanläggningenligger. Bilaga2-KartaöverfastighetenJunsternäset1:1medkommunens avfallsanläggningutmärktigrönt. Bilaga3-Köpekontrakt Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Teknik-ochserviceförvaltningen,HelenLöfgren Beslut skickas till Teknik-ochserviceförvaltningen,HelenLöfgren-Larsson Tjänsteskrivelse Teknik-ochservice Bilaga1 kartaöverkommunens avfallsanläggningpådelav Junsternäset1:1 Skala 1:2000 Datum 2026-02-23 Förvaltning TSF Avdelning AVA ©Lantmäteriet Bilaga2 KartaöverJunsternäset1:1med kommunensavfallsanläggning utmärktigrönt. Skala 1:20290 Datum 2026-02-23 Förvaltning TSF Avdelning AVA ©Lantmäteriet Köpekontrakt Säljare StrömsundJunsternäsetSkogAB 559165-6714, c/oHolmenSkogAB,Stabfastighet,89180Örnsköldsvik KontaktpersonÅkeJacobsson,070-6473743, e-postake.jacobsson@holmen.com Köpare Strömsundskommun 212000-2486, Box500 83324Strömsund KontaktpersonKarlTexmo,0670-16433, e-postkarl.texmo@stromsund.se

§ 72 Årsredovisning 2025 Jämtlands Räddningstjänstförbund Arbetsutskottets förslag till kommunfullmäktige 1. Årsredovisning2025förJämtlandsRäddningstjänstförbund godkänns. 2. Kommunfullmäktigehanterarfråganomattdirektionenför JämtlandsRäddningstjänstsförbundochdessledamöterbeviljas ansvarsfrihetförverksamhetsåret2025. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktigebeslut. 1. Årsredovisning2025förJämtlandsRäddningstjänstförbund godkänns. 2. DirektionenförJämtlandsRäddningstjänstsförbundochdess ledamöterbeviljasansvarsfrihetförverksamhetsåret2025. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetattbeslutaenligtupprättatförslag. Sammanfattning av ärendet PåuppdragavdeförtroendevaldarevisorernaiJämtlands RäddningstjänstförbundharrevisionskontoretÖstersundskommun granskatförbundetsårsredovisningför2025. Avrevisionsrapportenframgårattförbundetuppfyllerbalanskravetför 2025.Förbundetredovisarettpositivtbalanskravsresultatför2025 motsvarande1,8miljonerkronor.Förbundetharingaackumulerade negativabalanskravsresultatattåterställa. Merpartenavdefinansiellamålenbedömsvarauppfyllda.Tvåavdesex målenärtydligtuppfyllda,ettärdelvisuppfyllt,ettärinteuppfylltmedan detutifrånhurmålenärformuleradeärsvårtattgöranågonbedömningav övrigatvåmål.Närdetgällerverksamhetsmålenuppfyllstvåavtremål medandetsaknasbedömningskriterierfördettredjemålet.Motbakgrund Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 avdetpositivaresultatför2025instämmerrevisionenidirektionens bedömningattförbundetnårengodekonomiskhushållningför2025 Räkenskapernabedömsialltväsentligtvararättvisandemedundantagav attförbundetinteföljerRådetförkommunalredovisning(RKRR5)gällande operationellochfinansiellleasing. Förbundsrevisionentillstyrkerattrespektivefullmäktigebeviljar ansvarsfrihetfördirektionensamtdeenskildaledamöternaidensamma. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse-Årsredovisning2025förJämtlands Räddningstjänstförbund Årsredovisning2025 Protokoll§12/2025 Anslagsbevis Revisionsberättelse2025 RevisionsrapportJRF2025 GranskningsrapportJRF2025 Justerare Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2026.397 Årsredovisning 2025 för Jämtlands Räddningstjänstförbund Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktigebeslut. 1. Årsredovisning2025förJämtlandsRäddningstjänstförbund godkänns. 2. DirektionenförJämtlandsRäddningstjänstochdessledamöter beviljasansvarsfrihetförverksamhetsåret2025. Beskrivning av ärendet PåuppdragavdeförtroendevaldarevisorernaiJämtlands RäddningstjänstförbundharrevisionskontoretÖstersundskommun garanskatförbundetsåresrodovisningför2025. Avrevisionsrapportenframgårattförbundetuppfyllerbalansakravetför 2025.Förbundetredovisarettpositivtbalanskravsresultatför2025 motsvarande1,8miljonerkronor.Förbundetharingaackumulerade negativabalanskravsresultatattårterställa. Merpartenavdefinansiellamålenbedömsvarauppfyllda.Tvåavdesex målenärtydligtuppfyllda,ettärdelvisuppfyllt,ettärinteuppfylltmedan detutifrånhurmålenärformuleradeärsvårtattgöranågonbedömningav övrigatvåmål.Närdetgällerverksamhetsmålenuppfyllstvåavtremål medandetsaknasbedömningskriterierfördettredjemålet.Motbakgrund avdetpositivaresultatför2025instämmerrevisionenidirektionens bedömningattförbundetnårengodekonomiskhushållningför2025 Räkenskapernabedömsialltväsentligtvararättvisandemedundantagav attförbundetinteföljerRådetförkommunalredovisning(RKRR5)gällande operationellochfinansiellleasing. Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Förbundsrevisionentillstyrkerattrespektivefullmäktigebeviljar ansvarsfrihetfördirektionensamtdeenskildaledamöternaidensamma. Beslutsunderlag Årsredovisning2025 Protokoll§12/2025 Anslagsbevis Revisionsberättelse2025 RevisionsrapportJRF2025 GranskningsrapportJRF2025 Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Kommunledningsförvaltningen,SandraÖstlund Beslut skickas till Kommunledningsförvaltningen,kansli Kommunledningsförvaltningen,ekonomi Jämtlandsräddningstjänstförbund,Monicahult Årsredovisning 2025 Jämtlands Räddningstjänstförbund Vår omtanke – Din trygghet Innehåll Förbundsdirektion och förtroendevalda revisorer .............................. 2 Förbundsordförande har ordet ............................................................ 2 Förbundschefens inledning ................................................................ 4 Förvaltningsberättelse ........................................................................ 5 Översikt över förbundets utveckling .................................................. 6 Organisation & verksamhet................................................................ 7 Förbundets organisation ................................................................. 7 Förbundsledningen ............................................................................. 8 Räddningsavdelningen ..................................................................... 10 Insats och ledning ......................................................................... 12 Räddningstjänstpersonal i beredskap ........................................... 15 Övning och utbildning ................................................................. 16 Teknik och logistik ....................................................................... 18 Verksamhetsstöd .............................................................................. 19 Förebyggandeavdelningen ............................................................... 20 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning .............. 23 Händelser av väsentlig betydelse ..................................................... 24 Styrning och uppföljning av förbundets verksamhet ....................... 25 Målstruktur ................................................................................... 26 Måluppfyllnad 2025 ..................................................................... 26 Miljöredovisning .......................................................................... 31 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .................... 32 Intern kontroll............................................................................... 33 Väsentliga personalförhållanden ...................................................... 34 Balanskravsresultat .......................................................................... 36 Förväntad utveckling ........................................................................ 37 Drifts- och investeringsredovisning ................................................. 38 Driftredovisning ........................................................................... 38 Investeringsredovisning ............................................................... 40 Finansiella rapporter......................................................................... 41 Resultaträkning ............................................................................ 41 Balansräkning ............................................................................... 41 Kassaflödesanalys ........................................................................ 42 Noter ............................................................................................. 42 Revisionsberättelse 2025 .................................................................. 47 Produktion Erik Palmgren Foton Monica Landin mfl F ramsida 1 Bild från Sonfjället brand i juli. Diarienummer 2026-000427 Från bakre raden och framåt; Eric Jibor, Pontus Nissblad, Conny Persson, Bertil Johansson, Magnus Andersson, Mikael Karlsson, Anders Sundin, Annika Nilsson, Veronika Eklund, Stefan Nilsson, Ida Asp, Mats Wilhelmsson och Anna Martin Maud Peeker, Sune Halvarsson, Stephen Jerand, Pontus Nissblad och Anna Martin Förbundsdirektion och förtroendevalda revisorer Direktionen Bergs kommun Direktionen genomförde under 2025 åtta Ledamot, Maud Peeker (c) sammanträden. Fem av årets möten har varit Ersättare, Lennart Mattson (s) fysiska och tre har skett digitalt och med hög närvaro. Direktionen har även haft utbildnings- Bräcke kommun dagar på Svegs brandstation 27-28 februari. Ledamot, Mats Wilhelmsson (c) Ersättare, Veronica Eklund (m) Östersunds kommun Ragunda kommun Ordförande, Eric Jibor (s) Ledamot, Stefan Nilsson (kd) Ledamot, Leif Hagberg (c) Ersättare, Annika Nilsson (s) Ledamot, Anna Martin (m) Ersättare, Anders Sundin (s) Härjedalens kommun Ersättare, Magnus Andersson (c) 1:e vice ordförande, Conny Persson (s) Ersättare, Marianne Nilsson (m) Ersättare, Ragnar Dillner (m) Krokoms kommun Åre kommun Ledamot, Anneli Håkansson (s) 2:e vice ordförande, Linda Sundström (vv) Ersättare, Andreas Karlsson (c) Ersättare, Linnea Haggren (kd) Strömsunds kommun Revisorer Ledamot, Morgan Olsson (s) Kjell Svantesson, Östersunds kommun Ersättare, Simon Högberg (m) Melker Kjellgren, Strömsunds kommun Håkan Lindström, Ragunda kommun 2 Förbundsordförande har ordet liknande den torka som rådde då. Efter denna sommar så känner åtminstone jag mig trygg i att säga att medborgare i Jämtlands län har många skäl att känna sig trygga med förbundet och dess förmåga. Allt annat då? Det finns egentligen alldeles för mycket att skriva. Förbundet fortsätter att utvecklas utifrån de förväntningar som finns på oss. Skarpare krav ställs på oss i myndighetsutövningen och därför har det skjutits till ytterligare resurser under 2025 på det förebyggande arbetet. Med det sagt så känns det jättekul att välkomna de nya anställda på förebyggandeavdelningen! Den bästa olyckan som finns är den som aldrig inträffade. Som varje år så återkommer jag också till räddningstjänst under höjd beredskap. För varje år händer det lite mer inom området. Under 2025 har vi bland annat utvecklat vår krigsorganisation, anskaffat ytterligare robusthetsskapande utrustning och inte minst planerat inför kommande års omfattande Eric Jibor - Förbundsordförande fortbildningsinsatser av all operativ personal. På många vis är de bakomliggande Ett år till har passerat och dags att stänga omständigheterna till denna utveckling av svensk årsboken. räddningstjänst bekymmersam och beklagansvärd, men det är också spännande att vi Vad kommer jag på ålderns höst minnas av detta utökar våra förmågor. Denna utveckling ställer år ställer jag mig frågan? Ja, mest troligt kommer också krav på oss som organisation att tänka nytt. det vara de där varma sommarveckorna när jag Hur vi kan lösa olika problem och i samarbete mätte 25 grader i vattnet vid bryggan i Storsjön. med vem. Det var veckor med sällan skådat sol och bad, men det var också veckor med ordentlig torka Slutligen vill jag också nämna ett längre och brandrisk. Kan hända att i egenskap av utvecklingsarbete tillsammans med oss i ordförande för ett Räddningstjänstförbund att direktionen som nu närmar sig mål, nämligen man blir extra exponerad av den allmänna oron, framtagandet av en ny förbundsordning. Med den men jag uppfattade ändå att många som jag nya förbundsordningen, konsortialavtal och pratade med var oroliga för eventuella reglemente så revideras/kompletteras inte bara skogsbränder. En enkel slutsats för mig att dra förbundets författning, utan även moderniseras. där och då var att det kollektiva minnet av 2025 är ett år där vi fortsatt forma förbundet för skogsbränderna 2018 ännu ligger nära hos oss framtidens olyckslandskap. som bor här i Jämtlands län. Mycket har hänt med räddningstjänstförbundet sedan 2018. Under min tid som ordförande så är detta också något som konstaterats inför varje sommar, MEN, förbundets nya ledningssystem Eric Jibor (S) och stödresurser har inte blivit testade på ett sätt Förbundsordförande 2 3 Förbundschefens inledning utanför länet är ett styrkebesked för organisationen. Ytterligare positivt är att vi under 2025 hade en minskning i antal bränder i byggnader och i antal dödsfall till följd av bränder jämfört med 2024. En delmängd i förklaringen till statistiken är kanske slumpen men jag vill också tro att vårt envetna förebyggande arbete också ger resultat. Till 2026 kommer vi kunna satsa än mer på det förebyggande arbetet så låt oss hoppas att trenden håller i sig. Ute i verksamheten har vi också flera positiva händelser att se tillbaka på. I maj invigde vi ett nytt räddningsvärn i Klövsjö och under senare delen av hösten kunde vi ta den efterlängtade skolbyggnaden på Furulund i bruk. Skolbyggnaden i Furulund kommer göra stor nytta för kommande utbildningar av både heltidspersonal och RiB-are. På tal om RiB-are så blir vi allt fler, när vi summerar 2025 är vi 18 Mats Sundbom – Förbundschef fler RiB-are än vad vi var året innan. Det är mycket positivt. Då är det dags att sätta punkt för verksamhetsåret 2025 och för min del har det Sammantaget kan 2025 beskrivas som ett år där varit ett år där ekonomin har fått mycket fokus. vi, trots utmaningar, har tagit viktiga steg i rätt Vår ekonomiska situation var efter förra året i ett riktning. Men knappt har bläcket i den här utsatt läge och det känns därför särskilt bra att vi rapporten hunnit torka innan det är dags att i år lyckades göra ett positivt resultat med 2,2 blicka mot nästa års utmaningar och de är ganska mkr över budget. Resultatet är ett kvitto på många. Vi måste fortsätta att stärka vår ekonomi målmedvetet arbete för att öka externa intäkter och vi behöver kunna höja vår investeringstakt och för att hålla ner kostnader men också en del rejält för att inte medelåldern på fordon ska tacksamt stöd från bland annat MSB. Arbetet fortsätta öka. Läget i omvärlden gör också att vi med att stärka ekonomin fortsätter under 2026. måste lägga mycket kraft på att förbereda oss ytterligare för att bedriva vår verksamhet under När denna årsredovisning skrivs är vi inne i årets höjd beredskap. Vi hoppas så klart att det arbetet kallaste period och då känns våren avlägsen. ska visa sig ha varit i onödan men om det värsta Men 2025 kom våren mycket plötsligt till händer ska vi se till att vår verksamhet kan Jämtland vilket gav oss några veckor med fortsätta och att alla som vistas i länet kan räkna markbränder betydligt tidigare än normalt. Även med vår hjälp. under sommaren hade vi några veckor med mycket bränder ute men både vårens och sommarens utmaningar klarade både Mats Sundbom ledningssystemet och brandmännen av på ett Förbundschef föredömligt sätt. Vi kunde till och med skicka hjälp till både Lycksele och Jokkmokk som hade omfattande skogsbränder. Insatserna under dessa perioder visar tydligt värdet av väl fungerande samverkan, både internt och med andra räddningstjänster. Förmågan att samtidigt hantera egna händelser och bidra med resurser 4 Förvaltningsberättelse Fakta om förbundet Våra brandstationer och värn Jämtlands Räddningstjänstförbund (JRF) är ett 1 Heltidsstation kommunalförbund bestående av Östersund, 34 Deltidsstationer Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke, Ragunda, 9 Räddningsvärn Härjedalen och Åres kommuner. JRF ansvarar 2 Övningsområden för medlemskommunernas räddningstjänst- ---------------------------------------------- verksamhet och därtill anknutna Vår beredskap dygnet runt året om verksamheter så som tillsyn av enskilda, 1 Vakthavande räddningschef sotning och olycksundersökning. 1 Vakthavande befäl 1 Larm & Ledningsbefäl Förbundsområdet motsvarar 49 341 3 Insatsledare km2 cirka 11 % av landets yta och vi 33 Styrkeledare/ utgör landets största organisation Arbetsledare för räddningspersonal i 105 Brandmän beredskap. Inom förbundets I ständig beredskap insatsområde bor totalt 144 personer. sammanlagt ca 133 000 -------------------------- invånare. Förbundet styrs från brandstationen i Östersund som också är vår enda station med heltidsanställda brandmän. Förutom förbundsledning finns i Östersund också övriga lednings- och stödfunktioner. I förbundet finns även 34 RiB-stationer och 9 räddningsvärn. Räddningstjänstverksamheten leds genom räddningsledningssystemet Räddningsregion Vår vision MittNorrland med ledningscentraler i Östersund JRF:s vision är vår yttersta målsättning satt med och Sundsvall. Förbundets övningsfält finns på ett mycket långsiktigt perspektiv. Visionen är; Furulund i Östersund. 5 Översikt över förbundets Resultatutveckling 2025 jämfört med 2024 Medlemskommunerna ersätter förbundet utveckling genom bidrag för att utföra sitt uppdrag. Medlemsbidraget är förbundets största intäkt och Verksamhetens utveckling presenteras här över uppgick 2025 till 185,8 mnkr. Förra året tillkom en femårsperiod. Förbundet budgeterar årligen Åre kommuns medlemsbidrag på 24,6 mnkr. utifrån överenskomna medlemsbidrag och övriga Medlemsfinansieringen uppgick 2025 till 88,6 % intäkter. Förbundet förväntas inte generera av verksamheten (88,5 %). Nettokostnaden för någon utdelning till ägarna utan målet är hålla räddningstjänst per invånare inom förbundet blev budget varje år. Av historiskt positiva resultat 1 376 kr 2025 jämfört med 1 339 kr 2024. som ökat det egna kapitalet har ägarsamrådet vid Soliditeten är ett mått på långsiktigt finansiellt några tillfällen, i samband med behandling av handlingsutrymme och svarar för hur mycket av kommande budget och plan, slagit fast att det är tillgångarna som finansierats med eget kapital. acceptabelt att förbundet redovisar ett visst Soliditetsutvecklingen beror på förändringen av underskott med stöd av det egna kapitalet som eget kapital och tillgångar. För 2025 uppgick finansiering. soliditeten till 6,0 %, vilket är 1,4 procentenheter högre än föregående år. Kassalikviditeten, årets Historisk tillbakablick kortsiktiga handlingsberedskap, minskade från Pandemiåren 2020 och 2021 innebar ökade 94,5 % 2024 till 92,9 % under 2025. kostnader på exempelvis personalkostnader, Förändringen förklaras till största del av material mm, men även lägre kostnader av både fördröjda investeringar från föregående år som inställda och förändrade aktiviteter samt färdigställts och aktiverats. rekryteringar som under en period sköts upp. År Skuldsättningsgraden, ett mått på kapitalstyrka, 2022 inleddes med fortsatt påverkan av har minskat från 1 335 % 2024 till 1 046 % 2025. pandemin, men kom sedan att präglas av kriget Minskningen beror främst på amorteringar på mellan Ryssland och Ukraina och en orolig reverslånet mot Åre kommun och ett större eget omvärld, inte minst ekonomiskt med ökad kapital. Balansomslutningen, det samlade inflation. Under 2022 och 2023 fortsatte de bokförda värdet på tillgångarna, uppgick till ekonomiska förutsättningarna att kantas av rejäla 141,2 mnkr 2025, 4,8 mnkr högre än 2024. prisökningar och ökande personalkostnader som fick negativ effekt på resultatet. År 2024 Sammantaget har förbundets ekonomi stärkts av fortsatte lågkonjunkturen och prisökningarna 2025 års redovisade överskott på 2,2 mnkr men men resultatet blev negativt av främst en tidigare års negativa resultat gör att förbundets försämrad pensionsberäkning från KPA. ekonomiska ställning är fortsatt svag. Resultatutveckling och nyckeltal (Mnkr) 2021 2022 2023 2024 2025 Verksamhetens intäkter 9,3 11,5 20,3 24,7 23,9 Verksamhetens kostnader -138,0 -145,5 -161,1 -194,1 198,3 Avskrivningar -6,1 -6,2 -6,6 -8,5 -8,3 Verksamhetens nettokostnad -134,8 -140,2 -147,4 -177,9 -182,7 Medlemsbidrag 134,8 137,9 146,7 179,2 185,8 Finansnetto -0,5 -0,7 -2,7 -2,8 -1,0 Årets resultat -0,5 -3,0 -3,4 -1,6 2,2 Omsättning 144,1 149,5 167,0 203,9 209,7 Medlemsfinansiering 93,5%* 92,2%* 87,5% 88,5% 88,6% * Medlemsfinansiering Soliditet 12,5% 10,1% 6,1% 4,6% 6,0% 2021 – 2022 är inklusive MSB;s skogsbrands- Balansomslutning 106,0 102,5 114,5 136,4 141,2 ersättningar. Investeringar 4,5 2,7 7,3 11,2 9,8 Eget kapital 13,3 10,3 6,9 6,3 8,4 Kassalikviditet 88,7% 85,7% 87,3% 94,5% 92,9% Skuldsättningsgrad 455% 569% 1 027% 1 355% 1 046% Lån medlemskommuner 3,1 2,0 1,0 15,4 12,3 Nettokostnad/invånare 1 125 kr 1 165 kr 1 228 kr 1 339 kr 1 376 kr 6 Organisation & verksamhet Förbundets organisation Förbundets huvuduppgift är att leverera god Kommunerna har i och med bildandet av service och efterfrågade tjänster till alla som bor förbundet, överlämnat ansvaret för de uppgifter i och besöker våra ägarkommuner. Jämtlands som fastställs i förbundsordningen till räddningstjänstförbund arbetar därför ur ett hel- direktionen. Direktionen har alltså det yttersta hetsperspektiv där all verksamhet ytterst syftar ansvaret för att bereda människors liv och hälsa till att bidra till medborgarnas och besökarnas och egendom och miljö ett med hänsyn till de trygghet och säkerhet. En helhet som, förutom lokala förhållandena tillfredställande och en god service, också ska borga för en god likvärdigt skydd mot olyckor. ekonomisk hushållning med förbundets resurser. Förbundet stödjer också ägarkommunerna i Förbundet har under direktionen en förbundschef arbetet med krishantering, samt att upprätta ett som verkställande tjänsteman och ansvarig för handlingsprogram för verksamhet i samverkan förbundsledningen. med ägarkommunerna. Under förbundsledningen finns tre avdelningar: Verksamheten inom förbundet har under Verksamhetsstöd, Räddnings- och perioden bedrivits enligt intentionerna i gällande Förebyggandeavdelningen vars verksamhet leds lagstiftningar för lagen om skydd mot olyckor av respektive avdelningschef. Inom Räddnings- samt enligt av direktionen antagna mål. De lagar avdelningen finns enheterna: som specifikt reglerar räddningstjänsten är Räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB), främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Utbildning och övning, Teknik och logistik samt (LSO) och Lag (2010:1011) brandfarliga och Insats och ledning. explosiva varor (LBE). Verksamheten bedrivs också i enlighet med, av direktionen antagna, Till organisationen hör även revisionen som handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om granskar på fullmäktiges uppdrag. De prövar om skydd mot olyckor. verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, om styrningen är tillräcklig och om räkenskaperna är Förbundets beslutande församling kallas för rättvisande. direktion. Direktionen består av förtroendevalda från de olika medlemskommunerna. För att vara valbar till direktionen skall man även vara invald i hemkommunens kommunfullmäktige. Revision Förbundsdirektion Förbundsledning Verksamhetsstöd Räddnings- Förebyggande- avdelning avdelning 7 Förbundsledningen För förbundsledningen har en viktig återkomma som en del av andra övningar i arbetsuppgift under året varit att stärka den framtiden. Parallellt med detta har arbete ekonomiska situationen och att skapa genomförts med att förbereda för kommande års förutsättningar för en fungerande och utbildning inom ammunitions- och minhantering ändamålsenlig räddningstjänst över tid. Vi har som all operativ personal ska genomföra. gjort satsningar på att öka externa intäkter från Huvudinstruktörer har utbildats för att senare i såväl utbildningar som automatiska brandlarm. höst utbilda lokala instruktörer från JRF. Under året har också nya förslag till förbundets Med investeringsstöd från MSB har ett större övergripande styrdokument i form av antal kompletta uppsättningar larmkläder förbundsordning och konsortialavtal tagits fram beställts och leveranser har påbörjats, detta görs för att kunna beslutas av kommunerna under för att öka räddningstjänstens uthållighet vid 2026. Direktionen och förbundsledningen har fredstida kriser eller höjd beredskap. Dessa kan gemensamt under året arbetat fram en ny politisk användas som ett lager i normalläge och därmed vision med fokusområden som kommer upp för användas mot att vi ersätter motsvarande mängd beslut under inledningen av 2026. Visionen ger efterhand. en tydlig inriktning och politisk vilja kring vad kommunerna vill uppnå med förbundet och hur Fastighetsåtgärder förbundet ska utvecklas. Samtidigt har För Svenstavik brandstation har flera samtal förts förbundsledningens arbete med att sätta med stationspersonal och fastighets- strukturer, ge chefer tydliga beslutsmandat och representanter på Bergs kommun om bättrings- stärka medarbetarnas förutsättningar att göra ett åtgärder och alternativa lösningar för en bättre bra jobb fortsatt och kommer fortsätta in i 2026. brandstation. Under våren konstaterades förekomst av fukt och mögelskador i fastig- Säkerhetsarbete hetens personalutrymmen. De skadade lokalerna I januari 2025 sa statsministern att ”Sverige inte ersattes med temporära ersättningsmoduler i är i krig, men det råder inte heller fred” och det väntan på en helrenovering under 2026. är en förutsättning som påverkar räddningstjänstens säkerhetsarbete. Vi lever i en Ett nytt räddningsvärn i Klövsjö har färdigställts verklighet där det finns risk för såväl och invigts. cyberangrepp som sabotage och annan verksamhet som syftar till att störa vår beredskap. Räddningstjänsten arbetar aktivt med att stärka säkerheten kopplat till bland annat information, IT, verksamhet och personal. Räddningstjänst under höjd beredskap Planering för räddningstjänst under höjd beredskap blir en allt större del av vår vardag. Under våren påbörjades arbete med kontinuitets- hantering för räddningsavdelningen och verksamhetsstöd, metoden som används tillhandahålls av MSB. Ett förslag till krigs- organisation är färdigställt på en övergripande nivå och arbete har påbörjats på avdelnings- och enhetsnivå. I krigsorganisationen ingår även civilpliktiga, dessa tillförs kontinuerligt eftersom Nytt räddningsvärn i Klövsjö de kallas in till repetitionsutbildning av Plikt- och prövningsverket. Två mobila elverk för På Åre kommuns brandstationer har nya reservkraft har levererats och personal kommer stationsskyltar med belysning monterats och utbildas för drift och underhåll av dessa under fortsatta möten har hållits om lokalförbättringar hösten. Dessa ägs av MSB men kan nyttjas av på Järpens brandstation med behov om ett förbundet och ägarkommunerna. Utbildning separat larmställsrum, ett inkluderande inom krigets kontext och mental förberedelse har omklädningsrum för både kvinnor och män och genomförts under våren, detta kommer att ett förbättrat vagnhallsgolv. 8 På Änge brandstation har en mindre ombyggnation skett för att skapa ett separat larmställsrum och ett omklädningsrum för kvinnor under året. På Kälarne brandstation har åtgärder gjorts för att laga skador i taket samt indragning av bredband. På både Backe brandstation och Gällö brandstation har takläckage blivit åtgärdade. I Östersund har ombyggnationen för att tillskapa större lokaler för fler kontorsplatser påbörjats på stationen. Detta för att åtgärda den trångboddhet som råder. På Storliens brandstation har arbetet med att laga de skador som uppstod i samband med förra årets inträffade vattenskada och tillskapande av Tillskapat larmställsrum på Änge brandstation ett separat larmställsrum och omgjord lektionssal utförts under året. Stationen har också fått sin fasad målad. I arbetet med att försöka sänka förbundets lokalkostnader har samtal förts med Regionens ambulansverksamhet om eventuellt samnyttjande av lokaler på Brunflo brandstation. Ett förslag på fördelning av ytor är lämnat till Regionen med väntan på besked. På Krokoms brandstation har Polisen börjat hyra en garageplats. Under perioden har även ett arbete pågått med att se över möjligheten att sänka energikostnaderna genom att säkra ned huvudsäkringar på några stationer. Renovering av damomklädningsrum på Änge brandstation Tillskapat larmställsrum på Storliens brandstation Ombyggd lektionssal på Storliens brandstation 9 Skogsbrandskonferensen I mitten av mars hölls Skogsbrandskonferensen i Östersund. Konferensen arrangeras av förbundet tillsammans med MSB och Informationsbolaget, närmare 120 besökare medverkade under två dagar. Konferensen är den enda i sitt slag i Räddningsavdelningen Räddningstjänst under höjd beredskap Räddningsregion MittNorrland Räddningstjänst under höjd beredskap fortsätter Det gemensamma räddningsledningssystemet – ge stora avtryck i verksamheten och planeras Räddningsregion MittNorrland - för Jämtland, göra så de kommande åren. Under 2025 fortgick Västernorrland samt delar av Västerbotten och utbildning av all operativ personal med Norrbotten - har varit i drift i snart tre års tid. inriktning på krigets kontext. Målet med Genom ledningssystemet har förmågan att utbildningen var att mentalt förbereda all hantera större, fler samtidiga eller komplexa personal vad arbete under höjd beredskap ställer händelser stärkts vilket vid ett antal större för krav på både organisationen och individ. händelser också har visats i praktiken, bland Under 2025 har även planering för kommande annat en omfattande brand i flerfamiljshus i utbildningsblock genomförts. All operativ Strömsund i april, skogsbränder under sommaren personal ska utbildas i ammunitions- och och stormar under hösten och vintern. Det finns minhantering under två dagar vilket innebär att dock anledning att fortsätta se över möjligheterna instruktörer har behövt utbildas och utbildnings- att stärka förmågan till övergripande ledning, tillfällen planeras in för kommande år. bland annat utifrån de krav som ställs på ledning under höjd beredskap. Detta görs bland annat Organisation genom fortsatt utveckling av samarbete med Efter flera nyrekryteringar samt en Räddningssamverkan Nord, det räddnings- omorganisation på avdelningen under 2024 har ledningssystem som ligger norr om oss med en arbetet under 2025 fokuserat på att sätta rutiner räddningscentral i Luleå. och arbetssätt på, och mellan, avdelningens enheter. Lag- och avtalsändringar har påverkat Under en dryg veckas tid i juli inträffade flertalet schemaläggning och möjligheterna att bedriva skogsbränder i hela Norrland, vilket medförde verksamheten på samma sätt som tidigare och hög belastning på den övergripande ledningen anpassning till de nya reglerna fortgår under och operativ personal. Utvärderingar från arbetet 2025. De ändrade förutsättningarna gör att hjälper oss att fortsatt anpassa arbetssätt och avdelningen behöver se över organisationen och rutiner i räddningscentralen. Erfarenheterna från arbetssätt, ett arbete som påbörjades under 2025 perioden visar också att samverkan mellan och kommer fortsätta kommande år. räddningsledningssystemen fungerar bra och har utvecklats de senaste åren. Exempelvis skickades 10 brandmän och befäl från både Jämtland och Utveckling av operativa förmågor Västernorrland för att stötta släckningsarbetet Utveckling av operativa förmågor fortgår och vid en större skogsbrand i Jokkmokks kommun. under året har ett projekt kring räddning i strömmande vatten drivits. Förmågan hade innan Dynamisk resurshantering Åres inträde i förbundet lanserats som en pilot I januari startade utlarmning genom ”Dynamisk för utvärdering på station Åre, och vi tar nu resurshantering” som larmar enskilda resurser vidare arbetet för att sätta en beslutad ram för snarare än hela stationer. Systemet fungerar denna händelsetyp. Därefter görs utvärdering om överlag väl men har enligt förväntan en förmågan även ska implementeras på vissa andra intrimningsperiod som fortgått under året. En stationer i förbundet. farhåga med systemet var att kostnader för utryckning skulle öka till följd av att fler resurser I händelser med laviner larmas räddningstjänst larmas på vissa händelser, men en jämförelse för en första insats, dock är det fjällräddare och med motsvarande period för 2024 visar att skidanläggningarnas pistörer som står för kostnaden ligger i paritet med föregående år. specialistkompetens i dessa räddningsinsatser. Systemet fortsätter justeras och uppföljning av Förbundet genomför tillsammans med kostnadsförändringar fortgår även 2026. Polismyndigheten en utbildningsinsats för att stärka räddningstjänstens möjligheter till effektiva och säkra insatser vid lavinhändelser. 11 Insats och ledning Mot denna bakgrund har en översyn av organisationen kring heltidsanställda brandmän och teamchefer påbörjats. Syftet är att skapa en Utvecklingsarbete och ledarskap robust och långsiktig struktur som säkerställer Enheten insats och ledning har under både operativ förmåga och goda arbetsvillkor. verksamhetsåret 2025 fortsatt arbetet med att utveckla tydliga, hållbara och ändamålsenliga Den tidiga planeringen inför sommaren 2025, arbetssätt för den operativa verksamheten. Flera som påbörjades redan i november 2024, har gett utbildningsinsatser har genomförts, och stöd- god effekt. Semesterplaneringen har kunnat dokument har tagits fram för att underlätta hållas och behovet av övertid har varit begränsat planering, ansvarsfördelning och samsyn för till pågående händelser och kortvarig frånvaro. både styrkeledare och teamchefer. Även semesterplaneringen för 2026 har påbörjats under året, med ambitionen att uppnå minst Planerings- och utvecklingsdagar för teamchefer samma kvalitet och framförhållning som inför har genomförts med fokus på ledarskap, sam- sommaren 2025. verkan och organisatorisk utveckling. Som en del av detta arbete har en grundorsaksanalys Under året har anpassningar genomförts inom genomförts som tydliggjort både styrkor och heltidsverksamheten i Östersund i syfte att utvecklingsområden inom enheten och utgjort fördela kompetenser mer jämt mellan grupperna underlag för fortsatt utvecklingsarbete. samt skapa en balanserad åldersstruktur inom I anslutning till detta har en översyn initierats för samtliga grupper. att tydliggöra och fastställa obligatoriska övningar inom både heltids- och RiB-verksam- Under verksamhetsåret har fyra brandmän lämnat heten. Syftet är att skapa bättre förutsättningar organisationen – en till följd av pensionering, två för uppföljning, likvärdighet och kvalitetssäkring på grund av flytt till andra orter samt en som valt av den operativa förmågan, inklusive uppfölj- att gå vidare till att jobba med andra ning av vikarier och tillfälligt anställd personal. arbetsuppgifter. Parallellt har tre instruktörer övergått till skifttjänstgöring. Utöver befintliga Ett centralt utvecklingsområde som identifierats vikarier har ytterligare fem timvikarier är behovet av tydligare roll- och ansvars- rekryterats. fördelning. Teamchefer har i dagsläget flera parallella funktioner – närmaste chef, insats- Kompetensutveckling och utbildning ledare, styrkeledare samt ansvar för utveckling Under året har tre styrkeledare genomgått och utbildning inom hela förbundet – ofta inom insatsledarutbildning vid MSB:s skola i Sandö. ramen för skifttjänstgöring. Denna komplexitet Detta utgör en viktig investering i både försvårar långsiktig planering, uppföljning och individens utveckling och förbundets långsiktiga samverkan, både internt och externt. operativa förmåga. Introduktion och verksam- hetsanpassning har genomförts under året. Under slutet av 2025 har förutsättningarna förändrats, och det har blivit klart att verksam- Arbetstidsdirektiven har fortsatt inneburit heten nu har möjlighet att arbeta med betydande utmaningar. Minskad flexibilitet har kontinuerlig dygnstjänstgöring. Detta bedöms påverkat den dagliga bemanningen och begränsat kunna bidra till ökad flexibilitet i uppdraget för möjligheterna till utbildning och kompetens- personalen och förbättrade förutsättningar för utveckling, särskilt inom områden kopplade till planering och samordning. Effekterna av denna civilt försvar. Under slutet av 2025 beviljades förändring kommer att följas upp och utvärderas förbundets dispensansökan, vilket möjliggör under 2026. dygnspass för brandmän. Sammantaget bedöms detta förbättra förutsättningarna inför 2026, både Personal och bemanning avseende utbildningsverksamhet och operativ Under året har en ökning av korttidsfrånvaro och beredskap. Samtidigt kvarstår behovet av föräldraledigheter påverkat bemannings- kontinuerlig utbildning och övning, samtidigt situationen. För att hantera detta har vikarier som nya kompetenskrav tillkommer. Med använts i relativt stor omfattning. Detta har varit nuvarande resurser och organisationsstruktur är en fungerande lösning på kort sikt, men bedöms det fortsatt en utmaning att fullt ut tillgodogöra med nuvarande förutsättningar inte vara sig och vidmakthålla nödvändig kompetens. långsiktigt hållbar. 12 Arbetsmiljö och säkerhet Olycksutredning, händelserapportering och Arbetsmiljö och säkerhet har varit ett prioriterat automatlarm område under året. Med utgångspunkt i Under verksamhetsåret har flera större händelser inträffade händelser och en förändrad riskbild inträffat, vilket medfört ett omfattande arbete för har ett systematiskt arbete bedrivits för att vår olycksutredare. Arbetet har innefattat utveckla rutiner, arbetssätt, utrustning, olycksutredningar, platsundersökningar, utbildning och övningsverksamhet. Under året samverkan med polis samt dokumentation. har flera händelser utretts, både internt och i Parallellt har ett kontinuerligt arbete bedrivits för dialog med Arbetsmiljöverket. Dessa att höja kvaliteten på händelserapporteringen utredningar har lett till konkreta förbättrings- samt förbättra fakturahanteringen kopplat till åtgärder i syfte att stärka säkerheten för personal avtalsuppdrag. Som en del av detta arbete har i operativ tjänst. Bland annat har behov av utbildningsinsatser genomförts för att stärka tydligare och mer enhetlig riskbedömning förmågan till korrekt och enhetlig rapportering identifierats, vilket resulterat i en förbunds- efter inträffade händelser. Under året har även gemensam utbildningsinsats i riskbedömning för gemensamma utbildningar genomförts all operativ personal. Arbetet har även omfattat tillsammans med Polismyndigheten, inklusive översyn och uppdatering av rutiner och övningar kriminaltekniker och förundersökningsledare, i inom bland annat rökdykning, vattenlivräddning syfte att utveckla ett mer effektivt och samordnat samt hantering av händelser med farliga ämnen. arbetssätt vid händelser där organisationerna har Sammantaget har året präglats av ett aktivt och ett gemensamt ansvar. Trots periodvis hög lärande arbetsmiljöarbete där erfarenheter från arbetsbelastning har ett strukturerat och inträffade händelser omsatts i förbättringar som kvalitetssäkrat utredningsarbete kunnat stärker organisationens robusthet över tid. upprätthållas. Kontinuitetshantering Under verksamhetsåret har ett arbete genomförts Under året har ett mer systematiskt arbete med för att se över hanteringen av automatiska kontinuitetshantering inletts. Arbetet syftar till brandlarm. Arbetet har omfattat genomgång av att säkerställa förbundets kritiska funktioner vid befintliga avtal i syfte att säkerställa att dessa är samhällsstörningar, kriser och ytterst höjd aktuella och ändamålsenliga. Parallellt har ett beredskap eller krig. Arbetet omfattar mer omfattande utvecklingsarbete initierats med kartläggning av sårbarheter, identifiering av målet att strukturera och kvalitetssäkra kritiska resurser samt framtagande av rutiner hanteringen av automatiska brandlarm i sin som möjliggör ledning och operativ verksamhet helhet. Detta innefattar hela processen, från även under långvarigt ansträngda förhållanden. framtagande och tecknande av avtal till Detta arbete bedöms vara en viktig grund för uppföljning och uppsägning, i syfte att skapa fortsatt utveckling inom området civilt försvar. tydligare rutiner, bättre kontroll och en mer effektiv och likvärdig hantering över tid. 13 Operativa händelser slumpmässig och inte kopplad till någon tydlig Totalt har förbundet hanterat 3316 händelser trend eller förändrad riskbild. under året, en ökning med 140 händelser jämfört med föregående år. Inom kategorin sjukvårdsuppdrag har antalet IVPA-insatser minskat kraftigt, vilket kopplas till Vi ser även i år en fortsatt ökning av 112-samtal förändrade arbetssätt hos regionen där behovet där ingen utryckning krävs. Detta bedöms i av att larma räddningstjänst numera bedöms mer huvudsak bero på förändrade arbetssätt, där restriktivt. Hjärtstoppslarm ligger samtidigt kvar räddningsledningen kopplas in tidigare i på oförändrad nivå. Parallellt har andra uppdrag, bedömningen och anpassar insatsen efter det såsom lyfthjälp och hämtning i terräng, ökat från faktiska behovet, vilket sannolikt förklarar 177 till 239. ökningen jämfört med föregående år. När det gäller brand i byggnad ser vi en När det gäller brand i skog eller mark uppgår minskning jämfört med föregående år, 156 antalet ärenden till 59, att jämföra med 39 under händelser jämfört med 182. Det är svårt att peka föregående år. Den varma och torra sommaren på tydliga orsaker till utvecklingen, men har sannolikt bidragit till ökningen. Även om vi minskningen ligger i linje med vår långsiktiga inte drabbades av några större skogsbränder hade ambition och är en positiv trend som vi hoppas vi flera mindre bränder som spreds snabbt i håller i sig. terrängen. Genom snabba insatser, med stöd av både UAS och vattenbombande resurser, kunde Automatlarm utan brandtillbud har ökat något dessa bränder begränsas i ett tidigt skede. under 2025, till 651 händelser jämfört med 616 föregående år. Antalet bedöms fortsatt ligga Antalet utsläpp av farliga ämnen har ökat med inom ramen för förväntad nivå och naturliga 10 händelser jämfört med föregående år. fluktuationer, och det blir intressant att följa om Ökningen bedöms dock sannolikt vara trenden håller i sig även under kommande år. Händelsetyper 2025 2024 2023* Brand eller brandtillbud 306 311 265 Varar brand i byggnad 156 182 150 Varav brand i skog eller mark 59 39 46 Varav brand fordon/fartyg 70 61 46 Varav brand i avfall/återvinning 6 16 12 Varav annan brand 15 13 11 Trafikolycka (väg, spår, flyg, sjö) 346 370 305 Utsläpp av farligt ämne 105 95 84 Drunkning/tillbud 11 5 10 Nödställd person 72 74 69 Naturolycka 18 11 6 Övrig händelse 31 41 37 Händelse utan risk för skada 820 809 653 Varar automatlarm utan brandtillbud 651 616 495 Varav annan händelse utan risk för skada 169 193 158 Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag 544 568 732 Varav IVPA-larm 111 182 326 Varav hjärtstoppslarm 194 209 256 Varav övriga annat uppdrag (Lyfthjälp, Hämtning i terräng mm.) 239 177 150 Fullständig händelserapport 2 253 2 284 2 175 Alla enheter återkallades innan ankomst 123 126 87 Passning för att upprätthålla beredskap 66 61 69 Räddningsledningen bedömde att utryckning inte behövdes 874 705 416 Totalsumma inom JRF 3 316 3 176 2 747 * 2023 innehåller ej händelser för Åre kommun eftersom de ej va r medlem i förbundet då. 14 Räddningstjänstpersonal i Planering för framtiden beredskap För att på ett bättre sätt kunna rikta insatser för personalförsörjning har stationsplaner tagits fram Fortsatt satsning på rekrytering för varje deltidsstation i förbundet. Planerna Rekryteringen under 2025 kan summeras med ett lyfter fram aspekter som exempelvis positivt resultat där vi ökat antalet befolkningsunderlag, arbetstillfällen och nyrekryteringar och minskat antalet avslut. arbetspendling samt lokalförutsättningar på varje Totalt anställdes 42 nya deltidsbrandmän under ort. Genom dessa planer kan både övergripande året och 24 medarbetare avslutade sin teman och lokala behov identifierats. Det kan anställning. Det finns fortsatt ett stort behov av exempelvis handla om distansarbetsplatser, nyrekrytering samtidigt som arbetet behöver dialog med lokala arbetsgivare eller andra fortsätta för att fler ska välja att stanna i yrket. satsningar utifrån respektive orts behov. Under året har enheten arbetat med insatser Kontakter med huvudarbetsgivare kring de stationer som har störst behov av Ett område som identifierats genom rekrytering. Det handlar bland annat om att stationsplanerna är behovet av mer kontakt med tydligare synliggöra behoven på förbundets lokala arbetsgivare. Både för att skapa förståelse hemsida och i sociala medier. Webbinarium har för uppdraget som deltidsbrandman när det är tal genomförts för att väcka intresse för yrket om nyrekrytering, men också för att bygga tillsammans med deltagande i större evenemang relationer kring vår gemensamma personal som samt medieinslag och annonsering. idag arbetar i förbundet. Möten med arbetsgivare har påbörjats enligt den fastlagda planen. Närvaro lokalt och nationellt Stationerna har fortsatt att vara delaktiga i lokala Arbetsmiljöarbete evenemang för att både bidra i Skyddsronderna under året har visat på ett rekryteringsarbetet, och för att göra en fortsatt behov av lokalåtgärder likt det som redan förebyggande insats. RiB-enheten bidrar aktivt pågår eller genomförts på flera stationer. Det in i RRB:s arbete (Räddningstjänstens handlar bland annat om omklädningsmöjligheter riksorganisation för beredskapsfrågor) vilket är och uppdateringar av vagnhallar för en god en nationell organisation med fokus på arbetsmiljö. deltidsbrandmännen samt har aktivt sökt medverkan i de nationella forum som bland Förutom skyddsronderna har en ny satsning på annat MCF (tidigare MSB) ansvarar för. lokala träffar för stationsansvariga i respektive område genomförts. Syftet är att stärka Testdagar och utbildning samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan Testdagar har införts på fyra orter runt om i stationer som ligger närmare varandra förbundet. Syftet är att få ett tydligare flöde från geografiskt, samt att skapa forum för att kunna rekrytering till utbildning där intresserade redan diskutera utveckla arbetsmiljöarbetet och från start får en tydlig bild av vilka steg som ledarskapet på den lokala stationen. Dessa träffar kommer ske under rekryteringsprocessen. Det kommer vara årligt återkommande varje vår och gör också att det blir en tydligare koppling till höst. MCF:S tillfällen för Grib-utbildning (grundutbildning för räddningstjänstpersonal i Sommaren beredskap). En utbildning som krävs innan Bemanningsläget under sommaren har i stort medarbetare kan ha beredskap. varit som förväntat. Generellt har beredskapshållningen varit god, men enstaka Tillsammans med Medelpads räddningstjänst har stationer har under enskilda veckor varit lägre vi förmått MCF att tillhandahålla ytterligare ett bemannade. Det är stationer som även i tillfälle för grundutbildning under hösten. Det normalläget har rekryteringsbehov där vi valde medförde att vi snabbare kunde omhänderta att försöka tillgodose semesterönskemål i så stor utbildningsbehoven för våra nyanställda och utsträckning som möjligt för att värna om den möjliggöra beredskap tidigare. personal som arbetar på stationerna. 15 Övning och utbildning Under två dagar genomfördes en instruktörs- Intern utbildning och övning utbildning för höjdfordon, riktad till personal Under året har enheten genomfört 31 RIB- från de stationer som har tillgång till sådana utbildningsdagar med fokus på rökdykning samt fordon: Östersund, Åre, Sveg och Strömsund. temat "hot om suicid". Därtill har fyra GRIB- Syftet med utbildningen var att säkerställa en utbildningar genomförts, om två veckor vardera. enhetlig och säker hantering av höjdfordon inom förbundet. Utbildningen omfattade både För att stärka vår kemdykarorganisation har teoretiska moment, såsom fordonsteknik och enheten i Brunflo hållit både teoretisk och säkerhetsrutiner, samt praktiska övningar med praktisk utbildning inom kemdykning. fokus på manövrering, positionering. I februari genomfördes en samverkansövning med bandvagn i fjällmiljö i Messlingen. Det har genomförts repetition och fortbildning Övningen sträckte sig över två dagar och för befintliga UAS-piloter inom organisationen. inkluderade personal från Storlien, Funäsdalen, Syftet var att upprätthålla och vidareutveckla Ljungdalen och Östersund. Medverkande piloternas kompetens inom användning av organisationer var även Medelpads Räddnings- obemannade flygsystem (UAS), med fokus på tjänstförbund, Trafikverket och Polisen. säkerhet, aktuell lagstiftning, teknisk utveckling och praktiska flygövningar. I mars fick all heltidsanställd personal i Östersund möjlighet att genomföra Under våren har flera viktiga utbildningsinsatser halkkörningsträning vid Jämt-Halkans och övningar genomförts inom förbundet. Syftet övningsanläggning. har varit att stärka kompetensen hos både deltids- och heltidsanställd personal samt att säkerställa Inför skogsbrandssäsongen har larm- och en hög operativ förmåga inför kommande ledningsbefäl samt insatsledare genomgått sommarsäsong. utbildning i SITAC-symboler och plottning, vilket bland annat innebär att de kan rita ut En tvådagars arbetsledarutbildning genomfördes brandens omfattning på karta samt använda med 19 brandmän från olika RIB-stationer inom symboler för exempelvis vindriktning. förbundet. Utbildningen fokuserade på arbetsledarrollen i insatssituationer, En övning kring pågående dödligt våld kommunikation, samarbete och beslutsfattande genomfördes tillsammans med Östersunds under press. Deltagarna fick även möjlighet att kommun, Polisen och Ambulansen i diskutera erfarenheter från tidigare händelser och kommunhuset. Övningen har genererat utveckla sitt ledarskap genom praktiska övningar värdefulla lärdomar. och grupparbeten. 16 Den årliga båtövningen, som fungerar som en brandmannayrket väckts och att de i framtiden avrostning, genomfördes under en vecka i maj vill utbilda sig vidare inom yrket. Samtliga för den operativa heltidsstyrkan. Övningen elever genomförde utbildningen med godkänt syftade till att repetera och befästa rutiner resultat. kopplade till sjöräddning, båthantering och vattensäkerhet. Genom övningen säkerställdes Extern utbildning att all personal är väl förberedda på de uppdrag Enheten har fortsatt ett stabilt inflöde av som kan uppstå under sommaren, då antalet larm utbildningsförfrågningar. Vi har utbildat personal kopplade till vattenmiljöer ofta ökar. från kommunerna och region inom brand och HLR, samt erbjudit kostnadsfria Under året har två introduktionstillfällen a två brandskyddsutbildningar till äldre medborgare veckor vardera genomförts för nya vikarier som med nedsatt funktionsförmåga. För särskilt kommer arbeta hos oss främst under riskutsatta grupper har anpassade grundläggande sommarperioden. Introduktionen har innehållit brandskyddsutbildningar tagits fram. både teoretiska och praktiska moment. Fokus har Skolutbildningar för årskurs 2, 5 och 8 i Åre legat på att ge vikarierna en stabil grund att stå kommun har genomförts under året. på inför sommaren, med genomgång av rutiner, Utbildningarna har varit så uppskattade att utrustning, säkerhetsföreskrifter och praktiska räddningstjänsten Jämtland blev nominerade av övningar i bland annat rökdykning, sjukvård och lärarna i ”samverkan mellan skola och arbetsliv” fordonshantering. och i hård konkurrens av ”Klätterhallen i Duved, Röjsmohallen – Centrum för idrott” vann vi En fullskalig samverkansövning med flygets utmärkelsen. Det visar på att vi betytt mycket för räddningstjänst och övriga blåljusverksamheter deras undervisning och för elevernas utveckling. har genomförts under hösten ute på flyget övningsanläggning. Statistik externutbildning januari – december Sammanfattningsvis har utbildnings- och Utbildningar 2025 Antal övningsverksamheten under året bidragit till att Sjukvårdsutbildningar 73 höja både kompetens och beredskap hos personalen, vilket skapar goda förutsättningar för Skolutbildningar 33 att möta 2026 års utmaningar Brandskyddsutbildningar 145 Summa utbildningar 251 Planering för räddningstjänst under höjd beredskap Arbetet med att förbereda Räddningstjänsten för Furulunds övningsanläggning insatser under höjd beredskap har påbörjats. I mitten av januari påbörjades markarbete inför Under 2025 har två regionala instruktörer uppsättning av skolpaviljong som senare kunde utbildats i MSB:s regi. Dessa har sedan utbildat lyftas på plats i slutet av februari, väl på plats så 26 lokala instruktörer som i sin tur under 2026 påbörjades arbetet invändigt med att konvertera kommer hålla en tvådagarsutbildning (16 från elvärme till vattenburet värmesystem, timmar) för all operativ personal inom installation av teknisk utrustning, ombyggnation förbundet. Utbildningens innehåll omfattar bland och allmän uppfräschning vidare byggdes en annat ammunition- och minhantering (AMH). sluss mellan den sen tidigare byggda Under 2027 planeras utbildning i urban sök- och återställningshuset som också kommer vara en räddningsinsats (USAR), och 2028 fokuserar ny entré in till området. Nya skolhuset togs i utbildningen på kemiska, biologiska, bruk i början av september och har under hösten radiologiska, nukleära och explosiva ämnen inreds för att skapa en bra arbetsmiljö. Bygget (CBRNE). innebär att det nu är en arbetsplats för åtta medarbetare med två lektionssalar kontorsplatser Skolutbildning – Jämtlands Gymnasium och uppehållsrum med kök. Parallellt har det Under fem veckor i mars och april har sex elever fortgått löpande arbete med att underhålla och från Jämtlands Gymnasiums vård- och vidareutveckla övningsanläggningen för att omsorgsprogram genomgått en utbildning med effektivisera verksamheten. inriktning mot räddningstjänst. Eleverna visade stort engagemang och utvecklades positivt inom området. Förhoppningen är att deras intresse för 17 Teknik och logistik Fordon Under året har ett flertal äldre fordon bytts ut Utrustning som faller för åldersstrecket byts mot nyare begagnade fordon. Några exempel är kontinuerligt ut. I Hammarstrand har vi bytt tre värnfordon, insatsledarbilen i Sveg, en pickup högtryckskompressor då den gamla fick i Svenstavik och en mindre lastbil som används underkänt vid den senaste revisionen. Utbytet av av förbundets logistik-funktion. taksäkringsutrustningen fortgår och beräknas vara klart nästa år. För att ersätta den tidigare rökskyddsbussen har en begagnad lastbil köpts från Storstockholms Vi har införskaffat fyra uppsättning batteri brandförsvar. Fordonet kommer bli en depåbil kombiverktyg tillsammans med lyftkuddar som för att bättre kunna stödja brandstationerna i placeras ut på fyra mindre stationer under hösten. förbundet vid större händelser. Depåbilen driftsattes under hösten. På brandstationen i Östersund har ett arbete påbörjats för att förbättra arbetsmiljön för de Förbundets utbildningsverksamhet blir allt mer brandmän som hanterar material som omfattande och för att kunna lösa logistiska kontaminerats av rök och annat vid arbete på utmaningar har en minibuss införskaffats. skadeplats. Projektet handlar om att separera smutsigt från rent material och därmed kunna ha Material rena och smutsiga zoner. Projektet omfattar även Vi har ett pågående arbete med att byta ut vårt uppgradering av vissa maskiner. Projektet rökskydd, det vill säga luftflaskor, andnings- kommer slutföras under 2026 masker och tillhörande utrustning. Arbetet är pågående och beräknas vara klart under 2027 IT och kommunikation alternativt 2028. Detta utbyte ska underlätta Övergången till DRH innebar ett stort arbete med service och underhåll av utrustningen och ge IT-system och kommunikationssystem vilket lägre driftskostnader. varit ett stort fokus. Ett flertal säkerhetshöjande åtgärder har också genomförts under året samt några serverbyten. 18 Verksamhetsstöd Avdelningen har även stött chefer i hantering av Avdelningen för verksamhetsstöd hanterar arbetsmiljö- och personalärenden samt ärenden främst inom kommunikation, HR, löner, rehabiliteringsfrågor. informationshantering, ekonomi och kontors- service. Avdelningen har haft en aktiv roll i samverkan med fackliga parter och i externa nätverk. Året har präglats av både löpande stöd till Förbundet har varit representerat i regionala och verksamheten och ett omfattande utvecklings- nationella sammanhang, bland annat inom arbete med fokus på struktur, tydlighet och SKR/Sobona samt i referensgrupper kopplat till långsiktig hållbarhet i förbundets stödprocesser. kollektivavtal, HR-frågor och inom En stor del av arbetet har handlat om att skapa kommunikation. Deltagande har även skett i flera gemensamma arbetssätt, stärka chefers förut- samverkansinitiativ kring informationssäkerhet sättningar och lägga grund för förbättrad och digital utveckling inom räddningstjänsten. styrning inom HR, kommunikation och informationshantering. Ett viktigt fokusområde under året har varit informationshantering och digitalisering. Avdelningen har under året fortsatt att stötta Avdelningen har arbetat med frågor kopplat till verksamheten med intern och extern NIS2, informationssäkerhet och framtida krav på kommunikation. Fokus har legat på att ta fram verksamhetssystem. Arbetet har omfattat dialog en övergripande riktlinje för kommunikation med andra räddningstjänster, deltagande i samt att utveckla tillhörande rutiner och arbets- branschgemensamma initiativ samt förberedelser sätt. Kommunikationsstöd har även getts i inför behov av förändrade systemstöd, inklusive samband med rekryteringar, interna förändrings- ärende- och dokumenthantering. arbeten samt chefs- och medarbetardagar. Avdelningen har även gett löpande stöd inom Inom HR har ett omfattande utvecklingsarbete ekonomi, löneadministration och administrativa bedrivits. En värdegrund har tagits fram och processer. Arbetet har fokuserat på kvalitet, implementation i organisationen har påbörjats, uppföljning och att säkerställa fungerande rutiner med särskilt fokus på hur den ska omsättas i som stödjer verksamheten i vardagen. vardagen. Arbetet med lönekriterier har vidareutvecklats och kopplats tydligare till Sammantaget har året inneburit ett tydligt steg värdegrund, chefs- och ledarskap samt från enskilda insatser mot mer sammanhållna och löneprocessen. Det systematiska arbetsmiljö- långsiktiga strukturer inom verksamhetsstöd. arbetet har fortsatt utvecklats. Arbete har Flera utvecklingsområden är påbörjade men bedrivits med samverkan, skyddsorganisation sträcker sig in i kommande år, där fokus kommer och arbetsmiljörutiner. Översyn av hur ligga på fortsatt implementering, förankring och samverkan ska fungera har initierats. uppföljning. 19 Förebyggandeavdelningen Tillstånd och tillsyn enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Det olycksförebyggande uppdraget i förbundet På nationell nivå pågår fortsatt ett arbete med att regleras av lagstiftningarna lagen (2003:778) om stärka arbetet med att förhindra illegala skydd mot olyckor (LSO) och lagen (2010:1011) sprängningar i samhället. Detta har medfört ett om brandfarliga och explosiva varor (LBE). utökat arbete med utveckling och förändring av Inom LSO är de huvudsakliga arbetsuppgifterna rutiner inom det aktuella verksamhetsområdet. att utöva tillsyn över den enskilde, säkerställa att sotning och brandskyddskontroll genomförs Under året har bland annat en ny föreskrift, samt att ge information och rådgivning till den MSBFS 2025:5, trätt i kraft. Föreskriften enskilde. Inom LBE handlar uppdraget om att innehåller bestämmelser om anmälnings- handlägga tillståndsansökningar och att skyldighet vid användning av explosiva varor genomföra tillsyn. Dessutom stöttar vi andra eller förvaring av explosiva varor i flyttbart myndigheter, huvudsakligen medlems- förråd. Införandet av föreskriften har medfört kommunerna, med remissvar i ärenden som utökade arbetsuppgifter inom det aktuella berör brandskydd. verksamhetsområdet. Under 2025 har avdelningen haft vakanta Under stor del av året har vi haft en vakant tjänst tjänster vilket har medfört en prioritering av inom arbetsområdet LBE. Trots detta har vi ändå arbetsuppgifter. Inkommande ärenden som har kunnat hantera samtliga inkomna tillstånds- haft ett behov av att hanteras på kort sikt har ärenden samtidigt som antalet tillsyner är prioriterats framför utvecklingsarbete. Även jämförbart med föregående år. Antal ärenden tillsynsmålet för året har justerats med anledning som under 2025 har handlagts inom ramen för av detta. LBE framgår av nedanstående tabell. Nedan redovisas ett axplock av de aktiviteter Antal som genomförts på avdelningen under året: Ärendetyp ärenden  Två nya medarbetare som främst kommer Genomförda tillsyner – brandfarlig vara 29 arbeta med LSO-tillsyn samt utveckling av Genomförda tillsyner – explosiv vara 14 arbetsområdet sotning och Tillståndsansökningar brandfarlig vara 68 brandskyddskontroll har rekryterats och Tillståndsansökningar explosiv vara 49 introducerats.  En ny medarbetare som kommer arbeta inom Anmälan användning/tillfällig förvaring 42 arbetsområdet LBE har rekryterats och Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot introduceras under våren 2026. olyckor (LSO)  Nya taxor för tillsyn och tillstånd infördes Tillsyn av den enskildes ansvar enligt LSO 2 kap den 1 juli 2025. 2 och 4 §§ genomförs i enlighet med beslutad  Arbete med att upphandla nya entreprenörer tillsynsplan. Vilka objekt som ska omfattas av för rengöring och brandskyddskontroll i två regelbunden tillsyn styrs av föreskriften MSBFS av våra medlemskommuner. 2021:8. I Jämtland är antalet tillsynsobjekt per  Medverkat i en nationell referensgrupp för capita mycket stort vilket gör att resursbehovet utveckling av MSB:s stöd till kommunernas för att genomföra tillsyn är betydligt större än de arbete med styrning enligt LSO. resurser som har funnits att tillgå. Med anledning av det har vi rekryterat fler medarbetare till  Startat upp och implementerat arbetet med avdelningen. Genom att tillsätta mer resurser till Samverkan MittNorrland. verksamhetsområdet kan vi göra fler tillsyner  Skapat e-tjänst för ansökan om egensotning framöver. En avgörande del i att kunna öka samt för information och rådgivning. antalet medarbetare har varit att se över, samt  Deltagit i Östersund kommuns och justera, tillsynstaxan. De nya avgifterna för Brandskyddsföreningen arbete inom ramen tillsyn trädde i kraft 1 juli i år. för projektet Tryggare hem - Brandsäkerhet för Östersunds seniorer. Även om vi ännu inte når upp till det antal  Fortsatt utveckling av arbetet med LBE tillsyner vi skulle behöva genomföra för att utifrån reviderad lagstiftning och nya uppfylla kraven i föreskriften har vi ändå lyckats föreskrifter. öka antalet tillsyner med cirka 10 % från 20 HLR - utbildning föregående år. Detta indikerar att det arbete med människors liv och hälsa under hela byggnadens åtgärder som genomförts för att öka antalet livslängd. tillsyner börjar ge effekt och fortsatt arbete med detta kommer pågå under 2026. Antalet remisser som skickats till oss under aktuell period går att utläsa i tabellen nedan. Statistik över periodens tillsynsärenden visas i Jämfört med föregående år har vi haft en ökning tabellen nedan. av remisser gällande serveringstillstånd och planärenden. Däremot har antalet byggärenden Antal varit färre, likaså antalet ordningslagsärenden. Tillsyn enligt LSO tillsyner Genomförda tillsyner LSO 2:2 99 Antal Förelägganden LSO 2:2 45 Ärendetyp ärenden Genomförda tillsyner LSO 2:4 7 Alkoholärenden 251 Föreläggande LSO 2:4 3 Byggärenden 179 Ordningslagsärenden 136 Rengöring och brandskyddskontroll Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Planärenden 71 genomförs av våra upphandlade entreprenörer. I våra kommuner har antalet genomförda Evenemangsäkerhet rengöringar och kontroller inte varit tillräckligt I Jämtland genomförs ett flertal större publika vilket även har påpekats av MSB i pågående evenemang varje år. Räddningstjänsten deltar tillsynsärende. aktivt i samverkan med arrangörer och andra myndigheter för att skapa säkra arrangemang, Med anledning av ovanstående har ett arbete förebygga brand och möjliggöra effektiva med att få en högre genomförandegrad påbörjats. räddningsinsatser. Under året har vi varit Vårt mål är att både ge mer stöd till våra delaktiga i säkerhetsarbetet för bland annat entreprenörer samt att bli bättre på att följa upp Springmeet, Åre Sessions, Storsjöyran, det arbete som bedrivs. För att kunna göra det Storsjöcupen, Subzero E-games, Världscupen i har vi anställt två handläggare som utöver skidskytte, Jamtli julmarknad, Åre höstmarknad, arbetet med tillsyn enligt LSO har till uppgift att Dundermarknaden och Västgård Game fair. utveckla verksamhetsområdet rengöring och brandskyddskontroll. Information till allmänheten Under våren har vi fokuserat på information om Statistik för genomförda sotningar och brandskydd för äldre, brandsäkerhet vid brandskyddskontroller visas i tabellen nedan. husvagnar med spiketält samt om eldning utomhus och under valborg. Vi har även lyft Rengöring och Andelen av kunskap om HLR på alla hjärtans dag, säkerhet i brandskyddskontroll planerade trafiken kring sportlovet och svag is. Det har Genomförda rengöringar 81,4 % varit flera varningar om svårt väder och hög Genomförda brandskyddskontroller 73,2 % brandrisk ute och vi har spridit information om VMA - viktigt meddelande till allmänheten. Remisser Förbundet är remissinstans inom flera områden Under sommaren har vi lyft information om och till olika myndigheter. Bland annat till vattensäkerhet i TV4 Nyhetsmorgon. Våra kommunernas alkoholhandläggare gällande brandmän har deltagit i flertalet evenemang som serveringstillstånd, kommunernas byggnads- Brunflo Bubblar, nationaldags- och midsommar- nämnder beträffande bygglov och detaljplaner firanden, blåljusdag på Hedlanda flygplats, samt till Polismyndigheten gällande ordnings- Älghelga i Svenstavik och Krokomsdagen. Några lagsärenden. Mycket av detta arbete ligger inte i torra sommarveckor med eldningsförbud gav vårt direkta ansvarsområde men vi bedömer att fokus på info om brandrisk ute och hur mark- det är ett effektivt sätt att förebygga bränder och och skogsägare kan skydda sin egendom och andra olyckor. Om vi kan hjälpa till att bidra till jobba med eftersläckning. att byggnader uppförs med korrekt brandskydd är det något som kommer hjälpa till att skydda 21 Hösten inledde vi stark med Trygghetens dag i Badhusparken med tretton deltagande organisationer. Under Beredskapsveckan deltog vi vid evenemang i Krokom och på Blåljusdagen i Strömsund. Från länets skolor anmäldes 536 elever i årskurs två till utbildningen Flammys Brandsyn som handlar om brandskydd i hemmet. Några speciella dagar som fått extra uppmärksamhet under höst och vinter är Suicidpreventiva dagen, Äldredagen, Hjärtstartardagen och Brandvarnardagen. Vi har deltagit i och delat ut information på ett flertal julskyltningar och nått ut i nätverket Grannsamverkan med budskap via deras nyhetsbrev. Julkalendern 2025 Vi avslutade året med en mycket populär julkalender i sociala medier. Den är producerad för tredje året i rad och syftet är främst att sprida brand- och olycksförebyggande information till allmänheten med en video för varje lucka. Men även att visa upp verksamheten, oss som arbetsgivare och yrken som brandman och ingenjör. Engagemanget kring kalendern har varit stort och våra videos har fått mycket bra spridning. Både SVT Jämtland och SR Jämtland Reportage om vattensäkerhet i Nyhetsmorgon på TV4 har intervjuat oss om kalendern. 22 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Pensionsförpliktelse Likviditetsrisk I KPA:s beräkning i december 2025 uppgick den Av förbundets kvartalslöpande medlemsbidrag är totala pensionsskulden för Jämtlands räddnings- kassaflödet stabilt under hela året. För att klara tjänstförbund till 44,8 mnkr och för 2024 till av tillfälliga svängningar i likviditeten har 45,4 mnkr vilket är en minskning med 1,3 %. förbundet en checkräkningskredit på 20 mnkr. Inom pensionsförpliktelsen finns även pensions- Genom positiva resultat och investeringsnivåer skulden för den del av utryckningspersonalen som finansieras med egna medel utan lån kan som har SAP-avtal. Dessa har en möjlighet att gå likviditeten succesivt förbättras. Ambitionen är i pension vid 58 års ålder. Denna pensionsrätt att kontinuerligt stärka upp likviditeten för att inarbetas löpande av personalen och kostnads- bygga upp en kassabuffert och helt komma ifrån förs enligt beräkningar gjorda av förbundets nyttjandet av checkkrediten. Tidigare års pensionsadministratör KPA. Östersunds redovisade underskott har dock kraftigt försämrat kommun har åtagit sig att betala förbundets likviditeten. SAP-utbetalningar varje år samt den årliga förändringen av den samlade SAP-skulden. Ränterisk Därav finns det i delårsbokslutet en kortfristig Förbundet har inga långsiktiga lån som belastas och långfristig fordran mot Östersunds kommun av räntor. Reverslånet mot Åre kommun har som tillsammans uppgår till ca 15,4 mnkr. Sedan tecknats med räntefria villkor. Förbundets 1 januari 2023 är det inte möjligt för nya ränterisk är förnärvarande låg men medarbetare att omfattas av SAP-R, det innebär investeringsbehovet på sikt är en större att pensionsförpliktelsen på sikt kommer att investeringsram än vad som ryms inom minska. Medarbetare som tidigare kunde nuvarande budget. En utökad investeringsram omfattas av SAP erhåller istället extra kommer kräva extern lånefinansiering med pensionsavsättning om 2000 kr/månad. löpande räntekostnader som följd. För 2026 har ägarna beviljat ett lån på 15 mnkr till Pensionsrätt som inarbetats före 2004 och som investeringar av tre nya Basbilar och ytterligare vid förbundsbildningen övergick till anställning i 10 mnkr för två nya Basbilar 2027 med Jämtlands Räddningstjänstförbund bekostas av tillhörande ränta under amorteringstiden. medlemskommunerna. Detta innebär att ingen ansvarsförbindelse finns utan förbundets Lågt eget kapital pensionsskuld redovisas helt och hållet i Förra årets negativa resultat och de senaste fyra balansräkningen. Förbundet använder sig inte av årens redovisade minusresultat har minskat en pensionsförsäkring och inte heller en förbundets egna kapital från 17,2 mnkr 2019 till pensionsstiftelse. Inga separata medel har avsatts 6,3 mnkr 2024. Årets positiva resultat ökar det för att förvaltas inom ramen för en egen egna kapitalet till 8,4 mnkr vilket stärker pensionsmedels-förvaltning. De medel som ska förbundets ekonomiska ställning. Men för att möta det framtida pensionsåtagandet behöver minska risken för en urgröpning av förbundets därav återlånas i verksamheten. Förbundet har en egna kapital behöver positiva resultat redovisas ambition om en egen pensionsmedelsförvaltning de kommande åren. på sikt när ekonomin så tillåter. Pensionsförpliktelse (Tkr) 2025 2024 2023 2022 Total pensionsförpliktelse i balansräkning 44 833 45 408 36 464 33 498 varav avsättning inkl särskild löneskatt 44 833 45 408 36 464 33 498 varav ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt 0 0 0 0 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsförsäkring 0 0 0 0 Pensionsförpliktelse som tryggats i pensionsstiftelse 0 0 0 0 Summa pensionsförpliktelse 44 833 45 408 36 464 33 498 Förvaltade pensionsmedel – marknadsvärde Totalt pensionsförsäkringskapital 0 0 0 0 Totalt kapital, pensionsstiftelse 0 0 0 0 Finansiella placeringar 0 0 0 0 Summa förvaltade pensionsmedel 0 0 0 0 Finansiering Fordran SAP-pensioner Östersunds kommun 15 410 15 903 14 959 16 612 Återlånade medel 29 423 29 505 21 505 16 886 23 Konsolideringsgrad 65,7% 65,0% 58,9% 50,4% Händelser av väsentlig betydelse Skolbyggnad Furulund Tillsyn av räddningsledningssystemet Skolbyggnaden på Furulund är nu färdigställd MSB har under 2023-2024 genomfört tillsyn av och tagen i bruk. Den nya skolbyggnaden har Räddningsregion MittNorrland, det räddnings- inneburit ett påtagligt lyft för våra möjligheter ledningssystem som förbundet är del i. Tidigare att bedriva utbildningsverksamhet på Furulund har MSB kommunicerat att de bedömer den och en förbättrad arbetsmiljö för all personal övergripande ledningen av räddningstjänst- som tjänstgör där. verksamheterna i RRMN bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och i april 2025 kom också Tillkommande resurser för räddningstjänst det formella beslutet om att MSB avslutar under höjd beredskap tillsynsärendet utan krav på åtgärder. Vi har under året fått betydande medel från MSB för arbetet med räddningstjänst under höjd Handläggare till räddningsavdelningen beredskap. Pengarna är villkorade att användas Under året har räddningsavdelningen förstärkts för att både resursförstärka planeringsarbetet med två handläggartjänster som omorganiserats personalmässigt och för att anskaffa utrustning från andra delar i verksamheten. En tjänst är för arbete under höjd beredskap. inriktad på att förbättra vårt arbete med automatiska brandlarm och den andra tjänsten Höjda taxor för tillsyn och tillstånd har en bredare inriktning som spänner över De nya taxorna för räddningstjänstens tillsyn- avdelningens hela verksamhet. Tjänsterna och tillståndsverksamhet trädde i kraft 1 juli. kommer innebära en kvalitetsökning och Syftet med de höjda taxorna är att kunna möjlighet för cheferna på avdelningen att agera i resursförstärka verksamheten för att klara av de sin roll som chef. volymökningar i verksamheten som MSB kravställt. Skogsbränder Under sommaren hanterade räddningstjänsten Hyresavtal Trygghetens hus under en kortare tidsperiod ett stort antal Förbundet har under våren kommit överens med händelser avseende brand i skog och mark. Ingen fastighetsägaren till Trygghetens hus om en enskild brand blev särskilt omfattande men totalt förlängning av hyresavtalet som löper över 10 innebar det en stor belastning både på personal års tid. Det nya hyresavtalet säkerställer och även på ekonomin. Ingen av bränderna var så ändamålsenliga och välfungerande lokaler för pass stor att ersättning från staten erhölls. vår verksamhet i centrala Östersund under en lång tid framöver. 24 Styrning och uppföljning av förbundets verksamhet Styrdokument Ekonomisk uppföljning Jämtlands räddningstjänstförbunds styrsystem Direktion, förbundschef och ekonomiskt består av ägardirektiv och förbundsordning som ansvariga chefer följer kontinuerligt under året medlemskommunernas kommunfullmäktige upp utvecklingen av ekonomi och verksamhet. beslutar om. Handlingsprogram, budget och Direktionen och förbundschefen följer upp verksamhetsplan som förbundsdirektionen tar helheten och ekonomiskt ansvariga chefer för beslut om samt aktivitetsplaner som förbundets sina respektive ansvarsområden. Särskilda ledningsgrupp tar beslut om. Dessa planer anvisningar för uppföljning, delårsrapporter, beskriver målsättningar för de olika delarna av bokslut och årsredovisning tas fram av verksamheten. Styrningen innefattar även övriga ekonomichef. Uppföljning av verksamheten sker styrdokument som exempelvis policyer, med månadsuppföljningar och rapporteras reglementen, riktlinjer och rutinbeskrivningar. tertialvis till direktionen och ägarsamrådet i form Styrdokumenten syftar generellt till att säkerställa av delårsrapporter och årsredovisning. att den politiska viljan effektivt verkställs. Det kan handla om utveckling (planer och program), Intern kontroll förhållningssätt (policyer) eller rättssäker Förbundsdirektionen har fastställt riktlinjer för hantering (riktlinjer). intern kontroll enligt ägardirektivet där syftet är att säkerställa att förbundet arbetar systematiskt Förbundsdirektionen för att upprätthålla en tillfredsställande intern Förbundsdirektionen med de demokratiskt kontroll. Förbundsdirektionen har det folkvalda politikerna, är det högsta beslutande övergripande ansvaret för att det finns en och styrande organet. Förbundsdirektionens roll i tillfredställande systematisk intern kontroll. Den styrningen är att fastställa förbundsövergripande interna kontrollen är ett verktyg för att säkerställa visioner, planer, mål och uppdrag för en god ekonomisk hushållning och att förbundets verksamheten. mål uppnås. Intentionen med en internkontrollplan är att säkerställa att förbundet Förbundsledningen arbetar systematiskt med de frågor som är Förbundsledningen har det övergripande ansvaret väsentliga för verksamheten, att risker för att fel för verkställighet, uppföljning och ska uppstå undviks eller minimeras och att utvärdering vilket inbegriper ledning och säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt. samordning av mål, riktlinjer, direktiv och Intern kontroll handlar om att ha ordning på ekonomi för styrning och kontroll av sin verksamhet, vilket innebär att uppfylla mål kommunalförbundet. Förbundsledningen svarar och uppdrag, följa lagar och regler, bedriva således för planering och uppföljning av ekonomi kostnadseffektiv verksamhet samt ha en och verksamhet. tillförlitlig finansiell rapportering. Budget & Ägardirektiv Förbundsordning Handlingsprogram verksamhetsplan Syfte med förbundet Övergripande uppgifter Ramverk & förutsättningar Styrning och uppföljning Styrning av skydd mot Mål och Ekonomiska mål & riktlinjer Organisation och ledning olyckor verksamhetsuppdrag Budget & ekonomiska Ekonomiska förutsättningar Fördelning av kostnader Mål och risker förutsättningar Internkontrollplan, Informations-och speciella Styrning, insyn & kontroll Förmågor och resurser Fastighetsplan & verksamhetskrav Miljöhandlingsplan 25 Målstruktur Verksamhetsuppdrag Förbundets målstyrning utgår från LSO vilket är Verksamhetsuppdragen anger de uppdrag som en målstyrd lagstiftning med en övergripande avdelningarna ska arbeta med under året för att intention om att färre människor ska omkomma uppnå de lokala målen. Verksamhetsuppdragen eller skadas, till följd av brand eller andra kan rikta sig mot en enskild avdelning men ofta olyckor, och att skador på egendom och miljö ska arbetar flera avdelningar tillsammans med olika minska. I LSO finns två nationella mål och varje delar i verksamhetsuppdragen. räddningstjänstorganisation ska ta fram lokala mål som strävar mot de nationella målen. Aktiviteter Utifrån verksamhetsuppdragen ska respektive Nationella mål avdelning och enhet ta fram en aktivitetsplan som JRF:s verksamhet utgår från de två nationella redogör för de aktiviteter som genomförs för att målen enligt LSO: uppfylla uppdragen. Aktivitetsplanerna ska utgå från verksamhetsuppdragen men kan även  Räddningstjänsten ska planeras och innehålla andra aktiviteter som strävar mot de organiseras så att räddningsinsatserna kan övergripande målen. Syftet med aktivitets- påbörjas inom godtagbar tid och genomföras planerna är inte att redogöra för all daglig på ett effektivt sätt. (LSO 1 kap 3§) verksamhet som bedrivs utan framför allt  Förebyggande verksamhet som staten eller prioriterade aktiviteter, särskilda satsningar och kommunerna ansvarar för enligt denna lag ska utveckling av verksamheten. planeras och organiseras så att den effektivt Uppföljning av målen bidrar till att förebygga bränder och andra Resultatet av årlig verksamhet och olyckor samt förhindra eller begränsa skador måluppfyllelse följs upp tre gånger per år och till följd av bränder eller andra olyckor. redovisas i delårsrapporter per april, augusti och i Särskild vikt ska läggas vid att förhindra årsredovisningen. människors död och andra allvarliga olyckor. (LSO 1 kap 3a§) Lokala mål Utifrån de nationella målen i LSO har förbundet tagit fram lokala mål. De lokala målen visar vad verksamheten ska uppnå och sträva mot. För att underlätta uppföljning av målen har flera av dem tilldelats indikatorer som är mätbara men i vissa fall följs målen upp genom kvalitativ utvärdering och bedömning. Mål 1–6 är hämtade från förbundets Handlingsprogram och har en direkt koppling till LSO. Övriga av förbundets mål har inte direkt med LSO att göra och utan är egna Målstruktur lokala mål. Hela förbundets verksamhet ska i förlängningen syfta till att uppfylla de nationella målen. Förbundets samtliga tio mål är övergripande och riktar sig inte till en specifik Måluppfyllnad 2025 avdelning eller enhet. Alla delar av verksamheten ska utifrån förmåga och resurser arbeta för att I tabellen redovisar förbundet sin måluppfyllnad målen uppfylls. för året. Av förbundets tio övergripande mål uppfylls 9 helt och 1 delvis. Indikatorer Till respektive mål har ett antal mätbara indikatorer kopplats för att underlätta måluppföljningen. Målet uppfyllt Målet uppfylls Målet uppfylls ej delvis 26 Mål 1 – Räddningstjänsten ska verka för ett Indikatorer & utfall stärkt brandskydd i människors hemmiljö Räddningstjänsten ska verka för att färre  Antalet inträffade bränder i bostäder under perioden ska minska jämfört med föregående omkommer till följd av brand. Ett viktigt steg år. för att uppnå det är ett stärkt brandskydd i : Antal inträffade brand i bostad under året är 109. Motsvarande siffra från 2024 är 128*. hemmiljöer eftersom det är där som majoriteten  Antalet utvecklade bränder i bostäder ska minska jämfört med föregående år av dödsbränderna inträffar. Arbetet behöver ske : Antal utvecklade brand i bostad under året är 77. Motsvarande siffra från förra året är 74. på hela skalan från att förebygga att bränder  Antalet omkomna till följd av bränder i bostäder ska minska jämfört med föregående år inträffar till att en inträffad brand får så små : Under 2025 omkom tre personer i samband med brand. Under 2024 uppgick den siffran konsekvenser som möjligt både genom den till fem personer. enskildes och räddningstjänstens agerande. Urval av genomförda aktiviteter - Genomfört rekrytering av handläggare som kommer arbeta med området rengöring och brandskyddskontroll. - Genomfört rengöring och brandskyddskontroller. - Genomfört rådgivning och informationskampanjer enligt årshjul. - Genomförda objektsbesök i flerbostadshus med fokus på uppställningsplatser. - Deltagande i projektet Tryggare hem för att öka brandsäkerhet i hemmet hos riskutsatta personer i Östersund. - Deltagande på Trygghetens dag i Badhusparken. - Samarbete med Brandskyddsföreningen som möjliggör att sätta upp brandvarnare i de bostäder som saknar, t.ex. efter räddningsinsats eller vid sotning och brandskyddskontroll. Utfall Målet bedöms uppfyllt. *Redovisad siffra skiljer sig från föregående års statistik vilket beror på en justering av metod för att söka fram statistik Mål 2 – Inga inträffade bränder ska leda till Indikatorer & utfall skador som på samhällsnivå upplevs som allvarliga Räddningstjänsten ska aktivt verka för att hindra  Antal genomförda tillsyner ska öka jämfört med föregående år tills omfattningen uppnår allvarliga skador till följd av brand. Med nivå i MSBFS 2021:8 allvarliga skador menas bränder som kan leda : Genomfört 99 tillsyner enligt LSO. Motsvarande siffra från 2024 är 90. till flera dödsfall, omfattande skador på egendom eller miljö eller hota viktiga  Relevanta bygglovsärenden och detaljplaner remitteras från samtliga kommuner med samhällsfunktioner. Räddningstjänsten ska 100 % svarsfrekvens säkerställa att den enskilde tar ansvar för sitt : Besvarat 179 remitterade bygglovsärenden och 71 remitterade planärenden med 100 % brandskydd och verka för ett hållbart svarsfrekvens. samhällsbyggande avseende brandskydd och säkerhet. Vid en inträffad brand som kan leda  Antalet utvecklade bränder, med risk för allvarliga skador som följd, ska minska jämfört till allvarliga skador ska räddningstjänsten vara med föregående år. förberedd att agera för att bryta : Antal utvecklade bränder i byggnader har minskat från 112 stycken 2024* till 101 stycken händelseförloppet. 2025. Urval av genomförda aktiviteter - Medverkande i planeringsskedet för flera större evenemang. - Genomförande av tillsyner enligt tillsynsplan, både LSO och LBE. - Genomförande av händelsebaserade tillsyner. - Utvecklat arbetet med tillståndshantering LBE för att anpassa till de förändringar som skett i aktuell lagstiftning. - Genomfört rekrytering av tre nya handläggare till förebyggandeavdelningen. - Genomförande av objektsbesök på särskilda objekt inom respektive släckområde i syfte att vara bättre förberedda för insats. - Genomfört övning på objekt som utgör farlig verksamhet respektive objekt som bedöms som samhällsviktiga. - Deltagit på utbildning avseende de nya byggreglerna. Utfall Målet bedöms uppfyllt. *Redovisad siffra skiljer sig från föregående års statistik vilket beror på en justering av metod för att söka fram statistik Mål 3 – Räddningsinsatser ska påbörjas Indikatorer & utfall inom godtagbar tid och med rätt resurser För att kunna förhindra skador på människor,  Vid händelsetyp brand i byggnad, trafikolycka samt drunkning ska räddningstjänsten, egendom och miljö är det en förutsättning att där geografiska förutsättningar ges, vara på plats inom 20 minuter från huvudlarm räddningstjänsten kan påbörja en insats så snart som möjligt. Tiden till insatsen påbörjas : Vid ett fåtal trafikolyckor har vi inte varit på plats inom 20 minuter. I samtliga fall rörde påverkas av geografiska förutsättningar men det sig om händelser av mindre allvarlig karaktär, främst undersökningsuppdrag utan fara också av larmhanteringstid och anspänningstid. för personskada, vilket till stor del förklarar den förlängda insatstiden. Det är också av vikt att rätt resurser larmas till olycksplatsen så tidigt som möjligt för att räddningsarbetet ska kunna bedrivas utan avbrott. Urval av genomförda aktiviteter - Införande av DRH (Dynamisk Resurshantering). - Ambitionshöjning avseende automatiska brandlarm genom införande av handläggartjänst. - Utveckling av rutin för hantering av fordonsfel. Utfall Målet bedöms uppfyllt. 27 Mål 4 – Räddningstjänstens insatser ska vara Indikatorer & utfall effektiva och genomföras med rätt förmåga och kompetens Räddningstjänsten ska genomföra effektiva och  Vid brand i byggnad ska branden begränsas till startbrandcellen alternativt till säkra räddningsinsatser som leder till att den startbyggnaden om brandcellsindelning inte förekommer negativa händelseutvecklingen vid en olycka bryts. För att uppnå det krävs att : Under perioden inträffade en händelse där branden spred sig till annan brandcell efter räddningstjänsten har rätt förmåga och kompetens vår ankomst. Spridningen var begränsad och bedöms sannolikt ha påverkats av att CAFS för att hantera den inträffade olyckan och att (skum) inte användes som verktyg för att hindra vidare brandspridning.. ledningen av räddningsinsatsen är välfungerande. Räddningstjänstens förmåga behöver kontinuerlig  Samtlig personal ska ha genomgått årets lagstadgade och prioriterade övningar anpassas efter samhällets utveckling. : Stickprovskontroll visar att detta huvudsakligen följs. Urval av genomförda aktiviteter - Genomförande av fortbildningar och övningar med syfte att stärka förmågan att påverka branden utifrån i ett tidigt skede. - Kontinuerligt förbättringsarbete inom ansvars- och funktionsområden för att säkerställa utrustning till räddningsinsatser - Ny riktlinje för användning av skum framtagen och implementerad. - Utbildningsinsats för att stärka befälen vid bedömning och beslutsfattande vid genomförande av räddningsinsatser. - Utbildningsinsats inom RRMN för samtliga insatsledare i syfte att stärka förmågan att tidigt identifiera hjälpbehov och koppla detta till lämpliga mål för insatsen. - Framtagande av obligatoriska övningar/utbildningar för personal inom JRF, för att tydliggöra förväntan samt förenkla uppföljning. Utfall Målet bedöms uppfyllt. Mål 5 – Räddningstjänsten ska främja Indikatorer & utfall rekrytering och stimulera till fortsatt anställning för RiB-anställda Räddningstjänstens riskanalys visar att det i  Antalet RiB-anställda som avslutar sin anställning ska minska jämfört med föregående framtiden riskerar att bli ännu svårare att år rekrytera och behålla RiB-anställda med : 24 avslut 2025 (41 avslut 2024) anledning av minskat rekryteringsunderlag  Antalet RiB-anställda som nyanställs ska, om behov finns, öka jämfört med föregående kopplat till befolkningsminskning och åldrande år befolkning. För att säkerställa räddningstjänstens : 42 nyanställda (27 anställda 2024). förmåga att hantera räddningsinsatser inom förbundets geografiska område behöver personaltillgången säkras. Urval av genomförda aktiviteter - Förbättring och förenkling av rekryteringsprocess avseende exempelvis testdagar. - Framtagande av stationsplaner för att tydliggöra respektive stations behov och specifika förutsättningar. - Ökat fokus på kontakt med lokala arbetsgivare. Utfall Målet bedöms uppfyllt. Mål 6 – Räddningstjänsten ska stärka sin Indikatorer & utfall förmåga att verka vid kriser, höjd beredskap och krig Omvärldsläget innebär att räddningstjänsten  Samtlig personal som är nödvändig och möjlig att krigsplacera vid förbundet ska vara behöver stärka sin förmåga att verka inom det. området krisberedskap och civilt försvar. : Aktuell personal är krigsplacerad. Räddningstjänsten är en hörnsten i civilförsvaret  Andelen personal som genomgått utbildning i röjning av oexploderad ammunition ska med flera utpekade uppgifter i händelse av höjd öka jämfört med föregående år beredskap. Förmågan att hantera skyldigheter vid : Utbildning i ammunitions- och minhantering planeras till 2026 efter beslut om höjd beredskap ska stärkas och räddningstjänsten prioritering från MSB. egna kontinuitetsförmåga ska stärkas.  Arbetet med kontinuitetsplanering ska ha påbörjats. Räddningstjänsten ska också vara förberedd för : Arbetet pågår kriser som kan uppstå av andra anledningar än höjd beredskap, till exempel större naturolyckor. Urval av genomförda aktiviteter - Genomförda utbildningar i krigets kontext. - Avtalsskrivande med MSB gällande mobila elverk. - Planering för kommande utbildningar inom RUHB för år 2026-2028. - Framtagande av lokal krigsorganisation och plan för höjd beredskap samt organisation för planering av höjd beredskap. - Anskaffande av reservutrustning finansierad av MSB. Utfall: Målet bedöms uppfyllt. 28 Mål 7 – Räddningstjänsten ska uppfattas Indikatorer & utfall som en attraktiv arbetsplats Förbundet ska uppfattas som en attraktiv  Andelen kvinnor i förbundet ska öka. (ökat med 0,1%) arbetsgivare som erbjuder goda arbets- och  Som i led att skapa förutsättningar för ökad jämställdhet ska anpassningar för det anställningsförhållanden. Arbetsmiljön på genomföras på minst en brandstation per år. förbundets arbetsplatser ska vara stimulerande : Ombyggnadsprojekt på två stationer har påbörjats under 2025. samt främja hälsa, trivsel och arbetsglädje.  Andelen nöjda medarbetare ska öka jämfört med föregående undersökning. (ökat) Förbundet ska ha jämställda arbetsplatser där  Skyddsronder ska genomföras på samtliga arbetsplatser. kvinnor och män värderas lika och ges samma Skyddsronder genomförs årligen under perioden dec-feb månad (med brutet möjligheter till arbets- och anställningsvillkor verksamhetsår) samtliga skyddsronder kommer genomföras. samt karriärmöjligheter. Urval av genomförda aktiviteter - Påbörjande av ombyggnadsprojekt på två stationer. - Genomförda chefs- och ledardagar. - Struktur för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete tydliggjord. - Genomförd medarbetarundersökning. - Genomförd utbildning och uppföljning av likabehandling. Utfall Målet bedöms uppfyllt. Mål 8 – Räddningstjänsten ska verka för en Indikatorer & utfall miljömässigt hållbar utveckling JRF ska vid genomförande av verksamhet finna  Det finns en årligen uppdaterad miljöhandlingsplan som är kommunicerad till all miljösmarta lösningar med så liten miljöpåverkan personal. som möjligt. Det gäller både i den dagliga : Miljöhandlingsplan finns. verksamheten på våra arbetsplatser och vid  Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler ska minska jämfört med föregående år. genomförande av räddningsinsatser. Förbundet : Energiförbrukning har gått ner med 4,6 %. ska aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt  Inom förbundets verksamhet ska användandet av skumvätskor som tillför PFAS inte miljöarbete genom att formulera målsättningar i användas. en särskild miljöhandlingsplan. : Förbundet har inte använt PFAS-skum.  För varma rökdykningsövningar ska Klimatvillan nyttjas till minst 90 %. : Varma rökövningar sker uteslutande i klimatvillan eller mobil gasoluppvärmd container. Fibrös eldning genomförs vid enstaka tillfällen per år vid särskilda förevisningar. Urval av genomförda aktiviteter - Riktlinje för skumanvändning beslutad. - Påbörjad analys för övergång från diesel till HVO100 på vissa stationer. - Beslut om inköp av ytterligare elbil för persontransport. Utfall Sett till indikatorerna kan målet bedömas som uppfyllt. Men förbundets bedömning är att det bör finnas utrymme för ytterligare aktiviteter och för förnyelse av arbetssätt framgent. Målet bedöms sammanfattningsvis delvis uppfyllt och kommer att ges ökad prioritet under 2026. Mål 9 – Räddningstjänsten ska bedriva Indikatorer & utfall ändamålsenligt arbete avseende säkerhetsskydd och informationssäkerhet JRF är en samhällsviktig verksamhet som i viss  Det finns en utsedd säkerhetsskyddschef mån bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Delar : Säkerhetsskyddschef är utsedd. av den information som räddningstjänsten  Samtlig personal som hanterar känslig information är säkerhetsskyddsklassad hanterar är säkerhetsskyddsklassificerad eller : Berörd personal är säkerhetsskyddsklassad. omfattas av sekretess av annan anledning. Med  Samtliga säkerhetsskyddsincidenter utvärderas ur ett förbättringsperspektiv hänsyn till detta ska förbundets bedriva ett : Arbete med översyn av rutin för säkerhetsskyddsincidenter pågår. ändamålsenligt säkerhetsarbete. Urval av genomförda aktiviteter - Genomförda låsbyten på vissa stationer. - Arbete med verksamhetsskydd i form av lås, larm och kameror. - Analys av behov av säkerhetsavtal. - Genomförda utbildningar i säkerhetsskydd. Utfall Målet bedöms uppfyllt. 29 Mål 10 – Räddningstjänstens organisation ska Indikatorer & utfall vara effektiv och förvaltas enligt gällande regelverk JRF ska ha en god ekonomisk hushållning i sin  Inget överskridande av budget accepteras, det är fastställd budget som gäller. verksamhet och en organisation som är effektiv ur : Årets resultat överstiger budget med cirka +2,2 mkr. ett kostnadsperspektiv. Samtlig verksamhet som bedrivs av JRF ska bedrivas i enlighet med de lagar reglerar krav på en kommunal myndighet. Urval av genomförda aktiviteter - Lansering av vissa E-tjänster - Genomfört jämförelse av kostnader mot andra förbund. - Påbörjat arbete med modell för hyresuppräkning samt översyn av kostnadsfördelning. - Ökning av intäkter från extern verksamhet. Utfall Målet bedöms uppfyllt för helåret. 30 Miljöredovisning - Integrering av miljöhänsyn i ett flertal övningar Förbundets miljöarbete utgår från fastslagen samt specifika övningar i miljöhänsyn för miljöhandlingsplan och från miljömålen som fastslås i verksamhetsplanen. Förbundet bedriver utryckande personal. ett miljöarbete med åtgärder både på kort och - Flertalet energibesparande åtgärder inom lång sikt. Bland det arbete som genomförts under förbundets lokaler så som konvertering året kan nämnas beslut om riktlinjer för skum- uppvärmningssystem från oljepanna och användning, påbörjad utredning av möjligheten elradiatorer till värmepump och fjärrvärme. att övergå från diesel till HVO 100 på vissa av förbundets stationer, beslut om inköp av ytterligare elbil för persontransport samt beslut om omtag av miljöarbete under kommande år. På längre sikt har förbundet sedan tidigare vidtagit flera åtgärder för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Bland dessa åtgärder kan följande särskilt nämnas: - Beslut om att skumvätska innehållande PFAS inte ska köpas in. - Beslut om att så långt som möjligt undvika fibrös eldning. Rökövningar ska huvudsakligen ske i klimatvillan eller i gasoluppvärmd container. - Inköp av elbilar för persontransport. - Inköp av elcyklar för persontransport kortare sträckor inom Östersund. - Förbättrade system för källsortering för samtliga hyresgäster på Trygghetens hus. 31 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Budgetförutsättningar 2025 i ägardirektiv Kapacitet Inför framtagandet av ägardirektivet för 2025 Aspekten handlar om vilken kapacitet förbundet begärde förbundet extra höjning av medlems- har för att möta finansiella svårigheter på lång bidragen för att finansiera obalanser i budgeten sikt. av ett dyrare RiB-avtal, högre IT-kostnader och Mål; Den långfristiga betalningsberedskapen för högre hyreskostnader. I äskandet fanns även en förbundet ska öka över tid och soliditeten ska begäran om vanlig driftuppräkning samt ytter- uppgå till minst 10 %. ligare medel för ökade kostnader av inflationen. I ägardirektivet som beslutades av ägarsamrådet i Utfall; Målet uppfylls delvis. Soliditeten uppnår juni erhöll förbundet en ram-uppräkning på 7,4 ej 10% men har ökat från 4,6 % 2024 till 6,0 % mnkr. Utöver indexuppräkning med 3,5 % för 2025. personalkostnader, 0,4 % för övriga kostnader och 0 % för kapitaltjänst-kostnader erhöll Risk förbundet extra ersättning för ett dyrare RiB-avtal Aspekten handlar om det föreligger några risker +325 tkr, högre IT-kostnader +400 tkr och högre som kan påverka förbundets resultat och hyreskostnader på +2,0 mnkr. Det fanns även kapacitet. ramminskningar i form av justering för lägre Mål; Den kortfristiga betalningsberedskapen, pensionskostnad -550 tkr och för ökade intäkter kassalikviditeten (omsättningstillgångar/ från avtal automatlarm på -200 tkr. kortfristiga skulder) ska motsvara minst 100 %. Finansiella mål mot god ekonomisk Utfall; Målet uppfylls ej. Kassalikviditeten hushållning uppgår till 92,9 % jämfört med 94,5 % 2024. Enligt kommunallagen ska kommuner, regioner och kommunalförbund i samband med budgeten Kontroll ange finansiella mål för ekonomin som är av Aspekten handlar om vilken kontroll förbundet betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen har över den finansiella utvecklingen. ska följas upp i årsredovisning och i delårs- Mål; Prognossäkerheten ska vara god, +/- 2 % bokslut. Lagen innefattar även krav på att avvikelse. resurserna i verksamheten används till rätt saker Utfall; Målet uppfylls. Årets vinst uppgick till ca och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Därför 2,2 mnkr i jämförelse med lämnad prognos på ska det även för verksamheten anges mål som är +1,5 mnkr per augusti. Prognossäkerheten kan av betydelse för god ekonomisk anses vara god. hushållning. Förbundets finansiella mål bygger på Mål; Budgetföljsamheten inom fyra aspekter; resultat, driftverksamheten ska vara god, högst 2 % kapacitet, risk och kontroll avvikelse. som är viktiga för att kunna bedöma om Utfall; Målet uppfylls delvis. Inom förbundet har en god driftredovisningen är budgetavvikelsen för ekonomisk intäkterna totalt 3,0 % och 1,9 % för kostnaderna. hushållning. Mål; Budgetföljsamheten för investeringar ska Fyra aspekter mot finansiella mål vara god, högst 0 % i negativ avvikelse. Utfall; Resultat Målet uppfylls. Av årets investeringsram finns Aspekten resultat handlar om vilken balans kvarvarande medel på 1 170 tkr som överförs till förbundet har haft över sina intäkter och 2026 års investeringsram i nya beslutade projekt. kostnader under året och över tiden. Mål; Det ekonomiska resultatet ska vara i balans med budgeten. Ambitionen är att årets resultat ska vara positivt. Utfall; Målet uppfylls. Förbundet redovisar ett positivt resultat på ca +2,2 mnkr. 32 Mål för verksamheten med betydelse för god Utvärdering av god ekonomisk hushållning ekonomisk hushållning Förbundets ekonomiska resultat för året visar att Förbundet har tre utvalda verksamhetsmål kraven på god ekonomisk hushållning i huvudsak kopplade till god ekonomisk hushållning. har uppfyllts. Resultatet är positivt och ligger i linje med direktionens finansiella mål, vilket Mål; Sträva efter en låg personalomsättning på bidrar till bättre förutsättningar för en långsiktigt våra RiB stationer. hållbar ekonomi. Utfall; Personalomsättningen för förbundets RiB- De finansiella målen avseende resultatnivå, personal blev 5,3 % 2025 jämfört med 5,2 % soliditet, prognossäkerhet och budgetföljsamhet 2024. Personalomsättningen har blivit lägre för drift och investeringar har till stor del jämfört med 2023 då siffran låg på 7,8 %. uppnåtts. Eventuella avvikelser bedöms vara tillfälliga och hanterbara inom ramen för Mål; Öka förbundets externa intäkter. förbundets ekonomiska styrning. Utfall; Förbundet har utöver sedvanliga indexhöjningar När det gäller de tre verksamhetsmålen visar skapat högre externa intäkter genom; satsningar uppföljningen att målen har uppnåtts. på extern utbildning och automatiska brandlarm, Verksamheten har bedrivits ändamålsenligt och höjd tillsynstaxa, nytt bidrag från MSB för utökat kostnadseffektivt, även om vissa utvecklings- stöd inför höjd beredskap, uthyrning av garage- områden har identifierats för fortsatt förbättring. plats till Polisen och flera bidragsansökningar till Omställningsfonden. Sammantaget bedöms förbundet ha uppnått en god ekonomisk hushållning för året. Mål; Försöka minska energiförbrukningen. Utfall; Intern kontroll Energiförbrukningen för förbundets stationer och Direktionen har att verka för att en god värn med egna abonnemang visar en minskning internkontroll präglar organisationen och med -4,6%. Däremot har kostnaderna för både el förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska och fjärrvärme blivit högre än budgeterat på årligen värdera den interna kontrollen. grund av prishöjningar under året. Ett arbete Internkontroll har genomförts utifrån beslutad pågår med att säkra ned huvudsäkringar på några internkontrollplan för 2025 och redovisas i stationer och montera luftvärmepumpar men fler tabellen nedan. åtgärder behövs om kostnaderna ska kunna gå ner. Område Kontrollfråga Kontroll/aktivitet Status/slutsats Delegationsb Är samtliga Stickprovskontroll 10 Samtliga 10 beslut har återrapporterats till direktionen. eslut delegationsbeslut beslut återrapporterade till direktionen? Behörighet Är samtliga behöriga Kontroll av behörighet Kontrollen visade att det i användarlistan finns kvar personer ekonomi- i systemet beslutade i ekonomisystem som slutat, men som ej haft inloggningsmöjlighet efter system attestanter? avslutad tjänst. Samtliga kommer inaktiveras med ny införd funktion i ekonomisystemet. Brister i Är våra allmänna Stickprovskontroll av Enstaka brist identifierad. Inriktningsbeslut diarieförs inte diarieföring handlingar korrekt 10 handlingar systematiskt utan hanteras via e-post och informella rutiner, diarieförda? vilket innebär en risk för utebliven diarieföring och otydligt ansvar. Informationshantering är ett prioriterat förbättringsområde för 2026. Direktions- Är samtliga Genomgång av 12 av 13 direktionsbeslut från 2025 är beslut direktionsbeslut samtliga protokoll genomförda/verkställda, det återstående ärendet är pågående. verkställda/genom- Till 2026 införs en beslutslogg för att underlätta uppföljning. förda? Utförande Uppfyller Kontroll av Fristuppfyllnaden, det vill säga hur stor andel av planerade sotning och entreprenörerna sina entreprenörernas rengöringar och kontroller som faktiskt görs, är inte brandskydds- frister? register tillräcklig. Förbättrad uppföljning och kravställning av kontroll entreprenörer är ett prioriterat förbättringsområde för 2026. Skydds- Är skyddsronder Kontroll av Skyddsronder genomförs på samtliga stationer, några har ronder genomförda på genomförda utförts i början av 2026 vilket försvårar uppföljningen för samtliga stationer? skyddsronder 2025. För 2026 genomförs skyddsronder under kalenderåret. 33 av de ändrade arbetstidsreglerna och personalens inställning till storlek på ersättningen. I stället har Väsentliga personalförhållanden Vi fortsätter vår anpassning till de nya arbetstids- timvikarier och schemaändrad ordinarie personal reglerna och direktionen har beslutat att utöka vår använts för att täcka de operativa vakanserna dispensansökan, vilken beviljats, och vi har nu större utsträckning. möjlighet för dygnstjänstgöring generellt för våra heltidsbrandmän. De nya reglerna är fortfarande Kostnaden för övertid (enkel och kvalificerad) utmanande för oss kopplat till våra befäl i för året uppgår till ca 2,2 mnkr inklusive PO ledningscentralen, framförallt genom minskad jämfört med ca 2,3 mnkr 2024. flexibilitet och behov av omplanering av annan personal. Vilket är en delförklaring till de Arbetsmiljö förändrade övertidstimmarna nedan. Förbundet För att eftersträva att vara en attraktiv och har haft flera vakanta tjänster både bland heltids- framåtsyftande arbetsgivare är det systematiska och RiB-personal och flera rekryteringsprocesser arbetsmiljöarbetet avgörande. JRF:s uppdrag har genomförts under året. För heltidspersonalen avseende räddningstjänst är förenat med risker har vi återanställt vakanserna medan som behöver omhändertas med tydliga rutiner rekryteringsarbetet för våra deltidsbrandmän och systematiska åtgärder. Riskmedvetenheten kommer att fortgå. och säkerhetstänket är något som fördjupats under året och som kräver ständig utveckling. Övertid Det systematiska arbetet sker i samverkan mellan Antalet övertidstimmar uppgick under året till arbetsgivare och medarbetare i den dagliga 3 243 timmar. Det är en minskning med 1 595 kontakten, genom utvecklingssamtal, på timmar i jämförelse med samma period förra året. arbetsplatsträffar samt genom samverkan på Övertid 2025 2024 2023 övergripande nivå i Arbetsmiljökommittén. I Enkel 258 257 248 Arbetsmiljökommittén hanteras alla typer av Kvalificerad 2 598 2 479 2 459 arbetsmiljöfrågor där fokus läggs på struktur, Tid mot tid (fyllnad) 386 2 102 2 659 uppföljning och återkoppling. Samtliga tillbud Summa 3 243 4 838 5 366 och arbetsskador hanteras och följs upp med syfte att klargöra behov av åtgärder och Ersättning med ”tid mot tid” enligt Bilaga R till AB ersätts med fyllnadstid. riskeliminering. Antalet anmälda händelser är 60 stycken. Nio olycksfall, 13 tillbud, 13 risk- Den uppkomna övertiden uppstår i stort inom den observationer, 20 övrig avvikelse tre egendom/ operativa delen genom schemaförändringar och säkerhet och två säkerhetsobservationer. Tre av fåtalighet av larm- och ledningsbefäl samt de rapporterade händelserna har bedömts som vakthavande befäl. Under året har användandet allvarliga och anmälts till Arbetsmiljöverket. av tid mot tid i bilaga R i stort upphört på grund 34 Pension Antal anställda Inom räddningstjänsten har heltidsbrandmän som Antalet anställda inom förbundet var vid årets arbetat minst 30 år i räddningstjänsten och 25 år i slut 576 personer. Av dessa var 75 tillsvidare- utryckande tjänst rätt till särskild avtalspension anställda enligt Allmänna bestämmelser (AB) (SAP) från och med 58 års ålder. Hittills i år har och 444 tillsvidareanställda på beredskapstjänst en medarbetare avgått med särskild avtals- mot RiB-avtalet. Antalet visstidsanställda pension. uppgick till 41 personer inom RiB-kåren samt 16 för verksamheten i Östersund. Antalet Sjukfrånvaro visstidsanställda RiB brandmän visar på ett Under året uppgick sjukfrånvaron till 2,6% vilket positivt inflöde av nyanställda. Antalet har ökat är en ökning från i fjol. Förbundet har under sedan motsvarande period i fjol. perioden haft två långtidssjukskrivningar, samt några längre sjukskrivningar som understiger 60 dagar vilket bidrar till att öka den totala sjukfrånvaron. 2025 2024 2023 2022 2021 35 adllätsna latnA Antal anställda 576 568 462 473 467 varav tillsvidareanställda 75 71 60 59 57 varav visstidsanställda 16 16 6 7 9 varav tillsvidareanställda RiB 444 460 385 371 376 varav visstidsanställda RiB 41 21 17 43 25 Räddningsvärn 60-70 60-70 60-70 60-70 60-70 Långtidssjuka 2 2 0 1 3 Könsfördelning Kvinnor (tillsvidare & visstid) 90 88 67 70 65 Män (tillsvidare & visstid) 486 480 395 403 402 Kvinnor i % 15,6 15,5 14,5 14,8 13,9 Män i % 84,4 84,5 85,5 85,2 86,1 oravnårfkujS Sjukfrånvaro i % (heltid) 2,6 2,2 2,2 2,7 3,0 varav långtidssjuka i % 34,1 36,8 0 36,6 58,1 Kvinnor i % 1,9 1,1 2,4 1,1 2,5 Män i % 2,7 2,3 10,6 2,9 3,8 Åldersindelning (heltid) Yngre än 29 år i % 0,0 4,4 7,8 3,0 4,2 30–49 år i % 3,0 1,1 2,5 2,7 2,4 50 år och äldre i % 2,0 3,8 2,7 2,7 4,0 Balanskravsresultat Enligt kommunallagen skall förbundet ha en god Vid årsbokslutet 2023 fattade direktionen beslutet ekonomisk hushållning. Ett minimikrav för detta om att åberopa synnerliga skäl om att ej återställa är balanskravet. Enligt balanskravet ska det ackumulerade negativa resultatet på totalt - intäkterna överstiga kostnaderna och ett negativt 6 591,4 tkr och att underskotten för 2023 och resultat efter balanskravsjusteringar ska regleras 2022 fick finansieras av det egna kapitalet i under de närmast följande tre åren kopplat mot en enlighet med taget beslut av ägarna. åtgärdsplan. Balanskravsjusteringar innebär bland annat att vissa realisationsvinster inte tas År 2024 redovisade förbundet ett negativt med i bedömningen om årets resultat uppfyller balanskravsresultat efter balanskravsjusteringar balanskravet. på ca -1,6 mnkr. Enligt 11 kap 13§ LKBR kan synnerliga skäl åberopas för att inte återställa Från och med räkenskapsår 2024 avvecklas balanskravsresultatet om det mycket väl kan resultatutjämningsreserven (RUR) under en motiveras utifrån god ekonomisk hushållning. övergångsperiod fram till och med år 2033. Förbundet gjorde bedömningen att synnerliga Samtidigt införs en ny resultatreserv (RER). skäl inte kunde åberopas med anledningen av det Förbundet har inte använt någon resultat- egna kapitalet krympt till att nästan helt bestå av utjämningsreserv då denna var avsedd för ägarnas insatta ägarkapital och att förbundet utjämning av skatteintäkter. Förbundet erhåller behöver bygga upp ett större eget kapitalet medlemsbidrag och omfattas därmed inte av genom genererade vinster framåt. Detta för att reglerna för tillämpning av resultatutjämnings- återskapa en kapitalbuffert för sämre tider och ge reserv. Det innebär att några reserverade medel förbundet en starkare och stabilare ekonomisk av det egna kapitalet för återställning av under- ställning. skott inte finns att tillgå. Även principerna om resultatreserv bygger på en reservering grundad Förbundet redovisar för 2025 ett positivt resultat på erhållna skatteintäkter och generella stats- på 2 153,9 tkr. Efter justering av årets bidrag. Reglerna omfattar därför inte kommunal- realisationsvinster blir balanskravsresultatet vid förbund. årets slut +1 843,9 tkr. Därmed klarar förbundet helt att återställa 2024 års negativa balanskravs- resultat på -1 639,1 tkr. Inga ackumulerade negativa balanskravsresultat finns kvar att återställa. Balanskravsutredning (Tkr) 2025 2024 2023 2022 = Periodens resultat enligt resultaträkningen +2 153,9 -1 639,1 -3 381,8 -2 983,6 - Samtliga realisationsvinster -310,0 0,0 0,0 -226,0 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 0,0 0,0 0,0 + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,0 0,0 0,0 0,0 -/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 = Balanskravsresultat +1 843,9 -1 639,1 -3 381,8 -3 209,6 IB ackumulerade ej återställda negativa resultat -1 639,1 0,0 -3 209,6 0,0 Åberopa synnerliga skäl 0,0 0,0 +6 591,4 - UB ackumulerade ej återställda negativa resultat 0,0 -1 639,1 0,0 -3 209,6 36 Förväntad utveckling De kommande åren kommer välfärdsbehoven öka Trots att den ekonomisk konjunkturen förutspås till följd av den demografiska utvecklingen. Fram bli bättre nästa år av att hushållen ökar sin till 2030 bedömer SCB att antalet äldre kommer konsumtion. stigande reallöner, lägre att öka kraftigt samtidigt som befolkningen i räntekostnader och utökad finanspolitik bedöms arbetsför ålder inte kommer att öka i alls samma lågkonjunkturen att kvarstå. Förbundet står takt. Det kommer att påverka utvecklingen av fortsatt inför flera stora finansiella utmaningar. I skatteintäkter och tillgången till personal. Men budgeten för 2026 har många kostnader kunnat det ger även en förskjutning av riskbilden där räknats upp men budgeten är fortsatt snäv i riskgrupper finns utspridda på flera platser i kanterna. Högre priser på utrustning och längre samhället. Det ställer i sin tur krav på leveranstider skapar en utmanande situation för prioritering, effektivisering och utveckling av förbundet. Hög omsättning av RiB-personal som verksamheter och arbetssätt i kommunerna. Det slutar innebär fortsatt höga återrekryterings- gäller även räddningstjänsten som är en viktig del kostnader av ny personal. Ökat antal larm i av den kommunala verksamheten. förbundet har gett högre utryckningskostnader. Förbundet behöver fortsätta ombyggnationen av Även om den traditionella verksamheten, att fler brandstationer med högre hyreskostnader reaktivt rycka ut och snabbt vara på plats när en som följd. Pensionskostnadernas variation mellan olycka har skett, fortsatt kommer att vara en åren innebär en stor resultatpåverkan. viktig grund i uppdraget kommer även kraven på Investeringsnivån behöver höjas för att klara av att arbeta mer förebyggande och långsiktigt att prisökningar på fordon och utrustning för att öka. Att komma in tidigare och arbeta bibehålla nuvarande nivå. Furulund har fått en ny förebyggande i samhällsplaneringen och skolbyggnad men behöver fortsatt vidare samhällsbyggandet kommer att bli viktigare för utvecklas till att bli ett modernt övningsområde. att kunna möta en mer komplex tillvaro med Även övningsområdet i Undersåker behöver klimatförändringar och demografiska förvaltas. Högre investeringar medför högre utmaningar. Det innebär att räddningstjänsten avskrivningskostnader som ska finansieras i kommer att behöva möta nya utmaningar driften samtidigt som den egna likviditeten ska samtidigt som vi behöver bevara förmågan till räcka till och även klara av amorteringar mot akuta räddningsinsatser. reverslån. Det finns också många omvärldsfaktorer som Årets plusresultat stärker förbundets ekonomi och påverkar räddningstjänsten. Dels påverkar den ökar det egna kapitalet till ca 8,4 mnkr. Den utdragna lågkonjunkturen som ger både negativa trenden med fem år av underskott är förbundet och våra medlemskommuner stora bruten, men ekonomin är fortsatt svag och kräver ekonomiska utmaningar. Men kanske framför allt fortsatta överskott de närmaste åren för att påverkas vi av Rysslands invasion av Ukraina förbundet ska uppnå en högre soliditet och en som, utöver det förändrade säkerhetspolitiska stabilare ekonomisk ställning. läget, finansiell instabilitet och ökade priser, sätter ljuset på behovet av att återuppbygga det Förbundet kommer under 2026 att följa svenska totalförsvaret. Svensk kommunal omvärldsläget noga och vara beredda på att räddningstjänst är en av de absolut viktigaste hantera flera olika typer av händelseutvecklingar hörnstenarna i det svenska totalförsvaret och de som kan påverka verksamheten och ekonomin. närmaste åren kommer påverkas av återuppbyggnaden i stor utsträckning. Det förändrade säkerhetspolitiska omvärldsläget kommer därigenom ställa nya och utökade krav på räddningstjänsten som samhällsviktig verksamhet vid kris, höjd beredskap och ytterst krig. Detta gör att de kommande åren kommer bli utmanande och svårförutsägbara när det kommer till ekonomiska prognoser. 37 Drifts- och investeringsredovisning Driftredovisning Årets resultat Verksamhetens kostnader Förbundet redovisar för året ett positivt resultat Utfallet för verksamhetens kostnader blev ca på ca 2,2 mnkr. Ett resultat som stärker 198,3 mnkr, vilket är ca 4,3 mnkr högre än förbundets ekonomi och som är 700 tkr bättre än budget. Det högre utfallet beror framför allt av den prognos på +1,5 mnkr som lämnades per 3,3 mnkr i anskaffningskostnader för larmkläder augusti. Bland de största positiva förklaringarna vars kostnad ersattes av MSB. Utfallet för finns framförallt ett nytt bidrag från MSB om personalkostnaderna blev lägre än budget, främst utökat stöd inför höjd beredskap med 450 tkr/år av vakanta tjänster och högre sjukfrånvaro inom som kom under våren, högre RUHB-utbildnings- heltiden. Lägre kostnader finns även för intäkter på ca 340 tkr och bidragspengar från beredskapsersättning, OB-ersättning, material- Omställningsfonden på 600 tkr. För i år kom vårdstimmar och utbildningar mot MSB. Men även ett riktat bidrag från MSB för inköp av ett högre personalkostnader finns för timanställda närlager för larmkläder/skyddsutrustning för vikarier, övertid, sjuklön, övning och utbildning, uppsättningar till 120 personer för max 3,6 mnkr. vakansersättning och högre utryckningskostnader Förbundet nyttjade ca 3,3 mnkr och ersättningen av fler larm. Utfallet för pensionskostnaderna betalades ut utifrån redovisad kostnad. Av blev näst intill enligt budget. Lokalkostnaderna händelser med negativ påverkan sticker blev högre än budget främst högre el- och framförallt sommarens många bränder ut. Ingen fjärrvärmekostnader men även av högre lokal- av bränderna var kostnadsmässigt i storleks- hyror, lokalvård och VA-kostnader. Bland ordningen att de berättigade till ersättning från fordonskostnaderna finns främst högre kostnader MSB. Enbart på antalet utryckningstimmar för fordonsreparationer, fordonsmodifieringar uppgick kostnaden för bränderna till ca 600 tkr. och drivmedel. Inom driftkostnaderna finns det Men bränderna innebar även högre kostnader för främst högre kostnader för enklare inventarier, inre systemledning, drivmedel och material- datorer, verkstadsmaterial, rökskydd, förbrukning. vattenlivräddning, skyddskläder, IT-bevakning samt felavhjälpning av vårt digitala Verksamhetens intäkter utalarmeringssystem. Under övriga främmande Verksamhetens intäkter uppgår till 23,9 mnkr, tjänster finns främst fördyringar för verksamhets- vilket är ca 6,2 mnkr högre än budget. Utfallet system, dataprogram och tjänsteköp av inre beror främst av högre bidrag från MSB men även systemledning. av högre intäkter i samband med larm för externa arbeten och försäljning av verksamhet, bland Avskrivningar annat skickades personalförstärkning till en Utfallet för avskrivningskostnaderna blev ca 8,3 skogsbrand i Jokkmokks kommun vars kostnad mnkr vilket är ca 200 tkr lägre än budget. Det debiterades under hösten. Högre intäkter finns lägre utfallet beror på att fler investeringar även för tillstånd, sålda utbildningar, automat- färdigställts under senare delen av året. larm och avtal automatlarm. Glädjande var att bidragsintäkterna från MSB för RUHB- Finansnetto utbildningarna för RiB och värnpersonal blev Finansnettot blev ca 1 mnkr vilket är ca 150 tkr högre än budgeterat för året då utbildnings- lägre än budget av högre ränteintäkter på likvida tillfällena visade på mycket högt deltagande. medel. Lägre intäkter finns för tillsyner och IVPA-larm. Även bidraget för pensioner Östersunds kommun lämnar för särskild avtalspension (SAP) blev lägre än budgeterat enligt KPA:s december- beräkning. 38 Driftutfall Driftredovisning Utfall Avvikelse Utfall (Tkr) Not 2025-12-31 Årsbudget mot budget 2024-12-31 Intäkter Tillsyn & tillstånd 2 1 696,3 1 868,1 -171,9 1 369,0 Automatlarm 2 6 378,5 6 032,3 346,3 6 161,2 Externa arbeten 2 1 187,2 710,0 477,2 869,3 Försäljning verksamhet 2 3 116,4 2 410,8 705,5 2 732,4 IVPA 2 1 008,9 1 120,0 -111,1 1 240,4 Utbildning 2 2 134,4 2 000,0 134,4 2 096,6 Övr bidrag & intäkter 2+8 8 373,9 3 517,0 4 856,9 10 214,9 Medlemsbidrag 5 184 499,0 184 500,7 -1,7 177 029,0 Bidrag pensioner 5 1 347,7 1 495,0 -147,3 2 146,3 Intäkter totalt 209 742,3 203 654 6 088,3 203 859,2 Kostnader Personal 3 132 669,9 135 783,4 -3 113,5 125 105,0 Pensioner 3 9 895,4 9 868,6 26,8 16 411,6 Lokaler 3 25 080,9 24 289,3 791,6 23 286,7 Fordon 3 5 997,0 4 697,2 1 299,8 6 106,2 Driftkostnader 3 16 844,5 12 479,7 4 364,7 12 648,7 Övr främmande tjänster 3 7 790,9 6 871,7 919,2 10 565,1 Avskrivningar 4 8 294,4 8 500,0 -205,6 8 495,4 Finansnetto 6+7 1 015,5 1 164,0 -148,5 2 879,4 Kostnader totalt 207 588,4 203 654,0 3 934,4 205 498,2 Årets resultat 2 153,9 0,0 2 153,9 -1 639,1 Utfall Förbunds- Verksam- Före- Räddning 2025-12-31 Direktion ledning hetsstöd byggande Insats Teknik Övning & & & Rädd- (Tkr) ledning logistik utbildn RiB Heltid ning Intäkter Verksamhetens intäkter 0,0 4 086,9 75,0 5 504,0 477,9 3 061,5 345,9 285,6 4 138,2 5 354,3 S:a intäkter 0,0 4 086,9 75,0 5 504,0 477,9 3 061,5 345,9 285,6 4 138,2 5 354,3 Kostnader Löne- ersättningar 598,2 7 002,8 3 111,5 8 754,9 3 234,0 3 239,5 75 228,4 26 648,5 5 428,5 7 005,0 Verksamhetens kostnader 25,4 26 030,4 667,3 206,3 15 356,8 736,2 1 693,9 463,6 3 585,2 248,6 Administrativa tjänster 0,0 2 854,3 632,0 82,8 2 314,6 58,8 1 145,2 181,6 360,2 72,5 S:a kostnader 623,6 35 887,5 4 410,7 9 044,0 20 905,4 4 034,5 78 067,5 27 293,7 9 373,9 7 326,1 S:a utfall 623,6 31 800,6 4 335,8 3 540,0 20 427,5 973,0 77 721,6 27 008,1 5 235,7 1 971,8 Avvikelse mot budget -3,6 -715,9 93,2 -1 030,8 -1 933,8 2 715,3 4 812,3 1 061,8 -28,7 2 276,0 39 Driftutfall per avdelning Investeringsredovisning Förbundets investeringar används till på de leasade skolhusmodulerna på Furulund övervägande del till reinvesteringar. Av årets såsom installation av vattenburen värme, ny genomförda investeringar har samtliga teknikutrustning, möbler och en robustare finansierats med egna medel och utan lån. Av fastighetsgrund. Överförda investeringsmedel 2025 års investeringsram på 8,0 mnkr har ca 6,8 från 2023 och 2024 har använts till avsedda mnkr använts. Ej förbrukade medel uppgår till projekt såsom inköp av motorsprutor och till att ca 1,2 mnkr. I tabellen nedan framgår årets slutföra skolhusprojektet på Furulund. aktiverade investeringar och utfall mot budget. Direktionen beslutade i slutet av året att Av årets planerade investeringar är huvuddelen omdisponera 1 450 tkr av 2025 års investerings- genomförda medan tre projekt har utgått. Under budget. Omdisponeringen avsåg finansiering av året har omprioriteringar skett och medel har tre projektfördyringar och tre nya investerings- omdisponerats till att finansiera fördyringar men projekt som inte hann genomföras under året. De även extra beställningar av klippverktyg, kvarstående medlen på 1 170 tkr förs över till lyftkuddar, motorsprutor och förbättringsåtgärder 2026 års investeringsram. Investeringsram Utfall Årsbudget Omdisponerad Avvikelse Investeringsprojekt (Tkr) 2025-12-31 2025 budget mot budget Brand- & räddningsfordon Släckbil (Bas-bil) – utgått 0,0 750,0 0,0 0,0 Lastväxlare/flak – utgått 0,0 500,0 0,0 0,0 Skåplastbil 339,8 210,0 348,0 8,2 Pickup 531,5 500,0 500,0 -31,5 Personbil 391,2 400,0 400,0 8,8 YB/FIP/FIB-bil 700,0 800,0 800,0 100,0 Transportbil 730,6 670,0 670,0 -60,6 Utköp av fem leasade fordon 1 298,8 1 275,0 1 275,0 -23,8 IT-utrustning Servrar 118,3 150,0 150,0 31,7 Räddningsmaterial Rökskydd 578,4 800,0 800,0 221,6 Motorsprutor 179,3 0,0 134,0 -45,3 Dräkter – utgått 0,0 200,0 0,0 0,0 Lyftkuddar 118,1 0,0 118,0 -0,1 Taksäkring 74,6 100,0 100,0 25,4 Klippverktyg 486,0 120,0 120,0 -366,0 Kompressor 203,0 300,0 300,0 97,0 Fastighet Övningsområde 616,0 200,0 611,0 -5,0 Brandstationer & Värn 295,3 725,0 824,0 528,7 Säkerhet 168,3 300,0 400,0 231,7 Kontorsinventarier 0,0 450,0 450,0 Summa investeringar 2025 Summa 6 829,2 8 000,0 8 000,0 1 170,8 Överförda investeringar Motorsprutor & tankar 651,0 651,0 651,0 0 från 2024 Förbättringsåtgärder Furulund 907,0 907,0 907,0 0 Överförda investeringar från 2023 Utveckling Furulund 1 400,0 1 400,0 1 400,0 0 Summa investeringar totalt 9 787,2 10 958,0 10 598,0 1 170,8 40 Finansiella rapporter Resultaträkning Resultaträkning Utfall Avvikelse Utfall (Tkr) Not 2025-12-31 Årsbudget mot budget 2024-12-31 Verksamhetens intäkter 2+8 23 895,6 17 658,3 6 237,3 24 683,9 Verksamhetens kostnader 3 -198 278,5 -193 990,0 -4 288,5 -194 123,4 Avskrivningar 4 -8 294,4 -8 500,0 205,6 -8 495,4 Verksamhetens nettokostnader -182 677,3 -184 831,7 2 154,4 -177 934,9 Medlemsbidrag 5 184 499,0 184 500,7 -1,7 177 029,0 Bidrag pensioner 5 1 347,7 1 495,0 -147,3 2 146,3 Verksamhetens resultat 3 169,4 1 164,0 2 005,4 1 240,4 Finansiella intäkter 6 670,2 520,0 150,2 912,6 Finansiella kostnader 7 -1 685,7 -1 684,0 -1,7 -3 792,0 Resultat efter finansiella poster 2 153,9 0,0 2 153,9 -1 639,1 Extraordinära poster (netto) 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 2 153,9 0,0 2 153,9 -1 639,1 Balansräkning Bokslut Bokslut (Tkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier 9 56 382,1 54 970,8 Finansiella anläggningstillgångar 10 13 177,7 14 476,2 Summa anläggningstillgångar 69 559,8 69 447,0 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 11 32 042,3 59 025,0 Kassa & Bank 12 39 614,8 7 973,6 Summa omsättningstillgångar 71 657,1 66 998,6 Summa tillgångar 141 216,9 136 445,6 Eget kapital Eget kapital 13 8 411,1 6 257,1 - därav periodens resultat 2 153,9 -1 639,1 Avsättningar Avsättningar 14 44 833,0 45 408,4 Skulder Långfristiga skulder 15 10 801,1 13 887,2 Kortfristiga skulder 16 77 171,7 70 892,9 Summa skulder 87 972,8 84 780,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 141 216,9 136 445,6 41 Kassaflödesanalys Bokslut Bokslut (Tkr) Not 2025-12-31 2024-12-31 Löpande verksamhet Årets resultat 13 2 153,9 -1 639,1 Inbetalning eget kapital 0,0 964,8 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 4 8 294,4 8 495,4 Nedskrivningar 4 0,0 0,0 Gjorda avsättningar 14 -575,3 8 944,2 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring kortfristiga fordringar 11 26 982,6 2 061,0 Förändring kortfristiga skulder 16 6 278,8 -265,8 Kassaflöde från löpande verksamhet 43 134,4 18 560,6 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar 9 -9 705,7 -25 061,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -9 705,7 -25 061,2 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån 0,0 0,0 Ökning/minskning långfristiga fordringar 10 1 298,5 -447,3 Ökning/minskning långfristiga skulder 15 -3 085,9 13 887,2 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -1 787,4 13 439,8 Årets kassaflöde 12 31 641,2 6 939,2 Likvida medel vid årets början 12 7 973,6 1 034,4 Likvida medel vid årets slut 12 39 614,8 7 973,6 Noter Not 1. Redovisningsprinciper Allmänt Jämförelsestörande poster Lagen om kommunal bokföring och redovisning Särredovisas när dessa förekommer i not till stadgar bland annat att bokföring och redovisning respektive post i resultaträkningen och /eller ska ske enligt god redovisningssed. Innebörden i finansieringsanalysen. Som jämförelsestörande detta bestäms och utvecklas genom nya och betraktas betydande poster som är sällan före- förändrade rekommendationer och lagar eller kommande. genom att ny praxis uppstår. Förutom att redovisningen ska vara rättvisande finns övriga Periodisering vägledande principer såsom försiktighets- och I allt väsentligt har kostnader och intäkter öppenhetsprincipen. Årsredovisningen är hänförliga till redovisningsåret bokförts som upprättad enligt Lagen om kommunal bokföring sådana, det vill säga periodiserats. Fordringar har och redovisning (LKBR). Förbundet följer i all upptagits till de belopp varmed de beräknas väsentlighet rekommendationerna från Rådet för inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till kommunal redovisning (RKR). Vissa avvikelser anskaffningsvärde där inget annat anges. förekommer och är omnämnda nedan. 42 Materiella anläggningstillgångar Pensionsskuld Den ekonomiska livslängden för en anläggnings- Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld tillgång ska uppgå till minst tre år och som Jämtlands Räddningstjänstförbund har till anskaffningsvärdet till minst ett basbelopp. arbetstagare och pensionstagare. Den samlade Anläggningstillgångar har upptagits till pensionsskulden, inklusive löneskatt återfinns anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga under raderna avsättningar för pensioner och avskrivningar det vill säga lika stora nominella kortfristiga skulder. Skuldökningen redovisas belopp varje år. Avskrivningar av anläggnings- under verksamhetens kostnader förutom den tillgångar görs efter en bedömning av tillgångens finansiella delen som redovisas under finansiella nyttjandeperiod. Avskrivning börjar när kostnader. anläggningarna tas i bruk. Komponent- avskrivning tillämpas fr.o.m 2017 för tillgångar Pensionsrätt som inarbetats före 2004 och som där skillnaden i värdeförbrukningen av betydande vid förbundsbildningen övergick till anställning i komponenter är väsentlig. Avskrivningstiderna Jämtlands Räddningstjänstförbund bekostas av som följs är med utgångspunkt från RKR:s medlemskommunerna. Detta innebär att idéskrift om avskrivningar. Följande förbundets pensionsskuld redovisas helt och avskrivningstider tillämpas: hållet i balansräkningen.  IT-utrustning 3-5 år. Värdering och upplysningar om  Maskiner 5-10 år. pensionsförpliktelser  Inventarier 10-20 år. Rekommendationen RKR 10 Värdering och  Räddningsmaterial och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar kommunikationsutrustning 10-20 år. hur pensionsförpliktelser skall värderas i den  Brand- och räddningsfordon (tunga fordon) kommunala redovisningen. KPA:s beräkning 10-20 år. (RIPS) har använts för att ta fram skuldens  Terrängfordon, pickups, personbilar (lätta storlek. fordon) och släpvagnar 5-10 år. Långfristiga skulder För komponentavskrivning på verksamhets- Under långfristiga skulder redovisas reverslån för fastigheter tillämpas följande avskrivningstider: övertagna tillgångar mot tillkomna medlems-  Stomme ca 80-120 år. kommuner. Lånen löper på tio års amorterings-  Yttertak ca 20-40 år. takt.  Fasad ca 30-50 år. Redovisning av hyres-/leasingavtal  Fönster 20-40 år. Förbundet följer inte RKR:s rekommendation  Installationer VVS, el, ventilation ca 15-40 år. nummer fem kring redovisning av hyres-  Inre ytskikt 10-20 år. /leasingavtal då samtliga avtal har klassificerats  Markanläggningar 15-30 år. som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar har värderats till lägsta värdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. Kundfordringar äldre än ett år har värdereglerats. Kravåtgärder fullföljs även beträffande nedskrivna kundfordringar. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden, det vill säga skulden till personalen för sparade semesterdagar och okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. I skulden ingår även arbetsgivaravgifter. I delårsrapporten har ingen bokning skett mot förändringen av komp- och semesterlöneskuld. 43 Not 2. Verksamhetens intäkter (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Taxor och avgifter 9 262,0 8 399,6 Hyror och arrenden 173,6 191,0 Bidrag* 7 735,1 8 858,1 Försäljning av verksamhet 6 259,7 6 069,5 Realisationsvinster försäljning anläggningstillgångar 310,0 0,0 Övriga intäkter 155,2 1 165,7 Summa 23 895,6 24 683,9 * Varav ersättning IT-attack - 2 200,0 Not 3. Verksamhetens kostnader (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Löner och ersättningar 100 277,6 94 794,7 Sociala avgifter 31 062,5 29 086,7 Pensionskostnader 9 895,4 16 411,6 Övriga personalkostnader 1 329,8 1 223,6 Lokalkostnader 25 080,9 23 286,7 Hyra och leasing av fordon och maskiner 222,7 129,8 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 8 326,0 5 700,8 Kontorsmaterial och trycksaker 103,2 67,8 Reparationer och underhåll av fordon och maskiner 4 555,2 4 562,6 Tele-, IT-kommunikation och postbefordran 3 442,3 3 089,1 Kostnader transporter och resekostnader 3 102,3 3 055,9 Övriga främmande tjänster* 7 790,9 10 565,1 Försäkringspremier och riskkostnader 1 054,5 876,2 Avgifter och övriga verksamhetskostnader 2 035,2 1 272,7 Summa 198 278,5 194 123,4 * Varav kostnad IT-attack - 2 200,0 Not 4. Avskrivningar (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivning immateriella tillgångar 0,0 0,0 Avskrivning byggnader och anläggningar 174,2 168,6 Avskrivning fordon, utrustning, maskiner och inventarier 8 120,2 8 326,8 Nedskrivning/återföring byggnader och anläggningar 0,0 0,0 Summa av- och nedskrivningar 8 294,4 8 495,4 Not 5. Medlemsbidrag (Tkr) Ägarandel 2025-12-31 2024-12-31 Bergs kommun 8,99% (10,44%) 15 199,0 14 307,0 Bräcke kommun 7,08% (8,23%) 12 108,0 11 429,0 Härjedalens kommun 15,90% (18,47%) 26 161,0 24 565,0 Krokoms kommun 12,28% (14,27%) 22 458,0 21 258,0 Strömsunds kommun 11,76% (13,66%) 20 397,0 19 317,0 Ragunda kommun 6,95% (8,07%) 11 639,0 10 948,0 Åre kommun 13,92% 23 943,0 24 640,0 Östersunds kommun 23,12% (26,86%) 52 594,0 50 565,0 Östersunds kommun, särskild avtalspension (SAP) 1 347,7 2 146,3 Summa 100,00 % 185 846,7 179 175,3 44 Not 6. Finansiella intäkter (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ränta, likvida medel 670,2 912,6 Summa 670,2 912,6 Not 7. Finansiella kostnader (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ränta på lån 20,8 7,4 Ränta på pensionskostnader 1 631,5 3 743,9 Bankkostnader och övrig räntekostnad 33,4 40,7 Summa 1 685,7 3 792,0 Not 8. Jämförelsestörande poster (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Bidrag MSB/år planeringsresurs för höjd beredskap 2024-2028 1 000,0 1 000,0 Bidrag MSB/år om utbildningsresurs 2025-2028 500,0 0,0 Bidrag MSB/år om utökat stöd inför höjd beredskap 2025-2028 450,0 0,0 Bidrag MSB till närlager för larmkläder/skyddsutrustning 2025 3 275,2 0,0 Bidrag MSB utbildningar RUHB 837,8 664,5 Ersättning IT-attack 0,0 2 200,0 Summa 6 063,0 3 864,5 Not 9. Maskiner, inventarier och fordon (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärde 154 019,2 127 430,5 Årets anskaffningar enligt investeringsplan 9 787,2 11 158,6 Årets anskaffningar från Åre kommun 0,0 15 430,2 Försäljning/utrangeringar -623,1 0,0 Utgående anskaffningsvärden 163 183,3 154 019,2 Ingående avskrivningar -99 129,8 -90 634,4 Årets avskrivningar -8 294,4 -8 495,4 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Försäljning/utrangeringar 623,1 0,0 Utgående avskrivningar -106 801,1 -99 129,8 Pågående investeringar 0,0 81,5 Bokfört värde för investeringar 56 382,1 54 970,9 * Varav anskaffningar som belastat likviditeten under perioden 9 705,7 25 061,2 Not 10. Finansiella anläggningstillgångar (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Långfristig fordran Östersund, särskild avtalspension (SAP) 13 177,7 14 476,2 Summa 13 177,7 14 476,2 Not 11. Kortfristiga fordringar (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar 17 434,4 48 981,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 958,8 5 227,1 Momsfordran 1 765,1 2 398,4 Skattekonto 3 651,8 990,5 Kortfristig fordran SAP 2 232,2 1 427,1 Summa 32 042,3 59 025,0 45 Not 12. Kassa och bank (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Stationskonton 137,4 131,8 Koncernkonton, Östersunds kommun* 39 477,4 7 841,8 Summa 39 614,8 7 973,6 * 32 127,5 tkr. avser fem förskotts inbetalda medlemsbidrag kv 1 2026 i dec. Not 13. Eget kapital (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ingående eget kapital 6 257,1 6 931,5 Varav ackumulerade vinstmedel 756,0 2 395,5 Varav ägarkapital Bergs kommun 75,0 75,0 Varav ägarkapital Bräcke kommun 94,0 94,0 Varav ägarkapital Härjedalens kommun 1 433,0 1 433,0 Varav ägarkapital Krokoms kommun 650,0 650,0 Varav ägarkapital Strömsunds kommun 626,0 626,0 Varav ägarkapital Ragunda kommun 430,0 430,0 Varav ägarkapital Östersunds kommun 1 228,0 1 228,0 Inbetalt ägarkapital Åre kommun 0,0 964,7 Årets resultat 2 153,9 -1 639,1 Utgående eget kapital 8 411,1 6 257,1 Not 14. Avsättningar (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Ingående avsättning 45 408,3 36 464,1 Pensionsutbetalningar -2 290,0 -1 480,0 Ny intjänad pension 569,0 5 697,0 Ändrat livslängdsantagande i RIPS 0,0 0,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 1 314,0 3 012,0 Förändring av löneskatt -113,3 1 746,0 Övrig post -55,0 -30,8 Utgående avsättning 44 833,0 45 408,3 Not 15. Långfristiga skulder (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Långfristig skuld Åre kommun 10 801,1 13 887,2 Summa 10 801,1 13 887,2 Not 16. Kortfristiga skulder (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 12 719,9 4 153,4 Övriga kortfristiga skulder 1 276,9 1 501,2 Personalens källskatt 0,0 2 539,3 Skatteskuld/fordran 675,3 0,0 Semester & löneskuld, komptid inkl sociala avgifter 3 863,2 3 700,6 Upplupna sociala avgifter 0,0 2 514,0 Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension 8 234,7 7 935,2 Kortfristig del av långfristig skuld till Härjedalens kommun 0,0 0,0 Kortfristig del av långfristig skuld till Åre kommun 1 543,0 1 543,0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 48 858,6 47 006,2 Summa 77 171,7 70 892,9 Not 17. Kostnader för verksamhet och räkenskapsrevision (Tkr) 2025-12-31 2024-12-31 Sakkunnigt biträde 80,0 40,0 Förtroendevalda revisorer 71,3 76,1 Summa revisionskostnader 151,3 116,1 46 Revisionsberättelse 2025 47 Jämtlands Räddningstjänstförbund 063-14 80 00 info@rtjamtland.se www.rtjamtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund Organisationsnummer: 222000-1560 48 Revisorerna i Jämtlands Räddningstjänstförbund Till Kommunfullmäktige i: Bergs kommun Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Åre kommun Östersunds kommun Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits inom kommunalförbundet (organisationsnummer 222000-1560) och av dess direktion. I vårt arbete har vi biträtts av Östersunds kommuns revisionskontor. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Direktionen ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundsordningen. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll i huvudsak har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet i huvudsak är förenligt med de finansiella mål som direktionen fastställt avseende god ekonomisk hushållning medan två av tre verksamhetsmål uppfylls. Vår sammantagna bedömning är att förbundet uppnår en god ekonomisk hushållning för 2025. Vi bedömer att förbundet uppfyller balanskravet för 2025. Förbundet har inga negativa balanskravsresultat som ska återställas. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogade rapporter. Östersund 2025, datum enligt digital signering Kjell Svantesson Melker Kjellgren Håkan Lindström Kjell Svantesson Melker Kjellgren Håkan Lindström Till revisionsberättelsen hör bilagorna: - Granskning av årsredovisning 2025 - Granskning av delårsrapport 2025-08-31 - Grundläggande granskning av Jämtlands Räddningstjänstförbund Signatur: Kjell Svantesson Signatur: Melker Kjellgren Kjell Svantesson (3 mars 2026 10:36:30 GMT+1) Melker Kjellgren (4 mars 2026 15:24:51 GMT+1) E-post: kjell.svantesson@ostersund.se E-post: melker.kjellgren@stromsund.se Signatur: E-post: hakan.lindstrom@politiker.ragunda.se Revisionsberättelse 2025 Ny Slutgiltig revideringsrapport 2026-03-04 Skapad: 2026-03-03 Av: Anneth Nyqvist (anneth.nyqvist@ostersund.se) Status: Signerat Transaktions-ID: CBJCHBCAABAAODapQ0YvWck3rvs-1oGivzUCiYWkNwlA ”Revisionsberättelse 2025 Ny” – historik Dokumentet skapades av Anneth Nyqvist (anneth.nyqvist@ostersund.se) 2026-03-03 - 08:53:16 GMT Dokumentet skickades med e-post till kjell.svantesson@ostersund.se för signering 2026-03-03 - 08:53:20 GMT Dokumentet skickades med e-post till melker.kjellgren@stromsund.se för signering 2026-03-03 - 08:53:20 GMT Dokumentet skickades med e-post till hakan.lindstrom@politiker.ragunda.se för signering 2026-03-03 - 08:53:20 GMT E-postmeddelandet har visats av kjell.svantesson@ostersund.se 2026-03-03 - 09:35:33 GMT Signerare kjell.svantesson@ostersund.se angav namnet Kjell Svantesson vid signering 2026-03-03 - 09:36:28 GMT Dokumentet har e-signerats av Kjell Svantesson (kjell.svantesson@ostersund.se) Signaturdatum: 2026-03-03 - 09:36:30 GMT – Tidskälla: server E-postmeddelandet har visats av hakan.lindstrom@politiker.ragunda.se 2026-03-03 - 11:07:32 GMT Signerare hakan.lindstrom@politiker.ragunda.se angav namnet Håkan Lindström vid signering 2026-03-03 - 11:09:20 GMT Dokumentet har e-signerats av Håkan Lindström (hakan.lindstrom@politiker.ragunda.se) Signaturdatum: 2026-03-03 - 11:09:22 GMT – Tidskälla: server E-postmeddelandet har visats av melker.kjellgren@stromsund.se 2026-03-04 - 14:23:38 GMT Signerare melker.kjellgren@stromsund.se angav namnet Melker Kjellgren vid signering 2026-03-04 - 14:24:49 GMT Dokumentet har e-signerats av Melker Kjellgren (melker.kjellgren@stromsund.se) Signaturdatum: 2026-03-04 - 14:24:51 GMT – Tidskälla: server Avtal har slutförts. 2026-03-04 - 14:24:51 GMT REVISIONSRAPPORT GRANSKNING AV ÅRSREDOVISNING 2025 Jämtlands Räddningstjänstförbund Revisionskontoret Revisionsrapport 2 (12) 2026-03-02 Dnr: Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING ............................................................................................... 3 2 INLEDNING/BAKGRUND ....................................................................................... 4 2.1 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING ............................................ 4 2.2 REVISIONSKRITERIER ...................................................................................... 4 2.3 METOD ................................................................................................................. 4 3 RESULTAT AV GRANSKNINGEN ............................................................................ 5 3.1 VERKSAMHETENS UTFALL, FINANSIERING OCH EKONOMISKA STÄLLNING .......................................................................................................... 5 3.1.1 Förvaltningsberättelse ...................................................................................... 5 3.1.2 Drift- och investeringsredovisning .................................................................. 6 3.1.2.1 Driftredovisning ......................................................................................... 6 3.1.2.2 Investeringsredovisning ............................................................................ 7 3.2 MÅL MED BETYDELSE FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING .................. 8 3.2.1 Finansiella mål ................................................................................................ 8 3.2.2 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning ........................................... 8 3.3 BALANSKRAVSRESULTAT ................................................................................. 9 3.4 RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER ........................................................................ 10 3.4.1 Resultaträkning .............................................................................................. 10 3.4.2 Balansräkning ................................................................................................. 10 3.4.3 Kassaflödesanalys ........................................................................................... 10 3.4.4 Iakttagelser räkenskaper ................................................................................ 11 3.5 REDOVISNINGSPRINCIPER ............................................................................. 11 3.6 INTERN KONTROLL I RÄKENSKAPERNA ....................................................... 11 4 BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER ....................................................... 12 Revisionskontoret Revisionsrapport 3 (12) 2026-03-02 Dnr: 1 SAMMANFATTNING På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Jämtlands Räddningstjänstförbund har revisionskontoret Östersunds kommun granskat förbundets årsredovisning för 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för 2025. Negativt balanskravsresultat Förbundet redovisar ett positivt balanskravsresultat för 2025 motsvarande 1,8 mnkr. Ef- tersom förbundet hade budgeterat med ett nollresultat är budgetavvikelsen lika med re- sultatet. Vi bedömer att förbundet uppfyller balanskravet för 2025. Förbundet har inga ackumule- rade negativa balanskravsresultat att återställa. God ekonomisk hushållning Enligt bestämmelser i kommunallagen ska fullmäktige/direktionen i budgeten ange finan- siella mål och verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av direktionen beslutade målen. Av de finansiella målen bedöms merparten av målen var uppfyllda. Två av de sex målen är tydligt uppfyllda, ett är delvis uppfyllt, ett är inte uppfyllt medan det utifrån hur målen är formulerade är svårt att göra någon bedömning av övriga två mål. När det gäller verksam- hetsmålen uppfylls två av tre mål medan det saknas bedömningskriterier för det tredje målet. Mot bakgrund av det positiva resultat för 2025 instämmer vi i direktionens bedöm- ning att förbundet når en god ekonomisk hushållning för 2025 Rättvisande räkenskaper Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande med undantag av att förbundet inte följer RKR R 5 gällande operationell och finansiell leasing. Revisionskontoret Revisionsrapport 4 (12) 2026-03-02 Dnr: 2 INLEDNING/BAKGRUND Enligt kommunallagen ska revisorerna granska om räkenskaperna är rättvisande vilket in- nebär att den externa redovisningen ger en rättvisande bild av resultat och ställning och att årsredovisningen är upprättade i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed. Granskningen innehåller även en uppföljning av att rekommendationer från RKR (Rådet för kommunal redovisning) har följts. Vidare ska revisorerna bedöma om resultatet i års- redovisningen är förenligt med de mål som direktionen beslutat om. Revisorernas bedöm- ning ska biläggas årsbokslutet, vilket sker inom ramen för upprättandet av revisionsberät- telsen. För att genomföra detta granskningsuppdrag, och för att med säkerhet kunna uttala sig i ansvarsfrågan, måste revisorerna prioritera och planera sina revisionsinsatser utifrån en bedömning av risk- och väsentlighet. 2.1 SYFTE, REVISIONSFRÅGA OCH AVGRÄNSNING Syfte Syftet med granskningen har varit att ge revisorerna underlag för sin skriftliga bedöm- ning om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisnings- sed samt om resultatet är förenligt med de mål som direktionen beslutat om. Revisionsfrågor Granskningen besvarar följande revisionsfrågor: • Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? • Är resultaten i årsredovisningen förenliga med direktionens fastställda mål för god ekonomisk hushållning. • Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? • Är årsredovisningen upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisnings- sed? Avgränsning Granskningen omfattar 2024. 2.2 REVISIONSKRITERIER Vår bedömning har utgått från: • Kommunallagen (2017:725) • Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • Rådet fört kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer • Direktionens fastställda mål för god ekonomisk hushållning • Fullmäktige- och direktionsbeslut 2.3 METOD Granskningen av årsredovisningen omfattar: - Förvaltningsberättelsens innehåll - God ekonomisk hushållning – redovisning av måluppfyllelse - Analys av nyckeltal av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med direktionens fastställda mål för god ekono- misk hushållning - Analys av resultat- och balansräkning med fokus på väsentliga förändringar mellan åren. Eftersom Åre kommun har tillkommit är 2024 och 2023 inte jämförbara, analyser har därmed utgått från innevarande års budget. - Stickprovsvis granskning av specifikationer till bokslutet med tillhörande underlag. - Intervjuer med berörda tjänstemän. Revisionskontoret Revisionsrapport 5 (12) 2026-03-02 Dnr: 3 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 3.1 VERKSAMHETENS UTFALL, FINANSIERING OCH EKONOMISKA STÄLLNING 3.1.1 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen regleras i LKBR 11 kap och RKR 15 Förvaltningsberättelsen. En- ligt RKR ska det framgå vilket sammanhållet avsnitt i årsredovisningen som utgör förvalt- ningsberättelsen. Vidare framgår att förvaltningsberättelsen ska presenteras före men i omedelbar anslutning till resultat-, balans- och kassaflödesanalys. Förvaltningsberättelsen ska innehålla följande huvudrubriker: - Översikt över verksamhetens utveckling - Den kommunala koncernen - Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning - Händelser av väsentlig betydelse - Styrning och uppföljning av verksamheten - God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning - Balanskravsresultat - Väsentliga personalförhållanden - Förväntad utveckling Iakttagelse Förvaltningsberättelsen återfinns som eget avsnitt enligt RKR R 15. Samtliga rubriker finns med, rubriken ”Den kommunala koncernen” kan inte anses vara tillämpbar inom förbundet och rubriceras istället ”Organisation och verksamhet”. Förvaltningsberättelsen uppfyller i huvudsak den information som krävs enligt lagstift- ning och rekommendationer. Förbundets årsredovisning är omfattande och innehåller de- taljerad information för att ägarna ska kunna ta del av vad som har hänt inom förbundets verksamhet under 2025. Följande noteringar har gjorts: Översikt över verksamhetens utveckling Avsnittet innehåller framförallt uppgifter om den ekonomiska utvecklingen. Den kommunala koncernen Förbundet har valt att ändra denna rubrik till ”Organisation och verksamhet”. Avsnittet innehåller en omfattande beskrivning av organisationen och den verksamhet som har be- drivits under 2025. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Avsnittet innehåller information om pensionsförpliktelser, likviditetsrisker, ränterisker samt lågt eget kapital. Händelser av väsentlig betydelse Under denna rubrik beskrivs väsentliga händelser under 2025, exempelvis har skolbygg- naden på Furulund färdigställts och tagits i bruk, tillkommande resurser från MSB för ar- betet med räddningstjänst under höjd beredskap samt att räddningsavdelningen har för- stärkts. Styrning och uppföljning av verksamheten I detta avsnitt finns en beskrivning av förbundets övergripande styrning, genom styrdoku- ment, förbundsdirektion och förbundsledning. Vidare beskrivs förbundets arbete med den ekonomiska uppföljningen, intern kontroll, styrmodellen och uppföljning av målen. Granskningen av regionens mål återfinns i rapporten ”Grundläggande granskning av Jämtlands Räddningstjänstförbund 2025. Revisionskontoret Revisionsrapport 6 (12) 2026-03-02 Dnr: God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Se avsnitt 3.2. Balanskravsresultat Se avsnitt 3.3. Väsentliga personalförhållanden Förutom de obligatoriska uppgifterna om sjukfrånvaro redovisas uppgifter om arbets- miljö, övertid, pensioner och antalet anställda under denna rubrik. Den totala sjukfrånva- ron som mäts för heltidsanställda har ökat något jämfört med 2024. Vi noterar dock att sjukfrånvaron har ökat något för medarbetare som är mellan 30 och 49 år, medan den minskat för de som är över 50 år. Eftersom antalet heltidsanställda endast är 75 personer kan ett fåtal sjukskrivningar få stor effekt på siffrorna. Förväntad utveckling Avsnittet beskriver både finansiella utmaningar och mer verksamhetsrelaterade utma- ningar, exempelvis kraven på att arbeta mer förebyggande och långsiktigt. 3.1.2 Drift- och investeringsredovisning Drift- och investeringsredovisningen ska enligt LKBR utgöra en egen del i årsredovis- ningen. Kravet i 4 kap 2 § LKBR att årsredovisningen ska upprättas på ett överskådligt sätt medför att sambandet mellan drift- och investeringsredovisningen och årsredovis- ningens övriga delar ska beskrivas överskådligt. I förbundets årsredovisning redovisas drift- och investeringsredovisning separat. Årsredovisning innehåller ingen beskrivning av sambandet mellan drift- och investerings- redovisningen och övriga delar av årsredovisningen. Vi har granskat att utfallet i de olika rapporterna överensstämmer utan anmärkning. 3.1.2.1 Driftredovisning Enligt LKBR 10 kap. 1 § ska driftredovisningen innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som har fastställts för den löpande verksamheten. Av RKR R14 framgår att budgetposterna ska redovisas brutto ifall fullmäktige/direktionen anvisar anslagen i form av intäkter och kostnader. Anvisar fullmäktige/direktionen netto- anslag, kan budgetposterna redovisas netto. Driftredovisningen ska avse senast beslutad budget. I de fall utgiftsbeslut tagits under året ska uppgift lämnas om till vilka belopp och vid vilka tidpunkter budgetposterna justerats. Innevarande och föregående års utfall ska redovisas brutto (intäkter och kostnader), och jämföras med föregående års utfall. Raden summa verksamhet i driftredovisningen överensstämmer med verksamhetens net- tokostnader i resultaträkningen. Utfallet redovisas brutto och jämförs med budget i enlighet med RKR R14. Intäkterna är 6,1 mnkr högre än budgeterat och kostnaderna 4,0 mnkr högre än budgeterat. Då förbun- det har budgeterat med ett nollresultat för 2025 uppgår budgetavvikelsen till +2,1 mnkr för 2025. Den positiva avvikelsen på intäktssidan förklaras främst av högre bidrag från MSB. Revisionskontoret Revisionsrapport 7 (12) 2026-03-02 Dnr: Personalkostnaderna är totalt sett 3,1 mnkr lägre än budgeterat vilket förklaras av vakanta tjänster och högre sjukfrånvaro. Jämfört med föregående år har kostnaderna för månads- avlönade exklusive personalomkostnader ökat med 2,8 mnkr vilket, utöver den årliga lö- nerörelsen, förklaras av att antalet tillsvidareanställda har ökat med fyra tjänster. Lokalkostnaderna är ca 0,8 mnkr högre än budget och 1,7 mnkr högre än föregående år. Förbundet erhöll inför 2025 ett utökat medlemsbidrag med 2,0 mnkr för att täcka ökade hyreskostnader. Lokalkostnaderna är inte upptagna till verklig kostnad i förbundets bud- get vilket innebär att uppräkningen av medlemsbidraget täcker kostnadsökningen men den underliggande budgetavvikelsen på ca 1,0 mnkr kvarstår. Reparation och underhåll av fordon överskrider budgeten med 1,3 mnkr. Kostnaderna är i nivå med föregående år. Budgeten har utökats något mellan åren men vi noterar även här att den största förklaringen till avvikelsen är att budgeten i grunden inte är upptagen till verklig kostnad. Förbundet har fått ersättning från MSB för larmkläder som har fått effekter för både in- täkter och kostnader. Ersättningen redovisas som en jämförelsestörande post. Ingen förändring av budgeten har gjorts under året. 3.1.2.2 Investeringsredovisning Enligt LKBR 10 kap. 2 § ska investeringsredovisningen innehålla en samlad redovisning av förbundets investeringsverksamhet. Av RKR R14 framgår att fleråriga pågående och under året avslutade investeringar ska kunna stämmas av mot beslutade eller beräknade totalut- gifter. Årsredovisningen innehåller en investeringsredovisning som är uppställd i enlighet med RKR R 14. Direktionen beslutade den 12 december 2025 att omdisponera 1 450 tkr av 2025 års inve- steringsbudget. Omdisponeringen avsåg tre nya investeringsprojekt som inte hann ge- nomföras under året. De kvarstående medlen kommer att ombudgeteras till 2026. I övrigt redovisas såväl positiva som negativa avvikelser för de enskilda investeringspro- jekten. Överförda investeringar från 2023 och 2024 har genomförts sin helhet. Investeringsbudgeten för 2025 uppgår till 11,0 mnkr vilket utifrån 2025 års resultat är i nivå med det utrymme som tillskapas genom avskrivningar och årets resultat. Bedömning • Vi bedömer att årsredovisningens håller en god kvalitet när det gäller följsamheten till LKBR och RKR gällande uppställning av förvaltningsberättelse, räkenskapsrap- porter och noter. • Vi bedömer att årsredovisningen lämnar upplysning om verksamhetens utfall, verksamheternas finansiering och den ekonomiska ställningen. • Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som krävs en- ligt lagstiftning och rekommendationer. • Vi bedömer att driftredovisningen redovisar hur utfallet förhåller sig till den bud- get som direktionen fastställt. Driftredovisningen redovisas brutto och jämförelser med föregående år görs vilket är i enlighet med RKR R14. • Vi bedömer att investeringsredovisningen ger en samlad bild av förbundets inve- steringsverksamhet. Revisionskontoret Revisionsrapport 8 (12) 2026-03-02 Dnr: • Överföringen av kvarvarande medel från 2025 medför en utökning av 2026 års in- vesteringsram. Vi menar att förbundet måste beakta att den totala investerings- budgeten för 2026 därmed kommer överstiga det utrymme som tillskapas inom likvida medel under 2026. 3.2 MÅL MED BETYDELSE FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagens bestämmelser ska direktionen i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska be- döma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av direktionen beslutade må- len. Direktionen har bedömt att förbundet uppnår en god ekonomisk hushållning för 2025. 3.2.1 Finansiella mål Direktionen har fastställt sex finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushåll- ning. Mål Utfall Kommentar Det ekonomiska resultatet ska vara i balans Ca 2,2 mnkr. Målet uppfylls. med budgeten. Ambitionen är att årets resul- tat ska vara positivt. Den långfristiga betalningsberedskapen för 6,0 % Soliditeten har ökat från 4,6 förbundet ska öka över tid och soliditeten ska % till 6,0 %. Målet om ök- uppgå till minst 10 %. ning uppfylls delvis. Den kortfristiga betalningsberedskapen, kas- 92,9 % Målet uppfylls inte. salikviditeten, ska motsvara minst 100 % Prognossäkerheten ska vara god +/- 2 %. Prognos 1,5 mnkr Oklart vad procentsatsen ska räknas på. Budgetföljsamheten inom driftverksamheten Intäkter 3 % ska vara god, högst 2 % avvikelse. Kostnader 2 % Budgetföljsamhet för investeringar ska vara Investeringarna är Målet uppfylls. god, högst 0 % i negativ avvikelse. 1,2 mnkr lägre än budgeterat. 3.2.2 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Direktionen har fastställt tre mål för verksamheten som är betydelse för god ekonomisk hushållning. Mål Direktionens kommentar Kommentar Sträva efter en låg personalom- 5,3 % Målet kan inte bedömas då det sättning på våra RiB stationer. är oklart vad som definieras som låg personalomsättning. Både 2024 och 2025 är siffran lägre än 2023. Öka förbundets externa intäkter Intäkter från extern utbildning och Målet uppfylls. Bidrag från MSB brandlarm m.m. borde inte räknas som en extern intäkt inom ramen för det här målet. Minska energiförbrukningen Energiförbrukningen har minskat Målet uppfylls. med 4,6 %. Kostnaderna har dock ökat pga. prishöjningar. Revisionskontoret Revisionsrapport 9 (12) 2026-03-02 Dnr: Bedömning Av de finansiella målen bedöms merparten av målen var uppfyllda. Två av de sex målen är tydligt uppfyllda, ett är delvis uppfyllt, ett är inte uppfyllt medan det utifrån hur målen är formulerade är svårt att göra någon bedömning av övriga två mål. När det gäller verksam- hetsmålen uppfylls två av tre mål medan det saknas bedömningskriterier för det tredje målet. Mot bakgrund av det positiva resultatet för 2025 instämmer vi dock i direktionens bedömning att förbundet når en god ekonomisk hushållning för 2025. 3.3 BALANSKRAVSRESULTAT Enligt kommunallagen 11 kap 5 § ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kost- naderna. Undantag får göras i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsre- serv tas i anspråk enligt 14 §, eller om det finns synnerliga skäl. Ett balanskravsunderskott ska regleras senast tre år efter det har konstaterats i årsredovis- ningen. Direktionen ska anta en åtgärdsplan för hur en reglering ska ske. Enligt prop. 2003/04:105 bör det åtminstone översiktligt framgå av årsredovisningen vilka åtgärder som krävs för att uppnå balanskravet. Förbundet redovisar en tabell utifrån kraven i RKR R15 som innehåller de fyra senaste årens balanskravsresultat. Det finns även en beskrivning av hur det negativa balanskravet har hanterats. För 2024 uppgick balanskravsresultatet till -1,6. Efter justering av årets realisationsvinster uppgår balanskravsresultatet för 2025 till +1,8 mnkr vilket innebär att negativa balans- kravsresultatet från 2024 kan återställas i sin helhet. De senaste årens negativa resultat innebär att både det egna kapitalet och soliditeten har minskat. Det egna kapitalet enligt balansräkningen har med 2025 års resultat ökat något. Nedan redovisas utvecklingen av det egna kapitalet de sju senaste åren, mnkr. 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 17,2 13,8 13,3 10,3 6,9 6,2 8,4 Bedömning Vi bedömer att förbundet uppfyller balanskravet för 2025. Det är viktigt att förbundet fortsätter att redovisa goda resultat för att stärka det egna kapitalet. Förbundet har inga negativa balanskravsresultat som ska återställas. Revisionskontoret Revisionsrapport 10 (12) 2026-03-02 Dnr: 3.4 RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER Granskningen av räkenskaperna utgår från Lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer (RKR). I LKBR 5 kap. framgår kraven för uppställning och redovisning av resultaträkningen. I LKBR 6 kap. framgår bland annat att balansräkningen ska redovisa förbundets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital för räkenskapsårets utgång (balans- dagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen. I kassaflödesanalysen ska förbundets in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovi- sas enligt LKBR 8 kap. 1 §. 3.4.1 Resultaträkning • Resultaträkningen är i huvudsak uppställd i enlighet med LKBR 5 kap. 2 §. Med- lemsbidrag från ägarkommunerna ska redovisas som en post under verksamhetens intäkter men förbundet har valt att redovisa denna post som ett generellt statsbi- drag. Vi anser dock att denna uppställning ger läsaren en bättre information och har därför inga synpunkter på detta sätt att redovisa. • Noter finns i tillräcklig omfattning. • Periodiseringskontroller har genomförts utan avvikelser. Resultatet uppgår till +2,2 mnkr vilket är bättre än de prognoser som lämnats under året. Av resultatet kan 1,4 mnkr hänföras till ej förväntade intäkter. 3.4.2 Balansräkning • Balansräkningen är i huvudsak uppställd i enlighet med LKBR 6 kap. 2 §. • Jämförelsetal för närmsta föregående år framgår av redovisningen. • Noter finns i tillräcklig omfattning. • Specifikationer och underlag finns till samtliga poster. • Årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. 3.4.3 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt RKR R13 och innehållet överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Den omfattar erforderliga no- ter. Revisionskontoret Revisionsrapport 11 (12) 2026-03-02 Dnr: 3.4.4 Iakttagelser räkenskaper Operationell och finansiell leasing Av förbundets årsredovisning framgår att förbundet inte följer RKR R5 då samtliga lea- singavtal redovisas som operationella leasingavtal. Vid granskningen har vi identifierat så- väl hyresavtal som leasing av bilar som borde klassificeras som finansiell leasing. Oavsett klassificering ska det dessutom finnas en not där bl.a. framgår tillgångens värde samt för- fallotidpunkter för de redovisade minimileaseavgifterna. Denna information framgår inte av förbundets årsredovisning. Bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i huvudsak är rättvisande med undantag av att förbundet inte följer RKR R 5. 3.5 REDOVISNINGSPRINCIPER I KR har en idéskrift angående noter, ”Noter – exempel och kommentarer”, till de finansi- ella rapporterna. Skriften är inte normerande utan ska ses som en vägledning för att kunna leva upp till den normering som framgår av lag och rekommendationer. Bedömning Vi bedömer att redovisningsprinciperna i huvudsak överensstämmer med kraven i LKBR och RKR:s rekommendationer. Noterna har anpassats utifrån RKR:s idéskrift. 3.6 INTERN KONTROLL I RÄKENSKAPERNA Vi har gått igenom förbundets rutiner för leverantörsfakturor och lönehantering. Vi har föreslagit några förbättringsåtgärder under granskningen. I övrigt har vi inte noterat några avvikelser. Revisionskontoret Revisionsrapport 12 (12) 2026-03-02 Dnr: 4 BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Granskningens syfte har varit att ge revisorerna underlag för sin skriftliga bedömning om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som direktionen be- slutat om. Svar på revisionsfrågorna: Revisionsfråga Svar Bedömning Lämnar årsredovisningen upp- Ja Årsredovisningens håller en god kvalitet när lysningar om verksamhetens ut- det gäller följsamheten till LKBR och RKR. fall, verksamhetens finansiering Årsredovisningen lämnar upplysning om och den ekonomiska ställ- verksamhetens utfall, verksamheternas ningen. finansiering och den ekonomiska ställningen. Är årsredovisningens resultat Del- Av de finansiella målen bedöms merparten förenligt med direktionens fast- vis av målen var uppfyllda. Två av de sex målen ställda mål för god ekonomisk är tydligt uppfyllda, ett är delvis uppfyllt, ett hushållning? är inte uppfyllt medan det utifrån hur målen är formulerade är svårt att göra någon be- dömning av övriga två mål. När det gäller verksamhetsmålen uppfylls två av tre mål medan det saknas bedömningskriterier för det tredje målet. Mot bakgrund av det positiva resultatet för 2025 instämmer vi dock i direktionens be- dömning att förbundet når en god ekono- misk hushållning för 2025. Är räkenskaperna i allt väsent- I hu- Räkenskaperna är i huvudsak rättvisande ligt rättvisande? vud- med undantag av att förbundet inte följer sak RKR R 5 gällande leasing. Är årsredovisningen upprättad i I hu- Årsredovisningen innehåller den information enlighet med lagstiftning och vud- som krävs enligt lagstiftning och rekommen- god redovisningssed? sak dationer. Granskningsrapport GRUNDLÄGGANDE GRANSKNING AV JÄMTLANDS RÄDDNINGS- TJÄNSTFÖRBUND Revisionskontoret Revisionsrapport 2 (10) 2026-03-02 Dnr: Innehållsförteckning 1 INLEDNING ............................................................................................................. 3 1.1 BAKGRUND .......................................................................................................... 3 1.2 SYFTE ................................................................................................................... 3 1.3 AVGRÄNSNING ................................................................................................... 3 1.4 REVISIONSKRITERIER ...................................................................................... 4 1.5 ANSVARIG NÄMND/STYRELSE ......................................................................... 4 1.6 METODER ............................................................................................................ 4 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN ............................................................................ 5 2.1 VERKSAMHETEN ................................................................................................. 5 2.1.1 Ändamål enligt förbundsordning ..................................................................... 5 2.1.2 Verksamhetsplan .............................................................................................. 5 2.1.3 Uppföljning av verksamhetsplan/budget ......................................................... 5 2.1.4 Uppföljning av verksamhetskrav i ägardirektiven .......................................... 6 2.1.5 Nämndens löpande uppdrag till förbundsledning ........................................... 7 2.1.6 Uppföljningar inom förbundets verksamhetsområde ...................................... 7 2.1.7 Bedömning ....................................................................................................... 7 2.2 EKONOMI ............................................................................................................. 7 2.2.1 Bedömning ...................................................................................................... 8 2.3 INTERN KONTROLL ........................................................................................... 8 2.3.1 Bedömning ...................................................................................................... 8 2.4 VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS REKOMMENDATIONER .................................................................................... 9 2.4.1 Bedömning ...................................................................................................... 9 3 BEDÖMNING .......................................................................................................... 10 Revisionskontoret Revisionsrapport 3 (10) 2026-03-02 Dnr: 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Förbundets revisorer granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom förbundets verksamhetsområde. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Förbundet ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige och direktionen bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten följs. De ska även se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten be- drivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Den grundläggande granskningen genomförs varje år och är till sin karaktär en löpande insamling av fakta och iakttagelser. Granskningens upplägg har anpassats till Skyrevs väg- ledning för grundläggande granskning. 1.2 SYFTE Syftet med den grundläggande granskningen är att ge underlag för revisorerna att uttala sig om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt sätt, om verksamheten sköts på ett ekonomiskt tillfredställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsfrågor Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: • Har förbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt? Verksamheten har genomförts enligt förbundsordning och lagstiftning o Förbundet har agerat för att säkerställa att målen i verksamhetsplanen o uppfylls. Det finns processer för planering, genomförande och uppföljning. o • Har förbundet en ändamålsenlig styrning, uppföljning och rapportering av sin ekonomi? Förbundet styr verksamheten så att verksamheten bedrivs inom de eko- o nomiska ramarna. Det finns en tillräcklig och kontinuerlig uppföljning av ekonomin. o Förbundet har agerat vid budgetavvikelser. o • Har förbundet sett till att den interna styrningen, uppföljningen och kontrollen är tillräcklig? Det finns ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll. o Det finns kontroller och riskhantering inom väsentliga områden. o Arbetet med intern kontroll är en integrerad del av organisation, system o och löpande arbete. • Har åtgärder vidtagits utifrån de rekommendationer som lämnades i föregående års grundläggande granskning? 1.3 AVGRÄNSNING Granskningen är avgränsad till verksamhetsåret 2025. Revisionskontoret Revisionsrapport 4 (10) 2026-03-02 Dnr: 1.4 REVISIONSKRITERIER Uppfylls kraven i: • Kommunallagen (2017:725) • Förbundsordning • Budget och verksamhetsplan 2024 • Fullmäktigebeslut 1.5 ANSVARIG NÄMND/STYRELSE Granskningen avser Jämtlands räddningstjänstförbund 1.6 METODER Granskningen har genomförts i enlighet med God revisionssed i kommunal verksamhet 2022 och Skyrevs vägledning för grundläggande granskning. I granskningen används ett standardiserat granskningsprogram där samtliga beslutsunderlag och dokument som lig- ger till grund för gjorda bedömningar dokumenteras. Granskningsprogrammet bifogas den slutliga rapporten. Revisionskontoret Revisionsrapport 5 (10) 2026-03-02 Dnr: 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 2.1 VERKSAMHETEN Revisionsfråga: Har förbundet bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt? 2.1.1 Ändamål enligt förbundsordning Enligt förbundsordning är ändamålet med kommunförbundet att svara för medlemskom- munernas skyldigheter och befogenheter vad gäller räddningstjänst enligt lagen (2003:78) om skydd mot olyckor, skyldigheter och befogenheter enligt lagen (2010:1011) om brand- farliga och explosiva varor och annan därtill anknuten verksamhet. Utöver ovan angivna uppgifter kan en, flera eller alla medlemskommuner uppdra åt för- bundet att svara för viss annan verksamhet om denna har anknytning till förbundets öv- riga uppgifter och verksamhetsområde. Verksamhetens mål enligt ägardirekten är: - Syftet med förbundet är att optimera nyttjandet av resurser för kommunal rädd- ningstjänst som återfinns i ägarkommunerna. Verksamheten ska inriktas på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön med hänsyn till de lokala förhål- landena ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. - Målet att leverera bra service och efterfrågade tjänster till alla som bor i och besö- ker våra ägarkommuner. Förbundet arbetar därför ur ett helhetsperspektiv där all verksamhet ytterst syftar till att bidra till medborgarnas och besökarnas trygghet och säkerhet. En helhet, som förutom en god service, också ska borga för en god ekonomisk hushållning med förbundets resurser. Av ägardirektiven framgår speciella verksamhetskrav för förbundet. Kraven återfinns delvis i förbundets egna mål och följs upp i delårsrapport och årsredovisning. 2.1.2 Verksamhetsplan Förbundet antog budget 2025 i december 20241. Till budgeten hör internkontrollplan, fastighetsplan och miljöhandlingsplan. Budgeten innehåller 10 övergripande mål, sex av dem utgår från handlingsprogrammet och har en direkt koppling till LSO. Övriga mål har inte direkt med LSO att göra. Varje mål innehåller flera indikatorer. Av nämndens mötesplan framgår tidplan för den ekonomiska uppföljningen inklusive verksamhetsplan. Tidplan/årshjul för direktionens övriga ärenden exempelvis olika upp- följningar framgår inte. Vid intervjuer framkommer att det finns ett årshjul som kommu- nicerats med direktionen men inte fastställts. 2.1.3 Uppföljning av verksamhetsplan/budget Budget/verksamhetsplan har följts upp i tertialrapporter och årsredovisningen. I den andra tertialrapporten var prognosen att samtliga mål beräknades att bli uppfyllda. I års- redovisningen har förbundet gjort bedömningen att nio av de övergripande målen bedöms vara uppfyllda medan ett mål bedöms som delvis uppfyllt; - Räddningstjänsten ska verka för en miljömässigt hållbar utveckling. Samtliga indi- katorer har uppnåtts men förbundets bedömning är att det bör finnas utrymme för ytterligare aktiviteter och för förnyelse av arbetssätt framgent. Vidare noterar vi att antalet genomförda tillsyner har ökat jämfört med föregående år men antalet är inte i nivå med kraven i MSBFS 2021:8. 1 2024-12-13 § 45 Revisionskontoret Revisionsrapport 6 (10) 2026-03-02 Dnr: 2.1.4 Uppföljning av verksamhetskrav i ägardirektiven Förbundet gör ingen specifik uppföljning av verksamhetskraven i ägardirektiven. Merpar- ten av kraven ingår i de övergripande målen i verksamhetsplanen. Vi har gjort följande sammanställning av hur förbundet har arbetat med verksamhetskraven i ägardirektiven. Verksamhetskrav Aktuellt läge Principiella frågor Ej aktuellt under 2025. Förbundet ska tillse att kommunfullmäktige i respektive medlemskommun får tillfälle att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller större vikt fattas. Miljöarbete Det finns en årligen uppdaterad mil- Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en jöhandlingsplan som är kommuni- ekologiskt hållbar utveckling. Förbundet ska aktivt arbeta cerad med all personal. Antagen för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete genom att for- december 2024. mulera egna målsättningar som sammanställs i hand- lingsplaner på lokal nivå. Uppföljningen redovisas i sam- band med delårsrapporter och årsbokslut. Förbundet ska genomföra och kommunicera smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Upphandling Förbundet anlitar Upphandlingskon- Förbundet ska samordna sin upphandling med gemen- toret samma nämnden för upphandling och följa den fastställda handlingspolicyn It-verksamhet Förbundet har en äldre IT-policy, Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med revidering pågår rutiner vad gäller informationssäkerhet och IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydlig- görs. Personalpolitik Andel kvinnor och andelen nöjda Förbundet ska aktivt verka för att arbetsmiljö är stimule- medarbetare ingår i förbundets rande samt främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. För- egna mål. Ett arbete pågår med att bundet ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. För- bygga omklädningsrum för kvinnor. bundet har jämställda arbetsplatser. Säkerhetsskydd Det finns en utsedd säkerhetschef. Förbundet ansvarar för att följa säkerhetsskyddslagen. Samtlig personal som hanterar Förbundet ska ha en av direktionen fastställd säkerhets- känslig information är säkerhets- skyddsanalys. Det ska inom förbundet finnas en säker- skyddsklassad. hetsskyddschef. Extraordinära händelser och höjd beredskap Framgår delvis av förbundets egna Förbundet omfattas av Ledningsplan för respektive kom- mål. Aktuell personal är krigsplace- mun. Förbundet har skyldighet att ingå i kommunernas or- rad. Arbetet med kontinuitetsplane- ganisationer för extraordinära händelser och att vidta de ring pågår. åtgärder som följer av ledningsplanen. Förbundet ska upprätta plan för extraordinära händelser, revidera pla- nerna årligen planerna ska bygga på riskanalyser inom respektive verksamhet. Förbundet ska i samverkan med ägarkommunerna delta i planeringen för det civila försvar, planering för höjd bered- skap, risk- och sårbarhetsanalyserna RSA, samt krisbe- redskap. Sammanställningen visar att förbundet på olika sätt arbetar med merparten av verksam- hetsdirektiven. När det gäller it- och informationssäkerhetspolicy pågår arbetet med att revidera den nuvarande. Revisionskontoret Revisionsrapport 7 (10) 2026-03-02 Dnr: 2.1.5 Nämndens löpande uppdrag till förbundsledning En uppföljning av om direktionens beslut verkställs ingår i internkontrollplanen. Av den uppföljning som görs i årsredovisningen under avsnittet intern kontroll framgår att 12 av 13 direktionsbeslut från 2025 är genomförda/verkställda. 2.1.6 Uppföljningar inom förbundets verksamhetsområde Direktionen har löpande hållit sig informerade om verksamheten genom informations- punkter på sammanträdena, exempelvis gällande Samverkan MittNorrland, lokalfrågor, organisation för arbete med planering av räddningstjänst under höjd beredskap, RiB-avta- let, återkoppling från ägarsamråd m.m. 2.1.7 Bedömning Vi bedömer att förbundet i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Direktionen har antagit budget, verksamhetsplan och styrande dokument. Förbundets verksamhet har i huvudsak genomförts enligt förbundsordning, ägardirektiv och lagstift- ning. I uppföljningar under året har förbundet bedömt att samtliga mål i verksamhetspla- nen skulle uppfyllas, i årsredovisningen har ett mål bedömts som delvis uppfyllt medan övrig har bedömts uppfyllda. Förbundet har processer för planering, genomförande och uppföljning. Budget och upp- följningar har genomförts enligt de tidplaner som framgår av förbundsordning och ägardi- rektiv. Direktionen får löpande information om verksamheten. Årsplan finns i mötesplanen men innehåller endast budget och uppföljning av denna. 2.2 EKONOMI Revisionsfråga: Har förbundet en ändamålsenlig styrning, uppföljning och rapportering av sin ekonomi? Av förbundsordningen framgår att kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlem- marna. Vidare framgår att inget överskridande accepteras av direktionen. Det är fastställd budget som gäller och direktionen har ansvar att detta följs. Om direktionen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att ske, ska direktionen omedelbart besluta om åt- gärder för att minska kostnaderna. Av ägardirektiven framgår även att förbundet har rätt att disponera balanserat resultat. Under verksamhetsåret skall förbundsmedlemmarna få delårsrapporter samt delårsbok- slut som visar det faktiska utfallet under perioden och resultatprognos för helåret i enlig- het med årliga ägardirektiv. Av ägardirektiven framgår att direktionen har i uppdrag att räkna fram/utarbeta nyckeltal – jämförelser med andra räddningstjänster i syfte att ha underlag för förbättringsåtgärder. Förbundet har genomfört en sådan analys/jämförelse avseende 2024 års kostnader. Uppföljning under året Vid första tertialrapporten uppgick det prognostiserade helårsresultatet för 2025 till +0,5 mnkr. Till den andra tertialrapporten hade prognosen förbättrats och uppgick till +1,5 mnkr. Resultatet för 2025 uppgår till +2,2 mnkr. Ytterligare analyser av resultatet framgår av rapporten ”Granskning av årsredovisning 2025”. Revisionskontoret Revisionsrapport 8 (10) 2026-03-02 Dnr: 2.2.1 Bedömning Vi bedömer att förbundet har en ändamålsenlig styrning, uppföljning och rapportering av sin ekonomi. - Förbundet har antagit budget och genomfört budgetuppföljningar enligt krav i för- bundsordning och ägardirektiv. - Utfallet är bättre än lämnade prognoser under året. 2.3 INTERN KONTROLL Revisionsfråga: Har förbundet sett till att den interna styrningen, uppfölj- ningen och kontrollen är tillräcklig? Enligt ägardirektiven ska direktionen verka för att en god internkontroll präglar organisat- ionen och förbundets löpande verksamhet. Direktionen ska årligen värdera den interna kontrollen. Direktionen har antagit internkontrollplan i samband med budgeten för 2025. Vi noterar att 2025 års internkontrollplan har utvecklats jämfört med tidigare och den innehåller sex punkter och omfattar administrativa rutiner som delegationsbeslut, diarieföring, behörig- heter m.m. För varje risk finns kontrollfråga, kontrollansvarig, tidpunkt och metod samt aktivitet. Riskbedömningen redovisas för varje punkt. Samtliga punkter ska återrapporteras i sam- band med bokslut. Fem ska återrapporteras till förbundschefen och en punkt ska rapport- eras till direktionsordförande. Vi noterar att planen har tagits fram av förbundsledning och direktionen har inte varit del- aktig i riskanalysen eller framtagandet av planen. Av uppföljningen framgår att fem av kontrollpunkterna har kontrollerats utan anmärk- ning eller med mindre anmärkning. För kontrollpunkten ” Utförande sotning och brand- skyddskontrollen” bedömer direktionen att fristuppfyllnaden inte är tillräcklig. 2.3.1 Bedömning Vi bedömer att förbundet delvis har sett till att den interna styrningen, uppföljningen och kontrollen är tillräcklig. - Vi ser positivt på den utveckling som gjorts av 2025 års internkontrollplan. - Direktionen har inte varit delaktig i framtagandet av internkontrollplanen. - Direktionen får endast en årlig uppföljning av planen. Revisionskontoret Revisionsrapport 9 (10) 2026-03-02 Dnr: 2.4 VIDTAGNA ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS REKOMMENDATIONER Vid föregående års grundläggande granskning lämnades ett antal rekommendationer. Ne- dan görs en avstämning av vilka åtgärder som har genomförts. Brist/rekommendation Vidtagen åtgärd Tidsätta de uppdrag som lämnas Svar från förbundet till förbundsledningen samt att för- Beslutslogg har införts fr.o.m. 1 januari 2026. tydliga om de förväntas återrap- Vår kommentar: porteras eller inte. Vi ser positivt på att det införs en beslutslogg. Fatta tydligare beslut vid budget- Ej aktuellt eftersom inga avvikelser har redovisats under avvikelser. Antingen genom att ge 2025. direktiv till förbundsledningen, al- ternativt att begära utökat anslag från medlemskommunerna. Säkerställa att direktionen både Svar från förbundet involveras i riskanalyser och upp- Direktionen är inte delaktiga i riskanalysen. följning av internkontrollplanen. Vår kommentar: Vår synpunkt kvarstår. Överväga en mer frekvent uppfölj- Svar från förbundet ning av internkontrollplanen. Redovisas i samband med årsredovisningen. Vår kommentar: Internkontrollplanen följs upp en gång årli- gen enligt tidigare rutin. Synpunkt kvarstår. Se över anläggningarnas skal- Svar från förbundet skydd Vissa åtgärder har vidtagits. En standard över vad som är rimligt skydd på anläggningar planeras att tas fram. Vår kommentar: Rekommendation delvis åtgärdad. Säkerställa att erforderliga styrdo- Svar från förbundet kument gällande it-säkerhet upp- Ett arbete pågår med att ta fram styrdokument inom it-sä- dateras och att berörda medarbe- kerhet. Cybersäkerhetslagen har tillkommit och förbundet tare får löpande utbildning. behöver komplettera med styrdokument även inom detta område. Utbildningar har inte genomförts. Vår kommentar: Ett arbete pågår med att ta fram styrdokument. Säkerställa att styrdokumenten Svar från förbundet finns tillgängliga och att de är En ny struktur för lagring av dokument har tagits fram men kända av samtliga berörda med- den är inte lanserad än. Arbetet med att ta fram en ny in- arbetare. formationshanteringsplan pågår. Vår kommentar: Åtgärder pågår. Delegationsbeslut och diarieföring I förra årets grundläggande granskning ingick en revisions- fråga gällande diarieföring och delegationsbeslut. Kontroll- moment både gällande diarieföring och delegationsbeslut har ingått i 2025 års internkontrollplan. Genomförda kontrol- ler har visat att rutiner följs.Vid intervjuer lyftes att diariefö- ring av upphandlingar fortfarande är ett utvecklingsområde. 2.4.1 Bedömning Vi bedömer att förbundet delvis har vidtagit åtgärder utifrån föregående års rekommen- dationer. Ett arbete pågår med att åtgärda flera av rekommendationerna. Ytterligare upp- följning kommer att göras i kommande års granskning. Revisionskontoret Revisionsrapport 10 (10) 2026-03-02 Dnr: 3 BEDÖMNING Vår bedömning är att direktionen i huvudsak har en tillfredsställande ledning och styrning av verksamheten. Den interna kontrollen är i huvudsak tillräcklig inom de områden vi granskat. Bedömningen grundar sig på följande: Revisionsfråga Svar Kommentar Har förbundet bedrivit verk- I hu- Förbundet har antagit budget, verksamhetsplan och samheten på ett ändamålsen- vudsak styrande dokument. Verksamheten har delvis ge- ligt sätt? nomförts enligt förbundsordning och ägardirektiv. Nio av de tio övergripande målen uppfylls. Direktionen har inte fattat beslut om avvikelser i verksamheten under året. Uppföljningarna har inte visat på avvikelser. Direktionen lämnar löpande uppdrag till förbunds- ledningen under året och håller sig informerade om verksamheten. Förbundet har processer för plane- ring, genomförande och uppföljning. Har nämnden en ändamålsen- Ja Förbundet har antagit budget enligt krav i förbunds- lig styrning, uppföljning och ordning och ägardirektiv. rapportering av sin ekonomi? Utfallet är bättre än lämnade prognoser under året. Har nämnden sett till att den I hu- Direktionen har antagit internkontrollplan. Planen interna styrningen, uppfölj- vudsak har endast följts upp vid ett tillfälle vilket är i enlig- ningen och kontrollen är till- het med fastställd plan. Direktionen har inte varit räcklig? delaktig i riskanalys eller framtagandet av planen. Vi ser positivt på den utveckling som gjorts i 2025 års internkontrollplan. Har förbundet vidtagit åtgärder Delvis Ett arbete pågår med att åtgärda flera av rekom- utifrån de rekommendationer mendationerna. Ytterligare uppföljning kommer att som lämnades i föregående göras i kommande års granskning. års granskning? Vi noterar att arbetet med att genomföra åtgärder utifrån flera av föregående års rekom- mendationer pågår och vi har därför valt inte lämna några ytterligare rekommendationer i årets granskning. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Diarienummer KS.2026.274

§ 73 Kvalitetsredovisning inom kommunal vuxenutbildning undervisningsåret 2025 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsensbeslut. 1. Kommunstyrelsenhartagitdelavkvalitetsrapporten. 2. Kommunstyrelsenfördialogmedrektorgällandeskolans måluppfyllnadavseendedeprioriterademålen,somframgårav kvalitetsrapporten. 3. Kommunstyrelsenuppdrarskolchefenikommandeårs kvalitetsrapportbeskrivavilkaresultatderedovisadeåtgärdernagett. Arbetsutskottets beslut Tardelavkvalitetsrapporten. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. 1. Kommunstyrelsenhartagitdelavkvalitetsrapporten. 2. Kommunstyrelsenuppdrarskolchefenikommandeårs kvalitetsrapportbeskrivavilkaresultatderedovisadeåtgärdernagett. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetattbesluta 1. hatagitdelavkvalitetsrapporten 2. medtilläggsyrkandeomattföradialogmedrektorgällandeskolans måluppfyllnadavseendedeprioriterademålen,somframgårav kvalitetsrapporten. 3. Uppdraråtskolchefenikommandeårskvalitetsrapportbeskriva vilkaresultatderedovisadeåtgärdernagett. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Sammanfattning av ärendet Kvalitetsrapportenfördenkommunalavuxenutbildningenvisar verksamhetenskvalitetsarbete.Arbetetutgårfrånskollag,läroplanför vuxenutbildningenochkommunstyrelsensmålmedutgångspunkti kommunfullmäktigesprioriterademål.Skollagenskravpåsystematiskt kvalitetsarbeteinnebäratthuvudmänochskolenhetersystematisktoch kontinuerligtskaföljauppverksamheten,analyseraresultateniförhållande tilldenationellamålenochutifråndetplaneraochutvecklautbildningen. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse-Kvalitetsrapportförkommunalvuxenutbildning undervisningsåret2025 Kvalitetsrapportkomvux2025 Justerare Tjänsteskrivelse HjalmarStrömerskolan Diarienummer HJALM.2026.539 Kvalitetsrapport för kommunal vuxenutbildning undervisningsåret 2025 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. 1. Kommunstyrelsenhartagitdelavkvalitetsrapporten. 2. Kommunstyrelsenuppdrarskolchefenikommandeårs kvalitetsrapportbeskrivavilkaresultatderedovisadeåtgärdernagett. Beskrivning av ärendet Kvalitetsrapportenfördenkommunalavuxenutbildningenvisar verksamhetenskvalitetsarbete.Arbetetutgårfrånskollag,läroplanför vuxenutbildningenochkommunstyrelsensmålmedutgångspunkti kommunfullmäktigesprioriterademål.Skollagenskravpåsystematiskt kvalitetsarbeteinnebäratthuvudmänochskolenhetersystematisktoch kontinuerligtskaföljauppverksamheten,analyseraresultateniförhållande tilldenationellamålenochutifråndetplaneraochutvecklautbildningen. Beslutsunderlag Kvalitetsrapportkomvux2025 Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Framtids-ochutvecklingsförvaltningen,AnnaBackmanWikström Beslut skickas till Framtids-ochutvecklingsförvaltningen,RalfSjödin Hjalmar Strömerskolan Kvalitetsrapport för kommunal vuxenutbildning 2025 Ralf Sjödin Rektor Mars 2025 Innehåll Verksamhetensorganisation..............................................................................................................1 Komvuxpågymnasialnivå.................................................................................................................1 Svenskaförinvandrare(SFI)..............................................................................................2 Lärcentrum.........................................................................................................................................2 AkademiNorr....................................................................................................................2 Decentraliseradeutbildningar...........................................................................................3 Nationellmålsättningförkommunalvuxenutbildning.......................................................................4 Delmål1:Varjeelevfårengodgrundförfortsattutbildningochstärkersinställningi arbets-ochsamhällslivet...................................................................................................4 Nationelltdelmål2:Varjeelevfårenutbildningsompräglasavtrygghetochen undervisningsompräglasavstudiero...............................................................................8 Nationelltdelmål3:Varjeelevfårenundervisningsomgerdenledningochstimulans elevenbehöverförattkunnanåsålångtsommöjligtisittlärandeochsinutveckling.....9 Nationelltdelmål4:Varjeelevsomäribehovavstödfårdetstöddenbehöver..............9 Måluppfyllelse..................................................................................................................................13 Prioriterademålför2025................................................................................................13 Prioriterademålför2026................................................................................................17 Skolchefenskommentar...................................................................................................................18 HjalmarStrömerskolaniStrömsundorganiserarungdomsgymnasiumochkommunal vuxenutbildning.Följanderapportfördenkommunalavuxenutbildningenutgårfrån uppföljningochanalysavverksamhetenochdessundervisningförår2025. Verksamhetens organisation HjalmarStrömerskolanbedriverkommunalvuxenutbildning(komvux)iStrömsundskommun. VerksamhetenbedrivstillstoradelariochfrånLärcentrumslokaleriGrönaskolan.Komvux erbjuderutbildningpågrundläggandeochgymnasialnivå,anpassadutbildningpå grundläggandeochgymnasialnivåsamtsvenskaförinvandrare(SFI). Denenskildesbehovochförutsättningarärutgångspunktenförutbildningförvuxna.Vid komvuxkandenstuderandekompletterasinutbildningomhensaknarellerharen ofullständiggymnasieutbildningförattuppnåbehörighetförfortsattastudierellerstärka möjligheternatillarbete.Detfinnsävenmöjlighetattgenomprövninghöjasittmeritvärde. KomvuxiStrömsundskommunharunder2025haftenbiträdanderektorochpersonalsom beståravstudie-ochyrkesvägledare,studiecoach,lärareinomyrkesutbildningsamtlärare förSFI.Biträdanderektorochstudie-ochyrkesvägledaregickipensioniapril,vilketleddetill vissomorganisation.RektorförHjalmarStrömerskolantogöverbiträdanderektors ansvarsområdeochunderrekryteringsperiodenanställdesvikarierförstudie-och yrkesvägledningsamttentamensservice.Underåretssenaredelanställdesen utbildningskoordinatorochislutetavåretrekryteradesenstudie-ochyrkesvägledaresom påbörjarsittuppdragijanuari2026. Personalenskvalitetsarbetebedrivsiarbetslagsomträffasregelbundet.Arbetetgenomförs systematisktochharfokuspåpedagogiskutveckling,organisatoriskutvecklingsamt marknadsföring.Syftetärattbidratillhögmåluppfyllelse,godkompetensförsörjningochen hållbararbetsmiljö. Utvecklandekvalitetsarbeteskerävenisamverkanmedandralärcentruminom kommunförbundetochinomAkademiNorr.Samverkanskerpåfleranivåerochbidrarmed perspektiv,resurserochgemensamförståelseföraktuellaförutsättningar.Samverkanmed arbetsgivareinomkommunalverksamhetochlokaltnäringslivgergodaförutsättningaratt bedrivautbildningmedhögkvalitetochgodmatchningmotkompetensförsörjningsbehoveni Strömsundskommun. Komvux på gymnasial nivå FörattmötakommunensutbildningsbehovgeskomvuxpågymnasialnivåiStrömsunds kommunbådeiegenregi,genomsamverkansavtalmedLärcentrumJämtlandochHärjedalen samtviaexternautbildningsanordnare.Utbildningenerbjudssomenstakakurserochsom yrkespaket.DengymnasialautbildningsomerbjudsiegenregividHjalmarStrömerskolan avseryrkesutbildningar.Under2025harkomvuxiStrömsundskommun,iegenregi,erbjudit 1 ochgenomförtnär-ochdistansundervisninginomindustri,vård-ochomsorgsamt lärlingsutbildninginommåleri. Svenskaförinvandrare(SFI) SFIsyftartillattgevuxnamedannatmodersmålänsvenskagrundläggandekunskaperi svenskaspråket.Utbildningenbeståravtrestudievägar(1–3)ochfyrakurser(A–D). Studievägarnariktarsigtillpersonermedolikabakgrund,förutsättningarochmål.Enelev kanavslutasinastudierefterrespektivekurs,menallaeleverskagesmöjlighetattstuderatill ochmedkursDinomsinstudieväg,meddenanpassningsomkrävsförattnå kunskapskraven. Undervårterminen2024startadeenflexibelSFI.Genomdettaupplägghartillgängligheten tillSFI-utbildningökatförpersonersompågrundavarbeteellerandraomständigheterinte kanföljatraditionellundervisningpåskolanmenändåvillutvecklasvenskaspråket.Under 2025har39elevervaritinskrivnaiSFI-flex. Lärcentrum Lärcentrumsamlarkommunensvuxenutbildningsverksamhetochfungerarbådesomfysisk mötesplatsochsomettnavförvuxnaslärande.Uppdragetärattskapaförutsättningarför utbildningsommöterindividersocharbetslivetsbehov,ochdärigenombidratilllokaloch regionalutvecklingochkompetensförsörjning.GenomsamverkanmedLärcentrumiandra kommuner,viakommunförbundetochAkademiNorrskapasgodamöjlighetertillutveckling, resurserochaktuellbildöverbehovochförutsättningar. Lärcentrumerbjuderstudie-ochyrkesvägledning,studieplatser,studiecoachochannatstöd somkanunderlättaförstuderandeochökamöjlighetenattfullföljautbildningen.Lärcentrum tillhandahållerävententamensserviceförstuderandeviduniversitet,högskolaoch yrkeshögskola.112styckententamenhargenomförtsunderåret.Vidhöstterminen2025 studerade34personerfrånStrömsundskommunolikaprogramvidolikalärosäten,15av dessabedrevsinastudierpådistans.Ytterligare28personerlästekurseravolikaslag. AkademiNorr AkademiNorrärettkommunalförbundmedtolvkommuner:Arjeplog,Arvidsjaur,Dorotea, Kramfors,Lycksele,Norsjö,Sollefteå,Sorsele,Storuman,Strömsund,VilhelminaochÅsele. AkademiNorrssyfteärattinitiera,samordnaochgenomförahögreutbildningförattmöta behovavbådegrundläggandeserviceochhållbartillväxtidedeltagandekommunerna.I december2024beviljadesAkademiNorrsprojektansökanOperativkompetensförsörjning 2025–2027avEuropeiskasocialfonden,omfattande7,7miljonerkronor.Förkommunerna innebärdettaenförstärktoperativförmågaattarbetamedkompetensförsörjning.Projektets inriktningärblandannatatt:  ökatillgångentillhögreutbildningarochyrkesutvecklingiregionen  stärkasynlighetenförlärcentrumgenomstrategiskmarknadsföring  utvecklasystematikförkontinuerliginsamlingochanalysavkompetensbehov 2  stärkakommunernasförmågaattanvändadatasomgrundförplaneringoch prioritering  utvecklaplattformarförsamverkanmellankommuner,utbildningsanordnareoch arbetsgivare. Decentraliseradeutbildningar StrömsundskommunsLärcentrumutsågsenandragångtillutbildningsplatsförden decentraliseradesjuksköterskeutbildningenochennykullstudenterpåbörjadesinastudieri januari2025.Etttredjeantagningsomgånggenomfördesinförvårterminen2026,mendåvar StrömsundinteenavdeorterdärMIUNerbjödutbildningen.Anledningentilldettavarförfå sökandefråndenegnakommunenitidigareomgångar.Ettavhuvudsyftenamed utbildningenärjustattutbildainvånarefråndenkommundärutbildningenbedrivs. Umeåuniversitet(UMU)startadehöstterminen2024endecentraliserad arbetsterapeututbildningmedfyradeltagarefrånStrömsundskommun.Strömsunds kommunerbjödsävenendecentraliseradutbildningiNaturvetenskapligtbasårviaMIUN medstarthösten2025menutbildningenstartadeejpågrundavfåsökande. Decentraliseradeutbildningarärstrategisktviktigaförkommunenskompetensförsörjning, särskiltinombristyrken.Förattstärkaeffektenbehöverkommunen,isamverkanmed lärosätenocharbetsgivare,haentydliguppföljningav:  genomströmningochorsakertillavbrott/förlängdstudietid  studenternasbehovavstöd(studieteknik,språkstöd,handledningoch arbetslivskontakter)  kopplingtilllokalarekryteringsbehovochplanförattunderlättaövergångtillarbetei kommunen  utveckladmarknadsföringavutbildningsformen. 3 Nationell målsättning för kommunal vuxenutbildning Dennationellamålsättningensägerattidenkommunalavuxenutbildningenfårvarjeeleven likvärdigutbildningavhögkvalitetsomgerelevengodamöjligheterattutvecklakunskaper, kompetenserochvärdensamtenstärktställningiarbets-ochsamhällslivetochengodgrund förfortsattutbildning.Kommunalvuxenutbildningvändersigtillvuxnaochutgörenbasför kompetensförsörjningentillarbetslivet. Följanderedovisning,delmål1–4utgårfrånSkolverketsnationellakvalitetsverktyg. Målsättningar,delmål,indikatorer,verksamhetensförutsättningarskabidratillstärkt utvecklingochlärande,höjdakunskapsresultat,ökadkvalitetochenmerlikvärdigutbildning inomdetsvenskaskolväsendet. Delmål1:Varjeelevfårengodgrundförfortsattutbildningochstärkersinställningi arbets-ochsamhällslivet NedanredovisasantaldeltagareochantalkurserinomKommunalvuxenutbildningi Strömsundskommunsamtandelslutfördakurser. 4 Utbildningochnivå Typavkurs Antaldeltagareochkurser Kvinnor Antal Män Antal Totaltantal Totaltantalkurser kurser kurser deltagare Anpassadutbildningförvuxna-Grundläggandenivå 0 0 0 0 0 0 Anpassadutbildningförvuxna-Gymnasialnivånivå 0 0 0 0 0 0 Orienteringskurs 1 1 0 0 1 1 Kommunalvuxenutbildning-Grundläggandenivå 0 0 0 0 0 0 - Egenregi Kommunalvuxenutbildning-Grundläggandenivå - Externutbildningsanordnare 26 39 8 9 34 48 Kommunalvuxenutbildning-Gymnasialnivå Ejyrkesinriktadekurser 1 1 1 1 2 2 - Egenregi Yrkesinriktadekurser 2 6 2 4 4 10 Yrkespaket 25 114 12 48 37 162 Kommunalvuxenutbildning-Gymnasialnivå Ejyrkesinriktadekurser 78 113 46 72 124 185 - Externutbildningsanordnare Yrkesinriktadekurser 31 71 16 100 47 171 Uppdragsutbildningar 1 1 4 1 5 2 Totaltantal 165 346 89 235 253 581 Utbildning Typavkurs Antalkvinnor Antalmän Totaltantaldeltagare Svenskaförinvandrare A 4 0 4 - 15juni B 16 5 21 C 32 17 49 D 11 5 16 Svenskaförinvandrare A 5 0 5 - 15december B 16 6 22 C 24 14 38 D 14 6 20 Svenskaförinvandrare 1 1 2 - Externutbildningsanordnare Totaltantal 123 54 177 5 Utbildningochnivå Typavkurs Andelslutfördakurser Kvinnor Män Totalt Riket2024samtligakurser Anpassadutbildningförvuxna-Grundläggandenivå 0 0 0 Anpassadutbildningförvuxna-Gymnasialnivå 0 0 0 Kommunalvuxenutbildning-Grundläggandenivå 0 0 0 67% - Egenregi Kommunalvuxenutbildning-Grundläggandenivå 82% 67% 79% 69,2% - Externutbildningsanordnare Kommunalvuxenutbildning-Gymnasialnivå Ejyrkesinriktadekurser 100% 100% 100% 72,3% - Egenregi Yrkesinriktadekurser 17% 100% 50% Yrkespaket 67% 54% 63% Kurspaketellerenstakakurserinom yrkesutbildningarna Kommunalvuxenutbildning-Gymnasialnivå Ejyrkesinriktadekurser 61% 54% 58% 65,9% - Externutbildningsanordnare* Yrkesinriktadekurser 70% 86% 80% *Femeleverharläst20kurseriannankommundärvisaknaruppgiftomresultat(betyg)ochdärdetintegårattberäknaandelslutfördakurser. Utbildning Typavkurs Andelslutfördakurser Riket2024samtligakurser Kvinnor Män Totalt Svenskaförinvandrare A-D 23% 21% 22% 55,1% - Egenregi Svenskaförinvandrare A-D 100% 100% 100% 45,9% - Externutbildningsanordnare 6 Sammanfattandeanalys Analysenutgårfråndekurserdärresultatfinnstillgängliga.Defemeleversomläst20kurseri annankommundärresultatsaknasingårdärförinte. Resultatenvisarattgenomströmningenärgodinomfleradelaravvuxenutbildningen,särskilt inomgrundläggandenivåochyrkesinriktadeutbildningar.Samtidigtfinnsvariationermellan utbildningsformer. Pågrundläggandenivåviaexternutbildningsanordnareärandelenslutfördakurser79 procent,vilketärhögreänriketsresultatpå69,2procent.Resultatettyderpåattstuderande idennautbildningsformihöggradfullföljersinastudier.Samtidigtfinnsenskillnadmellan kvinnorochmän,därkvinnorharenhögreandelslutfördakurseränmän.Dettakanhaflera förklaringar,exempelvisskillnaderistudietakt,arbetssituationellerstudievana,ochbehöver följasuppvidare. Pågymnasialnivåviaexternautbildningsanordnareframträderentydligskillnadmellanolika kursinriktningar.Yrkesinriktadekurserharenhögandelslutfördakurser,totalt80procent, medanejyrkesinriktadekurserharenlägreandelpå58procent,vilketärunderriketsnivå. Enmöjligförklaringärattyrkesinriktadestudieroftaharentydligarekopplingtill arbetsmarknadenochdärmedettmerkonkretmålfördenstuderande. Inomutbildningiegenregivarierarresultatenmellanolikautbildningsformer.Yrkespakethar enandelslutfördakurserpå63procent.Eftersomyrkespaketbeståravflerakurseröver längretidkanavbrottunderutbildningensgångpåverkaresultatet,ävenomdelarav utbildningenhargenomförts.Resultatenbördärförtolkastillsammansmeduppgifterom studieuppehåll,ändradestudieplanerochorsakertillavbrott. InomSFIärandelenslutfördakurser22procent,vilketärbetydligtlägreänriketsnivå. Samtidigtvisaruppföljningenattenstordelavavbrottenberorpåarbeteellerflytttillannan kommun.Dettainnebärattendelavavbrottenskeravskälsomliggerutanförutbildningens organisation,menresultatetvisarändåattgenomströmningenbehöverstärkas.Skolan,åsin sida,avslutarstudiernaefter21dagarsinaktivitet,efterattkontaktförsökochpåminnelser inteletttillåterupptagnastudier.DenflexiblaSFIsominförtssyftarblandannattillattöka möjlighetenattkombinerastudiermedarbeteochandraåtaganden. SammantagetvisarresultatenattvuxenutbildningeniStrömsundskommunifleradelar fungerarvälochbidrartillbådevidarestudierochkompetensförsörjning.Samtidigtfinns utvecklingsområden,framföralltnärdetgällergenomströmninginomSFIsamtivissa gymnasialakurser.Ettfortsattarbetemeduppföljning,stödtillstuderandeochanpassade studieformerärdärförviktigtförattflereleverskakunnafullföljasinastudierochnåsina utbildningsmål. 7 Nationelltdelmål2:Varjeelevfårenutbildningsompräglasavtrygghetochen undervisningsompräglasavstudiero. Delmål2-4grundarsigidenenkätundersökningsomgenomförsårligen”Talaomvaddu tyckeromvuxenutbildningenpåHjalmarStrömerskolan”.Enkätenskickasdigitalttill deltagareinomvuxenutbildningenmedanelevernapåSFIfårenenkätipappersformatatt svarapåiklassrummet.Ingaeleversomdeltariexternutbildningdeltariundersökningen. Svarenvarierarfrån0(stämmerintealls)till5(stämmerheltochhållet). Nedanföljerensammanfattningavenkätundersökningenblandvuxenutbildningenutifrån områdenochresultat.Sammanfattningenbyggerpåderedovisademedelvärdena(skala1–5) samtkommentarerfråndeltagarna.Enkätenhadeensvarsfrekvenspå47%,enlågandel vilketmotsvarartidigareårsundersökningar.Attökasvarsfrekvensenärenviktiguppgift framåt. Trygghet Påstående|Medelvärde Jagkännermigtryggiskolan|4,33 Resultatetvisarattelevernaihöggradupplevertrygghetiutbildningen.Trygghetären centralförutsättningförlärandeochstudieresultatochindikerarattverksamhetenfungerar välidettaavseende. Studiero Påstående|Medelvärde Jagharstudieropålektionerna|3,67 Resultatetvisarenrelativtgodstudiero,menvariationfinnsisvaren.Fleraeleverlyfteri kommentarerattdestuderarpådistansochupplevergodstudierogenomattkunnastudera hemma.Dettakanbidrapositivttillstudieresultaten,meninnebärocksåattupplevelsenav studierokanskiljasigmellanolikastudieformer.Destudieformerskolankanpåverkaärde somskeriegenregipåplatssamtdenstudieplatssomLärcentrumerbjuder.Därfinnsdet ingaindikationersomvisarpådåligstudiero. 8 Nationelltdelmål3:Varjeelevfårenundervisningsomgerdenledningochstimulans elevenbehöverförattkunnanåsålångtsommöjligtisittlärandeochsinutveckling. Tydlighetkringvadsomkrävsiutbildningen Påstående|Medelvärde Minalärareförklararvadviskagöraiskolarbetetsåattjagförstår|4,44 Jagtyckerattdetärsvårtattvetavadjagskaklaraaviutbildningen|2,56 Jagvetvadjagbehöverkunnaförattnåkunskapskraveniutbildningen|4,44 Resultatenvisarattelevernaihöggraduppleverattlärarnatydliggöruppgifteroch kunskapskrav.Samtidigtfinnsenmindreandeleleversomuppleverosäkerhetkringvadde förväntasklaraaviutbildningen.Dettakanindikeraattmajoritetenavelevernaharengod förståelseförutbildningensmålochinnehåll,menattdetkanfinnasbehovavytterligare tydliggörandeförvissaelever,exempelvisgenommerkontinuerligåterkopplingeller uppföljningavprogressionistudierna. Tillittillelevensförmåga Påstående|Medelvärde Minalärarefårmigatttropåmigsjälvimittskolarbete|4,22 Minalärareförväntarsigattjagskagöramittbästa|4,78 Jagkannåkunskapskraveniskolanomjagförsöker|4,89 Inomdettaområdevisarundersökningenettstarktresultat.Elevernauppleverhöga förväntningarfrånlärarnaochenstarktilltrotillsinegenförmågaattnåkunskapskraven.Ett högtresultatinomdettaområdeärbetydelsefulltdåforskningvisarattlärarens förväntningarochelevensegentilltrotillsinförmågaharstorbetydelseförstudieresultat ochmotivation.Enkommentarienkätenlyfterdockattvissaeleverönskarmerstödoch motivationfrånläraren,vilketkanindikeraattelevernasbehovavpedagogisktstödvarierar. Delaktighetochinflytande Påstående|Medelvärde Jagsomelevharinflytandeöverundervisningensinnehåll|3,44 Dettaärettavdelägreresultateniundersökningen.Enstorandeleleverharsvaratneutralt påfrågan.Kommentarertyderpåattvissaeleverinteharefterfrågatförändringari undervisningenellerattdestuderarpådistans,vilketkanpåverkaupplevelsenav delaktighet.Resultatetkandockocksåindikeraattmöjlighetentillelevinflytandeintealltid upplevssomtydlig. Nationelltdelmål4:Varjeelevsomäribehovavstödfårdetstöddenbehöver. Anpassningefterelevensbehov Påstående|Medelvärde Jagkanfåextrastödomjagskullebehövadet|4,22 9 Minalärarehjälpermigiskolarbetetnärjagbehöverdet|4,22 Skolarbetetärförsvårtförmig|2,22 Elevernauppleveristorutsträckningattstödfinnstillgängligtnärdetbehövsochattlärarna hjälperdemistudierna.Samtidigtvisarresultatetattmajoriteteninteuppleverskolarbetet somförsvårt.Dettatyderpåattundervisningenihuvudsakliggerpåennivåsomär anpassadtillelevernasförutsättningar.Enkommentarvisardockattdistansstudierkan påverkaupplevelsenavstöd,vilketkanvararelevantattföljauppeftersomenstordelav vuxenutbildningenbedrivsiflexiblaellerdistansbaseradeformer. Sammanfattandeanalys Resultatenvisarattelevernaistorutsträckninguppleverattundervisningenärtydligochatt devetvadsomkrävsförattnåkunskapskraven.Samtidigtfinnsenmindregruppeleversom upplevervissosäkerhetkringvadsomförväntas,vilketkantydapåbehovavfortsatt tydliggörandeochåterkoppling.Elevernauppleverocksåattlärarnaharhögaförväntningar ochattdekannåkunskapskravenomdeansträngersig,vilkettyderpåenpositivoch motiverandelärandemiljö.Närdetgällerelevinflytandeärresultatennågotlägre,ochflera eleverärneutralaisinasvar,vilketkanindikeraattmöjligheternatilldelaktighetintealltid upplevssomtydliga.Resultatenvisarsamtidigtattelevernaistorutsträckninguppleveratt stödfinnstillgängligtnärdebehöverdet.Enkommentarlyfterdockattdistansstudierkan påverkaupplevelsenavstöd,vilketkanvararelevantattföljauppidetfortsatta kvalitetsarbetet. EnkätSFI SFIhargenomförtenanpassadenkät. Nedanredovisasfrågornamedresultatochen efterföljandeanalys.Elevenkätengenomfördesunderperioden6december2025till7 januari2026.Totaltbesvarade36av56eleverenkäten,vilketmotsvararensvarsfrekvenspå 64procent.Resultatennedanredovisasiprocentavdeeleversombesvaratenkäten. 1.Kännedomomvadsomkrävsförgodkäntbetyg Ja:80,6% Nej:16,7% Bortfall:2,8% Enmajoritetavelevernauppgerattdevetvadsomkrävsförattfåettgodkäntbetyg. Resultatettyderpåattundervisningenirelativthöggradlyckastydliggöramåloch kunskapskrav.Samtidigtuppgernästanvarsjätteelevattdeintevetvadsomkrävsföratt uppnågodkäntbetyg.Dettaindikerarettfortsattbehovavattarbetamedtydlighetkring kursmål,progressionochbedömningsåattallaelevergesgodaförutsättningarattförståvad somförväntasistudierna. 2.Upplevelseavarbetsmängdochstudietempo Förmycket:22,2% Lagommycket:61,1% 10 Förlite:13,9% Bortfall:2,8% Majoritetenavelevernauppleverattarbetsmängdenärlagom.Samtidigtuppgerdrygten femtedelavelevernaattdeharförmycketattgöra,medanenmindregruppuppleveratt arbetsmängdenärförlåg.Resultatettyderpåattundervisningenihuvudsakärvälavvägd menattelevgruppenharolikabehovochstudieförutsättningar.DettaärvanligtinomSFIdär elevernastidigareutbildningsbakgrundochstudievanavarierar.Resultatetpekardärförpå viktenavfortsattarbetemedindividualiseringochnivåanpassningiundervisningen. 3.Studiero Ja:88,9% Nej:8,3% Bortfall:2,8% Enmycketstorandelavelevernauppgerattdekanstuderailugnochroiskolan.Resultatet indikerarattstudiemiljönihuvudsakfungerarvälochattelevernaupplevergoda förutsättningarförkoncentrationochlärande.Denmindregruppsomuppleverbristande studierobehöverdockuppmärksammas,dåstudieroärenviktigfaktorförlärandeoch progression. 4.Nöjdhetmedlärare Ja:94,4% Nej:2,8% Bortfall:2,8% Resultatetvisarenmyckethöggradavnöjdhetmedlärarna.Nästansamtligaeleveruppger attdeärnöjdamedsinlärare.Dettatyderpåattelevernauppleverundervisningensom stödjandeochattlärarnabidrartillenpositivlärmiljö.Resultatetkansessomentydligstyrka iverksamheten. 5.Nöjdhetmedskolanslokaler Ja:91,7% Nej:5,6% Bortfall:2,8% Enstormajoritetavelevernauppgerattdeärnöjdamedskolanslokaler.Resultatetindikerar attdenfysiskalärmiljönihuvudsakfungerarvälochgergodaförutsättningarför undervisningochstudier. 6.Nöjdhetmedkursmaterial Ja:91,7% Nej:5,6% Bortfall:2,8% 11 Ävennärdetgällerkursmaterialuppgerenmycketstorandelavelevernaattdeärnöjda. Resultatettyderpåattelevernauppleverattdehartillgångtillrelevantaochfungerande lärresurseriundervisningen. Sammanfattandeanalys EnkätenvisarenöverlagmycketpositivbildavSFI-verksamheten.Resultatenvisarsärskilt höganivåeravnöjdhetnärdetgällerlärarna,denfysiskalärmiljönochtillgångentill kursmaterial.Ävenstudieronupplevssomgodavenstormajoritetaveleverna. Detmestframträdandeutvecklingsområdetrörtydlighetkringvadsomkrävsförattuppnå godkäntbetyg.Ävenomenmajoritetuppgerattdehardennakunskapvisarresultatetatten inteobetydligandeleleversaknartillräckligförståelseförkunskapskraven.Ettfortsattarbete medattsynliggöramål,progressionochbedömningkandärförbidratillattytterligarestärka elevernasförutsättningarattnåsinastudiemål. Resultatenvisarocksåenvissspridningiupplevelsenavarbetsmängd.Dettakantolkassom eneffektavdenheterogenaelevgruppeninomSFIochunderstrykerviktenavfortsattarbete medindividualiseringochflexiblaarbetssättiundervisningen. Sammantagetgerenkätsvarenenbildavenverksamhetdärelevernaihöggraduppleveren fungerandestudiemiljö,tillgångtillstödiundervisningenochgodaorganisatoriska förutsättningarförlärande. 12 Måluppfyllelse Syftetmedettsystematisktkvalitetsarbeteärattsynliggöravadsomgörs,varfördetgörsochvaddetledertill.Ettvälfungerande kvalitetsarbeteäravgörandeförattkunnafrämjaallaeleversutvecklingochlärande.Detständigaarbetetmedattutvecklaverksamhetens kvalitetbedrivsiencykliskprocesssominnehållerolikafaser.Fasernadelasini”Vartskavi?”,”Hurgörvi?”,”Hurblevdet?”och”Varärvi?”. Prioriterademålför2025 Iföregåendeläsårskvalitetsredovisningfördenkommunalavuxenutbildningenhadetidigarebiträdanderektorformulerattrettonmål.Nioav dessaskulleuppnåsunder2025,trestyckenunder2026ochetttill2028.Måluppfyllelsenavdessamålredovisasitabellennedan. ● MålsomuppnåttsbeskrivsmedettJAigrönfärg. ● MålsomtillvissdeluppnåttsbeskrivsmedTILLVISSDELigulfärg. ● MålsominteuppnåttsbeskrivsmedNEJirödfärg. Område Långsiktigtmål Skallvara Delmål uppnåttår Kommunal Kommunal 2026 Utvecklademetoderförattskapakontaktermellan JA vuxenutbildningoch vuxenutbildningochLärcentrumharen potentiellaarbetsgivarepåortenochstuderandei lärcentrum aktivrollikommunens kommunen. kompetensförsörjningsplan. Lärcentrumochvuxenutbildningenärengivenparti JA kommunensolikasamverkansforumdär kompetensutvecklingsfrågordiskuteras Anpassadutbildningför Framtagenplanochgenomförandeav 2025 KartlagtbehovavanpassadutbildningförvuxnaiStrömsunds NEJ vuxna planföranpassadutbildningavvuxna. kommun. 13 Komvuxpå Ettutökatgenomförandeavkurser 2025 Kartlagdabehovavutbildningochförutsättningarförett NEJ grundläggandenivå inomkomvuxpågrundläggandenivå. utökatgenomförandeavkomvuxpågrundläggandenivå. Komvuxpågymnasial Andelenslutfördakurserinomkomvux 2025 Iidentifieradeformerförattföljauppochstöttaeleverni TILLVISSDEL nivå pågymnasialnivåöverstigerresultatet derasstudier förriket. Fleridentifieradebranscherförlärlingsutbildningoch NEJ genomförandeavutbildningar. Ökatantallärlingsutbildningarförvuxna. NEJ Komvuxpågymnasialnivå Enminskningavandelenexterna 2025 Planföruppföljningavresultatochfullföljandeavstudier TILLVISSDEL viaexterna utbildningsplatserirelationtillde blandvuxenstuderande. utbildningsanordnare internainomgymnasiala Rutinerförattföljauppdestuderandesomläsermed yrkesutbildningarpåkomvux. externautbildningsanordnare. TILLVISSDEL Komvuxsvenskaför Andeleneleversomavbrytersina 2028 Framtagnaochimplementeraderutinerförpedagogiska NEJ invandrare(SFI) studierskallsomhögstuppgåtill diskussionermedeleverna motsvaranderesultatförriket. påSFIförattökagenomströmningen. Förbättradsamverkanmedandraaktörerförökad NEJ genomströmning. Stödochextra Framtagnaochimplementerade 2025 Kartlagdaorsakertillavhoppochutvecklademetoderföratt TILLVISSDEL anpassningarförelever metoderocharbetssättförattstödja flereleverskaslutförasinastudier vuxenstuderandesåattdeslutför kurserochnårgodkändabetyg. Marknadsföringoch Denkommunalavuxenutbildningen 2025 Planförmarknadsföringochuppsökandeverksamhetförden TILLVISSDEL uppsökande erbjuderettbrettutbudavutbildningar kommunalavuxenutbildningen. verksamhet somäranpassatochmarknadsförstill kommunensinnevånare. 14 Studie-och Studie-ochyrkesvägledningharen 2026 Planföruppsökandeverksamhetochsamverkanmedövriga NEJ yrkesvägledning framträdandeochaktivrollirelationtill aktörer individerochsamhälletistort. Samverkanmedövriga Framtagenochimplementeradplanför 2025 Uppnåenaktivrollilokalakompetensförsörjningsfrågor. JA aktörer samverkanmedviktigaaktörer. Normerochvärden Identifieradeförbättringsområden 2025 Identifieraframgångsfaktorerkringvärdegrundsarbeteoch TILLVISSDEL inomvärdegrundsarbetetsamt framtagenplanfördetta framtagenochimplementeradplan utifrånidentifierade förbättringsområden. Elevernasansvaroch Framtagenochimplementeradplanför 2025 Identifieradeförbättringsområdengällandeaktivt TILLVISSDEL inflytande aktivtelevinflytande. elevinflytande. Planförattgynnaaktivtelevinflytande. TILLVISSDEL Trygghetochstudiero Framtagenochimplementeradplanför 2026 Arbetssättilärarkollegietförattskapatrygghetochstudiero JA atttillförsäkraallaeleverenskolmiljö sompräglasavtrygghetochstudiero. 15 Sammanfattandeanalys Under2025hararbetetmeddeprioriterademåleninomvuxenutbildningochLärcentrum fortsattenligtplan,ävenommåluppfyllelsenvarierarmellanområden.Fleramålharnåtts, tillexempelattskapakontaktermellanstuderandeochlokalaarbetsgivaresamtatt Lärcentrumochvuxenutbildningenärennaturligaktörikommunensforumför kompetensutveckling.Likasåharlärarnasarbetemedtrygghetochstudierofungeratmycket väl,vilketskapargodaförutsättningarföreleverslärande. Samtidigtharfleramålbaradelvisuppnåtts.Detgällerblandannatuppföljningaveleversom studerarviaexternautbildningsanordnare,kartläggningavorsakertillavbrott,utvecklingav stödinsatser,marknadsföringsplanersamtarbetetmedvärdegrundochelevinflytande.Dessa områdenvisarattarbetetärpåbörjatochattframsteggörs,menattrutinerochmetoder ännuinteärfulltimplementerade. Detfinnsävenmålsominteuppnåttsunderåret,främstinomSFI,anpassadutbildningför vuxna,kartläggningavbehovpågrundläggandenivåochuppföljningavlärlingsutbildningar. Härfinnstydligautvecklingsbehov,exempelvisbättresamverkanmedandraaktörer,mer systematiskuppföljningochtydligarerutinerförstödochstudieplanering. SammanfattningsvisvisaruppföljningenattvuxenutbildningeniStrömsundskommunhar mångastyrkor,menocksåattdetfinnsviktigaområdenattutveckla.Arbetetunder2025har lagtenstabilgrund,ochmedfortsattfokuspåSFI,elevstödochuppföljningfinnsgoda möjligheterattflervuxnaskakunnafullföljasinastudierochstärkasinkompetensiarbets- ochsamhällslivet. 16 Prioriterademålför2026 EnligtSkolverketsnationellakvalitetsverktygskakommunalvuxenutbildningvändasigtill vuxnaochutgöraenbasförkompetensförsörjningentillarbetslivet.Dennationella målsättningensägerattvarjeelevskaerhållaenlikvärdigutbildningavhögkvalitetsomger elevengodamöjligheterattutvecklakunskaper,kompetenserochvärdensamtenstärkt ställningiarbets-ochsamhällslivetochengodgrundförfortsattutbildning.Idet systematiskakvalitetsarbetethardärförföljandemålsattsför2026. Följandemålärframtagnautaninbördesordning: Mål1:ÖkagenomströmningeninomSFI. Hurmätsmålet?Statistiköverandelenavslutadekurser. Mål2:Utvecklauppföljningenaveleversomstuderarhosexternutbildare Hurmätsmålet?Statistiköverhurmångauppföljandesamtalsomgörs. Mål3:Utvecklastödtillstuderande. Hurmätsmålet?Statistiköverstödinsatser,analysavstödinsatsenochdessbetydelseför denstuderandesresultat. Mål4:Utvecklasamverkanmedarbetsgivareförmatchningavutbildningför kompetensförsörjning. Hurmätsmålet?Statistiköversamverkansexempelochanalysavsamverkanochdess betydelseförkompetensförsörjningen. Mål5:SkapaenmarknadsföringsplanförLärcentrumochvuxenutbildningensutbud. Genomföraaktivitetersomståriplanen. Hurmätsmålet?Hardetskapatsenmarknadsföringsplan?Harplanenföljts? Målenför2026ärformuleradeföratttillsammansstärkakvalitetenocheffektenav vuxenutbildningen.Omdeuppnåsförväntasdeledatillflerakonkretaresultat–bådeför individen,verksamhetenocharbetslivet.Tillsammansförväntasmålenledatill:  Högregenomströmningochbättrestudieresultat  Merlikvärdigochkvalitetssäkradutbildning  Starkarekopplingtillarbetsmarknaden  Ökatdeltagandeivuxenutbildning 17 Skolchefens kommentar DenkommunalavuxenutbildningeniStrömsundskommunbedrivsienorganisationmed bredsamverkanocholikautbildningsformersommöterbådeindividersbehovoch arbetsmarknadenskompetenskrav.Lärcentrumfungerarsomnavförstudiestöd,flexibla studieformerochsamordningmellanutbildningar.Underåretharförändringari organisationen,sompensionsavgångar,hanteratsgenomomfördelningavansvaroch nyrekryteringar,ibalansmeddeekonomiskaförutsättningarna. Resultatenvisarattgenomströmningenärgodpågrundläggandenivåochinom yrkesinriktadeutbildningar,medanejyrkesinriktadegymnasialakurserochSFIharlägre andelavslutadekurser–områdendärvisermöjlighettillutveckling.Pågymnasialnivåär högregenomströmningoftakopplattillarbetsmarknadensbehovmedanlängreyrkespaket påverkasavavbrottunderutbildningensgång.InomSFIberormångaavbrottpåarbeteeller flytt,ochdenflexiblaSFI-modellengerflermöjlighetattkombinerastudiermedandra åtaganden. Enkäternavisarattelevernakännersigtryggaochuppleverrelativtgodstudiero.Deflesta uppleverattlärarnatydliggörmålochkunskapskravochelevernaharförtroendeförsinegen förmåga.Däremotärupplevelsenavinflytandeöverundervisningennågotlägre.Eleverna uppleverattstödfinnsnärdetbehövs,ävenomdistansstudierkanpåverkaupplevelsen.SFI- eleverärgenerelltmycketnöjdamedlärare,lokalerochkursmaterial,menendelupplever fortfarandeosäkerhetkringvadsomkrävsförgodkäntbetygochvariationiarbetsmängden. EnligtSkolverketsnationellakvalitetsverktygskakommunalvuxenutbildninggevarjeeleven likvärdigutbildningavhögkvalitetochfungerasomenbasförkompetensförsörjning. AnalysenvisarattStrömsundsvuxenutbildningistorutsträckninguppfyllerdetta,menattdet finnsbehovavtydligareuppföljning,merstödochanpassadestudievägar,särskiltinomSFI ochvissagymnasialakurser. Bedömningenärattvuxenutbildningenimångadelarbedrivsmycketvälochharstabila strukturerförlångsiktigtkvalitetsarbete.Samtidigtfinnstydligautvecklingsområden,framför alltinomSFI,uppföljningochtydliggörandeavstudiemål.Genomfortsattutvecklingav flexiblastudieformer,stödochsamverkankanStrömsundskommungeflervuxnamöjlighet attfullföljasinastudierochbidratillkommunensochnäringslivetsframtida kompetensförsörjning. AnnaBackmanWikström 18 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Diarienummer KS.2026.779

§ 74 Remiss Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2027- 2033 Region Jämtland Härjedalen Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsensbeslut. Strömsundskommunpåtalarviktenavtillgängligkollektivtrafikoch utvecklingavlinjetrafikenmedbytespunkterikommunen.Vidare understryksviktenavattkollektivtrafikenanslutertillavgångarmedtågvid Östersundscentralstation.IövrigtharStrömsundskommuninga synpunkterpåremissen. Remissenansesbesvarad. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. Strömsundskommunpåtalarviktenavtillgängligkollektivtrafikoch utvecklingavlinjetrafikenmedbytespunkterikommunen.Iövrigthar Strömsundskommuningasynpunkterpåremissen. Remissenansesdärmedbesvarad. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetattbeslutaenligtupprättatförslag medtilläggsyrkandeomattviiremissvaretävenunderstrykerviktenavatt kollektivtrafikenanslutertillavgångarmedtågvidÖstersunds centralstation. Sammanfattning av ärendet EttremissmissivomförslagtillnytttrafikförsörjningsprogramförJämtlands län2027-2033inkomden27februaritillStrömsundskommun. Trafikförsörjningsprogrammet2027-2033beskriverhurkollektivtrafikeni Jämtlandslänskautvecklasförattmötaframtidabehov,stärkaregional utvecklingochskapagodtillgänglighetäveniglesaredelaravlänet.För Strömsundskommun,medstoraavståndochenspriddbefolkning,är kollektivtrafikensärskiltviktigförattmöjliggöraarbete,studier,vårdresor ochsamhällsservice. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 StrömsundliggerlängsinlandsstråketÖstersund–Strömsund–Sveg,ettav länetsviktigastestomstråk.Busstrafikenutgörryggradenförpendlingoch service. Programmetbetonarmålenomökadgeografisktillgänglighet,tillgänglig kollektivtrafikförallaochminskadklimatpåverkan.FörStrömsundinnebär dettablandannatbehovavförbättradebytespunkter, tillgänglighetsanpassadehållplatserochutvecklingavsamverkande mobilitetslösningarsåsomsamåkning,pendlarparkeringarochintegrerade reskedjor.Fossilfritrafiksenast2030gällerävenStrömsundsdelav linjenätet. Viktigautvecklingsområdenikommunenär:StärktutbudiInlandsstråket, bättremöjligheterförarbetspendling,moderniseradnärtrafik,digitala tjänstermedstabiltwifiombordförattpendlingstidenskakunnaanvändas produktivt,samtlångsiktigplaneringavhållplatserochinfrastruktur. Samverkanmellanregionen,kommunenochtrafikoperatöreräravgörande förattsäkerställaenrobusttrafikförsörjningiettstortochglesbefolkat områdesomStrömsundskommun. SammantagetvisarprogrammetattgodkollektivtrafikiStrömsundären förutsättningförsocialsammanhållningochregionalutveckling. Skoltrafikenärbasenimångadelaravlinjetrafikenmenmöliggörävenför arbetspendling.Detinnebärattrekryteringsmöjligheternaökarochskapar livskraftikommunensorter.Anropsstyrningärenmycketviktigdelav kollektivtrafikenmenbeställningsrutinernakanbehövamoderniseras. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse-Remiss-TrafikförsörjningsprogramförJämtlandslän 2027-2033 Remissvar Trafikförsörjningsprogram2027-2033remissutgåvafebruari2026. RemissmissivförslagtillnytttrafikförsörjningsprogramförJämtlandlän 2027-2033. Bilaga1.Linjerochutbudavupphandladkollektivtrafik. Bilaga2.Tillgänglighethållplatserochlinjer Bilaga3.Färdtjänstochriksfärdtjänst Justerare Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2026.263 Remiss - Trafikförsörjningsprogram för Jämtlands län 2027- 2033 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. Strömsundskommunpåtalarviktenavtillgängligkollektivtrafikoch utvecklingavlinjetrafikenmedbytespunkterikommunen.Vidare understryksviktenavattkollektivtrafikenanslutertillavgångaroch ankomstermedtågvidÖstersundscentralstation.IövrigtharStrömsunds kommuningasynpunkterpåremissen. Remissenansesbesvarad. Beskrivning av ärendet EttremissmissivomförslagtillnytttrafikförsörjningsprogramförJämtlands län2027-2033inkomden27februaritillStrömsundskommun. Trafikförsörjningsprogrammet2027-2033beskriverhurkollektivtrafikeni Jämtlandslänskautvecklasförattmötaframtidabehov,stärkaregional utvecklingochskapagodtillgänglighetäveniglesaredelaravlänet.För Strömsundskommun,medstoraavståndochenspriddbefolkning,är kollektivtrafikensärskiltviktigförattmöjliggöraarbete,studier,vårdresor ochsamhällsservice. StrömsundliggerlängsInlandsstråketÖstersund–Strömsund–Sveg,ettav länetsviktigastestomstråk.Busstrafikenutgörryggradenförpendlingoch service. Programmetbetonarmålenomökadgeografisktillgänglighet,tillgänglig kollektivtrafikförallaochminskadklimatpåverkan.FörStrömsundinnebär dettablandannatbehovavförbättradebytespunkter, tillgänglighetsanpassadehållplatserochutvecklingavsamverkande Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen mobilitetslösningarsåsomsamåkning,pendlarparkeringarochintegrerade reskedjor.Fossilfritrafiksenast2030gällerävenStrömsundsdelav linjenätet. Viktigautvecklingsområdenikommunenär:StärktutbudiInlandsstråket, bättremöjligheterförarbetspendling,moderniseradnärtrafik,digitala tjänstermedstabiltwifiombordförattpendlingstidenskakunnaanvändas produktivt,samtlångsiktigplaneringavhållplatserochinfrastruktur. Samverkanmellanregionen,kommunenochtrafikoperatöreräravgörande förattsäkerställaenrobusttrafikförsörjningiettstortochglesbefolkat områdesomStrömsundskommun. SammantagetvisarprogrammetattgodkollektivtrafikiStrömsundären förutsättningförsocialsammanhållningochregionalutveckling. Skoltrafikenärbasenimångadelaravlinjetrafikenmenmöliggörävenför arbetspendling.Detinnebärattrekryteringsmöjligheternaökarochskapar livskraftikommunensorter.Anropsstyrningärenmycketviktigdelav kollektivtrafikenmenbeställningsrutinernakanbehövamoderniseras. Beslutsunderlag Remissvar Trafikförsörjningsprogram2027-2033remissutgåvafebruari2026. RemissmissivförslagtillnytttrafikförsörjningsprogramförJämtlandlän 2027-2033. Bilaga1.Linjerochutbudavupphandladkollektivtrafik. Bilaga2.Tillgänglighethållplatserochlinjer Bilaga3.Färdtjänstochriksfärdtjänst Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Teknik-ochserviceförvaltningen,MikaelEhrs Beslut skickas till Kommunledningsförvaltning,kansli Teknik-ochserviceförvaltningen,MikaelEhrs RegionJämtlandHärjedalen Remissvar Ert diarienummer: KTN/73/2024 DiarienummerKS.2026.263 Remissvar trafikförsörjningsprogram för Jämtlands län 2027-2033 Strömsundskommunpåtalarviktenavtillgängligkollektivtrafikoch utvecklingavlinjetrafikenmedbytespunkteriStrömsundskommun.Vidare understryksviktenavattkollektivtrafikenanslutertillavgångaroch ankomstermedtågvidÖstersundscentralstation.Iövrigtharinte kommunennågrasynpunkterpåremissen. Remissenansesbesvarad. Ansvarig förvaltning och tjänstepersson Teknik-ochserviceförvaltning,MikaelEhrs. Kontaktuppgifter Strömsundskommun Box500 83324Strömsund 0670-16100 kommun@stromsund.se www.stromsund.se 1 Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 Beslutad 2026-02-18 § 6, av Kollektivtrafiknämnden Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 1(42) Förord Kompletteras efter remissrundan Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 20262027-2033 Dnr KTN/73/2024 Handläggare Malin Persson Zeidlitz Område Kollektivtrafik Region Jämtland Härjedalen Box 654, 831 27 Östersund www.regionjh.se Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 2(42) INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD ........................................................................................................................................ 1 1 ETT STRATEGISKT PROGRAM FÖR KOLLEKTIVTRAFIKENS UTVECKLING ........ 5 1.1 Kollektivtrafikens grundläggande uppdrag .................................................................... 5 1.2 Vad är ett trafikförsörjningsprogram?............................................................................ 5 1.3 Processen att ta fram ett trafikförsörjningsprogram ...................................................... 6 2 GLOBALA OCH NATIONELLA MÅL LÄGGER GRUNDEN ......................................... 7 2.1 De globala hållbarhetsmålen ........................................................................................ 7 2.2 EU:s klimatmål .............................................................................................................. 7 2.3 Nationella mål ............................................................................................................... 7 2.4 Regionala mål, Fossilfritt 2030 ..................................................................................... 8 3 KOLLEKTIVTRAFIKEN I LÄNET .................................................................................. 9 3.1 Regionala stomstråk utgör basen i kollektivtrafiksystemet ........................................... 9 3.2 Tågtrafik ...................................................................................................................... 10 3.2.1 Norrtågstrafiken .......................................................................................................... 10 3.2.2 Trafiken på Inlandsbanan ........................................................................................... 10 3.2.3 Fjärrtågstrafik .............................................................................................................. 11 3.3 Busstrafik och taxi ....................................................................................................... 11 3.3.1 Länstrafiken ................................................................................................................ 11 3.3.2 Stadstrafik Östersund ................................................................................................. 13 3.3.3 Närtrafik och anropsstyrd trafik ................................................................................... 13 3.3.4 Särskild kollektivtrafik ................................................................................................. 13 3.3.5 Kommersiell busstrafik ................................................................................................ 14 3.3.6 Taxi ............................................................................................................................. 14 3.3.7 Skolresor ..................................................................................................................... 14 Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 3(42) 3.3.8 Evenemangstrafik ....................................................................................................... 15 3.4 Utbud av kollektivtrafik ................................................................................................ 16 3.5 Arbetsmarknader och pendlingsmönster .................................................................... 19 4 TRENDER .................................................................................................................. 22 4.1 Kollektivtrafikens klimat- och miljöpåverkan ............................................................... 22 4.2 Allt fler extremväder .................................................................................................... 22 4.3 Förändrad mobilitet ..................................................................................................... 22 4.4 Färre unga och fler äldre ............................................................................................ 23 4.5 Förändrad livsstil och resvanor ................................................................................... 23 4.6 Kompetensförsörjning ................................................................................................. 23 5 BEHOVET AV KOLLEKTIVTRAFIK I JÄMTLAND HÄRJEDALEN ............................. 24 5.1 God tillgänglighet ........................................................................................................ 24 5.2 Olika resbehov ............................................................................................................ 25 5.2.1 Arbets- och studiependling ......................................................................................... 25 5.2.2 Fritidsresor .................................................................................................................. 26 5.2.3 Turism och besöksnäring ............................................................................................ 26 5.2.4 Serviceresor och inköp ............................................................................................... 26 5.3 Regional utveckling ..................................................................................................... 26 5.4 Hållbar omställning ..................................................................................................... 27 5.5 Robusthet och resiliens /krisberedskap ...................................................................... 27 6 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS MÅL ..................................................... 28 6.1 Mål: Attraktiva kollektiva mobilitetslösningar och ökad geografisk tillgänglighet ........ 29 6.2 Mål: Ökad marknadsandel .......................................................................................... 29 6.3 Mål. Ett tillgängligt kollektivtrafiksystem för alla .......................................................... 30 6.4 Mål. Minskad miljö- och klimatpåverkan ..................................................................... 30 7 STRATEGIER – SÅ NÅR VI MÅLEN .......................................................................... 31 Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 4(42) 7.1 Resenären i fokus ....................................................................................................... 31 7.2 Integrera kollektivtrafiken i samhällsplaneringen ........................................................ 32 7.3 Dra nytta av digitaliseringens möjligheter ................................................................... 33 7.4 Utveckla kollektivtrafiken efter behov ..................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.5 Öka tillgängligheten till och inom kollektivtrafiken ....................................................... 35 7.6 Välj rätt drivmedel ....................................................................................................... 35 7.7 Fokus på kommande trafikupphandlingar – kravställning och uppföljning ................. 36 8 GENOMFÖRANDE ..................................................................................................... 37 8.1 Beslut om allmän trafikplikt ......................................................................................... 37 8.2 Kommersiell trafik ....................................................................................................... 37 8.3 Tillköp av trafik ............................................................................................................ 37 8.3.1 Möjlighet att göra tillköp av trafik ................................................................................ 37 8.4 Ansvar och roller kopplade till kollektivtrafiken i länet ................................................. 38 8.5 Samverkan med kommunerna .................................................................................... 39 9 EKONOMI ................................................................................................................... 40 10 UPPFÖLJNING ........................................................................................................... 40 BILAGOR ...................................................................................................................................... 41 Bilaga 1. Linjer och utbud av upphandlad kollektivtrafik ............................................................... 41 Bilaga 2. Tillgänglighet hållplatser och linjer ................................................................................. 41 Bilaga 3. Färdtjänst och riksfärdtjänst ........................................................................................... 41 Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 5(42) 1 Ett strategiskt program för kollektivtrafikens utveckling 1.1 Kollektivtrafikens grundläggande uppdrag Kollektivtrafiken är en av flera lösningar för omställning till ett mer hållbart samhälle. Det grundläggande uppdraget är att skapa tillgänglighet för de människor som bor och verkar i länet genom att erbjuda miljöanpassade resmöjligheter på ett sätt som inkluderar alla människor och är socialt och ekonomiskt hållbart. Kollektivtrafiken genererar en samhällsekonomisk nytta som visar sig på många olika sätt, bland annat genom färre trafikolyckor, minskat klimatutsläpp,minskad biltrafik på vägarna samt bättre hälsa genom ökad fysisk aktivitet. Kollektivtrafiken driver också regional utveckling och tillväxt med ökade möjligheter att ta del av arbete, utbildning, kultur, friluftsliv samt ökad jämlikhet och jämställdhet i samhället. Genom fortsatta satsningar på en klimatsmart och utvecklad kollektivtrafik som fler kan ta del av kan samhällsnyttan ökas ytterligare och bidra till att uppnå visionen i den regionala utvecklingsstrategin. 1.2 Vad är ett trafikförsörjningsprogram? Region Jämtland Härjedalen är regional kollektivtrafikmyndighet efter en skatteväxling med länets kommuner. Den regionala kollektivtrafikmyndighetens ansvar och uppdrag definieras i lagen om kollektivtrafik (2010:1065). Enligt lagen ska den regionala kollektivtrafikmyndigheten exempelvis besluta om ett trafikförsörjningsprogram och fatta beslut om allmän trafikplikt. Lagen säger att programmet ska redovisa mål för kollektivtrafiken, behovet av regional kollektivtrafik i länet, åtgärder för att minska påverkan på miljön och mål och åtgärder för tillgänglighetsanpassning. Programmet ska omfatta alla former av regional kollektivtrafik, både kommersiell trafik och trafik som samhället tar ansvar för genom beslut om allmän trafikplikt. Region Jämtland Härjedalens Trafikförsörjningsprogram är ett strategiskt dokument som anger mål och inriktning för hur kollektivtrafiken i Jämtlands län ska utvecklas fram till omkring år 2033. Det kan ses som en politisk viljeinriktning för kollektivtrafiken. Programmet ska stödja den regionala utvecklingsstrategin och andra övergripande samhällsmål. Programmet är ett underlag för beslut om allmän trafikplikt – den trafik som samhället väljer att upphandla för att säkerställa tillgänglighet och samhällsnytta. Förhoppningen är att programmet också ska vara ett stöd för länets aktörer i samhällsutvecklingen. Trafikförsörjningsprogrammet ger den övergripande målbilden för kollektivtrafiken, och pekar på vilka strategier som är viktiga att fokusera på för att nå målen. Mer konkreta åtgärder behöver hanteras i andra styrdokument och processer, inte minst vid nya trafikupphandlingar och den fortlöpande trafikplaneringen. Trafikförsörjningsprogrammet konkretiseras bland annat genom årliga trafikplaner. Trafikplanerna innehåller förslag på förändringar av trafikutbudet. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 6(42) Figur 1 Process för konkretisering av ambitionerna för trafiken i trafikförsörjningsprogrammet. Ambitionen är att ta fram en årlig trafikplan för utbudsförändringar. 1.3 Processen att ta fram ett trafikförsörjningsprogram Beslut att ta fram ett nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2027-2033 fattades i februari 2025 av Kollektivtrafiknämnden (KTN/73/2024) i Region Jämtland Härjedalen. Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram i brett samråd med andra aktörer. Utöver löpande dialog har ett antal tidiga samrådsmöten hållits under september 2025 (med länets kommuner, med kollektivtrafikmyndigheter i angränsande län och myndigheter, med intresseorganisationer inklusive resenärsgrupper samt med kollektivtrafikföretag, näringsliv och branschorganisationer). Programmet skickas ut på remiss våren år 2026 och utifrån inkomna synpunkter tas ett slutgiltigt program fram som beslutas i Regionfullmäktige hösten 2026. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 7(42) 2 Globala och nationella mål lägger grunden 2.1 De globala hållbarhetsmålen Flera av de 17 globala hållbarhetsmålen är högst relevanta för planeringen av kollektivtrafiken. Att utgå från de globala hållbarhetsmålen är ett sätt att säkerställa att planeringen av trafiksystemet utgår från en helhetssyn. Nedan sammanfattas några av de kanske mest tydliga kopplingarna mellan Agenda 2030 och kollektivtrafiken:  Mål 3 God hälsa och välbefinnande – Bidrag till trafiksäkerhet och aktiv mobilitet.  Mål 5 Jämställdhet – Fördelning av makt, inflytande och resurser i planering av trafiksystemet. Män och kvinnor har olika resmönster.  Mål 7 Hållbar energi för alla – Kollektivt resande är oftast energieffektivt. Val av drivmedel betydelsefullt.  Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – Kollektivtrafikens bidrag till regionens utveckling. Upphandling och organisering av trafik påverkar arbetsvillkor.  Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur – Hur transportsystemets och kollektivtrafikens infrastruktur utvecklas.  Mål 10 Minskad ojämlikhet – Kollektivtrafikens bidrag till ett inkluderande samhälle.  Mål 11 Hållbara städer och samhällen – Senast 2030 ska det finnas tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla.  Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion – Om hur företag och människor ställer om till hållbarhet (tex upphandlingar, livsstilar, naturresurser)  Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna – Kollektivtrafikens egna klimatavtryck, men också möjlighet att skapa överflyttning från privatbilism.  Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald – Kollektivtrafikens miljöpåverkan. 2.2 EU:s klimatmål EU har beslutat om ett gemensamt klimatmål till 2030 och 2050 som gäller alla medlemsländer. För att nå målen har EU antagit en klimatlag som slår fast att nettoutsläppen ska minska med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp och nå klimatneutralitet senast 2050. För att uppnå detta inom transportsektorn finns exempelvis krav på utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen, så som laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas, samt krav på ökad andel nollutsläppsfordon i offentliga upphandlingar av lätta och tunga fordon inklusive bussar. 2.3 Nationella mål Nationellt är transportpolitikens övergripande mål att att Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 8(42) medborgarna och näringslivet i hela landet. Utöver det övergripande målet finns ett funktionsmål och ett hänsynsmål: • Funktionsmålet handlar om att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt att bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt och likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. • Hänsynsmålet handlar om trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Sveriges riksdag har också beslutat att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka problem utanför Sveriges gränser. Därutöver finns 16 miljökvalitetsmål där många är relevanta för kollektivtrafiken. Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att vi senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Som steg på vägen dit finns bland annat ett etappmål för inrikes transporter som innebär att utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. 2.4 Regionala mål, Fossilfritt 2030 De regionala målen när det gäller miljö följer de nationella målen, men Jämtlands energi- och klimatstrategi har skärpt målen och beslutat att regionen ska vara fossilbränslefria år 2030. Utsläppen av växthusgaser ska även minska med 10 procent per år under perioden 2020–2030 . Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 9(42) 3 Kollektivtrafiken i länet Kollektivtrafiken i Jämtlands län består av allmän kollektivtrafik, särskild kollektivtrafik samt kommersiell kollektivtrafik. Trafiken körs med tåg, bussar samt mindre fordon. Alla delar är viktiga för att uppnå ett utvecklat och sammanhållet transportsystem som ger service åt länets medborgare och besökare. Den regionala kollektivtrafiken i länet är till största del upphandlad. Region Jämtland Härjedalen fattar beslut om allmän trafikplikt för den upphandlade trafiken. Trafiken utförs sedan av trafikoperatörer genom ett antal trafikavtal. Även kommersiell kollektivtrafik finns i viss omfattning. 3.1 Regionala stomstråk utgör basen i kollektivtrafiksystemet Kollektivtrafiken i länet utgår till stor del från regionala stomstråk som binder samman kommunernas centralorter med regioncentrum Östersund. Stomstråken kan delas in i: • Inlandsstråket (Östersund-Strömsund och Östersund-Sveg) • Mittstråket (Östersund-Storlien och Östersund-Bräcke) • Stråket Östersund- Hammarstrand Flera av stomstråken har även betydelse ur ett storregionalt perspektiv, vilket illustreras i Figur 2 nedan. De interregionala sambanden visar kopplingar över läns- eller landsgräns. Figur 2 Illustration av de regionala stomstråken och interregionala samband (kopplingar över läns- eller landsgräns). Trafiken längs hela eller delar av stomstråken kallas stomtrafik (eller stomlinjetrafik) och utgörs av både buss- och tågtrafik. Detta är basen i kollektivtrafiksystemet. Övriga linjenätet byggs upp för att komplettera stomnätet och för att mata till bytespunkter. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 10(42) 3.2 Tågtrafik Persontrafik på järnväg i Jämtland Härjedalen finns längs Inlandsbanan, Mittbanan och Norra stambanan. Tågtrafikens styrka ligger generellt i snabba restider över längre avstånd, och därigenom bidrag till regionförstoring. Elektrifieringen av Meråkerbanan gör att det blir möjligt med genomgående trafik med elektrifierade tåg på sträckan Trondheim–Östersund. 3.2.1 Norrtågstrafiken Norrtåg AB ägs till en fjärdedel av Region Jämtland Härjedalen, tillsammans med Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Trafiken har statlig medfinansiering. Inom tågtrafiken har Norrtågstrafiken störst karaktär av regional kollektivtrafik med ett dagligt vardagsresande. Vardagar trafikerar Norrtåg med 9 dubbelturer Sundsvall-Östersund, 5 dubbelturer Östersund-Åre/Duved och 2 turer till Storlien. Helger är utbudet mindre. Resandet minskade kraftigt under pandemin och har inte riktigt återhämtat sig ännu. År 2019 låg resandet på 0,49 miljoner resor. År 2023 hade resandet återhämtat sig till 0,45 miljoner resor för att sedan minska till 0,42 miljoner resor år 2024. 60000 50000 2019 40000 2020 30000 2021 2022 20000 2023 10000 2024 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 3 Resandeutveckling i Norrtågstrafiken på Storlien-Östersund-Sundvall 2019-2024. Norrtåg har i sin tågvision 2040 en målbild för stråket Östersund- Sundsvall att på sikt komma upp i timmestrafik i jämn takt på vardagar och varannan timme på helger. För sträckorna österut från Östersund är målbilden enligt visionen närmare en dubblering av dagens trafik till 9 dubbelturer Åre/Duved–Östersund och 4 dubbelturer Trondheim– Åre/Duved. 3.2.2 Trafiken på Inlandsbanan Den befintliga persontågstrafiken på Inlandsbanan är i huvudsak inriktad på turism under delar av året. Tågtrafiken drivs kommersiellt och är i princip uppdelad på de två sträckorna Mora-Östersund och Östersund-Gällivare. Inlandsbanan AB har som inriktning att etablera ytterligare persontrafik på banan. Det finns potential att korta restiderna på Inlandsbanan genom förbättrad infrastruktur, vilket kräver omfattande investeringar. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 11(42) 3.2.3 Fjärrtågstrafik Fjärrtågstrafik ger dagliga tågförbindelser till och från länet. Trafiken drivs kommersiellt och är inriktad på sällanresor. Nattågstrafik Jämtland-Stockholm är upphandlad av Trafikverket. 3.3 Busstrafik och taxi 3.3.1 Länstrafiken Ryggraden i Länstrafiken är stomstråken och stomlinjerna som binder samman kommunernas centralorter med regioncentrum Östersund. Till och från länet finns också ett antal interregionala busslinjer. Stomlinjetrafiken karaktäriseras av: • Stort resande • Långsiktighet • Hög tillgänglighet och attraktivt utbud • Fungerar för arbets- och studiependling men även andra reseärenden • Enkelhet (avgångar på fasta minuttal, undvika varierande körvägar för samma linje) • Gen linjedragning, snabba resor och god konkurrenskraft mot bil • Når viktiga målpunkter • Riktvärde på 800 meter för acceptabelt gångavstånd till hållplats, eftersom stomlinjerna ska karaktäriseras av snabbhet • Landsbygdslinjer kan ofta ansluta till stomlinjetrafiken Landsbygdslinjerna är linjelagd busstrafik som framför allt syftar till att ge resmöjligheter utanför stomstråken, även om de delvis kan trafikera stråken. Landsbygdslinjerna karaktäriseras av: • Ofta uppbyggt kring skolresande, men bör passa andra resbehov och även ha trafik under skolledigheter. • Mer yttäckande än stomlinjer • Förändringar sker mer behovsstyrt • Anropsstyrda turer när resandet blir för litet/oregelbundet • Riktvärde på 600 meter för acceptabelt gångavstånd till hållplats Se Figur 4 för busslinjer i länet överlagrat med befolkningens koncentration. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 12(42) Figur 4 Busslinjer och befolkning i länet. Befolkningsdatabasen SCB, NVDB 2025. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 13(42) Figur 5 visar resandeutvecklingen med Länstrafiken och Stadsbussarna (mer information i bilaga 1). Under 2020-2022 har resandet minskat kraftigt som en följd av pandemin. 4 500 000 Stadsbussar Totalt 4 000 000 Stadsbussar Konsumentresor 3 500 000 Stadsbussar Ungdomskort 3 000 000 Region Totalt 2 500 000 Region Konsument Region Ungdomskort 2 000 000 Tåg Totalt 1 500 000 Tåg Konsumentresor 1 000 000 Tåg Ungdomskort 500 000 0 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År Figur 5 Resandet med Länstrafiken 2019-2024. 3.3.2 Stadstrafik Östersund Stadstrafiken står för en stor del av det totala resandet i kollektivtrafiken i hela länet. Stadstrafiken trafikerar Östersund stad genom ett linjenät som består av 7 linjer samt en lokal skollinje på Frösön. Fler än 6 av 10 resor i den samhällsupphandlade busstrafiken sker inom stadstrafiken. Under 2024 gjordes en stor förändring av linjetrafiken för att bättre svara till stadens utveckling och resandebehov. Linjenätet som då infördes innebär mer trafik för arbets-och studiependling samt tätare trafik under kvällar och helger. All stadsbusstrafik körs med elbussar sedan 2025. 3.3.3 Närtrafik och anropsstyrd trafik Närtrafik är en form av servicetrafik som riktar sig till glesbefolkade områden och har som syfte att erbjuda resmöjligheter till exempelvis affärer och samhällsservice några dagar i veckan, vanligtvis mellan en och tre dagar. För Närtrafiken är närhet av stor betydelse vilket innebär att ett kort gångavstånd till hållplats från bostaden ska eftersträvas. Anropsstyrd trafik är anpassad efter stomlinjernas avgångstider. Denna typ av trafik måste förbeställas av resenären. 3.3.4 Särskild kollektivtrafik Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 14(42) Särskild kollektivtrafik är till för personer med särskilda behov och kompletterar den allmänna kollektivtrafiken. Särskild kollektivtrafik är ett samlingsbegrepp för den typ av resor som är riktad till särskild grupp eller kräver ett särskilt tillstånd att resa med. Inom särskild kollektivtrafik ryms färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Trafiken samordnas även med den anropsstyrda allmänna kollektivtrafiken. Sex av länets åtta kommuner har uppdragit till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) att verkställa kommunens samtliga uppgifter avseende färdtjänstverksamhet, inklusive myndighetsutövning. Region Jämtland Härjedalen och sex av länets kommuner fattade under 2024 beslut angående färdtjänsttaxan. Priset för en färdtjänstresa är avståndsberoende och baseras på hur lång resan är, med ett takpris för resor längre än 170 km. Taxan har framgent en årlig indexuppräkning. För riksfärdtjänst beslutas den så kallade egenavgiften av regeringen. Se bilaga 3 för mer information om färdtjänst och riksfärdtjänst. År 2024 var ca 1 000 personer beviljade färdtjänst och det utfördes 18 947 resor med färdtjänsten. 3.3.5 Kommersiell busstrafik Viss busstrafik drivs på kommersiell grund. Trafiken finns främst i turismområden och är säsongsbetonad. Det finns även kommersiell mer långväga busstrafik. 3.3.6 Taxi Närtrafik och anropsstyrd trafik, och delar av den särskilda kollektivtrafiken, utförs av taxibolag genom upphandling. Kommersiell taxitrafik finns i varierande grad inom länet. En utmaning är att det är ett stort och glesbefolkat län vilket gör att det i många områden inte är kommersiellt gångbart att bedriva taxitrafik. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten ska verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i hela länet och gör detta exempelvis genom sina upphandlingar av särskild kollektivtrafik. Där tillåts att uppmuntra trafikföretagen att använda fordonen som omfattas av avtalet även till kommersiell taxiverksamhet så länge det inte påverkar uppfyllandet av trafikuppdraget. Vidare upphandlas den särskilda kollektivtrafiken kommunvis, vilket ger en stabil ekonomisk grund för trafikutövaren. Detta skapar förutsättningar att bedriva kommersiell taxiverksamhet där kundunderlaget annars hade varit lågt. Sammantaget är ovanstående ingen garanti för att tillfredställande taxiförsörjning erbjuds inom hela länet men det skapar rimliga förutsättningar. 3.3.7 Skolresor Resandet till och från skolor lägger idag grunden för en stor del av kollektivtrafikens utbud, framför allt landsbygdslinjerna. Att elever tar sig till och från skolan är ett kommunalt ansvar, men för att få en kostnadseffektiv trafik är en samplanering med kommunerna och skolorna nödvändig då grunden är att skoltrafiken även ska fungera för andra typer av resande. Vid förändringar i skolstruktur behöver konsekvenser för kollektivtrafiken beaktas. I de fall skolorna har behov av tillkommande trafik för till exempel friluftsdagar hanteras det som kommersiell beställningstrafik genom förstärkning på befintlig linjesträckning. I Jämtlands län har alla kommunerna gjort tillköp av ungdomskort som ger barn och ungdomar 6-19 år fria resor med kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 15(42) 3.3.8 Evenemangstrafik Trafik som anordnas till särskilda evenemang räknas inte till kollektivtrafik1, vilket kan leda till frågor över hur evenemangstrafik ska hanteras. Region Jämtland Härjedalen har därför tagit fram en riktlinje där detta klargörs.2 Inriktningen är att om det vid olika typer av evenemang finns behov av mer kollektivtrafik sker det genom förstärkningar i det ordinarie utbudet. En tidig dialog är en förutsättning för detta. 1 Enligt Transportstyrelsen och EU:s kollektivtrafikförordnings definition av kollektivtrafik 2 Riktlinjer för kollektivtrafik vid evenemang Dnr KTN/26/2023 Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 16(42) 3.4 Utbud av kollektivtrafik En stor del av befolkning och verksamheter är lokaliserade nära stomlinjestråken, se Figur 6. En satsning på utökat utbud i dessa stråk innebär således stor potential att ge förbättrade resmöjligheter för många resenärer. Stomstråken är dock heterogena och resandeunderlag och förutsättningar varierar kraftigt geografiskt. Figur 6 Inom 1000 meter från stomlinjerna, inkl tätorter i stråken, bor närmare 70% av befolkningen. I länet som helhet har drygt 9 av 10 en hållplats inom 1000 meter. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 17(42) Figur 7 visar utbudet av upphandlad kollektivtrafiktrafik i länet. Figuren visar ett mönster med ett starkt utbud i en radie runt Östersund (Lit-Brunflo-Krokom) som en följd av befolkningstäthet och närheten till regioncentrum. Utbudet är också relativt väl utvecklat i stomstråken, men där Inlandsstråket har ett glesare utbud söder om Åsarna som en följd av det längre avståndet till regioncentrum. Utanför stomstråken är resmöjligheterna mer sporadiska. Se mer om utbud i Bilaga 1. Figur 7 Utbud vardagar hösten 2025 med Norrtåg och Länstrafikens linjelagda trafik (ej Närtrafik och anropsstyrd trafik). Antal avgångar per hållplats per vardag. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 18(42) I en analys av helgtrafiken (lördag och söndag), se Figur 8, förstärks bilden av att trafiken är koncentrerad till stomstråken och till områden nära Östersund, men med färre turer som en följd av lägre resande. I stomstråken blir de interregionala busslinjerna särskilt viktiga för helgutbudet. I vissa områden finns turer under söndagar för att svara upp mot veckopendling. Områden som ligger utanför stomstråken saknar i många fall helt resmöjligheter under helgerna. Figur 8 Utbud lördag och söndag hösten 2025 med Norrtåg och Länstrafikens linjelagda trafik (ej Närtrafik och anropsstyrd trafik). Antal avgångar per hållplats per helgdag. För länets glesare områden där resandeunderlaget är lågt finns även Närtrafik och anropsstyrd trafik, vilket inte syns i figurerna ovan. Som stöd i planeringen av kollektivtrafik finns en inriktning för minsta turutbud för tätorter baserat på dess storlek, se Tabell 1 nedan. Avseende resmöjligheter till kommun- eller regioncentrum och pendlingsturer gäller utbudsnivån för resanderelationer där restiden är under en timme. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 19(42) Tabell 1 Minsta turutbud för tätorter och landsbygd Resmöjlighet till Pendlingsturer Kvällstrafik, Helgtrafik, kommun- el till kommun- el antal antal regioncentrum regioncentrum avgångar avgångar (dubbelturer) (ankomst 6-9, resp (avgång 19-00) vardag avgång 15-19) Större tätorter (minst 2000 Minst 12 dt 2-3 turer per dag, 2 5 inv) i båda riktningar Mellanstora tätorter (1000- Minst 9 dt 2-3 turer per dag, 1 3 2000 inv) i båda riktningar Mindre tätorter (500-1000) Minst 6 dt 2 turer per dag i 1 2 huvudsaklig pendlingsriktning Små tätorter (-500 inv) Minst 3 dt 2 turer per dag i - 2 huvudsaklig pendlingsriktning Landsbygd Möjlighet att resa - - - till serviceort minst 2 vardagar per vecka 3.5 Arbetsmarknader och pendlingsmönster Arbetspendlingen i länet karaktäriseras av tre lokala arbetsmarknader i Jämtland; Östersund, Strömsund och Härjedalen enligt SCB:s indelning. Regioncentrum Östersund utmärker sig som länets kärna men även mindre orter har betydelse för arbetspendlingen. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 20(42) Figur 9 nedan visar de lokala arbetsmarknadsregionerna i länet. Figur 9: Pendlingsområden, Regiondatabasen, SCB, framtagen av Region Jämtland Härjedalen oktober 2025. Primära centrum: Största specifika utpendlingen till en annan ort är mindre än 15 procent och minst en annan ort är beroende av den. Sekundära centrum: En utpendling till ett primärt centrum är högre än 15 procent samtidigt som det från en annan ort som är beroende till den. Självständig ort: Största pendlingen ut är mindre än 15 procent samt ingen annan ort är beroende till orten Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 21(42) En djupdykning i data för Östersund visar flöden i in- och utpendling enligt nedan, Figur 10. De största in- och utpendlingsströmmarna är mellan Östersund och distrikten Frösö respektive Brunflo. Figur 10 Pendling in och ut från Östersund. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 22(42) 4 Trender Behov av kollektivtrafik påverkas av olika faktorer såsom förändrad livsstil, teknikutveckling och andra förändringar i samhället. Nedan sammanfattas några större trender som bedöms vara särskilt betydelsefulla. 4.1 Kollektivtrafikens klimat- och miljöpåverkan Klimat- och miljöpåverkan från motorfordonstrafik är en av de mest akuta klimatutmaningarna, och en snabb minskning av utsläppen är nödvändig för att nå klimatmålen. I detta sammanhang spelar kollektivtrafiken en viktig roll, både som ett alternativ till privat biltrafik och som en del av omställningen till ett mer hållbart transportsystem. Samtidigt innebär den ökade användningen av eldrivna personbilar att kollektivtrafikens miljöfördelar relativt sett minskar. Detta ställer nya krav på hur kollektivtrafiken positioneras i samhället. Fördelar som minskad trängsel, effektivare markanvändning och ökad tillgänglighet behöver lyftas fram tydligare. Elektrifieringen av transportsystemet medför också tekniska utmaningar, såsom behovet av högre effekt och fler anslutningspunkter i elnätet samt potentiellt ökad sårbarhet. 4.2 Allt fler extremväder Extremväder blir allt vanligare och mer omfattande som en direkt följd av klimatförändringarna. Kraftiga regn, värmeböljor, stormar och översvämningar påverkar inte bara människors vardag utan också samhällets grundläggande funktioner, inte minst kollektivtrafiken. Dessa förändringar ställer ökade krav på att transportsystemet ska vara mer motståndskraftigt, eller resilient, för att kunna hantera plötsliga och allvarliga väderhändelser utan att drabbas av långvariga störningar. 4.3 Förändrad mobilitet I takt med att samhället blir allt mer digitalt skapas nya möjligheter för individanpassade resval och kombinerade mobilitetslösningar. Digitalisering och teknikutveckling bidrar till att transportsystemet kan planeras mer effektivt, samtidigt som nya tjänster gör det enklare att resa kollektivt och att kombinera kollektivtrafik med andra färdmedel. Den ökade tillgången till lånecyklar, elsparkcyklar och bilpooler har förändrat resvanor, och fler väljer idag bort den egna bilen till förmån för delad mobilitet. Den traditionella kollektivtrafiken, tillsammans med exempelvis taxi, utgör därmed delar av ett bredare system av gemensamma transportlösningar. Denna utveckling har lett till en växande efterfrågan på flexibla, snabba och valbara alternativ inom kollektivtrafiken. Förutsättningarna för att införa nya mobilitetsformer varierar dock mellan stadsmiljöer och landsbygdsområden, vilket ställer krav på anpassade lösningar. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 23(42) 4.4 Färre unga och fler äldre Samhället står inför en demografisk förändring där andelen äldre i befolkningen kommer att öka markant under de kommande åren. Samtidigt ser vi att vissa regioner drabbas av utflyttning, vilket leder till att andelen yngre i arbetsför ålder minskar. Dessa förändringar påverkar kollektivtrafikens utformning och funktion på flera sätt. Med en växande äldre befolkning ökar kraven på tillgänglighet i kollektivtrafiken. Det handlar om att skapa resenärsmiljöer som är trygga, bekväma och lättillgängliga för personer med nedsatt rörlighet, syn eller hörsel. Arbetet med särskild kollektivtrafik, såsom färdtjänst och anropsstyrda lösningar, blir allt viktigare för att möta behoven hos en mer diversifierad resenärsgrupp. 4.5 Förändrad livsstil och resvanor Den förändrade livsstilen och digitaliseringens framfart har lett till nya resvanor som påverkar kollektivtrafikens roll i samhället. En ökande individualisering och krav på flexibla lösningar gör att traditionella modeller, där kollektivtrafiken främst är utformad för arbetspendling under rusningstid, inte längre är tillräckliga. Allt färre har arbeten som är bundna i tid och rum, vilket innebär att resandet blir mer utspritt över dagen och veckan. Pandemin har påskyndat utvecklingen mot distansarbete, och en betydande del av de tidigare dagliga pendlingsresorna kan förväntas utebli. Samtidigt kommer många arbeten fortsatt att vara platsberoende, vilket gör att kollektivtrafiken behöver kunna möta både traditionella och nya behov. Det innebär att efterfrågan på andra typer av resor, till exempel för fritid, utbildning, vård eller sociala aktiviteter, ökar i betydelse. För att behålla sin relevans och konkurrenskraft behöver kollektivtrafiken anpassa sig till dessa förändringar. 4.6 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen inom kollektivtrafiken är en växande utmaning som påverkar både dagens verksamhet och framtidens utvecklingsmöjligheter. Det råder stor brist på utbildad arbetskraft inom flera delar av kollektivtrafiksystemet från förare och trafikledare till tekniker, planerare och specialister inom digitalisering och hållbarhet. Denna brist gör det svårt att både rekrytera och behålla den kompetens som krävs för att upprätthålla och utveckla en effektiv och tillförlitlig kollektivtrafik. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 24(42) 5 Behovet av kollektivtrafik i Jämtland Härjedalen Kollektivtrafiken behöver anpassas för de trender och behov som finns i samhället, men är också ett verktyg för att stödja den önskade utvecklingen. Det finns generellt ett behov av utvecklat utbud som bättre svarar upp mot resbehoven. 5.1 God tillgänglighet God tillgänglighet inom kollektivtrafiken innebär att alla människor, oavsett var de bor, hur de rör sig eller vilka förutsättningar de har, ska kunna resa på ett tryggt, enkelt och värdigt sätt. Det handlar om att skapa ett transportsystem som är inkluderande och som bidrar till ett samhälle där alla ges likvärdiga möjligheter att delta i arbetsliv, utbildning, fritid och sociala sammanhang. En viktig aspekt är den geografiska tillgängligheten, att kollektivtrafiken når ut till både tätorter och mer glesbefolkade områden. För de glesare delarna är det en utmaning att skapa en användbar kollektivtrafik då resandeunderlaget är begränsat. Fjällområdena karaktäriseras bland annat av kraftiga säsongsvariationer i befolkning och aktivitet, vilket ställer särskilda krav på kollektivtrafiken. För att minska beroendet av bil och främja hållbart resande krävs att människor även på landsbygden har rimliga möjligheter att resa kollektivt, med tillräcklig turtäthet och kopplingar till större trafiknoder. I de delar som växer behöver kollektivtrafiken ytterligare kapacitet för att bidra till ett trafiksystem som i sin helhet blir mer effektivt och hållbart. Östersund, som är länets enda stad, har också särskilda utmaningar vad gäller exempelvis kapacitet, buller, luft och framkomlighet. Utöver regioncentrum har även länets centralorter (framför allt kommunhuvudorterna, men även andra viktiga centrum i kommunerna) en viktig roll. Dessa orter är inte bara inpendlingsorter utan även tydliga centrum i kringliggande pendlingsområden, och viktiga för offentlig service. Storregionalt finns också behov av resmöjligheter till andra län och även över landsgräns. Fysisk tillgänglighet är en annan grundförutsättning. Det innebär att fordon, hållplatser och stationer utformas så att de kan användas av alla, oavsett funktionsförmåga. Det handlar om låga insteg, tydlig skyltning, ljud- och ljussignaler, samt tillgång till ledsagning och anpassade biljettsystem. Tillgänglighet handlar också om jämlika förutsättningar, att kollektivtrafiken ska vara ett verktyg för att minska skillnader i samhället. Det innebär att resandet ska vara ekonomiskt överkomligt, begripligt och tryggt för alla grupper, oavsett kön, ålder, språk, funktionsvariation eller socioekonomisk bakgrund. Befolkningen i länet har legat på en relativt stabil nivå sedan 70-talet, men med stora variationer inom länet. Kommunerna Östersund, Krokom och Åre utmärker sig med en positiv befolkningsutveckling medan övriga kommuner minskat vilket innebär utmaningar. Andelen äldre har samtidigt ökat. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 25(42) Figur 11 Befolkningsutveckling i länets kommuner 2010-2030. Index 2010=100. Källa: Befolkningsdatabasen och Framskrivningar 2024, SCB Genom att arbeta med tillgänglighet i bred bemärkelse kan kollektivtrafiken bli en drivkraft för social hållbarhet och ökad delaktighet i hela samhället. 5.2 Olika resbehov 5.2.1 Arbets- och studiependling För att kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt alternativ för arbetspendling behöver utbudet vara tillräckligt stort så att det finns en flexibilitet kring avgångar, samtidigt som restiderna är konkurrenskraftiga mot bilen. När restiderna blir för långa, och överstiger 45-60 minuter, avtar pendlingsbenägenheten. Att kunna arbeta på resan är också en faktor, vilket ställer krav på komfort och tillgång till internet. För vissa arbetsplatser finns behov av arbetspendling utanför vanliga kontorstider, dvs även kvällstid och på helger. För besöksnäringen är behovet av arbetspendling säsongsbundet. Arbets- och studiependling sker ibland även på veckobasis, där resmöjligheter fredagar och söndagar blir viktiga. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 26(42) 5.2.2 Fritidsresor Fritidsresor sker till stor del kvällar och helger, men även dagtid. Resorna karaktäriseras av att de är mer spridda i tid och rum än arbetspendling och därför generellt svårare att fånga upp med kollektivtrafik. 5.2.3 Turism och besöksnäring I delar av länet är turismen betydande och säsongsberoende. Besökare har behov av att kunna resa kollektivt till Jämtland Härjedalen. För besöksnäringen, som är betydelsefull i stora delar av länet, kan kollektivtrafiken vara avgörande. För de som vill resa hållbart eller upptäcka länet kan den regionala kollektivtrafiken spela en nyckelroll, att kunna påbörja sin vandring vid en hållplats och avsluta den vid en helt annan är en stor fördel framför bilen. För att det ska fungera behöver bussar och tåg gå dit människor vill resa och tidtabellerna behöver släppas med god framförhållning. Kollektivtrafiken kan underlätta för möjligheterna att rekrytera personal till turismdestinationer som då kan pendla in från närliggande orter. För de som väljer flyget behöver det finnas regional kollektivtrafik till länets flygplatser. 5.2.4 Serviceresor och inköp Serviceresor kopplade till inköp och samhällsservice utgör ett viktigt behov för många invånare, särskilt i glesare delar av länet där tillgången till daglig kollektivtrafik är begränsad. För personer som saknar egen bil eller har begränsad rörlighet är möjligheten att ta sig till affärer, apotek, vårdcentraler eller andra servicefunktioner avgörande för att kunna leva ett självständigt och värdigt liv. Närtrafiken kompletterar den ordinarie kollektivtrafiken genom att skapa ett tryggt och anpassat resealternativ för dem som annars riskerar att stå utan fungerande transportlösningar. Tjänsten har funnits under en längre tid, men det finns ett behov av att modernisera och vidareutveckla den för att bättre möta dagens krav. Behovet av serviceresor handlar utöver mobilitet även om social sammanhållning, jämlikhet och livskvalitet. Genom att utveckla och synliggöra närtrafiken, samt förenkla bokningsrutiner och tillgång till information, kan fler få möjlighet att ta del av samhällets service på ett hållbart och inkluderande sätt. 5.3 Regional utveckling Kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för den regionala utvecklingen, inte minst genom att möjliggöra resor över regiongränser och därmed knyta samman arbetsmarknader, utbildningsmöjligheter och samhällsservice. Ett välfungerande kollektivtrafiksystem bidrar till att minska geografiska barriärer och skapar förutsättningar för människor att bo i en region och arbeta eller studera i en annan. Detta stärker både individens valfrihet och regionens samlade konkurrenskraft. Genom att förbättra tillgängligheten till arbetsplatser och utbildningsinstitutioner främjar kollektivtrafiken arbetsmarknadsutveckling och underlättar kompetensförsörjningen. Företag får lättare att rekrytera rätt kompetens, och individer får större möjligheter att ta del Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 27(42) av utbildning och arbete oavsett bostadsort. Det skapar en mer dynamisk och inkluderande arbetsmarknad, där fler kan bidra till samhällsekonomisk utveckling. En attraktiv kollektivtrafik bidrar till att göra regionen mer attraktiv som både bostads- och arbetsort. Möjligheten att pendla smidigt och hållbart är ofta avgörande för människors val av bostadsort, särskilt i en tid då livskvalitet och miljömedvetenhet väger tungt. Genom att erbjuda tillförlitliga, klimatsmarta och tillgängliga resmöjligheter kan kollektivtrafiken bidra till att fler väljer att bosätta sig i regionen, vilket i sin tur stärker lokal tillväxt. Kollektivtrafiken är en nyckelfaktor för att skapa ett sammanhängande och hållbart samhälle, där människor och verksamheter kan växa tillsammans över geografiska gränser, den är ett transportmedel och en motor för regional utveckling. 5.4 Hållbar omställning Kollektivtrafiken är en nyckelaktör i arbetet för en hållbar omställning av transportsystemet. Genom att erbjuda ett attraktivt alternativ till bilresor bidrar kollektivtrafiken till minskade utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar, vilket är avgörande för att uppnå klimatmålen på regional, nationell och global nivå. Ett ökat kollektivt resande innebär färre bilar på vägarna, vilket i sin tur leder till minskad trängsel, mindre buller och förbättrad luftkvalitet i både stadsmiljöer och tätorter. Den positiva miljöeffekten av kollektivtrafik sträcker sig även till människors hälsa. Mindre buller och renare luft minskar risken för stressrelaterade sjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar samt andra hälsoproblem kopplade till trafikmiljön. Dessutom främjar kollektivtrafiken fysisk aktivitet, exempelvis genom att fler går eller cyklar till hållplatser och stationer. 5.5 Robusthet och resiliens /krisberedskap Kollektivtrafik är en samhällsviktig verksamhet som dagligen spelar en viktig roll för samhällets funktionalitet. En välfungerande kollektivtrafik är nödvändig för att människor ska kunna ta sig till exempelvis skola, arbete och fritidsaktiviteter. Det är därför av stor betydelse att kollektivtrafiken är robust, så att den kan bedrivas även under störningar i samhället. För att säkerställa kollektivtrafikens upprätthållande krävs ett proaktivt beredskapsarbete. Det ska vara beskrivet i planer hur verksamheten ska upprätthållas vid olika typer av samhällsstörningar och bortfall av resurser. Kollektivtrafiken ska genomföra den beredskapsplanering som krävs för att enskilt och under mycket ansträngda förhållanden upprätthålla nödvändig verksamhet. Planeringen behöver ske både inom organisationen och i samverkan med andra berörda aktörer. Samtidigt kan det behöva göras avvägningar mellan miljömål och krav på robusthet. En fordonsflotta som drivs på enbart en typ av drivmedel, exempelvis el, kan bli sårbar vid en bristsituation. Det kan därför i vissa fall vara nödvändigt med en diversifiering av drivmedelstyper, för att trygga upprätthållandet av kollektivtrafik. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 28(42) 6 Trafikförsörjningsprogrammets mål Kollektivtrafiken ska stödja den vision för länet som manifesteras i den regionala utvecklingsstrategin. Ett annat strategiskt viktigt styrdokument är länets energi- och klimatstrategi, som innebär att länet årligen ska minska klimatutsläppen med minst 10 procent under perioden 2020-2030 och vara fossilbränslefritt 2030. Drygt 60 procent av länets utsläpp av växthusgaser kommer från transporter och arbetsmaskiner, där personbilar är den enskilt största utsläppssektorn i länet (ca 30 procent). Att överföra bilresor till kollektivtrafik och andra typer av hållbara resor är en viktig pusselbit. Andra åtgärder som har bäring på kollektivtrafiken är kombinerade resmöjligheter, samhällsplanering, elektrifiering och att stimulera teknik- och innovationsutveckling. Effektmål visar vad kollektivtrafiken ska bidra till i samhället. Figur 12 visar hur effektmålen och strategierna i trafikförsörjningsprogrammet förhåller sig till regionens övergripande vision och mål. De måltal som anges under respektive effektmål anger minsta värde. Figur 12 Mål och strategier för kollektivtrafikens utveckling. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 29(42) 6.1 Effektmål: Attraktiva kollektiva mobilitetslösningar och ökad geografisk tillgänglighet Vad innebär målet? Målet handlar om goda resmöjligheter som svarar upp mot resenärernas och samhällets behov. Kollektivtrafiken ska bidra till vidgade arbetsmarknader, studiemöjligheter, tillgång till kultur och nöjen, attraktiva livsmiljöer, kompetensförsörjning och länets utveckling. En attraktiv kollektivtrafik gör att fler väljer att resa hållbart, och ökar konkurrenskraft och attraktivitet även för besökare och människor som vill flytta till länet. Hur når vi dit? Trafikutbudet, korta restider och utformningen av kollektivtrafiksystemet, i kombination med andra trafikslag och mobilitetstjänster, är avgörande. En utmaning är att hitta balansen mellan grundläggande tillgänglighet och satsningar i områden där resandepotentialen är störst. Analyser behöver kontinuerligt göras av vad som är önskvärt och rimligt utbud i olika delar av länet. Avgångstider som passar mina behov är enligt Kollektivtrafikbarometerns årsrapport3 den näst vanligaste orsaken till hinder att resa kollektivt. Måltal Nuläge (2024) 2030 2035 Avgångstider passar mina behov (total trafik) 4 35% 40% 45% Avgångstider passar mina behov (regionen) 36% 40% 45% Avgångstider passar mina behov (stadstrafik 57% 65% 70% Östersund) Nöjdhet senaste resa 3 78% 85% 90% Nöjdhet färdtjänstresa 5 96% 90% 90% 6.2 Effektmål: Ökad marknadsandel Vad innebär målet? Målet handlar om att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft mot privatbilismen. En ökad marknadsandel för kollektivtrafiken ger i sig positiva samhällsnyttor (miljö, klimat, trafiksäkerhet, hälsa, minskad trängsel och attraktiva städer etc6) men också förutsättningar för en positiv spiral där ett ökat resande kan möjliggöra ytterligare utveckling av trafiken. Hur når vi dit? Trafikutbudet och utformningen av kollektivtrafiksystemet, i kombination med andra trafikslag, är avgörande för att nå målet. Satsningar bör prioriteras där det finns stor potential till överflyttning från bil till kollektivtrafik. Åtgärder och styrmedel på nationell och kommunal nivå har också stor betydelse. Åtgärder som minskar bilanvändningen bör kombineras med åtgärder som stärker hållbart resande. Eftersom marknadsandelen för 3 Kollektivtrafikbarometerns årsrapport 2024 4 Mäts i Kollektivtrafikbarometern, en kvalitets- och attitydundersökning som drivs av Svensk Kollektivtrafik. 5 Mäts i Anbaro, Svensk Kollektivtrafiks barometer för anropsstyrd trafik. Mål nationellt är 90 % vilket anses vara rimlig avvägning mellan resurser och kvalitet. Värdet tenderar sjunka pga högre krav från resenärer. 6 Kollektivtrafikens samhällsnytta, Rapport åt Svensk kollektivtrafik, WSP, juni 2017 Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 30(42) kollektivtrafik sätts i relation till totala motoriserade resandet är även en överflyttning från bil till gång och cykel positivt. Måltal Nuläge (2024) 2030 2035 Marknadsandel totalt i länet 7 12% 20% 25% Marknadsandel Östersund stadstrafik8 24% 30% 35% 6.3 Effektmål: Ett tillgängligt kollektivtrafiksystem för alla Vad innebär målet? Målet avser möjligheterna att resa i kollektivtrafiken för alla, med fokus på barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Det ska vara lätt att förstå hur resor genomförs och att resa på ett tryggt och säkert sätt. Hur når vi dit? Planeringen av kollektivtrafiksystemet behöver utgå från de behov som olika användare har. Hållplatser, stationer, fordon, information och andra system behöver anpassas för god tillgänglighet. Östersund och Åre har börjat att inventera befintliga hållplatser och deras grad av tillgänglighetsanpassning. En sådan kartläggning ger underlag för prioriteringar, åtgärder och investeringar som kan förbättra resmöjligheterna för personer med olika funktionsvariationer och bidra till ett mer inkluderande kollektivtrafiksystem. Måltal Nuläge (2024) 2030 2035 Andel tillgänglighetsanpassade bussar klass 1, 2 100% 100% 100% och 3 Andel inventerade hållplatser Kompletteras 80% 80% Andel hållplatser med fler än 20 påstigande/dygn Kompletteras Ska öka Ska öka som ska vara tillgänglighetsanpassade 6.4 Effektmål: Minskad miljö- och klimatpåverkan Vad innebär målet? Kollektivtrafikens egen miljöpåverkan påverkas av trafikeringsupplägg, val av fordon och drivmedel. Miljöaspekter är framför allt klimat, energianvändning, luftkvalitet och buller. Kollektivtrafiken ska vara fossilbränslefri senast år 2030. Genom att vara konkurrenskraftigt mot privatbilism bidrar kollektivtrafiken till ett trafiksystem som är mer effektivt och hållbart (se mål om ökad marknadsandel). De sidonyttor som kan ges av klimat- och miljöåtgärder är viktiga att beakta. 7 Mäts i Kollektivtrafikbarometern Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 31(42) Hur når vi dit Störst möjlighet att påverka kollektivtrafikens miljöpåverkan är genom att ställa krav vid trafikupphandlingar och följa upp dessa löpande. Kravställning kan till exempel avse emissionsfri drift, förnybara drivmedel, energieffektivitet, utsläpp9 samt hållbarhetskrav på batterier i elbussar. En effektiv trafik med bra utnyttjandegrad är också betydelsefull. Måltal För den upphandlade busstrafiken i länet gäller: Nuläge (2024) 2030 2035 Andel av busstrafiken (fordonskm) som drivs med 100% 100% förnybart drivmedel Andel av stadsbussar (fordonskm) som drivs med 100% utsläppsfritt 100% 100% förnybart drivmedel utsläppsfritt utsläppsfritt Andel av den särskilda kollektivtrafiken 80 % 100% 100% (fordonskm) som drivs med förnybart drivmedel 7 Strategier – så når vi målen Region Jämtland Härjedalen kan inte lösa kollektivtrafikens utmaningar på egen hand. Samverkan är nödvändig och formerna behöver kontinuerligt utvecklas. Viktiga parter är exempelvis länets kommuner, Norrlandslänen (däribland Fyrlänssamarbetet med Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten), arbetsplatser och skolor, väghållare, infrastrukturägare, myndigheter, organisationer och de trafikföretag som är verksamma i länet. Och inte minst resenärerna – befintliga och potentiella. Alla de strategier som presenteras nedan bygger på samverkan i varierande grad. Strategierna är alla lika viktiga och presenteras utan inbördes ordning: 1. Resenären i fokus 2. Integrera kollektivtrafiken i samhällsplaneringen 3. Dra nytta av digitaliseringens möjligheter 4. Utveckla kollektivtrafiken efter behov 5. Öka tillgängligheten till och inom kollektivtrafiken 6. Välj rätt drivmedel 7. Fokus på kommande trafikupphandlingar – kravställning och uppföljning Inom respektive Strategi finns aktiviteter som Region Jämtland Härjedalen prioriterar att utveckla under programperioden. 7.1 Resenären i fokus Med resenären i fokus, och kunskap om målgrupperna, ökar förståelsen för de mobilitetsbehov som finns och hur trafiken behöver utvecklas. Utbudet behöver successivt 9 Koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider (NOx), partiklar, polyaromatiska kolväten och skadliga flyktiga organiska ämnen (VOC) Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 32(42) anpassas för de resbehov som finns. Det handlar även om komfort, att kunna arbeta under resan med god uppkoppling och möjligheten att ta med sig olika typer av bagage. Trafiklösningarna behöver vara tillgänglighetsanpassade och enkla att förstå. Resenärsinformation – före, under och efter resan – kan förbättras. Ett kollektivtrafiksystem som utformas med enkelhet som ledstjärna (avgångar samma minuttal, undvika linjevarianter etc.) är också enklare att informera om och marknadsföra. Lösningarna behöver utgå från ett jämställdhetsperspektiv – kvinnor reser hållbart i större utsträckning än män – och ta hänsyn till barns rättigheter och behov. Utvecklat biljett- och betalsystem ger förutsättningar för att bättre kunna anpassa produkter och erbjudanden till befintliga och potentiella resenärer. Prissättning och biljettprodukter påverkar tillgänglighet och kollektivtrafikens attraktivitet. Det ska vara lätt att köpa biljett. Mobility management handlar om att främja hållbara transporter genom att förändra resenärers attityder och beteenden. I de faser i livet när människor är mest öppna för förändring t.ex. vid nyinflytt, byte av jobb och skolstart finns goda möjligheter att få fler att resa hållbart. Att förändra beteenden tar ofta tid och det är viktigt att ha uthållighet i de satsningar som genomförs. Prioritera  Åtgärder som riktar sig direkt till befintliga och potentiella resenärer (mobility management)  Utveckla produkter, tjänster och information utifrån befintliga och potentiella resenärers behov 7.2 Integrera kollektivtrafiken i samhällsplaneringen Planeringen av samhället och kollektivtrafiken behöver ske samordnat. Löpande samråd sker därför med framför allt kommuner och trafikoperatörer och en tidig dialog kring behovet av kollektivtrafik är av stor vikt. Därigenom kan kollektivtrafiken ges goda förutsättningar, och samhällets resurser användas på ett effektivt sätt. Var nya bostäder och verksamheter lokaliseras har stor påverkan på möjligheterna att skapa en attraktiv och effektiv lösning av transportbehoven. En utgångspunkt bör vara att utveckla det hållbara resandet – där gång, cykel och kollektivt resande utgör norm. Kollektivtrafiken behöver integreras med det övriga transportsystemet för att göra det möjligt att kombinera olika trafikslag. Väl utbyggda gång- och cykelvägar, pendlarparkeringar för cykel och bil, lånecykelsystem, bilpooler, angöringsplatser för taxi och utvecklade bytesmöjligheter är några exempel på åtgärder som stärker hela-resan- perspektivet. Successivt behöver kollektivtrafikens infrastruktur (järnväg, väg och bytespunkter) utvecklas avseende tillgänglighet och framkomlighet. Utveckling av kollektivtrafiken är beroende av kompetent arbetskraft. Långsiktiga insatser för att säkerställa att kollektivtrafiken har den kompetens som krävs för att bedriva och utveckla kollektivtrafiken behöver ske i samverkan med andra aktörer. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 33(42) Kollektivtrafik är en samhällsviktig verksamhet och det är av stor vikt att kollektivtrafiken är robust. För att säkerställa kollektivtrafikens upprätthållande krävs ett proaktivt beredskapsarbete. Planeringen behöver ske både inom organisationen och i samverkan med andra berörda aktörer. Prioritera  Samverka med kommuner, infrastrukturägare och andra aktörer för att ge kollektivtrafiken bästa förutsättningar i samhällsplaneringen  Samverka med kommuner, infrastrukturägare och andra aktörer för att samordna beredskapsinsatser och trygga upprätthållande av kollektivtrafikens samhällsviktiga funktion även vid yttre störningar  Samverka med bransch, utbildningsväsen och beslutsfattare för att säkerställa att kollektivtrafiken har den kompetens som krävs för att bedriva och utveckla kollektivtrafiken 7.3 Dra nytta av digitaliseringens möjligheter Digitaliseringen fortsätter att omforma samhället i grunden – inte minst inom kollektivtrafiken. Den möjliggör nya sätt att resa, boka, betala och kommunicera, samtidigt som distansarbete och digitala möten minskar behovet av vissa resor, vilket bidrar positivt till klimatmålen. Region Jämtland Härjedalen har under en längre tid samarbetat med Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten för att utveckla framtidens biljett- och betalsystem, med visionen "Sveriges mest välkomnande kollektivtrafik". Parallellt med samarbetet med Norrlandslänen undersöker regionen även andra vägar framåt för att vidareutveckla biljett- och försäljningssystemen. I detta arbete utgör den nationella BoB-standarden (standard för biljettdistribution och biljettvisering) en viktig grund för att göra det enklare att resa över regiongränser och mellan olika trafikslag. BoB skapar förutsättningar för att fler aktörer kan samverka och bidra till ett mer sammanhängande och kundvänligt reseerbjudande. BoB-standarden underlättar också för resenärer att köpa och använda biljetter som kombinerar olika trafikområden och operatörer, vilket bidrar till en mer sömlös och tillgänglig reseupplevelse. Region Jämtland Härjedalen vill aktivt bidra till att realisera potentialen i BoB genom att utöka antalet digitala ombud, exempelvis genom integration med tjänster likt "Resplus", där kombinerade resor med tåg, buss och andra trafikslag bokas i ett sammanhållet flöde. Dessutom ser Region Jämtland Härjedalen behov av samverka med andra aktörer inom BoB för att främja innovation och skapa ett mer tillgängligt och flexibelt biljettsystem. Utvecklingen av ett nytt system måste fortsatt beakta tillgänglighet och inkludering, så att även de som inte använder digitala tjänster får ett likvärdigt erbjudande. Samtidigt bör digitaliseringens möjligheter att analysera resmönster, nå nya målgrupper, förbättra planering och anpassa utbudet mer träffsäkert tillvaratas. Det finns behov av att stärka den digitala infrastrukturen ombord, såsom stabil wifi- täckning, tydligare informationssystem och mer tillgängliga biljettsystem. Ytterligare behov Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 34(42) är att utforska paketbiljetter och kombinerade erbjudanden i samarbete med aktörer från andra trafikslag där resor kan bokas och hanteras inom samma biljettstruktur, stärka kopplingen till mobilitetstjänster, där bilpool, kollektivtrafik, cykel och samåkning kan ingå i ett och samma erbjudande (MaaS – Mobility as a Service) samt följa och bidra till utvecklingen av öppna standarder och API:er som möjliggör innovation och nya tjänster i ekosystemet kring kollektivtrafiken. Digitaliseringen är inte ett mål i sig, men rätt använd är den ett kraftfullt verktyg för att skapa enklare, mer tillgängliga och mer attraktiva resor för fler. Prioritera  Utveckling av biljett- och betalsystem  Anpassa mot och realisera potentialen i nationella BoB-standarden 7.4 Målstyrd och behovsbaserad utveckling av kollektivtrafikens utbud Kollektivtrafikens struktur och koncept behöver kontinuerligt utvecklas för att upplevas attraktivt bland resenärerna i ett föränderligt samhälle. Planeringen av kollektivtrafiken och dess utbud behöver vara målstyrt utifrån behov, målgrupp och gällande ekonomiska ramar. Konkurrenskraften för kollektivtrafiken är starkt utbudsrelaterad, men kan också stärkas genom exempelvis framkomlighetsåtgärder, linjerätningar och lokalisering av hållplatser som ger kortare restider. Kollektivtrafiken har flera utmaningar som bland annat rör resmöjligheter kvällar och helger, möjligheten att arbetspendla, grundläggande tillgänglighet i glesare områden och säsongsvariationer i turismområden. Tågtrafiken och busstrafiken bedöms kunna samordnas bättre liksom kombinationsresor med andra trafikslag (tex genom gång- och cykelbanor, pendlarparkeringar för bil och cykel). I anslutning till stomstråken är det viktigt med bra gång- och cykelvägar och parkeringsmöjligheter för både bil och cykel, för att skapa resmöjligheter i områden med svag eller ingen kollektivtrafik. I Jämtlands län har samordning av anropsstyrd allmän kollektivtrafik och särskild kollektivtrafik funnits en längre tid. Nationellt pågår flera initiativ där fler mobilitetslösningar binds samman, både i städer och på landsbygder. Transport som tjänst är ett sätt att få tillgång till resmöjligheter utan att behöva äga fordonen. Samåkningstjänster kan också ingå i ett koncept för att förbättra tillgängligheten på landsbygd. Att hitta rätt samverkans- och affärsmodeller är en utmaning. Det offentliga har antagligen en viktig roll som igångsättare för att få nya tjänster att fungera på landsbygder.10 Prioritera  Utbudsanalys för kollektivtrafiken i olika delar av länet. Analys av hur stombusstrafiken inom länet, och de interregionala sambanden, kan utvecklas  Utveckling av kollektivtrafiken i Mittstråket, och förbättrad infrastruktur, bland annat med förstärkt koppling till Trondheim 10 Sveriges riksdag, Mobilitet på landsbygder – forskningsöversikt och nulägesbeskrivning, 2019 Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 35(42)  Utred och utveckla bytesnoder på strategiska platser, inklusive behov av pendlarparkering, gång- och cykelvägar och olika former av service  Tillsammans med andra aktörer verka för samordnade och innovativa mobilitetslösningar  Analys av trafik med svagt resande och låg kostnadstäckning för att hitta åtgärder och trafiklösningar som är hållbara och styra resurser till platser där nyttan är störst 7.5 Öka tillgängligheten till och inom kollektivtrafiken Tillgänglighet i kollektivtrafiken handlar om allas möjlighet att resa. Att anpassa kollektivtrafiken efter dem som har störst behov gör resan enklare för alla. De vanligaste funktionshindren som kollektivtrafiken behöver anpassas för är nedsatt hörsel, rörelsehinder och nedsatt syn. Det finns fortsatt behov av att arbeta med en mer tillgänglig allmän kollektivtrafik för att bidra till ökad jämlikhet och delaktighet för att alla personer med funktionsnedsättning, i likhet med andra i länet, fritt ska kunna bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid. En tillgänglig allmän kollektivtrafik bidrar även till att insteget i färdtjänsten sker senare i livet. Det kan också bidra till att ge ytterligare resealternativ till de personer som redan har färdtjänst. Hela resekedjan måste fungera och flera aktörer har ett delat ansvar för helheten. Inom kollektivtrafiksystemet behöver fordon, infrastruktur och information utformas för hög tillgänglighet. Information om resmöjligheterna, och om fordon och infrastruktur är tillgänglighetsanpassade, är en förutsättning. Hållplatsutrop är viktigt för att underlätta resandet. Fordon ska vara lätta att kliva på och av, med de utrymmen som krävs. Det måste också vara lätt att ta sig till hållplatser och stationer och att miljön upplevs trygg. När det gäller trygghet finns det skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Trygghetsundersökningar är ett verktyg som kan lägga grunden för arbetet. God väghållning med snöröjning och sandning är andra faktorer som påverkar tillgängligheten. Behovet av fysiska åtgärder är stort. I länet finns till exempel närmare 2000 hållplatser och endast en mindre del av dessa är tillgänglighetsanpassade. Tillgänglighetsanpassningar fokuseras till de stråk och hållplatser som har flest resenärer, för att ge så stor nytta som möjligt. Prioriteringen av åtgärder sker enligt nedan: 1. Viktiga bytespunkter i respektive kommun 2. Hållplatser med minst 20 påstigande per dag i genomsnitt Prioritera  Inventering av hållplatser ur tillgänglighetsperspektiv  Åtgärdsplan för tillgänglighetsanpassning inom kollektivtrafiken med tydlig ansvarsfördelning  Tillgänglighetsanpassning av prioriterade hållplatser och bytespunkter (se bilaga 3) 7.6 Välj rätt drivmedel Valet av drivmedel är avgörande för möjligheterna att nå miljö- och klimatmålen. Fossil- bränslefritt 2030 är ett krav, i stadstrafiken är all trafik dessutom utsläppsfri sedan 2025. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 36(42) Olika typer av fossilfria drivmedel har dock för- och nackdelar som behöver vägas mot varandra. Drivmedelsfrågan behöver dock ses ur ett bredare beredskap- och samhällsperspektiv. Användningen av biodrivmedel och elektrifiering behöver öka om vi ska nå uppsatta miljö- och klimatmål. Det så kallade Clean Vehicle Directive, ställer krav på rena och energieffektiva fordon, och är nödvändigt att förhålla sig till. Kollektivtrafiken har också en roll att spela när det gäller utveckling och produktion av förnybara drivmedel, vilket kan vara till nytta för andra aktörer i samhället. Prioritera  Helt fossilfritt senast 2030 och införande av emissionsfri drift där det bedöms lämpligt 7.7 Fokus på kommande trafikupphandlingar – kravställning och uppföljning I samband med upphandlingar finns störst möjlighet att påverka hur trafiken ska se ut. Samtidigt behöver trafikavtalen utformas så att de möjliggör utveckling och anpassningar under avtalsperioden. Kravställningen behöver vägas mot de ekonomiska resurserna. Inför en trafikupphandling görs en utredning som belyser de specifika förutsättningarna. Målen i trafikförsörjningsprogrammet ska vara styrande för de krav som ställs i upphandlingen. Uppföljning av de ställda kraven, avvikelsehantering och åtgärder behöver sedan ske i en löpande avtalsförvaltning. Några strategiska frågor som behöver belysas inför en trafikupphandling är val av upphandlingsmodell, avtalstid och geografisk avgränsning. I regionbusstrafiken har till exempel trafikavtalen för Åre och Ragunda andra slutdatum än övriga länet, och det bör analyseras vilka för- och nackdelar det finns för olika alternativa scenarier för upphandlingarna i länet. Prioritera  Fokus på analys och utredningar inför kommande trafikupphandlingar Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 37(42) 8 Genomförande 8.1 Beslut om allmän trafikplikt För den trafik som samhället avser att upphandla sker förannonsering och trafikföretagen bjuds in till samråd inför upphandling (SIU). I samband med SIU kan dialog föras med trafikföretagen om möjligheterna att driva kollektivtrafik på kommersiella grunder. Innan tilldelningsbeslut behöver Region Jämtland Härjedalen fatta beslut om allmän trafikplikt, vilket ska kunna härledas ur trafikförsörjningsprogrammet. 8.2 Kommersiell trafik Kollektivtrafikmarknaden är öppen för kommersiella aktörer. Det är krav på anmälan och trafikantinformation för den kommersiella trafiken. Alla kollektivtrafikföretag som vill bedriva trafik måste anmäla detta till regionala kollektivtrafikmyndigheten. Den som har trafiktillstånd får bedriva yrkesmässig trafik. Transportstyrelsen är tillståndsmyndighet och prövar om den sökande är lämplig att få ett trafiktillstånd och driva ett trafikföretag. Den som har trafiktillstånd för yrkesmässig trafik kan starta kommersiell trafik. Trafiken ska anmälas till regionala kollektivtrafikmyndigheten senast 21 dagar innan kollektivtrafiken påbörjas. Avanmälan ska även ske senast 21 dagar innan trafiken upphör. Kommersiell trafik skall ha tillgång till offentligt ägd infrastruktur som hållplatser, väntsalar, resecentra och informationssystem på konkurrensneutrala och icke- diskriminerande villkor. I Jämtlands län finns kapacitetsproblem vid busstationer under mycket korta perioder morgon och eftermiddag skoldagar, i övrigt finns god kapacitet. 8.3 Tillköp av trafik Region Jämtland Härjedalen har ett politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade, allmänna kollektivtrafiken i länet. Planeringen och utvecklingen av trafiken sker i samverkan med kommunerna och andra relevanta aktörer. Det finns också möjlighet för kommunerna inom länet att göra tillköp av trafik, som är av bättre kvalitet eller billigare för resenärerna än vad regionen annars skulle tillhandahålla. Som exempel har flera av kommunerna gjort tillköp av färdbevis för ungdomar som gäller på Länstrafiken och Norrtåg. Därutöver har tillköp av trafik endast skett i några enstaka fall. 8.3.1 Möjlighet att göra tillköp av trafik Om en kommun ser ytterligare behov utöver de åtgärder som Regionala kollektivtrafikmyndigheten avser att ta ansvar för, finns möjlighet att göra tillköp av trafik. Under trafikplaneringsprocessen kan detta lyftas. Regionala utvecklingsnämnden har under 2017 (RUN 496/2017) beslutat om regler för tilläggsavtal i allmän kollektivtrafik. Beslutet innebär att: 1. Kommuner kan göra tilläggsköp Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 38(42) 2. Kommunen har kostnadsansvar för eventuella utredningar som krävs för att genomföra tilläggsköpet. 3. Tilläggsköp ska vara förenliga med målen i trafikförsörjningsprogrammet 4. Region Jämtland Härjedalen avgör om tilläggsköpen är förenliga med mål och strategier i regionalt trafikförsörjningsprogram. 5. Tilläggsköp får inte vara systempåverkande, exempelvis påverka priser/giltighet på befintliga färdbevis eller befintligt trafikutbudet på ett negativt sätt 6. Tilläggsköp prissätts utifrån bedömd nettokostnad vid varje aktuellt tillfälle. 7. Kollektivtrafik är en långsiktig investering, tilläggsköp kan därför omfatta flera år. 8.4 Ansvar och roller kopplade till kollektivtrafiken i länet Allmän kollektivtrafik I Jämtlands län är Region Jämtland Härjedalen regional kollektivtrafikmyndighet och har det politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade regionala kollektivtrafiken i länet. Därutöver finns kollektivtrafik som drivs på kommersiell grund. Särskild kollektivtrafik Kommunerna har ansvar för färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjuts. Flera kommuner har uppdragit till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) att verkställa kommunens samtliga uppgifter avseende färdtjänstverksamhet, inklusive myndighetsutövning. Alla kommuner har uppdragit till RKM att utföra tjänster kring skolskjutsverksamhet. Region Jämtland Härjedalen ansvarar för sjukresor. Fordon Fordonen ägs normalt av det aktuella trafikföretaget. Vägar och hållplatser Väghållaransvaret kan ligga på Trafikverket (statliga vägnätet inkl länsvägarna), kommuner eller enskilda. Väghållaren har ansvar för hållplatser, dvs markyta och stolpe. Kommuner ansvarar för väntsalar, och ofta för väderskydd även om det kan finnas andra aktörer. För hållplatstolpar ansvarar Region Jämtland Härjedalen. Järnvägar och stationer Trafikverket ansvarar för Mittbanan och Norra stambanan. Staten äger Inlandsbanan, men banan förvaltas av Inlandsbanan AB som ägs av 19 kommuner längs banan. Infrastrukturplanering Staten ansvarar genom Trafikverket för långsiktig planering i transportsystemet i form av byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket tar fram den nationella planen för transportinfrastruktur. Region Jämtland Härjedalen är planupprättare och ansvarar för Länsplan för regional transportinfrastruktur. Det är den långsiktiga planen för länets vägar och här ingår även åtgärder som hållplatser, trafiksäkerhetshöjande åtgärder och gång- och cykelbanor. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 39(42) 8.5 Samverkan med kommunerna Samverkan mellan regionen och kommunerna är viktig för att skapa en attraktiv kollektivtrafik med ett resenärsfokus. Samverkan krävs på såväl strategisk nivå som i operativa frågor. • Regionens samverkansråd (RSR) – forum för dialog mellan regionen och kommunerna • Löpande samråd och dialog med kommunerna – kan ske kommunvis men också i gemensamma forum, tex stråkvis Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 40(42) 9 Ekonomi En utmaning är att gå i riktning mot målen i trafikförsörjningsprogrammet på ett sätt som också är ekonomiskt hållbart. Behoven av ökat utbud finns på många håll i länet, och samtidigt finns det en begränsning i vilka resurser som kan läggas på kollektivtrafik. Men den ekonomiska analysen behöver också ta hänsyn till de nyttor som kollektivtrafiken skapar, som inte alltid är kvantifierbara. Den regionala kollektivtrafiken finansieras till största del av skattemedel. År 2024 låg självfinansieringsgraden (biljettintäkter i förhållande till trafikkostnader) för Länstrafiken på 36 procent. Bruttokostnadsutvecklingen har varit låg. Från september 2024 till september 2025 är ökningen endast 0,6 %. Kollektivtrafikens intäkter utgörs av framför allt av biljettintäkter. En betydande finansiering sker genom att flera av länets kommuner gör tillköp av ungdoms- och elevkort som år 2024 gav ca 64 Mkr i intäkt till Länstrafiken. Statlig medfinansiering finns för delar av trafiken, genom att Trafikverket delfinansierar vissa interregionala busslinjer11 och Norrtågstrafiken. 10 Uppföljning Detta trafikförsörjningsprogram gäller för perioden 2027–2033, och uppdateras vid behov. En eventuell revidering av programmet beslutas av regionfullmäktige. Trafikförsörjningsprogrammets bilagor kan vid behov uppdateras av Kollektivtrafiknämnden. Uppföljning av programmet, med fokus på målen och åtgärder, sker årligen. En gång om året ska en samlad rapport om den allmänna trafikplikten publiceras, enligt EU:s kollektivtrafikförordning artikel 7.1. 11 De linjer som delfinansieras genom systemet Samverkande inland är: Linje 40 Östersund-Örnsköldsvik, linje 164 Östersund-Funäsdalen, linje 45 Mora-Östersund, linje 46 Östersund-Gällivare och linje 56 Sveg-Ljusdal. Trafikförsörjningsprogram 2027-2033 - remissutgåva feb 2026 41(42) Bilagor Bilaga 1. Linjer och utbud av upphandlad kollektivtrafik Bilaga 2. Tillgänglighet hållplatser och linjer Bilaga 3. Färdtjänst och riksfärdtjänst 2026-02-25 KTN/73/2024 REMISSMISSIV Mattias Johansson Område kollektivtrafik E-post: mattias.johansson@regionjh.se Enligt sändlista Remiss av förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram för Jämtlands län 2027–2033 I dialog med aktörer inom länet har Region Jämtland Härjedalen, som regional kollektivtrafikmyndighet, tagit fram ett förslag till nytt trafikförsörjningsprogram för perioden 2027–2033. Trafikförsörjningsprogrammet visar mål och inriktning för hur kollektivtrafiken i Jämtlands län ska utvecklas på sikt. Remissutgåvan fastställdes av kollektivtrafiknämnden den 18 februari 2026, § 6. Denna remissversion är en del av det löpande samrådet i att ta fram ett nytt trafikförsörjningsprogram. Efter remisstiden kommer arbetet att fortsatta med att utveckla programmet. Målsättningen är att programmet ska fastställas av regionfullmäktige i oktober 2026. Möjlighet att lämna synpunkter Region Jämtland Härjedalen önskar svar på remissen senast den 30 april 2026. Svaret skickas till: region@regionjh.se eller Region Jämtland Härjedalen, Box 654, 831 27 Östersund. Ange diarienummer KTN/73/2024 på yttrandet. Välkomna med era synpunkter! Jenny Sellsve (S) Kollektivtrafiknämndens ordförande Kontaktperson för frågor Mattias Johansson, 063–5541347, mattias.johansson@regionjh.se Besöksadress: Kyrkgatan 12 Östersund Postadress: Region Jämtland Härjedalen Box 654 831 27 Östersund Telefon: 063-14 75 00 Fax: 063-14 77 56 E-post: region@regionjh.se Webbplats: www.regionjh.se Bankgiro: 250-0486 Plusgiro: 8 28 00-4 Org nr: 232100-0214 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 Bilaga 1 1.1 Linjer och utbud av upphandlad kollektivtrafik Figuren nedan visar antal dubbelturer mellan olika orter i länet. Figur 5 Antal dubbelturer vardagar (oktober 2020) med Länstrafiken och Norrtåg (ej anropsstyrt och Närtrafik) TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 1.1.1 Inlandsstråket Östersund-Strömsund Stråket karaktäriseras av Strömsund som den dominerande tätorten i norra delen, och därutöver ett antal tätorter med relativt stort avstånd emellan. Strömsund är en viktig nod som kommuncentrum och lokal arbetsmarknad. Hammerdal utmärker sig som en av de större tätorterna, liksom Lit på nära avstånd till Östersund. Restiderna är relativt långa i stråket vilket påverkar pendlingsbenägenheten. Från Strömsund till Östersund är exempelvis restiden med buss ca 1 tim 40 minuter. Stråket Östersund-Strömsund trafikeras primärt av linje 142 Hoting-Strömsund-Östersund, linje 140 Lit-Östersund och linje 46 Östersund-Gällivare. Därutöver finns ett antal linjer i omlandet som ansluter till orter längs stråket. 1.1.2 Inlandsstråket Östersund-Sveg Huvudsakligen går Inlandsstråket söderut längs med E45 från Östersund till Sveg. Stråket Östersund-Orrviken-Hackås utgör en parallell förbindelse närmast Östersund. Restiderna är långa i stråket vilket också gör att resmarknaderna till stor del blir lokala. Sveg utgör en lokal arbetsmarknad och viktig nod för de omkringliggande orterna. I relationen Sveg-Östersund är restiden med kollektivtrafik närmare 3 timmar vilket gör arbetspendling svårt, och där är utbudet istället inriktat på att skapa möjlighet att nå regioncentrum för ärenden över dagen. Mellan Östersund och Brunflo är utbudet starkt. Övriga stråket trafikeras primärt av linje 46 Östersund-Mora och ett antal ”160-linjer”. Länsöverskridande trafik finns även genom linje 26 Ånge-Ytterhogdal-Sveg och linje 56 Ljusdal-Ytterhogdal-Sveg. Därutöver finns ett antal linjer i omlandet som ansluter till orter längs stråket. Mellan Östersund och Svenstavik/Åsarna är utbudet relativt väl utbyggt. Söder om TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 Svenstavik är bebyggelsen och även utbudet av kollektivtrafik glesare. Förutom stråket längs E45 finns även ett mer västligt stråk längs väg 84 och 315/316 som ger kopplingar till Klövsjö, Vemdalen, Funäsdalen och Hede. De västliga delarna av Härjedalens och Bergs kommuner karaktäriseras av stora säsongsvariationer som en följd av besöksnäringen, men också en positiv befolkningsutveckling. Kommersiell trafik finns genom skidbussar på destinationer, turisttrafik på Inlandsbanan och viss långväga busstrafik. 1.1.3 Mittstråket Östersund-Storlien Stråket karaktäriseras av flera tätorter som ligger relativt tätt, och där besöksnäringen i fjällområdena sätter sin prägel på resandemönster och sysselsättning. I västra delen av stråket är säsongsvariationerna betydande. Kommunerna i stråket avviker från övriga länet genom att visa en positiv befolkningsutveckling över en längre tid. Tågtrafiken bidrar till att överbrygga avstånden, och restiden Östersund-Järpen är exempelvis kring en timme vilket gör arbetspendling relevant. I stråket finns goda resmöjligheter med buss och tåg, med minst ca 12 dubbelturer per vardag, och närmast Östersund betydligt högre än så. I Storlien finns en koppling med Norrtågtrafiken till den norska sidan med två dagliga turer. Tågtrafiken längs Mittstråket ger relativt korta restider, och bra restidskvot i relation till bilen, vilket möjliggör pendling på längre avstånd och i första hand i riktning mot Östersund. Linjerna 155-157 är de viktigaste busslinjerna i stråket. Därutöver finns ett antal linjer i omlandet som ansluter till orter längs stråket. Kommersiell trafik finns i form av Skidbussar i Åredalen1 (säsongstrafik), Snälltåget (säsongstrafik) och SJ-trafik. 1.1.4 Mittstråket Östersund-Bräcke I sydlig riktning är Bräcke den utmärkande tyngdpunkten i stråket, men även Gällö är en relativt stor tätort. Tågtrafiken (Norrtåg och SJ) ger korta restider och Bräcke-Östersund tar under en timme i restid. 1 Ca 165 000 resor per år under vintersäsong TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 I stråket finns goda resmöjligheter med buss och tåg, med ca 15 dubbelturer per vardag. Linje 127 Bräcke-Gällö-Östersund är viktigaste busslinjen i stråket. Norrtågstrafiken har 9 dubbelturer Östersund-Sundvall. 1.1.5 Stråket Östersund-Hammarstrand Viktigaste orterna i stråket är Stugun, Hammarstrand och Bispgården. Stugun ligger i ett geografiskt läge som ger acceptabla restider för arbetspendling både mot Östersund och Hammarstrand/Bispgården. Restiden från Bispgården till Östersund är dock närmare två timmar vilket gör att daglig pendling inte är aktuell. Bispgården 622 inv 1.1.6 Utbud i tätorter I Jämtland finns cirka 60 tätorter (enligt SCB tätortsdefinition 2023) och en stor del av dessa ligger i anslutning till stomstråken. Figurerna nedan visar utbudet av kollektivtrafik vardagar, lördagar och söndagar med Länstrafiken och Norrtåg för flera av länets tätorter. TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 Figur 7 Antal avgångar med Länstrafik och Norrtåg (markerat med *) från tätorter i länet, sorterat efter tätortens storlek. 1.1.7 Turutbud i stomstråk Stomstråken är heterogena och resandeunderlag och förutsättningar varierar kraftigt geografiskt. Utöver stomstråken kan trafiken även delas in i stråk av olika styrka för att ytterligare detaljera bilden kring utbudet, se nedan. TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 Figur 9 Stomstråken uppdelat i mycket starka, starka och medelstarka stråk. I figuren syns kommuncentrum och större tätorter i länet (>500 invånare). Regioncentrum Östersund utmärker sig som den stora tyngdpunkten i länet. I ett område kring Brunflo-Lit/Krokom kan utbudet i stråken klassas som mycket starkt med över 20 dubbelturer. En målbild är att de starka stomstråken bör ha minst 12 dubbelturer i pendlingsrelationer där restiden inte överstiger en timme. Nedan en principiell bild av hur ett sådan utbud kan fördela sig över trafikdygnet. Principen bygger på timmestrafik i högtrafik och utglesning till tvåtimmarstrafik övrig tid. Tabell 2 Principtidtabell 06:00 07:00 08:00 09:00 11:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 20:00 22:00 Detta mål ger relativt god tillgänglighet längs stråken för många av länets tätorter och kommuner. Tillgängligheten till regioncentrum är god från alla kommuncentrum, förutom TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 från Sveg där utbudet istället blir inriktat på att möjliggöra ett antal dagliga resor som en följd av det långa avståndet. I de yttre delarna, som klassas som medelstarka, accepteras en lägre utbudsnivå som en följd av lägre resandeunderlag. I stomstråken varierar konkurrenskraften mot bil beroende på om trafiken sker med tåg eller buss. Restidskvoten bör inte överstiga 1,5 för att kollektivtrafiken ska upplevas som ett alternativ. 1.2 Resandet per linje Sammanställning av resandet åren 2020-2024 i den upphandlade regionala kollektivtrafiken (ej Närtrafik och Anropsstyrd trafik). Siffrorna visar antal påstigande där resan börjar och/eller slutar i Jämtland. Påstigande per år Diff 2019 - Interregional trafik 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 26 Ånge - Ytterhogdal - Sveg 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 2 000 100% 30 Sundsvall - Bispgården - Hammarstrand 4 000 2 000 3 000 4 000 4 000 5 000 25% 39 Hoting - Backe - Ramsele - Sollefteå 4 000 4 000 1 000 - - - -100% 40 Örnsköldsvik - Sollefteå - Hammarstrand - Östersund 47 000 29 000 28 000 38 000 40 000 35 000 -26% 41 (Hoting) - Backe - Junsele - - - - - - 0% 45 Gällivare - Storuman - Dorotea - Östersund 35 000 25 000 23 000 31 000 32 000 30 000 -14% 46 Mora - Sveg - Östersund 60 000 39 000 37 000 48 000 50 000 48 000 -20% 47 Dorotea - Hoting 1 000 1 000 2 000 3 000 3 000 3 000 200% 56 Sveg - Älvros - Ytterhogdal/Vänsjö - Kårböle - Ljusdal 10 000 8 000 10 000 12 000 12 000 12 000 20% Påstigande per år Diff 2019 - Regionbuss Berg 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 161 Östersund - Orrviken - Hackås - Svenstavik 64 000 52 000 47 000 65 000 67 000 67 000 5% 162 Östersund - Brunflo - Myrviken - Hallen - Höglekardalen 30 000 22 000 22 000 29 000 32 000 30 000 0% 163 Östersund - Brunflo - Hackås - Svenstavik - Åsarna - Rätan 40 000 24 000 24 000 27 000 30 000 27 000 -33% 601 12 000 11 000 7 000 7 000 9 000 9 000 -25% 603 4 000 3 000 4 000 4 000 4 000 4 000 0% 608 Hackåsen - Vattjom - Oviken - Myrviken 0 0 0 0 0 0 0% 609 Myrviken - Hackås 13 000 13 000 11 000 11 000 10 000 10 000 -23% 610 Oviken - Funäs - Matnäset 0 0 0 0 0 0 0% 611 Oviken - Myrviken - Vigge - Svenstavik 16 000 10 000 11 000 11 000 13 000 24 000 50% 612 Vigge - Dalåsen - Myrviken 6 000 3 000 3 000 4 000 4 000 3 000 -50% 613 Svenstavik - Åsarna - Ljungdalen 14 000 11 000 6 000 12 000 11 000 9 000 -36% 615 Svenstavik - Rätan - Handsjöbyn - Överturingen 14 000 9 000 3 000 6 000 6 000 6 000 -57% 616 Svenstavik - Gillhov - Dödre 6 000 5 000 3 000 3 000 3 000 2 000 -67% TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 Påstigande per år Diff 2019 - Regionbuss Bräcke 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 127 Bräcke - Gällö - Östersund 88 000 63 000 64 000 79 000 80 000 74 000 -16% 211 Sidsjö - Bodsjöbyn - Revsund - Gällö 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 0% 212 Gällö - Rissna - Åsgård 8 000 8 000 9 000 10 000 12 000 11 000 38% 221 Ocksjön - Våle - Bräcke 4 000 4 000 3 000 3 000 3 000 4 000 0% 222 Sörbygden - Bräcke 3 000 2 000 2 000 3 000 2 000 2 000 -33% 223 Löningsberg - Bensjö - Bräcke 0 0 0 0 0 0 0% 224 Kälarne - Gimdalen - Nyhem - Sösjö - Bräcke 5 000 4 000 4 000 5 000 5 000 3 000 -40% 228 Ljungå - Sörbygden - Kälarne 0 1 000 1 000 1 000 0 1 000 0% 231 Kälarne - Stugun 7 000 6 000 6 000 8 000 10 000 10 000 43% 233 Kälarne - Hammarstrand 2 000 3 000 3 000 2 000 2 000 2 000 0% Påstigande per år Diff 2019 - Regionbuss Härjedalen 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 164 Östersund - Funäsdalen 40 000 25 000 24 000 35 000 36 000 37 000 -8% 621 Funäsdalen - Mittådalen - Messlingen 3 000 3 000 3 000 2 000 5 000 4 000 33% 622 Funäsdalen - Bruksvallarna - Ramundberget 10 000 9 000 5 000 9 000 10 000 11 000 10% 623 Funäsdalen - Tänndalen - Fjällnäs 6 000 5 000 4 000 4 000 6 000 4 000 -33% 631 Sveg - Vemdalen - Funäsdalen 18 000 12 000 10 000 15 000 16 000 17 000 -6% 633 Sveg - Linsell - Lofsdalen - Tännäs - Funäsdalen 2 000 0 2 000 5 000 6 000 7 000 250% 634 Östansjö - Lillhärdal - Herrö - Sveg 19 000 14 000 12 000 12 000 11 000 13 000 -32% 639 Ytterhogdal - Älvros - Ytterberg - Sveg 8 000 5 000 5 000 7 000 8 000 8 000 0% 648 0 4 000 0 0 0 0 0% Påstigande per år Diff 2019 - Regionbuss Krokom 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 91 Östersund - Krokom - Nälden NATTBUSS 4 000 1 000 1 000 3 000 4 000 4 000 0% 92 Östersund - Lit - Häggenås NATTBUSS 0 0 0 0 0 0 0% 93 Östersund - Brunflo NATTBUSS 3 000 1 000 1 000 2 000 3 000 2 000 -33% 94 1 000 0 0 0 0 0 -100% 96 0 0 0 0 0 0 0% 150 Östersund - Ås - Krokom 132 000 87 000 85 000 118 000 129 000 114 000 0% 151 Östersund - Krokom - Aspås - Aspåsnäset 60 000 40 000 40 000 55 000 59 000 58 000 -3% 153 Östersund - Föllinge - Skärvången/Åkersjön - Valsjöbyn 30 000 19 000 19 000 27 000 29 000 25 000 0% 154 Östersund - Kaxås - Rönnöfors 55 000 35 000 32 000 45 000 51 000 49 000 -11% 59 Östersund - Ås 120 000 83 000 81 000 116 000 122 000 125 000 4% 521 Änge - Landön - Rönnöfors - Änge 9 000 9 000 8 000 11 000 9 000 8 000 -11% 530 Östersund - Frösön - Rödön 2 000 1 000 1 000 4 000 4 000 4 000 100% 531 Tängtorpet - Dille - Kännåsen - Östersund 4 000 3 000 3 000 5 000 5 000 5 000 25% 532 Nälden - Alsen - Änge 20 000 20 000 13 000 19 000 22 000 21 000 5% 533 Östersund - Nälden - Alsen 5 000 3 000 3 000 4 000 4 000 4 000 -20% 536 Häste - Rödön - By - Dvärsätt - Krokom 0 0 0 0 0 0 0% TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 Påstigande per år Diff 2019 - Regionbuss Ragunda 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 132 Hammarstrand - Höglunda/Strömsnäs - Stugun - Östersund 44 000 31 000 28 000 35 000 40 000 36 000 -18% 310 Överböle - Böle - Hoo - Hammarstrand 0 0 0 0 0 0 0% 311 Hammarstrand - Färsån - Överammer 6 000 5 000 4 000 4 000 5 000 4 000 -33% 312 Hammarstrand - Ragunda - Bispgården - Brännan 6 000 4 000 5 000 7 000 7 000 5 000 -17% 315 Bispgården - Hammarstrand 27 000 20 000 15 000 16 000 18 000 17 000 -37% 320 Stugun - Överammer - Japptjärnnäset - Färsån - Köttsjön 0 0 0 0 0 3 000 - 321 Stugun - Mårdsjön - Skyttmon - Borgvattnet 300 100 700 900 2 000 3 000 900% 322 Stugun - Strömsnäs - Överammer - Boberg 9 000 8 000 10 000 13 000 12 000 9 000 0% 323 Stugun - Torsgård - Brynjegård 4 000 4 000 3 000 3 000 3 000 2 000 -50% 324 Stugun - Dalbo - Fisksjölandet 0 0 0 0 1 000 1 000 - Diff 2019 - Påstigande per år 2024 Regionbuss Strömsund 2019 2020 2021 2022 2023 2024 142 Hoting - Strömsund - Hammerdal - Östersund 99 000 65 000 64 000 85 000 86 000 82 000 -17% 400 Myrgatan - Bredgårdsskolan 0 0 0 0 0 0 0% 401 0 0 0 0 0 0 0% 413 Hammerdal - Fyrås - Kilen 0 4 000 4 000 2 000 2 000 2 000 0% 414 Yxskaftkälen - Gåxsjö - Sikås - Hammerdal 3 000 4 000 4 000 5 000 5 000 5 000 67% 421 Backe - Vängel 2 000 1 000 0 0 0 0 -100% 422 Hoting - Backe - Strömsund 300 100 700 900 7 000 5 000 1567% 425 Gäddede - Lidsjöberg - Strömsund 4 000 3 000 3 000 3 000 3 000 4 000 0% 427 Postviken - Äspnäs - Strömsund 1 000 1 000 1 000 1 000 2 000 2 000 100% 428 Öhn - Tullingsås - Strömsund 2 000 3 000 2 000 2 000 1 000 2 000 0% 429 Svaningen - Hillsand - Strömsund 500 600 600 1 000 1 000 900 80% 431 Strömsund - Laxsjö - Föllinge 9 000 7 000 6 000 8 000 7 000 8 000 -11% 444 Norråker - Kyrktåsjö - Hoting 9 000 7 000 6 000 7 000 7 000 9 000 0% 445 Norråker - Lövvik - Tåsjöedet (-Hoting) 1 000 1 000 0 0 0 0 -100% 472 Ankarvattnet - Ankarede - Stora Blåsjön - Gäddede 3 000 3 000 3 000 4 000 4 000 4 000 33% Påstigande per år Diff 2019 - Regionbuss Åre 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 155 Östersund - Järpen - Åre - Duved 118 000 83 000 80 000 101 000 104 000 87 000 -26% 156 Östersund - Trångsviken - Mattmar - Järpen 120 000 81 000 74 000 99 000 101 000 109 000 0% 157 Mörsil - Järpen - Åre - Duved 244 000 186 000 167 000 195 000 204 000 185 000 0% 541 Välje - Hallen - Järpen 13 000 11 000 13 000 19 000 19 000 18 000 0% 542 Hållbacken - Kluk - Mattmar - Mörsil - Järpen 5 000 5 000 4 000 4 000 5 000 5 000 0% 543 Mattmar - Mårdsund 3 000 3 000 3 000 3 000 4 000 3 000 0% 544 Hallen - Sundsbacken - Hammarnäs 300 100 700 900 9 000 8 000 2567% 545 Högåsen - Mattmar - Kluk - Offne - Ytterocke - Ågårdarna - Hallen 0 0 0 0 0 1 000 - 551 Kallsedet - Järpen 15 000 9 000 10 000 11 000 12 000 13 000 -13% 553 Huså - Järpen 4 000 3 000 2 000 3 000 3 000 2 000 -50% 557 Mörsil - Järpen - Undersåker 500 600 600 0 0 900 80% 561 Undersåker - Edsåsdalen 2 000 2 000 2 000 3 000 3 000 2 000 0% 562 Järpen - Undersåker - Ottsjö - Vålådalen 11 000 7 000 7 000 13 000 13 000 13 000 18% 571 Duved - Ånn - Enafors - Storlien 700 2 000 4 000 4 000 6 000 5 000 614% 572 Duved - Skalstugan 2 000 2 000 2 000 2 000 3 000 4 000 100% 573 Duved - Nordhallen - Häggsjön - Häggsjönäs 0 0 0 0 0 1 000 - 575 Duved - Åre - Björnänge By - Sadeln 0 0 0 22 000 24 000 31 000 - TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 Påstigande per år Diff 2019 - Stadstrafik Östersund 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 1 Lillänge - Centrum - Valla 716 000 488 000 442 000 585 000 662 000 740 000 3% 2 Odensala - Centrum - Solliden - (Arenabyn) 464 000 306 000 284 000 405 000 460 000 430 000 0% 3 Centrum - Flygplatsen 94 000 65 000 57 000 77 000 85 000 82 000 0% 4 Torvalla - Centrum - Härke 702 000 500 000 470 000 614 000 677 000 703 000 0% 5 Ängsmon - Centrum - Frösö-Berge 48 000 36 000 36 000 49 000 53 000 322 000 571% 6 Torvalla - Centrum - Brittsbo 1 007 000 657 000 626 000 843 000 978 000 996 000 -1% 7 Centrum - Arenabyn 300 100 700 900 31 000 55 000 18233% 8 Tegelplan - Centrum - Norr - Lugnvik 49 000 31 000 30 000 41 000 46 000 21 000 -57% 9 Valla C - Lövsta - Centrum - Ösd jvstn - Odenskog 495 000 340 000 294 000 397 000 438 000 205 000 -59% 10 27 000 6 000 5 000 10 000 13 000 6 000 -78% 11 Valla - Frösö-Berge 500 600 600 0 0 900 80% 14 Norr - Centrum - Torvalla C - Ängsmon 366 000 248 000 230 000 313 000 336 000 165 000 -55% 15 Industritur Lugnvik 6 000 4 000 5 000 6 000 5 000 3 000 -50% 16 Torvalla centrum - Valla centrum 700 29 000 26 000 47 000 43 000 31 000 4329% 21 Östersund - Valla Nattbuss 3 000 2 000 1 000 3 000 5 000 2 000 -33% 22 Östersund - Lugnvik - Brittsbo Nattbuss 1 000 1 000 1 000 2 000 2 000 1 000 0% 24 Östersund-Torvalla Nattbuss 5 000 2 000 2 000 4 000 5 000 2 000 -60% 31 Extra Söndag och Helgdagstrafik 3 000 2 000 2 000 3 000 2 000 0 -100% 32 Extra Söndag och Helgdagstrafik 4 000 3 000 2 000 4 000 2 000 0 -100% Påstigande per år Diff 2019 - Regionbuss Östersund 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2024 92 Östersund - Lit - Häggenås NATTBUSS - - - - - - - 93 Östersund - Brunflo NATTBUSS 3 000 1 000 1 000 2 000 3 000 2 000 0% 100 Östersunds sjukhus - Östersund bstn - - - - - - - 101 Östersunds jvg - Östersunds bstn - - - - - - - 108 Brunflo - Torvalla 58 000 40 000 38 000 52 000 52 000 48 000 -17% 109 Östersund - Odenskog - Brunflo 193 000 127 000 116 000 157 000 164 000 154 000 -20% 110 Östersund - Ope - Brunflo 300 100 700 900 68 000 76 000 25233% 111 Brunflo - Marieby - Östersund 21 000 19 000 13 000 15 000 14 000 18 000 -14% 115 Loke - Tandsbyn - Brunflo 6 000 4 000 4 000 5 000 9 000 7 000 17% 116 Börön - Brunflo 0 0 0 1 000 2 000 1 000 - 118 Bodal - Brunflo 500 600 600 45 000 49 000 900 80% 140 Lit - Östersund 9 000 9 000 10 000 14 000 15 000 19 000 111% 141 Högarna - Jämtlands Nyby - Lit 40 000 31 000 27 000 35 000 37 000 36 000 -10% 143 Häggenås - Lit - Östersund 700 31 000 27 000 35 000 37 000 36 000 5043% 144 Munkflohögen - Norderåsen - Häggenås - Lit 11 000 12 000 10 000 11 000 9 000 9 000 -18% 145 Husås - Östersund 14 000 14 000 13 000 15 000 16 000 14 000 0% 601 Orrviken - Fåker - Brunflo 12 000 11 000 7 000 7 000 9 000 10 000 -17% 603 Norderön - Orrviken 4 000 3 000 4 000 4 000 4 000 4 000 0% 1.3 Statistik för regionbusslinjer Planerat utbud och påstigande år 2024. Resande Utbud Nyckeltal Påstigande Andel per dygn Ungdom / Länsgräns- ungdom/ Påstigande (365 Linje elevresor Konsument överskridande Övrigt Totalt elevresor mån - fre lör sön Totalt per tur dagar) 26 1 018 1 286 76 0 2 380 43% 604 0 122 726 3 7 30 3 173 1 764 215 439 5 591 57% 1134 0 58 1192 5 15 39 835 65 0 0 900 93% 2169 0 58 2227 0 2 40 15 448 15 189 3 027 2 422 36 086 43% 2510 208 232 2950 12 99 45 3 632 13 956 12 481 519 30 588 12% 1004 208 252 1464 21 84 46 16 226 33 093 47 0 49 366 33% 1548 260 311 2119 23 135 47 1 542 640 1 319 0 3 501 44% 364 0 0 364 10 10 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 56 4 553 7 750 0 0 12 303 37% 1538 104 124 1766 7 34 91 2 165 2 317 0 0 4 482 48% 206 205 4 415 11 12 92 295 548 0 0 843 35% 104 103 2 209 4 2 93 977 1 914 0 0 2 891 34% 104 103 2 209 14 8 100 0 2 0 0 2 0% 114 0 29 143 0 0 108 7 139 1 807 0 0 8 946 80% 2136 0 0 2136 4 25 109 24 322 26 706 1 0 51 029 48% 3624 416 0 4040 13 140 110 79 371 81 550 5 0 160 926 49% 11361 1196 1071 13628 12 441 111 49 335 20 131 0 0 69 466 71% 6526 208 189 6923 10 190 115 13 807 2 099 1 0 15 907 87% 3504 0 0 3504 5 44 116 6 735 245 0 0 6 980 96% 1424 0 0 1424 5 19 118 1 512 37 0 0 1 549 98% 356 0 0 356 4 4 127 54 149 20 878 0 0 75 027 72% 4605 0 0 4605 16 206 132 20 070 16 966 2 0 37 038 54% 4124 104 49 4277 9 101 140 26 190 21 889 0 0 48 079 54% 4588 312 366 5266 9 132 141 16 424 955 0 0 17 379 95% 2720 0 0 2720 6 48 142 31 274 55 877 1 337 0 88 488 35% 5252 104 122 5478 16 242 143 19 362 17 102 0 0 36 464 53% 3372 312 122 3806 10 100 144 9 351 359 0 0 9 710 96% 1890 0 0 1890 5 27 145 9 273 5 665 0 0 14 938 62% 2218 0 0 2218 7 41 150 78 689 36 789 0 0 115 478 68% 5589 260 630 6479 18 316 151 40 117 18 214 0 0 58 331 69% 4008 0 0 4008 15 160 153 16 507 9 360 1 0 25 868 64% 1757 208 61 2026 13 71 154 33 747 16 489 0 0 50 236 67% 2881 104 122 3107 16 138 155 45 828 42 548 1 0 88 377 52% 2232 52 67 2351 38 242 156 62 963 46 821 3 0 109 787 57% 5354 752 417 6523 17 301 157 108 802 77 114 0 0 185 916 59% 7274 979 1146 9399 20 509 159 88 756 36 964 0 0 125 720 71% 9079 0 0 9079 14 344 161 54 281 15 273 3 0 69 557 78% 3703 0 0 3703 19 191 162 19 834 12 060 0 0 31 894 62% 2259 140 67 2466 13 87 163 13 533 15 266 0 0 28 799 47% 2510 0 0 2510 11 79 164 18 337 19 118 5 0 37 460 49% 1292 250 162 1704 22 103 211 2 152 6 0 0 2 158 100% 356 0 0 356 6 6 212 11 072 836 0 0 11 908 93% 1255 0 0 1255 9 33 221 3 963 23 1 0 3 987 99% 356 0 0 356 11 11 222 2 675 93 3 0 2 771 97% 356 0 0 356 8 8 223 651 41 0 0 692 94% 534 0 0 534 1 2 224 3 723 267 0 0 3 990 93% 2560 0 0 2560 2 11 228 1 422 38 0 0 1 460 97% 356 0 0 356 4 4 231 9 213 1 218 0 0 10 431 88% 1506 0 59 1565 7 29 233 1 975 414 0 0 2 389 83% 924 0 45 969 2 7 310 50 0 0 0 50 100% 9 0 0 9 6 0 311 4 880 21 0 0 4 901 100% 534 0 0 534 9 13 312 5 738 244 0 0 5 982 96% 534 0 0 534 11 16 315 14 998 2 391 12 0 17 401 86% 1950 208 0 2158 8 48 320 2 974 39 0 0 3 013 99% 676 0 0 676 4 8 321 3 299 40 0 0 3 339 99% 368 0 0 368 9 9 322 9 096 94 0 0 9 190 99% 404 0 0 404 23 25 323 2 588 5 0 0 2 593 100% 364 0 0 364 7 7 324 1 140 1 0 0 1 141 100% 364 0 0 364 3 3 400 187 11 0 0 198 94% 254 0 0 254 1 1 413 2 340 28 0 0 2 368 99% 537 0 0 537 4 6 414 5 071 404 0 0 5 475 93% 546 0 0 546 10 15 421 0 0 0 0 0 0% 458 0 0 458 0 0 422 4 005 1 807 27 0 5 839 69% 502 0 0 502 12 16 425 1 556 2 516 17 0 4 089 38% 602 20 122 744 5 11 427 2 642 10 0 0 2 652 100% 537 0 0 537 5 7 428 2 851 47 0 0 2 898 98% 358 0 0 358 8 8 429 912 32 0 0 944 97% 450 0 0 450 2 3 431 8 351 269 1 0 8 621 97% 1585 0 0 1585 5 24 444 7 641 1 423 2 0 9 066 84% 1048 0 0 1048 9 25 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM JÄMTLANDS LÄN 2027-2033 KTN/73/2024 472 3 651 504 0 0 4 155 88% 364 0 0 364 11 11 521 6 933 2 027 0 0 8 960 77% 866 0 0 866 10 25 522 0 0 0 0 0 0% 364 0 0 364 0 0 530 3 023 1 503 0 0 4 526 67% 408 0 0 408 11 12 531 4 432 1 109 0 0 5 541 80% 912 0 0 912 6 15 532 20 552 476 0 0 21 028 98% 1139 104 0 1243 17 58 533 3 351 1 041 0 0 4 392 76% 1004 0 76 1080 4 12 541 16 281 2 047 0 0 18 328 89% 796 0 0 796 23 50 542 5 276 182 0 0 5 458 97% 630 0 0 630 9 15 543 3 223 78 0 0 3 301 98% 276 0 0 276 12 9 544 8 216 143 0 0 8 359 98% 324 0 0 324 26 23 545 1 615 0 0 0 1 615 100% 224 0 0 224 7 4 551 12 603 550 0 0 13 153 96% 1954 0 0 1954 7 36 553 2 218 330 0 0 2 548 87% 810 0 0 810 3 7 557 3 464 115 0 0 3 579 97% 320 0 0 320 11 10 561 2 657 114 0 0 2 771 96% 724 0 0 724 4 8 562 12 029 1 353 0 0 13 382 90% 991 0 0 991 14 37 571 4 828 1 095 0 0 5 923 82% 1360 0 0 1360 4 16 572 4 102 91 0 0 4 193 98% 441 0 0 441 10 11 573 1 711 33 0 0 1 744 98% 400 0 0 400 4 5 575 29 802 1 507 0 0 31 309 95% 2047 80 88 2215 14 86 601 9 491 576 0 0 10 067 94% 1448 0 0 1448 7 28 603 4 238 7 0 0 4 245 100% 534 0 0 534 8 12 609 9 957 51 0 0 10 008 99% 358 0 0 358 28 27 611 21 086 3 396 0 0 24 482 86% 3559 0 0 3559 7 67 612 3 617 31 0 0 3 648 99% 358 0 0 358 10 10 613 8 778 1 023 1 0 9 802 90% 611 0 122 733 13 27 615 6 822 151 1 0 6 974 98% 467 0 0 467 15 19 616 2 726 49 9 0 2 784 98% 860 0 0 860 3 8 621 4 342 42 0 0 4 384 99% 1428 0 0 1428 3 12 622 9 077 2 666 0 0 11 743 77% 1318 0 0 1318 9 32 623 3 903 987 0 0 4 890 80% 1318 0 0 1318 4 13 631 9 515 8 289 0 0 17 804 53% 2617 104 248 2969 6 49 633 7 073 473 0 0 7 546 94% 1887 68 0 1955 4 21 634 12 153 1 163 0 0 13 316 91% 3176 0 0 3176 4 36 639 5 268 3 159 0 0 8 427 63% 1255 0 0 1255 7 23 701 17 470 0 0 487 3% 235 116 116 467 1 1 702 317 3 415 0 0 3 732 8% 1881 502 534 2917 1 10 703 9 1 992 0 0 2 001 0% 180 144 144 468 4 5 704 354 983 0 0 1 337 26% 45 66 58 169 8 4 815 194 1 700 0 0 1 894 10% 548 0 0 548 3 5 Bilaga 2. Tillgänglighet hållplatser och linjer Denna bilaga innehåller en sammanställning av de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga. Tillgänglighetskrav För att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig behöver hela resan fungera. Detta ställer krav på fordon, hållplatser, anslutningar och information. Generellt gäller att tillgänglighetsstatusen på hållplatser behöver inventeras i länet. Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser ska ske enligt Vägar och gators utformning (VGU) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (BBFS 2011:5). Samråd med regional kollektivtrafikmyndighet ska genomföras angående hållplatsers placering och utformning. Tillgänglighetsparametrar buss och tåg • Lågentré med ramp eller hiss (insteg i nivå med perrong för tåg) • Inre hållplatsinformation utrop • Inre hållplatsinformation text • Yttre hållplatsutrop • Toalett (gäller på bussturer med minst 1,5 timmar restid). På tåg ska det vara rymliga toaletter, knappfunktioner med både ljus och ljud Tillgänglighetsparameter hållplats/busstation • Plattform längd minst 20 m • Plattformsbredd minst 2,25 m • Plattformshöjd minst 16 cm • Kontrasterande kantremsa • Taktilt och visuellt ledstråk • Hållplatsstolpe vid eller mitt för påstigningsplatsen • Max 5 % lutning till och från hållplatsen (i dess närhet) • Gångbana med jämn yta till och från hållplatsen (i dess närhet) • Belysning vid hållplatsområdet Prioriteringsgrunder Tillgänglighetsanpassningar fokuseras till de stråk och hållplatser som har flest resenärer, för att ge så stor nytta som möjligt. Prioriteringen av åtgärder sker enligt nedan: 1. Viktiga bytespunkter i respektive kommun 2. Hållplatser med minst 20 påstigande per dag i genomsnitt Nedan redovisas hållplatser och bytespunkter med minst 20 påstigande per dygn i respektive stråk. Tillgänglighetsstatusen återstår att komplettera och bilagan kommer då att uppdateras. Prioriterade hållplatser i regionala stråk Inlandsstråket Östersund-Hammerdal-Strömsund Linjer: 45, 142 Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 701 Östersund busstation 709 893 Östersund järnvägsstation 192 103 Lit Centrum 78 8005 Lit Treälvsskolan 46 117 Hammerdal busstation 30 59 Strömsund busstation 47 2472 Strömsund Myrgatan 46 69 Hoting järnvägsstation 18 Mittstråket Östersund-Krokom-Järpen/Åre/Duved Linjer Norrtåg, 150,151,153,154,155,156 Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 701 Östersund busstation 709 893 Östersund järnvägsstation 192 528 Byskogen Orionvägen 69 530 Ås Hov 49 4016 Ås Rösta vägskäl 33 907 Krokom Nyhedens skola 35 643 Krokom Centrum 134 4036 Krokom Gröns väg 17 623 Nälden 72 291 Mattmar bua 15 294 Mörsil Apoteksgränd 31 1863 Mörsil järnvägsstation 19 295 Järpen järnvägsstation 19 1864 Järpen Biblioteket 116 7021 Järpen Bror Nords park 74 1242 Undersåker Stamgärde skola 37 516 Undersåker järnvägsstation 34 7025 Åre Nybovägen 21 300 Åre Resecentrum 111 7034 Duveds skola 95 7083 Duved Centrum 38 Stråket Östersund-Stugun-Hammarstrand/Bispgården Linjer: 30, 40, 132 Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 701 Östersund busstation 709 893 Östersund järnvägsstation 192 195 Stugun 63 2 Kullsta skolan 9 644 Hammarstrand busstation 22 5031 Hammarstrand Ande;rs-Olofskolan 25 Mittstråket Östersund-Bräcke Linjer: Norrtåg, 127 Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 701 Östersund busstation 709 893 Östersund järnvägsstation 192 964 Brunflo Kastalvägen 21 279 Brunflo Centrum 215 977 Brunflo Kornettvägen 28 978 Brunflo Volontärvägen 31 1365 Linehäll 29 272 Gällö busstation 76 2081 Gällö järnvägsstation 16 215 Bräcke järnvägsstation 58 Inlandsstråket Östersund-Svenstavik-Sveg Linjer: 45, 161, 163, 164 Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 701 Östersund busstation 709 893 Östersund järnvägsstation 192 1279 Hackås Stationsvägen 14 345 Svenstavik busstation 74 339 Rätan 7 327 Sveg järnvägsstation 38 3004 Sveg Södra skolan 41 Hållplatser med fler än 20 påstigande utanför stråken, uppdelat per kommun Bergs kommun Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 389 Vemdalen by 17 Krokom kommun Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 281 Birka 32 4088 Änge skola 31 596 Kaxås 26 Strömsund kommun Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 6025 Brattbäcken Södra vsk 4 10 Gäddede busstation 5 Östersund kommun Id Hållplats/bytespunkt Antal påstigande per dygn (totalt antal/366 dagar), år 2024 472 Orrviken 39 441 Myrviken Centrum 17 Ytterligare hållplatser för främst stadstrafiken tillkommer inom Östersund tätort Bilaga 3. Omfattning av färdtjänst och riksfärdtjänst Ett regionalt trafikförsörjningsprogram ska innehålla en redovisning av omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. I Jämtlands län har kommunerna Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda och Åre uppdragit till regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) att verkställa kommunens samtliga uppgifter avseende färdtjänstverksamhet, inklusive myndighetsutövning. Definition färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänst Färdtjänst är särskilt anordnade transporter för personer med funktionshinder och skall primärt betraktas som en del i det kollektiva trafiksystemet och ett komplement till linjetrafiken. Färdtjänst är till för de personer som på grund av ett funktionshinder har väsentliga svårigheter att resa med den allmänna kollektivtrafiken. Reglerna för färdtjänst finns i Lag om färdtjänst (1997:736). Färdtjänst får anlitas av den som efter prövning fått tillstånd till det. En kommun är enligt lagen skyldig att för sina innevånare anordna färdtjänst av god kvalité inom egen kommun. En kommun har utöver sina skyldigheter även möjlighet att anordna färdtjänst i och mellan andra kommuner. För de kommuner som uppdragit till RKM att verkställa kommunens samtliga uppgifter avseende färdtjänst tillämpas ett gemensamt regelverk, där färdtjänstområdet utgörs av hela Jämtlands län. Att färdtjänstområdet utgörs av Jämtlands län istället för lagens miniminivå ”inom egen kommun” bidrar i hög grad till effektmålet om attraktiva kollektiva mobilitetslösningar som ökar den geografiska tillgängligheten för aktuella kommuners färdtjänstinnehavare. Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst är en ersättningslag. Ingen skyldighet föreligger att anordna en resa utan endast att ge ersättning utöver normala reskostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Med Riksfärdtjänst avses resor från en kommun till en annan kommun inom Sverige. För de kommuner som uppdragit till RKM att verkställa kommunens samtliga uppgifter avseende Riksfärdtjänst avses resor med mål utanför Jämtlands län, detta då färdtjänstområdet utgörs av Jämtlands län. Rätt till färdtjänst ger inte med automatik rätt till riksfärdtjänst, kraven för att beviljas riksfärdtjänst är högre. Resan anordnas i första hand med allmänna kommunikationer med ledsagare. Antal färdtjänsttillstånd I samband med att handläggning och myndighetsutövning för färdtjänst flyttade från kommuner till regionen skedde en markant minskning av antalet beviljade färdtjänsttillstånd, se figur 1 nedan. Vid 2024 års utgång fanns totalt 950 beviljade färdtjänsttillstånd i de sex aktuella kommunerna. Figur 1 Antal färdtjänsttillstånd perioden 2020-2024 för de kommuner där Regionen tagit över handläggning och myndighetsutövning. Ljusgrå stapel (20xx) visar nivån när myndighetsutövningen överlämnades från respektive kommun. Resor med färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänstresorna samordnas via en beställningscentral med andra samhällsbetalda resor som sjukresor och anropsstyrd allmän kollektivtrafik. Under 2024 uppgick samordningsvinsten på den rörliga delen av trafikkostnaden till 9,5 Mkr. Under 2024 genomfördes 18 947 färdtjänstresor. Genomsnittlig reslängd var 17 km och resorna genomfördes i huvudsak dagtid på vardagar. Resandet bland de legitimerade varierar stort, i snitt har varje legitimerad rest 20 resor. Under 2024 uppgick antalet personkilometer till 331 203. Antalet beställda personkilometer har varit relativt konstant under senare år. Figur 2 Antal färdtjänstresor perioden 2019–2024. Ljusgrå stapel (20xx) visar nivån när myndighetsutövningen överlämnades från respektive kommun. Nöjdheten hos resenärerna mäts genom Svensk kollektivtrafiks kvalitetsundersökning Anbaro. Under 2024 gav 96% av resenärerna betyg 4 eller 5 på en femgradig skala när de fått betygsätta beställning och resa sammantaget, vilket placerar Länstrafiken i topp i landet. Rikssnittet år 2024 var på 91%. Under 2024 genomfördes 7 riksfärdtjänstresor, vilket är en minskning jämfört med de senaste åren. Resorna genomfördes med flertalet färdsätt, allt från tåg med ledsagare till specialfordon. Att resandet har minskat beror dels på att behovet har minskat då de allmänna trafikslagen är mer tillgängliga, dels på en tydligare hänvisning till lagen och en striktare myndighetsutövning. Figur 3 Antal riksfärdtjänstresor perioden 2019–2024. Ljusgrå stapel (20xx) visar nivån när myndighetsutövningen överlämnades från respektive kommun. Grunderna för prissättning Region Jämtland Härjedalen och sex av länets kommuner fattade under 2024 beslut angående färdtjänsttaxan. Priset för en färdtjänstresa är avståndsberoende och baseras på hur lång resan är, med ett takpris för resor längre än 170 km. Taxan har framgent en årlig indexuppräkning. För riksfärdtjänst beslutas den så kallade egenavgiften av regeringen. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Diarienummer TSF.2026.195

§ 75 Dialog om Riktlinje för föreningsbidrag till Hammerdalsområdet 2026 CarinaWiik,biträdandeförvaltningschef,ochSandraÖstlund,handläggare, kommunledningsförvaltningen,fördialogomriktlinjerförföreningsbidrag tillHammerdalsområdet,relaterandetillbeslutfrånkommunfullmäktige omvindkraftmedelfrånstatenden25februari2026,§3. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottethardeltagitidialogensamtbidragitmedsynpunktersom lyftsiförslagtillkommunstyrelsen. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetbeslutaatthadeltagitidialogsamt bidragitmedsynpunktersomlyftsiförslagtillkommunstyrelsen. Justerare Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2026.779 Riktlinje för föreningsbidrag i Hammerdalsområdet 2026 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. RiktlinjeförföreningsbidragiHammerdalsområdet2026antas. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktigeharbeslutatavavsätta2miljonerkronorunder2026 tillettsärskiltföreningsstödiHammerdalsområdet,finansieratavstatliga medelkoppladetillvindkraft. Syftetärattstödjaföreningsprojektsomskaparsamhällsnyttaochlokal utvecklinggenomvaraktigainvesteringar.Bidragetgällerendastföreningari detaktuellaområdet,kansökasengångunder2026,senast24maj,och beslutasavkommunstyrelsenden23juni. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktigebeslutadeden25februari2026§3attför verksamhetsåret2026avsätta2miljonerkronoristatligamedelkopplade tillvindkraftsetableringarförettsärskiltriktatföreningsstödtill Hammerdalsområdet.Bakgrundentilldetriktadestödetäratt Hammerdalsområdetenligtettlokaltbeslutintebeviljasbidragfrån bygdemedelkoppladetillvattenregleringen. Syftetmeddettasärskildaföreningsbidragärattfrämjainvesteringaroch projektsomskaparsamhällsnyttainomHammerdalsområdet,genomatt stödjaföreningsdrivnainsatsersomgagnarallmänhetenochbidrartilllokal utveckling.Bidragetskaanvändastillvaraktigaochbesiktningsbara investeringarsomstärkerdengeografiskakommundelensfunktion,service ochgemenskap. Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Iriktlinjenfinnsentidsmässig-samtgeografiskavgränsningförbidraget. Bidragetkanendastansökasomochbeslutasunderverksamhetsåret2026. Föreningsbidragetgällerendastförföreningarverksammainom Hammerdalsområdet.Dengeografiskaavgränsningenärdragenirelation tilldeområdensomenligtdelokalabestämmelsernaintebeviljas bygdemedel,vilkenutgårfråndengamlagränsenförHammerdals kommun. Föreningsbidragetsöksochfördelasengång.Sistadagenförattlämnain ansökanär24maj2026.KommunstyrelseniStrömsundskommunfattar beslutomfördelningavföreningsbidragetpåsammanträdetden23juni 2026.Beloppetbetalasuttillföreningensplusgiro-,bankgiroeller bankkontosomenengångsutbetalningijuli2026. Föreningarsomerhållitbidragskaslutrapporteratill kommunledningsförvaltningenomhurdeanväntföreningsbidraget. Återredovisningenskavarakommunledningsförvaltningentillhandasenast 31december2027. Beslutsunderlag RiktlinjeförföreningsbidragiHammerdalsområdet2026 Bilaga1-Kartaövergeografiskavgränsning Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Kommunledningsförvaltningen,SandraÖstlund Beslut skickas till Kommunledningsförvaltningen,kansliet Kommunledningsförvaltningen,kommunikatör Kommunledningsförvaltningen,ekonomi Antagen:Kommunstyrelsen Väljdatumikalender§paragraf Riktlinjer för föreningsbidrag i Hammerdalsområdet 2026 Innehållsförteckning Inledning__________________________________________________________2 Syfte_____________________________________________________________ 2 Avgränsningar______________________________________________________2 Geografiskavgränsning_______________________________________________2 Tidsmässigavgränsning______________________________________________ 2 Kriterierförföreningsbidraget_________________________________________2 Vadföreningsbidragetkananvändastill__________________________________3 Ansökan__________________________________________________________ 3 Handläggningavansökningar_________________________________________ 4 Bedömningsgrunder_________________________________________________4 Beslutomföreningsbidrag____________________________________________5 Utbetalning________________________________________________________5 Omförutsättningarförbeviljatföreningsbidragändras_____________________5 Uppföljningochslutredovisning_______________________________________ 5 Uppföljning________________________________________________________5 Slutredovisning_____________________________________________________6 Återkrav__________________________________________________________ 6 Antagen:Kommunstyrelsen Väljdatumikalender,§paragraf Inledning IStrömsundskommunfinnsmöjligheterförföreningarattansökaom ekonomisktstödgenomolikabidragsformer.Förutsättningarnaföratttadel avvissastödskiljersigåtberoendepåregelverkochgeografiska avgränsningar. Kommunfullmäktigebeslutadeden25februari2026§3attför verksamhetsåret2026avsätta2miljonerkronoristatligamedelkopplade tillvindkraftsetableringarförettsärskiltriktatföreningsstödtill Hammerdalsområdet. Dennariktlinjesyftartillattskapatydlighetkringdeprinciperoch förutsättningarsomgällerföransökan,prövningochfördelningavbidrag inomramenfördettastöd. Syfte Syftetmeddettasärskildaföreningsbidragärattfrämjainvesteringaroch projektsomskaparsamhällsnyttainomHammerdalsområdet,genomatt stödjaföreningsdrivnainsatsersomgagnarallmänhetenochbidrartilllokal utveckling.Bidragetskaanvändastillvaraktigaochbesiktningsbara investeringarsomstärkerdengeografiskakommundelensfunktion,service ochgemenskap. Avgränsningar Geografisk avgränsning Föreningsbidragetgällerendastförföreningarverksammainom Hammerdalsområdet.Hammerdalsområdetdefinierasidennariktlinjesom dengamlagränsenförHammerdalskommun,innan kommunsammanslagningen1974.Sebifogadkarta. Tidsmässig avgränsning Bidragetkanendastansökasomochbeslutasunderverksamhetsåret2026. Kriterier för föreningsbidraget Föreningsbidragetkanansökasavföreningarsomäröppnaförallaochhar ettorganisationsnummer.Tillexempelbygdegårds-,hembygds-och idrottsföreningarellerandraföreningarsomverkaribygder.Stiftelser, Antagen:Kommunstyrelsen Väljdatumikalender,§paragraf samfälligheterochekonomiskaföreningarkanundantagsvisocksåbeviljas föreningsbidrag.Föreningarkanintesökaföreningsbidragförsådantsom användsienaffärsverksamhet,oavsettorganisationsform. Vad föreningsbidraget kan användas till  Föreningsbidragetbeviljaskonkretaochvaraktigainvesteringarsom ärmöjligaattbesikta.  Föreningsbidragetbeviljasintelösa,lättavyttringsbaratillgångar, exempelvisfordon,motorsåg,åkgräsklippareellerskidutrustning.  Föreningsbidragetkanenbartfinansieradeninvesteringsom beviljats,ingaförändringartillåts.  Föreningsbidragetbeviljasinteförenbartprojekteringskostnader, tillståndsavgifterellerliknandekostnadersominteutgörenfärdig investering. Exempelpåvaddukanansökaomföreningsbidragför:  Reparationochupprustningavbygdegårdarellerföreningslokaler  Energieffektivisering  Förbättringavidrottsanläggningar  Markeringochupprustningavstigarochleder Ansökan Föreningsbidragetsöksochfördelasengång.Sistadagenförattlämnain ansökanär24maj2026. Ansökanskagörasviakommunense-tjänstföransökanomföreningsbidrag iHammerdalsområdet.Ansökanskaskickasinavdenellerdepersonersom ienlighetmedföreningensstadgarutsettsattföreträdaföreningen. Ansökanskainnehålla:  Föreningensnamn  Organisationsnummer  Plusgiro-,Bankgironummerellerkontonummerregistreradpå föreningen  Kontaktuppgifterinklusivemejladress  Postadress Antagen:Kommunstyrelsen Väljdatumikalender,§paragraf  Namnochkontaktuppgifterpåordförandeochkassör  Syftemedinvesteringen  Beräknadtidsplanochbeskrivningavåtgärd  Eventuellfastighetsbeteckning Tillansökanskaföljandedokumentbifogas:  Mötesprotokollsomangerattföreningenbeslutatattansökaom föreningsbidraget  Bestyrktprotokollsunderlagsomvisarattduärbehörigföreträdare  Korthistorikomföreningen  Verksamhetsberättelse  Detaljeradkostnadsberäkning. Dukanävenbifoga:  Projektplansomvisarhurprojektetskafinansierasisinhelhet  Offertervidstörreinvesteringar  Beskrivningaveffekterpåmiljö,folkhälsaochmänskligarättigheter  Andrarelevantadokument,tillexempelenkartaomduansökerom pengarförattanordnavägbelysningellerenskoterled. Handläggning av ansökningar Enbartfullständigtifylldaansökningarmedefterfrågadehandlingarsom kommitintillförvaltningensenastdensistaansökningsdagenkommeratt handläggas.Omenansökanärofullständigbegär kommunledningsförvaltningeninkompletteringar.Enföreningskainom femarbetsdagarfrånförvaltningensbegäraninkommameddeefterfrågade uppgifternaellerhandlingarna. Bedömningsgrunder Utifrånnedanståendebedömningsgrundertarförvaltningenframett förslagförhurstödetskabeviljas:  Attföreningenochdessverksamhetelleraktivitetuppfyllerkraveni dennariktlinje  Hurvälverksamhetenmotsvararsyftetmedbidraget  Ivilkenmånföreningenbedömshatillräckligaförutsättningarföratt genomföraverksamheten/aktiviteten. Antagen:Kommunstyrelsen Väljdatumikalender,§paragraf  Attstorlekenpåansöktbidragärrimligiförhållandetillförväntat resultatochtillföreningensandraintäkterochresurser Beslut om föreningsbidrag KommunstyrelseniStrömsundskommunfattarbeslutomföreningsbidrag tillHammerdalsområdetpåsammanträdetden23juni2026. Enansökanomföreningsbidragkanbeviljasisinhelhet,delvisbeviljaseller avslås.Närenansökanintebeviljasfulltutangesibeslutettillvilka aktiviteterellerverksamhetersombidragetavser. Varjeansökanprövasvarförsig.Bedömningenavhurbidragenfördelas utgårfråndenbedömningsomgörsutifrånbedömningsgrunderna. Utbetalning Efterkommunstyrelsenssammanträdefårallaföreningarsominkommit medansökanettbeskedviamejlombidragetbeviljashelt,delvisellerinte beviljas. Beloppetbetalasuttillföreningensplusgiro-,bankgiroellerbankkontosom enengångsutbetalningijuli2026omingetannatmeddelas. Om förutsättningar för beviljat föreningsbidrag ändras Beviljatstödskaanvändastilldetsomföreningenansöktom. Kommunledningsförvaltningenskaomedelbartmeddelasomdetsker förändringarvadgällerbudget,styrelse,stadgarellerannatsomlegattill grundförbeviljatstöd.Vidändradbudgetbehöverenrevideradbudget inkomma.Förändringariinvesteringenmåstegodkännasav kommunledningsförvaltningeninnandegenomförs. Slutredovisning Föreningarsomerhållitbidragskaslutrapporteratill kommunledningsförvaltningenomhurdeanväntföreningsbidraget.Detta görsviakommunense-tjänstföransökanomföreningsbidragi Hammerdalsområdet. Återredovisningenskavarakommunledningsförvaltningenskanslitillhanda senast31december2027. Antagen:Kommunstyrelsen Väljdatumikalender,§paragraf Utöverifylldåterrapporteringsblankettskaföreningenbifogaverifikationer somstyrkerkostnaderfördeinvesteringarsomgenomförtsmedstödav föreningsbidraget. Återkrav Föreningenskaåterbetalademedelsominteförbrukatsunderdenperiod sombidragetavseromintekommunledningsförvaltningenskriftligen meddelarannanhantering. Kommunstyrelsenkanfattabeslutomattåterkrävabeviljatföreningsbidrag om:  Föreningeninteuppfyllerdekriteriersomframgåravdennariktlinje.  Föreningeninteinkommermedenkomplettåterredovisninginom utsatttid.  Felaktigauppgifterlämnatsiansökanelleråterredovisningen.  Bidragetinteanvändspådetsättsombeskrivitsiansökan.  Omdetskettväsentligaavstegfrånvadsomuppgivitsiansökanutan attdettameddelatsochgodkäntsavkommunstyrelsens arbetsutskott. Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Diarienummer KS.2026.263

§ 76 Redundans till kommunal verksamhet Gäddede 2026 Arbetsutskottets beslut Beslutaattkompletteraärendettillkommunstyrelsenmedklargörande kringfråganomhurdubblaanslutningarocheventuellaavgifterserut. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. 1. AnslutaNärvårdFrostviken,Storgatan30iGäddedeoch LevinsgårdenochForsgården,Kullen10iGäddedetillkommunens fibernätförökaddriftsäkerhetochredundans. 2. Finansierasgenomattomfördela500000kronorfrån2026års budgetförefteranslutningariredanutbyggdaområden. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetattbeslutakompletteraärendettill kommunstyrelsenmedklargörandekringfråganomhurdubbla anslutningarocheventuellaavgifterserut. Sammanfattning av ärendet IGäddedeharkommunenssärskildaboende,trygghetsboendeochNärvård Frostvikensverksamhetbehovavstabiluppkopplingochredundansföratt säkerställapatientsäkerheten.Detmestkritiskaärtrygghetslarmoch åtkomstentillpatientjournaler. Redundantuppkopplingharefterfrågatsfrånnuvarandeleverantörav uppkopplingtillverksamheternasomlämnatbeskedattdetintefinnsmedi utbyggnadsplanerna.Enlösningärattanslutaverksamheternatilldet kommunalastadsnätet. Beräknadinvesteringskostnaduppgårtill500000kronor.Finansiering kanskeinomåretsinvesteringsramgenomattomfördelamedelfrån efteranslutningariredanutbyggdaområden. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Underlag till beslut Tjänsteskrivelse-RedundanstillkommunalverksamhetGäddede Justerare Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2026.773 Redundans till kommunal verksamhet Gäddede Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. 1. AnslutaNärvårdFrostviken,Storgatan30iGäddedeoch LevinsgårdenochForsgården,Kullen10iGäddedetillkommunens fibernätförökaddriftsäkerhetochredundans. 2. Finansierasgenomattomfördela500000kronorfrån2026års budgetförefteranslutningariredanutbyggdaområden. Beskrivning av ärendet IGäddedeharkommunenssärskildaboende,trygghetsboendeochNärvård Frostvikensverksamhetbehovavstabiluppkopplingochredundansföratt säkerställapatientsäkerheten.Detmestkritiskaärtrygghetslarmoch åtkomstentillpatientjournaler. Redundantuppkopplingharefterfrågatsfrånnuvarandeleverantörav uppkopplingtillverksamheternasomlämnatbeskedattdetintefinnsmedi utbyggnadsplanerna.Enlösningärattanslutaverksamheternatilldet kommunalastadsnätet. Beräknadinvesteringskostnaduppgårtill500000kronor.Finansieringkan skeinomåretsinvesteringsramgenomattomfördelamedelfrån efteranslutningariredanutbyggdaområden. Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Kommunledningsförvaltningen,MariaBlom Beslut skickas till Kommunledningsförvaltningen,MariaBlom Kommunledningsförvaltningen,Ekonomi,MariaSundqvist Servanet,TomasIsaksson Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Teknik-ochserviceförvaltningen,MikaelGregorsson Teknik-ochserviceförvaltningen,PerDahlén Vård-ochsocialförvaltningen,PernillaJohansson NärvårdFrostviken,LarsKvemo Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Diarienummer KS.2026.397

§ 77 Beslut om bidrag 2026 från Intresseföreningen för Flåsjöbygdens vindkraftfond Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsentillstårattstyrelsenförintresseföreningenför Flåsjöbygdensvindkraftfondvidfördelningenavbidragföljtupprättade stadgarochdenöverenskommelsesomträffatsmellankommunenoch vindkraftbolaget. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsebeslut. Kommunstyrelsentillstårattstyrelsenförintresseföreningenför Flåsjöbygdensvindkraftfondvidfördelningenavbidragföljtupprättade stadgarochdenöverenskommelsesomträffatsmellankommunenoch vindkraftbolaget. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetattbeslutaenligtupprättatförslag. Sammanfattning av ärendet StyrelsenförintresseföreningenförFlåsjöbygdensvindkraftfondharvidsitt styrelsemöteden25februari2026behandlatdebidragsansökningarsom inkommitfondengällande2026årsfördelning. · Åretsinbetalningfrånverksamhetsutövarentillfondenomfattar 535491kronor. · Totaltomfattaråretsfördelningsförslag742203kronorienlighet medbifogatprotokollfrånstyrelsemöte. Kommunenskaenligtöverenskommelsemedvindkraftbolagetgranskaifall fattadebeslutombidragärienlighetmedfondenssyfteoch intresseföreningensstagar.Kommunstyrelsengesnutillfälleattuttalasig omhuruvidabeslutenombidragföljeröverenskommelsenfrån2008och intresseföreningensstadgarfrån2010. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Underlag till beslut Tjänsteskrivelse-Beslutombidrag2026frånintresseföreningenför Flåsjöbygdensvindkraftsfond ProtokollFlåsjöbygden2026-02-25 StadgarFlåsjöbygdensvindkraftfond Vindkraftfondöverenskommelse Justerare Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2026.274 Beslut om bidrag 2026 från intresseföreningen för Flåsjöbygdens vindkraftsfond Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsebeslut. Kommunstyrelsentillstårattstyrelsenförintresseföreningenför Flåsjöbygdensvindkraftfondvidfördelningenavbidragföljtupprättade stadgarochdenöverenskommelsesomträffatsmellankommunernaoch vindkraftbolaget. Beskrivning av ärendet StyrelsenförintresseföreningenförFlåsjöbygdensvindkraftfondharvidsitt styrelsemöteden25februari2026behandatdebidragsansökningarsom inkommitfondengällande2026årsfördelning. · Åretsinbetalningfrånverksamhetsutövarentillfondenomfattar 535491kronor. · Totaltomfattaråretsfördelningsförslag742203kronorienlighet medbifogatprotokollfrånstyrelsemöte. Kommunenskaenligtöverenskommelsemedvindkraftbolagetgranskaifall fattadebelsutombidragärienlighetmedfondenssyfteoch intresseföreningensstagar.Kommunstyrelsengesnutillfälleattuttalasig omhuruvidabeslutenombidragföljeröverenskommelsenfrån2008och intresseföreningensstadgarfrån2010. Beslutsunderlag ProtokollFlåsjöbygden2026-02-25 StadgarFlåsjöbygdensvindkraftfond Vindkraftfondöverenskommelse Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Kommunledningsförvaltningen,SandraÖstlund Beslut skickas till Kommunledningsförvaltningen,kansli Kommunledningsförvaltningen,ekonomi StyrelsenförintresseföreningenförFlåsjöbygdensvindkraftfond Intresseföreningen för Protokoll Flåsjöbygdens vindkraftsfond 25 februari 2026 Styrelsemöte i Flåsjöbygdens vindkraftsfond Plats: Sammanträdesrum Almen, kommunhuset, Tid: 18:30-20:00 Närvarande Lars-Åke Knutsson, ordförande Lövberga Bengt Lindberg, ordinarie Östra Havsnäs Dan Knutsson, ordinarie Alanäs Elisabeth Alvebo, ersättare Alavattnet Richard van Kootens, ersättare Järvsand Alf Hansson, ordinarie - digitalt Järilvattnet Övriga närvarande, ej beslutande Sandra Östlund, sekreterare Strömsunds kommun Carina Wiik, sakkunnig Strömsunds kommun c515646cbff6-0c2a-3183-89a0-4878ef1a :ecnerefer tnemucoD Protokoll 25 februari 2026 Mötets öppnade Ordförande öppnar mötet och hälsar alla välkomna. Beslut 1. Medel ur Flåsjöbygdens vindkraftsfond för 2025 beviljas enligt tabell nedan. 2. Föreningarna skall slutredovisa skyndsamt efter genomfört projekt. Sista dag för slutredovisning av beviljade bidrag är den sista februari 2028. Fördelning av vindkraftmedel 2025 Ekonomi I dagsläget finns 1 005 770,78 kronor innestående på kontot. Det är inklusive de 75 203 kronor som inte betalats ut sedan tidigare beviljade bidrag. I december kom det en ”förskottering” på 535 491 kronor för 2025. Funderingar finns kring hur de kom fram till den summan då pengarna betalades i december, då året inte var slut. Vi kommer att be om ett underlag på inbetalningen. Diskussion förs över funderingar kring några oklarheter i redovisningen av medel. Järvsand har betalat tillbaka 38 604,25 kronor och det finns funderingar kring vad de pengarna var utbetalda för, då det inte stämmer överens med utbetalade summor. Efter diskussioner kommer man fram till att utbetalningen som relaterar till återbetalningen var 65 000 kronor för upprustning av badplatsen. Då grävningen blev billigare än belopp enligt offert betalades återstående 38 604,25 kronor tillbaka. Slutredovisning för detta inkom via mejl 15 oktober 2025. Havsnäs samfällighetsförening begärde ut 35 520 den 20 november för fiberanslutning. Uppgifter finns om att detta arbete inte blev utfört, och det saknas redovisning. Då ingen representant finns på sittande möte får frågan ställas senare. Östra Havnäs byförening har släpande slutredovisningar från 2023 gällande bidrag för hemsida och förråd som de ska ta tag i. c515646cbff6-0c2a-3183-89a0-4878ef1a :ecnerefer tnemucoD Protokoll 25 februari 2026 Årets ansökningar Ansökningar om bidrag för 2025 beviljas enligt nedan. Förening Objekt Sökt bidrag (kr) Beviljat bidrag (kr) Östra-Havsnäs Lusthus 187 600 187 600 byförening Östra-Havsnäs Inköp av 51 790 51 790 byförening robotgräsklippare och trimmer till skolan Lövberga Renovering golv och bro, 658 750 197 625* bygdegårdsförning byte av ytterdörr Järvsands byalag Trädfällning 24 840 24 840 Lövberga byalag Renovering hall Lövberga 123 578 123 578 skola Järvsands Byte av filter i 105 000 105 000 vattenförening vattenreningsanläggning, som förser abonnenterna i Järvsand med dricksvatten Östra-Havsnäs Hemsida 17 500 17 500 byförening Östra-Havsnäs Möbler lärarbostad 34 270 34 270 byförening Summa: 742 203 *Betalas endast ut om ansökt belopp om 461 125 kronor från bygdemedel beviljas. Övriga frågor Slutredovisning Ordförande föreslår att från och med datum för beslut om beviljade bidrag har föreningen två år på sig att slutredovisa. Det finns en överenskommelse med vindkraftsbolagen gällande slutredovisning, så frågan ställs om det ska göras förändringar i den. Ordförande anser emellertid att ett beslut kan tas om ytterligare förtydligande av tid för slutredovisning utan att det går emot överenskommelsen. Samtliga deltagare på mötet är överens om att föreningarna skall visa slutredovisning skyndsamt efter genomfört projekt, och att sista dag för slutredovisning av beviljade bidrag är den sista februari 2028. Denna punkt skall finnas med i samtliga protokoll kommande år, med uppdatering om aktuellt år. c515646cbff6-0c2a-3183-89a0-4878ef1a :ecnerefer tnemucoD Protokoll 25 februari 2026 Ansökningar via e-tjänst Carina Wiik visar en föreslagen e-tjänst som kommunen tagit för att ansöka om bidrag. Syftet är att alla ansökningar ska komma in på samma ställe. Även del- och slutredovisningar ska kunna göras via e-tjänsten. En diskussion förs om ansökningarna från och med nästa år måste komma in via e-tjänsten eller om det fortsatt ska gå att ansöka på andra sätt. Deltagarna kommer fram till att det är ett rimligt krav att ställa att ansökning ska göras via e-tjänst, då det underlättar administreringen avsevärt. En korrigering önskas gällande att enbart föreningar och företag ska kunna använda e-tjänsten, och privatperson föreslås plockas bort. Med denna ändring är deltagarna överens om att e-tjänsten är en positiv förändring som bör införas. Carina Wiik tar ansvar för att genomföra denna ändring och publicera den nya e-tjänsten. Kallelser och underlag Det framkommer under mötet att det finns deltagare som inte fått kallelsen och underlaget då man saknar en mejladress. Det framkommer även en önskan om att relevanta dokument skall finnas utskrivna på bordet under mötet, trots att de även bifogats med kallelse. En överenskommelse görs att kallelse fortsatt skickas ut via mejl, men att de som önskar att få det via post ska få det. Detta kommer att faktureras ur vindkraftfondens medel. Lars-Åke Knutsson Sandra Östlund Ordförande Sekreterare c515646cbff6-0c2a-3183-89a0-4878ef1a :ecnerefer tnemucoD E-Signing validated secured by NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID LARS-ÅKE KNUTSSON 9fe1aec0a1aa44faed4a38 11.03.2026 Signer authenticated by 095c1b54f85d86329f 15:43:27 UTC Swedish BankID NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID SANDRA ÖSTLUND 2482fd3dbb188f04b415fc 11.03.2026 Signer authenticated by 7622f573b4dbc12170 15:52:55 UTC Swedish BankID Additional information NAME OF SIGNER AUTHENTICATION- AUTHENTICATION-METHOD DOCUMENT-OPEN-TIME COMPLETED-TIME LARS-ÅKE KNUTSSON 11.03.2026 Swedish BankID 11.03.2026 15:43:27 UTC 15:42:11 UTC SIGNER-IP-ADDRESS SIGNING-TIME USER-AGENT 10.204.123.12 11.03.2026 Mozilla/5.0 (iPad; CPU OS 15:43:27 UTC 26_3_0 like Mac OS X) AppleWebKit/605.1.15 (KHTML, like Gecko) EdgiOS/145.0.3800.99 Version/26.0 Mobile/15E148 Safari/604.1 NAME OF SIGNER AUTHENTICATION- AUTHENTICATION-METHOD DOCUMENT-OPEN-TIME COMPLETED-TIME SANDRA ÖSTLUND 11.03.2026 Swedish BankID 11.03.2026 15:52:55 UTC 15:52:36 UTC SIGNER-IP-ADDRESS SIGNING-TIME USER-AGENT 10.204.123.12 11.03.2026 Mozilla/5.0 (Windows NT 15:52:55 UTC 10.0; Win64; x64) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/145.0.0.0 Safari/537.36 c515646cbff6-0c2a-3183-89a0-4878ef1a :ecnerefer tnemucoD E-Signing validated secured by → This is a PDF document digitally signed by IN Groupe's E-Signing service. → The document's integrity is protected by signing and sealing the contents with a certificate issued to IN Groupe by a third party. Validating the signature confirms that the contents have not been modified since the time of signing. → For more information about document formats, see https://doc.ingroupe.com/developer c515646cbff6-0c2a-3183-89a0-4878ef1a :ecnerefer tnemucoD 2010-09-01 STADGAR FÖR INTRESSEFÖRENINGEN FÖR FLÅSJÖBYGDENS VINDKRAFTSFOND & 1 Föreningens firma Föreningens firma är Intresseföreningen för Flåsjöbygdens Vindkraftfond g 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att främja utveckling och investeringar som gagnar det allmänna intresset i byarna Alanäset, Alavattnet, Havsnäs, Järilvattnet, Järvsand, Lövberga,och Östra Havsnäs. Föreningen ska uppfylla sitt ändamål genom att följa den upprättade överenskommelsen, 2008-03-25, mellan Havsnäs Vindkraft AB och Strömsunds kommun och ovanstående byar. & 3 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i Strömsunds kommun, Jämtlands län. 5 4 Representant Representant i föreningen är den som byarna har utsett. Byarna ska också utse en suppleant till varje representant senast före decembers utgång. Varje by ska årligen redovisa protokoll över vilka som är deras representanter. Om någon by inte kan enas om & representant + e_n suppleant mister den byn sin rösträtt. 5 5 Föreningen Föreningen består således av valda företrädare från ovan angivna byar, 7 ledamöter jämte 7 suppleanter. Föreningen utser inom sig ordförande, vice ordförande och sekreterare. Vid förfall inträder suppleant, som även har närvarorätt vid samtliga möten. Vid röstning har varje by endast en röst. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe för tiden to m nästa val. 5 6 Föreningens uppgift Föreningens uppgift är att fördela Vindkraftfondens medel på sätt som anges i punkten 3 i överenskommelsen. Föreningen sammanträder, utöver de 2 fastställda tillfällena, när ordföranden finner det erforderligt eller om minst tre ledamöter begär detta. Kallelser ombesörjes av Strömsunds kommun och den ska vara tillhanda senast 10 dagar före sammanträdet. Föreningen är beslutsför då minst 5 representanterfrån byarna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. Kompletteringar som kan komma att krävas skall vara efterfrågade och kommunen/intresseföreningen tillhanda senast 28/29 februari. Beslut om bidrag på inkomna ansökningar skall fattas på ett protokollfört sammanträde som intresseföreningen, företrädare för kommunen och Nordisk Vindkraft håller senast 31 mars. Protokollet ska vara klart och justerat senast 30 april. Föreningens firma tecknas av föreningens ordförande och/eller ledamot som därtill utses. & 7 Regler för ändring av stadgarna För ändring av dessa stadgar krävs beslut med enkel majoritet, dock med minst4 röster förförslaget. Förslag till ändring av stadgarna fårges av representanterna. Beslut på stadgeändring tas på två möten med minst en månads mellanrum. & 8 Upplösning av föreningen Upplösning sker närfondens medel är uttömda. Stadgar beslutade i Lövberga skola 2010-09-01 f(_ w,/. *W _ Järvsand Alavattnet %”?! ? / Alanäset 12504— %»s/A—N % Jårilvattnet / %% Lövberga 84%”till» Havsnäs [%%/%% Östra Havsnäs Ö—ZM/rr ZUf—Cfééchf x) Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Diarienummer KS.2025.364

§ 78 Stöd till inackordering och dagliga elevresor för läsåret 2026-2027 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsenbeslutarfastställaavgifterförstödtillinackorderingoch dagligaelevresoridefalldärallmännakommunikationsmedelsaknas,för läsåret2026/2027enligtframtids-ochutvecklingsförvaltningensförslag. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. Kommunstyrelsenbeslutarfastställaavgifterförstödtillinackorderingoch dagligaelevresoridefalldärallmännakommunikationsmedelsaknas,för läsåret2026/2027enligtframtids-ochutvecklingsförvaltningensförslag. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetattbeslutaenligtupprättatförslag. Sammanfattning av ärendet Ekonomisktstöd:  Stödtillinackordering,1/30avprisbasbeloppetför2026,1975 kronorpermånad  Stödtillelevermedsärskildabehovavsocialoch/ellermedicinskart 1/30avprisbasbeloppetför2026,1975kronorpermånad.Intyg frånsocialsekreterareellerläkarekrävs. Inackorderingsstödutbetalasejretroaktivtutanfråndenmånadenansökan kommerintillhandläggaren. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Stödtilldagligaelevresornärallmännakommunikationersaknas:  Vidfärdavståndpåminst6kilometerärbidraget300kronorper månad.  Vidfärdavståndpåminst16kilometerärbidraget400kronorper månad.  Vidfärdavståndpåminst26kilometersavståndärbidraget500 kronorpermånad.  Vidfärdavståndpåminst36kilometerärbidraget600kronorper månad.  Vidfärdavståndpåminst46kilometerärbidraget700kronorper månad. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse-Stödtillinackorderingochdagligaelevresorförläsåret 2026-2027 Justerare Tjänsteskrivelse HjalmarStrömerskolan Diarienummer HJALM.2026.662 Stöd till inackordering och dagliga elevresor för läsåret 2026-2027 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. Kommunstyrelsenbeslutarfastställaavgifterförstödtillinackorderingoch dagligaelevresoridefalldärallmännakommunikationsmedelsaknas,för läsåret2026/2027enligtframtids-ochutvecklingsförvaltningensförslag. Beskrivning av ärendet Ekonomisktstöd:  Stödtillinackordering,1/30avprisbasbeloppetför2026,1975 kronorpermånad  Stödtillelevermedsärskildabehovavsocialoch/ellermedicinskart  1/30avprisbasbeloppetför2026,1975kronorpermånad.Intyg frånsocialsekreterareellerläkarekrävs. Inackorderingsstödutbetalasejretroaktivtutanfråndenmånadenansökan kommerintillhandläggaren. Stödtilldagligaelevresornärallmännakommunikationersaknas:  Vidfärdavståndpåminst6kilometerärbidraget300kronorper månad.  Vidfärdavståndpåminst16kilometerärbidraget400kronorper månad.  Vidfärdavståndpåminst26kilometersavståndärbidraget500 kronorpermånad.  Vidfärdavståndpåminst36kilometerärbidraget600kronorper månad. Tjänsteskrivelse HjalmarStrömerskolan  Vidfärdavståndpåminst46kilometerärbidraget700kronorper månad. Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Framtids-ochutvecklingsförvaltningen,AnnaBackmanWikström Beslut skickas till Framtids-ochutvecklingsförvaltningen,RalfSjödin Framtids-ochutvecklingsförvaltningen,AnnaAhtolaHåpnes Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2026.754 Fiberutbyggnad 2026 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsensbeslut. 1. GeServanetABiuppdragattberedaochgenomförautbyggnadav PTSnätochaccessnätiRossönSödraochSödraÖn-Annenäsenligt beviljadeansökningaromPTSBredbandsstöd.Beräknad beredningskostnad2026täcksavbeviljatbidrag.Inriktningenäratt inarbetakommunensfinansieringskostnadfördetvåaccessnäten, totaltcirka500000kronorfråninvesteringsbudgetår2027och2028. 2. GeServanetABiuppdragattbyggautnyfiberanslutningtill Strömbacka,GranbackenochSolbacken.Kostnadcirka100 000 kronor.Finansierasfrån2026årsinvesteringsbudgetförbredband. 3. GeServanetABiuppdragattbyggaefteranslutningariredan utbyggdaområden,1,5miljonerkronor.Finansierasfrån2026års investeringsbudgetförbredband. Sammanfattning av ärendet Utbyggnadavdigitalinfrastrukturärenviktiginsatsförkommunens utvecklingochenförutsättningförattmedborgareochföretagskakunnata delavdetdigitalasamhället. Kommunensinvesteringsbudgetförbredbandår2026är2miljonerkronor samt2,5miljonerkronoriutökadram,totalt4,5miljonerkronor.Förslaget ärattåretsinvesteringsbudgetanvändstillfortsattutbyggnadavdet kommunägdafibernätet,samttillefteranslutningarochförtätningariredan utbyggdaområden.Kommunfullmäktigehardelegerattillkommunstyrelsen attfattabeslutomhurmedelinominvesteringsbudgetförbredbandska nyttjas. Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Kommunenägerettegetstadsnätsombörjadebyggas2015.Fortsatt utvecklingavstadsnätetkanskeidentaktsomdetfinns investeringsutrymme.Kommunensbredbandsstrategisägeratt:  98procentavallahushållochföretagbörhatillgångtill1Gbit/s  99,9procentavallahushållochföretagbörhatillgångtill100Mbit/s  100procentavallahushållochföretagbörhatillgångtill30Mbit/s DenstörstautmaningenförStrömsundkommunärattspridanätettill hushållochföretagpålandsbygden.I2025årsansökningsomgångavPTS bredbandsstödharStrömsundskommunbeviljatssammanlagt10,9 miljonerkronor. Under2025harkommunenviaServanetgenomförtefteranslutningarav hushållochföretagiutbyggdaområden,fiberanslutningavmasterär nästanheltslutförtochdetharpågåttbyggnationavdePTSområdensom kommunenbeviljades2023och2024medplaneratslutförandeav byggnation2026. Investeringsbudget för bredband 2026 Kommunensinvesteringsbudgetförbredbandår2026är2miljonersamt 2,5miljonerkronoriutökadram,totalt4,5miljonerkronor.Årets investeringsbudgetföreslåsanvändstillbyggnationavbeviljadePTS- områden2024och2025,nybyggnationavfibertillvårdboendeni Strömsund,redundanstillNärvårdFrostvikenochvårdboendeniGäddede samtförtätningariredanutbyggdaområden. Kommunens beviljade PTS-områden 2025 Inovember2025beviljadeskommunen10,93miljonerkronoribredbands- stödfrånPost-ochtelestyrelsen(PTS).3,55%avbeviljatbidragbetalasuti förskott,resterandedelbetalasutenligtfastställdutbetalningsplan. Projekttidenär2025till2028.Beviljadeområdenär:  Strömsund–Öhn:2908 714kronoriPTS-stöd.Beräknadinvestering iaccessnät919000kronorochberäknadinvesteringistamnät Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 260000kronorenligtnuvarandekassaflöde.Varav919000kronor inomarrendeoch260000kronorutanförarrende.  Strömsund–SödraÖn-Annenäs:5722 746kronoriPTS-stöd. Beräknadinvesteringiaccessnät426000kronorenligtnuvarande kassaflöde.Alltinomarrende.  Strömsund–RossönSödra:2300 779kronoriPTS-stöd.Beräknad investeringiaccessnät76000kronorenligtnuvarandekassaflöde. Alltinomarrende. ProjektetpåÖhnharsedantidigareblivitupptagetiKommunstyrelsenmed ärendenummerKS.2026.299.Detfinnsmöjlighetattgenomföra upphandlingochslutföradetmestaavutbyggnadenår2026. BeredningavSödraÖn-AnnenässamtRossönSödrasker2026och byggnationplanerasskeunder2027och2028.BeredningavbeviljadePTS- områdenkanfinansierasavbeviljadebidrag.Förslagattkommunstyrelsen fattarettinriktningsbeslutgällandekommunensfinansieringskostnadförde tvåaccessnätenochattdeinarbetasi2027och2028års investeringsbudgetrespektive2027och2028årsdriftsbudgetför bredband. Kommunens beviljade PTS-områden 2024 FärdigställandeavPTS-bidragsområdenaRossönNorrasamtGrenås finansierasmed2026och2027årsbudget.Återståendeinvesteringför dessaområdenuppgårtillcirka1400000kronorvaravcirka900000 kronorinomarrendeochcirka500000kronorutanförarrende. Vårdboenden åtgärder DragningavfibertillVårdboendenStrömbacka,SolbackenochGranbackeni egenkommunalkanalisation.Kostnadenuppskattastill66000kronor.I prisetingårattanslutaStrömbacka,GranbackenochSolbackenmedpassiv anslutning.Ingenaktivutrustningingår.Prisetbaseraspåattkommunens egenkanalisationärdragbar.Omdetbehövergrävasupptillkommer kostnaderförändringar,tilläggs-ochavgåendearbeten(ÄTA). Totalkostnad inklusivemöjligakostnaderförÄTAuppskattastillcirka100 000kronor. Anslutningtilldetkommunalafibernätetföreslåsförattavhjälparådande problemmeddålighastighetochtäckningilokalnäten.Bristandehastighet Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen ochtäckninglederidagslägettillattpersonalloggasinochuturvård-och medicineringssystem,vilketisinturriskerarledatillfeldokumenteringoch felmedicineringar.Ävenlarmsystemetblirlidandeavdendåligatäckningen ochdetfinnsfalldärvårdtagareförsöktlarmautanattfåkontakt. DragningavfiberförredundanstillvårdboendeniGäddedeochFrostviken. Endelavinvesteringsbudget2026.IGäddedeharkommunenssärskilda boende,trygghetsboendeochNärvårdFrostvikensverksamhetbehovav stabiluppkopplingochredundansförattsäkerställapatientsäkerheten.Det mestkritiskaärtrygghetslarmochåtkomstentillpatientjournaler.Lösning ärattanslutaverksamheternatilldetkommunalastadsnätet.Beräknad investeringskostnaduppgårtill500000kronor.Finansieringkanskeinom åretsinvesteringsramgenomattomfördelamedelfrånefteranslutningari redanutbyggdaområden.Seseparattjänsteskrivelsegällandedetta ärende. Beslutsunderlag BeslutPTSBredbandsstöd,StrömsundÖhn BeslutPTSBredbandsstöd,StrömsundSödraÖn-Annenäs BeslutPTSBredbandsstöd,StrömsundRossönSödra Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Kommunledningsförvaltningen,MariaBlom Beslut skickas till Kommunledningsförvaltningen,MariaBlom,Bredbandssamordnare Kommunledningsförvaltningen,Ekonomi,MariaSundqvist Servanet,TomasIsaksson Underrättelse om beslut Datum för beslut 2025-11-12 1 Vår referens: 25-17024 Underrättelse om beslut om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur Sökande Servanet AB, organisationsnummer 556765-9296 Saken Tilldelning av stöd, i 2025 års utlysning, enligt förordning (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Post- och telestyrelsens avgörande Post- och telestyrelsen (PTS) har 2025-11-12 beviljat Servanet ABs ansökan om statligt stöd. Det gäller utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Södra Ön-Annenäs i utlysningsområde Norrland och vi har tilldelat Servanet AB 5 722 746 kronorenligt den här utbetalningsplanen: 1. 3,55 % av totalt beviljat stöd för projektet, 203 157 kronor. Utbetalningen sker i samband med att PTS beslutar att bevilja utbyggnadsprojektet stöd, senast den 31 december 2025. 2. 19,17 % av totalt beviljat stöd för projektet, 1 097 050 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2026. 3. 35,86 % av totalt beviljat stöd för projektet, 2 052 177 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2027. 4. 24,73 % av totalt beviljat stöd för projektet, 1 415 235 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2028. 5. 16,69 % av totalt beviljat stöd för projektet, 955 126 kronor. Post- och telestyrelsen Postadress: Box 6101, 102 32 Stockholm Telefon: 08-678 55 00 www.pts.se Besöksadress: Hälsingegatan 38 E-post: pts@pts.se Underrättelse om beslut 2 Utbetalningen sker senast den 31 december 2029. De här villkoren gäller i och med detta beslut. Utbyggnad ska ske - fram till avlämningspunkt för de 25 byggnader som listas i bilaga 1, varav 24 är prioriterade och 25 inrymmer minst ett hushåll eller arbetsställe, samt - med den teknik som angetts i ansökan. Servanet AB ska följa de villkor som följer av denna underrättelse om beslut samt PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025, bilaga 2. Vi betalar ut beviljat bredbandsstöd enligt den utbetalningsplan som specificeras ovan. Villkoren som gäller för utbetalning av stöd finns i § 1 samt § 33-37 i PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025, bilaga 2. Skäl Ansökan Servanet ABhar i 2025 års utlysning av bredbandsstöd ansökt om stöd för utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Södra Ön-Annenäs i utlysningsområde Norrland. Om ansökan har justerats framgår det av de kompletteringar som ni lämnat in. Ansökan och samtliga eventuella kompletteringar finns hos PTS i ärende med diarienummer 25-17024. Bakgrund och tillämpliga bestämmelser PTS tilldelar statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur enligt bestämmelserna i förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur (stödförordningen). Av stödförordningen framgår att stöd får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 52 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014. Där förklaras vissa kategorier av stöd förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget1. Stödet delas ut i syfte att öka tillgången till bredband med god prestanda. Stöd ges för utbyggnad av fasta bredbandsnät för att ansluta hushåll och verksamheter i områden där det inte finns något nät med en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s under befintliga högtrafikförhållanden (tröskelhastighet). Det ska inte heller finnas någon trovärdig plan för 1 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Post- och telestyrelsen Underrättelse om beslut 3 utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten. För årets utlysning löper den relevanta tidshorisonten t.o.m. 2028-12-31. Stödet tilldelas genom en konkurrensutsatt urvalsprocess. PTS har i underlaget för utlysningen2 förklarat hur tilldelningen går till och talat om vilka villkor som kommer att gälla för stödet. PTS har även förklarat vilka krav som ställts på den stödsökande och det stödbeviljade projektet. PTS bedömning PTS bedömer att Servanet ABs ansökan om stöd och utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Södra Ön-Annenäs uppfyller samtliga formella krav som framgår av underlaget för utlysningen och att förutsättningarna för att lämna stöd enligt stödförordningen är uppfyllda. PTS bedömer vidare att utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Södra Ön-Annenäs bidrar till att öka tillgången till bredband med god prestanda. PTS bedömer slutligen att Servanet AB har förmåga att genomföra utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Södra Ön-Annenäs, att ansökan är baserad på rimliga antaganden, samt att stödmottagaren kan genomföra utbyggnadsprojektet utan onödigt dröjsmål. Utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Södra Ön-Annenäs har i konkurrens med övriga projekt i Norrland placerat sig tillräckligt högt i rangordningen för att tilldelas stöd. Sammantaget bedömer PTS att Servanet ABs ansökan om statligt stöd för utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Södra Ön-Annenäs ska beviljas. Övriga upplysningar Utbetalning av stödet Stödet betalas ut till det bank- eller plusgirokonto stödmottagaren angett i ansökan. Observera att om stödmottagaren inte följer villkoren för stödet eller beslutet om stöd kan PTS besluta att stödet helt eller delvis inte ska betalas ut och att redan utbetalt stöd helt eller delvis ska återkrävas. 2 Diarienummer 25–95 aktbilagorna 628–632, samt publicerade Frågor och svar. Post- och telestyrelsen Underrättelse om beslut 4 Information om överklagande Beslutet om tilldelning får enligt 21 § stödförordningen inte överklagas. Beslutet har fattats av Divisionschef Björn Blondell vid föredragning 2025-11-12. Bilagor: 1. Lista med byggnader som ingår i utbyggnadsprojektet 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Södra Ön-Annenäs 2. PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025 Post- och telestyrelsen Underrättelse om beslut Datum för beslut 2025-11-12 1 Vår referens: 25-17024 Underrättelse om beslut om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur Sökande Servanet AB, organisationsnummer 556765-9296 Saken Tilldelning av stöd, i 2025 års utlysning, enligt förordning (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Post- och telestyrelsens avgörande Post- och telestyrelsen (PTS) har 2025-11-12 beviljat Servanet ABs ansökan om statligt stöd. Det gäller utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Öhn i utlysningsområde Norrland och vi har tilldelat Servanet AB 2 908 714 kronorenligt den här utbetalningsplanen: 1. 3,55 % av totalt beviljat stöd för projektet, 103 259 kronor. Utbetalningen sker i samband med att PTS beslutar att bevilja utbyggnadsprojektet stöd, senast den 31 december 2025. 2. 19,17 % av totalt beviljat stöd för projektet, 557 600 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2026. 3. 35,86 % av totalt beviljat stöd för projektet, 1 043 065 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2027. 4. 24,73 % av totalt beviljat stöd för projektet, 719 325 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2028. 5. 16,69 % av totalt beviljat stöd för projektet, 485 464 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2029. Post- och telestyrelsen Postadress: Box 6101, 102 32 Stockholm Telefon: 08-678 55 00 www.pts.se Besöksadress: Hälsingegatan 38 E-post: pts@pts.se Underrättelse om beslut 2 De här villkoren gäller i och med detta beslut. Utbyggnad ska ske - fram till avlämningspunkt för de 40 byggnader som listas i bilaga 1, varav 33 är prioriterade och 40 inrymmer minst ett hushåll eller arbetsställe, samt - med den teknik som angetts i ansökan. Servanet AB ska följa de villkor som följer av denna underrättelse om beslut samt PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025, bilaga 2. Vi betalar ut beviljat bredbandsstöd enligt den utbetalningsplan som specificeras ovan. Villkoren som gäller för utbetalning av stöd finns i § 1 samt § 33-37 i PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025, bilaga 2. Skäl Ansökan Servanet ABhar i 2025 års utlysning av bredbandsstöd ansökt om stöd för utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Öhn i utlysningsområde Norrland. Om ansökan har justerats framgår det av de kompletteringar som ni lämnat in. Ansökan och samtliga eventuella kompletteringar finns hos PTS i ärende med diarienummer 25-17024. Bakgrund och tillämpliga bestämmelser PTS tilldelar statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur enligt bestämmelserna i förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur (stödförordningen). Av stödförordningen framgår att stöd får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 52 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014. Där förklaras vissa kategorier av stöd förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget1. Stödet delas ut i syfte att öka tillgången till bredband med god prestanda. Stöd ges för utbyggnad av fasta bredbandsnät för att ansluta hushåll och verksamheter i områden där det inte finns något nät med en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s under befintliga högtrafikförhållanden (tröskelhastighet). Det ska inte heller finnas någon trovärdig plan för 1 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Post- och telestyrelsen Underrättelse om beslut 3 utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten. För årets utlysning löper den relevanta tidshorisonten t.o.m. 2028-12-31. Stödet tilldelas genom en konkurrensutsatt urvalsprocess. PTS har i underlaget för utlysningen2 förklarat hur tilldelningen går till och talat om vilka villkor som kommer att gälla för stödet. PTS har även förklarat vilka krav som ställts på den stödsökande och det stödbeviljade projektet. PTS bedömning PTS bedömer att Servanet ABs ansökan om stöd och utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Öhn uppfyller samtliga formella krav som framgår av underlaget för utlysningen och att förutsättningarna för att lämna stöd enligt stödförordningen är uppfyllda. PTS bedömer vidare att utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Öhn bidrar till att öka tillgången till bredband med god prestanda. PTS bedömer slutligen att Servanet AB har förmåga att genomföra utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Öhn, att ansökan är baserad på rimliga antaganden, samt att stödmottagaren kan genomföra utbyggnadsprojektet utan onödigt dröjsmål. Utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Öhn har i konkurrens med övriga projekt i Norrland placerat sig tillräckligt högt i rangordningen för att tilldelas stöd. Sammantaget bedömer PTS att Servanet ABs ansökan om statligt stöd för utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Öhn ska beviljas. Övriga upplysningar Utbetalning av stödet Stödet betalas ut till det bank- eller plusgirokonto stödmottagaren angett i ansökan. Observera att om stödmottagaren inte följer villkoren för stödet eller beslutet om stöd kan PTS besluta att stödet helt eller delvis inte ska betalas ut och att redan utbetalt stöd helt eller delvis ska återkrävas. Information om överklagande Beslutet om tilldelning får enligt 21 § stödförordningen inte överklagas. 2 Diarienummer 25–95 aktbilagorna 628–632, samt publicerade Frågor och svar. Post- och telestyrelsen Underrättelse om beslut 4 Beslutet har fattats av Divisionschef Björn Blondell vid föredragning 2025-11-12. Bilagor: 1. Lista med byggnader som ingår i utbyggnadsprojektet 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Öhn 2. PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025 Post- och telestyrelsen Underrättelse om beslut Datum för beslut 2025-11-12 1 Vår referens: 25-17024 Underrättelse om beslut om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur Sökande Servanet AB, organisationsnummer 556765-9296 Saken Tilldelning av stöd, i 2025 års utlysning, enligt förordning (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. Post- och telestyrelsens avgörande Post- och telestyrelsen (PTS) har 2025-11-12 beviljat Servanet ABs ansökan om statligt stöd. Det gäller utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Rossön Södra i utlysningsområde Norrland och vi har tilldelat Servanet AB 2 300 779 kronorenligt den här utbetalningsplanen: 1. 3,55 % av totalt beviljat stöd för projektet, 81 678 kronor. Utbetalningen sker i samband med att PTS beslutar att bevilja utbyggnadsprojektet stöd, senast den 31 december 2025. 2. 19,17 % av totalt beviljat stöd för projektet, 441 059 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2026. 3. 35,86 % av totalt beviljat stöd för projektet, 825 059 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2027. 4. 24,73 % av totalt beviljat stöd för projektet, 568 983 kronor. Utbetalningen sker senast den 31 december 2028. 5. 16,69 % av totalt beviljat stöd för projektet, 384 000 kronor. Post- och telestyrelsen Postadress: Box 6101, 102 32 Stockholm Telefon: 08-678 55 00 www.pts.se Besöksadress: Hälsingegatan 38 E-post: pts@pts.se Underrättelse om beslut 2 Utbetalningen sker senast den 31 december 2029. De här villkoren gäller i och med detta beslut. Utbyggnad ska ske - fram till avlämningspunkt för de 14 byggnader som listas i bilaga 1, varav 14 är prioriterade och 14 inrymmer minst ett hushåll eller arbetsställe, samt - med den teknik som angetts i ansökan. Servanet AB ska följa de villkor som följer av denna underrättelse om beslut samt PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025, bilaga 2. Vi betalar ut beviljat bredbandsstöd enligt den utbetalningsplan som specificeras ovan. Villkoren som gäller för utbetalning av stöd finns i § 1 samt § 33-37 i PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025, bilaga 2. Skäl Ansökan Servanet ABhar i 2025 års utlysning av bredbandsstöd ansökt om stöd för utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Rossön Södra i utlysningsområde Norrland. Om ansökan har justerats framgår det av de kompletteringar som ni lämnat in. Ansökan och samtliga eventuella kompletteringar finns hos PTS i ärende med diarienummer 25-17024. Bakgrund och tillämpliga bestämmelser PTS tilldelar statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur enligt bestämmelserna i förordningen (2020:266) om statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur (stödförordningen). Av stödförordningen framgår att stöd får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 52 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014. Där förklaras vissa kategorier av stöd förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget1. Stödet delas ut i syfte att öka tillgången till bredband med god prestanda. Stöd ges för utbyggnad av fasta bredbandsnät för att ansluta hushåll och verksamheter i områden där det inte finns något nät med en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/s under befintliga högtrafikförhållanden (tröskelhastighet). Det ska inte heller finnas någon trovärdig plan för 1 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Post- och telestyrelsen Underrättelse om beslut 3 utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten. För årets utlysning löper den relevanta tidshorisonten t.o.m. 2028-12-31. Stödet tilldelas genom en konkurrensutsatt urvalsprocess. PTS har i underlaget för utlysningen2 förklarat hur tilldelningen går till och talat om vilka villkor som kommer att gälla för stödet. PTS har även förklarat vilka krav som ställts på den stödsökande och det stödbeviljade projektet. PTS bedömning PTS bedömer att Servanet ABs ansökan om stöd och utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Rossön Södra uppfyller samtliga formella krav som framgår av underlaget för utlysningen och att förutsättningarna för att lämna stöd enligt stödförordningen är uppfyllda. PTS bedömer vidare att utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Rossön Södra bidrar till att öka tillgången till bredband med god prestanda. PTS bedömer slutligen att Servanet AB har förmåga att genomföra utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Rossön Södra, att ansökan är baserad på rimliga antaganden, samt att stödmottagaren kan genomföra utbyggnadsprojektet utan onödigt dröjsmål. Utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Rossön Södra har i konkurrens med övriga projekt i Norrland placerat sig tillräckligt högt i rangordningen för att tilldelas stöd. Sammantaget bedömer PTS att Servanet ABs ansökan om statligt stöd för utbyggnadsprojekt 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Rossön Södra ska beviljas. Övriga upplysningar Utbetalning av stödet Stödet betalas ut till det bank- eller plusgirokonto stödmottagaren angett i ansökan. Observera att om stödmottagaren inte följer villkoren för stödet eller beslutet om stöd kan PTS besluta att stödet helt eller delvis inte ska betalas ut och att redan utbetalt stöd helt eller delvis ska återkrävas. Information om överklagande Beslutet om tilldelning får enligt 21 § stödförordningen inte överklagas. 2 Diarienummer 25–95 aktbilagorna 628–632, samt publicerade Frågor och svar. Post- och telestyrelsen Underrättelse om beslut 4 Beslutet har fattats av Divisionschef Björn Blondell vid föredragning 2025-11-12. Bilagor: 1. Lista med byggnader som ingår i utbyggnadsprojektet 2025 - 556765-9296 - Strömsund - Rossön Södra 2. PTS villkor för beviljat bredbandsstöd 2025 Post- och telestyrelsen Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Diarienummer KS.2026.773

§ 84 Motion om landsbygdsråd i Strömsunds kommun Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktigesbeslut. Motionenansesbesvarad. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktigesbeslut. Motionenansesbesvarad. Yrkande Ordförandenföreslårarbetsutskottetattbeslutaenligtupprättatförslag. SimonHögberg(M)yrkarbifallförmotionen RobertGjersvold(SD)yrkarbifallförSimonHögbergsyrkande. Acklamation Ordförandeställerförslagenmotvarandra. Ordförandefinnerattkommunstyrelsensarbetsutskottbeslutarattanse motionensombesvarad. Reservation SimonHögberg(M)ochRobertGjersvold(SD)reserverarsigtillförmånför SimonHögbergs(M)yrkande. Sammanfattning av ärendet ModeraternasfullmäktigegruppgenomSimonHögberg,gruppledare,har inkommitmedenmotion,somanhängiggjordesunderkommunfullmäktige den8juni2025. ModeraternaföreslårattStrömsundskommunutredermöjligheteroch förutsättningarförattinföraettLandsbygdsrådmedvägledningavdessa utgångspunkter: 1. EnstordelavinvånarnaiStrömsundskommun,cirka70%,bor utanförtätortenStrömsund.Förattökamedvetenhetenombehoven Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 somfinnsochtydligarelyftautvecklingsmöjligheternablandboende, företagochorganisationerutanförtätortenvillModeraternainrätta ettlandsbygdsrådiStrömsundskommun. 2. Rådetskavaraettforumförsamråd,dialogochutbyteavkunskap mellankommunenochföreträdareförboendeochverksammapå landsbygdeniStrömsundskommun.Landsbygdsrådetskaarbeta strategisktochlångsiktigtifrågorkringlandsbygdsutveckling.Påså sättkanrådetbidratillenlivskraftigutvecklingpålandsbygdenoch gegodaförutsättningarförattkunnabo,levaochverkapå landsbygden. 3. LandsbygdsrådetskavaraettrådgivandeorgantillKommunstyrelsen ilandsbygdsrelateradefrågor. Kommunledningsförvaltningenställersigpositivtillintentionenattstärka landsbygdensinvånaresmöjlighetertillinflytandeöverkommunens utveckling.Detärangelägetatthelakommunensperspektivtastillvaraoch attdetfinnsfungerandeformerfördialogmedinvånareiolikadelarav kommunen. Samtidigtgörsbedömningenattdettasyftebästuppnåsgenomattfortsätta utvecklakommunensarbetemedmedborgardialoger.Kommunenarbetar medattutvecklaformernaförmedborgardialog,ilinjemedde rekommendationersomgesavSverigesKommunerochRegioner(SKR). Medborgardialogergermöjlighetattnåflerinvånareochattanpassa formernaefterolikafrågorochmålgrupper.Detskaparbättre förutsättningarattfångauppolikaerfarenheterochbehov,samtgerett bredareunderlaginförbeslut. Kommunenserettfortsattbehovavattutvecklaochsystematiseraarbetet medmedborgardialogersåattdeblirennaturligdeliberedningoch beslutsprocesserifrågorsomrörhelakommunen. VidarevillkommunledningsförvaltningenframhållaattStrömsunds kommunistorutsträckningärenlandsbygdskommun,där landsbygdsperspektivetredanärennaturligochintegreraddeli kommunensarbeteochbeslutsfattande.Detärdärförviktigtattfortsatt arbetamedinkluderandeprocessersomspeglarhelakommunensbehov ochförutsättningar. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsensarbetsutskott den14april2026 Motdennabakgrundgörsbedömningenattutvecklingenav medborgardialogerärenmerändamålsenligvägänattinrättaettsärskilt landsbygdsråd.Motionenansesmeddetbesvarad. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse-MotionomLandsbygdsrådiStrömsundskommun MotionomLandsbygdsrådiStrömsundskommun Justerare Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2025.364 Motion om Landsbygdsråd i Strömsunds kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktigesbeslut. Motionenansesbesvarad. Sammanfattning av ärendet ModeraternasfullmäktigegruppgenomSimonHögberg,gruppledare,har inkommitmedenmotion,somanhängiggjordesunderkommunfullmäktige den8juni2025. ModeraternaföreslårattStrömsundskommunutredermöjligheteroch förutsättningarförattinföraettLandsbygdsrådmedvägledningavdessa utgångspunkter: 1. EnstordelavinvånarnaiStrömsundskommun,cirka70%,bor utanförtätortenStrömsund.Förattökamedvetenhetenombehoven somfinnsochtydligarelyftautvecklingsmöjligheternablandboende, företagochorganisationerutanförtätortenvillModeraternainrätta ettlandsbygdsrådiStrömsundskommun. 2. Rådetskavaraettforumförsamråd,dialogochutbyteavkunskap mellankommunenochföreträdareförboendeochverksammapå landsbygdeniStrömsundskommun.Landsbygdsrådetskaarbeta strategisktochlångsiktigtifrågorkringlandsbygdsutveckling.Påså sättkanrådetbidratillenlivskraftigutvecklingpålandsbygdenoch gegodaförutsättningarförattkunnabo,levaochverkapå landsbygden. 3. LandsbygdsrådetskavaraettrådgivandeorgantillKommunstyrelsen ilandsbygdsrelateradefrågor. Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningenställersigpositivtillintentionenattstärka landsbygdensinvånaresmöjlighetertillinflytandeöverkommunens utveckling.Detärangelägetatthelakommunensperspektivtastillvaraoch attdetfinnsfungerandeformerfördialogmedinvånareiolikadelarav kommunen. Samtidigtgörsbedömningenattdettasyftebästuppnåsgenomattfortsätta utvecklakommunensarbetemedmedborgardialoger.Kommunenarbetar medattutvecklaformernaförmedborgardialog,ilinjemedde rekommendationersomgesavSverigesKommunerochRegioner(SKR). Medborgardialogergermöjlighetattnåflerinvånareochattanpassa formernaefterolikafrågorochmålgrupper.Detskaparbättre förutsättningarattfångauppolikaerfarenheterochbehov,samtgerett bredareunderlaginförbeslut. Kommunenserettfortsattbehovavattutvecklaochsystematiseraarbetet medmedborgardialogersåattdeblirennaturligdeliberedningoch beslutsprocesserifrågorsomrörhelakommunen. VidarevillkommunledningsförvaltningenframhållaattStrömsunds kommunistorutsträckningärenlandsbygdskommun,där landsbygdsperspektivetredanärennaturligochintegreraddeli kommunensarbeteochbeslutsfattande.Detärdärförviktigtattfortsatt arbetamedinkluderandeprocessersomspeglarhelakommunensbehov ochförutsättningar. Motdennabakgrundgörsbedömningenattutvecklingenav medborgardialogerärenmerändamålsenligvägänattinrättaettsärskilt landsbygdsråd.Motionenansesmeddetbesvarad. Beslutsunderlag MotionomLandsbygdsrådiStrömsundskommun Ansvarig förvaltning och tjänsteperson Kommunledningsförvaltningen,KSHandläggare Beslut skickas till Motionären Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen,kansliet Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2026.10 Delgivningar till kommunstyrelsen - April 2026 Redovisningfrånkommunledningsförvaltningenöverkvarstående medelikommunstyrelsensanslagföroförutseddabehov: Budget2026 300000 Stöldskyddsföreningen-Grannsamverkan -5000 Kvarstår 295000 Redovisningfrånkommunledningsförvaltningenöverkvarstående medelikommunstyrelsensutvecklingspott: Budget2026 1000000 SamarbetsavtalMIUN2026 -162000 Sommarlovsentrepenörer-Sommarlovsföretag -114000 Kvarstår 724000 1.SN2026-02-24§31Uppföljningavmål2026 2.260317RemissvarKommunförbundetTillsammansförgodochjämlik hälsahelalivet 3a.Etableringavarbetsgruppinomtotalförsörjningsfrågor.Protokoll2026- 03-19KS§34-Åre. 3b.Protokoll2026-03-10KSAu§63 3c.TjansteskrivelseKSAU 3d.Etableringavarbetsgruppförsamarbeteinomtotalförsörjningsfrågor 4.Protokoll2026-03-19MBN19_2131871 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 4a.NämndsbeslutTjansteskrivelseMBNverksamhetsprognosperfebruari 2026_2131873 4b.NämndsbeslutVerksamhetsprognosmiljöochbyggavdelningenfebruari 2026_2131872 5.Protokoll20260310NVN14_2131994 5a.NämndsbeslutVerksamhetsprognosNVFFebruari002pdf_2131995 6.Samordningsförbundet2026-03-13Protokollstyrelsemöte 7.ProtokollInlandskommunerEkonomiskFörening52026-03-05,signerat 8a.Energimarknadsinspektionen,NätkoncessionförlinjeBeslut2025- 102858 8b.Bilaga1Kartaöverledningenssträckning 8c.Bilaga2Bestämmelsersomliggertillgrundförbeslutet 8d.Bilaga3Hurmanöverklagarbeslutet 9.BrevfrånRossönombyggandeavsäbo 10a.Cybersäkerhetslagen.Uppdragattskickainanmälan_undertecknad 10b.AnäalanStrömsundskommunNIS22026-02-16 11a.InbjudanårsstämmaochägarmöteServanetAB2026 11b.KallelseårsstämmaServanet2026 11c.SignRevisionsberättelse_ServaNet_AB_2025-12-31 11d.Årsredovisning2025Servanet 11e.GranskningsrapportServanet 12.ProtokollKDN2026-01-12 13.ProtokollRLG2026-01-12 14.2026-01-23_signed_förutlämning 15.260220ProtokollBUZ_förutlämning Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 16.ProtokollKDN2026-02-23 17.ProtokollRLG2026-02-23 18.260213ProtokollNätverkförsamhällsutveckling_signed 19.ProtokollRLG2026-02-23 20.Beslutomtillståndförattsättauppvalaffischer(1818-2026-4) 21.Miljöochbyggnämnden-Uppföljningavinternkontrollplan2025 22.Milöochbyggnämnden-Tjansteskrivelseårliguppföljningav internkontrollplan2025_2126887 23.MiljöochbyggnämndenProtokoll20260212 24.BKUN2025-12-11§134Internkontrollplan 25.BKU-Internkontrollplan2024-2025 26.Valnämnden-Uppföljningavinternkontrollplan2025 27.Valnämnden§172026Uppföljninginternkontrollplan2025 28.Valnämnden-tjänsteskrivelseuppföljningavinternkontrollplan2025 29.SEABProtokollStyrelsemöte260326 30.SEABResultatkontrollplaner2025