Kommunfullmäktige — 15 juni 2026

1 § Rätt till partistöd DetlokalapartistödetiStrömsundskommunutgårtillpolitiskapartiersom ärrepresenteradeikommunfullmäktigeochsomärjuridiskapersoneri enlighetmedvadsomföreskrivsi2kapitlet9§andrastycket4kapitlet29§ kommunallagen.

2 § Grundstöd och mandatstöd Partistödetbestårav:  ettgrundstöd,somuppgårtill10 000kronorperpartiochår,samt  ettmandatstöd,somuppgårtill18 000kronorpermandatochår.

3 § Fördelning av partistöd Vidfördelningavpartistödbeaktasendastmandatförvilkenenvald ledamotärfastställdenligt14kapitletvallagen(2005:837). Partistödetutgårfördekalendermånadersomåterstårtillnästa utbetalningefterdetattrepresentationenupphört.

4 § Redovisning och granskning Enmottagareavpartistödskaårligenlämnaenskriftligredovisningtill kommunenskansli,avseendeperioden1januari-31december,senastden 30juniefterräkenskapsåretsutgång.Denskavisaattpartistödethar använtsochsomvisarattpartistödetharanväntsfördetändamålsom angesi2kapitlet,9§,förstastycket 4kapitlet29§förstastycketi kommunallagen. Antagen:Kommunfullmäktige 11december2014,§126 Reviderad:Väljansvarigilista Väljdatumikalender,§paragraf Tillredovisningenskaengranskningsrapportbifogasfogasett granskningsintyg.

5 § Årlig utbetalning Partistödutbetalasårligeniförskottunderjanuarimånadefterbeslutav fullmäktige. Harredovisningochgranskningsrapportenligt4kapitlet,31§andrastycket kommunallageninteinlämnatstillkommunstyrelsenkommunenskansli inomföreskriventidfårkommunfullmäktigebeslutaattutbetalasingetstöd utbetalasförnästkommandeår.

6 § Revidering av riktlinje Införvarjemandatperiodskaenöversyngörasomeventuellrevideringav dennariktlinje. Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.810

§ 7 Medborgarförslag om hundrastgård i Strömsund

§ 8 Medborgarförslag om ambulerande aktivitetssamordnare i Strömsunds kommun

§ 9 Information från kommunrevisionen 2026

§ 10 Medborgarförslag om förbättring av trygghetslarm för äldre

§ 11 Medborgarförslag om en större lekpark

§ 12 Interpellation från Kristina Ström (V) angående Skolinspektionens föreläggande mot Strömsunds kommun

§ 13 Motion om meröppet på biblioteken - Kristina Ström (V)

§ 14 Motion från Moderaterna - Ung omsorg en guldkant inom äldreomsorgen

§ 16 Ny förvaltningsorganisation Strömsunds kommun

§ 17 Nytt styrsystem för Strömsunds kommun

§ 19 Revidering av ägardirektiv för Strömsunds energi AB - 2026

§ 20 Revidering av ägardirektiv för Strömsunds hyresbostäder AB - 2026

§ 21 Organisering skolenheter F-9 Strömsunds tätort, skolenhetskod

§ 22 Revidering av riktlinje för kommunalt partistöd

§ 23 Årsredovisning för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr 2025

§ 24 Medborgarförslag om en mindre lekplats i Lövvik

§ 25 Medborgarförslag om att uppföra staty eller byst av Beppe Wolgers

§ 26 Medborgarförslag om beachvolleybollplan vid campingen

§ 27 Medborgarförslag om flaggning på Veterandagen 29 maj

§ 28 Motion om att inrätta riktlinjer för elever i behov av särskilt stöd samt stärka uppföljningen av skolornas ansvar

§ 29 Motion om suicidprevention och stöd till efterlevande från Eskil Ehnberg (M) och Viktoria Trewe (M)

§ 30 Motion om barngruppernas storlek 2026 från Kristina Ström (V) och Lage jonbrant (V)

§ 31 Motion om att inrätta en etisk upphandling från Kristina Ström (V) och Lagen Jonbrant (V)

§ 33 Rapport från Socialnämnden om ej verkställda beslut SoL och LSS 2026

§ 34 Avsägelse från Inga-Maj Persson (S) som ersättare i socialnämnden

§ 35 Val av ny ersättare i socialnämnden efter Inga-Maj Persson (S)

§ 36 Delgivningar - Kommunfullmäktige 2026 Kommunfullmäktige 15 juni 2026 - Närvaro # Namn & parti Deltog från Deltog till Närvaro Tjänstgjorde Jäv Tjänstgörande Tjänstgjorde ersättare Ordinarie ledamöter 1 Susanne 2026-06-15 2026-06-15 § 1-31, § 1-18, 20- § 19, 23 Elisabeth § 23 Hansson (S) 12:57:41 16:45:45 33-36 22, 24-36 Hägglund (S) 2 Morgan Olsson 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (S) 12:56:40 16:45:45 3 Elisabeth 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 Lindholm (S) 12:57:10 16:45:45 4 Ida Collin (S) 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 12:38:49 16:45:45 5 Karin Näsmark 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-19, 21-36 § 20 (S) 13:02:09 16:45:45 6 Lennart 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-18, 20-36 § 19 Oscarsson (S) 12:56:54 16:45:45 7 Sara Kjellsdotter 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (S) 12:54:08 16:45:45 8 Roger Sannemo 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (S) 12:52:13 16:45:45 9 Lars-Åke 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 Knutsson (S) 12:55:47 16:45:45 10 Lars Andreasson 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (S) 12:59:56 16:45:45 11 Lena Johansson 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (S) 12:42:15 16:45:45 12 Kristina Ling (S) 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 12:41:12 16:45:45 13 Petra Monwell Birk Murray (S) § 1-36 (S) 14 Mats Gärd (C) 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 12:46:24 16:45:45 15 Kerstin Engkvist Lars Lif (C) § 1-36 (C) 16 Göran Espmark 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 § 19 (C) 12:38:13 16:45:45 17 Magnus 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 Svensson (C) 12:36:10 16:45:45 18 Hassan Albittar 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (C) 12:57:21 16:45:45 19 Göran Gabriella § 1-36 Bergström (M) Norlén (M) 20 Simon Högberg 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-18, 21-36 § 19-20 (M) 12:44:07 16:45:45 21 Catarina Espmark (M) 22 Svante Westin 2026-06-15 2026-06-15 § 8-36 § 9-36 (M) 13:30:34 16:45:45 23 Marie Åhlstedt Marian Stranne § 1-18 (M) (M) 24 Karin Holmquist 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-22, 24-36 § 23 (M) 12:38:29 16:45:45 25 Viktoria Trewe 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (M) 12:51:26 16:45:45 26 Eskil Ehnberg (M) 27 Robert 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-19, 21-36 § 3, 20 Gjersvold (SD) 12:40:38 16:45:11 28 Veronica Berglund (SD) 29 Tomas Edin 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (SD) 12:42:36 16:45:35 30 Alf Eriksson 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (SD) 12:54:19 16:45:45 31 Christer Norden (SD) 32 Sven-Ingvar 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 Eriksson (SD) 12:33:06 16:45:45 33 Kristina Ström 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (V) 12:53:34 16:45:45 34 Gert Norman 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (V) 12:52:52 16:45:45 35 Tore Hansson 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 (RD) 13:32:44 16:45:45 Tjänstgörande ersättare Ersatte 40 Birk Murray (S) 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 Petra Monwell § 1-31, 33-36 12:53:05 16:45:44 (S) 43 Elisabeth 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 23 Susanne § 23 Hägglund (S) 14:35:46 16:45:45 Hansson (S) 49 Lars Lif (C) 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 Kerstin § 1-31, 33-36 12:34:16 16:45:44 Engkvist (C) 51 Gabriella Norlén 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 § 1-36 Göran § 1-31, 33-36 (M) 12:55:46 16:45:44 Bergström (M) 52 Marian Stranne 2026-06-15 2026-06-15 § 1-18 § 1-18 Marie Åhlstedt § 1-18 (M) 12:42:56 16:24:19 (M) Ersättare ej i tjänst 58 Lage Jonbrant 2026-06-15 2026-06-15 § 1-36 (V) E-Signing validated secured by NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID MALIN ÅBBEL FJELL 820b0a49591c53b3d5a6f 24.06.2026 Signer authenticated by 30d36d0f2a5561aabe1 18:02:27 CET Swedish BankID NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID ELIN ERINA ELISABETH f1a46df77dcfb40987f326 24.06.2026 Signer authenticated by LINDHOLM ef9d92bf8c8931d1c8 18:21:05 CET Swedish BankID NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID GUN KARIN HELENA 212818beff230c69c4d917 24.06.2026 Signer authenticated by HOLMKVIST 7670703362b3077379 18:13:02 CET Swedish BankID NAME OF SIGNER IDENTIFIER TIME ELECTRONIC ID SARA KJELLSDOTTER 2dd8e997d1b2610e49672 24.06.2026 Signer authenticated by 144f3140cdd6a313665 18:02:52 CET Swedish BankID Additional information NAME OF SIGNER AUTHENTICATION- AUTHENTICATION-METHOD DOCUMENT-OPEN-TIME COMPLETED-TIME MALIN ÅBBEL FJELL 24.06.2026 Swedish BankID 24.06.2026 18:02:27 CET 18:01:55 CET SIGNER-IP-ADDRESS SIGNING-TIME USER-AGENT 10.204.123.12 24.06.2026 Mozilla/5.0 (Windows NT 18:02:27 CET 10.0; Win64; x64) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/149.0.0.0 Safari/537.36 E-Signing validated secured by NAME OF SIGNER AUTHENTICATION- AUTHENTICATION-METHOD DOCUMENT-OPEN-TIME COMPLETED-TIME ELIN ERINA ELISABETH 24.06.2026 Swedish BankID 24.06.2026 LINDHOLM 18:21:05 CET 18:20:37 CET SIGNER-IP-ADDRESS SIGNING-TIME USER-AGENT 10.204.123.12 24.06.2026 Mozilla/5.0 (Linux; 18:21:05 CET Android 10; K) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/149.0.0.0 Mobile Safari/537.36 NAME OF SIGNER AUTHENTICATION- AUTHENTICATION-METHOD DOCUMENT-OPEN-TIME COMPLETED-TIME GUN KARIN HELENA 24.06.2026 Swedish BankID 24.06.2026 HOLMKVIST 18:13:02 CET 18:11:44 CET SIGNER-IP-ADDRESS SIGNING-TIME USER-AGENT 10.204.123.12 24.06.2026 Mozilla/5.0 (Windows NT 18:13:02 CET 10.0; Win64; x64) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/149.0.0.0 Safari/537.36 Edg/149.0.0.0 NAME OF SIGNER AUTHENTICATION- AUTHENTICATION-METHOD DOCUMENT-OPEN-TIME COMPLETED-TIME SARA KJELLSDOTTER 24.06.2026 Swedish BankID 24.06.2026 18:02:52 CET 18:02:03 CET SIGNER-IP-ADDRESS SIGNING-TIME USER-AGENT 10.204.123.12 24.06.2026 Mozilla/5.0 (Windows NT 18:02:52 CET 10.0; Win64; x64) AppleWebKit/537.36 (KHTML, like Gecko) Chrome/149.0.0.0 Safari/537.36 E-Signing validated secured by SIGNER-IP-ADDRESS SIGNING-TIME USER-AGENT Edg/149.0.0.0 → This is a PDF document digitally signed by IN Groupe's E-Signing service. → The document's integrity is protected by signing and sealing the contents with a certificate issued to IN Groupe by a third party. Validating the signature confirms that the contents have not been modified since the time of signing. → For more information about document formats, see https://doc.ingroupe.com/developer

§ 74 Allmänhetens frågestund för kommunmedlemmar 2026 Ingafrågorharinkommittillkommunkanslietinfördettasammanträde. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KF.2026.138

§ 75 Upprop - Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Uppropetfastställs. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutafastställauppropslistan. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KF.2026.381

§ 76 Fastställande av dagordning och sammanträdes kungörelse - Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Dagordningenfastställs Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutafastställadagordningen. Ärenden som läggs till  MOTION:2026.998Motionomko-på-rotfrånKristinaStröm (V)ochLageJonbrant(V) Ärenden som utgår  KF:2026.980,Dialogmedföretagareikommunen Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KF.2026.380

§ 77 Protokollets justering - Kommunfullmäktige EttärendedirektjusterasidagochövrigaärendenjusteraspåStrömsunds kommun,kanslietden24juniklockan15.30. Kommunfullmäktiges beslut Tilljusterareväljs: KarinHolmquist(M),ordinariejusterare SaraKjellsdotter(S),ordinariejusterare ViktoriaTrewe(M),ersättarejusterare Yrkande Ordförandenberkommunfullmäktigeomförslagtilljusterareförmötet. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.719

§ 78 Lägesbild - våldsbejakande extremism och radikalisering MarianaHandler,kommunpolisvidPolismyndighetenStrömsunds kommun,informeraromkommunensochPolismyndighetens gemensammaförebyggandearbetesamtaktuelllägesbildavseende våldsbejakandeextremismochradikalisering. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktigetardelavinformationen. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaatttadelav informationen. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KF.2026.137

§ 79 Information från kommunrevisionen 2026 JanRönngren,kommunrevisionen,informeraromverksamheten2026. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktigetardelavinformationenfrånrevisorerna. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaatttadelav informationenfrånrevisorerna. Sammanfattning av ärendet JanRönngreninformeraromgranskningavseendeavtalstrohet. Vidarekommerkommunrevisionen,enligtönskemålfrån kommunfullmäktigespresidium,attunderkommandesammanträden informeraomkommunalrevision. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MEDB.2025.802

§ 80 Medborgarförslag om hundrastgård i Strömsund Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslagetavslås. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslagetavslås. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Sammanfattning av ärendet MoaViolaErikssonharinkommitmedettmedborgarförslagomen hundrastgårdiStrömsund.Ärendetanhängiggjordesikommunfullmäktige den25februari2026.Syftetärattskapamöjlighetförhundägarnaattrasta sinahundarocherbjudamöjlighettillattanvändabalansredskap,enklare hopphindermedmera. Beskrivning av ärendet Ärendetöverlämnadestillkommunledningsförvaltningenförberedning. Strömsundskommunharförnärvarandeinteföravsiktattuppföraoch skötaenhundrastgårdiStrömsundstätort.Kommunenärpositivtillatten föreningellerliknandefattarettegetinitiativtillettsådantförslagochär öppenförattupplåtamarkmednyttjanderättsavtal. Underlag till beslut KS§111/2026 TjänsteskrivelseMedborgarförslagomhundrastgårdiStrömsund MedborgarförslagomhundrastgårdiStrömsund KF§23/2026 Beslutskickastill Kommunledningsförvaltningen,kansliet Förslagsställaren,MoaEriksson Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MEDB.2025.687

§ 81 Medborgarförslag om ambulerande aktivitetssamordnare i Strömsunds kommun Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslagetansesbesvarat. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslagetansesbesvarat. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Sammanfattning av ärendet Ettmedborgarförslagharinkommitden6november2025frånBritt-Marie Bryntessonomambulerandeaktivitetssamordnare.Medborgarförslaget anhängiggjordesikommunfullmäktigeden19november2025och överlämnadestillSocialnämndenförberedning. Beskrivning av ärendet Ettmedborgarförslagharinkommitdärförslagsställarenföreslåratt kommuneninrättarenfunktionsomaktivitetssamordnare.Syftetäratt samordnaochutvecklaaktiviteterförkommuninvånare,medsärskiltfokus påattskapaflermöjlighetertillsocialgemenskap,meningsfullfritidoch ökaddelaktighetilokalsamhället.Dettasomettlediattuppnåintentionen isocialtjänstlagenomattarbetaförebyggandegällandeattmotverka ensamhetochisoleringsomkanledatillpsykiskohälsa. Vårdochsocialförvaltningenharberettärendetochutrettförslaget.Vård- ochsocialförvaltningenbedömerattenaktivitetssamordnarekanbidratill attstärkakommunensarbetemedattskapamötesplatserochaktiviteter förolikamålgrupper.Funktionenkanunderlättasamverkanmellan kommunensverksamheter,föreningslivochandralokalaaktörer.En aktivitetssamordnarekanocksåbidratillattsynliggöraochutveckla befintligaaktivitetersamtinitieranyainsatsersomfrämjarsocial sammanhållning,hälsaochdelaktighet.Förslagetliggerilinjemed Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 81 fortsättning socialnämndensbeslut§33,24februari2026,ochkommunensambitioner attstärkalivskvalitetenförinvånarnaochskapaettmeraktivtoch inkluderandesamhälle. Ekonomiskakonsekvenserhanterasinomramenförnämndenstilldelning avvindkraftsmedelom600000kronorför2026ochfårprövasikommande budgetprocess. Kommunledningsförvaltningeninstämmerivård-ochsocialförvaltningens bedömningochharingetytterligareatttillföraiärendet. Underlag till beslut KS§113/2026 Tjänsteskrivelse-Medborgarförslagomambulerandeaktivitetssamordnare iStrömsundskommun SN§47/2026 MedborgarförslagomambulerandeaktivitetssamordnareiStrömsunds kommun Beslutskickastill Kommunledningsförvaltningen,kansliet Förslagsställaren,Britt-MarieBryntesson Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MEDB.2025.647

§ 82 Medborgarförslag om förbättring av trygghetslarm för äldre Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslagetansesbesvarat. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslagetansesbesvarat. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Sammanfattning av ärendet PROFjällsjöharinkommitmedettmedborgarförslagomattförbättra möjlighetenförpersonermedtrygghetslarmattkunnablimeraktivaoch hamöjlighetattrörasigistörreutsträckningänvadmankangörai dagslägetutifrånbegränsningitrygghetslarmsfunktionen.Precissom avsändarenimedborgarförslagetskriverfungerartrygghetslarmetidag endastihemmetellerihemmetsnärhet. Vård-ochsocialförvaltningenharberettärendetochutrettförslaget. Välfärdsteknikenförbättratsochdetmannuönskarärsåkallademobila trygghetslarmdärlarmenfungerarviamobilanätverkochharinbyggdGPS- lokalisering.Genomettknapptryckanslutsanvändarentillenlarmcentral, vilkenkansändahjälp.Dettamöjliggörenaktivlivsstildålarmetfungerar oavsettvaranvändarenbefinnersig.Vård-ochsocialförvaltningen genomförinulägetengemensamupphandlingtillsammansmedlänets kommunerdärfunktionenmobilttrygghetslarmfinnsmedi kravspecifikationen.SåefteravslutadupphandlingkommerStrömsunds kommunattkunnaerbjudadetta. Kommunledningsförvaltningenföreslår,ienlighetmedvård-och socialförvaltningensbedömning,attmedborgarförslagetansesbesvarat. Underlag till beslut KS§112/2026 Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 82 fortsättning Tjänsteskrivelse-Medborgarförslagomförbättringavtrygghetslarmför äldre-endastnamn Medborgarförslagomförbättringavtrygghetslarmföräldre-endastnamn SN§36/2026 KF§143/2025 Beslutskickastill Kommunledningsförvaltningen,kansliet Förslagsställaren,PROFjällsjö Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MEDB.2025.469

§ 83 Medborgarförslag om en större lekpark Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslagetavslås. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Medborgarförslagetavslås. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. SaraKjellsdotteryrkaravslagtillmedborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet EttmedborgarförslagomattbyggaenstörrelekparklämnatsinavRebecka Modinden6augusti2025.Medborgarförslagetanhängiggjordesi kommunfullmäktigeden24september2025ochöverlämnadestillbarn-, kultur-ochutbildningsnämndenförberedning. Förslagetärinspireratavlekparkersomfinnsiövrigadelaravlänet.Enny lekparkitätortenStrömsundföreslåsvaraavstörrekaraktärmedstörre lekytaochutrustningsomtränarbarnsmotorikochstimulerarrörelse. FörslagsställarenföreslårTingshusbackensomettområdelämpligtfören störrelekpark. IsambandmeddenförändradeskolorganisationeniStrömsundstätort planerasenutökningavbefintligskolgårdsomeventuelltkanmötaupp behovetsomangesimedborgarförslagetmedundantagförplaceringen, somredanärbestämdpåenheltannanplats.Dendelvisnyaskolgården skautformasisamrådmedelevernapåberördaskolorsamtfinansierasav redanbeslutatprojekt.Attstartauppnyaprojektföratttillgodosebehovet bedömsintevaragenomförbart. Beskrivning av ärendet Barn-,kultur-ochutbildningsnämndenharbehandlatettmedborgarförslag omattanläggaenstörrelekparkiStrömsundstätort,ochföreslåratt Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 83 fortsättning medborgarförslagetansesbesvarat.Isinutredningbeskriverbarn-,kultur ochutbildningsförvaltningenattförslagsställarenuppleverattbefintliga lekplatserärslitnaochintetillräckligtstimulerandeförbarn.Förslaget innehållerönskemålomenstörrelekparkmedutrustningsomexempelvis linbana,nedgrävdastudsmattor,klätterställningar,klätternätochtunnlar,i syfteattfrämjabarnsrörelse,motorikochsocialasamspel. Barn-,kultur-ochutbildningsförvaltningenredovisarvidareattdetidag finnsniokommunalalekplatseriStrömsundstätort,menattdetsaknasen övergripandestrategiförlekplatsernasplacering,utformningochsyfte. Förvaltningenlyftersamtidigtframattlekplatserochlekparkerkanha positivaeffekterpåbarnsmotoriskautveckling,fysiskaaktivitetoch folkhälsa. Iutredningenbedömerbarn-,kulturochutbildningsförvaltningenattett störreutvecklingsarbetekringlekplatserskullekrävabetydanderesurser, bådeekonomisktochpersonellt,samtsannoliktbehövaorganiserassom ettsärskiltprojekt.Motbakgrundavpågåendeochplaneradeprojektinom kommunengörförvaltningenbedömningenattytterligaresatsningarav dennaomfattninginteärgenomförbarainuläget.Kommunenbidrarbland annattillutvecklingenavdensamiskinspireradelekplatsenpåStröms hembygdsgård. Barn-,kultur-ochutbildningsförvaltningenhänvisaräventilldenpågående förändringenavskolorganisationeniStrömsundstätort,därenutveckling avbefintligskolgårdplaneras.Dennyaskolgårdenskautformasisamråd medelevernaochbedömsdelviskunnamötadebehovsombeskrivsi medborgarförslaget. Teknik-ochserviceförvaltningensamtkommunledningsförvaltningengör sammabedömningsombarn-,kultur-ochutbildningsnämndenmed förvaltning,menföreslårattmedborgarförslagetavslås. Beslutsunderlag KS§110/2026 Tjänsteskrivelse-MedborgarförslagomenstörrelekplatsiStrömsund BKUN§ 53/2026 MedborgarförslagomenstörrelekplatsiStrömsund Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Svarpåmedborgarförslagomstörrelekplats-Barn-,kultur-och utbildningsförvaltningen. Beslutskickastill Barn-,kultur-ochutbildningsförvaltningen,TomasSjövall Förslagsställaren,RebeckaModin Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.975

§ 84 Interpellation från Kristina Ström (V) angående Skolinspektionens föreläggande mot Strömsunds kommun KristinaStröm(V)harinkommitmedeninterpellationtill kommunfullmäktigeangåendeSkolinspektionensföreläggandemot Strömsundskommun. InterpellationärställdtillkommunstyrelsensordförandeSusanne Hansson(S). Kommunfullmäktiges beslut 1. Interpellationenfårställas. 2. Interpellationenansesbesvarad.Bilaga Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaattinterpellationen fårställassamtattinterpellationenansesbesvarad. Underlag till beslut Interpellation Svarpåinterpellation Beslutskickastill KristinaStröm(V) SusanneHansson(S) Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MOTION.2025.529

§ 85 Motion om meröppet på biblioteken - Kristina Ström (V) Kommunfullmäktiges beslut Motionenavslås. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionenavslås. Yrkande Ordförandenföreslårkommunstyrelsenattbeslutaenligtupprättatförslag. KristinaStröm(V)yrkarbifalltillmotionen. SaraKjellsdotteryrkaravslagtillmotionen. Beskrivning av ärendet KristinaStröm(V)lämnadeden13septemberinenmotiontill kommunfullmäktigeomattinförautökadeöppettiderpåbibliotekeni Strömsundskommun,genomsåkallatmeröppet,vilketinnebärtillgång utanbemanning.Motionenlyfterglesbygdskommunersutmaningarmed begränsadeöppettiderochmenarattökadtillgänglighetkanhapositiva effekterförläsfrämjandearbete.Honföreslårattkommunenskautreda kostnaderochhinderförattinförameröppetpåsamtligabiblioteksamt återrapporteratillfullmäktige. Barn-,kultur-ochutbildningsnämndenharbehandlatmotionen.Kultur- ochfritidsavdelningenärpositivtillökadtillgänglighetochinförde meröppetpåCentralbiblioteketiStrömsundifebruari2026.Därkan låntagareöver18år,viaentagg,fåtillträdemellanklockan06.00och22.00 alladagar. Enkostnadsbedömningvisarattettinförandepåallafilialerskullekosta cirka300000 kronor,menförutsättningarnavarierar.Barn-,kultur-och utbildningsnämndenställersigpositivtillattutredafråganvidaremen bedömerattsatsningenpåCentralbiblioteketförstbehöverutvärderas underenlängretidförattgeenrättvisandebildavnyttjandegraden. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 85 fortsättning Avdelningenvillmedanledningavdettaförstutvärderasatsningenpå Centralbiblioteketunderminstettårinnanvidarebeslutfattas. Kommunledningsförvaltningeninstämmeribarn-,kultur-och utbildningsnämndensbedömning. Beslutsunderlag KS§88/2026 Tjänsteskrivelse BKUN§ 60/2026 Motionommeröppetpåbiblioteken Beslutskickastill Motionären Barn-,kultur-ochutbildningsförvaltningen,TomasSjövall Barn-,kultur-ochutbildningsförvaltningen,LarsEricBergman Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MOTION.2025.725

§ 86 Motion från Moderaterna - Ung omsorg en guldkant inom äldreomsorgen Kommunfullmäktiges beslut Motionenavslås. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionenavslås. Yrkande Ordförandenföreslårkommunstyrelsenattbeslutaenligtupprättatförslag. Sammanfattning av ärendet Motion-Ungomsorgenguldkantinomäldreomsorgen,inkomtill Strömsundskommunden19november2025,frånModeraternai Strömsundskommun,genomSimonHögberg. Ungomsorgärenorganisationsomsätterguldkantpåtillvaronfördeäldre samtidigtsomungdomarinspirerastillettframtidayrkeinomvårdsektorn. Ungdomarerbjudsarbeteunderhelgerochlovochbesökersärskilda boendensamtordnaraktiviteterochumgåsmeddeäldre.Ungomsorg finnsinteetableradiStrömsundskommun,ochintehellerinågonstörre omfattningilänet. Vård-ochsocialförvaltningenharberettärendetochutrettförslaget. Enligtvård-ochsocialförvaltningensbedömningharpersonaleni äldreomsorgensomarbetsuppgiftatterbjudatrivselaktiviteterveckansalla dagar.Strömsundskommunerbjuderungdomarferiepraktikochefterdet finnsoftastmöjlighetattarbetaextragenomtimanställning. ServiceassistenterochideellaorganisationersomexempelvisPRO,SPF, RödaKorsetochkyrkanbidraräventillattskapamervärdeförvåraäldre. Socialnämndengördärförbedömningenattdetintefinnsbehovavnågon ytterligareaktör.Kommunledningsförvaltningenanslutersigtillvård-och socialförvaltningensbedömningochföreslårattdennaläggstillgrundför beslut. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 86 fortsättning Underlag till beslut KS§89/2026 Tjänsteskrivelse-Motion-Ungomsorgenguldkantinomäldreomsorgen SN§31/2026 Motion-Ungomsorgenguldkantinomäldreomsorgen Beslutskickastill Kommunledningsförvaltningen,kansli Motionären,SimonHögberg(M) Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.63

§ 87 Bokslutsprognos per 30 april 2026 NiclasLiljefjäll,ekonomichef,kommunledningsförvaltningen,föredrar ärendet. Kommunfullmäktiges beslut 1. Godkännerbokslutsprognosper30april2026enligtbeslutsunderlag. 2. Åtgärderförkostnadsminskningarocheffektiviseringarför2026behöver fortgå.Verksamheternaverkställerkostnadsminskningaroch effektiviseringarsomintekräverpolitiskabeslut,samtskriverfram ärendentillrespektivenämnddärdetbehövs.Dettagälleralla verksamheter,oavsettöver-ellerunderskottsprognos. Kommunstyrelsens förlag till kommunfullmäktige 1. Godkännerbokslutsprognosper30april2026enligtbeslutsunderlag. 2. Åtgärderförkostnadsminskningarocheffektiviseringarför2026behöver fortgå.Verksamheternaverkställerkostnadsminskningaroch effektiviseringarsomintekräverpolitiskabeslut,samtskriverfram ärendentillrespektivenämnddärdetbehövs.Dettagälleralla verksamheter,oavsettöver-ellerunderskottsprognos. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. SusanneHansson(S)yrkarbifallförkommunstyrelsensförslag. Reservation KristinaStröm(V)ochGertNorman(V)reserverarsigmotbeslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningenharsammanställtåretsförsta bokslutsprognos. Kommunensresultatprognosper30aprilförhelåret2026visaröverskott med5,2miljonerkronormotresultatmålets15miljonerkronor,ennegativ budgetavvikelsemed9,8miljonerkronor. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 87 fortsättning Deninternabudgetavvikelsenförallaverksamheternavisarettunderskott på3,1miljonerkronormotdriftsramensbudgetpå1001,0miljonerkronor. Deavgiftsfinansieradeverksamheternaavfall,vattenochavlopp(AVA)och denproducentfinansieradeverksamhetenförförpackningsinsamlinggören totalprognosmedettöveruttagpå0,8miljonerkronor.Frånbokslut2025 finnsettsammantagetunderuttagpå1,2miljonerkronor.Vibedömeren negativresultatpåverkanförkommunenmed1,0miljonerkronorför2026. Investeringsprognosenuppgårtill96,6miljonerkronorav investeringsbudgetens102,0miljonerkronor.Preliminärombudgeteringtill 2027uppgårtill7,0miljonerkronor. Dehelägdakoncernföretagenberäknarföljanderesultatprognos; StrömsundshyresbostäderAB1,7miljonerkronorochStrömsundsenergi ABminus4,9miljonerkronor,förebokslutsdispositionerochskatt. Underlag till beslut KS§95/2026 Tjänsteskrivelse Bokslutsprognosper30april2026 Beslutskickastill Allanämndersamtallaförvaltningar Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.812

§ 88 Ny förvaltningsorganisation Strömsunds kommun PeterJemtbring,kommundirektörsamtIngelaSonidssonHR-chef,föredrar ärendet. Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslagettillnyförvaltningsorganisationgodkännsisinhelhet. 2. Kommundirektörenuppdrasattfördjupautredningengällandeen sammanhållensamhällsbyggnadsförvaltningdärmiljö-och byggenheteningår. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förslagettillnyförvaltningsorganisationgodkännsisinhelhet. 2. Kommundirektörenuppdrasattfördjupautredningengällandeen sammanhållensamhällsbyggnadsförvaltningdärmiljö-och byggenheteningår. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Sammanfattning av ärendet BefolkningeniStrömsundskommunminskarlöpandeochdemografinhar förändrats–färrebarnfödsochandelenäldreökar.Detpåverkar kommunensekonomiochdärmedförutsättningartillönskadutveckling, nödvändigtunderhållochinvesteringar.Baseratpånulägessituationen antogkommunfullmäktigeden26februari2025,§6,ett anpassningsprogram,somtydligtvisarbehovetavattarbetamersamlat, kostnadseffektivtochstrategisktförattmötadenminskandeochåldrande befolkningen.Fullmäktigeharävenden25februari2026,§19,antagiten nypolitiskorganisation,medambitionenattmötanämndautmaningar. Baseratpåsamhällsutvecklingen,anpassningsprogrammetochdennya politiskaorganisationen,vilkaharvaritstyrandeparametrariarbetet,har ettomfattandearbetemedöversynavförvaltningsorganisationenpågått sedanhösten2025.Syftetmedarbetetharvaritattutformaenframtida Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 88 fortsättning effektiv,ändamålsenligochönskvärdförvaltningsstruktur,inkluderat underliggandeorganisationsstruktur.Dennyaorganisationenpresenterasi bilaga1. Översynen av förvaltningsorganisation Översynenharprimärtfokuseratspåorganisationsstrukturenunder kommunstyrelsen,detvillsägateknik-ochserviceförvaltningen,framtids- ochutvecklingsförvaltningenochkommunledningsförvaltningen. Avgränsningenbaseraspåattdeövrigaförvaltningarnagenomförtegna genomlysningar,ellersominärvårdFrostvikensfall,genomgårenegen översyn. Förattsäkerställaensnabbframdriftochenobjektivanalysanlitades konsultbyrånPublicPartnerförattgenomföraöversynav förvaltningsorganisationen,sebilaga2.Konsulternasslutrapport resulteradeiattföljandemålformuleratsförutformningavliggandeförslag gällandenyförvaltningsorganisation:  Tydligareledningochstyrning  Samladekompetenser,minskatpersonberoendeoch sårbarhet  Förbättratcentraltstödtillverksamheterna  Ökadeffektivitet Förslagettillnyförvaltningsorganisationbaserasihuvudsakpåintervjuer, workshopsochjämförandestudiermedandrakommuner.Förslagethar risk-ochkonsekvensbedömts,sebilaga3,ochharförhandlatsiden centralasamverkansgruppen,sebilaga4,därtillharäven barnkonsekvensutredninggenomförts,sebilaga5. Arbetetharvaritomfattandeochkomplext.Ensakfrågasomåterstår organisatorisktärensammanhållensamhällsbyggnadsförvaltning,där miljö-ochbyggenheteningår.Trotsattarbetsgruppeninomöversynen kontaktatflertaletkommunerochjuristeriämnetsååterstår utredningsarbeteförattklarautjuridiskadetaljerinnanbeslut.Avsamma anledningföreslåsenseparatfördjupadutredningifrågan,medden fortsattaambitionenattinföraensammanhållen samhällsbyggnadsförvaltning. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Underlag till beslut KS§98/2025 Tjänsteskrivelse-NyförvaltningsorganisationStrömsundskommun Bilaga1a- Organisationsschema Bilaga1b-Förändringarförkommunikation Bilaga2-SlutrapportfrånPublicpartner Bilaga3-Sammanfattandebeskrivningavpågåendearbetemedrisk-och konsekvensanalys Bilaga4-SigneratprotokollMBL-förhandling Bilaga5-Barnkonsekvensanalys Beslutskickastill Kommundirektör,PeterJemtbring Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.877

§ 89 Nytt styrsystem för Strömsunds kommun PeterJemtbring,kommundirektörsamtNiclasLiljefjäll,ekonomichef, kommunledningsförvaltningen,föredrarärendet. Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslagettillnyttstyrsystemgodkänns. 2. Kommundirektörenfåriuppdragattimplementeradetnya styrsystemet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förslagettillnyttstyrsystemgodkänns. 2. Kommundirektörenfåriuppdragattimplementeradetnya styrsystemet. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. SimonHögberg(M)yrkarbifallförförslaget. Sammanfattning av ärendet EttförslagpånyttstyrsystemförStrömsundkommunärframtagetutifrån syftetattinföraentydligarestyrning,ledning,rapporteringochuppföljning iorganisationensomhelhet. Detnyastyrsystemetharutformatsisamarbetemellanpresidiernai kommunstyrelsen,kommunfullmäktige,socialnämndenochbarn-,kultur- ochutbildningsnämnden.Arbetetharlettsavkonsulterfrånkonsultbolaget PublicPartner. Beskrivning av ärendet Strömsundkommunbeståridagavfemförvaltningarochtreavdelningar, härarbetarcirka80cheferiförvaltningsorganisationen.Totaltarbetar1250 medarbetareinomtjänsteorganisationen. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 89 fortsättning Kommunenstyrsidagihuvudsakgenombudget,målochuppdragfrån fullmäktige,sominästastegkonkretiserasytterligareirespektivenämnd. Ibokslutenrapporterartjänsteorganisationenekonomi,uppdragoch måluppfyllelsetillbakatillpolitiken,dessarapporterharpåvisatbristeri spårbarhetgällandemåluppfyllelse,däranalysermedmerakan vidareutvecklas. Målstrukturenochstyrningenfrånkommunfullmäktigetillnämndtill tjänsteorganisation,hardärförgenomlystsmedhjälpavkonsultbolaget PublicPartner.Ettförslagpånyttstyrsystemärnuframtagetutifrånsyftet attinföraentydligarestyrning,ledning,rapporteringochuppföljningi organisationensomhelhet. Underlag till beslut KS§99/2026 Tjänsteskrivelse RapportPublicPartnerStyrsystem-Slutrapport2025-12-12 BilagaSlutrapportstyrsystem-Fiktivamålexempel Beslut skickas till Kommundirektör,PeterJemtbring Kommunledningsförvaltningen,NiclasLiljefjäll Kommunledningsförvaltningen,VeronicaHjorter-Stenklyft Justerare Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Diarienummer KS.2026.877 Nytt styrsystem för Strömsunds kommun Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktigesbeslut. 1. Förslagettillnyttstyrsystemgodkänns. 2. Kommundirektörenfåriuppdragattimplementeradetnya styrsystemet. Sammanfattning av ärendet EttförslagpånyttstyrsystemförStrömsundkommunärframtagetutifrån syftetattinföraentydligarestyrning,ledning,rapporteringochuppföljning iorganisationensomhelhet. Detnyastyrsystemetharutformatsisamarbetemellanpresidiernai kommunstyrelsen,kommunfullmäktige,socialnämndenochbarn-,kultur- ochutbildningsnämnden.Arbetetharlettsavkonsulterfrånkonsultbolaget PublicPartner. Beskrivning av ärendet Strömsundkommunbeståridagavfemförvaltningarochtreavdelningar, härarbetarcirka80cheferiförvaltningsorganisationen.Totaltarbetar1250 medarbetareinomtjänsteorganisationen. Kommunenstyrsidagihuvudsakgenombudget,målochuppdragfrån fullmäktige,sominästastegkonkretiserasytterligareirespektivenämnd. Ibokslutenrapporterartjänsteorganisationenekonomi,uppdragoch måluppfyllelsetillbakatillpolitiken,dessarapporterfårharpåvisatsigha bristerispårbarhetgällandemåluppfyllelse,däranalysermedmerakan vidareutvecklas. Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen Målstrukturenochstyrningenfrånkommunfullmäktige–tillnämnd–till tjänsteorganisation,hardärförgenomlystsmedhjälpavkonsultbolaget PublicPartner.Ettförslagpånyttstyrsystemärnuframtagetutifrånsyftet attinföraentydligarestyrning,ledning,rapporteringochuppföljningi organisationensomhelhet. Beslutsunderlag RapportPublicPartnerStyrsystem-Slutrapport2025-12-12 BilagaSlutrapportstyrsystem-Fiktivamålexempel Ansvarig förvaltning och tjänsteperson PeterJemtbring Beslut skickas till Kommundirektör,PeterJemtbring Kommunledningsförvaltningen,NiclasLiljefjäll Kommunledningsförvaltningen,VeronicaHjorter-Stenklyft Utformning av nytt styrsystem i Strömsunds kommun Slutrapport 2025-12-12, korrjusterad 2026-05-22 Fredrik Nornvall & Roland Lexén Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 2/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Sammanfattning................................................................................................................3 1 Inledning..................................................................................................................4 2 Uppdraget................................................................................................................5 3 Metod och källor......................................................................................................5 3.1 Projektstyrning och organisation.....................................................................5 3.2 Datainsamling och underlag...........................................................................6 3.3 Workshops och dialogprocess........................................................................6 3.4 Stödmaterial/mallar (under arbete).................................................................6 3.5 Analysmetod...................................................................................................7 3.6 Avgränsningar.................................................................................................7 4 Konsulternas iakttagelser av styrningen det som fungerar och det som behöver stärkas.................................................................................................................7 4.1 Det som fungerar i dagens styrning................................................................7 4.2 Det som behöver stärkas i styrningen............................................................8 4.3 Samlad slutsats.................................................................................................11 5 Förslag: Styrsystem i Strömsund.......................................................................12 5.1 Principiella utgångspunkter för Strömsunds styrsystem...............................12 5.2 Styrmodellens delar......................................................................................13 5.3 Styrkedjan och rollerna.................................................................................14 5.4 Målstruktur och kriterier för mål....................................................................17 5.5 Uppföljning med fokus på analys och lärande..............................................21 5.6 Dialogformer styrning genom gemensamma samtal om rätt saker...........23 5.7 Årshjul planerings-och uppföljningscykeln................................................27 6 Implementering av styrsystemet.........................................................................31 7 Förslag på övergripande tidsplan.......................................................................33 8 Nästa steg..............................................................................................................33 © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 3/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Sammanfattning Strömsunds kommun befinner sig i ett läge som kräver tydligare, mer sammanhållen och mer långsiktig styrning. Demografiska förändringar, minskande skattebas, ökade krav på välfärden och ett geografiskt komplext läge gör att kommunen behöver stärka sin förmåga att prioritera, leda och följa upp verksamheten. Anpassningsprogrammet beskriver detta utvecklingsläge tydligt: kommunen måste anpassa sina arbetssätt, resurser och strukturer till dagens och morgondagens förutsättningar. Mot denna bakgrund har Public Partner, på uppdrag av Strömsunds kommun, tagit fram ett förslag till ett nytt styrsystem. Uppdraget är en av tre centrala delar i kommunens förändringsarbete: organisationsöversynen, prioriteringsmodellen och utvecklingen av ett nytt styrsystem. Det föreslagna styrsystemet syftar till att skapa en sammanhållen styrkedja från kommunfullmäktiges mål till verksamheternas resultat. Systemet är utformat för att vara proportionerligt, praktiskt och anpassat till en liten kommun med begränsad kapacitet. Styrkedjan renodlas så att kommunfullmäktige beslutar om ett mindre antal inriktnings-och resultatmål, medan nämnderna arbetar med åtaganden som beskriver vad de ska göra för att bidra till måluppfyllelse. Indikatorer beslutas av KF och följs upp årligen, medan verksamhetsnära nyckeltal används av nämnder och förvaltningar. Uppföljningen byggs på en gemensam analysmodell som svarar på fyra frågor: Vad blev utfallet? Varför? Vad betyder det? Vad gör vi nu? Kommunstyrelsen ansvarar för helhetsanalysen och uppsiktsplikten. Dialogerna i styrsystemet samlas i fem arenor: politisk strategisk prioriteringsdialog, styrdialogermellan KS och nämnder, resultatdialoger mellan nämnd och förvaltning, ledningsdialoger inom tjänsteorganisationen samt tvärgående temadialoger. Dessa arenor skapar samsyn, spårbarhet och bättre förutsättningar för gemensamma prioriteringar. Årshjulet gerkommunen en gemensam rytm för mål, uppdrag, planering och uppföljning. Strömsund arbetar redan med en tidigarelagd strategisk process, där analys och prioritering påbörjas under hösten och där KF fastställer budgetramar i juni. Det innebär att kommunen arbetar med dubbel horisont: både internbudget för nästa år och strategiskt arbete för året därpå. Modellen skapar bättre förankring och framförhållning, men innebär också praktiska utmaningar kopplade till sena skatteprognoser, ett smalt planeringsfönster efter rambeslutet och kapacitetskrav när flera processer löper parallellt. Implementeringen av styrsystemet behöver ske stegvis och samordnat med organisationsförändringen, prioriteringsmodellen och införandet av ett digitalt planerings- och uppföljningssystem. Delar kan genomföras direkt, såsom tydliggörande av roller, målprinciper och dialogarenor. Andra delar kräver samspel med kommande systemstöd, exempelvis indikatorhantering och arbetsflöden. En övergripande tidsplan föreslås med start våren 2026 och fullt införande från 2027. Sammanfattningsvis bedömer vi att det föreslagna styrsystemet ger Strömsunds kommun en stabil och användbar modell för att styra genom en tid av strukturell förändring. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 4/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 1 Inledning Strömsunds kommun befinner sig i en långsiktig strukturell omställning. Demografiska förändringar, minskandeskattebas, stora geografiska avstånd och ökande krav på välfärden gör att kommunen behöver styra mer samlat, mer förutsägbart och mer långsiktigt än tidigare. Detta utvecklingsläge beskrivs tydligt i kommunens Anpassningsprogram, som slår fast att kommunen behöver anpassa sina arbetssätt, resurser och organisation till dagens och morgondagens förutsättningar inte till historiska volymer. Mot denna bakgrund har Strömsunds kommun, genom ekonomichefen som beställare, gett Public Partner i uppdrag att utveckla ett förslag till ett nytt styrsystem. Uppdraget utgör en av tre sammanhängande delar i kommunens förändringsarbete: 1. översyn av förvaltningsorganisationen, 2. framtagande av en prioriteringsmodell för politiken, och 3. utveckling av ett nytt styrsystem. Styrsystemet är den del som ska binda samman helheten. Det ska skapa en tydligare logik för hur kommunens mål formuleras, hur uppdrag ges och följs upp, hur resurser prioriteras och hur ansvar utkrävs på ett sätt som är anpassat till Strömsunds storlek, kapacitet och utvecklingsläge. Ambitionen är inte att ta fram fler planer eller mer administration, utan att skapa färre, tydligare och mer verkningsfulla styrsignaler. I nuläget finns flera planer, processer och uppföljningskrav som fungerar var för sig, men som inte fullt ut bildar en sammanhållen styrkedja. Roller och arbetssätt skiljer sig mellan förvaltningar, och den kommunövergripande styrningen saknar en gemensam metod som säkrar att mål, uppdrag och resurser hänger ihop. Resultatet blir en styrning som rymmer mycket engagemang men som inte alltid är enhetlig eller lätt att följa. Det föreslagna styrsystemet ska därför bidra till att: , tydliggöra roller och ansvar för politik, ledning och verksamhet, skapa en planerings-och uppföljningsprocesssom är enkeloch realistisk, stärka ramverket för analys och beredning av ärenden, och underlätta politiska prioriteringar i en tid då resurserna inte räcker till allt (koppling till prioriteringsmodellen) Vi ser det som att styrsystemet knyter an tillde två övriga uppdragen. Organisationsöversynen säkerställer att kommunen har en struktur som klarar att bära styrningen, och prioriteringsmodellen ger politiken en gemensam logik för svåra beslut. Styrsystemet väver ihop dessa delar och skapar den struktur som gör det möjligt att styra mer enhetligt, transparent och långsiktigt. Syftet är inte att skapa ett perfekt system, utan ett tillräckligt tydligt, proportionerligt och praktiskt styrsystemsom fungerar i Strömsunds vardag,med kommunens faktiska kapacitet och utvecklingsläge som utgångspunkt. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 5/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 2 Uppdraget Strömsunds kommun genomför under 2025 2026 ett omfattande förändringsarbete för att stärka sin långsiktiga förmåga att styra, prioritera och organisera kommunens verksamhet. I kommunens Anpassningsprogrambeskrivs behovet av att modernisera styrningen, tydliggöra ansvar och skapa mer enhetliga arbetssätt som kan bära kommunen genom en tid av minskade resurser och ökade krav. Syftet med styrsystemsuppdraget är att ta fram ett förslag till en enkel, sammanhållen och praktiskt användbar styrmodell som tydliggör roller, ansvar och processer, från målformulering till analys och uppföljning. Styrsystemet ska inte ersätta den politiska målprocessen, utan bidra till att den fungerar mer enhetligt och förutsägbart. Parallellt med detta uppdrag överväger kommunen även att införa ett digitalt systemstöd för planering och uppföljning. Det ligger utanför denna rapports direkta avgränsning, men påverkar förutsättningarna genom att ett digitalt stöd kan underlätta standardisering, öka transparensen och minska administrationen. Det är därför viktigt att den modell som tas fram är tillräckligt enkel och strukturerad för att kunna implementeras digitalt på sikt. Uppdraget har genomförts i nära dialog med berörda politiska företrädare, kommundirektörens ledningsgrupp och nyckelpersoner i förvaltningen. Resultatet ska användas som underlag för fortsatt arbete för att utveckla kommunens planering, uppföljning och prioriteringsprocesser. 3 Metod och källor Arbetet med att utveckla ett förslag till ett nytt styrsystem för Strömsunds kommun har genomförts enligt kommunens projektmodell och med en metodik anpassad till kommunens storlek, kapacitet och utvecklingsläge. 3.1 Projektstyrning och organisation Uppdraget beställdes av ekonomichefen och inleddes med en styrgrupp bestående av ekonomichefen och kommundirektören. I takt med att arbetet utvecklades och styrsystemets koppling till kommunens övergripande ledning blev tydlig, utökades styrgruppen till att omfatta kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG). Denna förändring var viktig av två skäl: 1. Styrsystemet berör alla förvaltningar och behöver ägas av kommunens samlade ledning. 2. Styrkedjan från politik till genomförande kan inte utvecklas utan aktiv medverkan från dem som leder den i vardagen. Public Partner har ansvarat för analys, processledning och framtagande av förslag, i nära samarbete med ekonomifunktionen och styrgruppen. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 6/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 3.2 Datainsamling och underlag Arbetet har baserats på en kombination av kvalitativa och dokumentbaserade underlag: Intervjuer med politiska företrädare, förvaltningschefer och nyckelpersoner för att fånga mönster i hur styrning fungerar i praktiken. Genomgång av styrdokument såsom mål, planer, budgetprocesser, uppföljningsrapporter, delegationsordningar och rutiner för ärendeberedning. Analys av planerings-och uppföljningsprocesser i både nämnder och förvaltningar. Underlag från de parallella uppdragen om förvaltningsorganisationen och prioriteringsmodellen. Material kopplat till Anpassningsprogrammet, där kommunens utvecklingsläge och behov av styrning beskrivs. Intervjuerna har anonymiserats och resultatet har sammanställts tematiskt för att identifiera återkommande mönsteri uppdragstyngd, styrning, roller och processer. 3.3 Workshops och dialogprocess Utöver intervjuer och dokumentanalys har arbetet omfattat: Workshop den 1 oktobermed ekonomi-och stabsfunktioner där vi prövade iakttagelser, bar in exempel från andra kommuner, diskuterade kännetecken och principer och testade bärande element riktade dialoger med centrala funktioner (ekonomi, kommunikation, HR, utveckling och IT), avstämningar med ekonomichefen och kommundirektören i nyckelskeden av processen. Syftet har varit att i processen pröva om förslag är praktiskt genomförbara, inte att nå konsensus. Resultaten har använts för att justera struktur, omfattning och detaljeringsgrad i styrmodellen. 3.4 Stödmaterial/mallar (under arbete) Som en del av uppdraget har Public Partner tagit fram grundläggande mallar och rutiner som stöd för det föreslagna styrsystemet. Syftet har varit att konkretisera hur modellen kan användas i vardagen och att skapa en gemensam utgångspunkt för fortsatt utveckling. Dessa mallar är inte slutliga styrdokument, utan prototyper som visar hur modellen kan fungera när den omsätts i praktiken. De ska ses som ett stöd för fortsatt utveckling och för det implementeringsarbete som behöver göras när kommunentagit ställning till styrsystemet. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 7/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 3.5 Analysmetod Analysen har genomförts enligt Public Partners arbetsmodell och har fokuserat på: styrkedjans funktion och tydlighet, roller och ansvar mellan politisk nivå, strategisk ledning och verksamhet, kopplingen mellan mål, uppdrag, resurser och uppföljning, struktur och logik i kommunens planeringscykler, styrningens stabilitet över tid, och förutsättningar för digitalt systemstöd. Analysen har tagit avstamp i vad som är realistiskt att genomföra i en liten kommun med begränsad central kapacitet och brett ansvar. 3.6 Avgränsningar Uppdraget omfattar framtagande av ett förslag till styrsystem, inte införande av digitalt systemstöd (även om modellens logik möjliggör digitalisering), framtagande av alla dokument som systemet kräver,detaljerade processbeskrivningar på verksamhetsnivå. Dessa delar kan bli nästa steg när styrsystemet är beslutat. 4 Konsulternas iakttagelser av styrningen det som fungerar och det som behöver stärkas Intervjuer, dokumentanalys och workshopsvisar att Strömsunds kommun har flera välfungerande delar i sin styrning. Samtidigt visar analysen att styrningen som helhet inte är tillräckligt sammanhållen för att möta kommunens nuvarande utvecklingsläge. Styrsignaler finns, men de är inte organiserade i en gemensam struktur som gör att mål, uppdrag, resurser och uppföljning hänger ihop. I detta kapitel presenteras iakttagelserna uppdelade i två delar: sådant som fungerar väl och sådant som behöver stärkas. 4.1 Det som fungerar i dagens styrning 4.1.1 Det finnspolitiska mål och styrdokument som anger riktning Kommunen har en etablerad struktur för att formulera politiska mål på fullmäktige-och styrelsenivå. Mål och Budgetutgör ett övergripande ramverk, och det senaste året har KF och KS arbetat med en gemensam modell för mål-och budgetstyrning. Anpassningsprogrammet är tänkt att fungera som ett centralt styrdokument som uttrycker målbild, prioriteringar och den utvecklingslogik som kommunen behöver förhålla sig till. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 8/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 4.1.2 Det finns formella processer för uppföljning och politisk beredning Styrningen i Strömsunds kommun följer den klassiska kommunala styrkedjan: kommunfullmäktige fastställer övergripande mål, kommunstyrelsen leder och samordnar och nämnder och styrelser ansvarar för genomförandet inom sina områden. Denna struktur är väl kändoch uppfattas i grunden som legitim och begriplig. Det finns etablerade rutiner för uppföljning, särskilt kopplat till ekonomin. I årsredovisningen 2024 följs exempelvis ekonomiska mål upp på ett systematiskt sätt, och kommunen kan redovisa i vilken utsträckning de ekonomiska målen nåtts. Det finns också formella forum för rapportering och återkoppling, främst via delårsrapporter och årsredovisning. Även om uppföljningen inte är enhetlig mellan alla verksamheter utgör dessa rutiner en viktig bas att bygga vidare på. Kommunen har redan en vana att arbeta med uppföljning, vilket underlättar när styrningen ska utvecklas och standardiseras. 4.1.3 Engagemang och efterfrågan hos politiker och tjänstepersoner I både intervjuer och workshop framkommer ett tydligt engagemang för att utveckla styrningen. Politiker uttrycker en vilja att få bättre analysunderlag och verktyg för att kunna styra strategiskt och att komma bort från ad hoc-beslut. Tjänstepersoner uttrycker ett behov av tydligare mål, bättre prioriteringslogik och mer stöd i hur styrningen ska omsättas i vardagens ledarskap. Det finns också en vilja att lära. Under arbetet har flera efterfrågat både utbildning i målstyrning för politiken och gemensamma genomgångar av måltyper, indikatorer och uppföljningsmet - med politiken, som ett konkret sätt att stärka styrningen. Detta engagemang är en central styrka. Ett styrsystem kan bara fungera om det finns en vilja att använda det. 4.1.4 Nämnder och förvaltningar har viss flexibilitet att anpassa arbetssätt till sina förutsättningar Varje nämnd och förvaltning formulerar i dag strategier och arbetssätt utifrån sina mål och behov. Denna flexibilitet har upplevts som en styrka i en kommun med stora avstånd, varierande verksamhetsförutsättningar och begränsat centralt stöd. 4.2 Det som behöver stärkas i styrningen Trots styrkorna visar analysen att dagens styrning inte är tillräckligt sammanhållen eller tydlig för att fullt ut stödja kommunens anpassningsarbete. Bristerna är framför allt av strukturell karaktär: de handlar om hur mål formuleras, hur ansvar fördelas, hur uppföljning bedrivs och vilket stöd som finns för analys. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 9/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 4.2.1 Avsaknad av ett sammanhållet styrsystem Den mest övergripande iakttagelsen är att det saknas en gemensam styrmodell för hela kommunen. Det finns mål, dokument och processer, men de binds inte samman i en tydlig struktur. Konkret innebär detta att: kopplingen mellan fullmäktiges mål och verksamheternas arbete inte alltid är tydlig, nämnder och förvaltningar tar fram egna mål och styrdokument som inte alltid relaterar till KF:s prioriterade mål, och det saknas ett enhetligt språk och en gemensam logik för hur mål, uppdrag, resurser och uppföljning ska hänga ihop. I vårt material men inte som en helhet. Det blir upp till varje del av organisationen att tolka vad som faktiskt gäller, vilket ökar risken för olika prioriteringar och olika arbetssätt. 4.2.2 Otydlig och överlastad målstruktur Analysen av kommunens mål visar att kommunfullmäktige i dag har ett stort antal prioriterade mål 24 stycken fördelade på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet och att kommunstyrelsen dessutom har egna mål. Därtill kommer nämndmål, verksamhetsmål och olika process-och aktivitetsmål på förvaltningsnivå. Målen har olika karaktär: vissa är visions-eller normativt formulerade, andra är effektmål, en del är resultatmål och flera är mer av karaktären aktivitet eller process. Det finns ingen gemensam struktur eller tydliga definitioner för de olika måltyperna, vilket gör det svårt att: se vilka mål som är övergripande(KF-måleni form av inriktningsmål och prioriterade mål) se vilka som är mätbara resultatmål, och veta hur uppföljningen ska utformas. Konsekvensen blir att: styrningen upplevs som spretig och överlastad, det är svårt att prioritera mellan mål, och många mål följs inte upp på ett sätt som leder till analys och åtgärd. Detta bekräftas också i intervjuerna, där förändring. 4.2.3 Otydliga roller och ansvar i styrkedjan En återkommande iakttagelse är att roller och ansvar inte är tillräckligt tydliga i styrkedjan. Det gäller både vertikalt mellan KF, KS, nämnder, förvaltningar och enheter och horisontellt mellan olika förvaltningar och stödfunktioner. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 10/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Exempel på konsekvenser: Det är inte alltid klart vilken nivå som ska formulera mål, och vilken nivå som ska översätta dem till åtaganden och aktiviteter. I vissa frågor, till exempel kompetensförsörjning, bedrivs arbete i flera delar av organisationen utan en tydlig gemensam strategi eller ansvarsfördelning. Ansvar blir ibland personbundet, snarare än kopplat till funktion eller roll, vilket gör styrningen sårbar vid personalförändringar. inte i meningen detaljkontroll, utan i form av klara förväntningar, prioriteringar och ramar. 4.2.4 Styrningen upplevs som svår att överblicka i vardagen För många chefer och medarbetare framstår dagens styrning som svår att förstå och omsätta i vardagen. Det finns många dokument mål-och budgetdokument, anpassningsprogram, nämndplaner, verksamhetsplaner och rutiner men de uppfattas inte som en sammanhållen kedja. Några citat från cheferillustrerar detta: Dessa uttryck pekar på två problem: 1. Styrningen är inte tillräckligt synlig och begriplig det är oklart vilka mål som faktiskt gäller, hur de bryts ned och hur de följs upp. 2. Återkopplingen är svag det är inte tydligt hur uppföljning och rapporter används för att styra om, lära och förbättra. 4.2.5 Svag koppling mellan mål, resurser och prioriteringar I en kommun i anpassning är kopplingen mellan mål, resurser och prioriteringar central. Analysen visar att denna koppling i dag är svag. Exempel: Politiska mål är inte alltid tydligt kopplade till budgetbeslut eller till resursfördelningen mellan verksamheter. Prioriteringar sker ofta inom förvaltningsvisa ramar, snarare än utifrån en kommunövergripande logik. Det saknas en tydlig metod för hur kommunen ska väga lagstadgade, frivilliga och strategiska verksamheter mot varandra när resurserna inte räcker till allt (vilket hanteras i den parallella prioriteringsmodellen). © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 11/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Detta gör det svårt att omsätta politiska ambitioner i praktisk styrning och ger också en svagare grund för att kommunicera svåra beslut till medborgarna. 4.2.6 Fragmenterad uppföljning och avsaknad av digitalt systemstöd Uppföljningen av mål och uppdrag varierar i form, frekvens och innehåll mellan olika delar av organisationen. Vissa mål följs upp med tydliga indikatorer, andra endast med textkommentarer och flera mål får ingen egentlig uppföljning alls. Det saknas också ett gemensamt digitalt systemstöd för mål-och uppföljningsstyrning. Mycket av uppföljningen hanteras i dag manuellt, i olika dokument och system. Det innebär att: rapporteringen blir administrativt tung, risken för dubbelarbete ökar, möjligheterna till samlad analys på kommunnivå begränsas, och det blir svårt för politiken att få en överblick över hur kommunen som helhet utvecklas. I jämförelsestudier av andra kommuners styrsystem framgår att de kommuner som kommit längre i sin styrning ofta har kombinerat en tydlig styrmodell med ett digitalt systemstöd som standardiserar arbetssätt, indikatorer och rapportering. För Strömsund innebär detta att ett framtida styrsystem behöver utformas så att det kan stödjas digitalt,även om själva valet av IT-system ligger utanför detta uppdrag. 4.2.6 Risk för minskad legitimitet om styrningen inte tydliggörs När målenär många och otydliga, uppföljningen varierar och rollerna inte är klargjorda, finns en risk att styrningen uppfattas som en administrativ skrivbordsprodukt snarare än ett praktiskt stöd för styrning och ledning. 4.3 Samlad slutsats Sammanfattningsvis visar iakttagelserna att Strömsunds kommun har: en formell styrkedja, politiskt beslutade mål, ett anpassningsprogram som uttrycker behovet av förändring, etablerade uppföljningsrutiner, särskilt inom ekonomi, och ett stort engagemang hos både politiker och tjänstepersoner. Samtidigt saknas en sammanhållen styrmodell som: renodlar målstrukturen, tydliggör roller och ansvar i styrkedjan, kopplar mål till resurser och prioriteringar, ger en enhetlig logik för planering och uppföljning, och kan stödjas av ett digitalt system på sikt. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 12/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Styrningen fungerar i dag i delar, men inte som en helhet som fullt ut bär det anpassningsarbete som kommunen står inför. Det är denna helhet styrkedjan, målstrukturen, rollerna och uppföljningen som det föreslagna styrsystemet syftar till att stärka. 5 Förslag: Styrsystem i Strömsund Detta kapitel beskriver det föreslagna styrsystemet för Strömsunds kommun. Förslaget bygger på kommunens behov av en enklare, tydligare och mer sammanhållen styrning i ett läge präglat av demografisk omställning, minskandeskattebas och ökade krav på långsiktiga prioriteringar. Förslaget har utvecklats utifrån intervjuer, dokumentanalys, workshop samt parallella uppdrag om prioriteringsmodell och organisationsöversyn. Beskrivningen av styrsystemet innehåller följande delar: Principiella utgångspunkter Styrkedjan och dess roller Målstruktur och kriterier för mål Uppföljning Dialogformer Årshjul med planering och uppföljning avses en modell som omfattar hela kommunkoncernen, det vill säga kommunens nämnder, förvaltningar men även de kommunala bolagens styrelser och verksamheter i den utsträckning det är förenligt med bolagsordningar, ägardirektiv och gällande lagstiftning. Vi vill uppmärksamma nämnderna verkar i ett system som formas både av kommunens egna mål och av statliga krav. Den statliga styrningen tar sig uttryck genom lagkrav, nationella mål, tillsyn och riktade uppdrag, och påverkar nämndernas handlingsutrymme. När mål har sitt ursprung i statliga beslut ansvarar nämnderna även för att fatta beslut om dessa inom sina uppdrag, så att verksamheten genomförs i linje med nationella ambitioner. 5.1 Principiella utgångspunkter för Strömsunds styrsystem Nedanstående utgångspunkter sammanfattar de krav och förväntningar som Strömsunds utvecklingsläge ställer på styrsystemet. De bygger på workshops, intervjuer och analys av nuläget. De är vägledande för styrsystemets konstruktion och ska vara stabila över tid. De kan ses som ledstjärnor när det gäller styrningen i Strömsund. 5.1.1 Helhet före del Styrsystemet ska hålla ihop kommunen genom en gemensam logik från KF:s mål till vardagens verksamhet. All planering, uppföljning, analysochrapportering ska ske enligt samma grundstruktur för att minska stuprör och skapa helhet. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 13/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 5.1.2 Tydliga roller:politiken styr, förvaltningen leder och genomför KF beslutar om mål och ramar, KS samordnar och följer upp, nämnder ansvarar för genomförandet och förvaltningarna organiserar arbetet. En tydlig ansvarsfördelning minskar personberoende och skapar stabilitet. ellan politik och tjänstepersoner i analys och prioriteringar. 5.1.3 Få och tydliga målmed spårbarhet KF ska besluta om ett begränsat antal mål formulerade enligt en gemensam metod, med indikatorer och tydliga målnivåer. Förslagetär att nämnderna inte ska ta fram egna målutan föreslås istället arbeta med åtaganden för måluppfyllelse. 5.1.4 Enhetliga arbetssätt Planering och uppföljning ska ske enligt en gemensam årscykel, samma mallar och samma steg i hela kommunen. Det gör styrningen likvärdig och minskar administration, dubbelarbete och lokala varianter. 5.1.5 Uppföljning med analys och lärande Uppföljningen ska vara analytisk och framåtblickande. Alla uppföljningar ska svara på: 1. Vad visar resultatet? 2. Varför blev det så? 3. Vad betyder det?På kort sikt? På lång sikt? 4. Vadgör vi nu?Vilka förändringar/anpassningar behöver göras? Fokus ska ligga på styrdialoger, inte på produktion av omfattande skriftliga rapporter. 5.1.6 Proportionalitet: så enkelt som möjligt Styrsystemet ska vara enkelt att använda och anpassat till kommunens kapacitet. Det ska minska administration, inte öka den, och vara möjligt att digitalisera på sikt. Det är bland annat därför vi föreslår att endast KF sätter mål. 5.1.7 Robusthet och transparens: styrningen ska tåla förändring Modellen ska fungera oavsett politisk majoritetoch organisatoriska förändringar. Den ska vara transparent för invånare och medarbetare och ge tydlig insyn i hur mål sätts, följs upp och hur resurser används. 5.2 Styrmodellens delar Det föreslagna styrsystemet består av ett antal delar som tillsammans skapar en tydlig och sammanhållen struktur för hur kommunen styr, planerar, följer upp och analyserar. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 14/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 1. Styrkedjan KF anger vadkommunen ska uppnå, KS håller samman helheten och ger genomförandeuppdrag, nämnderna ansvarar för måluppfyllelse och förvaltningarna för hurarbetet genomförs. Detta skapar spårbarhet och minskar spretighet. 2. Målstruktur KF:s mål är kommunens övergripande styrsignaler och följs av indikatorer som mäter resultat minst en gång per år. Nämnder arbetar med åtaganden, medan verksamheterna använder nyckeltal som stöd i vardagsstyrningen. 3. Uppföljning Uppföljningen bygger på enhetliga principer och samma analysmodell på alla nivåer. Fokus ligger på vad utfallet blev, varför, och vad som behöver göras framåt. KS ansvarar för den samlade helhetsanalysen. 4. Dialogarenor Fem arenor skapar en strukturerad och återkommande dialog: politisk strategisk prioriteringsdialog, KS styrdialoger, nämndernas resultatdialoger, ledningsdialoger i tjänsteorganisationen samt tvärgående temadialoger. Dessa håller ihop styrningen och minskar personberoende. 5. Planerings-och uppföljningscykel (årshjulet) Årshjulet ger kommunen en gemensam rytm för mål, uppdrag, planering och uppföljning. Det handlar mindre om exakta datum och mer om en samlad struktur där varje steg hänger ihop. Styrsystemets delar beskrivs nedan. 5.3 Styrkedjan och rollerna En väl fungerande styrkedja är grunden i ett sammanhållet styrsystem. Rollen för varje nivå i organisationen måste vara tydlig, stabil och gemensam, så att mål, uppdrag, resurser och uppföljning hänger ihop från kommunfullmäktige till vardagens verksamhet. Detta avsnitt beskriver den föreslagna styrkedjan för Strömsunds kommun, inklusive roller, ansvar och relationer mellan nivåerna. Förslaget bygger på kommunallagen och nulägesanalysensamt tar hänsyn till exempel från andra kommuner. Den föreslagna styrkedjan utgår från en enkel men avgörande princip: Besluten ska tas på rätt nivå, av rätt aktör, med rätt underlag. Det innebär att politiken anger vad som ska uppnås och skapar ramarna, medan förvaltningen ansvarar för hur arbetet bedrivs. Genom att hålla nivåernas beslut isär skapas både tydlighet och ansvarstagande. Strukturen kan sammanfattas i fem led: 1. KF anger vadsom ska uppnås inriktningsmål, resultatmål, ekonomiska ramar och prioriteringar. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 15/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 2. KS samordnar helheten och leder styrningen håller ihop analys och uppföljning. 3. Nämnderna ansvarar för vad som ska görasinom sitt uppdrag formulerar åtaganden, fördelar resurser och följer upp resultat. 4. Förvaltningarna ansvarar för hur arbetet ska genomföras planerar, organiserar och förbättrar verksamhetens metoder och arbetssätt. 5. Chefer och medarbetare genomför och förbättrar verksamheten bidrar med data, analys, erfarenhet och kontinuerlig utveckling. 5.3.1 Kommunfullmäktige (KF) sätter riktningen och äger målen KF har det yttersta demokratiska ansvaret för kommunens styrning. Enligt 5 kap. 1 § KL ansvarar fullmäktige för kommunens mål, budget, riktlinjer för verksamheten och uppföljning.Fullmäktige ska också besluta om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning (11 kap. 1 3 §§ KL). I styrsystemet innebär detta att KF: beslutar om samtliga mål på strategisk nivå, beslutar om indikatorer, fastställer ramar för ekonomi och verksamhet, följer upp och bedömer om god ekonomisk hushållning uppnås. KF:s ansvar är att ange vadkommunen ska uppnå inte att besluta om metoder, aktiviteter eller interna processer. Detta kräver tydliga, begripliga och begränsade mål som både politik och förvaltning kan bära. KF:s uppgift i styrkedjan är därför att tillhandahålla: riktning, förutsägbarhet, tydliga uppdrag, och ett stabilt ramverk för prioriteringar. 5.3.2 Kommunstyrelsen (KS) leder, samordnar och följer upp KS har enligt kommunallagen och reglementet ansvar för att leda och samordna kommunens samlade utveckling. KS har enligt 6 kap. 1 och 6 §§ KL ansvar för att: leda och samordna styrningen av kommunens verksamheter och bolag, ha uppsikt över nämnder, verksamheter och bolag, säkerställa att mål uppfylls och att resurser används effektivt. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 16/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Styrsystemet ger KS ett verktyg att utöva denna uppsiktsplikt genom: gemensam årscykel,(se nedan) samlad helhetsanalys två gånger per år, (se nedan) styrdialoger med nämnder och bolagsstyrelser. (se nedan) 5.3.3 Nämnderna ansvarar för måluppfyllelse och resultat I det föreslagna styrsystemet får nämnderna en mer renodlad roll som resultatbärare. Nämnderna ansvarar enligt KL för genomförande, uppföljning och resultat inom sina områden.Bolagsstyrelser ansvarar enligt ABL och bolagsordningar för verksamheten i bolagen. I styrsystemet innebär det att nämnder och bolagsstyrelser: formulerar åtaganden utifrån KF:s mål, fördelar resurser och leder verksamheten, följer upp och analyserar resultat, rapporterar till KS enligt gemensam struktur. Nämndernas uppgift är att säkerställa att kommunfullmäktiges mål får genomslag i verksamheterna inte att formulera egna mål eller parallella styrsignaler. Nämnderna tar inte fram egna mål. Deras uppdrag är att leverera på KF:s mål och de genomförandeuppdrag som KS ger. Denna struktur minskar spretighet, minskar dubbla mål och skapar en tydligare och mer spårbar styrkedja från KF:s mål till verksamhetens resultat. Ändringen innebär också ett visst skifte i politisk rollfördelning. I många kommuner har nämndmål under lång tid fungerat som ett sätt för nämnderna att uttrycka sin egen politiska vilja. Att ta bort nämndmål kan därför uppfattas som en förändring med viss politisk prestige. I det föreslagna styrsystemet handlar detta dock inte om att minska nämndernas inflytande, utan om att tydliggöra ansvar och stärka styrbarheten i hela kommunen. Genom att KF beslutar om vad som ska uppnås och nämnderna fokuserar på måluppfyllelse och resultat skapas en mer sammanhållen styrning, där nämnderna får större möjligheter att arbeta med kvalitet, prioriteringar och genomförande. 5.3.4 Förvaltningarna planerar, organiserar och genomför Förvaltningarna ansvarar för att omsätta nämndernas åtaganden i faktisk verksamhet. Det innebär att förvaltningarna: tar fram verksamhetsplaner, planerar och organiserar arbetet, utvecklar professionella arbetssätt, följer upp resultat enligt gemensam metod, analyserar avvikelser och föreslår åtgärder, säkerställer kvalitet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning, bidrar med beslutsunderlag av hög kvalitet. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 17/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Förvaltningarna ska inte skapa egna målstrukturer, styrmodeller eller system, utan arbeta inom ramen för kommunens gemensamma styrsystem. 5.3.5 Chefer och medarbetare levererar, följer upp och förbättrar På enhets-och verksamhetsnivå bärs styrkedjan av chefer och medarbetare. De ansvarar för: att genomföra uppdrag enligt plan, att följa rutiner, indikatorer och nyckeltal, att bidra med data och erfarenhet till uppföljning, att initiera förbättringar och utveckling. Det är här styrkedjan möter verksamhetens faktiska resultat, i klassrummet eller under ett hemtjänstbesökhos någon av Strömsundsborna. 5.3.6 Roller sammanfattning i den gemensamma modellen Nedan sammanfattas beskrivningen av de olika rollerna i styrkedjan. Tabell: sammanfattning av roller Nivå Huvudansvar Bidrar med Får inte göra KF Beslutar om mål och Prioritering, inriktning, Detaljstyra verksamheten resurser mål eller besluta om aktiviteter KS Samordnar, leder och Styrning och ledning, Formulera egna mål följer upp analys, samordning Nämnder Genomföra och tar Planering, Formulera egna mål, ansvar för att målen nås, resursanvändning, skapa parallella inom ramen för sitt analys, åtgärder strukturer område, kan besluta om nyckeltal Förvaltning Organiserar och driver Verksamhetsplaner, Omformulera politiska verksamheten analyser, åtgärder mål, skapa parallella strukturer Medarbetare Levererar och förbättrar Data, erfarenhet och Skapa parallella kunskap, strukturer (för att vara en förbättringsförslag del av den politiska styrningen) 5.4 Målstruktur och kriterier för mål Det föreslagna styrsystemet renodlar och förtydligar målstrukturen så att kommunen kan styra mer samlat, långsiktigt och resultatbaserat. Målstrukturen föreslås byggs upp av tre nivåer: 1. Inriktningsmål (KF) långsiktig politisk inriktning 2. Resultatmål (KF) mätbara mål med indikatorer © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 18/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 3. Åtaganden (nämnder) nämndernas uppdrag för att bidra till måluppfyllelse Till strukturen hör två typer av mått: Indikatorer, som knyts till resultatmålen och beslutas av kommunfullmäktige Nyckeltal, som används av nämnder och förvaltningar i den operativa styrningen Denna uppdelning är central för att skapa både styrbarhet och praktisk användbarhet. 5.4.1 Principer för målstrukturen Målstrukturen bygger på följande principer: Få och tydliga mål: Kommunfullmäktige ska besluta ett begränsat antal mål som kommunen som helhet ska nå. Ett mindre antal mål ökar styrbarhet, fokus och politisk tydlighet. Enhetlig metod för alla mål: alla mål ska formuleras, följas upp och analyseras enligt en gemensam metod. Detta minskar variationer och underlättar jämförelser över tid. KF beslutar om mål nämnder beslutar om åtaganden: Nämnder tar inte fram egna mål, utan formulerar åtaganden som beskriver vad nämnden ska göra för att bidra till resultatmålen. Indikatorer är strategiska nyckeltal är operativa Indikatorer beslutas av KF och beskriver kommunens övergripande måluppfyllelse. Nyckeltal används av nämnder och förvaltningar och kan ändras utifrån behov. Årlig uppföljning av resultatmål Resultatmål ska följas upp minst en gång per år, i årsredovisningen. Detta är proportionerligt för kommunens storlek och kapacitet. 5.4.2 Målstrukturens tre nivåer Inriktningsmål (KF) Inriktningsmål uttrycker kommunens långsiktiga ambitioner och strategiska riktning. De är viljeinriktade, kvalitativa och utgör ramverket för resultatmålen. Kännetecken: få (5 7), långsiktiga över mandatperioden, beskriver en önskad framtida position för kommunen, inte mätbara. Inriktningsmål fungerar som politisk kompass och ska vara stabila över tid © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 19/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Resultatmål (KF) Resultatmål konkretiserar vad kommunen ska uppnå inom mandatperioden. De är styrande för KS, nämnder och förvaltningar och följs upp i årsredovisningen.Totalt 5-6 resultatmål är lämpligt. Resultatmål ska: vara mätbara, ha minst en indikator som ägs av KF, ha tydlig baslinje och målnivå, vara möjliga för kommunen att påverka, följas upp minst en gång per år. Resultatmålen är navet i den politiska styrningen. Åtaganden för måluppfyllelse(nämnder) Åtaganden beskriver vad respektive nämnd ska ansvara för under året för att bidra till resultatmålen. Åtaganden är en viktig länk mellan politiska mål och verksamhetens genomförande. Åtaganden ska: vara konkreta och möjliga att genomföra, utgöra beslutsunderlag för förvaltningarnas planering, vara begripliga för nämnd, förvaltning och verksamhet, inte vara aktivitetslistor men ändå tillräckligt preciserade för att följas upp. Åtaganden följs upp i nämndernas ordinarie uppföljning. Aktiviteter i verksamhetsplan är förvaltningens uppgift Utifrån nämndens planering för måluppfyllnad i åtaganden är det förvaltningens arbete att identifiera, planera, genomföra och följa upp aktiviteter. Aktiviteter (det vill säga konkreta genomförandeinsatser) ingår i verksamhetsplanerna som förvaltningen tar fram utifrån nämndens uppdrag och åtaganden. Det är alltså förvaltningen som konkretiserar hurverksamheten ska bedrivas, genom aktiviteter, arbetsmetoder och prioriteringar. 5.4.3 Indikatorer och nyckeltal Vi föreslår en tydlig distinktion mellan indikatorer och nyckeltal. Vi menar att det är avgörande för att skapa en spårbar och proportionerlig styrning. Indikatorer kopplade till resultatmål och beslutade av KF Indikatorer är strategiska och visar om kommunen utvecklas i linje med resultatmålen. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 20/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Kännetecken: är del av målstrukturen, beslutas av KF, är få och stabila över tid, följs upp minst en gång per år, är gemensamma för hela kommunen. Indikatorer ska gepolitiken en samlad bild av effekter och resultat. Exempel: Andel invånare som upplever trygghet Kostnad per vårdtagare (Kolada) Andel elever med behörighet till gymnasiet Nyckeltal verksamhetsnära och styrande för nämnder och förvaltningar Nyckeltal är operativa mått som används i den interna styrningen för att förstå prestation, kvalitet och resurser. Kännetecken: beslutas av nämnder och/eller förvaltningar, är flexibla och kan ändras över tid, stödjer åtaganden och verksamhetsplaner, är en viktig del av analysarbetet, ingår inte i den politiska målstrukturen. Nyckeltal bidrar till verksamhetsnära förbättringsarbete men används inte som politiska styrmått. Exempel: Sjukfrånvaro per enhet Personalkontinuitet i hemtjänsten Handläggningstider i bygglov Elevfrånvaro per skola 5.4.4 Kriterier för välformulerade resultatmål Alla resultatmål ska uppfylla följande kriterier: 1. Relevans bidrar till kommunens utvecklingsläge och anpassningsarbete. 2. Påverkbarhet kommunen ska kunna påverka utfallet inom mandatperioden. 3. Tydlighet ska vara lätt att förstå och tolka. 4. Mätbarhet indikator måste finnas. 5. Uppföljningsbarhet kan följas upp årligen. 6. Spårbarhet kopplad till uppdrag och åtaganden. 7. Begriplighet möjlig att kommunicera till invånare och medarbetare. 8. Proportionerlighet antalet mål måste vara hanterbart för en liten kommun. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 21/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 5.4.5 Sammanfattning: beskrivning av mål och indikatorer I tabellen nedan ger vi en översikt över mål och indikatorer. Nivå/måltyp Syfte Beslutas Tids Uppföljning Får Karaktär/exempel av hori ändras sont av Inriktnings Anger den KF 4 8 Årligen Endast Övergripande, mål långsiktiga år (årsbokslut, KF långsiktiga, få till antalet. (Strategisk riktningen och delår) Ex: Attraktivitet, nivå) önskad utveckling demografisk anpassning, för invånare, god ekonomisk samhälle och hushållning. ekonomi. Resultatmål Konkretiserar vad KF 1 3 Årligen/tertia KF vid Mätbara, skarpa (Politisk som ska uppnås år lvis budget/ä resultatkrav. Kopplas styrning) under perioden för ndringsb direkt till indikatorer. att nå udget inriktningsmålen. Indikatorer Mäter om KF Årligen / Endast Stabilt över tid, begränsat (Mäts av kommunen når 3 4 år tertialvis KF antal, jämförbara. Ex: hela resultatmålen. kostnad/brukare, NKI, kommunen) bemanning, volym Åtaganden Beskriver vad Nämnd / 1 år 2 ggr/år Respekt. Handlingsinriktade, (Nämnder nämnden/bolagsst Bolagsstyr nämnd/ tydliga, inte mål i sig. Ex: och yrelsen ska göra else Bolags- bolagsstyrel för att bidra till styrelse ser) KF:s mål. Nämndsplan/ motsvarande Aktiviteter Beskriver Förvalt. 1 år 2 ggr/år Förvalt. Planering för att leda och förvaltningens hur fördela arbetet inom för att ta sig an ramen för åtaganden för tjänstemannauppdraget. måluppfyllnad. Verksamhetsplan Nyckeltal Följer upp Nämnd, Löp Månad/kvart Verksam Operativa mått. (Operativ verksamheternas förvaltning and al heten Används i analys och nivå) kapacitet, kvalitet / Bolag e tidiga varningssignaler. och produktion. Ex: bemanningstimmar, kötid, kostnad per enhet. 5.5 Uppföljning med fokus på analys och lärande Uppföljningen är en av de bärande delarna i styrsystemet och avgör hur väl kommunen kan styra, prioritera och förbättra sin verksamhet. I Strömsund har uppföljningen hittills varierat mellan förvaltningar och nämnder, och fokus har ofta legat på rapportering snarare än analys. Vi ser att uppföljningen behöver bli mer likvärdig, mer användbar och mer kopplad till beslut. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 22/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 5.5.1 Gemensamma principer för uppföljning Uppföljningen bygger på nioprinciper som ska gälla på alla nivåer: 1. Gemensamma indikatorer på KF-nivå Kommunfullmäktiges resultatmål följs upp med indikatorer som beslutas av KF. Indikatorerna utgör den politiskt ägda måttstocken för vad som ska uppnås. De följs upp minst en gång per år och ligger till grund för den samlade årsanalysen. 2. Nyckeltal som stöd för verksamhetsstyrning Nämnder, förvaltningar och enheter använder kompletterande nyckeltal som är närmare verksamheten och stödjer löpande ledning och förbättring, om de så önskar. Nyckeltalen är stödfunktion och kan variera efter verksamhetens behov. 3. Samma logik på alla nivåer Varje uppföljning ska svara på fyra frågor, oavsett nivå: 1. Vad skulle vi uppnå? 2. Vad blev utfallet? 3. Varför blev det så? 4. Vad gör vi nu? Detta skapar en enhetlig metod för analys och bedömning i hela organisationen. 4. Gemensam bedömning och samlad analys Uppföljningen ska mynna ut i en samlad analysav kommunens läge, inte enbart sektorsvisa eller förvaltningsvisa delrapporter. Kommunstyrelsen sammanställer helheten och säkerställer att resultat analyseras i dialog med nämnder och förvaltningar. 5. Fokus på lärande och förbättring Förhållningssättet bör vara att uppföljning är ett verktyg för utveckling,inte kontroll. Siffror är en utgångspunkt för samtal, inte en slutpunkt. Analys och reflektion ska leda till åtgärder, prioriteringar och justeringar av arbetssätt. Om analysen inte leder till några förändringar så har uppföljningen saknat mening. 6. Dialog före dokument Skriftlig rapportering ska vara kort och koncis. Den verkliga uppföljningen sker i dialoger: styrdialoger, resultatdialoger, ledningsdialoger och tvärgående temadialoger (se nedan). Samtalen skapar förståelse och möjliggör helhetsbedömningar som dokument aldrig kan bära ensamma. 7. Uppföljning som integrerar intern kontroll och riskhantering Uppföljningen omfattar även kommunens arbete med risker och intern kontroll. Varje nämnd ska i sina ordinarie uppföljningar redovisa: vilka risker som identifierats, hur de hanterats, och vilka åtgärder som krävs framåt. Detta gör att intern kontroll inte ligger vid sidan av styrsystemet, utan är en integrerad del av analys och lärande. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 23/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 8. Uppföljning på fem nivåer För att skapa tydlighet i roller och ansvar sker uppföljningen på fem nivåer i styrkedjan: KF politisk måluppföljning KF följer upp resultatmål och indikatorer årligen genom årsredovisningen och tar ställning till den samlade analysen från KS. KS helhetsanalys och uppsiktsplikt KS ansvarar för den samlade bedömningen av kommunens resultat, analyserar nämndernas rapporter och säkerställer att helheten håller ihop. Detta är en central del av KS uppsiktsplikt enligt kommunallagen. Nämnder måluppfyllelse inom sitt ansvarsområde Nämnderna följer upp åtaganden, kvalitet, ekonomi och risker, och levererar bedömningar enligt den gemensamma metoden. Förvaltningar analys och genomförande Förvaltningarna ansvarar för att ta fram analyser, förklaringar, konsekvenser och åtgärdsförslag. Uppföljningen ska vara förankrad i verksamhetens vardag och i professionens bedömningar. Chefer och medarbetare vardagens uppföljning På enhetsnivå sker uppföljning i form av dialog, arbetsplatsträffar, teammöten och vardagsnära nyckeltal. Detta är där styrkedjan möter praktiken. 9. Gemensam bedömningsskala För att skapa transparens och likvärdighet används en gemensam bedömningsskala för måluppfyllelse (grön gul röd, eller liknande).Bedömningen ska alltid motiveras utifrån indikatorer, nyckeltal och analys. Att Strömsund har tankar om att stödja styrsystemet med ett digitalt verktyg kommer att påverka. Detnya styrsystemet är utformat för att kunna användas tillsammans med ett digitalt planerings-och uppföljningssystem, exempelvis Hypergene eller Stratsys. Ett sådant system kan stärka enhetlighet, spårbarhet och transparens, men ersätter inte själva styrlogiken. När systemstödet upphandlas och implementeras behöver styrsystemet och systemets funktioner samspela, så att arbetssätt och struktur anpassas. 5.6 Dialogformer styrning genom gemensamma samtal om rätt saker En central del i det föreslagna styrsystemet är en förstärkt och mer strukturerad dialog mellan politik och tjänsteorganisation. För Strömsunds kommun är detta särskilt viktigt. Våra intervjuer och workshop visar att kommunen präglas av stort engagemang men att dialogerna ofta sker ad hoc, med varierande spårbarhet och ibland otydlig koppling till mål, resultat och helhet. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 24/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Det nyastyrsystemet bygger därför på tydliga och återkommande arenor för dialog. Det handlar kanske inte om fler möten utan om rätt möten och möten med rätt innehåll.Vi vill också betona att effektiv styrning förutsätter ett ömsesidigt samspel mellan politiken och förvaltningen: Politiken behöver professionens analysstöd för att formulera mål, värdera konsekvenser och prioritera. Förvaltningen behöver politisk tydlighet om riktning, prioriteringar och önskad effekt för att kunna leda och organisera arbetet. När någon av nivåerna arbetar för ensidigt,politiken utan analysstöd, eller förvaltningen utan politisk riktning, tappar styrningen ofta sin träffsäkerhet. Därför behöver dialogerna i någon mening fungera som kvittenser: moment där båda parter bekräftar att de förstått varandra och att mål och uppdrag är tydligt formuleradeoch förstådda. 5.6.1 Fem arenor för styrningsdialogi Strömsund Styrningsdialogerna utgör de konkreta mötesplatser där mål, uppdrag, resultat och prioriteringar hanteras gemensamt(på olika nivåer). För Strömsunds kommun som har begränsad kapacitet och behov av tätare samspel är det viktigt att dessa arenor är fåoch väl definierade. Vi föreslår följande fem arenor: © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 25/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Tabell: förslag på arenor för styrningsdialoger Arena Syfte Innehåll Frekven Ansvar s Strategisk budget- Säkerställa gemensam -Utvecklingsläge och omvärld 1 ggr/år KSO/KD och framtidsdag politisk riktning och tidig -Strategiska vägval och samsyn om mål, målkonflikter prioriteringar och -Alternativ och ekonomiska ramar. Koppla konsekvensbedömning samman -Prioriteringsmodellens anpassningsprogrammet användning med budget och mål. Nämnddialoger Hålla samman -Måluppfyllelse, kvalitet och 1 ggr/år KSO + (KS nämnder) helhetsstyrningen och ekonomi nämndsordföran utöva uppsiktsplikt. -Avvikelser och konsekvenser den Säkerställa att nämnderna -Behov av stöd och samordning arbetar mot samma mål -Gemensamma bedömningar och prioriteringar. framåt Resultatdialoger Skapa samsyn mellan -Analys, prognoser och resurser 2 ggr/år Ordföranden (nämnd politik och profession kring -Risker och strukturella förvaltning) uppdrag, resultat och utmaningar behov av åtgärder. -Förväntningar och uppdrag -Åtgärder och förbättringsförslag Ledningsdialog Samordna genomförandet -Ekonomi och prognoser 2 ggr/år Kommundirektör (KDLG- inom tjänsteorganisationen -Analys och uppföljning förvaltningsledning och stärka gemensamma -Digitalisering och utveckling ar) arbetssätt. -Kvalitet och riskhantering Tvärgående Hantera frågor som går Exempel: Vid Kommundirektör temadialoger över nämnd-och -Kompetensförsörjning behov förvaltningsgränser och -Digitalisering och automation kräver samlad analys. -Lokalförsörjning och geografisk närvaro -Social oro och trygghetsfrågor Arenorna beskrivsnärmare nedan. Politisk strategisk prioriteringsdialog (KF KS nämnder) budget-och framtidsdagar Detta är kommunens övergripande arena för politisk styrning. Det är ett sammanhållet forum där: utvecklingsläge, omvärld och kommunens strukturella utmaningar diskuteras, KF:s mål, prioriteringar och ekonomiska ramar förankras, KS prövar alternativ och konsekvenser tillsammans med nämnderna, målkonflikter och strategiska vägval hanteras tidigt i processen, prioriteringsmodellen används för att synliggöra effekter och avvägningar. Arena syftar tillatt säkerställa att hela den politiska styrkedjan arbetar utifrån samma riktning, och att budget och mål hänger ihop med anpassningsprogrammet. Genom denna samlade dialog minskar risken för olika tolkningar och parallella politiska spår. En budget-och framtidsdag genomförs förslagsvis 1 ggr/år. Styrdialoger mellan KS och nämnderna Den centrala arenan för helhetsstyrning. Här följer KS upp nämndernas resultat, analyser, risker och prioriteringar, och säkerställer att nämnderna arbetar mot samma målbild. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 26/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Dialogen har en tydlig analysförankring och fokuserar på: måluppfyllelse, kvalitet och ekonomi, avvikelser och konsekvenser, behov av stöd, samordning eller förtydliganden, gemensamma bedömningar framåt. Det är också ett sätt för KS att utöva sin uppsiktsplikt i enlighet med KL och reglementet. Nämnddialoger genomförs förslagsvis en 1/ggr år. Resultatdialoger mellan nämnd och förvaltning En operativ arena där förvaltningen presenterar analys, prognoser, resurser, risker och förbättringsförslag. Nämnden ger tydlig politisk riktning, fattar beslut och prioriterar inom sitt verksamhetsområde. Dialogen ska skapa: samsyn om mål och uppdrag, tydliga förväntningar, kvittens på förståelse mellan politik och profession, och en gemensam bild av resultat och behov av åtgärder. Ledningsdialoger genomförs förslagsvis en 2/ggr år. Ledningsdialoger inom tjänsteorganisationen (KDLG förvaltningsledningar) En arena för att hålla ihop genomförandet på tjänstemannasidan. Här samordnas: ekonomi och prognoser, analys och uppföljning, digitalisering och utveckling, kvalitetsarbete och riskhantering. Syftet är att säkerställa att förvaltningarna arbetar på ett enhetligt sätt och har gemensamma metoder och förutsättningar. Ledningsdialoger genomförs förslagsvis en 1/ggr år. Tvärgående temadialoger, vid behov Tvärgående dialoger är flexibla arenor som aktiveras när kommunen behöver hantera frågor som går över förvaltnings-och nämndgränser. Strömsunds utvecklingsläge med minskande befolkning, stor geografi, begränsad kapacitet och flera strukturella utmaningar gör den här typen av dialoger särskilt viktiga menar vi. Många av de svåraste frågorna kan helt enkelt inte lösas inom en enskild nämnd eller förvaltning. Tvärgående dialoger ska därför samlas vid behov, med rätt politiska och tjänstemannamässiga aktörer, för att skapa en gemensam nulägesbild, förstå konsekvenser och komma överens om en samordnad väg framåt. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 27/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Exempel på frågor som kräver tvärgående dialog i Strömsund: Kompetensförsörjning och rekrytering, särskilt inom skola, vård och socialtjänst där utbildning, HR, ekonomi och verksamhetsledning måste samverka. Digitalisering och automatisering, där effekterna berör alla förvaltningar och kräver samspel mellan IT, ekonomi, HR och verksamheterna. Lokalförsörjning och geografisk närvaro exempelvis skolstruktur, lokalöversyn, hemtjänstens geografiska förutsättningar, fastighetsrelaterade kostnader och investeringsbehov. 5.6.2 Sammanfattning avseende dialogformerna För en kommun med begränsad kapacitet och stora strukturella utmaningar är det särskilt viktigt att styrningen bygger på dialog, samsyn och gemensamma metoder. Vår bedömning är att ett systematisk användande av arenor för dialog kommer att vara viktigt för Strömsund framöver, inte minst eftersom de stärker samspelet mellan politik och förvaltning. 5.7 Årshjul planerings- och uppföljningscykeln Strömsunds kommun håller just nu på att se över sin planerings-och uppföljningscykel, och det är därför viktigt att det föreslagna styrsystemet inte låser fast kommunen vid en viss modell. Ett fungerande årshjul behöver skapa tydlighet i när mål sätts, när uppdrag ges, när planering sker och hur uppföljning och analys tas tillvara. Det handlar mindre om exakta datum och mer om att kommunen arbetar i samma takt och utifrån samma förväntningar. I praktiken innebär det att politiken, förvaltningarna och verksamheterna behöver ha en gemensam förståelse för närviktiga aktiviteter sker, vadsom förväntas och hurde kopplar till den större styrkedjan. Normalt sett tar det 2-3 år attetablera en rytm som är känd och förutsägbar i en kommun. I den fortsatta utvecklingen av årshjulet ser vi tre viktiga utgångspunkter: att budgetprocessen, målarbetet och uppföljningen hänger tydligare ihop, att nämnder och förvaltningar får tillräcklig tid att planera utifrån mål och uppdrag, och att uppföljningen sker vid tidpunkter som ger verklig möjlighet att justera och förbättra. Årshjulet behöver också vara tillräckligt flexibelt för att rymma tvärgående frågor, akuta lägen och oförutsedda behov av dialog. En gemensam struktur får inte leda till att viktiga politiskt klimat, ekonomiskt läge eller organisatoriska förändringar. I Strömsunds pågående utvecklingsarbete planeras för att tidigarelägga analys-och prioriteringsarbete så att kommunen redan arbetar med tidig strategisk styrning under höstenoch fastställer budgetramar i KF i juni. Det är en hög ambition som ställer kommer att ställa krav på underlag, process och förhållningssätt både inom tjänstepersonsorganisationen och politiken.Vi uppfattar att rytmen bygger på två © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 28/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner fundament: 1. Tidigarelagd strategisk process analys, omvärldsbedömning och inriktning sker redan under föregående höst. 2. Dubbel horisont kommunen arbetar parallellt med o nästa års drift och internbudget, och o strategisk inriktning och prioriteringar för året därefter (t.ex. budget 2028 under hösten 2026). Vår bild är att syftet är att skapa förutsägbarhet, bättre analys och mer genomtänkta prioriteringar i en tid när kommunen behöver styra tydligare och mer långsiktigt. 5.7.1 Årshjulet i översikt per månad Nedan redovisas de huvudsakliga aktiviteterna per månad. September december (föregående år): Analys, strategisk riktning och framtidssamtal 1. Analys av föregående år påbörjas redan i september, för att ge tidiga underlag för politisk dialog. 2. KS sammanställer en preliminär årsanalys, inklusive ekonomi, kvalitet, resultat och risk. 3. Strategisk prioriteringsdialog mellan KF KS nämnder genomförs under hösten. 4. Omvärldsanalys, strukturella utmaningar och demografiska trender diskuteras. 5. Politiska vägval och preliminära inriktningar inför kommande budgetperiod formuleras. 6. Kickoff för arbetet med nästkommande års budget (t.ex. budget 2028) sker i november, med dialoger och workshops om både drift och investeringar. Tanken är att politiken och förvaltningen går in i det nya året med gemensam grundsyn och förberedda prioriteringar. Januari mars: Fördjupad analys, lärande och utveckling av åtgärder 1. Den årliga analysen färdigställs och fördjupas. 2. KS tar fram en samlad helhetsanalys av måluppfyllelse, kvalitet, ekonomi och strukturella risker. 3. KF behandlar helhetsanalysen och ger eventuella inriktningar för fortsatt arbete. 4. Nämnder och förvaltningar utvecklar förbättringsåtgärder och prioriteringar baserat på analysen. Tanken är att kommunen får ett gemensamt lärande som kopplas direkt till kommande styrning och resursprioritering. April maj: Strategisk förberedelse och tidiga politiska signaler 1. Fördjupade diskussioner om prioriteringar och målstruktur. 2. Tilläggsanalys inför kommande rambeslut: ekonomi, volymer, demografi. 3. Eventuella temadialoger genomförs för tvärgående frågor (t.ex. digitalisering, lokalförsörjning, kompetensförsörjning). 4. KS fortsätter processen att förbereda rambeslutet i juni. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 29/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Intentionenär att kommunen går mot rambeslutet med tydliga alternativ och konsekvensbedömningar. Juni: KF fastställer budgetramar 1. KF fattar beslut om ekonomiska ramar för nämnderna. 2. Ramfördelningen bygger på den strategiska dialogen från hösten samt analys och förberedelser under våren. 3. Efter rambeslutet påbörjas förvaltningarnas internbudgetarbete. Ramarna fastställs tidigt och möjliggör stabil planering under resten av året. Juli augusti: Förberedelser och analysarbete (lugnare period) 1. Förvaltningar och nämnder bearbetar konsekvenser av ramfördelningen. 2. Underlag tas fram inför internbudget och planeringsdialoger. 3. Prognoser och långsiktiga analyser uppdateras. Vissa förberedelser kan göras även om det är semesterperiod för många. September oktober: Internbudget, genomförandeuppdrag och nästa års strategiarbete 1. Förvaltningar tar fram internbudgetar utifrån KF:s ramar. 2. Nämnderna arbetar med åtaganden och resursfördelning. 3. Dialoger inför nästa års strategiska budgetarbete inleds parallellt (t.ex. arbete med budget 2028). 4. Tvärgående temadialoger genomförs vid behov. 5. KS bereder förslag till genomförandeuppdrag. Det betyder att kommunen arbetar parallellt med detaljerad genomförandeplanering och kommande års långsiktiga prioriteringar. November december: Beslut om mål, uppdrag och planer 1. KF beslutar om mål och budget för kommande år. 2. KS fastställer genomförandeuppdrag. 3. Nämnder beslutar om nämndsplaner. 4. Förvaltningarna tar fram verksamhetsplaner. 5. Strategisk planering för budgeten två år framåt (t.ex. budget 2028) fortsätter genom dialoger och workshops. Besluten betyder att kommunen har skapat sig en strategisk horisont längre fram. Löpande under året sker resultatdialoger mellan nämnd och förvaltning, nämndsdialoger mellan KS och nämnderna,tvärgående temadialogersamt operativ uppföljning i förvaltningar och enheter. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 30/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 5.7.2 Utmaningar och möjligheter med årshjulet Det utvecklingsarbete som Strömsund har gjort när det gäller budget-och uppföljningsprocessen innebär stora möjligheter,men också några utmaningarsom vi vill uppmärksamma. De möjligheter som vi ser är: 1. Tydligare och mer förutsägbar styrning Ett gemensamt årshjul skapar en återkommande rytm för mål, uppdrag och uppföljning. Det ger både politiken och tjänsteorganisationen bättre framförhållning och minskar risken för ad hoc-styrning. 2. Starkare koppling mellan analys, mål och budget Genom att analysera resultat redan från september föregående år får politiken ett bättre underlag för att fatta riktiga beslut. 3. Tidigare och bättre förankrade politiska vägval Den strategiska dialogen på hösten gör det möjligt att lyfta fram de stora frågorna tidigt: demografi, kompetensförsörjning, lokaler, kvalitet och ekonomi. 4. Frigjord kapacitet genom tydliga roller och en gemensam struktur När förvaltningar och nämnder arbetar i samma cykel, med samma förväntningar och samma metod, minskar dubbelarbete och personberoende. Det frigör sannolikt tid för analys och förbättring i stället för administration. 5. Bättre helhetsstyrning i en relativt liten kommun Årshjulet underlättar att lyfta blicken från enskilda verksamheter till kommunens samlade utvecklingi enlighet med anpassningsprogramet.Det skapar förutsättningar för en gemensam riktning och stärker förmågan att prioritera mellan verksamhetsområden. Samtidigt ser vi ett antal utmaningar som vill vi uppmärksamma: 1. SKR:s skatteprognoser kommer senare än flera avgörande beslut SKR:s skatteprognoser kommer fem gånger om året: februari, april, augusti månadsskiftet september/oktober samt december. Det innebär en risk för budgetjusteringar, behov av reservramar eller omtag när mer träffsäkra prognoser publiceras. 2. Dubbel kalender (nästa år och året därpå) kräver mer kapacitet och tydliga processer Det kan skapa flaskhalsar under hösten när både internbudget och strategisk planering ska genomföras parallellt. 3. Nämndernas och förvaltningarnas tidsfönster är smalt efter rambeslutet i juni Det ökar risken för kvalitetsbrister och begränsar möjligheten till tillräcklig dialog och förankring i planeringsarbetet. Vi menar att dessa punkter behöver hanteras i den fortsatt utvecklingsprocessen så att eventuella justeringar kan göras aktivtoch medvetet. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 31/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 6 Implementering av styrsystemet Införandet av det nya styrsystemet behöver ske stegvis och samordnat med både organisationsförändringen, prioriteringsmodellen och det digitala systemstöd som kommunen upphandlar. Syftet bör inte vara att successivt bygga upp arbetssätt, struktur och vana på ett sätt som passar Strömsund. Styrsystemet kan i huvudsak införas i två spår: 1. sådant som kan genomföras oberoende av digitalt systemstöd, 2. sådant som behöver utvecklas i nära samspel med det digitala verktyget. 6.1.1 Delar som kan genomföras innan digitalt systemstöd Flera av styrsystemets viktigaste delar kan etableras redan innan ett nytt digitalt system är på plats: Styrkedjan och rollerna tydliggöra ansvarsfördelningen KF KS nämnd förvaltning och beskriva vad som förväntas av respektive nivå. Principer och målstruktur besluta om grundläggande målprinciper, antal KF-mål, skillnaden mellan mål, indikatorer och nyckeltal. Dialogarenor komma överens om vilka politiska och tjänstemannaledda dialoger som ska finnas (t.ex. styrdialoger, resultatdialoger, tvärgående temadialoger) och vilket innehåll de ska ha. Gemensam uppföljningslogik enas om de grundläggande frågorna för analys (vad blev, varför, vad betyder det, vad gör vi nu) och om en enkel bedömningsskala för måluppfyllelse. Stödmaterial och arbetssätt ta fram enkla mallar, exempel och rutiner som kan användas oavsett systemstöd. . 6.1.2 Delar som är beroende av, eller starkt påverkade av, digitalt systemstöd Andra delar av styrsystemet behöver utvecklas i nära samspel med det digitala systemet (t.ex. Hypergene, Stratsys eller motsvarande), eftersom systemets struktur och funktioner sätter praktiska ramar för hur arbetet kan bedrivas: Detaljerad årscykel och arbetsflöden när mål matas in, uppföljningar genomförs, rapporter tas fram och beslut bereds kommer att behöva anpassas till systemets logik. Indikatorhantering och datamodell hur indikatorer lagras, uppdateras, rapporteras och visualiseras styrs till stor del av systemet. Rapport-och vystruktur hur KF, KS, nämnder och förvaltningar ser sina mål, indikatorer, åtaganden och analyser kommer att formas i samspel mellan styrmodellen och systemets rapportfunktioner. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 32/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner Integrationer och dataflöden kopplingar till ekonomi, personal, verksamhetssystem och kvalitetsdata påverkar hur ofta och på vilket sätt analys kan göras. Självservice och transparens möjligheten för chefer, verksamheter och politiken att själva ta fram lägesbilder och jämförelser beror i hög grad på hur systemet konfigureras. försöka pressa in den i ett system. Inte heller bör kommunen låta systemlogiken ersätta den styrning man är överens om. Implementeringen bör istället bygga på ett medvetet samspel där styrsystemet anger vilka funktioner som behövs och systemet hjälper till att göra dem praktiskt användbara. © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 33/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 7 Förslag på övergripande tidsplan Nedan redovisar vi förslag på en övergripande tidsplan som tar hänsyn till att 2026 är ett valår och att det behöver ske samordning med den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen samt eventuella justeringar av förvaltningsorganisationen. Tabell: Översiktlig tidplan för implementering av styrsystem Period Innehåll Beslut/ägarskap Jan mars 2026 KS kan fatta inriktningsbeslutom Start och ramverk att införa styrsystemet. indikator, nyckeltal) följningslogik i mindre skala Fortsatt dialog om kravbild för digitalt systemstöd April juni 2026 KF/KS kan fatta beslut om själva Beslut och metodarbete (målstruktur, dialogarenor, roller, uppföljningsmodell) styrsystemet (struktur, arbetssätt, principer). Obs: KF-mål beslutas först inför 2027. prioriteringsmodell Juli sept 2026 Tjänstemannadrivet. Inga större Konsolidering och politiska beslut behövs. testning verksamheter Justeringar baserat på testresultat Okt dec 2026 et (utan KS kan besluta om uppdrag till Förberedelse inför nytt målbeslut) kommundirektören om mandat styrsystemet. organisation 2027 Jan-feb2027 KF beslutar om mål och Ny politisk organisation indikatorer enligt den nya tillträder modellen. Mars dec 2027 KS och nämnder fattar löpande Införande i skarpt läge beslut enligt ny struktur. Tidsplanen kan behöva justeras beroende på omständigheter och utveckling i organisationen med mera. 8 Nästa steg Nedan sammanfattar vi vår bild av de viktigaste nästa stegen för att implementera styrmodellen: Politiska beslut och ställningstaganden © Public Partner Rapport: Utformningav nytt styrsystemiStrömsunds kommun 34/34 Slutrapport2025-12-12 Public Partner 1. Ge inriktning att styrsystemet ska införas förslagsvis under våren 2026, när den politiska organisationen är fastställd. 2. Fastställa principer, målstruktur och dialogarenor som grund för kommande planering. 3. Uppdra åt kommundirektören att samordna införandet tillsammans med arbetet med organisationen och prioriteringsmodellen. Praktiska aktiviteter att starta direkt 1. Förankra styrkedjan och rollerna i KS, nämnder och KDLG så att arbetet får en gemensam grund. 2. Testa arbetssätt, mallar och uppföljningslogik inom ett eller två utvalda områden som förberedelse inför digitalt systemstöd. 3. Säkerställa dialog med kommande leverantör av det digitala systemet, så att styrmodellens logik byggs in i systemet från början och inte behöver anpassas i efterhand. © Public Partner Fiktiva exempel styrsystem Bilaga till slutrapport Styrsystem 2025-12-12 Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 2/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner FIKTIVT EXEMPEL TRYGG SKOLVÄG För att illustrera hur Strömsunds styrsystem fungerar i praktiken används här ett fiktivt, med exemplet Tanken med exemplet är att visa: hur ett mål i kommunfullmäktige får genomslag i nämnderna, hur nämndernas åtaganden skiljer sig från förvaltningarnas aktiviteter, hur kommunstyrelsen har en samordnande roll i uppföljning och beredning, hur uppföljning och analys genomförs enligt den gemensamma analysmodellen. Kommunfullmäktige: inriktningsmål, resultatmål och indikator Kommunfullmäktige beslutar om ett begränsat antal inriktnings-och resultatmål. I detta exempel fokuserar vi på ett målområde: trygghet för barn och unga. Inriktningsmål (KF) Barn och unga ska uppleva ökad trygghet i sin vardag. Detta inriktningsmål gäller hela kommunen och ska genomsyra flera nämnders verksamhet. Resultatmål (KF) Tryggheten på skolvägar ska öka i hela kommunen till år 2028. Resultatmålet preciserar inriktningen inom ett mer avgränsat område skolvägen där kommunen har god möjlighet att påverka. Indikator beslutad av KF KF beslutar om en indikator som följs upp årligen på kommunövergripande nivå: Målvärde Indikator Definition Baslinje 2028 Elevers upplevda Andel elever (åk 4 9) som svarar att de 72 % 85 % trygghet på skolväg känner sig trygga på väg till och från skolan Indikatorn följs upp i årsredovisning och används som en del av kommunens samlade bedömning av måluppfyllelse. Kommunstyrelsens roll: samordning, uppföljning och beredning I styrsystemet har kommunstyrelsen (KS) en samordnande och uppföljande roll, inte minst kopplat till helhetsanalys och beredning till KF. © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 3/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner I detta exempel ger KS inget särskilt eget uppdrag till nämnderna nämnderna styrs direkt av KF:s mål. KS roll är i stället att: säkerställa att berörda nämnder arbetar i riktning mot KF:s mål, hålla styrdialoger med nämnderna om resultat och analys, sammanställa en kommunövergripande analys av skolvägstryggheten, bereda underlag till KF inför beslut om prioriteringar och resurser. KS blir därmed den nivå som binder ihop nämndernas arbete och ger KF en samlad bild. Nämndernas åtaganden strategiskt resultatansvar Nämndernas uppdrag är att omsätta KF:s mål till åtaganden, det vill säga vad nämnden ansvarar för att åstadkomma. Åtaganden ska: ligga på strategisk nivå, beskriva resultat och funktion, inte detaljstyra hur förvaltningen ska arbeta. Här illustreras tre nämnder. Barn-, kultur-och utbildningsnämnden (BKU) BKU ansvarar bland annat för förskola, grundskola, gymnasieskola och fritidsverksamhet för barn och unga. Åtagande BKU BKU ska säkerställa att elevernas upplevda trygghet på skolvägar följs upp, analyseras och rapporteras årligen. Detta innebär att BKU tar ansvar för: att skolornas elever får komma till tals, att tryggheten på skolväg blir föremål för systematisk uppföljning, att resultaten förs vidare till andra berörda nämnder och till KS. Nämndnivåns nyckeltal (exempel) Andel skolor som lämnat årlig rapport om skolvägstrygghet (%). Antal identifierade riskmiljöer som rapporterats vidare till Kommunstyrelsen(st). Kommunstyrelsen Kommunstyrelsenansvarar för gator, vägar, belysning med mera. Åtagande Kommunstyrelsen Kommunstyrelsenska säkerställa att rapporterade riskmiljöer på skolvägar bereds, prioriteras och åtgärdas inom nämndens budgetramar. © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 4/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner Detta innebär: att det finns en process för beredning och prioritering, att åtgärder faktiskt genomförs i den takt ekonomin medger, att nämnden har uppsikt över hur långt man når varje år. Nämndnivåns nyckeltal (exempel) Andel inkomna riskpunkter som bereds inom tre månader (%). Andel prioriterade riskpunkter som åtgärdas under planeringsperioden (%). Vård-och socialnämnden Socialnämnden ansvarar bland annat för individ-och familjeomsorg, förebyggande socialt arbete och missbruksvård. Åtagande Vård-och socialnämnden Vård-och socialnämndenska ta fram sociala lägesbilder som stödjer kommunens trygghetsarbete kring barns skolvägar. Det innebär att nämnden: bidrar med kunskap om sociala riskfaktorer och utsatthet, samverkar med skola, polis och andra aktörer, föreslår och initierar förebyggande insatser där det behövs. Nämndnivåns nyckeltal (exempel) Antal sociala lägesbilder kopplade till barns trygghet på skolvägar (st/år). Antal förebyggande insatser som initierats utifrån lägesbilder (st/år). Förvaltningarnas ansvar: aktiviteter och verksamhetsnära nyckeltal Förvaltningarnas uppdrag är att genomföra nämndernas åtaganden. De: planerar konkreta aktiviteter, tar fram verksamhetsnära nyckeltal, följer upp arbetet löpande och rapporterar till nämnd. Nedan visas exempel på hur detta kan konkretiseras. BKU-förvaltningen Exempel på aktiviteter 1. Trygghetsvandringar o Genomföra minst en trygghetsvandring per läsår på varje grundskola, där elever, personal och ibland vårdnadshavare deltar. © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 5/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner 2. Elevdialoger o Genomföra strukturerade samtal eller enkäter med elever om upplevd trygghet på skolväg (exempelvis i åk 4 9). 3. Dokumentation och rapportering o Samla alla identifierade riskpunkter i ett gemensamt dokumentationssystem. o Rapportera riskpunkter vidare till Teknik-och serviceförvaltningen inom tio arbetsdagar. 4. Samverkan med elevhälsa o Elevhälsan analyserar samband mellan otrygg skolväg, frånvaro och skolresultat. 5. Information till vårdnadshavare o Informera vårdnadshavare om trygga färdvägar, pågående åtgärder och hur de kan bidra. Verksamhetsnära nyckeltal (exempel) Antal genomförda trygghetsvandringar per år i förhållande till antal skolor (st/andel). Antal identifierade riskpunkter per år (st). Andel elevgrupper (t.ex. åk 4 9) som deltagit i trygghetsdialog eller enkät (%). Tidsåtgång från identifierad riskpunkt till rapportering vidare (medeltal dagar). Teknik-och serviceförvaltningen Exempel på aktiviteter 1. Teknisk riskanalys o Bedöma varje inkommande riskpunkt utifrån trafiksäkerhet, siktförhållanden, belysning, trafikmängd med mera. 2. Prioriteringslista o Ta fram en prioriteringslista över vilka punkter som ska åtgärdas när, utifrån nytta, kostnad och barns behov. 3. Genomförande av åtgärder o Installera eller förstärka belysning vid övergångsställen och gångvägar. o Anlägga farthinder eller smalna av körbanor vid utsatta passager. o Röja sly och förbättra siktlinjer. o Förbättra vägmarkeringar och skyltning. 4. Vinterväghållning o Säkerställa snöröjning och halkbekämpning på utpekade skolvägar i tid. 5. Uppdatering av skolvägskarta o Dokumentera skolvägar i kommunens GIS-system och uppdatera kartor årligen. © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 6/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner Verksamhetsnära nyckeltal (exempel) Antal åtgärdade riskpunkter per år (st). Genomsnittlig åtgärdstid från beslutad åtgärd till genomförande (dagar). Andel skolvägssträckor som uppfyller kommunens krav för belysning (%). Antal felanmälningar som rör skolvägar (före/efter åtgärder). Vård-och socialförvaltningen Exempel på aktiviteter 1. Social lägesbild o Ta fram en social lägesbild för områden där skola eller vårdnadshavare signalerar otrygghet. o Analysera förekomst av exempelvis skadegörelse, hot, konflikter, missbruk eller kriminalitet. 2. Förebyggande insatser o Planera och genomföra riktade insatser, till exempel närvaro av fältare, trygghetsinsatser i samverkan med civilsamhälle, gruppverksamheter för unga. 3. Samverkan med polis o Gemensamma möten med polis kring särskilt utsatta platser eller tider (t.ex. sena kvällar vid vissa skolvägar). 4. Föräldradialoger o Genomföra informations-och dialogträffar med vårdnadshavare i områden där otrygghet är hög. 5. Samverkan med BKU-förvaltningen o Stödja skolor i arbetet med elever som känner stark oro inför skolvägen. Verksamhetsnära nyckeltal (exempel) Antal sociala lägesbilder med koppling till skolväg per år (st). Antal förebyggande insatser som genomförts utifrån lägesbilder (st). Antal samverkansmöten med polis kring barns trygghet (st). Antal föräldradialoger genomförda (st). Dialogarenor kopplade till exemplet I styrsystemet lägger vi vikt på styrning genom återkommande dialoger på olika nivåer. Politisk strategisk dialog (KF) KF diskuterar utvecklingen av barns trygghet i kommunen, inklusive skolväg. Indikatorn för skolvägstrygghet ingår som en del i KF:s samlade bedömning av måluppfyllelse. © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 7/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner Styrdialoger (KS nämnder) KS för styrdialoger med BKU, Kommunstyrelsenoch Socialnämnden. Fokus är på: o hur nämndernas åtaganden bidrar till KF:s mål, o hur långt man nått, o vilka hinder och utvecklingsbehov som finns. Resultatdialoger (nämnd förvaltning) Varje nämnd har resultatdialog med sin förvaltning. Förvaltningen redovisar sina verksamhetsnära nyckeltal och analys. Nämnden diskuterar eventuella justeringar av åtaganden eller prioriteringar. Ledningsdialoger inom förvaltning Förvaltningsledning följer upp nyckeltal med rektorer, enhetschefer, arbetsledare. Konkreta beslut fattas om genomförande, omfördelning av resurser och arbetssätt. Tvärgående temadialog: Trygg skolväg En återkommande temadialog där BKU-förvaltningen, teknisk förvaltning, socialförvaltning, polis och andra relevanta aktörer deltar. Syftet är att: o dela lägesbilder, o samordna insatser, o prioritera gemensamma åtgärder. Årshjul Exemplet nedan anknyter till principerna för kommunens planerings-och uppföljningscykel. Vår KF beslutar om mål och indikatorer i budget/plan. Nämnderna ser över sina åtaganden och säkerställer koppling till KF:s mål. Förvaltningarna påbörjar planering av aktiviteter för kommande läsår. Sommar tidig höst BKU-förvaltningen planerar trygghetsvandringar och elevdialoger. Teknik-och serviceförvaltningen planerar och upphandlar eventuella åtgärder. Höst Trygghetsvandringar genomförs. Riskpunkter rapporteras till Teknik-och serviceförvaltningen. Vård-och socialförvaltningengenomför vid behov sociala lägesbilder. Sen höst vinter Förvaltningarna sammanställer nyckeltal och analys. Resultatdialoger mellan nämnder och förvaltningar hålls. KS sammanställer en kommunövergripande analys inför årsredovisningen. © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 8/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner Vår (nästa år) KF tar ställning till årsredovisning och måluppfyllelse. Utifrån analys kan KF och nämnder besluta om justeringar av mål, åtaganden eller resursfördelning. Exempel på uppföljning enligt analysmodellen använder den gemensamma analysmodellen med fyra frågor: Vad blev utfallet? Varför? Vad betyder det? Vad gör vi nu? Vad blev utfallet? BKU rapporterar att 11 av 11 skolor genomfört trygghetsvandringar och elevdialoger. Kommunstyrelsenredovisar att 12 av 18 riskpunkter åtgärdats. Socialnämnden har tagit fram två sociala lägesbilder och initierat tre förebyggande insatser. Varför blev det så? Förbättrad belysning och trafiksäkerhetsåtgärder har haft tydlig positiv effekt runt flera skolor. Entreprenadproblem har försenat vissa åtgärder, vilket gör att sex riskpunkter kvarstår. Social otrygghet kopplad till mopedkörning och samlingsplatser kvarstår i två områden. Vad betyder det? Kommunen är på väg mot målvärdet 2028, men takten behöver hållas uppe. Tekniska åtgärder behöver planeras med större framförhållning. Sociala riskfaktorer kräver fortsatt fokus på förebyggande arbete. Vad gör vi nu? Kommunstyrelsenprioriterar kvarvarande riskpunkter i kommande investeringsplan. KS föreslår att indikatorn för skolvägstrygghet fortsatt är prioriterad i kommande planperiod. © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 9/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner FIKTIVT EXEMPEL: ÖVERSÄTTNING AV BUDGETEN TILL NY STYRMODELL Detta exempel visar hur Strömsunds budget 2026 2027 översätts till den nya styrmodellen steg för steg. Kommunfullmäktiges inriktnings- och resultatmål KF har fem långsiktiga inriktningsmåloch ett fåtal resultatmålper målområde. Indikatorerna är kommunens gemensamma styrsignaler. Inriktningsmål 1 Hållbar ekonomi som möjliggör god välfärd Resultatmål 1A Kommunens resultat ska vara minst 15 mnkr per år. KF-indikatorer: Årets resultat (mnkr) Årsredovisning Nettokostnadsandel SCB Soliditet Årsredovisning Inriktningsmål 2 Trygga, delaktiga och friska invånare Resultatmål 2A Tryggheten ska öka. KF-indikatorer: Trygghetsindex SCB medborgarundersökning Anmälda brott i offentlig miljö Brå Otrygghet i boendemiljö SCB Resultatmål 2B Psykisk ohälsa ska minska. KF-indikatorer: Psykisk ohälsa (andel) Folkhälsomyndigheten Ensamhet bland äldre Socialstyrelsen Resultatmål 2C Delaktigheten ska öka. KF-indikatorer: Delaktighetsindex SCB Unga som upplever inflytande LUPP/ungdomsundersökning © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 10/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner Inriktningsmål 3 Goda uppväxtvillkor för barn och unga Resultatmål 3A Kunskapsresultaten ska förbättras. KF-indikatorer: Meritvärde åk 9 Skolverket Andel elever som når kunskapskraven Skolverket Resultatmål 3B Fler barn och unga deltar i kultur och fritid. KF-indikatorer: Andel barn i organiserad fritid Kommunens statistik Resultatmål 3C Unga etablerar sig bättre i arbete eller studier. KF-indikatorer: Ungdomsarbetslöshet Arbetsförmedlingen Etableringsgrad efter gymnasiet SCB RAMS Inriktningsmål 4 En attraktiv kommun att bo och verka i Resultatmål 4A Företagsklimatet ska förbättras. KF-indikatorer: NKI Företag SKR Handläggningstider Myndighetsnämnden Resultatmål 4B Befolkningsutvecklingen ska bromsas KF-indikatorer: Befolkningsförändring SCB Nettoinflyttning SCB Resultatmål 4C Kommunen ska stärka sin attraktionskraft som arbetsgivare. KF-indikatorer: Medarbetarindex HME-mätning Sjukfrånvaro HR-system Inriktningsmål 5 Minskad klimatpåverkan och hållbar omställning Resultatmål 5A Klimatpåverkan ska minska. KF-indikatorer: CO e-utsläpp Klimatbokslut/Energisystem Energiförbrukning/m² Fastighetssystem © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 11/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner Resultatmål 5B Resurser ska användas mer cirkulärt. KF-indikatorer: Matsvinn Måltidsverksamheten Andel återbrukat material Inköp/Lokaler Nämndernas åtaganden och nämndernas egna nyckeltal Nyckeltal på nämndnivå är frivilliga, men rekommenderade. De ska ge nämnden tidig signalering, men de är inte KF:s indikatorer. Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) Åtaganden: Höja kunskapsresultaten genom systematiska kvalitetsarbeten. Stärka elevhälsans förebyggande arbete. Öka barns och ungas delaktighet och inflytande. Öka deltagandet i kultur-och fritidsverksamhet. Bidra till ungas etablering i arbetsliv och studier. Nämndens egna nyckeltal (exempel) Utbildning: Andel elever med >90 % närvaro Skola24 Antal elever i behov av särskilt stöd som får insats inom 4 veckor EHT- rapportering Delaktighet: Antal skolor med etablerade elevråd BKU rapportering Andel elever som upplever att de kan påverka skolmiljön lokal skolenkät Kultur och fritid: Deltagartillfällen i kulturskolan Kulturskolan Deltagande i föreningsaktiviteter i glesbygd Föreningsregister Etablering: Antal elever i årskurs 9 som deltar i praktik/arbetslivsorientering Skolstatistik Vård- och socialnämden Åtaganden: Minska psykisk ohälsa och ensamhet. Minska våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Stärka insatser för etablering i arbete och studier. Genomföra sociala lägesbilder och förebyggande arbete. © Public Partner Prioriteringsmodellen i Strömsunds kommun 12/12 Bilaga till slutrapport Fiktiva exempel Styrsystem, 2025-12-12 Public Partner Nämndens egna nyckeltal Psykisk hälsa: Antal personer som får tidiga psykosociala stödinsatser Socialtjänstens system Tiden från första kontakt till erbjuden insats SoL-journal Ensamhet: Antal deltagare i sociala mötesplatser Äldreomsorgens statistik Andel äldre som uppger ensamhet brukarundersökning Våld i nära relation: Antal orosanmälningar kopplade till våld Socialtjänsten Antal genomförda riskbedömningar (FREDA) Kvalitetsuppföljning Etablering: Andel personer som lämnar försörjningsstöd för arbete/studier Ekonomiskt biståndsregister Genomsnittlig tid i försörjningsstöd Socialtjänstens system Kommunstyrelsen Åtaganden: Genomföra klimat-och energiarbete i kommunens fastigheter. Skapa trygga och attraktiva offentliga miljöer. Minska matsvinn och öka återbruk. Utveckla infrastrukturen för ett attraktivt och fungerande samhälle. Nämndens egna nyckeltal Trygghet & miljö: Åtgärdstid för felanmälningar Ärendesystem Antal trygghetsskapande åtgärder genomförda Trygghetslogg Energi & klimat: Andel byggnader med energiklass C eller bättre Energideklarationer Antal genomförda energieffektiviseringsprojekt Fastighetsförvaltning Cirkularitet: Andel återbrukat material i renoveringsprojekt Inköpssystem Matsvinn per portion (gram) Kökens mätningar © Public Partner Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.842

§ 90 Ändringar i ekonomisk process 2027 Kommunfullmäktiges beslut Avslutadetåterremitteradeärendet(KF§ 67/2026)medmotiveringenatt fråganomdenekonomiskaprocessenliggerinomkommunstyrelsens mandatochdärförinteskabeslutasavkommunfullmäktige. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsenföreslårkommunfullmäktigebeslutaattavslutadet återremitteradeärendet(KF§ 67/2026)medmotiveringenattfråganom denekonomiskaprocessenliggerinomkommunstyrelsensmandatoch därförinteskabeslutasavkommunfullmäktige. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Sammanfattning av ärendet Denfastlagdaekonomiskaprocessensägerattbeslutombudgetochmål förår2027skafattasden15juniikommunfullmäktige.Verksamheterna stårinförenomorganisationsomocksåskabeslutasden15junii kommunfullmäktige.Innanbeslutfattasomomorganisationengällerden nuvarandeorganisationen.Attförstbeslutaomenbudgetförden nuvarandeorganisationenförattsentanyttbeslutefteromorganisationen riskerarattinnebäradubbeltarbeteförbådepolitikochverksamhet.Därför ärdetbättreattskjutapåbeslutochiställetläggatidenpåbudgetarbete infördennyaorganisationen.Beslutominvesteringarförsammaårbör följasammatidplansombeslutombudgeteftersomomfattningenav investeringarocksåpåverkarexempelvisresultat. Ärendetvaruppeförbeslutikommunfullmäktigeden29april2026.Där blevärendetåterremitterattillkommunstyrelsenmedmotiveringenatt manefterfrågadeenanalysomvilkaeffekterensenareläggningav investeringsbudgetensbeslutsdatumfårförverksamheternas genomförandeavinvesteringsobjektenunder2027. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 90 fortsättning Eftergenomgångavgällandestyrdokumentochansvarsfördelninghardet konstateratsattbeslutanderättenifråganliggerhoskommunstyrelsenoch intehoskommunfullmäktige,dåbeslutomekonomiskprocessför2026 togsavkommunstyrelsenden26november2025,§ 220.I kommunstyrelsensreglementestårdetblandannatattstyrelsenskaleda arbetetmed,ochsamordnautformningenav,övergripandeochstrategiska mål,riktlinjerochramarförstyrningenavheladenkommunala verksamheten. Ärendettasdärföruppförbeslutikommunstyrelsen. Underlag till beslut KS§92/2026 Tjänsteskrivelse-Ändringariekonomiskprocess2027 KF§ 67/2026 Riskbedömningavseendeinvesteringsbudget2027 Beslutet skickas till Kommunledningsförvaltningen,ekonomichef Kommunledningsförvaltningen,kommundirektör Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.184

§ 91 Revidering av ägardirektiv för Strömsunds energi AB - 2026 Kommunfullmäktiges beslut 1. AntarevideratägardirektivförStrömsundsenergiABmed ändringsyrkandet. 2. Upphävatidigareägardirektivbeslutatden16november2022. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 3. AntarevideratägardirektivförStrömsundsenergiABmed ändringsyrkandet. 4. Upphävatidigareägardirektivbeslutatden16november2022. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Jäv LennartOscarsson(S),GöranEspmark(C),SimonHögberg(M)samtRobert Gjersvold(SD),anmälerställföreträdarjävförStrömsundsenergiAB ElisabetHägglund(S)träderinförLennartOscarsson(S). Underlag till beslut KS§101/2026 Tjänsteskrivelse ÄgardirektivförStrömsundsenergiAB-förslagtillrevidering ÄgardirektivförStrömsundsenergiAB_gammal Beslutskickastill StrömsundsenergiAB Kommunledningsförvaltningen,kansliet Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.183

§ 92 Revidering av ägardirektiv för Strömsunds hyresbostäder AB - 2026 Kommunfullmäktiges beslut 1. AntarevideratägardirektivförStrömsundshyresbostäderABmed ändringsyrkandet. 2. Upphävatidigareägardirektivbeslutatden21februari2019. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. AntarevideratägardirektivförStrömsundshyresbostäderABmed ändringsyrkandet. 2. Upphävatidigareägardirektivbeslutatden21februari2019. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Underlag till beslut KS§100/2026 Tjänsteskrivelse ÄgardirektivförStrömsundshyresbostäderAB-förslagtillrevidering ÄgardirektivförStrömsundshyresbostäderAB_gammal Jäv KarinNäsmark(S),SimonHögberg(M)samtRobertGjersvold(SD)anmäler ställföreträdarjävförStrömsundshyresbostäderAB. ElisabetHägglund(S)träderinförKarinNäsmark (S) Beslutskickastill StrömsundshyresbostäderAB Kommunledningsförvaltningen,kansliet Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.822

§ 93 Organisering skolenheter F-9 Strömsunds tätort, skolenhetskod Kommunfullmäktiges beslut SkolenheternaiStrömsundstätortorganiserasenligtföljande: 1. årskursF-3 2. årskurs4-6 3. årskurs7-9 4. anpassadgrundskola1-10, 5. samtattnyttnamnpådensamladeskolanblirVattudalsskolan. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige SkolenheternaiStrömsundstätortorganiserasenligtföljande: 6. årskursF-3 7. årskurs4-6 8. årskurs7-9 9. anpassadgrundskola1-10, 10. samtattnyttnamnpådensamladeskolanblirVattudalsskolan. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. SaraKjellsdotteryrkar bifalltillkommunstyrelsensförslag. KristinaStröm(V)tilläggsyrkandeomattgöraensärskilduppföljningavhur omhurdennyaorganisationenpåverkararbetsmiljönfördeanställdaoch barneniårskursF-6samtfritids.Uppföljningenskaskeisamarbetemedde fackligaorganisationernaochåterrapporterastillkommunfullmäktige. Proposition Ordförandeställerförslagenmotvarandra. Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 § 93 fortsättning Ordförandefinnerattkommunfullmäktigebeslutarenligt kommunstyrelsensförslag. Reservation KristinaStröm(V)ochGertNorman(V)reserverarsigmotbeslutet. Sammanfattning av ärendet TidigarebeslutomnyskolorganisationiStrömsundstätortinnebäratt kommunfullmäktigenubehöverfattabeslutomorganiseringav skolenhetersamtnamnpådensamladeskolanförattförändringenska kunnaanmälastillSkolverket.NärbeslutharfattatstilldelarSkolverketnya skolenhetskoderförberördaenheter. Beskrivning av ärendet Isambandmedattverkställighetenavdentidigarebeslutade skolorganisationeniStrömsundstätortnugenomförsbehöver kommunfullmäktigefattabeslutsommöjliggörattennyskolorganisation samtnyaenhetsnamnkananmälastillSkolverket. Ärendetharbehandlatsavbarn-,kultur-ochutbildningsnämndenden7 maj2026.Införnämndensbehandlinghadeettantalnamnförslagtagits framavskolorna.DenamnsomfåttfleströstervarDunderskolan, NorrskensskolanochHolmparksskolan.Frånsamtligaskolorframfördes ävenförslagetattdensamladeF–9-skolanskullebenämnas Vattudalsskolan.Vidnämndensbehandlingdiskuteradesolikanamnförslag ochnämndenbeslutadeslutligenattföreslåkommunfullmäktigeattden nyasamladeskolanskabenämnasVattudalsskolan. Barn-,kultur-ochutbildningsnämndenföreslogsamtidigtattskolenheterna organiserasenligtföljande:  årskursF–3,  årskurs4–6,  årskurs7–9,  anpassadgrundskola1–10. Underlag till beslut KS§103/2026 BKUN§ 52/2026 Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Tjänsteskrivelse-OrganiseringskolenheterF-9Strömsundstätort, skolenhetskod Beslutskickastill Barn-,kultur-ochutbildningsförvaltningen,TomasSjövall Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.366

§ 94 Revidering av riktlinje för kommunalt partistöd Kommunfullmäktiges beslut Antarrevideradriktlinjeförkommunaltpartistödenligtbilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktigeantarrevideradriktlinjeförkommunaltpartistödenligt bilaga. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktigebeslutadeden11december2014,§126,omRegler förkommunaltpartistödiStrömsundskommun.Ireglernahänvisastill kommunallag(1991:900),somärersattmedennykommunallag (2017:725).Iochmeddettagörsnuenrevideringmednyahänvisningartill rättlagrum. Förattanpassadettastyrandedokumenttillkommunensriktlinjerför styrandedokumentdöpsdokumentetom,frånreglertillriktlinje. Underlag till beslut KS§102/2026 Tjänsteskrivelse Riktlinjeförpartistöd Beslutskickastill Kommunledningsförvaltningen,ekonomi Kommunledningsförvaltningen,kansli Gruppledareikommunfullmäktige Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen den 26 maj 2026 Diarienummer KS.2026.366 104

§ 95 Årsredovisning för kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr 2025 Kommunfullmäktiges beslut 1. TardelavårsredovisningenförPartnerskapInland-AkademiNorr 2025. 2. DirektionenförPartnerskapInland-AkademiNorrbeviljas ansvarsfrihetför2025årsverksamhet. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. KommunfullmäktigetardelavårsredovisningenförPartnerskap Inland-AkademiNorr2025. 2. Överlåtatillkommunfullmäktigeatthanterafråganomansvarsfrihet fördirektionenförPartnerskapInland-AkademiNorr2025års verksamhet. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaenligtkommunstyrelsens förslag. Jäv SusanneHansson(S)samtKarinHolmquist(M)anmälerjävför kommunalförbundetPartnerskapInland-AkademiNorr. ElisabetHägglund(S)träderinförSusanneHansson(S). Underlag till beslut KS§106/2026 Tjänsteskrivelse-ÅrsredovisningförkommunalförbundetPartnerskap Inland-AkademiNorr2025 ProtokollDirektionenAkademiNorr2026-02-26signerat RevisionsberättelseAkademiNorr2025 ÅrsredovisningAkademiNorr2025 Beslutskickastill PartnerskapInland-AkademiNorr2025,GudrunViklund Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MEDB.2026.918

§ 96 Medborgarförslag om en mindre lekplats i Lövvik Tillkommunenhardetden15maj2026inkommitettmedborgarförslagom enmindrelekplatsiLövvik. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslagetanhängiggörsochöverlämnastillkommunstyrelsenför beredning. Yrkande Ordförandenföreslårattmedborgarförslagetanhängiggörsochöverlämnas tillkommunstyrelsenförberedning. Underlag till beslut Medborgarförslag Beslutskickastill Kommunstyrelsen Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MEDB.2026.878

§ 97 Medborgarförslag om att uppföra staty eller byst av Beppe Wolgers BirgittaKatarinaOlofssonharden4maj2026lämnatinett medborgarförslagomattkommunensskalåtauppföraenstaty föreställandeBeppeWolgers Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslagetanhängiggörsochöverlämnastillbarn-,kultur-och utbildningsnämndenförberedning. Yrkande Ordförandenföreslårattmedborgarförslagetanhängiggörsochöverlämnas tillbarn-,kultur-ochutbildningsnämndenförberedning. Underlag till beslut Medborgarförslag Beslutskickastill Barn-,kultur-ochutbildningsnämnden Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MEDB.2026.943

§ 98 Medborgarförslag om beachvolleybollplan vid campingen MalinJohannaGabriellaOttossonharden28maj2026lämnatinett medborgarförslagomattkommunensskalåtauppföraen beachvolleybollplanvidcampingeniStrömsund. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslagetanhängiggörsochöverlämnastillkommunstyrelsenför beredning. Yrkande Ordförandenföreslårattmedborgarförslagetanhängiggörsochöverlämnas tillkommunstyrelsenförberedning. Underlag till beslut Medborgarförslag Beslutskickastill Kommunstyrelsen Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MEDB.2026.974

§ 99 Medborgarförslag om flaggning på Veterandagen 29 maj RobertFjellharlämnatinettmedborgarförslagomattkommunenska flaggavidVeterandagenden29maj. Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslagetanhängiggörsochöverlämnastillkommunstyrelsenför beredning. Yrkande Ordförandenföreslårattmedborgarförslagetanhängiggörsochöverlämnas tillkommunstyrelsenförberedning. Underlag till beslut Medborgarförslag Beslutskickastill Kommunstyrelsen Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MOTION.2026.934

§ 100 Motion om att inrätta riktlinjer för elever i behov av särskilt stöd samt stärka uppföljningen av skolornas ansvar KristinaStröm(V)harden14juni2026inkommitmedenmotionomatt inrättariktlinjerföreleveribehovavsärskiltstödsamtstärkauppföljningen avskolornasansvar. Kommunfullmäktiges beslut Motionenanhängiggörsochöverlämnastillbarn-,kultur-och utbildningsnämndenförberedning. Yrkande Ordförandenföreslårattmotionenanhängiggörsochöverlämnastillbarn-, kultur-ochutbildningsnämndenförberedning. Underlag till beslut Motion Beslutskickastill Barn-,kultur-ochutbildningsnämnden Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MOTION.2026.996

§ 101 Motion om suicidprevention och stöd till efterlevande från Eskil Ehnberg (M) och Viktoria Trewe (M) EskilEhnberg(M)samtViktoriaTrewe(M)harden14juni2026inkommit medenmotionomsuicidpreventionochstödtillefterlevande. Kommunfullmäktiges beslut Motionenanhängiggörsochöverlämnastillsocialnämndenförberedning. Yrkande Ordförandenföreslårattmotionenanhängiggörsochöverlämnastill socialnämndenförberedning. Underlag till beslut Motion Beslutskickastill Socialnämnden Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MOTION.2026.994

§ 102 Revidering av riktlinje för kommunalt partistöd Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för kommunalt partistöd enligt bilaga. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för kommunalt partistöd enligt bilaga. Yrkande Ordföranden föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt upprättat förslag. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 11 december 2014, § 126, om Regler för kommunalt partistöd i Strömsunds kommun. I reglerna hänvisas till kommunallag (1991:900), som är ersatt med en ny kommunallag (2017:725). I och med detta görs nu en revidering med nya hänvisningar till rätt lagrum. För att anpassa detta styrande dokument till kommunens riktlinjer för styrande dokument döps dokumentet om, från regler till riktlinje. Underlag till beslut

§ 103 Motion om att inrätta en etisk upphandling från Kristina Ström (V) och Lage Jonbrant (V) KristinaStröm(V)ochLageJonbrant(V)harden14juni2026inkommit medenmotionomattinrättaenetiskupphandling. Kommunfullmäktiges beslut Motionenanhängiggörsochöverlämnastillkommunstyrelsenför beredning. Yrkande Ordförandenföreslårattmotionenanhängiggörsochöverlämnastill kommunstyrelsenförberedning. Underlag till beslut Motion Beslutskickastill Kommunstyrelsen Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer MOTION.2026.998

§ 104 Motion om att utreda ko-på-rot från Kristina Ström (V) och Lage Jonbrant (V) KristinaStröm(V)ochLageJonbrant(V)harinkommitmedenmotionom utredako-på-rot. Kommunfullmäktiges beslut Motionenanhängiggörsochöverlämnastillkommunstyrelsenför beredning. Yrkande Ordförandenföreslårattmotionenanhängiggörsochöverlämnastill kommunstyrelsenförberedning. Underlag till beslut Motion Beslutskickastill Kommunstyrelsen Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KS.2026.862

§ 105 Rapport från Socialnämnden om ej verkställda beslut SoL och LSS 2026 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktigetardelavrapporterna. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutaatttadelavrapporterna. Sammanfattning av ärendet SocialnämndenskaenligtSoL16kapitlet6f-g§tillInspektionenförvård ochomsorgochtillderevisorersomavsesi3kapitel10§kommunallagen (2017:725)rapporteraallagynnandenämndbeslutenligt4kapitlet1§SoL och9§LSSsominteharverkställtsinomtremånaderfråndagenför beslutet. Förvarjebeslutskanämndenangetidpunktenförbeslutetochvilkentypav biståndbeslutetgällersamtkortfattatuppgeskälenfördröjsmålet. Socialnämndenskaävenanmälanärnämndenharverkställtettgynnande beslutsomharrapporteratssomejverkställt.Datumförverkställigheten skadåanges. SocialnämndenskaenligtSoL16kapitlet6h§tillfullmäktigelämnaen statistikrapportöverhurmångaavnämndensgynnandebeslutenligt4 kapitlet1§sominteharverkställtsinomtremånaderfråndagenför respektivebeslut.Nämndenskavidareangevilkatyperavbistånddessa beslutgällersamthurlångtidsomharförflutitfråndagenförrespektive beslut.Rapporteringenskaskekvartalsvis. Underlag till beslut SN§59/2026 Kvartalsrapport1,LSS2026 Kvartalsrapport1,SoL2026 Beslutskickastill Kommunensrevisorer Socialnämnden Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KFVal.2026.987

§ 106 Avsägelse från Inga-Maj Persson (S) som ersättare i socialnämnden Inga-MajPersson(S)harinkommitmedenavsägelseavsittuppdragsom ersättareisocialnämnden. Kommunfullmäktiges beslut GodkännaavsägelsenfrånInga-MajPersson(S)frånsittuppdragsom ersättareisocialnämnden. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigebeslutagodkännauppsägelsen. Beslutskickastill Inga-MajPersson(S) Kommunledningsförvaltningen,kansliet Kommunledningsförvaltningen,löner Socialnämnden Justerare Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige den15juni2026 Diarienummer KF.2026.9

§ 107 Delgivningar - Kommunfullmäktige 2026 Kommunfullmäktiges beslut Delgivningarnaläggstillhandlingarna. Yrkande Ordförandenföreslårkommunfullmäktigeläggadelgivningarnatill handlingarna. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse Redovisning från kommunledningsförvaltningen över medel i kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Budget2026 1000000kronor Strömsundsturism,överskottbokslut2025 -718000kronor Återstår 282000kronor 1a.Anslagsbevis-RäddningstjänsteniJämtland 1b.§26Delårsrapportperapril 1c.Delårsrapportjan-apr2026JämtlandsRäddningstjänstförbund 2a.Hanteringavremissvar(387852) 2b.LänsövergripandestrategiförfolkhälsaochtrygghetiJämtlandslän 2026–2032 (387812) 2c.TjänsteskrivelseLänsövergripandestrategiförfolkhälsaochtryggheti Jämtlandslän2026-2032(387546) 2d.§13RSRLänsövergripandestrategiförfolkhälsaochtryggheti Jämtlandslän2026-2032(388677) Justerare Kommunfullmäktige 15 juni 2026 - Dagordning och anteckningar § Ärende