Revisionen — 20 mars 2026

§ 1 Lönechefen informerar Beslut Administrativa nämnden tackar för informationen. Sammanfattning Tf. lönechef Anna Hahne informerar om följande: För att avlasta tillfällig lönechef har HR-chef tagit över arbetsmiljöansvaret. HR-chef kommer även presentera de ärenden som ska upp i nämnden, både vid nämndtillfället och när de presenteras för samtliga HR-chefer i de ingående kommunerna. Vi har en pensionsavgång av en lönekonsult 2026-12-31, där vi är i gång och satsar på att få till en överlappning för att inte tappa tempo. Vi har en pågående deltidssjukskrivning. Vi har ett tillbud. Det rör sig om en anställd som varit upprörd och som kommit till oss för att få tag på en specifik medarbetare på Lönecentrum. Vi har upprättat en handlingsplan kopplad till tillbudet och kommer att lyfta information om hot och våld på arbetsplatsen. Anna Wiberg (M) har kommit med förslag till revideringar för internkontrollplan 2026. Anna ombeds att skicka in förslaget till tf. lönechef. Revidering av internkontrollplan sker tidigast när ny lönechef tillträtt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 298757SE Protokoll 4(6) Sammanträdesdatum 2026-02-10 Adm.nämnden

§ 2 Dnr 2025-00040 Revidering av samverkansavtal för myndighetsutövning mellan Karlskoga och Storfors kommuner Sammanfattning Ett förslag till reviderat samverkansavtal för myndighetsutövning mellan Karlskoga och Storfors kommuner har tagits fram av Tillväxt- och tillsynsförvaltningen i samråd med nämndens presidium och kommunledningarna. Förvaltningen föreslår att nämnden föreslår kommunstyrelserna i respektive kommun att föreslå kommunfullmäktige att godkänna avtalet. Avtalet föreslås gälla från och med den 1 juli 2026. Beslutsunderlag Tillväxt- och tillsynsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 februari 2026 Reviderat samverkansavtal för myndighetsutövning Tillväxt- och tillsynsnämndens beslut 1. Tillväxt- och tillsynsnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelserna i Karlskoga och Storfors kommuner att föreslå kommunfullmäktige att godkänna det reviderade samverkansavtalet för myndighetsutövning mellan Karlskoga och Storfors kommuner. 2. Tillväxt- och tillsynsnämnden beslutade att föreslå kommunstyrelserna i Karlskoga och Storfors kommuner att föreslå kommunfullmäktige att det reviderade avtalet ska gälla från och med den 1 juli 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen, Karlskoga kommun Kommunstyrelsen, Storfors kommun ___ Sammanträdesprotokoll 6(21) Sammanträdesdatum 2026-02-26 Tillväxt- och tillsynsnämnden

§ 3 Admnämnd/2026:2 Rapport internkontroll jan-dec 2025 Beslut Administrativa nämnden godkänner rapporten. Sammanfattning Bifogad rapport sammanställer genomförda internkontroller enligt plan vid Lönecentrum Östra Värmland under 2025. Rapporten innehåller även information om kontroller som genomförs utöver internkontrollplanen. Beslutsunderlag Adm. nämndens tjänsteskrivelse 2026:2 Bilaga rapport internkontroll jan-dec 2025 Skickas till Kristinehamns kommun, Storfors kommun, Karlskoga kommun, Filipstads kommun och Degerfors kommun. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 298757SE Rapport av internkontrollplan för Lönecentrum januari-december 2025 Internkontroll har genomförts enligt fastställd internkontrollplan för lönecentrum. Utöver den fastställda internkontrollplanen utförs kontroller som ingår i det dagliga arbetet eller vid verkställan inför utbetalning av lön. Kontrollerna utförs av lönekonsulter och systemförvaltare. Månadens löneutbetalning, rutiner Inför verkställan av lön följer lönekonsulterna ett kontrollschema för att förhindra felutbetalning av lön. Kontrollschemat ser lite olika ut varje månad beroende på om det sker något extra under månaden, men har ett antal standardpunkter som gås igenom varje månad. Det rör sig om ett 30- tal kontrollpunkter inför varje lönebryt. Kontrollerna sker succesivt under månaden men koncentrerat de sista dagarna innan lönekörningen. Det har genomförts ett kontinuerligt arbete under 2025 att justera kontrollerna som ingår i kontrollschemat så att rätt kontroller görs och anpassas utifrån nya lagar och avtal. När justeringar görs i kontrollschemat justeras även rutinbeskrivningarna som beskriver hur kontrollerna ska genomföras. Lönecentrum är beroende av att korrekta underlag inkommer i tid för att rätt lön i rätt tid ska utbetalas till rätt person. Frånvaro rapporteras in för sent alt avslutas ej i HR-systemet av verksamheten För att minska risken för bristande frånvarorapportering har informationsmaterial tagits fram i samverkan med kommunikationsavdelningen i Kristinehamn. Materialet har skickats ut via Lönecentrums månatliga informationsbrev till chefer och arbetsledare under april och oktober 2025. Om frånvaro inte rapporteras eller avslutas korrekt finns risk för löneskulder för medarbetare. Attityden gentemot medarbetarna vid LÖV hårdnar Information om vikten av att rapportera tillbud vid hotfulla eller aggressiva situationer har under året återkommande lyfts vid arbetsplatsträffar. Trots genomförda informationsinsatser har inga tillbud rapporterats, vilket kan indikera en kvarstående risk för att oacceptabla situationer inte dokumenteras och därmed inte kan hanteras inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Störningar i Visma Personec P alt nätet inför lönekörning Risken för störningar i Visma Personec P eller nätverket inför lönekörning har lyfts även föregående år och är fortsatt aktuell. För att hantera risken har en handlings- och kontinuitetsplan tagits fram, skickats på remiss till berörda kommuner och antagits av den administrativa nämnden. Planen syftar till att säkerställa att lönekörningar kan genomföras även vid tekniska störningar. Sida Tjänsteskrivelse 1(1) Datum 2026-01-20 Admnämnd/2026:2 1.2.3.2 Bedriva internkontroll Administrativ nämnd Anna Hahne,0550-86966 anna.hahne@kristinehamn.se Rapport internkontroll jan-dec 2025 Förslag till beslut Administrativa nämnden godkänner rapporten Sammanfattning Bifogad rapport sammanställer genomförda internkontroller enligt plan vid Lönecentrum Östra Värmland under 2025. Rapporten innehåller även information om kontroller som genomförs utöver internkontrollplanen. Beslutsunderlag Adm nämndens tjänsteskrivelse 2026:2 Bilaga rapport internkontroll jan-dec 2025 Jessica Fällgren Anna Hahne HR-chef Tf. lönechef c:\users\guva7013\appdata\local\temp\solarplexusit\rapport internkontroll jan-dec 2025-{da758f96-235e-42da-abd0-6af00e9f3816}.rtf E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN /loncentrum@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Organisationsnr 50. Lönecentrum Nämndhuset 0550-880 00 vx /Eget_Fax/ 110-0213 212000-1868 681 84 Kristinehamn Tullportsgatan 13 Protokoll 6(6) Sammanträdesdatum 2026-02-10 Adm.nämnden

§ 4 Fastställelse av föredragningslistan Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att stryka punkt 15 från dagordningen. Reservation Hans Jildesten (S), Eva-Lotta Härdig-Eriksson (S), Thomas Backelin (S), Janina Hjälm (S), Birgitta Wiberg (S), Kenneth Hjälm (S), Aurora Rioflorido (S), Urban Lavén (S), Sandra Bäckman (V), Peter Högberg (V) och Lennart Johansson (S) reserverar sig mot beslutet och lämnar en skriftlig reservation enligt följande. Vi samtliga tjänstgörande ledamöter för V och S reserverar oss mot beslutet att stryka punkt 15 på dagordningen till förmån för vårt eget förslag att fullmäktige skall behandla punkten på dagens möte. Investeringen om 38 miljoner är i sig bland de största som kommunen hanterat under många år och har så stor påverkan på den totala skolstrukturen inom kommunen och dess driftskostnader att detta beslut måste hanteras av fullmäktige, även om själva renoveringskostnaderna ryms inom beslutad investeringsbudget. Yrkanden och debatt Marie Hagman (M) yrkar att punkt 15, Start projektering renovering av Bjurtjärns skola, stryks från dagordningen med motivering enligt följande. Punkten rör KS verkställighet av budgetbeslut om Bjurtjärns skola (sommaren 2025) och är inte ett nytt sakpolitiskt ärende för fullmäktige. Martina Eriksson (M) yrkar bifall till Marie Hagmans yrkande. I debatten yttrar sig även Hans Jildesten (S), Peter Högberg (V), Juhani Verkkoperä (SD) och Eva- Lotta Härdig-Eriksson (S). Beslutsgång Ordförande ställer Marie Hagmans yrkande mot att behålla dagordningen oförändrad och finner att dagordningen ska behållas oförändrad. Votering begärs och genomförs med följande justerade voteringsproposition. Den som vill behålla dagordningen oförändrad röstar ja, den som vill att punkt 15 stryks från dagordningen röstar nej. Följande ledamöter röstar ja: Hans Jildesten (S), Eva-Lotta Härdig-Eriksson (S), Thomas Backelin (S), Janina Hjälm (S), Birgitta Wiberg (S), Kenneth Hjälm (S), Aurora Rioflorido (S), Urban Lavén (S), Sandra Bäckman (V), Peter Högberg (V) och Lennart Johansson (S). STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2(2) Följande ledamöter röstar nej: Christopher Johrin (M), Linda Karlsson (M), Peter Farrington (M), Lina Øygarden (M), Martina Eriksson (M), Per Henning (M), Brita Jansson (C), Ingrid Andersson (C), Juhani Verkkoperä (SD), Anna-Karin Ekström (SD), Björn Ågren (SD), Sven Evert Larsson (SD), Björn Enkvist (SD), Eivor Lindberg (KD) och Marie Hagman (M). Följande ledamöter avstår från att rösta: Håkan Larsson (C). Omröstningsresultatet med 11 ja-röster, 15 nej-röster och 1 som avstår innebär att kommunfullmäktige beslutar att stryka punkt 15 från dagordningen. STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (2) Datum Organ 2026-01-19 Kommunstyrelsen

§5 Dnr HMN/260003 Information gemensam verksamhet 2026 Sammanfattning av ärendet Enhetschef Tobias Nyåker ger en lägesbild av den gemensamma verksamheten som en del av internkontrollplanen. Arbetet med MDR kopplat till livslängd och spårbarhet fortsätter. Arbetsbelastningen är hög och sjukskrivningar påverkar verksamheten. Statistik som visar livslängden för hjälpmedel i kommunerna presenteras. Tobias redovisar aktuell status för de pågående uppdragen från hjälpmedelsnämnden. En arbetsgrupp har arbetat med frågan gällande tunga brukare. Lösningen kan bli att samverka mer och att ta fram en slags sortimentkatalog. Förslaget avseende avancerat sittande har återremitterats av arbetsutskottet. Ärendet återkommer på nytt till utskottet efter kompletteringar. Dialog förs med hjälpmedelsnämnden. (Bildpresentation HMN/260003, Protokollsutdrag HMN AU 2026-03-06 § 11, Protokollsutdrag HMN 2025-09-26 § 57) 7 4 0 6f 1 e d 4 8 3 c 4f- 1 8 2- a d 4 2- 2 8 4 7- 4 1f 8f e 7 e: c n e Justerandes sign Utdragsbestyrkande er ef e r ur at 8 / 23 n g Si Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-03-20

§6 Dnr HMN/250067 Workshop med Nätverket för hjälpmedelsfrågor - utvärdering och tankar framåt Sammanfattning av ärendet Föredragande tjänsteperson Anna Frödin går igenom sammanställningen från den workshop som hjälpmedelsnämnden 2025-11-13 genomförde tillsammans med Nätverket för hjälpmedelsfrågor och där fokus låg på mål och indikatorer. I samband med workshopen har deltagarna försökt att klarlägga vad som är viktigt för invånaren och utifrån det konstaterandet avgöra vad som ska mätas. Nämndens politiker och tjänstepersonerna i nätverket har delats in i mindre grupper. Varje grupp har svarar på de tre nedanstående dialogfrågorna, varav den första har ytterligare tre underfrågor. •Vad innebär en god och jämlik hjälpmedelsförsörjning: oför er i nätverket och nämnden? oför medarbetaren? oför invånaren? •Vad är viktigt att följa upp så att vi säkerställer vårt mål - God och jämlik hjälpmedelsförsörjning i hela Värmland? •Vad är viktigt för oss (kommunen/regionen) att följa upp? Anna redovisar svar från grupperna på respektive fråga. Hon tar upp nyckelområden och ger exempel på citat från dialogerna. Olika teman som anknyter till svaren räknas upp. Förslag på indikatorer presenteras. Gruppernas förslag har sorterats och prioriterats utifrån hur många grupper som har lämnat liknande svar. 7 4 0 6f Avslutningsvis behandlar Anna utvärderingen av workshopen. De flesta av deltagarna har 1 e d varit nöjda med upplägget även om det också finns förbättringsområden som lyfts fram. Det 4 8 c 3 gäller att fortsätta nyttja den starka viljan till samverkan som framkommit. 4f- 1 8 2- a d Dialog förs med hjälpmedelsnämnden. Nämnden framför att indikatorerna bör mäta effekter 4 2- 2 snarare än aktiviteter. 8 4 7- 4 1f 8f e 7 e: c n e Justerandes sign Utdragsbestyrkande er ef e r ur at 9 / 23 n g Si Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-03-20 (Bildpresentationer HMN/250067, Resultat fråga 1-3, Summering av fråga 1-3, Utvärdering workshop) 7 4 0 6f 1 e d 4 8 3 c 4f- 1 8 2- a d 4 2- 2 8 4 7- 4 1f 8f e 7 e: c n e Justerandes sign Utdragsbestyrkande er ef e r ur at 10 / 23 n g Si Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-03-20

§ 7 Ny förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen och kommunfullmäktige besluta att anta ny förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund. Beskrivning av ärendet Värmlands läns vårdförbund har genomfört en översyn av den befintliga förbundsordningen. Detta då den behöver göras aktuell med de utmaningar som förbundet står inför idag. En översyn har gjorts som påvisar ett behov av revidering. Syftet med arbetet har varit att säkerställa att verksamheten är väl anpassad efter dagens förutsättningar och behov och att samarbetet inom länet kan bedrivas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Den nya förbundsordningen förtydligar ansvarsfördelningen och stärker den gemensamma strukturen, vilket ska underlätta för att möta både nuvarande och framtida utmaningar i Värmlands län. De parter som ingår i den nya förbundsordningen är samtliga kommuner i Värmland. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Ny förbundsordning Värmlands Läns Vårdförbund Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Protokoll Direktionen 2025-11-28 Värmlands läns vårdförbund Följebrev till ny förbundsordning Föredragande Vid arbetsutskottets sammanträde 2026-02-23 föredras ärendet av socialchef Pernilla Pettersson. Beslutet skickas till Arbetsutskottets beslut skickas till kommunstyrelsen. Beslut från slutlig beslutsinstans skickas till: Kommunchefen Verksamhetschef Stöd, vård och omsorg STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-01-19 KS/2026:97 Handläggare: Pernilla Pettersson Socialchef Ny förbundsordning Värmlands läns vårdförbund Diarienummer: KS/2026:97 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Anta ny förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund. Beskrivning av ärendet Värmlands läns vårdförbund har genomfört en översyn av den befintliga förbundsordningen. Detta då den behöver göras aktuell med de utmaningar som förbundet står inför idag. En översyn har gjorts som påvisar ett behov av revidering. Syftet med arbetet har varit att säkerställa att verksamheten är väl anpassad efter dagens förutsättningar och behov och att samarbetet inom länet kan bedrivas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Den nya förbundsordningen förtydligar ansvarsfördelningen och stärker den gemensamma strukturen, vilket ska underlätta för att möta både nuvarande och framtida utmaningar i Värmlands län. Parter som ingår i den nya förbundsordningen är samtliga kommuner i Värmland. Mål och uppdrag Förbättrad folkhälsa Förbättrad kompetensförsörjning Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ryms inom befintlig budget. Barnrättskonsekvenser Barnets bästa beaktas i den nya förbundsordningen. Beslutsunderlag Tjut, Ny förbundsordning Värmlands Läns Vårdförbund Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Protokoll Direktionen 2025-11-28 Värmlands läns vårdförbund Följebrev till ny förbundsordning STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-01-19 KS/2026:97 Beslutet ska skickas till Johan Rosqvist, kommunchef Pernilla Pettersson, verksamhetschef Stöd, vård och omsorg Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund

§ 8 ÖFN/2025:46 Återremiss - Verksamhetsplan 2026 Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner uppdaterad verksamhetsplan för 2026. Sammanfattning Östra Värmlands överförmyndarnämnd återremitterade förslaget till verksamhetsplan för 2026 vid sammanträde den 10 november 2025 med motiveringen att revisorernas yttrande borde beaktas vid framtagande av ny verksamhetsplan. Revisorerna har i sin rekommendation i november 2025 bl.a. uppmanat nämnden att se över indikatorer för att mäta måluppfyllelse i syfte att höja ambitionsnivån och skapa en förflyttning i verksamhetsutvecklingen. I syfte att skapa en förflyttning i verksamhetsutvecklingen så har vissa indikatorer lyfts ut och ersatts med indikatorer som möjliggör starkt fokus på digitalisering, rekrytering av ställföreträdare och arbete mot brottslighet. Antalet individuella indikatorer har också minskat för att göra verksamhetsplanen tydligare och för att signalera ett ökat fokus på normativ styrning snarare än operativ. Inom ramen för arbetet har en risk- och väsentlighetsbedömning gjorts vilken också har utgjort grund för förslag till ny internkontrollplan 2026 och dokumenterats däri. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-01-29 Uppdaterad Verksamhetsplan 2026 Nämndens behandling Lina Oygarden (M) yrkar på bordläggning av ärendet till nästa sammanträde för att få tid till politisk beredning (med revisorernas yttranden/rekommendationer, förvaltningens förslag och fullmäktiges mål/riktlinjer till grund). Kommunallagen lägger ansvaret på nämnden att se till att verksamheten bedrivs enligt fullmäktiges mål och riktlinjer; verksamhetsplanen är ett av nämndens egna styrdokument. Nämnden ska vara mycket aktiv i framtagandet av denna och kan i princip själv formulera planen. Det betyder att verksamhetsplan (och budget) "ägs" av nämnden och ska tas fram i nära samråd och med stöd av förvaltningen, vilket det inte har gjorts i detta fall. Jag anser därför att vi behöver ett arbetsmöte (som tidigare planlagts men som också ställdes in, 4 december via mejl, utan tydlig anledning. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Protokoll 4(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden Eva Närvä Eickenrodt (M) ställer sig bakom Lina Oygarden (M) yrkande. Britt-Marie Karlsson (S), Jeannette Rasko (S), Inga-Lill Röhr (S) ordförande yrkar avslag på Lina Oygarden (M) yrkande. Beslutsgång Ordförande ställer Lina Oygarden (M) yrkande om att bordlägga ärendet till nästa sammanträde mot att ärendet ska avgöras på dagens sammanträde. Ordförande finner att ärendet ska avgöras idag. Ordförande frågar om nämnden kan besluta enligt förslag till beslut. Nämnden beslutar så. Reservation Lina Oygarden (M), Eva Närvä Eickenrodt (M) reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Eva Närvä Eickenrodt (M) Då det saknas möjlighet att göra ändringar i föreslagen verksamhetsplan innan den antas önskar jag lämna förslag till ändringar. (Bilaga protokollsanteckning 260217) Beslutet skickas till Kristinehamns kommun, Degerfors kommun, Filipstads kommun, Karlskoga kommun och Storfors kommun. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Sida PLAN ➔ Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Östra Värmlands överförmyndarnämnds verksamhetsplan 2026 Dokumenttyp Dokument ID Beslutsdatum Version Plan 2025:46 ÖFN § 8 2026-02-17 1 Beslutsinstans Dokumentansvarig Ansvarig för uppföljning Reviderad Östra Värmlands Enhetschef Enhetschef överförmyndarnämnd Dokumentet gäller Östra Värmlands överförmyndarnämnd Inledning Mål- och resultatstyrning är en del av kommunens samlade styrmodell för hållbar utveckling. Visionen ”Kristinehamn 2030-den vänliga och nyskapande skärgårdskommunen visar riktningen för kommunens utveckling. Kommunens utveckling ska bidra till att de globala målen i Agenda 2030 uppnås. Kommunens verksamhet genomsyras av den gemensamma värdegrunden. Östra Värmlands överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnden har tillsyn av legala och förordnade ställföreträdare och tillsynen ska tillgodose kommuninvånarnas behov av rättssäkerhet och service. Överförmyndarnämndens tillsyn ska ge skydd mot rättsförluster för personer som inte själva kan tillvarata sina rättigheter. I överförmyndarnämndens uppdrag ingår att rekrytera och utbilda ställföreträdare. Överförmyndarnämndens ansvarsområden Östra Värmlands överförmyndarnämnd med kommunerna Kristinehamn, Degerfors, Filipstad, Karlskoga och Storfors ansvarar för att överförmyndarverksamheten i kommunerna bedrivs i enlighet med reglerna i föräldrabalken samt de övriga författningarna som reglerar frågor knutna till verksamheten. Behoven av välfärdstjänster ökar i takt med att befolkningen växer och blir äldre samtidigt som konkurrensen om arbetskraften hårdnar. En fortsatt god kvalitet i välfärden förutsätter att vi lyckas attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Vi behöver använda kompetenser rätt, utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation och ta tillvara teknikens möjligheter. Överförmyndarenhetens verksamhetsmål Ekonomi – God finansiell ställning och utveckling Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Det finansiella perspektivet handlar om kommunens finansiella ställning och utveckling. En utgångspunkt är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Indikator Nuläge Målvärde Nämndens kostnader per ärende ska Inom ram Procentuell inte öka med mer än 4 % per år ökning av faktiska OH-kostnader för året samt årets budgeterade lönekostnader + 4 % Antal ärenden omfattar alla godmanskap, förvaltarskap och förmynderskap som är aktiva per 31 december. Personal – En trygg, säker och hälsosam arbetsgivare som klarar kompetensförsörjningen Vi befinner oss i en kompetens- och rekryteringsutmaning. För att kunna leverera god kvalitet i våra tjänster samt uppfylla verksamheternas behov behöver vi arbeta strategiskt och medvetet med kompetensförsörjning. Alla förvaltningar ska ha en strategisk kompetensförsörjningsplan för hur man ska attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla medarbetare samt säkerställa kompetensen vid avslut. I en offentlig verksamhet som tillhandahåller välfärdstjänster är chefens roll ett ansvarsfullt och utmanande uppdrag. Vårt arbetsmiljöarbete syftar till att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö för alla våra medarbetare. Vi ska bedriva arbetsmiljöarbetet i samverkan och med ett hälsofokuserat synsätt. Det innebär bland annat att arbetsförhållandena i verksamheterna ska vara trygga, säkra och hälsosamma. Särskilt fokus ska ägnas åt friskfaktorer både i den fysiska arbetsmiljön och i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Koppling till Agenda 2030: Mål 3 God hälsa och välbefinnande Mål 5 Jämställdhet Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Indikator N uläge Målvärde S jukfrånvaro, total (%) 1,03% Behålla/minska Resultat medarbetarenkät 64,6 Öka Andel avgångar (egen uppsägning, ej pension) av 0 av 9 Behålla totalt antal tillsvidareanställda. OSA och Medarbetarenkät hanteras från 2025 samlat i Medarbetarenkäten. Värdet är ett snitt av 8 delområden. Aktiviteter som kommer genomföras 2026 för att uppnå målen: • Fortsätta med gemensamma aktiviteter och övningar på APT och enhetsmöten i syfte att öka gemenskapen i gruppen. • Fortsätta att utveckla arbetssätt så att fler uppgifter kan utföras hemifrån. • Jobba för att samtliga besvarar Medarbetarenkäten. Varumärke – Goda interna och externa relationer Varumärke är summan av alla uppfattningar om oss som organisation, som arbetsgivare och som geografisk plats. Goda relationer bygger på trovärdighet, pålitlighet och tillit. För det krävs ett gott bemötande, tillgänglighet samt korrekt och sann information i våra kommunikationskanaler. Vi ska sträva efter att kommunicera som en sammanhållen röst. Dessa principer gäller externt likväl som internt. Koppling till Agenda 2030 Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen Indikator Nuläge Målvärde Under 2026 ta fram ett mer systematiskt och Genomfört effektivt arbetssätt för att rekrytera 2026 ställföreträdare i enlighet med revisionens synpunkter. Våra ställföreträdare är nöjda med vår 90% 100% tillgänglighet. (Enkät med 210 svarande, 177 svarande på nöjdhet/tillgänglighet, endast 6 personer lämnade en förklaring där nästan alla svar kunde härledas till sena och låga arvoden. Ett par svar gäller telefontider.) Våra ställföreträdare är nöjda med vårt 90% 100% bemötande. (Se ovan) Huvudmännen är nöjda med sin ställföreträdares Se utförande av uppdraget. bifogad text Aktiviteter som kommer genomföras 2026 för att uppnå målen: • Fortsätta omvärldsbevaka för att identifiera och delta vid lämpliga aktiviteter och arrangemang. • För att kunna få fram statistik på inkomna klagomål från huvudmän så har enheten behövt ändra diarieföringsrutiner. Därför kan siffror redovisas först kommande år. Digitalisering – Tänka och göra nytt för att skapa nytta Vi behöver möta dagens utmaningar och krav för att behålla och öka förtroendet från våra skattebetalare. Ett viktigt sätt är genom att ta vara på digitaliseringens möjligheter och att effektivisera den kommunala verksamheten. Det går inte att bara höja hastigheten, utan vi behöver utveckla och ställa om för att klara nya sätt att leverera service och tjänster. Det innebär en större omställning i vårt sätt att tänka och agera som genomsyrar hela verksamheten - en digital transformation. Koppling till Agenda 2030 Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Indikator Nuläge Målvärde Antal e-tjänster. 6 Öka Utbilda personal och ställföreträdare i digital Nytt mål inlämning av årsräkningar. Digitalisera arkivet Nytt mål Hög rättssäkerhet Överförmyndarnämndens arbete ska tillgodose kommuninvånarnas behov av rättssäkerhet och service. Koppling till Agenda 2030 Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen Indikator Nuläge Målvärde Enheten ska under 2026 ta fram en ny rutin Nytt mål Genomfört för fördjupad granskning av årsräkningar i 2026 syfte att motverka eventuella oegentligheter. Enheten ska utbilda sig om och vidta de Nytt mål Genomfört 1 åtgärder som krävs för att implementera juli 2026 kommande lagändringar med anledning av ”Ställföreträdarutredningen” per den 1 juli 2026. Minst 50% av de rutiner som inte finns i Nytt mål Genomfört OneNote ska under 2026 flyttas dit och 2026 samtidigt kvalitetssäkras. Aktiviteter som kommer genomföras 2026 för att uppnå målen: • Utbilda personal och informera ställföreträdare om det som blir nyheter i lagstiftningen. • Fortsätta utveckla och hålla hemsidan uppdaterad med information. • Utveckla granskningsprocessen ytterligare i syfte att motverka välfärdsbrottslighet. • Samla våra rutiner i OneNote efter revisonens påpekande och då samtidigt kvalitetssäkra dem. Driftsbudget 2024 2025 2026 Budgetram 7 529 050 7 841 764 8 533 566 Varav fördelad på följande verksamhetsområden: GEMENSAM 170 000 220 000 143 000 ÖVERFÖRMYNDAR- NÄMND ÖVERFÖRMYNDAR- 7 359 050 7 621 764 8 390 566 KANSLI Summa total 7 529 050 7 841 764 8 533 566 Investeringar Eventuellt inköp av ett digitalt system för att hantera rekrytering och administration av ställföreträdare. Beräknad kostnad 2500/mån plus individuella användaravgifter.. Verksamheten 2026 med utblick framåt Digitalisering Under 2026 är ambitionen att vi ska ha ett i det närmaste helt digitalt arbetssätt. Vi jobbar med att uppdatera våra informationshanteringsplaner i syfte att kunna gå över till att ha digitala akter under 2026. Olyckligtvis har kommunarkivarien slutat sin tjänst varför arbetet kommit att stanna upp. Vi avser att utbilda intresserade ställföreträdare i att lämna redovisningar digitalt vilket kommer underlätta både redovisning och granskning. Rekrytering av ställföreträdare När uppdragen blir alltmer komplicerade ställs andra krav på ställföreträdares kompetens än tidigare. Därför är det viktigt med god tillgång på ställföreträdare, så att en matchning mellan huvudman och ställföreträdare kan göras. Det har blivit svårare att rekrytera ställföreträdare. Delvis på grund av mer komplicerade ärenden men även en samhällsutveckling där det är svårare att få människor att ställa upp på ideell, eller delvis ideell, basis. Samtidigt ökar medelåldern bland ställföreträdarna och andelen som beräknas ”gå i pension” bedöms vara hög de närmaste åren. Det innebär att än fler nya ställföreträdare behöver rekryteras för att de som är i behov av hjälp ska kunna få det. Enheten behöver ändra arbetssätt för att möta de här rekryteringsutmaningarna. Ställföreträdarutredningen Lagändringar sker per den 1 juli 2026 och här är det viktigt att handläggarna är väl insatta i vad detta innebär. Vi samverkar också med tingsrätterna för att hitta bra rutiner. Välfärdsbrottslighet Enheten kommer behöva vidareutveckla metoder för granskning i syfte att motverka eventuell brottslighet. Det kan t.ex. handla om fördjupade stickprovskontroller i granskningen av årsräkningar. I arbetet ska erfarenheter från tillvägagångssätt som identifierats i rättsliga processer tas till vara. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-01-29 Dnr. ÖFN/2025:46 Kommunledningsförvaltningen Christian Eriksson christian.eriksson@kristinehamn.se Återremiss – Verksamhetsplan 2026 Förslag till beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner uppdaterad verksamhetsplan för 2026. Sammanfattning Östra Värmlands överförmyndarnämnd återremitterade förslaget till verksamhetsplan för 2026 vid sammanträde den 10 november 2025 med motiveringen att revisorernas yttrande borde beaktas vid framtagande av ny verksamhetsplan. Revisorerna har i sin rekommendation i november 2025 bl.a. uppmanat nämnden att se över indikatorer för att mäta måluppfyllelse i syfte att höja ambitionsnivån och skapa en förflyttning i verksamhetsutvecklingen. I syfte att skapa en förflyttning i verksamhetsutvecklingen så har vissa indikatorer lyfts ut och ersatts med indikatorer som möjliggör starkt fokus på digitalisering, rekrytering av ställföreträdare och arbete mot brottslighet. Antalet individuella indikatorer har också minskat för att göra verksamhetsplanen tydligare och för att signalera ett ökat fokus på normativ styrning snarare än operativ. Inom ramen för arbetet har en risk- och väsentlighetsbedömning gjorts vilken också har utgjort grund för förslag till ny internkontrollplan 2026 och dokumenterats däri. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-01-29 Uppdaterad Verksamhetsplan 2026 Beslutet skickas till Kristinehamns kommun, Degerfors kommun, Filipstads kommun, Karlskoga kommun och Storfors kommun. Jessica Fällgren Christian Eriksson HR-chef Enhetschef E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN ofn@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Organisationsnr 1. Kommunledningsförvaltningen 0550-880 00 vx 110-0213 212000-1868 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 Då det saknas möjlighet att göra ändringar i föreslagen verksamhetsplan innan den antas önskar jag lämna förslag till ändringar i form av en protokollsanteckning. Jag tar upp endast de indikatorer jag föreslår ändringar av. Under rubriken personal och indikator Indikator Nuläge Målvärde Förslag till ändring Andel avgångar […]av totalt antal 0 av 9 Behålla Ej över 7% (något mer än en tillsvidareanställda avgång vartannat år) Kommentar: Det är inte realistiskt eller ens önskvärt att bibehålla samma personal över längre tid. En viss personalomsättning kan gagna arbetsplatsen genom att nya ideér och erfarenheter tillförs. En attraktiv arbetsplats kännetecknas också av att arbetsgivaren stöder anställda som önskar gå vidare inom eller utanför förvaltningen. Under rubriken varumärke och indikator Indikator Nuläge Målvärde Förslag till ändring Huvudmännen är nöjda med sin Se Klagomål från huvudmän ska ej ställföreträdares utförande av bifogad överstiga 20 % av huvudmännen uppdraget text Kommentar: Då dettta är ett nytt mål och ingen statistik över klagomål ännu finns tillgänglig kan och bör målvärdet förändras nästkommande verksamhetsår. Att tillgänglig statistik för nuläget saknas är inte ett argument för att avstå att uttrycka ett önskat framtida tillstånd. Under rubrik digitalisering och indikator Indikator Nuläge Målvärde Förslag till ändring Utbilda personal och ställföreträdare i Nytt mål digital inlämning av årsräkningar Utbilda personal i handläggning Nytt mål All personal har fått utbildning (inklusive inlämning, arkivering och under 2026 informationshämtning) av digitalt in lämnade årsräkningar Utbilda ställföreträdare och personal i Nytt mål 70% av ställföreträdarna har digital inlämning av årsräkningar deltagit i utbildningen och 50% av ställförerädarna är positiva till att redovisa digitalt Digitalisera arkivet Nytt mål 31 december skall alla aktuella ärenden vara digitalt arkiverade Kommentar: Först när 2026 skall redovisas, det vill säga redovisningsperiod 2027 kan man mäta hur många årsredovisningar som kommit in digitalt. Då digitala redovisningar kan bidra till att effektivisera verksamheten och underlätta uppföljning och kontroll är det av vikt att ställföreträdarna är positiva till förändringen och övergår till att använda digital redovisning. Under driftbudget Alla angivna monetära poster bör avrundas till närmsta tusental kr. Kommentar: en budget är en uppskattning av framtida intäkter och kostnader, alltför precisa uppskattningar, på kronan när, är varken trovärdigt eller realistiskt och kan vara vilseledande. Protokoll 8(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden

§ 9 ÖFN/2025:8 Svar på politiskt initiativ - Avveckla samarbetet med Optio Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd avslår det politiska initiativet. Sammanfattning Ett politiskt initiativ har väckts av Inger Nordström (V) 2025-01-20. ”Våra kommuner undrar vad nämnden gör angående företaget Optio. Utifrån detta behöver vi agera. Inger Nordström (V) föreslår en omedelbar avveckling av samarbetet.” Motivering Användandet av professionella ställföreträdare är av mycket begränsad omfattning inom nämndens verksamhet. Det rör sig endast om ca 10 pågående ärenden årligen. I de fall en professionell ställföreträdare anlitas så har bedömningen gjorts att en lekman inte kan komma i fråga för uppdraget av olika skäl vilka kan vara relaterade till huvudmannen själv eller kretsen runt denne. Nämnden godkänner alltid att professionell ställföreträdare används för uppdrag innan sådan föreslås till tingsrätten. Optio AB är ett av flera bolag som tillhandahåller professionella ställföreträdare. Det är inte bolaget som sådant som utför uppdraget utan förordnandet är personligt för ställföreträdaren. Bolaget debiterar sedan arvodet. Östra Värmlands överförmyndarnämnd har idag inget avtal med Optio AB som skulle kunna sägas upp. Om med samarbete också ska förstås alla pågående förordnanden där ställföreträdaren är anställd av Optio AB så kan dessa ställföreträdare endast entledigas om de bedöms individuellt olämpliga för uppdraget med stöd av 11 kap. 20 § Föräldrabalken. Någon rättslig grund för entledigande utifrån anställning i ett visst bolag föreligger inte. Det har inte kommit till förvaltningens kännedom att ställföreträdare anställda av Optio AB skulle vara generellt olämpliga. Dessa ställföreträdare är tvärtom allmänt erkända som bland de mest kompetenta ställföreträdarna och tillfrågas därför om de riktigt svåra uppdragen. Det har heller inte kommit till förvaltningens kännedom att det skulle föreligga problem hänförliga till att de är anställda av just Optio AB. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Protokoll 6(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden Några närmare omständigheter till att inte anlita förvaltare från just Optio AB har inte presenterats i det politiska initiativet. Förvaltningen bedömer att det är av vikt att möjligheten att förordna professionella ställföreträdare bibehålls, oaktat vilket bolag de är verksamma i, då vissa huvudmän annars riskerar att stå utan ställföreträdare, åtminstone under mycket lång tid. Det är också förvaltningens uppfattning att det vore olyckligt att inte kunna anlita förvaltare verksamma i just Optio AB. Avslutningsvis så går det heller inte att entlediga ställföreträdare med pågående uppdrag endast med motiveringen att de är verksamma i bolaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 20260205 Politiskt initiativ – Avveckla samarbetet med Optio 20250120 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Protokoll 7(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden

§10 Dnr HMN/260005 Ekonomi och budget 2027 Sammanfattning av ärendet Controller Fredrik Lindstedt beskriver de ekonomiska förutsättningarna i budgetarbetet för 2027 med stöd av enhetschef Tobias Nyåker. Flera faktorer påverkar planeringen inför kommande år. Enligt prognosen ökar direkta kostnader för löner, sociala avgifter och övriga verksamhetskostnader. Även de indirekta kostnaderna för service, administration och lokaler (SAL) ökar. SAL-kostnaderna ingår i avtal för nämnden och bärs gemensamt av huvudmännen. Dessa kostnader har inte reviderats sedan 2019. Uträkningarna av dem bygger på gamla underlag som inte längre är helt aktuella. Fredrik går igenom nya beräkningar som visar kostnadsökningen för SAL. Vidare behöver det anställas två personer inom nämndes ansvarsområde för att klara av systemet Sesam och lagerhanteringen. Förklaringar som ligger bakom behovet av nyanställningar kan relateras till det ökade antalet förskrivare, inköpsökningar och MDR. Inför 2027 behöver budgeten sammantaget utökas både för att täcka utökningen av tjänsterna, omräkningen av SAL-kostnaderna och baserat på uppräkningsprocent för löner och avtal enligt SKR. På arbetsutskottets begäran har konsekvensbeskrivningar som tar hänsyn till olika alternativ tagits fram. Ökade kostnader i budgeten delas mellan regionen och kommunerna. I vilken utsträckning respektive kommun påverkas av olika alternativ redovisas. Dialog förs med hjälpmedelsnämnden. Ett mer lättbegripligt beslutsunderlag där konsekvenserna av de olika alternativen framgår på ett tydligare och enklare sätt efterfrågas. (Bildpresentationer HMN/250005) 7 4 0 6f 1 e d 4 8 3 c 4f- 1 8 2- a d 4 2- 2 8 4 7- 4 1f 8f e 7 e: c n e Justerandes sign Utdragsbestyrkande er ef e r ur at 14 / 23 n g Si Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-03-20

§ 11 ÖFN/2025:37 Uppföljning internkontroll juli-december 2025 Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner uppföljning av internkontrollplan för 250701-251231. Sammanfattning Enligt tidigare beslut av Östra Värmlands överförmyndarnämnd ska överförmyndarenheten visa statistik per halvårs- och helårsskifte av gällande punkter som nämnden formulerat i internkontrollplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 260204 Uppföljning av internkontrollplan 250701-251231 Beslutet skickas till Kristinehamns kommun, Degerfors kommun, Filipstads kommun, Karlskoga kommun och Storfors kommun. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-02-04 Dnr. ÖFN/2025:37 Kommunledningsförvaltningen Christian Eriksson christian.eriksson@kristinehamn.se Uppföljning internkontrollplan 250701-251231 Förslag till beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner uppföljning av internkontrollplan för 250701-251231. Sammanfattning Enligt tidigare beslut av Östra Värmlands överförmyndarnämnd ska överförmyndarenheten visa statistik per halvårs- och helårsskifte av gällande punkter som nämnden formulerat i internkontrollplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 260204 Uppföljning av internkontrollplan 250701-251231 Jessica Fällgren Christian Eriksson HR-chef Enhetschef E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN ofn@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Organisationsnr 1. Kommunledningsförvaltningen 0550-880 00 vx 110-0213 212000-1868 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 Internkontroll (20250701–251231) Handläggningstid Handläggningstiden, från det att ett nytt ärende inkommit och diarieförts tills dess att ärendet påbörjats, ska inte överstiga 14 dagar. Gäller nya ärenden (ej överflyttade) exkl ensamkommande barn under perioden (250701-251231). Inkomna Rätt tid Kommentar 146 144 Oklart varför två ärenden tog längre tid. Handläggningstiden från det att ett nytt anmälningsärende inkommit till att ansökan om anordnande skickas till tingsrätten eller att ärendet avslutas ska inte överstiga 6 mån. (OBS! se period. Endast FB 11:1–11:3, 11:4, 11:7 och medförmyndare 10:8) Inkomna Rätt tid Kommentar 27 23 1. Långdragen rekryteringsprocess där det var svårt att hitta ställföreträdare. Tog även tid att få in huvudmannen samtycke till godmanskap, vilket är en förutsättning för anordnande. 2. Dröjde lång tid att få in läkarintyg, därefter långdragen rekryteringsprocess där det var svårt att hitta ställföreträdare. 3. Komplicerat ärende som skickades till Tingsrätten efter ca 7 månader. 4. Ett ärende i Kristinehamn utreds fortfarande efter 8 månader. Det tog 3 månader att få läkarintyg. Rekryteringförsök har pågått länge utan framgång. Ärendet är dock inom kort klart att skicka till tingsrätten. Professionella ställföreträdare Mer komplicerade ärenden samt svårigheten att rekrytera nya ställföreträdare leder till att behovet att anlita professionella ställföreträdare från bolag som Optio AB samt Social- och förvaltarstjänst ökar. Fler professionella ställföreträdare innebär en ökad kostnad för arvodet för antingen kommunerna eller huvudmännen. Nämnden kommer följa upp hur många ärenden med professionell ställföreträdare som finns i förhållande till totalt antal ärenden. Antal ärenden med Totalt antal ärenden professionell ställföreträdare 31 december 2025 10 777 30 juni 2025 11 785 (Obs, antalet avser endast godmanskap och förvaltarskap) Årsräkningar Målsättningen är att samtliga årsräkningar ska vara granskade före 31 oktober. Andel granskade Antal årsräkningar Kommentar årsräkningar per totalt 31 oktober 2025 727 741 Motsvarar 98%. De årsräkningar som inte varit klara har behövt kompletteras. Personal/arbetsmiljö Hög personalfrånvaro har under en längre tid lett till ökad arbetsbelastning vilket i sin tur gett en obalans mellan krav och resurser och bidragit till en osund arbetsmiljö. Förutom negativ påverkan på medarbetarna så har kostnaderna för företagshälsovården ökat. Nämnden kommer följa frånvaron och personalomsättning i syfte att säkerställa en kontinuitet i arbetsgruppen och en sund arbetsmiljö. Total sjukfrånvaro Kortidsjukfrånvaro Långtidsjukfrånvaro Övrig Personal- (%) 1-14 dagar (%) över 59 dagar (%) frånvaro omsättning (timmar) 1,03 1,50 1,11 183,5 0 Avser perioden 1 juli 2025 – 31 december 2025. I ”övrig frånvaro” ingår vård av barn. Föräldraledighet har inte kartlagts. Protokoll 9(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden

§ 12 ÖFN/2026:3 Östra Värmlands överförmyndarnämnds internkontrollplan 2026 Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner Internkontrollplan för 2026. Sammanfattning Kommunrevisorerna har i skrivelse den 4 november 2025 rekommenderat Östra Värmlands överförmyndarnämnd att säkerställa att riskbedömning/risk- och väsentlighetsanalys genomförs och dokumenteras inför framtagande av nämndens interna kontrollplan. Det bör även tydligt framgå av internkontrollplanen vilka rutiner, processer, system eller moment som ska följas upp/kontrolleras. Revisorerna har också rekommenderat nämnden att skapa en förflyttning i verksamhetsutvecklingen. I förslaget till Internkontrollplan ingår fyra områden som bedöms vara väsentliga för verksamheten framöver. Dessa områden är digitalisering, årsräkningar, rekrytering av ställföreträdare och att motverka brottslighet. Dessa områden har en tillhörande riskbedömning i internkontrollplanen. Här behöver förvaltningen ta fram nya arbetssätt och digitalisera handläggningen vilket är tidskrävande initialt. Genom att fokusera på dessa områden och följa upp att nödvändiga steg tas mot att förändra arbetssätt så säkerställer nämnden att den har goda förutsättningar för en långsiktigt kvalitativ verksamhet och skickar en tydlig signal till förvaltningen om vad som ska prioriteras under året. Förslaget till Internkontrollplan 2026 innebär också delvis en förflyttning från operativ kontroll och styrning till normativ. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-01-29 Internkontrollplan 2026 Beslutet skickas till Kristinehamns kommun, Degerfors kommun, Filipstads kommun, Karlskoga kommun och Storfors kommun. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2026-01-29 Dnr. ÖFN/2026:3 Kommunledningsförvaltningen Christian Eriksson christian.eriksson@kristinehamn.se Östra Värmlands överförmyndarnämnds internkontrollplan 2026 Förslag till beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner Internkontrollplan för 2026. Sammanfattning Kommunrevisorerna har i skrivelse den 4 november 2025 rekommenderat Östra Värmlands överförmyndarnämnd att säkerställa att riskbedömning/risk- och väsentlighetsanalys genomförs och dokumenteras inför framtagande av nämndens interna kontrollplan. Det bör även tydligt framgå av internkontrollplanen vilka rutiner, processer, system eller moment som ska följas upp/kontrolleras. Revisorerna har också rekommenderat nämnden att skapa en förflyttning i verksamhetsutvecklingen. I förslaget till Internkontrollplan ingår fyra områden som bedöms vara väsentliga för verksamheten framöver. Dessa områden är digitalisering, årsräkningar, rekrytering av ställföreträdare och att motverka brottslighet. Dessa områden har en tillhörande riskbedömning i internkontrollplanen. Här behöver förvaltningen ta fram nya arbetssätt och digitalisera handläggningen vilket är tidskrävande initialt. Genom att fokusera på dessa områden och följa upp att nödvändiga steg tas mot att förändra arbetssätt så säkerställer nämnden att den har goda förutsättningar för en långsiktigt kvalitativ verksamhet och skickar en tydlig signal till förvaltningen om vad som ska prioriteras under året. Förslaget till Internkontrollplan 2026 innebär också delvis en förflyttning från operativ kontroll och styrning till normativ. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-01-29 Internkontrollplan 2026 E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN ofn@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Organisationsnr 1. Kommunledningsförvaltningen 0550-880 00 vx 110-0213 212000-1868 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 2 Jessica Fällgren Christian Eriksson HR-chef Enhetschef ÖFN/ Östra Värmlands överförmyndarnämnd Internkontrollplan 2026 Internkontrollplan för 2026 Överförmyndarnämnden ska varje år anta en plan för uppföljning av den interna kontrollen. Grund för planering och prioritering av internkontrollens omfattning utgörs av en riskbedömning av verksamheten. Utifrån den samlade riskbedömningen prioriteras tillsynsåtgärder inför kommande år i den internkontrollplan som nämnden fastställt. 1. Digitalisering Genom att digitalisera verksamheten och i synnerhet införa e-arkivering så sparas mycket arbetstid och risken för fel i arkiveringen minskar. Det är också en förväntan hos de som söker anställning som handläggare att vi har digitala arbetssätt. Riskbedömning: risken är medelhög att frånvaron av möjlighet till digital handläggning gör oss oattraktiva som arbetsgivare. Risken är hög att vi inte klarar framtidens ökade inflöde av ärenden utan möjlighet till digital handläggning vilket då fördyrar verksamheten. 2. Årsräkningar Huvudparten av ställföreträdarna ska varje år inkomma med en ekonomisk redogörelse för sitt uppdrag, vilken ska lämnas in till överförmyndarenheten före den 1 mars. Målsättningen är att samtliga årsräkningar som inkommit i tid och är kompletta ska vara granskade under första halvåret och att alla årsräkningar ska vara granskade före 31 oktober. Riskbedömning: I det fall alltför många ställföreträdare får vänta länge på sitt arvode så kan detta medföra att uppdraget blir mindre attraktivt och kan också göra det svårare att rekrytera. Risken bedöms vara låg för närvarande men strategiskt är det av vikt att prioritera detta. 3. Rekrytering av ställföreträdare Ansökningarna om god man och förvaltare blir allt fler. Det finns ett ständigt behov av nya gode män och förvaltare. Ytterst riskerar rättssäkerheten att sättas ur spel om brist på ställföreträdare leder till längre väntetider för huvudmän som har behov av stöd och hjälp. En annan risk är att vissa gode män tar på sig alldeles för många uppdrag eller får vänta allt för länge på att få bli utbytt när man av någon anledning begär sig entledigad från uppdraget. Riskbedömning: Risken bedöms som hög att vi på sikt inte klarar att rekrytera tillräckligt många ställföreträdare med rätt kompetens om vi inte ändrar arbetssätt och jobbar mer koncentrerat med rekryteringsfrågan. 4. Motverka brottslighet Under senare år har en rad uppmärksammade rättsfall förekommit där huvudmän lidit skada när ställföreträdare missbrukat sin ställning. Enheten behöver utveckla en modell för fördjupad granskning som utgår från erfarenheter i dessa rättsfall av hur brottsliga upplägg kan se ut. T.ex. finns exempel på att underlag till årsredovisningen förfalskats. Riskbedömning: Risken bedöms som låg att ställföreträdare begår brott inom ramen för sitt uppdrag men konsekvensen för huvudmän som drabbas är allvarlig varför detta arbete bör prioriteras i riskhänseende. Riskområde Kontrollpunkt Tidpunkt Hur Vem Digitalisering av arkiv Enheten ska ha infört Uppföljning e-arkiv under 2026 görs 31 december Årsräkningar Kompletta Uppföljning Statistik tas fram och Handläggarna årsräkningar som görs redovisas på ansvarar var för sig inkommit i tid ska nästkommande Enhetschefen 30 juni vara granskade nämndmöte följer upp och sammanställer Samtliga årsräkningar uppgifterna till granskade nämnden 31 oktober Rekrytering av Enheten ska ha tagit Uppföljning ställföreträdare fram nytt arbetssätt görs 31 för rekrytering av december ställföreträdare under 2026 Motverka brottslighet Enheten ska under Uppföljning 2026 ha tagit fram ett görs 31 nytt arbetssätt och december rutin för fördjupad granskning inför nästa års granskning

§ 13 Dnr TTN-2026-00025 Verksamhets- och ekonomirapport februari 2026 Sammanfattning Bygglovsenheten har i februari haft fortsatt fokus på ändringen i plan- och bygglagen genom arbete med mallar och inläsning. Lagändringen innebär ökad tidsåtgång för handläggning och frågor. Inkomna lov- och anmälningsärenden samt strandskyddsärenden är lägre än motsvarande period föregående år, medan tillsynsärenden ligger på samma nivå. Miljöenhetens handlingsplan för förorenade områden i Karlskoga är färdig och redovisad för kommunstyrelsen. Enheten har samtidigt mycket händelsestyrd tillsyn som påverkar den planerade tillsynen, bland annat kopplat till masshantering. Sektionen för bostadsanpassningsbidrag har fortsatt högt inflöde och ärendena hinner inte handläggas inom önskade ledtider, främst på grund av hög ärendemängd och tidskrävande ärenden. Ackumulerad sjukfrånvaro till och med februari är 4,5 procent (2024: 5,5 procent). Nämnden redovisar ett underskott på 106 tkr för årets första två månader: övergripande -9 tkr, bygglov -28 tkr och miljö -248 tkr, medan bostadsanpassning visar ett överskott på 179 tkr. Beslutsunderlag Tillväxt- och tillsynsförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 mars 2026 Verksamhets- och ekonomirapport för januari–februari 2026 Tillväxt- och tillsynsnämndens beslut Tillväxt- och tillsynsnämnden beslutade att godkänna verksamhets- och ekonomirapport för februari 2026. Expedieras till Kommunstyrelsen, Karlskoga kommun Kommunstyrelsen, Storfors kommun ___ Sammanträdesprotokoll 5(10) Sammanträdesdatum 2026-03-26 Tillväxt- och tillsynsnämnden

§14 Dnr HMN/260005 Ekonomi och budget 2027 Beslut Hjälpmedelsnämnden beslutar 1.Ärendet återremitteras för att beslutsunderlaget ska göras mer lättbegripligt, så att konsekvenserna av de olika alternativen framgår på ett tydligare och enklare sätt. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelsnämndens huvudmän samfinansierar den gemensamma verksamheten med belopp som motsvarar de faktiska kostnaderna vad gäller personalkostnader för kompetenscentrum, övriga verksamhetskostnader inom ramen för nämndens uppdrag samt kostnader för service, administration och lokal (SAL). Fakturering sker månadsvis med en tolftedel av årsbudgeten åt gången. Kostnaderna fördelas lika mellan å ena sidan Region Värmland och å andra sidan länets 16 kommuner. Kostnadsfördelningen inbördes mellan kommunerna baseras på antalet individer som är 80 år eller äldre 1 november föregående år. Uppkomna över- och underskott delas på respektive huvudman efter aktuell fördelningsnyckel. Enligt hjälpmedelsnämndens samverkansavtal bör ett preliminärt förslag till budget tillställas kommunerna senast under april månad varje år och samråd kan därefter ske under maj månad. Dessa tider är anpassade efter budgetprocessen i kommunerna för att underlätta deras planering inför kommande år. Hjälpmedelsnämndens budget fastställs först efter att samrådet har skett och då huvudmännen därigenom har fått tillfälle att lämna sina synpunkter på det preliminära budgetförslaget. Ajournering Hjälpmedelsnämnden ajournerar sig för överläggningar. 7 4 0 6f 1 e d 4 3 8 Yrkanden c 4f- Matilde Palma Konglevoll (-), Region Värmland yrkar på att ärendet återremitteras. 1 8 2- a Daniel Schützer (S), Region Värmland yrkar bifall till förslaget om återremiss. d 4 2- 2 8 4 7- 4 1f 8f e 7 e: c n e Justerandes sign Utdragsbestyrkande er ef e r ur at 17 / 23 n g Si Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-03-20 Henrik Samuelsson (M), Arvika kommun yrkar bifall till förslaget om återremiss med motiveringen att beslutsunderlaget ska göras mer lättbegripligt, så att konsekvenserna av de olika alternativen framgår på ett tydligare och enklare sätt. Thony Liljemark (OR), Hagfors kommun yrkar bifall till förslaget om återremiss med framförd motivering. Eva Frykenberger (C), Kils kommun yrkar bifall till förslaget om återremiss med framförd motivering. Jane Larsson (C), Kristinehamns kommun yrkar bifall till förslaget om återremiss med framförd motivering. Aurora Rioflorido (S), Storfors kommun yrkar bifall till förslaget om återremiss med framförd motivering. Beslutsgång Ordföranden förklarar överläggningen avslutad. Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras. Ordföranden finner att nämnden beslutat att återremittera ärendet med Henrik Samuelssons (M) motivering. Hjälpmedelsnämnden enas om att ett extra nämndmöte hålls i april för att hantera ärendet på nytt efter begärd komplettering. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse - Ekonomi och budget 2027 • Underlag till Hjälpmedelsnämndens budget 2027 • Underlag Sesam • Underlag statistik 17-25 lager Utdraget skickas till Hjälpmedelsnämndens huvudmän 7 4 0 6f 1 e d 4 8 3 c 4f- 1 8 2- a d 4 2- 2 8 4 7- 4 1f 8f e 7 e: c n e Justerandes sign Utdragsbestyrkande er ef e r ur at 18 / 23 n g Si Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-03-20

§15 Dnr HMN/260002 Hjälpmedelsnämndens svar på planeringsdirektiv 2027 Beslut Hjälpmedelsnämnden beslutar 1.Svar på planeringsdirektiv för 2027 godkänns med kompletterande tillägg av text enligt Daniel Schützers (S) förslag. Sammanfattning av ärendet Planeringsdirektivet ingår i Region Värmlands planeringsprocess. Hjälpmedelsnämndens svar på planeringsdirektivet är ett stöd för den politiska ledningen att göra prioriteringar till Region Värmlands regionplan och budget. Svar på planeringsdirektiv ska ha en långsiktig inriktning för hela planeringsperioden 2027-2029, med särskilt fokus på 2027. Hjälpmedelsnämnden är en gemensam nämnd för alla kommuner i Värmland och Region Värmland. Hjälpmedelsnämndens uppdrag är att bidra till att personer med funktionsnedsättningar får utprovade personliga hjälpmedel som kompenserar helt eller delvis för den nedsatta funktionen. Hjälpmedel ska förskrivas på lika villkor till de som behöver dem, i hela Värmland. Hjälpmedelsnämnden bidrar till resurseffektivitet genom gemensamma upphandlingar och utbildningsinsatser, samt genom gemensam administration inklusive teknisk beredskap och lagerhållning. I nämndens verksamhet sker omvärldsspaning och erfarenhetsutbyte. Hjälpmedelsnämnden har ett resultatmål: God hjälpmedelsförsörjning på lika villkor utifrån individens behov 7 4 0 6f 1 e Nämndens regelverk och gemensamma riktlinjer, förskrivarutbildningar, nätverk och d 4 8 3 upphandlingar ger förutsättningar för att länets invånare erbjuds god hjälpmedelsförsörjning c 1 4f- på lika villkor utifrån individens behov. Målet är att hjälpmedlen ska följa brukaren vid flytt 8 a 2- från en kommun till en annan i Värmland. Hjälpmedelsnämnden bidrar till att personer med d 4 2- funktionsnedsättningar får utprovade personliga hjälpmedel som kompenserar helt eller delvis 2 8 4 för den nedsatta funktionen. 7- 4 1f 8f e 7 e: c n e Justerandes sign Utdragsbestyrkande er ef e r ur at 19 / 23 n g Si Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-03-20 Yrkanden Daniel Schützer (S), Region Värmland yrkar i tillägg på att svaret på planeringsdirektivet längst ner under rubrik 7 (Nämndens ekonomiska situation) kompletteras med texten under rubrik 1a (Hjälpmedelsnämnden förhåller sig till en uppräkning på 2,5 % i budget för 2027 enligt planeringsdirektivets förutsättningar) hämtad från tjänsteskrivelsen i ärendet Ekonomi och budget 2027 och att text om att förvaltningen dessutom har arbetat fram ett förslag som innebär utökning med två tjänster läggs till på slutet. Jane Larsson (C), Kristinehamns kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) förslag. Henrik Samuelsson (M), Arvika kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) förslag. Beslutsgång Ordföranden förklarar överläggningen avslutad. Ordföranden finner att nämnden beslutat att godkänna svar på planeringsdirektiv 2027 med kompletterande tillägg av text enligt Daniel Schützers (S) förslag. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse - Hjälpmedelsnämndens svar på planeringsdirektiv 2027 • Svar på planeringsdirektiv 2027 (Hjälpmedelsnämnden) • Regionstyrelsens Planeringsdirektiv till nämnderna 2027 inför Regionplan och budget 2027, med flerårsplan 2028-2029 • Protokollsutdrag § 13 Hjälpmedelsnämndens svar på planeringsdirektiv 2027 Utdraget skickas till Regionstyrelsen 7 4 0 6f 1 e d 4 8 3 c 4f- 1 8 2- a d 4 2- 2 8 4 7- 4 1f 8f e 7 e: c n e Justerandes sign Utdragsbestyrkande er ef e r ur at 20 / 23 n g Si Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-03-20 Ärenden för kännedom

§ 16 Dnr TTN-2026-00027 Begärda och avslutade lantmäteriförrättningar Sammanfattning Sammanfattning har upprättats över begärda och avslutade lAavnstlmuätatedreif ölarnrätmttnäitnegrairfö urnrdäettrn pienrgiaord en 18 februari–11 mars 2026. T257065 – Ledningsrätt för va-ledningar berörande Va-Bolaget i Karlskoga AB, Motorbromsen 4 och 7 TTN 2026-00024 Inkommen 2026-02-24 S26153 - Klyvning av Östra mörkviken 1:6 TTN 2026-00030 Inkommen 2026-03-06 T257015 - Avstyckning från Kranen 1, särskild gränsutmärkning och anläggningsåtgärd Begärda lantmäteriförrättningar TTN 2026-00031 Inkommen 2026-03-06 Inga begärda lantmäteriförrättningar har inkommit under perioden. Beslutsunderlag Tillväxt- och tillsynsförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 mars 2026 Tillväxt- och tillsynsnämndens beslut Tillväxt- och tillsynsnämnden beslutade att godkänna redovisningen av begärda och avslutade lantmäteriförrättningar. ___ Sammanträdesprotokoll 9(10) Sammanträdesdatum 2026-03-26 Tillväxt- och tillsynsnämnden

§ 17 Dnr TTN-2026-00028 Inkomna handlingar Sammanfattning FPöroljtaonkdoell handlingar anmäls: Sverigefinska rådets protokoll 2026-02-10 Protokollsutdrag KS Inkommen 2026-02-19 Protokollsutdrag KS 2026-03-10 § 53 Uppdrag från Mål och budget 2025- 2027 - Äldreplan kommunövergripande Protokollsutdrag övriga nämnder Inkommen 2026-03-12 Protokollsutdrag KFN 2026-02-25 § 3 Översyn av evenemangsprocesser Protokollsutdrag KF Inkommen 2026-03-03 Protokollsutdrag KF 2026-03-03 § 28 Policy för kameraövervakning Inkommen 2026-03-12 Protokollsutdrag KF 2026-03-03 § 27 Policy Nödvatten Karlskoga kommun Inkommen 2026-03-12 Protokollsutdrag KF 2026-03-03 § 25 Bestämmelser kring stöd till partierna för mandatperioden 2027-2030 Inkommen 2026-03-12 Protokollsutdrag KF 2026-03-03 § 24 Arvodesbestämmelser och ekonomiska kompensationer till förtroendevalda Upprättade handlingar av tillväxt- och tillsynsförvaltningen Inkommen 2026-03-12 Protokoll TTF samverkan 2026-03-17 Upprättat 2026-03-20 Beslutsunderlag Tillväxt- och tillsynsförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 mars 2026 Tillväxt- och tillsynsnämndens beslut Tillväxt- och tillsynsnämnden beslutade att lägga informationen till handlingarna. ___ Sammanträdesprotokoll 10(10) Sammanträdesdatum 2026-03-26 Tillväxt- och tillsynsnämnden

§ 18 ÖFN/2026:6 Årsberättelse ÖFN till Degerfors kommun 2025 Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner verksamhetsberättelsen till Degerfors kommun för år 2025. Sammanfattning Degerfors kommun har begärt att Östra Värmlands överförmyndarnämnd ska skicka en verksamhetsberättelse som tas in i årsredovisningen för Degerfors kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 260305 Verksamhetsberättelse till Degerfors kommun för 2025 260305 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 312881SE Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2026-03-05 Dnr. ÖFN/2026:6 Kommunledningsförvaltningen Christian Eriksson christian.eriksson@kristinehamn.se Verksamhetsberättelse till Degerfors kommun 2025 Förslag till beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner verksamhetsberättelsen till Degerfors kommun för år 2025. Sammanfattning Degerfors kommun har begärt att Östra Värmlands överförmyndarnämnd ska skicka en verksamhetsberättelse som tas in i årsredovisningen för Degerfors kommun. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 260305 Verksamhetsberättelse till Degerfors kommun för 2025 260305 Jessica Fällgren Christian Eriksson HR-chef Enhetschef E-post KRISTINEHAMNS KOMMUN ofn@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Organisationsnr 1. Kommunledningsförvaltningen 0550-880 00 vx 110-0213 212000-1868 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 Sida ANVISNING 1(2) Datum Per Nordin 2025-12-04 per.nordin@degerfors.se Överförmyndarnämnden Taxe- och avgiftsnämnden Administrativa nämnden Bergslagens räddningstjänst Anvisningar för årsredovisning 2025 Inledning Ovanstående nämnder och räddningstjänst ska skicka en verksamhetsberättelse som tas in i årsredovisningen för Degerfors kommun. Skicka alla underlag i wordformat! Verksamhetsberättelse Årets verksamhet Under året har överförmyndarenheten genomfört rekrytering av ny medarbetare som är på plats från januari 2026. Enheten har också driftsatt en skanningsrobot som sparar både porto och tid för posthantering. Vidare har modulen e Wärna Go börjat implementeras vilket på sikt kommer möjliggöra för ställföreträdare att lämna årsräkning digitalt. Årets resultat Redovisning av resultat och beskrivning av väsentliga avvikelser. Använd följande mall för rapportering. Utfall Utfall Budget Avvikelse Resultaträkning (tkr) 2024 2025 2025 2025 Intäkter 6 960 7 814 7 842 -27 Kostnader 6 960 7 651 7 842 191 - varav personalkostnader 5 776 5 813 6 351 538 Avskrivningar och ränta Resultat Hemsida E-post Organisationsnr Degerfors kommun www.degerfors.se kommun@degerfors.se 212000-1934 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Degerfors kommun Nämndhuset 0586-481 00 0586-483 86 5861-9370 693 80 Degerfors Herrgårdsgatan 37, Degerfors Datum Sida Degerfors kommun 2025-12-04 2(2) Verksamhetsmått/Nyckeltal Redovisning av verksamhetsmått och/eller nyckeltal samt analys av stora förändringar. Använd följande mall för rapportering. Nyckeltal Statistik per 2023-12-31 Aktiva ärenden Kristinehamn Degerfors Filipstad Karlskoga Storfors Totalt Snitt på året 379 153 179 379 54 1144 Investeringar Redovisning av investeringar där avvikelser ska kommenteras. Använd följande mall för rapportering. Investering Utfall Budget Avvikelse (tkr) 2025 2025 2025 Summa 0 Tack på förhand! Per Nordin Ekonomichef 0586-482 67 Protokoll 4(10) Sammanträdesdatum 2026-03-17 Överförmyndarnämnden

§ 19 ÖFN/2025:8 Svar på politiskt initiativ om kvalitetssäkring av gode män och förvaltare. Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd anser det politiska initiativet besvarat. Sammanfattning Ett politiskt initiativ har väckt av Linda Brunzell (M) vice ordförande på nämndsammanträdet den 20 januari 2025. Där yrkas att: 1. Överförmyndarnämnden utreder möjligheten att införa obligatoriska utbildningar och fortbildningar för gode män och förvaltare. 2. En handlingsplan tas fram för att utveckla standardiserade rutiner och verktyg för gode män och förvaltare. Som exempel nämns enhetliga mallar och verktyg för dokumentation och rapportering samt att ärenden av principiellt viktig karaktär ska behandlas av nämnden och inte av tjänstemän. 3. Tillsynen över gode män och förvaltare ses över och förbättras, med fokus på regelbunden granskning och uppföljning. 4. Ett stödsystem etableras för att ge gode män och förvaltare tillgång till rådgivning och expertis vid behov. Motivering 1. Redan idag så behöver nya ställföreträdare genomgå en digital utbildning för sitt uppdrag enligt enhetens rutiner. Utan godkänd utbildning tilldelas inget uppdrag. Med anledning av de lagändringar som träder i kraft den 1 juli 2026 utifrån prop. 2025/26:92 (Ett ställföreträdarskap att lita på) så kommer Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) ta fram material till samtliga överförmyndare för en utbildning som kommer vara obligatorisk för alla ställföreträdare från och med 2028. Det vore inte ändamålsenligt att ta fram ett nytt separat utbildningsmaterial fram tills dess. 2. Det finns redan idag rutiner för hur dokumentation sker i ärenden och nu gällande delegationsordning föreskriver, under rubriken ”Beslut som inte får delegeras”, att nämndens delegerade beslutanderätt inte får utövas i ärenden av principiell innebörd. 3. Till följd av de lagändringar som nämnts ovan och som träder i kraft den 1 juli 2026 kommer överförmyndaren från kommande år även granska en Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 312881SE Protokoll 5(10) Sammanträdesdatum 2026-03-17 Överförmyndarnämnden årsberättelse eller slutberättelse. Tillsynen ska syfta till att kontrollera att ställföreträdaren utövar sitt uppdrag i enlighet med den enskildes bästa. Därutöver så framgår i den verksamhetsplan som nämnden antagit för år 2026 att överförmyndarenheten under året ska ta fram en ny rutin för fördjupad granskning av årsräkningar i syfte att motverka eventuella oegentligheter. 4. Ställföreträdarna har idag möjlighet att vända sig med frågor till handläggaren i det/de ärenden som vederbörande har. Det är dock vanskligt att som tillsynsorgan också lämna rådgivning utöver allmänna råd och information som ges idag. Detta då konflikt kan uppstå i förhållande till huvuduppdraget att kontrollera regelefterlevnad. Det finns dock en rad föreningar för gode män och förvaltare där rådgivning på mer detaljerad nivå kan tillhandahållas och där många också är anslutna. Nämndens behandling Linda Brunzell (M) yrkar bifall till sitt ledamotsinitiativ. Linda Brunzell (M) vill få det fört till protokollet att ”initiativet ligger helt i linje med den kritik som riktats mot nämnden, särskilt vad gäller brister i kontrollen av gode män. Den kritiken är allvarlig och vi ser tydligt att nuvarande arbetssätt inte är tillräckligt. Det är av vikt att understryka initiativet väcktes långt innan denna revisionskritik framfördes. Nämnden har därmed haft möjlighet att agera i ett tidigare skede. Att i detta läge avstå bifalla initiativet riskerar ytterligare försvaga förtroendet för nämndens förmåga att ta till sig kritik och vidta nödvändiga åtgärder både från revisorerna samt Länsstyrelsen. Mot bakgrund är det inte bara rimligt utan nödvändigt att nämnden beslutar att bifalla initiativet.” Lina Øygarden (M) ställer sig bakom Linda Brunzell (M) yrkande. Sune Frisk (S), Palle Hansen (S) och Inga-Lill Röhr (S) yrkar bifall på förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer förslag till beslut mot Linda Brunzells yrkande och finner att nämnden beslutar enligt förslag till beslut. Reservation Linda Brunzell (M) och Lina Øygarden (M) reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-23 Politiskt initiativ - Kvalitetssäkring av gode män och förvaltares uppdrag 2025- 01-20 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 312881SE Protokoll 6(10) Sammanträdesdatum 2026-03-17 Överförmyndarnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 312881SE Protokoll 12(12) Sammanträdesdatum 2025-01-20 Överförmyndarnämnden

§ 20 Motion om inrättande av en parlamentarisk fullmäktigeberedning för Bergslagskanalen Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Lennart Johansson (S) har 2026-01-29 inkommit med motion enligt följande: Bakgrund Bergslagskanalen utgör en sammanhängande vattenled som sträcker sig från Filipstad i norr mot Storfors och Kristinehamns kommuner och Karlskoga i söder. Kanalen är av stor betydelse både som rekreationsområde för boende och som natur-, kultur- och kulturarvsmiljö med utvecklingspotential för näringsliv och besöksnäring. Storfors kommun omfattar den största arealen av Bergslagskanalen och har därmed ett särskilt ansvar att ta initiativ till ett gemensamt och långsiktigt utvecklingsarbete. För att området ska kunna utvecklas och samtidigt bevaras för kommande generationer krävs en samlad syn på hur kanalen och intilliggande miljöer ska förvaltas på ett hållbart sätt. Behov av samordning och politiskt ansvar Bergslagskanalen berör flera kommuner och ett stort antal aktörer. För att möta både befintliga och framtida utmaningar krävs en övergripande samsyn mellan kanalkommunerna samt ett tydligare politiskt ansvarstagande. Händelsen med slussportshaveriet vid Asphyttans sluss sommaren 2025 har ytterligare aktualiserat behovet av ett mer samordnat och långsiktigt engagemang från samtliga berörda kommuner. Erfarenheter från andra kanalområden visar att gemensamma politiska strukturer och tydligt ansvarstagande ökar möjligheterna till samverkan samt till att erhålla regionala och externa bidrag för drift och utveckling. Organisatoriska förutsättningar och samverkan Arbetet med Bergslagskanalen är komplext och spänner över flera strategiskt viktiga områden såsom kultur, kulturarv, miljö och ekologi, näringsliv, besöksnäring samt boende och livsmiljöer. Detta innebär att frågan inte kan hanteras inom en enskild kommunal förvaltning eller enbart med kommunala resurser. För att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt arbete krävs: samverkan mellan flera kommunala förvaltningar, samarbete med andra berörda kommuner, dialog och gemensamma processer med föreningsliv, näringsliv, markägare, civilsamhälle och regionala aktörer. STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2(2) Hållbar utveckling Utvecklingen av Bergslagskanalen behöver utgå från ett helhetsperspektiv på hållbarhet där ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet vägs samman. Satsningar inom exempelvis besöksnäring och kultur kan skapa nya möjligheter för lokal utveckling, men ställer samtidigt krav på varsamhet, långsiktighet och samordning. En parlamentarisk fullmäktigeberedning kan skapa de politiska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att arbeta strategiskt, tvärsektoriellt och långsiktigt med dessa frågor. Avslutande bedömning Frågan om Bergslagskanalens framtida utveckling är inte en partipolitisk fråga utan en strategisk angelägenhet för hela Storfors kommun. En bred politisk förankring är avgörande för att skapa kontinuitet, legitimitet och samverkan över mandatperioder. Yrkanden Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: 1. att inrätta en parlamentarisk fullmäktigeberedning för arbetet med Bergslagskanalen, 2. att beredningens uppdrag är att, utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter, initiera och samordna ett övergripande utvecklingsarbete tillsammans med berörda aktörer, 3. att uppdraget omfattar samverkan mellan flera kommunala förvaltningar samt samarbete med andra kanalkommuner och externa aktörer, 4. att varje parti i kommunfullmäktige utser en ordinarie ledamot och en ersättare till beredningen, 5. att partierna enligt gällande regelverk ges möjlighet att utse andra representanter än förtroendevalda, som bedöms ha relevant kunskap och engagemang, 6. att fullmäktigeberedningen ges möjlighet att knyta ytterligare aktörer verksamma utmed Bergslagskanalen till arbetet. Beslutsunderlag Motion från Lennart Johansson (S) 2026-01-29 Beslutsgång Ordförande ställer proposition på att remittera motionen till kommunstyrelsen och finner att kommunfullmäktige så beslutar. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen STORFORS 2026-01-29 KOMMUN Motion till Kommunfullmäktige i Storfors kommun Inrättande av en parlamentarisk fullmäktigeberedning för Bergslagskanalen Bakgrund Bergslagskanalen utgör en sammanhängande vattenled som sträcker sig från Filipstad i norr mot Storfors och Kristinehamns kommuner och Karlskoga i söder. Kanalen är av stor betydelse både som rekreationsområde för boende och som natur-, kultur- och kulturarvsmiljö med utvecklingspotential för näringsliv och besöksnäring. Storfors kommun omfattar den största arealen av Bergslagskanalen och har därmed ett särskilt ansvar att ta initiativ till ett gemensamt och långsiktigt utvecklingsarbete. För att området ska kunna utvecklas och samtidigt bevaras för kommande generationer krävs en samlad syn på hur kanalen och intilliggande miljöer ska förvaltas på ett hållbart sätt. Behov av samordning och politiskt ansvar Bergslagskanalen berör flera kommuner och ett stort antal aktörer. För att möta både befintliga och framtida utmaningar krävs en övergripande samsyn mellan kanalkommunerna samt ett tydligare politiskt ansvarstagande. Händelsen med slussportshaveriet vid Asphyttans sluss sommaren 2025 har ytterligare aktualiserat behovet av ett mer samordnat och långsiktigt engagemang från samtliga berörda kommuner. Erfarenheter från andra kanalområden visar att gemensamma politiska strukturer och tydligt ansvarstagande ökar möjligheterna till samverkan samt till att erhålla regionala och externa bidrag för drift och utveckling. Organisatoriska förutsättningar och samverkan Arbetet med Bergslagskanalen är komplext och spänner över flera strategiskt viktiga områden såsom kultur, kulturarv, miljö och ekologi, näringsliv, besöksnäring samt boende och livsmiljöer. Detta innebär att frågan inte kan hanteras inom en enskild kommunal förvaltning eller enbart med kommunala resurser. För att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt arbete krävs: • samverkan mellan flera kommunala förvaltningar, • samarbete med andra berörda kommuner, • dialog och gemensamma processer med föreningsliv, näringsliv, markägare, civilsamhälle och regionala aktörer. Hållbar utveckling Utvecklingen av Bergslagskanalen behöver utgå från ett helhetsperspektiv på hållbarhet där ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet vägs samman. Satsningar inom exempelvis besöksnäring och kultur kan skapa nya möjligheter för lokal utveckling, men ställer samtidigt krav på varsamhet, långsiktighet och samordning. En parlamentarisk fullmäktigeberedning kan skapa de politiska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att arbeta strategiskt, tvärsektoriellt och långsiktigt med dessa frågor. Avslutande bedömning Frågan om Bergslagskanalens framtida utveckling är inte en partipolitisk fråga utan en strategisk angelägenhet för hela Storfors kommun. En bred politisk förankring är avgörande för att skapa kontinuitet, legitimitet och samverkan över mandatperioder. STORFORS KOMMUN Yrkanden Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: 1. att inrätta en parlamentarisk fullmäktigeberedning för arbetet med Bergslagskanalen, 2. att beredningens uppdrag är att, utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter, initiera och samordna ett övergripande utvecklingsarbete tillsammans med berörda aktörer, 3. att uppdraget omfattar samverkan mellan flera kommunala förvaltningar samt samarbete med andra kanalkommuner och externa aktörer, 4. att varje parti i kommunfullmäktige utser en ordinarie ledamot och en ersättare till beredningen, 5. att partierna enligt gällande regelverk ges möjlighet att utse andra representanter än förtroendevalda, som bedöms ha relevant kunskap och engagemang, 6. att fullmäktigeberedningen ges möjlighet att knyta ytterligare aktörer verksamma utmed Bergslagskanalen till arbetet. Storfors 2026-01,29 U4.•,...'N.--- Le art Johansson Ledamot av Storfors kommunfullmäktige Socialdemokraterna STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (1) Datum Organ 2026-03-30 Kommunstyrelsen Dnr KS/2025:64

§ 21 Start projektering renovering av Bjurtjärns skola Dnr KS/2025:671 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige -Projektering renovering av Bjurtjärns skola i Tåbäcken startas. -Skolgruppen övergår till styrgrupp för projektet. Reservation: Peter Högberg (V), Kristina Blomqvist (S) och Eva-Lotta Härdig Eriksson (S) reserverar sig mot beslutet och lämnar in det skriftligt enligt bilaga 6. Yrkanden under sammanträdet Peter Högberg (V) och Kristina Blomqvist (S) och Eva-Lotta Härdig Eriksson (S) yrkar på avslag med motiveringen: Ta inget beslut nu om renovering. Ta beslut först om: -Skolstruktur -Ledningsstruktur Votering Ordförande finner att det finns två förslag till beslut, det liggande förslaget om att starta projektering av Bjurtjärns skola eller yrkandet från Peter Högberg, Kristina Blomqvist och Eva- Lotta Härdig Eriksson, att avvakta med projektering. Ordförande ställer förslagen mot varandra och begär votering. En röst på ”Ja” är en röst på det liggande förslaget att starta projekteringen av Bjurtjärns skola. En röst på ”Nej” är en röst på Peter Högberg (V), Kristina Blomqvist (S) och Eva-Lotta Härdig Eriksson (S) yrkande om att avvakta med projektering. Under votering lämnas 6 st röster på ”Ja”, 3 st röster på ”Nej.” Ordförande finner därmed att kommunstyrelsen beslutat enligt det liggande förslaget om att föreslå kommunfullmäktige att besluta att starta projekteringen av Bjurtjärns skola. Omröstningsresultat: Ledamot Ja Nej Eva-Lotta Härdig Eriksson x (S) Ingmar Olsson (M) x Martina Eriksson (M) x Mikael Lind (C) x Juhani Verkkoperä (SD) x Anna-Karin Ekström (SD) x Peter Högberg (V) x Lina Øygarden (M) x Kristina Blomqvist (S) x Summa: 9 st 6 st 3 st Beskrivning av ärendet

§ 22 Anmärkning överförmyndarnämnden Detta extrainsatta revisionsmöte har sammankallats till med anledning av identifierade brister rörande den gemensamma överförmyndarnämnden. En granskning av nämnden gjordes under 2025 och rapport tillställdes revisorerna i oktober, och rekommendationer har tillställts nämnden från Kristinehamns revisorer. Ett möte har den 10 februari hållits med de övriga ingående kommunernas revisorer. Revisorerna beslutar att avse att i sin revisionsberättelse för 2025 rikta anmärkning mot kommunens ledamot i Östra Värmlands överförmyndarnämnd för bristande styrning och intern kontroll över verksamhet. Ordförande i revisionen informerar KF:s presidium, och sakkunniga biträdet tar fram ett förslag på brev att skicka till KF samt Storfors ledamot i överförmyndarnämnden.

§ 23 Nästa möte Nästa möte planeras till fredag 27/3 kl. 9.00 därefter fredag 29/5 kl. 9.00. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 167D0-NP2B9-E39LQ-H0Y2R-Q1AM5-BUH5Y :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." HELENA HANSSON Anders Nordell Sekreterare Justerare Serienummer: 2257e33cc10d21[…]a9508734b9a3e Serienummer: b0b06411213e28[…]5a9df8d5a8137 IP: 81.228.xxx.xxx IP: 85.231.xxx.xxx 2026-03-13 09:17:48 UTC 2026-03-13 09:26:25 UTC JAN ARNE TORBJÖRN JOHANSSON Ordförande Serienummer: a911ecadaf0943[…]6b601c60bc5bf IP: 81.227.xxx.xxx 2026-03-13 10:06:56 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 167D0-NP2B9-E39LQ-H0Y2R-Q1AM5-BUH5Y :lekcyntnemukod oenneP Protokoll 1(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden Plats och tid Sessionssalen, Nämndhuset, 2026-02-17, kl 09:00- 11:30 Ledamöter Tjänstgörande ersättare Inga-Lill Röhr (S), ordförande Linda Brunzell (M), vice ordförande frånv. Britt-Marie Karlsson (S) Inger Nordström (V) frånv. Lina Oygarden (M) Eva Närvä Eickenrodt (M) Vakant Jeannette Rasko (S) Ersättare Anders Sandström (KD) Britt-Marie Karlsson (S) Lina Oygarden (M) Sune Frisk (S) Jeannette Rasko (S) Justerare Eva Närvä Eickenrodt Justeringsdag 2026-02-19 Paragrafer §8 - §16 Datum då anslaget publiceras 2026-02-19 Förvaringsplats för protokollet Överförmyndarens kansli Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Protokoll 2(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden Övriga deltagare Christian Eriksson, enhetschef Veronica Gustafsson, administrativ handläggare Magdalena Ir, ekonom § 10 Sekreterare Veronica Gustafsson Underskrifter Ordförande Inga-Lill Röhr (S) Justerare Eva Närvä Eickenrodt (M) Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Protokoll 3(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden

§ 24 Motion om inrättande av en parlamentarisk fullmäktigeberedning för Bergslagskanalen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar 1) Att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag, 2) Att bjuda in Lennart Johansson till kommunstyrelsens sammanträde för att redogöra för motionen. Beskrivning av ärendet Lennart Johansson (S) har 2026-01-29 inkommit med motion enligt följande: Bakgrund Bergslagskanalen utgör en sammanhängande vattenled som sträcker sig från Filipstad i norr mot Storfors och Kristinehamns kommuner och Karlskoga i söder. Kanalen är av stor betydelse både som rekreationsområde för boende och som natur-, kultur- och kulturarvsmiljö med utvecklingspotential för näringsliv och besöksnäring. Storfors kommun omfattar den största arealen av Bergslagskanalen och har därmed ett särskilt ansvar att ta initiativ till ett gemensamt och långsiktigt utvecklingsarbete. För att området ska kunna utvecklas och samtidigt bevaras för kommande generationer krävs en samlad syn på hur kanalen och intilliggande miljöer ska förvaltas på ett hållbart sätt. Behov av samordning och politiskt ansvar Bergslagskanalen berör flera kommuner och ett stort antal aktörer. För att möta både befintliga och framtida utmaningar krävs en övergripande samsyn mellan kanalkommunerna samt ett tydligare politiskt ansvarstagande. Händelsen med slussportshaveriet vid Asphyttans sluss sommaren 2025 har ytterligare aktualiserat behovet av ett mer samordnat och långsiktigt engagemang från samtliga berörda kommuner. Erfarenheter från andra kanalområden visar att gemensamma politiska strukturer och tydligt ansvarstagande ökar möjligheterna till samverkan samt till att erhålla regionala och externa bidrag för drift och utveckling. Organisatoriska förutsättningar och samverkan Arbetet med Bergslagskanalen är komplext och spänner över flera strategiskt viktiga områden såsom kultur, kulturarv, miljö och ekologi, näringsliv, besöksnäring samt boende och livsmiljöer. Detta innebär att frågan inte kan hanteras inom en enskild kommunal förvaltning eller enbart med kommunala resurser. För att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt arbete krävs: STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2(3) 2026-02-23 samverkan mellan flera kommunala förvaltningar, samarbete med andra berörda kommuner, dialog och gemensamma processer med föreningsliv, näringsliv, markägare, civilsamhälle och regionala aktörer. Hållbar utveckling Utvecklingen av Bergslagskanalen behöver utgå från ett helhetsperspektiv på hållbarhet där ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet vägs samman. Satsningar inom exempelvis besöksnäring och kultur kan skapa nya möjligheter för lokal utveckling, men ställer samtidigt krav på varsamhet, långsiktighet och samordning. En parlamentarisk fullmäktigeberedning kan skapa de politiska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att arbeta strategiskt, tvärsektoriellt och långsiktigt med dessa frågor. Avslutande bedömning Frågan om Bergslagskanalens framtida utveckling är inte en partipolitisk fråga utan en strategisk angelägenhet för hela Storfors kommun. En bred politisk förankring är avgörande för att skapa kontinuitet, legitimitet och samverkan över mandatperioder. Yrkanden Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: 1. att inrätta en parlamentarisk fullmäktigeberedning för arbetet med Bergslagskanalen, 2. att beredningens uppdrag är att, utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter, initiera och samordna ett övergripande utvecklingsarbete tillsammans med berörda aktörer, 3. att uppdraget omfattar samverkan mellan flera kommunala förvaltningar samt samarbete med andra kanalkommuner och externa aktörer, 4. att varje parti i kommunfullmäktige utser en ordinarie ledamot och en ersättare till beredningen, 5. att partierna enligt gällande regelverk ges möjlighet att utse andra representanter än förtroendevalda, som bedöms ha relevant kunskap och engagemang, 6. att fullmäktigeberedningen ges möjlighet att knyta ytterligare aktörer verksamma utmed Bergslagskanalen till arbetet. Ärendets behandling Motion från Lennart Johansson (S) inlämnades till kommunstyrelsens kansli 2026-01-29. Vid sammanträdet 2026-02-10 § 20 beslutade kommunfullmäktige att remittera motionen till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 2026-02-20 § 20 Motion från Lennart Johansson (S) 2026-01-29 STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 3(3) 2026-02-23 Förslag på sammanträdet Mikael Lind (C) föreslår att arbetsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag och att Lennart Johansson bjuds in till kommunstyrelsens sammanträde för att redogöra för motionen. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på Mikael Linds förslag och finner det antaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (2) Datum Organ 2026-02-10 Kommunfullmäktige Dnr KS/2026:129

§ 26 Budget i balans skola och förskola 2026 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överföra de 5 mkr som reserverats för eventuell skolverksamhet under verksamhetsområde kommunövergripande till budget för verksamhetsområde skola/förskola. Kommunstyrelsen beslutar 1) att kommunchefen ges i uppdrag att utreda samt ta fram beslutsunderlag på förändrad skolstruktur som helt eller delvis kan leda till en långsiktig budget i balans avseende verksamhetsområde skola förskola. 2) att utredningsarbetet utförs med hjälp av extern resurs. Beskrivning av ärendet I samband med processen inför budget 2026 beslutade kommunfullmäktige att enbart 5 mkr av de, i budgetprocessen, föreslagna 10 mkr i politiskt prioriterade medel, avseende den småskolestruktur som finns i Storfors kommun, skulle tilldelas skolverksamheten. Resterande del, 5 mkr, budgeterades som en reservpost under verksamhetsområde kommunövergripande. Vidare hänvisade den vid beslutet rådande politiska majoriteten till den beställda genomlysningen av skolverksamheten som förvaltningen kravställts en rapportering av före årsskiftet 2025/2026. Den genomlysningen skulle således ligga till grund för politiska beslut avseende förändringar av skolverksamheten. Av den anledningen informerades förvaltningen att inga åtgärder avseende kostnadsreducering skulle utföras före det att resultatet av genomlysningen redovisats. Avsikten var att säkerställa snabba politiska beslut på åtgärder i linje med genomlysningen så att de skulle kunna ge en ekonomisk effekt under andra halvåret 2026. Detta med vetskapen om att omställningstiden innan kostnadseffekt ges vanligtvis är minst 6 månader. Nuvarande prognos avseende verksamhetsområde skola/förskola pekar på att verksamheten kommer gå över sin budgetram med cirka 10 mkr avseende 2026 om inga kostnadsreducerande åtgärder skyndsamt genomförs. 5 mkr av de medlen finns fortsatt tillgängliga på verksamhetsområde kommunövergripande och kan således enkelt överföras till ”rätt” verksamhetsområde. De resterande 5 mkr innebär dock en långt större utmaning då det inte är möjligt att personalmässigt fortsatt bedriva verksamheten i nuvarande skolstruktur efter en så omfattande kostnadsreducering. Utöver det så tyder den långsiktiga prognosen enligt prislappsmodellen på att medelstilldelningen till skolan ytterligare kommer minska under kommande år. Genomförs dessutom den budgeterade renoveringen av skolan i Bjurtjärn så kommer ytterligare 2,5-3 mkr i verksamhetskostnad behöva reduceras för att möta den ökade kapitaltjänstkostnaden. Förvaltningen ser därför att det är mycket angeläget att påbörja ett omfattande omställningsarbete avseende kommunens skolstruktur för att sänka verksamhetens kostnader med ytterligare ca 10 mkr. Detta förutsatt att de tidigare föreslagna 10 mkr i politisk prioritering avseende småskalighet fortsatt ges. Alternativet är att de föreslagna 10 mkr i politisk prioritering successivt utökas till i storleksordningen 20 mkr för att bibehålla nuvarande skolstruktur. STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(3) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att överföra de 5 mkr som reserverats för eventuell skolverksamhet under verksamhetsområde kommunövergripande till budget för verksamhetsområde skola/förskola. Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunchefen ges i uppdrag att utreda samt ta fram beslutsunderlag på förändrad skolstruktur som helt eller delvis kan leda till en långsiktig budget i balans avseende verksamhetsområde skola förskola. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteutlåtande 2026-02-10 Budget i balans skola/förskola 2026 Dialogunderlag – förslag skolstrukturer Förslag på sammanträdet I tillägg till förvaltningens förslag yrkar Ingmar Olsson (M) att utredningsarbetet utförs med hjälp av extern resurs. I tillägg till övriga förslag yrkar Eva-Lotta Härdig-Eriksson (S) med stöd av Jonas Carlberg (S), Janina Hjälm (S) och Peter Högberg (V) följande: Avseende skolstrukturen - vilken skolverksamhet ska bedrivas vid var och en av kommunens tre skolenheter så att den överkapacitet/-kostnad vi har i form av skollokaler kan minska. Kommunchefen ges i uppdrag att tillsammans med förvaltningen ta fram ett beslutsunderlag som beskriver konsekvenser och kostnadsförändringar inom verksamheten för ett genomförande av vart och ett av de alternativ som presenterades vid kommunstyrelsemötet den 19:e januari 2026. Därefter förordar varje parti/partigrupp det förslag som man vill föra fram till ett beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige med sikte på ett införande vid skolstarten hösten 2026. Utifrån de beslut som tas kring den framtida skolstrukturen och dess behov av skollokaler tas ytterligare beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige kring vilka sammantagna investeringar och andra åtgärder som krävs för att anpassa kommunens skollokaler för framtida behov. Ingmar Olsson yrkar avslag till Eva-Lotta Härdig-Erikssons yrkande. Beslutsgång Ordförande ställer först proposition på förvaltningens förslag och Ingmar Olssons tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller dessa. Därefter ställer ordförande bifall mot avslag till sitt eget tilläggsyrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller även detta. Votering begärs och verkställs med följande justerade voteringsproposition. Den som vill bifalla Eva-Lotta Härdig-Erikssons yrkande röstar ja, den som vill avslå detsamma röstar nej. Följande ledamöter röstar ja: Eva-Lotta Härdig-Eriksson (S), Jonas Carlberg (S), Janina Hjälm (S) och Peter Högberg (V). STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 3(3) Följande ledamöter röstar nej: Mikael Lind (C), Lina Øygarden (M), Ingmar Olsson (M), Anna-Karin Ekström (SD) och Juhani Verkkoperä (SD). Omröstningsresultatet med fyra ja-röster och fem nej-röster innebär att kommunstyrelsen har beslutat att avslå Eva-Lotta Härdig-Erikssons tilläggsyrkande. Beslutet skickas till Rektor Bjurtjärns skola och vuxenutbildningen Rektor Vargbroskolan Rektor Kroppaskolan, förskolan och Familjecentralen Skolchefen STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-02-11 KS/2026:150 Handläggare: Johan Rosqvist Kommunchef Budget i balans skola/förskola 2026 Diarienummer: KS/2026:150 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Att överföra de 5 mkr som reserverats för eventuell skolverksamhet under verksamhetsområde kommunövergripande till budget för verksamhetsområde skola/förskola. Kommunstyrelsen beslutar: Att kommunchefen ges i uppdrag att utreda samt ta fram beslutsunderlag på förändrad skolstruktur som helt eller delvis kan leda till en långsiktig budget i balans avseende verksamhetsområde skola förskola. Beskrivning av ärendet I samband med processen inför budget 2026 beslutade kommunfullmäktige att enbart 5 mkr av de, i budgetprocessen, föreslagna 10 mkr i politiskt prioriterade medel, avseende den småskolestruktur som finns i Storfors kommun, skulle tilldelas skolverksamheten. Resterande del, 5 mkr, budgeterades som en reservpost under verksamhetsområde kommunövergripande. Vidare hänvisade den vid beslutet rådande politiska majoriteten till den beställda genomlysningen av skolverksamheten som förvaltningen kravställts en rapportering av före årsskiftet 2025/2026. Den genomlysningen skulle således ligga till grund för politiska beslut avseende förändringar av skolverksamheten. Av den anledningen informerades förvaltningen att inga åtgärder avseende kostnadsreducering skulle utföras före det att resultatet av genomlysningen redovisats. Avsikten var att säkerställa snabba politiska beslut på åtgärder i linje med genomlysningen så att de skulle kunna ge en ekonomisk effekt under andra halvåret 2026. Detta med vetskapen om att omställningstiden innan kostnadseffekt ges vanligtvis är minst 6 månader. Nuvarande prognos avseende verksamhetsområde skola/förskola pekar på att verksamheten kommer gå över sin budgetram med ca 10 mkr avseende 2026 om inga kostnadsreducerande åtgärder skyndsamt genomförs. 5 mkr av de medlen finns fortsatt tillgängliga på verksamhetsområde kommunövergripande och kan således enkelt överföras till ”rätt” verksamhetsområde. De resterande 5 mkr innebär dock en långt större utmaning då det inte är möjligt att personalmässigt fortsatt bedriva verksamheten i nuvarande skolstruktur efter en så omfattande kostnadsreducering. Utöver det så tyder den långsiktiga prognosen enligt prislappsmodellen på att medelstilldelningen till skolan ytterligare kommer minska under kommande år. Genomförs dessutom den budgeterade renoveringen av skolan i Bjurtjärn så kommer ytterligare 2,5-3 mkr i verksamhetskostnad behöva reduceras för att möta den ökade kapitaltjänstkostnaden. Förvaltningen ser därför att det är mycket angeläget att påbörja ett omfattande omställningsarbete avseende kommunens skolstruktur för att sänka verksamhetens kostnader STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-02-11 KS/2026:150 med ytterligare ca 10 mkr. Detta förutsatt att de tidigare föreslagna 10 mkr i politisk prioritering avseende småskalighet fortsatt ges. Alternativet är att de föreslagna 10 mkr i politisk prioritering succesivt utökas till i storleksordningen 20 mkr för att bibehålla nuvarande skolstruktur. Barnrättskonsekvenser Barnens bästa måste beaktas i hela processen. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteutlåtande 2026-02-10 Budget i balans skola/förskola 2026 Dialogunderlag – förslag skolstrukturer Beslutet ska skickas till Erik Rådberg, rektor Bjurtjärns skola och vuxenutbildningen Jesper Fromholdt, rektor Vargbroskolan Maria Smeds, rektor Kroppaskolan, förskolan och Familjecentralen Annelie Izindre, skolchef Dialogunderlag – förslag skolstrukturer Nedan följer några förslag på skolstruktur vilka behöver vidare utredas med riskanalyser och ekonomiska kalkyler. 1. Flytta Kroppaskolan till Vargbroskolan, ha kvar Bjurtjärns skola I dagsläget får inte Kroppaskolan plats på mellanstadiet på Vargbroskolan. Det finns endast 6 klassrum på mellanstadiet. Tidigast 2030/31 finns tillräckligt med lokaler för att Kroppaskolan kan flytta in helt i Vargbroskolan. En successiv överflytt skulle kunna göras. I dag är Vargbroskolan och Kroppaskolan två skolenheter med två olika skolenhetskoder på Skolverket och SCB. Det skulle kunna göras om till en skolenhet, en F-9 skola, såsom föreslagits i genomlysningen. Tidigare bestod Vargbroskolan, som då hette Centralskolan, av fler lokaler. En rektor behövs på F-9 skolan. Denna behöver dock stöd. Skulle kunna lösas med arbetslagsledare. En på F-3, en på 4-6 och en på 7-9. Kostnader för hyra av lokal, skollunch och skolskjuts kvarstår. På sikt kan antal pedagoger minskas. 2. Flytta Bjurtjärns skola till tätorten, F-3 till Kroppaskolan och 4-6 till Vargbroskolan Förskola och fritidshem är kvar på landsbygden. Översyn behöver göras gällande tider fritidshem, skolskjutsar etc. Vi tappar den röda tråden mellan skola och fritidshem. Kan genomföras redan idag utifrån klasstorlek och lokaler. Lokalkostnader, skolskjutskostnader kvarstår. 3. Starta IM på Kulturhuset Fler kommuner startar upp egna IM till följd av att fler elever inte når gymnasiebehörighet. Bland annat till följd av problematisk skolfrånvaro och psykisk ohälsa. Fler elever har svårare idag att åka buss till omkringliggande kommuner med ovannämnda problematik. (Kan komma att ändras med det nya betygssystemet). Behövs utökning av personal men samverkan med KAA och vuxenutbildningen skulle kunna ske. Vidare utredning behövs för att se antal IM-elever kontra personalkostnader. I dagsläget saknas också lokaler i kulturhuset där IM tidigare var beläget. 4. En förskola på landsbygden. Flytta Änglagård i Kyrksten till Tåbäcken. Samordningsvinster med personal och barngrupper. (Kan minska två förskolepedagoger). Minskad lokalkostnad och städkostnad. Behövs inte heller köras ut mat till två förskolor. Förskolan i Tåbäcken är inte tillräckligt stor men skulle kanske kunna byggas ut i samband med renovering av Bjurtjärns skola. På sikt en minskad kostnad med en enhet mindre. Kyrksten skulle också få en lokal som kan hyras ut som medborgare efterfrågat. 5. F-3 skola i Tåbäcken. Flytta in mellanstadiet till Vargbroskolan Genomförbart idag utifrån lokaler och klasstorlekar. Kan spara en personal på mellanstadiet. Lokal, skollunch och skolskjutskostnad kvarstår. 6. Fortsätta med samma skolstruktur som idag med tre skolor. Vidare utredning gällande resurseffektivitet, klasstorlekar, ekonomi och skolledning behövs. 7. Flytta in åk 6 i Bjurtjärn till Vargbroskolan Genomförbart idag utifrån klasstorlekar och lokaler. Kan spara en personal. Underlättar språkvalsundervisning och hem- och konsumentkunskapsundervisning. Ingen förändring av lokalkostnad, skolskjuts eller skollunch. Möjligen kan en mindre kostnad sparas då årkurs 6 åker linjebuss till språkval. 1 ·20- 62 ·, I' / i / ?/ 1 . O } :f JtJ �p�w Ir;up s // ? -1 - F u V V;J--Jwufi vA u o LU p v 71 .sp770 C!dJJSOUj_!bv , ; : � f e � = ;: t; � ck¼ � ; 0 1 eoc:1 O"C ;r, 1 sid 1 (7) GEMENSAM DRIFT- OCH SERVICENÄMND Protokoll 2026-02-20 Tid och plats 20 februari 2026, kl. 09:00 – 09:55 Digitalt Paragrafer

§ 30 Fråga om ändring av kommunstyrelsens beslut 2026-01-19 § 21 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ärende KS/2025:671, Start projektering av Bjurtjärns skola, överlämnas till nästkommande kommunfullmäktigesammanträde med beslutsförslag i enlighet med formuleringen i kommunstyrelsens beslut 2026-01-19 § 21. Beskrivning av ärendet Ingmar Olsson (M) initierar ärendet och hänvisar till skrivelser inkomna 2026-02-04 respektive 2026-02-10 undertecknade av kommunstyrelseledamöter i Moderaterna och Sverigedemokraterna, där det framgår att ledamöternas uppfattning är att kommunstyrelsens beslut 2026-01-19 § 21 av misstag fått felaktig formulering och att man därför önskar att beslutet rättas. Eva-Lotta Härdig-Eriksson (S) meddelar att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte delar Moderaternas uppfattning. Mötet diskuterar frågan. Beslutsunderlag Skrivelse från kommunstyrelsens vice ordförande 2026-02-10 Skrivelse från ledamöter i M och SD 2026-02-04 Beslutsgång Efter att överläggningarna avslutats finner ordförande att det finns ett förslag till beslut: Att ärende KS/2025:671, Start projektering av Bjurtjärns skola, överlämnas till nästkommande kommunfullmäktigesammanträde med beslutsförslag i enlighet med formuleringen i kommunstyrelsens beslut 2026-01-19 § 21. Ordförande ställer förslaget under proposition och finner det antaget. Kommunstyrelsen Storfors Kommun Ärende: Rättelse av protokoll – kommunstyrelsen §21 sammanträde 2026-01-19 Jag begär härmed att kommunstyrelsen prövar och beslutar om rättelse av protokollet från kommunstyrelsens sammanträde den 19 januari 2026, §21 ”Start projektering renovering av Bjurtjärns skola. Jag lyfte ärendet i tidigare ksau att starta projektering Bjurtjärns skola, samt att tidigare formellt startad skolgrupp skulle övergå till en projektgrupp. Ärendet hade missats vid utskick varför det lades till dagordningen på sittande möte. Det formella beslutet att starta projektering och projektgrupp fattades på kommunstyrelsemötet. S o V reserverade sig mot detta beslut då de ansåg att medel inte vad avsatta för detta. Tyvärr blev protokoll felaktigt signerat vid den digitala signeringen. Vid sammanträdet fattade kommunstyrelsen beslut i ärendet. Det fattades inget beslut om att lämna ärendet vidare till kommunfullmäktige, utan beslutet avsåg kommunstyrelsens ställningstagande i frågan, eftersom kostnaden för detta redan finns avsatta i antagen budget. Felaktighet i protokollet I det justerade protokollet från sammanträdet anges dock följande formulering: ”Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: - Projektering renovering av Bjurtjärns skola i Tåbäcken startas - Skolgruppen övergår till styrgrupp för projektet” Denna formulering överensstämmer inte med vad som faktiskt beslutades vid sammanträdet. Protokollet ger därmed en felaktig bild av kommunstyrelsens beslut och anger fel beslutsnivå. Detta utgör ett sakfel i protokollet. Begärd rättelse Mot bakgrund av ovanstående begärs att kommunstyrelsen beslutar att rätta protokollet så att det korrekt återger det beslut som faktiskt fattades vid sammanträdet den 19 januari 2026, §21, och att formuleringen ”Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige” utgår eller ersätts med korrekt beslutsformulering. Syftet med rättelsen är att säkerställa att protokollet korrekt återspeglar kommunstyrelsens faktiska beslut och att handläggning sker på rätt formell grund. Datum: 2026-02-10 Namn: Ingemar Olsson vKso Kommunstyrelsen Storfors Kommun Ärende: Rättelse av protokoll – kommunstyrelsen §21 sammanträde 2026-01-19 Vi begär härmed att kommunstyrelsen prövar och beslutar om rättelse av protokollet från kommunstyrelsens sammanträde den 19 januari 2026, §21 ”Start projektering renovering av Bjurtjärns skola” Bakgrund Vid kommunstyrelsens sammanträde den 19 januari 2026 behandlades ärendet ”Start projektering renovering av Bjurtjärns skola”. Ärendet hade tillkommit genom beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott och togs upp som en extra punkt på sittande möte, då punkten ej hade tagits med i kallelsen trots beslut om detta i kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid sammanträdet fattade kommunstyrelsen beslut i ärendet. Det fattades inget beslut om att lämna ärendet vidare till kommunfullmäktige, utan beslutet avsåg kommunstyrelsens ställningstagande i frågan. Felaktighet i protokollet I det justerade protokollet från sammanträdet anges dock följande formulering: ”Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: - Projektering renovering av Bjurtjärns skola i Tåbäcken startas - Skolgruppen övergår till styrgrupp för projektet” Denna formulering överensstämmer inte med vad som faktiskt beslutades vid sammanträdet. Protokollet ger därmed en felaktig bild av kommunstyrelsens beslut och anger fel beslutsnivå. Detta utgör ett sakfel i protokollet. Begärd rättelse Mot bakgrund av ovanstående begärs att kommunstyrelsen beslutar att rätta protokollet så att det korrekt återger det beslut som faktiskt fattades vid sammanträdet den 19 januari 2026, §21, och att formuleringen ”Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige” utgår eller ersätts med korrekt beslutsformulering. Syftet med rättelsen är att säkerställa att protokollet korrekt återspeglar kommunstyrelsens faktiska beslut och att handläggning sker på rätt formell grund. Datum: 2026-02-04 Namn: Martina Eriksson, Ledamot Kommunstyrelsen (M) Juhani Verkkoperä, Ledamot Kommunstyrelsen (SD) STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (2) Datum Organ 2026-02-10 Kommunfullmäktige

§ 31 Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att återta beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11. Beskrivning av ärendet Ärendet väcktes genom nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) på kommunstyrelsens sammanträde 2025-10-20. Håkan Larsson (C) skriver: ”För att undvika oklarheter kring gällande beslut samt säkerställa att kommunens inriktning är fastställd på ett korrekt sätt, bör kommunfullmäktige formellt återta § 105 från sammanträdet den 11 november 2021.” I förvaltningens utredning av ärendet analyseras inte lämpligheten avseende nybyggnation av skolor i förhållande till renovering av skolor eller andra alternativa lösningar för skolverksamheten, utan där konstateras enbart att det är juridiskt möjligt att fatta beslut om att återta tidigare beslut. Ärendets beredning Kommunstyrelsen beslutade 2025-12-17 § 208 att föreslå kommunfullmäktige besluta att återta beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11. Via minoritetsåterremiss beslutade kommunfullmäktige 2026-02-10 § 13 att återremittera ärendet till kommunstyrelsen med följande motivering: En professionell och ordentlig utvärdering av kommunens utredning KS/2025:753 Slutrapport – Genomlysning av grundskolan i Storfors skall utföras innan detta och andra strategiska beslut tas gällande Storfors skolor. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 2026-02-10 § 13 Kommunstyrelsens beslut 2025-12-17 § 208 Tjänsteutlåtande 2025-12-09 - Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11

39§ byggnadsstadgan inte ska tillämpas. Fastighetsstorlek Ett antal fastigheter är mindre än 1000 m2, vilket innebär att de är planstridiga. För att korrigera detta sänks minsta tillåtna fastighetsstorleken till 850 m2. Det innebär inte någon konsekvens i praktiken. Fastigheterna är redan uttagna och områdena inom vilka fastigheter kan bildas är väl avgränsade. Att sänka minsta tillåtna fastighetsstorlek till 850 m2 innebär inte någon möjlighet att åstadkomma fler tomter i praktiken. Miljö Kommunen har gjort en undersökning i enlighet med 5 kap 11 a § plan- och bygglagen om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En sammanvägning av konsekvenserna visar att planens genomförande ej bedömts medföra betydande miljöpåverkan. Ändringens genomförande innebär att den gällande byggnadsplanen (17-J-26) fortsatt gäller i övrigt. 1 1 BESTÄM ME. L SER tillhörande förslag till byg5-nadspla.n rör !ritidsbebyggelse på del·av !�stieheten Sävviken 19 i Bjur­ tjärns sockan, Storfors kommun, Wärmla.nds län . . Reviderad i juni 1972. Re•riderad i oktober 1972. 1 §. BYGGlTADSPLANEMO RÅDETS ANVÄNDlUUG 1 mom. Dyggnadsmark a) Med A betecknat område får användas endast för allmänt än- damå.l. b} Med B betecknat område får användas endast. för bostads ända- mål. 2 mom. Specialområden a) V Med betecknat område skall utgöra vattenomrdde, som iclce får utfyllas eller överbyggas.· b) Med Vb betecknat område skall utgöra vattenområde, som icke får utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordras för mindre bryggor för bad och båtförtöjning.· c) Med Rh betecknat område får användas endast för vinterför­ vo.ring av båtar cch därmed samhörigt ändamål. Området får inhägnas. d) Med Rb betecknat område får användas endast för. friluftsbad och därmed samhörigt ändamål. zu s:au Wl

§ 46 Ny förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta ny förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund. Beskrivning av ärendet Värmlands läns vårdförbund har genomfört en översyn av den befintliga förbundsordningen. Detta då den behöver göras aktuell med de utmaningar som förbundet står inför idag. En översyn har gjorts som påvisar ett behov av revidering. Syftet med arbetet har varit att säkerställa att verksamheten är väl anpassad efter dagens förutsättningar och behov och att samarbetet inom länet kan bedrivas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Den nya förbundsordningen förtydligar ansvarsfördelningen och stärker den gemensamma strukturen, vilket ska underlätta för att möta både nuvarande och framtida utmaningar i Värmlands län. De parter som ingår i den nya förbundsordningen är samtliga kommuner i Värmland. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut 2026-02-23 § 7 Tjänsteutlåtande Ny förbundsordning Värmlands Läns Vårdförbund Förbundsordning för Värmlands läns vårdförbund Protokoll Direktionen 2025-11-28 Värmlands läns vårdförbund Följebrev till ny förbundsordning Beslutet skickas till Kommunstyrelsens beslut skickas till kommunfullmäktige. Beslut från slutlig instans skickas till: Kommunchefen Verksamhetschef Stöd, vård och omsorg STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (1) Datum Organ 2026-02-23 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr KS/2026:97

§ 48 Antagande av detaljplaneändring Sävviken fritid (Sävviken 1:9) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta ändringen av detaljplan för Sävviken fritid 1:9. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsavdelningen har tagit fram ett förslag till ändring av detaljplan för Sävviken fritid 1:9. Syftet med planändringen är att justera befintliga planstridigheter inom kvartersmark och samtidigt möjliggöra attraktivt permanentboende på de befintliga fastigheterna. Detta görs genom att ta bort punktprickad mark samt genomföra justeringar av berörda egenskapsbestämmelser. Planförslaget har upprättats i enlighet med plan- och bygglagens bestämmelser och har varit utskälld för både samråd och granskning. Under samrådsperioden gavs sakägare, myndigheter och övriga berörda möjlighet att ta del av förslaget och inkomma med synpunkter. Dessa synpunkter har sammanställts och beaktats i den reviderade planversion som därefter ställts ut för granskning. Planen har därefter varit utskälld för granskning, vilket utgör sista tillfället för berörda att lämna synpunkter innan antagande. De yttranden som inkom under granskningstiden har hanterats och bedöms inte föranleda ytterligare förändringar av planförslaget. Planprocessen bedöms därmed vara genomförd i enlighet med gällande lagstiftning. Samhällsbyggnadsavdelningen föreslår att ändringen av detaljplan för Sävviken fritid 1:9 nu antas Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2026-03-04 Granskningsutlåtande, antagandehandling. Planbeskrivning, antagandehandling. Plankarta, antagandehandling. STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(2) 2026-03-16 Beslutet skickas till Kommunstyrelsens beslut skickas till kommunfullmäktige. Beslut från slutlig instans skickas till: Kommunchefen Samhällsbyggnadschefen Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Tillväxt och tillsynsnämnden Berörda fastighetsägare enligt lista. STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-04 KS/2024:159 Handläggare: Jukka Mäenpää Samhällsbyggnadschef Anta ändring av detaljplan för Sävviken fritid 1:9 Diarienummer: KS/2024:159 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: att anta ändringen av detaljplan för Sävviken fritid 1:9. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsavdelningen har tagit fram ett förslag till ändring av detaljplan för Sävviken fritid 1:9. Syftet med planändringen är att justera befintliga planstridigheter inom kvartersmark och samtidigt möjliggöra attraktivt permanentboende på de befintliga fastigheterna. Detta görs genom att ta bort punktprickad mark samt genomföra justeringar av berörda egenskapsbestämmelser. Planförslaget har upprättats i enlighet med plan- och bygglagens bestämmelser och har varit utskälld för både samråd och granskning. Under samrådsperioden gavs sakägare, myndigheter och övriga berörda möjlighet att ta del av förslaget och inkomma med synpunkter. Dessa synpunkter har sammanställts och beaktats i den reviderade planversion som därefter ställts ut för granskning. Planen har därefter varit utskälld för granskning, vilket utgör sista tillfället för berörda att lämna synpunkter innan antagande. De yttranden som inkom under granskningstiden har hanterats och bedöms inte föranleda ytterligare förändringar av planförslaget. Planprocessen bedöms därmed vara genomförd i enlighet med gällande lagstiftning. Samhällsbyggnadsavdelningen föreslår att ändringen av detaljplan för Sävviken fritid 1:9 nu antas. Mål och uppdrag Folkhälsa, attraktiv plats att bo och leva på. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Finansieras av planavgift i samband med bygglovsavgiften för framtida bygglov Barnrättskonsekvenser Barnrättskonsekvenser saknas då barn och unga inte bedöms påverkas av beslutet. STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-04 KS/2024:159 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, anta ändring av detaljplan Sävviken fritid 1:9 Granskningsutlåtande, antagandehandling. Planbeskrivning, antagandehandling. Plankarta, antagandehandling. Beslutet ska skickas till Johan Rosqvist Jukka Mäenpää Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket Tillväxt och tillsynsnämnden Berörda fastighetsägare enligt lista. Ändring av byggnadsplan för Sävviken 1:9 m.fl. Storfors, Storfors kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad 2026-03-03 Syftet med planen Storfors kommun ändrar del av gällande stadsplan 17-J-26 för fastigheten Sävviken 9:1 m.fl. Syftet med planändringen är att justera befintliga planstridigheter inom kvartersmark och samtidigt möjliggöra för attraktivt permanentboende på befintliga fastigheter. Detta sker genom att ta bort punktprickad yta och justering av egenskapsbestämmelser. Därmed åstadkommes större byggrätter på befintliga tomter. GRANSKNINGENS GENOMFÖRANDE Kommunstyrelsen beslutade 2025-05-26, §83 att godkänna planförslaget för samråd i enlighet med PBL 5:11. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Granskningstiden har pågått under 17 november 2025 till 17 december 2025. Under granskningstiden har planförslaget varit tillgängligt digitalt på kommunens hemsida och utskriven version i kommunhuset. Brev med information och planhandlingar har sänts till sakägare enligt fastighetsförteckning upprättad 2025-05-27, samt till myndigheter med flera enligt särskild utsändningslista. Under granskningstiden har 4 yttranden inkommit in, samtliga från myndigheter. INKOMNA SYNPUNKTER Yttranden har inkommit från: Länsstyrelsen, 2026-01-09 Lantmäteriet, 2025-12-17 Trafikverket, 2025-11-19 Tillväxt- och tillsynsnämnden, 2025-12-17 Ändring av byggnadsplan för Sävviken 1:9 m.fl SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad mars 2026 Länsstyrelsen har inget att tillägga i fråga om hur planförslaget tillgodoser statliga eller andra allmänna intressen och bedömer, med hänsyn till prövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden, att ett antagande av detaljplanen inte kommer att prövas. Övriga instanser meddelar att inte har något att erinra mot förslaget. Förändringar av planförslaget Inga förändringar har gjorts efter granskningen. Ställningstagande och förslag till beslut Alla synpunkter som har framförts på detaljplaneförslaget bedöms ha tillgodosetts. Förslag till beslut är att kommunen antar ändringen av detaljplanen. Jukka Mäenpää Samhällsbyggnadschef Dnr KS/2024:159 Ändring av byggnadsplan för, Sävviken 1:9 m.fl, Storfors kommun Planbeskrivning Antagandehandling 2026-03-03 Storfors kommun | Postadress Box 1001, 688 29 Storfors | Besöksadress Djupadalsgatan 20 Tel. 0550-651 00 | Fax 0550-651 14 | storfors.kommun@storfors.se| www.storfors.se , Ärendeinformation Kommunens namn Storfors kommun Detaljplanens namn Ändring av byggnadsplan för del av fastigheten Sävviken 1:9 Kommunens diarienummer KS/2024:159 Hänvisning till beslutsprotokoll Anges vid antagande Detaljplan laga kraft Anges vid laga kraft Planhandlingar Planbeskrivning (denna handling), 2026-03-03 Plankarta, 2025-03-03 Samrådsredogörelse, 2025-09-10 Granskningsutlåtande, 2026-03-03 Fastighetsförteckning (publiceras ej digitalt), 2025-05-27 Undersökning, 2025-04-07 Förfarande Denna ändring av detaljplan påbörjades 2025-02-01 och upprättas med standardförfarande i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900). Planhandlingarna tillhörande ändring har upprättats i enlighet med Boverkets föreskrifter om detaljplan (BFS 2020:5) och planbeskrivning (BFS 2020:8). Medverkande För planhandlingarna ansvarar Storfors kommun. Planhandlingar har upprättats av AFRY AB tillsammans med tjänstepersoner på Storfors kommun. , 1. SYFTE OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Planbesked Bakgrund till ärendet är ett positivt planbesked beslutat av kommunstyrelsen den 27 maj 2024 (§ 83) gällande ändring av 17-J-26 - Byggnadsplan för del av fastigheten Sävviken 1:9. Detaljplanens syfte Syftet med planändringen är att möjliggöra attraktiva permanentboenden på befintliga fastigheter och ta bort punktprickad yta så att befintliga byggnader blir planenliga. Motiv till ändringsförfarande Kommunen har valt att ändra planen istället för att upphäva den gamla eller ta fram en helt ny. Det som ändras anses vara en mindre åtgärd samt inte ha någon större påverkan på den gällande planen som helhet. Ändringen ryms också inom syftet med den gällande detaljplanen. Planändringen bedöms stämma överens med intentionerna i översiktsplanen. Någon betydande miljöpåverkan bedöms inte uppstå som en följd av planändringen. Beskrivning av gällande detaljplan För området gäller 17-J-26 - Byggnadsplan för del av fastigheten Sävviken 1:9 i Bjurtjärns socken. Antagen 1973-03-12. Planen är antagen innan juni 1975, vilket innebär att planområdet inte omfattas av strandskydd. Inom planen finns både allmän platsmark och kvartersmark. Huvudmannaskapet för den allmänna platsen är enskild och består av parkmark och vägmark. Det finns även utpekade vattenområde, med möjlighet till friluftsbad och småbåtshamn. Kvartersmarken består i huvudsak av bostäder, Bebyggelsen är begränsad till fristående hus i en våning. Tomtstorleken får inte understiga 1000 kvm. Endast en byggnad upp till 100 kvadratmeter för uppföras på varje fastighet. Ekonomutrymmen ska byggas in i denna. Taklutningen får vara max 30 grader. Byggnadernas placering regleras med prickmark. Högsta tillåtna byggnadshöjd begränsas till 4,6 meter respektive 3,6 meter. På vissa fastigheter finns bestämmelse som förbjuder vindsinredning. I den östra delen av planområdet finns en yta med kvarteras mark Allmänt ändamål, som avser gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp. , Befintlig bebyggelsemiljö Det aktuella området består av ett fritidshusområde planlagt under början av 1970- talet. Byggnadsplanen medger bebyggelse av fritidshus i en våning med en byggnadsarea upp till 100 kvadratmeter per tomtplats. Inom området finns idag 23 bostadsfastigheter varav 19 är bebyggda. Flera av fastigheterna har bebyggts mer än vad byggnadsplanen medger och flera av byggnaderna står på prickmark. Ett antal av fastigheterna är mindre än 1000 m2. Byggnaderna är i huvudsak uppförda under den senare halvan av 1900-talet. När detaljplanen antogs 1973 fanns det redan byggnader uppförda inom området. Några av byggnaderna har tillkommit under 2020-talet. Någon sammanhållet uttyck utöver att husen är små och låga finns inte. Fasadfärger och takmaterial varierar. Bebyggelsen angörs genom en befintlig grusväg som slingrar sig genom området. NaturmIljö Mitt in området finns stora öppna ytor som delvis är jordbruksmark och delvis planlagd parkmark. Den öppna ytan skärs delvis av en större åkerholme med högresta löv och barrträd. Planområdet gränsar till sjön Ullvettern. I den nordvästra delen av planområdet finns en badplats och möjlighet att anlägga bryggor för en småbåtshamn. Från strandkanten går en bro ut till en liten ö. Ingen yta för jordbruksmark eller parkmark berörs av ändringen. Strandskydd Enligt 10 § lag (1998:811) om införande av miljöbalken, ska strandområden som vid utgången av juni 1975 ingick i fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan inte omfattas av strandskydd enligt miljöbalken. Byggnadsplanen är antagen 1973, därmed omfattas planområdet inte av strandskydd. Riksintressen Planområdet omfattas inte av några riksintressen. Hälsa och säkerhet Planområdet omfattas inte av någon känd översvämningsproblematik. MSB:s kartering visar att planområdet inte påverkas av 100- eller 200-års regn. Beräknat högsta flöde på 115 meter över havet berör området marginellt. Bebyggelsen närmas stranden ligger på 116 m. Risk för ras eller sked bedöms inte föreligga utifrån SGI:s kartunderlag. Inga källor för buller, mark- och luftföreningar eller andra olägenheter har identifierats i närområdet. , 2. PLANERINGSUNDERLAG Översiktsplan Planförslaget bedöms gå i linje med kommunens gällande översiktsplan, antagen 2013. Området kring Sävviken och Dalbäcken är i översiktsplanen utpekat som Utvecklingsområde för attraktivt boende. Området ligger utmed den övergripande utbebyggelseriktningen. I Storfors kommuns LIS-plan (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) pekas flera områden ut i anslutning till Sävviken som LIS- områden. Utsnitt från Översiktsplan 2013, Storfors kommun Miljöbedömning Enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen och 6 kap. 3 § Miljöbalken ska en kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen genomför därför en undersökning om betydande miljöpåverkan för alla detaljplaner och planprogram. Om undersökningen visar på en betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning upprättas i samband med detaljplanearbetet. En undersökning för aktuell ändring av detaljplan har tagits fram. Ändring av detaljplan bedöms inte innebära en sådan betydande miljöpåverkan som enligt miljöbalken 6 kap. kräver att en särskild miljöbedömning ska genomföras. Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan Till detaljplanen hör särskilt beslut om att detaljplanen inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Beslutet återfinns i dokumentet Undersökning upprättad 2024-11-14 som är lagrat i stadsbyggnadskontorets diariesystem. , 3. ÄNDRING AV DETALJPLAN Planområdet Området för vilket ändringen avser är markerat med blå linjer i plankartan. Utsnitt från gällande byggnadsplan (17-J-26) , Berörda fastigheter: Inom området berörs de fastigheter som är planlagda för bostäder. Sammanlagt 23 fastigheter. Följande fastigheter ingår i området som aktuell ändring berör: Sävviken 1:9 Sävviken 1:37 Sävviken 1:32 Sävviken 1:38 Sävviken 1:31 Sävviken 1:39 Sävviken 1:30 Sävviken 1:40 Sävviken 1:29 Sävviken 1:41 Sävviken 1:33 Sävviken 1:42 Sävviken 1:34 Sävviken 1:43 Sävviken 1:35 Sävviken 1:44 Sävviken 1:28 Sävviken 1:45 Sävviken 1:27 Sävviken 1:46 Sävviken 1:26 Sävviken 1:25 Sävviken 1:36 Sävviken 1:47 Föreslagen ändring Bestämmelser om högsta byggnadshöjd och våningsantal ersätts med en ny bestämmelse om högsta nockhöjd. Efter ändringen är högsta tillåtna nockhöjd 8,5 meter för huvudbyggnader och 4,6 meter för komplementbyggnader inom planområdet. Motivet till bestämmelsen är möjliggöra för ett byggnadssätt som möjliggör ett permanentboende och en utveckling av området Bestämmelse om högsta tillåtna byggnadsarea och antal byggnader på tomtplats ändras till största byggnadsarea av fastighetsarean inom användningsområdet. Efter ändringen är största tillåtna byggnadsarea 25 % av fastighetsarean inom användningsområdet för hela planområdet. Motivet till bestämmelsen är att möjliggöra för en byggrätt som möjliggör ett permanentboende och en utveckling av området. Gällande plankarta föreskriver en minsta tomtstorlek på 1000 kvadratmeter. Då flera av de avstyckade fastigheterna är mindre än 1000 kvadratmeter ändras minsta tomt storlek till 850 kvadratmeter. Gällande bestämmelse tas bort. Ny bestämmelse förs in på plankartan. Bestämmelser om markensutnyttjande (prickmark tas bort). Motivet till ändringen är att göra befintliga byggnader planenliga för att säkerställa möjligheten till bygglov. , Bestämmelser om taklutning och förbud mot att inreda vid tas bort. Motivet till ändringen är att möjliggöra ett flexibelt byggnadssätt och möjliggöra exempelvis 1,5-planshus med inredd vind. Egenskapsbestämmelser som upphör att gälla Egenskapsbestämmelser redovisade i gällande planbeskrivning som upphör att gälla markeras med röd överstrykning i planbeskrivningen för originalplanen och i plankartan: Följande bestämmelser upphör att gälla inom område för aktuell ändring:

§ 49 Granskning vattentjänstplan för Storfors kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1) att ställa ut Storfors kommuns vattentjänstplan på granskning, 2) att granskningstiden är fyra veckor från och med 4 maj till och med 31 maj. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsavdelningen har under föregående år arbetat fram Storfors kommuns vattentjänstplan. Arbetet har genomförts av avdelningens tjänstepersoner med stöd av extern konsult för att säkerställa en ändamålsenlig och långsiktigt hållbar planering av kommunens vattentjänster. Vattentjänstplanen har tagits fram i enlighet med gällande lagstiftning och utgör ett strategiskt dokument för hur kommunen ska möta framtida behov av dricksvattenförsörjning, avloppshantering och dagvattenhantering. Planen innehåller bland annat nulägesbeskrivning, identifierade utvecklingsbehov samt förslag på prioriterade åtgärder. Ett samråd genomfördes under perioden 1 december 2025 till 31 december 2025. Under samrådstiden har synpunkter inkommit från berörda myndigheter, fastighetsägare och allmänheten. Dessa synpunkter har sammanställts och beaktats i den reviderade version av planen som nu föreslås ställas ut för granskning. Granskningen utgör nästa steg i processen och syftar till att ge ytterligare möjlighet att lämna synpunkter innan planen färdigställs och senare föreslås för antagande. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2026-03-04 Storfors kommuns vattentjänstplan (Granskningsversion) Samrådsredogörelse Beslutet skickas till Kommunchefen Samhällsbyggnadschefen Länsstyrelsen Tillväxt och tillsynsnämnden Grannkommuner STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-04 KS/2025:517 Handläggare: Jukka Mäenpää Samhällsbyggnadschef Ställa ut Storfors kommuns vattentjänstplan på granskning Diarienummer: KS/2025:517 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Att ställa ut Storfors kommuns vattentjänstplan på granskning, Att granskningstiden är fyra veckor från och med 4 maj till och med 31 maj. Beskrivning av ärendet Samhällsbyggnadsavdelningen har under föregående år arbetat fram Storfors kommuns vattentjänstplan. Arbetet har genomförts av avdelningens tjänstepersoner med stöd av extern konsult för att säkerställa en ändamålsenlig och långsiktigt hållbar planering av kommunens vattentjänster. Vattentjänstplanen har tagits fram i enlighet med gällande lagstiftning och utgör ett strategiskt dokument för hur kommunen ska möta framtida behov av dricksvattenförsörjning, avloppshantering och dagvattenhantering. Planen innehåller bland annat nulägesbeskrivning, identifierade utvecklingsbehov samt förslag på prioriterade åtgärder. Ett samråd genomfördes under perioden 1 december 2025 till 31 december 2025. Under samrådstiden har synpunkter inkommit från berörda myndigheter, fastighetsägare och allmänheten. Dessa synpunkter har sammanställts och beaktats i den reviderade version av planen som nu föreslås ställas ut för granskning. Granskningen utgör nästa steg i processen och syftar till att ge ytterligare möjlighet att lämna synpunkter innan planen färdigställs och senare föreslås för antagande. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ryms inom befintlig budget. Barnrättskonsekvenser Barnrättskonsekvenser saknas då barn och unga inte bedöms påverkas av beslutet. Beslutsunderlag Storfors kommuns vattentjänstplan (Granskningsversion). Samrådsredogörelse STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-04 KS/2025:517 Beslutet ska skickas till Johan Rosqvist Jukka Mäenpää Länsstyrelsen Tillväxt och tillsynsnämnden Grannkommuner STORFORS 2026-03-05 KOMMUN Vattentjänstplan Storfors kommun Version för granskningsskede STORFORS 2026-03-05 KOMMUN Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 3 Framtagande, uppföljning och revidering .............................................................................. 4 Vattentjänstplanen i förhållande till andra dokument och planer .......................................... 4 Bakgrund .................................................................................................................................... 5 Lagkrav ................................................................................................................................... 5 Ansvarsfördelning och organisation ....................................................................................... 5 Miljökvalitetsnormer .............................................................................................................. 6 Enskilt VA .............................................................................................................................. 6 Plan för den allmänna VA-anläggningen ................................................................................... 8 Allmän VA-försörjning i Storfors kommun ........................................................................... 8 Vattentjänster ......................................................................................................................... 9 Vattenförsörjning ............................................................................................................... 9 Spillvatten ......................................................................................................................... 10 Ledningsnät ...................................................................................................................... 11 Dagvatten ......................................................................................................................... 12 Förutsättningar för att bedriva VA-verksamhet ................................................................... 13 Övergripande planering och kommunikation ................................................................... 13 VA-taxans utveckling ....................................................................................................... 14 VA-utbyggnadsplan ................................................................................................................. 16 Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ............................................................................ 16 Metod för bedömning av behov och kategorisering av områden ......................................... 16 Steg 1: Identifiering av områden ...................................................................................... 17 Steg 2: Bedömning av behov ........................................................................................... 17 Steg 3: Kategorisering ...................................................................................................... 18 Identifierade områden i Storfors kommun ........................................................................... 18 VA-utredningsområden .................................................................................................... 19 Enskilt VA med bevakning .............................................................................................. 20 Skyfallspåverkan på den allmänna anläggningen .................................................................... 24 Inledning ............................................................................................................................... 24 Definition av skyfall ......................................................................................................... 24 Dimensionering av nya dagvattensystem ......................................................................... 24 Översvämning vid höga vattenstånd i sjöar eller höga flöden i vattendrag ..................... 24 Analys och bedömning av skyfallspåverkan ........................................................................ 25 Åtgärder med avseende på skyfallspåverkan ....................................................................... 25 Referenser ................................................................................................................................. 28 Bilaga I: Ytvatten- och grundvattenförekomster i Storfors kommun ...................................... 29 STORFORS 2026-03-05 KOMMUN Ordlista Allmänt VA Kommunens VA-anläggningar och -tjänster. Avloppsvatten Använt vatten som kommer från hushåll, industrier eller andra verksamheter. Samlingsnamn för spillvatten och dagvatten. Avrinningsområde Område som avgränsas av vattendelare inom vilket ytvattenavrinningen sker till recipient. Dagvatten Tillfälligt förekommande flöden av regnvatten, smältvatten, spolvatten och framträngande grundvatten som avrinner från mark eller hårdgjorda ytor. Dricksvatten Renat vatten till dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Enskilt VA En anläggning för dricksvatten, avloppsvatten eller dagvatten som ägs privat eller drivs som en gemensamhetsanläggning. Gemensamhets- En anläggning som ägs och sköts av flera fastigheter gemensamt. anläggning En gemensamhetsanläggning kan till exempel utgöras av en anläggning som renar spillvatten från flera fastigheter. En gemensamhetsanläggning bildas genom lantmäteriförrättning. Grundvatten Vatten i marken som ligger under grundvattenytan, där vattnets nivå är samma som atmosfärtrycket. Grundvatten bildas när vatten sakta infiltreras i marken. LAV Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Reglerar villkoren för den allmänna VA-försörjningen och bestämmer kommunens och huvudmannens roller i tillhandahållandet av vattentjänster. Ledningsnät Rör som leder dricksvatten från vattenverken och avloppsvatten till reningsverken samt avleder dränerings- och dagvatten från husgrunder, gator och torg. Miljöbalken Miljöbalken (1998:808) reglerar hur mark- och vattenområden ska användas, arbete med miljökvalitetsnormer och tillsyn av enskilda avlopp. MKN En miljökvalitetsnorm (MKN) för yt- eller grundvatten beskriver kvaliteten som ska ha uppnåtts i en vattenförekomst vid en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande och används som ett verktyg för att uppnå miljökvalitetsmål. Recipient Vattendrag som tar emot avrinning eller avlett vatten. Råvatten Det vatten som vattenverken använder för att producera dricksvatten. Skyddsnivå Små avlopp kan ha hög eller normal skyddsnivå med avseende på hälso- eller miljöskydd. Hög och normal skyddsnivå beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avlopp (HVMFS 2016:17). Skyfall Kraftiga regn som det allmänna rörsystemet för dagvatten inte kan hantera och som kan orsaka skador i samhället och för dess invånare. Spillvatten Spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vardagligt tal ”avlopp”, vilket till övervägande del utgörs av toalettvatten eller bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten). Små avlopp En annan term för enskilda avlopp. Tillskottsvatten Vatten i avloppsledningar som inte är rent spillvatten, till exempel dagvatten pga felkopplingar eller vatten från läckande vattenledningar. Kallas även ovidkommande vatten. VA-anläggning En anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. VA-försörjning Tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning. VA-huvudman Ägare av den allmänna anläggningen som hanterar vatten och avlopp. VA-plan Ett strategiskt dokument för kommunens VA-planering som bygger på Havs- och vattenmyndighetens vägledning 2014:1. Vattenförekomst Ett vattendrag klassat som vattenförekomst i VISS. Vattenskyddsområde Ett område utpekat som skyddat på grund av vattentäkt, med vattenskyddsföreskrifter. Vattentjänster Vattenförsörjning och avlopp (VA) Vattentjänstplan Ett planeringsdokument som utgör kommunens långsiktiga planering för att tillgodose behov av allmänna vattentjänster. Vattentäkt Grundvatten- eller ytvattenkälla där vattenverken hämtar sitt råvatten. Verksamhetsområde Det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning (Lag 2006:412, 2 §). VISS Vatten Informationssystem Sverige, en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. STORFORS 2026-03-05 KOMMUN Inledning Enligt 6 a § i lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) ska alla kommuner ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. De allmänna vattentjänsterna är vattenförsörjning (dricksvatten) samt hantering av avloppsvatten (bortledande av spillvatten, dagvatten och dränvatten). Vattentjänstplanen ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna VA-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall. Syftet med vattentjänstplanen är att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar hantering av dricksvatten och avlopp i kommunen. Vattentjänstplanen ska skapa en hållbar planering för att förvalta och utveckla kommunens försörjning av vatten- och avlopp som stödjer kommunens samhällsutveckling. Storfors kommuns vattentjänstplan utgörs av följande delar:  Plan för den allmänna anläggningen: Beskriver hur den allmänna VA-anläggningen och anläggningar som ligger inom det befintliga verksamhetsområdet för allmänt VA ska utvecklas i framtiden.  VA-utbyggnadsplanen: Redovisar vilka områden som fortsatt ska försörjas med enskilt VA och vilka områden som har behov av allmän VA-försörjning genom ett utökat verksamhetsområde.  Skyfallspåverkan på den allmänna anläggningen: Bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att den allmänna VA-anläggningen ska fungera vid ökad belastning på grund av skyfall. Vattentjänstplanen beskriver mål och åtgärder för vatten och avlopp fram till år 2032. Arbetet ska leda till att Storfors kommun ska få ett tydligt och genomarbetat underlag för planering och prioritering, vilket också är förutsättningen för ett effektivt åtgärdsarbete idag och i framtiden. Som tidigare nämnts ska alla kommuner ha en aktuell vattentjänstplan enligt 6 a § i LAV, vilken antas av kommunfullmäktige. Enligt 6 c § i LAV ska allmänheten få möjlighet att lämna synpunkter på vattentjänstplanen genom att kommunen utför samråd och utställning. Enligt 6 d § i LAV ska kommunen ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen, vilket redovisas i en samrådsredogörelse. Samråd för vattentjänstplanen hölls i december 2025. Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken (SFS 1998:808) ska en kommun som upprättar eller ändrar en plan som krävs i lag eller annan författning göra en strategisk miljöbedömning, om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Under arbetet med vattentjänstplanen har en undersökning om planen har betydande miljöpåverkan eller inte gjorts. Utifrån undersökningen har Storfors kommun i november 2025 beslutat att vattentjänstplanen inte antas innebära betydande miljöpåverkan. Det innebär att en strategisk miljöbedömning inte kommer tas fram. Bedömningen är att vattentjänstplanen inte antas ha STORFORS KOMMUN betydande miljöpåverkan inom kommande 12-årsperiod då inga större förändringar i utbyggnaden av VA-tjänster blir en konsekvens av planens innehåll. Framtagande, uppföljning och revidering Storfors kommun har sedan tidigare tagit fram en VA-översikt, VA-policy samt VA-plan för år 2020–2032. VA-planen togs fram av en förvaltningsöverskridande grupp på kommunen, med stöd från Karlskoga kommun. Arbetet med VA-översikt, -policy och -plan grundar sig i den metod som har tagits fram av Havs, - och Vattenmyndigheten och som redovisas i rapport 2014:1 ”Vägledning för kommunal VA-planering” (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Arbetet med vattentjänstplanen är en fortsättning på Storfors kommuns arbete med strategisk VA-planering och har utförts med utgångspunkt i befintlig VA-plan från år 2020, se Figur 1. Uppdateringar och justeringar har gjorts för att möta de nya krav som finns i LAV (2006:412) sedan 2023-01-01. Vattentjänstplanen kommer delvis ersätta den befintliga VA-planen. Vattentjänstplanen är framtagen av förvaltningsöverskridande grupp med deltagare från enheterna som ansvarar för VA-, plan- och miljöfrågor, med stöd av konsultbolaget WSP Sverige AB. Figur 1. Flödesschema som beskriver arbetet med framtagandet av VA-översikt, VA-policy och VA-plan samt vattentjänstplan. Aktualiseringsförklaring eller revidering av vattentjänstplanen bör ske vart fjärde år. Vattentjänstplanen ska omprövas av kommunfullmäktige minst var fjärde år enligt 6 a § i LAV (2006:412). Vattentjänstplanen i förhållande till andra dokument och planer Innehållet i VA-planen och vattentjänstplanen överlappar delvis, se Figur 2. Till skillnad från VA-planen innehåller vattentjänstplanen även en del som beskriver skyfallspåverkan på den allmänna anläggningen. De överlappande delarna i VA-planen (Plan för den allmänna anläggningen och VA-utbyggnadsplanen) ersätts av vattentjänstplanen. Plan för enskilt VA lyfts ut ur den befintliga VA-planen, uppdaterades och hanteras som ett separat dokument. Befintlig VA-översikt och VA-policy behålls som separata dokument. STORFORS KOMMUN Figur 2. Vattentjänstplanen utgör en del av kommunens VA-planering. Delar av vattentjänstplanens innehåll överlappar med innehållet i VA-planen. Till skillnad från VA-planen innehåller vattentjänstplanen en del som beskriver skyfallets påverkan på den allmänna anläggningen. Flera utmaningar inom VA-planeringen är av stor vikt för Storfors kommuns övergripande samhällsplanering. I detta arbete spelar översiktsplanen (ÖP) en ledande roll som vägledning för den framtida mark- och vattenanvändningen och det är därför viktigt att de olika planprocesserna samordnas. En central fråga i Storfors kommun är exempelvis att närhet till service inte ska hämmas i utvecklingen till följd av att den kommunala eller enskilda VA- försörjningen inte fungerar tillfredsställande. Arbetet med uppdateringen av översiktsplanen har inletts under hösten 2025 och ny översiktsplan planeras antas 2027. Bakgrund Lagkrav VA-planeringen för Storfors kommun påverkas av flera lagstiftningar, myndighetskrav och direktiv. Åtgärderna i vattentjänstplanen syftar till att kommunen ska uppfylla de krav som ställs i rådande lagstiftning. Följande lagar är exempel på lagar och föreskrifter som påverkar den kommunala VA-verksamheten:  Vattentjänstlagen (2006:412)  Plan - och bygglagen (PBL) (2010:900)  Anläggningslagen (1971:1149)  Miljöbalken (MB) (1998:808)  Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (2022:12)  Livsmedelsverket råd om enskild vattenförsörjning  Nationella och regionala miljömål  Vattendirektivet  Vattenmyndighetens åtgärdsprogram  Baltic Sea Action Plan (BSAP) Ansvarsfördelning och organisation I Storfors är det kommunen som sköter drift och underhåll av den allmänna VA-anläggningen. Förvaltningen teknisk drift är VA-huvudman och sköter drift och underhåll samt ansvarar för STORFORS KOMMUN investeringar, planering, förnyelse och reparationer/ombyggnationer av VA-infrastrukturen i kommunen. VA-huvudmannen ansvarar också för att vattentäkter uppfyller krav på miljö och kvalitet. Administreringen av fakturor och betalning sköter Karlskoga energi och miljö AB åt Storfors kommun. Ansvar för godkända tillstånd av avlopp sköter Karlskoga kommun. Enheten som hanterar miljöfrågor (Tillväxt- och tillsynsförvaltningen) tillhör Karlskoga kommun, men Storfors kommun och Karlskoga kommun har en gemensam miljönämnd. Kommunfullmäktige är beslutsfattare för kommunens VA-verksamhetsområde och VA-taxa samt har ansvaret att besluta och bör aktualitetsförklara VA- och vattentjänstplanen minst en gång per mandatperiod. Det är varje fastighetsägares uppgift och ansvar att fastigheten har en godkänd avloppsanläggning om fastigheten ligger utanför verksamhetsområde för VA. Tillväxt-och tillsynsförvaltningen har ansvar för tillsyn av enskilda avlopp inom kommungränsen. I tätorten finns kommunalt VA-verksamhetsområde där det är VA-huvudmannen som har ansvaret. Miljökvalitetsnormer Svenska yt- och grundvatten är indelade i mindre enheter som kallas för vattenförekomster. En miljökvalitetsnorm för vatten (yt- eller grundvatten) beskriver kvaliteten som ska ha uppnåtts i en vattenförekomst vid en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormer innefattar krav på icke förändrat tillstånd på redan existerande tillstånd, det vill säga att vattenförekomstens miljötillstånd inte får försämras till lägre statusklass. Vattenkvaliteten påverkas idag av utsläpp från kommunala och enskilda avlopploppsanläggningar, industrier, diffusa luftutsläpp och historiska föroreningar. Storfors kommun har flera sjöar och vattendrag samt några större förekomster av grundvatten. Grundvattenförekomsterna i kommunen har god kemisk och kvantitativ status. Några av dem utgör grundvattentäkter för dricksvatten. För miljökvalitetsnormer för ytvattenförekomster respektive grundvattentäkter inom kommunen, se Bilaga 1. Enskilt VA Enskild VA-försörjning är, till skillnad från den allmänna VA-försörjningen, anläggningar för dricksvatten, avloppsvatten eller dagvatten som ägs privat eller drivs som en gemensamhetsanläggning. Om en fastighet ligger utanför verksamhetsområde för VA är det den enskilde fastighetsägarens uppgift och ansvar att ordna dricksvatten samt att fastigheten har en godkänd avloppsanläggning. Fastighetsägaren är ansvarig för drift och skötsel av den enskilda VA- anläggningen. Fastighetsägaren är också ansvarig för att avloppsanläggning uppfyller de krav och regler som finns. Notera att särskilda regler gäller för avloppsanläggningar inom vattenskyddsområden (för mer information hänvisas till det skyddsföreskrifter som finns beslutats för respektive vattenskyddsområde). Det åligger fastighetsägen att kontrollera vattenkvalitet i en enskild dricksvattentäkt. Kontroll kan även i vissa fall behöva göras med avseende på vattentillgång. Kommunen har ett tillsyns- och planeringsansvar för att säkerställa att områden med enskild VA-försörjning har en god egen VA-försörjning. Kommunerna Storfors och Karlskoga har gemensam miljönämnd. Tillväxt- och tillsynsförvaltningen inom Karlskoga kommun ansvarar STORFORS KOMMUN för tillsynen av enskilda avlopp inom Storfors kommun enligt miljöbalken (1998:808). Tillväxt- och tillsynsförvaltningen sköter även hantering av tillstånd för enskilda avlopp. För att anlägga en avloppsanläggning krävs antingen en anmälan till eller ett tillstånd från kommunen. Kommunens tillståndsprövning utgår från platsens förutsättningar att hantera avloppsvatten i en enskild anläggning. I normalfall behövs inget tillstånd för att anlägga en enskild dricksvattenbrunn. Ett undantag är områden inom vattenskyddsområde, där ett tillstånd från kommunen kan krävas (se skyddsföreskrifterna som beslutats för respektive vattenskyddsområde). STORFORS KOMMUN Plan för den allmänna VA-anläggningen I denna del av vattentjänstplanen beskrivs den framtida utvecklingen för den allmänna anläggningen och de anläggningar som ligger inom det befintliga verksamhetsområdet för allmänt VA. Storfors kommuns behov och utmaningar för att kunna upprätthålla en fungerande VA-försörjning listas tillsammans med åtgärder för att hantera utmaningarna. Inledningsvis beskrivs även den allmänna VA-anläggningen i Storfors kommun. För mer övergripande information om Storfors kommun hänvisas till översiktsplanen. Allmän VA-försörjning i Storfors kommun Förvaltningen teknisk drift inom Storfors kommun är VA-huvudman som sköter drift och underhåll av vattenverk, ledningsnät och reningsverk samt kundrelaterade frågor och skötsel. Storfors allmänna VA-försörjning sker via 2 vattenverk, 2 reningsverk och cirka 6 mil ledningar i tätorten. Debiterad mängd vatten uppgår till cirka 154 000 m3/år. I Figur 13 presenteras Storfors kommuns verksamhetsområde för vatten och avlopp. Storfors kommuns verksamhetsområden inrättades innan 2007 när lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) trädde i kraft. Innan 2007 gjordes ingen tydlig uppdelning mellan spillvatten respektive dagvatten i lagtexten. Vid inrättandet av i Storfors kommun verksamhetsområden användes termen avlopp (vilket innefattar både spillvatten och dagvatten), men i praktiken är inte dagvattennätet utbyggd i samma grad som spillvattennätet. STORFORS KOMMUN Figur 3. Verksamhetsområden för VA inom Storfors kommun. Vattentjänster Vattenförsörjning Storfors kommun har gott om dricksvatten av god kvalitet. Den allmänna dricksvattenförsörjningen baseras huvudsakligen på uttag från grundvatten. Kommunen har två vattenverk, Broby vattenverk samt Herrnäsets vattenverk. Inom kommunens allmänna VA- anläggning skyddas vattentäkter via vattenskyddsområden. De allmänna vattentäkterna som har fastställt skyddsområde är:  Vargtorpet (delas mellan Storfors och Filipstads kommun)  Herrnäset  Sandköping och Bergsjön (delas mellan Storfors och Kristinehamn kommuner) Kommunen har behov av att förbättra sin beredskap i händelser som innebär att reservvatten eller nödvattenförsörjning måste sättas in. De åtgärder som Storfors kommun anser är prioriterade att utföra inom planens giltighetstid listas i Tabell 1. STORFORS KOMMUN Tabell 1. Utmaningar och åtgärdsförslag kopplade till vattentjänsten vattenförsörjning. Behov Förklaring Åtgärdsförslag Reinvesterings- Vattenverken är byggda under 1) Investering i Broby behov i mitten av 1900-talet. Det finns ett vattenverk (beslutat i vattenverken behov av löpande reinvesteringar i investeringsplan, klart vattenverken. 2028). 2) Löpande reinvesteringar i Herrnästets vattenverk. 3) Investeringar i vattenverkens elförsörjning. Reservvatten Storfors behöver förbättra sin 4) Inleda dialog med beredskap med avseende på närliggande kommuner om reservvatten. Det saknas en samarbete angående reservvattenplan. reservvatten. Nödvatten Befintlig nödvattenplan är i behov 5) Uppdatering av befintlig av uppdatering. nödvattenplan (planerat till år2025). Skyddsåtgärd Det finns behov av 6) Pågående åtgärd, via Baggtorpsåsen vattenskyddsåtgärd. Utbyggnad av utbyggnad av allmänt VA. allmänt VA är beslutad. Spillvatten Storfors kommun har två avloppsreningsverk, ett i Storfors tätort samt ett i Alkvetterområdet. Avloppsreningsverket i Storfors respektive Alkvetternområdet kan ta emot högst 4500 personekvivalenter (pe) respektive 500 pe. Reningsverkens byggnader och processer behöver kontinuerligt ses över. Kommunens båda reningsverk är i omfattande behov av förbättring som kommer medföra renovering och ombyggnation. Vilka konsekvenser som ändrade krav gällande bland annat rening av kväve och fosfor, dagvattenhantering och bräddning av reningsverken medför för Storfors behöver utredas ytterligare. Utöver reningsverken äger och driftar Storfors kommun två mindre reningsanläggningar i form av markbäddar. Dessa är belägna i Tåbäcken respektive Östra vägen (Östra vägen är utpekat som utredningsområdet i VA-utbyggnadsplanen). Avloppsledningsnätet har haft stora inläckage av tillskottsvatten, vilket utgör en belastning på avloppsreningsverken. Utmaningarna med tillskottsvatten hanteras under rubriken Ledningsnät. De åtgärder som Storfors kommun anser är prioriterade att utföra inom planens giltighetstid listas i Tabell 2. Tabell 2. Utmaningar och åtgärdsförslag kopplade till vattentjänsten spillvatten. Behov Förklaring Åtgärdsförslag Reinvesteringsbehov Det finns behov av renoveringar 7) Fortlöpande i avloppsrenings- av avloppsreningsverken. investeringar i verken avloppsreningsverken. STORFORS KOMMUN Vissa investeringar har redan 8) Utreda möjligheterna till gjorts. gemensamma åtgärder för spillvattenhantering i samarbete med grannkommun. Ledningsnät Ledningsnätet är av gammal standard och är i behov av förnyelse. Större delen av kommunens vatten – och avloppsledningar byggdes 1950-talet och framåt. Avloppsledningsnätet utgörs av duplikatsystem, det vill säga separata ledningar för att avleda dagvatten och spillvatten. Kommunens spillvattennät är nederbördspåverkat till exempel på grund av felkopplingar. Spillvattennätet har idag inte tillräcklig kapacitet att ta hand om de spillvattenmängder som uppstår vid förändrade nederbördsmönster. Detta kan i värsta fall leda till lokala översvämningar. Avloppsledningsnätet har haft stora inläckage av tillskottsvatten och är i behov av förbättring. Rutiner för detta har utvecklats från den tidigare framtagna Saneringsplanen från år 2009. Läckande avloppsrör och felkopplingar från olika fastigheter tillförs reningsverket regn- och dräneringsvatten som innebär onödiga kostnader i form av pumpning och rening. Åtgärder som behöver vidtas för att möjliggöra framtida utbyggnad är åtgärder så som separering av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledningarna samt utveckla dagvattenmagasinering. De åtgärder som Storfors kommun anser är mest prioriterade att utföra inom planens giltighetstid listas i Tabell 3. STORFORS KOMMUN Tabell 3. Utmaningar och åtgärdsförslag kopplade till ledningsnät. Behov Förklaring Åtgärdsförslag Reinvesteringar i Stora delar av ledningsnätet är 9) Förnyelseplan för ledningsnätet. gammalt och i behov av ledningsnätet för renoveringar och förnyelse. spillvatten, dagvatten och vatten. Tillskottsvatten Det finns ett fortsatt behov av 10)Fortlöpande löpande åtgärder för att minska investeringar i åtgärder mängden tillskottsvatten i för att minska mängden spillvattenledningarna (till tillskottsvatten till exempel förnyelse av ledningsnät reningsverket i Storfors. för vatten och spillvatten, åtgärda 11)Fortlöpande felkopplingar mellan dagvatten- investeringar i åtgärder och spillvattennätet). för att minska mängden Tillskottsvatten belastar tillskottsvatten till avloppsreningsverken. En reningsverket vid minskning skulle innebära flera Alkvettern. fördelar till exempel mindre energiåtgång, effektivare rening, minska antalet bräddningar. Osäker information Behov av inventering av vissa 12)Inventering av vissa om vissa ledningssträckor för att ledningssträckor, ledningssträckor uppdatera information och uppdatering av digital förbättra digitaliseringen av ledningskarta och ledningsnätet. Detta med syftet översyn av att få en bättre statusbild samt verksamhetsområdes- planera för åtgärder för ökad gränser. redundans i vissa områden. 13)Status och konditionsbedömning av vissa ledningssträckor för utredning av redundans. Dagvatten Avloppsledningsnätet är till största delen utbyggt med duplikatsystem. Det finns inget dagvattenmagasin utan merparten av dagvattnet rinner orenat ut i Storforsälven eller andra recipienter. Dagvatten är en växande fråga på grund av ökad medvetenhet kring klimatförändringarnas påverkan på nederbördsmönster samt ökad kunskap om dagvattenföroreningars påverkan på recipienter. Det kan innebära nya krav på dimensionering av ledningsnätet för att inte öka antalet översvämningar i tätbebyggda områden. Eventuellt kan ny lagstiftning och vägledande domar ställa krav på att dagens dagvattensystem måste byggas ut och förstärkas. Även nya och större krav på rening av dagvatten från tätorter kan göra att dagvattensystemet måste utvecklas. Det finns därför ett behov av att utreda i vilken omfattning Storfors kommun behöver en strategi eller riktlinjer för dagvattenhantering. En dagvattenstrategi kan innehålla riktlinjer för hur dagvattenfrågorna i kommunen ska hanteras inom och utanför VA-verksamhetsområden samt inom VA-utredningsområden. STORFORS KOMMUN Idag arbetar kommunen utifrån att dagvatten i första hand ska omhändertas lokalt så långt som det är möjligt. Den enskilde fastighetsägaren behöver ta ansvar för dagvattnet inom sin fastighet. Det behövs beviljas områden som är lämpliga för anläggande av dagvattendammar för fördröjning och biologisk rening av dagvattnet. Detta behöver gälla samtliga planlagda områden. Ytor och fördröjningsmagasin för omhändertagandet av dagvatten vid extraordinära händelser behöver anges i planarbetet. Där dagvatten inte är möjligt att omhändertas ska drän- och dagvatten avledas i separata system från spillvatten. De åtgärder som Storfors kommun anser är prioriterade att utföra inom planens giltighetstid listas i Tabell 4. Tabell 4. Utmaningar och åtgärdsförslag kopplade till vattentjänsten dagvatten. Behov Förklaring Åtgärdsförslag Avsaknad av Det finns ett behov av 14)Utreda i vilken riktlinjer för kommunala riktlinjer och omfattning dagvattenfrågor strategier för dagvattenhantering. dagvattenriktlinjer Det finns även ett behov av behöver tas fram. tillgängliggjord information om 15)Framtagande av dagvattenhantering till informationsmaterial till fastighetsägare i kommunen. fastighetsägare i Detta kan även bidra till att kommunen. minska mängden tillskottsvatten. Förutsättningar för att bedriva VA-verksamhet Övergripande planering och kommunikation Vattentjänstplanen är ett verktyg som används för att kommunicera internt i kommunen och för att informera och kommunicera med kommuninvånarna om vad som gäller och planeras, gällande vatten - och avloppsförsörjning. Krav som ställs på VA-försörjning har ökat de senaste åren och kommer troligen fortsätta göra så på grund av ökande miljökrav, samhällets påverkan av klimatförändringar samt rådande säkerhetsläge i omvärlden. Detta innebär bland annat ett ofta mer omfattande utredningsskede än historiskt och behov av mer samordning och kompetenser vid VA-utbyggnad eller åtgärder i befintliga VA-anläggningar. Framtidsutmaningar som påverkar VA-verksamheter i Sverige som lyfts enligt VA-organisationernas branschorganisation Svenskt Vatten är bland annat:  Uppdaterad lagstiftning och utökade krav vad gäller exempelvis rening av avloppsvatten och föroreningar  Behov av utökad kapacitet på grund av klimatförändringar samt nya dimensioneringsriktlinjer  Ålderstigen infrastruktur i behov av investeringar och underhållsåtgärder  Ökande behov av redundans och resiliens i VA-system  Ökande krav på VA-organisationers säkerhetsarbete  Kompetens- och resursbrist i VA-branschen Detta är utmaningar som påverkar samtliga VA-huvudmän i landet på olika sätt och i olika omfattning, så även Storfors kommun. I tabell 5 nedan listas de framtidsutmaningar och STORFORS KOMMUN åtgärder kommunen ser avseende förutsättningar för att kunna bedriva en välfungerande VA- verksamhet. Tabell 5. Utmaningar och åtgärdsförslag kopplade till de övergripande förutsättningarna för VA-planering. Behov Förklaring Åtgärdsförslag Politisk och Förvaltningsövergripande 16)Fortsatt bred förankring förvaltningsövergripande samsyn och kommunikation i av VA-frågor mellan samsyn i VA-frågor. VA-frågor. Till exempel kommunens samverkan mellan förvaltningar och på översiktsplanen och VA- och kommunledningsnivå. vattentjänstplan. Dokumenten är viktiga stöd vid planering, exploatering, bygglov och tillstånd. Information och Det finns ett behov av tydlig 17)Uppdatering av rådgivning till information till kommunens hemsida. kommuninvånare kommuninvånarna om VA- Till exempel med frågor. information om vattentjänstplanen, enskilda avlopp och lokalt omhändertagande av dagvatten på den egna fastigheten (beslut om investeringsmedel för ny kommunhemsida är taget). Framtida Utmaning att tillsätta resurser 18)Inleda dialog med kompetensförsörjning och utveckla kompetens grannkommuner om kompetensutbyte och samarbete kring anställning av gemensamma VA- resurser. VA-taxans utveckling Utbyggnad av den kommunala VA-anläggningen innebär stora investeringar. Finansiering ska ske enligt lagen om allmänna vattentjänster, vilket innebär att kostnadstäckning ska uppnås via avgifter. Avgifterna består av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Dessa avgifter ska täcka VA-huvudmannens samtliga kostnader och framgå av VA-taxa. Då Storfors är en liten kommun med ett begränsat VA-kollektiv kan investering innebära svängningar i taxan. Vid VA-utbyggnad tas en anläggningsavgift ut och projekten skall finansieras enligt någon av nedanstående modeller, alternativt genom en kombination av flera. En grundförutsättning är alltid att kommunfullmäktige beslutat att området ska ingå i verksamhetsområde för kommunens allmänna vatten– och avloppsanläggning, detta för att kunna tillämpa gällande VA-taxa enligt Vattentjänstlagen (SFS, 2006:412). STORFORS KOMMUN 1. Som huvudalternativ ska finansiering ske via uttag av anläggningsavgifter enligt gällande VA-taxa. 2. Om anläggningsavgifterna enligt VA-taxa inte täcker anläggningskostnaden kan särtaxa bestämmas av kommunfullmäktige. En förutsättning, enligt Vattentjänstlagen, för detta är att ”anläggningskostnaden på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktningsvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet”. 3. Om gällande VA-taxa inte täcker anläggningskostnaden och särtaxa inte får tillämpas kan kostnaderna täckas av alla medlemmar i VA-kollektivet (via brukningstaxan). Alternativt kan också kommunen välja att delvis skattefinansiera VA-kostnaderna. Det måste då ske inom ramen för kommunallagen. De åtgärder som Storfors kommun anser är prioriterade att utföra inom planens giltighetstid listas i Tabell 6. Tabell 6. Utmaningar och åtgärdsförslag kopplade till VA-taxans utveckling. Behov Förklaring Åtgärdsförslag Långsiktig plan för VA Skapa grunder för långsiktig 19)Prognos för VA-taxans – taxans utveckling. finansiering. utveckling Ekonomisk framförhållning 20)Utreda behov av inför kommande översyn av VA-taxans investeringar. Politisk samsyn konstruktion är en förutsättning. STORFORS KOMMUN VA-utbyggnadsplan VA-utbyggnadsplanen beskriver förutsättningarna för och behovet av utbyggnad av vattentjänster i Storfors kommun. I texten behandlas både befintliga bebyggelseområden och deras behov samt bebyggelse som tillkommer genom exploatering. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Kommunens skyldigheter att förse ett område med vatten- och avlopp och inrätta ett verksamhetsområde regleras i 6 § Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). 6 § i LAV innebär att kommunen har ett ansvar att ordna vattentjänster (dricksvatten, spillvatten och/eller dagvatten) för bebyggelse som tillsammans bildar ett större sammanhang, om det finns risk för negativ påverkan på människors hälsa eller miljön och behovet inte kan lösas på annat sätt. Begreppet ”större sammanhang” är inte definierat i lagtexten men enligt rättspraxis anses det utgöras av ungefär 20–30 fastigheter. VA-utbyggnad kan vara aktuell även för ett område bestående av färre fastigheter om det föreligger särskilda skäl kopplade till människors hälsa eller miljön. Från årsskiftet 2023-01-01 finns en ändring i 6 § i LAV (2006:412) som anger att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön, så kallad flexibel behovsbedömning. Genom att identifiera potentiella §6-områden skapar kommunen förutsättningar för en långsiktigt hållbar VA-utbyggnad. VA-utbyggnadsplanen är även ett stöd för andra förvaltningar inom kommunen utöver förvaltning teknisk drift som är VA-huvudman (till exempel vid bygglovsärenden, planläggning eller ansökningar om tillstånd för enskilda avlopp). VA-utbyggnadsplanen utgör en grund för en tydlig kommunikation gentemot allmänheten, till exempel gällande prioriteringar av utredningar eller inför förväntad utbyggnad. En tydlig VA-planering ger kommunen möjlighet att styra i vilken ordning olika områden ska anslutas till den allmänna VA-försörjningen eller hur den allmänna anläggningen ska byggas ut, samt när den planerade utbyggnationen ska ske. Metod för bedömning av behov och kategorisering av områden För att kunna avgöra vilka bebyggelseområden som utgör ett större sammanhang och bedöma deras behov av allmänt VA med avseende på skyddet för människors hälsa och miljö har en arbetsprocess i tre steg genomförts, se Figur 4. Steg 1: Steg 2: Steg 3: Identifiering Bedömning av Kategorisering av områden behov Figur 4. Beskrivning av arbetsprocessen för framtagandet av VA-utbyggnadsplanen. STORFORS KOMMUN Steg 1: Identifiering av områden Identifiering av områden som anses utgöra ett större sammanhang utfördes som en så kallad klusteranalys1. I klusteranalysen inkluderades områden som uppfyller det två följande kriterierna samt ligger utanför befintligt verksamhetsområde.  Antal bostadshus: Minst 20 stycken.  Avstånd mellan bostadshus: Maximalt 200 meter. Utöver områden som uppfyller de båda ovanstående kriterierna inkluderades områden som ingår i Statistiska centralbyråns (SCB) klassificering av tätorter och småorter2. Slutligen grupperades de identifierade klustren till 19 bebyggelseområden. Steg 2: Bedömning av behov En kvalitativ bedömning av behovet av allmänna vattentjänster med avseende på skyddet för människors hälsa och miljö genomfördes översiktligt utifrån en uppsättning av kriterier. De kriterier som användes vid behovsbedömningen beskrivs i Figur 5. Om inga av de obligatoriska kriterierna uppfylldes bedömdes bebyggelseområdet inte ha behov av allmänna vattentjänster, området kategoriserades som enskilt VA med bevakning. Om något av de obligatoriska kriterierna uppfylldes bedömdes bebyggelseområdets behov utifrån uppsättningen av kriterier inom kategorierna bebyggelsetäthet, miljö och hälsa respektive samhälle. De obligatoriska kriterierna utvärderar om bebyggelseområdet ligger inom vattenskyddsområde, inom område för grundvattenförekomst och inom 300 meter till en ytvattenrecipient. Storfors kommun är rik på sjöar och vattendrag, flera av bebyggelseområdena som hanteras i VA-utbyggnadsplanen ligger därför i anslutning till en sjö eller ett vattendrag. I dessa fall har information om vattendragets eller sjöns ekologiska status hämtats från Vatteninformations-system Sverige (VISS, 2025). Kriterierna inom kategorin Bebyggelsetäthet utvärderar hur många bostadshus respektive bebyggelseområde utgörs av samt om det inom området finns tätare kluster (100 meter eller mindre mellan bostadshusen). Risken att enskilda avloppsanläggningar kontaminerar enskilda brunnar ökar om bostadshusen ligger tätt. Kriterierna inom kategorin Miljö och hälsa utvärderar risken för att grundvattnet eller ytvattenrecipienten påverkas av enskilda avlopp, vilket i förlängningen innebär en risk för miljön och människors hälsa. Kriterierna baseras på länsstyrelsernas GIS-stöd för planering och tillsyn av små avlopp (Länstyrelserna, 2024). Kriterierna inom kategorin Samhälle beskriver bebyggelseområdena, till exempel bebyggelsetryck, grad av permanentboende, om det finns gemensamhetsanläggningar för VA och om det finns verksamhet som kan vara särskilt belastande för enskilda avloppsanläggningar. I dessa kriterier har kommunens lokalkännedom inkluderats i bedömningen av bebyggelseområdena. 1 Analysen utfördes i ArcGIS Pro. 2 Enligt SCB definieras tätort som ett område med minst 200 folkbokförda och maximalt 150 meter mellan husen (SCB, 2024). Småort definieras som 50-199 invånare och maximalt 150 meter mellan husen (SCB, 2016). STORFORS KOMMUN Figur 5. De kriterier som användes vid behovsbedömningen för de identifierade områdena, grupperade inom de övergripande kategorierna obligatoriska kriterier, bebyggelsetäthet, miljö och hälsa respektive samhälle. Länsstyrelsernas GIS-stöd för planering och tillsyn av små avlopp (LST GIS-stöd) användes för att utvärdera miljö och hälsa. Steg 3: Kategorisering Avslutningsvis kategoriserades de identifierade bebyggelseområdena som tillhörande någon av följande kategorier. VA-utbyggnadsområden: Bebyggelseområden med behov av allmänt VA enligt § 6 LAV (2006:412). VA-utredningsområden: Bebyggelseområden där vidare utredning krävs för att kunna bedöma behovet av allmänt VA enligt 6 § i LAV (2006:412) då det saknas underlag för bedömning. Det kan även behöva utredas hur anslutning till eller utbyggnad av den allmänna anläggningen kan ske (tekniskt och/eller juridiskt). Enskilt VA med bevakning: Bebyggelseområden som bedöms kunna fortsätta ha enskilt VA i framtiden, men där det kan finnas ett behov av extra bevakning utöver den vanliga tillsynen. Flera förvaltningar inom kommunen behöver vara extra uppmärksamma på dessa bebyggelseområden, till exempel hur graden av permanentboende förändras, vid bygglovsfrågor i samband med ny bebyggelse och vid ansökan om tillstånd för enskilda avlopp. Identifierade områden i Storfors kommun Totalt 19 bebyggelseområden identifierades, se Figur 6. Vid kategoriseringen av de 19 bebyggelseområdena placerades 3 bebyggelseområden i kategorinVA-utredningsområden och 16 bebyggelseområden i kategorin enskilt VA med bevakning. Inga bebyggelseområden kategoriserades som VA-utbyggnadsområden. De identifierade bebyggelseområdena har kategoriserats och beskrivs nedan. STORFORS KOMMUN Figur 6. De bebyggelseområden som hanterats inom ramen för VA-utbyggnadsplanen. VA-utredningsområden VA-utredningsområde definieras av Storfors kommun som bebyggelseområden där vidare utredning krävs. Utredningsarbetet kan innefatta insamling eller framtagande av underlag för att kunna bedöma behovet av allmänt VA enligt 6 § i LAV. Även andra frågor kan behöva utredas för ett bebyggelseområde för att klargöra möjligheten att ansluta till befintligt verksamhetsområde (teknisk eller juridisk utredning). De tre bebyggelseområden som kategoriserats som VA-utredningsområde beskrivs i Tabell 7. STORFORS KOMMUN Storfors kommuns målsättning är att utreda ett av de identifierade VA-utredningsområdena inom de kommande 4 åren. Vilket område som prioriteras att utredas avgörs av VA-enheten (Förvaltningen teknisk drift, Storfors kommun) i samråd med miljöenheten (Tillväxt- och tillsynsförvaltningen, Karlskoga kommun). Utredningen kommer i första hand fokusera på utredning om det föreligger behov av allmänt spillvatten, i andra hand allmänt dricksvatten. Allmän dagvattenhantering bedöms inte vara aktuellt att utreda i de identifierade VA- utredningsområdena. Tabell 7. Identifierade bebyggelseområden kategoriserade som VA-utredningsområden. Bebyggelseområde Beskrivning och motivering [nummer, namn] 1, Östra Vägen Område bestående av ca 25 bostadshus och beläget inom vattenskyddsområde (Vargtorpet) samt inom område för grundvattenförekomst (Sandsjötorp-Krogen). Området utgörs av äldre villabebyggelse med permanentboende. Spillvattnet från fastigheterna renas i nuläget i en markbädd som VA- huvudmannen äger och ansvarar för, men det saknas beslut om verksamhetsområde för de fastigheter som är anslutna till markbädden. Området kategoriseras som utredningsområde för att utredaom området ska ingå i verksamhetsområde förVA. 2, Herrnäset och Sörby Område bestående av knappt 50 bostadshus och beläget inom område för grundvattenförekomst (Herrnäset-Rådetorp) samt inom 300 meter till ytvattenförekomst (Alkvettern, Herrsjön respektive Bäck från Herrsjön). Området utgörs av två kluster, ett i väster och ett i öster. Det västra klustret är ett tätare bebyggelseområde* (bestående av ca 25 bostadshus) och ligger i angränsning till Alkvettern. Det pågår en planprocess för ny villabebyggelse söder om det västra klustret utmed sjökanten till Alkvettern. Det östra området ligger i anslutning till Herrsjön samt utmed en bäck som rinner från Herrsjön (båda med måttlig ekologisk status och måttlig status med avseende på näringsämnen). Området ingår delvis i en befintlig gemensamhetsanläggning för hantering av spillvatten. Området har bedömts vara ett utredningsområde. I samband med pågående planprocess kommer utredning att göras för att utreda om behov för allmänna vattentjänster finns. I denna utredning behöver hänsyn tas till samtlig bebyggelse inom området. 3, Lundsberg Området består av cirka 40 bostadshus. Området ligger i anslutning till Hållsjön samt Lundsbergsälven. VA- huvudmannen förser området med dricksvatten och tar emot spillvattnet, då området är anslutet med avtal. Bedöms vara ett utredningsområde för att utreda om området ska fortsätta vara avtalskund ellerom det ska inkluderas iverksamhetsområde. * Ett tätare bebyggelseområde med bostadshus definieras som ett bebyggelseområde där husen ligger med 100 m eller mindre mellan sig. Enskilt VA med bevakning Kategorin definieras av Storfors kommun som bebyggelseområden vilka bedöms kunna fortsätta ha enskilt VA även i framtiden, men där det kan finnas ett behov av extra bevakning STORFORS KOMMUN utöver den vanliga tillsynen. Flera förvaltningar inom kommunen behöver vara extra uppmärksamma på dessa bebyggelseområden, till exempel hur graden av permanentboende förändras och vid bygglovsfrågor i samband med ny bebyggelse. Storfors är en kommun med många sjöar, vilket innebär att de flesta identifierade bebyggelseområdena ligger i anslutning till en sjö (ytvattenförekomst) och därför har behov av extra bevakning. Detta för att kunna upptäcka om förutsättningar för området ändras och vid behov kunna kategorisera om bebyggelseområdet till VA-utrednings- eller VA- utbyggnadsområde om behov finns utifrån skyddet för människors hälsa eller miljön. De bebyggelseområden som kategoriserats inom denna kategori presenteras i Tabell 8 till Tabell 10. Tabell 8. Identifierade bebyggelseområden kategoriserade som bebyggelseområden med kvarvarande enskilt VA med behov av bevakning. Bebyggelseområde Beskrivning och motivering [nummer, namn] 4, Södra Ulvettern Ett område bestående av drygt 70 bostadshus, med ett tätare område bestående av ca 30 hus. Bebyggelsen utgörs av fritidshus och villabebyggelse, omvandlingsområde till viss del. Området ligger i anslutning till sjön Ulvettern/Frövettern. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning på grund av närheten till recipienten samt att området består av många bostadshus. 5, Frövetterstorp Området består av drygt 40 bostadshus, där ca 30 av husen ligger inom ett tätare område*. Bebyggelsen utgörs till största del av fritidshus, viss omvandling sker till permanentboende. Gemensamhetsanläggningar förekommer. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning då det ligger i anslutning till sjön Ulvettern/Frövettern och är i behov av extra bevakning då det finns brister på några av de enskilda avloppsanläggningarna. 6, Prinsudden Ett område bestående av cirka 30 bostadshus. Omvandlingsområde då fler blir permanentboende. Området ligger i anslutning till sjöarna Ulvettern/Frövettern, Alkvettern samt vattendraget Timsälven. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till närheten till recipienten samt antaletbostadshus. 7, Käxsundet Ett område bestående av ca 50 bostadshus, varav cirka 40 av dem ligger mer tätt*. Omvandlingsområde då fler blir permanentboende. Det finns gemensamhetsanläggningar för spillvatten. Området ligger i anslutning till sjön Alkvettern. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning då området är i behov av extra bevakning då det finns behov av översyn av vissa enskilda anläggningar, att området ligger nära sjönsamt att det finns många bostadshus inom området. 8, Sundet Ett tätare område med drygt 20 bostadshus. Omvandlingsområde i viss mån. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning på grund av närheten till sjön Alkvettern samt antalet bostadshus. STORFORS KOMMUN * Ett tätare bebyggelseområde med bostadshus definieras som ett bebyggelseområde där husen ligger med 100 m eller mindre mellan sig. Tabell 9. Fortsättning tabell: Identifierade bebyggelseområden kategoriserade som områden med kvarvarande enskilt VA med behov av bevakning. Bebyggelseområde Beskrivning och motivering [nummer, namn] 9, Sävviken Ett område bestående av 25 bostadshus. Omvandlingsområde, påbörjad planprocess för att öka byggrätten på befintliga fastigheter, för att möjliggöra permanentboende. Finns gemensamhetsanläggning för spillvatten respektive dricksvatten. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till närheten till sjön Ulvettern/Frövettern samt antalet bostadshus. 10, Södra Stockviken Ett område bestående av drygt 20 bostadshus. Bebyggelse bestående av fritidshus och permanentboenden. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till närheten till sjön Ulvettern/Frövettern samt antalet bostadshus. 11, Kväggen Ett tätare område* bestående av ca 35 bostadshus. Omvandlingsområde. Finns gemensamhetsanläggning för spillvatten. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till antalet bostadshus och att det ligger i anslutning till sjön Ulvettern/Frövettern samt vattendraget Hyttälven (och Ämten). 12, Kojnäset Ett område bestående av drygt 20 bostadshus. Mest fritidshusbebyggelse. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till antalet bostadshus, att området ligger i anslutning till sjön Stora Vilången och att området är i behov av extra bevakning för att inhämta mer information om befintliga enskilda avloppsanläggningar. 13, Västra Mörkviken Ett område bestående av knappt 80 bostadshus. Avstyckning av och Östra Mörkviken tomter och byggnation av nya hus. Omvandlingsområde då fler blir permanentboende. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till bebyggelsetryck, att området ligger i anslutning till sjön Alkvettern och antalet bostadshus. 14, Tåbäcken Ett område i anslutning till befintligt verksamhetsområde. Området består av knappt 15 bostadshus. Området ligger inom område för grundvattenförekomst (Herrnäset-Rådetorp). Vissa enskilda avlopp är bristfälliga. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning då extra bevakning behövs med hänsyn till grundvattenförekomstenoch vattentäkten. 15, Sandsjötorp Ett område bestående av 20 bostadshus. Området är ett omvandlingsområde. Området ligger inom område för grundvattenförekomst (Sandsjötorp-Krogen) samt i anslutning till sjön Ulvettern/Frövettern. Kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till läget i förhållande till grundvattenförekomst och ytvattenrecipient samt med hänsyn till antal bostadshus. STORFORS KOMMUN * Ett tätare bebyggelseområde med bostadshus definieras som ett bebyggelseområde där husen ligger med 100 m eller mindre mellan sig. Tabell 10. Fortsättning tabell: Identifierade bebyggelseområden kategoriserade som områden med kvarvarande enskilt VA med behov av bevakning. Bebyggelseområde Beskrivning och motivering [nummer, namn] 16, Nolås Området bestående av 20 bostadshus. Området uppfyller inga av de obligatoriska kriterierna. Då området inte ligger inom vattenskyddsområde, inom område för grundvattenförekomst eller i nära anslutning till en ytvattenrecipient bedöms inget behov av extra bevakning utöver den ordinarie tillsynen finnas. Området placeras ändå i kategorin enskilt VA med bevakning på grund av antalet bostadshus. 17, Västra Näs Ett område bestående av knappt 30 bostadshus, med ett tätare område bestående av 20 hus. Till stor del permanentboende. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till antalet bostadshus samt att området ligger i anslutning till sjön Ulvettern/Frövettern samt till Hyttsjön. 18, Udden Ett område bestående av 20 bostadshus. Omvandlingsområde till stor del bestående av fritidshus. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning med hänsyn till antalet bostadshus samt att området ligger i anslutning till sjön Öjevettern. 19, Lungsund Ett område i anslutning till befintligt verksamhetsområde för VA, i norra delarna av Lungsund. Området består av drygt 5 bostadshus och har tagits med pga. närhet till befintligt VA. Bebyggelsen utgörs av permanentboende. Området kategoriseras som enskilt VA med bevakning på grund av att området ligger i anslutning till sjöarna Öjevettern och Stor-Lungen samt i nära anslutning till befintligt verksamhetsområdet. STORFORS KOMMUN Skyfallspåverkan på den allmänna anläggningen Inledning

§ 50 Ställningstagande tekniska lösningar för vattenverket i Storfors Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1) att anta förvaltningens förslag att bygga en ny beredningshall för produktion av dricksvatten enligt utredning, 2) att ge kommunchefen i uppdrag att påbörja arbete med underlag för upphandling av byggnation av ny beredningshall för dricksvatten, 3) att avsätta investeringsmedel om 50 miljoner kronor i investeringsbudgeten 2027, 4) att detta beslut ersätter kommunfullmäktiges tidigare investeringsbeslut avseende vattenverk (KF 2025-09-18 § 76). Beskrivning av ärendet Storfors vattenverk är i dag uttjänt och uppfyller inte längre de moderna kraven på säker och robust produktion av dricksvatten enligt livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12). Vattenverket är byggt 1960 och har endast genomgått mindre upprustningar, senast i samband med omställningen från ytvatten till grundvatten 1985. Genom tidigare framtagna utredningar samt uppdaterade processförslag har det framkommit att en renovering av befintlig anläggning innebär betydande risker för vattenförsörjningen under byggtid. VA-Konsulten AB har därför även tagit fram ett förslag för ny beredningshall inklusive kostnadskalkyl. Förvaltningens samlade bedömning är att en nybyggnation är det mest hållbara och robusta alternativet för att säkerställa trygg leverans av dricksvatten till kommunens invånare. Projektet fordrar investeringsmedel om 50 miljoner kronor som finansieras genom VA-taxan. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut 2023-02-23 § 14 Tjänsteutlåtande, tekniska lösningar för Storfors vattenverk Uppdaterad version av tidigare utredning Utredning om ny beredningshall för dricksvatten STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(2) 2026-03-16 Beslutet skickas till Kommunstyrelsens beslut skickas till kommunfullmäktige. Beslut från slutlig instans skickas till: Kommunchef Ekonomichef Enhetschef samhällsbyggnad och service STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (1) Datum Organ 2026-02-23 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr KS/2026:151

§ 51 Etablering av ovanjordstankstation på kommunal mark Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avsätta investeringsmedel om 1,5 miljoner kronor för markarbeten till etableringen av en ovanjordstankstation på kommunal mark, förutsatt att en drivmedelsentreprenör till fullo ersätter kostnaden via arrende för den mark entreprenören nyttjar. Beskrivning av ärendet OK Värmland har informerat kommunen om att den befintliga OK-macken i Storfors behöver omfattande upprustning för att uppfylla kommande miljökrav. Den nuvarande anläggningen är belägen inom det sekundära vattenskyddsområdet, vilket innebär strikta krav på de nedgrävda bränsletankarna. Uppgraderingen skulle medföra en betydande investering. OK Värmland bedömer att verksamheten inte är tillräckligt lönsam för att bära denna investering, vilket riskerar att leda till nedläggning av stationen inom några år. För att säkerställa fortsatt tillgång till drivmedel i Storfors och förbättra tillgängligheten för genomfartstrafik, föreslog kommunen en alternativ placering på kommunal mark med bättre trafikläge. OK Värmland har visat intresse för denna lösning. Efter gemensam utredning har parterna identifierat en lämplig plats för etablering av en ny tankstation. En överenskommelse har förhandlats fram som båda parter är nöjda med och ett arrendeavtal har upprättats. För att genomföra etableringen krävs att kommunfullmäktige medger att avsätta investeringsmedel om 1,5 miljoner kronor för markarbeten. Kostnaden återbetalas genom arrendeavgift enligt avtal. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2026-12-09 - Etablering av ovanjordstankstation Arrendeavtal Kalkyl Skiss på föreslagen placering av tankstation Detaljplan för området Beslutet skickas till Kommunstyrelsens beslut skickas till kommunfullmäktige. Beslut från slutlig instans skickas till: Ekonomichefen Kommunchefen Enhetschefen för samhällsbyggnad och service STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (2) Datum Organ 2026-02-23 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr KS/2025:759

§ 52 Årsredovisning 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar 1) Att kommunstyrelsens kommentarer i årsredovisningen kompletteras med följande mening: I investeringsbudgeten 2025 fattades beslut om två storskaliga investeringar; renovering av Bjurtjärns skola samt investering i ny byggnad för vattenverket. 2) Att, med ovan ändring, föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2025. Beskrivning av ärendet Årsredovisning 2025 för Storfors kommun har tagits fram. Årsredovisningen är avsedd att ge en samlad bild av Storfors kommuns verksamhet, ekonomi och utveckling under året. Årsredovisningens första del består av förvaltningsberättelsen, där kommunens ekonomiska utveckling, viktiga händelser och verksamheters resultat redovisas. Här presenteras också nyckeltal, riskanalyser och en genomgång av den kommunala koncernen. Därefter följer redogörelse för kommunens arbete för en god ekonomisk hushållning samt redovisning av kommunfullmäktiges mål – både finansiella och inriktningsmål – med uppföljning av hur väl målen uppnåtts. Härpå följer ekonomidelarna som innehåller balanskravsutredning, resultat- och balansräkningar för kommunen och koncernen, kassaflödesanalys samt drift- och investeringsredovisning med budgetuppföljning per verksamhetsområde. Här sammanfattas även personalförhållanden, kompetensförsörjning och den förväntade utvecklingen framåt. Rapporten avslutas med nothänvisningar samt förklaringar av redovisningsprinciper och begrepp. Sammanfattning av innehållet Storfors kommun redovisar för 2025 ett positivt resultat på 1,5 mkr, vilket är en minskning jämfört med 2024 (7,1 mkr) och under budget (9,9 mkr). Koncernens resultat uppgår till 2,7 mkr. Soliditeten har förbättrats till 13,8 %, men inklusive pensionsförpliktelser är den fortfarande negativ (-11,2 %). Verksamheterna har överskridit budget med 7,8 mkr. Stora kostnadsavvikelser finns inom sociala tjänster (7,6 mnkr över budget) och VA-verksamheten (2,3 mnkr underskott). Skatteintäkter och statsbidrag landade nära budget, men lägre än 2024. Pensionskostnaderna minskade med 6 mkr jämfört med 2024, vilket är positivt. I rapporten anges befolkningsutveckling, arbetsmarknad, bostadsmarknad, sociala tjänster, regelförändringar och utbildning som särskilt viktiga aspekter för kommunens resultat och ekonomiska ställning. Inom dessa områden beskrivs Storfors kommuns förutsättningar 2025 enligt följande: STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(3) 2026-03-16 Befolkningen i kommunen minskade under 2025 med 23 personer, från 3799 till 3776 invånare. Arbetslöshetsnivån bland inskrivna arbetslösa i åldern 16-65 år sjönk från december 2024 till december 2025 från 7,8 procent till 6,3 procent. Ungdomsarbetslösheten sjönk med 6,6 procentenheter från 13,8 procent i december 2024 till 7,2 procent i december 2025. Stiftelsen Björkåsen hade vid årsskiftet 2025/2026 en stabil uthyrningsgrad (83 %), men till följd av åldrande befolkning förväntas uthyrningen på sikt att påverkas. Verksamhetsområde sociala tjänster (från 1 januari benämnt verksamhetsområde Stöd, vård och omsorg) har efter rekryteringar varit stabilt under året, men verksamheten har höga kostnader för externa placeringar och vikarier. Ny socialtjänstlag från 1 juli 2025 kräver resurser för förebyggande arbete. Skolverksamheten har hög lärartäthet och legitimerade lärare, men utmaningar kvarstår kring skolfrånvaro och måluppfyllelse. Extern genomlysning pekar på behov av stärkt styrning. Kommunens långsiktiga utmaningar handlar om kompetensförsörjning, underhållsskulder, demografi och befolkningsminskning. Vidare har hela kommunkoncernen en hög skuldsättningsgrad och är därmed känslig för förändringar i ränteläget. Bland händelser av väsentlig betydelse under året ses invigning av ett nytt LSS-boende, implementering av nytt inköpssystem och höjd vattentaxa. Flera projekt påbörjades: byte av belysning längs elljusspåret, nytt centralkök och matsal på Vargbroskolan, ny vattentjänstplan och ny översiktsplan, detaljplan för sommarstugeområdet Sävviken samt framtagande av ny hemsida. Storfors kommun har under de senaste åren lyckats att komma ner kostnadsmässigt i sina verksamheter. Nu pågår och planeras flera nödvändiga men kostnadskrävande investeringar samtidigt som det finns starka indikationer på att vissa verksamheter behöver förstärkas. Utmaningen framgent är att fortsätta ha ett hållbart kostnadsläge och att långsiktigt säkerställa en ekonomi i balans. Överläggningar Mötet diskuterar att lägga till en kompletterande mening om investeringsbeslut i kommunstyrelsens kommentarer. Beslutsgång När överläggningarna förklarats avslutade finner ordförande att det finns ett förslag till beslut: 1) Att kommunstyrelsens kommentarer i årsredovisningen kompletteras med följande mening: I investeringsbudgeten 2025 fattades beslut om två storskaliga investeringar; renovering av Bjurtjärns skola samt investering i ny byggnad för vattenverket. 2) Att, med ovan ändring, föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2025. Ordförande ställer förslaget under proposition och finner det antaget. STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 3(3) 2026-03-16 Beslutet skickas till Ansvarig handläggare (för komplettering) Kommunfullmäktige STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (2) Datum Organ 2026-03-30 Kommunstyrelsen Dnr KS/2026:235

§ 54 Motion om inrättande av en parlamentarisk fullmäktigeberedning för Bergslagskanalen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beskrivning av ärendet Lennart Johansson (S) har 2026-01-29 inkommit med motion enligt följande: Bakgrund Bergslagskanalen utgör en sammanhängande vattenled som sträcker sig från Filipstad i norr mot Storfors och Kristinehamns kommuner och Karlskoga i söder. Kanalen är av stor betydelse både som rekreationsområde för boende och som natur-, kultur- och kulturarvsmiljö med utvecklingspotential för näringsliv och besöksnäring. Storfors kommun omfattar den största arealen av Bergslagskanalen och har därmed ett särskilt ansvar att ta initiativ till ett gemensamt och långsiktigt utvecklingsarbete. För att området ska kunna utvecklas och samtidigt bevaras för kommande generationer krävs en samlad syn på hur kanalen och intilliggande miljöer ska förvaltas på ett hållbart sätt. Behov av samordning och politiskt ansvar Bergslagskanalen berör flera kommuner och ett stort antal aktörer. För att möta både befintliga och framtida utmaningar krävs en övergripande samsyn mellan kanalkommunerna samt ett tydligare politiskt ansvarstagande. Händelsen med slussportshaveriet vid Asphyttans sluss sommaren 2025 har ytterligare aktualiserat behovet av ett mer samordnat och långsiktigt engagemang från samtliga berörda kommuner. Erfarenheter från andra kanalområden visar att gemensamma politiska strukturer och tydligt ansvarstagande ökar möjligheterna till samverkan samt till att erhålla regionala och externa bidrag för drift och utveckling. Organisatoriska förutsättningar och samverkan Arbetet med Bergslagskanalen är komplext och spänner över flera strategiskt viktiga områden såsom kultur, kulturarv, miljö och ekologi, näringsliv, besöksnäring samt boende och livsmiljöer. Detta innebär att frågan inte kan hanteras inom en enskild kommunal förvaltning eller enbart med kommunala resurser. För att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt arbete krävs: samverkan mellan flera kommunala förvaltningar, samarbete med andra berörda kommuner, dialog och gemensamma processer med föreningsliv, näringsliv, markägare, civilsamhälle och regionala aktörer. STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(3) 2026-03-16 Hållbar utveckling Utvecklingen av Bergslagskanalen behöver utgå från ett helhetsperspektiv på hållbarhet där ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet vägs samman. Satsningar inom exempelvis besöksnäring och kultur kan skapa nya möjligheter för lokal utveckling, men ställer samtidigt krav på varsamhet, långsiktighet och samordning. En parlamentarisk fullmäktigeberedning kan skapa de politiska och organisatoriska förutsättningar som krävs för att arbeta strategiskt, tvärsektoriellt och långsiktigt med dessa frågor. Avslutande bedömning Frågan om Bergslagskanalens framtida utveckling är inte en partipolitisk fråga utan en strategisk angelägenhet för hela Storfors kommun. En bred politisk förankring är avgörande för att skapa kontinuitet, legitimitet och samverkan över mandatperioder. Yrkanden Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: 1. att inrätta en parlamentarisk fullmäktigeberedning för arbetet med Bergslagskanalen, 2. att beredningens uppdrag är att, utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter, initiera och samordna ett övergripande utvecklingsarbete tillsammans med berörda aktörer, 3. att uppdraget omfattar samverkan mellan flera kommunala förvaltningar samt samarbete med andra kanalkommuner och externa aktörer, 4. att varje parti i kommunfullmäktige utser en ordinarie ledamot och en ersättare till beredningen, 5. att partierna enligt gällande regelverk ges möjlighet att utse andra representanter än förtroendevalda, som bedöms ha relevant kunskap och engagemang, 6. att fullmäktigeberedningen ges möjlighet att knyta ytterligare aktörer verksamma utmed Bergslagskanalen till arbetet. Ärendets behandling Motion från Lennart Johansson (S) inlämnades till kommunstyrelsens kansli 2026-01-29. Vid sammanträdet 2026-02-10 § 20 beslutade kommunfullmäktige att remittera motionen till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet behandlade ärendet vid sammanträdet 2026-02-23 § 24 och beslutade att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag samt att bjuda in Lennart Johansson till kommunstyrelsens sammanträde för att redogöra för motionen. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2026-03-16 redogör Lennart Johansson för motionen och besvarar frågor. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut 2026-02-23 § 24 Kommunfullmäktiges beslut 2026-02-20 § 20 Motion från Lennart Johansson (S) 2026-01-29 STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 3(3) 2026-03-16 Förslag på sammanträdet Kristina Blomquist (S) yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på Kristina Blomquists yrkande och finner det antaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (3) Datum Organ 2026-02-23 Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr KS/2026:129

§ 63 Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige 1) att lägga redovisningen till handlingarna, 2) att delge densamma till de instanser och befattningshavare som ännu inte besvarat motionerna och medborgarförslagen, samt 3) att notera att kommunallagen stadgar att en motion eller ett medborgarförslag om möjligt ska beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Beskrivning av ärendet Enligt fullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger årligen till kommunfullmäktige redovisa de motioner och medborgarförslag som ännu inte besvarats. Följande redovisning presenteras för fullmäktige våren 2026: Obesvarade motioner Motion från Urban Lavén (S) om att driva frågan om tågförbindelse Karlstad-Kristinehamn- Storfors, dnr KS/2024:610, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2024-12-12. Motion från Anna-Karin Ekström (SD), Sven Evert Larsson (SD) och Juhani Verkkoperä (SD) om att införa ett system med kontaktpolitiker i Storfors kommun, dnr KS/2025:677, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2025-11-13. Motion från Håkan Larsson (C) om medel till elevrådet på Vargbroskolan, dnr KS/2026:128, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2026-02-10. Motion från Lennart Johansson (S) om inrättande av en parlamentarisk fullmäktigeberedning för Bergslagskanalen, dnr KS/2026:129, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2026-02-10. Obesvarade medborgarförslag Medborgarförslag om mobilanvändning inom vård och omsorg, dnr KS/2025:768, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2026-02-10. Övrigt Medborgarförslag om skolmaten, dnr KS/2026:149, har inkommit men inte väckts som ärende i fullmäktige. STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(2) 2026-03-16 Beslutet skickas till Berörda instanser och befattningshavare STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-07 KS/2026:60 Handläggare: Nicole Lindberg Kommunsekreterare Redovisning av obesvarade motioner och medborgarförslag våren 2026 Diarienummer: KS/2026:60 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1) att lägga redovisningen till handlingarna, 2) att delge densamma till de instanser och befattningshavare som ännu inte besvarat motionerna och medborgarförslagen, samt 3) att notera att kommunallagen stadgar att en motion eller ett medborgarförslag om möjligt ska beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Beskrivning av ärendet Enligt fullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger årligen till kommunfullmäktige redovisa de motioner och medborgarförslag som ännu inte besvarats. Följande redovisning presenteras för fullmäktige våren 2026: Obesvarade motioner Motion från Urban Lavén (S) om att driva frågan om tågförbindelse Karlstad- Kristinehamn-Storfors, dnr KS/2024:610, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2024-12-12. Motion från Anna-Karin Ekström (SD), Sven Evert Larsson (SD) och Juhani Verkkoperä (SD) om att införa ett system med kontaktpolitiker i Storfors kommun, dnr KS/2025:677, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2025- 11-13. Motion från Håkan Larsson (C) om medel till elevrådet på Vargbroskolan, dnr KS/2026:128, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2026-02- 10. Motion från Lennart Johansson (S) om inrättande av en parlamentarisk fullmäktigeberedning för Bergslagskanalen, dnr KS/2026:129, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2026-02-10. Obesvarade medborgarförslag Medborgarförslag om mobilanvändning inom vård och omsorg, dnr KS/2025:768, har remitterats till kommunstyrelsen av kommunfullmäktige 2026-02-10. Övrigt Medborgarförslag om skolmaten, dnr KS/2026:149, har inkommit men inte väckts som ärende i fullmäktige. STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-07 KS/2026:60 Barnrättskonsekvenser Barnrättskonsekvenser saknas. Beslutet skickas till Berörda instanser och befattningshavare STORFORS MEDBORGARFÖRSLAG Sida 1 (1) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-02-09 KS/2026:149 Medborgarförslag Jenny Catarina Eriksson har 2026-02-07 inkommit med ett medborgarförslag: Skriv kortfattat vad du anser att kommunfullmäktige ska besluta om. Bra att byta ut vissa delar av specialkosten till köttbullar och makaroner. Eller köttbullar varje dag till alla elever då det redan är makaroner varje dag. Beskriv varför du anser att fullmäktige bör fatta det beslut du föreslår. De flesta barn äter köttbullar och makaroner. Många barn äter dåligt så ett mål mat som passar de flesta skulle gynna en dag på skolan. STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (3) Datum Organ 2026-03-16 Kommunstyrelsen Dnr KS/2026:129

§ 70 Årsredovisning 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2025. Vidare beslutar kommunstyrelsen att uppdra till förvaltningen att till kommande års årsbokslut fullfölja att redovisningen visar övergången från operationell leasing till finansiell leasing. Beskrivning av ärendet Årsredovisning 2025 för Storfors kommun har tagits fram. Årsredovisningen är avsedd att ge en samlad bild av Storfors kommuns verksamhet, ekonomi och utveckling under året. Årsredovisningens första del består av förvaltningsberättelsen, där kommunens ekonomiska utveckling, viktiga händelser och verksamheters resultat redovisas. Här presenteras också nyckeltal, riskanalyser och en genomgång av den kommunala koncernen. Därefter följer redogörelse för kommunens arbete för en god ekonomisk hushållning samt redovisning av kommunfullmäktiges mål – både finansiella och inriktningsmål – med uppföljning av hur väl målen uppnåtts. Härpå följer ekonomidelarna som innehåller balanskravsutredning, resultat- och balansräkningar för kommunen och koncernen, kassaflödesanalys samt drift- och investeringsredovisning med budgetuppföljning per verksamhetsområde. Här sammanfattas även personalförhållanden, kompetensförsörjning och den förväntade utvecklingen framåt. Rapporten avslutas med nothänvisningar samt förklaringar av redovisningsprinciper och begrepp. Sammanfattning av innehållet Storfors kommun redovisar för 2025 ett positivt resultat på 1,5 mkr, vilket är en minskning jämfört med 2024 (7,1 mkr) och under budget (9,9 mkr). Koncernens resultat uppgår till 2,7 mkr. Soliditeten har förbättrats till 13,8 %, men inklusive pensionsförpliktelser är den fortfarande negativ (-11,2 %). Verksamheterna har överskridit budget med 7,8 mkr. Stora kostnadsavvikelser finns inom sociala tjänster (7,6 mnkr över budget) och VA-verksamheten (2,3 mnkr underskott). Skatteintäkter och statsbidrag landade nära budget, men lägre än 2024. Pensionskostnaderna minskade med 6 mkr jämfört med 2024, vilket är positivt. I rapporten anges befolkningsutveckling, arbetsmarknad, bostadsmarknad, sociala tjänster, regelförändringar och utbildning som särskilt viktiga aspekter för kommunens resultat och ekonomiska ställning. Inom dessa områden beskrivs Storfors kommuns förutsättningar 2025 enligt följande: STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(3) 2026-03-30 Befolkningen i kommunen minskade under 2025 med 23 personer, från 3799 till 3776 invånare. Arbetslöshetsnivån bland inskrivna arbetslösa i åldern 16-65 år sjönk från december 2024 till december 2025 från 7,8 procent till 6,3 procent. Ungdomsarbetslösheten sjönk med 6,6 procentenheter från 13,8 procent i december 2024 till 7,2 procent i december 2025. Stiftelsen Björkåsen hade vid årsskiftet 2025/2026 en stabil uthyrningsgrad (83 %), men till följd av åldrande befolkning förväntas uthyrningen på sikt att påverkas. Verksamhetsområde sociala tjänster (från 1 januari benämnt verksamhetsområde Stöd, vård och omsorg) har efter rekryteringar varit stabilt under året, men verksamheten har höga kostnader för externa placeringar och vikarier. Ny socialtjänstlag från 1 juli 2025 kräver resurser för förebyggande arbete. Skolverksamheten har hög lärartäthet och legitimerade lärare, men utmaningar kvarstår kring skolfrånvaro och måluppfyllelse. Extern genomlysning pekar på behov av stärkt styrning. Kommunens långsiktiga utmaningar handlar om kompetensförsörjning, underhållsskulder, demografi och befolkningsminskning. Vidare har hela kommunkoncernen en hög skuldsättningsgrad och är därmed känslig för förändringar i ränteläget. Bland händelser av väsentlig betydelse under året ses invigning av ett nytt LSS-boende, implementering av nytt inköpssystem och höjd vattentaxa. Flera projekt påbörjades: byte av belysning längs elljusspåret, nytt centralkök och matsal på Vargbroskolan, ny vattentjänstplan och ny översiktsplan, detaljplan för sommarstugeområdet Sävviken samt framtagande av ny hemsida. Storfors kommun har under de senaste åren lyckats att komma ner kostnadsmässigt i sina verksamheter. Nu pågår och planeras flera nödvändiga men kostnadskrävande investeringar samtidigt som det finns starka indikationer på att vissa verksamheter behöver förstärkas. Utmaningen framgent är att fortsätta ha ett hållbart kostnadsläge och att långsiktigt säkerställa en ekonomi i balans. Ärendets behandling Kommunstyrelsen behandlade ärendet vid sammanträdet 2026-03-16, § 52. Kommunstyrelsen beslutade 1) Att kommunstyrelsens kommentarer i årsredovisningen kompletteras med följande mening: I investeringsbudgeten 2025 fattades beslut om två storskaliga investeringar; renovering av Bjurtjärns skola samt investering i ny byggnad för vattenverket. 2) Att, med ovan ändring, föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2025. Föredragning och överläggningar Ärendet tas upp på nytt vid kommunstyrelsens sammanträde 2026-03-30. Efter att kommunstyrelsen behandlade ärendet 2026-03-16 har revisionen inkommit med synpunkter, varför vissa justeringar i rapporten har behövt göras. Kommunchefen redogör för ändringarna. Även komplettering i enlighet med kommunstyrelsens beslut 2026-03-16 § 52 har gjorts. Under överläggningarna noterar kommunstyrelsen att övergången från operationell leasing till finansiell leasing inte framgår av redovisningen. STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 3(3) 2026-03-30 Förslag till beslut under sammanträdet Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna årsredovisning 2025, samt att kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att till kommande års årsbokslut fullfölja att redovisningen visar övergången från operationell leasing till finansiell leasing. Beslutsgång Ordföranden ställer sitt beslutsförslag under proposition och finner det antaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Årsredovisning 2025 Storfors kommun Antagen av Storfors Kommunfullmäktige Diarienummer KS/2026:65 Sida | 2 Kommunstyrelsens kommentarer Våra ambitioner i kommunstyrelsen under 2025 har fortsatt varit att ge våra kommuninvånare, företag, föreningar ett gott stöd och en god service. Året har präglats av strategiska initiativ, budgetbeslut och planering som syftar till att säkerställa en hållbar och effektiv utveckling för Storfors kommun. Vi kan se tillbaka på en relativ stabil period efter arbetet med genomlysning av vården under 2023. Både 2024 och 2025 har bjudit på positivt ekonomiskt resultat, efter flera år av ekonomiska underskott. Med den goda balansen i ryggen kan vi se framtiden an med lite större tillförsikt och jobba med utveckling av kommunen, även om de små resurserna är en utmaning. Under hösten genomfördes även en grundlig genomlysning av skolverksamheten, som ger oss bra redskap för att forma framtidens skola i Storfors – där både trivsel, pedagogik och ekonomi måste vara i fokus. De senaste två åren har invånarantalet legat stabilt, där Storfors förlorat drygt tio personer per år. Detta är långt mindre än beräknat. 2025 fick vi 220 nya inflyttare och 26 nyfödda. Stiftelsen Björkåsen haft en stabil trend gällande bostadsuthyrningen, vilket är glädjande. Efter en god ökning 2024 ligger antalet uthyrda lägenheter kvar på en klart högre nivå än 2023, och det finns efterfrågan på framför allt lägenheter i markplan och radhusliknande lägenheter. Kommunens olika verksamheter har jobbat mot målen förbättrad folkhälsa och förbättrad kompetensförsörjning på många olika sätt. När det gäller kompetensförsörjningen så fokuserar Storfors kommun på att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi har höjt friskvårdsbidraget till 2000 kronor, personalen har fri tillgång till kommunens gym, det finns möjlighet till förmånscykel och vi har också fattat beslut om gratis kaffe till all personal. Dessutom finns möjlighet till distansarbete för vissa yrkesgrupper. Det finns stolthet i det faktum att vi som en av få kommuner säger nej till delade turer samtidigt som vi har konkurrenskraftiga löner i vården. Politiskt prioriterade vi för första gången inflyttarträffar under 2025, som visade sig bli både välbesökta och uppskattade. Nya invånare får både träffa varandra, företrädare för kommunen och föreningar vilket ger nya kontakter och svar på många frågor. Om våra inflyttare stannar kvar och trivs i kommunen kan detta vara ett viktigt tillskott när det gäller kompetensförsörjningen. En väg in till arbetslivet är svenska för invandrare, SFI, där deltar kommunen i Yrkesväg Värmland med praktisk SFI för att ge snabbare ingång till språket. Sida | 3 För den övergripande frågan med att säkra tillgången till kvalificerad personal har också arbetet med en kompetensförsörjningsplan planerats. Stor betydelse för folkhälsan har bland annat Aktiva Storfors som fyra eftermiddagar i veckan tar emot mängder av barn och ungdomar i Storfors sporthall och arena. Under året startade också en verksamhet för volontärer i vården som snabbt visade sig bli populär. Detta skapar förhoppningsvis trivsel och bättre hälsa både för volontärerna och för de äldre som blir mer aktiva. Ett större arbete med aktiviteter på särskilt boende drivs också av kommunens egen personal i samverkan med olika aktörer. Det har exempelvis handlat om konstverkstad, musikunderhållning och promenader tillsammans med ungdomar. Storfors deltar även i ett fyraårigt Interregprojekt (ActAge) för att motverka ensamhet bland äldre – där vi tillsammans med flera andra europeiska kommuner hittar nya vägar. Riktigt gynnsam är också all den verksamhet som sker på Storfors bibliotek där man under året bland annat haft föreläsningar, seniorsurf, handarbetscafé, teater och andra träffar. Detta är högt skattat av många invånare. Andra viktiga händelser under 2025 är Storfors nya LSS-boende, att kommunen påbörjat arbetet med nytt centralkök och ny matsal, att elljusspåret har rustats med ny belysning och att vi kunde inviga tre nya cykelleder under våren. I investeringsbudgeten 2025 fattades beslut om två storskaliga investeringar; renovering av Bjurtjärns skola samt investering i ny byggnad för vattenverket. Positiv är också satsningen på ny lekplats i Kyrksten, ett nytt kommunalt inköpssystem som gynnar småföretagare och det goda arbetet med att förbereda för den nya socialtjänstlagen. Genom den nya lagen ska kommunens invånare gynnas genom mer förbyggande arbete och enklare kontaktvägar. Ett antal nya företag har startats under året och Storfors fortsätter även att klättra i Svenskt Näringslivs ranking, där kommunen nu ligger på plats 92 av 290. Pågående detaljplaneförändringar under året ska även ge möjlighet för permanentboende i Sävviken och nya tomter på Herrnäset. Till sist vill vi nämna det viktiga arbetet med översiktsplanen där våra konsulter besökt flera olika kommundelar för att få dialog med intresserade invånare. De har även träffat skolelever och politiker. Det grundliga arbetet och den stora delaktigheten är mycket gott eftersom översiktsplanen ska ligga till grund för utvecklingen av i Storfors i framtiden. Sammantaget ger årets arbete i de olika verksamheterna en fin grund för att fortsätta en positiv utveckling i Storfors. För kommunstyrelsen Eva-Lotta Härdig Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Sida | 4 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens kommentarer ..................................................................2 Innehållsförteckning .......................................................................................4 Förvaltningsberättelse ....................................................................................5 Översikt över verksamhetens utveckling ................................................... 5 Den kommunala koncernen ....................................................................... 7 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning ........................ 8 Stiftelsen Björkåsen .................................................................................. 15 Händelser av väsentlig betydelse ............................................................. 15 Händelser av väsentlig betydelse efter balansdagen ............................... 20 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ................... 20 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning .................................22 Redovisning av kommunfullmäktiges mål ....................................................22 Kommunfullmäktiges finansiella mål .................................................... 23 Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..................................................... 24 Resultat och ekonomisk ställning .................................................................25 Budgetuppföljning drift ............................................................................ 26 Totalt verksamheter ................................................................................. 45 Budgetuppföljning investeringsverksamhet............................................. 46 Soliditet ..................................................................................................... 46 Pensionsförpliktelser ................................................................................ 47 Uppföljning av hur fullmäktiges riktlinjer för medelsförvaltningen tillämpats .................................................................................................. 48 Slutsatser avseende resultat och ekonomisk ställning ............................ 49 Balanskravsresultat ................................................................................... 49 Väsentliga personalförhållanden .............................................................. 50 Kompetensförsörjning .............................................................................. 54 Förväntad utveckling ................................................................................ 55 Antagen driftbudget 2026 och plan 2027 - 2029 ..................................... 56 Koncernräkenskaper Storfors Kommun .......................................................57 Resultaträkning ......................................................................................... 57 Balansräkning ........................................................................................... 58 Kassaflödesanalys ..................................................................................... 60 Nothänvisningar ....................................................................................... 61 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar..................................... 66 Sida | 5 Förvaltningsberättelse I denna förvaltningsberättelse lämnar Storfors kommun information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning 11 kapitlet och RKR R15 Förvaltningsberättelse. Översikt över verksamhetens utveckling Den kommunala koncernen redovisar ett positivt resultat om 2 673 tkr (4 553 tkr) för verksamhetsåret 2025. Detta resultat innehåller för kommunens del en vinst med 1 547 tkr (7 078 tkr), för Stiftelsen Björkåsen en vinst på 1 123 tkr (-2 553 tkr) och för AB Storfors Mark- och Industrifastigheter en förlust på 24 tkr (1tkr). Arbetet med att få en bättre kostnadskontroll har fortsatt under 2025. På kommuntotalen har intäkterna varit 11,2 mnkr högre än budget, men trots detta är intäkterna 4 mnkr lägre än 2024. Personalkostnaderna är 11,3 mnkr högre än budget men bara 0,3 procent högre än föregående år. Övriga verksamhetskostnader är 8,9 mnkr högre än budget där tex lokalkostnaderna överstiger budgeten med 2 mnkr. En omställning av verksamheter tar tid, och det kan konstateras att kostnader kopplade till enstaka individer kan påverka en liten kommun både positivt och negativt i det korta perspektivet. Verksamhetsområdet kommunövergripande har haft högre intäkter med 4,6 mnkr än budgeterat, vilket till största delen består av ej budgeterade bidragsintäkter samt högre hyresintäkter än budget. Under året har verksamhetens kostnader exklusive personal varit 3,2 mnkr högre än budgeterat samt 1,6 mnkr högre kostnader för avskrivningar och internränta. Verksamhetsområdet har totalt gjort ett negativt resultat mot budget med 2,5 mnkr, där VA-verksamheten står för 2,3 mnkr av dessa. Verksamhetsområdet sociala tjänster hade ett utfall som var 7,6 mnkr sämre än budgeten och den totala nettokostnaden ökade med 6,7 procent från 2024. Stora avvikelser från budgeten finns inom områdena insatser inom LSS, som kostat 4,1 mnkr mer än budget, och ekonomiskt bistånd, som kostat 1,2 mnkr mer än budget. Verksamhetsområdet skola har intäkter som är 3,0 mnkr högre än budgeterat vilket beror på bidrag med 1,7 mnkr samt intäkter för elever från andra kommuner på 1,0 mnkr över budget. Verksamhetsområdet har haft högre personalkostnader på 2,9 mnkr. Verksamhetskostnaderna exklusive personal är 2,1 mnkr lägre än budget. Totalt var verksamhetsområde skola 2,2 mnkr bättre än budget. Koncernens soliditet har förbättrats till 13,8 procent (12,9 procent) beroende på att koncernen visar ett positivt resultat. Soliditet inklusive pensionsförpliktelsen är fortfarande negativ -11,2 procent (-12,5 procent). Antalet anställda har i koncernen minskat från 312 till 280 personer under den senaste femårsperioden, en minskning med 10,3 procent. Sida | 6 En femårsöversikt över kommunkoncernens nyckeltal visar utvecklingen över tid. KOMMUNENS EKONOMISKA NYCKELTAL Grunduppgifter Enhet 2025 2024 2023 2022 2021 Folkmängd 1/11* antal 3 776 3 799 3 785 3 888 3 932 Årlig förändring av antal invånare antal -23 14 -103 -44 -75 Skattesats i kommunen kr 22,70 22,70 22,70 22,70 22,70 Skattesats i regionen kr 11,68 11,68 11,68 11,68 11,68 Kyrko- och begravningsavgift from 2023 visas endast begravningsavgift kr 0,277 0,277 0,258 1,61 1,60 Personal Personalkostnader exkl PO mnkr 139,5 133,7 137,4 140,6 139,5 Årsarbetare 31/12 antal 280 270 276 306 312 Snitt personalkostnader kr 498 214 495 932 497 989 459 477 446 725 Resultat Verksamhetens nettokostnader mnkr -283,2 -272,9 -272,6 -271,7 -262,0 per invånare tkr -75,0 -71,8 -72,0 -69,9 -66,6 Skatteintäkter, Gen. statsbidrag mm mnkr 286,5 283,2 282,0 277,9 272,6 per invånare tkr 75,9 74,6 74,5 71,5 69,3 Verksamhetens nettokostnader i % av totala skatteintäkter och statsbidrag % 99% 96% 97% 98% 96% Finansnetto tkr 1 276 3 283 2 319 3 898 -1 522 Årets resultat tkr 1 547 7 078 7 059 2 448 9 031 Investeringar Nettoinvesteringar mnkr -3,2 32,8 14,8 0,0 -2,7 Övriga ekonomiska nyckeltal Balansomslutning mnkr 277,3 281,4 274,1 252,2 236,2 per invånare tkr 73,4 74,1 72,4 64,9 60,1 Totala skulder och pensionsavsättningar mnkr 211,2 216,8 210,8 196,0 182,4 per invånare tkr 55,9 57,1 55,7 50,4 46,4 Eget kapital mnkr 66,1 64,6 63,3 56,2 53,8 per invånare tkr 17,5 17,0 16,7 14,5 13,7 Soliditet före pensionsåtagande 1998 % 23,9% 23,0% 23% 22% 23% Rörelsekapital mnkr 8,5 -0,1 3,7 11,8 1,5 Likvida medel mnkr 36,3 35,7 44,7 38,5 30,7 Balanslikviditet ggr 1,1 1,0 1,1 1,2 1,0 Borgensåtagande mnkr 206,0 207,5 231,8 235,8 224,6 Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt mnkr 92,5 94,2 93,1 90,4 95,4 Summa ansvarsförbindelser mnkr 298,5 301,7 324,9 326,1 320,0 per invånare tkr 79,1 79,4 85,8 83,9 81,4 Övriga finansiella nyckeltal Långfristig låneskuld i % av anläggningstillgångar % 33,7% 41,1% 43,0% 51,1% 55,0% Skuldsättningsgrad % 53,5% 55,3% 58,2% 60,0% 77,3% Kommunen gjorde under verksamhetsåret ett positivt resultat på 1547 tkr jämfört med budgeterat resultat på 9 934 tkr. Att inte budgeterat resultat uppnåtts beror på att verksamheterna har nyttjat 7,8 mnkr mera än tilldelat budgetutrymme. Av detta underskott, jämfört med budgeten, stod affärsverksamheterna för 2,3 mnkr. Sida | 7 Definition av nyckeltal: Soliditet Eget kapital dividerat med totalt kapital Soliditet inkl. pens.förpl. Eget kapital adderat med ansvarsförbindelsen för pensioner inklusive löneskatt, dividerat med totalt kapital. Investeringar (netto) Bruttoinvesteringar med avdrag för de investeringsbelopp som finansierats med offentliga bidrag. Nettoinvesteringar Årets förvärv av materiella anläggningstillgångar minskat med årets av- och nedskrivningar. Rörelsekapital Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Balanslikviditet Omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder. Skuldsättningsgrad Summa skulder dividerat med totalt kapital. Den kommunala koncernen Den kommunala koncernen består av kommunens organisation, den allmännyttiga bostadsstiftelsen Stiftelsen Björkåsen samt det helägda bolaget AB Storfors Mark- och Industrifastigheter. Storfors kommun samäger även Renhållningsbolaget i Mellansverige AB tillsammans med Karlskoga Energi och Miljö, KEMAB. Bolaget sköter avfallshämtningen i kommunerna Karlskoga och Storfors. Den politiska organisationen består av en nämnd (kommunstyrelsen) med två utskott; kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) samt kommunstyrelsens individutskott (KSIU). Kommunen har också del i fem gemensamma nämnder tillsammans med olika kommuner i länet och närområdet; tillväxt- och tillsynsnämnden, östra Värmlands överförmyndarnämnd, administrativa nämnden (löneadministration), drift- och servicenämnden samt hjälpmedelsnämnden. Storfors kommun ingår i tre olika kommunalförbund; Värmlands läns vårdförbund, Värmlands läns kalkningsförbund samt Bergslagens Räddningstjänst. Kommunen har också, liksom övriga kommuner i länet, tecknat ett samverkansavtal med Region Värmland. Regionen ansvarar för utvecklingsinsatser inom områden som hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, infrastruktur, näringsliv, arbetsmarknad, jämställdhet, kompetensförsörjning och kultur samt för fem folkhögskolor i länet. Storfors kommun är medlem i Kommuninvest, som består av två delar; Kommuninvest ekonomisk förening äger aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB, som erbjuder krediter och finansiell expertis. Kommuninvest finansierar de Sida | 8 svenska lokala och regionala sektorernas utveckling och investeringar med målet ett gott och hållbart samhälle. Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Befolkningsutveckling Befolkningen i kommunen minskade under 2025 med 23 personer, från 3799 till 3776 invånare, beräknat från 1 november 2024 till 1 november 2025. Detta är det datum som gäller för beräkning av skatteintäkterna, vilka beräknas på antalet folkbokförda invånare den 1 november året före intäktsåret. I nedanstående tabell räknas befolkningsmängden i stället per 31 december och skiljer sig därmed jämfört med beräkningar baserade på 1 november. Sedan december 2024 till december 2025 har Storfors kommun tappat 11 invånare och gått från 3788 till 3777 invånare. Storfors kommun har över tid en vikande befolkningsutveckling med en hög andel äldre. Detta får effekter på framtida skatteintäkter, då dessa baseras på invånarantalet. Befolkningsutvecklingen kan också påverka Stiftelsen Björkåsen då minskad befolkning kan få effekt på uthyrningsgraden. Källa: KIR Arbetsmarknad En majoritet av kommunerna i Värmlands län hade en lägre arbetslöshet under det fjärde kvartalet 2025 än under samma kvartal 2024. Den största minskningen Sida | 9 under kvartalet hade Storfors, både gällande den totala minskningen och minskningen för ungdomsarbetslösheten. Arbetslöshetsnivån bland inskrivna arbetslösa i åldern 16-65 år sjönk från december 2024 till december 2025 från 7,8 procent till 6,3 procent. Ungdomsarbetslösheten sjönk med 6,6 procentenheter från 13,8 procent i december 2024 till 7,2 procent i december 2025. Källa: Arbetsförmedlingen Bostadsmarknad – Stiftelsen Björkåsen Storfors kommun har ett utbud av hyreslägenheter genom Stiftelsen Björkåsen och via ett antal privata uthyrare. I Storfors finns ingen brist på boende för närvarande. Stiftelsen Björkåsens hyresförhandlingar med Hyresgästföreningen resulterade i en hyreshöjning från 1 januari 2026 med ett snitt på 3,4 procent. Stiftelsen Björkåsen redovisar ett plusresultat om 1 123 tkr för räkenskapsåret 2025, vilket är en väsentlig förbättring jämfört med 2024 års minusresultat om 2 553 tkr. En bidragande orsak till det förbättrade resultatet var en realisationsvinst som redovisades i samband med en fastighetsförsäljning i början på året samt en kreditering av VA-avgifter. Hyresintäkterna har ökat med cirka 1 500 tkr, vilket till stor del förklaras av den årliga hyreshöjningen men även av en något förbättrad uthyrningsgrad under året. Driftkostnaderna har minskat med cirka 1 400 tkr, vilket förklaras av ovan nämnda kreditering av VA-avgifter, i övrigt ligger driftkostnaderna i nivå med föregående år. Årets avskrivningar ökade med cirka 100 tkr medan återföring av nedskrivningar ökade med cirka 1 200 tkr, dels på grund av att en tidigare nedskriven fastighet sålts under året och att nya marknadsvärden beaktats. Fastighetsbeståndet är värderat till 162 500 tkr per 2025-12-31. På grund av lägre räntenivåer har både räntekostnader och ränteintäkter minskat, vilket ger ett förbättrat räntenetto om cirka 200 tkr. Betydande avtal och regelförändringar Den nya socialtjänstlagen har trätt i kraft vilket till stor del innebär ett förändrat arbetssätt som kan kräva utökade resurser på sikt. Arbetet ska i större utsträckning Sida | 10 vara förebyggande. Socialtjänsten har också fått ett utökat ansvar för brottsförebyggande arbete. Diskussioner har under året förts gällande regeringens ambition att reglera lärarnas undervisningstid, vilket kan komma att få ekonomiska konsekvenser. I övrigt finns inga lagstiftningsförändringar, förändringar i huvudmannaskap eller liknande som i hög grad påverkar kommunens ekonomiska förutsättningar. Utbildning Storfors grundskolor har en relativt hög lärartäthet samt en hög andel legitimerade lärare. Det finns inget kommunalt gymnasium i kommunen, men den fristående skolan Lundsbergs skola erbjuder tre teoretiska program. Under hösten 2025 genomfördes en genomlysning av grundskolan av företaget Ensolution. Rapporten kommer att användas i utvecklingsarbetet under 2026. Sociala tjänster (från 1 jan 2026 stöd, vård och omsorg) Verksamheten har under året varit stabil efter att nyrekrytering till vissa enhetschefstjänster genomförts. Ett byte på posten socialchef har också skett, och en ny chef tillträdde i november. I slutet av året fattades beslut om namnbyte från sociala tjänster till stöd, vård och omsorg. Namnbytet trädde i kraft 1 januari 2026. Riskanalys Risk Beskrivning Organisatorisk Hantering av risk enhet Omvärldsrisk Brist på Kommunen har Kommun- Kommunen ligger arbetskraft brist på personal koncernen centralt beläget med som bor inom kort avstånd till kommunen, vilket centralorter i andra gör att såväl kommuner och har kommunkoncerne hög inpendling. Ett n som privata fortsatt arbete med företag har svårt att vara en attraktiv att rekrytera. arbetsgivare är Särskilt svårt är viktigt för att locka att rekrytera till pendling. Arbete vikarier och pågår kontinuerligt personal med för att locka in nya specialkompetens. timvikarier i verksamheterna. Sida | 11 Åldrande Ökat tryck på Kommunen och Med två befolkning omsorgs- Stiftelsen äldreboenden finns verksamheten Björkåsen plats för den ökande Åldrande äldre befolkningen. befolkning Effektivisering och medför minskad utveckling inom uthyrning och hemtjänst för att lägre möta det ökade uthyrningsgrad trycket av för biståndsbedömda bostadsstiftelsen, insatser. då medelåldern är Stiftelsen Björkåsen hög bland ökar sin hyresgästerna. marknadsföring av lediga lägenheter för att öka uthyrningen Minskande Den minskande Kommunen och Verksamheten måste befolkning nativiteten Stiftelsen anpassas för att möta påverkar Björkåsen. behovet av omfattningen av verksamhet i skolverksam- framtiden. heten. Fastighetsbeståndet Skatteintäkter och inom Stiftelsen hyresintäkter måste anpassas. minskar när invånarantalet minskar. Oroligheter i Kraven på Kommunen och Krigsplacering av Europa och i verksamheterna Stiftelsen personal placerade övriga världen ökar när risk för Björkåsen. inom kommunens leveransproblem VA-verksamhet blir större. samt Personal kan räddningstjänst. omplaceras till Övrig personal har andra tjänsteplikt. verksamheter. Sida | 12 Verksamhetsrisk Åldrande Kartläggning av Kommunen Årlig uppdatering av anläggningar problemområden. och Stiftelsen underhålls- och och fastigheter Underhållsskulde Björkåsen investeringsplaner. n ökar på grund Översyn av behov av av bostads- fastighetsunderhåll. stiftelsens Revidering av ekonomiska avyttrings- och utveckling. VA rivningsplan. har liksom övriga Sverige en underhållsskuld. Omställning till Mer Kommunen Säkerställa att rätt nära vård resurskrävande resurser sätts av till för omsorgs- utökade krav. verksamheten. Nya socialtjänst- Inledningsvis kan Kommunen Kartläggning av lagen det bli ökade vilken påverkan som kostnader innan kommer att ske av anpassning av lagen. Ett ettårigt verksamheten projekt som färdigställts. finansieras av staten. Finansiell risk Ränterisk Hög Kommun- Fortsatt bunden skuldsättning, koncernen ränta för procentuell betydande andel av lån. Strategi kostnadseffekter med diversifierade vid ökad förfallodatum på lån. räntenivå. Likviditetsanalys minst årligen för kartläggning av möjlig amortering. Kredit- och Likviditetsbehov Kommun- Fortsatt outnyttjat likviditetsrisk koncernen utrymme på checkkredit för kommunen. Åtstramning på Stiftelsen Björkåsen för att minska utflödet av likvida medel samt utredning av Stiftelsens styrelse för att hitta möjliga sparåtgärder. Sida | 13 Omvärldsrisk En risk för hela kommunkoncernen är tillgången till personal med rätt kompetens. Storfors kommun, inklusive kommunkoncernen, har under lång tid arbetat för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta för att stimulera till inpendling från andra kommuner, vilket kan lösa tillgången på arbetskraft med rätt kompetens. I likhet med övriga Sverige är det vissa svårigheter att få tillgång till sjuksköterskor, speciellt för timanställning som vikarier. Under 2025 har Storfors dock lyckats bemanna vakanser i yrkesgruppen utan att ta in bemanningssköterskor. Tillgången på vikarier är också en risk, svårigheter att bemanna arbetspass har uppstått, särskilt under sommaren. Rekrytering av vikarier påbörjas i god tid inför semestrarna. En annan risk är den åldrande befolkningen som kommer att utgöra ett ökande tryck på de kommunala verksamheterna inom vård och omsorg. Beredskap finns för utökat behov av plats på särskilt boende, då det inte finns köer till boendena. Den åldrande befolkningen i kommunen påverkar Stiftelsen Björkåsens uthyrning i hög grad då medelåldern är hög bland hyresgästerna. Den förväntade negativa befolkningsutvecklingen i Storfors kommun kan påverka kommunens skatteintäkter negativt och kan även leda till lägre uthyrningsgrad inom Stiftelsen Björkåsens verksamhet. Verksamhetsrisk En risk för verksamheterna inom kommunen och Stiftelsen Björkåsen är ett åldrande fastighetsbestånd. Inom kommunen är det främst en äldre fastighet som inrymmer vattenverk och en annan äldre fastighet som inrymmer en skola i Bjurtjärnsområdet som är de enheter som har störst underhållsbehov. Beslut har fattats om att renovera skolan i Bjurtjärn. När det gäller vattenverket planeras en nybyggnation eller en renovering av nuvarande vattenverk inom de närmaste åren. Befintlig kostnadskalkyl, uppräknad med index, för nytt vattenverk är inlagt i investeringsbudget för år 2027. Den negativa befolkningsutvecklingen i Storfors kommun kan komma att avspegla sig i Stiftelsen Björkåsens verksamhet och leda till en lägre uthyrningsgrad. Underhållsskulden riskerar att öka på grund av Stiftelsens ekonomiska utveckling. Detta riskerar i nästa steg att stiftelsen får svårt att upprätthålla en god standard och boendemiljö för hyresgästerna. Inom vårdområdet fortsätter omställningen till Nära vård vilket, enligt regionen, innebär att vi samskapar med invånare och flyttar fokus till att arbeta mera personcentrerat, sammanhållet, proaktivt och hälsofrämjande. Det råder stor osäkerhet kring hur omställningen kommer att påverka kommunens ekonomi. Sida | 14 Finansiell risk Hela kommunkoncernen har en hög skuldsättningsgrad och är därmed känslig för förändringar i ränteläget. Koncernens lån är placerade i Kommuninvest ekonomisk förening, som ägs av kommuner och regioner i Sverige, och därmed hålls en lägre räntenivå än om lånen skulle vara placerade på den öppna marknaden. En borgensavgift tas ut från kommunen till koncernbolagen, samt övriga aktörer för vilka kommunen har ingått borgen, för att uppväga konkurrens med den fria marknaden. Förhållandet mellan bundna och rörliga lån kommer att bibehållas och vid omsättning av lån tillses att en diversifiering av förfallodagar finns för att minimera ränterisken och risk för stor påverkan av tillfälliga räntetoppar. Det finns också en likviditetsrisk inom kommunkoncernen, i kommunen har denna minimerats genom att hålla ett stort utrymme för checkkredit. Pensionsförpliktelser Kommunen har en omfattande avsättning till sitt pensionsåtagande som uppgår till 62,8 (61,2) mnkr inklusive löneskatt som redovisas i not 18. Pensionsförpliktelsen redovisas i den s.k. blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Förpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till 92,5 (94,2) mnkr inklusive löneskatt. Se även tabellen under avsnittet ansvarsförbindelser nedan. Ansvarsförbindelsen och avsättningen har ökat på grund av att inflationen påverkat uppräkningen av värdet på pensionerna. Ansvarsförbindelser Kommunen har borgensåtaganden till ett sammanlagt belopp av 206 012 (207 539) tkr. Borgensförbindelserna gäller till en del koncernbolagen Stiftelsen Björkåsen 100 221 (100 221) tkr. Borgensåtagande finns även för Kooperativa hyresrättsföreningen, Khf, Trygga Hem i Storfors, 103 993 (105 345) tkr, som äger fastigheterna där kommunen har SäBo-verksamhet. Khf Trygga Hem i Storfors och Inlandsbanan AB är de enda borgensåtagandena som minskar på grund av att låntagarna amorterar på sina lån i dagsläget. Se uppgifter i tabellen nedan. I tabellen redovisas också pensionsförpliktelser inklusive löneskatt. Ansvarsförbindelser (Storfors kommun) tkr 2025 2024 2023 2022 2021 Borgensåtagande Stiftelsen Björkåsen 100 221 100 221 100 221 100 221 100 221 Inlandsbanan AB 1 798 1 974 2 149 2 325 2 500 AB Storfors Mark och Industrifastigheter 0 0 0 0 7 800 Idrottsalliansen i Storfors 0 0 22 500 23 699 0 Kooperativa hyresrättsföreningen Trygga Hem i Storfors 103 993 105 345 106 934 109 509 114 057 Egna hem 0 0 0 0 53 Summa borgensåtagande 206 012 207 539 231 804 235 754 224 631 Pensionsförpliktelser inkl. löneskatt 92 498 94 163 93 094 90 369 95 407 Sida | 15 Stiftelsen Björkåsen Stiftelsen Björkåsen har under 2025 en stabil trend gällande bostadsuthyrningen. Antalet uthyrda lägenheter ligger kvar på cirka 310 vid årsskiftet 2025/2026, vilket ger en uthyrningsgrad om cirka 83 procent. Det finns fortsatt en stabil efterfrågan på lägenheter på bottenvåningen samt för radhusliknande lägenheter. Inför 2026 diskuteras ett antal mer omfattande renoveringar av den typen av lägenheter för att ytterligare öka uthyrningsgraden. Stiftelsen har under året minskat hyresadministrationen från 2 till 1,5 tjänster. Under året har delar av en större lokal på Industrigatan 6 ställts i ordning för hyresgäst i form av ett gym. Övriga delar av lokalen används till grusförråd och uppställningsplats för maskiner och redskap. Lokalen nyttjas gemensamt med Storfors kommun, som har tecknat ett hyresavtal med Stiftelsen. I början av året tecknades också ett lokalhyresavtal med Storfors kommun gällande Stationsgatan 62 där kommunen under hösten 2025 öppnade ett nytt LSS-boende. Under februari avyttrades fastigheten Storfors 11:372, i folkmun kallad ”Stallet”. Nya ägare är H1 Ekonomi Redo 1 AB, som avser att bedriva batterilagring på fastigheten. Mot bakgrund av stiftelsens ekonomiska utveckling de senaste åren har en arbetsgrupp med representanter från Stiftelsen Björkåsen och Storfors kommun fortsatt att träffas. Syftet med arbetsgruppen är att identifiera och besluta om åtgärder som på sikt stärker stiftelsens ekonomi. Händelser av väsentlig betydelse År 2025 har präglats av strategiska initiativ, budgetbeslut och planering som syftar till att säkerställa en hållbar och effektiv utveckling för Storfors kommun. En rad centrala frågor och ekonomiska överväganden har behandlats under året, och denna berättelse summerar de viktigaste händelserna. Projektutvärdering En utvärdering gällande våra externa projekt med utfall i förhållande till resurser påbörjades under senhösten. Utvärderingen handlar om hur kommunen övergripande jobbar med externfinansierade projekt utifrån resursfördelning, medelstilldelning och måluppfyllelse och kommer att redovisas våren 2026. Omfattande fastighetsstrategi Förberedelser inför en eventuell beställning avseende framtagande av en relativt omfattande fastighetsstrategi påbörjades under hösten. Bakgrunden är Stiftelsens omfattande behov av åtgärder i fastighetsbeståndet. Även möjligheten till gemensam driftsorganisation med Stiftelsen och Sjögläntan/Humlegården kommer att ses över. Sida | 16 Nytt vattenverk och höjd taxa Verksamheten fick under året uppdrag av den politiska ledningen att ta fram underlag för renovering eller nybyggnation av kommunens vattenverk. Under året förbereddes också en höjning av vattentaxan med cirka 20 procent från 1 januari 2026, för att komma till rätta med verksamhetens underskott. Byte av belysningsanläggning Byte av belysningsanläggning längs elljusspåret påbörjades i slutet av året, eftersom den äldre anläggningen var utdömd på grund av ålder. Bytet innebar också att luftledningarna ersattes med markkabel. Investeringskostnaden beräknas till cirka 1,5 miljoner kronor och belastar kommunen från och med 2026. Nytt centralkök En lokaliseringsutredning gällande ett nytt centralkök har genomförts utifrån att Storfors kommun ska lämna lokalerna i Hälsans Hus 2027. En förprojektering och framtagande av en kalkyl för att utöka skolköket i Vargbroskolan i nuvarande byggnad är klar liksom en risk- och konsekvensanalys. Arbetet med att flytta gymnastiksalen till arenan har påbörjats, för att göra plats för bygget av matsal och nytt centralkök. Ny hemsida Arbetet med ny hemsida påbörjades under hösten efter upphandling. Designen beräknas vara klar efter årsskiftet då arbetet med överflytt och modernisering av material kan påbörjas i samverkan med kommunens verksamheter under 2026. Krisledningsarbetet Alla kommuner arbetar med att omorganisera krisledningsarbetet enligt Nato- modell. Storfors kommun sökte och fick pengar från länsstyrelsen. Stabschefsutbildning för fem personer har genomförts samt stabsmetodikutbildning för tolv personer. Stabsinstruktioner och checklistor har gjorts om och en första övning har genomförts. En ny sida för krisberedskap har byggts på intranätet. SCB:s medborgarundersökning Storfors deltog under hösten i SCB:s medborgarundersökning. Av 1 000 personer som fick möjlighet att svara var det 337 som besvarade enkäten. Storfors fick höga betyg som plats att bo och leva på – nio av tio anser att Storfors är en bra plats. Även trygghet, förskola, grundskola och äldreomsorg fick höga betyg. Höga betyg även för biblioteket, ställen att träffas för äldre, internetuppkoppling och friluftsområden. Lägre betyg för skötsel av gator och parker, Komvux, tillgång till livsmedelsbutiker, caféer, restauranger, samhällsservice utanför tätorten, kollektivtrafik och ställen att träffas på för unga. Sida | 17 Beredskapsdag Under beredskapsveckan som alltid hålls i september bjöd Storfors in till en beredskapsdag med visning av skyddsrum, trygghetspunkt samt möjlighet att testa kunskaper i hemberedskap i exitainern. Arrangemanget var välbesökt. Nytt inköpssystem gynnar småföretag Storfors kommun har tillsammans med flera kommuner infört ett gemensamt dynamiskt inköpssystem (DIS) för entreprenader inom samtliga branscher i byggsektorn. Till skillnad från traditionella ramavtal, som ofta begränsar möjligheten för nya aktörer att delta under avtalets löptid, erbjuder ett DIS en mer öppen och flexibel struktur. Systemet främjar framför allt små företag eftersom varje uppdrag konkurrensutsätts separat. Genomlysning av Storfors grundskola I slutet av året släppte företaget Ensolution den rapport som Storfors politiker i högerblocket beställt gällande skolorna i Storfors. Rapporten är grundlig och mycket omfattande och pekar på en rad olika utvecklingsområden. Inte minst behöver styrning och utveckling i skolorna stärkas liksom arbetet med måluppfyllelse. Även det förebyggande arbetet gällande skolfrånvaron, som ökat de senaste åren, är ett fokusområde. Utredningen visar också att Storfors har goda strukturella förutsättningar som hög lärartäthet, många legitimerade lärare och små undervisningsgrupper. Dessutom pekar utredarna på gott kollegialt klimat och en stor vilja och stort engagemang bland personalen. Utredningen visar också att Storfors kommun satsar ekonomiskt på skolorna och har en kostnad per elev som ligger på rikssnittet eller högre. Volontärverksamhet startade Under hösten startades volontärverksamhet där verksamheten anhörigstöd och Storfors bibliotek samverkar. Intresset var relativt stort redan från start och inom äldreomsorgen finns nu ett antal volontärer. Planen är att biblioteket också ska samla ett antal. Ny översiktsplan växer fram Arbetet med Storfors nya översiktsplan pågår där kommunens tjänstemän och politiker deltagit i flera arbetsträffar. En del i hela arbetet är att - i samråd med markägare - peka ut så kallade LIS-områden, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Dialogträffar gällande den nya översiktsplanen för allmänheten har hållits under hösten i Storfors tätort, Bjurtjärn och Lungsund. Vattentjänstplan Enligt 6 a § i lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) ska alla kommuner ha en aktuell vattentjänstplan. Storfors kommun har påbörjat arbetet och vattentjänstplanen har varit ute för samråd. Sida | 18 Centrumfesten arrangerades för elfte gången Centrumfesten arrangerades traditionsenligt i Storfors centrum med hjälp av kommunala verksamheter, företag och föreningar. Den lockade ett mycket stort antal besökare. Ledningsförändringar inom vård och omsorg Under året har det gjorts flertalet förändringar på ledningsnivå både avseende nyanställningar som för vissa organisatoriska ändringar. Bland annat har en ny enhetschef för Storfors särskilda boenden anställts i början av året och något senare anställdes även ny enhetschef för hemtjänsten samt enhetschef för LSS på deltid. Ny socialchef tillträdde i november. Nyinflyttarträffar Enligt en politisk prioritering startades arbetet med nyinflyttarträffar under tidig vår. Till träffarna är alla som känner sig nyinflyttade välkomna, och till de fem träffar som hållits har mellan 25 och 30 nyinflyttade deltagit varje gång. Vid träffarna deltar också kommunala tjänstepersoner och representanter för olika föreningar. Polisens reception i kommunhuset stängde I april stängde polisens reception i Storfors och myndigheten flyttade ur sina kontor. Planen är att i stället öka närvaron av patruller som är synliga i samhället. Lekplatsen i Kyrksten upprustad Lekplatsen i Kyrksten har fått ny lekutrustning och en grill till en kostnad på drygt 600 000 kronor. Lekplatsen invigdes under september. Storfors invigde tre cykelleder Tack vare drygt 800 000 kronor från Tillväxtverket kunde Storfors kommun bygga närmare fem mil cykelled fördelat på tre rundor som är kvalitetssäkrade via Biking Värmland. Lederna invigdes i slutet av juni. Nystart för nätverket kring Bergslagskanalen Före sommaren återstartades nätverket av entreprenörer kring Bergslagskanalen. Nya entreprenörer öppnade Nässundets Station och Lungsunds Hotell. Även Café Strömmis höll öppet under några veckor. Hedetangen AB placerade en Aurorahut för boende i Lungsund och Bjurbäckens Café utökade. Även Lunnedet ingår i nätverket, som inför sommaren gav ut en gemensam folder översatt till engelska. Näringslivsklimatet Storfors klättrade ytterligare i Svenskt Näringslivs ranking gällande näringslivsklimatet och ligger nu på plats 92 av 290 kommuner. Tre interregionala projekt Storfors kommun deltar med flera andra europeiska länder i tre Intrerreg-projekt som pågår under fyra år vardera. Naturally Local ska pågå i fyra år och syftar till att förbättra Sida | 19 klimatförändringspolitiken. Projektet ska mynna ut i en lokal energiplan i Storfors. ForYouth ska skapa större delaktighet för unga att delta i det demokratiska livet. Storfors kommun kartlägger ungas levnadsvillkor och stärker kommunens förmåga och kapacitet att involvera unga i beslut och utvecklingsprocesser. ActAge syftar till att förbättra förutsättningarna för ett hälsosamt åldrande med social gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor. Kommunens folkhälsoplan ska också uppdateras inom projektet med fokus på jämlik hälsa i Storfors kommun. I alla tre projekten ingår europeiskt erfarenhetsutbyte och kommunen får ekonomiska medel till motsvarande tre halvtidstjänster samt resor och samverkan. Verksamhetsutvecklare IT Kommunen har anställt en verksamhetsutvecklare inom området IT, där fokus till stor del ligger på informationssäkerhet och utveckling av digitala lösningar inom alla verksamheter. Framtida etableringar Det kanadensiska företaget Hejmas Agrifibre Technologies planerar en fabrik i Storfors för att förvandla hampafiber till pappersmassa av medicinsk kvalitet. Företaget har utfört en grundlig undersökning av den tilltänkta industrilokalen med hjälp av 3D-scanning. Hejmas deltar i Sting Bioeconomys tillväxtprogram och fortsätter arbetet när det gäller finansiering och samarbetspartners samt för att säkerställa energitillgång och miljötillstånd, dock är tidsplanen justerad framåt i tiden. Även Nordic Salmon har arbetat vidare med sin ansökan om miljötillstånd för en storskalig fiskodling. Öppet i Jordkullen Arena Ny verksamhet, under begreppet Aktiva Storfors, har öppnat i Jordkullen Arena varje måndag till torsdag eftermiddag fram till klockan 18.00. Två anställda finns på plats där barn och unga samlas för exempelvis kortspel, samtal och spontanidrott. Mellanmål finns att köpa till självkostnadspris. Nya socialtjänstlagen Den nya socialtjänstlagen har trätt i kraft. I Storfors ser verksamheten följande fokusområden: Den snabbt ökande andelen äldre. Självförsörjning hos unga vuxna. Förebyggande och lättillgängligt arbete inom samtliga målgrupper (inte bara punktinsatser). Kunskapsarbete för metoder och insatser samt processledning, planering, uppföljning. Feriejobb Storfors kommun fick utökade statliga medel för feriejobb vilket innebar att 36 platser kunde fördelas detta år. Alla de som sökt feriejobb och gick i nian eller första året på gymnasiet fick därför tre veckors feriejobb under sommaren. Sida | 20 Nytt LSS-boende öppnat Storfors nyrenoverade gruppboende inom funktionsstöd har öppnat på Stationsgatan. Boendet har personal dygnet runt och där finns plats för fyra boende med egna lägenheter och tillgång till gemensamma utrymmen. Ändrad detaljplan för Sävviken Utifrån önskemål från fastighetsägarna i fritidshusområdet Sävviken, en mil söder om Storfors tätort, vid sjön Ullvettern pågår en planprocess för att möjliggöra byggnation för permanentboende. Planen ska gå upp för antagande våren 2026. Förstudie gällande Bergslagskanalen En förstudie, finansierad av Region Värmland, pågår där Storfors kommun jobbar tillsammans med representanter för kanalerna i Håverud och Halden i Norge. Syftet är att se om de tre kanalerna kan samverka på olika sätt. Avstamp för hälsostudie I juni besöktes Storfors av forskare från Uppsala samt av landshövding och länsråd för ett avstamp för en folkhälsostudie inom projektet ”turning the tide” där barn mellan 0 och 6 år ska följas under flera år. I studien ska forskarna undersöka hur barn som riskerar övervikt i stället kan bibehålla en god hälsa. Storfors kommun är pilotkommun och SVT:s Vetenskapsredaktion vill därför också följa några familjer från Storfors under åren. Sammanfattning Målet med de insatser som kommunen ansvarar för är att stärka invånarnas livskvalitet genom att förbättra folkhälsan, möjligheten till kompetensförsörjning samt öka kommunens attraktivitet. För att uppnå detta har kommunen genomfört flera initiativ, såsom ledningsförändringar och nyinflyttarträffar. Kommunen har också investerat i infrastruktur, såsom upprustning av lekplatser och anläggning av cykelvägar. Samtidigt har kommunen engagerat sig i interregionala projekt för att förbättra klimatförändringspolitiken, ungas delaktighet och hälsosamt åldrande. Dessa insatser syftar till att skapa en positiv utveckling i kommunen och förbättra invånarnas möjligheter till ett gott liv. Genom att kombinera dessa insatser hoppas kommunen kunna skapa en attraktiv och hållbar framtid för sina invånare. Händelser av väsentlig betydelse efter balansdagen Inga händelser av väsentlig betydelse efter balansdagen. Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten I såväl Stiftelsen Björkåsen som AB Storfors Mark- och Industrifastigheter är det Storfors kommuns fullmäktige som tillsätter styrelsen. Sida | 21 Vision I samband med en omfattande genomgång och omarbetning av kommunfullmäktiges mål 2022–2023 framkom en politisk vilja med följande beslut att revidera visionen för att öka igenkänningen i dokumentet och delaktigheten i framtagande- och genomförandeprocessen. Under 2024 fortsatte processen med en revidering som ledde fram till att kommunfullmäktige beslutade att låta ett nytt framtaget koncept för strategisk styrning ersätta visionens styrmodell. Konceptet innebär att en eller flera strategiskt viktiga frågor väljs ut. Därefter får samtliga fullmäktigeledamöter uppgiften att genom medborgardialog ta fram kommuninvånarnas perspektiv i respektive fråga. Samtidigt utför förvaltningen ett undersökande arbete för att samla in säkerställda uppgifter kring bland annat lagstiftning, trender och finansieringsprinciper avseende de strategiska frågorna. Därefter möts hela forumet kommunfullmäktige och förvaltning i en workshop kring frågeställningarna med ambition att ta fram en inriktning. Den första centrala strategiska frågan som valdes inför 2025 avsåg frågan/ämnet “ekonomi och ansvar”. I samband med detta beslutades att arbetet med denna fråga skulle föregås av en kunskapshöjande insats för kommunfullmäktiges ledamöter. Det är något som har hanterats under 2025 genom att tre av kommunfullmäktiges sammanträden kompletterats med pass för utbildning inom kommunal ekonomi. Kommunfullmäktiges mål Processen för att ta fram kommunfullmäktiges mål för mandatperioden pågick under en betydande del av 2022 och omstartades i början av 2023 som en effekt av valet och att flertalet nya ledamöter introducerades i de politiska forumen. Fullmäktige antog nya mål för mandatperioden under juni 2023 och de är fortsatt gällande. Verksamhetsplaner och delmål Efter att kommunfullmäktige fastställt övergripande mål har förvaltningen brutit ner dem till delmål och därefter aktiviteter. Delmålen är förankrade politiskt och bygger på ett tydligt lokalorienterat mål samt fem mål som är namngivna efter de globala målen enligt Agenda 2030 som har tydligast bäring mot kommunfullmäktiges mål. Anledningen till valet av dessa mål är flera, men i synnerhet ger det en ökad möjlighet att följa upp de övergripande målen på detta sätt då Agenda 2030-målen följs upp i olika system. Den databas som är mest tillgänglig för kommunen är Kolada där det finns en separat uppföljning för Agenda 2030. Delmålen är: • Storfors har en stark, tydlig och positiv identitet • God hälsa och välbefinnande Sida | 22 • God utbildning • Minskad ojämlikhet • Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt • Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Utmaningen kring uppföljning av de övergripande målen är att de påverkas såväl av beslut och verksamhetsutövning i offentlig sektor som av andra händelser och samhällseffekter som den offentliga sektorn inte kan påverka. Av den anledningen behöver uppföljningen bestå av både de kommunövergripande parametrar som ges av Kolada, samt en bedömning eller mätning av enskilda aktiviteters effekt. Internkontroll och verksamhetsstyrning En internkontrollplan tas årligen fram och beslutas och rapporteras politiskt. Kontrollmomenten diskuteras i kommunstyrelsen som inspel och underlag till ledningsgruppen innan de lyfts för politiskt beslut. Kontrollmoment utförs löpande inom organisationen och sammanställs i en årlig rapport. Gällande kompetensutveckling sker detta löpande i synnerhet genom att medarbetare och chef lyfter frågan under APT och via medarbetarsamtal. Idag erbjuds alltmer kompetensutveckling via digitala lösningar. I kommunen har vi som ambition att löpande skickliggöra varandra (kollegial och ömsesidig utveckling). Gällande kompetensförsörjning så är detta en stor utmaning för mindre kommuner, så även för Storfors. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare, att medarbetare känner glädje i att gå till jobbet, har tydliga mål att jobba efter samt att kan utvecklas. En stor andel av personalen pendlar in till Storfors. I ledningsgruppen och inom chefsleden bor majoriteten i någon av grannkommunerna. En övergripande kompetensförsörjningsplan har i linje med detta arbetats fram. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Storfors kommun har under de senaste åren gjort betydande verksamhetsanpassningar för att nå en långsiktig budget i balans med bibehållen kvalitet. Storfors kommun har fortsatt tillämpat SKR:s prislappsmodell för budget 2025 för att uppnå en god pedagogik och övergripande rättvisa i fördelningen av budgetramar mellan verksamheterna. Utöver det finns politiska prioriteringar mot verksamheter och/eller insatser. Prioriteringarna har i sin tur en tydlig koppling till kommunfullmäktiges övergripande mål. Redovisning av kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige har beslutat om finansiella mål och riktlinjer, som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens skatteintäkter och övriga intäkter ska kunna finansiera den löpande verksamheten och investeringar Sida | 23 bör kunna finansieras med skatteintäkter och statsbidrag. Kommunfullmäktiges finansiella mål för mandatperioden är: • Årliga resultat som andel av skatter och bidrag ska inte understiga 2 procent. • Investeringar som inte är taxefinansierade eller bedöms som strategiska ska självfinansieras till 100 procent. • Soliditeten ska förbättras med 2 procent per år exklusive pensionsförpliktelser Kommunfullmäktige har även beslutat om två ytterligare inriktningsmål för mandatperioden: • Förbättrad folkhälsa • Förbättrad kompetensförsörjning Kommunfullmäktiges finansiella mål Årliga resultat, som andel av skatter och bidrag, ej understiger 2%. Årligt resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag Belopp i tkr 2025 2024 2023 Skatteintäkter 213 114 207 375 207 360 Generella statsbidrag 73 417 75 850 74 641 Resultat 1 547 7 078 7 059 Förhållande 0,54% 2,50% 2,50% Resultatet för 2025 uppgår till 1 547 tkr, vilket ska ställas i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag som summeras till 286 531 tkr. Det ger att resultatet uppgår till 0,54 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen för 2025. Målet är inte uppfyllt. Investeringar, som utöver de som taxefinansieras eller bedöms som strategiska, självfinansieras till 100 procent. Investeringar, som inte taxefinansieras, uppgår till 6 005 tkr år 2025. Självfinansieringsgraden beräknas: (Resultat + avskrivningar) / (årets investeringsutgifter – investeringsinkomster) x 100. Uträkningen ger då att självfinansieringsgraden är 206,56 procent. Målet är uppfyllt och har följts. Soliditeten ska förbättras med 2 procent per år exklusive pensionsförpliktelse. Soliditeten exklusive pensionsförpliktelsen uppgick för år 2024 till 23,0 procent, för år 2025 uppgår soliditeten till 23,9 procent. Formeln för beräkning av soliditet är eget kapital delat med balansomslutning. En ökning av 2024 soliditet med 2 procent skulle motsvara en soliditet på 23*1,02 = 23,46 procent Förbättringen av Sida | 24 soliditeten från 23,0 procent till 23,9 procent är en ökning med 3,91 procent (23,9 -23,0 delat med 23). Förbättringen av soliditeten överstiger 2 procent. Målet är uppfyllt och har följts. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Kommunfullmäktiges inriktningsmål avseende förbättrad folkhälsa och förbättrad kompetensförsörjning har, som tidigare nämnts, utvecklats under året för att även inrymma delmål och en relativt omfattande och väl hanterad aktivitetsplan. Ett av huvudsyftena med de formulerade delmålen var att kunna tillämpa den nationella uppföljningen som görs utifrån Agenda 2030:s mål baserat på väl valda indikatorer som även är mätbara för Storfors kommun. Den uppföljningen bör väl kunna beskriva utvecklingen kring en förbättrad kompetensförsörjning och en förbättrad folkhälsa inom kommunen. Tyvärr finns dock en betydande fördröjning avseende inrapportering och sammanställning av dessa data till den nationella databasen Kolada, där vi sedan kan hämta uppgifterna. Av denna anledning finns inga uppgifter att tillgå avseende 2025 ännu. Det finns således skäl att göra en separat och utförlig redovisning av måluppfyllelsen 2025 senare under våren. Motsvarande uppföljning gjordes avseende 2024. Erfarenheten från den uppföljningen är dock att inte försöka invänta all mätdata då eftersläpningen i uppföljningen då blir alltför lång. Uppföljningen av målen 2024 hanterades av fullmäktige först i slutet av hösten, vilket ger en alltför långsam styrningseffekt. Rapportering avseende måluppfyllnaden 2025 kommer därför utföras senast under kommunfullmäktiges sammanträde i juni 2026. I denna uppföljning bör även vissa ställningstaganden göras för att bedöma om det finns anledning att komplettera med ytterligare indikatorer. Skälet skulle då vara att hitta fler indikatorer som har en tydligare kausalitet utifrån vilken effekt som uppnås av just kommunens åtgärder. Detta då de aktuella målområdena till stor del också påverkas av övriga samhällsförändringar och trender som kommunen inte råder över. Då målen är långsiktiga och ska gälla över hela mandatperioden bedöms det ändå finnas ett värde även för 2025 års bokslut att det finns relativt nyligen sammanställda trender, genom måluppfyllnadsrapporteringen avseende 2024, för respektive målområde för de senaste åren för att påvisa aktuella trender. På övergripande nivå går det dock att konstatera att det genomförts ett flertal aktiviteter per målområde under året och att de flesta även har färdigställts. Det har således aktivt arbetats med förbättringar inom respektive målområde, men då det nationellt samordnade rapporteringsarbetet inte är färdigställt är det för tidigt att fastställa måluppfyllelsen för 2025. Rapportering avseende måluppfyllelsen kommer således att lyftas till kommunfullmäktige i en separat rapport. Sida | 25 Resultat och ekonomisk ställning Den kommunala koncernen upprättar ingen budget, jämförelse mot budget visas endast mot kommunen. Resultatutveckling: Koncernen visar ett något sämre resultat 2025 än 2024 och var 2,7 mnkr jämfört med 4,6 mnkr 2024. Det är kommunens resultat som försämrats och då specifikt VA-verksamheten som visar ett underskott på 2,3 mnkr. Stiftelsen Björkåsen redovisar ett positivt resultat på 1,1 mnkr för räkenskapsåret 2025, vilket är en förbättring med 3,7 mnkr jämfört med 2024. En bidragande orsak till det förbättrade resultatet är att driftkostnaderna har minskat med 6,3% mellan 2024 och 2025. Utöver detta har av- och nedskrivningar minskat med 1,1 mnkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnettot blev totalt sett enligt budget men med inbördes förändringar. Årets skatteintäkter blev lägre än förväntat men kompenseras av att de generella statsbidragen blev högre än budget. Det är verksamheterna som står för den stora budgetavvikelsen och anledningarna presenteras i samband med varje verksamhetsområdes beskrivning. Det kan konstateras att den anpassningsresa att minska verksamheternas kostnader delvis tappat lite fart under 2025, detta kan till viss del förklaras av en stor omsättning på chefer som gör att det kan ha funnits utmaningar i att hålla i det nödvändiga förändringsarbetet. Kommunen har inte haft lika mycket intäkter under 2025 jämfört med 2024, bidrag har minskat med drygt 2,5 mnkr och försäljning av verksamhet har minskat med 5,5 mnkr mellan 2024 och 2025. Totalt har intäkterna minskat med 8,8 mnkr medans kostnaderna ökat med 2 mnkr. En femårsöversikt över koncernens resultat visas i tabellen nedan. ÅRETS RESULTAT FÖR KONCERNEN 2025 2024 2023 2022 2021 Kommunen tkr 1 547 7 078 7 059 2 448 9 031 Koncernbolagen tkr 1 126 -2 525 -8 069 1 431 -11 990 Årets resultat för koncernen tkr 2 673 4 553 -1 010 3 879 -2 959 Koncernens intäkter har under 2025 minskat efter att ha ökat de senaste fyra åren med högsta intäkterna 2024 med 95,5 mnkr och lägsta intäkterna 2020 med 83,6 mnkr. Stiftelsen har lyckats bibehålla och även öka sin omsättning samtidigt som man sänkt driftkostnaderna. Koncernens verksamhetskostnad är -367 990 tkr och har legat på ungefär samma kostnader de senaste tre åren. Finansnettot har för både kommunen och koncerner har förbättrats under 2025. Slutligen har skatteintäkter, generella statsbidrag mm under femårsperioden ökat med cirka 10 mnkr. Dock påverkar befolkningsminskningen så att ökningen av skatteintäkter Sida | 26 minskar i takten. En femårsöversikt över koncernens intäkter och kostnader visas nedan. INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR KONCERNEN 2025 2024 2023 2022 2021 Verksamhetens intäkter tkr 88 238 95 449 87 703 85 507 84 110 Verksamhetens kostnader tkr -367 990 -367 783 -366 223 -357 934 -359 661 Skatteintäkter, Gen. Statsbidrag mm tkr 282 425 276 887 277 510 276 305 272 592 Årets resultat för koncernen tkr 2 673 4 553 -1 010 3 878 -2 959 Budgetuppföljning drift Driftsrapport årsbokslut 2025 Kommun total Utfall 2024 Utfall 2025 budget 2025 diff utfall - KF 2024-11- budget 2025 14 §99 Bilaga 4 Kommunövergripande - 53 715 - 58 984 - 60 004 1 020 Skola - 108 946 - 102 151 - 104 330 2 180 Sociala tjänster - 96 875 - 118 018 - 109 232 - 8 786 Reducerad arbetsgivaravgift 7 88 8 65 1 173 - 308 Pensionskostnader (FÅP, ansvarsförb.) - 14 271 - 8 310 - 7 256 - 1 054 Summa kommunal verksamhet - 273 019 - 286 598 - 279 649 - 6 949 Affärsverksamhet VA - 669 - 2 262 - - 2 262 Finansiell verksamhet - 2 459 3 876 2 493 1 383 Skatteintäkter 2 07 657 2 14 357 2 15 402 - 1 045 Inkomstutjämning 5 2 668 5 7 540 5 7 074 4 66 Kostnadsutjämning 1 824 1 478 1 515 - 37 Regleringspost 1 1 564 1 0 046 8 876 1 170 LSS-utjämning - 5 929 - 8 585 - 8 565 - 20 Slutavräkning - 283 - 1 243 - - 1 243 Fastighetsavgift 1 2 881 1 2 920 1 2 787 1 33 Generella statsbidrag 2 841 1 9 - 1 9 Summa skatt/generella bidrag 2 83 225 2 86 531 2 87 089 - 558 Årets resultat 7 078 1 547 9 933 - 8 386 Resultat i % av skatteintäkter, generella statsbidrag m.m. 2,50% 0,54% 3,46% Den politiskt beslutade budgeten antogs av kommunfullmäktige 2024-06-11, § 39, med tillägg till investeringsbudget beslutad av kommunfullmäktige 2024-11-14, § 99. Verksamhet kommunövergripande Verksamheten består av de olika delarna: kommunledning, kansli, ekonomi, HR, kommunikation, näringsliv och turism, kultur och fritid, arbetsmarknad och etablering, teknisk verksamhet samt VA-verksamhet. Sida | 27 Inom kommunledningen återfinns ansvar och kostnader för kommunövergripande strategiska verksamheter såsom räddningstjänst, kollektivtrafik, färdtjänst, avgifter till SKR, Region Värmland. Inom kommunledningen finns även en grupp som arbetar med ansökan och uppstart av externfinansierade projekt i linje med uttalade mål och verksamheternas behov. Kansliet ansvarar för följande områden: ärendeberedning, registratur, arkiv, dataskydd, e-tjänster, telefoni, IT-samordning, försäkringssamordning, reception/kommuntelefon, vägbidrag, vårdavgifter, partistöd, utredningar, samordning och förberedelser runt val samt verksamhetsstöd. 2025 har präglats av en del vakanser vilket har haft en betydande påverkan på en liten enhet med nischade tjänster. Medarbetarna på enheten har dock täckt upp väl för varandra och visst extrastöd har även tagits in varför situationen således har hanterats väl. Under 2025 slutfördes även rekryteringsprocessen av en ny, politiskt prioriterad, tjänst som verksamhetsutvecklare IT. En tjänst som varit angelägen att tillsätta på grund av behovet att flytta fram positionerna kring informationssäkerhetsarbetet och digitalisering i syfte att skapa ökad verksamhetsnytta. Ekonomienheten har som främsta uppdrag att tillhandahålla extern och intern ekonomisk redovisning. Enheten är också ett stöd för övriga verksamheter och är behjälplig i arbetet med budget, prognos och bokslut. Enheten hanterar AB Storfors Mark- och Industrifastigheters redovisning samt upprättar koncernredovisning. Även här har 2025 präglats av en del vakanser med samma betydande påverkan på en liten enhet med nischade tjänster. Medarbetare och enhetschef har även här täckt upp väl för varandra, och visst extrastöd har även tagits in varför situationen hanterats väl. HR-enheten har som främsta uppgift att stödja och samordna den interna verksamheten i frågor om och utveckling inom arbetsmiljö, rehabilitering och lönefrågor men fungerar även som stöd avseende facklig samverkan och i risk- och säkerhetsfrågor. Under 2025 har en uppdatering av Storfors kommuns kompetensförsörjningsprogram gjorts. Den uppdaterade statistiska sammanställningen visar att under tidsperioden 2026-2036 kommer 95 medarbetare att uppnå beräknad pensionsålder. Därtill kommer rekryteringar som inte ersätter pensionsavgång utan naturlig personalomsättning. Storfors kommun som arbetsgivare har en hög nivå av inpendlande medarbetare till arbeten med krav på eftergymnasial utbildning, såsom sjuksköterskor, lärare och socialsekreterare. Inför införandet av lönetransperensdirektivet har HR-avdelningen tagit fram befattningsbeskrivningar som justerats av verksamheterna. Totalt har drygt 100 befattningsbeskrivningar tagits fram. Nya lönekriterier har också utarbetats i samverkan med chefer och fackliga representanter samt antagits politiskt. Sida | 28 En ökad hotbild gällande cybersäkerhet kan konstateras, där en leverantör, Miljödata, under året drabbades av ett större cyberangrepp. Personuppgifter från Storfors kommun berördes inte av läckan av personuppgifter till darknet men flera andra arbetsgivare blev drabbade av personuppgiftsincidenter. Den allmänna satsningen på totalförsvaret har även påverkat HR-avdelningen som under år 2025 deltagit i samverkan och utbildning med andra myndigheter såsom MSB, Länsstyrelsen och Säkerhetspolisen. Enheten för kommunikation, näringsliv och turism jobbar med allt från strategiskt idéarbete, regional samverkan, krisberedskap och stöd till chefer i mediakontakter till utbildning av webbredaktörer, lokala arrangemang samt operativt arbete med kommuntidning, webb, sociala medier, kommunikations- och marknadsföringsmaterial. En central del i arbetet är att på olika sätt lyfta viktiga kommunala beslut för ökad transparens samt lyfta föreningsliv och näringsliv med syftet att öka trivsel, inflyttning och skapa besöksanledningar. Enheten jobbar också med etableringsfrågor och näringslivsklimat samt inflyttningsfrågor. Under året har en ny hemsida påbörjats med hjälp av det upphandlade företaget Limepark. En satsning på nyhetsfilmer där kommunchefen ger senaste nytt har påbörjats och elva filmer har producerats. Fem nyinflyttarträffar har genomförts med gott resultat. Kommunen har gjort en satsning på underhåll av sina fyra vandringsleder, som röjts två gånger vardera och marknadsförts i olika kanaler i linje med den politiska prioriteringen om detta. Inom projektet Biking Värmland har tre cykelleder färdigställts, inklusive markberedning, skyltning och kartor. Flera viktiga etableringar har varit i fokus i enheten, däribland Hejmas massafabrik och Nordic Salmons planerade landbaserade fiskodling. Kommunen deltog även i Företagssalongen i Karlstad för att lyfta fram Storfors som en attraktiv plats för boende och företagande. En fortsatt klättring skedde också i Svenskt Näringslivs ranking, där Storfors klättrade till plats 92, delvis tack vare arbetet i näringslivsrådet. Under 2025 har turismnätverket också fått en rejäl omstart eftersom flera entreprenörer nu etablerat sig längs Bergslagskanalen. En sommarsatsning genomfördes i Spruthuset, och Centrumfesten genomfördes för elfte gången i december. Inom kultur- och fritidsenheten finns verksamheterna bibliotek, kulturskola, kulturcafé, föreningsstöd, fritidsgårdsverksamhet, biograf samt BUS (Barn och Unga i Storfors). Från årsskiftet 2024/2025 inryms även kommunens verksamhet för arbetsmarknad och etablering under Kultur- och fritidsenheten. Under året har integrationsverksamheten haft en utmanande situation då mottagandet av kvotfamiljer inneburit mer arbete än ordinarie organisation varit rustad för, resursbristen innebar att extra personal togs in för att lösa situationen. Det finns dock ett fortsatt behov av såväl extra personal som resurser för Sida | 29 planering och samordning som kan komma att resultera i framtida budgetprioritering. AME har även tagit del av information kring det kommande aktivitetskravet som träder i kraft 1 juli 2026 och vilket har lett till ett påbörjat arbete med att utveckla hela AME-verksamheten för att hantera det kommande kravet. Secondhand-butiken har åter dragit igång 2025 och verksamheten har säkerställt praktikplatser inom tex second hand, Sporthallen, Kulturhuset. Kultur & Fritid tog över sporthallen och anställde ”Micke och Nicke” samt startade Aktiva Storfors. Aktiva Storfors har aktiviteter mån-tors 13.00 till 18.00 samt på lov. Kulturskolans elevantal ökar år för år. Vidare har det arrangerats lovaktiviteter som når alla barn och ungdomar i kommunen, idrottsgala, och 6-junifirande. Biblioteket har dessutom ett stort utbud med programverksamhet. Utöver det är bokbussen är ett uppskattat inslag i kommunen, vilket gör att biblioteket blir mer till tillgängligt för invånarna. Inom enheten samhällsbyggnad och service finns verksamheter kopplade till det tekniska området som förvaltningsfastigheter, parker och lekplatser, energirådgivning, gator och vägar, VA samt kost och lokalvård. Enheten har under 2025 genomfört flera viktiga investeringar och utvecklingsinsatser inom kommunens tekniska verksamheter. Året har präglats av projektering av ett nytt centralkök och matsal, samt starten på flytten av den nuvarande gymnastiksalen till en ny byggnad. Arbetet med kommunens översiktsplan har fortsatt och två detaljplaneändringar har tagits fram under året. Utvecklingsarbeten inom gatu- och VA-infrastruktur, lekplatser och fastigheter har också fortsatt. Energirådgivningen har spelat en central roll i arbetet med att ta fram en ny kommunal energi- och klimatplan, genom analyser, åtgärdsförslag och rådgivning som stärker kommunens långsiktiga hållbarhetsarbete. Utöver projekten har enheten fortsatt sitt löpande arbete med drift, underhåll och service, inklusive omfattande vinterinsatser för snö- och halkbekämpning. Kostverksamheten har dessutom fortsatt att stödja kommunens evenemang med uppskattade matserveringar. Inom verksamhetsområdet finns även politisk verksamhet som reglerar kostnader för politikerarvoden, utbildningar med mera. Dessutom verksamheten tillsyn och tillväxt, som reglerar kostnader avseende den gemensamma nämnd Storfors kommun har tillsammans med Karlskoga kommun avseende tillsynsfrågor inom bygglov och miljö. Sida | 30 Ekonomisk redovisning Kommentarer till driftrapporten 2025 var andra året som prislappsmodellen tillämpades fullt ut i kommunens budgetarbete. Det innebär fortsatt en viss utmaning eftersom verksamhetskostnaderna är något svårare att följa upp mot tidigare årens trender. Dessutom finns det en betydande del fördelningskostnader som i slutänden ska belasta nyttjande verksamheter i stället för stödjande verksamheter, exempelvis lokalkostnader. Detta tillsammans med försiktighetsprincipen har inneburit att vissa kostnader, som exempelvis rekryteringar, flyttats fram under året för att säkerställa att budgetramen hålls. Verksamhet sociala tjänster (från 2026 stöd, vård och omsorg) Sociala tjänster består av en övergripande ledning samt fem enhetsgrenar: Individ- och familjeomsorg, hemtjänst, säbo, funktionsstöd och hemsjukvård. I budget för år 2025 utgörs ledningen av en socialchef (100 procent), 3,25 enhetschefstjänster, verksamhetsutvecklare (100 procent) samt medicinskt ansvarig sjuksköterska med MAR-ansvar (50 procent). Ledningens funktion är att vara ett stöd till verksamheterna gällande att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet samt att leda det strategiska utvecklingsarbetet. Tjänster har inte fullt ut varit tillsatta under året, vilket påverkat ledningens totala uppdrag som har fått prioriteras ner. Nya chefer har tillsatts inom hemtjänst, Sida | 31 hemsjukvård och säbo. De 3,25 enhetschefstjänsterna fördelas på fem chefer, en för varje enhet. Socialchefen avslutade sin tjänst i juni. Ny socialchef har rekryterats under sommaren år 2025 och tillträdde i november. En tidigare socialchef inom kommunen var tillförordnad under juli-november 2025 och har sedan en timanställning för att stötta ny socialchef och verksamheten. Verksamhetsutvecklaren tillträdde under perioden juni-december en tillfällig deltidstjänst som biträdande enhetschef i syfte att balansera arbetsbelastningen och täcka ledigheter för chefer i socialtjänst och funktionsstöd. En bemanningsenhet är organiserad under socialchef. Enheten ansvarar för hemtjänstens schemaläggning, vikarietillsättningen vid sjukdom, samt planering av beslutade hemtjänstinsatser till brukarna. Individ- och familjeomsorgen (IFO) Enheten IFO leds av en enhetschef och består av två områden; IFO myndighet samt myndighetsutövandet inom LSS. IFO:s arbete utgår från flera lagar såsom socialtjänstlagen (SoL), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om placering av barn i skyddat boende (LSB), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt Socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer. IFO myndighet inkluderar även familjerätt och handläggning av uppdragstagare och öppenvård. Under år 2024 påbörjades en projektanställning för att arbeta med förberedelser inför den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft 1 juli 2025. Tjänsten beräknas pågå minst till december 2026 och finansieras genom ett riktat statsbidrag för omställningsarbetet. För att möta nya lagkrav om förebyggande arbete har även en projekttjänst som brottsförebyggande socionom inrättats på halvtid. Funktionsstöd Funktionsstöd arbetar utifrån både LSS och SoL och huvudinsatserna är bostad med särskild service, personlig assistans, kontaktpersoner, boendestöd och ledsagning. Från andra halvåret finns möjlighet till korttidsvistelse. Enheten köper platser av närliggande kommuner när det gäller daglig verksamhet. Funktionsstöd har tillgång till legitimerad HSL-personal som består av sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Särskilt boende Inom enheten särskilt boende ingår Humlegården med åtta platser plus tre korttidsplatser och Sjögläntan med 40 boendeplatser plus en korttidsplats. På alla boenden finns omvårdnadspersonal och tillgång till legitimerad HSL- personal som består av sjuksköterskor och arbetsterapeut, fysioterapeut. Enheten ansvarar även för nattpatrullen som utför uppdrag för hemtjänstens brukare och stöttar upp nattbemanningen på det särskilda boendet. Sida | 32 Hemtjänsten Individer som har svårigheter att sköta hemmet och behöver stöd i sin omvårdnad, kan bli beviljade hemtjänstinsatser enligt SoL och de riktlinjer som finns antagna. Behovet av stöd uppstår oftast i samband med sjukdom, ålder eller utifrån funktionsnedsättningar. Hemtjänsten utgår från lokaler i Hälsans hus, och utför olika insatser, till exempel personlig omvårdnad, stöd vid måltider och trygghetslarm. Rehabenheten och hemsjukvården (sjuksköterskor) Rehabenheten består av arbetsterapeut, sjukgymnast/ fysioterapeut och hjälpmedelstekniker, och har sina lokaler i Hälsans hus. Sjuksköterskorna är lokaliserade i nära anslutning till säbo. Båda enheterna ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård i hemmet, och arbetar på säbo, i ordinärt boende, på korttidsboendet och inom LSS. Kommunen köper tjänsten nattsjuksköterska från Filipstads kommun. Anhörigstöd Anhörigstödjare arbetar 50 procent och samverkar med det civila samhället för att minska ensamhet samt initiera och driva aktiviteter på särskilt boende. Anhörigstödjare genomför enskilda hälsosamtal för äldre, anhörigträffar i grupp, samt hembesök för enskilt anhörigstöd. Vid årsskiftet 2025/2026 omorganiserades anhörigstödet till verksamheten kultur och fritid i syfte att nå fler i ett tidigt skede. Verksamhetens viktigaste händelser är; • Arbete inför att den nya socialtjänstlagen trädde i kraft 1 juli 2025. Projektanställning finansierad med statliga medel. Inneburit arbete med uppdaterad delegationsordning, anpassning av verksamhetssystem och sedan fortsatt implementering. • Påbörjad projektanställning hösten 2025 för att arbeta med det brottsförebyggande arbetet med barn och unga. Fortsätter 2026. • Under året har nyrekrytering skett av tre chefer inom stöd, vård och omsorg. • Öppnat LSS-boende för att kunna ha tillgång till den insatsen på hemmaplan. • Nytt larmsystem på Sjögläntan. • Stor satsning på aktiviteter på särskilt boende. • Intern genomlysning av rehab, där resultatet visar att bemanningen skulle behöva utökas. Detta kommer att vara en del i budgetprocessen inför 2027. • Framtagande av gemensam intern rutin för informationsöverföring om brukare/patient. • En större händelse som påverkat verksamheten tidsmässigt och ekonomiskt är inköpet av ett nytt planeringssystem till hemtjänsten – som Sida | 33 skulle tas i bruk under året. Tyvärr fungerade systemet inte som förväntat och kan därför inte användas. Det tidigare systemet används därför fortsatt. Måluppfyllnad Nedan redogörs för de främsta aktiviteterna för att öka och främja kommunfullmäktiges mål. Förbättrad folkhälsa; • Delade turer används fortsatt inte utifrån den politiska prioriteringen för • säbo och hemtjänsten. • Stärkt samverkan med civilsamhället och skolan utifrån att minska ofrivillig ensamhet genom att ta tillvara civilsamhällets kraft och kunskap samt öka andelen aktiviteter på säbo. • Aktivitetsombud på säbo för att stärka arbetet med aktiviteter. • 65 enskilda anhörigsamtal • Tematiserade anhörigträffar i grupp två gånger i månaden samt hembesök för enskilt anhörigstöd. • Samverkan med externa parter såsom regionen, frivilligorganisationer, föreningar och kyrkan för olika aktiviteter. • Fast omsorgskontakt tillsätts för brukarna. • Användande av verktyget Senior Alert. • Fortsatt arbete med säker förflyttning inom verksamheten för att förflyttningarna i vården ska vara skonsamma och trygga både för brukaren och vårdpersonalen. • Skapar struktur för att kontinuerligt följa brukarkontinuiteten inom hemtjänsten som också är ett mått i hemtjänstindex. Hemtjänstindex är en sammanvägning av data som på olika sätt indikerar kvalitet i kommunernas hemtjänst och tillhandahålls av SPF Seniorerna. • Avstämningsmöten för samverkan mellan biståndshandläggare och utförare. • Erbjuder konceptet “Växa i Värmland” som är en långsiktig, förebyggande insats som riktar sig till föräldrar och viktiga vuxna. Insatsen bidrar till att barn och unga får känna kärlek och värme från närvarande vuxna genom positivt bemötande, bekräftelse och ramar. • Ny tjänst på 50 procent som bedriver brottsförebyggande arbete riktat mot barn och unga. • SSPF-arbete – samverkan mellan skola, socialtjänst, kultur- och fritid samt polis för att arbeta förebyggande och främjande. Sida | 34 Förbättrad Kompetensförsörjning; • Verksamheten har använt utbildningsverktyget Diploma för att man ska kunna fortsätta arbeta med kompetensutveckling utifrån de krav som Inspektionen för vård och omsorg gett i granskningen av äldreomsorgen hösten 2022. • Handläggarna inom IFO genomför handledning för kompetensökning samt för att främja god arbetsmiljö. • Enheterna inom IFO har stärkt samarbetet och kompetensutvecklingen mellan handläggarna ytterligare under året då den nya organisationen blivit mera naturlig och etablerad. Detta minskar också sårbarheten vid sjukdom och ledigheter. • Förflyttningsinstruktörer finns inom äldreomsorgen för att säkerställa och utveckla kompetensen inom området. Detta för att löpande kunna utbilda baspersonal i förflyttningsteknik för trygga och skonsamma förflyttningar. • Personal inom hemtjänsten har gått utbildning med temat hot och våld inom vården. • Yrkesresan inom olika områden pågår med syfte att kompetenshöja personal löpande. Yrkesresan är det nationella konceptet för yrkesintroduktion och kompetensutveckling för socialtjänstens medarbetare. FoU Välfärd Värmland ansvarar för genomförandet i länet och har startat de olika resorna: Barn och unga IFO, funktionshinderområdet, skadligt bruk och beroende. Yrkesresan för äldreomsorgen planeras för 2026. • Verksamheten har fortsatt arbetet med kommunens omställning till ny socialtjänstlag genom styrgrupp och arbetsgrupper i samverkan mellan olika verksamheter och professioner. • IFO deltar i NUSO som är en unik nationell studie som SKR och Karlstad universitet genomför tillsammans med övriga kommuner i landet. Syftet är att fånga upp utgångsläget, förstå hur socialtjänstens arbete förändras över tid, och följa upp resultat och effekter av omställningen till nya socialtjänstlagen. Under 2024 och 2025 har det genomförts tre delstudier i den sociala barn- och ungdomsvården. • Arbete med NUSO vuxen och LSS har påbörjats under 2025. Sida | 35 Ekonomisk redovisning Kommentarer till driftrapporten Verksamheten Sociala tjänster redovisar ett underskott med cirka –8,8 mnkr. Detta efter att ha fört in statliga bidrag för året. De flesta enheter redovisar ett underskott för året. De största avvikelserna är externa placeringar (barn, unga och vuxna, enligt SoL samt LSS) samt vikariekostnader för kommunal hälso- och sjukvård. Hemtjänstens budget har ett mindre underskott om 66 000 kr som främst beror på kostnader för vikarier. Övergripande ledning redovisar ett underskott om 200 000 kr på grund av rekryteringskostnader. Enheten IFO redovisar ett underskott om 2,2 mnkr vilket till största del beror på ökade kostnader för externa placeringar på institution, både barn, unga och vuxna. Särskilt boende redovisar ett underskott om 700 000 kr, beroende på för låg beläggningsgrad. Beläggningen har varit 85 procent i genomsnitt jämfört med de 94 procent som krävs för att ha balans. Hyresintäkterna har därmed blivit för låga. Även ob-tillägg och vikariekostnader påverkar utfallet. Sida | 36 Kommunal hälso- och sjukvård visar ett underskott om 1,5 mnkr. Anledningen är en felbudgetering då sociala avgifter inte räknades med i budget. Dessutom har enheten haft mycket sjukfrånvaro och högre vikariekostnader än budgeterat. Hjälpmedelskontot överskrids med 200 000 kr. Funktionsstöd redovisar en negativ budgetavvikelse på 4,2 mnkr. Den beror främst på extern placering samt att kommunens nyöppnade LSS-boende har kostat betydligt mer än förväntat. Personalkostnader landade på 1,4 miljoner över budget, delvis beroende på att enheten inte budgeterat för OB- och övertidsersättning och vikariekostnader. Det kan även röra sig om överanställning gentemot budget vilket korrigerats till 2026 års budget. Hyreskostnaderna blev däremot 400 000 kronor lägre eftersom hyran var budgeterad för helår men betalades från 1 april. Diverse mindre kostnader landade på 115 000 kronor mer än budgeterat, bland annat utrustning till boendet. Verksamhet skola Storfors kommun har tre förskolor, en ligger i centralorten och två på landsbygden. Under året har det också funnits en tillfällig avdelning på Hälsans hus, Solbacken, till följd av att fler barn än prognostiserats flyttat in i kommunen. Det finns även en öppen förskola som bedrivs inom familjecentralen i Hälsans hus i tätorten. Kommunen har tre grundskolor: Bjurtjärns skola som är en årskurs F-6 skola med fritidshemsverksamhet som är belägen på landsbygden, Kroppaskolan, en årskurs F-3 skola med fritidsverksamhet och avslutningsvis Vargbroskolan, en årskurs 4– 9 skola med anpassad grundskola. Det finns även en vuxenutbildning i form av Svenska för invandrare (SFI) och Komvux i form av distansundervisning. Kommunen har ingen egen gymnasieskola utan plats till gymnasium och anpassad gymnasieskola köps in externt. Skolledning består av en skolchef på 0.5 tjänst och tre rektorer på 1.0 tjänst vardera. En rektor ansvarar för Bjurtjärns skola, elevhälsa och vuxenutbildning, en rektor för Vargbroskolan och anpassad grundskola och en rektor för Kroppaskolan, förskolorna och familjecentralen. Två av rektorerna läser rektorsutbildningen och skolchef läser skolchefsutbildningen. Till grundskolan hör ett övergripande elevhälsoteam som består av en skolsköterska med medicinskt ledningsansvar, kurator, socialpedagog och två specialpedagoger. Skolpsykolog köps in externt. Skolläkare delas med Kristinehamn och Filipstad. Under året har kompetensutveckling för all personal genomförts gällande skolsäkerhet tillsammans med kommunens säkerhets- och trygghetssamordnare. Beredskapsplaner för alla enheter skapas. Implementering av den nya Sida | 37 lärplattformen Edlevo har genomförts på alla enheter. Alla enheter har också fått information om den nya socialtjänstlagen. Grundskolan har påbörjat ett nytt värdegrundsarbete kallat “Tåget och klassmötet”. Under våren genomfördes kvalitetsdialoger med Specialpedagogiska myndigheten (SPSM), Skolverket, skolledning i kommunen och kommunstyrelse med syfte att nå en gemensam nulägesbild för det fortsatta utvecklingsarbetet inom skolan. Faktorer och processer som kan påverka resultatet lyftes. Fortsatt kvalitetsdialog mellan skolledning och kommunstyrelsen hölls under hösten. Förskolan Den centrala förskolan, som är belägen i tätorten, har 95 barn och 17 medarbetare, 14 förskolelärare och 3 barnskötare. På de två förskolorna på landsbygden arbetar 8 personer, varav 6 förskollärare och 2 barnskötare. Förskolan Ängslyckan har 16 barn inskrivna och Änglagård har 20 barn inskrivna. Det finns ingen elevhälsa på förskolan utan ett barnhälsoteam där BVC-sköterska ska delta. Dessvärre har denna tjänst saknats under delar av året. Det finns en specialpedagog på förskolan på 1.0 tjänst som handleder personal och personalgrupper kring barn i behov av särskilt stöd och har kontakt med olika enheter inom Region Värmland. Under året har förskolan haft fokus på tydliggörande pedagogik. Vilket innebär att använda sig av tydliga rutiner, bildstöd och teckenförstärkning vilket är till stor hjälp för många barn och nödvändigt för vissa. Det stärker också språkutvecklingen. Projektet ”Förundran” som förskolan deltar i sedan fler år tillbaka är också en satsning på språkutveckling. Bland annat har egna sagoböcker skapats. Förskolan har under 2025 förstärkt sitt arbete med det politiska målet, förbättrad folkhälsa, genom två projekt. Fokus ligger på hälsosamma livsval och att motverka övervikt och obesitas. Barnomsorgsbehovet har kunnat tillgodoses under året. Under sommaren och julledighet samt studiedagar har förskolorna på landsbygden slagits samman. Centrala förskolan har haft sammanslagning med Kroppaskolans fritidshem. Detta har hållit nere vikariekostnaderna. Inköp av arbetskläder, ytterkläder och skor, har genomförts för förskolans personal. Två planeringsdagar för förskolans personal infördes även i augusti 2025. Grundskola Bjurtjärns skola Bjurtjärns skola har 84 elever. 45 elever har varit inskrivna på fritidshemmet. Fritidshemmet har 1,6 tjänst med en legitimerad fritidspedagog. Skolan har 6 klasslärare samt slöjd (0,15 tjänst), idrottslärare och hem- och konsumentkunskap (0,4 tjänst). Fem lärare har lärarlegitimation. I december anställdes en resursperson till barn i behov av stöd. Sida | 38 Meritvärdet för årskurs 6 låg under vårterminen på 221. I december hamnade meritvärdet på 168 för de nya sexorna. Kunskapsuppföljningar görs i årskurs 1, 3 och 5 under vårterminen för att säkerställa att eleverna får rätt stöd. En samlad bild av dem visar att majoriteten uppnår kunskapskraven. I årskurs 3 och 6 genomförs nationella prov under våren. Sammantaget har eleverna i årskurs 3 presterat på en god nivå. I årskurs 6 är det en godtagbar nivå på elevernas förmåga i svenska. Vid en analys framkommer att resultaten på nationella proven korrelerar med betygen. Trivsel- och trygghetsenkäter genomförs varje termin. Eleverna trivs och känner sig trygga. Ett antal fokusområden väljs ut som man arbetar vidare med tillsammans med så kallade fokusgrupper med rektor, specialpedagog och elever. Bland annat språkbruk och att trygga platser som eleverna finner otrygga såsom fotbollsplanen och omklädningsrummen. Under våren startades ett faddersystem där de äldre eleverna stöttar de yngre. Det har varit ett antal kränkningsanmälningar som har lyfts för information till kommunstyrelsen. Skolans arbete med närvaro har givit positiva resultat och det finns inga elever som ligger i spannet för oroväckande frånvaro. Under 2025 har Bjurtjärns skola genomfört ett antal friluftsdagar, bland annat till Sveafallen i Karlskoga, Värmlands museum, Lunnedet och skogen. Man har även startat ett arbete med Ung företagsamhet (UF). Under hösten startades ett arbete med en ny arbetsplan med fokus på utveckling av lärares undervisning. Kroppaskolan 85 elever var inskrivna i Kroppaskolan och 62 elever i fritidsverksamheten. Samtlig personal i årskurs 1–3 har lärarlegitimation (6,5 tjänst). 2,7 tjänst stöttar barn med behov. På fritidshemmet arbetar 2,4 tjänst samt 0,4 resurs till barn med behov. Fritidshemmet saknar utbildad fritidspedagog. Vid vårens kunskapsuppföljning för årkurs 1 och 3 bedöms alla elever nå kunskapskraven. I de nationella proven presterade eleverna på en bra och hög nivå i matematik. I svenska uppvisades starka resultat på de flesta delprov. Från höstterminen tillsattes en behörig lärare i läs- och skrivutveckling samt med ansvar för den tidiga matematikundervisningen i förskoleklass. Detta för att redan där uppmärksamma elevers lärande och kunna sätta in tidiga insatser vid behov. I trygghetsenkäterna framkommer att eleverna trivs och känner sig trygga. I årskurs 2 och 3 skapas fokusgrupper. Områden som lyfts är hög ljudnivå i matsalen och trängseln vid trapphusen vid in- och utgång. Få kränkningsärenden har anmälts under året. Sida | 39 Under året har det funnits ett fåtal elever inom spannet för oroväckande frånvaro. Ser man över tid har antalet elever med en frånvaro över 15 procent på läsårsbasis minskat från 18 procent 2022-2023 till 8,5 procent läsåret 2024-2025. Fritidshemmet har under året genomfört utbildningsmaterialet ”NPF i fritidshemmet”. Ett antal friluftsdagar har genomförts under året. Skolan har även haft skogsdagar, skolbio, samlingar i kyrkan, barnboksvecka och julfest. Vargbroskolan Vargbroskolan har haft 203 elever (varav 6 stycken inom anpassad grundskola) och 27 medarbetare. 85 procent av den undervisande personalen har lärarlegitimation och 75 procent är behöriga att undervisa i sina ämnen. Under året har det bedrivits akutskola vid flera tillfällen i Kulturhuset. Akutskola är en disciplinär åtgärd som rektor kan fatta beslut om för att trygga miljön i skolan. Ett beslut får maximalt pågå under fyra veckor. Ett flertal elever i årskurs 5 bedöms inte nå kunskapskraven vid den uppföljning som sker under våren. I de nationella proven för årskurs 6 når 62 procent kravnivån för betyget E eller mer i matematik, 69 procent i svenska och i engelska 90 procent. I årskurs 9 klarade 94 procent kravnivån för betyget E eller mer vid sammanvägningen av delproven i matematik, 97 procent klarade kravnivån i ämnet svenska. I ämnet engelska var siffran också 97 procent. I ämnena So respektive No uppvisades siffrorna 100 procent respektive 97 procent. Vid analys av nationella provens korrelation med betygsättning följs en god korrelation. Vid läsårets slut i juni 2025 uppnåddes meritvärdet 199,9 i årkurs 9, vilket var högre än höstterminens meritvärde 194,5. Målsättningen är 210. Antalet behöriga till gymnasieprogram ökade i jämförelse med föregående läsår. 82,4 procent av flickorna var behöriga till yrkesprogram och 70,6 procent till teoretiska program. 17,6 procent var inte behöriga till nationellt program. För pojkar var 89,5 procent behöriga till yrkesprogram, 79 procent till teoretiska program och 10,5 procent var inte behöriga till nationellt gymnasieprogram. Trygghetsenkäterna för årskurs 7-9 visar att eleverna saknar en vuxen att prata med, att undervisningen behöver göras mer intressant för eleverna, att det upplevs otryggt vid cafeterian, i korridorer, vid elevskåpen och i omklädningsrum. Det framkommer också att mobbning och trakasserier har minskat.Årkurs 4-6 önskar fler rastvärdar och fler aktiviteter på skolan. Språkbruket, studieron och mer varierad undervisning lyfts också. För båda stadierna märks tydligt att eleverna upplever att deras inflytande och delaktighet minskat, vilket främst rör utformningen av undervisningen. Arbetet ska stöttas med projektet For Youth som handlar om just elevdelaktighet och inflytande. Vargbroskolan har en trygghetsgrupp som består av rektor, kurator och fyra pedagoger. Trygghetsgruppen träffar Vargarna (ett antal elever i årkurs 9) i det förebyggande trygghetsarbetet. Under året infördes även minivargar på årkurs 4-6. Sida | 40 Vargbroskolan uppvisar fler kränkningsärenden än övriga skolor i kommunen. Det gäller främst högstadiet Under läsåret har prioriterade områden varit undervisning, närvaro och trygghet. Likt många andra kommuner har skolan haft ett växande problem med att elever är skolfrånvarande, detta gjorde att skolan för tre år sedan ingick i ett projekt (PIA, Promote Health, Important choices och Attendence) för åldrarna 13–16 år. Syftet är att arbeta och hitta metoder för att främja närvaro, valkompetens och hälsa för eleverna. För åldrarna 16-24 har kommunen ingått i SKR:s Fullföljd utbildning, UP2. En minskad måluppfyllelse de senare åren kan kopplas samman med den växande frånvaron hos eleverna. Men det är också tydligt att undervisningen måste utvecklas för att möta de elever vi har. Trots tidig upptäckt och förebyggande arbete kan en minskning av skolfrånvaron inte skönjas. Under året har årskurs 7 åkt till Dovre och årkurs 9 till Polen. Resorna har finansierats av externa medel. Årskurs 8 har besökt riksdagen. Andra aktiviteter som genomförts är friluftsdagar, teknikdag, Vargbromästerskap, Bäst i test, vandringar, Nobelmiddag. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen bedriver distansundervisning via extern part, Hermods. På plats i kulturhuset bedrivs undervisning i Svenska för invandrare, SFI, och projektet Yrkesväg inom ramen för sammanhållen utbildning. 1,0 lärartjänst och 0,5 tjänst administratör arbetar inom vuxenutbildningen. I november 2022 startade projektet Yrkesväg. Syftet med projektet är att hjälpa tredjelandsmedborgare till en snabbare integration och delaktighet i samhället genom erfarenhetsbaserad undervisning som genomsyras av en praktiknära svenskundervisning. Storfors arbetar i projektet med spår 1 som är praktisk SFI. 45 personer har varit inskrivna i SFI-kurser under året, varav 27 kvinnor och 18 män. 14 nya personer skrevs in under hösten. 24 personer har skrivits ut varav 19 med godkänt betyg. Fem avslutade utan betyg, till största del på grund av flytt till annan kommun. Aktiviteter och insatser gällande praktisk SFI: • Språkträningsplatser • Hälsa och rörelse (simning, paddling, boule, promenader samt en timme/vecka i idrottshall. • Språkcafé • Föräldrastödsutbildning • Mänskliga rättigheter och horisontella principer (icke-diskriminering och jämställdhet) • Studiebesök Sida | 41 • Informationsbesök på skolan (skuld- och budgetrådgivare, nyföretagarcentrum, energi- och klimatrådgivning). Under vårterminen åkte 15 elever från SFI till Karlstad och besökte Mariebergsskogen och Naturum och Värmlands museum. SFI bemannade under en sommarvecka Spruthuset. Under våren öppnades Second hand-butiken i Kulturhuset och elever från SFI bemannade butiken en dag i veckan. För extra tillsatta medel ur Projekt Yrkesväg inhandlades verktyg och maskiner för enklare fastighetsskötsel. Elever har vid ett flertal tillfällen praktiserat och använt verktygen och maskinerna. Under våren har elever från SFI planerat och skött om blommor utanför Kulturhuset samt gjort plattanläggning till ett växthus. Eleverna har tillsammans med lärare ett studieråd som behandlar frågor som berör elevernas studiesituation och möjligheterna att påverka sin studiesituation. Vid enkätundersökning framkommer att samtliga deltagare på SFI anser att SFI och Vuxenutbildningen arbetar aktivt för att motverka diskriminering. Likaså har ingen deltagare på SFI kränkt eller diskriminerat en annan SFI-deltagare. Deltagare på SFI trivs väldigt bra eller bra med sin studiesituation och trivsel på SFI. En stor majoritet av SFI-deltagarna känner sig trygga med sin studiegrupp och på lektionerna i klassrummet. En likaledes stor majoritet känner att de kan studera i lugn och ro, att de får det stöd de behöver och att deras lärare väcker intresse för studier. Utmärkande i enkäten är också att nästan samtliga deltagare känner sig trygga i skolan, på raster och med lärare. Vidare anser nästan samtliga att det finns personal på SFI de kan anförtro sig åt vid behov. Komvux har haft drygt 100 sökta kurser med totalt 15 990 sökta poäng. 2000 poäng är med minst godkänt betyg. Totalt antal poäng utan godkänt betyg (avbrott) är 1050 poäng. Totalt antal pågående poäng är 12 740. Totalt antal poäng i prövning är 200, samtliga poäng med minst godkänt betyg. Arbetet kring gymnasiedimensionering och vuxenutbildning fortgår i östra Noden tillsammans med Filipstad och Storfors. Ett samarbete sker även inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och studie- och yrkesvägledning. Sida | 42 Ekonomisk redovisning Kommentarer till driftrapporten Redan vid den första ekonomiska avstämningen (tertial 1) prognostiserades ett positiv resultat för verksamhetsområde skola. Efterföljande avstämningar var i linje med att ett positivt resultat skulle kvarstå, och vid senaste prognostillfället i oktober prognostiserades ett överskott på cirka 1 800 tkr. Utfallet blev 2 180 tkr. Personalkostnaderna är högre än budgeterat till följd av barn med stort behov av stöd samt personal som medverkar i projekt som finansieras med externa medel. Sida | 43 Intäkterna är högre än budgeterat på grund av nya projekt med extern finansiering, samt bidrag som uppkommit under året med krav på nyanställd personal för att uppfylla bidragskriterier. Övriga kostnader, exklusive personalkostnader, hamnar under budgetnivå trots ökade kostnader för gemensamma lokaler på 1 000 tkr. Bidragande orsak till det har varit lägre interkommunal ersättning för gymnasieelever och anpassad gymnasieskola. Förskolan har högre personalkostnader till följd av den extra tillfälliga avdelningen. Det är dock högre intäkter på grund av fler barn från andra kommuner. Det har också tillkommit fler bidrag under året. Affärsverksamhet VA VA-verksamheten redovisar ett underskott på drygt 2 262 tkr 2025. Detta är periodens större händelser som påverkat resultatet: • Minskade intäkter från taxorna på grund av minskad vattenförbrukning, framförallt i Stiftelsen Björkåsens bestånd. Utöver det fick Storfors kommun återbetala 1,2 miljoner kronor till stiftelsen eftersom stiftelsen inte hade rapporterat in mätarställningar på sina vattenmätare på flera år. • Ökade driftskostnader, elavgifter mm. • Ökade kostnader för underhåll på grund av ålderstigen utrustning. • Framtagandet av den lagstadgade vattentjänstplanen påverkar budgeten med cirka 500 tkr som normalt inte tillhör den dagliga driften. • Fullmäktige har beslutat om en taxehöjning som träder i kraft den 1 januari 2026 för att komma i balans med budget. Sida | 44 Resultaträkning för VA Balansräkning för VA Sida | 45 Totalt verksamheter De skattefinansierade kommunala verksamheternas utfall visar ett underskott på 5 587 tkr för 2025 och Affärsverksamheten ett underskott på 2 262 tkr, sammanlagt har verksamheterna ett underskott jämfört med budgeten på 7 849 tkr. Övrigt Pensionskostnaderna inklusive löneskatt visar ett negativt utfall i jämförelse med budget på 1,1 mnkr. Utfallet blev högt under året beroende på att pensionsskulder räknats upp med prisbasbeloppet som stått under stor påverkan av senaste årens inflation. Pensionskostnaden har minskat 6 mnkr i jämförelse med 2024. Summa skatteintäkter och generella statsbidrag landande i nivå med budgeterat om man slår ihop posterna. Finansnettot har ett bättre utfall än budgeterat med 1,4 mnkr. Det totala budgeterade resultatet för kommunen uppgår till 9,9 mnkr, årets utfall är ett positivt resultat av 1,5 mnkr, vilket ger ett resultat som är 8,4 mnkr lägre än det budgeterade. Sida | 46 Budgetuppföljning investeringsverksamhet Kommunen exklusive VA har en tilldelad budget av 7,4 mnkr där 5,4 mnkr har nyttjats under året. Fördelningen av investeringar har avvikit från budget där planerade investeringar inte fullgjorts under året, det är främst vägar och övrig reserv där investeringsmedel finns outnyttjat. VA-kollektivet (vatten och avlopp) har en tilldelad budget av 2,6 mnkr, där 2,1 mnkr utnyttjats under året. I pågående investeringar ligger ca 3,8 mnkr avseende nybyggnation av Kyrkstens skola. Dessa medel är tänkta att kostnads föra under året när nu kommunfullmäktige i stället satsar på att renovera Tåbäckens skola. Innan beslut fattas i KSAU om att kostnads föra ska beslutet från kommunfullmäktige vinna laga kraft, kostnadsföringen var med i prognosen för helåret men blev inte beslutad. Soliditet SOLIDITET FÖR DEN KOMMUNALA KONCERNEN 2025 2024 2023 2022 2021 Soliditet % 13,7% 12,9% 12,0% 12,8% 12,0% Soliditet inkl. tot. Pensionsförpl. % -11,3% -12,5% -13,8% -13,2% -16,3% Sida | 47 Soliditeten för den kommunala koncernen (se tabell ovan) har ökat med 1,7 procentenhet under den senaste femårsperioden, det senaste året har soliditeten ökat med 0,8 procentenheter 13,7% (12,9%). När pensionsförpliktelserna tas med i beräkningen har det varit en förbättring av soliditeten med 5,0 procentenheter under femårsperioden och en förbättring med 1,2 procentenheter det senaste året -11,3 % (-12,5 %). Under hela tioårsperioden har kommunens soliditet sjunkit med 1 procentenhet, men från år 2019 har soliditeten ökat med 4 procentenheter. I jämförelse med år 2024 har soliditeten ökat med en procentenheter 24 % (23 %). Soliditeten inklusive pensionsförpliktelsen är negativ, den är sakta varit på väg mot en bättre procentsiffra på grund av att pensionsförpliktelsen minskar över tid med förmånstagarnas frånfällen. Under den senaste tioårsperioden har siffran förbättrats med 14 procentenheter och jämfört med 2024 har denna soliditet förbättrats med procentenheter -10 % (-11 %). Pensionsförpliktelser I tabellen och diagrammet nedan redovisas de pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som inte är upptagna som en skuld i balansräkningen den så kallade ansvarsförbindelsen. Pensionsförpliktelsen avser pensioner intjänade före 1998 och har en nedåtgående långsiktig trend. Åren 2023 och 2024 ökade dock pensionsförpliktelsen som effekt av den höga inflationens om gav en stor effekt på inkomstbasbeloppet. År 2025 minskar förpliktelsen åter och uppgår nu till 92 498 tkr (94 163) tkr. Sida | 48 Beskrivning av hur reglering av pensionsförpliktelserna ska finansieras Pensionsförpliktelserna, som för förmånstagaren är livslånga, avslutas vid förmånstagarens frånfälle. Fram tills avslut sker utbetalningar av förpliktelsen månadsvis, dessa utbetalningar tas hänsyn till i budgetarbetet och kostnaderna för utbetalningarna, såväl pension som löneskatt, inkluderas i budgeten. Nuvarande verksamhet bär således kostnaden för tidigare anställdas pensioner. Uppföljning av hur fullmäktiges riktlinjer för medelsförvaltningen tillämpats - Aktuell likviditetssituation. Likvida medel är placerade på bankkonton hos Sparbanken Bergslagen och uppgick den 31 december 2025 till ett belopp av 36 255 648 kronor. På huvudkontot är också kopplat en beviljad, outnyttjad kredit på 25 000 000 kronor. - Skuldportföljens volym, instrument och motparter. Lån hos kreditinstitut ligger hos Kommuninvest och uppgår den 31 december 2025 till 66 007 735 kronor. Leasing kommer att redovisas från år 2026. Inga andra instrument finns. - Skuldportföljens kapitalbindning i förhållande till målvärdet. Målvärde för kapitalbindning är tre år för Storfors kommun. Sida | 49 Kapitalbindningen är återstående löptid på upplåning, för lån som inte är tillsvidarelån är 3,43 år. - Skuldportföljens räntebindning i förhållande till målvärdet. Inget målvärde är beslutat för räntebindning. För tillsvidarelån ändras räntan var tredje månad, för övriga lån är räntan bunden under samma tid som kapitalbindningen 3,43 år. - Skuldportföljens derivat fördelat på instrument och motparter. Inga derivat finns. - Kommunens borgensåtaganden fördelade på respektive motpart. Se uppgift ovan om ansvarsförbindelser. - Skuldportföljens genomsnittliga räntesats är 2,58%. - Eventuella avsteg från finanspolicyn. Finansiell leasing kommer att hanterad som ej operativ från år 2026. Slutsatser avseende resultat och ekonomisk ställning Utfallet för år 2025 är positivt både för kommunen och för koncernen. Verksamheterna inom kommunen har under året haft högre kostnader än budgeten medgett och den positiva kostnadsutvecklingen har avstannat under året. Pensionskostnaderna blev lite högre än budget men klart lägre kostnader jämfört med 2023 och 2024. Stiftelsen har haft en ökning av intäkterna och tappet av hyresgäster har bromsat in. Man har också fortsatt minska driftskostnaderna med. Stiftelsen Björkåsen upprättade 2024 en särskild balansräkning (kontrollbalansräkning) som räknas om årligen där det konstaterades ett övervärde på stiftelsens fastigheter över det bokförda. Övervärdet beräknas att fortsätta vara ett faktum under en tre- till femårsperiod efter värderingstillfället. Slutsatsen av denna särskilda balansräkning är att det egna kapitalet inte är förbrukat och driften kan fortsätta. AB Storfors Mark- och Industrifastigheter har ingen verksamhet och bidrar därför marginellt till koncernens resultat. Under året har bolaget gjort ett minusresultat med 24 tkr. Balanskravsresultat I en kommun finns det krav på att varje generation ska bära sina egna kostnader och inte flytta dem framåt i tiden, därför ska kommunens resultat i genomsnitt per treårsperiod inte vara negativt. Ett negativt resultat måste återställas inom tre år genom att positivt resultat som uppväger tidigare negativa resultat erhålls. I balanskravsuträkningen nedan framgår att det är ett positivt resultat och att någon återställning inte är nödvändig. Sida | 50 BALANSKRAV (BELOPP I TKR) Balanskravsuträkning Belopp i tkr 2025-12 Årets resultat 1 547 Reducering av samtliga realisationsvinster Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets-/periodens resultat efter balanskravsjusteringar 1 547 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 1 547 Det finns inget ingående negativt resultat att återställa. I delårsrapporten redovisades en balanskravsutredning utifrån delårets prognostiserade underskott i kommunen. Den största anledning till att utfallet skiljer sig markant från delårets prognos är att man i delåret hade med en tänkt resultat föra de kostnader som kommunen hittills haft för projektering kopplat till det eventuella bygget av en ny skola i Kyrksten som i budgeten för 2026 bytts ut till en renovering av den befintliga skolan i Bjurtjärn. Storfors kommun har ingen resultatutjämningsreserv eller resultatreserv. Väsentliga personalförhållanden För verksamhetsåret 2025 har antalet sjukfrånvarotimmar sjunkit från 48 598 timmar till 45 345 timmar. Sjukfrånvaron har sjunkit från 8,17 procent år 2024 till 7,38 procent2025. Sida | 51 Den lägre nivå på sjukfrånvaron ses framförallt under den senare delen av år 2025, se trendlinje ovan. Jämförande sjukfrånvarostatistik från Kolada.se som jämför Storfors kommuns sjukfrånvaro med övriga kommuner i Sverige, utifrån både total sjukfrånvaro och den delen av sjukfrånvaron som pågått längre än sjukdag 59 presenteras nedan. Sjukfrånvaron som pågått längre än 59 dagar presenteras i procent av den totala sjukfrånvaron enligt SKRs nyckeltal i Kolada.se Nationell statistik för 2025 års sjukfrånvaron finns inte publicerad på kolada.se vid detta rapporttillfälle. Storfors kommun, total sjukfrånvaro, trendlinje för år 2006-2024 Sida | 52 Storfors kommuns sjukfrånvaro längre än 59 dagar jämfört med medelvärdet för Sveriges kommuner. Anges som andel i % av den totala sjukfrånvaron. Andel av kommunens medarbetare, ålder 55+ Faktorer som påverkar sjukfrånvaron SKR har i rapporten Sjukfrånvaro i kommuner och landsting – vad är problemet? angett ett antal faktorer som förutom arbetsmiljön på arbetsplatsen, kan påverka sjukskrivningsnivån ur ett regionalt geografiskt perspektiv. De regionspecifika faktorerna bedöms vara Försäkringskassans arbetssätt, arbetsmarknadssituationen, hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivningar, kommunikationen mellan inblandade intressenter samt attityder till sjukskrivningar generellt i ett län. I det aktuella exemplet har Västernorrlands län och Sundsvalls kommun behandlats. Rapporten i sin helhet finns på SKRs hemsida. Hög medelålder är en faktor som kan påverka andelen sjukfrånvaro hos arbetsgivaren. Ett exempel är sjukdomar i rörelseorganen i kombination med väntetid till ortopediskt ingrepp. Förebyggande arbete för sänkt sjukfrånvaro och evidensbaserade friskfaktorer. Regeringen har fattat beslut om en arbetsmiljöstrategi för 2021–2025. Att skapa friska arbetsplatser är en viktig del för att främja hälsa och ska vara en central del i det dagliga arbetsmiljöarbetet. Ett prioriterat område i strategin är att ge förutsättningar för ett hälsosamt arbetsliv och arbetsmiljöstrategin tar avstamp i Sida | 53 hur vi kan utveckla de friskfaktorer som finns i arbetslivet. Om arbetsmiljön inte bara är bra utan även hälsofrämjande och bidrar till produktivitet gynnar det såväl enskilda individer, företagare och verksamheter som samhället i stort. Storfors kommun arbetar i sitt systematiska arbetsmiljöarbete utifrån de friskfaktorer som finns presenterade redovisade av Sunt arbetsliv, Sveriges kommuner och regioner, Arbetsmiljöverket samt Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Sunt Arbetslivs friskfaktorer ovan Hälsosamtal Arbetsgivaren och företagshälsovården bedriver en pågående insats för att minska korttidssjukfrånvaron. Insatsen, benämnd Hälsosamtal innebär att ansvarig chef kontaktas av företagshälsovården för uppföljande medicinsk bedömning vid upprepad korttidssjukfrånvaro. Vid behov genomförs rehabiliteringsmöte med chef och medarbetare för individuell bedömning och eventuell insats/rehabiliteringsplan upprättas. Närmaste chef har alltid ansvar för att följa upp tidiga signaler på ohälsa enligt Storfors kommuns rehabiliteringspolicy. Medarbetarenkät En del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet är medarbetarenkäten och det efterföljande gemensamma arbetet på arbetsplatsen. Chef med arbetsmiljöansvar leder arbetet och som resurser finns skyddsombud, företagshälsovård och HR- avdelningen. Enkätfrågorna fokuserar på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) inom områden som arbetsbelastning, ledarskap, återhämtning och kränkande särbehandling och är framtagen av Prevent. I enkäten ingår också nio delfrågor tillsammans utgör nyckeltalet HME, Hållbart medarbetar- engagemang, som Sveriges kommuner och regioner utarbetat. Med resultatet 83 på HME undersökningen hamnar Storfors kommun bland de 25-tal kommuner i Sida | 54 landet som har högst (bäst) resultat, vilket är positivt. Ett gemensamt arbete på arbetsplatserna kan göras till nästa års undersökning för att höja svarsfrekvensen som i den senaste mätningen var 53,7 procent. Kompetensförsörjning Storfors kommun tar årligen fram ett uppdaterat kompetensförsörjningsprogram, en del är statistik över kommande pensionsavgångar. Under perioden 2026-2036 kommer totalt 95 tillsvidareanställda medarbetare att uppnå pensionsålder beräknat på avgångsåldern 66 år. Tillkommande rekryteringsbehov består av naturlig personalomsättning, som adderas till pensionsavgångarna. En sårbarhet kan konstateras gällande att flertalet anställda inom yrkesgrupper med krav på akademisk utbildning, såsom lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare, pendlar till arbete i Storfors. Trots detta är det sammantagna nuläget gott med hög andel legitimerade lärare och inom sjuksköterskegruppen används inga bemanningsföretag idag, vilket var fallet under tidigare år. Bemanningen inom särskilda boenden och hemtjänst har också en mycket hög andel undersköterskor och ett fåtal vårdbiträden. Det riktade statsbidraget, Äldreomsorgslyftet, kommer fortsätta under 2026 och ger möjlighet till fortbildning av redan anställda och därmed en möjlighet att öka andelen undersköterskor ytterligare. Då i princip samtliga befattningar idag kräver genomförd gymnasieutbildning som lägsta utbildningsnivå är det av vikt att fortsatt följa utvecklingen för avslutade gymnasiestudier för att ha en tillgång till rekryteringsmöjligheter lokalt. Störst rekryteringsbehov konstateras för gruppen undersköterskor med 35 pensionsavgångar inom mätperioden. Tillkommande Sida | 55 rekryteringsbehov uppstår också kopplat till ökat behov utifrån dels demografisk utveckling, dels teknisk utveckling av vård i hemmet. Förväntad utveckling I koncernens aktiebolag, AB Storfors Mark- och Industrifastigheter, förväntas ingen utveckling ske de närmaste åren, det finns ingen verksamhet i företaget. Stiftelsen Björkåsen kommer att fortsätta med arbetsgruppen som jobbar med åtgärder som på sikt ska stärka stiftelsens ekonomi. Planer finns för renovering av lägenheter i attraktiva lägen och fortsatt marknadsföring. Kommunen har under de senaste åren lyckats att komma ner kostnadsmässigt i sina verksamheter och nödvändiga men kostnadskrävande investeringar pågår och planeras nu. Inför flytt från Hälsans Hus halvårsskiftet 2027 har projektering av nytt tillagningskök och ny matsal för eleverna påbörjats. Den nuvarande gymnastiksalen i Vargbroskolan har flyttats till arenan för att möjliggöra detta. Förslag på nybyggnation av vattenverk har också godkänts av kommunstyrelsens arbetsutskott och ärendet är på väg mot kommunfullmäktige. Vid ett positivt beslut påbörjas arbetet med ny anläggning under 2027. Det finns ett politiskt investeringsbeslut gällande renovering av Bjurtjärns skola. Då kostnadsavvikelsen mot prislappsmodellen avseende hela skolverksamheten är stor pågår dock samtidigt en extern utredning av skolstrukturen utifrån vikande elevunderlag under åren framåt samt utifrån den genomlysning som företaget Ensolution genomförde hösten 2025 efter politiskt initiativ. Ekonomin utgör den viktigaste utvecklingsfrågan för kommunen där uppdraget är att långsiktigt säkerställa en ekonomi i balans. Ett lägre kostnadsläge är uppnått genom en gedigen genomlysning under 2023, men det finns starka indikationer på att vissa verksamheter behöver förstärkas. Utmaningen är nu att fortsätta ha ett hållbart kostnadsläge. Kommunen fortsätter att använda SKR:s ”Prislappsmodell” där strävan är att ha en budget som baseras på genomsnittliga kostnader för Sverige, justerat med förutsättningar för Storfors kommun. Stor vikt i modellen läggs också på de politiska prioriteringarna som också kommer att följas upp i de tre stora ekonomiska rapporterna under året. Området Herrnäset är fortfarande aktuellt som bostadsområde och arbete pågår för att färdigställa detaljplaner för området. Detaljplan för området sommarstugeområdet Sävviken ligger för godkännande under våren, och där möjliggörs då en omvandling till fler permanentboenden. Befolkningssiffrorna har de senaste två åren legat stabilt en bra bit över prognoserna från SKR. Arbete fortsätter med att fånga upp nyinflyttade via inflyttarträffar och att stimulera till inflyttning. Förväntad utveckling är att siffrorna fortsatt ligger stabilt utan större nedgång än de två senaste åren. Sida | 56 Antagen driftbudget 2026 och plan 2027 - 2029 Kommunfullmäktige antog 2025-09-18, § 76, budget för år 2026. Budgeten presenteras i kommande tabell i kolumnen ”Budget 2026” följt av planåren 2027 - 2029. I budgeten presenteras det budgeterade resultatet för 2026 med 14 084 tkr. För att uppnå detta resultat har verksamheterna fått ett budgetutrymme fördelat med hjälp av prislappsmodellen. Verksamheternas budgetutrymme ökar med 2,9 mnkr jämfört med budget 2025, vilket motsvarar en ökning med 1 %. Det minskade invånarantalet påverkar budgeten som direkt påverkas av antalet invånare. Stort fokus kommer att hållas på att verksamheterna inte överstiger sin budgetram. DRIFTBUDGET (Tkr) BUDGET PLAN PLAN PLAN BUDGET 2025 2026 2027 2028 2029 Kommunövergripande 60 004 71 582 68 571 71 042 68 647 Skola 104 330 94 682 89 365 90 651 92 119 Sociala tjänster 109 232 110 218 108 257 114 040 116 453 Affärsverksamhet 0 0 0 0 0 TOTALT NÄMNDER 273 566 276 482 266 193 275 732 277 219 FINANSFÖRVALTNING -283 499 -290 565 -303 092 -315 178 -328 863 ÅRETS RESULTAT 9 933 14 084 36 899 39 446 51 644 Sida | 57 Koncernräkenskaper Storfors Kommun Resultaträkning RESULTATRÄKNING (BELOPP I TKR) Kommun Budget Koncern Belopp i tkr 2024-12 2025-12 2025-12 2024-12 2025-12 Verksamhetens intäkter 74 120 65 309 54 072 95 449 88 238 Verksamhetens kostnader -337 260 -338 160 -319 512 -355 663 -355 839 Avskrivningar -9 725 -10 857 -9 933 -12 120 -12 151 Verksamhetens nettokostnader -272 864 -283 708 -275 373 -272 334 -279 752 Skatteintäkter 207 375 213 114 215 402 207 375 213 114 Generella statsbidrag och utjämning 75 850 73 417 71 687 75 850 73 417 Finansiella intäkter 3 331 2 383 6 818 3 288 2 103 Finansiella kostnader -6 614 -3 659 -8 602 -9 626 -6 210 Resultat före extraordinära poster 7 078 1 547 9 932 4 553 2 673 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets/periodens resultat 7 078 1 547 9 932 4 553 2 673 STIFTELSEN BJÖRKÅSEN RESULTATRÄKNING (BELOPP I TKR) 2024-12 2025-12 Nettoomsättning 25 316 26 251 Driftkostnader -22 387 -20 975 Av- och nedskrivningar -2 423 -1 321 Rörelseresultat 507 3 955 Finansnetto -3 059 -2 832 Periodens resultat -2 553 1 123 Sida | 58 Balansräkning BALANSRÄKNING (BELOPP I TKR) TILLGÅNGAR (BELOPP I TKR) Anläggningstillgångar Kommun Koncern Belopp i tkr 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Immateriella anläggningstillgångar 59 0 59 0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 195 533 193 591 270 034 270 169 Maskiner och inventarier 14 578 13 892 15 905 15 170 Finansiella anläggningstillgångar 3 586 3 586 3 591 3 591 Summa anläggningstillgångar 213 756 211 069 289 589 288 931 Omsättningstillgångar Belopp i tkr 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Förråd, lager, exploateringsmark 35 51 35 51 Fordringar 31 951 29 811 31 477 29 698 Kassa och bank 35 666 36 347 49 978 51 311 Summa omsättningstillgångar 67 652 66 209 81 490 81 060 SUMMA TILLGÅNGAR 281 408 277 278 371 080 369 991 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Belopp i tkr 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Eget kapital årets början 57 509 64 587 43 366 47 918 Periodens resultat 7 078 1 547 4 553 2 673 Summa eget kapital 64 587 66 133 47 918 50 591 Avsättningar Belopp i tkr 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Pensionsavsättningar 61 151 62 828 61 151 62 828 Summa avsättningar 61 151 62 828 61 151 62 828 Skulder Belopp i tkr 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Långfristiga skulder 87 913 71 231 132 764 147 052 Kortfristiga skulder 67 757 77 085 129 247 109 520 Summa skulder 155 670 148 317 262 010 256 572 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 281 408 277 278 371 080 369 991 Sida | 59 Sida | 60 Kassaflödesanalys KASSAFLÖDESANALYS (BELOPP I TKR) Belopp i tkr Kommun Koncern Löpande verksamhet 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Resultat före extraordinära poster 7 078 1 547 4 553 2 673 Justering för av- och nedskrivningar 9 725 10 857 12 120 12 151 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 9 541 1 661 10 966 1 506 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 26 343 14 065 27 638 16 329 Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar 2 709 2 140 3 104 1 779 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder -8 041 9 329 22 697 -19 727 Kassaflöde från den löpande verksamheten 21 012 25 534 53 439 -1 619 Investeringsverksamheten Förändring av pågående investeringsprojekt 10 261 -1 209 10 261 -1 209 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -44 862 -6 962 -47 506 -10 129 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 695 0 771 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -411 0 -411 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -34 316 -8 171 -36 885 -11 338 Finansieringsverksamheten Ökning (+)/minskning (-) av långfristiga skulder 4 242 -16 682 -26 729 14 288 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 4 242 -16 682 -26 729 14 288 ÅRETS KASSAFLÖDE -9 063 681 -10 174 1 333 Likvida medel vid årets början 44 729 35 666 61 626 49 978 Likvida medel vid årets slut 35 666 36 347 49 978 51 311 FÖRÄNDRING KASSA OCH BANK (Likvida medel) -9 063 681 -11 648 1 333 Sida | 61 Nothänvisningar NOTER TILL RESULTATRÄKNING (BELOPP I TKR) Not 1 - Verksamhetens intäkter Kommun Koncern 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Försäljningsintäkter 4 564 4 730 4 564 4 730 Taxor och avgifter 16 232 15 364 16 232 15 364 Hyror och arrenden 6 367 6 607 27 144 29 517 Bidrag och kostnadsersättningar från staten 26 723 24 191 26 723 24 191 Bidrag och gåvor från privata aktörer 1 116 1 074 1 116 1 074 Offentliga bidrag (investeringar) 536 776 536 776 EU-bidrag 4 306 4 238 4 306 4 238 Övriga bidrag 2 572 2 383 2 572 2 383 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 11 056 5 429 10 591 4 945 Realisationsvinster på materiella och immateriella a 162 0 162 0 Övriga verksamhetsintäkter 487 516 1 503 1 019 Bokfört värde 74 120 65 309 95 449 88 238 Not 2 - Verksamhetens kostnader Kommun Koncern 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Personalkostnader exklusive pensionskostnader 181 746 186 683 207 222 191 964 Pensionskostnader 19 626 15 760 16 197 Lämnade bidrag 10 591 8 946 10 591 8 946 Köp av verksamhet 43 709 46 597 43 709 46 597 Lokal- och markhyror samt övriga fastighetskostnad 27 049 26 782 33 532 32 398 Inköp av material och varor 12 362 14 595 13 969 Inköp av tjänster 35 139 32 044 58 136 37 624 Övriga verksamhetskostnader 7 038 6 754 2 473 8 144 Bokfört värde 337 260 338 160 355 663 355 839 Operationell leasing, som ej är uppsägningsbar belastar verksamheten med kostnader efter detta verksamhetsår enligt nedan, belopp i tkr: Slag av leasing År 1 År 2-5 År 6 och uppåt Hyror lokaler 16 665 32 842 0 Leasingavgifter bilar 1 439 1 158 0 Leasingavgifter inventarier 866 0 0 Leasingavgifter arbetsmaskiner 0 0 0 Summa 18 970 34 000 0 Sida | 62 Sida | 63 Sida | 64 Not 15 - Kortfristiga fordringar Kommun Koncern 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Kundfordringar 3 202 2 128 2 488 1 826 Skattekonto 278 0 Fordran kommunal fastighetsavgift 10 588 12 986 10 588 12 986 Moms 3 437 0 Förmånscyklar 83 0 Förutbetalda kostnader 8 725 0 Upplupna intäkter 2 578 0 Övriga förutbetalda kostnader och uppl intäkter 11 134 10 249 0 10 610 Kommunalskattefordringar 2 776 -537 2 847 -313 Övriga kortfristiga fordringar 4 252 4 986 455 4 590 Bokfört värde 31 951 29 811 31 477 29 698 Sida | 65 Not 16 - Kassa och bank Kommun Koncern 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Handkassor 4 1 4 1 Bank 35 662 36 346 49 974 51 310 Bokfört värde 35 666 36 347 49 978 51 311 Not 17 - Eget kapital Kommun Koncern 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Eget kapital (IB) 57 509 64 587 43 366 47 918 Årets/periodens resultat 7 078 1 547 4 553 2 673 Bokfört värde 64 587 66 133 47 918 50 591 Not 18 - Avsättning för pensioner Kommun Koncern 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Ingående avsättning 51 282 61 151 51 282 61 151 Nyintjänad pension 5 498 1 445 5 498 1 445 Årets utbetalningar -1 730 -1 892 -1 730 -1 892 Ränte- och basbeloppsuppräkning samt övrigt 4 174 1 797 4 174 1 797 Förändring löneskatt 1 927 327 1 927 327 Bokfört värde 61 151 62 828 61 151 62 828 Not 19 - Långfristiga skulder Kommun Koncern 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Anläggningslån 63 808 51 115 108 658 126 935 Förutbetalda intäkter anläggnings-/anslutningsavgifter 3 012 6 050 3 012 6 050 Förutbetalda intäkter offentliga investeringsbidrag 21 094 14 066 21 094 14 066 Bokfört värde 87 913 71 231 132 764 147 052 Not 20 - Kortfristiga skulder Kommun Koncern 2024-12 2025-12 2024-12 2025-12 Kortfristig del av långfristig skuld 12 200 18 000 67 571 42 400 Pensionsskuld 132 Leverantörsskulder 15 474 21 460 12 437 25 204 Förfakturerade intäkter 843 Upplupna leverantörsskulder 2 987 Moms och punktskatter 520 348 653 348 Personalens skatter, avgifter och avdrag 5 848 6 522 6 693 6 603 Upplupna personalkostnader (exkl pensioner) 13 747 13 027 1 139 13 464 Upplupna pensionskostnader 5 672 5 438 6 230 5 570 Kommunalskatteskulder 1 605 -107 1 605 -107 Semesterlöneskuld 7 191 Förinbetalda intäkter 12 837 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 387 12 128 8 627 15 769 Övriga kortfristiga skulder 302 268 302 268 Bokfört värde 67 757 77 085 129 247 109 520 Sida | 66 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med LKBR (Lagen om kommunal bokföring och redovisning) och RKR:s (Rådet för kommunal redovisning) rekommendationer. Avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar: Fastighet affärsverksamhet 5–80 år Fastighet annan verksamhet 20–80 år Publika fastigheter 10–80 år Verksamhetsfastigheter 5–80 år Byggnadsinventarier 10–20 år Bilar/transportmedel 5–20 år Maskiner 10–15 år Inventarier 5–20 år IT-utrustning 5 år Anläggningstillgångar Eget kapital Tillgång avsedd för stadigvarande Skillnaden mellan totala tillgångar innehav såsom fastigheter och och avsättningar samt skulder enligt inventarier. balansräkningen, det vill säga nettoförmögenheten. Kan också Avskrivning förklaras som historiska resultat. Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela Exploaterings- och anskaffningskostnaden över realisationsvinster/-förluster tillgångens livslängd. Exploaterings- och realisationsvinster/-förluster vid Balansräkning försäljning av tillgångar har tillförts Visar den ekonomiska ställningen eller belastat verksamhetsresultatet vid verksamhetsårets slut uppdelat på och ingår i verksamhetens intäkter tillgångar, eget kapital, avsättningar eller kostnader. Undantag sker om och skulder. vinsten eller förlusten inte tillhör den normala verksamheten och uppgår Borgensförbindelser till ett väsentligt belopp. I dessa fall Summa pensionsförpliktelser som ej redovisas resultatet som extraordinär upptagits i balansräkningen samt intäkt eller kostnad. övriga borgens- och ansvarsförbindelser. Förpliktelse Utgörs av de betalningsförpliktelser Driftredovisning som är säkra eller sannolika till sin Driftredovisningen visar utfall av existens, men där det finns osäkerhet kostnader och intäkter i förhållande beträffande beloppets storlek eller till budget för de olika tidpunkten för betalning, till exempel verksamhetsområdenas förpliktelse för pensioner intjänade verksamheter. före 1998. Sida | 67 Kassaflödesanalys Leasing Visar kassaflödet från den löpande Alla leasingavtal redovisas som verksamheten, från operationell leasing. investeringsverksamheten och från finansieringsverksamheten. Resultaträkning Redovisning av samtliga intäkter och Kortfristiga fordringar och kostnader under en viss period, skulder exempelvis verksamhetsåret. Fordringar och skulder som förfaller Rörelsekapital till betalning inom ett år efter Den del av kapitalet som står till balansdagen. förfogande för finansiering av utgifter, det vill säga skillnaden Likvida medel mellan omsättningstillgångar och Kontanter eller tillgångar som kan kortfristiga skulder. omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar Sammanställd redovisning samt värdepapper som Sammanställning av statsskuldväxlar eller bankcertifikat. resultaträkningar och balansräkningar för olika juridiska Likviditet personer i vilka kommunen har ett Betalningsberedskap på kort sikt. betydande inflytande. Ger en Kan uttryckas i olika mått, helhetsbild av ekonomiska åtaganden exempelvis rörelsekapital och ställas oavsett i vilken juridisk form i relation till externa utgifter. verksamheten bedrivs. Långfristiga fordringar och Skatteintäkter skulder Skatteintäkter har periodiserats Fordringar och skulder som förfaller utifrån Sveriges Kommuner och till betalning senare än ett år efter Regioners prognoser. balansdagen. Skattekraft Nedskrivning av Antal skattekronor per invånare. anläggningstillgång Nedskrivning av anläggningstillgång Skatteunderlag sker när värdet varaktigt har gått ned Totala beskattningsbara inkomster. och efter individuell prövning. Uttrycks vanligen i skattekronor, det vill säga skatteunderlaget delat med Omsättningstillgångar 100. Tillgång som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis Skulder kundfordringar och förrådsartiklar. Skulder där syftet med krediten är längre än ett år redovisas som Pensionsskuld långfristig skuld. Kommande års Pensionsförmåner intjänade efter amorteringar redovisas således som 1998. kortfristig skuld. STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (3) Datum Organ 2026-03-16 Kommunstyrelsen Dnr KS/2026:65

§ 71 Antagande av detaljplan för del av Herrnäset 1:101 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplan för del av Herrnäset 1:101. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för del av Herrnäset 1:101 syftar till att möjliggöra 20–30 småhustomter för permanent- och fritidsboende. Planområdet utgörs av cirka 6,5 ha skogsmark söder om Storfors och är tänkt att bli en utvidgning av befintlig bebyggelse. Kommunen har genomfört samråd och granskning enligt standardförfarande i PBL. Under granskningen inkom synpunkter från myndigheter, föreningar och privatpersoner. Detta ledde till några justeringar: naturmarken har utökats, planområdesgränsen i norr har flyttats 10 meter söderut, och en maxhöjd för komplementbyggnader har införts. En fördjupad arkeologisk utredning, stabilitetsberäkningar samt en utökad skyfalls- och översvämningsanalys togs fram efter synpunkter från Länsstyrelsen och SGI. Kommunen bedömer därefter att vägen är farbar även vid skyfall och att inga fornlämningar berörs. I samband med planprocessen har även artskyddsfrågan utretts efter att ett exemplar av den fridlysta arten grön sköldmossa påträffats i området. Länsstyrelsen har meddelat dispens för att flytta substratet med mossan till en mer lämplig växtplats, under förutsättning att flytten sker under fuktig och tjälfri period, att reservatsförvaltare samråds vid flytt till Fridensborgshöjden, samt att uppföljning och rapportering sker inom två månader efter genomförd flytt. Bedömningen från både artskyddsutredningen och Länsstyrelsen är att lokalen saknar långsiktiga förutsättningar för arten och att flytten inte påverkar artens gynnsamma bevarandestatus. Efter genomförda kompletteringar och hänsynstaganden bedömer Storfors kommun att detaljplanen är tillräckligt utredd, justerad och redo att antas. Beslutsunderlag Plankarta detaljplan för del av Herrnäset 1:101, antagandehandling Planbeskrivning detaljplan för del av Herrnäset 1:101, antagandehandling Granskningsutlåtande detaljplan för del av Herrnäset 1:101 Sammanfattning grön sköldmossa Beslut om bifall med villkor (Länsstyrelsen Värmland 9604-2025-16) STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(2) 2026-03-30 Beslutet skickas till Kommunchefen Samhällsbyggnadschefen Fastighetsägaren Länsstyrelsen Värmland Lantmäteriet Tillväxt och tillsynsnämnden för Storfors och Karlskoga kommuner Trafikverket Sakägare enligt fastighetsägarlistan STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-23 KS/2026:235 Handläggare: Jukka Mäenpää Samhällsbyggnadschef Antagande av detaljplan för del av Herrnäset 1:101 Diarienummer: KS/2026:235 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Anta detaljplan för del av Herrnäset 1:101. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för del av Herrnäset 1:101 syftar till att möjliggöra 20–30 småhustomter för permanent- och fritidsboende. Planområdet utgörs av cirka 6,5 ha skogsmark söder om Storfors och är tänkt att bli en utvidgning av befintlig bebyggelse. Kommunen har genomfört samråd och granskning enligt standardförfarande i PBL. Under granskningen inkom synpunkter från myndigheter, föreningar och privatpersoner. Detta ledde till några justeringar: naturmarken har utökats, planområdesgränsen i norr har flyttats 10 meter söderut, och en maxhöjd för komplementbyggnader har införts. En fördjupad arkeologisk utredning, stabilitetsberäkningar samt en utökad skyfalls- och översvämningsanalys togs fram efter synpunkter från Länsstyrelsen och SGI. Kommunen bedömer därefter att vägen är farbar även vid skyfall och att inga fornlämningar berörs. I samband med planprocessen har även artskyddsfrågan utretts efter att ett exemplar av den fridlysta arten grön sköldmossa påträffats i området. Länsstyrelsen har meddelat dispens för att flytta substratet med mossan till en mer lämplig växtplats, under förutsättning att flytten sker under fuktig och tjälfri period, att reservatsförvaltare samråds vid flytt till Fridensborgshöjden, samt att uppföljning och rapportering sker inom två månader efter genomförd flytt. Bedömningen från både artskyddsutredningen och Länsstyrelsen är att lokalen saknar långsiktiga förutsättningar för arten och att flytten inte påverkar artens gynnsamma bevarandestatus. Efter genomförda kompletteringar och hänsynstaganden gör Storfors kommun bedömningen att detaljplanen är tillräckligt utredd, justerad och redo att antas. Mål och uppdrag En attraktiv plats att bo och leva på. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Finansieras via planavgift i samband med avgiften för beviljade bygglov. Barnrättskonsekvenser Barnrättskonsekvenser saknas då barn och unga inte bedöms påverkas av beslutet. STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-23 KS/2026:235 Beslutsunderlag Plankarta detaljplan för del av Herrnäset 1:101, antagande handling. Planbeskrivning detaljplan för del av Herrnäset 1:101, antagande handling Granskningsutlåtande detaljplan för del av Herrnäset 1:101. Sammanfattning Grön sköld mossa. Beslut om bifall med villkor (9604-2025-16) Beslutet skickas till Johan Rosqvist Jukka Mäenpää Olle Stenman Länsstyrelsen Värmland Lantmäteriet Tillväxt och tillsynsnämnden för Storfors och Karlskoga kommun Trafikverket Sakägare enligt fastighetsägarlistan (cid:20)(cid:29)(cid:23)(cid:19) (cid:20)(cid:29)(cid:23)(cid:27) (cid:20)(cid:29)(cid:23)(cid:26) (cid:20)(cid:29)(cid:23)(cid:25) (cid:20)(cid:29)(cid:23)(cid:24) (cid:20) (cid:20) (cid:24) (cid:43)(cid:40)(cid:53)(cid:53)(cid:49)(cid:98)(cid:54)(cid:40)(cid:55) (cid:23) (cid:20) (cid:20) (cid:24) (cid:20) (cid:20) (cid:24) (cid:20) (cid:20) (cid:23) (cid:20) (cid:20) (cid:20)(cid:29)(cid:28)(cid:21) (cid:54)(cid:72)(cid:85)(cid:89) (cid:54)(cid:72)(cid:85)(cid:89) (cid:23) (cid:22)(cid:20)(cid:24) (cid:20)(cid:20)(cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:25)(cid:20)(cid:20) (cid:26) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:27) (cid:20) (cid:20) (cid:25) (cid:20)(cid:20)(cid:25) (cid:20) (cid:20) (cid:26) (cid:20) (cid:20) (cid:27) (cid:26) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:25) (cid:26) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:26) (cid:20) (cid:20) (cid:27) (cid:20) (cid:20) (cid:27) (cid:26) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:27) (cid:27) (cid:28)(cid:20)(cid:20) (cid:74)(cid:68)(cid:29)(cid:22) (cid:74)(cid:68)(cid:29)(cid:22) (cid:20)(cid:21)(cid:23) (cid:20) (cid:21) (cid:22) (cid:14)(cid:20)(cid:20)(cid:24)(cid:15)(cid:24) (cid:20) (cid:21) (cid:19) (cid:22) (cid:21) (cid:20) (cid:23) (cid:21) (cid:20) (cid:25) (cid:21) (cid:20) (cid:20)(cid:21)(cid:22) (cid:20) (cid:21) (cid:22) (cid:24) (cid:21) (cid:20) (cid:20)(cid:21)(cid:23) (cid:23) (cid:20) (cid:21) (cid:20) (cid:20) (cid:28) (cid:24) (cid:21) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:21) (cid:21) (cid:23) (cid:20) (cid:21) (cid:21) (cid:20) (cid:20) (cid:21) (cid:19) (cid:20) (cid:21) (cid:22) (cid:22) (cid:20) (cid:21) (cid:20) (cid:21) (cid:24) (cid:21) (cid:21) (cid:20) (cid:20)(cid:29)(cid:20)(cid:19)(cid:20) (cid:24) (cid:21) (cid:20) (cid:23) (cid:21) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:20)(cid:21)(cid:23) (cid:28) (cid:20)(cid:21)(cid:20) (cid:21) (cid:27) (cid:20) (cid:21) (cid:23) (cid:20) (cid:20) (cid:19) (cid:21) (cid:21) (cid:25) (cid:20) (cid:26) (cid:20) (cid:21) (cid:20) (cid:21) (cid:25) (cid:20) (cid:21) (cid:21) (cid:24) (cid:21) (cid:20) (cid:20) (cid:21) (cid:22) (cid:23) (cid:21) (cid:20) (cid:20)(cid:21)(cid:23) (cid:20)(cid:21)(cid:22) (cid:14)(cid:20)(cid:21)(cid:22)(cid:15)(cid:23) (cid:20) (cid:20) (cid:20)(cid:21)(cid:24) (cid:28) (cid:20) (cid:21) (cid:20) (cid:20)(cid:21)(cid:25) (cid:20) (cid:21) (cid:26) (cid:20) (cid:21) (cid:19) (cid:20) (cid:21) (cid:27) (cid:20) (cid:42)(cid:88)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:89)(cid:86)(cid:69)(cid:72)(cid:85)(cid:74) (cid:21) (cid:28) (cid:28) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:22) (cid:20) (cid:21) (cid:21) (cid:20) (cid:14)(cid:20)(cid:21)(cid:20)(cid:15)(cid:26) (cid:54)(cid:72)(cid:85)(cid:89) (cid:14)(cid:20)(cid:20)(cid:26)(cid:15)(cid:24) (cid:20) (cid:22) (cid:20) (cid:20) (cid:14)(cid:20)(cid:20)(cid:28)(cid:15)(cid:26) (cid:20) (cid:14)(cid:20)(cid:20)(cid:26)(cid:15)(cid:26) (cid:20) (cid:28) (cid:20) (cid:21) (cid:20) (cid:20) (cid:21) (cid:21) (cid:21) (cid:22) (cid:20) (cid:21) (cid:23) (cid:20) (cid:21) (cid:24)(cid:20) (cid:21) (cid:25) (cid:20) (cid:21) (cid:26) (cid:20) (cid:21) (cid:27) (cid:20) (cid:21) (cid:28) (cid:20) (cid:22) (cid:19) (cid:20)(cid:22)(cid:21) (cid:40)(cid:32)(cid:20)(cid:28)(cid:27)(cid:22)(cid:19)(cid:19) (cid:40)(cid:32)(cid:20)(cid:28)(cid:27)(cid:23)(cid:19)(cid:19) (cid:40)(cid:32)(cid:20)(cid:28)(cid:27)(cid:24)(cid:19)(cid:19) (cid:40)(cid:32)(cid:20)(cid:28)(cid:27)(cid:25)(cid:19)(cid:19) (cid:40)(cid:32)(cid:20)(cid:28)(cid:27)(cid:26)(cid:19)(cid:19) (cid:51)(cid:47)(cid:36)(cid:49)(cid:37)(cid:40)(cid:54)(cid:55)(cid:98)(cid:48)(cid:48)(cid:40)(cid:47)(cid:54)(cid:40)(cid:53) (cid:41)(cid:124)(cid:79)(cid:77)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:74)(cid:108)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:82)(cid:80)(cid:3)(cid:82)(cid:80)(cid:85)(cid:110)(cid:71)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:71)(cid:3)(cid:81)(cid:72)(cid:71)(cid:68)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:110)(cid:72)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:69)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:70)(cid:78)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:68)(cid:85)(cid:17)(cid:3)(cid:40)(cid:81)(cid:71)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:3)(cid:68)(cid:81)(cid:74)(cid:76)(cid:89)(cid:72)(cid:81) (cid:68)(cid:81)(cid:89)(cid:108)(cid:81)(cid:71)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:75)(cid:3)(cid:88)(cid:87)(cid:73)(cid:82)(cid:85)(cid:80)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:87)(cid:76)(cid:79)(cid:79)(cid:110)(cid:87)(cid:72)(cid:81)(cid:17) (cid:42)(cid:53)(cid:98)(cid:49)(cid:54)(cid:37)(cid:40)(cid:55)(cid:40)(cid:38)(cid:46)(cid:49)(cid:44)(cid:49)(cid:42)(cid:36)(cid:53) (cid:51)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:82)(cid:80)(cid:85)(cid:110)(cid:71)(cid:72)(cid:86)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86) (cid:36)(cid:81)(cid:89)(cid:108)(cid:81)(cid:71)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:86)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86) (cid:40)(cid:74)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:83)(cid:86)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86) (cid:36)(cid:49)(cid:57)(cid:98)(cid:49)(cid:39)(cid:49)(cid:44)(cid:49)(cid:42)(cid:3)(cid:36)(cid:57)(cid:3)(cid:48)(cid:36)(cid:53)(cid:46)(cid:3)(cid:50)(cid:38)(cid:43)(cid:3)(cid:57)(cid:36)(cid:55)(cid:55)(cid:40)(cid:49) (cid:36)(cid:79)(cid:79)(cid:80)(cid:108)(cid:81)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86) (cid:37) (cid:42)(cid:36)(cid:55)(cid:36) (cid:42)(cid:68)(cid:87)(cid:68) (cid:49)(cid:36)(cid:55)(cid:56)(cid:53) (cid:49)(cid:68)(cid:87)(cid:88)(cid:85) (cid:49) (cid:36) (cid:71) (cid:83) (cid:72) (cid:55) (cid:37) (cid:22) (cid:20) (cid:20) (cid:46)(cid:89)(cid:68)(cid:85)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:86)(cid:80)(cid:68)(cid:85)(cid:78) (cid:56) (cid:75) (cid:75) (cid:37) (cid:37)(cid:82)(cid:86)(cid:87)(cid:108)(cid:71)(cid:72)(cid:85) (cid:53) (cid:71) (cid:83) (cid:72) (cid:20) (cid:23) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:40) (cid:55)(cid:85)(cid:68)(cid:81)(cid:86)(cid:73)(cid:82)(cid:85)(cid:80)(cid:68)(cid:87)(cid:82)(cid:85)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:87)(cid:76)(cid:82)(cid:81)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:75)(cid:3)(cid:110)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:89)(cid:76)(cid:81)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:86)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:87)(cid:76)(cid:82)(cid:81) (cid:75) (cid:75) (cid:20) (cid:20) (cid:23) (cid:37) (cid:40) (cid:36)(cid:89)(cid:79)(cid:82)(cid:83)(cid:83)(cid:86)(cid:68)(cid:81)(cid:79)(cid:108)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74) (cid:21) (cid:83) (cid:71) (cid:72) (cid:49) (cid:41)(cid:85)(cid:76)(cid:79)(cid:88)(cid:73)(cid:87)(cid:86)(cid:82)(cid:80)(cid:85)(cid:110)(cid:71)(cid:72) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:75) (cid:75) (cid:21) (cid:23) (cid:40)(cid:42)(cid:40)(cid:49)(cid:54)(cid:46)(cid:36)(cid:51)(cid:54)(cid:37)(cid:40)(cid:54)(cid:55)(cid:98)(cid:48)(cid:48)(cid:40)(cid:47)(cid:54)(cid:40)(cid:53)(cid:3)(cid:41)(cid:103)(cid:53)(cid:3)(cid:36)(cid:47)(cid:47)(cid:48)(cid:98)(cid:49)(cid:3)(cid:51)(cid:47)(cid:36)(cid:55)(cid:54) (cid:43)(cid:88)(cid:89)(cid:88)(cid:71)(cid:80)(cid:68)(cid:81)(cid:81)(cid:68)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:83) (cid:68) (cid:43)(cid:88)(cid:89)(cid:88)(cid:71)(cid:80)(cid:68)(cid:81)(cid:81)(cid:68)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:83)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:78)(cid:76)(cid:79)(cid:87)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:68)(cid:79)(cid:79)(cid:80)(cid:108)(cid:81)(cid:81)(cid:68)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:87)(cid:86)(cid:72)(cid:81)(cid:17) (cid:20) (cid:68) (cid:40)(cid:42)(cid:40)(cid:49)(cid:54)(cid:46)(cid:36)(cid:51)(cid:54)(cid:37)(cid:40)(cid:54)(cid:55)(cid:98)(cid:48)(cid:48)(cid:40)(cid:47)(cid:54)(cid:40)(cid:53)(cid:3)(cid:41)(cid:103)(cid:53) (cid:20) (cid:46)(cid:57)(cid:36)(cid:53)(cid:55)(cid:40)(cid:53)(cid:54)(cid:48)(cid:36)(cid:53)(cid:46) (cid:37)(cid:72)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:3)(cid:68)(cid:89)(cid:3)(cid:80)(cid:68)(cid:85)(cid:78)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:3)(cid:88)(cid:87)(cid:81)(cid:92)(cid:87)(cid:87)(cid:77)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72) (cid:49)(cid:36)(cid:55)(cid:56)(cid:53) (cid:48)(cid:68)(cid:85)(cid:78)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:73)(cid:110)(cid:85)(cid:3)(cid:76)(cid:81)(cid:87)(cid:72)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:86)(cid:72)(cid:86)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:71)(cid:3)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71) (cid:42) (cid:68) (cid:36) (cid:20) (cid:55) (cid:49) (cid:36) (cid:41)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:86)(cid:87)(cid:82)(cid:85)(cid:79)(cid:72)(cid:78) (cid:20) (cid:71) (cid:48)(cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:86)(cid:87)(cid:82)(cid:85)(cid:79)(cid:72)(cid:78)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:20)(cid:21)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:240) (cid:20) (cid:68) (cid:75) (cid:72) (cid:20) (cid:71) (cid:48)(cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:86)(cid:87)(cid:82)(cid:85)(cid:79)(cid:72)(cid:78)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:20)(cid:19)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:240) (cid:22) (cid:21) (cid:21) (cid:49)(cid:36)(cid:55)(cid:56)(cid:53) (cid:37) (cid:71) (cid:48)(cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:86)(cid:87)(cid:82)(cid:85)(cid:79)(cid:72)(cid:78)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:20)(cid:24)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:240) (cid:22) (cid:71) (cid:83) (cid:72) (cid:43)(cid:124)(cid:77)(cid:71)(cid:3)(cid:83)(cid:110)(cid:3)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:86)(cid:89)(cid:72)(cid:85)(cid:78) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:75) (cid:43)(cid:124)(cid:74)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:81)(cid:82)(cid:70)(cid:78)(cid:75)(cid:124)(cid:77)(cid:71)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:27)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85) (cid:75) (cid:75) (cid:20) (cid:68) (cid:20) (cid:23) (cid:75) (cid:43)(cid:124)(cid:74)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:81)(cid:82)(cid:70)(cid:78)(cid:75)(cid:124)(cid:77)(cid:71)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:25)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85) (cid:20) (cid:21) (cid:37) (cid:75) (cid:43)(cid:124)(cid:74)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:81)(cid:82)(cid:70)(cid:78)(cid:75)(cid:124)(cid:77)(cid:71)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:24)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85) (cid:22) (cid:40) (cid:75) (cid:43)(cid:124)(cid:74)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:81)(cid:82)(cid:70)(cid:78)(cid:75)(cid:124)(cid:77)(cid:71)(cid:3)(cid:83)(cid:110)(cid:3)(cid:78)(cid:82)(cid:80)(cid:83)(cid:79)(cid:72)(cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:23)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:17) (cid:23) (cid:72) (cid:71) (cid:83) (cid:21) (cid:20) (cid:21) (cid:21) (cid:51)(cid:79)(cid:68)(cid:70)(cid:72)(cid:85)(cid:76)(cid:81)(cid:74) (cid:75) (cid:75) (cid:20) (cid:23) (cid:83) (cid:43)(cid:88)(cid:89)(cid:88)(cid:71)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:3)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:70)(cid:72)(cid:85)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:80)(cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:3)(cid:23)(cid:15)(cid:24)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86)(cid:17) (cid:20) (cid:46)(cid:82)(cid:80)(cid:83)(cid:79)(cid:72)(cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:70)(cid:72)(cid:85)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:80)(cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:3)(cid:20)(cid:15)(cid:24)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81) (cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86)(cid:3)(cid:72)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:80)(cid:68)(cid:81)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:76)(cid:3)(cid:74)(cid:72)(cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:3)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86)(cid:17) (cid:83) (cid:43)(cid:88)(cid:89)(cid:88)(cid:71)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:3)(cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:70)(cid:72)(cid:85)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:80)(cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:3)(cid:23)(cid:15)(cid:24)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86) (cid:21) (cid:72)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:80)(cid:68)(cid:81)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:76)(cid:3)(cid:74)(cid:72)(cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:3)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86)(cid:17)(cid:3)(cid:46)(cid:82)(cid:80)(cid:83)(cid:79)(cid:72)(cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:72)(cid:85) (cid:37) (cid:86)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:70)(cid:72)(cid:85)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:80)(cid:76)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:3)(cid:20)(cid:15)(cid:24)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86)(cid:3)(cid:72)(cid:79)(cid:79)(cid:72)(cid:85) (cid:71) (cid:83) (cid:72) (cid:21) (cid:21) (cid:20) (cid:40) (cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:80)(cid:68)(cid:81)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:68)(cid:86)(cid:3)(cid:76)(cid:3)(cid:74)(cid:72)(cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:68)(cid:80)(cid:3)(cid:74)(cid:85)(cid:108)(cid:81)(cid:86)(cid:17) (cid:20) (cid:75) (cid:75) (cid:53) (cid:20) (cid:23) (cid:56) (cid:56)(cid:87)(cid:81)(cid:92)(cid:87)(cid:87)(cid:77)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:74)(cid:85)(cid:68)(cid:71) (cid:55) (cid:36) (cid:49) (cid:68) (cid:72) (cid:41)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:76)(cid:79)(cid:76)(cid:74)(cid:74)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:72)(cid:81)(cid:69)(cid:82)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:71)(cid:86)(cid:75)(cid:88)(cid:86)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:86)(cid:87)(cid:124)(cid:85)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:86)(cid:68)(cid:85)(cid:72)(cid:68)(cid:81)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85) (cid:20) (cid:20) (cid:75)(cid:88)(cid:89)(cid:88)(cid:71)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:3)(cid:21)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:78)(cid:89)(cid:68)(cid:71)(cid:85)(cid:68)(cid:87)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:3)(cid:82)(cid:70)(cid:75)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:78)(cid:82)(cid:80)(cid:83)(cid:79)(cid:72)(cid:80)(cid:72)(cid:81)(cid:87)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:3)(cid:24)(cid:19) (cid:78)(cid:89)(cid:68)(cid:71)(cid:85)(cid:68)(cid:87)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85)(cid:17) (cid:72) (cid:54)(cid:87)(cid:124)(cid:85)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:3)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:86)(cid:68)(cid:85)(cid:72)(cid:68)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:24)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:240) (cid:21) (cid:37) (cid:42)(cid:72)(cid:81)(cid:82)(cid:80)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:87)(cid:76)(cid:71) (cid:20)(cid:19)(cid:19) (cid:71) (cid:83) (cid:72) (cid:24)(cid:19)(cid:19)(cid:22) (cid:20) (cid:20) (cid:20) (cid:42)(cid:72)(cid:81)(cid:82)(cid:80)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:3)(cid:87)(cid:76)(cid:71)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:108)(cid:85)(cid:3)(cid:24)(cid:3)(cid:110)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:85)(cid:110)(cid:81)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:71)(cid:68)(cid:87)(cid:88)(cid:80)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:73)(cid:110)(cid:85)(cid:3)(cid:79)(cid:68)(cid:74)(cid:68)(cid:3)(cid:78)(cid:85)(cid:68)(cid:73)(cid:87) (cid:75) (cid:75) (cid:43)(cid:40)(cid:53)(cid:53)(cid:40)(cid:49)(cid:98)(cid:54)(cid:40)(cid:55) (cid:20) (cid:23) (cid:21)(cid:29)(cid:22) (cid:54)(cid:29)(cid:21) (cid:55) (cid:14)(cid:22)(cid:15)(cid:27) (cid:19) (cid:20)(cid:19) (cid:21)(cid:19) (cid:22)(cid:19) (cid:23)(cid:19) (cid:24)(cid:19) (cid:25)(cid:19) (cid:26)(cid:19) (cid:27)(cid:19) (cid:28)(cid:19) (cid:20)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:80)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:85) (cid:74)(cid:90)(cid:71)(cid:17)(cid:21)(cid:24)(cid:21)(cid:66)(cid:68)(cid:87)(cid:85)(cid:68)(cid:78)(cid:71)(cid:81)(cid:88)(cid:85)(cid:42)(cid:63)(cid:85)(cid:82)(cid:87)(cid:85)(cid:68)(cid:78)(cid:3)(cid:75)(cid:70)(cid:82)(cid:3)(cid:54)(cid:44)(cid:42)(cid:3)(cid:27)(cid:63)(cid:68)(cid:87)(cid:68)(cid:71)(cid:87)(cid:78)(cid:72)(cid:77)(cid:82)(cid:85)(cid:51)(cid:3)(cid:17)(cid:21)(cid:63)(cid:19)(cid:19)(cid:19)(cid:63)(cid:81)(cid:88)(cid:80)(cid:80)(cid:82)(cid:78)(cid:66)(cid:86)(cid:85)(cid:82)(cid:73)(cid:85)(cid:82)(cid:87)(cid:54)(cid:66)(cid:87)(cid:72)(cid:86)(cid:108)(cid:81)(cid:85)(cid:85)(cid:72)(cid:43)(cid:66)(cid:51)(cid:39)(cid:66)(cid:28)(cid:19)(cid:28)(cid:19)(cid:25)(cid:19)(cid:19)(cid:22)(cid:63)(cid:21)(cid:27)(cid:26)(cid:22)(cid:21)(cid:63)(cid:29)(cid:51)(cid:3)(cid:3)(cid:29)(cid:74)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:87)(cid:76)(cid:85)(cid:3)(cid:73)(cid:72)(cid:85)(cid:59) (cid:73)(cid:76)(cid:87)(cid:17)(cid:23)(cid:24)(cid:26)(cid:20)(cid:21)(cid:22)(cid:19)(cid:25)(cid:20)(cid:21)(cid:19)(cid:20)(cid:20)(cid:21)(cid:21)(cid:19)(cid:21)(cid:63)(cid:86)(cid:72)(cid:85)(cid:88)(cid:87)(cid:70)(cid:76)(cid:51)(cid:63)(cid:37)(cid:36)(cid:3)(cid:68)(cid:76)(cid:85)(cid:87)(cid:72)(cid:48)(cid:3)(cid:16)(cid:3)(cid:72)(cid:89)(cid:76)(cid:85)(cid:39)(cid:72)(cid:81)(cid:50)(cid:63)(cid:72)(cid:86)(cid:17)(cid:68)(cid:76)(cid:85)(cid:87)(cid:72)(cid:80)(cid:66)(cid:82)(cid:85)(cid:79)(cid:82)(cid:63)(cid:17)(cid:17)(cid:63)(cid:17)(cid:17)(cid:63)(cid:17)(cid:17)(cid:63)(cid:17)(cid:17)(cid:3)(cid:3)(cid:29)(cid:85)(cid:72)(cid:71)(cid:79)(cid:76)(cid:69)(cid:85)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:68)(cid:53) (cid:55)(cid:76)(cid:79)(cid:79)(cid:3)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:72)(cid:81)(cid:3)(cid:75)(cid:124)(cid:85)(cid:29) (cid:51)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:69)(cid:72)(cid:86)(cid:78)(cid:85)(cid:76)(cid:89)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74) (cid:42)(cid:85)(cid:68)(cid:81)(cid:86)(cid:78)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:86)(cid:88)(cid:87)(cid:79)(cid:110)(cid:87)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72) (cid:51)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:83)(cid:85)(cid:82)(cid:74)(cid:85)(cid:68)(cid:80) (cid:48)(cid:76)(cid:79)(cid:77)(cid:124)(cid:78)(cid:82)(cid:81)(cid:86)(cid:72)(cid:78)(cid:89)(cid:72)(cid:81)(cid:86)(cid:69)(cid:72)(cid:86)(cid:78)(cid:85)(cid:76)(cid:89)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74) (cid:42)(cid:72)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:79)(cid:87)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:86)(cid:83)(cid:85)(cid:82)(cid:74)(cid:85)(cid:68)(cid:80) (cid:54)(cid:68)(cid:80)(cid:85)(cid:110)(cid:71)(cid:86)(cid:85)(cid:72)(cid:71)(cid:82)(cid:74)(cid:124)(cid:85)(cid:72)(cid:79)(cid:86)(cid:72)(cid:3)(cid:83)(cid:85)(cid:82)(cid:74)(cid:85)(cid:68)(cid:80) (cid:41)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:87)(cid:72)(cid:70)(cid:78)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74) (cid:46)(cid:89)(cid:68)(cid:79)(cid:76)(cid:87)(cid:72)(cid:87)(cid:86)(cid:83)(cid:85)(cid:82)(cid:74)(cid:85)(cid:68)(cid:80) (cid:56)(cid:81)(cid:71)(cid:72)(cid:85)(cid:86)(cid:124)(cid:78)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74) (cid:54)(cid:68)(cid:80)(cid:85)(cid:110)(cid:71)(cid:86)(cid:85)(cid:72)(cid:71)(cid:82)(cid:74)(cid:124)(cid:85)(cid:72)(cid:79)(cid:86)(cid:72) (cid:44)(cid:79)(cid:79)(cid:88)(cid:86)(cid:87)(cid:85)(cid:68)(cid:87)(cid:76)(cid:82)(cid:81) (cid:39)(cid:72)(cid:87)(cid:68)(cid:79)(cid:77)(cid:83)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:3)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:3)(cid:71)(cid:72)(cid:79)(cid:3)(cid:68)(cid:89)(cid:3)(cid:73)(cid:68)(cid:86)(cid:87)(cid:76)(cid:74)(cid:75)(cid:72)(cid:87)(cid:72)(cid:81) (cid:43)(cid:72)(cid:85)(cid:85)(cid:81)(cid:108)(cid:86)(cid:72)(cid:87)(cid:3)(cid:20)(cid:29)(cid:20)(cid:19)(cid:20) (cid:54)(cid:87)(cid:82)(cid:85)(cid:73)(cid:82)(cid:85)(cid:86)(cid:3)(cid:78)(cid:82)(cid:80)(cid:80)(cid:88)(cid:81) (cid:57)(cid:108)(cid:85)(cid:80)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:86)(cid:3)(cid:79)(cid:108)(cid:81) (cid:37)(cid:72)(cid:86)(cid:79)(cid:88)(cid:87)(cid:86)(cid:71)(cid:68)(cid:87)(cid:88)(cid:80) (cid:44)(cid:81)(cid:86)(cid:87)(cid:68)(cid:81)(cid:86) (cid:42)(cid:82)(cid:71)(cid:78)(cid:108)(cid:81)(cid:81)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72) (cid:36)(cid:49)(cid:55)(cid:36)(cid:42)(cid:36)(cid:49)(cid:39)(cid:40)(cid:43)(cid:36)(cid:49)(cid:39)(cid:47)(cid:44)(cid:49)(cid:42) (cid:36)(cid:81)(cid:87)(cid:68)(cid:74)(cid:68)(cid:81)(cid:71)(cid:72) (cid:54)(cid:68)(cid:80)(cid:75)(cid:108)(cid:79)(cid:79)(cid:86)(cid:69)(cid:92)(cid:74)(cid:74)(cid:81)(cid:68)(cid:71)(cid:86)(cid:73)(cid:124)(cid:85)(cid:89)(cid:68)(cid:79)(cid:87)(cid:81)(cid:76)(cid:81)(cid:74)(cid:72)(cid:81) (cid:47)(cid:68)(cid:74)(cid:68)(cid:3)(cid:78)(cid:85)(cid:68)(cid:73)(cid:87) (cid:56)(cid:83)(cid:83)(cid:85)(cid:108)(cid:87)(cid:87)(cid:68)(cid:71)(cid:3)2026(cid:16)(cid:19)3(cid:16)24 (cid:54)(cid:78)(cid:68)(cid:79)(cid:68)(cid:3)(cid:20)(cid:29)(cid:20)(cid:19)(cid:19)(cid:19)(cid:3)(cid:11)(cid:36)(cid:20)(cid:12) (cid:50)(cid:79)(cid:68)(cid:3)(cid:53)(cid:82)(cid:86)(cid:72)(cid:81)(cid:84)(cid:89)(cid:76)(cid:86)(cid:87) (cid:45)(cid:88)(cid:78)(cid:78)(cid:68)(cid:3)(cid:48)(cid:108)(cid:72)(cid:81)(cid:83)(cid:108)(cid:108) (cid:51)(cid:79)(cid:68)(cid:81)(cid:68)(cid:85)(cid:78)(cid:76)(cid:87)(cid:72)(cid:78)(cid:87)(cid:15)(cid:3)(cid:54)(cid:90)(cid:72)(cid:70)(cid:82)(cid:3)(cid:36)(cid:37) (cid:55)(cid:72)(cid:78)(cid:81)(cid:76)(cid:86)(cid:78)(cid:3)(cid:70)(cid:75)(cid:72)(cid:73) STORFORS KS/2021:498 KOMMUN Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 Storfors kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING 2026-03-24 Antagen: 2026xx.xx, xx§ Laga kraft 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING PLANENS SYFTE OCH GRUNDDATA ................................................................................................................... 3 SYFTE OCH BAKGRUND ...............................................................................................................................................3 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN ........................................................................................................................3 PLANPROCESSEN.......................................................................................................................................................3 PLANHANDLINGAR ....................................................................................................................................................4 GATOR OCH TRAFIK ...................................................................................................................................................6 DAGVATTENHANTERING .............................................................................................................................................7 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ....................................................................................................................................9 GENOMFÖRANDETID .................................................................................................................................................9 ALLMÄNPLATS ..........................................................................................................................................................9 KVARTERSMARK .......................................................................................................................................................9 ÄRENDEINFORMATION ...............................................................................................................................................9 MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR ................................................................................................... 10 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN - ALLMÄN PLATSMARK ...........................................................................................10 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN - KVARTERSMARK .................................................................................................11 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR ALLMÄN PLATS ............................................................................................................12 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK ..........................................................................................................12 GENOMFÖRANDEFRÅGOR ............................................................................................................................. 14 GENOMFÖRANDETID ...............................................................................................................................................14 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR .................................................................................................................................14 TEKNISKA FRÅGOR...................................................................................................................................................15 EKONOMISKA FRÅGOR .............................................................................................................................................16 ORGANISATORISKA FRÅGOR ......................................................................................................................................16 PLANERINGSUNDERLAG ................................................................................................................................. 17 KOMMUNALA ........................................................................................................................................................17 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................................................................... 18 PLANDATA .............................................................................................................................................................18 KOMMUNALA ........................................................................................................................................................18 HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER ENLIGT 3 KAP MILJÖBALKEN (1998:808) .........................................................................19 MILJÖKVALITETSNORMER .........................................................................................................................................20 MILJÖ ..................................................................................................................................................................21 HÄLSA OCH SÄKERHET ..............................................................................................................................................28 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ..................................................................................................................................28 LANDSKAPSBILD OCH KULTURMILJÖER .........................................................................................................................29 TRAFIK ..................................................................................................................................................................33 TEKNIK .................................................................................................................................................................33 KONSEKVENSER ............................................................................................................................................. 34 FASTIGHETER OCH RÄTTIGHETER ................................................................................................................................34 HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSER ENLIGT 3 KAP MILJÖBALKEN (1998:808) .........................................................................34 MILJÖKVALITETSNORMER .........................................................................................................................................34 MILJÖ ..................................................................................................................................................................35 HÄLSA OCH SÄKERHET ..............................................................................................................................................36 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN ..................................................................................................................................36 LANDSKAPSBILD OCH KULTURMILJÖER .........................................................................................................................36 NATUR .................................................................................................................................................................36 FRIYTOR OCH REKREATION ........................................................................................................................................37 TRAFIK ..................................................................................................................................................................37 SOCIALA FRÅGOR ....................................................................................................................................................37 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ...........................................................................................................................38 Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 2 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Planens syfte och grunddata Syfte och bakgrund Detaljplanens syfte är att pröva markens lämplighet för bostäder. Målsättningen är att möjliggöra för 20 till 30 tomter för småhusbebyggelse för både permanentboende och fritidshus med tillhörande rekreations- och gemensamhetsytor. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planprocessen Planprocessen är en prövning där ett områdes lämplighet för ett ändamål utreds och där de som berörs av förslaget ges möjlighet till insyn och påverkan vid flera tillfällen. Planprocessen regleras i plan- och bygglagen (2010:900). En detaljplan reglerar markanvändningen som utformningen av bebyggelse, vägar och grönstruktur för ett område. När detaljplanen vunnit laga kraft är den ett juridiskt bindande dokument för efterföljande beslut såsom bygglov. Om planen inte är av betydande intresse för allmänheten, inte strider mot kommunens översiktsplan och inte kan medföra en betydande miljöpåverkan får planen tas fram enligt standardförfarandet. I annat fall ska ett utökat förfarande tillämpas. Planen hanteras med standardförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900) och följer den process som beskrivs i bilden nedan. Samrådet är ett första tillfälle för berörda parter till insyn och påverkan. Efter samrådsskedet, bearbetas planförslaget genom att inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse. Därefter ställs förslaget återigen ut till granskning. Inför granskning ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förlaget. Alla sakägare har rätt att lämna synpunkter under planprocessen. Dessa synpunkter måste inkomma senast under granskningsskedet, i annat fall förloras rätten att överklaga planen i ett senare skede. Efter granskningstiden sammanställer kommunen de synpunkter som kommit in och tar ställning till dem i ett granskningsutlåtande. Om inga större förändringar genomförs antas planen i kommunfullmäktige. Tre veckor efter antagandebeslutet vinner planen laga kraft (såvida beslutet inte överklagas) och blir därmed en juridiskt bindande handling. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 3 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Preliminär tidplan för planarbetet Beslut om samråd juni 2023 Samråd 1 juli – 30 september 2023 Beslut om granskning januari 2023 Granskning 1 februari – 1 mars 2024 Godkännande i KS mars 2026 Antagande i KF april 2026 Planhandlingar Detaljplanen består av en plankarta 1:1000 med tillhörande planbestämmelser. Till planhandlingarna hör också en planbeskrivning. Planbeskrivningen har till uppgift att vara vägledande för förståelse och tolkning av planen, men är utan egen rättsverkan. På samhällsbyggnadskontoret finns också en undersökning och en fastighetsförteckning att ta del av för den som önskar. Utredningar • Naturvärdesinventering, Naturföretaget (2022-09-15) • Dagvattenutredning, Systra AB (2023-04-25) • Geoteknisk utredning, Sweco AB (2023-03-10) • Artskyddsutredning, Grön sköldmossa DP Herrnäset Sweco AB • Beslut om bifall med villkor (9604-2025-16) Plandata Planområdet ligger cirka 19 kilometer söder om Storfors, invid byn Herrnäset, och utgör idag ungefär 6,5 hektar skogsmark. I norr avgränsas planområdet av ett bostadsområde, i väster av åker och i söder fortsätter skogen. Planområdet är beläget drygt 100 meter från Alkvetterns strandlinje. Hela detaljplanen Genomförandet av denna detaljplan innebär att skogsmarken inom planområdet till stor del blir till bostadsmark. Bostadsmarken placeras med hänsyn till jordbruksmarken, på skogsmark som anses acceptabel att ianspråkta för utvecklingen. Den planerade exploateringen av området bedöms inte påtagligt påverka vare sig möjligheterna att bedriva ett rationellt skogsbruk i området eller ett rationellt jordbruk. Inom ramen för detaljplaneprocessen har en naturvärdesinventering utförts som visar att skogspartiet inom planområdet inte innehar några högt klassade naturvärden. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 4 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Planförslaget innebär 20 till 30 nya bostäder, gator, område för transformatorstation, friluftsområde och natur. I anslutning till planområdet finns det redan ett bostadsområde med anknytning till sjön, aktuellt förslag bedöms utgöra en naturlig förlängning av detta. Hänsyn har tagits till den omkringliggande miljön vid framtagning av detaljplanens utformning. Planförslaget är omsorgsfullt utformat för att efterlikna karaktären i omgivande områden. Planområdet består av kuperad mark. De planerade bostäderna kommer placeras på en högre nivå än jordbruksmarken i väst. Enligt illustrationsförslaget nedan har många utav de föreslagna fastigheterna fri siktlinje mot Alkvettern. Utsikt över och närheten till sjön bedöms gynna attraktiviteten till att bosätta sig i området. En bärande idé i framtagandet av området är att nyttja terrängen och skogens karaktärsapande uttryck, varför stora tomter med natursläpp emellan eftersträvas, liksom naturlika tomter med suterränghus som gör minsta möjliga ingrepp på mark och natur. Utformning och byggnadsteknik bör anpassas till naturen och terrängens förutsättningar så att markarbetens inverkan minimeras. Detaljplanen flexibilitet medför att byggnader kan anpassas till befintlig topografi med suterrängvåning eller sockel som kan ta upp nivåskillnaden. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 5 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Illustrationsförslag över möjlig utformning. Gator och trafik Gatustrukturen kommer i huvudsak att bestå i en central gata som går genom hela området, med tre stickgator. Gatumarken i planen är tilltagen för att inrymma diken. Själva körbanan föreslås utformas som en smal grusväg, som i intilliggande område. Den böljande vägen med gröna sidoområden kommer inte bara att bidra till den småskaliga och gröna känslan som ska prägla området, utan också verka hastighetsnedhållande. Stickgatorna slutar i vändplatser, som getts tillräcklig yta för att möjliggöra vändning med sopbil. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 6 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Gatuutformning i intilliggande område. Dagvattenhantering En dagvattenutredning är gjord för planområdet. Utifrån den föreslås dagvattenhanteringen ske med gräsbeklädda makadamdiken, alternativt svackdiken längs vägar som transporterar, renar och fördröjer vattnet innan det leds till större gräsdiken som leder vidare vattnet. Från gräsdike på östra sidan föreslås en trumma över till gräsdike på västra sidan, under väg och friluftsområdet. Från gräsdike mot åkerkanten läggs ny trumma, i samma läge som befintlig trumma, under åkern som leder vatten vidare mot utlopp i Alkvettern. Utlopp placeras så utflöde genom trumma endast sker för flöden överstigande fördröjningsvolymen så dagvatten tillåts infiltrera. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 7 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Karta ut dagvattenutredningen som visar vattnets rinnvägar. Nya dagvattenanläggningar och utlopp kräver anmälan till kommunens miljöenhet. Makadamdiken längs vägar utformas med flacka slänter så det bildas en liten svacka i övre delen där dagvatten som inte hinner infiltrera kan avledas. I botten läggs dräneringsledning som för vatten vidare förbi uppfarter till utloppspunkt. Vid punkter där makadamdiken övergår till uppfart eller annan upphöjning läggs bräddbrunnar som kopplas till separat ledning för bräddning eller dräneringsledningen. Höjdsättning ska möjliggöra vidare avrinning i dikets sträckning vid skyfall. Runt området placeras djupare gräsdiken som ska transportera dagvatten från omkringliggande mark förbi området och vatten inifrån planområdet ut mot utsläppspunkt. Där det finns befintliga diken anpassas dessa för att fungera med de nya dikena och flyttas vid behov inom planområdets ramar. Dessa djupare diken kan även utformas som makadamdiken och anpassas för utsläpp av husgrundsdränering. Vid inlopp och utlopp från trummor ska tillses erosionsskydd för att minska risken för skador på konstruktion. I diken där längslutningen blir för stor kan avbrott skapas för att ta upp höjdskillnader. Avbrott kan exempelvis bestå av strömningsavskärande fyllning som bromsar upp flödet. Ett avbrott ska alltid erosionsskyddas. Dike innan punkt där vatten släpps till recipient ska utformas med slamfälla för att minska sedimenttransport. En slamfälla kan exempelvis vara en grop i diket eller avbrott där flödets hastighet bromsas och sedimentering av större partiklar kan ske. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 8 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Geotekniska förhållanden I enlighet med Markteknisk undersökning rapport daterad 2023-03-10, PM geoteknik daterad 2023- 03-10 och kompletterande PM geoteknik daterad 2023-12-22 föreligger sammantaget inga geotekniska hinder eller allvarliga restriktioner för detaljplanens genomförande. Byggnader och anläggningar i planområdet placeras inom området med fast mark och berg i dagen. Eventuella justeringar av markytan kring byggnader och för vägar utförs endast inom område med fast mark. En bärande idé i framtagandet av detaljplanen är att nyttja terrängen och skogens karaktärsapande uttryck, varför stora tomter med natursläpp emellan eftersträvas, liksom naturlika tomter med suterränghus som gör minsta möjliga ingrepp på mark och natur. Utformning och byggnadsteknik bör anpassas till naturen och terrängens förutsättningar så att markarbetens inverkan minimeras. Detaljplanen flexibilitet medför att byggnader kan anpassas till befintlig topografi med suterrängvåning eller sockel som kan ta upp nivåskillnaden. Idag kan inga större erosionsskador noteras i strandkant väster om planområdet. Alkvettern är reglerad och vattennivån hålls relativt konstant. Vidare är stryklängden endast ca 200 m varför vågerosionsskador bedöms som mindre troliga. Detta tillsammans med att planerade byggnader ligger ca 120 à 140 m öster om strandlinjen gör att man bedömer att risken att erosion ska vålla skador på byggnader och anläggningar inom planområdet som osannolikt. Genomförandetid Genomförandetiden i planförslaget är 60 månader (5 år) från den dag då planen får laga kraft. Genomförandetiden ger en skälig tid för en utbyggnad av området. Allmänplats Gator och naturmark inom planområdet kommer utgöras av allmän plats vilket innebär att allmänheten har tillträde till marken. Kvartersmark Med kvartersmark avses all mark inom planområdet som inte ska utgöra allmän plats. I denna detaljplan tillåts markanvändningen bostäder, transformatorstation och friluftsområde. Ärendeinformation Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 i Storfors kommun, Värmlands län. Diarienummer: KS/2021:489 Hänvisning till beslutsprotokollet: KS/2021:489 § 16 Datum då detaljplanen påbörjades: 2022-01-17 Laga kraft: xxxx-xx-xx Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 9 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING MOTIV TILL DETALJPLANENS REGLERINGAR En plankarta med bestämmelser är det juridiskt bindande dokument som reglerar användningen av mark- och vattenområde. Plankartan omfattar det område inom vilken detaljplanens bestämmelser gäller. Plankarta med bestämmelser. Användning av mark och vatten - Allmän platsmark Gator och naturmark inom planområdet kommer utgöras av allmän plats vilket innebär att allmänheten har tillträde till marken. För de allmänna platserna inom planområdet gäller enskilt huvudmannaskap. Gata En gata är en allmän plats som är avsedd både för fordonstrafik, gång- och cykeltrafik. En gata avgrenas från huvudnätet och ingår i lokalnätet, har lägre framkomlighet och ofta många utfarter. Användningen gata används för gator som främst är avsedda för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. Det handlar om allt ifrån villagator till stadsgator. I användningen ingår lokalgator, industrigator, bussgator, gågator och gångfartsområden. I vissa fall kan även det som tidigare benämndes huvudgata ingå om de har karaktären av en stadsgata. I planförslaget säkerställer bestämmelsen erforderliga ytor och åtkomst till planerade bostäder. Natur Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 10 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Natur används för grönområden som inte är anlagda och som inte kräver någon omfattande skötsel. Användningen används ofta för att säkerställa att ett område bevaras som grönområde. Mindre grönområden eller skogsdungar mellan bostadsområden planläggs vanligen som Natur. Det kan handla om gröna stråk mellan bebyggelse som leder ut i större naturområden eller grönområden som utgör skydd mot störningar från buller eller ljus. Natur kan även innehålla utrymmen för omhändertagande av dagvatten. I planförslaget anges bestämmelsen på ytor som i huvudsak avser vegetation i kuperade partier. Inom natur kan dagvatten omhändertas och träd bevaras. Användning av mark och vatten - Kvartersmark Med kvartersmark avses all mark inom planområdet som inte ska utgöra allmän plats. I denna detaljplan tillåts markanvändningen bostäder, transformatorstation och friluftsområde. B Bostäder Med användningen bostäder avses boende med varaktig karaktär. I användningen ingår vanliga bostäder, fritidshus och olika typer av kategoribostäder som till exempel studentbostäder och seniorbostäder. Även gruppbostäder, träningsbostäder och liknande typer av boenden som innefattar viss omsorg kan ingå, om inte vårdinslaget är för stort. I användningen ingår också bostadskomplement av olika slag. Bostadskomplement kan ligga i eller i anslutning till bostaden och är sådant som är till för de boendes behov. Det kan till exempel vara garage, parkering, tvättstuga, gäststuga eller gästlägenhet, växthus, lekplats och miljöhus för flerbostadshus. Även förskola i begränsad omfattning som är inrymd i ett flerbostadshus kan betraktas som bostadskomplement. I planförslaget används bestämmelsen för att säkerställa lämpliga ytor för bostäder. E /E Tekniska anläggningar 1 2 Användningen tekniska anläggningar kan användas för områden för både offentliga och privata anläggningar. Användningen omfattar flera olika typer av tekniska anläggningar. Om ett område ska ha en särskild funktion som kommer att dominera användningen, få stor betydelse för områdets utformning eller innebära en betydande omgivningspåverkan så kan användningen preciseras. Användningen kan även preciseras om kommunen vill avgränsa användningen till en specifik funktion, exempelvis för att undvika störningar. En precisering innebär att enbart det som anges i preciseringen är tillåtet. I planförslaget används bestämmelsen för att säkerställa yta för transformatorstation för att förse området med elektricitet samt ytor för sophämtning och avloppsanläggning. N Friluftsområde 1 Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 11 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Användningen friluftsliv och camping används för områden för det rörliga friluftslivet och campingplatser. Även komplement till friluftslivs- och campingverksamheten ingår i användningen. I planförslaget används bestämmelsen för att säkerställa yta för friluftsområde och gemensamhetslokal för de boende i området. Ytan ska förvaltas av samfällighet eller liknande. Ytan ska kunna disponeras av samfälligheten eller motsvarande för att möjliggöra samlingslokal, grillplatser, lägga upp båtar för vintern, eller andra anläggningar utan att behöva ta allemansrättsliga hänsyn, varför ytan planläggs som kvartersmark. Egenskapsbestämmelser för allmän plats a Huvudmannaskapet är enskilt för den allmänna platsen 1 För de allmänna platserna inom planområdet gäller enskilt huvudmannaskap. Om det finns särskilda skäl kan kommunen med en planbestämmelse reglera att huvudmannaskapet för de allmänna platserna ska vara enskilt. Skälet till enskilt huvudmannaskap är för att få en enhetlig förvaltning inom området då det är enskilt huvudmannaskap i närområdet sedan tidigare. De enskilda platserna bedöms inte komma att användas av andra än de boende i området. I planförslaget syftar egenskapsbestämmelsen till att det ska vara en gemensamhetsanläggning som ansvarar för drift, skötsel och underhåll. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark Marken får inte förses med byggnad Egenskapsbestämmelser om begränsning av markens utnyttjande används för att reglera att marken inte får förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk, att marken endast får förses med viss typ av byggnadsverk eller att marken endast får förses med byggnadsverk under mark. I planförslaget syftar bestämmelsen till att reglera var byggnation inte är lämpligt och fastställa erforderligt avstånd mellan bebyggelse på allmänplatsmark och bostäder. d , d , d Minsta fastighetsstorlek 1 2 3 Bestämmelser om största eller minsta fastighetsstorlek är ett av flera sätt som kan användas för att styra exploateringsgraden inom ett område. Bestämmelsen kan tillämpas när kommunen vill styra fastighetsstorleken i ett område utan att reglera fastighetsindelningen i detalj. Bestämmelsen kan till exempel användas för att få en liknande fastighetsstorlek över ett större område eller för att hindra att nya fastigheter avstyckas. I planförslaget syftar bestämmelserna till att reglera att området inte överexploateras och att den lantliga karaktären bibehålls. h , h , h h Högsta nockhöjd 1 2 3, 4 Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 12 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Genom en planbestämmelse om högsta nockhöjd kan kommunen reglera höjden på den högsta delen av en byggnads yttertak. Nockhöjd är definierat som avståndet från den medelnivå som marken har invid byggnaden, eller i planbestämmelsen angivet plan, till yttertakets högsta del. Delar som sticker upp över taket som skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in. I planförslaget syftar bestämmelserna till att reglera lämpliga höjder med hänsyn till befintlig terräng och landskapsbild. P 1 , p 2 Placering Med planbestämmelser om placering kan kommunen på kvartersmark reglera byggnadsverks placering, antingen som läge på tomten eller i förhållande till grannfastigheter, gata eller omgivning. Placeringsbestämmelser kan till exempel användas för att forma eller bevara en viss karaktär på ett gaturum genom bestämmelser om en enhetlig placering av bebyggelsen längs gatan eller genom att reglera ett visst avstånd mellan byggnadsverk i området. Genom att anpassa bebyggelsen till förhållanden på platsen kan förutsättningar skapas för till exempel bra ljusförhållanden, ljudmiljö och lokalklimat eller för att växtlighet och naturformationer ska kunna bevaras. God tillgänglighet kan uppnås genom att reglera hur bebyggelsen ska placeras i förhållande till terrängen. I planförslaget syftar bestämmelsen till att reglera var byggnation inte är lämpligt och fastställa erforderligt avstånd mellan bebyggelse på olika fastigheter. e e Största byggnadsarea 1, 2 En av de viktigaste funktionerna med en detaljplan är att fastslå och reglera hur mycket som får byggas. För att reglera hur mycket som får byggas inom ett område anges olika bestämmelser om utnyttjandegrad. I planförslaget syftar bestämmelserna till att reglera att området inte överexploateras och att den lantliga karaktären bibehålls. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 13 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEFRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden i planförslaget är 60 månader (5 år) från den dag då planen får laga kraft. Genomförandetiden ger en skälig tid för en utbyggnad av området. Före genomförandetidens utgång, det vill säga både innan genomförande tiden börjar gälla och under genomförandetiden, får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja. Fastighetsrättsliga frågor Markägande Planområdet utgörs av fastigheten Herrnäset 1:101 som är privatägd. Ett genomförande av detaljplanen innebär att fastigheten kommer styckas av till privata tomter samt samfällighet för allmän platsmark. Ansvar och kostnad för avstyckning och fastighetsbildning åligger exploatören. Allmän platsmark Allmän platsmarken kommer styckas av och överföras från dagens fastighetsägare till en samfällighet/gemensamhetsanläggning för de bostadsfastigheter som bildas. Mark som planläggs för NATUR – allmänplatsmark kommer att styckas av och säljas/överföras till den samfällighet/gemensamhetsanläggning som bildas till förmån för fastigheterna i området. Kvartersmark Mark som planläggs för bostäder kommer att styckas av och säljas. Mark som planläggs för N – Friluftsliv kommer att styckas av och säljas/överföras till den samfällighet/gemensamhetsanläggning som bildas till förmån för fastigheterna i området. Gemensamhetsanläggningar De allmänna platserna (gata och natur) inom planområdet blir gemensamma för flera fastigheter och tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Inom planområdet ska det vara enskilt huvudmannaskap för de allmänna platserna. Det bör därför inrättas en gemensamhetsanläggning för de allmänna platserna inom planområdet. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 14 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING En gemensamhetsanläggning inrättas vid en lantmäteriförrättning, 1 § anläggningslagen (AL), och sker på fastighetsägarnas initiativ enligt 18 § AL. En gemensamhetsanläggning kan förvaltas på två sätt, genom en samfällighetsförening eller genom delägarförvaltning. Delägarförvaltning passar bäst för små gemensamhetsanläggningar eftersom delägarna måste vara överens i alla beslut. Delägarförvaltning innebär även att delägarna förvaltar gemensamhetsanläggningen direkt, utan någon organisation. En samfällighetsförening är en juridisk person och har ett organisationsnummer som föreningen tilldelas vid registrering hos Lantmäteriet. Samfällighetsförening passar bäst för större gemensamhetsanläggningar där flera fastigheter har nytta av anläggningen. Vid beslut kopplat till gemensamhetsanläggningen så är det samfällighetsföreningens majoritetsbeslut som avgör. För de gemensamma anläggningarna inom planområdet rekommenderas förvaltningsformen samfällighetsförening då det är flera fastigheter som har nytta av anläggningarna. Gemensamhetsanläggning för väg behöver även bildas fram till Herrnäset ga:1. Inträde i befintlig gemensamhetsanläggning (Herrnäset ga:1) ske för berörda fastigheter. Vanligtvis behöver fastigheter som inträder i en gemensamhetsanläggning betala en ersättning till förvaltande fastigheter eller samfällighetsförening. Servitut/ledningsrätt/avtalsservitut Utbyggnad av planen bedöms innebära att ledningar behöver förläggas på mark som tillhör tillkommande samfällighet. Avtal om ledningsrätter och servitut kan behöva tecknas med respektive ledningsägare. Tekniska frågor Det finns ett behov av investering av teknisk infrastruktur för att kunna genomföra detaljplanen. Ledningar för el, vatten- och avlopp och fiber behöver dras till området. Vatten, spillvatten och dagvatten Exploatören bygger anläggningarna för vatten, spillvatten och dagvatten inom planområdet enligt gällande branschstandard och kopplas på befintligt kommunalt vatten som finns i området. Kommunen avses vara huvudman för vatten- och avlopp i området. För detta behövs upprättas ett avtal mellan kommunen och exploatören. Brandsvattenförsörjning och räddningstjänstens åtkomlighet Framkomligheten för räddningstjänsten bedöms vara väl i det aktuella förslaget. Samtliga tomter ligger invid allmän gata. I samband med projekteringen av VA-ledningar bör hänsyn tas till behovet av släckvatten vid en brand. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 15 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING El, tele och bredband Ledningar för el och fiber behöver byggas ut i området. Detta sker genom kontakt med respektive nätägare. Yta för transformatorstation finns utlagd i plankartan. Avfall Avfallshantering ska möjliggöras på varje fastighet och utformas i enlighet med kommunens renhållningsföreskrifter. Inom planområdet finns även ytor avsatta för gemensam sophantering. Uppvärmning/fjärrvärme Det åligger respektive fastighetsägare att ordna med uppvärmning för sin fastighet. Det är inte aktuellt med fjärrvärmeutbyggnad till området. Gator, parkering och angöring Parkering ska ske inom den egna fastigheten. Planområdet kommer angöras via befintlig väg i söder. Ekonomiska frågor Kostnaderna för mark, exploatering och VA-anläggning belastar exploatören. Organisatoriska frågor Huvudmannaskap Inom planområdet ska det vara enskilt huvudmannaskap för de allmänna platserna. Det bör därför inrättas en gemensamhetsanläggning för de allmänna platserna inom planområdet. Tidplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt Plan- och bygglagen, PBL, och planeras antas under sommaren 2024. Kulturvärden Några fornlämningar finns inte registrerade i området. I de fall fornlämningar påträffas i samband med markarbeten inom planområdet, måste arbetet omedelbart stoppas och anmälan göras till Länsstyrelsen i enlighet med 2 kap 10 § kulturmiljölagen (1988:950). Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 16 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Masshantering Exploatören ansvarar för och bekostar masshantering och bortforsling av eventuella överskottsmassor. Överskottmassor kan med fördel återanvändas på den egna fastigheten. PLANERINGSUNDERLAG Kommunala Översiktsplan Planområdet ligger inom ett område som i kommunövergripande översiktsplanen från 2013 är utpekat som lämpligt för rekreation och natur samt för permanentboende. Det utpekade området är stort och inte tydligt geografiskt definierat, varför planens genomförande inte bedöms motverka översiktsplanens intentioner. Möjlighet till fritidshus i området bedöms kunna stärka rekreationsmöjligheterna. Översiktsplanen beskriver även att det finns områden som kan vara lämpliga för att permanent bostadsbebyggelse främjas, däribland Herrnäset. Kommunen gör bedömningen att aktuell detaljplan är i linje med översiktsplanens intentioner. Grundkarta I samband med upprättandet av detaljplanen har Metria AB mätt in området och tagit fram en grundkarta. Grundkartan upprättades 2022-09-29. Planbesked Storfors kommun beslutade 2022-01-17 att lämna positivt planbesked för att upprätta en detaljplan för 20–30 bostäder inom planområdet på Herrnäset 1:101. Undersökning enligt 6 kap 6 § plan- och bygglagen (2010:900) Enligt sjätte kapitlet i miljöbalken (1998:808) ska kommunen göra en undersökning för att utreda om detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Undersökningen är den process som ska komma fram till om ett förslag till en detaljplans genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Undersökningen ska innebära att kommunen identifierar omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. I samband med undersökningen ska samråd ske med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som anses berörda av planen, om inte kommunen redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras. Storfors kommun har upprättat en undersökning och gjort bedömningen att detaljplanens Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 17 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING genomförande inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning eller upprättande av miljökonsekvensbeskrivning bedöms därmed inte som nödvändigt. Utredningar En naturvärdesinventering togs fram år 2022 av Naturföretaget i samband med framtagandet av detaljplanen. Utredningen beskrivs vidare under rubriken Natur. En dagvattenutredning togs fram år 2023 av Systra AB i samband med framtagandet av detaljplanen. Utredningen beskrivs vidare under rubriken Dagvatten. En geoteknisk utredning togs fram år 2023 av Sweco i samband med framtagandet av detaljplanen. Utredningen beskrivs vidare under rubriken Geotekniska förhållanden. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Plandata Planområdet ligger cirka 19 kilometer söder om Storfors, invid byn Herrnäset, och utgör ungefär 6,5 hektar skogsmark. Planområdet är beläget drygt 100 meter från Alkvetterns strandlinje. I norr avgränsas planområdet av ett bostadsområde, i väster av åker och i söder finns fortsatt skog. Kommunala Översiktsplan Planområdet ligger inom ett område som i kommunövergripande översiktsplanen från 2013 är utpekat som lämpligt för rekreation och natur samt för permanentboende. Det utpekade området är stort och inte tydligt geografiskt definierat, varför planens genomförande inte bedöms motverka översiktsplanens intentioner. Möjlighet till fritidshus i området bedöms kunna stärka rekreationsmöjligheterna. Översiktsplanen beskriver även att det finns områden som kan vara lämpliga för att permanent bostadsbebyggelse främjas, däribland Herrnäset. Kommunen gör bedömningen att aktuell detaljplan är i linje med översiktsplanens intentioner. Områdesbestämmelser Planområdet omfattas inte av några gällande områdesbestämmelser. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 18 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Planprogram Planområdet omfattas inte av något planprogram. Detaljplan Planområdet omfattas inte av någon gällande detaljplan. Riksintressen Intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen benämns som riksintressen. Planområdet omfattas inte av några riksintressen. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap miljöbalken (1998:808) Miljöbalkens 3 kapitel föreskriver att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. Jordbruksmark Brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelse får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Befintlig jordbruksmark öster om planområdet. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 19 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Skogen som planområdet till största del utgörs av avgränsas i väst och söder av jordbruksmark. Detaljplanens genomförande innebär att en ingen jordbruksmark ianspråktas till fördel för bostäder. Skogsbruk Skogsmark som har nationell betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Planområdet utgörs till stor del av skogsmark bestående av produktionsskog i ung ålder som domineras av björk, gran och sälg. Området är nyligen röjt, varför det ligger mycket grenar och små träd över hela markskiktet. I områdets östra del gränsar den yngre skogen mot en mer mogen granskog med något äldre träd och liggande död ved i olika nedbrytningsstadier. Skogsmarken bedöms kunna ianspråktas till fördel för bostäder. Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap 1 § miljöbalken får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö (miljökvalitetsnormer). Enligt 2 kap 10 § plan- och bygglagen ska miljökvalitetsnormer följas vid planläggning. Miljökvalitetsnormer är bestämmelser om den lägsta godtagbara miljökvalitet och är juridiskt bindande. Arbetet med miljökvalitetsnormer utgår från kunskapen om vad människan och naturen tål för miljöbelastning utifrån ekonomiska och tekniska förhållanden på platsen. Miljökvalitetsnormerna avser både utsläpp till luften och till vattnet från mer diffusa utsläppskällor som till exempel utsläpp från olika trafikslag. Det finns miljökvalitetsnormer för luft, vatten och omgivningsbuller. Luft I luftkvalitetsförordningen återfinns de svenska miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Normerna bidrar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav i EU-direktiven 2008/50/EG och 2004/107/EG. I området bedöms det inte finnas några problem med luftkvalitén. Vatten Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sveriges vattenmyndigheter ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som kommer att gälla för vattenmiljöerna. Målet är att alla vatten (yt-, kust- och grundvatten) ska nå minst god status under perioden 2015–2027. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 20 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Miljökvalitetsnormerna omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. Grundvattens kemiska och kvantitativa status klassas som god eller otillfredsställande. Alkvettern är recipient för dagvattenavrinningen från planområdet. Enligt VISS:s vattenkarta uppnår recipienten god ekologisk status men uppnår inte god kemisk ytvattenstatus i förvaltningscykel 3 (2017–2021). Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god status på grund av höga halter bromerad difenyleter och kvicksilver, dessa ämnen överskrider gränsvärdet i alla Sveriges vattendrag. Buller Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en slags målsättningsnorm. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Det är kommuner och myndigheter som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs. Detta fråntar dock inte olika verksamhetsutövare att genom sin egenkontroll sträva efter att begränsa bullerstörningar. Miljökvalitetsnormen omfattar omgivningsbuller från större vägar, järnvägar och flygplatser i hela Sverige. Miljökvalitetsnormerna för buller överskrids inte idag. Miljö Strandskydd Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Planområdet ligger mer än 100 meter från strandlinjen och omfattas därav inte av strandskyddet. Översvämning och skyfall Riskerna för översvämning och stående vattensamlingar har undersökts för befintlig väg i planområdets södra gräns samt den enskilda väg som går norrut mot Tåbäcken/Brunnstorp (se aktuell sträcka i Fel! Hittar inte referenskälla.). Både översvämningsrisken vid skyfall samt höga flöden i sjöar och vattendrag har undersökts översiktligt med hjälp av verktyget SCALGO Live och nationell översvämningskartering från MSB. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 21 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Undersökt sträcka illustreras med gul linje. Översvämningsrisk från skyfall Översvämningsrisken från skyfall har analyserats med lågpunktskartering i SCALGO Live. Befintliga avrinningsområden och instängda områden har tagits fram. För den befintliga vägen i planområdets södra gräns har samtliga avrinningsområden intill vägen undersökts översiktligt och en lågpunktskartering över hela området presenteras (första avsnittet). För anslutningsvägen som går norrut mot Tåbäcken/Brunnstorp har endast de större lågpunkterna/avrinningsområdena och de punkter som bedöms relevanta kring vägen undersökts och presenterats (andra avsnittet). En regnmängd på 15 cm och med avdrag för infiltration har använt i SCALGO Live-analysen. Verktyget baseras på nationella höjddata - markhöjdmodell, grid 1+ (2023-07-24) från Lantmäteriet. Befintlig väg i planområdets södra gräns Avrinningsområden till den befintliga vägen i planområdets södra gräns är begränsat och enbart 7,3 ha (4 ha norr om vägen och 3 ha söder om vägen- 0,3 ha rinner till anslutningsvägen österut) rinner mot vägen, se Fel! Hittar inte referenskälla., Fel! Hittar inte referenskälla. och Fel! Hittar inte referenskälla.. Det riskerar inte uppstå några större vattenansamlingar längs med vägen vid ett skyfall, se Fel! Hittar inte referenskälla.. Det finns inga större instängda områden längs denna sträcka utan majoriteten av vattnet rinner vidare mot Ladufallsviken. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 22 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Anslutningsvägen norrut mot Tåbäcken/Brunnstorp Den undersökta sträckan mellan Herrnäset och Tåbäcken är ca 2,5 km lång och är en del av ett par större avrinningsområden. Det bedöms dock inte riskera uppstå några större eller djupa vattenansamlingar på vägen vid ett skyfall. Vid enskilda platser riskerar vatten ställa sig längs med vägen då ett antal lågstråk/vägdiken finns längs större delen av vägsträckan. I figuren nedan kan en lågpunkt med ett avrinningsområde på ca 15 ha ses. Lågpunkten sträcker sig längs med vägen i ett antaget dike och uppnår vattendjup >40 cm vid skyfall. När diket går fullt leds vattnet, enligt SCALGO Live, över vägen till Herrsjön. Inga stora eller djupa mängder vatten bedöms dock ställa sig på vägen. Vänster bild: 15 ha avrinningsområde till lågpunkten. Höger bild: Lågpunkten där vatten kan samlas. Färger representerar djupet. Grön 0-20cm. Gul 20-40cm. Röd >40 cm. I Figur 1 kan ett avrinningsområde på ca 50 ha ses i nära anslutning till vägen. Lågpunkten befinner sig dock väster om vägen och är som närmst några meter från vägkanten. Lågpunkten bedöms vara ett dike. När lågpunkten är full leds vattnet norrut mot Tolen. Inget vatten bedöms ställa sig på vägen. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 23 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Figur 1. Avrinningsområde på ca 50 ha. I Figur 2 kan en lågpunkt med ett avrinningsområde på 0,2 ha ses. Vattnet samlas i ett antaget vägdike och när det går fullt leds det, enligt SCALGO Live, österut över vägen innan det leds till Herrsjön. Avrinningsområdet är så pass litet och inga stora eller djupa mängder vatten bedöms ställa sig på vägen. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 24 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Figur 2. 0,2, rinner över vägen. Inga stora volymer och ställer sig inget vatten på vägen, men precis i gränsen till (15 cm). Övriga karterade lågpunkter och avrinningsområden bedöms inte utgöra någon risk för vägen och några exempel presenteras i Figur 3, Figur 4 och Figur 5. Se figurtexter för vidare beskrivning av respektive lågpunkt. Figur 3.Avrinningsområde på ca 0,7 ha. Avleds till Herrsjön. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 25 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Figur 4. Vänster bild: Avrinningsområde på ca 1,7 ha. Lågpunkt blir inte fylld vid 15 cm regnmängd och riskerar inte ställa sig på väg. Höger bild: Avrinningsområde på ca 4 ha. Lågpunkt blir inte fylld vid 15 cm regnmängd och riskerar inte ställa sig på väg. Figur 5. Avrinningsområde på ca 1,3 ha. Leds norrut mot en större lågpunkt öster om vägen. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 26 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Översvämningsrisk från sjöar och vattendrag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram översvämningskartering för Gullspångsälven och Svartälven (2019) där karteringsområdet sträcker sig runt aktuell sträcka (Figur 6. Enligt översvämningskarteringen ligger nivåer vid 100-års- och 200-årsflöden (vid år 2100) under aktuell vägsträcka och risken för översvämning bedöms som liten vid dessa händelser (Figur 6). Viktigt att poängtera är att karteringen är gjord för ett större område och inte för det aktuella området och bör därför tolkas på ett översiktligt sätt. Figur 6. Översvämningskartering (MSB, 2019). Röda cirklar visar områden som kan ses i Figur 7 nedan. Figur 7. Översvämningskartering (MSB, 2019). Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 27 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Dagvatten Dagvatten är det vatten som rinner från tak, vägar och andra hårdgjorda ytor. Idag utgörs planområdet av skogsmark med hög genomsläpplighet. En dagvattenutredning är genomförd och daterad 2023-05-02. Grundvattentäkt Norr om planområdet finns en grundvattentäkt. Hälsa och säkerhet Söder om planområdet går en luftburen kraftledning. Denna kraftledning föreslås anslutas till en transformatorstation i planområdets södra del. För att härifrån fortsätta som markförlagdledning till fastigheterna inom planområdet, samt till befintlig fastighet Herrnäset 1:92. Geotekniska förhållanden En geoteknisk utredning är utförd av Sweco AB. Åkermarken mellan höjdpartiet och sjön Alkvettern består av naturligt lagrad jord under ett mulljordstäcke av finkorniga sediment ovan fast friktionsjord på berg. De naturligt lagrade sedimenten består överst av ca 1,5 à 2,0 m siltig torrskorplera som åtföljs av siltig lera med en mäktighet från nära noll till ca 5,0 m. Här under återfinns ett tunt lager med sand och silt ovan fast lagrad friktionsjord, morän. Lerans odränerade skjuvhållfasthet uppgår enligt utförda vingförsök till ca 35 à 40 kPa (okorrigerade värden). Fri vattenyta har noterats i provtagningshål vid undersökningstillfället på ca 1,6 à 2,4 m djup under markytan motsvarande nivåer mellan +115,4 och +113,0. 7. Idag kan inga större erosionsskador noteras i strandkant väster om planområdet. Alkvettern är reglerad och vattennivån hålls relativt konstant. Vidare är stryklängden endast cirka 200 meter varför vågerosionsskador bedöms som mindre troliga. Detta tillsammans med att planområdets gräns ligger cirka 100 meter öster om strandlinjen gör att Sweco bedömer att risken att erosion ska vålla skador på byggnader och anläggningar inom planområdet som osannolikt. Inom höjdpartiet består naturligt lagrad jord under ett vegetationsskikt och mulljordstäcke av friktionsjord, morän, med ringa mäktighet på berg. I markytan förekommer sten och block. Ställvis är markytan storblockig. Partier med berg i dagen kan noteras inom området. Inom åkermarkområdet bedöms att sättningar kommer att utvecklas vid nettospänningsökningar i leran till följ av konsolidering av leran. Lermäktigheten är begränsad varför endast mindre sättningar kan förväntas utvecklas vid måttliga uppfyllnader mindre än 1,0 m. Lerans deformationsegenskaper har inom ramen för detta uppdrag inte undersökts. Någon bebyggelse planeras inte på åkermarken. Inom höjdpartiet kommer endast försumbara sättningar att utvecklas i naturligt lagrad jord. Grundläggning av planerade bostadshus kan ske ytligt i fast lagrad ostörd naturligt lagrad jord eller på Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 28 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING packad fyllning på berg. Inom föreslagna ytor för avloppsinfiltration består naturligt jord av finkorniga sediment, siltig torrskorpelera och siltig lera. Inom den västra ytan uppgår de finkorniga sedimentens mäktighet till ca 2,2 m. Då den naturligt lagrade jorden är för tät för att möjliggöra infiltrationsytor direkt i naturligt lagrad jord för nytt bostadsområde erfordras förstärkt markbädd. Sammantaget föreligger det inga geotekniska hinder eller allvarliga restriktioner för detaljplanens genomförande. Radon I samband med geoteknisk utredning har radonhalten i marken kontrollerats. I området har mätvärden på berg uppmätts mellan 13,6 och 95,2 Bq/kg med ett medelvärde om 65,2 Bq/kg och standardavvikelse 24,9 Bq/kg. Marken i aktuellt område kan klassas som normalradonmark. Eventuella nivåskillnader som förekommer inom planområdet hanteras vid bygglov. Landskapsbild och kulturmiljöer Landskapsbild Planområdet består av skog i kuperad terräng. Mellan sjön Alkvettern och planområdet finns en åker. Planområdet är högre beläget än befintlig åker vilket innebär att utsikten från planområdet är över åkern och ut över sjön. Sett från sjön blir planområdet tydligt synligt i och med planområdets höjdläge. En viss utgallring av skogsridån mot sjön är nödvändig för att förbättra sikten mot vattnet. Vy mot Alkvettern. Kulturmiljö Ditt Värmland är ett regionalt kulturmiljövårdsprogram från 1998 framtaget av länsstyrelsen i Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 29 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Värmlands län. Programmet uppmärksammar 11 områden i Storfors kommun, varav ett invid aktuellt planområde. Samtliga områden uppmärksammas även i det kommunala kulturmiljöprogrammet (1992). Herrnäset är den enda byn i kommunen med tre välbevarade bergsmansgårdar. Gårdarna pekas ut som särskilt beaktansvärda och omfattas därför av områdesbestämmelser. Utdrag från områdesbestämmelser: ”Anpassning av bebyggelsen innebär att nytillskott underordnar sig och ansluter till den befintliga bebyggelsen, beträffande placering i landskapet, formspråk, volymer, takvinklar, dimensioner, material och färgsättning. Nya hus behöver dock inte utföras som kopior av äldre hus. Det får gärna synas på ett hus att det är nytt.” Planförslaget ligger väl avskilt från bergsmansgårdarna. Fornlämningar En arkeologisk utredningen har genomförts efter granskningen. Utredningen har skett i två steg, en inventering i fält under en dag följt av utredningsundersökning i två dagar. Då marken var generellt oländig och mycket stenbemängd genomfördes utredningsundersökningen genom rutgrävning. Inventeringen identifierade några objekt och områden som först bedömdes vara arkeologiskt intressanta. Bland dessa fanns flera som kunde antikvariskt bedömas efter inventeringen. De var två som redan vid inventeringen kunde bedömas vara relativt moderna, en stensatt grop och ett mindre område med gropar. De övriga gick vidare till utredningsundersökningen för att genom rutgrävning med 0,5 m provrutor eller provtagning kunna slå fast om de var fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar eller något annat. För att avgöra om lämningen var äldre/yngre än 1850 togs kolprov på kollagret som skickats på 14C- datering. Efter att resultat från denna datering inkommit kan det slås fast att planområdet inte berörs av några kända fornlämningar. Natur Inom ramen för detaljplaneprocessen har en naturvärdesinventering utförts av Naturföretaget AB. Det inventerade området är cirka 6 hektar stort. Området består av produktionsskog i ung ålder och domineras av björk, gran och sälg. Området är nyligen röjt, varför det nu ligger mycket grenar och små träd över hela markskiktet. Området är dikat sedan tidigare. I områdets östra del gränsar den yngre skogen mot en mer mogen granskog med något äldre träd och liggande död ved i olika nedbrytningsstadier. Den skogsdelen är nyligen gallrad. Området berörs inte av några riksintressen som är av betydelse för naturvärden knutna till naturliga eller kulturpåverkade naturmiljöer. Området berörs heller inte av något strandskydd, områdesskydd eller av Skogsstyrelsen utpekade nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. På Artportalen finns inga uppgifter om några äldre artfynd från området. Större delen av inventeringsområdet hyser inga värdefulla biotopkvalitéer då skogen är tät, ung och med stark påverkan från dikning och skogsbruk. Längs inventeringsområdets östra kant ser det lite annorlunda ut, här klassas en del av skogen till naturvärdesklass 4, med något äldre granar och viss Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 30 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING tillgång på död ved i olika nedbrytningsstadier. Här är fältskiktet inte lika negativt påverkat av röjning utan bärris växer väl utspritt och en hällmark ger ljusinsläpp åt lövträd som björk och rönn. Under inventeringen hittades enstaka naturvårdsarter inom området. Två fynd gjordes i den unga produktionsskogen och ytterligare två fynd i den mer mogna granskogen. Fynden rör grön sköldmossa, linnea, tofsmes och vedticka. Mossan och vedsvampen hittades i ungskogen utanför klassat naturvärdesobjekt och hänger sig enbart kvar på substrat som lämnats vid tidigare slutavverkning. Kartor från naturvärdesinventeringen som visar vilka fynd som gjorts. Grön sköldmossa Grön sköldmossa är skyddad i 8 § artskyddsförordningen som medför att arten och dess växtplats inte får skadas. Efter granskningen har därför en inventering av Grön sköldmossa i området genomförts i ett riktat sök efter arten samt för att undersöka den aktuella lokalens förutsättningar i relation till detaljplanearbetet samt undersöka lämpliga lokaler för transplantation av arten. Vid inventeringen som genomfördes den 6 maj 2024 noterades grön sköldmossa i närheten av den tidigare noteringen. Vid detta fältbesök noterades två kapslar på en murken stubbe. Omkringliggande natur utgörs av klen blandskog med enstaka medelålders granar och klent lövsly. Marken är i sänkan relativt blöt och det finns stubbar i både grövre och klenare dimensioner. En grövre stock finns i närheten som skulle kunna vara lämplig för grön sköldmossa och det är troligen här den noterats vid tidigare inventering. I övrigt noterades ingen död ved som utgör ett lämpligt habitat för grön sköldmossa. Ett antal lokaler inventerades i närområdet med avseende på lämpliga livsmiljöer för grön sköldmossa. Det finns ett flertal lokaler där förutsättningarna är lämpliga om arten skulle förflyttas. Naturreservatet Fridensborgshöjden. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 31 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Ett område strax väst om vägen och parkeringen som finns i reservatet anses som en lämplig lokal att eventuellt flytta arten till. Här är miljön fuktig och död ved förekommer. Den döda veden har en varierade nedbrytningsgrad och det finns en tillförsel av nytt substrat. Södra Herrnäset Området utgörs av blandskog vilket bitvis är riklig med död ved i olika nedbrytningsstadie. Den döda veden är klenare än den vid Fridensborgshöjdens naturreservat. Miljön är relativt fuktig. Slutsats Efter genomsökning av den befintliga miljön på växtplatsen för grön sköldmossa bedöms att bevarandestatusen på lokalen inte är gynnsam då kontinuitet av död ved har minskat och kommer att fortsätta minska. Grön sköldmossa är beroende av lämpligt substrat i jämnfuktiga miljöer med begränsad solinstrålning. För att öka möjligheterna för det noterade exemplaret att fortleva rekommenderas transplantation till miljöer lämpliga för arten. I denna utredning har två sådana lokaler utpekats för detta ändamål inom radie på 5 km, varav Fridensborgshöjdens naturreservat är det ena och södra delen av en fastighet i Herrnäset. Bedömningen är att Fridensborgshöjdens naturreservat är bäst lämpat för transplantation då lokalen har ett långsiktigt skydd som bibehåller den gröna sköldmossans gynnsamma bevarandestatus. Den andra lokalen saknar skydd och det saknas noteringar om andra värdearter på platsen. Trots förbuden i 8 § artskyddsförordningen får enstaka exemplar av grön sköldmossa samlas in, i detta fall för transplantation, om det inte finns ett tillfredsställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt. Grön sköldmossa är en livskraftig art och bedömningen att aktionen med transplantation inte påverkar artens gynnsamma bevarandestatus negativt varken på lokal, regional eller nationell nivå. Friytor och rekreation Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god fysisk, mental och social hälsoutveckling. Människors hälsa formas i samspel mellan individuella förutsättningar och den omgivande sociala miljön. Barn och äldre är särskilda grupper som vinner på nära tillgänglighet. Det är av stor vikt att ge barn och ungdomar möjlighet att få eget utrymme för kreativitet och eget skapande i olika verksamheter för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor samt en meningsfull fritid. Planområdet ligger i närhet till flera naturliga rekreationsmiljöer i skog och vid sjön. Omgivningen bjuder bland annat in till lek, återhämtning och promenader. Bebyggelseområden Planområdet är idag obebyggt, men kommer gränsa till befintligt fritidsområde. Bebyggelsen i det området utgörs i huvudsak av mindre fritidshus i ett plan. Bebyggelsens ålder är blandad, från mitten av 1900-talet till nyuppförda hus under 2022. Någon sammanhållande karaktär är svårt att beskriva, utan karaktären på husen varierar. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 32 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Service I närområdet finns inget serviceutbud. Det är ungefär två mil till Storfors, Karlskoga och Kristinehamn från planområdet och med bil tar det ungefär 20 minuter att nå städerna där fullskaligt serviceutbud finnes. I Kyrksten, ca 6 kilometer från planområdet, pågår planering av en ny förskola och skola som eventuellt ska ersätta nuvarande skola i Tåbäcken. Trafik Gator, gång- och cykelvägar Längs med vägarna i området finns inga gång- eller cykelvägar. Planområdet är beläget inom ett lågtrafikerat område där gångare blir hänvisade till vägrenen eller via naturområdena. Kollektivtrafik Cirka 4 kilometer från planområdet finns busshållplatserna Bjurtjärn Prästgård och Ladufallet. Från Bjurtjärn Prästgård tar det cirka 20 minuter till Storfors och Karlskoga och från Ladufallet till Kristinehamn tar det cirka 30 minuter med bussen. Planens genomförande kommer innebära behov av skolskjuts från planområdet till skolan i Tåbäcken och senare i eventuell ny skola i Kyrksten. Teknik Planområdet är idag oexploaterat och det finns därför inga anslutningar till vatten- och avloppsledningar, dagvattennät, värme eller fiber. Det finns kommunalt vatten i området. Värme Tillkommande bostadsfastigheter ansvarar själv för val av värmesystem. El Söder om planområdet går en luftburen kraftledning som ger ström till Alkvettern 1:92. Denna kraftledning föreslås anslutas till en transformatorstation i planområdets södra del. För att härifrån fortsätta som markförlagdledning till fastigheterna inom planområdet, samt till befintlig fastighet Alkvettern 1:92. Dialog med ledningsnätsägaren avseende kapacitet och genomförande behöver ske. Bostadsfastigheterna är placerade på en sluttning mot väster, varför det bedöms finnas goda möjligheter att förse ny bebyggelse med solceller. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 33 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING KONSEKVENSER Fastigheter och rättigheter Delar av fastigheten Herrnäset 1:101 kommer att styckas av till förmån för bostadsfastigheter, allmän platsmark samt utlagt friluftsområde (N). Planen bedöms inte påverka några befintliga rättigheter eller servitut, men bedöms kunna medföra att ledningsrätter etc. behöver tillskapas. Tillkommande fastigheter inom planområdet ska vid avstyckning ingå i berörd vägsamfällighet. Ansökan och kostnader för fastighetsbildning åligger exploatören. Hushållningsbestämmelser enligt 3 kap miljöbalken (1998:808) Jordbruksmark Den befintliga skogen som planområdet utgörs av avgränsar jordbruksmarken i väst och sydväst, skogen ersätts genom detaljplanen av bostadsmark, vilket kommer innebära ungefär samma avgränsning jämtemot jordbruksmarken som idag. Med fler bostäder i direkt närhet till jordbruksmark kan möjligheten att bruka marken försämras något. Fler bostäder på landsbygden kan dock bidra till en levande landsbygd vilket kan ha positiva effekter för jordbruket. Detaljplanens genomförande bedöms i helhet ge acceptabla effekter på jordbruket och genomförandet bedöms inte påtagligt påverka möjligheten till ett rationellt jordbruk i närområdet. Skogsbruk Ianspråktagande av området för bostadsanvändning bedöms inte påverka möjligheterna att bedriva ett rationellt skogsbruk i området. För att undersöka skogens naturvärden har en naturvärdesinventering utförts, dess resultat presenteras under Natur. Miljökvalitetsnormer Luft Eftersom planområdet ligger på landsbygden och det finns begränsat med kollektivtrafik kan det antas att bilanvändandet per hushåll blir relativt högt. I området bedöms det inte finnas några problem med luftkvalitén. Mot bakgrund av detta bedöms miljökvalitetsnormen för utomhusluft inte överskridas vid ett genomförande av detaljplanen. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 34 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING Vatten Hanteringen av dagvatten inom planområdet bedöms inte ha någon negativ påverkan på miljökvalitetsnormen för recipienten, under förutsättning att rekommendationerna i dagvattenutredningen efterföljs. Buller Den nya bebyggelsen kommer att medföra att trafikflödena i området ökar något. Trafikökningen bedöms endast medföra en marginell ökning av bullernivåerna. Miljökvalitetsnormerna för buller överskrids inte idag och bedöms inte heller göra det i samband med genomförandet av detaljplanen. Miljö Ställningstagande 4 kap 33 b § plan- och bygglagen (2010:900) När en ny detaljplan tas fram eller en befintlig ändras ska kommunen ta ställning till om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att ta reda på det ska i princip alla förslag till detaljplaner genomgå en undersökning. Storfors kommun har upprättat en undersökning och gjort bedömningen att detaljplanens genomförande inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Planförslaget innebär att ett mindre skogsområde tas i anspråk för bebyggelse av småhus. De frågor som behöver hanteras i planprocessen berör naturvärden, dagvatten och landskapsbild. Dessa frågor bedöms kunna hanteras inom ramen för planprocessen och bedöms inte innebära en risk för betydande miljöpåverkan. Dagvatten Planförslaget innebär att mängden hårdgjord mark kommer att öka i området samt att vegetation i form av fullstora träd tas bort. Andelen hårdgjord yta kommer att öka i samband med exploatering vilket kommer förändra ytavrinningen i området. För att belysa konsekvenserna av detta har en dagvattenutredning tagits fram. Inom planområdet planeras för 20–30 friliggande villor med grusvägar och grönområden där det idag är skog och liten del åkermark. Avrinningskoefficient ökas från 0,1 till 0,26 efter exploatering vilket är en ökning till fortsatt låg hårdgöringsgrad. Det bedöms inte föreligga någon översvämningsrisk med att släppa dimensionerande flöde till recipient och 10- årsflödet avleds från planområdet. Det bedöms rimligt att fördröja och rena de första 10 mm av varje regntillfälle för att reducera årsflödet av föroreningar med 75%, vilket innebär att 170 m3 ska fördröjas och renas i föreslagna lösningar. Dagvattenhantering föreslås ske med öppna diken som kan utformas som makadamdiken, svackdiken eller gräsdiken där anläggningarna utformas så 170 m3 kan fördröjas för infiltration. De föreslagna lösningarna Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 35 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING för dagvattenhantering avleder och renar dagvatten på ett sätt som passar med omgivningen och befintliga förutsättningar. Diken som redan finns inom området används där det är möjligt och flyttas vid behov. För att inte riskera inflöde av dagvatten från nordöst om planområdet görs det befintliga diket om inom planområdets ramar för att skära av och avleda flödet från omgivning och planområdet. De föreslagna lösningarna för hantering av dagvatten minskar utsläppen av föroreningar till recipient jämfört med förhållanden innan exploatering vilket innebär att området inte riskerar försämra möjligheterna för recipienten att nå uppsatta miljökvalitetsnormer. Genom att styra dagvatten i öppna dagvattenlösningar vid skyfall minskas risken för skador vid skyfall. Terrängens lutning gör att det inte bedöms finnas risk för stående vatten vid kraftiga eller ihållande skyfall. Grundvattentäkt Planområdet anses inte påverka grundvattentäkten norr om planområdet. Dagvattenutredningen påvisar vattnets rinnvägar inom planområdet som främst leder söder och väster ut. Hälsa och säkerhet I anslutning till planområdet finns inga faktorer som leder till risk för hälsa eller säkerhet. Geotekniska förhållanden Detaljplanens genomförande innebär inga geotekniska hinder eller allvarliga restriktioner. Utformning och byggnadsteknik bör anpassas till naturen och terrängens förutsättningar så att markarbetens inverkan minimeras. Detaljplanen flexibilitet medför att byggnader kan anpassas till befintlig topografi med suterrängvåning eller sockel. Landskapsbild och kulturmiljöer Förslaget till ny detaljplan innebär en förändring av landskapsbilden i samband med att skogsmark bebyggs. Det är främst sett från sjön som landskapsbilden kommer förändras. I anslutning till planområdet finns det redan ett bostadsområde med anknytning till sjön, aktuellt förslag bedöms utgöra en naturlig förlängning av detta och på så sätt inte störa landskapsbilden nämnvärt. Planförslaget ligger väl avskilt från de tidigare nämnda bergsmansgårdarna och bedöms inte påverka denna värdefulla kulturmiljö. Natur Planförslaget innebär en förändrad markanvändning. Skogen inom planområdet kommer till stor del exploateras. Naturvårdsarten Vedticka som påträffades i samband med naturvärdesinventeringen Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 36 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING ligger inom det planerade friluftsområdet. Däremot ligger den skyddade arten Grön sköldmossa inom den planerade kvartersmarken för bostäder. Den delen av skogen som i samband med naturvärdesinventeringen gavs naturvärdesklass 4 är till viss del beläget inom planområdet. Den södra delen kommer ianspråktas till fördel för bostäder. I plankartan regleras resten av naturvärdesområdet inom planområdet som natur. Platserna inom naturvärdesområdet där de två naturvårdsarterna, Linnea och Tofsmes, påträffades ligger utanför planerad kvartersmark. Fyndet av den gröna sköldmossan ligger inom planområdet och påverkas av exploatering. Till följd av bedömningen att arten inte långvarigt kommer klara sig inom området bedöms påverkan som liten. I synnerhet om kringliggande område förändras. En flytt av den låga av gran varpå mossan funnits på till ett område med bättre förutsättningar skulle vara positivt för arten. En sådan omlokalisering kan ske både inom planområdet och på annan plats utanför planområdet. Friytor och rekreation Planområdet utgörs av skog som bedöms ha låga rekreationsvärden. Enligt planförslaget kommer delar av denna skog att avverkas. Det finns dock skog och annan natur i anslutning till planområdet som möjliggör till rekreation. Trafik Planförslaget innebär nya gator vilket medför en ny angöring i befintlig gata söder om planområdet. Den nya bebyggelsen kommer att medföra att trafikflödena i området ökar något. Trafikökningen bedöms endast medföra en marginell ökning. Befintlig trafikinfrastruktur bedöms klara av denna tillkommande ökning. Nya fastigheter ska ingå i berörd vägsamfällighet och vara med och bidra för det ökade behov av underhåll som mer trafik innebär. Sociala frågor Barnperspektiv Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Konventionen syftar till att säkerställa alla barns mänskliga rättigheter. Lagen innebär att för varje beslut som får konsekvenser för barn ska en bedömning av vad som är barns bästa göras (art. 3). Om det finns mer än ett alternativ ska den lösning väljas som bäst tillgodoser barns bästa. Bedömningen av vad som är barns bästa ska baseras på bland annat beprövad erfarenhet, forskning och nationella riktlinjer, men även på barns egna åsikter. Barnkonventionen innefattar även krav på barns delaktighet och inflytande i de beslut som får konsekvenser för barn (art. 12) samt krav på att inga barn får diskrimineras på grund av t ex funktionshinder eller språkkunskaper (art. 2). Därutöver har enligt barnkonventionen, barn även rätt till bland annat goda förutsättningar för en optimal utveckling, en trygg och säker uppväxt, utbildning, vila och lek. Barns möjlighet till ohämmad lek utan vuxnas översyn påverkas av tillgängligheten. Området bedöms Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 37 2026-03-24 ANTAGANDEHANDLING var barnvänligt. I området finns det inte mycket trafik och närheten till spontanlek i den intilliggande skogen är ett värdefullt inslag. Tomterna inom planområdet ska ge en erforderlig yta för lek och utevistelse. Gemensamma ytor för områdets fastigheter medför en möjlighet till mötesplatser och gemenskap. Tillgänglighet Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten, med negativ påverkan på hälsan som en konsekvens. Grupperna funktionshindrade och äldre har en särställning i detta avseende. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN För planhandlingarna ansvarar Storfors kommun genom undertecknad. Antagandehandlingarna har upprättats av Sweco AB. Johan Rosqvist, Kommunchef Jukka Mäenpää, Samhällsbyggnadschef Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 38 STORFORS KOMMUN Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 Storfors, Storfors kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad 2026-03-24 Planens syfte Detaljplanens syfte är att pröva markens lämplighet för bostäder. Målsättningen är att möjliggöra för 20 till 30 tomter för småhusbebyggelse för både permanentboende och fritidshus på del av Herrnäset 1:101. Planområdet ligger cirka 19 kilometer söder om Storfors och utgör idag ungefär 6,5 hektar skogsmark. I norr avgränsas planområdet av ett bostadsområde, i väster av åker och i söder fortsätter skogen. Planområdet är beläget drygt 100 meter från Alkvetterns strandlinje, utanför strandskyddzonen. GRANSKNINGENS GENOMFÖRANDE Kommunstyrelsen beslutade 2023-06-05, §80 att godkänna planförslaget för samråd i enlighet med PBL 5:18. Syftet med granskningen är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Granskningstiden har pågått under tiden 1 februari 2024 – 1 mars 2024. Under granskningstiden har planförslaget varit tillgängligt på kommunens hemsida, och i kommunhuset. Brev med information och planhandlingar har sänts till sakägare enligt fastighetsförteckning upprättad 2024-01-31, samt till myndigheter med flera enligt särskild utsändningslista. Under granskningstiden har 9 yttranden inkommit in, tre från myndigheter samt sex från enskilda privatpersoner och föreningar. Dessa presenteras i detta granskningsutlåtande med all saktext kopierad direkt från dokumenten, följt av kommunens kommentarer. Därefter redovisas kommunens ställningstagande inför det fortsatta planarbetet, föreslagna revideringar sammanfattas, och en namnlista på de ev. sakägare som inte fått sina synpunkter helt tillgodosedda redovisas. Angivet datum är ankomstdatum. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 INKOMNA SYNPUNKTER 1. LÄNSSTYRELSEN, 2024-03-06 Länsstyrelsens synpunkter - prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL och nu kända förhållanden att frågor som rör Hälsa och säkerhet - Skyfall, ska lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan. I annat fall kan Länsstyrelsen komma att pröva kommunens beslut att anta detaljplanen. Hälsa och säkerhet samt risk för olyckor, översvämning eller erosion Skyfall Under samrådet hade Länsstyrelsen synpunkter på att kommunen i planförslaget inte bedömt om befintliga anslutningsvägen är dimensionerad för att klara av den trafikökning som planens genomförande kommer att öppna för. Länsstyrelsen saknade även bedömning om vägen riskerar att översvämmas vid ett skyfall. Länsstyrelsen konstaterar att det inte framgår av planförslaget om den befintliga anslutningsvägen i söder riskeras att översvämmas vid ett skyfall. Länsstyrelsen anser vidare att kommunen innan antagandet av planen behöver utreda och i detaljplaneförslaget redogöra för om vägen riskeras att översvämmas vid skyfall. Länsstyrelsens synpunkter enligt annan lagstiftning Kulturmiljö Länsstyrelsen vill förtydliga att det inte är kommunen som avgör om ett område behöver utredas arkeologiskt eller inte. Det är enligt 2 kap 11 § i Kulturmiljölagen Länsstyrelsens uppgift. Kommunen behöver därför snarast kontakta Länsstyrelsen för att starta beslutsprocessen med en arkeologisk utredning. Om kommunen antar detaljplanen innan utredningen är genomförd riskerar kommunen att få en plan som i delar inte är genomförbar om det finns idag okända fornlämningar inom den. Artskyddsförordningen Länsstyrelsen bedömer att frågan om artskydd för Grön sköldmossa (Buxbaumia viridis) inte är tillräckligt utredd i detaljplanen. Artskyddsförordningen gäller som en förlängning av hänsyns-reglerna i 2 kapitlet miljöbalken. Bestämmelserna i Artskyddsförordningen ska vägas in i bedömningen gällande val av områden för exploatering och andra åtgärder. Vid exploatering av områden ska en utredning/inventering visa på vilka skyddade arter, med storlek på populationer som kommer att påverkas, samt beskriva hur påverkan på den/de skyddade arter/arterna ska undvikas. I första hand ska åtgärden/verksamheten undvika bestånden av fridlysta arter, i andra hand göra bedömning om påverkan på lokal/regional/nationell nivå på Gynnsam bevarandestatus. Om gynnsam bevarandestatus påverkas i någon skala väcks kravet på artskyddsdispens för Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 exploateringen. Om man avser att vidta skyddsåtgärd genom att flytta bestånden innan åtgärd så kan själva flytten kräva dispens. Kommunens kommentar: Skyfall Efter granskningen har SWECO gjort en Skyfalls- och översvämningsanalys för tillfartsvägen till planområdet. Analysen bygger på beräkningar i SCALGO Live och analys av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps GIS-underlag. Kommunen bedömer fortsatt att vägen är dimensionerad för den tillkommande trafik som detaljplanen kan komma att ge upphov till. Likväl kvarstår bedömningen efter Swecos analys att vägen kommer vara farbar även vid höga vattenstånd och skyfall. Kulturmiljö Inför antagande har Arkeologgruppen i Örebro AB gjort en arkeologisk utredning för området. Inventeringen identifierade 13 objekt och områden som arkeologiskt intressanta. Bland dessa fanns flera som kunde antikvariskt bedömas efter inventeringen. De var två som redan vid inventeringen kunde bedömas vara relativt moderna, en stensatt grop och ett mindre område med gropar. De övriga gick vidare till utredningsundersökningen för att genom rutgrävning med 0,5 m provrutor eller provtagning kunna slå fast om de var fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar eller något annat. Mest framträdande under inventeringen var ett område med kolningslämningar och en hålväg. Det omfattade ett ca 30 x 23 m stort område med 0,2-0,3 m tjockt kollager i marken, lämningar av en kolarkoja, troligen med spisröse, en djupare grop och en hålväg som ledde från området. För att avgöra om lämningen är äldre eller yngre än år 1850 togs kolprov på kollagret. Dessa skickades på s.k. kol-14-undersökning. Provresultatet från dessa undersökningar visar att de undersökta objekten inte var så passa gamla att de skulle vara fornminnen. Härigenom inte finns några arkeologiska lämningar i området som påverkar den tänkta exploateringen. Artskyddsförordningen Inför antagande har en artskyddsutredning genomförts avseende Grön Sköldmossa. Efter genomsökning av den befintliga miljön på växtplatsen för grön sköldmossa bedöms att bevarandestatusen på lokalen inte är gynnsam då kontinuitet av död ved har minskat och kommer att fortsätta minska. Grön sköldmossa är beroende av lämpligt substrat i jämnfuktiga miljöer med begränsad solinstrålning. För att öka möjligheterna för det noterade exemplaret att fortleva rekommenderas transplantation till miljöer lämpliga för arten. I denna utredning har två sådana lokaler utpekats för detta ändamål inom radie på 5 km, varav Fridensborgshöjdens naturreservat är det ena och södra delen av en fastighet i Herrnäset. Sweco bedömer att Fridensborgshöjdens naturreservat är bäst lämpat för transplantation då lokalen har ett långsiktigt skydd som bibehåller den gröna sköldmossans gynnsamma bevarandestatus. Den andra lokalen saknar skydd och det saknas noteringar om andra Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 värdearter på platsen. Trots förbuden i 8 § artskyddsförordningen får enstaka exemplar av grön sköldmossa samlas in, i detta fall för transplantation, om det inte finns ett tillfredsställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt. Grön sköldmossa är en livskraftig art och Sweco bedömer att aktionen med transplantation inte påverkar artens gynnsamma bevarandestatus negativt varken på lokal, regional eller nationell nivå. Kommunen har sökt artskyddsdispens för att kunna flytta mossan till en lämplig lokal där den har goda förutsättningar att leva vidare och spridas. Den 17 mars 2026 beslutade länsstyrelsen att lämna dispens att flytta mossan till en lämplig lokal. 2. ÖVRIGA CENTRALA OCH REGIONALA INSTANSER Trafikverket, 2024-02-07 Trafikverket har granskat remisshandlingarna och har inget att erinra mot att ärendet prövas positivt. Lantmäteriet, 2024-02-21 Lantmäteriet har vid genomgång av planförslaget inte hittat några behov av kompletteringar eller justeringar av handlingarna som faller inom Lantmäteriets lagstadgade bevakningsområden. ENSKILDA SAKÄGARE Yttrande 1, 2024-02-29 (Privatperson 8, Samrådsyttrande 1) För aktuell fastighet Herrnäset Västra avges följande synpunkter: I planbeskrivningen omnämns Herrnäset Västra återkommande som ”ett bostadsområde” ” som finns”. Detaljplanen för Herrnäset Västra anger att området är ett fritidshusområde. Vi kan omöjligen se hur det nya storskaliga villaområdet enligt planförslaget kan anses som en naturlig förlängning av vårt befintliga fritidshusområde och på så sätt inte störa landskapsbilden nämnvärt. Det anges i planbeskrivningen att en bärande idé i framtagandet av området är att utnyttja skogens karaktärskapande uttryck varför stora tomter med natursläpp emellan eftersträvas samt hus som gör minsta möjliga ingrepp på mark och natur samtidigt som det anges att stora delar av området består av trädgård. Det saknas grönområde (Natur) mot norr inom Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 planområdet. Vi saknar dokumentation på hur detaljplanen avser reglera att skog inte får avverkas enligt den bärande idén inom planområdet särskilt då tomter försålts, och nya fastighetsägare samt samfällighet besitter oreglerade möjligheter att sanera bort all befintlig växlighet på sina fastigheter. Detsamma gäller reglering av eftersträvade natursläpp. Fastighetsägarna och samfälligheten har även möjlighet att bygga staket, stängsel eller murar kring sin egendom. De beskrivna utfästelserna i planbeskrivningen saknar värde utan detaljplansbestämmelser med villkor för lov. Vid exploatering är det exploatörens ansvar att reda ut projektets eventuella påverkan på skyddade arter, inklusive fladdermöss och groddjur, inom planområdet. Redovisning angående dessa saknas. Naturvärdesinventeringen av cirka 6 hektar skog utföres under 1 dag i augusti 2022 och ingen artgrupp har inventerats detaljerat. Ett sammanhängande säkerställt spridningsstråk för djur och natur utan barriäreffekter saknas och allemansrätten försvåras. Mellan planområdet och Alkvettern bibehålls en remsa om 100 meter, som innebär att strandskyddet är intakt och den allemansrättsliga tillgången säkras. Genom området finns flera stråk för vilt att passera. Liksom söderut finns fortsatt stora spridningsmöjligheter. Konsekvenserna av dag- och smältvattenproblematiken från det exploaterade området kommer att påverka Herrnäset Västra som avrinningsområde och recipient då underliggande berg idag transporterar avrinningen vidare mot det plana strandområdet vid Alkvettern. Det är cirka 10 meter fallhöjd mellan exploaterat områdes högsta mark till ett antal av de befintliga fastigheterna på Herrnäset Västra nedströms dag- och smältvattnet. Berg i dager som uppkommer eller schakt på planområdet ökar hårdgöringsgrad och när mark dräneras skapas ett snabbare avrinningsförlopp. Snabbt förlopp kan leda till uppdämning och översvämning. Skyfall förstorar avrinningen. Planbeskrivningen anger att marken på exploateringsområdet har hög genomsläpplighet och detsamma kan antas för de planerade makadamfyllningarna upp till 1 meter. Dagvattenutredning och översvämningskartering redovisar inte beräkningar och metod för instängda vattenmagasin mot berg där det svårligen är möjligt att säkerställa att Herrnäset Västra inte riskerar att bli recipient av infiltrerat och förorenat dag- och smältvatten. I framtiden spås nederbördsmönstren förändras med bland annat ökad och mer intensiv nederbörd och fler skyfall med ökad risk för extrema flöden och erosion. Syfte i vattenutredningen anges vara att minimera risker för skador på fastigheter. Utformningsbestämmelser saknas i planhandlingarna för att tvinga fram åtgärder på dagvattensituationen. SGI:s yttrande i samrådet pekar på problematik och risker. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Kommunen har efter SGI:s yttrande inhämtat kompletterande stabilitetsberäkningar. Stabiliteten är tillfredsställande. En flerfunktionell dag- och smältvattenupptagande och ekologisk naturkorridor >= 50 meter mot norr mellan det befintliga fritidshusområdet och det planerade villaområdet kan anses lösa problematiken. Plankartan anger att bostäder tillåts byggas med en area av 200 kvm 4,5 meter från planområdets yttre gränser markerat Bostäder. Komplementbyggnader tillåts byggas med en area av 50 kvm och placeras 1,5 meter från fastighetsgräns. Dessa tillåts byggas 8 meter alternativt 6 meter höga till nock och i minst två plan. Plankartan anger ingen bestämmelse med villkor för lov som reglerar till exempel byggnadshöjd, takvinkel, takfot, takkupor, källare, antal plan, byggnaders utseende, orientering på tomten och byggnadsdelar av suterrängvåning. Planbestämmelserna tillåter till exempel att komplementbyggnader kan byggas i form av ett 8 meter respektive 6 meter högt torn i två plan på de nya tomterna där de högsta tornen blir mer än två gånger högre jämfört tillåten nockhöjd på fritidshusen på det norra fritidshusområdet. Tornen får även placeras 1,5 meter från tomtgränser, mot befintlig bebyggelse både i norr och söder. Vårt fritidshus på Herrnäset Västra som befinner sig närmast planområdet kan få utsikt mot sådana torn samt högre belägna bostadshus på 200 kvm även dessa 8 meter höga, med Attefallshus och friggebod orimligt nära vår tomtgräns. Planbestämmelserna anger att byggnader får utföras med 8 meter respektive 6 meter nockhöjd och en tillkommande grundsockel för att anpassas till terrängen. Plankartan anger maximal nockhöjd på området men reglerar ej totalhöjden eller varifrån höjden skall mätas invid byggnaden. Med den byggrätt som detaljplanen ger skulle till exempel en 8 meter hög byggnad ha möjlighet till en extra grundsockel på till exempel en höjd av 2 meter samt utöver detta uppstickande skorsten på till exempel 1 meter. Den centrala tanken enligt planförslaget är att skapa en trivsam boendemiljö där området inte överexploateras med byggnation och att den befintliga lantliga karaktären bibehålls. Vi har svårt att se att byggnadsverken i högt och synligt läge från vårt fritidshus inte skulle medföra betydande olägenheter för oss, våra grannar och omgivningen samt med hänsyn till landskapsbilden. För tre befintliga fritidshusområden på Herrnäset med gällande detaljplaner anges att huvudbyggnader inte får uppföras närmare granntomtplats än 6 meter och för komplementbyggnad 4,5 meter. Det anges även begränsningar i planbestämmelserna till 80 kvm BYA för huvudbyggnader samt 3,5 meter i nockhöjd. Samtliga tomter omges invändigt av ett område som punktprickats där mark inte får bebyggas, ofta med större avstånd än 6 meter. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Vi anser att fastigheter inom planområdet, som övriga för Herrnäset upprättade detaljplaner, skall förses med minst likvärdig begränsning avseende punktprickad mark med 6 meter, där marken inte får förses med byggnad. Det saknas motivering i planhandlingarna, varför villaområdet ges tätortsanslutande avstånd till tomtgräns för byggnation. Avståndet motsägs även av den centrala tanken och de beskrivna utfästelserna i planbeskrivningen. Ingår Tallgärdets vägförening i kommunens utredning och kommer föreningens väg att påverkas genom exploateringen och därmed troligen högre föreningsavgifter för oss? Det omnämns i planbeskrivningen yta för att lägga upp båtar för vintern på planområdet men saknas omnämnande om badplats, plats för båtar och bryggor samt anslutande parkeringsplats. Kommer vår befintliga badanläggning på Herrnäset Västra där vi gjort större privata investeringar att påverkas genom exploateringen, till exempel genom badmöjligheter för de villaboende? Åtgärder som behöver vidtas utanför det aktuella detaljplaneområdet, om de är direkt föranledda av detaljplanen, redovisas otydligt. Har eventuellt ett exploateringsavtal upprättats mellan Storfors kommun och exploatören, där saknad information kan klarläggas och göras tillgänglig. Plankartan i beskrivningen Granskning 1.2 skiljer sig från plankarta Granskning 1.1. Yttrande från räddningstjänsten saknas angående bland annat brandfrågor, utryckning och framkomlighet. Namnlistan, alternativt fastighetsförteckning på de eventuella sakägare som inte fått sina synpunkter helt tillgodosedda från tidigare samråd saknas och det är oklart vem som omfattas. Se mina/våra tidigare avgivna synpunkter och angivelser i samband med samrådet 2023 vilka fortfarande gäller. I övrigt stöder jag/vi de synpunkter som inlämnas av: Herrnäset Västra Fritidsområde Ek. Förening och Tallgärdets vägförening samt Herrnäsets vägsamfällighet. Jag/vi emotser bekräftelse på mottagande av mina/våra synpunkter. I granskningsyttrande har även tidigare svar i samrådet bifogats. Kommunens kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna. Detaljplanens ambition är att så mycket natur som möjligt ska bevaras inom området. Att i planen lägga in bestämmelser på kvartersmarken för att begränsa byggandet bedöms inte vara påkallat. De centrala stråk som bibehålls med natur, i kombination med stora tomter bedöms ge området en fortsatt naturskön karaktär. Likaledes som den breda gatumarken, som innebär en grön remsa mellan ny gata/grusväg, innebär en luftighet mellan tomterna precis som på befintligt fritidshusområde. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 En naturvärdesinventering har gjorts i området. Den finns redovisad i planhandlingarna. Under inventeringen har en skyddad art återfunnits som kräver ytterligare åtgärder. Vid inventeringen fann man substrat från Grönsköld mossa. En fördjupad utredning kring denna har gjorts och åtgärdsförslag för att skydda mossan har gjorts. Kompletterande stabilitetsberäkningar har utförts efter yttrande av SGI. Stabiliteten är tillfredsställande. Planerade byggnader ligger ca 120 - 140 m öster om strandlinjen, vilket gör att bedömningen för risken att erosion ska vålla skador på byggnader och anläggningar inom planområdet som osannolikt. Dagvattenutredningen har studerat befintlig och kommande dagvattensituation. Vid beräkningarna används klimatfaktor 1,25 för att ta höjd för framtida ökade regnintensitet enligt gällande riktlinjer. Förutsättningarna för ett bra dagvattenomhändertagande är enligt dagvattenutredningen goda. Vägbredden är tilltagen för att få plats med diken och trummor. I den östra planområdesgränsen har ett 4 meter brett naturområde lagts inom planen så att diken kan tillskapas på allmänplatsmark, med möjlighet för tillkommande samfällighet ska ha rådighet över diket och underhålla det så att vatten kan avledas enligt den princip som redovisas i dagvattenutredningen, sida 21. Kommunen delar uppfattningen att höjden på komplementbyggnader borde regleras. I antagandehandlingen har höjden begränsats till 4 meter. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra permanentboende. Det går därför inte att jämföra med befintligt fritidshusområde från 1971 rakt av. Även nyare fritidshusområden har en mer generösare areal än tidigare. Tillkommande bebyggelse ska ingå i vägsamfälligheter och härigenom bidra med avgift till drift av vägen, liksom befintliga hus. Det blir alltså fler som delar på kostnaden för att drift och underhåll av de enskilda vägarna i området. Tallgärdets vägförening bedöms inte påverkas av planförslaget. Tillkommande bebyggelse kommer att anslutas till Herrnäsets vägsamfällighet, som är den väg som leder ut från området. Detaljplanen kan bara reglera vad som sker inom planområdet. I nuläget finns inga planer eller sökta dispenser för att anlägga bryggor, badplatser eller andra anläggningar utanför planområdet. De badmöjligheter som fins i området, som är allemansrättsligt tillgängliga kommer givetvis vara möjliga att använda förde som flyttar in området, precis som andra. Att använda andras bryggor och anläggningar är inget som är tillåtet utan tillstånd från ägaren. Exploateringsavtal kommer att tecknas mellan exploatören och kommunen, för att reglera bland annat utbyggnad av vatten och avlopp. En lista på sakägare som inte fått sina synpunkter helt tillgodosedda presenteras här i granskningsutlåtandet. Utöver redovisning av dessa i granskningsutlåtandet ska även ett meddelande om att planen är antagen skickas bland annat till dem som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Yttrande 2, 2023-09-19 (Privatperson 1, samrådsyttrande 2) Då jag inte anser att jag fått svar på mina synpunkter daterade 19 september 2023, så skickar jag in dem återigen. Se nedan: Dessutom skulle jag vilja få förtydligat följande: Som jag förstår är det vi skattebetalare i Storfors som står för notan nu i projekteringsfasen? Det tycker jag är fel. Vad jag vet finns det en fungerande marknad för risk-kapital i Sverige. Hur kommer det sig att det är vi skattebetalare i Storfors som skall bekosta projekteringen av nya fastigheter på Herrnäset? Hade detta varit ett bra projekt borde det rimligtvis gå att hitta finansiering på annat håll? Finns det ens ett behov av nya fastigheter här? Vad jag vet finns det ett flertal obebyggda fastigheter som stått lediga sedan mitten av 70-talet där det finns framdraget el, vatten etc. Vilka är det som skall flytta hit och hur ser kalkylen ut? Jag uppfattar detta projekt som ren spekulation från kommunens sida. Tycker det verkar rimligare att lägga pengarna på vård, skola & omsorg. Vad händer i det fall projektet genomförs och det visar sig att inga vill flytta hit? Vem står för kostnaden då? Avslutningsvis - att Sweco menar att belastningen på vägen endast kommer öka marginellt är ju skrattretande. Ponera att det kommer 20 st. barnfamiljer som skall åka till jobbet varje dag, handla, köra barnen till skolan och fotbollsträningar så kommer ju belastningen mer än fördubblas. I dagsläget är det ju mest fritidsfastigheter här ute. Hej, Mitt namn är och jag är ägare av Jag vill inkomma med följande synpunkt: Är valet av Herrnäset bästa lämpliga plats för anläggandet av ett nytt bostadsområde? Finns det inte andra områden i Storfors kommun som lämpar sig bättre? Vad jag förstår så är området skyddsvärt och i dag finns främst fritidhusbebyggelse här ute samt de fina bergsmansgårdarna. Med anläggandet av nytt område kommer hela karaktären av Herrnäset att förändras och möjligheterna till jakt / rekreation och att ströva fritt i skogen att minska. För egen del så har jag valt att bo här just för den lantliga miljön och lugnet. Trycket på näset i form av både människor och trafik kommer väl att fördubblas om området är tänkt för permanentboende? Kommer detta projekt innebära kostnader i någon form för Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 mig? Jag tänker på exempelvis en ny lantmäteriförrättning för vägsamfälligheterna ute på näset. Kommunens kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna. Valet av platsen för bebyggelsen kommer av att fastighetsägaren velat utveckla sin mark och härigenom sätter det ramarna för var denne kan exploatera. Karaktären kommer påverkas lokalt, vilket är oundvikligt när naturmark tas i anspråk för bebyggelse. Så var fallet när de tidigare fritidshusområdena också uppfördes. Det är alltid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Viktiga hänsyn har tagits för att säkerställa att ingen värdefull natur eller likande ska skadas. Planen har föregåtts av en naturvärdesinventering och varit noga med att planen inte ska i anspråk vare sig jordbruksmark eller komma i konflikt med strandskyddzonen. Det finns fortsatt skog och mark att ströva i på Herrnäset och i omgivningen, inte minst i den breda strandskyddszonen mellan planområdet och Alkvettern. Naturligtvis innebär en exploatering ett ökat antal människor i omgivningen. I vilken takt området kommer att byggas ut är svårt att veta och beror helt på efterfrågan i området. Fler boende i närområdet ger ökad rörelse under större delen av året, vilket innebär en ökad trygghet och möjlighet för ökat socialt umgänge. Inte minst för barn och ungdomar. Kommunen bedömer att utvecklingen på Herrnäset och kringliggande områden är viktiga för kommunens utveckling i stort. Denna del av kommunen bedöms vara attraktiv för inflyttning. Att öka antalet invånare i området är viktigt, inte minst för att få underlag för att kunna bevara skolan i området, (antingen om den ligger kvar i Tåbäcken eller flyttas till Alkvettern). Kommunen har initialt en kostnad för planarbetet, men bedömer att man dels genom kommande planavgift vid bygglov och eventuellt inflyttning, kommer att kunna kompenseras. Initiativet till bebyggelsen är exploatörens. Kommunen bedömer dock det ligger i linje med kommunens utveckling att försöka locka fler invånare, genom att tillse att det finns byggbar mark, med tomter av olika förutsättningar. Det är kommunen som genom planmonopolet ansvarar för att ta fram planer och program, för att sådana typer av projekt kan genomföras. Denna typ av investeringar anses ligger inom ramen kommunens åtagande för utvecklingen. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Yttrande 3, Herrnäsets Vägsamfällighet, 2024-02-21 Planförslaget innebär ökad belastning på befintlig väg. Vi tycker det är rimligt att: • Befintlig väg samt vägtrummor besiktas innan och före byggstart, bekostas av exploatören. • Hastighetsbegränsning under byggtiden • Endast tung trafik begränsad tid på dygnet under byggtiden. • Extra underhåll av vägen t.ex. saltning, snöröjning och sandning under byggtiden bekostas av exploatören. • Fler och större mötesplatser behövs, bekostas av exploatören. • Ny förrättning av befintlig väg för att nya fastigheter ska komma med i samfälligheten bekostas av exploatören. • Kostnader som drabbar vägsamfälligheten på grund av nybyggnation, skall bekostas av exploatören. Förslag att ny väg ansluts norr ut mot befintlig väg. • Bättre trafiksituation i korsningen före bergsmansgårdarna. • Bättre sikt och mer utrymme. • Ej konflikt med närliggande byggnader. Kommunens kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna. Frågor som rör reglering av trafik utanför planområdet och frågor kring drift och underhåll av tillfartsvägarna regleras inte i detaljplanen. Kommunen saknar möjligheter att reglera och utfärda lokala trafikföreskrifter på enskild väg. För lokala trafikföreskrifter på enskild väg utanför tätbebyggt område görs en ansökan hos länsstyrelsen. Tillkommande fastigheter ska anslutas till samfälligheten och vara med och bära kostnader för drift och underhåll för anslutande vägar. Det går inte att tala om någon byggstart, i den bemärkelsen att det vid ett och samma tillfälle blir en stor byggnation med en och samma exploatör. Tomterna kommer säljas styckvis. Så snart tomterna styckas av och säljs så ska de ingå i vägsamfälligheten och därmed ta del av kostnaderna i densamma. Storleken på byggtrafiken beror helt på efterfrågan på tomter och i vilken utsträcknings de säljs och bebyggs. Det kan inte uteslutas att det under någon period byggs flera villor samtidigt. Men bedömningen i stort är dock att det kommer kunna vara hanterbart. En levande dialog mellan fastighetsägaren och vägföreningen torde vara en framgångsrik faktor för att hålla samfälligheten/vägföreningen uppdaterad om kommande trafik etc. och eventuellt komma att ta de nödvändiga åtgärder som krävs. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Yttrande 4, 2023-09-27 (Privatperson 7, samrådsyttrande 8) Synpunkter gällande detaljplan för Herrnäset 1:101 i Storfors kommun som komplettering till tidigare synpunkter (gäller fortfarande) som lämnats in av dat 2023-09-15 och bifogas och som skall behandlas enligt kommunens kommunikation 2024-02-01 Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 I Synpunkter för Samråd om planförslag för Herrnäset 1:101 dat 2023-06-05 säger kommunen att kommunens kostnader för detaljplaneringen tas ut som planavgift i samband med att bygglov beviljas. Vad är kostnaden för det som lagds ned tills nu? Vad beräknas den totala kostnaden för dito bli? Bedömningen är att planavgiften blir väldigt hög för de som söker bygglov även om exploateringen verkställs som planerad dvs 20 - 30 tomter bebyggs och vad händer om inte samtliga tomter säljs, tar man ut ett rimligt belopp och i så fall vem står för resterande kostnader för detaljplaneringen? Finns det ett exploateringsavtal mellan kommun och byggherre upprättat? Om så är fallet vill vi få möjlighet att ta del av innehållet. Synpunkter på Samrådsredogörelse upprättad 2024-01-10 Under samrådstiden har 18 yttranden kommit in varav utdrag från 14 redovisats. Man säger att resterande sakägare som inte fått sina synpunkter helt tillgodosedda redovisas enligt angivet datum som är ankomstdatum. Var är de redovisade? Är dom granskade överhuvudtaget? Hur kan man säga att dom som inte fått synpunkterna helt tillgodosedda, när det inte ens framgår vad de avser eller var de är redovisade. För synpunkterna för vilka utdrag redovisas är svaret "Kommunen tackar för synpunkterna" och sedan avslutar man med ett gemensamt svar. Vi kan bara instämma med övriga som kommenterat att de svar som kommunen givit inte på något vis är vad man förväntar sig. Vi har via telefon, vid 2 tillfällen, med Jukka Mäenpää påpekat att endast utdrag av 14st av 18st synpunkters innehåll blivit redovisade och att en namnlista på resterande på sakägares synpunkter ej blivit redovisade enl. vad som sägs i samrådsredogörelsen. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 har lovat att detta skulle rättas till och listan skickas ut till oss personligen, vilket inte skett. Är detta ett tecken på hur man prioriterar sakägare och kommuninnevånare i ärendet? När det gäller vägfrågor så hänvisar Kommunen till exploatören och befintlig vägförening, men lite synpunkter har man trots allt när man kommenterar Länsstyrelsens fråga om befintlig väg är dimensionerad för att klara den trafikökning som förväntas I detta fall är Kommunens uppfattning att befintlig väginfrastruktur håller för exploateringen och att det finns boende utmed dessa vägare idag, som enda kommentar. Vi saknar dokumentation på den utredning som ligger till grund för kommunens bedömning, gällande befintlig vägstuktur, samt om kontakt och förankring etablerats med vägföreningarna på Herrnäset före provtagningar och bedömningar. Länsstyrelsen har tidigare i sitt kulturprogram redovisat att det finns byggnader som har kulturhistoriskt intresse och som är medtagna i kommunens kulturprogram, utmed de vägar som påverkas, något som tydligen både kommunen och exploatören har missat under sin planering. Kommunen anser vidare att ökat slitage och underhållsbehov kompenseras av att tillkommande fastigheter skall ingå i vägsamfälligheten och dela på de kostnader som i sådana fall kan uppstå. Vad menar man, är det tillkommande fastigheterna som skall ta de ökade kostnaderna eller skall de fördelas på samtliga som ingår i samfälligheten. Vem skall stå för de förbättringar som kommer att krävas på nuvarande föreslagen vägsträckning och framförallt mellan Bergsmansgårdarna 1:65 och 1:94. Är det de nya fastigheterna, hela vägsamfälligheten eller exploatören? I Lantmäteriets påpekanden har de noterat att det behöver framgå hur rätten till väg till och från planområdet skall säkras. Vi har oerhört svårt att förstå att ett vägavsnitt som står under kulturskydd (enl. bifogad bilaga A), mellan Bergsmansgårdarna, som idag trafikeras av trafik från totalt 20 fastigheter varav 7 är fastboende skulle vara lämpligt och klara den trafikökning som tung byggtrafik under en 5- års period och de nya 20-30 fastigheterna, skolskjutsar samt vid behov utryckningsfordon skulle innebära, utan omfattande åtgärder. Idag kan inte 2 personbilar säkert mötas utan att ta infarter till fastigheter utmed vägen, vägkorsningar eller att utrymmen där 28 fasthetsägares brevlådor, Postverkets brevlåda och allmän informationstavla tas i anspråk. När det gäller tyngre trafik är mötesmöjligheten endast vid allmän informationstavla eller i korsningen norr ut. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Samtidigt är vi också mycket tveksamma till om hela vägnätet i vägsamfälligheten, utan större förbättringar, skulle klara den ökning som den tillkommande trafiken ger utan förbättringar och i så fall vem betalar detta? SGI säger att nuvarande handlingar behöver kompletteras med stabilitetsberäkningar för planerade förhållanden dvs med avseende på belastning från byggnader, vägar och justeringar av marknivåer Vad vi förstår utifrån kommunens svar avser man enbart det vad som gäller för det som skall uppföras och utan hänsyn tagen till det som finns idag i form av byggnader och vägar. Någon måste presentera och ta ansvar för de åtgärder som krävs och som framförts i tidigare inlämnade synpunkter (som dock inte är kommenterade i samrådsredogörelsen) för att undvika skador och förändringar på vägar, byggnation och fastigheter samt för att konstatera och bekosta återställandet av de förändringar som uppkommit. Kartbilaga A som visar kulturskyddade områden Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Vi, , äger fastigheten 65. Gårdsbyggnaden på vår fastighet är uppförd år 1643 och ingår som en av tre gårdar i den kulturhistoriska inventeringen samt befinner sig inom ett område som är redovisat i länsstyrelsens kulturprogram "Ditt Värmland". Fastigheten är dessutom medtaget i kommunens kulturprogram "Landskapet berättar". Byggnaden är en s.k. bergsmansgård. Det kan redan här konstateras att det handlar om betydligt äldre byggnader som bevisligen innehar ett högt kulturhistoriskt värde för Värmland i allmänhet och Herrnäset i synnerhet. Såsom framgår av framtagen planbeskrivning kommer byggtrafiken att ledas mitt emellan vår gård, , och (härefter gemensamt benämnda som "Fastigheterna"). Såsom framgår av bifogad karta, bilaga 1, handlar det om en väldigt trång passage. Såsom också framgår av planbeskrivningen är genomförandetiden för byggnationen 60 månader. Detta kommer oundvikligen innebära mycket stor påfrestning och belastning för de boende på Fastigheterna under lång tid och kommer i strid med 2 kap. 3 § samt 9 kap 3§ miljöbalken, utgöra betydande olägenheter för oss och våra grannar. Därtill ska det dessutom vägas in att denna byggtrafik under lång tid kommer medföra kraftiga oljud samt vibrationer, vilket också riskerar skada våra byggnader som dels på grund av ålder saknar skydd för denna typ av olägenheter, dels är av högt kulturhistoriskt värde. Det ifrågasätts vidare på vilket sätt kommunen eller exploatören har tagit med detta i sin beräkning när man bedömt vilken påverkan planförslaget och byggnationen kommer få för bl.a. bergsmansgården. I planbeskrivningen påpekar man, under rubriken "Kulturmiljö", det kulturhistoriska värde vår gård har, för att därefter konstatera att planförslaget ligger väl avskilt från den. Det är visserligen sant att planförslaget ligger avskilt från vår gård. Man verkar dock inte överhuvudtaget övervägt vilken påverkan den stora byggtrafik som under minst 5 års tid ska passera precis utanför oss kommer ha. I områdesbestämmelserna avseende Storfors Herrnäset 1:65 framgår bl.a. att den enskilde, d.v.s. undertecknade, har ett stort ansvar för att de gemensamma värdena som finns i den kulturhistoriska bebyggelsen vidmakthålls. Dessa uppgifter, som ålagts oss av Storfors kommun, riskerar bli betydligt svårare genom en sådan belastning som den nu föreslagna vägsträckningen kommer innebära. Det anges vidare i bestämmelserna att vård och underhåll av byggnader på vår fastighet bör ske med varsamhet och hänsynstagande till bebyggelsemiljöns och enskilda byggnaders kulturhistoriska kvaliteter. Det kan inte anses förenligt med det nu sagda att under så pass lång tid leda tung byggtrafik precis utanför dessa byggnader. Härvid ska även beaktas att det ofta befinner sig barn på vår fastighet. Därutöver återfinns 28 brevlådor precis utanför vårt hus (d.v.s. i den trånga passagen enligt bilaga 1) tillhörande fastigheterna på Båstakullen och de fastigheter ut med vägen som passerar vår fastighet söder ut. Postverkets brevlåda och områdets informationstavla är även placerade på denna plats. Det innebär att det inte sällan rör sig människor vid den föreslagna vägsträckningen. Den tunga byggtrafik som under lång tid kommer ledas genom denna trånga passage kommer sålunda, oundvikligen, innebära risk för människors hälsa eller miljö till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter. Det bör således även ifrågasättas huruvida Storfors kommuns Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 bedömning att detaljplanens genomförande inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan är korrekt (jfr § 5 miljöbedömningsförordning (2017:966) där sådana omständigheter som skall vägas in vid bedömning av vad som kan antas utgöra en betydande miljöpåverkan anges). Mot bakgrund av hur många bostäder som skall uppföras kommer denna risk, med nuvarande vägsträckning, kvarstå även efter byggnationen eftersom trafik på den nu aktuella vägen kommer att öka. Detta framhålls även i planbeskrivningen. Mot ovan angiven bakgrund, d.v.s. för att undvika de olägenheter och risker som nuvarande vägsträckning i detaljplanen medför, anser vi att exploatören bör förlägga en ny väganslutning ca 150 meter väster om den värdefulla kulturbebyggelsen, enligt röddragen linje på bifogad karta, bilaga 2. I sammanhanget framstår vårt förslag som en mindre ingripande åtgärd som kommer innebära en väsentlig minskning av de risker enligt miljöbalken och områdesbestämmelserna som påtalats ovan. För det fall man, trots ovan anfört, beslutar att leda byggtrafiken emellan de ovan angivna Fastigheterna, med alla de risker som enligt ovan följer kräver vi följande. • För att säkerställa att de kulturellt värdefulla byggnaderna inte skadas kräver vi att man, innan någon som helst byggåtgärd inleds, genomför inmätningar på samtliga byggnader på fastigheten Storfors Herrnäset 1:65. Detta med anledning av den kraftigt ökade belastning på markytorna som omger de aktuella byggnaderna. Det kommer medföra bl.a. vibrationer från byggtrafiken som riskerar påverka byggnaderna. •Direkt efter att byggnationen avslutats ska slutmätningar genomföras. Dessa ska vara jämförbara med de inmätningar som genomfördes innan byggnationen inleddes. Därefter ska en inmätning genomföras efter ca 5 år, för att kunna konstatera eventuella förändringar. Mot bakgrund av byggnadernas ålder och status är dessa åtgärder rimliga med tanke på att byggtrafiken kommer ledas i mycket nära anslutning till dessa. •Kommunen skall tillse att hastighetsbegränsningen för trafiken på de vägsträckor som leds förbi eller emellan Fastigheterna skall sänkas till 20 km/h. Byggtrafiken kommer de första fem åren höja trafiknivån mellan Fastigheterna väsentligt. Även efter att exploateringen är färdigställd kommer trafiknivån att öka. •Kommunen ska även tillse att tung byggtrafik inte är tillåten mellan 18.00 - 07.00 samt inte heller på lördagar eller söndagar. Dessa krav framställs för att undvika ökad damning samt minska risken för stenskott mot fasader, fönster bilar, människor och annan utrustning som kan finnas på Fastigheterna. •Det ska ges en garanti vem som bekostar inmätningar, ökat vägunderhåll samt eventuella skador som uppkommer, Om exploatören åtar sig detta ansvar ska kommunen stå som garant om exploatören eller annan inte är tillgänglig för ansvar i framtiden. Det ska alltså understrykas att vi i första hand önskar att en ny väganslutning förläggs enligt bilaga 2 men för det fall detta inte sker kräver vi vad som anförts i punktform ovan. I övrigt stöder vi de synpunkter som inlämnats till kommunen av Herrnäsets Vägsamfällighet. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Kartbild, Bilaga 1 Kartbild, Bilaga 2. (Anmärkning. Kommunen har markerat med var sakägaren önskat väganslutningen) Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Kommunens kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna. Alla synpunkter som inkommit i samrådet finns redovisade i samrådsredogörelsen. Det var kanske otydligt uttryckt. Men 18 synpunkter har inkommit. 14 privatpersoner och föreningar. Och fyra yttranden från myndigheter; länsstyrelsen, Trafikverket, Lantmäteriet och SGI. Att man valt att göra ett gemensamt svar är för att många av synpunkterna hanterar i stort sett samma frågor, många av de inkomna synpunkterna var samma skrivelse. Vid ett standardförfarande måste kommunen inte göra en samrådsredogörelse utan kan redovisa inkomna synpunkter i granskningsutlåtandet efter granskningen. Det finns dock inget hinder för kommunen att sammanställa en samrådsredogörelse efter samrådet. Alla inkomna yttranden har självklart lästs. De som inte fått sina synpunkter tillgodosedda redovisas i granskningsutlåtandet på sidan samt kommer att meddelas när planen är antagen. Det är svårt att sia om någon byggtid, på samma sätt som att det är möjligt att prata om en ”byggtrafik”. Det är idag inte planerat någon sammanhållen exploatering, utan tomter kommer styckas av och säljas efterhand som efterfrågan uppstår. Bedömningen är därför att denna fråga kommer vara hanterbar. Någon utredning eller beräkning av tillkommande trafik har inte gjorts. Det finns inget fog för att denna i sammanhanget begränsade mängd bebyggelse inte skulle kunna hanteras på befintlig väg. Under större delen av året är trafiken i området ytterst sparsam. Tillkommande bebyggelse ska anslutas och ta sin del av kostnaderna för sin andel i vägsamfälligheten. Därtill har vägen statligt driftbidrag. Någon ny väg bedöms därför inte vara påkallat. En sådan lösning hade inneburit att befintlig fastighet väster om vägen skulle få två vägar på bägge sidor om sig och ett eventuellt ianspråktagande av jordbruksmark. Genomförandetiden som återfinns i plankartan den tid då fastighetsägaren har en garanterad byggrätt i enlighet med planen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden har fastighetsägarna rätt till ersättning av kommunen för den skada som uppkommer för dem. Efter att genomförandetiden har gått ut är byggrätten mer osäker eftersom planen då får ersättas, ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas och utan särskild ekonomisk kompensation till fastighetsägarna om en byggrätt som inte är utnyttjad minskas. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare. Kommunen har inte möjlighet att reglera trafiken på enskild väg för vilken man inte är huvudman. Kompletterande stabilitetsberäkningar har utförts efter yttrande av SGI. Stabiliteten är tillfredsställande. Planerade byggnader ligger ca 120 - 140 m öster om strandlinjen, vilket gör att bedömningen för risken att erosion ska vålla skador på byggnader och anläggningar inom planområdet som osannolikt. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Yttrande 5, 2023-09-23 (Privatperson 12, samrådsyttrande 12) Som fastighetsägare till fastigheten i Storfors kommun önskar vi framföra följande synpunkter på den nya detaljplanen för en del av fastigheten 1:101. Bakgrundsbeskrivning ) är fritidsboende i fastigheten sedan 1996 och har tidigare lämnat in synpunkter i samband med samrådsförfarandet under hösten. Fastigheten är en av fem fastigheter som gränsar direkt till det föreslagna planområdet av Herrnäset 1:101. Som tidigare påpekats i samrådshandlingarna har vår fastighet inte någon skyddande skog mellan oss och det föreslagna planområdet. Enbart öppen äng ligger mellan vår fastighet och hela västra flanken av planområdet för Herrnäset 1:101. Detta förhållande gör att vi återigen önskar framföra de viktigaste faktorerna som kommer att påverka oss under den planerade produktionstiden på mellan fem och möjligen tio år. Vid genomläsning av den nya, mer detaljerade och omarbetade detaljplanen för entreprenaden finner vi att vissa av våra tidigare synpunkter har blivit tillgodosedda, speciellt för oss i den norra delen av planområdet. Bl.a. har det angränsande föreslagna grönområdet nu omdefinierats som Naturområde. Detaljerade synpunkter 1. Bullerstörningar för oss enligt Storfors kommun ‐ bullerkonsekvens Storfors kommun angav tidigare i sin beskrivning av entreprenaden att under de fem (till möjligen tio) år som man beräknar behöva för att slutföra markarbeten kommer bullerstörningar att uppträda. Det innebär för oss en betydande olägenhet under ett stort antal år. Vi kommer att vara särskilt utsatta i vår fastighet i enlighet med ovan Bakgrundsbeskrivning då vi saknar skyddande skog. Vårt förslag är, liksom vår förenings förslag, att en minst 50 meter bred natur/ekologisk korridor med vegetation och träd på orörd naturmark skall inrättas mellan områdena. Detta förslag förskjuter bullret längre från oss och dämpar därmed den betydande olägenheten. 2. Närkontakt med natur och grönområden För oss är närkontakten med naturen med dess stigar och strövområden viktiga. För att i viss mån kunna ha en kontinuerlig tillgång till naturen på Herrnäset, är det återigen viktigt för oss att det föreslagna Naturområdet mellan oss och de planerade fastigheterna i entreprenaden blir så brett som möjligt. Denna synpunkt är ytterligare ett stöd för att inrätta en 50 meter bred naturzon från diket räknat. En sådan naturzon är inte bara av stor betydelse för vårt välbefinnande i upplevelsen av landskapet utan naturzonen är även positiv för insekter, fåglar och däggdjur och därmed den biologiska mångfalden. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 3. Problem med insyn Om entreprenaden genomförs i enlighet med detaljplanen kommer villor att uppföras med upp till 200 m2 byggnadsarea dessutom med en betydande takhöjd. Det innebär naturligtvis att vårt fritidshus kommer att ha den fulla insynen från de avsevärt större och högre fastigheterna. Ni har i er beskrivning av de tänkta husen angivit att ni stödjer länsstyrelsens förslag att ”i möjligaste mån bör husens utformande vara i samklang med tomtens förutsättningar”. Det innebär att på vissa ställen bör byggandet av Suterränghus vara ett intressant alternativ, liksom andra arkitektoniska lösningar, som får huskropparna att på ett bättre sätt smälta in i den omgivande naturen. Det betyder att intrycket av byggnationen från oss och andra på vår sida blir mer naturligt. Det betyder dock inte att insynen från de närmaste tomterna minskar nämnvärt men återigen skulle denna olägenhet på sikt kunna minskas genom inrättandet av en 50 meter bred naturzon. Bild 1. Illustration av min föreslagna 50‐metergräns mot den planerade bebyggelsen (vitt streck i kartan med tänkta avrinningsriktningar i blått) 4. Gemensamma synpunkter på entreprenaden Ägaren av fastigheten har enskilt och i förening med ”Herrnäset Västra Fritidsområde Ekonomisk förening och Tallgärdets vägförening” tidigare utfört ett gediget arbete för att avge omfattande synpunkter på kommunens Samråd för detaljplan 2023 del av Herrnäset 1:101 i vilken vi instämde till fullo. Vi tog även del av Herrnäsets vägförening svar på samrådsärendet och vi delade även dessa synpunkter. Alla parter ämnar nu lämna in detaljerade synpunkter på den nya detaljplanen som ni föreslagit. Baserad på en kortfattad beskrivning av de viktigaste synpunkterna från våra parter, stödjer vi givetvis dessa parters svar. Speciellt vill jag nämna att vår granne har gjort en omfattande analys av dagvattenavrinning ifrån entreprenadens norra sida mot vår tidigare avrinningsväg, speciellt Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 mellan våra tomter. Det kan finnas en risk vid högt till medelhögt flöde (genom regn eller snötippning vid vändplatserna) att vårt gemensamma dike inte kan ta upp vattenmängden med översvämning av bl.a. vår tomt som resultat. Jag önskar att denna synpunkt från oss och beaktas i det slutliga dokumentet. 5. Mottagningsbevis Vi emotser en bekräftelse på mottagandet av våra synpunkter på Detaljplanen 2023 del av Herrnäset 1:101, gärna med angivande av ett Diarienummer från kommunens sida. Kommunens kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna. Det går inte att tala om en sammanhållen entreprenad. Det är idag inte planerat någon sammanhållen exploatering, utan tomter kommer styckas av och säljas efterhand som efterfrågan uppstår. Någon större bullerproblematik med anledning av detta bedöms inte uppstå. Ambitionen från fastighetsägaren är att få ett så naturskönt område som möjligt. Därför är gatubredd och tomtstorlekar tilltagna så att grönska ska få plats. Tanken, precis som i grannområdet, är att åstadkomma en smalare grusväg med breda sidoområden. De som väljer att flytta ut i området för att bosätta sig vid Alkvettern, kommer precis som befintliga fritidshus göra det med det naturnära läget som anledning och har även dem ett intresse av att behålla naturvärden och värna insyn. I projekteringen av gator och vändplatser behöver avrinning beaktas. Förutsättningarna för ett bra dagvattenomhändertagande är enligt dagvattenutredningen goda. Vägbredden är tilltagen för att få plats med diken och trummor. I den östra planområdesgränsen har ett 4 meter brett naturområde lagts inom planen så att diken kan tillskapas på allmänplatsmark, med möjlighet för tillkommande samfällighet ska ha rådighet över diket och underhålla det så att vatten kan avledas enligt den princip som redovisas i dagvattenutredningen, sida 21. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Yttrande 6, Herrnäset Västra Ekonomiska förening och Tallgärdets vägförening samt privatperson 14, 2024-02-29 För medlemmarna i Herrnäset Västra Ekonomiska förening och Tallgärdets vägförening samt Herrnäset Västra avges följande synpunkter: I planbeskrivningen omnämns Herrnäset Västra återkommande som "ett bostadsområde" " som finns". Detaljplanen för Herrnäset Västra anger att området är ett fritidshusområde. Vi kan omöjligen se hur det nya storskaliga villaområdet enligt planförslaget kan anses som en naturlig förlängning av det befintliga fritidshusområdet och på så sätt inte störa landskapsbilden nämnvärt. Det anges i planbeskrivningen att en bärande idé i framtagandet av området är att utnyttja skogens karaktärskapande uttryck varför stora tomter med natursläpp emellan eftersträvas samt hus som gör minsta möjliga ingrepp på mark och natur samtidigt som det anges att stora delar av området består av trädgård. Det saknas grönområde (Natur) mot norr inom planområdet. Vi saknar dokumentation på hur detaljplanen avser reglera att skog inte får avverkas enligt den bärande i den inom planområdet särskilt då tomter försålts, och nya fastighetsägare samt samfällighet besitter oreglerade möjligheter att sanera bort all befintlig växlighet på sina fastigheter. Detsamma gäller reglering av eftersträvade natursläpp. Fastighetsägarna och samfälligheten har även möjlighet att bygga staket, stängsel eller murar kring sin egendom. De beskrivna utfästelserna i planbeskrivningen saknar värde utan detaljplansbestämmelser med villkor för lov. Konsekvenserna av dag- och smältvattenproblematiken från det exploaterade området kommer att påverka Herrnäset Västra som avrinningsområde och recipient då underliggande berg idag transporterar avrinningen vidare mot det plana strandområdet vid Alkvettern. Det är cirka 10 meter fallhöjd mellan exploaterat områdes högsta mark till ett antal av de befintliga fastigheterna på Herrnäset Västra nedströms dag-och smältvattnet. Berg i dager som uppkommer efter schakt på planområdet ökar hårdgöringsgrad och när mark dräneras skapas ett snabbare avrinningsförlopp. Snabbt förlopp kan leda till uppdämning och översvämning. Skyfall förstorar avrinningen. Planbeskrivningen anger att marken på exploateringsområdet har hög genomsläpplighet och detsamma kan antas för de planerade makadamfyllningarna upp till 1 meter. Dagvattenutredning och översvämningskartering redovisar inte beräkningar och metod för instängda vattenmagasin mot berg där det svårligen är möjligt att säkerställa att Herrnäset Västra inte riskerar att bli recipient av infiltrerat och förorenat dag- och smältvatten. I Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 framtiden spås nederbördsmönstren förändras med bland annat ökad och mer intensiv nederbörd och fler skyfall med ökad risk för extrema flöden och erosion. Syfte i vattenutredningen anges vara att minimera risker för skador på fastigheter. Utformningsbestämmelser saknas i planhandlingarna för att tvinga fram åtgärder på dagvattensituationen. SGI:s yttrande i samrådet pekar på problematik och risker. En flerfunktionell dag- och smältvattenupptagande och ekologisk naturkorridor >= 50 meter mot norr mellan det befintliga fritidshusområdet och det planerade villaområdet kan anses lösa problematiken. Plankartan anger att bostäder tillåts byggas med en area av 200 kvm 4,5 meter från planområdets yttre gränser markerat Bostäder. Komplementbyggnader tillåts byggas med en area av 50 kvm och placeras 1,5 meter från fastighetsgräns. Dessa tillåts byggas 8 meter alternativt 6 meter höga till nock och i minst två plan. Plankartan anger ingen bestämmelse med villkor för lov som reglerar till exempel byggnadshöjd, takvinkel, takfot, takkupor, källare, antal plan, byggnaders utseende, orientering på tomten och byggnadsdelar av suterrängvåning. Planbestämmelserna tillåter till exempel att komplementbyggnader kan byggas i form av ett 8 meter respektive 6 meter högt torn i två plan på de nya tomterna där de högsta tornen blir mer än två gånger högre jämfört tillåten nockhöjd på fritidshusen på det norra fritidshusområdet. Tornen får även placeras 1,5 meter från tomtgränser, mot befintlig bebyggelse både i norr och söder. De befintliga fritidshusen på Herrnäset Västra som befinner sig närmast planområdet kan få utsikt mot sådana torn cirka 11,5 meter från sin tomtgräns. Bostadshuset på 200 kvm, även detta 8 meter högt, får placeras cirka 14,5 meter från tomtgränsen och Attefallshus samt friggebod med sina placeringar cirka 11,5 meter från befintlig tomtgräns. Planbestämmelserna anger att byggnader får utföras med 8 meter respektive 6 meter nockhöjd och en tillkommande grundsockel för att anpassas till terrängen. Plankartan anger maximal nockhöjd på området men reglerar ej totalhöjden eller varifrån höjden skall mätas invid byggnaden. Med den byggrätt som detaljplanen ger skulle till exempel en 8 meter hög byggnad ha möjlighet till en extra grundsockel på till exempel en höjd av 2 meter samt utöver detta uppstickande skorsten på till exempel 1 meter. Det saknas motivering i planhandlingarna, varför villaområdet ges tätortsanslutande avstånd till tomtgräns för byggnation. Avståndet motsägs även av den centrala tanken och de beskrivna utfästelserna i planbeskrivningen. Vi saknar dokumentation på utredningen som ligger till grund för kommunens bedömning att befintlig väginfrastruktur klarar tillkommande bebyggelse. Vem har ansvaret för exploateringens påverkan på Herrnäsets vägar före en gemensamhetsanläggning för väg bildas enligt planbeskrivningen? Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Ingår Tallgärdets vägförening i kommunens utredning och kommer föreningens väg att påverkas genom exploateringen? Det omnämns i planbeskrivningen yta för att lägga upp båtar för vintern på planområdet men saknas omnämnande om badplats, plats för båtar och bryggor samt anslutande parkeringsplats. Kommer Herrnäsets befintliga anläggningar där privata investeringar gjorts att påverkas av exploateringen, till exempel genom badmöjligheter för de villaboende? Åtgärder som behöver vidtas utanför det aktuella detaljplaneområdet, om de är direkt föranledda av detaljplanen, redovisas otydligt. Har eventuellt ett exploateringsavtal upprättats mellan Storfors kommun och exploatören, där saknad information kan klarläggas och göras tillgänglig. Plankartan i beskrivningen Granskning 1.2 skiljer sig från plankarta Granskning 1.1. Yttrande från räddningstjänsten saknas angående bland annat brandfrågor, utryckning och framkomlighet. Se våra tidigare avgivna synpunkter och angivelser i samband med samrådet 2023 vilka fortfarande gäller. Då samtliga av våra medlemmar även är medlemmar i Herrnäsets vägförening stöder vi de synpunkter som avges av denna förening i samrådsärendet. Vi emotser bekräftelse på mottagande av våra synpunkter. För samtliga medlemmar i Herrnäset Västra Ekonomiska förening och Tallgärdets vägförening samt Herrnäset Västra Kommunens kommentar: Kommunen tackar för synpunkterna. Ambitionen är att få ett så naturskönt område som möjligt. Därför är gatubredd och tomtstorlekar tilltagna så att grönska ska få plats. Tanken, precis som i grannområdet, är att åstadkomma en smalare grusväg med breda sidoområden. De som väljer att flytta ut i området för att bosätta sig vid Alkvettern, kommer precis som befintliga fritidshus göra det med det naturnära läget som anledning och har även dem ett intresse av att behålla naturvärden och värna insyn. Kommunen har därför inte bedömt att någon ytterligare reglering av kvartersmarken som hindrar trädnedtagning etcetera skulle vara aktuell. De gröna inslagen säkras av naturmarken. Det finns inget som hindrar att samfälligheten fäller träd i denna. Precis som de som har redan har fritidshus eller permanentboende i området kommer de naturnära boendet i stor utsträckning vara avgörande för de som väljer att bosätta sig här. Att hålla en ridå med träd och vegetation gentemot grannar och befintliga områden kommer även att ligga i deras intressen. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 En mer noggrann reglering av bebyggelsens utformning anses inte heller nödvändig i förhållande områdets placering och karaktär. Mer noggrannare utformningsbestämmelser brukar vara förbehållna bebyggelse i kulturmiljöområden eller liknande. Kommunen delar uppfattningen att höjden på komplementbyggnader bör reglerar. I plankartan har en bestämmelse om högsta nockhöjd på 4 meter införts för komplementbyggnader i hela planområdet. Dagvattenutredningen har studerat befintlig och kommande dagvattensituation. Vid beräkningarna används klimatfaktor 1,25 för att ta höjd för framtida ökade regnintensitet enligt gällande riktlinjer. Förutsättningarna för ett bra dagvattenomhändertagande är enligt dagvattenutredningen goda. Vägbredden är tilltagen för att få plats med diken och trummor. I den östra planområdesgränsen har ett 4 meter brett naturområde lagts inom planen så att diken kan tillskapas på allmänplatsmark, med möjlighet för tillkommande samfällighet ska ha rådighet över diket och underhålla det så att vatten kan avledas enligt den princip som redovisas i dagvattenutredningen, sida 21. Kompletterande stabilitetsberäkningar har utförts efter yttrande av SIG. Stabiliteten är tillfredsställande. Planerade byggnader ligger ca 120 - 140 m öster om strandlinjen, vilket gör att bedömningen för risken att erosion ska vålla skador på byggnader och anläggningar inom planområdet som osannolikt. Någon utredning eller beräkning av tillkommande trafik har inte gjorts. Det finns inget fog för att denna i sammanhanget begränsade mängd bebyggelse inte skulle kunna hanteras på befintlig väg. Under större delen av året är trafiken i området ytterst sparsam. Befintlig fastighet Herrnäset 1:101 ingår i befintlig infrastruktur. I takt med att tomter styckas av, kommer dessa anslutas och ta sin del av kostnaderna för samfälligheten. För det nya området kommer en ny samfällighet/vägförening eventuellt att behöva tillskapas. Detta är dock en fråga mellan befintlig fastighetsägare och tillkommande fastigheter när ett sådant överlämnande av ansvaret sker och har ingen påverkan om omkringliggande fastigheter. Tallgärdets vägförening bedöms inte påverkas i exploateringen. Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Revideringar och fortsatt handläggning Kommunledningsförvaltningen föreslår att planförslaget, med utgångspunkt från inkomna synpunkter, revideras enligt följande: Plankartan: - Planområdesgränsen mot befintligt fritidshusområde i norr har flyttats 10 meter söderut. - Naturmarken har utökats centralt i området. - En bestämmelse om högsta nockhöjd för komplementbyggnader har lagts till. Planbeskrivningen: - Resultatet av kompletterande stabilitetsberäkningar av kompletterats - Resultatet och information om genomförd artskyddsutredning avseende Grön sköldmossa har lagts in. - Resultat och information från genomförd arkeologisk utredning har lagts in. - En utökad översvämningsanalys redovisas för infartsvägen från norr. Följande har inte fått alla sina synpunkter tillgodosedda i planförslaget: Inom samrådkretsen Ej tillgodosedda synpunkter Samråd Granskning Privatperson 1 X X Privatperson 2 X X Privatperson 3 X X Privatperson 4 X X Privatperson 5 X X Privatperson 6 X X Privatperson 7 X X Privatperson 8 X X Privatperson 9 X X Privatperson 10 X X Privatperson 11 X X Privatperson 12 X X Privatperson 13 X X Privatperson 14 X X Förening 1 X X Förening 2 X X Förening 3 X X Detaljplan för del av Herrnäset 1:101 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Upprättad mars 2026 mars 2026 Övriga för kännedom Samråd Granskning Länsstyrelsen Lantmäteriet Trafikverket SGI Karlskoga Energi Bygglovsenheten Artskyddsutredning grön sköldmossa DP Herrnäset 2026-03-26 En naturvärdesinventering som tidigare utförts har noterat grön sköldmossa i Upprättad av: Nina Marliden den sydöstra delen av en fastighet föremål för detaljplanearbete i Herrnäset, Storfors kommun. Den noterades vid det inventeringstillfället på ett dött träd. Sweco har genomfört en inventering av grön sköldmossa i området där den tidigare noterades genom ett riktat sök efter arten. Grön sköldmossa är skyddad i 8 § artskyddsförordningen som medför att arten och dess växtplats inte får skadas. Syftet med denna utredning är att kontrollera den aktuella lokalens förutsättningar i relation till detaljplanearbetet samt undersöka lämpliga lokaler för transplantation av arten. Vid inventeringen som genomfördes den 6 maj 2024 noterades grön sköldmossa i närheten av den tidigare noteringen. Vid detta fältbesök noterades två kapslar på en murken stubbe. Figur 1. Stubben där grön sköldmossa noterades. Den gröna sköldmossan noterades vid Swecos inventering på 6583915, 463446 (SWEREF99 TM). Omkringliggande natur utgörs av klen blandskog med enstaka medelålders granar och klent lövsly. Marken är i sänkan relativt blöt och det finns stubbar i både grövre och klenare dimensioner. En grövre stock finns i närheten som skulle kunna vara lämplig för grön sköldmossa och det är troligen här den noterats vid tidigare inventering. I övrigt noterades ingen död ved som utgör ett lämpligt habitat för grön sköldmossa. D okumentreferens Sammanfattning Grön sköldmossa Storfors 1/6 2026-03-26 Figur 2. Miljön i omgivningen kring den gröna sköldmossan. Dokumentreferens Sammanfattning Grön sköldmossa Storfors 2/6 2026-03-26 Ett antal lokaler inventerades i närområdet med avseende på lämpliga livsmiljöer för grön sköldmossa. Det finns ett flertal lokaler där förutsättningarna är lämpliga om arten skulle förflyttas. Naturreservatet Fridensborgshöjden. Ett område strax väst om vägen och parkeringen som finns i reservatet anses som en lämplig lokal att eventuellt flytta arten till. Här är miljön fuktig och död ved förekommer. Den döda veden har en varierade nedbrytningsgrad och det finns en tillförsel av nytt substrat. Dokumentreferens Sammanfattning Grön sköldmossa Storfors 3/6 2026-03-26 Dokumentreferens Sammanfattning Grön sköldmossa Storfors 4/6 Södra Herrnäset (Kanske finns ett bättre namn) 2026-03-26 Området utgörs av blandskog vilket bitvis är riklig med död ved i olika nedbrytningsstadie. Den döda veden är klenare än den vid Fridensborgshöjdens naturreservat. Miljön är relativt fuktig. Slutsats Efter genomsökning av den befintliga miljön på växtplatsen för grön sköldmossa bedöms att bevarandestatusen på lokalen inte är gynnsam då kontinuitet av död ved har minskat och kommer att fortsätta minska. Grön sköldmossa är beroende av lämpligt substrat i jämnfuktiga miljöer med begränsad solinstrålning. För att öka möjligheterna för det noterade exemplaret att fortleva rekommenderas transplantation till miljöer lämpliga för arten. I denna utredning har två sådana lokaler utpekats för detta ändamål inom radie på 5 km, varav Fridensborgshöjdens naturreservat är det ena och södra delen av en fastighet i Herrnäset. Sweco bedömer att Fridensborgshöjdens naturreservat är bäst lämpat för transplantation då lokalen har ett långsiktigt skydd som bibehåller den gröna sköldmossans gynnsamma bevarandestatus. Den andra lokalen saknar skydd och det saknas noteringar om andra värdearter på platsen. Trots förbuden i 8 § artskyddsförordningen får enstaka exemplar av grön sköldmossa samlas in, i detta fall för transplantation, om det inte finns ett tillfredsställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt. Grön sköldmossa är en livskraftig art och Sweco bedömer att aktionen med transplantation inte påverkar artens gynnsamma bevarandestatus negativt varken på lokal, regional eller nationell nivå. Referenser SFS 2007:845 (2007). Artskyddsförordning, ändrad SFS 2022:928. Stockholm: Klimat- och näringslivsdepartementet. https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2007:845 Dokumentreferens Sammanfattning Grön sköldmossa Storfors 5/6 Naturvårdsverket (2022). Fridlysta 2026-03-26 arter. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/arter-och- artskydd/fridlysta-arter/ Dokumentreferens Sammanfattning Grön sköldmossa Storfors 6/6 Beslut 1 (7) Datum Diarienummer 2026-03-17 9604-2025 Storfors kommun jukka.maenpaa@storfors.se Elektronisk delgivning Dispens från fridlysningsbestämmelserna för flytt av substrat med Grön sköldmossa Buxbaumia viridis, i Storfors kommun. Beslut Länsstyrelsen i Värmlands län beslutar att medge dispens för att flytta substrat med fynd av den fridlysta arten grön sköldmossa i överensstämmelse med vad som angetts i ansökan. Dispens gäller under förutsättning att detaljplanen vinner laga kraft och genomförs enligt plan. Följande villkor gäller för dispensen: • Flytt ska ske under höst/vårvinter under en period som har hög och jämn luftfuktighet. Det får inte vara tjäle under denna period då substratet lättare skadas. • Om flytt sker till Fridensborgshöjdens naturreservat ska åtgärden samrådas/godkännas av reservatsförvaltare. • En skriftlig rapport ska sändas till Länsstyrelsen senast 2 månader efter flytt. Rapporten ska innehålla en karta som visar var ny lokal av grön sköldmossa finns. Fynd av grön sköldmossa ska läggas in i artportalen. Beslutet gäller för åtgärder som påbörjas inom fem år. Beskrivning av ärendet Storfors kommun har den 16 oktober 2025 via ombudet Sweco Sverige AB, lämnat in en ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. Ansökan omfattar flytt av Grön sköldmossa Buxbaumia viridis, inom fastigheten Herrnäset 1:101 i Storfors kommun, enligt karta i bilaga 1. Postadress: 651 86 Karlstad T elefon: 010-224 70 00 E-post: varmland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/varmland www.lansstyrelsen.se/varmland/personuppgifter Länsstyrelsen Värmland Beslut 2 (7) 2026-03-17 9604-2025 I ansökan beskrivs att ett exemplar med två sporkapslar har observerats under två separata fältbesök, det första under 2022 och det andra i maj 2024. Berörd lokal saknar för arten skoglig kontinuitet. Storfors kommun har upprättat en detaljplan om ca 6 hektar och planerad åtgärd innebär påverkan på lokalen med mossan. Planområdet ingår i de områden som utpekats i den kommunövergripande översiktsplanen från 2013 och bedöms som lämpliga för rekreation och permanentboende. Naturvärdesinventeringar har genomförts i området och artskyddsutredning med skyddsåtgärder bifogas i ansökan. Enligt naturvärdesinventeringen består området av produktionsskog i ung ålder samt mogen gallrad granskog som bedöms hålla, visst naturvärde klass 4. I sydöstra hörnet av inventeringsområdet, noterades en låga med sporkapslar av den fridlysta arten grön sköldmossa. Bedömningen är att denna lämnats kvar vid senaste föryngringsavverkningen. På sikt bedöms inte arten kunna leva kvar inom inventeringsområdet eftersom det inte tillkommer tillräckligt med lämpligt substrat. Enligt artskyddsutredningen bedöms det sammanfattningsvis att den aktuella lokalen för grön sköldmossa saknar lämpliga förutsättningar med skoglig kontinuitet och jämnfuktigt klimat för att kunna leva vidare och spridas. Ett ianspråktagande av marken och flytt av den noterade förekomsten av grön sköldmossa bedöms inte påverka den gynnsamma bevarandestatusen för arten. Arten har en gynnsam bevarandestatus på såväl nationell, regional och lokal nivå. Nollalternativet med skyddsavstånd bedöms inte gynna bevarandestatusen för artförekomsten på plats varför en flytt till en lokal med goda förutsättningar i närheten, kompenserad med tillförsel av död ved, rekommenderas för att den berörda förekomsten ska kunna leva vidare på lång sikt. Kommunen avser att flytta mossan, till lämplig lokal där den har goda förutsättningar att leva vidare och spridas. Ett flertal lokaler har undersökts och två lokaler besöktes och bedömdes som lämpliga för flytt av den noterade förekomsten, Fridensborgshöjdens naturreservat och sydligaste delen av Herrnäset. Ärendet kompletterades den 26 februari 2026 med förtydligande om flytt och hur uppföljning av flytten sker. Länsstyrelsen Värmland Beslut 3 (7) 2026-03-17 9604-2025 Som försiktighetsåtgärder redogör sökande: • Flytt av substrat för grön sköldmossa sker förslagsvis på våren när marken inte längre ligger i tjäle eller innan vinterns antåg. • Lågan kan kapas i två mindre delar och stubben grävs upp försiktigt så att rotdelar och fastsittande jord bibehålls intakta. • Delarna flyttas försiktigt var för sig med hjälp av en hjullastare eller liknande redskap. Stubben och lågan placeras därefter i utvalt område. • En naturmiljökunnig ska vara närvarande under flytten för att vägleda processen och säkerställa att veddelarna flyttas och placeras korrekt, förslagsvis en ekolog eller biolog. • Föreslagna lokaler har lämpliga förutsättningar för mossans fortlevnad och spridning, detta kan säkerställas med uppföljande inventeringar för att dokumentera effekten av flyttåtgärden. Som kompensation i samband med flytt av grön sköldmossa förstärks förutsättningarna på den nya lokalen med tillförsel av död ved. Motivering till beslutet Grön sköldmossa Buxbaumia viridis är fridlyst enligt 8 § i Artskyddsförordningen (2007:845) Det är förbjudet att bland annat flytta exemplar av grön sköldmossa Buxbaumia viridis och dess sporer. För att dispens ska kunna medges krävs att det inte finns någon annan lösning samt att dispensen inte försvårar upprätthållandet av artens gynnsamma bevarandestatus i artens naturliga utbredningsområde. Grön sköldmossa växer på stubbar och lågor av olika trädslag huvudsakligen i sena nedbrytningsstadier och på och mellan grova rötter av levande och döda träd. Populationer av grön sköldmossa är kortvariga, och på samma substratfläck hittar man ofta kapslar bara under något eller några år enligt SLU Artfakta. Skogsavverkning och bristen på död ved i skogen utgör de allvarligaste hoten mot arten. Länsstyrelsen Värmland Beslut 4 (7) 2026-03-17 9604-2025 I ansökan framför sökande att endast ett exemplar med två sporkapslar är påträffad i ett område som saknar död ved. Den skogliga kontinuiteten saknas i och med pågående markanvändning. I artskyddsutredningen framgår att det huvudsakliga utbredningsområdet för grön sköldmossa sträcker sig från landets sydostliga delar upp mot Dalälven. Inom region Värmland har grön sköldmossa rapporterats med 274 observationer i Artportalen de senaste 25 åren. Den gynnsamma bevarandestatusen för arten bedöms som god i regionen då förekomstarean täcker in stora delar av den geografiska utbredningen för arten. I Storfors kommun har fyra observationer av grön sköldmossa rapporterats till Artportalen de senaste 25 åren. Arten är med största sannolikhet underrapporterad i regionen och kommunen. Trots det sparsamma antalet noterade fynd i Storfors kommun bedöms bevarandestatusen för grön sköldmossa vara gynnsam på lokal nivå. Länsstyrelsen bedömer att förekomsten är isolerad i ett olämpligt habitat, då endast ett till två exemplar är återfunna. Arten bedöms därför ha en kortlivad förekomst på platsen. En flytt av substrat till en närliggande lämplig miljö bedöms av dessa skäl inte påverka artens bevarandestatus lokalt. Flytten kräver dock en dispens från artskyddsförordningen. Länsstyrelsen bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning och att en flytt av grön sköldmossa i enlighet med detta beslut inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus (GYBS) hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Länsstyrelsen bedömer att kraven i artskyddsförordningen för att flytta substrat med grön sköldmossa från denna växtplats är uppfyllda. Dispensansökan ska därför medges. Åtgärderna ska genomföras enligt vad som angetts i ärendet och beslutet gäller för åtgärder som påbörjas inom fem år. Flytt ska ske under höst/vårvinter under en period som har hög och jämn luftfuktighet. Det får inte vara tjäle under denna period då substratet lättare skadas. Om flytt sker till Fridensborgshöjdens naturreservat ska åtgärden samrådas/godkännas av reservatsförvaltare, så att lämplig placering sker. Länsstyrelsen Värmland Beslut 5 (7) 2026-03-17 9604-2025 En skriftlig rapport ska sändas till Länsstyrelsen senast 2 månader efter flytt. Rapporten ska innehålla en karta som visar var ny lokal av grön sköldmossa finns. Fynd av grön sköldmossa ska läggas in i artportalen. I ansökan har sökande redogjort för att uppföljning av flytten ska ske årligen i ett antal år, länsstyrelsen tar gärna del av den. Bestämmelser som beslutet grundas på Artskyddsförordningen (2007:845)

§ 72 Rapportering ej verkställda beslut/avbrott i verkställighet Q4 2025 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att godkänna rapporten från individ- och familjeomsorgen. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige delges socialförvaltningens rapport över ej verkställda beslut/avbrott i verkställighet Q4 2025. Kommuner är enligt 34 kap 1 och 3 §§ SoL och 28 f - h §§ LSS skyldiga att rapportera beslut om bistånd (enligt 12 kap 1 § SoL) och insatser (enligt 9 § LSS) som inte har verkställts inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Det gäller både beslut som inte verkställts inom tre månader och avbrott i verkställigheten som pågår längre än tre månader. Beslutsunderlag Rapport ej verkställda beslut/avbrott i verkställighet Q4 2025 Beslutet skickas till Individ- och familjeomsorgens administratör STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (3) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-17 KS/2025:64 Handläggare: Sofia Axén Administratör Rapportering ej verkställda beslut/avbrott i verkställighet Q4 2025 Diarienummer: KS/2025:64 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut: Godkänna rapportering från Individ- och familjeomsorgen Beskrivning av ärendet Huvudsakligt skäl samt Orsak som anges nedan är val som görs vid rapportering av Ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I vissa fall anges även Kompletterad ytterligare information när sådan finns. Ej verkställt inom 3 månader från beslutsdatum Område: LSS Typ av bistånd/insats: Personlig assistans Beslutsdatum: 2020-07-14 Huvudsakligt skäl: Utanför kommunen Orsak: Annat Kompletterad ytterligare information: Beslutet är delvis verkställt från och med 2020-12-01. Verkställt under Q4 2025 enligt följande: Oktober: 490,17h November: 474,92h December: 483,75h Område: LSS Typ av bistånd/insats: Daglig verksamhet Beslutsdatum: 2025-06-23 Huvudsakligt skäl: Hos kommunen Orsak: Saknar plats Kompletterad ytterligare information: --- Område: LSS Typ av bistånd/insats: Daglig verksamhet Beslutsdatum: 2025-08-11 Huvudsakligt skäl: Hos kommunen Orsak: Saknar plats Kompletterad ytterligare information: --- Område: LSS Typ av bistånd/insats: Daglig verksamhet Beslutsdatum: 2025-09-22 STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (3) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-17 KS/2025:64 Huvudsakligt skäl: Hos kommunen Orsak: Saknar plats Kompletterad ytterligare information: --- Område: LSS Typ av bistånd/insats: Daglig verksamhet Beslutsdatum: 2025-08-25 Huvudsakligt skäl: Hos kommunen Orsak: Saknar plats Kompletterad ytterligare information: Beslutet verkställs 2026-03-03. Område: LSS Typ av bistånd/insats: Kontaktperson Beslutsdatum: 2025-09-22 Huvudsakligt skäl: Hos kommunen Orsak: Personalrelaterade skäl (t.ex. rekryteringsproblem) Kompletterad ytterligare information: Beslutet verkställs 2026-02-02. Område: SoL Typ av bistånd/insats: Kontaktperson Barn och unga Beslutsdatum: 2025-07-04 Huvudsakligt skäl: Hos kommunen Orsak: Personalrelaterade skäl (t.ex. rekryteringsproblem) Kompletterad ytterligare information: Beslutet verkställs 2026-01-20. Område: SoL Typ av bistånd/insats: Kontaktperson Barn och unga Beslutsdatum: 2025-10-03 Huvudsakligt skäl: Hos den enskilde Orsak: Barnet/den unge har tackat nej till erbjudande om kontaktperson 2025-11-25. Kompletterad ytterligare information: Barnet/den unge har specifika önskemål kring kontaktperson, önskemålen har förändrats under tid. Avbrott i verkställighet där biståndet ej åter verkställts inom tre månader Område: SoL Typ av bistånd/insats: Kontaktperson Barn och unga Datum för avbrott: 2025-09-09 Huvudsakligt skäl: Hos kommunen Orsak: Personalrelaterade skäl (t.ex. rekryteringsproblem) Kompletterad ytterligare information: --- STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 (3) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-03-17 KS/2025:64 Barnrättskonsekvenser Att barns insatser inte blir verkställda kan påverka barnen negativt på så sätt att de inte får den hjälp och stöd som de bedömts ha behov av. Handläggare följer kontinuerligt de berörda barnens situation och andra insatser/stöd sätts in vid behov. Beslutsunderlag Rapportering ej verkställda beslut/avbrott i verkställighet Q4 2025 Beslutet ska skickas till Sofia Axén, administratör Individ- och familjeomsorgen STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (1) Datum Organ 2026-03-16 Kommunstyrelsen Dnr KS/2026:97

§105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 Yrkanden och överläggningar Bifall till kommunstyrelsens förslag yrkas av Per Henning (M) och Linda Karlsson (M). Hans Jildesten (S) yrkar att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen med följande motivering: Jag begär återremiss. Nu när kommunen bekostat en dyr utredning för översyn av skolan i Storfors kommun så begär jag återremiss av ärendet för att utvärdera utredningens resultat. Att ta olika strategiska beslut samt att besluta om skolans strukturella långsiktiga planer utan att ta tillvara den nyligen begärda och dyra utredningen är oansvarigt. Inga strategiska beslut bör tas innan utredningen är ordentligt och professionellt utvärderad. STORFORS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2(2) Jag begär återremiss. En professionell och ordentlig utvärdering av kommunens utredning KS/2025:753 Slutrapport – Genomlysning av grundskolan i Storfors skall utföras innan detta och andra strategiska beslut tas gällande Storfors skolor. I debatten yttrar sig även Peter Högberg (V), Eva-Lotta Härdig-Eriksson (S), Juhani Verkkoperä (SD), samt oppositionsrådet Ingmar Olsson (M). Beslutsgång Ordförande ställer Hans Jildestens återremissyrkande mot att avgöra ärendet idag och finner att ärendet ska avgöras under dagens sammanträde. Votering begärs och genomförs med följande justerade voteringsproposition. Den som vill avgöra ärendet idag röstar ja, den som vill att ärendet återremitteras i enlighet med Hans Jildestens yrkande röstar nej. Följande ledamöter röstar ja: Christopher Johrin (M), Linda Karlsson (M), Peter Farrington (M), Lina Øygarden (M), Martina Eriksson (M), Per Henning (M), Brita Jansson (C), Ingrid Andersson (C), Juhani Verkkoperä (SD), Anna-Karin Ekström (SD), Björn Ågren (SD), Sven Evert Larsson (SD), Björn Enkvist (SD), Eivor Lindberg (KD), Marie Hagman (M) och Håkan Larsson (C). Följande ledamöter röstar nej: Hans Jildesten (S), Eva-Lotta Härdig-Eriksson (S), Thomas Backelin (S), Janina Hjälm (S), Birgitta Wiberg (S), Kenneth Hjälm (S), Aurora Rioflorido (S), Urban Lavén (S), Sandra Bäckman (V), Peter Högberg (V) och Lennart Johansson (S). Utfallet med 16 ja-röster och 11 nej-röster innebär att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till kommunstyrelsen via minoritetsåterremiss. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (1) Datum Organ 2025-12-17 Kommunstyrelsen

KF §141 2025-12-18 Indikationer till strategiska mål i budget 2026 – komplettering Indikationer till strategiska mål i budget 2026 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 301244SE UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med avancerade elektroniska underskrifter: Comfact Signature Referensnummer: 301244SE Sida 1/1 Protokoll 3(13) Sammanträdesdatum 2026-02-17 Överförmyndarnämnden

§ 142 KSAU 2025-12-08 Dialog om nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 KS 2025-10-20 § 173 Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 Nämndinitiativ—Återtagande av beslut §105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 Kommunchef Johan Rosqvist föredrar ärendet på KS 2025-12-17 utifrån inlämnat nämndinitiativ. STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2025-12-09 KS/2025:671 Handläggare: Cecilia Collin Registrator Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 Diarienummer: KS/2025:671 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: - Återta beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 Beskrivning av ärendet Ärendet har lyfts via nämndinitiativ av Håkan Larsson (C). Håkan redogör att bedömningen är: ”För att undvika oklarheter kring gällande beslut samt säkerställa att kommunens inriktning är fastställd på ett korrekt sätt, bör kommunfullmäktige formellt återta § 105 från sammanträdet den 11 november 2021.” Förvaltningen redogör här inte för några vägande skäl avseende lämpligheten i nybyggnation av skolor i förhållande till renovering av skolor eller andra alternativa lösningar för skolverksamheten, utan konstaterar enbart att det är juridiskt möjligt att besluta om ett återtagande av tidigare beslut. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Effekten av ett beslut i linje med förslaget ryms inom befintlig budget. Alternativa lösningar till beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 hanteras ej i detta ärende utan hanteras i separata beslut. Barnrättskonsekvenser Beslut avseende byggnation av skolbyggnader har en påverkan på barn men då detta nämndinitiativ endast avser ett förslag på återtagande av beslut, utan tydliggörande av alternativen, så bedömer förvaltningen inte att det går att göra en konsekvensanalys. Konsekvensanalys behöver dock utföras i samband med att alternativa lösningar tydliggörs. Beslutsunderlag Tjut - Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 KS 2025-10-20 § 173 Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut

§ 173 Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11- 11 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens har mottagit vid dagens kommunstyrelsemöte 2025-10-20 nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) – återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11. Håkan Larssons (C) nämndinitiativ följer som bilaga 16. Håkan Larsson (C), ledamot i kommunstyrelsen och ordförande i kommunfullmäktige inkommer vid dagens sammanträde med kommunstyrelsen med rubricerat nämndinitiativ. Bakgrund Kommunfullmäktige i Storfors beslutade den 11 november 2021 (§ 105) att genomföra nybyggnation av ny skola samt riva den befintliga skolbyggnaden. Sedan det beslutet fattades har nu KF beslutat att den gamla skolan i stället ska renoveras. Det är därför rimligt att återta det tidigare beslutet om nybyggnation och rivning för att säkerställa att kommunens beslut är samstämmiga och tydliga. Bedömning För att undvika oklarheter kring gällande beslut samt säkerställa att kommunens inriktning är fastställd på ett korrekt sätt, bör kommunfullmäktige formellt återta § 105 från sammanträdet den 11 november 2021. Yrkande Jag Håkan Larsson (C) yrkar att kommunfullmäktige beslutar att: Återta beslut § 105 från kommunfullmäktiges sammanträde den 11 november 2021, avseende nybyggnation av skola samt rivning av den gamla skolbyggnaden. ____________________ STORFORS KOMMUN 23-10- 20 KS bz02.:67-1 Nämndinitiativ—Återtagande av beslut §105 i kommunfullmäktige 2021- 11-11 Till: Kommunstyrelsen i Storfors kommun Från: Håkan Larsson, ledamot i kommunstyrelsen och ordförande i kommunfullmäktige Datum: 2025-10-20 Nämndinitiativ om återtagande av beslut §105 i kommunfullmäktige den 11 november 2021 gällande nybyggnation av skola samt rivning av den gamla skolbyggnaden Bakgrund Kommunfullmäktige i Storfors beslutade den 11 november 2021(§105) att genomföra nybyggnation av en ny skola samt att riva den befintliga skolbyggnaden. Sedan beslutet fattades har har därefter beslutat att den gamla skolan i stället ska renoveras. Det är därför rimligt att återta det tidigare beslutet om nybyggnation och rivning för att säkerställa att kommunens beslut är samstämmiga och tydliga. Bedömning För att undvika oklarheter kring gällande beslut samt säkerställa att kommunens inriktning är fastställd på ett korrekt sätt, bör kommunfullmäktige formellt återta beslut §105 från sammanträdet den 11 november 2021. Yrkande Jag yrkar att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Återta beslut §105 från kommunfullmäktiges sammanträde den 11 november 2021, avseende nybyggnation av skola samt rivning av den gamla skolbyggnaden. Håkan Larsson Ledamot i kommunstyrelsen och ordförande i kommunfullmäktige Storfors kommun STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (1) Datum Organ 2026-02-18 Kommunstyrelsen Dnr KS/2026:138

§ 208 Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 Dnr KS/2025:671, KS/2021:206 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Återta beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11. Beskrivning av ärendet Ärendet har lyfts via nämndinitiativ av Håkan Larsson (C). Håkan redogör att bedömningen är: ”För att undvika oklarheter kring gällande beslut samt säkerställa att kommunens inriktning är fastställd på ett korrekt sätt, bör kommunfullmäktige formellt återta § 105 från sammanträdet den 11 november 2021.” Förvaltningen redogör här inte för några vägande skäl avseende lämpligheten i nybyggnation av skolor i förhållande till renovering av skolor eller andra alternativa lösningar för skolverksamheten, utan konstaterar enbart att det är juridiskt möjligt att besluta om ett återtagande av tidigare beslut. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Effekten av ett beslut i linje med förslaget ryms inom befintlig budget. Alternativa lösningar till beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11 hanteras ej i detta ärende utan hanteras i separata beslut. Barnrättskonsekvenser Beslut avseende byggnation av skolbyggnader har en påverkan på barn men då detta nämndinitiativ endast avser ett förslag på återtagande av beslut, utan tydliggörande av alternativen, så bedömer förvaltningen inte att det går att göra en konsekvensanalys. Konsekvensanalys behöver dock utföras i samband med att alternativa lösningar tydliggörs. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande - Nämndinitiativ från Håkan Larsson (C) - Återtagande av beslut § 105 i kommunfullmäktige 2021-11-11