Extra-KS — 21 april 2026

§ 5 Admnämnd/2026:4 Budget Lönecentrum Östra Värmland 2027 Beslut Administrativa nämnden antar förslag till budget 2027. Sammanfattning Förslag till budget 2027 är 22 074 178 kr. Budget 2027 omfattar en organisation på 21 årsarbetare. Den prognostiserade hyreskostnaden efter genomförd flytt innebär en ökning med 27,4 procent, vilket utgör den huvudsakliga förklaringen till den totala budgetökningen om 2,3 procent. Differensen mellan Dator/telefoni/kopiator och Övriga kostnader förklaras av att vissa kostnader under 2026 har bokförts på fel konto. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-20 Bilaga budget 2027 Skickas till Kristinehamns kommun, Storfors kommun, Karlskoga kommun, Filipstads kommun och Degerfors kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 322382SE Förslag till budget Lönecentrum 2027 Budget 2027 Budget 2026 Budget 2025 Budget 2024 Förändring 24/25 Förändring 25/26 Förändring 26/27 Lönekostnader 14 400 929 13 913 941 13 886 541 13 225 531 5,0% 0,2% 3,5% Lokalkostnader 1 051 155 824 867 800 841 744 381 7,6% 3,0% 27,4% Dator/telefoni/kopiator 207 715 560 732 532 120 535 159 -0,6% 5,4% -63,0% Kurser/konferenser (exkl resor) 250 000 233 333 231 579 233 300 -0,7% 0,8% 7,1% HR-system+konsulter 5 372 484 5 342 418 5 237 982 5 353 000 -2,1% 2,0% 0,6% Övriga kostnader 411 395 315 497 312 105 306 415 1,9% 1,1% 30,4% Kapitaltjänstkostnader 368 000 370 000 370 000 360 000 2,8% 0,0% -0,5% 22 061 678 21 560 788 21 371 168 20 757 785 3,0% 0,9% 2,3% Lönenämnd Kurs/konferens, fika, resor etc 12 500 12 500 12 500 12 500 0,0% 0,0% 0,0% 22 074 178 21 573 288 21 383 668 20 770 285 3,0% 0,9% 2,3% 22 074 178 21 573 288 21 383 668 20 770 285 613 383 189 620 21 383 668

§ 23 Dnr HMN/260005 Ekonomi och budget 2027 Beslut Hjälpmedelsnämnden beslutar 1. Nämnden ställer sig bakom förslag om uppräkning av löner, avtal och SAL samt ytterligare en tjänst motsvarande 559 tkr för Region Värmland och 895 tkr för kommunerna. 2. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram fördelningsnyckel för kommunerna. 3. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden med fördjupad utredning gällande ny tjänst. 4. Preliminärt förslag till budget för hjälpmedelsnämnden 2027 skickas ut till huvudmännen för samråd. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelsnämnden i Värmland står inför betydande utmaningar för att kunna fullgöra sitt uppdrag enligt reglemente och samverkansavtal med huvudmännen (Region Värmland och länets 16 kommuner). De senaste åren har nämndens verksamhet präglats av ökade krav från MDR-regelverket, kraftigt stigande volymer i lagerhantering och ett växande behov av support och utveckling i systemet SESAM. Fram till nu har regionens medarbetare vid Hjälpmedelsservice kunnat stötta nämndens verksamhet, men detta är inte längre möjligt utan risk för att den regionala verksamheten påverkas negativt. För att säkerställa leveransförmåga, patientsäkerhet, arbetsmiljö och efterlevnad av regelverk föreslår nämnden en budgetutökning för 2027. Utebliven utökning riskerar att leda till allvarliga konsekvenser för både huvudmännen och brukare. I tjänsteskrivelsen föreslås hjälpmedelsnämnden besluta: • Hjälpmedelsnämnden rekommenderar att budgeten för 2027 utökas enligt alternativ 3. • Preliminärt förslag till budget för hjälpmedelsnämnden 2027 skickas ut till huvudmännen för samråd. Yrkanden Daniel Schützer (S), Region Värmland yrkar på att: 1. Nämnden ställer sig bakom förslag om uppräkning av löner, avtal och SAL samt ytterligare en tjänst motsvarande 559 tkr för Region Värmland och 895 tkr för kommunerna. 2. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram fördelningsnyckel för kommunerna. 3. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden med fördjupad utredning gällande ny tjänst. Henrik Samuelsson (M), Arvika kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Åsa Waldenström (M), Sunne kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Alexander Romanov (S), Hammarö kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Eva Frykenberger (C), Kils kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Anders Leander (S), Grums kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 / 2 Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-04-29 Anita Karlsson (C), Säffle kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Jane Larsson (C), Kristinehamns kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Tommy Olsson (S), Torsby kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Birgitta Nilsson (S), Munkfors kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Mark Morén (M), Filipstads kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Maria Norell (S), Forshaga kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Thony Liljemark (OR), Hagfors kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Aurora Rioflorido (S), Storfors kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Stefan Jonsson (S), Karlstads kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Bertil Börjeson (HEL), Eda kommun yrkar bifall till Daniel Schützers (S) yrkande. Beslutsgång Ordföranden förklarar överläggningen avslutad. Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och finner att nämnden beslutat enligt förslaget. Protokollsanteckning Henrik Samuelsson (M), Arvika kommun lämnar en protokollsanteckning enligt följande: "Jag anser att det ur brukarnas synvinkel vore bättre att besluta enligt förslag tre eftersom konsekvenserna av underfinansiering drabbar de som är i behov av Hjälpmedelsnämndens tjänster. Det finns risk att kostnaderna uppkommer ändå men på ett annat ställe. Emellertid finns ett värde i att nämnden är enig i sina äskanden varför jag valt att stödja fattat beslut. Visar det sig att konsekvenserna blir allvarliga får korrigering ske i kommande budgetprocesser." Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse - Ekonomi och budget 2027 • Underlag statistik 17-25 lager • Underlag Sesam • Protokollsutdrag § 14 Ekonomi och budget 2027 Utdraget skickas till Hjälpmedelsnämndens huvudmän Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2 / 2 HMN plan 2027 Förslag till budget 2027 Innebär uppräkning av löner, avtal och SAL samt utökning med en tjänst Planering 2027 (tkr) Kostnader Plan 2026 Plan 2027 Differens Direkta kostnader HMN 6 808 8 203 1 395 (personal, material, frakt, resekostnader, IT-system) Indirekta kostnader SAL 1 396 1 790 394 (sekretariat, lokaler, städ, adm) Total kostnad 8 204 9 993 1 789 Motsvarar en ökning på ca 22 % av totalkostnad. Beloppet delas mellan kommunerna och regionen. Hjälpmedelsnämnden Värmland Påverkan per kommun 1/11 2025 Antal Andel kostnad HMN Andel kostnad per KOMMUN Differens kr Differens % över 80 år per år 2026 år 2027 1715 Kil 972 175 436 213 693 38 256 21,8% 1730 Eda 650 117 319 142 902 25 583 21,8% 1737 Torsby 1 125 203 051 247 330 44 278 21,8% 1760 Storfors 357 64 435 78 486 14 051 21,8% 1761 Hammarö 1 075 194 027 236 337 42 310 21,8% 1762 Munkfors 379 68 406 83 323 14 917 21,8% 1763 Forshaga 897 161 900 197 204 35 305 21,8% 1764 Grums 780 140 782 171 482 30 700 21,8% 1765 Årjäng 836 150 890 183 793 32 904 21,8% 1766 Sunne 1 120 202 149 246 230 44 081 21,8% 1780 Karlstad 6 571 1 186 001 1 444 625 258 625 21,8% 1781 Kristinehamn 2 118 382 278 465 639 83 361 21,8% 1782 Filipstad 962 173 632 211 494 37 863 21,8% 1783 Hagfors 1 151 207 744 253 046 45 302 21,8% 1784 Arvika 2 245 405 200 493 560 88 360 21,8% 1785 Säffle 1 489 268 750 327 355 58 605 21,8% Summa 22 727 4 102 000 4 996 500 894 500 21,8% Hjälpmedelsnämnden Värmland STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida 1 (1) Datum Organ 2026-05-25 Kommunstyrelsen Dnr KS/2026:27, KS/2026:290, KS/2026:313, KS/2026:3

§ 26 ÖFN/2026:9 Budget 2027 Beslut Östra Värmlands överförmyndarnämnd godkänner förslag till ny budget för 2027. Sammanfattning Överförmyndarverksamheten i Sverige står, i och med väntade lagändringar den 1 juli 2026, inför stora förändringar och ökad arbetsbörda avseende handläggning, tillsyn, utbildning, kommunikation, registervård och verksamhetsuppföljning. Detta beror bland annat på följande: Överförmyndaren blir första instans vid anordnande, jämkning och upphörande (FB 11 kap., prop. 2025/26:92) Obligatorisk granskning av årsberättelser (FB 12:9a, 16 kap., prop. 2025/26:92) Utökad tillsyn och skyldighet att anmäla brott (FB 16:6a, prop. 2025/26:92) Informationsskyldighet gentemot huvudman (FB 19:18a, prop. 2025/26:92) Krav på systematisk kvalitetsutveckling (FB 19:3, prop. 2025/26:92) SKR:s rekommendationer och samlade bedömning av resursbehov Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i samband med remissyttrandet över SOU 2021:36 ”Gode män och förvaltare – en översyn” och i sina publikationer tydligt uttalat att de kommande lagändringarna innebär ett ökat resursbehov för överförmyndarverksamheterna. SKR konstaterar i detta sammanhang bland annat att: det är svårt att avgöra exakt behov av fler tjänster eftersom förutsättningarna varierar mycket mellan kommuner, men det totala resursbehovet väntas öka avsevärt med de planerade förändringarna (SKR, 11 feb 2026). SKR pekar specifikt på att flera nya/längre uppgifter i samband med lagändringarna (t.ex. utökad granskning av årsredovisningar, dokumenterade informationsmoment, krav på uppdaterade rutiner och kvalitetssäkring) kan medföra ökad arbetstid med 1–2 timmar per ärende utöver nuvarande nivå (SKR, 11 feb 2026). SKR bedömer i sitt remissvar till SOU 2021:36 att överförmyndarverksamheterna i riket totalt skulle behöva ett tillskott motsvarande 30–40 % fler resurser jämfört med nuvarande omfattning om alla förslag genomförs fullt ut. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 325193SE Protokoll 4(8) Sammanträdesdatum 2026-04-21 Överförmyndarnämnden SKR:s uppmaningar och råd är inte styrande men refereras återkommande som vägledning för kommunernas egna konsekvensanalyser. Vad avser de ekonomiska konsekvenserna så har SKR i remissyttrandet över SOU 2021:36 beräknat att det skulle leda till ökade kostnader för kommunerna på 393 mkr om samtliga förslag ledde till ny lagstiftning. Ett sätt att beräkna detta för de samverkande kommunerna i Östra Värmlands överförmyndarnämnd är att multiplicera de samverkande kommunernas samlade invånarantal som andel av rikets invånarantal med de kostnader som beräknats för hela rikets överförmyndarverksamheter. Detta ger 0,7% x 393 mkr= 2,75 mkr. Dock är det vanskligt att fullt ut utgå från dessa preliminära beräkningar. Överförmyndarenheten måste också kunna hämta hem effektiviseringsvinster från t.ex. digitalisering av arkiv och möjligheten för ställföreträdare att lämna årsredovisningar digitalt. Men effektiviseringar kommer inte fullt ut att möta den ökade arbetsmängd som föranleds av lagändringarna. Kostnadsökningen är primärt personaldriven och bedöms uppgå till en ytterligare heltidstjänst för att upprätthålla rättssäker handläggning och lagstadgad tillsyn. Detta ger en ökad kostnad om ca 750 tkr årligen. Överförmyndarenheten har därtill anvisats nya lokaler vilket ger en ökad hyreskostnad om ca 230 tkr årligen. Enheten kan inte i någon större utsträckning själv bestämma var den ska vara placerad varför hyresökningen varit ofrånkomlig. Förslaget till ny budget har förankrats hos Samrådsgruppen som bl.a. består av ekonomicheferna i de samverkande kommunerna. De har ställt sig bakom förslaget och delar synen på att arbetsmängden ökar för överförmyndarverksamheten på så vis att det motiverar en utökning av personal med en heltidstjänst. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Budget 2027 Förslag till ny budget för Östra Värmlands överförmyndarnämnd 2027 Beslutet skickas till Kristinehamns kommun, Karlskoga kommun, Degerfors kommun, Filipstads kommun, Storfors kommun. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Comfact Signature Referensnummer: 325193SE Förslag till budget 2026 Överförmyndarnämnden Nämnd- och styrelseverksamhet Budget 2027 Budget 2026 Budget 2025 Budget 2024 Statistik per 2025-12-31 Försäljning av verksamhet -143 000 -143 000 -220 000 -170 000 Aktiva ärenden KristinehamnDegerfors Filipstad Karlskoga Storfors Totalt Arvode 0 0 80 000 80 000 2025-06-30 386 143 165 372 56 1122 Kurser/konferenser (inkl resekostnader) 130 000 130 000 130 000 80 000 2025-12-31 386 145 164 362 70 1127 Övriga kostnader 13 000 13 000 10 000 10 000 Totalt 772 288 329 734 126 2249 143 000 143 000 220 000 170 000 Snitt på året 386 144 165 367 63 1 125 Fördelning: Ensamkommande barn Karlskoga -28600 -28600 -44 000 -34 000 2025-06-30 1 1 0 2 0 4 Filipstad -28600 -28600 -44 000 -34 000 2025-12-31 0 1 0 1 0 2 Storfors -28600 -28600 -44 000 -34 000 1 1 0 1,5 0 Degerfors -28600 -28600 -44 000 -34 000 Kristinehamn -28600 -28600 -44 000 -34 000 Totalt antal aktiva ärenden 387 145 165 369 63 1 128 -143 000 -143 000 -220 000 -170 000 nya faktisk % 34,3% 12,9% 14,6% 32,7% 5,6% budget % 34,5% 12,8% 15,0% 33,0% 4,7% Försäljning av verksamhet -0,2% 0,0% -0,4% -0,3% 0,9% Kansli Övrig intäkt 2027 Lönekostnader 7 774 604 6 954 412 6 270 901 5 918 400 111,8% Övriga personalkostnader (OH kostnader) 300 805 289 450 274 950 268 000 103,9%inkl datorer och mobil Lokalkostnader 595 350 365 041 347 658 330 000 163,1% Kurser/konferenser (inkl resekostnader) 135 000 130 500 140 000 110 000 103,4% Licensavgifter 322 287 275 000 275 000 250 000 117,2% Övriga kostnader 307 812 353 163 289 254 370 650 87,2% 387 145 165 369 63 1129 Kapitalkostnader 0 23 000 24 000 112 000 0,0% 34,28% 12,84% 14,61% 32,68% 5,58% 100,00% 9 435 858 8 390 566 7 621 764 7 359 050 103,6% Fördelning 2027 Karlskoga 3 083 996 2 768 887 -2 500 963 -2 384 332 111,4% 32,68% fördelning statistik Filipstad 1 379 023 1 258 585 -1 173 053 -1 184 807 109,6% 14,61% Storfors 526 536 394 357 -294 810 -345 875 133,5% 5,58% Degerfors 1 211 868 1 073 992 -979 840 -971 395 112,8% 12,84% Kristinehamn 3 234 435 2 894 745 -2 673 097 -2 472 641 111,7% 34,28% -9 435 858 -8 390 566 -7 621 764 -7 359 050 112,5% Totala kostnader 9 578 858 8 533 566 7 841 764 7 529 050 112,2% Totalt utfördelat -9 578 858 -8 533 566 -7 841 764 -7 529 050 112,2% 2027 2026 Lokalkostnader 595 350 365 041 230 309 Licensavgifter 322 287 275 000 47 287 e:tjänst och vhr system ? mindre tid Persanalkostnader 7 774 604 6 954 412 820 192 Protokoll 3(3) Sammanträdesdatum 2026-04-14 Adm.nämnden

§ 87 Inackorderingstillägg och resebidrag 2026-2027 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta inackorderingstillägg och resebidrag. Beskrivning av ärendet Fler kommuner i Värmland som bedriver gymnasieutbildning har elever som kommer från olika kommuner, både inom och utom länet. Ersättningar som elever får för inackordering, reseersättning varierar från kommun till kommun vilket leder till olika förutsättningar för eleverna. Ett gemensamt arbete mellan värmlandskommunerna har gjorts för att skapa en mer likartad ersättningsnivå. Vissa olikheter kvarstår, till exempel gällande reseersättning då länets kommuner har olika förutsättningar geografiskt. Skollagen 15 kap 32 § anger bestämmelser vad som gäller kring inackorderingstillägg för kommunala gymnasieskolor och den lägsta nivån för inackordering är 1/30 av prisbasbeloppet. Alla kommuner i Värmland har ställt sig bakom nivåerna för inackordering, matersättning och milersättning. Ersättning för resor som inte kan lösas med buss eller tåg kommer att variera något utifrån kommunernas skillnad i geografi och möjlighet till kollektivtrafik. Förslag på inackorderingstillägg från 2026: Avstånd i kilometer Kronor per månad 0-224 Prisbasbelopp/30 225-599 Prisbasbelopp/30*1,2 600- Prisbasbelopp/30*1,4 Storfors kommun ger inte ersättning för anslutningstrafik. Anmodas söka resebidrag. Förslag milersättning: Enligt skatteverkets rekommendationer. Beslutsunderlag Arbetsutskottets beslut 2026-05-04 § 33 Tjänsteutlåtande: Inackordering och reseersättning STORFORS KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2(2) 2026-05-25 Beslutet skickas till Ekonom för verksamhet skola Administratör för vuxenutbildningen Skolchef Rektor för Bjurtjärns skola och vuxenutbildningen Rektor för Vargbroskolan Rektor för Kroppaskolan, förskolorna och Familjecentralen STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (1) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-06-08 KS/2026:347 Handläggare: Johan Rosqvist Kommunchef Yttrande avseende revisorernas grundläggande granskning 2025 Diarienummer: KS/2026:347 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut: Besvara kommunrevisionen enligt bilaga - Yttrande avseende revisorernas grundläggande granskning 2025 Beskrivning av ärendet Storfors kommunrevision har med stöd av Azets Revision & Rådgivning genomfört en grundläggande granskning av kommunstyrelsen avseende verksamhetsår 2025. Revisionens samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen har mot bakgrund av den aktuella granskningen rekommenderat kommunstyrelsen att: • säkerställa att det finns tillförlitliga indikatorer och data för att kunna bedöma måluppfyllelse samt att målen följs upp under året för att vid behov vidta åtgärder vid avvikelser. • säkerställa att internkontrollplanen följs upp systematiskt och vid flera tillfällen under året. • säkerställa att uppsiktsplikten följs genom att följa nämnders och bolags verksamheter och mål under året. Med anledning av den genomförda granskningen önskar revisorerna kommunstyrelsens yttrande över rapporten, innehållande planerade åtgärder och tidsplan för dessa. Framtaget förslag på yttrande återfinns i bilaga. Beslutsunderlag Tjut - Yttrande avseende revisorernas grundläggande granskning 2025 dat 2026-06-08 Yttrande avseende revisorernas grundläggande granskning 2025 dat 2026-06-08 Revisorernas grundläggande granskning dat 2026-03-27 Beslutet skickas till Kommunrevisionen Kommunchef Ekonomichef STORFORS YTTRANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-06-08 KS/2026:347 Kommunrevisionen Yttrande avseende revisorernas grundläggande granskning 2025 Kommunstyrelsen tackar för de av kommunrevision lämnade rekommendationerna och bedömer övergripande att de är såväl väl underbyggda som rimliga att prioritera och lyfta fram för ett vidare utvecklingsarbete. Kommunstyrelsen listar här nedan sina yttrande per rekommenderad punkt: Rekommendation - säkerställa att det finns tillförlitliga indikatorer och data för att kunna bedöma måluppfyllelse samt att målen följs upp under året för att vid behov vidta åtgärder vid avvikelser De två övergripande verksamhetsmål som finns i kommunen, inkluderat de 6 delmålen, följs upp enligt den framarbetade rutinen som finns för kommun. Det innebär att den Agenda 2030-uppföljning som finns i statistikverktyget Kolada utgör bas för måluppföljningen. Då 5 av de 6 delmålen i kommunen har sitt ursprung i de globa Agenda 2030-målen utgör indikatorerna i Koladas uppföljningsverktyg en kvalitativ och långsiktigt säkrad bild av hur kommunen utvecklas i linje med de antagna målen. Kommunstyrelsen håller dock med om att det finns ett fortsatt utvecklingsarbete att göra avseende indikatorer. Detta då indikatorerna i Agenda 2030-uppföljningen tenderar att vara mer övergripande och på så sätt kan det ibland vara svårt att särskilja vad som är en händelseutveckling som uppstått på grund av kommunala beslut och vad är en utveckling av mer samhällsövergripande art. Av den anledningen avser kommunstyrelsen säkerställa att det arbetas fram fler indikatorer, till årsredovisning 2026, som har närmare koppling på de kommunala besluten, som ett komplement till nuvarande indikatorer. Ambitionen är även att dessa nya indikatorer ska kunna följas upp under året. Rekommendation - säkerställa att internkontrollplanen följs upp systematiskt och vid flera tillfällen under året Vissa justeringar är redan implementerade avseende kommunstyrelsens arbete med internkontrollpunkter, t ex har en tydlig komplettering gjorts avseende varje internkontrollspunkts ursprung samt koppling till tidigare års internkontrollsarbete. I internkontrollspunkterna avseende 2026 återfinns även en mer tydlig inarbetning av de rekommendationer som lämnats i samband med revisionens granskningar under året. Kommunstyrelsens ambition är även att följa upp internkontrollspunkterna mer löpande under slutet av året. Rekommendation - säkerställa att uppsiktsplikten följs genom att följa nämnders och bolags verksamheter och mål under året STORFORS YTTRANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-06-08 KS/2026:347 Det finns i nuläget en bevakning inom kommunens kansli-funktion avseende gemensamma nämnder och bolag. Kommunstyrelsen avser att under andra halvåret 2026 utveckla denna bevakning till en tydligare uppföljning i linje med de riktlinjer avseende uppföljningsplikten som ska arbetas fram. Johan Rosqvist Kommunchef Grundläggande granskning av styrelse 2025 Storfors kommun 2026-03-20 Helena Hansson, certifierad kommunal revisor Matthew Matti, verksamhetsrevisor Azets Revision och Rådgivning AB Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP Innehåll 1. Sammanfattning och rekommendationer 3 2. Inledning och bakgrund 6 3. Metod, avgränsning och tidplan 11 4. Styrande förutsättningar 14 5. Resultat av granskningen 17 Azets > Move forward with confidence 2 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP Sammanfattning och rekommendationer Azets > Move forward with confidence 3 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 1. Sammanfattning Azets har av Storfors kommuns revisorer fått i uppdrag att göra en grundläggande granskning av kommunstyrelsen. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om kommunstyrelsen har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Bedömningen grundar vi på att det saknas en systematisk och löpande uppföljning av verksamhetsmålen, då dessa inte redovisas i delårsrapport och inte kunnat utvärderas vid helår. Vidare saknas en löpande uppföljning av internkontrollplanen, vilket försvårar möjligheten att uppmärksamma eventuella brister och avvikelser. Sammantaget bedömer vi att det finns brister i den samlade strukturen för styrning, uppföljning och kontroll, vilket påverkar styrelsens möjligheter att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet. I följande avsnitt följer de rekommendationer som avlämnas i samband med granskningen. Azets > Move forward with confidence 4 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 1.1 Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att; • Säkerställ att det finns tillförlitliga indikatorer och data för att kunna bedöma måluppfyllelse samt att målen följs upp under året för att vid behov vidta åtgärder vid avvikelser. • Säkerställ att internkontrollplanen följs upp systematiskt och vid flera tillfällen under året. • Säkerställ att uppsiktsplikten följs genom att följa nämnders och bolags verksamheter och mål under året. Azets > Move forward with confidence 5 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP Inledning och bakgrund Azets > Move forward with confidence 6 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 2. Bakgrund Revisorerna är kommunfullmäktiges organ för kontroll och ansvarsprövning av kommunstyrelsen. Revisionens arbete ska även ses som ett stöd till kommunstyrelsen. Kommunallagen (2017:725) 12 kap, 1 §, ger uttryck för att revisorerna årligen ska granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområde. Verksamhetsområdena ska granskas i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisorerna har till uppgift att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredställande sätt • Räkenskaperna är rättvisande • Den interna kontrollen är tillräcklig Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs - och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Granskningen baseras generellt sett på revisorernas riskanalys och omfattar kommunstyrelsen, och ger även underlag till uppdatering av riskanalysen under året. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen utgöra ett så pass omfattande underlag att den ger grund till bedömningar som revisorerna avlämnar i sin årliga revisionsberättelse. Revisorerna genomför fördjupade granskningar som ett komplement till den grundläggande granskningen. Azets > Move forward with confidence 7 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 2.1 Syfte Granskningens syfte har varit att översiktligt bedöma om kommunstyrelsen har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnas ska utgöra en grund för säkerställande att kommunstyrelsen lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Azets > Move forward with confidence 8 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 2.2 Revisionsfrågor Verksamhetsstyrning och uppföljning • Har styrelsen/nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag? • Följer styrelsen/ nämnden upp verksamhetens måluppfyllelse • Uppnår styrelsen/nämnden målen för sin verksamhet? • Vidtar styrelsen/ nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende måluppföljning under året? Ekonomistyrning och uppföljning • Har styrelsen/nämnden säkerställt att verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredställande sätt? • Följer styrelsen/ nämnden upp verksamhetens ekonomiska resultat under året? • Bedriver styrelsen/nämnden verksamheten inom sina ekonomiska budgetramar? • Vidtar styrelsen/ nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende ekonomiska resultat under året? Intern kontroll • Har styrelsen/nämnden skapat förutsättningar att bedriva sin interna kontroll på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt under året? • Följer styrelsen/ nämnden upp verksamhetens interna kontroll under året? • Vidtar styrelsen/ nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser som uppmärksammats avseende intern kontroll under året? Azets > Move forward with confidence 9 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 2.3 Revisionskriterier Granskningen har utgått ifrån nedanstående revisionskriterier: • Kommunallagen (2017:725) • Kommunfullmäktiges beslut och uppdrag till kommunstyrelsen • Styrelsens reglemente • Reglemente för intern kontroll • Tillämpbara interna regelverk, beslut och uppföljningar • Internkontrollplan • Verksamhetsplan 2024-2025 Azets > Move forward with confidence 10 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP Metod, avgränsning och tidplan Azets > Move forward with confidence 11 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 3. Metod och avgränsning Granskningen har följt en årlig process, varpå granskningen avser hela granskningsåret 2025. Granskningen omfattar såväl granskning som bedömning utifrån styr- och uppföljningsdokument. Granskningen har omfattat kommunstyrelsen. Granskningen har ej omfattat tillväxt- och tillsynsnämnden, överförmyndarnämnden, hjälpmedelsnämnden, drifts- och servicenämnden samt administrativa nämnden med anledning av dessa nämnder lyder under andra kommuners fullmäktige. Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av underlag såsom budget, verksamhetsplaner, riktlinjer för intern kontroll och styrning, samt internkontrollplaner. • Protokollsgranskning. Revisionsrapporten har kvalitetssäkrats i enlighet med Azets interna rutiner. Azets > Move forward with confidence 12 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 3.1 Bedömningskriterier Respektive nämnds och styrelses verksamhetsstyrning, ekonomistyrning och interna kontroll bedöms utifrån följande bedömningsnivåer. Respektive bedömningsnivå har en tillhörande symbol. Bedömningsnivå Bedömningssymbol Ja I allt väsentligt Endast delvis Nej Azets > Move forward with confidence 13 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP Styrande förutsättningar Azets > Move forward with confidence 14 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 4. Styrmodell Storfors kommun antog 2017 visionen Vision 2030. Syftet med visionen är att ange en inriktning för hur Storfors kommun ska utvecklas, hur de får ett bra liv för boende och besökare, lönsamma affärer för näringslivet och hur de tar tillvara och utvecklar hela det geografiska området. I visionen finns fyra värdegrunder som dels ska verka för att förbättra arbetsklimat och kultur samt dels vara en hjälp för kommunen att styra mot mål och vision på ett mer effektivt och framgångsrikt vis. De fyra värdegrunderna är trygghet, gemenskap, närhet och stolthet. I budget 2025 framgår att målen för Storfors kommun är: • Förbättrad folkhälsa • Förbättrad kompetensförsörjning De finansiella målen är: • Årliga resultat, som andel av skatter och bidrag, ej understiger 2 %. • Investeringar, som utöver de som taxefinansieras eller bedöms som strategiska, självfinansieras till 100 %. • Soliditeten ska förbättras med 2 % per år exklusive pensionsförpliktelse. Azets > Move forward with confidence 15 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 4.1 Reglemente för intern kontroll Storfors kommun har ett reglemente för intern kontroll, som antogs 2016-04-08 av fullmäktige. I reglementet beskrivs syftet med intern kontroll och beskrivningar av begrepp. Reglementet beskriver även ansvar på olika nivåer inom verksamheten. I reglementet framgår även beslutad styrning och uppföljning av intern kontroll som beskrivs enligt följande: • Kommunstyrelsen ska varje år anta en internkontrollplan för kommunen. • Kommunens ledningsgrupp ansvarar för att ta fram ett förslag till internkontrollplan och ansvarar även för att uppföljning av internkontrollplanen genomförs. • Uppföljningen rapporteras till kommunstyrelsen och kommunens revisorer. • Utifrån uppföljningen ska kommunstyrelsen utvärdera internkontrollen och vidta åtgärder i de fall det behövs. Azets > Move forward with confidence 16 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP Resultat av granskningen Azets > Move forward with confidence 17 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 5. Resultat av granskningen I detta avsnitt presenteras granskningens resultat. Resultatet baseras på de underlag som vi har mottagit under året samt protokollsgranskning. Under granskningens gång har ett antal kontrollfrågor besvarats som också utgör en grund för vår bedömning. Azets > Move forward with confidence 18 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 5.1 Kommunstyrelsen Azets > Move forward with confidence 19 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 5.1.1 Verksamhetsstyrning Generella iakttagelser Verksamhetsstyrning och uppföljning Målen är följande: • Årliga resultat, som andel av skatter och bidrag, ej understiger 2 %. Antagen verksamhetsplan 2025 Ja, 2024-11-18 • Investeringar, som utöver de som taxefinansieras eller bedöms som 3 finansiella och 2 strategiska, självfinansieras till 100 %. Antal mål verksamhetsmål, samma som • Soliditeten ska förbättras med 2 % per år exklusive pensionsförpliktelse KF Har styrelsen brutit ner fullmäktiges • Förbättrad folkhälsa Ja mål? • Förbättrad kompetensförsörjning Har styrelsen formulerat egna mål? Ja, delmål I verksamhetsplanen för 2024-2025 bryts de två verksamhetsmålen ner i sex delmål. Verksamheterna har tagit fram aktiviteter relaterade till de olika delmålen. Styrelsen följer upp måluppfyllelsens Ja, de finansiella Måluppfyllelse gällande de två verksamhetsmålen är svår att uttala sig om, utveckling under året då det inte finns någon beskrivning av måluppfyllelse i delårsrapporterna eller årsredovisningen. Vid avvikelser från måluppfyllelsen får styrelsen en analys av orsaker till Ja, de finansiella I årsredovisningen framgår att två av tre finansiella mål för god ekonomisk avvikelsen hushållning är uppfyllda, medan ett mål inte uppnåtts. För de två verksamhetsmålen har ingen bedömning gjorts, då det föreligger en Styrelsen beslutar om åtgärder vid Ja, via delårsrapporterna brister i måluppfyllelsen fördröjning i inrapportering och sammanställning av data till den nationella databasen Kolada. Av denna anledning saknas uppgifter för 2025, och en Delvis de finansiella målen, Styrelsens mål för verksamheten mer utförlig redovisning av måluppfyllelsen planeras senare under våren. verksamhetsmålen går ej att uppnås bedöma Azets > Move forward with confidence 20 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 5.1.2 Ekonomistyrning Generella iakttagelser Ekonomistyrning och uppföljning Kommunen nyttjar den så kallade prislappsmodellen som är framtagen av SKR vilket gör att verksamheternas budget är baserad på genomsnittliga kostnader för liknande verksamheter i Sverige. Budget för 2025 är antagen Ja, 2024-10-21 Av protokollsstudier framkommer att kommunstyrelsen fortlöpande får Styrelsen följer upp det ekonomiska ekonomiska rapporter. Ja utfallet och prognoser under året I årsredovisningen framgår en positiv budgetavvikelse på + 1547 tkr, en höjning från delårsrapportens prognos. Styrelsen får en analys av orsaker vid Ja, framgår av protokoll eventuella avvikelser från budget Styrelsen beslutar om åtgärder vid Ja, via delårsrapport eventuella budgetavvikelser Ekonomiskt resultat Helårsprognos vid Resultat 2025 delår 2 helår Årets resultat (efter -1518 tkr + 1547 tkr finansiella poster) Azets > Move forward with confidence 21 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 5.1.3 Intern kontroll Generella iakttagelser Intern kontroll I internkontrollplanen hanteras 17 risker som är fördelade på 10 kontrollområden. De risker som återfinns inom följande kontrollområden är: Internkontrollplan 2025 är antagen Ja, KS 2025-05-26 • Inom ekonomi/administration: ekonomi, kansli, kommunledning samt Internkontrollplanen innehåller Nej kommuntotal information om riskvärdering • Inom verksamhet: hemsjukvård, grundskola/fritids, SÄGO, hemtjänst, Antal kontrollområden 2025 10 HSL samt samhällsbyggnad och service Antal kontrollområden inom område Internkontrollplanen anger metod för kontroller samt kontrollansvarig. 4 ekonomi/administration Uppföljning av internkontrollplan har vi inte kunnat ta emot vid tiden för denna granskning, då den inte har varit uppe hos KSAU ännu. Antal kontrollområden inom område 6 verksamhet Kommunövergripande kontrollområden är inkluderade i Ja internkontrollplanen 2025 Uppföljning av internkontrollplan 2025 Nej, ärendet utgick vid första har genomförts KSAU 2026. Uppföljning har skett av samtliga Kan inte verifieras kontrollområden 2025 Azets > Move forward with confidence 22 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 5.1.4 Kommunstyrelses uppsiktsplikt Generella iakttagelser Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över verksamhet, ekonomi Enligt kommunallagen är kommunstyrelsen skyldig att utöva en förstärkt och intern kontroll uppsiktsplikt över kommunala bolag samt en allmän uppsiktsplikt som omfattar all annan kommunal verksamhet. Den allmänna uppsiktsplikten Styrelsen följer upp att nämnderna gäller även gemensamma nämnder, oavsett om kommunen är värdkommun fastställt mål och uppdrag i sina Nej eller inte. Dessa regler återfinns även i kommunstyrelsens reglemente. verksamheter Kommunstyrelsen får regelbundet uppföljningar över nämndernas Nej Vi har granskat protokollen från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ekonomi i förhållande till budget för perioden januari–september 2025, utan att hitta några spår av vare sig Kommunstyrelsen har följt upp om den förstärkta eller den allmänna uppsiktsplikten. Av intervjuerna framgår nämnderna beslutat om Nej att kommunstyrelsen inte anser sig behöva utöva någon uppsiktsplikt internkontrollplan eftersom kommunen saknar egna nämnder. Kommunstyrelsen har följt upp om nämnderna genomfört uppföljning av Nej internkontrollplan Azets > Move forward with confidence 23 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 5.1.5 Bedömning per område Bedömning - Verksamhetsstyrning och uppföljning Vår bedömning är kommunstyrelsen endast delvis har haft en ändamålsenlig styrning och uppföljning av sin verksamhet under 2025. Bedömningen baseras på att verksamhetsmålen inte har följts upp under året. Vår bedömning är att kommunstyrelsen har haft en ändamålsenlig Bedömning - Ekonomistyrning och uppföljning ekonomistyrning och uppföljning under verksamhetsår 2025. Granskningen visar att det ekonomiska utfallet har följts upp löpande under året och att styrelsen har fått analyser av orsaker till det ekonomiska utfallet. Vår bedömning är att kommunstyrelsen endast delvis i har haft en ändamålsenlig Bedömning - Intern kontroll och uppföljning internkontroll och uppföljning. Vi konstaterar att styrelsen har antagit en internkontrollplan för 2025, men som inte har följts upp vid tid för granskningen. Azets > Move forward with confidence 24 XI83T-VO049-A7A7W-Q0X67-3YHKZ-EA3Q0 :yek tnemucod oenneP 2026-03-27 Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revisorernas grundläggande granskning 2025 Revisorerna har med stöd av Azets Revision & Rådgivning genomfört en grundläggande granskning av kommunstyrelsen. Syftet med granskningen har varit att översiktligt bedöma om kommunstyrelsen har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen endast delvis säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Bedömningen grundar vi på att det saknas en systematisk och löpande uppföljning av verksamhetsmålen, då dessa inte redovisas i delårsrapport och inte kunnat utvärderas vid helår. Vidare saknas en löpande uppföljning av internkontrollplanen, vilket försvårar möjligheten att uppmärksamma eventuella brister och avvikelser. Sammantaget bedömer vi att det finns brister i den samlade strukturen för styrning, uppföljning och kontroll, vilket påverkar styrelsens möjligheter att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet. Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • säkerställa att det finns tillförlitliga indikatorer och data för att kunna bedöma måluppfyllelse samt att målen följs upp under året för att vid behov vidta åtgärder vid avvikelser. • säkerställa att internkontrollplanen följs upp systematiskt och vid flera tillfällen under året. • säkerställa att uppsiktsplikten följs genom att följa nämnders och bolags verksamheter och mål under året. Med anledning av genomförd granskning önskar revisorerna kommunstyrelsens yttrande över rapporten, innehållande planerade åtgärder och tidsplan för dessa. Yttrandet ska vara revisionen tillhanda den 27 juni 2026. KEZKD-9WC6F-WSX4T-ISUMG-UWHP1-NWEU9 :yek tnemucod oenneP Storfors 2026-03-27 Torbjörn Johansson, ordförande kommunrevisionen Bilagor: Granskningsrapport avseende grundläggande granskning 2025 KEZKD-9WC6F-WSX4T-ISUMG-UWHP1-NWEU9 :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." JAN ARNE TORBJÖRN JOHANSSON Ordförande revisionen Serienummer: a911ecadaf0943[…]6b601c60bc5bf IP: 81.227.xxx.xxx 2026-03-31 19:37:11 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. KEZKD-9WC6F-WSX4T-ISUMG-UWHP1-NWEU9 :lekcyntnemukod oenneP STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-06-08 KS/2026:348 Handläggare: Johan Rosqvist Kommunchef Yttrande avseende revisorernas granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Diarienummer: KS/2026:348 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut: Besvara kommunrevisionen enligt bilaga - Yttrande avseende revisorernas granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Beskrivning av ärendet Storfors kommuns revision har med stöd av Azets Revision & Rådgivning genomfört en granskning av årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Revisionen har i granskningen redogjort för ett antal slutsatser, vilka mynnat ut i följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • Säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. • Se över förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för att säkerställa att struktur och innehåll följer RKR:s rekommendationer. • Ta ett omtag när det gäller redovisning av noter. Nothänvisning ska enligt god sed ske på rätt rad i resultat- och balansräkning. • Inkludera en drift-och investeringsredovisning i årsredovisningen, i enlighet med LKBR • Se över rutinen för attestering/godkännande av manuella bokföringsordrar. • Se över investeringsrutinen kopplad till materiella anläggningstillgångar. • Utveckla indikatorer och nyckeltal för verksamhetsmålen så det går att spåra dess måluppfyllelse. • Lämna en sammanfattande bedömning kring om god ekonomisk hushållning uppnås per 2025-12-31. Med anledning av den genomförda granskningen önskar revisorerna kommunstyrelsens yttrande över rapporten. Framtaget förslag på yttrande återfinns i bilaga. Beslutsunderlag Tjut - Yttrande avseende revisorernas granskning av bokslut och årsredovisning 2025, dat 2026-06-08 Yttrande avseende revisorernas granskning av bokslut och årsredovisning 2025, dat 2026-06-08 STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-06-08 KS/2026:348 Revisorernas granskning av bokslut och årsredovisning 2025, dat 2026-03-27 Beslutet skickas till Kommunrevisionen Kommunchef Ekonomichef STORFORS YTTRANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-06-08 KS/2026:348 Kommunrevisionen Yttrande avseende revisorernas granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Kommunstyrelsen tackar för de av kommunrevision lämnade rekommendationerna och bedömer övergripande att de är såväl väl underbyggda som rimliga att prioritera och lyfta fram för ett vidare utvecklingsarbete. Kommunstyrelsen listar här nedan sina yttrande per rekommenderad punkt: Säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed Kommunstyrelsen har detta som en självklar prioritet och arbetar aktivt för att säkerställa detta. Se över förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för att säkerställa att struktur och innehåll följer RKR:s rekommendationer Kommunstyrelsen är tacksam för revisionens kommentarer då kommunstyrelsen ser att det är av högsta vikt att förvaltningsberättelsen är lättförståelig för kommuninvånarna. Ett utvecklingsarbete kommer utföras inför nästkommande årsredovisning. Ta ett omtag när det gäller redovisning av noter. Nothänvisning ska enligt god sed ske på rätt rad i resultat- och balansräkning Kommunstyrelsen tar till sig av synpunkten och kommer utföra ett utvecklingsarbete till nästkommande årsredovisning. Inkludera en drift-och investeringsredovisning i årsredovisningen, i enlighet med LKBR Kommunstyrelsen tar till sig av synpunkten och kommer utföra ett utvecklingsarbete till nästkommande årsredovisning. Se över rutinen för attestering/godkännande av manuella bokföringsordrar Kommunstyrelsen tar till sig av synpunkten och kommer utföra ett utvecklingsarbete till nästkommande årsredovisning. Se över investeringsrutinen kopplad till materiella anläggningstillgångar Kommunstyrelsen tar till sig av synpunkten och kommer utföra ett utvecklingsarbete till nästkommande årsredovisning. Utveckla indikatorer och nyckeltal för verksamhetsmålen så det går att spåra dess måluppfyllelse Kommunstyrelsen avser att arbeta fram fler indikatorer, till årsredovisning 2026, som har närmare koppling på de kommunala besluten, som ett komplement till nuvarande indikatorer. Ambitionen är även att dessa nya indikatorer ska kunna följas upp under året. STORFORS YTTRANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-06-08 KS/2026:348 Lämna en sammanfattande bedömning kring om god ekonomisk hushållning uppnås per 2025-12-31 Två av de tre finansiella målen är uppfyllda och de bägge verksamhetsmålen är delvis uppfyllda. Den sammanfattande bedömningen från kommunstyrelsen är därmed att god ekonomisk hushållning är uppnådd. Kommunstyrelsen ser dock att ett kraftfullt arbete är nödvändigt framledes avseende såväl mål som medelsförvaltning då de övergripande trenderna ger vissa signaler på utmaningar kring såväl de ekonomiska ramarna som samhällstrenderna inom de aktuella områdena för verksamhetsmålen. Johan Rosqvist Kommunchef Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Storfors kommun 2026-03-24 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Storforskommun-Granskningav boklsutoch årsredovisning2025 Azets Revision & Rådgivning har av Storfors kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och Innehåll årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. 01 Sammanfattning 3 Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med 02 Inledning 8 kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 03 Översiktlig granskning av 15 Som del av en revision enligt Standard för kommunal processer räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela 04 Granskningsresultat- 19 revisionen. Räkenskapsrevision Västerås den 24 mars 2026 05 Granskningsresultat- 23 God ekonomisk hushållning Malin Forslund Helena Hansson 06 Granskningsresultat- 27 Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Balanskravsresultat Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. Azets > Move forward with confidence 2 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Storfors kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Årsredovisningens räkenskaper Kommunen har per 2025-12-31 redovisat samtliga leasingkontrakt som En förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet medLKBR. Vi vill dock fästa operationell leasing. uppmärksamheten på attkommunens förvaltningsberättelse i allt väsentligt uppfyller kraven vilka preciseras i RKR R15 men att det finns vissa upplysningar som saknas och Hyreskontrakt och leasing av bilar och fastigheter ses normalt som finansiell att det finns utvecklingsmöjligheter i förvaltningsberättelsen. Enligt LKBR ska leasing vilket innebär att en fiktivanläggningstillgång och skuld skall redovisas och årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt. Vi rekommenderar att skrivas av över återstående hyresperiod. Kommunen hanterar alla (delar avsina) kommunstyrelsen arbetar vidare med att utveckla strukturen i leasingkostnader som operationell leasing vilket enligt vår bedömning sannolikt är förvaltningsberättelsen så det blir tydligare och mer utvecklande för de läsare som ett avsteg från RKR R5 och godredovisningssed. Det lämnas i årsredovisningen inte är insatta i verksamheten. inte någon upplysning kring vilka resultateffekter detta avsteg medför, vilket enligt LKBR ska finnas. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet medlagen om kommunal bokföring och redovisning. Kommunen har inte inkluderat en drift-och investeringsredovisning i årsredovisningen i enlighet med LKBR. Drift-och investeringsredovisning har inte upprättats i enlighet medlagen om kommunal bokföring och redovisning. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats, med undantag av noteringen angående avsaknad av finansiell leasing samt noteringen angående drift-och investeringsredovisning, i enlighet medlagen om kommunal bokföring och redovisningoch ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Azets > Move forward with confidence 4 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Sammanfattning God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Finansiella mål Kommunen redovisar ett positivt resultat i sitt balanskravsresultat. Vi bedömer, Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det inte utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i årsredovisningen, att det framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet lagstadgade balanskravet uppfylls. inte skulle vara delvis förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i Det finns inget balanskravsresultat att återställa från tidigare år. budget 2025. Verksamhetsmål Vi konstaterar att det i årsredovisningen saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen för att det ska vara möjligt för oss att bedöma om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Azets > Move forward with confidence 5 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Sammanfattning - Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR? Har drift-och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? God ekonomisk hushållning Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? Balanskravsresultat Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet och har eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av synnerligaskäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 6 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Sammanfattning - Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att följande: Räkenskapsrevision • Säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. • Ser över förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för att säkerställa att struktur och innehåll följer RKRsrekommendationer. • Tar ett omtag när det gäller redovisning av noter. Nothänvisning ska enligt god sed ske på rätt rad i resultat- och balansräkning. • Inkluderar en drift- och investeringsredovisning i årsredovisningen, i enlighet med LKBR • Ser över rutinen för attestering/godkännande av manuella bokföringsordrar. • Ser över investeringsrutinen kopplad till materiella anläggningstillgångar. God ekonomisk hushållning • Utveckla indikatorer och nyckeltal för verksamhetsmålen så det går att spåra dess måluppfyllelse. • Lämna en sammanfattande bedömning kring om god ekonomisk hushållning uppnås per 2025-12-31. Balanskravsresultat • Inga rekommendationer föranleds av den genomförda granskningen Azets > Move forward with confidence 7 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Inledning Azets > Move forward with confidence 8 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Inledning Vi har av Storforskommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Kommunens revisorer ska enligt 12 kap. kommunallagen(2017:725) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska vid granskning av årsredovisning pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisorernas revisionsberättelse. Årsredovisningen granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan • Ramverk tillkommer i enlighet med SKR:s God revisionssed i • Anvisningar för tillämpning i kommunal kommunal verksamhet 2022: räkenskapsrevision av International Standards on • Granskningen av målen med betydelse för god Auditing (ISA) samt International Standard on Review ekonomisk hushållning samt själva bedömningen av Engagements (ISRE 2410) huruvida resultaten i årsredovisningen är förenliga • Instruktion för granskning av sammanställda med verksamhetsmål och finansiella mål. räkenskaper • Bedömning om kommunen efterlever balanskravet • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. • Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning Azets > Move forward with confidence 9 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelse. Syftet med granskningarna är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Granskningen av årsredovisningen ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla hushållning? väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella • Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet och har ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av resultat och kassaflöde för året? synnerliga skäl hanterats korrekt? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? • Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR? • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? Azets > Move forward with confidence 10 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Avgränsning • Vår granskning omfattar årsredovisningen per 2025-12-31. • Granskningen av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. • Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat dennes bedömning av kommunen. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan kommuner och verksamheter. Azets > Move forward with confidence 11 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport och årsredovisningens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Fullmäktigebeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 12 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Metod Ansvarig styrelse Revisionen har genomförts genom bland annat: • Granskningarna avser kommunens delårsrapport och årsredovisning som avges av kommunstyrelsen. • Processgenomgång av relevanta processer för upprättandet av de finansiella rapporterna • Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen. • Stickprov och andra urvalsmetoder • Dataanalys • Kartläggning av IT-miljön • Intervjuer med berörda tjänstepersoner • Avstämning mot redovisningsregelverk • Verifiering av delårsrapport och årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Azets > Move forward with confidence 13 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på I allt väsentligt följande nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning Förenligt med fullmäktiges beslut baseras på följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med fullmäktiges beslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med fullmäktiges beslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende balanskravsresultat baseras på Uppfylls följande nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 14 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Översiktlig granskning av processer Azets > Move forward with confidence 15 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Översiktlig granskning av processer Under hösten har vi skapat oss en förståelse för processer som är relevanta för upprättandet av de finansiella rapporterna och identifierat lämpliga granskningsåtgärder. Vi uttalar oss inte omeffektiviteten i kontrollerna/processerna. Översiktligt granskade processer är följande: • HR-och löneprocessen • Inköpsprocessen • Investerings-och anläggningsprocessen • Intäktsprocessen gällande riktade statsbidrag • Bankprocessen • IT relaterad till den finansiella rapporteringen • Attester –Övergripande kontroller • Bokslutsprocessen Slutsats Vår slutsats är att vi i samband med granskningen av relevanta processer inte har funnit några avvikelser av sådan väsentlig karaktär att vår ursprungliga riskbedömning och granskningsansats har behövt ändras. Azets > Move forward with confidence 16 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Kommunens förebyggande och uppföljande kontroller Område Övergripande kontroller och processer Slutsatser Vi har i vår granskning kontrollerat aktuella fullmakter från bank för Vår slutsats är att kommunen har en god intern kontroll avseende att säkerställa att kommunen har uppdaterade behörigheter, detta utbetalningar. Två i förening krävs vid utbetalning av manuell utbetalning eller Bankbehörigheter för att förebygga att felaktiga kostnader ej belastar kommunen. överföring. Vi har i vår granskning tagit del av kommunens rutiner för pågående Vår slutsats är att kommunen har en god intern rutin för beslut och Investeringar projekt samt följt upp att det finns en beslutsordning gällande uppföljning av pågående projekt. Vi har noterat en förbättringsåtgärd gällande större investeringar. investeringsrutin för materiella anläggningstillgångar. Vi har i vår granskning kontrollerat att kommunen har en rutin för Vår slutsats är att kommunen har en god rutin för godkännande av godkännande av inköp och de kostnader som belastar kommunen. leverantörsfakturor där för-och slutattest sker i kommunen Inköps fakturahanteringssystem i enlighet med aktuell attestordning. Vi har gått igenom processen för hanteringen av riktade statsbidrag Vår slutsats är att inga väsentliga avvikelser noterats. från hur de söks, hur de hanteras i bokföringen till att de ska Riktade statsbidrag återrapporteras. Vi har i vår granskning tagit del av kommunen rutiner och kontroller Vår slutsats är att det finns behov av förbättring när det gäller kommunens Manuella avseende manuella bokföringsordrar. rutin för hantering av manuella bokföringsordrar. bokföringsordrar Vi har översiktligt gått igenom processen för lönehantering. Vår slutsats är att inga väsentliga avvikelser noterats. Lönehantering Azets > Move forward with confidence 17 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Uppföljning av föregående års iakttagelser Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Manuella I vår granskning av manuella Vi rekommenderar Vid genomgång av processerna bokföring- bokföringsordrarhar vi noterat att kommunstyrelsen att tillse att har det inte noterats någon M sordrar det saknas en rutin för att attestera det införs en attestrutin vid förändring i frågan. manuella bokföringsordrar. bokning av manuella bokföringsordrar. Hantering av Vid vår granskning av den interna Vi rekommenderar Vid genomgång av processerna leverantörsdata kontrollen har identifierats att det kommunstyrelsen att säkerställa har det noterats en förbättring i saknas behörighetsspärrar eller att det finns behörighetsspärrar rutinen. Kontroll görs av uppföljning av ändring av fast data för vem/vilka som kan registrera förändringar i betalningsuppgifter, (leverantörer) förändringar i fast data i M till vilken typ av konto betalning leverantörsregistret eller går, stora belopp och eventuella alternativt införa en rutin för att andra avvikelser avseende kunna följa upp ändring av fast leverantören. Ekonomichef följer data via exempelvis logglistor. upp eventuella avvikelser. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll L Mindre brister i intern kontroll Azets > Move forward with confidence 18 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Granskningsresultat - Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 19 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Årsredovisningens räkenskaper Kommunen gör i årsredovisningen avsteg från lag och god sed avseende följande: • Kommunen har per 2025-12-31 redovisat samtliga leasingkontrakt som operationell leasing. • Hyreskontrakt och leasing av bilar och fastigheter ses normalt som finansiell leasing vilket innebär att en fiktiv anläggningstillgång och skuld skall redovisas och skrivas av över återstående hyresperiod. Kommunen hanterar alla (delar av sina) leasingkostnader som operationell leasing vilket enligt vår bedömning sannolikt är ett avsteg från RKR R5 och god redovisningssed. Det lämnas i årsredovisningen inte någon upplysning kring vilka resultateffekter detta avsteg medför, vilket enligt LKBR ska finnas. • Kommunen har inte inkluderat en drift- och investeringsredovisning i årsredovisningen i enlighet med LKBR Vidare har det i samband med granskningen även noterats följande, ej väsentliga, avvikelser: • Årsredovisningen saknar nothänvisningar vid respektive rad i balans- och resultaträkningen. En sammantagen hänvisning har dock lagts till. Azets > Move forward with confidence 20 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har årsredovisningens balansräkning, Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats, med upprättats i enlighet med lagen om kommunal undantag av noteringen ang avsaknad av finansiell leasing, i enlighet bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella kommunens finansiella ställning per den 31 ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat december 2025 och av dess finansiella resultat och och kassaflöde för året. kassaflöde för året? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet Förvaltningsberättelsen har upprättats i enlighet med lagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. Vi ser dock att det finns behov av att se över strukturen i förvaltningsberättelsen för att säkerställa att struktur och innehåll följer rekommendationerna i RKR R15. • Har sammanställda räkenskaper upprättats i Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om enlighet med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i Drift- och investeringsredovisning har inte upprättats i enlighet enlighet med LKBR? med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Azets > Move forward with confidence 21 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. • Ser över förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för att säkerställa att struktur och innehåll följer RKRsrekommendationer. • Tar ett omtag när det gäller redovisning av noter. Nothänvisning ska enligt god sed ske på rätt rad i resultat- och balansräkning. • Inkluderar en drift- och investeringsredovisning i årsredovisningen, i enlighet med LKBR • Ser över rutinen för attestering/godkännande av manuella bokföringsordrar. • Ser över investeringsrutinen kopplad till materiella anläggningstillgångar. Azets > Move forward with confidence 22 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 23 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP God ekonomisk hushållning Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Kommunfullmäktige i Storfors kommun har fastställt 3 finansiella mål och 2 inriktningsmål, varav de finansiella målen anges vara av betydelse för god ekonomisk hushållning. Se vidare kommunstyrelsens måluppföljning på sidorna 22-25 i kommunens årsredovisning. Azets > Move forward with confidence 24 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges finansiella mål följs upp genom tre indikatorer. Resultatmålet innebär att det årliga resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2025 uppgår resultatet till 1 547 tkr, vilket motsvarar 0,54 procent av skatteintäkter och statsbidrag på totalt 286 531 tkr. Målet uppnås därmed inte. Målet om att investeringar, utöver de som är taxefinansierade eller strategiska, ska vara självfinansierade till 100 procent Mål för God ekonomisk hushållning Måluppfyllelse uppnås däremot. De investeringar som inte är taxefinansierade uppgår till 6 005 tkr och självfinansieringsgraden beräknas till Årliga resultat som andel av skatter och 0,54%, mål ej uppfyllt 206,56 procent, vilket innebär att investeringarna finansieras bidrag ska inte understiga 2% fullt ut med egna medel. Investeringar som inte är taxefinansierade 206%, mål uppfyllt Även målet om att soliditeten ska förbättras med 2 procent per eller bedöms som strategiska ska år exklusive pensionsförpliktelser uppfylls. självfinansieras till 100% Kommunfullmäktiges inriktningsmål om förbättrad folkhälsa och Soliditeten ska förbättras med 2% per år Ökning med 3,9%, mål uppfyllt kompetensförsörjning har under året utvecklats med delmål och exklusive pensionsförpliktelser en aktivitetsplan. Uppföljningen ska baseras på indikatorer kopplade till Agenda 2030, men eftersom rapporteringen till Förbättrad folkhälsa Ej tillgängligt databasen Kolada är fördröjd saknas ännu data för 2025. Förbättrad kompetensförsörjning Ej tillgängligt Därför kommer måluppfyllelsen för 2025 att redovisas i en separat rapport till kommunfullmäktige senast i juni 2026. Kommunstyrelsen anger att under året har flera aktiviteter genomförts inom målområdena, men det är ännu för tidigt att bedöma den faktiska måluppfyllelsen. Kommunstyrelsen gör ingen bedömning av huruvida god ekonomisk hushållning uppnås för året. Azets > Move forward with confidence 25 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att för god ekonomisk hushållning? anse att resultatet inte skulle vara delvis förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Vi konstaterar att det i årsredovisningen saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen för att det ska vara möjligt för oss att bedöma om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Utveckla indikatorer och nyckeltal för verksamhetsmålen så det går att spåra dess måluppfyllelse. • Lämna en sammanfattande bedömning kring om god ekonomisk hushållning uppnås per 2025-12-31. Azets > Move forward with confidence 26 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 27 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Balanskravsresultat En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. Azets > Move forward with confidence 28 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i och har eventuella negativa balanskravsresultat och årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Det finns inget balanskravsresultat att återställa från tidigare år. Azets > Move forward with confidence 29 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP Tack för ert förtroende! azets.com/sv-se Move forward with confidence > 0INQB-QXHAH-NDN16-J79YS-Z1OVV-YYL6T :yek tnemucod oenneP 2026-03-27 Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revisorernas granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Revisorerna har med stöd av Azets Revision & Rådgivning genomfört en granskning av årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning harupprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande: Årets resultat uppgår till 1,5 mnkr vilket är 7,8 mnkr sämre än det budgeterade resultatet på 9,9 tkr. Det förklaras främst av att verksamhetens nyttjat 7,8 mnkr mera än tilldelat budgetutrymme. Kommunen har per 2025-12-31 redovisat samtliga leasingkontrakt som operationell leasing. Hyreskontrakt och leasing av bilar och fastigheter ses normalt som finansiell leasing vilket innebär att en fiktivanläggningstillgång och skuld skall redovisas och skrivas av över återstående hyresperiod. Kommunen hanterar sina leasingkostnader som operationell leasing vilket enligt vår bedömning sannolikt är ett avsteg från RKR R5 och god redovisningssed. Det lämnas i årsredovisningen inte någon upplysning kring vilka resultateffekter detta avsteg medför, vilket enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) ska finnas. Kommunen har inte inkluderat en drift-och investeringsredovisning i årsredovisningen i enlighet med LKBR. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter upprättats, med undantag av noteringen angående avsaknad av finansiell leasing samt noteringen angående drift-och investeringsredovisning, i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med LKBR. Vi vill dock fästa uppmärksamheten på att kommunens förvaltningsberättelse i allt väsentligt uppfyller kraven vilka preciseras i RKR R15 men att det finns vissa upplysningar som saknas och att det finns utvecklingsmöjligheter i förvaltningsberättelsen. Enligt LKBR ska årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt. Vi rekommenderar att kommunstyrelsen arbetar vidare med att H6SXB-RKEB7-H8NSO-X98C5-52NVQ-NE4D2 :yek tnemucod oenneP utveckla strukturen i förvaltningsberättelsen så det blir tydligare och mer utvecklande för de läsare som inte är insatta i verksamheten. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med LKBR. Drift-och investeringsredovisning har inte upprättats i enlighet med LKBR. Vid vår granskning av intern kontroll har konstaterats att inga åtgärder har vidtagits sedan föregående års iakttagelser om brister rörande hantering av manuella bokföringsordrar. Enligt bestämmelser i kommunallagen ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Kommunfullmäktige i Storfors kommun har fastställt tre finansiella mål och två inriktningsmål, varav de finansiella målen anges vara av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finansiella målet rörande att årligt resultat som andel av skatter och bidrag inte ska understiga 2%, uppfylls ej. Vi bedömer därför resultatet är delvis förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Rapportering rörande uppfyllnad av de två verksamhetsmålen ingår inte i årsredovisningen, med hänvisning till att data för att mäta indikatorerna ännu inte finns tillgängliga. Vi konstaterar att det i årsredovisningen saknas en tillräckligt tydlig avrapportering av verksamhetsmålen för att det ska vara möjligt för oss att bedöma om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Vi noterar att årsredovisningen saknar kommunstyrelsens bedömning av huruvida god ekonomisk hushållning uppnås för året, utifrån måluppfyllnaden. Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. • Ser över förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för att säkerställa att struktur och innehåll följer RKR:s rekommendationer. • Ta ett omtag när det gäller redovisning av noter. Nothänvisning ska enligt god sed ske på rätt rad i resultat- och balansräkning. • Inkludera en drift-och investeringsredovisning i årsredovisningen, i enlighet med LKBR • Se över rutinen för attestering/godkännande av manuella bokföringsordrar. • Se över investeringsrutinen kopplad till materiella anläggningstillgångar. • Utveckla indikatorer och nyckeltal för verksamhetsmålen så det går att spåra dess måluppfyllelse. • Lämna en sammanfattande bedömning kring om god ekonomisk hushållning uppnås per 2025-12-31. Med anledning av genomförd granskning önskar revisorerna kommunstyrelsens yttrande över rapporten, senast den 27 juni 2026. H6SXB-RKEB7-H8NSO-X98C5-52NVQ-NE4D2 :yek tnemucod oenneP Storfors 2026-03-27 Torbjörn Johansson, ordförande kommunrevisionen Bilagor: 1. Granskningsrapport avseende granskning av bokslut och årsredovisning 2025 2. Yttrande bokslut 2025 H6SXB-RKEB7-H8NSO-X98C5-52NVQ-NE4D2 :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." JAN ARNE TORBJÖRN JOHANSSON Ordförande Serienummer: a911ecadaf0943[…]6b601c60bc5bf IP: 81.227.xxx.xxx 2026-03-31 19:39:48 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. H6SXB-RKEB7-H8NSO-X98C5-52NVQ-NE4D2 :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna i Storfors kommun (org.nr 212000-1785) Inledning Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Storfors kommun utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunens förtroendevalda revisorer 2026-03-24. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalanden med reservation Vi har u(cid:414)ört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Storfors kommun för år 2025-01-01–2025-12-31 antagen av kommunstyrelsen den 2026-03-30. Vi har granskat förvaltningsberä(cid:425)elsen, de sammanställda räkenskaperna samt dri(cid:332)- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruk(cid:415)oner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, med reserva(cid:415)on för de förhållanden som beskrivs i avsni(cid:425)et Grund för u(cid:425)alanden, upprä(cid:425)ats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rä(cid:425)visande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Som en konsekvens av att kommunen inte har presenterat någon utredning eller kartläggning som styrker att samtliga leasingkontrakt kan redovisas som operationell leasing i årsredovisningen har vi inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende ställningstagandet som presenteras som en upplysning i årsredovisningen. Till följd av detta har vi inte kunnat avgöra om det hade varit nödvändigt med ändringar gällande redovisningen av leasingkontrakt i balansräkning, resultaträkning samt noter. Därtill har drift-och investeringsredovisning har inte upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunen. www.azets.se OVNSX-1T8JV-H2G8G-NRJX3-VSVG2-HJXU3 :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 2-4. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att www.azets.se OVNSX-1T8JV-H2G8G-NRJX3-VSVG2-HJXU3 :lekcyntnemukod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag. • Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Västerås den 4 maj 2026 Azets Revision & Rådgivning AB Malin Forslund Auktoriserad revisor/Ansvarigt sakkunnigt biträde www.azets.se OVNSX-1T8JV-H2G8G-NRJX3-VSVG2-HJXU3 :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Malin Birgitta Bernbom Forslund Undertecknare 1 Serienummer: c06fa2801bc683[…]a216cf48832f9 IP: 90.224.xxx.xxx 2026-05-04 15:21:26 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. OVNSX-1T8JV-H2G8G-NRJX3-VSVG2-HJXU3 :lekcyntnemukod oenneP Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård Diarienummer: KS/2025:574 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Förslag till beslut Verksamhetschefs förslag till kommunstyrelsen: Godkänna yttrandet som svar till revisorerna. Beskrivning av ärendet EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Värmland och de förtroendevalda revisorerna i respektive kommun granskat om huvudmännen, utifrån sina respektive ansvar och uppdrag, har säkerställt arbets- och samverkansformer, rutiner för informationsöverföring samt förskrivning och hantering av läkemedel i syfte att tillgodose äldres behov av vård och omsorg. Granskningen har även innefattat en uppföljning av de rekommendationer som gavs i revisionsrapporten ”Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre” från 2018. Revisorernas bedömning är att Region Värmland och kommunen delvis säkerställt fungerande arbets- och samverkansformer, rutiner för informationsöverföring samt förskrivning och hantering av läkemedel i syfte att tillgodose äldres behov av vård och omsorg. Kommunen rekommenderas att: Tydliggöra omhändertagandet av mål och målvärden för samverkan rörande äldre i nämndens ordinarie styrkedja Yttrande: Storfors kommun arbetar med en styrmodell för verksamhetsplanering och uppföljning. Verksamheten stöd, vård och omsorg följer den mall som gäller för kommunen. Målen baserar sig på kommunens vision. Målen har sedan brutits ner i verksamheten, som följs upp. Samverkan följs upp och redovisas för kommunstyrelsen halvårsvis i ”Systematisk kvalitetsuppföljning halvår” (jan-jun) respektive ”Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse” (jan-dec). I Gemensam plan för primärvård Värmland 2025-2027 finns tre fokusområden varav ett rör äldre. Verksamheten har för 2026 målformuleringar, indikatorer och aktiviteter som stämmer bra överens med de målsättningar som framgår under fokusområde Äldre i primärvårdsplanen. I remissvar för Politiskt inriktningsdokument Nya perspektiv 2025-2028 framkom behov av att stärka det politiska ägandeskapet och att den politiska förankringen behöver breddas. Huvudmännen såg också behov av ett förtydligande om hur mål ska beaktas och implementeras i den egna organisationen. Utifrån detta skapades lokala dialoger för implementering/förankring, måluppfyllelse och uppföljning vilket från och med 2025 finns med i årshjulet för Nya perspektiv. De lokala dialogerna ska genomföras av respektive huvudman årligen och utgår från frågorna: Hur bidrar vi? Analysera och identifiera på vilket sätt den egna organisationens mål bidrar till utveckling och inriktningsmål på länsnivå. Hur går det? Följ upp gemensamma indikatorer och ambitionsmål på lokal nivå utifrån Aktuellt perspektiv. Vad gör vi? Identifiera aktiviteter, insatser eller åtgärder på lokal nivå som stödjer de länsgemensamma inriktningsmålen. Vad har vi lärt oss? Identifiera lärdomar, utmaningar och framsteg. Sammanställningen av de lokala dialogerna ska ligga till grund för årlig dialog i Ordföranderåd/Värmlandsråd med syfte att följa upp utveckling och arbete mot inriktningsmål och ambitionsmål samt effekter, lärdomar, hinder och framgångsfaktorer i samverkan. Det pågår ett arbete att utveckla den gemensamma uppföljningen i form av mål och indikatorer. Det arbetet innefattar att stärka kopplingen till bland annat Värmlandsstrategin och god och nära vård, revidering av ambitionsmål och översyn av indikatorer som ingår i Aktuellt perspektiv. Tillse ett gemensamt system tillsammans med regionen för uppföljning och analys av avvikelser rörande samverkan, inklusive läkemedelshantering Yttrande: Beredningsgruppen Nya perspektiv har tillsatt en lokal samverkansgrupp för patientsäkerhet. Syftet är att skapa en strukturerad och hållbar samverkansarena mellan regionens hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, och länets kommuner. LSG ska verka som ett övergripande forum för analys, kunskapsförmedling och gemensam hantering av principiella frågor som rör patientsäkerhet. Vidare ska LSG fungera som en samlande och strategisk arbetsgrupp för frågor som berör patientsäkerhet i övergripande och gränsöverskridande perspektiv. Gruppen ska stärka samverkan mellan vårdgivare och främja ett enhetligt, systematiskt och lärande arbetssätt genom att: Genomföra en strukturerad genomgång av befintliga avvikelseprocesser. Utveckla processerna för att stärka delaktigheten hos både kommunala verksamheter och regionens hälso- och sjukvård, inklusive tandvård. Främja en gemensam och transparent hantering av avvikelser som stödjer lärande och förbättring. Arbetet ska utgå från Nationella handlingsplanen för säker vård 2025–2030, med särskilt fokus på: Engagerad ledning och tydlig styrning En god säkerhetskultur Adekvat kunskap och kompetens Patienten som medskapare Den 20 april 2026 gav Beredningsgruppen Nya perspektiv ett uppdrag till gruppen som lyder: I synpunktsrundan för Riktlinje hantering av kommun- och regiongemensamma dokument framkom det tydligt att det saknas återkoppling och uppföljning av avvikelser mellan huvudmännen. Även revisionsrapporten gällande vårdkedjor, läkemedel och nära vård visar att kommunerna ofta får sen eller ingen återkoppling alls från regionen av de inrapporterade avvikelserna. I merparten av kommunerna upplevs det att inrapporterade avvikelser inte leder till förbättringar. Det gör att avvikelser inte rapporteras i den utsträckning som önskas. Utifrån detta ger beredningsgruppen LSG Patientsäkerhet i uppdrag att se över hur länet gemensamt och systematiskt kan arbeta med avvikelser i ett lärande och utvecklande syfte för att stärka patientsäkerheten. Uppdraget ska ske med involvering av berörda nätverk och återkopplas till beredningsgruppen senast december 2026. Uppdraget innefattar också att se på möjligheterna att digitalisera arbetssättet med avvikelsehantering mellan huvudmännen. Sammanfattningsvis finns det gemensamma avvikelseblanketter finns. Det finns även ett regelbundet digitalt forum för avvikelsehantering i Värmland, där representanter från alla kommuners hälso- och sjukvård möter ledning från regionen. Storfors kommer delta i utveckling av ytterligare systemlösningar. Tydliggöra uppföljning och utvärdering av länsgemensamma överenskommelser, styrdokument, avtal och riktlinjer som berör äldre med fokus på resultat och effekter. Formerna för uppföljning och utvärdering bör inkludera ansvar för uppföljning, frekvens samt mottagande beslutande instans Yttrande: En riktlinje för kommun och regiongemensamma dokument har tagits fram inom ramen för Nya perspektiv och bygger på rekommendationer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om lagstadgade samverkansöverenskommelser. Den svarar mot behovet av en tydlig och gemensam struktur för hur kommunerna i Värmland och Region Värmland hanterar gemensamma dokument. Syftet med riktlinjen är att skapa en gemensam struktur och systematik för framtagande, hantering och uppföljning av kommun- och regiongemensamma dokument i Värmland. Riktlinjen ska: Säkerställa att kommun- och regiongemensamma dokument är välkända, lättillgängliga och sökbara och alltid med invånarens behov i centrum. Bidra till att dokumenten är välkända, används i praktiken och hålls aktuella över tid. Fungera som ett stöd i arbetet med att utveckla samverkan mellan parterna och säkerställa att dokumenten bidrar till värde för invånaren genom tydlighet, tillgänglighet och gemensamma arbetssätt. Tydliggöra att samtliga gemensamma dokument ska utgå från invånarperspektiv, innehålla en plan för uppföljning och implementering. Riktlinjen beskriver: Vem som ansvarar för olika delar av processen. Hur framtagande, revidering, uppföljning och avveckling ska gå till. Vilka krav som ställs på innehåll och struktur. Förväntade effekter: Process för framtagande blir mer patientcentrerad och medarbetardriven, Tydligare fokus på värdet för invånare och patient. Formerna för uppföljning, utvärdering och följsamhet stärks genom krav på att gemensamma dokument innehåller mål och plan för uppföljning. Tydliggjord uppföljning av mål stärker följsamhet och kännedom. VIDA ger möjlighet till sökbarhet, tillgänglighet och säkrad version och versionshistorik. En samlad bild av dokument som ägs av länets kommuner och regionen gemensamt. Hanteringen i VIDA ger möjlighet att se när dokument bör ses över, följas upp och eventuellt revideras. Säkerställa att kompletterande överenskommelser/rutiner med lokala vårdcentraler hänvisar till aktuell länsgemensam överenskommelse Yttrande: Idag finns en lokal överenskommelse mellan kommunen och vårdcentralen i Storfors. Överenskommelsen bygger på länsöverenskommelsen. Samverkan upplevs idag fungera väl mellan kommun och vårdcentral. Mål och uppdrag Förbättrad folkhälsa Kompetensförsörjning Barnrättskonsekvenser Rubriken får inte tas bort! Beskriv barnrättskonsekvenserna om unga och barn påverkas av beslutet. Till exempel, är det säkerställt att barnens bästa har beaktats i ärendet? Hur har barn och unga som berörs av ärendet fått komma till tals och har deras synpunkter uppmärksammats? Om bedömningen är att barn och unga inte kommer att påverkas av beslutet ska det stå: Barnrättskonsekvenser saknas då barn och unga inte bedöms påverkas av beslutet. Beslutsunderlag Tjut, Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård Kommunrapport Övergripande granskningsrapport Beslutet skickas till Johan Rosqvist, kommunchef Pernilla Pettersson, socialchef, Linda Rehnberg, MAS Granskningsrapport februari 2026 Genomförd på uppdrag av revisorerna Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård Region Värmland och värmländska kommuner Innehåll Sammanfattande bedömningar och rekommendationer ............................................... 2 1. Inledning ......................................................................................................... 4 1.1. Bakgrund ................................................................................................... 4 1.2. Syfte och revisionsfrågor ............................................................................. 4 1.3. Avgränsning ............................................................................................... 5 1.4. Metod och genomförande ............................................................................ 5 1.5. Revisionskriterier ........................................................................................ 5 2. Styrning av samverkansarbetet i Värmlands län ................................................. 6 2.1. Under 2025 har länsgemensam systemledning införts .................................... 6 2.2. Bedömning ............................................................................................... 13 2.3. Avtal och överenskommelser har fortsatt lokala variationer ........................... 14 2.4. Bedömning ............................................................................................... 15 3. Hur utskrivningsprocessen organiseras ........................................................... 16 3.1. Överenskommelse och riktlinje ger grunden ................................................. 16 3.2. Samordnad individuell planering (SIP) används begränsat.............................. 17 3.3. Utskrivningsprocessen i praktiken har flera praktiska utmaningar ................... 19 3.4. Resultat av akt- och journalgranskning ........................................................ 21 3.5. Andel oplanerade återinskrivningar ligger i linje med riket ............................. 23 3.6. Bedömning ............................................................................................... 23 4. Läkemedelshantering ..................................................................................... 25 4.1. Läkemedelsgenomgångar för äldre ............................................................. 25 4.2. Betydande avvikelser knutet till läkemedel ................................................... 27 4.3. Bedömning ............................................................................................... 27 5. Uppföljning och utveckling .............................................................................. 28 5.1. Regionövergripande uppföljning av samverkan ............................................. 28 5.2. Uppföljning av länsgemensamma avtal och överenskommelser ...................... 28 5.3. Avvikelsehantering .................................................................................... 30 5.4. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning .................................................. 31 5.5. Bedömning ............................................................................................... 31 6. Svar på revisionsfrågor .................................................................................. 33 Källförteckning ...................................................................................................... 35 Bilaga 1 - Revisionskriterier ................................................................................... 38 Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Värmland och de förtroendevalda revisorerna i respektive kommun granskat om Region Värmland och kommunerna, utifrån sina respektive ansvar och uppdrag, har säkerställt arbets- och samverkansformer, rutiner för informationsöverföring samt förskrivning och hantering av läkemedel i syfte att tillgodose äldres behov av vård och omsorg. Granskningen har även innefattat en uppföljning av de rekommendationer som gavs i revisionsrapporten ”Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre” från 2018. Vår sammanfattande bedömning är att Region Värmland och kommunerna delvis säkerställt arbets- och samverkansformer, rutiner för informationsöverföring samt förskrivning och hantering av läkemedel i syfte att tillgodose äldres behov av vård och omsorg. I flera avseenden finns ett välutvecklat samverkansarbete med god dialog och forum för att lösa gemensamma problem och utmaningar mellan huvudmännen. Vi bedömer dock att målsättningar och mätetal för samverkan tydligare bör integreras i nämndernas ordinarie styrning samt att uppföljning och utvärdering av arbetssätt och genomförda insatser behöver stärkas för att få en tydlig bild av vilka åtgärder ger tänkt effekt. Vidare kvarstår ett antal väsentliga förbättringsområden i det praktiska samverkansarbetet knutet till informationsöverlämning, läkemedelshantering samt uppföljning av avvikelser. Nedan följer våra huvudsakliga iakttagelser: - Arbets- och samverkansformerna är väl utvecklade på tjänstepersonsnivå. Den införda systemledningen har hittills mottagits positivt. Samtliga intervjuade funktioner inom Region Värmland betonar att samverkan blivit både tydligare och ger mer effekter än för några år sedan. Vi noterar dock att den politiska styrningen inte tydliggjorts utöver Nya perspektiv. Det sker ingen tydlig integrering mellan inriktningsmål med tillhörande indikatorer rörande äldre inom Nya perspektiv och respektive nämnds ordinarie målkedja och uppföljning. - De övergripande styrdokument som berör vårdkedjor för äldre patienter är kända i berörda delar av organisationen och innehållet har reviderats i närtid. - Avtal, överenskommelser och gemensamma rutiner ger en grund för ett likvärdigt arbete i länet, men formerna för uppföljning och utvärdering av följsamhet till dokumenten behöver stärkas. Utvärdering utifrån ett patientperspektiv ingår inte i nuvarande arbetssätt. Förutsättningarna för ett likvärdigt arbete varierar fortsatt mellan kommunerna. - Det finns betydande avvikelser rörande läkemedelshantering, då de två system som enligt riktlinjerna ska användas inte innehåller samma information. Den dubbla manuella hanteringen utgör ett väsentligt hinder för att rätt information ska komma kommunerna tillgodo. - En utmaning som genomgående lyfts i intervjuerna är att den strategiska styrningen av samverkan och omställningsarbetet mot nära vård delvis saknar förankring i de praktiska förutsättningarna kring budget, lokaler, dokumentation och tillgängliga system. Detta medför ett glapp mellan målsättningarna och den kliniska verkligheten. - Det saknas ett gemensamt system för att följa upp avvikelser samt följsamheten till överenskommelser och riktlinjer. Utförligare svar på respektive revisionsfråga återfinns i avsnitt 6. Utifrån granskningens slutsatser, ger vi följande rekommendationer till hälso- och sjukvårdsnämnden: Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 2 Tydliggör omhändertagandet av mål och målvärden för samverkan rörande äldre i nämndens ordinarie styrkedja Säkerställ övergripande förutsättningar för att fortsätta utveckla gemensamma initiativ mellan vårdnivåer och -resurser, dels internt i regionen, dels i samverkan med kommunerna Tillse ett gemensamt system tillsammans med kommunerna för uppföljning och analys av avvikelser rörande samverkan, inklusive läkemedelshantering Tydliggör uppföljning och utvärdering av länsgemensamma överenskommelser, styrdokument, avtal och riktlinjer som berör äldre med fokus på resultat och effekter. Formerna för uppföljning och utvärdering bör inkludera ansvar för uppföljning, frekvens samt mottagande beslutande instans Skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa att en korrekt läkemedelslista kan överlämnas till kommunerna Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Revisorerna i Region Värmland har under en följd av år genomfört gemensamma granskningar tillsammans med revisorerna i länets kommuner beträffande de områden där regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar. Områden som dessa avser vårdkedjor, läkemedelshantering och arbetet med att införa nära vård. Det finns flera beröringspunkter mellan kommunernas och regionens verksamheter. Beröringspunkterna är tydligast i den vård och omsorg som utförs av de olika huvudmännen i så kallade vårdkedjor. Brister i någon del av vårdkedjan kan medföra sämre förutsättningar för andra enheter att fullgöra sin del av arbetet. Läkemedelshantering är en viktig faktor för att vårdkedjan ska fungera. Sedan 2020 ingår även omställningen till nära vård en del i regionens och kommunernas samverkan kring vården av bland annat äldre. Under 2018 genomfördes en granskning inom samma område, som påvisade ett antal brister. Mot denna bakgrund har revisorerna i Region Värmland och länets samtliga kommuner genomfört en gemensam granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård. Denna rapport avser iakttagelser för regionen samt en överblick över kommungemensamma iakttagelser. Kommunspecifika iakttagelser presenteras i en bilaga per kommun till denna rapport. 1.2. Syfte och revisionsfrågor Granskningens syfte är att granska om Region Värmland och kommunerna, utifrån sina respektive ansvar och uppdrag, har säkerställt arbets- och samverkansformer, rutiner för informationsöverföring samt förskrivning och hantering av läkemedel i syfte att tillgodose äldres behov av vård och omsorg. Granskningen har även innefattat en uppföljning av de rekommendationer som gavs i revisionsrapporten ”Granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre” från 2018. Granskningen besvarar följande revisionsfrågor: Vilka avtal och överenskommelser finns mellan Region Värmland och berörda kommuner och är de ändamålsenliga? Hur har kommunerna och regionen utvecklat den formella styrningen för samverkan mellan kommunerna och regionen utöver Nya Perspektiv? Har kommunerna och regionen ensat utformningen och omfattningen av samt målsättningen i de lokala överenskommelserna mellan regionens öppenvård och kommunerna för att möjliggöra en likvärdig kvalitet i hela länet? Har regionens Hälso- och sjukvårdsnämnd säkerställt att en korrekt och uppdaterad läkemedelslista avlämnas till annan vårdgivare? Har regionen och kommunerna säkerställt följsamhet till överenskommet styrdokument med fokus på patientens vårdupplevelse? Hur efterlever regionen och kommunerna Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612)? Har kommunerna och regionen implementerat ett gemensamt system för systematisk uppföljning av såväl rapporterade avvikelser som ingångna överenskommelser mellan regionen och länets kommuner? Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 4 Har omställningen till nära vård, i enlighet med den målbild och den färdplan som beslutats av samtliga huvudmän, förbättrat förutsättningarna för en ”sömlös” vårdkedja och i så fall på vilket sätt? Om det i granskningen identifierats brister, vilka åtgärder behöver vidtas? 1.3. Avgränsning Denna granskningsrapport avser hälso- och sjukvårdsnämnden. Bilagor till granskningsrapporten finns för respektive kommun och riktar sig till respektive ansvarig styrelse/nämnd. 1.4. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer med representanter för ledning, hälso- och sjukvårdsnämnden, specialistvård, primärvård i egenregi och privat regi samt ledningsstrateger och utvecklingsledare som arbetar med samverkansfrågor. Granskningen har även genomförts genom dokumentstudier. Samtliga intervjuade funktioner samt granskade dokument framgår i källförteckningen. Granskningen omfattar en journalgranskning som syftat till att ge inblick i regionens arbetsprocesser och följsamheten till överenskommelser och lokala rutiner gällande in- och utskrivningsprocessen samt samverkan. Totalt har 16 journaler granskats, en från varje kommun. I de fall det varit möjligt har journalen korresponderat med en av de akter som mottagits inom ramen för aktgranskningen inom respektive kommun, för att se exempel på överlämningen mellan huvudmännen. Fokus i journalgranskningen har legat på tydlighet och enhetlighet i informationen som lämnas över. Resultatet av journalgranskningen presenteras i avsnitt 3.4. I granskningens avslutande skede genomfördes en workshop där 60 av de intervjuade personerna deltog för att lyssna till granskningens preliminära slutsatser. Deltagarna fick därefter reflektera över utmaningar och möjliga åtgärder. Granskningen har följt god revisionssed. En prövning har skett av de sakkunnigas oberoende och integritet i relation till uppdraget och det har inte framkommit några omständigheter som strider mot att någon av medarbetarna ska kunna agera oberoende i denna granskning. Utöver intern kvalitetssäkring har samtliga intervjuade haft möjlighet att komma med synpunkter på rapportutkastet, detta för att säkerställa att revisionsrapporten bygger på korrekta uttalanden. 1.5. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagen (2017:727) Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Revisionskriterierna presenteras i bilaga 1. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 5 2. Styrning av samverkansarbetet i Värmlands län Detta avsnitt behandlar revisionsfrågorna hur kommunerna och regionen har utvecklat den formella styrningen för samverkan mellan kommunerna och regionen utöver Nya Perspektiv samt huruvida omställningen till nära vård, i enlighet med den målbild och den färdplan som beslutats av samtliga huvudmän, har förbättrat förutsättningarna för en ”sömlös” vårdkedja och i så fall på vilket sätt. 2.1. Under 2025 har länsgemensam systemledning införts Nya Perspektiv är en samverksansstruktur mellan regionen och kommunerna, som styrs av ett politiskt inriktningsdokument för 2025–2028.1 Samverkan inom Nya Perspektiv syftar till att bygga förtroende, tillit och relationer mellan regionen och kommunerna. Det i syfte att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa, ett hälsofrämjande och proaktivt arbete och en sammanhållen välfärd. Nya perspektiv leds av en politisk styrgrupp som utses av Värmlandsrådets Ordföranderåd2. Den politiska styrgruppen ansvarar för att stödja och följa upp arbetet mot inriktnings- och ambitionsmålen.3 Systemledning för god och nära vård, hälsa och omsorg beskrivs vara en angränsande struktur till Nya Perspektiv. Formalisering av systemledarskapet genomfördes 2024 och strukturen testas under perioden 2025-2027. Systemledningen är länsgemensam och har det övergripande ansvaret att styra, leda och driva utvecklingsarbetet mot framtidens nära vård, hälsa och omsorg. Syftet är att skapa ett enhetligt arbete mellan regionen och kommunerna. Samverkan berör alla målgrupper, från barn till äldre. Nedanstående figur illustrerar översiktligt systemledarskapet och angränsande strukturer. 1 Det politiska inriktningsdokumentet sätter riktningen för samverkansarenan. Dokumentet revideras vart fjärde år och ligger till grund för ordinarie planerings- och budgetprocesser hos respektive huvudman. Det innebär att egna mål ska vara förenliga med de övergripande inriktningsmålen. 2 Ordföranderådet består av kommunstyrelsernas ordförande, regionstyrelsens ordförande och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, kultur- och bildningsnämnden samt kollektivtrafiknämnden. 3 Vi har tagit del av minnesanteckningar från den politiska styrgruppen 2025. Minnesanteckningarna innehåller till stor del information om formerna för det politiska inriktningsdokumentet, uppföljning samt planering av seminariet nya perspektiv på styrning och ledning som ska genomföras i maj 2026. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 6 Figur 1. Systemledarskap i Värmland Källa: Powerpoint-presentation, Region Värmland I inriktningsdokumentet anges att systemledningens uppdrag är att: Sätta och upprätthålla en kultur där medarbetare ska känna att det är efterfrågat att hitta lösningar på utmaningar tillsammans med andra aktörer i systemet Ställa krav på medskapande – patienter, brukare och elever ska ges möjlighet att vara delaktiga i omställningsarbetet Följa systemets resultat och leveranser Ta emot information om hinder i systemet, vidta åtgärder och skapa förutsättningar Inom ramen för systemledningen finns fyra samverkansnoder. Samverkansnoderna är ett forum där kommunerna i länet har delats in i områdesnoder där samverkan kan bedrivas gemensamt mellan ett antal kommuner. I varje nod deltar chefer och ansvariga för både kommun och region. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 7 Figur 2. Samverkansnoder i Värmland Källa: Gemensam plan för primärvård, Region Värmland Systemledningen på tjänstepersonsnivå innefattar direktörsberedningen4, hälso- och sjukvårdsledningen i Region Värmland, skolchefsnätverket och socialchefsnätverket. Nätverken består av länets skol- och socialchefer och syftar till att identifiera områden för utveckling och skapa handlingsutrymme i regionen respektive kommunerna. Beredningsgruppen5, strategiska utvecklingsgrupper, samordningsgrupper och enheten Nya Perspektiv ska stötta arbetet i systemledningen. I det politiska inriktningsdokumentet för 2025–2028 framgår att beredningsgruppen ska lyfta utmaningar och uppdrag mellan tjänstepersonsnivå och politik inom samverkan och mellan nätverk i systemledningen. Beredningsgruppen ansvarar bland annat för att bereda agenda och ärenden till systemledningen. Kopplat till beredningsgruppen finns tre strategiska utvecklingsgrupper: Barn och unga, Vuxna och Äldre. Enligt inriktningsdokumentet ansvarar grupperna bland annat för att stimulera samverkan och driva gemensam utveckling i länet inom respektive område. Därtill finns tre samordningsgrupper: samordningsgrupp god och nära vård, hälsa och omsorg, samordningsgrupp länssamordning psykisk hälsa och samordningsgrupp samsjuklighet. Samordningsgrupperna har i uppdrag att koordinera resurser och arbetsinsatser kring särskilda satsningsområden och finansieras av statliga bidrag. I intervjuer inom regionen beskrivs arbetet med systemledningen vara i sin linda. Samtliga intervjuade inom hälso- och sjukvården uttrycker en positiv inställning till arbetet, men betonar att strukturen ännu inte har satt sig. Under våren 2026 ska en halvtidsutvärdering av arbetet ske. 4 Direktörsberedningen består av länets kommundirektörer, regiondirektören och andra direktörer i Region Värmland. 5 Beredningsgruppen består av representanter från direktörsberedningen, socialchefsnätverket, skolchefsnätverket, hälso- och sjukvårdsledningen samt folkhälsoavdelningen. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 8 Intervjuade i regionen är samstämmiga i att systemledningen hittills ses som en bra utveckling mot ett ökat helhetsperspektiv på samverkan. Intervjuade lyfter fram att indelningen i noder utgör en god grund för att utveckla nya arbetssätt och testa olika modeller för samverkan utifrån lokala förutsättningar. Möjligheten att testa lokala varianter på samarbete som sedan kan spridas i övriga noder beskrivs som uppskattat. En utmaning som lyfts är dock att säkerställa att skillnaderna mellan nodernas arbetssätt inte blir för stora och på sikt bidrar till ojämlikhet över länet. Vissa noder stämmer geografiskt överens med upparbetade lokala samarbeten sedan tidigare, medan andra noder skär över tidigare samverkansgränser. Det senare utgör en viss utmaning. Gränssnitten gentemot kommunerna upplevs fungera väl av intervjuade i regionen, och beskrivs vara mer välutvecklade avseende kommunikation och överlämning än gränssnitten mellan olika vårdinstanser inom regionen. Intervjuade i regionen lyfter genomgående att fokus framgent behöver ligga på att tydliggöra ansvar och överlämning av patienter mellan vårdnivåer och enheter inom regionen. I flera avseenden beskrivs regionen fortsatt arbeta i stuprör, även om dialog och arbetssätt fungerar bättre nu än historiskt. Systemledningen ger de strategiska ramarna, men flera intervjuade betonar utmaningar rörande förankring i de praktiska förutsättningarna kring budget, lokaler, dokumentation och stödsystem. Av intervjuer med kommunerna framgår att samverkan med regionen på ledningsnivå upplevs fungera bra. För merparten av kommunerna anges att systemledningen har bidragit med strukturer för hur samverkan ska omsättas i praktiken. I ett fåtal kommuner beskrivs systemledningen dock som otydlig. Det anges att systemledningen är svår att förstå och att samverkan sker i olika stuprör. Därutöver uppmärksammas i merparten av kommunerna att arbetet i systemledningen inte förankras i en tillräcklig utsträckning bland medarbetarna. 2.1.1. Länsövergripande målsättningar integreras inte tydligt i nämndernas mål Regionen och kommunerna i länet har enats om gemensamma målsättningar kopplat till vård och omsorg för äldre inom ramen för Nya Perspektiv. Av inriktningsdokument framgår fem inriktningsmål för samverkan: God och jämlik hälsa Etablerat hälsofrämjande och proaktivt arbete Sammanhållen välfärd Långsiktig tillit och trygghet Robust välfärd Vidare framgår att regionen och kommunerna var för sig ansvarar för att arbeta mot målen. För att följa utvecklingen av inriktningsmålen följs ett antal indikatorer och ambitionsmål upp inom regionen och respektive kommun. Indikatorerna framgår av dokumentet ”Aktuellt perspektiv” och presenteras i kapitel 5. Hälso- och sjukvårdsnämnden har utifrån regionfullmäktiges fyra effektmål beslutat om tio resultatmål med 38 tillhörande indikatorer. Nämndens målsättningar och indikatorer speglar i flera avseende samma intentioner som omnämns i inriktningsmålen, men inga utav målsättningarna eller mätpunkterna är integrerade på ett tydligt sätt utifrån den gemensamma strukturen. Vi noterar att endast 10 av 16 kommuners ansvariga nämnder/utskott har beslutat om mål med koppling till äldre, läkemedelshantering och/eller omställningen till god och nära vård i sina respektive verksamhetsplaner eller motsvarande för 2025. Ingen av kommunerna har Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 9 uttryckligen integrerat inriktningsmålen från Nya Perspektiv i sina verksamhetsplaner eller motsvarande. 2.1.2. Gemensam färdplan ska styra mot god och nära vård Regionen och kommunerna har tillsammans tagit fram en Färdplan för hur Värmland tillsammans ska utveckla god och nära vård, hälsa och omsorg. Färdplanen är godkänd av direktörsberedningen och riktar sig till ledande tjänstepersoner i kommunerna och regionen. Här framgår att Värmland behöver utveckla följande för att omställningen ska bli verklighet: Ledarskapet Hållbara arbetsplatser Gemensam systemledning Gemensam stödstruktur Gemensam uppföljning Rörande uppföljning konstateras i färdplanen att en ny typ av gemensam uppföljning, analys och reflektion behövs för att kunna följa omställningen. Vidare betonas att omställningen behöver ske på alla nivåer, genom fyra utvecklingsområden: Proaktivt, hälsofrämjande och förebyggande arbete Personcentrerat förhållningssätt Överbrygga gränser och mellanrum och samordna resurser Digitala verktyg och välfärdsteknik Den politiska ledningen knuten till färdplanen nämns utifrån seminariet Nya Perspektiv, där länets ledande förtroendevalda och förvaltningschefer (kommun, region, barn och utbildning, socialtjänst, vård och omsorg samt hälso- och sjukvård) träffas en gång per år och samtalar om inriktningen på det gemensamma utvecklingsarbetet. Av dokumentet framgår att det skulle kunna ske en årlig uppföljning vid detta forum – men konkretiseras inte i övrigt hur uppföljning av färdplanen och dess ingående delar ska ske, när eller av vem. Det genomfördes en uppföljning av färdplanen 2023. Uppföljningen innehåller en beskrivning av hur arbetet under 2023 har fortlöpt och belyser framsteg, utmaningar och den fortsatta vägen framåt. Här framgår att det 2023 tillsattes en arbetsgrupp för att driva arbetet med uppföljning och datadriven utveckling. Rapporten listar fem utmaningar och lärdomar: Ekonomiska läget och svårigheter med kompetensförsörjning Otydlighet kring organisering och styrning Visualisering som verktyg Behov av lärande, dialog och att se utanför den egna boxen Ökat samarbete med pågående arbeten Det har inte genomförts någon efterföljande uppföljning av färdplanen sedan 2023. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 10 Region Värmland har en ledningsstrateg med ansvar för samordning rörande arbetet med nära vård. Vid intervjuer framkommer att det upplevs finnas en utmaning i hur arbetet ska genomföras ute i respektive verksamhet. Intervjuade verksamhetschefer och enhetschefer i regionen beskriver samstämmigt att flera chefer tar initiativ lokalt och genomför utvecklingsarbete för ett mer personcentrerat förhållningssätt och att överbrygga gränser mellan vårdinstanser och resurser. Samtliga lyfter dock att dessa initiativ sker isolerat och att det saknas en tydlig struktur för överföring och spridning av arbetssätt inom regionen, samt tydlig riktning och styrning i hur arbetet ska bedrivas. Vidare beskrivs en otydlighet i hur satsningar som överskrider en enskild enhets budget ska hanteras. I olika delar av länet pågår insatser för att minska antalet undvikbara akutbesök, förkorta slutenvård samt undvika förflyttning om möjligt. Exempel på samarbeten som överbryggar eller samlar vårdnivåer och resurser från region och kommun är: • Äldrevårdsteam Karlstad • Team Utsocknes • Akutmottagningens mobila team Centralsjukhuset Karlstad • Akutmottagningens mobila team Arvika • Mobila team i olika delar av länet • Specialiserad sjukvård i hemmet (SSIH)/palliativa team i olika delar av länet • Hemsjukvårdsläkare • Närsjukvårdsteam Gränssnitten mellan vårdnivåer är en central fråga. Enligt intervjuade ska regionen framåt arbeta mer fokuserat med enklare kontaktvägar mellan primärvård och specialistvård, där det ska vara lättare att konsultera kollegor utifrån patientens behov, oavsett vårdnivå. Gränssnitten mellan primär- och specialistvården är en löpande fråga som diskuteras och där ärenden i gränslandet utreds av en så kallad AKO-funktion.6 Frågor om gränssnitt mellan verksamheter hanteras generellt enklare på de mindre sjukhusen och avdelningarna, enligt intervjuade. Av intervjuer med kommunerna framkommer att det sker ett arbete kopplat till omställningen till god och nära vård. I intervjuer uppmärksammas ett antal utmaningar kopplat till omställningen. Det anges att diskussioner om omställningen främst sker på strategisk nivå och inte förankras bland medarbetare i kommunerna. Därtill uppmärksammas att det finns behov av att stärka vårdcentralernas involvering i omställningsarbetet. 2.1.2.1 Gemensam plan för primärvård konkretiserar gemensamma aktiviteter Regionen och kommunerna har tagit fram en gemensam plan för primärvård 2025-2027. Planen har tagits fram genom dialoger och workshops med flera verksamheter i länet. Planen riktar sig till personer som arbetar inom, eller i samverkan med, den regionala och 6 AKO-funktion (Allmänläkarkonsulter på sjukhus) är en modell för samverkan mellan primärvård och specialistsjukvård, där en allmänläkare fungerar som länk och konsulterar inom en sjukhusklinik för att öka kunskapsdelning och förbättra vårdriktlinjer. AKO handlar om att implementera evidensbaserad kunskap och standardisera handläggningen i primärvården för att säkerställa god och jämlik vård. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 11 kommunala primärvården. Planen anger utmaningar och behov av utveckling som har beskrivits av verksamheterna i samband med framtagandet av planen. Några utmaningar som lyfts i planen är: Brister i kommunikation mellan aktörer, vilket fördröjer samverkan. Otydlig arbetsfördelning mellan olika aktörer. Begränsad användning av sammanhållen individuell plan (SIP). Som en del i framtagandet av planen har systemledningen enats om tre fokusområden 2025-2027, varav patientgruppen äldre är ett. För respektive fokusområde finns en handlingsplan med insatser och aktiviteter. Handlingsplanen för fokusområdet äldre innehåller fyra insater på länsnivå och sex insatser på nod- och lokal nivå. Till respektive insats finns ett antal aktiviteter kopplade. Insatser på länsnivå: Stärk det medicinska stödet till den kommunala primärvården Insats mobila lösningar för att undvika onödiga förflyttningar och sjukhusvistelser Insats fallförebyggande arbete Insats trygga och välplanerade utskrivningar från slutenvården (trygg hemgång) Insatser på nod- och lokal nivå: Stärka det medicinska stödet till den kommunala hälso- och sjukvården Förbättra medicinska bedömningar i den kommunala primärvården Mobila lösningar för att undvika onödiga förflyttningar och sjukhusvistelser Trygga och välplanerade utskrivningar från slutenvården (trygg hemgång) Fallförebyggande arbete Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder Gemensam kompetensutveckling och kompetensförsörjning Handlingsplanen utgör en del i den gemensamma planen för primärvården. Handlingsplanen innehåller kolumner med vem som ska genomföra aktiviteten samt när och hur aktiviteten ska genomföras. För aktiviteterna på länsnivå anges vem som ska genomföra aktiviteten, men information om när eller hur aktiviteten ska genomföras finns inte. Det finns ingen information om ansvar, tidpunkt eller hur respektive aktivitet på nod- och lokal nivå ska utföras.7 Den gemensamma planen för primärvård och handlingsplanen innehåller inte någon information om uppföljning av insatserna. Intervjuade i regionen lyfter fram planen som ett konkret och värdefullt verktyg för att arbeta gemensamt med kommunerna i utvalda aktiviteter, men betonar att arbetet är nytt och behöver sätta sig. 7 Tanken är enlgit uppgift att planen ska kunna vara ett levande dokument, framför allt i sin digitala form, att man via vårdgivarwebben ska kunna följa de olika aktiviteterna som genomförs länsövergripande och nationellt. Vid tidpunkten för granskningen påbörjas arbetet med att uppdatera. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 12 2.2. Bedömning Inom ramen för den etablerade strukturen i Nya Perspektiv har kommunerna och regionen utvecklat styrnings- och samverkansstrukturen på tjänstepersonsnivå genom att införa systemledarskap. Den politiska styrningen av samverkan sker i samma struktur som vid föregående granskning, där den politiska styrgruppen för Nya Perspektiv samt ordföranderådet har centrala funktioner. Vi noterar att de målsättningar och indikatorer som tagits fram för samverkan rörande äldre har flera beröringspunkter med de mål och mätpunkter som beslutats av Hälso- och sjukvårdsnämnden samt ansvarig nämnd/utskott i respektive kommun. Samtidigt finns ingen tydlig integrering där målsättningar eller indikatorer direkt överlappar eller hänvisar till det arbete som ska ske i samverkan. Vi bedömer därför att den politiska styrningen inte tydliggjorts. Sammantaget finns ett stort antal målsättningar och mätpunkter på olika nivåer hos huvudmännen, som ska samspela utifrån nämndernas enskilda uppdrag och länsövergripande gemensamma strukturer. Det finns en väsentlig inneboende risk i att komplexiteten eller mängden målsättningar och mätpunkter medför att vissa mål prioriteras ned eller blir svåra att skapa en överblick utifrån. Vi återkommer till detta resonemang i kapitel 5. Omställningen till nära vård, utifrån beslutad målbild och färdplan, bedöms i nuläget delvis ge bättre förutsättningar för att ge en ”sömlös” vård. Granskningen visar flera konkreta initativ och aktiviteter för att flytta vården närmre patienten samt överbrygga gränssnitt mellan vårdinstanser och resurser. Bedömningen grundar sig i att målsättningar, roller och ansvar förtydligats genom färdplanen och den gemensamma planen för primärvård (med handlingsplan), men att formerna för uppföljning och utvärdering av arbetet vid tidpunkten för granskningen är otydliga. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 13 2.3. Avtal och överenskommelser har fortsatt lokala variationer Detta avsnitt behandlar revisionsfrågan om vilka avtal och överenskommelser som finns mellan Region Värmland och berörda kommuner och om de är ändamålsenliga. Därtill behandlas revisionsfrågorna om huruvida kommunerna och regionen ensat utformningen och omfattningen av samt målsättningen i de lokala överenskommelserna mellan regionens öppenvård och kommunerna för att möjliggöra en likvärdig kvalitet i hela länet samt om regionen och kommunerna säkerställt följsamhet till överenskommet styrdokument med fokus på patientens vårdupplevelse. Region Värmland och länets kommuner har gemensamt ingått ett antal avtal och överenskommelser kopplat till vård och omsorg, se nedan tabell. Tabell 1. Avtal och överenskommelser mellan Region Värmland och länets kommuner, som är relevanta rörande vård av äldre (EYs sammanställning) Område Dokument Allmänmedicin Länsgemensam överenskommelse i Värmland 2024-2025 mellan länets vårdcentraler och kommunal hälso- och sjukvård Ambulanssjukvård Rutin för samverkan mellan ambulanssjukvård och kommunal sjukvård In- och utskrivning från Samverkansöverenskommelse vid in- och utskrivning från slutenvården slutenvården Samverkan och arbetssätt vid förskrivning av hjälpmedel Samordnad individuell planering (riktlinje) Samordnad individuell plan (SIP) med Cosmic Link Förbrukningsartiklar, Samverkansavtal mellan Region Värmland och Värmland kommuner: förbrukningshjälpmedel, livsmedel för speciella medicinska ändamål livsmedel för speciella Samverkansavtal mellan Region Värmland och Värmlands kommuner: ändamål Förbruktningsartiklar och förbrukningshjälpmedel Medföljare i vården Överenskommelse gällande medföljande i vården mellan Region Värmland och kommunerna Vaccination Överenskommelse mellan Region Värmland och kommunerna kring vaccination Länsgemensam överenskommelse i Värmland 2024-2025 gäller för länets vårdcentraler och kommunal hälso- och sjukvård. Det anges att överenskommelsen omfattar det arbete och det ansvar som länets vårdcentraler och den kommunala hälso- och sjukvården har för gemensamma patienter. Av överenskommelsen framgår att samverkansavtalet reglerar grunden för samverkan i länet i de delar som är och bör vara lika. Vid behov kan lokala rutiner tas fram för att tydliggöra specifika delar inom överenskommelsen. Vid tidpunkten för granskningen håller den länsgemensamma överenskommelsen på att ses över inför 2026. Granskningen visar att 78 av 16 kommuner har kompletterande överenskommelser/rutiner med lokala vårdcentraler. Likt vad som noterades i granskningen som genomfördes 2018 skiljer sig de lokala överenskommelserna åt i utformning, omfattning och kvalitetsmålsättning. Två av de lokala överenskommelserna hänvisar till den 8 Filipstad, Forshaga, Hagfors, Hammarö, Kil, Munkfors och Sunne kommun Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 14 länsgemensamma överenskommelsen som gäller för 2024-2025. Övriga hänvisar till den tidigare överenskommelsen för 2022-2023, ”Samverkan mellan Landstinget i Värmland och kommunförbundet Värmland angående hälso- och sjukvårdsfrågor” från 2001 och ”Ramöverenskommelse mellan Landstinget i Värmland och kommunerna avseende vård och omsorg” från 2005. Överenskommelserna innehåller generellt information om förutsättningar för samverkan, läkemedel och avvikelsehantering. Några av överenskommelserna innehåller kvalitetsindikatorer eller kvalietsmått. En kommuns överenskommelse avser en rutin om uppföljning av personer med demensdiagnos och en kommuns överenskommelse avser en minnesmottagning. Vi noterar inga skrivningar om uppföljning eller utvärderingar av gemensamma överenskommelser, riktlinjer eller övriga styrdokument med fokus på patientens vårdupplevelse. Samverkansöverenskommelsen rörande in- och utskrivning av patienter från slutenvården presenteras närmre tillsammans med tillhörande riktlinjer och rutiner i avsnitt 3. Enligt uppgift är en riktlinje för kommun- och regiongemensamma dokument ute på synpunktsrunda vid tidpunkten för granskningen. Den anger bland annat att samtliga överenskommelser, riktlinjer m.m. ska ha fokus på värdet för invånaren, tydliga mål, plan för uppföljning med utsedd ansvarig person och angiven tid för uppföljning. 2.4. Bedömning Det finns ett flertal överenskommelser, avtal, riktlinjer och rutiner som berör samverkan och vårdkedjor avseende äldre. Vi bedömer att de inte är fullt ut ändamålsenliga. Vår bedömning grundar sig i att dokumenten på regionövergripande till innehåll och omfattning är relevanta och aktuella, men att formerna för uppföljning och utvärdering inte är tydliggjorda. Vi kan konstatera att den rekommendation som gavs 2018 om att följa upp överenskommelser med fokus på patientens upplevelse inte hörsammats vid tidpunkten för granskningen. Vidare noterar vi att de kompletterande lokala överenskommelserna fortsatt skiljer sig åt och delvis är inaktuella. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 15 3. Hur utskrivningsprocessen organiseras Detta avsnitt behandlar revisionsfrågan hur regionen och kommunerna efterlever Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612). 3.1. Överenskommelse och riktlinje ger grunden Regionen och kommunernas ansvar och uppdrag i utskrivningsprocessen regleras i överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I överenskommelsen beskrivs moment i utskrivningsprocessen stegvis från inskrivning till att en individ anges vara utskrivningsklar. Det finns även en riktlinje för samverkan vid utskrivning av vuxna från sluten hälso- och sjukvård som syftar till att ge stöd i det dagliga arbetet.9 Riktlinjen utgår från processen som illustreras i nedanstående figur. Riktlinjen anger ansvarsfördelningen för slutenvård, öppenvården, kommunal hälso- och sjukvård samt socialtjänst utifrån delarna i processen. Figur 3. Utskrivningsprocessen Hemgång och Inskrivning Vårdtid Utskrivningsklar uppföljning Källa: Riktlinje för samverkan vid utskrivning av vuxna från sluten hälso- och sjukvård I samband med inskrivning Enligt överenskommelsen ska regionens slutenvård, inom 24 timmar efter att en individ (oavsett ålder) har skrivits in, informera berörda kommuner och regionens öppenvård genom ett inskrivningsmeddelande. Regionens öppenvård ska efter att ha tagit del av meddelandet utse en fast vårdkontakt. När berörd kommun får ett inskrivningsmeddelande ska utredning och planering för individens hemgång starta omgående. I samband med utskrivning När en individ bedöms vara utskrivningsklar ska slutenvården underrätta berörd kommun och öppenvård. Den fasta vårdkontakten inom öppenvården ansvarar i samband med att en individ bedöms vara utskrivningsklar för att vid behov kalla inblandande parter till en samordnad individuell planering (SIP). Kommunerna ansvarar för att individer, efter de blivit utskrivningsklara, ska kunna återgå till hemmet inom tre dagar. Riktlinjen klassar utskrivningsprocessen i tre färger, utifrån individens behov av insatser: Grön process – individ som efter utskrivning förmodas ha behov av oförändrade insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och regionens öppenvård. 9 Riktlinjen är framtagen av en länsgemensam arbetsgrupp för samverkan vid utskrivning i Värmland inom ramen för Nya perspektiv. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 16 Gul process – individ som efter utskrivning förmodas ha behov av utökade och/eller nytillkomna insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och regionens öppenvård som behöver startas upp samma dag. Röd process – individ med komplexa/omfattande behov av samordning från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och regionens öppenvård och/eller individ som har behov av hälso- och sjukvård som kräver särskilda utbildningsinsatser innan individen skrivs ut. Överenskommelsen reglerar formerna för kommunernas betalningsansvar. I de fall kommunerna inte genomför en hemtagning inom tre dagar ska kommunen ersätta regionen med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Här framgår också hur tvister mellan parterna ska hanteras. En reviderad version av överenskommelsen är under arbete, och kommer gå ut på remiss i början av 2026. Den ekonomiska regleringen (betalningsansvaret) kommer fortsatt finnas med i överenskommelsen, men regionens hälso- och sjukvårdsledning har tillsammans med kommunernas socialchefer kommit överens om att testa att det inte utgår något betalningsansvar, och också arbeta gemensamt med uppföljning och analys under året 2026. Ambitionen är att testa det nya arbetssättet ett år och sedan utvärdera. 3.1.1. Checklista och instruktioner På operativ nivå finns checklista och instruktioner för hur arbetsmoment i utskrivningsprocessen ska utföras. I detta avsnitt beskrivs ett urval av dessa. Det finns en frivillig checklista inför utskrivning/hemgång som kan användas av slutenvårdens personal som ett hjälpmedel inför arbetet med en patients utskrivning till hemmet eller särskilt boende. Vid genomförd journalgranskning noterar vi att cirka hälften av granskade journaler hade en ifylld checklista. Det finns ingen spärr i systemet som kräver en ifylld checklista för att kunna gå vidare i ärendet. Det finns ett antal rutiner som beskriver användningen av systemet Cosmic, som utgör kommunikationssystem mellan kommun, slutenvård och öppenvårdsenheter. De insatser inviden behöver för att en hälso- och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet ska uppnås ska kommuniceras via systemet. Användningen av Cosmic Link beskrivs bland annat i rutinen flödesschema för samordningsplanering samt instruktionen informationsöverföring från Region Värmlands rehab till kommuners rehab. 3.2. Samordnad individuell planering (SIP) används begränsat En samordnad individuell plan ska upprättas om någon inom regionens hälso- och sjukvård eller kommunal vård och omsorg uppmärksammar att en persons vård eller omsorgssituation sviktar eller kan samordnas bättre. Även den enskilde själv, en vårdnadshavare eller närstående kan begära att man ser över behovet av en plan. Målet är att alla som har behov av en SIP ska ha det. Det finns en riktlinje för SIP som gäller för kommunerna och regionen. Syftet med riktlinjen är att tydliggöra det gemensamma ansvaret för arbetet med de samordnade individuella planerna. Riktlinjen innehåller ett avsnitt om ansvar. Det anges att den personal inom regionens och kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst som uppmärksammar eller Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 17 får kännedom om att den enskilde har behov av samordnad individuell plan ska ta initiativ till att en sådan upprättas. I regionens statistikportal finns siffror om antalet SIP som genomförts eller påbörjats under varje år från 2019 och framåt. 10 Av totalt 156 färdiga SIP inom regionen under 2025 avser 52 stycken patienter i ålder 65 år och äldre. I nedan diagram ses utvecklingen av antal SIP för ålderskategorin 65 + från 2022 och framåt. Här ses en kraftig nedgång, från 232 genomförda SIP under 2022 ses en markant nedgång 2023-2025. Diagram 1. Antal registrerade SIP i Cosmic Link för ålder 65 + i Region Värmland 2022-2025 250 200 150 100 50 0 2022 2023 2024 2025 Källa: Region Värmlands statistikportal, data hämtad 2025-12-11 Det saknas tillförlitlig nationell statistik rörande tillämpningen av SIP, varpå en sådan jämförelse inte är möjlig. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar i en utredning 2025 att det finns stora variationer i uppfattning, tolkning och tillämpning av SIP över landet.11 I intervjuer med regionen framkommer att SIP endast genomförs för de utskrivningsprocesser som klassas röda. I övrigt används en enklare form av utskrivningsplanering, som intervjuade beskriver innehåller flera gemensamma delar med SIP, men som inte utgör en fullständig samordnad individuell planering. Denna notering görs även i journal- och aktgranskningen, vars resultat presenteras i avsnitt 3.5. Av intervjuer med kommunerna framgår att SIP sällan genomförs. Kommunerna beskriver att deras utskrivningsplanering (kommunerna använder begreppet hemtagningsplanering) i många fall motsvarar en SIP, men att SIP rent formellt inte används. 10 Statistik har inhämtats för åren 2019-2025, men uppgifterna avseende antal registrerade SIP 2019-2021 är enligt uppgift inte tillförlitliga på grund av bland annat felaktig kodning. 11 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Samordning med svårigheter – tillämpningen av samordnad individuell plan, SIP (Rapport 2025:2) Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 18 3.3. Utskrivningsprocessen i praktiken har flera praktiska utmaningar Utskrivningsprocessen utifrån regionens perspektiv Specialistvården Akut- och slutenvård bedrivs i Karlstad, Arvika och Torsby. Slutenvård i form av närvårdsavdelningar finns i Kristinehamn och Säffle (12 respektive 10 platser). De flesta avdelningar har en utskrivningssköterska, men rutinerna varierar vilket påverkar kvaliteten på informationsöverföringen och hur det organiseras. Intervjuade är samstämmiga i att samverkan med vissa kliniker fungerar bättre än andra. Samverkan med kommunerna varierar i struktur och upplägg utifrån kommunernas storlek, där samverkan med mindre kommuner lättare blir närmre, med samma personer i flera roller och att kontaktvägarna blir korta och snabba. I större kommuner är fler personer involverade och det krävs fler kontaktvägar. Däremot kan vissa gemensamma satsningar genomföras lättare i större kommuner utifrån befolkningsunderlag och resurser. Ambulansverksamheten i länet har sedan ett år tillbaka utrett och beslutat om egen larmcentral och hanterar nu alla ärenden själva. Beslutet ska ge möjlighet att ta ansvar för patientflödet och samlas kring patienten, oavsett om det berör rådgivning eller är akut. Det är sjuksköterska som möter patienter direkt vid samtal. Lokala chefer har ansvar att möta medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunerna löpande i gemensamma frågor, här ser förutsättningarna mellan kommunerna olika ut. Intervjuade lyfter att kommunerna har olika resurser och att det finns skillnader exempelvis i utrustning mellan vårdcentraler och mellan särskilda boenden. Detta påverkar vilka insatser som kan genomföras på plats. Ett nytt projekt som pågår är att en välfärdssamordnare (biståndsbedömare) finns fysiskt på akutkliniken i Karlstad och möter patienter som kommer in akut. Funktionen kan då söka kommunala kontakter direkt vid behov. Ambitionen är att utveckla arbetet och identifiera mångbesökare tidigare.12 Intervjuade i Karlstad och Arvika lyfter att de mobila teamen är de största gränssnitten mellan huvudmännen och mellan specialist- och primärvård, som behöver fortsätta utvecklas avseende ägandeskap, resursfördelning och ansvar för vård som ges i hemmet. På sjukhuset i Torsby arbetar avdelningarna med utskrivningssamordnare (undersköterskor) från att tidigare ha haft vårdplaneringssköterska (sjuksköterska). Sjukhuset har tre avdelningar, där samtliga kan ta emot alla patienter, men med inriktning mot ortopedi, medicin eller kirurgi. En praktisk utmaning som beskrivs utifrån betalningsansvaret är att beslut måste tas om patienten anses utskrivningsklar innan kl. 12 på dagen innan utskrivning ska ske. Det ses positivt att överenskommelsen nu ses över och att betalningsansvaret får mindre fokus, vilket ger möjlighet att fokusera på patientens bästa. Intervjuade lyfter ett gott samarbete med kommunerna och att det finns behov av någon form av mellanvårdsplatser i kommunen för exempelvis administrering av intravenös 12 Arvika kommun har enligt uppgift under hösten 2025 startat upp med biståndshandläggare på akutmottagningen i Arvika en dag i veckan initialt för att under våren 2026 utökas till tre dagar i veckan. Målet är att jobba likt Karlstads välfärdssamordnare. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 19 antibiotika. Klinikens mobila team har genomfört sin första blodtransfusion tillsammans med Hagsfors kommun vid tidpunkten för granskningen. Direktinläggningar för att undvika akutmottagningen beskrivs av intervjuade ske i begränsad utsträckning och vara individberoende. När närvårdsavdelningarna används på avsett vis fungerar det arbetet bra, men intervjuade lyfter att dessa platser lätt tas i anspråk av andra patienter. När kommunernas korttidsplatser minskar, märks enligt intervjuade en effekt på akutmottagningarna. Utifrån avvikelser rörande samverkan vi tagit del av framgår att mycket händer kring patienten från det att läkare bedömer patienten som utskrivningsklar till att överlämning till kommunen sker. Det kan handla om läkemedelsförändringar eller att epikrisen13 inte är färdigställd. Dessa förändrade förutsättningar kräver anpassning från kommunen som ska ta emot. Intervjuade i flera kommuner betonar att man inte litar på de uppgifter som står när patienten bedöms som utskrivningsklar, och det får till följd att planeringen inte görs med avsedd framförhållning. Primärvården Det finns 30 vårdcentraler av varierande storlek runt om i Värmland, varav ett antal drivs av privata aktörer med avtal. Av intervjuer med verksamhetschefer och enhetschefer inom primärvården lyfts att vårdcentralerna arbetar olika. På vissa vårdcentraler arbetar man med att ansvarig läkare ska få ett meddelande när utskrivning sker. Härutöver ska det då finnas en fast vårdkontakt, en sjuksköterska som sköter telefonkontakten. Det kan både vara en samordnande sköterska som håller denna kontakt eller den fasta vårdkontakten. I samband med utskrivningsplanering från slutenvården ska det alltid finnas en namngiven fast vårdkontakt inom öppenvården, som måste vara sjuksköterska i dessa fall, påkopplad till samordningsärendet. Flera intervjuade vårdcentraler beskriver en begränsad kommunikation eller involvering när patient skrivs ut och mottages i kommunen, vilket bekräftas av intervjuer inom specialistvården samt kommunerna. Vissa vårdcentraler lyfter att det är svårt att veta vilka insatser som beviljas en patient av kommunen, då det är olika system. Trots gemensam rutin om att delge in- och utskrivningar, sker inte alltid detta på avsett vis. Intervjuade lyfter att det borde ske med automatik, istället för att vara en manuell överföring. Avgörande för samverkan är personaltillgång och -kontinutet. Där det finns upparbetade kontakter och erfarna medarbetare beskrivs samverkan löpa på, både inom slutenvården och kommunerna. När personer byts ut eller tjänster blir vakanta märks det snabbt i kvaliteten på samverkan. Intervjuade lyfter bristande tillgång till varandras system och kvalitet på dokumentation som centrala frågor. Exempelvis kan en läkare i beredskap få förlita sig på andrahands- eller tredjehandsuppgifter rörande en patient. 13 En epikris är en avslutande, sammanfattande journalanteckning som beskriver ett avslutat vårdtillfälle, exempelvis vid utskrivning från sjukhus, och innehåller information om diagnos, behandling, resultat och fortsatt plan för patienten. Syftet är att ge en snabb helhetsbild till nästa vårdgivare för att säkerställa patientsäkerheten, och den innehåller viktig information som orsaker till vårdkontakt, genomförda undersökningar, läkemedelsändringar och kommande behov. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 20 Av intervju framkommer att det pågår en intern granskning av utskrivningsprocessen, där uppgifter från slutenvården ska jämföras med uppgifter från vårdcentralerna. Utskrivningsprocessen utifrån kommunernas perspektiv Samtliga kommuner uppmärksammar i intervjuer att det är vanligt förekommande att utskrivningsdatum flyttas fram en dag i taget. Det beskrivs försvåra kommunernas planering av hemtagningen. Av journalgranskning framgår att i merparten av granskade journaler sker en förändring av utskrivningsdatum. Därutöver framgår av intervjuer att det förekommer bristande informationsöverföring vid utskrivningsprocessen. Intervjuade biståndshandläggare i kommunerna anger att kvaliteten på informationen kan variera. Bristen på tydlig information bidrar till att det krävs kompletterande kontakt med slutenvården för att få tillräckligt med information inför hemtagningen. Vidare anges att vårdcentralerna inte har en aktiv roll i utskrivningsprocessen. Merparten av kommunerna upplever att mer ansvar och uppgifter tilldelas kommunerna när vårdcentralerna inte är involverade. Intervjuade uppger att kontakten med vårdcentralen i flera fall kan vara begränsad. Det uppmärksammas finnas behov av mer samverkan med vårdcentralerna. 3.4. Resultat av akt- och journalgranskning Inom ramen för granskningen har en akt- och journalgranskning genomförts. Sammantaget har åtta akter per kommun valts ut och därefter har en journal per kommun valts ut (16 stycken). Totalt har 16 journaler och 128 akter omfattats. En sammanfattning av aktgranskningen presenteras i kommunrapporterna som utgör bilagor till denna rapport.14 I journalgranskningen har en journal valts ut från varje kommun. - I nio ärenden har journalen korresponderat med en av de akter som mottagits inom ramen för aktgranskningen inom respektive kommun. - I sju ärenden har vår kontaktperson på regionen valt ut ett ärende utifrån processfärg. Åtta ärenden har bedömts vara en gul process, tre ärenden har bedömts vara grön process och fem ärenden har under vårdtiden ändrat processfärg - från grön till gul eller från gul till röd. Nedan presenteras resultatet av journalgranskningen, utifrån de frågeställningar som utgjort utgångspunkt. 14 Av 16 kommuner har 11 inkommit med akter för granskning och 5 valt att inte inkomma med akter. För dessa kommuner har en egen självskattning av dokumentationen i akterna genomförts istället. För dessa 5 kommuner kan en revisionell bedömning av underlaget inte genomföras. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 21 Figur 4. Sammanställning av resultat för journalgranskning Framgår det av dokumentationen om kommunen har mottagit tillräcklig information från regionen för att kunna ta emot den enskilde på ett tryggt och säkert sätt vid hemgång? Framgår det av dokumentationen om kommunen har lämnat tillräcklig information till regionen för att den enskilde ska kunna tas emot på ett bra sätt vid inskrivning? Vi noterar i journalgranskningen att det finns löpande anteckningar i alla ärenden, både i regionens journalsystem och i Cosmic Link, där kommunen tar del av informationen. Vi noterar att utvecklingen som sker under vårdtiden och ärendens komplexitet påverkar omfattningen av den kommunikation som sker i Cosmic Link. Det berör bland annat omfattningen av följdfrågor som kommunen ställer. Vi noterar i ett antal fall att det sker påminnelser om att uppdatera läkemedelslistor och att skicka med mediciner, diskussion om processfärg och medicinsk status. Det är tydligt att det sker mycket telefonkontakt utanför Cosmic Link för att inhämta förtydliganden/tydliggörande information. Vi noterar att i majoriteten av journalerna har datum för utskrivning flyttats fram på grund av olika anledningar. I journalgranskningen kan vi se att planering inför utskrivning har skett över telefon mellan biståndshandläggare och den enskilde. I flera fall har avdelningssjuksköterska eller samordnare blivit mellanhand att förmedla beviljade insatser. Framgår det av dokumentationen om/ hur den enskilde eller dess anhöriga varit delaktiga i planeringen? I en tredjedel av ärendena framgår inte hur eller om anhöriga deltagit i planering inför utskrivning. I resterande ärenden framgår att anhöriga önskat delta, deltagit eller blivit informerade om planeringen. Framgår det av dokumentationen om den enskilde behövt återinskrivas inom slutenvård inom 30 dagar från utskrivning till hemmet? I en tredjedel av ärendena sker en oplanerad återinskrivning eller behov av en återinskrivning (som inte genomfördes på grund av platsbrist på den aktuella avdelningen). Framgår det av dokumentationen om SIP har genomförts inför utskrivning? SIP har genomförts i två ärenden. Vid det ena tillfället saknas en dokumenterad SIP- planering och vid det andra tillfället noteras att patienten sover sig igenom mötet. En övrig notering som görs i journalgranskningen är att det i ett ärende finns kännedom om våld i nära relation och kommunen gör en kommentar i Cosmic Link om att inte ha planering med anhöriga, men att detta sker ändå. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 22 3.5. Andel oplanerade återinskrivningar ligger i linje med riket Andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar är en indikator som används nationellt för att belysa alltför tidig utskrivning från slutenvård, eller utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande vid regionens öppenvård eller kommunal hälso- och sjukvård inte är tillräcklig samordnad. Därtill kan tillgängliga resurser och medicinsk kvalitet i såval slutenvården som det fortsatta omhädertagandet påverka utfallet. Diagram 2. Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar vid utvalda diagnoser bland äldre (65+), i Region Värmland och riket 2019-2024 (i procent)15 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Region Värmland Riket Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Av statistiken framgår att Region Värmland ligger cirka 2-4 % över riket i andelen oplanerade återinskrivningar sedan 2019, med en viss ökning i skillnad under 2021. 3.6. Bedömning Lagstiftningen rörande samverkan vid utskrivning syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från socialtjänst, kommunalt finansierad hälso- och sjukvård eller regionfinansierad öppenvård. Vi bedömer att regionen och kommunerna arbetar utefter intentionerna i lagstiftningen, men noterar likt tidigare genomförd granskning, ett antal väsentliga områden för utveckling och förbättring. Kvaliteten på informationsöverföringen och dokumentationen behöver stärkas. Av journalgranskningen framgår flera exempel där information inte räckt till, överensstämt med annan kommunikation eller där avlämnad information från kommunen inte tagits i tillräckligt beaktande. Av intervjuer framgår att det ofta krävs eftersökande av kompletterande information om den enskilde för att kunna ta emot i kommunen på ett bra sätt. 15 Indikatorns diagnoser vid det första vårdtillfället är valda för att fånga vanliga diagnoser hos äldre. Diagnoserna vid återinskrivningstillfället är valda för att återinskrivningar för dessa diagnoser bör ha kunnat förebyggas vid det första vårdtillfället eller genom efterföljande öppenvårds- och hemsjukvårdsinsatser. I urvalet ingår bland annat hjärtsvikt och lunginflammation som är de vanligaste orsakerna till oplanerade återinskrivningar för gruppen 65 år och äldre. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 23 Vi noterar att det i ett fall genomförs planering med anhöriga, trots information om våld i nära relation, vilket vi bedömer allvarligt. Vidare bedömer vi att vårdcentralerna inte är så synliga i utskrivningsprocessen som deras roll som nav i omställningsarbetet föreskriver. Slutligen sker SIP i mycket begränsad utsträckning i länet, även om annan vårdplanering som genomförs innefattar delmoment av en samordnad individuell planering. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 24 4. Läkemedelshantering Detta avsnitt behandlar revisionsfrågan om regionens Hälso- och sjukvårdsnämnd säkerställt att en korrekt och uppdaterad läkemedelslista avlämnas till annan vårdgivare. Av länsgemensam överenskommelse framgår rutiner för läkemedelslistan. I kommunens journal ska det finnas en skriftlig läkemedelslista utfärdad eller signerad av behandlande läkare. I Region Värmland är skriftlig läkemedelslista från Cosmic giltig ordinationshandling. Det framgår att läkemedelslistan i Cosmic alltid ska överensstämma med läkemedelslistan i Pascal avseende läkemedel på recept. Om sjuksköterska i den kommunala hälso- och sjukvården ansvarar för patientens läkemedel ska läkaren omgående meddela förändring i läkemedelsordinationen till vederbörande. Därtill finns flertalet rutiner, riktlinjer och beskrivningar för läkemedelshantering. Nedan listas ett urval: Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Dosexpedierade läkemedel Hantering av läkemedelslistan Inom regionen finns en läkemedelskommitté16 och ett läkemedelscentrum. Läkemedelskommittéens uppdrag är bland annat att vara ett rådgivande organ i läkemedelsfrågor och följa upp förskrivningen av läkemedel i länet. Läkemedelscentrums uppdrag är att stödja vårdens verksamheter både strategiskt och operativt i läkemedelsfrågor. I intervjuer med verksamhetschefer i regionen framgår att det inom samverkansnoderna sker ett aktivt arbete för att förbättra läkemedelshanteringen. 4.1. Läkemedelsgenomgångar för äldre Av intervjuer framkommer att regionen arbetar med läkemedelsgenomgångar på vårdenheter. Inom regionen har det införts olika typer av farmaceutiskt stöd i olika delar av verksamheten. Inom öppenvården finns särskilt stöd bland annat inom: Särskilt boende och hemsjukvård (fördjupad läkemedelsgenomgång utifrån symtomskattningsformulär samt diskussion om läkemedelsbehandling under rond) Äldrevårdsteam Karlstad (fördjupad läkemedelsgenomgång vid inskrivning av nya patienter samt uppföljning) Vårdcentralen Gripen och Västerstrand (årskontroller, enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar) Inom slutenvården erbjuds särskilt stöd på vårdavdelning 9 inom Centralsjukhuset i Karlstad (CSK), vårdavdelning 76 och 79 inom Sjukhuset i Arvika samt vårdavdelning 64 och 65 inom sjukhuset i Torsby. På CSK deltar den kliniska farmaceuten i teamrond samt utför patientsamtal och enkla samt fördjupade läkemedelsgenomgångar. På avdelning 9 används metoden Comprehensive 16 Läkemedelskommittén består av 19 medlemmar, varav 12 läkare, 3 farmaceuter, 2 MAS:ar i Karlstads kommun och Torsby kommun, en distrikssköterska och en tandläkare. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 25 Geriatric Assessment (CGA), vilket inkluderar en medicinsk, funktionell och psykosocial bedömning av patienten, och genomförs av ett multiprofessionellt team. I Arvika och Torsby deltar den kliniska farmaceuten i rond samt utför patientsamtal och enkla läkemedelsgenomgångar, med syfte att patienten ska ha en korrekt och uppdaterad läkemedelslista. Det finns en rutin för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång. Vårdenhetsfarmaceut är en nyare tjänst i regionen som ska avlasta sjuksköterskor och öka kvalitet i läkemedelshanteringen. Några uppgifter som ingår i tjänsten är att dela läkemedel i läkemedelsvagnar, iordningställa infusioner och injektioner utifrån dagligt behov på vårdavdelningen och iordningställa hemgångsdoser efter utskrivning. Vilka enheter som erbjuds tjänsten beslutas av hälso- och sjukvårdsledningen. På vissa avdelningar arbetar även beredningsfarmaceuter. För att anlita kliniska farmaceuter på andra enheter än de som nämns ovan ska en remiss skickas i Cosmic. Av intervju framkommer att det har inkommit omkring 10 remisser senaste halvåret. Behovet av farmaceutstöd, både specifikt och via remiss, bedöms vara större än det som finns i regionen idag. Intervjuade lyfter vikten av att hitta en balans mellan resurstillgång samt efterfrågan i de olika uppdragen. En indikator som följs på länsnivå är andelen äldre med läkemedel som bör undvikas. Med stigande ålder sker flera förändringar i kroppen som påverkar hur läkemedel omsätts och verkar i kroppen. Vissa läkemedel medför därmed en betydande risk för biverkningar hos äldre och bör därför undvikas i denna åldersgrupp. Dessa ingår i Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Diagram 3. Andel äldre i befolkningen med minst ett läkemedel som bör undvikas till äldre om inte särskilda skäl föreligger (i procent). Avser personer 75 år och äldre. 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Region Värmland Riket Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Statistiken visar att andel äldre med minst ett olämpligt läkemedel i regionen har varit jämförbar med rikets nivåer, med en marginell ökning sedan 2022. År 2024 uppgår regionens andel till cirka 0,5 procentenheter över rikssnittet. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 26 4.2. Betydande avvikelser knutet till läkemedel Intervjuade i regionen är samstämmiga i att det finns väsentliga brister i informationsöverföringen knutet till läkemedelshantering. Den dubbla manuella hanteringen med två system utgör ett löpande problem. Härutöver beskrivs systemet Pascal vara svårhanterat för exempelvis nya läkare, varpå det lätt uppstår fel även om läkaren lägger in informationen enligt rutin. Enligt uppgift har försök gjorts att skapa en brygga mellan de två systemen för att uppdateringar i ett system automatiskt ska följa med till det andra, men vid tidpunkten för granskningen är frågan vilande. Flera intervjuade lyfter en frustration gällande denna fråga, då tekniken för en överbryggning enligt uppgift finns. Samtliga kommuner uppmärksammar att läkemedelshantering fortsatt är en utmaning. Av intervjuer framgår att läkemedelslistorna från slutenvården inte är uppdaterade och aktuella. Intervjuade medicinskt ansvariga sjuksköterskor beskriver att kommunerna själva behöver lägga tid på att få uppdaterade läkemedelslistor, vilket anges vara tidskrävande. Kommunerna uppmärksammar i intervjuer att regionen behöver stärka efterlevnaden av rutiner och arbetssätt kopplat till läkemedelshantering och listor. Vi redogör ytterligare för avvikelser knutet till läkemedel i avsnitt 5.3. 4.3. Bedömning Vår bedömning är att hälso- och sjukvårdsnämnden inte säkerställt att en korrekt och uppdaterad läkemedelslista avlämnas till annan vårdgivare. Av länsgemensam överenskommelse framgår tydliga rutiner för läkemedelslistan. Det framgår att läkemedelslistan i Cosmic alltid ska överensstämma med läkemedelslistan i Pascal avseende läkemedel på recept. Av granskningen framkommer att det finns väsentliga avvikelser knutet till läkemedel, då det ofta upptäcks skillnader mellan inlagd information i de olika systemen. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 27 5. Uppföljning och utveckling Detta avsnitt behandlar revisionsfrågan om det har implementerats ett gemensamt system för systematisk uppföljning av såväl rapporterade avvikelser som ingångna överenskommelser mellan regionen och länets kommuner. 5.1. Regionövergripande uppföljning av samverkan Inom ramen för Nya Perspektiv sker en gemensam uppföljning årligen i sammanställningen Aktuellt perspektiv, där utvalda indikatorer visar förändringar över tid. Uppföljningen är en statistisk sammanställning för hela regionen samt respektive kommun. Av 20 indikatorer per kommun är det 2 stycken som berör granskningsområdet: Fallskador bland personer 80+, 3 års medelvärde Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg- bemötande, förtroende, trygghet På regionnivå följs ytterligare tre indikatorer upp avseende patientupplevd kvalitet i primärvården, dessa är dock inte avgränsade till patientgruppen äldre: Patientupplevd kvalitet, kontinuitet, koordinering i primärvård Patientupplevd kvalitet, respekt och bemötande i primärvård Patientupplevd kvalitet, emotionellt stöd i primärvård. Aktuellt perspektiv innehåller ingen analys eller utvärdering utifrån målsättningarna i inriktningsdokumentet, det finns heller inget målvärde per år. I övrigt betonas att inriktningen för arbetet ska förankras och införlivas i huvudmännens ordinarie styrning och uppföljning. Arbetet med systemledning ska utvärderas för första gången under våren 2026, vilket då blir en halvtidsutvärdering. Vi har tagit del av minnesanteckningar för 2025 från ordföranderådet. Vid ordförandeberedningens sammanträdet 11 april 2025 behandlades remissvar för det politiska inriktningsdokumentet, där bland annat följande lyftes fram: Flera huvudmän önskar ett förtydligande av hur mål ska beaktas och implementeras i den egna organisationen Politiska styrgruppens mandat, ansvar och uppföljningsroll bör tydliggöras. Tydliggör hur det politiska ägarskapet och den politiska förankringen kan breddas. 5.2. Uppföljning av länsgemensamma avtal och överenskommelser Uppföljningen för ingångna avtal och överenskommelser sker på olika sätt. Av överenskommelserna framgår i flera fall rutiner för översyn/revidering av själva dokumenten, men inga tydliga former för hur följsamhet till innehållet ska följas upp eller utvärderas. Det framkommer heller inga skrivningar om vilka effekter som ska nås över tid. Av intervjuer i regionen framgår att uppföljningen av det praktiska samverkansarbetet sker i gemensamma forum och arbetsgrupper inom ramen för lokal samverkan och arbetet med systemledningen. Där upplevs finnas en god dialog om aktuella frågor och att utmaningar som uppstår diskuteras. Däremot framkommer ingen formell uppföljning eller utvärdering av huruvida målsättningarna med samverkansarbetet nås samt om väsentliga brister noteras i något avseende (och hur dessa isåfall hanteras). Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 28 Tabell 2. Former för uppföljning i samverkansdokument (EYs sammanställning) Samverkansdokument Former för uppföljning Länsgemensam överenskommelse i Det framgår att patientsäkerhet och kvalitet ska följas Värmland 2024-2025 mellan länets upp gemensamt inom de områden där samverkan vårdcentraler och kommunal hälso- och sker. Uppföljningen ska utgå ifrån länsövergripande sjukvård indikatorer: - Olämpliga läkemedel till äldre - Fast läkarkontakt för boende på SÄBO - Påverkbar slutenvård vid kronisk sjukdom - Fallskador Det framgår inte hur effekter av samverkansarbetet ska utvärderas. Rutin för samverkan mellan Det framgår inte hur följsamheten till ambulanssjukvård och kommunal sjukvård överenskommelsen ska följas upp eller utvärderas. Samverkansöverenskommelse vid in- och Beredningsgruppen har utsett en arbetsgrupp utskrivning från slutenvården ”Samverkan vid utskrivning från slutenvård” som arbetar på uppdrag av Beredningsgruppen med att Samverkan och arbetssätt vid förskrivning följa upp överenskommelsen om Samverkan för av hjälpmedel utskrivning från slutenvård samt riktlinjer kopplat till Samordnad individuell planering (riktlinje) denna. Utifrån uppföljning görs eventuella Samordnad individuell plan (SIP) med revideringar av överenskommelsen och riktlinjer. Cosmic Link Det framgår inte hur följsamheten till överenskommelsen ska följas upp eller utvärderas. Samverkansavtal17 mellan Region Kontaktpersonerna för avtalet ansvarar för årlig Värmland och Värmland kommuner: revidering. Revidering baseras på inkomna livsmedel för speciella medicinska ändamål synpunkter från huvudmännens verksamheter. Det framgår inte någon information om avtalsuppföljning. Samverkansavtal18 mellan Region Den årliga revideringen baseras på inkomna Värmland och Värmlands kommuner: synpunkter från huvudmännens verksamheter. Förbruktningsartiklar och förbrukningshjälpmedel Det framgår inte någon information om avtalsuppföljning. Överenskommelse gällande medföljande i Det framgår inte hur följsamheten till vården mellan Region Värmland och överenskommelsen ska följas upp eller utvärderas. kommunerna Överenskommelse mellan Region Värmland Region Värmland ansvarar för att sammankalla och kommunerna kring vaccination gruppen inför revidering. Det framgår inte hur följsamheten till överenskommelsen ska följas upp eller utvärderas. Intervjuade i regionen är samstämmiga i att formerna för uppföljning och utvärdering av arbetet som sker i samverkan och avseende omställningen kan och bör stärkas. En iakttagelse från intervjuerna är att formerna för uppföljning inte aktualiseras när styrdokument beslutas eller pilotprojekt startar, utan att det uppmärksammas först när 17 Avtalstid 20250601-20260601 18 Avtalstid 20250601-20260601 Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 29 arbetet varit igång ett tag. Då försvåras inhämtning av relevant data och information att följa. Av intervjuer med kommuner framkommer att det finns behov av att förbättra uppföljningen och utvärderingen av överenskommelsen kopplat till utskrivningsprocessen. Intervjuade kommuner anger att överenskommelsen årligen ses över och att innehållet i den stämmer. Dock genomförs ingen utvärdering av vilka effekter överenskommelsen har givit. 5.3. Avvikelsehantering Av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9 5 kap § 3–8) framgår att rapporteringsskyldighet kring missförhållanden och risker är reglerad i respektive lagstiftning för hälso- och sjukvård, socialtjänst samt LSS. Detta innebär att personal och verksamhetsutövare måste rapportera och dokumentera avvikelser, utreda dem och vidta åtgärder utan dröjsmål. Alla inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att kunna identifiera mönster eller trender som tyder på brister i verksamhetens kvalitet. Utifrån analysen ska nödvändiga åtgärder vidtas för att säkra och förbättra verksamhetens kvalitet, inklusive förbättring av processer och rutiner om de visar sig vara otillräckliga. Det finns vid tidpunkten för granskningen inget gemensamt system för uppföljning av avvikelser mellan regionen och kommunerna. I den länsgemensamma överenskommelsen mellan vårdcentraler och kommunal hälso- och sjukvård framgår ansvaret för samtliga medarbetare inom hälso- och sjukvården att rapportera vårdskador samt händelser som hade kunnat medföra vårdskada. Vidare lyfts skyldigheten att rapportera andra skador till följd av säkerhetsbrister. Rapportering av avvikelser ska ske till vårdgivaren enligt fastställd rutin. Kommun och region (inklusive privata aktörer) har ett gemensamt ansvar att rapportera avvikelser som rör annan huvudman. Avvikelser som berör samverkan skrivs på särskild blankett, som skickas in till regionens patientsäkerhetsenhet. Vid behov ska huvudmännen samverka i utredning och åtgärder då avvikelser inträffar. En utvecklingsledare vid regionens patientsäkerhetsenhet sammanställer inkomna avvikelser mellan regionen och kommunerna två gånger per år. Enligt intervjuade tar hälso- och sjukvårdsledningen i regionen del av sammanställningarna sedan 2024. Avvikelser kategoriseras i följande områden: vård och behandling, kommunikation, transport och övrigt. En underkategori till vård och behandling är läkemedelsadministrering. Enligt sammanställningen som gjordes för helåret 2024 rapporterades 466 avvikelser från kommunerna till regionen och 73 avvikelser rapporterades från regionen till kommunerna. Av samtliga avsåg 59 avvikelser läkemedel. Efter första halvan av 2025 hade 306 avvikelser rapporterats från kommunerna till regionen. Regionen rapporterade 53 avvikelser. Dokumenterade avvikelser mellan regionen och kommunerna som rör läkemedel var 41 2025. I sammanställningen 2025 anges att avvikelser avseende läkemedel främst kretsar kring hur läkemedel ordineras, dokumenteras och kommuniceras. Bedömningen att antalet avvikelser rörande läkemedel är betydande görs av samtliga intervjuade funktioner med insyn i arbetet. I merparten av kommunerna är det respektive medicinskt ansvarig sjuksköterska som ansvarar för avvikelserapporteringen till regionen. Intervjuade uppmärksammar att kommunerna kan bli bättre på att rapportera in fler avvikelser. Vanligt förekommande avvikelser som ofta inte rapporteras från kommunerna är när inskrivningsmeddelanden Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 30 saknar administrativa kommentarer eller när ADL-status19 inte stämmer överens med övrig information som förmedlas. Därutöver framgår av intervjuer att kommunerna ofta får sen eller ingen återkoppling alls från regionen av de inrapporterade avvikelserna. I merparten av kommunerna upplevs det att inrapporterade avvikelser inte leder till förbättringar. Det gör att avvikelser inte rapporteras i den utsträckning som önskas. 5.4. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning Vi har granskat hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll januari – december 2025. En stående punkt på nämndens möten är Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar. Under 2025 delgavs information om utvecklingsplanen, återkoppling på uppdrag från nämnden, budgetläget och liknande. Vid vissa möten lämnar även andra tjänstepersoner information om sina respektive områden. En annan stående punkt är månadsuppföljning. Nämnden genomför månadsuppföljningar som en del i regionens system för intern kontroll. Rapporterna innehåller uppföljning av resultatmål och indikatorer utifrån regionens fyra effektmål. Nämnden tar årligen del av tematiska uppföljningar utifrån internkontrollplanen. År 2025 omfattade dessa uppföljningar områdena tillgänglig vård på lika villkor, ekonomi i balans, arbetsmiljö och personalfrågor samt samverkan och utveckling av vården. Avseende området samverkan och utveckling av vården var det flera av regionens områdeschefer som rapporterade om detta vid nämndens sammanträde. Presentationsmaterialet, som finns bifogat till nämndens protokoll, innehåller information om systemledning, omställningen till god och nära vård samt länsövergripande insatser för äldre och mobila team. Därtill tar nämnden årligen del av patientsäkerhetsberättelse, delårsrapport, tertialrapporter och årsredovisning. Delår- och tertialrapporter samt årsredovisning innehåller bland annat uppföljning av effektmålen. I patientsäkerhetsberättelsen 2024 följs bland annat avvikelser och vårdskador upp. Vid ett av nämndens möten 2025 har områdeschef för allmänmedicin och rehabilitering informerat om nära vård i västra Värmland och om pilotprojektet Team Utsocknes. Av underlaget framgår att projektet handlar om ett mobilt team bestående av en undersköterska och en sjuksköterska som utgår från vårdcentralen i Eda. Nämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med kommunerna utvärdera om det är önskvärt att införa Team Utsocknes i fler kommuner. 5.5. Bedömning Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet samt planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Ett viktigt led i att säkerställa kvalitet är dokumenterade processer samt ett systematiskt förbättringsarbete med riskanalyser, egenkontroller samt hantering av avvikelser. 19 ADL-status (Aktiviteter i det dagliga livet) är en bedömning av en persons förmåga att klara grundläggande vardagssysslor som att äta, klä sig, sköta hygien och förflytta sig, samt mer komplexa aktiviteter som matlagning och inköp. Statusen används som underlag för att utreda behov av stöd från kommunen eller Försäkringskassan, exempelvis personlig assistans, och görs ofta av en arbetsterapeut. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 31 Vid samverkan mellan huvudmän med gemensamma målsättningar och patient/brukargrupper behöver det vara tydligt vilken egenkontroll, uppföljning och hantering av avvikelser som bör ske i samverkan samt vilka frågor som ska omhändertas av respektive huvudman. För de gemensamma styrdokument, överenskommelser och riktlinjer som berör vårdkedjor för äldre noterar vi genomgående att det finns rutiner för revidering av dokumenten, men inte fastställda former för hur följsamheten till dokumenten ska följas upp och utvärderas. Det framkommer i granskningen en välutvecklad struktur för dialog och gemensamma forum för att hantera löpande frågor i samverkan. Vi noterar dock ingen sammanhållen uppföljning eller utvärdering, där utfall eller effekter av arbetsmetoder eller genomförda insatser sammanställs eller analyseras. Vissa länsövergripande indikatorer följs, men vi noterar ingen analys utifrån utvecklingen. I nämndernas egen uppföljning fångas vissa parametrar av samverkansarbetet och omställning till nära vård, medan andra inte beaktas. Omställningsarbetet har vid tidpunkten för granskningen ingen tydlig ram för hur utvecklingen ska följas upp och utvärderas. Flera lokal initiativ och insatser genomförs och för vissa har vi tagit del av specifika utvärderingar. Sammantaget är det dock svårt att få en bild över huruvida arbetet går i avsedd takt, med avsedda effekter samt i vilken utsträckning väsentliga avvikelser noteras. Sammantaget bedömer vi att hälso- och sjukvårdsnämndens uppföljning och utvärdering av samverkan rörande äldre samt omställningsarbetet bör systematiseras och utvecklas, för att säkerställa en god intern kontroll avseende vårdkedjor för äldre. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 32 6. Svar på revisionsfrågor Revisionsfråga Svar Det finns ett flertal avtal, överenskommelser och riktlinjer samt rutiner som berör samverkansarbetet mellan regionen Vilka avtal och överenskommelser och kommunerna. Det har inte framkommit några finns mellan Region Värmland och iakttagelser i granskningen som tyder på att innehållet är berörda kommuner och är de inaktuellt eller ej relevant. Däremot bedömer vi att ändamålsenliga? formerna för uppföljning och utvärdering av följsamheten till dokumenten bör stärkas. Hur har kommunerna och Den tydligaste utvecklingen av styrningen ligger på regionen utvecklat den formella tjänstepersonsnivå, där systemledning införts under 2025 styrningen för samverkan mellan och ska testas fram till 2027. Det har inte skett någon kommunerna och regionen utöver utveckling av hur den politiska styrningen och uppföljningen Nya Perspektiv? genomförs. Har kommunerna och regionen Delvis. ensat utformningen och Det finns en länsövergripande överenskommelse mellan omfattningen av samt regionens vårdcentraler och kommunerna, vilka stipulerar målsättningen i de lokala gemensamma riktlinjer. överenskommelserna mellan regionens öppenvård och Vi noterar dock fortsatt att det finns lokala skillnader i kommunerna för att möjliggöra en kompletterade överenskommelser, arbetssätt, resurser, likvärdig kvalitet i hela länet? kontaktvägar och initiativ. Nej. Granskningen visar att det fortsatt finns väsentliga Har regionens Hälso- och avvikelser knutet till läkemedel. Avvikelserna härrör till stor sjukvårdsnämnd säkerställt att en del från att två olika systemstöd – Cosmic och Pascal – korrekt och uppdaterad behöver uppdateras med samma information, vilket inte läkemedelslista avlämnas till sker. Oftast uppdateras endast ett systemstöd. Detta annan vårdgivare? medför att kommunerna i flera fall har fått utveckla egna kvalitetssäkringsrutiner för att säkerställa korrekt läkemedelslista. Nej. Har regionen och kommunerna Det har inte skett någon specifik uppföljning av säkerställt följsamhet till gemensamma styrdokument med fokus på patientens överenskommet styrdokument vårdupplevelse. Följsamheten till överenskommelser följs med fokus på patientens företrädesvis i dialog samt att vissa kvalitetsindikatorer följs vårdupplevelse? upp. Uppföljningen och utvärderingen av följsamhet till samverkansdokumenten bör stärkas överlag. En överenskommelse har gjorts om att låta betalningsansvaret ”vila” under 2026 och utvärdera Hur efterlever regionen och effekterna. Detta indikerar en god samverkan vid kommunerna Lagen om utskrivning från slutenvården, i meningen att kommunerna samverkan vid utskrivning från tar emot utskriven patient inom stipulerad tidsgräns. Av sluten hälso- och sjukvård granskningen framkommer dock fortsatt ett antal (2017:612)? utvecklingsområden knutet till informationsöverföring, kommunikation, hantering av avvikselser och läkemedelshantering. Har kommunerna och regionen Nej. implementerat ett gemensamt Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 33 system för systematisk Det finns inget gemensamt system för systematisk uppföljning av såväl rapporterade uppföljning av rapporterade avvikelser. Ingångna avvikelser som ingångna överenskommelser mellan regionen och länets kommuner överenskommelser mellan följs upp i olika utsträckning, i olika forum och med olika regionen och länets kommuner? tydlighet. Enligt uppgift pågår arbete med en riktlinje rörande hantering och uppföljning av länsgemensamma dokument. Delvis. Av granskningen framkommer en förbättrad dialog och samsyn rörande gemensam kommunikation och arbetssätt Har omställningen till nära vård, i mellan huvudmännen, där målbild och färdplan ingår. enlighet med den målbild och den Samtliga intervjuade i regionen lyfter ett bättre färdplan som beslutats av samverkansklimat än tidigare och fler lokala initiativ som samtliga huvudmän, förbättrat överbryggar gränssnitt för att bättre bemöta patientens förutsättningarna för en ”sömlös” behov. vårdkedja och i så fall på vilket sätt? Däremot tydliggörs inte kopplingen till den övergripande styrningen eller uppföljningen rörande omställningsarbetet. Färdplanen följdes upp 2023. Den uppföljning som då genomfördes fokuserade på genomfört arbete snarare än resultat och effekter. Karlstad, 2026-02-05 Anja Nilsson Roos Josefine Algotsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Certifierad kommunal yrkesrevisor Albin Oskarsson Tilda Nilsson Verksamhetsrevisor Verksamhetsrevisor Charlotta Josefson Mikaela Gretzer Specialistläkare Rehabiliteringsmedicin Certifierad kommunal yrkesrevisor Specialist Kvalitetssäkrare Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 34 Källförteckning Intervjuade funktioner Ordförande hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Andra vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Hälso- och sjukvårdsdirektör Biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör Två utvecklingsledare samverkan Ledningsstrateg Nya perspektiv Ledningsstrateg Nära vård Områdeschef medicinska specialiteter Verksamhetschef medicinkliniken Karlstad Verksamhetschef Akutkliniken Karlstad Verksamhetschef slutenvård Arvika Områdeschef sjukhuset Torsby Verksamhetschef Medicin Torsby Verksamhetsutvecklare Torsby Områdeschef Medicinskt stöd och service Verksamhetschef Läkemedelscentrum Enhetschef Läkemedelscentrum Ordförande Läkemedelskommittén Områdeschef anopiva och prehospital vård Verksamhetschef ambulanssjukvård Områdeschef allmänmedicin och rehabilitering Verksamhetschef Vårdcentralsområden norra Värmland Verksamhetschef Vårdcentralsområden södra Karlstad Verksamhetschef Vårdcentralsområde västra Värmland Verksamhetschef Vårdcentralsområde östra Värmland Verksamhetschef Habilitering, syn och hjälpmedel Tre verksamhetschefer för privata vårdgivare Enhetschef Hjälpmedelsservice Enhetschef, vårdcentralen Kronoparken Enhetschef, vårdcentralen Årjäng Enhetschef, Äldrevårdsteamet Karlstad Utvecklingsledare, patientsäkerhetsenheten Chefsläkare, patientsäkerhetsenheten Granskad dokumentation Ärendebeskrivning - Resultatmål och indikatorer 2025 Årsredovisning 2024 - Hälso- och sjukvårdsnämnd Delårsrapport 2025 - Hälso- och sjukvårdsnämnd Läkemedelsbehandling av de mest sjuka och sköra äldre - behandlingsrekommendationer 2024 Regionplan och budget 2025 med flerårsplan 2026–2027 Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 35 Region Värmlands utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård (Remissversion) Strategi och inriktning avseende vården för äldre – Vårdgivarwebben Äldrevårdsteam Karlstad -Vårdgivarwebben Hemsjukvårdsläkare – Vårdgivarwebben Närsjukvårdsteam – Vårdgivarwebben Lokal rutin för kommunikation via Cosmic Messenger mellan Filipstads kommun och vårdcentralen Filipstad Lokal överenskommelse för samverkan i Filipstads kommun Lokal överenskommelse mellan Region Värmlands vårdcentral Forshaga/Deje och kommunal hälso- och sjukvård i Forshaga kommun Överenskommelse för samverkan mellan Hagfors kommun och vårdcentralen Hagfors/Ekshärad Överenskommelse för samverkan mellan Hammarö kommun och vårdcentralen Skoghall Rutin Uppföljning av personer med demensdiagnos i samverkan med vårdcentralen i Kil Överenskommelse för samverkan mellan Munkfors äldreomsorg och Munkfors Vårdcentral Lokal överenskommelse minnesmottagning i Sunne kommun Avtal och överenskommelser – Vårdgivarwebben Länsgemensam överenskommelse i Värmland 2024 – 2025 Överenskommelse mellan Region Värmland och kommunerna Medföljare i vården Överenskommelse gällande vaccination mellan Region Värmland och kommunerna Rutin Samverkan mellan Ambulanssjukvård och Kommunal hälso- och sjukvård Samverkansavtal gällande kostnadsfördelning mellan Region Värmland och Värmlands kommuner – förbrukningsartiklar/förbrukningshjälpmedel Samverkansavtal gällande kostnadsfördelning mellan Region Värmland och Värmlands kommuner – Livsmedel för speciella medicinska ändamål Gemensam plan primärvård Värmland Handlingsplan för äldre och insatser – Vårdgivarwebben Värmlands målbild – Vårdgivarwebben Nära vård färdplan Nära vård i Värmland – Vårdgivarwebben Uppföljning 2023 av färdplan för nära vård, hälsa och omsorg Samverkansrutin kontakt efter utskrivning, fast vårdkontakt Vårdcentral - Karlstads kommun Aktuellt perspektiv 2025 Nya perspektiv - Politiskt inriktningsdokument 2025–2028 Instruktion Cosmic Link — informationsöverföring från regionens rehab till kommunens rehab Praktisk checklista inför utskrivning/hemgång Riktlinje Riskbedömning för avancerad hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet Riktlinje Samverkan vid utskrivning av vuxna från sluten hälso- och sjukvård Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård – Vårdgivarwebben Rutin Samverkan och arbetssätt vid förskrivning av hjälpmedel Överenskommelse mellan Region Värmland och kommunerna i Värmland om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Värmland Processen för samordnad individuell plan (SIP) – Vårdgivarwebben Patientsäkerhetsberättelse 2024 - hälso- och sjukvårdsnämnden Mall Ordination enligt generella direktiv Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 36 Förskrivna läkemedel – Vårdgivarwebben Hantera läkemedel inom kommun -Vårdgivarwebben Rutin Läkemedelsbeställningar till kommunala läkemedelsförråd och generella direktiv Läkemedelsgenomgångar – Vårdgivarwebben Riktlinje Läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Läkemedelshantering – Vårdgivarwebben Rutin iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Riktlinje Ansvar för ledningsuppgifter inom läkemedelshantering Riktlinje Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård Riktlinje Ordination av läkemedel Riktlinje Ordination enligt generella direktiv Rutin Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen SELMA Funktionalitet och innehåll Genomlysning av närvårdsavdelningarna i Region Värmland Mobila team Rapport kvalitetsgranskning läkemedelshantering Område allmänmedicin och rehabilitering öppenvård 2024 Rutin Identifiering och uppföljning av sköra patienter, användning av Selma-rapporten Rapport kvalitetsgranskning Medicin CSK 2023 Sammanställning avvikelser Värmlands kommuner och region Värmland 2024 Sammanställning avvikelser kommun och region januari-juni 2025 Protokoll för hälso- och sjukvårdsnämnden möten 2025 Minnesanteckningar politisk styrgrupp 2025 Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 37 Bilaga 1 - Revisionskriterier Kommunallagen (2017:727) Det är enligt 6 kap. 1 § styrelsens uppgift att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnder. Kommunstyrelsen ska, enligt 6 kap. 2 §, uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunallagens 6 kap 6 § anger att nämnderna inom sitt ansvarsområde ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer, samt i enlighet med lagar och författningar som gäller för verksamheten. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) När en patient skrivs in i den slutna vården och den behandlande läkaren bedömer att patienten efter utskrivningen kan behöva insatser från annan hälso- och sjukvård (till exempel hemsjukvård eller primärvård/regionens öppenvård) eller från socialtjänsten, så ska den slutna vården skicka ett inskrivningsmeddelande till de berörda enheterna. Genom inskrivningsmeddelandet får enheterna en signal om att patienten kan behöva insatser efter utskrivningen. Enheterna kan då börja planera för det. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla upplysningar om patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress samt beräknad tidpunkt för utskrivning. Ett inskrivningsmeddelande ska skickas senast 24 timmar efter det att patienten har skrivits in i den slutna vården. Om den behandlande läkaren först senare under vårdförloppet bedömer att patienten kommer att behöva insatser efter utskrivningen, så ska inskrivningsmeddelandet i stället skickas senast 24 timmar efter den bedömningen. När en enhet i den regionfinansierade öppenvården har tagit emot ett inskrivningsmeddelande, så ska verksamhetschefen vid den enheten utse en fast vårdkontakt för patienten, om patienten inte redan har en sådan. När en berörd enhet har fått ett inskrivningsmeddelande ska enheten börja planera nödvändiga insatser för att patienten på ett tryggt och säkert sätt ska kunna lämna den slutna vården. Meningen är att patienten efter utskrivningen ska få sina behov av socialtjänst eller hälso- och sjukvård tillgodosedda. När den behandlande läkaren har bedömt att en patient är utskrivningsklar, ska den slutna vården så snart som möjligt underrätta de berörda enheterna om denna bedömning. För psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård finns det särskilda bestämmelser när det gäller utskrivningen. Den slutna vården ska ge de berörda enheterna nödvändig information i samband med utskrivningen av patienten, så att enheterna kan ge patienten den socialtjänst eller hälso- och sjukvård som hen behöver. Informationen ska överföras senast samma dag som patienten skrivs ut från den slutna vården. För underrättelsen om att patienten är utskrivningsklar och informationen i samband med utskrivningen, gäller de vanliga reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Om patienten behöver insatser från både region och kommun i form av hälso- och sjukvård eller socialtjänst efter utskrivningen, så ska en samordnad individuell planering genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. Vid den samordnade individuella planeringen ska enheterna upprätta en individuell plan (SIP). En SIP får bara upprättas om patienten samtycker till det. Det kan exempelvis innebära att om patienten Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 38 bara har behov av, eller bara samtycker till, socialtjänst så behövs det inte någon samordnad individuell planering. SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Denna föreskrift och allmänna råd ska tillämpas i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten inom bland annat verksamhet som hälso- och sjukvården. Vårdgivaren är ansvarig för att det finns ett ledningssystem för verksamheten, ledningssystemet används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren med stöd av ledningssystemet planerar, leder, kontrollerar, följer upp och förbättrar verksamheten. Föreskriften anger att vårdgivaren ska utföra egenkontroll för att säkerställa kvaliteten i verksamheten. Detta kan innebära jämförelser av verksamhetens resultat med data från nationella eller regionala kvalitetsregister, samt med resultat från andra verksamheter och tidigare resultat inom den egna verksamheten. Resultaten från egenkontrollen ska leda till åtgärder som säkrar verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska även kontinuerligt göra riskanalyser för att identifiera händelser som kan orsaka brister i verksamheten. Granskning av vårdkedjor, läkemedelshantering och införandet av nära vård | 39 STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-05-25 KS/2026:316 Handläggare: Pernilla Pettersson Socialchef Antagande av riktlinje för Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument Diarienummer: KS/2026:316 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen: Anta riktlinje för hantering av kommun- och regiongemensamma beslut. Beskrivning av ärendet Nya Perspektiv har tagit fram en ny riktlinje för hur gemensamma dokument inom kommun och region ska hanteras. Den innebär att processen förändras och blir mer medarbetarorienterad, med ett tydligare fokus på invånarnas behov. Förhoppningen är att den nya hanteringen ska göra dokumenten mer kända och därmed följas bättre. Den ska också bidra till en bättre överblick över vilka gemensamma dokument som finns, när de behöver uppdateras samt vem som ansvarar för dem. Under arbetets gång har dialog förts med berörda nätverk, grupper och systemledningens i länet. Utkastet till riktlinjen har skickats ut på remiss och diskuterats med de berörda parterna. Sammanfattningsvis handlar förändringen både om arbetssätt (mer delaktighet och invånarfokus) och styrning (bättre struktur, ansvar och uppföljning). Den 20 april 2026 ställde sig beredningsgruppen bakom riktlinjen och rekommenderar nu att kommuner och region antar den samt därefter inför och arbetar enligt dess innehåll. Mål och uppdrag Förbättrad folkhälsa Kompetensförsöjning Barnrättskonsekvenser Barn och unga berörs då flertal av de riktlinjer som är gemensamma för länet innefattar både barn och unga. Beslutsunderlag Tjut - Antagande av riktlinje för Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument Riktlinje för Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument Beslutet skickas till STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (2) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-05-25 KS/2026:316 Johan Rosqvist, kommunchef Annelie Izindre, skolchef Pernilla Pettersson, socialchef Ämne: Riktlinje för kommun- och regiongemensamma dokument Från: Mona Björn <mona.bjorn@regionvarmland.se> Till: Mottaget: 2026-05-11 10:30:37 Till kommunerna i Värmland och Region Värmland För kännedom till skolchefer, socialchefer och Region Värmlands hälso- och sjukvårdsledning En riktlinje för processen och hantering av kommun- och regiongemensamma dokument har tagits fram. Riktlinjen innebär en förändrad process som är mer medarbetardriven och har ett större fokus på invånaren. Genom den nya hanteringen finns förhoppningen att dessa dokument ska bli mer kända och därigenom efterlevas på ett bättre sätt samt att vi ska ha bättre kontroll på vilka gemensamma dokument som vi har, när de går ut samt vem som ansvarar för dem. Under framtagandet har dialog förts med berörda nätverk och grupper samt nätverken inom systemledningen. Utkastet till riktlinje har varit på synpunktsrunda samt kommunicerats med berörda nätverk. Beredningsgruppen ställde sig den 20 april 2026 bakom riktlinjen och rekommenderar nu kommunerna och regionen att anta riktlinjen och därefter implementera och arbeta i enlighet med den. Två webbinarium genomförs under maj med syfte att bidra till implementeringen. Riktlinjen finns att tillgå på sidan för kommun och regiongemensamma dokument och här är länken direkt till dokumentet; Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument. Observera att en ny del i detta är att huvudmännen ska länka direkt till dokumentet då den senaste och aktuellt gällande alltid ska finnas där. Beslut om antagande skickas till Region Värmland region@regionvarmland.se märkt med RS/261137 Vid frågor eller funderingar kring innehållet kontakta Linnea Grankvist linnea.grankvist@regionvarmland.se Mvh Beredningruppen Nya perspektiv genom Sandra Nätt, enhetschef Nya perspektiv. Sandra Nätt Enhetschef Nya perspektiv och RSS Värmlands län 010-8331001 072-468 45 93 sandra.natt@regionvarmland.se Nya perspektiv - Värmland Nya Perspektiv Lagergrens gata 2, 652 14 KARLSTAD Region Värmland bildades 1 januari 2019. Vi arbetar med hälso- och sjukvård, tandvård, regional utveckling och kollektivtrafik. Hur Region Värmland hanterar personuppgifter i e-post finns att läsa på www.regionvarmland.se/personuppgifter Dokumenttyp Framtagen inom Organisation Version Riktlinje Samverkansarenan Nya perspektiv Region Värmland 1 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Linnea Grankvist Beredningsgruppen Nya perspektiv 2026-04-27 2028-04-26 Utvecklingsledare Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument Gäller för: Hälso- och sjukvård, Kommunal vård och omsorg, kommunala verksamheter inom barn och utbildning samt socialtjänst Utarbetad av: Linnea Grankvist, Anna-Carin Johansson tillsammans med berörda nätverk Värmlands kommuner Region Värmland Titel Dokumentidentitet Version Giltig t.o.m. Sida Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument RIK-32640 1 2028-04-26 1 (8) Innehållsförteckning Kommun- och regiongemensamma dokument.......................................................3 Utgångspunkter för samverkan.....................................................................................................3 Hantering av tvister.......................................................................................................................3 Avvikelsehantering........................................................................................................................3 Inledning................................................................................................................4 Syfte.......................................................................................................................4 Ingående parter......................................................................................................4 Målgrupp och omfattning.......................................................................................4 Mål.........................................................................................................................4 Ansvarsfördelning..................................................................................................4 Arbetsprocess för kommun- och regiongemensamma dokument...........................5 Initiering........................................................................................................................................5 Framtagande och revidering.........................................................................................................5 Implementering.............................................................................................................................7 Publicering.....................................................................................................................................7 Uppföljning....................................................................................................................................7 Avveckling......................................................................................................................................7 Plan för uppföljning av detta dokument..................................................................7 Indikatorer.....................................................................................................................................7 Uppföljning....................................................................................................................................8 Plan för implementering och kommunikation av detta dokument..........................8 Stöd för implementering...............................................................................................................8 Kommunikation och publicering..................................................................................................8 Värmlands kommuner Region Värmland Titel Dokumentidentitet Version Giltig t.o.m. Sida Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument RIK-32640 1 2028-04-26 2 (8) Kommun- och regiongemensamma dokument Detta dokument ska ses som ett stöd i vårt gemensamma arbete. Varje situation är unik, och därför behöver vi alltid lyfta blicken, tänka helhet och utgå från vad som blir bäst för invånaren. Genom att samarbeta över organisatoriska gränser, bygga tillit och ta gemensamt ansvar skapar vi ett sammanhang där invånaren står i centrum. Vi tar ansvar för vårt eget arbete, återkopplar bakåt och underlättar för nästa steg – så att kedjan håller ihop. Våra gemensamma utgångspunkter hjälper oss att rikta våra insatser, agera tillsammans och stärka värdet i varje möte. Utgångspunkter för samverkan Region Värmland och Värmlands kommuner har gemensamt beslutat att ha gemensamma utgångspunkter för samverkan. Utgångspunkterna fungerar som ett gemensamt förhållningssätt i samverkan och kan användas både som kompass och arbetsverktyg. De hjälper till att hålla fokus på det som är viktigast – invånaren – samtidigt som de skapar en gemensam kultur där tillit, ansvar och lärande står i centrum. Genom att återkoppla till utgångspunkterna i dialoger, ställningstagande och planering kan samsyn stärkas, roller tydliggöras och samarbete främjas. De gemensamma utgångspunkterna är: Hantering av tvister Oenighet om tolkning av detta dokument får inte leda till att enskilda inte får sina behov tillgodosedda. Om en part anser att dokumentet inte följs, ska detta i första hand lösas genom dialog mellan chefer i kommunen och Region Värmland. Frågor av mer övergripande eller generell karaktär lyfts till Beredningsgruppen för Nya perspektiv för vidare hantering. Krävs ändringar i dokumentet inom giltighetstiden lyfts frågan till Beredningsgruppen för Nya Perspektiv. Avvikelsehantering En avvikelse är en händelse som medfört eller som hade kunnat medföra något oönskat. Avvikelsehantering är att identifiera och rapportera avvikelser, klarlägga och åtgärda orsakerna, dokumentera detta samt bedöma åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra resultaten. Rutiner för avvikelsehantering mellan kommun och Region Värmland nås genom Avvikelsehantering på vårdgivarwebben. Värmlands kommuner Region Värmland Titel Dokumentidentitet Version Giltig t.o.m. Sida Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument RIK-32640 1 2028-04-26 3 (8) Inledning Denna riktlinje har tagits fram inom ramen för Nya perspektiv och bygger på rekommendationer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om lagstadgade samverkansöverenskommelser. Den svarar mot behovet av en tydlig och gemensam struktur för hur kommunerna i Värmland och Region Värmland hanterar gemensamma dokument. Syfte Syftet med riktlinjen är att skapa en gemensam struktur och systematik för framtagande, hantering och uppföljning av kommun- och regiongemensamma dokument i Värmland. Riktlinjen ska fungera som ett stöd i arbetet med att utveckla samverkan mellan parterna och säkerställa att dokumenten bidrar till värde för invånaren genom tydlighet, tillgänglighet och gemensamma arbetssätt. Riktlinjen beskriver: • vem som ansvarar för olika delar av processen • hur framtagande, revidering, uppföljning och avveckling ska gå till, samt • vilka krav som ställs på innehåll och struktur. Ingående parter Region Värmland samt Värmlands kommuner (Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby, Årjäng) Målgrupp och omfattning Verksamheter inom områdena barn och utbildning, socialtjänst, vård och omsorg samt hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Mål • Kommun- och regiongemensamma dokument ska vara välkända, lättillgängliga och sökbara för kommuner och regionen. • Kommun- och regiongemensamma dokument ska följas upp och tillämpas i praktiken. • Kommun- och regiongemensamma dokument ska följa beskriven struktur och systematik. • Det ska finnas ett tydligt register över gällande kommun- och regiongemensamma dokument och Beredningsgruppen ska ha överblick och bevaka behovet av revidering. Ansvarsfördelning Alla parter är ansvariga för att, vid behov, delta i processer för framtagande, uppföljning eller revidering av kommun- och regiongemensamma dokument. Parterna är gemensamt ansvariga för att följa och arbeta i enlighet med framtagna dokument. Region Värmland ansvarar för administrationen kring att initiera, publicera och revidera dokument i Vida samt att länk till dokumentet publiceras på aktuell webbsida. Värmlands kommuner Region Värmland Titel Dokumentidentitet Version Giltig t.o.m. Sida Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument RIK-32640 1 2028-04-26 4 (8) Beredningsgruppen Nya perspektiv har det övergripande ansvaret för att kommun- och regiongemensamma dokument hålls aktuella. Versionshistorik finns automatiskt i dokumenthanteringssystemet Vida. Om en kommun önskar en version från ett visst datum tillhandahåller regionen detta. Arbetsprocess för kommun- och regiongemensamma dokument För att ge förutsättningar att gemensamma dokument är välkända, lättillgängliga och sökbara finns en gemensam struktur för ställningstagande och en gemensam process för framtagande, revidering och avveckling. Processen innehåller följande steg: initiering, framtagande/revidering, implementering, uppföljning och eventuell avveckling. Nedan kommer respektive steg att beskrivas. Initiering Behov av framtagande, revidering eller avveckling av gemensamma dokument kan initieras av kommun i Värmland eller Region Värmland. Detta kan baseras på nya lagkrav, behov av samordning eller strategiska mål. Behovet styrs in till sammankallande för Beredningsgruppen Nya perspektiv. Förslaget till ett nytt dokument diskuteras och förankras med relevanta nätverk och med viktiga intressenter inklusive representanter från alla berörda kommuner och regionen. När nätverken har lämnat sina synpunkter bedömer Beredningsgruppen för Nya Perspektiv behovet och beslutar om dokumentet ska tas fram, revideras eller avvecklas. De fördelar sedan uppdraget till ett nätverk, strategisk utvecklingsgrupp, samordningsgrupp eller en särskild utsedd arbetsgrupp och utser vem eller vilka som ska vara ansvariga. Uppdraget ska alltid utgå från ett personcentrerat förhållningssätt och tydligt beskriva intentionen enligt lagstiftning eller uppdragsgivare. Den eller de ansvariga ska säkerställa att arbetsprocessen följs. Framtagande och revidering Framtagande eller revidering görs enligt följande steg: Värmlands kommuner Region Värmland Titel Dokumentidentitet Version Giltig t.o.m. Sida Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument RIK-32640 1 2028-04-26 5 (8) Dialog, förankring och omvärldsbevakning Genom dialog och förankring med berörda nätverk, grupperingar, personer/föreningar och medarbetare identifieras nuläget och önskat läge med fokus på värdeskapande. Det är eftersträvansvärt att involvera brukare, patient, elev eller anhöriga kontinuerligt under processen. Omvärldsbevakning sker regionalt, nationellt och eventuellt internationellt. Finns det relaterade eller närliggande arbeten som redan pågår? Behov av revidering baseras på utvärdering och uppföljning av befintligt dokument samt omvärldsbevakning. Utkast enligt mall Utifrån resultat från dialog, förankring och omvärldsbevakning tas ett utkast fram med stöd av mall för kommun- och regiongemensamma dokument. Mallen finns i dokumenthanteringssystemet Vida. Regionanställda har åtkomst och initierar dokumentet enligt checklista för kommun- och regiongemensamma dokument. Under framtagandet kan dokumentet göras tillgängligt för personer utanför regionen. Kommun- och regiongemensamma dokument ska innehålla: • Syfte (med fokus på värdet för invånaren) • Ingående parter • Målgrupp och omfattning • Mål • Ansvarsfördelning • Hänvisning till lagstiftning och andra relevanta dokument • Plan för uppföljning, mätpunkter eller indikatorer för att följa utvecklingen mot mål • Plan för implementering och kommunikation • Rutiner för avvikelsehantering • Information om tvistlösning • Ordlista och gemensamma begrepp Utkastet ska förankras med berörda nätverk och grupperingar. Remiss- och synpunktsrunda Remiss hanteras på politisk nivå. Synpunktsrundor hanteras på tjänstepersonnivå. Beredningsgruppen för Nya perspektiv ansvarar för utskick av remiss- och synpunktsrundor. Ansvarig person/personer hanterar remissvar och synpunkter samt ansvarar för att relevanta justeringar genomförs. Färdigställande Dokumentet färdigställs utifrån inkomna synpunkter. Har remiss- och synpunktsrundor genererat betydande justeringar i dokumentet behöver dokumentet återigen godkännas i relevanta nätverk och grupperingar. Värmlands kommuner Region Värmland Titel Dokumentidentitet Version Giltig t.o.m. Sida Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument RIK-32640 1 2028-04-26 6 (8) Ställningstagande och beslut Forum för ställningstagande kan vara exempelvis Värmlandsrådet, ordföranderådet, Nya perspektivs beredningsgrupp eller nätverken för hälso- och sjukvårdsledning och socialchefer, skolchefer, MAS/MAR och bestäms utifrån dokumentets innehåll. Beredningsgruppen för Nya Perspektiv ansvarar för att utse lämpligt forum för ställningstagande. Efter ställningstagande rekommenderas ingående parter att anta och arbeta i enlighet med dokumentet. Implementering Samtliga kommun- och regiongemensamma dokument ska innehålla en plan för implementering. Efter ställningstagande skickas information till respektive part samt berörda nätverk genom sammankallande för beredningsgruppen Nya Perspektiv. Vid nya dokument eller betydande revideringar rekommenderas utskick minst fyra månader innan giltighetstidens start, bedömning görs tillsammans med berörda nätverk. Lämpligt är att minst två digitala tillfällen anordnas som stöd för implementering, där det finns möjligheter till frågor. En viktig del av implementeringen är att möjliggöra för medarbetare att arbeta utifrån beskrivet arbetssätt. Lokala rutiner kan utformas inom respektive part utifrån behov. Rutinen ska möjliggöra samarbete mellan verksamheter inom avsett område. Publicering Samtliga kommun- och regiongemensamma dokument läggs upp i Vida och görs tillgängliga för extern åtkomst. Länk publiceras på avsedd webbsida på Vårdgivarwebben. Uppföljning Kommun- och regiongemensamma dokument ska innehålla en plan för uppföljning som innehåller: • Mätpunkter eller indikatorer för att följa utvecklingen mot målet • Intervall för uppföljning • Ansvarig person/personer Avveckling Om genomförd uppföljning leder till förslag på avveckling ska förankring genomföras i relevanta nätverk. Ställningstagande görs i beredningsgruppen för Nya perspektiv som ansvarar för avpublicering och kommunikation. Information om avvecklat dokument skickas till respektive huvudman eller förvaltning samt berörda nätverk Avvecklat dokument markeras på gemensam webbplats som inaktuellt och tas bort på webbplatsen efter ett år. Versionshantering och arkiverade dokument finns kvar i Vida. Plan för uppföljning av detta dokument Syftet med uppföljningen är att säkerställa att riktlinjen tillämpas och att den gemensamma processen för hantering av kommun- och regiongemensamma dokument fungerar som avsett. Resultatet används som underlag för förbättring och eventuell revidering av riktlinjen Indikatorer Följande indikatorer används för att följa upp riktlinjens tillämpning: Värmlands kommuner Region Värmland Titel Dokumentidentitet Version Giltig t.o.m. Sida Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument RIK-32640 1 2028-04-26 7 (8) • Kommun- och regiongemensamma dokument är välkända, lättillgängliga och sökbara för kommuner och regionen • Process och struktur följs i de dokumentärenden som hanteras • Förteckningen över gemensamma dokument är uppdaterad • Årlig uppföljning av förteckning har genomförts och återkopplats till berörda forum Uppföljning Uppföljningsintervall: Vartannat år Ansvarig: Beredningsgruppen/enhetschef Nya perspektiv Genomförande: Uppföljningen baseras på dokumenterade ärenden i Vida och dialog i berörda nätverk Plan för implementering och kommunikation av detta dokument Stöd för implementering Två digitala tillfällen kommer att erbjudas för information om riktlinjen och möjlighet att ställa frågor. Dialog med berörda nätverk kommer att ges och särskild information till personer som kommer att vara ansvariga för framtagande av kommun- och regiongemensamma dokument. Kommunikation och publicering Samtliga beslutade kommun- och regiongemensamma dokument publiceras på webbplats som är lätt tillgänglig och känd för kommuner och regionen. Publiceringen länkar till Vida (extern åtkomst). Värmlands kommuner Region Värmland Titel Dokumentidentitet Version Giltig t.o.m. Sida Hantering av kommun- och regiongemensamma dokument RIK-32640 1 2028-04-26 8 (8) STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 (3) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-05-26 KS/2026:313 Handläggare: Pernilla Pettersson Socialchef Samråd - Preliminär budget för Hjälpmedelsnämnden 2027 Diarienummer: KS/2026:313 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Förslag till beslut Verksamhetschefs förslag till kommunstyrelsen: Anta preliminär budget för hjälpmedelsnämnden 2027. Beskrivning av ärendet Hjälpmedelsnämnden står inför ökade krav och belastning till följd av nya regelverk (MDR), ökade lagerflöden samt större behov av systemstöd (SESAM). Tidigare stöd regionens verksamhet är inte längre tillräckligt utan det finns en risk för negativa konsekvenser. För att säkerställa leveransförmåga, patientsäkerhet, god arbetsmiljö och regelefterlevnad föreslås en budgetutökning inför 2027. Nämnden har beslutat att: Ställa sig bakom uppräkning av löner och avtal samt finansiering av en ny tjänst (totalt ca 1,45 mnkr, varav 559 tkr för regionen och 895 tkr för kommunerna). Ge förvaltningen i uppdrag att ta fram fördelningsnyckel mellan kommunerna. Uppdra åt förvaltningen att göra en fördjupad utredning om den nya tjänsten. Skicka ett preliminärt budgetförslag för 2027 till huvudmännen för samråd. Bedömningen är att utebliven budgetförstärkning riskerar att få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och brukarna. Beslutet fattades i bred enighet. För att säkerställa att uppdraget hos hjälpmedelsnämnden kan bedrivas på ett patientsäkert och med regelefterlevnad gör undertecknad bedömningen att godta den fördelningsnyckel som är uträknad för Storfors del. Information om hjälpmedelsnämnden: Hjälpmedelsnämnden finansieras genom ett gemensamt kostnadsansvar mellan Region Värmland och länets 16 kommuner. Så fungerar finansieringen: Region Värmland står för en del av kostnaderna Kommunerna står för en del (fördelas mellan kommunerna enligt en särskild fördelningsnyckel) STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 (3) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-05-26 KS/2026:313 Vad ingår i finansieringen? Budgeten täcker bland annat: Inköp och lagerhållning av hjälpmedel Drift av hjälpmedelsservice Personal och administration IT-stöd (t.ex. SESAM) Utveckling och regelefterlevnad Fördelning: Hur stor andel varje kommun betalar bestäms via en fördelningsmodell, ofta baserad på exempelvis: Befolkningsstorlek Nyttjande av hjälpmedel Denna modell tas fram och revideras vid behov. Sammanfattningsvis är Hjälpmedelsnämnden en samfinansierad verksamhet, där både region och kommuner bidrar ekonomiskt för att säkerställa en gemensam och likvärdig hjälpmedelsförsörjning i hela Värmland. Mål och uppdrag Förbättrad folkhälsa Kompetensförsörjning Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förenat med en kostnad på 14 051 kr som kan finansieras av inkommande statsbidrag. Barnrättskonsekvenser Barn och unga på det sätt att de då de kan vara i behov av hjälpmedel. Beslutsunderlag Tjut - Samråd - Preliminär budget för Hjälpmedelsnämnden 2027 Protokollutdrag hjälpmedelsnämnden, Ekonomi och budget 2027 Planering 2027 Uppdaterad efter extranämnd Beslutet skickas till Johan Rosqvist, kommunchef Pernilla Petterson, socialchef Linda Rehnberg, MAS Gunilla Pålsson, MAR STORFORS TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 3 (3) KOMMUN Datum Diarienummer 2026-05-26 KS/2026:313 Ämne: Preliminär budget för hjälpmedelsnämnden 2027 Från: Erik Lisshammar <erik.lisshammar@regionvarmland.se> Till: 'kommun@forshaga.se' <kommun@forshaga.se>; 'kommun@hagfors.se' <kommun@hagfors.se>; 'kommun@kil.se' <kommun@kil.se>; 'karlstadskommun@karlstad.se' <karlstadskommun@karlstad.se>; 'kommun@sunne.se' <kommun@sunne.se>; Kommunen; 'kommun@eda.se' <kommun@eda.se>; 'kommun@munkfors.se' <kommun@munkfors.se>; Storfors kommun; 'kommun@saffle.se' <kommun@saffle.se>; 'kommun@arjang.se' <kommun@arjang.se>; 'kommun@filipstad.se' <kommun@filipstad.se>; 'arvika.kommun@arvika.se' <arvika.kommun@arvika.se>; 'kommunstyrelsen@grums.se' <kommunstyrelsen@grums.se>; 'torsby.kommun@torsby.se' <torsby.kommun@torsby.se>; 'kommunstyrelsen@hammaro.se' <kommunstyrelsen@hammaro.se> Mottaget: 2026-05-07 15:25:10 Hej! Jag bifogar ett protokollsutdrag från hjälpmedelsnämnden 2026-04-29 med beslutet att skicka över preliminär budget för 2027 för samråd. Jag bifogar även några bilder där ni bland annat har fördelningsnyckeln för kommunerna. Med vänlig hälsning Erik Lisshammar Nämndsekreterare 010-831 74 78, 072-464 13 24 erik.lisshammar@regionvarmland.se Region Värmland Hälso- och sjukvårdens administrativa enhet Regionens hus, Rosenborgsgatan 50, 651 82 Karlstad www.regionvarmland.se, www.1177.se Protokoll Hjälpmedelsnämnd Mötesdatum 2026-04-29

§ 113 Meddelanden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga meddelandena till handlingarna. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen delges nedan meddelanden för kännedom. Minnesanteckningar Värmlandsrådets ordföranderåd 2026-03-20 Minnesanteckningar Värmlandsrådet 2026-03-20 Minnesanteckningar Värmlandsrådets ordföranderåd 2026-04-17 Information om val av kongressombud till Sveriges kommuner och regioner 2027-2031 (följebrev och anvisningar för ombudsval) Hjälpmedelsnämndens beslut 2026-04-29 § 23 Ekonomi och budget 2027, inkl. bilaga Protokoll från samråd mellan kommunstyrelserna i Karlskoga och Storfors och Tillväxt- och tillsynsnämnden 2026-03-12 SKR:s sammanträdesplan 2027 Protokoll 3(8) Sammanträdesdatum 2026-04-21 Överförmyndarnämnden