Kulturnämnden — 21 april 2026

§ 9 Kulturförvaltningens underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 KUL 2026/105 Beslut 1. Nämnden godkänner kulturförvaltningens underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Kulturförvaltningen har identifierat tre centrala utmaningar inför den kommande treårsperioden. Utmaningarna kan sammanfattas i följande punkter: • Kulturlivets ekonomiska villkor försämras samtidigt som den kulturella infrastrukturen är ojämnt fördelad geografiskt. • Ojämlikheter i livsvillkor och det osäkra ekonomiska läget påverkar stockholmarnas kulturdeltagande. • Digitaliseringen ställer nya krav på tillgänglighet och deltagande För att möta de identifierade utmaningarna och samtidigt bygga vidare på styrkan i Stockholms kulturliv har kulturförvaltningen formulerat tre övergripande strategiska prioriteringar för kommande treårsperiod. 1. Stärkt kulturell infrastruktur för en levande stad och ett fritt kulturliv. 2. Jämlik tillgång till kultur och ett breddat kulturdeltagande. 3. Kultur, kunskap och service för alla i det digitala samhället. Kulturnämnden står dessutom inför betydande kostnadsökningar för stora och komplexa lokalprojekt och omfattande hyresökningar beräknas ske från och med 2027. Detta kräver särskilda prioriteringar och långsiktig planering under den kommande treårsperioden. De största lokalprojekten under planperioden är: • Renovering och verksamhetsanpassning av Stadsbiblioteket vid Odenplan (Asplundhuset). • Etablering av nya Medeltidsmuseet i Börshuset vid Stortorget i Gamla stan. • Planering för upprustning och verksamhetsutveckling av Liljevalchs konsthall (Bergstenshuset) Nämndens behandling av ärendetSida 3 (39) (S), Ylva Sjölin (MP) och Jonas Naddebo (C) föreslår (se beslutet). 2) Niclas Peyron (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) föreslår att nämnden delvis bifaller förvaltningens förslag till beslut, och Vi genomförde inom ramen för den grönblå majoriteten under förra mandatperioden en rad viktiga insatser. Exempel på detta är det kulturstrategiska programmet, nattlivsstrategin, fritidsgårdsstrategin och kultur för äldre. Trots att mer än halva mandatperioden förflutit visar de rödgröna en otrolig brist på visioner på kulturområdet. Genom att sänka trösklarna får vi kulturen att nå ut till dem som annars inte skulle nås. Staden ska göra mer för att minska utanförskapet på kulturområdet. Kulturen bidrar till meningsfulla fritidsaktiviteter efter förskolan och skolan för barn och unga. Den som växer upp i ett utsatt område måste få samma chanser som andra att utvecklas. Biblioteken är ryggraden i bildningssamhället. Biblioteken är också del av den demokratiska infrastrukturen och måste alltid värna yttrandefriheten. Det innebär att bibliotekens utbud aldrig får inskränkas utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter, och biblioteken ska inte ägna sig åt censur. Staden måste släppa loss kraften i de kreativa näringarna. Förståelsen för det kulturella och kreativa näringarnas ekosystem är extra viktigt i en stad som Stockholm där var femte företag arbetar inom näringen. Därför är det viktigt att fokus fortsätter hållas på helheten och att kulturnämndens ansvar inte begränsas till enbart de delar som omfattas av kulturnämndens verksamhet eller de som av nämnden mottager kulturstöd. Städer och regioner som satsar på kreativitet och kultur är tillväxtregioner. Vi tror på läsandets roll för fortsatt språklig och kulturell utveckling. Då måste bibliotekens utbud komma fler till del. Bibliotek möjliggör kunskap och bildning. När staden växer behövs fler bibliotek, de befintliga kan behöva expandera, och biblioteken ska vara öppna när stockholmarna har tid att besöka dem. Det är viktigt att barn börjar läsa tidigt för att få med sig språket från början. Tidiga läsfrämjande insatser bidrar långsiktigt till att ge människor bättre möjligheter på arbetsmarknaden senare i livet. Alla barn och unga ska ha tillgång till kulturupplevelser - och möjligheter att skapa. Stadens kulturskolor är viktiga eftersom de just möjliggör för barn och unga att också få vara kulturutövare. Genom kulturskolans verksamhet El Sistema nås grupper i stadsdelar där deltagandet i ordinarie kulturskola hittills varit begränsat.Sida 4 (39) Det är beklagligt att det bland nämndens prioriterade verksamheter för året framgår ett så ensidigt fokus på Järva. Staden behöver fortsätta ta ett större ansvar för Järvaområdet. Det är dock viktigt att allt fokus inte ensidigt hamnar på Järva, utan att även exempelvis de utsatta stadsdelarna i Skärholmen, Farsta, Enskede-Årsta-Vantör och Hässelby- Vällingby uppmärksammas. Staden måste arbeta för att biblioteken ska ha generösa öppettider hela året, när stockholmarna vill och kan besöka dem. Av treåringen läser vi att nämnden ska ”fortsätta satsningar på bibliotekens tillgänglighet genom öppettider, etablering av biblioteksnoder och stärkt medborgarservice. Av ärendet framgår att " Stockholms stadsbibliotek ökar tillgängligheten genom bättre öppethållande och erbjuder extraöppet och meröppet utan närvarande personal.". Samtidigt stängs barn och tonåringar under 18 år ute från möjligheterna till meröppet. Nämnden behöver se till att biblioteken kommer denna grupp till del i högre utsträckning. Av treåringen framgår information om att den kulturnod med biblioteks- och kulturverksamhet som ska etableras i Liljeholmen får färdig kostnadsberäkning och inriktning under året. Det är alldeles för sent och vi oroar oss över fortskridningen av projektet. Det löper fram till och med 2027 och ifjol fick vi veta att förvaltningen parallellt arbetar med att ta fram underlag för utredningsbeslut, inriktningsbeslut och genomförandebeslut av en större biblioteks- och kulturnod i Liljeholmen. Vi vill här betona vikten av att fullfölja arbetet för att etablera denna viktiga nod då kulturskola i området behövs i den omfattning som till exempel ett kulturhus skulle kunna möjliggöra. I övrigt hänvisar vi till våra respektive reservationsbudgetar. 3) Emelie Wassermann (SD) föreslår: 1 Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2 Att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till Kulturnämnden med ett underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 utifrån Sverigedemokraternas skuggbudget. 3 Därutöver anföra följande: Kulturförvaltningens budgetunderlag innebär kraftigt ökade kostnader, utökade bidrag och en tydlig inriktning mot fler projekt och tillfälliga satsningar. Samtidigt minskar intäkterna genom sänkta eller borttagna avgifter.Sida 5 (39) Detta sker utan att tillräcklig hänsyn tas till behovet av prioriteringar, effektivisering och uppföljning av hur skattemedel används. Revisionen har dessutom pekat på brister i den interna styrningen och kontrollen, vilket gör det särskilt problematiskt att ytterligare öka bidragsgivningen. Kulturpolitiken bör i stället fokusera på kärnverksamheten, satsningar för att nå våra prioriterade målgrupper, långsiktig kvalitet, en ansvarsfull hantering av skattemedel och tydlig uppföljning av resultat. Beslutsgång m.fl. (S), Ylva Sjölin (MP) och Jonas Naddebo (C). Reservationer Niclas Peyron (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Emelie Wassermann (SD) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sina respektive förslag. Ersättaren Destiny Lindgren (KD) instämmer i förslag till beslut från Niclas Peyron (L) och Kristina Lutz m.fl. (M). • KUL 2026/105-1 Kulturförvaltningens underlag for budget 2027 med inriktning 2028-2029 • KUL 2026/105-2 Bilaga 1 - Kompetensförsörjningsplan kulturförvaltningen 2027-2029 • KUL 2026/105-3 Bilaga 2 - KuNkuf 2027-2029Sida 6 (39)

§ 10 Stadsarkivets underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 SSA 2026/1702 Beslut 1. Nämnden godkänner Stadsarkivets underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Den transparenta staden: en integrerad informationshantering Stadsarkivet är med och skapar den transparenta staden och säkerställer att informationen är tillgänglig för alla, nu och i framtiden. Stadsarkivet vill skapa en integrerad informationshantering för hela staden i syfte att förenkla för verksamheterna. Ett stärkt stöd i form av utbildningsinsatser och metodutveckling ökar förutsättningarna för att informationen hanteras rätt från början, och förebygger resurskrävande åtgärder i framtiden. Stadens ärendehanteringssystem eDok har skapat förutsättningar för en hållbar informationshantering. Under den kommande perioden ska möjligheterna att använda AI-lösningar utforskas i syfte att ge ökad service och förbättrat användarstöd till stadens medarbetare och medborgare. Stadsarkivet plus: ökad tillgång till arkiven I en omvärld där fakta ofta relativiseras är snabb och säker tillgång till auktoriserad information i form av primärkällor viktigare än någonsin. Stadsarkivets databaser och sökgränssnitt behöver moderniseras för att fortsatt vara attraktiva för alla stockholmare. Samtidigt består mer än 90 % av arkivinformationen av analoga handlingar, vilket gör att de fysiska besöksplatserna bedöms ha fortsatt stor betydelse många år framöver. Stadsarkivet plus står för ett perspektiv där den efterfrågade informationen ska finnas tillgänglig på det sätt som passar användaren. Bättre sökbarhet och ökad prestanda på våra digitala plattformar samt en utökad service på våra fysiska besöksplatser berikar användarupplevelsen och främjar förståelsen för arkivens möjligheter. I detta syfte vill Stadsarkivet även initiera och intensifiera samarbeten med institutioner som Riksarkivet, Stadsbyggnadskontoret och Stadsmuseet.Sida 7 (39) Beslutsgång • SSA 2026/1702-1 Stadsarkivets underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 • SSA 2026/1702-1.1 Bilaga 1 Kompetensförsörjningsplan Stadsarkivet 2027-2029 • SSA 2026/1702-1.2 Bilaga 2 Underlag till budget KuNark 2027-2029Sida 8 (39)

§ 11 Revidering av Kulturstrategiskt program för Stockholms stad KUL 2025/528 Beslut 1. Kulturnämnden godkänner förslaget till kulturstrategiskt program för Stockholms stad enligt bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen. Kulturförvaltningen har tagit fram ett förslag till nytt kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Programmet ska ge riktning och samla Stockholms stad kring framtida kultursatsningar. Det nya programmet ska ersätta stadens tidigare kulturstrategiska program. Programförslaget beskriver sambandet mellan satsningar på kultur och andra samhällsvärden, med utgångspunkt i kulturens frihet. Syftet är att öka förståelsen för kulturens positiva effekter samt tydliggöra behovet av samverkan. Programmet beskriver även Stockholm som kulturstad ur de tre perspektiven hemstad, huvudstad och världsstad. Samtliga perspektiv är viktiga för att utveckla Stockholms fulla potential. Förslaget till kulturstrategiskt program tar avstamp i en vision för det framtida Stockholm som programmet ska bidra till. Programförslaget har fyra mål som konkretiserar riktningen för arbetet. 1. I Stockholm har kulturaktörer de bästa möjliga förutsättningarna 2. Kultur finns i varje stockholmares vardag 3. Kultur gör Stockholms stadsmiljöer attraktiva och levande 4. Kultur är en bärande del av Stockholms stads identitet Till varje mål hör ett antal åtaganden för nämnder och bolagsstyrelser, samt en ansvarsfördelning. Kulturförvaltningen bedömer att programmet skapar goda förutsättningar för stadens förvaltningar och bolag att arbeta med kultur mot gemensamma mål. Kulturförvaltningen stor potential i att fortsätta utveckla stadens samarbete kring kultur med utgångspunkt i det program som förvaltningen nu föreslår. Nämndens behandling av ärendetSida 9 (39) (S), Ylva Sjölin (MP), Niclas Peyron (L) och Jonas Naddebo (C) föreslår (se beslutet). 2) Kristina Lutz m.fl. (M) föreslår att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Vi ser positivt på en revidering av stadens kulturstrategiska program. Stockholm är en unik huvudstad såväl ur ett europeiskt som svenskt perspektiv. En huvudstad med särskilda förutsättningar att erbjuda ett kulturliv som finns nära människor genom hela livet, oavsett ålder och livssituation. Vi kristdemokrater vill att kulturen ska vara en självklar och närvarande del av stockholmarnas vardag och staden har en viktig roll i att möjliggöra detta. Det reviderade programmet innehåller många goda ambitioner. Samtidigt visar majoriteten återigen att det finns ett tydligt glapp mellan ambition och faktisk politik. Programmet lyfter vikten av ett levande stadsliv, trygga miljöer och goda förutsättningar för kultur även kvälls- och nattetid. Trots detta har majoriteten valt att minska antalet ordningsvakter i staden. En förutsättning för ett levande kulturliv är att staden är trygg att röra sig i. Tyvärr har majoriteten istället skurit ned antalet kommunala ordningsvakter som hade kunnat bidra till en tryggare stad. Tryggheten behöver prioriteras. Programmet betonar också vikten av att kultur ska vara tillgänglig för alla stockholmare - oavsett ålder. För de allra äldsta kan det vara svårt att ta sig till kulturutbudet. Då krävs att kulturen i större utsträckning kan komma till dem. Vi har därför föreslagit att Kulanpremien även ska omfatta vård- och omsorgsboenden. Ett förslag som majoriteten valt att avslå. Det är ett konkret exempel på hur ambitioner om jämlik tillgång till kultur inte följs av faktiska beslut. Vidare är möjligheten för barn och unga att utvecklas inom kultur avgörande för återväxten i kulturlivet. Här hade staden kunnat spela en större roll i främjandet och uppmuntra kreativa unga genom att tillgängliggöra egna lokaler. Exempelvis står många lokaler i skolorna tomma efter skoltid och hade kunnat användas som replokaler för unga musiker och band. Även detta är ett förslag som avslagits av majoriteten.Sida 10 (39) Därtill har styret aktivt motarbetat reformer som skulle stärka det lokala kulturlivet och de kulturella och kreativa näringarna som skapar en levande stad. Möjligheten till gårdsförsäljning är ett tydligt exempel. Småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker är en del av stadens kulturella och kreativa ekosystem och bidrar till levande stadsmiljöer och en attraktiv besöksnäring - något som programmet i andra delar lyfter som centralt men som styret under året gjort allt för att begränsa möjligheterna till. Stockholms kulturliv behöver bättre förutsättningar, mindre reglering och större frihet. Om kulturen ska blomstra behöver styret minska avståndet mellan ord och faktisk handling. Då behöver trygghet, minskat regelkrångel och flexibla lösningar som öppnar upp stadens resurser för kulturen prioriteras högre. 3) Emelie Wassermann (SD) föreslår att nämnden avslår förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Det föreslagna kulturstrategiska programmet innehåller höga ambitioner men brister i sin utformning som styrdokument. Programmet saknar tillräcklig tydlighet i hur mål ska följas upp, hur ansvar ska utkrävas och hur resurser ska prioriteras. Av det tillhörande faktaunderlaget framgår att det finns betydande brister i nuvarande system, inte minst när det gäller uppföljning av bidrag och kontroll av hur medel används. Att i detta läge föreslå ökade satsningar och stärkt finansiering utan att först säkerställa en fungerande uppföljning riskerar att leda till att skattemedel används ineffektivt eller felaktigt. Det är särskilt anmärkningsvärt att offentlig konst lyfts fram som en viktig del av stadens utveckling, samtidigt som tidigare påtalade brister i kontroll och förvaltning av stadens konstinnehav kvarstår. Sverigedemokraterna anser att ett kulturstrategiskt program måste bygga på tydlig styrning, skarpa krav på uppföljning och ett tydligt ansvarstagande. Kulturpolitiken ska präglas av kvalitet, tillgänglighet och respekt för skattebetalarnas pengar, inte av otydliga mål och bristande kontroll. Beslutsgång beslutar enligt förslag från Torun Boucher m.fl. (V), Alma CarlssonSida 11 (39) m.fl. (S), Ylva Sjölin (MP), Niclas Peyron (L), och Jonas Naddebo (C). Reservationer Kristina Lutz m.fl. (M) och Emelie Wassermann (SD) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sina respektive förslag. Särskilda uttalanden Jonas Naddebo (C) lämnar följande särskilda uttalande: Det är i stora delar glädjande att ta del av förslaget till reviderat kulturstrategiskt program för Stockholms stad. När vi styrde under förra mandatperioden antog staden sitt första kulturstrategiska program. Tidigare program har gjort skillnad och lett till goda resultat, kulturens roll i samhällsutvecklingen har stärkts vilket givetvis var ambitionen. Det är glädjande att kulturen blivit en tydligare del i fler av stadens verksamheter. Vi välkomnar också att programmet utvecklats med mål och åtgärder. Det har blivit ett konkretare verktyg som kan följas upp på ett tydligare sätt. Samtidigt vill vi lyfta en del av majoritetens politik som vi varnat för tidigare. I programmet föreslås det i åtagande 1.2 ”säkra att hyrorna för de av stadens egna lokaler som används av professionella kulturaktörer och civilsamhället hålls på en för båda parter hållbar nivå”. Vi anser att detta i förlängningen riskerar att bli ett förtäckt kulturstöd om staden ska särbehandla de aktörer som råkar verka i stadens egna fastigheter. Det är därför angeläget att noggrant analysera de långsiktiga konsekvenserna av vad ett sådant åtagande skulle kunna leda till, inte minst ur transparens- och likabehandlingsperspektiv. Kulturstöd ska vara öppna, förutsägbara och likvärdiga – inte beroende av fastighetsägande. Ersättaren Destiny Zandi Lindgren (KD) instämmer i förslag till beslut från Kristina Lutz m.fl. (M). • KUL 2025/528-1 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad - Tjänsteutlåtande • KUL 2025/528-2 Bilaga 1 - Förslag till Kulturstrategiskt program för Stockholms stadSida 12 (39) • KUL 2025/528-3 Bilaga 2 Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stadSida 13 (39)

§ 12 byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen KUL 2025/1352 Beslut 1. Kulturnämnden godkänner förvaltningarnas förslag till byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt bilaga 1. 2. Kulturnämnden hemställer hos kommunfullmäktige att godkänna byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt bilaga 1. 3. Kulturnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena. Denna vägledning syftar till att tydliggöra hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Vägledningen ska fungera som en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen har gemensamt tagit fram vägledningen för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden Nämnden föreslår (se beslutet).Sida 14 (39) Beslutsgång Särskilda uttalanden Emelie Wassermann (SD) lämnar följande särskilda uttalande: Den föreslagna vägledningen syftar till att tydliggöra hanteringen av kulturhistoriskt värdefulla miljöer till följd av ändringar i plan- och bygglagen. Samtidigt innebär den att staden gör omfattande tolkningar i ett skede där underlagen fortfarande är ofullständiga. Av ärendet framgår att klassificeringen av stadens kulturhistoriska miljöer ännu inte är heltäckande och att detta arbete pågår parallellt med framtagandet av en ny översiktsplan. Trots detta införs en vägledning som i praktiken kommer att styra bedömningar i plan- och bygglovsprocesser. Detta riskerar att leda till en otydlig och svårförutsägbar tillämpning, där fastighetsägare och andra berörda inte i förväg kan avgöra vilka krav som gäller. Att bedömningar i vissa fall ska göras i efterhand förstärker denna osäkerhet. Vidare innebär vägledningen att ett ökat ansvar läggs på den enskilde att själv tolka lagstiftning och underlag, vilket riskerar att skapa en mer komplex och svårnavigerad process. Sverigedemokraterna anser att styrdokument av denna typ måste bygga på tydliga och fullt ut framtagna underlag. Först när klassificeringen är komplett och översiktsplanen är på plats kan en vägledning få den tydlighet och förutsägbarhet som krävs. Det är avgörande att stadens arbete präglas av tydlighet, rättssäkerhet och respekt för de invånare och fastighetsägare som berörs av besluten. • KUL 2025/1352-1 Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen. Gemensamt tjänsteutlåtande • KUL 2025/1352-2 Bilaga 1 - Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagenSida 15 (39)

§ 13 Stöd till kulturprogram som stärker finska, meänkieli och samiska språk och kultur, till Stiftelsen Finlands kulturinstitut i Sverige KUL 2026/548 Beslut 1. Kulturnämnden beviljar 500 tkr i stöd till Stiftelsen Finlands kulturinstitut i Sverige för deras biblioteksverksamhet, i enlighet med kulturförvaltningens tjänsteutlåtande. Stockholms stad ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska, vilket innebär att staden bedriver ett särskilt arbete för att främja dessa språk. Staten fördelar, via Länsstyrelsen och Sametinget, statsbidrag till kommuner och regioner inom förvaltningsområdena. Kulturstrategiska staben fördelar en del av statsbidraget till organisationer inom förvaltningsområdet för kulturprogram som stärker finska, meänkieli och samiska språk och kultur. I stadens budget för 2026 har kulturnämnden tilldelats 500 tkr av stadens medel att fördela till organisationer inom förvaltningsområdet. Medlen utgör ett komplement till statsbidraget om 700 tkr till organisationer för främjandet av språken finska, meänkieli och samiska. Stiftelsen Finlands kulturinstitut i Sverige (Finlandsinstitutet) har ansökt om 500 tkr för sin biblioteksverksamhet inom stödformen stöd till kulturprogram som stärker finska, meänkieli och samiska språk och kultur. Biblioteket är öppet fyra dagar i veckan och erbjuder ett brett utbud av finskspråkig litteratur och andra medier. Verksamheten utgör en viktig mötesplats för sverigefinnar i Stockholm och bidrar till språkrevitalisering genom tvåspråkig kompetens och programverksamhet riktad till olika målgrupper. Under kommande stödperiod satsar biblioteket särskilt på sverigefinska barn och unga genom nya, innovativa aktiviteter. Verksamheten bedrivs i samarbete med stadens folkbibliotek och beräknas nå cirka 4 000 besökare årligen. Finlandsinstitutets biblioteks ansökan möter väl kriterierna för stöd till kulturprogram som stärker finska, meänkieli och samiska språk och kultur. Verksamheten bedöms bidra till att främja och stärka det finska språket i Stockholm samt att berika och komplettera stadens kulturutbud och kulturella infrastruktur, särskilt inom uppdragetSida 17 (39) gentemot den sverigefinska minoriteten. Besöksantalet har inte ökat nämnvärt över tid, och förvaltningen avser därför att fortsatt följa verksamhetens utveckling samt föra dialog med Finlandsinstitutets bibliotek om hur verksamheten kan nå ut ännu bredare. Förvaltningen föreslår att nämnden beviljar 500 tkr till Finlandsinstitutet för dess biblioteksverksamhet Beslutsgång • KUL 2026/548-1 Stöd till kulturprogram som stärker finska, meänkieli och samiska språk och kultur, till Stiftelsen Finlands kulturinstitut i SverigeSida 18 (39)

§ 15 Upphandling av ramavtal av digitiseringstjänster för Stadsarkivet och anslutande förvaltningar och bolag i staden SSA 2026/1933 Beslut 1. Kulturnämnden uppdrar till Stadsarkivet att upphandla digitiseringstjänster i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande 2. Kulturnämnden uppdrar åt Stadsarkivets förvaltningschef att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut, teckna och förlänga avtal med vinnande anbudsgivare samt besluta i övriga frågor som rör upphandlingen uppdrag att teckna nödvändiga avtal 3. Ärendet justeras omedelbart Stadsarkivet är stadens arkiv och landsarkiv för statliga myndigheter i Stockholms län. I Stadsarkivets magasin finns handlingar från både stadens verksamheter och från de lokala och regionala statliga myndigheterna inom länet. Stockholms stadsarkiv (SSA) upphandlar sedan flera år tillbaka digitiseringstjänster - skanning, indexering och registrering – hos externa leverantörer. Befintligt ramavtal för digitaliseringstjänster löper ut i september 2026. Inför en ny upphandling har Stadsarkivet gjort inventerings/intressebehov hos stadens förvaltningar och bolag och kommit fram till att det finns behov och intresse från flera förvaltningar och bolag att kunna avropa digitiseringstjänster från ett ramavtal. Mot denna bakgrund förbereder nu Stadsarkivet en ny upphandling med målet att sluta ett ramavtal som stadens förvaltningar och bolag, kan avropa från till totalt värde om 8 mnkr. De förvaltningar och bolag som vill ansluta sig till ramavtalet har lämnat vidaredelegation/fullmakt till stadsarkivarien att teckna avtal för deras räkning. Anslutna förvaltningar och bolag är enligt bilaga 1. Upphandlingen läggs upp på två huvudblock, där anbud kan lämnas på vart och ett av blocken. Det totala värdet av båda blocken under hela avtalsperioden om fyra år beräknas till 8 miljoner SEK. Det anbud som uppfyller alla ska- och kvalitetskrav samt lämnar lägst pris vinner blocket. De block som ska ingå i upphandlingen är: A: REGISTRERING/INDEXERING/ BEARBETNING B: SKANNING AV LÖSBLAD, BÖCKER OCH STORFORMATSida 19 (39) Avtalstiden för upphandlingen ska vara 2026-10-01 till 2029-09-30 med möjlighet att förlänga med 1 år, dock längst t.o.m. 2030-09-30. Stadsarkivet avser förvalta ramavtalet och i anslutning till detta erbjuda stadens verksamheter stöd i kravställning, beställning och uppföljning. Stadsarkivet kommer också att vid behov utföra digitisering på uppdrag av Riksarkivet, i rollen som landsarkiv och inom ramen för denna upphandling. Beslutsgång • SSA 2026/1933-1 Upphandling digitiseringstjänster tjut • SSA 2026/1933-2 §7 den 16 april 2026, Kulturnämndens arkivutskott Upphandling (ramavtal) av digitiseringstjänster för Stadsarkivet och anslutande förvaltningar och bolag i stadenSida 20 (39)

§ 16 Stockholms stads hederspriser, Bellmanpris och Cullbergpris Förslag till mottagare av 2026 års kulturpriser KUL 2026/106 Beslut 1. Kulturnämnden beslutar enligt kulturprisjuryns förslag om mottagare av Stockholms stads hederspriser, Bellmanpris och Cullbergpris. 2. Ärendet justeras omedelbart Kulturnämnden utser varje år mottagare av stadens kulturpriser. I år 2026 avser beslutet stadens hederspriser, Bellmanpris och Cullbergpris. Förslaget har utifrån allmänhetens nomineringar tagits fram av en externt engagerad jury vars ledamöter är utsedda av kulturnämnden. Hederspriser Juryns förslag på prismottagare: Konst: Jockum Nordström Litteratur: Madeleine Grive Musik: Hans Caldaras Scenkonst: Lena Endre Kulturarbete för barn och unga: Dalija Aćin Thelander Bellmanpriset: Niklas Strömstedt Cullbergpriset: Charlotta Öfverholm Beslutsgång • KUL 2026/106-1 Stockholms stads hederspriser, Bellmanpris och Cullbergpris. Förslag till mottagare av 2026 års kulturpriserSida 21 (39) • KUL 2026/106-2 Bilaga 1 Motiveringar kulturpristagare 2026 • KUL 2026/106-3 Bilaga 2 Nominerade till kulturpriser 2026Sida 22 (39)

§ 17 Mottagare av Stockholms stads kulturstipendier och pris till årets unga kulturprojekt 2026 KUL 2026/107 Beslut 1. Kulturnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag om mottagare av Stockholms stads kulturstipendier samt mottagare av pris till årets unga kulturprojekt. Kulturförvaltningen har i uppdrag av kulturnämnden att lämna förslag på mottagare av Stockholms stads kulturstipendium. Totalt 20 stipendiater tilldelas 40 000 kronor vardera. Stipendierna fördelas inom bildkonst, konsthantverk, fotografi, illustration, film, musik, dans, teater/mim, musikdramatik och litteratur. Bedömningen baseras på vad konstnären ifråga har tillfört Stockholms kulturliv under det senaste året. Kulturförvaltningen har i uppdrag av kulturnämnden att lämna förslag på mottagare av Stockholms stads kulturstipendium. Totalt 20 stipendiater tilldelas 40 000 kronor vardera. Stipendierna fördelas inom bildkonst, konsthantverk, fotografi, illustration, film, musik, dans, teater/mim, musikdramatik och litteratur. Bedömningen baseras på vad konstnären ifråga har tillfört Stockholms kulturliv under det senaste året. Förvaltningen föreslår följande mottagare av Stockholms stads kulturstipendium 2026: Maria-Leena Sillanpää Filippa Arrias Leo Park Militza Monteverde Burrau Nicole Khadivi Selma Morshedi Teresia Björk Tedros Goitom Elin Övergaard Amin Madar Fabian Göranson Emelie Liljebäck Jonathan Brott Hanna Johansson Zara Uzun Kjellner Johan Ahlin Iiris Viljanen Ayla Backman KabacaSida 23 (39) Peter Oskarson Hampus Hallberg Kulturförvaltningen föreslår också mottagare av pris till årets unga kulturprojekt. Priset på 25 000 kronor delas ut till en av de unga kulturskapare som under föregående år har genomfört ett kulturprojekt inom stöd till ungas egna kulturprojekt och som har gjort ett särskilt avtryck. Förvaltningen föreslår följande mottagare av pris till årets unga kulturprojekt 2026: Kulturprojektet Gatan talar - Mellan raderna, av Nassir Sarr och Marx Mukaru Beslutsgång • KUL 2026/107-1 Mottagare av Stockholms stads kulturstipendier och pris till årets unga kulturprojekt 2026 • KUL 2026/107-2 Bilaga 1 - Förteckning över 2026 års mottagare av Stockholms stads kulturstipendium med meritförteckningar • KUL 2026/107-3 Bilaga 2, Förteckning över personer som har sökt Stockholms stads kulturstipendium 2026 • KUL 2026/107-4 Bilaga 3, Förteckning av jäv, handläggare och referensgrupp 2026 • KUL 2026/107-5 Bilaga 4, Förteckning över avslag, kulturstipendier 2026Sida 24 (39)

§ 18 Mottagare av Stockholms stads folkbildningsstipendier 2026 KUL 2026/108 Beslut 1. Nämnden godkänner anmälan om mottagare av stadens folkbildningsstipendier 2026 2. Ärendet justeras omedelbar Stockholm stads folkbildningsstipendium delas ut till personer som under föregående år verkat och gjort skillnad inom folkbildningen i Stockholm. Studieförbunden nominerar själva varsin kandidat. Dessa skickas till kulturförvaltningen som sedan anmäler ett samlat förslag till kulturnämnden. I år har åtta studieförbund nominerat var sin kandidat. Stipendiet per kandidat uppgår till 10 000 kr, totalt 80 000 kr. Adolfo Celis – Sensus Annika Fundin – ABF Erland Westerström – Bilda Maria Garriga – Folkuniversitetet Sabina Iskandarli – NBV Sara-Maria Söderberg – Studieförbundet Vuxenskolan Siri Sandquist – Studiefrämjandet Vladimir Dikanski – Medborgarskolan Beslutsgång • KUL 2026/108-1 Mottagare av Stockholms stads folkbildningsstipendier 2026Sida 25 (39)

§ 19 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, KS 2025/1616 KUL 2026/283 Beslut 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen har tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens uppdrag och ambitioner. Kulturförvaltningen framhåller samtidigt vikten av stadsövergripande styrning och samordning för att handlingsplanen ska kunna genomföras på ett framgångsrikt sätt. Stadsarkivet betonar att förvaltningen ska fortsätta att lyfta fram kvinnor och andra grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program och öka kunskapen om hur genusnormer och andra sociala strukturer påverkar människors livsvillkor genom att bidra med det historiska perspektivet. (S), Ylva Sjölin (MP), Emelie Wassermann (SD) och Jonas Naddebo (C) föreslår (se beslutet).Sida 26 (39) 2) Niclas Peyron (L) föreslår att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Vi anser att programmet har för många brister och att kommunstyrelsen bör återremittera ärendet till berörd nämnd. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs.Sida 27 (39) Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. 3) Kristina Lutz m.fl. (M) föreslår att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar attSida 28 (39) denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Beslutsgång m.fl. (S), Ylva Sjölin (MP), Emelie Wassermann (SD) och Jonas Naddebo (C). Reservationer Niclas Peyron (L) och Kristina Lutz m.fl. (M) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. Ersättaren Destiny Zandi Lindgren (KD) lämnar följande ersättaryttrande: Förslag till beslut:Sida 29 (39) – att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet – att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Stockholmarna förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl kommer till krita att stå upp för jämställdhet. Handlingar i ärendetSida 30 (39) • KUL 2026/283-2 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm. • KUL 2026/283-1.2 (Godkänd - R 1) KS 2025/1616 Tjänsteutlåtande - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 • KUL 2026/283-1.1 Bilaga - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 • KUL 2026/283-1 Följebrev Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, KS 2025/1616 Remisstid 2026-04-24Sida 31 (39)

§ 21 Övergång till digital personalakt, KS 2026/153 KUL 2026/325 Beslut 1. Kulturnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kommunstyrelsen har bett kulturnämnden yttra sig över en remiss gällande övergång till digital personalakt. Kulturförvaltningen är positiv till digitalisering av personalarkiv och ser stora möjligheter till effektivisering genom automatisering. Förvaltningen instämmer i de förväntade nyttorna gällande informationssäkerhet och förbättrad hantering av personalhandlingar. Kulturförvaltningen anser dock att den föreslagna lösningen med eDok och LISA självservice som systemstöd inte är rätt val. Förvaltningen har tidigare genomfört en egen förstudie i syfte att kunna agera pilotförvaltning för en övergång till digital personalakt och kunde där konstatera att det finns ändamålsenliga och moderna system på marknaden som är specifikt utformat för digitalisering av personalakter. Förvaltningen anser att det är kostnadsdrivande att staden bygger om egna system som egentligen har andra syften. Vidare anser förvaltningen att eDok har utmaningar när det gäller användarvänlighet. Förvaltningen anser även att det framåt behövs förtydligande på flera punkter som rör personuppgiftsansvar, tekniska förutsättningar och integration mellan systemen, administrativ belastning och grad av automatisering, samt behörigheter för externa användare. Kulturförvaltningen föreslår även en gemensam arkivbildning för avslutade personalakter för att möjliggöra centraliserad kvalitetssäkring och minska dubbletter. Kulturförvaltningen är gärna med och testar systemstödet för att identifiera praktiska utmaningar. Förvaltningen har ytterligare detaljerade synpunkter som förvaltningen gärna kan delge genom medverkan i referensgrupp eller motsvarande forum för utvecklingsarbetet.Sida 32 (39) Beslutsgång • KUL 2026/325-2 Övergång till digital personalakt. Svar på remiss från kommunstyrelsen • KUL 2026/325-1.1 (Godkänd - R 1) KS 2026/153 Tjänsteutlåtande - Övergång till digital personalakt • KUL 2026/325-1 Följebrev Övergång till digital personalakt, KS 2026/153- Remisstid 2026-04-30Sida 33 (39)

§ 22 Motion om Konstplats Slussen – en ny plint för samtidskonst, KS 2025/1209 KUL 2026/281 Beslut 1. Kulturnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen 2. Ärendet justeras omedelbar I en motion föreslår Rasmus Jonlund och Isabel Smedberg Palmqvist (båda L) att staden genom kulturnämnden ska utreda möjligheten att använda den tomma statysockeln – tidigare plats för skulpturen Karl XIV Johan – vid Slussen som bas för tillfälliga konstverk. Kulturförvaltningen delar motionens ambition att stärka samtidskonstens närvaro vid Slussen och i stadens centrala miljöer. Samtidigt vill kulturförvaltningen framhålla att två liknande satsningar för temporär konst redan är under genomförande. Under 2026 uppför Stockholm konst en plint vid Rödbodtorget vid Tegelbacken, med planerad invigning under sommaren 2026, särskilt avsedd för temporär konst. Inom ramen för projekt Slussen undersöker Stockholm konst dessutom möjligheten att använda avbördningsbassängerna som plats för temporär konst i vattenrummet. Temporära konstprojekt vid Strömmen har tidigare varit mycket uppskattade, varför vattenrummet vid Slussen har valts som plats för tillfällig konst. Mot denna bakgrund kan ytterligare en plint för temporär konst i närhet till dessa platser riskera att leda till en splittring av resurser, publik uppmärksamhet och förvaltningsinsatser. Kulturförvaltningen bedömer därför att den befintliga sockeln vid Slussen, om den ska tas i anspråk, med fördel skulle kunna användas för ett mer långsiktigt eller permanent konstverk som ger platsen en tydlig och varaktig identitet. En sådan inriktning förutsätter dock att särskilda medel tillförs projektet, eftersom Stockholm konst saknar egen budget för permanent konst.Sida 34 (39) (S), Ylva Sjölin (MP), Emelie Wassermann (SD) och Jonas Naddebo (C) föreslår (se beslutet). 2) Niclas Peyron (L) föreslår att nämnden bifaller motionen och Vi gläder oss åt att Kulturförvaltningen delar motionens ambition att stärka samtidskonstens närvaro vid Slussen och i stadens centrala miljöer, och ser positivt på intentionen att utveckla den tomma sockeln till en plats för tillfälliga konstverk som kan bidra till att göra området mer levande, angeläget och tillgängligt för både stockholmare och besökare. Konsten har en stor betydelse i det offentliga rummet som en kraft för att berika stadsmiljön, bidra till nya perspektiv och stärka platsens identitet. Tillfällig konst på den aktuella sockeln skulle inte bara skapa en mer attraktiv stadsmiljö, utan också öppna upp för fler konstnärliga uttryck och därmed bredda det demokratiska deltagandet i det offentliga rummet. Att ge Stockholm Konst ett tydligt uppdrag i detta arbete framstår därför som både naturligt och angeläget. Beslutsgång m.fl. (S), Ylva Sjölin (MP), Kristina Lutz m.fl. (M), Emelie Wassermann (SD) och Jonas Naddebo (C). Reservationer Niclas Peyron (L) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. • KUL 2026/281-2 Konstplats Slussen - en ny plint för samtidskonst, KS 2025/1209. Svar på remiss från kommunstyrelsen • KUL 2026/281-1.1 Motion om Konstplats Slussen - en ny plint för samtidskonst • KUL 2026/281-1 Följebrev Motion om Konstplats Slussen - en ny plint för samtidskonst, KS 2025/1209. Remisstid 2026- 04-28Sida 35 (39)

§ 23 Motion om att införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter, KS 2025/1181 KUL 2026/282 Beslut 1. Kulturnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Motionen föreslår att Stockholms stad ska införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter från att tvingas flytta eller lägga ned på grund av klagomål om buller och störningar från nyinflyttade boende. Motionären vill bland annat införa en "agent of change"-princip, där byggaktören för ny bebyggelse ansvarar för bullerskydd och ljudisolering, samt att nyinflyttade boende ska avskriva sin rätt att klaga på kulturverksamheter. Kulturförvaltningen konstaterar att det i dagsläget inte går att avtala bort den lagstadgade rätten att klaga på buller och andra störningar, då detta regleras av miljöbalken. Förslagen i motionen skulle därmed kräva förändrad lagstiftning, vilket kulturförvaltningen anser bör utredas av miljönämnden i första hand. Miljönämnden har tillsynsansvaret för bullerfrågor och har tagit fram vägledningar för att underlätta för kulturverksamheter att minska störningar för boende. Kulturförvaltningen delar motionärens uppfattning om att kultur- och nöjesverksamheter är viktiga för stadens attraktivitet och kulturliv. Enligt kulturförvaltningens sammanställning har antalet musikscener i Stockholm ökat under de senaste åren, och inga musikverksamheter har tvingats stänga på grund av klagomål med stöd i miljöbalkens bestämmelser. Samtidigt möter verksamheterna utmaningar, både när det gäller klagomål och komplexa tillståndsprocesser. Stadsbyggnadskontoret tillämpar idag en modell i Slakthusområdet som påminner om den "agent of change"-princip som motionären föreslår där befintliga musikverksamheter ges ett visst skydd genom platsspecifika utredningar och tekniska krav på ny bebyggelse. Kulturförvaltningen arbetar med flera initiativ för att stödja kultur- och nöjesverksamheter. I verksamhetsplaneringen för 2026 ingår attSida 37 (39) ta fram en handbok för nattlivets aktörer och att utveckla nya arbetssätt för att stärka kulturverksamheternas möjligheter att verka i staden. Förvaltningen avser också att fortsätta samverka med miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret för att hantera de utmaningar som motionen lyfter. (S), Ylva Sjölin (MP), Niclas Peyron (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Emelie Wassermann (SD) föreslår (se beslutet). 2) Jonas Naddebo (C) föreslår att nämnden tillstyrker motionen och Centerpartiet välkomnar att kulturförvaltningen delar uppfattningen att kultur- och nöjesliv är en central del av Stockholms attraktivitet. Samtidigt ger förvaltningens svar i övrigt intryck av att denna insikt inte fullt ut omsätts i analysen, och att de utmaningar som branschen faktiskt möter underskattas. Förvaltningen hänvisar till att en modell som påminner om den så kallade agent of change-principen redan tillämpas i exempelvis Slakthusområdet. Men det är uppenbart att principen inte fullt ut har fått genomslag i praktiken, vilket erfarenheter från Slakthusområdet tydligt visar. Där var staden nära att möjliggöra bostäder i direkt anslutning till etablerade nattlivsverksamheter. Först efter kraftiga invändningar, bland annat från Centerpartiet, justerades planeringen så att kontor placeras närmast och bostäder anpassas därefter. Vi delar inte heller förvaltningens bild av att situationen för musikverksamheter och nattliv skulle vara oproblematisk. Att antalet scener inte minskar fångar inte verkligheten för verksamhetsutövare. Centerpartiet får återkommande vittnesmål från branschen om en ständig kamp med klagomål, återkommande krav på ljudmätningar och osäkra villkor. Detta bekräftas även i yttrandet från Svensk Live, som tillstyrker motionens samtliga förslag och tydligt beskriver hur etablerade verksamheter i dag riskerar att begränsas eller avvecklas till följd av klagomål från nyinflyttade boende. De framhåller också att en tydlig ansvarsfördelning enligt agent of change-principen är både rimlig och i linje med internationell praxis.Sida 38 (39) Om staden på allvar vill möjliggöra en tät och levande stad där bostäder och nattliv samexisterar krävs tydligare ansvarsfördelning och utvecklade regelverk som ger befintliga kultur- och nöjesverksamheter ett särskilt skydd i stadsutvecklingen. Beslutsgång m.fl. (S), Ylva Sjölin (MP), Niclas Peyron (L), Kristina Lutz m.fl. (M) och Emelie Wassermann (SD). Reservationer Jonas Naddebo (C) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. • KUL 2026/282-2 Motion om att införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter. Svar på remiss från kommunstyrelsen • KUL 2026/282-1.1 Motion om att införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter • KUL 2026/282-1 Följebrev Motion om att införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter, KS 2025/1181Sida 39 (39) Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera