Socialnämnden — 9 juni 2026

Ordförande Alexander Ojanne (S) och vice ordförande Jan Jönsson (L) utsågs att justera dagens protokoll. Ordföranden meddelade att justering sker fredag den 12 juni 2026.

Nämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Socialdirektör Veronica Wolgast Carstorp informerar om: • Socialchefer från Malmö och Göteborg på besök. • RVC flyttar över till socialförvalnämnden 1 juli. LSS-kollo • LSS-kollo ges till personer med beslut om korttidsvistelse. • LSS sommarkollo bedrivs mellan skolavslutning 13 juni – 16 augusti. • 193 deltagare i egen regi. • 245 deltagare i upphandlad verksamhet (tre utförare). • Både barn, ungdomar och vuxna är välkomna och åldersspannet ligger mellan 7-54 år. • Aktiviteter under kolloperioden är anpassade till målgruppen och kan bestå av exempelvis bad, uppträdanden, lekar, pyssel, korvgrillning, båttur, SPA, fotboll, musiklek etc. Kollo för barn från Ukraina • Kollo för barn från Ukraina har ordnats varje sommar sedan 2022. • 44 barn, 5 kollopersonal från Ukraina och 2 busschaufförer kommer från Ukraina med buss den senare delen av augusti. • Kollot har haft inslag av demokratistärkande aktiviteter exempelvis besök i stadshuset med politiker som berättar om den demokratiska processen eller studiebesök på ukrainska ambassaden i Stockholm. Utöver detta firar barnen både svenska högtider som surströmmingspremiär, midsommar och Ukrainska högtider.

• Nämnden kommer i egenskap av sitt beställaransvar få nya typer av beslutsunderlag framåt kopplat till LSS- och SoL bostäder. • Utredningsbeslut kommer att antas tidigt i processen. • Detaljplanekostnader finanserias direkt av socialnämnd (och kostnader över 2,5 mnkr behöver tas i nämnd). • Genom detta får nämnden ett ökat ansvar för kostnader i projektens tidiga skeden och kan samtidigt hålla nere framtida hyresgäst (stadsdel) hyreskostnader.

Nämnden hade inga frågor till förvaltningen vid detta sammanträde.

Svar på remiss från Kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/201 SOF 2026/201 Beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden har beretts möjlighet att yttra sig över rapporten Förskola i Stockholm 2025, som belyser förskolans roll i barns utveckling, trygghet och likvärdiga förutsättningar. Rapporten lyfter särskilt vikten av samverkan mellan förskola och socialtjänst, tidiga insatser samt arbetet med att förebygga att barn far illa. Socialförvaltningen delar i huvudsak rapportens bedömningar och konstaterar att samverkan fungerar väl men behöver stärkas ytterligare, särskilt avseende främjande och tidiga insatser. Samtidigt identifieras utmaningar kopplade till variationer i arbetssätt mellan stadsdelsförvaltningar, låg inskrivningsgrad och hög frånvaro i vissa områden samt behov av ökad likvärdighet i stöd till barn med särskilda behov. Förvaltningen bedömer att det finns behov av att utveckla arbetet med orosanmälningar, barns psykiska hälsa och tidig upptäckt av utsatthet. Befintliga samverkansstrukturer är ändamålsenliga men behöver kompletteras med riktade kunskapshöjande insatser och gemensamma utbildningar. Detta bedöms sammantaget bidra till en stärkt och mer likvärdig samverkan mellan förskola och socialtjänst. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtande som svar på remissen. Yrkanden Alexander Ojanne m.fl. (S), Rashid Mohammed m.fl. (V), Magnus Runsten (MP), Annika Elmlund m.fl. (M) och Tapani Juntunen (SD) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut. Jan Jönsson (L) och Henrik Falk (C) yrkade 1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. att uppdra åt socialförvaltningen att återkomma med en särskild granskning av orosanmälningar från förskolan enligt vad som anförs nedan, samt 3. att därutöver anföra följande: Förskolerapporten är ett viktigt underlag för att följa utvecklingen inom stadens förskolor. Förskolan har ett avgörande kompensatoriskt uppdrag och är samtidigt en av de verksamheter som tidigast kan upptäcka när ett barn riskerar att fara illa. Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att frågan om orosanmälningar fortfarande hanteras så försiktigt. Under perioden januari–oktober 2025 var förskolan uppgiftslämnare i 2,2 procent av det totala antalet orosanmälningar i staden. Det är dessutom en minskning jämfört med 2024. När en verksamhet som möter små barn varje dag står för en så låg andel av anmälningarna behöver staden fråga sig om dagens arbetssätt verkligen fungerar. I socialförvaltningens remissvar anges att befintliga samverkansstrukturer är ändamålsenliga men behöver kompletteras med riktade kunskapshöjande insatser. Det är en alltför försiktig slutsats. Det kan finnas goda lokala exempel, men på stadsövergripande nivå visar siffrorna att arbetet inte får tillräckligt genomslag. Det saknas också en tydligare koppling mellan Förskola i Stockholm 2025 och Socialtjänstrapporten. Båda rapporterna berör samma grundläggande problem: att barn som far illa måste upptäckas tidigare. Ändå analyseras orosanmälningar från förskola och BVC, barns frånvaro i förskolan, socialtjänstens mottagande av anmälningar och tidiga insatser för små barn till stor del var för sig. Det försvagar stadens möjlighet att se mönster och styra arbetet rätt. Vi noterar även att flertalet stadsdelsförvaltningar inte har reviderat sina rutiner för orosanmälningar under det senaste året. Det är svårt att förstå med tanke på att staden under flera år talat om tidiga insatser, stärkt samverkan och en socialtjänst som kommer in tidigare. Då kan inte rutinerna för en av de viktigaste ingångarna till socialtjänsten lämnas oförändrade i stora delar av staden.\nDet är inte tillräckligt att hänvisa till kommande riktlinjer för barnsäkerhet. Varje stadsdelsförvaltning behöver säkerställa att personalen vet när en anmälan ska göras, hur den ska göras, vilket stöd som finns och hur oro ska hanteras när situationen är svårbedömd. Personal ska inte lämnas ensam med osäkerhet om anmälningsskyldigheten. Stockholmsliberalerna har länge drivit frågan om förskolesociala team. Det är ett konkret sätt att stärka samverkan mellan förskola och socialtjänst och se till att oro för barn fångas upp tidigare. Det är särskilt viktigt för barn med höga och ihållande nivåer av aggressivitet eller annat allvarligt normbrytande beteende. För många barn är förskolan den första plats där vuxenvärlden kan se att något inte står rätt till. Då måste det finnas strukturer som gör att oro leder till rätt stöd i tid. Förskolan ska inte bli socialtjänst, men den måste vara en självklar del av stadens tidiga skyddsnät runt barn. Det kräver tydliga rutiner, återkommande utbildning, fungerande konsultation, bättre återkoppling och en mer systematisk uppföljning av anmälningsmönster. Framför allt kräver det att staden vågar granska varför anmälningarna från förskolan är så få. Vi menar därför att socialförvaltningen, i samråd med förskoleförvaltningen, bör återkomma med en särskild granskning av orosanmälningar från förskolan. En sådan granskning bör analysera skillnader mellan stadsdelsområden, rutiner, stöd till personal, samverkan med socialtjänsten och hinder som gör att oro inte alltid leder till anmälan. Om staden menar allvar med tidiga insatser behöver arbetet börja där små barn faktiskt finns. Förskolan och BVC är två av de viktigaste arenorna för tidig upptäckt. Då räcker det inte att konstatera att samverkan i huvudsak fungerar väl samtidigt som anmälningarna från dessa verksamheter ligger på mycket låga nivåer. Här krävs en mer självkritisk analys och tydligare åtgärder. Propositionsordning Ordföranden ställde de framställda förslagen till beslut mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservationer Jan Jönsson (L) och Henrik Falk (C) reserverade sig mot beslutet till förmån för det gemensamma yrkandet. Särskilt uttalande Annika Elmlund m.fl. (M) lämnade ett särskilt uttalande: Förskola i Stockholm tas fram årligen för att ge en stadsövergripande bild av kvaliteten i förskolan i staden. Rapporten bygger på kvantitativa och kvalitativa data, såsom officiell statistik och information från stadsdelsförvaltningarna. Viss statistik, såsom inskrivningsgrad och personaltäthet, bygger på data från 2024. Det är olyckligt då det inte ger en rättvisande bild av nuläget. Det finns flera utvecklingsområden som bör prioriteras för att vi ska få en mer likvärdig förskola över hela staden.\nAtt stoppa våldet mot och bland barn är en av våra viktigaste samhällsutmaningar. I Stockholm finns över 30 öppna drogscener. En kartläggning från P4 Stockholm visar att hälften av alla förskolor i Skärholmen ligger på en öppen drogscen. De viktigaste åtgärderna för att minska den öppna drogförsäljningen och göra gator och torg tryggare och mer attraktiva är fler människor i rörelse under fler timmar på dygnet. För att människor ska våga röra sig ute i våra centrum, inte minst när mörkret faller, behövs trygghetskameror, ordningsvakter och poliser. Att upptäcka barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är en viktig uppgift redan i förskolan. En förutsättning för att personalen ska kunna hjälpa dessa barn är att någon i skolan ser och förstår barnets livssituation, utsatthet och behov. Vi måste fortsätta ha ett nära samarbete med skolor, föreningar, fritidsgårdar och socialtjänst för att tidigt upptäcka barn som far illa. Det är fortsatt vanligt förekommande att förskolepersonalen inte har kunskap om vad anmälningsskyldigheten innebär och att förskolan har bristfälliga rutiner för orosanmälan. Rutiner för orosanmälan finns men följs inte upp på ett tillfredsställande sätt. Förtroendet för förskolan behöver öka, inte minst i våra utsatta områden. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att öka inskrivningsgraden och få fler barn att börja förskolan. Det är positivt att Förskolenämnden i samverkan med stadsdelsnämnderna ska leda ett pilotprojekt där en modell för socionomer i förskolan prövas i ytterstaden. Moderaterna vill se skolsociala team även i förskolan. I juli 2025 infördes den nya socialtjänstlagen, vilket innebär ett lagstadgat krav på ett mer förebyggande arbete för att förhindra att barn och vuxna far illa. Socialtjänsten kommer att behöva vara ännu mer tillgänglig, insatser ska göras snabbare, och i vissa fall utan behovsprövning. I praktiken innebär det ett ökat ansvar för verksamheter som möter barn, däribland förskolan. Vi vill även införa Backa barnet – en modell för samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och sjukvård. Särskilt uttalande Tapani Juntunen (SD) lämnade ett särskilt uttalande: Förskolerapporten för 2025 bekräftar återigen att språket är den enskilt viktigaste faktorn för barns kunskapsutveckling och framtida skolframgång. Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och utgör en avgörande språngbräda in i det svenska språket.\nTrots detta kan vi konstatera att arbetet med att höja personalens svenskkunskaper fortfarande inte är tillräckligt tydligt och strukturerat. Det är inte tillräckligt att erbjuda frivilliga eller allmänt hållna insatser. När barn möter personal som inte fullt ut behärskar svenska riskerar det att påverka såväl språkutveckling som trygghet och pedagogisk kvalitet.\nSituationen är särskilt allvarlig i stadsdelar där många barn har ett annat modersmål än svenska. Där är förskolan ofta den viktigaste, och ibland enda, platsen där barnen ges möjlighet att ta del av ett korrekt svenskt språk. Då måste kraven på personalens språkliga kompetens vara höga och tydliga.\ Vi ser samtidigt att staden genomför utbildningar i flerspråkighet, och kunskap om barns språkutveckling är viktig. Men det får inte minska kraven på att personalen ska ha goda kunskaper i svenska. Svenska är undervisningsspråk och vårt gemensamma samhällsspråk. Därför måste all kompetensutveckling bygga på att medarbetarna har en väl utvecklad svenska.\nDet är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas enhetliga och objektiva kriterier för hur behovet av språkstärkande insatser ska identifieras. Bedömningar kan inte enbart bygga på subjektiva uppfattningar. För att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och kvalitet krävs en strukturerad och stadsgemensam modell. Sverigedemokraterna menar därför att staden behöver gå från allmänna ambitioner till konkreta krav. För det krävs tydliga språknivåer, obligatoriska insatser vid behov samt en systematisk uppföljning av resultat. Endast då kan vi säkerställa att alla barn i Stockholm, oavsett bostadsområde, får tillgång till en förskola där svenska språket håller hög kvalitet och där grunden för fortsatt skolgång läggs på ett likvärdigt sätt.\n Handlingar i ärendet • SOF 2026/201-2 Tjänsteutlåtande - Remiss av Förskola i Stockholm 2025. Samlad rapport för förskola i Stockholms stad • SOF 2026/201-1.2 Bilaga - Förskola i Stockholm 2025 • SOF 2026/201-1.3 Bilaga - Förskola i Stockholm 2025 -bilagor

Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/354 SOF 2026/204 Beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden ombeds av kommunstyrelsen att yttra sig om remiss av Program för stadsnära odling. Programmet framhåller att Stockholm är en fantastisk stad för odling med tillgång till koloniträdgårdar, gemensamhetsodlingar samt odling i trädgårdar och på gårdar. Syftet med Stockholms stads Program för stadsnära odling är att det ska vara ett stadsövergripande styrdokument som gäller för stadens samtliga nämnder och bolagsstyrelser och det ska fungera som ett stöd för stadens interna arbete. Förvaltningen har synpunkter på hur begreppet särskilda boenden används i programmet och föreslår att begreppet bör bytas ut då det i sammanhanget är missvisande. Förvaltningen efterfrågar även en förklaring till begreppet specialboenden, ett begrepp som inte används inom socialnämndens verksamhetsområden. Vidare understryker förvaltningen vikten av ett kunskapsstöd för att underlätta för verksamheter som vill börja odla. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Handlingar i ärendet • SOF 2026/204-4 Tjänsteutlåtande - Remiss av Program för stadsnära odling • SOF 2026/204-2 Bilaga - Program för stadsnära odling

Yttrande till revisionen, dnr RVK 2026/18 SOF 2026/223 Beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som yttrande till Revisionskontoret över årsrapport 2025. 2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Stadsrevisionen i Stockholms stad är kommunfullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och bolag. Revisionen har granskat om socialnämndens verksamhet sköts på ett i huvudsak ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen har varit tillräcklig.\nRevisionskontoret bedömer att nämnden i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt. Den interna styrningen och kontrollen bedöms i huvudsak vara tillräcklig, med en tydlig organisation och väl fungerande rutiner.\nUnder revisionens granskning har utvecklingsområden identifierats. Samtliga utvecklingsområden kommer att hanteras i enlighet med rekommendationerna. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som yttrande till revisionskontoret över årsrapport 2025. Särskilt uttalande Annika Elmlund m.fl. (M) och Jan Jönsson (L) lämnade ett gemensamt särskilt uttalande: Årsrapporten innehåller flera iakttagelser som förtjänar uppmärksamhet. Det är bekymmersamt att målet för andelen personer som upplever att deras situation förbättrats av socialtjänstens insatser inte uppnås och att resultatet försämrats jämfört med föregående år. När färre upplever att insatserna gör skillnad behöver orsakerna analyseras för att säkerställa att stödet utformas så att det ger avsedd effekt. Därtill missas målet för bostäder med särskild service enligt SoL och LSS med stor marginal samtidigt som det långvariga underskottet bedöms bestå under kommande år. Det riskerar att leda till längre väntetider och att personer med omfattande stödbehov inte får rätt insats i tid.\nRevisionen lyfter återigen de brister kopplade till placerade barn som tidigare påtalats av uppmärksammats av såväl stadens revisorer som IVO. Det handlar om brister i kontroller och väntetider för familjehemsplaceringar som överskrider lagens tidsgränser. Att kontroller av familjehem inte genomförs på ett systematiskt och stadsövergripande sätt riskerar det att leda till oacceptabla skillnader mellan stadsdelarna. Ett barns trygghet och tillgång till en väl fungerande vård ska inte påverkas av vilken stadsdel som ansvarar för placeringen.\nFör Moderaterna är det angeläget att socialtjänstens insatser inte bara genomförs utan också leder till bättre resultat för dem som är i behov av stöd. När samhället övertar ansvaret för ett barn måste kraven på rättssäkerhet, uppföljning och trygghet vara högt ställda. Där ser vi att staden fortfarande har ett betydande förbättringsarbete framför sig. Handlingar i ärendet • SOF 2026/223-5 Tjänsteutlåtande - Årsrapport och revisionsberättelse 2025 för socialnämnden • SOF 2026/223-2 Socialnämndens årsrapport 2025

SOF 2026/39 Beslut 1. Socialnämnden godkänner rapporten Sammanfattning av ärendet Prognosen baseras på utfallet per 31 maj 2026 samt utifrån dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget. Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos prestationsförändringar, som är ett överskott mot budget med 6,8 mnkr. De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget. Underskott prognostiseras inom område jour- och rådgivande verksamhet. Underskotten täcks inom nämndens budgetram. Nämnden återkommer i samband med tertialrapport 2 med begäran om medel för LSS-kollo och nyanlända samt prestationsförändringar för familjerådgivningen LOV.\n Handlingar i ärendet • SOF 2026/39-5 Tjänsteutlåtande - Månadsrapport maj 2026

SOF 2026/283 Beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till hemställan om att ansluta till Yrkesresan. 2. Socialnämnden överlämnar förslaget till kommunfullmäktige för godkännande. Sammanfattning av ärendet Yrkesresan är ett strukturerat arbetssätt för introduktion och långsiktig kompetensutveckling för medarbetare inom socialtjänsten. Satsningen på Yrkesresan är ett samarbete mellan kommunal, regional och nationell nivå. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är projektägare. Alla utbildningar i Yrkesresan är kvalitetssäkrade av Socialstyrelsen och genomförs på ett pedagogiskt och systematiskt sätt. Förvaltningen ser behov av att stärka arbetet med att ge medarbetare kontinuerlig, kunskapsbaserad kompetensutveckling som genomförs strukturerat och möter verksamheternas behov. Förvaltningen bedömer att en anslutning till Yrkesresan bidrar till att Stockholms socialtjänst arbetar mer kunskapsbaserat. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till hemställan om att ansluta till Yrkesresan och att socialnämnden överlämnar förslaget till kommunfullmäktige för godkännande. Handlingar i ärendet • SOF 2026/283-1 Tjänsteutlåtande - Hemställan om att ansluta till Yrkesresan • SOF 2026/283-1.1 Bilaga - PM SKR Hur bidrar Yrkesresan till en kunskapsbaserad socialtjänst

Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning SOF 2026/53 Beslut 1. Socialnämnden godkänner socialtjänstinspektörernas rapport. 2. Socialnämnden överlämnar rapporten till berörda stadsdelsnämnder. 3. Socialnämnden överlämnar rapporten till övriga stadsdelsnämnder för kännedom. Sammanfattning av ärendet Den aktuella kvalitetsgranskningen avser eftervård vid avslutad placering för barn i åldern 13–17 år och omfattar 30 ärenden från stadsdelsförvaltningarna Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalm. Granskningen omfattar både handläggningen under placering och den efterföljande vården. Barnen i granskningen har ofta omfattande och sammansatta behov. Majoriteten av barnen har neuropsykiatriska och/ eller psykiatriska diagnoser samt vuxit upp i hem med social problematik, där våld i familjen är vanligast, följt av missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa hos vårdnadshavare. De placeras i regel under tonåren utifrån egna beteendeproblem. En stor andel av barnen och deras familjer har tidigare erfarenhet av både öppenvårdsinsatser och placeringar.\nEtt omfattande och intensivt arbete framkommer i alla ärenden. Vårdkedjan präglas inte sällan av avbrott, omstarter och återkommande akuta situationer. Konsekvensen blir en låg grad av förutsägbarhet för såväl barn och vårdnadshavare som för yrkesverksamma, vilket i sin tur ställer mycket höga krav på samordning, kontinuitet och framförhållning i insatserna.\nTvå tredjedelar av ärendena övergår i eftervård efter avslutad placering. Eftervården består ofta av parallella insatser, främst familjebehandling och kontaktpersonsinsatser. I dialogerna med de granskade verksamheterna framträder ett behov av mer flexibla, praktiska och stödjande familjepedagogiska insatser som kan bidra till en fungerande vardagsstruktur i övergången från placering till hemmet. Granskningen visar även ett behov av en mer sammanhållen vårdkedja där eftervården planeras tidigt och integreras redan under placeringstiden, med stöd till vårdnadshavare under hela placeringen som samordnas med barnets insatser.\nUtifrån granskningen bedöms rättssäkerheten upprätthållas genom strukturerade utredningar och regelbundna uppföljningar. Samtidigt finns utvecklingsbehov i arbetet med SMARTA mål i vårdplaner och uppdrag, för att ytterligare stärka tydligheten.\ RBM används redan i relativt hög grad, men behöver utvecklas för att i högre grad stödja individanpassade insatser. Det gäller särskilt hur barnets förutsättningar, inklusive kognitiva och exekutiva funktioner, samt vårdnadshavares förmåga att genomföra och upprätthålla förändringar, beaktas i bedömningen.\ Det framkom i dialoger med verksamheterna att det är utmanande att få till samordning med en helhetssyn i komplexa ärenden som kräver många aktörers medverkan. Sociala insatsgrupper tillsammans med pilotprojektet BUP ANB har i hög grad bidragit till att relevanta aktörer finns runt barnet, men för barn utanför projektet saknas ofta regionens medverkan. Sä