Utbildningsnämnden — 23 april 2026

§ 1 Val av justerare och dag för justering Beslut Ordföranden Emilia Bjuggren (S) och vice ordföranden Andréa Hedin (M) utses att justera protokollet från dagens sammanträde. Justering av protokollet ska ske senast den 6 maj 2026.Sida 3 (47)

§ 2 Information från förvaltningen Beslut 2.1 Information från grundskolechefen Peter Bragner, grundskolechef, informerar om avtalet kring SAO- jobb, nuläge Observatorielundens skola/Vasa real samt nuläge på Johannes skola.Sida 4 (47)

§ 3 Anmälan av protokoll Beslut 3.1 Anmälan av protokoll från utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp den 13 april 2026 Protokoll från utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp den 13 april 2025 anmäls och läggs till handlingarna. 3.2 Anmälan av protokoll från utbildningsnämndens, förskolenämndens och SISAB:s råd för funktionshinderfrågor den 15 april 2026 Protokollet från utbildningsnämndens, förskolenämndens och SISAB:s råd för funktionshinderfrågor den 15 april 2025 anmäls och läggs till handlingarna.Sida 5 (47)

§ 4 Anmälan av beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder UTBF 2026/48 Beslut Beslut från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och stadens nämnder inom utbildningsnämndens verksamhetsområden anmäls. • UTBF 2026/48-7 Sammanställning - Anmälan av beslut april 2026 • UTBF 2026/48-7.1 Kommunstyrelsen § 28/2026 Reviderat genomförandebeslut Lillholmsskolan • UTBF 2026/48-7.2 SISAB §8/2026 Utredningsbeslut EriksdalsskolanSida 6 (47)

§ 5 Anmälan av delegationsbeslut och inkomna handlingar UTBF 2026/50 Beslut Utbildningsnämnden anmäler följande delegationsbeslut: 1. Anmälan av delegationsbeslut inom utbildningsförvaltningen till och med den 10 april 2026 (bilaga a). 2. Anmälan av beslut om att skolplikten upphör på grund av varaktig vistelse utomlands och uppskjuten skolplikt (bilaga b). 3. Anmälan av beslut om ersättning för utlandsstudier (bilaga c) • UTBF 2026/50-6 Sammanställning delegationsbeslut - Delegationsbeslut och inkomna handlingar april 2026 • UTBF 2026/50-6.1 Bilaga A Delegationsbeslut till och med • UTBF 2026/50-6.2 Bilaga B Varaktig vistelse utomlands och uppskjuten skolplikt april 2026 • UTBF 2026/50-6.3 Bilaga C. Anmälan av beslut om ersättning för utlandsstudier till nämndSida 7 (47)

§ 6 Månadsprognos för utbildningsnämnden mars 2026 UTBF 2026/54 Beslut Utbildningsnämnden godkänner månadsrapport för mars 2025 och lägger den till handlingarna. • UTBF 2026/54-4 Månadsprognos mars 2026Sida 8 (47)

§ 7 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för utbildningsnämnden UTBF 2026/613 Beslut förslag till Underlag för budget för 2027 med inriktning 2028 och 2029, inklusive tillhörande bilagor. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen. Reservation Linnea Vinge (SD) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut som redovisas under protokollets rubrik I underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 beskriver och analyserar förvaltningen de kommande årens utveckling. Fokus ligger på de frågor och faktorer som har störts påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden 2027–2028, utifrån förändringar i omvärlden och i den egna verksamheten. Alla barn och ungdomar ska erbjudas en undervisning av hög kvalitet som ger grunden för en god utbildning, möjlighet att göra egna livsval och uppleva tro på framtiden, oavsett var i staden de bor eller vilken bakgrund de har. Genom ett tydligt fokus på en effektiv resursanvändning skapas förutsättningar för att stärka kärnuppdraget. Så mycket som möjligt av nämndens ekonomiska resurser ska gå till undervisning, vilket betyder att kostnader för lokaler och administration måste anpassas till elevantalsutvecklingen. Skolan påverkas av och samspelar med samhället i övrigt. Utmaningar med kriminalitet, klimatförändringar och krig i vårt närområde sätter prägel på de prioriteringar och insatser nämnden behöver genomföra.Sida 9 (47) I underlaget identifierar förvaltningen följande fyra centrala utmaningar som påverkar verksamheten den närmaste treårsperioden: 1. Likvärdighet – fortsatt stora skillnader i förväntade skolresultat mellan olika grupper och geografiska områden. 2. Sjunkande elevantal i grundskolan – får ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. 3. Dimensionering av gymnasieskolan – vikten av att säkerställa ett brett utbud och samtidigt tillgodose arbetsmarknadens behov. 4. Förberedelse inför lagförändringar inom skolområdet – beslut om och förslag på flera omfattande reformer. Andrea Hedin m.fl. (M) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas (M) förslag till beslut enligt följande: Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har en gemensam vision för Stockholms framtid: En modern, frihetlig, trygg och hållbar, tillåtande och framtidsinriktad stad där det finns en mångfald av människor, företag och föreningar. Vi bejakar stadens styrkor och särart, och framförallt tror vi passionerat på stockholmarnas potential och möjligheter att var och en och tillsammans forma sin egen framtid och förverkliga sina drömmar. Alla stockholmselever är våra elever. Oavsett om de har valt att gå i en kommunal eller fristående skola åläggs vi att engagera oss i deras skolgång. Det är en demokratisk skyldighet för förtroendevalda att se varje elev och deras kunskapsresa, oavsett vilken stadsdel de kommer ifrån eller i vilken skola de slår upp sina läroböcker. Från kommunfullmäktige, till nämndbeslut och fram till klassrummet har vi ett ansvar gentemot stockholmseleverna. Det är ett perspektiv som ska genomsyra utbildningsnämndens arbete. Den förändrade demografin kräver handlingskraft Stadens skolor har pressats hårt av det ekonomiska läget och det vikande elevantalet kräver tydlighet och förutsägbarhetSida 10 (47) från kommunen som huvudman. Därtill har de senaste decenniernas fokus på expansion av antalet elevplatser skett på bekostnad av ett ansvarsfullt förvaltande av befintliga skolor. Löpande fördyringar och omfattande underhållsbehov är hyresgrundande och riskerar att utgöra en allt större del av utbildningsnämndens totala budget och tränga ut resurser från kärnverksamheten och undervisning. Nämndens lokalförsörjningsplan slår fast att en godtagbar fyllnadsgrad ska uppnås till 2034. Men det är ett mål som döljer problemets verkliga allvar. Stockholms stad betalar för skollokaler som alltfler elever lämnar. Antalet elever i de kommunala grundskolorna har minskat med cirka 2 000 bara under det senaste året, och förväntas minska med ytterligare 9 500 elever fram till 2034. Trots det sitter staden fast med lokaler som byggdes för en helt annan volym. Konsekvensen är dubbel och allvarlig. Lokalkostnadernas andel av skolpengen stiger år för år och beräknas uppgå till över 23 procent av schablonen redan 2029. Det är pengar som inte når en enda elev, en enda lärare eller en enda lärobok. Stadsrevisionen konstaterar också att nämnden fortsatt behöver följa kostnadsutvecklingen noga för att säkerställa en ekonomiskt hållbar skolplanering. Det är en artig formulering för ett strukturellt problem som det nuvarande styret saknar svar på. Det här har varit en förlorad mandatperiod. Varje krona som betalas för ett tomt klassrum är en krona som inte når en elev. Valfriheten behöver värnas De kommande åren behövs ett gediget arbete för att värna skolornas integritet och verksamhet, även fristående skolor kommer att påverkas av ett vikande elevantal i Stockholm. Staden bör därför återupprätta en kontinuerlig dialog med fristående skolor för att skapa förutsättningar för att kunna klara sitt utbudsansvar av skolplatser i Stockholm. Valfriheten för Stockholms elever och föräldrar är stor och är något som ska värnas och utvecklas. Moderaterna ser positivt på den stora mångfald av skolor som finns i vår stad och region. Kraven på kvalitet ska gälla alla skolor och den skola som uppvisar en strukturell brist i verksamheten ska stänga. Oavsett huvudman för den enskilda skolan ska stadens riktlinjer vara neutrala och samma krav och spelregler ska gälla för den kommunala såväl som den fristående skolan. Elevernas hälsa måste vårdasSida 11 (47) Den psykiska ohälsan bland Stockholms unga ökar vilket leder till att behovet av skolans elevhälsa växer. Psykisk ohälsa upphör inte när skoldagen är slut och under föregående mandatperiod fördjupades samverkan mellan staden och Region Stockholm. Det är ett arbete som har stannat av till följd av bland annat den kritiska personalsituationen inom BUP i den socialdemokratiskt styrda regionen. Det övergripande målet måste vara att återupprätta skolan som första linjens vård för barn och unga. Moderaterna anser att skolhälsovården bör återinföras i skollagen och göras till en del av regionernas primärvård, med ett tydligt medicinskt och förebyggande uppdrag. Skolhälsovården ska ha det övergripande ansvaret för elevernas hälsa och vård. Skolsociala team ska ge rätt stöd Arbetet med skolsociala team har varit framgångsrikt och det finns ett behov av att utveckla arbetet till att inkludera samtliga skolor i Stockholm. Socialnämndens och stadsdelarnas samverkan med utbildningsförvaltningen bör utvecklas även tillsammans med fristående aktörer för att även här kunna fånga upp elever och barn som riskerar att råka illa ut eller hamna i utanförskap. Även den intensifierade insatsen skolsociala team plus (SST+) bör erbjudas i samtliga stadsdelar. Den nuvarande planen för utbyggnaden av detta går alldeles för långsamt och vi vill öka takten med fokus på att områden med relativt hög skolfrånvaro ska prioriteras. Antalet barn och unga i Stockholm som har en skolfrånvaro som överstiger 50 procent ökar och finns i hela staden. Med stöd i den nya socialtjänstlagen bör SST+ på sikt inte heller föranledas av en behovsprövning utan tillgängliggöras för fler. 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut Den ekonomiska situationen i Stockholms skolor är mycket ansträngd. Kostnadsökningarna för pensioner, lokaler och livsmedel har under mandatperioden varit substantiella. Detta, i kombination med ett minskande elevunderlag, riskerar i förlängningen att leda till betydande besparingar som drabbar barnen och undervisningens kvalitet. Liberalerna har under mandatperioden visat att vi vill satsa mer pengar på skolan, iSida 12 (47) synnerhet på det viktiga elevhälsoarbetet, och vi vill inför kommande mandatperiod belysa detta ytterligare här. Vi konstaterar återigen att Skärholmen uppvisar lägre resultat och högre skolfrånvaro än övriga stadsdelar. Det är oacceptabelt att vissa områden tillåts halka efter. Liberalerna har tidigare understrukit att skolnärvaro är en förutsättning för gymnasiebehörighet; siffran för hög frånvaro korrelerar nästan exakt med andelen elever som inte blir behöriga. Vi efterlyser en tydligare samhandling med socialtjänsten. Det är oroväckande att socialförvaltningen inte nämns som en central samverkanspart i de lokala utvecklingsbehoven. Socialtjänstens medansvar för att stabilisera elevers skolgång måste utvecklas. Samverkan med socialtjänsten måste prioriteras för att tidigt identifiera barn i riskzon och följa upp orosanmälningar. Vi vill att de skolsociala teamen byggs ut till alla stadsdelar för att hjälpa "hemmasittare" tillbaka till klassrummet. Staden måste också systematiskt följa upp skolresultaten för placerade och omhändertagna barn på aggregerad nivå. Det är oroväckande att resultaten för denna grupp försämrats. Vi välkomnar arbetet med ett gemensamt ramverk för likvärdighet och ett systematiskt kvalitetsarbete. Det är nödvändigt med en gemensam förståelse för likvärdighet som fokuserar på kunskapsresultat, oavsett bakgrund. Vi ställer oss dock frågande till varför detta inte varit på plats sedan tidigare och har inte fått redovisat för oss att detta för det systematiska kvalitetsarbetet grundläggande arbete inte tidigare genomförts. Vi noterar att Stockholms gymnasiekostnader är relativt låga och att staden ligger efter övriga landet vad gäller resursökningar. Det har en under en längre tid varit bekymmersamt att Storstockholm lagt sig så lågt vad gäller resursökningarna på gymnasiet då Stockholm ligger allt för långt efter övriga landet. Vi välkomnar att dimensioneringen av introduktionsprogrammen nu säkerställs, vilket varit ett problem i många år. Samtidigt ställer vi oss frågande till majoriteten vad gäller deras inkonsekventa inställning till yrkesprogrammen. Man uttrycker en vilja att se fler sökande till yrkesprogram, men avvisar samtidigt praktiska initiativ som plåtslagarutbildningar och hotar förutsättningarna för Sjömansskolan. Vi vill återigen betona vikten av att yrkesprogrammens status stärks och att de erbjuds påSida 13 (47) attraktiva innerstadsskolor. Studie- och yrkesvägledningen måste också aktiveras för att bryta normen att alla måste gå högskoleförberedande program. När det gäller nationella reformer ser vi positivt på att vissa reformer nu förbereds, men undrar över det urval som här presenteras. Det är anmärkningsvärt att man fokuserar ensidigt på läroplaner och betyg men hoppar över viktiga delar som lärarlegitimation och offentlighetsprincipen för friskolor. Vi anser det också särskilt angeläget att förvaltningen intensifierar förberedelserna för att införa resultaten från studieroutredningen för att säkerställa trygghet och studiero. Vi vill även betona vikten av att utbyggnaden av särskilda undervisningsgrupper och regionala resursgrupper fortsätter oavsett det ekonomiska läget. Linnea Winge (SD) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Sverigedemokraternas (SD) förslag till beslut enligt följande: 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med ett underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 utifrån Sverigedemokraternas skuggbudget. 3. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna har i sin skuggbudget redogjort för våra visioner, mål och inriktningar. För att genomföra detta ska förvaltningen återkomma till nämnden med ett omarbetat underlag för budget. Beslutsgång Ordföranden Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det finns fyra förslag till beslut: förvaltningens förslag, ett förslag från vice ordföranden Andréa Hedin med flera (M), ett förslag från Jan Jönsson (L) och ett förslag från Linnéa Vinge (SD). Förslagen ställs mot varandra och ordföranden finner att utbildningsnämnden Erik Ehrs (KD) lämnar följande ersättaryttrande: 2. Att därutöver anföra:Sida 14 (47) Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har en gemensam vision för Stockholms framtid: En modern, frihetlig, trygg och hållbar, tillåtande och framtidsinriktad stad där det finns en mångfald av människor, företag och föreningar. Vi bejakar stadens styrkor och särart, och framförallt tror vi passionerat på stockholmarnas potential och möjligheter att var och en och tillsammans forma sin egen framtid och förverkliga sina drömmar. Alla stockholmselever är våra elever. Oavsett om de har valt att gå i en kommunal eller fristående skola åläggs vi att engagera oss i deras skolgång. Det är en demokratisk skyldighet för förtroendevalda att se varje elev och deras kunskapsresa, oavsett vilken stadsdel de kommer ifrån eller i vilken skola de slår upp sina läroböcker. Från kommunfullmäktige, till nämndbeslut och fram till klassrummet har vi ett ansvar gentemot stockholmseleverna. Det är ett perspektiv som ska genomsyra utbildningsnämndens arbete. Den förändrade demografin kräver handlingskraft Stadens skolor har pressats hårt av det ekonomiska läget och det vikande elevantalet kräver tydlighet och förutsägbarhet från kommunen som huvudman. Därtill har de senaste decenniernas fokus på expansion av antalet elevplatser skett på bekostnad av ett ansvarsfullt förvaltande av befintliga skolor. Löpande fördyringar och omfattande underhållsbehov är hyresgrundande och riskerar att utgöra en allt större del av utbildningsnämndens totala budget och tränga ut resurser från kärnverksamheten och undervisning. Nämndens lokalförsörjningsplan slår fast att en godtagbar fyllnadsgrad ska uppnås till 2034. Men det är ett mål som döljer problemets verkliga allvar. Stockholms stad betalar för skollokaler som alltfler elever lämnar. Antalet elever i de kommunala grundskolorna har minskat med cirka 2 000 bara under det senaste året, och förväntas minska med ytterligare 9 500 elever fram till 2034. Trots det sitter staden fast med lokaler som byggdes för en helt annan volym. Konsekvensen är dubbel och allvarlig. Lokalkostnadernas andel av skolpengen stiger år för år och beräknas uppgå till över 23 procent av schablonen redan 2029. Det är pengar som inte når en enda elev, en enda lärare eller en enda lärobok. Stadsrevisionen konstaterar också att nämnden fortsatt behöver följa kostnadsutvecklingen noga för att säkerställa enSida 15 (47) ekonomiskt hållbar skolplanering. Det är en artig formulering för ett strukturellt problem som det nuvarande styret saknar svar på. Det här har varit en förlorad mandatperiod. Varje krona som betalas för ett tomt klassrum är en krona som inte når en elev. Samtidigt är det uppenbart att problemen i Stockholms skolor inte stannar vid ekonomin. Förvaltningen konstaterar att skillnaderna i kunskapsresultat fortfarande är stora mellan olika elevgrupper och geografiska områden. Därtill är matematikresultaten sviktande och skolfråvaron en växande utmaning. Det är allvarligt. För oss är utgångspunkten tydlig: skolans främsta uppgift är kunskapsuppdraget. Därför måste resurser, ledarskap och uppföljning i högre grad riktas mot undervisningens kvalitet, tidiga insatser och trygghet i klassrummen. Underlaget påvisar även att utbildningsnämnden står inför flera stora förändringar under de kommande åren, med ökade krav på organisation, kompetensförsörjning, säkerhet och genomförande. Just därför är det så viktigt att stadens politiska ledning håller fast vid kärnuppdraget och säkerställer att skolorna får stabila och långsiktiga förutsättningar. När osäkerheten är stor måste styrningen vara desto tydligare. Stockholms skolor behöver mer fokus på ordning och reda, bättre framförhållning och skarpare prioriteringar så att förändringsarbetet kan genomföras utan att undervisningens kvalitet och elevernas kunskapsutveckling äventyras. • UTBF 2026/613-1 Underlag for budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 • UTBF 2026/613-1.1 Bilaga 1 UtbN 2027-2029 • UTBF 2026/613-1.2 Bilaga 2 Schablongrundande samt interkommunala elever 2027-2029 • UTBF 2026/613-1.3 Bilaga 3 Kompetensförsörjningsplan 2027-2029 • UTBF 2026/613-1.4 Bilaga 4 Lokalplanering för grundskola per stadsdelsområde 2027-2045 • UTBF 2026/613-1.5 Bilaga 5 Lokalplanering för gymnasieskola 2027-2045Sida 16 (47)

§ 8 En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113) UTBF 2026/1801 Beslut Reservation Kommunstyrelsen har remitterat slutbetänkandet ”En förbättrad elevhälsa” (SOU 2025:113) till utbildningsnämnden för yttrande. Slutbetänkandet överlämnades till regeringen i november 2025. I utredningen lämnas förslag för att tydliggöra och stärka elevhälsans syfte, stärka dess vårduppdrag och säkerställa likvärdig tillgång till elevhälsans professioner. I utredningen lämnas också förslag som syftar till att underlätta samverkan mellan elevhälsan och hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Bakgrunden till utredningen är en ökad psykisk ohälsa hos barn och unga i allmänhet och vissa elevgrupper i synnerhet vilket är angeläget att komma till rätta med. Utbildningsförvaltningens förslag till remissyttrande redovisas i sin helhet i tjänsteskrivelsen. Av remissyttrandet framgår bland annat synpunkter på hur elevhälsans syfte och uppdrag ska tydliggöras samt på förslaget om att elevhälsan ska genomföra medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Andréa Hedin m.fl. (M) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas (M) förslag till beslut enligt följande:Sida 17 (47) Moderaterna välkomnar utredningens ambition och ställer sig i huvudsak positiva till de förslag som syftar till att stärka elevhälsans medicinska och förebyggande uppdrag. Majoritetens och förvaltningens genomgående kritik mot ökad nationell styrning är i flera avseenden missriktad och riskerar att bli ett försvar för ett system som uppenbart inte fungerar tillräckligt bra. Det grundläggande problemet är välkänt men förvaltningen väljer att inte adressera det: knappt en tiondel av eleverna träffar en skolläkare. Den förebyggande vårdkedja som en gång löpte från MVC och BVC via skolhälsovården till specialistvård är bruten. Lärare och rektorer bär i dag ett ansvar för elevers psykiska och fysiska hälsa som de varken är utbildade för eller bör ha. BUP belastas med ärenden som tidigare kunde hanteras tidigt i skolan. Det är konsekvenserna av reformen 2011, och det är dessa konsekvenser som utredningen nu försöker rätta till. Vi stöder utredningens förslag om att tydliggöra och stärka elevhälsans tvärprofessionella arbete samt att säkerställa tillgänglighet till elevhälsans professioner i skolans lokaler. Fysisk närvaro är en förutsättning för tidig upptäckt. Det övergripande målet måste vara att återupprätta skolan som första linjens vård för barn och unga. Moderaterna anser att skolhälsovården bör återinföras i skollagen och göras till en del av regionernas primärvård, med ett tydligt medicinskt och förebyggande uppdrag. Skolhälsovården ska ha det övergripande ansvaret för elevernas hälsa och vård. 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. Vid införande av ett legitimationskrav vill vi se fullständig statlig finansiering. Det innebär inte bara medel för själva administrationen utan även kompensation för det lönelyft som en yrkeslegitimation ofrånkomligen medför. Vi stödjer förvaltningens förslag om generösa övergångsregler och tidsfrister för att inte dränera skolan på kompetent personal. Vi vill understryka vikten av att behållaSida 18 (47) helhetsperspektivet i elevhälsan. Som förvaltningen påpekar finns en risk att utredningens förslag leder till ett mer individinriktat fokus på bekostnad av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Förvaltningen framför en oro kring absoluta krav på fysisk närvaro som minskar huvudmannens möjlighet till flexibilitet. Samtidigt vill vi påtala att det förekommer brister där skolor uppger att de har tillgång till elevhälsa (t.ex. skolsköterska) trots att personalen befinner sig på helt andra platser. Utredningens förslag om utökade hälsosamtal innebär i praktiken en kraftig ambitionsökning. Varje utökning av elevhälsans uppdrag kräver en motsvarande resursförstärkning. Vi anser att finansiering av ökade ambitionsnivåer är helt avgörande för att reformen ska kunna genomföras med kvalitet. Beslutsgång Ordföranden Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det finns tre förslag till beslut: förvaltningens förslag, ett förslag från vice ordföranden Andréa Hedin med flera (M) och ett förslag från Jan Jönsson (L). Förslagen ställs mot varandra och ordföranden finner att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. • UTBF 2026/1801-2 Tjänsteutlåtande - En förbättrad elevhälsa SOU 2025:113 • UTBF 2026/1801-1.1 Remiss - En förbättrad elevhälsa (SOU 2025:113)Sida 19 (47)

§ 9 Inriktningsärende för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder (HIN) Förslag till reviderat inriktningsbeslut UTBF 2026/804 Beslut Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens förslag till revidering av inriktning för HIN-projektet. I juni 2010 fattade utbildningsnämnden ett inriktningsbeslut avseende enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet i publika lokaler i Stockholms stads grundskolor. Projektet som utförts i etapper kallas HIN-projektet. När etapp 6 som pågår nu är avslutad har HIN-projektet genomförts i 75 skolor. Därefter återstår drygt 40 skolor att åtgärda. Förvaltningen föreslår att inriktningen för HIN-projektet revideras i syfte att uppnå ökad tids- och kostnadseffektivitet. Det är därtill en anpassning till stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. I programmet framgår det att arbetet med enkelt avhjälpta hinder ska utgå från Boverkets definition. godkänner förvaltningens förslag till revidering av inriktning för HIN-projektet. Beslutsgång • UTBF 2026/804-2 Tjänsteutlåtande - Inriktningsärende för HIN-projektetSida 20 (47) • UTBF 2026/804-3 Bilaga - Inriktningsärende för HIN- projektetSida 21 (47)

§ 10 Tellusborgsskolan - Förlängning av hyresavtal Förslag till inhyrningsbeslut UTBF 2026/1148 Beslut förslag om förlängd inhyrning av Tellusborgsskolans lokaler i fastigheten Kilaberg 1 med en total hyreskostnad om cirka 21 mnkr år 1. Utbildningsförvaltningen föreslår att inhyrningen av Tellusborgsskolans lokaler i en del av fastigheten Kilaberg 1 förlängs i 5 år med start den 1 januari 2028. Det nya hyresavtal som förhandlats fram innebär att flera befintliga avtal samlas i ett hyresavtal, med en hyreskostnad det första året om cirka 21 mnkr. Detta innebär en minskad hyreskostnad för utbildningsnämnden om cirka 7,6 mnkr jämfört med 2026 års hyreskostnad. I samband med att inhyrningen förlängs planerar hyresvärden att uppgradera byggnadens ventilationssystem samt att genomföra enklare underhållsåtgärder i Tellusborgsskolans lokaler. Åtgärderna planeras i samråd med skolan för att undvika störningar eller avbrott i skolverksamheten. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag, samt att beslutet justeras omedelbart. Beslutsgång • UTBF 2026/1148-1 Tjänsteutlåtande - Förlängd inhyrning på TellusborgsskolanSida 22 (47) 2026-04-23Sida 23 (47)

§ 11 Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/289 UTBF 2026/1308 Beslut Kommunstyrelsen har remitterat förslaget Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) till utbildningsnämnden. Förslaget omfattar en översyn av rektorsuppdraget och presenterar åtgärder avsedda att stärka rektorns pedagogiska ledarskap och minska omsättningen av rektorer. Förslagen syftar bland annat till att förtydliga kärnan i rektorns uppdrag, begränsa omfattningen av rektorns ansvarsområden samt skärpa utbildningskraven för rektorer och skolchefer. Utredningen föreslår även ett förtydligande kring huvudmannens ansvar att säkerställa rektorns förutsättningar att utöva sitt uppdrag samt åtgärder för att långsiktigt stärka rektorsförsörjningen. Beslutsgång Jan Jönsson (L) anmäler ett särskilt uttalande enligt följande: En av de viktigaste förutsättningarna för att rektorer ska kunna ägna sig åt pedagogiskt ledarskap är att de kan avlastasSida 24 (47) administration och ansvar för till exempel egenkontrollprogram i kök, systematisk brandskydds- och arbetsmiljöarbete. Det är även viktigt att rektor får ett gediget stöd från huvudmannen i ekonomiska, juridiska och HR- relaterade ärenden. • UTBF 2026/1308-2 Tjänsteutlåtande - Rektor i fokus - förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4) • UTBF 2026/1308-1.1 Remiss - Betänkandet Rektor i fokus - förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap (SOU 2026:4)Sida 25 (47)

§ 12 Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag (SOU 2025:123) UTBF 2026/1156 Beslut Betänkandet SOU 2025:123 – Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag har tagits fram av Utredningen om vinst i skolan, på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Det överlämnades till regeringen i januari 2026. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som stärker styrningen av och insynen i friskolesektorn. Betänkandet innehåller bland annat förslag om obligatoriska kommunala yttranden vid etableringar, tydligare prövning av negativa följder, skärpta ägar- och lämplighetskontroller samt krav på ny ansökan vid förändringar av en huvudmans verksamhet. Förslagen är en fortsättning på utredningens tidigare arbete (SOU 2025:37) och omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola samt motsvarande anpassade skolformer. Syftet med utredningens förslag är att enskilda huvudmän som be- driver skola eller förskola ska ha rätt incitament till regelefterlevnad samt förmåga att bedriva en långsiktig och högkvalitativ verksam- het för barn och elever. Utredningen bedömer att förslagen upp- fyller syftet och kommer att ge positiva effekter både på samhälls- nivå och för enskilda barn och elever. Beslutsgång förslag till beslut och det är förvaltningens förslag. OrdförandenSida 26 (47) • UTBF 2026/1156-2 Tjänsteutlåtande - Skärpta villkor för friskolesektorn - ytterligare förslag (SOU 2025:123) • UTBF 2026/1156-1.2 Remiss - Skärpta villkor för friskolesektorn - ytterligare förslag (SOU 2025:123)Sida 27 (47)

§ 13 Övergång till digital personalakt UTBF 2026/950 Beslut Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag om att staden ska övergå till digitala personalakter. Stadsledningskontoret har utrett förutsättningarna för en övergång till digital personalakt och konstaterar att nuvarande analoga hantering är resurskrävande, samtidigt som en digital lösning bedöms ge ökad säkerhet, effektivitet och enhetlighet samt möjliggöra en sammanhållen akt per medarbetare. Stadsledningskontoret föreslår att stadens nämnder övergår till digital personalakt och att pågående analoga akter ersättningsskannas. Arbetet leds av kommunstyrelsen i samråd med stadsarkivet. Förvaltningen är positiv till förslaget. Förvaltningen välkomnar utvecklingen, i linje med stadens ambitioner om en enhetlig och digital informationshantering. För att nyttorna fullt ut ska realiseras bedömer förvaltningen att det, inom ramen för införandet, behöver tas fram stadsövergripande, enkla och tydliga dokumentflöden för de vanligaste personalprocesserna. Förvaltningen lyfter också i svaret frågor som behöver beaktas i den fortsatta hanteringen, särskilt med hänsyn till utbildningsförvaltningens storlek och stora antal akter. Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss. Beslutsgång förvaltningens förslag.Sida 28 (47) Andréa Hedin m.fl (M) anmäler ett särskilt uttalande enligt följande: Vi ställer oss i grunden positiva till en övergång till digital personalakt. Det har potential att bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det av yttersta vikt att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet och med säkerheten i första rummet. Sveriges regering och Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) har varnat för ett nytt och mer aggressivt tillvägagångssätt från främmande makt, särskilt Ryssland. Hotbilden har förflyttats från tidigare överbelastningsattacker till direkta försök att förstöra vitala system samt återkommande försök till stöld av kritisk data. I frågan om digitalisering av personalakter i Stockholms stad kan vi konstatera att incidenter med datastöld redan har inträffat. Detta gör att vi ser extra allvarligt på att säkerheten – både tekniskt och behörighetsmässigt – måste hålla absolut högsta klass. Dessutom visar erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem istället för att lösa befintliga. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det framkommit att ett lyckat införande kräver omfattande förberedelser, en tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande. En övergång till digital personalakt är inte enbart ett teknikskifte, utan en fundamental förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. En övergång av denna storlek ställer stora krav på tydliga processer, utbildning och stöd till verksamheterna. Arbetet får inte drivas fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först när dessa grundläggande förutsättningar är på plats som en digitalisering kan bidra till en verklig och varaktig förbättring i stadens arbete, utan att riskera att skapa nya brister i hanteringen av känslig information. Jan Jönsson (L) anmäler ett särskilt uttalande enligt följande: Stockholmsliberalerna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kanSida 29 (47) bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. • UTBF 2026/950-2 Tjänsteutlåtande - Övergång till digital personalakt • UTBF 2026/950-1.1 KS 2026/153 Tjänsteutlåtande - Övergång till digital personalaktSida 30 (47)

§ 14 Program för evenemang Stockholms stad UTBF 2026/761 Beslut tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation Kommunstyrelsen har remitterat ”Program för evenemang Stockholms stad” till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet anger stadens gemensamma mål och strategier kring evenemang och ska stärka stadens förmåga att förvalta och att utveckla sin position som evenemangsstad. Det anger också riktning för hur stadens nämnder och styrelser tillsammans ska arbeta långsiktigt och samordnat med evenemangsfrågan med fokus på värdeskapande, hållbar utveckling och livskvalitet för stockholmarna. Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till programmet. Förvaltningen ser positivt på att evenemang kan användas för att motverka segregation och ojämlikhet. Förvaltningens önskar att programmet lyfter fram stadens egna medarbetare som en central målgrupp. Evenemang kan stärka den interna stoltheten och på sikt bidra till ett gott ambassadörskap för staden. godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Förslag till beslutSida 31 (47) Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin m.fl (M) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Liberalernas (L) och Moderaternas (M) gemensamma förslag till beslut enligt följande: 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Programmet för evenemang i Stockholms stad behandlar en viktig fråga. Evenemang är en central del av stadens utveckling, bidrar till tillväxt, stärker besöksnäringen och gör staden mer levande. Ambitionen att samla stadens arbete i ett gemensamt program är i grunden positiv. Det finns dock en tydlig brist i hur programmet har tagits fram. Underlaget saknar förankring i den bransch som berörs. Det är problematiskt. Evenemangsbranschen sitter på den praktiska kunskap som krävs för att förstå vad som fungerar och vad som inte gör det i genomförandet. Utan den kunskapen riskerar programmet att missa avgörande frågor och landa fel i sina prioriteringar. Det gäller inte minst frågor som rör tillståndsprocesser, kostnader, logistik, säkerhet och samverkan mellan olika aktörer. Det är i dessa delar som stadens arbete antingen kan underlätta eller försvåra för arrangörer. Om dessa perspektiv inte fångas upp i tillräcklig utsträckning riskerar programmet att få begränsad effekt eller i värsta fall motverka sitt eget syfte. Ett styrdokument av detta slag behöver vara förankrat i verkligheten. Annars finns en uppenbar risk att det blir svårt att tillämpa i praktiken och att det inte får det genomslag som avses. Det räcker inte att i efterhand hänvisa till dialog eller samverkan i genomförandefasen. Förankringen behöver finnas redan i framtagandet, så att innehållet bygger på de erfarenheter och behov som finns hos de aktörer som faktiskt genomför evenemangen. Mot denna bakgrund framstår det som orimligt att anta programmet i dess nuvarande form. Bristen på branschförankring är så pass central att den behöver åtgärdas innan beslut fattas. Ärendet bör därför återremitteras så att programmet kompletteras genom en bredare och mer strukturerad dialog med arrangörer och andra relevanta aktörer inom evenemangsbranschen. Det är en förutsättningSida 32 (47) för att programmet ska bli relevant, träffsäkert och möjligt att genomföra. Beslutsgång Ordföranden Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det först finns ett gemensamt förslag om återremiss från Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin m.fl. (M). Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att utbildningsnämnden beslutar att ärendet ska avgöras idag. Därefter finns det ett förslag till beslut: förvaltningens förslag. Ordföranden finner att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Erik Ehrs (KD) har lämnat följande ersättaryttrande: 1. Att delvis godkänna förslaget till beslut Vänsterstyret går nu fram med en efterlängtad strategi för att stärka Stockholm som evenemangsstad. Stockholm är en unik huvudstad i Europa gällande förmågan att arrangera stora evenemang. Världskända musiker, skådespelare och idrottsprofiler härstammar från Stockholm. Sverige som nation och inte minst Stockholm som huvudstad har en internationell särprägel som en framgångsnation när det gäller både innovation, idrott och musik. Desvärre gör nuvarande styre allt för lite för att främja att vi fortsatt är en nation att räkna med. Vi Kristdemokrater välkomnar att det ska göras mer från stadens sida för att stärka förmågan att arrangera stora evenemang såsom idrottsmästerskap, konserter med världsartister eller för den delen festivaler. Tyvärr ser vi att mycket i strategin som styret föreslår endast är tomma ord när den politik som i övrigt bedrivs inte främjar den riktning man nu säger sig vilja verka för. Om Stockholm ska kunna ha anläggningar som håller högklassig nivå för evenemang ser vi att det krävs en öppenhet för att samfinansiera med externa aktörer. Staden behöver göra mer för att hitta externa partnerskap för att lyfta stadens evenemang. Vi ser även att ordningsvakterna behöver bli fler - inte färre för att kunna bistå i trygghetsarbetet kring evenemang. Om Stockholm ska stärkas som evenemangsstadSida 33 (47) internationellt behövs goda flygförbindelser och förbindelser mellan anläggningar och övriga stadslivet. Vi ser det därför som viktigt att staden som en del av ambitionshöjningen kopplat till evenemangs-Stockholm återansluter sig till Connect Sweden för att bidra till främjandet av fler flygförbindelser till och från staden. Ska Stockholm kunna underlätta för fler aktörer att anordna evenemang krävs enklare tillståndsgivning och kontakter med staden. Det behövs i linje med detta även en bra samordning mellan olika förvaltningar inom staden för att tillmötesgå nya och kreativa idéer. Vi välkomnar att området ”service” pekas ut i programmet men efterlyser konkretare förslag på hur dessa skulle kunna se ut. Vi Kristdemokrater ser evenemang som en del av att kunna göra Stockholm till en roligare stad. Staden bör även se över möjligheten till att kunna göra undantag i stadens rigida regelverk kopplat till alkoholservering i samband med olika evenemang. Detta för att erbjuda en större flexibilitet och kreativitet i samband med evenemang. Vi Kristdemokrater välkomnar att staden tar en ny strategi kopplat till evenemang, men en sådant måste vara mer än en pappersprodukt. Den kräver också handlingskraft för ett mer levande och konkurrenskraftigt Stockholm. • UTBF 2026/761-2 Tjänsteutlåtande - Program för evenemang Stockholm stad • UTBF 2026/761-1.2 Bilaga - Program för evenemangSida 34 (47)

§ 15 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 UTBF 2026/703 Beslut Reservation Linnéa Vinge (SD) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut som redovisas under protokollets rubrik Kommunstyrelsen har remitterat ”Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030” till utbildningsnämnden för yttrande. Handlingsplanen är kopplad till stadens program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) och har som övergripande mål att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet för ett jämställt Stockholm. Förvaltningen är också positiv till att det intersektionella perspektivet är tydligt i handlingsplanen samt att ickebinära personer och personer med transerfarenhet är synliggjorda. Samtidigt föreslår förvaltningen några ändringar i handlingsplanen för att göra den tydligare. Förvaltningen ser en risk i att intentionen med ett samlat MR- program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till exempel genom vedertagna begrepp, konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Förvaltningen serSida 35 (47) att styrningen med ett stort antal mål skapar svårigheter. Färre mål med tydligare krav på förflyttningar vore sannolikt bättre för att uppnå tydliga resultat. Staden bör också komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna, enligt förvaltningens bedömning. godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Beslutet kräver omedelbar justering med hänsyn till remisstiden. Andréa Hedin m.fl. (M) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas (M) förslag till beslut enligt följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.Sida 36 (47) Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 1. Att återremittera ärendet. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.Sida 37 (47) En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Linnéa Vinge (SD) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Sverigedemokraterna (SD) förslag till beslut enligt följande: 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnorSida 38 (47) och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Beslutsgång Ordföranden Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det först finns ett förslag om återremiss från Jan Jönsson (L). Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att utbildningsnämnden beslutar att ärendet ska avgöras idag. Därefter finns det tre förslag till beslut: förvaltningens förslag, ett förslag från vice ordföranden Andréa Hedin med flera (M) och ett förslag från Linnéa Winge (SD). Förslagen ställs mot varandra och ordföranden finner att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Erik Ehrs (KD) har lämnat följande ersättaryttrande: 1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet 2. att därutöver anföra följande:Sida 39 (47) Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens ochSida 40 (47) socialnämndens arbete med att minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor. Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska termer –men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar. • UTBF 2026/703-3 Tjänsteutlåtande - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 • UTBF 2026/703-1.1 Bilaga - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030Sida 41 (47)

§ 16 Arbetet mot könsstympning i Stockholms stad Svar på skrivelse från Claes Nyberg (C) UTBF 2026/1243 Beslut tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Claes Nyberg (C) om arbetet mot könsstympning i Stockholms stad. I skrivelsen betonas att könsstympning är ett allvarligt övergrepp som ofta hamnar i skymundan och av den anledningen efterfrågar Centerpartiet ett strukturerat arbetssätt mot könsstympning av flickor. Alla elever i Stockholms stad erbjuds hälsobesök i årskurs 1, 4 och 8, första året i gymnasieskolan samt för nyanlända via START Stockholm. Hälsouppgifter lämnas inför dessa hälsobesök och utgör ett underlag för hälsosamtalet med stadens skolsköterskor och skolläkare. I hälsouppgiften finns bland annat frågor om elevens och vårdnadshavarnas födelseland, förekomst av mensbesvär, eventuella problem att hålla urin/avföring samt magbesvär. Hälsouppgiften för nyanlända inkluderar också fråga om eleven omskurits. Elever med besvär relaterade till kvinnlig omskärelse remitteras i första hand till AMEL-mottagningen på Södersjukhuset. EMI för inga register över elever som uppger sig vara könsstympade. Det finns en samlingsyta med ett kunskapsstöd om kvinnlig könsstympning att ta del av. En fortbildningsinsats har också genomförts för skolläkare och skolsköterskor. godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Beslutsgång förslag till beslut och det är förvaltningens förslag. OrdförandenSida 42 (47) Claes Nyberg (C) har lämnat följande särskilda uttalande: Att ta övergrepp såsom könsstympning på allvar är centralt för att ge alla egenmakt över sin egen kropp och sin framtid. Vi ser det som glädjande att förvaltningen svarat utförligt kring hur rutiner för att uppmärksamma och hantera fall av könsstympning av flickor ser ut och hur det är integrerat i övriga ordinarier rutiner och strukturer. Det var även glädjande att goda handledningar som tagits fram i andra kommuner såsom vårt exempel Västerås tillhandahålls för stadens anställda. Däremot är även detta svar ett tydligt exempel på det grundläggande problemet i att tydliga målbilder och effektmått helt saknas. Att endast räkna upp och genomföra insatser räcker inte om det över tid ska gå att utvärdera hur väl verksamhetens funktionssätt och kompetens ger resultat. Det omöjliggör även såväl strategisk som operativ analys och prioritering av vilka insatser och resurser som ska användas utifrån rådande läge. I jämförelse har just Västerås stad som vi omnämner i skrivelsen infört detta för att själva kunna bedöma om ett nytt eller förbättrat arbetssätt har inneburit att fler unga kvinnor som drabbats av detta övergrepp också kan få det stöd och eventuella vård de behöver så tidigt som möjligt. Det har i deras utvärdering varit tydligt att det också snabbt har givit dem en konkret bild av omfattning och vilka insatser som givit bäst effekt för den enskilde. Det ger dem möjlighet att mer effektivt styra resurser, bedöma behov av ytterligare insatser för kompetenshöjning, samt att mer agilt kunna anpassa verksamhetens arbetssätt vartefter kontexten i omvärlden av naturen kontinuerligt ändras. Vi efterfrågade en storleksordning av hur många fall som uppmärksammats under rådande mandatperiod för att förstår magnituden. Det är symptomatiskt att en sådan inte kan ges, och att förvaltningen inte heller kan se att de fått ett sådant uppdrag. Det går inte heller att utläsa om de ser att någon annan part de samverkar med har den överblicken. Det är ett allvarligt och grundläggande problem. Svaret visar att Stockholms stad trots de stora och viktiga insatser som beskrivs i svaret inte kan göra en motsvarandeSida 43 (47) analys och vara lika adaptiva. Det är en brist som politiskt måste leda till beslut om nya mått för att styra och prioriteringar. Avsaknaden av information för att förstå hela kedjan är därför ännu ett exempel på att vänstermajoriteten intar en passiv hållning i sitt sätt att styra verksamheten, dess uppdrag och förutsättningar. • UTBF 2026/1243-2 Tjänsteutlåtande - Skrivelse från C angående könsstympning • UTBF 2026/1243-1 Skrivelse från Centerpartiet (C) om arbetet mot könsstympning i Stockholms stadSida 44 (47)

§ 17 Förebyggande arbete mot brott i sociala medier bland unga Svar på skrivelse från Jan Jönsson (L) UTBF 2026/1244 Beslut tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Utbildningsförvaltningen har mottagit en skrivelse från Jan Jönsson (L) med frågor om förebyggande arbete mot brott i sociala medier. Förvaltningen instämmer i att skolan har en viktig roll i att både förmedla kunskap om lagstiftning och ansvar och i att skapa en trygg miljö där elever vågar berätta om utsatthet på nätet. Det trygghetsfrämjande arbetet och arbetet mot kränkande behandling är också högt prioriterat inom förvaltningen. Skolorna arbetar på flera sätt för att stärka elevernas kunskap om lagstiftning, ansvar och konsekvenser kopplade till utsatthet på nätet. Skolorna arbetar även kontinuerligt för att skapa och bibehålla goda relationer mellan eleverna och skolpersonalen. Flera skolor har bjudit in till möten för vårdnadshavare för att ge dem information och stöd om utsatthet på nätet. Utbildningsförvaltningen värdesätter det förebyggande arbete som pågår men ser samtidigt att det går att göra mer. godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Beslutsgång • UTBF 2026/1244-3 Tjänsteutlåtande - Skrivelse angående förebyggande arbete mot brott i sociala medier bland ungaSida 45 (47) • UTBF 2026/1244-1 Skrivelse från L - Angående angående förebyggande arbete mot brott i sociala medier bland ungaSida 46 (47)

§ 18 Övriga frågor Beslut Inga övriga frågor noteras.Sida 47 (47) Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera