Socialnämnden — 19 maj 2026

Ordförande Alexander Ojanne (S) och vice ordförande Jan Jönsson (L) utsågs att justera dagens protokoll. Ordföranden meddelade att justering sker fredag den 22 maj 2026.

Nämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Socialdirektör Veronica Wolgast Carstorp informerar om: • Socialförvaltningen och äldreförvaltningen samverkar med Gävle - välfärdsbrott • Socialtjänstinternat 7-8 maj • Lärprocessen nya SoL i Malmö • Flera statsbidrag till nämnden för arbetet mot mäns våld mot kvinnor: - Enheten mot prostitution och människohandel har beviljats totalt 1,6 mnkr (2 år) för strukturera likvärdigt regionalt arbete. - Relationsvåldscentrum har beviljats totalt ca 2,8 mnkr (2 år) för att utveckla och följa upp en strukturerad samtalsmetod för behandling till våldsutsatta och våldsutövare. - Origo har beviljats totalt 3,6 mnkr (2 år) för att ta fram ett nytt webbaserat kunskapsmaterial baserat på Origos erfarenhet samt Origomodellen.

1. Socialnämnden uppdrar till förvaltningen att besvara "Skrivelse om användning av AI inom socialtjänsten" från Moderaterna. Sammanfattning av ärendet Skrivelse som anmäldes vid sammanträdet: Skrivelse om användning av AI inom socialtjänsten Andréa Hedin m.fl. (M) I april 2026 publicerades en rapport från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), framtagen i samverkan med Kalmar kommun, om användning av artificiell intelligens (AI) för transkribering inom socialtjänsten. Rapporten utgår från ett pilotprojekt i Kalmar där AI-baserade verktyg använts för att effektivisera dokumentationsarbetet och frigöra mer tid för klientnära insatser. IMY:s granskning visar att AI-stödd transkribering kan ge betydande effektivitetsvinster och därmed utgöra ett värdefullt stöd i socialtjänstens arbete. Samtidigt framhåller IMY att användningen ställer höga krav på rättslig grund, informationssäkerhet och noggranna dataskyddsbedömningar enligt GDPR. Myndigheten betonar också att behandling av känsliga personuppgifter måste ske med stor försiktighet, särskilt vid användning av externa leverantörer, samt att tydliga rutiner, riskanalyser och organisatoriska åtgärder behöver vara på plats. Vidare understryker IMY vikten av transparens gentemot brukare och att uppgifter inte används eller lagras i strid med gällande regelverk. Moderaterna ser positivt på möjligheterna att använda ny teknik för att effektivisera välfärdens verksamheter. Inom socialtjänsten, där administrationen ofta är omfattande, kan AI-baserad transkribering vara ett viktigt verktyg för att frigöra tid och resurser till mötet med människor i behov av stöd, vilket är kärnan i uppdraget. Samtidigt är det avgörande att denna utveckling sker ansvarsfullt och med full respekt för den personliga integriteten. Den aktuella rapporten visar tydligt att det finns både möjligheter och utmaningar som behöver hanteras noggrant. Med anledning av ovanstående önskar vi svar på följande: 1. Hur arbetar socialtjänsten i Stockholms stad idag med AI eller automatiserade verktyg för exempelvis transkribering och dokumentation? 2. Hur ser socialnämnden på möjligheten att bredda användningen av AI för att minska administrationen och stärka kvaliteten i socialtjänstens arbete? 3. Finns det pågående eller planerade pilotprojekt inom området? 4. Hur säkerställs att användningen av AI uppfyller kraven enligt dataskyddsförordningen, särskilt vad gäller känsliga personuppgifter?

Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/366 SOF 2026/225 Beslut 1. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat betänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8). Regeringen har låtit utreda hur barnrättsperspektivet i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan stärkas. Utredningen har redovisats i två delar: ett delbetänkande (SOU 2025:38) som lett till en lagrådsremiss om en ny LVU-lagstiftning, och ett slutbetänkande som behandlar handläggning, genomförande och uppföljning. Slutbetänkandet innehåller ytterligare förslag för ökad rättssäkerhet och kvalitet och bereds nu vidare inom Regeringskansliet inför remiss. Utredningen om stärkt barnrättsperspektiv i LVU (SOU 2026:8) identifierar återkommande brister i rättssäkerhet, likvärdighet och tydlighet i tillämpningen, bland annat till följd av otydliga begrepp och varierande praxis mellan kommuner. För att stärka barns trygghet och en mer enhetlig rättstillämpning föreslås bland annat ökad användning av sakkunniga i LVU- processen, förtydligade tidsregler vid omedelbart omhändertagande samt en mer strukturerad prövning av när vård ska upphöra. Utredningen betonar även behovet av tydligare ansvarsfördelning och stärkt rättssäkerhet vid umgänge, där även syskon och andra närstående i större utsträckning ska omfattas av formella och överklagbara beslut. Vidare föreslås förbättrad information och kontakt med vårdnadshavare samt mer likvärdiga arbetssätt för att stärka barns delaktighet och återförening. Socialförvaltningen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag och bedömer att de stärker barnrättsperspektivet, rättssäkerheten och kvaliteten i LVU- tillämpningen. Samtidigt framhålls att förslagen förutsätter tillräckliga resurser, kompetens och samverkan, annars riskerar de att inte få avsedd effekt eller leda till längre handläggningstider och ojämlik tillämpning. Särskilt uttalande Jan Jönsson (L) lämnade ett särskilt uttalande: Vi delar socialförvaltningens syn på att remisstiden för denna utredning är anmärkningsvärt kort, särskilt mot bakgrund av att det handlar om mycket ingripande tvångslagstiftning där syftet uttryckligen är att stärka rättssäkerheten. Förslag som rör barns frihetsberövande, tvångsvård och statens mest långtgående gripanden mot enskilda kräver gedigna analyser, bred förankring och möjlighet till ordentlig genomlysning. Det riskerar att undergräva tilltron till processen när kommuner och berörda verksamheter ges så begränsad tid att analysera konsekvenserna. Vi ser också en problematisk och i vissa delar paradoxal utveckling i den bredare kriminalpolitiska debatten. Samtidigt som staten vill stärka barnperspektivet, barns delaktighet och rättigheter inom LVU, förs parallellt förslag fram om att sänka straffmyndighetsåldern till 13 år och därmed i betydligt högre grad hålla mycket unga barn straffrättsligt ansvariga för sina handlingar. Det finns en uppenbar spänning i detta. Å ena sidan betonas att barn i samhällsvård är barn med behov av skydd, stöd, behandling och delaktighet. Å andra sidan riskerar samma barn att allt tidigare betraktas som fullt ansvariga förövare inom rättssystemet. Det handlar ofta om barn med mycket omfattande trauma, neuropsykiatriska svårigheter, psykisk ohälsa, våldsutsatthet och långvariga brister i omsorg och skolgång. Det förändrar inte allvaret i de brott som begås, men det måste påverka hur samhället väljer att möta dessa barn. Det är också viktigt att komma ihåg att de barn som nu diskuteras i relation till placeringar inom Kriminalvårdens institutioner i praktiken nästan alltid redan har passerat genom samhällsvården och LVU-systemet. Många är sedan länge kända av socialtjänsten. Därför kan diskussionen om skärpta åtgärder aldrig frikopplas från frågan om kvaliteten i samhällsvården, tidiga insatser och förmågan att faktiskt ge barn långsiktigt stöd innan kriminaliteten eskalerar. Stockholmsliberalerna har under lång tid lyft behovet av en mer fungerande och sammanhållen samhällsvård för barn och unga. Det handlar om stabila placeringar, fungerande skolgång, tillgång till psykiatri och beroendevård, bättre uppföljning samt ett starkare stöd efter avslutad placering. Samhällets ansvar för dessa barn börjar inte när de begår grova brott, utan långt tidigare. Mot denna bakgrund är det avgörande att reformer inom LVU och den statliga ungdomsvården präglas av långsiktighet, rättssäkerhet och ett tydligt barnperspektiv i praktiken, inte bara i retoriken. Handlingar i ärendet • SOF 2026/225-2 Tjänsteutlåtande - Remiss av Betänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8) • SOF 2026/225-1.1 Remiss - Betänkandet Rättssäker samhällsvård för barn och unga (SOU 2026:8)

Beslut 1. Socialnämnden godkänner tertialrapport 1, inklusive bilagor, per den 30 april 2026. 2. Socialnämnden fastställer system för intern kontroll enligt bilaga 2. 3. Socialnämnden fastställer väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 för socialnämnden enligt bilaga 3. 4. Socialnämnden fastställer plan för upphandling enligt bilaga 4. 5. Socialnämnden fastställer Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism 2026–2027 enligt bilaga 5. 6. Ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden och övriga nämnder och bolag i Stockholms stad gör årligen en sammanställning och analys av nämndens prognos utifrån perioden januari till och med april, mot budget och verksamhetens mål. Socialnämnden följer upp prognoser som bidrar till måluppfyllelse för kommunfullmäktiges inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Efter respektive nämnds beslut om tertialrapport 1 går stadens samlade rapport till kommunstyrelsen och fastställs i slutet av juni. Yrkande Alexander Ojanne m.fl. (S), Hanna Egeltoft m.fl. (V), Magnus Runsten (MP), Andréa Hedin m.fl. (M), Kristin Jacobsson (C) och Tapani Juntunen (SD) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut. Yrkande Jan Jönsson (L) yrkade 1. att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut, 2. att uppdra åt förvaltningen att återkomma med föreslagna åtgärder i enlighet med vad som nedan anförs, samt 3. att därutöver anföra följande: Det är positivt att förvaltningen bedömer att merparten av kommunfullmäktiges mål och nämndens egna mål kommer att uppfyllas under året. Rapporten visar också att flera viktiga utvecklingsarbeten pågår, inte minst kopplat till den nya socialtjänstlagen, en mer sammanhållen skolsocial stödkedja och arbetet med att stärka stadens kapacitet kring placeringar av barn och unga. Samtidigt kvarstår betydande brister i rapportens analys. Det gäller särskilt de områden där socialnämndens arbete borde bedömas utifrån faktisk effekt för den enskilde, snarare än utifrån att aktiviteter pågår enligt plan. Ett tydligt exempel är indikatorn för andelen personer som själva upplever att de får en förbättrad situation av insatserna från socialtjänsten inom vuxna missbruk, socialpsykiatri och våld i nära relation. Utfallet i tertialrapporten är 71,79 procent, samtidigt asom årsmålet är 85 procent. Trots detta saknas en tydlig analys av varför utfallet ligger så långt från målet och vilka åtgärder som krävs för att förbättra resultatet. Det är anmärkningsvärt. Huruvida socialtjänstens insatser faktiskt förbättrar människors livssituation måste vara en av de mest centrala måttstockarna för nämndens arbete. Vi ser även att tidigare kritik kvarstår när det gäller barn och unga i samhällsvård. Staden placerar varje år barn och unga i jourhem, familjehem, HVB och andra placeringsformer, men rapporten redovisar fortfarande inte på ett tillräckligt samlat sätt hur det går för dessa barn i skolan, hur deras hälsa följs upp eller hur deras situation ser ut efter avslutad placering. Detta är en allvarlig brist. En placering måste inte bara vara trygg i stunden, utan också bidra till bättre livschanser över tid. Det är positivt att arbetet med en central placeringsfunktion för barn och unga nu pågår och att arbetet successivt ska påbörjas i resterande stadsdelsnämnder efter sommaren. Det är också välkommet att arbetet med rekrytering och stöd till jour- och familjehem fortsätter. Men en mer samlad placeringsstruktur måste också följas av en mer samlad resultatuppföljning. Annars riskerar staden att få bättre kontroll över processen, men inte över resultatet för barnen. Vi vill också återigen lyfta behovet av en starkare samverkan mellan skola och socialtjänst. Rapporten beskriver att utvecklingsarbetet med en gemensam modell för en sammanhållen skolsocial stödkedja fortsätter i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna, vilket är välkommet. Samtidigt kvarstår problemet att orosanmälningar kopplade till skolfrånvaro och skolsocial problematik inte alltid tas på tillräckligt stort allvar. När ett barn slutar gå till skolan är det ofta ett tecken på att något annat inte fungerar. Då måste socialtjänst och skola agera samlat och tidigt, inte först när problemen har vuxit sig betydligt större. Vi noterar också att ett särskilt arbete nu pågår i Skärholmen för att motverka rekrytering till kriminella nätverk, bland annat genom en kartläggning i Sätra-Bredäng och ett utvecklat arbete mellan socialförvaltningen, stadsdelsförvaltningen och polisen. Det är välkommet. Den typen av tidiga och lokalt förankrade insatser hade behövts betydligt tidigare, men det är positivt att arbetet nu tycks få en tydligare struktur och samordning. Samtidigt måste det brottsförebyggande arbetet hänga ihop med socialtjänstens grunduppdrag. Barn som riskerar att dras in i kriminalitet har ofta varit kända av vuxenvärlden länge. Därför krävs tidiga insatser, skolsocial samhandling och en fungerande samhällsvård. Det räcker inte med punktinsatser när situationen redan blivit akut. Vi ser också fortsatt problem kopplat till hemlöshet, inte minst för äldre personer från andra kommuner som befinner sig i Stockholm och riskerar att falla mellan stolarna. Rapporten anger att staden förbereder ett nytt boende för äldre personer med skadligt bruk, samsjuklighet och erfarenhet av hemlöshet, vilket är högst välkommet. Men parallellt med det arbetet behöver ansvarsfördelningen mellan kommuner tydliggöras så att äldre personer i akut utsatthet inte lämnas utan fungerande stöd.\nSlutligen noterar vi att rapporteringen om upptäckta fall av sexuell exploatering och sexhandel inte längre redovisas på samma tydliga sätt, särskilt när det gäller barn. Det är bekymmersamt. I ett läge där arbetet mot prostitution, människohandel och sexuell exploatering behöver stärkas bör uppföljningen bli tydligare, inte svagare. Om staden inte redovisar omfattning och utveckling riskerar nämnden också att få sämre förutsättningar att bedöma behov, resurser och resultat. Sammantaget innehåller tertialrapporten flera positiva besked, men den ger fortfarande inte tillräckliga svar på hur staden ska säkerställa bättre resultat för de mest utsatta grupperna. Det gäller personer som inte upplever att socialtjänstens insatser förbättrar deras livssituation, placerade barn vars skolgång och hälsa inte följs upp tillräckligt, barn med omfattande skolfrånvaro samt människor i hemlöshet eller annan allvarlig utsatthet. Även arbetet mot sexuell exploatering och skyddet för utsatta barn behöver följas upp betydligt tydligare. I övrigt hänvisar vi till Liberalernas budgetreservation. Propositionsordning Ordföranden ställde de framställda förslagen till beslut mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag. Reservationer Jan Jönsson (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Särskilt uttalande Andréa Hedin m.fl. (M) lämnade ett särskilt uttalande: Stockholms socialtjänst befinner sig i ett läge där behovet av handlingskraft och tydlig styrning är större än på länge. Samtidigt framgår det av rapporten att arbetet i hög grad befinner sig i ett skede av utredning och planering. Den nya socialtjänstlagen innebär ett omfattande skifte mot mer evidensbaserade och förebyggande insatser. Trots detta går implementeringen långsamt och staden utreder fortfarande vilka insatser som ska erbjudas och hur dessa ska organiseras. Rekryteringen av barn och unga in i kriminalitet fortsätter i snabb takt och ställer högre krav på samverkan mellan skola, socialtjänst och andra aktörer. Likvärdigheten i vilka insatser som erbjuds behöver stärkas. Socialtjänsten behöver arbeta närmare människors vardag för att öka tillgängligheten och möjliggöra tidiga insatser. Det innebär att verksamheten i högre grad behöver bedrivas på BVC, i skolor, på fritidsgårdar, i lokala centrum och digitalt. Kompetensförsörjningen och arbetsmiljön inom socialtjänsten är fortsatt stora utmaningar. För många är hög arbetsbelastning, hot och våld en del av vardagen. Den höga sjukfrånvaron och den försämrade skillnaden mellan män och kvinnor behöver tas på allvar. Socialtjänstens medarbetare måste kunna utföra sitt arbete utan att riskera sin trygghet och hälsa.\nNär det gäller arbetet med placerade barn och unga fortsätter staden att satsa på HVB-hem samtidigt som en ambitionshöjning för professionella familjehem saknas. Stadens ensidiga fokus på HVB- hem i egen regi har inte visat sig vara ändamålsenligt och ett större genomlysning krävs för att förstå varför de egna verksamheterna har tomma platser eller tvingas stänga. Vidare är det anmärkningsvärt att arbetet med införandet av aktivitetskravet fortfarande befinner sig i ett inledande skede.\nRegeringens reformer för att få fler människor i arbete behöver mötas med lokal handlingskraft för att få effekt. Omfattningen av de aktiviteter och insatser som kommer att behövas är stor och det är osannolikt att staden kan tillhandahålla dem på egen hand. Vi efterfrågar därför en närmare samverkan med civilsamhälle, folkhögskolor och näringsliv för att kunna erbjuda aktiviteter till de personer i staden som i dag står långt från arbetsmarknaden.\nSocialnämnden har en central uppgift i att motverka\nvälfärdsbrottsligheten som riskerar att undergräva tilliten till de gemensamma välfärdssystemen. Transparens och ett systematiskt kontrollarbete i bidragsgivningen är avgörande för att säkerställa att offentliga medel används korrekt och effektivt. Brister i kontrollsystem och rutiner ökar risken för att välfärdsbrott inte upptäcks och att undergräva förtroendet för skattesystemet. Mot den bakgrunden behöver arbetet med att stärka\nkontrollfunktionerna prioriteras i betydligt högre grad. Ersättaryttrande Maurice Forslund (KD) lämnade ett ersättaryttrande: Införandet av den nya socialtjänstlagen ställer stora krav på handlingskraft och målmedveten politisk styrning.\nKristdemokraterna anser att omställningsarbetet går för långsamt och att för mycket fortfarande befinner sig i utrednings-, pilot- och etableringsfas. Socialnämnden har ett stort ansvar för att möta\sociala behov, stärka det förebyggande arbetet och säkerställa att stadens stöd når de stockholmare som behöver det mest.\nTertialrapporten visar dock att flera viktiga delar fortfarande präglas av osäker finansiering, bristande styrning och otillräcklig prioritering. Majoritetens ideologiska låsning vid egen regi riskerar att försvaga valfriheten och skapa onödiga hinder för en kvalitativ välfärd.\nI stället för att lägga kraft på att bygga upp verksamheter i egen regi borde fokus ligga på kvalitet, resultat och tillgång till rätt insats i rätt tid. Förseningarna i etableringar av nya HVB-hem i egen regi är ett exempel på detta och borde föranleda en djupare analys.\nRapporten visar också att överskott i flera verksamhetsområden förklaras av lägre personalkostnader till följd av tillfälligt vakanta tjänster. Vakanser är inte effektiviseringar, utan riskerar i praktiken att bli kvalitetsbrister. Samtidigt bedöms medarbetarmålet uppfyllas helt trots sjunkande AMI, försämrat Jämix och ett stort antal rapporterade incidenter. Det är en alltför generös syn på måluppfyllelse. Handlingar i ärendet • SOF 2026/181-3 Tertialrapport 1 2026 för Socialnämnden • SOF 2026/181-1.1 Bilaga 1 - Blankettset SoN 2026 • SOF 2026/181-1.2 Bilaga 2 - System för intern kontroll 2026 • SOF 2026/181-1.3 Bilaga 3 - Väsentlighets- och riskanalys samt internkontrollplan 2026 SoN • SOF 2026/181-1.4 Bilaga 4 - Plan för upphandling socialnämnden 2026-2028 • SOF 2026/181-1.5 Bilaga 5 - Socialnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism (VBE) 2026-2027

Beslut 1. Socialnämnden godkänner förvaltningens Socialtjänstrapport 2025. 2. Ärendet överlämnas för kännedom till stadsdelsnämnderna. Sammanfattning av ärendet Socialtjänstrapporten för 2025 ger en samlad bild av nuläget och utvecklingen inom Stockholms stads socialtjänst. Rapporten, som är den sjuttonde i sitt slag, utgör ett viktigt underlag för att främja likabehandling och kvalitet inom stadens socialtjänst och riktar sig till medarbetare, politiker, invånare och media. Under 2025 noterades flera centrala trender inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Inom ekonomiskt bistånd ökade antalet hushåll som uppbar bistånd, samtidigt som långvarigt och mycket långvarigt biståndsbehov kvarstod för en stor andel av mottagarna. Antalet nya rådsökande inom budget- och skuldrådgivning ökade markant. För barn och unga planade den tidigare ökningen av orosanmälningar ut, men våld, vanvård eller försummelse kvarstod as en vanlig orsak till utredningar. Inom familjerätten fortsatte antalet informationssamtal att öka, medan antalet godkända avtal om vårdnad, boende och umgänge minskade. När det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck ökade antalet män och kvinnor som sökte stöd, medan antalet placerade på skyddat boende minskade. Inom området skadligt bruk och beroende minskade antalet personer aktuella för utredning eller insats, men antalet LVM-anmälningar ökade.\nHemlösheten bland barnfamiljer med socialtjänstkontakt minskade, men antalet barn som berördes av avhysningar ökade. Inom socialpsykiatrin ökade antalet personer aktuella för insatser, där boendestöd fortsatt var den vanligaste insatsen. För personer med funktionsnedsättning ökade antalet som fick insatser enligt LSS och/eller SoL, medan färre personer fick kommunalt bostadstillägg (KBF). Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporten och överlämnar ärendet för kännedom till stadsdelsnämnderna. Särskilt uttalande Jan Jönsson (L) och Andréa Hedin m.fl. (M) lämnade et gemensamt särs