Utbildningsnämnden — 11 juni 2026

§ 7 Tertialrapport 1 2026 för utbildningsnämnden UTBF 2026/1526 Beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till tertialrapport 1 2026, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. Reservation Claes Nyberg (C) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för I tertialrapport 1 följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi per den 30 april 2025. Rapporten har framför allt fokus på eventuella avvikelser jämfört med utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026. Där det finns avvikelser beskrivs åtgärder för att öka måluppfyllelsen under året. Rapporten lyfter också hur arbetet fortlöper med vissa av verksamhetsplanens aktiviteter. Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden och Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Inriktningsmålet Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning bedöms uppnås delvis genom det arbete som pågår. Att målet inte uppnås fullt ut motiveras främst av att en majoritet av skolorna ännu inte når målen för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel, trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse.” beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.Sida 3 (32) Vice ordföranden Andréa Hedin m.fl. (M) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut enligt följande: Tertialrapporten ger en alltför optimistisk bild av läget i Stockholms skolor och döljer allvarliga brister som den styrande rödgröna majoriteten saknar kraft att hantera. Bakom de övergripande bedömningarna om måluppfyllelse ser vi stillastående eller negativa trender inom flera av nämndens kärnuppdrag. Moderaterna anser att en mer verklighetsförankrad och självkritisk analys är nödvändig för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen. Alarmerande skolfrånvaro och sviktande kunskapsresultat Det mest akuta problemet är den fortsatt höga skolfrånvaron. Den totala frånvaron i grundskolan prognostiseras till 9,8 procent, vilket är långt över målet på 7 procent och nästan dubbelt så högt som det tidigare målet på 5 procent. Särskilt alarmerande är att gruppen med den allra högsta frånvaron inte minskar; antalet elever med en frånvaro över 50 procent ligger kvar på samma oacceptabelt höga nivå som höstterminen 2024, med 610 elever. Detta är ett massivt misslyckande, då en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga. Hög frånvaro är dessutom en av de starkaste prediktorerna för svaga skolresultat och framtida socialt utanförskap. Arbetsmiljö och kunskapsutbyte Målet att arbetsmiljön präglas av kunskapsutbyte bedöms vara helt uppfyllt. Detta står i direkt kontrast till Skolinspektionens kvalitetsgranskning från december 2025, som konstaterade att huvudmannen behöver "organisera arbetet med beprövad erfarenhet så att de arbetssätt för att tillvarata personalens praktiska erfarenheter som finns på enskilda skolor implementeras i hela organisationen". Trygghet och säkerhet I tertialrapporten bedöms målet om en trygg och säker skola vara helt uppfyllt. Vi vill dock påpeka att målet, så som det är formulerat i handlingarna, primärt mäter processer snarare än resultat. Måluppfyllelsen baseras på att skolor ska ha etablerade arbetsmetoder och erbjuds relevanta verktyg för trygghetsarbetet. Även om fungerande processer är en nödvändig grund för ett framgångsrikt trygghetsarbete,Sida 4 (32) saknas en tydlig koppling till ett resultatmål som mäter den faktiska, upplevda tryggheten hos elever och personal. Bedömningen "helt uppfylld" riskerar därmed att ge en ofullständig bild av det reella trygghetsläget och visar inte om tryggheten i stadens skolor faktiskt har ökat. Nationella minoriteters rättigheter Målet bedöms som helt uppfyllt, men redovisningen är ytlig. Att en dialog har förts med "ett par av de judiska organisationerna" är i sig positivt, men rapporten säger ingenting om vad dialogen lett till eller, viktigast av allt, hur dessa organisationer ser på tryggheten för judiska elever i stadens skolor. Förvaltningen tycks dessutom fastna i en föråldrad syn där antisemitism utan att fullt ut adressera de samtida uttryck som breder ut sig. Detta är särskilt oroande mot bakgrund av de 133 rapporterade händelserna med koppling till våldsbejakande extremism under det senaste året, där en djupare analys av orsaker och verkan helt saknas. Långsiktiga och strukturella problem Förvaltningen står inför stora långsiktiga utmaningar som kräver en tydligare strategisk ledning än vad majoriteten uppvisar. • Minskande elevantal: Anpassningen till det minskande elevantalet i grundskolan får inte enbart styras av kortsiktiga ekonomiska besparingskrav. Den måste genomföras med bibehållen kvalitet och likvärdighet för eleverna, vilket kräver en mer genomarbetad och långsiktig plan än den som presenteras. • Ökat behov av särskilt stöd: Prognosen visar att antalet elever i behov av plats i resursskola eller särskild undervisningsgrupp fortsätter att öka, vilket belastar budgeten och signalerar att det förebyggande arbetet och det tidiga stödet i den ordinarie undervisningen inte är tillräckligt. Denna utveckling måste brytas genom att stärka stödet direkt i klassrummet. Mot bakgrund av ovanstående brister anser Moderaterna att förvaltningen behöver återkomma till nämnden med en konkret och tidsatt åtgärdsplan för hur kunskapsresultaten ska förbättras, hur den problematiska frånvaron ska minska och hur det minskande elevantalet ska hanteras strategiskt med kvalitet och likvärdighet i fokus.Sida 5 (32) Claes Nyberg (C) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut enligt följande: Konsekvenserna av det minskade elevantalet i Stockholm gör sig fortsatt synliga med stegvis färre elever i klassrummen för varje år som går under den närmaste framtiden. Det påverkar skolornas ekonomi och organisationer i högsta grad och förväntas göra såväl ekonomiska som andra prognoser mer osäkra. Framtida beslut om investeringar måste därför noggrant övervägas vid varje tillfälle för att Utbildningsnämnden och Utbildningsförvaltningen inte ska binda upp sig till en större kostnadsvolym i framtiden än vi kan bära utan stora negativa konsekvenser för resurser till skolans kärnuppdrag. Vi menar att årets rapport för tertial 1 visar upp en för positiv bild i förhållande till de utmaningar som löpande visar sig och som kan förväntas under de kommande åren. Vänstermajoritetens nu mandatperiod-långa passivitet och oförmåga till proaktiva initiativ kan inte döljas av redovisningen där flera orosmoln tydligt syns när siffror granskas mer noggrant. Ekonomi Även fast det i många fall finns fonderade resurser att använda för att överbrygga tuffa tider är situationen i Stockholms skolor skör. Resultatfondernas syfte är att utgöra en krockkudde för tuffare tider och får aldrig bli en långsiktig lösning för att få ihop skolornas verksamhet. Och även om den ekonomiska prognosen för enheterna i stort ser ut att nå målet i slutet av året, vilket är positivt, är osäkerheten fortsatt stor då känsligheten ökar. Det är inte heller långsiktigt hållbart om balansering i huvudsak nås genom att resultatfonderna kontinuerligt minskar. Likt föregående år vill vi betona vikten av att staden behöver praktisera strikt kostnadskontroll i samband med investeringar i nya och befintliga skolor för att undvika att skolornas hyror pressas uppåt. Fortsätter befolkningsutvecklingen i nuvarande takt riskerar också redan planerade investeringar i våra skolor att bygga på felaktiga antaganden och bli ännu mer kostnadsdrivande. Samordningen med SISAB och andra delar av staden måste öka med målet om att etablera en tydligare och gemensam bild av hur utvecklingen kan mötas. Detta kommer vi fortsattSida 6 (32) bevaka noggrant och en ny politik för att möta de ekonomiska utmaningarna behövs uppenbart under nästa mandatperiod. Frånvaro Vi ser fortsatt att skolfrånvaron inte minskar och närmar sig målet. Framför allt syns inget trendbrott för elever med störst frånvaro över 50 %, vilket är särskilt oroande. När ambitionen i målet dessutom har sänkts och ändå inte nås måste nya insatser och nya analyser tas fram. Mandatperioden får här ses som en förlorad period för att möta denna utmaning. Samordningen med socialtjänsten direkt och inom ramen för de skolsociala teamen måste här förstärkas ytterligare. Ett tydligare gemensamt fokus på att främja skolnärvaro och deltagande i undervisningen måste etableras och kunskapsdelningen kring lyckade insatser öka. Vi saknar även en första redovisning av hur starten av Stockholm Distans har fungerat i denna Tertialrapport 1 och ser att detta behöver inkluderas från Tertialrapport 2 och framåt med tydlig analys av hur utfallet blivit för ökad närvaro och progression i studieresultat. Kunskapsresultaten Vi ser inga nya konkreta trendbrott i rätt riktning för skolresultaten. Fler riktade insatser för att höja nivån i läs- och skrivkunskaper måste nu sättas in om målen ska kunna nås. Konkret manifesteras detta i att resultaten i de nationella proven i årskurs 3 inte når målen i matematik eller svenska. Målsättningen om att öka andelen tidiga insatser måste därför nu infrias genom nya arbetssätt och typer av insatser och inte fortsätta att stanna vid upprepade skrivningar i måldokument och uppföljningar. Trygghet Vi har inte i någon redovisning sett att faktiskt upplevd trygghet har förbättrats under de senare åren eller att det uppfyller målen. Det blir därför missvisande att i tertialrapporten hänvisa till att målet om en trygg och säker skola skulle vara uppfyllt utan att tydligare deklarera att det handlar om hur styrdokument och handlingsplaner har formulerats och återfinns i verksamheten snarare än att det reflekterar en mätbar förbättring baserat på uppföljbara konkreta mål. Särskilt motsägelsefullt blir detta när antalet anmälda kräkningar fortsätter att öka, samt att upplevd trygghet och studiero för flickor inte ser ut att minska sitt gap i förhållande till pojkar. Här behöver själva modellen för denna rapportering utvecklas eller åtminstone kompletterasSida 7 (32) med en analys av måldata som kan peka på trender och progression. Likvärdighet Vår återkommande kritik kvarstår kring att de goda metoder som etablerades i Järvaområdet förra mandatperioden inte har fortsatt där eller förflerats till fler stadsdelar med stora utmaningar. I stället ser vi att trenden som tidigare under mandatperioden även här fortsätter åt fel håll. Trenden som visas i tertialrapporten att antalet elever som har behov av särskilt stöd i någon av stadens eller de fristående resursenheterna fortsätter att öka stämmer också till eftertanke. Vi ser som tidigare att stadens egen utbyggnad måste fortsätta för att komma i nivå med behoven. Samtidigt måste en ny analys göras över om utvecklingen till del kan mötas av bättre arbetssätt och tidigare insatser inom ordinarie skolverksamhet. Beslutsgång Ordförande Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det finns tre förslag till beslut: förvaltningens förslag, Moderaternas förslag och Centerpartiets förslag. Förslagen ställs mot varandra och ordförande finner att utbildningsnämnden beslutar enligt Jan Jönsson (L) har lämnat följande särskilda uttalande: Skolorna i Stockholms stad erbjuder på många sätt en fantastisk verksamhet och vi ser flera positiva inslag i tertialrapporten. Samtidigt menar vi att förvaltningens sammantaget mycket positiva bedömning, där så gott som samtliga inriktningsmål bedöms uppfyllas helt, inte fullt ut speglar de utmaningar som indikatorerna visar. På flera av de mest centrala kunskaps- och trygghetsindikatorerna ligger utfallet under årsmålen, och det är dessa resultat som måste stå i fokus. Vi ser med oro på kunskapsresultaten. Andelen elever som når kravnivån på de nationella proven i årskurs 3 ligger under målen i både matematik och svenska, och andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 6 och 9 liksom behörigheten till nationella program når inte uppsatta mål. Den nationella läskrisen kräver kraftfulla tidiga insatser.Sida 8 (32) Vi upprepar därför vårt förslag om ett Stockholmsprov i svenska, motsvarande det i matematik, för att tidigt fånga upp bristande läsförståelse och stärka likvärdigheten — ett förslag majoriteten hittills avvisat. Matematiksatsningen för mellanstadielärare är välkommen, men tyngdpunkten måste ligga på tidiga insatser redan i lågstadiet. Flera gymnasieskolor vittnar dessutom om att elever som fått godkänt i matematik i årskurs 9 ändå inte klarar den första gymnasiekursen — ett betyg som är avgörande för en gymnasieexamen — vilket understryker behovet av tidiga och uthålliga insatser. Vi vill också lyfta frågan om likvärdighet över staden. Vi har återkommande varnat för ett alltför ensidigt fokus på Järva, som riskerar att ske på bekostnad av andra utsatta områden. Skärholmen har hamnat på efterkälken, med en behörighet långt under stadens snitt och bland de lägsta i staden vid enskilda skolor, samtidigt som området tidigare uteslutits från nationella nätverk för skolor i utsatta områden. Samtidigt pekar resultaten åt fel håll även i Järva, vilket visar att den ensidiga prioriteringen inte heller där gett önskad effekt. Vi vill se att förvaltningen säkerställer att resurser och utvecklingsinsatser fördelas efter behov i hela staden. Skolfrånvaron är fortsatt alarmerande. Den totala frånvaron i grundskolan ligger klart över årsmålet, och antalet elever med mycket hög frånvaro är oförändrat jämfört med föregående år. Skolnärvaro är en förutsättning för godkända betyg och en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot utanförskap. Vi får alltjämt rapporter om att omfattande skolfrånvaro hänvisas tillbaka från socialtjänsten till skolorna själva att hantera, trots att kommunfullmäktige enhälligt ställt sig bakom socialtjänstens medansvar för att stabilisera elevers skolgång. Den nya åtgärdstrappan är bra, men måste åtföljas av en fungerande samhandling med socialtjänsten. För placerade och omhändertagna barn redovisas återigen insatser men inga resultat. När staden klivit in som vårdnadshavare måste vi också agera som den bästa föräldern och följa upp dessa barns skolgång lika noga som vi följer andra elever. Vi föreslår därför att förvaltningen, i linje med vad vi tidigare drivit, börjar redovisa en systematisk och anonymiserad sammanställning av placerade barns skolresultat, hälsa och tandstatus på aggregerad nivå. Antalet anmälda kränkningar fortsätter att öka. Vi delar inte uppfattningen att ökningen i huvudsak förklaras av en ökad anmälningsbenägenhet; hade så varit fallet borde den upplevda tryggheten ha stärkts i motsvarande grad. TrygghetSida 9 (32) och studiero, särskilt för flickor, måste följas med fortsatt skärpa. Den ekonomiska bilden förtjänar uppmärksamhet trots att nämnden prognostiserar en budget i balans efter fondförändringar. Skolorna i egen regi prognostiserar ett sammanlagt underskott, och resultatenheternas fonder fortsätter att urholkas. Med ett vikande elevunderlag under överskådlig tid, och med skolor som Åsö grundskola och Kärrtorps gymnasium under avveckling, är en genomtänkt och långsiktig lokal- och organisationsplanering avgörande. Det är centralt att hyreskostnadernas andel hålls nere och att resurserna värnas för undervisningen snarare än för tomställda lokaler. Behovet av särskilt stöd fortsätter att växa, vilket framgår av att antalet elever i särskilda undervisningsgrupper överstiger budget. Det är en utveckling vi i grunden välkomnar, men den ställer krav på att ersättningssystemen är träffsäkra. Vi vill särskilt värna resursskolorna och noga följa att det nya systemet för tilläggsbelopp inte slår mot dessa. Vi vill även uppmärksamma övergången till anpassad grundskola. Barn med omfattande behov placeras i dag först i förskoleklass för att ett år senare flyttas till anpassad grundskola, ofta utan att skolan fått tillräcklig information i förväg, vilket försvårar både planering och mottagande. Till skillnad från flera andra kommuner erbjuder staden inte möjligheten att gå kvar ett extra år i förskolan för utredning och rätt stöd. Vi har fått signaler från skolbesök om enskilda skolor där flera barn i en årskull haft så stora adaptiva svårigheter att de borde ha identifierats och fått stöd långt tidigare. Den tioåriga grundskolan som införs 2026 kan mildra problemet, men staden borde redan tidigare ha infört större flexibilitet i skolstarten för dessa barn. Vi saknar fortfarande ett strukturerat arbete för de så kallade gråzonsbarnen — elever som gränsar till anpassad grundskola men inte uppfyller kriterierna, och som riskerar att slås ut särskilt i övergången till gymnasiet. Vi föreslår därför att förvaltningen återkommer med en särskild handlingsplan för denna grupp. Vi ser positivt på flera satsningar som ligger i linje med vad Liberalerna länge drivit: utvidgade körkortsstipendier till fler yrkesprogram (även om vi menar att detta borde inbegripa även hotell- och restaurang), modellen med studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO-jobb) och en praktikbank för PRAO inom bristyrken. Detta arbete börSida 10 (32) drivas vidare med kraft, liksom arbetet för att höja yrkesprogrammens attraktivitet och styra utbudet mot arbetsmarknadens behov. Vi är skeptiska till att inrätta en ny naturskola, även en mobil sådan. I ett ansträngt ekonomiskt läge, och med en relativt låg nyttjandegrad, menar vi att dessa medel gör mer nytta i kärnverksamheten. Mats Johnsson (SD) har lämnat följande särskilda uttalande: Tertialrapporten ger i huvudsak en god bild av förvaltningens arbete, och vi har förståelse för att förvaltningen arbetar utifrån de mål och uppdrag som beslutats av den politiska majoriteten. Sverigedemokraterna godkänner därför rapportens huvudsakliga innehåll. Samtidigt vill vi tydligt markera att vi inte delar den politiska inriktning som ligger till grund för flera av prioriteringarna. Stockholms skola ska bedömas utifrån resultat, inte enbart utifrån hur stora resurser som tillförs olika verksamheter. Det avgörande måste vara om fler elever fullföljer sin skolgång, om fler går ut grundskolan med godkända betyg och om tryggheten och studieron faktiskt förbättras. Satsningar som inte leder till förbättrade resultat måste kunna omprövas. Detta gäller inte minst den socioekonomiska resursfördelningen. Skolor i fokusområden, exempelvis i Järva, får betydligt högre anslag per elev än skolor i andra delar av staden, exempelvis i Bromma. En sådan ordning kan vara rimlig endast om det går att visa att resurserna leder till verkliga och mätbara förbättringar för eleverna. Om resultaten trots omfattande resurstillskott inte förbättras, är det politiskt ansvarstagande att fråga sig om insatserna är rätt utformade. Sverigedemokraterna menar att majoriteten i alltför hög grad fokuserar på insatser snarare än utfall. Det räcker inte att kunna visa att mer pengar har tillförts eller att fler projekt har startats. Frågan måste vara om eleverna lär sig mer, om fler klarar kunskapsmålen och om skolorna blir tryggare. När detta inte följs upp tillräckligt tydligt riskerar politiken att bli ett sätt att visa handlingskraft, snarare än att faktiskt förbättra situationen för barnen i de områden där behoven är som störst. När det gäller kommunfullmäktiges inriktningsmål har vi förståelse för att förvaltningen har att arbeta mot de mål som beslutats. Däremot är det vår uppfattning att flera av målen ärSida 11 (32) för allmänt formulerade och i för liten utsträckning kopplade till konkreta resultat för eleverna. Målet om ”Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden” riskerar att reduceras till en fråga om resursfördelning, snarare än om faktiska förbättringar i trygghet, kunskapsresultat och framtidsmöjligheter. På samma sätt blir målet om ”Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla” svårt att bedöma om uppföljningen inte tydligt visar om fler elever lämnar skolan med de kunskaper som krävs för vidare studier och arbete. Vi vill även framhålla att skolans kärnuppdrag måste stå i centrum. Det gäller också i frågor som rör klimat och hållbarhet. Målet om ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” får inte leda till att andra viktiga delar av skolans uppdrag trängs undan. Skolmåltiderna ska vara näringsriktiga, uppskattade och bidra till att eleverna orkar med skoldagen. Om en ensidig styrning mot fler vegetariska måltider leder till att elever i stället väljer godis, snabbmat eller mindre hälsosamma alternativ utanför skolan, har politiken misslyckats. Stockholms elever förtjänar bättre än symbolpolitik på bekostnad av faktisk konsumtion, hälsa och studiero. Sverigedemokraterna anser att stadens skolpolitik i högre grad måste utgå från uppföljning av resultat, tydliga kunskapsmål, trygghet och studiero. Resurser ska användas där de gör verklig nytta, men de måste också följas upp och omprövas när resultaten uteblir. Det är först då vi kan tala om en skola som på riktigt ger alla elever bättre förutsättningar att lyckas. Ersättaryttrande Erik Ehrs (KD) har lämnat följande ersättaryttrande: Tertialrapporten ger en alltför optimistisk bild av läget i Stockholms skolor och döljer allvarliga brister som den styrande rödgröna majoriteten saknar kraft att hantera. Bakom de övergripande bedömningarna om måluppfyllelse ser vi stillastående eller negativa trender inom flera av nämndens kärnuppdrag. Vi anser att en mer verklighetsförankrad och självkritisk analys är nödvändig för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen.Sida 12 (32) Alarmerande skolfrånvaro och sviktande kunskapsresultat Det mest akuta problemet är den fortsatt höga skolfrånvaron. Den totala frånvaron i grundskolan prognostiseras till 9,8 procent, vilket är långt över målet på 7 procent och nästan dubbelt så högt som det tidigare målet på 5 procent. Särskilt alarmerande är att gruppen med den allra högsta frånvaron inte minskar; antalet elever med en frånvaro över 50 procent ligger kvar på samma oacceptabelt höga nivå som höstterminen 2024, med 610 elever. Detta är ett massivt misslyckande, då en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn och unga. Hög frånvaro är dessutom en av de starkaste prediktorerna för svaga skolresultat och framtida socialt utanförskap. Arbetsmiljö och kunskapsutbyte Målet att arbetsmiljön präglas av kunskapsutbyte bedöms vara helt uppfyllt. Detta står i direkt kontrast till Skolinspektionens kvalitetsgranskning från december 2025, som konstaterade att huvudmannen behöver "organisera arbetet med beprövad erfarenhet så att de arbetssätt för att tillvarata personalens praktiska erfarenheter som finns på enskilda skolor implementeras i hela organisationen". Trygghet och säkerhet I tertialrapporten bedöms målet om en trygg och säker skola vara helt uppfyllt. Vi vill dock påpeka att målet, så som det är formulerat i handlingarna, primärt mäter processer snarare än resultat. Måluppfyllelsen baseras på att skolor ska ha etablerade arbetsmetoder och erbjuds relevanta verktyg för trygghetsarbetet. Även om fungerande processer är en nödvändig grund för ett framgångsrikt trygghetsarbete, saknas en tydlig koppling till ett resultatmål som mäter den faktiska, upplevda tryggheten hos elever och personal. Bedömningen "helt uppfylld" riskerar därmed att ge en ofullständig bild av det reella trygghetsläget och visar inte om tryggheten i stadens skolor faktiskt har ökat. Nationella minoriteters rättigheter Målet bedöms som helt uppfyllt, men redovisningen är ytlig. Att en dialog har förts med "ett par av de judiska organisationerna" är i sig positivt, men rapporten säger ingenting om vad dialogen lett till eller, viktigast av allt, hur dessa organisationer ser på tryggheten för judiska elever i stadens skolor. Förvaltningen tycks dessutom fastna i en föråldrad syn där antisemitism utan att fullt ut adressera de samtida uttryck som breder ut sig. Detta är särskilt oroande mot bakgrund av de 133 rapporterade händelserna medSida 13 (32) koppling till våldsbejakande extremism under det senaste året, där en djupare analys av orsaker och verkan helt saknas. Långsiktiga och strukturella problem Förvaltningen står inför stora långsiktiga utmaningar som kräver en tydligare strategisk ledning än vad majoriteten uppvisar. • Minskande elevantal: Anpassningen till det minskande elevantalet i grundskolan får inte enbart styras av kortsiktiga ekonomiska besparingskrav. Den måste genomföras med bibehållen kvalitet och likvärdighet för eleverna, vilket kräver en mer genomarbetad och långsiktig plan än den som presenteras. • Ökat behov av särskilt stöd: Prognosen visar att antalet elever i behov av plats i resursskola eller särskild undervisningsgrupp fortsätter att öka, vilket belastar budgeten och signalerar att det förebyggande arbetet och det tidiga stödet i den ordinarie undervisningen inte är tillräckligt. Denna utveckling måste brytas genom att stärka stödet direkt i klassrummet. Mot bakgrund av ovanstående brister anser vi att förvaltningen behöver återkomma till nämnden med en konkret och tidsatt åtgärdsplan för hur kunskapsresultaten ska förbättras, hur den problematiska frånvaron ska minska och hur det minskande elevantalet ska hanteras strategiskt med kvalitet och likvärdighet i fokus. • UTBF 2026/1526-8 Tertialrapport 1 2026 utbildningsnämnden • UTBF 2026/1526-2 Bilaga 1 uppföljning av budget 2026 tertial 1 • UTBF 2026/1526-3 Bilaga 2 Schablongrundande samt interkommunala barn och elever T1 2026 • UTBF 2026/1526-4 Bilaga 3 Anslagsenheter inom utbildningsnämnden T1 2026 • UTBF 2026/1526-5 Bilaga 4 Nyckeltal för pedagogisk verksamhet 2025 utbildningsnämnden • UTBF 2026/1526-6 Bilaga 5 Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 - 2027 • UTBF 2026/1526-7 Bilaga 6 Plan för upphandling utbildningsnämnden 2026 - 2029Sida 14 (32) 2026-06-11Sida 15 (32)

§ 11 Remiss Revidering av Kulturstrategiskt program för Stockholms stad UTBF 2026/2767 Beslut på remissen. Reservation Mats Johnsson (SD) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut som redovisas under protokollets rubrik Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag till reviderat kulturstrategiskt program för Stockholms stad till utbildningsnämnden för yttrande. Programmet syftar till att stärka kulturens roll i staden och innehåller fyra mål som rör kulturaktörernas förutsättningar, jämlik tillgång till kultur, kulturens roll i stadsmiljöer samt kulturens betydelse för stadens identitet. Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och bedömer att det skapar goda förutsättningar för ökad samverkan inom staden. Förvaltningen bedömer också att programmet skulle stärkas av en mer utvecklad beskrivning av skolans roll som plats för barns och ungas möten med kultur, där kulturupplevelser och eget skapande är en integrerad del av verksamheten. Programmet harmonierar väl med Stockholms stads program för barns rätt till kultur. Utbildningsförvaltningen föreslår emellertid att det tydliggörs hur de två programmen förhåller sig till varandra. Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss.Sida 16 (32) Emilia Bjuggren (S) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Vice ordföranden Andréa Hedin m.fl. (M) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut enligt följande: Vi ser positivt på en revidering av stadens kulturstrategiska program. Stockholm är en unik huvudstad såväl ur ett europeiskt som svenskt perspektiv. En huvudstad med särskilda förutsättningar att erbjuda ett kulturliv som finns nära människor genom hela livet, oavsett ålder och livssituation. Kulturen ska vara en självklar och närvarande del av stockholmarnas vardag och staden har en viktig roll i att möjliggöra detta. Det reviderade programmet innehåller många goda ambitioner. Samtidigt visar majoriteten återigen att det finns ett tydligt glapp mellan ambition och faktisk politik. Möjligheten för barn och unga att utvecklas inom kultur är avgörande för återväxten i kulturlivet. Här hade staden kunnat spela en större roll i främjandet och uppmuntra kreativa unga genom att tillgängliggöra egna lokaler. Exempelvis står många lokaler i skolorna tomma efter skoltid och hade kunnat användas som replokaler för unga musiker och band. Det är ett förslag som avslagits av majoriteten. Stockholms kulturliv behöver bättre förutsättningar, mindre reglering och större frihet. Om kulturen ska blomstra behöver styret minska avståndet mellan ord och faktisk handling. Då behöver trygghet, minskat regelkrångel och flexibla lösningar som öppnar upp stadens resurser för kulturen prioriteras högre. Mats Johnsson (SD) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut enligt följande: 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Det föreslagna kulturstrategiska programmet innehåller höga ambitioner men brister i sin utformning som styrdokument. Programmet saknar tillräcklig tydlighet i hur mål ska följas upp, hur ansvar ska utkrävas och hur resurser ska prioriteras.Sida 17 (32) Av det tillhörande faktaunderlaget framgår att det finns betydande brister i nuvarande system, inte minst när det gäller uppföljning av bidrag och kontroll av hur medel används. Att i detta läge föreslå ökade satsningar och stärkt finansiering utan att först säkerställa en fungerande uppföljning riskerar att leda till att skattemedel används ineffektivt eller felaktigt. Det är särskilt anmärkningsvärt att offentlig konst lyfts fram som en viktig del av stadens utveckling, samtidigt som tidigare påtalade brister i kontroll och förvaltning av stadens konstinnehav kvarstår. Sverigedemokraterna anser att ett kulturstrategiskt program måste bygga på tydlig styrning, skarpa krav på uppföljning och ett tydligt ansvarstagande. Kulturpolitiken ska präglas av kvalitet, tillgänglighet och respekt för skattebetalarnas pengar, inte av otydliga mål och bristande kontroll. Beslutsgång Ordförande Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det finns tre förslag till beslut: förvaltningens förslag, Moderaternas förslag och Sverigedemokraternas förslag. Förslagen ställs mot varandra och ordföranden finner att utbildningsnämnden beslutar enligt Claes Nyberg (C) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande: Det är i stora delar glädjande att ta del av förslaget till reviderat kulturstrategiskt program för Stockholms stad. När Centerpartiet styrde under förra mandatperioden antog staden sitt första kulturstrategiska program. Det programmet har gjort skillnad och lett till goda resultat där kulturens roll i samhällsutvecklingen har stärkts vilket givetvis var ambitionen. Det är glädjande att kulturen blivit en tydligare del i fler av stadens verksamheter – en utveckling som måste fortsätta. Vi välkomnar också att programmet utvecklats med mål och åtgärder. Det har blivit ett konkretare verktyg som kan följas upp på ett tydligare sätt. Hur väl programmets ambitioner vävs in i verksamheten i stadens skolor behöver därmed integreras i Utbildningsförvaltningens måluppföljning för att tillse att synergier och progression blir verklighet. Samtidigt vill vi peka på en del av vänstermajoritetens politik som vi varnat för tidigare. I programmet föreslås det iSida 18 (32) åtagande 1.2 att ”säkra att hyrorna för de av stadens egna lokaler som används av professionella kulturaktörer och civilsamhället hålls på en för båda parter hållbar nivå”. Vi anser att detta i förlängningen riskerar att bli ett förtäckt kulturstöd om staden ska särbehandla de aktörer som råkar verka i stadens egna fastigheter. Det är därför angeläget att noggrant analysera de långsiktiga konsekvenserna av vad ett sådant åtagande skulle kunna leda till, inte minst ur transparens- och likabehandlingsperspektiv. Kulturstöd ska vara öppna, förutsägbara och likvärdiga – inte beroende av fastighetsägande. Vi ser också att vi samtidigt måste öka ambitionen att tillgängliggöra skollokaler för kulturutövande och föreningsliv på tider då de inte används. Det kan både stärka resursutnyttjandet, öka tillgänglighet för fler att utöva kultur samt stärka ekonomin för skolorna genom intäkt. Här har vänstermajoriteten, liksom med sitt senfärdiga arbete att tillgängliggöra idrottshallar utanför skoltid, en för låg ambition och brister i proaktivitet i kravställande och målsättning. Ersättaryttrande Erik Ehrs (KD) har lämnat ett ersättaryttrande enligt följande: 1. att delvis godkänna förslaget till beslut 2. att därutöver anföra Vi ser positivt på en revidering av stadens kulturstrategiska program. Stockholm är en unik huvudstad ur såväl ett europeiskt som svenskt perspektiv. En huvudstad med särskilda förutsättningar att erbjuda ett kulturliv som finns nära människor genom hela livet, oavsett ålder och livssituation. Vi kristdemokrater vill att kulturen ska vara en självklar och närvarande del av stockholmarnas vardag och staden har en viktig roll i att möjliggöra detta. Det reviderade programmet innehåller många goda ambitioner. Samtidigt visar majoriteten återigen att det finns ett tydligt glapp mellan ambition och faktisk politik. Programmet lyfter vikten av ett levande stadsliv, trygga miljöer och goda förutsättningar för kultur även kvälls- och nattetid. Trots detta har majoriteten valt att minska antalet ordningsvakter i staden. En förutsättning för ett levande kulturliv är att staden är trygg att röra sig i. Tyvärr har majoriteten istället skurit ned antalet kommunala ordningsvakter som hade kunnat bidra till en tryggare stad. Tryggheten behöver prioriteras.Sida 19 (32) Programmet betonar också vikten av att kultur ska vara tillgänglig för alla stockholmare - oavsett ålder. För de allra äldsta kan det vara svårt att ta sig till kulturutbudet. Då krävs att kulturen i större utsträckning kan komma till dem. Vi kristdemokrater har därför föreslagit att Kulanpremien även ska omfatta vård- och omsorgsboenden. Ett förslag som majoriteten valt att avslå. Det är ett konkret exempel på hur ambitioner om jämlik tillgång till kultur inte följs av faktiska beslut. Vidare är möjligheten för barn och unga att utvecklas inom kultur avgörande för återväxten i kulturlivet. Här hade staden kunnat spela en större roll i främjandet och uppmuntra kreativa unga genom att tillgängliggöra egna lokaler. Exempelvis står många lokaler i skolorna tomma efter skoltid och hade kunnat användas som replokaler för unga musiker och band. Även detta är ett förslag som avslagits av majoriteten. Stockholms kulturliv behöver bättre förutsättningar, mindre reglering och större frihet. Om kulturen ska blomstra behöver styret minska avståndet mellan ord och faktisk handling. Då behöver trygghet, minskat regelkrångel och flexibla lösningar som öppnar upp stadens resurser för kulturen prioriteras högre. • UTBF 2026/2767-3 Tjänsteskrivelse - Kulturstrategiskt program för Stockholms stad • UTBF 2026/2767-2.1 Bilaga - Kulturstrategiskt program för Stockholms stadSida 20 (32)

§ 12 Anmälan till Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026 UTBF 2026/384 Beslut anmälan av Bredängsskolan som tävlande i klassen Skola i Stockholm stads kvalitetsutmärkelse 2026. Kvalitetsutmärkelsen delas årligen ut av Stockholms stad för att uppmärksamma och belöna framgångsrik verksamhetsutveckling. Utmärkelsen ska stimulera och uppmuntra systematiskt kvalitetsarbete och en långsiktig hållbar utveckling. godkänner förvaltningens anmälan av Bredängsskolan som tävlande i klassen Skola i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026. Med anledning av tidplanen för anmälningsförfarandet behöver beslutet justeras omedelbart. Beslutsgång Ordförande Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är förvaltningens förslag. Ordförande finner att utbildningsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. • UTBF 2026/384-1 Tjänsteutlåtande - Anmälan till Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2026Sida 21 (32)

§ 13 Redovisning av åtgärder med anledning av kvalitetsgranskning gällande huvudmannens arbete med att säkerställa vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i utbildningen Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning av Stockholms stads gymnasieskolor, SI 2024:8976 UTBF 2026/2871 Beslut tjänsteutlåtande och överlämnar det som redovisning till Skolinspektionen. Skolinspektionen har genomfört en tematisk kvalitetsgranskning av Stockholms stad avseende huvudmannens arbete med att säkerställa att utbildningen i stadens gymnasieskolor vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolinspektionen bedömer att Stockholms stad i flera avseenden säkerställer att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samtidigt konstaterar myndigheten att utvecklingsarbete krävs för att huvudmannen mer systematiskt ska följa upp att utbildningens innehåll och metoder vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt att skolorna har tillräckliga förutsättningar för detta. Därutöver bedömer Skolinspektionen att beprövad erfarenhet tillvaratas i delar av organisationen, men att huvudmannen behöver utveckla och organisera arbetet så att fungerande arbetssätt för att ta vara på personalens erfarenheter sprids och tillämpas i hela organisationen. Utbildningsförvaltningen har inlett ett samarbete med Stockholms universitet, Att leda undervisningsutveckling, som omfattar samtliga skolledare vid stadens 27 gymnasieskolor. Insatsen syftar till att stärka skolledarnas förmåga att leda undervisningsutveckling samt att utveckla huvudmannens arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom ramen för insatsen synliggörs, dokumenteras och delas lokala erfarenheter mellan skolor genom lärgrupper och nätverk. Förvaltningen kommer även att utveckla befintliga informationskanaler för att tydligare sprida kunskap, dokumentation och resultat från arbetet.Sida 22 (32) godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till Skolinspektionen som redovisning till myndigheten. Med hänsyn till svarstiden behöver beslutet justeras omedelbart Beslutsgång Ordförande Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är förvaltningens förslag. Ordförande finner att utbildningsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. Jan Jönsson (L) och Claes Nyberg (C) har lämnat följande särskilda uttalande: Granskningen visar att skolor med starka förutsättningar har goda möjligheter att arbeta utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, medan skolor med svagare förutsättningar inte kompenseras för att nå samma möjligheter. Det riskerar att förstärka skillnaderna mellan stadens skolor, tvärtemot ambitionen om en likvärdig skola. Vi menar att huvudmannen aktivt måste säkerställa att även skolor i mer utsatta områden får det stöd, den kompetensutveckling och de resurser som krävs för att kunna bedriva ett vetenskapligt förankrat utvecklingsarbete. Annars blir arbetet på vetenskaplig grund i praktiken en fråga om vilka förutsättningar den enskilda skolan råkar ha, snarare än ett gemensamt åtagande för hela staden. • UTBF 2026/2871-2 Tjänsteskrivelse - Redovisning av åtgärder med anledning av kvalitetsgranskning gällande huvudmannens arbete med att säkerställa vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i utbildningen • UTBF 2026/2871-2.1 Utbildningsförvaltningens redovisning av vidtagna åtgärder • UTBF 2026/2871-1 Skolinspektionens beslut efter tematisk kvalitetsgranskning av Stockholm kommuns arbete med attSida 23 (32) säkerställa att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i gymnasieskolanSida 24 (32)

§ 14 Remiss av Motion om att ge Stockholms stads konstsamling nytt liv med ökad tillgänglighet för stockholmarna UTBF 2026/2663 Beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation Jan Jönsson (L) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för Kommunstyrelsen har remitterat ”Motion om att ge Stockholms stads konstsamling nytt liv med ökad tillgänglighet för stockholmarna” av Andréa Hedin, Lou-Ann Wejke och Kristina Lutz (samtliga från M) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen belyser behovet av förbättrad inventering och digitalisering av samlingen samt föreslår åtgärder för att göra konsten mer tillgänglig för stockholmarna. Flera av motionens förslag berör utbildningsnämndens verksamhetsområde, särskilt i fråga om tillgängliggörande av konst i skolmiljöer och möjligheten att använda konstsamlingen som en resurs i undervisningen. Utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till motionens syfte och bedömer att stadens konstsamling har stor potential att bidra till barns och ungas lärande, kulturupplevelser och bildning. Förvaltningen ser goda möjligheter till ökad samverkan med kulturnämnden, bland annat genom digitalt tillgängliggörande av konsten och genom frivilliga, pedagogiskt förankrade initiativ som utformas i samarbete med lärare i relevanta ämnen. Förvaltningen ställer sig även positiv till att tillsammans med kulturnämnden medverka i arbetet med att placera ut konst i skolor samt att bidra med underlag till en översyn av Stockholm konstsSida 25 (32) uthyrningsmodell, i syfte att öka möjligheten för skolorna att ta del av konstsamlingen. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Vice ordföranden Andréa Hedin m.fl. (M) och Jan Jönsson (L) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut enligt följande: 1. att bifalla motionen Utbildningsförvaltningen ställer sig i sitt tjänsteutlåtande i huvudsak positiv till motionens intentioner och ser, liksom vi, att stadens konstsamling har en stor potential att bidra till barns och ungas lärande, kulturupplevelser och bildning. Förvaltningen är också positiv till en ökad samverkan med kulturnämnden i dessa frågor. Trots den positiva inställningen föreslår förvaltningen att motionen endast ska anses besvarad. Att besvara en motion är ett svagare åtagande än att bifalla den och riskerar att de goda intentionerna inte leder till konkret handling. Stadens omfattande konstsamling är en underutnyttjad resurs med stor pedagogisk potential. Förslagen i motionen om att digitalisera samlingen, involvera elever i att skapa pedagogiskt material och se över den nuvarande uthyrningsmodellen är konkreta och viktiga steg för att göra konsten tillgänglig för fler barn och unga i stadens skolor. Det är angeläget att detta arbete inte bara fortsätter i befintliga spår, utan att det ges en tydlig politisk prioritet och ett förstärkt mandat. För att säkerställa att detta arbete verkligen prioriteras och genomförs krävs ett tydligt politiskt uppdrag. Därför bör utbildningsnämnden bifalla motionen och därmed ge ett starkare mandat att, i samverkan med kulturnämnden och andra berörda parter, förverkliga förslagen. Beslutsgång till beslut och det är: förvaltningens förslag och Moderaternas ochSida 26 (32) Liberalernas gemensamma förslag till beslut. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att utbildningsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag till beslut. • UTBF 2026/2663-2 Tjänsteutlåtande - Motion angående att ge Stockholms stads konstsamling nytt liv med ökad tillgänglighet för stockholmarna • UTBF 2026/2663-1.1 Motion om att ge Stockholms stads konstsamling nytt liv med ökad tillgänglighet för stockholmarnaSida 27 (32)

§ 15 Remiss av Motion om att säkerställa kött som alternativ i stadens offentliga måltidsverksamheter, KS 2026/331 UTBF 2026/1981 Beslut på remissen. Reservation Mats Johnsson (SD) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut som redovisas under protokollets rubrik Kommunstyrelsen har remitterat en motion till utbildningsnämnden för yttrande. I motionen föreslås att kött, fågel eller fisk alltid ska vara ett alternativ vid bland annat skolmåltider. Inom stadens kommunala skolverksamhet är det varje skola som beslutar vilka måltider som serveras. Utformning av menyer och recept sker lokalt på skolorna utifrån skolornas förutsättningar, i dialog med elever och utifrån gällande lagkrav och regelverk. Varje skola arbetar för att kunna servera mat som är god, trivsam, varierande, näringsriktig och hållbar. Förvaltningen bedömer att det saknas förutsättningar för att styra skolorna till att vid varje lunchmåltid erbjuda kött, fågel eller fisk. godkänner tjänsteutlåtandet och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Emilia Bjuggren (S) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Mats Johnsson (SD) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut enligt följande: 1. Att motionen tillstyrks.Sida 28 (32) 2. Därutöver anföra följande: Under senare år har stadens måltidspolicy i allt högre grad kommit att präglas av klimatrelaterade mål, vilket i praktiken har inneburit en ökad andel vegetariska måltider. Ambitionen att minska klimatpåverkan är i grunden legitim, men den får inte gå före grundläggande krav på näringsriktighet, valfrihet och att maten faktiskt äts upp. De måltider som serveras inom förskola, skola och äldreomsorg ska vara näringsriktiga, välsmakande och anpassade efter målgruppernas behov. Det finns samtidigt tydliga risker med ensidigt vegetariska dagar eller alltför begränsade valmöjligheter, särskilt om det leder till minskat matintag eller ökat matsvinn. Detta är särskilt allvarligt i verksamheter där måltiden har stor betydelse för barns utveckling, äldres hälsa och den dagliga livskvaliteten. Sverigedemokraterna menar att det är rimligt att staden erbjuder ett fullvärdigt vegetariskt alternativ för dem som önskar det. Men det är lika rimligt att det alltid finns ett alternativ som innehåller kött, fågel eller fisk. Genom ett bredare och mer varierat utbud ökar möjligheten att fler hittar något de tycker om, att maten äts upp och att både barn och äldre får i sig den näring de behöver. Beslutsgång till beslut: förvaltningens förslag och Mats Johnssons (SD) förslag. Förslagen ställs mot varandra och ordförande finner att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. • UTBF 2026/1981-2 Tjänsteutlåtande - Svar på motion om att säkerställa kött som alternativ i stadens offentliga måltidsverksamheter • UTBF 2026/1981-1.1 Motion om att säkerställa kött som alternativ i stadens offentliga måltidsverksamheterSida 29 (32)

§ 16 Remiss av Motion om de bortglömda barnen UTBF 2026/1758 Beslut på remissen. Reservation Jan Jönsson (L) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för Kommunstyrelsen har remitterat en motion av Andréa Hedin (M) till utbildningsnämnden för yttrande. Motionen innehåller förslag om att kommunfullmäktige ska besluta att kartlägga förekomsten av hedersvåld, sexuellt våld och kriminell rekrytering bland elever i de anpassade skolorna samt besluta att ta fram ett trygghetsprogram för att motverka och förebygga hot och våld mot eleverna. I motionen finns också ett förslag om att all personal i de anpassade skolorna ska genomgå en obligatorisk utbildning med fokus på elevernas sårbarhet, hur utsatthet identifieras och om anmälningsskyldighet. Utbildningsförvaltningen instämmer i vikten av att staden har en tydlig bild av utsattheten hos eleverna i de anpassade skolorna och att personalen som arbetar där har rätt kunskap och kompetens. Det finns nationella studier om målgruppens utsatthet för våld som staden kan bygga sitt arbete på. Förvaltningen anser därför inte att staden ska göra en egen kartläggning. Förvaltningen ser inte heller att staden behöver besluta om ett nytt trygghetsprogram, detta eftersom förvaltningen har stödmaterial som omfattar alla Stockholms stads skolor, oavsett skolform. Vidare är förvaltningen i grunden positiv till att fortsätta öka kunskaperna hos personalen som arbetar i de anpassade skolorna.Sida 30 (32) godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med hänsyn till remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart. Vice ordföranden Andréa Hedin m.fl. (M) och Jan Jönsson (L) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag till beslut enligt följande: 1. Att bifalla motionen Elever i anpassad skola är en av de grupper i vårt samhälle som löper störst risk att utsättas för våld, sexuella övergrepp, hedersrelaterat förtryck och kriminell rekrytering – och som samtidigt har minst förutsättningar att själva söka hjälp eller göra sin röst hörd. Det är ett svek mot dessa barn och unga om staden nöjer sig med att konstatera att problemet finns utan att vidta riktade åtgärder. Förvaltningen instämmer i problembeskrivningen men hänvisar till nationella studier och befintliga stödmaterial som gäller för alla skolformer. Det är inte tillräckligt. Nationella siffror säger inte tillräckligt om hur utsattheten ser ut i Stockholms anpassade skolor, vilka elever som är mest sårbara eller vilka insatser som faktiskt når fram. En lokal kartläggning är en förutsättning för ett seriöst och träffsäkert arbete. På samma sätt kan ett generellt stödmaterial aldrig ersätta ett trygghetsprogram som är utformat utifrån dessa elevers specifika behov och livsvillkor. Personal som möter landets mest utsatta elever måste ha rätt kunskap om hederskultur, om sexuella övergrepp, om hur kriminella nätverk rekryterar ungdomar med funktionsnedsättning, och om sin lagstadgade skyldighet att anmäla. Det kan inte vara frivilligt. Mot bakgrund av detta bör nämnden föreslå bifall av motionen. Beslutsgång till beslut: förvaltningens förslag och Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag. Förslagen ställs mot varandraSida 31 (32) och ordförande finner att utbildningsnämnden beslutar enligt • UTBF 2026/1758-3 Tjänsteskrivelse - Motion om de bortglömda barnen • UTBF 2026/1758-2.1 Motion om de bortglömda barnenSida 32 (32) Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera