SOCIALNÄMNDEN — 12 maj 2026

Christer Jerström och Elsa Brunemalm utsågs att justera dagens protokoll. Justeringar ska vara klar måndag förmiddag den 18 maj 2026.

Robert Mjörnberg redovisar presidiets arbete med att utveckla äldreomsorgen utifrån både social hållbarhet och klimatanpassning. Han beskriver hur staden arbetar med att etablera svala platser och sociala mötesmiljöer för äldre i flera stadsdelar, både som en åtgärd vid värmeböljor och som ett sätt att motverka ofrivillig ensamhet. Han lyfter även betydelsen av grönområden, träd och klimatanpassade utemiljöer i anslutning till äldreboenden och seniorbostäder. Utifrån de frågor som rådet skickat in inför sammanträdet förs en diskussion om förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre samt skillnader mellan stadsdelar. Rådet lyfter vikten av att äldre ges likvärdiga möjligheter till förebyggande insatser oavsett var i staden man bor. Robert Mjörnberg framhåller att den nya socialtjänstlagen skapar bättre möjligheter att arbeta tidigt och förebyggande utan biståndsbedömning samt att äldreomsorgen behöver utvecklas i riktning mot mer tidiga och tillgängliga stödinsatser. Han betonar vikten av att skapa goda förutsättningar för äldre att kunna bo kvar hemma längre med rätt stöd och insatser. Nike Örbrink lyfter betydelsen av långsiktig planering och likvärdighet mellan stadsdelar samt vikten av att äldreomsorgen håller en hög kvalitet oavsett utförare. Hon beskriver att kompetensförsörjning och kompetensutveckling är centrala frågor för verksamheternas kvalitet och framhåller vikten av god arbetsmiljö, kontinuerlig utbildning och möjligheter till utveckling för personalen inom äldreomsorgen. I dialogen kring privata utförare och upphandlingar betonar hon vikten av tydliga kvalitetskrav och uppföljning under hela avtalsperioden. Jonna Hermansson kompletterar presidiets svar genom att beskriva hur flera stödinsatser redan utvecklas i linje med den nya socialtjänstlagen, bland annat trygghetslarm och andra insatser utan individuell behovsprövning. Hon redogör också för hur staden arbetar med verksamhetsuppföljning och krav på kompetensutveckling hos utförare. Rådet tar även upp behovet av återkommande statistik kring hur länge äldre bor på vård- och omsorgsboenden samt hur sådan statistik kan användas för att följa utvecklingen inom äldreomsorgen. Robert Mjörnberg beskriver att staden arbetar med olika former av statistik och analys för att kunna följa kvalitet, behov och utveckling inom verksamheterna. Jonna Hermansson kompletterar med att staden redan följer bland annat vistelsetider och omvårdnadsbehov som en del av planerings- och kvalitetsarbetet. Vidare lyfter rådet situationen för döva äldre och behovet av tillgänglig omsorg på teckenspråk, bland annat inom ledsagning, hemtjänst och andra stödinsatser. Nike Örbrink framhåller vikten av att äldreomsorgen är tillgänglig för personer med olika språk- och kommunikationsbehov samt att verksamheterna behöver ha rätt kompetens för att kunna erbjuda ett likvärdigt stöd. Robert Mjörnberg betonar samtidigt vikten av kontinuitet och kvalitet i omsorgen för grupper med särskilda behov. Under samtalet förs även diskussioner om socioekonomiska skillnader mellan stadsdelar, tillgänglighet i stadsmiljön och äldreboendeplanering. Rådet lyfter frågor om framkomlighet, parkering och tillgänglighet vid senior- och äldreboenden samt vikten av att äldreperspektivet får större genomslag i stadsplaneringen. Robert Mjörnberg beskriver behovet av ökad samverkan mellan stadens förvaltningar och ett mer sammanhållet perspektiv i planeringen. Nike Örbrink lyfter samtidigt vikten av långsiktighet och tydliga prioriteringar för att möta den demografiska utvecklingen och framtida behov inom äldreomsorgen. Rådet önskar även att bli inbjudna till nämnden i framtiden. Rådet tackar Robert Mjörnberg och Nike Örbrink för att de kom och gästade rådet.

Tove Bergek Fagerlund presenterar ett bildspel om arbetet med utveckling av verksamheter och mötesplatser för äldre. Bildspelet skickas ut tillsammans med protokollet. Hon redogör för bakgrunden till uppdraget och beskriver hur arbetet kopplas till stadens långsiktiga utveckling inom äldreomsorgen och arbetet med att motverka isolering och främja social delaktighet. Gustav Hjort Tegman och Silvia Schroeder presenterar därefter ett pågående utvecklingsarbete kring en verksamhet som redan bedrivs i mindre skala i Farsta och Skarpnäck. De beskriver att verksamheten fungerar som en form av dagverksamhet och social mötesplats, där man även tittar på aktiviteter, välfärdsteknik, former för utvärdering, möjligheten till stadsövergripande samordning samt framtida finansiering. De informerar om att liknande verksamheter finns i andra delar av landet och att erfarenheter därifrån tas med i arbetet. Rådet lyfter frågor om tillgänglighet och möjligheten att ta sig till och från verksamheten, särskilt för personer som har svårt att resa självständigt eller som tidigare haft stöd genom regionens verksamheter som nu har minskat. Rådet betonar vikten av att se till helheten kring individens stödbehov och att samverkan mellan olika aktörer fungerar. Det framförs även att verksamheten kan bli en viktig förebyggande insats för att minska isolering och skapa struktur och social gemenskap i vardagen. Vidare lyfter rådet situationen för döva äldre och personer som ofta riskerar att bli isolerade i traditionella verksamheter om kommunikationen och tillgängligheten inte fungerar tillräckligt väl. Rådet efterfrågar att målgruppens behov tas med i det fortsatta arbetet och uttrycker intresse för att få återkoppling när verksamheten blivit mer etablerad. Gustav Hjort Tegman beskriver att samverkan redan sker med östra söderorts funktionshinderråd och att frågor om tillgänglighet och deltagande är viktiga delar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Han nämner även erfarenheter från verksamheter såsom Katarina café samt möjligheten till ledsagning och transporter för personer som bor längre bort. Ambitionen är att skapa en verksamhet som är välbesökt och tillgänglig för fler målgrupper. Gustav Hjort Tegman och Silvia Schroeder meddelar att de gärna återkommer till rådet längre fram för att redovisa hur arbetet utvecklas och vilka erfarenheter som dragits. Rådet tackar Gustav Hjort Tegman och Silvia Schroeder för informationen och för att de gästar rådet.

Rådet ställer frågor kring konsekvenserna av de nya lagkrav som träder i kraft den 1 juli 2026 och hur dessa påverkar överförmyndarförvaltningens arbete. Fanny Fälth redogör för att riksdagen fattat beslut om nya krav som innebär ett utökat ansvar för information, utbildning och uppföljning gentemot ställföreträdare. Förvaltningen behöver i större utsträckning kontakta huvudmän, kontrollera uppgifter samt inhämta kompletterande information och upplysningar i ärenden. Hon beskriver att lagändringarna innebär ökade krav på både kvalitet och dokumentation. Rådet lyfter frågor om hur information ska nå ut på ett tillgängligt och träffsäkert sätt samt hur förvaltningen ska kunna hantera de redan långa handläggningstiderna. Det framförs också frågor om vilka uppgifter den nya nationella myndighetsfunktionen, med vissa likheter med Socialstyrelsens roll, kommer att få framöver. Vidare diskuteras risker för så kallade inlåsningseffekter samt hur de nya kraven kan påverka möjligheten att rekrytera och behålla ställföreträdare. Rådet efterfrågar statistik över antalet ställföreträdare och hur förändringarna påverkar gruppen. Fanny Fälth beskriver att kvalitetsarbetet kommer att bli ännu viktigare framöver men att det samtidigt ställer höga krav på resurser och ekonomisk uppföljning. Frågan om ekonomiska förutsättningar för att genomföra förändringarna kvarstår delvis och rådet uttrycker önskemål om fortsatt återkoppling kring statistik och konsekvenser längre fram.

Förvaltningarna redogör för stadens arbete med lex Sarah-rapportering och beskriver att det ska vara låg tröskel för att rapportera avvikelser eller misstankar om missförhållanden. Även händelser där det endast finns en misstanke ska rapporteras vidare så att en utredning kan göras av ansvarig funktion. Rådet ställer frågor kring skillnader mellan kommunala och privata verksamheter samt hur uppföljning och kvalitetskontroll sker. Förvaltningarna beskriver att uppföljning sker både genom avtalsuppföljning och genom särskilda kvalitetsgranskningar. Samtidigt framkommer att det finns variationer mellan verksamheter och att arbetet med att stärka rapporteringskulturen fortsätter.

Rådet tackar för informationen och ska sprida informationen vidare till sina intresseorganisationer.

Inga inkomna frågor under övrigt. Nästa sammanträde är torsdagen den 4 juni och kommer att vara ett digitalt sammanträde. Ordförande tackar för ett bra möte och avslutade mötet.