Nämnds — 3 juni 2026

Ordföranden Bertil Orrby förklarade mötet öppnat och hälsade alla välkomna.

Agnes Serfözö valdes jämte ordföranden Bertil Orrby att justera dagens protokoll.

Dagordningen godkändes enligt utsänt förslag.

Britt Wikudd inledde med att presentera Stockholm Distans och informera om nuläget. Verksamheten har nu varit i gång ett läsår, och uppstarten har inneburit ett omfattande planeringsarbete parallellt med att verksamheten dragits i gång. Under hösten delades lokaler med Sofia Distans, som bedriver undervisning för utlandselever (grundskoleelever) i Stockholms stad. Verksamheten har därefter flyttat till anpassade lokaler på Hammarby allé, i Hammarby sjöstad, och har under perioden vuxit och utökats, vilket medfört ett fortsatt behov av rekrytering av kompetent personal. Det framkom att grundskolans ledningsgrupp genomfört studiebesök i verksamheten, bland annat genom att skugga lärare och ta del av lokalerna, i syfte att förstå och utvärdera verksamheten. Sannolikt kommer fler delar av utbildningsförvaltningen att göra studiebesök av verksamheten framöver. Invigning och antagning Britt Wikudd berättade om invigningen av Stockholm Distans och framhöll att många varit involverade i att starta upp verksamheten. Antagning pågår nu inför hösten, då det finns plats för 100 elever i årskurs 6–9. Nytt för i år är att även andra kommuner kan söka till verksamheten. Uppdraget avser kommunala skolor men innebär samtidigt att verksamheten ska kunna ta emot elever från andra kommuner, varav 75 platser är avsedda för Stockholms stad. Det finns även möjlighet att läsa ett tionde skolår, exempelvis för elever som läst med Stockholm Distans i årskurs 9. Distansundervisning som särskilt stöd Distansundervisning som särskilt stöd innebär att ämnesundervisning ges på distans i stället för i klassrummet. Stödet får ges i teoretiska ämnen och utgör en av åtgärderna i en elevs åtgärdsprogram. Parallellt vidtas åtgärder för elevens återgång till närundervisning. Målsättningen är att eleven ska komma tillbaka till undervisningen i sin hemskola. Som exempel nämndes undervisning i upp till tolv ämnen, där de praktisk-estetiska ämnena förläggs till hemskolan och handledning ges i hemskolan cirka tre timmar per vecka. Vidare vidtas åtgärder för att få tillbaka eleven till hemskolan, och eleven tillhör hemskolans elevhälsa. Uppföljning och utvärdering Elevuppföljning sker på olika nivåer, och specialpedagogen beskrevs som "spindeln i nätet" med kontakt med hemskolorna och stöd till mentorerna. En utvärdering av läsåret 2025/26 pågår; enkäter har skickats ut och resultatet väntas senare i juni. Under läsåret 2025/26 läser 33 av 50 elever hela läsåret, medan 17 elever läser under vårterminen 2026. Av 30 hemskolor har 14 fler än en elev i verksamheten. En bild visades över var i staden eleverna kommer ifrån, där flest kommer från Södermalm och Skarpnäck. Det informerades även om en konferens, "Distansundervisning som ett särskilt stöd", som genomförs tillsammans med Göteborg och Uppsala den 19–20 maj. Distansverkstan Inom Distansverkstan finns IT-pedagoger, specialpedagoger samt mentorer och lärare, och elever kan även få hjälp via Teams. Vårdnadshavare och handläggare på hemskolan är välkomna. Eleverna bjuds på juice och frukt. Det finns även en hemsida, sofia-distans, med en film om skolan och en inspelad föreläsning. Frågor under mötet Ordföranden Bertil Orrby frågade om söktrycket. Britt Wikudd svarade att platserna inte hunnit fyllas till terminsstart, men att verksamheten varit fullbelagd till höstlovet. Carola Gioti ställde en fråga om finansieringen och medlen. Johanna Berglund Örnehag svarade att medel tilldelas centralt och att finansieringen inte ska drabba eleven eller skolan. Skolan tilldelas en ersättning som ska täcka kostnaderna i syfte att säkra likvärdighet. En diskussion fördes om ersättningsmodellen för undervisningen, där det framhölls att skolan inte ska uppleva att resurser saknas.\nDet noterades avslutningsvis att verksamheten i höst är öppen för alla huvudmän att söka. Presentation Presentationen från mötet skickas ut till rådet.

Anna Nyström, SISAB, berättade om nämndärendet "Funktionsprogram för skollokaler 2026" och berörde formuleringen om att utbildningsförvaltningen föreslår att funktionsprogrammet revideras genom att funktionskrav samt en kunskapshöjande text kring lokaler för anpassad grundskola läggs till. Det framkom att staden har ett funktionsprogram som beskriver hur lokaler byggs utifrån verksamhetens behov, och att SISAB och utbildningsförvaltningen samsynat kring detta, framför allt vad gäller anpassad grundskola. Det är denna justering som avses i ärendet.

Rådet vill under hösten ha en föredragning om EMI (elevhälsans medicinska insatser) och dess arbete.

- Arbetet med en workshop under hösten gällande samtalsklimat funkisföräldrar/skola Under punkten berördes det pågående arbetet med en workshop under hösten gällande samtalsklimatet mellan vårdnadshavare med barn som har någon typ av funktionsvariation och skolan. Elin Evander beskrev att hon stött på en problematik i samband med en förfrågan från en förälder med egen NPF och barn med NPF, som behövde hitta en skola som bättre möter barnens behov. Elin hade i det sammanhanget inte funnit något stöd att hänvisa till. Decirée Jokinen förklarade att frågan är komplex och bland annat beror på om barnet går i en fristående skola eller har staden som huvudman, samt att det inte finns någon anpassad information samlad på det sättet. Om rektorn inte kan bistå finns grundskolesamordnare att vända sig till. Det framkom även att det finns ett politiskt uppdrag om en upplysningstjänst, där vårdnadshavare ska kunna få kontakt med en person att tala med. Agnes Serfözö framhöll att socialtjänsten bör ha kuratorer som kan stödja och hjälpa vårdnadshavare att göra skolval. Vad gäller workshopen redogjorde Elin Evander och Agnes Serfözö för att de haft möte med Linda Folke och två av grundskolecheferna, där arbetet preciserats och avgränsats. Elin har därutöver haft ett eget möte med Linda Folke där mål och syfte diskuterats. Höstlovsveckan lyftes som ett möjligt alternativ för genomförande, och parterna avser att höras under juni. Det framhölls att det rör sig om en pilot i syfte att pröva och utvärdera arbetssättet. Piloten planeras till höstlovsveckan och omfattar i nuläget endast utbildningsförvaltningen och grundskolan, med vårdnadshavare och skola som målgrupper. Syftet är att undersöka om ett bättre samarbetsklimat kan uppnås. Elin medverkar som representant från NPF-perspektivet. Elin lyfte frågan om vad rådet vill uppnå med workshopen – om ambitionen är att vårdnadshavare och skola ska mötas i praktiken eller snarare att utforska under vilka förutsättningar samverkan fungerar – och uppmärksammade att vårdnadshavarna är en utsatt målgrupp.\nAgnes Serfözö framhöll att målet är att skapa ett klimat där även skolpersonal kan beskriva hur de upplever situationen, och att detta kräver ett förarbete. Bertil Orrby noterade att det finns både vårdnadshavare och lärare med negativa erfarenheter där samverkan inte fungerat. Frågan lyftes hur de goda exemplen kan identifieras samt vad forskningen säger om när samverkan fungerar. Även frågan om workshopens omfattning berördes. Diskussionen om workshopen fortsätter via mejl.

Ordföranden Bertil Orrby förklarade mötet avslutat.