Fastighetsnämnden — 21 april 2026

§ 4 Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för fastighetsnämnden FSK 2026/6 Beslut 1. Fastighetsnämnden beslutar att godkänna kontorets förslag till underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 samt överlämnar den till kommunstyrelsen. paragrafen. Reservation Sergej Salnikov (SD) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sitt förslag. sitt förslag. 1) Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V) och Martin Hansson (MP) föreslår (se beslutet). 1. Att delvis godkänna fastighetskontorets förslag till underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029. 2. Att fastighetskontoret återkommer med åtgärder för att eliminera det prognostiserade underskottet. 3. Att fastighetskontoret tar fram ett arbetssätt för aktiv avyttring av icke strategiska fastigheter. 4. Att fastighetskontoret redovisar en samlad och prioriterad underhållsplan för hela beståndet. 5. Att fastighetskontoret särredovisar planerat underhåll, avhjälpande underhåll och ersättningsinvesteringar.Sida 2 (31) 6. Att fastighetskontoret skärper investeringsstyrningen med beslutsgrindar, riskklassning och stoppregler. 7. Att fastighetskontoret skärper energiarbetet med krav på lönsamhet, återbetalningstid och verifierbar effekt. 8. Att fastighetskontoret prövar extern finansiering, samverkan och alternativa driftformer i större projekt. Fastighetskontorets underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 visar att fastighetsnämnden står inför ett allvarligt ekonomiskt läge. Nämnden förvaltar stora värden för stockholmarna och ansvarar för lokaler, idrottsanläggningar, kulturfastigheter, brandstationer, natur- och kulturmiljöer samt andra fastigheter som är viktiga för stadens verksamheter. Just därför krävs en betydligt tydligare styrning än den som nu redovisas. Underlaget visar ett prognostiserat resultat efter finansiella poster om minus 88,8 miljoner kronor 2027, minus 114,9 miljoner kronor 2028 och minus 121,8 miljoner kronor 2029. Samtidigt uppgår investeringsbehovet för perioden 2027 - 2029 till 8 985 miljoner kronor, medan investeringsramen enligt kommunfullmäktiges budget uppgår till 4 020 miljoner kronor. Skillnaden är närmare fem miljarder kronor. Det är inte en marginell avvikelse, utan ett uttryck för att kostnader, behov och politiska ambitioner inte hålls ihop. Moderaterna anser att detta kräver en tydlig kursändring. Fastighetsnämnden ska vara en professionell och affärsmässig fastighetsägare. Staden ska äga det som behövs för kärnuppdraget och det som är strategiskt för Stockholm. Däremot ska staden inte behålla fastigheter av gammal vana, ideologisk bekvämlighet eller brist på beslutskraft. Ett spretigt bestånd binder kapital, skapar administration och gör det svårare att prioritera de fastigheter som faktiskt behövs långsiktigt. Därför behöver kontoret ta fram ett arbetssätt för aktiv avyttring av icke strategiska fastigheter. Det räcker inte med att enskilda objekt prövas när frågan redan blivit akut. Nämnden behöver en löpande portföljstyrning med tydliga kriterier för vad som ska behållas, utvecklas, överföras eller säljas. En sådan modell ska omfatta värdering, alternativ användning, planmässiga förutsättningar, underhållsbehov, driftkostnader och konsekvenser för stadens ekonomi. Avyttringar ska användas för att frigöra kapital, minska risk och koncentrera kontorets resurser till det bestånd som är strategiskt.Sida 3 (31) Den nya stadsinterna hyresmodellen kräver också en betydligt skarpare uppföljning. Att gå från ett överskottskrav till en självkostnadsprincip kan i grunden vara rimligt, men självkostnad får aldrig bli en underskottsmodell. Det var inte meningen att en ny hyresmodell skulle normalisera återkommande negativa resultat. Om modellen inte beaktar vakanta lokaler, tomställda lokaler, naturreservat, nya budgetuppdrag och förluster i kommersiella avtal innebär det att kostnader saknar tydlig hemvist. Då skapas en intern kommuninflation där kostnaderna inte försvinner, utan bara blir svårare att följa. Fastighetsnämnden behöver därför få en fullständig redovisning av vilka kostnader hyresmodellen täcker, vilka den inte täcker och hur de kostnaderna ska finansieras. Om vissa uppdrag ska finansieras genom kommunfullmäktiges budget ska det ske öppet. Om kostnader ska bäras av hyresgästerna ska det framgå tydligt. Om kostnader i stället måste mötas med effektiviseringar, avyttringar eller omförhandlingar ska nämnden fatta beslut om det. Det får inte lämnas kvar som ett permanent underskott i fastighetsnämnden. Underhållsfrågan är fortsatt en av nämndens mest allvarliga brister. Stadsrevisionen har konstaterat att fastighetsnämnden saknar en samlad bild av underhållsbehoven, att fastställda principer för prioritering saknas och att systemstöd och rapportering inte ger nämnden tillräckligt underlag för långsiktiga beslut. Underlaget för budget 2027 bekräftar att det åldrande beståndet och underhållsskulden driver kostnaderna. Det duger inte att nämnden fortfarande saknar full överblick över vad som är planerat underhåll, vad som är akut avhjälpande underhåll och vad som i praktiken är ersättningsinvesteringar. Planerat underhåll ska gå före dyr akutförvaltning. Därför behöver kontoret redovisa en samlad och prioriterad underhållsplan för hela beståndet. Planen ska utgå från risk, livscykelkostnad, verksamhetsnytta och tekniskt skick. Nämnden måste också få en tydlig särredovisning av planerat underhåll, avhjälpande underhåll, akut underhåll, ersättningsinvesteringar och ej aktiverbara utgifter. Utan sådan transparens blir det omöjligt att veta om nämnden faktiskt förebygger problem eller bara flyttar kostnader mellan budgetposter. Investeringsstyrningen måste också skärpas. När investeringsbehovet överstiger ramen med närmare fem miljarder kronor går det inte att fortsätta med projekt somSida 4 (31) saknar tillräcklig precision. Flera projekt är stora, tekniskt komplexa och beroende av detaljplaner, bygglov, evakueringar, kulturmiljökrav eller parallella stadsutvecklingsprocesser. Varje större projekt behöver därför ha tydliga beslutsgrindar, riskklassning, kostnadsram, drift- och hyreskonsekvens, alternativa lösningar och stoppregler. Projekt som saknar finansiering, genomförbarhet eller tillräcklig verksamhetsnytta ska inte tillåtas förbruka mer resurser av slentrian. Moderaterna ser positivt på energieffektiviseringar, solceller, LED-belysning, styr- och regleroptimering och energilagring där det sänker driftkostnader och stärker fastigheternas robusthet. Men energiarbetet behöver bli mer konkret och mer affärsmässigt. Klimat- och energiinvesteringar ska inte prövas utifrån goda ambitioner, utan utifrån återbetalningstid, livscykelkostnad, verifierad energibesparing och klimatnytta per investerad krona. Staden ska inte bygga symbolprojekt. Den ska genomföra åtgärder som fungerar, kan följas upp och frigör pengar över tid. Det gäller också arbetet med solenergi. Staden behöver höja nyttan av den el som produceras i det egna beståndet. Det kräver bättre kalkyler, bättre uppföljning, förberedelser för delad elproduktion och större öppenhet för samverkan med externa aktörer när det kan ge bättre ekonomi. Om staden inte själv kan investera på ett effektivt sätt bör upplåtelse av takytor eller andra samverkansmodeller prövas. Vi ser även en risk i att majoritetens reflexmässiga tro på egen regi driver upp kostnader och minskar flexibiliteten. Egen regi kan vara rätt i vissa fall, men ska aldrig vara utgångspunkten utan prövning. Staden ska vara en stark beställare och en professionell fastighetsägare. Där marknaden kan leverera bättre, snabbare eller mer kostnadseffektivt ska upphandling, extern drift eller samverkan prövas. Fastighetsnämnden behöver nu gå från ambitionsskrivningar till prioriteringar. Underskott ska inte normaliseras. Icke strategiska fastigheter ska avyttras aktivt. Underhåll ska planeras och särredovisas. Investeringar ska styras hårdare. Energiarbetet ska ge mätbar nytta. Större projekt ska prövas mot alternativa finansierings- och driftformer. 3) Sergej Salnikov (SD) föreslår att nämnden beslutar enligt följande: 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut.Sida 5 (31) 2. Att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma till fastighetsnämnden med ett underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 utifrån Sverigedemokraternas skuggbudget 2026. Sverigedemokraterna har i sin skuggbudget för 2026 redogjort för våra visioner, mål och inriktningar. För att genomföra detta ska kontoret återkomma till nämnden med ett omarbetat underlag för budget. 4) Hansi Karppinen (L) föreslår att nämnden beslutar 1. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. 2. Att uppdra åt fastighetskontoret att återkomma med förslag till inriktningsbeslut i enlighet med vad som nedan anförs. Fastighetsnämndens uppdrag är i första hand att förvalta lokaler och anläggningar för stadens eget behov och interna hyresgäster. Nämnden har ett stort ansvar för att leda arbetet med att bevara och varsamt förvalta fastigheter med höga kulturhistoriska värden. Inom ramen för sitt bestånd behöver arbetet mot otrygghet fortsatt prioriteras för att bidra till en trygg, levande och attraktiv stadsmiljö. Fastigheter som inte långsiktigt behövs för stadens egna verksamheter bör avyttras, både för att minska stadens behov av lånefinansierade investeringar och för att hantera ökade räntekostnader. Staden ska inte ha några outhyrda lokaler i nämndens bestånd, och tomma lokaler ska undvikas genom aktiv uthyrning eller avyttring. För det fall en avyttring planeras att genomföras så ska en översyn av den berörda fastigheten göras med avseende på om det finns möjlighet till ytterligare exploatering eller en annan användning som medför ett ökat värde. För de fallen ska detta vägas in i försäljningspris och/eller som möjlig tilläggsköpeskilling så att värdena kommer Stockholmarna till gagn. Liberalernas politik syftar till att utveckla staden med respekt för dess historia och kulturmiljöer. I kommunfullmäktige har Liberalerna reserverat sig till förmån för eget budgetförslag, som vi önskat låg till grund för fastighetsnämndens verksamhetsplan för 2025. En viktig del av Liberalernas budgetförslag är inrättandet av en kulturhistorisk fond. Fastighetsnämnden förvaltar ett stort antal fastigheter med höga kulturhistoriska värden, och utan tillräckligt underhållSida 6 (31) riskerar dessa att förfalla och i värsta fall rivas. På grund av eftersatt renovering har flera fastigheter krävt omfattande och akuta åtgärder, vilket i sin tur lett till kraftigt ökade hyreskostnader. Detta har särskilt drabbat föreningslivet, som i flera fall tvingats minska sin verksamhet eller helt flytta på grund av de nya, mycket högre hyrorna. Dessa konsekvenser hade i stor utsträckning kunnat undvikas om en kulturhistorisk fond, med öronmärkta medel för underhåll och bevarande, hade funnits tidigare. För att säkra det långsiktiga underhållet och förvaltningen av dessa byggnader föreslås därför att en kulturhistorisk fond inrättas med en total ram på 250 miljoner kronor under perioden 2023–2026. Genom fonden kan exempelvis stadens konstnärsateljéer, såsom Dihlströmska huset vid Mosebacke och ateljéerna vid Vinterviken, bevaras för framtida generationer. Fastighetsnämndens arbete ska i högre grad bidra till att uppfylla stadens ambitiösa klimat- och miljömål. Arbetet med energieffektivisering och investeringar i förnybar energi ska intensifieras, med särskilt fokus på att öka produktionen av solenergi inom det kommunala fastighetsbeståndet. Solpaneler ska inte bara installeras på tak utan kan även installeras på byggnaders fasader, där det är tekniskt möjligt, effektivt och arkitektoniskt lämpligt. Detta möjliggör en effektivare energianvändning, särskilt i täta stadsmiljöer med begränsade takytor. Vidare bör även olika former av geoenergi såsom bergvärme och jordvärme utvärderas som uppvärmningskälla där så kan vara lämpligt. Vid både nyproduktion och ombyggnation av stadens fastigheter ska hög miljöbyggnadsstandard eftersträvas. Det innebär bland annat att fastigheterna ska ha en god inomhusmiljö, vara fria från miljö- och hälsoskadliga ämnen samt utformas för låg energiförbrukning över tid. För att ytterligare minska klimatpåverkan ska en större andel återbruk av byggmaterial användas vid renoveringsarbeten. Detta bidrar till ett mer resurssnålt och cirkulärt byggande, vilket inte bara är ekonomiskt hållbart utan också miljömässigt nödvändigt. Fastighetsnämnden ska också arbeta strategiskt med att integrera innovation inom grön teknik och digitalisering i förvaltningen. Smarta energistyrningssystem, digitala verktyg för drift och underhåll samt teknik för optimerad resursanvändning ska användas i större utsträckning för att effektivisera både miljöarbetet och den ekonomiska förvaltningen. Tillsammans skapar dessa satsningar ett mer framtidssäkrat och hållbart fastighetsbestånd som bidrar till en grön och innovativ stad.Sida 7 (31) Inom ramen för sitt fastighetsbestånd ska fastighetsnämnden aktivt vidta åtgärder som stärker tryggheten och motverkar brottslighet i hela staden. Detta innebär både fysiska och sociala trygghetsskapande insatser, såsom förbättrad belysning, ökad närvaro, god skötsel av fastigheter och utemiljöer samt anpassningar i den byggda miljön som försvårar brott och skadegörelse. Trygghetsarbetet ska ske i nära och kontinuerlig dialog med hyresgästerna, och särskild hänsyn ska tas till behoven hos föreningsliv, idéburen sektor och andra samhällsbärande verksamheter. Det är avgörande att staden använder sitt fastighetsägarskap för att främja inkludering och social sammanhållning i alla delar av Stockholm. Fastighetsnämnden ska bedriva en långsiktigt hållbar och ansvarsfull fastighetsförvaltning. Det innebär att det ska finnas en tydlig strategi för vilka fastigheter som ska behållas, utvecklas eller avyttras. Fastigheter som inte används av stadens egna verksamheter, inte är nödvändiga för det kommunala uppdraget eller saknar strategisk betydelse för stadens långsiktiga utveckling bör avyttras. Detta frigör resurser till underhåll och investeringar i det bestånd som är centralt för stadens behov, och bidrar samtidigt till att minska stadens behov av lånefinansiering. En ekonomiskt hållbar förvaltning ställer höga krav på god projektstyrning, en effektiv och transparent organisation samt en robust riskhantering. Det innebär att varje investering, underhållsinsats och ombyggnation ska genomföras med noggrann ekonomisk analys, tydliga uppföljningsrutiner och fokus på långsiktig nytta. Genom att kombinera ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i sitt arbete ska fastighetsnämnden bidra till ett tryggare, mer hållbart och innovativt Stockholm – där stadens lokaler, kulturmiljöer och offentliga rum bidrar till livskvalitet för alla stockholmare. Genom vårt budgetförslag för fastighetsnämnden vill vi Liberaler lägga grunden för ett mer liberalt Stockholm – en stad som håller samman, där frihet och ansvar går hand i hand, och där offentliga resurser används klokt, långsiktigt och med respekt för både individen och det gemensamma. Fastighetsnämnden spelar en avgörande roll i detta arbete genom att förvalta stadens byggda tillgångar – inte bara som ekonomiska resurser, utan som sociala och kulturella värden som skapar förutsättningar för människors liv, möten och utveckling.Sida 8 (31) Med vårt budgetförslag prioriterar vi trygghet genom en ansvarsfull och närvarande fastighetsförvaltning. Vi säkrar stadens kulturarv genom en långsiktig kulturhistorisk fond som motverkar förfall och oplanerade hyreshöjningar. Vi främjar grön omställning genom investeringar i solenergi, återbruk och hållbara byggmetoder. Vi stärker föreningsliv och civilsamhälle genom att motverka trångboddhet och undanträngning i det kommunala lokalbeståndet. Vår politik bygger på insikten att stadens byggnader, lokaler och offentliga rum är verktyg för frihet: frihet att mötas, att skapa, att påverka och att känna trygghet där man bor, verkar och vistas. Genom vårt budgetförslag ges fastighetsnämnden de förutsättningar som krävs för att vara en aktiv kraft i byggandet av ett Stockholm som är fritt, hållbart och inkluderande – ett Stockholm för alla. Beslutsgång av Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V) och Martin Hansson (MP). Beslutsgång Lovisa Hedin (KD) lämnar ersättaryttrande enligt följande: 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut 2. Att uppdra åt fastighetskontoret att återkomma med förslag till inriktningsbeslut i enlighet med vad som nedan anförs. Fastighetskontoret förvaltar ett omfattande och komplext bestånd med över 1 000 byggnader och cirka 600 bostadsrätter. Av underlaget framgår tydligt att behoven av upprustning, reinvesteringar och anpassningar fortsatt är mycket stora, inte minst kopplat till teknisk livslängd, ökade lagkrav och klimatrelaterade åtgärder. Detta innebär betydande ekonomiska åtaganden för staden. Vi kristdemokrater vill understryka vikten av att fastighetsbeståndet är välskött, tryggt och långsiktigt hållbart för stockholmarna. Det förutsätter dock en betydligt starkare ekonomisk kontroll än idag. Den ökade investeringsvolymen och komplexiteten i projekten ställer höga krav på noggrann styrning, realistiska kostnadsbedömningar och skärpt uppföljning genom hela processen.Sida 9 (31) Stadsrevisionen har varit tydlig med att fastighetsnämnden saknar en samlad bild av underhållsbehoven, tydliga prioriteringsprinciper och tillräckliga beslutsunderlag för långsiktiga vägval. Budgetunderlaget för 2027 bekräftar dessutom att ett åldrande bestånd och en växande underhållsskuld driver kostnaderna. Mot denna bakgrund är det avgörande att budgetar hålls och att avvikelser hanteras i ett tidigt skede. Vi ser också ett tydligt behov av förbättrad samordning mellan fastighetsnämnden och övriga berörda nämnder. I dag finns återkommande exempel där bristande samverkan leder till ineffektivitet, ökade kostnader och i förlängningen sämre verksamhet för hyresgästerna. Inte minst gäller detta verksamheter som är beroende av flera nämnder, såsom parklekar, föreningslokaler och stadsnära gårdar. Här måste stadens organisation i högre grad utgå från verksamheternas och stockholmarnas behov – inte från interna stuprör. Det är positivt att kontoret i underlaget lyfter vikten av samverkan, men detta arbete behöver bli mer konkret, systematiskt och styrt. Det bör tydliggöras vem som har ansvar för helheten i de fall flera nämnder är involverade, och hur samordning ska säkerställas i praktiken. Vidare anser vi att kontoret fortsatt bör pröva möjligheterna att i större utsträckning samverka med privata aktörer. Detta kan bidra till ökad kostnadseffektivitet, innovation och bättre nyttjande av stadens resurser, samtidigt som det lokala näringslivet ges möjlighet att bidra. Sammantaget efterlyser vi en skärpt ekonomisk styrning, tydligare ansvarsfördelning mellan nämnder samt ett ökat fokus på kostnadseffektivitet. Det inkluderar också en fortsatt öppenhet för samverkan med privata aktörer. Stockholmarna ska kunna lita på att deras skattemedel används ansvarsfullt. Det förutsätter både ordning i ekonomin och en organisation som fungerar i praktiken. • FSK 2026/6-1 (Godkänd - R 1) Underlag for budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för fastighetsnämnden • FSK 2026/6-2 Bilaga 1 - Investeringar • FSK 2026/6-3 Bilaga 2 - Kommentarer Stora Projekt Flerårsbudget 2027-2029 • FSK 2026/6-4 Bilaga 3 - Kompetensförsörjningsplan 2027- 2029 • FSK 2026/6-5 Bilaga 4 - Klimatanpassningsinvesteringar 2027-2029Sida 10 (31) • FSK 2026/6-6 Bilaga 5 - Klimatinvesteringar utsläppsminskningar 2027-2029 • FSK 2026/6-7 Bilaga 6 - SPIS bilaga FSK 2026-2036 • FSK 2026/6-8 Bilaga 7 - Investnetto Idrott • FSK 2026/6-9 Bilaga 8 - Investnetto FSKSida 11 (31)

§ 5 Remiss av Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Remissvar FSK 2026/106 Beslut paragrafen. Reservation sitt förslag om återremiss. (MP) och Sergej Salnikov (SD) föreslår (se beslutet). beslutar att delvis godkänna kontorets förslag samt att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, ochSida 12 (31) därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 3) Hansi Karppinen (L) föreslår att nämnden beslutar att återremittera ärendet samt att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns enSida 13 (31) uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletterasSida 14 (31) med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Beslutsgång i delen om återremiss Vice ordföranden Henrik Virro (M) ställer förslaget att återremittera ärendet mot förslaget om att avgöra ärendet idag och finner att nämnden beslutar att avgöra ärendet idag. Beslutsgång Vice ordföranden Henrik Virro (M) ställer därefter övriga förslag mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag som stöds av Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V), Martin Hansson (MP) och Sergej Salnikov (SD). Lovisa Hedin (KD) lämnar ersättaryttrande enligt följande: 1. Att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sigSida 15 (31) helt sonika rätten att klampa rätt in i människors fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Stockholmana förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl kommer till krita att stå upp för jämställdhet. • FSK 2026/106-2 (Signerad) Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Remissvar • FSK 2026/106-1.1 Bilaga 1 - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030Sida 16 (31)

§ 6 Remiss av Motion om att utreda förutsättningarna för en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken. Remissvar FSK 2026/142 Beslut paragrafen. Reservation sitt förslag. 1) Vice ordföranden Henrik Virro m.fl. (M), Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V), Martin Hansson (MP) och Sergej Salnikov (SD) föreslår (se beslutet). 2) Hansi Karppinen (L) föreslår att nämnden beslutar enligt följande: 1. Att tillstyrka motionen. 2. Att utredningen breddas till att omfatta hela närområdet, inklusive alternativa platser såsom Haga BP. 3. Att särskilt beakta behovet av en 11-mannaplan i Vasastan och Norrmalm, med geografisk närhet för barn och unga. 4. Att utredningen ska väga samman idrottsbehov, miljöhänsyn och kulturmiljövärden för att hitta en hållbar helhetslösning för fotbollen i Norrmalm och Vasastaden. Stockholm växer, och med det växer också behovet av idrottsytor. Förvaltningen bekräftar själva i sitt tjänsteutlåtande att det råder stor brist på fullstora 11- mannaplaner i Norra innerstaden. Det är därför både rimligt och nödvändigt att motionen om Bellevueparken tas på allvar.Sida 17 (31) Förvaltningen landar i slutsatsen att en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken inte är möjlig, med hänvisning till Nationalstadsparken, kulturmiljövärden och tekniska svårigheter. Dessa invändningar är viktiga och ska tas på allvar. Men de får inte bli ett svepskäl för passivitet. Det verkligt anmärkningsvärda är att man inte ser över området i sin helhet. Det finns alternativa lösningar i närområdet som inte ens tas upp i svaret. Ett tydligt exempel är Haga BP, som skulle kunna vara en möjlig plats att utveckla. Genom att tänka bredare geografiskt och funktionellt kan staden hitta lösningar som både värnar miljövärden och möter det akuta behovet av idrottsytor. Det är också viktigt att förstå den geografiska rättvisan. Barn och unga i Vasastan och Norrmalm saknar idag tillgång till en 11-mannaplan i sitt närområde. Att hänvisa till framtida planer i Norra Djurgårdsstaden löser inte deras behov. Avstånd spelar roll – särskilt när du är liten, men även för föreningslivet i stort. Beslutsgång av vice ordföranden Henrik Virro m.fl. (M), Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V), Martin Hansson (MP) och Sergej Salnikov (SD). • FSK 2026/142-2 (Signerad) Motion om att utreda förutsättningar för en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken. Remissvar • FSK 2026/142-1.1 Bilaga 1 MotionenSida 18 (31)

§ 7 Remiss av Övergång till digital personalakt. Remissvar FSK 2026/118 Beslut paragrafen. Nämnden föreslår (se beslutet). Beslutsgång Vice ordföranden Henrik Virro (M) finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag. Särskilt uttalande Hansi Karppinen (L) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Stockholmsliberalerna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt iSida 19 (31) verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. • FSK 2026/118-2 (Signerad) Remiss av Övergång till digital personalakt • FSK 2026/118-1.1 Bilaga 1 Kommunstyrelsens tjänsteutlåtanden Övergång till digital personakt, 2026-02-03Sida 20 (31)

§ 12 Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, Isprinsessan 5. Inriktningsbeslut FSK 2023/154 Beslut inriktning och föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslag till inriktning och att fastighetsnämnden medges rätt att fortsätta planering för projekt Ny sim- och idrotts anläggning i Västertorp som underlag för ett kommande genomförandebeslut till en projektutgift som redovisas i paragrafen. Reservation sitt förslag. 1) Vice ordföranden Henrik Virro m.fl. (M), Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V), Martin Hansson (MP) och Sergej Salnikov (SD) föreslår (se beslutet). 2) Hansi Karppinen (L) föreslår att nämnden beslutar att delvis bifalla kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande: Det är glädjande att det äntligen händer något med Västertorps sim- och idrottshall. Vi ser dock med stor oro på de fortsatta förseningarna i ärendet. Vänsterstyrets ideologiska stopp av den planerade sim- och idrottshallen i Västertorp har redan försenat en ny simhall med minst fem år. I ärendet framgår nu att projektet fortsatt har en mycket utdragen tidplan, där inriktningsbeslut fattas nu, genomförandebeslut planeras först till slutet 2027 och tillträde först 2031. För en anläggning där behovet har varit känt under mycket lång tid och utretts och planerats i så många år är detta inte rimligt. Det väcker frågor om varförSida 21 (31) tiden mellan inriktningsbeslut och genomförandebeslut ska behöva vara så lång i de olika instanserna. Vi har förståelse för att större investeringsprojekt kräver gedigna underlag, men tidsåtgången är ändå svår att förstå när detaljerade programhandlingar för simhallen redan presenterats för ett år sedan. Vi anser att det är viktigt att förvaltningen ihop med idrottsförvaltningen för en dialog med verksamhetsutövare och föreningar m.fl. så att ersättningslokaler och ersättningstider kan möjliggöras så effektivt som möjligt och med så lite påverkan på utövarna som möjligt. De ekonomiska aspekterna är av yttersta vikt rörande att planering och projektering bidrar till ett kostnadseffektivt projekt både vid byggnation och i bruksskedet. Vi välkomnar att förvaltningen ser över återbruk och om det inte anses möjligt att återbruka inom den egna fastigheten så går det utmärkt att tillgängliggöra byggdelar för externa aktörer och projekt. Vi välkomnar även att man avser installera solceller och uppmanar även kontoret till att se över möjlighet till ytterligare lokalproducerad energi i egenskap av geoenergi såsom bergvärme under förutsättning att det är lämpligt. Beslutsgång av vice ordföranden Henrik Virro m.fl. (M), Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V), Martin Hansson (MP) och Sergej Salnikov (SD). Särskilt uttalande Vice ordföranden Henrik Virro m.fl. (M) lämnar särskilt uttalande Att Västertorp äntligen får en ny sim- och idrottshall är glädjande, men det är mot en dyster fond. Redan 2019 påbörjades arbetet, under Moderaternas ledning, med att hitta en extern lösning för detta. Det skulle varit kostnadseffektivt för skattebetalarna och det skulle ha varit en ny hall på plats idag. Istället står vi här, sju år senare, utan att ett enda spadtag tagits eftersom vänsterstyret konsekvent vägrar att låta någon annan betala än Stockholms skattebetalare. Det är dåligt för staden som redan lånar en miljon i timmen men det är ännu sämre för Västertorp som står utan en ny simhall.Sida 22 (31) Lovisa Hedin (KD) instämmer i förslag från Hansi Karppinen (L). • FSK 2023/154-7 (Signerad) Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, inriktingsbeslut, Isprinssesan 5

§ 13 Renovering och utveckling av Kampementsbadet, Norra Djurgården 1:1. Reviderat inriktningsbeslut FSK 2021/398 Beslut inriktning och föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslag till inriktning och att fastighetsnämnden medges rätt att fortsätta planering för projektet Renovering och utveckling av Kampementsbadet (enligt alternativ C – renovering och utveckling) som underlag för ett kommande genomförandebeslut till en utgift som redovisas i paragrafen. Reservation (MP), Sergej Salnikov (SD) och Hansi Karppinen (L) föreslår (se beslutet). 1. Att fastighetsnämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut. 2. Att fastighetskontoret inför genomförandebeslutet ska pröva om projektet kan utformas med en 50-metersbassäng. 3. Att prövningen ska redovisa konsekvenser för investeringsutgift, drift, energi, vattenrening, tidplan, arrende, markpåverkan och Nationalstadsparken. 4. Att fastighetskontoret ska pröva ett senioranpassat utegym i anslutning till badet eller Gärdets sportfält. 5. Att fastighetskontoret ska säkerställa fler trygga och välplacerade cykelplatser vid badets entré.Sida 24 (31) Kampementsbadet är ett uppskattat utebad och en viktig idrotts- och mötesplats för Gärdet, Norra Djurgården och den växande norra innerstaden. Anläggningen är sliten och behöver rustas upp. Att gå vidare med en renovering och utveckling är därför en riktig inriktning. Förvaltningens alternativ C innehåller flera tydliga förbättringar. Mer bassängyta, undervisningsbassäng, bättre tillgänglighet och modernare tekniska lösningar stärker badets funktion. Det är särskilt viktigt eftersom simkunnighet är en trygghetsfråga. Fler barn ska kunna lära sig simma, samtidigt som föreningsliv och motionssimmare får bättre förutsättningar. Samtidigt är detta en investering som ska bära i många decennier. När staden ändå gör en så omfattande ombyggnad behöver frågan om en 50-metersbassäng prövas ordentligt. Det handlar inte om att bromsa projektet, utan om att säkerställa att badet inte byggs för litet från början. En 50- metersbassäng kan ge större kapacitet för simundervisning, träning, föreningsliv och allmänhetens motionssim. Om en sådan lösning inte är möjlig måste skälen redovisas öppet. Nämnden behöver veta om begränsningen ligger i ekonomi, mark, teknik, arrende, Nationalstadsparken eller drift. Investeringar i stadens bad och idrottsanläggningar är angelägna, men varje större beslut ska bygga på robusta underlag. Därför behövs en tydligare livscykelkalkyl som visar investeringsutgift, driftkostnad, energianvändning, vattenrening, underhåll och kapacitetsnytta. Badet behöver också fungera bättre i vardagen. Ett senioranpassat utegym i anslutning till badet eller Gärdets sportfält skulle ge fler äldre möjlighet till trygg och tillgänglig träning. Det är en begränsad åtgärd i förhållande till projektets storlek, men med stor lokal nytta. -Samma sak gäller cykelparkeringen. Om fler barnfamiljer, simskoleelever och motionärer ska använda badet måste det vara enkelt att cykla dit. Cykelplatserna bör vara fler, trygga, väl placerade och dimensionerade efter framtida besökstryck. Beslutsgång av Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V), Martin Hansson (MP), Sergej Salnikov (SD) och Hansi Karppinen (L).Sida 25 (31) Lovisa Hedin (KD) instämmer i förslag från vice ordföranden Henrik Virro m.fl. (M). • FSK 2021/398-12 (Signerad) Renovering och utveckling av Kampementsbadet, Norra Djurgården 1:1. Reviderat inriktningsbeslut

§ 16 Temporär hall på Dalhagens BP, del av Akalla 4:1. Genomförandebeslut FSK 2025/305 Beslut genomförande och föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslaget till genomförande för projekt Temporär hall på Dalhagens BP och att fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projektet till en projektutgift redovisad i paragrafen. Nämnden föreslår (se beslutet). Beslutsgång Vice ordföranden Henrik Virro (M) finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag. • FSK 2025/305-4 (Signerad) Temporär hall på Dalhagens BP, del av Akalla 4:1 Genomförandebeslut

§ 17 Nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, Kämpinge 2. Genomförandebeslut FSK 2024/433 Beslut genomförande och föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslag till genomförande och att fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projekt Nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning till en projektutgift redovisad i tjänsteutlåtandets bilaga 1. paragrafen. Reservation sitt förslag. (MP) och Sergej Salnikov (SD) föreslår (se beslutet). 1. Att fastighetsnämnden avslår fastighetskontorets förslag till genomförandebeslut. 2. Att fastighetskontoret får i uppdrag att pröva försäljning av Kämpinge 2. Järva behöver en stark kommunal närvaro och väl fungerande lokaler för stadsdelsförvaltningen. Det innebär dock inte att staden ska binda ytterligare resurser i ett omfattande internt lokalprojekt när Järva stadsdelsförvaltning redan disponerarSida 28 (31) ändamålsenliga och nyligen renoverade lokaler på Elinsborgsbacken och i Kista. Vi motsatte sig förvärvet av Kämpinge 2 eftersom den grundläggande lokalfrågan inte var tillräckligt prövad. Den invändningen kvarstår. Genomförandeärendet visar att projektet innebär en omfattande teknisk upprustning, verksamhetsanpassning och långsiktigt driftansvar. Det är inte en mindre justering av stadens lokaler utan ett nytt ekonomiskt åtagande som riskerar att tränga undan resurser från kärnverksamhet. Stadens fastighetsägande ska vara strategiskt och ekonomiskt motiverat. I detta fall är det bättre att sälja fastigheten än att lägga ytterligare skattemedel på en omfattande ombyggnad för intern användning. En försäljning skulle frigöra kapital, minska stadens risk och ge en annan aktör möjlighet att utveckla byggnaden utifrån platsens förutsättningar. Stockholm behöver ordning i lokalplaneringen. Varje större lokalinvestering ska prövas mot befintliga alternativ, långsiktig flexibilitet och faktisk verksamhetsnytta. Staden ska inte välja egna lokaler av princip, utan den lösning som ger bäst nytta till lägst rimlig kostnad över tid. På den grunden bör ärendet avslås. 3) Hansi Karppinen (L) föreslår att nämnden beslutar 1. Att avslå förslaget till beslut. 2. Att uppdra åt kontoret att gå vidare med anpassning av Spånga-Tenstas befintliga förvaltningskontor för nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning. 3. Att fastighetsnämnden uppdrar åt förvaltningen att se över hur delar av förvaltningens verksamhet kan decentraliseras till olika delar av det nya stadsdelsområdet. 4. Att fastighetsnämnden uppdrar åt förvaltningen att beställa framtagande av underlag för inriktningsbeslut enligt ovan. En sammanslagning av stadsdelsområdena på Järva menade Liberalerna redan 2022, då planerna presenterades, var en dålig idé. Vi lyfte de problem som en sammanslagning skulle innebära för socialtjänsten. En hel del av dessa farhågor har dessvärre besannats. Från tjänsteutlåtandet kan vi läsa att socialtjänstens behov löper en stor risk att bli svårlösta, vilket skulle påverka deras viktiga arbete i stadsdelen negativt. Vi ser med stor oro hurSida 29 (31) den genomförda sammanslagningen och nu ej ändamålsenliga lokaler skapar felaktiga förutsättningar för socialtjänsten. Men Liberalerna avser att fortsätta vara en konstruktiv politisk kraft i Stockholm och vi vill verka för att det ska bli så bra som möjligt för medarbetarna i den nya förvaltningen. Förslaget om att Järvas stadsdelsförvaltning ska centraliseras till Kämpingeskolan i Tensta har tidigare utretts som alternativ till det som sedermera skulle bli Spånga-Tenstas nya förvaltningshus på Elinsborgsbacken och underkänts. I sak menar vi mycket lite har förändrats och att Kämpingeskolan inte är ett lämpligt alternativ att gå vidare med den här gången heller. Förvaltningen preciserar inte hur ett eventuellt förvaltningshus i Kämpingeskolan kommer att påverka den undervisning som nu fortgår i lokalerna eller hur en placering av förvaltningshuset där kommer påverka de ekonomiska förutsättningarna för så väl staden som helhet som för stadsdelen. Detta behöver preciseras närmare. Spånga-Tenstas nya förvaltningshus stod klart hösten 2022, efter en lång process med många aktörer inblandade. Vår uppfattning är att det inte är ett lämpligt användande av skattemedel att nu återigen besluta om en kostsam, tidsfördröjande process som dessutom fordrar en mycket omfattande renovering och ombyggnation innan Kämpingeskolan – eventuellt – skulle kunna tas i bruk. Det borde kunna gå samla den nya förvaltningen i det befintliga förvaltningshuset och göra de anpassningar som behövs för att huset snabbt ska kunna tas i bruk som gemensam förvaltningslokal. Det vore mer ekonomiskt hållbart, bättre för medarbetarna och medborgarna. Om förvaltningen är av en annan uppfattning behöver detta preciseras närmare i det underlag nämnden har att ta ställning till. Från vår sida vill vi framhäva att förvaltningens tjänsteutlåtande inte tar upp risken för, nu när det blir Kämpingeskolan, att det nya förvaltningshuset i Tensta blir stående tomt under en längre tid, vad detta kan kosta skattebetalarna, ej heller de kostnader nämnden har (så länge hyreskontraktet är gällande) för förvaltningshuset i Kista. Detta behöver såklart göras. Det ärende som nu presenteras saknar väsentlig information som man bör ha innan man tar ställning. Det är möjligen ett uttryck för majoritetens förhastade beslut om en sammanläggning som i sin tur ger detta. Oavsett är det mycket allvarligt att det förmodligen viktigaste beslutSida 30 (31) nämnden kommer fatta i förhållande till sammanläggningen av de två stadsdelarna innehåller så många frågor, så få svar och är så undermåligt som detta. Vi vill avslutningsvis understryka vikten av att viss förvaltningsverksamhet behålls, eller förläggs till, övriga delar av stadsdelen. Förvaltningen behöver vara nära medborgarna, i synnerhet socialtjänsten. En utredning kring de delar av förvaltningen som skulle kunna decentraliseras behöver därför komma till stånd. Beslutsgång av Anders Österberg m.fl. (S), Vanja Knocke (V), Martin Hansson (MP) och Sergej Salnikov (SD). Beslutsgång Lovisa Hedin (KD) instämmer i förslag från vice ordföranden Henrik Virro m.fl. (M). • FSK 2024/433-13 (Signerad) Nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, Kämpinge 2. Genomförandebeslut Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera