Konsult: Tyréns Sverige AB — 24 mars 2026

6 § (Tredje stycket) Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. 8 Slutversion Inledning & förutsättningar 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KULTURHISTORISK KLASSIFICERING Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt Plan- och Bygglagen har Stockholms stad antagit en klassifice- BREMEN 1 ringskarta med kulörmarkeringar för byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassificeringen som utförs av Byggnaden i Bremen 1 bedöms ha vissa kulturhistoriska värden som en möjligheter till genomblickar och gör bebyggelsen mindre dominerande. Stadsmuseet i Stockholm är ett kunskapsunderlag utan ursprungligen integrerad del av Philips f.d. huvudkontor i Bremen 3, och Byggnadskropparnas indragna placering mot Tegeluddsvägen, med delvis bidrar därigenom till förståelsen av företagets verksamhet på platsen. grön förgårdsmark som även fortsätter runt hörnet och in vid Lidingövägen, rättsligt bindande verkan. De tre klassificeringar som Utvändigt bevaras bara delvis ursprunglig gestaltning, i första hand volym förstärker anläggningens tidstypiska karaktär och skapar ett delvis grönt Stadsmuseet använder sig av är blå, grön och gul, varav och fasader med fönsterband. I övrigt bär byggnaden en förändrad prägel. stråk i stadsrummet. blå är den högsta kulturhistoriska klassningen. Byggnaden har ett stadsbildsmässigt värde i kraft av sin relativt låga höjd, Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora i kontrast till omgivande bebyggelse. Tillsammans med ”släppen” mellan DELVIS BEVARAD UTEMILJÖ kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte fastigheterna inom kvarteret skapas en variation i höjd med möjligheter till genomblickar. Byggnadskroppens indragna placering, med förgårdsmark Utemiljöerna bevarar delvis sin ursprungliga gestaltning och samverkar tagit ställning till dessa värden. och grönska mot Tegeluddsvägen, minskar bebyggelsens dominans och tidstypiskt med arkitekturen. Detta gäller i synnerhet ytorna mot Stadsmuseet har ännu inte klassificerat de aktuella bidrar med en viss grönska i stadsrummet. Tegeluddsvägen, där trädgårdsarkitekten Walter Bauers geometriska struktur med hårdgjorda ytor uppbrutna av formgjutna planteringskar och fastigheterna. Under planprocessen har en preliminär, en spegeldamm ännu går att avläsa. Sentida ändringar av gatusträckningar icke fastställd, klassificering gjorts (PM 2023-01-27) BREMEN 3 samt förändringar invid huvudentrén har dock förminskat miljöns autenticitet. vilken även omfattade övriga fastigheter inom kvarteret Bremen samt Smedsbacken 25 och 35. SVENSKT HUVUDKONTOR FÖR ETT INTERNATIONELLT TIDSTYPISK ARKITEKTUR Den preliminära klassificeringen är att Bremen 1 har STORFÖRETAG Anläggningens övergripande komposition, med en markerad högdel värden som motsvarar gul markering, dvs. ”bebyggelse Byggnaden har kulturhistoriska värden knutna till den ursprungliga rollen vilken reser sig ur en lägre takterrassförsedd bas, är representativ för av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst som svenskt huvudkontor för elektronikjätten Philips. Byggnaden framträder modernismens arkitektur och på så sätt typisk för sin tid. Bland andra kulturhistoriskt värde”. Bremen 3 har bedömts ha som en manifestation av företaget, genom sin storlek, väl synliga placering karakteristiska inslag som förstärker detta intryck är bebyggelsens platta och goda infrastrukturella läge. Philips samlade här sin expanderande värden som motsvarar grön markering, dvs. ”fastighet tak och fasadernas upprepningsestetik med fönsterband. Byggnaden utgör verksamhet i skräddarsydda lokaler med en rad olika funktioner, från med bebyggelse av särskilt värdefull från historisk, även ett exempel på sin tids moderna industriella byggande med prefabri- kontorsarbetsplatser till lager, verkstäder och personalservice, och med stora kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. cerade byggnadsdelar, särskilt avläsbart i fasadernas karaktärsskapande ytor för representation. Detta är tidstypiskt och avspeglar den tidens strävan Bremen 3 bedöms i PM ha kulturhistoriska värden betongelement med frilagd ballast i stensorter med olika kulörer på långsidor efter modernitet, rationalitet och personalomsorg. Till detta höräven helheten respektive gavlar. Inslagen av härdat fasadglas i fönsterposter och vertikala kopplade till funktionen som huvudkontor för ett interna- där huskropparnas volymer, inbördes höjder och lokalernas kopplingar gav pelare ger fasaderna en grafisk prägel och förstärker det industriellt rationella tionellt storföretag, dess betydande roll i stadsbilden, förutsättningar för goda ljusförhållanden och samband. Karakteristiskt är det uttrycket. Till karaktären bidrar högdelens planform med två sammanlänkade den tidstypiska modernistiska arkitekturen och delvis sätt som funktionerna tydligt redovisades i anläggningens uppbyggnad, med och förskjutna skivhus, liksom lågdelens avvikande volym- och fasadbe- välbevarade utemiljön. exempelvis kontor samlade i högdelen, matsalar och utställningsytor i lågdel, handling, i synnerhet mot Lidingövägen. och lager i den sidoställda byggnaden (Bremen 1). Värdena kopplade till Se fullständiga motiveringar till höger. ursprunglig användare är dock ej tydligt avläsbara i bebyggelsens exteriörer, Byggnaden är överlag relativt välbevarad utvändigt. Invändigt har större och kopplingen har försvagats genom inre ombyggnader och genom föränd- förändringar skett men vissa lokaler bevarar den ursprungliga mycket ringarna i Bremen 1. påkostade utformningen, och bär därmed på höga kulturhistoriska värden. Hit hör hisshallarna med bevarade ytskikt, liksom hörsalen (Bremersalen) med angränsande utrymmen, som bevarar merparten av ursprunglig VÄL SYNLIG I STADSBILDEN formgiven inredning av hög kvalitet i ljust trä liksom även teknikutrustning Bebyggelsen i Bremen 3 ingår, tillsammans med grannbyggnaderna på från Philips tid. Tegeluddsvägens norra sida, i ett tidstypiskt stadsrum med verksamhetsbe- byggelse från perioden 1960 – 1990. Husets höjd och det exponerade läget i hörnet Tegeluddsvägen – Lidingövägen bidrar till att byggnaden framträder som ett blickfång, både i den lokala stadsbilden och på längre avstånd. (Utdrag från Stadsmuseets ”PM ang. kulturhistoriska värdenTe- Av betydelse är relationen inom fastigheten mellan hög- och lågdel, vilket geluddsvägen, kv. Smedsbacken 25 och Smedsbacken 35, Bremen 1, tillsammans med ”släppen” mellan fastigheterna i kvarteret Bremen skapar Bremen 2, Bremen 3 och Bremen 4”, 2023-01-27) Inledning & förutsättningar Slutversion 9 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KULTURMILJÖLAGEN MILJÖBALKEN Kulturmiljölagen (KML) syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kultur- RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN miljöer. KML reglerar hanteringen av ortnamn, fornlämningar, Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och Sörentorp miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv och återlämnande av kulturföremål. Riksantikvarieämbetet är den regleras i 3 kap 6 § MB. Ett riksintresse för kulturmiljövården är en Ulriksdal myndighet som har det övergripande nationella ansvaret för kultur- miljö eller ett landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska miljövården, medan länsstyrelserna har ansvarar för tillsyn på Bergs- skeenden och samhällsprocesser. hamra länsnivå. Riksantikvarieämbetet får överklaga beslut av domstol eller annan myndighet. Att tillvarata kulturmiljövårdens riksintressen handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets kulturhistoriska Haga- Sydost om aktuellt planområde ligger Värtans stationshus värden och potential ska vara fortsatt tongivande vid förändringar. parken D No ju r r r g a ården från 1882, som 1986 förklarades av regeringen som statligt Brunns- viken byggnadsminne. Stationshuset är numera enkskilt byggnadsminne, 6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har enligt 3 kap KML. betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden Idrotts- parken eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt Gärdes- I området finns ingen registrerad fornlämning men bebyggelse från staden möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller tiden innan 1850 har funnits på platsen, så som grindstuga vid kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av korsningen Tegeluddsvägen/Värtavägen. Inför eventuella åtgärder Ladugårdsgärdet tätorter skall särskilt beaktas. Fjäder- ska därför kontakt tas med Länsstyrelsen innan arbete påbörjas. holmarna Södra Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljö- h Sk o e lm pp e s n - Djurgården arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den vården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i B h e o c lm k- en ² som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till länssty- första stycket. relsen. Det aktuella planområdet ingår i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115]. På efterföljande sida återges den del av 0 0.5 1 1.5 2Km uttryckstexten som bedöms vara relevant för föreliggande detaljpla- Kungliga nationalstadsparkens utbredning med delområden. Röd marke- nearbete. ring anger läget för aktuellt planområde. Karta Tyréns Sverige, 2018. KUNGLIGA NATIONALSTADSPARKEN Det aktuella planområdet ligger utanför, men direkt angränsande 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt Kungliga nationalstadsparken. intrång eller en obetydlig skada. År 1995 utsågs Kungliga nationalstadsparken till nationalstadspark, Åtgärder utanför parken kan även komma att beröra påverka med motivet att den är av stor betydelse för det nationella stadsbild och siluett i parkens olika delar. I Vård- och utvecklings- kulturarvet, stadens ekologi och människors rekreation. Området planen (rapport 2012:33) har parken delats in 15 delområden. Det skyddas enligt lag (miljöbalken 4 kap. 7 §). Inom Nationalstads- aktuella planområdet angränsar till delområdena Gärdesstaden, parken får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd Ladugårdsgärdet och Idrottsparken. och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i Gärdesstaden och Ladugårdsgärdet utgör en viktig spridningszon parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets mellan Norra och Södra Djurgården. Spridningszoner i Kungliga natur- och kulturvärden i övrigt skadas. En åtgärd som innebär ett Nationalstadsparken är kritiska ekologiska korridorer som binder tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark får samman parkens kärnområden och bidrar till det historiska vidtas, om: landskapet , ekologiska sambanden och biologiska mångfalden. 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser Även åtgärder som sker utanför parken kan komma att påverka ett annat angeläget allmänt intresse, och viktiga spridningszoner. 10 Slutversion Inledning & förutsättningar 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] Motivering ”Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som ”Bostadsområden som visar på den tidiga Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar funktionen som landets huvudstad och politiska och adminis- gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram modernismens genomslag i stadsplanering och trativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet till millennieskiftet. Stadssiluetten med den arkitektur från 1930-talet och 1940-talet, såsom mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska begränsade och jämna byggnadshöjden där Gärdet, Abessinien, Kungsklippan, Fredhäll och och kommunikationsmässiga förutsättningar för handel endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Reimersholme. Områdenas öppna gatu- och och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, Stadens anpassning till de naturgeografiska tomtstruktur med fristående byggnadskroppar och turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och förutsättningarna: förkastningsbranterna, obebyggda karaktären av hus-i-park.” århundrandena som är väl representerade i stadsplane- bergsformationerna och grönklädda höjderna och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. som en del av stadsbilden samt Stockholmsåsens Kommentar: Planområdet gränsar till Gärdeshöjden, ett (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, område med utpräglade funktionalistiska stadsplaneideal. kvarvarande delar.” skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö). Gärdeshöjdens bostadsbebyggelse är utpekad i riskintressebeskrivningen och är en s.k. värdekärna Uttryck för riksintresset Kommentar: Gärdesstaden utgör en av flera tydligt i riksintresset för att den särskilt väl avspeglar en För det aktuella planområdet bedöms följande delar av funktionalistiska årsringar i innerstadens utkanter, där företeelse. riksintressebeskrivningen och dess uttryck vara av relevans: särskilt Gärdeshöjden är framträdande i stadsiluetten. Gärdet är ett tydligt och konsekvent genomfört exempel Söderifrån följer och framhäver Gärdeshöjdens på en miljö från 1930-talet. Gärdeshöjden har stor bebyggelse landskapets konturer. De topografiska betydelse för stadsbilden - bebyggelsen är synlig från skillnaderna uppfattas tydligt i Gärdeshöjden och den långt håll och bildar i likhet med bl. a. Kungsklippan en gröna sluttningen ovanför Kv Smedsbacken. funktionalismens årsring i stadens siluett. Kvarteret Bremen och Smedsbackens halvcentrala läge Gärdet byggdes ut med hjälp av ett sextiotal delaktiga kan ses som ett gott exempel för kontinuerligt utflyttande arkitekter och byggmästare. Trots det är bebyggelsen verksamheter på grund av ett ökande exploateringstryck förhållandevis sammanhållen till dess gestaltning i de centrala stadsdelarna, sedan slutet av 1800-talet. tack vare den hårt styrande stadsplanen och dess Längs Tegeluddsvägen och i närliggande områden på genomgående funktionalistiska stildrag och stramheten östra Gärdet finns en betydande årsring från 1960-talet. som följde med den typen av arkitektur. Inledning & förutsättningar Slutversion 11 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] ”Modernistiska höghus spridda över staden som ”Tunnelbanans synliga uttryck i stadsbilden” ”Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt genom landmärkesposition markerar trafikstråk, industri- och handelsstad...” stadsgräns, tullar och Stockholmsåsen, Kommentar: Tunnelbanan kommer i närheten av Kommentar: Det aktuella planområdet gränsade till exempel Wenner-Gren Center och fastigheten ut ur berget och går vidare på en karaktä- tidigare till det militära övningsfältet på Ladugårds- Skatteskrapan.” ristisk betongbro över dalgången mellan Gärdet och landet. Energi- och Värtahamnen utgör den generation Hjorthagen. Tunnelbanan är därför tydligt exponerad i av hamnar som etablerades när hamnarna i staden Kommentar: Philipshuset är med sina 13 våningar stadslandskapet. inte längre räckte till för de växande transporterna inte i paritet med det högresta Skattehuset, Folksam- på vatten. Hit hör även den i norr avgränsande skrapan eller andra höga modernistiska symbol- Värtabanan mellan Värtahamnen och Karlberg som byggnader placerade längs med åsryggen, vilka anlades samtidigt som Värtahamnen. utgör tydliga markörer för välfärdsamhällets välgång Värtans stationshus beläget vid Finlandsparken, och framåtanda. Philipshuset kan snarare likställas sydöst om planområdet, är ett enskilt byggnadsminne med det femton våningar höga Siemenshuset vid och speglar tillkomsten av Värtahamnen och Norra Stationsgatan, byggt för en annan elektro- den viktiga järnvägsförbindelsen till stambanan. nikjätte. Varken Siemens- eller Philipshuset markerar Värtabanan var även en förutsättning för att stadsgräns, tulläge eller ås, men höjer sig avsevärt Stockholms stora djuphamn skulle kunna anläggas över stenstaden, båda uttryck för tidens ambitioner utanför stadskärnan på 1880-talet. Förbindelsen till om modernitet som tillåtits göra avtryck i siluetten. stambanan var avgörande för transporterna av gods De är dock, i jämförelse med t.ex. Folksamhuset eller till och från landet. Den är därmed en viktig pusselbit Skattehuset, inte tydligt förknippade med företaget för förståelsen av huvudstadens transport- och eller dess funktion, och förmodligen relativt okända för kommunikationshistoria. gemene man. Ur ett nationellt perspektiv finns det få av Edelsvärds Philipshuset framträder i första hand från Storängs- mindre stationsbyggnader bevarade och stationshuset botten, vissa delar av Hjorthagen och för den vid Värtan har en ovanlig form i förhållande till övriga som anländer med bil från Lidingö är byggnaden stationsbyggnader. Finlandsparkens historia är idag tvivelsutan en välbekant siluett. svårläst så som en del av stationsmiljön. 12 Slutversion Inledning & förutsättningar 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats RIKSINTRESSET STOCKHOLMS INNERSTAD MED DJURGÅRDEN [AB 115] ”Miljöer och byggnader för handel och ”Byggnaderna för press, media, förlag och teknisk näringsliv. Tullhusen från skilda tider, vid tidigare kommunikation såsom Nordstedthuset, Radio- stadsgränser och hamnlägen. Kontorsbyggnader och TV-huset, tidningshusen vid Marieberg och och bankpalats som utmärker sig i gaturummet, Kaknästornet.” som Trygg-Hansa huset och Garnisonen, eller i Kommentar: TV4 har sedan 1996 varit stationerad i sammanhållna miljöer, som vid östra Kungsträd- lagerdelen tillhörande Philipshuset och kan således gården. Storskaliga varuhus i city såsom NK, sägas höra till en av de byggnader i staden som PUB och Åhléns.” belyser mediernas ökade betydelse och inte minst den ökade demokratiseringen och informationsflödet under Kommentar: I och i anslutning till planområdet finns 1900-talet. både Handelsbanken, BP:s och Philips f.d. svenska huvudkontor samt Länsförsäkringar, på ett avstånd TV4 har haft stor betydelse för mediesverige och från centrum som till viss del är representativ för populärkulturen och byggnaden är idag i första hand lokaliseringen av dessa byggnadsfunktioner under förknippad med mediehuset snarare än med dess modern tid. ursprunglig funktion. Byggnaden speglar således riksintresseuttrycket i viss mån, men har kanske i Kontorsbyggnaderna kan ses i ljuset av den tidens första hand ett symbolvärde för kanalen i fråga. ambition att komma tillrätta med trafikflödet i staden. Genom att decentralisera arbetsplatser kunde man skapa ett flöde inte bara in till staden utan även ut från stadens kärna. Halvcentralt belägna verksamhets- områden såsom kvarteret Bremen och Smedsbacken är tydliga representanter för den här tidens kontorse- tableringar. De stora kontorsanläggningarna speglar en struktur- omvandling från industri mot ett mer tjänstebaserat näringsliv. Ur ett riksintresseperspektiv är placeringen av flera huvudkontor i området särskilt intressant som en direkt koppling till huvudstadsfunktionen. Inledning & förutsättningar Slutversion 13 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats PLANPROJEKT I NÄROMRÅDET STARKSTRÖMMEN 2 OCH 4 M.FL (Dp 2013-14796) Detaljplanen för Starkströmmen 2 och 4 m.fl, norr om kvarteret Bremen, syftar till att möjliggöra en driftdepå med tillhörande låg byggnad för Trafikverkets verksamhet för Norra länken. Två befintliga kontorshus på fastigheterna Starkströmmen 2 och 4 har rivits och ger plats för ett nytt och större kontorshus. Föreslagen nybyggnad är uppdelad i två sammankopplade volymer i 9 till 16 våningar inklusive källarplan. Översiktsbild på pla- nerad och befintlig Norr om Starkströmmen 2 och 4, inom fastigheten Hjorthagen 1:1 bebyggelse söder anläggs en driftdepå bestående av kör- och uppställningsytor samt om Bremen, i kvar- en mindre byggnad med kontors- och lagerlokaler teret Smedsbacken. Wester + Elsner ark- Detaljplanen vann laga kraft i juni 2023. tiekter. 2024. Plan- beskrivning Smeds- SMEDSBACKEN 25 M.FL. backen 25 m.fl. (Dp 2021-02493) Arbetet med detaljplanen för Smedsbacken 25 m.fl, direkt söder om Kv Bremen, påbörjades 2021. Den nya detaljplanen syftar till att utveckla fastigheten för att Svenska Handelsbanken ska kunna SSttaarrkkssttrröömmmmeenn 22 oocchh 44 ((llaaggaa kkrraafftt 22002233)) samla verksamheter som idag är spridda i staden. Ny kontorsyta tillskapas liksom ett större utbud av centrumverksamheter i bottenvå- ningarna. Planen syftar till att möjliggöra på- och tillbyggnad av kontorsbebyg- gelsen inom fastigheter Smedsbacken 25. Projektet innefattar även omdaning av bottenvåning mot gata och förgårdsmark till lokaler för verksamheter, restauranger eller övrigt centrumändamål. Detaljplanen är under antagande (hösten 2025) men har inte vunnit laga kraft. SSttoorräännggssbbootttteenn VVaallppaarraaiissoo 22 mm..flfl BBrreemmeenn 11 oocchh 33 NEW YORK 3 OCH 4 Utsnitt från Bygg- (Dp 2023-15014) SSmmeeddssbbaacckkeenn 2255 och Plantjänstens karta med områden Detaljplanen för fastigheten New York 3 m.fl. sydöst om Bremen, för pågående planer. NNeeww YYoorrkk 33 oocchh 44 syftar till att möjliggöra förtätning med bostäder och lokaler längs Närliggande projekt gatan och ska bidra till att stärka Tegeluddsvägens utveckling till ett som kan vara av urbant sammanlänkade stråk. Berörda fastigheter är idag bebyggda relevans för Bremen med ett punkthus per fastighet. har skrivits ut med namn. Stockholm Planarbetet är i startskede. stad. 14 Slutversion Inledning & förutsättningar 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats VALPARAISO 2 M.FL. (Dp 2021-14909) Planområdet, beläget i Norra Djurgårdsstaden mellan Norra Länken, Värtaterminalen och Finlandsparken, har gjorts tillgängligt för ny bebyggelse genom att Stockholms hamnar koncentrerat sin verksamhet till den nya Värtapiren. Planen syftar till att “skapa en tät och blandad stadsdel som binder samman och skapar tydliga stråk till omgivande stadsrum, genom att bygga bort de barriärerna som idag finns på platsen.” bl.a. ska kopplingarna till till Tegeluddsvägen stärkas genom förlängning av Värtavägen in i planområdet Föreslagen bebyggelse innehåller kontor, kommersiella lokaler samt cirka 200 bostäder. Planområdet utgörs även av parker och torg. Planen ska även möjliggöra utbyggnad av infrastruktur med bl.a. kollektivtrafik och påfart via tunnel till Värtahamnen. Planarbetet är i startskede. STORÄNGSBOTTEN (Dp 2020-09041) Vid Storängsbotten strax väster om kv Bremen planeras en ny idrottspark som ska förstärka den befintliga verksamheten och bli en ”attraktiv och grön mötesplats”. Planprojektet beskrivs av Stockholms stad: ”Den nya idrottsparken vid Storängsbotten ska bli en målpunkt i staden och utgöra en entré till Nationalstadsparken. Området ska vidareutvecklas genom nybyggnation för en utökad satsning på idrott och hälsa. På den stora gruslagda ytan planeras det för en ny multisportarena i bakkant som kommer bilda bullerskydd mot Norra Länken. Idrottsparken kommer att koppla samman de närliggande stadsdelarna genom god kollektivtrafik, gång- och cykelstråk genom parkområdet.” Samråd planeras under första kvartalet 2026. Inledning & förutsättningar Slutversion 15 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats 2 KULTURVÄRDEN 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KULTURVÄRDEN BREMEN 3 Följande text är ett koncentrat av värderingen i kulturmiljöanalysen vilket var banbrytande vid tiden. Fasadernas materialpalett – frilagd TIDSTYPISK GESTALTNING AV UTEMILJÖN (2022): ballast, tegel och aluminium – markerar olika byggnadsdelar och Förgårdsmarken och terrasserna, ursprungligen gestaltade av illustrerar modernismens formspråk anpassat till prefab-teknikens Walter Bauer, uttrycker tidens ideal där grönska och uteplatser Kulturvärdena är främst kopplade till byggnadens tillkomsttid och ramverk. Hörsalen (Bremensalen) är särskilt värdefull som en integrerades med byggnaden. Även om miljön är förändrad och funktion som Philips svenska huvudkontor. Anläggningen är ett välbevarad miljö med avancerad akustik och originalinredning i ljust delvis förvanskad, är strukturen fortfarande avläsbar och bidrar till tydligt uttryck för högmodernismens arkitektur med en komposition trä, vilket ger både teknikhistoriska och arkitekturhistoriska kvaliteter. förståelsen av helhetsgestaltningen. av höga och låga volymer, platta tak, fönsterband och rationell upprepning. Den representerar en epok präglad av stark framtidstro, TEKNISKT AVANCERAD ANLÄGGNING teknikoptimism och omsorg om arbetsmiljön. Anläggningen var tekniktung med satsningar på rörpostsystem, avancerad ventilation, snabba hissar och en kylanläggning – FLYTTEN FRÅN INNERSTADEN ovanligt vid tiden. Hörsalen, även kallad elektronikstudion, var Byggnaden visar hur företag under 1960-talet flyttade från vid uppförandet en av Europas mest avancerade med akustiska innerstaden till halvcentrala lägen för att möta krav på logistik och lösningar och teknisk utrustning. Projektorrum och kontrollrum med parkering. Den är ett exempel på en multifunktionell anläggning originalapparatur finns kvar och ger höga teknikhistoriska värden. där kontor, lager, verkstäder, representation och personalservice Sammantaget har Bremen 3 höga kulturvärden kopplade till sin roll integrerades. Detta speglar tidens strukturomvandling från industri PERSONALOMSORG OCH HIERARKIER som tekniskt avancerat huvudkontor, sin arkitektur som exponent till tjänstebaserat näringsliv. Byggnaden speglar tidens syn på arbetslivet med hierarkier manifes- för högmodernismen och prefabbyggandet, samt sin sociala och terade i separata direktionsutrymmen och representationsytor. Den landskapsmässiga gestaltning. Värdena har dock försvagats genom EXPONENT FÖR HÖGMODERISMENS visar också på en långt framskriden personalomsorg med motions- senare förändringar och borttagna inslag, vilket gör byggnadens KONTORSHUS lokaler, hälsovård, stora matsalar och terrasser för pauser – inslag historia mindre synlig i dag. Trots detta är byggnaden ett viktigt Philipshuset är ett pedagogiskt exempel på tidens industriella som var ovanliga vid tiden. dokument över 1960-talets arkitektur, teknik och arbetsliv. byggande med prefabricerade betongelement och stålstomme, VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG BREMEN 3 • Bremensalen (hörsalen) med fast inredning från som också beskriver för uppförandetidens syn på 1960-talet. arbetsmiljö. • Hörsalens tillhörande utrymmen, såsom trappa med • Gårdsmiljöns struktur, i anslutning till byggnadens angränsande utrymmen i plan 2-4, gäller fast inredning huvudentré med planteringskar med formgjuten, fint och ytskikt från 1960-talet. Även rum som tidigare räfflad betongyta samt vattenbassängen. nyttjades som foajé på plan 3. Projektorrum med • Förgårdsmarken intill Tegeluddsvägen som apparatur samt kontrollrum och mindre utrymmen. tillsammans med intilliggande fastigheters • Hisshallar med väggar klädda med svart skiffer och förgårdsmark bidrar till ett delvis grönt stråk och som klocka. skapar en tydlig avgränsning mot vägen. • Trappor och dörrar, 1960-tal. • Parkeringsytor och invändiga lastytor. • Fasadernas gestaltning och fasadmaterial, 1960-tal. • Terrasserna, som trots senare tillägg och material är en viktig struktur med arkitektoniska kvaliteter och Kulturvärden Slutversion 17 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KULTURVÄRDEN BREMEN 1 Följande text är hämtad i sin helhet från värderingen i kulturmiljöa- nalysen (2022): Bremen 1 bedöms ha vissa kulturvärden som del av en större modernistisk anläggning, Philips svenska huvudkontor, vars verksamhet har haft stor betydelse för teknikutvecklingen på flera plan. Philips f.d. lagerbyggnad är den befintliga byggnad i kv. Bremen som har tydligast koppling till vad Stockholms stad tänkte sig för typ av bebyggelse här när området först stadsplanelades kring 1960. I relation till Philips kontorsdelar och Bremensalen är den f.d. lagerdelen av mindre kulturhistorisk vikt, det gäller såväl till innehåll som till arkitektur och byggnadsteknik. Lagerdelen var inte på samma sätt som kontorshuset en föregångare inom prefabricerat byggande. Lagret hade en relativt kortvarig funktion. Byggnaden har under lika lång tid använts som mediehus. Efter en prisad ombyggnad till TV-hus för TV4, en kanal som haft stor betydelse för mediesverige och populärkulturen, kan byggnaden tillmätas vissa samhällshis- toriska värden. Byggnaden bedöms ha ett visst symbolvärde för kanalen. VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG BREMEN 1 Som lager till f.d. Som mediehus för TV4 : Philipshuset: • Markerad huvudentré mot • Bevarad volym och Tegeluddsvägen. fönsterband. • Invändigt studio 1 • Ursprunglig entré med genomgående mellan trappor och väggpartier bjälklag. i betong. Markerad med en svagt utskjutande byggnadsdel. 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KULTURVÄRDEN KVARTERET I kulturmiljöanalysen (Tyréns 2022) gjordes en värdeanalys för kvarteret Bremen och Smedsbacken. Byggnaderna har Del av en modernistisk anläggning ursprungligen byggd som värderats enligt en fyrgradig skala. Bremen 1 har värderats lager. Byggnaden omvandlades 1995 till TV-hus, och med till visst värde, medan Bremen 3 har bedömts till högt värde NN utgångspunkt i den befintliga fasaden skapades en byggnad Skräddarsytt modernistiskt huvudkontor för Philips, ett med ett eget uttryck idag helt förknippad med TV4. med lågdelar/terrass av visst-högt värde. multinationellt bolag med stor svensk verksamhet. Pionjärbygge inom prefab med inte helt övertygande arkitektur. Påkostat och elegant huvudkontor med luftiga kommunikationsytor och omgivande plantering. Bremen 3 Bremen 1 Tegeluddsvägen Modernistisk mönsteranläggning med underjordisk Huvudkontor för SIAB, företrädare för industriellt byggande. logistik och specialfunktioner under stramt formad gård. Följaktligen uppfört i väl utförd prefabarkitektur. På- och tillbyggt med viss arkitektonisk finess under tidigt 2000-tal. n e Mycket högt värde ä g v a Högt värde rt ä V Visst värde Begränsat värde Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys, Tyréns Sverige, 2022. Karta Lantmäteriet. Kulturvärden Slutversion 19 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KARAKTÄRSDRAG KVARTERET I kulturmiljöanalysen (Tyréns 2022) gjordes en kartläggning av värdebärande karaktärsdrag för kvarteret Bremen och Smedsbacken och miljön kring Tegeluddsvägen. Bremen 3 Bremen 1 Bremen m.fl. Kulturmiljöanalys, Tyréns Sverige, 2022. Karta Lantmäteriet. 20 Slutversion Kulturvärden 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats 1- 11 EN3 - 5 11 EYP4411 . • 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats 3 PLANFÖRSLAGET 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats FÖRSLAGET I KORTHET Planförslaget innebär utveckling av fastigheterna För Bremen 3 föreslås att lågdelen mot norr rivs Bremen 1 och 3, två fastigheter vars bebyggelse är och ersätts med en ny byggnad som liksom befintlig sammankopplad. Tidigare ägdes byggnaderna av lågdel är sammankopplad med befintligt höghus. I samma fastighetsägare och var än mer integrerade. Idag den nya byggnaden med 10 våningar möjliggörs för ägs fastigheterna av två olika ägare. kontor och centrumverksamhet. Befintligt höghus föreslås byggas på med tre nya kontorsvåningar. Bremen 1, ursprungligen uppförd som lagerbyggnad för Svenska Philips och som sedan 1990-talets mitt För att skapa goda entréförhållanden till den nya huserat TV4, utvecklas genom till- och påbyggnad med byggnaden samt till det befintliga höghuset föreslås kontor och bostäder. Delar av befintlig byggnad rivs. två nya entrépaviljonger mot Tegeluddsvägen. Fotavtrycket flyttas fram närmare Tegeluddsvägen. Här Entrépaviljongerna syftar även till att motverka det föreslås nya flerbostadshus i 6-8 våningar resa sig. som förstudien beskriver som ett överbrett gaturum Bottenvåningen mot Tegeluddsvägen blir uppglasad och med bristande urban karaktär, genom att tydligare lokaler möjliggörs. Nya bostadsvolymer uppförs i övrigt definiera gaturummet och stärka platsens stadsmäs- som påbyggnader längs befintlig byggnads sidor och sighet. Mellan paviljongerna skapas en entréplats, runt en underbyggd gårdsyta. till vilken den befintliga fontänen föreslås flyttas (rekonstrueras) och fungera som ett identitets- Befintlig byggnad blir främst synlig mot norr. Den föreslås skapande inslag. Garageinfart och markparkering ändras avseende fasader och fönstersättning. Parkering förläggs till fastighetens norra sida för att avlasta anordnas i befintliga garageytor. gaturummet och ge företräde åt vistelse och entréer. Övre: Situationsplan över planområdet. Nedre: Gatuelevation Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. Planförslaget Slutversion 23 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Perspektiv från syd. Koponen Stenqvist. 24 Slutversion Planförslaget 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats FASAD SYD - TEGELUDDSVÄGEN FASAD NORD - TEGELUDDSVÄGEN NEDRE FASAD ÖST - GRÄNDEN FASAD VÄST - LIDINGÖVÄGEN Fasader. Koponen Stenqvist. Planförslaget Slutversion 25 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats 4 KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖN 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KONSEKVENSER BREMEN 1 Rivning av delar, till- och påbyggnad till blandstadskvarter Bremen 1 föreslås omvandlas till ett blandat kvarter där bostäder och kontorsytor tillkommer och där interngatan/ förgårdsmarken mellan befintlig byggnad och Tegeluddsvägen bebyggs. Delar av befintlig byggnad rivs, däribland den lilla entrébyggnad som finns mot Tegeluddsvägen. I tillbyggnaden mot Tegeluddsvägen föreslås bostadsentréer, entré till cykelrum och garageinfart samt mindre butikslokaler och möjlighet till en entré för en livsmedelsbutik. Längs Tegeluddsvägen och längs östra delen av fastigheten byggs bostäder i sju våningar. Mot Tegeluddsvägen i söder föreslås bostäderna få balkonger. Olika typer av indrag görs för terrasser på olika nivåer. Bostäderna i den östra flygeln får balkonger mot gården. I de bullerutsatta lägena mot norr uppförs kontor i sex och sju våningar. Kontorslokalerna har högre våningshöjder än bostäder varför det ryms färre våningar inom liknande volymer. Kontorsbyggnaderna ges dock även andra planmått med djupare plan som dras in längre mot gården. Gården som alltså är underbyggd med befintlig lagerbyggnad föreslås planteras och användas för vistelse. En envåningsbyggnad kopplar samman bostäder och kontors- volymer längs västra delen av fastigheten. De delar av befintlig byggnad som bevaras blir synliga mot Nedre Tegeluddsvägen och trafikmiljön i norr samt i öster längs interngatan mellan byggnaden och Bremen 2. För bevarad byggnad föreslås att fasaderna återfår mer av sin ursprungliga karaktär där betongelement med synliga skarvar och en strikt repetitiv fönstersättning kännetecknade arkitekturen. Befintliga större fasadöppningar som förstorats efter att byggnaden stått färdig föreslås sättas igen. Eftersom ursprungliga fasader av betongelement hade bristande värmeisolering kan inte Övre: Befintlig vy, Tegeluddsvägen från Smedsbacken mot Bremen. fasaderna återställas utan den ursprungliga karaktären behöver Nedre: Samma vy, perspektiv. Koponen Stenqvist. återskapas med nytt fasadmaterial. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 27 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Ändring till diversifierat kvarter med bostäder Den ändring som föreslås mot Tegeluddsvägen, med framflyttat fasadliv och gavelmotiv, knyter an till de visioner som redogörs för i förstudien för Tegeluddsvägen. Avsikten att skapa blandstad och introducera bostäder på norra sidan av vägen är förankrad i 2000-talets idéer om integrerade miljöer där verksamheter och bostäder blandas och där det finns både s.k. dag- som nattbe- folkning. Detta planeringsideal bryter helt mot den modernistiska planeringsdoktrin som format området och där olika funktioner åtskiljs från varandra enligt principen om zonering. Detta sätt att se på staden och som får sitt kulturhistoriskt kanske mest intressanta uttryck i ABC-städerna Vällingby, Farsta m fl, var helt förhärskande under årtiondena runt 1900-talets mitt. I detta fall är zoneringstanken manifesterad genom den breda Tegeluddsvägen som skiljer det befintliga bostadsområdet från verksamheterna vid Värtabanan. Kontorskvarteret Smedsbacken bryter delvis mot funktionssepare- ringen eftersom det ligger söder om Tegeluddsvägen, här bidrog istället topografiska skillnader till en tydlig åtskillnad mellan bostäder och verksamheter. Kvarteret Smedsbacken var heller inte avsett att rymma bullrande eller störande verksamhet. De bostäder som fanns norr om Tegeluddsvägen i nuvarande Finlandsparken och österut revs vid 1900-talets mitt, de sista försvann på 1970-talet. Att bostäder nu föreslås införas i vad som planerats för och som hittills varit ett verksamhetsområde innebär ett stort steg i områdets utveckling. Från kulturmiljösynpunkt är det främst den historiska läsbarheten som påverkas. Det kommer inte bli inte lika uppenbart Övre: Tegeluddsvägen, hur starkt den modernistiska stadsbyggnadsidén kom att prägla vy mot Bremen 2, 1 denna del av innerstadens yttre krans. Det kommer däremot vara och 3. Kvarteret utgör uppenbart att bostäderna tillkommit en bit in på 2000-talet och en tillsammans med kv. god läsbarhet kring den historisk utvecklingen överlag bedöms ändå Smedsbacken ett kluster bibehållas. av kontors- och verk- samhetsbyggnader från 1960-90-talen, ursprung- ligen huvudkontor för flera stora svenska och internationella bolag. Nedre: Diagram som visar Bremen 1 med befintliga och föreslagna tillägg. Underjordiska delar under befintlig för- gårdsmark bevaras. Koponen Stenqvist. 28 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Förgårdsmarken minskar Ett inslag som är starkt förknippat med planeringstankarna från 1950- och 60-talen är förgårdsmarken med den interna parallellgatan till Tegeluddsvägen. I stadsplanen från 1961 var denna markremsa avsedd att byggas under med garage och även ovan mark nyttjas för parkering, ett grepp som också förverk- ligades. I och med tillbyggnaden och det framflyttade fasadlivet mot Tegeluddsvägen nära på bryts detta konsekventa motiv som präglar kvarteret. Inom Bremen 1 blir förändringen stor, 2 meter bred förgårdsmark blir kvar. Remsan med förgårdsmark är i första hand avsedd att tas i anspråk av verksamheter och butiker i gatuplan. Illustrationer över Tegeluddsvägen visar hur remsan kan användas för t.ex. uteser- veringar eller försäljning av blommor för att på så vis levandegöra och aktivera gaturummet. Befintligt kar för rökgasevakuering och plantering som skiljer fastigheten från gatumarken rivs. Inom fastigheten bedöms inga befintliga element på förgårds- marken ha några betydande värden. Karet för rökgasevakuering och plantering är uppbyggt av standardiserade betongelement. Parkeringsplatser finns kvar men har minskat i omfattning. Att förgårdsmarken bebyggs bidrar till en försvagad läsbarhet kring planeringstankarna från tiden kring 1960. Trafik och parkering hade då något av en huvudroll i stadsplanerna, vilket här manifesterades i en långsträckt och väl synlig parkeringsyta. Samtidigt fanns det ambitioner om att låta gatorna kantas av grönska. Att parkerings- ytorna och den förhållandevis enkla planteringsytan utgår bedöms inte ge någon långtgående påverkan på kulturvärden. Att det för kv Bremen konsekventa greppet med förgårdsmark reduceras innebär dock en minskad möjlighet att förstå strukturen i verksam- hetsområdet och gör förgårdsmarken framför grannfastigheterna svårare att förstå. Samtidigt tydliggör det framflyttade fotavtrycket var 1960-talets planeringsideologi frångåtts. Idag finns väl tilltagen förgårdsmark utmed Tegeluddsvägen. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 29 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Rivningar 1963 Delar av befintlig byggnad rivs för att möjliggöra till- och påbyggnad. Takuppbyggnaderna som tillkommit under 1990-talet och senare, inklusive takterrass, rivs. Rivningen av dessa övre delar får främst konsekvenser för läsbarheten avseende TV4:s verksamhet på platsen. Rivningen av den något märkliga och undanskymda entrén som hört till lagerfunktionen påverkar dock värden knutna till den ursprungliga anläggningen. Det brutalistiska formspråket med mönstergjuten betong inne i den öppna entrébyggnaden var högaktuellt vid tiden då byggnaden uppfördes. Rivningen av detta undanskymda 1994 utrymme – det bör påpekas att entrébyggnaden utifrån lätt läses som en lastöppning – innebär att ett formstarkt element som efter 1990-talsombyggnaden är det enda som tydligt visar när byggnaden ursprungligen uppfördes, försvinner. Detta påverkar även läsbarheten mer generellt om verksamhetsområdets tillkomst. Fasadritningar. Övre visar ursprungligt bygglov från 1963 och nedre ombyggnaden för TV4 mitten av 1990-talet. Den centrala upphöjda delen föreslås rivas. Källa: Stockholm stads bygglovarkiv Bild till vänster visar entrén till den f. d. lagerbyggna- den som rivs vid ett genomförande av planen. 30 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Lagerkaraktären väl läsbar I samband med till- och påbyggnaden föreslås befintlig byggnad ändras ifråga om fasadutformning och färgsättning. Ambitionen är en återgång till lagerbyggnadens ursprungliga strikta och repetitiva karaktär där betongelementens skarvar och fönsterband gav en konsekvent och tydlig arkitektonisk verkan. De delar av fönster- banden som blivit högre föreslås återgå till ursprunglig omfattning. Den röda putsen föreslås utgå. Hur fasaderna ska få en utformning som ligger närmare den ursprungliga karaktären är inte studerat mer än översiktligt i detta läge. Från kulturmiljösynpunkt bedöms det vara positivt för läsbarheten av områdets tillkomst om lagerkaraktären åter blir tydligare. Med en återgång till karaktären av en modernistisk prefabricerad elementfasad blir det lättare att förstå när byggnaden är uppförd. Släktskapet stärks med högdelen inom Bremen 3 och det blir mer uppenbart att byggnaderna har en gemensam historia. Eftersom det i detta skede inte är känt vad fasaden behöver genomgå för att återfå mer av sin ursprungliga verkan är det svårt att bedöma konsekvenserna fullt ut. Klart är att oavsett fasadens ytskikt och exakta kulör innebär en återställd rytm och modulindelning ett förstärkt arkitektoniskt släktskap med befintliga delar inom Bremen 3. Den konsekventa och enhetliga fasadutformningen bedöms också på ett välgörande sätt göra byggnaden till en solid bas för de föreslagna påbyggnaderna och därigenom ge nödvändiga förutsätt- ningar för en god arkitektonisk helhetsverkan. En slät putsfasad lika den befintliga skulle innebära arkitektoniska utmaningar då påbygg- nadernas fasader föreslås blir mer plastiska och kraftfulla i uttrycket. Genom större fönsterpartier och förändrad fasadbehandling har byggnadens ursprung som lager blivit svårare att läsa. De delar av befintlig byggnad som bevaras föreslås återfå sin strikta, upprepande fasadutformning men i ändrad tappning, se visionsbild på nästa sida och s.34. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 31 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats VY FRÅN NORR - MELLAN BREMEN 2 OCH BREMEN 1 FÖRE I vyn är Gärdeshöjdens ett centralt inslag eftersom dess byggnader syns både i fonden av gränden och ovan Bremen 1. Såväl samman- byggda hus i raden längs Smedsbacksgatan och punkthus längre söderut kan urskiljas. Både det s.k. KM-huset och BP-huset inom Smedsbacken 25 framträder och bidrar med en djupverkan. EFTER Påbyggnaden av KM-huset skymmer BP-huset och de delar av Gärdeshöjden som syns i fonden av gränden. Påbyggnaden inom Bremen 3 döljer de byggnader som idag syns ovan befintlig byggnad. Mindre delar av de översta våningarna på ett par av Gärdeshöjdens hus blir fortsatt synliga. Koponen Stenqvist. 32 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Svag läsbarhet kopplad till TV4 1990-talets ombyggnad för TV4 är starkt präglande för hur byggnaden upplevs visuellt. Det är också som hemvist för TV4 som byggnaden är känd idag. Genom de rivningar som krävs, genom tillbyggnaden mot Tegeluddsvägen samt de ändringar som föreslås avseende de fasader som fortsatt blir synliga kommer läsbarheten av TV4:s verksamhet på platsen bli svag. Rivningarna innebär att TV4:s centralt placerade entré mot Tegeluddsvägen utgår. Samma sak gäller antenner och sändut- rustning. Med den återgång av övriga fasader mot ett elementut- förande med jämnhöga fönsterband som föreslås och ändrad färgsättning blir de inslag som knyter byggnaden till TV4 utraderade. Återgången mot en betongelementfasad kan alltså sägas stärka läsbarheten avseende byggnadens tillkomst och dess första period som lager för svenska Philips. Den lika långa period som byggnaden varit TV-hus för den största utmanaren till public service kommer inte längre komma till uttryck. Det påverkar förståelsen för hur verksamhetsområdet relativt tidigt ställdes om och anpassades till nya funktioner i ett mer kontorsinriktat och tjänsteproducerande stockholmskt näringsliv. Riksintressets uttryck byggnaderna för press, media, förlag och teknisk kommunikation bedöms i viss utsträckning påverkas negativt av att spåren av tiden som TV-hus blir få och svaga. Genom ändrad färgsättning och återställda fönsterband kommer byggnadens karaktär ändras och spåren av TV4:s tid i byggnaden blir svaga. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 33 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Utformning av nya byggnadsvolymer De nya byggnadsvolymer som föreslås inom Bremen 1 redovisas i detta skede som rätvinkliga volymer med tydlig strukturering av fasader. Betoning av bjälklag och kraftig relief runt stora fönsteröpp- ningar ger en bearbetning av en rationell grundkaraktär som bedöms samspela väl med den befintliga byggnaden. En föreslagen variation i kulör och fasaduttryck mellan de olika påbyggnadsvo- lymerna men en enhetlig hantering av sockeln gör att den befintliga byggnaden framstår som en självständig bas som mot norr och nordost även framgent har ett ansenligt fotavtryck. Perspektiv, nedre Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. 34 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Påverkan på omgivningen Volymtilläggen inom Bremen 1 påverkar närområdet och omgivningarna på flera sätt: Tätare gaturum och mer stadsmässighet längs Tegeluddsvägen Genom planförslaget förändras Tegeluddsvägens karaktär och det främst genom de tillkommande bostadsvolymerna inom Bremen 1. Gaturummet snävas in genom framflyttad fasad. Läget mittemot det långa gathuset inom Smedsbacken 25 gör att gatan lokalt får en betydligt mer stadsmässig karaktär. Detta förstärks genom de nya byggnader och extra våningar som den nya detaljplanen för kv. Smedsbacken medger. Till förskjutningen mot en mer urban karaktär bidrar även utformningen av den tillbyggda volymen inom Bremen 1. Genom ett direkt möte med gatan i form av en hög markerad sockel- våning med flera entréer och glaspartier innebär det nya inslaget en påtaglig förändring gentemot gatans befintliga karaktär. Det ska dock påpekas att det i befintlig situation förekommer lokaler och entréer mot gatan på den berörda sträckan. Förändringen av gaturummet och den ökade stadsmässigheten görs på en begränsad del av Tegeluddsvägen men effekterna blir att gatans karaktär av historisk gräns mellan två olika bebyggel- Tegeluddsvägen från öst med Smeds- segrupper försvagas mer allmänt. Det framflyttade fasadlivet blir backen 25 till vänster och Bremen 2 när- märkbart även på större avstånd när man rör sig längs gatan. mast till höger. Övre bild visar nuläget. Genom den utpräglat stadsmässiga bottenvåningen blir den ändrade Nedre bild är visualisering av nya handels- karaktären begriplig och det framgår väl att man medvetet sökt och bostadsdelar inom Bremen 1 som tar förändra gatans och miljöns karaktär från en gata som avskiljer ett kliv ut mot gatan samtidigt som gångba- nan breddas. Koponen Stenqvist. delområden till en som kopplar samman dem. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 35 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Ändrad relation med Bremen 3 Vid Tegeluddsvägen kommer högdelens uppbyggnad i två lameller Minskad synlighet för Bremen 2 hopkopplade med en central kärna inte längre bli tydligt avläsbar I sin ursprungliga form var Philips anläggning ett skolexempel Kontorsbebyggelsen inom Bremen 2 bedöms ha särskilda kultur- annat än från punkter väster om byggnaden. Detta kompenseras på en modernistisk komposition där funktionen styr formen. värden. Kontorskomplexet har en komposition med flera olika dock av föreslagen påbyggnad inom Bremen 3, se vidare nedan. Lagerbyggnaden var låg och utbredd medan kontorshuset var slankt volymer men där den höga skivan som står i väster svarar för den Byggnadens verkan som en hög skiva omgiven av luft och himmel och låg luftigt till för att optimera ljusförhållanden och utblickar. På huvudsakliga arkitektoniska verkan mot omgivningen. påverkas dock även från väster. Denna verkan blir mindre tydlig men så sätt blev anläggningen också ett pedagogiskt exempel på den utgår inte. Genom de nya volymerna inom Bremen 1 kommer skivbygg- modernistiska förkärleken för att strukturera anläggningar i låg- och nadens synlighet bli mindre. Längs Bremen 3:s östra del föreslås högdelar. När det gäller den karaktäristiska uppdelningen i hög- och lågdelar sammanhängande byggnadskroppar i befintlig byggnads fulla består den delvis inom Bremen 3. Även greppet att låta bebyggelsen Genom tillägg av byggnader med upp till sju våningar och framflyttat längd och därtill med utökat fotavtryck mot Tegeluddsvägen i söder. inom Bremen 1 ha en verkligt markant sockel ovan vilken fasadliv inom Bremen 1 får befintlig högdel inom Bremen 3 en Det innebär att siktvinklarna där man kan läsa hela skivan och få bostäderna reser sig bedöms bidra till en begränsad men fortsatt minskad betydelse sett från Tegeluddsvägens centrala del och grepp om dess uppbyggnad snävas in märkbart. De avsmalnade läsbarhet att platsen karaktäriseras av ett spel mellan vertikala och från stadsrummet norr om kvarteret. Nya byggnader skymmer den och särskilt bearbetade gavlarna kommer fortsatt vara starkt horisontella element. befintliga högdelen och innebär att dess dominanta verkan vid framträdande medan det vertikala glasade burspråk som bryter Tegeluddsvägen och i området i stort förändras märkbart. fasadens längd kommer bli betydligt mindre tongivande. Den arkitektoniska idén och helheten kommer fortsatt vara möjlig att förstå från punkter längs Tegeluddsvägen, från Lidingövägen och Värtaverket men byggnadens verkan i stadslandskapet kommer att försvagas märkbart. Till denna ändrade situation för Bremen 2 bidrar även föreslagen bebyggelse inom Bremen 3 och planerad bebyggelse inom Starkströmmen. Sett från Gärdeshöjden och utsiktspunkterna vid Smedsbacksgatan kommer en liknande effekt uppstå, det kommer vara från en begränsad sträcka som skivbyggnadens form kommer att kunna läsas. I detta fall ger planerad bebyggelse inom Smedsbacken 25 upphov till kraftig inskränkning av synligheten för Bremen 2 om den realiseras, oavsett kommande förändring inom Bremen 3. Längs Tegeluddsvägen kommer Länsförsäkringars kontorshus inte alls påverkas i samma utsträckning. Från korsningen med Värtavägen kommer fortsatt samtliga volymer vara väl läsbara och byggnaden kommer härifrån bibehålla sin roll som det kanske mest intresseväckande och genomarbetade byggnadsverket i verksam- hetsområdet. Växelspelet mellan den låga Bremen 1 och höga 3:an är ett typexempel på Visualisering, motsvarande vy från Tegeluddsvägen. Koponen Stenqvist. en modernistiskt komposition. 36 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Minskad synlighet för Gärdeshöjdens bostadsbebyggelse överblick över Värtaverket med dess olika byggnader och anlägg- De möjligheter till förståelse för sammanhang och upplevelser som ningar. Inifrån bostadshusen är det främst lägenheterna i de nedre finns från utsiktsplatserna kommer oavsett utvecklingen inom kv Genom den begränsade byggnadshöjden innebär lagerbyggnaden våningsplanen som påverkas i detta avseende, medan möjligheten Bremen påverkas långtgående om planerad bebyggelse inom kv som konverterats till TV-hus ingen större inskränkning för hur att från de övre våningplanen blicka ut över Värtaverket och delar av Smedsbacken förverkligas. Gärdeshöjdens mer eller mindre sammanhängande bostadsbe- Lidingö kvarstår. byggelse på krönet söder om dalgången framträder. De putsade byggnaderna från 1930- och 40-talen utgör ett av de starkare elementen i det glesa och öppna stadslandskapet. Även grönskan i slänten nedanför byggnaderna är synlig. När befintlig byggnad byggs på med fem våningar (upplevs som sex våningar ovan befintlig bas) kommer bostadsbebyggelsen och grönskan till delar få en försvagad roll. Platser och stråk som påverkas och varifrån Gärdeshöjdens bostadshus inte kommer att vara lika synliga och tongivande som idag är belägna norr om Bremen 1. Från Jägmästargatan kommer synligheten utgå men där har man redan idag begränsad kontakt med Gärdeshöjden. Effekten blir framförallt tydlig från Hjorthagsmotet och från entrétorget och parkeringsplatserna tillhöriga Värtaverket, liksom från verkets ursprungliga kontorshus (Jägmästargatan 2A). Här ser man idag ett stort antal av Gärdeshöjdens byggnader och kan avläsa att det innanför ”muren” av sammanbyggda byggnader står friliggande högre punkthus. En betydande del av inskränkningen i Gärdeshöjdens synlighet skulle oavsett planerna inom kv. Bremen uppstå då utökad planerad bebyggelse inom kv. Smedsbacken realiseras. Från punkter nordväst och nordost om Bremen 1, exempelvis vid Hjorthagsmotets cirkulationsplats och från smalhusen i Hjorthagen, kommer kontakten med Gärdeshöjden vara relativt god på ”utsidan” av befintlig bebyggelse inom Bremen 2 och 3. Ny bebyggelse inom kv. Starkströmmen kommer dock när den realiseras minska den visuella kontakten mellan smalhusen i Abessinien och Gärdes- höjden. Påverkan på utblickar från Gärdeshöjden Från utsiktsplatser och gångväg på utsidan av byggnaderna vid Smedsbacksgatan, samt från lägenheterna i kv Smedsbacken, innebär den begränsade höjden på Bremen 3 att den visuella kontakten är god med Värtaverket, Energihamnen och delar av Lidingö. Hjorthagens kyrka är synlig från vissa punkter. Vid föreslagen påbyggnad av Bremen 1 bedöms merparten av denna kontakt förloras. Det innebär att möjligheter att förstå sammanhangen inom denna del av staden och dess omgivningar försvinner eller försvagas. Idag erbjuder utsiktspunkterna en viss Kv Bremen sett från Gärdeshöjden. Mellan högdelarna på Bremen 1 och 2 ser man delar av Värtaverket och delar av Lidingö. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 37 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats VY FRÅN JÄGMÄSTARGATAN KORSNINGEN KOLARGATAN FÖRE Philipshuset har i befintlig situation en roll som fondbyggnad även om byggnadens vinkel inte överensstämmer med gatans. Bremen 3 är väl synlig genom grenverk och såväl KM-huset som BP-huset inom Smedsbacken 25 kan urskiljas. Ovan BP-huset reser sig den sentida byggnaden inom kv. Ordonnansen. Vänster om Philipshuset syns delar av grönskan på Gärdeshöjden och delar av en husrad vid Smedsbacksgatan. EFTER Genom planförslagets volymtillägg blir endast en liten del av Philips- husets befintliga fasader synliga men den föreslagna påbyggnaden blir framträdande och innebär att byggnaden fortsatt får en tongivande men avsevärt ändrad roll. Fondmotivet med en stark solitär ersätts av en ny stadsfront. Ny byggnad inom kv. Starkströmmen på gatans högra sida smalnar av perspektivet och skymmer delar av Philipshuset. Nya byggnadsvolymer döljer bebyggelsen och grönskan på Gärdes- höjden och byggnaderna i kv. Smedsbacken. Koponen Stenqvist. 38 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats VY FRÅN JÄGMÄSTARGATAN - ÖVERGÅNGSSTÄLLE LIDINGÖVÄGEN FÖRE Från denna punkt uppfattas Philipshuset som solitärt och dominant med viss motvikt i den långsträckta kontorsskivan inom Bremen 2. Mellan de två högdelarna är TV4:s antenner ett framträdande inslag. Ovan antennerna syns kv. Ordonnansen och BP-huset samt något av Gärdeshöjdens grönska och bostadsbebyggelse. Till höger om Philipshuset syns tunnelbanebron och ovanför den bergsformationer med löv- och barrträd på Gärdeshöjden. Både punkthus och samman- byggda bostadshus kan urskiljas liksom mer sentida bostadshus i höger bildkant. EFTER Ny byggnad inom kv. Starkströmmen skymmer merparten av Gärdeshöjdens terrängformationer och bebyggelse. Höjden blir fortsatt möjlig att uppfatta till höger om Philipshuset. Den nya konfigurationen inom Bremen 3 med ny lågdel, nya höga volymer i norr och påbyggnad av befintlig högdel blir väl läsbar. Nya volymer inom Bremen 3 och 1 döljer de delar av Gärdeshöjden och kv. Smedsbacken som syns i befintlig situation. Betydande delar av Bremen 2 skyms och den idag solitära kontorsskivan inordnas i en mer sammanhängande stadsfront. Vypunkten överensstämmer inte helt med före-bilden. Koponen Stenqvist. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 39 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats FRÅN CIRKULATIONSPLATSEN PÅ LIDINGÖVÄGEN FÖRE I bilden är Bremen 2 tongivande och dess uppbyggnad i låg- och högdelar framgår väl. Bremen 1 med den horisontella verkan, den röda fasaden och antennerna har också en central plats i vyn. Philipshusets högdel är också markant och bildar en övergång mellan Gärdeshöjden och dalgången med Storängsbotten. Gärdeshöjdens bebyggelse upplevs tät och samlad. Både sammanbyggda hus och punkthus kan avläsas. EFTER Den föreslagna utvecklingen inom Bremen 1 ger en markant stadsfront och kvartersform centralt i vyn. Befintlig byggnads horison- talitet betonas. Nya byggnader i norra delen av Bremen 3 förlänger fronten och bidrar till att Philipshusets befintliga fasader döljs. Påbyggnaden av högdelen innebär att byggnaden fortsatt blir möjlig att identifiera. Till höger om Bremen 2 blir endast en mindre del av Gärdeshöjden synlig medan synligheten för de byggnader som i bilden är belägna till vänster om Bremen 2 inte påverkas. Upplevelsen av Bremen 2 påverkas inte långtgående. Koponen Stenqvist. 40 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KONSEKVENSER BREMEN 3 Rivning av lågdel Förslaget innebär att en stor del av befintlig bebyggelse rivs när lågdelen i norr ger plats för ny byggnad med tillhörande ny lågdel som ansluts till de delar av befintlig byggnad som bevaras. Rivningen är omfattande till utsträckningen och omfattar delvis ursprungliga logistik-och parkeringslösningar, företeelser som pekats ut som värdebärande i kulturmiljöanalysen. Även de f.d. matsalarna och sällskapsrummen som är väl framträdande genom sin takform och det avvikande fasadmaterialet, svart plåt, omfattas av rivningen. På insidan är dessa lokaler, liksom den stora merparten av de dagsljusförsedda ytorna, ombyggda. Den välbevarade och såväl arkitektoniskt som teknikhistoriskt intressanta Bremensalen påverkas inte av rivningen. Lågdelen som rivs har en för 1960-talet och högmodernismen typisk uppbyggnad med sammanhängande fönsterband och fasader i rött tegel. Som påpekats i kulturmiljöanalysen är dock den arkitek- toniska verkshöjden inte övertygande och utrymningstrapphusen som tillkommit har inneburit en markant störning eftersom de bryter fönsterbanden och därmed förtar mycket av det rationella uttrycket. Som helhet har lågdelen inte bedömts ha särskilda kulturvärden. Rivningen bedöms trots omfattningen inte innebära att fastighetens kulturvärden förvanskas. De värdebärande delar som påverkas är invändiga och inte unika (likt Bremensalen). Genom att ny byggnad som ersätter de delar som rivs utförs med en markerad lågdel förloras inte det viktiga modernistiska motivet med kontrast mellan låga och höga byggnadsvolymer inom samma anläggning. Lågdelen mot norr som föreslås rivas har med undantag för garage- och last- funktioner inte bedömts vara värdebärande. Trapphusen som tillkommit har försvagat den ursprungliga strikta och rationella kompositionen som matsa- larna med avvikande form och material bröt mot. Till vänster i bild syns fasad av Bremen 1 som motbyggs med ny lågdel inom Bremen 3. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 41 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats VY FRÅN TUNNELBANEBRON FÖRE Från tunnelbanan är det idag möjligt att avläsa Philipshusets uppbyggnad. Högdelens volym med två sammankopplade skivor framstår liksom lågdelen med olika delar såsom den uppglasade spetsen mot Lidingövägen. Bortom Bremen 3 kan Bremen 1 med de karaktäristiska röda fasaderna och antennerna lätt uppfattas. Bremen 2 med sin raka taksiluett bildar en markant horisontell motvikt till Philipshuset. Till vänster om kontorsskivan syns Scandic Södra Kajen (f.d. Ariadne) och en ny byggnad inom kv. Hangö. Till höger om Philipshuset syns KM-huset, samt något av BP-huset inom kv. Smedsbacken och av grönskan i Gärdeshöjdens norrsluttning. EFTER Planförslaget innebär tillsammans med detaljplanen för kv. Smedsbacken en betydligt mer vertikalt betonad bebyggelse i stadsbilden. Tegeluddsvägen får ett mer slutet gaturum och stadsbilden tätas till med kortare siktdjup även inom Bremen 1 och 3. Bremen 2 blir endast synlig som en ljus linje ovan ny bostadsbyggnad inom Bremen 3. För Bremen 3 blir högdelens förändrade form och verkan avläsbar. Det framgår väl hur kärnan mellan skivorna förlängs och fasadut- formningen med fönsterband kontrasterar på ett väl läsbart sätt mot befintliga gavlars mer slutna utformning. Ett tydligt släpp finns mellan högdelen och de nya volymerna i norr. Ny lågdel som ersätter stora delar av den befintliga får en samordnad takfot med den befintliga spetsen vid Lidingövägen. Koponen Stenqvist. 42 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats VY FRÅN LIDINGÖVÄGEN UTANFÖR KUNGLIGA TENNISHALLEN FÖRE Från den lilla platsbildningen vid Lidingövägen är det tydligt hur Philipshuset reser sig som en skiva ställd nedanför Gärdeshöjden. De kontinuerliga fönsterbanden på långsidan står i stark kontrast mot de mörka slutna gavlarna. Byggnaden upplevs stå fritt med mycket luft runt om. Bremen 3 framstår som mycket låg där byggnaden syns under och ovan tunnelbanans bro. Kontorsskivan inom Bremen 2 sträcker ut sig horisontellt. EFTER Bebyggelsen tätnar och Philipshusets solitärverkan förbyts mot att bli del av ett mer stadsmässigt sammanhang. Nya volymer i norra delen av Bremen 3 och föreslagna bostadshus inom Bremen 1 minskar den fria luften kring den befintliga högdelen. Nya våningar som byggs på bidrar till att byggnaden blir fortsatt ett utropstecken. Dess befintliga och förändrade uppbyggnad framgår tydligt, även de nya paviljongerna vid Tegeluddsvägen syns under tunnelbanebron. Kontorsskivan inom Bremen 2 kan anas men får en försvagad roll. Ny högdel inom Smedsbacken 25 bidrar påtagligt till den förändrade stadsbilden. Koponen Stenqvist. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 43 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Ny byggnadsvolym i norr ansluts med en glasad länk och blir på så sätt fristående på tre sidor. Negativa aspekter kopplade till paviljongerna är att förgårdsmark Den mindre paviljongen byggs mot fastighetsgräns till Bremen 1 och tas i anspråk och att befintligt entréskärmtak vid högdelen rivs. Lågdelen som rivs föreslås ersättas med en ny byggnad med större blir delvis en förlängning av det framflyttade fasadlivet som föreslås Skärmtaket är dock inte det som ursprungligen markerade fotavtryck. Ny byggnad ansluter till den f.d. lagerbyggnadens norra inom den fastigheten. byggnadens entré men är uppfört i samma anda. Att delar av hörn och följer i stort dess höjd. Ur lågdelen, och delvis utkragande förgårdsmarken utgår och bebyggs bedöms ge mer betydande från denna, föreslås en ny högdel resa sig med åtta respektive tio Låga paviljonger mot Tegeluddsvägen bedöms vara ett från kultur- negativa konsekvenser då det påverkar läsbarheten av den våningar ovan lågdelen. miljösynpunkt synnerligen intressant tillägg då det i mycket högre trädgårdsanläggning som anlades framför byggnaden och minskar grad än förslaget i förstudien tillvaratar det modernistiska arvet. Att den nya lågdelen får ett större fotavtryck och därmed bygger något av anläggningens monumentala anslag. Paviljongbyggnader och låga entrébyggnader är väl förankrade i bort en idag synlig fasad på den f.d. lagerbyggnaden ger en viss den modernistiska arkitekturtraditionen och betonar indelningen i De nya paviljongerna kommer genom skala, materialval och negativ påverkan på både byggnadens synlighet och den historiska låg- och högdelar. Släppet mellan paviljongerna låter höghusets detaljering att bli läsbara som tillägg och riskerar inte att misstas för läsbarheten. Den berörda fasaden är dock underordnad de längre befintliga fasad nå mark på en begränsad sträcka. ursprungliga inslag. De bidrar till att befästa Tegeluddsvägen som friliggande fasaderna mot nordost och sydost. huvudstråk. Sammantaget bedöms paviljongerna vara väl avvägda Den nya lågdelen bedöms ansluta väl till och samverka med den tillägg som inte riskerar att förvanska kulturvärden. befintliga låga volymen i korsningen Lidingövägen-Tegeluddsvägen där Philips tidigare hade ett showroom. Det utökade byggnadskom- plexet bedöms få en god verkan från tunnelbanan med trappande volymer som plockar upp befintliga riktningar och liksom befintliga höghusgavlar vänder sig mot detta håll. Vid färd med tunnelbanan kommer släppet mellan befintlig högdel och ny byggnad uppfattas väl. Den nya högdelen bedöms också ha en stark arkitektonisk verkan mot Lidingövägen och Hjorthagsmotet. Att denna del av fastigheten utnyttjas mer intensivt och att baksideskaraktären delvis förloras bedöms inte medföra långtgående konsekvenser för verksam- hetsområdets kulturvärden. Den nya volymen på norra sidan är underordnad befintlig takfot på Phlipshusets högdel och är lätt läst som en byggnad som inte är uppförd på 1960-talet. Vad som däremot påverkas i större utsträckning är Philipshusets befintliga roll som fondmotiv sett från Jägmästargatan. Ny byggnad kommer skymma betydande delar av den befintliga högdelen. Dess verkan som en solitär och slank skiva minskar även från andra platser, inte minst sett från Lidingövägen när man rör sig inifrån centrala Stockholm. En annan följd av att det nya höga huset skymmer delar av den befintliga högdelen är att det från Värtaverket och trafikmiljön i norr blir svårt att få en uppfattning om det befintliga höghusets form. Föreslagen påbyggnad på högdelen underlättar dock läsbarheten kring byggnadens form med slanka skivor kring en kärna. Nya paviljonger Vid entréplatsen mot Tegeluddsvägen föreslås två paviljong- byggnader, båda med entréfunktion. Den större paviljongen som placeras framför en större del av höghusets främre gatufasad Perspektiv, entrétorget vid Tegeluddsvägen med förelslagna paviljongbyggnader. Koponen Stenqvist. 2026.02.12 44 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Ändring av landskapsarkitekturen Walter Bauers för det tidiga 1960-talet högst tidsenliga landskapsar- kitektur med planteringar i betongkar i tydliga geometriska former på terrasser och förgårdsmark är i relativt hög grad bevarad. Planför- slaget reglerar inte i detalj hur dessa miljöer får utvecklas men klart är att omdispositioner blir följden av rivningar och tillkommande bebyggelse. I planförslaget redovisas ett aktivt förhållningssätt till Walter Bauer där de modernistiska principerna respekteras men den nya större entrépaviljongen innebär att befintlig fontän behöver rivas och återskapas på den nya förplatsen mellan paviljongerna. Även planteringskar och bänkar behöver utgå på grund av tillkomsten av paviljongen. Vad som däremot kan bevaras är företeelsen att förgårdsmarken delvis ligger upphöjd några steg ovanför Tegeluddsvägens gångbana. Paviljongen placeras likt på ett podium. På så vis bevaras en del av läsbarheten. Terrassytor som idag förlorat sin ursprungliga gestaltning och funktion återskapas men i ny tappning med utökad grönska. Så långt som det i detta skede är möjligt att förutsäga påverkan på landskapsarkitekturen bedöms detta värdebärande karaktärsdrag inte förvanskas. Att flytta läget för fontänen så att den fortsatt blir ett Perspektiv från huvudnummer på förgårdsmarken bedöms vara ett varsamt sätt att norr. Koponen utveckla det modernistiska arvet, likaså att anlägga nya terrasspla- Stenqvist. netringar med mer omfattande grönska än vad som anlades på 1960-talet. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 45 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Påbyggnad av högdel och god helhetsverkan. Genom att bygga på i samma utsträckning kan då kopplas samman med den årsring inom fastigheten som ett som befintliga våningsplan och bibehålla greppet med den realiserat planförslag skulle utgöra. Planförslaget medger att högdelen inom Bremen 3 höjs med tre samlande kärnan och den rena, slutna teknikbyggnaden bibehålls våningar. Påbyggnaden föreslås göras genom att kontorsflyglarna Att den östra aluminium- och glasslitsen flyttas ut innebär negativa huvuddragen i byggnadens avslut uppåt. höjs med tre våningar med samma utsträckning som befintliga plan effekter eftersom byggnaden får en mindre dynamisk form och och utformningen med en teknikuppbyggnad som kopplar samman Bibehållen linjering och rytm mellan fasadelementen som symmetrin bryts. Påverkan mildras betydligt då denna slits kommer flyglarna och når ovan dem behålls. understryks med en kraftig relief ger ett tydligt släktskap med att bli betydligt mindre synlig i stadsbilden genom ny och framflyttad befintliga fasader samtidigt som större obrutna fönster och högre bebyggelse inom Bremen 1 och ny anslutande entrépaviljong inom Befintlig teknikuppbyggnad rivs. Byggnadens kärna höjs och ges våningshöjd klart redovisar att det är fråga om ett tillägg. Till detta Bremen 3. samma fasadbehandling i aluminium som befintlig. Fönstersätt- bidrar även den ökade uppglasningen av gavlarna som belyser i ningen i aluminiumslitsarna flyttas med till de nya våningarna. För Påbyggnaden bedöms sammantaget ge en god helhetsverkan med vilken hög grad befintliga gavlar är slutna enligt modernistiska ideal. påbyggnaderna på kontorsskivorna följs inte befintlig arkitektur lika tydlig läsbarhet kring hur högdelen ursprungligen var utformad. Att påbyggnaden och entrépaviljongen föreslås få tydliga arkitek- troget. Här föreslås att såväl fasadmaterial som fönstersättning Påbyggnaden bedöms inte dominant eller förvanskande. toniska paralleller är välgörande för läsbarheten och ändringarna avviker men inom vissa ramar. Våningsplanen blir också högre för att motsvara dagens kontorsstandard. På långsidorna föreslås befintlig fasadrytm plockas upp och avspeglas i såväl fasadrelief som fönsterformat, fönstren utformas dock obrutna utan den indelning som befintliga fönsterband har. På gavlarna frångås relief- verkan och de täta delarna av fasaderna blir här slätare. Fönster- banden fortsätter på gavlarna men ges här en tätare indelning. I detta skede har inte material- och kulörval för fasaderna studerats men täta delar av fasaderna föreslås utföras ”tunga” i mineraliskt material. För att klara utrymning i byggnaden behöver det östra trapphuset byggas om. En följd av detta blir att kärnans aluminiumfasad behöver flyttas ut. Det kommer fortfarande vara en markerad livskillnad i relation till anslutande kontorsflygel. Att bygga på en kulturhistoriskt värdefull byggnad är i allmänhet en arkitektonisk utmaning och det innebär närmast utan undantag att någon typ av negativ påverkan på kulturvärden uppstår. Att höja redan höga byggnader som har en landmärkesfunktion är ovanligt och i grunden än mer utmanande. Med tanke på utveck- lingen med föreslagen högre bebyggelse i det direkta närområdet, Bremen 1 och Smedsbacken 25, men även i kv. Starkströmmen och i stadsutvecklingsområdet i och kring Värtahamnen kan det vara Perspek- motiverat att söka kompensera Philipshusets utmanade landmärkes- tiv. Heli- funktion. Genom den föreslagna höjningen kommer inte befintliga koptervy, förhållanden vidmakthållas, Philipshuset kommer ändå att förlora påbyggnad i synlighet, men påbyggnaden bidrar till att byggnaden fortsatt Bremen kommer vara tongivande och en orienteringspunkt i närområdet. 3, högdel. Koponen Arkitektoniskt bedöms utmaningen hanteras synnerligen väl med en Stenqvist. god balans mellan hänsyn till befintlig arkitektur, historisk läsbarhet 46 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Perspektiv från smalhusen i Hjorthagen. Koponen Stenqvist. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 47 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats KONSEKVENSER RIKSINTRESSET HANDLINGSUTRYMMET Riksantikvarieämbetets utgivna handbok (2014) för kulturmiljö- vårdens riksintressen, ska användas som stöd för länsstyrelser, kommuner och konsulter i arbetet med rådgivning, stöd, underlag till planer samt prövningar som rör riksintressen. Handboken ämnar bland annat tydliggöra hur riksintressenas kulturhistoriska värden bör tillvaratas, innebörd och utveckling av riksintresseområden och stöd vid bedömningar av påtaglig skada. I handboken framförs under avsnittet Kulturmiljön som resurs för förändring: ”För att riksintressena ska tas tillvara i den fysiska planeringen är det viktigt att planerings- och beslutsprocesserna tydliggör handlingsut- rymmet mellan den önskvärda eller möjliga utvecklingen för kultur- Illustration ur Riksantikvarieämbetets handbok för miljön och den lägsta godtagbara standarden (undvika påtaglig kulturmiljövårdens riksintressen, beskriven som skada)...” ”handlingsutrymmet vid tillämpning av hushåll- ningsbestämmelsen – från att stärka det önsk- Vidare beskrivs att värda till att förhindra det otillåtna”. “Planeringsunderlag bör, förutom att förtydliga vad som inte får skadas, beskriva det aktuella områdets kulturhistoriska värden i rumsliga termer och gestaltningsförutsättningar för de planerade förändringarna. På så sätt kan kommun såväl som verksamhets- utövare, markägare eller andra planerande aktörer medverka inom ”det gröna fältet” för en utveckling där kulturmiljön integreras i planer och projekt...” (s.47) Under avsnittet Åtgärder som stärker kulturmiljön framförs följande: “Åtgärder, nytillskott och andra förändringar inom riksintressen kan medverka till att kulturmiljön stärks och berikas. En förstärkning av den riksintressanta kulturmiljön kan vara en sådan åtgärd som återskapar, stärker eller bygger vidare på läsbarheten av det kultur- historiska sammanhang som ligger till grund för utpekandet. Det kan också vara en sådan åtgärd som inverkar positivt på betingelserna att bruka och förvalta kulturmiljön, som förbättrar tillgängligheten till eller möjligheterna att på olika sätt använda och röra sig inom miljön. Med stärkande åtgärder för riksintresset menas inte primärt att återskapa försvunna enskildheter, utan snarare att genom fysisk planering tillskapa eller återskapa samband – strukturer, siktlinjer, rörelsestråk och andra former av rumslighet – som förbättrar läsbarheten, d.v.s. möjligheterna att förstå och uppleva kulturmil- jön.”(s.48) 48 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) Bostadsområden som visar på den tidiga Tunnelbanans synliga uttryck i stadsbilden Genom införandet av bostäder i ett av många medvetet planerade modernismens genomslag i stadsplanering och Tunnelbanebron mellan Gärdet och Hjorthagen är ett markant inslag verksamhetsområden från 1900-talets mitt, varav få är belägna inom arkitektur från 1930-talet och 1940-talet i närmiljön. Dess verkan bedöms inte påverkas mer än marginellt. innerstaden och desto fler i ytterstaden, försvagas i någon mån Påverkan uppstår sett från Lidingövägen sydväst om planområdet. Nya byggnadsvolymer inom framförallt Bremen 1 kommer att göra läsbarheten av hur staden under många och expansiva årtionden Ny byggnad inom norra delen av fastigheten kommer att teckna sig att Gärdeshöjdens bostadsbebyggelse skyms eller döljs från vissa planerades och byggdes ut i zoner avsedda för olika funktioner. ovan tunnelbanebron där bron idag står fri mot himlen. punkter och försvagar dess verkan i stadslandskapet i ett lokalt men Förståelsen minskar för den funktionsuppdelade staden men i öppet och vältrafikerat sammanhang. Inga konsekvenser bedöms uppstå för uttrycket. andra avseenden stärks verksamhetsområdet som en tydlig enhet på en plats i staden där olika delar möts. Det bedöms också vara Gärdeshöjden har störst stadsbildseffekt sett från punkter i söder möjligt att även framgent avläsa att kv. Bremen planerades som ett såsom från några av Södermalms utsiktspunkter (Fjällgatan, Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt verksamhetsområde. Katarinavägen) där de funktionalistiska byggnaderna i en samlad industri- och handelsstad komposition stegrar sig ovan Östermalms stenstad. Planförslaget innebär att 1960-talets årsring stärks genom en Planen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för återgång till fasader mer lika ursprunget inom Bremen 1. Det ”Muren” av flerbostadshus längs Smedsbacksgatan är tydligt hamn- eller järnvägsrelaterade kulturmiljöer. Att bostäder tillförs i ett bedöms dock i högre grad försvagas genom rivning av befintlig underordnad men har en inte obetydlig roll som landmärke och verksamhetsområde avsett delvis för industriella ändamål men som lågdel inom Bremen 1 samt tillkommande bebyggelse som gör bebyggelsefront lokalt i nordöstra Stockholm. Byggnaderna främst präglats av kontor bedöms ge marginella konsekvenser. uppdelningen i hög- och lågdelar mindre tydliga och som bryter upp manifesterar ett terränganpassat stadsbyggande där utblickar den sammanhållna förgårdsmarken mot Tegeluddsvägen. och luft kring bostäderna värdesattes. Den minskade synligheten Inga konsekvenser bedöms uppstå för uttrycket. och påverkan på utblickarna från Gärdeshöjden mot norr bedöms Även Gärdeshöjdens 1930- och 40-talsbebyggelse påverkas av innebära små till medelstora konsekvenser för uttrycket. Här bör planen på så sätt att den blir mindre framträdande i stadslandskapet dock betonas att planen för Smedsbacken 25 ger långtgående Miljöer och byggnader för handel och näringsliv då nya byggnadsvolymer tillkommer. Se vidare nedan under de konsekvenser för synlighet och utblickar oavsett planeringen inom Vid Tegeluddsvägen har huvudkontor för stora svenska och naturgivna förutsättningarna och bostadsområden. kv Bremen. internationella bolag tidigare legat tätt och även om det endast Sammantaget bedöms konsekvenserna för riksintresseuttrycket är Länsförsäkringar som sitter kvar i sin byggnad vittnar de stadens utbyggnadsfaser bli små till medelstora negativa. Även storskaliga och solitära byggnaderna om näringslivets byggande Modernistiska höghus spridda över staden positiva konsekvenser bedöms uppstå. under efterkrigstiden och gör att kv. Bremen och Smedsbacken har Philipshuset är ett modernistiskt höghus uppfört under den tioårs- relevans för riksintresset. period mellan 1955 och 1965 då de högre och mer välkända Den förändring som planen medger inom Bremen 1 och 3 ger en De naturgivna förutsättningarna kontorshöghusen som Wenner-Gren Center, DN-skrapan, märkbar påverkan på klustret av kontorshus från 1960-90-tal genom Folksamhuset och Skattehuset uppfördes. Philipshuset är lägre, Planområdet är lågt beläget och i en omvandlad miljö där topografin införande av bostäder, framflyttat fasadliv som omformar gatumiljön mindre välkänt och har en mer begränsad funktion som landmärke förändrats men i omgivningen finns bevarade höjder som styrt samt minskad synlighet och dominans för befintliga högdelar. Å än de byggnader som gjort att kategorin uppmärksammats i bebyggelseutvecklingen. Gärdeshöjden manifesteras av 1930-och andra sidan stärks och utvecklas verksamhetsområdet genom ett riksintressebeskrivningen. Men byggnaden kompletterar gruppen 40-talsbebyggelse längs Smedsbacksgatan och i slänten ned mot ansenligt tillskott av kontorslokaler. och breddar bilden av detta remarkabla höghusbyggande som kontorsanläggningen Smedsbacken 25 finns bevarad grönska. genomfördes under en koncentrerad period. Konsekvenserna för uttrycket bedöms bli medelstora negativa. Nya byggnadsvolymer inom framför allt Bremen 1 kommer att Rivning av lågdelar och tillkomsten av nya byggnadsvolymer inom medföra att denna betoning av landskapets former inte blir lika tydlig Bremen 1 och 3 innebär en försvagning av den modernistiska då såväl slänt som byggnader på bergskammen skyms. Landskaps- Byggnaderna för press, media, förlag och kompositionen. I gengäld innebär den väl anpassade påbyggnaden formationen kommer inte utgå ur stadsbilden men bli mindre tydlig teknisk kommunikation på höghuset en kompensation för den minskade funktionen som sedd från Lidingövägen och Hjorthagsmotet. Grönskan i slänten och solitärt landmärke. Omvandlingen av Bremen 1 för TV4 bedöms ge en viss koppling delar av Gärdeshöjdens bebyggelse skyms av planerad bebyggelse till detta riksintresseuttryck även om byggnaden ifråga inte kan inom Smedsbacken 25. Se vidare under bostadsområden. Sammantaget bedöms små negativa konsekvenser uppstå för tillmätas den typ av värden som de framstående byggnadsverk som värden kopplade till uttrycket. skräddarsytts för andra aktörer i kategorin. Även om läsbarheten av TV4:s verksamhet på platsen blir svag bedöms små negativa konsekvenser uppstå för värden kopplade till uttrycket. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 49 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Samlad bedömning riksintresset De efterkrigstida kontorsetableringarna vid Tegeluddsvägen har flera kopplingar till riksintressebeskrivningen men denna perifera miljö har inga inslag som är explicit utpekade. Det är i samtliga avseenden inte de främsta exponenterna för de berörda uttrycken som finns på platsen eller i närområdet utan det handlar snarare om byggnader och miljöer som breddar bilden av uttrycken ifråga. De konsekvenser som planen ger upphov till bedöms mot bakgrund av detta bli mer begränsade än om de viktigaste exemplen inom respektive uttryck hade berörts. Ifråga om stadens utbygg- nadsfaser och byggnader för handel och näringsliv bedöms trots detta medelstora konsekvenser aktualiseras genom att bostäder införs med framflyttat fasadliv och minskad synlighet för befintliga kontorshus som uppfördes som huvudkontor. För Gärdeshöjdens bostadsbebyggelse som är utpekad i riksintressebeskrivningen, tillika en s.k. värdekärna i riksintresset för att den särskilt väl avspeglar en företeelse, är situationen delvis liknande. Det är inte bebyggelsens kärna eller mest värdefulla aspekter som berörs. Mot norr och nordost vänder bebyggelsen sin baksida med en På skalan hämtad från handboken för kulturmiljövårdens mur av byggnader som skyddar och avskärmar hus-i-parkmiljön. På så sätt är den riksintressen (RAÄ) bedöms planförslaget motsvara den av tydligt underordnad betydelse i relation till den klättrande formation Gärdeshöjden rosa kolumnen (se blå markering). utgör sett söderifrån. Men samtidigt utgör den en synlig front och landmärke i den nordostliga delen av staden. Att denna fronts synlighet minskar – den utgår inte – och att utblickarna från den begränsas avsevärt, bedöms medföra att uttrycket försvagas. Bedömningen är här komplex eftersom ännu ej antagen plan för Smedsbacken 25 medger ett bebyggelsetillägg som ger betydande påverkan på synlighet och utblickar. Riksintresset bedöms sammantaget försvagas och begreppet skada aktualiseras därigenom enligt Riksantikvarieämbetets systematik. 50 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats UPPFÖLJNING AV MEDSKICK För att ta tillvara och utveckla kulturmiljön inom och i anslutning till planområdet gavs i kulturmiljöanalysen (2022 Tyréns) ett antal medskick. Medskicken från kulturmiljöanalysen redovisas med fetstil i ljusblå textrutor och följs upp i nedanstående texter. ÖVERGRIPANDE, STRUKTUR Beakta hur området kommer att upplevas från tunnelbanan. Kvarteret Bremen ligger vid ett storskaligt stadsrum och Grönskan i och intill planområdet har generellt kulturhis- Tunnelbanan är ett ovärderligt medel för att läsa Stockholms möter stadsdelar med en annan karaktär. Utforma kvarterets toriska dimensioner av stor betydelse – det gäller såväl utbyggnadsetapper och ta in kulturmiljöerna. möte med omgivningen efter dessa förutsättningar för att resterna av Djurgårdslandskapet som de medvetet anlagda ge en god läsbarhet kring stadsdelarnas särart och för att planteringarna längs Tegeluddsvägen och inom kontors- Upplevelsen från tunnelbanan är en av utvärderings- underlätta orientering. och verksamhetsfastigheterna. Det gröna arvet bör ägnas punkterna varifrån det gjorts ett bildmontage. I förslaget stor omsorg i planeringen. har verkan från tunnelbanan varit en viktig utgångspunkt Mot norr kommer nya kontorsvolymer med ett utpräglat för volymhanteringen av den nya byggnaden inom rationellt uttryck vända sig. Kvarteret Bremens bebyggel- Den begränsade grönskan på förgårdsmarken inom Bremen 3. Med den nya byggnaden som följer semassa utökas och karaktären av verksamhetsområde, Bremen 1 utgår vilket medför att kontinuiteten av grönska riktningarna i befintlig bebyggelse bedöms kvarteret få en men i mer samtida tappning, förstärks. Den tätare på gatans norra sida bryts. Delar av förgårdsmarken inom väl utformad, trappande front mot tunnelbanan. Högdelen bebyggelsen som nu inte endast vänder baksidor mot Bremen 3 bebyggs men den strama grönskan i Walter från 1960-talet kommer fortsatt ha en huvudroll genom sin norr kommer att ge ett mer väldefinierat stadsrum och Bauers tappning består delvis. Nya terrassytor inom placering närmare spåren. därigenom skapa en tydligare uppdelning av bebyggelse- Bremen 3 planeras bli gröna, liksom gården inom Bremen Medskicket har beaktats. miljöerna söder och norr om Lidingövägen med Hjorthag- 1. Bostäderna inom Bremen 1 kan också tillföra grönska smotet. Värtaverkets storskaliga och formstarka anlägg- till gaturummet men i ny tappning då den tillkommer på ningar kommer att få en tydligare arkitektonisk motvikt. altaner och balkonger. Resultatet blir ett mer lättfattligt stadslandskap. Medskicket har delvis hörsammats. Orienterbarheten i denna del av staden kan dock påverkas negativt i viss mån av att Gärdeshöjden blir Fasader mot Lidingövägen är särskilt viktiga att utforma mindre framträdande. med tanke på dess manifesterade läge gentemot trafikanterna, såväl med tunnelbana som med buss och bil. Medskicket har beaktats. Ny byggnad inom Bremen 3 bedöms få god helhetsverkan med gavlar som gör att den vänder framsidor mot olika håll. Ihoplänkningen av den nya kontorsbyggnadens lågdel med befintlig byggnad och det f.d. utställnings- rummet mot Lidingövägen är löst på ett välanpassat sätt. Medskicket har beaktats. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 51 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats TEGELUDDSVÄGEN Bevara Tegeluddsvägen som ett centralt kommunika- Grönskan i anslutning till Tegeluddsvägen bör bevaras i tionsstråk i stadsdelen. stor utsträckning – trädraden är en viktig del av grönstråket men även angränsande grönska såsom förgårdsmarken till Bremenfastigheterna, Finlandsparken, förplatsen i kvarteret Tegeluddsvägen kommer fortsatt vara huvudstråket Smedsbacken samt sluttningen mot tunnelbanan och i området och gatans betydelse kommer stärkas av Lidingövägen. tillkommande bebyggelse med fler entréer. Även till nya volymer i norra delen av kvarteret kommer entréer huvudsakligen förläggas till Tegeluddsvägen. I de delar som berörs av den aktuella planen minskar och bryts kontinuiteten i grönskan på förgårdsmarken. Medskicket har hörsammats. Trädraden längs Tegeluddsvägens mitt påverkas inte. Medskicket har delvis hörsammats. Tegeluddsvägens befintliga bredd inklusive interngatan Stärk och komplettera grönstråket medvetet med fortsatt längs Bremenfastigheterna bör vara läsbar. planering av grön förgårdsmark. Tillbyggnaden inom Bremen 1 flyttar ut på och bryter Grönskan på förgårdsmarken omdisponeras inom Bremen interngatan. Läsbarheten försvagas mer än om byggnaden 3 men utgår inom Bremen 1 och kan inte sägas stärkas. exempelvis haft en arkad i mötet med Tegeluddsvägen. Medskicket har inte hörsammats. Också nya paviljonger inom Bremen 3 påverkar förståelsen för hur förgårdsmarken varit disponerad även om det i denna del inte varit fråga om en intern gata. Medskicket har inte hörsammats. 52 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats BEBYGGELSEN De befintliga byggnadernas entréer bör fortsatt vända sig Bevara och stärk de befintliga byggnaderna som solitära mot Tegeluddsvägen. representanter för respektive byggnads tidstypiska stilideal. Samtliga byggnader inom planområdet planeras få För Bremen 1 kan, trots rivningar, till- och påbyggnad, huvudentréer mot Tegeluddsvägen. Befintlig byggnad ett stärkande av det ursprungliga arkitektoniska idealet inom Bremen 1 kommer inte att vara tydligt synlig vid eventuellt åstadkommas. Resultatet är avhängigt hur Tegeluddsvägen. fasaderna kan få en form- och kulörverkan som erinrar om det ursprungliga utförandet i betongelement. Det mer Medskicket har delvis beaktats. postmodernistiska uttrycket från 1990-talet utgår. Delar av Bremen 3 rivs och det görs till- och påbyggnader. Den tydliga och tidstypiska uppbyggnaden med lågdelar och högdel utmanas men lever vidare. Paviljong- byggnaden vid Tegeluddsvägen bedöms stärka det Obebyggda delar av fastigheterna bör även fortsättningsvis modernistiska arkitektoniska greppet. Påbyggnaden planeras för grönska med hög arkitektonisk verkshöjd som bedöms vara väl anpassad till 1960-talsarkitekturen anknyter till respektive byggnads tidstypiska stilideal. samtidigt som den är väl läsbar som tillägg. Bremensalen som är en högklassig interiör från 1960-talet påverkas inte av planförslaget. För Bremen 3 planeras ny grönska inom det strama Medskicket har delvis hörsammats. ramverk som 1960-talets landskapsarkitektur sätter. Tillkommande grönska har i detta skede av planarbetet inte studerats så ingående att medskicket kan följas upp. Medskicket kan inte till fullo följas upp i detta skede. Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 53 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats BREMEN 1 BREMEN 3 Ny bebyggelse inom fastigheten bör utformas med hänsyn Bevara högdelen synlig från omgivande stadsrum, som ett Ta stor hänsyn till Bremensalen vid planering av till högdelen inom Bremen 3; dess arkitektoniska verkan i landmärke med kontinuitet. tillkommande volymer. närområdet och synlighet på större avstånd. Bremensalen och närmast angränsande rum kommer inte Landmärkesfunktionen kommer att försvagas i flera De volymer som läggs till inom Bremen 1 påverkar att påverkas av planen. avseenden genom tillkommande byggnader men den högdelens synlighet. Att bebyggelsen inom Bremen 1 föreslagna påbyggnaden kommer delvis att motverka den Medskicket har hörsammats. flyttats ut mot Tegeluddsvägen innebär att det från vissa negativa påverkan. Byggnaden kommer att vara synlig vinklar främst är de påbyggda våningarna ovan befintlig från flertalet punkter i omgivande stadsrum men kommer högdel som syns. Mot norr fyller nya volymer ut hela inte att ha samma solitärverkan som befintligt. befintliga byggnadens bredd (bl. a. av bullerskäl) vilket gör att det endast blir ett smalt siktstråk in mot högdelen. Medskicket har delvis hörsammats. Även om nya byggnader blir tydligt underordnade i höjd Utveckla förgårdsmarken med hänsyn till Walter Bauers kommer högdelen inom Bremen 3 påverkas märkbart 1960-talstypiska landskapsarkitektur. av volymtillskotten inom Bremen 1. Västerifrån, sett från tunnelbanan och Lidingövägen vid Kungliga tennis- Bauers strama formvärld med hårdgjorda ytor och plante- hallen, kommer nya volymer inom Bremen 1 inte påverka ringskar med strikta geometriska former kommer fortsatt Bremen 3 lika långtgående. Bevara möjligheten att avläsa högdelens hela fasadhöjd från utgöra utgångspunkt för förgårdsmarkens karaktär. Den mark vid Tegeluddsvägen. Medskicket har inte hörsammats. tidstypiska strama vattenspegeln med fontänen återskapas på annan plats. Även om inslag kommer att behöva förnyas på grund av tekniska orsaker kommer 1960-talets Ny entrépaviljong kommer att inverka på möjligheterna att arkitektoniska ideal att fortsatt återspeglas på platsen. läsa fasaden från mark till takfot. Vid den nya entrégården kommer byggnaden kunna läsas i hela sin höjd. Jämfört Medskicket har hörsammats. Vid en eventuell rivning av byggnaden är det positivt om med i förstudien där en hög volym föreslogs på förgårds- företeelser som minner om perioden som lager för Philips marken är samrådsförslaget en avsevärd förbättring i och tiden som TV-hus i någon form kan arbetas in i den nya detta avseende. bebyggelsen. Medskicket har hörsammats. Lågdelars tak bör nyttjas som terrasser. Medskicket är endast delvis aktuellt. De delar av byggnaden som bevaras planeras att få en tydligare Befintliga och tillkommande lågdelars tak föreslås karaktär av modernistisk lagerbyggnad. Tiden som användas som terrasser. hemvist för TV4 kommer inte vara läsbar. Medskicket har hörsammats. Medskicket har delvis hörsammats. 54 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats SAMLAD BEDÖMNING Blandstad i funktionsseparerat område God helhetsverkan mot befintliga karaktärsdrag och läsbarhet. Gestaltningsmässig samordning med föreslagen entrépaviljong ger en sammanhållen Planförslaget tar sin utgångspunkt i ett stadsutvecklingsarbete Sett från trafikmiljöerna norr om kvarteret och från Värtaverket verkan som kopplar påbyggnaden till övrig förnyelse. som pågått länge och berör ett större område. Strävan mot en bildar den föreslagna bebyggelsen en ny front mot vad som idag mer blandad och innerstadslik karaktär är en grund i denna är en baksida och den bidrar till knyta ihop miljöer på olika sidor omvandling. Genom den i detaljplan föreslagna utvecklingen av av dalgången. Detta bedöms inte påverka kulturvärden negativt, Entrépaviljonger och landskapsarkitektur Smedsbacken 25 har ett första steg tagits i verksamhetsområdet tvärtom blir verksamhetsområdet i kv. Bremen mer exponerat och vid Tegeluddsvägen (planen har dock inte vunnit laga kraft). För gör större avtryck i stadslandskapet. Bebyggelsens helhetsverkan Entrépaviljongerna vid Tegeluddsvägen understryker på ett positivt kulturmiljön innebär omställningen till blandstad i detta område bedöms bli god trots att Philipshuset försvagas som landmärke och sätt det modernistiska arvet men i gengäld innebär de ett ianspråk- som så tydligt visar på modernismens zonerade stadsplanering som fondbyggnad sedd från Jägmästargatan. Även från tunnel- tagande av förgårdsmarken. Kvarvarande delar av förgårdsmarken med ordningsföljden bostäder-verksamhetsområde-järnväg-hamn banebron mellan Gärdet och Ropsten bedöms samverkan mellan bedöms ha förutsättningar att utformas på ett sätt som gör att den och där trafikstråk används som strukturerande element relativt befintlig och ny högdel bli god. Den nya högdelen vänder gavlar åt 1960-talstypiska landskapsarkitekturen, formad av den ledande långtgående konsekvenser. Utgångspunkterna är väsensskilda och flera håll, tar upp befintliga riktningar och reser sig från en lågdel Walter Bauer, kan tas tillvara på ett varsamt sätt. Även motivet med en förskjutning mot blandstad påverkar den tydliga strukturen och som integreras väl med befintlig lågdel i korsningen Lidingövä- planterade terrasser kommer leva vidare och utvecklas. ordningen i det befintliga. gen-Tegeluddsvägen. Återgång till lagerkaraktär Historisk läsbarhet Rivningar inom Bremen 3 Lagerbyggnaden som i mitten av 1990-talet omformades för Då ett stadsbyggnadsideal ersätts av ett annat blir det från kulturmil- Tillkomsten av den nya högdelen i norra delen av Bremen 3 TV4 kommer att få minskad synlighet. Delar av den rivs och den jösynpunkt väsentligt att läsbarheten av den historiska utvecklingen förutsätter en ny lågdel med större fotavtryck än befintlig. Rivningen byggs till och mot. Genom att fasaderna föreslås återfå mer av sin blir god. I detaljplanen för kv. Smedsbacken bedömdes det vara berör en omfattande volym och innebär att ursprungliga logistik- och ursprungliga karaktär bedöms släktskapet stärkas med andra delar tydligt att bebyggelsen trots föreslagna ny-, till- och påbyggnader parkeringslösningar samt ombyggda kontors-, representations-, av Philips-huset. Med en tyngre och mer rustik karaktär bedöms hade sitt ursprung i 1960-talets högmodernism. och matsalsytor försvinner. Denna del av byggnadskomplexet byggnaden kunna utgöra en solid bas som arkitektoniskt kan bära bedöms med undantag för lastmottag och parkeringsfunktioner upp de omfattande påbyggnader som föreslås. Med bibehållen Även i planen för Bremen 1 och 3 ger den flätning mellan befintligt inte ha betydande kulturvärden efter de till- och ombyggnader som fasadutformning hade den arkitektoniska helhetsverkan blivit mindre och nytt som föreslås en tydlig läsbarhet att ursprunget är en genomförts. god. Det bedöms även vara positivt att Bremen 1 och 3 kommer att kontors- och lageranläggning från 1960-talet som byggde på en ha ett fortsatt släktskap genom tydliga beröringspunkter i gestaltning grundläggande modernistisk grammatik med lågdelar varifrån en Även en mindre envåningsdel mot Tegeluddsvägen rivs och ersätts av nya volymer inom fastigheterna. dominant högdel reser sig. Nya volymer påverkar tveklöst den av en ny entrépaviljong. Den berörda delen är kraftigt ombyggd och direkta upplevelsen men det bedöms ändå vara möjligt att uppfatta inte värdebärande. Återskapandet av lagerkaraktären sker på bekostnad av möjlig- den ursprungliga idén. Läsbarheten av lagerfunktionen blir dock heterna att förstå att TV4 verkat på platsen under mer än 30 år. Rivningarna inom Bremen 3 bedöms inte vara förvanskande. svag sett från Tegeluddsvägen genom att fasadlivet flyttas fram och Även tillbyggnader mot Tegeluddsvägen medför att tiden som stadsmässiga bostadshus möter gatan. mediebyggnad inte kommer att bli läsbar. Framflyttade volymer medför även att Philipshusets högdel får en Påbyggnad av högdel mindre framträdande roll vid Tegeluddsvägen. Detsamma gäller Omfattande volymtillägg intill Philipshusets högdel ger ett nära möte Riksintresset: Minskad synlighet för för den arkitektoniskt bearbetade kontorsskivan inom Bremen 2 mellan modernistiskt huvudkontor och tät blandstad. Även andra Gärdeshöjden, försvagad årsring och kluster för som manifesterar Länsförsäkringars kulturhistoriskt värdefulla projekt i omgivningen innebär en tätare karaktär och flera nya höga huvudkontor huvudkontor mot omgivningen. Den mot gatan tvärställda skivan får byggnader planeras. Att låta Philipshusets högdel utökas på höjden en försvagad roll i stadslandskapet genom framför allt påbyggnader med tre våningar innebär att byggnaden trots en försvagad verkan Trots att platsen präglas av relativt sentida bebyggelse och området inom Bremen 1. Sett från Värtavägen och Tegeluddsvägen österifrån som solitär kan vidmakthålla något av sin roll som landmärke kring i norr domineras av storskalig infrastruktur avspeglas här flera bibehåller dock det postmodernistiska kontorskomplexet sin Lidingövägen, Hjorthagsmotet och Storängsbotten. Påbyggnaden uttryck i riksintressebeskrivningen. huvudroll. bedöms vara väl utformad med en god avvägning mellan följsamhet Konsekvenser för kulturmiljön Slutversion 55 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats För flera av de aktuella uttrycken uppstår inga eller marginella konsekvenser. Philips-huset kan med viss tvekan räknas till ett av de modernistiska höghus från tiden kring 1960 som spridda över staden har en landmärkesfunktion. Eftersom denna funktion är mer lokal än för övriga höghus bedöms konsekvenserna av en försvagad roll inte bli så negativa. Små till medelstora negativa konsekvenser bedöms bli följden för Gärdeshöjden, en särskilt utpekad bebyggelse från modernismens genombrottstid. Nya volymer ovan befintlig byggnad inom Bremen 1 kommer att medföra att bebyggelsen vid Smedsbacksgatan inte blir lika synlig och tongivande som den är idag sett från norr. Eftersom den norra utposten av Gärdet sett till kulturvärden är tydligt underordnad södervänd bebyggelse som utgör en del av stadssiluetten begränsas konsekvenserna av den minskade synligheten och avsevärt ändrade möjligheter till utblickar från Gärdeshöjden mot omgivningen. Detaljplanen för Smedsbacken 25 innebär om den antas och realiseras en märkbar påverkan på synlighet och utblickar oavsett utvecklingen inom kv Bremen. Transformationen av kvarteret Bremen mot blandstad med inslag av bostäder och förtätningen innebär påverkan på en miljö och årsring som återspeglar den funktionalistiska doktrinen om ett funktions- separerad stad i allmänhet och ett Stockholm med decentraliserat näringsliv i synnerhet. Till detta verksamhetsområde kom också flera storföretag att förlägga sina huvudkontor. Ändringen av verksam- hetsområdet och minskad dominans för befintliga manifesterade kontorsbyggnader bedöms ge upphov till medelstora negativa konsekvenser för uttrycken stadens årsringar och handelns och näringslivets byggnader. Att betydande nya kontorsytor tillförs bidrar å andra sidan till att verksamhetsområdet också utvecklas och stärks. Riksintresset bedöms försvagas och begreppet skada aktualiseras därigenom enligt Riksantikvarieämbetets systematik. Konsekvenser i relation till medskick De medskick som gjordes i kulturmiljöanalysen har till övervägande del hörsammats och beaktats. Råd som inte beaktats är sådana som fokuserar på förgårdsmarken och interngatan parallellt med Tegeluddsvägen. 56 Slutversion Konsekvenser för kulturmiljön 2026-03-24 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats Tyréns Sverige AB, 118 86 Stockholm, www.tyrens.se 01440-3202 rnD ,42-30-6202 - rotnoksdanggybsdats

13 § Förvanskningsförbud melser om bland annat detaljplaner och bygglov. En byggnad eller som är särskilt värdefull från historisk, 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska enligt 2 kapitlet förvanskas. mellankommunala och regionala förhållanden främja ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen på bebyggelseområden. 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande fastställer att byggnader eller områden som är särskilt värdefulla utformning av bebyggelse, grönområden och från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt kommunikationsleder,

14 § Underhåll och varsamhet inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de och användbar för alla samhällsgrupper, så att dess utformning och de tekniska egenskaper som bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig och synpunkt. 5. bostadsbyggande och utveckling av Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, bostadsbeståndet. kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras

17 § Varsamhet och ändringar på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska hänsyn till utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga platsen och intresset av en god helhetsverkan. värden.