Norra innerstadens stadsdelsnämnd — 24 september 2026

§ 6 Tertialrapport 2 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd år 2026 NI 2026/938 Beslut 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förslaget till tertialrapport 2 2026 med bilagor. 2. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner omslutningsförändringar om 10,0 mnkr. 3. Norra innerstadens stadsdelsnämnd begär budgetjustering gällande driftkostnad med 2,0 mnkr för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning. 4. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förslaget till ansökan gällande driftkostnad om 9 562 536 kronor från kompetensutvecklingssatsningen avseende Grundutbildning undersköterska inom äldreomsorgen. 5. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsplanen för Norra innerstadens stadsdelsnämnd anger inriktningen för nämndens verksamhet under 2026. Verksamhetsplanen utgår från kommunfullmäktiges budget för 2026 med de tre inriktningsmålen: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Tertialrapport 2 fokuserar på rapportering av avvikelser och uppnådda resultat utifrån stadens budget och nämndens verksamhetsplan för året. Prognosen för 2026 års resultat för nämnden visar på ett överskott om 38,1 mnkr efter resultatöverföringar. Överskott prognosticeras inom verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg om 6,5 mnkr, inom äldreomsorg om 55,0 mnkr samt avseende avskrivningar och räntor för parkinvesteringar om 4,0 mnkr. Underskott finns prognosticerade inom verksamheterna nämnd och förvaltningsadministration om 7,0 mnkr, stadsmiljö om 8,0 mnkr, arbetsmarknadsåtgärder om 2,6 mnkr, ekonomiskt bistånd om 8,8 mnkr samt inom barn, kultur och fritid om 1,0 mnkr. Verksamhetsområdena förskola och stöd och service till personer med funktionsnedsättning prognosticerar en budget i balans. Handlingar i ärendet • NI 2026/938-1 Tertialrapport 2 2026 för Norra innerstadens stadsdelsnämnd • NI 2026/938-2 Bilaga 1. Stadsdelsnämnd 09 Norra innerstaden T2 2026 • NI 2026/938-3 Bilaga 2. Ansökan om pengar från kompetensutvecklingssatsningen Norra innerstaden • NI 2026/938-4 Bilaga 3. Ansökan om budgetjusteringar för särskilda ändamål - drift Norra innerstaden • NI 2026/938-5 Bilaga 4. Underlag till förskolerapport 2026 Norra innerstaden • NI 2026/938-6 Bilaga 5. Ekonomiredovisning T2 2026 Norra innerstaden

§ 9 Remiss av Betänkandet Vägen mot utfasning – Styrmedel för ett fossilfritt samhälle (SOU 2026:33) NI 2026/1171 Beslut 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Stockholms stad har mottagit en extern remiss från regeringen angående Vägen mot utfasning – Styrmedel för ett fossilfritt samhälle (SOU 2026:33). Norra innerstadens stadsdelsnämnd är en av remissinstanserna för ärendet. Syftet med utredningen är att föreslå styrmedel för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning i den takt som krävs för att på ett kostnads- och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har inom klimatområdet. Fokus ligger framförallt på vägtransporter och arbetsmaskiner. Yrkande Amelie Langby m.fl. (M) yrkar: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: "Stockholm behöver minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten. Omställningen måste samtidigt ta hänsyn till människors vardag, företagens förutsättningar och stadens tillgänglighet. Vi motsätter oss att förenkla införandet av ytterligare miljözoner utan att dessa konsekvenser har utretts ordentligt. Förvaltningens yttrande fokuserar främst på konsekvenserna för nämndens upphandlingar. Vi saknar ett tydligare perspektiv på de människor som bor i stadsdelen och de verksamheter och yrkesutövare som behöver kunna ta sig hit. För många hushåll är bilen nödvändig för att vardagen ska fungera. Alla har inte ekonomiska möjligheter att byta till en elbil eller ett annat fordon som uppfyller miljözonskraven. Möjligheten att nå sin bostad, hjälpa en anhörig eller ta del av stadens service får inte bli beroende av plånbokens storlek. Äldres och personer med funktionsnedsättnings tillgänglighet måste väga tungt. Kollektivtrafik, gång och cykel är inte fungerande alternativ för alla. Även om det finns undantag för bland annat färdtjänst och personer med parkeringstillstånd för rörelsehindrade, behöver konsekvenserna för andra bilberoende personer och deras anhöriga analyseras. Befintliga undantag måste värnas vid förändringar av regelverket. Butiker, restauranger, hantverkare och andra yrkesutövare är beroende av fungerande transporter. Krav som innebär att användbara fordon måste ersättas i förtid riskerar att slå särskilt hårt mot mindre företag. Högre transportkostnader kan dessutom föras vidare till kunder och boende. Att en miljözon endast omfattar lastbilar och bussar innebär därför inte att hushållen förblir opåverkade. Förvaltningen konstaterar själv att det idag är svårt att ställa krav på fullständig eldrift för tunga fordon och arbetsmaskiner, eftersom utbudet av entreprenörer är begränsat och kostnaderna kan bli alltför höga. Vi menar att samma realism måste prägla bedömningen av nya miljözonsregler. Kristdemokraterna och Moderaterna efterfrågar därför en samlad konsekvensanalys som väger miljönyttan mot effekterna för boende, näringsliv, yrkesutövare och kommunal verksamhet. Särskild hänsyn måste tas till äldre, personer med funktionsnedsättning och hushåll med små ekonomiska marginaler. Stockholm ska vara en stad där människor kan bo, arbeta och röra sig oavsett ekonomiska eller fysiska förutsättningar." Ersättaryttrande Carl Häggqvist (KD) ställer sig bakom Moderaternas förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag mot förslaget från Amelie Langby m.fl. (M), och finner att stadsdelsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Reservationer Amelie Langby (M) och Douglas Ahlberg (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut. Handlingar i ärendet • NI 2026/1171-4 Svar på remiss av Betänkandet Vägen mot utfasning (SOU 2026:33) • NI 2026/1171-1.4 Bilaga 1. Remissmissiv - Betänkandet Vägen mot utfasning (SOU 2026:33) • NI 2026/1171-1.2 Bilaga 2. Remiss - Betänkandet Vägen mot utfasning (SOU 2026:33)

§ 10 Remiss av Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola (SOU 2026:37) NI 2026/1270 Beslut 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Stockholms stad har mottagit en extern remiss från regeringen om Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande skola (SOU 2026:37). Kommunstyrelsen sammanställer ett samlat yttrande för Stockholms stad, till vilket bland annat Norra innerstadens stadsdelsnämnd bidrar. Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på reformer för att alla förskolor i Sverige ska ges likvärdiga förutsättningar att erbjuda barn en utbildning av god kvalitet, samt hur en obligatorisk förskola för vissa barn som behöver bättre språkutveckling i svenska kan införas. Utredningen bedömer i sin rättsliga analys att det saknas förutsättningar för att införa en obligatorisk förskola för endast vissa barn. Detta ur bland annat diskrimineringsrättsliga aspekter. Utredningen bedömer också att det på grund av kvalitets- skillnaderna inom förskolan saknas praktiska förutsättningar för att införa en obligatorisk förskola för vissa barn med målsättningen att fler barn ska utvecklas i det svenska språket inför skolstarten. Yrkanden Alexander Zejlon m.fl. (L) yrkar: 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: "Alla barn ska få en bra utbildning, oavsett var de bor eller vilken förskola de gått i. Förskolan ska ge alla barn goda förutsättningar inför skolstarten, och då är deras språkutveckling avgörande. Barn som utvecklar goda kunskaper i svenska före skolstart har ofta lättare att lära sig läsa, skriva och ta till sig undervisningen i grundskolan. Men för barn som inte möter svenska regelbundet i hemmet kan förskolan ge fler tillfällen att höra, använda och utveckla språket. Utredningen föreslår att barn ska genomgå språkbedömning i svenska från tre års ålder. Liberalerna menar att detta är nödvändigt för att säkerställa en likvärdig utbildning, varför vi anser att förvaltningens svar är för defensivt. Finansiering för och finansiering av ett nytt kommunalt uppdrag behöver alltid utredas. Baserat på bland annat analys av PISA-resultat vet vi att bristande språkkunskaper i svenska från hemmet är en starkt bidragande faktor till dåliga studieresultat. För att kunna stärka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan behöver förskolan kunna identifiera vilka barn som behöver stärka sin språkutveckling och få mer stöd. En språkscreening ger också förutsättningar att införa obligatorisk förskola för de barn som inte har tillräckliga språkkunskaper. Det är en viktig reform för att fler barn ska få möjlighet att lyckas i skolan, bli en del av samhällets gemenskap, och ha friheten att själva forma sina liv in i vuxenlivet. Utredaren menar att det finns utmaningar med en obligatorisk förskola för de barn som inte har tillräckliga språkkunskaper. Liberalerna anser dock att såväl behovet som fördelarna överväger de nackdelar som utredaren lyfter. Samhället kan inte med hänvisning till barnens integritet kräva att de som inte får med sig adekvata kunskaper i svenska hemifrån själva måste ordna upp sina bristande språkkunskaper. En obligatorisk språkförskola skulle stärka barns svenska språkutveckling inför skolstarten, så att fler elever börjar skolan med likvärdiga förutsättningar. Det ger i sin tur alla barn bättre möjligheter att lyckas i skolan, oavsett bakgrund. En obligatorisk språkförskola skulle också medföra att vi tidigare upptäcker barn som behöver extra stöd vilket underlättar övergången till förskoleklass och grundskola. Detta stärker barnens rätt till utbildning, och ökar deras frihet i sina fortsatta liv." Anders Lindman (SD) yrkar: 1. Att ställa sig positiv till regeringens förslag i betänkandet Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola (SOU 2026:37). 2. Att därutöver anföra: "Sverigedemokraterna välkomnar förslag för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. En god språkutveckling i svenska är avgörande för barns fortsatta skolgång och möjligheter att etablera sig i samhället. Vi ser positivt på att det ställs högre krav på kvalitet och att förskolans språkutvecklande uppdrag stärks. Tidiga språkinsatser är en investering i varje barns framtid och en viktig del i att förhindra utanförskap. Sammantaget anser Sverigedemokraterna att förslaget är ett steg i rätt riktning och ställer sig därför positiva till betänkandet." Amelie Langby m.fl. (M) yrkar: 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: "Moderaterna välkomnar att förvaltningen i huvudsak ställer sig positiv till utredningens ambition att stärka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Samtidigt delar vi inte förvaltningens bedömning när det gäller förslagen om förskolepersonalens språkkunskaper eller försöksverksamhet med språkstärkande metoder. För Moderaterna är det självklart att alla barn ska mötas av personal som behärskar svenska väl. Språket är förskolans viktigaste pedagogiska verktyg och en grundförutsättning för att kunna bedriva undervisning, stödja barns utveckling och ha en nära dialog med vårdnadshavare. Barn som kommer till förskolan med begränsade kunskaper i svenska ska inte mötas av vuxna som själva har otillräckliga språkkunskaper. Vi anser därför att huvudmän ska ha ett tydligt ansvar för att personal som arbetar i barngrupp har tillräckliga kunskaper i svenska och att nationella krav på språknivå bör införas. Ett tydligt och likvärdigt system för bedömning av språkkunskaper bidrar till högre kvalitet i verksamheten och skapar bättre förutsättningar för barnens språkutveckling. Vid nyanställning bör språktester kunna genomföras och befintlig personal med bristande kunskaper ges möjlighet och skyldighet att genomföra språkstärkande utbildningsinsatser. Moderaterna anser även att nya metoder för att stärka barns språkutveckling bör prövas och utvärderas. Försöksverksamheter kan ge värdefull kunskap om vilka insatser som ger bäst resultat för barn som behöver extra stöd i sin svenska språkutveckling." Ersättaryttrande Carl Häggqvist (KD) ställer sig bakom Moderaternas förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns fyra förslag till beslut: Förvaltningens förslag, förslag från Alexander Zejlon m.fl. (L), förslag från Anders Lindman (SD) och förslag från Amelie Langby m.fl. (M). Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att stadsdelsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Reservationer Alexander Zejlon (L) och Tomas Grönberg (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut. Anders Lindman (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut. Amelie Langby (M) och Douglas Ahlberg (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut. Handlingar i ärendet • NI 2026/1270-5 Svar på remiss av Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola (SOU 2026:37) • NI 2026/1270-1.1 Bilaga - Förutsättningar för en likvärdig och språkutvecklande förskola (SOU 2026:37)

§ 11 Remiss av Förslag till stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare NI 2026/1096 Beslut 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden har enligt budgetuppdrag 2026 tagit fram en funktionsbeskrivning för kultursamordnare. Funktionen kultursamordnare har funnits i Stockholms stad i decennier men i olika omfång och grad. Stadsdelsnämndernas kulturuppdrag finns beskrivet i flera styrdokument, bland annat i stadsdelsnämndernas reglemente, den årliga budgeten samt ett flertal andra stadsövergripande styrdokument. Kulturförvaltningen påtalar att tillgången till kultur är ojämlik inom staden med hänvisning till medborgarundersökningen och statistik kopplat till förskola och äldreomsorg genom Kulanpremien samt Kultur för äldre. Synbart är att de stadsdelsnämnder som har en kultursamordnarfunktion ger högst utväxling till stadens invånare. Funktionsbeskrivningen syftar till att göra rollen mer likvärdig över staden samt tydliggöra ansvar och uppdrag. Målet med kultursamordnare är att bidra till att invånarna i Stockholm får en ökad och jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet och bredd. Det ska vara lätt för invånarna att ta del av och utöva kultur i sitt närområde och i sin vardag. Funktionsbeskrivningen beskriver prioriterade målgrupper, uppdrag, ansvar och arbetsuppgifter samt hur det kan förekomma variationer i rollen. Norra innerstadens stadsdelsförvaltning ser positivt på funktionsbeskrivningen. Stadsdelsnämnden har en Kvalitetsavdelningen kultursamordnare som har både en strategisk och operativ funktion. Funktionsbeskrivningen bedöms harmonisera väl med de ansvar och uppdrag som finns inom funktionen idag. Handlingar i ärendet • NI 2026/1096-4 Svar på remiss av Förslag till stadsgemensam funktionsbeskrivning för kultursamordnare • NI 2026/1096-1.1 Bilaga 1. Funktionsbeskrivning - Kultursamordnare • NI 2026/1096-1.2 Bilaga 2. Sammanställning av styrdokument som visar kommunens och stadsdelsförvaltningarnas uppdrag gällande kultur för invånare Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera