Socialnämnden — 20 oktober 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 2 Val av justerare och tid för justering
§ 2
Val av justerare och tid för justering
Beslut
Ordförande Alexander Ojanne (S) och vice ordförande Gulan
Avei (L) utsågs att justera dagens protokoll. Ordföranden
meddelade att justering sker fredag den 23 oktober 2026.
Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
&3
Förvaltningen informerar
Beslut
Nämnden lägger informationen till handlingarna.
Sammanfattning av ärendet
Socialdirektör Veronica Wolgast Carstorp informerar om:
e Förstärkning i Älvsjö
e Seminarium om Peer Support på Socialchefsdagarna i
Göteborg
e Två kommande kampanjer
o Höstkampanj - Kampanjperiod v. 44 - 45
o Kampanj om våld i ungas nära relationer -
Kampanjperiod v. 45-50
Socialnämnden får en dragning om Framtidens socialtjänst.
Föredragande är utredarna Rebecca Hedenstedt och Christina Oulis.
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
§ 4 Nämndens frågor till förvaltningen
beslutstyp: godkännandediarienr: stockholm:KS:2025:514, stockholm:KS:2026:906, stockholm:KS:2026:925, stockholm:KS:2026:924, stockholm:SOF:2026:398, stockholm:SOF:2026:473, stockholm:SOF:2026:485, stockholm:SOF:2026:495, stockholm:SOF:2026:508, stockholm:SOF:2026:39, stockholm:SOF:2026:463, stockholm:SOF:2026:484, stockholm:SOF:2024:541, stockholm:SOF:2025:520, stockholm:SOF:2026:5, stockholm:SOF:2026:537
§ 4
Nämndens frågor till förvaltningen
Beslut
1. Socialnämnden uppdrar till förvaltningen att besvara
"Skrivelse om arbetet mot hedersförtryck" från Liberalerna,
Moderaterna och Centerpartiet.
2. Socialnämnden uppdrar till förvaltningen att besvara
"Skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av
arbetet mot människohandel" från Centerpartiet.
3. Socialnämnden uppdrar till förvaltningen att besvara
"Skrivelse med anledning av att unga kvinnor lockas in i
sexuell exploatering" från Centerpartiet, Liberalerna och
Moderaterna.
Sammanfattning av ärendet
Skrivelser som anmäldes vid sammanträdet:
Skrivelse om arbetet mot hedersförtryck
Gulan Avcei (L)
Andréa Hedin m.fl. (M)
Kristin Jacobsson (C)
Den nya socialtjänstlagen har gett upphov till stora förändringar
inom socialtjänstens arbete och för socialtjänstens medarbetare.
Ingången är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, tillgänglig
och kunskapsbaserad, vilket betyder att socialtjänsten ska arbeta
med fler tidiga insatser och fånga upp behov innan de blivit för
stora.
Ett område där arbetet behöver vara särskilt tydligt är arbetet mot
hedersrelaterat våld- och förtryck. Stockholms stad har en
skyldighet att arbeta proaktivt med att stoppa barn i Stockholms
skolor från att föras ut ur Sverige mot sin vilja, men också att
identifiera när ett barn försvunnit och förstå orsakerna till varför och
vad man hade kunnat göra annorlunda. Varje fall behöver också
följas upp för att staden ska kunna dra lärdom och förbättra sitt
förebyggande arbete. Då är det viktigt med fungerande rutiner för
att upptäcka signaler, agera snabbt och följa upp vad som hänt med
barnet.
Mot den här bakgrunden önskar vi fråga socialförvaltningen:
1. Hur säkerställer socialförvaltningen att medarbetare och
chefer inom socialtjänsten har rätt kompetens om
hedersrelaterat våld -och förtryck? Vilka utbildningsinsatser
genomförs, vilka omfattas och hur följs deltagandet upp?
Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
2. Hur många av socialtjänstens ärenden där hedersmotiv har
bedömts vara en faktor, har hanterats under 2025 respektive
2026?
3. Hur många ansökningar om utreseförbud har socialnämnden
gjort under 2025 respektive 2026, hur många tillfälliga
utreseförbud har beslutats av socialnämnden och hur många
ansökningar har bifallits av domstol?
4. Vilka rutiner gäller när ett barn uteblir från skolstart eller när
vistelseorten är okänd? Vem ansvarar för att agera, inom
vilken tid kopplas socialtjänst och andra berörda aktörer in,
och gäller rutinerna även i samverkan med fristående
skolor?
5. Hur följer socialtjänsten upp att barn som försvunnit från
skolgången har lokaliserats och får sin skolgång
återupptagen? Görs en genomgång av sådana ärenden för att
identifiera vad staden hade kunnat upptäcka tidigare eller
göra tidigare?
Skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av
arbetet mot människohandel
Kristin Jacobsson (C)
Centerpartiet har under en längre tid drivit på för att Stockholm ska
stärka skyddet för personer som utsätts för människohandel.
Redan i samband med budgetdebatten hösten 2024, inför budgetåret
2025, uppmärksammade Centerpartiet att den styrande majoriteten
minskade anslaget till insatser mot människohandel och prostitution
med en miljon kronor. Centerpartiet kritiserade neddragningen och
föreslog i stället en förstärkning med två miljoner kronor till det
uppsökande arbetet mot människohandel och prostitution. Vi
betonade samtidigt vikten av att Stockholm lever upp till kraven i
människohandelsdirektivet och stärker stödet till utsatta personer,
bland annat genom samverkan med civilsamhället.
I februari 2025 lyfte Centerpartiet i socialnämnden frågan om
betänketid och det rättighetspaket som följer av Europarådets
människohandelskonvention. Vi efterfrågade bland annat hur
många ansökningar om betänketid stadens socialtjänst hade gjort,
vilka rutiner som används när potentiella människohandelsoffer
identifieras samt vilka utbildningsinsatser som genomförts för
socialtjänstens medarbetare.
De efterföljande svaren gav anledning till fortsatt oro. Under hela
2024 gjordes enligt förvaltningens uppgifter endast 14 ansökningar
om betänketid och under våren 2025 tre. Centerpartiet har därför
utg
Ö
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
fortsatt driva frågan och bland annat föreslagit att Stockholm fullt ut
ska leva upp till Europarådets människohandelskonvention. Vi har
också pekat på att betänketid och tillhörande rättighetspaket inte
framgår av stadens eget program på området, vilket riskerar att göra
arbetet otydligt och beroende av enskilda medarbetares kunskap och
initiativ. Trots detta har våra förslag inte fått gehör.
Riksrevisionens nya granskning bekräftar nu flera av de brister som
Centerpartiet under en längre tid har uppmärksammat.
Granskningen visar på betydande problem i samhällets arbete mot
människohandel, bland annat när det gäller att identifiera
brottsoffer, säkerställa att de får det stöd de har rätt till och få till en
fungerande samverkan mellan berörda myndigheter och
socialtjänsten.
Därför finns återigen anledning att granska hur Stockholm tar sitt
ansvar. Vi har tidigare efterfrågat bättre kunskap om betänketid
inom socialtjänsten, tydligare rutiner och ett starkare
brottsofferperspektiv. Mot bakgrund av Riksrevisionens slutsatser
vill vi nu följa upp vad som faktiskt har förändrats och vilka
ytterligare åtgärder staden avser att vidta.
Mot denna bakgrund önskar vi svar på följande:
1. Vilka slutsatser drar socialförvaltningen av Riksrevisionens
granskning för Stockholms stads arbete mot
människohandel?
2. Hur många ansökningar om betänketid har Stockholms stads
socialtjänst gjort under 2025 och hittills under 2026, och hur
många personer har fått del av det tillhörande stödet?
3. Har staden sedan Centerpartiets skrivelse i februari 2025
vidtagit några åtgärder för att öka kunskapen om betänketid
och människohandel inom socialtjänsten? I så fall vilka?
4. Hur säkerställs att kompetensen och rutinerna för att
identifiera och hjälpa potentiella människohandelsoffer är
likvärdiga mellan stadsdelarna?
5. Finns det i dag gemensamma stadsövergripande rutiner för
hur socialtjänsten ska agera när en person misstänks vara
utsatt för människohandel, inklusive ansökan om betänketid,
akut skydd och kontakt med polis och stadens
specialistverksamheter?
6. Hur avser staden att utveckla och följa upp samverkan
mellan socialtjänsten och Polismyndigheten med anledning
av Riksrevisionens slutsatser?
Skrivelse med anledning av att unga kvinnor lockas in i sexuell
exploatering
Kristin Jacobsson (C)
Gulan Avei (L)
Andréa Hedin m.fl. (M)
utg
Ö
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Det som tidigare kallades sexuell exploatering marknadsförs idag
som entreprenörskap. På plattformar som OnlyFans säljs bilden av
att unga kvinnor kan nå ekonomisk frihet, självständighet och ett liv
1 lyx genom att sälja sexuellt innehåll. Men bakom berättelsen om
snabba pengar och självbestämmande finns en helt annan
verklighet: hot, utpressning, ekonomisk kontroll och män som tjänar
pengar på unga kvinnors kroppar.
Det blir smärtsamt tydligt i Sveriges Radios granskning av hur unga
svenska kvinnor lockas till Spanien för att producera sexuellt
innehåll till OnlyFans. Kvinnorna vittnar om att de pressats att gå
längre än de själva velat, drogats och har förlorat kontrollen över
såväl sina inkomster som sin situation. Det är en cynisk verklighet
där löften om kvinnlig frigörelse används för att locka unga kvinnor
in i beroende, kontroll och sexuell exploatering.
Granskningen blottlägger också en mycket oroande förskjutning.
Stockholms arbete mot prostitution och människohandel har länge
behövt möta en verklighet där kvinnor först till Sverige för att
exploateras sexuellt. Nu uppmärksammas hur unga kvinnor från
Sverige istället lockas utomlands och riskerar att hamna i liknande
beroende- och exploateringsförhållanden. Rekryteringen sker via
sociala medier, verksamheten bedrivs genom digitala plattformar
och kontrollen kan utövas över nationsgränser. Det är en modern
form av sexuell exploatering som våra samhällsinsatser måste
kunna möta.
Samtidigt riskerar normaliseringen av plattformar som OnlyFans att
sudda ut gränserna mellan självbestämmande och utnyttjande. När
försäljning av sexuellt innehåll framställs som ett vanligt sätt att
tjäna pengar finns en risk att unga tjejer lockas in i sammanhang
utan att förstå vilka beroendeförhållanden och risker de kan hamna
1.
Här behöver staden också stärka sitt förebyggande arbete. En möjlig
åtgärd är att socialtjänsten, i samverkan med skolorna och
Mikamottagningen, genomför en riktad informationsinsats på
Stockholms högstadie- och gymnasieskolor om prostitution och
sexuell exploatering på digitala plattformar. Genom exempelvis
affiscehkampanjer, informationsmaterial och skolbesök av personal
med specialistkompetens kan fler unga få kunskap om riskerna med
rekrytering, hot och ekonomiskt utnyttjande, men också om vart de
kan vända sig för att få stöd. Det är viktigt att unga får en mer
nyanserad bild än den som förmedlas av aktörer som lockar med
snabba pengar och ett liv i lyx.
Vi måste också kunna diskutera den här utvecklingen utan att
skuldbelägga kvinnorna. Att någon från början frivilligt har valt att
utg
Ö
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
producera sexuellt innehåll innebär inte att hon har samtyckt till hot,
kontroll eller påtryckningar. Det innebär inte heller att samhällets
ansvar att upptäcka exploatering och erbjuda stöd blir mindre.
Tvärtom ställer det högre krav på att stadens verksamheter har
kunskap om hur utsattheten kan se ut och förmåga att nå även dem
som inte själva identifierar sin situation som prostitution eller
sexuell exploatering.
Vi har tidigare lyft behovet av att utveckla Mikamottagningens
verksamhet så att även barn och unga under 18 år får tillgång till
dess specialistkompetens. I förvaltningens tidigare svar har det
hänvisats till Stödcentrum för unga brottsutsatta, men vi har
fortfarande inte fått något tydligt svar på varför minderåriga som
utsätts för sexuell exploatering inte ska kunna få del av den
särskilda kompetens som finns hos Mikamottagningen. Istället
hänvisas de till socialtjänsten ute i stadsdelarna som ofta inte alls
har den samlade expertis som kan erbjudas hos Mikamottagningen.
Barn och unga ska inte behöva falla mellan olika verksamheters
uppdrag eller vänta tills de fyller 18 år för att få rätt stöd.
Sveriges Radios granskning aktualiserar nu ytterligare ett behov av
utveckling. Det handlar inte bara om vilka åldersgrupper
Mikamottagningen kan ta emot, utan också om hur stadens
specialiserade stöd ännu bättre kan anpassas till prostitution och
sexuell exploatering på digitala plattformar. Stockholms stad måste
ha verktyg som följer med samhällsutvecklingen. Vi kan inte utgå
från gårdagens bild av prostitution och sexuell exploatering när
utsattheten i dag kan börja med ett meddelande på sociala medier
och fortsätta genom en digital plattform, långt utanför Sveriges
gränser. Stadens arbete måste både kunna förebygga att unga tjejer
dras in i exploaterande sammanhang och erbjuda ett specialiserat
stöd till dem som redan har utsatts.
Det är därför angeläget att utveckla stadens arbete mot prostitution
och sexuell exploatering på digitala plattformar. Det handlar dels
om att säkerställa att även barn och unga under 18 år får tillgång till
Mikamottagningens specialistkompetens, dels om att stärka det
uppsökande och förebyggande arbetet för att identifiera, nå och
stödja personer som riskerar att utsättas eller redan har utsatts för
exploatering.
Mot bakgrund av detta önskar vi svar på följande frågor:
1. Hur arbetar Stockholms stad för att identifiera, nå och stödja
kvinnor och unga tjejer som utsätts för sexuell exploatering
på digitala plattformar såsom OnlyFans? Vilken beredskap
och kompetens finns inom Mikamottagningen för att möta
denna form av exploatering, inklusive hot, utpressning och
ekonomisk kontroll?
Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
2. Finns det planer på att utveckla Mikamottagningens uppdrag
och uppsökande arbete för att möta den växande sexuella
exploateringen på nätet? Hur ser förvaltningen på
möjligheten att även ge barn och unga under 18 år tillgång
till mottagningens specialistkompetens, och vad har hänt
sedan vår senaste skrivelse i frågan?
3. Vilka åtgärder vidtar staden för att förebygga att barn och
unga rekryteras till sexuell exploatering via digitala
plattformar, även när exploateringen sker utomlands? Ser
förvaltningen möjlighet att i samverkan med skolorna och
Mikamottagningen genomföra riktade informationsinsatser
på stadens högstadie- och gymnasieskolor, exempelvis
genom affischkampanjer och skolbesök, för att synliggöra
riskerna och informera om vilket stöd som finns?
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
85
Remiss av Handlingsplan för klimatanpassning av
Stockholms stad
Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2025/514
SOF 2026/398
Beslut
1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande
som svar på remissen.
Sammanfattning av ärendet
Stadsledningskontoret har tillsammans med berörda nämnder och
bolag tagit fram en ny handlingsplan för klimatanpassning som ska
ersätta ”Handlingsplan för klimatanpassning av Stockholms Stad
2021-2024”. Förslaget till ny handlingsplan har sin utgångspunkt i
miljöprogrammets mål jämte samlade erfarenheter som gjorts i
stadens klimatanpassningsarbete under de gångna fem åren.
Förslaget innefattar totalt 25 olika aktiviteter som utgör underlag för
det som ska prioriteras i stadens klimat-anpassningsarbete framåt. I
planen finns också kartlagda klimatrisker såsom skyfall, värmebölja
och torka. Handlingsplanen ska genomföras genom att ansvariga
nämnder och bolag implementerar planens aktiviteter i sina
respektive verksamhetsplaner. Aktiviteter för klimatanpassnings-
och beredskapsfrågor ska inte utgå från genomsnittliga invånare
utan bör ta hänsyn till att olika grupper i samhället har olika
förutsättningar för att hantera kriser. Av planen framgår vilka
nämnder som ansvarar för respektive aktivitet.
Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Särskilt uttalande
Gulan Avci (L) lämnade ett särskilt uttalande:
Liberalerna ser positivt på att staden stärker sitt arbete med
klimatanpassning och välkomnar handlingsplanen. Fler
värmeböljor, skyfall och andra extrema väderhändelser ställer
högre krav på stadens beredskap. Samtidigt är det viktigt att detta
omsätts till konkreta resultat och mäts utifrån tydliga mål.
Vi saknar dock ett tydligt beredskapsperspektiv i handlingsplanen.
Planen pekar på behovet av att identifiera och nå människor som
befinner sig i utsatta situationer, exempelvis hemlösa och
människor med svaga språkkunskaper, men beskriver inte
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
tillräckligt tydligt hur detta ska ske i praktiken. Därutöver behöver
det tydliggöras hur samverkan med civilsamhället ska se ut,
eftersom det är en viktig samhällsaktör som kan bidra till att stärka
den civila beredskapen.
Särskilt uttalande
Andréa Hedin m.fl. (M) lämnade ett särskilt uttalande:
Stockholms behöver stärkas för att bli mer motståndskraftigt mot
klimatförändringar. Skyfall, värmeböljor och översvämningar blir
allt vanligare och ställer nya krav på alla som bor och verkar i vår
stad. Därför krävs ett långsiktigt och förebyggande arbete från
staden, stockholmarna samt privata och andra offentliga aktörer.
Moderaterna anser att klimatanpassningen måste präglas av
ekonomisk transparens, tydligt ansvar och konkreta resultat.
Stockholm behöver en plan som inte bara beskriver vad staden vill
göra, utan också säkerställer att åtgärder genomförs effektivt och i
tid.
Planen utgår i huvudsak från att nämnder och bolag ska genomföra
insatser inom befintliga budgetramar. Samtidigt kan
klimatanpassning kräva betydande investeringar. Vi hade därför
önskat att klimathandlingsplanen innehöll större tydlighet kring
vilka kostnader som väntar, hur de ska finansieras och vilka
åtgärder som ska prioriteras utifrån risk och samhällsnytta.
Ansvarsfördelningen måste också vara tydlig. För varje prioriterad
insats bör det framgå vem som ansvarar för genomförandet, när
åtgärden ska vara klar och hur resultaten ska följas upp.
Uppföljningen bör fokusera på faktisk riskminskning, inte enbart på
genomförda aktiviteter. Vi ser annars risker att viktiga insatser
faller mellan stolarna — något som ytterst riskerar stockholmarnas
trygghet och hälsa.
Samtidigt behöver planen bli tydligare kring prioriteringar,
finansiering och genomförande. En stor del av arbetet handlar om
analyser och samordning. Det är viktigt, men får inte innebära att
konkreta åtgärder fördröjs där riskerna redan är kända.
Särskilt uttalande
Kristin Jacobsson (C) lämnade ett särskilt uttalande:
Vi välkomnar en uppdaterad handlingsplan för klimatanpassning,
särskilt med fokus på skyfall, värmeböljor och vattenförsörjning.
Stockholm behöver både mer grönska och bättre beredskap när
klimatet förändras.
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Planen konstaterar att stadens klimatanalys behöver uppdateras.
Det är viktigt att nya forskningsrön också får genomslag i pågående
projekt och stora investeringar. Staden behöver redovisa om
ändrade prognoser påverkar anläggningarnas utformning och
kostnader.
Vi vill också se en tydligare väg från utredning till genomförande.
När prioriterade skyfallsåtgärder pekas ut behöver det framgå när
de ska genomföras och hur de ska finansieras. Samtidigt bör staden
göra det enklare för stockholmare och fastighetsägare att bidra
med träd, gröna gårdar och lösningar som tar hand om regnvatten.
Handlingar i ärendet
e - SOF 2026/398-2 Tjänsteutlåtande - Remiss av
Handlingsplan för klimatanpassning av Stockholms stad
e - SOF 2026/398-1.2 Bilaga - Handlingsplan för
klimatanpassning av Stockholms stad
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
86
Remiss av Betänkandet En reform av den statliga barn-
och ungdomsvården (SOU 2026:52)
Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/906
SOF 2026/473
Beslut
1. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Sammanfattning av ärendet
Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet En reform av den
statliga barn- och ungdomsvården (SOU 2026:52) till
socialnämnden för yttrande senast den 3 november 2026.
Förslag om att inrätta Myndigheten för statlig barn- och
ungdomsvård (MBU)
Betänkandet En reform av den statliga barn- och ungdomsvården
(SOU 2026:52) innehåller förslag om hur den statliga vården för
barn och unga med stora vård- och skyddsbehov ska förändras.
Bakgrunden till utredningen och förslagen är de omfattande brister
och grundläggande problem som över tid har konstaterats inom
Statens institutionsstyrelse (SiS) för placerade barn och unga.
Bristerna har fått konsekvenser för barns och ungas trygghet,
vårdkvalitet, tillgång till hälso- och sjukvård, delaktighet och
rättssäkerhet.
Utredningen föreslår att en ny statlig myndighet inrättas —
Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård (MBU) med ett
tydligare vårdande uppdrag än SiS har i dag.
Utformningen av statliga hem för barn och unga
De statliga hemmen ska utformas med en intern vårdkedja för att
kunna erbjuda en likvärdig och trygg vård av god kvalitet med så få
frihetsinskränkningar som möjligt.
Därför föreslås att varje statligt hem för barn och unga ska bestå av
minst sex och högst tolv vårdenheter. Hemmet ska ha både låsbara
och delvis öppna vårdenheter, inklusive utskrivningsförberedande
vårdenheter, för att möjliggöra individuell anpassning utan att
barnet behöver byta statligt hem.
Vid varje statligt hem för barn och unga ska det finnas vårdenheter
för:
e mottagning och behovsbedömning (låsbar)
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
e behandling utifrån vårdbehov (låsbar och delvis öppen)
e utskrivningsförberedande vård (delvis öppen).
Vårdenheter för behandling ska vara inriktade på något av följande
vårdbehov:
e skadligt bruk och beroende
sexuell beteendeproblematik
särskilda skyddsbehov
annat socialt nedbrytande eller destruktivt beteende eller
brottslig verksamhet.
Ett statligt hem för barn och unga ska vara indelat i vårdenheter
efter barnens eller de ungas ålder: 12 år eller yngre, 13-17 år samt
18-20 år.
Utredningen föreslår att högst fem barn och unga ska få vårdas
samtidigt på en vårdenhet. Om det finns särskilda skäl ska högst sex
få vårdas samtidigt under en kortare tid. På vårdenheter för
integrerad vård och på vårdenheter för barn som är 12 år eller yngre
ska högst fyra få vårdas samtidigt.
Bemanning och kompetens
Barn och unga som vårdas i den statliga barn- och ungdomsvården
har de mest omfattande och komplexa vårdbehoven av alla barn och
unga i samhällsvård. Personalens kompetens bör motsvara dessa
behov. De nya kompetenskrav som infördes 1 juli 2025 för personal
som är anställd för att ge vård, omsorg och uppfostran eller
behandling föreslås också omfatta personalen vid de statliga
hemmen för barn och unga
Utbildningskravet för denna personal är minst en tvåårig
eftergymnasial utbildning eller en utbildning som motsvarar det, om
det inte finns särskilda skäl. Utbildningen ska vara inriktad mot
socialt arbete, socialpedagogik, beteendevetenskap eller annat
relevant ämnesområde.
All personal vid de statliga hemmen för barn och unga ska ha
personlig lämplighet för anställningen. På varje statligt hem för barn
och unga ska det finnas en chef för verksamheten, en chef med
ansvar för den sociala vårdens innehåll och kvalitet samt
enhetschefer för vårdenheterna. På varje statligt hem för barn och
unga ska det finnas olika chefsroller. För de chefer som har ansvar
för den sociala vårdens innehåll och kvalitet samt för
enhetscheferna föreslås krav på högskoleutbildning motsvarande
minst 180 högskolepoäng inom socialt arbete, psykologi,
beteendevetenskap, socialpedagogik eller annat relevant
ämnesområde.
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Bemanningen vid de statliga hemmen för barn och unga ska vara
anpassad efter barnens och de ungas behov av vård och säkerställa
en trygg och säker vård. Den ska också säkerställa att personalen
genast kan uppmärksamma och ge det skydd, stöd och annan hjälp
som barnet eller den unge behöver.
Utredningen föreslår att Myndigheten för statlig barn- och
ungdomsvård ska se till att den som är anställd för att ge vård,
omsorg och uppfostran eller behandling får den
introduktionsutbildning som behövs för arbetsuppgifterna.
Myndigheten ska också se till att personalen får den
kompetensutveckling som behövs samt kontinuerlig handledning.
Utredningen föreslår att personalen ska ges kontinuerlig utbildning
och handledning i kunskapsbaserade metoder och arbetssätt för att
förebygga behovet av tvångsåtgärder.
Integrerad skolverksamhet
En väl fungerande, likvärdig och integrerad skolverksamhet är
avgörande för att uppfylla den statliga barn- och ungdomsvårdens
uppdrag och för att stärka barnens framtida livschanser. Skolan
fungerar på många håll väl inom SiS i dag och mycket bedöms
kunna överföras till den nya myndigheten. Det som fortsatt behöver
utvecklas är likvärdigheten i skolornas arbetssätt och
förutsättningar, en arbetsmodell för att integrera skolan med den
övriga vården samt arbetet med att öka skolnärvaron.
Hälso- och sjukvård och integrerad vårdform
Barn och unga som är placerade ska ha god tillgång till hälso- och
sjukvård och tandvård. Utredningen föreslår att Myndigheten för
statlig barn- och ungdomsvård och regionen ska ingå
överenskommelser om samarbete om hälso- och sjukvård och
tandvård för barn och unga som vårdas på statliga hem för barn och
unga.
Utredningen föreslår också att den nya myndigheten ska få i
uppdrag att tillhandahålla och utföra vissa hälso- och
sjukvårdsinsatser vid de statliga hemmen för barn och unga. Hälso-
och sjukvårdsverksamheten ska omfatta:
e hälsofrämjande och förebyggande åtgärder
e bedömning av psykiskt och fysiskt hälsotillstånd och
e hantering av läkemedel.
Utredningen bedömer att en ny vårdform för integrerad vård behövs
för en begränsad grupp av barn och unga med mycket omfattande
psykiatriska vårdbehov i förening med de sociala vårdbehov som
föranlett placeringen i ett statligt hem för barn och unga.
Vårdformen bör regleras som ett gemensamt åtagande för
Myndigheten för statlig barn- och ungdomsvård och regionen.
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Sammanhållen vårdkedja
Utredningen föreslår en sammanhållen vårdkedja. Myndigheten för
statlig barn- och ungdomsvård ska få utföra uppdrag åt kommuner i
samband med eftervård eller andra insatser som anknyter till
verksamheten vid statliga hem för barn och unga. Socialnämnden
har fortsatt ansvar för planering och insatser efter utskrivning.
Förslaget ger myndigheten möjlighet att utföra uppdrag när en
kommun efterfrågar det, men innebär inte att myndigheten får
ansvar för att erbjuda eftervård.
Stärkt skydd mot våld, missförhållanden och övergrepp
Utredningen föreslår ett stärkt skydd mot missförhållanden samt
tydligare dokumentation och underrättelser vid fysiska ingripanden.
Om någon i personalen ingriper fysiskt mot ett barn eller en ung
person ska chefen för verksamheten utan dröjsmål underrätta
socialnämnden och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Barnet eller den unge ska erbjudas ett uppföljande samtal efter ett
fysiskt ingripande. Under samtalet ska barnet eller den unge få
information om anledningen till att det fysiska ingripandet behövde
genomföras och ges möjlighet att framföra sin uppfattning om
ingripandet. Barn och unga ska enkelt kunna framföra klagomål till
en oberoende funktion och få återkoppling.
Utredningen föreslår att en självständig funktion i form av ett
särskilt ombud för barn och unga i statlig barn- och ungdomsvård
inrättas vid Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Säkerhetsarbetet behöver omfatta både fysiskt skydd och
personalens förmåga att skapa trygghet och förebygga konflikter.
Ett kvalificerat relationellt arbete, där personalen genom närvaro,
kontinuitet och lyhördhet bygger förtroendefulla relationer med
barn och unga, är en central del av en trygg och säker vård och
bidrar till att förebygga konflikter, hot och våld som kan drabba
både barn och unga och personal.
Barn och unga behöver kunna känna sig trygga på det statliga hem
där de vårdas och ha kontakt med personer som är viktiga för dem.
Begränsningar av rörelsefriheten och möjligheterna till elektronisk
kommunikation ska ha stöd i lag och tillämpas enligt de
förutsättningar som gäller för respektive åtgärd.
Utredningen föreslår att Myndigheten för statlig barn- och
ungdomsvård ska få föra ett säkerhetsregister. Registret ska ge den
nya myndigheten möjlighet att, inom tydliga rättsliga ramar, hantera
de uppgifter som behövs för att förebygga brott och skydda barn
och unga samt personal mot hot och våld. Åtkomst till och delning
av information ska begränsas till de uppgifter som behövs för
uppdraget och som det finns rättsligt stöd för.
ÖT
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Finansiering och förutsättningar
För att säkerställa platskapaciteten föreslår utredningen att
beläggningsgraden ska ligga på 70 procent vid planeringen av
antalet platser. Det är den beläggningsgrad som utredningen
bedömer att det krävs för att differentieringen samt skyldigheten att
akut kunna tillhandahålla platser ska kunna upprätthållas.
Utredningen bedömer att regeringen i samband med den nya
myndighetens inrättande bör se över finansieringsmodellen för den
statliga barn- och ungdomsvården. Översynen bör bland annat
omfatta hur kommunernas andel ska beräknas framöver.
Utredningen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft
den 1 februari 2029.
Särskilt uttalande
Gulan Avci (L) lämnade ett särskilt uttalande:
Liberalerna välkomnar att den statliga barn- och ungdomsvården
ska reformeras. Den allvarliga brottsligheten har krupit nedåt i
åldrarna och fler barn och unga inom samhällsvården har
kopplingar till kriminella nätverk. Samtidigt är det flera allvarliga
brister i den statliga barn- och ungdomsvården som uppdagats. En
förändring är angelägen och nödvändig.
Barn och unga som placeras i samhällets vård är en av de mest
utsatta grupperna i samhället och behöver känna sig trygga och få
den vård och det stöd de behöver. En viktig faktor i arbetet är att
stärka barnens självkänsla och skapa framtidstro. På det sättet kan
vi bryta destruktiva mönster.
Många barn som får vård och stöd av den statliga barn- och
ungdomsvården har haft stora svårigheter i skolan. Därför är
skolan av yttersta vikt för att barn placerade i den statliga barn-
och ungdomsvården ska kunna få en andra chans av samhället och
förutsättningar att lyckas. Det ställer höga krav på kvaliteten,
likvärdigheten och elevhälsa. Likaså att personalen har rätt
kompetens och utbildningsnivå.
Särskilt uttalande
Kristin Jacobsson (C) och Andréa Hedin m.fl. (M) lämnade ett
gemensamt särskilt uttalande:
Centerpartiet och Moderaterna välkomnar att den statliga barn-
och ungdomsvården nu ska reformeras. De allvarliga brister som
har uppdagats visar att förändring är nödvändig. Barn och unga
ÖT
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
som placeras i samhällets vård ska kunna känna sig trygga, bli
lyssnade på och få den vård och det stöd de behöver.
Men vi måste också ställa höga krav på vad vården faktiskt ska
åstadkomma. Det räcker inte att skapa trygghet under själva
placeringen. Vården måste också stärka barnens självkänsla och
framtidstro och ge dem förutsättningar att bryta destruktiva
mönster och forma sin egen framtid.
Därför måste skolan fungera, behandlingen hålla hög kvalitet och
det finnas trygga vuxna som både stöttar och ställer krav. Berörda
barn och ungdomars skolgång är en särskilt viktig faktor för
möjligheterna att hamna på en annan, bättre bana i livet. Därför
vill vi särskilt betona vikten av likvärdigheten i den integrerade
skolverksamheten. Vid införandet av reformen är detta en fråga som
kontinuerligt behöver följas upp.
Vi vill också betona vikten av att övergången från institutionsvård
till ett självständigt liv fungerar. Det stöd som ges måste hänga
ihop, så att framstegen under vårdtiden blir en grund för ett tryggt
och självständigt liv. Möjligheterna till, och ansvaret för, eftervård
av de barn och unga som omfattas av den statliga barn- och
ungdomsvården är därför viktiga att förtydliga. En person som ska
bygga ett självständigt liv efter en tid inom samhällets vård får inte
hamna mellan stolarna. Kommunerna har därför en särskild roll att
följa den enskilde även en tid efter att placeringen inom den statliga
barn- och ungdomsvården upphör.
När samhället tar ansvar för ett barn ska målet inte bara vara att
hjälpa barnet ur en svår situation, utan också att ge det kraft, frihet
och framtidstro att välja sin egen väg i livet.
Handlingar i ärendet
e - SOF 2026/473-2 Tjänsteutlåtande - Remiss av Betänkandet
En reform av den statliga barn- och ungdomsvården (SOU
2026:52)
e - SOF 2026/473-1.3 Remiss - Betänkandet En reform av den
statliga barn- och ungdomsvården (SOU 2026:52) volym 1
e - SOF 2026/473-1.1 Remiss - Betänkandet En reform av den
statliga barn- och ungdomsvården (SOU 2026:52) volym 2
e - SOF 2026/473-1.2 Remiss - Betänkandet En reform av den
statliga barn- och ungdomsvården (SOU 2026:52) volym 3
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
&7
Remiss av Betänkandet Parallella samhällsstrukturer —
ett kunskapsunderlag för förbättrad integration och
minskat utanförskap (SOU 2026:53)
Svar på remiss från kommunstyrelsen, Dnr KS 2026/925
SOF 2026/485
Beslut
1. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Sammanfattning av ärendet
Regeringen har remitterat betänkandet Parallella
samhällsstrukturer — ett kunskapsunderlag för förbättrad
integration och minskat utanförskap (SOU 2026:53).
Kommunstyrelsen har remitterat betänkandet till socialnämnden för
yttrande.
Utredningen om parallella samhällsstrukturer har på regeringens
uppdrag sammanställt kunskap om parallella samhällsstrukturer och
analyserat hur dessa påverkar integration och utanförskap. Syftet är
att stärka samhällets förmåga att förebygga och motverka parallella
samhällsstrukturer.
Utredningen lämnar förslag och bedömningar inom fem områden:
e 11.1 Styrning, uppföljning och mer kunskap kring
parallella samhällsstrukturer: utredningen föreslår en
precisering av begreppet parallella samhällsstrukturer,
utvecklade indikatorer för uppföljning samt mer kunskap om
fenomenet. Förslag lämnas även om ökat stöd till
kommunerna, ett flerårigt forskningsprogram och en
nationell samordnare för arbetet mot parallella
sambhällsstrukturer.
e 11.2 Åtgärder för förbättrad integration och ökad
jämställdhet: utredningen lyfter integration som en central
del i arbetet mot parallella samhällsstrukturer och föreslår
bland annat stärkt arbete mot negativ social kontroll,
förbättrad samhällsorientering och ett stärkt kommunalt
uppsökande arbete. Utredningen uppmärksammar särskilt
kvinnors utsatthet och behovet av bättre förutsättningar för
arbetsmarknadsetablering samt föreslår en utredning om
parallell rättsskipning.
Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
e 11.3 Åtgärder som stärker det förebyggande och
främjande arbetet för barn och unga: Utredningen
föreslår bland annat en nationell kartläggning av
kommunernas förebyggande och främjande arbete, stärkt
och mer formaliserad samverkan mellan berörda aktörer
samt ett stärkt demokrati- och värdegrundsarbete inom
skolväsendet. Utredningen lyfter även behovet av ett stärkt
arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck samt bättre stöd
till barn och unga som växer upp i kriminella miljöer.
e 11.4 Åtgärder för att minska segregationen i samhället
och stärka områden där utanförskapet är stort:
utredningen bedömer att arbetet mot parallella
samhällsstrukturer behöver omfatta åtgärder som minskar
segregation och stärker områden där utanförskapet är stort.
Förslag och bedömningar rör bland annat offentlig närvaro,
samhällsservice, mötesplatser och korrekt
samhällsinformation samt åtgärder mot parallell
bostadsförmedling och felaktig folkbokföring.
e 11.5 Åtgärder för att stärka samhällets motståndskraft:
utredningen föreslår stärkt arbete mot otillåten påverkan och
infiltration samt bättre förutsättningar för informationsutbyte
mellan offentliga aktörer och samverkan med civilsamhället.
Utredningen betonar även behovet av en god
förvaltningskultur samt ökad kunskap om och bredare
insatser mot släktbaserade kriminella nätverk.
Sammantaget lyfter utredningen att arbetet behöver ta hänsyn till att
människor har olika förutsättningar att ta del av samhällets stöd och
leva upp till samhällets krav. Krav på individen behöver därför
kombineras med stöd och skydd som gör det möjligt att delta i
samhället och ta del av sina rättigheter. Arbetet behöver vara
långsiktigt och omfatta både generella och riktade insatser, liksom
förebyggande och åtgärdande arbete. Det finns också behov av en
gemensam förståelse, kontinuerlig uppföljning och utvärdering samt
samverkan mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå.
Yrkanden
Alexander Ojanne m.fl. (S), Rashid Mohammed m.fl. (V), Magnus
Runsten (MP), Andréa Hedin m.fl. (M), Kristin Jacobsson (C) och
Tapani Juntunen (SD) yrkade bifall till förvaltningens förslag till
beslut.
Gulan Avcei (L) yrkade
1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut, samt,
2. att därutöver anföra.
ÖT
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Liberalerna välkomnar kunskapsunderlaget om parallella
samhällsstrukturer. I Sverige ska alla individer leva trygga liv och
vara fria från förtryck. Vi får aldrig acceptera framväxten av
parallellsamhällen och alla tecken på parallellsamhällen måste
därför motarbetas med full kraft.
Ett tydligt sådant tecken är hedersrelaterat våld och förtryck. Vi
invänder mot att förvaltningen avstyrker utredningens förslag om
att följa upp parallella normsystem med indikatorer för
hedersrelaterat våld och förtryck. Det är uppenbart att vi måste
utveckla vårt arbete med att identifiera, följa upp och bekämpa alla
former av hedersförtryck.
Samhället får aldrig rygga tillbaka från att hantera komplexa och
svåra frågor. Kulturella sedvänjor får inte trumfa barns rättigheter.
Därför måste barnrättsperspektivet alltid beaktas till fullo.
Ersättaryttrande
Maurice Forslund (KD) ställde sig bakom Liberalernas yrkande.
Propositionsordning
Ordföranden ställde de framställda förslagen till beslut mot
varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens
förslag.
Reservationer
Gulan Avcei (L) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna
yrkandet.
Särskilt uttalande
Kristin Jacobsson (C) lämnade ett särskilt uttalande:
I Sverige ska alla människor ha friheten att forma sina egna liv,
utan att begränsas av förtryck eller social kontroll. Vi kan aldrig
acceptera att parallella samhällsstrukturer växer fram där
människors fri- och rättigheter inskränks eller där andra normer
och regler tillåts gå före svensk lag.
Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem
som måste bekämpas. Det handlar om människor som begränsas i
sina vardagliga liv, i sina relationer och i sina möjligheter att fatta
egna beslut. Särskilt allvarligt är det när barn och unga växer upp
med begränsningar som hindrar dem från att leva ett fritt och
självständigt liv.
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
För Centerpartiet är det viktigt att samhället står upp för varje
människas frihet och rättigheter. Socialtjänsten och andra berörda
verksamheter måste ha rätt kunskap och förutsättningar för att
upptäcka utsatthet, ingripa i tid och ge stöd till dem som behöver
det. Här är samverkan mellan skola, socialtjänst och civilsamhälle
viktig.
Barns rättigheter måste alltid sättas främst. Inga kulturella eller
religiösa normer får någonsin användas för att rättfärdiga förtryck
eller begränsa människors frihet. Alla barn och unga ska ha samma
möjligheter att växa upp i trygghet och själva forma sin framtid.
Handlingar i ärendet
e SOF 2026/485-2 Tjänsteutlåtande - Remiss av Betänkandet
Parallella samhällsstrukturer - ett kunskapsunderlag för
förbättrad integration och minskat utanförskap (SOU
2026:53)
e - SOF 2026/485-1.2 Remiss - Betänkandet Parallella
sambhällsstrukturer - ett kunskapsunderlag för förbättrad
integration och minskat utanförskap (SOU 2026:53)
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
88
Remiss av Utökad tillsyn över barn vars föräldrar
omfattas av aktivitetskrav enligt socialtjänstlagen (Ds
2026:19)
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/924
SOF 2026/495
Beslut
1. Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Sammanfattning av ärendet
Kommunstyrelsen har remitterat Socialdepartementets promemoria
Utökad tillsyn över barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskrav
enligt socialtjänstlagen (Ds. 2026:19) till socialnämnden för
yttrande.
Aktivitetskravet infördes den 1 juli 2026 och innebär att
socialnämnden dels ska tillhandahålla aktiviteter och dels att
enskilda som har fått försörjningsstöd under minst tre
sammanhängande månader ska delta i anvisad aktivitet för att ha
rätt till fortsatt försörjningsstöd. För att möjliggöra en utökad tillsyn
av barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet har kommunerna
tillförts medel. Kommunerna är dock inte skyldiga att erbjuda de
berörda barnen tillsyn i större omfattning än barn till föräldrar som
inte arbetar eller studerar och som inte omfattas av aktivitetskravet.
I promemorian föreslås ändringar i skollagen som innebär att barn
vars förälder omfattas av aktivitetskravet enligt socialtjänstlagen
ska erbjudas förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i den
omfattning som behövs för att föräldern fullt ut ska kunna delta i
anvisade aktiviteter.
Särskilt uttalande
Gulan Avei (L) och Kristin Jacobsson (C) lämnade ett gemensamt
särskilt uttalande:
Aktivitetskravet är ett viktigt verktyg för att stärka arbetslinjen och
ge fler människor möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden. För
att ha möjlighet att delta i aktiviteter är det avgörande att dessa
föräldrar därför ges möjlighet att lämna sina barn på förskola,
fritidshem och annan pedagogisk omsorg.
ÖT Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
stad
2026-10-20
Vi anser att den rätten även bör gälla föräldrar som deltar i
arbetsmarknadspolitiska program genom Arbetsförmedlingen. En
stor del av den gruppen som står längst ifrån arbetsmarknaden idag
är utrikes födda kvinnor. Att ge den gruppen fler vägar in på
arbetsmarknaden är därför avgörande för att bryta deras
utanförskap och stärka integrationen in i det svenska samhället.
Dessutom är förskolan ett viktigt verktyg för att stärka
språkutvecklingen hos dessa kvinnors barn. Ju tidigare det finns
möjlighet att lära alla barn svenska desto bättre förutsättningar får
sedan dessa barn när de börjar skolan. Barn ska inte straffas för att
deras föräldrar är arbetslösa eller saknar självförsörjning.
Särskilt uttalande
Andréa Hedin m.fl. (M) lämnade ett särskilt uttalande:
Aktivitetskravet är avgörande för att bryta utanförskap och hjälpa
fler föräldrar att ta klivet mot egen försörjning. Förskolan och
fritidshemmet viktiga arenor för barnens utveckling, trygghet och
språkinlärning. Att barn till föräldrar som omfattas av
aktivitetskravet får en trygg plats i omsorgen stödjer både
föräldrarnas etablering och barnen. I grunden ser vi det även som
rimligt och önskvärt att barn till föräldrar som deltar i
Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program ges
motsvarande rätt till omsorg.
I ett läge där möjligheten till ökad tillsyn och omsorg möjliggörs är
det viktigt att alltid ha omsorgens verksamhetsmässiga
förutsättningar och barnens bästa i främsta rummet. Eventuell
ryckighet och täta förändringar i barnens scheman och miljö när
föräldrars programinsatser ändras med kort varsel bör undvikas.
Detta underlättar både för verksamheterna, barnen och
föräldrarna. Den utökade tillsynen bör inte leda till ytterligare
administration och byråkrati för kommunerna.
Handlingar i ärendet
e SOF 2026/495-2 Tjänsteutlåtande- Remiss av Utökad tillsyn
över barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskrav enligt
socialtjänstlagen
e - SOF 2026/495-1.1 Remiss - Utökad tillsyn över barn vars
föräldrar omfattas av aktivitetskrav enligt socialtjänstlagen
(Ds 2026:19)
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
89
Remiss av Promemorian Slutredovisning av
tilläggsuppdraget om stärkt samverkan mellan
socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri i
brottsförebyggande syfte Ds 2026:18
Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/925
SOF 2026/508
Beslut
1. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande
och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på
remissen.
Sammanfattning av ärendet
Socialnämnden har mottagit en remiss från kommunstyrelsen av
promemorian Slutredovisning av tilläggsuppdraget om stärkt
samverkan mellan socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri i
brottsförebyggande syfte, Ds 2026:18.
I slutredovisningen lämnas förslag som syftar till att stärka
samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra
berörda aktörer. Förslagen omfattar bland annat nationellt
kunskapsstöd, regionala konsultationsfunktioner, utveckling av
samverkansformerna SSPF och SIG samt individbaserad
systematisk uppföljning
Handlingar i ärendet
e SOF 2026/508-2 Tjänsteutlåtande - Remiss av Promemorian
Slutredovisning av tilläggsuppdraget om stärkt samverkan
mellan socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri i
brottsförebyggande syfte
e SOF 2026/508-1.1 Remiss - Promemorian Slutredovisning
av tilläggsuppdraget om stärkt samverkan mellan socialtjänst
och barn- och ungdomspsykiatri i brottsförebyggande syfte
Ds 2026:18
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
&10
Månadsrapport september 2026
SOF 2026/39
Beslut
1. Socialnämnden godkänner rapporten.
Sammanfattning av ärendet
Prognosen baseras på utfallet per 30 september 2026 samt utifrån
dialog med samtliga chefer om eventuella avvikelser från budget.
Nämnden prognostiserar totalt ett resultat, efter prognos
prestationsförändringar, budgetjusteringar och resultatöverföring,
som är ett överskott mot budget med 16,1 mnkr.
De flesta verksamheterna har en prognos i balans med budget.
Underskott prognostiseras främst inom område verksamhet för
personer med funktionsnedsättning. Underskottet täcks inom
nämndens budgetram. Större överskott prognostiseras främst inom
område barn och ungdom, hemlöshet och missbruk samt strategi
och utveckling.
Handlingar i ärendet
e SOF 2026/39-9 Tjänsteutlåtande - Månadsrapport september
2026
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
&11
Insats utan behovsprövning - Våldspreventiv
samtalsgrupp för personer med funktionsnedsättning
Pilotprojekt
SOF 2026/463
Beslut
1. Socialnämnden beslutar att införa insatsen våldspreventiv
samtalsgrupp för personer med funktionsnedsättning utan
individuell behovsprövning som ett pilotprojekt i
stadsdelsnämnderna Farsta, Järva och Södermalm utifrån
angivna villkor. De angivna villkoren för att ta del av
insatsen, som en insats utan behovsprövning, är dessa: den
enskilde är bosatt i någon av följande stadsdelsnämnder:
Farsta, Järva eller Södermalm, den enskilde är 18 år eller
äldre samt att den enskilde har en psykisk och/eller fysisk
funktionsnedsättning. Samtliga villkor ska vara uppfyllda
för att få ta del av insatsen utan behovsprövning.
Pilotprojektet ska pågå under perioden 1 januari 2027 till
och med 31 december 2027.
2. Socialnämnden beslutar att insatsen våldspreventiv
samtalsgrupp för personer med funktionsnedsättning utan
individuell behovsprövning under pilotprojekttiden, på
grund av särskilda skäl, undantas från dokumentation av
uppgifter som kan röja den enskildes identitet.
Sammanfattning av ärendet
Enligt 11 kap. 5 $ socialtjänstlagen (2025:400) får socialnämnden
tillhandahålla insatser för att tillgodose personliga behov utan
behovsprövning. För att en insats ska kunna erbjudas utan
behovsprövning krävs ett särskilt beslut från socialnämnden.
Insatser som ska erbjudas utan behovsprövning utgör en del av
utvecklingen av första linjens socialtjänst i enlighet med
socialtjänstlagens intentioner om en mer lätt tillgänglig och
förebyggande socialtjänst. Vissa insatser erbjuds utan
behovsprövning i hela staden, medan mer utvecklingsinriktade
insatser behöver prövas genom pilotprojekt i utvalda
stadsdelsnämnder. Våldspreventiv samtalsgrupp för personer med
funktionsnedsättning är en sådan insats som föreslås att i ett
pilotprojekt prövas att ges utan behovsprövning. Insatsen syftar till
att minska risken för att målgruppen utsätts eller utsätter andra för
våld, detta genom att stärka självkänslan, öka kunskapen om våld
och rättigheter samt utveckla verktyg för kommunikation och
samtycke.
ÖT
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Genom att börja i liten skala i ett pilotprojekt kan staden se hur
insatsen fungerar i praktiken, identifiera möjligheter, utmaningar
och se resultat. Det är mer kostnadseffektivt att först prova att
tillhandahålla insatsen i några stadsdelsnämnder och säkerställa att
insatsen ger önskat resultat.
Insatsen våldspreventiv samtalsgrupp för personer med
funktionsnedsättning föreslås prövas och utvecklas i Farsta, Järva
och Södermalms stadsdelsnämnder. En viktig del i genomförande
av pilotprojektet är att löpande följa upp resultatet av insatsen,
kostnader samt formen för tillhandahållandet av insatsen för att se
att insatsen ger önskad effekt.
Yrkanden
Alexander Ojanne m.fl. (S), Rashid Mohammed m.fl. (V), Magnus
Runsten (MP), Andréa Hedin m.fl. (M) och Tapani Juntunen
(SD) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Kristin Jacobsson (C) och Gulan Avci (L) yrkade
1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. att uppdra åt förvaltningen att inom ramen för ett
pilotprojekt erbjuda motsvarande stöd till ungdomar med
funktionsnedsättning under 18 år, samt
3. att därutöver anföra.
Under 2026 har vi kunnat läsa om hur kriminella nätverk i
Stockholm rekryterar barn och unga med intellektuella
funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska
Junktionsnedsättningar (NPF) inte bara på nätet utan också utanför
deras skolor. Särskilt oroande är att rekryteringen sker allt längre
ner i åldrarna.
En stark vilja att tillhöra en gemenskap och vara andra till lags, i
kombination med att inte alltid förstå konsekvenserna av ens
agerande gör dessa ungdomar mer sårbara för manipulation och
utnyttjande av kriminella nätverk.
Centerpartiet och Liberalerna välkomnar därför att våldspreventiva
samtalsgrupper nu ska erbjudas till personer med
funktionsnedsättning utan behovsprövning. Med insatsen minskar
förhoppningsvis risken för att dessa personer utsätts eller utsätter
andra för våld genom att stärka självkänslan, öka kunskapen om
våld, rättigheter och samtycke. Insatsen bör även omfatta elever
med funktionsnedsättning på såväl högstadiet som gymnasiet i de
berörda pilotstadsdelarna.
Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Propositionsordning
Ordföranden ställde de framställda förslagen till beslut mot
varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens
förslag.
Reservationer
Kristin Jacobsson (C) och Gulan Avci (L) reserverade sig mot
beslutet till förmån för det egna gemensamma yrkandet.
Handlingar i ärendet
e SOF 2026/463-1 Tjänstutlåtande - Insatser utan
behovsprövning - Våldspreventiv samtalsgrupp för personer
med funktionsnedsättning - pilotprojekt
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
812
Rapportering av ej verkställda beslut enligt Lag
(1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) samt Socialtjänstlagen (SoL),
kvartal 2 år 2026
Kvartal 2
SOF 2026/484
Beslut
1. Socialnämnden godkänner stadsdelsnämndernas
rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 $ och
rapportering enligt 28 f $ LSS samt 11 kap 1 $ SoL, kvartal
2 år 2026.
2. Socialnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och
socialnämndens rapportering av ej verkställda gynnande
beslut till kommunfullmäktige.
Sammanfattning av ärendet
Antalet ej verkställda beslut enligt LSS var 192 stycken under
kvartal 2, 2026. Detta är en ökning med 65 beslut jämfört med
samma period förra året och en ökning med 34 beslut jämfört med
föregående kvartal.
De främsta förändringarna gällande ej verkställda beslut enligt LSS
är att beslut ökat för insatserna avlösarservice, bostad för vuxna,
kontaktperson, korttidsvistelse och ledsagarservice. Antalet
inrapporterade beslut gällande boende för barn och personlig
assistans är oförändrat jämfört med föregående period. Däremot har
antalet minskat för insatserna daglig verksamhet och korttidstillsyn.
Antalet ej verkställda beslut enligt SoL var 128 stycken under
kvartal 2, 2026. Detta är en ökning med 38 beslut jämfört med
samma period förra året och en minskning med 3 beslut jämfört
med föregående kvartal.
De främsta förändringarna gällande ej verkställda beslut enligt SoL
är att beslut ökat för boendestöd, permanent bostad, sysselsättning
och öppenvård. Antalet inrapporterade beslut gällande bostad (IFO),
korttidsboende, ledsagning och stödboende är oförändrat jämfört
med föregående period. Däremot har antalet minskat för annat
bistånd, hemtjänst och kontaktperson.
Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner rapporteringen
av ej verkställda beslut enligt LSS och SoL, kvartal 2, 2026 och att
rapporteringen överlämnas till kommunfullmäktige.
Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Handlingar i ärendet
e SOF 2026/484-1 Tjänsteutlåtande - Rapportering av ej
verkställda beslut enligt LSS samt SoL, kvartal 2 år 2026
e - SOF 2026/484-1.1 Bilaga 1 - Ej verkställda beslut enligt LSS
kvartal 2 2026
e - SOF 2026/484-1.2 Bilaga 2 - Ej verkställda beslut enligt SoL
kvartal 2 2026
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
813
Gruppbostad för personer med funktionsnedsättning
enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) vid Lammholmsbacken i
Skärholmen
Inriktningsbeslut
SOF 2024/541
Beslut
1. Socialnämnden godkänner inriktningsärende för
projektering av en ny friliggande gruppbostad enligt LSS vid
Lammholmsbacken i Skärholmen.
Sammanfattning av ärendet
Socialförvaltningen planerar att beställa en ny friliggande
gruppbostad vid Lammholmsbacken i Skärholmen som ska hyras av
stadsdelsförvaltningen.
Stadens boendeplan visar på ett stort underskott på boendeplatser
fram till 2035. Projektmålet är att minska detta underskott genom
att skapa sex nya platser fram till år 2030.
Boendet är en friliggande gruppbostad med sex lägenheter med
gemensamhets — och personalytor med en total yta på cirka 375
kvadratmeter. Det kommunala bolaget Micasa Fastigheter beräknar
att gruppbostaden ska vara färdigställd år 2030. Den beräknade
totala årshyran uppgår till cirka 2,5 miljoner kronor.
Skärholmens stadsdelsförvaltning föreslår att:
Stadsdelsnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av
en ny friliggande gruppbostad enligt LSS vid Lammholmsbacken i
Skärholmen till en uppskattad första årshyra om cirka 2,5 miljoner
kronor.
Socialförvaltningen föreslår att:
Socialnämnden godkänner inriktningsärende för projektering av en
ny friliggande gruppbostad enligt LSS vid Lammholmsbacken i
Skärholmen.
Handlingar i ärendet
e - SOF 2024/541-1 Inriktningsärende - Gruppbostad för
personer med funktionsnedsättning enligt LSS vid
Lammbholmsbacken, Skärholmen
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
814
Friliggande gruppbostad för personer med
funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade på fastigheten Stänkskärmen 26,
Enskede-Årsta-Vantör
Inriktningsärende
SOF 2025/520
Beslut
1. Socialnämnden godkänner inriktningsärende för
projektering av en ny friliggande gruppbostad enligt LSS på
fastigheten Stänkskärmen 26 i Enskede-Årsta-Vantör.
Sammanfattning av ärendet
Socialförvaltningen planerar att beställa en ny friliggande
gruppbostad på fastigheten Stänkskärmen 26, i Enskede-Årsta-
Vantörs stadsdelsområde, som ska hyras av stadsdelsförvaltningen.
Stadens boendeplan visar på ett stort underskott på boendeplatser
fram till 2035. Projektmålet är att minska detta underskott genom
att skapa sex nya platser fram till år 2029.
Boendet är en friliggande gruppbostad med sex lägenheter samt
gemensamhets- och personalytor med en total yta på cirka 462
kvadratmeter. Byggaktören Micasa Fastigheter AB uppskattar att
gruppbostaden är färdigställd år 2029. Den beräknade totala
årshyran uppgår till cirka 2,8 miljoner kronor.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning föreslår att:
1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner
inriktningsärende för projektering av en ny friliggande
gruppbostad enligt LSS i fastigheten Stänkskärmen 26 i
Enskede-Årsta-Vantör till en uppskattad första årshyra om
cirka 2,8 miljoner kronor.
Socialförvaltningen föreslår att:
1. Socialnämnden godkänner inriktningsärende för
projektering av en ny friliggande gruppbostad enligt LSS på
fastigheten Stänkskärmen 26 i Enskede-Årsta-Vantör.
Handlingar i ärendet
e - SOF 2025/520-2 Inriktningsärende - Gruppbostad enligt LSS
på fastigheten Stänkskärmen 26, Enskede-Årsta-Vantör
Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
stad
2026-10-20
815
Anmälningar för kännedom
Beslut
Nämnden lägger anmälningarna till handlingarna.
Anmälda handlingar
e Beslut om arkivansvar Foreningsportalen
e Frågor om handläggningstider
Stockholms Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
stad 2026-10-20
816
Anmälan av protokoll och samverkan
SOF 2026/5
Beslut
Nämnden lägger anmälan av protokoll och samverkan till
handlingarna.
Handlingar i ärendet
e - SOF 2026/5-43 Individutskottet protokoll 2026-09-29
e - SOF 2026/5-46 Protokoll från förvaltningsgruppen 2026-10-
14
e - SOF 2026/5-45 Protokoll från funktionshinderrådet 2026-10-
15
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
817
2026-10-20
Redovisning av delegeringsbeslut
Beslut
Nämnden lägger redovisningen av delegationsbeslut till
handlingarna.
Anmälda beslut
Avslagsbeslut för utlämnande av handling
Avslagsbeslut
Anmälan till tillsynsmyndighet
Beslut om avslag på begäran
Beslut om avslag på begäran om att ta del av allmän
handling
Kammarrätten dom - avslag på rätt att ta del av allmän
handling, KR 3773-26
Överenskommelse om avslut och avgångsersättning
Avslagsbeslut på utlämnande av allmän handling
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
818
Beslut i jävsfråga i ärende rörande handläggning av
ekonomiskt bistånd
SOF 2026/537
Beslut
1. Socialnämnden beslutar att Klas Hagsten, Emma Lööv,
Linnea Haag och Helena Dising inte är jävig att handlägga
ärendet rörande ansökan om ekonomiskt
bistånd.
2. Ärendet justeras omedelbart.
Sammanfattning av ärendet
, har vid upprepade tillfällen framför att
andläggningen av hans ärende rörande ansökan om ekonomiskt
bistånd inte bedrivs opartiskt och att tjänstemän i ärendet är jäviga.
Förvaltningen anser att ingen av de utpekade är jäviga i ärendet.
Handlingar i ärendet
e SOF 2026/537-1 Tjänsteutlåtande - Beslut i jävsfråga i
ärende rörande handläggning av ekonomiskt bistånd
§ 881 Sekreterare Magnus Hillborg
Paragraf 881-18
Sekreterare Magnus Hillborg
vv
Ö
Stockholms
stad
Socialnämnden
81
Godkännande av dagordning
Beslut
Den utsända dagordningen godkändes.
Protokoll nr 10/2026
2026-10-20
Stockholms
stad
Socialnämnden Protokoll nr 10/2026
2026-10-20