Tryck: Arkitektkopia AB — 3 juni 2026

1 § För att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och främja introduktionen av eldrivna arbetsmaskiner på marknaden och bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, får Myndigheten bevilja statligt stöd enligt denna förordning för köp eller leasing av sådana maskiner eller för investering i infrastruktur för laddning eller tankning med vätgas för eldrivna arbetsmaskiner. Stöd ges om det finns medel. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 36 § och 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Ordförklaringar

2 § I denna förordning betyder beställning: åtgärder som vidtas för investering i en eldriven arbetsmaskin eller ladd- eller tankningsinfrastruktur, eldriven arbetsmaskin: ett motorredskap eller en traktor enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, som har en tjänstevikt på minst 1 000 kilogram och som är avsedd att drivas med el, Infrastruktur för laddning eller tankning med vätgas: avser såväl mobila lösningar som byggandet av en station för laddning eller tankning med vätgas för eldrivna arbetsmaskiner, Investering i eldriven arbetsmaskin: köp eller leasing av en eldriven arbetsmaskin, Investering i laddnings- eller tankningsinfrastruktur: kostnaden för att bygga en laddnings- eller tankningsstation eller kostnaden för att köpa en mobil lösning, leasing: hyra av en eldriven arbetsmaskin för en bestämd hyrestid på minst 12 månader, leasegivare: den som äger och hyr ut en eldriven arbetsmaskin, leasetagare: den som leasar och brukar en eldriven arbetsmaskin, laddningsstation: en anordning för laddning av eldrivna arbetsmaskiner, och tankningsstation: en anordning för tankning av eldrivna arbetsmaskiner som tillhandahåller vätgas. I övrigt har ord och uttryck i förordningen samma betydelse som i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724.

3 § Bestämmelser om kriterier för att bestämma storlek på företag finns i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Förutsättningar för stöd

4 § Stöd till företag för att investera i en eldriven arbetsmaskin eller stöd för att investera i laddnings- eller tankningsinfrastruktur får endast beviljas i enlighet med de villkor som anges i kapitel I och artikel 36 och 36a i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. För produkter som omfattas av kapitel I artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724, ska Myndigheten inför varje ansökningsperiod bestämma och offentliggöra kriterier som säkerställer att stödet särskilt främjar resiliens och hållbarhet.

5 § En ansökan om stöd ska ha lämnats in till Myndigheten innan en eldriven arbetsmaskin beställts och innan åtgärder vidtagits för en investering i laddnings- eller tankningsinfrastruktur.

6 § Stöd får inte lämnas för åtgärder som 1. måste genomföras för att uppfylla en skyldighet enligt lag, annan författning eller villkor i ett tillstånd, eller 2. har beviljats för annat offentligt stöd för samma ändamål.

7 § Stöd får lämnas till företag, kommuner och regioner för investering i en eldriven arbetsmaskin som 1. är eller ska bli registrerad enligt förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning, 2. ska ställas på enligt förordningen om fordons registrering och användning och inte tidigare har varit påställd enligt den förordningen, och 3. inte tidigare har tagits i bruk i Sverige eller någon annanstans genom att användas för sitt ändamål. Stöd får även lämnas för investering i en eldriven arbetsmaskin som inte tidigare har tagits i bruk i Sverige eller någon annanstans och som inte omfattas av kraven på registrering i Vägtrafikregistret om fordons registrering och användning, om maskinen kan identifieras med hjälp av ett unikt identifikationsnummer eller annan uppgift som gör maskinen möjlig att identifiera.

8 § Stöd får lämnas till företag, kommuner och regioner för investering i laddnings- eller tankningsinfrastruktur.

9 § Myndigheten får avslå en ansökan om stöd om myndigheten har beslutat att återkräva eller stoppa en utbetalning av ett tidigare beviljat stöd enligt 26 eller 32 §§ på grund av omständigheter som hänför sig till företaget eller till företrädare med betydande inflytande över stödmottagaren.

10 § Stöd får inte ges till sådana företag i svårigheter som avses i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

11 § Om uppgifter om ett stöd till ett företag ska offentliggöras enligt artikel 9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, får stödet endast beviljas om företaget samtycker till offentliggörandet.

12 § Stöd får inte lämnas till företag som direkt eller indirekt omfattas av restriktiva åtgärder av rådets EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) beslut enligt artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen. Stödberättigande kostnader

13 § Den stödberättigande kostnaden vid köp av en eldriven arbetsmaskin utgörs av prisskillnaden mellan den eldrivna arbetsmaskinen och närmast jämförbara fossildrivna arbetsmaskin.

14 § Den stödberättigande kostnaden vid leasing av en eldriven arbetsmaskin utgörs av skillnaden mellan kostnaden för att leasa den eldrivna arbetsmaskinen och kostnaden för att leasa närmast jämförbara maskin. Kostnader kopplade till driften, till exempel kostnader för energi, försäkring eller underhåll, ska dock inte räknas med.

15 § Stöd för att investera i en eldriven arbetsmaskin får beviljas med ett belopp som motsvarar 1. högst 50 procent av den stödberättigande kostnaden när det gäller stora företag 2. högst 60 procent av den stödberättigande kostnaden när det gäller mellanstora företag, 3. högst 70 procent av den stödberättigande kostnaden när det gäller små företag.

16 § Stöd för laddnings- eller tankningsinfrastruktur får endast ges i enlighet med de villkor som anges i kapitel I och artikel 36a i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Stödet betalas ut efter slutfört arbete. Myndigheten får besluta att betala ut högst 75 procent av det beviljade stödet i förskott. Ansökan om stöd

17 § En ansökan om stöd ska göras skriftligen av en behörig företrädare för sökanden och ges in elektroniskt till Myndigheten på det sätt som myndigheten anvisar. Ansökan ska innehålla 1. sökandens namn och organisationsnummer, 2. en beskrivning av åtgärdens finansiering, inklusive en förteckning över kostnaderna för att genomföra åtgärden och hur stor del av kostnaderna som stöd söks för, 3. uppgifter om den eldrivna arbetsmaskinen som ansökan avser, 4. uppgifter om den stödberättigande kostnaden för den eldrivna arbetsmaskinen, 5. uppgifter om den laddnings- eller tankningsinfrastruktur för vätgas som ansökan avser, 6. uppgifter som den stödberättigande kostnaden för laddnings- eller tankningsinfrastruktur för vätgas som ansökan avser, och 7. upplysningar om allt annat offentligt stöd som sökts eller beviljats och som avser samma stödberättigande kostnad som ansökan avser. De uppgifter som avses i första stycket 1 och 7 ska lämnas på heder och samvete.

18 § Myndigheten får besluta att stöd ska sökas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som uppfyller villkoren i artikel 2.38 och artikel 36 eller 36a i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Beslut om stöd

19 § Myndigheten prövar frågor om stöd enligt denna förordning.

20 § I ett beslut om stöd ska Myndigheten ange 1. de villkor som behövs för att kraven enligt denna förordning ska uppfyllas och syftet med stödet ska tillgodoses, 2. den tidpunkt då begäran om utbetalning för en investering i en eldriven arbetsmaskin senast ska ha kommit in till myndigheten, 3. den tidpunkt då en begäran om utbetalning för en investering i laddnings- eller tankningsinfrastruktur senast ska ha kommit in till myndigheten eller den tidpunkt en investering i att bygga laddnings- eller tankningsstation senast ska vara slutfört. Skyldighet att anmäla ändrade förhållanden

21 § Den som ansöker om eller har beviljats stöd enligt denna förordning ska så snart som möjligt anmäla sådana ändrade förhållanden som kan påverka rätten till stöd eller stödets storlek till Myndigheten. Utbetalning av stöd

22 § En begäran om utbetalning av ett stöd ska ha kommit in till Myndigheten inom 12 månader från beslutet om stöd, om inte myndigheten beslutar om en annan frist. Myndigheten får efter ansökan från stödmottagaren förlänga fristen i 20 och 22 §§, om det finns särskilda skäl. Stödmottagaren ska till begäran om utbetalning bifoga skriftliga underlag för att styrka den stödberättigande kostnaden.

23 § När det gäller sådana eldrivna arbetsmaskiner som kan registreras i Vägtrafikregistret ska stödet betalas ut till den som köpt eller leasat ett nytt sådant fordon och ställt på det enligt förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning. Myndigheten ska betala ut det beviljade stödbeloppet tidigast sex månader efter det att fordonet har ställts på. Beloppet ska betalas ut om 1. uppgifterna i vägtrafikregistret visar att den som köpt och ställt på den eldriven arbetsmaskinen fortfarande är registrerad som ägare eller brukare och att fordonet är registrerat i Sverige, och 2. förutsättningarna för utbetalning enligt denna förordning och beslutet att bevilja stöd är uppfyllda.

24 § När det gäller eldrivna arbetsmaskiner som inte omfattas av krav på registrering i vägtrafikregistret ska stödet betalas ut till den som köpt eller leasat en ny sådan maskin. Myndigheten ska betala ut det beviljade stödbeloppet tidigast sex månader efter det att myndigheten har tagit emot en begäran om utbetalning. Beloppet ska betalas ut om 1. stödmottagaren har registrerat arbetsmaskinen i ett av Myndigheten godkänt register eller om ett sådant register saknas lämnat in ett intyg från ett oberoende kontrollorgan, om att mottagaren fortfarande äger eller är brukare av maskinen och att den finns i och används i Sverige, och 2. förutsättningarna för utbetalning enligt denna förordning och beslutet att bevilja stöd är uppfyllda. Intyget ska ha kommit in till Myndigheten tidigast sex månader och senast åtta månader efter det att begäran om utbetalning har lämnats till myndigheten.

25 § När det gäller mobil laddnings- eller tankningsutrustning ska Myndigheten betala ut det beviljade stödbeloppet tidigast sex månader efter det att myndigheten har tagit emot en begäran om utbetalning. Beloppet ska betalas ut om 1. stödmottagaren har lämnat in ett intyg, som innehåller en försäkran på heder och samvete, om att mottagaren fortfarande äger infrastrukturen och att den finns i och används i Sverige, och 2. förutsättningarna för utbetalning enligt denna förordning och beslutet att bevilja stöd.

26 § Myndigheten ska besluta att ett stöd helt eller delvis inte ska betalas ut, om 1. sökanden genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att stödet har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, 2. stödet av något annat skäl än vad som anges i 1 har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. stödet helt eller delvis inte har utnyttjats eller använts eller det finns anledning att anta att stödet inte kommer att utnyttjas eller användas för det ändamål som det har beviljats för, 4. förhållandena som låg till grund för beslutet om stöd har ändrats på ett sådant sätt som avses i 21 § och den sökande eller stödmottagaren inte har anmält det, 5. den sökande eller stödmottagaren, efter en begäran av Myndigheten, inte har lämnat sådana uppgifter och handlingar som avses i 17 § eller medverkat i sådan utvärdering som avses i 31 §, 6. ett villkor för stödet inte har följts och avvikelsen inte är av mindre betydelse, eller 7. stödmottagaren befinner sig i en sådan situation som anges i

27 § En utbetalning av stöd får inte göras till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett tidigare beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd beviljat av svensk stödgivare olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

28 § Stöd får betalas ut endast en gång för samma eldrivna arbetsmaskin. Om både en leasegivare och en leasetagare har begärt utbetalning av stöd för samma eldrivna arbetsmaskin, vid tillfället för beslut om utbetalning, ska stödet betalas ut till leasegivaren.

29 § Ett stöd får inte betalas ut till ett företag som 1. är i likvidation, försatt i konkurs eller genomgår företagsrekonstruktion, 2. har skatte- eller avgiftsskulder eller andra skulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten och som vid indrivning handläggs som allmänt mål, 3. inte är godkänd för F-skatt eller, i fråga om ett utländskt företag, inte har ett intyg eller en annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland, eller 4. har en skuld som inte betalats i rätt tid och som avser återkrav av stöd som har lämnats av Myndigheten. Kontroll och utvärdering

30 § Myndigheten ska kontrollera att villkoren för stöd som har lämnats enligt denna förordning har följts. Om Myndigheten begär det, ska stödmottagaren lämna de uppgifter och handlingar som behövs för att styrka att förutsättningarna för stödet är uppfyllda eller för att myndigheten ska kunna pröva frågan om återbetalningsskyldighet.

31 § Myndigheten ska utvärdera stöd som har lämnats enligt denna förordning. Den som har beviljats stöd är skyldig att lämna de uppgifter som Myndigheten begär och är i övrigt skyldig att medverka i utvärderingen av den åtgärd som stöd har lämnats för. Återbetalning och återkrav

32 § En stödmottagare är återbetalningsskyldig för stöd som har betalats ut 1. i sådana situationer som anges i 26 §, eller 2. om stödet helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål som det har beviljats för. På det belopp som en stödmottagare är återbetalningsskyldig för ska ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) betalas från och med den trettionde dagen efter den dag då beslutet om återkrav fattades.

33 § Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig enligt 32 §, ska Myndigheten besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet tillsammans med ränta. Kravet eller räntan får helt eller delvis sättas ned, om det finns särskilda skäl.

34 § Bestämmelser om återkrav och skyldighet att återbetala stöd som lämnats i strid med genomförandeförbudet i artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (olagligt stöd) finns i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

35 § Bestämmelser om subventionsbrott för den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden, och på så sätt orsakar fara för att ett stöd betalas ut eller tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp, eller inte återkrävs trots att mottagaren helt eller delvis saknar rätt till stödet, finns i Subventionsbrottslag (2025:1267). Bemyndigande

36 § Myndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Offentliggörande, rapportering och registerföring

37 § Bestämmelser om offentliggörande, rapportering och registerföring finns i 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Överklagande

38 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. 6 Konsekvenser av förslag I detta kapitel beskrivs konsekvenserna av Energimyndighetens förslag på utformning av ett nytt stöd för eldrivna arbetsmaskiner. Analysen omfattar de förslag som redovisas i kapitel 4. 6.1 Problembeskrivning Problembeskrivningen enligt konsekvensutredningsförordningen (2024:183) 6 § 1 är uppdelad i olika avsnitt i rapporten. Det aktuella problemet beskrivs kapitel 3. Vilken förändring som eftersträvas framgår i uppdragsbeskrivningen, som hittas i avsnitt 1.1. Nedan finns en beskrivning av de utmaningar som en utebliven omställning kan leda till. Om omställningen från dieseldrivna till eldrivna arbetsmaskiner inte sker, eller sker för långsamt, riskerar det att få tydliga och långsiktiga negativa effekter för samhället – miljömässigt, hälsomässigt, ekonomiskt och konkurrensmässigt. Dieseldrivna arbetsmaskiner står för betydande utsläpp av koldioxid (CO₂), särskilt inom bygg, anläggning och jord- och skogsbruk. Utan omställning blir det svårt att nå nationella och europeiska klimatmål och minska beroendet av fossila bränslen. Om omställningen uteblir riskerar samhället dessutom högre framtida kostnader för klimatåtgärder. Dieseldrivna arbetsmaskiner släpper därutöver ut kväveoxider (NOₓ), partiklar (PM), sot och oförbrända kolväten. Dessa utsläpp påverkar särskilt byggarbetsplatser i tätorter, inomhus- och terminalmiljöer, skolor, sjukhus och bostadsområden. Konsekvenserna kan bli fler luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar, ökade sjukvårdskostnader samt en ohälsosam arbetsmiljö för maskinförare och kringpersonal. Länder och företag som inte ställer om eller där omställningen tar väldigt lång tid riskerar att halka efter rent tekniskt. Svenska företag kan missa upphandlingar med miljökrav, exportmöjligheter och ett tekniskt försprång inom elektrifiering och automation. Effekten av detta kan bli en svagare industriell konkurrenskraft och färre framtidsjobb, dvs. jobb kopplade till omställningen som hamnar i länder där omställningen har hunnit längre. Även om dieselmaskiner ofta är billigare i inköp ökar kostnader för bränsle, service och utsläppskrav över tid. Det finns en risk för framtida skärpta regler, avgifter och användningsförbud i vissa miljöer. Eldrivna arbetsmaskiner har ofta även lägre energikostnad, mindre underhåll och längre teknisk livslängd. Sverige har historiskt haft en fördel genom vattenkraften som förnybar energikälla men är fortfarande beroende av fossila bränslen för bilar, lastbilar, flygplan, fartyg och arbetsmaskiner. Olika händelser i världen har visat hur sårbar Sverige och övriga europeiska länder är om tillförseln av olja påverkas. En inriktning mot en elektrifiering av samhället kräver mer el, men samtidigt borde beroendet av importerad olja minska. 6.2 Konsekvenser av förslag som påverkar vem som kan söka stöd och till vad I detta avsnitt analyseras konsekvenser av förslag som påverkar vem som kan söka stöd och till vad man kan söka stöd. Förslagen leder till en breddning av det befintliga stödet till miljöarbetsmaskiner. Förslag vars konsekvenser behandlas i avsnittet: • Utvidga stödet till att även omfatta ladd- och tankinfrastruktur för eldrivna arbetsmaskiner (se avsnitt 4.5) • Företag som leasar eldrivna arbetsmaskiner får möjlighet att ansöka om stöd (se avsnitt 4.3) 6.2.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ändring av stödet sker. Det finns inte ett riktat stöd till laddinfrastruktur för eldrivna arbetsmaskiner, vilket förväntas vara ett hinder för omställningen. I de fall det finns ett behov av laddinfrastruktur får de inblandade aktörerna stå för hela kostnaden. Stödet till eldrivna arbetsmaskiner kan därför primärt förväntas gå till omställningen av eldrivna arbetsmaskiner som redan har tillgång till laddning eller som kan klara sig med laddning på låg effekt, vilket har stor betydelse för kostnaden för laddinfrastrukturen. Eldrivna arbetsmaskiner som inte har tillgång till laddinfrastruktur eller som behöver dyrare lösningar kan förväntas missgynnas och omställningen för dessa segment kan förväntas vara långsam. Det kommer fortsatt inte vara möjligt att ge stöd till företag som leasar eldrivna arbetsmaskiner. I stället kan aktörer som köper eldrivna arbetsmaskiner ansöka om stöd, exempelvis leasingbolag. Leasingbolag tenderar att vara stora företag och aktörer som leasar eldrivna arbetsmaskiner tenderar att vara små- och medelstora företag. Det innebär att den höjning av stödandelen för små och medelstora företag som föreslås i avsnitt 4.2 inte får genomslag för små och medelstora företag som leasar arbetsmaskiner (av ett stort företag) i stället för att köpa dem. Detta kan förväntas leda till en långsammare omställning för aktörer som använder leasing som finansieringsmetod. Till viss del kan aktörer som tenderar att leasa maskiner välja att köpa arbetsmaskiner, men på grund av riskerna med en sådan investering kan den större andelen förväntas välja att fortsätta med dieseldrivna arbetsmaskiner. Även utan de föreslagna förändringarna kan en förväntat högre elektrifieringstakt (genom utveckling på utbudssidan) och krav på eldrivna arbetsmaskiner från offentliga upphandlare förväntas bidra till att omställningen går något snabbare än idag. Sammanfattningsvis bedöms nollalternativet för förslagen i sin helhet innebära en relativt långsam omställning. Omställningen kan förväntas gå snabbare i segment av eldrivna arbetsmaskiner som har befintlig tillgång till ladd- och tankinfrastruktur. För segment av eldrivna arbetsmaskiner som saknar tillgång till laddinfrastruktur kan omställningen fortsatt gå väldigt långsamt. 6.2.2 Konsekvenser för privatpersoner Förslagen bedöms inte leda till några konsekvenser för privatpersoner. 6.2.3 Konsekvenser för staten Förslagen bedöms leda till högre kostnader för staten i och med att förslagen bedöms leda till högre anslagsnyttjande. Effekten kommer i två delar. Det blir möjligt för enskilda företag att få mer stöd för att möjliggöra omställningen, genom att kunna ansöka om stöd för laddinfrastruktur och i vissa fall om en högre stödandel för leasade arbetsmaskiner. Vidare förväntas dessa ändringar göra det mer attraktivt att ansöka om stöd, vilket leder till fler ansökningar. Hur stor merkostnad förslagen kan förväntas leda till för staten är svårt att estimera eftersom det finns andra faktorer som påverkar hur attraktivt det är att söka stöd (se avsnitt 3.5). Energimyndigheten lämnar dock inget förslag om att öka Klimatpremieanslaget, utan förväntar sig att den högre efterfrågan åtminstone i början kan hanteras inom ramen för anslaget då detta idag inte nyttjas fullt ut. Att möjliggöra stöd för laddinfrastruktur bedöms ha störst effekt på kostnaden för staten. Kostnader förväntas tillkomma genom att ändringen möjliggör att söka stöd för eldrivna arbetsmaskiner som behöver laddinfrastruktur där det tidigare inte varit möjligt att räkna hem investeringen, samt kostnader för laddinfrastrukturen i sig. Det är osäkert hur stor effekt förslaget om att möjliggöra att företag som leasar arbetsmaskiner får ansöka om stöd kan förväntas ha på kostnaden för staten. Erfarenheten från stöd till eldrivna lastbilar, där möjligheten till finansiering är möjligt sedan några år tillbaka, har det inte uppvisat några större skillnader jämfört med köp, även om leasingperioden kan skilja sig åt mellan olika avtal. Det går redan nu att ansöka om stöd för dessa arbetsmaskiner, men skillnaden är att även leasingtagaren föreslås kunna ansöka. Förslaget innebär att det är möjligt för leasingtagare som är små- eller medelstora företag att få del av den extra stödandel på 10 eller 20 procent (beroende på företagets storlek) som föreslås, även om leasinggivaren är ett stort företag. Det är osäkert i hur hög grad förslaget kommer leda till att leasingtagare ansöker om och blir beviljad stöd. Endast en aktör kan bli stödberättigad per arbetsmaskin, och om båda ansöker om stöd är det aktören som äger maskinen som blir berättigad stödet. Om leasingtagaren men inte leasinggivaren är berättigad till en högre stödandel ligger det rimligen i båda parters intresse att komma överens om att leasingtagaren söker stödet och att leasingkostnaden anpassas därefter, eftersom leasingtagaren då kan få en lägre kostnad och leasinggivaren då har större chans att få till stånd affären överhuvudtaget. Om förslaget leder till att det primärt är leasingtagare som ansöker om stöd för arbetsmaskiner kan det förväntas leda till att stödet blir mer kostsamt för staten genom högre stödandelar. De högre stödandelarna kan även förväntas bidra till fler ansökningar. 6.2.4 Konsekvenser för myndigheter Förslagen förväntas leda till en ökad efterfrågan på stödet, vilket förväntas påverka den ansvariga myndighetens resursbehov. Dessutom innebär förslaget att ansökningar även kan inkomma för ladd- och tankinfrastruktur, vilket innebär ett helt nytt stöd. Energimyndigheten har gjort en samlad bedömning av hur mycket extra resurser det krävs för att hantera den ökade efterfrågan från utredningens samtliga förslag (det vill säga även förslagen i övriga avsnitt av konsekvensutredningen). Energimyndigheten bedömer att förslaget i sin helhet kan förväntas leda till ett ytterligare behov av handläggare motsvarande tre till fyra årsarbetskrafter för ansvarig myndighet, till en kostnad av 4,2–5,6 miljoner kronor. Energimyndigheten har även noterat att utredningens förslag kan förväntas innebära utveckling av IT-system hos ansvarig myndighet. Denna kostnad beror på vilken myndighet som ska ansvara för administrationen av stödet och vilket IT-stöd det finns för handläggning av arbetsmaskiner och laddinfrastruktur, samt hur dessa system är utformade. En bedömning har gjorts över hur kostnaderna skulle kunna se ut om stödet hanteras av Energimyndigheten. I den mån det är möjligt skulle befintliga IT- system som används inom Klimatpremien och Regionala elektrifieringspiloter nyttjas. Men befintliga system behöver i så fall mindre utvecklingsinsatser. Kostnaden för dessa uppskattas uppgå till ungefär 1,5 miljoner kronor samt förvaltningskostnader om cirka 150 000 kronor per år. Förslaget om att ge stöd till laddinfrastruktur för arbetsmaskiner innebär en risk för överlapp mot Energimyndighetens och Naturvårdsverkets befintliga stödgivning till laddinfrastruktur inom Regionala elektrifieringspiloter och Klimatklivet. Se avsnitt 4.5 för mer resonemang om detta samt hur dubbelstödgivning kan undvikas. Förslagen bedöms till stor del kunna hanteras inom myndigheternas befintliga rutiner. Men för att hantera risk för överlapp i förhållande till Ladda bilen stödet (Naturvårdsverket) går det inte att använda nuvarande rutin. För att hantera risken föreslås fastighetsbeteckningar delas mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket i de fall det är aktuellt. Rutinen bedöms kunna hanteras inom ramen för gängse myndighetssamverkan. Vidare innebär förslaget att både leasinggivaren och leasingtagaren är berättigade att söka samma stöd, samtidigt kan enbart en aktör få stöd per arbetsmaskin. Detta bedöms innebära en viss ökad administration för ansvarig myndighet, då leasingavtal kan vara svårare att hantera än fakturor. 6.2.5 Konsekvenser för kommuner och regioner Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för kommuner och regioner mer än att de fortsatt har möjlighet att ansöka om stödet. Konsekvenserna motsvarar därmed det som beskrivs för företag som kan ansöka om stödet. Förslaget inskränker inte den kommunala självstyrelsen. 6.2.6 Konsekvenser för företag De aktörer som berörs av förslaget är företag och andra aktörer som använder arbetsmaskiner i sin verksamhet. Arbetsmaskiner används inom många branscher, t.ex. bygg, skog, jordbruk och gruvdrift. Branscherna består till stor del av små företag. Inom bygg-, skogs- och jordbruksbranschen består företagen till drygt 99 procent av små företag.37 Inom gruvdrift består företagen till 88 procent av små företag och till 11 procent av stora företag. Förslagen innebär att stödgivningen breddas sett till vad det går att ansöka om stöd för (ladd- och tankinfrastruktur) och vilka företag som får ansöka om stöd (aktörer som leasar eldrivna arbetsmaskiner blir stödberättigade). Förslaget om att ladd- och tankinfrastruktur ska bli stödberättigade kostnader förväntas få störst effekt för företag. Avsaknaden av ett riktat stöd till ladd- och tankinfrastruktur bedöms vara ett centralt hinder för omställningen som med detta 37 SCB, datum saknas. Företag (FDB) efter näringsgren SNI2007 och storleksklass. År 2008-2025. (siffor från 2025) https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NV__NV0101/FDBR07N/ (hämtad 2026-05-18) förslag till viss del röjs undan. Hur ett enskilt företag påverkas av förslaget beror på i vilken utsträckning företaget har varit beroende av laddinfrastruktur sedan tidigare. Förslaget bedöms därmed leda till att aktörer som har ett större behov av laddinfrastruktur får bättre förutsättningar att ställa om, och att tillgången på laddinfrastruktur kan förväntas vara en mindre faktor i beslutet att ställa om. Förslaget kommer att leda till att företag kan få mer stödmedel för investeringen i sin helhet i och med att även laddinfrastrukturen blir en stödberättigad kostnad. Förslaget om leasing innebär att företag som leasar arbetsmaskiner kan ansöka om stöd om leasingbolaget inte redan har gjort det. I kombination med förslaget om högre stödandelar för små och medelstora företag innebär förslaget att även små- och medelstora företag som leasar eldrivna arbetsmaskiner kan få högre stödandelar. För stora föreslag kommer det inte vara någon skillnad i stödandel. 6.2.7 Miljömässiga konsekvenser Förslaget bedöms leda till att omställningen till eldrivna arbetsmaskiner kommer att gå snabbare. Förslaget bedöms därmed leda till ett minskat behov av fossila drivmedel, vilket har en positiv påverkan på klimatet i form av minskade utsläpp av växthusgaser och på miljön i form av minskade utsläpp av luftföroreningar. 6.3 Konsekvenser av förslag som påverkar stödnivån I detta avsnitt analyseras konsekvenser av förslag som påverkar stödnivån. Förslag vars konsekvenser behandlas i avsnittet: • Vid behov bör utlysningar i konkurrensutsatt anbudsförfarande genomföras för att kunna erbjuda högre stödnivåer för segment som står längre från att elektrifieras (se avsnitt 4.4) • Möjligheten till högre stödandel bör nyttjas genom att stödnivån höjs till dem maximala enligt GBER (se avsnitt 4.2) • Förordningen ska tillämpa artikel 28 i NZIA. Kriterierna i artikeln ska tillämpas för en möjlighet att få en högre stödnivå (se avsnitt 4.7) 6.3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ändring som påverkar stödnivåerna sker. Det är fortsatt möjligt att löpande ansöka om stöd för eldrivna arbetsmaskiner, men stödandelarna är fortsatt begränsade av förordningen till 50 procent. Det är inte heller möjligt att ge en högre stödandel till små- och medelstora företag som bedöms ha ännu sämre förutsättningar då de tenderar att ha svårare att bära höga kostnader för att ställa om. Även om förordningen tillåter38 konkurrensutsatt anbudsförfarande har inga sådan genomförts ännu, så i nollalternativet skulle stödgivningen inte nyttja denna möjlighet att få högre stödnivåer. Energimyndigheten bedömer att omställningen fortsatt skulle gå långsamt, särskilt för lite större arbetsmaskiner eftersom det är svårt att bära kostnaden för arbetsmaskiner med nuvarande stödnivåer. 38 Sedan 24 mars 2026 Net-zero industry act är en EU-förordning och är därmed bindande för Sverige att tillämpa i sin helhet. Nollalternativet är att inte implementera förordningen i svensk rätt, vilket kan leda till att EU-kommissionen väcker talan i domstol och i ett senare skede att Sverige behöver betala dagligt vite. Detta är i praktiken inte ett relevant alternativ. 6.3.1 Alternativa lösningar Artikel 28 i Net-zero industry act kan implementeras som ett tvingande krav där enbart eldrivna arbetsmaskiner som uppfyller kraven är stödberättigade. Energimyndigheten har avskrivit alternativet eftersom det skulle leda till att färre eldrivna arbetsmaskiner är stödberättigade och en långsammare omställning. Se avsnitt 4.7 för resonemang om detta. Alternativet bedöms även gå emot syftet med uppdraget, som är att göra stödet till arbetsmaskiner mer attraktivt. 6.3.2 Konsekvenser för privatpersoner Förslagen bedöms inte leda till några konsekvenser för privatpersoner. 6.3.3 Konsekvenser för staten Förslagen bedöms leda till en högre kostnad för staten. Effekten kommer i två delar. Det blir möjligt för enskilda företag att få mer stöd för att möjliggöra omställningen, genom att till viss del kunna få en högre stödandel för samma investering. Vidare förväntas dessa ändringar göra det mer attraktivt att ansöka om stöd, vilket leder till fler ansökningar. Hur stor merkostnad förslagen kan förväntas leda till för staten är svårt att estimera eftersom det finns andra faktorer som påverkar hur attraktivt det är att söka stöd (se avsnitt 3.5). Energimyndigheten lämnar dock inget förslag om att öka anslaget, utan förväntar sig att den högre efterfrågan åtminstone i början kan hanteras inom ramen för anslaget då detta idag inte nyttjas fullt ut. Störst effekt bedöms förslaget om att nyttja den högsta stödandelen GBER tillåter ge. Förslaget innebär att stödnivån likt idag sätts till 50 procent, samt att små och medelstora företag är berättigade en stödnivå på 60 respektive 70 procent. Eftersom en mycket stor andel av Sveriges företag är små- och medelstora företag39 förväntas dessutom de flesta ansökningarna vara berättigade de högre stödnivåerna. Förslaget kommer att leda till att mer pengar betalas ut till eldrivna arbetsmaskiner, vilket i sig kan förväntas öka hur många som ansöker om stödet. Förslaget förväntas därför förväntas ha ett stort genomslag i utbetalade medel och leda till högre kostnader för staten. Att möjliggöra konkurrensutsatt anbudsförfarande förväntas också ha en stor effekt på kostnaden för staten, då utlysningar kan riktas mot eldrivna arbetsmaskiner som har högre merkostnader och tillåta en högre stödandel. Samtidigt kommer utlysningar i konkurrens att vara relativt avgränsade sett till målgrupp, och alla ansökningar kommer inte beviljas. Antalet utlysningar per år kommer också vara begränsade till ett fåtal för att möjliggöra analys inför utlysningar. Förslaget om att tillämpa Artikel 28 i NZIA som ett krav för att få en högre stödnivå innebär att stödnivån i sin helhet behöver sänkas. Detta eftersom den föreslagna stödnivån är den maximala enligt GBER och att det behöver finnas utrymme för en extra hög stödnivå för de som uppfyller NZIA-kraven. Förslaget innebär därför att 39 97 procent av Sveriges företag klassas som små företag, och hela 99 procent Sveriges företag klassas som små- och medelstora företag.39 kostnaderna för stödet minskar något. Hur många arbetsmaskiner som påverkas av kriterierna är dock svårt att bedöma på förhand. Det går därmed inte att estimera hur stor effekten skulle vara. 6.3.4 Konsekvenser för myndigheter Förslagen förväntas leda till en ökad efterfrågan på stödet genom fler inkomna ansökningar, vilket förväntas påverka Energimyndighetens resursbehov. Energimyndigheten har gjort en samlad bedömning av hur mycket extra resurser det krävs för att hantera den ökade efterfrågan från utredningens samtliga förslag (det vill säga även förslagen i övriga avsnitt av konsekvensutredningen). Energimyndigheten bedömer att förslaget i sin helhet kan förväntas leda till ett ytterligare behov av handläggare motsvarande tre till fyra årsarbetskrafter, till en kostnad av 4,2-–5,6 miljoner kronor. Energimyndigheten har även noterat att utredningens förslag kan förväntas innebära utveckling av IT-system hos ansvarig myndighet. Denna kostnad beror på vilken myndighet som ska ansvara för administrationen av stödet och vilket IT-stöd det finns för handläggning av arbetsmaskiner och laddinfrastruktur, samt hur dessa system är utformade. En bedömning har gjorts över hur kostnaderna skulle kunna se ut om stödet hanteras av Energimyndigheten. I den mån det är möjligt skulle befintliga IT- system som används inom Klimatpremien och Regionala elektrifieringspiloter nyttjas. Men det hade funnits behov av att genomföra några mindre ändringar. Kostnaden för dessa uppskattas uppgå till ungefär 1,5 miljoner kronor samt förvaltningskostnader om cirka 150 000 kronor per år. 6.3.5 Konsekvenser för kommuner och regioner Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för kommuner och regioner mer än att de fortsatt har möjlighet att ansöka om stödet. Konsekvenserna motsvarar därmed det som beskrivs för företag som kan ansöka om stödet. Förslaget inskränker inte den kommunala självstyrelsen. 6.3.6 Konsekvenser för företag De aktörer som berörs av förslaget är företag och andra aktörer som använder arbetsmaskiner i sin verksamhet. Arbetsmaskiner används inom många branscher, t.ex. bygg, skog, jordbruk och gruvdrift. Branscherna består till stor del av små företag. Inom bygg-, skogs- och jordbruksbranschen består företagen till drygt 99 procent av små företag.40 Inom gruvdrift består företagen till 88 procent av små företag och till 11 procent av stora företag. Förslagen innebär att små- och medelstora företag som överväger att elektrifiera sin maskinpark kan få högre stödnivå jämfört med idag. Stora företag kommer inte få högre stödnivå i de löpande utlysningarna. Förslaget gynnar främst små företag men även medelstora företag gynnas. Det kan finnas en risk för snedvriden konkurrens skapas mellan företag av olika storlekar. Stödet kommer att ges i enlighet med GBER där krav ställs för att minimera denna risk. Det kommer även vara möjligt att i konkurrens ansöka om stöd och få högre stödnivå för alla typer av företag. Vilka som 40 SCB, datum saknas. Företag (FDB) efter näringsgren SNI2007 och storleksklass. År 2008-2025. (siffor från 2025) https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NV__NV0101/FDBR07N/ (hämtad 2026-05-18) har möjlighet att ansöka om detta beror dock på vilka utlysningar ansvarig myndighet väljer att genomföra, vilket påverkas av vilket behov myndigheten ser. Vidare förväntas de högre stödandelarna leda till att företag som hade tänkt avstå från att söka ändå gör det. Förslagen förväntas därmed innebära förbättrade förutsättningar för de företag som vill ställa om till eldrivna maskiner. Kraven i artikel 28 i NZIA kommer att leda till att eldrivna arbetsmaskiner som inte uppfyller kriterierna får en lägre stödandel än vad som annars hade varit möjligt. Detta beror på att stödnivåerna i GBER sätter ett tak för hur högt stöd som medlemsländerna får ge. För att kunna erbjuda en högre stödnivå till företag som uppfyller NZIA:s kriterier behöver den generella stödnivån därför sänkas. Företag som investerar i eldrivna arbetsmaskiner som inte uppfyller kriterierna påverkas av detta. Kriterierna förväntas även leda till mer administration för företag som väljer att visa att de uppfyller kraven. Både risken för en lägre stödandel och den ökade administrationen kan påverka om företag väljer att söka om stöd för eldrivna arbetsmaskiner. 6.3.7 Miljömässiga konsekvenser Förslaget bedöms leda till att omställningen till eldrivna arbetsmaskiner kommer gå snabbare. Förslaget bedöms därmed leda till ett minskat behov av fossila drivmedel, vilket har en positiv påverkan på klimatet i form av minskade utsläpp av växthusgaser och på miljön i form av minskade utsläpp av luftföroreningar. Artikel 28 i NZIA ställer krav på att tillämpa hållbarhetskriterier vid stödgivningen. Detta förväntas leda till positiva miljömässiga konsekvenser, förutsatt att företagen väljer att uppfylla kraven hellre än att ta en lägre stödandel. Hur stor den miljömässiga effekten blir beror på hur många arbetsmaskiner som uppfyller hållbarhetskraven jämfört med innan kraven tillämpades samt kriteriernas ambitionsgrad. 6.4 Konsekvenser av förslag på nya definitioner och avgränsningar för att öka tydligheten I detta avsnitt analyseras konsekvenser av förslag som påverkar vilka arbetsmaskiner som är stödberättigade. Förslagen att lägga stödet till miljöarbetsmaskiner i en egen förordning och byta namn till eldrivna arbetsmaskiner är rent administrativa och innebär inga förändringar i sak och beskrivs därför inte vidare här. Förslag vars konsekvenser behandlas i avsnittet: • Gränsen för vilka arbetsmaskiner som är stödberättigade sätts till maskinens tjänstevikt på 1 000 kg i stället för dagens gräns på kontinuerlig motoreffekt på 10 kW (se avsnitt 4.6) • Begreppet miljöarbetsmaskiner ersätts med begreppet eldrivna arbetsmaskiner i den nya förordningen. Det innebär att stöd enbart kan ges till batterielektriska och bränslecellsdrivna arbetsmaskiner. 6.4.1 Nollalternativ Nollalternativet är att stödgivningen fortsatt riktas mot samma arbetsmaskiner som i nuläget. Gränsen för vilka arbetsmaskiner som är stödberättigade fortsätter vara en kontinuerlig motoreffekt på 10 kW. Kontinuerlig motoreffekt är inte ett vedertaget begrepp och framgår inte för alla maskiner, vilket leder till problem vid både ansökan och handläggning. Nollalternativet innebär att dessa problem kvarstår, vilket innebär att både stödmottagarens arbete med ansökan och myndighetens handläggning riskerar att bli orimligt resurskrävande. I upprepade fall har uppgifter om kontinuerlig motoreffekt inte gått att finna. I dessa fall har beslut baserats på andra uppgifter, vilket riskerar att sätta likabehandlingsprincipen ur spel och i värsta fall leda till felaktiga beslut. Förordningen fortsätter utgå från miljöarbetsmaskiner. Som det framgår i avsnitt 4.1 är begreppet otydligt, och aktörer kan missförstå vilka miljöarbetsmaskiner som är stödberättigade. Detta kan leda till missförstånd och vara tidskrävande för myndigheten att kommunicera och för aktörer att ta till sig av korrekt information. Det riskerar även att leda till ansökningar om arbetsmaskiner som inte är stödberättigade, och att handläggningen är onödigt tidskrävande. I värsta fall kan det leda till att aktörer investerar i miljöarbetsmaskiner som har en merkostnad eftersom de räknar med att få stöd, för att sedan inte bli beviljade stöd eftersom den aktuella miljöarbetsmaskinen inte är stödberättigad. Om arbetsmaskiner som drivs av elektrobränslen blir kommersiella när stödet fortfarande finns på plats inkluderar begreppet miljöarbetsmaskiner även dessa. 6.4.2 Alternativa lösningar För många av de minsta arbetsmaskinerna på marknaden är priset på en eldriven maskin lägre eller detsamma som motsvarande dieseldriven maskin. Syftet med att införa en avgränsning är att undvika att anslaget går åt till mindre arbetsmaskiner med ingen eller låg merkostnad för att ställa om till eldrift. Om de är stödberättigade finns det en risk att stora delar av anslaget går åt till dessa maskiner samt att en stor del av handläggningsresurserna på handläggande myndighet används till arbetsmaskiner, på grund av den befarade stora mängden ansökningar, för maskiner som inte är behov av något stöd. En avgränsning syftar till att säkerställa att stödet riktas till de arbetsmaskiner som behöver stöd för att ställa om och bör i den mån det är möjligt göra att stödet riktas mot rätt maskiner. Se avsnitt 4.6 för en mer omfattande förklaring. Energimyndigheten bedömer att nuvarande avgränsning lyckas bra med att avgränsa bort det mindre arbetsmaskinerna. Den nya avgränsningsmetoden bör därför i den utsträckning det är möjligt fånga in samma arbetsmaskiner som innan. Det finns olika sätt att sätta gränsen för vilka maskiner som ska få stöd eller inte. Några alternativ som har analyserats och övervägts utöver motoreffekt är bland annat inköpskostnad, koldioxideffekt, bränsleförbrukning och återbetalningstid. Ett annat alternativ som övervägts är krav på att stödberättigade arbetsmaskiner ska ha förare. Vid användning av inköpskostnad som metod krävs tillgång till inköpspriser, som ofta är affärskänsliga uppgifter och kan vara svåra att kontrollera. Vidare bedöms det vara utmanade att sätta en kostnadsgräns som i hög grad träffar samma arbetsmaskiner som kontinuerlig motoreffekt på 10 kW gör. Även återbetalningstid avfärdas eftersom det är nära kopplat till inköpskostnad och kommer att innebära liknade utmaningar med att få tillgång till inköpskostnaden. Bränsleförbrukningen är en olämplig metod i huvudsak på grund av att arbetsmaskiners bränsleförbrukning är direkt kopplad till det arbete som maskinerna utför. Detta tenderar att variera och blir svårt att jämföra mellan olika typer av arbetsmaskiner. Det är inte heller uppgifter som leverantörerna alltid kan leverera, varför det finns risk för godtyckliga bedömningar. Möjligheten att basera gränsen för stöd på koldioxidutsläpp har också utretts och har avfärdats av samma skäl som bränsleförbrukning. Valet av en gränsdragning på tjänstevikt, och då avseende en minsta tjänstevikt på 1 000 kg, har cirka 40 olika typer av arbetsmaskiner analyserats avseende tjänstevikt och motoreffekt. De maskiner i undersökningen som hade en motoreffekt på 10kW eller mer hade en tjänstevikt på 1 000 kg eller mer, men några få undantag. Två eltruckar hamnar över gränsen på 1 000 kg som har en motoreffekt under 10kW medan två åkgräsklippare undantas från premien då motoreffekten visserligen är över 10kW men tjänstevikten är under 1 000 kg. Den främsta anledningen till att använda tjänstevikt istället för motoreffekt som urskillningsmetod, är att tjänstevikt är en uppgift som samtliga undersökta leverantörer kan ange, däremot var det lite sämre med uppgiften motoreffekt. Angående avgränsningen där Energimyndigheten ger stöd till arbetsmaskiner som kräver förare bedömer Energimyndigheten att det finns en gråzon inom alternativet. Det skulle bli komplicerat både för myndigheterna och handläggare att bedöma vilka som är stödberättigade. Vidare skulle alternativet behöva kombineras med en annan gränsdragning för att säkerställa att stödet blir hanterbart, vilket kommer att leda till att det finns arbetsmaskiner som inte är stödberättigade varken genom Energimyndigheten eller Klimatklivet. Oavsett metod för gränsdragning finns det risk för tröskeleffekter när en gräns införs där vissa faller över och vissa faller under gränsen. Detta skapar inte bara snedvridningar mellan företag vars maskiner hamnar just över respektive under gränsen utan ger dessutom incitament för köpare och säljare av arbetsmaskiner inom gränszonen att erbjuda respektive välja arbetsmaskiner som hamnar på rätt sida. Om gränsen är en kostnad finns incitament för säljaren att sätta ett högre pris för arbetsmaskiner som annars hade hamnat under gränsen. Om gränsen är baserad på vikt, motoreffekt eller andra kapacitetsmått finns det incitament för köparen att välja arbetsmaskiner över gränsen, även om det egentligen hade räckt med en mindre kapacitetsstark arbetsmaskin. Detta kan möjligen få effekt på vilka modeller som tillhandahålls, men i så fall mer i försäljningsledet än i tillverkningsledet då tillverkare av större arbetsmaskiner normalt vänder sig till en större marknad än bara Sverige. Att introducera en gränsdragning riskerar därför att vara direkt eller indirekt kostnadsdrivande oavsett avgränsningsmetod. Samtidigt bedömer Energimyndigheten att mindre arbetsmaskiner har ett mindre stödbehov än stora arbetsmaskiner, och att stödet behöver en avgränsning för att säkerställa att det riktas till rätt aktörer. Ett visst mått av tröskeleffekter får alltså accepteras – och har accepterats redan genom den nuvarande avgränsningen utifrån motoreffekt. I övrigt är stödet brett och riktas inte till specifika branscher som använder arbetsmaskiner, vilket minskar risken för snedvridning. 6.4.3 Konsekvenser för privatpersoner Förslagen bedöms inte leda till några konsekvenser för privatpersoner. 6.4.4 Konsekvenser för staten Förslagen bedöms ha begränsade konsekvenser för staten. Att ändra hur gränsdragningen för vilka miljöarbetsmaskiner som är stödberättigade kan ha en effekt på hur många som ansöker om stöd och därmed på stödets kostnad. Energimyndigheten bedömer dock att förslaget innebär en mycket liten skillnad i vilka arbetsmaskiner som är stödberättigade. Ett fåtal arbetsmaskiner som tidigare varit stödberättigade bedöms hamna utanför den nya avgränsningen, samtidigt som ett fåtal nya arbetsmaskiner blir stödberättigade. 6.4.5 Konsekvenser för myndigheter Förslagen bedöms ha mycket begränsade konsekvenser för myndigheter. Förslaget om att ändra gränsen för vilka eldrivna arbetsmaskiner som är stödberättigade från kontinuerlig motoreffekt till tjänstevikt bedöms leda till förenklad handläggning. Eftersom tjänstevikt är ett vedertaget begrepp som finns lättillgängligt kommer handläggare i lägre grad behöva göra egna bedömningar, och troligtvis få färre frågor kopplat till gränsen. Förslaget om att byta ut begreppet miljöarbetsmaskiner till eldrivna arbetsmaskiner kan förväntas ha mycket begränsade konsekvenser för myndigheter. Det kan förväntas vara enklare för ansvarig myndighet att kommunicera om stödet. Sett till handläggningen kan ändringen förväntas leda till en lägre risk för att aktörer felaktigt ansöker om stöd till arbetsmaskiner som inte är stödberättigade. Tydliggörandet kan även leda till att något fler väljer att ansöka om stöd eftersom det är tydligare vad som är stödberättigat. Om arbetsmaskiner som drivs av elektrobränslen blir kommersiella när stödet fortfarande finns på plats inkluderar begreppet eldrivna arbetsmaskiner inte dessa. Ansvarig myndighet kan då inte ge stöd till dessa arbetsmaskiner. Om detta blir aktuellt behöver ansvarig myndighet se över om det är aktuellt att ändra i förordningen så att även arbetsmaskiner som drivs med elektrobränslen blir stödberättigade. 6.4.6 Konsekvenser för kommuner och regioner Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för kommuner och regioner mer än att de fortsatt har möjlighet att ansöka om stödet. Konsekvenserna motsvarar därmed det som beskrivs för företag som kan ansöka om stödet. Förslaget inskränker inte den kommunala självstyrelsen. 6.4.7 Konsekvenser för företag Förslaget om att ändra gränsdragningen för vilka eldrivna arbetsmaskiner som är stödberättigade från motoreffekt till tjänstevikt skulle kunna påverka vissa typer av företag. Ändringen bedöms t.ex. göra det svårare att ansöka om stöd för åkgräsklippare eftersom vissa modeller inte når upp till tjänsteviktkravet. Vidare bedöms ändringen kunna göra att t.ex. mikrogrävare som inte varit stödberättigade tidigare nu kan bli det, vilket kan gynna vissa företag. På en övergripande nivå bedöms ändringen inte ha någon större effekt, samtidigt som enskilda företag kan drabbas eller gynnas. Som det konstateras i avsnitt 6.4.2. innebär att introducera viktgräns en risk för tröskeleffekter. Det finns en risk att köpare av eldrivna arbetsmaskiner ser till att välja modeller som ligger ovanför gränsen, trots att de ofta är tyngre, vilket förtar lite av effekten av stödet. Därför finns en risk att förslaget blir indirekt kostnadsdrivande, vilket leder att företag betalar mer för en arbetsmaskin. Förslaget om att byta ut begreppet miljöarbetsmaskiner till eldrivna arbetsmaskiner i den nya förordningen kan förväntas leda till att det blir enklare för företag att ta till sig av informationen om vilka arbetsmaskiner som är stödberättigade. Detta kan i sin tur leda till en lägre risk att företag missförstår vilka arbetsmaskiner som är stödberättigade och lägger onödig tid på att ansöka om stöd för arbetsmaskiner som inte är stödberättigade. Det minskar även risken att företag investerar i en miljöarbetsmaskin som är dyrare än det fossila alternativet för att de tror att maskinen är stödberättigad, och sedan blir nekade stödet och står med en arbetsmaskin som var betydligt dyrare än förväntat. Vidare kan tydliggörandet bidra till att något fler företag väljer att investera i eldrivna arbetsmaskiner eftersom det är tydligt vad som kan få stödet. Om arbetsmaskiner som drivs av elektrobränslen blir kommersiella när stödet fortfarande finns på plats inkluderar begreppet eldrivna arbetsmaskiner inte dessa. Företag kan i så fall inte ansöka om stöd för denna dessa tekniker med nuvarande förordning. 6.4.8 Miljömässiga konsekvenser Förslagen bedöms ha mycket begränsade miljömässiga konsekvenser. Förslaget om att ändra avgränsningsmetod kan leda till nya tröskeleffekter, det vill säga att arbetsmaskiner nära gränszonen blir tyngre än nödvändigt. Tyngre maskiner innehåller mer material och kräver mer resurser vid tillverkning, vilket har en negativ effekt på miljön. Tyngre maskiner är även mer energikrävande vid drift vilket är negativt för miljön. Likande tröskeleffekter kan dock även finnas med motoreffekt som avgränsningsmetod. Det är därför okänt hur stor effekten från förslaget skulle vara, eller om det skulle ha positiva eller negativa konsekvenser jämfört med nollalternativet. Det är även okänt hur stor effekten från förslaget om att den nya förordningen ger stöd till eldrivna arbetsmaskiner blir. 6.5 Konsekvenser av förslag på krav av register och tredjepartsverifiering I detta avsnitt analyseras konsekvenser av förslag på krav av register och tredjepartsverifiering för de maskiner som inte kan inregistreras i Transportstyrelsens vägtrafikregister. • Förslag på att införa ett krav på att om det finns ett godkänt register för arbetsmaskiner, som inte kan inregistreras i Vägtrafikregistret, är ett krav för beviljat stöd att maskinen är registrerad (se avsnitt 4.8) • Om inte något register finns att tillgå finns ett alternativ med tredjepartsverifiering, dvs. att maskinen registreras hos ett TIC-företag (Testing, Inspection & Certification) där ansvarig myndighet kan hämta information om registrering och ägarförhållanden. 6.5.1 Nollalternativ Nollalternativet till att införa krav på registrering eller tredjepartsverifiering i ett frivilligt register är att fortsätta med dagens lösning där ansvarig myndighet gör interna kontroller för att verifiera att maskinen faktiskt finns och uppfyller stödvillkoren i övrigt samt säkerställa att man inte betalar ut medel till en arbetsmaskin flera gånger. Som framgår i avsnitt 4.8 bedöms dock metoden inte vara tillräckligt säker. Det anses vara särskilt viktigt med bättre kontroller när övriga förslag förväntas bidra till att mer pengar betalas ut till arbetsmaskiner. 6.5.2 Alternativ Ett alternativ till register och tredjepartverifiering är att införa ett krav i ansökningsprocessen om att inkomma med kontaktuppgifter till den aktör man köpte arbetsmaskinen av. Ansvarig myndighet kan sedan göra en manuell kontroll genom att kontakta aktören och få det bekräftat att den aktuella arbetsmaskinen finns och har köpts av stödsökaren. Alternativet är förenat hög administrativ börda och väsentliga osäkerheter eftersom det bygger på att återförsäljaren är helt neutral. I praktiken finns ofta täta och långvariga kundrelationer och beroenden som riskerar att skapa jävsituationer. Dessutom kräver alternativet mer handläggningsresurser än övriga alternativ. Energimyndigheten bedömer därför att detta förslag inte är aktuellt att gå vidare med. 6.5.3 Konsekvenser för privatpersoner Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för privatpersoner. 6.5.4 Konsekvenser för staten Förslaget om krav på registrering i arbetsmaskinsregister minskar risken för dubbla eller på andra sätt felaktiga utbetalningar av stöd. Detta är en brottsförebyggande åtgärd som gör det mindre intressant att lämna bedrägliga ansökningar och kan bidra till att förhindra att pengar betalas ut också vid ouppsåtliga fel. Detta gäller även för tredjepartsverifieringar. I det fall en offentlig myndighet får driftansvar för ett register för arbetsmaskiner så kommer kostnader att tillkomma. Transportstyrelsen uppskattade i sin utredning Register för arbetsmaskiner41 att kostnaden för att skapa ett arbetsmaskinsregister separat från vägtransportregistret är 35 miljoner kronor. Drift och förvaltning av registret uppskattades genom en årlig procentsats. Kostnaden för år 1 och 2 uppskattades till 5,3 miljoner kronor, kostnaden för år 3 och 4 uppskattades till 3,5 miljoner kronor och kostnaden för år 5 och framåt uppskattades till 1,8 miljoner 41 Transportstyrelsen, 2021. Register för arbetsmaskiner. https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och- rapporter/vag/rapport_register-for-arbetsmaskiner.pdf kronor. Dessa kostnader gäller dock ett obligatoriskt register, medan Energimyndighetens förslag utgår från ett frivilligt register. Kostnaden kan förväntas variera beroende på hur registret utformas samt vilken myndighet eller aktör som är driftansvarig. 6.5.5 Konsekvenser för myndigheter Förslaget om att införa krav på att registrera sig i ett frivilligt register, eller en tredjepartsverifiering, kan förväntas leda till mindre administration för ansvarig myndighet. 6.5.6 Konsekvenser för kommuner och regioner Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för kommuner och regioner mer än att de fortsatt har möjlighet att ansöka om stödet. Konsekvenserna motsvarar därmed det som beskrivs för företag som kan ansöka om stödet. Förslaget inskränker inte den kommunala självstyrelsen. 6.5.7 Konsekvenser för företag Förslaget om krav på register kan förväntas leda till något mer administration för företag, då de behöver registrera arbetsmaskinen i registret för att få stödet. Vidare kan det förväntas finnas en avgift för företagen kopplat till registrering, Hur stor kostnaden skulle vara är okänt. Det går att jämföra med kostnaden inom vägtrafikregistret som är det närmast jämförbara registret i Sverige. För vissa fordon (moped klass 1, terrängsläp och annat terrängmotorfordon än tung terrängvagn) är kostnaden en engångsavgift på 74 kronor. För andra fordon (t.ex. bil, motorcykel, motorredskap och tung terrängvagn) är kostnaden 74 kronor per år. Kostnaden för företagen kan därmed förväntas vara relativt liten. Det finns en allmän skepsis till ett nationellt register för många företag, men om registrering i ett register eller en tredjepartsregistrering är en förutsättning för ett ekonomiskt stöd, kanske är ett tillräckligt motiv att inregistrera maskinen. Krav på tredjepartsverifiering innebär att ett ackrediterat kontrollorgan genom kontroll ska säkerställa att uppgifterna om arbetsmaskinen stämmer. Antingen kommer kontrollanten ta sig ut till arbetsmaskinen, eller så kommer arbetsmaskinen behövas tas till kontrollanten. Krav på tredjepartsverifiering är omständigt jämfört med krav på att registrera arbetsmaskiner i ett register. Beroende på lösning kan detta ta lite tid. Det kan även förväntas vara dyrare för företagen att genomföra en sådan kontroll jämfört med kostnaden för att ingå i ett register. Kostnaden för att registrera/inspektera en arbetsmaskin hos ett ackrediterat företag (t.ex. DEKRA, Inspecta/Kiwa, RISE m.fl.) varierar beroende på kontrollens omfattning. –När dessa företag utför besiktning, kontroll eller certifiering är kostnaden normalt omkring 2 000–5 000 kr per maskin, men det kan bli både billigare och betydligt dyrare beroende på omfattning. 6.5.8 Miljömässiga konsekvenser Förslaget bedöms ha mycket begränsade miljömässiga konsekvenser. 6.6 Övriga bedömningar enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar Förslaget handlar om ett stöd som är frivilligt att söka, och innehåller inga tvingande åtgärder. Det bör därför inte innebära begränsningar eller kostnader för enskilda. Det finns inte behov av särskilt omställningstid. Däremot kommer en kommunikationsinsats att genomföras i samband med att det nya stödet går att söka. Förslagen är utformade för att vara förenliga med EU:s statsstödsregelverk. Förslaget bedöms inte gå utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Stödet bör utvärderas tre år efter att det har implementerats i sin helhet. Utvärderingen bör utgå från år 2025 som existerande tillstånd och bör utgå från de uppföljningar som myndigheten gör årligen. Utvärderingen bör i den mån det är möjligt vara tydligt kopplad till de förslag som lämnas inom denna utredning. Referenser Arizton Advisory & Intelligence, 2025. Europe Electric Construction equipment market- Strategic assessment & forecast 2025-2030 Bundesförderung für Energie- und Ressourceneffizienz (EEW), 2026. Energie. https://www.bafa.de/DE/Energie/Energieeffizienz/Energieeffizienz_und_Proz esswaerme/energieeffizienz_und_prozesswaerme_node.html Business Finland / Arbets- och näringsministeriet, datum saknas. https://www.businessfinland.fi/sv/ Energimyndigheten, 2025. Uppföljning och analys av Klimatpremien. (ER 2025:39) Enova, datum saknas. Utslippsfrie anleggsmaskiner. https://enova.no/nb/bedrift/landtransport/stottetilbud-innen- landtransport/utslippsfrie-anleggsmaskiner (hämtad 2026-06-02) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724. https://eur-lex.europa.eu/legal- content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A02024R1735-20250817 Eskilstuna kommun, 2025. Utsläppsfritt vägprojekt i Munktellstaden. https://www.eskilstuna.se/nyheter/nyheter/2025-12-02-utslappsfritt- vagprojekt-i-munktellstaden Fossilfritt Sverige, 2025. Avsiktsförklaring – Utsläppsfri anläggningsentreprenader. https://fossilfrittsverige.se/wp- content/uploads/2025/06/Avsiktsforklaring-Utslappsfria- anlaggningsentreprenader.pdf Göteborgs stad, 2026. Elektrifiering ska minska Göteborgs Stads klimatpåverkan i byggnationer. https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkiv?id=805cc001-e472-41b0-8a0f- 11a3e595790f IVL Svenska miljöinstitutet, 2025. Analys av stödsystem för miljöarbetsmaskiner- marknad, kostnadsjämförelse och varianter på stödsystem. Kommissionens förordning (EU) 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. https://eur-lex.europa.eu/legal- content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A02014R0651-20230701 Kiwa, datum saknas. Besiktning av motorredskap, traktor, terrängvagn och släp. https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/besiktning/besiktning-av- motorredskap/ Ladda bilen, datum saknas. Ladda bilen. https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/ladda- bilen/ Naturvårdsverket, 2025. Förslag på åtgärder för att främja ladd- och tankinfrastruktur för arbetsmaskiner. OEM Off-highway, 2026. https://www.oemoffhighway.com/ SCB, datum saknas. Företag (FDB) efter näringsgren SNI2007 och storleksklass. År 2008-2025. (siffor från 2025). https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NV__NV0101/ FDBR07N/ SOU 2026:33. Vägen mot utfasning – Styrmedel för ett fossilfritt samhälle. https://www.regeringen.se/contentassets/779961287e264bcaa873040f8da66c2 d/vagen-mot-utfasning--styrmedel-for-ett-fossilfritt-samhalle-sou-202633.pdf Stockholms stad, 2025. Luciatåg med eldrivna arbetsmaskiner sätter fokus på hållbar stadsutveckling. https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/soderstaden/slakth usomradet/information-och-nyheter/luciatag-med-eldrivna-maskiner/ Swedac, datum saknas. Kontroll. https://www.swedac.se/amnesomraden/kontrollorgan/ Research and Markets, 2024. Sweden Construction Equipment Market- Strategic Assessment & Forecast 2024-2029. The French Agency for ecological transition, datum saknas. Ensuring a successful ecological transition. https://www.ademe.fr/en/frontpage/ (hämtad 2026-06-02) Trafikverket, 2026. Fordon och arbetsmaskiner med nollutsläpp. https://www.trafikverket.se/om-oss/skydda-klimat-miljo-och-halsa-i-vart- arbete/fordon-och-arbetsmaskiner-med-nollutslapp/ Transportstyrelsen, 2021. Register för arbetsmaskiner. https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer-och- rapporter/vag/rapport_register-for-arbetsmaskiner.pdf Tillväxtverket, datum saknas. Mål och inriktning för Regionalfonden. https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/omtillvaxtverket/eufonder/regionalfonde n/malochinriktningforregionalfonden.1729.html Umeå kommun, 2026. Projektet E-NORM – en satsning i den hållbara omställningen. https://www.umea.se/trafikochgator/nyhetsarkiv/arkivtgingang/projektetenor mensatsningidenhallbaraomstallningen.5.279221f819c8853474c58112.html#: ~:text=Idag%20st%C3%A5r%20bygg- %20och%20anl%C3%A4ggningsmaskiner%20f%C3%B6r%20en,ske%20om %20kommuner%20och%20bransch%20arbetar%20tillsammans UMS Urban Mobility Systems, 2026. Electrify – Heavy equipment for a zero- emission future. https://urbanmobilitysystems.nl/ https://urbanmobilitysystems.nl/ Bilaga 1 – Olika typer av arbetsmaskiner Olika typer av arbetsmaskiner Det vanligaste är att dela in arbetsmaskinerna efter användningsområde enligt följande (detta är inte en fullständig förteckning över samtliga typer av arbetsmaskiner som finns på marknaden): Användnings- Miljöarbetsmaskiner områden Bygg- och Inom denna grupp hittar vi grävmaskiner (hjul- och anläggningsmaskiner bandgående), hjul- och bandlastare, traktorer, dumpers, bandtraktorer (dozers), minigrävare, vältar (komprimeringsmaskiner) och pålningsmaskiner. Lyft- och material- Här återfinns gaffeltruckar, teleskoplastare och palltruckar hanteringsmaskiner samt även vissa hjul-eller bandlastare och materialhanterare. Maskiner inom jord- Till denna grupp av arbetsmaskiner hör skördare (harvesters), och skogsbruk skotare (forwarders, terrängfordon/terränghjulingar och fyrhjulingar. Här finns också skördemaskiner, foderputtare, traktorer och andra maskiner som används inom jordbruket. Maskiner för väg- och Till denna grupp av maskiner hör asfaltläggare, fräsar, markarbete traktorer, betongpumpar, sopmaskiner, markvibratorer och vältar. Maskiner för industri Till denna grupp av maskiner hör industrirobotar, och produktion bandtransportörer, CNC-maskiner, pressmaskiner, gruvmaskiner och lastare. Terrängfordon I denna grupp återfinns exempelvis snöskotrar, terrängfordon och pistmaskiner. Här redovisas de olika typerna av arbetsmaskiner som det har ansökts stöd om inom Klimatpremien. Fyrhjulingar En fyrhjuling är ett motorfordon med fyra hjul, byggt för att klara ojämn terräng och kallas ibland för ATV (All-Terrain Vehicle) eller för UTV (Utility Task Vehicle), den senare en mer robust terränggående fyrhjuling. Fyrhjulingar kännetecknas av fyra, större, terränghjul och kan köras i terräng, på skogsvägar och jordbruksmiljöer. Fyrhjulingar finns både som arbets- som fritidsfordon. Terränghjuling (ATV) är en fyrhjuling som är främst avsedd för att köras i terräng och får normalt inte köras på allmän väg, med vissa undantag som fordonet är fordonsregistrerat. Eldrivna fyrhjulingar kan delas in efter fordonets motoreffekt, där små fyrhjulingar har en motoreffekt upp till 20kW, mellanstora 21-40kW och stora fyrhjulingar har en motoreffekt över 40kW. Det har totalt inkommit 20 ansökningar för fyrhjulingar; fyra för små maskiner, sex för mellanstora och 10 stora maskiner. Fyrhjulingar har oftast en tjänstevikt på cirka 400-500 kg och klarar inte viktkravet på en tjänstevikt på 1 000 kg. Gräsklippare Gräsklippare finns i lite olika storlekar beroende på användsningsområde. De mindre och mellanstora gräsklipparna har en motoreffekt från 1 till 4,5 kW, dessa kan inte heller få stöd via Klimatpremien. Stora gräsklippare har en motoreffekt över 4,5 kW. Då förordningen inte medger stöd till små- och mellanstora gräsklippare har ansökningar, 20 stycken, inkommit för stora gräsklippare. Dessa klippare har haft en motoreffekt som överstiger 10 kW. Vissa större åkgräslippare klarar viktkravet avseende en tjänstvikt på 1 000 kg med de flesta, mindre, gräsklippare har en tjänstevikt understigande 1 000 kg. Grävmaskiner Grävmaskiner används för att primärt utföra grävarbeten. Detta är den största gruppen av maskiner som det har sökts klimatpremie för. Under perioden 2020-2025 har det kommit in ansökningar för totalt 268 maskiner, där 59% av dessa har varit stora grävmaskiner med en nettoeffekt över 51kW. Grävmaskinerna går att dela in i tre olika grupper efter motoreffekt på samma sätt som för fyrhjulingarna. Här är det en tydlig övervikt på stora eldrivna grävmaskiner med en motoreffekt över 50kW, nästan 60 procent av de sökta grävmaskinerna är stora. Även de mindre maskinerna, som är upp till 25 kW, är också många. Däremot, i det mellanstora segmentet, 26-50kW, är antalet maskiner få. De flesta grävmaskiner, även de så kallade microgrävarna, har en tjänstevikt som överstiger 1 000 kg. Hjullastare Hjullastare, eller bandlastare om maskinen drivs av band, används till att förflytta exempelvis massor och gods på korta avstånd. Detta är den näst största gruppen vad gäller med totalt 112 ansökningar under åren 2021–2025 för 211 hjullastare. Hjullastarna är här grupperade i tre olika grupper efter motoreffekt och när det gäller ansökningarna är det en jämn fördelning mellan de tre grupperna stora, mellanstora och små maskiner. Små hjullastare räknas maskiner med en motoreffekt upp till 20kW, 69 fordon, mellanstora 21-69kW, 79 fordon, och stora maskiner med en motoreffekt över 70kW, och de var 63 stycken. De flesta hjullastare har en tjänstevikt som överstiger 1 000 kg. Kranmaskiner Mobila kranmaskiner används för att lyfta material och gods på till exempel byggarbetsplatser och för lyft av gods i hamnar. De ansökningar som har kommit till Klimatpremien har uteslutande varit maskiner med en nettoeffekt över 90 kW och räknas som stora maskiner. Det är inte många kranmaskiner som det sökts stöd för, endast sex stycken. Det finns små kranmaskiner med en motoreffekt upp till 30kW och mellanstora maskiner med en motoreffekt mellan 30-90kW men inga ansökningar har inkommit inom dessa segment. Kranmaskiner är i allmänhet tunga maskiner med en tjänstevikt över 1 000 kg. Materialhanterare Materialhanterare används för att förflytta material på exempelvis skrotar och återvinningsstationer. Materialhanteraren får dock inte vara stationär, utan måste vara mobil med egen framdrift, för att kunna få stöd via Klimatpremien. Det går att dela in materialhanterare i små (upp till 50kW), mellanstora (51-90kW) och stora maskiner (över 91kW) och de ansökningar för 17 materialhanterare som inkommit har två varit små maskiner, tre mellanstora och 12 stora maskiner. Samtliga materialhanterare är stora maskiner och torde överstiga gränsen en tjänstevikt om 1 000 kg. Pålningsmaskiner Pålningsmaskiner är mobila maskiner som används för att slå ner, företrädesvis, betongpålar, som används för att bära upp olika typer av byggnader. Alla pålningsmaskiner är stora maskiner och delas därför inte in i små, mellanstora och stora maskiner. Total har det inkommit ansökningar för totalt sex pålningsmaskiner. Även när det gäller pålningsmaskiner är tjänstevikten normalt över 1 000 kg. Sopmaskiner Sopmaskiner är maskiner som används för att sopa gator, vägar, cykel- och gångbanor samt andra ytor. För att vara stödberättigade ska sopmaskinen ha en egen framdrift, dvs. stöd kan inte lämnas till sopmaskiner som dras av exempelvis en traktor. Totalt har det inkommit stöd till en mellanstor maskin i segmentet 16-30kW och sex stora sopmaskiner med motoreffekter över 30kW. De större sopmaskinerna torde ha en tjänstevikt mer än 1 000 kg. Teleskoplastare Teleskoplastare är mobila fordon försedda med en kranbom och används för att förflytta gods, pallar och byggmaterial på kortare avstånd. Det har inkommot ansökan som stöd till en liten teleskoplastare, fem mellanstora och två stora teleskoplastare. En liten teleskoplastare med en motoreffekt upp till 60kW har det sökts stöd för. Utöver det har ansökningar för fem mellanstora lastare i segmentet 60-100kW och två stora teleskoplastare med en motoreffekt över 100kW och normalt en tjänstevikt över 1 000 kg. Traktorer Traktorer är ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som används framför allt i jordbruket som även kan dra olika typer av maskiner, exempelvis plogar. Traktorer används även exempelvis i kommunal verksamhet för att dra sopmaskiner och annan utrustning. Det har inkommit totalt ansökningar för nio eldrivna traktorer vilket är anmärkningsvärt då det finns cirka 270 000 registrerade traktorer i Sverige där A- traktorerna (så kallade epa-traktorer) räknas bort. Tre traktorer har varit små med en motoreffekt upp till 40kW, två mellanstora i segmentet 41-90kW samt fyra stora med en motoreffekt över 90kW. Det finns inga traktorer inom jordbruket som har en tjänstevikt under 1 000 kg. Truckar Eltruckar används både inomhus och utomhus för att flytta material. Truckar finns i huvudsak tre olika grupper efter motoreffekt, små, medelstora och stora maskiner. De små truckarna är oftast vanliga eldrivna truckar medan de större är s.k. motviktstruckar. 12 ansökningar har inkommit för små truckar med en motoreffekt upp till 20kW, 16 truckar har varit mellanstora i segmentet 21-50kW men de allra flesta truckarna, 53 stycken, har varit stora truckar med en motoreffekt överstigande 50kW. Mindre truckar klarar inte gränsen på en tjänstevikt på 1 000 kg medan en del större truckar klarar det. Vältar Vältar används för att göra ytor plana, exempelvis vid vägbyggen. Vältar är vanligen små och det märks även på de som det sökts stöd för. Av 12 inkomna vältar är 11 små maskiner men en motoreffekt upp till 40kW. En mellanstor vält har haft en motoreffekt i segmentet 41-80kW men inga stora vältar, med en motoreffekt överstigande 80kW har inkommit. Vältarna är ofta stora och tunga maskiner med en tjänstevikt över 1 000 kg. Övriga arbetsmaskiner Under kategorin Övriga miljöarbetsmaskiner finns arbetsmaskiner där det enbart inkommit ett fåtal ansökningar. Där hittar vi asfaltläggare (2) som används vid läggning av asfalt vid ex. vägbyggen, betongpump (1) för fördelning av betong, dumper (6) en kraftigare variant av hjullastare som används för att fördela massor, foderputtare (1) som fördelar foder i en ladugård, laddare (13) för att ladda eldrivna fordon, pumpmaskin (1) för att pumpa vätskor samt snöskotrar (14). Laddare och snöskotrar är fordon som inte kan få stöd via dagens regelverk. Foderputtare har troligtvis för låg nettoeffekt för att kunna få stöd.