Utbildningsnämnden — 26 mars 2026

§ 7 Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 UTBF 2025/7305 Beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservationer Vice ordföranden Andréa Hedin med flera (M) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut som redovisas under protokollets rubrik "Förslag till beslut". Linnéa Vinge (SD) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag till beslut som redovisas under protokollets rubrik "Förslag till beslut". Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen har remitterat ”Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad” till utbildningsnämnden för yttrande. Stockholms stads handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad är en av de sex handlingsplaner som är knutna till stadens program för de mänskliga rättigheterna (MR–programmet). Utbildningsförvaltningen välkomnar att det tas fram en handlingsplan för att stärka barnets rättigheter och inflytande. Att stärka barns rättigheter är ett uppdrag för hela staden och flera av de utmaningar som är kopplade till området kräver en sammanhållen strategi där stadens förvaltningar arbetar gemenensamt och koordinerat. Förvaltningen ser samtidigt att styrningen med ett stort antal mål skapar svårigheter. Färre mål med tydligare krav på förflyttningar vore sannolikt bättre för att uppnå tydliga resultat. Förvaltningen anser att det bör göras en tydligare prioritering så att antalet mål minskar. Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen, med omedelbar justering då svarstiden är kort. Förslag till beslut Ordföranden Emilia Bjuggren (S) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Vice ordföranden Andréa Hedin med flera (M) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Moderaternas (M) förslag till beslut enligt följande: 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Linnéa Vinge (SD) föreslår att utbildningsnämnden beslutar enligt Sverigedemokraternas (SD) förslag till beslut enligt följande: 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Beslutsgång Ordföranden Emilia Bjuggren (S) konstaterar att det finns tre förslag till beslut: förvaltningens förslag, ett förslag från vice ordföranden Andréa Hedin med flera (M) och ett förslag från Linnéa Vinge (SD). Förslagen ställs mot varandra och ordföranden finner att utbildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Särskilt uttalande Jan Jönsson (L) anmäler ett särskilt uttalande enligt följande: Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Ersättaryttrande Erik Ehrs (KD) anmäler ett ersättaryttrande enligt följande: Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Handlingar i ärendet • UTBF 2025/7305-3 Tjänsteutlåtande - Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad • UTBF 2025/7305-2.1 Bilaga - Handlingsplan för barnets rättigheter

§ 11 Borttagen på grund av sekretess UTBF 2025/6370 Handlingar i ärendet • UTBF 2025/6370-11 Tjänsteutlåtande - Yttrande i mål om laglighetsprövning • UTBF 2025/6370-4 Föreläggande - Begäran om yttrande • UTBF 2025/6370-7 Tillämpningsanvisningarna för Stockholms stads fritidshem och öppen fritidsverksamhet 2024-2027 • UTBF 2025/6370-6 Tillämpningsföreskrifter för Stockholms kommunala taxa