Kommunstyrelsen — 15 juni 2026

§ 1 Genomförande Projektpart ska genomföra projektet i enlighet med beslutet, inklusive dess av projektet villkor, och Projektbeskrivningen. Projektparterna ansvarar gemensamt för genomförandet av projektet. Ändringar förutsätter Vinnovas skriftliga godkännande. 1.1 Regulatoriska krav m.m. Projektpart ska vid genomförande av projektet • följa etiska principer och god forskningssed samt uppfylla regulatoriska krav, och • följa tillämpliga lagar och regler. 1.2 Projektparts godkännande Projektparterna ska underteckna Projektparts godkännande. 1.3 Projektsammanfattning för extern publicering Projektparterna ska tillhandahålla Vinnova en projektsammanfattning för extern publicering på Vinnovas hemsida och som öppen data. Page 10 of 17 Vinnovas allmänna villkor för bidrag – 2025 FLERA PROJEKTPARTER Dnr: 2024-04036 Projektsammanfattning för extern publicering är en beskrivning av projektet och ska utformas enligt Vinnovas anvisningar. Den får inte innehålla någon konfidentiell information. Vinnova har rätt att göra ändringar i projektsammanfattningen. 1.4 Projektavtal1 Projektparterna ska ingå ett Projektavtal. Projektavtalet ska innehålla Projektparternas inbördes åtaganden, villkor om rätt till projektresultat och bakgrundsinformation (jfr § 7.2) och annat av betydelse för samarbetet. Innehållet i Projektavtalet ska vara förenligt med Vinnovas villkor. Projektparterna ska ha ingått Projektavtalet senast dagen då första läges- rapporten ska vara Vinnova tillhanda. Om lägesrapport inte ska lämnas i projektet ska Projektparterna ha ingått Projektavtalet senast dagen för inlämnande av Startrapport. 1.5 Rapportering och uppföljning Rapportering och uppföljning ska ske i enlighet med Vinnovas beslut och anvisningar. Kostnader i lägesrapporter och slutrapport ska vara faktiska och upparbetade och även i övrigt uppfylla bestämmelserna i § 6.1. Projektpart ska även efter att projektet upphört tillhandahålla uppgifter i enlighet med Vinnovas anvisningar och förfrågningar, dock högst tre gånger inom tio (10) år från dagen då slutrapporten ska vara inlämnad. 1.6 Koordinatorns åtaganden Utöver vad som gäller för Projektpart har Koordinatorn följande åtaganden. Det åligger Koordinatorn a) att ha erforderlig behörighet att företräda övriga Projektparter avseende projektet i förhållande till Vinnova, b) att samordna projektet, c) att förvara Projektavtal och samtliga Projektparters godkännande i original, d) att motta Vinnovas utbetalning av bidrag, e) att överföra Vinnovas bidrag till övriga Bidragsmottagare i enlighet med beslutet och regleringen i Projektavtalet, f) att på begäran styrka hur varje utbetalning har fördelats mellan Bidragsmottagare, g) att endast med Vinnovas skriftliga godkännande överföra medel till Bidragsmottagare som kommit på obestånd (se § 5), h) att under projekttiden rapportera enligt Vinnovas beslut och anvisningar, i) att omgående till övriga Projektparter vidarebefordra Vinnovas beslut, ändringsbeslut och annan för Projektpart relevant information från Vinnova, och j) att omedelbart underrätta Vinnova 1 Se vidare Vinnovas Guide till projektavtal. Page 11 of 17 Vinnovas allmänna villkor för bidrag – 2025 FLERA PROJEKTPARTER Dnr: 2024-04036 - om projektet försenas eller riskerar att försenas, liksom om det framkommer en risk att projektet inte kommer att motsvara rimligt ställda förväntningar, - om omständigheter av betydelse som kan påverka projektets genomförande eller dess finansiering (t.ex. ytterligare offentligt/EU- stöd, förutsättningarna för nyttjande av projektresultatet minskar), - om eget eller annan Projektparts obestånd (se § 5), - om ändring av firma, firmatecknare och adress samt - om ändring av Bidragsmottagares status (t.ex. från SMF till stort företag). Koordinatorn är ansvarig för projektledaren. Projektledaren ska i förhållande till Vinnova vara behörig att företräda Koordinatorn avseende projektet. Byte av projektledare kräver Vinnovas skriftliga godkännande. 1.7 Underlag till Koordinatorn Projektpart ska omedelbart informera Koordinatorn om omständigheter av betydelse enligt § 1.6 j) och även i övrigt bistå Koordinatorn med underlag och annan information så att denne kan fullgöra sina åtaganden gentemot Vinnova enligt ovan.

2 § Följande termer och begrepp används i dessa föreskrifter med de betydelser som anges här. För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas till 15 kap. miljöbalken (1998:808) samt till gällande avfallsförordning och andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken. 1. Med kommunalt avfall avses detsamma som i 15 kap. 5 § 18 miljöbalken (1998:808), det vill säga avfall som kommer från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll, med undantag för vad som anges i 15 kap. 5 § punkterna a-f och 18 § i miljöbalken. I begreppet kommunalt avfall ingår returpapper enligt 1 kap. 10 § avfallsförordningen (2020:614). a. Med avfall under kommunalt ansvar avses kommunalt avfall inklusive avfall under kommunalt ansvar enligt 15 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) samt förpackningsavfall enligt 6 kap. 2 och 6 §§ förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. b. Med kärl- och säckavfall avses den del av avfall under kommunalt ansvar som får läggas i kärl eller underjordsbehållare. c. Med grovavfall avses avfall under kommunalt ansvar som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. d. Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall i enlighet med definitionen i 1 kap. 5 § 1 punkten avfallsförordningen (2020:614) som uppstår vid normalt nyttjande av trädgård vid bostadshus och sådant avfall från andra källor som är kommunalt avfall i enlighet med 15 kap. 5 § 18 miljöbalken. 4 e. Med farligt avfall avses avfall som i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*). f. Med konsumentelavfall avses detsamma som i 16 § förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning. g. Med öre detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/ EU. h. Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall, enligt definitionerna i 15 kap. 5 § 6 miljöbalken och 1 kap. 5 § avfallsförordningen (2020:614). Det vill säga avfall som består av och som uppkommer i och med livsmedelshanteringen (skal, ben och liknande) i hushåll, restauranger, storkök, butiker, personalmatsalar, catering och liknande och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör avfall under kommunalt ansvar. I begreppet ingår också matavfall som hälls ut i vasken (flytande livsmedel såsom mjölk eller livsmedel som sköljs ur förpackningar) i de fall detta samlas upp avskilt i sluten tank. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (g) ovan. i. Med restavfall menas blandat brännbart kommunalt avfall som inte är skrymmande och som återstår när annat avfall sorterats ut för att samlas in separat enligt 1 kap. 4 § avfallsförordningen (2020:614). j. Med bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet avses detsamma som i 15 kap. 12 § 4 punkten miljöbalken. 2. Med fastighetsinnehavare avses den som äger en fastighet eller den som enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 3. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastigheten eller anläggningen. 4. Med den avfallsansvariga nämnden avses Kommunstyrelsen 5. Med den tillsynsansvariga nämnden avses Tekniska Myndighetsnämnden. 6. Med behållare avses kärl, container, bottentömmande behållare/underjordsbehållare, säck, latrinbehållare, fosforfälla, avloppsanläggning, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av avfall under kommunalt ansvar. 7. Med avloppsanläggning menas, slamavskiljare, bad- disk- och tvättvatten (BDT), sluten tank, fosforfälla och minireningsverk eller liknande anläggning. 8. Med dragväg menas avståndet mellan behållaren och hämtningsfordonets uppställningsplats. Det är den väg som hämtningspersonalen flyttar avfallet. 5 9. Med flerbostadshus, menas alla bostadshus med minst tre bostadslägenheter. 10. Med hushåll menas en familj eller ett gemensamt boende bestående av en till fem personer. Hushåll med fler än fem personer innebär normalt större eller fler behållare än vad som normalt används vid en enfamiljsbostad. 11. Med småhus menas, en- och tvåbostadshus som är taxerade enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) en byggnad som är inrättat till bostad åt en eller två familjer. Till exempel villor, radhus, kedjehus och parhus. Parhus, kedjehus och radhus jämställs med småhus där varje separat bostad/hushåll räknas som ett småhus. En komplementbyggnad där personer är folkbokförda räknas också som småhus. 12. Med sommarhämtning menas hämtningsperiod som är begränsad till vecka 15–42 (april– oktober). 13. Med återvinningsstation (ÅVS) eller lättillgänglig insamlingsplats (LIP) menas insamlingsplats för hushållens förpackningar som omfattas av producentansvar, till exempel skrymmande förpackningar av plast och papper. 14. Med återvinningscentral (ÅVC) menas kommunens mottagningscentraler för grovavfall, bygg- och rivningsavfall, trädgårdsavfall och farligt avfall under kommunalt ansvar. Avfall som kan lämnas på återvinningscentralen är exempelvis metallskrot, elavfall och trasiga möbler. 15. Med kompostering menas biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Mull- och näringsämnen återvinns. 16. I enlighet med avgränsningen av kommunens ansvar enligt 15 kap. 12 § 2 miljöbalken, avses med enskilda avloppsanläggningar slutna tankar, slamavskiljare, fosforfällor, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som inte är allmänna enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, som är dimensionerade för högst 25 personekvivalenter och endast används för hushållspillvatten eller spillvatten som till sin art och sammansättning liknar hushållsspillvatten. 17. Med slam avses innehållet från bad- disk- och tvättvatten (BDT) eller vattenklosett (WC) som uppsamlas i en avloppsanläggning. 18. Med latrin avses latrin från torrtoaletter och andra jämförliga lösningar avfall från torrtoaletter och liknande lösningar, i enlighet med 15 kap. 12 § 3 miljöbalken. 6 19. Med avfallshantering menas att samla in, transportera, återvinna, bortskaffa eller ta annan fysisk befattning med avfall, eller vidta åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare. 20. Med hårdgjord yta avses en yta som är, asfalterad, belagd med marksten, betong eller liknande. Gräsytor, kullersten, grus och liknande ytor som skapar svårigheter för hämtningspersonalen att dra och flytta på behållaren räknas inte som hårdgjord yta. 21. Med hämtplats/ställe menas den plats där avfall hämtas från. Hämtningsplatsen behöver inte vara belägen på den fastighet där avfallet uppkommer. Det kan finnas olika hämtningsplatser för olika sorters avfall, från en fastighet. 22. Med uppställningsplats menas den plats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtas och tömmas i fordonet. Kallas även angöringsplats, stoppställe eller lastplats. Platsen ska ligga så nära avfallets hämtplats som möjligt och vara lämplig från arbetsmiljö- och trafiksäkerhetssynpunkt, se 17 § och 18 §. Uppställningsplatsen kan variera vid hämtning av olika typer av avfall beroende på att det är olika fordon som hämtar. 2 Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information

3 § Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar för hanteringen av avfall under kommunalt ansvar i kommunen. Om inte annat anges i dessa föreskrifter eller i kommunens beslut om auktorisation eller dispens, ska all borttransport och vidare hantering av avfall under kommunalt ansvar utföras av kommunens avfallsorganisation (renhållaren) eller, den som kommunens avfallsorganisation för ändamålet anlitar eller kommunen samverkar med, i dessa föreskrifter benämnd renhållarens utförare.

§ 4 Ändrade förutsättningar Projektpart får inte utan Vinnovas skriftliga godkännande bedriva projektet om förutsättningarna för nyttjande av projektresultatet minskat i väsentlig omfattning. Detta gäller också om det uppkommer tekniska, ekonomiska eller andra omständigheter som har väsentlig inverkan på projektets genomförande.

§ 5 Obestånd Projektpart som under projektet kommer på obestånd ska omedelbart informera Koordinatorn och Vinnova om situationen.2 2 Ang. obestånd se 1 kap. 2 § andra stycket konkurslagen (1987:672). Page 12 of 17 Vinnovas allmänna villkor för bidrag – 2025 FLERA PROJEKTPARTER Dnr: 2024-04036

§ 6 Finansiella 6.1 Stödberättigande kostnader bestämmelser Stödberättigande kostnader är de kostnader som Bidragsmottagares bidragsbelopp beräknas på. Nedanstående gäller även för Projektparter som inte är Bidragsmottagare. 6.1.1 Generella förutsättningar För att en kostnad ska vara stödberättigande ska den • vara faktisk och kunna styrkas, • ha uppkommit hos Projektpart, • ha uppkommit under den projekttid som framgår av beslutet, • vara bokförd och fastställd i enlighet med Projektparts vanliga redovisningsprinciper och god redovisningssed, • vara skälig och ha uppkommit enbart för genomförande av projektet, • vara i enlighet med Projektparts interna policys, riktlinjer och andra styrdokument, särskilt med avseende på miljö- och klimatpåverkan, och • vara avdragsgill enligt gällande skattelagstiftning inklusive Skatteverkets föreskrifter och allmänna råd. För att kostnader ska vara stödberättigande ska de i Projektpartens bokföring vara särredovisade på en projektspecifik kod eller motsvarande och vara rapporterade till Vinnova senast i slutrapporten. Vinnovas Anvisning för stödberättigande kostnader ska följas och är en del av dessa villkor3. Stödgrunden avgör vilka kostnader som är stödberättigande. Nedan följer de kostnadsslag som kan vara stödberättigande 1. personalkostnader, dvs. bruttolön och lönebikostnad, i den omfattning som Projektpartens personal arbetar i projektet, dock med de begränsningar och undantag som framgår i 6.1.3 nedan, 2. kostnader för utrustning, mark och byggnader i den utsträckning och under den tid som de används för projektet, 3. kostnader för konsulter och licenser m.m., dock med de begränsningar och undantag som framgår i 6.1.3 nedan, 4. övriga direkta kostnader, samt 5. indirekta kostnader i den omfattning som framgår i 6.1.2 nedan. 6.1.2 Indirekta kostnader 1) Universitet och högskola får göra påslag för indirekta kostnader enligt den fullkostnadsprincip som de tillämpar. De behöver i sin bokföring bara särredovisa stödberättigande kostnader motsvarande bidragsbeloppet. 2) Följande organisationer får, när de deltar i projektet med icke-ekonomisk verksamhet, ta upp faktiska indirekta kostnader till ett belopp motsvarande högst 45 % av sina stödberättigande personalkostnader: 3 Anvisning för stödberättigande kostnader finns på Vinnovas hemsida. Page 13 of 17 Vinnovas allmänna villkor för bidrag – 2025 FLERA PROJEKTPARTER Dnr: 2024-04036 • forskningsorganisationer som är (i) aktiebolag eller handelsbolag där staten direkt eller indirekt utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, eller (ii) stiftelser i vilka regeringen utser en eller flera styrelseledamöter • statliga myndigheter (andra än universitet och högskolor) som enligt sin instruktion ska bedriva egen forskning, Villkoret om högst 45 % gäller förutsatt att organisationen genom regeringsbeslut får medel för att bedriva oberoende forskning. Om organisationen även bedriver ekonomisk verksamhet som exempelvis uppdragsforskning ska verksamheterna redovisas separat. Om organisationen deltar i projektet med ekonomisk verksamhet gäller villkoret i 3) nedan. 3) Övriga Projektparter får ta upp faktiska indirekta kostnader, dock högst med ett belopp som motsvarar 30 % av sina stödberättigande personalkostnader. 6.1.3 Generella begränsningar och undantag Från stödberättigande kostnader undantas (1) kostnader som uppkommer i samband med ingående av Projektavtal, (2) licenskostnader eller liknande mellan Projektparter, (3) kostnader hos en Projektpart som är på obestånd, (4) kostnader för arbete som utförs i strid mot regler om bisysslor som gäller för deltagande persons anställning hos universitet eller högskola, samt (5) kostnader för deltagande person som, i anställning eller uppdragsförhållande, har utfört arbete i projektet även för annan Projektpart och detta inte är en följd av att personen har bytt ordinarie arbetsgivare. När Vinnova har krav på att utländsk organisation ska ha filial eller driftställe i Sverige för att kunna vara Bidragsmottagare, ska kostnaderna hos Bidragsmottagaren vara hänförliga till filialens eller driftställets verksamhet för att vara stödberättigande. Kostnader för revisorsintyg enligt § 8.2 nedan utgör en stödberättigande kostnad upp till 30 000 kr. 6.2 Utbetalning Utbetalningsplanen är preliminär och kan justeras beroende på Bidragsmottagarnas faktiska förbrukning av medel. En förutsättning för första utbetalning av bidrag är att Startrapport samt kopia av samtliga Projektparts godkännande har inkommit i tid och att eventuell efterfrågad komplettering inkommit. Förutom att genomföra projektet i enlighet med beslutet, inklusive dess villkor och Projektbeskrivningen, förutsätts för fortsatt utbetalning att rapport inkommit i tid och att eventuell efterfrågad komplettering inkommit. Om någon av Projektparterna är på obestånd har Vinnova rätt att ändra förutsättningarna för utbetalning. Page 14 of 17 Vinnovas allmänna villkor för bidrag – 2025 FLERA PROJEKTPARTER Dnr: 2024-04036 Om medel inte kan utbetalas under det kalenderår som de fördelats på av skäl hänförliga till Projektpart, förlorar Bidragsmottagare rätt till dessa medel. Vinnova kan dock besluta att omfördela medlen till kommande kalenderår. 6.3 Återbetalning Bidragsmottagare som erhållit mer medel än vad denne har rätt till enligt beslutet är återbetalningsskyldig för sådant belopp till Vinnova. Bidragsmottagare har inte rätt till mer än det lägsta av de belopp som följer av maximal Stödnivå respektive maximalt bidragsbelopp. Vid godkännande av slutrapport meddelar Vinnova Koordinatorn om återbetalningsskyldighet föreligger och med vilket belopp. Återbetalning ska ske senast 30 dagar från Vinnovas meddelande. Återbetalning ska ske via Koordinatorn. Återbetalningsskyldighet enligt ovan föreligger även om projektet avbryts. 6.4 Kvittning Vinnova har rätt att kvitta en fordran mot Bidragsmottagare i ett annat projekt mot ej utbetalda medel till samma Bidragsmottagare i detta projekt.

§ 7 Nyttiggörande av 7.1 Nyttiggörande av resultat resultat och spridning Projektparterna ska nyttiggöra projektresultat i enlighet med plan för nyttiggörande. m.m. Med nyttiggörande avses att projektresultat kommer till användning t.ex. genom kommersialisering, licensiering eller offentliggörande. Vid offentliggörande ska hänsyn tas till Projektparts behov av skydd för immateriella tillgångar och företagshemligheter. Offentliggörande genom vetenskaplig publicering som tas fram inom ramen för projektet ska ske med öppen tillgång i enlighet med Vinnovas anvisning4. En Bidragsmottagare får inte överlåta eller upplåta projektresultat, eller på annat sätt vidta någon åtgärd, som medför att det blir fråga om indirekt statligt stöd. Vinnova gör inte anspråk på äganderätt till projektresultat. 7.2 Nyttjanderätt till projektresultat och bakgrundsinformation5 Om Projektpart för genomförande av projektet behöver tillgång till eller nyttja annan Projektparts projektresultat, ska denne ha rätt till detta i erforderlig omfattning utan att ersättning ska utgå. Om Projektpart för genomförande av projektet behöver tillgång till eller nyttja annan Projektparts bakgrundsinformation, ska denne ha rätt till detta i erforderlig omfattning. 4 Anvisning för publicering med öppen tillgång finns på Vinnovas hemsida. 5 Se vidare Guide till Vinnovas villkor om nyttjanderätt. Page 15 of 17 Vinnovas allmänna villkor för bidrag – 2025 FLERA PROJEKTPARTER Dnr: 2024-04036 Om Projektpart för att nyttja eget projektresultat (innefattar även gemensamt ägt projektresultat) behöver tillgång till eller nyttja annan Projektparts projektresultat eller bakgrundsinformation, ska denne beviljas nyttjanderätt i erforderlig omfattning. Projektpart som innehar bakgrundsinformation har rätt att senast vid Projektavtalets undertecknande eller efter särskild överenskommelse med berörda Projektparter, undanta bakgrundsinformation från Projektparts rätt som följer av detta villkor. Med bakgrundsinformation avses t.ex. uppfinningar (patenterade, patenterbara eller ej), know-how, upphovsrätt, mönsterrätt, och nyttjanderätt till tredje mans rättigheter som Projektpart innehar och som är av betydelse för genomförande av projektet. 7.3 Angivande av Vinnova som finansiär Vid information om projektet och vid varje offentliggörande av projektresultat ska det anges att arbetet utförts med stöd från Vinnova (på engelska återges namnet med Sweden’s Innovation Agency). Med offentliggörande avses t.ex. publicering, oavsett medium, och muntliga presentationer. 7.4 Vinnovas rätt att sprida information från projektet Vinnova har rätt att mångfaldiga och sprida hela eller delar av rapporter från projektet samt även rätt att i övrigt sprida information från och om projektet, dock under förutsättning att uppgifter som omfattas av sekretess inte röjs.

§8 Mötets avslutande Mötet avslutas. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se d4a37e6df001-12b9-b2a4-825e-37339d59 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare ÅKE SPARRINGSJÖ LENA OHLÉN OmMXToLtq3QU7Ehyf6//Cg 2026-05-27 11:36:45Z F+aCK38X2KPmXcQsN4LxXw 2026-05-27 11:39:43Z ROBERT MATTSSON DdrOWJ+fPoj9etYF1EYaSQ 2026-05-27 14:03:09Z Dokument i försändelsen Protokoll styrelsemöte 30 april 2026 SOLTAK AB .pdfSHA256: d2247c3805aefd2d6b8435d0f894d861eeece64c8281515d6d8e71041ceaf6f0 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. d4a37e6df001-12b9-b2a4-825e-37339d59 :remmun-DI ngiS oddA Tertialrapport 1/2026 Datum 2026-05-10 Tertialrapport 1 2026 SOLTAK AB Inledning Rapporten bygger på bokslut per 2026-04-30 samt innehåller en prognos för 2026. Delårsbokslut för SOLTAK AB Bolagets utfall för den aktuella perioden uppgår till 2 306 Tkr. Justerat resultat för semesterlöneskuld är 4 880 Tkr. Prognostiserat resultat för 2026 uppgår till 2 300 Tkr. Analys av periodens resultat och prognos görs i avsnitten för respektive verksamhetsområde. Grundavgift Utfallet för den aktuella perioden uppgår till 0 Tkr. Prognostiserat resultat för 2026 uppgår till 0 Tkr. Grundavgiften är en fast avgift som inte är beroende av volym. Semesterlöneskuld Vid delårsbokslutet i april är semesterlöneskulden för bolaget hög, då stora delar av semesterdagar tas ut under sommaren. Vid delårsbokslutet i augusti är skulden däremot låg eftersom sommarmånaderna har passerat. Förändringen av skulden per 2026-04-30 uppgår till 2 574 Tkr och påverkar resultatet negativt. Redovisat resultat utan semesterlöneskuld uppgår till + 4 880 Tkr. Posten redovisas under personalkostnader. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se S R B RGVVV RÖPA RFRo O L T A K A B E S U L T A T R Ä K N IN G e lo p p i T k r ö r e ls e n s in t ä k t e r r u n d a v g ift e r k s a m h e ts o m r å d e e k o n e r k s a m h e ts o m r å d e lö n e r k s a m h e ts o m r å d e IT ö r e ls e n s k o s t n a d e r v rig a e x te r n a k o s tn a d e r e r s o n a lk o s tn a d e r v s k r iv n in g a r ö r e ls e r e s u lt a t in a n s n e tto e s u lt a t f ö r e b o k s lu t s d is c h s k a t t o p m o s i it io n e r B - u d g e 2 0 2 6 6 6 2 0 6 4 2 8 1 3 2 6 2 0 2 6 - 9 7 8 - 9 4 7 - 9 7 2 0 2 2 3 - 3 t 20002 7007 55 50005 0605 000 B u d g e t a p r il 2 2 0 6 8 6 1 4 2 6 4 4 2 0 6 7 5 4 - 3 2 6 2 - 3 1 5 6 - 3 2 3 - 6 7 4 2 1 1 - 1 1 87702 3935 670 U t f a ll a p r il 2 2 0 7 5 4 1 4 7 1 5 3 8 7 7 8 3 3 - 4 1 7 5 - 3 1 0 5 - 3 1 6 - 7 5 9 7 2 3 5- 4 2 3 0 81223 9559 486 A v v ik a p 9 1 0 - 9 - 8 2 2 e ls r il 6 7 4 4 6 7 7 9 1 3 5 16 5 5 2 36 3 0 e 04521 6484 896 P - - r o g a p 6 2 1 4 4 1 4 9 2 2 1 1 1 3 - 9 5- 9 2 1 8 2 2 n o s r il 6 2 5 5 4 4 0 1 9 2 5 3 4 4 1 6 0 3 2 6 5 9 2 3 7 9 1 6 5 0 - 3 5 0 3 0 0 A v v ik e ls 2 0 2 6 9 4 1 2 1 1 6 6 5 1 8 8 1 - 1 5 7 3 - 5 5 - 2 2 - 1 6 5 1 2 3 0 2 3 0 e 04936 3936 000 Tertialrapport 1/2026 Datum 2026-05-10 Verksamhetsområde ekonomi Utfallet för den aktuella perioden uppgår till ett underskott på 34 Tkr. Justerat resultat för semesterlöneskuld är 271 Tkr. Prognostiserat resultat för 2026 är 300 Tkr. Avvikelse mot budget per 2026-04-30: Rörelsens intäkter: - Sålda tjänster ligger totalt i nivå med budget. - Övriga intäkter avser lönebidrag från Arbetsförmedlingen. - Tillkommande tjänster avser intäkter för tillkommande uppdrag under perioden. Dessa består både utav vidarefakturering av kostnader samt utförda tjänster som ej varit budgeterade. Implementation av ekonomisystemet hos ett kommunalt bolag är det största enskilda projektet under det första tertialet. Rörelsens kostnader: - Rörelsens kostnader visar totalt en negativ avvikelse om 713 Tkr, där den största delen förklaras av arbetet nedlagt i Uppdragsbeställningar. - Under personalkostnader redovisas förändringen av semesterlöneskulden, samt avgångsvederlag för avgående VD, vilket uppgår till 0,9 Mkr total. Kostnaden fördelas ut på respektive verksamhetsområde. Fokus 2026 för verksamhetsområdet är att gå över till en SaaS-lösning samt uppbyggnad av nya integrationer för ekonomisystemet. Arbetet har påbörjats, men kommer att utföras till största delen efter sommaren. Prognos verksamhetsområde ekonomi Prognostiserat resultat för 2026 uppgår till 300 Tkr. Intäkterna för sålda tjänster prognostiseras ligga i nivå med budget för helåret. Intäkterna för Uppdragsbeställningar avser utfallet t o m 2026-04-30. Motsvarande kostnad redovisas under konsulter. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se Tertialrapport 1/2026 Datum 2026-05-10 Verksamhetsområde lön Utfallet för den aktuella perioden uppgår till ett underskott på 28 Tkr. Justerat resultat för semesterlöneskuld är 863 Tkr. Prognostiserat resultat för 2026 uppgår till 0 Tkr. Avvikelse mot budget per 2026-04-30: Rörelsens intäkter: - Sålda tjänster ligger över budgeterad nivå, vilket förklaras av större volymer. - Tillkommande tjänster avser intäkter för tillkommande uppdrag under perioden. Dessa består både utav vidarefakturering av kostnader samt utförda tjänster som ej varit budgeterade. Rörelsens kostnader: - Rörelsens kostnader visar en negativ avvikelse på sammantaget 502 Tkr. - Under personalkostnader redovisas förändringen av semesterlöneskulden, samt avgångsvederlag för avgående VD, vilket uppgår till 0,9 Mkr total. Kostnaden fördelas ut på respektive verksamhetsområde. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se S R B RHHHFÖÖAUT RSKÖPA RFRo O L T A K A B E S U L T A T R Ä K N IN G - v e r k s a m e lo p p i T k r ö r e ls e n s in t ä k t e r a n te ra le v e ra n tö rs fa k tu ro r a n te ra k u n d fa k tu ro r a n te ra in - o c h u tb e ta ln in g a r a k tu ra u ts k rifte r v rig a in tä k te r v rig a tjä n s te r v s k riv n in g a r p p d ra g s b e s tä lln in g a r illk o m m a n d e tjä n s te r ö r e ls e n s k o s t n a d e r e rv ic e a v ta l o n s u lte r v rig a k o s tn a d e r e rs o n a lk o s tn a d e r v s k riv n in g a r ö r e ls e r e s u lt a t in a n s n e tto e s u lt a t fö r e b o k s lu t s d is p o s it c h s k a t t h io e n t s o m B u d 2 0 3631 5 2 0 -3 -4 -1 1 -2 0 e r r å d e g e t 2 6 9 6 6 2 6 0 0 6 3 6 0 0 2 0 0 2 3 1 8 0 2 0 00 6 0 0 9 0 0 -9 5 0 4 0 0 2 0 0 -8 0 5 3 0 7 0 -7 0 0 e k o nB o m u d a p 121 1 6 -1 -1-3 -6 ig e t r il 3 2 2 0 8 7 0 2 1 5 3 3 6 7 7 4 4 2 7 6 70 8 6 7 3 0 0 -3 1 7 4 6 7 7 3 3 -2 7 8 4 3 2 3 -2 3 0 Ua t fa ll p r il 1 2 8 2 0 1 1 0 2 5 6 1 5 1 6 6 8 3 7 5 4 -1 1 5 -1 0 3 -1 5 0 -3 8 7 -7 5 5 -1-1 -3 4780500601 231007 68 4 A v va ikp e ls r il -3-6 28-8-2 7 6 6 7 1 4 -7 1-3 -1 32 -7 1 -3 -3 e 8977837904 874773 95 4 P r o g a p 3631 5 2 1 -3-1-4 -1 1 -2 1 n o r il 9 6 2 6 0 6 6 0 4 0 2 38 9 4 5 4 9 0 3 3 4 0 4 6-8 1 7 3 7-7 3 0 s 6030010404 040004 00 0 A v v2 ik e ls e 0 2 6 0000 2 0 000 7 4 40 9 4 4 0 -3 8 40 -2 6 00 -6 4 4 3 0 00 3 0 0 Tertialrapport 1/2026 Datum 2026-05-10 Fokus 2026 för verksamhetsområdet är implementeringen av nytt schema- och bemanningssystem, samt övergång till SaaS-lösning för befintligt lönesystem. Införandeprojektet kommer att pågå fram till våren 2027. Kostnaderna kommer något senare under i året, vilket förklarar det positiva resultatet per 2026-04-30. Prognos verksamhetsområde lön Prognostiserat resultat för 2026 är 0 Tkr. Intäkterna för sålda tjänster prognostiseras ligga på en högre nivå än budget, vilket förklaras av volymökning. Kostnaderna för konsulter i införandeprojektet av nytt schema -och bemanningssystem beräknas att ligga något högre än budget, medan kostnaden för egen personal prognostiseras något lägre. Tillkommande tjänster avser intäkter för tillkommande uppdrag under året. Dessa består både utav vidarefakturering av kostnader samt utförda tjänster som ej varit budgeterade. SOLTAK AB RESULTATRÄKNING - verksamhetsområde lön Budget Budget Utfall Avvikelse Prognos Avvikelse Belopp i Tkr 2026 april april april april 2026 Rörelsens intäkter Administrera löner 27 500 9 167 9 508 341 28 500 1 000 Administrera anställningar 7 000 2 333 2 333 0 7 000 0 Övriga tjänster 7 850 2 617 2 617 0 7 850 0 Uppdragsbeställningar 300 100 80 -20 300 0 Avskrivningar 150 50 0 -50 150 0 Övriga intäkter 0 0 15 15 60 60 Tillkommande tjänster 0 0 159 159 159 159 42 800 14 267 14 712 445 44 019 1 219 Rörelsens kostnader 0 Serviceavtal -6 400 -2 133 -1 859 274 -6 000 400 Konsulter -800 -267 -1 179 -912 -3 000 -2 200 Övriga kostnader -5 700 -1 900 -1 951 -51 -5 319 381 Personalkostnader -29 600 -9 867 -9 729 137 -29 400 200 Avskrivningar -150 -50 0 50 -150 0 -42 650 -14 217 -14 718 -502 -43 869 -1 219 Rörelseresultat 150 50 -7 -57 150 0 Finansnetto -150 -50 -22 28 -150 0 Resultat före bokslutsdispositioner 0 och skatt 0 0 -28 -28 0 0 SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se Tertialrapport 1/2026 Datum 2026-05-10 Verksamhetsområde IT Utfallet för den aktuella perioden uppgår till ett överskott på 2 368 Tkr. Justerat resultat för semesterlöneskuld är 3 746 Tkr. Prognostiserat resultat för 2026 uppgår till 2 000 Tkr. Avvikelse mot budget per 2026-04-30: Rörelsens intäkter: - Intäkterna för perioden visar en positiv avvikelse mot budget på 9 672 Tkr. - Totalt sett ligger budgeterade intäkter på en något högre nivå än budget, vilket förklaras av de volymer som tjänsterna bygger på. - Utöver budgeterade tjänster har bolaget också tillkommande beställningar under året; IT-utrustning har köpts in för kommunerna med 5 929 Tkr. Övriga tillkommande tjänster innehåller bland annat konsulter som vidarefaktureras direkt till kund. Totalt uppgår dessa tilläggstjänster till 1 894 Tkr för årets första fyra månader. Rörelsens kostnader: - Kostnaderna visar en negativ avvikelse på sammantaget 7 339 Tkr. - Konsulter visar en större avvikelse, vilket främst förklaras av konsulter i Uppdragsbeställningar samt även i verksamheten. - Personalkostnadernas avvikelser förklaras av vakanta tjänster samt effekten av semesterlöneskulden. Tillsättning av vakanta tjänster sker successivt där ett par tjänster är senarelagda under året. Under personalkostnader även förändringen av semesterlöneskulden, samt avgångsvederlag för avgående VD, vilket uppgår till 0,9 Mkr total. Kostnaden fördelas ut på respektive verksamhetsområde. Prognos affärsområde IT Prognostiserat resultat för 2026 uppgår till 2 000 Tkr. Prognosen för intäkterna är totalt sett högre än budget och följer samma trend som i delårsbokslutet. Från halvårsskiftet sker en större förändring när det gäller hantering av kommunernas inköp av licenser, där ytterligare delar flyttar över och hanteras hos bolaget. Detta gör en omsättningsökning om totalt 7 200 Tkr för nämnda område. Hanteringen av licenserna innebär en besparing för kommunerna, men ökar omsättningen för bolaget. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se Tertialrapport 1/2026 Datum 2026-05-10 Prognosen för tilläggsbeställningar uppgår totalt till 7 823 Tkr och beror främst på inköp för IT- utrustning, men även för vidareförmedling av konsulter. På kostnadssidan prognostiserar bolaget högre kostnader än budget, på 17 113 Tkr. Förklaringen hänförs främst till hanteringen av licenser men också till ovan nämnda tilläggsbeställningar samt konsulter kopplade till Uppdragsbeställningar. Prognosen för IT-utrustning motsvaras av utfallet för januari-april. SOLTAK AB RESULTATRÄKNING - verksamhetsområde IT Budget Budget Utfall Avvikelse Prognos Avvikelse Belopp i Tkr 2026 april april april april 2026 Rörelsens intäkter Baskostnad IT 18 000 6 000 6 000 0 18 000 0 Nät som tjänst 24 400 8 133 8 404 270 24 900 500 Datacenter 12 900 4 300 4 427 127 13 100 200 Databas 2 900 967 927 -39 2 900 0 ITA 16 100 5 367 5 506 140 16 400 300 Print som tjänst 11 100 3 700 3 803 103 11 100 0 Konto (admin, politiker, skola) 10 500 3 500 3 535 35 10 500 0 Teknisk systemförvaltning 2 750 917 917 0 2 750 0 RDS 1 900 633 633 0 1 900 0 Integration 3 100 1 033 1 033 0 3 100 0 Uppdragsbeställningar 2 410 803 1 488 685 2 410 0 Licenser 2 100 700 766 66 9 300 7 200 Skola, leasing 18 200 6 067 6 707 640 19 000 800 Diarie och ärendehantering 90 30 87 57 90 0 Beredskap 1 170 390 390 0 1 170 0 Avskrivningar 880 293 312 19 880 0 IoT 500 167 167 0 500 0 Tjörn 2 600 867 867 0 2 600 0 Säkerhet 1 000 333 0 -333 750 -250 Övriga intäkter 0 0 80 80 80 80 IT-utrustning 0 0 5 929 5 929 5 929 5 929 Tillkommande tjänster 0 0 1 894 1 894 1 894 1 894 132 600 44 200 53 872 9 672 149 253 16 653 Rörelsens kostnader Serviceavtal -30 970 -10 323 -9 720 603 -31 000 -30 Konsulter -6 900 -2 300 -4 706 -2 406 -10 100 -3 200 Licenser -14 700 -4 900 -5 012 -112 -21 700 -7 000 Övriga kostnader -20 800 -6 933 -12 862 -5 928 -24 500 -3 700 Personalkostnader -50 200 -16 733 -16 220 514 -50 700 -500 Avskrivningar -8 900 -2 967 -2 975 -9 -9 123 -223 -132 470 -44 157 -51 496 -7 339 -147 123 -14 653 Rörelseresultat 130 43 2 376 2 333 2 130 2 000 Finansnetto -130 -43 -8 35 -130 0 Resultat före bokslutsdispositioner 0 0 2 368 2 368 2 000 2 000 och skatt SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se Tertialrapport 1/2026 Datum 2026-05-10 Prognos per kommun 2026 SOLTAK AB Tabellen på nästa sida visar bolagets intäktsprognos för helåret. Prognosen är uppdelad per kommun där budget samt prognos framgår för samtliga kommuner. Kolumnerna längst till höger summerar budget samt prognosen för 2026. Uppgifterna bygger på fakturerade intäkter t o m april månad, samt en prognos för årets resterande månader. När det gäller IT-utrustning är utfallet t o m april det som presenteras i tabellen. I dessa fall har bolaget inte lagt en prognos för helåret. Detta gäller även poster som avser vidarefakturering. Omsättningen i bolagets budget uppgår till 202 625 Tkr. Prognosen är 221 241 Tkr. Tjänster enligt budget eller tillkommande tjänster Prognosen för respektive verksamhetsområde är uppdelad på vad som är budgeterat samt vad som är tillkommande tjänster under året. Detta för att man ska kunna följa vad prognosen är för vad som är budgeterat, men också vilka beställningar av tjänster samt inköp som har tillkommit under året. Prognostiserad avvikelse mot budget är totalt 18 616 Tkr enligt nedan tabell. Jämfört med budget ligger de stora förändringarna i: Inköp av IT-utrusning SOLTAK AB är inköpscentral för IT-utrustning till kommunerna. Denna post är inte budgeterad och inköpen ligger runt 20 000 Tkr årligen. Inköpt IT-utrustning t o m april: 5 939 Tkr Vidarefakturering Kommunernas beställning av specifika konsultinsatser eller inköp som vidarefaktureras, som ej är budgeterad. Inköp t o m april: 2 051 Tkr Licenser En förändring i hantering av licenser kommer att genomföras under året. Denna förändring innebär att SOLTAK AB hanterar inköp av ytterligare licenser för kommunerna, vilket gör att de redovisas i resultat för SOLTAK AB. Omsättningsmässigt handlar det om en ökning från 2 100 Tkr till 9 300 Tkr. Detta går att utläsa under raden Licenser. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se Tertialrapport 1/2026 Datum 2026-05-10 Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Budget Prognos Tjänst KK KK SK SK LE LE TK TK SOLTAK SOLTAK TOTALT TOTALT Grundavgift Tjänster enligt budget Grundavgift 3 048 3 048 1 723 1 723 861 861 994 994 6 625 6 625 3 048 3 048 1 723 1 723 861 861 994 994 0 0 6 625 6 625 Verksamhetsområde lön Tjänster enligt budget Administrera löner 12 410 13 000 7 640 7 800 3 536 3 550 3 915 4 150 27 500 28 500 Anställningsärenden 3 220 3 220 1 820 1 820 910 910 1 050 1 050 7 000 7 000 Baskostnad Lön 460 460 260 260 130 130 150 150 1 000 1 000 Systemkostnader 2 990 2 990 1 690 1 690 845 845 975 975 6 500 6 500 Övriga tjänster 125 125 100 100 75 75 50 50 350 350 Uppdragsbeställningar 138 138 78 78 39 39 45 45 300 300 Avskrivningar 69 69 39 39 20 20 23 23 150 150 Lönebidrag 60 0 60 19 412 20 002 11 627 11 787 5 554 5 569 6 207 6 443 0 60 42 800 43 860 Tillkommande tjänster Övriga tilläggstjänster 41 12 39 67 159 0 41 0 12 0 39 0 67 0 0 0 159 19 412 20 043 11 627 11 799 5 554 5 607 6 207 6 510 0 60 42 800 44 019 Verksamhetsområde ekonomi Tjänster enligt budget Fakturautskrifter 940 940 250 250 250 250 160 160 1 600 1 600 Hantera leverantörsfakt. 1 576 1 576 1 021 1 021 439 439 930 930 3 966 3 966 Hantera kundfakturor 3 000 3 000 1 570 1 570 360 360 1 330 1 330 6 260 6 260 Hantera in- och utbet. 1 084 1 084 892 892 395 395 693 693 3 063 3 063 Baskostnad Ekonomi 460 460 260 260 130 130 150 150 1 000 1 000 Systemkostnader 1 794 1 794 1 014 1 014 507 507 585 585 3 900 3 900 Avskrivningar 37 37 21 21 10 10 12 12 80 80 Vägföreningar 65 65 65 65 Abonnemangstjänster SK 16 16 16 16 Kungälv Energi AB 250 250 250 250 Uppdragsbeställningar 92 836 52 52 26 26 30 30 200 944 Lönebidrag 200 400 200 400 9 298 10 042 5 095 5 095 2 117 2 117 3 890 3 890 200 400 20 600 21 544 Tillkommande tjänster Vidarefakt. konsulter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 298 10 042 5 095 5 095 2 117 2 117 3 890 3 890 200 400 20 600 21 544 Verksamhetsområde IT Tjänster enligt budget Baskostnad IT 7 740 7 740 6 120 6 120 1 800 1 800 2 340 2 340 18 000 18 000 Licenser 577 3 300 477 2 100 821 1 800 225 2 100 2 100 9 300 Uppdragsbeställningar 1 109 1 109 627 627 313 313 362 362 2 410 2 410 Skola leasing 12 000 12 500 6 200 6 500 18 200 19 000 Konto 4 980 4 980 3 020 3 020 1 040 1 040 1 460 1 460 10 500 10 500 Beredskap 405 405 300 300 236 236 229 229 1 170 1 170 Datacenter 5 700 5 800 2 700 2 700 1 500 1 500 3 000 3 100 12 900 13 100 Databas 1 430 1 430 490 490 490 490 490 490 2 900 2 900 Nät som tjänst 9 300 9 700 7 500 7 600 3 800 3 800 3 800 3 800 24 400 24 900 ITA 7 200 7 400 4 700 4 700 1 050 1 100 3 150 3 200 16 100 16 400 RDS 874 874 494 494 247 247 285 285 1 900 1 900 IoT 150 150 110 110 40 40 200 200 500 500 Print som tjänst 4 700 4 700 2 900 2 900 1 200 1 200 2 300 2 300 11 100 11 100 Teknisk systemförvaltning 1 265 1 265 715 715 358 358 413 413 2 750 2 750 Integration 1 426 1 426 806 806 403 403 465 465 3 100 3 100 Diarie och ärendehantering 48 48 42 42 90 90 Tjörn 2 600 2 600 2 600 2 600 Avskrivningar 405 405 229 229 114 114 132 132 880 880 Säkerhet 460 345 260 195 130 98 150 113 1 000 750 59 720 63 528 37 695 39 653 13 584 14 581 21 600 23 588 0 0 132 600 141 350 Tillkommande tjänster IT-utrustning 3 831 640 1 210 247 0 5 929 Vidarefakturering övrigt 816 24 138 48 0 1 025 Vidarefakt. konsulter 596 272 0 868 Lönebidrag 80 0 80 0 0 0 4 647 0 664 0 1 944 0 567 0 80 0 7 903 59 720 68 175 37 695 40 317 13 584 16 525 21 600 24 154 0 80 132 600 149 253 TOTALT 91 478 101 307 56 140 58 934 22 116 25 110 32 691 35 548 200 540 202 625 221 441 SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se Protokoll styrelsemöte nr 38 Datum 2026-05-13 Protokoll styrelsemöte SOLTAK AB Plats och tid Thorskogs slott, 2026-05-13, kl. 13.00 – 15.00 Beslutande Åke Sparringsjö Ordförande Carlos Rebelo Da Silva Peter Harrysson Robert Mattsson Mats Gjertz Ingrid Dahl Johansson Arbetstagarrepresentant Suppleanter Rosalie Sanyang Henrik Hansson Kristina Svärd Johansson Andreas Freiholtz Nicolas Lundberg Arbetstagarrepresentant Övriga Johan Fritz tf. VD Lena Ohlén Ekonomichef Maria Jonsson Kommundirektör Stenungsunds kommun Underskrifter Sekreterare __________________________________ Lena Ohlén Ordförande __________________________________ Åke Sparringsjö Justerare __________________________________ Robert Mattsson Den 12–13 maj hade styrelsen tillsammans med ledningsgruppen styrelsedagar.

§ 9 Bekräftelse av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter, lekmannarevisorer samt arbetstagarrepresentanter som utsetts av de fackliga organisationerna Kommunerna har i respektive KF valt följande personer till styrelseledamöter i SOLTAK AB: Åke Sparringsjö Ordförande, vald av samtliga ägarkommuner. Robert Mattsson (C) Ledamot, Tjörns kommun, vice ordförande. Carlos Rebelo Da Silva (S) Ledamot, Lilla Edets kommun. Peter Harrysson (M) Ledamot, Kungälvs kommun. Mats Gjertz (M) Ledamot, Stenungsunds kommun. Andreas Freiholtz (SD) Ersättare, Lilla Edets kommun. Kristina Svärd Johansson (S) Ersättare, Kungälvs kommun. Rosalie Sanyang (S) Ersättare, Tjörns kommun. Henrik Hansson (KD) Ersättare, Stenungsunds kommun. Kommunerna har i respektive KF valt följande personer till lekmannarevisorer i SOLTAK AB: Peder Engdahl (-) Lekmannarevisor, Lilla Edet. Anders Forsman(S) Lekmannarevisor, Tjörns kommun. Anita Dentén (UP) Lekmannarevisor, Kungälvs kommun. Jakob Hallman (KD) Lekmannarevisor, Stenungsunds kommun. Vision har valt följande arbetstagarrepresentanter till styrelsen i SOLTAK AB: Ingrid Dahl Johansson Ordinarie, SOLTAK AB Nicolas Lundberg Ersättare, SOLTAK AB Stämman beslutar Att notera kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och lekmannarevisorer, samt arbetstagarrepresentanter som utsetts av de fackliga organisationerna. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 4ef71eb74fc7-3468-5564-b5a3-ec105d4f :remmun-DI ngiS oddA Sammanträdesprotokoll årsstämma Datum 2025-05-21

§ 10 Ändringar och tillägg Ändringar eller tillägg till Vinnovas beslut ska vara skriftliga för att gälla. Vinnova har rätt att fatta beslut om ändring eller tillägg till Projektparts fördel. Page 17 of 17 Tjänsteutlåtande Västra Götalandsregionen Datum 2025-10-07 Koncernkontoret Diarienummer MRU 2025-00315 Handläggare: Jenny Sjöstedt Telefon: 0700-82 52 60 E-post: jenny.sjostedt@vgregion.se Till miljö- och regionutvecklingsnämnden Medel till projektet Klimatledande processindustri - etapp 3 Förslag till beslut 1. Miljö- och regionutvecklingsnämnden avsätter högst 12 000 000 kronor för medfinansiering av projektet ”Klimatledande processindustri - etapp 3” under perioden 2026-01-01 – 2028-12-31. 2. Miljö- och regionutvecklingsnämndens beslut gäller under förutsättning att allmänna villkor uppfylls. 3. Samverkansavtal mellan sökande, Lindholmen Science Park AB, och medsökande, RISE Research Institutes of Sweden AB, Chalmers Tekniska Högskola, Stiftelsen Chalmers Industriteknik, Högskolan i Borås, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, ska upprättas och godkännas av Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Sökande: Lindholmen Science Park AB Sökt belopp: 12 000 000 kronor Total projektkostnad: 36 000 000 kronor Projektperiod: 2026-01-01 till och med 2028-12-31 Övriga finansiärer: Borealis, Chalmers Industriteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg energi AB, Renova, Högskolan i Borås, IVL Svenska Miljöinstitutet, Preem, RISE, Södra Skogsägarna, Vinnova samt cirka 30 företag inom Västsvenska kemi- och materialklustret m.fl. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: Regionens Residensgatan 16H 010-441 00 00 www.vgregion.se hus 462 33 Vänersborg E-post: 462 80 miljo- Vänersborg och.regionutvecklingsnamnd@vgregion.se Datum 2025-10-07 2 (9) Diarienummer MRU 2025-00315 Långsiktig prioritering: Stärka innovationskraften – för ett konkurrenskraftigt näringsliv i framkant Kraftsamling: Cirkulära affärsmodeller Styrkeområde: Hållbar industri Tidigare beviljat stöd till projektet: 7 500 000 kronor under perioden 2019-01-01 – 2021-12-31 (dnr RUN 2018-00326) samt 14 500 000 kronor under perioden 2022-07-01 – 2025-12-31 (RUN 2022-00171. Västsverige är centrum för Sveriges processindustri. Med sin stora raffinaderikapacitet, omfattande kemikluster, ledande skogsindustrier och landets största hamn har Västra Götaland en unik position. Här arbetar kemi- och processindustrin aktivt med att skifta till klimatneutral energi, ersätta fossila råvaror med biobaserade och återvunna alternativ, samt utveckla cirkulära produkter. Klimatledande Processindustri (KPI) är ett västsvenskt initiativ som arbetar för omställningen av kemi- och processindustrin. Initiativet finansieras av Vinnova, Västra Götalandsregionen och medlemmarna i Västsvenska Kemi- och Materialklustret (VKMK). Den här ansökan gäller den sista etappen i en tioårig Vinnväxtsatsning med siktet inställt mot att bli en nationell och internationell arena för omställning av processindustrin. Den långsiktiga visionen för KPI är att stötta en övergång från en fossilberoende industriregion till en region där industrin är världsledande inom produktion av kemikalier, material och drivmedel baserade på förnybara och återvunna råvaror. Resultaten från projektets aktiviteter förväntas bidra till både kortsiktiga effekter i form av nya projekt och samverkansformer, samt långsiktiga effekter såsom minskade utsläpp, nya affärsmodeller och stärkt industriell konkurrenskraft. Motivering Klimatledande Processindustri är en strategiskt viktig satsning för Västra Götalands klimatomställning och industriella utveckling. Projektet bygger vidare på sju års framgångsrik verksamhet och många exempel på industriell symbios i det västsvenska kemiklustret. Dessa insatser har bidragit till att etablera en stark arena för omställning inom kemi- och processindustrin. De flesta produkter är beroende av kemi. Omställningen inom kemiindustrin påverkar därför övrig industris möjligheter till en grön omställning. Genom att främja övergången från fossilberoende till produktion baserad på förnybara och Datum 2025-10-07 3 (9) Diarienummer MRU 2025-00315 återvunna råvaror, bidrar projektet till att stärka regionens konkurrenskraft samtidigt som klimatpåverkan minskar och en cirkulär omställning i västsvensk industri möjliggörs. Klimatledande processindustri är en viktig arena som ger förutsättningar för små bolag att träffa större, för näringsliv att möta akademi och för det offentliga att möta det privata. Projektet har genomfört två etapper som utvärderats av Vinnova med goda vitsord. Den internationella panelen anser att initiativet generellt håller en mycket hög nivå samt att det tvärsektoriella nätverket utmärker sig i en internationell jämförelse. Från företagens sida trycker man på att samarbetet är särskilt betydelsefullt i en lågkonjunktur med intensiv global konkurrens där takten i omställningen dragits ned. De svenska företagen som är med i samarbetet är föregångare inom hållbarhet och genom samverkan med andra aktörer kan de behålla och utveckla sin konkurrenskraft. Utvärderarna ser även att det finns en stor potential i initiativets fortsatta arbete. Initiativet drivs av Lindholmen Science Park (LSP) och RISE i samverkan, en konstellation som vinner både på sin lokala närvaro samt nationella uppkoppling och breda kompetens. Chalmers tekniska högskola, Chalmers industriteknik, IVL Svenska miljöinstitutet och Högskolan i Borås bidrar med forsknings- och expertkompetens. Projektet är integrerat i det Västsvenska kemi- och materialklustret, ett trippel-helix-samarbete mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor, där cirka 60 aktörer samverkar och bidrar med både finansiering och kompetens. Projektet bidrar till den regionala utvecklingsstrategin framför allt inom målet om ett fossiloberoende och cirkulärt Västra Götaland. Projektet bidrar också till den långsiktiga prioriteringen Stärka innovationskraften samt ligger i linje med miljö- och regionutvecklingsnämndens detaljbudget 2025 där nämnden aktivt ska ”stötta innovationsmiljöer och andra projekt som bidrar till test-, demonstration- och utvecklingsmiljöer som har strategisk vikt för industrialisering och samhällsomvandling”. Fördjupad beskrivning av projektet Bakgrund Under de två första etapperna har initiativet byggt en arena som aktivt arbetar med omställning i praktiken samtidigt som fokus är på det missionsdrivna målsättningsarbetet för en grön omställning. Strategin för etapp 3 innebär att ytterligare förstärka det pågående arbetet, söka utökade samarbeten nationellt Datum 2025-10-07 4 (9) Diarienummer MRU 2025-00315 och internationellt samt göra satsningar som stöttar värdekedjeutveckling. En strategisk aktivitet för att skynda på och bredda omställningen till många olika branscher som är relaterade till kemi- och processindustrin. Det finns en tonvikt på att skala upp piloter, att realisera FoU-resultat i form av innovation men också att fortsätta arbeta långsiktigt för att möjliggöra omställningen. Efter etapp 3 i detta projekt ska arenans verksamhet fortsätt§a med annan finansiering – parterna är fast beslutna att fortsätta samarbetet. Strategin och aktiviteterna föreslagna för etapp 3 ligger i linje med de långsiktiga målen för ett konkurrenskraftigt Europa med nettonollutsläpp via Clean Industrial Deal, Gröna given och Fit for 55, EU Chemical Industry Action Plan samt nationella hållbarhetsmål. Relevanta är också de sektorsspecifika färdplanerna för svensk fossilfri konkurrenskraft som utvecklats under ledning av Fossilfritt Sverige. Konkurrenskraften för kemi- och processindustrin i Västsverige är fortfarande god, men den står under press från en lång period av lågkonjunktur, ökad global konkurrens och snabba förändringar i regelverk och förutsättningar för investeringar. Majoriteten av svensk raffinaderikapacitet, Sveriges största kemikluster och stora tillgångar i form av skog och andra bioråvaror med tillhörande bearbetningsanläggningar gör Västsverige till en tillväxtmotor, både i dagens och framtidens Sverige. För KPI är en central uppgift, att genom aktiviteter som främjar utveckling och innovation i nya och förändrade värdekedjor, förbättra förutsättningarna för att kunna möta kraven på omställning på ett sätt där företagen bibehåller och förstärker sin konkurrenskraft. KPI är idag en unik mötesplats för omställningen av kemi- och processindustrin regionalt men även nationellt. Under etapp 2 har flera initiativ tagits till samverkan även på ett europeiskt plan och detta kommer att utökas under etapp 3. KPI har under 2019 – 2025 finansierat över 40 innovations- och utvecklingsprojekt. Inom Innovationsarenan, som formaliseras i och med denna ansökan, är KPIs ambition att stärka sin förmåga att lösa värdekedjeproblem, nyttja synergier med andra initiativ och stärka KPIs långsiktiga verksamhet bortom 2028. Långsiktiga effekter KPI växer till en självklar arena för processindustrin i Sverige, men även internationellt. Arenan ska bland annat bidra till: Datum 2025-10-07 5 (9) Diarienummer MRU 2025-00315 - Växthusgasutsläppen från Västra Götaland har minskat med 80% till 2030 jämfört med 1990 och därmed bidragit till nationella och europeiska utsläppsmål. - Minst en anläggning för hantering av cirkulär råvara har etablerats i Västsverige. - Industrin producerar fler produkter från olika återvunna eller biobaserade råvaror. - Etablerad marknad för fler konkurrenskraftiga produkter och drivmedel som är antingen cirkulära eller biobaserade. - Bibehållen konkurrenskraft i processindustrin och långsiktig hållbar tillväxt i regionen. - Ökad innovationsförmåga inom klustrets verksamhetsområden har lett till ett 10- tal nya företag och/eller patentansökningar. - Klustrets aktörer har tillsammans visat ett tydligt ledarskap både nationellt och internationellt i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Mål för projektperioden KPI är ett omfattande initiativ som pågår under tio år. Här listas ett urval av projektets resultatmål som gäller hela perioden (2019 - 2028): - Initiativet har stöttat framgångsrika FoI-ansökningar med värden som uppgår till flermiljonbelopp, samt aktivt stöttat regionala händelser med positiv betydelse för processindustrins omställning. - Initiativet har ytterligare positionerat sig som det självklara navet för kunskap och samverkan kring omställningen till en fossiloberoende processindustri i Västsverige. - Initiativet har bidragit till att förändra policyförutsättningarna för att stärka processindustrins omställning. - Fler slutprodukter innehållande återvunna material produceras av företag inom VKMK med tillhörande nätverk. - Fler slutprodukter innehållande bioråvaror produceras av företag inom VKMK med tillhörande nätverk. - Västkustens processindustrier använder större andel klimatneutral energi och vätgas. Projektinnehåll Initiativet är uppdelat i tre huvudsakliga aktivitetsområden. Nätverksarenan stödjer bred samverkan mellan KPIs alla intressenter, medan Innovationsarenan Datum 2025-10-07 6 (9) Diarienummer MRU 2025-00315 hanterar utvecklingsfrågor kring specifika värdekedjeutmaningar. Utvecklingsfrågor som uppstår inom Nätverksarenan kan utvecklas vidare inom Innovationsarenan. Resultat från Innovationsarenan återförs till Nätverksarenan som resultatspridning och för att utgöra ny grund för fortsatt bred samverkan Nätverksarenan Inom Nätverksarenan kommer KPI:s huvudsakliga nätverksaktiviteter att äga rum. Området genomförs i tre delområden: - Nätverk och samverkan - Kunskapsspridning - Omvärldsutblick och inspiration Innovationsarenan Innovationsarenan möjliggör för aktörer med gemensamma behov att samarbeta med idégenerering kring nya projekt, koordinering av utvecklingsarbete eller med kunskapsutveckling. Det övergripande målet för Innovationsarenan är att etablera en långsiktig plattform för målinriktad utveckling och projektfinansiering som bidrar till lösningar på de värdekedjeutmaningar som processindustrins omställning innebär. Innovationsarenan kommer att bygga på de aktivitetsområden som beskrivs nedan. Områdena är valda för att stödja både storskalig systeminnovation för minskade klimatutsläpp samt innovation i form av nya hållbara produkter och tjänster där kommersialisering av framtagna resultat från initiativets aktivitetsområden och SME-stöd utgör prominenta inslag. 1. Hållbara kolföden Det finns en stor industriell efterfrågan på hållbart, och konkurrenskraftigt, cirkulärt kol från olika källor. Det övergripande målet för detta område är att öka kunskapen och påskynda implementeringen av strategier för hållbart kol. Området genomförs via tre delområden: - Cirkulärt. Detta delområde adresserar utmaningen att etablera värdekedjor där material från avfall kan cirkulera. - Biobaserat. Delområdet riktar in sig på implementering av biobaserade värdekedjor som använder restströmmar med ursprung i skog eller jordbruk. - Koldioxid. Delområdet riktar in sig på strategier för avskiljning, användning och lagring av biogen och fossil koldioxid (CCUS). Datum 2025-10-07 7 (9) Diarienummer MRU 2025-00315 2. Energi och vätgas Att möta industrins krav på både hållbar nätansluten elektrisk energi och tillgång till hållbart producerad vätgas kommer sannolikt att förbli utmanande under de kommande åren. Strategier såsom systemoptimeringar, flexibel produktion, lagring och andra alternativ behövas. Det övergripande målet för området är att identifiera och stödja implementeringen av sådana strategier. 3. Kommersialisering Många av de teknologier och värdekedjor som är i fokus för ovannämnda områden har olika behov av aktiviteter för att förflytta sig närmare kommersialisering. Detta område har ansvar att stötta områdenas acceleration ur ett kommersiellt perspektiv. Förväntade indikatorer inom projektperiodens ram Tabell 1 Resultat- och aktivitetsindikatorer Indikatorer Kvinnor Män Annat Totalt Antal företag som utvecklar produkter 20 Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt 10 Antal test- och demonstrationsarenor 10 Forskarengagemang 25 Nätverksengagemang 2 500 Kostnader och finansiering Tabell 2 Kostnader (kronor) Kostnadsslag Belopp (kronor) Lönekostnader 22 669 542 Overheadkostnader 8 202 892 Externa tjänster 500 000 Resekostnader 467 226 Lokalkostnader 450 000 Datum 2025-10-07 8 (9) Diarienummer MRU 2025-00315 Övriga kostnader 250 340 Offentliga bidrag i annat än pengar, kostnad 414 000 Privat bidrag i annat än pengar, kostnad 3 046 000 Summa totala kostnader 36 000 000 Tabell 3 Finansiering (kronor) Belopp Procent Kontant finansiering (kronor) (%) Västra Götalandsregionen, MRU 12 000 000 36,4 % Vinnova 15 000 000 45,5 % Göteborg energi AB, Renova 375 000 1,1 % Chalmers tekniska högskola 270 000 0,8 % RISE 180 000 0,5 % Offentliga aktörer (Stenungsund, BRG, BRV etc.) 270 000 0,8 % Borealis 187 500 0,6 % Södra Skogsägarna 187 500 0,6 % Preem 187 500 0,6 % Cirka 30 företag inom Västsvenska kemi- och materialklustret 3 342 500 10,1 % Högskolan i Borås 180 000 0,5 % Chalmers Industriteknik 180 000 0,5 % IVL Svenska Miljöinstitutet 180 000 0,5 % Summa kontant finansiering 32 540 000 Offentligt bidrag i annat än pengar, finansiering Offentliga aktörers medverkan i konferenser, seminarier, WS och 327 600 1,0 % projekt (t,ex. GE energi, Renova) Kommuners medverkan i konferenser, seminarier, WS och projekt 86 400 0,3 % (ex Stenungsund, BRG) Summa offentligt bidrag i annat än pengar, finansiering 414 000 Datum 2025-10-07 9 (9) Diarienummer MRU 2025-00315 Summa för beräkning av VGRs finansieringsandel 32 954 000 100% Privat bidrag i annat än pengar, finansiering Privata aktörers medverkan i seminarier, möten, workshops och 3 046 000 projekt (t.ex. Borealis, Preem, Södra) Summa privat bidrag i annat än pengar, finansiering 3 046 000 Summa total finansiering 36 000 000 Koncernkontoret Gustaf Zettergren Helena Starfelt Avdelningschef Forskning, omställning Avdelningschef Näringsliv och och kompetens innovation Ytterligare information • Allmänna villkor för projektet, krav vid rapportering och utbetalning av stöd samt annan information hittar du på Västra Götalandsregionens webbplats för projektstöd Besluten skickas till • Hanna Paradis, Lindholmen Science Park AB, för genomförande: hanna.paradis@lindholmen.se • Projektekonom, VGR, för kännedom: wictoria.hedendahl@vgregion.se Gäller för: Miljö- och regionutvecklingsnämnden, infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden och kulturnämnden, Västra Götalandsregionen Beslutad av: Regionutvecklingsdirektören Diarienummer: RS 2022-06066 Giltighet: från 2024-04-26 till 2026-12-31 Allmänna villkor Allmänna villkor ska tillämpas för ekonomiska stöd till projekt som beviljas av miljö- och regionutvecklingsnämnden (MRU) och infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden (IKN) samt för ekonomiska stöd till projekt och verksamheter som beviljas av kulturnämnden (KUN), såvida annat inte följer av beslut eller särskilda villkor. 1 Stödmottagarens åtaganden 1.1 Grundläggande åtaganden Den som får ekonomiskt stöd (Stödmottagaren) från Västra Götalandsregionen (VGR) åtar sig att följa de allmänna villkoren. En grundförutsättning för stöd är att projektet/verksamheten genomförs enligt den projekt- och kostnads-/finansieringsplan som ligger till grund för VGR:s beslut. Ansökan ska skrivas under av behörig firmatecknare eller den som annars har rätt att ingå denna typ av överenskommelse för verksamhetens räkning genom t ex delegation eller fullmakt. Ett intyg som styrker firmatecknare ska bifogas ansökan. Genom att underteckna och skicka in ansökan till VGR intygas; • att uppgifter som lämnas i ansökan inklusive bilagor är riktiga • att stöd från VGR inte används för att täcka kostnader i projektet/verksamheten som täcks av andra finansiärer/bidragsgivare • att VGR får ta upp och diskutera ansökan med den tredje part som VGR anser nödvändig för handläggningen av ansökan. • att stödmottagarens kreditgivare och revisorer får lämna information som är nödvändig för bedömning av ansökan och den fortsatta handläggningen av stödet. 2 • att stödmottagaren bedriver projektet/verksamheten i enlighet med gällande svensk lagstiftning; exempelvis redovisar och betalar skatter och avgifter. • att stödmottagaren inte har några skulder hos kronofogden eller är försatt i likvidation, konkurs eller är i rekonstruktion. • att VGR kan häva beslutet om stöd och återkräva hela eller delar av det utbetalda stödet, om stödmottagaren inte följer de villkor som finns uppställda för stödet. • att projektet/verksamheten som erhåller stöd av VGR i sin externa kommunikation informerar om att insatserna är delfinansierade av Västra Götalandsregionen. VGR:s logotyp ska exponeras. Länk till logotyp finns på: https://www.vgregion.se/informationsskyldighet • att stödmottagaren i övrigt åtar sig att följa de allmänna villkoren i sin helhet. Om projektet har medsökande organisation/er där samverkansavtal tecknats mellan stödmottagare och medsökande, är det stödmottagaren som har ansvaret för att stödet används på ett korrekt sätt och i enlighet med projektplan och villkoren i beslutet från VGR. Stödmottagaren ansvarar för att även medsökande organisationer följer VGR:s beslut om stöd och villkoren i beslutet. Medsökande organisation får inte vara underleverantör till stödmottagaren eller annan samverkanspart inom projektet/verksamheten som stödet avser. 1.1.2 Medverka vid uppföljning VGR eller den VGR utser ska ha rätt att följa upp projekt/verksamhet som fått stöd beviljat i syfte att säkerställa att stödet används på avsett sätt. Detta innebär bland annat att; • VGR har rätt att följa projektets/verksamhetens arbete och ta del av alla handlingar, både hos stödmottagaren och hos eventuella medsökande organisationer, som kan ge upplysning om projektet/verksamheten. Rätten att ta del av handlingar gäller även i sju år efter det att den period som stödet avser har avslutats. • VGR har rätt att göra stickprovskontroller och begära ut underlag samt utföra granskning för att säkerställa att stödmottagaren följer de villkor som finns uppställda för stödet. • Stödmottagaren åtar sig att medverka vid sådan uppföljning och förse VGR med de underlag som VGR begär ut. 3 1.1.3 Meddela förändrade förutsättningar Om innehållet i det stödbeviljade projektet/verksamheten avbryts eller försenas eller annan väsentlig ändring inträffar jämfört med de förutsättningar som låg till grund för den beviljade ansökan, måste stödmottagaren snarast meddela VGR. Det ska ske skriftligen och diarienumret för beslutet att bevilja stöd ska anges som referens. För att rätten till fortsatt stöd ska föreligga får väsentliga ändringar i projektet/verksamheten inte göras utan VGR:s godkännande. Detta gäller exempelvis: • förändring av perioden för stödets användning • väsentliga förändringar inom budget eller av beslutat stödbelopp • väsentlig förändring i projektets/verksamhetens inriktning, projektplan eller geografiska spridning • byte av projektledare • byte av huvudman för projektet/verksamheten. 1.1.4 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Utgångspunkten är att alla lokaler där publik verksamhet sker med stöd från VGR ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning, och vara utformade i enlighet med VGR:s riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Stödmottagaren ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten till publik verksamhet eller arrangemang på sin webbplats, i sociala medier eller i fristående evenemangskalendrar som används. Informationen bör även tillhandahållas genom Tillgänglighetsdatabasen1 och uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett. Stödmottagaren är ansvarig för kostnaden relaterat till inventeringen samt arbete relaterat till tillgänglighet. Stödmottagare som har lokal för publik verksamhet ska ha åtgärdat så kallade enkelt avhjälpta hinder eller tagit fram en tidsbestämd åtgärdsplan för sin publika lokal. 1.1.5 Verksamhet riktad till barn och unga Stödmottagare som har direkt eller regelbunden kontakt med barn ska ha rutiner för att kontrollera att personalen är lämplig att arbeta med barn. Det ska bland annat ske genom att personalen ska uppvisa utdrag ur belastningsregistret. 1 Tillgänglighetsdatabasen finns på https://www.t-d.se/ och är den enda databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. 4 1.1.6 Demokrativillkor Stödmottagaren ansvarar för att de som företräder projektet/verksamheten i genomförandet av projektet/verksamheten, följer av VGR uppsatta demokrativillkor. Det vill säga att de inte: 1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker någons grundläggande fri- och rättigheter, 2. diskriminerar individer eller grupper eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, 3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller 4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket. Stödmottagaren ansvarar också för att samarbetsorganisationer, och dess företrädare, som deltar i genomförandet av projektet/verksamheten agerar på ett sådant sätt som anges i första stycket. 1.2 Redovisning I stödmottagarens bokföring ska det projekt/verksamhet som stödet avser redovisas separat så att projektets/verksamhetens intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen, oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i sju år efter slutredovisning av projektet/verksamheten. De villkor som i övrigt gäller för rapportering och redovisning till VGR, beskrivs i bilaga: • Bilaga 1: Villkor för redovisning och utbetalning av stöd från kulturnämnden • Bilaga 2: Villkor för redovisning och utbetalning av projektstöd från miljö- och regionutvecklingsnämnden samt infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden 2 Utbetalning av stöd Utbetalning av stöd sker efter att stödmottagaren skickat in en ansökan om utbetalning av stöd, en så kallad rekvisition. De villkor som i övrigt gäller för rekvisition och utbetalning av stöd, beskrivs i bilaga: • Bilaga 1: Villkor för redovisning och utbetalning av stöd från kulturnämnden 5 • Bilaga 2: Villkor för redovisning och utbetalning av projektstöd från miljö- och regionutvecklingsnämnden samt infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden 2.1 Stödberättigade kostnader Rekvisitionen ska innehålla en redovisning av kostnader som uppkommit i projektet/verksamheten under den beslutade stödperioden. Kostnaderna ska; • vara nödvändiga för projektets genomförande • ha uppkommit inom den period beslutet om stöd omfattar • avse de aktiviteter som beslutet om stöd omfattar • vara bokförda inom projektperioden • vara betalda senast till slutredovisningen. Om det förekommer kostnader i projektet/verksamheten som finansierats med bidrag i annat än pengar, ska en sammanställning med specifikation av dessa kostnader bifogas rekvisitionen. Vid inköp av externa tjänster och varor ska stödmottagaren på begäran av VGR kunna redogöra för att köpet skett på affärsmässiga villkor, till exempel genom att tillhandahålla underlag för konkurrensutsättning eller upphandling. 2.2 Kostnader som normalt inte är stödberättigade Följande är exempel på kostnader som normalt inte är stödberättigande utan kräver ett särskilt godkännande: • kostnader som uppstått före projektets startdatum eller efter projektets slutdatum • kostnader som ingår i något annat projekt/verksamhet eller som täcks av annan finansiering/bidrag (dubbelfinansiering) från VGR eller annan finansiär. • räntekostnader • böter, straffavgifter, rättegångskostnader • alkohol • för ekonomiska stöd från kulturnämnden (KUN) är kostnader för investeringar ej stödberättigande. Med investering avses inköp för över ett halvt prisbasbelopp av utrustning som har en livslängd på mer än tre år. 6 3 Omprövning av beslut och återkrav Beslut om stöd kan hävas och hela eller delar av det utbetalda stödet kan återkrävas om; • projektet/verksamheten inte bedöms bedrivas enligt beviljad ansökan eller överenskommen projektplan • förutsättningarna för projektets/verksamhetens finansiering har ändrats • Stödet har beviljats på grund av oriktig eller ofullständig uppgift om stödmottagaren och/eller medsökandeorganisation • stödmottagaren inte fullgör skyldigheterna enligt gällande allmänna villkor • stödet har beviljats på felaktiga grunder eller med för högt belopp • stödet helt eller delvis inte har utnyttjats eller om det inte använts för det ändamål som låg till grund för att stödet beviljades • stödmottagaren inte har lämnat in en korrekt redovisning, i enlighet med beskrivningen under rubriken Redovisning • stödmottagaren inte fullgör sina åtaganden mot det allmänna, exempelvis inte betalar skatt och avgifter i tid. • i övrigt inte följt de villkor som ställts upp för stödet. 3.1 Återbetalning 3.1.1 Återbetalning av utbetalda outnyttjade medel Om stöd betalats ut i förskott, ska eventuella outnyttjade medel betalas tillbaka till VGR. Det ska ske senast två månader efter att slutrapport lämnats in. VGR ska informeras i förväg om att återbetalning kommer att göras. Det diarienummer som tillhör beslutet om att bevilja stöd ska anges som referens vid återbetalning. 3.1.2 Återbetalning efter beslut om att stödet hävs Om beslutet hävs och hela eller delar av stödet återkrävs av VGR, ska återbetalning ske enligt anvisning i beslut om återkrav. 7 Bilaga 1: Villkor för redovisning och utbetalning av stöd från kulturnämnden Denna bilaga gäller stöd från Västra Götalandsregionens (VGR:s) kulturnämnd (KUN). 1 Redovisning I stödmottagarens bokföring ska det projekt/verksamhet som stödet avser redovisas separat så att projektets/verksamhetens intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen, oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Till redovisningen ska stödmottagaren bifoga en projektspecifik huvudbok eller liknande, så att redovisningen kan stämmas av mot bokföringen. Vid flerårigt stöd ska verksamheten årligen skicka in reviderad årsredovisning, verksamhetsberättelse eller motsvarande dokumentation. Vid projektstöd ska slutrapportering eller delrapport skickas till VGR innan en ny ansökan kan beredas. Originalverifikationer ska sparas hos stödmottagaren i sju år efter slutredovisning. 1.1 Beviljade projektstöd upp till 300 000 kronor Om beviljat stöd från VGR uppgår till högst 300 000 kronor, kan stödmottagaren välja att lämnade uppgifter i den ekonomiska redovisningen till VGR intygas av stödmottagande organisations revisor i stället för att skicka in en huvudbok. Att revisorn är behörig ska styrkas genom dokumentation som bifogas redovisningen, exempelvis protokoll från årsstämma. 2 Utbetalning För utbetalning av stöd krävs att stödmottagaren senast inom två månader efter stödperiodens slutdatum skickar in ansökan om utbetalning av stöd, en så kallad rekvisition. 8 Bilaga 2: Villkor för redovisning och utbetalning av projektstöd från miljö- och regionutvecklingsnämnden samt infrastruktur- och kollektivtrafiknämnden Denna bilaga gäller projektstöd från Västra Götalandsregionens (VGR:s) miljö- och regionutvecklingsnämnd (MRU) samt infrastruktur- och kollektivtrafiknämnd (IKN). 1 Redovisning I stödmottagarens bokföring ska det projekt som stödet avser redovisas separat så att projektets intäkter, kostnader och utfall kan utläsas direkt i redovisningen, oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. Om det förekommer kostnader i projektet som finansierats med bidrag i annat än pengar ska en sammanställning med specifikation av dessa kostnader bifogas redovisningen till VGR. Om projektet har medsökande organisationer och ett samverkansavtal tecknats mellan stödmottagaren och medsökande, ska projektspecifik huvudbok från både stödmottagare och medsökande samverkanspart/er bifogas rekvisitionen. 1.1 Rapportering och redovisning av projektstöd Vid beviljat projektstöd ska stödmottagaren, om inget annat godkänts, minst en gång per halvår lämna in en rekvisition. Samtidigt ska en lägesrapport av projektets verksamhet lämnas in. Delredovisningen bör ske senast en månad efter den period som redovisningar avser. Till varje rekvisition ska stödmottagaren bifoga en projektspecifik huvudbok eller liknande, så att redovisningen kan stämmas av mot bokföringen. Efter avslutat projekt ska stödmottagaren lämna in slutrapport och slutrekvisition. Slutredovisningen ska lämnas in inom två månader från projektets slutdatum. 9 I de fall det finns behov av att boka upp kostnader i samband med slutrekvirering ska underlag i form av faktura eller liknande bifogas för att verifiera uppbokningen. 1.2 Förenklad redovisning för beviljade projektstöd upp till 300 000 kronor Om beviljat stöd från VGR uppgår till max 300 000 kronor och stödmottagaren är en ideell förening, ekonomisk förening eller stiftelse, kan stödmottagaren välja att göra en förenklad redovisning av projektet. Förenklad redovisning innebär att lämnade uppgifter i den ekonomiska redovisningen till VGR intygas av stödmottagande organisations revisor, istället för att bifoga en projektspecifik huvudbok eller liknande. Att revisorn är behörig ska styrkas genom dokumentation som bifogas redovisningen, exempelvis protokoll från årsstämma. Förenklad redovisning är enbart aktuellt i de fall där stödmottagaren och VGR kommit överens om detta i samband med beslutet eller när det till exempel framgår av utlysningstext. 2 Utbetalning Utbetalning av medel sker efter att stödmottagaren skickat in en ansökan om utbetalning av stöd, en så kallad rekvisition. Faktiskt stöd fastställs av VGR vid varje enskilt utbetalningstillfälle, men kan maximalt uppgå till beviljat stödbelopp. Utbetalning sker med ett belopp som motsvaras av VGR:s beslutade finansieringsandel (normalt beräknad på offentlig och privat kontant finansiering och offentligt bidrag i annat än pengar) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Privata bidrag i annat än pengar ingår vanligtvis inte i VGR:s beslutade andel av finansiering. 1. Klimatledande Processindustri - etapp 3 2. Vision och strategi för hållbar tillväxt Den långsiktiga visionen för Klimatledande Processindustri (KPI) är att stötta en övergång från en fossilberoende industriregion till en region där industrin är världsledande inom produktion av kemikalier, material och drivmedel baserade på förnybara och återvunna råvaror. Denna vision är också fortsättningsvis relevant för initiativets deltagare som har ett långsiktigt åtagande att verka för omställningen av kemi- och processindustrin. Under etapp 1 och 2 har initiativet framgångsrikt byggt en arena som aktivt arbetar med omställningen i praktiken men även har fokus på det missionsdrivna målsättningsarbetet för klimatomställningen. Strategin för etapp 3 innebär att ytterligare förstärka det pågående arbetet, föreslå riktade satsningar som stöttar värdekedjeutveckling och söka utökade samarbeten nationellt och internationellt. Strategin och aktiviteterna föreslagna för etapp 3 ligger i linje med de långsiktiga målen för ett konkurrenskraftigt Europa med nettonollutsläpp via Clean Industrial Deal, Gröna given och Fit for 55, EU Chemical Industry Action Plan samt nationella hållbarhetsmål. Relevanta är också de sektorsspecifika färdplanerna för svensk fossilfri konkurrenskraft som utvecklats under ledning av Fossilfritt Sverige. Dessutom är det regionala sammanhanget avgörande. Visionen och strategin för KPI stödjer VGRs långsiktiga prioritering om att stärka innovationskraften och kraftsamlingarna Cirkulära affärsmodeller och Elektrifiering som den regionala utvecklingsstrategin fokuserar på i Västra Götaland. Medlemmarna i det Västsvenska kemi- och materialklustret, i nuläget cirka 60 organisationer, som delfinansierar initiativet med både kontanta medel och in- kind, arbetar tillsammans för att göra omställning i praktiken. I ovan nämnda styrdokument pekas ett antal olika storskaliga och mer specialiserade utvecklingar ut som behöver ske för att det ska vara möjligt att ställa om till fossiloberoende i kemi- och processindustrin. I innovationsekosystemet pågår många parallella initiativ för att stötta denna utveckling på olika sätt både på europeisk, nationell och regional nivå. I etapp 3 fokuserar vi på aktiviteter inom tre tematiska områden som innefattar prioriterade värdekedjor för omställningen av västsvensk kemi- och processindustri, med utmaningar de till stor del även delar med övriga världen. Åtgärder och aktiviteter har bäring både på kort sikt nära kommersialisering och högre TRL-nivåer av gröna eller cirkulära produkter/tjänster/värdekedjor men stor tyngd läggs även på att arbeta med långsiktiga storskaliga problemställningar. KPI kommer också fortsatt stärka förmågorna inom nätverkande, engagemangskapande, kunskapsbildning och -spridning, ett omistligt värde för klustrets medlemmar och deras förmåga att bidra. 3. Nuläge Konkurrenskraften för kemi- och processindustrin i Västsverige är fortfarande god men under press från en lång period av lågkonjunktur, ökad global konkurrens och snabba förändringar i regelverk och förutsättningar för investeringar. Majoriteten av svensk raffinaderikapacitet, Sveriges största kemikluster och stora tillgångar i form av skog och andra bioråvaror med tillhörande bearbetningsanläggningar gör Västsverige till en tillväxtmotor, både i dagens och framtidens Sverige. Samtidigt släpper industrin i Västra Götaland ut ca. 40 % av regionens totala utsläpp. För KPI är en central uppgift att genom aktiviteter som främjar utveckling och innovation i nya och förändrade värdekedjor förbättra förutsättningarna att kunna möta kraven på utsläppsminskningar på ett sätt där företagen bibehåller och förstärker sin konkurrenskraft. Även under etapp 3 och långsiktigt kommer engagemanget från medlemmarna i Västsvenska kemi- och materialklustret att vara vägledande för KPIs prioriteringar och vägval. Under initiativets första två etapper har vi observerat den ibland snabba påverkan från externa faktorer på våra intressenter, vilka belyser den avgörande rollen för samarbete och samordning i komplexa och föränderliga miljöer. KPI är idag en unik mötesplats för omställningen av kemi- och processindustrin regionalt men även nationellt. Under etapp 2 har flera initiativ tagits till samverkan även på ett europeiskt plan och detta kommer att utökas under etapp 3. KPI har under 2019 – 2025 finansierat över 40 innovations- och utvecklingsprojekt. Inom Innovationsarenan, som formaliseras i och med denna ansökan, är KPIs ambition att stärka sin förmåga att lösa värdekedjeproblem, nyttja synergier med andra initiativ och stärka KPIs långsiktiga verksamhet bortom 2028. Utvärderingen av initiativet i september 2025 var mycket positiv och gav initiativet flera värdefulla rekommendationer inför etapp 3. Dessa innefattar bland annat att öka se över projektprocessen i syfte att öka inkludering och transparens och tydligare följa upp effekthemtagning och benchmarking i syfte att stärka initiativet i att attrahera ytterligare medel. I ansökan, kap 5, har vi beskrivit hur vi tar hand om alla rekommendationer från utvärderingen. Dock, vad gäller översynen av projektprocessen så anser vi att det finns andra sätt att arbeta med detta än införandet av en extern Technology Advisory Board. 4. Resultatmål för den kommande etappen Resultatmålen för etapp 3 är inriktade mot att ta vidare resultat från aktiviteter startade under tidigare etapper, att initiera nya utvecklingar, och att bygga en stark grund för långsiktig vitalitet av initiativet. Vardera aktivitetsområde i genomförandeplanen för etapp 3 har specificerats med egna resultatmål, se beskrivningar i avsnitten 5.1-5.3 nedan. 5. Genomförandeplan Initiativets genomförandeplan är uppdelad i tre huvudsakliga aktivitetsområden, se avsnitten 5.1-5.3 nedan. Det första (5.1) rymmer programledning av KPI, värdeskapande för medlemmar inom Västsvenska Kemi- och Materialklustret (VKMK), samt kommunikation. Nätverksarenan (5.2), etablerat som begrepp under etapp 2, kommer att vara ett viktigt verktyg för att stärka och utveckla regionala, nationella och internationella nätverk, samt för idégenerering och initiering, uppföljning och spridning av aktiviteter och projektresultat. Vidare justeras de tematiska områdena, som härrör från etapp 1, och samlas under paraplyet Innovationsarenan (5.3): En flexibel struktur där områden anpassade till industriella behov kan stödjas genom projekt, men också genom andra verktyg såsom nätverksträffar, utvecklingsmöten, workshops och seminarier. Innovationsarenans fokus illustreras i Figur 1. Vinnovas finansiering av initiativet minskar under etapp 3 med 3 MSEK årligen. För att bibehålla samma eller högre utfallseffekt bör initiativet förbereda sig för att hantera större projekt med extern finansiering inom sin portfölj där det finns industriellt intresse. Nätverksarenan stödjer bred samverkan mellan KPIs alla intressenter, medan Innovationsarenan hanterar utvecklingsfrågor kring specifika värdekedjeutmaningar där en delmängd av dessa intressenter deltar efter engagemangsnivå. Utvecklingsfrågor som uppstår inom Nätverksarenan kan utvecklas vidare inom Innovationsarenan. Resultat från Innovationsarenan återförs till Nätverksarenan som resultatspridning och för att utgöra ny grund för fortsatt bred samverkan. Figur 1. Klimatledande Processindustri engagerar medlemsbolag verksamma från råvara till återvinning av resurser. Vi har valt ut de värdekedjor och behovsområden där vi ser att våra insatser har störst effekt för att accelerera omställningen i kemi- och processindustrin. De olika värdekedjorna och områdena för utveckling beskrivs under Kapitel 5. Initiativets resultatmål på 10-års sikt och effektmål på lång sikt kvarstår då dessa fortfarande är relevanta för initiativets slutfas, och vi ser att starka bidrag gjorts till dessa mål via etapp 1-2 som etapp 3 bygger vidare på. Inför etapp 3 har dessa mål uppdaterats språkligt. Vidare har fyra nya resultatmål på 10-års sikt och ett effektmål lagts angående långsiktig finansiering av initiativet, positionering, och spridning av resultat, och tillgång på hållbar energi.1 Detta då sådana aspekter är tydligare utpekade under etapp 3 men där bidrag redan gjorts under etapp 1-2. Se bilaga Effektlogik för fullständig överblick. 5.1. Programledning, medlemsvärdeskapande och kommunikation Programledning av KPI, värdeskapande för medlemmar inom Västsvenska Kemi- och Materialklustret (VKMK), och kommunikation, är centrala grundpelare i initiativet. Omfattningen av detta område är: • Kontinuerliga lednings- och budgeteringsuppgifter, resultatdokumentation och benchmarking, samordning med finansiärer och intressenter gällande projektmål och framsteg. • Koordinering och utformning av aktiviteter inom Nätverksarenan och Innovationsarenan. • Omvärldsbevakning av potentiella källor till extern finansiering för initiativets aktiviteter. • Skapande av klustermedlemsvärde, samt att attrahera och inkludera nya medlemmar. • Kontinuerliga kommunikationsaktiviteter för att stärka aktörers engagemang, belysa och sprida uppnådda resultat, samt positionera initiativet som en drivande kraft för den gröna omställningen, vilket inspirerar till nya samarbeten och initiativ. Baserat på rekommendationer från Vinnovas externa utvärdering under 2025, justeras några arbetsrutiner under etapp 3. 2 Koordinering och utformning av aktiviteter inom Innovationsarenan inbegriper att bedriva processen för projektfinansiering med initiativets Vinnväxt-medel som utarbetats under etapp 2. Processen kommer under etapp 3 också användas för att stödja formering av projektgrupper som söker externa medel där även koordinatorn kan ingå. Detta för att säkra extern finansiering för initiativet och dess intressenter långsiktigt. Processen stärks av den utpekade rollen ovan för programledningen att bevaka möjligheter till extern finansiering. Vidare kommer programledning i samråd med styrgruppen under etapp 3 utarbeta hur processen ännu tydligare kan ta in representativa synpunkter på uppkomna projektförslag. Flertalet processer för resultatdokumentation sker redan, men större fokus kommer läggas på benchmarking och resultatkommunikation via storytelling under etapp 3. 1 “Långsiktigt hållbar ekonomi och verksamhet för Klimatledande Processindustri och Västsvenska Kemi- och Materialklustret”; “Initiativet har ytterligare positionerat sig som det självklara navet för kunskap och samverkan kring omställningen till en fossiloberoende processindustri i Västsverige”; “De kunskapsunderlag och resultat som vi producerar ska nå relevanta målgrupper identifierade i vår målgruppsanalys”; “Stabil tillgång till fossilfri och konkurrenskraftig energi” 2 Utvärderingen pekade på vikten av anskaffning av externa medel för långsiktig finansiering, representation i beslutsprocesser om projekt (governance), samt dokumentation och kommunikation kring uppnådda resultat. Det övergripande målet för området är framgångsrikt genomförande av effektlogiken för etapp 3, att lägga grunden för långsiktig förvaltning av VKMK bortom etappen, samt implementering av effektiva kommunikationsstrategier för att ytterligare etablera KPI och VKMK som en värdefull tillgång för kemi- och processindustrin. Områdets resultatmål för etapp 3 är: Programledning: - Löpande programledning och budgethantering, resultatdokumentation och återkommande benchmarking, samordning med finansiärer och intressenter kring projektets framdrift, mål och långsiktig finansiering. [Årligen 2026 – 2028] - Årlig verksamhetsplan inklusive budget och resursplan upprättad för godkännande av styrgrupp. [Årligen 2026 – 2028] - Löpande samordning, strategisk utveckling, och långsiktig planering av aktiviteter inom Nätverksarenan och Innovationsarenan. [Årligen 2026 – 2028] - Minst 2 strategiska styrgruppsmöten genomförda per år. [Årligen 2026 – 2028] - En jämställd könsfördelning (40/60 %) i styrgrupp respektive ledningsteam ska säkerställas. [Årligen 2026 – 2028] Medlemsvärdeskapande: [Årligen 2026 – 2028] - Löpande värdeskapande aktiviteter för klustermedlemmar, inklusive medlemsadministration och attraktion av nya medlemmar. [Årligen 2026 – 2028] - En medlemsenkät om upplevda medlemsvärden genomförd vartannat år. [2026-12-31, 2028- 12-31] - Minst 10 medlemsbesök genomförda per år. [Årligen 2026 – 2028] - Minst 5 möten med potentiella nya medlemmar genomförda per år. [Årligen 2026 – 2028] Kommunikation: [Årligen 2026 – 2028] - Årligen uppdaterad målgruppsanalys och kommunikationsstrategi. [Årligen 2026 – 2028] - Årlig verksamhetsrapport producerad. [Årligen 2026 – 2028] - Löpande aktiv kommunikation som stärker klustermedlemmars engagemang och bidrag, synliggör projektresultat och positionerar initiativet som en drivande kunskapsmotor. [Årligen 2026 – 2028] - 6 nyhetsbrev utskickade per år. [Årligen 2026 – 2028] - 10 % ökat antal av deltagare på prenumerationslistan och LinkedIn samt besökare på initiativets websida per år. [Årligen 2026 – 2028] - 2 omnämnanden av initiativets aktiviteter i media per år. [Årligen 2026 – 2028] 5.2. Nätverksarenan Inom Nätverksarenan kommer KPI:s huvudsakliga nätverksaktiviteter att äga rum, liksom dedikerade fysiska eller digitala evenemang för att stödja och komplettera riktade utvecklingsaktiviteter inom Innovationsarenan (avsnitt 5.3). Området genomförs i tre delområden: Nätverk och samverkan; Uppslagsgenerering och kunskapsspridning; Omvärldsutblick och inspiration. Omfattningen av dessa områden är: • Organisera större fysiska och digitala evenemang för att stödja VKMK:s nätverksaktiviteter och sprida resultat från Innovationsarenan. • Arrangera dedikerade aktiviteter och evenemang för att stödja specifik utveckling inom Innovationsarenan, såsom arbetsgrupper för olika sakfrågor eller för att ge fokus åt utvalda grupper såsom små och medelstora företag (SME) inom exempelvis policy, regelverk eller utvecklingsinsatser. • Delta i och ordna strategiska samverkansaktiviteter med andra aktörer och intressenter, med regionalt, nationellt och internationellt fokus. Huvudmålet för Nätverksarenan är att stödja spridnings- och informationsaktiviteter, samt att främja nätverkande, problemlösning och samarbete inom processindustrin, regionalt, nationellt, och internationellt. Områdets resultatmål för etapp 3 är: Nätverk och samverkan: - 4 större medlemsträffar genomförda per år inom Västsvenska Kemi- och Materialklustret. [Årligen 2026 – 2028] - Minst 2 samverksträffar skapade per år, som möjliggör nya nätverk inom klustret där nya samverkansbehov behandlas. [Årligen 2026 – 2028] Uppslagsgenerering och kunskapsspridning: - Minst 4 aktiviteter av populärvetenskaplig och kunskapshöjande karaktär kring processindustrins omställning genomförda per år, varav minst en med nationell spridning som ökar satsningens synlighet. [2028-12-31] - Minst 2 aktiviteter per år för kunskapsspridning från aktiviteter inom Innovationsarenan. [Årligen 2026 – 2028] Omvärldsutblick och inspiration: - Initiativet deltar på minst 2 nationella konferenser och 1 internationell konferens per år. - Minst 1 aktivitet per år där efterfrågade klusterexterna aktörer bjuds in kring angelägna ämnen. 5.3. Innovationsarenan Innovationsarenan möjliggör för intressenter med gemensamma behov att samarbeta med idégenerering och konsortiebyggande kring nya projekt, koordinering av utvecklingsarbete, eller med kunskapsutveckling. Detta görs exempelvis i mindre nätverksträffar, utvecklingsmöten, workshops och seminarier, samt genom arbete i projekt finansierade av KPI eller externa källor. Initialt kommer Innovationsarenan att inkludera de aktivitetsområden som beskrivs nedan (se avsnitt 5.3.1-5.3.3). Beskrivningarna definierar omfattningen av varje område, medan industriellt intresse och extern finansiering kommer att avgöra nivån på möjligt engagemang och utfall. Områdena är valda för att stödja både storskalig systeminnovation för minskade klimatutsläpp samt innovation i form av nya hållbara produkter och tjänster där kommersialisering av framtagna resultat från initiativets aktivitetsområden och SME- stöd utgör prominenta inslag. Initiativets flexibilitet medger att nya områden bildas eller gamla tonas ned. Givet tillräckligt intresse och finansiering kan ämnen som AI, industriell symbios samt utbildning och kompetens bilda nya områden. Inom vardera område ordnas ovan nämnda samverkansträffar efter områdets behov. Projektrelaterat arbete initieras och genomförs via processenen för projektfinansiering (se avsnitt 5.1). Det övergripande målet för Innovationsarenan är att etablera en långsiktig plattform för målinriktad utveckling och projektfinansiering som bidrar till lösningar på de värdekedjeutmaningar som processindustrins omställning innebär. 5.3.1. Hållbara kolföden Det finns en stor industriell efterfrågan på hållbart, cirkulärt kol från olika källor. Att adressera detta kräver djupare insikt i elementära kolföden över olika skalor (internationellt, nationellt, regionalt, genom värdekedjor och processer etc.). Det övergripande målet för detta område är att öka kunskapen och påskynda implementeringen av strategier för hållbart kol. Området genomförs via tre delområden, vilket återspeglar behovet av att se kolets värdekedjor som en delad resurs trots värdekedjornas olikheter. Omfattningen på vardera delområde beskrivs nedan. Cirkulärt. Detta delområde adresserar utmaningen att etablera värdekedjor där material från avfall kan cirkulera. Avfallsströmmar med plastrik eller blandad sammansättning där biobaserade material också ingår, såsom blandat industriavfall, bygg- och rivningsavfall, och blandat hushållsavfall, kan utgöra råvaror till nya insatsråvaror för processindustrin och nya produkter. Utmaningarna är flera genom hela värdekedjan och utveckling inom avfallslogistik, sortering, mekaniska och kemiska återvinningsprocesser, nya marknader och nya styrmedel kommer behövas för att lyckas. Detta område avser accelerera sådan utveckling och är fokuserat på: • Logistik och förbehandling av plastrika eller blandade avfallsströmmar. • Utvärderingar/experimentellt arbete relaterat till mekaniska och kemiska återvinningstekniker. • Kvalitetsbedömning av återvunna material för att möta marknadens krav. • Strategier för att främja cirkulära kolföden från avfall, t.ex. återanvändning, design för återvinning. • Att identifiera och främja policy- och standardiseringsåtgärder som skulle främja cirkulära kolflöden. Biobaserat. Delområdet riktar in sig på implementering av biobaserade värdekedjor som använder restströmmar med ursprung i skog eller jordbruk. Sådana restströmmar har stor potential att användas för produktion av bl.a. biobaserade drivmedel, kemikalier och material. Förgasning eller rötning med efterföljande processer där sådana restströmmar konverteras till exempelvis metan, metanol, etanol, eller oljesubstitut är två lovande värdekedjor som studerats under tidigare etapper och som kommer vara i fokus även under etapp 3. Ett flertal andra tekniker på lägre utvecklingsnivå är också av stort intresse. Stora utmaningar finns dock för dessa värdekedjor bl.a. kring hållbart uttag av naturresurser, att öka den tekniska mognadsgraden, och att skapa förståelse för hinder och möjligheter längs värdekedjan från vagga till grav, inklusive behovet av styrmedel. Därmed är detta område inriktat på följande huvudämnen: • Hållbara odlings- och utvinningsstrategier av biobaserade resurser. Logistik och effektivare användning av biobaserade resurser och sidoströmmar. • Utvärderingar och experimentellt arbete relaterat till omvandlingstekniker för produktion av intermediärer och slutprodukter från biobaserade restströmmar. • Bedömning av hinder och möjligheter för etablering av värdekedjor och system ur vagga-till-grav-perspektiv. • Kontinuerligt stöd för studerade koncept från etapp 1-2 och de ovan nämnda, till att klättra på TRL-skalan (Technology Readiness Level). Koldioxid. Delområdet riktar in sig på strategier för avskiljning, användning och lagring av biogen och fossil koldioxid (CCUS). Koldioxid från punktkällor kan användas som råvara i processer tillsammans med vätgas för att producera nya produkterströmmar såsom metanol (ett exempel på CCU), den kan också långtidslagras i exempelvis berggrund (CCS). Framtidens CCUS-system har unika värdekedjeutmaningar som behöver adresseras specifikt. Exempelvis befinner sig många lovande CCU-teknologier på låg utvecklingsnivå, och mer kunskap och samarbete behövs kring hur gemensam CCS-infrastruktur kan förverkligas. Utvecklingen av styrmedel på området är samtidigt under kraftig utveckling. Området är därför inriktat på punkterna nedan: • Bedömning av, och etablering av regionala konsortier kring, storskaliga lösningar för transport och mellanlagring av CO2, samt värdekedjor för CO2-användning. • Utvärderingar eller experimentellt arbete relaterat till nya tekniker för avskiljning och omvandling av CO2, t.ex. sådana som använder CO2 med lägre renhetsgrad, biologiska processer eller enstegsavskiljning och -omvandling. • Övervakning av styrmedelslandskapet för avskiljning, lagring och användning av CO2 för att möjliggöra aktuell insikt om styrmedels inverkan på regionala strategier. Områdets resultatmål för etapp 3 är: Cirkulärt: - Minst 2 teknikspår från etapp 2 har tagits vidare mot implementering, via t.ex. extern finansiering. [2028-12-31] - Minst 1 aktivitet genomförd rörande nya relevanta återvinningsaspekter för plastrika eller blandade avfallsströmmar, t.ex. logistik, förbehandling, nya behandlingsteknologier, design för återvinning, utveckling av kvalitetsstandarder eller policy för cirkulära flöden. [2026-12-31] - Minst 1 aktivitet genomförd som kopplar ihop aktörer i värdekedjan med syfte att belysa utvecklingsbehov och skapa samarbete. [2027-06-30] Biobaserat: - Minst 1 teknikspår från etapp 2 har vidareutvecklats mot FoU-projekt med extern finansiering eller mot implementering inom industrin via t.ex. FEED-studier. [2028-12-31] - Minst 2 nya biobaserade värdekedjekoncept har identifierats. [2027-12-31] - Minst 1 aktivitet och/eller projekt genomfört som rör biobaserad produktion nedströms basindustri i syfte att stötta framtagandet av fler biobaserade produkter. [2027-06-30] Koldioxid: - En kraftsamling har etablerats för infångning, transport, lagring, och användning av koldioxid. [2027-06-30] - Minst 1 aktivitet och/eller projekt genomfört rörande relevanta tekniska och policymässiga utvecklingsaspekter. [2027-12-31] 5.3.2. Energi och vätgas Att möta industrins krav på både hållbar nätansluten elektrisk energi och tillgång till hållbart producerad vätgas kommer sannolikt att förbli utmanande under de kommande åren. Inom båda områdena är decentraliserad respektive central produktion två typer av värdekedjor med skilda utmaningar som är relevanta fokus för etapp 3. På elområdet representeras dessa typer av nätanslutning respektive olika former av lokal generering och lagring, och gällande vätgas istället av distribution via vätgasledning längs Sveriges västkust respektive lokal generering via exempelvis elektrolys eller konvertering av naturgas tillsammans med CCS. Oavsett värdekedja kommer strategier såsom systemoptimeringar, flexibel produktion, lagring och andra alternativ behövas. Det övergripande målet för området är att identifiera och stödja implementeringen av sådana strategier, och är fokuserat på att: • Underlätta dialoger mellan nätoperatörer och industriaktörer för att bygga gemensam förståelse kring möjligheter/utmaningar i omvandlingen av energisystemet. • Bedöma och bygga konsortier kring teknologiutveckling, delad infrastruktur, eller värdekedjor för att leverera, lagra och omfördela elektricitet och vätgas. Detta inkluderar även att ersätta förbränningsbaserad processuppvärmning med elbaserade alternativ för att öka energieffektiviteten. • Bedömningar av regional efterfrågan över tid på elektricitet och vätgas, inklusive aspekter såsom potential för flexibel produktion eller vätgasgenerering under låglasttimmar för att optimera produktionskostnader. Under etapp 2 har initiativet stöttat en EU-ansökan om ett svenskt s.k. Hydrogen Valley- projekt. Om ansökan beviljas kommer detta område arbeta i interaktion med projektet för att utnyttja eventuella synergier. Områdets resultatmål för etapp 3 är: Energi och vätgas: - Minst 3 aktiviteter och/eller projekt har faciliterats som mobiliserar ökad interaktion och förståelse mellan aktörer som kan påverka energi- och vätgasystemens utveckling, t.ex. aktörer inom basindustri och infrastruktursektorn. [2028-12-31] - Minst 2 konsortier har byggts kring teknik, infrastruktur eller värdekedjor som kan försörja eller förbättra energi- och vätgassystemens förmåga att stötta industrins omställning. [2027- 12-31] 5.3.3. Kommersialisering Många av de teknologier och värdekedjor som är i fokus för ovannämnda områden har olika behov av aktiviteter för att förflytta sig närmare kommersialisering. Detta område har ansvar att stötta områdenas acceleration ur ett kommersiellt perspektiv. Här genomförs också aktiviteter som stödjer konkret samverkan inom värdekedjorna mellan SME och större bolag avseende affärsmodeller, policy och andra frågor av kommersiell karaktär. Detta upplägg stärker Innovationsarenans möjlighet att stötta inte bara systeminnovation utan också mer påtaglig innovation i form av nya hållbara produkter och tjänster. Omfattningen av detta område inbegriper att: • Underlätta interaktion mellan intressenter med förmåga att realisera kommersiella möjligheter, såsom att bilda företag eller finansiera demonstrationsanläggningar. • Bedöma affärsmodeller, riskdelning, uppskalning, regelverk och marknadsefterlevnad, samt strategier för marknadsinträde för utvalda teknologier och värdekedjor. • Genomföra systemanalys och kommersiella bedömningar (t.ex. teknoekonomi, hållbarhetsbedömningar) av fall identifierade inom andra aktivitetsområden där flera värdekedjor interagerar. • Stödja klustrets och regionens SME-aktörer och -nätverk för att utveckla eller hitta passform mot befintlig industri för lovande SME-koncept. • En aktivitetsplan för SME anpassas efter de frågor som arbetas med i Nätverksarenan och Innovationsarenans övriga delar. I fokus är SME som genom ökad kontakt med större aktörer kan bidra till ökad konkurrenskraft och omställning i värdekedjorna. Områdets resultatmål för etapp 3 är: Kommersialisering: - En handlingsplan har etablerats som årligen uppdateras för prioritering av vilka insatser som ska göras inom området i förhållande till utvecklingen i initiativets andra områden. [Årligen 2026 – 2028] - Ett forum har etablerats för löpande stöttning av SME och delning av kontakter inom deras värdekedjor som komplement från inkubatorer m.m. [2026-06-30] - Framtagande av beslutsunderlag eller annan konkret stöttning har faciliteras som syftar till att investeringsbeslut kan tas för realisering av ett industrialiseringssteg inom Innovationsarenans övriga områden. [2028-12-31] - Minst 1 projekt eller aktivitet har genomförts som identifierar hinder, hot och potentiella lösningar för kommersialisering eller vidare utveckling av en värdekedja. [2027-12-31] 6. Ekonomi Tabell 1. Intäkts- och finansieringsplan för Klimatledande Processindustri etapp 3. VKMK:s delar består av medlemsavgifter samt in kind-tid från samverkansparter. Utanför budget (Skikt 2) tillkommer in-kind-tid från cirka 35 organisationer. Finansiering 2026 2027 2028 Totalt Vinnova kontant 5 000 000 5 000 000 5 000 000 15 000 000 VGR kontant 4 000 000 4 000 000 4 000 000 12 000 000 VKMK kontant 1 500 000 1 750 000 1 750 000 5 000 000 VKMK in-kind samverkansparter 180 000 180 000 180 000 540 000 Totalt: 10 680 000 10 930 000 10 930 000 32 540 000 Tabell 2. Kostnadsbudget för Klimatledande processindustri - etapp 3. Budget 2026 2027 2028 Totalt Programledning inkl. adm. och kom. 4 562 097 4 562 097 4 562 097 13 686 292 Hållbara kolflöden 3 327 930 3 327 930 3 327 930 9 983 789 Energi och vätgas 1 628 655 1 628 655 1 628 655 4 885 964 Kommersialisering 1 327 985 1 327 985 1 327 985 3 983 955 Totalt 10 846 667 10 846 667 10 846 667 32 540 000 7. Aktörer, organisation och ledning Klimatledande processindustri bygger på engagemang hos intressenterna i Västsvenska kemi- och materialklustret (VKMK), som i dagsläget består av cirka 60 medlemmar från näringsliv, akademi och offentlig sektor. Inför etapp 3 kommer Champion-medlemskapet att tas bort och alla medlemmar kommer att betala en medlemsavgift baserat på antal anställda och typ av organisation Figur 2. Beskrivning av organisation och struktur för Klimatledande processindustri - Etapp 3. (privat, akademi eller offentlig sektor). Medlemmarna i VKMK bidrar med sin medlemsavgift samt in- kind till initiativets finansiering som visas i kapitel 6. Styrgruppen består vid ansökningstillfället av representanter från Borealis, Chalmers tekniska högskola, Göteborg energi, Meva energy (styrgruppsrepresentant små bolag), Preem (styrgruppsrepresentant stora bolag), RISE, Södra, Västra Götalandsregionen, och Lindholmen Science Park. Könsfördelningen i styrgruppen är 8 män och 1 kvinna. Valberdningen till styrgruppen består vid ansökningstillfället av Lindholmen Science Park (sammankallande), NG Group och Scandinavian Enviro Systems. Könsfördelningen i valberedningen är vid ansökningstillfället 2 kvinnor och 1 man. Initiativet koordineras av Lindholmen Science Park som arbetar för att, utan egen vinning, stärka Sveriges konkurrenskraft. Det sker genom att framgångsrikt utveckla, initiera och facilitera kvalificerad samverkan genom projekt och programverksamhet i syfte att accelerera innovations- och forsknings-ekosystemet regionalt, nationellt och internationellt. KPI är ett av tio större utvecklingsprogram hos Lindholmen. Initiativet drivs i samarbete med RISE. RISE är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 130-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra teknologier, produkter och tjänster. Dessutom medverkar Chalmers tekniska högskola, Chalmers industriteknik, IVL Svenska miljöinstitutet och Högskolan i Borås med forsknings- och expertiskompetens i projekt och aktiviteter. Ledningsteamet ansvarar för satsningens framdrift enligt de ramar och målsättningar som satts upp av medverkande parter och finansiärer. Ledningsteamet styr utifrån årlig verksamhetsplan beslutad av styrgrupp och av den projektprocess som under Etapp 2 etablerats för projektbeslut. Sedan Etapp 2, men fortsättningsvis i Etapp 3, finns en ambition inom initiativet att attrahera och samverka i parallella projekt med separat finansiering som bidrar till visionen och strategin för KPI. Detta är också viktigt för den långsiktiga finansieringen av initiativet efter 2028. Detta arbete kommer att drivas av en koordinationsgrupp bestående av Lindholmen Science Park och RISE som rapporterar regelbundet till styrgrupp. Vid ansökningstillfället består ledningsteamet av 7 personer, 5 kvinnor och 2 män. Programledare för Klimatledande processindustri är Hanna Paradis, Lindholmen Science Park. Ansvarig för Nätverksarenan och biträdande programledare är Stina Welming, Lindholmen Science Park. Programledare på RISE och ansvarig för Innovationsarenan är Magnus Andersson, RISE. De olika behovsområdena kommer att ledas av personal från Lindholmen Science Park och RISE. Ansvarig för kommunikation är Karin Weijdegård på Lindholmen Science Park. Ledningsteamet får också stöd kring administration, ekonomi, och juridik via Lindholmen Science Parks interna funktioner. Initiativet kommer även fortsättningsvis att anlita Susanne Ollila, Biträdande professor vid avdelningen Entrepreneurship and Strategy på Chalmers tekniska högskola, som coach för initiativet. Andra uppgifter inom strategiskt lärande utförs av medarbetare på Lindholmen Science Park och RISE. Vissa utvärderingsfunktioner inom strategiskt lärande kommer att handlas upp externt. Fördelning av makt och inflytande i initiativet mellan kvinnor och män är i dagsläget 57 % män och 42 % kvinnor. Dock är fördelningen mellan kvinnor och män ojämn i framför allt styrgrupp. I och med att Champion-medlemskapet tas bort finns möjlighet att utöka styrgruppen med någon eller några styrelseplatser. Detta är också önskvärt gällande att inkludera fler olika typer av expertis i styrgruppen. Valberedningens uppdrag är att kontinuerligt se över styrgruppens balans mellan kvinnor och män. I Ledningsteamet är förhållandet det motsatta med en större andel kvinnor. Initiativet strävar efter en jämn könsfördelning vid ersättning av personal där så är möjligt. Medlemmar i styrgruppen för Västsvenska kemi- och materialklustret och Klimatledande processindustri 2026-04-22 Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen Hanna de la Motte, Södra AB Jonas Eklund, Borouge International AB Markus Norström, RISE Research institutes of Sweden AB Niclas Davidsson, Meva energy AB Peter Öhman, Lindholmen Science Park AB Simon Harvey, Chalmers tekniska högskola Sofia Lagerkvist, VAROPreem AB Ulf Hagman, Göteborg energi AB Anslutningsavtal som Associerad Part till Programavtalet för Klimatledande Processindustri Detta avtal (“Anslutningsavtal”) har ingåtts mellan: ● Lindholmen Science Park AB, org.nr 556568-6366 (“LSP”), och ● [Ange anslutande part], org.nr adress, (“Tillträdande Associerad Part”) Ovan nämnda parter benämns nedan enskilt ”Part” och gemensamt ”Parterna”. 1. Bakgrund 1.1. För fullgörandet av programmet Klimatledande Processindustri (“Programmet”) har de parter som tar del av Programmets budget ingått ett programavtal signerat den XXXX-XX-XX (“Programavtalet”). 2. Anslutning 2.1. Genom signering av detta Anslutningsavtal ansluter Tillträdande Associerad Part till Programmet såsom ”Associerad Part” och åtar sig därmed alla de rättigheter och skyldigheter för Associerade Parter som framgår av Programavtalet, vilket bland annat innebär att den Tillträdande Associerade Parten inte har någon rätt till ersättning från Finansiärerna (enligt definition i Programavtalet) och inte heller några skyldigheter som är kopplade till mottagandet av finansiering från Finansiärerna. 3. Tillämplig lag och tvistelösning 3.1. Tvist avseende tolkning, tillämpning, giltighet och tillämplighet av detta Anslutningsavtal liksom tillämplig lag på detta ska följa villkoren i Programavtalet. *** Detta Anslutningsavtal har enligt överenskommelse mellan Parterna signerats digitalt och vardera Part har tagit del av en kopia av det signerade Anslutningsavtalet. Avtal om frånträde från Programavtalet för Klimatledande Processindustri Detta avtal om frånträde (“Avtalet”) har ingåtts mellan: ● Lindholmen Science Park AB, org.nr 556568-6366 (“LSP”), och ● [Ange anslutande part], org.nr adress, (“Frånträdande Part”) Ovan nämnda parter benämns nedan enskilt ”Part” och gemensamt ”Parterna”. 1. Bakgrund 1.1. För fullgörandet av programmet Klimatledande Processindustri (“Programmet”) har olika parter ingått ett programavtal (“Programavtalet”), alternativt anslutit till sådant Programavtal genom separat anslutningsavtal, daterat den XXXX-XX-XX. 2. Frånträde 2.1. Parterna är överens om att Frånträdande Part genom signering av detta Avtal Frånträder som Part i Programmet Klimatledande Processindustri och därmed frånsäger sig sina rättigheter enligt Programavtalet. 2.2. Frånträdande Part är dock skyldig att fullgöra de åtaganden som avser tiden innan det att frånträdet godkändes av Styrgruppen såsom, men inte begränsat till, andra Parters rätt att Nyttja Bakgrundsinformation och Resultat (enligt definition i Programavtalet). Frånträdande Part är också fortsatt bunden till de skyldigheter som enligt Programavtalet sträcker sig efter Programtiden (enligt definition i Programavtalet), såsom, men inte begränsat till, skyldigheter rörande sekretess. 3. Tillämplig lag och tvistelösning 3.1. Tvist avseende tolkning, tillämpning, giltighet och tillämplighet av detta Anslutningsavtal liksom tillämplig lag på detta ska följa villkoren i Programavtalet. *** Detta Avtal har enligt överenskommelse mellan Parterna signerats digitalt och vardera Part har tagit del av en kopia av det signerade Avtalet. BILAGA E. BAKGRUNDSINFORMATION Nedan anges den Bakgrundsinformation som Parterna bidrar med. [fyll i Partens namn] [Part] tillför härmed följande Bakgrundsinformation att använda för genomförandet av Projektet med nedan angivna begränsningar. Beskriv Beskriv på Ange Speciella Eventuella Bakgrunds- vilket sätt datum för begränsningar för begränsningar för informationen. Bakgrunds- tillförandet. annan Parts möjlighet annan Parts möjlighet informationen till nyttjande av [Ange till nyttjande av [Ange tillförs projektet. Part]:s tillförda Part]:s tillförda Bakgrundsinformation Bakgrundsinformation för genomförande av för andra syften än för Projektet. genomförande av Projektet. fyll i Partens namn] [Part] tillför härmed följande Bakgrundsinformation att använda för genomförandet av Projektet med nedan angivna begränsningar. Beskriv Beskriv på Ange Speciella Eventuella Bakgrunds- vilket sätt datum för begränsningar för begränsningar för informationen. Bakgrunds- tillförandet. annan Parts möjlighet annan Parts möjlighet informationen till nyttjande av [Ange till nyttjande av [Ange tillförs projektet. Part]:s tillförda Part]:s tillförda Bakgrundsinformation Bakgrundsinformation för genomförande av för andra syften än för Projektet. genomförande av Projektet. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/379 2026-06-08 Maja Liisa Odelius Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Svar på revisionsrapport - Grundläggande granskning 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar svar på revisionsrapport, daterat 2026-06-08, som sitt eget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar kommunstyrelsens svar på revisorernas grundläggande granskning 2025. Sammanfattning av ärendet Azets Revision & Rådgivning AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en grundläggande granskning. Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska om kommunstyrelsen och nämnderna har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionens samlade bedömning är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Dock lämnar revisionen några rekommendationer till kommunstyrelsen angående mätning och uppföljning. Beskrivning av ärendet Den samlade bedömningen i den grundläggande granskningen för år 2025 är att kommunstyrelsen i allt väsentligt bedöms ha säkerställt att den får en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat. Kommunen redovisar en positiv budgetavvikelse, vilken främst beror på lägre kapitalkostnader och lägre kostnader för volymer samt överskott på skatter och generella bidrag. Kommunstyrelsen och nämnderna bedöms ha säkerställt en struktur för arbetet med sin interna kontroll, som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Kommunstyrelsens och nämndernas protokoll och beslutsunderlag bedöms i allt väsentligt vara tydliga. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/379 2026-06-08 Revisionen har i granskningen identifierat viss utvecklingspotential gällande kommunstyrelsens verksamhetsstyrning i hänseendet mätning, uppföljning och bedömning av hur väl kommunfullmäktiges mål har uppfyllts. Revisionen lämnar, utifrån genomförd granskning, följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • Se över om/hur mätning/uppföljning bör ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs kopplat till respektive fokusområde ger förväntade effekter. • Se över och komplettera med relevanta indikatorer för respektive fokusområde för att säkerställa att de är relevanta och bidrar till att stärka styrning och uppföljning av mål. • Se över hur förflyttning/jämförelse över tid mäts/bedöms, för att säkerställa att hela jämförelseperioden beaktas i bedömningen. Förvaltningens bedömning och förslag till svar Förvaltningen delar revisonens bild av utvecklingsområden och har inget att invända avseende rekommendationerna. Under innevarande år och år 2027 pågår implementering av den nya styr- och ledningsmodellen, vilket i vissa hänseenden innebär ett nytt förhållningssätt och arbetssätt för planering, mätning och uppföljning. Det nya arbetssättet bedöms ligga väl i linje med revisionens rekommendationer. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen framför detta i svaret till revisonen. Ekonomisk bedömning Ärendet innebär inga direkta ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Ärendet har ingen påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-06-08 Kommunstyrelsens svar på revisionsrapport – Grundläggande granskning 2025, 2026-06-08 Kommunfullmäktige 20226-04-09 § 47 Revisionsrapport - Grundläggande granskning av Stenungsunds kommun 2025 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/379 2026-06-08 STENUNGSUNDS KOMMUN Kommunledning Stab Maria Jonsson Erica Bjärsved Kommundirektör Ekonomichef Beslut skickas till Jakob.hallman@stenunsgund.se Liz.gard@azets.com Yttrande Dnr KS 2026/379 2026-06-08 Kommunstyrelsens svar på grundläggande granskning 2025 Azets Revision & Rådgivning AB har, på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna, genomfört en grundläggande granskning för år 2025. Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen, genom att översiktligt granska om kommunstyrelsen och nämnderna har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Revisionen lämnar, utifrån genomförd granskning, följande rekommendationer till kommunstyrelsen: • Se över om/hur mätning/uppföljning bör ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs kopplat till respektive fokusområde ger förväntade effekter. • Se över och komplettera med relevanta indikatorer för respektive fokusområde för att säkerställa att de är relevanta och bidrar till att stärka styrning och uppföljning av mål. • Se över hur förflyttning/jämförelse över tid mäts/bedöms, för att säkerställa att hela jämförelseperioden beaktas i bedömningen. Som revisorerna nämner i den grundläggande granskningen, har kommunstyrelsen identifierat att det föreligger behov av att komplettera med indikatorer som är bättre anpassade till lokala förutsättningar och prioriteringar – i syfte att ge en mer träffsäker måluppföljning och skapa underlag som är direkt användbara för kommunens styrning. Avseende jämförelser över tid är det viktigt att dessa ger en rättvisande bild. Det kan mycket väl finnas sätt som är mer ändamålsenliga än att ställa utfallet/resultatet mot basår 2020, som exempelvis att jämföra med snittet för de närmaste föregående åren. Kommunstyrelsen delar således revisonens bild av utvecklingsområden och har inget att invända avseende rekommendationerna. Kommunfullmäktige antog den 11 december 2025 (§ 146) en ny styr- och ledningsmodell för Stenungsunds kommun. Den nya styrmodellen ska bidra till att stärka och tydliggöra styrning samt uppföljning, i syfte att säkerställa att kommunen levererar god kvalitet och goda resultat utifrån ett medborgarperspektiv. Under innevarande år och år 2027 pågår implementeringen av styrmodellen, vilken kommer att innebära ett nytt förhållnings- och arbetssätt för planering, mätning och uppföljning. Det nya arbetssättet bedöms ligga väl i linje med revisionens rekommendationer. Revisionen välkomnas att följa utvecklingen framöver. Protokoll Kommunfullmäktige 2026-04-09

§ 11 Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen eller ägardirektiv Strategisk plan för SOLTAK AB presenterades vid mötet. VD informerade bolagsstämman om nuläge och aktuella frågeställningar framåt. Stämman beslutar Att anta den strategiska planen för SOLTAK AB. Att notera information om nuläget och aktuella frågeställningar framåt.

§ 12 Stämman avslutas Ordförande tackar samtliga för visat intresse under dagens stämma och förklarar stämman avslutad. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 4ef71eb74fc7-3468-5564-b5a3-ec105d4f :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare LENA OHLÉN RIKARD LARSSON F+aCK38X2KPmXcQsN4LxXw 2026-05-26 09:58:10Z x9dvfCV0RRXGGUdX7pdr+g 2026-05-26 09:59:12Z OLOF LUNDBERG ANDERS HOLMENSKÖLD lcS2D9la1SPgiy1Sw5HMbw 2026-05-26 10:41:03Z cs3fQ0U4+SSlbxhWbk3f/g 2026-05-26 12:54:39Z Dokument i försändelsen 260520_Protokoll_Årsstämma_SOLTAK_AB.pdf SHA256: 6d48f31c1759fd1ea02f3e642c43970f75699a5eea47c108d0bd3fd6a3c2c02b Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 4ef71eb74fc7-3468-5564-b5a3-ec105d4f :remmun-DI ngiS oddA Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-05-07

13 § Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport från fastigheten. Kommunen fastställer intervall för hämtning utifrån bilaga 2, samt placering, typ, storlek och antal behållare vid fastighet efter samråd med fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren.

§14 Mötets avslutande Ordförande tackar för visat intresse och avslutar mötet. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 382d5d4d3765-05bb-9844-c73a-925a67bd :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare LENA OHLÉN ROBERT MATTSSON F+aCK38X2KPmXcQsN4LxXw 2026-05-26 09:30:02Z DdrOWJ+fPoj9etYF1EYaSQ 2026-05-26 09:45:33Z ÅKE SPARRINGSJÖ OmMXToLtq3QU7Ehyf6//Cg 2026-05-26 11:25:02Z Dokument i försändelsen Protokoll styrelsemöte 13 maj 2026 SOLTAK AB.pdf SHA256: ed8f726611a522ab0ee2142c07cd665d519369884c225ca0a555f5827573e6c3 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 382d5d4d3765-05bb-9844-c73a-925a67bd :remmun-DI ngiS oddA Sammanträdesprotokoll årsstämma Datum 2025-05-21 Sammanträdesprotokoll årsstämma Plats och tid SOLTAK AB, konferensrum Ursholmen 2026-05-21, kl. 13:00 – 13:45 Aktieägare Lilla Edets kommun genom Jörgen Andersson 175 aktier Kungälvs kommun genom Anders Holmensköld 175 aktier Tjörns kommun genom Rikard Larsson 175 aktier Stenungsund kommun genom Olof Lundberg 175 aktier Övriga Åke Sparringsjö Ordförande Ingrid Dahl Johansson Lena Ohlén Johan Fritz Robert Mattsson Mats Gjertz Carlos Rebelo Da Silva Underskrifter Sekreterare __________________________________ Lena Ohlén Ordförande __________________________________ Anders Holmensköld Justerare ____________________________________________________________________ Rikard Larsson Olof Lundberg

15 § Vid ny- eller ombyggnad av avfallsutrymme, utrymme för enskilt avlopp eller annat utrymme för förvaring och hantering av avfall ska fastighetsinnehavare och/eller projektör i god tid ta kontakt med kommunen för samråd. Samrådet ska omfatta frågor rörande placering, utformning, angöring och dimensionering av utrymmet samt tillhörande transport- och arbetsytor. Hänsyn ska också tas till arbetsmiljön vid fastighetens/anläggningens brukande, i syfte att säkerställa en god och säker arbetsmiljö i och i anslutning till fastigheten/anläggningen och för att förebygga olägenheter såsom buller, skadedjur och lukt, eller trafikolyckor och risker med hängande last vid tömning med kranbil. 11 Avfallsutrymmen ska vara väl tilltagna, med marginal för förändringar av hur fastigheten används eller förändrade krav på sortering. I bostadslägenheter ska det finnas plats för tillfällig förvaring av avfall.

§16 Övriga frågor VD-rekrytering Ordförande informerade om den pågående rekryteringen av ny VD till bolaget. Annons finns ute och i dagsläget är det över hundra ansökningar. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 382d5d4d3765-05bb-9844-c73a-925a67bd :remmun-DI ngiS oddA Protokoll styrelsemöte nr 38 Datum 2026-05-13 Styrdokumenten Ordförande informerade om status om styrdokumenten. Enligt information är dessa nu på väg upp till beslut i respektive Kommunfullmäktige. Styrelsen beslutar Att ge presidiet i uppdrag att göra ett urval av ansökningarna. Därefter sker intervjuer av styrelsen, ledningsgrupp samt den fackliga organisationen. Att notera informationen

17 § Backande av hämtningsfordon är ingen tillåten arbetsmetod. Vid en återvändsgata ska det finnas en vändplats som är dimensionerad för hämtningsfordon. Vändplanen ska i första hand utformas som en vändplan (9 meter radie med ytterligare 1,5 meter svepyta). Vändplan utformad som en T-vändning kan tillämpas i undantagsfall. För dimensionering av vändplan, se bilaga 3. a. Transportväg får ej utgöras av gång- och/eller cykelbana, innergård, skolgård eller annat område som primärt inte är avsett för regelbunden fordonstrafik, till exempel område med småhus där personbilparkering inte sker på den enskilda fastigheten utan på gemensamt parkeringsområde eller väg där lastbilstrafik ej är tillåten. b. Transportvägen ska klara att bära tunga fordon, minst BK2.

18 § Avfallsbehållare ska förvaras inom den egna fastigheten om inte annat kommunicerats av renhållaren eller överenskommits med renhållaren. Dragväg mellan hämtningsfordonets uppställningsplats och plats för behållare, ska göras så kort som möjligt. Dragvägen får vara högst 10 meter, om inte särskilda skäl föreligger. Vid beviljad dragväg över 10 meter utgår en avgift enligt gällande avfalls- och slamtaxa. För styckvis-/kollihämtning av grovavfall vid fastighetsnära grovavfallsinsamling får dragväg inte förekomma. Denna begränsning gäller inte när grovavfall hämtas från bostaden efter särskild beställning. Dragvägen mäts från hämtningsfordonets inmatningsanordning, när fordonet är uppställt på närmast möjliga godkända uppställningsplats och till avfallsutrymmets mittpunkt/kärlets mitt. Dragvägen ska ha en fri bredd på minst 1,2 meter vid rak passage. Där dragvägen ändrar riktning ska bredden vara minst 1,35 meter. Lutningen mellan avfallsutrymme och lastplats bör inte överstiga 1 meter på 20 meter och får vara högst 1 meter på 12 meter vid nyanläggande. Dragvägen ska vara jämn, hårdgjord och halkfri samt utan trösklar och trappsteg eller trånga passager. Om friktionen mellan kärl och underlag är hög eller om lutning förekommer måste kärlet vara lättare än om underlaget är plant. 12

19 § Inom område med gemensam förvaltning för ett flertal fastigheter, bostadsrättsförening, samfällighetsförening eller inom grupp av småhus där gemensamt avfallsutrymme är anordnat sker hämtning endast vid gemensamt avfallsutrymme, om inte särskilda skäl föreligger.

20 § Vid installation av bottentömmande behållare ska anläggningen utformas så att den är åtkomlig för fordon utrustat med kran. Anläggande ska ske så att avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och behållaren inte överskrider 6 meter för behållare som väger högst 1 500 kilogram eller har en volym på 5 kubikmeter, om inte särskilda skäl föreligger. Anläggningen ska ha minst 2 meter fritt utrymme från byggnad/stolpar/växtlighet/parkerade fordon med mera. Lyft bör inte ske över gång- eller cykelbana. 5.3 Slam, fett, matavfall i tank samt filtermaterial

21 § Vid installation och anläggande av enskilda avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall eller anläggning som kräver byte av filtermaterial ska hänsyn tas till vad som utgör en god arbetsmiljö vid hämtning av avfall från anläggningen. a. Vid anläggande av enskilda avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning inte överstiga 10 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än 6 meter, om inte särskilda skäl föreligger. b. Anläggning som kräver byte av filtermaterial ska anläggas så att den är åtkomlig för hämtningsfordon. c. Anläggningar där hämtning av filtermaterial ska ske i filterkassett eller säck ska anläggas så att hämtning med fordon utrustat med kran kan utföras. Anläggande ska ske så att avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och filterkassett eller säck inte överskrider 10 meter för filterkassett eller storsäck som väger högst 500 kg och 5 meter för filterkassett eller storsäck som väger högst 1000 kg. Om avståndet överstiger detta åligger det fastighetsägaren att transportera fram filterkassett eller säck vid tömning. 5.4 Rengöring och tillsyn

22 § Fastighetsinnehavaren och vid behov nyttjanderättshavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare samt anläggning. Behållare och anläggningar ska ges regelbunden service för att förebygga störningar i anordningens funktion och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och utrymmen för avfallshantering ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. 13 6 Hämtningsförhållanden 6.1 Åtgärder inför hämtning av avfall

23 § Renhållaren eller renhållarens utförare ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren eller renhållarens utförare. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren eller renhållarens utförare.

24 § Fastighetsinnehavaren ska förbereda anläggningar, anordningar och behållare så att de är tillgängliga för tömning med de fordon som används i renhållarens insamlingssystem. Fastighetsinnehavaren ska skydda anläggning, anordning, behållare eller annan egendom från skador som kan uppstå vid tömning.

25 § Behållare ska vid hämtningstillfället vara uppställd enligt 18 § vid en överenskommen plats eller vid en av kommunen anvisad plats. Vid tömning av behållare ska fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare se till att a. behållare är tillgänglig för tömning från klockan 06.00. Behållaren ska stå kvar tills den har tömts. b. behållaren inte fyllts mer än att den kan stängas. Behållaren får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta/tömma den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. c. behållaren är fri från snö och is. d. dragvägen hålls fri från hinder, röjs från snö och halkbekämpas samt är i ett sådant skick att ett kärl utan svårighet kan förflyttas. e. behållaren är uppställd så att hämtning och hantering underlättas, till exempel så att hämtningspersonal inte behöver vända på behållaren för att kunna flytta den.

§ 26 Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. 2. Godkänna samverkansavtalet under förutsättning att övriga samverkanskommuner gör detsamma. Sammanfattning av ärendet 8+fjordar är ett samarbete, som bedrivits i projektform, och syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Samverkan och samarbete sker även i hög utsträckning med andra samhällsaktörer, exempelvis statliga myndigheter, universitet, länsstyrelsen, näringslivet, föreningslivet och allmänheten. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar positivt till såväl havsmiljön som friluftsliv och företagande. Projektet har vuxit och vidareutvecklats över tid. Det föreligger behov av att formalisera samarbetet, varför förslag till samverkansavtal tagits fram. Samverkansavtalet tydliggör uppdragstagarens (Stenungsunds kommun) respektive uppdragsgivarnas (övriga samverkanskommuner) ansvar och befogenheter. Samverkansavtalet innefattar att varje samverkanskommun ska betala en årlig grundersättning om 120 tkr, som ska medfinansiera: • Lön och personalomkostnader • IT och telefoni • Lokaler/hyra • Avskrivningar på maskiner, inventarier, fordon Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 55 föreslå kommunstyrelsen besluta att: • Anta reviderad delegeringsordning, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar, bilaga 1. • Reviderad delegeringsordning gäller från och med 2026-07-01. PROTOKOLLSUTDRAG 2 Kommunfullmäktige 2026-05-21 Arbetsutskottet föreslog kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: • Ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. • Godkänna samverkansavtalet under förutsättning att övriga samverkanskommuner gör detsamma. Kommunstyrelsen beslutade 2026-04-29 § 89 enligt arbetsutskottets förslag. Förslag till beslut under sammanträdet Michael Relfsson (FO) föreslår kommunfullmäktige besluta att lägga till Ellösfjorden i 8+ fjordar i kommunernas avtalssamverkan och det gemensamma miljöarbetet. Det blir därmed 9 fjordar i fortsättningen. Beslutsgång Ordföranden frågar först om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag till beslut och därefter om kommunfullmäktige kan besluta enligt Michael Relfssons (FO) förslag till beslut. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag och avslagit Michael Relfssons (FO) förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-09 Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar, bilaga 1 Avtal: Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Beslutet skickas till kommun@kungalv.se kommun@orust.se tjorns.kundcenter@tjorn.se kommunen@uddevalla.se kommun@stenungsund.se Styrelseprotokoll 2026-05-22 Dnr: 2026/01 Tid: 2026-05-22 kl 14.00-15.45 Plats: Bilgatan 7 B Kungälv Ledamöter Närvarande: Sandra Svensson ordförande (M), Öckerö kommun Safet Peci, Arbetsförmedlingen Susanne Elvind, Försäkringskassan Tomas Angervik (S), VGR Lars Kopp (M), Ale kommun Pia Gillerstedt (S), Kungälvs kommun Jan Rudén (S), Stenungsunds kommun Förhinder: Yvonne Andersson (M) Tjörns kommun Ersättare, kallas vid ordinarie ledamots frånvaro Thomas Wijk (S), Öckerö kommun Pernilla Stamlin, Arbetsförmedlingen Andreas Pettersson, Försäkringskassan Evalotta Liljenzin (M), DRN Västra; VGR Johnny Sundling (S), Ale kommun Elisabeth Mattsson (L), Kungälvs kommun Lisbeth Svensson (L), Stenungssunds kommun Barbro Leidzén (S), Tjörns kommun Övriga Henrik Svedberg, förbundschef (§28-39) Ann-Katrin Österman, biträdande förbundschef (§28-39) Sekreterare ___________________________ Ann-Katrin Österman Justeras Sandra Svensson Safet Peci ___________________________ _________________________ Sandra Svensson (May 26, 2026 08:42:45 GMT+2) Safet Peci (May 26, 2026 08:35:52 GMT+2) Sandra Svensson, ordf. Safet Peci, justerare -1- Justering Styrelseprotokoll 2026-05-22 Dnr: 2026/01

27 § Avfall som blir kvar i behållare efter tömning, till exempel fastfruset eller hårt packat avfall, har renhållarens utförare ingen skyldighet att ta loss. Av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren förorsakat spill på grund av oaktsamhet eller överfyllda behållare har renhållaren ingen skyldighet att plocka upp.

28 § Det är inte tillåtet att ändra fackindelningen eller volymen i fyrfackskärlen, genom att ta ur insatsen i kärlet eller att ta bort delar av insatsen. 14 6.2 Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar

29 § Anläggningen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och belägenhet. Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen på fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska omedelbart meddelas renhållaren. Tömning av slamavskiljare, minireningsverk eller sluten tank med anslutet WC sker minst en gång per år om inget annat anges i givet tillstånd från tillsynsansvariga nämnden. Slamavskiljare i BDT1-anläggning töms minst en gång vartannat år om inget annat anges i givet tillstånd/försiktighetsmått från tillsynsansvariga nämnden. Fosforfällor töms minst en gång vartannat år om inget annat anges i givet tillstånd från tillsynsansvariga nämnden. Tömning av fettavskiljare ska ske så ofta det behövs för att upprätthålla en god funktion i anläggningen, dock minst 1 gång per år till och med 2027-12-31 och minst 4 gånger per år från och med 2028-01-01. Inför tömning ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren förbereda anläggningen så att tömning kan ske med det fordon som används. a. Enskilda avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lättillgängliga för tömning. Dragväg för slang ska inför hämtning hållas fri från hinder, röjas från snö och vid behov halkbekämpas. b. Anslutning för slang ska passa renhållarens eller renhållarens utförares tömningsfordon. Om det krävs en adapter för anpassning av anslutning med slang ska sådan tillhandahållas av fastighetsinnehavaren och finnas tillhands vid tömning. c. När anläggningen är belägen utanför fastigheten ska den vara markerad med tydlig skyltning som anger till vilken fastighet anläggningen tillhör. d. Lock eller manlucka som öppnas manuellt får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Lock eller manlucka bör väga högst 15 kilogram. e. Tydliga instruktioner som behövs i samband med tömning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren i god tid innan tömning och ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. 1 Bad-, Disk-, Tvätt-anläggning 15 f. Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, i förekommande fall efter vattentillförsel. I de fall vatten behöver fyllas på ansvarar fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren för att det blir gjort. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial från fosforfällor ska nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens försorg. g. Det åligger fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att inför hämtningstillfället placera storsäck, filterkassett eller annan flyttbar behållare som ska tömmas med fordon utrustat med kran, inom längsta tillåtna avstånd enligt 21 §. h. För anläggningar där återfyllning av vatten krävs för anläggningens funktion, ansvarar fastighetsägaren för att så sker efter varje tömning. i. Renhållaren eller renhållarens utförare har rätt att lämna kvar vattenfasen i anläggningen efter verkställd slamtömning.

§ 30 Dnr: KS 2022/1153 Uppdrag om att renodla lärarrollen Beslut Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda behov och möjligheter för avlastande tjänster inom grund- och gymnasieskola i Stenungsund. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen under kvartal 2 2023 och innehålla en ekonomisk beskrivning. Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna och Moderaterna har inkommit med en skrivelse där det framförs att lärarrollen behöver renodlas och lärarnas arbetsbelastning minskas. Socialdemokraterna och Moderaterna föreslår att kommundirektören får i uppdrag att utreda behov och möjligheter för avlastande tjänster inom grund- och gymnasieskola i Stenungsund. Uppdraget ska redovisas till kommunstyrelsen under kvartal 2 2023 och innehålla en ekonomisk beskrivning. Beslutsunderlag Skrivelse från Socialdemokraterna och Moderaterna 2023-01-01 Förslag till beslut på sammanträdet Olof Lundberg (S) och Maria Renfors (M) föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslag i skrivelsen från Socialdemokraterna och Moderaterna. Tomas Palm (SD) tillstyrker Olof Lundbergs (S) och Maria Renfors (M) förslag. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Olof Lundbergs (S) och Maria Renfors (M) förslag och konstaterar att så sker. Beslut skickas till Kicki.nordberg@stenungsund.se Elisabeth.anderasson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Uppdrag Stenungsund 1 jan 2023 Renodla lärarrollen Bakgrund: Lärarrollen behöver renodlas och deras arbetsbelastning minskas. Vi vill se ett ökat kunskapsfokus och tydligt ledarskap så att tid läggs på undervisning och inte administration. Kommundirektören får i uppdrag att utreda behov och möjligheter för avlastande tjänster inom grund- och gymnasieskola i Stenungsund. Uppdraget ska redovisas till KS under kvartal 2 2023 och innehålla en ekonomisk beskrivning. Socialdemokraterna Moderaterna Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/993 2026-05-06 Rebecka Sten Till kommunstyrelsen Utvecklingsledare Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ingå samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och Stenungsunds kommun. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) och länets 49 kommuner har ett samverkansavtal som reglerar utbildning inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. Idag finansieras utbildningen genom tre källor: interkommunal ersättning (IKE) från kommunerna, skatteväxling samt ett ägarbidrag från VGR. I föreliggande förslag till nytt samverkansavtal renodlas finansieringen så att kommunernas bidrag enbart sker genom IKE, samtidigt som skatteväxlingen avvecklas. I samband med detta erbjuds kommunerna att teckna ett separat samverkansavtal enligt skollagen. Det nya avtalet gäller från 2029-01-01 till och med 2032-12-31, med en uppsägningstid på 12 månader före avtalstidens slut. Avtalet löper därefter vidare i fyraårscykler, med en uppsägningstid på 12 månader före respektive cykels avslut. Beskrivning av ärendet VGR förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet genom naturbruksskolor på fem platser i Västra Götaland där cirka 675 ungdomar i gymnasieålder studerar. VGR har ett samarbetsavtal med länets 49 kommuner som reglerar utbildningar inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning, men dessa regleras inte av avtalet. Gymnasieutbildningen finansieras genom tre bidrag, IKE från kommunerna till VGR, skattefinansiering från kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen. Det nya avtalet som ska gälla från 1 januari 2029 har renodlat finansieringen som enbart ska ske genom IKE. Skatteväxlingen ska därmed avvecklas före det nya avtalet träder i kraft. Till följd av att skatteväxlingen avvecklas erbjuds kommunerna att ingå i ett Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/993 2026-05-06 sekundärt samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Detta avtal är till skillnad från tidigare avtal frivilligt. Orsaken till det nya avtalet är kritik från vissa kommuner mot det befintliga avtalet. Kritiken avser bland annat skatteväxlingen, vilken innebär att samtliga kommuner avstår skatt till regionen för att finansiera den regionala naturbruksutbildningen. Kritiken uppstod efter att VGR-skolor lades ner i tre kommuner och ersattes av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. Därmed uppstod en situation som innebar att kommunerna med nedlagda VGR- skolor ändå deltog i finansieringen av VGR-skolor samtidigt som flertalet elever i kommunerna studerade på friskolorna som etablerats. För dessa elever fick kommunerna betala fullt pris och kunde inte ta del av finansieringen som kom genom skatteväxling. Därav ska det nya avtalet i stället fullt ut bygga på IKE. Förvaltningen ställer sig positiva till förslaget och föreslår att kommunstyrelsen beslutar att ingå detta. Naturbruksutbildningen är av stor betydelse för Västra Götaland, som ett av Sveriges största livsmedelsproducerande regioner. Utbildningen är central för kompetensförsörjning inom jordbruk, skogsbruk och angränsande näringar samt har relevans ur ett regionalt beredskaps- och försörjningsperspektiv. Det är därför angeläget att det finns en långsiktigt hållbar samverkanslösning, reglerat genom samverkansavtal, mellan kommunerna och regionen. Ekonomisk bedömning Finansieringen av gymnasieutbildningen sker för tillfället genom tre intäktskällor fördelade enligt följande: 50 procent IKE, 13 procent ägarbidrag och 37 procent skatteväxling. Ägarbidragen från VGR var inte en del av den ursprungliga modellen, men har vuxit fram i samband med att kostnaderna för utbildningen har ökat snabbare än intäkterna via skatteväxlingen. Föreliggande avtal har som förslag att finansieringen endast ska ske genom IKE. Förvaltningen bedömer att den föreslagna avtalsmodellen medför minskade kostnader för Stenungsunds kommun, jämfört med nuvarande samverkansform. Barnkonsekvensanalys Beslutet påverkar barn då samverkansavtalet innebär att det fortsatt ges möjlighet att studera på en naturbruksutbildning. Juridisk bedömning Avtalet avser utbildningar som regleras genom skollagen (2010:800), gymnasieförordningen (2010:2039) samt därtill anslutande reglering. Utgångspunkten för ersättning från kommunerna till regionen i samverkansavtalet är bestämmelserna om interkommunal ersättning i skollagen. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/993 2026-05-06 Regionen erbjuder gymnasieutbildning till självkostnadspris. Kostnaderna skiljer sig mellan inriktningarna, varför varje inriktning har sitt eget pris. Interkommunal ersättning för: • gymnasieskolans naturbruksprogram sker enligt 16 kap. 50–51 §§ skollagen, • introduktionsprogrammet programinriktat val beräknas enligt 17 kap. 23-24 §§ skollagen, • introduktionsprogrammet yrkesintroduktion beräknas utifrån anordnarens självkostnad, och för • anpassade gymnasieskolans program för skog, mark och djur sker enligt 19 kap. 43-44 §§ skollagen. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 4, God utbildning för alla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-06 Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Västra Götalandsregionens beredning för hållbar utveckling, 2026-04-16 § 8 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Elisabeth Andreasson Niclas Brattefors Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till Rebecka.sten@stenungsund.se Tjänsteutlåtande Västra Götalandsregionen Datum 2026-04-08 Koncernkontoret Diarienummer RS 2026-00395 Handläggare: Anders Carlberg Telefon: 0708-821541 E-post: anders.carlberg@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förslag till beslut Beredningen för hållbar utveckling föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet på fem platser i Västra Götaland – Naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp samt Axevalla Hästcentrum. För närvarande pågår även verksamhet på Angereds gård men denna är under avveckling. Cirka 675 ungdomar i gymnasieåldern studerar vid naturbruksskolorna. VGR och länets 49 kommuner har ett samverkansavtal som reglerar utbildningar inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen Programinriktat val och Yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning men dessa regleras inte av avtalet. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: Regionens Hus Residenset, Torget 010-441 00 00 www.vgregion.se 462 80 Vänersborg Vänersborg E-post: regionstyrelsen@vgregion.se Datum 2026-04-08 2 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Finansieringen av gymnasieutbildningen sker genom tre bidrag; interkommunal ersättning (IKE) från kommunerna till VGR, skattefinansiering från kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen. Det senare var inte en del av den ursprungliga modellen men har vuxit fram i takt med att kostnaderna för utbildningen har ökat i snabbare takt än intäkten via skatteväxlingen. Mellanskillnaden har täckts av VGR. När många elever sökt sig till skolorna eller när kostnaden för utbildningen har ökat snabbare än skatteunderlaget, har mellanskillnaden ökat. De tre intäktskällorna har för närvarande följande andelar av den totala inkomsten till utbildningen: • 50 procent IKE • 13 procent ägarbidrag1 • 37 procent genom skatteväxlingen Föreliggande avtal som ska gälla från 2029-01-01 har renodlat finansieringen. Finansieringen från kommunerna kommer enbart att ske genom IKE. När det nya avtalet träder i kraft ska skatteväxlingen vara avvecklad. I och med att skatteväxlingen för naturbruksutbildningen mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland avvecklas erbjuds kommunerna att ingå ett sekundärt samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Det sekundära samverkansavtalet är frivilligt till skillnad från tidigare samverkansavtal mellan VGR och kommunerna som samtliga kommuner var tvungna att ingå i eftersom det byggde på skatteväxling. Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan regionen grundades, är den kritik som vissa kommuner riktat mot det befintliga avtalet. Dessa kommuner har varit kritiska mot skatteväxlingen – att samtliga 49 kommuner i Västra Götaland avstår skatt till regionen för att finansiera regional naturbruksutbildning. Kritiken blev stark på grund av att VGR-skolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark). Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För kommunerna med de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att de deltog i finansieringen av VGR:s skolor men hade mycket få elever på dessa skolor. Flertalet elever i dessa kommuner studerade i stället på friskolorna som vuxit 1 13 % är en ungefärlig uppskattning, som varierar år från år. VGR har även bidragit med ersättning till kommuner i Västra Götaland som har elever som studerar på naturbruksskolor utanför Västra Götaland. Denna ”utomlänsersättning”, som finansierats av VGR och reglerats i tidigare avtal, har de senaste åren uppgått till närmare 25 mkr. Datum 2026-04-08 3 (8) Diarienummer RS 2026-00395 fram sedan VGR:s skolor lagt ner. För dessa elever fick kommunerna betala fullt pris och kunde inte tillgodogöra sig finansieringen som kom genom skatteväxlingen. Det upplevs som orättvist att kommunerna är med och finansierar VGR-skolorna samtidigt som de betalar fullt pris för de elever som går på friskolorna. Det är grunden för kritiken och för kravet att ett nytt avtal ska tas fram som fullt ut bygger på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för kommuner att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman. Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som primärt syftade till att utreda en alternativ modell till dagens samverkansavtal. Utredningen slutrapporterades till beredningen för hållbar utveckling och regionstyrelsen i april 2025, och låg till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ett nytt avtal. Besluten i VGR och kommunerna att skatteväxlingen upphör att gälla från 2029- 01-01 ska meddelas finansdepartementet före den 1 september året innan avvecklingen, alltså senast den 31 augusti 2028. Beredningen för hållbar utveckling planerade att behandla samverkansavtalet vid ett extrainsatt sammanträde den 19 mars 2026. Efter att handlingarna inför sammanträdet skickats ut inkom ett antal kommuner med ändringsförslag. Sammanträdet ställdes in för att ärendet skulle hinna beredas ytterligare av den politiska arbetsgruppen, vilket skedde den 23 mars. Samverkansavtalet behandlas därför vid ett nytt extrainsatt sammanträde den 16 april 2026. Fördjupad beskrivning av ärendet Det sekundära samverkansavtal som ska gälla från 2029-01-01 innehåller väsentliga förändringar jämfört med tidigare avtalsmodell. Dessa kan sammanfattas med: • Avtalet är frivilligt för kommunerna • Skatteväxlingen mellan kommunerna och VGR är borttagen • Respektive gymnasieelev finansieras helt genom IKE • VGR:s direkta ägarbidrag (ca 13 procent) för att fylla ut mellanskillnaden mellan IKE och intäkterna genom skatteväxlingen är borta • Utomlänsersättningen är borttagen Datum 2026-04-08 4 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Dessa förändringar är resultatet av en anpassning av avtalet till gällande nationellt regelverk för gymnasiet. Jämförelse mellan VGR:s ekonomiska åtagande i den gamla avtalsmodellen och det nya avtalet I det gamla avtalet förband sig VGR att finansiera naturbrukselever på gymnasieskolor utanför länet. Kostnaden uppgick till nästan 25 miljoner kronor under 2025. Den kostnaden för VGR försvinner i det nya avtalet. Historiskt har VGR finansierat mellanskillnaden mellan intäkterna till naturbruksutbildningen via skatteväxlingen från kommunerna och intäkterna genom den interkommunala ersättningen. Mellanskillnaden har ökat i takt med att kostnaderna för utbildningen har vuxit över tid. De senaste åren har inflationen varit kostnadsdrivande. Se finansieringen av utbildningens kostnader år 2024 fördelat mellan kommunerna, skatteväxlingen och VGR i diagrammet nedan: I det nya avtalet försvinner även det åtagandet. Sammantaget minskar VGR:s bidrag till naturbruksutbildningen med omkring 41 miljoner kronor med de kostnadsnivåer som gäller 2024 och 2025. Beloppet kan öka eller minska fram till införandet av det nya avtalet 2029-01-01. Införandet av interkommunal ersättning som enda finansieringsmetod innebär att beroendet mellan VGR och kommunerna ökar. Flera kommuner har uttryckt Datum 2026-04-08 5 (8) Diarienummer RS 2026-00395 önskemål om insyn i skolornas verksamhetsplanering inklusive ekonomiska förhållanden som ett led i att skapa trygghet kring skolornas kostnadseffektiva drift. Det är vik gt a hi a former som uppfa as som legi ma och stärker förtroendet mellan parterna. Funktioner i avtalet som den politiska styrgruppen, ti tt tt tt ti ledningsrådet samt det årliga mötet för VGR och avtalskommunerna, har rollen att stärka samverkan. Kommunerna efterlyser i remissyttranden även VGR:s fortsatta ekonomiska engagemang i kompetensförsörjningen inom gröna näringar i allmänhet och naturbruksutbildningen i synnerhet. En bakomliggande orsak till att kommunerna önskar att VGR:s åtagande ska tydliggöras i avtalet är att VGR historiskt bidragit med resurser till utbildningen, men att en finansieringsmodell som är helt baserad på interkommunal ersättning, där även ”utomlänsersättningen” tagits bort, inte med automatik leder till att VGR bidrar ekonomiskt till utbildningen. För att förtydliga VGR:s fortsatta engagemang genom det regionala utvecklingsansvaret framgår i det slutliga avtalet – under punkt 7. Parternas samverkan och ansvar – att ”de gröna näringarna är högt prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland, liksom insatser för kompetensförsörjningen av lant- och skogsbruksnäringen.” Detta innebär att VGR prioriterar de gröna näringarnas kompetensförsörjning resursmässigt inom ramen för VGR:s regionala utvecklingsansvar. I den regionala utvecklingsstrategin är "gröna och skogliga näringar" samt livsmedel utpekade som områden av "särskilt stor betydelse". Omfattningen av insatser för att nå dessa mål beslutas i miljö- och regionutvecklingsnämndens budgetprocess. Förändringar i avtalet jämfört med remissversionen Ett antal förändringar har genomförts i det slutliga avtalet jämfört med remissversionen som skickades ut till kommunerna under perioden 2025-11-10 och 2026-02-10. Det finns både förändringar i sak, vissa redaktionella ändringar samt omdisponeringar av text utan att innehållet är ändrat. Synpunkter från kommunerna har bland annat kunnat hanteras genom att SKR:s skoljurister anlitats för att göra bedömningar. SKR har både kommuner och regioner som uppdragsgivare och deras neutralitet och expertis gör dem lämpade för adekvata avvägningar. Deras synpunkter och konkreta förslag på formuleringar har varit vägledande för den politiska beredningsgruppens slutliga ställningstagande i frågor där kommunen föreslagit ändringar i förhållande till remissversionen. Datum 2026-04-08 6 (8) Diarienummer RS 2026-00395 För att ändringarna i det slutliga avtalet i förhållande till remissavtalet ska bli tydliga bifogas två dokument – bilaga 2 och 3 – förutom själva avtalet (bilaga 1): • Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 – 2032 (för beslut) • Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen (ett samlat dokument där remissförslaget i vänsterspalten kan jämföras avsnittsvis med det slutliga avtalet i högerspalten; för kännedom) • Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången (beskriver synpunkterna som inkommit på avtalet i remissyttrandena, förklarande kommentarer kring dessa och hur de omhändertagits; för kännedom). Finansiering och resurskonsekvenser av beslutet Genom skatteväxlingen har skolorna haft en intäkt som varit oberoende av fluktuationer i antalet elever, och den mekanismen försvinner i och med det nya avtalet. Detta introducerar ett mått av osäkerhet i planering och styrning av verksamheten. Det nya avtalet innebär med andra ord osäkerheter och variationer i intäkterna till naturbruksförvaltningen eftersom intäkterna enbart baseras på antalet elever som går på skolorna. I tider av ökande elevantal ökar såväl kostnader som intäkter men genom skalfördelar kan intäkterna öka mer. När elevantalet minskar uppstår överkapacitet i vissa resurser och det finns risk att kostnaderna minskar mindre än intäkterna, trots anpassningar av verksamheten. För VGR:s del innebär den nya finansieringsmodellen att VGR inte längre står för ett kompensatoriskt ägarbidrag på drygt 40 miljoner kronor årligen (enligt kostnadsnivåerna 2024). Driftbidrag och ägarambitioner för att bedriva naturbruksutbildning- och verksamhet på ett ändamålsenligt sätt behöver hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocesser inom VGR. Genomförande och uppföljning av beslut VGR kommer att fatta beslut om avtalet genom regionfullmäktige under våren 2026. Samtliga kommuner har möjlighet att följa likartad tidplan med beslut under första halvåret eller kvartal tre 2026. För VGR:s del undertecknas avtalet av regionstyrelsens ordförande. Datum 2026-04-08 7 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Det bedöms som önskvärt att kommunerna tar beslut under innevarande mandatperiod då befintliga politiska församlingar har en god kännedom om det regionala samverkansavtalet för naturbruksutbildning och framtagandet av det nya avtalet som pågått sedan våren 2023. Formellt finns dock möjlighet att ansluta sig till avtalet även under 2027. Dock uppmanas parterna att besluta om avtalet så snart som möjligt med hänsyn till att VGR och kommunerna ska besluta om att avveckla skatteväxlingen i god tid före den 30 september 2028. Beredning Arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal har pågått under perioden 2023 – 2026. Beredningsarbetet har primärt skett inom beredningen för hållbar utveckling där en särskild politisk beredningsgrupp har utsetts med representanter för VGR och kommunalförbunden i Västra Götaland. Den politiska beredningsgruppen har fungerat som en styrgrupp för arbetet och som referensgrupp för utredningen för framtagande av ett nytt avtal som genomfördes hösten 2024 till våren 2025. Information har även skett löpande i miljö- och regionutvecklingsnämnden, styrelsen för naturbruk samt regionstyrelsen. Koncernkontoret Helena L Nilsson Gustaf Zettergren Regionutvecklingsdirektör Avdelningschef forskning, omställning och kompetens Bilagor som ingår i beslutsunderlaget • Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 – 2032 • Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen • Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången Datum 2026-04-08 8 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Tidigare beslut • Beredningen för hållbar utveckling, 2026-02-19, § 3 Sammanställning av remissvar om samverkansmodell för naturbruksutbildning • Beredningen för hållbar utveckling, 2025-11-06, § 34 Information om nytt samverkansavtal för naturbruksutbildning inför remissomgång • Beredningen för hållbar utveckling, 2025-04-03, § 11 Information om utredning om en ny modell för samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen om naturbruksutbildning Ytterligare information Utredning om ny modell för samverkan mellan VGR och kommunerna om gymnasial naturbruksutbildning, version 2025-03-25 Besluten skickas till Beredningen för hållbar utvecklings beslut skickas till: • Samtliga 49 kommuner, för genomförande Regionfullmäktiges beslut skickas för kännedom till: • Skaraborgs kommunalförbund, info@skaraborg.se • Fyrbodals kommunalförbund, kansli@fyrbodal.se • Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen, info@borasregionen.se • Göteborgsregionens kommunalförbund, gr@goteborgsregionen.se • Styrelsen för naturbruksförvaltningen • Miljö- och regionutvecklingsnämnden • Emil Gisslow, ekonomidirektör Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16

31 §. Detta ska ske genom abonnemang på avfallstjänster och vid behov genom beställning av enstaka hämtning, om inte annat anges i dessa föreskrifter eller i bilagan till dessa föreskrifter. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport av avfall under kommunalt ansvar från fastigheten. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska upplysa kommunen om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten. 10 a § Grovavfall, trädgårds- och parkavfall, farligt avfall, bygg- och rivningsavfall och annat avfall som enligt bilaga 1 ska lämnas på återvinningscentralen får transporteras av avfallsproducenten själv eller annan privatperson under förutsättningen att transportören är registrerat ÅVC-ombud. Privatpersoner kan anmäla ÅVC-ombud via kommunens hemsida. Yrkesmässiga utförare får dock endast anlitas av yrkesmässig verksamhet för avfall som uppstått i den egna verksamheten. Enligt 5 kap. 18 § avfallsförordningen (2020:614) ska yrkesmässig verksamhet som lämnar avfallet till någon annan än kommunen eller de som kommunen anlitat, kontrollera att den som tar emot avfallet har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för hanteringen. Vid yrkesmässig transport av farligt avfall inklusive elavfall, ska även upprättas transportdokument och utföras den anteckning och rapportering som krävs enligt 6 kap. avfallsförordningen. 4.3 Emballering av avfall under kommunalt

32 § Backande av hämtningsfordon är ingen tillåten arbetsmetod. Vid en återvändsgata ska det finnas en vändplats som är dimensionerad för hämtningsfordon. Vändplanen ska i första hand utformas som en vändplan (9 m radie med ytterligare 1,5 m svepyta). Vändplan utformad som en T-vändning kan tillämpas i undantagsfall. För dimensionering av vändplan, se bilaga 3. a. Transportväg får ej utgöras av gång- och/eller cykelbana, innergård, skolgård eller annat område som primärt inte är avsett för regelbunden fordonstrafik, till exempel område med småhus där personbilparkering inte sker på den enskilda fastigheten utan på gemensamt parkeringsområde eller väg där lastbilstrafik ej är tillåten. b. Transportvägen ska klara att bära tunga fordon, minst BK2. 16

33 § Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till den uppställningsplats som används vid hämtning hålls i farbart skick. Transportvägen ska inför hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och vara halkbekämpad. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden eller på vändplatsen. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av avfall under kommunalt ansvar ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet. Transportvägen ska uppfylla kraven i 32 §. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med eller anvisats av kommunen enligt 31 §. Fastighetsinnehavaren ska se till att den väg som kärl behöver dras av den som utför hämtningen hålls i sådant skick att kärl eller säck utan svårighet kan förflyttas. Behållare och eller anordning för avfall ska placeras i enligt 18 §.

§ 34 Inkomna revisionsberättelser Revisionsberättelser från auktoriserad och förtroendevald revisor har inkommit. Handlingar Revisionsberättelse statlig revisor Älv & Kust 2025 Revisionsberättelse förtroendevald revisor Älv & Kust 2025 Granskningsrapport Älv & Kust 2025 -2- Justering SS SP SS SP Styrelseprotokoll 2026-05-22 Dnr: 2026/01 Styrelsen beslutar: • Notera att revisionsberättelser inkommit.

§35 Ekonomiuppföljning jan-april Uppföljning för perioden jan-april 2026 med prognos för helåret 2026 har gjorts. Kostnader för personal beräknas för helåret bli något högre än budgeterat. Sammantaget förväntas året generera ett mindre överskott i förhållande till budget. Det egna kapitalet prognostiseras uppgå till 1 748 tkr för året. Det finns i budget ett utrymme om 500 tkr för strategiskt nätverksarbete. Det förs en dialog i styrelsen om att fördela resurserna över två år. Det förs även en dialog om allmän återhållsamhet i syfte att möjliggöra medel för fem rehabvägledare även under 2027. Styrelsen beslutar: • Notera information till protokollet.

§ 36 Aktuellt från NNS a. Årsmöte och konferens 15-16 april Sandra Svensson och förbundschef medverkade i konferensen. b. Styrelsemöte 2026-04-28, 2026-05-13 Vid mötet 28 april hanterades förslag till ändrade stadgar och kallelse till extra styrelsemöte. Mötet 13 maj hanterade NNS bland annat samarbete med Mötesplats social innovation (MSI) och analys av inkomna reflektioner från NNS konferens, Inkluderande arbetsliv. Styrelsen beslutar • Notera informationen till protokollet.

§37 TU – Förslag till ändrade stadgar NNS -5- Justering SS SP SS SP Tid: Final Audit Report 2026-05-26 Created: 2026-05-26 By: Henrik Svedberg (henrik.svedberg@alvokust.se) Status: Signed Transaction ID: CBJCHBCAABAAKK8JAaZWxYN-cTBdK8Bx5bzhzU3Cg9-1 "Tid:" History Document created by Henrik Svedberg (henrik.svedberg@alvokust.se) 2026-05-26 - 6:12:28 AM GMT Document emailed to AnnKatrin Österman (ann-katrin.osterman@alvokust.se) for signature 2026-05-26 - 6:12:33 AM GMT Document emailed to Sandra Svensson (sandra.svensson@ockero.se) for signature 2026-05-26 - 6:12:33 AM GMT Document emailed to Safet Peci (safet.peci@arbetsformedlingen.se) for signature 2026-05-26 - 6:12:34 AM GMT Email viewed by AnnKatrin Österman (ann-katrin.osterman@alvokust.se) 2026-05-26 - 6:18:32 AM GMT Document e-signed by AnnKatrin Österman (ann-katrin.osterman@alvokust.se) Signature Date: 2026-05-26 - 6:29:47 AM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: IMAGE Email viewed by Safet Peci (safet.peci@arbetsformedlingen.se) 2026-05-26 - 6:34:35 AM GMT Document e-signed by Safet Peci (safet.peci@arbetsformedlingen.se) Signature Date: 2026-05-26 - 6:35:52 AM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: TYPE Email viewed by Sandra Svensson (sandra.svensson@ockero.se) 2026-05-26 - 6:42:07 AM GMT Document e-signed by Sandra Svensson (sandra.svensson@ockero.se) Signature Date: 2026-05-26 - 6:42:45 AM GMT - Time Source: server - Signature Appearance Selected: MOBILE_TYPE Agreement completed. 2026-05-26 - 6:42:45 AM GMT Förordnande 1 (3) Datum Diarienummer 2026-06-02 12969-2026 Viktoria Petersson viktoria_petersson@hotmail.com Förordnande som borgerlig vigselförrättare Beslut Länsstyrelsen i Västra Götalands län förordnar dig, Viktoria Petersson, att vara borgerlig vigselförrättare från och med den 2 juni 2026 till och med den 1 juni 2030 inom Stenungsunds kommun. Förordnandet ger även rätt att förrätta borgerlig vigsel utanför kommunen men inom Sveriges gränser. Motivering till beslutet Stenungsunds kommun har uppgett att det inte föreligger något direkt behov av fler vigselförrättare i Stenungsunds kommun, men att det heller inte finns några invändningar mot att ytterligare en förordnas. Enligt Länsstyrelsens bedömning bör det i en liten till medelstor kommun vara 2 500-4 000 invånare per vigselförrättare. I dagsläget finns 6 stycken borgerliga vigselförrättare i Stenungsunds kommun. Det innebär att antalet vigselförrättare i Stenungsunds kommun kan utökas. Du har genomfört och klarat Länsstyrelsens kunskapskontroll och bedöms därför ha de kunskaper som krävs för uppdraget. Mot bakgrund av dina kvalifikationer bedömer Länsstyrelsen att du kan bidra till att förrättningen ges en officiell prägel och att det klart framgår att du företräder det allmänna. Länsstyrelsen kan därför förordna dig som borgerlig vigselförrättare. Vigselförrättare ska förordnas på de orter där behov finns enligt förarbeten (prop. 1968:136, s. 82). Det är viktigt att de personer som utses till vigselförrättare har de kunskaper och kvalifikationer i övrigt som behövs för uppdraget (prop. 2008/09:80, s. 24). Postadress: 403 40 Göteborg T elefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/personuppgifter Länsstyrelsen Västra Götaland Förordnande 2 (3) 2026-06-02 12969-2026 En annan omständighet som bör vägas in är att vigselförrättaren kan anses lämplig att företräda det allmänna (SOU 2007:17, s. 28) och att vigselförrättaren” i kraft av sin ställning” kan bidra till att förrättningen ges en officiell prägel och att det klart framgår att förrättaren företräder det allmänna (regeringens beslut Ju 2004/2912/L2). Beskrivning av ärendet Du har ansökt om att bli förordnad som borgerlig vigselförrättare i Kungälvs kommun och Stenungsunds kommun. Av uppgifterna i ärendet framkommer att du är notariemeriterad vid förvaltningsrätten och har flera års erfarenhet som kommunjurist. Du har genomfört Länsstyrelsens kunskapskontroll. Din ansökan har skickats på remiss till Kungälvs kommun och Stenungsunds kommun. Kungälvs kommun har i yttrande uppgett att de inte har behov av fler vigselförrättare och att kommunen därför avstyrker ansökan. Stenungsunds kommun har i yttrande uppgett att det inte föreligger något direkt behov av fler vigselförrättare i Stenungsunds kommun, men att det heller finns några invändningar mot att ytterligare en förordnas. Bestämmelser som beslutet grundas på Behörig att vara vigselförrättare är den som länsstyrelsen har förordnat, enligt 4 kap. 3 § 2 äktenskapsbalken (1987:230). Av samma lag 4 kap. 4 § framgår att innan någon förordnas till vigselförrättare ska länsstyrelsen pröva att personen har de kunskaper och kvalifikationer i övrigt som behövs för uppdraget. Förordnandet ska gälla för en viss period, om det inte har begränsats att gälla till en angiven dag. Beslutande Beslutet har fattats av handläggare Karolina Hagström Thor. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Bilagor 1. Information till vigselförrättare Länsstyrelsen Västra Götaland Förordnande 3 (3) 2026-06-02 12969-2026 Kopia till Stenungsunds kommun Initiativärende Till Kommunstyrelsen i Stenungsund kommun Stenungsunds kommuns vindbruksplan antogs av kommunfullmäktige den 10 april 2012. Planen var ett tematiskt tillägg till kommunens dåvarande översiktsplan (ÖP06) och fungerade som vägledning för frågor om vindkraftsetableringar. Senare upphävdes vindbruksplanen som eget dokument när den nya översiktsplanen, ÖP2020, antogs. De delar som fortfarande bedömdes aktuella arbetades då in i den nya översiktsplanen. Nu har det gått ytterligare 6 år och vi ser att tekniken har gått framåt. Den storlek på vindkraftverk som planen är anpassad för är inte längre aktuell. De verk som det i dagsläget planeras för, när det kommer till den landbaserade vindkraften, är mycket högre och oftast finns också batterilösningar med i projekteringen. Dagens etableringar får större effekter när det kommer till buller, skuggbildning och synlighet och kräver därför sannolikt längre avstånd till bebyggelse. Dagens verk har högre effekt och det behövs eventuellt andra anslutningspunkter till elnätet som klarar den högre effekten. Med högre verk kan det dessutom vara andra vindförhållanden och det kan vara andra platser inom kommunens territorium som är mer lämpliga. Det är olyckligt att det finns områden utpekade i gällande Översiktsplan som vi direkt kan se är olämpliga utifrån antagandet att det är verk i storleken 200 meter och högre som planeras. Det är att bedriva falsk marknadsföring. En aktör som vill etablera sig i kommunen tittar i Översiktsplanen och tror självklart att kommunen är positivt inställd om etableringen ligger inom utpekade områden. Det kostar onödig tid och pengar om kommunen sedan säger nej på grund av närhet till bebyggelse. Därför vill Centerpartiet att: Förvaltningen får i uppdrag att se över de områden i Översiktsplanen och anpassa efter nuvarande gängse storlek på kommersiella vindkraftsverk och tillhörande batteripark. Linda-Maria Hermansson, Gruppledare för Centerpartiet Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 Lars Lidén Till kommunstyrelsen Digitaliseringschef Uppdrag om digitalisering av processer Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar delrapporteringen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen gav 2025-10-27 § 341 förvaltningen i uppdrag att under perioden 2026– 2028 identifiera, planera och genomföra åtgärder som syftar till att digitalisera minst 30 procent av kommunens processer. Förvaltningen ska redovisa investeringar och driftskostnader, förväntade besparingar och tidsvinster samt återbetalningstid och nettovinst. Förvaltningen har genomfört nulägesbedömningar för varje sektor för att identifiera och prioritera de processer som ska ingå i uppdraget. Varje sektor har tagit fram en sektorsspecifik handlingsplan som beskriver syfte, omfattning, tidsramar, nulägeskartläggning och genomförande. Utifrån ett metodstöd och ett systemstöd har förvaltningen definierat vad en process är, de olika processnivåerna (kärnprocess, huvudprocess, delprocess) samt vad vi menar med digitalisering. Förvaltningen har i och med nulägesarbetet skapat ett processregister för samtliga verksamheter i kommunen som kan komma till nytta även i andra sammanhang. Föreliggande tjänsteskrivelse är en delrapportering till kommunstyrelsen på uppdraget. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen gav 2025-10-27 § 341 förvaltningen i uppdrag att under perioden 2026– 2028 identifiera, planera och genomföra åtgärder som syftar till att digitalisera minst 30 procent av kommunens processer. Förvaltningen ska redovisa investeringar och driftskostnader, förväntade besparingar och tidsvinster samt återbetalningstid och nettovinst. Förvaltningen redovisar nu den förstudie som föregår projekt 30 %. Bakgrunden, som den anges i uppdraget, är att kommunen står inför ökade krav på kvalitet, tillgänglighet och effektivitet i samtliga verksamheter. Demografisk utveckling, kompetensförsörjningsutmaningar och ekonomiska begränsningar gör det nödvändigt att utveckla nya arbetssätt och öka digitaliseringsgraden. Digitalisering av kommunens processer ska bidra till att Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 - frigöra resurser till kärnverksamheten - förbättra service och tillgänglighet för invånare och företag - öka kvalitet och handläggning och beslutsfattande Syftet med uppdraget har uttolkats som att - digitalisera administrativa och manuella moment för att frigöra resurser i kärnverksamheterna - förbättra service, tillgänglighet och användarupplevelse - höja kvaliteten i processer, handläggning och beslutsfattande Målet med uppdraget är att - minst 30 procent av kommunens processer ska vara digitaliserade senast 31 december 2028. Vad är digitalisering? I av kommunfullmäktige antaget program för digitalisering definieras digitalisering: Digitalisering handlar om tvärorganisatorisk verksamhetsutveckling där nytta dras av modern informations- och kommunikationsteknik, såsom automatisering och innovation. Programmet för digitalisering innehåller fem områden som förvaltningen särskilt ska fokusera på: - Digitalt först - Hög tillgänglighet på kommunala tjänster - Datadrivet beslutsfattande - Utforska, tillvarata och använda möjligheter med artificiell intelligens - Säker digital transformation Digitalisering innebär således att använda digital teknik för att förändra, förbättra eller skapa nya arbetssätt och processer. Fokus ligger inte på att endast ersätta papper med digitalt format, utan på att bland annat genom automation ta bort manuella moment och genom ny teknik förenkla administrativa moment. Digitalisering består av fler initiativ och byggstenar. I förstudien har förvaltningen utgått från följande perspektiv som tillsammans och inte enskilt bildar digitalisering: Digitisering: Att omvandla analog information till digitalt format Datorisering: Att använda digitala verktyg, system och plattformar Processoptimering: Omstrukturering av arbetsflöden för att dra nytta av digitala möjligheter Kultur & kompetens: Förändrade arbetssätt, ändra inställning, kompetensutveckling Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 Data & analys: Gå mot en datadriven organisation, automatiserade beslut, minskad mänsklig interaktion. Genom arbetet med att genomlysa samtliga av kommunens verksamheter i deras digitala mognad, processernas digitaliseringsgrad och förmågan att jobba i dokumenterade processer framkommer stora variationer inte bara sektorsvis utan också inom en sektors olika verksamheter. Att det finns utmaningar med att digitalisera och jobba processorienterat är tydligt. I vissa verksamheter går utvecklingen snabbt framåt samtidigt som det i andra verksamheter rör sig långsamt eller till och med står still. För att kunna hålla samman digitaliseringen och åstadkomma vissa skalfördelar i utvecklingen behöver kommunen gå framåt i någorlunda samma takt. Nulägesanalys För att hinna genomföra en nulägeskartläggning som påvisar vilka av förvaltningens processer som skulle kunna vara föremål för utveckling genom digitalisering fanns ett behov av att dela in förstudien i olika faser, detta gjordes enligt följande: 1. Förberedelse a. Fas 1 Framtagande av ett förvaltningsgemensamt metodstöd för hur kartläggningen skulle genomföras. Metodstödet består av följande delmoment. • Bedömning av processens digitaliseringsgrad (0-9) där varje nivå har en förklarande beskrivning. • Bedömning av personalens digitala mognadsgrad (0-9) där varje nivå har en förklarande beskrivning • Utse en processägare • Identifiera processer med hög effektiviseringspotential enligt logiken ”en stor positiv påverkan med en liten insats” • Bedömning av processens procentuella storlek i förhållande till varandra b. Fas 2 Identifiera kärnprocesser, huvudprocesser och delprocesser. Som stöd till sektorerna ta fram en bruttolista på kommunala processer för att ha som utgångspunkt. c. Fas 3 Utveckla ett systemstöd för att få ett tidseffektivt och datadrivet förfarande för både förstudien och ett framtida genomförandeprojekt. Systemstödet innehåller följande delmoment. • Register för förvaltningens processer inklusive tillhörighet Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 • Grundinformation som inkluderar processägare, processbeskrivning, processtatus, antal processutvecklare och hur stor del av förvaltningen som påverkas av processen • Nuvarande digitaliseringsgrad, nivå 0-9 • Nuvarande digitala mognadsgrad för verksamhetens personal • Processens påverkan på kommunens invånare, näringsliv eller föreningsliv • Processutveckling med koppling till uppdragets effektmål • Digitaliseringsinitiativ med schablonkostnader/schablonnyttor • Nyttokalkyl med nettovinst och återbetalningstid 2. Genomförande (hanterades via Rådet för digital utveckling, RDU) a. Fas 1 Intressentkartläggning för att identifiera vilka resurser som behöver delta i kartläggningsarbetet. Förankra syftet och målen med uppdraget. Tillsammmans med utpekade nyckelpersoner i sektorerna, revidera processregistret och samtidigt beskriva vad processen är till för. b. Fas 2 Bedöma digitaliseringsgraden för processerna samt den digitala mognadsgraden för verksamhetens personal. Identifiera och prioritera processer med hög effektiviseringspotential. c. Fas 3 För processer med hög effektiviseringspotential och tillsammans med nyckelpersoner i sektorerna definiera typ av digitaliseringsåtgärd. Koppla processerna till effektmålen i uppdraget d. Fas 4 Sammanställa nyttokalkyler med kostnader, återbetalningstid och nettovinster. Producera handlingsplaner sektorsvis, lämna över resultatet av förstudien till respektive sektorchef. Förstudien har resulterat i: - processregister (kärn-, huvud- och delprocesser) - bedömning av processernas digitaliseringsgrad och medarbetarnas digital mognad - identifiering och prioritering av processer med hög effektiviseringspotential - en handlingsplan per sektor inklusive: o föreslagna digitaliseringsinitiativ o investerings- och driftskostnader o förväntade besparingar och nyttor o återbetalningstid och nettovinst Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 Vad är en process? En process är en serie av sammanhängande aktiviteter eller arbetsuppgifter som utförs för att uppnå ett specifikt mål eller resultat. Processer används för att systematisera, effektivisera och säkerställa kvalitet i arbetet. Kännetecken för en process: 1. Målstyrd – Har ett tydligt syfte eller resultat (till exempel att fatta ett beslut, leverera en tjänst eller producera en vara). 2. Repeterbar – Upprepas på samma sätt varje gång för att säkerställa likvärdighet. 3. Värdeskapande – Varje steg i processen bidrar till att skapa värde för medborgaren, kunden eller organisationen. 4. Definierade roller – Det är tydligt vem som gör vad och när. 5. Input och output – Processen startar upp genom till exempel ett ärende, en händelse eller en förfrågan och via aktiviteterna i processen omvandlar det till ett resultat som till exempel ett beslut, en tjänst eller en produkt. Identifierade processer De kärnprocesser som är identifierade är följande: - Demokrati, styrning och stöd - Utbildning - Socialtjänst och omsorg - Samhällsbyggnad - Kultur och fritid - Näringsliv och arbetsmarknad Totalt har förstudien identifierat och dokumenterat 7 st kärnprocesser, 61 st huvudprocesser och 484 st delprocesser varav 74 st delprocesser har prioriterats att ingå i förevarande uppdrag. Observera att 30 procent har beräknats utifrån omfattning och ej antal då processerna varierar kraftigt i storlek beroende på hur många som påverkas av den. Processerna har bedömts utifrån två kategorier – digitaliseringsgrad och digital mognad där den förstnämnda avser att fånga hur digital processen är idag och den sistnämnda vilken mognadsgrad som finns hos användarna i nyttjandet av digital teknik. Därefter har processerna bedömts utifrån där effektiviseringspotentialen bedöms vara störst i förhållande till effektmålen. Principer för prioritering Prioritering av process har baserats på: Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 - processens omfattning och resursåtgång - förväntad effektiviseringspotential (högt utfall/låg insats) - nuvarande digitaliseringsgrad - genomförbarhet och beroenden Effektmål Effektmålen är de som anges i uppdraget: - Frigöra tid för personal inom kärnverksamheterna - Förbättrad service till invånare/näringsliv - Högre tillgänglighet för invånare/näringsliv - Ökad kvalitet i handläggningen - Ökad kvalitet i beslutsfattande I förhållande till effektmålen möter de 74 utvalda processerna målen enligt nedan: Det mål som flest processer lever upp till är att frigöra tid för personalen. Det innebär en potentiell produktivitetsökning, det vill säga mer verksamhet i förhållande till avdelade resurser. Det medför inte per automatik en förbättrad leverans till invånarna, även om ett sådant indirekt samband borde vara relativt starkt, utan kräver en styrning som tar hem och prioriterar den i de flesta fall frigjorda tiden så att den används utifrån de prioriteringar och behov som finns hos respektive verksamhet. I förstudiearbetet har en enskild process kunnat möta en eller fler effektmål beroende på verksamhet och har identifierats i dialog med verksamhetsresurser. Nyttokalkyl En nyttokalkyl är ett verktyg för att bedöma vilka nyttor (värden) en satsning eller ett projekt ger i förhållande till dess kostnader. Nyttokalkylering används i större utsträckning inom offentlig sektor, exempelvis vid digitaliseringsprojekt i kommuner, för att fatta bättre beslut. Kvantifierabara nyttor är nyttor som genererar en tidsbesparing eller en direkt kostnadsbesparing. Här har bland annat SKR tagit fram en schablonkostnad för olika personas (exempelvis medarbetare, chef, konsult) som använts i förstudien. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 Ej kvantifierbara nyttor är nyttor som ger ökad kvalitet, och kvantifieras genom en så kallad ”multikriterieanalys” som viktar och omvandlar nyttor riktade till framförallt kommunens invånare, näringsliv och föreningar till kronor och ören så att även dem går att jämföra mot de kvantifierbara nyttorna. Redovisade nyttokalkyler bygger således på schabloner av kostnadsbesparingar, bedömda tidsvinster och ökad kvalitet. Exempel på nyttokalkylering: (Elevhälsa/stödinsatser inom VUX) Processen omfattar dokumentation och ärendehantering som innehåller känsliga personuppgifter. Hanteringen är idag tidskrävande och sker med ett ålderdomligt systemstöd med risk för bristfällig lagefterlevnad. Kostnader: - Inköp av ett ärendehanteringssystem för cirka 100 000 kr (engångskostnad) Nyttor: - Kostnadsbesparing vid utbyte av systemstöd, cirka 28 000 kr/år (kvantifierbar) - Tidsbesparing för de anställda, cirka 35 000 kr/år (kvantifierbar) - Ökad kvalitet i form av service, ökad rättssäkerhet, bättre arbetsmiljö med mera, cirka 27 000 kr/år (ej kvantifierbar) Engångskostnad 100 000 kr minus sammanslagna nyttor 90 000 kr ger en återbetalningstid på lite drygt 1 år för att efter det generera en besparing på cirka 90 000 kr/år. (kostnadsbesparingen genereras i exemplet av att det nya systemstödet är billigare än det befintliga) Multikriterieanalys För att sätta ett värde på de ”ej kvantifierbara” nyttorna innehåller nyttokalkylen en metodik som kallas för mutlikriterieanalys (MKA) För att en process som delvis innehåller nyttor som är svåra eller omöjliga att värdera i pengar ändå ska kunna konkurrera med övriga processer använder sig förvaltningen av MKA. Om en förändring exempelvis genererar högre säkerhet, ökad trygghet eller ökad kvalitet för kommunens invånare går dessa att dels vikta i förhållande till varandra samt värderas i kronor och ören. Nyttorealisering Nyttorealisering handlar i det här fallet om att säkerställa att de effekter och värden som Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 digitaliseringen och nyttokalkylen anger förväntas uppnå, faktiskt uppnås i verksamheten. Det räcker alltså inte att leverera en lösning – nyttan måste också uppstå och effekterna infrias. Huvudsakligen utfaller nyttor i tidsbesparing och ökad kvalitet och för att hämta hem de nyttorna krävs alltså mycket medveten styrning, förändringsledning och chefsskap i att ta ställning till hur tidsvinsten ska användas. Ska exempelvis samma handläggare hantera fler ärenden inom samma tid eller ska nyttan verkställas genom förbättrad kvalitet genom exempelvis utvecklingsinsatser i verksamheten? Ska en undersköterska vars administrativ tid frigörs användas för kvalitetsökning eller för att kunna hantera fler brukare per anställd? Att påvisa en realiserad nytta är generellt svårt, speciellt när tidsvinsten är liten men påverkas av många, ännu svårare om den påverkan många utspridda i förvaltningen. Kommunens arbete med nyttokalkylering och nyttorealisering är i sin linda och vi befinner oss i någon form av upplärning. Uppdragets förstudie har bidragit till en bättre förståelse för nyttokalkyler och multikriterieanalys, något förvaltningen kommer ha stor nytta av i kommande förändringsprojekt framöver. Handlingsplan och genomförande De 74 i förstudien identifierade projekt- eller förändringsuppdragen ska genomföras på förhållandevis kort tid och med begränsat antal resurser. Det finns idag utpekade resurser som har till sin uppgift att digitalisera våra verksamheter, både övergripande på sektor stödfunktioner och sektorspecifika, något som de självklart kommer fortsätta med i ett kommande projekt. De har dock inte numerären eller driftsmedel tillgängliga för att genomföra ett större projekt av denna dignitet. För att uppnå målet att digitalisera minst 30% av kommunens processer är bedömningen att en för ändamålet avsedd organisation med framförallt projektledarkompetens behöver skapas för att kunna strukturera och resursplanera, men också ha fokus på att hålla både tid och budget. Med tanke på antalet processer som föreslås digitaliseras bedömer förvaltningen att det krävs en utökning med två heltidsanställda projektledare samt avsevärd tid från digitaliseringschefen för att genomföra projektet. Deras arbete förutsätter i sin tur ett stort arbete på alla berörda verksamheter, som behöver ha egna resurser och förmåga att ta emot och vara involverade i det arbete som bedrivs övergripande. Genomförandet förutsätter också att stödresurser i form av upphandlingsenheten, enheten för informations- och systemförvaltning och SOLTAK kan frigöra tid för arbetet med projektet. Förstudiearbetet har resulterat i framtagande av ett preliminärt ekonomiskt underlag, som behöver kvalitetssäkras. Förvaltningen behöver bland annat bedöma vad som går att nyttorealisera och avvägningen mellan drift och investering. Både kostnad, nyttokalkyl och besparing är uträknade med schablonestimat återanvänt från tidigare projekt och inköpta digitala lösningar. Det finns ett behov från förvaltningen att Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 kvalitetssäkra estimaten vilket det inte funnits tid till i nulägeskartläggningen samt en ekonomisk avstämning mellan vad som är att betrakta som drift och investering. Bedömningen är att förvaltningen behöver tid till i höst för detta arbete. Ekonomisk bedömning En ekonomisk bedömning av projektet återkommer förvaltningen med i ett senare skede. Barnkonsekvensanalys Ärendet har ej någon direkt koppling mot barn. Juridisk bedömning Utifrån digitaliseringsperspektivet är det främst säkerhets- och dataskyddsfrågor som behöver beaktas i den juridiska bedömningen i varje enskilt fall. Dataskyddsförordningen (GDPR) ställer krav på behandling av personuppgifter, cybersäkerhetslagen ställer krav på säkerhetsåtgärder och offentlighets- och sekretesslagen ställer krav på lämplighetsbedömning i teknisk bearbetning av sekretessbelagt material. Det juridiska området runt AI är ännu inte helt klarlagt men det kommer också inom det området krävas tolkningar och bedömningar utifrån gällande rätt. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2026-06-08 Kommunstyrelsen 2025-10-27 § 341 Initiativärende 2026-10-06, uppdrag om digitalisering av processer STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Beslut skickas till Lars.lidén@stenungsund.se erik.bergman@stenungsund.se Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/945 2026-06-08 elin.hjalmarsson@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2025-10-27

§ 38 Rapporter/meddelanden a. Minnesanteckningar presidium 2026-05-06 b. Beslut om VGR:s roll i finsam Hälso- och sjukvårdsdirektören har fått i uppdrag att ta fram förslag på principer för samverkan genom finsam. Initiativet kommer från Delregional nämnd Göteborg. Koncernkontoret har konstaterat att det finns behov av stärka och tydliggöra VGR:s roll inom finsam. c. Samråd 2027 Öckerö, bifall d. Regional utvecklingsstrategi e. Samlokalisering Ale och Öckerö Lokalen på Öckerö är uppsagt och rehabvägledare är samlokaliserad med AME på Öckerö. I Ale har en planering för samlokalisering kommit långt och bedömningen är att samlokalisering kommer att fungera och att lokalen i Ale inom kort kan sägas upp. Styrelsen beslutar • Notera informationen till protokollet.

39 § Renhållaren eller renhållarens utförare har rätt att inte utföra ordinarie hämtning om: • Föreskrifterna i 8 a-c §§, farligt avfall inklusive spillolja i bilaga 1 följts • Renhållaren eller renhållarens utförare inte fått tillträde • Transport- eller dragvägen inte skottats/halbekämpats eller röjts från hinder • Behållaren är överfullt eller för tungt lastat • Behållaren innehåller dåligt emballerat (dammande/rykande avfall) • Behållaren innehåller större felsortering/övervägande andel felsorterat avfall Efter åtgärd kan behållaren hämtas/tömmas vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller efter beställning av extra hämtning, mot avgift enligt kommunens avfalls- och slamtaxa.

40 § Vid felsortering av avfall vid fastighetsnära insamling eller vid överenskommen eller anvisad plats i system som avser den enskilda fastigheten eller mer än en fastighet såsom delad behållare eller gemensamhetsanläggning eller plats som är anvisad eller överenskommen för flera fastigheter kan felsorteringsavgift debiteras i enlighet med vad som närmare framgår av kommunens avfalls- och slamtaxa. Med felsortering av avfall vid fastighetsnära insamling avses vad som kan verifieras vid en okulär besiktning av innehållet i ett kärl eller anordning och där felsorteringen innebär att sortering inte har skett i kärl eller anordningar på det sätt som är reglerat med stöd av dessa föreskrifter eller dess bilaga 1.

41 § Vid upprepade avvikelser från gällande abonnemang, kan kommunen besluta om ändring i abonnemanget om det behövs för att hantera avfallet som uppstår på fastigheten i enlighet med dessa föreskrifter. 18 8 Återvinningscentral (ÅVC)

42 § Kommunens återvinningscentraler är avsedda för farligt avfall och grovavfall från hushåll. Besök på återvinningscentralen ingår i den fasta avgiften för avfallsabonnemanget på fastigheten och person som är folkbokförd och/eller äger fastighet i kommunen, får lämna och transportera sorterat avfall som uppkommit från hushållet/fastigheten till återvinningscentralen.

43 § Vid varje besök får avlämnas en mängd avfall motsvarande det som normalt får lastas på en släpkärra, eller max 3 kubikmeter.

44 § Farligt avfall och grovavfall från hushåll ska sorteras och hållas skiljt enligt bilaga 1 och/eller enligt instruktioner på återvinningscentralen.

45 § Verksamheter får besöka återvinningscentralerna mot en avgift. De får lämna grovavfall på återvinningscentralerna, och farligt avfall som ingår i behandlingsansvaret för kommunalt avfall. Farligt avfall från verksamheter hanteras på samma sätt som från hushåll. Farligt avfall från verksamheter som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll är kommunalt avfall och avfallet ges en avfallskod som inleds med 20 i bilaga 3 i avfallsförordningen (2020:614). Detta avfall får lämnas på återvinningscentral. EL-avfall i begränsad mängd kan lämnas till återvinningscentralen mot uppvisat avlämnarintyg för rapportering vid inlämningstillfället. Övrigt farligt avfall som uppkommer i verksamhetsutövning får inte lämnas på återvinningscentral. Fordonet får väga max 4 ton inklusive last. 9 Särskilt om avfall under kommunalt ansvar från verksamheter

46 § Utöver vad som föreskrivs i 8-45 §§ ska verksamheter hålla avfall under kommunalt ansvar från verksamheter skilt från annat avfall. Konsumentelavfall lämnas vid kommunens insamlingsställe eller efter vad som anges i bilaga 1. 47 a § Verksamheter som har avfallshantering som är samlokaliserad med hushåll och som har anmält att verksamheten vill ha kommunal insamling av förpackningsavfall eller skrymmande förpackningsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet i enligt 8 a § och lämna det till ett insamlingssystem som renhållaren eller renhållarens utförare tillhandahåller. För plastflaskor och metallburkar som är avsedda för ett retursystem gäller i stället att sådana alltid ska lämnas till retursystemet i enlighet med 8 a §. 19 Bestämmelsen i 8 a § om att utsorterat läkemedelsavfall och förpackningar innehållande läkemedelsavfall ska lämnas till apotek, gäller endast hushåll. Närmare föreskrifter om sortering återfinns i bilaga 1. 47 b § Den som har en förpackning som innehåller avfall ska se till att förpackningen skiljs från innehållet med undantag för om förpackningen innehåller farligt avfall eller läkemedelsavfall om förpackningen underlättar den praktiska hanteringen av avfallet. Kommunens bestämmelser om användande av den allmänna va-anläggningen (KFVA) innehåller begränsningar i fråga om vad som får tillföras spillvattnet och innebär att tömning av förpackningar som utgångspunkt inte får ske till avloppet.

§ 47 Dnr: KS 2026/379 Anmälan av revisionens grundläggande granskning 2025 av Stenungsunds kommun Beslut Kommunfullmäktige noterar inkommen granskningsrapport. Sammanfattning av ärendet Kommunrevisionen har inkommit till kommunfullmäktige med den årliga grundläggande granskningen av kommunens verksamhet under 2025. Granskningsrapporten kommer att bemötas genom att ett svar på rapporten tas fram och beslutas av kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Grundläggande granskning av Stenungsunds kommun 2025 Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Grundläggande granskning 2025| Azets Grundläggande granskning 2025 Rapport Stenungsunds kommun 2026-03-31 Antal sidor 18 Page 1 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 6 6 Resultat av granskningen 7 6.1 Övergripande styrdokument 7 6.2 Kommunstyrelsen 8 6.3 Myndighetsnämnder 14 6.4 Kommunfullmäktiges beredningar 16 7 Samlad bedömning och rekommendationer 18 Page 2 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av kommunens styrelse, nämnder och beredningar. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelse och nämnder i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Kommunstyrelsen bedöms i allt väsentligt ha säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag. Vi noterar att måluppfyllelsen, utöver indikatorer, mäts utifrån beslutade fokusområden för innevarande år. Av delårsrapport och årsredovisning redogörs för det arbete som bedrivs i förvaltningen kopplat till fokusområdena. Det framgår dock inte om/hur mätning/uppföljning ska ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs de facto ger de förväntade effekterna. Därtill noterar vi att indikatorer som är kopplade till respektive fokusområde inte alltid speglar pågående arbete och förväntade effekter för aktuellt fokusområde. Kommunstyrelsen bedöms ha säkerställt att den får en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat. Kommunen redovisar en positiv budgetavvikelse, som främst beror på lägre kapitalkostnader och lägre kostnader för volymer samt överskott på skatter och generella bidrag. Kommunstyrelsen och nämnderna bedöms ha säkerställt en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Kommunstyrelsens och nämndernas protokoll och beslutsunderlag bedöms i allt väsentligt vara tydliga. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att I allt väsentligt verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag? Page 3 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att de får en Ja tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat? Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser? Ja Har kommunstyrelsen och nämnderna en struktur för arbetet Ja med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Se över om/hur mätning/uppföljning bör ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs kopplat till respektive fokusområde ger förväntade effekter • Se över och komplettera med relevanta indikatorer för respektive fokusområde för att säkerställa att de är relevanta och bidrar till att stärka styrning och uppföljning av mål. • Se över hur förflyttning/jämförelse över tid mäts/bedöms, för att säkerställa att hela jämförelseperioden beaktas i bedömningen. Page 4 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av kommunens styrelse, nämnder och beredningar. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Enligt kommunallagen 12 kap. 1 § ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisionens uppgift är att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredsställande sätt. • Räkenskaperna är rättvisande. • Den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs- och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Den grundläggande granskningen baseras på revisorernas riskanalys och omfattar kommunstyrelsen, kommunstyrelsens utskott, nämnder och beredningar. Den grundläggande granskningen ger också underlag att under året uppdatera riskanalysen. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen ha en sådan omfattning att den ger grund för bedömningar som revisorerna lämnar i sin årliga revisionsberättelse. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Granskningens översiktliga syfte har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnats ska utgöra en grund för säkerställande att nämnder och styrelse lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: • Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag? • Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att de får en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat? o Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser? • Har kommunstyrelsen och nämnderna en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt? Page 5 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 3.1 AVGRÄNSNING Granskningen avser hela granskningsåret 2025 och färdigställs och avslutas först efter att styrelse och nämnder behandlat sina årsbokslut/verksamhetsuppföljningar för 2025. Granskningen omfattar kommunstyrelsen och dess utskott, tekniska myndighetsnämnden, sociala myndighetsnämnden, överförmyndarnämnden1 samt kommunfullmäktiges beredningar. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725), KL. • Strategisk plan 2025–2027 budget 2025. • Reglemente för intern kontroll. 5 METOD Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av relevanta styr- och uppföljningsdokument såsom internkontrollplan, strategisk plan och budget, verksamhetsuppföljning och ekonomisk uppföljning. • Dialogmöten med presidierna i kommunstyrelsen och dess utskott • Protokollsgranskning De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av ekonomichef och sektorchef, sektor stödfunktioner. 1 Redovisas i separat rapport. Page 6 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT 6.1.1 Strategisk plan 2025–2027 budget 2025 Den strategiska planen2 innehåller en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en ekonomisk plan för tre år varav budgetåret är periodens första år. Styrmodellen utgår från dokumentet Vision 2035, Agenda 2030 och kommunens ledord. Utifrån detta har fyra inriktningsmål tagits fram och prioriterats. Inriktningsmålen utgår från Agenda 2030:s mål. Vision 2035 År 2014 antogs kommunens vision ”Stenungsund Det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum”. Visionen gör gällande två avgörande inriktningar: • Attraktivt och välkomnande. Inriktningen innefattar att kommunen ska erbjuda en trygg miljö, ha ett attraktivt centrum och rikt kulturliv, ha goda kommunikationer, ha ett levande företagsklimat och att alla invånare alltid ska mötas med bästa möjliga möte. • Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Inriktningen innebär att kommunen strävar efter social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att inte äventyra framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Kommunens ledord Av den strategiska planen framgår att kommunens ledord är helhet, öppenhet, delaktighet och insyn. Inriktningsmål I den strategiska planen beskrivs kommunens fyra övergripande mål vilka utgår från Agenda 2030:s mål och kopplas till Vision 2035. Inriktningsmålen är följande: • Mål 3: God hälsa och välbefinnande. Kommunen ska säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. • Mål 4: God utbildning för alla. Kommunen ska säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. • Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Kommunen ska verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. • Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Kommunen ska vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. 2 Kommunfullmäktige 2024-06-19, § 124 Page 7 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets Ekonomiska styrprinciper I den strategiska planen 2025–2027 beskrivs kommunens ekonomiska styrprinciper. Styrprinciperna tydliggör bland annat ansvar och befogenheter, hantering av eventuella årliga över- och underskott samt den rapportering och uppföljning som ska ske i förvaltning, utskott och kommunstyrelsen. Vidare tydliggör styrprinciperna även budgetansvar, principer och ansvar för investeringar, efterkalkyl, fastigheter och lokaler, köp av varor och tjänster, upplåning, leasing, kommunala bolag och förändring av taxor och avgifter. 6.1.2 Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll3 tydliggör syftet med den interna kontrollen, organisering och ansvar av den interna kontrollen samt beskriver processen för upprättande av internkontrollplan och innehållet i internkontrollplanen. Av reglementet framgår att styrelse och nämnder ska säkerställa att följande övergripande mål uppnås: • Verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. • Informationen och rapporteringen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande. • Skydda organisationen och dess medarbetare från risker, förluster, bedrägerier, misstankar och andra skador. • Förebygga, upptäcka och åtgärda fel och brister. I enlighet med reglementet har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för att tillse en god intern kontroll. Detta innebär ett ansvar för att organisera arbetet med intern kontroll inom kommunkoncernen samt se till att det organiserade arbetet utvecklas utifrån koncernens behov av kontroll. Vidare beskrivs att kommunstyrelsen löpnade ska följa upp det interna kontrollsystemet. Enligt reglementet ansvarar myndighetsnämnderna för den interna kontrollen inom sina respektive ansvarsområden. Uppföljning av myndighetsnämndernas interna kontroll ska redovisas för kommunstyrelsen för kännedom. Utifrån internkontrollplanen genomförs kontroller av riskerna genom en helårsuppföljning. I reglementet framgår även det ansvar som åligger kommundirektör och anställda. 6.2 KOMMUNSTYRELSEN 6.2.1 Verksamhetsstyrning Kommunstyrelsens reglemente4 gör gällande att kommunstyrelsen bland annat ska övervaka att kommunfullmäktigemålen, verksamhetsplanerna och planer för ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning utförs ändamålsenligt och ekonomiskt. I den strategiska planen 2025–20275 framgår inriktningsmålen, som valts ut från Agenda 2030 och som knyter an till kommunens vision. Måluppfyllelsen mäts genom indikatorer och fokusområden för varje mål. Indikatorerna består av nyckeltal från databasen Kolada som är specifikt framtagna som stöd för kommuners genomförande av Agenda 2030. Indikatorerna 3 Kommunfullmäktige 2025-03-06, § 31 4 Kommunfullmäktige 2025-11-20, § 127 5 Kommunfullmäktige 2024-06-19, § 124 Page 8 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets ger framför allt en bild av hur utvecklingen ser ut över tid i jämförelse med andra. Fokusområdena beskriver vad verksamheterna ska fokusera på i sitt arbete med att nå höjd måluppfyllelse under 2025. Måluppfyllelsen bedöms genom indikatorernas utfall samt en kvalitativ analys av hur verksamheterna har arbetat med fokusområdena. För respektive inriktningsmål anges kopplade fokusområden och indikatorer, som följs upp i samband med tertial 2 och i samband med bokslutet. Av delårsrapporten för 20256 framgår att nya indikatorer har lagts till för att ge en mer nyanserad bild i delårs- och årsbokslut 2025, vilka också ingår i strategiskt plan 2026-2027. De tillagda indikatorerna är knutna till respektive fokusområde. I delårsrapporten anges dels en samlad bedömning av måluppfyllelsen per inriktningsmål, dels en bedömning per fokusområde. Kopplat till detta visas också inriktningsmålens förflyttning över tid, det vill säga om måluppfyllelsen är positiv, negativ eller om det inte skett någon förflyttning. Jämförelsen över tid sträcker sig mellan åren 2020-2024. I delårsrapporten bedöms ”Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt” som uppfyllt. Övriga mål bedöms vara delvis uppfyllda. I delårsrapporten var det dock ett flertal fokusområden, där det angavs att uppföljning sker vid årsbokslutet. För vissa av fokusområdena anges att kommunen ser över möjligheterna att koppla fler indikatorer till områdena inför årsbokslutet. Av årsredovisningen framgår att två av de fyra inriktningsmålen bedöms vara uppfyllda. Utöver ”Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt” så bedöms även ”Mål 4 – God utbildning för alla” vara uppfyllt. Övriga två inriktningsmål bedöms vara delvis uppfyllda. Av måluppföljningen anges för respektive fokusområde det arbete som bedrivs i verksamheten för att nå en ökad måluppfyllelse, samt förväntade effekter med de insatser som görs. Det framgår dock inte om/hur mätning/uppföljning ska ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs de facto ger de förväntade effekterna. I årsredovisningen har ytterligare indikatorer lagts till kopplat till vissa av fokusområdena. För vissa fokusområden anges dock fortsatt att det finns behov av att komplettera med ytterligare indikatorer för att ge en mer heltäckande bild. Vi noterar att det inte alltid finns en tydlig koppling mellan indikatorerna som anges för vissa fokusområden och de förväntade effekterna för aktuellt fokusområde. Detta lyfts även fram i bilaga till årsredovisningen, där det anges att ”förvaltningen ser ett behov av att komplettera med indikatorer som är bättre anpassade till lokala förutsättningar och prioriteringar. Detta skulle ge en mer träffsäker måluppföljning och skapa underlag som är direkt användbart för kommunens styrning, samtidigt som Kolada fortsatt ger viktig kontext i ett nationellt och regionalt perspektiv.” Vi noterar också att den jämförelse som görs över tid, för att mäta/följa förflyttningen för respektive indikator, sker genom att ställa det senast tillgängliga utfallet/resultatet mot utfallet/resultatet mot basår 2020. Resultatet för tidsperioden 2021-2023/2024 beaktas därmed inte i denna jämförelse, vilket medför att förflyttningen bedöms positiv om 6 Kommunfullmäktige 2025-11-20, § 121 Page 9 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets resultatet 2025 är bättre än resultatet 2024. Detta trots att det kan vara sämre än de tre närmast föregående åren (och vice versa). 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag. De verksamhetsmål som fullmäktige har fastställt är av övergripande karaktär och långsiktiga. Målen har konkretiserats genom fokusområden för innevarande år. Bedömning av måluppfyllelse sker dels utifrån de indikatorer som fullmäktige beslutat om, dels utifrån en kvalitativ bedömning avseende fokusområdena som är gällande för innevarande år. Indikatorerna visar utvecklingen över tid och avser inte att spegla resultatet av det arbete som bedrivits under innevarande år. Beskrivningen kopplat till fokusområdena synliggör det arbete som bedrivs i förvaltningen för att nå en högre måluppfyllelse, samt vilka effekter det förväntas ge. Det framgår dock inte om/hur mätning/uppföljning ska ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs de facto ger de förväntade effekterna. De indikatorer som är kopplade till respektive fokusområde bedöms inte alltid spegla pågående arbete och förväntade effekter för aktuellt fokusområde. Vi bedömer, likt förvaltningen, att en komplettering av mer relevanta indikatorer bör göras för att kunna ge ett bättre och mer riktat underlag för såväl styrning som bedömning av måluppfyllelsen. Vi noterar också att bedömningen av förflyttning/jämförelse över tid som sker för respektive indikator i vissa fall kan ge en något missvisande bild, då inte utfallet för samtliga år för jämförelseperioden beaktas. Detta bedöms kunna utvecklas, genom att exempelvis ställa senast tillgängliga utfall/resultat mot snittet för de närmaste föregående åren. Detta till skillnad från nu då det ställs mot basår 2020. 6.2.3 Ekonomistyrning Den strategiska planen 2025–2027 redogör för kommunens ekonomiska styrprinciper. Kommunstyrelsen har ekonomiskt uppföljningsansvar vad gäller det kommunövergripande arbetet, kommunledningen, finansverksamhet och ägarstyrning av bolag. Den strategiska planen gör gällande att rapportering till kommunstyrelsen ska ske i april, augusti och december. Vidare ska en förenklad uppföljning göras per mars och oktober. Av protokollstudier framgår att uppföljning och rapportering har skett i den omfattning som beskrivs i den strategiska planen. I delårsrapporten per augusti 2025 redovisade kommunen en prognos för helåret om 100,6 mnkr, vilket är en positiv budgetavvikelse om 58,8 mnkr. Den främsta anledningen till skillnaden mellan prognos och budget är inom kommunövergripande, där det i prognosen räknas med betydligt lägre kapitalkostnader och lägre kostnader för volymer. Vidare bidrar finansverksamheten och sektorerna till den positiva prognosen. Skatter och generella bidrag väntas generera ett överskott om 8,6 mnkr jämfört med budget. Page 10 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets Sektorernas sammantagna prognos per augusti är en positiv budgetavvikelse om totalt 8,3 mnkr. Sektor stödfunktioner redovisar en negativ budgetavvikelse om - 1,4 mnkr för perioden och prognostiserar en ekonomi i balans för helåret. Prognosen för budget i balans baseras på lägre personalkostnader än budgeterat, vilket beror på tillfälliga vakanser och medveten vakanshållning av tjänster samt fördröjning av vissa rekryteringar. Sektor utbildning redovisar ett en positiv budgetavvikelse om 6,4 mnkr per augusti och prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 5,3 mnkr för helåret. Den positiva prognosen baseras på att sektorn förväntas ha lägre kostnader för skolskjuts och personalkostnader än budgeterat. Sektor socialtjänst redovisar en negativ budgetavvikelse om - 2,9 mnkr per augusti och prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 1 mnkr för helåret. Den positiva prognosen baseras på att vård och omsorg prognostiserade ett överskott om 1,5 mnkr och en budget i balans. Sektor samhällsbyggnad exklusive avgiftsfinansierad verksamhet redovisar en positiv budgetavvikelse om 4,2 mnkr för perioden och prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 2 mnkr för helåret. Den huvudsakliga anledningen är lägre kostnader för personal orsakad av planerad vakanshållning och oplanerade vakanser såsom sjukskrivningar och föräldraledigheter. Avfall prognostiserar en negativ budgetavvikelse om - 7 mnkr för helåret till följd av ökade kostnader kopplat till kommunens övertagande av insamling av förpackningar och tidningar. Av delårsrapporten framgår att det beslutats om en ny taxa vilket ökar intäkterna. VA prognostiserar en negativ budgetavvikelse motsvarande - 1,5 mnkr för helåret. I dialog med kommunstyrelsens presidium 2025-06-17 framgår att det trots budgetöverskott finns vissa utmaningar. Fastighetskostnaderna är höga, särskilt för äldre byggnader som kräver större åtgärder. Inom individ- och familjeomsorgen kvarstår kostnader från tidigare placeringar. Förskolan påverkas av minskat barnantal, vilket kan få följdeffekter för grundskolan framöver. Ekonomistyrningsmodellen kräver att åtgärder vidtas snabbt, vilket kan vara utmanande vid stora förändringar. För att möta framtida investeringsbehov och skuldsättning behöver resultatmålet höjas från nuvarande två procent till närmare sex procent. Vidare har man identifierat en försämrad ekonomisk situation jämfört med närliggande kommuner, bland annat på grund av kostnader för resecentrum och skredet. Mot denna bakgrund måste budgetar anpassas efter den nuvarande takten. Av årsredovisningen för 2025 framgår att kommunen redovisar ett resultat om 133,2 mnkr, vilket är 91,4 mnkr bättre än budgeterat resultat som uppgick till 41,8 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen är främst hänförlig till kommunövergripande poster, som redovisar en positiv budgetavvikelse om 58,7 mnkr. Överskottet kan till största del hänföras till avsatta medel för kapitalkostnader på investeringar. Investeringarna har varit väsentligt lägre än budgeterat och därmed går inte alla medel åt. Även volymer har en positiv avvikelse då befolkningen inte ökat i den utsträckning som beräknades i budgetarbetet. Sektorerna redovisar sammantaget en positiv budgetavvikelse om 8,5 mnkr. Samtliga sektorer, förutom sektor stödfunktioner, redovisar positiva budgetavvikelser. Den negativa budgetavvikelsen inom sektor stödfunktioner förklaras främst av lägre hyresintäkter och högre kostnader för reparationer och underhåll. IT-relaterade kostnader över budget påverkar också resultatet negativt Page 11 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 6.2.4 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har säkerställt att den får en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat. Ekonomin följs upp löpande i enlighet med kommunens ekonomiska styrprinciper. Kommunen redovisar en positiv budgetavvikelse, och avvikelser mot budget (såväl positiva som negativa) förklaras i de uppföljningsrapporter som upprättas. 6.2.5 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen 6 kap. 1 § ha uppsikt över övriga nämnder och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 §. Vidare ska styrelsen ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag, stiftelser, föreningar och kommunalförbund. Kommunstyrelsen har fastställt regler för kommunstyrelsens uppsiktsplikt7 som omfattar uppsikten över kommunens nämnder och helägda bolag. Dokumentet gör gällande att kommunstyrelsens presidium, alternativt de som kommunstyrelsen annars har utsett, träffar nämndernas presidier minst två gånger för dialog. Minnesanteckningarna från dialogerna ska diarieföras och anmälas till ett kommunstyrelsesammanträde för information. Av protokollgranskning framgår att kommunstyrelsen har anmält minnesanteckningar från nämnddialoger under året. I enlighet med kommunallagen 6 kap. 9 § har kommunstyrelsen en förstärkt uppsiktsplikt. Detta innebär att styrelsen, för varje bolag, i årliga beslut ska pröva om den verksamhet som bedrivits i bolaget under föregående kalenderår har varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om så inte är fallet, ska styrelsen lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder. Under 2025 fullföljde kommunstyrelsen sin förstärkta uppsiktplikt vid sammanträdet 2025- 04-28 §§ 138–139. Med anledning av Stenungsundshems budgetunderskott som konstaterades vid sammanträdet beslutade styrelsen att följa utvecklingen av Stenungsundshem samt ta del av bolagets redovisning av en intern utredning. Bolagets VD redovisade vid styrelsens sammanträde 2025-06-16 § 199 resultatet av internrevision samt information om framtagande av en handlingsplan. Av kommunstyrelsens protokoll framgår att såväl nämnderna som de kommunala bolagen har informerat styrelsen om arbete och uppföljning med internkontrollplan8, att dialoger har hållits med bolagens presidier, respektive nämnderna minst två gånger under året9, att bolagens ekonomiska redovisningar har granskats vid bokslut och delårsbokslut10 och att 7 Kommunstyrelsen 2023-04-24, § 158 8 Kommunstyrelsen 2025-01-13, § 26; 2025-03-17, §§ 105, 111–113 9 Kommunstyrelsen 2025-04-28, § 152; 2025-06-16, § 229 10 Kommunstyrelsen 2025-05-26, § 193; 2025-09-29 § 293 Page 12 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets styrelsen har tagit ställning till de kommunala bolagens verksamhet i förhållande till ändamål och de kommunala befogenheterna11. 6.2.6 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har utövat sin uppsiktsplikt över nämnder och kommunala bolag. Granskningen visar att kommunstyrelsen under året utövat uppsikt över nämnder och kommunala bolag. Under 2025 fullföljde kommunstyrelsen sin förstärkta uppsiktsplikt vid sammanträdet 2025-04-28. Med anledning av Stenungsundshems budgetunderskott beslutade styrelsen att följa bolagets utveckling samt ta del av bolagets interna utredning och information om framtagande av en handlingsplan. 6.2.7 Intern kontroll I kommunstyrelsens internkontrollplan för 202512 beskrivs att arbetet med att fastställa styrelsens internkontrollplan inleds med att varje sektor gör riskanalyser som sammanställs på förvaltningsnivå. Efter förvaltningens arbete med riskanalyser genomför respektive utskott workshops om risker. Förvaltningen gör en riskvärdering och sammanställer en bruttolista över riskerna. Kommunstyrelsen fastställer vilka risker som ska ingå i internkontrollplanen för nästkommande året och fastställer därefter planen. Enligt riktlinjerna för intern kontroll finns följande kontrollområden att utgå från i internkontrollplanen: • Verksamhetskontroller • Kontroller av system och rutiner • Kontroll av efterlevnad av regler, policyer och beslut • Finansiell kontroll • Kontroll avseende oegentligheter, mutor och jäv I kommunstyrelsens internkontrollplan redovisas risker, kontrollmoment, riskvärde, kontrollmetod för identifierade risker samt ansvarig sektor. Vidare redovisas en bruttolista över identifierade risker för internkontrollplanen, där totalt 13 risker finns med. Av de 13 riskerna har fem lyfts med i planen: 1. Risk att bluffakturor inte identifieras. 2. Risk att systembehörigheter inte avslutas i samband med avslut av anställning. 3. Risk för överdebitering. 4. Risk för bristande kännedom om krisledningsarbetet. 5. Risk att kommunen behöver genomföra återställning av mark efter att entreprenörer fått och använt sitt schakt- och grävtillstånd. 11 Kommunstyrelsen 2025-04-28, §§ 138–139 12 Kommunstyrelsen 2024-11-25, § 354 Page 13 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets I uppföljningen av internkontrollplan för kommunstyrelsen 202513 redovisas kontroller och åtgärder för de fem risker som ingår i styrelsens internkontrollplan, undantaget kontrollen för risken bristande kännedom om krisledningsarbete. Av uppföljningen framgår att kontrollen för risken inte genomförts i enlighet med internkontrollplan. Motiveringen är behov av omprioriteringar i samband med det förhöjda säkerhetsläget. Som åtgärd flyttas genomförandet av kontrollen till 2026. Vidare har förvaltningen inte sett behov av åtgärd vad gäller risk att kommunen behöver genomföra återställning av mark. Motiveringen är att risken hanterats på ett ändamålsenligt sätt. För resterande risker har avvikelser konstaterats och planering av vidtagna åtgärder beskrivs. 6.2.8 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har säkerställt en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns en fastställd struktur för arbetet med intern kontroll i kommunen genom reglemente för intern kontroll. Reglementet är fastställt av fullmäktige. I reglementet beskrivs övergripande mål som styrelse och nämnder ska uppnå, ansvarsfördelning samt processen för upprättande av internkontrollplan. Kommunstyrelsen har följt de riktlinjer som beskrivs avseende arbetet med intern kontroll. 6.3 MYNDIGHETSNÄMNDER 6.3.1 Organisation Tekniska myndighetsnämnden och sociala myndighetsnämnden fullgör kommunens myndighetsutövande mot enskild inom sina respektive områden. Nämnderna ansvarar vidare för den interna kontrollen inom sina respektive områden. Av tekniska myndighetsnämndens reglemente14 framgår bland annat att nämnden ska följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende samt lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet. Nämnden ansvarar också för att lämna yttrande inom sitt ansvarsområde samt uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. Av sociala myndighetsnämndens reglemente15 framgår bland annat att nämnden ska fullgöra kommunens myndighetsutövande uppgifter mot enskild inom socialtjänstens område. Nämnden ansvarar också för att lämna yttrande inom sitt ansvarsområde samt uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. 13 Kommunstyrelsen 2026-02-23, § 80 14 Kommunfullmäktige 2019-10-10, § 130. Senast reviderad 2022-01-20, § 7 15 Kommunfullmäktige 2019-10-10, § 131 Page 14 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 6.3.2 Intern kontroll I tekniska myndighetsnämndens internkontrollplan för 202516 beskrivs risker, kontrollmoment, riskvärde, kontrollmetod för identifierade risker samt ansvarig sektor. Vidare har vi tagit del av en bruttolista över identifierade risker för internkontrollplanen, där totalt två risker finns med. Riskerna lyfts i planen och avser följande: 1. Risk för otillåten påverkan av tjänstepersoner. 2. Risk för otillåten påverkan av förtroendevalda. I uppföljningen av tekniska myndighetsnämndens internkontrollplan 202517 redovisas kontroller och åtgärder för de två risker som ingår i nämndens internkontrollplan. I syfte att kontrollera kännedom om rutiner inom det systematiska arbetsmiljöarbetet kring trakasserier, hot och hot om våld har genomförandet av kontrollmomenten utgjorts av stickprovskontroller genom enkäter med anonyma svar. Enkätfrågorna skickades ut till medarbetare och förtroendevalda i kommunen. Av uppföljningen framgår att kontrollen för respektive risk konstaterar ett antal riskområden som följer av enkätfrågorna. Till detta har även medarbetare och förtroendevalda föreslagit ett antal åtgärder/förbättringsförslag. Med grund i resultatet kommer förvaltningen analysera eventuella åtgärder. Vi har tagit del av information om riktlinjer och rutiner rörande otillåten påverkan. Av informationen framgår bland annat att samtliga medarbetare har tillgång till Medarbetarhandboken på intranätet som innehåller bestämmelser och information om arbetsmiljö, våld och hot samt trakasserier och kränkningar. Vidare framgår av informationen att kommunfullmäktige 2020-04-16, § 64 antog riktlinjer för de förtroendevaldas arbetsmiljö. Kommunstyrelsen noterade information om uppföljning av nämndens internkontrollplan för 2025 under styrelsens sammanträde 2026-02-23, § 82. I sociala myndighetsnämndens internkontrollplan för 202518 beskrivs risker, kontrollmoment, riskvärde, kontrollmetod för identifierade risker samt ansvarig sektor. Vidare har vi tagit del av en bruttolista över identifierade risker för internkontrollplanen, där totalt tre risker finns med. Förutom de tre riskerna i bruttolistan lyfts ytterligare två risker med i internkontrollplanen. De totalt fem riskerna avser följande: 1. Risk att placerade barn omplaceras. 2. Risk att välfärdsbrott inte upptäcks och polisanmäls vilket innebär felaktiga utbetalningar. 3. Risk för att nuvarande rutiner brister gällande verksamheternas hantering och stöd till våldsutövare och våldsutsatta barn och vuxna. 4. Risk för otillåten påverkan av tjänstepersoner. 5. Risk för otillåten påverkan av förtroendevalda. 16 Tekniska myndighetsnämnden 2024-11-13, § 133 17 Tekniska myndighetsnämnden 2026-01-28, § 2 18 Sociala myndighetsnämnden 2024-11-26, § 323 Page 15 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets I uppföljningen av sociala myndighetsnämndens internkontrollplan 202519 redovisas kontroller och åtgärder för de fem risker som ingår i nämndens internkontrollplan. Vad avser risk att placerade barn omplaceras samt risk för att nuvarande rutiner brister har beslut tagits att följa upp internkontrollpunkterna under 2026. Gällande risk att välfärdsbrott inte upptäcks har en internkontrollpunkt på temat valts ut för internkontrollplan 2026, men med inriktningen rutiner för inköp, leveranser och betalningar. I syfte att kontrollera kännedom om rutiner inom det systematiska arbetsmiljöarbetet kring trakasserier, hot och hot om våld har genomförandet av kontrollmomenten för risk för otillåten påverkan av tjänstepersoner samt risk för otillåten påverkan av förtroendevalda utgjorts av stickprovskontroller genom enkäter med anonyma svar. Enkätfrågorna skickades ut till medarbetare och förtroendevalda i kommunen. Av uppföljningen framgår att kontrollen för respektive risk konstaterar ett antal riskområden som följer av enkätfrågorna. Till detta har även medarbetare och förtroendevalda föreslagit ett antal åtgärder/förbättringsförslag. Med grund i resultatet kommer förvaltningen analysera eventuella åtgärder. Till detta har vi har tagit del av information om riktlinjer och rutiner rörande otillåten påverkan. 6.3.3 Bedömning Vår bedömning är att nämnderna har säkerställt en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns en fastställd struktur för arbetet med intern kontroll i kommunen genom reglemente för intern kontroll. Reglementet är fastställt av fullmäktige. I reglementet beskrivs övergripande mål som styrelse och nämnder ska uppnå, ansvarsfördelning samt processen för upprättande av internkontrollplan. Nämnderna har följt de riktlinjer som beskrivs avseende arbetet med intern kontroll. I nämndernas uppföljning av intern kontroll beskrivs åtgärder som genomförts för respektive risk. 6.4 KOMMUNFULLMÄKTIGES BEREDNINGAR 6.4.1 Organisation Enligt kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarnas arbetsordning20 är de fasta beredningarna: demokratiberedningen, beredningen för hållbara livsvillkor, beredningen för miljö- och fysisk planering, arvodesberedningen och valberedningen. I arbetsordningen beskrivs att tillfälliga beredningar kan tillsättas en eller flera tillfälliga fullmäktige- beredningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga. Vidare framgår att fullmäktige fattar beslut om beredningsdirektiv gällande uppdrag. Av den 19 Sociala myndighetsnämnden 2026-02-17, § 28 20 Kommunfullmäktige 2022-11-23, § 184. Reviderad 2024-05-23, § 94 Page 16 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets strategiska planen 2025–202721 framgår att det finns fyra fasta beredningar med olika berednings- och verksamhetsområden. Planen gör gällande att beredningarna ansvarar för att bereda politiska framtids- och visionsfrågor inför debatt och beslut i fullmäktige. Valberedningen lyfts inte i den strategiska planen. 6.4.2 Protokoll I enlighet med kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarnas arbetsordning ska det för fullmäktigeberedningar, i tillämpliga delar, gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll. I kommunallagen 5 kap. §§ 66 – 70 föreskrivs vilken information som ska framgå av sammanträdesprotokoll, bland annat ska protokollet redovisa: • Vilka ledamöter och ersättare som tjänstgjort. • Vilka ärenden som handlagts. • Vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka. • I vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut. • Genomförda omröstningar och resultaten av dem. • Vilka beslut som har fattats. • Vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar. • Vilka reservationer som har anmälts mot besluten. Vidare ska ett protokoll justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på det sätt som fullmäktige har bestämt. Vi noterar att beredningarna för minnesanteckningar som i många fall är detaljerade till sin utformning. Minnesanteckningarna för 2025 innehåller det som föreskrivs i kommunallagen avseende protokoll. 6.4.3 Bedömning Vår bedömning är att fullmäktigeberedningarna i allt väsentligt har säkerställt att beslutsunderlag och protokoll är tydliga. I fullmäktige och fullmäktigeberedningarnas arbetsordning beskrivs vad som gäller avseende tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll. Vi bedömer att beredningarna under året i många fall har fört detaljerade minnesanteckningar som följer bestämmelserna i kommunallagen avseende protokoll. 21 Kommunfullmäktige 2024-06-19, § 124 Page 17 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av kommunens styrelse, nämnder och beredningar. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelse och nämnder i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Se över om/hur mätning/uppföljning bör ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs kopplat till respektive fokusområde ger förväntade effekter • Se över och komplettera med relevanta indikatorer för respektive fokusområde för att säkerställa att de är relevanta och bidrar till att stärka styrning och uppföljning av mål. • Se över hur förflyttning/jämförelse över tid mäts/bedöms, för att säkerställa att hela jämförelseperioden beaktas i bedömningen. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Liz Gard Isabella Nielsen Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 18 of 18 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2026-05-15 Maria Hellenäs-Silano Till kommunstyrelsen Planeringsledare Uppföljning av plan för att elever ska nå högre resultat i SVA Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Den 19 februari 2024 gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att redovisa en plan för att förbättra undervisningen i svenska som andraspråk (SVA) i grundskolan. Den 17 juni 2024 redovisade förvaltningen svar på uppdraget varpå kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att göra en uppföljning av ärendet under hösten 2025. Den 5 november 2025 redovisade förvaltningen en uppföljning av ärendet. Välfärdsutskottet gav förvaltningen i uppdrag att under 2026 återkomma till välfärdsutskottet och redovisa ytterligare åtgärder för att eleverna ska nå högre resultat i SVA. Vidare beslutade välfärdsutskottet att utskottets årshjul för 2026 skulle innefatta planerad redovisning. Enligt det beslutade årshjul för 2026 framgår att en uppföljning av plan för att elever ska nå högre resultat i SVA ska redovisas på välfärdsutskottet i juni månad. Beskrivning av ärendet Grundskolan följer varje år upp kunskapsresultat, beslut och bedömning i SVA i det systematiska kvalitetsarbetet inom området Mål och resultat. Där identifieras utvecklingsbehov och formuleras förbättringsåtgärder för organisering av och undervisning i SVA. Uppföljning av utvecklingsbehov och förbättringsåtgärder Följande utvecklingsområden har tidigare identifierats inom uppdraget: • organisering av undervisningen i SVA, • utveckling av undervisningens kvalitet, • bedömning inför och uppföljning av beslut om SVA, • kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte samt • övergångar mellan stadier. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2026-05-15 Uppföljning av förbättringsåtgärder på Kopperskolan och Kristinedalskolan På Kopperskolan och Kristinedalskolan läser fler elever SVA än på övriga skolor i kommunen. Det är också på dessa skolenheter som de största utvecklingsbehoven har identifierats och där merparten av förbättringsåtgärderna har genomförts under året. Nedan redovisas uppföljning av förbättringsåtgärder på Kristinedalskolan F–6, Kristinedalskolan 7–9 och Kopperskolan, följt av en verksamhetsövergripande uppföljning. Utveckling av undervisning och arbetssätt Under läsåret 2025/2026 har enheterna arbetat systematiskt med att utveckla undervisningen i SVA utifrån analyser av elevernas kunskapsresultat. På Kristinedalskolan F–6 och Kopperskolan har kompetensutvecklingsinsatsen Det globala klassrummet genomförts. Insatsen har bidragit till en ökad samsyn kring språkutvecklande arbetssätt på skolorna. Undervisningen har vidareutvecklats genom differentierad undervisning, anpassade insatser och ett ökat fokus på grundläggande läs- och skrivutveckling, ordförråd samt muntlig förmåga. Undervisningen bedrivs utifrån ett inkluderande perspektiv där elever deltar i ordinarie svenskundervisning med stöd av SVA- lärare. Vid behov kompletteras detta med undervisning i mindre grupper eller individuella insatser. På Kristinedalskolan F–6 syns förbättringar i elevernas läsförståelse, ordförråd och delaktighet i undervisningen. På Kopperskolan syns en ökad elevaktivitet och en tendens till förbättrade kunskapsresultat. Fler elever uppfyller eller är på väg att uppfylla betygskriterierna i årskurs 6, både i SVA och i andra ämnen. Genom det forskningsbaserade verktyget PLATO har Kristinedalskolan 7-9 vidareutvecklat kvaliteten i undervisningen i svenska som andraspråk. PLATO står för ”Protocol for Language Arts Teaching Observation” och är ett forskningsbaserat observationsverktyg som används för att analysera samt bedöma undervisning, framför allt i språk- och litteraturundervisning. Verktyget utvecklades av forskare vid Stanford University och används idag internationellt inom skolutveckling och utbildningsforskning. Lärarna på Kristinedalskolan har använt sig av verktyget för att observera kvaliteten i undervisningen, identifiera arbetssätt som stärker elevers lärande samt stödja lärarnas egna professionella utveckling. I praktiken har detta bland annat inneburit: • tydligare modellering där lärarna visar steg för steg hur uppgifter ska genomföras, • ökat fokus på textförståelse och strategier för att bearbeta texter, • mer aktiv klassrumsinteraktion med fokus på muntlig språkträning samt • snabbare och mer formativ återkoppling till eleverna. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2026-05-15 På Kristinedalskolan 7–9 framträder tydliga samband mellan språklig förmåga och resultat i andra ämnen. Elever med mindre utvecklat språk har generellt större svårigheter i teoretiska ämnen, medan resultaten är högre i praktisk-estetiska ämnen. Nyanlända elever och elever med begränsad skolbakgrund har särskilda utmaningar och behöver ofta längre tid för att utveckla ett skolspråk i nivå med kunskapskriterierna. Kartläggning inför beslut om SVA genomförs på samtliga enheter genom strukturerade bedömningar, kartläggningsmaterial samt dialog mellan lärare och elevhälsa. Syftet är att säkerställa likvärdiga bedömningar och beslut. Åtgärderna som presenteras ovan har bidragit till en mer likvärdig och strukturerad undervisning. Undervisningen följs kontinuerligt upp på samtliga enheter genom analyser av elevresultat, screeningar, klassrumsobservationer och kollegiala analysmöten. Uppföljningen ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Fortsatta utmaningar Kopperskolan och Kristinedalskolan På Kristinedalskolan F–6 finns fortsatt behov av att befästa och vidareutveckla språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen, bland annat genom aktionsforskning och kollaborativt lärande. På Kopperskolan är en central utmaning att skapa en långsiktigt hållbar organisation för SVA- undervisningen, då elevunderlag och behov varierar över tid. På Kristinedalskolan 7–9 kvarstår utmaningar i att säkerställa att samtliga lärare arbetar systematiskt med språkutveckling samt att vidareutveckla det arbete som initierats genom PLATO. Det finns även behov av fortsatt stöd till elever med oregelbunden skolbakgrund och språkliga svårigheter. Gemensamt för samtliga enheter är behovet av fortsatt kompetensutveckling, stärkt samverkan mellan lärare och elevhälsa samt utveckling av likvärdiga bedömningar. Planerade insatser omfattar fortsatt kollegialt lärande, aktionsforskning och samverkan med externa aktörer. Verksamhetsövergripande förbättringsåtgärder Verksamheten har under året framför allt arbetat med att följa upp förbättringsåtgärder för att utveckla SVA-undervisningen på Kopperskolan och Kristinedalskolan samt att se över den verksamhetsövergripande organisationen för SVA. Trots genomförda förbättringsåtgärder bedömer förvaltningen att det fortsatt finns betydande utmaningar kopplade till SVA-undervisningen, särskilt på Kristinedalskolan. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2026-05-15 Kunskapsresultaten i SVA har under flera år varit låga och avviker negativt jämfört med andra ämnen, trots att undervisningen i stor utsträckning bedrivs av behöriga lärare och att flera utvecklingsinsatser genomförts över tid. Samtidigt finns organisatoriska utmaningar i kommunen, där elever med behov av SVA- undervisning är koncentrerade till vissa skolor medan andra skolor har få elever och varierande tillgång till kompetens. Det finns även osäkerhet kring likvärdigheten i bedömningar och beslut om vilka elever som ska läsa SVA. Vidare finns frågor kring hur betyg sätts i relation till betygskriterierna samt hur undervisningens kvalitet ser ut i praktiken. Mot denna bakgrund har en granskning av kvaliteten i undervisningen i SVA beställts av Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NCS) som genomförs i maj 2026. Uppdraget omfattar bland annat klassrumsobservationer på Kristinedalskolan, intervjuer med lärare samt samtal med skolledning kring undervisning och organisation. Syftet med granskningen är att ge förvaltningen ett fördjupat underlag och vägledning för att ytterligare stärka kvaliteten i undervisningen samt förbättra elevernas kunskapsresultat i svenska som andraspråk. Prognoser av kunskapsresultat För närvarande läser 228 elever svenska som andraspråk i hela grundskolan. Enligt läroplanen för grundskolan (Lrg22) ska läraren allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och både muntligt och skriftligt återkoppla detta till eleven, vårdnadshavare samt informera rektor. För att göra detta gör lärare kontinuerligt bedömningar i formativt syfte och ger omdömen om elevers kunskapsutveckling. Vårterminen 2025 fick 56 % (14 av 25) av eleverna ett godkänt betyg i SVA i årskurs 6 och 43 % (6 av 21) av eleverna i årskurs 9. I de terminsbetyg som sattes på höstterminen 2025 detta läsår fick 53 % (15 av 28) ett godkänt betyg i SVA i både årskurs 6 och 9. Terminsbetyg på höstterminen sätts som en prognos inför vårterminens betyg, som är ett slutbetyg i årskurs 9. Under vårterminen har lärare satt omdömen om elever utvecklar kunskaper mot att uppfylla betygskriterierna, eller om de riskerar att inte göra det. I årskurs 6 har lärarna i sina omdömen bedömt att 58 % (14 av 24) elever utvecklar kunskaper mot att uppfylla betygskriterierna och 52 % (14 av 27) elever i årskurs 9 har bedömts göra det. I detta syns en ökning i prognosen av kunskapsresultat från 56 % till 58 % i årskurs 6 och från 43 % till 52 % i årskurs 9 i jämförelse med betygen 2025. Här ska beaktas att detta inte är samma elevgrupp som förra läsåret, varför ökningen inte självklart kan tolkas som en tendens Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2026-05-15 att kunskapsresultaten ökar. Andelen elever som får betyg i SVA är också så liten att få elever påverkar procentandelen. Hur många av eleverna som räknas som nyanlända påverkar också olika läsårs resultat i SVA. Verksamheten följer upp och redovisar kunskapsresultaten inom ramen för sektorns systematiska kvalitetsarbete under temat Mål och resultat. Redovisning av elevernas kunskapsresultat 2026 planeras att ske i september 2026. Ekonomisk bedömning Ärendet avser en uppföljning gällande redovisning av åtgärder för förbättrad SVA- undervisning och medför i sig inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys SVA-undervisning genomförs i enlighet med skollagens bestämmelser samt utifrån perspektivet barnets bästa. Juridisk bedömning Skollagens bestämmelser har beaktats i ärendet. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 4, God utbildning för alla Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-21 Tjänsteskrivelse 2025-09-23 Kommunstyrelsen 2025-11-24 § 352 Kommunstyrelsen 2024-06-17 § 200 Tjänsteskrivelse 2024-04-29 Kommunstyrelsen 2024-02-19 § 61 Skrivelse med initiativärende 2024-02-01 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Elisabeth Andreasson Marie Wrethander Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till Maria.hellenassilano@stenugnsund.se Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2025-09-23 Maria Hellenäs-Silano Till kommunstyrelsen Utvecklingsledare Uppföljning av uppdrag om att redovisa plan för förbättrad undervisning i Svenska som andraspråk (SVA) Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Den 19 februari 2024 gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att redovisa plan för att förbättra undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) i grundskolan. Den 17 juni 2024, vid redovisningen av planen för förbättrad undervisning i SVA, beslutade kommunstyrelsen att förvaltningen ska göra en uppföljning av ärendet under hösten 2025. Beskrivning av ärendet Nuläge svenska som andraspråk I årskurs 6 läste 25 elever SVA varav 14 elever (56%) fick ett godkänt betyg vårterminen 2025. Detta är en ökning från 2024 då 30 elever läste SVA varav 13 elever (40%) fick ett godkänt betyg. I årskurs 9 läste 21 elever SVA varav 9 elever (43%) fick ett godkänt betyg. Detta är en minskning från 2024 då 33 elever läste SVA varav 20 elever (61%) fick ett godkänt betyg. Verksamheten följer upp resultaten i sektorns systematiska kvalitetsarbete under tema Mål och resultat. Uppföljning av utvecklingsbehov och förbättringsåtgärder Följande utvecklingsbehov och förbättringsområden presenterades i svaret på uppdraget (tjänsteskrivelse 2024-04-29): • Organisering av undervisning i SVA • Förbättra undervisning i SVA • Bedömning inför och uppföljning av beslut att läsa SVA • Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte • Övergångar mellan stadier På Kopperskolan och Kristinedalskolan läser fler elever SVA än på andra skolor i kommunen och det är också på de skolenheterna som de största utvecklingsbehoven samt förbättringsåtgärderna har identifierats. Nedan presenteras uppföljning av förbättringsåtgärder Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2025-09-23 på Kristinedalskolan och Kopperskolan följt av uppföljning av förbättringsområden på verksamhetsnivå. Kristinedalskolan F-6 För att utveckla och förbättra undervisningen i SVA har Kristinedalskolan F-6 organiserat om sin verksamhet så att en behörig lärare i SVA alltid är schemalagd när det är undervisning i svenska. Detta innebär att läraren i SVA och läraren i svenska kan ha undervisning tillsammans. Skolan har sett att omorganiseringen ökat kvalitén av undervisningen i SVA och har lett till att fler elever fått godkänt betyg i SVA. Kristinedalskolan F-6 har även utökat sitt samarbete inför beslut om att en elev ska läsa SVA och om hur elevens undervisning ska planeras. Inför bedömning av SVA-beslut möts biträdande rektor tillsammans med SVA-lärare för att gemensamt göra en bedömning om en elev ska läsa SVA. Biträdanande rektor är också med och tillsammans med SVA-lärare planera undervisningen i SVA. Förstelärare från Välkomsten har under hela året varit med och stöttat upp SVA-lärarna i undervisningen. Förstelärare har även, varje vecka, träffat SVA- lärare på Kristinedalskolan och genom handledning har elevernas undervisning utvärderats och planerats. Skolan ser att detta samarbete ökat kvalitén i undervisningen för varje elev. Även bedömning av nationella prov och betygsättning har skett i samråd mellan SVA-lärare och förstelärare på Välkomsten. Kopperskolan På Kopperskolan beskrevs att det fanns en osäkerhet i hur undervisningen i SVA ska planeras och genomföras när den ges gemensamt med undervisningen i ämnet svenska. Vidare beskrevs en osäkerhet hos lärarna i förskoleklass att använda det nationella kartläggningsmaterialet för att ge stöd till flerspråkiga elever som kan bli aktuella för att läsa SVA i årskurs 1. För att möta dessa utmaningar har skolan genomfört kompetensutvecklingsinsatser och handledning till SVA-lärare med fokus på jämförelse av kursplaner. Förstelärare på Välkomsten har vid två tillfällen träffat all personal på Kopperskolan och diskuterat ämnena SVA och svenska och vad lärarna behöver tänka på gällande ämnenas olikheter och likheter. Detta för att lärarna ska kunna organisera sin undervisning utefter elevernas behov samt för att öka kunskaperna kring bedömning och betygssättning. Kopperskolan har också fått stöttning av SVA-lärare från Stora Högaskolan vilket beskrivs under Organisering av undervisning. Kopperskolan ser att de insatser som satts in under året har ökat kvalitén i undervisningen av SVA och att lärarnas osäkerhet kring hur SVA-undervisningen ska planeras har minskat. Det globala klassrummet Verksamheten har tidigare beskrivit de utmaningar som finns på Kopperskolan och Kristinedalskolan F-6, både i Uppdrag att utreda hur grundskolorna i Stenungsund kan Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2025-09-23 organiseras för att motverka skolsegregation1 och Uppdraget för förbättrad SVA- undervisning. Ett utökat samarbete mellan enheterna är efterfrågat och från och med hösten 2025 har alla tillsvidareanställda lärare på Kopperskolan och Kristinedalskolan F-6 påbörjat kursen Det globala klassrummet som omfattar 7,5 högskolepoäng och ges av Malmö universitet. Kursen ska leda till ökade kunskaper om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt men också om hur flerspråkiga och nyanlända elevers språk kan utgöra resurser för lärande. Syftet med kursen är också att få en större förståelse för ämnet svenska som andraspråk och hur man behöver tänka kring organisation och undervisning i praktiken för att säkerställa att eleverna får den undervisning de har rätt till. Målet med kursen är att alla lärare, oavsett undervisningsämne, får verktyg att utveckla sin undervisning för flerspråkiga och nyanlända elever. Kristinedalskolan 7-9 På Kristinedalskolan 7-9 finns två legitimerade SVA-lärare. Utifrån behov av att möta nyanlända elever i åk 7-9 med särskilt fokus på språket, för att ge eleverna möjlighet att nå målen för grundskolan, har Kristinedalskolan 7-9 valt att ha förberedelseklass som en organisatorisk lösning. Utifrån att samtliga elever har en klasstillhörighet i ordinarie klasser har skolenheten i samband med omarbetad organisation och upplägg utifrån skolans kompensatoriska uppdrag valt att benämna insatsen för Förberedelseverksamhet. De nyanlända eleverna som påbörjar sin utbildning på Kristinedalskolan 7-9 har mycket olika bakgrund och får inte många år på sig att komma in i den svenska skolan för att i årskurs 9 få godkända betyg. Förberedelseverksamheten ger nyanlända elever en intensiv introduktion till den svenska skolan och undervisning i olika ämnen. Den har placerats tillsammans med skolans övriga stödverksamhet i syfte att använda stödresurser mer effektivt. I takt med att antal nyanlända har minskat till kommunen har Kristinedalskolans förberedelseverksamhet omorganiserats. För två år sedan omfattade den 30 elever och idag har antalet sjunkit till färre än 10. Minskat antal elever i förberedelseverksamheten har öppnat upp för att de lärare som varit kopplade till förberedelseverksamheten kan vara mer ute i klassundervisning och exempelvis undervisa i SVA. SVA-undervisningen på Kristinedalskolan 7-9 sker primärt i klass parallellt med ämnet svenska. Svenskaläraren och läraren i SVA planerar och organiserar undervisningen gemensamt. Även sambedömning av nationella prov sker i samarbete med lärare i svenska och SVA. Skolan har under en lång tid arbetat med att utveckla det språkutvecklande arbetssättet, vilket ska genomsyras på hela skolan. Särskilt fokus har skolan haft på att definiera begrepp. Kristinedalskolan 7-9 ser att de förbättringsåtgärder som satts in på skolan skapat en skolgemensam förståelse för språkutvecklande arbetssätt vilket gagnat alla elever på skolan. 1 Dnr KS 2022/1132, uppdrag från kommunfullmäktige enligt Strategisk plan 2023-2025. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2025-09-23 Verksamhetsövergripande förbättringsåtgärder Bedömning inför och uppföljning av beslut att läsa SVA, förbättra undervisning i SVA samt kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte På flera skolor konstaterade rektorerna att det finns en osäkerhet hos lärare om vilka delar av kursplanen i SVA som skiljer sig från kursplanen i svenska och behöver behandlas separat i undervisningen. Rektorerna uppger att de delar i kursplanen för SVA som skiljer sig åt från kursplanen i svenska riskerar att inte behandlas i undervisningen om en lärare ensam ska ansvara för undervisningen utifrån båda kursplanerna. För att möta den utmaningen har verksamheten tagit fram och implementerat en vägledning för bedömning inför och uppföljning av SVA-beslut. Vägledningen finns tillgänglig för både lärare och rektorer. Under vårterminen 2024 hade nätverket i svenska fokus på undervisningen i ämnet svenska som andraspråk. Genom nätverket har lärarna kunnat ta del av varandras kunskaper och erfarenheter för att utveckla undervisningen. Organisering av undervisning i SVA Verksamheten har tidigare identifierat ett behov av att se över hur organiseringen av SVA kan utvecklas och bli så resurseffektiv som möjligt. Ett resultat av översikten blev att SVA-läraren på Stora Högaskolan stöttat upp undervisningen på Hallernaskolan och Kopperskolan, då Stora Högaskolan inte haft någon SVA-elev inskriven. Verksamheten har också möjliggjort så att förstelärare i SVA kan ha en mer rådgivande och handledande funktion, vilket Ekenässkolan och Kyrkenorumskolan använt sig av. Identifierade utvecklingsbehov och planerade förbättringsåtgärder Verksamheten kommer att fortsätta följa enheternas arbete med SVA med fokus på att utveckla undervisningen och höja kunskapsresultaten. Enheterna arbetar aktivt med att planera och utveckla SVA-undervisningen för att skapa förutsättningar för varje elev att få godkända betyg i ämnet. Verksamheten ser ett fortsatt behov av att utveckla ämnesnätverk och kompetensutveckling i ämnet. I slutredovisning av Uppdrag att utreda hur grundskolorna i Stenungsund kan organiseras för att motverka skolsegregation betonade förvaltningen att all personal på Kopperskolan och Kristinedalskolan behöver ta ett helhetsgrepp i språkutvecklande arbetssätt. Kopperskolan och Kristinedalskolan F-6 satsning på kursen Det globala klassrummet är ett resultat av detta med målsättning att alla lärare ska öka sina kunskaper om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och om hur flerspråkiga och nyanlända elevers olika språk kan utgöra resurser för lärande. Verksamheten fortsätter att arbeta med att utveckla SVA och se över organisering av undervisningen. Ytterligare återstår att fokusera elever som läser SVA i övergångar mellan årskurs 3-4 och 6-7. Verksamheten kommer att tydliggöra vad i elevers kunskapsutveckling i SVA som behöver överlämnas för att underlätta att undervisningen i SVA kan planeras på bästa sätt i kommande årskurs, utifrån elevernas behov. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2025-09-23 Ekonomisk bedömning Ärendet avser en uppföljning gällande redovisning av åtgärder för förbättrad SVA- undervisning och medför i sig inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys SVA-undervisning genomförs i enlighet med skollagens bestämmelser samt utifrån perspektivet barnets bästa. Juridisk bedömning Vid kartläggningen av grundskolorna i Stenungsunds kommun har skollagens bestämmelser beaktats. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 4, god utbildning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2025-09-23 Kommunstyrelsen 2024-06-17 § 200 Tjänsteskrivelse 2024-04-29 Kommunstyrelsen 2024-02-19 § 61 Skrivelse med initiativärende 2024-02-01 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Pia Solefors Marie Wrethander Tf. Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till Maria.hellenas-silano@stenungsund.se Marie.wrethander@stenungsund.se Pia.solefors@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2025-11-24

48 § En verksamhet i en fastighet som har fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och som har en avfallshantering som är samlokaliserad med hushållens ska anmäla till kommunen att den vill ha kommunal insamling. 10 Annat avfall än avfall under kommunalt ansvar från verksamheter 10.1 Uppgiftsskyldighet

49 § Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till annat avfall än avfall under kommunalt ansvar ska vid begäran lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag till kommunen. 11 Undantag 11.1 Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden

50 § Anmälan eller ansökan om undantag från dessa föreskrifter skall göras skriftligen av den fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som vill ha undantag. Anmälan eller ansökan prövas av tillsynsansvarig nämnd. Avgift för handläggning av anmälan eller ansökan beslutas med stöd av 27 kap. 1 § miljöbalken (1998:808). 20 Anmälan eller ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att eventuell påverkan på miljön och människors hälsa kan bedömas. Av anmälan eller ansökan ska framgå den tidsperiod som avses och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. Anmälan eller ansökan enligt bestämmelserna i 52§, 54–61 och 63 §§ ska ske senast en månad före den avsedda uppehållsperioden.

51 § Vid givet tillstånd för eget omhändertagande av kommunalt avfall kommer grundavgift/fast avgift tas ut. 11.2 Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst avfall under kommunalt ansvar

52 § Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges i 53 – 55 §§ och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Dispens ges för maximalt 5 år åt gången och kan upphävas om förutsättningarna ändras. Anmälan eller tillstånd för yrkesmässig kompostering och annan behandling kan eventuellt krävas enligt miljöprövningsförordningen (2013:251).

53 § Trädgårds- och parkavfall ska i första hand komposteras på fastigheten eller lämnas till renhållaren, enligt vad som regleras i avfallsförordningen. Avfallet kan lämnas till kommunen enligt bilaga 1. Trädgårds- och parkavfall får eldas på fastigheter när det är lämpligt och det kan ske på ett sätt som medför endast ringa eller helt tillfälliga störningar i närområdet. Trädgårds- och parkavfall som eldas ska vara torrt. I detaljplanelagda områden får eldning endast ske under perioden 1 september till och med 31 maj. Eldning är dock tillåten i samband med valborgsmässoafton och påskafton men ska ske på ett sätt som minimerar störningar i närområdet. Vid eldning ska en fullständig förbränning säkerställas. Avsvalnad aska från eldningen ska samlas ihop och lämnas i förslutna påsar i restavfallet. Den som har trädgårds- och parkavfall som innehåller parkslide, eller invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckningen enligt förordningen (EU) nr 1143/2014 eller nationell förteckning över invasiva främmande arter, eller en art som omfattas av sådana nödåtgärder som en medlemsstat får vidta enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1143/2014 Förordning (2026:312) ska sortera ut det avfallet och hålla det skilt från annat avfall enligt vad som regleras i avfallsförordningen. Invasiva växter ska lämnas till renhållaren enligt vad som framgår i bilaga 1. 21 Eldning får aldrig ske i strid med gällande brandföreskrifter.

54 § Fastighetsinnehavare som själva avser att kompostera matavfall från fastigheten på fastigheten, ska anmäla detta till tillsynsansvarig nämnd. Kompostering av matavfall på fastighet ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden.

§ 55 Dnr: KS 2026/514 Flytt av verksamhet från Åbacka till Mariagården Beslut Välfärdsutskottet föreslår kommunstyrelsens presidium att kommunstyrelsen vid sammanträdet 25 maj får information (föredragning) gällande varför processen om byggnation av växthus på Mariagården har förlängts. Vidare önskas information om hur förvaltningen lägger om och anpassar verksamheten på Åbacka under tiden. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen besluta den 26 januari 2026 (§ 29) att omprioritera 7 mnkr för att bygga växthus med kompletteringsbyggnader på Mariagården. Detta eftersom lokalerna på Åbacka är i dåligt skick och saknar tillgänglighetsanpassning. På Åbacka bedrivs idag rehabiliteringsverksamhet genom trädgårdsarbete och hantverk av individ- och familjeomsorgen (IFO) samt utbildningsprojektet ”odla svenska” av arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen och IFO. Verksamheten på Åbacka ska sedermera flytta till Mariagården, när växthus samt kompletteringsbyggnader är uppförda där. Information lämnades på allmänna utskottet 12 maj 2026 om att byggnation av växthus och kompletteringsbyggnader på Mariagården kommer ta längre tid än beräknat, med anledning av att det krävs naturvärdesinventering innan bygglov kan sökas. Byggnationen beräknas vara klar under år 2028. Ärendet initieras av välfärdsutskottets ordförande Jan Rudén (S) under aktuellt sammanträde. Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Jan Rudén (S), med instämmande av Linda-Maria Hermansson (C), föreslår att välfärdsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsens presidium att kommunstyrelsen vid sammanträdet 25 maj får information (föredragning) gällande varför processen om byggnation av växthus på Mariagården har förlängts. Vidare önskas information om hur förvaltningen lägger om och anpassar verksamheten på Åbacka under tiden. Beslutsgång Ordförande frågar om välfärdsutskottet kan besluta i enlighet med ordförandes förslag och konstaterar att så sker. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Välfärdsutskottet 2026-05-13 Beslut skickas till Kommunstyrelsens presidium Berörda tjänstepersoner Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande.

56 § Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan ansöka om och medges dragväg överstigande 10 meter om särskilda skäl föreligger, förutsatt att dragvägen är plan, hårdgjord och utan höga kanter/trösklar. Dispens ges för maximalt 5 år åt gången och kan upphävas om förutsättningarna ändras. Ansökan görs till tillsynsansvarig nämnd. 11.4 Delat abonnemang eller gemensam avfallslösning

57 § För delat abonnemang och gemensam avfallslösning gäller följande; a. Två närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd under viss tid medges rätt att dela behållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter uppfylls och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats för avfallskärlen. Vid delat avfallskärl ska båda fastigheternas avfall rymmas i fyrfackskärlen, Kärl 1 och 2. Extrakärl är ej tillåtet vid delade avfallskärl. b. Tre eller fler närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd under viss tid medges rätt att använda gemensamma behållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter uppfylls och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats för behållarna, är det inte möjligt ska en gemensam plats vara avtalad med annan markägare genom ett nyttjanderättsavtal. 22 Sökande skall ange ansvarig fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare för anordnande och skötsel av den gemensamma avfallslösningen. Ingående fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare ansvarar för skötsel av platsen såsom om behållaren vore placerad på den egna fastigheten och skall se till att behållare är åtkomliga på tömningsdagen. c. Två närliggande verksamhetsutövare kan efter ansökan till ansvarig tillsynsnämnd under viss tid medges rätt att dela behållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter uppfylls och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av verksamhetsutövarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats för behållarna. d. En verksamhetsutövare och ett hushåll på samma fastighet kan efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd under viss tid medges rätt att dela behållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter uppfylls och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fast avgift utgår för småhus respektive verksamhet och debiteras enligt avfalls- och slamtaxan. Hämtningsavgift/abonnemang för småhus ska tillämpas enligt avfalls- och slamtaxan. Vid delat avfallskärl ska båda fastighetens och verksamhetens avfall rymmas i fyrfackskärlen, Kärl 1 och 2. Extrakärl är ej tillåtet vid delade avfallskärl. Med närboende menas delad fastighetsgräns, gemensam infartsväg eller liknande. Det får heller inte vara längre avstånd än 400 meter från någon av de ingående fastigheternas, fastighetsgräns till uppställningsplatsen för behållarna. När kommunen anvisat plats för avfallslämning- och hämtning till en gemensam avfallslösning kan avståndet vara längre. Medgivande om delad och gemensam behållare kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. 11.5 Utsträckt hämtningsintervall, slam

58 § För enskilda avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som har rådighet över anläggningen, efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anläggningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att nämnden utifrån ansökan med uppgifter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall, utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Medgivandet är tidsbegränsat och gäller i högst 10 år, därefter måste en ny ansökan lämnas in. Det är Kommentar [NJ1]: Ändrat till 10 år fastighetsinnehavarens/nyttjanderättshavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda. 23 11.6 Utsträckt hämtningsintervall, fettavskiljare

59 § För fettavskiljare kan fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som har rådighet över anläggningen, efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anläggningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att nämnden utifrån ansökan med uppgifter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall, utan risk för att mängden fett som rinner ut i ledningsnätet överskrider tillåtna mängder. Medgivandet är tidsbegränsat och gäller i högst 5 år, därefter måste en ny ansökan lämnas in. Det är fastighetsinnehavarens/nyttjanderättshavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda. 11.7 Uppehåll i hämtning

60 § Uppehåll i hämtning enligt 60 a – e § ges för maximalt 2 år åt gången om inte annat anges och kan upphävas om förutsättningarna ändras. Skyldighet att betala grundavgift/fast avgift kvarstår under uppehållstiden. a. Uppehåll i helårshämtning av avfall vid småhus kan efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader. b. Uppehåll i sommarhämtning av avfall vid småhus kan efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst 12 månader. c. Uppehåll i hämtning av avfall från enskilda avloppsanläggningar kan efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd medges fastighetsägare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att nyttjas under minst ett år. En förutsättning för sådant uppehåll är att hämtning av slam från anläggningen ska ha skett under de senaste 12 månaderna eller att sökande inkommer med underlag som visar att tömning inte behöver ske. d. Uppehåll i hämtning av avfall från verksamheter kan beviljas efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd om inget avfall kommer att genereras under minst tre månader. e. Uppehåll i tömning av fettavskiljare från verksamheter kan beviljas efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd om inget fettavfall genereras under ett (1) år.

§ 61 Dnr: KS 2024/155 Initiativärende - Förbättra SVA (Svenska som andraspråk) i Stenungsund, Lisbeth Svensson (L) Beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att redovisa plan för förbättrad SVA- undervisning i kommunen under våren 2024. Sammanfattning av ärendet Lisbeth Svensson (L) har inkommit med ett initiativärende till kommunstyrelsen med förslag om att förvaltningen får i uppdrag att redovisa plan för förbättrad SVA-undervisning i kommunen under våren 2024. Beslutsunderlag Initiativärende från Lisbeth Svensson (L) 2024-02-01 Förslag till beslut på sammanträdet Lisbeth Svensson (L) föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att redovisa plan för förbättrad SVA-undervisning i kommunen under våren 2024. Maria Renfors (M) och Tomas Palm (SD) tillstyrker Lisbeth Svenssons (L) förslag. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Lisbeth Svenssons (L) förslag och konstaterar att så sker. Beslut skickas till Agneta.dejenfelt@stenungsund.se Annika.sunesson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Till Kommunstyrelsen Svenska som andraspråk FÖRBÄTTRA SVA I STENUNGSUND Ärendet ”Slutredovisning av uppdrag i strategisk plan 2023 om Skolsegregation” presenterades på Välfärdsutskottet i januari. Där framgår att skolresultaten i ämnet svenska som andraspråk (SVA) är mycket låga i Stenungsund och lägre än förväntat. Resurser och organisering av SVA-undervisningen behöver ses över med syfte att förbättra resultaten. Som ett led i detta kan också läsfrämjande åtgärder, tillgång på böcker och skolbibliotek utredas. Liberalerna föreslår att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en plan för förbättrad SVA-undervisning i kommunen under våren 2024. LIBERALERNA STENUNGSUND Stenungsund 2024-02-01 Lisbeth Svensson Liberalerna Stenungsund· epost: Stenungsund@liberalerna.se· www.stenungsund.liberalerna.se · www.facebook.com/LibStd/ · Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/292 2026-05-19 Maria Hellenäs-Silano Till kommunstyrelsen Planeringsledare Svar på uppdrag - Lärares befogenheter att ingripa vid ordningsstörningar Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar uppdraget slutfört. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag den 20 mars 2023 att utreda hur lärares befogenheter att ingripa vid ordningsstörningar kunde tydliggöras och skärpas. Förvaltningen återrapporterade ärendet den 19 juni 2023 och den 29 april 2024. Kommunstyrelsen återremitterade ärendet till välfärdsutskottet den 29 april 2024 för att i samband med redovisningen av rapporten Trygghet och Trivsel tillsammans med inbjudna rektorer, bereda frågan ytterligare. Kommunstyrelsen gav förvaltningen den 25 november 2025 i uppdrag att grundskolan skulle organisera för att förstärka arbetet med att minska ordningsstörningar. Förvaltningen återrapporterade ärendet den 17 mars 2025 varpå kommunstyrelsen gav förvaltningen i uppdrag att på grundskolan genomföra tydligare skolregler, utveckla samverkan med vårdnadshavare och kompetensutveckling för lärare. Grundskolorna i Stenungsunds kommun har infört tydliga skolregler med kopplade konsekvenser, vilka kommer att följas upp under 2026. Ett förväntansdokument tas fram till hösten 2026 för att tydliggöra ansvar och förväntningar mellan skola och hem, exempelvis kring trygghet och studiero, närvaro och kommunikation. Det betonar att både skola och vårdnadshavare har ansvar för elevernas skolgång. Samtidigt satsar verksamheten på att stärka lärarnas professionella ledarskap där det relationella och auktoritativa ledarskapet ingår, detta görs genom kompetensutveckling och i det kontinuerliga arbetet med rutiner och utveckling av undervisningen. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen gav den 20 mars 2023 förvaltningen i uppdrag att utreda hur lärares befogenheter vid ordningsstörningar kunde tydliggöras och skärpas. Ärendet har Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/292 2026-05-19 återrapporterats vid flera tillfällen och återremitterades till välfärdsutskottet den 29 april 2024 för vidare beredning tillsammans med rektorerna. Den 25 november 2025 beslutade Kommunstyrelsen att ge grundskolan i uppdrag att stärka arbetet mot ordningsstörningar samt ta fram strategi och kostnadsberäkning inför eventuell ombudgetering 2025 samt för budget 2026. Den 17 mars 2025 gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att på grundskolan genomföra: • Stärkt föräldrasamverkan genom Förväntansdokument: Omarbeta de redan antagna och implementerade ”Riktlinjer för samverkan mellan hem och skola” så att de blir skolspecifika och börja arbeta med dem. • Skolregler: Föregå regeringens förslag om ändring av skollagen och inför skolregler. Rektorn beslutar, förankrar hos lärare och informerar elever samt vårdnadshavare. • Kompetensutvecklande insatser för lärare i auktoritativt ledarskap. Skolregler Av 5 kap. 5 § skollagen ska det finnas ordningsregler för varje skolenhet. Ordningsreglerna, och efterlevnaden av dessa, ska regelbundet följas upp. Samtliga enheter inom grundskolan i Stenungsunds kommun har tagit fram skolregler för att skapa tydlighet i vardagen. Förvaltningen har även påbörjat ett arbete med att tydligare koppla specifika konsekvenser till regelöverträdelser, vilket gör förväntningarna tydliga för både elever, lärare och vårdnadshavare. Skolreglerna delges till vårdnadshavare under föräldramöten samt definierats i förväntansdokumentet som beskrivs nedan. Under 2026 kommer verksamheten att genomföra en uppföljning av hur skolreglerna och konsekvenserna används. Förväntansdokument Förvaltningen fick i uppdrag den 17 mars 2025 att på grundskolan omarbeta de redan antagna och implementerade ”Riktlinjer för samverkan mellan hem och skola” så att de skulle bli skolspecifika och börja arbeta med dem. Grundskolan i Stenungsunds kommun har, med utgångspunkt i de redan antagna riktlinjerna för samverkan mellan hem och skola (KS 2023-05-29 § 188), tagit fram ett förväntansdokument som börjar användas vid terminsstarten hösten 2026. Arbetet har genomförts gemensamt med rektorerna i grundskolans ledningsgrupp och innehåller både gemensamma förväntningar samt en skolspecifik konkretisering, där varje skola anpassar formuleringarna utifrån sina lokala rutiner och organisatoriska förutsättningar och kompletterar med tydliga exempel på hur riktlinjerna omsätts i den egna verksamheten. Grundskolans förväntansdokument fokuserar på att förtydliga förväntningar mellan skola och hem inom områdena: • skolregler Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/292 2026-05-19 • förutsättningar för lärande • trygghet och studiero • frånvaro • kommunikation Grundskolan ser att vårdnadshavare kan behöva en utökad förståelse för vad som är skolans uppdrag respektive vårdnadshavarens ansvar inom dessa områden. Det kan också behöva tydliggöras för vårdnadshavare att ett gott och tryggt skolklimat och undervisning som präglas av studiero kräver medverkan från elever och vårdnadshavare. Skolan är inte ensamt ansvarig för att ta ansvar för att elever ska följa reglerna och bidra till gott klimat i skolan. För att förväntansdokument ska vara ett verkningsfullt verktyg på ett mer aktivt sätt, behöver det förankras och diskuteras med vårdnadshavare. Detta görs på föräldramöten, kommunens hemsida och verksamhetens digitala kommunikationsplattform. Professionellt ledarskap Grundskolan har definierat och arbetar utifrån begreppet professionellt ledarskap i klassrummet, vilket omfattar både relationellt och auktoritativt ledarskap. Professionellt ledarskap innebär att läraren skapar struktur, tydlighet och kvalitet i undervisningen genom att kombinera goda relationer med ett tydligt och konsekvent ledarskap, höga positiva förväntningar och ett aktivt ansvarstagande för studiero. För att stärka det auktoritativa ledarskapet genomför grundskolan riktade kompetensutvecklande insatser, med fokus på att utveckla lärares förmåga att leda klassrummet genom tydliga ramar och ett konsekvent förhållningssätt. Insatserna omfattar bland annat arbete med att etablera och upprätthålla gemensamma strukturer i undervisningen, tydliggöra och tillämpa skolans ordningsregler samt utveckla en gemensam konsekvenspalett. Vidare ges lärare stöd i att hantera konflikter och utmanande situationer på ett sätt som kombinerar tydlighet med relationsskapande, vilket är centralt i ett auktoritativt ledarskap. Den kompetensutveckling i ämnesdidaktik och aktionsforskning som genomförs bidrar till undervisningens kvalitet, men kompletteras med specifika insatser som direkt stärker lärarens ledarskap i klassrummet. I dessa delar får lärarna, med stöd av kollegor och externa utbildare, träna på att skapa förutsägbarhet, tydliga lektionsstrukturer och ett gemensamt förhållningssätt kring regler och konsekvenser. Inför hösten planerar grundskolan att ytterligare förstärka detta arbete, genom en kurs i professionellt ledarskap i klassrummet med särskilt fokus på auktoritativt ledarskap. Kursen behandlar hur lärare kan skapa trygghet och studiero genom tydliga förväntningar, konsekvent agerande och ett aktivt ledarskap i klassrummet. Den tar även upp konkreta strategier för att hantera konflikter, komplexa klassrumssituationer och undervisningsmässiga dilemman utifrån ett auktoritativt förhållningssätt. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/292 2026-05-19 Uppföljning och utvärdering Arbetet med skolregler, förväntansdokument och kompetensutveckling i professionellt ledarskap följs upp årligen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) under temat "Trygghet och trivsel". En gemensam trygghetsenkät för årskurs 3–9 samt en gemensam mall för trygghetsintervjuer genomförs i åk F-2 samt för fritidshem. Underlaget används för att följa upp elevernas upplevelse av trygghet och studiero, upplevelse av skolregler samt arbetet mot kränkande behandling. Ekonomisk bedömning Arbetet med att ta fram och implementera skolregler samt förväntansdokument har skett inom befintlig organisation och genomförs inom ordinarie budgetramar. De kompetensutvecklande insatserna i professionellt och auktoritativt ledarskap kan komma att medföra kostnader i exempelvis externa föreläsare och kursavgifter. Detta kommer grundskolan att hantera inom verksamhetens budgetram. Barnkonsekvensanalys Att arbeta strategiskt och målinriktat för elevers trygghet genom att minska ordningsstörningar gynnar alla elever, både de som störs när en klasskamrat stör ordningen och de elever med utåtagerande och ordningsstörande beteenden. Alla åtgärder, inklusive disciplinära sådana, beaktas utifrån barnets bästa. Analysen väger samman behovet för den enskilda eleven som är föremål för en åtgärd med andra elevers rätt till trygghet och studiero. Juridisk bedömning De åtgärder som har genomförts eller planeras genomföras ligger inom ramen för vad som är tillåtet enligt gällande rätt. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 4 – God utbildning för alla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-19 Kommunstyrelsen 2025-03-17 § 90 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/292 2026-05-19 Elisabeth Andreasson Marie Wrethander Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till Maria.hellenassilano@stenungsund.se Marie.wibergsernevall@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2025-03-17

62 § Vid medgivande av uppehåll i hämtning enligt 60 a - e och 61 §§ får fastigheten endast besökas för tillsyn om inget annat anges. Besöket får inte heller ge upphov till sådant avfall som ska hämtas av kommunen vid fastigheten. Om sökanden nyttjar fastigheten utan att meddela detta utgår full hämtningsavgift för hela den period som ansökan om uppehåll omfattar. Vid uppehållsperiodens slut återupptas tömningen automatiskt. 11.8 Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna avfall under kommunalt ansvar till kommunen

§ 63 Dnr: KS 2025/875 Återrapportering initiativärende om ny struktur för VA-taxa från och med 2027 samt riktlinje gällande skattefinansiering av VA- investeringar Beslut Allmänna utskottet återremitterar ärendet i sin helhet till nästkommande utskottssammanträde för att följande ska redovisas innan beslut fattas i ärendet: Tids- och kostnadsberäkning för arbetet att ta fram en taxa i enlighet med P120 Svenskt Vattens taxeförslag. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har enligt initiativärendets direktiv utrett och tagit fram tre förslag på taxekonstruktion: 1, Taxa baserad på förbrukningsspann 2, Mätartaxa 3, Taxa baserad på Svenskt Vattens Publikation P120 (som Stenungsunds taxa delvis baseras på idag). Tills vidare ser förvaltningen att VA-kollektivet bör nyttja det omfattande arbete som är gjort i detta ärende och komplettera åtgärder mot Svenskt Vattens publikation P120 när det finns tid och resurser till detta. Gällande punkten om skattefinansiering av vissa VA-investeringar har förvaltningen tagit fram en riktlinje som följer gällande lagstiftning och underlättar förfarande och likställighet för att få fram vilka VA-investeringar som helt eller delvis bör finansieras av skattekollektivet. Eventuell fördelning ska redovisas innan beslut i samband med investeringsäskande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-11 Stenungsund PM Taxekonstruktion Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12 P120 Svenskt Vattens taxeförslag Kommunstyrelsen 2025-09-29 § 296 Initiativärende om ny struktur för VA-taxa från och med 2027, Wouter Fortgens (M) Förslag till beslut på sammanträdet Wouter Fortgens (M) föreslår att allmänna utskottet ska återremittera ärendet i sin helhet till nästkommande utskottssammanträde för att följande ska redovisas innan beslut fattas i ärendet: Tids- och kostnadsberäkning för arbetet att ta fram en taxa i enlighet med P120 Svenskt Vattens taxeförslag. Beslutsgång Ordförande frågar om allmänna utskottet kan besluta enligt Wouter Fortgens (M) förslag och konstaterar att så sker. Beslut skickas till johan.jillmyr@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2025-09-29

§ 64/2026 Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar (Dnr KS2026/0526) Sammanfattning 8+fjordar är ett samarbete, som bedrivits i projektform, och syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Samverkan och samarbete sker även i hög utsträckning med andra samhällsaktörer, exempelvis statliga myndigheter, universitet, länsstyrelsen, näringslivet, föreningslivet och allmänheten. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar positivt till såväl havsmiljön som friluftsliv och företagande. Projektet har vuxit och vidareutvecklats över tid. Det föreligger behov av att formalisera samarbetet, varför förslag till samverkansavtal tagits fram. Förslag till kommunstyrelsen Reviderad delegationsordning 2026-03-03 antas, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar. Reviderad delegationsordning gäller från och med 2026-07-01. Förslag till kommunfullmäktige 1. Avtalssamverkan tecknas med kommunerna Orust, Stenungsund, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. 2. Samverkansavtalet godkänns, med förbehåll för att övriga samverkanskommuner gör det samma. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar Bilaga Avtal - Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust 8+fjordar.pdf Bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar.pdf Bilaga Protokollsutdrag - Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar - Kommunstyrelsen Beslut 1. Avtalssamverkan tecknas med kommunerna Orust, Stenungsund, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. 2. Samverkansavtalet godkänns, med förbehåll för att övriga samverkanskommuner gör det samma. __________ Pierre Rehnlund (L) lämnar en anteckning till protokollet, se bilaga. Expedieras till: Justeras sign KOMMUNFULLMÄKTIGE Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2026-05-07 För kännedom till: Justeras sign KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG 1 Kommunstyrelsen 2026-04-29 KS/2026:436

65 § Kommunen får bedriva försöksverksamhet där avsteg från avfallsföreskrifterna kan göras genom projekt. 12 Övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder i kraft 2027-01-01 då Stenungsunds lokala avfallsföreskrifter för 2023/283 upphör att gälla. Tidigare meddelade dispenser och andra beslut meddelade med stöd av de upphävda föreskrifterna ska anses meddelade med stöd av motsvarande bestämmelser i denna föreskrift. 25 BILAGA 1 - Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall med mera Tabell 1, Avfall under kommunalt ansvar Avfallsslag Exempel Krav på Krav på Instruktion för utsortering emballering hämtning/lämning Avfall som Väggplattor Ska sorteras ut Förpackas väl i Lämnas på innehåller asbest och hållas skilt kraftig plast (minst kommunens från annat 0,2 mm). Asbest återvinningscentral. avfall. som är emballerat i Max 40 kilogram per sopsäckar tas inte besök. emot. Avlidet Marsvin, kaniner, Döda Små avlidna Kan lämnas till sällskapsdjur katter och hundar sällskapsdjur sällskapsdjur till veterinär eller annan som marsvin, exempel marsvin godkänd verksamhet kaniner, katter kan lämnas i för kremering. och hundar får restavfallskärl. grävas ner på Djuret ska vara Små avlidna egen mark. förpackat i dubbla sällskapsdjur, som Graven behöver plastpåsar inte är större än vara så pass djup omslutna av exempelvis ett att vilda djur inte papperspåse. marsvin, kan lämnas i kan gräva upp behållare för kroppen. Det restavfall. måste också vara ett tillräckligt Avlidet sällskapsdjur avstånd till kan även lämnas till vattentäkter, Renovas granntomter, avfallskraftvärmeverk vattendrag och i Sävenäs. andra känsliga objekt. Större djur bör lämnas till kremering eller begravas på en begravningsplats för djur. Om djuret dog av sjukdom eller avlivats till följd av smittsam sjukdom får det inte grävas ner. För att förhindra smittspridning ska sådana kroppar tas om 26 hand på en särskild anläggning. Bygg- och Kakel, fönster, Avfallet ska Bygg- och Bygg- och rivningsavfall gipsskivor, sorteras i rivningsavfall får rivningsavfall som (som inte oimpregnerat trä, åtminstone blandas med inte produceras i en producerats i en tegel och följande skrymmande avfall yrkesmässig Kommentar [SR2]: Måste det stå antal? yrkesmässig armeringsjärn m.m. fraktioner: av motsvarande verksamhet lämnas verksamhet) - trä material i de till kommunens Kommentar [AF3R2]: Nej, det måste det inte - mineral (klinker, insamlingssystem återvinningscentral keramik, som kommunen eller hämtas isolering, sten, tillhandahåller för fastighetsnära i tegel och sådant avfall. container eller Kommentar [NR4]: justerat enligt senaste betong) byggsäck av revidering - metall auktoriserad - glas avfallsentreprenör. - plast - gips Deponiavfall Konstruktionsmate Sorteras ut och Lämnas löst enligt Lämnas på rial som kakel, hålls skilt från sorteringsanvisning kommunens klinkers, porslin, annat avfall. ar på återvinningscentral. lecablock, armerad återvinningscentral betong. en. minerit/cemberit, blåbetong, natursten, värmebeständigt glas m.m. Farligt avfall - Färg, lackavfall Ska sorteras ut Ska vara tydligt Enskilda hushåll ska (exklusive samt hartser, och hålls skilt märkt med uppgift lämna avfallet till konsumentelavfall - Limavfall från annat avfall. om innehåll. Olika renhållarens ) (exempelvis typer av farligt insamlingssystem för kontaktlim, avfall får inte farligt avfall. Farligt epoxilim, spackel), blandas eller avfall som - Lysrör spädas ut med (1) transporteras av (exempelvis andra slag av farligt privatperson från lågenergilam- avfall, (2) annat hushåll till por, solarierör, avfall eller (3) andra insamlingsplats halogenlam-por) ämnen eller omfattas inte av - Lösningsmedel material. Förvaras anteckningsskyldighe - Fotokemikalier så att risk för t till avfallsregistret. (exempelvis fix och spridning till Lämnas på framkallare) omgivningen inte kommunens - Bekämpnings- sker. återvinningscentral medel och regelbundet - Sprayburkar återkommande - Annat starkt surt temporära 27 eller alkaliskt avfall mottagningsplatser. (exempelvis Enstaka frätande ämnen insamlingspunkter som kaustiksoda, kan finnas men svavelsyra, erbjuder inte ammoniak, lut, mottagning av alla avkalknings-medel) typer av farligt avfall. - Avfall som innehåller kvicksilver (exempelvis termometrar, barometrar, reläer). Fett, flytande Frityrolja, matolja, Fett får inte I behållare, Lämnas på ätlig olja stekfett. tillföras det tillexempel en tät kommunens Kommentar [EF5]: 26 § Spillfett såsom frityrolja allmänna VA- flaska. återvinningscentral. får inte hällas direkt i avloppet. Mindre mängder nätet. Mindre mängd (max spillfett som uppstår i kök eller vid annan 0,5 liter) får lämnas i livsmedelshantering kan förvaras i en tät flaska eller behållare för liknande och lämnas på återvinningscentralen. Från restavfall. flerbostadshus och verksamheter kan spillfett samlas upp i behållare och lämnas till fettåtervinning Fett från Enligt Fettavskiljare ska Anordningen ska vara fettavskiljare kommunala vara dimensionerad åtkomlig för tömning. Kommentar [AF6R5]: Ska vi tillåta att lämna föreskrifter om efter SS-EN-1825. Hämtning utförs av mindre mängder flytande fett i restavfallet? användning av Den ska vara entreprenör anlitad den allmänna typgodkänd och av kommunen. VA-anläggningen flödestestad (KFVA). Grovavfall Trasiga möbler, Hanteras separat Grovavfall från Grovavfall från cyklar, barnvagnar, från annat avfall hushåll för separat hushållen lämnas på stora leksaker, under borttransport av kommunens julgranar. kommunalt renhållaren eller återvinningscentral ansvar. renhållarens eller regelbundet utförare ska i den återkommande mån det är möjligt, temporära buntas eller mottagningsplatser. förpackas i lämpligt På emballage. återvinningscentralen Grovavfallet ska ska avfallet sorteras förses med och lämnas enligt märkning som instruktioner på plats. klargör att det är All övrig transport av fråga om grovavfall från grovavfall. Mindre fastighet ska utföras föremål ska vara genom kommunens paketerat eller försorg. Hämtning buntat i kollin. Ett från fastighet kan kolli får väga beställas separat 28 maximalt 15 enligt kommunens kilogram och inte avfalls- och slamtaxa. vara längre än 1,2 meter. Invasiva växter Enligt 3 kap. 7 § Sorteras ut och Förpackas i väl Lämnas på avfallsförordningen hålls skilt från försluten säck. kommunens ska det trädgårds- annat avfall. återvinningscentral. och parkavfall som innehåller invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckninge n enligt förordning (EU) nr 1143/2014 eller den nationella förteckningen enligt förordningen (2026:311) om invasiva främmande arter eller en art som omfattas av sådana nödåtgärder som en medlemsstat får vidta enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1143/2014. Jord (även Sten och Sorteras ut och Emballeras ej. Lämnas på uppgrävda muddermassor från förvaras skiljt kommunens massor) icke yrkesmässig från annat avfall. återvinningscentral verksamhet i upp till viss volym 3 enlighet med kubikmeter. koden 17 05 i bilaga Mängder/volymer Kommentar [AF7]: @Sofia Ringborg är det 3 till överstigande detta samma mängd man får lämna som man får köra in på avfallsförordningen lämnas till ÅVCn? , som utgör avfall kommunens under kommunalt auktoriserade ansvar enligt 15 kap utförare (se

§ 74 Dnr: KS 2022/1153 Svar på uppdrag - Renodla lärarrollen Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen beslutar att en laboratorieassistent eller institutionstekniker för gymnasieskola anställs till höstterminen 2024. Finansiering sker inom ram. Kommunstyrelsen beslutar att grundskolans anställdas resurser samt uppdragsformuleringar ses över i kommunen. För att säkerställa detta får kommundirektören i uppdrag att följa upp arbetet. Föreslagna nyrekryteringar kommer behandlas inom ramen för budgetprocessen 2025. Reservation Nedžad Deumić (KD), Linda-Maria Hermansson (C) och Annika Åberg-Darell (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för Linda-Maria Hermanssons (C) avslagsförslag på beslutspunkt 2. Sammanfattning av ärendet Den 16 januari 2023 gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att utreda behov och möjligheter för avlastande tjänster inom grund- och gymnasieskola i Stenungsund. Uppdraget sammanfaller med det partsgemensamma arbetet i grund- och gymnasieskola utifrån Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendationer om lokalt kollektivavtal m.m – Hök 21, där delar av det partsgemensamma arbetet fokuserat på att tydliggöra det pedagogiska uppdraget. Utredningen belyser vilka uppgifter som lärare uppger att de gör, som kan anses falla utanför läraruppdraget utifrån gällande styrdokument, och redovisar förslag på avlastande tjänster. I grundskolan föreslås avlastande tjänster inom service och administration i form av verksamhetsnära skolservicepersonal och AV/IT-tekniker. I gymnasieskolan föreslås införande av avlastande tjänster i form av labbtekniker och institutionstekniker. Beslutsunderlag Välfärdsutskottet 2024-02-28 § 15 Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2024-03-25 Tjänsteskrivelse 2024-01-21 Bilaga Renodla lärarrollen – slutrapportering Beslut KS 2023-01-16 Uppdrag om att renodla lärarrollen Uppdrag om att renodla lärarrollen Förslag till beslut på sammanträdet Lisbeth Svensson (L), Jan Rudén (S) och Tomas Palm (SD) tillstyrker välfärdsutskottets förslag i sin helhet. Linda-Maria Hermansson (C) tillstyrker punkt 1 samt punkt 3 i välfärdsutskottet förslag, men föreslår att kommunstyrelsen avslår punkt 2. Nedžad Deumić (KD) och Annika Åberg-Darell (V) tillstyrker Linda-Maria Hermanssons (C) avslagsförslag gällande punkt 2. Beslutsgång Ordförande börjar med att fråga om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med punkt 1 samt punkt 3 i välfärdsutskottets förslag och konstaterar att så sker. Ordförande ställer välfärdsutskottets förslag punkt 2 mot Linda-Maria Hermanssons (C) avslagsförslag på det samma. Ordförande konstaterar att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med punkt 2 i välfärdsutskottets förslag. Omröstning begärs Kommunstyrelsens godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för att besluta i enlighet med välfärdsutskottets förslag punkt 2. Nej-röst för Linda-Maria Hermanssons (C) förslag om att avslå välfärdsutskottets förslag punkt 2. Omröstningsresultat Med 12 ja-röster för att bifalla välfärdsutskottets förslag punkt 2 och 3 nej-röster för Linda- Maria Hermanssons (C) förslag om att avslå det samma har kommunstyrelsen beslutat i enlighet med välfärdsutskottets förslag punkt 2. Följande röstade ja: Olof Lundberg (S), Maria Renfors (M), Ida Melin (S), Jan Rudén (S), Johnny Alexandersson (S), Wouter Fortgens (M), Egil Midtbö (M), Alexandra Ward-Slotte (M), Lisbeth Svensson (L), Christina Svensson (SD), Kia Häggqvist (SD) och Tomas Palm (SD). Följande röstade nej: Nedžad Deumić (KD), Linda-Maria Hermansson (C) och Annika Åberg-Darell (V). Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2024-03-25 Beslut skickas till rebecka.hellmanadielsson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 Rebecka Hellman Renodla lärarrollen - slutrapportering I utredningen har grundskolans och gymnasieskolans arbete med att tydliggöra det pedagogiska uppdraget sammanställts och mynnat ut i förslag på avlastande tjänster. Utredningen följer följande rubriker: ➢ Arbetet med HÖK21 – Beskrivning av arbetet med att tydliggöra det pedagogiska uppdraget inom ramen för HÖK21. ➢ Avlastande tjänster inom grundskola och gymnasieskola – Beskrivning över vad avlastande tjänster syftar till och exempel från Skolverket och Göteborgsregionen. ➢ Vad anser lärare att de gör som inte faller inom läraruppdraget? Korsjämförelse mellan lärarnas egna utsagor och lag och styrdokument. ➢ Förslag på avlastande tjänster – förslag på avlastande tjänster i grund- och gymnasieskola. Arbetet med HÖK21 Sveriges kommuner och Regioner och Sobona (Kommunala företagens arbetsgivarorganisation) träffade den 7 april 2021 en Huvudöverenskommelse (HÖK21) med Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd. HÖK21 innefattar lön och allmänna anställningsvillkor, samt rekommendation om lokalt kollektivavtal med mera. Utifrån HÖK21 har ett partsgemensamt arbete genomförts tillsammans med de lokala arbetstagarorganisationerna för både grund- och gymnasieskolan i Stenungsunds kommun. Parterna har fokuserat på följande punkter: 1. Tydliggöra det pedagogiska uppdraget 2. Arbetstidsschema ska tydliggöras och utvecklas 3. Bemanning, vikariesituation och arbetsorganisation ska tydliggöras och utvecklas 4. Digitaliseringen ska utvecklas ytterligare inom sektorn Punkt ett, att tydliggöra det pedagogiska uppdraget, ligger i linje med givet uppdrag för denna rapportering. Ett första steg i arbetet med att tydliggöra det pedagogiska uppdraget har varit att kartlägga vad lärarna själva uppger att de gör som de inte anser ingår i läraruppdraget och som tar tid från undervisningen. I grundskolan har kartläggningen genomförts genom att lärare i dialoggrupper har fått identifiera vilka uppgifter de gör som de inte anser ligger inom läraruppdraget och i gymnasieskolan genom dialoger i arbetslagen, på enheterna och med de lokala arbetstagarorganisationerna. Avlastande tjänster inom grundskola och gymnasieskola Skolverket uppger att många lärare upplever att de har en hög arbetsbelastning och att de behöver avlastning för att kunna lägga mer fokus på undervisningen. Avlastande tjänster lyfts som ett sätt att skapa en bättre arbetsmiljö för lärare och i förlängningen göra yrket Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 attraktivare, vilket Skolverket ser som viktigt i och med rådande lärarbrist. Avlastande tjänster skapar tid för lärare att fokusera på kärnuppdraget att planera och genomföra undervisning, bedöma, dokumentera och återkoppla elevers kunskapsutveckling, samt arbeta med värdegrundsuppdraget. I förlängningen menar Skolverket att avlastande tjänster kan bidra till att fler elever får undervisning av lärare som är behöriga och legitimerade i ämnet de undervisar i.1 Avlastande tjänster handlar också om att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna rekrytera fler behöriga lärare. I Stenungsunds kommun är kompetensförsörjningen förhållandevis god i både grundskola och gymnasieskola. I grundskolan har 91% en pedagogisk högskoleexamen jämfört med 85% i riket (kommunala huvudmän) 2 och på gymnasiet har 91% en pedagogisk högskoleexamen jämfört med 84% i riket (kommunala huvudmän).3 Sett till lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne sjunker procentsatsen för andel årsarbetare till 79% (72% i riket) i grundskolan4 och till 88% (87% i riket) i gymnasieskolan.5 Avlastande tjänster inom skola kan innefatta flera olika yrkesgrupper med varierande kompetenser. Skolverket använder benämningen ”Lärarassistenter” i utlysningen av statsbidrag men benämningen på avlastande tjänster varierar mellan skolor och kommuner. Skolverket beskriver lärarassistenter som ”personal som avlastar lärarna så att de ska kunna ägna sig åt undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.” Skolverket ger exempel på uppgifter som innefattar allt från att skapa trygghet och studiero, rapportera frånvaro, ställa i ordning lektionssalar, administrera beställningar av förbrukningsmaterial och läromedel, stötta elever i övningar under lektionstid etcetera.6 Göteborgsregionens (GR) branschråd för grundskolan har tagit fram två befattningsbeskrivningar för kompletterande tjänster i skolan – Skolpedagog och Elevkoordinator.7 Befattningsbeskrivningarna är tänkta att fungera som ett ramverk för rektor och huvudman vid framtagning av specifika uppdrags- och ansvarsbeskrivningar vid införande av kompletterande tjänster, samt utgöra ett underlag för vidare dialog med fackliga parter. Branschrådet tillsattes med uppdrag att adressera kompetensförsörjningen i skolorna i regionen och framtagna befattningar är tänkta att kunna komplettera lärarnas arbete vid brist på legitimerade lärare. Ingången är således primärt kompetensförsörjning genom att frigöra tid för lärarna att lägga på undervisning. 1 Avlasta lärare med lärarassistenter och andra kompletterande kompetenser - Skolverket 2 Andel (%) lärare i årskurs 1–9, omräknat till heltidstjänster, med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis, i kommunala skolor i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober 2022. Källa Skolverket. Hämtat från Kolada N15031. 3 Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal gymnasieskola belägen i kommunen (omräknat till heltidstjänster), andel (%). Avser läsår, mätt den 15 oktober 2022. Källa Skolverket. Hämtat från Kolada N17814. 4 Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola, kommunala skolor, andel (%). Statistiken avser den 15 oktober 2022 eller närliggande vardag. Källa: Skolverket. Hämtat från Kolada N15814. 5 Lärare (Årsarbetare) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i gymnasieskola, kommunala skolor, andel (%). Avser oktober månad 2022. Med årsarbetare avses alla som är månadsanställda och vikarier uppräknat till 40 timmar per vecka. Elevassistenter, timvikarier eller anställda kortare tid än en månad ingår inte. Källa: Skolverket. Hämtad från Kolada N17826. 6 Avlasta lärare med lärarassistenter och andra kompletterande kompetenser - Skolverket 7 Benämningen skolpedagog är inte slutgiltigt fastställd. Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 Det finns relativt lite forskning på hur denna form av avlastande tjänster i skolan påverkar den faktiska upplevelsen av arbetsbelastning och vilka effekter de har på elevernas kunskapsresultat och sociala utveckling i skolan. De studier som finns har även tvetydiga resultat. Det finns studier som menar att avlastande tjänster snarare innebär en renodling av uppdraget än en avlastning och att lärare kan uppleva att de blir en ”undervisningsmaskin” som tappar kontakten med eleverna. Det finns även internationella studier som pekar på att elevernas kunskapsresultat riskerar att sjunka då de inte får lika mycket tid med utbildade lärare. 8 Avlastande tjänster behöver därför ha relevant utbildning och samtliga i skolan behöver vara väl införstådda med deras uppdrag. Vad anser lärare att de gör som inte ingår i läraruppdraget? Grundskolan I grundskolans kartläggning som genomfördes inom ramen för arbetet med HÖK21, framkom flera olika områden som lärare anser belastande och som de inte ser faller inom Läroplan för grundskolan (Lgr22) läraruppdraget. Nedan sammanfattas dessa områden under tio rubriker. Alla som arbetar i skolan ska Arbetsuppgifterna jämförs med hur lärares • samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans arbetsuppgifter skrivs fram i grundskolans kan utveckla skolans innehåll och läroplan, Lgr 22 och andra styrdokument. verksamhet. 1. Kontakt med vårdnadshavare Läraren ska I kartläggningen lyfter lärare att kontakt • samarbeta med hemmen i elevens fostran och klargöra skolans normer med vårdnadshavare ibland kan vara och regler som en grund för arbetet och betungande och att en del av dessa för samarbete, kontakter kan anses ligga utanför • samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens läraruppdraget. Till exempel att kontakta skolsituation, trivsel och vårdnadshavare vid elevers frånvaro. kunskapsutveckling, och • hålla sig informerad om den enskilda I grundskolans läroplan (Lgr22) står att personliga situationen och iaktta läraren ska samarbeta med hemmen i olika respekt för elevens integritet, • utifrån kursplanernas krav allsidigt former. Det är även svårt att se vilken utvärdera varje elevs annan befattning som skulle kunna ersätta kunskapsutveckling, muntligt och kontakter i vissa situationer då samarbetet skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, bygger på en relation som ska inbegripa • med utgångspunkt i föräldrarnas helheten av elevens skolsituation. önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och Grundskolan har tagit fram och fortsatt att utvecklingsbehov. arbeta med den politiskt beslutade riktlinjen Riktlinjer för samverkan mellan hem och skola, där det framgår hur den återkommande och organiserade samverkan ska ske i Stenungsunds kommun. 8 Lindqvist et al. (2020). (Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna? Forum för professionsforskning, Linnéuniversitetet. Länk till artikel. Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 2. Dokumentation av anmälningar och utredningar av kränkningar I kartläggningen lyfter lärarna arbetet med konflikthantering och att stoppa fysiska bråk mellan elever som något som anses ligga utanför läraruppdraget. De menar även att dokumentation av kränkningar mellan elever i kommunens system för hantering av kränkningar (Skalman) är tidskrävande och ligger utanför lärares uppdrag. Grundskolan (Lgr22) Läroplanen slår fast att lärarna aktivt ska Alla som arbetar i skolan ska arbeta med att förebygga och motverka • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och diskriminering och kränkande behandling. ansvar för människor också utanför Vidare har läraren en skyldighet att den närmsta gruppen, rapportera till rektorn om de får kännedom • aktivt motverka diskriminering och om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling, kränkande behandling enligt 6 kapitlet Läraren ska Skollagen. Allt för omfattande och • uppmärksamma och i samråd med tidskrävande dokumentation tar emellertid övrig skolpersonal vidta nödvändiga tid från det förebyggande och åtgärder för att förebygga och motverka alla former av motverkande arbetet. diskriminering och kränkande behandling. Grundskolan ser över hur rapporteringen • Öppet redovisa och diskutera av ärenden kan ske enklare för att minska skiljaktiga värderingar, uppfattningar den administrativa belastningen för lärare och problem. och för att säkerställa att rapporteringen sker på ett korrekt och jämförbart sätt i hela kommunen. Uppföljningen av det arbetet sker inom det systematiska kvalitetsarbetet i tema Trygghet och trivsel. 3. Stöttning av elev när resurs saknas I kartläggningen lyfter lärarna att de behöver lägga tid på att stötta elever i behov av särskilt stöd, inte minst när pedagogisk resurs i form av personal inte finns tillgänglig. Läraren har emellertid ett ansvar för alla elever och undervisningen och ska enligt läroplanen stimulera, handleda och ge extra anpassningar eller särskilt stöd till elever som har svårigheter. En ”resurs” kopplas i flera sammanhang av lärarna till en personal som utsetts att vara en ”resurs” i en klass eller för en enskild elev. Dessa ”resurspersoner” utgörs ofta av en personal helt utan pedagogisk utbildning som tilldelas komplexa uppgifter i klassrummet. Dessa uppgifter kräver ofta kompetens och utbildning högt utöver vad denna personal har. Pedagogiska resurser kan med stor fördel bestå av andra lösningar såsom två undervisande lärare i klassrummet, färre elever i elevgruppen, förstärkning av speciallärare/specialpedagog eller möjlighet att tillfälligt skapa mindre grupperingar eller pedagogiska sammanhang inom klassens ram. Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 4. Svara på enkäter Lärare uppger att enkätundersökningar tar tid och fokus från uppdraget som lärare, både när det gäller enkäter som elever ska besvara under lektionstid och de som de ska besvara själva. Enligt skollagen fjärde kapitlet ska lärare medverka i det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå och där kan enkäter ingå som en del av underlaget, men utöver dessa inkommer ett flertal andra förfrågningar om att delta i enkätundersökningar. För att avlasta lärare och elever har grundskolan bestämt att prioritera i flödet av enkäter och i huvudsak bara besvara enkäter som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet eller det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt enkäter från myndigheter, huvudman och Göteborgsregionen. 5. Vikariera för kollegor I kartläggningen framkommer att lärarna lägger tid på att vikariera för kollegor som är frånvarande. Enligt allmänna bestämmelser i gällande kollektivavtal är arbetstagare skyldiga att vikariera för annan arbetstagare och samtidigt helt eller delvis utföra egna arbetsuppgifter. Samtidigt ser verksamheten att det är problematiskt om detta påverkar lärarens arbetsmiljö och uppdrag i för hög utsträckning. Verksamheten ser därför över möjliga lösningar, som att exempelvis lägga in tid för att vikariera i den reglerade arbetstiden som ökad grundbemanning. Denna tid, om den inte används för att vikariera, blir en extra resurs i verksamheten som kan användas för att möjliggöra att vara två lärare i undervisning eller dela klasser i mindre grupper. Å andra sidan är detta sårbart då lärare inte kan planera efter, och räkna med, att säkert vara fler lärare som resurs i undervisningen om en av dem behöver vikariera. 6. Omvårdnad av elever I kartläggningen lyfter lärarna att omvårdnad av elever som skadat sig eller som är sjuka är uppgifter som ligger utanför läraruppdraget. Det kan innebära att plåstra om skrapade knän Grundskolan (Lgr22) eller ta hand om en elev som blivit sjuk innan Alla som arbetar i skolan ska vårdnadshavaren hämtar eleven. • samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Dessa uppgifter argumenterar grundskolans • visa respekt för den enskilda ledning, med stöd i läroplanen, för att vara individen arbetsuppgifter för alla som arbetar i skolan. Omvårdnad av elever som skadat sig eller liknande kan också anses falla under tillsynsansvaret då det innebär att se till att eleven får sina behov tillgodosedda. Tillsynsansvaret, som enligt föräldrabalken ligger hos Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 vårdnadshavare upp till barnet fyllt 18 år, övergår till huvudmannen den tid som barn vistas i skolan eller i fritidshemmet. 9 Tillsynsansvaret innebär enligt Skolverket att bevaka att barnet får en tillfredsställande försörjning och utbildning samt att se till att barnet får sina behov tillgodosedda, inte skadas och inte skadar något eller någon annan.10 7. Tillsyn av eleven utanför klassrummet Att ha tillsyn av elever under raster, luncher och i samband med skolskjuts, samt att leta elever som avvikit från lektionerna, är uppgifter som lärarna lyfter fram i kartläggningen som uppgifter som tar tid från deras huvuduppdrag. Dessa uppgifter faller dock inom ramen för tillsynsuppdraget och formuleringen i läroplanen att alla i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Det finns däremot inga krav på att dessa uppgifter ska genomföras av lärare. Även annan personal skulle kunna utföra dessa uppgifter. Till exempel skulle personal anställda som pedagogiska resurser på skolorna kunna utföra dessa arbetsuppgifter. Samtidigt är det motiverat att lärare utför dessa uppgifter utifrån vikten av ett helhetsperspektiv över elevers hela skolsituation och som en del i elevhälsoarbetet där alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att främja elevers välbefinnande och hälsa.11 8. Administration En hel del arbetsuppgifter som lärarna lyfter i kartläggningen är administrativa. Exempelvis beställning av bussar och mat vid utflykter och gemensamma aktiviteter, att köpa material och beställa läromedel, att hämta och fylla på papper i kopiatorn, att ordna med olika klassarrangemang etcetera. 9. Serviceuppdrag Utöver administration lyfts även arbetsuppgifter inom lokalvård så som städning över två meters höjd, fönsterputs, att gå till soprummet etcetera. Även arbetsuppgifter som att laga saker som går sönder, ta bort pappersåtervinningen, flytta och bära möbler vid flytt, låsa ytterdörrar, montera saker och hämta bollar på taket är uppgifter som lärarna uppger att de gör som inte faller inom läraruppdraget. 10. Digital utrustning och AV-teknik Vidare uppger lärare att de utför löpande underhåll och inventering av AV-utrustning.12 Att de får försöka lösa problem med projektorer, skärmar, kablar etcetera när dessa uppstår. De lyfter även verksamhetsnära systemförvaltning av olika program. 9 Källor: 6 kapitlet 2 § föräldrabalken och NJA 1984 s. 764, JO diarienummer 4162-1991 samt Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan, sidan 11 10 Tillsynsansvaret - Skolverket 11 Främja barns och elevers hälsa - Skolverket 12 AV står för audiovisuell och AV-teknik är medietekniska hjälpmedel för att med hjälp av ljud och bild hjälpa den som undervisar, informerar eller presenterar något. Exempel på AV-teknik är bildskärmar, mediaspelare, högtalare, projektorer. Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 Medarbetarskap För uppgifterna under rubrikerna ovan gällande administration, serviceuppdrag och digital utrustning finns inga krav på att dessa ska, eller bör, utföras av lärare. Vissa enklare uppgifter kan hävdas falla inom ramen för medarbetaransvaret då de är kopplade till trivseln på arbetsplatsen (plocka upp skräp, plocka i och ur diskmaskinen, torka av bord etcetera). Gymnasieskolan I gymnasieskolan har fyra separata områden identifierats i arbetet. Gymnasieskolan har arbetat med en rad åtgärder utifrån det som framkommit i arbetet med HÖK21 och tidigare HÖK18, vilket innebär att områdena är mer eller mindre aktuella. 1. Mentorsuppdraget Lärare uppger att mentoruppdraget är belastande och otydligt. Lärare upplever att det är svårt att veta vad som är en rimlig tid att lägga på mentorsuppdraget och när mentors ansvar slutar och annan funktions ansvar tar vid. Mentorsuppdraget är ett lagstadgat krav i 15 kapitlet 19a§ Skollagen. Det är däremot inget krav att mentorn ska vara undervisande lärare. Gymnasieskolan har arbetat med att förtydliga mentorsuppdraget inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, men utvecklingsområdet kvarstår. 2. Institutionsarbete I flera ämnen genomförs laborationer och praktiska moment som måste förberedas. Dels behöver laborationen planeras, dels behöver laborationen iordningsställas och plockas undan, vilket upplevs ta mycket tid från lärarna. På vissa institutioner är viss begränsad institutionstid inlagd i tjänsterna. Det innebär att tid för förberedelser av exempelvis fysik- eller kemilaborationer, eller iordningsställande av en verkstad inför lektion, är avsatt i tjänsten. På andra institutioner förväntas det ingå i lärarens uppdrag och ingen tid finns avsatt i tjänsten utöver planeringstiden. Vissa institutioner kräver mycket drift och underhåll vilket vissa lärare upplever tar mycket tid från undervisningen. Arbetet inkluderar brandskyddsarbete, besiktningar, reparationer och underhåll och kvalificerat städ och rengöring av maskiner. Planeringen av laborationer utifrån de kunskapskriterier som laborationen syftar till behöver genomföras av en lärare för att säkra kvalitet i undervisningen. Det finns däremot inga krav på att det är just den undervisande läraren som ska genomföra laborationen som ska ta fram och planera den. 3. IT-frågor En stor andel av lärarpersonalen har tidigare upplevt att det tar tid, och därmed är belastande, att lösa IT-relaterade problem kopplade till både elevernas och de egna arbetsverktygen. Gymnasieskolan anställde därför en IT-tekniker under höstterminen 2020 för att avlasta personalen. I den senaste genomförda enkäten till personalen, i mars 2023, som bland annat syftade till att följa upp de åtgärder som satts in inom ramen för HÖK-arbetet, lyftes inte IT- relaterade frågor som ett problem i samma utsträckning som tidigare. Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 4. Möten i olika konstellationer och former Lärarna upplever att de förväntas vara med vid ett flertal olika aktiviteter och möten och att det är svårt att prioritera mellan olika aktiviteter. Torsdagarnas konferens- och mötestid upplevs som för intensiv och uppbokad. Torsdagarna är uppbokade mellan kl. 14.30 - 17.00 utifrån ett ”konferenssystem” med ämneslagsmöten, arbetslagsmöten, institutionstid, personalkonferenser, krisövningar, övriga möten etcetera. Flera möten är kopplade till lagstadgade krav som exempelvis deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet och mötena fyller en rad olika syften utifrån lagstiftning och läroplan. Utifrån lärarnas inspel har vissa förändringar av konferenssystemet genomförts till detta läsår och verksamheten fortsätter att se över hur konferenstorsdagarna kan genomföras på bästa sätt. Vidare har bland annat elevhälsomötena effektiviserats för att inte involvera all personal i alla faser. Förslag på avlastande tjänster Grundskolan Utifrån det som framkommit i kartläggningen i grundskolan kan en rad uppgifter som lärarna lyfter hävdas ligga inom läraruppdraget utifrån deras roll i arbetet med ledning och stimulans, tillsyn, trygghet och studiero, det förebyggande och främjande arbetet mot kränkande behandling och diskriminering, det systematiska kvalitetsarbetet och samarbetet med hemmen. Grundskolan anser det viktigt att läraren bygger goda relationer med både elev och vårdnadshavare utifrån uppdragen i läroplanen och gör bedömningen att relationsskapande uppgifter inte ska utföras uteslutande av avlastande tjänster. Att lärare visar omvårdnad och skapar goda relationer med eleverna och deras vårdnadshavare lyfts som framgångsfaktorer i det systematiska kvalitetsarbetet i frågor som rör exempelvis närvaro och arbetet med att förebygga, och hantera enskilda fall av, kränkande behandling, men också att skapa studiero i klassrummet och kvalitet i undervisningen som möter elevernas behov. Lärarens relationella ledarskap påverkar starkt elevers förutsättningar att få godkända betyg och är fokus för mycket kompetensutveckling och utvecklingsarbete i grundskolan i Stenungsunds kommun idag. Vidare går det inte att ersätta en lärare i undervisningen i klassrummet med en avlastande tjänst. Utifrån lärarens vikt för elevens möjligheter att nå godkända betyg och få behörighet till gymnasiet ser grundskolan således att en förstärkning av behöriga lärare, och färre elever per lärare, kanske snarare hade varit det som gett bäst effekt på elevers kunskapsresultat. För flera uppgifter som lärarna lyfter kopplade till exempelvis stöd för elever i behov av särskilt stöd, konflikthantering och tillsynsansvaret ställs emellertid inga krav på att dessa ska utföras uteslutande av lärare och i dagsläget finns pedagogiska resurser i form av anställd personal ute på skolorna utifrån lokala behov. Exempelvis speciallärare, socialpedagoger, elevassistenter och andra "resurspersoner” med olika befattningar. Ett tydliggörande av vad dessa anställda pedagogiska resurser ska ha för befattningar och arbetsuppgifter, samt vilka Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 krav på kompetens och utbildning som ställs utifrån grundskolans behov, skulle kunna innebära en ökad avlastning för lärare och en ökad kvalitet för elever. Pedagogiska resurser med rätt kompetens och tydligt formulerade uppdrag skulle kunna vara ett stöd till lärarna i arbetet med bland annat särskilt stöd, studiero och det främjande och förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Grundskolan ser att kraven på anställda resurser och deras uppdragsformuleringar behöver ses över i kommunen. För de uppgifter i grundskolan där inga formella krav finns på att lärare ska vara de som utför uppgifterna, ser grundskolan ett stort behov av avlastande tjänster inom framför allt digital utrustning/AV-teknik, administration och service. Grundskolan ser ett behov av att anställa en AV/IT-tekniker (Audio och Video samt InformationsTeknik) som skulle kunna genomföra det löpande underhållet och inventeringen av AV-utrustning, samt vara en resurs när problem med befintlig teknik uppstår. Denna person skulle även kunna utföra verksamhetsnära systemförvaltning. En sådan tjänst skulle innebära en kostnad om cirka 600 tkr per år. Grundskolan för just nu en dialog med sektor stödfunktioner utifrån de arbetsuppgifter som de identifierat att lärare uppger att de gör och som i dagsläget inte åligger lokalvårdare och fastighetstekniker. Dialogen utgår ifrån att tydliggöra vilka av dessa arbetsuppgifter som redan görs eller inte ingår/bör ingå i sektor stödfunktioners anställdas uppdragsbeskrivningar. I det arbetet har flera verksamhetsnära arbetsuppgifter som inte åligger sektor stödfunktioners personal identifierats. Främst handlar det om verksamhetsnära administration och servicefrågor som inte rör fastigheten, då dessa hanteras av sektor stödfunktioners fastighetstekniker. Det kan exempelvis vara att genomföra inköp, lägga ärenden till fastighetsservice, vara behjälplig med hanteringen av återvinningspapper och posthantering, låsa och låsa upp ytterdörrar, vara behjälplig vid möblering av klassrum, dukning av sittningar och arrangemang, montering av möbler och enklare reparationer, interna flyttar och transporter etcetera. Nösnäsgymnasiet har i dagsläget en verksamhetsnära resurs på 50% som gör beställningar av kontorsmaterial, fyller på kopieringspapper, servar kaffemaskiner, sorterar och lämnar ut post etcetera varför behovet inte framkommit i gymnasieskolans kartläggning. Verksamhetsnära skolservicepersonal i grundskolan skulle också kunna vara en resurs i de delar av läroplanen som är utformade som exempelvis; alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Anställd skolservicepersonal skulle kunna vara behjälplig med att utveckla kreativa lärmiljöer efter önskemål från lärare och rektor och säkerställa att den lärmiljö som finns fungerar ändamålsenligt. Om skolservicepersonal skulle anställas direkt i grundskolan bedömer grundskolan att tre tjänster hade varit lämpligt för att kunna arbeta mot samtliga skolor. En sådan tjänst skulle kosta cirka 510 tkr årligen vilket skulle innebära 1,5 mnkr för tre tjänster och år. Bilaga Dnr KS 2022/1153 2024-01-30 Gymnasieskolan Utifrån de fyra områden som framkommit i gymnasieskolans kartläggning; Mentorsuppdraget, institutionsarbete, IT-frågor och möten i olika konstellationer och former, har gymnasieskolan arbetat vidare med de frågor som rör den inre organisationen och som faller inom ramen för läraruppdraget. Gymnasieskolan arbetar vidare med mentorsuppdraget inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet för att försöka förtydliga uppdraget för läraren och skapa god kvalitet för eleverna. Skolan arbetar även vidare med möteskulturen för att säkerställa en god arbetsmiljö. IT-frågor upplevs av lärarna, efter rekrytering av IT-tekniker, inte längre lika belastande. Vidare ingår gymnasieskolan numera i SOLTAKS nya elevdatorkoncept vilket innebär att visst ansvar övergått till SOLTAK. Gymnasieskolan avvaktar därför vidare arbete i frågan och inväntar eventuell framtida utvärdering av SOLTAKS elevdatorkoncept. Institutionsarbetet med förberedande av laborationer faller inom lärarens uppdrag då det ingår i undervisningen, men gymnasieskolan ser inga hinder till att en lärare skulle kunna ha det övergripande ansvaret. Det har inte någon påverkan på kvaliteten i undervisningen vem som planerar, förbereder och ställer i ordning laborationen, samt plockar undan efter laborationen, förutsatt att arbetet sker av någon utbildad och kompetent inom området. Arbetet med brandsäkerhet, städ av maskiner, reparationer av maskiner etcetera är inte arbetsuppgifter som nödvändigtvis behöver genomföras av lärare. Gymnasieskolan ser att en lärare med fördel skulle kunna ha 50% av sin tjänst för institutionsarbete inom kemi, biologi, naturkunskap och fysik. I dessa 50% skulle läraren förbereda laborationer och dokumentera laborationer. Det skulle innebära att resterande lärare kan ta del av undervisningsmaterial och tillhörande laboration som redan är framtagna och därför inte behöva lägga tid på detta i sin planeringstid. I den här tjänsten skulle även brandskyddsarbete, besiktningar och reparationer av utbildningsutrustning ingå, vilket idag utförs av lärarna som ett gemensamt uppdrag. En utökning med 50% laborationsassistent till Nösnäsgymnasiet skulle innebära en kostnad om 350 tkr per år. Nösnäsgymnasiet har flera verkstäder och en maskinpark, som används i undervisningen, där lärarna lägger mycket tid på underhåll, reparation och städ. Arbetet kräver specialkunskap och ingår därför inte i lokalvårdarnas eller fastighetsteknikernas uppdrag. Verksamheten ser emellertid att det hade sparat tid för lärarna och varit avlastande med en institutionstekniker på 50% med specialkunskap för att utföra underhåll och städ av lokaler och maskiner. Vidare skulle institutionsteknikerna kunna förbereda och bygga teknisk utbildningsutrustning som ska användas i praktiska moment i de olika kurserna och spara värdefull tid för den enskilde läraren. En institutionstekniker om 50% hade kostat 350 tkr per år. Protokoll Kommunstyrelsen 2023-06-19

§ 89 Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1. Anta reviderad delegeringsordning, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar, bilaga 1. 2. Reviderad delegeringsordning gäller från och med 2026-07-01. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. Ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. 2. Godkänna samverkansavtalet under förutsättning att övriga samverkanskommuner gör detsamma. Sammanfattning av ärendet 8+fjordar är ett samarbete, som bedrivits i projektform, och syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Samverkan och samarbete sker även i hög utsträckning med andra samhällsaktörer, exempelvis statliga myndigheter, universitet, länsstyrelsen, näringslivet, föreningslivet och allmänheten. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar positivt till såväl havsmiljön som friluftsliv och företagande. Projektet har vuxit och vidareutvecklats över tid. Det föreligger behov av att formalisera samarbetet, varför förslag till samverkansavtal tagits fram. Samverkansavtalet tydliggör uppdragstagarens (Stenungsunds kommun) respektive uppdragsgivarnas (övriga samverkanskommuner) ansvar och befogenheter. Samverkansavtalet innefattar att varje samverkanskommun ska betala en årlig grundersättning om 120 tkr, som ska medfinansiera: • Lön och personalomkostnader • IT och telefoni • Lokaler/hyra • Avskrivningar på maskiner, inventarier, fordon PROTOKOLLSUTDRAG 2 Kommunstyrelsen 2026-04-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2026-04-15 § 55 föreslå kommunstyrelsen besluta att: • Anta reviderad delegeringsordning, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar, bilaga 1. • Reviderad delegeringsordning gäller från och med 2026-07-01. Arbetsutskottet föreslog kommunstyrelsen att i sin tur föreslå kommunfullmäktige besluta att: • Ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. • Godkänna samverkansavtalet under förutsättning att övriga samverkanskommuner gör detsamma. Förslag till beslut under sammanträdet Lars Larsson (C), Rolf Sörvik (V) och Göran Karlsson (S) föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2026-03-09 Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar, bilaga 1 Avtal: Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Beslutet skickas till kommun@kungalv.se kommun@orust.se tjorns.kundcenter@tjorn.se kommunen@uddevalla.se kommun@stenungsund.se PROTOKOLLSUTDRAG 1 Kommunfullmäktige 2026-05-21 KS/2026:436

§ 90 Dnr: KS 2023/292 Lärares befogenheter att ingripa vid ordningsstörningar Beslut Förvaltningen får i uppdrag att på grundskolan genomföra: • Stärkt föräldrasamverkan genom Förväntasdokument: Omarbeta de redan antagna och implementerade ” Riktlinjer för samverkan mellan hem och skola” så att de blir skolspecifika och börja arbeta med dom. • Skolregler: Föregå regeringens förslag om ändring av skollagen och inför skolregler. Rektorn beslutar, förankrar hos lärare och informerar elever samt vårdnadshavare. • Kompetensutvecklande insatser för lärare i auktoritativt ledarskap. Utöver dessa tre åtgärder har förvaltningen ett förslag på organisatorisk förstärkning för att motverka ordningsstörningar. Detta vill Kommunstyrelsen att man startar upp snarast. Reservation Annika Åberg-Darell (V), Linda-Maria Hermansson (C), Henrik Hansson (KD) och Lisbeth Svensson (L) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen fick den 25 november 2024 i uppdrag av kommunstyrelsen att organisera för att förstärka arbetet med att minska ordningsstörningar. Skolenheterna beskriver vikten av att arbeta relationellt med eleverna. En förutsättning för detta är att utöka antalet lärare vilket skulle gynna en mer flexibel och elevnära verksamhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2024-12-17 Beslut VÄL 2024-10-02 Förslag till beslut på sammanträdet Maria Renfors (M) och föreslår kommunstyrelsen besluta i enlighet med välfärdsutskottets förslag med formaliaändring att förvaltningen får uppdraget och inte grundskolan. Lisbeth Svensson (L) föreslår kommunstyrelsen besluta att förvaltningen får i uppdrag att grundskolan genomför följande: Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2025-03-17 Stärkt föräldrasamverkan genom Förväntasdokument: Omarbeta de redan antagna och implementerade ” Riktlinjer för samverkan mellan hem och skola” så att de blir skolspecifika och börja arbeta med dom. Skolregler: Grundskolan får i uppdrag att på respektive enhet utveckla gällande ordningsregler till nya skolregler som träder i kraft höstterminen 2026, under förutsättning att ny lagstiftning gäller. Rektorn ska besluta och förankra hos lärare, samt informera elever samt vårdnadshavare. Resursförstärkning: Grundskolan ska förstärkas för att motverka ordningsstörningar och verka för bättre kunskapsresultat. Resurser för åtgärderna ska arbetas in i budgetarbetet. Skolenheterna ska kartlägga fysiska lärmiljöer i klassrummen och utarbeta de lämpligaste åtgärderna för sin skola. Det kan innebära fler lärare per elevgrupp, utökad tillgång till speciallärare och ändring av den fysiska miljön. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Maria Renfors (M) förslag och finner att se sker. Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Lisbeth Svenssons (L) förslag och finner att förslaget avslås. Omröstning begärs Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Maria Renfors (M) och Jan Rudéns förslag Nej-röst för Lisbeth Svenssons (L) förslag Omröstningsresultat Med 11 ja-röster mot 4 nej-röster beslutar kommunstyrelsen enligt Maria Renfors (M) förslag. Följande röstade ja: Maria Renfors (M), Ida Melin (S), Jan Rudén (S), Sandra Bengts (S), Wouter Fortgens (M), Egil Midtbö (M), Alexandra Ward-Hefte (M), Christina Svensson (SD), Kia Häggqvist (SD), Tomas Palm (SD) och Olof Lundberg (S). Följande röstade nej: Annika Åberg-Darell (V), Linda-Maria Hermansson (C), Henrik Hansson (KD) och Lisbeth Svensson (L). Beslut skickas till filip.jonsson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2022/1153 2026-05-11 Marie Wiberg Sernevall Till kommunstyrelsen Utvecklingsledare Svar på uppdrag - Renodla Lärarrollen Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar uppdraget slutfört. Sammanfattning av ärendet Den 16 januari 2023 gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att utreda behov och möjligheter för avlastande tjänster inom grund- och gymnasieskola i Stenungsund. Förvaltningens utredning visade på vilka uppgifter som lärare uppger att de gör, som kan anses falla utanför läraruppdraget utifrån gällande styrdokument och redovisade förslag på avlastande tjänster. I grundskolan föreslogs avlastande tjänster inom service och administration i form av verksamhetsnära skolservicepersonal och AV(audiovisuell)/IT- tekniker. I gymnasieskolan föreslogs införande av avlastande tjänster i form av labbtekniker och institutionstekniker. Kommunstyrelsen beslutade den 25 mars 2024 att en laboratorieassistent eller institutionstekniker skulle anställas på gymnasieskolan från höstterminen 2024. Vidare beslutade kommunstyrelsen att grundskolans anställdas resurser samt uppdragsformuleringar skulle ses över. Grundskolan har arbetat med att ta fram en kommungemensam befattningspalett och anställt två skolvaktmästare, medan gymnasieskolan har tillsatt både laboratorieassistent och institutionstekniker. Beskrivning av ärendet Den 16 januari 2023 gav kommunstyrelsen kommundirektören i uppdrag att utreda behov och möjligheter för avlastande tjänster inom grund- och gymnasieskola i Stenungsund. Utredningen belyste vilka uppgifter som lärare uppger att de gör, som kan anses falla utanför läraruppdraget utifrån gällande styrdokument, och redovisar förslag på avlastande tjänster. I grundskolan föreslogs avlastande tjänster inom service och administration i form av Tjänsteskrivelse Dnr KS 2022/1153 2026-05-11 verksamhetsnära skolservicepersonal och AV/IT-tekniker. I gymnasieskolan föreslogs införande av avlastande tjänster i form av labbtekniker och institutionstekniker. Kommunstyrelsen beslutade den 25 mars 2024 att en laboratorieassistent eller institutionstekniker för gymnasieskola anställs till höstterminen 2024 och att finansiering skulle ske inom ram. Vidare beslutade Kommunstyrelsen att grundskolans anställdas resurser samt uppdragsformuleringar ses över i kommunen. Grundskolan har anställt två skolvaktmästare som har uppdrag med verksamhetsnära skolservice, vilket avlastar lärare i flera tidigare uppgifter och bidrar till att renodla undervisningsuppdraget. Grundskolan planerar också att anställa en digital samordnare för verksamhetsnära support och stöd. Inom grundskolan har verksamheten sett över anställdas resurser samt uppdragsformuleringar. Detta har genomförts inom ramen för arbetet med en kommungemensam befattningspalett inom grundskola och anpassad grundskola. Syftet med befattningspaletten har varit att skapa ökad tydlighet och samsyn i de befattningar som används i kommunens samtliga grundskolor, skapa bättre statistiskt underlag för sjukfrånvaro och rapporterade skador och tillbud, skapa bättre underlag för lönestatistik, skapa högre tillförlitlighet i ekonomisk uppföljning, skapa tydliga uppdragsbeskrivningar och kunna möta behov av kompetensutveckling. Gymnasieskolan har tillsatt funktionerna laboratorieassistent och institutionstekniker. Laboratorieassistentfunktionen har inte organiserats som en enskild tjänst utan har istället fördelats genom tjänstefördelning på flera lärare. Detta har möjliggjort en anpassning till respektive ämnesområdes specifika behov. Ansvarsområdena är uppdelade mellan kemi, fysik samt naturkunskap/biologi, vilket innebär att flera lärare inom olika institutioner bär ett definierat ansvar för planering, förberedelse och kvalitetssäkring av laborativa inslag inom sina respektive ämnen. Effekten blir att andra lärare som inte har laboratorieassistentfunktionen i sin tjänst har en mer renodlad lärarroll och mer undervisning. Ekonomisk bedömning Satsningarna inom gymnasieskolan och grundskolan har skett inom respektive verksamhets budgetram. Barnkonsekvensanalys Satsningarna som har föreslagits och genomförts har syftat till att öka kvaliteten i undervisningen för eleverna inom grund- och gymnasieskola. Juridisk bedömning Satsningarna som har föreslagits och genomförts har skett i enlighet med skolformernas läroplaner och bestämmelserna i skollagen. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2022/1153 2026-05-11 Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 4, god utbildning för alla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2026-05-11 Kommunstyrelsen 2024-03-25 § 74 Bilaga Renodla lärarrollen – slutrapportering 2024-01-30 Kommunstyrelsen 2023-06-19 § 231 Kommunstyrelsen 2023-01-16 § 30 Uppdrag om att renodla lärarrollen 2023-01-01 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Elisabeth Andreasson Niclas Brattefors Sektorchef Verksamhetschef Marie Wrethander Verksamhetschef Beslut skickas till Marie.wibergsernevall@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2024-03-25

§ 94 Dnr: KS 2018/332 Antagande av detaljplan för CW Borgs väg - Stenung 3:112 m.fl. Beslut Kommunfullmäktige antar detaljplan för CW Borgs väg i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap 27 §. Jäv Olof Lundberg (S) och Ida Melin (S) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. Sammanfattning av ärendet I mars 2017 påbörjades ett detaljplanearbete för fastigheten Stenung 3:112 med flera. Detaljplanens syfte är att utveckla området genom att möjliggöra cirka 150 nya bostäder, varav 60 trygghetsboenden i form av hyresrätter, och lokaler. Detaljplanen bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan. Planarbetet handläggs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900). Planområdet ligger centralt i Stenungsunds tätort. Området ligger väster om järnvägen i den norra delen av Stenungsunds centrum. Planområdet avgränsas av Kyrkberget i norr, Göteborgsvägen i öster och Strandvägen i sydväst. Planområdet har en areal på cirka 1,3 hektar. Efter samrådsskedet och en första granskning, var detaljplaneförslaget utsänt för förnyad granskning mellan 18 december 2024 och 19 januari 2025. Förslaget har varit tillgängligt på kommunens hemsida och varit uppsatt i kommunhuset, Stenungsund Arena och Kulturhuset Fregatten. Totalt har 18 yttranden inkommit under granskningstiden, vilka bemötts i granskningsutlåtandet. Med anledning av inkomna yttranden har kompletterande utredningar gällande trafikförslag, skyfall samt geoteknik och bergteknik genomförts och arbetats in i planförslaget. Planhandlingarna har uppdaterats med anledning av de inkomna synpunkterna och uppdaterade utredningarna. Gjorda justeringar beskrivs i granskningsutlåtandet daterat 2025-05-15. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2025-05-26 § 171 Tjänsteskrivelse 2025-05-02 Plankarta 2025-05-15 Planbeskrivning 2025-05-15 Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunfullmäktige 2025-06-11 Illustrationskarta 2025-05-15 Granskningsutlåtande – förnyad granskning 2025-05-15 Granskningsutlåtande 2024-10-10 Samrådsredogörelse 2023-04-11 Utredningar Behovsbedömning, 2021-11-12, rev 2023-01-23 Trafikutredning, Sigma Civil, 2021-12-10 Trafikutredning CW Borgs väg, Norconsult Sverige AB, 2024-09-13, rev 2025-05-14 Trafikförslag Strandvägen justering, Sweco, 2024-09-20 Trafikbullerutredning, Akustikverkstan, 2021-11-30 Riskutredning, COWI, 2020-10-08 Mätning av vibrationer från järnvägstrafik för detaljplan Stenungsunds resecentrum, Akustikverkstan, 2021-11-17 Rapport Geoteknisk undersökning, EQC Group, 2012-12-11 Teknisk PM geoteknik för detaljplan (inklusive bergteknik), WSP, 2025-05-06 Luftkvalitetsmätningar i Stenungsund 2021, IVL Svenska miljöinstitutet, nr U 6582, mars 2022 Analys av luftkvalitet i Stenungsunds centrum 2021, IVL Svenska miljöinstitutet, nr U 6567, mars 2022 VA- och dagvattenutredning, WSP, 2022-01-14, rev 2022-12-09 PM komplettering dagvatten CW Borgs väg, WSP, 2022-12-09 Kompletterande skyfallsanalys CW Borgs väg, WSP, 2025-05-08 Naturvärdesinventering, Svensk Naturförvaltning AB, 2021-10-18 Markmiljöundersökning, WSP, 2021-12-01 Komfortmätning, WSP, 2022-09-15 Gestaltningsprogram CW Borgs väg/Strandvägen, Norconsult Sverige AB, 2023-01-04 Solstudie, Liljewall Arkitekter AB, 2022-12-09 Flyghinderanalys, LFV, 2022-07-25 PM P-tal, Stenungsunds kommun, 2022-09-01 PM Ekosystemtjänster, Stenungsunds kommun, 2022-08-17 PM dialog barn och unga, Stenungsunds kommun, 2022-05-04 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige kan besluta enligt kommunstyrelsens förslag och finner att så sker. Beslut skickas till plan@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/97 2026-05-13 Anders Lidén Till kommunstyrelsen Planarkitekt Ansökan om planbesked för fastigheten Gamleberg 1:33 Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen avslår ansökan om planbesked för fastigheten Gamleberg 1:33 eftersom ansökan saknar stöd i kommunens översiktsplan samt att jordbruksmark tas i anspråk. Vidare bedöms en eventuell framtida anslutning till kommunalt verksamhetsområde för VA innebära stora investeringskostnader för VA-kollektivet. Sammanfattning av ärendet Fastighetsägaren inkom den 26 januari 2026 med ansökan om planbesked för fastigheten Gamleberg 1:33 i Ödsmål. Ansökan kompletterades den 23 februari 2026. Syftet med ansökan är att uppföra 20 bostäder i form av parhus på fastigheten. Uppskattad bruttoarea uppgår till cirka 2400 kvadratmeter om bebyggelsen uppförs i två våningar. Fastigheten ligger på jordbruksmark och förslaget saknar stöd i kommunens gällande översiktsplan. Beskrivning av ärendet Ansökan omfattar fastigheten Gamleberg 1:33 i Ödsmål. Fastigheten angränsar väg 770. Området för den tänkta exploateringen ligger ca 300 meter öster om vägen. Omgivningen kring fastigheten utgörs främst av gårdsbebyggelse, jordbruksmark samt ett större skogsparti. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/97 2026-05-13 Planområdets läge utmed väg 770 i norra Ödsmål. Den föreslagna bebyggelsen omfattar ca 1200 m2 vilket innebär en bruttoarea på ca 2400 m2 om bebyggelsen uppförs i två våningar. I ansökan är bebyggelsen uppdelad i parhus vilket innebär 10 byggnadskroppar samt lika många garagebyggnader. I ansökan anger sökanden att: • Tänkt boende skapar förutsättningar och möjligheter för hästägare och hästintresserade att bo nära sina djur. • Närheten genom boendet skapar förutsättningar för barn och ungdomar att själva kunna sköta och ta ansvar för sin häst, utan att vara beroende av föräldrarnas bilkörning • Fördelar: Möjlighet till stallplats till samtliga lägenheter, minskad skärmtid/sociala medier, minskad körtid, ridklubb, närhet till natur, hav, stall och skola, utbildning, lånehäst, hyreslägenheter, mer kvalitetstid. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/97 2026-05-13 Ortofoto över planområdet samt skiss från planbeskedsansökan. Översiktsplan Under rubriken Bebyggelseutveckling i översiktsplanen anges att ”utgångspunkten är att Ödsmål på sikt ska kunna utvecklas till ett samhälle med nya bostäder i olika boendeformer, för att ge tillräckligt underlag för basservice i ett lokalt centrum med närbelägna arbetsplatser. Flera stora områden pekas ut och totalt uppskattas ca 600 bostäder kunna byggas ut.” De utpekade områdena ligger främst centralt lokaliserade i Ödsmål och Gamleberg 1:33 ingår inte i dessa. Gamleberg pekas därmed inte ut som ett specifikt utbyggnadsområde och planbeskedsansökan kan därför inte anses överensstämma med översiktsplanen. Markanvändning enligt Översiktsplan 2020. Planområdet markerat med röd ring. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/97 2026-05-13 Detaljplaner Det finns inga gällande eller pågående detaljplaner i närheten av Gamleberg 1:33. Trafik och risk Fastigheten ligger belägen i direkt anslutning till väg 770, vilken också enligt planbeskedansökan blir infart till området. Fastigheten har ca 600 meter till kollektivtrafik med två turer till och från Stenungsund på morgnar och eftermiddagar. Övriga tider ca 1 tur per timme. Vägen från väg 770 in till området utgörs idag av en smal väg kantad av träd på båda sidor. En separat gång- och cykelbana kommer att krävas, vilket innebär att den kommer att ligga på jordbruksmark. Kommande detaljplanering kommer även att behöva utreda en passage över väg 770 så att fotgängare och cyklister på ett säkert sätt kan ta sig vidare på vägen. Planområdet bedöms vara tillgängligt för räddningstjänstens fordon via befintligt vägnät. Aktuell situationsplan bedöms utföras med vägnät tillgängligt för räddningstjänstens fordon. Jordbruksmark Planområdet ligger på jordbruksmark och går därmed emot innebörden av målet att enligt Jordbruksverket behålla jordbruksmarkens produktionsförmåga, att gynna odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer och att landskapet ska vara attraktivt och tillgängligt för friluftsliv. Att ta jordbruksmark i anspråk innebär en risk för upphävande av detaljplanen. En lokaliseringsutredning avseende jordbruksmark behöver tas fram vid positivt planbesked. VA Fastigheten ligger utanför verksamhetsområde för VA. Området är klassat som ett så kallat VA-bevakningsområde. Det innebär att fastigheten finns inom ett område bestående av minst 20 fastigheter och att bedömningen varit att områdets VA-försörjning fungerar bra idag men sker förändringar kan behoven förändras och kommunen bli ansvariga för VA-försörjningen. Idag försörjs fastigheten med kommunal VA via en förening där anslutningen till den kommunala anläggningen regleras med avtal. De är alltså anslutna till en gemensamhetsanläggning för VA som drivs av en förening (NOVA). För närvarande finns inte kapacitet för ytterligare belastning till ledningarna i Ödsmål på grund av hög andel tillskottsvatten. Det finns en plan för åtgärder, vilket innebär att föreslagen bebyggelse bör kunna anslutas till kommunens anläggning. Detta innebär dock en stor investering för kommunen. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/97 2026-05-13 Skyfall Enligt kommunens skyfallskartering för 100-års regn så kommer tillfartsvägen att svämma över. Vattendjup och vattenflöde kommer redan vid ett 100-års regn vara så starkt att det är en fara för de flesta. Vattnet blir stående i delar av området i mer än 8 h. Framkomligheten i området behöver säkras i eventuellt detaljplanearbete. Skärmklipp ur kommunens skyfallskartering. Geoteknik Postglacial finsand, glacial lera samt sandig morän vilket innebär att marken är känslig för belastningar och kan ge sättningar. Grundläggning kräver troligtvis pålning eller platta på mark. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/97 2026-05-13 Förekommande jordarter inom planområdet. Avfall Möjligheterna för sophantering bedöms vara goda. I planansökan finns mark reserverad för vändplaner. Mark Ingen kommunal mark berörs av planbeskedet, ej heller några kommunala anläggningar. Kommunen har inget strategiskt intresse av markägande i området. Fastigheten belastas av Starrkärr GA:2 - VA anläggning NOVA, Gamleberg S:1 vägar, officialservitut för väg. Avtalsservitut för el, kraftledning. Kulturmiljö Enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök är området relativt rikt på kända fornlämningar. Bland annat beskrivs en flatmarksgrav och två stensättningar i det aktuella området. Kända fornlämningar i området. Skäl till förslag till avslag Ansökan saknar stöd i översiktsplanen. Detta innebär att kommunen inte har tagit ställning till eventuellt lämpligt nyttjande av marken utöver befintlig markanvändning som föreslås i översiktsplanen. Planområdet ligger på jordbruksmark vilket innebär en risk att eventuell antagen detaljplan överklagas och upphävs. Exploatören riskerar att förlora pengar på planarbete och Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/97 2026-05-13 kommunens resurser kan komma att användas på ett projekt som inte kommer till genomförande. En eventuell framtida anslutning till kommunalt verksamhetsområde för VA innebär stora investeringskostnader för VA-kollektivet. Föreslagen bebyggelse innebär ett tillskott av bostäder i Ödsmål, vilket generellt är positivt då det skapar förutsättningar för en levande landsbygd. Fler bostäder bidrar till ett större kundunderlag för näringslivet och att kompetensförsörjningen ökar. Sökandes målsättning är att upplåtelseformen ska vara hyresrätter, vilket gör det lättare för bland annat unga att bosätta sig i samhället. Närheten till hästgård och natur, i kombination med en relativt god tillgång till kollektivtrafik, bedöms vara en positiv aspekt. Sammantagen bedömning är dock att de negativa konsekvenserna överväger de positiva. Slutsatsen är därför att ansökan bör ges avslag. Ekonomisk bedömning Kostnader för handläggning av planbeskedet faktureras enligt beslutad taxa. Barnkonsekvensanalys I eventuellt detaljplanearbete kommer vid behov en barnkonsekvensanalys göras. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål nummer 11 om hållbara städer och samhällen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-13 Ansökan om planbesked för Gamleberg 1:33, 2026-01-26 Illustration Gamleberg 1:33, 2026-02-23 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Veronica Götzinger Sektorchef Verksamhetschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/97 2026-05-13 Beslut skickas till Anders.liden@stenungsund.se plan@stenungsund.se Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/343 2026-05-12 Cecilia Norlander Till kommunstyrelsen Planarkitekt Ansökan om planbesked för Kyrkenorum 4:387 Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan om planbesked för fastigheten Kyrkenorum 4:387 eftersom ansökan saknar stöd i kommunens översiktsplan och kommunen ser därför ett behov av att först ta fram ett planprogram eller geografiskt tillägg till översiktsplan för området öster om motorvägen. Sammanfattning av ärendet Ansökan om planbesked för Kyrkenorum 4:387 inkom i april 2026. I ansökan föreslås cirka 30 bostäder i form av friliggande villor. Planområdet angörs via Hallernaleden, väg 647 och befintlig tunnel under E6. Ansökan saknar stöd i kommunens gällande översiktsplan. Detta innebär att kommunen inte har tagit ställning till eventuellt lämpligt nyttjande av marken utöver befintlig markanvändning som föreslås i översiktsplanen. Planområdet är dessutom en del av ett för kommunen potentiellt intressant utvecklingsområde mellan de två motorvägsmoten som kommunen ser behov av att först studera i exempelvis ett planprogram eller geografiskt tillägg till översiktsplan. I ett program eller geografiskt tillägg till översiktsplan bedömer förvaltningen att frågor gällande bland annat naturvärden, dagvatten, skyfallshantering, lokalisering av bostäder och/eller verksamhetsmark, samt vägdragningar och väganslutningar (exempelvis österut till väg 650 eller norrut mot motorbanan) behöver utredas i ett helhetsperspektiv. Planområdet är sårbart ur både tillgänglighets- och säkerhetsperspektiv i och med att den enda infarten till området i tunneln under E6:an ligger i en lågpunkt som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Även om intilliggande planbesked för Måröd 1:3 byggs ut och områdenas vägnät byggs ihop så att det finns en alternativ väg ut, leder även denna i en tunnel under E6 som också riskerar att översvämmas. Beskrivning av ärendet Ansökan Ansökan om planbesked för Kyrkenorum 4:387 inkom i april 2026. Fastigheten består idag mestadels av skog och öppna skogsmarker, en befintlig skogsväg går in i området. Planansökan föreslår cirka 30 bostäder i form av friliggande villor för självbyggare för en Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/343 2026-05-12 småskalig och varierad bebyggelse. Vid områdets entré föreslås lekplats samt yta för avfallssortering. I och med att planområdet ligger hundra meter från E6 föreslås en bullervall mot E6. Mellan bullervallen och bostäderna blir en yta som kan nyttjas till användningar som är möjliga med hänsyn till risksituationen. Planområdet angörs via Hallernaleden, väg 647 och befintlig tunnel under E6. Fastigheten angränsar till Måröd 1:3 som fick positivt planbesked 12 mars 2026 § 31, i och med detta föreslår ansökan att vägnäten i de båda planområdena byggs samman för att minska sårbarheten genom att möjliggöra två anslutningsvägar genom de båda tunnlarna under E6. Illustrationskarta från ansökan. Området Planområdet ligger öster om E6:an, och cirka 1,7 kilometer öster om planområdet ligger gamla E6:an, länsväg 650. Stenungsundsmotet ligger cirka 1,5 kilometer norrut och Stora Höga-mötet cirka 2,5 kilometer söderut. Området består till största del av skog idag. Det är cirka tre kilometer till Kyrkenorums förskola, skola och servicebutik. Till Hallerna förskola och skola är det drygt två kilometer. Till Stenungstorg där närmaste matbutik, handel, kulturinrättning och vårdcentral ligger är det cirka 5,5 kilometer. När Hallerna centrum är utbyggt om ett antal år kommer kommersiell service dock finnas närmare. Närmsta busshållplats är Hallerna ängen som trafikeras av lokalbusslinje 3, samt ett par skolbusslinjer. Till hållplatsläget är det ungefär 1,5 kilometer från planområdets mitt. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/343 2026-05-12 Översiktsplan I kommunens gällande översiktsplan, Översiktsplan 2020 som fick laga kraft år 2021, föreslås oförändrad markanvändning på fastigheten och dess närområde. Kartutsnitt från Översiktsplan 2020 med ungefärligt planområde markerat med röd ellips. Kommunen har ett pågående arbete för ett tematiskt tillägg till översiktsplan (TÖP) för verksamhetsmark där området mellan moten är av stort intresse. Detaljplaner och planbesked Området är inte detaljplanelagt idag och det finns inte heller några gällande detaljplaner i det direkta närområdet. Intilliggande fastighet Måröd 1:3 fick positivt planbesked i kommunfullmäktige den 12 mars 2026 § 31. Gator och vägar Planområdet ligger isolerat med befintlig tunnel under E6:an som enda anslutningsväg. Fastigheten angränsar till Måröd 1:3 som fick positivt planbesked 12 mars 2026 § 31, i och med detta föreslår ansökan att vägnäten i de båda planområdena byggs samman för att minska sårbarheten genom att möjliggöra två anslutningsvägar genom de båda tunnlarna. Till närmsta busshållplats är det cirka 1,5 kilometers gångavstånd och det är osannolikt att planområdet kommer få tillgång till allmän kollektivtrafik. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/343 2026-05-12 Området bedöms i dagsläget som olämpligt ur ett skolvägsperspektiv, eftersom barn behöver passera genom tunneln för att ta sig till grundskolan. Det är avgörande att det finns en säker gång- och cykelväg till skolan. Dessutom kan det uppstå trafiksäkerhetsproblem vid möten med skolbussar i tunneln, vilket ytterligare förstärker behovet av en genomtänkt trafiklösning. Skagerrakbanan Korridoren för den s.k. Skagerrakbanan (höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Oslo) går längs med E6:an på dess östra sida. Projektet är i nuläget pausat men inte nedlagt. Naturvärden Planområdet har höga ekologiska värden enligt Grönstrukturplan för Stenungsunds tätort samt värden för friluftslivet. I området finns många observationer av fåglar, knuta till skogsmiljön och ån, bland annat en hackspett. I ett eventuellt kommande detaljplanearbete kan det bli aktuellt med en artutredning som visar att en god kontinuerlig ekologisk funktion (KEF) kommer kunna upprätthållas för hotade arter. Området avrinner i Norumsån som har miljökvalitetsnormer. Norumsån mynnar i Hakefjorden som också har miljökvalitetsnormer, samt ingår i Natura 2000-området Stenungsundskusten. Dricks-, spill- och dagvatten Planområdet ligger utanför det kommunala verksamhetsområdet och ingår inte i kommunens vattentjänstplan. Dagvattnet behöver tas omhand enligt kommunens beslutade riktlinjer vilket innebär att dagvattnet från tomtmark och vägar kommer behöva renas och eventuellt fördröjas inom planområdet, detta kan i så fall påverka den möjliga exploateringsgraden i planområdet. Behovet av och möjligheterna till omhändertagande för att inte påverka Norumsån negativt behöver utredas i det eventuellt kommande detaljplanearbetet. Skyfall Infarten till området i tunneln under E6:an ligger i en lågpunkt. Enligt kommunens översiktliga skyfallskartering beräknas vattnet i tunneln kunna bli cirka en meter djupt vid kraftiga regn. Detta gör planområdet sårbart ur både kommunikations- och säkerhetsperspektiv. Anslutningsvägen från Hallernaleden/väg 647 går över Norumsån vilken även den riskerar att översvämmas vid skyfall. En mer detaljerad utredning i ett eventuellt kommande detaljplanearbete får visa hur höga vattennivåerna blir samt om och hur angöringen kan lösas. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/343 2026-05-12 Utsnitt från skyfallskartering. Fastigheten markerad med röd ellips och anslutningsväg från Hallernaleden/väg 647 och tunneln under E6 i rosa ellips. Geoteknik Inom planområdet finns ett aktsamhetsområde för skred. Aktsamhetsområden pekas ut där det kan finnas förutsättningar för jordskred i ler- och siltmark och bygger på analyser av marklutning i dessa marker samt deras närhet till vatten. För dessa områden behöver en mer kvalificerad bedömning av stabiliteten göras. Föreslagen bullervall ligger delvis inom aktsamhetsområdet. Skäl till förslag till avslag Ansökan saknar stöd i kommunens gällande översiktsplan. Detta innebär att kommunen inte har tagit ställning till eventuellt lämpligt nyttjande av marken utöver befintlig markanvändning som föreslås i översiktsplanen. Planområdet är dessutom en del av ett för kommunen potentiellt intressant utvecklingsområde mellan dels de två motorvägsmoten och dels nya och gamla E6:an som kommunen ser behov av att först studera i exempelvis ett planprogram eller geografiskt tillägg till översiktsplan. I ett program eller geografiskt tillägg till översiktsplan bedömer förvaltningen att frågor gällande bland annat naturvärden, dagvatten, skyfallshantering, lokalisering av bostäder och/eller verksamhetsmark, samt vägdragningar och väganslutningar (exempelvis österut till väg 650 eller norrut mot motorbanan) behöver utredas i ett helhetsperspektiv. Kommunen har ett pågående arbete för ett tematiskt tillägg till översiktsplan (TÖP) för verksamhetsmark där området mellan moten är av stort intresse. Det är i dagsläget inte säkert att området kommer pekas ut som lämplig verksamhetsmark. Planområdet är sårbart ur både tillgänglighets- och säkerhetsperspektiv i och med att den enda infarten till området i tunneln under E6:an ligger i en lågpunkt som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Även om intilliggande planbesked för Måröd 1:3 byggs ut och områdenas vägnät byggs ihop så att det finns en alternativ väg ut, leder även denna i en tunnel under E6 som också riskerar att översvämmas. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/343 2026-05-12 Sökandes synpunkter Sökande har informerats om förvaltningens förslag till avslag och har lämnat en skrivelse med kommentarer på avslagspunkterna. I korthet menar sökande att det beviljade planbeskedet för grannfastigheten Måröd 1:3 bör ha påverkan på förvaltningens bedömning gällande ansökans överensstämmelse med översiktsplanen, att det pågående TÖP-arbetet inte bör ges avgörande vikt innan det är färdigställt, likaså med Skagerrakbanan, och att dess kurvradier bör innebära att planområdet inte blir påverkat, samt att kommunens översiktliga skyfallskartering inte speglar platsens faktiska förutsättningar. Sökandes synpunkter bifogas i sin helhet som bilaga. Ekonomisk bedömning Kostnader för handläggning av planbeskedet faktureras enligt beslutad taxa. Ett eventuellt kommande detaljplanearbete kommer faktureras exploatören. Genomförandet av detaljplanen kommer generera behov av investeringar för infrastruktur för kommunen av betydande belopp. Kostnaden för utbyggnad av VA till planområdet bedöms i dagsläget vara betydligt högre än de intäkter som fås vid anslutning genom VA-taxan, på grund av att planområdet ligger långt från befintlig VA-anläggning och är kuperat. Kostnadstäckningsgraden för VA-anslutningen bedöms i dagsläget vara 19-25 %. Detta kan medföra ett behov av att höja VA-taxan om inte kostnaderna kompenseras med intäkter från områden med högre täckningsgrad (förtätningar). Barnkonsekvensanalys Vid ett eventuellt kommande detaljplanearbetet kommer vid behov en barnkonsekvensanalys göras. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål nummer 11 om hållbara städer och samhällen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-12 Ansökan om planbesked 2026-03-25 Bilaga 1 – Planförslag och planeringsförutsättningar 2026-03-25 Bilaga 2 – Geografisk översikt 2026-03-25 Bilaga 3 – Illustrationskarta 2026-03-25 Bilaga 3b – Illustrationskarta färg 2026-05-18 Bilaga 4 – Hustyper/exempelhus 2026-03-25 Bilaga 5 – Möjlig väganslutning till angränsande planområde för Måröd 1:3 2026-03-25 Kommentarer från sökande gällande förslag till avslag 2026-05-19 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/343 2026-05-12 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Veronica Götzinger Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till plan@stenungsund.se 1 Skrivelse med anledning av förvaltningens besked om föreslaget avslag på planansökan för bostäder inom Kyrkenorum 4:387, öster om E6. (KS 2026/343) Med anledning av förvaltningens besked 2026-05-13 om att man avser föreslå avslag på planansökan för bostäder inom Kyrkenorum 4:387, öster om E6, lämnas härmed följande synpunkter. Förvaltningen har angett fyra huvudsakliga skäl för sitt föreslagna ställningstagande. Sökanden delar inte förvaltningens bedömning och menar att de angivna skälen, varken var för sig eller sammantaget, utgör rimlig grund för att avslå ansökan om planbesked. Förvaltningens motivering präglas i stället av att ett nyligen fattat kommunfullmäktigebeslut lämnas helt utan betydelse, att en ännu inte färdigställd TÖP (tematiskt tillägg till översiktsplanen) tillmäts oproportionerlig vikt, att Skagerrakbanan används som en högst osäker och opreciserad planeringsrestriktion samt att den påstådda översvämningsrisken i tunneln under E6 bedöms utifrån en schablonmässig skyfallskartering som inte är förankrad i platsens faktiska topografi, faktiska avvattningsförhållanden eller de av Trafikverket anlagda avvattningsanordningarna. 1. Förhållandet till översiktsplanen och det nyligen beslutade planbeskedet för Måröd 1:3 Förvaltningen anger att de i sin bedömning inte tar någon hänsyn till att Kommunfullmäktige nyligen beslutade om positivt planbesked för grannfastigheten Måröd 1:3. Istället görs bedömningen utifrån de styrande dokument de har och i detta fall stämmer planansökan inte överens med översiktsplanen. Detta är enligt sökanden en mycket svårförståelig och sakligt problematisk bedömning. Det politiska beslutet avseende Måröd 1:3: - fattades endast kort tid före den nu aktuella prövningen, - avser en direkt angränsande fastighet, - avser samma huvudsakliga markanvändning, nämligen bostäder, - och fattades med samma översiktsplanemässiga utgångsläge. Att ett sådant beslut inte skulle tillmätas någon betydelse alls vid den efterföljande bedömningen av en angränsande planansökan framstår som både formellt och sakligt svårförklarligt. Översiktsplanen är ett vägledande dokument för kommunens långsiktiga mark- och vattenanvändning. Den är inte juridiskt bindande på samma sätt som en detaljplan. När kommunfullmäktige nyligen har bedömt att bostäder inom angränsande område ska prövas i detaljplaneprocess, bör detta rimligen få betydelse för hur kommunen ser på den fortsatta utvecklingen i samma geografiska sammanhang. I det aktuella området har kommunfullmäktige nyligen beslutat att cirka 250 bostäder på Måröd 1:3 ska kunna prövas i en kommande detaljplaneprocess. Det är därför svårt att förstå varför förvaltningen, vid prövningen av Kyrkenorum 4:387, helt bortser från detta beslut och behandlar området som om någon sådan politisk viljeinriktning inte fanns. Detta blir särskilt anmärkningsvärt eftersom den nu aktuella planansökan inte motverkar det nyligen fattade beslutet för Måröd 1:3. Tvärtom kan den bidra till att hantera de huvudsakliga frågor som har lyfts för det området, nämligen tillgänglighets- och säkerhetsperspektivet med anledning av att Måröd i dag har sin enda infart och utfart genom en tunnel under E6. 2 Detta kan ske genom att planområdena sammankopplas och därmed får ytterligare en infart och utfart, via tunneln under E6 vid Lusseröd. Lusseröd-tunneln har Trafikverket dessutom anlagt på ett sådant sätt att den svårligen kan översvämmas, vilket redogörs närmare för under punkt 4 nedan. 2. Pågående arbete med tematiskt tillägg till översiktsplanen för verksamhetsmark Förvaltningen hänvisar till att kommunen arbetar med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (TÖP) för verksamhetsmark där området, i vilket aktuellt planområde befinner sig, är av stort intresse. De påpekar även att det i dagsläget inte finns någon garanti för att området kommer pekas ut som lämplig verksamhetsmark. Även detta argument illustrerar problemet med att förvaltningen inte beaktar det nyligen fattade politiska beslutet avseende Måröd 1:3. Om kommunfullmäktige nyligen har beslutat att en direkt angränsande fastighet ska prövas för cirka 250 bostäder, måste detta rimligen påverka bedömningen av vilken markanvändning som är mest lämplig även för närliggande mark. Det framstår inte som troligt att verksamhetsmark skulle vara mer ändamålsenlig än markanvändning för bostadsändamål just här, om kommunen samtidigt öppnar för ett större bostadsområde på grannfastigheten. Tvärtom talar kommunfullmäktiges beslut för att området bör analyseras i ett samlat bostads- och trafikstrukturellt sammanhang. Kyrkenorum 4:387 bör därför inte avfärdas med hänvisning till ett pågående översiktligt arbete för verksamhetsmark, särskilt inte när det redan finns ett aktuellt politiskt beslut som pekar i en annan faktisk riktning för den närmaste omgivningen. 3. Skagerrakbanan som påstådd planeringsrestriktion Förvaltningen anger även att korridoren för den s.k. Skagerrakbanan (höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Oslo) går längs med E6:an på dess östra sida. Projektet är i nuläget pausat men inte nedlagt. Detta framstår som ett mycket svagt och otillräckligt preciserat argument mot planbesked för Kyrkenorum 4:387. Såvitt sökanden känner till har Skagerrakbanan inte tidigare använts som konkret avslagsgrund vid planbesked i kommunen. Det är dessutom svårt att se hur den aktuella fastigheten skulle kunna beröras av en realistisk framtida dragning. Kommunstyrelsen beslutade den 25 april 2022 om ett inriktningsbeslut där Stenungsunds-motet pekades ut som stationsläge mellan Kungälv och Uddevalla. Med ett sådant stationsläge kan Kyrkenorum 4:387 inte rimligen beröras av Skagerrakbanan. Även om Stora Höga-motet i stället skulle aktualiseras som stationsläge framstår det som osannolikt att Kyrkenorum 4:387 skulle påverkas. En sådan dragning skulle, för att påverka Kyrkenorum 4:387, i praktiken även behöva föras rakt genom Kyrkenorum och Högenorum. Det framstår inte som ett realistiskt planeringsscenario. Det bör också framhållas att en järnväg av detta slag, med mycket höga hastigheter, kräver kurvradier om åtminstone cirka 8 kilometer och vid stationslägen betydligt större kurvradier än så. Skagerrakbanan kan av den anledningen överhuvudtaget inte ”gå längs med E6:an på dess östra sida” och utan vidare beskrivas som en korridor i den mening som förvaltningens argument tycks förutsätta. Banan kan däremot sammanfalla med E6 vid till exempel stationspunkter som Stenungsunds-motet. 3 4. Påstådd översvämningsrisk och tillgänglighet via tunneln under E6 Förvaltningen anger slutligen att planområdet är sårbart ur både tillgänglighets- och säkerhetsperspektiv i och med att den enda infarten till området i tunneln under E6:an ligger i en lågpunkt som riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Även om intilliggande planbesked för Måröd 1:3 byggs ut och områden byggs ihop så att det finns en alternativ väg ut, leder även denna i en tunnel under E6 som också översvämmas. Denna bedömning bygger på en översiktlig skyfallskartering som inte speglar de faktiska förhållandena på platsen. Den aktuella tunneln har anlagts av Trafikverket och är utförd med omfattande avvattningsfunktioner. På ena sidan av bilvägen, i diket som leder in mot tunneln, finns ett avvattningsrör för dagvatten med en innerdiameter om cirka 300 mm och en lutning om cirka 2 procent. En översiktlig beräkning indikerar att detta rör kan avleda cirka 150 liter vatten per sekund. Detta ska jämföras med det karterade maxflödet om cirka 20 liter per sekund i tunneln, vilket enligt förvaltningens uppgift redovisas i skyfallskarteringen. Skillnaden aktualiserar frågan om karteringen överhuvudtaget beaktar den av Trafikverket anlagda avvattningen. På den andra sidan av bilvägen sker avrinningen genom makadam, varför inloppet inte är synligt. Utloppet väster om tunneln sker dock genom en trumma med cirka 1 200 mm diameter. Det är därför rimligt att anta att även denna sida har mycket betydande avledningskapacitet. Att utgå från cirka 150 liter per sekund även där får snarast betraktas som ett försiktigt antagande, särskilt med hänsyn till utloppets dimension. Förvaltningens schablonmässiga skyfallskartering synes inte heller beakta denna av Trafikverket anlagda avledningskapacitet. Samtliga utlopp leder vidare mot en brant slänt ned mot Norumsån. Den faktiska topografin innebär alltså att vatten inte naturligt blir stående i eller vid tunneln på det sätt som förvaltningens resonemang tycks förutsätta. Tunneln är lokaliserad vid foten av en backe, ungefär i mitten av en närmast helt plan, cirka 50 meter lång platå. Cirka 15 meter väster om tunnelns västra mynning faller terrängen brant ned mot Norumsån. Därtill fortsätter bilvägen väster om tunneln i det närmaste plant norrut i cirka 75 meter, varefter vägen faller vidare nedåt i terrängen. Platsen utgör därmed inte någon sluten lågpunkt där vatten naturligt blir stående. Vid ett extremt skyfall finns i stället naturliga avrinningsvägar både mot Norumsån och, via bilvägens fortsatta sträckning, vidare mot lägre terräng. Detta gäller även om man, helt hypotetiskt, bortser från de avvattningsanläggningar som Trafikverket faktiskt har anlagt på båda sidor om bilvägen. Den skyfallskartering som förvaltningen synes ha använt visar enligt uppgift att det vid ett 100-årsregn skulle stå över en meter vatten i tunneln samt på marken både väster och öster om tunneln. En sådan modellbild är inte förenlig med platsens faktiska topografi och avvattningsförhållanden. Karteringen tycks dessutom inte beakta det avskärande dike eller den bäckravin som ligger cirka 70 meter söder om tunneln. Denna avvattningsfunktion tar hand om vatten som kommer från söder och leder det genom ett betongrör med cirka 1 000 mm diameter under E6 och vidare ned mot Norumsån. 4 Det är därför mycket olyckligt att en schablonmässig och oförankrad skyfallskartering används som avgörande argument mot planbesked, utan att först stämmas av mot verkliga förhållanden på platsen. Detta är särskilt viktigt eftersom tunneln under E6 inte endast har betydelse för Kyrkenorum 4:387. Den kan även få central betydelse för Måröd 1:3, där en kompletterande koppling via Kyrkenorum 4:387 kan bidra till att säkerställa att räddningstjänst, ambulans och andra samhällsviktiga funktioner kan nå området även vid extrema väderhändelser. Sammanfattning Sammanfattningsvis menar sökanden att förvaltningens föreslagna avslag bygger på en alltför begränsad och delvis felaktig bedömning av den aktuella planeringssituationen. Det nyligen fattade beslutet om positivt planbesked för Måröd 1:3 bör tillmätas faktisk betydelse, det pågående TÖP-arbetet bör inte ges avgörande vikt innan det är färdigställt, Skagerrakbanan utgör inte en tillräckligt konkret planeringsrestriktion och skyfallsfrågan bör inte bedömas enbart utifrån en schablonmässig kartering som inte har stämts av mot platsens faktiska förhållanden. Därutöver bör det framhållas att Kyrkenorum 4:387, utifrån de planeringsförutsättningar som redovisas i själva planansökan, framstår som ett särskilt väl lämpat område för bostadsutveckling. Fastigheten består huvudsakligen av skogsmark och berg, innehåller ingen jordbruksmark, omfattas inte av strandskydd och berörs inte av några riksintressen. Området ligger dessutom utanför kommunens markerade geoteknikområde och består enligt ansökan till största delen av urberg, med goda stabilitetsförhållanden i den del som omfattas av MSB:s stabilitetsklassificering. Detta innebär att området, till skillnad från många andra tänkbara utbyggnadsområden, kan prövas för bostäder utan uppenbara konflikter med jordbruksintressen, strandskydd, riksintressen eller kända geotekniska problem. Planförslaget avser cirka 30 villatomter för självbyggare och utgör därmed ett småskaligt och terränganpassat komplement till den mer omfattande bostadsutveckling som nyligen aktualiserats på Måröd 1:3. Där Måröd 1:3 kan komma att bära huvuddelen av den framtida bostadsvolymen i form av bland annat radhus, parhus, kedjehus och gruppbyggda bostäder, kan Kyrkenorum 4:387 bidra med en annan typ av bostadsutbud: friliggande, terränganpassade småhus i ett naturnära läge för självbyggare. Det stärker variationen i kommunens bostadsförsörjning och möjliggör en mer organisk och hänsynsfull expansion av Stenungsunds tätort öster om E6. Den aktuella planansökan har dessutom en tydlig funktion i ett större strukturperspektiv. Genom att Kyrkenorum 4:387 och Måröd 1:3 kan sammankopplas skapas möjlighet till alternativa tillfartsvägar för båda områdena. Detta innebär inte bara en förbättring för det aktuella planområdet, utan även en konkret lösning på den sårbarhet som förvaltningen själv har identifierat för Måröd 1:3. En sådan koppling skulle stärka framkomligheten för räddningstjänst, ambulans och brandkår samt öka tryggheten även för befintlig bostadsbebyggelse i närområdet. Mot denna bakgrund framstår Kyrkenorum 4:387 inte som ett område där bostadsutveckling bör avvisas redan i planbeskedsskedet. Tvärtom framstår fastigheten som ett av de mer lämpliga områdena att pröva för småskalig bostadsutveckling. Sökanden hemställer därför att kommunen inte avslår ansökan om planbesked med hänvisning till de skäl som förvaltningen har anfört, utan i stället meddelar positivt planbesked. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/42 2026-05-06 Marita Hjelm Till kommunstyrelsen Planeringsadministratör Ny detaljplan för del av Nösnäs 1:8 samt Nösnäs 1:122, Tollenäs camping Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att planera framtagandet av en ny detaljplan för Nösnäs 1:8 med flera (Tollenäs camping) i en kommande startplan för planstarter samt i kommande budgetprocesser. Sammanfattning av ärendet Den 12 maj 2015, §44, beslutade kommunstyrelsens dåvarande samhällsbyggnadsutskott om planstart för detaljplanearbete avseende Nösnäs 1:8, Tollenäs camping, med avsikt att pröva möjligheten att utöka campingområdet. Marken ägs av Stenungsunds kommun och campingverksamheten bedrivs i form av arrende. Kommunen har identifierat ett antal frågor som behöver utredas på platsen; främst gällande trafik, strandskydd, bullerpåverkan från trafik och järnväg samt VA- och dagvattenhantering. Åtgärder kopplade till framtagandet av en ny detaljplan bedöms bli mycket kostsamma och den tidigare arrendatorn som drev campingen ville inte inleda något planarbete. Planarbetet har sedan dess varit vilande och kommunstyrelsen avslutade arbetet med detaljplanen den 17 februari 2025, § 56. Nuvarande arrendator har framfört önskemål om att ta fram en ny detaljplan för området, dels för att kunna fortsätta bedriva befintlig verksamhet, dels ges möjlighet till utveckling. Tidigt i planarbetet behöver kostnadsberäkning tas fram samt hur kostnader för framtagande och genomförande av en ny detaljplan ska hanteras. Arrendeavgiften för området behöver ses över och anpassas så att den är marknadsmässig när arrendetiden löper ut. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/42 2026-05-06 Beskrivning av ärendet I november 2021 inkom en skrivelse från nuvarande arrendator med önskemål att förlänga arrendeavtalet samt utöka arrendeområdet att omfatta även Nösnäs 1:22 där bland annat restaurangbyggnaden ligger. Arrendatorns vision är att locka turism från hela Sverige, Norden och Europa. De senaste åren har de gjort investeringar i framför allt restaurang- och bed & breakfast-verksamheten. Mellan Stenungsunds kommun och arrendatorn finns ett 20-årigt arrendeavtal som överläts till nuvarande arrendator den 23 maj 2024. Avtalet gäller till och med den 31 december 2027 och förlängs sedan med två år i taget. Arrendeavgiften indexuppräknas årligen och för 2026 är den på 48 749 kronor plus moms. Den 10 december 2024 inkom arrendatorn med en skrivelse med önskemål om ändring av gällande detaljplan. Förvaltningen bedömer att det behövs en ny detaljplan då nuvarande användning av området skiljer sig så pass mycket från befintlig plan, att det inte ryms inom en ändring av detaljplan. Det finns anläggningar som saknar tillstånd och strandskyddsdispens och campingen har expanderat utanför det inom detaljplanen prövade området för camping, vandrarhem och restaurang, område N1 i bild nedan. Hittills identifierade knäckfrågor vid ett planarbete är strandskydd och trafiksäkerhetsfrågor för utfart. Fler frågor kommer att behöva utredas och prövas. Om det enbart skulle prövas en planändring för de i skrivelsen aktuella anläggningarna finns ytterligare anläggningar och nyttjande som kan komma att ifrågasättas i framtiden. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/42 2026-05-06 Blåskrafferad yta avser befintligt Gällande detaljplan 214 arrendeområde N1 camping, vandrarhem, restaurang Restauranghuset hyrs ut av kommunen N2 rastplats, ej camping enligt separat hyresavtal. N3 rekreationsyta, lek och spel Ekonomisk bedömning Ett planarbete och utredningar av bland annat trafiklösning samt eventuella tillkommande kostnader för genomförande bedöms höga (mångmiljonbelopp) i förhållande till vilken arrendeavgift som är möjlig att ta ut. Kostnaderna behöver hanteras/säkras inom budgetprocessen inför uppstart av planarbete. Arrendeavgiften för området behöver ses över och anpassas så att den är marknadsmässig vid förlängning av arrendeavtalet. Arrendatorn har i tidigare dialoger framfört stor kostnadskänslighet och förvaltningen har därför inte bedömt det rimligt att inleda planarbete. Arrendatorn är nu mer öppen för en högre arrendeavgift. Förvaltningen bedömer därför att det är rimligt att ta fram en ny detaljplan för att möjliggöra utveckling av campingområdet och därefter justera arrendeavgiften så att även en skälig del av kostnaderna kopplat till plan- och genomförandearbetet fördelas till arrendatorn. Barnkonsekvensanalys I detaljplanearbetet kommer vid behov en barnkonsekvensanalys göras. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål nummer 11 om hållbara städer och samhällen. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/42 2026-05-06 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-06 Skrivelse från Surfviken STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Veronica Götzinger Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till plan@stenungsund.se Till Kommunfullmäktige i Stenungsund Ärende: Begäran om översyn av detaljplan för Surfviken Kära ledamöter, Vi på Surfviken vill lyfta vikten av en översyn och uppdatering av detaljplanen för vår camping och restaurang. Som en del av Bohusläns besöksnäring bidrar vi inte bara med turistintäkter och skatteintäkter, utan också med viktiga arbetstillfällen och mjuka värden som stärker Stenungsunds attraktivitet. Besöksnäringens betydelse Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar och omsätter över 500 miljarder kronor per år i BNP. Bohuslän är en av de mest populära regionerna för turism, och förra sommaren var campingarna den största boendeformen i området sett till antalet gästnätter. När vi startade verksamheten hade Surfviken cirka 1 500 gästnätter per sommar. Tack vare våra satsningar och hårda arbete har vi nu ökat till över 8 000 gästnätter förra sommaren – en ökning som både stärker lokal ekonomi och skapar möjligheter för fler besökare att upptäcka Stenungsund. Varför ska inte Stenungsund och Surfviken ta del av den växande besöksnäringen på ett ännu större sätt? Arbetstillfällen och lokal påverkan Förra sommaren hade vi cirka 35 anställda, varav de flesta unga som fått sina första jobb hos oss. Dessa arbetstillfällen är avgörande för att ge ungdomar i kommunen en bra start i arbetslivet. Våra turister bidrar också till Stenungsunds ekonomi genom att: (cid:120) Handla mat i lokala butiker. (cid:120) Besöka restauranger och a(cid:431)ärer på torget. (cid:120) Delta i aktiviteter som stärker hela kommunens attraktionskraft. Vi bidrar även med mjuka värden som visar upp Stenungsund från sin bästa sida och skapar en levande, attraktiv plats både för invånare och besökare. Våra investeringar och visioner Under de senaste tre åren har vi satsat cirka 10 miljoner kronor på att utveckla Surfviken. Vi vill fortsätta denna resa och skapa ännu fler attraktiva tjänster och aktiviteter, inom: (cid:120) Träning, kajak, SUP och vindsurfing. (cid:120) Familjevänliga aktiviteter. (cid:120) Förbättrade boendemöjligheter med moderna campingplatser och stugor. Vi vill också bli en naturlig mötesplats för Stenungsundsborna, som ett komplement till torget. Ett förändrat Surfviken Vi är stolta över att ha förändrat Surfviken från hur campingen drevs tidigare. Då var området förknippat med problem och otrygghet. Vi har arbetat målmedvetet för att byta målgrupp och skapa en välkomnande och trygg miljö som lockar både familjer och andra semesterfirare. För att fortsätta denna positiva utveckling behöver vi kunna erbjuda tjänster, boenden och aktiviteter. Vad vi ber om Det här är inte bara en fråga om vår verksamhet – det är en fråga om Stenungsund vill ha en camping eller inte. Oavsett om det är vi som driver Surfviken i framtiden eller någon annan, behöver platsen ges rätt förutsättningar för att kunna konkurrera med andra moderna campingar i Sverige. Vi ber därför kommunstyrelsen att: 1. Inleda en process för att ändra detaljplanen för Surfviken. 2. Skapa möjligheter för oss att utveckla verksamheten i linje med kommunens mål för hållbarhet och tillväxt. Vi ser fram emot att fortsätta dialogen med er och arbetar gärna tillsammans för att säkerställa att Surfviken blir en ännu större tillgång för Stenungsund och Bohuslän. Med vänliga hälsningar, Caroline Granlund Surfviken Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/714 2026-05-12 Johanna Augustsson Till kommunstyrelsen Mark- och exploateringsingenjör Direktanvisning del av Kyrkenorum 5:1, del av Norums-Torp 1:10 och del av Norums-Torp 1:11 Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att direktanvisa fastigheterna del av Kyrkenorum 5:1, del av Norums-Torp 1:10 och del av Norums-Torp 1:11, till värderat marknadsvärde under förutsättning att detaljplan för Kyrkenorum 3:13 med flera (dnr KS 2023/696) vinner laga kraft. Förutsättningar och vilket område som slutligen ska säljas utreds vidare i detaljplanearbetet. Detta beslut gäller under en tid av två år från det att det vinner laga kraft. Sammanfattning av ärendet En markanvisning är en överenskommelse där en byggherre under en begränsad period om två år har ensamrätt att förhandla om överlåtelse av kommunal mark. Vid en direktanvisning anvisas mark till en intressent utan att konkurrera om marken med andra intressenter. Enligt kommunens riktlinjer för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal tillämpas direktanvisning varsamt men kan aktualiseras om exempelvis kommunal mark behövs för att ett projekt inte ryms inom angränsande fastighet eller om en exploatör presenterar ett intressant koncept. Fastighetsägare till Kyrkenorum 3:13 och 4:14 ansökte år 2023 om att köpa angränsande del av kommunens fastighet Kyrkenorum 5:1, Norums-Torp 1:10 och Norums-Torp 1:11 för att kunna utveckla området på ett positivt sätt till en väl fungerande och gestaltad helhet med bostäder och centrumverksamhet. Områdets exakta utbredning utreds vidare i detaljplanearbetet. Marken ska säljas till marknadsmässigt pris som fastställs genom värdering av oberoende fastighetsvärderare utifrån detaljplanen. Överlåtelsen och övriga villkor regleras i ett marköverlåtelseavtal vilket beslutas av kommunfullmäktige innan detaljplanen antas. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/714 2026-05-12 Beskrivning av ärendet I april 2023 ansökte fastighetsägare till Kyrkenorum 3:13 och 4:14, nedan kallad sökande, om att köpa del av kommunens fastigheter Kyrkenorum 5:1, Norums-Torp 1:10 och 1:11, se blåskrafferat område i bild 1 nedan, med syfte att möjliggöra centrumverksamhet och bostäder. Sökanden beskriver områdets möjligheter till utveckling med bostäder, handel och service som t ex matvarubutik och vårdcentral. Sökande redovisar höga ambitioner gällande gestaltning, hållbarhet och tillgänglighet för invånarna i Hallerna. Bild 1: Sökande äger fastigheterna Kyrkenorum 3:13 och Kyrkenorum 4:14, markerade med röda linjer. Blåskrafferat är kommunal mark sökande önskar köpa, del av Kyrkenorum 5:1, del av Norums-Torp 1:10 och del av Norums-Torp 1:11. Kommunstyrelsen beslutade den 27 november 2023 § 366, att bevilja positivt planbesked för fastigheterna Kyrkenorum 4:14 med flera, i planbeskedet ingår även den kommunala marken. I beslutet står att kommunen behöver besluta om ansökan om direktanvisning ska avslås eller tillstyrkas innan detaljplanearbetet påbörjas. Kommunfullmäktige beslutade den 11 december 2025, § 145, att godkänna startplan för nya detaljplaner 2026 – 2027. Startplanen redovisar att detaljplan för Kyrkenorum 3:13 med flera ska startas under 2026. Planprogram för centrala och södra Hallerna godkändes av kommunfullmäktige den 11 december 2025, § 144. Programområdet delas in i olika kvarter där Kvarter B är tänkt att bebyggas med bostäder i form av flerfamiljshus och radhus. I kvarter C föreslås bostäder och Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/714 2026-05-12 centrumändamål med exempelvis livsmedelsbutik och service samt mötesplats. Bebyggelsen föreslås gestaltas med stor omsorg. Inom kvarter C finns en befintlig kommunal dagvattendamm som behöver finnas kvar, men kan omgestaltas för att passa in i framtida centrumkaraktär. Programmet redovisar även gröna spridningskorridorer för djur och växter. Sökandes fastighet Kyrkenorum 3:13 är till stor del inom kvarter C och Kyrkenorum 4:14 är delvis inom kvarter B samt inom område tänkt att bevaras som natur, se bild 2 och 3 nedan. Bild 2 och 3: Del av kvarter B och C är inom sökandes fastigheter Kyrkenorum 3:13 och 4:14. Att markanvisa kommunal mark ger en exploatör möjlighet att under en begränsad period om två år förhandla om marköverlåtelsen. Ett avtal som förtydligar fördelning av ansvar och kostnader samt förutsättningar för överlåtelsen behöver tecknas i ett senare skede och beslutas vanligtvis innan detaljplanen antas. Marken ska säljas till marknadsmässigt pris som fastställs genom värdering av en oberoende fastighetsvärderare. Enligt kommunens riktlinjer för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal finns det olika markanvisningsmetoder. Vid direktanvisning anvisas mark till en intressent utan att annonsering efter andra intressenter görs genom t ex utlysning eller tävling. Metoden ska tillämpas varsamt men kan exempelvis användas om en exploatör vill bebygga sin fastighet och utvidga projektet in på kommunal mark eller om exploatören presenterar ett intressant koncept. Förvaltningen bedömer det möjligt att direktanvisa del av kommunens fastighet Kyrkenorum 5:1, Norums-Torp 1:10 och 1:11, då sökandes förslag är intressant och överensstämmer väl med planprogrammet. För att kunna genomföra projektet behöver sökande den kommunala marken i anslutning till sina fastigheter och kommunen ser också behov av att sökandes mark bevaras som natur. Hur mycket mark som slutligen tilldelas sökanden får klargöras längre fram i detaljplanearbetet. Ekonomisk bedömning Kommunen kommer få intäkt baserad på marknadsvärdet för marken i samband med att marköverlåtelse sker efter detaljplanens laga kraft. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2023/714 2026-05-12 Kostnader för framtagande av detaljplan kommer regleras i ett plankostnadsavtal mellan kommunen och exploatören. För kostnader, för åtgärder på omkringliggande kommunal mark, som uppstår på grund av byggnationen kan ett exploateringsbidrag tas ut av exploatören, detta regleras i senare avtal. Barnkonsekvensanalys Markanvisning är en del av genomförandet av kommande detaljplan. Konsekvenser av genomförandet av detaljplanen, med hänsyn till barn, utreds i detaljplanearbetet. Juridisk bedömning Beslut om direktanvisning bedöms vara motiverat i detta fall där sökande behöver kommunal mark i anslutning till sina befintliga fastigheter för att kunna utveckla dessa. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål nr 11 om hållbara städer och samhällen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-12 Förfrågan om att köpa och arrendera mark, Kyrkenorum 5:1 2023-04-28 Svar på frågor gällande arrende och köp av mark, Kyrkenorum 5:1, Norums-Torp 1:10 och Norums-Torp 1:11 2023-06-22 Kartbilaga till e-post med svar på frågor gällande arrende och köp av mark, Kyrkenorum 5:1 2023-06-22 Kommunstyrelsen 2023-11-27, § 366 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Veronica Götzinger Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till johanna.augustsson@stenungsund.se johan@wegbrant.se Förfrågan om att köpa, nyttja eller sälja mark i Stenungsunds kommun Ärendenummer: #20150 | Inskickat av: JOHAN WEGBRANT ARKITEKTUR AB (JOHAN WEGBRANT) | 2023-04-28 14:31 1. Förfrågan Vad är du intresserad av? Köpa kommunal mark för verksamhetsändamål Nyttja kommunal mark (nyttjanderätter som servitut, arrende m.m) Beskriv nyttjande av mark, till exempel "arrende" eller "servitut" Steg 1 - arrende, Steg 2 - köp Är du företagare, förening eller privatperson? Företagare Beskriv er verksamhet Jag driver ett arkitektkontor (JW/A) och är ombud för markägarna på fastighet Kyrkenorum 4:14 & 3:13 samt Elma Group som bla. driver Almö Livs i Myggenäs. Syftet är att utveckla fastigheterna genom att uppföra bostäder, service och handel i enlighet med Stenungssunds översiktsplan och Vision 2035. Ärendenummer: #20150 | Inskickat av: JOHAN WEGBRASNiTd AaR 3KI6T0EK aTUv R5 A7B5 (JOHAN WEGBRANT) | Datum: 2023-04-28 14S:i3d1a 1 av 4 Vad vill ni i huvudsak nyttja marken till? Handel Service Beskriv mer ingående hur ni vill nyttja marken: Vi vill bidra till utvecklingen av en attraktiv livsmiljö av högsta klass i Hallerna. I dagsläget finns ett stort behov av tillskott av handel och service för att minska bilresandet inom området och öka livskvaliteten för invånarna. Med respekt för dagens kvaliteter i Hallerna vill vi med hjälp av väl valda tillägg av varierad bostadsbebyggelse, service & butiker samt nya mötesplatser bidra till skapandet av ett levande samhälle för människor i livets alla skeden. I ett första steg är ambitionen att uppföra en tillfällig butik med tillhörande parkering på fastigheten Kyrkenorum 5:1 i anslutning till Hallernaleden. När detaljplanearbetet är klart för fastigheten är tanken att ersätta butiken med en större permanent centrumbyggnad innehållande handel och service som tex vårdcentral mm gärna i kombination med aquaponisk odling. Syftet med markköpet är att kunna utnyttja fördelen med att utveckla dessa angränsande tomter tillsammans på ett positivt sätt till en väl fungerande och gestaltad helhet. Med sitt strategiska läge finns goda möjligheter att etablera en centrumbildning med höga ambitioner gällande gestaltning, hållbarhet och tillgänglighet för invånarna i Hallerna. Välj de områden ni är intresserade av Centrala Stenungsund Ärendenummer: #20150 | Inskickat av: JOHAN WEGBRASNiTd AaR 3KI6T1EK aTUv R5 A7B5 (JOHAN WEGBRANT) | Datum: 2023-04-28 14S:i3d1a 2 av 4 Om du är intresserad av en specifik plats eller fastighet kan du markera detta på kartan Om etableringen Antal anställda idag Förväntat antal anställda efter etablering - - Önskad tomtstorlek i kvadratmeter Vid byggnation, ange byggnadsyta i 6750 kvadratmeter steg 1: 50-200 m2, steg 2: 2500 m2 När vill ni nyttja marken? Inom 1 år 2. Kontaktuppgifter Ärendenummer: #20150 | Inskickat av: JOHAN WEGBRASNiTd AaR 3KI6T2EK aTUv R5 A7B5 (JOHAN WEGBRANT) | Datum: 2023-04-28 14S:i3d1a 3 av 4 Vill du hämta företagets uppgifter från Bolagsverket? Här kan du välja att hämta dina företagsuppgifter från Bolagsverket, SCB och Skatteverket, så att du slipper fylla i dem. Läs mer på sidan Så här hämtas dina företagsuppgifter. Du kan också välja att själv fylla i uppgifter om ditt företag. Nej, jag vill fylla i själv Kontaktuppgifter Organisationens namn Organisationsnummer JOHAN WEGBRANT ARKITEKTUR AB 559294-5959 Adress Postnummer och ort Teknologgatan 6 41132 Göteborg Kontaktperson För- & Efternamn E-postadress JOHAN WEGBRANT info@wegbrant.se Telefon Mobiltelefon +46709791901 +46709791901 Notifieringar E-post Ärendenummer: #20150 | Inskickat av: JOHAN WEGBRASNiTd AaR 3KI6T3EK aTUv R5 A7B5 (JOHAN WEGBRANT) | Datum: 2023-04-28 14S:i3d1a 4 av 4 From: johan@wegbrant.se Sent: 2023-06-22 17:19:07 To: Johanna Augustsson Subject: Sv: Ansökan om att köpa och nyttja kommunal mark Attachments: JWA_HALLERNA_2023-06-22_ARRENDE & MARKKÖP_TILLFÄLLIG_BUTIK.pdf Hej Johanna, och ursäkta dröjsmålet men det kom annat i vägen. Bifogat finns en karta som redovisar området som avses för dels arrende dels köp. Det är delar av fastigheten Kyrkenorum 5:1, Norums-Torp 1:10, Norums-Torp 1:11 som vi avser att köpa i steg 2 (skrafferad yta). Ca 18 600 m2 Den delen som vi vill arrendera i steg 1 omfattar själva butiksbyggnaden plus parkering och infart. Ca 1 300 m2 Kartan visar placering samt parkering & tänkt in & utfart för butiken. Butiken kommer behöva el, sannolikt även vatten & avlopp för att kunna städa i butiken. Planerna för denna del av Kyrkenorum/Hallerna ta sin utgångspunkt i ett förslag som syftar till ett samlat grepp för markanvändningen i området som begränsas av Hallernaleden i norr, naturområdet i söder och Pressarevägen i öster. Förslaget innehåller bostäder, verksamheter och service. Förslaget omfattar både privat och kommunalt ägd mark. Detta förslag är även inlämnat som underlag för ansökan om planbesked den 16 juni. Vi vill bidra till utvecklingen av en attraktiv livsmiljö av högsta klass i Hallerna. I dagsläget finns ett stort behov av tillskott av handel och service för att minska bilresandet inom området och öka livskvaliteten för invånarna. Med respekt för dagens kvaliteter i Hallerna vill vi med hjälp av väl valda tillägg av varierad bostadsbebyggelse, service & butiker samt nya mötesplatser bidra till skapandet av ett levande samhälle för människor i livets alla skeden. Ett naturligt första steg i ambitionen att etablera en ny centrumbebyggelse är att uppföra en tillfällig butik med tillhörande parkering på fastigheten Kyrkenorum 5:1 med infart från Pressarevägen. När detaljplanearbetet är klart för fastigheten är tanken att ersätta butiken med en större permanent centrumbyggnad innehållande handel och service som tex vårdcentral mm gärna i kombination med aquaponisk odling. Syftet med markköpet är att kunna utnyttja fördelen med att utveckla dessa angränsande tomter tillsammans på ett positivt sätt till en väl fungerande och gestaltad helhet. Med sitt strategiska läge finns goda möjligheter att etablera en centrumbildning med höga ambitioner gällande gestaltning, hållbarhet och tillgänglighet för invånarna i Hallerna. Med utgångspunkt i detta resonemang känns det naturligt att etablera den tillfälliga butiken på samma plats som det planerade centrumbyggnaden och inte på någon av de angränsande fastigheterna som planeras få en annan användning i framtiden. Men även med tanke på skolans placering på andra sidan sidan Pressarevägen. Butiken tillsammans med skolan blir startpunkten på resan mot det lokala centrum som Hallerna så väl behöver. Jag hoppas att detta är svar på dina frågor så att handläggningen kan gå vidare. Annars får du bara höra av dig. Allt gott och en riktigt trevlig midsommar Hälsningar / Best regards Johan Wegbrant Arkitekt SAR/MSA +46 (0)709 79 19 01 johan@wegbrant.se Teknologgatan 6 S-411 32 Göteborg www.wegbrant.se Från: Johanna Augustsson <johanna.augustsson@stenungsund.se> Skickat: den 19 maj 2023 11:08 Till: info@wegbrant.se Ämne: Ansökan om att köpa och nyttja kommunal mark Hej Johan, Tack för er ansökan om att i ett första steg arrendera mark och i ett andra steg köpa kommunal mark, del av Kyrkenorum 5:1. Jag har påbörjat handläggningen men behöver er hjälp med nedan punkter för att kunna fortsätta. • Har ni möjlighet att rita in på en karta på ett ungefär vilket område som avses för arrende och köp? • Vart har ni tänkt in- och utfart för arrendet? Rita gärna in på kartan. • Parkering för arrendet? Rita gärna in på kartan. • Behov av vatten och avlopp för arrendet? • Behov av el för arrendet? • Sedan har jag internt fått frågan om ni har tittat på om er egna mark skulle fungera för den tillfälliga butiken? Om ni kan skriva några rader med förklaring till sökt plats kontra egen mark? Hör av er vid frågor. Trevlig helg! Med vänlig hälsning Johanna Augustsson Mark- och exploateringsingenjör Sektor Samhällsbyggnad Verksamhet Exploatering Stenungsunds kommun Tel: 0303-73 00 24 E-post: johanna.augustsson@stenungsund.se Besöksadress: Strandvägen 15, Stenungsund Hemsida: www.stenungsund.se Information om behandling av personuppgifter: För att Stenungsunds kommun ska kunna utföra sitt uppdrag och besvara ditt meddelande kommer kommunen att behandla dina personuppgifter. Läs gärna mer om hur kommunen behandlar personuppgifter och vilka rättigheter du har som registrerad: www.stenungsund.se/personuppgifter Protokoll Kommunstyrelsen 2023-11-27

§ 130 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad Organisationsnamn Exempelvis Tills vidare Relevant enhet/verksamhet Innehållsförteckning 1 Kommunens avfallsföreskrifter ........................................................................................4 1.1 Bemyndigande ..........................................................................................................4 1.2 Definitioner ...............................................................................................................4 2 Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information ......................................7 3 Betalning och information ................................................................................................8 4 Sortering och överlämning av avfall under kommunalt ansvar ..........................................8 4.1 Sortering av avfall .....................................................................................................8 4.2 Skyldighet att överlämna avfall under kommunalt ansvar ........................................10 4.3 Emballering av avfall under kommunalt ...................................................................10 5 Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning ............................11 5.1 Anskaffande och ägande ..........................................................................................11 5.2 Anläggande .............................................................................................................11 5.3 Slam, fett, matavfall i tank samt filtermaterial .........................................................13 5.4 Rengöring och tillsyn ...............................................................................................13 6 Hämtningsförhållanden ..................................................................................................14 6.1 Åtgärder inför hämtning av avfall ............................................................................14 6.2 Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar ................................................15 6.3 Hämtnings- och transportvägar ...............................................................................16 6.4 Hämtningsområde och hämtningsintervall ..............................................................17 7 Åtgärder om föreskrift kärl- och säckavfall inte följs .......................................................18 8 Återvinningscentral (ÅVC) ..............................................................................................19 9 Särskilt om avfall under kommunalt ansvar från verksamheter .......................................19 10 Annat avfall än avfall under kommunalt ansvar från verksamheter .................................20 10.1 Uppgiftsskyldighet ..................................................................................................20 11 Undantag .......................................................................................................................20 11.1 Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden ...........................................20 2 11.2 Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst avfall under kommunalt ansvar ...................................................................................................21 11.3 Undantag från krav på dragväg ................................................................................22 11.4 Delat abonnemang eller gemensam avfallslösning ..................................................22 11.5 Utsträckt hämtningsintervall, slam ..........................................................................23 11.6 Utsträckt hämtningsintervall, fettavskiljare .............................................................24 11.7 Uppehåll i hämtning ................................................................................................24 11.8 Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna avfall under kommunalt ansvar till kommunen ...........................................................................25 11.9 Testområde och utveckling ......................................................................................25 12 Övergångsbestämmelser ...............................................................................................25 BILAGA 1 - Föreskriftsbilaga för sortering och lämning av avfall med mera ....................26 BILAGA 2 – Hämtningsintervall för Stenungsunds kommun ...........................................34 BILAGA 3 - Föreskriftsbilaga för dimensionering av vändplats ........................................35 3 1 Kommunens avfallsföreskrifter Dessa föreskrifter om avfallshantering tillsammans med Avfalls- och slamtaxa samt avfallsplanen Göteborgsregionen minskar avfallet – Avfallsplan för 13 kommuner till 2030, utgör Stenungsunds kommuns styrdokument för avfallshantering. Enligt 15 kap. 45 och 47 §§ miljöbalken (1998:808) ska det finnas en kommunal avfallsplan och kommunala avfallsföreskrifter som meddelat med stöd av regeringens bemyndigande enligt 1 § nedan. 1.1 Bemyndigande

§ 136 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad Sektor Tills vidare Infrastruktur, Teknik Samhällsbyggnad Innehåll RIKTLINJER GÄLLANDE SKATTEFINANSIERING AV VA INVESTERINGAR .....................................2 Inledning och Sammanfattning ............................................................................................2 Bakgrund och syfte .............................................................................................................3 Juridisk utredning ...............................................................................................................4 Analys ................................................................................................................................7 Slutsats och tillvägagångssätt ..............................................................................................9 Bilagor BILAGA 1 Checklista för finansiering av VA-investeringar 1 Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar Inledning Denna riktlinje är tänkt att användas för att underlätta för kommunen att följa lagar och regler gällande när skattemedel bör eller skall finansiera en VA-investering, helt eller delvis. Sammanfattning Stenungsunds kommun står inför betydande investeringar inom den allmänna VA-verksamheten under kommande år, bland annat kopplat till långsiktig kapacitet, robusthet och samhällsutveckling. Dessa investeringar väcker frågan om hur kostnaderna bör fördelas mellan VA-kollektivet, skattekollektivet och i vissa fall exploatörer. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ska VA-avgifter endast användas för att finansiera kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-verksamheten. Avgifterna ska dessutom fördelas på ett skäligt och rättvist sätt mellan fastigheter och över tid. Det innebär att avgiftssystemet inte kan användas för att finansiera investeringar som huvudsakligen avser framtida behov, bredare samhällsintressen eller åtgärder där nyttan inte tillfaller dagens avgiftsskyldiga. Samtidigt är skattefinansiering ett möjligt och i vissa situationer lämpligt komplement till avgiftsfinansiering. Skattefinansiering kan användas när åtgärden tillgodoser ett allmänt kommunalt intresse, exempelvis vid investeringar som berör hela eller stora delar av kommunen, såsom vattenverk, överföringsledningar eller brandvattenförsörjning. Skattefinansiering kan även bidra till en mer rättvis kostnadsfördelning över tid, särskilt vid långsiktiga investeringar där nyttan successivt tillfaller framtida brukare. Valet av finansiering måste dock alltid ske inom ramen för kommunallagens krav. Skattefinansiering får inte användas på ett sätt som innebär osaklig särbehandling, otillbörligt gynnande av enskilda eller som långsiktigt undergräver god ekonomisk hushållning. Den bör därför vara tydligt motiverad, transparent och kopplad till kommunens övergripande mål och ansvar. Finansieringen av större VA-investeringar ofta behöver delas upp. Den del av en investering som är nödvändig för att tillgodose dagens VA-behov och som ger omedelbar nytta för VA-kollektivet bör finansieras genom VA-avgifter. Kostnader som avser framtida kapacitet, allmännytta eller som annars riskerar att belasta vissa fastigheter eller generationer oproportionerligt bör i stället finansieras med skattemedel. Kostnader som uppstår enbart till följd av en specifik exploatering bör som utgångspunkt inte belasta vare sig VA-kollektivet eller skattekollektivet. Ett typiskt exempel är flytt av befintliga och funktionsdugliga VA-ledningar eller anläggningar som redan uppfyller dagens behov 2 inom verksamhetsområdet. Sådana åtgärder tillför ingen nytta för VA-kollektivet, utan är en direkt följd av exploateringen och utgör därmed inte nödvändiga kostnader enligt 30 § LAV. Dessa kostnader bör därför hanteras genom exploateringsavtal eller annan extern finansiering. Detta ska dock inte förväxlas med VA-huvudmannens ansvar att bekosta VA-anläggningen fram till förbindelsepunkten. Som stöd för framtida beslut innehåller riktlinjerna en checklista som kan användas vid beredning av större VA-investeringar. Checklistan ger ett strukturerat underlag för att bedöma finansieringen i det enskilda fallet och bidrar till konsekventa, rättssäkra och politiskt förankrade ställningstaganden. Bakgrund och syfte Stenungsunds kommun har under de senaste åren stått inför ökade investeringsbehov inom den allmänna VA-verksamheten, bland annat kopplat till långsiktig kapacitet, robusthet och planerad samhällsutveckling. I tidigare arbete har kommunen, med stöd av extern rådgivning, hanterat frågor om VA-taxans utformning och nivå, där fokus legat på hur avgiftssystemet kan konstrueras i enlighet med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Parallellt med dessa frågor har kommunen aktualiserat behovet av att i vissa situationer använda skattefinansiering som ett komplement till avgiftsfinansiering, särskilt vid större och långsiktiga VA-investeringar. Exempel på sådana situationer är investeringar som berör hela eller stora delar av kommunen, såsom vattenverk, överföringsledningar eller särskilda anläggningar som tillgodoser bredare kommunala intressen, exempelvis brandvattenförsörjning eller planerad samhällsutveckling. Kommunen har i vissa fall redan fattat principbeslut om skattefinansiering av specifika VA-relaterade åtgärder, samtidigt som dessa beslut i delar är föremål för rättslig prövning. Mot denna bakgrund finns ett behov av ett tydligt, rättsligt förankrat och pedagogiskt underlag som kan ge vägledning i frågan om när och hur skattefinansiering av VA-investeringar kan användas, utan att komma i konflikt med LAV eller kommunalrättsliga principer. Behovet gäller såväl den interna beredningen som den politiska beslutsprocessen. Syftet med dessa riktlinjer är därför att: • redogöra för de rättsliga ramarna för finansiering av VA-investeringar enligt LAV och kommunallagen, • klargöra skillnaden mellan situationer där VA-avgifter bör användas, respektive när skattefinansiering är möjlig eller lämplig, • belysa hur principerna om nödvändiga kostnader, skälig och rättvis fördelning samt likställighet påverkar finansieringsvalet, 3 • samt att tillhandahålla en förenklad checklista som stöd för framtida bedömningar och som kan användas som underlag i politiska överväganden (Bilaga 1). Riktlinjerna syftar inte till att fastställa exakta procentsatser för skattefinansiering av enskilda investeringstyper, utan till att ge ett strukturerat beslutsstöd som möjliggör konsekventa, rättssäkra och förankrade ställningstaganden i kommande VA-ärenden. Juridisk utredning VA-huvudmannens rätt att ta ut avgifter VA-huvudmannens rätt att ta ut avgifter regleras av LAV. Enligt 30 § får avgifterna bara motsvara de kostnader som är nödvändiga för att anlägga och driva den allmänna VA-anläggningen. Bestämmelsen innebär en skärpning av den kommunala självkostnadsprincipen genom att den inte nöjer sig med att kostnaderna har anknytning till verksamheten, utan kräver att de också är motiverade på så vis att ett rationellt drivet företag i en liknande situation hade tagit samma kostnader1. Det finns inget uttryckligt förbud mot att låta utvecklingskostnader, som till exempel överdimensionering av en VA-anläggning, belasta VA-kollektivet. Enligt 30 § LAV får avgifter dock endast tas ut i den mån de inte överskrider vad som behövs för att ordna och driva VA- anläggningen. Av propositionen till LAV2 framgår att kostnader för framtida utveckling som kraftigt påverkar avgiftsnivån inte anses nödvändiga i bestämmelsens mening förrän utvecklingen har aktualiserats. Detta innebär att sådana kostnader bör belasta VA-kollektivet först när de kommer VA-kollektivet till faktisk nytta. I avgiftsunderlaget får därför inte räknas in kostnader som är kopplade till en omotiverad överkapacitet. VA-huvudmannen ska ha en god kostnadskontroll. Onödigt höga kostnader som är till följd av bristande rationalisering (till exempel en alltför onödigt krånglig och dyr anläggning), bör inte i sin helhet betraktas som nödvändiga. Av rättspraxis3 följer att taxan inte får utformas så att nuvarande brukare belastas med kostnader som rätteligen ska bäras av framtida brukare. Det skulle till exempel kunna handla om en överföringsledning som dimensioneras för en betydligt större mängd fastigheter än vad som planeras anslutas i en rimlig närtid. Handlar dimensioneringen och kostnaderna mer om en ambition än en faktisk plan finns risken att nuvarande brukare belastas med för höga kostnader. Det ska nämnas att det är naturligt och i många fall nödvändigt att till 1 I propositionen till LAV (prop. 2005/06:78) nämns att nödvändiga kostnader avser kostnader som är motiverade av en fackmannamässig och rationellt driven verksamhet. 2 Prop. 2005/06:78 s. 86 3 NJA 1994 s 10 I och II 4 exempel ett nytt vattenverk dimensioneras för en högre kapacitet än det omedelbara behovet. Att enbart dimensionera anläggningen utifrån nuvarande efterfrågan skulle inte vara ett rationellt eller fackmannamässigt tillvägagångssätt. Detta eftersom det skulle medföra behov av omfattande och kostsamma ombyggnationer inom en kort tidsperiod. En viss överkapacitet kan därmed vara motiverad av hänsyn till långsiktig planering och kostnadseffektivitet. Skälig och rättvis fördelning Enligt 31 § LAV ska avgifterna bestämmas så att kostnaderna fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. I praxis har detta ansetts innebära att VA-avgifterna i första hand ska bestämmas med utgångspunkt i den huvudsakliga nytta som varje fastighet har av den allmänna VA-anläggningen, och inte efter huvudmannens individuella kostnader för enskilda fastigheter.4 Bestämmelsen syftar till att förhindra att avgiftssystemet används på ett sätt som leder till oskäliga omfördelningar inom VA-kollektivet. Om kostnaderna för VA-försörjningen till vissa fastigheter avviker i beaktansvärd omfattning, ska detta som utgångspunkt hanteras genom särtaxa, det vill säga särskild avgift för fastigheter som medför avsevärt högre eller lägre va-kostnader. Däremot kan avgiftssystemet inte användas för att finansiera kostnader som i huvudsak avser framtida behov, andra samhällsintressen eller åtgärder vars nytta inte tillfaller dagens avgiftsskyldiga. Kravet på skälig och rättvis fördelning får därmed särskild betydelse vid större och långsiktiga investeringar. Även om en åtgärd har koppling till VA-verksamheten kan avgiftsfinansiering vara begränsad när den leder till att vissa fastigheter eller generationer belastas oproportionerligt. I sådana situationer aktualiseras i stället skattefinansiering eller annan alternativ finansiering. I praxis har till exempel stora höjningar av anläggningsavgiften från ett år till ett annat ansetts vara i strid med 31 § LAV.5 Om de kommunalrättsliga principerna för hur skattemedel får användas uppfylls skulle en sådan stor höjning kunna mildras genom skattemedel. Rimligtvis borde samma sak däremot även gälla åt andra hållet, dvs. att stora sänkningar görs från ett år till ett annat. Skattefinansiering En kommuns VA-verksamhet kan helt eller delvis finansieras med skattemedel. För sådan finansiering gäller kommunallagens (1991:900) regler om hur kommunens medel får användas. 4 NJA 1981 s. 640 5 Se MÖD 2009:47 där en höjning av anläggningsavgiften fördubblades från ett år till ett annat. 5 Kommunen får endast vidta åtgärder som ligger inom den kommunala kompetensen. Det innebär att åtgärden ska ha ett allmänt intresse för kommunen eller dess invånare och det ska finnas en kommunal anknytning. I praktiken innebär detta att skattefinansiering av VA-relaterade åtgärder är tillåten när de är en del av den övergripande samhällsutvecklingen, till exempel vid utbyggnad av infrastruktur för nya bostadsområden eller åtgärder som stärker kommunens långsiktiga vattenförsörjning. Även investeringar som möjliggör planerad befolkningstillväxt eller bidrar till miljö- och klimatanpassning kan normalt rymmas inom den kommunala kompetensen. Däremot faller åtgärder utanför den kommunala kompetensen om de i huvudsak syftar till att gynna enskilda intressen. Enligt den så kallade likställighetsprincipen ska kommunen behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för en särbehandling av en kommunmedlem eller företag. Skattefinansiering får inte gynna vissa fastighetsägare eller exploatörer på ett olämpligt sätt, till exempel genom att ge ett företag en konkurrensfördel. Eventuella avsteg måste kunna motiveras objektivt. I rättsfallet RÅ 1967 ref. nr 15 hade en kommun beslutat om att fastställa väsentligt högre anslutningsavgifter för vatten- och avloppsanläggning i ett visst område än i övriga delar av kommunen. Regeringsrätten upphävde det kommunala beslutet då beslutet ansågs behandla kommunmedlemmar olika. Kommunen ska bedriva verksamheten på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Detta innebär att skattefinansieringen av VA-anläggningar ska vara långsiktigt hållbar samt att det ska finnas en tydlig, sakligt motiverad koppling mellan åtgärden och ett allmänt kommunalt intresse. Skattefinansiering är inte förenlig med kravet på god ekonomisk hushållning om den används för att varaktigt täcka underskott i VA-verksamheten eller för att systematiskt hålla nere VA-taxan utan allmän kommunal nytta. Detsamma gäller om finansieringen leder till att vissa fastigheter eller områden gynnas utan objektiva skäl. Flytt av befintliga VA-anläggningar vid exploatering Om en befintlig VA-anläggning är funktionsduglig och tillgodoser VA-kollektivets behov, är kostnaden av en flytt av anläggningen inte nödvändig i LAV:s mening när flytten bara beror på en exploatering. Flytten tillför i ett sådant fall ingen förbättrad funktion, kapacitet eller robusthet för VA-kollektivet, utan är en följd av exploatörens markanvändning och planerade bebyggelse. Kostnaden saknar därmed ett sådant nyttosamband med VA-verksamheten som krävs för avgiftsfinansiering. Att låta VA-kollektivet bära dessa kostnader skulle innebära att befintliga avgiftsskyldiga belastas med utgifter som inte ger dem någon motsvarande nytta. Detta riskerar strida mot kravet på nödvändiga kostnader enligt 30 § LAV. Inte heller skattefinansiering framstår som en naturlig lösning i dessa situationer. En skattefinansiering av exploateringsorsakade flyttkostnader riskerar att innebära ett otillbörligt 6 gynnande av enskilda exploatörer och kan stå i strid med likställighetsprincipen i kommunallagen, om inte särskilda och objektivt motiverade skäl föreligger. Mot denna bakgrund bör kostnader för flytt av befintliga och funktionsdugliga VA-anläggningar som huvudregel finansieras av exploatören, exempelvis genom exploateringsavtal. Endast i undantagsfall, där åtgärden samtidigt tillgodoser ett tydligt allmänt kommunalt intresse och de kommunalrättsliga principerna är uppfyllda, kan skattefinansiering övervägas. Det som sägs i detta avsnitt ska inte förväxlas med det ansvar VA-huvudmannen har att finansiera och tillhandahålla den allmänna VA-anläggningen fram till respektive fastighets förbindelsepunkt. Resonemanget avser endast sådana åtgärder som uppkommer till följd av en specifik exploatering och som inte är nödvändiga för att tillgodose VA-verksamhetens behov. Analys Av 30 § LAV följer att VA-kollektivet bara får belastas med kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Bestämmelsen innebär en skärpning av den kommunala självkostnadsprincipen och ställer krav på att kostnaderna inte bara ska ha ett samband med verksamheten, utan också vara motiverade utifrån hur ett rationellt drivet företag hade agerat. Bedömningen av vad som utgör en nödvändig kostnad kan dock inte göras isolerat, utan måste ta sin utgångspunkt i en samlad prövning av kostnadens samband med verksamheten, dess ändamål och den nytta den medför. En central skiljelinje i denna bedömning är om kostnaden avser nuvarande brukares behov eller om den i huvudsak är hänförlig till framtida förhållanden eller andra samhällsintressen. Av förarbeten och praxis framgår att kostnader som i allt väsentligt avser framtida utveckling inte ska belasta VA- kollektivet förrän nyttan faktiskt realiseras. Detta innebär att det finns en tydlig begränsning i möjligheten att låta dagens brukare bära kostnader för investeringar som främst kommer framtida brukare till del. Samtidigt måste viss framförhållning accepteras. Att helt bortse från framtida behov skulle inte vara förenligt med kravet på en rationellt driven verksamhet. En viss överkapacitet kan därför vara motiverad, men endast i den mån den framstår som rimlig och proportionerlig. Även när en kostnad i och för sig kan anses nödvändig i den mening som avses i 30 § LAV, sätter bestämmelsen i 31 § LAV och allmänna kommunalrättsliga principer gränser för hur och i vilken omfattning den bör finansieras genom VA-avgifter. Kravet på skälig och rättvis fördelning innebär att avgiftssystemet inte får leda till osakliga omfördelningar mellan fastigheter, områden eller tidsperioder. Av förarbetena till LAV följer att avgiftsuttaget ska präglas av långsiktig rättvisa, vilket innebär att dagens brukare inte bör belastas med kostnader som i huvudsak avser framtida generationers behov. Detta så kallade generationsperspektiv har särskild betydelse vid investeringar med mycket lång livslängd och där nyttan successivt tillfaller framtida VA-kollektiv. Även om investeringen är 7 motiverad ur ett verksamhetsperspektiv, kan ett fullt avgiftsuttag i ett tidigt skede därför strida mot kravet på skälig fördelning. Ett annat perspektiv på långsiktig rättvisa rör anläggningsavgifternas nivå och deras kostnadstäckning. Om en kommun historiskt har tillämpat principen att anläggningsavgifterna ska täcka hela utbyggnadskostnaden – det som ofta kallas full kostnadstäckning – är det tveksamt om kommunen kan frångå denna princip och i stället finansiera en del av utbyggnaden med skattemedel. En sådan förändring riskerar att skapa ojämlikheter mellan fastighetsägare över tid. De som ansluts ett år får betala en högre avgift, beräknad enligt principen om full kostnadstäckning, medan fastigheter som ansluts senare får en lägre avgift när kostnaden delvis bärs av skattekollektivet. Skattefinansiering kan i dessa situationer fungera som ett medel för att säkerställa likställighet och rättvis kostnadsfördelning över tid. Detta gäller särskilt när avgiftsfinansiering skulle innebära att vissa fastigheter eller generationer bär en oproportionerligt stor andel av kostnaden, trots att nyttan tillfaller kommunen eller framtida brukare i stort. Situationer där skattefinansiering aktualiseras Skattefinansiering ska användas i de fall kostnaden inte får belasta VA-kollektivet enligt LAV. Det gäller framför allt när kostnaden inte kan anses vara nödvändig för VA-verksamheten eller saknar ett tillräckligt samband med denna. Detta omfattar exempelvis investeringar som i huvudsak avser framtida behov, såsom överdimensionering som inte är motiverad av dagens situation, eller åtgärder där nyttan i allt väsentligt tillfaller framtida brukare. Även kostnader som drivs av andra samhällsintressen än VA- verksamheten faller utanför vad som kan finansieras genom VA-avgifter. Ett sådant exempel är räddningstjänstens behov av släckvatten genom anläggning av brandposter.6 I dessa situationer är utrymmet att belasta VA-kollektivet begränsat eller obefintligt, vilket innebär att skattefinansiering – eller alternativ finansiering – krävs om åtgärden ska genomföras. Som exempel kan nämnas investeringar i nya vattenverk eller överföringsledningar som dimensioneras för en prognostiserad befolkningsökning. Om den faktiska befolkningsutvecklingen avviker från prognosen finns en risk att avgifter tas ut utan att motsvarande nytta uppkommer för kollektivet. Detta kan medföra att avgiftsuttaget bedöms strida mot 30 § LAV och i förlängningen aktualisera återbetalningsskyldighet till VA-kollektivet. Det är därför mer förenligt med LAV att den 6 Vatten för räddningstjänsten ska ordnas eftersom det anses vara ett sådant allmänt intresse som avses i 10 § LAV. Enligt prop 2005/06:78 s 60 är merkostnaden för räddningstjänstens behov en kostnad som bör landa på räddningstjänsten. 8 del av investeringen som avser initial överkapacitet finansieras av skattekollektivet, åtminstone till dess att kapaciteten tas i anspråk. Situationer där skattefinansiering kan användas LAV ger bara en möjlighet för kommunen att hantera finansieringen av VA-anläggningar genom avgifter från VA-kollektivet, det är alltså inget krav. Kommunen har därför alltid rätt att finansiera VA-anläggningar genom skattemedel, så länge finansieringen är i linje med de kommunalrättsliga principerna i kommunallagen. Det finns även situationer där en kostnad i och för sig kan belasta VA-kollektivet, men där kommunen har ett visst utrymme att i stället helt eller delvis välja skattefinansiering. Detta gäller exempelvis vid större investeringar där det finns en blandad nytta, såsom utbyggnad av VA-anläggningar i samband med stadsutveckling eller planerad tillväxt. Även om åtgärden har ett tydligt samband med VA-verksamheten kan det finnas skäl att fördela kostnaden bredare, särskilt om investeringen bidrar till övergripande kommunala mål. Drift och underhåll kan även det skattefinansieras om finansieringen riktar sig mot en bredare kommunal nytta. Ett sådant val kan också motiveras av en önskan att jämna ut avgiftsnivåer över tid eller att undvika kraftiga taxehöjningar för kommunens invånare. Detta handlingsutrymme är dock begränsat av kommunallagen. Skattefinansiering förutsätter att åtgärden tillgodoser ett allmänt kommunalt intresse, att likställighetsprincipen respekteras och att åtgärden inte innebär ett otillbörligt gynnande av enskilda. Därutöver måste finansieringen vara förenlig med god ekonomisk hushållning. Dålig ekonomisk hushållning kan till exempel vara en systematisk finansiering av VA-huvudmannens underskott. Skattefinansiering är inte förenlig med kravet på god ekonomisk hushållning om den används för att varaktigt täcka underskott i VA-verksamheten eller för att systematiskt hålla nere VA-taxan utan allmän kommunal nytta. Slutsats och tillvägagångssätt Den rättsliga regleringen i LAV innebär att finansieringen av VA-investeringar måste bedömas utifrån både kravet på nödvändiga kostnader i 30 § LAV och principen om skälig och rättvis fördelning enligt 31 § LAV, kompletterad av allmänna kommunalrättsliga principer. Av regelverket följer att VA-kollektivet endast får belastas med kostnader som är motiverade utifrån en rationell och fackmannamässig drift av VA-verksamheten. Samtidigt framgår att även kostnader som i sig kan anses nödvändiga kan omfattas av begränsningar när avgiftsfinansiering leder till osakliga omfördelningar mellan fastigheter, områden eller tidsperioder. 9 Särskilt vid långsiktiga investeringar med mycket lång livslängd aktualiseras ett generationsperspektiv. Avgiftsuttaget ska präglas av långsiktig rättvisa, vilket innebär att dagens brukare inte utan vidare bör bära kostnader vars huvudsakliga nytta tillfaller framtida VA-kollektiv eller kommunen i stort. I sådana situationer kan skattefinansiering utgöra ett medel för att säkerställa likställighet och en rimlig fördelning av kostnader över tid. Sammantaget innebär detta att finansieringen av större VA-investeringar regelmässigt behöver delas upp. Den del av investeringen som är nödvändig för att tillgodose dagens behov och medför omedelbar nytta för VA-kollektivet bör finansieras genom VA-avgifter. Kostnader som avser framtida kapacitet, bredare samhällsintressen eller som annars skulle belasta vissa fastigheter eller generationer oproportionerligt bör finansieras med skattemedel eller, i förekommande fall, av exploatör. Inför beslut om större VA-investeringar bör förvaltningen genomföra en strukturerad prövning av finansieringen, där både nödvändighetskravet och principen om skälig och rättvis fördelning beaktas. Prövningen bör dokumenteras och kan med fördel stödjas av den checklista som redovisas i Bilaga 1. 10 Bilaga 1 – Checklista för finansiering av VA-investeringar Syftet med denna checklista är att ge ett strukturerat och praktiskt stöd vid bedömningen av hur större VA‑investeringar bör finansieras. Checklistan är avsedd att användas vid såväl intern beredning som politiska överväganden och bygger på de rättsliga principer som följer av lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och kommunallagen. Checklistan utgår från att finansieringsfrågan normalt behöver prövas i flera steg. Först bedöms vilken del av investeringen som är nödvändig för att tillgodose dagens VA‑behov och därmed kan finansieras genom VA‑avgifter. Därefter prövas om det finns kostnader som går utöver detta, exempelvis till följd av framtida kapacitet, stadsutveckling eller andra samhällsintressen och om dessa kan finansieras med VA-avgifter eller om de bör finansieras med skatt. Även när en kostnad i och för sig kan anses ha samband med VA‑verksamheten, ska det särskilt övervägas om avgiftsfinansiering är skälig och rättvis för VA‑kollektivet, både mellan fastigheter och över tid. Checklistan syftar därför till att tydliggöra när skattefinansiering eller annan alternativ finansiering kan vara mer lämplig, samt att klargöra vilka kostnader som inte bör belasta vare sig VA‑kollektivet eller skattekollektivet. Checklistan ersätter inte en juridisk helhetsbedömning i det enskilda fallet, men är avsedd att fungera som ett gemensamt ramverk för konsekventa, transparenta och rättssäkra ställningstaganden vid finansiering av VA‑investeringar. Steg 1 – Identifiera grundkostnaden (VA-kollektivet) Fråga: Vilken del av investeringen är nödvändig för att tillgodose dagens VA-behov? • ☐ Dimensionering för befintliga brukare • ☐ Normal framtidssäkring (rimlig prognos) → Denna del ska finansieras av VA-kollektivet Steg 2 – Identifiera merkostnader Fråga: Finns det delar av investeringen som går utöver vad som krävs för dagens behov? Markera tillämpliga: • ☐ Kapacitet för framtida exploatering • ☐ Överdimensionering som ännu inte nyttjas 11 • ☐ Åtgärder drivna av stadsutveckling eller andra samhällsintressen (t.ex. uppdimensionering av ledningsnät för att täcka räddningstjänstens behov faller utanför VA-huvudmannens kostnadsmässiga ansvarsområde.) • ☐ Åtgärder där nyttan till stor del tillfaller andra än VA-kollektivet → Dessa delar ska inte självklart belasta VA-kollektivet Steg 3 – Fördela merkostnaderna För varje identifierad merkostnad, pröva följande: 3A – Ska VA-kollektivet bära någon del? • ☐ Finns det en konkret och relativt nära nytta för VA-kollektivet? • ☐ Är överkapaciteten fackmannamässigt motiverad? → I så fall: viss del kan belasta VA-kollektivet 3B – Ska skattekollektivet bära del? • ☐ Åtgärden motiveras av allmänt kommunalt intresse (t.ex. tillväxt, planberedskap) • ☐ Nyttan ligger i framtiden eller utanför VA-kollektivet → I så fall: denna del kan skattefinansieras 3C – Ska kostnaden bäras av exploatör? • ☐ Åtgärden är direkt kopplad till en specifik exploatering, tex. flytt av befintliga ledningar. (Finansiering av flytt av befintliga och funktionsdugliga ledningar anses inte vara en nödvändig kostnad som VA-kollektivet ska stå för). • ☐ Kostnaden utgör en merkostnad i förhållande till vad som annars hade krävts för verksamhetsområdet • ☐ Nyttan tillfaller i huvudsak exploateringen eller ett begränsat antal fastigheter 12 → I så fall: kostnaden ska som utgångspunkt inte belasta VA-kollektivet eller skattekollektivet, utan hanteras genom exploateringsavtal eller annan extern finansiering. Möjlighet till skattefinansiering finns om punkterna i Steg 4 är uppfyllda. Steg 4 – Kommunalrättslig kontroll (för skattefinansierad del) För den del som föreslås finansieras med skattemedel: • ☐ Finns ett allmänt kommunalt intresse? • ☐ Respekteras likställighetsprincipen? • ☐ Undviks otillbörligt gynnande av enskild? • ☐ Är finansieringen långsiktigt ekonomiskt hållbar? Beslutsregel (fördelning) Kostnaden ska delas upp enligt följande princip: • Basnivå (dagens behov) → VA-kollektivet • Framtid/överkapacitet/allmännytta → skattekollektivet (helt eller delvis) • Exploateringsspecifik nytta → exploatör 13 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 Johan Jillmyr Till kommunfullmäktige Enhetschef Återrapportering initiativärende om ny struktur för VA-taxa från och med 2027 samt riktlinje gällande skattefinansiering av VA- investeringar Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelse noterar informationen om förvaltningens utredning och förklarar att uppdraget till förvaltningen är slutfört gällande att ta fram förslag till ny taxa. Uppdragets punkt som rör skattefinansiering av större nyetableringar hanteras separat genom framtagandet av bilagan: Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar. Riktlinjerna börjar att gälla 2027-08-01. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har enligt initiativärendets direktiv utrett och tagit fram tre förslag på taxekonstruktion: 1, Taxa baserad på förbrukningsspann 2, Mätartaxa 3, Taxa baserad på Svenskt Vattens Publikation P120 (som Stenungsunds taxa delvis baseras på idag). Förvaltningen anser att nuvarande taxa uppfyller kraven i direktiven och att det ej finns behov i dagsläget att ändra konstruktionen. En ändring till de andra alternativa konstruktionerna skulle visserligen bli enklare att förstå och minska vattenanvändningen/ energiförbrukning till viss del men den skulle motverka sitt syfte att få förutsägbara kostnader för invånaren samt för kommunen. Stenungsunds vattentillgång i närtid och framåt är god och kommunen har en budget i balans. Förslagen skulle innebära risker för en underfinansierad budget, stora variationer i taxehöjningar och svårigheter för en långsiktig planering i tider där behoven är stora av exploatering, säkerställande av leverans av vatten och lagstadgade reningskrav genom investeringar. Konstruktionerna är ej heller juridiskt beprövade och resurskrävande. Om situationen ändras i framtiden och vattentillgången blir sämre och det finns större Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 utrymme till svängningar i ekonomin ser förvaltningen att frågan kan tas upp igen. Tills vidare ser förvaltningen att VA-kollektivet skall nyttja det omfattande arbete som redan är gjort och komplettera åtgärder mot Svenskt Vattens publikation P120 när det finns tid och resurser till detta. Gällande punkten om skattefinansiering av vissa VA-investeringar har förvaltningen tagit fram en riktlinje som följer gällande lagstiftning och underlättar förfarande och likställighet för att få fram vilka VA-investeringar som helt eller delvis bör finansieras av skattekollektivet. Eventuell fördelning skall redovisas innan beslut i samband med investeringsäskande. Beskrivning av ärendet Bakgrund Förvaltningen har gjort en omfattande utredning efter direktiv i initiativärendet KS 2025/875. I denna utredning har förvaltningen tillsammans med en ledande konsult inom området som arbetar med taxekonstruktioner över hela Sverige undersökt tre alternativ gällande konstruktionen för VA-taxan i Stenungsund. 1, Taxa baserad på förbrukningsspann 2, Mätartaxa 3, Taxa baserad på Svenskt Vattens Publikation P120 (som Stenungsunds taxa delvis baseras på idag). Denna utredning finns i sin helhet som PM i bilaga: Rapport, VA-taxans konstuktion – förutsättningar, alternativ och konsekvenser. Vattentillgång Det har tidigare funnits problem med att producerat tillräckligt stora mängder vatten i Stenungsund i perioder. Detta problem har nu lösts genom bland annat leverans av vatten från Kungälv (som kommer att öka och finns ytterligare möjligheter att öka kapacitet framåt), minskad förlust av vatten via läckor och otillbörlig anskaffning av kommunens dricksvatten via brandposter, uppgradering av anläggningen samt att säkerställa rättigheter av vattendom genom avtal med industrier. Kommande Vattenverk kommer också ha en bättre möjlighet att kunna producera mer samt ha möjligheter att bygga ut i framtiden. Fasta kostnader Mer än 90% av VA-kollektiva kostnader är fasta oavsett hur mycket vatten som levereras. Det beror bland annat på avtal med fasta kostnader för produktion av dricksvatten med Vattenfall avseende hela Stenungsund (förutom Ucklum och Svenshögen) och i stort sett fasta kostnader gällande vattenleverans från Kungälv. Ledningar och pumpstationer behöver Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 underhållas, förnyas och har ofta kapitalkostnader kopplat till sig oavsett variation av flöde av vatten. Det som varierar och är rörlig är energiförbrukning och kemikalier, vilket utgör en mindre del av hela budget. Budget i balans VA budget ligger på sin helhet i balans och tänkta höjningar av taxan täcker in kostnader för underhåll och drift och finansiering av nödvändiga investeringar. Förvaltningen har arbetat upp en god ekonomisk kontroll trots en omfattande och delvis komplex budget. Det finns en ekonomisk plan de fyra närmaste åren och förvaltningen arbetar framåt med att ta fram en tioårsplan för att få en jämn ökning av taxan och att kunna möta framtida behov av större investeringar som till exempel ett nytt vattenverk. Stenungsunds kommuns taxekonstruktion Kort historik År 2019 gjordes en juridisk granskning av konstruktionen av taxan och den visade sig att den innehöll brister och inte var juridiskt hållbar. År 2020–2021 gjordes ett stort arbete för att gå över till Svenskt Vattens publikation P96. Därefter har målsättningen varit att fortsätta uppdateringen av konstruktionen till P120 där det framför allt blir en mer rättvis fördelning av kostnader av dagvatten. Anläggningsavgiften Avgiften är en engångsavgift och skall täcka VA-kollektivets kostnader för anslutning till fastigheten sett till ett snitt av alla anläggningskostnader i kommunens verksamhetsområden. Den behöver alltså ej spegla den faktiska kostnaden för en aktuell fastighet utan skall ses över ett bredare perspektiv. Den skall ej täcka VA-kollektivets kostnader för drift och underhåll. Denna kostnad täcks upp av brukningsavgiften. Anläggningsavgiften har idag inte en full täckningsgrad, men det är inget ovanligt och beror bland annat på en obalans av exploateringar och omvandlingsområden på landsbygden. Detta glapp täcks upp av brukningsavgiften. Med en bättre blandning av förtätningar kan detta till stor del kompenseras. Sett till alla Sveriges kommuner har vi en relativ hög anläggningsavgift, dock lägre än de flesta av Stenungsunds grannkommuner. Täckningsgraden för kommunens exploateringar på landsbygden speglar andra kommuners motsvarande områden och är inte exceptionellt låg. Brukningsavgiften Denna avgift skall täcka kostnader för drift och underhåll, administration och personal, kapitalkostnader och dagvattenhantering (där det finns ett behov). Den består både av ett fast pris, grundpris som är lika stor för alla samt ett fast pris som varierar sig beroende på storleken på byggnad/fastigheten och möjligheten att nyttja vattentjänsterna. Sedan finns det en rörlig del som bygger på fastighetens faktiska förbrukning, en avgift per m³ som läses av Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 årligen, manuellt (i framtiden kommer detta ske digitalt). Kommunens intäkter från den fasta avgiften består idag av mindre än 50% av de totala intäkterna och den rörliga delen av mer än 50%. Detta bör stegvis justeras till en högre del fasta avgifter för att bättre spegla de faktiska kostnaderna och underlätta för den långsiktiga planeringen. Stenungsunds brukningsavgifter ligger totalt sett på ett ungefärligt genomsnitt av Sveriges kommuner och betydligt under Stenungsunds grannkommuner. Tre alternativa taxekonstruktioner: Nedan följer en kortfattad beskrivning samt för och nackdelar gällande de tre konstruktioner av taxan som förvaltningen har tittat på. 1, Taxa baserad på förbrukningsspann Taxan baseras på olika nivåer av förbrukning och kan ses som delvis fast i den mån du håller dig inom ditt intervall av förbrukning. Exempel att fastigheten betalar en viss summa för förbrukning mellan 50m³-100m³ och en summa mellan 100m³-150m³. Fördelar: • Positivt för att minska uttag av råvatten samt minskad användning av kemikalier i samband med produktion av vatten samt mindre användning av energi. • Tydligt och enkelt att förstå. • Har en något lägre miljöpåverkan. Utmaningar: • Mer än 90 % av verksamhetens kostnader är fasta. Minskad förbrukning leder till mindre intäkter som måste finansieras av höjda avgifter alternativt från skattemedel. • Intäkter blir mer osäkra och varierande. Svårt att göra en långsiktig prognos. • Debiteringssystem måste ändras. Behöver undersökas mer. • Större administration. • Ej juridiskt prövat. – Finns en osäkerhet. Endast två i Sverige (som utredningen fått fram). • Stenungsund har stora kommande investeringar och behöver förutsägbara intäkter för en rimlig långsiktig ekonomisk analys. • Fritidshus eller lågt förbrukande fastigheter kan få oproportionellt låga avgifter fast kostnaderna för anläggningen de kan nyttja är fasta och betydligt högre. 2, Mätartaxa Med denna taxa styr vattenmätarens kapacitet, avgiftens storlek. Det finns vattenmätare med liten kapacitet, dvs. en mindre mängd vatten kan rinna genom mätaren och mätas, som är lämpliga för tex. villabebyggelse. Likaså finns det mätare med större kapacitet som lämpar sig till flerfamiljsbebyggelse eller olika former av verksamheter. För dessa sätts avgiften högre. Om fastighetsägaren ändrar sitt flöde väsentligt och hamnar i ett annat spann behövs det bytas Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 vattenmätare. En mätartaxa, eller kapacitetstaxa som det också kallas ibland, innebär att fastighetsägaren får betala för den kapacitet som fastigheten behöver (finns dimensioneringsanvisningar). Taxekonstruktionen är också knuten till vilken förbrukning som förväntas på fastigheten, men den ändras inte på samma sätt som vid förbrukningsspann. Fördelar: • Positivt för att minska uttag av råvatten samt minskad användning av kemikalier i samband med produktion av vatten samt mindre användning av energi. • Tydligt och enkelt att förstå. • Har en något lägre miljöpåverkan. Utmaningar: • Mer än 90 % av verksamhetens kostnader är fasta. Minskad förbrukning leder till mindre intäkter som måste finansieras av höjda avgifter alternativt från skattemedel. • Intäkter blir mer osäkra och varierande. Svårt att göra en långsiktig prognos beroende på svårigheten att förutspå. • Debiteringssystem måste ändras. Detta tar tid, men är möjligt. • Kostnader och arbete för att byta vattenmätare fram och tillbaka. Fastighetsägare chansar o byter ned för att få ned kostnader. • Systemet får ofta en effekt att småhusfastigheter betalar mer än fastigheter med stort kapacitetsbehov. • Stenungsund har stora kommande investeringar och behöver förutsägbara intäkter för en rimlig långsiktig ekonomisk analys. 3, Nuvarande taxa/ Taxa baserad på Svenskt Vattens publikation P120 Den fasta delen av taxan byggs på byggnadernas storlek och inte direkt på fastighetens behov eller nyttjande av vatten utan möjligheten att nyttja vatten. Differentiering mot verksamheter görs via bostadsenhetsavgiften som baseras på storlek på byggnaden. Graden av rörlig avgift kan även styra att de som förbrukar mer får betala mer. Leder generellt till lägre avgifter för småhus jämfört med annan bebyggelse. Innehåller både fast avgift, delvis fast avgift samt rörlig avgift. Fördelar: • Väl beprövat, juridiskt hållbart. Majoriteten av Sveriges kommuner följer detta helt eller delvis och många har det som målsättning om de ej har det idag. • Liten administration. • Lätt att förutspå och göra långsiktiga prognoser (beroende på hur stor del fasta avgifter). • Mer rättvis för bostäder. Lägre avgifter för småhus. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 Utmaningar: • Att förklara för fastighetsägare om de har en stor byggnad men liten förbrukning att VA-avgiften baseras på nyttan och möjligheten att nyttja tjänsten även fast de ej gör det fullt ut idag (har möjlighet till det). Att VA-kollektivet har fasta kostnader som måste täckas. Denna utmaning kan delvis regleras i P120. Slutsats gällande förslag att ändra konstruktion i VA-taxan. Förvaltningen anser att befintlig konstruktion av taxan (förutom skattefinansieringen som behandlas separat) uppfyller initiativärendets parametrar: Rörlig kostnad för förbrukning, • Delvis rörlig kostnad för transport av VA till brukaren, • Skapa utrymme för skattefinansiering av större nyetableringar, • Skapa en långsiktig struktur i taxa som ger förutsägbara kostnader för invånaren. • Förvaltningen ser inget behov av att förändra konstruktionen av taxan i dagsläget. Förvaltningen har en budget i balans idag och har en flerårsplan framåt som skall utökas till en tioårs plan. Det finns en kontroll på ekonomin och förutsägbarhet. En förändring av konstruktionen kommer att vara resurskrävande, minst en kommunanställd person på heltid under ett år plus uppskattad konsulttid på mellan 300-600 timmar (ca 750tkr). Personal behöver omfördelas från samhällsviktiga investeringar/ detaljplaner alternativt anställa ytterligare personal. Det stora arbete och underlag som tidigare tagits fram för att få en juridiskt hållbar taxa skulle bli oanvändbart. Det skulle även behövas mer administrativa resurser efter en genomförd förändring. Mer kostnadseffektivt och juridiskt hållbart skulle i stället vara att bygga på/komplettera konstruktionen och det stora arbete som redan gjorts mot Svenskt Vattens P120 för att bland annat kunna ta ut avgifter för dagvatten på brukningstaxan på ett rättvist sätt genom tomtyteavgift (en rättvis fördelning genom att större tomter belastar anläggningen för dagvatten mer och bör betala mer än en fastighet med liten tomt). Förvaltningen ser ett allt större behov av dagvattenanläggningar för rening och fördröjning för att minska effekter på klimatförändringar/skyfall (skattekollektiv) och krav på rening av dagvatten när det släpps ut i bäckar/åar/hav. Med P120 går det även att fördela avgifterna mer rättvist gällande stora byggnader med en liten förbrukning som till exempel lagerbyggnader på ett enkelt sätt. Förvaltningen ser därför att det arbetet som redan gjorts mot Svenskt Vattens publikation P96/P120 kompletteras med åtgärder som är kvar när tid och möjlighet finns. Med en ny konstruktion som har som har stort incitament att spara vatten är det svårt att förutsäga intäkterna. Kostnaderna för VA-kollektivet är i stort sett det samma. Detta kommer innebära att fastighetsägarna sparar vatten och kostnader och taxan måste höjas alltmer för att kompensera för förlorade intäkter. Fastighetsägaren straffas därmed och får betala mer för Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 mindre förbrukat vatten. Det finns även risker att skattekollektivet måste gå in och finansiera underskott i driftbudget samt att budget blir svår att förutse och kan leda till stora svängningar i behov av taxehöjningar. Även fast det finns fördelar med en förbrukningsspannstaxa eller mätartaxa så har inte Stenungsund en situation idag där det finns ett behov eller nytta att införa dem. Då kommunen behöver göra stora investeringar framöver, ha en stabil ekonomi och långsiktig planering väger dessa behov över. Det är dock fortfarande viktigt att det finns en ansenlig del som är rörlig för att inte det skall bli en trend åt andra hållet till en onödigt hög förbrukning. En annan risk är att taxan ej är beprövad juridiskt och de rättsfall som finns pekar på att det är mer godtagbart juridiskt att ha en taxa som baseras mer på fasta avgifter än en taxa som är sparvänlig och baseras mer på rörliga avgifter. Risken finns att kommunen hamnar i rättstvister som kan förloras. Kommer situationen se annorlunda ut i framtiden med behov av mer incitament av att spara på vatten och det finns större utrymme till svängningar i ekonomin ser förvaltningen att frågan kan tas upp igen. Skattefinansiering av större VA-investeringar (nyetableringar) Den punkt som gäller skattefinansiering av större nyetableringar har förvaltningen brutit ut och tagit fram: Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar. Se bilaga för mer information. Förvaltningen anser att denna del kan och bör hanteras separat oberoende på vilken konstruktion i taxan som den baseras på. Denna riktlinje baseras på krav från Lagen om Allmänna Vattentjänster och säkerställer en likställighet på när och hur mycket skattekollektivet bör finansiera samhällsviktiga VA-investeringar samt att kommunen följer gällande lagar. Tanken är att skattefinansieringen bygger på ett tydligt lagkrav där VA-kollektivet ej skall belastas. Det är långt ifrån alla investeringar som kommer att beröras. Det kan röra sig om överkapacitet, delar av en investering som är samhällsnyttiga och som till exempel eventuellt framtida exploateringar skulle kunna ha nytta av, behov som ej är VA-kollektivets. För att förenkla detta förfarande har förvaltningen tagit fram en checklista och en förtydligande riktlinje. Tanken är att denna riktlinje kommer att användas i samband med investeringsäskande för att få en grov uppskattning om det finns en juridisk grund att en del av investeringen bör eller skall finansieras av skattekollektivet. Denna uppskattning kommer sedan att förfinas närmare utbyggnation. På detta sätt blir det tydligt för både skattekollektivet och VA-kollektivet hur en eventuell fördelning bör se ut innan beslut tas om investeringen. Genom införande av detta arbetssätt med riktlinjen som stöd kommer behov av taxeökningar minska något och det kommer även leda till en förenkling för kommunen att följa gällande lagstiftning. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 Ekonomisk bedömning Med förvaltningens förslag att behålla konstruktionen av taxan bibehålls möjligheten till en stabil ekonomi och en träffsäker långsiktig planering. Ändras konstruktionen till en mer sparvänlig/ rörlig taxa kommer det bli svårare att förutsäga utfall med risk för svängningar i ekonomin, ojämna taxehöjningar och en underfinansierad taxa. Genom efterföljande av Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar som baseras på Lagen om Allmänna Vattentjänster (LAV) kan skattekollektivet belastas mer, men inte mer än nödvändigt och enligt gällande lagstiftning. Då förslaget är att en eventuell helt eller delvis skattefinansiering skall redovisas innan investeringsäskande så finns det möjlighet för kommunen att ta ställning och överblicka de ekonomiska konsekvenserna och fördelningarna innan beslut. Barnkonsekvensanalys Att ha en VA-budget i balans och en fungerande Va-anläggning säkerställer leverans av tjänligt dricksvatten samt bibehåller och ökar möjligheten att rena spillvatten och dagvatten. Detta är en förutsättning för ett barns uppväxt och hälsa samt bidrar till att kommande generationer får tillgång till rent dricksvatten samt vatten av god kvalité i sjöar och hav. Juridisk bedömning Förvaltningens ställningstagande och riktlinjer är juridiskt granskade och uppfyller gällande lagkrav. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 6 Rent vatten och sanitet för alla och mål 14 Hav och marina resurser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-11 Stenungsund PM Taxekonstruktion Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar P120 Svenskt Vattens taxeförslag Kommunstyrelsen 2025-09-29 § 296 Initiativärende om ny struktur för VA-taxa från och med 2027, Wouter Fortgens (M) Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-11 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Camilla Svensson Sektorchef Verksamhetschef/funktionschef Beslut skickas till johan.jillmyr@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 167 Diarienummer 0064/16 Riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun. Riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun ersätter ”Policy för utformning av skyltning i Stenungsunds kommun”. Sammanfattning av ärendet Riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun har tagits fram och ersätter tidigare skyltpolicy, ”Policy för utformning av skyltning i Stenungsunds kommun”. Syftet med riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun är att de ska vara till hjälp både för den som vill sätta upp en skylt och för kommunen vid handläggning av skyltärenden. För att underlätta detta har riktlinjerna och informationen i den tidigare skyltpolicyn setts över och förenklats och bland annat kompletterats med bilder som visar olika skyltsorter. Riktlinjerna kompletteras även med information på kommunens hemsida kring bygglov. Kommunstyrelsen föreslår 2016-08-29 kommunfullmäktige besluta att godkänna riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun. Riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun ersätter ”Policy för utformning av skyltning i Stenungsunds kommun”. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2016-08-29 § 158 Kommunstyrelsen 2016-06-01 § 129 Tjänsteskrivelse 2016-04-22 Riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun _______________________ Vid protokollet Agneta Dejenfelt Justeringsdatum 2016-09-22 Ordförande Justerare Jan Glimstedt (L) Olof Lundberg (S) Linda-Maria Hermansson (C) Riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun Typ av dokument Beslut av Beslutsdatum Dnr Riktlinjer Kommunfullmäktige 2016-09-19 0064/16 Dokumentägare Giltighetstid Reviderad Samhällsbyggnadschef Tills vidare Riktlinjer för skyltar i Stenungsunds kommun Skyltar förenklar vår orientering i olika miljöer och är i sitt rätta element något som förhöjer sin omgivning. Syftet med riktlinjerna är att ge vägledning och rådgivning till företagare och andra aktö- rer som vill sätta upp en skylt samt för handläggare vid prövning av bygglovsansökan. Vad menar vi med skyltar? En skylt är en anordning som innehåller ett budskap. Det kan vara för en verksamhet, en vägvisning eller annan information. Olika miljöer har olika behov vad gäller skyltning, men det finns några principer som alltid gäller. Först och främst ska en skylt alltid under- ordnas byggnaden eller omgivningen där den placeras. Det vill säga att skylten ska ha en rimlig storlek och anpassas till byggnadens arkitektur utan att skymma någon viktig fasaddetalj, som dörrar, fönster, pilaster eller tidstypiska element. Målet är tvärtom att skylten ska förmedla sitt budskap med hjälp av omgivande arki- tektur, till exempel färg och material. Skyltar ska också vara lättlästa och anpassade till den tänkta läsaren. Människor rör sig olika när de prome- nerar eller kör på motorvägen. En annan faktor som påverkar skyltarnas läsbarhet är mängden skyltar. Det är lättare att ta till sig få budskap, än många på en gång. Därför bör en samordnad utformning eftersträvas vid skyltning av flera verksamheter på samma ställe. Skyltar bör i största möjliga mån placeras i gatunivå. Det är där som folk rör sig mest. De andra byggnadsvåningarna bör hållas fria från skyltar, annars kan de upplevas som för dominanta. Skyltar som sätts upp på byggnader ska användas för att informera om vilka verksamheter som finns i en viss byggnad. Reklam för produkter eller varumärken och kontaktuppgifter som telefonnummer och e-postadress är olämpligt. Skyltars placering och utformning ska ta hänsyn till trafiksäkerheten och omgivningen runtom- kring, till exempel ljusstarka skyltar. Mått och placering Skyltar, flaggor och markiser ska vara dimensionerade Skyltar utanför detaljplanelagt område och placerade på ett för fotgängare, trafikanter eller ut- ryckningsfordon säkert sätt. Rekommendationen är att Skyltning utanför detaljplanerat område kräver inget lämna en minsta fri höjd på 2,5 meter över gångbanor bygglov men det kan krävas annan myndighets tillstånd. och 3 meter över cykelbanor. Över körbanor och delar Läs mer på kommunens hemsida www.stenungsund.se. av gångbanor som ligger inom 0,5 meter från körbanan Lagen om gaturenhållning och skyltning reglerar skylt- ska skyltar placeras minst 4,6 meter över marken. ning i områden utanför detaljplan samt områden med Skyltar får skjuta ut högst 1,1 meter från byggnadens betydelse för friluftslivet. Skyltar som sätts upp i sådana fasadliv och får inte vara närmare körbana än 0,5 meter. områden ska informera om verksamheter på platsen och passa in i omgivningen. När behövs bygglov? Bygglov krävs för skyltning i de allra flesta fall inom Skyltning inom vägområde detaljplan. Skyltning regleras i plan- och bygglagen Vägområde kallas det område där det är någon form av samt plan- och byggförordningen, men det finns även trafik, så som fordons-, gång- eller cykeltrafik. I vägom- andra lagar som reglerar skyltning. En skylt kan beröras rådet inkluderas även refuger, cirkulationer, diken och av flera lagar samtidigt beroende på var den placeras. slänter i anslutning till vägen. Fastighetsägaren måste alltid ge sitt tillstånd. Väglagen reglerar skyltning inom vägområde samt 50 Skyltar inom detaljplanelagt område meter utanför vägområdet och där är det länsstyrelsen som hanterar tillståndsgivningen. Från väghållaren, till Bostadsområden exempel en vägförening, behövs också tillstånd. Mindre skyltar som tillhör kompletterande verksam- Är Trafikverket väghållare ansöker du om tillstånd hos heter, till exempel frisör, livsmedelsbutiker och dylikt, Trafikverket gällande hänvisningsskyltar inom vägom- kan tillåtas intill själva verksamheten. Hänvisnings- råde, utanför vägområdet ansöker du hos länsstyrelsen. skyltar och annan skyltning inom rena bostadsområden Är kommunen väghållare kontaktar du kommunens bör inte förekomma. trafikingenjör gällande hänvisningsskyltar. Gällande andra skyltar på kommunens mark kontakta mark-och Handels- och industriområden exploateringsverksamheten. I handels- och industriområden rör man sig oftast i fordon. Det är viktigt att ta hänsyn till den här faktorn Tillfällig skyltning inom vägområde är enligt ord- vid skyltning. Det innebär att större skyltar kan tillåtas, ningslagen inte tillåtet, på grund av trafiksäkerhetsskäl. då de fångar förarnas uppmärksamhet bättre än mindre skyltar. Risken är dock att för många stora skyltar kon- Vägvisningsskyltning - Inom vägområdet är vägvis- kurrerar med varandra. ningsskyltning tillåten och då i form av skyltning till ort eller område, till exempel Ödsmål, Centrum eller Norra Skyltprogram - I ett området kan det vara lämpligt att hamnplans industriområde. Skyltning till enskild verk- ta fram lokala skyltprogram i samarbete med sektor samhet är mycket restriktiv men i undantagsfall kan Samhällsbyggnad på Stenungsunds kommun, så att alla vägvisningsskyltning till enskild verksamhet tillåtas till aktörer får synas efter deras behov. Kontakta verksam- exempel till verksamhet som alstrar mycket trafik, fram- heten Mark Exploatering. Man kan med fördel sätta upp för allt tung trafik. Förfrågan om vägvisningsskyltning en samlingsskylt med de berörda aktörerna vid infarten inom vägområdet sker via kommunens trafikingenjör. till sådana områden och komplettera med egen skylt i anslutning till verksamheten. Strandskyddat område I strandskyddat område krävs strandskyddsdispens. Offentlig plats Strandskyddsdispens söker du hos kommunens miljö- Skyltning på offentlig plats, till exempel valskyltar och och hälsoskyddsverksamhet. trottoarpratare som sitter uppe en begränsad tid, kräver polistillstånd enligt kommunens ordningstadga. Affischering på byggnader, elskåp, lyktstolpar med mera kräver även tillstånd från fastighetsägare. Hur ansöker du lättast? Vem har ansvar för uppsatta skyltar? Detaljerad information om hur du söker bygglov för Fastighetsägaren är ansvarig för vad som händer på en skylt finns på Stenungsunds kommuns hemsida fastigheten. Det är också den som kommunen kontaktar www.stenungsund.se och är den lättaste vägen att om till exempel en hyresgäst eller någon annan sätter ansöka om bygglov. upp en skylt utan bygglov. Kontakta gärna bygglovsverksamheten vid frågor. Tillsyn över olovlig skyltning Det är kommunen som ansvarar för tillsynen gällande bygglovspliktiga skyltar inom detaljplan. Ansökan ska innehålla: För en olovlig bygglovspliktig skylt tas en byggsank- tionsavgift ut enligt plan- och byggförordningens 9 • Ifylld ansökningsblankett kapitel. Föreläggande att avlägsna skylten kan utfärdas • Skalenliga ritningar av Tekniska myndighetsnämnden i Stenungsunds kom- (situationsplan och/eller mun. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite. fasadritningar, skyltens detaljritning) Polisen ansvarar för tillsynen av skyltar på offentlig • Fotografier eller fotomontage plats. Utanför detaljplanerat område är det länsstyrelsen • Kontrollplan eller väghållaren som kan driva frågan vidare. Vilka typer av skyltar finns? Det finns många olika typer av skyltar. Här försöker vi sammanfat- ta och beskriva de vanligaste typerna. Målade skyltar Friliggande bokstäver Målad text brukar skapa ett elegant intryck på fasad. Skyltar som består av friliggande bokstäver kan Skylten anpassas på ett naturligt sätt till byggnaden lätt anpassas till byggnaden, eftersom de täcker en och kan tillsammans med en lämplig belysning tydligt begränsad yta av fasaden. Byggnadens detaljer förblir framföra sitt budskap. synliga i dagsljus och kan ”bli bättre” i mörkret med bra belysning. Skyltplattor Ljuslådor Skyltplattor är nog den enklaste typ av skylt. De består Ljuslådor brukar ha standardiserad utformning och är av en skiva med det tänkta budskapet. I princip är svåra att anpassa till den enskilda miljön, speciellt där skyltplattor mindre lämpliga än friliggande bokstäver, man ställer högre krav på skyltarnas utformning. De då de täcker den del av fasaden där de monteras. De upplevs ofta klumpiga och för dominerande i för- kan ändå fungera väl om de anpassas till byggnadens hållande till byggnaden där de monteras. Höga krav egenskaper. ska ställas vad gäller design, material och detaljnivå. Ljuslådor kan accepteras inom områden utan speciella arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Neonskyltar Flaggskyltar Neonrörsskyltar är en vanlig typ av skylt som hade Flaggskyltar monteras vinkelrätt på fasaden och är sitt genombrott i mitten av 1900-talet. De är starkt läsbara från båda sidor. De placeras i regel i direkt kopplade till, och därför lämpliga på, byggnader från anslutning till verksamhetens entré. Flaggskyltar är den tidsålden. I modernare miljöer kan andra typer av lätta att anpassa till olika miljöer, eftersom påverkan skyltar vara lämpligare än neonrörsskyltar. på fasaden är begränsad till infästning. Om flera flaggskyltar ska finnas på en gata kan man med fördel samordna deras placering och utformning, annars kan de ge ett stökigt intryck. Det finns dock en risk att för tätt placerade flaggskyltar skymmer varandra. Fönsterskyltar och markiser Trottoarpratare Fönster har alltid varit en naturlig plats för skyltning, Lösa affischställ som trottoarpratare, sandwichskyltar då skyltar hamnar i ögonhöjd och har en begränsad och dylikt är inte bygglovspliktiga. Det krävs dock till- påverkan på byggnadens egenskaper. Det är viktigt stånd från polisen om de placeras på offentlig mark. att ha kvar fönstrets genomsiktlighet. En tumregel är Tänk på tillgänglighet för personer med funktions- att en skylt bör täcka maximalt 20 % av fönsterytan. nedsättningar. Markiser som kan fällas upp är normalt inte bygglovs- pliktiga. De blir bygglovspliktiga om de bär något budskap så att de ska betraktas som skyltar. Markiser ska anpassas till fönstrets utformning. Fristående skyltar Takskyltar Fristående skyltar, stolpskyltar eller skyltmaster är höga Takskyltar sitter över takfots- eller taknocksnivå. De skyltar som står på sin egen bärande konstruktion. De ökar byggnadens volym och kan upplevas som alltför kan vara lämpliga i handels- och industriområden och dominanta. Grundprincipen är att vi är restriktiva ska placeras intill verksamheten på ett för omgivning- med sådan typ av skyltning. en tryggt och säkert sätt. En tumregel är att avståndet mellan skylten och fastighetsgränsen minst ska vara lika lång som skyltens längd. Bildväxlande skyltar Bildväxlande skyltar är skärmar med rörligt bild- material som skiftar i en bestämd följd. På insidan av fönster kan mindre skärmar tillåtas om de täcker maximalt 20 % av fönsterytan. Bildväxlande skyltar utanför centrum och tätort kan få sättas upp när inga andra lämpliga alternativ finns. En lokaliseringsprövning görs gällande bland annat trafiksäkerheten i de fallen. Byggplatsskyltar Rörliga, bildväxlande skyltar ska undvikas i centrum Vid byggplatser får man sätta upp en byggplatsskylt och tätorterna. Anledningen är att de drar till sig för utan bygglov. Skylten ska placeras på ett för omgiv- mycket uppmärksamhet, att det blir svårt att reglera ningen tryggt och säkert sätt, på samma fastighet där deras användning och att de inte ska används som byggnationen pågår och ska nedmonteras när arbete- reklam för verksamheter som inte finns i skyltens na är genomförda. direkta anslutning. Telefon: 0303-73 00 00 E-post: kommun@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25

§ 171 Dnr: KS 2026/514 Information om flytt av verksamhet från Åbacka till Mariagården Beslut Kommunstyrelsen bordlägger ärendet till sammanträdet 2026-06-15. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen besluta den 26 januari 2026 (§ 29) att omprioritera 7 mnkr för att bygga växthus med kompletteringsbyggnader på Mariagården. Detta eftersom lokalerna på Åbacka är i dåligt skick och saknar tillgänglighetsanpassning. På Åbacka bedrivs idag rehabiliteringsverksamhet genom trädgårdsarbete och hantverk av individ- och familjeomsorgen (IFO) samt utbildningsprojektet ”odla svenska” av arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen och IFO. Verksamheten på Åbacka ska sedermera flytta till Mariagården, när växthus samt kompletteringsbyggnader är uppförda där. Information lämnades på allmänna utskottet 12 maj 2026 om att byggnation av växthus och kompletteringsbyggnader på Mariagården kommer ta längre tid än beräknat, med anledning av att det krävs naturvärdesinventering innan bygglov kan sökas. Byggnationen beräknas vara klar under år 2028. Ärendet initierades sedan på välfärdsutskottets sammanträde 13 maj, varpå välfärdsutskottet beslutade att föreslå kommunstyrelsens presidium att kommunstyrelsen vid sammanträdet 25 maj får information (föredragning) gällande varför processen om byggnation av växthus på Mariagården har förlängts. Vidare önskas information om hur förvaltningen lägger om och anpassar verksamheten på Åbacka under tiden. Förvaltningen håller efterfrågad föredragning och svarar på frågor vid aktuellt sammanträde för kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Välfärdsutskottet 2026-05-13 § 55 Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Olof Lundberg (S) och Maria Renfors (M) föreslår att kommunstyrelsen bordlägger ärendet till sammanträdet 2026-06-15. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25 Beslutsgång Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller bordläggas. Ordförande konstaterar att kommunstyrelsen bordlagt ärendet till sammanträdet 2026-06-15. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Välfärdsutskottet 2026-05-13

§ 200 Dnr: KS 2024/155 Svar på uppdrag om att redovisa plan för förbättrad undervisning i SVA Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Kommunstyrelsen beslutar att förvaltningen ska göra en uppföljning av ärendet under hösten 2025. Sammanfattning av ärendet Den 19 februari 2024 gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att redovisa plan för att förbättra undervisningen i SVA (Svenska som andraspråk) i grundskolan. Svenska som andraspråk (SVA) ska, enligt Skolförordningen, anordnas för elever med annat modersmål än svenska, invandrare med svenska som modersmål och andraspråkselever som talar svenska med minst en vårdnadshavare. Undervisningen i SVA är anpassad efter elevens förutsättningar för språkutveckling. Det är rektor som fattar beslut om en elev ska läsa SVA. Det är skolenhetens behov och organisering som styr huruvida det finns legitimerade lärare i SVA på skolan. I Stenungsunds kommun finns ingen gemensam organisering av undervisning i SVA. Undervisningen organiseras utifrån behov och förutsättningar på respektive skola. Den skola som under lång tid haft flest elever med beslut att läsa SVA är Kristinedalskolan och därefter Kopperskolan. Övriga grundskolor har ett fåtal eller inga elever med beslut att läsa SVA. Beslutsunderlag Välfärdsutskottet 2024-05-29 § 59 Tjänsteskrivelse 2024-04-29 Kommunstyrelsen 2024-02-19 § 61 Skrivelse med initiativärende 2024-02-01 Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2024-06-17 Förslag till beslut på sammanträdet Lisbeth Svensson (L) förslår, som tillägg till förvaltningens förslag, att förvaltningen ska göra en uppföljning av ärendet under hösten 2025. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med förvaltningens förslag, med tillägg enligt Lisbeth Svensson (L), och konstaterar att så sker. Beslut skickas till marie.wrethander@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2024-04-29 Maria Hellenäs-Silano Till kommunstyrelsen Planeringsledare Svar på uppdrag om att redovisa plan för förbättrad undervisning i SVA Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Den 19 februari 2024 gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att redovisa plan för att förbättra undervisningen i SVA (Svenska som andraspråk) i grundskolan. Svenska som andraspråk (SVA) ska, enligt Skolförordningen, anordnas för elever med annat modersmål än svenska, invandrare med svenska som modersmål och andraspråkselever som talar svenska med minst en vårdnadshavare. Undervisningen i SVA är anpassad efter elevens förutsättningar för språkutveckling. Det är rektor som fattar beslut om en elev ska läsa SVA. Det är skolenhetens behov och organisering som styr huruvida det finns legitimerade lärare i SVA på skolan. I Stenungsunds kommun finns ingen gemensam organisering av undervisning i SVA. Undervisningen organiseras utifrån behov och förutsättningar på respektive skola. Den skola som under lång tid haft flest elever med beslut att läsa SVA är Kristinedalskolan och därefter Kopperskolan. Övriga grundskolor har ett fåtal eller inga elever med beslut att läsa SVA. Förvaltningen ser övergripande utmaningar med dagens organisering av undervisningen i SVA i grundskolan. För att möta dessa identifierade utmaningar planerar grundskolan flera åtgärder. Exempelvis kommer verksamheten implementera framtagen rutin inför bedömning och uppföljning av beslut att läsa SVA samt fortsätta med kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för lärare i svenska och SVA. Därtill kommer grundskolan att arbeta fram olika förslag till organisering av undervisning i SVA samt förtydliga rutin för överlämningar av elever som läser eller har behov av att läsa SVA mellan olika stadier. Beskrivning av ärendet Grundskolan följer varje år upp kunskapsresultat, beslut och bedömning i SVA i det systematiska kvalitetsarbetet inom området Mål och resultat. Där identifieras Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2024-04-29 utvecklingsbehov och formuleras förbättringsåtgärder för organisering av och undervisning i SVA. Antal elever1 som läser SVA skiljer sig mellan grundskolorna i kommunen. Flest elever som läser SVA går på Kristinedalskolan (157 elever) följt av Kopperskolan (27 elever). Befintlig organisering av undervisning i SVA Organiseringen av undervisningen i SVA skiljer sig mellan grundskolorna i kommunen. På samtliga grundskolor förutom Kopperskolan och Kristinedalskolan organiseras undervisningen så att elever som läser enligt kursplanen i ämnet svenska respektive enligt kursplanen för ämnet SVA undervisas tillsammans i samma elevgrupp. På vissa skolor undervisas elever som läser SVA, vid enstaka tillfällen, i mindre grupper. Undervisningen i SVA på lågstadiet på Kopperskolan och Kristinedalskolan sker i huvudsak i klass tillsammans med elever som läser svenska och med läraren i svenska. På respektive skola finns en legitimerad lärare i SVA som undervisar eleverna vid ett par tillfällen i veckan i mindre grupp eller enskilt utifrån kursplanen i SVA. På Kopperskolan finns en legitimerad lärare i SVA som fungerar som handledare för lärarkollegorna som undervisar elever som läser SVA i sin klass på låg- och mellanstadiet tillsammans med elever som läser svenska. Eleverna på mellanstadiet får undervisning i SVA av legitimerad lärare ett par lektioner i veckan. På Kristinedalskolans mellanstadium finns en förberedelsegrupp där nyanlända elever får undervisning i SVA. Det finns också en legitimerad lärare i SVA som vissa lektioner ger undervisning i SVA i mindre grupp eller enskilt. På Kristinedalskolans högstadium finns en förberedelseklass där nyanlända elever får undervisning i SVA av en legitimerad lärare i SVA. Det finns ytterligare en legitimerad lärare i SVA som arbetar i klasserna på högstadiet men då den tjänsten inte räcker till för alla klasser får elever även undervisning av svenskläraren tillsammans med de elever som läser det. På högstadiet finns det lärare med utbildning i både svenska och SVA och som undervisar i svenska i klasserna, där också elever som läser enligt kursplanen för SVA går. Utmaningar utifrån befintlig organisering Utmaningar - verksamhetsövergripande De utmaningar som lyfts fram har identifierats i en kartläggning som förstelärare på Enheten för flerspråkighet (EFF) genomfört med rektorer på samtliga grundskolenheter under 1 Siffror från hösten 2023 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2024-04-29 vårterminen 2024. Rektorerna fick svara på frågor om bland annat utveckling och organisering av undervisningen i SVA. Även i utredningen av skolsegregation identifieras utmaningar i SVA när det gäller kunskapsresultat och organisering av undervisning i SVA. Detta handlar främst Kristinedalskolan och Kopperskolan. Utmaningarna som har identifierats och som beskrivs under respektive rubrik nedan handlar om: • Organisering av undervisning i SVA • Förbättra undervisning i SVA • Bedömning inför och uppföljning av beslut att läsa SVA • Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte • Övergångar mellan stadier På samtliga skolor konstaterar rektorerna att det finns en osäkerhet hos lärare om vilka delar av kursplanen i SVA som skiljer sig från kursplanen i svenska och behöver behandlas separat i undervisningen. Rektorer uppger att de delar i kursplanen för SVA som skiljer sig åt från kursplanen i svenska riskerar att inte behandlas i undervisningen om en lärare ensam ska ansvara för undervisningen utifrån båda kursplanerna. Det är svårt för skolenheter som har få elever som läser SVA att organisera undervisningen på ett tillfredsställande sätt. Vidare konstateras en osäkerhet hos rektorerna vid bedömningen inför beslut om elever ska läsa SVA eller inte och om elever blir rätt bedömda i SVA om de läser detta ämne. Därtill lyfter enstaka enheter att det behövs en bättre överlämning vid skolbyte eller byte mellan stadierna (mellan årskurs 3–4 och mellan årskurs 6–7) om elevers kunskapsutveckling i SVA för att underlätta att undervisningen i SVA kan planeras på bästa sätt utifrån elevens behov. Utmaningar - Kristinedalskolan På Kristinedalskolan läser totalt 157 elever SVA i årskurs 1–9. Rektorerna lyfter att de på lågstadiet har flera lärare som har fått svenska som andraspråk med i sin lärarlegitimation men som saknar faktisk utbildning i ämnet och därmed tillräcklig kunskap för att bedriva den undervisning eleverna behöver samt i att göra bedömningar i ämnet. För att möta eleverna som läser SVA används individuella lösningar till enstaka elever, vilket försvårar möjligheten att nå ut till alla elever med undervisning i SVA i den utsträckning som eleverna behöver. Utmaningar - Kopperskolan På Kopperskolan läser totalt 27 elever SVA. Rektor på Kopperskolan beskriver att det finns en osäkerhet i hur undervisningen i SVA ska planeras och genomföras när den ges gemensamt med undervisningen i ämnet svenska. Vidare finns en osäkerhet hos lärarna i förskoleklass att använda det nationella kartläggningsmaterialet för att ge stöd till flerspråkiga elever som kan Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2024-04-29 bli aktuella för att läsa SVA i årskurs 1. Åtgärder för förbättrad undervisning i SVA Utifrån identifierade utmaningar planerar verksamheten flera åtgärder för förbättrad undervisning i SVA. Till grund för åtgärderna finns underlag som tagits fram i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och den kartläggning som förstelärare på Enheten för flerspråkighet (EFF) genomfört med rektorer på samtliga grundskolenheter, under vårterminen 2024. Rutin för bedömning inför och uppföljning av beslut att läsa SVA För elever som har ett annat modersmål än svenska och går i grundskolans tidigare årskurser kan det vara svårt att bedöma om eleven ska ha undervisning i svenska eller svenska som andraspråk. Förstelärare på Enheten för flerspråkighet (EFF) har sedan 2023 haft i uppdrag att skapa ett rutindokument med syfte att ge vägledning till rektorer i att kartlägga och bedöma om elever ska läsa SVA inför att fatta beslut om elever ska undervisas i svenska eller i svenska som andraspråk. Det är inte alltid rektor som kan bedöma elevens behov och därför behöver rektor ett tydligt underlag för att kunna fatta rätt beslut. Ofta delegeras frågan till en lärare i svenska som andraspråk som har kompetens att göra en bedömning av en elevs språk. Beslutet om undervisning i svenska som andraspråk ska byggas på en kvalitativ bedömning av elevens hela språk. Inför varje läsår görs en ny kartläggning av elevens kunskaper. Om kartläggningen visar att eleven inte längre behöver undervisning i SVA fattar rektor beslut om att avsluta undervisningen i SVA. En elevs behov av undervisning i svenska som andraspråk kan upphöra när som helst under elev. Rutinen omfattar också vägledning till lärare vid bedömning och betygssättning i SVA. Rutinen implementeras under 2024 och lärare som undervisar i SVA erbjuds handledning utifrån identifierade behov. Kompetens- och erfarenhetsutbyte Under våren 2024 har enhetschef och förstelärare från EFF genomfört en ämnesträff för alla lärare som undervisar svenska och SVA i årskurserna 4–9. Under träffen togs kursplanerna i SVA och svenska upp i jämförelse med varandra. Lärarna fick dela erfarenheter av hur undervisningen av SVA kan organiseras i klassrummet med elever som läser utifrån båda kursplanerna och hur undervisningen i SVA kan utvecklas på varje skola. Under hösten 2024 planeras ytterligare ämnesnätverk där skolor med liknande utmaningar och förutsättningar träffas för att få utveckla sitt fortsatta arbete. Förtydliga rutin kring överlämning Sektorn håller på att ta fram en sektorövergripande rutin för övergångar mellan verksamheter och stadier. I detta arbete kommer också överlämningar av elever som läser eller har behov av att läsa SVA, mellan olika stadier att tas med. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2024-04-29 Organisering av undervisningen i SVA på verksamhetsnivå Verksamheten har behov av att se över organiseringen av undervisningen i SVA samt resursfördelningen utifrån beslut om att läsa SVA inom hela grundskolan. Utifrån kartläggningen och utifrån det underlag som redan tagits fram i grundskolans systematiska kvalitetsarbete kommer grundskolan, under 2024, arbeta fram olika förslag till organisering av undervisningen i SVA. Organisering av undervisning i SVA på Kristinedalskolan och Kopperskolan För att möta de utmaningar som identifierats på Kristinedalskolans låg- och mellanstadium kommer Kristinedalskolan från hösten 2024 ta bort den förberedelseverksamhet som finns på skolan för åk 1–6. Undervisningen i SVA ska företrädesvis bedrivas i klass/grupp där lärare i svenska undervisar tillsammans med lärare i SVA. På låg- och mellanstadiet kommer undervisning i SVA också att bedrivas parallellt med undervisning i svenska. Kopperskolan kommer inte att organisera om sin undervisning i SVA. De utmaningar som beskrivits ovan kommer att mötas med de förbättringsåtgärder som planeras centralt, i form av kompetensutveckling för lärare som undervisar i svenska och SVA. Kopperskolan fortsätter sitt arbete med språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt och planerar för att även fritidshemmen ska arbeta mer med språkutvecklande undervisning. Därtill ser verksamheten en möjlighet att samorganisera undervisningen i SVA bättre mellan Kristinedalskolan och Kopperskolan enligt det förslag som presenterats i utredningen av skolsegregation. Att förlägga årskurserna F-3 och 4–6 till två skolenheter skulle underlätta resursfördelning och möjligheten att förbättra undervisningen. Uppföljning av verksamhetens arbete med att förbättra undervisning och organisering av SVA sker inom området Mål och resultat 2025. Ekonomisk bedömning Ärendet avser en redovisning av åtgärder för förbättrad SVA-undervisning och medför i sig inga ekonomiska konsekvenser. De planerade åtgärderna finansieras inom ram. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys genomförs vid en eventuell organisationsförändring. Juridisk bedömning Vid kartläggningen av grundskolorna i Stenungsunds kommun har skollagens bestämmelser beaktats. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 4, god utbildning. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2024/155 2024-04-29 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2024-04-29 Kommunstyrelsen 2024-02-19 § 61 Skrivelse med initiativärende 2024-02-01 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Elisabeth Andreasson Marie Wrethander Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till marie.wrethander@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2024-02-19

§ 231 Dnr: KS 2022/1153 Delredovisning - Uppdrag om att renodla lärarrollen Beslut Kommunstyrelsen noterar delredovisningen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen gav den 16 januari 2023 förvaltningen i uppdrag att utreda behov och möjligheter för avlastande tjänster inom grund- och gymnasieskola i Stenungsund, med redovisning på kommunstyrelsen under kvartal 2 2023. Uppdraget sammanfaller med det partsgemensamma arbetet i grund- och gymnasieskola utifrån Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendationer om lokalt kollektivavtal m.m – Hök 21. Delar av det påbörjade arbetet fokuserar på att tydliggöra det pedagogiska uppdraget och planeras färdigställas den 30 juni 2023. För att utredningen inte ska föregå parternas arbete och slutsatser delredovisas uppdraget på välfärdsutskottet den 31 maj 2023 och slutredovisning av uppdraget sker hösten 2023. Beslutsunderlag Välfärdsutskottet 2023-05-31 § 45 Tjänsteskrivelse 2023-04-24 Kommunstyrelsen 2023-01-16 § 30 Uppdrag att renodla lärarrollen 2023-01-01 Förslag till beslut på sammanträdet Jan Rudén (S) föreslår att kommunstyrelsen ska besluta i enlighet med välfärdsutskottets förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med välfärdsutskottets förslag. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2023-06-19 Beslut skickas till Rebecka.hellmanadielsson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2023-01-16

§ 296 Dnr: KS 2025/875 Initiativärende om ny struktur för VA-taxa från och med 2027, Wouter Fortgens (M) Beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till ny taxa som tar hänsyn till: • rörlig kostnad för förbrukning, • delvis rörlig kostnad för transport av VA till brukaren, • skapa utrymme för skattefinansiering av större nyetableringar, • skapa en långsiktig struktur i taxa som ger förutsägbara kostnader för invånaren. Uppdraget bör redovisas innan budgetberedningen 2027 i februari 2026. Sammanfattning av ärendet Wouter Fortgens (M) har inkommit med ett initiativärende till kommunstyrelsen, med förslag om att förvaltningen får i uppdrag att utreda ny struktur för VA-taxa från och med 2027. Beslutsunderlag Initiativärende om ny struktur för VA-taxa från och med 2027, Wouter Fortgens (M), 2025- 09-29 Förslag till beslut på sammanträdet Wouter Fortgens (M) föreslår kommunstyrelsen besluta i enlighet med förslag i vederbörandes initiativärende. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Wouter Fortgens (M) förslag och konstaterar att så sker. Beslut skickas till Fredric.arpfjord@stenungsund.se Camilla.svensson@stenungsund.se Johan.jillmyr@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. From: Wouter Fortgens (M) Sent: 2025-09-29 10:45:32 To: Maja Odelius Subject: Fw: Xtra punkt dagens KS Va taxa struktur 2027 och framåt uppdrag initiativ ALM Hej för din info MVH W Skickat från Outlook för iOS Från: Wouter Fortgens (M) <Wouter.Fortgens@stenungsund.se> Skickat: Monday, September 29, 2025 10:03:37 AM Till: Wouter Fortgens <w.fortgens@telia.com>; Wouter Fortgens (M) <Wouter.Fortgens@stenungsund.se> Ämne: Va taxa struktur 2027 och framåt uppdrag initiativ ALM Nuvarande taxa för VA har undermåligt täckningsgrad för att säkra finansiering av underhåll och drift Uppdrag till förvaltning. Skapa förslag till ny taxa som tar hänsyn till 1) rörlig kost för förbrukning 2)delvis rörlig kost för transport av VA till brukaren. 3) skapa utrymme för skatte finansiering av större nyetableringar . 4) skapa en långsiktig struktur i taxa som ger förutsägbara kostnader för invånaren Uppdraget bör redovisas innan budgetberedningen 2027 i februari 2026. W Fortgens M Skickat från Outlook för iOS Tjänsteskrivelse Dnr 2026/68 2026-05-21 Nicklas Jonsson Rapp Till kommunstyrelsen Handläggare Revidering av Lokala avfallsföreskrifter för Stenungsunds kommun Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att ställa ut förslaget till Lokala avfallsföreskrifter för granskning i fyra veckor, från 2026-06-16 till 2026-07-14. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Lokala avfallsföreskrifter behöver revideras för att stämma med ny lagstiftning. En revidering av miljöbalken träder i kraft den 1 juli 2026 och avfallsföreskrifterna har setts över för att säkerställa att kommunens hantering följer rådande lagstiftning. Som exempel har eldning av trädgårdsavfall blivit en del av avfallsförordningen och behöver därför finnas med i avfallsföreskrifterna för att vara gällande. Kommunen ser också vissa nya behov för sin hantering av avfall, bland annat att förtydliga vad som gäller delad behållare. Det nu aktuella beslutet gäller granskningssamråd av förslag till reviderade lokala avfallsföreskrifter. Kommunen kommer därefter anta dem att gälla från och med den 1 januari 2027. Avfallslagstiftningen förändras ständigt vilket gör att kommunernas föreskrifter behöver revideras relativt ofta. Både den mindre revideringen av de lokala avfallsföreskrifterna som antogs i februari 2026 och denna mer omfattande revidering sker till följd av ändringar i lagen. Beskrivning av ärendet Ny lagstiftning på avfallsområdet kräver att avfallsföreskrifterna är uppdaterade för att stämma överens med lagstiftningen, både för hänvisning till vilken lagstiftning som styr, och vad föreskrifterna får reglera. Det här är de väsentliga förändringarna. • Utsträckt hämtningsintervall slam - ändrat från max 6 år till max 10 år Om man vill få sin avloppsanläggning tömd mer sällan än vad dessa föreskrifter eller vad som står i tillståndet för anläggningen behöver man ansöka om det. Tiden för hur Tjänsteskrivelse Dnr 2026/68 2026-05-21 länge det kan gälla har utökats från 6 år till 10 år. Detta för att de som får dispens för tömning kanske vart tredje eller vart fjärde år ska hinna gå igenom i alla fall 2-3 tömningar innan dispensen löper ut. • Utökade krav på tömning av fettavskiljare Kravet på antal tömningar för fettavskiljare utökas från minst 1 tömning per år till minst 4 tömningar per år. Det är för att en tömning per år oftast inte räcker för att uppfylla god funktion så att inte fett läcker ut i avloppsnätet. Detta kompletteras med möjlighet att kunna söka dispens för glesare tömningar eller uppehåll i tömning. Detta utökade krav börjar gälla från 2028-01-01, då det behövs tid att informera och förbereda för det nya kravet, både för verksamheterna som har fettavskiljare och för kommunen och kommunens entreprenör. • Verksamhetsbesök på ÅVC Återvinningscentralerna tar emot verksamheter. Detta förtydligas i föreskrifterna och att det sker mot en avgift. • Frityrfett får slängas i restavfall Frityrfett får inte spolas ut i kommunens avloppsledningar. Fett samlas helst upp och lämnas in på återvinningscentralerna, men lagstiftningen tillåter att små mängder lämnas i restavfallet om det förankras i kommunens föreskrifter. Därför tillåts i dessa föreskrifter att en behållare med fett på max 0.5 liter får lämnas i restavfallet. Större mängder bör transporteras till återvinningscentralerna. • Eldning av trädgårdsavfall Trädgårdsavfall får eldas på den egna fastigheten med vissa restriktioner enligt Lokala föreskrifter om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för Stenungsunds kommun. Bestämmelserna om detta i lagstiftning flyttas över till avfallslagstiftningen (avfallsförordningen). Det betyder att de lokala bestämmelserna i Stenungsunds kommun behöver flyttas från Lokala föreskrifter om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för Stenungsunds kommun till Lokala avfallsföreskrifter för Stenungsunds kommun. Det kommer motsvara det som idag gäller enligt Lokala föreskrifter om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för Stenungsunds kommun. • Delat avfallskärl måste vara inom 400 meter Vad som krävs för att få dela avfallskärl med någon annan förtydligas med att kärlet ska vara inom 400 meter från fastighetsgränsen om inte kommunen har anvisat något annat. Detta för att det ska vara inom 400 meter för att räknas som fastighetsnära insamling. Det förtydligas också att abonnenter som delar inte kan ha ett extra kärl då förutsättningen för att få dela kärl är att båda har mindre avfall än normalt. Tjänsteskrivelse Dnr 2026/68 2026-05-21 • Information som inte är relevant eller utdaterad har strukits Icke relevant information som inte berör kommunens hantering av avfall har strukits. Vissa paragrafer som redan står i lagstiftning och därför inte fyller någon egentlig funktion att upprepa har strukits. Bilaga med ordlista har tagits bort och det väsentliga har flyttats till inledande avsnitt med definitioner. • Ny lagstiftning behöver förankras i föreskrifterna Då avfallslagstiftningen förändras så behöver Lokala avfallsföreskrifterna uppdateras för att hänvisningar till lagstiftningen ska stämma. Bland annat så genomgår Miljöbalken en stor revidering som träder i kraft 1 juli. Ekonomisk bedömning Krav på tömning av fettavskiljare 4 gånger per år istället för 1 gång per år kommer innebära högre kostnader för vissa verksamheter som idag har tömning på sina fettavskiljare färre än 4 gånger per år. De som berörs är främst restauranger och kommunens verksamheter som skolor och förskolor. Barnkonsekvensanalys Revideringen av avfallsföreskrifterna förväntas inte få några konsekvenser för barn. Juridisk bedömning Enligt 15 kap. 41 § miljöbalken (1998:808) ska varje kommun ha en renhållningsordning som antas av Kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska innehålla en avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen. Kommunerna har bemyndigats att meddela föreskrifter om hur utrymmen, behållare och andra anordningar för hantering av avfall ska vara beskaffade och skötas, att vissa avfall ska förvaras och transporteras skilt från annat avfall och ytterligare föreskrifter om hanteringen av avfall under kommunalt ansvar. Enligt 15 kap. 42 § miljöbalken (1998:808) ska kommunen i skälig omfattning samråda med intressenter och fastighetsinnehavare samt ställa ut förslaget till avfallsföreskrifter för granskning under minst fyra veckor. Bedömning utifrån Agenda 2030 Föreskrifterna berör mål 7 Hållbar energi för alla, mål 11 Hållbara städer och samhällen samt mål 12 Hållbar konsumtion och produktion. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-21 Lokala avfallsföreskrifter för Stenungsunds kommun Nu gällande lokala avfallsföreskrifter för Stenungsunds kommun Tjänsteskrivelse Dnr 2026/68 2026-05-21 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Camilla Svensson Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till Nicklas.jonssonrapp@stenungsund.se Annie.friberg@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Lokala avfallsföreskrifter för Stenungsunds kommun Dokumentinformation Typ av dokument Beslutat av, samt § Beslutsdatum Diarienummer Föreskrifter Kommunfullmäktige 2023-03-01 Exempelvis KS 2022/543

§ 341 Dnr: KS 2025/945 Uppdrag om digitalisering av processer Beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen, med samtliga verksamheter, i uppdrag att under perioden 2026-2028 identifiera, planera och genomföra åtgärder som syftar till att digitalisera minst 30 procent av sina processer. Varje sektor ska redovisa: • Investeringar och driftskostnader. • Förväntade besparingar och tidsvinster. • Återbetalningstid och nettovinst. Varje sektor ska senast 30 juni 2026 redovisa en nulägesanalys och handlingsplan, inklusive bedömning av ekonomiska konsekvenser och förväntade nyttor. En slutrapport med uppnådda resultat, besparingar och effekter på verksamhetskvalitet ska lämnas senast 31 december 2028. Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna och Moderaterna har inkommit med ett uppdrag om att digitalisera minst 30 procent av kommunens processer, i syfte att: • Frigöra resurser för kärnverksamheten. • Förbättra service och tillgänglighet. • Öka kvalitet i handläggning och beslutsfattande. Beslutsunderlag Uppdrag om digitalisering av processer 2025-10-06 Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget i Socialdemokraternas och Moderaternas uppdrag. Förslag gällande huruvida ärendet ska avgöras idag eller bordläggas återfinns under § 302, Fastställande av föredragningslistan. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2025-10-27 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med ordförandes förslag och konstaterar att så sker. Beslut gällande huruvida ärendet ska avgöras idag eller bordläggas hanteras under § 302, Fastställande av föredragningslistan. Beslut skickas till Maria.jonsson@stenungsund.se Elin.hjalmarsson@stenungsund.se Elisabeth.andreasson@stenungsund.se Rickard.persson@stenungsund.se Fredric.arpfjord@stenungsund.se Erik.bergman@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr 2026/446 2026-04-13 Kajsa-Stina Persson Till kommunfullmäktige Utredare Rapportering av avtalssamverkan 2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar rapportering av Stenungsunds kommuns avtalssamverkan enligt 9 kap. 38 § kommunallagen för år 2025. Sammanfattning av ärendet Avtalssamverkan innebär att en kommun får träffa avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av annan kommun eller region. Bestämmelser om kommunal avtalssamverkan finns i kommunallagen (2017:725). Bestämmelserna ger även möjlighet till så kallad extern delegation i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Uppsiktsplikten över kommunens avtalssamverkan ligger hos kommunstyrelsen. Av 9 kap.

§ 352 Dnr: KS 2024/155 Uppföljning av uppdrag om att redovisa plan för förbättrad undervisning i Svenska som andraspråk (SVA) Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Den 19 februari 2024 gav kommunstyrelsen förvaltningen i uppdrag att redovisa plan för att förbättra undervisningen i Svenska som andraspråk (SVA) i grundskolan. Den 17 juni 2024, vid redovisningen av planen för förbättrad undervisning i SVA, beslutade kommunstyrelsen att förvaltningen ska göra en uppföljning av ärendet under hösten 2025. Beslutsunderlag Välfärdsutskottet 2025-11-05 § 110 Tjänsteskrivelse 2025-09-23 Kommunstyrelsen 2024-06-17 § 200 Tjänsteskrivelse 2024-04-29 Kommunstyrelsen 2024-02-19 § 61 Skrivelse med initiativärende 2024-02-01 Beslut skickas till Maria.hellenas-silano@stenungsund.se Marie.wrethander@stenungsund.se Pia.solefors@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2024-06-17

§ 366 Dnr: KS 2023/696 Ansökan om planbesked för Kyrkenorum 3:13, 4:14 med flera Beslut Kommunstyrelsen beviljar ansökan om planbesked för fastigheterna Kyrkenorum 4:14 med flera. Innan detaljplanearbetet påbörjas behöver kommunen besluta om direktanvisning, av berörd kommunal mark, ska avslås eller tillstyrkas. Planen läggs till kommunens lista med positiva planbesked i väntan på planstart. Om detaljplanerna hanteras efter turordning med nuvarande förutsättningar beräknas planstart kunna ges tidigast 2028 med ett beräknat antagande tidigast 2030. Det pågår översyn av prioriteringsförutsättningar och hanteringstider för planbesked. Det kan eventuellt bli möjligt med tidigare planstart. Sammanfattning av ärendet Ansökan om planbesked för fastigheterna Kyrkenorum 4:14 med flera inkom i juni 2023. Sökande är JL konsult i Stenungsund AB. Ansökan syftar till att möjliggöra cirka 240 bostäder samt verksamheter och service. Antalet parkeringsplatser beräknas bli omkring 340. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP 2020) är det aktuella området utpekat som utredningsområde för blandad bebyggelse. Planbeskedsansökan omfattar delvis mark som ägs av kommunen. Innan detaljplanearbetet påbörjas behöver kommunen besluta om direktanvisning, av berörd kommunal mark, ska avslås eller tillstyrkas och planområdet kan beroende på beslutet behöva justeras. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2023-10-24 § 91 Tjänsteskrivelse 2023-10-02 Ansökan om planbesked för Kyrkenorum 3:13 4:14 m fl, 2023-06-16 Bilaga 1 till ansökan om planbesked för Kyrkenorum 3:13 4:14 m fl, 2023-06-16 Bilaga 2 till ansökan om planbesked för Kyrkenorum 3:13 4:14 m fl, 2023-06-16 Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2023-11-27 Beslut skickas till josefin.johansson3@stenungsund.se marita.hjelm@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/547 2026-05-28 Lisa Chohan Strömmer Till kommunstyrelsen Strategisk processledare Ansökan om tillträde till annans mark för att möjliggöra provpumpning enligt Miljöbalken (1998:808) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ansöka om tillträde till fastigheten Sköllunga 9:1 i enlighet med 28 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) för att möjliggöra provpumpning av vatten. Sammanfattning av ärendet Ucklum har en grundvattentäkt med begränsat tillstånd för vattenuttag. Kommunen behöver därför säkra ny vattentillgång. Undersökningar i Sköllunga visar goda förutsättningar, men oenighet om ersättning med markägaren har försvårat möjligheterna för provpumpning. Kommunen bedömer därför att en ansökan om tillträde via Länsstyrelsen hade varit gynnsam. Dialog med fastighetsägaren kommer att pågå parallellt. Beskrivning av ärendet Ucklum tätort försörjs av en kommunal grundvattentäkt som fram till 2024 saknade tillstånd för vattenuttag. Under 2021 påbörjades arbetet med att söka tillstånd för vattenuttaget och ambitionen med ansökan var att lagligförklara nuvarande uttag samt ta höjd för ett utökat uttag för att kunna försörja fler med kommunalt dricksvatten. Mark- och miljödomstolen lagligförklarade nuvarande anläggning och uttag men tillät inte kommunen att ta ut mer än vad som var nuvarande uttag vid ansökningstillfället. Nuvarande förbrukning är högre än vid ansökningstillfället vilket innebär att kommunen sen beslutet vann laga kraft överskridit domen och riskerar en åtalsanmälan. Det är angeläget att kompletterande vattentillgång säkras för att säkra både nuvarande och framtida försörjning i Ucklum samhälle. Efter beslut från mark- och miljödomstolen har kommunen utrett vilka alternativ till kompletterande vattentillgång som finns för att säkra dricksvattenförsörjningen i Ucklum både på lång och kort sikt. Kommunen har haft svårt att med frivilliga överenskommelser med fastighetsägare få tillgång till att undersökningsborra på de platser där det bedömts finnas förutsättningar för god grundvattentillgång. Några undersökningsborrningar har utförts och nu senast i området Sköllunga där det finns ett stort grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinet är bland annat utpekad av Statens geologiska undersökning (SGU) samt i GR:s regionala vattenförsörjningsplan som en framtida tillgång för dricksvattenuttag. Kommunen fick tillåtelse av fastighetsägaren till Sköllunga 9:1 att utföra undersökningsborrningar i mars 2026. De inledande undersökningsborrningarna bekräftade att Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/547 2026-05-28 grundvattenmagasinet har god tillgång med förutsättningar för ett uttag som både kan säkra dricksvattentillgången i Ucklum samt kunna vara en reservvattentäkt för tillfällen då den ordinarie vattenförsörjningen i kommunens andra områden inte kan upprätthållas. Kvaliteten på grundvattnet var god med enbart något förhöjda värden på järn. Området är därmed intressant för att fortsätta utreda förutsättningarna för ett vattenuttag. Nästa steg i utredningen är att utföra en provpumpning som ska visa på vad ett hållbart uttag från täkten kan vara samt vilken kvalitet vattnet har vid ett längre uttag. Av ovanstående skäl behöver en provpumpning utföras. Provpumpningen är också ett steg i framtagande av handlingar för inlämnande av tillståndsansökan för ett framtida permanent vattenuttag. Kommunen har försökt nå en frivillig överenskommelse med fastighetsägaren för installation av undersökningsbrunn och utförandet av provpumpning. Fastighetsägaren är positiv till att kommunen utför undersökningarna men står fast vid ett högt ersättningsanspråk vilket inte är skäligt för den begränsade belastning av fastigheten som undersökningen innebär. Fastighetsägaren önskar en hög ersättning (40 000 kr/månad) för både den berörda fastigheten samt närliggande fastighet. Med hänsyn till att dialogerna för närvarande inte utmynnat i en frivillig överenskommelse, bedömer förvaltningen att ytterligare steg behöver tas för att säkerställa vattentillgången i kommundelen. Av 28 kap. 3 § Miljöbalken (1998:808) (MB) framgår att Länsstyrelsen får, om det finns skäl för det, besluta att tillträde till annans mark skall lämnas under viss tid, om någon som bedriver eller avser bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd vill utreda verkningarna av verksamheten eller åtgärden genom mätningar eller annat undersökningsarbete på fastigheten. Förvaltningen bedömer att ett sådant beslut skulle gynna progressionen i ärendet. Därtill säkerställs att förfarandet avseende tillträde till fastigheten sker på ett rättssäkert sätt. Av 28 kap. 3 § andra stycket MB framgår att den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller åtgärden ska betala ersättning för skada och intrång. Förvaltningen har bedömt att en skälig ersättning utifrån skada och intrång på fastigheten bör uppgå till 3 600 kr/månad. En ansökan skulle inte innebära att försök att allt jämt finna en frivillig överenskommelse skulle upphöra. Förvaltningen har för avsikt att fortsätta föra en dialog med fastighetsägaren. Skulle en frivillig överenskommelse träffas innan Länsstyrelsen hunnit fatta beslut kommer ansökan att tas tillbaka. Ekonomisk bedömning Ärendet avseende ansökan om tillträde bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/547 2026-05-28 Barnkonsekvensanalys Ärendet bedöms inte påverka barn. Juridisk bedömning Den juridiska bedömningen innefattas i beskrivningen av ärendet. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 6 om rent vatten och sanitet för alla och mål 11 om hållbara städer och samhällen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-28 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Camilla Svensson Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till Lisa.Chohan-Stromner@stenungsund.se lisa.bertilsson@stenungsund.se mazen.alsahaf@stenungsund.se Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-21 Johan Jillmyr Till Kommunfullmäktige Enhetschef Svar på återremiss - Återrapportering av initiativärende om ny struktur för VA-taxa från och med 2027 samt riktlinje gällande skattefinansiering av VA-investeringar Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelse noterar informationen om förvaltningens utredning och förklarar att uppdraget till förvaltningen är slutfört gällande att ta fram förslag till ny taxa. Uppdragets punkt som rör skattefinansiering av större nyetableringar hanteras separat genom framtagandet av bilagan: Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar. Riktlinjerna börjar att gälla 2026-09-01. Sammanfattning av ärendet Efter redovisning i Allmänna utskottet 2025-05-12 återremitterades ärendet i sin helhet till nästkommande utskottssammanträde för att tids- och kostnadsberäkning för arbetet att ta fram en taxa i enlighet med P120 Svenskt Vattens taxeförslag ska redovisas innan beslut fattas i ärendet. Förvaltningen har enligt initiativärendets direktiv tidigare utrett och tagit fram tre förslag på taxekonstruktion: 1, Taxa baserad på förbrukningsspann 2, Mätartaxa 3, Taxa baserad på Svenskt Vattens Publikation P120 (som Stenungsunds taxa delvis baseras på idag). De olika förslagen på taxekonstruktion beskrivs utförligt i tjänsteskrivelse daterad 2026-05- 11. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-21 Beskrivning av ärendet Att ta fram en plan att införa P120, Svenskt Vattens taxeförslag bygger på många parametrar som kräver fördjupade undersökningar för att bli träffsäker. Då det fanns en mycket begränsad tid att utföra detta har förvaltningen tagit fram en grov plan baserat på nya analyser över Stenungsunds nuläge, tidigare framtagen information/analyser och behov av åtgärder för att implementera P120, Svenskt Vattens taxeförslag. Anläggningsavgiften Gällande anläggningsavgiften (engångsavgift för att anlägga och ansluta till kommunalt VA) i Stenungsunds VA-taxa så följer den i princip konstruktionen i P120. Det som skiljer sig är: - Idag finns ingen särskild reduktion för fastigheter som ingår i en samfällighet för VA. - Justering av reduktionsreglerna behövs göras. Brukningsavgiften Gällande brukningsavgiften (löpande avgift för drift och underhåll, rening och distribution av vatten) finns det mer parametrar som skiljer sig och kräver mer jobb. Det som skiljer sig framför allt är: - I P120 finns en dagvattenavgift per kvm tomtyta som inte finns i dagens konstruktion. - I Stenungsunds taxa utgår dagvattenavgiften som en del av den fasta avgiften och lägenhetsavgiften. Det innebär att ju fler lägenheter, desto högre dagvattenavgift. - Reduktion för fastigheter som ingår i samfällighet saknas i Stenungsunds taxa. - I P120 tydliggörs och säkerställs reduktion på bostadsenhetsavgiften för lagerbyggnader. - I P120 så finns en reduktion för små bostadsenheter (ex Attefalls hus). I övrigt följer Stenungsunds brukningsavgifter P120s upplägg. Exempel på underlag och analyser som behöver göras för övergång till P120: - Dagvattenunderlag (GIS-analys över all fastighetsmark och allmän platsmark) - Underlag för bostadsenhetsavgift. - Fastigheter som ingår i samfällighet för VA. - Fastigheter med lagerbyggnader om reduktion ska användas. - Fastigheter med små bostadsenheter om reduktion ska användas. - Information om campingfastigheter om denna avgift ska användas. - Övrigt underlag (vattentjänster, kostnad, årsförbrukning, kategorisering). I samband med en genomlysning och framtagande av underlag är det bra att samtidigt göra en så kallad registervård, att säkerställa att redan befintliga fastigheter betalar rätt. Förvaltningen Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-21 har sett att det finns ett behov att göra detta och ser även att detta arbete troligtvis skulle införa mer intäkter till VA-kollektivet och en bättre likställighet. Tid och kostnadsberäkning Att införa P120 fullt ut uppskattas ta ca 1år från start till politiskt antagande. Föreslagen plan sträcker sig från augusti 2027 till antagande av taxan sommar 2028. Kostnadsberäkningen är baserad på att förvaltning tar hjälp till stor del av en konsult. Det finns möjlighet att förvaltningen gör en större del själva för att hålla ned kostnaderna. I ett sådant fall kan tidplanen behöva utökas. Kostnaderna internt har förvaltningen oavsett detta arbete. Anläggningsavgifter: - Framtagande av underlag för anläggningsavgifterna samt beräkning och analys, 40- 50h Internkostnad: 20tkr Extern kostnad: 55tkr Brukningsavgifter: - Framtagande av dagvattenunderlag, registerarbete, beräkning och analys, projektstyrning, beslutsunderlag, kommunikation och implementering, 100-160h - Inventering av fastigheter i samfällighet, 50-80h - Bearbetning av uppgifter i debiteringssystem, 50-100h Internkostnad: 180tkr Extern kostnad: 520tkr Stenungsunds taxekonstruktion Förvaltningen anser att den taxekonstruktion som finns idag i Stenungsund som baseras på Svenskt Vattens taxekonstruktion P96 håller en godtagbar nivå. Det finns dock behov att justeras framåt för att bli ännu bättre mot P120. Implementering Förvaltningen ser att det finns ett behov att ta steget vidare enligt P120, Svenskt Vattens taxekonstruktion. Då det finns en relativt väl fungerade konstruktion idag och redan pågående samhällsviktiga projekt i förvaltningen som behöver prioriteras ser förvaltningen inte behov av införande direkt utan att detta arbete kan görs stegvis över en period med start från och med augusti 2027. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-21 Ekonomisk bedömning Att behålla nuvarande konstruktion av taxan och ta steg mot P120, Svenskt Vattens taxeförslag kommer att medföra en mer rättvis fördelning av avgifterna. Det medför även att förvaltningen kommer att kunna arbeta vidare med att ta fram en långsiktig ekonomisk plan som kommer att ge en jämn taxeutveckling och en säkerställd ekonomi i balans. Barnkonsekvensanalys Att ha en VA-budget i balans och en fungerande VA-anläggning säkerställer leverans av tjänligt dricksvatten samt bibehåller och ökar möjligheten att rena spillvatten och dagvatten. Detta är en förutsättning för ett barns uppväxt och hälsa samt bidrar till att kommande generationer får tillgång till rent dricksvatten samt vatten av god kvalité i sjöar och hav. Juridisk bedömning Förvaltningens ställningstagande och riktlinjer är juridiskt granskade och uppfyller gällande lagkrav. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 6 Rent vatten och sanitet för alla och mål 14 Hav och marina resurser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-21 Tjänsteskrivelse 2026-05-11 Beslut ALM 2026-05-12 Svar på uppdrag om ny struktur för kommunens VA-taxa Stenungsund PM Taxekonstruktion Riktlinjer gällande skattefinansiering av VA-investeringar P120 Svenskt Vattens taxeförslag Kommunstyrelsen 2025-09-29 § 296 Initiativärende om ny struktur för VA-taxa från och med 2027, Wouter Fortgens (M) STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Camilla Svensson Sektorchef Verksamhetschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/875 2026-05-21 Beslut skickas till johan.jillmyr@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m1yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m2yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m3yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m4yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m5yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m6yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m7yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m8yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill8m9yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m0yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m1yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m2yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m3yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m4yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m5yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m6yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m7yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m8yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J3ill9m9yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m0yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m1yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m2yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m3yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m4yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m5yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m6yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m7yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m8yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill0m9yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m0yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m1yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m2yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m3yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m4yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m5yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m6yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m7yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m8yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill1m9yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m0yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m1yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m2yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m3yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m4yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m5yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m6yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m7yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m8yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill2m9yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m0yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m1yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m2yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m3yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m4yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m5yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m6yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m7yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m8yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill3m9yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m0yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m1yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m2yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m3yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m4yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m5yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m6yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m7yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m8yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill4m9yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill5m0yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill5m1yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill5m2yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill5m3yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill5m4yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill5m5yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill5m6yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Detta dokument är licensierat till JSohidaan J4ill5m7yr aSvte n5u7ng5sunds kommun för internt bruk. Kopiering och spridning är ej tillåtet. Rapport VA-taxans konstruktion – förutsättningar, alternativ och konsekvenser 2025-09-19, granskningsversion 1 2025-09-26, granskningsversion 2 2025-09-30, granskningsversion 3 Rapport VA-taxans konstruktion – förutsättningar, alternativ och konsekvenser 2025-09-30 KUND Stenungsunds kommun Org.nr 212000-1298 KONSULT VA Strategi Sverige AB Johan Willins gata 6 416 64 Göteborg Tel: +46 313 399 380 Org. nr: 559271-4710 Styrelsens säte: Göteborg, Västra Götaland VÅRT OMBUD/HANDLÄGGARE Christina Gard (ombud och handläggare) christina.gard@vastrategi.se 031-33 99 383 Hanna Gustafsson (handläggare) hanna@gustafsson@vastrategi.se ERT OMBUD/HANDLÄGGARE Johan Jillmyr (ombud) Fredrik Axelsson (handläggare) INLEDNINGINLEDNING 1 Innehåll INLEDNING ............................................................................................................ 2 Syfte ....................................................................................................................................... 2 Bakgrund och nuläge .............................................................................................................. 2 JURIDISK BAKGRUND ............................................................................................. 4 Kommunala VA-avgifter .......................................................................................................... 4 Avgifternas storlek och fördelning ......................................................................................... 4 Olika taxekonstruktioner ......................................................................................................... 5 Rättspraxis .............................................................................................................................. 5 6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER ..................................................................... 8 Taxa baserad på förbrukningsspann ....................................................................................... 8 Mätartaxa ............................................................................................................................... 10 Publikation 120 (P120) ............................................................................................................ 11 VILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTION .......................... 14 Inledning ................................................................................................................................. 14 Arbete initialt ......................................................................................................................... 14 Arbete över tid ....................................................................................................................... 16 Skillnaden mellan att ändra till P120 och en taxa med förbrukningsspann ........................... 16 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER .................................................................. 19 Dokument VA Strategi INLEDNINGINLEDNING 2 Inledning Syfte Denna rapport ska beskriva vilka krav som lagstiftningen ställer på kommunens VA-taxa och arbetet med VA-kollektivets ekonomi. Rapporten ska också beskriva vilket utrymme en kommun själv har att utforma VA-taxan. I rapporten ska VA Strategi också beskriva olika taxekonstruktioners fördelar och nackdelar ur olika perspektiv. De taxekonstruktioner som beskrivs är:  Taxa som bygger på tariffer  Taxa som bygger på vattenmätarstorlek (kapacitetsbehov)  Branchorganisationens Svenskt Vattens förslag Bakgrund och nuläge I Stenungsund vill kommunstyrelsen utreda förutsättningarna för en ny taxekonstruktion som efterliknar el-tariffer. Den fasta avgiften i VA-taxan skulle i en sådan konstruktion baseras på olika förbrukningsspann, likt eltariffer, där avgiften ökar för högre förbrukningsspann och minskar för lägre spann. Utöver denna fasta avgift, som beror av fastighetens årsförbrukning, skulle en rörlig kubikmeteravgift fortsatt vara en del av VA-taxan. Stenungsunds VA-enhet har under flera års tid arbetat med befintlig VA-taxekonstruktion och med en långsiktig ekonomisk prognos. En förflyttning har gjorts från en relativt hög andel rörliga intäkter (intäkter från kubikmeteravgiften) till en högre andel fasta avgifter. Denna förflyttning har gjorts för att förenkla den långsiktiga ekonomiska planeringen i tider då verksamheten står inför stora investeringar för att säkra framtida vattenförsörjning. Under 2020-2021 gjordes VA-taxan om från en äldre taxekonstruktion till Svenskt Vattens dåvarande förslag P96. Projektet påbörjades efter att kommunen 2019 fått en juridisk granskning av dåvarande taxekonstruktion, vilken visade på brister. Målsättningen har för VA-enheten, sedan dess, varit att ändra taxekonstruktion till senaste branschstandard, vilken släpptes 2021. Denna förändring från P96 till P120 skulle i första hand förändra sättet dagvattenavgift tas ut. Dokument VA Strategi INLEDNINGINLEDNING 3 Stenungsunds arbete för att säkerställa vattentillgång Det har funnits problem med att producera tillräckligt stora mängder vatten i Stenungsund i perioder, men situationen förväntas lösas genom ett avtal om vattenleveranser från Kungälv från och med april 2026 (prognos). Stenungsunds VA-enhet har också jobbat med andra åtgärder för att möta problemet, bland annat läcksökning och uppgraderingar av anläggningen. Avtal med industrier har också setts över för att säkerställa rättigheter att ta ut tillräckliga mängder vatten enligt vattendom. Ett behov som Stenungsund ser framöver är att säkerställa rådighet över vattenproduktionen. Idag driver Vattenfall kommunens vattenverk, men de har önskemål om att kommunen ska ta över verket. Dock finns praktiska problem med ett övertagande som bland annat beror på vattenverkets placering på Vattenfalls fastighet. Ersättningen till Vattenfall är fast vilket innebär att kommunens kostnad inte påverkas av förbrukningen. En minskad förbrukning kommer inte att påverka kostnaden för vattenköp. Avtalet med Kungälv innebär vissa förpliktelser. Stenungsund förväntas köpa en viss mängd vatten och detta påverkar vilken avgift som ska betalas till Kungälv. Det innebär att även denna kostnad är till stor del fast och den påverkas inte helt av en minskad förbrukning i Stenungsund. Investeringar i anläggningen och avtal med Vattenfall och med Kungälv innebär tillsammans att Stenungsund står inför en fast årlig kostnad lång tid framöver som behöver täckas av avgifter om VA-taxan även fortsatt ska vara avgiftsfinansierad. Det innebär att VA-taxans konstruktion och fördelningsprinciper behöver vara väl genomtänkt. Dokument VA Strategi JURIDISK BAKGRUNDJURIDISK BAKGRUND 4 Juridisk bakgrund De juridiska förutsättningarna för den kommunala VA-verksamheten och VA-taxan finns främst i vattentjänstlagen (LAV) och kommunallagen (KL). Vattentjänstlagen reglerar bland annat den kommunala skyldigheten att tillhandahålla vattentjänster inom vissa områden, beslut om VA-taxa och ramar för hur avgifter ska beräknas och fördelas. I kommunallagen regleras bland annat inom vilka ramar kommunen får agera. Kommunala VA-avgifter Inom verksamhetsområdet får kommunen ta ut avgifter från fastighetsägare enligt en VA- taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Detta framgår av 24–27 §§ samt 34 § LAV. Fastighetsägare inom verksamhetsområdet har en skyldighet att betala avgifter så länge kraven i vattentjänstlagen är uppfyllda – det finns ingen möjlighet för fastighetsägare att undgå avgift för att de inte vill eller planerar att utnyttja vattentjänsten. Eftersom förhållandet mellan kommunen och fastighetsägare inom verksamhetsområdet inte ingås frivilligt finns en relativt långtgående juridisk reglering som ska skydda enskilda fastighetsägare från att belastas med allt för höga avgifter. Detta har sin grund i regeringsformen (RF). Enligt 8 kap. 2 § RF måste varje form av tvångsmässigt avgiftsuttag från enskilda ha ett tydligt lagstöd. Det innebär att avgiftsuttaget som huvudregel behöver beslutas av den folkvalda riksdagen. Genom vattentjänstlagen har riksdagen bestämt att kommunen får besluta om att ta ut tvingande avgifter från fastighetsägare inom verksamhetsområdet enligt en VA-taxa. Möjligheten till avgiftsuttag är dock inte obegränsad – i vattentjänstlagen regleras även hur stora avgifter som får tas ut och hur de ska beräknas. Avgifternas storlek och fördelning Enligt 30 § LAV får det totala uttaget av VA-avgifter inte vara större än vad som krävs för att täcka s.k. nödvändiga kostnader för att ordna den allmänna VA-anläggningen. I de flesta kommuner, inklusive Stenungsunds kommun, är idag målet att täcka alla eller en mycket stor del av VA-verksamhetens kostnader med avgifter – en hög kostnadstäckningsgrad. Få kommuner skattefinansierar VA-försörjningen. Avgifterna i kommunens VA-taxa beräknas därför baserat på vilka faktiska kostnader VA-verksamheten väntas ha. Något förenklat kan det beskrivas som att VA-kollektivet betalar för den egna kommunens VA-verksamhet. Dokument VA Strategi JURIDISK BAKGRUNDJURIDISK BAKGRUND 5 Enligt 31 § LAV ska avgifterna bestämmas så att kostnaderna fördelas mellan de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Att kostnaderna ska fördelas enligt vad som är skäligt och rättvist är ett uttryck för en slags likabehandlingsprincip vid avgiftsuttaget. Högsta domstolen (HD) har uttalat att VA-avgifterna i princip ska bestämmas med hänsyn till den huvudsakliga nytta som varje enskild fastighet har av den allmänna VA- anläggningen och med bortseende från huvudmannens individuella kostnader för fastigheten i fråga. Det innebär att VA-taxan behöver konstrueras på ett sätt som innebär att VA- avgifterna speglar vilken nytta olika användare har för att kravet på skälig och rättvis avgiftsfördelning ska uppfyllas. Olika taxekonstruktioner VA-taxan behöver alltså vara utformad på ett sätt som gör att avgifterna fördelas på ett skäligt och rättvist sätt. Varken i vattentjänstlagen eller i annan lagstiftning regleras i detalj hur VA-taxan ska utformas. Kommunen bestämmer själv hur VA-taxan ska se ut och behöver vara medveten om att det påverkar hur kostnaderna för vatten och avlopp fördelas mellan invånarna. Att VA-taxan är ett kommunalt beslut ses i Sverige som en viktig del av den kommunala demokratin, något som nämns i förarbeten till vattentjänstlagen. Svenskt Vatten, branschorganisation för Sveriges VA-huvudmän, har sedan 50-talet tagit fram förslag till taxeföreskrift, det vill säga hur VA-taxans regeltext kan utformas. Idag följer stor del av landets kommuner Svenskt Vattens nuvarande eller tidigare förslag, men det finns också många kommuner som använder sig av en annan taxekonstruktion. Den vanligaste av dessa andra alternativ (som skiljer sig från Svenskt Vattens förslag) är så kallad mätartaxa eller kapacitetstaxa, där VA-avgiften till viss del baseras på vilken mätarstorlek som finns på fastigheten. Rättspraxis Domstolarna har i ett flertal mål behandlat frågan om en taxekonstruktion är förenlig med vattentjänstlagens krav på skälig och rättvis avgiftsfördelning. Som har beskrivits ovan finns inga lagkrav på hur VA-taxan ska utformas i detalj. Däremot har domstolarna prövat vissa taxekonstruktioner, men inte alla, och det gör att vi inte alltid kan vara säkra på om en taxekonstruktion uppfyller lagkraven eller inte. Det som inte prövats är mer osäkert än det som prövats många gånger. Nedan sammanfattas slutsatser från ett antal rättsfall. Som har beskrivits ovan innebär kravet på skälig och rättvis avgiftsfördelning att avgifter ska beräknas utifrån vilken nytta en fastighet har av anslutningen till den allmänna anläggningen. I rättspraxis har domstolen ansett att det är förenligt med lagstiftningen att ha en stor andel fasta avgifter, att använda sig av bostadsenhetsavgifter eller tidigare motsvarigheter och att använda sig av s.k. mätartaxa. Dokument VA Strategi JURIDISK BAKGRUNDJURIDISK BAKGRUND 6 I den rättsutredning som genomförts av VA Strategi i samband med upprättandet av detta PM har inga prövningar av alternativa taxekonstruktioner, tex. en taxa med tariffer utifrån olika förbrukning, identifierats. Det beror troligen på att dessa taxekonstruktioner är ovanliga och inte har kommit till domstol. Viktigt att notera är att inga slutsatser gällande andra taxekonstruktioners förenlighet med lagstiftningen kan dras baserat på detta. Det är möjligt att även andra taxekonstruktioner, som inte beskrivs nedan, skulle anses uppfylla kravet på skälig och rättvis avgiftsfördelning vid en prövning. Fördelning mellan fasta och rörliga avgifter I ett flertal mål1 har domstolen godkänt att VA-avgiften består av en stor andel fasta avgifter, eftersom kostnaderna för VA-verksamheten normalt sett är till större delen fasta. I ett beslut från Va-nämnden, fastställt av Miljööverdomstolen, godkändes en taxekonstruktion som inte hade någon rörlig del (ingen kubikmeteravgift).2 I VA Strategis rättsutredning har inga motsvarande prövningar gällande taxekonstruktioner med en stor andel rörliga avgifter identifierats, och det går därför inte att dra säkra slutsatser om hur en sådan taxekonstruktion skulle bedömas av domstolen. Erfarenhetsmässigt vet VA Strategi dock att det historiskt, och i viss mån även idag, har varit vanligt att ha en hög rörlig del i taxan, ett högt kubikmeterpris. Stenungsunds kommuns VA- taxa var fram till ca 2020 fördelad så att nära 80 % av intäkterna kom från kubikmeteravgiften och endast cirka 20 % från fasta avgifter. Även andra kommuner i Stenungsunds närområde, tex. Uddevalla kommun hade en liknande fördelning längre bak i tiden, runt 2015. Både Uddevalla kommun och Stenungsund kommun har sedan dess ökat den fasta delen i VA-taxan. Vattenöverdomstolen fastställde i mål TVa 966/91 (1991-11-01) ett beslut av Va-nämnden. Beslutet rörde en VA-taxa som innehöll fasta avgifter som baserades både på mätarstorlek och antal lägenheter. I det fastställda beslutet uttalade Va-nämnden följande: Erfarenhetsmässigt utgörs kostnaderna för VA-verksamheten till alldeles övervägande del av fasta kostnader för att hålla anläggningen tillgänglig för brukarkollektivet. Dessa kostnader är i stort sett oberoende av hur mycket den enskilda abonnenten förbrukar. En 1 Se t.ex. VÖD i mål TVa 966/91, 1991-11-01 (refererat nedan), Va-nämndens beslut i BVa 56, 2011-11-03, 2 Miljööverdomstolens dom i mål M 5655-05, 2006-04-19 Dokument VA Strategi JURIDISK BAKGRUNDJURIDISK BAKGRUND 7 fastighets nytta av den allmänna VA-anläggningen består i första hand av att anläggningen står till fastighetens förfogande när helst det uppstår behov av detta. Anläggningen måste dimensioneras efter detta behov. Det kan mot den här bakgrunden godtas att en relativt stor del av brukningsavgiften i va- taxan uttas i form av fast avgift. Från ovanstående mål kan vi se att det anses skäligt och rättvist att ha en hög andel fasta avgifter i en VA-taxa. Motsatsvis kan vi då säga att domstolen har inte anser att en taxa behöver vara sparvänlig eller flexibel utifrån fastighetsägarens behov och användning. Fast avgift baserad på bebyggelse och/eller mätarstorlek Att basera en del av den fasta brukningsavgiften på bebyggelse och/eller mätarstorlek på fastigheten är vanligt förekommande och även detta har prövats i ett flertal fall. Med avgift baserad på bebyggelse avses här bostadsenhet, lägenhet eller våningsyta, hädanefter gemensamt benämnt bostadsenhet. Bostadsenheter har använts som en parameter sedan lång tid tillbaka och det finns många exempel på att domstolen har godkänt denna taxekonstruktion.3 Detta är det fördelningssätt som branchorganisationen Svenskt Vatten använder och det får ses som väl beprövat och juridiskt säkert i de allra flesta fall. Stenungsunds nuvarande VA-taxa fördelar kostnader utifrån denna princip, utifrån så kallade bostadsenheter. Domstolarna har även godkänt att den fasta avgiften baseras både på antal lägenheter och mätarstorlek i kombination. I samma mål som refererats ovan4 gjorde Va-nämnden följande bedömning: Lägenhetsavgiften motiveras av den grundläggande nyttan av tillgång till vatten och avlopp i varje lägenhet. Och mätarstorleken ger ett visst uttryck för den tillgängliga kapaciteten. Att fördelningen i kommunens taxa inte bara sker med den ena utan med båda beräkningsfaktorerna gör inte fördelningen mindre nyttoinriktad. Va-nämnden finner inte taxans sätt att bestämma brukningsavgift för fastigheten vara oförenlig med principen om avgiftsfördelning efter nytta. 3 Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens domar i mål M 3036-17, 2017-12-12 och M 9173-16, 2017-05-05, samt Va-nämndens beslut i BVa 18, 1975-02-17. 4 Vattenöverdomstolen mål TVa 966/91, 1991-11-01 Dokument VA Strategi 6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER 8 6. Analys av olika taxemodeller Taxa baserad på förbrukningsspann En taxa som baseras på förbrukningsspann skulle kunna se ut så här i en förenklad tabell (förbrukningsspann och avgifter är endast ett exempel för att illustrera principen): Vid en årlig förbrukning från 0 m3 till och med 50 m3 En fast årlig avgift: 1000 kr Vid en årlig förbrukning från 51 m3 till och med 100 m3 En fast årlig avgift: 1500 kr Vid en årlig förbrukning från 101 m3 till och med 200 m3 En fast årlig avgift: 2000 kr Vid en årlig förbrukning från 201 m3 till och med 300 m3 En fast årlig avgift: 2500 kr Vid en årlig förbrukning från 301 m3 till och med 500 m3 En fast årlig avgift: 3500 kr Vid en årlig förbrukning över 500 m3 En fast årlig avgift: 4500 kr En avgift per m³ levererat vatten 65 kr/m3 En dagvattenavgift per m2 tomtyta 20 kr/m2 En taxekonstruktion baserad på förbrukningsspann innebär naturligt att förbrukningen har en avgörande roll för avgiftens storlek. Hög årsförbrukning ger hög brukningsavgift och låg årsförbrukning ger låg brukningsavgift. Denna taxekonstruktion skapar ett incitament att hålla nere förbrukningen vilket kan vara positivt ur flera perspektiv. Minskad förbrukning minskar uttaget av råvatten från sjöar, grundvatten och vattendrag, vilket i vissa delar av landet är nödvändigt för att skapa en hållbar resursanvändning. Minskat behov av dricksvattenproduktion kan också få positiva effekter på miljön genom att användning av till exempel kemikalier och energi minskar. Utmaningen med en VA-taxa som uppmuntrar till sparsamhet är att VA-verksamhetens kostnader i princip är helt fasta. En vanlig fördelning är att 80-90% av verksamhetens kostnader är fasta och 10-20% är rörliga. Med fasta kostnader menas här kostnader som inte påverkas av hur mycket dricksvatten som produceras och hur mycket avloppsvatten som tas Dokument VA Strategi 6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER 9 emot och renas. Kostnadsfördelningen innebär att brukarnas sparsamhet inte lönar sig för VA-huvudmannen – en minskad förbrukning kommer inte att påverka VA-verksamhetens kostnader. I förlängningen innebär därför en minskad förbrukning runt om i kommunen att det kommer in mindre avgiftsintäkter. Eftersom verksamheten normalt är helt avgiftsfinansierad och knappt påverkas kostnadsmässigt av den minskade förbrukningen blir konsekvensen att avgifterna måste höjas kommande år för att hämta hem de minskade intäkterna som sparsamheten inneburit. Processen nedan beskriven svårigheten med en sparvänlig taxa. VA-taxan konstrueras så att den skapar incitament att spara vatten. Brukare i kommunen sparar vatten. Intäkterna till VA-verksamheten minskar men kostnaderna för att driva VA-verksamheten är i princip konstanta trots att förbrukningen minskar. Avgifterna i VA-taxan måste höjas för att täcka upp för minskad försäljning av vatten. Brukarnas sparsamhet lönar sig inte -de "straffas" genom höjda avgifter. Praktiska och ekonomiska utmaningar Med en VA-taxa konstruerad så att avgifterna tas ut beroende på förbrukningsspann blir intäkterna mer osäkra och varierande. Om en fastighetsägares förbrukning förändras under ett år, så att denne förflyttas till ett annat förbrukningsspann, behöver detta hanteras i kommunens debiteringssystem. Frågan blir då om debiteringssystemen har den funktionalitet som krävs för att automatiskt göra justeringen eller om det kommer att kräva manuell hantering? VA Strategi har bland annat erfarenheter från Tanums kommun som i viss mån har en taxekonstruktion med förbrukningsspann. För ett antal år sedan, då VA Strategi hjälpte Tanums kommun med ett VA-taxearbete, vittnade de om att det krävdes manuell hantering årligen vilket skapade en del administrativt arbete. Stenungsunds VA-enhet har själva kontaktat leverantören av det debiteringssystem som används idag och ställt frågan om hur en annan taxekonstruktion, byggd på förbrukningsspann, skulle kunna hanteras. Det Dokument VA Strategi 6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER 10 svar som gavs var att leverantören, som finns över hela landet, endast har två kunder med liknande taxekonstruktioner (förbrukningsspann). I dessa fall hjälper leverantören till med ett skript som kan användas för att ta reda på vilka justeringar som krävs vid årets slut. Därefter gör VA-verksamheten själv en manuell kreditering eller extra fakturering i de fall en fastighetsägare flyttat sig från ett spann till ett annat. Det finns också, som ovan nämnts, en ekonomisk utmaning i att låta förbrukningen styra avgiften. Om intäkterna minskar på ett sätt som VA-huvudmannen inte kan kontrollera eller förutse, blir uppgiften att hålla VA-kollektivets ekonomi i balans svår. Här bör också tilläggas att VA-verksamheten i Stenungsund står inför stora investeringar med medföljande kostnadsökningar, vilket ställer högre krav på stabila och förutsägbara intäkter. Här kommer även förutsägbarheten för fastighetsägare och beslutsfattare i kommunen in. En jämn taxeutveckling som kan kommuniceras i förväg är ofta önskvärt och oförutsedda höjningar från ett år till ett annat är ofta mindre önskvärt. Andra effekter Om avgiften helt avgörs av förbrukningen skulle det innebära att fritidsfastigheter, och andra fastigheter som används sällan, betalar en mycket låg avgift, eller kanske ingen avgift alls. Kostnaderna för att förse fastigheter med vattentjänster är höga oavsett förbrukning. Ledningar behöver dras fram till varje fastighetsgräns och alla anläggningar och processer måste hållas i gång och underhållas dygnet runt, året om. Det finns också rättsligt stöd för att fördela ut kostnader i avgifter till lågförbrukande fastigheter också, vilket vi sett i den juridiska delen ovan. Mätartaxa Ett alternativ till en konstruktion med förbrukningsspann, som bygger på en liknande princip, är en så kallad mätartaxa. Här är det vattenmätarens kapacitet som styr avgiftens storlek. Det finns vattenmätare med liten kapacitet, dvs. en mindre mängd vatten kan rinna genom mätaren och mätas, som är lämpliga för tex. villabebyggelse. Likaså finns det mätare med större kapacitet som lämpar sig till flerfamiljsbebyggelse eller olika former av verksamheter. För dessa sätts avgiften högre. En mätartaxa, eller kapacitetstaxa som det också kallas ibland, innebär att fastighetsägaren får betala för den kapacitet som fastigheten behöver (finns dimensioneringsanvisningar). Taxekonstruktionen är också knuten till vilken förbrukning som förväntas på fastigheten, men den ändras inte på samma sätt som vid förbrukningsspann. Dokument VA Strategi 6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER 11 Praktiska och ekonomiska utmaningar Även en mätartaxa innebär vissa praktiska och ekonomiska utmaningar. I tider som nu, när avgifterna höjs kraftigare än invånarna varit vana vid, har kommuner med mätartaxa upplevt att många fastighetsägare vill byta vattenmätare för att minska sin avgift. Det kanske inte i alla situationer är en lämplig åtgärd, eftersom mätarens kapacitet ska spegla fastighetens behov, men argumentationen kan bli svår. Om många stora mätare byts till mindre minskar avgiftsintäkterna för VA-huvudmannen och problemet är även här att kostnaderna knappast minskar i samma grad. Andra effekter En mätartaxa får ofta effekten att avgiften blir högre för småhusfastigheter. Detta pga. att de normalt är många till antalet jämfört med de fastigheter som har ett stort kapacitetsbehov och därmed stora vattenmätare. När vi här säger högre (för småhus) så är jämförelsen mot Svenskt Vattens taxeföreslag, som beskrivs nedan. Med Svenskt Vattens taxeförslag blir effekten ofta en lägre avgift för småhusfastigheter om kommunen ändrar från en mätartaxa. Dessa uttalanden bygger på VA Strategis långa erfarenhet av att revidera VA- taxor i landet. Publikation 120 (P120) Branschorganisationen Svenskt Vattens förslag, P120, är en vidareutveckling på tidigare förslag från organisationen. Som tidigare nämnts har Svenskt Vatten en lång tradition av att ta fram förslag till VA-taxa och utforma själva föreskriften. De har tagit fram förslag sedan 1950-talet och taxor som bygger på Svenskt Vattens förslag har prövats många gånger i domstol och utvecklats för att vara så juridiskt robusta som möjligt. Med juridiskt robust menas här att de principer som de följer har godkänts av domstol. Majoriteten av kommuner i Sverige följer Svenskt Vattens föreskrift helt eller delvis. Det finns dock många kommuner som inte följer Svenskt Vattens förslag i sin helhet, tex. gällande brukningsavgiften. Gällande anläggningsavgiften är Svenskt Vattens förslag det vanligaste enligt VA Strategis erfarenhet och egna utredningar. P120 är uppbyggt med flera fasta avgiftsparametrar och en rörlig kubikmeteravgift. Den relativt komplexa avgiftsmodellen är uppbyggd på detta vis för att den ska ta hänsyn till olika fastigheters utseende och bebyggelse, och ge förutsättningar för en enligt lagen skälig och rättvis kostnadsfördelning. De avgifter som återfinns i P120 är: Dokument VA Strategi 6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER 12  Grundavgift per år för alla fastighetstyper  Bostadsenhetsavgift (tas ut för bostäder men också för tex. skolor, industrier mm - då utifrån bruttoarea)  Tomtyteavgift  Dagvattenavgift  Kubikmeteravgift (rörlig avgift) Svenskt Vattens avgiftsmodell innebär, om vi jämför med två ovan beskrivna modeller, att kostnaderna i första hand fördelas mellan bebyggelsen. Det är främst byggnadernas storlek som avgör avgiftens storlek och det gör att både bostäder och verksamheter med bebyggelse belastas. Den fasta avgiften kopplas inte till fastighetsägarens behov eller nyttjande av vatten, den är tänkt att motsvara den möjlighet som finns att nyttja VA-anläggningen. Att en fastighetsägare väljer att inte nyttja anläggningen så mycket eller så ofta får ingen betydelse för den fasta avgiften i taxan. Den rörliga kubikmeteravgiften finns även i Svenskt Vattens förslag och hur stor del av intäkterna den ska spegla väljer kommunen själv. Sätts kubikmeterpriset högre blir taxan mer sparvänlig, men samma principer och effekter gäller här som beskrivits ovan (kostnaderna för att bedriva VA-verksamhet minskar inte i någon större grad när förbrukningen minskar). Praktiska och ekonomiska utmaningar När byggnadernas storlek påverkar avgiftens storlek kan det blir svårt att, i vissa fall, motivera avgiften för den enskilde fastighetsägaren. Det är en kommunikativ utmaning att förklara för en fastighetsägare att denne ska betala en hög VA-avgift trots ett litet upplevt behov av tjänsten. Fastighetsägaren kanske använder fastigheten som en fritidsbostad eller så är det en verksamhet som har stora lokaler men endast ett par toaletter och ett pentry för personalen. Detta upplevs inte som en subjektiv rättvisa, men juridiskt sätt har domstolen i flera fall bedömt taxemodellen som objektivt och långsiktigt rättvis. Andra effekter Svenskt Vattens avgiftsmodell grundas som sagt i att nyttan i första hand ökar och minskar med bebyggelsens omfattning. Det innebär att den upplevs mer rättvis för bostadsbebyggelse än för annan typ av bebyggelse. Modellen innebär generellt sätt också lägre avgifter för tex. småhusbebyggelse eftersom övrig bebyggelse också får vara med och dela på kostnaderna i stort. Hur stor effekten blir beror av hur stor andel av avgiften som tas ut i fasta avgifter. Ju större andel fasta avgifter, desto mindre betydelse får den enskildes förbrukning för avgiftens storlek och tvärt om. Dokument VA Strategi 6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER6. ANALYS AV OLIKA TAXEMODELLER 13 Dokument VA Strategi VILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTIONVILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTION 14 Vilket arbete innebär det att ändra taxekonstruktion Inledning Att ändra taxekonstruktion är ett stort arbete som kräver tid och resurser, både internt av VA-organisationen och externt genom konsultstöd. Ju större förändring som ska göras desto mer arbete, framför allt med att samla in beräkningsunderlag. Stenungsund har idag en VA- taxa som bygger på branschorganisationen Svenskt Vattens tidigare förslag P96. Denna taxekonstruktion infördes mellan 2020 och 2021 då Stenungsunds VA-taxa gjordes om i grunden. Dåvarande VA-taxa byggde på en äldre och enklare konstruktion med en hög andel rörlig del (högt kubikmeterpris) och en fast grundavgift för alla. Förändringen till branschorganisationen Svenskt Vattens dåvarande förslag P96 innebär mycket internt arbete för VA-enheten i form av inventeringsarbete och framtagande av underlag. VA- enheten bedömer att en person jobbade mer eller mindre heltid med projektet under nästan ett års tid och därtill anlitades konsultstöd för beräknings- och analysarbete. Det har på VA-enheten i Stenungsund pågått ett arbete att förbereda för en ändring till Svenskt Vattens senaste förslag P120 sedan taxeändringen 2021. En ändring till P120 skulle till exempel innebära en förändrad dagvattentaxa men i grunden skulle bostadsenhetsavgiften och övriga avgifter finnas kvar. Att ändra till en helt annan taxekonstruktion skulle innebära en betydligt större förändring än att ändra till nu gällande P120. Arbete initialt Initialt bör kommunen utreda vad som krävs för att förändra VA-taxans konstruktion och vilka förutsättningar och risker som finns eller kan uppstå. Här utgår vi ifrån att kommunen skulle ändra Stenungsunds nuvarande taxa till en taxa utifrån förbrukningsspann. Här är några exempel som behöver utredas inför en förändring:  Klarar kommunens debiteringssystem önskad taxekonstruktion? Krävs anpassningar och vad skulle det kosta om så är fallet? Om systemet inte klarar förändringen – finns det alternativa leverantörer? Om systemet klarar förändringen – hur lång tid behöver leverantören för att göra anpassningar? Dokument VA Strategi VILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTIONVILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTION 15  Vilket underlag behöver VA-organisationen ta fram för att fördela kostnaderna i en ny taxekonstruktion? Finns det tillräckligt med förbrukningsstatistik att tillgå eller behöver kommunen göra mätningar eller andra undersökningar?  Hur ska taxeföreskriften utformas när den inte längre ska följa branschstandard? Finns det kompetens inom kommunen för att skriva nya bestämmelser i föreskriften?  Hur känslig är VA-verksamheten för ett ändrat beteende hos brukarna? Kan verksamheten själva göra beräkningar och analyser av vad en minskad förbrukning skulle innebära för intäkterna?  Finns det digitala vattenmätare eller analoga? Hur detaljerat underlag finns tillgängligt för att analysera förbrukningsmönster? Det är svårt att göra en bedömning över vilket arbete som krävs för att byta taxekonstruktion men VA Strategis erfarenhet säger att konsultinsatsen är någonstans mellan 300 och 600 konsulttimmar för att utföra ett sådant projekt. Tidsåtgången beror av hur stor förändringen är, vilken konstruktion kommunen vill ändra taxan till och hur mycket interna resurser VA-organisationen har att tex. bearbeta underlag. VA-organisationen å sin sida brukar normalt behöva lägga åtminstone 300 timmar på att ta fram och bearbeta underlag som krävs för beräkningsarbetet. VA Strategis kommentar Om vi som konsulter får ett uppdrag att hjälpa en kommun att ändra taxekonstruktion gör vi tydlig skillnad mellan ett projekt som innebär att kommunen ska följa branschstandard (P120) och en kommun som vill ta fram en egen konstruktion. Vi bedömer riskerna betydligt högre om kommunen vill införa en egen konstruktion och ju mer ovanlig konstruktionen är desto större risk. VA Strategi har under drygt 15 års tid arbetat med att beräkna och utreda VA- taxor runt om i landet och vi hade uppdraget mot Svenskt Vatten att göra om deras förslag från P96 till P120. Vi har erfarenhet av att göra VA-taxor där vattenmätarens storlek har betydelse för avgifterna, så kallade kapacitetsberoende taxor. Vi har däremot ingen erfarenhet av att konstruera VA-taxan utifrån förbrukningsspann. Om vi skulle få ett uppdrag att konstruera en taxa utifrån förbrukningsspann och beräkna avgifter utifrån denna princip skulle vår konsultinsats bli dyrare än om vi får uppdraget att utforma taxan utifrån P120. Det handlar dels om arbetet att beräkna avgifterna, del om arbetet att ta fram själva taxeföreskriften. Båda delar skulle bli mer tidskrävande för oss som konsulter. Dokument VA Strategi VILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTIONVILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTION 16 Arbete över tid En VA-taxa med avgifter som varierar med förbrukningen (fasta avgifter beroende på förbrukningsspann) kräver uppföljning och justering. Om en fastighetsägare ändrar sin förbrukning under året förändras dess avgift och detta behöver hanteras administrativt. Om fakturering ska ske per månad eller kvartal behöver rutiner tas fram för hur och när korrigeringar ska göras. En viktig aspekt för att det praktiska och ekonomiska arbetet ska fungera är sannolikt att det finns fjärravlästa digitala vattenmätare och en automatik i debiteringssystemet. VA Strategi har inte sett någon kommun som har en sådan automatik i sitt debiteringssystem och kan därför inte bedöma möjligheterna för Stenungsund. VA Strategi har däremot haft kontakt med Tanum, vilka i viss mån har en VA-taxa med förbrukningsspann. Dock endast för större verksamheter. I Tanum gjordes manuella korrigeringar, såsom krediteringar och justeringar, runt årsskiftet om en fastighet behövde flyttas från ett förbrukningsspann till ett annat. Detta var dock flera år sedan varför VA Strategi rekommenderar att Stenungsund kontaktar Tanums VA-enhet för mer information om hur korrigeringar hanteras idag. Skillnaden mellan att ändra till P120 och en taxa med förbrukningsspann Som ovan nämnts bedömer VA Strategi riskerna som större om kommunen väljer att gå sin egen väg och inte följa branschstandard. Hur stor skulle skillnaden vara för Stenungsund om förändringen var att gå över till P120 jämfört med att ändra till förbrukningsspann? Ändring till P120 Ändring till förbrukningsspann Kräver ändring av dagvattenavgiften, ett En taxa med förbrukningsspann behöver relativ stort underlagsarbete då samtliga sannolikt en dagvattenavgift som fördelas tomtytor behöver föras in i utifrån en annan princip än förbrukningen. debiteringssystemet och kontrolleras. En Förslagsvis skulle ändringen mot grov uppskattning är att arbetsinsatsen dagvattenavgift per kvadratmeter tomtyta från konsult och kommunen själv är ca göras på samma sätt som för P120. 200-300 timmar. Kräver viss justering av texter i Taxeföreskriften behöver utformas för en taxeföreskriften, men då det är egen konstruktion som saknar förelägg. Det rekommenderat att i första hand kopiera går inte att kopiera Svenskt Vattens förslag Dokument VA Strategi VILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTIONVILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTION 17 Svenskt Vattens förslag är detta arbete vilket innebär mer arbete att utreda och inte så stort. utforma ett juridiskt hållbart textförslag. Införande av särskild avgift för fastighet i De delar som i Svenskt Vattens P120 reglerar samfällighet samt eventuellt införande av särskilda reduktioner för fastigheter i reducerade avgifter för lagerbyggnader. samfällighet och lagerbyggnader behöver Detta är delar i Stenungsunds nuvarande utredas vid en taxa enligt förbrukningsspann. taxa som skulle behöva ändras för att följa En viktig del är hur avgiften ska fördelas i P120. Det krävs visst arbete och utredning anläggningsavgiften respektive för att införa dessa delar men insatsen är brukningsavgiften. Om även inte lika stor som att införa ny anläggningsavgifter ska baseras på dagvattenavgift (se ovan). förbrukningsspann krävs utredning för att bedöma konsekvenserna av en sådan konstruktion. Att implementera en taxa som följer P120 Att implementera en taxa som bygger på innebär för Stenungsund att uppgifter om förbrukningsspann kräver en ny uppbyggnad tomtyta, byggnadstyp (lager) och av taxekoder och strukturer i fastigheter i samfällighet behöver föras in i debiteringssystemet. Här krävs sannolikt debiteringssystemet. Detta är en insatser från systemleverantören och det arbetsinsats som i viss grad kan göras innebär att kommunen måste planera automatiskt men som också kräver projektet i tid och ha tillräcklig noggrannhet och kontroller för att framförhållning. Systemleverantören EDP, avgifterna ska bli korrekta i slutändan. som Stenungsund använder, har normalt långa handläggningstider för denna typ av ärenden. Sammanfattningsvis så skulle en ny taxekonstruktion kräva mer arbete med implementering jämfört med P120. Det kommunikativa arbetet vid byte av Ju större förändring i taxan desto större taxekonstruktion är en viktig del. Här har behöver den kommunikativ normalt vara. Att Stenungsunds VA-enhet erfarenhet av att ändra från avgifter per antal bostadsenheter nyligen byta taxekonstruktion. Att ändra till avgifter per förbrukningsspann skulle få till P120 skulle innebära förändring igen stora konsekvenser för många och all form av förändring kräver fastighetsägare. Vissa skulle få en lägre taxa, kommunikation och tydliga argument till andra en högre taxa. Här bör Stenungsund varför en fastighetsägare får en viss beakta att VA-taxan relativt nyligen förändras förändring. i grunden med stora konsekvenser för brukare. Om kommunen avser förändra fördelningsprinciperna igen kommer detta påverka brukarna och kräva ett stort Dokument VA Strategi VILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTIONVILKET ARBETE INNEBÄR DET ATT ÄNDRA TAXEKONSTRUKTION 18 kommunikativt arbete. Det finns också en stor risk för ifrågasättande från de som drabbas med högre avgifter. Dokument VA Strategi SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSERSAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 19 Sammanfattning och slutsatser Kommuner har stort utrymme att själva utforma VA-taxan, men lagstiftningen kräver att avgifterna ska vara skäliga och rättvist fördelade mellan användarna. Flera modeller för VA- taxa finns, bland annat taxa baserad på förbrukningsspann, mätartaxa och Svenskt Vattens modell P120. En taxa baserad på förbrukningsspann innebär att den fasta avgiften bestäms utifrån hur mycket vatten en fastighet förbrukar per år. Detta kan skapa incitament för lägre förbrukning, men utgör samtidigt en utmaning för VA-verksamhetens ekonomi eftersom de flesta kostnader är fasta och inte påverkas nämnvärt av förändrad förbrukning. Resultatet kan bli osäkra intäkter och behov av höjda avgifter vid minskad förbrukning. Mätartaxa innebär att avgiften grundas på vilken kapacitet vattenmätaren har, vilket speglar fastighetens behov. Även denna modell kan påverka fördelningen av kostnader och skapa praktiska problem, som önskan att byta till mindre mätare för att sänka avgiften. Svenskt Vattens avgiftsmodell P120 används av de flesta kommuner och bygger på flera fasta avgifter och en rörlig avgift baserad på förbrukning. Modellen tar hänsyn till fastigheternas storlek och typ, och innebär att både bostäder och verksamheter med större byggnader betalar mer. Den fasta avgiften baseras på möjligheten att använda VA- anläggningen, inte på faktisk användning. Fastighetsägare kan därför uppleva avgiften som orättvis om användningen är låg, även om modellen anses juridiskt rättvis. Generellt leder modellen till lägre avgifter för småhus, eftersom andra typer av bebyggelse delar på kostnaderna. Andelen fasta avgifter påverkar hur mycket den egna förbrukningen spelar in på avgiftens storlek. Dokument VA Strategi Dokumentinformation R iktlinje gällande skattefinansiering av VA investeringar Dokumentinformation Typ av dokument Beslutat av, samt § Beslutsdatum Diarienummer Riktlinjer Kommunfullmäktige xx-xx-xx 2025/875