Kommunfullmäktige — 9 april 2026

§ 1 Mötets öppnande med upprop Styrelsens ordförande, Åke Sparringsjö, öppnar mötet och hälsar mötesdeltagarna välkomna. Andreas Freiholtz tjänstgör för Carlos Rebelo Da Silva.

2 § Beräkning av avgift Avgift enligt tabell Avgiften för en viss åtgärd framgår av tabellerna 1–3. Beloppen i tabellerna 1–3 har beräknats genom en framräknad handläggningskostnad för verksamheten. Avgift faktureras enligt schablon för småhusägare och per timme för övriga objekt. Höjning/sänkning av avgift Finner RSG att det finns skäl som motiverar en höjning eller sänkning av avgiften, äger kommunalförbundet för visst slag av ärende eller för särskilt uppdrag besluta om detta.

3 § Ändring av taxan RSG beslutar om justering av beloppen i tabellerna 1–3 samt det belopp som ska utgå enligt tabell i taxan med hänsyn till prisutvecklingen, under förutsättning att medlemskommunernas kommunfullmäktige har beslutat att delegera uppgiften till nämnden eller kommunalförbundet och på vilka villkor det sker. Övriga ändringar i taxan beslutas av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige.

4 § Betalning av avgift Avgift enligt denna taxa betalas av fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren mot faktura när denne tillställts RSG:s beslut efter genomförd brandskyddskontroll. Betalas inte avgift vid i fakturan angiven förfallodag utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Dessa taxebestämmelser träder i kraft: För Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner gäller från 1 januari 2026. För Stenungsund, Tjörn och Lilla Edets kommuner gäller taxan från 1 september 2026. Bilaga 3 Dnr 2025/350 Redogörelse gällande taxa för brandskyddskontroll Tillämpningsområde Taxan tillämpas i samtliga medlemskommuner i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (nedan RSG) (Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum, Stenungssund, Tjörn och Lilla Edet). Bakgrund Enligt 3 kap. 4 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) ska en kommun i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma ska gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen ska i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som ska rengöras enligt första stycket i bestämmelsen samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt, så kallad brandskyddskontroll. På uppdrag av medlemskommunerna, i enlighet med förbundsordningen, utför RSG brandskyddskontroller i enlighet med LSO. En kommun får enligt 3 kap. 6 § LSO föreskriva att avgift ska betalas för brandskyddskontroll. Konstruktionen av taxan är en modell som är vedertagen i landet och har tillämpats sedan 2004 då brandskyddskontrollen kom till i LSO. Schablonerna bygger på en medeltid för vad respektive moment tar att utföra. Syftet med modellen är att alla medborgare ska betala lika oavsett var man bor och vilken anläggning man har. För övriga objekt är det inte möjligt att ta fram en rättvisande schablonavgift, anläggningarna ser vanligtvis helt olika ut både i konstruktion och byggnad. Timersättningen är framräknad enligt SKR:s mall ”Underlag för konstruktion av LSO- och LBE- taxor” där avgiften beräknas enligt beräkningsmall. Kursiv text är ett förtydligande som beskriver ändringar. Tillämpning av taxan 1 Småhus Avgiften för en brandskyddskontroll gällande småhus framgår av Taxa för brandskyddskontroll enligt avsnitt 1. Med småhus avses en- och tvåbostadshus, radhus, kedjehus samt fritidshus. Bilaga 3 Dnr 2025/350 1.1 Grundavgift för inställelse Avser grundavgift för inställelse för utförande av brandskyddskontroll, vari ingår restid, planering och avisering. Avgiften är beräknad på 15 minuter av timersättningen enligt 3.3 nedan. 1.1 är oförändrad från föregående taxa. 1.2 Avgift för kontroll av eldstad med tillhörande rökkanal Avser brandskyddskontroll av eldstad inklusive tillhörande rökkanal. Avgiften är beräknad på 45 minuter av timersättningen enligt 3.3 nedan. 1.2 är oförändrad från föregående taxa. 1.3 Avgift för kontroll av ytterligare eldstad Avser brandskyddskontroll av ytterligare eldstad inklusive tillhörande rökkanal, oavsett i vilken skorsten rökkanalen är ansluten. Avgiften är beräknad på 22 minuter av timersättningen enligt 3.3 nedan. 1.3 är oförändrad från föregående taxa. 1.4 Avgift för ombokning Avgift för ombokning då kontrollen inte kunnat utföras enligt ordinarie avisering och fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren ombokat till annan dag än den aviserade. Då fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren ombokat senare än 48 helgfria timmar före aviserat besök, uttas en grundavgift. Avgiften är en schablon som blir lika för alla boende inom förbundet och är beräknad på 15 minuter av timersättningen enligt 3.3 nedan. 1.4 är oförändrad från föregående taxa. 1.5 Avgift för beställning av icke aviserad kontroll För kontroll av anläggning som inte varit i bruk eller inte kontrollerats, utgår ersättning utöver 1.1, 1.2 och 1.3 ovan. Vid utförandet av ett sådant beställt arbete befinner RSG sig inte i det planerade området vilket gör att arbetet kräver mer tid för planering samt längre resväg. Avgiften är en schablon som blir lika för alla boendes inom förbundet och är beräknad på 30 minuter av timersättningen enligt 3.3 nedan. 1.5 är oförändrad från föregående taxa. 1.6 Avgift för ej tillträde Då kontrollen inte kunnat utföras pga. att det inte getts tillträde till fastigheten enligt avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för det aviserade besöket med en grundavgift. Tilläggsavgiften är en schablon som blir lika för alla boende inom förbundet och är beräknad på 15 minuter av timersättningen enligt 3.3 nedan och är oförändrad. Bilaga 3 Dnr 2025/350 1.6 är oförändrad från föregående taxa. 2 Övriga objekt Avgiften för en brandskyddskontroll gällande övriga objekt framgår av Taxa för brandskyddskontroll enligt avsnitt 2. Med övriga objekt avses flerbostadshus, värmepannor över 60 kwh, restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. 2.1 Kontrollavgift Utgår med pris (timersättning) som anges i 3.3 nedan. Timersättning utgår per person. En påbörjad kvartstimme räknas som en hel kvartstimme. Vid beräkning av arbetstidens längd inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen. 2.1 är oförändrad från föregående taxa. 2.2 Avgift för ej tillträde Då kontrollen inte kunnat utföras pga. att det inte getts tillträde till fastigheten enligt avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för det aviserade besöket. 2.2 är oförändrad från föregående taxa. 3 Särskilda bestämmelser Gällande för både småhus och övriga objekt enligt avsnitt 3 i Taxa för brandskyddskontroll. 3.1 Avgift för efterkontroll För separat utförd efterkontroll av brandskyddsåtgärd utgår ersättning med timersättning som anges i 3.3 nedan. Då kontrollen inte har kunnat slutföras och RSG får återkomma vid annat tillfälle utgår ersättning med timersättning som anges i 3.3 nedan. Vid en avbruten kontroll där RSG får komma tillbaka vid annat tillfälle (t.ex. vid ej tillträde på tak, vind eller andra utrymmen). 3.1 är oförändrad från föregående taxa. 3.2 Avgift för kontroll utförd utom ordinarie arbetstid För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, utgår ersättning med timersättning som anges i 3.3 nedan samt tillägg motsvarande de merkostnader som arbetet föranleder. 3.2 är oförändrad från föregående taxa. 3.3 Timersättning Bilaga 3 Dnr 2025/350 Timersättning utgår per person. En påbörjad kvartstimme räknas som en hel kvartstimme. Vid beräkning av arbetstidens längd inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen. 3.3 är oförändrad från föregående taxa gällande konstruktion. RSG tillämpar SKR:s mall ”Underlag för konstruktion av LSO- och LBE-taxor” där avgiften beräknas enligt beräkningsmall. Timersättningen blir 1 262 kr enligt SKR:s mall, då övriga priser i taxan är baserade på minuter så styr timpriset hela taxan. Timpriset redogörs i bifogad beräkningsmall. 3.4 Indexreglering av taxan Ersättning för brandskyddskontroll enligt denna taxa revideras årligen med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Indexreglering av taxan benämns avsnitt 5 i föregående taxa och är oförändrad. Beräkning av timkostnad som ligger till grund för 2026 års taxa för BSK Grundförutsättningar Personalkostnader baseras på 2024 års lönenivå med tillägg för 2025 års lönerevision och pålägg för sociala avgifter och pensioner. Beräkningen baseras på 2025 års organisation. Pålägg för central OH baseras separat utredning 2018 Brandskyddskontrolant förkortas BSK Produktionstimmar per år och anställd 1 400 Lönerevision 2025 i procent 3,4 Pålägg för sociala avgifter, pensioner m.m. i procent 40 Antal kontroller eldstad, 45 min + 15 min 15 543 Genomsnittlig arbetstid per kontroll (h) 1,00 Arbetstid 15 543 Ytterligare eldstad, 22 min 3 021 Genomsnittlig arbetstid per kontroll (h) 0,37 Arbetstid 1 108 Antal kontroller eldstad, 90 min 1 128 Genomsnittlig arbetstid per kontroll (h) 1,50 Arbetstid 1 692 Storpannor 120 Genomsnittlig arbetstid per kontroll (h) 1,00 Arbetstid 120 Antal kontroller imkanaler, 120 min 2 357 Genomsnittlig arbetstid per kontroll (h) 2,00 Arbetstid 4 714 Totalt antal kontroller 22 169 Totalt antal timmar (h) 23 177 Kr/h Pålägg Kostnad 504 Personalkostnad för BSK per produktionstimme 284 OH 1 Pålägg för planering och ledning 788 Personalkostnad för BSK samt ledning och planering 20 OH 2 Pålägg för avdelningens ledningsadministration 208 MO Pålägg för materialomkostnader 1 015 Delsumma 1 189 OH 3 Pålägg för förbundets gemensamma ledning samt stödfunktioner 1 204 Timkostnad 2025 års nivå 58 Uppräkning med 4,8 % till 2026 års nivå enligt PKV, Prisindex kommunal verksamhet 1 262 Framräknad kostad per timme som ligger till grund för 2026 års taxa Personalkostnad - BSK Funktion Årskostnad kr BSK 705 271 Årskostnad per BSK 705 271 Produktionstimmar per år 1 400 Personalkostnad per produktionstimme och BSK 504 OH 1 - OH för planering och ledning Funktion Årskostnad kr Planering och ledning 6 576 932 Belopp i kronor för planering och ledning som ska taxefinaniseras 6 576 932 Antal timmar 23 177 Kostnad per timme för planering och ledning 284 OH 2 - OH för avdelningens centrala funktion Funktion Årskostnad kr Ledning 1 359 263 Avdelningen Årskostnad tkr Personalkostnader 54 772 Personalkostnader avdelningen (tkr) 54 772 Avgår kostnader för avdelningen centralt (tkr) -1 359 Personalkostnader (tkr) 53 413 Årskostnad avdelningens ledning (tkr) 1 359 Personalkostnader (tkr) 53 413 OH i procent för avdelningens ledningsadministration 3 Personalkostnad per timme för BSK samt planering och ledning (kr) 788 Kostnad per timme för avdelningens ledningsadministration (kr) 20 MO-pålägg Brandskyddskontrollen Årskostnad tkr tkr Personalkostnader 9 038 Verksamhetskostnader 1 291 1 291 Kapitaltjänstkostnader 1 092 1 092 Summa kostnader 11 421 2 383 Kostnad för materiel m.m (tkr) 2 383 Personalkostnader (tkr) 9 038 MO-pålägg i % av personalkostnad 26 Personalkostnad per timme för BSK samt planering och ledning (kr) 788 Kostnad för BSK material m.m (kr) 208 OH 3 - RSGs gemensamma ledning samt stödfunktioner I centralt OH ingår kostnader för förbundets gemensamma ledning och centrala/gemensamma stödfunktioner. Under 2018 gjordes ett arbete för att räkna fram ett gemensamt centralt OH. Centralt OH i procent 18,6 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 5 Protokoll från föregående möte Styrelsens sammanträdesprotokoll nr 31, 32 samt 33 är justerat och ligger på styrelsens gemensamma yta. Styrelsen beslutar Att anteckna informationen.

§ 6 Bokslut 2025 Revisions PM avseende verksamhetsåret 2025 enligt utskickad handling presenterad vid mötet. Lekmannarevisionens granskningsredogörelse 2025 enligt utskickad handling presenterade vid mötet. Årsredovisning 2025 enligt utskickade handlingar presenterade vid mötet. Styrelsens försäkran till kommunstyrelsen enligt utskickad handling. Styrelsen beslutar Att notera informationen i Revisions PM avseende verksamhetsåret 2025. Att notera informationen i Lekmannarevisionens granskningsredogörelse 2025. Att godkänna årsredovisning 2025. Att fastställa balans- och resultaträkning 2025. Om dispositioner av bolagets vinst enligt den fastställda balansräkningen för 2025, där den ansamlade vinsten om 17 433 849 kr balanseras i en ny räkning. Till årsstämmans förfogande står: Balanserad vinst 17 421 675 Årets vinst 12 147 17 433 849 Styrelsen föreslår att i ny räkning överföres 17 433 849 kr. Att föreslå bolagsstämman besluta enligt ovan punkter. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 731e32f30cc3-f738-0414-1a66-821a4d6e :remmun-DI ngiS oddA Protokoll styrelsemöte nr 34 Datum 2026-02-17 Att uppdra till styrelsens ordförande och vice ordförande att avge försäkran i enlighet med förslaget.

§ 7 Dnr: KS 2026/170 Ombudgetering av investeringar från 2025 Beslut Personal- och ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ombudgetering på 119 215 tkr från 2025 till 2026. Kommunfullmäktige beslutar att ombudgetera 60 420 tkr från 2025 till 2027. Kommunfullmäktige beslutar att ombudgetera 13 000 tkr från 2026 till 2027 samt 26 000 tkr från 2026 till 2028. Detta innebär att budgeten för 2026 ändras från 290 099 tkr till 351 114 tkr enligt bilaga ”Ombudgetering investeringar från 2025”. Sammanfattning av ärendet Investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 674 953 tkr. Utfallet för 2025 uppgick till 360 817 tkr, vilket innebär en avvikelse gentemot budget på 314 136 tkr. Av dessa föreslås 119 215 tkr ombudgeteras till 2026 och 60 420 tkr föreslås ombudgeteras till 2027. Från budget 2026 föreslås 13 000 tkr att ombudgeteras till 2027, och 26 000 tkr föreslås ombudgeteras till 2028. Detta innebär att budgeten för 2026 ändras från 290 099 tkr till 351 114 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2025-02-17 Bilaga - Ombudgeteringar investeringar från 2025 Beslut skickas till sandra.kristensson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr 2026/170 2026-02-17 Sandra Kristensson Till kommunfullmäktige Sektorsekonom Ombudgetering av investeringar från 2025 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ombudgetering på 119 215 tkr från 2025 till 2026. Kommunfullmäktige beslutar att ombudgetera 60 420 tkr från 2025 till 2027. Kommunfullmäktige beslutar att ombudgetera 13 000 tkr från 2026 till 2027 samt 26 000 tkr från 2026 till 2028. Detta innebär att budgeten för 2026 ändras från 290 099 tkr till 351 114 tkr enligt bilaga ”Ombudgetering investeringar från 2025”. Sammanfattning av ärendet Investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 674 953 tkr. Utfallet för 2025 uppgick till 360 817 tkr, vilket innebär en avvikelse gentemot budget på 314 136 tkr. Av dessa föreslås 119 215 tkr ombudgeteras till 2026 och 60 420 tkr föreslås ombudgeteras till 2027. Det innebär också att 134 501 tkr inte kommer att ombudgeteras. Från budget 2026 föreslås 13 000 tkr att ombudgeteras till 2027, och 26 000 tkr föreslås ombudgeteras till 2028. Detta innebär att budgeten för 2026 ändras från 290 099 tkr till 351 114 tkr. Beskrivning av ärendet Varje år ombudgeteras de investeringsanslag som av någon anledning behöver tas med in i nästkommande års budget. Investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 674 953 tkr. Utfallet för 2025 uppgick till 360 817 tkr, vilket innebär en avvikelse gentemot budget på 314 136 tkr. Av dessa föreslås 119 215 tkr att ombudgeteras till 2026. För att investeringsbudgeten för 2026 ska bli så realistisk som möjligt föreslås vissa investeringar ombudgeteras från 2025 till 2027 då det redan nu står klart att de inte kommer att genomföras under 2026. Därför föreslås 60 420 tkr ombudgeteras från 2025 till 2027. Det innebär också att 134 501 tkr inte kommer att ombudgeteras. Den största budgetposten som inte kommer att ombudgeteras är Återuppbyggnad av Ucklumsvägen/Norumsån som står för 80 597 tkr. Tjänsteskrivelse Dnr 2026/170 2026-02-17 Då vissa investeringar som var med i ursprunglig budget för 2026 behöver senareläggas föreslås 13 000 tkr ombudgeteras från 2026 till 2027 och 26 000 tkr föreslås ombudgeteras från 2026 till 2028. Hänsyn till detta tas i budgetarbetet 2027. För några investeringar 2026 har beloppen minskats då förvaltningens bedömning är att investeringsmedlen inte behövs. Ekonomisk bedömning Investeringsbudgeten för 2026 ökar från 290 099 tkr till 351 114 tkr. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Vissa av de investeringar som genomförs kan emellertid ha direkt eller indirekt påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2025-02-17 Bilaga - Ombudgeteringar investeringar från 2025 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Maria Jonsson Erica Bjärsved Kommundirektör Ekonomichef Beslut skickas till sandra.kristensson@stenungsund.se Ombudgetering investeringar från 2025 till 2026-2030 Budget Utfall tom Ombudget Beslutad ram Budget Från 2025 till Från 2026 till Från 2025 till Från 2026 till 2025:1 dec Återstår 2025 till 2026 2026 2026:1 2027 2027 2028 2028 Fastighetsrelaterade investeringar Hallerna Norra förskola inkl produktionskök (8 avd.) 567 675 -108 0 0 0 Kristinedal förskola 4 nya avd samt kök och personalutrymme 26 686 23 141 3 545 2 000 0 2 000 Inventarier till investeringar fsk 3 879 860 3 019 860 0 860 Inventarier till investeringar skolan 0 1 435 -1 435 850 850 Nya klassrum E-plan Nösnäsgymnasiet 11 444 0 11 444 0 0 0 Ombyggnation D-plan Nösnäsgymnasiet 0 0 0 4 444 0 4 444 Inventarier till investeringar gymnasium 439 0 439 439 0 439 Stenungskolan ombyggnation DV 10 966 7 647 3 319 3 319 0 3 319 Jörlanda BmSS, 6+2 personer, inkl daglig vht 44 866 33 730 11 136 11 136 0 11 136 Gruppboende BmSS Kristinedal 2027, 7 personer 0 0 0 0 4 200 0 Lövberga, särskilt omsorgsboende 104 platser 78 397 95 511 -17 114 -17 114 22 100 4 986 Inventarier till investeringar socialtjänsten 3 130 1 363 1 767 1 767 21 930 23 697 Laddinfrastrukturplan 1 050 1 522 -472 0 0 0 Myndighetskrav kök/fastigheter 1 600 3 130 -1 530 0 0 0 Fastighet behovsanpassningar 5 319 5 455 -136 0 8 800 8 800 Inventarier kommunhus ABA 100 0 100 100 0 100 Ombyggnation kök Tallåsen, tillfälligt 804 959 -155 0 0 0 Nytt produktionskök Tallåsen 0 0 0 0 14 300 14 300 Inventarier måltid grundskola och gymnasiet 0 0 0 0 0 0 Krisberedskapsförråd 4 330 0 4 330 0 0 0 Säkerhet i kommunhuset 0 1 875 -1 875 -1 875 25 400 23 525 Investeringsbidrag till fastighetsinvesteringar 0 -1 581 1 581 0 -20 000 -20 000 Växthus Mariagården 7 000 0 7 000 Krisberedskap och civilt försvar 13 200 0 13 200 Summa fastighetsrelaterade investeringar 193 577 175 722 17 855 25 276 77 580 98 656 0 0 0 0 Budget Utfall tom Ombudget Beslutad ram Budget Från 2025 till Från 2026 till Från 2025 till Från 2026 till 2025:1 dec Återstår 2025 till 2026 2026 2026:1 2027 2027 2028 2028 Övriga investeringar Maskiner gymnasiet 1 450 1 190 260 260 0 260 Belysning Nösnäsvallen 200 0 200 200 0 200 Omläggning gräsplan Nösnäsvallen 1 150 4 1 146 1 146 2 600 3 746 Bryggdäck Gästhamn och strandpromenad 0 117 -117 0 0 0 Byte av brygga i hamnen 1 161 1 126 35 0 0 0 Konstgräs Vallens IF 5 961 6 305 -344 0 0 0 LED-belysning Stenungsunds IF 500 539 -39 0 0 0 LED-belysning Vallens IF 500 389 111 150 0 150 LED-belysning Ödsmåls IK 900 610 290 0 0 0 LED-belysning Stenungsunds Ridklubb 300 173 127 0 0 0 Utebadplatser 741 771 -30 0 0 0 Traktor Park 1 000 1 028 -28 0 0 0 Upprustning simhallen 1 000 929 71 0 0 0 Upprustning utearenor 600 590 10 0 0 0 Giljotinport ishallen 800 800 Renovering av bastu 1 000 1 000 Elljusspår Toröd 1 500 1 500 Renovering av läktare Nösnäshallen 2 000 2 000 Maskiner yrkeshögskolan 400 400 Återuppbyggnad Ucklumsvägen/Norumsån 114 000 29 767 84 233 500 0 500 Stabilitetsåtgärder/Skredsäkring 3 236 -3 236 0 10 000 10 000 Trafikprojekt Kristinedal 6 845 4 149 2 696 2 696 5 912 8 608 Belysning utbyte till ledarmaturer 550 1 649 -1 099 0 1 000 1 000 Strandvägen dubbelriktat 508 0 508 508 0 508 GC-vägar enligt plan 0 6 963 -6 963 0 0 0 GC-vägar enligt plan-investeringsbidrag 0 -6 836 6 836 0 -8 000 -8 000 GC Södra vägen-Solgårdsdalen 1 296 -1 296 0 10 000 0 Tillfartsväg Hallerna 1 500 0 1 500 500 0 500 1 000 Cirkulationsplats korsning Nösnäsvägen/Ucklumsvägen 2 500 0 2 500 0 10 000 3 000 2 500 7 000 Avfart väg 160/Nösnäsmotet 3 500 0 3 500 0 1 000 1 000 3 500 Cirkulationsplats Göteborgsvägen/Nösnäsmotet 2 500 0 2 500 0 0 0 2 500 Asfaltering och underhåll enl. plan 11 367 11 056 311 0 7 800 7 800 Maskininvestering Gata 1 950 0 1 950 1 950 2 050 4 000 Trafiksäkerhetsåtgärder 5 194 3 067 2 127 0 5 000 5 000 Digitalisering Exploatering 2 600 1 945 655 655 2 250 2 905 Digitalisering Bygg Miljö 770 448 322 322 0 322 Strategiska arbeten i större projekt (riskreserv) 2 000 371 1 629 0 3 700 3 700 Strategiska markinköp 49 094 20 502 28 592 28 592 0 28 592 Investeringsreserv 4 000 0 4 000 0 5 000 0 Central hantering av Intune-datorer 0 8 171 -8 171 0 3 000 3 000 Central hantering av telefoner 0 4 651 -4 651 0 0 0 Konstinköp 0 107 -107 0 0 0 Summa övriga investeringar 224 341 104 313 120 028 37 479 67 012 82 491 9 500 7 000 0 0 Budget Utfall tom Ombudget Beslutad ram Budget Från 2025 till Från 2026 till Från 2025 till Från 2026 till 2025:1 dec Återstår 2025 till 2026 2026 2026:1 2027 2027 2028 2028 Löpande investeringar Förskola 1 329 282 1 047 0 900 900 Grundskola 1 600 1 068 532 0 2 500 2 500 Gymnasium 930 1 243 -313 -313 1 600 1 287 Kultur 622 528 94 0 600 600 Kompetens och utveckling 1 262 627 635 0 1 500 1 500 Löpande upprustning hamnen 515 169 346 113 500 613 Anläggning, inkl tillgänglighetsanpassning badplatser 600 219 381 0 650 650 Park 428 506 -78 0 400 400 IFO/Funktionshinder 1 100 1 339 -239 -239 1 200 961 Vård & omsorg 2 337 2 340 -3 0 2 000 2 000 Samhällsbyggnad löpande 2 500 627 1 873 1 873 1 500 3 373 Stödfunktioner 1 100 0 1 100 100 1 000 1 100 Digitalisering 1 800 1 725 75 75 0 75 Servicefunktionen 1 600 1 533 67 0 1 700 1 700 Fastighet - underhåll samt energi och säkerhet 15 728 17 093 -1 365 0 20 000 20 000 Fastighet - egna behov 850 0 850 0 500 500 Summa löpande investeringar 34 301 29 299 5 002 1 609 36 550 38 159 0 0 0 0 Budget Utfall tom Ombudget Beslutad ram Budget Från 2025 till Från 2026 till Från 2025 till Från 2026 till 2025:1 dec Återstår 2025 till 2026 2026 2026:1 2027 2027 2028 2028 Avgiftsfinansierad verksamhet Återvinningscentral Stora Höga 1 426 431 995 0 0 0 Återvinningscentral inventarier 3 428 1 892 1 536 0 0 0 Inköp av kärl 35 000 29 419 5 581 0 0 0 Upprustning återvinningsstationer 3 000 92 2 908 2 908 0 2 908 0 Fördröjningsmagasin maa skredet 5 500 0 5 500 Uppgrad, renov, VA-ledningar 12 577 10 762 1 815 13 159 0 13 159 Kapacitetsökning Svenshögens vattenverk 0 818 -818 0 0 0 Ny VA-ledning Spekeröd (under E6) 2 313 599 1 714 1 714 0 1 714 VA-sanering Härgusseröd (enl. projektplan) 9 948 0 9 948 0 0 0 Kapacitetsökning Strävliden ARV 18 000 19 723 -1 723 -1 723 36 000 34 277 Uppdim. vattenledning samt spill Jörlanda- Stora Höga 21 203 4 340 16 863 3 000 10 000 13 000 13 863 Spillvattenledning Ucklum 11 344 0 11 344 0 0 0 Fjärravlästa vattenmätare 1 979 466 1 513 1 513 0 1 513 Pumpstationer 721 1 461 -740 0 3 300 3 300 VA sanering Nösnäs uppdatera ledningar 0 0 0 0 0 Löpande medel maskininvesteringar 1 166 0 1 166 0 7 900 7 900 Utbyggnad verksamhetsområde Anrås 10 000 0 10 000 0 0 0 Utbyggnad Humlebråten, kopplad till dpl 10 000 730 9 270 7 000 0 7 000 2 270 Starrkärr Utökad verksamhetsområde 0 0 0 0 0 Nödvattentank 10 kubik 400 0 400 400 0 400 Huvudledningen mot Vattenfall till bergtunnel mot Ödsmål 8 000 10 7 990 1 000 0 1 000 6 990 VA-sanering Källsby Källsnäs 10 000 3 143 6 857 0 37 000 5 000 6 857 6 000 26 000 Dagvattendamm (kopplad till dpl Modistvägen) 500 57 443 0 0 0 Vattenverk Stenungsund (underhåll innan nytt kan byggas) 5 000 869 4 131 0 5 000 5 000 Renovering av Ucklums ledningsnät inkl. spillvatten 11 000 0 11 000 11 000 0 11 000 Huvudledning Ucklum 5 500 0 5 500 0 0 0 NIS, säkerhet och skalskydd 0 222 -222 0 0 0 Riskreserv 12 300 0 12 300 0 2 157 2 157 Summa avgiftsfinansierad verksamhet 194 805 75 034 119 771 45 471 101 357 114 828 29 980 6 000 0 26 000 Nedskrivning Resecentrum -14 962 14 962 Kommunala gatuinvesteringar exploateringsområden Övergripande projektering 1 100 0 1 100 0 1 100 1 100 Kostnader gata 20 286 -654 20 940 0 7 700 7 700 20 940 VA-investering exploateringsområden VA-anslutningsavgifter -3 100 -8 198 5 098 0 -4 500 -4 500 VA-utgifter 9 643 263 9 380 9 380 3 300 12 680 Summa exploateringar 27 929 -8 589 36 518 9 380 7 600 16 980 20 940 0 0 0 Summa investeringar 674 953 360 817 314 136 119 215 290 099 351 114 60 420 13 000 0 26 000 Utb. Förskola 32 461 24 958 7 503 2 860 900 3 760 0 0 0 0 Utb. Grundskola 1 600 2 503 -903 0 3 350 3 350 0 0 0 0 Utb. Gymnasium 14 263 2 433 11 830 4 830 1 600 6 430 0 0 0 0 Utb. Kultur 622 528 94 0 600 600 0 0 0 0 Utb. Kompetens o utveckling 1 262 627 635 0 1 500 1 500 0 0 0 0 Utb. Anläggning 15 556 13 475 2 081 1 609 9 850 11 459 0 0 0 0 Soc. Funktionshinder 56 932 42 716 14 216 14 216 5 400 15 416 0 0 0 0 Soc. Vård och Omsorg 83 864 99 214 -15 350 -15 347 46 030 30 683 0 0 0 0 SB Samhällsbyggnad 228 764 62 624 166 140 37 596 61 012 81 608 30 440 7 000 0 0 Stödf. Stödfunktioner 3 000 14 654 -11 654 275 4 000 4 275 0 0 0 0 Stödf. Stödfunktioner, investeringsreserv 4 000 0 4 000 0 5 000 0 0 0 0 0 Stödf. Service 2 404 2 492 -88 0 16 000 16 000 0 0 0 0 Stödf. Fastighetsförvaltningen (internhyresfinansierad) 28 877 27 494 1 383 18 325 34 700 53 025 0 0 0 0 Summa skattefinansierat 473 605 293 718 179 887 64 364 189 942 228 106 30 440 7 000 0 0 SB VA-enheten (avgiftsfinansierad) 158 494 35 265 123 229 51 943 100 157 120 100 29 980 6 000 0 26 000 SB Avfallsverksamheten (avgiftsfinansierad) 42 854 31 834 11 020 2 908 0 2 908 0 0 0 0 Summa avgiftsfinansierat 201 348 67 099 134 249 54 851 100 157 123 008 29 980 6 000 0 26 000 Summa investeringar 674 953 360 817 314 136 119 215 290 099 351 114 60 420 13 000 0 26 000 Kommunrevisionen Till Kommunfullmäktige Förstudie – Informationssäkerhet inom VA-verksamheten Kommunrevisionens sakkunniga biträde Azets Revision & Rådgivning har på vårt uppdrag genomfört en förstudie av kommunens arbete med informationssäkerhet inom VA- verksamheten. Förstudien visar att det finns risker kopplade till kommunens arbete med informationssäkerhet inom VA-verksamheten. Detta då det saknas ett antal väsentliga faktorer för att informationssäkerhetsarbetet ska vara systematiskt och riskbaserat i enlighet med interna och externa krav. Detta avser bland annat: • Avsaknad av komplett ledningssystem för informationssäkerhet som är anpassat för samhällsviktig verksamhet • Roller och ansvar för informationssäkerhetsarbetet samt tillgång till informationssäkerhetskompetens inom VA-verksamheten • Riskhantering, exempelvis informationsklassning och riskanalyser för kritiska system och processer inom VA-verksamheten • Kontinuitetsplanering för dricksvattenleveransen Kommunrevisionen har behandlat förstudien och överlämnar den härmed till kommunfullmäktige för kännedom. Stenungsund den 27 februari 2026 För Kommunrevisionen Jakob Hallman Pia Andell Ordförande vice ordförande Bilaga: Förstudie – informationssäkerhet inom VA-verksamheten. Azets, 2026-02-27 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten Rapport Stenungsunds kommun 2026-02-27 Antal sidor 10 Page 1 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 4 3.1 Avgränsning och ansvarig styrelse 5 4 Metod 5 5 Resultat av förstudien 6 5.1 Inledning 6 5.2 Systemförteckning 6 5.2.1 Kommentar 7 5.3 Organisation 7 5.3.1 Organisation, roller och ansvar 7 5.3.2 Kommentar 8 5.4 Riskbedömning och åtgärdsplaner 8 5.4.1 Riskhantering 9 5.4.2 Kommentar 9 5.5 Beredskap- och Kontinuitetshantering 9 5.5.1 Kommentar 10 6 Samlad kommentar 10 Page 2 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag göra en förstudie av kommunens arbete med informationssäkerhet inom VA-verksamheten. Syftet med förstudien har varit att identifiera risker inom området och bedöma om det finns behov av fördjupad granskning. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Mot bakgrund av den information som inhämtats i förstudien ser vi risker förenade med kommunens arbete med informationssäkerhet inom VA-verksamheten. Vi föreslår därför att fördjupad granskning av det systematiska informationssäkerhetsarbetet genomförs inom två till tre år. Vi baserar vår bedömning på att saknas ett antal väsentliga faktorer för att informationssäkerhetsarbetet ska vara systematiskt och riskbaserat i enlighet med externa och interna krav. Bland annat: • Avsaknad av komplett ledningssystem för informationssäkerhet som är anpassat för samhällsviktig verksamhet • Roller och ansvar för informationssäkerhetsarbetet samt tillgång till informationssäkerhetskompetens inom VA-verksamheten • Riskhantering, exempelvis informationsklassning och riskanalyser för kritiska system och processer inom VA-verksamheten • Kontinuitetsplanering för dricksvattenleveransen Page 3 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag göra en förstudie av kommunens arbete med it-säkerhet inom VA-verksamheten. Förstudien syftar till att identifiera risker inom området och bedöma om det finns behov av fördjupad granskning. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Inom ramen för det kommunala åtagandet finns flera samhällsviktiga verksamheter, däribland dricksvattenförsörjning. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och av väsentlig betydelse för alla kommunmedborgare och även för kommunens förmåga att planera och genomföra sin verksamhet. Det är av yttersta vikt att vattenkvaliteten i kommunen är god och att det finns säkra rutiner vad gäller vattenleveransen. Funktioner som behöver fungera varje dag även om incidenter inträffar och det för verksamheten är ett så kallat onormalt läge. Den digitala transformationen innebär att det har skapats ett beroende av kontinuerligt fungerande informations- och kommunikationsteknik vilket även leder till att ett bortfall av dessa kritiska tillgångar får större konsekvenser än tidigare. För att undvika allvarlig påverkan på samhället krävs därför väl dokumenterade riskanalyser, säkerhetsåtgärder samt en kontinuitetsplanering som beskriver hur verksamheten ska bedrivas även utan tillgång till system och information. Med anledning av ovanstående drar kommunens revisorer slutsatsen i sin riskanalys, att det finns behov av att göra en förstudie för att inhämta uppgifter om arbetet med it-säkerhet inom VA-verksamhet. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Syftet med förstudien har varit att identifiera risker inom området och bedöma om det finns behov av fördjupad granskning. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Förstudien har omfattat följande frågeställningar: • Finns en systemförteckning som redovisar ansvar för verksamhetssystem som nyttjas inom VA-verksamheten? • Finns en dokumenterad ansvarsfördelning internt i kommunen samt i förhållande till Soltak AB? Efterlevs det ansvar som regleras? o • Har risker och skyddsbehov för dessa system analyserats? Finns rutiner för att vidta åtgärder som stärker förmåga och motståndskraft för o it-säkerhetshändelser? • Finns beredskaps- eller kontinuitetsplaner som beskriver tillvägagångssätt och reservrutiner vid it-säkerhetshändelser? Page 4 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG STYRELSE • Förstudien avgränsas till verksamhetsår 2025. • Förstudien omfattar kommunens egna ansvar för verksamhetssystem. • Förstudien avser kommunstyrelsen och dess allmänna utskott. 4 METOD Förstudien har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Dokumentstudier av: • Informationssäkerhetspolicy • Riktlinjer för informationssäkerhet • Regler för ägarskap och förvaltning av it-system • Mall för riskanalys inom VA-verksamheten Intervjuer har genomförts med: • Enhetschef drift och process • Systemförvaltare • Enhetschef informations- och systemförvaltning Rapporten är faktakontrollerad av verksamhetsföreträdare som deltagit i intervjuer. Page 5 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets 5 RESULTAT AV FÖRSTUDIEN 5.1 INLEDNING Reglering av informationssäkerhetsarbetet samt dataskydd i Stenungsunds kommun sker genom en Policy för informationssäkerhet1 och Riktlinjer för informationssäkerhet2. Policyn redovisar kommunens viljeriktning inom informationssäkerhet och dataskydd. Policyn redogör för förväntade resultat och effekter samt beskriver principer för arbetet tillsammans med ansvar och roller. Riktlinjen inleds med en introduktion till informationssäkerhet och dataskydd och följs sedan av en indelning i fem kapitel: A. Informationssäkerhet och dataskydd för medarbetare B. Informationssäkerhet och dataskydd i verksamheten C. Informationssäkerhet och dataskydd i it-miljö D. Informationssäkerhet och dataskydd i fysiska utrymmen E. Artificiell intelligens (AI) Det finns även Regler för ägarskap och förvaltning av it-system3. Reglerna beskriver ägarskap, ansvar samt förvaltning av IT-lösningar i Stenungsunds kommun. 5.2 SYSTEMFÖRTECKNING Enligt policyn ska informationsbehandlingsresurser i form av it-system vara tydligt knutet till en viss organisatorisk chefsbefattning och post. I policyn exemplifieras detta enligt tabellen nedan: IT-system System-, risk- och informationsägare IT-system A Enhetschef digitalisering IT-system B Enhetschef medborgarservice IT-system C Verksamhetschef bygg- och miljö IT-system X Chef… Riktlinjerna reglerar vidare att samtliga informationsbehandlingsresurser (it-system) ska vara identifierade, ha en utsedd ägare och förtecknas. Intervjuade beskriver att det inom VA-verksamheten finns en förteckning över utrustning samt en beskrivning av processnätet. Förteckningen saknar dock beskrivning av roller och ansvar enligt ovan exempel. Vi informeras om att det i praktiken är utsedd systemförvaltare 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2023-06-07 § 110 2 Beslutad av kommunstyrelsen 2025-02-17 § 66 3 Beslutade av kommundirektör 2025-03-27 Page 6 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets som arbetar aktivt med säkerhetsåtgärder medan Enhetschef drift och process är den som har det övergripande ansvaret och fattar beslut om system och säkerhetsåtgärder. 5.2.1 Kommentar Det finns viss dokumentation av anläggningar och nätverk. Vi uppfattar dock att den systemförteckning som finns inte i tillräcklig grad följer reglering i Policy för informationssäkerhet och underliggande riktlinjer och regler. Vi bedömer att det finns förbättringsbehov avseende hur VA-verksamheten förtecknar sina it-komponenter och tilldelar ansvar för roller, exempelvis informations- och systemägare. 5.3 ORGANISATION 5.3.1 Organisation, roller och ansvar Policyn reglerar att informationssäkerhets- och dataskyddsarbetet ska vara verksamhetsdrivet och ske systematiskt vilket innebär att verksamheterna själva bär ansvaret för sin informationssäkerhet och sitt dataskydd. Enligt policyn är sektorchef ytterst ansvarig för informationssäkerheten och dataskyddet inom sin sektor. Inom kommunen finns Enhet för informations- och systemförvaltning som leds av en enhetschef. Fem ytterligare medarbetare är organiserade inom enheten som utgör stöd för att verkställa informationssäkerhetsarbetet i alla sektorer. Kommunen har avtal med Soltak AB som utgör kommunens it-avdelning. Regler för ägarskap och förvaltning av it-system beskriver uppgifter för de tre rollerna systemägare, systemförvaltare och systemadministratör enligt nedan. Roll Uppgifter Övergripande ansvarig för ett system utifrån budget, resurser, mål samt nytta. Är knutet till befattning/post, inte till en person. Systemägare Sektorchef bestämmer vilken befattning som äger ansvar för ett system. Operativt ansvarig för systemets förvaltning, livcykelhantering och Systemförvaltare verkställande av systemförvaltningsplan. Enheten för informations- och systemförvaltning utser systemförvaltare. Är specialist på användandet av systemet och ansvarar för den Systemadministratör dagliga användningen, behörighetsadministration, etcetera. Utses av systemägare. Intervjuade beskriver att VA-verksamheten arbetar med informationssäkerhet i två olika perspektiv. För information och processer som inte är kopplade till den samhällsviktiga verksamheten sker arbetet på motsvarande sätt som övriga verksamheter i kommunen med Soltak AB som leverantör. Informationssäkerhetsfunktionen deltar som stöd i det operativa arbetet. Page 7 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets För den samhällsviktiga leveransen av dricksvatten så har VA-verksamheten beslutat att anläggningar och tillhörande system ska vara separerade i ett eget processnät. Soltak AB utgör inte it-avdelning för dessa delar. VA-verksamheten har fullt ut eget ansvar för det informationssäkerhetsarbete som bedrivs, inklusive de säkerhetsåtgärder som det finns behov av för att skydda verksamheten. De som främst är delaktiga i arbetet är utsedd systemförvaltare, som delvis har funktionen vid sidan av andra uppgifter, samt en extern konsult som bidrar med stöd för åtgärdshantering i relation till lagkrav och föreskrifter som VA-verksamheten har att förhålla sig till. Det har identifierats vissa behov av investeringar och åtgärder som uppges bromsas något av personalbrist. Rekrytering planeras under kvartal två 2026. Kommunens informationssäkerhetsfunktion uppges främst finnas tillgängliga som bollplank i specifika frågor utifrån verksamhetens behov men inte delta aktivt i det operativa arbetet. Vid särskilda frågeställningar involveras externa leverantörer som VA-verksamheten har avtal med. 5.3.2 Kommentar I kommunövergripande styrdokument finns en dokumenterad ansvarsfördelning inom informationssäkerhetsarbetet. Det har inte tydliggjorts hur ansvarsfördelningen ser ut inom VA-verksamheten men vi uppfattar att det i praktiken finns en rollfördelning. Med tanke på de höga skyddsbehov som samhällsviktig verksamhet har, ser vi risk att nuvarande tillgång till funktioner och kompetens, inte ger rätt förutsättningar att informationssäkerhetsarbetet ska vara verksamhetsdrivet och systematiskt i enlighet med beskrivningar i de styrande dokumenten. En av frågeställningarna i förstudien avser att beskriva ansvar i relation till Soltak AB. Då VA- verksamheten inte ingår i det avtal och uppdrag som Soltak AB har i relation till kommunen så är frågeställningen avseende detta inte relevant att besvara i förstudien. 5.4 RISKBEDÖMNING OCH ÅTGÄRDSPLANER Enligt Riktlinjer för informationssäkerhet ansvarar varje sektor för att identifiera och klassa sin information samt säkerställa tillräcklig skyddsnivå hos eventuella informationsbehandlingsresurser. Under hela livscykeln ska samtliga resurser leva upp till de skyddsåtgärder som handlingsplan i KLASSA kräver. I riktlinjerna definieras de informationsklasser och nivåer som informationen ska bedömas utifrån. Matrisen baseras på bedömningar utifrån aspekterna konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Vi noterar enligt matrisen att exempelvis reservrutiner för samhällsviktig verksamhet samt vattenkvalitet anges i rutorna för högt eller mycket högt skyddsbehov. Regler för ägarskap och förvaltning av it-system anger att det är av yttersta vikt att IT- lösningens ägare tillsammans med förvaltare kontinuerligt säkerställer adekvata säkerhetsåtgärder. Page 8 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets 5.4.1 Riskhantering Intervjuade beskriver att det saknas kommunövergripande instruktion för arbetet med riskanalyser och det saknas gemensamma arbetssätt för att göra riskanalyser. Centralt pågår ett arbete med att införa ett systemstöd där riskanalyser framgent ska dokumenteras. Arbetet leds av Enheten för Informations- och systemförvaltning. Verksamheter i kommunen använder i nuläget olika mallar och stöd i genomförandet av sina riskanalyser. Vi har i granskningen tagit del av mall för riskanalys som VA-verksamheten arbetar utifrån. Mallen innehåller bedömning av risk och konsekvens. Vi tolkar dock att mallen inte specifikt är anpassad för riskanalyser inom informationssäkerhet. Bland annat saknas de vedertagna aspekterna med bedömningar utifrån konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Intervjuade beskriver att genomförande av informationsklassning har påbörjats inom sektorn för de delar som inte avser samhällsviktig verksamhet (dricksvattenförsörjning). Inom dricksvattenförsörjning har en GAP-analys gjorts med bedömningen av nuläget för etablerade säkerhetsåtgärder i relation till lagkrav och föreskrifter som VA-verksamheten har att förhålla sig till, exempelvis NIS-direktivet och Livsmedelsverkets föreskrifter. GAP- analys har genomförts av extern konsult i samråd med systemförvaltaren där risker identifierats och vissa åtgärder påbörjats. Se även 5.5. 5.4.2 Kommentar Vi uppfattar att risker och skyddsbehov delvis har analyserats. VA-verksamheten har, med stöd av extern konsult, analyserat etablerade säkerhetsåtgärder i relation till lagkrav och krav i föreskrifter från tillsynsmyndigheten. Vår uppfattning är att dessa analyser utgör ett viktigt underlag. Samtidigt så bör åtgärdsplaner baseras på moment som informationsklassning och riskanalyser för de it-komponenter som nyttjas inom VA- verksamheten. Vi uppfattar därigenom att nuvarande riskhanteringsrutiner inte är tillräckliga för att motsvara interna och externa krav. 5.5 BEREDSKAP- OCH KONTINUITETSHANTERING Enligt Riktlinjer för informationssäkerhet måste verksamhetens arbete kunna fortgå även om det inträffar informationssäkerhetsincidenter. För att klara detta krävs arbete med kontinuitetshantering i form av kontinuitetsplaner. Informationsägarens roll lyfts som särskilt viktig utifrån ansvaret att upprätta kontinuitetsplan(er). Vidare framgår att en förutsättning för kontinuitetshantering är att verksamheten kartlägger sin information och informationsbehandling, särskilt den kritiska. Arbetet med att klassa information, tillämpa skyddsåtgärder på informationsbehandlingsresurser och genomföra riskanalyser är en nödvändighet för att kunna planera verksamhetens arbete vid eventuell informationssäkerhetsincident. Som beskrivits tidigare i rapporten så har inte VA-verksamheten genomfört informationsklassning och riskanalyser för de system och it-komponenter som nyttjas för Page 9 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets dricksvattenförsörjningen. Däremot så har en genomlysning av VA-verksamhetens mest kritiska nät genomförts och arbete med åtgärder har dokumenterats i en åtgärdsplan. Arbetet med åtgärder är pågående och kommer att resultera i riskminimering under innevarande år. Enligt muntliga uppgifter har ett antal åtgärder vidtagits med stöd av extern leverantör i relation till genomförda analyser. Fokus för arbetet uppges ha varit att stärka motståndskraft inom VA för verksamhetens OT-system. Vi uppfattar från intervju att det saknas dokumenterade kontinuitetsplaner. Det finns dock en medvetenhet om att verksamheten alltid ska fungera, varpå det i det grundläggande ansvaret att säkerställa leverans av dricksvatten, uppges finnas arbetssätt och rutiner för att hantera störningar. Kommunen har en beslutad Nödvattenplan4. Nödvattenplanen beskriver hur kommunen organiserar och genomför nödvattenförsörjning vid störningar i dricksvattensystemet. Exempelvis vid tekniska fel, föroreningar, extremt väder eller höjd beredskap. Den tydliggör också vilka verksamheter som prioriteras vid en kris. 5.5.1 Kommentar I nuläget saknas väsentliga underlag för att planera verksamhetens arbete vid en informationssäkerhetsincident. Det finns dokumenterade underlag för delar av verksamhetens kritiska system och it-miljö som utgör väsentliga underlag i åtgärdsarbetet för att ha en beredskap och kontinuitetsplanering. Vi uppfattar dock att det saknas dokumenterade kontinuitetsplaner som motsvarar beskrivning i Riktlinje för informationssäkerhet. Nödvattenplanen som beslutats utgör ett stöd i beredskapsarbetet om en incident inträffar som orsakar bristande tillgång på dricksvatten. 6 SAMLAD KOMMENTAR Syftet med förstudien har varit att identifiera risker inom området och bedöma om det finns behov av fördjupad granskning. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Mot bakgrund av den information som inhämtats i förstudien ser vi risker förenade med kommunens arbete med informationssäkerhet inom VA-verksamheten. Vi föreslår därför att fördjupad granskning av det systematiska informationssäkerhetsarbetet genomförs inom två till tre år. 4 Kommunfullmäktige 2025-12-11 Page 10 of 11 Förstudie informationssäkerhet inom VA-verksamheten| Azets Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Liz Gard Jenny Thörn Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 11 of 11 Grundläggande granskning 2025| Azets Grundläggande granskning 2025 Rapport Stenungsunds kommun 2026-03-31 Antal sidor 18 Page 1 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 5 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 5 3.1 Avgränsning 6 4 Revisionskriterier 6 5 Metod 6 6 Resultat av granskningen 7 6.1 Övergripande styrdokument 7 6.2 Kommunstyrelsen 8 6.3 Myndighetsnämnder 14 6.4 Kommunfullmäktiges beredningar 16 7 Samlad bedömning och rekommendationer 18 Page 2 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av kommunens styrelse, nämnder och beredningar. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelse och nämnder i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Kommunstyrelsen bedöms i allt väsentligt ha säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag. Vi noterar att måluppfyllelsen, utöver indikatorer, mäts utifrån beslutade fokusområden för innevarande år. Av delårsrapport och årsredovisning redogörs för det arbete som bedrivs i förvaltningen kopplat till fokusområdena. Det framgår dock inte om/hur mätning/uppföljning ska ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs de facto ger de förväntade effekterna. Därtill noterar vi att indikatorer som är kopplade till respektive fokusområde inte alltid speglar pågående arbete och förväntade effekter för aktuellt fokusområde. Kommunstyrelsen bedöms ha säkerställt att den får en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat. Kommunen redovisar en positiv budgetavvikelse, som främst beror på lägre kapitalkostnader och lägre kostnader för volymer samt överskott på skatter och generella bidrag. Kommunstyrelsen och nämnderna bedöms ha säkerställt en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Kommunstyrelsens och nämndernas protokoll och beslutsunderlag bedöms i allt väsentligt vara tydliga. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att I allt väsentligt verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag? Page 3 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att de får en Ja tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat? Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser? Ja Har kommunstyrelsen och nämnderna en struktur för arbetet Ja med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt? För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Se över om/hur mätning/uppföljning bör ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs kopplat till respektive fokusområde ger förväntade effekter • Se över och komplettera med relevanta indikatorer för respektive fokusområde för att säkerställa att de är relevanta och bidrar till att stärka styrning och uppföljning av mål. • Se över hur förflyttning/jämförelse över tid mäts/bedöms, för att säkerställa att hela jämförelseperioden beaktas i bedömningen. Page 4 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av kommunens styrelse, nämnder och beredningar. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Enligt kommunallagen 12 kap. 1 § ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Revisionens uppgift är att pröva om: • Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt, tillfredsställande sätt. • Räkenskaperna är rättvisande. • Den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorernas årliga granskning består av tre delar; grundläggande granskning, fördjupad granskning samt granskning av delårs- och helårsbokslut. Den grundläggande granskningen omfattar en översiktlig granskning av måluppfyllelse, styrning och intern kontroll. Den grundläggande granskningen baseras på revisorernas riskanalys och omfattar kommunstyrelsen, kommunstyrelsens utskott, nämnder och beredningar. Den grundläggande granskningen ger också underlag att under året uppdatera riskanalysen. Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen ha en sådan omfattning att den ger grund för bedömningar som revisorerna lämnar i sin årliga revisionsberättelse. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Granskningens översiktliga syfte har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. De bedömningar som avlämnats ska utgöra en grund för säkerställande att nämnder och styrelse lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: • Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag? • Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att de får en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat? o Vidtar styrelsen/nämnden åtgärder vid eventuella avvikelser? • Har kommunstyrelsen och nämnderna en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt? Page 5 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 3.1 AVGRÄNSNING Granskningen avser hela granskningsåret 2025 och färdigställs och avslutas först efter att styrelse och nämnder behandlat sina årsbokslut/verksamhetsuppföljningar för 2025. Granskningen omfattar kommunstyrelsen och dess utskott, tekniska myndighetsnämnden, sociala myndighetsnämnden, överförmyndarnämnden1 samt kommunfullmäktiges beredningar. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725), KL. • Strategisk plan 2025–2027 budget 2025. • Reglemente för intern kontroll. 5 METOD Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier av relevanta styr- och uppföljningsdokument såsom internkontrollplan, strategisk plan och budget, verksamhetsuppföljning och ekonomisk uppföljning. • Dialogmöten med presidierna i kommunstyrelsen och dess utskott • Protokollsgranskning De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av ekonomichef och sektorchef, sektor stödfunktioner. 1 Redovisas i separat rapport. Page 6 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT 6.1.1 Strategisk plan 2025–2027 budget 2025 Den strategiska planen2 innehåller en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en ekonomisk plan för tre år varav budgetåret är periodens första år. Styrmodellen utgår från dokumentet Vision 2035, Agenda 2030 och kommunens ledord. Utifrån detta har fyra inriktningsmål tagits fram och prioriterats. Inriktningsmålen utgår från Agenda 2030:s mål. Vision 2035 År 2014 antogs kommunens vision ”Stenungsund Det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum”. Visionen gör gällande två avgörande inriktningar: • Attraktivt och välkomnande. Inriktningen innefattar att kommunen ska erbjuda en trygg miljö, ha ett attraktivt centrum och rikt kulturliv, ha goda kommunikationer, ha ett levande företagsklimat och att alla invånare alltid ska mötas med bästa möjliga möte. • Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Inriktningen innebär att kommunen strävar efter social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att inte äventyra framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Kommunens ledord Av den strategiska planen framgår att kommunens ledord är helhet, öppenhet, delaktighet och insyn. Inriktningsmål I den strategiska planen beskrivs kommunens fyra övergripande mål vilka utgår från Agenda 2030:s mål och kopplas till Vision 2035. Inriktningsmålen är följande: • Mål 3: God hälsa och välbefinnande. Kommunen ska säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. • Mål 4: God utbildning för alla. Kommunen ska säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. • Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Kommunen ska verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. • Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. Kommunen ska vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. 2 Kommunfullmäktige 2024-06-19, § 124 Page 7 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets Ekonomiska styrprinciper I den strategiska planen 2025–2027 beskrivs kommunens ekonomiska styrprinciper. Styrprinciperna tydliggör bland annat ansvar och befogenheter, hantering av eventuella årliga över- och underskott samt den rapportering och uppföljning som ska ske i förvaltning, utskott och kommunstyrelsen. Vidare tydliggör styrprinciperna även budgetansvar, principer och ansvar för investeringar, efterkalkyl, fastigheter och lokaler, köp av varor och tjänster, upplåning, leasing, kommunala bolag och förändring av taxor och avgifter. 6.1.2 Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll3 tydliggör syftet med den interna kontrollen, organisering och ansvar av den interna kontrollen samt beskriver processen för upprättande av internkontrollplan och innehållet i internkontrollplanen. Av reglementet framgår att styrelse och nämnder ska säkerställa att följande övergripande mål uppnås: • Verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. • Informationen och rapporteringen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande. • Skydda organisationen och dess medarbetare från risker, förluster, bedrägerier, misstankar och andra skador. • Förebygga, upptäcka och åtgärda fel och brister. I enlighet med reglementet har kommunstyrelsen det yttersta ansvaret för att tillse en god intern kontroll. Detta innebär ett ansvar för att organisera arbetet med intern kontroll inom kommunkoncernen samt se till att det organiserade arbetet utvecklas utifrån koncernens behov av kontroll. Vidare beskrivs att kommunstyrelsen löpnade ska följa upp det interna kontrollsystemet. Enligt reglementet ansvarar myndighetsnämnderna för den interna kontrollen inom sina respektive ansvarsområden. Uppföljning av myndighetsnämndernas interna kontroll ska redovisas för kommunstyrelsen för kännedom. Utifrån internkontrollplanen genomförs kontroller av riskerna genom en helårsuppföljning. I reglementet framgår även det ansvar som åligger kommundirektör och anställda. 6.2 KOMMUNSTYRELSEN 6.2.1 Verksamhetsstyrning Kommunstyrelsens reglemente4 gör gällande att kommunstyrelsen bland annat ska övervaka att kommunfullmäktigemålen, verksamhetsplanerna och planer för ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning utförs ändamålsenligt och ekonomiskt. I den strategiska planen 2025–20275 framgår inriktningsmålen, som valts ut från Agenda 2030 och som knyter an till kommunens vision. Måluppfyllelsen mäts genom indikatorer och fokusområden för varje mål. Indikatorerna består av nyckeltal från databasen Kolada som är specifikt framtagna som stöd för kommuners genomförande av Agenda 2030. Indikatorerna 3 Kommunfullmäktige 2025-03-06, § 31 4 Kommunfullmäktige 2025-11-20, § 127 5 Kommunfullmäktige 2024-06-19, § 124 Page 8 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets ger framför allt en bild av hur utvecklingen ser ut över tid i jämförelse med andra. Fokusområdena beskriver vad verksamheterna ska fokusera på i sitt arbete med att nå höjd måluppfyllelse under 2025. Måluppfyllelsen bedöms genom indikatorernas utfall samt en kvalitativ analys av hur verksamheterna har arbetat med fokusområdena. För respektive inriktningsmål anges kopplade fokusområden och indikatorer, som följs upp i samband med tertial 2 och i samband med bokslutet. Av delårsrapporten för 20256 framgår att nya indikatorer har lagts till för att ge en mer nyanserad bild i delårs- och årsbokslut 2025, vilka också ingår i strategiskt plan 2026-2027. De tillagda indikatorerna är knutna till respektive fokusområde. I delårsrapporten anges dels en samlad bedömning av måluppfyllelsen per inriktningsmål, dels en bedömning per fokusområde. Kopplat till detta visas också inriktningsmålens förflyttning över tid, det vill säga om måluppfyllelsen är positiv, negativ eller om det inte skett någon förflyttning. Jämförelsen över tid sträcker sig mellan åren 2020-2024. I delårsrapporten bedöms ”Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt” som uppfyllt. Övriga mål bedöms vara delvis uppfyllda. I delårsrapporten var det dock ett flertal fokusområden, där det angavs att uppföljning sker vid årsbokslutet. För vissa av fokusområdena anges att kommunen ser över möjligheterna att koppla fler indikatorer till områdena inför årsbokslutet. Av årsredovisningen framgår att två av de fyra inriktningsmålen bedöms vara uppfyllda. Utöver ”Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt” så bedöms även ”Mål 4 – God utbildning för alla” vara uppfyllt. Övriga två inriktningsmål bedöms vara delvis uppfyllda. Av måluppföljningen anges för respektive fokusområde det arbete som bedrivs i verksamheten för att nå en ökad måluppfyllelse, samt förväntade effekter med de insatser som görs. Det framgår dock inte om/hur mätning/uppföljning ska ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs de facto ger de förväntade effekterna. I årsredovisningen har ytterligare indikatorer lagts till kopplat till vissa av fokusområdena. För vissa fokusområden anges dock fortsatt att det finns behov av att komplettera med ytterligare indikatorer för att ge en mer heltäckande bild. Vi noterar att det inte alltid finns en tydlig koppling mellan indikatorerna som anges för vissa fokusområden och de förväntade effekterna för aktuellt fokusområde. Detta lyfts även fram i bilaga till årsredovisningen, där det anges att ”förvaltningen ser ett behov av att komplettera med indikatorer som är bättre anpassade till lokala förutsättningar och prioriteringar. Detta skulle ge en mer träffsäker måluppföljning och skapa underlag som är direkt användbart för kommunens styrning, samtidigt som Kolada fortsatt ger viktig kontext i ett nationellt och regionalt perspektiv.” Vi noterar också att den jämförelse som görs över tid, för att mäta/följa förflyttningen för respektive indikator, sker genom att ställa det senast tillgängliga utfallet/resultatet mot utfallet/resultatet mot basår 2020. Resultatet för tidsperioden 2021-2023/2024 beaktas därmed inte i denna jämförelse, vilket medför att förflyttningen bedöms positiv om 6 Kommunfullmäktige 2025-11-20, § 121 Page 9 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets resultatet 2025 är bättre än resultatet 2024. Detta trots att det kan vara sämre än de tre närmast föregående åren (och vice versa). 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag. De verksamhetsmål som fullmäktige har fastställt är av övergripande karaktär och långsiktiga. Målen har konkretiserats genom fokusområden för innevarande år. Bedömning av måluppfyllelse sker dels utifrån de indikatorer som fullmäktige beslutat om, dels utifrån en kvalitativ bedömning avseende fokusområdena som är gällande för innevarande år. Indikatorerna visar utvecklingen över tid och avser inte att spegla resultatet av det arbete som bedrivits under innevarande år. Beskrivningen kopplat till fokusområdena synliggör det arbete som bedrivs i förvaltningen för att nå en högre måluppfyllelse, samt vilka effekter det förväntas ge. Det framgår dock inte om/hur mätning/uppföljning ska ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs de facto ger de förväntade effekterna. De indikatorer som är kopplade till respektive fokusområde bedöms inte alltid spegla pågående arbete och förväntade effekter för aktuellt fokusområde. Vi bedömer, likt förvaltningen, att en komplettering av mer relevanta indikatorer bör göras för att kunna ge ett bättre och mer riktat underlag för såväl styrning som bedömning av måluppfyllelsen. Vi noterar också att bedömningen av förflyttning/jämförelse över tid som sker för respektive indikator i vissa fall kan ge en något missvisande bild, då inte utfallet för samtliga år för jämförelseperioden beaktas. Detta bedöms kunna utvecklas, genom att exempelvis ställa senast tillgängliga utfall/resultat mot snittet för de närmaste föregående åren. Detta till skillnad från nu då det ställs mot basår 2020. 6.2.3 Ekonomistyrning Den strategiska planen 2025–2027 redogör för kommunens ekonomiska styrprinciper. Kommunstyrelsen har ekonomiskt uppföljningsansvar vad gäller det kommunövergripande arbetet, kommunledningen, finansverksamhet och ägarstyrning av bolag. Den strategiska planen gör gällande att rapportering till kommunstyrelsen ska ske i april, augusti och december. Vidare ska en förenklad uppföljning göras per mars och oktober. Av protokollstudier framgår att uppföljning och rapportering har skett i den omfattning som beskrivs i den strategiska planen. I delårsrapporten per augusti 2025 redovisade kommunen en prognos för helåret om 100,6 mnkr, vilket är en positiv budgetavvikelse om 58,8 mnkr. Den främsta anledningen till skillnaden mellan prognos och budget är inom kommunövergripande, där det i prognosen räknas med betydligt lägre kapitalkostnader och lägre kostnader för volymer. Vidare bidrar finansverksamheten och sektorerna till den positiva prognosen. Skatter och generella bidrag väntas generera ett överskott om 8,6 mnkr jämfört med budget. Page 10 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets Sektorernas sammantagna prognos per augusti är en positiv budgetavvikelse om totalt 8,3 mnkr. Sektor stödfunktioner redovisar en negativ budgetavvikelse om - 1,4 mnkr för perioden och prognostiserar en ekonomi i balans för helåret. Prognosen för budget i balans baseras på lägre personalkostnader än budgeterat, vilket beror på tillfälliga vakanser och medveten vakanshållning av tjänster samt fördröjning av vissa rekryteringar. Sektor utbildning redovisar ett en positiv budgetavvikelse om 6,4 mnkr per augusti och prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 5,3 mnkr för helåret. Den positiva prognosen baseras på att sektorn förväntas ha lägre kostnader för skolskjuts och personalkostnader än budgeterat. Sektor socialtjänst redovisar en negativ budgetavvikelse om - 2,9 mnkr per augusti och prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 1 mnkr för helåret. Den positiva prognosen baseras på att vård och omsorg prognostiserade ett överskott om 1,5 mnkr och en budget i balans. Sektor samhällsbyggnad exklusive avgiftsfinansierad verksamhet redovisar en positiv budgetavvikelse om 4,2 mnkr för perioden och prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 2 mnkr för helåret. Den huvudsakliga anledningen är lägre kostnader för personal orsakad av planerad vakanshållning och oplanerade vakanser såsom sjukskrivningar och föräldraledigheter. Avfall prognostiserar en negativ budgetavvikelse om - 7 mnkr för helåret till följd av ökade kostnader kopplat till kommunens övertagande av insamling av förpackningar och tidningar. Av delårsrapporten framgår att det beslutats om en ny taxa vilket ökar intäkterna. VA prognostiserar en negativ budgetavvikelse motsvarande - 1,5 mnkr för helåret. I dialog med kommunstyrelsens presidium 2025-06-17 framgår att det trots budgetöverskott finns vissa utmaningar. Fastighetskostnaderna är höga, särskilt för äldre byggnader som kräver större åtgärder. Inom individ- och familjeomsorgen kvarstår kostnader från tidigare placeringar. Förskolan påverkas av minskat barnantal, vilket kan få följdeffekter för grundskolan framöver. Ekonomistyrningsmodellen kräver att åtgärder vidtas snabbt, vilket kan vara utmanande vid stora förändringar. För att möta framtida investeringsbehov och skuldsättning behöver resultatmålet höjas från nuvarande två procent till närmare sex procent. Vidare har man identifierat en försämrad ekonomisk situation jämfört med närliggande kommuner, bland annat på grund av kostnader för resecentrum och skredet. Mot denna bakgrund måste budgetar anpassas efter den nuvarande takten. Av årsredovisningen för 2025 framgår att kommunen redovisar ett resultat om 133,2 mnkr, vilket är 91,4 mnkr bättre än budgeterat resultat som uppgick till 41,8 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen är främst hänförlig till kommunövergripande poster, som redovisar en positiv budgetavvikelse om 58,7 mnkr. Överskottet kan till största del hänföras till avsatta medel för kapitalkostnader på investeringar. Investeringarna har varit väsentligt lägre än budgeterat och därmed går inte alla medel åt. Även volymer har en positiv avvikelse då befolkningen inte ökat i den utsträckning som beräknades i budgetarbetet. Sektorerna redovisar sammantaget en positiv budgetavvikelse om 8,5 mnkr. Samtliga sektorer, förutom sektor stödfunktioner, redovisar positiva budgetavvikelser. Den negativa budgetavvikelsen inom sektor stödfunktioner förklaras främst av lägre hyresintäkter och högre kostnader för reparationer och underhåll. IT-relaterade kostnader över budget påverkar också resultatet negativt Page 11 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 6.2.4 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har säkerställt att den får en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat. Ekonomin följs upp löpande i enlighet med kommunens ekonomiska styrprinciper. Kommunen redovisar en positiv budgetavvikelse, och avvikelser mot budget (såväl positiva som negativa) förklaras i de uppföljningsrapporter som upprättas. 6.2.5 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen 6 kap. 1 § ha uppsikt över övriga nämnder och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 §. Vidare ska styrelsen ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag, stiftelser, föreningar och kommunalförbund. Kommunstyrelsen har fastställt regler för kommunstyrelsens uppsiktsplikt7 som omfattar uppsikten över kommunens nämnder och helägda bolag. Dokumentet gör gällande att kommunstyrelsens presidium, alternativt de som kommunstyrelsen annars har utsett, träffar nämndernas presidier minst två gånger för dialog. Minnesanteckningarna från dialogerna ska diarieföras och anmälas till ett kommunstyrelsesammanträde för information. Av protokollgranskning framgår att kommunstyrelsen har anmält minnesanteckningar från nämnddialoger under året. I enlighet med kommunallagen 6 kap. 9 § har kommunstyrelsen en förstärkt uppsiktsplikt. Detta innebär att styrelsen, för varje bolag, i årliga beslut ska pröva om den verksamhet som bedrivits i bolaget under föregående kalenderår har varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om så inte är fallet, ska styrelsen lämna förslag till kommunfullmäktige om nödvändiga åtgärder. Under 2025 fullföljde kommunstyrelsen sin förstärkta uppsiktplikt vid sammanträdet 2025- 04-28 §§ 138–139. Med anledning av Stenungsundshems budgetunderskott som konstaterades vid sammanträdet beslutade styrelsen att följa utvecklingen av Stenungsundshem samt ta del av bolagets redovisning av en intern utredning. Bolagets VD redovisade vid styrelsens sammanträde 2025-06-16 § 199 resultatet av internrevision samt information om framtagande av en handlingsplan. Av kommunstyrelsens protokoll framgår att såväl nämnderna som de kommunala bolagen har informerat styrelsen om arbete och uppföljning med internkontrollplan8, att dialoger har hållits med bolagens presidier, respektive nämnderna minst två gånger under året9, att bolagens ekonomiska redovisningar har granskats vid bokslut och delårsbokslut10 och att 7 Kommunstyrelsen 2023-04-24, § 158 8 Kommunstyrelsen 2025-01-13, § 26; 2025-03-17, §§ 105, 111–113 9 Kommunstyrelsen 2025-04-28, § 152; 2025-06-16, § 229 10 Kommunstyrelsen 2025-05-26, § 193; 2025-09-29 § 293 Page 12 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets styrelsen har tagit ställning till de kommunala bolagens verksamhet i förhållande till ändamål och de kommunala befogenheterna11. 6.2.6 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har utövat sin uppsiktsplikt över nämnder och kommunala bolag. Granskningen visar att kommunstyrelsen under året utövat uppsikt över nämnder och kommunala bolag. Under 2025 fullföljde kommunstyrelsen sin förstärkta uppsiktsplikt vid sammanträdet 2025-04-28. Med anledning av Stenungsundshems budgetunderskott beslutade styrelsen att följa bolagets utveckling samt ta del av bolagets interna utredning och information om framtagande av en handlingsplan. 6.2.7 Intern kontroll I kommunstyrelsens internkontrollplan för 202512 beskrivs att arbetet med att fastställa styrelsens internkontrollplan inleds med att varje sektor gör riskanalyser som sammanställs på förvaltningsnivå. Efter förvaltningens arbete med riskanalyser genomför respektive utskott workshops om risker. Förvaltningen gör en riskvärdering och sammanställer en bruttolista över riskerna. Kommunstyrelsen fastställer vilka risker som ska ingå i internkontrollplanen för nästkommande året och fastställer därefter planen. Enligt riktlinjerna för intern kontroll finns följande kontrollområden att utgå från i internkontrollplanen: • Verksamhetskontroller • Kontroller av system och rutiner • Kontroll av efterlevnad av regler, policyer och beslut • Finansiell kontroll • Kontroll avseende oegentligheter, mutor och jäv I kommunstyrelsens internkontrollplan redovisas risker, kontrollmoment, riskvärde, kontrollmetod för identifierade risker samt ansvarig sektor. Vidare redovisas en bruttolista över identifierade risker för internkontrollplanen, där totalt 13 risker finns med. Av de 13 riskerna har fem lyfts med i planen: 1. Risk att bluffakturor inte identifieras. 2. Risk att systembehörigheter inte avslutas i samband med avslut av anställning. 3. Risk för överdebitering. 4. Risk för bristande kännedom om krisledningsarbetet. 5. Risk att kommunen behöver genomföra återställning av mark efter att entreprenörer fått och använt sitt schakt- och grävtillstånd. 11 Kommunstyrelsen 2025-04-28, §§ 138–139 12 Kommunstyrelsen 2024-11-25, § 354 Page 13 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets I uppföljningen av internkontrollplan för kommunstyrelsen 202513 redovisas kontroller och åtgärder för de fem risker som ingår i styrelsens internkontrollplan, undantaget kontrollen för risken bristande kännedom om krisledningsarbete. Av uppföljningen framgår att kontrollen för risken inte genomförts i enlighet med internkontrollplan. Motiveringen är behov av omprioriteringar i samband med det förhöjda säkerhetsläget. Som åtgärd flyttas genomförandet av kontrollen till 2026. Vidare har förvaltningen inte sett behov av åtgärd vad gäller risk att kommunen behöver genomföra återställning av mark. Motiveringen är att risken hanterats på ett ändamålsenligt sätt. För resterande risker har avvikelser konstaterats och planering av vidtagna åtgärder beskrivs. 6.2.8 Bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har säkerställt en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns en fastställd struktur för arbetet med intern kontroll i kommunen genom reglemente för intern kontroll. Reglementet är fastställt av fullmäktige. I reglementet beskrivs övergripande mål som styrelse och nämnder ska uppnå, ansvarsfördelning samt processen för upprättande av internkontrollplan. Kommunstyrelsen har följt de riktlinjer som beskrivs avseende arbetet med intern kontroll. 6.3 MYNDIGHETSNÄMNDER 6.3.1 Organisation Tekniska myndighetsnämnden och sociala myndighetsnämnden fullgör kommunens myndighetsutövande mot enskild inom sina respektive områden. Nämnderna ansvarar vidare för den interna kontrollen inom sina respektive områden. Av tekniska myndighetsnämndens reglemente14 framgår bland annat att nämnden ska följa utvecklingen inom kommunen i miljö- och hälsoskyddshänseende samt lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet. Nämnden ansvarar också för att lämna yttrande inom sitt ansvarsområde samt uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. Av sociala myndighetsnämndens reglemente15 framgår bland annat att nämnden ska fullgöra kommunens myndighetsutövande uppgifter mot enskild inom socialtjänstens område. Nämnden ansvarar också för att lämna yttrande inom sitt ansvarsområde samt uppdatera de regler, riktlinjer och lokala bestämmelser som har utfärdats inom nämndens ansvarsområden. 13 Kommunstyrelsen 2026-02-23, § 80 14 Kommunfullmäktige 2019-10-10, § 130. Senast reviderad 2022-01-20, § 7 15 Kommunfullmäktige 2019-10-10, § 131 Page 14 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 6.3.2 Intern kontroll I tekniska myndighetsnämndens internkontrollplan för 202516 beskrivs risker, kontrollmoment, riskvärde, kontrollmetod för identifierade risker samt ansvarig sektor. Vidare har vi tagit del av en bruttolista över identifierade risker för internkontrollplanen, där totalt två risker finns med. Riskerna lyfts i planen och avser följande: 1. Risk för otillåten påverkan av tjänstepersoner. 2. Risk för otillåten påverkan av förtroendevalda. I uppföljningen av tekniska myndighetsnämndens internkontrollplan 202517 redovisas kontroller och åtgärder för de två risker som ingår i nämndens internkontrollplan. I syfte att kontrollera kännedom om rutiner inom det systematiska arbetsmiljöarbetet kring trakasserier, hot och hot om våld har genomförandet av kontrollmomenten utgjorts av stickprovskontroller genom enkäter med anonyma svar. Enkätfrågorna skickades ut till medarbetare och förtroendevalda i kommunen. Av uppföljningen framgår att kontrollen för respektive risk konstaterar ett antal riskområden som följer av enkätfrågorna. Till detta har även medarbetare och förtroendevalda föreslagit ett antal åtgärder/förbättringsförslag. Med grund i resultatet kommer förvaltningen analysera eventuella åtgärder. Vi har tagit del av information om riktlinjer och rutiner rörande otillåten påverkan. Av informationen framgår bland annat att samtliga medarbetare har tillgång till Medarbetarhandboken på intranätet som innehåller bestämmelser och information om arbetsmiljö, våld och hot samt trakasserier och kränkningar. Vidare framgår av informationen att kommunfullmäktige 2020-04-16, § 64 antog riktlinjer för de förtroendevaldas arbetsmiljö. Kommunstyrelsen noterade information om uppföljning av nämndens internkontrollplan för 2025 under styrelsens sammanträde 2026-02-23, § 82. I sociala myndighetsnämndens internkontrollplan för 202518 beskrivs risker, kontrollmoment, riskvärde, kontrollmetod för identifierade risker samt ansvarig sektor. Vidare har vi tagit del av en bruttolista över identifierade risker för internkontrollplanen, där totalt tre risker finns med. Förutom de tre riskerna i bruttolistan lyfts ytterligare två risker med i internkontrollplanen. De totalt fem riskerna avser följande: 1. Risk att placerade barn omplaceras. 2. Risk att välfärdsbrott inte upptäcks och polisanmäls vilket innebär felaktiga utbetalningar. 3. Risk för att nuvarande rutiner brister gällande verksamheternas hantering och stöd till våldsutövare och våldsutsatta barn och vuxna. 4. Risk för otillåten påverkan av tjänstepersoner. 5. Risk för otillåten påverkan av förtroendevalda. 16 Tekniska myndighetsnämnden 2024-11-13, § 133 17 Tekniska myndighetsnämnden 2026-01-28, § 2 18 Sociala myndighetsnämnden 2024-11-26, § 323 Page 15 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets I uppföljningen av sociala myndighetsnämndens internkontrollplan 202519 redovisas kontroller och åtgärder för de fem risker som ingår i nämndens internkontrollplan. Vad avser risk att placerade barn omplaceras samt risk för att nuvarande rutiner brister har beslut tagits att följa upp internkontrollpunkterna under 2026. Gällande risk att välfärdsbrott inte upptäcks har en internkontrollpunkt på temat valts ut för internkontrollplan 2026, men med inriktningen rutiner för inköp, leveranser och betalningar. I syfte att kontrollera kännedom om rutiner inom det systematiska arbetsmiljöarbetet kring trakasserier, hot och hot om våld har genomförandet av kontrollmomenten för risk för otillåten påverkan av tjänstepersoner samt risk för otillåten påverkan av förtroendevalda utgjorts av stickprovskontroller genom enkäter med anonyma svar. Enkätfrågorna skickades ut till medarbetare och förtroendevalda i kommunen. Av uppföljningen framgår att kontrollen för respektive risk konstaterar ett antal riskområden som följer av enkätfrågorna. Till detta har även medarbetare och förtroendevalda föreslagit ett antal åtgärder/förbättringsförslag. Med grund i resultatet kommer förvaltningen analysera eventuella åtgärder. Till detta har vi har tagit del av information om riktlinjer och rutiner rörande otillåten påverkan. 6.3.3 Bedömning Vår bedömning är att nämnderna har säkerställt en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Det finns en fastställd struktur för arbetet med intern kontroll i kommunen genom reglemente för intern kontroll. Reglementet är fastställt av fullmäktige. I reglementet beskrivs övergripande mål som styrelse och nämnder ska uppnå, ansvarsfördelning samt processen för upprättande av internkontrollplan. Nämnderna har följt de riktlinjer som beskrivs avseende arbetet med intern kontroll. I nämndernas uppföljning av intern kontroll beskrivs åtgärder som genomförts för respektive risk. 6.4 KOMMUNFULLMÄKTIGES BEREDNINGAR 6.4.1 Organisation Enligt kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarnas arbetsordning20 är de fasta beredningarna: demokratiberedningen, beredningen för hållbara livsvillkor, beredningen för miljö- och fysisk planering, arvodesberedningen och valberedningen. I arbetsordningen beskrivs att tillfälliga beredningar kan tillsättas en eller flera tillfälliga fullmäktige- beredningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga. Vidare framgår att fullmäktige fattar beslut om beredningsdirektiv gällande uppdrag. Av den 19 Sociala myndighetsnämnden 2026-02-17, § 28 20 Kommunfullmäktige 2022-11-23, § 184. Reviderad 2024-05-23, § 94 Page 16 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets strategiska planen 2025–202721 framgår att det finns fyra fasta beredningar med olika berednings- och verksamhetsområden. Planen gör gällande att beredningarna ansvarar för att bereda politiska framtids- och visionsfrågor inför debatt och beslut i fullmäktige. Valberedningen lyfts inte i den strategiska planen. 6.4.2 Protokoll I enlighet med kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarnas arbetsordning ska det för fullmäktigeberedningar, i tillämpliga delar, gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll. I kommunallagen 5 kap. §§ 66 – 70 föreskrivs vilken information som ska framgå av sammanträdesprotokoll, bland annat ska protokollet redovisa: • Vilka ledamöter och ersättare som tjänstgjort. • Vilka ärenden som handlagts. • Vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka. • I vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut. • Genomförda omröstningar och resultaten av dem. • Vilka beslut som har fattats. • Vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar. • Vilka reservationer som har anmälts mot besluten. Vidare ska ett protokoll justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på det sätt som fullmäktige har bestämt. Vi noterar att beredningarna för minnesanteckningar som i många fall är detaljerade till sin utformning. Minnesanteckningarna för 2025 innehåller det som föreskrivs i kommunallagen avseende protokoll. 6.4.3 Bedömning Vår bedömning är att fullmäktigeberedningarna i allt väsentligt har säkerställt att beslutsunderlag och protokoll är tydliga. I fullmäktige och fullmäktigeberedningarnas arbetsordning beskrivs vad som gäller avseende tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll. Vi bedömer att beredningarna under året i många fall har fört detaljerade minnesanteckningar som följer bestämmelserna i kommunallagen avseende protokoll. 21 Kommunfullmäktige 2024-06-19, § 124 Page 17 of 18 Grundläggande granskning 2025| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en grundläggande granskning av kommunens styrelse, nämnder och beredningar. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att styrelse och nämnder i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Se inledning samt respektive rapportkapitel för en mer detaljerad beskrivning. Utifrån resultatet av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Se över om/hur mätning/uppföljning bör ske för att kunna säkerställa att det arbete som görs kopplat till respektive fokusområde ger förväntade effekter • Se över och komplettera med relevanta indikatorer för respektive fokusområde för att säkerställa att de är relevanta och bidrar till att stärka styrning och uppföljning av mål. • Se över hur förflyttning/jämförelse över tid mäts/bedöms, för att säkerställa att hela jämförelseperioden beaktas i bedömningen. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Liz Gard Isabella Nielsen Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Page 18 of 18 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 8 Dnr: KS 2025/641 Räddningstjänsten Storgöteborgs taxa för brandskyddskontroll 2026-2031 Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att - Anta taxa i enlighet med bilaga 1 att gälla från och med den 1 september 2026 till och med den 31 december 2031 för Stenungsunds kommun, - Anta taxebestämmelserna i enlighet med bilaga 2, - Räddningstjänstförbundet Storgöteborg för varje avgiftsår årligen ska justera taxorna enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen tillämpas det PKV som SKR årligen publicerar i februari, i samband med cirkuläret som omfattar budgetförutsättningar och skatteprognos. Taxan beräknas enligt PKV för två år före det år som taxebeloppet ska gälla. Justeringen görs med PKV enligt det cirkulär som publiceras året före det år taxebeloppet ska gälla. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har tagit fram en taxa för brandskyddskontroll, som behöver antas av varje medlemskommun. Eftersom föreskriftsrätt inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund behöver RSG:s medlemskommuner fatta beslut om de taxor och frister som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att på ett likställt sätt kunna tillämpa frister för sotning och rengöring samt ta ut avgifter för hela RSG är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. RSG utövar tillsyn (brandskyddskontroll) enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kommunen får föreskriva att avgift tas ut för denna tillsynsverksamhet. RSG ansvarar enligt LSO för brandskyddskontroll. Avgifter för denna verksamhet får tas ut, vilket görs genom en taxa för brandskyddskontroll. Taxan ska börja gälla för Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner från och med 1 januari 2026. För Stenungsund, Tjörn och Lilla Edets kommuner är däremot taxan tänkt att börja gälla från och med 1 september 2026. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-02-10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2025-11-25 Räddningstjänsten Storgöteborgs förbundsstyrelse 2025-06-04 § 66 Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande 2025-05-13 Bilaga 1 Taxa för brandskyddskontroll Bilaga 2 Taxebestämmelser, brandskyddskontroll Bilaga 3 Redogörelse, taxa för brandskyddskontroll Bilaga 4 Beräkningsunderlag, taxa för brandskyddskontroll Beslut skickas till Räddningstjänsten Storgöteborg - raddningstjansten@rsgbg.se kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/641 2025-11-25 Annie Frid Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Räddningstjänsten Storgöteborgs taxa för brandskyddskontroll 2026-2031 Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att - Anta taxa i enlighet med bilaga 1 att gälla från och med den 1 september 2026 till och med den 31 december 2031 för Stenungsunds kommun, - Anta taxebestämmelserna i enlighet med bilaga 2, - Räddningstjänstförbundet Storgöteborg för varje avgiftsår årligen ska justera taxorna enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen tillämpas det PKV som SKR årligen publicerar i februari, i samband med cirkuläret som omfattar budgetförutsättningar och skatteprognos. Taxan beräknas enligt PKV för två år före det år som taxebeloppet ska gälla. Justeringen görs med PKV enligt det cirkulär som publiceras året före det år taxebeloppet ska gälla. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har tagit fram en taxa för brandskyddskontroll, som behöver antas av varje medlemskommun. Eftersom föreskriftsrätt inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund behöver RSG:s medlemskommuner fatta beslut om de taxor och frister som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att på ett likställt sätt kunna tillämpa frister för sotning och rengöring samt ta ut avgifter för hela RSG är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. RSG utövar tillsyn (brandskyddskontroll) enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kommunen får föreskriva att avgift tas ut för denna tillsynsverksamhet. RSG ansvarar enligt LSO för brandskyddskontroll. Avgifter för denna verksamhet får tas ut, vilket görs genom en taxa för brandskyddskontroll. Taxan ska börja gälla för Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner från och med 1 januari 2026. För Stenungssund, Tjörn och Lilla Edets kommuner är däremot taxan tänkt att börja gälla från och mede 1 september 2026. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/641 2025-11-25 Ekonomisk bedömning Taxan föreskriver att avgift får tas ut för tillsyn, vilket inbringar avgifter till RSG. Barnkonsekvensanalys Beslutet är främst administrativt, och väntas inte ha påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 Beslutet kopplas till mål nummer 16 som bland annat handlar om välfungerande institutioner. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2025-11-25 Räddningstjänsten Storgöteborgs förbundsstyrelse 2025-06-04 § 66 Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande 2025-05-13 Bilaga 1 Taxa för brandskyddskontroll Bilaga 2 Taxebestämmelser, brandskyddskontroll Bilaga 3 Redogörelse, taxa för brandskyddskontroll Bilaga 4 Beräkningsunderlag, taxa för brandskyddskontroll STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Beslut skickas till Räddningstjänsten Storgöteborg - raddningstjansten@rsgbg.se kansli@stenungsund.se Tjänsteutlåtande OBargn.k Ngrir 2o2 52805030--40070592 Verksamhetsstöd Utfärdat 2025-05-13 Joakim Ögren Presidiet 2025-05-23 Enhetschef Förbundsstyrelse 2025-06-04 joakim.ogren@rsgbg.se Diarienummer 2025/350 Taxa brandskyddskontroll inom Räddningstjänsten Storgöteborg 1. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen överlämnar till medlemskommunernas kommunstyrelser och kommunfullmäktige att besluta: 1. att anta taxa i enlighet med bilaga 1 2. att anta taxebestämmelserna i enlighet med bilaga 2, 3. att taxan enligt beslutspunkt 1 gäller från och med den 1 september 2026 till och med den 31 december 2031 för kommunerna Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet, med den justering som sker enligt beslutspunkt 5, 4. att taxan enligt beslutspunkt 1 gäller från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2031 för kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Lerum och Partille med den justering som sker enligt beslutspunkt 5, 5. att Räddningstjänstförbundet Storgöteborg för varje avgiftsår ska årligen justera taxorna enligt beslutspunkt 1 enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen tillämpas det PKV som SKR årligen publicerar i februari, i samband med cirkuläret som omfattar budgetförutsättningar och skatteprognos. Taxan beräknas enligt PKV för två år före det år som taxebeloppet ska gälla. Justeringen görs med PKV enligt det cirkulär som publiceras året före det år taxebeloppet ska gälla. 2. Sammanfattning Då föreskriftsrätt inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund behöver RSG:s medlemskommuner fatta beslut om de taxor och frister som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att på ett likställt sätt kunna tillämpa frister för sotning och rengöring samt ta ut avgifter för hela RSG är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. RSG utövar tillsyn (brandskyddskontroll) enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kommunen får föreskriva att avgift tas ut för denna tillsynsverksamhet. RSG ansvarar enligt LSO för brandskyddskontroll. Avgifter för denna verksamhet får tas ut, vilket görs genom en taxa för brandskyddskontroll. I nu aktuellt ärende ska alltså beslut fattas om att anta taxa för brandskyddskontroll enligt LSO. Taxan ska börja gälla: För Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner från 1 januari 2026. För Stenungssund, Tjörn och Lilla Edets kommuner från 1 september 2026. 3. Ärendet Bakgrund RSG ansvarar enligt LSO för brandskyddskontroll. Avgifter för denna verksamhet får tas ut, vilket görs genom en taxa för brandskyddskontroll. RSG bedriver sedan den 1 januari 2016 brandskyddskontroll i egen regi. Nu befintlig taxa för brandskyddskontroll beslutades 2021, och har sedan justerats årligen med hänsyn till prisutvecklingen enligt Sveriges Kommuner och Regioner, nedan SKR, Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). I aktuellt ärende är det alltså fråga om att fatta beslut om att anta taxa för brandskyddskontroll. Taxan ska börja gälla den 1 januari 2026 respektive 1 september 2026 enligt ovan. Vid framtagande av nya taxor har RSG använt det underlag och den vägledning för konstruktion av LSO samt det stöd för beräkning av handläggningskostnad per timme (självkostnadsberäkning) som SKR har tagit fram. Samma underlag och metod för självkostnadsberäkning har använts för att ta fram handläggningskostnad per timme för taxan för brandskyddskontroll. Taxa för brandskyddskontroll har beräknats enligt självkostnadsprincipen och omfattar de delar av verksamheten där avgiftsfinansiering är möjlig. Taxan utgår från självkostnadsprincipen och konstruktionen är en modell som är vedertagen för brandskyddskontroll och har tillämpats sedan 2004. Taxorna ska för varje avgiftsår justeras enligt SKR, Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen tillämpas det PKV som SKR årligen publicerar i februari, i samband med cirkuläret som omfattar budgetförutsättningar och skatteprognos. Taxan beräknas enligt PKV för två år före det år som taxebeloppet ska gälla. Justeringen görs med PKV enligt det cirkulär som publiceras året före det år taxebeloppet ska gälla. Detta innebär att justering av taxan till 2027 års nivå görs i mars 2026, vid beräkningen används det PKV som publicerats i februari 2026 för år 2025. Taxa för brandskyddskontroll RSG utför brandskyddskontroller i enlighet med LSO. En kommun får enligt LSO föreskriva att avgift ska betalas för brandskyddskontroll. Konstruktionen av taxan för brandskyddskontroll är en modell som är vedertagen i landet och har tillämpats sedan 2004 då brandskyddskontrollen kom till i LSO. Schablonerna bygger på en medeltid för vad respektive moment tar att utföra. Syftet med modellen är att alla medborgare ska betala lika oavsett var man bor och vilken anläggning man har. För ”övriga objekt” är det dock inte möjligt att ta fram en rättvisande schablonavgift, detta då anläggningarna vanligtvis ser helt olika ut både i konstruktion och byggnad. Timersättningen är framräknad enligt SKR:s mall ”Underlag för konstruktion av LSO- och LBE-taxor”, där avgiften beräknas enligt beräkningsmall. Nu aktuellt förslag till taxa brandskyddskontroll är i sin konstruktion oförändrad jämfört med tidigare taxa. Lars Klevensparr Joakim Ögren Förbundsdirektör Handläggare 4. Bilagor 1. Taxa för brandskyddskontroll 2026 2. Taxebestämmelser 3. Redogörelse taxa brandskyddskontroll 4. BSK-taxa_2026 TU- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Förbundsstyrelsen Sammanträdesdatum 2025-06-04

§ 9 Uppföljning internkontrollplan 2025 Uppföljning internkontrollplan 2025 SOLTAK AB (T3 helår) enligt utskickade handlingar presenterad vid styrelsemötet 17 februari 2026. Styrelsen beslutar Att godkända uppföljningen av internkontrollplan 2025.

§ 10 Internkontrollplan 2026 Förslag till internkontrollplan 2026 SOLTAK AB enligt utskickade handlingar presenterad vid styrelsemötet 17 februari 2026. Styrelsen beslutar Att godkända internkontrollplan 2026 enligt förslag, med följande tillägg; Punkten Varumärke kompletteras med förtydligade översyn av bolagsnamnet. Punkten Distansarbete utgår från interkontrollplanen. Kompetensförsörjning läggs till interkontrollplanen. Uppdaterad version interkontrollplan 2026 stäms av med presidiet och därefter görs den tillgänglig för styrelsen.

§ 11 Instruktion för ekonomisk rapportering Instruktion för ekonomisk rapportering har skickats ut med handlingarna. Styrelsen beslutar Att fastställa instruktionen för ekonomisk rapportering, med följande tillägg att förtydliga stycket ”Rapportering i övrigt”. Utskick görs sedan efter avstämning med presidiet. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 731e32f30cc3-f738-0414-1a66-821a4d6e :remmun-DI ngiS oddA Protokoll styrelsemöte nr 34 Datum 2026-02-17

§ 12 Delegation handläggning omsättning samt upptagande av nya lån Delegation har skickats ut med handlingarna. Styrelsen beslutar Att punkten utgår.

§ 13 IT-policy IT-policyn har skickats ut med handlingarna. Styrelsen beslutar Att fastställa IT policyn med tillägg att i bilagan (begrepp och förkortningar) förtydliga kopplingen mellan NIS2-direktivet och Cybersäkerhetslagen.

§ 14 IT-säkerhetspolicy IT-säkerhetspolicyn har skickats ut med handlingarna. Styrelsen beslutar Att fastställa IT- säkerhetspolicyn.

§15 Uppföljning personalstatistik 2025 Uppföljning av personalstatistik 2025 (T3, helår) presenterad vid styrelsemötet 17 februari 2026. Styrelsen beslutar Att notera informationen

§16 Information styrdokument Information av ordförande. Styrelsen beslutar Att notera informationen SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 731e32f30cc3-f738-0414-1a66-821a4d6e :remmun-DI ngiS oddA Protokoll styrelsemöte nr 34 Datum 2026-02-17

§17 VD informerar Information från VD presenterades vid styrelsemötet. • Policys: Samlat paket Säkerhet, Informationssäkerhet, IT och IT-säkerhet. • Omvärlden: Fortsatt stor osäkerhet, turbulens och oro präglar omvärlden: geopolitik, handelskrig-tullar, bristande förutsägbarhet och tillit mellan länder och unioner. • Press och media, bolaget inte förekommit i media sedan föreg. möte. Vi syns på sociala media med olika aktiviteter och annonser vid rekrytering. • Utredning SOLTAK AB och bolagets styrdokument, kommentarer pkt 16 dagens möte. • Samarbetsavtal-partnerskap leverans av tjänster, kommentarer enligt pkt 10 dagens möte. • Samverkan SOLTAK och kommunerna, kommentarer enligt pkt 9 och 10 dagens möte. • Datahall, IT-säkerhet och cybersäkerhet, kommentarer enligt pkt 9 och 10 dagens möte. • Lilla Edet och SOLTAK IT: Ny digitaliseringschef, löpande dialog och samverkan. • Vår kommunikation förändring: begrepp, servicetjänster, logotype, varumärken, samt översyn bolagsnamnet. Information enligt tidigare, arbete pågår. • Inköp- och upphandling, enligt tidigare överväga behovet av egen resurs. • Partnerkommuner, potentiella tillkommande (ägarfråga): Oförändrat sedan föregående styrelsemöte. • Möten och besök hos våra ägare (KF/KS, ägarrådet), besök KS Lilla Edet 17/3. Styrelsen beslutar Att notera informationen

§18 Övriga frågor Finansiering med eget kapital Styrelsen ger VD i uppdrag att se över möjligheterna att med eget kapital finansiera investeringar inom bolagets verksamhetsområden, samt att inkludera en riskbedömning. Förslag presenteras på nästa styrelsemöte. Budgetprocessen Information från Mats Gjertz angående budgetprocessen i Stenungsunds kommun. De fyra ägarkommunerna har olika budgetprocesser. Styrelsen ställer sig positiva till att se över bolagets budgetprocess (årshjul). Fortsatt dialog i styrelsen. Styrelsen beslutar Att notera informationen

§19 Utvärdering styrelse och VD Styrelsen beslutar Att notera informationen

§20 Mötets avslutande Ordförande och styrelsen vill rikta ett stort tack till personal, ledningen och VD för gott genomfört arbete 2025. Ordförande tackar för visat intresse och avslutar mötet. SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 731e32f30cc3-f738-0414-1a66-821a4d6e :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare ÅKE SPARRINGSJÖ ROBERT MATTSSON OmMXToLtq3QU7Ehyf6//Cg 2026-02-24 07:44:06Z DdrOWJ+fPoj9etYF1EYaSQ 2026-02-24 07:58:01Z LENA OHLÉN F+aCK38X2KPmXcQsN4LxXw 2026-02-24 10:24:08Z Dokument i försändelsen Protokoll styrelsemöte 17 februari 2026 SOLTAK AB.pdf SHA256: ff8105aeebcc82b0bc1485281dba6cba009110b3ac58d9438b81d7deec1bb7ef Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 731e32f30cc3-f738-0414-1a66-821a4d6e :remmun-DI ngiS oddA Styrelsens försäkran till kommunstyrelsen Datum (2026-02-17) Styrelsens försäkran till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen (KS) i Kungälvs kommun, Lilla Edets kommun, Stenungsunds kommun och Tjörns kommun skall årligen pröva om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i enligt 3 kap 17-18 §§ KL under föregående kalenderår har varit förenligt med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Beslutet skall delges fullmäktige snarast. Finner KS att brister förelegat skall de samtidigt lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Styrelsen har under det gångna året följt verksamheten genom presidiemöten, styrelsemöten och ägardialoger. I allt som kommit till vår kännedom är vår uppfattning att bolaget har bedrivit sin verksamhet förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. För styrelsens räkning Åke Sparringsjö Robert Mattsson Styrelsens ordförande, SOLTAK AB Styrelsens vice ordförande, SOLTAK AB SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 033c14feac41-e6ca-fc84-aca7-1573df03 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare ÅKE SPARRINGSJÖ ROBERT MATTSSON OmMXToLtq3QU7Ehyf6//Cg 2026-02-18 08:15:28Z DdrOWJ+fPoj9etYF1EYaSQ 2026-02-18 08:51:09Z Dokument i försändelsen Styrelsens försäkran till kommunstyrelsen 2025 SOLTAK AB.pdf SHA256: 10f4068740d44bdaaeb0c74f91ccdff233040bfad8e213fb35fb6ea837cb926f Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 033c14feac41-e6ca-fc84-aca7-1573df03 :remmun-DI ngiS oddA Revisorerna i Stenungsunds 2026-03-31 kommun Till Fullmäktige i Stenungsunds kommun Organisationsnummer 212000-1298 Revisionsberättelse för år 2025 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder revisorerna. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Redogörelse för revisionen 2025”. Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Stenungsunds kommun i huvudsak har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi noterar dock att kommunen inte följer lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed vad gäller redovisning av pensionsförpliktelser. Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige uppställt. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2025. 3R6KF-GLM1J-OWK2U-WCGFQ-K6K1A-3TNU3 :yek tnemucod oenneP Vi åberopar bifogad redogörelse och rapporter. Stenungsund, 2026-03-31 Jakob Hallman Pia Andell Jan Rollén Hans Wallsten Maria Bohlin Till revisionsberättelsen hör bilagorna: • Redogörelse för revisionen 2025 • Lekmannarevisorernas granskningsrapport 2025 – Stenungsundshem AB • Lekmannarevisorernas granskningsrapport 2025– Stenungsunds Energi och Miljö AB • Revisionsberättelse – Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme • Grundläggande granskning 2025 • Översiktlig granskning av delårsrapport per 2025-08-31 • Granskning av bokslut och årsredovisning per 2025-12-31 • Granskning av beslut om särskilt stöd • Förstudie – Informationssäkerhet inom VA-verksamheten 3R6KF-GLM1J-OWK2U-WCGFQ-K6K1A-3TNU3 :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." PIA CHRISTINA ANDELL Klas Jakob Hallman Vice ordförande, revisionen Ordförande, revisionen Serienummer: 12c6d588b0ecc5[…]cb63dd018c7e3 Serienummer: 5559be2361acfc[…]5e7c8206c43ce IP: 217.213.xxx.xxx IP: 217.213.xxx.xxx 2026-03-31 13:56:45 UTC 2026-03-31 13:58:58 UTC MARIA BOHLIN HANS WALLSTEN Revisor Revisor Serienummer: 01a5493d51643c[…]9c9c67b68c2bb Serienummer: b064cfa3902412[…]29ab710c833b2 IP: 90.224.xxx.xxx IP: 147.161.xxx.xxx 2026-03-31 14:12:37 UTC 2026-04-01 05:37:14 UTC Jan-Ingvar Rollén Revisor Serienummer: 45b2fd1621ecae[…]9bf2ec56416a0 IP: 81.226.xxx.xxx 2026-04-01 13:49:34 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. 3R6KF-GLM1J-OWK2U-WCGFQ-K6K1A-3TNU3 :lekcyntnemukod oenneP Kommunrevisionen Redogörelse för revisionen år 2025 Kommunrevisionen Innehåll Sid. Redogörelse för revisionen år 2025 ..................................................................2 1.1 Inledning .........................................................................................................2 1.2 Granskningsinriktning ..................................................................................2 2. Grundläggande granskning .......................................................................2 2.1 Grundläggande granskning av kommunens styrelse och nämnder .....2 2.2 Granskning av delårsbokslut ......................................................................3 2.3 Granskning av bokslut .................................................................................4 2.4 Lekmannarevisorernas rapportering ...........................................................4 3. Fördjupade granskningar/förstudier .......................................................5 3.1 Granskning av beslut om särskilt stöd ........................................................5 3.2 Förstudie – Informationssäkerhet inom VA-verksamheten .....................5 Kommunrevisionen Redogörelse för revisionen år 2025 1.1 Inledning Stenungsunds kommuns revisorer lämnar härmed sin sammanfattande rapport avseende årets granskningsinsatser. I revisorernas redogörelse lämnas sammanfattande beskrivningar av de granskningar som genomförts under året samt de iakttagelser och rekommendationer som anses mest väsentliga. Granskningar och granskningsrapporter, med tillhörande bedömningar och rekommendationer, återfinns i sin helhet som bilagor till denna redogörelse. Vid samtliga granskningar har Azets Revision & Rådgivning biträtt revisorerna. 1.2 Granskningsinriktning Revisionen har utfört granskningen i enlighet med kommunallagen, aktiebolags- lagen (lekmannarevisionen), god revisionssed i kommunal verksamhet och revisionens reglemente. Enligt kommunallagen 12 kap. ska revisorerna pröva om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom styrelsen och nämnderna är tillräcklig. Revisionen arbetar på fullmäktiges uppdrag och utgör hela fullmäktiges verktyg. Kommuninvånarnas perspektiv sätts i förgrunden i revisionens arbete. 2. Grundläggande granskning 2.1 Grundläggande granskning av kommunens styrelse och nämnder Kommunallagen och god revisionssed förutsätter att all verksamhet granskas årligen. Den grundläggande granskningen är en översiktlig granskning som syftar till att bedöma om styrelse och nämnder har en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Detta för att säkerställa att de lever upp till de mål och beslut som fullmäktige fastställt. Den grundläggande granskningen syftar därmed till att ge en översiktlig bild av styrelse och granskade nämnder och en tillräcklig grund för de bedömningar som görs inför ansvarsprövningen. Under 2025 har den grundläggande granskningen inneburit löpande insamling av fakta och iakttagelser, protokollsgranskning samt dialoger med styrelsens och utskottens presidium. Bedömningen som ligger till grund har gjorts baserat på 2 Kommunrevisionen huruvida ansvarig styrelse/nämnd har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och intern kontroll. Den grundläggande granskningen visar att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål och uppdrag. Kommunstyrelsen bedöms ha säkerställt att den får en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat. Kommunstyrelsen och myndighetsnämnderna bedöms ha säkerställt en struktur för arbetet med sin interna kontroll som gör att det finns förutsättningar att bedriva den på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Iakttagelser och bedömningar utifrån den grundläggande granskningen har sammanfattats av revisionen och utgör dels grund för bedömning i ansvarsfrågan, dels beaktas identifierade risker i riskanalysen för revisionsplan 2026. 2.2 Granskning av delårsbokslut Revisionen har i enlighet med kommunallagen översiktligt granskat Stenungsunds kommuns delårsrapport per 2025-08-31. Syftet med granskningen var att bedöma om: • Kommunens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal bokförings- och redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och regioner • Resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning • Kommunen kommer att efterleva balanskravet och om åtgärder presenterats vid ett eventuellt prognostiserat negativt balanskravsresultatet Revisorernas samlade bedömning var att resultatet i delårsrapporten var förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om. Resultatet i delårsrapporten bedömdes vara delvis förenligt med de verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutat om. Vidare innehåller delårsrapporten den information som ska ingå enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning samt RKR:s rekommendationer. Av delårsrapporten framgick att kommunens prognostiserade balanskravsresultat uppgick till 80,4 mnkr (utfallet per 240831 uppgick till 82,8 mnkr). 3 Kommunrevisionen 2.3 Granskning av bokslut Vi har granskat kommunens årsredovisning i syfte att bedöma om den har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Revisionen har utförts enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. I granskningen har vi funnit att: • Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed för området förutom avseende: ➢ Kommunen följer inte LKBR och god redovisningssed gällande redovisning av pensionsförpliktelser. Kommunen redovisar 416 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen (ansvarsförbindelse). Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 22,1 mnkr högre redovisat än om lagen följts. • Kommunen har uppnått balanskravet för helåret. Det noteras dock att kommunen i avstämningen justerar för förändringen i ansvarsförbindelsen. Enligt RKR R15 Förvaltningsberättelse får inga andra rader än de föreskrivna ingå i beräkningen av balanskravsresultat. Vi bedömer därför att avstämningen inte är förenlig med RKRs rekommendation. • Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning ➢ Resultatet för de finansiella målen bedöms vara förenliga med de av kommunfullmäktige fastställa målen ➢ Resultatet för verksamhetsmålen bedöms vara delvis förenliga med de av kommunfullmäktige fastställda målen. 2.4 Lekmannarevisorernas rapportering Vi har under året genomfört möten med styrelsernas ordförande/presidium och VD för Stenungsunds Energi och Miljö AB (inkl. Stiftelsen Stenungsunds fjärrvärme) samt Stenungsundshem AB. Därtill har lekmannarevisorerna granskat såväl protokoll som väsentliga styr- och uppföljningsdokument. Lekmannarevisorerna har planerat och genomfört granskningen med stöd av sakkunnigt biträde. Iakttagelser och slutsatser har sammanfattats i separata granskningsredogörelser av lekmannarevisorerna och ingår även som en del av riskanalysen för revisionsplan 2026. Samtliga styrelser bedöms ha säkerställt en tillräcklig struktur för styrning, uppföljning och intern kontroll. 4 Kommunrevisionen 3. Fördjupade granskningar/förstudier 3.1 Granskning av beslut om särskilt stöd Revisionen har under året genomfört en granskning avseende kommunstyrelsens styrning och uppföljning av arbetet med särskilt stöd. Syftet med granskningen var att bedöma om kommunstyrelsen som huvudman för grundskolan, genom sin styrning och uppföljning säkerställer att arbetet med särskilt stöd (beslutsfattande med mera) bedrivs enligt skollagens krav och beslutade interna riktlinjer. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte var att att kommunstyrelsen som huvudman för grundskolan, genom sin styrning och uppföljning i allt väsentligt säkerställer att arbetet med särskilt stöd bedrivs enligt skollagens krav och beslutade interna riktlinjer. De sakkunniga förde i rapporten fram följande rekommendationer som de förtroendevalda revisorerna ställde sig bakom: • besluta om dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. (6 kap. 38 § 1 p KL och 4 kap. 3 § SkolL) • säkerställa att formella krav på upprättande av åtgärdsprogram vad gäller att elevens behov av särskilt stöd ska beskrivas liksom att befattning på ansvariga tjänstepersoner anges. (2 kap. 8 § och 3 kap. 9 § SkolL) • säkerställa att förutsättningar finns vid varje skolenhet att ge elever särskilt stöd i den omfattning som anses behövas. (3 kap. 7 § 3 st. SkolL) • säkerställa att åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. (2 kap. 8 § och 3 kap. 9 § SkolL och Skolverkets allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SKOLFS 2022:334 avsnitt 5) • särskilt följa upp och analysera lärarpersonalens svar i skolenkäten på frågor om särskilt stöd. (4 kap. 3 och 5–6 §§ SkolL) 3.2 Förstudie – Informationssäkerhet inom VA-verksamheten Revisionen har under året genomfört en förstudie av kommunens arbete med informationssäkerhet inom VA-verksamheten. Förstudien har syftat till att identifiera risker inom området och bedöma om det finns behov av fördjupad granskning. Den samlade kommentaren utifrån granskningen var att det, utifrån förstudiens syfte, finns risker förenade med kommunens arbete med informationssäkerheten inom VA-verksamheten. Detta baserat på att det saknas ett antal väsentliga 5 Kommunrevisionen faktorer för att informationssäkerhetsarbetet ska vara systematiskt och riskbaserat i enlighet med externa och interna krav. 6 Granskning av bokslut och årsredovisning 2025 Stenungsunds kommun 2026-03-31 Azets M> oMvoe vfeo rfworawrda rwdi twhi tcho ncofindfeidnecen c e> 1 Stenungsundskommun-Granskningav boklsutoch årsredovisning2025 Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsundskommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och Innehåll årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. 01 Sammanfattning 3 Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med 02 Inledning 7 kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. 03 Översiktlig granskning av 14 Som del av en revision enligt Standard för kommunal processer räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela 04 Granskningsresultat- 18 revisionen. Räkenskapsrevision Stenungsundden 31 mars 2026 05 Granskningsresultat- 21 God ekonomisk hushållning Kristoffer Bodin Liz Gard 06 Granskningsresultat- 25 Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Balanskravsresultat Utöver denna granskningsrapport avlämnas av den auktoriserade revisorn även Det sakkunniga biträdets yttrande som omfattar räkenskapsrevisionen. Azets > Move forward with confidence 2 Sammanfattning Azets > Move forward with confidence 3 Sammanfattning Azets Revision & Rådgivning har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningarna har varit att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Årsredovisningens räkenskaper Kommunen gör i årsredovisningen att avsteg från gällande lagstiftning görs vad gäller redovisningen av pensionsförpliktelser då dessa redovisas enligt fullfonderingsmodellen och inte enligt blandmodellen. Detta innebär att ansvarsförbindelserna lyfts in i balansräkningen som en avsättning. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 22,1 mnkr högre redovisat än om lagen följts. God ekonomisk hushållning Balanskravsresultat Finansiella mål Kommunen redovisar ett positivt resultat i sitt balanskravsresultat om 130,7 mnkr efter balanskravsjusteringar. Vi har noterat att den presenterade Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen bedömer vi att balanskravsutredningen i årsredovisningen inte följer den uppställning som resultaten för helåret är förenliga med de finansiella mål som fullmäktige exemplifieras av RKR R15 och att den inte har justerats efter att vi påpekat detta. fastställt i budget 2025. Då kommunen i avstämningen justerar för förändring av ansvarsförbindelse att det Verksamhetsmål lagstadgade balanskravet uppfylls men att avstämningen inte är förenlig med RKRs rekommendationer. Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen bedömer vi att resultaten för helåret delvis är förenliga med de verksamhetsmässiga mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Azets > Move forward with confidence 4 Sammanfattning - Revisionsfrågor Räkenskapsrevision Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR? Har drift-och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? God ekonomisk hushållning Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning? - Finansiella mål - Verksamhetsmål Balanskravsresultat Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet och har eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av synnerligaskäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 5 Sammanfattning - Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att följande: Räkenskapsrevision Säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. God ekonomisk hushållning Se över och komplettera med indikatorer för respektive fokusområde för att säkerställa att de är relevanta och bidrar till att stärka styrning och uppföljning av mål. Azets > Move forward with confidence 6 Inledning Azets > Move forward with confidence 7 Inledning Vi har av Stenungsunds kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsbokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Kommunens revisorer ska enligt 12 kap. kommunallagen(2017:725) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska vid granskning av årsredovisning pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisorernas revisionsberättelse. Årsredovisningen granskas enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Standarden ska tillämpas av de sakkunniga som utför räkenskapsrevision på uppdrag av förtroendevalda revisorer i kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund. Standarden består av: Följande moment regleras inte av standarden utan • Ramverk tillkommer i enlighet med SKR:s God revisionssed i • Anvisningar för tillämpning i kommunal kommunal verksamhet 2022: räkenskapsrevision av International Standards on • Granskningen av utfallet rörande verksamhetsmålen Auditing (ISA) samt International Standard on Review med betydelse för god ekonomisk hushållning samt Engagements (ISRE 2410) själva bedömningen av huruvida resultaten i • Instruktion för granskning av sammanställda årsredovisningen är förenliga med räkenskaper verksamhetsmålen samt de finansiella målen. • Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse • Bedömning om kommunen efterlever balanskravet • Instruktion för granskning av drift- och samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl investeringsredovisning omfattas inte av Standard för kommunal räkenskapsrevision. Azets > Move forward with confidence 8 Syfte och revisionsfrågor Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelse. Syftet med granskningarna är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och regioner. Granskningen av årsredovisningen ska besvara följande revisionsfrågor: Räkenskapsrevision God ekonomisk hushållning och balanskravsresultat • Har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som kassaflödesanalys samt noter upprättats i enlighet med lagen om fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla hushållning? väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella • Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet och har ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella eventuella negativa balanskravsresultat och åberopande av resultat och kassaflöde för året? synnerliga skäl hanterats korrekt? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet med LKBR? • Har sammanställda räkenskaper upprättats i enlighet med LKBR? • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i enlighet med LKBR? Azets > Move forward with confidence 9 Avgränsning • Vår granskning omfattar årsredovisningen per 2025-12- 31. • Granskningen av räkenskaperna har utförts i den omfattning som krävs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. • Granskningen av måluppfyllelse och bedömning av balanskravet har utförts enligt SKR:s God revisionssed i kommunal verksamhet 2022. • Fel i räkenskaperna betraktas som väsentliga om de är av sådan omfattning eller typ att de, om de varit kända för en välinformerad läsare av årsredovisningen, hade påverkat dennes bedömning av kommunen. Detta kan inkludera såväl kvalitativa som kvantitativa fel och varierar mellan kommuner och verksamheter. Azets > Move forward with confidence 10 Revisionskriterier Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende delårsrapport och årsredovisningens räkenskaper bygger på följande revisionskriterier: • Kommunallag (KL) och lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) • God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) Bedömningsgrund för våra bedömningar avseende god ekonomisk hushållning och balanskravsresultat bygger på följande revisionskriterier: • God redovisningssed i kommunal verksamhet 2022 (SKR) • Rekommendation R5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning (Skyrev) • Interna regelverk och instruktioner • Fullmäktigebeslut Prövning av oberoende • Vi har i enlighet med vårt regelverk, Standard för kommunal räkenskapsrevision samt Skyrevs rekommendationer prövat vårt oberoende. Vi har inte funnit några sådana omständigheter som tyder på att vårt oberoende och integritet kan ifrågasättas. Azets > Move forward with confidence 11 Metod Ansvarig styrelse Revisionen har genomförts genom bland annat: • Granskningarna avser kommunens delårsrapport och årsredovisning som avges av kommunstyrelsen. • Processgenomgång av relevanta processer för upprättandet av de finansiella rapporterna • Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen. • Stickprov och andra urvalsmetoder • Dataanalys • Kartläggning av IT-miljön • Intervjuer med berörda tjänstepersoner • Avstämning mot redovisningsregelverk • Verifiering av delårsrapport och årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna • Översiktlig analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen Azets > Move forward with confidence 12 Bedömningsnivåer Bedömningsnivåerna skiljer sig åt baserat på granskningsområde, givet att bedömning utgår ifrån olika lagar, regelverk och rekommendationer. Räkenskapsrevision Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende räkenskapsrevision baseras på I allt väsentligt följande nivåer Endast delvis Nej God ekonomisk hushållning Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende god ekonomisk hushållning Förenligt med fullmäktiges beslut baseras på följande nivåer och utgår från Skyrevsrekommendation Delvis förenligt med fullmäktiges beslut nr. 5 Granskning av delårsrapport och årsredovisning Ej förenligt med fullmäktiges beslut Otydligt eller ostrukturerat, går ej att bedöma Balanskravsresultat Bedömningsnivå Bedömningssymbol De bedömningar som lämnas i rapporten avseende balanskravsresultat baseras på Uppfylls följande nivåer Uppfylls ej Azets > Move forward with confidence 13 Översiktlig granskning av processer Azets > Move forward with confidence 14 Översiktlig granskning av processer Under hösten har vi skapat oss en förståelse för processer som är relevanta för upprättandet av de finansiella rapporterna och identifierat lämpliga granskningsåtgärder. Vi uttalar oss inte omeffektiviteten i kontrollerna/processerna. Översiktligt granskade processer är följande: • HR-och löneprocessen • Inköpsprocessen • Investerings-och anläggningsprocessen • Intäktsprocessen inklusive generella och riktade statsbidrag • Likvida medel och upplåningsprocessen • IT relaterad till den finansiella rapporteringen • Leasing • Attester –Övergripande kontroller Slutsats Vår slutsats är att vi i samband med granskningen av relevanta processer inte har funnit några avvikelser av sådan väsentlig karaktär att vår ursprungliga riskbedömning och granskningsansats har behövt ändras. Azets > Move forward with confidence 15 Revisionens fokusområden Process Granskningsinriktning Gått igenom debiterings-och faktureringsrutinen. Intäkter Gått igenom processen för riktade statsbidrag och hanteringen av dessa. Granskat inköpsrutinen såsom attestering av inkomna leverantörsfakturor samt utbetalningar från bankkontot. Inköp Stickprovsmässigt kontrollerat erhållna leverantörsfakturor mot redovisningen per 2025-12-31. Granskat investeringsrutinen såsom projekthantering, aktiveringar etc. Investeringar Granskat årets transaktioner mot avtal och underliggande fakturor per 2025-12-31. Kartlagt och bedömt processerna för resultatuppföljning och bankbehörigheter. Övergripande kontroller Kontrollerat rutinerna för attest av manuella bokföringsordrar. Granskat styrelseprotokoll under år 2025. Förvaltning Gått igenom skriftliga rutiner och dokument. Interna riktlinjer Azets > Move forward with confidence 16 Uppföljning av föregående års iakttagelser Område Observation Rekommendation Gradering Uppföljning Kommentar från ekonomifunktionen Kundfordringar I vår granskning av kundfordringar har vi Då det är ett oväsentligt belopp som L noterat ca 657 tkr i värde på osäkra ligger som osäkra kundfordringar kundfordringar vilket avser kundfakturor bedömer vi att det inte föreligger från 2016 till 2025 (jan,feb,mar) i KRK. något nedskrivningsbehov dock rekommenderar vi kommunen att se över förfallna fordringar som nu är 10 år gamla. Pågående I vår stickprovsgranskning av aktiveringar Vår rekommendation är att en M investeringar har vi noterat att en av aktiveringarna rutinen för aktiveringar ses över så avser bygglov. Enligt RKR R4 ska utgifter att felaktiga aktiveringar kan som avser myndighetsutövning i den undvikas. egna kommunen -exempelvis handläggning av bygglovsärenden enligt PBL, inte ingå i anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar. H Betydande bristeri intern kontroll M Brister i intern kontroll Mindre brister i intern kontroll L Azets > Move forward with confidence 17 Granskningsresultat - Räkenskapsrevision Azets > Move forward with confidence 18 Årsredovisningens räkenskaper Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper. Kommunen gör i årsredovisningen avsteg från lag och god sed avseende följande: • Redovisning av pensioner görs enligt fullfonderingsmodellen Kommunen uppger i årsredovisningen att avsteg från gällande lagstiftning görs vad gäller redovisningen av pensionsförpliktelser då dessa redovisas enligt fullfonderingsmodellen och inte enligt blandmodellen. Detta innebär att ansvarsförbindelserna lyfts in i balansräkningen som en avsättning. Kommunen redovisar i likhet med föregående år en jämförelse mellan de två modellerna. Kommunen redovisar 416 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen (ansvarsförbindelse). Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 22,1 mnkr högre redovisat än om lagen följts. Som en följd av att kommunen tillämpar fullfonderingsmodellen görs en justering i beräkningen av balanskravsresultatet för förändringen i ansvarsförbindelsen. Enligt RKR R15 Förvaltningsberättelse får inga andra rader än de föreskrivna ingå i beräkningen av balanskravsresultat. Vidare har det i samband med granskningen även noterats följande, ej väsentliga, avvikelser: • Kommunens investeringsredovisning upprättas i årsredovisning på andra nivåer än i kommunens budget. Detta gör det svårt för oss att stämma av investeringsredovisningen mot redovisad budget. Rekommendationer Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • säkerställa att räkenskaperna följer lag och god redovisningssed. Azets > Move forward with confidence 19 Bedömning Räkenskapsrevision Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Har årsredovisningens balansräkning, Enligt vår bedömning har årsredovisningens balansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys samt noter resultaträkning, kassaflödesanalys, drift- och investeringsredovisning upprättats i enlighet med lagen om kommunal samt noter upprättats, med undantag av ovan punkter, i enlighet med bokföring och redovisning (LKBR) och ger en i alla LKBR och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av väsentliga avseenden rättvisande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av kommunens finansiella ställning per den 31 dess finansiella resultat och kassaflöde för året. december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året? • Har förvaltningsberättelsen upprättats i enlighet Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har sammanställda räkenskaper upprättats i Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om enlighet med LKBR? kommunal bokföring och redovisning. • Har drift- och investeringsredovisningen upprättas i Driftredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal enlighet med LKBR? bokföring och redovisning. Investeringsredovisning har, med undantag av ovan punkt, upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Azets > Move forward with confidence 20 Granskningsresultat – God ekonomisk hushållning Azets > Move forward with confidence 21 God ekonomisk hushållning Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar). I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun har fastställt i deras strategiska plan för 2025 - 2027 att god ekonomisk hushållning uppnås genom att 70 % av de finansiella målen samt inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Se vidare kommunstyrelsens måluppföljning på sidorna 26-28 i kommunens årsredovisning. Under 2025 uppfylldes de fyra finansiella målen. Av inriktningsmålen bedöms två vara uppfyllda och två delvis uppfyllda. Med hänvisning till detta konstaterar kommunstyrelsen att Stenungsunds kommun för 2025 når god ekonomisk hushållning. Detta då 100 % av målen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Vi noterar, likt förvaltningen, att det finns behov av att komplettera med mer relevanta indikatorer för att kunna ge ett bättre och mer riktat underlag för såväl styrning som bedömning av måluppfyllelsen. På nästkommande sidor ges en översikt av målen och resultatet för 2025. Azets > Move forward with confidence 22 God ekonomisk hushållning Finansiella mål Bedömning Kommentar Nettokostnadsandelen, inkl. finansnetto och hela pensionsskuldens Nettokostnadsandelen uppgick till 93,7 % för 2025. Målet bedöms vara uppfyllt förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande Genomsnittet för den senaste sexårsperioden uppgår till 95,4 sexårsperioder. %. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad Självfinansieringsgraden uppgick till 85 % för 2025. För den Målet bedöms vara uppfyllt verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande senaste sexårsperioden uppgår den till 72 %. sexårsperioder. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Soliditeten uppgick till 23,7 % vid årets slut. Föregående år Målet bedöms vara uppfyllt. uppgick den till 21,3 %. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden Kommunens skattesats har inte förändrats Målet bedöms vara uppfyllt. Azets > Move forward with confidence 23 God ekonomisk hushållning Inriktningsmål Bedömning Kommentar Mål 3. God hälsa och välbefinnande Kopplat till målet finns tre fokusområden: Målet bedöms vara delvis 1. Främja god hälsa på lika villkor för hela befolkningen uppfyllt 2. Möjliggöra för alla invånare att kunna leva ett aktivt och bra liv 3. Bygga fysiska miljöer som främjar hälsosamma liv och välbefinnande i alla åldrar Samtliga fokusområden bedöms vara delvis uppfyllda Mål 4. God utbildning för alla Kopplat till målet finns fyra fokusområden: Målet bedöms vara 1. Erbjuda likvärdig utbildning av god kvalitet uppfyllt 2. Verka för att fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning 3. Stärka samverkan mellan näringsliv, skola och arbetsliv 4. Att kultur-och fritidsverksamheten främjar ett livslångt lärande för alla Samtliga fokusområden bedöms vara uppfyllda Mål 8. Anständiga livsvillkor och Kopplat till målet finns tre fokusområden: Målet bedöms vara ekonomisk tillväxt 1. Verka för att fler når självförsörjning uppfyllt. 2. Verka för fler praktik-, ferie-och arbetsträningsplatser 3. Fortsätta stärka näringslivet inom ramen för Stenungsundskommuns Näringslivsstrategiska program Samtliga fokusområden bedöms vara uppfyllda Mål 13. Bekämpa klimatförändringarna Kopplat till målet finns fyra fokusområden: Målet bedöms vara delvis 1. Göra det lättare för invånare och näringslivet att leva och verka klimatsmart uppfyllt. 2. Minska kommunens klimatpåverkan 3. Att vid samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en hållbar livsstil och ett hållbart byggande 4. Medvetandegöra klimatfrågorna i skolan Fokusområde 1 och 4 bedöms vara uppfyllda. Fokusområde 2 bedöms inte vara uppfyllt. Fokusområde 3 bedöms vara delvis uppfyllt Azets > Move forward with confidence 24 Bedömning God ekonomisk hushållning Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att för god ekonomisk hushållning? anse att resultatet inte skulle vara förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Grundat på vår översiktliga granskning av årsredovisningen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att resultatet inte delvis skulle vara förenligt med de Rekommendationer verksamhetsmål som fullmäktige fastställt i budget 2025. Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Se över och komplettera med indikatorer för respektive fokusområde för att säkerställa att de är relevanta och bidrar till att stärka styrning och uppföljning av mål. Azets > Move forward with confidence 25 Granskningsresultat – Balanskravsresultat Azets > Move forward with confidence 26 Balanskravsresultat En kommun ska enligt KL göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL. Kommunen gör i årsredovisningen för 2025 avsteg från lag och god sed avseende följande: • kommunen justerar för förändringen i ansvarsförbindelsen. Enligt RKR R15 Förvaltningsberättelse får inga andra rader än de föreskrivna ingå i beräkningen av balanskravsresultat. Kommunens resultat för året uppgår till 130,7 mnkr. Efter att pensionsförpliktelser vilka intjänats före 1998 om -22,1 mnkr tillkommit konstateras att årets balanskravsresultat uppgår till 108,6 mnkr. Kommunen har inte en resultatutjämningsreserv (RUR) eller resultatreserv (RER). Azets > Move forward with confidence 27 Bedömning Balanskravsresultat Revisionsfråga Bedömning Bedömningsnivå • Efterlever kommunen det lagstadgade balanskravet Vi bedömer, utifrån redovisningen av balanskravsresultatet i och har eventuella negativa balanskravsresultat och årsredovisningen, att det lagstadgade balanskravet uppfylls. åberopande av synnerliga skäl hanterats korrekt? Azets > Move forward with confidence 28 Tack för ert förtroende! azets.com/sv-se Move forward with confidence > Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Det sakkunniga biträdets yttrande Till revisorerna i Stenungsunds Kommun (org.nr 212000-1298) Inledning Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Stenungsunds Kommun utfört revision och granskning av årsredovisningen enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för år 2025-01-01–2025-12-31. Våra uttalanden i detta yttrande är förenliga med innehållet i den revisionsrapport som har överlämnats till kommunens förtroendevalda revisorer 2026-03-31. Yttrande om årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter Uttalanden med reservation Vi har u(cid:414)ört en revision av årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision för Stenungsunds Kommun för år 2025-01-01–2025-12-31 antagen av kommunstyrelsen den 2026-03-23. Vi har granskat förvaltningsberä(cid:425)elsen, de sammanställda räkenskaperna samt dri(cid:332)- och investeringsredovisningen enligt särskilda instruk(cid:415)oner i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Enligt vår bedömning har årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, med reserva(cid:415)on för det förhållande som beskrivs i avsni(cid:425)et Grund för u(cid:425)alanden, upprä(cid:425)ats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning och ger en i alla väsentliga avseenden rä(cid:425)visande bild av kommunens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året. Grund för uttalanden Kommunen redovisar inte pensioner som en ansvarsförbindelse vilket vi anser att de borde göra för att rapporteringen ska överensstämma med LKBR. Kommunen redovisar istället pensioner som en avsättning för pensioner i balansräkningen, med förändringen av avsättningen över resultaträkningen. Till följd av detta borde avsättningar till pensioner minskas med 416 mnkr per 2025-12-31, med motsvarande positiv effekt på eget kapital, och ansvarsförbindelser avseende pensioner borde öka med motsvarande belopp. Årets resultat borde minskas med 22,1 mnkr. Vi har utfört uppdraget enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision. Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Det sakkunniga biträdets ansvar. Uppdraget är utfört utifrån opartiskhet och självständighet i förhållande till kommunen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. www.azets.se CWXGZ-8ITBQ-EBKLM-QMBGZ-SINYM-2W38R :yek tnemucod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets Annan information Årsredovisningen innehåller också annan information än resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter och denna andra information återfinns på sidorna 4-5 samt 58- 80. Det är styrelsen som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna andra information och i vårt uppdrag ingår inte att genomföra en revision av denna information, men det är vårt ansvar att läsa den och överväga om den i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen och bedömer om den andra informationen verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldig att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Sådan information som granskas enligt särskilda instruktioner utgör inte annan information. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Det sakkunniga biträdets ansvar Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna ett yttrande som en del av en revisionsrapport till de förtroendevalda revisorerna. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ovan nämnda delar. Som del av en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag. www.azets.se CWXGZ-8ITBQ-EBKLM-QMBGZ-SINYM-2W38R :yek tnemucod oenneP Det sakkunniga biträdets yttrande| Azets • Skaffar vi oss en förståelse av den del av kommunens interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningens resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt noter, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • Måste vi informera de förtroendevalda revisorerna om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Det sakkunniga biträdets granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna samt drift- och investeringsredovisningen och att dessa upprättas i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Vår granskning har skett enligt ”Instruktion för granskning av förvaltningsberättelse”, ”Instruktion för granskning av sammanställda räkenskaper” samt ”Instruktion för granskning av drift- och investeringsredovisning” i Standard för kommunal räkenskapsrevision. Detta innebär att vår granskning av förvaltningsberättelsen, de sammanställda räkenskaperna och drift- och investeringsredovisningen har en annan inriktning och mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Standard för kommunal räkenskapsrevision har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Förvaltningsberättelse har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Sammanställda räkenskaper har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Drift- och investeringsredovisning har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning. Göteborg den 31 mars 2026 Azets Revision & Rådgivning AB Kristoffer Bodin Auktoriserad revisor/Ansvarigt sakkunnigt biträde www.azets.se CWXGZ-8ITBQ-EBKLM-QMBGZ-SINYM-2W38R :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Yngve Roger Kristoffer Bodin Auktoriserad revisor Serienummer: 0a6fb105ff7c07[…]b670372d4c2b2 IP: 78.77.xxx.xxx 2026-03-31 13:34:32 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. CWXGZ-8ITBQ-EBKLM-QMBGZ-SINYM-2W38R :lekcyntnemukod oenneP Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 23 Dnr: KS 2025/975 Ansökan om verksamhetsstöd för Ung Företagsamhet UF 2026 Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beviljar Ung Företagsamhet 45 tkr i bidrag för året 2026 (läsåret 2025/2026). Finansiering sker inom sektor stödfunktioners och sektor utbildnings ramar. Sammanfattning av ärendet Ung Företagsamhet är en politiskt obunden och ideell organisation som utbildar gymnasieelever i entreprenörskap genom en särskild utbildning som heter UF-företagande samt har erbjudande även till grundskolan. UF har ansökt om ett stöd om 45 tkr för 2026 (läsåret 2025/2026), vilket är detsamma som för 2025. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-01-15 Ung Företagsamhet verksamhetsstöd 2026 Beslut skickas till Maria.holmberg@stenungsund.se Jessica.waller@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/975 2026-01-15 Jessica Waller Till kommunfullmäktige Näringslivschef Ansökan om verksamhetsstöd för Ung Företagsamhet UF 2026 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beviljar Ung Företagsamhet 45 tkr i bidrag för året 2026 (läsåret 2025/2026). Finansiering sker inom sektor stödfunktioners och sektor utbildnings ramar. Sammanfattning av ärendet Ung Företagsamhet är en politiskt obunden och ideell organisation som utbildar gymnasieelever i entreprenörskap genom en särskild utbildning som heter UF-företagande samt har erbjudande även till grundskolan. UF har ansökt om ett stöd om 45 tkr för 2026 (läsåret 2025/2026), vilket är detsamma som för 2025. Beskrivning av ärendet Ung Företagsamhet (UF) är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation och är en del av den globala organisationen Junior Achievement. Sedan 1980 har de utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom utbildningen UF-företagande. Nösnäsgymnasiet har arbetat med UF sedan 1990-talet. I landet som helhet har antalet elever som driver UF-företag stadigt ökat och under läsåret 2024/2025 var det 40 892 elever som drev UF-företag. Läsåret 2024/2025 drev 2 903 gymnasieelever UF-företag i Göteborgsregionen, en ökning med 127 elever. Detta innebär en genomslagskraft (andel elever av en årskull som driver UF-företag) på 28 procent av aktuell årskurs i Göteborgsregionen. Rikssnittet ligger på 35 procent (Stockholmsregionen 31 procent och Skåne 27 procent). Läsåret 2024/2025 blev mycket framgångsrikt för Nösnäsgymnasiets UF-företag. Skolan tog hem flest medaljer i regionen, vilket aldrig tidigare har hänt. Totalt hade Nösnäsgymnasiet 25 nomineringar av 115 möjliga och sex medaljplatser, vilket motsvarar 17 procent av alla medaljer. Av mässans 356 UF-företag kom 38 från Nösnäsgymnasiet, vilket är elva procent. Framgångarna var särskilt tydliga i kategorin Årets Monter där Nösnäsgymnasiet vann första pris och dessutom hade tre nomineringar. Även i Årets Reklamfilm utmärkte sig Nösnäsgymnasiet med fem nomineringar och ett silver till Rocky Fusion, i Årets Ekologiska med fyra nomineringar och ett brons till Mustkraft samt i Årets Tjänst med fyra nomineringar Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/975 2026-01-15 och ett brons till Utomhusfix. Denna bredd och höga nivå gör att Nösnäsgymansiet står starkt jämfört med andra skolor. Flera UF-företag har satsat på hållbarhet, framför allt genom återvinning av livsmedel och material såsom spillbitar av kakel. Trenden med livsmedelsrelaterade idéer håller i sig. Nösnäsmynasiet har också arbetat med att återanvända montermaterial i deras UF-verkstad, 'UF-Grottan', vilket har gett utdelning i form av fyra nomineringar och en första plats. Detta arbete har dessutom uppmärksammats genom ett nytt kommunalt pris för bästa monter, där juryn bestod av kommunstyrelsens presidium kommundirektören samt chefen för utbildningsförvaltningen. Ekonomi- och Försäljnings- och serviceprogrammen har 100 procent UF-deltagande, medan Teknikprogrammet ligger på cirka 50 procent, vilket är klart över rikssnittet på 25 procent. Genomsnittet i Göteborgsregionen är 26 procent. Arbetet med UF är en naturlig väg för eleverna att skapa kontakter utanför skolan och bygga nätverk. Det ger viktig praktisk träning i att ringa och träffa olika personer i skarpa lägen. UF- lärarens närvaro vid Frukostklubbens möten gör att kommunens företag och förvaltningar känner Nösnäsgymnasiet som en framgångsrik UF-skola. Några av de mest framgångsrika företagen har till och med pitchat sina idéer vid kommunfullmäktigemöten. Denna uppmärksamhet underlättar rekrytering av lokala företagare till vårt affärsidémingel och rådgivare till våra elever. Ekonomisk bedömning Verksamhetsstöd till UF om 45 tkr för 2026 (läsåret 2025/2026) finansieras till lika delar av sektor stödfunktioner samt sektor utbildning. Finansiering sker inom ram. Barnkonsekvensanalys Förvaltningen bedömer att Ung Företagsamhet bidrar till ungas lärande på ett positivt sätt. Elever som deltar i UF utvecklar sin kreativitet och lär sig att ta ansvar i samband med bildandet sina UF-företag. I läroplanen står det också att all utbildning måste ta hjälp av omgivande samhälls- och arbetsliv (entreprenörskap) för att förbereda eleverna för livet efter skolan Juridisk bedömning Ung Företagsamhet är en ideell organisation. Föreningen uppfyller inte regelverken för föreningsstöd till föreningar i Stenungsunds kommun. Inte heller de av kommunfullmäktiges antagna riktlinjer för föreningsbidrag till föreningar med huvudsäte utanför kommunen är tillämpliga. Det innebär att beslut om eventuellt bidrag kräver beslut av kommunfullmäktige. Bedömning utifrån Agenda 2030 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/975 2026-01-15 Ärendet berör mål 4, God utbildning för alla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 26-01-15 Ung Företagsamhet verksamhetsstöd 2026 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Jessica Waller Sektorchef Näringslivschef Beslut skickas till Ange e-post eller fullständig adress Skriv mejladress till ansvarig handläggare som behöver få beslutet för att kunna implementera det. o Ung Företagsamhet En organisation som utbildar i entreprenörskap Ett samhälle där alla unga får utveckla sin företagsamhet Om Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet är en politiskt obunden och ideell utbildningsorganisation. Sedan 1980 har vi utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom processutbildningen UF- företagande. Sedan 2010 erbjuder vi läromedel till grundskolan. Alla våra läromedel och processutbildningar för grundskolan och gymnasiet används som metod och arbetssätt i befintliga ämnen och kurser som hjälper lärare att arbeta entreprenöriellt samtidigt som målen för respektive ämne uppnås. Ung Företagsamhet ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin företagsamhet och sitt entreprenörskap. Ung Företagsamhet har tre läromedel för grundskolan: Vårt samhälle, Se möjligheterna, Min framtid och ekonomi samt processutbildningen UF-företagande på gymnasiet. Dessutom finns ett Alumninätverk bestående av före detta UF-företagare för att fortsätta inspireras till att utveckla sitt entreprenörskap. Vi erbjuder lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolledare fortbildning, bedömningsstöd, seminarier, utbildningsmaterial, erfarenhetsutbyte, möjligheter till utbyte med andra regioner eller länder samt inspiration för lärare och elever. Vi finns över hela Sverige, från norr till söder, genom ett nationellt kansli och 24 regionala föreningar. Vi har ca 150 engagerade medarbetare till hjälp för elever och lärare och organisationen har en bred kompetens och erfarenhet inom skolvärlden och entreprenörskap. Organisationen finansieras av kommuner, regioner samt det privata näringslivet. Ung Företagsamhet vill ge unga en tro på sin egna företagsamhet genom två lika viktiga områden – företagsamhet och företagande. Vårt mål är inte att alla ska bli företagare, utan att alla ska bli företagsamma. Att alla tränar upp ett ta-sig-för-skap som bidrar till utveckling av företag och organisationer. Däremot behöver samhället fler som vill, kan och vågar starta företag den dagen en idé föds eller ett erbjudande kommer till en. Vi gör det genom att kombinera teori och praktik på ett inspirerande och motiverande sätt och allt detta sker genom utbildningen. Vår utbildningsmetod ger unga en starkare grund för kommande arbetsliv och en viktig kontakt med näringslivet. Vårt praktiska arbetssätt och utbildning passar en bredare elevgrupp och bidrar till en mer likvärdig skolgång. Elever som annars har det tufft i skolan, exempelvis med kognitiva diagnoser, får möjlighet att lysa med sina förmågor och styrkor som problemlösning och kreativitet på ett sätt som de sällan får utrymme till i skolan. Detta stärker motivation och tron på den egna förmågan, vilket är särskilt viktigt i ett längre perspektiv. Vi vill fortsätta arbeta för att entreprenörskap, företagande och företagsamhet är ett självklart inslag i undervisningen för alla åldrar. Vi är och vill fortsätta vara den självklara samarbetspartnern för Göteborgsregionens skolor i det entreprenöriella lärandet. Ung Företagsamhet Göteborg genererar fler företagsamma människor – vi är med och gör skillnad och vi är med och skapar tillväxt på sikt! Varför behöver vi entreprenörskap i skolan? Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet, från förskola till universitet enligt regeringens nationella strategi för arbetet med entreprenörskap i skolan. Det finns ett grundargument för varför vi ska ha entreprenörskap i skolan: samhället och arbetsmarknaden förändras i en allt snabbare takt. Globalisering och strukturomvandlingar skapar nya utmaningar och möjligheter. Eleverna behöver utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som gör att de klarar sig i samhället. För skolan handlar det i grunden om att stimulera och stödja elevernas företagsamhet i många olika sammanhang. Enligt det här synsättet handlar alltså entreprenörskap mer om att ta tillvara på och utveckla icke-kognitiva förmågor som exempelvis självförtroende, nyfikenhet, envishet, initiativförmåga, vilja att lyckas, samarbetsförmåga och ansvarstagande. För att det ska ske behöver eleverna i skolan få träna på att få saker att hända, och det får inte bara handla om teoretisk övning, utan den praktiska träningen är minst lika viktig. Det är just det här som Ung Företagsamhet är specialiserade på. Vi erbjuder inspiration och träning inför ett nytt och föränderligt samhälle, redan från grundskolans tidigaste år till och med gymnasiet. För ska det göra stor skillnad ska det börjas i tid. Vi ger träning i företagsamhet som behövs för både företagande och anställningsbarhet. Våra utbildningar går hand i hand med skolans styrdokument och genom våra processinriktade utbildningar kommer man åt den röda tråd av entreprenörskap som Skolverket eftersträvar. Ung Företagsamhets utbildningar uppmuntrar och möjliggör även för ett ämnes- och programöverskridande samarbete, vilket ofta kan vara svårt att uppnå i praktiken. Skolorna får även verktyg som motverkar utanförskap och som är nyttiga att använda i samband med introduktion och samhällsintegrering av nyanlända ungdomar. Men de lägger också grunden för nya nätverk utanför skolans ramar, för såväl lärare som elev. Samverkan mellan skola och arbetsliv ger verklighetsförankring i skolarbetet. Ung Företagsamhet Göteborg Läsåret 24/25 2 903 832 gymnasieelever drev UF-företag UF-företag 46 28% deltagande gymnasieskolor genomslag gymnasiet 17% 63 genomslag grundskolan aktiva grundskolor Programmen i Göteborg med ökat UF-företagande 24/25: ekonomi, hantverk, försäljnings- och service, bygg och anläggning samt restaurang- och livsmedel Ung Företagsamhet Sverige Läsåret 24/25 40 892 12 861 gymnasieelever drev UF-företag UF-företag 640 1 912 199 skolor erbjöd UF-företagande UF-lärare Kommuner erbjöd UF-företagande 50% 15 000 + närvaro i Sveriges grundskolor aktiva lärare på grundskolan 640 570 elever har startat UF-företag sedan starten 1980 Antal UF-företagare fördelat på elevens hemkommun 2022/2023 2023/2024 2024/2025 Ale 92 103 91 Härryda 203 194 190 Kungälv 145 130 110 Lerum 181 163 155 Lilla Edet 14 15 15 Mölndal 150 162 159 Partille 135 112 140 Stenungsund 115 137 122 Tjörn 46 49 58 Öckerö 45 34 47 Göteborg 1562 1436 1605 Övriga 218 241 211 Totalt 2906 2776 2903 Potential 2024/2025 UF-företagare 24/25 Göteborsgregionen Årskull 24/25 2500 2000 1500 1000 500 0 B B y g a g r n - - o o c c h h a f n ri l t ä i d g g n E i n E k g l o - n F o o o c m r h d e i o ö n n r e s E - r ä o s g l t c j i e n h t i i n t s r g k a - a n o s c p h o r s H t e o r v t H i e c a l e l n - t o v c e h H r k u t u m I r n i a s d n m u i s s t t r i s i t k e a I k n n t i r s o k d a u a k N N u t a i a r o a t t n u u n r r g v b - e r S o u t e a c k n m h s l h k i v ä a s l p l m s v e e d t V e e l n V s S k - a o p T V c e h å k r f n d a i - s k o ti c g h h e o t m s o r g F s t e Sida 336 av 5R13 Genomströmning avser andelen elever som genomfört och klarat Genomströmning 2024/2025 sitt UF-år av årskullen. 91% av UF-företagarna blev intygsberättigade i Göteborg förra läsåret. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bl e ki n g D e al a r F n y a r b o d G a o l t G l a ä n v d l e b G o ö r g t e b o H r g all J a ä n m d J tl ö a n n k d ö pi n K g a K l m r o a n r o N b o e r r r g b o S t k t e a n r a b o r g S S k t å o n ö c e d k e h r o m l m a nl a U n d p p s V a ä V l r a m ä s l a t e n ä r d s b t o e t r t n e V o n ä r s rl t a m n a d nl a Ä n l d v s b o r Ö Ö g s r t e e b r g r o ötl a n S d v e ri g e S V Anslagsmodell 2026 Invånare 5 - 20 år Anslag 0 - 2000 15 000 kr 2001 - 5000 25 000 kr 5001 - 8000 45 000 kr 8001 - 11000 60 000 kr 11001 - 14000 80 000 kr 14000 - 17000 100 000 kr Trappans nivåer baseras på antal kommuninvånare mellan 5-20 år. % 63 % 82 % 33 % 64 % 53 % 62 % 73 % 93 % 43 % 14 % 93 % 73 % 23 % 32 % 72 % 33 % 43 % 36 % 63 % 24 % 15 % 23 % 14 % 43 % 13 Kommunbidrag 2026 Invånare 5-20 år (2024) Bidrag 2025 Ansökan 2026 Ale 7 108 45 000 kr 45 000 kr Härryda 9 450 60 000 kr 60 000 kr Kungälv 9 674 60 000 kr 60 000 kr Lerum 10 382 60 000 kr 60 000 kr Lilla Edet 2 766 25 000 kr 25 000 kr Mölndal 13 870 80 000 kr 80 000 kr Partille 8 850 60 000 kr 60 000 kr Stenungsund 5 767 45 000 kr 45 000 kr Tjörn 2 807 25 000 kr 25 000 kr Öckerö 2 401 25 000 kr 25 000 kr Göteborg 102 967 510 000 kr 510 000 kr “Tillsammans stärker vi Göteborgsregionens framtid” Effekter & resultat Varje år ser vi när barn och ungdomar får testa på livet som entreprenör och göra en personlig utvecklingsresa. De får träna på kreativitet, initiativförmåga, samarbete, ansvar och andra viktiga kompetenser som alla behöver för att få en bra grund för sin skolgång och framtida arbetsliv. Utöver det vi själva bevittnar vet vi att träning i entreprenörskap från tidig ålder ger effekter. “Träning i entreprenörskap från tidig ålder ger effekt!” Forskning visar att de som under sin gymnasietid fått driva UF-företag: I större utsträckning startar företag Har en högre omsättning Anställer fler Är lönsammare Det syns effekter även på före detta UF- företagare som gör karriär som anställd. Före detta UF-företagare har: En högre inkomst Når i större utsträckning chefspositioner Har färre arbetslöshetsdagar Man ser också andra positiva effekter av UF- företagande: LÄ Utvecklar elevers entreprenöriella Läs gärna mer kompetenser – oavsett gymnasieprogram. om vår forkning Minskar ojämlikhet mellan könen vad gäller entreprenörskap och företagande. Minskar ojämlikhet vad gäller socioekonomiska skillnader i skolan. Effekterna ger ett tydligt signalvärde i att det är viktigt att prioritera entreprenörskap i skolan. Vårt Erbjudande Erbjudande från Ung Företagsamhet Göteborg till Göteborgsregionens alla kommuner: Utbildningar, konferenser, nätverk, och workshops i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Varje kommun erbjuds även delaktighet i Grundskoleutmaningen och Framtidskoll. UF-företagande på alla gymnasieprogram. Skräddarsydda och anpassade utbildningar för både lärare och elever oavsett årskurs, program, eller gymnasiekurs. Vi erbjuder även kvalitativa och inspirerande aktiviteter, utbildningar, och evenemang för både elever och lärare. Erbjudande till gymnasieskolor Kostnadsfria fortbildningar för kommunens gymnasielärare Erbjudande till grundskolor Kostnadsfria fortbildningar för kommunens gymnasieelever Läromedel (klassuppsättningar) för Kraftigt reducerad försäkringskostnad för kommunens grundskollärare i syfte att öka alla UF-företag det entreprenöriella lärandet i tidiga åldrar Kostnadsfri support och handledning från Kostnadsfria fortbildningar i samtliga UF-kontoret för både elev och lärare läromedel för kommunens grundskollärare Kostnadsfri tillgång till Ung Kostnadsfria fortbildningar och nätverk för Företagsamhets läroplattform med kommunens studie- och yrkesvägledare lektionsmaterial Kostnadsfri support och handledning från Kostnadsfri tillgång till webbaserade UF-kontoret utbildningar inom ekonomi, projektledning och försäljning Kostnadsfri tillgång till Ung Företagsamhets läroplattform med digitala Möjligheter till utställningsyta (för ett utbildningar och material för både elever kraftigt reducerat pris) för UF-företag på och lärare på grundskolan den årliga regionala UF-mässan Kostnadsfria samverkansprojekt så som Möjliggör för ökade kontakter mellan skola Grundskoleutmaning, en engagerande och lokalt näringsliv utmaning mellan skola-arbetsliv för verklighetsförankrat arbete Möjlighet för lärare att delta vid regionala, storregionala- och nationella Kostnadsfri Framtidskoll för årskurs 8-9, utbildningskonferenser som Ung temadag med fokus på entreprenörskap, Företagsamhet anordnar företagande, företagsamhet, privatekonomi, arbetsmarknadskunskap och gymnasieval Kostnadsfri tillgång till läroplattform för internationellt utbyte genom UF- företagande Ansökt medel kommer användas för att genomföra ovan insatser. Er investering i framtiden genom Ung Företagsamhet bidrar till ökad tillväxt och förbättrad kompetensförsörjning. Tillsammans stärker vi Göteborgsregionens framtid! Tack för att du stöttar Ung Företagsamhet! Isabelle Svahn tf. Regionchef Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 28 Dnr: KS 2025/740 Svar på motion om att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar, Annika Åberg Darell med flera (V) Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell (V), Birgit Lövkvist (V) och Truls Johannessen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige, om att kommunen ska minska sitt beroende av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar. Kommunfullmäktige beslutade den 18 september 2025 (§ 111) att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2025 (§ 311) att ge förvaltningen i uppdrag att utreda motionen. Förvaltningens svar innebär ett bekräftande av den problembeskrivning samt målbild som motionen ger uttryck för. SOLTAK-kommunerna har ett pågående samarbete gällande exitstrategier, det vill säga strategier för att finna alternativa digitala lösningar till vad som nyttjas idag. En utredning med förslag om alternativa lösningar, avseende samtliga nivåer inom kommunens digitala infrastruktur, innebär dock en omfattande kraftsamling. För närvarande, inom befintlig ram, bedömer förvaltningen att det inte är möjligt att producera en sådan utredning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2026-02-04 Motion angående att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar 2025-07-30 Kommunfullmäktige 2025-09-18 § 111 Kommunstyrelsen 2025-10-27 § 311 Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10 Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/740 2026-02-04 Maja Liisa Odelius Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Svar på motion om att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar, Annika Åberg Darell med flera (V) Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg-Darell (V), Birgit Lövkvist (V) och Truls Johannessen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige, angående att kommunen ska minska sitt beroende av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar. Kommunfullmäktige beslutade den 18 september 2025 (§ 111) att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2025 (§ 311) att ge förvaltningen i uppdrag att utreda/besvara motionen. Förvaltningen svar innebär ett bekräftande av den problembeskrivning samt målbild som motionen ger uttryck för. SOLTAK-kommunerna har ett pågående samarbete gällande exitstrategier, det vill säga strategier för att finna alternativa digitala lösningar till vad som nyttjas idag. En utredning med förslag om alternativa lösningar, avseende samtliga nivåer inom kommunens digitala infrastruktur, innebär dock en omfattande kraftsamling. För närvarande, inom befintlig ram, bedömer förvaltningen att det inte är möjligt att producera en sådan utredning. Beskrivning av ärendet Motionärerna uppger att det finns behov av att undersöka alternativ till de, huvudsakligen utomeuropeiska, digitala produkter och lösningar som kommunen nyttjar i dagsläget. Ökad digitalisering innebär stora möjligheter för offentlig sektor, dock har beroendet av ett fåtal stora, ofta amerikanska, teknikföretag även ökat. Motionärerna anger att detta innebär att kommunens digitala infrastruktur vilar på utländska kommersiella intressen, således väcks frågor om bland annat digital suveränitet, datasäkerhet, integritet och långsiktig hållbarhet. Förslaget är att kommunfullmäktige beslutar att: Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/740 2026-02-04 1. Ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens beroende av utomeuropeiska digitala produkter och tjänster. 2. Utreda möjliga alternativa lösningar med särskilt fokus på: - Open source-programvara - Europeiska digitala tjänsteleverantörer - Lokalt eller nationellt förankrade IT-lösningar 3. Presentera en rapport med rekommendationer om hur kommunen kan minska sitt beroende och främja en mer självständig och säker digital infrastruktur. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2025 (§ 311) att ge förvaltningen i uppdrag att utreda motionen. Förvaltningen presenterar inte här en genomlysning eller utredning av den omfattning som efterfrågas i motionen, då det vore att föregå kommunfullmäktiges beslut i frågan. Däremot görs en övergripande beskrivning och initial bedömning i aktuell fråga. Utomeuropiska digitala produkter – ett problem? Sverige och övriga länder i Europa är starkt beroende av framför allt amerikanska digitala produkter och tjänster, särskilt molntjänster. Såväl privat som offentlig sektor har byggt mycket av sina digitala infrastrukturer utifrån det utbud som stora IT-företag tillhandahåller. Att det förhåller sig på detta sätt har kommit att problematiseras alltmer, inte minst inom offentlig verksamhet. Ökad digitalisering av samhället och det parallella beroendet av de amerikanska digitala produkterna/tjänsterna innebär en betydande sårbarhet, mot bakgrund av rådande världsläge. Om tillgången till de digitala produkterna plötsligt begränsas, störs eller stryps kan det innebära omfattande negativa konsekvenser. Att denna sårbarhet föreligger är välkänt och kan således utnyttjas, exempelvis som påtryckningsmedel, i geopolitiska konflikter. Många offentliga verksamheter i Sverige och Europa nyttjar amerikanska molntjänster, som också ofta behövs för att använda andra typer av digitala tjänster och produkter. På så sätt har även en betydande mängd data genererats. I de flesta fall lagras informationen på fysisk hårdvara som är geografiskt placerad inom EU, men företagen som äger datan faller under USA:s jurisdiktion. Denna situation kan skapa juridiska risker och konflikter, inte minst i hänseendet integritet och skydd av personuppgifter. I samhällsdebatten lyfts det därför alltmer frekvent att Europa behöver bygga en egen robust digital infrastruktur och molnkapacitet samt att nationella strategier bör tas fram för att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter genom alternativa lösningar. Nuläge Stenungsunds kommun I Stenungsunds kommun beslutade kommunstyrelsen 9 juni 2023 (§ 283) att förbjuda användning av den kinesiska sociala mediaplattformen TikTok på digitala arbetsredskap, mot Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/740 2026-02-04 bakgrund av betydande risker relaterade till dataskyddsförordningen (GDPR) samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Kommunstyrelsen beslutade några månader senare, 25 september 2023 (§ 282), att kommunen fortsatt ska använda Microsoft 365 – även om detta medför vissa risker. Anledningen härtill var att nyttjandet av Microsoft 365 som kontorsstöd bedömdes som nödvändig för att kunna bedriva det kommunala uppdraget. Det konstaterades att Microsoft 365 är en etablerad och kompetent lösning, som det krävs betydande resurser för att utreda ett ändamålsenligt alternativ till. Vid tillfället var det inte ekonomiskt möjligt eller annars motiverat att genomföra en sådan utredning på egen hand, utan det behövde hanteras inom ramen för ett större samarbete inom den offentliga sektorn, tillsammans med SKR och inte minst övriga kommuner inom SOLTAK. Mot bakgrund av de risker som finns avseende Microsoft 365, beslutade dock kommunstyrelsen också att kommunen fortsatt ska verka för att stärka dataskyddet där så är möjligt och följa utvecklingen avseende såväl rättsläge som framväxten av nya tekniska lösningar. I dagsläget är en betydande del av kommunens digitala produkter och molntjänster av utomeuropeisk (amerikansk) härkomst. Med anledning av främst den sårbarhet som redogjorts för ovan, men även ökade kostnader för bland annat Microsoft 365, har diskussionerna inom SOLTAKS samverkansforum intensifierats. Detta har utmynnat i en samarbetsgrupp avseende exitstrategier, det vill säga strategier för att finna alternativa lösningar till vad som nyttjas idag. I de fall där Stenungsunds kommun har egen rådighet i anskaffningen av digitala produkter väljs, om möjligt, europeiska alternativ. Detta främst utifrån perspektivet dataskydd. Som motionärerna framför, finns det ett ökande antal europeiska alternativ till de välkända amerikanska digitala produkterna och tjänsterna. En omställning från dagens läge tar dock tid. Innan alternativa lösningar kan införas krävs omvärldsbevakning, testning samt säkerställande av att produkterna/tjänsterna matchar de behov som finns inom kommunens verksamheter. Förvaltningens bedömning Förvaltningen delar motionärernas problembeskrivning och ställer sig positiv till den andemening samt målbild som motionen ger uttryck för. Att genomföra en utredning, som ska utmynna i rekommendationer och förslag om alternativa lösningar, innebär dock en betydande kraftsamling. Inte minst om utredningen ska omfatta alternativ inom samtliga plan i kommunens digitala infrastruktur, så som motionärerna önskar. Stenungsunds kommun har ett pågående samarbete inom SOLTAK, gällande exitstrategier. Stenungsunds kommun befinner sig dock inte i ett sådant läge att en översyn, med rekommendationer, kan presenteras inom den tidshorisont som ett uppdrag vanligen medger. Särskilt inte om utredningen inte enbart ska utgöra ett informations- eller diskussionsmaterial, Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/740 2026-02-04 utan ett underlag för ett skarpt ställningstagande och vägval. Mot bakgrund av vad som angetts föreslår förvaltningen att motionen ska anses besvarad. Ekonomisk bedömning En utredning i enlighet med vad motionärerna efterfrågar kan inte genomföras inom befintlig ram. Det är svårt att uppge exakt hur mycket resurser som skulle behöva tillskjutas, men det är ett betydande utredningsarbete som kräver kompetens inom olika professioner och skulle behöva bedrivas i projektform, med fördel tillsammans med SOLTAK-kommunerna och SOLTAK. Barnkonsekvensanalys Ärendet har ingen direkt påverkan på barn, då det avser svar på en motion. Att kommunen arbetar för en robust, rättssäker och långsiktig hållbar digital infrastruktur är dock angeläget för barn. Detta eftersom barns personuppgifter hanteras via de digitala stöd som kommunen har att tillgå och barn nyttjar olika digitala tjänster samt produkter inom bland annat skolverksamheten. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål nr. 16, Fredliga och inkluderande samhällen (delmål 16.10, Säkerställa allmän tillgång till information och skydda de grundläggande friheterna). Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2026-02-04 Motion angående att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar 2025-07-30 Kommunfullmäktige 2025-09-18 § 111 Kommunstyrelsen 2025-10-27 § 311 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/740 2026-02-04 Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Erik.bergman@stenungsund.se Alexander.herlet@stenungsund.se Lars.liden@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2025-10-27

§ 29 Dnr: KS 2025/343 Svar på motion om begränsning av omställningsstöd för politiker, Annika Åberg Darell med flera (V) Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Kommunfullmäktige ger Demokratiberedningen i uppdrag att åter bereda motionens förslag, i samband med att kommunen hanterar reviderat förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda från Sveriges kommuner och regioner inför ny mandatperiod. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell med flera (V) har lämnat in en motion om omställningsstödets användning. För att öka förtroendet för det politiska systemet och säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt, föreslår Vänsterpartiet följande: - om en förtroendevald har agerat på ett sätt som allvarligt skadat kommunens anseende, ska möjligheten att erhålla omställningsstöd begränsas eller helt upphöra. - kommunen bör utreda och föreslå tydliga kriterier för vad som kan anses vara ett allvarligt skadande av kommunens rykte, samt hur bedömningen ska göras. Kommunfullmäktige remitterade motionen till Arvodesberedningen, att tillsammans med Demokratiberedningen bereda motionen. Beredningarna har efter sin hantering av ärendet lämnat det vidare till kommunfullmäktiges presidium samt kansli i januari 2026. Beredningarna bedömer båda att SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) reviderade förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR) ska inväntas innan kommunen fattar beslut i frågan. Ett reviderat förslag från SKR kommer vara redo för beslut inför den nya mandatperioden. Kommunfullmäktiges presidium har tagit del av samma underlag som beredningarna samt tagit ställning till beredningarnas bedömning. Kommunfullmäktiges presidium har kommit med inspelet att Demokratiberedningen bör ges i uppdrag att åter bereda motionens förslag när kommunen ska fatta beslut om bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR) inför ny mandatperiod. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-19 Kommunjuristens presentation och bedömning daterad 2025-06-17 Motion daterad 2025-03-24 Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/343 2026-02-19 Annie Frid Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Svar på motion om begränsning av omställningsstöd för politiker, Annika Åberg-Darell med flera (V) Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Kommunfullmäktige ger Demokratiberedningen i uppdrag att åter bereda motionens förslag, i samband med att kommunen hanterar reviderat förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda från Sveriges kommuner och regioner inför ny mandatperiod. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell med flera (V) har lämnat in en motion om omställningsstödets användning. För att öka förtroendet för det politiska systemet och säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt, föreslår Vänsterpartiet följande: - om en förtroendevald har agerat på ett sätt som allvarligt skadat kommunens anseende, ska möjligheten att erhålla omställningsstöd begränsas eller helt upphöra. - kommunen bör utreda och föreslå tydliga kriterier för vad som kan anses vara ett allvarligt skadande av kommunens rykte, samt hur bedömningen ska göras. Kommunfullmäktige remitterade motionen till Arvodesberedningen, att tillsammans med Demokratiberedningen bereda motionen. Beredningarna har efter sin hantering av ärendet lämnat det vidare till kommunfullmäktiges presidium samt kansli i januari 2026. Beredningarna bedömer båda att SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) reviderade förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR) ska inväntas innan kommunen fattar beslut i frågan. Ett reviderat förslag från SKR kommer vara redo för beslut inför den nya mandatperioden. Kommunfullmäktiges presidium har tagit del av samma underlag som beredningarna samt tagit ställning till beredningarnas bedömning. Kommunfullmäktiges presidium har kommit med inspelet att Demokratiberedningen bör ges i uppdrag att åter bereda motionens förslag när kommunen ska fatta beslut om bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR) inför ny mandatperiod. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/343 2026-02-19 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har inrättat flera beredningar som arbetar med att ta fram den politiska inriktningen inför fullmäktiges beslut, utifrån de uppdrag som kommunfullmäktige ger beredningarna. I detta fall har två av de stående beredningarna fått i uppdrag att bereda en motion från Vänsterpartiet, som gäller ändringar i reglerna för omställningsstöd för politiker efter avslutat uppdrag. Syftet med omställningsstödet är att underlätta övergången mellan förtroendeuppdrag och ordinarie arbetsliv. Reglerna som kommunen antar, bygger på övergripande regler som SKR (Sveriges kommuner och regioner) tar fram. Kommunen väljer, när SKR har tagit fram ett sådant förslag, att helt eller delvis anta det att gälla i kommunen. Kommunen kan göra tillägg eller ändringar i förslaget som fungerar som lokala anpassningar. Det nuvarande regelverket (OPF-KR 25) antogs 2025-03-16, § 32. Beredning av motionen Beredningsarbetet har bestått i att, med kommunjuristens hjälp, juridiskt utreda motionens förslag och reda i nuvarande regler. Kommunjuristens framtagna underlag är bilagd tjänsteskrivelsen. Den juridiska utredningen har följande kärnbudskap: Förslaget i motionen innebär att en förtroendevald som ”allvarligt skadat kommunens anseende” ska kunna få begränsat eller helt borttaget omställningsstöd. Den juridiska bedömningen gör gällande att detta är en allt för svårförutsebar definition för att kunna användas som grund för bedömning av om omställningsstöd ska betalas ut. Däremot skulle en utredning kunna mynna ut i mer rättssäkra kriterier, vilket motionen också avser. Både Arvodesberedningen och Demokratiberedningen har landat i att det är lämpligt att invänta SKR:s nya version av förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR). Kommunfullmäktiges presidium är samstämmiga med beredningarna men vill att frågan åter lyfts när SKR kommit med reviderade bestämmelser. Ekonomisk bedömning Besvarandet av motionen innebär inte någon ekonomisk konsekvens. Ändringar av omställningsstödet genom framtagande av kriterier för begränsning av stödet, skulle få en begränsad positiv effekt. Ärendet är snarare av symbolisk karaktär. En utredning för att ta fram rättssäkra kriterier för begränsning av omställningsstödet skulle kräva att juridiska resurser inom kansli avsätts för det uppdraget. Barnkonsekvensanalys Aktuellt beslut innebär inga konsekvenser för barn. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/343 2026-02-19 Juridisk bedömning Se bilagd juridisk bedömning. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet rör mål nr. 8 om anständiga arbetsvillkor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-19 Kommunjuristens presentation och bedömning daterad 2025-06-17 Motion daterad 2025-03-24 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Begränsning av omställningsstöd till förtroendevalda Arvodesberedningen 2025-06-17 Juridisk bedömning Vilka möjligheter har kommunen att neka eller begränsa omställningsstöd till förtroendevalda som agerat på ett sätt som "allvarligt skadat kommunens anseende”? Rättsliga förutsättningar Reglerna om omställningsstöd anger vilken ersättning förtroendevalda som lämnar sitt uppdrag har rätt till. SKR tar fram förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL, OPF-KR) som kommuner och regioner kan anta i sin helhet eller med egna ändringar. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag. Bestämmelserna liknar de villkor som gäller för anställda inom kommuner och regioner och tanken är att likalydande bestämmelser ska gälla oavsett om förtroendevalda har/har haft uppdrag hos kommun eller region. Omställningsstödets syfte Omställningsstöd syftar till att under en begränsad tid underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt/sina uppdrag. Möjligheter till lokala avvikelser Det finns möjlighet för varje kommun att göra egna tillägg och justeringar av bestämmelserna om omställningsstöd och pensionsförsäkring. Kommunfullmäktige antar bestämmelserna. Kommunstyrelsen är kommunens pensionsmyndighet och har i uppgift att tolka och tillämpa bestämmelserna. Kommunens nuvarande regler Ekonomiskt omställningsstöd •Omfattar förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (minst 40% av heltid) och har haft sitt uppdrag under minst ett år. • Varje år på uppdraget ger rätt till tre månaders omställningsstöd upp till maximalt tre år. • Under de två åren är ersättningen 85 procent av det genomsnittliga månadsarvodet. Det tredje året sänks ersättningen till 60 procent. • Ersättningen betalas som längst ut tills den förtroendevalda fyller 69 år. • Den som har haft ett förtroendeuppdrag i minst åtta sammanhängande år har rätt till förlängt stöd på 60 procent från den tidigaste uttagsåldern för allmän pension fram tills hen fyller 69 år. • Rätten till omställningsstöd upphör om den förtroendevalde får ett nytt uppdrag på minst 40 procent i kommun, region, kommunalförbund, riksdag eller regering. • Omställningsstöd ska minskas/samordnas med andra förvärvsinkomster och politiska Denna del avviker från OPF-KR 25 arvoden. Bestämmelserna måste följa grundläggande rättsprinciper Legalitet Saklighet och opartiskhet Opinionsfrihet Avgörande för rättssäkerheten! Närmare om rättssäkerhet Förutsebarhet Tillämpningen ska vara lika för alla, likvärdiga fall ska bedömas lika Rätt att få saken prövad Risker med den föreslagna definitionen ”Allvarligt skadat kommunens anseende” • svårt att förutse • svårt att utreda - Hur uppnår vi ett materiellt korrekt beslut? • Svårt att uppnå opartiskhet och saklighet - Hur säkerställer vi objektivitet och saklighet i kommunstyrelsens beslutsfattande? Omvärldsbevakning – Exempel på kommuner med skarpare regler än SKR:s förslag Örnsköldsviks kommun Kungälvs kommun Laholms kommun Tjörns kommun Falkenbergs kommun Framtidsbevakning – vad händer hos SKR SKR tar fram förslag till revidering av OPF-KR inför nästa mandatperiod. Förslaget väntas komma i december 2025. SKR:s förhandlare har svarat att SKR har för avsikt att se över möjligheten att begränsa omställningsstöd men att det inte är helt lätt att formulera en sådan bestämmelse. Förhandlaren tänker att en begränsning av omställningsstöd behöver kopplas till fullmäktiges möjligheter att återkalla uppdrag (4 kap. 9 § KL). Detta för att minimera godtyckliga bedömningar. Sammanfattning Reglerna om omställningsstöd är omdiskuterade i ljuset av vad som hände i den s.k. chattskandalen i Alingsås kommun. Det är möjligt att besluta om lokala begränsningar av omställningsstöd men dessa måste vara förutsebara och sakliga. Den föreslagna lydelsen är olämplig ur ett juridiskt perspektiv eftersom den brister i förutsebarhet och saklighet. Det finns andra begränsningar att överväga, tillexempel: - Begränsa omställningsstöd till förtroendevalda som dömts för brott som anges i 4 kap. 9 § KL, - Minska den tid omställningsstöd medges. Besöksadress: Strandvägen 15, 444 31 Stenungsund l Telefon: 0303-73 00 00 l E-post: kommun@stenungsund.se l stenungsund.se Motion till kommunfullmäktige 2025-03-24 om begränsning av omställningsstöd för politiker Omställningsstödet är en viktig trygghet för förtroendevalda som lämnar sina uppdrag, men det får inte missbrukas eller ses som en garanti för ekonomisk trygghet oavsett agerande. I ljuset av skandaler där politiker genom sitt agerande allvarligt skadat kommunens rykte, exempelvis i den så kallade chatskandalen i Alingsås, bör vi säkerställa att skattepengar används ansvarsfullt och att moraliskt och etiskt ansvarstagande premieras. För att öka förtroendet för det politiska systemet och säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt föreslår Vänsterpartiet: • att om en förtroendevald har agerat på ett sätt som allvarligt skadat kommunens anseende, ska möjligheten att erhålla omställningsstöd begränsas eller helt upphöra. • att kommunen bör utreda och föreslå tydliga kriterier för vad som kan anses vara ett allvarligt skadande av kommunens rykte, samt hur bedömningen ska göras. Vänsterpartiet Stenungsund Annika Åberg Darell Truls Johannessen Birgit Lövkvist Jessica Gustafsson Protokoll Kommunfullmäktige 2025-04-03

§ 30 Dnr: KS 2025/856 Svar på motion om att införa informationsplank i alla kommundelar, Annika Åberg Darell med flera (V) Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell (V), Birgit Lövkvist (V) och Truls Johannessen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige, om att införa informationsplank i alla kommundelar och att det tas fram en plan för placering, utformning och underhåll av dessa. Kommunfullmäktige beslutade den 20 november 2025 (§ 130) att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 26 januari 2026 (§ 35) att ge förvaltningen i uppdrag att utreda motionen inför kommunstyrelsens sammanträde i mars 2026. Förvaltningen förmedlar i sitt svar att det är positivt med alternativa kommunikationskanaler, till de ordinarie huvudsakligen digitala kommunikationskanalerna, i händelse av kris eller höjd beredskap. Anslagstavlor kan utgöra ett sådant alternativ, som bedöms vara funktionellt och robust. Förvaltningen ser att anslagstavlorna med fördel kan placeras vid de platser som utgör kommunens trygghetspunkter. Detta alternativ kan dock begränsa allmänhetens nyttjande av anslagstavlorna väsentligt, då nio av elva trygghetspunkter är lokaliserade till skolor. När dessa trygghetspunkter inte är aktiverade, får allmänheten inte beträda skolområden eller skolor hur som helst för att ta del av informationen på anslagstavlorna. Frågan behöver utredas närmre om kommunfullmäktige bifaller motionen och ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för placering, utformning och underhåll av informationsplank i alla kommundelar. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-05 Kommunstyrelsen 2026-01-26 § 35 Kommunfullmäktige 2025-11-20 § 130 Motion 2025-09-18 Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Erik.bergman@stenungsund.se Malin.henriksson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/856 2026-02-05 Maja Liisa Odelius Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Svar på motion om att införa informationsplank i alla kommundelar, Annika Åberg Darell (V) m.fl. Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg-Darell (V), Birgit Lövkvist (V) och Truls Johannessen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige, angående att införa informationsplank i alla kommundelar och att det tas fram en plan för placering, utformning och underhåll av dessa. Kommunfullmäktige beslutade den 20 november 2025 (§ 130) att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 26 januari 2026 (§ 35) att ge förvaltningen i uppdrag att utreda/besvara motionen. Förvaltningens svar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast i mars 2026. Förvaltningen förmedlar i sitt svar att det är positivt med alternativa kommunikationskanaler, till de ordinarie huvudsakligen digitala kommunikationskanalerna, i händelse av kris eller höjd beredskap. Anslagstavlor kan utgöra ett sådant alternativ, som bedöms vara funktionellt och robust. Förvaltningen ser att anslagstavlorna med fördel kan placeras vid de platser som utgör kommunens trygghetspunkter. Detta alternativ kan dock begränsa allmänhetens nyttjande av anslagstavlorna väsentligt, då nio av elva trygghetspunkter är lokaliserade till skolor. När dessa trygghetspunkter inte är aktiverade, får allmänheten inte beträda skolområden eller skolor hur som helst för att ta del av informationen på anslagstavlorna. Frågan behöver utredas närmre om kommunfullmäktige bifaller motionen och ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för placering, utformning och underhåll av informationsplank i alla kommundelar. Beskrivning av ärendet Motionärerna uppger att snabb och säker information till medborgarna är avgörande vid kriser, som exempelvis naturkatastrofer, strömavbrott eller andra situationer som påverkar kommunikation och samhällsservice. Stenungsunds kommuns gängse kommunikation sker främst via digitala kanaler och media, vilket kan vara sårbart vid IT-problem och elavbrott. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/856 2026-02-05 Att inrätta ett fysiskt ”informationsplank” i varje kommundel skulle vara ett säkert och hållbart sätt att snabbt nå ut med kritisk information vid kriser. När det inte föreligger krissituation, skulle planken kunna nyttjas av invånarna – för att sätta upp annonser, meddelanden och samhällsinformation. Stenungsunds kommun ansvarar för att regelbundet rensa planket. Förslaget i motionen är att kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att fram en plan för placering, utformning och underhåll av informationsplank i alla kommundelar. Kommunikationskanaler vid kris och störda förhållanden I händelse av att el, internet och telefoni inte fungerar vid samhällskriser behöver det finnas alternativa sätt, eller kanaler, för kommunen att kommunicera med allmänheten. Dessa alternativa kanaler kan även nyttjas när det inte föreligger störda förhållanden eller krisläge, vid behov att nå ut med information till människor som kan vara svåra att nå via digitala kanaler (exempelvis personer som är äldre, socioekonomiskt utsatta eller har vissa typer av funktionsnedsättningar). Att sätta upp information på allmänna anslagstavlor, så som motionärerna föreslår, är ett sätt. Andra alternativa kommunikationskanaler vid störda förhållanden eller kris är exempelvis: • Muntlig information på informationspunkter eller trygghetspunkter (plats dit invånare kan vända sig för att få information under kris eller höjd beredskap). • Mobila och uppsökande informatörer. • Skriftlig information för utdelning. • Nyttjande av andra aktörers digitala kommunikationskanaler, om dessa fungerar och allmänheten kan ta del av informationen. • Tekniska lösningar med god uthållighet vid strömavbrott, exempelvis meddelanden och information via radio. • Utrop via batteridrivna högtalaranläggningar (det finns såväl mobila som stationära lösningar). Fördelen med att nyttja allmänna anslagstavlor är bland annat: • God synlighet, om dessa placeras strategiskt där många människor rör sig. • Robust kommunikationskanal, då de ej kräver ström, drivmedel eller annan energitillförsel för att fungera. • Låg tröskel för nyttjande. Att läsa information på en anslagstavla i ens närhet är för de flesta människor en enkel sak. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/856 2026-02-05 Det finns även vissa svagheter med allmänna anslagstavlor som kommunikationskanal, exempelvis: • De kan användas för att sprida felaktig och vilseledande information. • Om alla kan nyttja anslagstavlan, kan också vem som helst riva ner den information som placeras där. Anslagstavlan kan även utsättas för skadegörelse. Med detta följer att det krävs löpande underhåll samt tillsyn. • Informationen kan inte vara särskilt omfattande och möjlighet till dialog samt förtydliganden saknas. • För vissa människor kan ett besök vid närmsta anslagstavla innebära en större insats, om vederbörande har svårt att ta sig dit på egen hand och/eller har svårt att ta till sig skriftlig information. Ändamålsenligheten i att nyttja anslagstavlor för krisinformation, eller annan viktig samhällsinformation, är svår att avgöra genom att enbart summera för- och nackdelar. En alternativ kommunikationskanal nyttjas i regel som ett komplement till ordinarie digitala kommunikationskanaler och andra alternativa kommunikationskanaler, eftersom samtliga har sina styrkor och svagheter. Förvaltningens bedömning och svar Förvaltningen ställer sig positiva till motionärernas förslag ur perspektivet kriskommunikation, förutsatt att väsentlig kommuninformation kan säkerställas på anslags- /informationstavlorna. I händelse av att anslagstavlorna kan nyttjas fritt av envar, uppskattar förmodligen många kommuninvånare detta. Ett fritt nyttjande av anslagstavlorna kan dock även innebära vissa utmaningar. Det finns olika modeller av anslagstavlor, sådana som är öppna och sådana som är utrustade med lås. Förvaltningen ser att anslagstavlorna med fördel kan lokaliseras till de platser som utgör kommunens trygghetspunkter. Stenungsund har följande trygghetspunkter: • Trygghetspunkt 1: Kulturhuset Fregatten • Trygghetspunkt 2: Skolhuset på Stora Askerön • Trygghetspunkt 3: Ekenässkolan • Trygghetspunkt 4: Svenshögens föreningslokal • Trygghetspunkt 5: Stenungskolan • Trygghetspunkt 6: Kristinedalskolan • Trygghetspunkt 7: Kyrkenorumskolan • Trygghetspunkt 8: Ucklumskolan • Trygghetspunkt 9: Hallernaskolan • Trygghetspunkt 10: Stora Högaskolan • Trygghetspunkt 11: Jörlandaskolan Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/856 2026-02-05 Vid en del av dessa trygghetspunkter finns säkerligen anslagstavlor redan i dagsläget. Deras skick och ändamålsenlighet till syftet kriskommunikation bör dock inventeras och bedömas. Under ett normalläge, när trygghetspunkt inte är aktiverad, får allmänheten inte beträda ett skolområde eller en skola hur som helst för att ta del av information på en anslagstavla. Önskar kommunfullmäktige att anslagstavlorna fritt ska kunna nyttjas av allmänheten kanske annan lokalisering ska väljas – vilket kan vara i närhet av en trygghetspunkt men ej på skolområdet. Detta får undersökas närmre, om kommunfullmäktige bifaller motionen och ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för placering, utformning och underhåll av informationsplank i alla kommundelar. Anslagen behöver skötas löpande för att undvika klotter, oönskad reklam eller annan åverkan. Informationen som sätts upp bör vara den samma som förmedlas av kommunen via andra kanaler. Det bör övervägas vilken typ av information som ska förmedlas och på vilka språk. Ekonomisk bedömning Anslagstavlor varierar en del i pris, från cirka 2 tkr-15 tkr beroende storlek, grad av väderbeständighet, om tavlan ska vara låsbar eller inte, om den ska monteras på vägg eller stolpar. Kostnad för montering (beroende på hur avancerad denna är) kan tillkomma. Det löpande underhållet med anslagstavlorna innebär en kostnad, som dock ej har beräknats här. Väljs en låsbar anslagstavla kanske denna inte behöver tillsyn/underhåll lika ofta, dock förloras den del av den dubbla samhällsnytta som motionärerna efterfrågar – att tavlan kan nyttjas av allmänheten när kommunen inte behöver sätta upp krisinformation. Barnkonsekvensanalys Ärendet har ingen påverkan specifikt på målgruppen barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-05 Kommunstyrelsen 2026-01-26 § 35 Kommunfullmäktige 2025-11-20 § 130 Motion 2025-09-18 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/856 2026-02-05 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Administration och digitalisering Malin Henriksson Funktionschef Kommunikation och samordning Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Erik.bergman@stenungsund.se Malin.herniksson@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2026-01-26

§ 31 Dnr: KS 2026/167 Redovisning av obesvarade motioner Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar informationen om obesvarade motioner. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år redovisa de motioner som inte är färdigberedda. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. En motion ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. En motion har beretts under längre tid än ett år; motion från Truls Johannessen (V) om att förbättra logistiken runt buss- och tågstationen. Där pågår arbete utifrån hur allmänna utskottet valt att hantera motionen. Svar på motionen tas fram inför kommunstyrelsesammanträdet i april 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-12 Tjänsteskrivelse 2025-09-01 Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Annie.frid@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 Maja Liisa Odelius Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Redovisning av obesvarade motioner Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsens och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar informationen om obesvarade motioner. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år redovisa de motioner som inte är färdigberedda. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. En motion ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. En motion har beretts under längre tid än ett år; motion från Truls Johannessen (V) om att förbättra logistiken runt buss- och tågstationen. Där pågår arbete utifrån hur allmänna utskottet valt att hantera motionen. Svar på motionen tas fram inför kommunstyrelsesammanträdet i april 2026. Beskrivning av ärendet Nedan listas de motioner som för närvarande är under beredning. Motion och Anmäld till Beredningsansvar Prognos motionär kommunfullmäktige Motion om att Anmäld i Kommunfullmäktige har Hur motionen tagits förbättra kommunfullmäktige remitterat motionen till omhand inom logistiken runt 2024-06-19 § 141. kommunstyrelsen för initiativärendet om centrumutveckling som buss och beredning. ALM:s presidium startat, tågstationen, Kommunstyrelsen kommer tas upp för beslut Truls beslutade 2024-08-26 § till ALM och KS i april Johannessen (V) 242 att remittera motionen 2026. KS 2024/505 till allmänna utskottet för beredning. Kommunstyrelsen beslutade 2025-09-29 § 292 att allmänna utskottet ska sammanställa ett svar på Truls Johannessens (V) Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 motion till kommunstyrelsens sammanträde i oktober 2025. Motion om Anmäld i Kommunfullmäktige har Svar på motion begränsning av kommunfullmäktige remitterat motionen till kommer att lämnas in omställningsstöd 2025-04-03 § 60. Arvodesberedningen i för kommunstyrelsens för politiker, samverkan med beredning i mars, inför Annika Åberg- Demokratiberedningen. kommunfullmäktiges Darell (V) med beslut. flera KS 2025/343 Motion om att Anmäld i Kommunfullmäktige har Svar på motion minska beroendet kommunfullmäktige remitterat motionen till kommer att lämnas in av 2025-09-18 § 111. kommunstyrelsen för för kommunstyrelsens utomeuropeiska beredning. beredning i mars, inför digitala Kommunstyrelsen kommunfullmäktiges produkter, Annika beslutade 2025-10-27 § beslut. Åberg-Darell med 311 att ge förvaltningen i flera (V) uppdrag att utreda/besvara KS 2025/740 motionen. Motion angående Anmäld i Kommunfullmäktige har Svar på motion att införa kommunfullmäktige remitterat motionen till kommer att lämnas in informationsplank 2025-11-20 § 111. kommunstyrelsen för för kommunstyrelsens i alla beredning. beredning i mars, inför kommundelar, Kommunstyrelsen kommunfullmäktiges Annika Åberg beslutade 2026-01-26 att beslut. Darell (V) m.fl. ge förvaltningen i uppdrag KS 2025/856 att utreda/besvara motionen. Förvaltningens svar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast i mars 2026. Motion om Anmäld i Kommunfullmäktige har Beredningen för inrättande av en kommunfullmäktige remitterat motionen till hållbara livsvillkor motorgård för 2025-12-11 § 149. beredningen för hållbara behöver prioritera ungdomar i livsvillkor. annat uppdrag för Stenungsunds stunden, men har i kommun, uppdrag att besvara Christina motionen inom ett år Svensson och från att den väcktes. Jimi Svensson (SD) KS 2025/846 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 Motion om att Anmäld i Kommunfullmäktige har avskaffa kommunfullmäktige remitterat motionen till minutstyrningen i 2026-02-12 § 22. kommunstyrelsen för hemtjänsten, beredning. Helena Järpsten (ST) KS 2026/84 Motion om Anmäld i Kommunfullmäktige har minskat antal kommunfullmäktige remitterat motionen till barn i förskolans 2026-02-12 § 23. kommunstyrelsen för barngrupper, beredning. Helena Järpsten (ST) KS 2026/85 Ekonomisk bedömning Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Vissa motioner berör barn och kan ha olika effekter för målgruppen. Föreliggande ärende avser dock en redovisning av obesvarade motioner och har i sig ingen påverkan på barn. Juridisk bedömning Enligt kommunallagen 5 kap. 35 § ska motioner, om möjligt, beredas på ett sådant sätt att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Samma paragraf möjliggör för kommunfullmäktige att avskriva motionen från vidare handläggning i händelse av att beredningen inte kunnat avslutas inom angiven tid. Det ska redogöras för hur motionen har hanterats och vad som framkommit i beredningen. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-02-12 Tjänsteskrivelse 2025-09-01 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Annie.frid@stenungsund.se Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 Maja Liisa Odelius Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Redovisning av obesvarade motioner (hösten 2025) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar informationen om obesvarade motioner. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år redovisa de motioner som inte är färdigberedda. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. En motion ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. En motion har beretts under längre tid än ett år; motion från Truls Johannessen (V) om att förbättra logistiken runt buss- och tågstationen. Eftersom tidsfristen passerat, bör kommunfullmäktige ta ställning till om motionen ska fortsätta att beredas eller om den ska avskrivas från vidare handläggning. Beskrivning av ärendet Nedan listas de motioner som för närvarande är under beredning. Motion och motionär Anmäld till Beredningsansvar Prognos kommunfullmäktige Motion om att Anmäld till Kommunfullmäktige O klart. förbättra logistiken kommunfullmäktige har remitterat runt buss och 2024-06-19 § 141 motionen till tågstationen, Truls kommunstyrelsen för Johannessen (V) beredning. KS 2024/505 Kommunstyrelsen beslutade 2024-08-26

§ 35 Dnr: KS 2025/856 Motion angående att införa informationsplank i alla kommundelar, Annika Åberg-Darell (V) m.fl. Beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda motionen. Förvaltningens svar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast mars 2026. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell med flera (V) har inkommit med en motion om att införa informationsplank i alla kommundelar och att det tas fram en plan för placering, utformning och underhåll av dessa. I motionen föreslås att de informationsplank som inrättas är fysiska och att de kan användas för: 1. Kommunikation vid kriser o Planket ska vara en säker och hållbar kanal för att snabbt nå ut med kritisk information. 2. Offentlig användning o När planket inte används för krisinformation, ska invånarna ges möjlighet att sätta upp annonser, meddelanden och samhällsinformation. o Kommunen ansvarar för att regelbundet rensa planket. Kommunfullmäktige beslutade 20 november 2025 (§ 130) att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige 2025-11-20 § 130 Motion om att införa informationsplank i alla kommundelar, Annika Åberg Darell m.fl. (V) Förslag till beslut på sammanträdet Annika Åberg-Darell (V) föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda motionen. Förvaltningens svar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast mars 2026. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-01-26 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Annika Åberg-Darells (V) förslag och konstaterar att så sker. Beslut skickas till maja.odelius@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunfullmäktige 2025-11-20

§ 38 Dnr: KS 2026/175 Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen antar reviderad delegationsordning 2026-03-03, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar. Reviderad delegationsordning gäller från och med 2026-07-01. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Kommunfullmäktige godkänner samverkansavtalet, med förbehåll för att övriga samverkanskommuner gör det samma. Sammanfattning av ärendet 8+fjordar är ett samarbete, som bedrivits i projektform, och syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Samverkan och samarbete sker även i hög utsträckning med andra samhällsaktörer, exempelvis statliga myndigheter, universitet, länsstyrelsen, näringslivet, föreningslivet och allmänheten. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar positivt till såväl havsmiljön som friluftsliv och företagande. Projektet har vuxit och vidareutvecklats över tid. Det föreligger behov av att formalisera samarbetet, varför förslag till samverkansavtal tagits fram. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-03 Avtal: Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar Kommunstyrelsens delegationsordning 2026-03-03 (ändringsmarkeringar i grönt, C 11.1-C 11.2) Beslut skickas till Maria.jonsson@stenungsund.se Fredric.arpfjord@stenungsund.se Cecilia.vilen@stenungsund.se Kommun@kungalv.se Kommun@orust.se Tjorns.kundcenter@tjorn.se Kommunen@uddevalla.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/175 2026-02-19 Maja Liisa Odelius Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Maja Liisa Odelius Kommunsekreterare Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen antar reviderad delegationsordning 2026-03-03, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar. Reviderad delegationsordning gäller från och med 2026-07-01. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Kommunfullmäktige godkänner samverkansavtalet, med förbehåll för att övriga samverkanskommuner gör det samma. Sammanfattning av ärendet 8+fjordar är ett samarbete, som bedrivits i projektform, och syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Samverkan och samarbete sker även i hög utsträckning med andra samhällsaktörer, exempelvis statliga myndigheter, universitet, länsstyrelsen, näringslivet, föreningslivet och allmänheten. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar positivt till såväl havsmiljön som friluftsliv och företagande. Projektet har vuxit och vidareutvecklats över tid. Det föreligger behov av att formalisera samarbetet, varför förslag till samverkansavtal tagits fram. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/175 2026-02-19 Beskrivning av ärendet Bakgrund 8+fjordar är ett samarbete, som bedrivits i projektform, och syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Samverkan och samarbete sker även i hög utsträckning med andra samhällsaktörer, exempelvis statliga myndigheter, universitet, länsstyrelsen, näringslivet, föreningslivet och allmänheten, inom områdena miljö, fiske och friluftsliv. Projektet 8+fjordar initierades som ett svar på att flertalet kommuninvånare, föreningar och företagare kontaktade berörda kommuner angående att tillståndet i fjordarna behövde förbättras. Exempel på projekt som 8+fjordar genomfört, eller fortfarande arbetar med, är bland annat: • Återställande av naturliga flöden i vattendrag. • Stöd till markägare, föreningar och privatpersoner inom hela 8+fjordarområdet gällande att söka pengar till olika vattenvårdande åtgärder (restaurering av våtmarker, dammar och åtgärder för att minska näringsläckage från hästhagar). • Restaurering av musselbankar. • Samarbete med Havs- och vattenmyndigheten i projekt om ekosystemsbaserad havsförvaltning i praktiken, 8+fjordars verksamhetsområde utgör ett av tre pilotområden. • Spökfiske, vilket innebär insamling av förlorade eller dumpade fiskeredskap i havet. • Inventering av ålgräsängar. • Åtgärder för att återfå starka bestånd av torsk och andra större rovfiskar. Projekten finansieras huvudsakligen via statliga bidrag och EU-bidrag, med eventuell medfinansiering (utöver kommunernas årliga bidrag) från den eller de samarbetskommuner som berörs direkt. Nuvarande projektorganisation för 8+fjordar formades år 2008 och en projektledare anställdes. Början till samarbetet/projektet kan dock dateras något längre bakåt i tiden. Kring år 2004 erhöll samarbetskommunerna tillsammans med Sportfiskarna samt Naturskyddsföreningen gemensamt statsbidrag för naturvårdsprojekt benämnt ”8+fjordar”. År 2007 beslutade samarbetskommunerna att fortsätta med 8+fjordar och att respektive kommun årligen skulle avsätta 100 tkr för ändamålet. 8+ fjordar har haft en styrgrupp, som bestått av en representant från respektive samarbetskommun. År 2013 inkom styrgruppen med en ansökan till samarbetskommunerna, gällande förlängning av projektperioden för åren 2014–2016, med ett bidrag om 120 tkr årligen från respektive kommun. Efter det har samarbetet förlängts ytterligare och årskostnaden har fördelats med en femtedel (fortsatt 120 tkr) för varje kommun. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/175 2026-02-19 Avtalssamverkan Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar positivt till såväl havsmiljön som friluftsliv och företagande. Projektet har vuxit och vidareutvecklats över tid och det föreligger behov av att formalisera samarbetsformerna. Förslag till samverkansavtal har därför tagits fram, i dialog med berörda kommuners kommunstyrelsepresidier. Avtalssamverkan skapar förutsättningar för att upprätthålla kontinuitet, god kvalitet och hög målsättning med åtgärdsarbetet – därigenom ger det parterna möjlighet att vidareutveckla samarbetet 8+fjordar ytterligare. Samverkansavtalet tydliggör uppdragstagarens (Stenungsunds kommun) respektive uppdragsgivarnas (övriga samverkanskommuner) ansvar och befogenheter. Av samverkansavtalet framgår det att Stenungsunds kommun utgör värdkommun för samverkan och är arbetsgivare för de tjänstepersoner som är anställda av Stenungsunds kommun att arbeta på 8 + fjordar. Inom ramen för avtalssamverkan kan samverkanskommunerna delegera viss beslutanderätt externt till uppdragstagaren, vilket möjliggör för 8+fjordars verksamhet att bedrivas såväl effektivt som transparent. De beslut som förslås delegeras, från respektive samverkanskommuns ansvariga nämnd till sektorchef samhällsbyggnad Stenungsunds kommun, är: • Beslut om vilka projekt som 8+fjordar ska bedriva. • Ansökan om extern finansiering av 8+fjordars projekt. Delegationsbesluten ska föregås av samverkan i en samverkansgrupp. Ansvarig nämnd i respektive kommun utser två representanter vardera att företräda nämnden i samverkansgruppen. Samverkansgruppen sammankallas av uppdragstagaren 2-4 gånger per år. Ekonomisk bedömning Samverkansavtalet innefattar att varje samverkanskommun ska betala en årlig grundersättning om 120 tkr, som ska medfinansiera: • Lön och personalomkostnader • IT och telefoni • Lokaler/hyra • Avskrivningar på maskiner, inventarier, fordon Från och med år 2027 justeras ersättningen årligen, baserat på förändringen i PKV (Prisindex för kommunal verksamhet) från oktober månad föregående år. 8+fjordar ska fortsättningsvis ansöka om extern medfinansiering i form av statliga bidrag, EU-bidrag med mera för att medfinansiera 8+fjordars miljöåtgärdsarbete. Samverkanskommunerna kan också besluta om extra finansiering av särskilda miljöåtgärder som ryms inom 8+fjordars uppdrag. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/175 2026-02-19 Vad samverkansavtalet anger om finansiering och ersättning innebär förtydliganden, snarare än direkta förändringar, av de principer som för närvarande råder. Samverkansavtalet bedöms således inte innebära några direkta ekonomiska konsekvenser för samverkanskommunerna. Barnkonsekvensanalys Ärendet är av administrativ karaktär och har ingen direkt påverkan på barn. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver har dock en positiv inverkan på vattenmiljön i omgivande fjordar – vilket är till gagn och glädje för såväl vuxna, barn och kommande generationer. 8+fjordar har även varit involverade i projekt tillsammans med skolan, bland annat gällande att kartlägga främmande arter. Juridisk bedömning Förslaget bedöms vara förenligt med kommunallagen. Enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (KL) får en kommun ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun, så kallad avtalssamverkan. Avtalssamverkan är en samverkansform som möjliggör för kommuner att samverka om uppgifter som ryms inom den kommunala kompetensen. Vid avtalssamverkan behåller uppdragsgivaren huvudmannaskapet för de uppgifter som samverkan avser. Uppdragstagaren åtar sig enbart ansvaret att utföra uppgifter i enlighet med det avtal som parterna ingår. Kommunallagens regler om avtalssamverkan medger att anställda hos uppdragstagaren ges rätt att inom ramen för avtalssamverkan fatta vissa beslut på delegation, så kallad extern delegering. Besluten fattas då i uppdragsgivarens namn och för dennes räkning. Kommunallagens regler om avtalssamverkan medger enbart delegering till anställda i den kommun som utför uppdraget, inte till förtroendevalda. Det är den nämnd som ansvarar för uppgifterna hos uppdragsgivaren som bestämmer om extern delegering ska ges. Det beslut om extern delegering som föreslås i avtalet behöver därav fattas av ansvarig nämnd. Enligt 7 kap. 8 § kommunallagen ska en nämnd besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats av en anställd i kommunen, med stöd av delegation, ska anmälas till den. Enligt förarbetena bör beslut som med stöd av delegation fattats av en anställd i annan kommun anmälas enligt samma utgångspunkter som om beslutet hade fattats av en anställd i den egna kommunen. En anställd kan alltså, beroende på vilka villkor som uppställts av den delegerande nämnden, vara skyldig att anmäla beslut till en annan kommun än till den där denne är anställd. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/175 2026-02-19 Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet är av administrativ karaktär och avser avtalssamverkan. Således har ärendet ingen direkt koppling till de globala målen i Agenda 2030. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar dock till ökad uppfyllelse av flertalet globala mål i Agenda 2030, bland annat nr 14, Hav och marina resurser samt nr 15, Ekosystem och biologisk mångfald. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-03 Avtal: Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar Kommunstyrelsens delegationsordning 2026-03-03 (ändringsmarkeringar i grönt, C 11.1-C 11.2) STENUNGSUNDS KOMMUN Elin Hjalmarsson Fredric Arpfjord Kommundirektör Sektorchef samhällsbyggnad Beslut skickas till Maria.jonsson@stenungsund.se Fredric.arpfjord@stenungsund.se Cecilia.vilen@stenungsund.se Kommun@kungalv.se Kommun@orust.se Tjorns.kundcenter@tjorn.se Kommunen@uddevalla.se Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust 1. Parter Detta avtal upprättas mellan följande parter: Stenungsunds kommun (uppdragstagare), Kungälvs kommun (uppdragsgivare), Orust kommun (uppdragsgivare), Tjörns kommun (uppdragsgivare), Uddevalla kommun (uppdragsgivare). 2. Bakgrund En kommun kan enligt 9 kap. 37 § kommunallagen ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun, så kallad avtalssamverkan. Parterna i denna avtalssamverkan är geografiskt närliggande kommuner och har sedan tidigare samverkat i olika projekt under samarbetsnamnet 8+fjordar för att förbättra havsmiljön i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust. Avtalssamverkan skapar förutsättningar för parterna att vidareutveckla samarbetet 8+fjordar. 3. Syfte Syftet med avtalssamverkan 8+fjordar är att gemensamt nyttja resurser och kompetens för att bedriva ett effektivt lokalt miljöåtgärdsarbete som förbättrar den marina miljön i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, till nytta för parternas respektive geografiska områden och dess invånare. Genom avtalssamverkan skapas förutsättningar för att upprätthålla kontinuitet, god kvalitet och en hög målsättning med åtgärdsarbetet. 4. Uppdragstagarens åtagande Uppdragstagaren ska under namnet 8+fjordar bedriva lokalt miljöåtgärdsarbete som bidrar till att förbättra havsmiljön i fjordområdet innanför och mellan Tjörn och Orust. Samverkansområdet sträcker sig från Nordre älv i söder till Malö strömmar i norr. Uppdragstagaren ska i huvudsak utföra fysiska åtgärder i vatten eller vattenmiljö som är förenliga med Sveriges miljökvalitetsmål, exempelvis: • Restaurering och skydd av marina och limniska miljöer • Minskad övergödning • Bevarande och skydd av marina arter med speciellt focus på stor rovfisk • Anläggning av våtmarker • Anläggande av fiskväg • Återställning av rensade eller rätade vattendrag • Omhändertagande av förlorade fiskeredskap Uppdragstagaren ska, i den utsträckning som behövs för fullgörande av uppdraget, delta i samverkan som samordnas av statliga myndigheter och andra aktörer samt bistå uppdragsgivarna med kunskapsunderlag. Uppdragstagaren ska även verka för att öka medvetenheten hos kommunmedlemmar och besökare om vikten av att skydda havs- och kustmiljön. Genom informationsinsatser till exempelvis skolor, föreningar och det lokala näringslivet kan 8+fjordar sprida kunskap om hållbart nyttjande. 5. Avgränsning Arbetet som utförs av 8+fjordar ska vara av allmänt intresse och till nytta för det geografiska samverkansområdet och dess invånare. Åtgärdsarbete, samverkan och informationsinsatser ska vara proportionerliga i förhållande till den förväntade nytta som insatserna kan komma att medföra för parterna. 6. Delegering av ärenden Vid avtalssamverkan får uppdragsgivare ge en anställd hos uppdragstagaren i uppdrag att besluta på uppdragsgivarens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden (ett s.k. externt delegationsuppdrag). Det är alltid ansvarig nämnd hos respektive uppdragsgivare som bestämmer i vilken omfattning delegation ska ske och vad som i övrigt ska gälla i fråga om den delegerade beslutanderätten. För att 8+fjordar ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt behöver de uppdragsgivande kommunerna delegera viss beslutanderätt till anställda tjänstepersoner hos uppdragstagaren. I bilaga 1 Extern delegation till 8+fjordar, finns en sammanställning av beslut som uppdragsgivarna föreslås delegera. Uppdragstagaren ansvarar för att uppdragsgivarna har tillgång till uppdaterad personallista. Beslut som fattas med stöd av delegation ska av uppdragstagaren anmälas till uppdragsgivaren på det sätt och i den tid som denne anvisar. 7. Uppdragsgivarnas åtagande Uppdragsgivarna ska • hålla uppdragstagaren informerad om allt som kan vara av betydelse för uppdragets genomförande • tillhandahålla information och dokumentation som är relevant för uppdraget • förmedla nödvändiga ingångar i kommunen för att möjliggöra det utåtriktade arbetet • medverka vid samverkansmöten med uppdragstagaren • se över sin delegationsordning och komplettera den med de bestämmelser om extern delegation till anställda hos uppdragstagaren som bedöms motiverade. 8. Organisation/arbetsgivare Stenungsunds kommun är värdkommun för samverkan och arbetsgivare för de tjänstepersoner som är anställda av Stenungsunds kommun att arbeta på 8+fjordar. 9. Hantering av handlingar, dokumentation och arkiv Varje part är ansvarig för arkivbildningen avseende de allmänna handlingar som upprättas eller kommer in till uppdragstagaren i anledning av uppdraget. Allmänna handlingar som inkommer eller upprättas hos uppdragstagaren med anledning av uppdragets utförande hanteras av uppdragstagaren fram till gallring och arkivering. Handlingarna ska hållas ordnade. Vid arkivering sänds aktuella handlingar till uppdragsgivaren. Samverkanskommunerna ska verka för att dokumenthanteringsplanerna är likalydande för samtliga samverkanskommuner, i syfte att underlätta för uppdragstagarens handläggning. Uppdragsgivare får delegera rätten att gallra handlingar enligt uppdragsgivarens dokumenthanteringsplan till anställda hos uppdragstagaren. Uppdragstagaren ansvarar för utlämnande av allmänna handlingar inom ramen för uppdraget som förvaras hos uppdragstagaren, om utlämnandet inte hindras av sekretess. Formellt beslut om att avslå begäran om utlämnande av allmän handling fattas enligt respektive kommuns delegeringsordning. 10. Finansiering, ersättning och fakturering Verksamheten finansieras både av samverkanskommunerna och av extern finansiering i form av statliga bidrag och EU-bidrag. Samverkanskommunerna betalar en årlig grundersättning som medfinansierar kostnaderna för: • Lön och personalomkostnader* • IT och telefoni • Lokaler/hyra • Avskrivningar på maskiner, inventarier, fordon *Inkluderar kostnader för företagshälsovård, fackliga kostnader, utbildning, handledning, friskvårdsomkostnader, skyddsutrustning med mera För år 2026 uppgår grundersättningen till 120 000 kr per kommun. Därefter justeras ersättningen årligen, baserat på förändringen i PKV (Prisindex för kommunal verksamhet) från oktober månad föregående år. Uppdragstagaren ska fakturera uppdragsgivarna årsvis. Betalning ska ske inom 30 dagar från mottagen faktura. Vid försenad betalning debiteras dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen. Fakturerings-, påminnelse- eller förseningsavgifter utgår inte. Uppdragstagaren ska för uppdragsgivarnas räkning, ansöka om extern medfinansiering i form av statliga bidrag och EU-bidrag m.m. för att medfinansiera 8+fjordars miljöåtgärdsarbete. Samverkanskommunerna kan också besluta om extra finansiering av särskilda miljöåtgärder som ryms inom 8+fjordars uppdrag. Eventuellt överskott eller underskott som uppstår i verksamheten ska återbetalas respektive faktureras samverkanskommunerna. Om underskott uppstår eller kan förutses ska uppdragstagaren, utan dröjsmål, informera övriga avtalsparter och föra en dialog om hur underskottet kan begränsas. 11. Dialog och uppföljning av samverkan Dialog om samverkan ska ske i en samverkansgrupp. Varje nämnd utser 2 representanter att företräda nämnden i samverkansgruppen. Uppdragstagaren sammankallar samverkansgruppen 2 - 4 gånger per år. Uppdragstagaren ansvarar för att föra mötesanteckningar från dessa möten. Parterna har rätt att kontrollera och följa upp verksamheten inom ramen för avtalet. Parterna är skyldiga att medverka i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Uppdragsgivare har genom ansvarig nämnd rätt till löpande insyn i 8+fjordars verksamhet. Årlig uppföljning av verksamheten ska upprättas av uppdragstagaren och redovisas till respektive uppdragsgivare. 12. Avtalstid och uppsägningsvillkor Avtalet gäller från och med 2026-07-01 och löper tills vidare. Enskild part kan lämna samverkan genom att skriftligen säga upp avtalet till övriga parter. En uppsägning medför att avtalet upphör att gälla för den part som sagt upp avtalet, vid det årsskifte som inträffar närmast efter att tolv (12) månader har förflutit från uppsägningsdagen. 13. Ändringar och tillägg Tillägg och ändringar av detta avtal ska ske skriftligen för att vara gällande och undertecknas av behöriga företrädare för respektive part. 14. Omförhandling Parterna är överens om att söka anpassa sig till nya förhållanden som kan uppstå under avtalsperioden och på bästa sätt försöka tillgodose varandras förutsättningar och behov. Parterna har rätt att begära omförhandling av detta avtal om det under avtalstiden sker väsentliga förändringar av de förutsättningar som avtalet baseras på. Omförhandling ska skriftligen begäras hos övriga parter. Rätten till begäran om omförhandling innebär inte någon rätt till ändring av avtalets innehåll. 15. Utökning av antalet samverkanskommuner Om utökning av antalet samverkanskommuner aktualiseras ska samtliga parter sammankallas av uppdragstagaren. Parterna kan efter samråd besluta om utökning av antalet samverkanskommuner samt om villkoren för en utökning. För att utöka antalet samverkanskommuner krävs att parterna är överens om villkoren. 16. Befrielsegrunder (force majeure) Uppdragstagaren fritas från skyldigheten att fullgöra sin del av avtalet och från att erlägga skadestånd om dennes åtaganden inte alls eller endast till onormalt hög kostnad kan fullgöras på grund av krig eller upplopp, arbetsinställelse, blockad, eldsvåda, ingrepp av myndighet eller annan därmed jämförlig händelse som uppdragstagaren inte råder över och inte heller kunnat förutse. Arbetskonflikt som har sin grund i kommunens brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielsegrund. 17. Tvist Tvist ska i första hand lösas genom förhandlingar. Om detta visar sig ogörligt ska tvist prövas i allmän domstol. 18. Avtalets godkännande och giltighet Detta avtal förutsätter för sin giltighet att det godkänns av samtliga medverkande kommuner. 19. Utväxling av avtal Detta avtal har upprättats i fem exemplar, varav parterna tagit varsitt. För Stenungsunds kommun För Kungälvs kommun Datum: Datum: ______________________ ______________________ Namn: Namn: Titel: Titel: För Orust kommun För Tjörns kommun Datum: Datum: ______________________ ______________________ Namn: Namn: Titel: Titel: För Uddevalla kommun Datum: ______________________ Namn: Titel: Bilaga 1. Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar Extern delegering vid avtalssamverkan En kommun får ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun, så kallad avtalssamverkan. Inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, får de samverkande kommunerna komma överens om att uppdra åt en anställd i den uppdragstagande kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Det kallas för extern delegering. Extern delegering är endast möjlig inom ramen för de uppgifter som omfattas av själva samverkansavtalet. Det är inte möjligt att delegera beslutanderätt till förtroendevalda i annan kommun eller till anställda i ett kommunalt bolag. Vid extern delegering gäller kommunallagens regler om bl.a. begränsningar av möjligheten till delegering, jäv och anmälan av beslut. För att avtalssamverkan 8+fjordar ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt behöver de uppdragsgivande kommunerna delegera viss beslutanderätt till tjänsteperson/er hos uppdragstagaren. I nedanstående tabell anges de beslut som ansvarig nämnd hos respektive uppdragsgivare föreslås delegera. Anmälan av beslut Enligt 7 kap. 8 § kommunallagen ska en nämnd besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats av en anställd i kommunen med stöd av delegation ska anmälas till den. Enligt förarbetena bör beslut som med stöd av delegation fattats av en anställd i annan kommun anmälas enligt samma utgångspunkter som om beslutet hade fattats av en anställd i den egna kommunen. En anställd kan alltså, beroende på vilka villkor som uppställts av den delegerande nämnden, vara skyldig att anmäla beslut till en annan kommun än till den där denne är anställd. Delegationspunkter som föreslås antas av respektive ansvarig nämnd: Delegationsnr. Delegationsbeslut Delegat Anmärkning x Beslut om vilka projekt som SC Extern delegation med 8+fjordar ska bedriva anledning av samverkansavtal. Beslut ska fattas efter samråd med samverkansgrupp där representanter från varje deltagarkommun ingår. Samtliga projekt ska rymmas inom 8+fjordars uppdrag som anges i Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust. x Ansöka om extern SC Extern delegation med finansiering av 8+fjordars anledning av samverkansavtal. projekt Förkortning över delegat/er SC Sektorchef Sektor samhällsbyggnad, Stenungsunds kommun. Kommunstyrelsens delegationsordning Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Diarienummer Delegationsordning Kommunstyrelsen 2021-01-11 KS § 15 2020/744 2021/866 2022/153 2022/866 2023/808 2025/30 2026/175 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad Sektor stödfunktioner Tills vidare Kansliet 2021-10-25 § 309 2022-03-21 § 99 2022-04-25 § 126 2022-11-28 § 356 2023-01-09 § 11 2024-03-25 § 95 2025-02-17 § 69 2025-05-26 § 187 2025-08-25 § 244 2026-01-26 § 34 2026-XX-XX § XX Innehåll 1 Kommunallagens regler om delegering av beslutanderätt ..................................3 1.1 Vad innebär delegering? ....................................................................................3 1.2 Vad är en delegationsordning? ..........................................................................3 1.3 Vad får delegeras? ............................................................................................3 1.4 Delegering eller ren verkställighet? ....................................................................4 1.5 Delegering av rätt att överklaga ..........................................................................4 1.6 Vem kan kommunstyrelsen delegera till? ...........................................................5 1.7 Delegering av beslutanderätt i brådskande ärenden där kommunstyrelsens avgörande inte kan avvaktas .......................................................................................5 1.8 Anmälan av delegeringsbeslut ...........................................................................5 1.9 Beslut utan delegeringsuppdrag .........................................................................6 2 Allmänna bestämmelser för kommunstyrelsens delegationsordning ................6 2.1 Ordförandes beslut i brådskande ärenden ..........................................................6 2.2 Ärenden av principiell betydelse .........................................................................6 2.3 Beslut endast inom ramen för budget .................................................................6 2.4 Jäv .....................................................................................................................6 2.5 Ersättare vid förfall för kommunstyrelsens ordförande ........................................7 2.6 Ersättare vid förfall för övriga delegater ..............................................................7 2.7 Ingå avtal ...........................................................................................................7 2.8 Anmälan av delegationsbeslut ...........................................................................7 3 Förkortningar över lagar, förordningar och delegater ..........................................8 3.1 Lagar och förordningar .......................................................................................8 3.2 Delegater ...........................................................................................................8 1 Kommunallagens regler om delegering av beslutanderätt 1.1 Vad innebär delegering? Med delegering avses att kommunstyrelsen överför självständig beslutanderätt till förtroendevalda eller anställda i kommunen, det vill säga att kommunstyrelsen ger någon annan i uppdrag att fatta beslut på kommunstyrelsens vägnar i vissa ärenden. De juridiska förutsättningarna för kommunstyrelsens möjlighet att delegera beslutanderätt följer av 6 kap. 37-39 §§ kommunallagen (KL) som reglerar delegering inom en nämnd. Den som ges beslutanderätt kallas delegat. Delegaten träder helt in i kommunstyrelsens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett kommunstyrelsebeslut och kan överklagas på samma sätt som om kommunstyrelsen själv hade fattat beslutet. Kommunstyrelsen kan inte ändra delegatens beslut men kan återkalla delegeringsuppdraget. Kommunstyrelsen kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. 1.2 Vad är en delegationsordning? En delegationsordning är en lista över de ärendegrupper där nämnden beslutat att delegera sin beslutanderätt. Syftet med delegationsordning är att avlasta nämnden/kommunstyrelsen vissa rutinmässiga beslut genom att överlåta dessa beslut till någon annan. Organisationen blir då mer effektiv genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Detta skapar också utrymme för mer behandling av principiellt viktiga ärenden och ärenden av större vikt i nämnden. Delegering är en nödvändighet för att den kommunala organisationen och förvaltningen ska kunna fungera på ett effektivt sätt. 1.3 Vad får delegeras? Kommunstyrelsen kan delegera beslutanderätt i ärenden inom det egna verksamhetsområdet. Verksamhetsområdet framgår av kommunstyrelsens reglemente som fastställs av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätt ska delegeras. Kommunstyrelsen lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom denna delegationsordning där beslutanderätt i olika ärenden överförs till delegater. Räckvidden för kommunstyrelsens delegeringsbefogenhet är dock begränsad enligt 6 kap. 38 § KL som anger vilka ärendetyper som inte får delegeras (se nedan). Enligt 6 kap. 38 § KL får kommunstyrelsen inte delegera beslutanderätt i följande slag av ärenden: • Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, (t.ex. får beslutanderätt att omdisponera medel inom kommunstyrelsens fastställda driftbudgetram inte delegeras), • Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut i kommunstyrelsen i dess helhet eller av kommunfullmäktige har överklagats, • Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, • Ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. 1.4 Delegering eller ren verkställighet? Delegationsordningen är en förteckning över delegerad beslutanderätt i enlighet med kommunallagens regler. Delegationsordningen ska med andra ord endast innehålla beslut i kommunallagens mening och inte beslut som utgör s.k. ren verkställighet. Gränsen mellan beslut som kräver delegering och beslut som utgör ren verkställighet är ibland svår att fastställa. Med beslut i kommunallagens mening kännetecknas att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Normalt kan denna typ av beslut överklagas genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Bedömningen kan dock inte endast göras utifrån överklagbarheten eftersom t.ex. yttranden normalt sett inte kan överklagas men ofta innehåller självständiga bedömningar och därmed förutsätter delegering för att kunna överföras från nämnd till annan. Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. Det kan t.ex. röra sig om rent förberedande åtgärder eller frågor som är reglerade i lag eller avtal. Exempel på sådana beslut är avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa och inköp enligt ramavtal. Även flertalet beslut som rör myndighetens rent interna förhållanden utgör ren verkställighet, t.ex. fastighetsförvaltning, attest, lönesättning, och övrig personaladministration. Beslut av rent verkställande art betraktas inte som beslut i kommunallagens mening och kan inte överklagas. De ska därför inte heller upptas i delegationsordningen. Även om den enskilde inte kan överklaga ett sådant beslut genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär finns andra vägar för den enskilde att få beslutet granskat, nämligen genom rättslig prövning vid allmän domstol, genom en anmälan till JO eller genom påkallande av de kommunala revisorernas uppmärksamhet. 1.5 Delegering av rätt att överklaga Beslut att överklaga dom av allmän förvaltningsdomstol och beslut att begära inhibition går att delegera förutsatt att det överklagade beslutet i sig får delegeras. Till exempel får inte delegeringen i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda omfatta ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt (6 kap. 38 § KL). 1.6 Vem kan kommunstyrelsen delegera till? (6 kap. 37 § KL, 9 kap. 37 § KL) Kommunstyrelsen kan lämna delegeringsuppdrag till: - presidiet, - ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i kommunstyrelsen, - en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen, - en anställd hos kommunen, - en anställd i annan kommun inom ramen för avtalssamverkan. Det är inte tillåtet att lämna delegeringsuppdrag till: - flera anställda i grupp, - till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering, - anställd i kommunalt företag. 1.7 Delegering av beslutanderätt i brådskande ärenden där kommunstyrelsens avgörande inte kan avvaktas (6 kap. 39 § KL) Kommunstyrelsen får enligt kommunallagen uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot i styrelsen att besluta i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. Det rör sig alltså här om ärenden som absolut måste avgöras omgående. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse ska anmälas till kommunstyrelsens nästa sammanträde. Denna typ beslut anses som ett beslut av kommunstyrelsen. 1.8 Anmälan av delegeringsbeslut (6 kap. 40 § KL) Kommunstyrelsen ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av delegationsuppdrag ska anmälas till kommunstyrelsen. Beslut som inte ska anmälas och som får överklagas genom s.k. laglighetsprövning ska protokollföras särskilt. Brådskande beslut fattade av ordförande eller annan ledamot som nämnden utsett måste alltid återrapporteras till kommunstyrelsens nästa sammanträde. Syftet med anmälan av delegeringsbeslut är flera. Kommunstyrelsens informations- och kontrollansvar tillgodoses och dessutom kan anmälan utgöra en avgörande faktor för att beslutet ska vinna laga kraft. För beslut som kan överklagas med s.k. laglighetsprövning enligt kommunallagen är anmälan en förutsättning för att besvärstiden ska börja löpa och för att beslutet ska vinna laga kraft. Besvärstiden börjar löpa tre veckor från den dag som protokollet från det sammanträde vid vilket beslutet anmäldes till kommunstyrelsen anslås på kommunens anslagstavla. När besvärstiden löpt ut och beslutet inte längre kan överklagas vinner det laga kraft. Beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär vinner laga kraft ändå, nämligen när tre veckor har passerat sedan dess att den beslutet angår, har tagit del av beslutet. Det är dock viktigt att poängtera att anmälningsskyldigheten enligt kommunallagen gäller även i dessa fall. 1.9 Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Kommunen kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. 2 Allmänna bestämmelser för kommunstyrelsens delegationsordning Inom kommunstyrelsens ansvarsområden ska nedanstående bestämmelser gälla. 2.1 Ordförandes beslut i brådskande ärenden Med stöd av 6 kap. 39 § KL uppdras åt kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för ordföranden, i första hand till förste vice ordförande och vid förfall för förste vice ordförande till andre vice ordförande, att besluta på kommunstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att kommunstyrelsens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas till kommunstyrelsens nästa sammanträde. 2.2 Ärenden av principiell betydelse Delegat ska överlämna ärende till kommunstyrelsen om ärendet är av principiell betydelse eller annars av större vikt. 2.3 Beslut endast inom ramen för budget Delegerad beslutanderätt får utnyttjas endast inom ramen för respektive enhets driftbudgetram eller inom ramen för kostnadsram för visst projekt. Tvingande lagstiftning är dock överordnad. 2.4 Jäv Delegat som är jävig i ett ärende får inte delta i handläggningen eller närvara vid beslutsfattandet. Delegat som misstänker att denne är jävig ska omedelbart anmäla jäv och överlämna ärendet till närmaste chef. Delegaten ska i sådana fall anses frånvarande och ersättare får träda in i dennes ställe. 2.5 Ersättare vid förfall för kommunstyrelsens ordförande Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande inträder förste vice ordförande och vid förfall för både ordförande och förste vice ordförande inträder andre vice ordförande, om inget annat anges under respektive delegationspunkt. 2.6 Ersättare vid förfall för övriga delegater Vid förfall för övriga delegater inträder vikarie/tillförordnad som delegat om sådan har utsetts och om inget annat anges under respektive delegationspunkt. Om det inte finns någon utsedd vikarie/ tillförordnad och beslut inte utan större nackdelar kan avvaktas till delegatens återkomst inträder närmast överordnad chef, om inget annat anges under respektive delegationspunkt. 2.7 Ingå avtal Delegat är behörig att ingå de avtal som har direkt samband med utövandet av den delegerade beslutanderätten om inte annat anges. Beslut som fattas av kommunstyrelsen, det vill säga där delegation saknas, ska undertecknas av kommunstyrelsens ordförande eller kommunstyrelsens förste eller andre vice ordförande och kontrasigneras av ekonomichef eller kommundirektör i enlighet med styrdokumentet ”Undertecknande av värdehandlingar”. 2.8 Anmälan av delegationsbeslut Samtliga beslut som fattats med stöd av delegering ska anmälas till kommunstyrelsen. När en delegat har fattat beslut med stöd av delegationsordningen ska delegaten genast anmäla detta enligt förvaltningens interna rutiner för anmälan av delegeringsbeslut. Anmälan av delegationsbeslut ska innehålla en beslutsbeskrivning, beslutsdatum, hänvisning till aktuell beslutspunkt i delegationsordningen samt namn och titel på delegat. Anmälan av delegationsbeslut om anställning administreras centralt i kommunen. Förvaltningen sammanställer månatligen samtliga anställningar över 3 månader. Av sammanställningen ska det framgå vilken befattning som anställts, datum för anställningen, sysselsättningsgrad samt arbetstid. Anmälningarna av delegationsbeslut sammanställs och redovisas för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar därefter om godkännande av redovisningen, vilket protokollförs i en särskild paragraf. 3 Förkortningar över lagar, förordningar och delegater 3.1 Lagar och förordningar DL Diskrimineringslag (2008:567) FBL Fastighetsbildningslag (1970:988) FL Förvaltningslag (2017:725) FOSO Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor FoV Förordning (2011:110) om vuxenutbildning GDPR Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), kallas ofta för GDPR (General Data Protection Regulation) GyF Gymnasieförordning (2010:2039) HVF Hemvärnsförordning (1997:146) KL Kommunallag (2017:725) LKP Lag om kommunal parkeringsövervakning m.m. (1987:24) LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) MB Miljöbalk (1998:808) OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) PBL Plan och bygglag (2010:900) PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659) SFO Skolförordning (2011:185) SL Skollag (2010:800) SoL Socialtjänstlag (2025:400) TRF Trafikförordning (1998:1276) Tryckfrihetsförordningen (1949:105) TF VägL Väglag (1971:948) 3.2 Delegater ALM Allmänna utskottet EC Enhetschef EKCH Ekonomichef FC Funktionschef FC ad Funktionschef Administration och Digitalisering KD Kommundirektör KSO Kommunstyrelsens ordförande MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska MLA Medicinskt ledningsansvarig PEU Personal- och ekonomiutskottet HC HR-chef SAS Socialt ansvarig samordnare SC Sektorchef UPHC Upphandlingschef VC Verksamhetschef VÄL Välfärdsutskottet Del.nummer Delegationsbeslut Delegat Lagrum Villkor Kommentar A SEKTORSÖVERGRIPANDE ÄRENDEN A 1 Tjänstepersonsorganisation Organisatoriska förändringar på sektorsövergripande nivå Dock ej organisationsförändringar som faller inom KL A 1.1 KD Samråd med KSP 5:1 eller 6:38. A 1.2 Organisatoriska förändringar inom en sektor SC A 2 Allmänna handlingar Observera att den enskilde har rätt att få ett beslut med Beslut att inte lämna ut handlingar samt uppställande av A 2.1 KD, SC, VC, FC, Kommunjurist, UPHC TF, OSL kap. 5-6 överklagandehänvisning. Prövningen av en begäran om utlämnande ska förbehåll ske skyndsamt. A 2.2 Beslut att omhänderta arkiv mot arkivbildarens vilja Kommunarkivarie A 2.3 Beslut om gallring av till arkivmyndigheten Kommunarkivarie överlämnade handlingar Beslut om överlämnande av allmänna handlingar till enskilda för A 2.4 förvar i samband med att kommunala verksamheter övergår till Kommunarkivarie enskilt rättssubjekt A 3 Dataskyddsförordningen (GDPR) Beslut med anledning av den registrerades begäran att utöva sina A 3.1 rättigheter enligt artiklarna 12.5 och 15-21 i GDPR FC ad GDPR artiklarna 12.5 och 15-21 A 3.2 Ingå personuppgiftsbiträdesavtal och datadelningsavtal SC, VC, FC, EC GDPR artikel 28 Den chef som ingått huvudavtalet Utse och entlediga dataskyddsombud för A 3.3 FC ad GDPR artikel 37 kommunstyrelsen A 4 Allmänna ärenden och rättsfrågor A 4.1 Beslut om att inleda rättegång eller förrättning KD Avser civilrättsliga processer Överklagan av delegationsbeslut som ändrats av domstol A 4.2 SC Om tvistebeloppet understiger 3 pbb A 4.3 Beslut om att avvisa för sent inkommet överklagande Delegat i ursprungsärendet 45 § FL Efter samråd med överordnad chef A 4.4 Ändring av beslut som fattats med stöd av delegation Delegat i ursprungsärendet 37-39 §§ FL Efter samråd med överordnad chef A 4.5 Yttrande över överklagat delegationsbeslut Delegat i ursprungsärendet Efter samråd med överordnad chef Yttrande över överklagat beslut som nämnden fattat i sin helhet kan inte delegeras. (6:38 KL) A 4.6 Avvisande av enskilds ombud eller biträde SC 14 § FL A 4.7 Yttrandeangående antagande av hemvärnsman Administrativ assistent IFO 5 § HVF A 4.8 Överklagan av beslut om folkbokföring VC IFO-FH 40 § Folkbokföringslagen A 4.9 Tillstånd att använda kommunens vapen och logotyp SC sf Beslut om att lämna remissyttrande vid remisser av mindre A 4.10 vikt/ej av principiell beskaffenhet för kommunen samt beslut att SC avstå från att lämna yttrande i dessa fall. Besluta att inte tillgänglighetsanpassa digital offentlig service om Lag (2018:1937) om A 4.11 det är oskäligt betungande att fullgöra tillgänglighetskraven Funktionschef Kommunikation tillgänglighettilldigitaloffentlig service Samordning KD, SC, VC, FC, EKCH, EC A 4.12 Ansöka om externa medel (exempelvis statsbidrag, EU-bidrag) dit ärendet/projektet hör För berörd verksamhet och inom budgetram. A 5 Personal A 5.1 Tecknande av lokalt kollektivavtal HC Anställning och villkor inkl. lön i samband därmed A 6 A 6.1 Tillfälligtförordnande av kommundirektör KSO max 60 dagar A 6.2 Anställning och tillfälligt förordnande av sektorchef, ekonomichef KD Efter samråd med KSP och HR-chef Anställningochtillfälligtförordnande av A 6.3 SC Efter samråd med KD verksamhetschef/funktionschef A 6.4 Anställning och tillfälligt förordnande av enhetschef VC, FC Efter samråd med SC KD, SC, VC, FC, EC, bitr EC, A 6.5 Anställning av övrig personal inom ansvarsomådet Rektor, bitr Rektor A 6.6 Lönesättning utöver fastställda kriterier HC A 7 Uppsägning, avskedande, omplacering, pension etc. A 7.1 Uppsägning på grund av arbetsbrist eller av personliga KD, SC Efter samråd med HR-chef skäl A 7.2 Avskedande eller disciplinåtgärd KD, SC Efter samråd med HR-chef A 7.3 Omplacering av personal mellan sektorerna KD, SC Efter samråd med HR-chef A 7.4 Träffa överenskommelse om avslut av anställning KD, SC Efter samråd med HR-chef. Delegationen omfattar även beslut om inbetalning till tjänstepensionsförsäkring istället för kontant utbetalning. A 7.5 Beslut om att överlåta tjänstepension till ny arbetsgivare HC Efter samråd med HR-chef. A 7.6 Beslut om minskad arbetstid för äldre medarbetare KD, SC Gäller 12 månader i taget, se Pensionsriktlinje. Efter samråd med HR-chef. A 7.7 Beslut om särskild avtalspension KD, SC Se Pensionsriktlinje. A 7.8 Beslut om pensionsförstärkning vid avgång ur tjänst Efter samråd med HR-chef. KD, SC Se Pensionsriktlinje. Bevilja ledighet utöver det som anges i lagar, avtal A 8 eller riktlinjer A 8.1 Kommundirektör KSO A 8.2 Sektorchef, HR-chef och ekonomichef KD Verksamhetschef/funktionschef och direkt underställd personal A 8.3 SC A 8.4 Enhetschef och direkt underställd personal VC, FC A 8.5 Övrig personal EC A 9 Godkännande av och förbud mot bisyssla A 9.1 Kommundirektör KSO A 9.2 Sektorchef, HR-chef och ekonomichef KD A 9.3 Personalinom respektive sektor SC Samråd kan om så behövs ske med HR-chef A 10 Upphandling Kommunövergripande ramavtal: Initiera upphandling, A 10.1 Upphandlingschef besluta om tilldelning av anbud, ingå avtal, förlänga avtal, säga upp och häva avtal. Beslutet omfattar belopp inom beslutad budget. A 10.2 Övriga avtal, dvs avtal som avser en eller flera verksamheter som EC, VC, FC och SC inom budgeterade inte är kommunövergripande ramavtal: Initiera upphandling, ingå ramar avtal, förlänga avtal, säga upp och häva avtal. A 10.3 Beslut om tilldelning, återtagande av tilldelningsbeslut och Upphandlare, UPHC, EC, VC, FC, SC avbrytande av upphandling A 10.4 Beslut om att inleda och teckna avtal vid direktupphandling EC, VC, FC, SC för budgeterade ramar Direktupphandling över 100 tkr har för belopp över 25 tkr dokumentationsplikt enligt lag A 10.5 Beslut om att delta i samordnad upphandling som genomförs av Upphandlingschef annan upphandlande myndighet Enligt styrdokument Ekonomiska styrprinciper för A 10.6 Beslut att teckna leasingavtal, fast och lös egendom EKCH Stenungsunds kommun. A 10.7 Beslut att avropa på nationella ramavtal Upphandlingschef A 11 Försäkringar, skadestånd och förlikning Vid medgivande eller framställande av Delegationen innefattar både beslut som kan aktualiseras när A 11.1 Beslut i ärenden om skadeståndsersättning och annan ersättning SC skadestånds- eller ersättningskrav: Upp till fyra kommunen framställer ett skadestånds- eller ersättningskrav och prisbasbelopp. För VA-Gatagäller dock upp till när någon framställer ett skadestånds- eller ersättningskrav mot två prisbasbelopp. kommunen. Samråd kan om så behövs ske med kommunjurist. A 11.2 Ingå förlikningsavtal KD, SC SC: Upp till 250 tkr SC sf: Upp till 1 mnkr KD: Upp till 2 mnkr. Vid förlikningsbelopp över 250 tkr ska samråd med KSP ske. Upplåning, placering, avskrivning och A 12 försäljning A 12.1 Upplåninginom KF:s beslutade upplåningsvolymer EKCH Upplåning av medel till bolag/stiftelser inom kommunkoncernen A 12.2 EKCH Inomi budget beslutad volym A 12.3 Placering av kommunens likvida medel EKCH Utifrån Finanspolicy A 12.4 Derivatinstrument - termins- options- och EKCH Utifrån Finanspolicy swapaffärer. A 12.5 Placering av donationsmedel för Stiftelsen Syskonen Parkers EKCH Utifrån placeringsriktlinjer minnesfond A 12.6 Avskrivning av fordran under 100 tkr. EKCH, EC Ekonomi A 12.7 Försäljning av begagnat gods - max 500 tkr EKCH, EC Ekonomi A 12.8 Försäljning av begagnat gods - max 2 tkr EC A 13 Hyresavtal Ingå, ändra och upphäva hyresavtal (fast egendom) samt A 13.1 godkännande av avtalsparts upplåtelse i andra hand av avtalen i EKCH Upp till 10 pbb per år per avtal. max fyra år. A 13.2 Ingå, ändra och upphäva hyresavtal (fast egendom) för EKCH Upp till 10 pbb per år per avtal. exploateringsfastighet i max fyra år A 13.3 Ingå, ändra och upphäva hyresavtal (fast egendom) med EKCH löpande uppsägningstid på max 12 månader. A 13. 4 Ingå, ändra och upphäva hyresavtal (fast egendom) för enskild VC IFO, VC KoU, EC EFN Upp till 5pbb per år och avtal För EC EFN gäller enbart beslut om uthyrning i andra hand. bostäder med en uppsägningstid om max tre månader samt att hyr ut den samma i andra hand. A 13.5 Samtycke till ombyggnation i av kommunen uthyrd lokal eller EKCH fastighet. SC sf A 14 Övrigt A 14.1 Beslut att utse beslutsattestanter SC A 14.2 Beslut om att en anställd ska ha rätt att använda betal- och EKCH kreditkort i tjänsten A 14.3 Beslut om avstängning från service som kund ej betalar för VC Inom sektor samhällsbyggnad A 14.4 U up ta p r r b ä e tt t a a , r i ö k v tl e i r n v je a r k f a ö o r c g h o d ti p ll r ä o m du p k a t i H on A - A oc C h C h P y - g ie p n r p in ra c x ip is e r s a f m ör t VC Måltid, FC Service EG-förordning 852/04 Varje kök har ett eget egenkontrollprogram livsmedelssäkerhet enligt EG-förordningen om hygien A 14.5 V A a B r T a o * m * b o u ch d v A id B en K tr * e * p * re nad och projektering enligt AB*, F T C ek F ni a k s , t E ig C h e G t, a V ta C /le P dn ro in je g k sn tk ä o t, n E to C r , D E r C ift * in A st l a lm lla ä t n io n n a s b e e n s t t r ä e m pr m en e a ls d e e r r för byggnads-, anläggnings och Process **Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten ***Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt och ingenjörsverksamhet Gäller ändringar som inte förändrar intentionen i dokumentet som t.ex. A. 14.6 Godkänna redaktionella ändringar i styrdokument SC förändringar av kommunens organisation. Delegationen avser enbart uppdatering av namn i tjänsteförteckningen. A. 14.7 Uppdatering av namn i tjänsteförteckning tillhörande Redovisningsansvarig Revidering av själva styrdokumentet Undertecknande av styrdokumentet Undertecknande av väderhandlingar värdehandlingar kräver beslut av kommunstyrelsen. A 15 Säkerhet, kris och beredskap A 15.1 Yttrandeenligt kamerabevakningslagen Risk- och beredskapssamordnare Kamerabevakningslagen (2018:1200) A 15.2 Ingå säkerhetsskyddsavtal Säkerhetsskyddschef Säkerhetsskyddslagen 4:1-2 A 15.3 Beslut om registerkontroll och placering i säkerhetsklass Säkerhetsskyddschef Säkerhetsskyddslagen 3:1-3 A 15.4 Beslut om att begära sändning av VMA (Viktigt meddelande KD, TIB, Säkerhetsskyddschef Förordning (2023:579) om till allmänheten) viktigt meddelande till allmänheten Beslut om att utse säkerhetsskyddschef A 15.5 KD Beslut om att utse biträdande signalskyddschef A 15.6 SC sf Krigsplacering av personal A 15.7 KD B FOLKHÄLSA B 1 Fördelning av bidrag B 1.1 Besluta om fördelning av bidrag från folkhälsorådets budget. Folkhälsosamordnare Samråd ska ske med Folkhälsorådet. C SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD C 1 Arrende C 1.1 Ingå arrendeavtal eller nyttjanderättsavtal i max fyra år VC Exploatering, EC Mex- och geodata, Se villkor för undertecknandeav Mark- och exploateringsingenjör, värdehandling Markhandläggare EC Mex- och geodata, C 1.2 Ändra och upphäva arrendeavtal eller nyttjanderättsavtal VC Exploatering, EC Mex- och geodata, Se villkor för undertecknandeav Mark- och exploateringsingenjör, värdehandling Markhandläggare C 1.3 Avslå förfrågan om arrende eller nyttjanderätt VC Exploatering, EC Mex- och geodata, Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare C 2 Övriga avtal - vägförening, vägsamfällighet, samfällighetsförening, servitut, ledningsrätt, fastighetsägare etc. C 2.1 Ingå avtal med vägförening, vägsamfällighet eller VC Exploatering, EC Mex- och geodata, samfällighetsförening i max 5 år Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare C 2.2 Ändra och upphäva avtal med vägförening, vägsamfällighet VC Exploatering, EC Mex- och geodata, eller samfällighetsförening Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare C 2.3 Tillförsäkra kommunen rätt till servitut eller ledningsrätt i annan VC Exploatering, EC Mex- och geodata, tillhörig fastighet och medverkatill ändring eller upphävande av Mark- och exploateringsingenjör, PBL, FBL, Anläggningslagen, Ledningsrättslagen Se villkor för undertecknande av sålunda tillkommen rätt Markhandläggare värdehandling C 2.4 Belasta kommunens mark med servitut, ledningsrätt eller rätt VC Exploatering, EC Mex- och geodata, PBL, FBL, Anläggningslagen, Ledningsrättslagen Se villkor för undertecknandeav till anläggning och medverka till ändring eller upphävande av Mark- och exploateringsingenjör, värdehandling sålunda tillkommen rätt Markhandläggare C 2.5 Ansöka om lantmäteriförrättningar, vara kommunens ombud i VC Exploatering, EC Mex- och geodata, lantmäteriförrättning och underteckna överenskommelse i Mark- och exploateringsingenjör, anslutning därtill. Markhandläggare C 2.6 Representera kommunen i vägföreningar, vägsamfälligheter och VC Exploatering, EC Mex- och geodata, samfällighetsföreningar Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare C 2.7 Avslå förfrågan om övriga avtal och VC Exploatering, EC Mex- och geodata, medgivande - vägförening, Mark- och exploateringsingenjör, vägsamfällighet, samfällighetsförening, Markhandläggare servitut, ledningsrätt, fastighetsägare etc. C 3 Detaljplaner C 3.1 Beslut om planstart VC Exploatering C 3.2 Ingå plankostnadsavtal VC Exploatering C 3.3 Beslut om att begära planeringsbesked C 3.4 Beslut om detaljplan innebär betydande miljöpåverkan eller ej VC Exploatering C 3.5 Beslut om att skicka ut planförslag på samråd om förslaget VC Exploatering överensstämmer med tidigare beslut om planbesked eller planuppdrag C 3.6 Beslut om att skicka ut planförslag på granskning VC Exploatering C 3.7 Beslut om att avvisa för sent inkommet överklagande rörande VC Exploatering detaljplan C 3.8 Rätt att företräda kommunstyrelsen vid samråd med VC Exploatering, planarkitekt, FBL 4 kap 25 § och 25 a § lantmäterimyndigheten gällande fastighetsbildning med samordnare plan avseende på planfrågor C 3.9 Rätt att påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark VC Exploatering, EC Mex och Geodata FBL 5 kap 3 § tredje stycket och vatten ska kunna användas för bebyggelse på ett planarkitekt, ändamålsenligt sätt samordnare plan, mark- och exploateringsingenjör C 3.10 Rätt att påkalla fastighetsbestämning såvitt gäller område med VC Exploatering, EC Mex och Geodata FBL 14 kap 1 a § 4 punkt detaljplan eller områdesbestämmelser eller område planarkitekt, samordnare plan, beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan mark- och exploateringsingenjör eller sådana bestämmelser C 3.11 Godkännande av förrättning, förrättningsbeslut eller VC Exploatering, planarkitekt, samordnare gränsutmärkning plan C 3.12 Rätt att påkalla förrättning VC Exploatering, EC Mex och Geodata Anläggningslagen 18 § planarkitekt, samordnare plan, mark- och exploateringsingenjör C 3.13 Rätt att företräda kommunstyrelsen vid samråd med VC Exploatering, planarkitekt, samordnare Anläggningslagen 21 § lantmäterimyndigheten avseende gemensamhetsanläggning i plan planfrågor C 3.14 Godkännande av beslut eller åtgärd VC Exploatering, EC Mex och Geodata Anläggningslagen 30 §, 15 kap. 11 § FBL planarkitekt, samordnare plan, mark- och exploateringsingenjör C 3.15 Rätt att företräda kommunstyrelsen vid samråd med VC Exploatering, EC Mex och Geodata Ledningsrättslagen 19 § lantmäterimyndigheten avseende ledningsrätt i planfrågor planarkitekt, samordnare plan, samt att vid samråd begära att ärendet hänskjuts till nämnden mark- och exploateringsingenjör för prövning C 4 Köp och försäljning C 4.1 Försäljning av villatomter V M C ar E k x - p o l c o h a te e r x in p g l , o E at C e r M in e g x s - i n o g c e h n g jö eo r, d ata, Enligt KS fastställda priser. Markhandläggare C 4.2 Försäljning av bostadsrätter EKCH Se villkor för undertecknandeav värdehandling. C 4.3 Köp, försäljning, byte eller reglering av fastighet eller del av VC Exploatering, EC Mex- och geodata, Inom kostnadsramen 10 fastighet Mark- och exploateringsingenjör, prisbasbelopp. Se villkor för Markhandläggare undertecknande av värdehandling. C 4.4 Köp av fastighet SC Sb I p n r o is m ba k sb o e st l n o a p d p s . r S a e m v e i n l l 5 k 0 o r för undertecknande av värdehandling. C 4.5 I egenskap av fastighetsägare avge framställningar och VC Exploatering, EC Mex- och geodata, yttrande angående bygglov, planärenden, Mark- och exploateringsingenjör, fastighetsbildning m.m. Markhandläggare C 4.6 I egenskap av fastighetsägare lämna medgivande som t.ex. VC Exploatering, EC Mex- och geodata, tillfällig upplåtelse av mark, grannmedgivande vid byggnation Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare C 4.7 Avslåförfrågan om köp och försäljning av mark VC Exploatering, EC Mex- och geodata, Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare C 4.8 Företräda och föra kommunens talan i EC Mex och Geodata, mark- och fastighetstaxeringsärenden exploateringsingenjör, markhandläggare C 5 Upplåtelse av allmän plats C 5.1 Yttrande till polismyndighet vid upplåtelse av offentlig plats Trafikhandläggare, VC Exploatering,, EC Enligt ordningsstadgan. Mex- och geodata, Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare C 5.2 Upplåtaallmän plats VC Exploatering, EC Mex- och geodata, Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare C 5.3 Tillfälligt upplåta allmän plats för torghandel VC Exploatering, EC Mex- och geodata, Enligtlokalaföreskrifter för Mark- och exploateringsingenjör, torghandel Markhandläggare C 5.4 Tillfälligt upplåta mark samt utrymme för ledningar innan beviljad ledningsrätt, i samband med utbyggnad av beslutade EC Teknik, driftsamordnare gata, investeringsprojekt och exploateringsprojekt driftberedare gata C 6 Adresser C 6.1 Adressättning och lägenhetsnumrering i samband med ändring VC Exploatering, EC Mex- och geodata, av befintlig eller tillkommande adress Mark- och exploateringsingenjör, Markhandläggare, Mätingenjör, GIS- ingenjör C 7 Trafik och gata C 7.1 Beslut om undantag för färd med breda, långa och tunga Trafikplanerare, trafikingenjör, TRF 13:3 transporter driftsamordnare gata, driftberedare gata C 7.2 Beslutom lokal trafikföreskrift eller föreskrift enligt Trafikplanerare, trafikingenjör TRF 10:1, 3, 14. 3:17, 4:11 och 9:1 trafikförordningen, tillfälliga och permanenta C 7.3 Upphävalokala trafikföreskrifter som blivit inaktuella Trafikplanerare, trafikingenjör TRF 10:1 C 7.4 Undantagfrån bestämmelser i trafikförordningen och Trafikhandläggare, trafikplanerare, TRF 13:3, VMF vägmärkesförordningen trafikingenjör C 7.5 Beslut om vägvisning Trafikplanerare, trafikingenjör, driftsamordnare gata, driftberedare gata C 7.6 Förordnande av parkeringsvakter Trafikplanerare, trafikingenjör LKP § 6 Lag (1982:129) och förordning (1982:198) om C 7.7 Beslut om fordonsflytt Trafikplanerare, trafikingenjör flyttning av fordon i vissa fall C 7.8 Beslut om schakttillstånd i kommunal gatumark Driftsamordnare gata, anläggare, VägL § 43 trafikplanerare, trafikingenjör, driftberedare gata C 7.9 Godkänna och avslå trafikanordningsplaner (TA-planer) på Driftsamordnare gata, anläggare, TRF, VägL kommunala vägar/gator. trafikplanerare, trafikingenjör, driftberedare gata C7.10 Meddela beslut enligt vägmärkesförordningen Trafikplanerare, trafikingenjör C 7.11 Ta tillbaka förordnande av parkeringsvakt EC Teknik C 7.12 Utfärda påföljdsavgifter enligt taxa och avgifter för grävning Driftsamordnare gata, driftberedare gata, och trafikanordningsplaner. anläggare C 7.13 Stoppa pågående arbeten på kommunala gator om arbetena inte Driftsamordnare gata, anläggare, utförs enligt gällande regler och tillstånd, eller om de utgör en trafikplanerare, trafikingenjör, driftberedare fara för trafikanter eller allmänheten. gata C 7.14 Beslut om tillstånd för ny eller ändrad in- och utfart mot Trafikplanerare, trafikingenjör kommunal gata/väg. C 7.15 Lämna yttrande och remissvar inom trafikområdet som inte är EC (enhetschef) Teknik, trafikplanerare, av principiell beskaffenhet för kommunen samt besluta att avstå trafikingenjör från att lämna yttrande i dessa fall C 8 Vatten och avlopp C 8.1 Utanför VA-verksamhetsområde: Godkänna eller avslå ansökan om att ansluta fastighetsägare till det kommunala VA- EC Teknik nätet. C 8.2 Beslut om avtal gällande VA-anslutning utanför verksamhetsområde (VO) EC Teknik C 8.3 Yttrande vid tillståndsprövning av industriellverksamhet VA-ingenjör, VA-projektledare, I enlighet med kommunens avseende VA-frågor abonnentingenjör, miljöingenjör ABVA C 8.4 Beslut om att söka ledningsrätt för kommunens VA-ledningar EC Teknik C 8.5 Vara kommunens ombud i lantmäteriförrättning som rör EC Teknik, abonnentingenjör, VA-ingenjör, rättigheter för kommunalt vatten- och avlopp VA-projektledare C 8.6 Beslut om individuell nedsättning eller jämkning av VA-avgift EC Teknik I enligthet med kommunens VA-taxa § 11 och § 19 C8.7 Yttrande och remissvar om miljöärenden inom VA-ingenjör, VA-projektledare vattenskyddsområde samt lämna tillstånd vid ansökan om miljöingenjör bergvärme i egenskap av vattentäktsinnehavare C8.8 Lämna yttrande och remissvar inom VA-området som inte är av EC Teknik, abonnentingenjör, VA-ingenjör, principiell beskaffenhet för kommunen VA-projektledare Yttrande över ett överklagat beslut får inte delegeras C 9 Avfall C 9.1 Avge yttrande till länsstyrelsen i ärenden om tillstånd till EC avfall yrkesmässig transport av avfall, farligt avfall eller annan hantering av avfall C 10 Skyddsjakt C 10.1 Beslut om att ge kommunjägare i uppdrag att utföra skyddsjakt VC Exploatering, EC Mex och Geodata Jaktförordning (1987:905), 26 § och bilaga 4 C 11 8+fjordar C 11.1 Besluta om vilka projekt som 8+fjordar ska bedriva SC Extern delegation med anledning av samverkansavtal. Beslut ska fattas efter samråd med samverkansgrupp där representanter från varje deltagarkommun ingår. Samtliga projekt ska rymmas inom 8+fjordars uppdrag som anges i Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust. C 11.2 Ansökan om extern finansiering av 8+fjordars projekt SC Extern delegation med anledning av samverkansavtal. D SEKTOR UTBILDNING D 1 Övergripande Detta gäller dock inte om undervisningen avser 1. modersmål, 2. yrkesämne i gymnasieskola, anpassa gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning på D 1.1 Beslut om att anställa lärare eller förskollärare utan gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller legitimation och behörighet för viss undervisning på längre Rektor SL 2:19 Inomrespektive verksamhetsområde 3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal tid än 6 månader men högst ett år. vuxenutbildning. Lag (2020:446). Beslut om skriftliga rutiner för att ta emot och utreda D 1.2 SC Utbildning SL 4:8 klagomål D 1.3 Beslut om interkommunal ersättning gällande barn och VC inom respektive verksamhetsområde SL 8:17, 9:16, 10:34, 11:33, elever till och från annan kommun 14:14, 16:50, 17:23, 19:43 Beslut om yttrande till Skolinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Diskrimineringsombudsmannen, D 1.4 SC Utbildning Skolväsendets överklagandenämnd samt till Barn- och elevombudet i ärende om anmälan om kränkande behandling Upprätta årlig plan för aktiva åtgärder mot diskriminering Del av förskole- /skolenheternas systematiska kvalitetsarbete. D 1.5 Rektor SL 6:8 DL 3:16, DL 3:20 Inomrespektive verksamhetsområde och kränkande behandling. Skyndsamt utreda kränkande behandling, trakasserier och D 1.6 sexuella trakasserier och i förekommande fall vidtaga Rektor SL 6:10, DL 2:7 Inomrespektive verksamhetsområde Del av förskole-/skolenheternas systematiska kvalitetsarbete. åtgärder. Skollagen 1:3 och kap 21 D 1.7 Beslut att använda fjärrundervisning SC Utbildning Skolförordningen 5a:6 Beslutet om att använda fjärrundervisning ska anmälas till Skolinspektionen. Gymnasieförordningen4a:6 Anmälan till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) om D 1.8 händelse som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig MLA PSL 3:5 vårdskada. D 2 Fristående verksamheter Beslut om att fristående verksamhet fortsatt uppfyller D 2.1 skollagens krav på insikt och lämplighet vid förändring VC Förskola SL 2:6 B Ändring av styrelse inom ägar- och ledningskretsen SL 8:23, 9:21, 10:39, 11:38, D 2.2 Beslut om tilläggsbelopp FC Stöd FC Stab Stöd 14:17, 16:54, 19:47, 25:13, Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten 25:15, SFO 14:8 Beslut om bidrag till fristående förskolor och skolor för SL 8:21, 9:19, 10:37, 11:36, D 2.3 elever boende i Stenungsunds kommun SC Utbildning 14:15, 16:52, 17:35, 19:45, Beslutet får överklagas hos Förvaltningsrätten 25:11 Tecknande av entreprenadavtal med fristående 14 - 15 §§ Förordning (2020:115) förskolor, fritidshem eller anna pedagogisk D 2.4 verksamhet enligt förordning (2020:115) om SC Utbildning om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid smitta spridning av viss smitta Beslut om att meddela anmärkning till fristående verksamhet D 2.5 SC Utbildning SL 26:11 avseende mindre allvarlig överträdelse Med överträdelse avses avvikelse från de krav på verksamheten som följer av lagar och Beslut att avstå från att ingripa om: - överträdelsen är ringa andra föreskrifter ex. engångsförseelser, om - om nödvändig rättelse vidtas - det i övrigt med hänsyn D 2.6 SC Utbildning SL 26:12 överträdelsen snabbt åtgärdas eller det finns till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett särskilda skäl mot ett ingripande (t.ex. om ingripande huvudmannen själv påtalat en brist och försöker åtgärda den) Beslut att bevilja eller avslå ansökan om skolskjuts för elev D 2.7 vid fristående grundskola eller fristående anpassad SC Utbildning SL 10:40, 11:39 grundskola Beslut att anordna skolskjuts för elev vid fristående D 2.8 grundskola eller fristående anpassad grundskola inom SC Utbildning SL 10:40, 11:39 kommunen Beslut om barnomsorg i fristående förskola, fritidshem 14 - 15 §§ Förordning (2020:115) eller annan pedagogisk verksamhet enligt förordning om utbildning i vissa skolformer i D 2.9 VC Förskola Förutsätter regeringsbeslut om stängning (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss skolväsendet vid spridning av viss smitta smitta D.2.10 Beslut om att avsluta tillsyn utan åtgärd SC Utbildning Beslut om ingripande vid tillsyn i form av SC Utbildning SL 26:10 och 27 B o V m e it s e t v s ä f i m ö te r m e n l . e ä A g ls g e n a r s n ö o d m k e a n h n f u å o r r m v ö i v t e e u r s k t f d ö la ö r g e m a lä s a g h n g o d a s e n a d fö v e r n v v s a i k t l e t a n n i u n g t g f ö o s r r r s ä m t h t a e o s n s . f f in ö n rv s a i l L tn a i g n g (1 s 9 rä 8 t 5 te :2 n 0 . 6) D.2.11 föreläggande eller föreläggande förenat med vite. D 3 FÖRSKOLA Yttrande måste inhämtas från barnets hemkommun. D 3.1 Beslut om mottagande av barn från en annan kommun på VC Förskola SL 8:13, 8:17 grund av särskilda skäl Påverkar interkommunal ersättning D 3.2 Beslut om mottagande i förskola av barn från annan VC Förskola SL 8:13 2 st kommun efter önskemål från vårdnadshavaren Beslut om mottagande i förskola eller fritidshem D 3.3 (barnets/elevens egna behov pga familjens situation i Rektor SL 8:5, 14:5 Inomrespektive verksamhetsområde övrigt) Beslut om att erbjuda förskola, fritidshem på grund av D 3.4 Rektor SL 8:7, 14:6 Inomrespektive verksamhetsområde särskilda skäl (fysiska, psykiska eller andra skäl) Beslut om barnomsorg i form av kommunal förskola, 14 - 15 §§ Förordning (2020:115) fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet enligt om utbildning i vissa skolformer i D 3.5 Rektor förordning (2020:115) om utbildning i vissa skolformer i skolväsendet vid spridning av viss skolväsendet vid spridning av viss smitta. smitta GRUNDSKOLA D 4 (Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem) Beslut om överenskommelse med annan kommun om D 4.1 VC Grundskola SL 9:12, 10:24, 11:24, 14:14 mottagande av elev Beslut om mottagande av barn från en annan kommun på SL 9:13, 10:25, 10:27, 11:25, Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd D 4.2 grund av särskilda skäl eller vårdnadshavares VC Grundskola 11:26 önskemål D 4.3 Beslut att bevilja eller avslå ansökan om skolskjuts VC Grundskola SL 10:32-33, 11:31-32 Rektor får i enlighet med SL besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen D 4.4 Beslut om en elev som tas emot i anpassade grundskolan Rektor SL 11:8 och ämnesområden enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. för det. Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade D 4.5 Rektor SFO 9:3, 10:2 D 4.6 Beslut om fördelning av undervisningstiden mellan VC Grundskola SFO 9:4, 10:3 årskurserna Beslut om placering vid annan skolenhet än SL 9:15 1 st, 10:30 1 st, 11:29 1 st, Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd D 4.7 den vårdnadshavaren önskar gällande VC Grundskola 28:12 p 6 Inomrespektive verksamhetsområde förskoleklass, grundskola och anpassad Gäller inte beslut om att frångå vårdnadshavares önskemål med grundskola. hänsyn till organisatorisk eller ekonomisk svårighet eller med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Beslut om mottagande av barn i förskoleklass redan D 4.8 höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. Rektor i mottagande grundskola SL 7:11 D 4.9 Beslut om mottagande i resursskola. VC Grundskola SL 10:31a Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd Beslut om mottagande i anpassad grundskola samt beslut D 4.10 om att ett barn inte tillhör anpassad grundskolas målgrupp FC Stab stöd SL 7:5, 7:5b Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd Beslut om mottagande på försök i grundskola eller D 4.11 anpassad grundskola under högst 6 månader. Kräver FC Stab stöd SL 7:8 Beslutet kan ej överklagas vårdnadshavarens medgivande. Beslut om att elev i grundskolan ska få sin utbildning inom D 4.12 anpassad grundskola (mottagande av integrerade FC Stab stöd SL 7:9 Beslutet kan ej överklagas elever). Kräver vårdnadshavarens medgivande Besluta, om det finns särskilda skäl, att barnet börjar D 4.13 fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår Rektor i mottagande grundskola SL 7:10 Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd Frågan ska endast prövas efter begäran av barnets vårdnadshavare då barnet fyller sju år. Beslut om att förelägga vårdnadshavare till elev i förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola om att D 4.14 fullgöra sina skyldigheter gällande skolplikt och VC Grundskola SL 7:21-23 fullgörande av skolgång. D 4.15 Beslut om tidigare upphörande av skolplikt för elev i Rektor SL 7:14 Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd kommunal grundskola D 4.16 Beslut om senare upphörande av skolplikt för elev i Rektor SL 7:13, 7:16 Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd kommunal grundskola Beslut om att anordna särskild undervisning för elev i grundskolan eller anpassad grundskola, på sjukhus eller Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd D 4.17 motsvarande institution eller i hemmet eller på annan Rektor SL 24:17-19, 20-22 lämplig plats D4.18 Beslut om tidigare eller senare upphörande av skolplikt för VC Grundskola Beslutet får överklagas hos skolväsendets Överklandenämnd elev i fristående grundskola. SL 7:3, 7:14, 7:16 I enlighet med Riktlinjer - ledighet, skolplikt och varaktig utlandsvistelse – Beslut om fullgörande av skolplikten på annat sätt, obligatoriska skolformer D 4.19 återkallelse av sådant medgivande eller beslut om SC Utbildning SL 24:23-25, 7:2 skolpliktens upphörande Beslut om medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol D 5 Kultur och fritid EC Kultur Enligt fullmäktiges antagna bidragsregler D 5.1 Beviljabidrag till kulturförening D 5.2 Beviljaarrangemangs-/förlustbidragtill offentliga EC Kultur Enligt fullmäktiges antagna bidragsregler kultur- och fritidsarrangemang D 5.3 Besluta om fördelning av studieförbundens bidrag EC Kultur Enligt fullmäktiges antagna bidragsregler D 5.4 Registrering av bidragsberättigad kulturförening EC Kultur D 5.5 Besluta om uthyrning av lokaler i kulturhuset och på VC Kultur och Fritid Efter samråd med kommunjurist Stenungsund arena Beviljabidrag till fritidsförening, funktionsrättsförening D 5.6 EC Idrott Anläggning Enligt fullmäktiges antagna bidragsregler och pensionärsförening D 5.7 Registrering av bidragsberättigad förening (exklusive EC Idrott Anläggning Hamn Enligt antagna riktlinjer kulturförening) D 5.8 Beslut om förskottsutbetalning av föreningsbidrag VC Kultur och Fritid Efter samråd med ekonomichef D 5.9 Frysa årskort vid särskilda skäl – dock längst under 6 månader EC Idrott Anläggning Hamn Efter samråd med ekonomichef D 6 GYMNASIET Nationelltprogramoch introduktionsprogram Beslutom elevresor enligt lag om Lag om kommunernas skyldighet att D 6.1 kommunernas skyldighet att VC Gymnasium svara för vissaelevresor (1991:1110) svara för vissa elevresor D 6.2 Beslut om inackorderingsbidrag VC Gymnasium SL 15:32 Beslutet kan överklagas hos förvaltningsrätten för elever i gymnasieskola. Beslut om avvikelse från D 6.3 nationellt programs inriktning Rektor SL 16:14 för enskild elev. D 6.4 B u b n e e h g s ö d lu r o i t m g o h a e m r t s s o k a m r tt a v t u a e p n e p f m f ö y r o l l e t e t r t Rektor SL 17:11, GyF 6:2 I samråd med VC gymnasium yrkesprogram till yrkesintroduktion eller individuelltalternativ(vid synnerliga skäl) Beslut om att hela D 6.5 yrkesintroduktionen för elev ska Rektor GyF 6:5 skolförläggas om huvudmannen bedömer att dettauppenbart bäst gynnar eleven. Beslut om antagning efter att D 6.6 GR:s antagningavslutats. Rektor GyF 7:13 Beslut om att undervisningen för elev i gymnasieskola på D 6.7 nationellt program får fördelas Rektor SL 16:15, GyF 9:7 på längre tid än tre år om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det. D 6.8 Beslut om att eleven ska VC Gymnasium SL 15:17 hållasig med enstaka egna hjälpmedel. Beslutom elevskostnad för D 6.9 enstaka inslag i undervisningen VC Gymnasium SL 15:18 Beslut om annan omfattning än heltidsstudier på D 6.10 Rektor SL 17:6 introduktionsprogram om elev begär det och det finns särskilda skäl D 7 Anpassad gymnasieskola Beslutom tidsbegränsad Beslut kan överklagas hos förvaltningsrätten. Endast information nedan – följer av lag. D 7.1 avstängning av elev i VC Gymnasium SL 5:17-20 § R p e u k n to k r t f 2 å - r 4 u u ta p n p d ti e ll l e m g a a x ti o tv n å b v e e s c lu k t o a r o , m do o c m k e e n d e v l e b c a k r a a v i s t t a ä g n e g t n . i D ng et e ta n l b ig es t l 1 u 7 t gäller till dess Anpassad gymnasieskola verksamhetschefen har prövat saken. Beslut om inackorderingsbidrag D 7.2 för elever i Anpassad VC Gymnasium SL 18:32 Beslutet kan överklagas hos förvaltningsrätten gymnasieskola Beslut om att eleven ska hålla D 7.3 sig med enstaka egna hjälpmedel VC Gymnasium SL 15:17 Beslut om elevs kostnad för D 7.4 enstaka inslag i undervisningen VC Gymnasium SL 15:18 D 7.5 B m e å s lg lu ru to p m pe t n il f lh ö ö r r A ig n h p e a t s t s i a ll d FC stab stöd SL 18:5, 18:7 Beslutet får överklagas hos Skolväsendets Överklagandenämnd gymnasieskola Beslutatt bevilja eller avslå D 7.6 ansökan om skolskjuts VC Gymnasium SL 18:30-31 D 7.7 Beslut om att fördela Rektor SL 19:17 Beslut om fördelning av studietid för elever från andra kommuner sker efter samråd utbildningen i Anpassad om ersättning med elevens hemkommun. gymnasieskola på längre tid än fyra läsår D 8 KOMPETENS OCH UTVECKLING Kommunal vuxenutbildning D 8.1 Beslut om att elever vid kommunal vuxenutbildning erbjuds, mot en avgift som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader, böcker och andra lärverktyg – undantaget elever inom utbildning i svenska för invandrare som utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs Rektor SL 20:7 för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg. D 8.2 Sända ansökan till annan kommun som anordnar utbildningen (grundläggande vuxenutbildning) Rektor SL 20:14 D 8.3 Frågor om mottagande av elev till Rektor SL 20:9 och SL 20:14 Kan överklagas hos Skolverkets överklagandenämnd vuxenutbildning samt om att utbildningen ska upphöra eller elev beredas utbildning på nytt D 8.4 Sända ansökan vidare samt yttrande om kommunen Rektor SL 20:21 Kan överklagas hos Skolverkets överklagandenämnd betalar elevs utbildning i annan kommun Frågor om mottagande av elev till gymnasial D 8.5 vuxenutbildningsamtom utbildningenskaupphöra Rektor SL 20:9 och SL 20:22 Kan överklagas hos Skolverkets överklagandenämnd eller elev beredas utbildning på nytt D 8.6 Beslutom antagning till gymnasial utbildning Rektor SL 20:9 och SL 20:23 Kan ej överklagas D 8.7 Kartläggning inför utbildning eller prövning Rektor SL 20:8 inom kommunal vuxenutbildning Antagning av elever inom yrkesinriktad D 8.8 vuxenutbildning Rektor SL 20:23 D 8.9 Beslut om att nationella kurser delas upp i delkurser Rektor FoV 2:4 Klarläggande av omständigheter för skiljning, D 8.10 avstängning eller förvisning från utbildningen. Beslut Rektor FoV 7:4 om omedelbar verkställighet D 8.11 Beslut om vilka nationella kurser som ska ges. Rektor FoV 2:9 Beslut om att ordna platser vid arbetsplatsförlagd D 8.12 utbildning APL. Rektor FoV 2:27 Beslut om mottagande av elev, i Utbildning i svenska D 8.13 för invandrare Rektor SL 20:33 Kan överklagas hos Skolverkets överklagandenämnd D 9 Särskild utbildning för vuxna D 9.1 Beslut att enstaka hjälpmedel får bekostas av eleverna Rektor SL 20:7a 2 st D 9.2 Sända ansökan vidare samt yttrande om kommunen Rektor SL 20:14 Kan överklagas hos Skolverkets överklagandenämnd betalar elevs utbildning i annan kommun D 9.3 Beslut om mottagande av elev i anpassad vuxenutbildning, antagning, att utbildningen ska upphöra Rektor SL 20:9 Kan överklagas hos Skolverkets överklagandenämnd eller bereda elev utbildning på nytt D 10 Övrigt Sluta avtal om utbildningar inom D 10.1 Uppdragsutbildningen Rektor D 10.2 Upprätta avtal angående interkommunal ersättning Rektor D 10.3 Besluta om revideringar av eller kompletteringar till VC Kompetens och utveckling Då revideringar/kompletteringar befinns nödvändiga och i den mån förändringar inte samverkansavtal kring vuxnas lärande i bedöms som väsentliga. Enligt beslut av kommunstyrelsen 2024-01- 15 § 6. Göteborgsregionen. E SEKTOR SOCIALTJÄNST Individ och Familjeomsorg, Funktionshinder samt vård och Omsorg Bevilja avgiftsbefrielseför familjerådgivningoch E 1.1 Familjerådgivare Enligt Socialstyrelsens allmänna råd krismottagning E 1.2 Skriva avtal med extern leverantör om utförande av VC IFO SoL 4:3 servicetjänster inom hemtjänsten E 1.3 SAS SoL 27:5, LSS 24e Ansvara för utredning och beslut vid missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållande, Lex Sarah E 1.4 Anmälan till inspektionen för vård och omsorg (IVO) om SC Socialtjänst SoL 27:6, LSS 24f allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande, Lex Sarah E 1.5 Yttrande till tillsynsmyndighet i ärende avseende SC Socialtjänst enskild verksamhet E 1.6 Yttrande till IVO i ärenden som rör enskild SC Socialtjänst E 1.7 Yttrande till förvaltningsrätten i mål gällande särskild avgift SC Socialtjänst LSS 28 a § enligt LSS och SoL 34:5, 34:6 Ansöka om att ansluta kommunen till IVO:s registertjänst E 1.8 samt besluta om vilka som ska tilldelas behörigheter. Administrativ chef Gäller rapportering till omsorgregister och vårdgivarregister Anmälan av ny/förändrad offentligt driven verksamhet Administrativchef, Utvecklingsledare, SoL 26:1, 26:2 E 1.9 enligt SOL och LSS till IVO:s omsorgsregister Systemutvecklare LSS 23 § E 1.10 Anmälan av ny/förändrad verksamhet som omfattas av Administrativchef, Utvecklingsledare, IVO:s tillsyn enligt Patientsäkerhetslagen till Systemutvecklare vårdgivarregistret. Patientsäkerhetslagen 2:1-2 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) E 1.11 om händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en MAS Patientsäkerhetslagen 3:5 allvarlig vårdskada, Lex Maria E 1.12 MAS, VC IFO Smittskyddslag (2004:168) 6:12 Anmälantill smittskyddsläkare E 1.13 Fullgöra uppgiftsskyldighet till smittskyddsläkare MAS, VC IFO Smittskyddslag (2004:168) 6:9 Endast när smittskyddsläkaren har begärt det i samband med utredning. E 1.14 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) VCHälso- och sjukvård Patientsäkerhetslagen 3:7 av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Förordning (2017:193) E 1.15 Överklaga Migrationsverkets beslut om statlig ersättning SC Socialtjänst, VC IFO om statlig ersättning till kommuner för mottagande av asylsökande och insatser för asylsökande m.fl. för skyddsbehövande, vissa utlänningar och Förordning (2010:1122) ensamkommande barn. om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, ersättningsförordningen Årlig uppdatering och fördelning av delposter inom E 1.16 SC Socialtjänst riksnormen. E 1.17 A oc n h m k ä o l m an m ti u ll n I r n e s v p i e s k io ti n o e n n e n o m fö g r y v n å n rd a n o d c e h b o i m stå s n o d rg s b ( e IV sl O ut ) som S A y d s m tem in u i t s v t e r c a k ti la v r e c , h U e t f v ecklingsledare, SoL 31:1 ej verkställts inom 3 månader Systemutvecklare, Utvecklingsledare, E 1.18 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Administrativ chef SoL 34:2 kommunrevisionen om att gynnande biståndsbeslut nu har verkställts Lagen (1998:543) om E 1.19 Lämna ut personuppgifter till Socialstyrelsen för Administratör IFO, hälsodataregister E 1.21 statistiska ändamål Systemutvecklare, 1:e socialsekreterare familjerätt LSS 15 a SoL 15:2 E 1.20 Lämna ut uppgifter till statliga myndigheter för SC Socialtjänst SoL 31:6 E 1.22 forskningsändamål F KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE F 1 Rättegång och yttranden Föra kommunens talan eller ge ombud fullmakt att föra kommunens F 1.1 talan inför domstol och andra myndigheter samt vid KSO KL 6:5 förrättningar av olika slag. F 2 Brådskande ärenden Brådskande ärenden F 2.2 Besluta i ärenden som är så brådskande att KSO KL 6:39 kommunstyrelsens avgörande inte kan avvaktas. UTSKOTTEN G Allmänna utskottet G 1 Anslutning till kommunal VA-anläggning där avståndet till Allmänna utskottet G 1.1 anslutningspunkten överstiger 100 meter Fastställa allmänna utskottets årsplanering Allmänna utskottet G 1.2 Fördelning av investeringsramen per objekt för de Allmänna utskottet G 1.3 taxefinansierade enheterna Godkänna ekonomi- och verksamhetsuppföljning när budgeten Allmänna utskottet G 1.4 är i balans Justering av sammanträdestid och extra sammanträde Allmänna utskottet G 1.5 Namnsättning av gator Allmänna utskottet G 1.6 Rivning av byggnad (om finansiering sker inom budgeterad ram) Allmänna utskottet G 1.7 Projektering och upphandling av lokalinvesteringar Allmänna utskottet G 1.8 G 1.9 Utsevinnare av miljöpriset Allmänna utskottet G 2 Välfärdsutskottet Bidrag till föreningar och organisationer som ej är G 2.1 kommunanknutna och/eller inte direkt hör hemma hos Fritid Välfärdsutskottet eller Kultur, Individ och familjeomsorg eller Vård och äldreomsorg Fastställa läsårstider G 2.2 Välfärdsutskottet Fastställa välfärdsutskottets årsplanering G 2.3 Välfärdsutskottet Godkännande av enskild huvudman för förskola och fritidshem G 2.4 enligt 2 kap 5 § skollagen och för pedagogisk omsorg enligt 25 Välfärdsutskottet kap. 10 § skollagen samt återkallelse av godkännande enligt 26 kap. skollagen Godkänna ekonomi- och verksamhetsuppföljning när budgeten G 2.5 är i balans Välfärdsutskottet Justering av sammanträdestid och extra sammanträde G 2.6 Välfärdsutskottet Utse representanter till programråden G 2.7 Välfärdsutskottet Utse vinnare av kulturstipendium Välfärdsutskottet G 2.8 G 2.9 Utse vinnare av årets förening Välfärdsutskottet G 3 Personal- och ekonomiutskottet Fastställa personal- och ekonomiutskottets årsplanering Personal- och ekonomiutskottet G 3.1 Tolkning av arvodesreglementet och beslut i arvodesfrågor Personal- och ekonomiutskottet G 3.2 Justering av sammanträdestid och extra sammanträde Personal- och ekonomiutskottet G 3.3 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 42 Dnr: KS 2019/114 Förslag om att ompröva principbeslut avseende alkoholservering i Stenungsund Arena Beslut Kommunfullmäktige beslutar att undanta den befintliga restaurangdelen i Stenungsund Arena från beslutet den 21 mars 2016 § 64 om att inte tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Kommunfullmäktiges beslut innebär att hyresgästen ges möjlighet att disponera den nuvarande restaurangdelen, för alkoholservering, förutsatt att hyresgästen efter tillståndsansökan, beviljas serveringstillstånd. Mot bakgrund av Arenans närhet till Nösnäsgymnasiet samt kommunens alkohol- och drogpolitiska plan, antagen av kommunfullmäktige 2019-03-07, som visar vikten av att alkoholservering i Stenungsund Arena begränsas till: - Inomhus i nuvarande restaurangdel - Vardagar mellan kl. 17.00-23.00, lördag, söndag och helgdag mellan kl. 16.00-23.00, - Att omfatta öl, vin och cider. Reservation Lisbeth Svensson (L), Göder Bergemo (L), Martin Hollertz (L), Lennart Svensson (L), Lena Hedlund (KD), Nedzad Deumic (KD), Marie-Louise Ericsson (KD), Alexandra Ward Slotte (M), Alexandra Odelsheim (SD), Glenn Ottosson (SD), Ulla Johansson (SD) och Håkan Larsson (SD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Jäv Maria Renfors (M) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 21 mars 2016 att inte tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har i en skrivelse föreslagit att kommunfullmäktige ska ompröva detta beslut. Ett upphävande av principbeslutet skulle påverka restauranghyresgästens förutsättningar att beviljas ett stadigvarande serveringstillstånd för alkoholservering till allmänheten. Justerare Rätt utdraget intygar Protokoll Kommunfullmäktige 2019-04-10 Kommunstyrelsen beslutade att vid sitt sammanträde den 7 mars 2019 att återremittera ärendet till förvaltningen för att tydliggöra vilket politiskt organ som har rätt att besluta om eventuella begränsningar vid alkoholservering. Kommunen kan utöva inflytande över begränsningar dels genom att kommunfullmäktige reviderar riktlinjerna för alkoholservering, dels genom att kommunstyrelsen begränsar eller ger avslag vid prövning av enskilda ansökningar. Kommunen kan också påverka genom att i sina yttranden till social resursnämnd särskilt framhålla att det finns lokala perspektiv som talar för begränsningar av exempelvis öppettider. Beslutsunderlag Protokoll 2019-03-18 KS § 60 Tjänsteskrivelse 2019-03-15 Tjänsteskrivelse 2019-02-25 Protokoll 2019-03-07 KS § 50 Protokoll 2019-02-18 KS § 42 Yrkande från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna 2019-02-07 Förslag till beslut på sammanträdet Bo Pettersson (S), Jan Rudén (S), Otto Ericsson (SD), Linda-Maria Hermansson (C): Kommunfullmäktige beslutar att undanta den befintliga restaurangdelen i Stenungsund Arena från beslutet den 21 mars 2016 § 64 om att inte tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Kommunfullmäktiges beslut innebär att hyresgästen ges möjlighet att disponera den nuvarande restaurangdelen, för alkoholservering, förutsatt att hyresgästen efter tillståndsansökan, beviljas serveringstillstånd. Mot bakgrund av Arenans närhet till Nösnäsgymnasiet samt kommunens alkohol- och drogpolitiska plan, antagen av kommunfullmäktige 2019-03-07, som visar vikten av att alkoholservering i Stenungsund Arena begränsas till: - Inomhus i nuvarande restaurangdel - Vardagar mellan kl. 17.00-23.00, lördag, söndag och helgdag mellan kl. 16.00-23.00, - Att omfatta öl, vin och cider. Johnny Alexandersson (S), Emma Ramhult (V), Jan Alexandersson (V), Birgit Lövkvist (V), Johan Thunberg (MP): Gällande principbeslut om alkoholservering i Stenungsund Arena ska kvarstå. Michael Ernfors (M), Peter Öberg (M), Alexandra Ward Slotte (M): Kommunstyrelsens förslag till beslut som innebär att kommunfullmäktige beslutar att upphäva sitt beslut den 21 mars 2016 § 64 om att inte tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Justerare Rätt utdraget intygar Protokoll Kommunfullmäktige 2019-04-10 Inlägg i debatten Bo Pettersson (S), Johnny Alexandersson (S), Michael Ernfors (M), Emma Ramhult (V), Jan Alexandersson (V), Birgit Lövkvist (V), Johan Thunberg (MP), Jan Rudén (S), Janette Olsson (S), Otto Ericsson (SD), Peter Öberg (M), Alexandra Ward Slotte (M), Linda-Maria Hermansson (C) Beslutsgång Ordföranden meddelar följande beslutsgång. Först ställs förslaget om att principbeslutet ska kvarstå mot att det ska ändras. Om kommunfullmäktige beslutar att ändra förslaget ställs de olika ändringsförslagen mot varandra. Ordföranden ställer förslaget om att principbeslutet ska kvarstå mot de två förslagen om att ändra principbeslutet och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar att ändra principbeslutet. Omröstning begärs. Följande beslutsgång godkänns: Ja-röst för förslaget att gällande principbeslut om alkoholservering i Stenungsund Arena ska kvarstå. Nej-röst för förslagen att upphäva gällande principbeslut om alkoholservering i Stenungsund Arena. Omröstningsresultat Följande ledamöter röstar ja: Carola Granell (S), Sanida Okanovic (S), Katja Nikula (S), Johnny Alexandersson (S), Roger Andersson (S), Gunnel Lundgren (S), Ida Melin (S), Agneta Pettersson Bell (ST), Emma Ramhult (V), Jan Alexandersson (V), Birgit Lövkvist (V), Jimmy Lövgren (MP), Johan Thunberg (MP) och Otto Ericsson (SD). Följande ledamöter röstar nej: Bo Pettersson (S), Morgan Andersson (S), Lars-Ebbe Pettersson (S), Janette Olsson (S), Jan Rudén (S), Claes Ohlsson (S), Ritva Stubelius (S), Linda-Maria Hermansson (C), Thomas Danielsson (C), Tomas Olsson (C), Robert Engström (ST), Robert Jansson (ST), Lillemor Arvidsson (M), Mats Gjertz (M), Michael Ernfors (M), Johan Jönsson (M), Wouter Fortgens (M), Helena Nävergårdh (M), Martin Brink (M), Krister Persson (M), Alexandra Ward Slotte (M), Peter Öberg (M), Camilla Brocker (M), Torgny Wiking (M), Lisbeth Svensson (L), Göder Bergemo (L), Martin Hollertz (L), Lennart Svensson (L), Lena Hedlund KD), Nedzad Deumic (KD), Marie-Louise Ericsson (KD), Alexandra Odelsheim (SD), Håkan Larsson (SD), John Hansson (SD), Ulla Johansson (SD) och Glenn Ottosson (SD). Med 14 ja-röster mot 34 nej-röster konstaterar ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att upphäva gällande principbeslut om alkoholservering i Stenungsund Arena och de två Justerare Rätt utdraget intygar Protokoll Kommunfullmäktige 2019-04-10 förslagen som innebär att principbeslutet gällande alkoholservering i Stenungsund Arena upphävs ställs nu mot varandra. Beslutsgång fortsätter Ordföranden konstaterar att det finns två förslag för hur principbeslutet ska ändras och ställer dessa mot varandra. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen har beslutat i enighet med Bo Petterssons (S) förslag om att undanta den befintliga restaurangdelen i Stenungsund Arena från beslutet om att inte tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena med vissa begränsningar. Omröstning begärs. Följande beslutsgång godkänns: Ja-röst för Bo Pettersson (S) med fleras förslag att undanta den befintliga restaurangdelen i Stenungsund Arena från beslutet om att inte tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena med vissa begränsningar. Nej-röst för Michael Ernfors (M) med flera förslag att upphäva sitt beslut den 21 mars 2016 § 64 om att inte tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Omröstningsresultat Följande ledamöter röstar ja: Carola Granell (S), Bo Pettersson (S), Sanida Okanovic (S), Morgan Andersson (S), Lars-Ebbe Pettersson (S), Katja Nikula (S), Johnny Alexandersson (S), Janette Olsson (S), Jan Rudén (S), Roger Andersson (S), Gunnel Lundgren (S), Claes Ohlsson (S), Ritva Stubelius (S), Ida Melin (S), Linda-Maria Hermansson (C), Thomas Danielsson (C), Tomas Olsson (C), Agneta Pettersson Bell (ST), Robert Engström (ST), Robert Jansson (ST), Jimmy Lövgren (MP), Johan Thunberg (MP), Otto Ericsson (SD) och John Hansson (SD). Följande ledamöter röstar nej: Lillemor Arvidsson (M), Mats Gjertz (M), Michael Ernfors (M), Johan Jönsson (M), Wouter Fortgens (M), Helena Nävergårdh (M), Martin Brink (M), Krister Persson (M), Alexandra Ward Slotte (M), Peter Öberg (M), Camilla Brocker (M), Torgny Wiking (M), Lisbeth Svensson (L), Göder Bergemo (L), Martin Hollertz (L), Lennart Svensson (L), Lena Hedlund KD), Nedzad Deumic (KD), Marie-Louise Ericsson (KD), Alexandra Odelsheim (SD), Håkan Larsson (SD), Ulla Johansson (SD) och Glenn Ottosson (SD). Följande ledamöter avstår från att rösta: Emma Ramhult (V), Jan Alexandersson (V) och Birgit Lövkvist (V). Med 24 ja-röster mot 23 nej-röster konstaterar ordföranden att kommunfullmäktige beslutat enligt Bo Petterssons (S) med fleras förlag. Justerare Rätt utdraget intygar Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2016-03-21

§ 60 Dnr: KS 2025/343 Anmälan av motion om begränsning av omställningsstöd för politiker, Annika Åberg-Darell med flera (V) Beslut Kommunfullmäktige remitterar motionen till Arvodesberedningen för beredning. Arvodesberedningen ska samverka med Demokratiberedningen i framtagandet av svar på motionen. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell med flera (V) har lämnat in en motion om omställningsstödets användning. För att öka förtroendet för det politiska systemet och säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt föreslår Vänsterpartiet följande: - om en förtroendevald har agerat på ett sätt som allvarligt skadat kommunens anseende, ska möjligheten att erhålla omställningsstöd begränsas eller helt upphöra. - kommunen bör utreda och föreslå tydliga kriterier för vad som kan anses vara ett allvarligt skadande av kommunens rykte, samt hur bedömningen ska göras. Beslutsunderlag Motion daterad 2025-03-24 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige kan remittera motionen till Arvodesberedningen för beredning samt besluta att Arvodesberedningen ska samverka med Demokratiberedningen i framtagandet av svar på motionen, och finner att så sker. Beslut skickas till Arvodesberedningen - mats.gjertz@stenungsund.se Demokratiberedningen - viveca.andersson@stenungsund.se Kansli - annie.frid@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 64 Diarienummer 0068/16 Stenungsund Arena principbeslut om alkoholservering Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att säga nej till alkoholservering i Stenungsund Arena. Reservationer Erik Söderberg (L), Lisbeth Svensson (L), Jan Glimstedt (L), Lena Hedlund (KD) och Marie- Louise Ericsson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Sammanfattning av ärendet Stenungsund Arena planeras innehålla både aktivitetsytor, som idrottshall, simhall, ishall, bowlinghall, träningslokaler, gym, multihall, och ytor för café och restaurang. De ytor där alkoholservering planeras tillåtas ligger lokalmässigt avgränsade från aktivitetsytorna. I planeringen har restaurangverksamheten varit ett viktigt inslag och i förutsättningarna har ingått servering av alkohol. Principbeslutet rör grundförutsättningarna för konceptet. Kommunstyrelsen föreslår 2016-02-22 kommunfullmäktige besluta att anta ett principbeslut om att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Yrkande på kommunstyrelsen Lisbet Svensson (L): Bifall till att anta ett principbeslut om att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Bo Pettersson (S): Avslå principbeslut om att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Birgit Lövkvist (V): Bordläggning. Janette Olsson (S): Bifall till yrkande från Bo Pettersson (S). Annelie Holmén (MP): Bordläggning. Sofia Westergren (M): Bifall till att anta ett principbeslut om att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Beslutsgång på kommunstyrelsen Ordförande ställer proposition på yrkande om bordläggning och finner att frågan ska avgöras idag. Ordföranden ställer yrkandena om bifall och avslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt yrkandet om bifall till att anta ett principbeslut om att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till att anta ett principbeslut om att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Nej-röst för avslå principbeslut om att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena. Omröstningsresultat på kommunstyrelsen Med 5 ja-röster mot 5 nej röster beslutar kommunstyrelsen att anta ett principbeslut om att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena då ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Tilläggsyrkande på kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2016-03-21 Bo Pettersson (S): Kommunstyrelsen ska godkänna hyresavtalen för cafe, bistro/restaurang och gymlokal i Stenungsund arena. Sofia Westergren (M): Avslag på yrkande från Bo Pettersson (S). Birgit Lövkvist (V): Bifall till yrkande från Bo Pettersson (S). Beslutsgång på kommunstyrelsen Ordföranden ställer yrkandena om bifall och avslag mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar avslå yrkande från Bo Pettersson (S). Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till yrkande från Bo Pettersson (S). Nej-röst för avslå yrkande från Bo Pettersson (S). Omröstningsresultat på kommunstyrelsen Med 5 ja-röster mot 6 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att avslå yrkandet från Bo Pettersson (S). Protokollsanteckning från Birgit Lövkvist (V) på kommunstyrelsen: Vänsterpartiet Stenungsund säger nej till att tillåta alkoholservering i Stenungsund Arena, vi grundar vårt beslut på i huvudsak två skäl. Det viktigaste skälet är att vi anser att den nya Stenungsund Arena ska vara en anläggning där barn och ungdomar möter vuxna i en positivt och utvecklande gemenskap utan inflytande av alkohol. Idrotten ska också vara skyddad och inte bedrivas i miljöer där alkohol serveras under samma tak, idrotten ska vara en samlande aktör utan beroende och ges möjlighet till utveckling i en främjande miljö. Därför är det viktigt att det finns arenor där medborgarna kan mötas i ett främjande syfte som är skyddade från negativ påverkan av alkohol. Det andra skälet är hanteringen av ärendet. Vänsterpartiet har begärt ut den handling där ett inriktningsbeslut fattats om att upphandla verksamhet i Stenungsund Arena med alkoholservering utan att få klarhet när detta beslut tagits. Om det finns ett tydligt principbeslut borde man kunna hänvisa till det och inte till hela processen i formandet av den nya arenan. Ett principbeslut av denna karaktär skulle naturligtvis tagits betydligt tidigare i processen. Att komma till beslut i en såpass viktig principfråga så här sent processen och sen hota i TU att om inte detta beslut tas så hotas hela projektet anser vi ge fel grund för att fatta beslut. Alkoholens stora samhällspåverkan har inte synliggjorts i TU på ett tillfredsställande sätt. I den kommunala alkohol och drogpolicyn refereras till de nationella målen om alkoholpolitik. Målet för den svenska alkoholpolitiken är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. I de nationella delmålen är det utryckt att man ska åstadkomma alkoholfri uppväxt och att åstadkomma fler alkoholfria miljöer. Att då fatta beslut om att tillåta alkoholservering i en miljö där många barn- ungdomar finns tycker vi står i strid med svensk alkoholpolitik. Miss- riskbruk av alkohol har stora konsekvenser för våra barn och ungas uppväxtvillkor. Det leder också till stora samhällskostnader. Detta har inte tagits hänsyn till i utformningen av beslut. Detta finns inte heller underlag i handlingarna om att detta är värderat i den barnkonsekvensanalys som följer ärendet. Protokollsanteckning från Bo Pettersson (S) mfl på kommunstyrelsen Vi Socialdemokrater i Stenungsund reserverar oss mot beslutet att tillåta alkoholservering på Nösnäs-området. Vi menar också att det borde göras en barnkonsekvensanalys. Det strider både mot vår alkoholpolitik och folkhälsomål i kommunen och vi beklagar att de borgerliga bara ser till den ökade intäkten istället för till våra barn och unga. Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2016-03-21 Nösnäsområdet idag är en alkoholfri miljö med en stor mängd aktiviteter för barn och unga samt en stor skola bredvid. I Stenungsund har vi en alkohol- och drogpolitisk plan. Där finns fastlagt att särskilt viktiga delmål är: -Att åstadkomma en alkoholfri uppväxt -Att åstadkomma fler alkoholfria miljöer Det slås fast i planen att den totala alkoholkonsumtionen ska minska genom att erbjuda barn och unga en uppväxt fri från alkohol. Men också att vi ska stödja alkoholfria miljöer som tex i föreningslivet eller där barn- och unga vistas. Vi ska också enligt planen genom en noggrann tillståndsprövning begränsa tillgängligheten. Verksamheterna har ansvar för att denna beaktas och kommunledningen ska ta helhetsansvar för kommunens alkoholpolitik. En av de idag största alkoholfria miljön för barn och unga i Stenungsund är Sundahallen eller som den nu heter Stenungsund arena. Där tränar de, tävlar, har cuper, har barnkalas med bowling och det är en mötesplats. Ett stenkast därifrån har vi ett stort gymnasium med ca 1000 ungdomar dagligen. I Sverige berörs 16 procent negativt av närståendes alkoholkonsumtion. Eller nära 400 000 barn växer upp i hem där en riskfylld konsumtion förekommer. Eller i Sverige lever statistiskt sett 4–5 barn per skolklass i hushåll där någon vuxen riskkonsumerar alkohol. Alkohol påverkar deras uppväxt negativt. Därför är det viktigt med alkoholfria miljöer där barn och unga vistas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2016-02-22 § 47 Tjänsteskrivelse 2016-01-22 Yrkande på kommunfullmäktige Sofia Westergren (M): Bifall till kommunstyrelsens förslag men om det skulle bli en återremiss till kommunstyrelsen skall den ske för framtagande av en risk- och konsekvensanalys samt en fördjupad barnkonsekvensanalys. Erik Söderberg (L), Maria Renfors (M), Lisbeth Svensson (L): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Bo Pettersson (S), Eva Öhlin (M), Jan Alexandersson (V), Janette Olsson (S), Ann-Marie Andersson Farkas (MP), Anneli Holmén (MP): Nej till alkoholservering i Stenungsund Arena Otto Ericsson (SD): Återremiss – utan motivering. Beslutsgång på kommunfullmäktige Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag eller om det ska återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer yrkandena om bifall, Sofia Westergren m.fl. respektive avslag, Bo Pettersson m.fl. mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Sofia Westergren m.fl. yrkande. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång. Ja-röst för Sofia Westergrens m.fl. yrkande. Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2016-03-21 Nej-röst för Bo Petterssons m.fl. yrkande. Omröstningsresultat på kommunfullmäktige Med 13 ja-röster för Sofia Westergrens m.fl. yrkande, 22 nej-röster för Bo Petterssons m.fl. yrkande och 5 som avstod från att rösta beslutar kommunfullmäktige bifalla Bo Petterssons m.fl. yrkande. Parti Namn Ja–Westergren Nej-Pettersson Avstår M Sofia Westergren X M Kent Sylvan X M Sofie Folkesson X M Carl-Henrik Lindberg X M Christina Engström X M Rune Järpsten X M Helena Järpsten X M Linda Ekdahl X M Maria Renfors X M Ola Engström X M Eva Öhlin X M Maggie Robertsson X C Linda-Maria Hermansson X C Thomas Danielsson X L Erik Söderberg X L Lisbeth Svensson X KD Lena Hedlund X KD Marie-Louise Ericsson X S Janette Olsson X S Bo Pettersson X S Olof Lundberg X S Göran Börjesson X S Lars-Ebbe Pettersson X S Carin Oleryd X S Roger Andersson X S Liz Noréen X S Jan Rohlén X S Katja Nikula X S Michael Ekdahl X S Gunnel Lundgren X S Christer Svensson X V Emma Ramhult X V Jan Alexandersson X Utdrag ur PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2016-03-21 MP Anneli Holmén X Ober. Martin Martinsson X MP- mandat MP Ann-Marie A Farkas X SD Otto Ericsson X SD Håkan Larsson X SD -- SD Linda Hansson X L Jan Glimstedt X SUMMA 13 22 5 _______________________ Vid protokollet Agneta Dejenfelt Justeringsdatum 2016-03-24 Ordförande Justerare Jan Glimstedt (L) Jan Alexandersson (V) Linda-Maria Hermansson (C) Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 66 Dnr 2025/350 Taxa brandskyddskontroll 2026-2031 Beslut Förbundsstyrelsen överlämnar till medlemskommunernas kommunstyrelser och kommunfullmäktige att besluta: 1. att anta taxa i enlighet med bilaga 1 2. att anta taxebestämmelserna i enlighet med bilaga 2, 3. att taxan enligt beslutspunkt 1 gäller från och med den 1 september 2026 till och med den 31 december 2031 för kommunerna Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet, med den justering som sker enligt beslutspunkt 5, 4. att taxan enligt beslutspunkt 1 gäller från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2031 för kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Lerum och Partille med den justering som sker enligt beslutspunkt 5, 5. att Räddningstjänstförbundet Storgöteborg för varje avgiftsår ska årligen justera taxorna enligt beslutspunkt 1 enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen tillämpas det PKV som SKR årligen publicerar i februari, i samband med cirkuläret som omfattar budgetförutsättningar och skatteprognos. Taxan beräknas enligt PKV för två år före det år som taxebeloppet ska gälla. Justeringen görs med PKV enligt det cirkulär som publiceras året före det år taxebeloppet ska gälla. Sammanfattning av ärendet Då föreskriftsrätt inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund behöver RSG:s medlemskommuner fatta beslut om de taxor och frister som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att på ett likställt sätt kunna tillämpa frister för sotning och rengöring samt ta ut avgifter för hela RSG är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. RSG utövar tillsyn (brandskyddskontroll) enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kommunen får föreskriva att avgift tas ut för denna tillsynsverksamhet. RSG ansvarar enligt LSO för brandskyddskontroll. Avgifter för denna verksamhet får tas ut, vilket görs genom en taxa för brandskyddskontroll. I nu aktuellt ärende ska alltså beslut fattas om att anta taxa för brandskyddskontroll enligt LSO. Taxan ska börja gälla: För Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner från 1 januari 2026. För Stenungssund, Tjörn och Lilla Edets kommuner från 1 september 2026. Beslutsunderlag Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande daterat den 13 maj 2025 Beslutet skickas till medlemskommunerna. Dnr 2025/350 Bilaga 1 Taxa för brandskyddskontroll Tillämpningsområde: Medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg För Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner gäller från 1 januari 2026. För Stenungsund, Tjörn och Lilla Edets kommuner gäller taxan från 1 september 2026. För utförande av föreskriven brandskyddskontroll enligt 3 kap. 4 § lag om skydd mot olyckor (2003:778) utgår ersättning enligt denna taxa. 1 Objekt i småhus Kronor Kronor exklusive inklusive moms moms 1.1 Grundavgift för inställelse Inställelse för utförande av brandskyddskontroll. 316 395 1.2 Avgift för kontroll av eldstad med tillhörande rökkanal 947 1184 1.3 Avgift för kontroll av ytterligare eldstad 463 579 1.4 Avgift för ombokning Då fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren ombokat senare än 48 helgfria 316 395 timmar före aviserat besök, uttas en grundavgift. 1.5 Avgift för beställning av icke aviserad kontroll För kontroll av anläggning som inte varit i bruk eller inte kontrollerats, utgår 631 789 ersättning utöver ordinarie pris. 1.6 Avgift för ej tillträde Då kontrollen inte kunnat utföras pga. att det inte getts tillträde till fastigheten enligt avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för det 316 395 aviserade besöket med en grundavgift. 2 Övriga objekt 2.1 Kontrollavgift Kontrollavgift utgår med pris (timersättning) som anges i 3.3. 2.2 Avgift för ej tillträde Då kontrollen inte kunnat utföras pga. att det inte getts tillträde till fastigheten enligt avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för det 947 1184 aviserade besöket. Dnr 2025/350 Bilaga 1 3 Särskilda bestämmelser 3.1 Avgift för efterkontroll För separat utförd efterkontroll av brandskyddsåtgärd eller då kontrollen inte har kunnat slutföras utgår ersättning med pris (timersättning) som anges i 3.3. 3.2 Avgift för kontroll utförd utom ordinarie arbetstid För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, utgår ersättning med pris (timersättning) som anges i 3.3 samt tillägg motsvarande de merkostnader som arbetet föranleder. 3.3 Timersättning Kronor Exklusive moms 1 262 Timersättning utgår per person. En påbörjad kvartstimme räknas som en hel kvartstimme. Vid beräkning av arbetstidens längd inräknas förflyttningstiden till och från Kronor Inklusive moms arbetsplatsen. 1 578 3.4 Indexreglering av taxan Ersättning för brandskyddskontroll enligt denna taxa revideras årligen med prisindex för kommunal verksamhet. Bilaga 2 Dnr 2025/350 Taxebestämmelser för brandskyddskontroll Nedan angivna bestämmelser ingår tillsammans med Taxa för brandskyddskontroll enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor i Räddningstjänstförbundet Storgöteborgs (nedan RSG) medlemskommuners beslut att anta taxan. Inledande bestämmelse

§ 74 Dnr: KS 2025/641 Räddningstjänsten Storgöteborgs taxa för brandskyddskontroll 2026-2031 Beslut Kommunstyrelsen bordlägger ärendet till sammanträdet 2026-03-23. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har tagit fram en taxa för brandskyddskontroll, som behöver antas av varje medlemskommun. Eftersom föreskriftsrätt inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund behöver RSG:s medlemskommuner fatta beslut om de taxor och frister som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att på ett likställt sätt kunna tillämpa frister för sotning och rengöring samt ta ut avgifter för hela RSG är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. RSG utövar tillsyn (brandskyddskontroll) enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kommunen får föreskriva att avgift tas ut för denna tillsynsverksamhet. RSG ansvarar enligt LSO för brandskyddskontroll. Avgifter för denna verksamhet får tas ut, vilket görs genom en taxa för brandskyddskontroll. Taxan ska börja gälla för Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner från och med 1 januari 2026. För Stenungsund, Tjörn och Lilla Edets kommuner är däremot taxan tänkt att börja gälla från och med 1 september 2026. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-02-10 § 8 Tjänsteskrivelse 2025-11-25 Räddningstjänsten Storgöteborgs förbundsstyrelse 2025-06-04 § 66 Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande 2025-05-13 Bilaga 1 Taxa för brandskyddskontroll Bilaga 2 Taxebestämmelser, brandskyddskontroll Bilaga 3 Redogörelse, taxa för brandskyddskontroll Bilaga 4 Beräkningsunderlag, taxa för brandskyddskontroll Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-02-23 Förslag till beslut på sammanträdet Wouter Fortgens (M) föreslår att ärendet bordläggs till kommunstyrelsens sammanträde 2026- 03-23. Detta med anledning av att RSG:s förbundsstyrelse ska diskutera strukturen för brandskyddskontroll vid nästkommande styrelsemöte. Tomas Palm (SD) och Linda-Maria Hermansson (C) tillstyrker Wouter Fortgens (M) förslag. Beslutsgång Ordförande frågar om ärendet ska avgöras eller bordläggas. Ordförande konstaterar att kommunstyrelsens har beslutat att bordlägga ärendet, i enlighet med Wouter Fortgens (M) förslag. Beslut skickas till Räddningstjänsten Storgöteborg - raddningstjansten@rsgbg.se kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-02-10

§ 87 Dnr: KS 2026/198 Initiativärende till kommunstyrelsen om att upphäva det politiska förbudet mot alkoholservering i Stenungsund Arena, Christina Svensson och Tomas Palm (SD) Beslut Kommunstyrelsen bordlägger ärendet till sammanträdet 2026-03-23. Protokollsanteckning Protokollsanteckning från Tomas Palm, Christina Svensson och Kia Häggqvist (SD) återfinns i § 42. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige fattade ett principbeslut 2016-03-21 § 64 om att inte tillåta alkoholservering i Stenungsunds arena. Principbeslutet omprövades 2019-04-10 § 42, då kommunfullmäktige beslutade att: ”undanta den befintliga restaurangdelen i Stenungsund Arena från beslutet den 21 mars 2016

§ 106 Dnr: KS 2026/175 Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar Beslut Kommunstyrelsen antar reviderad delegationsordning 2026-03-03, kompletterad i enlighet med bilaga Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar. Reviderad delegationsordning gäller från och med 2026-07-01. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Kommunfullmäktige godkänner samverkansavtalet, med förbehåll för att övriga samverkanskommuner gör det samma. Sammanfattning av ärendet 8+fjordar är ett samarbete, som bedrivits i projektform, och syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Samverkan och samarbete sker även i hög utsträckning med andra samhällsaktörer, exempelvis statliga myndigheter, universitet, länsstyrelsen, näringslivet, föreningslivet och allmänheten. Den verksamhet som 8+fjordar bedriver bidrar positivt till såväl havsmiljön som friluftsliv och företagande. Projektet har vuxit och vidareutvecklats över tid. Det föreligger behov av att formalisera samarbetet, varför förslag till samverkansavtal tagits fram. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-03-10 § 38 Tjänsteskrivelse 2026-03-03 Avtal: Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Extern delegering med anledning av avtalssamverkan 8+fjordar Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23 Kommunstyrelsens delegationsordning 2026-03-03 (ändringsmarkeringar i grönt, C 11.1-C 11.2) Beslut skickas till Maria.jonsson@stenungsund.se Fredric.arpfjord@stenungsund.se Cecilia.vilen@stenungsund.se Kommun@kungalv.se Kommun@orust.se Tjorns.kundcenter@tjorn.se Kommunen@uddevalla.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10

§ 107 Dnr: KS 2025/975 Ansökan om verksamhetsstöd för Ung Företagsamhet UF 2026 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beviljar Ung Företagsamhet 45 tkr i bidrag för året 2026 (läsåret 2025/2026). Finansiering sker inom sektor stödfunktioners och sektor utbildnings ramar. Sammanfattning av ärendet Ung Företagsamhet är en politiskt obunden och ideell organisation som utbildar gymnasieelever i entreprenörskap genom en särskild utbildning som heter UF-företagande samt har erbjudande även till grundskolan. UF har ansökt om ett stöd om 45 tkr för 2026 (läsåret 2025/2026), vilket är detsamma som för 2025. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-03-10 § 23 Tjänsteskrivelse 2026-01-15 Ung Företagsamhet verksamhetsstöd 2026 Beslut skickas till Maria.holmberg@stenungsund.se Jessica.waller@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10

§ 111 Dnr: KS 2025/740 Väckt ärende - Motion om att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter, Annika Åberg Darell med flera (V) Beslut Kommunfullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell med flera (V) har inkommit med en motion som syftar till att se över kommunens användning av utomeuropeiska digitala verktyg för att på sikt skapa en mer robust, integritetssäkrad och hållbar digital förvaltning för Stenungsunds kommun Motionens förslag är följande: • Ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens beroende av utomeuropeiska digitala produkter och tjänster. • Utreda möjliga alternativa lösningar med särskilt fokus på: o Open source-programvara o Europeiska digitala tjänsteleverantörer o Lokalt eller nationellt förankrade IT-lösningar • Presentera en rapport med rekommendationer om hur kommunen kan minska sitt beroende och främja en mer självständig och säker digital infrastruktur. Beslutsunderlag Motion 2025-07-30 Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige kan remittera motionen till kommunstyrelsen och finner att så sker. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Motion till kommunfullmäktige 2025-07-30 Angående att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar. Bakgrund: Digitaliseringen har medfört stora möjligheter för offentlig sektor, men också ett växande beroende av ett fåtal stora, ofta amerikanska, teknikföretag. Många av dessa plattformar och tjänster kontrolleras av bolag med säte i USA, vilket innebär att kommunens digitala infrastruktur i stor utsträckning vilar på utländska kommersiella intressen. Detta väcker frågor om digital suveränitet, datasäkerhet, integritet och långsiktig hållbarhet. Flera svenska kommuner har redan tagit steg för att minska sitt beroende av utomeuropeiska digitala produkter. Även om nedanstående projekt främst är inriktade på kommunernas webbplatser samt utvecklingen av en gemensam kommunikationsplattform kommuner emellan är det tydligt av att det finns ett behov av att undersöka alternativa digitala lösningar på alla plan inklusive så kallade molntjänster. • Sundsvalls kommun1 har antagit principen "open by default", vilket innebär att all ny digital utveckling sker med open source2. Detta främjar samarbete mellan kommuner och stärker den digitala suveräniteten. • Helsingborgs stad3 har utvecklat Municipio, en licensfri webbplattform baserad på öppen källkod. Plattformen används nu av flera kommuner och kommunala bolag. • Falkenbergs kommun4 har implementerat en kommunwebbplats baserad på Joomla!, en öppen källkodsplattform, vilket eliminerar licenskostnader och ger större kontroll över webbplatsens funktionalitet. Dessa exempel visar att det finns praktiska och kostnadseffektiva alternativ till amerikanska digitala produkter, som samtidigt stärker den lokala kontrollen över digital infrastruktur. 1 https://iotsverige.se/nyheter/sundsvall-sveriges-digitaliseringskommun 2 Mjukvara med fritt tillgänglig källkod som alla får använda, ändra och dela vidare utan kostnad. 3 https://getmunicipio.com/ 4 https://webbproffs.se/tj%C3%A4nster/hemsidor-f%C3%B6r-offentlig-sektor Yrkande: Med hänvisning till ovanstående föreslår Vänsterpartiet att kommunfullmäktige beslutar att: 1. Ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens beroende av utomeuropeiska digitala produkter och tjänster. 2. Utreda möjliga alternativa lösningar med särskilt fokus på: o Open source-programvara o Europeiska digitala tjänsteleverantörer o Lokalt eller nationellt förankrade IT-lösningar 3. Presentera en rapport med rekommendationer om hur kommunen kan minska sitt beroende och främja en mer självständig och säker digital infrastruktur. Syftet är att på sikt skapa en mer robust, integritetssäkrad och hållbar digital förvaltning för Stenungsunds kommun. Vänsterpartiet Stenungsund Annika Åberg Darell Truls Johannessen Birgit Lövkvist Jessica Gustafsson Motion till Kommunfullmäktige i Stenungsund om en avgiftsfri kulturskola som integreras på skoltid. Bakgrund Kulturskolan är en viktig del av kommunens utbildnings- och kulturverksamhet. Den ger barn och unga möjlighet att utveckla sina kreativa förmågor inom exempelvis musik, dans, teater, bild och film. Genom kulturskolankan kan utanförskap motverkas och i stället stärka barns självkänsla, skaparglädje och sociala utveckling. Enligt Barnkonventionen ska alla barn ha likvärdig tillgång till kultur därför bör kulturskolans verksamhet integreras närmare grundskolan och göras avgiftsfri. Genom att erbjuda kulturskola på skoltid minskar ekonomiska och praktiska hinder för deltagande, särskilt för barn i socioekonomiskt utsatta områden och i glesbygd. Enligt Rädda Barnens Barnfattighetsrapport 2025 har barnfattigdomen I Stenungsund ökat till 6,2 % jämfört med 4% 2021. En avgiftsfri kulturskola som är på skoltid skulle bidra till ökad jämlikhet, inkludering och integration, samt ge fler barn och unga möjlighet att delta oavsett familjens ekonomiska situation. Motiv • Barnkonventionens princip om likvärdig tillgång till kultur och fritid bör genomsyra kommunens verksamhet. • Fler än hälften av Sveriges kommuner erbjuder någon forma av kulturskoleverksamhet på skoltid. Flera kommuner har också valt att sänka eller ta bort avgifterna för att bredda deltagandet. • Forskning visar att estetiska ämnen stärker studieresultat, psykisk hälsa och social sammanhållning. • En avgiftsfri kulturskola på skoltid skulle bidra till ökad rättvisa och jämställdhet. Förslag till beslut Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: 1. att ge berörd nämnd i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa en avgiftsfri kulturskola i kommunen. 2. att utreda hur kulturskolans verksamhet i större utsträckning kan integreras i grundskolans verksamhet, genom undervisning på skoltid alternativt genom pilotprojekt vid ett antal skolor,. 3. att utredningen ska redovisa ekonomiska konsekvenser samt möjliga finansieringslösningar. Motion till kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun Återinförande av Ungdomsfullmäktige Förslag till beslut 1. Uppdra åt kommunstyrelsen att utreda och ta fram förslag på hur ett ungdomsfullmäktige kan återinföras i Stenungsunds kommun. 2. Förslaget ska inkludera organisation, arbetsordning, mandat, åldersspann samt hur ungdomsfullmäktige ska kopplas till kommunens ordinarie beslutsprocesser. 3. Ungdomsfullmäktige ska ges möjlighet att yttra sig i ärenden som rör barn och unga samt ges rätt att väcka förslag till kommunfullmäktige. 4. Förslag till organisation och genomförande ska återrapporteras till kommunfullmäktige senast inom 12 månader från beslutsdatum. Bakgrund Stenungsunds kommun har tidigare haft ett ungdomsfullmäktige. Idag sker ungdomsinflytande främst genom dialogmöten och genom deltagande i LUPP- undersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Dessa insatser är viktiga, men de ersätter inte ett strukturerat och kontinuerligt forum där ungdomar ges möjlighet att organisera sig, diskutera gemensamma frågor och påverka politiska prioriteringar. För att stärka den lokala demokratin och öka ungas delaktighet bör kommunen återinföra ett ungdomsfullmäktige. Motivering 1. Stärkt demokratisk delaktighet Ungdomar är en betydande del av kommunens invånare men saknar rösträtt i kommunval. Ett ungdomsfullmäktige ger dem en konkret och strukturerad möjlighet att delta i demokratiska processer och få insyn i hur beslut fattas. Tidigt deltagande i demokratiska forum ökar sannolikheten för framtida samhällsengagemang och valdeltagande. 2. Dialog och ömsesidig förståelse Ett ungdomsfullmäktige skapar en tydlig och kontinuerlig kanal mellan unga och förtroendevalda. Det ger bättre beslutsunderlag i frågor som rör skola, fritid, trygghet, kultur, klimat och samhällsplanering, ökar förståelsen mellan generationer och möjliggör ett mer förebyggande politiskt arbete. 3. Minskad känsla av utanförskap Många unga upplever att de inte blir lyssnade på i politiska sammanhang. Ett ungdomsfullmäktige signalerar att kommunen tar ungas åsikter på allvar, ser unga som en resurs och ger dem verkliga möjligheter att påverka. Att känna sig hörd är en grundläggande demokratifråga. 4. Komplement till befintliga dialogformer Kommunens nuvarande dialoger och enkäter är värdefulla men främst konsultativa. Ett ungdomsfullmäktige innebär kontinuitet istället för punktinsatser, representation istället för enbart enkätresultat och möjlighet för ungdomar att själva formulera och driva frågor. Avslutning Genom att återinföra ett ungdomsfullmäktige tar Stenungsunds kommun ett tydligt steg för att stärka den lokala demokratin och framtidstron bland unga invånare. Det är en investering i både dagens och morgondagens samhällsengagemang. Sara Hohlfält Ledamot, Kommunfullmäktige Stenungsundspartiet Förtroendevald - Lämna motion, interpellation eller enkel fråga till kommunfullmäktige Ärendenummer: #53661 | Inskickat av: JOHAN THUNBERG | 2026-03-31 23:59 Ändrad av handläggare | Ändringsdatum: 2026-04-01 08:22 1. Lämna motion, interpellation eller fråga till fullmäktige Ange vad du vill lämna in Här anger du om det är en motion, interpellation eller fråga som du vill lämna in. Du kan endast lämna in ett ärende per e-tjänst. Motion Ange hur du vill lämna in din motion Här anger du om du vill skriva din motion direkt i e-tjänsten eller ladda upp en fil. Jag vill skriva min motion i e-tjänsten Ärendenummer: #53661 | InskickaSt iadva: J O4H8A4N a TvH U5N1B3ERG | Datum: 2026-03-31 23:59 Sida 1 av 3 Här skriver du din motion Här skriver du din motion. En demokratiskt öppen och fri gymnasieskola På kommunstyrelsen den 23 mars 2026 föreslog Socialdemokraterna och Moderaterna ett uppdrag till kommundirektören där riksdagspartiernas ungdomsförbund föreslås få utrymme att besöka Nösnäsgymnasiet. Att skapa ett sånt uppdrag i en kommun där det finns fler partier än riksdagens representerade är ett tydligt politiskt ställningstagande man vill att gymnasieskolan ska ta i syfte att stänga ute det lokala partiet. Det är särskilt tydligt en påtryckning på gymnasieskolan att hålla undan det lokala partiet med tanke på att en av motiveringarna säger motsatsen, nämligen: "Likabehandling mellan organisationer". Gymnasieskolan bör vara en plats där politiska partier är representerade på någon av de fyra politiska nivåerna är välkomna utifrån den geografiska plats där skolan ligger. Det vill säga: I Stenungsunds kommun, i Västra Götalandsregionen, i Sveriges riksdag, samt i Europaparlamentet. Socialdemokraterna och Moderaterna i Stenungsund som inte ens tyckte en folkomröstning skulle hållas eller följas börjar alltså nu, 6 månader innan valet, säga att demokratin är viktig. Detta efter de gått en hel mandatperiod och försökt undergräva den. De skrev till och med sin egen argumentation på valsedeln i folkomröstningen för att påverka utfallet och misslyckades ändå. De hade chansen att rösta för att följa folkets vilja, men de trycker hellre på gymnasieskolan att hålla ute politiska partier. Därför föreslår jag att: Kommundirektören får i uppdrag att tillsammans med enhetschef och rektorer ta fram riktlinjer som säkerställer partier representerade i: Stenungsunds kommun, Västra Götalandsregionen, Sveriges riksdag, samt Europaparlamentet ges likvärdig möjlighet att besöka gymnasieskolan. Riktlinjerna ska omfatta tydliga former för hur besök bokas, var de får genomföras och under vilka tider. Johan Thunberg (oberoende) 2. Ange dina kontaktuppgifter Dina uppgifter Du måste vara ledamot eller tjänstgörande ersättare för att kunna lämna in en motion, interpellation eller fråga. Förnamn Efternamn JOHAN THUNBERG Ärendenummer: #53661 | InskickaSt iadva: J O4H8A5N a TvH U5N1B3ERG | Datum: 2026-03-31 23:59 Sida 2 av 3 Ärendenummer: #53661 | InskickaSt iadva: J O4H8A6N a TvH U5N1B3ERG | Datum: 2026-03-31 23:59 Sida 3 av 3 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 113 Dnr: KS 2025/856 Svar på motion om att införa informationsplank i alla kommundelar, Annika Åberg Darell med flera (V) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell (V), Birgit Lövkvist (V) och Truls Johannessen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige, om att införa informationsplank i alla kommundelar och att det tas fram en plan för placering, utformning och underhåll av dessa. Kommunfullmäktige beslutade den 20 november 2025 (§ 130) att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 26 januari 2026 (§ 35) att ge förvaltningen i uppdrag att utreda motionen inför kommunstyrelsens sammanträde i mars 2026. Förvaltningen förmedlar i sitt svar att det är positivt med alternativa kommunikationskanaler, till de ordinarie huvudsakligen digitala kommunikationskanalerna, i händelse av kris eller höjd beredskap. Anslagstavlor kan utgöra ett sådant alternativ, som bedöms vara funktionellt och robust. Förvaltningen ser att anslagstavlorna med fördel kan placeras vid de platser som utgör kommunens trygghetspunkter. Detta alternativ kan dock begränsa allmänhetens nyttjande av anslagstavlorna väsentligt, då nio av elva trygghetspunkter är lokaliserade till skolor. När dessa trygghetspunkter inte är aktiverade, får allmänheten inte beträda skolområden eller skolor hur som helst för att ta del av informationen på anslagstavlorna. Frågan behöver utredas närmre om kommunfullmäktige bifaller motionen och ger förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för placering, utformning och underhåll av informationsplank i alla kommundelar. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-03-10 § 30 Tjänsteskrivelse 2026-02-05 Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23 Kommunstyrelsen 2026-01-26 § 35 Kommunfullmäktige 2025-11-20 § 130 Motion 2025-09-18 Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Erik.bergman@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10

§ 114 Dnr: KS 2025/343 Svar på motion om begränsning av omställningsstöd för politiker, Annika Åberg-Darell med flera (V) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Kommunfullmäktige ger Demokratiberedningen i uppdrag att åter bereda motionens förslag, i samband med att kommunen hanterar reviderat förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda från Sveriges kommuner och regioner inför ny mandatperiod. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell med flera (V) har lämnat in en motion om omställningsstödets användning. För att öka förtroendet för det politiska systemet och säkerställa att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt, föreslår Vänsterpartiet följande: - om en förtroendevald har agerat på ett sätt som allvarligt skadat kommunens anseende, ska möjligheten att erhålla omställningsstöd begränsas eller helt upphöra. - kommunen bör utreda och föreslå tydliga kriterier för vad som kan anses vara ett allvarligt skadande av kommunens rykte, samt hur bedömningen ska göras. Kommunfullmäktige remitterade motionen till Arvodesberedningen, att tillsammans med Demokratiberedningen bereda motionen. Beredningarna har efter sin hantering av ärendet lämnat det vidare till kommunfullmäktiges presidium samt kansli i januari 2026. Beredningarna bedömer båda att SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) reviderade förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR) ska inväntas innan kommunen fattar beslut i frågan. Ett reviderat förslag från SKR kommer vara redo för beslut inför den nya mandatperioden. Kommunfullmäktiges presidium har tagit del av samma underlag som beredningarna samt tagit ställning till beredningarnas bedömning. Kommunfullmäktiges presidium har kommit med inspelet att Demokratiberedningen bör ges i uppdrag att åter bereda motionens förslag när kommunen ska fatta beslut om bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KR) inför ny mandatperiod. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23 Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-03-10 § 29 Tjänsteskrivelse 2026-02-19 Kommunjuristens presentation och bedömning daterad 2025-06-17 Motion daterad 2025-03-24 Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10

§ 115 Dnr: KS 2025/740 Svar på motion om att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar, Annika Åberg Darell med flera (V) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell (V), Birgit Lövkvist (V) och Truls Johannessen (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige, om att kommunen ska minska sitt beroende av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar. Kommunfullmäktige beslutade den 18 september 2025 (§ 111) att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2025 (§ 311) att ge förvaltningen i uppdrag att utreda motionen. Förvaltningens svar innebär ett bekräftande av den problembeskrivning samt målbild som motionen ger uttryck för. SOLTAK-kommunerna har ett pågående samarbete gällande exitstrategier, det vill säga strategier för att finna alternativa digitala lösningar till vad som nyttjas idag. En utredning med förslag om alternativa lösningar, avseende samtliga nivåer inom kommunens digitala infrastruktur, innebär dock en omfattande kraftsamling. För närvarande, inom befintlig ram, bedömer förvaltningen att det inte är möjligt att producera en sådan utredning. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-03-10 § 28 Tjänsteutlåtande 2026-02-04 Motion angående att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter samt utreda alternativa lösningar 2025-07-30 Kommunfullmäktige 2025-09-18 § 111 Kommunstyrelsen 2025-10-27 § 311 Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23 Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10

§ 116 Dnr: KS 2026/167 Redovisning av obesvarade motioner Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar informationen om obesvarade motioner. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år redovisa de motioner som inte är färdigberedda. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. En motion ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. En motion har beretts under längre tid än ett år; motion från Truls Johannessen (V) om att förbättra logistiken runt buss- och tågstationen. Där pågår arbete utifrån hur allmänna utskottet valt att hantera motionen. Svar på motionen tas fram inför kommunstyrelsesammanträdet i april 2026. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-03-10 § 31 Tjänsteskrivelse 2026-02-12 Tjänsteskrivelse 2025-09-01 Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-03-10

§ 119 Dnr: KS 2026/41 Årsredovisning 2025, Stenungsunds kommun Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisning 2025 med däri gjorda transaktioner. Sammanfattning av ärendet Årets resultat är positivt och uppgår till 133,2 mnkr. Resultatet motsvarar 6,3 % av årets skatter och bidrag. Detta kan jämföras med budgeterade 2,0 %. I resultatet finns jämförelsestörande kostnader på 14,0 mnkr, vilket innebär att resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 147,3 mnkr att jämföra mot 45,0 mnkr exklusive jämförelsestörande poster 2024. Den jämförelsestörande posten 2025 består av kostnader för återställande efter skredet på E6. Balanskravsresultatet är positivt och uppgår till 108,6 mnkr. Sektorerna inklusive kommunövergripande står för en positiv avvikelse i förhållande till budget 2025. Kommunövergripande har en positiv budgetavvikelse med 58,7 mnkr och sektorerna har 8,5 mnkr i positiv avvikelse mot budget 2025. Tre sektorer redovisar överskott och en sektor redovisar underskott. Sektor utbildning redovisar ett överskott om 6,0 mnkr, sektor socialtjänst ett överskott om 1,1 mnkr, sektor samhällsbyggnad ett överskott om 5,0 mnkr samt sektor stödfunktioner ett underskott om 3,5 mnkr. Kommunfullmäktige i Stenungsund har i Strategisk plan 2025 - 2027, Budget 2025 antagit fyra finansiella mål. • Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande sexårsperioder. • Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande sexårsperioder. • Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. • Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23 Under 2025 uppfylldes samtliga finansiella mål. Kommunfullmäktige har utifrån Vision 2030 fastställt fyra inriktningsmål. Den samlade bedömningen är att 50 % av målen är uppfyllda och 50 % är delvis uppfyllda. Med hänvisning till detta kan konstateras att Stenungsunds kommun bedriver en verksamhet med god ekonomisk hushållning då 100% av de finansiella målen och inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-10 Årsredovisning 2025, Stenungsunds kommun Bilaga Måluppföljning 2025 Beslut skickas till Annette.bergholtz@stenungund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/41 2026-03-10 Annette Bergholtz Till kommunfullmäktige Redovisningsansvarig Årsredovisning 2025, Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna årsredovisning 2025 med däri gjorda transaktioner. Sammanfattning av ärendet Årets resultat är positivt och uppgår till 133,2 mnkr. Resultatet motsvarar 6,3 % av årets skatter och bidrag. Detta kan jämföras med budgeterade 2,0 %. I resultatet finns jämförelsestörande kostnader på 14,0 mnkr, vilket innebär att resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 147,3 mnkr att jämföra mot 45,0 mnkr exklusive jämförelsestörande poster 2024. Den jämförelsestörande posten 2025 består av kostnader för återställande efter skredet på E6. Balanskravsresultatet är positivt och uppgår till 108,6 mnkr. Sektorerna inklusive kommunövergripande står för en positiv avvikelse i förhållande till budget 2025. Kommunövergripande har en positiv budgetavvikelse med 58,7 mnkr och sektorerna har 8,5 mnkr i positiv avvikelse mot budget 2025. Tre sektorer redovisar överskott och en sektor redovisar underskott. Sektor utbildning redovisar ett överskott om 6,0 mnkr, sektor socialtjänst ett överskott om 1,1 mnkr, sektor samhällsbyggnad ett överskott om 5,0 mnkr samt sektor stödfunktioner ett underskott om 3,5 mnkr. Kommunfullmäktige i Stenungsund har i Strategisk plan 2025 - 2027, Budget 2025 antagit fyra finansiella mål. • Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande sexårsperioder. • Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande sexårsperioder. • Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. • Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/41 2026-03-10 Under 2025 uppfylldes samtliga finansiella mål. Kommunfullmäktige har utifrån Vision 2030 fastställt fyra inriktningsmål. Den samlade bedömningen är att 50 % av målen är uppfyllda och 50 % är delvis uppfyllda. Med hänvisning till detta kan konstateras att Stenungsunds kommun bedriver en verksamhet med god ekonomisk hushållning då 100% av de finansiella målen och inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Barnkonsekvensanalys Ärendet är av administrativ karaktär varför beslut inte bedöms har några direkta konsekvenser för barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 Kommunens inriktningsmål utgår från fyra av Agenda 2030:s globala mål. De fyra målen är mål 3 Hälsa och välbefinnande, mål 4 God utbildning för alla, mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt mål 13 Bekämpa klimatförändringarna. Årsredovisningen innehåller en uppföljning av måluppfyllelse utifrån inriktningsmålen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-10 Årsredovisning 2025, Stenungsunds kommun Bilaga Måluppföljning 2025 STENUNGSUNDS KOMMUN Kommunledning stab Maria Jonsson Erica Bjärsved Kommundirektör Ekonomichef Beslut skickas till Annette.bergholtz@stenungund.se STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 1 av 82 S TENUNGSUN DS ÅRSRED OV ISNING 2023 FÖRVALTNINGSB ER ÄT TEL SE 1 2024 ÅRSREDOVISNING 2025 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 2 av 82 Årsredovisning 2025 Välkommen att ta del av Stenungsunds kommuns årsredovisning 2025. Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om den samlade verksamheten och ekonomin för året. Den vänder sig även till boende och besökare samt till externa intressenter såsom kreditgivare, leverantörer och andra myndigheter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten för kommunstyrelsen. Årsredovisningen inleds av kommunstyrelsens ordförande samt oppositionsrådet som var för sig sammanfattar året. Därefter följer förvaltningsberättelsen som syftar till att ge en övergripande bild av verksamheten det gångna året. Finansiella rapporter innehåller resultat och ekonomisk ställning, genom de sammanställda räkenskaperna som enligt Lagen om kommunal bokföring och redovisning omfattas av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter. Årsredovisningen avslutas med verksamhetsberättelser från sektorerna där även de affärsdrivande verksamheterna Vatten och avlopp samt Avfall ingår. Årsredovisning 2025 Välkommen att ta del av Stenungsunds kommuns årsredovisning 2025. Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om den samlade verksamheten och ekonomin för året. Den vänder sig även till boende och besökare samt till externa intressenter såsom kreditgivare, leverantörer och andra myndigheter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten för kommunstyrelsen. Årsredovisningen inleds av kommunstyrelsens ordförande samt oppositionsrådet som var för sig sammanfattar året. Därefter följer förvaltningsberättelsen som syftar till att ge en övergripande bild av verksamheten det gångna året. Finansiella rapporter innehåller resultat och ekonomisk ställning, genom de sammanställda räkenskaperna som enligt Lagen om kommunal bokföring och redovisning omfattas av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter. Årsredovisningen avslutas med verksamhetsberättelser från sektorerna där även de affärsdrivande verksamheterna Vatten och avlopp samt Avfall ingår. Omslagsfotograf: Charlotta Danielsson Årsredovisning 2025 Omslagsfotograf: Charlotta Danielsson Välkommen att ta del av Stenungsunds koSmidmau n1s9 å4r sarve d5o1v3isning 2025. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 3 av 82 Omslagsfotograf: on Kommunstyrelsens ordförande ......................................................................................................4 1 Oppositionsrådet ........................................................................................................................... 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ......................................................................................................8 Den kommunala koncernen ..................................................................................................... 9 Översikt över verksamhetens utveckling ............................................................................... 11 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten ............................................. 12 Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning ..................................................... 13 Åtagande och risk .................................................................................................................... 16 Händelser av väsentlig betydelse .......................................................................................... 18 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning ........................................................ 19 Balanskravsresultat ................................................................................................................... 31 Väsentliga personalförhållanden ........................................................................................... 32 Förväntad utveckling ............................................................................................................... 37 2 FINANSIELLA RAPPORTER......................................................................................................... 38 Resultaträkning ......................................................................................................................... 39 Balansräkning ........................................................................................................................... 40 Kassaflödesanalys .................................................................................................................... 41 Noter inklusive redovisningsprinciper ................................................................................... 42 Driftredovisning ........................................................................................................................ 53 3 Investeringsredovisning .......................................................................................................... 56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ...................................................................................................... 58 Sektor utbildning ...................................................................................................................... 59 Sektor socialtjänst .................................................................................................................... 65 Sektor samhällsbyggnad ......................................................................................................... 68 Sektor stödfunktioner .............................................................................................................. 76 Politisk verksamhet .................................................................................................................. 79 Övrigt ......................................................................................................................................... 80 1 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 4 av 82 Kommunstyrelsens ordförande Under budgetarbetet inför 2025 behövde resultatet Efter vi beslutade att avsluta detaljplanen för stärkas, från svaga 5 miljoner för 2024 till mer rimliga resecentrum så har vi tagit ett nytt tag om drygt 42 miljoner för 2025, för att vi skall klara våra centrumutvecklingen. I det arbetet tar vi in hela området investeringar som vi redan har antagit och håller på att från Stenungsöbron till nuvarande stationsområde och bygga. Vi hade gärna lagt oss lite högre men vi ansåg att från bryggorna till en bit öster om järnvägen. Det skall bli det var detta som förvaltningen skulle klara av utan att intressant att följa det arbetet. vidta för stora åtgärder. Nu när vi ser tillbaka så har vi ett Det pågår flertalet detaljplaner i kommunen, några av de resultat på 133 miljoner kronor. De främsta orsakerna till större är i Jörlanda och på Hallerna. När dessa blir klara överskottet är lägre kapitalkostnader, lägre kommer vi ha ett bra tillskott till vår bostadsförsörjning. räntekostnader och volymer samt högre bidrag och Vi har utöver dessa stora detaljplaner även många utjämning än budgeterat. Även sektorerna bidrar till mindre som kommer att bidra till byggnation på ett överskottet. positivt sätt. Men det har ju hänt lite annat under året som gått. Bland En annan positiv sak som har hänt är att vi har börjat med annat så har vi invigt Jörlandaskolan efter 20 års behov av fastighetsnära insamling med 4-fackskärl. Detta har gjort utbyggnad och upprustningsbehov, skolan har utformats att sopsorteringen har ökat och det syns väldigt tydligt för att skapa en modern och inspirerande lärmiljö för att våra invånare är mer benägna att sortera i flera eleverna. I maj invigdes Hallerna förskola, en förskola fraktioner när man kan göra det hemma. som utmärker sig genom sin skogsinspirerade utemiljö. Här ges barnen möjlighet att utveckla sin kreativitet och närhet till naturen i en stimulerande miljö. I december invigdes även Kristinedals förskola där särskild vikt har lagts vid att skapa högkvalitativa utemiljöer för lek och lärande. Byggnationen av BmSS-boendet i Jörlanda fortskrider enligt plan och beräknas vara klart för inflyttning under 2026. Boendet kommer att erbjuda moderna och trygga bostäder. Även det särskilda boendet Lövberga närmar sig färdigställande och beräknas vara klart för inflyttning Olof Lundberg (S) under 2026. Boendet kommer att bli en viktig resurs för Kommunstyrelsens ordförande Stenungsunds kommuns äldreomsorg och bidra till att möta det växande behovet av vård- och omsorgsplatser. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 5 av 82 Oppositionsrådet Ingen har väl undgått att känna av vår omvärlds oroliga att de möts av ett bra bemötande, ges tillräckligt med tid tid under 2025? För mig är det självklart att det påverkar och att vår personal visar stor hänsyn till våra brukares även mig. Framtidstron och tilliten är allvarligt rubbad. egna önskemål. Man uppger även i mätningen att man är Inte minst syns det i vår befolkningsprognos som följer nöjd med både maten och måltidsmiljön. På dessa hela riket. Färre barn har fötts och prognosen framgent punkter ligger Stenungsund i topp jämfört med många ser inte heller särskilt hoppfull ut. Mångas plånböcker har andra närliggande kommuner och riket i övrigt. Dessa krympt rejält och köpkraften har minskat. förbättringar har skett de senaste tre åren och Lågkonjunkturen är inte över ännu. förhoppningen är att förbättringarna fortgår. Flera av Stenungsunds skollokaler och förskolor håller Stenungsunds kommun gör ett ekonomiskt positivt väldigt fin standard men vi har fortsatt stora resultat för 2025 med ca 133 miljoner kronor och dessa investeringar för underhåll framför oss. Stenungskolan pengar kommer behövas med tanke på hur vi måste se har under 2025 stått tom och det har även den nyligen framtiden. stängda Ucklumskolan gjort. Jag vill passa på att tacka alla fantastiska anställda i vår Vår kommun behöver också investera i hög takt gällande kommun som gör ett fint arbete med stor entusiasm. infrastruktur, kris och beredskap, klimatanpassning och skredsäkring av våra miljöer. Det planeras att byggas ca 500 nya bostadsrätter i Stenungsund men vi behöver även fler hyresrätter och småhus om vi på riktigt vill att befolkningen skall öka och människor flyttar hit. Positivt är att vi i kommunen skapat ett nytt äldreboende med ca 100 lägenheter där inflyttning kommer att ske sommaren 2026. Annika Åberg Darell (V) Ännu mer positivt är att brukarundersökningen från äldre, både i sitt eget boende och på kommunens Oppositionsråd boende, ger oss höga siffror i 2025 års mätning gällande STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 6 av 82 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 7 av 82 Så läser du Stenungsunds kommuns årsredovisning 1 Förvaltningsberättelse______________________________ I förvaltningsberättelsen lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av kommunens verksamhet det gångna året. Förvaltningsberättelsen utgår från rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning om vilka rubriker som måste finnas med. 2 Finansiella rapporter________________________________ I detta avsnitt redovisas Stenungsunds kommuns resultat och ekonomiska ställning, genom sammanställda räkenskaperna som enligt Lagen om kommunal bokföring och redovisning omfattas av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter. Redovisningen sker för kommunen och den kommunala koncernen. Med den kommunala koncernen menas, förutom kommunen, de kommunala bolagen, Stenungsundshem AB, Stenungsunds Energi och Miljö AB, Stenungsunds kommuns Fritid och Fastigheter AB samt Stenungsunds andel (25%) i Soltak AB. Soltak AB delas lika med Kungälvs kommun, Tjörns kommun, Stenungsunds kommun och Lilla Edets kommun. 3 Verksamhetsberättelse________________________________ Verksamhetsberättelsen ger information om kommunens verksamheter och utveckling under det gångna året i enlighet med gällande redovisningsprinciper och lagar. Verksamhetsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild utifrån varje sektors prestationer, strategier och framtidsutsikter. Kommunens verksamheter består av fyra sektorer, politisk verksamhet samt kommunövergripande verksamhet. Sektorerna är; utbildning, socialtjänst, samhällsbyggnad och stödfunktioner. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 8 av 82 1 Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av kommunens verksamhet det gångna året. Förvaltningsberättelsen utgår från rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning om vilka rubriker som måste finnas med. 9 Den kommunala koncernen 11 Översikt över verksamhetens utveckling 12 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten 13 Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning 18 Händelser av väsentlig betydelse 19 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning 31 Balanskravsresultat 32 Väsentliga personalförhållanden 37 Förväntad utveckling STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 9 av 82 Den kommunala koncernen Stenungsunds Energi och Miljö AB STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 10 av 82 Koncernens sammansättning Helägda bolag Delägda bolag Stenungsundshem AB Soltak AB Stenungsundshem grundades 1955. Soltak tillhandahåller ägarkommunerna stöd- och Stenungsundshem äger och förvaltar bostäder och servicetjänster inom lön, fakturaadministration och IT. lokaler i Stenungsund och är kommunens största Bolaget ägs av Stenungsund, Lilla Edet, Tjörn och fastighetsägare. Samtliga fastigheter ligger i Kungälvs kommuner. Bolaget ägs till lika delar av Stenungsunds kommun. ägarkommunerna. Stenungsunds ägarandel är 1/4. Stenungsunds Energi & Miljö AB Renova AB Stenungsunds Energi & Miljö AB producerar och Renova erbjuder produkter och tjänster inom återvinning distribuerar fjärrvärme inom Stenungsunds kommun. och avfall. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Verksamheten sker i nära samarbete med Stiftelsen Kungälv, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund, Öckerö Stenungsunds Fjärrvärme. och Lerums kommuner. Stenungsunds ägarandel är 1,5 Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme %. Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme producerar fjärrvärme inom Stenungsunds kommun. Leverantör Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) av fjärrvärme är sedan 2001-07-01 Stenungsunds RSG är ett räddningstjänstförbund med uppdrag att Energi & Miljö AB. förebygga olyckor och att genomföra räddningsinsatser. Förbundet ägs av kommunerna Göteborg, Härryda, Stenungsunds kommun Fritid och Fastigheter AB Mölndal, Lerum, Partille, Kungsbacka, Lilla Edet, Tjörn Stenungsunds kommun Fritid och Fastigheter ska på och Stenungsund. Stenungsunds kommun blev medlem i begäran av kommunstyrelsen ingå avtal som syftar till förbundet 1 januari 2023. att lämna Stenungsunds kommun säkerhet för kommunens fordran på organisationen, för vars Kommuninvest AB skulder kommunen tecknat borgen. Kommuninvest är ett kreditmarknadsbolag som ägs av de svenska kommuner och regioner som är medlemmar i bolaget. Bolaget arbetar för att ge sina medlemmar utlåning och rådgivning. Stenungsunds kommun har varit medlem i Kommuninvest sedan 2007. Privata utförare Inom sektor socialtjänst finns privata utförare inom boenden för barn och vuxna. Inom sektor utbildning finns utförare inom förskola, grundskola och gymnasieverksamheten. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 11 av 82 Översikt över verksamhetens utveckling 2022 2023 2024 2025 Antal invånare 27 870 27 862 27 851 27 854 Kommunal skattesats 21,64 21,64 21,64 21,64 Verksamhetens intäkter (mnkr) 481 503 557 585 Verksamhetens kostnader (mnkr) 2 070 2 229 2 370 2 375 Jämförelsestörande kostnader (mnkr) 51 9 54 14 Avskrivningar (mnkr) 98 106 115 124 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 1 731 1 842 1 981 1 927 - kronor per invånare 62 110 66 112 71 136 69 197 Nettokostnadsandel (%) 95 96 100 94 Nettoinvesteringar (mnkr) 329 373 442 361 Tillgångar (mnkr) 2 721 3 053 3 316 3 550 Eget kapital (mnkr) 646 716 707 840 Årets resultat (mnkr) 93 70 -9 133 Soliditet, inkl. hela pensionsskulden (%), fullfond 23,7 23,4 21,3 23,7 Låneskuld hela koncernen (mnkr) 1 085 1 274 1 529 1 641 Varav: - kommunen 623 788 998 1 138 - Stenungsundshem AB 388 418 471 451 - Stenungsunds Energi + Fjärrvärmestiftelsen 57 57 52 47 - Soltak AB 17 11 8 5 Låneskuld i koncernen i kronor per invånare 38 967 45 725 54 899 58 922 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 12 av 82 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten Förvaltningsberättelsen ska innehålla upplysningar om förhållanden som är av betydelse för styrning, uppföljning och intern kontroll av den kommunala koncernens och kommunens verksamhet. Hur kommunen styrs i form av ansvar och befogenheter framgår i de ekonomiska styrprinciperna. Utöver det regleras kommunens finansiella risker i finanspolicyn. Uppföljning av finanspolicyn framgår i stycket Finansiella risker. Kommunen står för merparten av kommunkoncernens verksamhet. Årsredovisningen behandlar kommunkoncernen i de avsnitt där det anses väsentligt för en rättvisande bild. Processer för fastställande av mål, budgetering och uppföljning Finanspolicy Personal- och ekonomiutskottet är en sammansättning Kommunkoncernen utsätts för ett flertal finansiella av förtroendevalda politiker som bland annat arbetar risker. Anvisning och hanteringen av dessa risker regleras fram förslag till Strategisk plan (budget) för kommande i kommunens finanspolicy. Ekonomichefen svarar för att år enligt en fastställd tidplan. I den Strategiska planen följa anvisningen och rapporterar löpande till finns mål och budgetramar för kommunens verksamhet. kommunstyrelsen. Målen och budgetramarna fastställs sedan av Kommunens strategiska plan, reglemente för intern Kommunfullmäktige i juni varje år samt i november det kontroll samt finanspolicyn finns att ladda ned i sin helhet år det är valår. Den Strategiska planen innehåller även på kommunens hemsida. ekonomiska styrprinciper där ansvar och befogenheter framgår samt hur uppföljning och rapportering ska ske. Styrning av bolag I budgeten finns avsatta medel för lönerevision, De kommunala bolagen Stenungsundshem AB, volymökningar och driftskostnader till följd av Stenungsunds Energi & Miljö AB samt Soltak AB ingår i investeringar. Medlen ligger centralt budgeterat under den kommunala koncernen. Stenungsunds kommun är kommunövergripande. När förändringen sker görs en sedan 2023-01-01 medlemmar i Räddningstjänsten teknisk budgetjustering från kommunövergripande till Storgöteborg. sektorerna. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och Process för intern kontroll samordna kommunens angelägenheter samt ha uppsikt över nämnder, företag och kommunalförbund som man Kommunstyrelsen är på uppdrag av kommunfullmäktige är medlem i. Uppgiften att utöva uppsikt kan ske genom ansvarig för att det finns en organisation för intern att fullmäktige utfärdar koncerngemensamma regler, kontroll som fungerar inom koncernen. riktlinjer och policys samt löpande följer att nämndernas Årliga risk- och väsentlighetsbedömningar ligger till och bolagens verksamhet sköts enligt fullmäktiges grund för kommunstyrelsens beslut om nästkommande direktiv. I uppsikten ingår också att ge råd, anvisningar års riskområden och plan för intern kontroll. och förslag samt vid behov initiera ärenden hos fullmäktige. För att uppnå och ha god styrning samt Information om genomförda kontroller lämnas två kontroll över bolagens utveckling har Kommunstyrelsen gånger om året till kommunstyrelsen. en rad åtgärder under året för att utöva sin tillsynsplikt. Bolagen lämnar in rapportering i form av ekonomisk De helägda kommunala bolagen Stenungsundshem AB ställning per april, delårsrapportering per augusti, och Stenungsunds Energi & Miljö AB samt årsbokslut, underlag till ägardialog samt uppföljning av myndighetsnämnderna Teknisk myndighetsnämnd, intern kontrollplan Social myndighetsnämnd och Överförmyndarnämnd, redovisar regelbundet sina beslut om nästkommande års internkontrollplan och uppföljning av innevarande och föregående års internkontrollplan till kommunstyrelsen. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 13 av 82 Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning Stenungsunds kommuns verksamhet och utveckling påverkas av ett antal omvärldsfaktorer så som konjunkturutveckling, arbetsmarknadsutveckling, befolkningsutveckling och bostadsbyggande. I detta kapitel behandlas upplysningar/analyser om förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunen och kommunkoncernens ekonomi. Samhällsekonomisk översikt Sammantaget bedöms svensk ekonomi vara på väg mot ett nytt normalläge med högre prisnivåer, löneökningar Den globala ekonomin präglas fortsatt av betydande och räntor än under perioden före pandemin. Detta osäkerhet. Geopolitiska spänningar och ökade innebär fortsatt behov av anpassning för kommunerna, handelshinder, särskilt kopplat till USA:s handelspolitik, där kostnadsläge och ekonomiska förutsättningar förblir påverkar konsumtion, investeringar och den mer osäkra än tidigare. internationella konjunkturutvecklingen. Tillväxtutsikterna i Europa förblir svaga, trots en arbetsmarknad som uppvisar stabila Klimatanpassningar sysselsättningsnivåer. Någon tydlig återhämtning i Stenungsunds kommuns Klimatanpassningsplan togs eurozonen bedöms inte vara omedelbart förestående. fram för att ge kommunen en stabil kunskapsgrund om Även Sveriges ekonomi befinner sig i en utdragen hur klimatförändringarna påverkar Stenungsund i dag, lågkonjunktur efter flera år av störningar. BNP-tillväxten 2050 och 2100. En långsiktig planering är nödvändig för väntas bli svag under 2025, till följd av dämpad att säkerställa att samhället är rustat för framtida hushållskonsumtion och fallande investeringar. Först klimateffekter. Kommunen har utgått från olika från 2026 bedöms tillväxten stärkas, huvudsakligen som klimatscenarier från FN:s klimatpanel IPCC och genom ett resultat av ökad inhemsk efterfrågan. Exporten dem identifierat de mest påtagliga klimateffekterna som bedöms däremot utvecklas svagt även kommande år, då kommunen behöver bemöta, så som stigande omvärldskonjunkturen förblir återhållsam. havsnivåer, skyfall och värmeböljor. Hushållens ekonomiska förutsättningar förbättras Kommunen har identifierat och antagit 56 åtgärder, gradvis genom ökade reallöner, lägre räntekostnader varav 47 genomförda åtgärder, åtta pågående och en ej och åtgärder som stärker de disponibla inkomsterna. påbörjad. Under 2025 har fokus legat på att färdigställa Detta skapar förutsättningar för en successivt ökad olika planeringsunderlag så som en hydrogeologisk konsumtion under perioden 2026–2027. Samtidigt är utredning som ska ge en bedömning av framtida sparkvoten fortsatt hög, vilket speglar behovet av ökad vattentillgångar och behov utifrån de klimatfaktorer som ekonomisk motståndskraft efter flera år av osäkerhet. överenskommits. Resultaten av vattenbalansberäkningarna redovisas på kartor som ska Arbetsmarknaden har varit svag under 2025 med relativt gå att använda för översiktlig riskbedömning av hög arbetslöshet och dämpad tillväxt i sysselsättning. vattentillgången. Målet med arbetet är att kommunen Prognoser för 2026 pekar på förbättring med gradvis ska kunna bedöma hur vattenbalansen ser ut och avgöra lägre arbetslöshet och starkare ekonomisk tillväxt. En om och var fördjupade analyser krävs. Utöver detta görs förbättrad sysselsättning bidrar till att skatteunderlaget också en översiktlig beskrivning av grundvattenkemin i stärks. För perioden 2026–2029 bedöms kommunen för att uppmärksamma eventuella skatteunderlaget öka med i genomsnitt 4,2 procent per problemområden. år, vilket är centralt för kommunsektorns finansiering. Samtidigt innebär en långvarig lågkonjunktur risker, Arbete med att ta reda på vilka kommunala fastigheter bland annat i form av att produktionskapacitet och som påverkas av skyfall samt översvämning från havet kompetens kan minska, vilket kan påverka samt ta reda på i vilken omfattning fastigheterna kan bli tillväxtförutsättningarna på längre sikt. påverkade om det finns känslig teknik eller annat som kan skadas vid en eventuell översvämning pågår också. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 14 av 82 Utveckling i kommunsektorn enheter jämfört mot föregående år. Stenungsundsbor som varit arbetslösa minst ett år uppgår till 231, vilket är Kommunernas ekonomiska förutsättningar fortsätter att nästan 50 personer fler än året innan. Däremot kvarstår utvecklas i en mer stabil riktning i takt med att inflationen antalet som varit arbetslösa mer än två år och uppgår till har dämpats och pensionskostnaderna faller tillbaka 110 personer. Kompetensbristen inom vissa yrken är efter flera kostsamma år. Detta skapar ett välkommet fortsatt mycket stor där utmaningar kvarstår att andrum och innebär att fler kommuner 2025 bedöms attrahera till yrkesutbildningar, även om fler söker kunna redovisa positiva resultat över 2 procent av skatter utbildning än året innan. och statsbidrag. Samtidigt fortsätter kommunerna att investera i viktiga samhällsfunktioner. Särskilt tydligt är Bostadsbyggande framdriften inom äldreomsorg, VA samt totalförsvar och Under 2025 färdigställdes 98 nya bostäder i samhällsskydd – områden som är centrala för en Stenungsunds kommun. Det är fler än 2023 och 2024 men långsiktigt hållbar välfärd och ett stärkt civilt försvar. VA- inte samma nivåer som under tidigare år med investeringarna, som till stor del handlar om att högkonjunktur, då det byggdes omkring 200-300 nya modernisera och säkra befintliga anläggningar, bidrar till bostäder årligen. Genom pågående planarbeten sker att stärka framtida leveranssäkerhet och robusthet. De arbete för att möjliggöra för byggande av nya bostäder demografiska förändringarna innebär att kommunerna under den närmaste femårsperioden i såväl står inför nya möjligheter att utveckla och anpassa Stenungsunds tätort som i de flesta av kommunens verksamheterna. Minskande elevkullar skapar utrymme andra tätorter. Det finns detaljplanerad mark där att effektivisera och modernisera skolverksamheter, byggnation för bostäder kan påbörjas omgående samtidigt som en växande äldre befolkning ger drivkraft exempelvis i Kopper och Hasselhöjden. Boverket till innovation och kvalitetshöjningar inom omsorgen. sammanställer och analyserar uppgifter om hur bygg-, Även om det ekonomiska läget kräver fortsatt bostads- och kreditmarknaden har utvecklats i landet. uppmärksamhet innebär årets utveckling att Myndigheten bedömer att de negativa effekterna från kommunerna får bättre förutsättningar att planera den försvagade köpkraften och allmänna långsiktigt. Den lägre kostnadsnivån inom pensioner, i marknadsosäkerheten nu börjar släppa sitt grepp om kombination med tydligare statlig dialog kring det civila bostadsmarknaden. Boverkets bedömning är därför att försvaret, bidrar till en stabilare grund att bygga vidare konjunkturläget för byggandet blir bättre under 2026 och på. 2027. Sammanfattningsvis stärks förutsättningarna för att kommunsektorn ska kunna möta framtidens behov med ansvar, handlingskraft och fortsatt fokus på hållbar utveckling. Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden i Göteborgsregionen står fortsatt inför stora utmaningar med höjd arbetslöshet och fortsatt höga varsel. Bygg- och tillverkningsindustrin är särskilt utsatta. Tjänstesektorn är fortsatt svag men med en tydlig förbättring i slutet av 2025 och regionens handelssektor har presterat relativt starkt i regionen under större delen av 2025. Arbetslösheten och antal varslade personer och företagskonkurser ligger på ungefär samma nivå i Göteborgsregionen som under förra året. Tillgängliga nya lediga jobb som finns att tillgå i regionen har minskat jämfört med 2024. Arbetslösheten i Stenungsunds kommun uppgår till 4,2 % i december 2025, vilket är en ökning med 0,1 %- Texter är hämtade från SKR ekonomirapport samt SCB befolkningsstatistik helår 2025, 2026-02-24.. Stenungsunds kommuns Klimatanpassningsplan hittas på Stenungsunds kommuns hemsida. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 15 av 82 Befolkningsförändring Vid slutet av 2025 var 10 605 500 personer folkbokförda i Det är 25 500 personer, eller 40 procent färre jämfört med Sverige. Under året ökade befolkningen med 17 800 2024. Minskningen förklaras till stor del av att personer, vilket motsvarar 0,2 procent. Det är den lägsta Migrationsverket fått i uppdrag att öka säkerheten i folkökningen som uppmätts under 2000-talet, både medborgarskapsprövningar. De säkerhetshöjande procentuellt och i absoluta tal. åtgärderna som Migrationsverket infört har inneburit att handläggningstiderna har ökat. Folkökningen förklaras både av att fler invandrade än utvandrade och att det föddes fler än vad som avled Under 2025 minskade folkmängden i 14 av 21 län och i under året. Under 2025 föddes 97 500 barn, av dessa var 180 av landets 290 kommuner. Jämfört med 2024 är det något fler pojkar än flickor. Jämfört med föregående år fler då 9 län och 169 kommuner hade en folkminskning. var det en minskning med 960 barn, vilket motsvarar 1,0 procent. Inte sedan 2002 har det fötts färre barn i Sverige. Av de 14 län som hade en folkminskning under 2025 var minskningen störst i Västerbottens län med 2 100 Under 2025 avled 92 200 personer i Sverige, av dessa var personer. Länet hade även den största procentuella 46 200 kvinnor och 46 000 män. Antalet dödsfall var 944 folkminskningen bland länen med 0,8 procent. Störst fler än under 2024. Födelseöverskottet, antal födda folkökning bland kommunerna hade Göteborg (4 300), minus antal döda, var 5 300 personer under 2025, vilket är följt av Stockholm (3 700), Malmö (2 300) och Uppsala (1 1 900 lägre jämfört med 2024. Minskningen av 700). födelseöverskottet kan både förklaras av färre födda och fler döda jämfört med förra året. År 2025 uppgick antalet invånare i Stenungsunds kommun till 27 854, vilket är en ökning med tre personer Den största invandrargruppen var återinvandrade jämfört med 2024. Under 2023 och 2024 minskade personer födda i Sverige, 12 600 personer. befolkningen med åtta respektive elva personer. År 2025 invandrade 89 400 personer till Sverige, en Kommunen nådde sin högsta befolkning år 2022, då minskning med 26 800 personer eller 23 procent jämfört antalet invånare uppgick till 27 870 personer. Under de med 2024. Under året invandrade det ungefär lika många efterföljande två åren minskade befolkningen och var män som kvinnor. Den minskade invandringen kan till 2024 nere på 27 851 personer. stor del förklaras av att färre personer födda i Ukraina invandrade. Under 2025 invandrade 6 600 personer födda Under 2025 registrerades 218 födda barn, en minskning i Ukraina, vilket är 21 500 färre än 2024. med 16 barn jämfört med 2024. Antalet dödsfall ökade under samma period och uppgick till 238 personer, vilket Under 2025 sökte 6 700 personer asyl i Sverige, vilket var är åtta fler än föregående år. en minskning med 2 900 personer eller 30 procent jämfört med året före. Det vanligaste medborgarskapet bland asylsökande var Afghanistan. Totalt ansökte 703 medborgare i Afghanistan asyl i Sverige. Under 2025 ansökte 9 700 personer om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. Det är en minskning med 1 000 personer jämfört med förra året. Nästintill alla de sökande var ukrainska medborgare. Av de sökande var 23 procent under 18 år, och av de vuxna flyktingarna var 52 procent kvinnor. År 2025 utvandrade 77 500 personer, vilket var en minskning med 9 000 personer eller 10 procent jämfört med föregående år. Av de som utvandrade var 56 procent män och 44 procent kvinnor. Under 2025 fick 37 500 personer svenskt medborgarskap. Texter är hämtade från SKR ekonomirapport samt SCB befolkningsstatistik helår 2025, 2026-02-24. Stenungsunds kommuns Klimatanpassningsplan hittas på Stenungsunds kommuns hemsida STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 16 av 82 Åtagande och risk Kommunkoncernen utsätts för ett flertal finansiella risker. Anvisning och hantering av dessa risker regleras i kommunens finanspolicy. Ekonomichefen svarar för att följa anvisningarna och rapporterar löpande till kommunstyrelsen. Riskområden som hanteras är ränterisk, motpartsrisk, kreditrisk, borgen och åtaganden. Borgensåtagande andra delen avser förmånsbestämd ålderspension och uppgår till 302 mnkr. Ansvarsförbindelsen redovisas från Kommunens totala borgensåtaganden uppgår till 515,8 och med 2011-12-31 som en avsättning. I många fall kan mnkr, vilket är en minskning med 39,8 mnkr jämfört med ansvarsförbindelsen ses som ett hot som blir svårt att föregående år. Största förändringarna består av hantera i framtiden, men kommunens val att redovisa åtagandet gentemot det kommunala bolaget den som en avsättning minskar hotet. Prognosen pekar Stenungsundshem som minskat med 19,6 mnkr och på att ansvarsförbindelsen kommer fortsätta att minska bostadsrättsföreningen Slupen där borgensåtaganden och 2030 vara nere på 313 mnkr. Åtagandet för den upphört och med det minskade 15,4 mnkr. Avseende det förmånsbestämda ålderspensionen ökar relativt svagt. delägda bolaget Soltak AB har borgensåtagandet Perioden fram till 2030 väntas den öka med 28 mnkr från minskat med 3,4 mnkr. Borgensåtagandet gentemot dagens 302 mnkr till 330 mnkr. bostadsrättsföreningen uppgår till 48,9 mnkr och gentemot föreningarna till 10,1 mnkr. Bedömningen av Finansiella risker risken gällande borgensåtagandena har minskat under Stenungsunds kommuns löpande likviditetshantering senare delen av 2025 då ett borgensåtagande upphört hanteras genom koncernkontosystemet. och styrräntan sänkts i förhållande till föregående år. Då behovet av bostäder i kommunen fortsatt är stort och så Kommunens totala låneskuld har ökat med 135 mnkr länge det fortsätter att förhålla sig så, är åtagandena jämfört med 2024. Tre lån har omsatts under året och två gentemot Stenungsundshem och nya lån har tagits upp. Genomsnittsräntan uppgår till bostadsrättsföreningen inte att anse som särskilt 2,54 % vid årets slut, vilket kan jämföras med 2,82 % per riskfyllda. Borgensåtaganden med högst risk är de 10,1 2024-12-31. Den genomsnittliga räntebindningstiden mnkr som kommunen har mot föreningar. Under året har uppgår till 1,66 år vid årsskiftet. Samtliga kommunens lån dessa minskat med 0,8 mnkr. har tagits upp av Kommuninvest. Kommunens utlåning per 2025-12-31 består av koncernintern utlåning till Borgensåtagande (mnkr) 600 556 Stenungsunds Energi och Miljö AB uppgående till 47 517 513 516 492 mnkr. Stenungsunds Energi och Miljö AB betalar, utöver 500 kommunens ränta, ett påslag på 25 räntepunkter. Räntan 400 justeras årligen. Kommunen hanterar huvudsakligen ränterisken genom att ta upp lån med fast och rörlig 300 ränta. Vid fast ränta är kapitalbindningstiden lika med 200 räntebindningstiden och regleras i samma avtal. Valet av 100 bindningstider och avtalslösning avgörs vid respektive 0 lånetillfälle med hänsyn tagen till finanspolicy samt pris. 2021 2022 2023 2024 2025 Fördelningen av lånen i bokslutet följer finanspolicyn som medger att andelen rörliga lån får vara max 50% och Pensionsåtaganden intervaller upp till 4 års bindningstid får vara max 35%. Kommunen har ett ansvar att betala ut pensioner till Längre intervaller får vara max 30%. kommunens anställda och före detta anställda. Kommunens pensionsskuld är uppdelad i två delar. Ansvarsförbindelsen, som är den del som avser skulden som är intjänad tom 1997, uppgår till 416 mnkr. Den 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Pensionskostnad, mnkr (inkl. särskild löneskatt och finansiell kostnad) 228,8 147,5 134,5 135,8 150,2 162,5 158,8 Pensionskostnad/skatter mm 11,4% 7,0% 6,2% 6,0% 6,5% 6,7% 6,4% Pensionsskuld, mnkr (inkl. särskild löneskatt) 287 302 303 303 310 324 330 Ansvarsförbindelse, mnkr (inkl. särskild löneskatt) 438 416 391 366 348 332 313 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 17 av 82 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 18 av 82 Händelser av väsentlig betydelse Stenungsund som länets bästa kommun att driva Under 2025 har kommunen fortsatt arbetet med frågor småföretag i. kopplade till skredet på E6:an i september 2023. Kommunen har följt Statens haverikommissions Arbetet med att stärka krisberedskap och civilt försvar utredning, polisens brottsutredning samt hanterat har intensifierats. Inventeringar av behov inom inkommande och utgående skadeståndskrav. De kommunens verksamheter har genomförts, med särskilt skadeståndsrättsliga processerna bedöms vara fokus på vatten- och elförsörjning. långsiktiga och förväntas fortsätta under kommande år. Arbetet med implementeringen av den nya Implementeringen av nya avfallskärl för hushållsnära socialtjänstlagen har påbörjats. Lagen möjliggör ett källsortering har genomförts i hela kommunen. Åtgärden stärkt samarbete mellan skola och socialtjänst, vilket på har lett till en ökad utsortering av förpackningsmaterial sikt ska genomsyra hela kommunens arbete. och en minskning av restavfall, vilket bidrar till ett stärkt miljöarbete. I slutet av året antog kommunfullmäktige en ny styrmodell med tydligare målfokus och förstärkt Detaljplanen för CW Borgs väg antogs i juni och utgör ett betoning på kommunens grunduppdrag. viktigt steg i utvecklingen av Stenungsunds centrum. Implementeringen av modellen inleds under 2026. Planprogrammen för Södra och Norra Hallerna godkändes också under året. Kommunens arbete med att förbättra företagsklimatet Viktiga händelser efter årets slut har gett fortsatt goda resultat. I årets mätning rankas Det finns inga händelser av väsentlig betydelse efter balansdagen som påverkar de finansiella rapporterna. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 19 av 82 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning Finansiell analys av kommunen där en av ökningarna är bidrag för den nya Resultatanalys socialtjänstlagen. Bidragen från Migrationsverket har Årets resultat är positivt och uppgår till 133,2 mnkr. minskat med 5,4 mnkr jämfört med 2024 och ligger nu på Resultatet motsvarar 6,3 % av årets skatter och bidrag. 11,0 mnkr jämfört med 16,4 mnkr 2024, vilket till stor del Detta kan jämföras med budgeterade 2,0 %. I resultatet beror på att personer som omfattas av finns jämförelsestörande kostnader på 14,0 mnkr, vilket massflyktingdirektivet minskat kraftigt liksom antalet innebär att resultatet exklusive jämförelsestörande asylsökande. Bidragen från Försäkringskassan har poster uppgår till 147,3 mnkr att jämföra mot 45,0 mnkr minskat med 2,9 mnkr och är nu 14,5 mnkr att jämföras exklusive jämförelsestörande poster 2024. Den med 17,4 mnkr 2024. Minskningen beror på färre ärenden jämförelsestörande posten 2025 består av kostnader för och beslutade timmar i egen regi för personlig assistans. återställande efter skredet på E6. Övriga intäkter uppgick under året till 131,9 mnkr, att 150,0 133,2 jämföra med 133,9 mnkr föregående år. Övriga intäkter Resultatutveckling 2021-2025 (mnkr) består till största delen av försäljning av verksamhet och 93,3 100,0 85,6 då främst utbildningsplatser inom grundskola och 69,8 vuxenutbildning. Av de övriga intäkterna avser 2,5 mnkr realisationsvinster från försäljning av 50,0 anläggningstillgångar. 0,0 2021 2022 2023 2024 2025 -8,7 -50,0 Skatteintäkterna genererar en negativ budgetavvikelse på 3,5 mnkr, men en ökning med 82,8 mnkr jämfört med 2024. Generella statsbidrag och utjämning avviker positivt mot budget med 21,5 mnkr, vilket är en ökning med 10,5 mnkr jämfört med 2024. Totalt ger skatter och bidrag en ökning på 18,0 mnkr jämfört med budget 2025. Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 585,2 mnkr, vilket är en ökning mot föregående år med 28,0 mnkr. Ökningen motsvarar 5 %. Taxor och avgifter har ökat med 11 % och uppgår till 233,0 mnkr. Största anledningen är ökade intäkter inom VA-verksamheten, fler kunder och taxehöjning främst på de fasta avgifterna. Hyror och arrenden har ökat med 6 % jämfört med föregående år. Ökningen till följd av hyreshöjningar är jämnt fördelad Verksamhetens kostnader, exklusive jämförelsestörande mellan hyror för bostäder, lokaler men även poster, uppgår till 2 374,6 mnkr. Det motsvarar en markarrenden. Bidragen uppgår till 168,4 mnkr, vilket är marginell ökning jämfört med 2024 då de uppgick till en ökning med 4,4 mnkr jämfört med föregående år. 2 369,5 mnkr. De jämförelsestörande posterna 2025 Bland bidragen utgör Skolverket den största posten med uppgår till 14,0 mnkr och avser vägskredet på E6. De är 66,8 mnkr att jämföra med 57,9 mnkr föregående år, där frånräknade från köpta tjänster. För 2024 uppgick de ökningen beror på ökade anslag från regeringen. De jämförelsestörande posterna till 53,7 mnkr och avsåg största bidragen avser statsbidrag för stärkt nedskrivningen av resecentrum. kunskapsutveckling med 18,4 mnkr samt inköp av läromedel och litteratur med 3,3 mnkr. Bidragen från Löner och sociala avgifter utgör kommunens största Socialstyrelsen uppgår till 28,0 mnkr mot 23,2 mnkr 2024 kostnadspost och uppgår till 1 474,1 mnkr, vilket STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 20 av 82 motsvarar en ökning med 5,0 % jämfört med föregående mnkr 2025 att jämföras med 226,4 mnkr 2024 en ökning år. Månadslönen uppgår till 944,8 mnkr, att jämföra med med 10,5 mnkr och 4,6%. 896,4 mnkr år 2024, vilket innebär en ökning med 5,4 %. Kostnaderna för avskrivningar uppgår till 124,0 mnkr, Denna ökning förklaras huvudsakligen av årets vilket är en ökning med 8,8 mnkr jämfört med lönerevision, som uppgick till 3,4 %, men även av ett ökat föregående år och beror i sin helhet på fortsatt höga antal månadsavlönade medarbetare. Semesterlönen investeringar de senaste åren. uppgår till 12,3 mnkr att jämföra med 12,1 mnkr 2024, en ökning med 1,9 %. Sjuklönen uppgår till 21,6 mnkr att Skatteintäkter och generella statsbidrag jämföra med 21,5 mnkr 2024. Semesterlöneskulden ökar Kommunens skatteintäkter uppgår till 1 856,5 mnkr, under perioden med 2,6 mnkr men minskar med 29 dagar vilket är en ökning med 82,8 mnkr jämfört med 2024. jämfört med 2024. Orsaken till att semesterlöneskulden Årets skatteintäkter inkluderar negativ slutavräkning för ändå ökar beror framförallt på den årliga både innevarande år samt 2024 med totalt 9,1 mnkr. löneuppräkningen. De generella statsbidragen och utjämning sjönk med Av verksamheternas kostnader står 10,5 mnkr jämfört med 2024 och uppgår till 253,3 mnkr pensionskostnaderna för 105,4 mnkr 2025 att jämföra 2025. Inkomstutjämningsbidraget minskade med 11,8 med 197,2 mnkr 2024, vilket motsvarar en minskning mnkr och uppgår till 78,3 mnkr 2025 att jämföra med 90,1 med 47 %. Den främsta orsaken till de lägre mnkr 2024. Regleringsbidraget uppgår till 73,6 mnkr och pensionskostnaderna 2025 är att prisbasbeloppet inte är en minskning med 11,5 mnkr jämfört med 2024. räknades upp lika mycket jämfört med 2024, vilket påverkar uppräkningen av pensionsrätterna. 2025 fick kommunen bidrag för LSS-utjämningen med Förändringen av avsättningen är 3,7 mnkr 2025 att 2,3 mnkr att jämföra med 2024 då vi fick betala en avgift jämföras med 60,2 mnkr 2024. Här påverkas även på 4,0 mnkr. Bland bidragen som ökat mest hör löneskatten på avsättningen med 17,4 mnkr i minskade kostnadsutjämningsbidraget som uppgår till 11,8 mnkr, kostnader jämfört med 2024. vilket är 12,1 mnkr högre än föregående år då kommunen inte erhöll något bidrag utan en Bidragen uppgår till 42,6 mnkr att jämföra med 41,6 kostnadsutjämningsavgift med 0,3 mnkr. Den mnkr 2024 en ökning med 1,0 mnkr och 2,3 %. kommunala fastighetsavgiften uppgår till 72,6 mnkr att Externhyrorna uppgår till 36,9 mnkr att jämföra med 45,6 jämföra med 68,3 mnkr 2024. mnkr 2024, en minskning med 8,7 mnkr jämfört med 2024. Av dessa kan 4,9 mnkr härledas till hyran av 2023 2024 2025 Pressaregården som numera är i egen ägo. Även en del moduler på Kristinedal sades upp 2025 och påverkar Skatter 1 710,5 1 773,7 1 856,5 externhyrorna positivt jämfört med 2024. Statsbidrag och utjämning 253,0 263,8 253,3 Kostnaderna för köpta tjänster uppgår till 492,8 mnkr och Summa 1 963,5 2 037,5 2 109,8 i det beloppet återfinns jämförelsestörande kostnader Ökning % 6,5% 3,8% 3,5% med 14,0 mnkr 2025. Det kan jämföras med 514,2 mnkr för 2024 och även den innehållande en jämförelsestörande post, nedskrivningen av resecentrum Nettokostnadsandel 2024. Räknas jämförelseposterna bort är det 18,2 mnkr Nettokostnadsandelen talar om hur stor andel av mer i köpta tjänster 2025 jämfört med 2024. Under köpta skatteintäkter, inklusive finansnetto, som har gått åt för tjänster finns köp av huvudverksamhet. Det består bland att finansiera verksamhetens nettokostnader. För att annat av köpta skolplatser i andra kommuner, köpta kommuner ska ha en bra kostnadskontroll och ett platser från privata företag inom IFO och handlingsutrymme för oförutsedda kostnader har 98 % funktionshinder, köpta tjänster inom avfall, drift gata nettokostnadsandel varit ett bra riktmärke; dock är det i samt räddningstjänst. Köp av huvudverksamhet har ökat detta sammanhang väsentligt att också titta på med 21,4 mnkr jämfört med föregående år. Stor del av investeringsutgifterna. Ett av kommunens finansiella mål ökningen är kopplad till avfallsenheten och avser ökat är att inte nettokostnadsandelen ska överstiga 98% i ansvar för förpackningsinsamling samt helårseffekt av genomsnitt över en rullande sexårsperiod. För 2025 öppnandet av nya återvinningscentralen i Stora Höga. uppgår nettokostnadsandelen till 93,7 %, sexårssnittet Skolskjutsar uppgår till 23,2 mnkr att jämföra med 22,0 uppgår till 95,4%. Verksamhetens nettokostnad liksom mnkr 2024. Byggnadsarbeten, reparation av gator och de finansiella kostnaderna har minskat i jämförelse med byggnader är kostnader som har ökat i jämförelse med 2024 då nedskrivning av resecentrum gjordes med 53,7 2024. Material samt övriga kostnader uppgår till 236,9 mnkr som påverkade nettokostnaden negativt. För Stenungsunds del är inte 98% tillräckligt för att täcka STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 21 av 82 finansieringen av de höga investeringarna. Kommunen byggnation av ett nytt BmSS i Jörlanda. Även flera har i budget 2026 satt det finansiella målet till en trafiksäkerhetsåtgärder, asfaltering och upprustning av nettokostnadsandel på 97%. vägnätet har genomförts. Nettokostnadsandel Inom VA-verksamheten har arbetet med att bygga ut och 100,4 öka kapaciteten på Strävlidens avloppsreningsverk 100,0 91,6 95,1 94,9 96,4 93,7 95,4 fortgått enligt plan. Projektet är omfattande och utgör den enskilt största investeringen under året inom VA. I 80,0 övrigt har verksamheten arbetat med reinvesteringar i 60,0 det befintliga ledningsnätet, samt med projektering av 40,0 kommunens saneringsområden. 20,0 Avfallsenheten har under året investerat i nya 0,0 fyrfackskärl kopplat till införandet av nytt fastighetsnära 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Snitt insamlingssystem. 6 år Sedan några år har kommunen haft stora investeringar i Finansnetto form av framför allt nya verksamhetslokaler. I budget Finansnettot uppgår till -49,2 mnkr för 2025. Det är 15,8 2026 och plan 2027-2028 ses en något lägre mnkr bättre än 2024 men även 15,8 mnkr bättre än investeringsnivå, med en investeringsbudget på totalt budget 2025. 931 mnkr. En lägre investeringsnivå bidrar till att de finansiella målen kan uppnås samtidigt som utvecklingen De finansiella intäkterna uppgår till 12,2 mnkr och består av låneskulden begränsas. främst av ränta på utlämnade lån, förfallna kundfordringar och borgensintäkter inom Nettoinvesteringar och avskrivningar (mnkr) kommunkoncernen samt en aktieutdelning med 0,3 500 441,9 mnkr från Stenungsunds Energi och Miljö AB. De 450 finansiella kostnaderna uppgår till 61,4 mnkr att jämföra 400 372,6 360,8 med budgeterade 68,2 mnkr. Den största finansiella 350 328,8 kostnaden är räntan på lån som uppgår till 30,9 mnkr att jämföra med 26,9 mnkr 2024, men 7,0 mnkr bättre än 300 budget 2025. Sveriges styrränta uppgick till 1,75 % i 250 206,6 december och lämnades oförändrad sedan sänkningen i 200 september då den sänktes från 2,0 % till 1,75 %. 150 Styrräntan har sänkts med 1,0 procentenheter sedan december 2024 då styrräntan uppgick till 2,75 %. 100 88,1 98,0 106,1 115,2 124,0 Kommunen har under 2025 omsatt tre lån och tecknat två 50 nya. Den 31 december 2025 uppgår kommunens 0 snittränta till 2,54%, vilket kan jämföras med 2,82% vid 2021 2022 2023 2024 2025 samma tidpunkt 2024. Den finansiella kostnaden på Nettoinvesteringar Avskrivningar pensionsskulden uppgår till 22,9 mnkr att jämföra med budget 23,6 mnkr och 44,3 mnkr i utfall 2024. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 360,8 mnkr och inkluderar 16,6 mnkr i investeringsbidrag och anslutningsavgifter. Budgeten för året är 675,0 mnkr, vilket innebär en avvikelse på 314,1 mnkr. Arbetet med återuppbyggnad av Ucklumsvägen och Norumsån samt omkringliggande infrastruktur efter skredet har under året avslutats. Projektet redovisar ett överskott jämfört med budget. Inventering av riskområden och arbete med skredsäkring i flera områden i kommunen har genomförts. Andra stora investeringsprojekt är fortsatt byggnation av det nya särskilda boendet Lövberga, ny - och ombyggnation av Kristinedals förskola samt STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 22 av 82 Avsättningar Kortfristiga skulder Stenungsunds kommun redovisar hela De kortfristiga skulderna uppgår till 431,1 mnkr, varav pensionsåtagandet som en skuld i balansräkningen. Det koncerninterna skulder, koncernkonto, uppgår till 33,3 är ett avsteg från Lagen om kommunal bokföring och mnkr vilket är en ökning med 19,6 mnkr. Totalt har de redovisning. Lagen säger att den delen som avser kortfristiga skulderna minskat med 15,5 mnkr jämfört pensioner intjänade tom 1997-12-31 ska redovisas med 2024. Leverantörsskulderna står för 113,5 mnkr av utanför balansräkningen. Denna del uppgår i kortfristiga skulder och har minskat med 19,6 mnkr. Stenungsund till 416,1 mnkr inklusive löneskatt, vilket är Affärsverksamheterna Avfall och VA har minskat sin en minskning med 22,1 mnkr jämfört med föregående år. totala skuld med 5,3 mnkr och den uppgår i bokslutet till Den andra delen av pensionsskulden avser 0,8 mnkr. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter förmånsbestämd ålderspension. Skulden var på utgör 108,8 mnkr och har ökat med 1,6 mnkr. balansdagen 301,7 mnkr, vilket är en ökning med 15,2 Semesterlöneskulden uppgår till 85,5 mnkr och har ökat mnkr jämfört med föregående år. Pensionsskulden och med 2,6 mnkr. stora delar av pensionskostnaderna indexeras med prisbasbeloppet. 2025 ökade prisbasbeloppet med 2,6 % 30 25,8 Soliditet (%) att jämföras med 2024 då inflationen steg kraftigt, vilket 23,7 23,4 23,7 25 ledde till en exceptionellt stor ökning av prisbasbeloppet 21,3 med 9,4% och därmed en ovanligt stor ökning av 20 pensionsskulden. 15 Från och med den 1 januari 2023 har Räddningstjänsten 10 Storgöteborg (RSG) tagit över ansvaret för 5 räddningstjänstverksamheten i kommunerna Tjörn, Stenungsund och Lilla Edet. I samband med detta 0 gjordes en avsättning i balansräkningen för hela den 2021 2022 2023 2024 2025 infasningsavgift som Stenungsund skulle betala. Under året har 8,6 mnkr tagits i anspråk och vid årets slut Soliditet kvarstår 22,5 mnkr av avsättningen. Soliditeten talar om hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital. En stark Låneskuld soliditet innebär en ökad handlingsfrihet och en förmåga Låneskulden har under året ökat med 135 mnkr och att hantera framtida ekonomiska växlingar och ökat uppgår till 1 185 mnkr. Ökningen beror på en fortsatt hög investeringsbehov. Soliditeten redovisas inklusive hela investeringstakt 2025. Av låneskulden är 47 mnkr pensionsåtagandet. Så sent som 2015 var soliditeten vidareutlånade till det kommunala bolaget negativ till följd av den svåra situation som Stenungsunds Stenungsunds Energi och Miljö AB. kommun hamnade i på mitten av 90-talet, med stora borgensåtaganden som behövde infrias. Sedan 2011 har Låneskuld (mnkr) Stenungsunds kommun haft en positiv förändring av soliditeten tack vare flera år av goda resultat men 2022 1 400 bröts den trenden och det var några år med minskad 1 200 47 soliditet för att nu 2025 vända tillbaka. En soliditet på 23,7 1 000 52 % är en uppgång med 2,4 procentenheter jämfört med 800 57 2024. Det goda resultatet för 2025 är en bidragande del 57 600 1138 till den förbättrade soliditeten. 57 998 400 788 623 200 483 0 2021 2022 2023 2024 2025 Kommunen Stenungsunds Energi STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 23 av 82 Känslighetsanalys En kommuns ekonomiska ställning påverkas av en rad olika faktorer. Ett sätt att göra det tydligt är att göra en känslighetsanalys som visar hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Förändring Effekt i mnkr Prisförändring 1 % 8 Ränteförändring 1 % 11 Justering av skattesatsen 1 kr 90 Löneökning 1 % 16 Taxor och avgifter 1 % 2 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 24 av 82 Finansiell analys av koncernen största delen av köpta tjänster, hyror, el och VA-avgifter. Lån från kommunen till Stenungsunds Energi och Miljö Koncernens sammansättning AB uppgår till 47,0 mnkr per 251231. Tillgångar och skulder I de sammanställda räkenskaperna ingår de helägda bolagen Stenungsundshem AB, Stenungsunds Energi Koncernens tillgångar uppgår till 4 553,5 mnkr, vilket är och Miljö AB samt Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme en ökning med 227,0 mnkr jämfört med 2024. Ökningen samt 25 % av SOLTAK AB. beror till stor del på årets investeringsvolym som Stenungsunds kommun har gjort i materiella Personal i kommunkoncernen anläggningstillgångar. Koncernens långfristiga skulder har ökat med 65,4 mnkr Antalet anställda i kommunkoncernen uppgår till 2 716, och uppgår på balansdagen till 1 657,0 mnkr. Ökningen vilket är en ökning med 68 jämfört med 2024. Den största beror på främst på en ökad upplåning, varav 135 mnkr ökningen härrör till kommunen som ökat med 58, avser kommunen. därefter sex hos Stenungsundshem och fyra hos Soltak. Flest anställda bland de kommunala bolagen har Soltak Stenungsundshems totala skulder till kreditinstitut har med 116 anställda. Stenungsundshem har 36 anställda minskat med 19,6 mnkr där de långfristiga minskat med medan Stenungsunds Energi och Miljö AB har nio 69,8 mnkr och de kortfristiga har ökat med 50,2 mnkr anställda. sedan 2024. Resultatanalys Självfinansieringsgrad Kommunkoncernen visar ett positivt resultat på 169,1 Koncernens självfinansieringsgrad uppgår 2025 till 95 %. mnkr, vilket kan jämföras med föregående års negativa Den genomsnittliga självfinansieringsgraden uppgår till resultat på -17,9 mnkr. Årets ökning beror till största 74% under en sexårsperiod. Stenungsundshems delen på Stenungsunds kommun men även självfinansieringsgrad uppgår till 185,5 % 2025 och den Stenungsundshem. Stenungsundshem uppvisar ett genomsnittliga sett över en sexårsperiod är 70,2 %. resultat efter finansiella poster om 33,2 mnkr att jämföra Självfinansieringsgraden hos Stenungsunds Energi och med -9,2 mnkr 2024, då nedskrivningar av två stora Miljö AB uppgår 2025 till 197,1% och den genomsnittliga fastigheter påverkade resultatet negativt. Energi och självfinansieringsgraden uppgår till 172,0 % under en Miljö AB visar efter finansiella poster ett högre resultat sexårsperiod. 2025 om 8,1 mnkr att jämföra med 5,9 mnkr 2024. Det starka resultatet 2025, vilket är nästan två mnkr över 180% Självfinansieringsgrad budget är i första hand på grund av stabil produktion med 153% hög andel restvärme, och att ändrade skatteregler 160% medförde återbetalning av tidigare kostnadsförd 140% punktskatt. 110% 120% Finansnettot uppgår till -62,2 mnkr att jämföra med -79,3 95% mnkr föregående år. Orsaken till de minskade finansiella 100% kostnaderna är främst lägre finansiella kostnader på 74% 80% 67% pensionsskulden hos kommunen. 53% 60% Soliditeten visar hur tillgångsmassan förhåller sig mellan 34% eget kapital och skulder och är ett mått på ekonomisk 40% styrka på lång sikt. Måttet bör inte analyseras ett enskilt 20% år utan hur det utvecklas över tid. Koncernens soliditet har vänt 2025 och uppgår till 32,6 % att jämföra med 30,4 0% 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Snitt % 2024. Det är det goda resultatet 2025 som har den 6 år största påverkan trots hög låneskuld. Interna transaktioner Risker I koncernredovisningen har interna transaktioner om 127 Inom hela koncernen ses ränteuppgång som en risk, dock mnkr eliminerats ur resultatet. Transaktionerna består till är signalerna att räntesänkningar snarare är att vänta. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 25 av 82 Höga investeringsnivåer för nybyggnationer av Förändringar i demografin påverkar kommunal service, verksamhetsfastigheter och bostadsbyggande ställer såsom barnomsorg, utbildning och äldreomsorg. Detta krav på lånefinansiering och ökade räntekostnader kan kan medföra betydande ekonomiska utmaningar för därmed ses som en risk. Inom bostadsägandet ser kommunen. Kommunen förväntas växa i lägre takt Stenungsundshem AB efterfrågan på orten som en risk framöver än vad som tidigare förväntats. Svårigheter att där outhyrda lägenheter (vakansgrad) minskar hitta behörig personal inom allt fler verksamheter ses resultatet. För Stenungsunds Energi och Miljö AB är en av också som en risk. riskfaktorerna att produktionsförändringar hos Perstorp och Borealis kan påverka inleveransen av restvärme i fjärrvärmenätet negativt. Orolig omvärld påverkar världsmarknadspris på energi och kan även äventyra tillgången till både restvärme och biogas. Destabiliserande operationer från främmande makt/cyberattacker är också en risk som ökat. Kommunen 2023 2024 2025 Omsättning mnkr 2 473,2 2 603,2 2 707,2 Årets resultat efter finansiella poster, mnkr 69,8 -8,7 133,2 Soliditet % 23,4 21,3 23,7 Antal anställda 2 504 2 497 2 555 Stenungsundshem AB 2023 2024 2025 Ägarandel % 100 100 100 Omsättning mnkr 213,7 218,7 237,5 Årets resultat efter finansiella poster, mnkr 28,5 -9,2 33,2 Soliditet % 52,4 50,3 52,0 Antal anställda 32 30 36 Stenungsunds Energi och Miljö AB 2023 2024 2025 Ägarandel % 100 100 100 Omsättning mnkr 62,8 63,9 64,1 Årets resultat efter finansiella poster, mnkr -0,3 5,9 8,1 Soliditet % 44,4 48,2 51,3 Antal anställda 8 9 9 Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme 2023 2024 2025 Ägarandel 100 100 100 Omsättning mnkr 2,7 3,0 3,0 Årets resultat efter finansiella poster, mnkr 0,4 0,4 0,0 Soliditet % 90,0 89,3 92,0 Soltak AB 2023 2024 2025 Ägarandel % 25 25 25 Omsättning mnkr 218,5 209,8 230,9 Årets resultat efter finansiella poster, mnkr 1,1 0,1 1,5 Soliditet % 13,0 17,9 19,9 Antal anställda 102 112 116 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 26 av 82 Mål för god ekonomisk hushållning kommunen God ekonomisk hushållning Måluppföljning Agenda 2030 Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god Utifrån kommunens vision, Vision 2035, fastställer ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. kommunfullmäktige inriktningsmål. Inriktningsmålen är Kommunen ska i enlighet med detta ange både kommunens övergripande mål och förvaltningens finansiella mål och verksamhetsmål för att god sektorer ska tillsammans bidra till att målen uppnås. FN ekonomisk hushållning ska uppnås. har genom Agenda 2030 antagit 17 globala mål som syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och Kommunfullmäktige i Stenungsund har i Strategisk plan ekonomiskt hållbar värld till år 2030. 2025 - 2027 Budget 2025 angivit mål som beskriver den Kommunfullmäktige har valt ut fyra mål från Agenda politiska viljan. Målen ska stämmas av både i hel- och 2030 som knyter an till Vision 2035 och som kommunen delårsbokslut. bör fokusera på. I Stenungsunds kommun uppnås god ekonomisk Så fungerar måluppföljningen hushållning genom att 70 % av de finansiella målen samt inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Indikatorer och fokusområden används för att mäta måluppfyllelse. Under 2025 uppfylldes alla fyra finansiella mål. Av inriktningsmålen bedöms 50 % vara uppfyllda och 50 % • Måluppfyllelsen bedöms genom indikatorernas utfall delvis uppfyllda. Med hänvisning till detta kan samt en kvalitativ analys av hur verksamheterna har konstateras att Stenungsunds kommun för 2025 når god arbetat med fokusområdena. ekonomisk hushållning då 100 % av målen är uppfyllda • Indikatorerna bygger på nyckeltal från databasen eller delvis uppfyllda. Kolada, vilket möjliggör jämförelser med andra Resultat finansiella mål kommuner. Nettokostnadsandelen, inkl. finansnetto och hela • Nya indikatorer från Kolada har lagts till för att ge en pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i mer nyanserad bild i delårs- och årsbokslut 2025, dessa genomsnitt över rullande sexårsperioder. indikatorer ingår i Strategisk plan 2026–2028 Budget 2026. Nettokostnadsandelen uppgår till 93,7 % för 2025. Sett över den senaste sexårsperioden så uppgår Vid bedömning av om kommunen har uppnått nettokostnadsandelen till 95,4% och målet är därmed inriktningsmålen och fokusområdena används en uppfyllt. färgkodning: Självfinansieringsgraden av investeringarna, i Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande sexårsperioder. En mer detaljerad analys av hur kommunen har arbetat utifrån respektive inriktningsmål, fokusområden och Självfinansieringsgraden uppgår till 85,0 % för 2025. Sett indikatorer återfinns i Bilaga Måluppföljning Agenda över den senaste sexårsperioden uppgår 2030. självfinansieringsgraden till 72,0 %. Målet är därmed uppfyllt. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Soliditeten uppgår till 23,7 % vid årets slut. Föregående år uppgick soliditeten till 21,3 %. Målet är därmed uppfyllt. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Måluppföljningen grundar sig på de indikatorer som anges Kommunens skattesats har inte förändrats, målet är för respektive mål i Strategisk plan 2025–2027. därmed uppfyllt. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 27 av 82 Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att 50 % av målen är uppfyllda och 50 % är delvis uppfyllda. Nedanstående tabell illustrerar måluppfyllelsen 2024 och 2025. Inriktningsmål 2024 2025 2025 Förflyttning * Delårsbokslut Årsbokslut Delårsbokslut Årsbokslut Mål 3 God hälsa och välbefinnande Mål 4 God utbildning för alla Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna *Färgkodade pilar visar inriktningsmålens förflyttning över tid – gröna pilar indikerar positiv utveckling och horisontella pilar ingen eller marginell förändring. Sammanfattningsvis har kommunen under 2025 arbetat aktivt med Agenda 2030-målen kopplade till Vision 2035. Samtidigt kvarstår utmaningar med psykisk ohälsa, stillasittande och ökade koldioxidutsläpp. För att nå högre måluppfyllelse krävs förstärkta klimatåtgärder och fler riktade insatser för hälsa och utbildning. Kommunfullmäktige har i december 2025 fattat beslut om en ny styrmodell för kommunen. Arbetet med måluppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att samordnas med denna styrmodell för att skapa en mer sammanhållen och effektiv styrning. Mål 3 God hälsa och välbefinnande Stenungsunds Fokusområden Utfall 2025 kommun ska Fokusområde 1: Främja god hälsa på lika villkor för hela säkerställa befolkningen hälsosamma liv och främja välbefinnande Fokusområde 2: Möjliggöra för alla invånare att kunna för alla i alla åldrar. leva ett aktivt och bra liv Fokusområde 3: Bygga fysiska miljöer som främjar hälsosamma liv och välbefinnande i alla åldrar Bedömning Målet bedöms som delvis uppfyllt. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 28 av 82 Mål 4 God utbildning för alla Stenungsunds kommun Fokusområden Utfall 2025 ska säkerställa en Fokusområde 1: Erbjuda likvärdig utbildning av god inkluderande och likvärdig kvalitet utbildning av god kvalitet och främja livslångt Fokusområde 2: Verka för att fler ungdomar ska fullfölja lärande för alla sin gymnasieutbildning Fokusområde 3: Stärka samverkan mellan näringsliv, Bedömning skola och arbetsliv Målet bedöms som uppfyllt. Fokusområde 4: Att kultur och fritidsverksamheten främjar ett livslångt lärande för alla Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Stenungsunds kommun ska Fokusområden Utfall 2025 verka för varaktig, inkluderande och hållbar Fokusområde 1: Verka för att fler når självförsörjning ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning Fokusområde 2: Verka för fler praktik-, ferie- och med anständiga arbetsträningsplatser arbetsvillkor för alla. Fokusområde 3: Fortsätta stärka näringslivet inom ramen Bedömning för Stenungsund kommuns Näringslivsstrategiska Målet bedöms som uppfyllt. program Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna Stenungsunds kommun Fokusområden Utfall 2025 ska vidta omedelbara Fokusområde 1: Göra det lättare för invånare och åtgärder för att bekämpa näringslivet att leva och verka klimatsmart klimatförändringarna och dess konsekvenser. Fokusområde 2: Minska kommunens klimatpåverkan Fokusområde 3: Att vid samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en hållbar livsstil och ett hållbart Bedömning byggande Målet bedöms som delvis uppfyllt. Fokusområde 4: Medvetandegöra klimatfrågorna i skolan STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 29 av 82 God ekonomisk hushållning för koncernen I den strategiska planen har fullmäktige antagit fyra mål Mål 13 från Agenda 2030: Bekämpa för kommunkoncernen. För 2025 är både de finansiella klimatförändringarna målen samt inriktningsmålen uppfyllda eller delvis För kommunen, se avsnitt Resultat inriktningsmål. uppfyllda. Stenungsundshems nyckeltal för solcellsproduktion har Soliditeten för koncernen ska förbättras eller hållas förbättrats till 106 749 kWh att jämföra med 72 543 kWh oförändrad 2024, detta på grund av en ny anläggning på Koncernens soliditet har vänt uppåt och ökat från 30,4 % Hasselbackevägen 2–6, samt även solceller på det nya 2024 till 32,6 % 2025. Målet är därmed uppfyllt. huset på Hasselhöjden. Självfinansieringsgraden av investeringarna, ska uppgå till Förbrukning av fordonsbränsle (bensin) har ökat jämfört minst 70 % sett över rullande sexårsperioder. med tidigare, vilket beror på att den utemiljögrupp som nu finns i bolaget använder bensindrivna verktyg. Den genomsnittliga självfinansieringsgraden uppgår till 74,0 % under sexårsperioden. Målet är därmed uppfyllt. Under första halvåret 2025 har sju nya ladd platser skapats. Totalt finns 26 platser att hyra för hyresgäster. Mål 3 från Agenda 2030: God hälsa och Totalt för dessa ladd platser har det laddats ca 74 000 välbefinnande. kWh, jämfört med föregående år då det laddats ca 31 000 kWh. Även på de publika ladd platserna vid Fregattens För kommunen, se avsnitt Resultat inriktningsmål. parkering har användningen ökat, där det under första Under 2024 initierade Stenungsunds kommun det halvåret 2025 har laddats 70 000 kWh. Totalt sett har brottsförebyggande forumet BRÅ, där laddningen av elbilar mer än fördubblats jämfört med Stenungsundshem deltar tillsammans med kommunen, samma period föregående år. En ombyggnad av näringslivet, Räddningstjänsten och Polisen. Fokus ligger Fregattens värmesystem har gjorts för att utnyttja på våld i nära relationer (VIN), våld i offentlig miljö och värmeväxlare och värmepumpar på ett mer effektivt sätt ekonomisk brottslighet. Som en del av detta arbete har för att maximera effektuttaget. En värmekulvert mellan alla medarbetare på Stenungsundshem AB utbildats husen i Alfredsberg har kopplats in i början av året, vilket inom VIN. medför en bättre isolering av värmeledningarna och slipper läckage. För att främja rörelse erbjuder Stenungsundshem friskvårdsbidrag och fri träning på arbetstid. Företaget Stenungsunds Energi och Miljö AB arbetar med att har genomfört sin första pulsmätning och arbetar vidare minska fossila utsläpp och har en hög andel restvärme. med resultatet. En visselblåsartjänst finns för alla Bolaget utvecklar och optimerar produktionen, medarbetare. miljöutbildar personal, använder endast förnybar el, Sjukfrånvaron har ökat från 4,0 % (2024) till 5,3 % (2025), samt ställer krav på leverantörer. Investering i ny elbil och och företaget följer utvecklingen löpande med delvis övergång till biodiesel har gett kraftigt minskad förebyggande rutiner. andel fossilt bränsle för företagsresor. Den fossila andelen i produktionen är mycket låg tack vare stabil Stenungsunds Energi och miljö AB har liksom leverans av restvärme. Stenungsundshem AB införlivat målen från Agenda 2030 i verksamheten, både internt och externt. Exempel på Målet bedöms vara delvis uppfyllt. satsningar är hälsofrämjande arbete mot personalen, minskad kemikalieanvändning, rättvisemärkta produkter och stöttning av organisationer inom socialt arbete Målet bedöms vara uppfyllt. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 30 av 82 Stenungsundshem AB 2023 2024 2025 Sjukfrånvaro 2,1 4,0 5,3 Total fastighetsenergi i Stenungsundshems fastigheter, kWh/m2 111,5 111,7 112,2 Total energianvändning uppdelat på energislag Fastighets EL, kWh 2 514 170 2 347 026 2 314 334 Energi för uppvärmning, kWh 14 803 842 15 012 125 15 292 490 Fossila bränslen (olja) , kWh - - - Förnybart (solcellsproduktion), kWh 41 501 72 543 106 749 Fordonsbränsle Bensin (liter) 582 453 2 058 Fordonsbränsle Diesel (liter) 2 241 2 273 2 395 Stenungsunds Energi och Miljö AB 2023 2024 2025 Sjukfrånvaro 1,0 1,2 2,0 Fossilt bränsle från företagsresor (l/mil) 0,6 0,6 0,2 Fossilt bränsle i produktionen i Stenungsund (%) 4,1 5,5 1,9 Fossilt bränsle i produktionen i Stora Höga (%) 1,9 2,4 1,7 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 31 av 82 Balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska kommuner bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överskrider intäkterna. Om kommunen redovisar ett negativt resultat måste det kompenseras med ett överskott inom tre år. En så kallad balanskravsutredning ska göras varje år för att fastställa om balanskravet är uppfyllt. I denna ska realisationsvinster/förluster som uppkommit vid försäljning samt förändringar av den delen av pensionsförpliktelsen som intjänats före 1998 räknas bort från årets resultat. Balanskravsresultatet uppgår till 108,6 mnkr, vilket innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Tabellen nedan avviker från RKR R15 då rad för pensionsförpliktelser intjänade före 1998 finns med. Att redovisa i enlighet med fullfondsmodellen bedöms ge en mer rättvisande bild av kommunens ekonomi Avstämning av balanskrav, mnkr 2022 2023 2024 2025 Årets resultat enligt resultaträkningen 93,3 69,8 -8,7 133,2 - Samtliga realisationsvinster -0,6 -0,1 - -2,5 + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - - - - + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - - - - +/- Orealiserade vinster och förluster i värdepapper - - - - +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper - - - - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 92,7 69,7 -8,7 130,7 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 -12,1 7,6 9,7 -22,1 Årets balanskravsresultat 80,6 77,3 1,0 108,6 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 32 av 82 Väsentliga personalförhållanden ”Medarbetaren är vår viktigaste resurs och deras sätt att möta varje människa är avgörande för hur vi som kommun kommer lyckas. Egenansvar för helheten och ett gott bemötande är en självklarhet för alla. Arbetsglädje, trivsel, stolthet och ett hälsofrämjande perspektiv ska prägla Stenungsunds kommuns medarbetare och ledare.” Utdrag ur Stenungsunds kommuns arbetsgivarpolitiska program. Personalstruktur hälsosam arbetsgivare och öka andelen heltidsanställningar. Under 2025 har antalet månadsanställda inom kommunen ökat med 58 personer från föregående år, Könsfördelning motsvarande siffra för tillsvidareanställningar är 53 I kommunen är 80,9 % av de anställda kvinnor och 19,1 % personer. Jämfört med föregående år har det skett en män, vilket innebär att den totala andelen kvinnor har ökning med 13 årsarbetare med tidsbegränsad minskat med 0,1 procentenheter och totala andelen män anställning. Den största ökningen av tidsbegränsade ökat med 0,3 procentenheter. anställningar finns inom sektor socialtjänst. Medelåldern i kommunen är oförändrad jämfört med Samtidigt som anställningarna har ökat inom kommunen föregående år och uppgår till 46 år. har kommunens personalomsättning minskat med 3,2 procentenheter sedan 2024 och uppgick 2025 till 8,0 %. Kompetensförsörjning Det betyder att medarbetarna i större utsträckning väljer Kompetensförsörjningen är fortsatt en av de mest att stanna kvar inom kommunen i stället för att byta till centrala processerna inom kommunens en annan arbetsgivare. Personalomsättningen under personalområde. För att verksamheterna ska kunna 2025 bedöms fortsatt påverkas av det ekonomiska upprätthålla god kvalitet är det avgörande att de får omvärldsläget, där inflation och fortsatt höga tillgång till rätt kompetens, både kvantitativt och räntekostnader sannolikt har gjort medarbetare mindre kvalitativt. Arbetet med att attrahera, behålla och benägna att byta arbete i osäkra tider. Samtidigt kan den utveckla medarbetare utifrån verksamheternas behov är stabila nivån även kopplas till ett fortsatt aktivt och därför en prioriterad del av arbetsgivaruppdraget på alla systematiskt arbete med personalfrågorna inom organisatoriska nivåer. samtliga sektorer. Under 2025 har flera insatser genomförts för att stärka Under 2025 gick totalt 36 personer i pension, det är fem kommunens långsiktiga kompetensförsörjning. Genom personer färre än 2024. Prognosen framåt är att ca 40 Omställningsfonden har ett flertal förebyggande insatser personer/år kommer att gå i pension t.o.m. 2027. initierats och slutförts. Dessa har syftat till att skapa Pensionsprognosen bygger på en förväntad bättre förutsättningar för både medarbetare och pensionsålder på 65 år. verksamheter att möta såväl dagens som framtidens Sysselsättningsgrad kompetensbehov. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom Under året har även en ny kommunövergripande kommunen är 96 %. Det är en ökning med 0,7 kompetensförsörjningsprocess tagits fram. Syftet med procentenheter sedan 2024. Detta innebär att den processen är att etablera en tydlig, systematisk och genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat varje år hållbar struktur för hur kommunen identifierar behov sedan 2021, och har totalt sett ökat med 1,9 samt planerar och genomför insatser på både kort och procentenheter under hela tidsperioden. lång sikt. Andelen heltidsanställda uppgår till 84,1% år 2025, vilket Som en del av det strategiska arbetet har kommunen är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med 2024. även utvecklat en kommunövergripande Andelen heltidsanställda har ökat stadigt varje år från språkutvecklingsmodell. Modellen baseras på SKR:s 2021. Den totala ökningen under denna tidsperiod är 6,2 prognoser och framtidsscenarier samt på identifierade procentenheter. Detta faller väl samman med interna behov. Den ska stödja chefer i arbetet med att kommunens inriktning om att vara en attraktiv och möta språkliga utvecklingsbehov hos befintliga medarbetare och bidra till att skapa en språkutvecklande STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 33 av 82 arbetsmiljö. Syftet är att stärka verksamheternas kommunen friskvårdsersättning som ska utnyttjas förmåga att hantera kommande rekryterings- och utanför arbetstid. Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget kompetensutmaningar samt att öka kvalitet, säkerhet är högre än föregående år. Nyttjandegraden 2025 var 77 och långsiktig hållbarhet i bemanningen. % jämfört med 74% 2024. Under 2025 höjdes friskvårdsbidraget för samtliga medarbetare från 1 000 Hälsa/arbetsmiljö kronor till 1 200 kronor per år. Under året fattades även beslut om en ytterligare höjning av friskvårdsbidraget Hälsofrämjande insatser från och med 2026, då nivån kommer att uppgå till 1 500 Stenungsunds kommun arbetar med det hälsofrämjande kronor. Syftet med höjningarna är att stärka det arbetet för att öka trivseln och för att skapa en bättre hälsofrämjande arbetet och skapa bättre förutsättningar arbetsmiljö. Detta gör kommunen genom att fokusera på för medarbetarnas möjligheter till återhämtning och det arbete som fungerar väl, synliggöra det och sedan friskvård. utveckla det vidare. Riktade insatser Kommunen har under året fortsatt att utveckla det Syftet med kommunens riktade satsningar är att kunna systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), bland annat ge insatser utifrån behov och förutsättningar som gagnar med stöd av resultaten från den årliga uppföljningen av individen, gruppen och verksamheten. SAM. Förtydliganden och förenklingar kopplat till rapporteringsstrukturen i kommunens Under året har planering genomförts för en ny avvikelsehanteringssystem Stella, är ett partsgemensam arbetsmiljöutbildning samt för en åtgärdsexempel. utbildning med fokus på klimakteriet. Dessutom har ett förlängt avtal tecknats med strategiskt planeringsstöd Under 2024 uppdaterades och implementerades ett nytt för arbets- och ledningsgrupper. och mer användarvänligt avvikelsehanteringssystem för arbetsskador och tillbud för kommunens anställda. Sjukfrånvarostatistik Under 2025 har fokus legat på att vidareutveckla systemet för att möta de behov som uppmärksammats, Sjukfrånvaro bland annat genom central samverkan med fackliga Utöver ovan nämnda insatser arbetar kommunen även parter. Genom dessa förbättringar har hanteringen av på andra sätt för att sänka sjukfrånvaron. Kommunen går inkomna tillbud och arbetsskador stärkts och in med tidiga insatser vid sjukfrånvaro, gör tillfälliga kommunens möjligheter att arbeta förebyggande med arbetsanpassningar och arbetar med rehabilitering av arbetsmiljörisker ökat. sjukskriven personal för att minska antalet sjukskrivningar. En ny företagshälsovårdslösning har implementerats från och med 2025-01-01 och under första delen av året. Kommunens totala sjukfrånvaro har minskat med 0,4 Kommunen bytte företagshälsovårdspartner från Capio procentenheter sedan föregående mätning 2024. Den till Avonova. totala sjukfrånvaron för kvinnor har minskat sedan föregående mätning medan den totala sjukfrånvaron för Arbetet med hälsoinspiratörerna inom kommunen utgör män har ökat något. Den faktiska långtidssjukfrånvaron i en viktig del av det hälsofrämjande arbetet. Deras procentenheter har minskat något från 2024 till 2025 och huvuduppgift är att stötta sina respektive arbetsgrupper andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron i att främja hälsa. Insatserna ska gynna både individen, ligger på 41,2 % 2025. gruppen och hela verksamheten. Hälsoinspiratörernas arbete fokuserar på att sprida information, inspirera, Samtliga sektorer har sänkt sin sjukfrånvaro jämfört med synliggöra, samt planera och koordinera aktiviteter inom 2024, även om nivåerna överlag är i stort sett sina arbetslag. För att komplettera hälsoinspiratörernas oförändrade. arbete har triadträffar genomförts, där chef, skyddsombud och hälsoinspiratör samarbetar kring Under tertial 1 2025 (jan-april) hade Stenungsunds hälsofrämjande åtgärder, förebyggande arbete och det kommun näst lägst sjukfrånvaro bland månadsavlönade övergripande ansvaret för arbetsmiljön. medarbetare inom samtliga 13 GR-kommuner. Utifrån tillgängliga data bedöms Stenungsunds kommun Generella insatser fortsatt vara en av de GR-kommuner med lägst Syftet med de generella insatserna är att möjliggöra för sjukfrånvaro. medarbetare inom kommunen att utföra aktiviteter som främjar deras hälsa, samt utföra aktiviteten när det passar individen bäst. För att möjliggöra detta erbjuder STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 34 av 82 Löneöversyn Löneöversyn 2025 innebar generella ökningar på 3,4 %. det inte framkommit några osakliga löneskillnader därav gjordes inga särskilda prioriteringar under 2025 kopplat I lönekartläggning undersöks osakliga löneskillnader till lönekartläggningsarbetet. mellan kvinnor och mäns löner inom arbetsområden som anses motsvarande. Utifrån lönekartläggningen 2024 har 2021 2022 2023 2024 2025 Antal anställda Tillsvidareanställda 2 250 2 328 2 332 2 359 2 412 ÅA Tillsvidareanställda 2 145 2 235 2 238 2 269 2 327 ÅA Tidsbegränsade anställda 213 194 139 110 123 Totalt antal anställda 2 497 2 555 2 504 2 497 2 555 Personalomsättning i procent* 10,2% 13,5% 12,5% 11,2% 8,0% Könsfördelning Andel kvinnor 80,7% 80,4% 81,0% 81,2% 80,9% Andel män 19,3% 19,6% 19,0% 18,8% 19,1% Medelålder kvinnor 44,9 44,8 45,4 45,8 45,8 Medelålder män 44,1 44,5 44,6 44,9 44,7 Medelålder totalt 44,8 44,8 45,2 45,6 45,6 Sjukfrånvaro** Total sjukfrånvaro i procent 7,6% 7,8% 7,7% 7,3% 6,9% Andel av sjukfrånvaron 60 dagar eller mer 38,6% 36,8% 40,7% 42,8% 41,2% Sjukfrånvaron för kvinnor 8,3% 8,5% 8,4% 8,1% 7,5% Sjukfrånvaron för män 4,6% 4,7% 4,9% 4,0% 4,3% Sjukfrånvaron i åldrarna 29 år eller yngre 5,7% 7,3% 6,8% 7,2% 5,0% Sjukfrånvaron i åldrarna 30 - 49 år 7,2% 6,9% 7,2% 7,0% 7,0% Sjukfrånvaron i åldrarna 50 år eller äldre 8,5% 8,9% 8,4% 7,8% 7,3% Chefer Antal kvinnor 97 102 104 106 109 Antal män 23 28 28 30 28 Totalt antal chefer 120 130 132 136 137 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 35 av 82 2021 2021 2022 2022 2023 2023 2024 2024 2025 2025 män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor Antal anställda Sektor utbildning 268 969 261 991 246 949 243 951 246 952 Sektor socialtjänst 118 787 129 794 124 812 120 792 126 823 Sektor 38 65 45 78 44 73 43 71 43 70 samhällsbyggnad Sektor stödfunktioner 62 198 68 202 65 203 64 212 72 221 Sjukfrånvaro i procent** Sektor utbildning 4,6% 7,8% 4,1% 7,6% 4,7% 7,4% 3,1% 7,3% 3,2% 6,5% Sektor socialtjänst 5,7% 9,6% 7,3% 10,5% 6,4% 10,1% 6,3% 9,8% 6,3% 9,1% Sektor 3,4% 3,7% 2,8% 2,4% 4,1% 3,5% 4,6% 3,5% 3,1% 3,3% samhällsbyggnad Sektor stödfunktioner 2,9% 7,1% 3,5% 8,1% 3,2% 8,5% 2,7% 7,7% 4,2% 6,9% Totalt 4,6% 8,3% 4,7% 8,5% 4,9% 8,4% 4,0% 8,1% 4,3% 7,5% Sysselsättningsgrad 2021 2022 2023 2024 2025 Andel med heltidsanställning 77,9% 81,0% 81,3% 82,4% 84,1% Genomsnittlig sysselsättningsgrad 94,1% 94,7% 94,8% 95,3% 96,0% Andel anställda under 70% SSG 5,3% 4,9% 4,2% 4,1% 3,9% Statistiken är framtagen den 28 januari och gäller månadsavlönade (AB) Alla anställningsformer. *Personalomsättning i procent gäller tillsvidareanställda (AB). ** Statistik gällande sjukfrånvaro är framtagen den 28 januari och gäller alla sysselsättningsgrupper (AB) och alla anställningsformer . STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 36 av 82 Personalkostnader Redovisningen avser kostnader för personal oavsett Kostnad för pensioner anställningsform samt kostnader för arvoden till Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 717,8 mnkr, förtroendevalda. vilket är en minskning med 6,9 mnkr jämfört med Löner och arvoden föregående år. Orsaken till minskningen är att det inte blev lika stor uppräkning av pensionerna som Kostnaderna för löner och arvoden inklusive sociala föregående år. Inflationen 2025 var också lägre än 2024 avgifter uppgår till 1 475,9 mnkr, att jämföra med 1 401,6 vilket i sin tur påverkar prisbasbeloppet som är en del i mnkr föregående år. Kostnadsökningen uppgår till 5,3 % uppräkningen av pensionerna. vilket till viss del kan förklaras av årets löneöversyn men även av ett ökat antal månadsavlönade medarbetare. Genom centrala löneavtal har kommunens anställda rätt Löneöversyn 2025 innebar generella ökningar på 3,4 %. till tjänstepension grundad på anställning hos Personalomkostnaderna (PO) uppgår till 347,0 mnkr, arbetsgivaren. Förtroendevalda erhåller pension enligt vilket kan jämföras med 327,9 mnkr föregående år. En kommunens reglemente om pensioner för ökning med 5,8%. Under 2025 uppgick kostnaderna för förtroendevalda. Rätten till pension för förtroendevalda politiska arvoden till 9,5 mnkr, en minskning med 7,2% förutsätter att arbetsinsatsen är fastställd till minst 40 % och 0,7 mnkr jämfört med 2024. Antal sammanträden av heltid och omfattar minst en mandatperiod. och närvarande politiker har varit lägre än 2024. Pensionen samordnas med eventuell inkomst av tjänst. Kostnad för semester- och övertidsskuld Semester och övertidsskuld består av ej uttagen semester samt ej uttagen ersättning för arbetad övertid. Av den totala skulden på 85,5 mnkr utgör 83,1 mnkr ej uttagen semester och 2,4 mnkr okompenserad övertid. Jämfört med 2024 har totala skulden ökat med 2,6 mnkr (3,2 %). Under året har antalet dagar minskat med 29. Att skulden ökar trots att antalet dagar minskar beror på årets löneökning, vilken också påverkar skulden. 2021 2022 2023 2024 2025 Arvoden inkl. PO 7,3 8,2 9,9 10,3 9,5 Löner 929,7 987,4 1 031,6 1 063,5 1 119,4 Personalomkostnader (PO) 283,7 299,7 318,0 327,9 347,0 Summa 1 220,7 1 295,3 1 359,5 1 401,6 1 475,9 Övriga personalkostnader 106,8 90,5 157,8 211,4 120,5 Personalkostnader totalt 1 327,5 1 385,8 1 517,3 1 613,0 1 596,4 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 37 av 82 Förväntad utveckling Stenungsunds kommun förväntas växa framöver men i Pensionskostnaderna har varit mycket höga under både lägre takt än tidigare år. Befolkningen minskade 2023 och 2024. Under 2025 har de gått ner till mer marginellt under både 2023 och 2024. För 2025 ökar normala nivåer. För 2024 utgjorde pensionskostnaderna befolkningen med tre personer. En befolkningsökning 11,4 % av skatter och bidrag. För 2025 utgör de 7,0 % och medför att skatteintäkterna ökar men också att kraven kommande år minskar andelen ytterligare och ligger på på kommunen ökar. Investeringarna har varit höga de dryga 6 %. Orsakerna till de höga kostnaderna 2023 och senaste åren, så även för 2025. Till följd av detta kommer 2024 var hög inflation och att prisbasbeloppet, som avskrivningar och räntor ta en större del av budgeten används vid beräkningar av pensionskostnaderna, starkt framöver. påverkas av inflationen. När inflationen nu vänt ner ses en betydligt lägre ökningstakt av pensionskostnaderna Kommunens snittränta har sjunkit något under året, från framöver. 2,82% till 2,54% vid årets slut. Låneskulden har ökat med 135 mnkr och ett par lån har omsatts under året, vilket Soliditeten har försämrats de tre senaste åren men har medfört att lånekostnaderna ökat. I början på 2026 har under 2025 vänt upp igen. I soliditeten ingår både ett lån med mycket låg ränta omsatts vilket påverkar pensionsskulden och finansiell leasing. Med de resultat både snittränta och räntekostnader negativt. och den investeringstakt som budgeterats för Investeringarna ligger fortsatt på en relativt hög nivå kommande år kommer soliditeten att i stort sett vilket kommer medföra en högre låneskuld och med det bibehållas på nuvarande nivå. ökade räntekostnader de närmsta åren. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 38 av 82 Finansiella rapporter I detta avsnitt redovisas Stenungsunds kommuns resultat och ekonomiska ställning, genom de sammanställda räkenskaperna som enligt Lagen om kommunal bokföring och redovisning omfattas av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter. Redovisningen sker för kommunen och den kommunala koncernen. Med den kommunala koncernen menas förutom kommunen de kommunala bolagen, Stenungsundshem AB, Stenungsunds Energi och Miljö AB, Stenungsunds kommuns Fritid och Fastigheter AB samt Stenungsunds andel (25%) i Soltak AB. Soltak AB delas lika med Kungälvs kommun, Tjörns kommun, Stenungsunds kommun och Lilla Edets kommun. 39 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Kassaflödesanalys 42 Noter inklusive redovisningsprinciper för kommunen och koncernen 53 Driftredovisning 56 Investeringsredovisning STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 39 av 82 Resultaträkning Belopp i mnkr Kommunkoncernen Kommunen 2024 2025 Not 2024 2025 Not Verksamhetens intäkter 772,9 823,0 1 557,2 585,2 2 Verksamhetens kostnader -2 514,7 -2 526,1 2, 5 -2 369,5 -2 374,6 3 Jämförelsestörande poster -53,7 -14,0 3 -53,7 -14,0 4 Avskrivningar -180,6 -161,4 4 -115,2 -124,0 5 Verksamhetens nettokostnader -1 976,1 -1 878,5 -1 981,2 -1 927,4 Skatteintäkter 1 773,7 1 856,5 1 773,7 1 856,5 6 Generella statsbidrag och utjämning 263,8 253,3 263,8 253,3 7 Verksamhetens resultat 61,4 231,3 56,3 182,4 Finansiella intäkter 5,2 10,7 8,5 12,2 8 Finansiella kostnader -84,5 -72,9 -73,5 -61,4 9 Resultat efter finansiella poster -17,9 169,1 -8,7 133,2 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 40 av 82 Balansräkning Belopp i mnkr Kommunkoncernen Kommunen 2024 2025 Not 2024 2025 Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 9,9 9,9 8,2 8,6 11 Materiella anläggningstillgångar 3 882,7 4 135,6 2 831,8 3 077,1 12 - Mark, byggnader, tekniska anläggningar 3 027,2 3 274,4 2 230,4 2 395,2 12 - Maskiner och inventarier 290,6 315,8 140,8 168,4 12 - Pågående projekt 564,9 545,3 460,7 513,4 12 Finansiella anläggningstillgångar 39,5 40,5 123,6 119,1 13 Summa anläggningstillgångar 3 932,0 4 186,0 2 963,5 3 204,8 Förråd 1,0 1,0 - - Kortfristiga fordringar 248,6 203,0 218,4 195,3 14 Kassa och bank 61,3 77,3 6 50,4 63,4 15 Tomtmark för försäljning 83,5 86,3 83,5 86,3 Summa omsättningstillgångar 394,4 367,5 352,4 345,1 SUMMA TILLGÅNGAR 4 326,5 4 553,5 3 315,9 3 550,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 1 315,0 1 482,4 706,9 840,1 16 7 Varav årets resultat -17,9 169,1 -8,7 133,2 Avsättningar Avsättningar för pensioner 727,4 720,7 8 724,7 717,8 17 Övriga avsättningar 98,5 97,1 8 51,2 42,6 18 Summa avsättningar 825,9 817,8 775,9 760,4 Skulder Långfristiga skulder 1 591,6 1 657,0 9 1 386,5 1 518,4 19 Kortfristiga skulder 594,0 596,3 10 446,6 431,1 20 Summa skulder 2 185,6 2 253,2 1 833,1 1 949,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 326,5 4 553,5 3 315,9 3 550,0 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser 0,3 0,4 11 - - Borgensåtaganden 76,3 59,6 555,6 515,8 21 Operationella hyres- och leasingavtal 38,1 44,4 59,9 49,5 22 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 41 av 82 Kassaflödesanalys Belopp i mnkr Kommunkoncernen Kommunen 2024 2025 Not 2024 2025 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -17,9 169,1 -8,7 133,2 Justering för ej likviditetspåverkande poster 275,5 10 152,1 214,0 94,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 257,6 205,3 321,2 227,5 Ökning/minskning av periodiserade anslutningsavgifter -0,9 2,4 -0,9 2,4 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 5,9 6,5 14,9 23,0 14 Ökning/minskning av exploateringstillgångar -2,3 -2,8 -2,3 -2,8 Ökning/minskning av förråd och varulager 0,3 0,1 - - Ökning/minskning av kortfristiga skulder -12,3 -16,4 -21,1 -15,5 20 Verksamhetsnetto 248,3 311,0 196,0 234,6 INVESTERINGAR Förvärv av immateriella tillgångar -4,7 -5,3 -3,4 -3,5 11 Förvärv av materiella tillgångar -556,6 -389,2 -447,6 -347,7 Försäljning av materiella tillgångar - 0,0 - 2,4 Investeringsbidrag -3,0 5,1 -3,0 5,1 Förvärv av finansiella tillgångar 4,1 4,5 4,1 4,5 Investeringsnetto -564,7 -384,9 -449,9 -339,3 FINANSIERING Nyupptagna lån 265,0 135,0 205,0 135,0 19 Amortering av långfristiga lån -11,7 -27,8 - - Nyupptagna leasingskulder 4,5 -7,6 4,5 -7,6 Amortering av finansiell leasing -2,3 -9,8 -9,6 -9,8 Finansnetto 255,5 89,8 199,9 117,6 Förändring av likvida medel -60,9 16,0 -54,0 13,0 Likvida medel vid årets början 122,2 61,3 104,4 50,4 Likvida medel vid årets slut 61,3 77,3 50,4 63,4 15 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 42 av 82 Noter inklusive redovisningsprinciper Kommunen utgöra minst 250 tkr för fastigheter och 100 tkr för tekniska anläggningar. NOT 1. REDOVISNINGSPRINCIPER Följande avskrivningstider tillämpas normalt i Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag kommunen: 3, 4, 5, 10, 20, 30, 50 år. Omprövning av (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning avskrivningstider har gjorts under året. (LKBR) och följer i all väsentlighet rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Avvikelser Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar görs från detta avser redovisning av pensioner, RKR R10. En för den beräknade nyttjandeperioden. Normalt beräknas beskrivning från avsteget från rekommendationen nyttjandeperioden till 3 år, men i förekommande fall 5 återfinns under rubriken pensionsskuld. och 10 år. Intäkterna redovisas i den omfattning det är sannolikt att LEASING de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och de kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Som finansiell leasing redovisas leasingavtal med en Fordringar har upptagits till de belopp varmed de avtalstid överstigande tre år och som uppgår till beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till betydande värde. De redovisas i balansräkningen som anskaffningsvärdet där inget annat anges. materiell anläggningstillgång och långfristig skuld. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Övriga leasingavtal inom kommunen redovisas som operationella leasingavtal, då avtalstiden inte överstiger Jämförelsestörande poster särredovisas i not. Poster tre år. Hela kostnaden redovisas som rörelsekostnad. med väsentligt belopp och som anses viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR betraktas som jämförelsestörande. Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en SKATTEINTÄKTER nyttjandeperiod på minst tre år klassificeras som en anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för De redovisade skatteintäkterna består av de preliminära mindre värde. Gränsen för mindre värde är satt till 50 tkr. skatteinbetalningarna under inkomståret, en prognos för Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits slutavräkning och skillnaden mellan den slutliga till anskaffningsvärdet minskat med planenliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. föregående år. Den preliminära slutavräkningen för Ränteutgifter aktiveras inte. Kommunen tillämpar skatteintäkter baseras på SKR:s decemberprognos i konsekvent huvudmetoden och redovisar ränteutgifter enlighet med rekommendation RKR R2. som kostnad i resultaträkningen den period de hänför sig till. ÖVRIGA INTÄKTER PENSIONSSKULD VA-anslutningsavgifter och investeringsbidrag redovisas som en förutbetald intäkt i enlighet med RKR R2. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt Anslutningsavgifterna periodiseras på 50 år. fullfonderingsmodellen. Enligt 6 kap 4§ LKBR ska Investeringsbidragen periodiseras mellan 10-50 år. pensionsförpliktelser som tjänats in före år 1998 inte tas upp som skuld eller avsättning. I bokslutet 2011 lyftes AVSKRIVNINGAR hela skulden in i balansräkningen och från och med 2012 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs redovisas kommunens pensionsåtagande enligt den så för den beräknade nyttjandeperioden med linjär kallade fullfonderingsmodellen. Kommunen följer avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive därmed inte RKR R 10. Motiven för fullfondering är att eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst det ger en mer rättvisande bild av kommunens finansiella och pågående arbeten görs emellertid inga ställning och att de grundläggande principerna om öppen avskrivningar. Komponentavskrivningar tillämpas på och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Om fastigheter och tekniska anläggningar. Tillämpningen kommunen hade följt RKR R10 hade årets resultat innebär att en anläggning delas in i komponenter som påverkats negativt. ges olika avskrivningstider utifrån faktisk bedömd nyttjandetid. Indelning i komponenter ska göras för investeringar över 250 tkr. Varje enskild komponent ska STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 43 av 82 med 22,1 mnkr. Det egna kapitalet hade påverkats med SAMMANSTÄLLDA RÄKENSKAPER 416,1 mnkr och gett en soliditet på 40%. Enligt LKBR ska årsredovisningen innehålla Avsättningens storlek baseras på KPA:s sammanställda räkenskaper för den kommunala pensionsberäkning och följer RIPS21. koncernen. I den kommunala koncernen ingår kommunen tillsammans med bolag och Kommunen betalar ut hela den så kallade individuella kommunalförbund där kommunen har minst 20 % delen till de anställda. Den del av den individuella delen inflytande. Kommunkoncernens medlemmar och som inte betalats under året redovisas som en kortfristig ägarandelar framgår under ”Finansiell analys skuld i bokslutet och betalas ut under efterföljande år. koncernen”. Avsättning av ålderspension och efterlevandepension för De sammanställda räkenskaperna har upprättats enligt förtroendevalda har beräknats tom 31/12 2025. förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Alla Avsättningen och ansvarsförbindelsen avseende interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har förtroendevalda finns med i balansräkningen. eliminerats för att ge en rättvisande bild av kommunkoncernens totala ekonomi. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 44 av 82 Noter Kommunen Not 2 Verksamhetens intäkter 2024 2025 Taxor och avgifter 210,0 233,0 Hyror och arrenden 48,9 52,0 Bidrag 163,9 168,3 Övriga intäkter 134,4 131,9 Summa 557,2 585,2 Not 3 Verksamhetens kostnader 2024 2025 Löner och sociala avgifter -1 398,2 -1 474,1 Pensionskostnader -197,2 -105,4 Bidrag -41,6 -42,6 Externhyror -45,6 -36,9 Köpta tjänster -460,6 -478,7 Material samt övriga kostnader -226,4 -236,9 Summa -2 369,6 -2 374,6 Not 4 Jämförelsestörande poster 2024 2025 Vägskred E6 sep 2023 - -14,0 Nedskrivning resecentrum -53,7 - Summa -53,7 -14,0 Not 5 Avskrivningar 2024 2025 Avskrivningar immateriella anläggningar -2,8 -3,1 Avskrivning byggnader och tekniska anläggningar -82,0 -87,4 Avskrivning leasing fastigheter -8,6 -8,4 Avskrivning maskiner och inventarier -20,6 -23,6 Avskrivning på leasing av maskiner o inventarier -1,2 -1,5 Nedskrivningar - - Summa -115,2 -124,0 Not 6 Skatteintäkter 2024 2025 Preliminär skatteintäkt 1 775,6 1 865,6 Preliminär slutavräkning innevarande år 5,2 -8,9 Slutavräkningsdifferens föregående år -7,1 -0,2 Summa 1 773,7 1 856,5 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 45 av 82 Not 7 Generella statsbidrag och utjämning 2024 2025 Inkomstutjämning, bidrag 90,1 78,3 Kostnadsutjämningsbidrag/ -avgift -0,3 11,8 Regleringsbidrag/ -avgift 85,1 73,6 Generella bidrag 24,6 14,7 Kommunal fastighetsavgift 68,2 72,6 Bidrag/avgift för LSS-utjämning -4,0 2,3 Summa 263,8 253,3 Not 8 Finansiella intäkter 2024 2025 Utdelning på aktier och andelar 2,3 2,1 Ränteintäkter 5,0 8,8 Övriga finansiella intäkter 1,2 1,3 Summa 8,5 12,2 Not 9 Finansiella kostnader 2024 2025 Räntekostnader -26,9 -36,3 Ränta på pensionsavsättning -44,2 -22,9 Övriga finansiella kostnader -2,3 -2,2 Summa -73,5 -61,4 Not 10 Ej likvidpåverkande poster 2024 2025 Avskrivningar anläggningstillgångar 115,2 124,0 Nedskrivningar anläggningstillgångar 39,5 - Reavinster/förluster 0,1 0,8 Avsatt till pensioner 73,1 -6,9 Periodisering investeringsbidrag -6,6 -6,7 Avsättning deponi 0,7 0,5 Avsättning RSG inträde -8,3 -8,6 Avsättning medfinansiering E20 -0,4 -0,5 Övrigt 0,6 -8,2 Summa 214,0 94,3 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 2024 2025 Anskaffningsvärde 18,9 22,4 Ackumulerade avskrivningar -10,7 -13,8 Summa bokfört värde 8,2 8,6 Redovisat värde vid årets början 7,6 8,2 Årets aktiveringar 3,4 3,5 Årets avskrivningar -2,8 -3,1 Nedskrivning/utrangering - - Redovisat värde immateriella tillgångar 8,2 8,6 Linjär avskrivning tillämpas Avskrivningstider 3-12 år Genomsnittlig nyttjandeperiod 6,0 år Not 12 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 46 av 82 Materiella anläggningstillgångar 2024 2025 Mark och byggnader Anskaffningsvärde 3 251,3 3 514,6 Ackumulerade avskrivningar -1 202,2 -1 289,6 Summa bokfört värde 2 049,1 2 225,0 Linjär avskrivning tillämpas Avskrivningstider 20-50 år Genomsnittlig nyttjandetid 37,1år Mark och byggnader Redovisat värde vid årets början 1 781,1 2 049,1 Årets aktiveringar 349,9 263,4 Årets avskrivningar -82,0 -87,4 Nedskrivningar/utrangeringar - - Redovisat värde mark och byggnader 2 049,1 2 225,0 Leasing av mark och byggnader Summa bokfört värde 181,3 170,2 Summa mark och byggnader 2 230,4 2 395,2 Maskiner och inventarier 2024 2025 Anskaffningsvärde 355,0 401,8 Ackumulerade avskrivningar -221,1 -242,0 Summa bokfört värde 133,9 159,8 Linjär avskrivning tillämpas Avskrivningstider 3-15 år Genomsnittlig nyttjandetid 11,6 år Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början 105,9 133,9 Årets aktiveringar 47,2 53,4 Årets avskrivningar -17,6 -23,6 Nedskrivningar/utrangeringar -1,5 - Försäljningar -3,9 Redovisat värde maskiner och inventarier 133,9 159,8 Leasing av maskiner och inventarier Summa bokfört värde 6,8 8,7 Summa maskiner och inventarier 140,8 168,4 Pågående projekt Redovisat värde vid årets början 418,8 460,7 Investerat under året 441,9 373,0 Aktiverat under året -400,1 -320,3 Redovisat värde pågående projekt 460,6 513,4 Summa materiella anläggningstillgångar 2 831,8 3 077,1 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 47 av 82 Not 13 Finansiella anläggningstillgångar 2024 2025 Aktier och andelar Stenungsundshem AB 35,7 35,7 Std's Energi och Miljö AB 0,2 0,2 Soltak AB 1,6 1,6 Kommuninvest 24,2 24,7 Renova AB 2,9 2,9 Fjärrvärmestiftelsen, grundfondskapital 0,4 0,4 Andelar i RSG 5,5 5,5 Summa aktier o andelar 70,5 71,0 Långfristiga fordringar inom koncernen 52,0 47,0 Bostadsrätter 0,9 0,9 Övriga långfristiga fordringar 0,1 0,1 Summa övriga 53,0 48,1 Summa finansiella anläggningstillgångar 123,5 119,1 Not 14 Kortfristiga fordringar 2024 2025 Kundfordringar 46,6 57,8 Statsbidragsfordringar 67,1 74,2 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 35,5 45,5 Övriga kortfristiga fordringar 69,2 17,8 Summa 218,4 195,3 Not 15 Kassa o bank 2024 2025 Bankkonton 0,2 0,2 Koncernkonto 50,3 63,2 Summa 50,5 63,4 Not 16 Eget kapital 2024 2025 Ingående eget kapital 715,6 706,9 Årets resultat -8,7 133,2 Utgående eget kapital 706,9 840,1 Not 17 Specifikation - avsatt till pensioner 2024 2025 Intjänad pensionsrätt 300,6 289,4 Förmånsbestämd ålderspension 218,5 230,5 Pension till efterlevande 5,3 5,5 PA-KL pensioner 46,9 40,4 Förtroendevalda 1,9 2,2 Livränta 9,4 8,9 Övrigt 0,6 0,7 Löneskatt 141,5 140,1 Summa avsatt till pensioner 724,7 717,8 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 48 av 82 Not 18 Övriga avsättningar 2024 2025 Avsatt för återställning av deponi Redovisat värde vid årets början 19,0 19,4 Nya avsättningar 0,6 0,6 Ianspråktagna avsättningar -0,1 -0,1 Utgående avsättning deponi 19,4 19,9 Avsättning Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG ) Redovisat värde vid årets början 39,5 31,2 Nya avsättningar - - Ianspråktagna avsättningar -8,3 -8,6 Utgående avsättning 31,2 22,5 Avsättning medfinansiering E20 Redovisat värde vid årets början 1,0 0,6 Nya avsättningar - - Ianspråktagna avsättningar -0,4 -0,5 Utgående avsättning 0,6 0,2 Summa övriga avsättningar 51,2 42,6 Not 19 Långfristiga skulder 2024 2025 Lån i banker och kreditinstitut 1 050,0 1 185,0 Långfristig leasingskuld maskiner o Inventarier 6,8 8,8 Långfristig leasingskuld fastigheter 189,0 176,4 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Gatukostnadsersättningar - - Anslutningsavgifter 112,6 115,0 - Genomsnittlig nyttjandetid 36,8 år Övriga investeringsbidrag 28,0 33,1 - Genomsnittlig nyttjandetid 29,6 år Summa 1 386,5 1 518,4 Not 20 Kortfristiga skulder 2024 2025 Leverantörsskulder 131,4 113,5 Semesterlöneskuld 82,8 85,5 Personalens skatter och avgifter 20,5 21,3 Löneskatt 24,4 16,5 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 107,2 108,8 Övrigt 80,3 85,6 Summa 446,6 431,1 Not 21 Borgensåtaganden 2024 2025 Stenungsundshem AB 470,9 451,3 Renova AB, pensionsförpliktelser 0,6 0,5 Soltak AB 8,4 5,0 Bostadsrättsföreningar 64,9 48,9 Övriga föreningar 10,9 10,1 Summa 555,6 515,8 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 49 av 82 Not 22 Leasing 2024 2025 Fast egendom Operationella Framtida hyresavgifter fastigheter - som förfaller inom ett år 14,9 10,9 - som förfaller inom två till fem år 22,3 12,0 - som förfaller senare än fem år 4,4 2,6 Summa hyresavgifter fastigheter 41,5 25,4 Finansiell leasing Totala minimileaseavgifter 203,0 188,9 Framtida finansiella kostnader -14,1 -12,4 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 189,0 176,4 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: - som förfaller inom ett år 12,5 8,2 - som förfaller inom två till fem år 33,2 33,5 - som förfaller senare än fem år 143,2 134,7 Summa 189,0 176,4 Lös egendom 2024 2025 Operationella Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: - som förfaller inom ett år 11,6 13,4 - som förfaller inom två till fem år 6,8 10,6 - som förfaller senare än fem år - - Summa leasing lös egendom 18,4 24,1 Finansiell leasing Lös egendom Totala minimileaseavgifter 7,3 9,4 Framtida finansiella kostnader -0,5 -0,6 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 6,8 8,8 Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: - som förfaller inom ett år 1,3 2,3 - som förfaller inom två till fem år 5,5 6,5 - som förfaller senare än fem år - - Summa 6,8 8,8 Summa Operationell Leasing 59,9 49,5 Summa Finansiell Leasing 195,8 185,2 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 50 av 82 Not 23 Kostnader för revision 2024 2025 Sakkunnigt biträde 0,2 0,2 Förtroendevalda revisorer 0,6 0,7 Auktoriserade revisorer 0,3 0,3 Total kostnad för räkenskapsrevision 1,1 1,2 Räkenskaperna granskas i enlighet med Standard för kommunal räkenskapsrevision. De sakkunniga biträdets yttrande samt granskningsrapporter avseende bokslut och årsredovisning kommer finns tillgängliga på kommunens webbplats. https://www.stenungsund.se/kommun-och-politik/kommunfakta/ekonomi-och-budget/arsredovisningar Not 24 Kommuninvest Stenungsunds kommun har sedan maj 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 297 kommuner och regioner som per 2025-12-31 var medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest Ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest Ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Stenungsunds kommun ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2025-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 611 026 982 112 kronor och totala tillgångar till 636 322 976 082 kronor. Stenungsunds kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 785 083 222 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 859 350 288 kronor. Not 25 Särredovisningar Särredovisningar har upprättats enligt fjärrvärmelagen (2008:263) och finns tillgängliga hos Stenungsunds Energi AB, tel 0303-73 10 00, www.stenungsundsenergi.se Not 26 Närstående relationer Kommunkoncernen har interna transaktioner om 127 mnkr. Kommunens största närstående leverantör är Stenungsundshem, Stenungsunds Energi och Miljö samt Soltak. Kommunens ledning har inga närstående relationer med externa organisationer som kommunkoncernen har avtalsförhållanden med. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 51 av 82 Noter Koncernen Not 1 Verksamhetens intäkter 2024 2025 Avgifter och hyror 444,4 485,6 Bidrag 163,9 168,3 Övriga intäkter 164,6 169,1 Summa 772,9 823,0 Not 2 Verksamhetens kostnader 2024 2025 Personalkostnader -1 445,9 -1 523,1 Pensionskostnader -205,3 -114,6 Bidrag -41,6 -42,6 Externhyror -26,9 -19,8 Köpta tjänster -484,3 -502,1 Material samt övriga kostnader -305,8 -319,8 Skattekostnad -4,9 -4,1 Summa -2 514,7 -2 526,1 Not 3 Jämförelsestörande poster 2024 2025 Vägskred E6 sep 2023 - -14,0 Nedskrivning resecentrum -53,7 - Summa -53,7 -14,0 Not 4 Avskrivningar 2024 2025 Avskrivningar -151,5 -161,4 Nedskrivning/utrangering -29,1 - Summa -180,6 -161,4 Not 5 Skatt på årets resultat 2024 2025 Aktuell skatt -3,8 -2,5 Uppskjuten skatt -1,1 -1,7 Summa -4,9 -4,1 Not 6 Likvida medel 2024 2025 Koncernkonto 50,3 63,2 Bank 11,0 14,1 Summa 61,3 77,3 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 52 av 82 Not 7 Eget kapital 2024 2025 Ingående eget kapital 1 334,4 1 315,1 Årets resultat -17,9 169,1 Utgående eget kapital 1 315,0 1 482,4 Not 8 Avsättningar 2024 2025 Pensionsavsättningar 727,4 720,7 Avsättning deponi 19,4 19,9 Avsättning RSG 31,2 22,6 Avsättning medfinansiering E20 0,6 0,2 Uppskjuten skatt 47,3 54,5 Summa 825,9 817,8 Not 9 Långfristiga skulder 2024 2025 Skulder till banker, kreditinstitut mfl 1 431,6 1 492,8 Övriga långfristiga skulder 160,0 164,2 Summa 1 591,6 1 657,0 Not 10 Kortfristiga skulder 2024 2025 Leverantörsskulder 158,8 139,6 Skulder till kreditinstitut 100,2 151,2 Löneskatt 24,4 16,5 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 178,1 222,6 Övrigt 132,6 66,4 Summa 594,1 596,3 Not 11 Ansvarsförbindelse 2024 2025 Stenungsundshem AB, FASTIGO 0,3 0,4 Summa 0,3 0,4 Not 23 Kostnader för revision 2024 2025 Sakkunnigt biträde 0,2 0,2 Förtroendevalda revisorer 0,7 0,7 Auktoriserade revisorer 1,0 0,9 Total kostnad för räkenskapsrevision 1,9 1,8 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 53 av 82 Driftredovisning Detta avsnitt innehåller driftredovisning och investeringsredovisning. Drift- och investeringsredovisningen ska tillgodose kommunfullmäktiges behov av uppföljning och ansvarsprövning från de olika sektorerna. Samtidigt ska den tillgodose externa intressenters behov av information om hur resurserna fördelas och förbrukas av våra sektorer, den politiska verksamheten och kommunövergripande. Avvikelser mot budget kommenteras i avsnittet Verksamhetsberättelser. Resultat i förhållande till budget Stenungsund Arena. Sektorns statsbidrag från Skolverket har ökat, samtidigt som minskade intäkter i Årets resultat är positivt och uppgår till 133,2 mnkr, vilket från Migrationsverket delvis har kompenserats genom är 91,4 mnkr bättre än budgeterat. Den största högre intäkter från etableringsschablonen. förklaringen finns inom de kommunövergripande verksamheterna, som redovisar ett överskott på 58,7 Sektor socialtjänst redovisar ett mindre överskott om 1,1 mnkr. Även sektorerna bidrar till överskottet med 8,5 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse om 0,2 %. mnkr i positiv avvikelse mot budget. Överskottet finns till stor del inom funktionshinder men även inom vård och omsorg tack vare lägre kostnader och Skatteintäkter samt generella statsbidrag och högre intäkter medan individ- och familjeomsorgen utjämning, har en positiv avvikelse på 18,0 mnkr. Den belastar resultatet med ökade placeringskostnader. positiva avvikelsen är i sin helhet hänförbar till generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna avviker Samhällsbyggnads överskott uppgår till 5,0 mnkr, vilket negativt mot budget. Pensioner och arbetsgivaravgifter motsvarar en budgetavvikelse om 6,0 %. Överskottet har en negativ avvikelse mot budget på 18,9 mnkr. beror främst på oplanerade vakanser som minskat personalkostnaderna. Samtliga verksamheter visar Övergripande positiva resultat utom ledning som redovisar ett mindre "Kommunövergripande" redovisar en positiv avvikelse underskott. gentemot budget på 58,7 mnkr. Sektor stödfunktioner redovisar ett underskott med 3,5 I kommunövergripande ingår avsatta medel för mnkr vilket motsvarar 0,8 % av sektorns nettobudget. volymförändringar, löneökningar, ökade driftskostnader Underskottet finns på fastighet och är huvudsakligen och kapitalkostnader för investeringar samt kostnader orsakat av lägre hyresintäkter och högre kostnader för för detaljplaner och förstudier. reparationer och underhåll. IT-relaterade kostnader över budget påverkar också resultatet negativt. Övriga Överskottet kan till största del hänföras till avsatta medel verksamheter har en positiv avvikelse och beror till för kapitalkostnader på investeringar. Investeringarna största delen på lägre personalkostnader än budgeterat har varit väsentligt lägre än budgeterat och därmed går men även högre intäkter. inte alla medel åt. Även volymer har en positiv avvikelse då befolkningen inte ökat i den utsträckning som Framtidsbedömning sektorerna beräknades i budgetarbetet. Kommunens samlade bedömning är att de kommande Sektorerna åren präglas av betydande strukturella utmaningar. Förändrade demografiska förutsättningar, där ett Under 2025 redovisar sektorerna ett sammantaget minskat barnafödande och en växande äldre befolkning budgetöverskott om 8,5 mnkr. En sektor redovisar påverkar behovet av service och omsorg. underskott och tre överskott. Samtidigt innebär ökade kvalitetskrav, Sektor utbildning redovisar ett överskott om 6,0 mnkr för kompetensförsörjningsutmaningar och en omfattande 2025 vilket motsvarar en budgetavvikelse om 0,8 %. digital omställning att samtliga sektorer står inför Överskottet förklaras huvudsakligen av lägre kostnader fortsatt utvecklings- och anpassningsarbete. För att för skolskjuts samt lägre personalkostnader till följd av möta dessa långsiktiga utmaningar krävs strategisk vakanser och återhållsamhet i tjänstetillsättningar. styrning, effektiv resursanvändning och förstärkt Förskoleverksamheten uppvisar underskott, främst till samverkan för att säkerställa en hållbar och stabil följd av minskat barnantal och därmed ökad kommunal verksamhet. kompensation till fristående förskolor enligt gällande regelverk. Övriga utbildningsverksamheter redovisar Utbildningssektorn påverkas av ett minskat överskott medan Kultur och fritid redovisar underskott, barnafödande och ett fortsatt sjunkande elevunderlag, huvudsakligen hänförligt till ökade kostnader vid vilket innebär krav på anpassning av resurser, lokaler STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 54 av 82 och organisation. Samtidigt är fokus att säkerställa hög prioritering, stärkt digitalisering och effektivare plan- kvalitet och stärka elevernas måluppfyllelse genom och projektprocesser. Komplexare regelverk och tidiga insatser, ökat närvarostöd och förstärkt växande tekniska krav, exempelvis på vägnätets samverkan. Segregation kräver riktade och långsiktiga standard, kräver god kompetensförsörjning och åtgärder. utvecklade arbetssätt. Socialtjänsten påverkas av fortsatt stora Stödfunktionerna kommer att arbeta med utveckling av kompetensförsörjningsutmaningar i kombination med civilt försvar, informationssäkerhet och digitalisering. mer komplexa behov. Den demografiska utvecklingen Arbetet med att effektivisera processer, införa nya med en växande äldre befolkning ökar behovet av vård arbetssätt och implementera styrmodellen fortsätter. och omsorg i hemmet. Omställningen till nära vård och Fastighetsfunktionen fortsätter att utveckla och den nya socialtjänstlagen innebär krav på flexiblare, modernisera kommunens fastighetsbestånd. Pågående förebyggande och mer samordnade arbetssätt. ny- och ombyggnationer samt renoveringsprojekt syftar Samhällsbyggnadssektorn står inför ett till att säkerställa ändamålsenliga och trygga lokaler för konjunkturpåverkat läge med behov av noggrann Budget- Driftredovisning, mnkr Budget 2024 Bokslut 2024 Budget 2025 Bokslut 2025 avvikelse Utbildning * -916,2 -904,3 -792,1 -786,1 0,8% Socialtjänst * -626,1 -627,3 -611,6 -610,5 0,2% Samhällsbyggnad * -81,0 -135,4 -82,5 -77,6 6,0% Stödfunktioner * -220,5 -218,2 -437,1 -440,6 -0,8% Summa sektorerna -1 843,8 -1 885,2 -1 923,3 -1 914,8 0,4% * Från 2025 redovisas interna lokalkostnader under fastighet inom sektor stödfunktioner STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 55 av 82 Budget Bokslut Budget Bokslut Budget- Driftredovisning mnkr 2024 2024 2025 2025 avvikelse Politisk verksamhet -12,3 -12,6 -12,5 -12,5 0,1% Kommunövergripande -71,6 -50,5 -124,4 -65,7 47,2% - varav kostnader maa skred E6 0,0 0,0 0,0 -14,0 Sektor utbildning Sektorövergripande -30,8 -29,4 -36,3 -31,2 14,0% Förskola -173,6 -174,2 -153,6 -160,0 -4,1% Grundskola -345,5 -345,3 -304,4 -301,3 1,0% Gymnasieverksamhet -139,1 -133,3 -121,3 -119,4 1,5% Anpassad skola -31,3 -31,1 -31,4 -31,3 0,3% Centrala barn och elevhälsan -67,6 -65,1 -60,6 -57,7 4,9% Kompetens och utveckling -37,6 -33,5 -32,1 -31,1 3,2% Kultur / Fritid -90,7 -92,1 -52,4 -54,1 -3,2% Summa -916,2 -904,3 -792,1 -786,1 0,8% Sektor socialtjänst Sektorövergripande -3,8 -3,4 -3,9 -4,7 -20,1% Individ och familjeomsorg -123,6 -137,6 -128,5 -135,3 -5,3% Funktionshinder -185,3 -177,2 -172,8 -165,5 4,2% Vård och omsorg -313,5 -309,1 -306,4 -305,0 0,4% Summa -626,1 -627,3 -611,6 -610,5 0,2% Sektor samhällsbyggnad Samhällsbyggnad -81,0 -81,7 -82,5 -77,6 6,0% - nedskrivning Resecentrum -53,7 - Avfall (avgiftsfinansierad) 0,0 0,0 0,0 0,0 - VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -81,0 -135,4 -82,5 -77,6 6,0% Sektor stödfunktioner Stabsfunktioner -107,5 -102,9 -112,6 -110,6 1,7% Fastighet -5,4 -10,1 -217,3 -224,7 -3,4% Servicefunktionen -107,6 -105,2 -107,2 -105,3 1,8% Summa -220,5 -218,2 -437,1 -440,6 -0,8% Kalkylerad kapitalkostnad 159,2 168,6 191,7 178,8 6,7% Avskrivningar -103,7 -115,2 -142,4 -124,0 13,0% Nettokostnad -1 872,1 -1 894,9 -2 011,0 -1 938,3 2,6% Finansverksamheten 1 877,1 1 886,3 2 052,8 2 069,7 -0,8% Exploatering 0,0 -0,1 0,0 1,8 Årets resultat 5,0 -8,7 41,8 133,2 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 56 av 82 Investeringsredovisning med återuppbyggnaden har också en gång -och cykelväg I Stenungsunds kommun uppgår 2025 års längs Ucklumsvägen byggts och ny VA-ledning anlagts. nettoinvesteringar till 361 mnkr och bruttoinvesteringarna till 377 mnkr, vilket motsvarar 53% Andra projekt som genomförts är flera respektive 56% av budget. Skillnaden mellan netto- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder, fortsatt arbete med bruttoinvesteringar består i statliga bidrag till utbyte av LED-armaturer samt asfaltering och investeringar samt inkomster för VA-anslutningar. beläggning på flera ställen i kommunens gatunät. Investeringsbudgeten för 2025 uppgår till 675 mnkr netto Arbetet med att förbättra trafiksituationen i respektive 678 mnkr brutto, vilket innebär en avvikelse på Kristinedalsområdet har efter en del fördröjning nu 314 mnkr respektive 301 mnkr. Den enskilt största påbörjats. Arbete har även utförts i flera avvikelsen består av ett större överskott i projektet digitaliseringsprojekt inom sektor samhällsbyggnad. återuppbyggnad av Ucklumsvägen och Norumsån efter Flera projekt kopplat till kommunens fritidsanläggningar skredet. Projektet har kunnat genomföras till en lägre har genomförts. Några exempel är upprustning i kostnad för att Norumsån fick vara kvar i den nya simhallen, nyanläggning av konstgräs på Vallens IF, ny sträckning som den själv tagit efter raset, i stället för att LED-belysning vid flera idrottsföreningar samt byte av leda tillbaka den till ursprungssträckningen. Eftersom det brygga i hamnen. i initialskedet rådde stor osäkerhet i hur markförhållandena såg ut i området togs det i budget Inom VA-verksamheten har projektet med utbyggnation höjd för omfattande förstärkningsåtgärder. Dessa medel av Strävlidens avloppsreningsverk gått in i har inte behövt nyttjas fullt ut. Även potten för utbyggnadsfas. Projektet kommer att fortgå under de strategiska markinköp genererar ett överskott. kommande två åren och utbyggnaden beräknas vara klar och kunna tas i drift under 2028. Under året har flera byggnationer av verksamhetslokaler pågått. De största projekten avser nybyggnation av det Beslut har tagits om vilka fastigheter i Källsby/Källsnäs särskilda boendet Lövberga, ny- och utbyggnation av som ska ingå i kommunens verksamhetsområde och Kristinedals förskola samt nybyggnation av ett BmSS i anslutas till det kommunala VA-nätet. Under året har Jörlanda. projektering påbörjats, och arbetet med utbyggnad kommer att pågå under de kommande åren. Ny- och ombyggnation av Kristinedals förskola har under året blivit klar. Återbruk har varit i fokus i I övrigt har VA-verksamheten arbetat löpande med att ombyggnadsdelen. Slutrapporten är inte färdigställd underhålla och uppgradera det befintliga ledningsnätet i men en positiv avvikelse förväntas i projektet. kommunen. Även uppgradering och utbyte av befintliga pumpstationer har skett enligt underhållsplan. Ombyggnationen av Stenungskolans G-hus var klar i april. Nya hissen är på plats, och den nya planlösningen är anpassad för ny verksamhet. Budgetavvikelsen för projektet blev positiv. Nybyggnationen av Lövberga SÄBO pågår och kommer inrymma 104 lägenheter inklusive 20 korttidsboenden, gemensamhetsutrymmen, personalutrymmen samt lokaler för hemtjänstpersonal. Prognosen för projektet är enligt budget. Byggnaden planeras att vara färdigställd under april 2026. Nybyggnation av BmSS Jörlanda pågår och beräknas vara klart i april 2026. Boendet kommer innehålla åtta lägenheter samt daglig verksamhet på plan två. Övriga fastighetsprojekt som genomförts under året är takbyten på flera verksamhetslokaler, installation av bevakningskameror på flera skolor samt på Stenungsund Arena, och flera investeringar i utemiljöer och tillgänglighet. Sektor samhällsbyggnad har under året arbetat med de sista delarna i att återställa marken kring skredområdet på Ucklumsvägen, Sylvägen och Norumsån. I samband STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 57 av 82 Investeringar sedan projektets start Årets investeringar Beslutad Ack Budget- Budget Utfall Avvikelse tkr Prognos totalbudget utfall avvikelse 2025 2025 2025 Större investeringar Lövberga SÄBO 226 000 194 771 224 000 2 000 78 397 95 511 -17 114 Kristinedals förskola 75 000 71 455 72 300 2 700 26 686 23 141 3 545 Jörlanda BmSS inkl. DV 50 000 36 358 50 000 0 44 866 33 730 11 136 Stenungskolan ombyggnation 30 000 27 396 27 400 2 600 10 966 7 647 3 319 Återvinningscentral Stora Höga 79 900 77 246 77 262 2 638 1 426 431 995 Återuppbyggnad Ucklumsvägen/Norumsån 114 000 29 767 84 233 Markinköp 49 094 5 540 43 554 Investeringsreserv 4 000 0 4 000 Lokalinvesteringar 28 977 29 075 -98 Sektor utbildning 39 078 21 383 17 695 Sektor socialtjänst 6 567 5 042 1 525 Sektor stödfunktioner 5 304 17 146 -11 842 Sektor Samhällsbyggnad 44 284 34 808 9 476 Avgiftsfinansierad verksamhet VA 151 951 43 200 108 751 Avfall 41 428 31 403 10 025 VA - investeringsutgifter i exploateringsprojekt 9 643 263 9 380 Gata - investeringsutgifter i exploateringsprojekt 21 386 -654 22 040 Summa investeringsutgifter 678 053 377 433 300 620 Investeringsbidrag 0 -8 417 8 417 VA anslutningsavgifter 0 0 0 VA - anslutningsavgifter i exploateringsprojekt -3 100 -8 198 5 098 Summa Nettoinvesteringar 2025 674 953 360 818 314 135 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 58 av 82 3 Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen ger information om kommunens verksamheter och utveckling under det gångna året i enlighet med gällande redovisningsprinciper och lagar. Verksamhetsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild utifrån varje sektors prestationer, strategier och framtidsutsikter. Kommunens verksamheter består av fyra sektorer, politisk verksamhet samt kommunövergripande verksamhet. Sektorerna är; utbildning, socialtjänst, samhällsbyggnad och stödfunktioner. 59 Sektor utbildning 65 Sektor socialtjänst 68 Sektor samhällsbyggnad 71 - Vatten och avlopp 75 - Avfall 76 Sektor stödfunktioner 79 Politisk verksamhet 80 Övrigt STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 59 av 82 Sektor utbildning Sektor utbildning inbegriper fem verksamheter; Förskola, Grundskola, Gymnasium, Kompetens och utveckling samt Kultur och fritid. Kultur och fritid består av bibliotek, allmänkultur och ungdomsverksamhet, idrott och anläggning samt park natur. Kompetens och utveckling består av vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet samt enheten för nyanlända. Inom sektor utbildning finns även Centrala barn- och elevhälsan. tkr 2023 2024 2025 Intäkter 666 331 693 794 707 289 Kostnader -1 532 356 -1 598 114 -1 493 371 - varav Personalkostnader -711 621 -721 484 -748 541 - varav Lokalkostnader* -140 522 -162 488 -8 324* Netto -866 025 -904 320 -786 082 Budgetram 871 079 916 192 792 123 Avvikelse 5 054 11 872 6 041 Nettokostnadsutveckling 8% 4% -13% * Från 2025 redovisas interna lokalkostnader under fastighet inom sektor stödfunktioner Fördelning nettokostnad, tkr Budget Utfall Avvikelse Sektorsövergripande 36 311 31 221 5 090 Förskola 153 608 159 971 -6 363 Grundskola 304 389 301 320 3 069 Gymnasieskola 121 250 119 393 1 857 Anpassad skola 31 426 31 322 104 Centrala barn- och elevhälsan 60 639 57 685 2 954 Kompetens och utveckling 32 091 31 078 1 013 Kultur och Fritid 52 409 54 092 -1 683 Summa Sektor Utbildning 792 123 786 082 6 041 Ekonomiskt resultat Verksamhet förskola redovisar ett underskott vilket beror på att antalet barn i verksamheten kraftigt minskat Sektor utbildning redovisar ett överskott om 6 041 tkr för jämfört med tidigare år. Då verksamheten redovisar ett 2025 vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 0,8 underskott i kombination med ett lägre barnantal %. Överskottet beror framför allt på att kostnaderna för kompenseras fristående förskolor ekonomiskt, i enlighet skolskjuts varit lägre än budgeterat. Även med reglerna om bidrag på lika villkor. Kompensationen personalkostnaderna ligger under budgeterad nivå vilket till fristående uppgår till cirka 1 900 tkr, vilket är en del av beror på tillfälliga vakanser som uppstått under året samt det totala underskottet. Grundskolan, gymnasiet, på återhållsamhet med tillsättning av tjänster i några av centrala barn- och elevhälsan och Kompetens och sektorns verksamheter i samband med utveckling redovisar överskott vid årets slut, framför allt verksamhetsförändringar. beroende på personalkostnader under budget. Kultur Sektorn fick i budget 2025 ett tillskott avseende ökade och fritid överskrider sin budget vilket huvudsakligen skolskjutskostnader. Utfallet har inte blivit så högt som beror på ett underskott på Stenungsund Arena. prognostiserats vilket medfört ett överskott Underskottet beror på ökade underhållskostnader samt motsvarande cirka fyra miljoner kronor. Överskottet personalkostnader. avser såväl resor med buss som med taxi. Sektor utbildning har fått ökade anslag i form av olika statsbidrag från Skolverket däribland inköp av läromedel STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 60 av 82 och litteratur samt stärkt kunskapsutveckling. Grundskolan har under året arbetat aktivt med att Statsbidragen är förenade med kostnader avseende förbättra elevernas kunskapsresultat vilket gav effekt på inköp samt personaltillsättningar av bland annat centrala vårterminens slutbetyg. Skolorna har genomfört skolbibliotekarier. Intäkterna från Migrationsverket har intensifierade stödformer såsom matematikverkstad, minskat jämfört med 2024 då personer som omfattas av lovskola och riktad intensivundervisning. Dessa insatser massflyktsdirektivet minskat kraftigt liksom antalet infördes utifrån tidigare identifierade behov kopplade till asylsökande. Minskningen kompenseras till viss del problemlösning, begreppsförståelse och metoder. genom att intäkten från etableringsschablonen har ökat. Grundskolan har under 2025 infört skolsimskola som ska höja elevernas kunskapsresultat inom idrott och hälsa. Årets händelser Utöver det har tre centrala skolbibliotekarier rekryterats, 2025 har präglats av skolsäkerhet, både på nationell och skolbiblioteken har rustats upp och arbete pågår för att lokal nivå. Nya lagar har trätt i kraft och på lokal nivå har göra skolbiblioteken ännu mer tillgängliga för eleverna. arbete i samtliga verksamheter inom sektorn bedrivits Nösnäsgymnasiets verksamhet har under det gångna målinriktat med att ta fram beredskapsplaner, öka den året präglats av implementeringen av gymnasiereformen fysiska säkerheten och öva på krissituationer. GY25. Verksamheten har även lagt stor vikt vid Det sviktande barn- och elevantalet har i stor systematiskt trygghetsskapande arbete för att utsträckning påverkat sektorn, i synnerhet förskolans säkerställa en säker och trygg skola. Flera krisövningar verksamhet. Anpassningar av både personella resurser och utbildningar har genomförts och samarbete med och lokalanvändning har genomförts för att möta det polis och kommunens säkerhetsenhet har fördjupats. lägre antalet. Andelen som tagit examen har, jämfört med föregående år, ökat. För att möta den snabba digitala utvecklingen i Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) i samhället har gymnasiet arbetat med att stärka det sektorn har fortgått och utveckling i verksamheterna strategiska och pedagogiska arbetet kopplat till AI och syns och leder mot högre kvalitet och till positiva resultat digitalisering. för de som sektorn är till för; barn, elever och besökare. Det systematiska kvalitetsarbetets behovsstyrda metod, Centrala barn- och elevhälsan har under året fortsatt att vilken inkluderar både styr- och stödkedja, har ytterligare implementera den relativt nya organisationen. Syftet belysts och förtydligats. Den SKA-modell som används med den nya organisationen är att komma närmare barn möjliggör samverkansvinster inom och mellan och elever genom att utveckla samarbetet på lokal nivå. verksamheterna samt ett självkritiskt granskande av den Tre skolsociala team har under året etablerats som egna verksamheten. Vidare är ett av syftena med arbetar mot alla skolenheter inom grundskolan och modellen att både utmaningar och styrkor synliggörs och innebär ett operativt stöd kopplat till främst lyfts fram. problematisk skolfrånvaro. Verksamheten ser positiva resultat där andelen elever med mycket hög frånvaro Under året tillkom nya regler avseende nationellt (över 50%) har minskat. Öppna Förskolan har under året professionsprogram. Redan innan de nya reglerna trädde deltagit i projektet Språkkraft med medel från i kraft hade flera rektorer i grundskolan påbörjat en Länsstyrelsen. Inom ramen för projektet erbjöds en magisterutbildning som ligger väl i linje med det mötesplats för utrikesfödda kvinnor med möjlighet för nationella professionsprogrammet, i syfte att utveckla språkfrämjande aktiviteter. skolans verksamhet. Kompetens och utveckling har fokuserat på att uppnå en Förskolan har under 2025 haft och genomfört flera stora ekonomisk och organisatorisk stabilitet över tid och på så förändringar med hänsyn till det minskande barnantalet. sätt ge en bättre kvalitet till de som verksamheten är till Flera avdelningar har pausats under höstterminen. Den 1 för. Arbetsmarknadsenheten har tillsammans med juli trädde Läroplan för förskolan, Lpfö 18 reviderad 2025 Individ- och familjeomsorgen under hösten inlett ett i kraft. Vikten av högläsning, rörelse och fysisk aktivitet arbete med aktivitetskrav för personer med utomhus betonas i den nya läroplanen såväl som i försörjningsstöd. Därtill har en välbesökt jobbmässa förskolans verksamhet. Flera rutiner och arbetssätt har arrangerats. Liksom för gymnasiet har justerats under året för att minimera risken för vuxenutbildningen arbetat med implementeringen av ensamarbete för vikarier, öka vikariernas förståelse för GY25. Arbetet har skett i samarbete med sitt uppdrag och säkerställa att obehöriga inte får vuxenutbildningar i kranskommuner i tillträde till förskolorna. I slutet av 2025 stod Göteborgsregionen. Säkerhetsarbetet på renoveringen och utbyggnationen av Kristinedals vuxenutbildningen har bland annat resulterat i förskola klar. installation av en säkerhetssluss vid ingången till lokalerna vilken ger ökad trygghet för elever och STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 61 av 82 personal. Vuxenutbildningen har under året certifierats Samverkan och samarbeten, både internt i sektorn och som teknikcollege. kommunövergripande, kommer att stärkas och intensifieras. Utformningen av enhetsspecifika Kultur och fritid har fokuserat på att utveckla och förväntansdokument fortsätter under året och kommer formalisera samarbeten, särskilt inom sektorn. ge bättre förutsättningar för en god samverkan mellan Exempelvis har Café Bryggan på Kulturhuset Fregatten hem och skola. öppnat sin verksamhet i samverkan med Arbetsmarknadsenheten. Stenungsunds konsthall har Under 2026 kommer arbetet med skolsäkerhet att haft nio utställningar och sammantaget närmare 10 000 fortsätta och utvecklas. Flera åtgärder planeras för att besökare. Besöksantalet i simhallen har ökat för andra öka beredskapen. Det handlar om både de fysiska året i rad och har nått rekordnivåer. Biblioteket har under miljöerna och den mentala beredskapen genom övningar året anordnat regelbundna ”IT-caféer” vilka har till syfte och utbildningar. att öka den digitala delaktigheten i alla åldrar. Segregationen i, framför allt, Stenungsunds centrala Tillsammans med sektor socialtjänst och RF-SISU har delar är en utmaning som yttrar sig bland annat i lägre verksamheten anordnat Senior Sport School där skolresultat. En hållbar och långsiktig lösning behöver kommuninvånare över 60 år deltagit i hälsofrämjande hittas, primärt för barns och elevers bästa men också aktiviteter hos flera av föreningarna i Stenungsunds utifrån aspekter såsom personal, ekonomi, lokaler och kommun. organisation. Framtid 2026 års största utmaning bedömer sektorn ligger i att barn- och elevantalet fortsatt förväntas att minska. Ytterligare arbete och fler åtgärder är nödvändiga för att nå optimalt resursutnyttjande. Det minskande barn- och elevantalet innebär en tuffare ekonomisk verklighet och sektorns utmaning blir att bibehålla verksamheternas höga kvalitet utifrån de förändrade förutsättningarna. Ett fokusområde under 2026 kommer att vara att implementera kommunens nya styrmodell i sektorn. Sektorn ser möjligheter att integrera kommunens nya styrmodell med sektorns befintliga modell för systematiskt kvalitetsarbete. Pilotprojektet Barn och elevers lärande över tid har under 2025 påbörjats och kommer att utvecklas under hela året. Arbetet syftar till att synliggöra vilka resultat, i form av barns utveckling och lärande, satsningen med Tidiga insatser leder till. Utifrån resultaten ska undervisningen i förskolan utvecklas vidare för att skapa en god grund för fler elever med gymnasiebehörighet och på sikt, fler i självförsörjning. En förutsättning för att sektorn ska nå målet om fler elever med gymnasiebehörighet och på sikt fler i självförsörjning är att eleverna är i skolan. Närvaroarbetet kommer att utvecklas ytterligare under kommande år och för att lyckas med att minska den problematiska skolfrånvaron krävs insatser från flera professioner, både inom sektorn och från andra verksamheter. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 62 av 82 Förskola / Grundskola 2023 2024 2025 Antal barn Kommunala förskolor 1 157 1 097 1 043 Fristående förskolor 288 299 296 Fristående pedagogisk omsorg 2 5 7 Interkommunala förskoleplatser 5 6 5 Summa 1 452 1 407 1 351 Antal elever Förskoleklass 295 341 279 Årskurs 1-3 998 936 955 Årkurs 4-6 995 1 015 1 002 Årskurs 7-9 1 066 1 035 1 033 Anpassad grundskola 40 45 45 Fristående skolor F-9 216 196 197 Interkommunala grundskoleplatser F-9 34 34 31 Antal folkbokförda barn 6-15 år (31 december) 3 585 3 556 3 507 Antal barn Skolbarnsomsorg 1 370 1 187 1 158 Förskola / Grundskola 2023 2024 2025 Skolverkets nyckeltal (avser läsår) Inskrivna barn per årsarbetare Förskola 5,4 5,3 - Fritidshem 20,1 18,2 - Antal elever per lärare Grundskolan F-9 13,2 13,1 - Anpassad grundskola 4,9 5,0 - STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 63 av 82 Gymnasieverksamhet 2023 2024 2025 Fördelning köpta platser, december -kommunala gymnasieskolor inom GR 190 188 191 - andra kommunala/ltd gymnasieskolor 47 50 47 - fristående gymnasieskolor 164 155 130 Totalt 401 393 368 Gymnasieverksamhet 2023 2024 2025 Kommunfördelning %, Nösnäsgymnasiet, december Stenungsund 55% 54% 55% Tjörn 25% 28% 28% Orust 16% 14% 13% Övriga 4% 4% 4% Totalt antal elever 1 445 1 479 1 468 Gymnasieverksamhet 2023 2024 2025 Skolverkets nyckeltal (avser läsår) Antal elever per lärare (heltidstj) Nösnäsgymnasiet 10,9 11,0 * Alla kommuner (ovägt medel) 10,1 9,8 * *Data saknas Kompetens och utveckling 2023 2024 2025 Vuxenutbildningen Antal poäng/timmar i kommunal vuxenutbildning 272 800 228 000 196 700 Antal personer, SFI 379 345 298 Antal högskoleprogram 3 2 2 Antal elever inom anpassad utbildning för vuxna 14 6 1 Antal elever på Yrkeshögskolan 70 74 70 Enheten för nyanlända Mottagna nyanlända 16 62 17 Arbetsmarknadsenheten Feriearbeten 160 130 153 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 64 av 82 Kultur och Fritid 2023 2024 2025 Antal besök på kulturhuset 257 017 242 694 246 574 Antal arrangemang 995 483 713 Antal utställningar 8 7 9 Antal utbildningsplatser på kulturskolan 340 356 405 Antal besök till biblioteket 139 000 131 491 137 392 Antal utlån 267 400 256 496 186 000 Antal besök på ungdomsverksamhetens aktiviteter 17 863 18 706 15 772 Antal registrerade föreningar 94 93 83 Varav bidragsberättigade 70 76 74 Varav med anläggningsstöd 24 25 25 Lokalt aktivitetsstöd i timmar 226 666 244 944 211 955 Antal besök i simhallen 114 061 128 430 131 060 Antal gästhamnsnätter 1 337 1 113 879 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 65 av 82 Sektor socialtjänst Sektor socialtjänst arbetar med myndighetsutövning och verkställighet utifrån SoL, LSS, LVM, LVU och HSL. Verksamhetens uppgift är att ge stöd åt de kommuninvånare som behöver insatser av olika slag som exempelvis stöd i försörjning, stöd i hemmet som hemtjänst, behov av särskilda boendeformer, kommunal hälso- och sjukvård, stöd i att komma från risk- eller missbruk, insatser till barn och unga som lever i utsatta situationer och miljöer, stöd till sysselsättning och stöd i vardagslivet till människor med olika funktionsvariationer. tkr 2023 2024 2025 Intäkter 191 691 179 503 200 151 Kostnader -780 997 -806 811 -810 685 - varav Personalkostnader -515 215 -536 833 -570 671 - varav Lokalkostnader* -44 449 -49 815 -6 077 Netto -589 306 -627 308 -610 534 Budgetram 585 295 626 134 611 591 Avvikelse -4 011 -1 173 1 057 Nettokostnadsutveckling 6% 6% -3% * Från 2025 redovisas interna lokalkostnader under fastighet inom sektor stödfunktioner Fördelning nettokostnad, tkr Budget Utfall Avvikelse Sektorsövergripande 3 883 4 663 -780 Individ och familjeomsorg 128 476 135 332 -6 856 Funktionshinder 172 836 165 519 7 317 Ordinärt boende 137 767 137 380 387 Kommunal primärvård 51 388 50 850 538 Särskilt boende 117 241 116 790 451 Summa Sektor Socialtjänst 611 591 610 534 1 057 Ekonomiskt resultat förklaringar. Volymerna inom hemtjänsten har ökat under året och verksamheten har behövt anställa fler Sektor socialtjänst redovisar ett överskott om 1 057 tkr medarbetare. Vissa tjänster har tillkommit och för 2025 vilket motsvarar 0,2% av sektorns nettobudget. finansierats av riktade statsbidrag. Kostnader avseende Verksamheterna Funktionshinder och Vård och omsorg egna familjehem har ökat då verksamheten arbetar för redovisar överskott medan Individ- och familjeomsorgen att ha fler placeringar i egen regi och samtidigt minska redovisar ett större underskott. Underskottet beror till köpta platser. Kostnaderna för övertid är högre 2025 största del på kostnader för placeringar inom barn- och jämfört med tidigare år, vilket går emot den positiva ungdomsvård. Det sektorsövergripande ansvaret trend sektorn haft med minskade övertidskostnader de redovisar ett underskott om 780 tkr och beror på senaste åren. Ökningen beror på det nya AB-avtalet som licenskostnader och inköp av nya moduler i trädde i kraft i april och som medfört att fyllnadstid verksamhetssystem. ersätts av övertid. Svårigheterna med att rekrytera Sektorns personalkostnader har ökat med 6,3% jämfört personal inom flera olika verksamheter kvarstår. med föregående år. Ökningen ligger över den avtalsmässiga lönerörelsen och det har flera olika STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 66 av 82 Individ- och familjeomsorgen överskrider årets budget Digitalisering har varit ett genomgående tema. med 6 856 tkr. Budgetavvikelsen beror i första hand på Införandet av läkemedelsautomater, utveckling av placeringskostnader för barn och unga men även på välfärdsteknik, nya digitala arbetssätt samt köpta platser inom vuxenpsykiatri. Gällande barn och pilotsatsningar på nya dokumentationsmodeller har gett unga redovisas negativa budgetavvikelser huvudsakligen tydliga effektiviserings- och kvalitetsvinster. inom köpta platser på familjehem även om egna, Samtidigt har verksamheterna arbetat systematiskt med arvoderade familjehem och köpta platser på institution arbetsmiljö, kompetensförsörjning, bl.a. genom bidrar till underskottet. Familjestöd redovisar ett Yrkesresan och riktade utbildningar, samt olika modeller överskott till följd av vakanser och utbetalt statsbidrag och samarbeten för att möta ökande stödbehov. som ej var budgeterat. Försörjningsstöd gick med överskott som förklaras av ökade intäkter från Förberedandet för det nya äldreboendet Lövberga som Migrationsverket. planeras stå klart 2026 har intensifierats och krävt betydande resurser ur sektorn. Flertalet arbetsgrupper Funktionshinder redovisar en positiv budgetavvikelse om har varit med i planeringen och bidragit till att få till ett 7 317 tkr. Avvikelsen förklaras av intäkter från sålda bra och effektivt boende. platser inom barnboende, vakanser under verksamhetsövergripande ansvaret samt lägre Sammanfattningsvis har året inneburit ett omfattande kostnader än budgeterat för köpta platser. De utvecklings- och förändringsarbete, där sektorn tagit kommunala gruppboendena redovisar en negativ tydliga steg mot mer hållbara arbetssätt och stärkt budgetavvikelse vilket beror på förändringar i kvalitet och struktur inför framtida krav, samtidigt som omsorgsgrupperna, dels nya brukare men också på trycket på verksamheterna fortsatt att öka i takt med förändrade omvårdnadsbehov. befolkningsförändringar och mer komplexa behov. Vård och omsorg redovisar en positiv budgetavvikelse vid Framtid årets slut om 1 376 tkr. Överskottet beror på låga Sektorn står inför fortsatt stora bemanningsutmaningar, personalkostnader inom hemtjänsten i förhållande till något som präglar hela välfärden och försvårar volymerna, samt att den kommunala primärvården och rekrytering i en verksamhet där behoven snabbt särskilt boende haft lägre kostnader för förändras och blir alltmer komplexa. Detta kräver förbrukningsmaterial och bemanningssjuksköterskor än långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och budgeterat. Personlig assistans redovisar ett underskott utvecklade arbetssätt. beroende på höga personalkostnader i kombination med låga intäkter. Verksamheten utför fler timmar än vad Arbetet inom barnavården väntas även framöver vara Försäkringskassan beviljat i två av sex ärenden, då omfattande. Fokus ligger på tidiga insatser på bedömningen gjorts att brukarna skulle riskera att fara hemmaplan och stärkt stöd vid familjehemsplaceringar illa om det inte gjordes. för att minska behovet av institutionsvård och förkorta placeringstider. Årets händelser Under 2025 präglades hela Sektor socialtjänst av stora Den växande äldre befolkningen medför ökat behov av omställningar, ökade behov och ett fortsatt arbete med omsorg och hälso- och sjukvård i hemmet. att stärka både kvalitet, arbetsmiljö och tillgänglighet för Omställningen till nära vård innebär att fler patienter kommuninvånarna. vårdas hemma, vilket ställer högre krav på kompetens, resurser och samordning. Det nya hälso- och Den största förändringen var införandet av nya sjukvårdsavtalet påverkar också framtida uppdrag för Socialtjänstlagen, som trädde i kraft 1 juli 2025 och kommunal primärvård. påverkade samtliga verksamhetsområden. Arbetet har under året handlat om både praktiska anpassningar och Den nya socialtjänstlagen innebär en långsiktig en förskjutning mot mer förebyggande, lättillgängliga omställning där socialtjänsten behöver utveckla mer och tillitsbaserade arbetssätt. flexibla och tillitsbaserade arbetssätt. Förändringen sker stegvis men kommer att påverka prioriteringar, Verksamheterna har samtidigt mött en ökande organisation och insatser under flera år framåt. komplexitet i brukargrupperna, vilket lett till större behov av resurser och flexibilitet, såväl inom barnavård och funktionshinder som inom äldreomsorg och kommunal primärvård. Rekryteringsutmaningar har fortsatt att påverka flera delar av organisationen. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 67 av 82 IFO 2023 2024 2025 Anmälningar jml 14:1 SOL (0-18 år) 1 323 1 181 1 040 Ansökningar jml 4:1 SOL (0-18 år) 70 59 45 Antal utredningar (0-18 år) 380 349 299 Antal vårddygn institution barn 1 537 2 162 1 007 Antal vårddygn familjehem barn 17 209 18 098 19 598 Antal vårddygn institution vuxna 3 618 2 549 2 085 Antal vårddygn köpt vård psyk vuxna 1 548 1 679 1 205 Antal försörjningsstödsberättigade hushåll 263 276 253 Antal nybesök försörjningsstöd 208 232 190 Funktionshinder 2023 2024 2025 Antal personer med beslut enl. LSS 219 224 219 Antal personer med beslut om korttidsvistelse enl. LSS 37 39 36 Antal personer med beslut om boendeplatser med särskild service enl.LSS 91 89 88 Antal köpta boendeplatser LSS inkl. socialpsykiatri 18 14 13 Antal personer med beslut om daglig verksamhet enl. LSS 137 147 145 Antal personer med beslut om boendestöd SoL 133 143 150 Ordinärt boende 2023 2024 2025 Antal omsorgstagare med beslut om hemtjänst, inkl. LOV 654 648 678 Biståndsbedömda timmar snitt per månad 15 103 14 310 16 142 Antal omsorgstagare med serviceinsatser 425 416 454 Antal omsorgstagare med omvårdnadsinsatser 514 527 598 Antal dygn på korttidsenheterna 5838 5730 5403 Hemsjukvård 2023 2024 2025 Antal patienter, totalt under perioden 736 728 745 Antal dagar för utskrivningsklara patienter på sjukhus 10 5 45 Särskilt boende 2023 2024 2025 Nyinflyttade per år 56 65 68 Avlidna/utflyttade per år 67 60 63 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 68 av 82 Sektor samhällsbyggnad Sektor samhällsbyggnad ansvarar för kommunens samhällsplanering. Inom samhällsbyggnad återfinns följande verksamheter: bygg och miljö, exploatering, infrastruktur och projektkontor. tkr 2023 2024 2025 Intäkter 26 177 29 093 31 108 Kostnader -109 034 -110 747 -108 685 - varav Personalkostnader * -56 943 -51 448 -53 619 - varav Lokalkostnader* -1 491 -1 544 -43 Netto -82 857 -81 654 -77 577 Budgetram 76 049 80 993 82 534 Avvikelse -6 808 -661 4 957 Nettokostnadsutveckling 7,2% -1,5% -5,0% Tomtförsäljning 0 0 1 707 Investeringar sektor Samhällsbyggnad -53 720 -85 974 -82 705 * Från 2025 redovisas interna lokalkostnader under fastighet inom sektor stödfunktioner Fördelning nettokostnad, tkr Budget 2025 Utfall 2025 Resultat 2025 Samhällsbyggnad ledning 2 615 2 912 -297 Projektkontor 3 759 1 658 2 101 Exploatering 16 979 15 633 1 346 Bygg & Miljö 13 689 12 555 1 134 Infrastruktur 36 835 36 653 182 varav Gata 24 600 24 160 440 varav Teknik 6 314 6 083 231 Delsumma Samhällsbyggnad 73 877 69 411 4 466 Färdtjänst inkl. omsorgsresor 6 466 6 192 274 Bostadsanpassning 2 191 1 975 216 Summa 82 535 77 578 4 957 Ekonomiskt resultat på den nya plan -och bygglagen som trädde i kraft 1 december. Detta har inneburit att intäkterna inom Sektor samhällsbyggnad redovisar ett samlat överskott enheten är lägre än budgeterat, vilket kompenseras av de om 4 957 tkr för 2025, vilket motsvarar en lägre kostnaderna för personal. budgetavvikelse på 6 %. Överskott återfinns i alla verksamheterna förutom inom ledning som redovisar ett Infrastruktur redovisar ett mindre överskott på 456 tkr mindre underskott. De flesta verksamheterna har under där Färdtjänst bidrar med 274 tkr. året haft oplanerade vakanser som har bidragit till överskottet. Exploatering redovisar ett överskott om 1 346 tkr vilket främst beror på oplanerade vakanser. Vakanser inom Verksamheten Bygg och Miljö redovisar ett överskott för strategisk planering har lett till att utredningar inte har året på knappt 1 350 tkr varav 216 tkr avser kunnat beställas och genomföras under året, vilket bostadsanpassning. Inom både enheten Miljö Hälsa och ytterligare har bidragit till överskottet. Bygglov har kostnader för personal varit lägre än budgeterat, vilket beror på flera både planerade och Projektkontoret redovisar ett överskott om 2 100 tkr, oplanerade vakanser. Detta bidrar till verksamhetens vilket i sin helhet beror på flera oplanerade vakanser inom samlade överskott. verksamheten. Vakanserna har tillsatts under senare delen av året. Ärendeingången inom bygglov har varit lägre än väntat, vilket kan bero på en avvaktan i lovansökningar i väntan STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 69 av 82 Årets händelser Framtid Under 2025 har samhällsbyggnadssektorn präglats av Sektorn står inför både strategiska och operativa omfattande utvecklingsarbete inom planering, utmaningar de kommande åren. projektering, byggnation, miljöarbete och i driften av Inom exploatering innebär konjunkturläget att det krävs kommunens tekniska infrastruktur. fortsatt nära dialog med marknaden och noggrann Inom Exploateringsverksamheten har flera viktiga steg kostnadshantering, samtidigt som mer komplexa tagits i kommunens långsiktiga bostadsförsörjning. Två planprocesser ställer högre krav på kvalitetssäkring och detaljplaner och ett planprogram har antagits, och digitalisering. arbetet med ett stort antal planuppdrag och strategiska Projektkontoret behöver fullfölja införandet av planeringsinsatser har fortsatt. Digitaliseringen har tagit portföljstyrning och utveckla projektverktyg, samt stärka tydliga kliv framåt med införande av ett nytt projektkultur och tidigt deltagande i planeringen. detaljplansystem och geodataplattform, vilket stärker Kompetensförsörjning är en kritisk utmaning då kommunens övergång till en mer digital planprocess. sårbarhet uppstår vid vakanser. Strategiska markinköp har genomförts och arbete med markupplåtelseavtal har strukturerats i samverkan med Bygglovsenheten måste säkerställa att rätt kompetens Stenungsunds Energi. finns för planerad tillsyn, samt för att hantera ekonomiska effekter av nya bygglovsregler. Projektkontoret har vidareutvecklat sin organisation och Miljöenheten behöver utveckla sitt arbete med sitt arbetssätt, bland annat genom införande av en riskbaserad tillsyn och kartlägga verksamheter som i dag verksamhetsanpassad projektmodell och strukturerad inte omfattas av anmälnings -eller tillståndsplikt. portföljstyrning. Ett stort antal anläggningsprojekt har färdigställts eller drivits vidare, inte minst Trafik -och gatusidan behöver möta ökade krav från stabilitetsåtgärder efter skredet vid E6 men också ett Trafikverket på bärighet och robusthet i det kommunala flertal projekt inom VA, trafik och exploatering. vägnätet. Bygg- och miljöverksamheten har genomfört ett intensivt omställningsarbete kopplat till ändringar i plan- och bygglagen. Verksamheten har hanterat flera vakanser och omfördelat resurser för att säkra grunduppdraget, vilket bland annat påverkat möjligheten att arbeta med tillsyn. Miljöenheten har fortsatt digitaliseringsarbetet och genomfört en reviderad tillsynsplan med goda resultat. Inom Infrastruktur, VA, Avfall och Färdtjänst har året inneburit betydande operativa insatser. Några exempel inom VA är arbetet med ombyggnaden av Strävlidens avloppsreningsverk, samt arbetet med ett förbättrat vattenuttag. Arbetet med vattenförsörjningsfrågor gentemot Kungälv har pågått under året och kommer att fortgå under kommande år. En ny vattenkiosk har etablerats och läcksökningsarbetet har utvecklats. Avfallsverksamheten har genomfört ett stort systemskifte i och med kommunens nya ansvar för insamling av förpackningar och tidningar. Det har inneburit en ökad service till kommunens invånare men också ett utökat uppdrag för förvaltningen. Infrastrukturen har förbättrats genom bland annat ombyggnation av Göteborgsvägen, fortsatta satsningar på infrastruktur och vägar, samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder som till exempel utbyte av belysningsstolpar. Mobilitetsprogrammet har antagits politiskt och flera detaljplaneprojekt har fått förstärkt stöd från infrastrukturenheterna. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 70 av 82 Nyckeltal Samhällsbyggnad 2023 2024 2025 Inkomna ärenden; bygglov/övriga ärenden 253 211 234 Antal anmälan/bygganmälan 112 98 98 Antal husutstakningar 53 43 30 Antal nybyggnadskartor 76 86 106 Antal lägeskontroller 73 52 54 Färdtjänst och omsorgsresor Totalt antal resor, färdtjänst 6 215 7 261 6 677 Snittpris per resa (kr) färdtjänst 283 284 306 Totalt antal resor, omsorgsresor 8 890 8 720 8 315 Snittpris per resa (kr) omsorgsresor 296 318 324 Bostadsanpassning Bostadsanpassning, genomsnittskostnad (tkr) 23 18 17 Bostadsanpassning, antal beslutade ärenden 89 70 51 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 71 av 82 Vatten och avlopp Verksamheten har fortsatt utveckla beredskapsfunktion för att säkerställa arbetsmiljö och för att möjliggöra Ekonomiskt resultat åtgärder i akut skede. Under året har också VA-verksamheten redovisar ett överskott om 1 386 tkr. verksamheten påbörjat arbete med att ta fram en säkerhetsplan som kommer mynna ut i åtgärder som Överskottet beror till största delen på lägre kostnad för skalskydd, övervakning och säkerhetsklassning av VA- leverans av dricksvatten från Kungälvs kommun via den anläggningen. nya överföringsledningen mellan kommunerna. Alla delar av anläggningen som ska förse Stenungsunds Framtid kommun med vatten är ännu inte färdigställd och Verksamheten har under 2025 fortsatt utreda placering leveransen har därmed varit lägre än avtalat. och process för nytt vattenverk samt säkerställande av framtida vattentillgång. Utredningen är i slutskedet och Årets händelser förbereds inför politisk behandling. Utbyggnaden av Verksamheten har under året arbetat med åtgärder för Strävlidens avloppsreningsverk fortsätter de kommande att identifiera grund till ökat uttag ur kommunens brunn två åren och projektet beräknas vara klart för och satt in åtgärder för att inte fortsatt öka detta uttag. driftsättning 2028. Verksamheten har informerat Länsstyrelsen om det aktuella läget och om vilka åtgärder som har utförts och Arbetet med att öka vattenuttaget i Ucklum har präglats vad som planeras utföras inom kommande år för att av motgångar, vilket gjort att möjligheten att i stället dra kunna ligga inom de tillåtna uttaget. en huvudledning från Munkeröd nu utreds. Arbetet med ombyggnation av avloppsreningsverket En ny reservoar behöver byggas i de södra delarna Strävliden fortskrider enligt plan. Under året har kopplat till huvudledningen från Kungälv. Arbetet restaurering av bassänger genomförts, luftning har innebär inköp av mark, projektering och byggnation. installerats och upphandling och projektering av fas två Under 2026 väntas en komplett och kostnadssatt drift- av byggnationen har genomförts. Enligt erhållet tillstånd och underhållsplan vara framtagen för att stärka ska kommunen ha genomfört hela projektet 2028. redundansen i VA-systemet. Under 2025 har Kungälvs kommun inte kunnat leverera Förvaltningen fortsätter arbetet med att minska den vattenvolym som avtalats. Verksamheten har därför bräddningar och säkerställa framtida kapacitet genom förhandlat fram ett tilläggsavtal till huvudavtalet som att se till att rätt tillstånd finns på plats samt utföra beskriver hur kommunerna ska ersätta varandra under nödvändiga ny -och utbyggnader. Arbetet har även den nuvarande situationen. Avtalet kommer att gälla påbörjats för att trygga råvattenförsörjningen efter 2050, även under kommande budgetår. vilket kan innebära nya avtal, tillstånd och samarbeten Under året har verksamheten öppnat ytterligare en med andra kommuner. vattenkiosk vilket förväntas ge en större service till . kommunens invånare och företag, samt öka intäkterna gällande försäljning av vatten. Arbete med att löpande följa upp flödet i ledningssystemet för att upptäcka avvikelser har utvecklats under året och ger förhoppningsvis resultat i minskad mängd odebiterat vatten. Kommunfullmäktige har beslutat om det nya verksamhetsområdet Källsby/Källsnäs vilket innebär att beslut har tagits om vilka fastigheter inom området som kommunen ska bygga ut vatten och avlopp till. Under året har projektering påbörjats inför utbyggnaden. Verksamheten har liksom tidigare år prioriterat att lägga resurser i detaljplaneprojekt för att få en ökad framdrift där, vilket medför mindre fokus på drift och underhåll inom befintlig infrastruktur. STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 72 av 82 Nyckeltal 2023 2024 2025 Köpt/producerat vatten i tm3 1 626 1 666 1 768 Försålt vatten till kund i tm3 1 351 1 327 1 464 Förlust/svinn av dricksvatten 17% 21% 17% Behandlad avloppsvattenmängd vid Strävliden, tm3 2 577 2 499 2 296 Ovidkommande vatten till spillvattennätet 52% 52% 47% Nytillkomna VA-abonnenter 99 44 24 Antal mätarbyten 455 189 407 Förbrukning järnklorid, ton/år 58 70 100 Digitala vattenmätare, totalt 163 228 275 RESULTATRÄKNING (tkr) Not Bokslut Budget Bokslut Avvikelse 2024 2025 2025 2025 Verksamhetens intäkter 72 608 89 338 87 442 -1 896 Brukningsavgifter 1 62 730 83 238 78 519 -4 719 Övriga avgifter 2 1794 1 300 1 985 685 Anläggningsavgifter 3 7 337 4 300 6 424 2 124 Interna intäkter (inom kommunen) 747 500 514 14 Verksamhetens kostnader -70 167 -83 882 -80 386 3 496 Personalkostnader -18 870 -21 091 -22 376 -1 285 Entreprenader, köp av verksamhet 4 -1 013 -2 580 -2 350 230 Drift- och underhållskostnader 5 -38 841 -52 035 -45 222 6 813 Interna kostnader 6 -975 -73 -1 680 -1 607 Avskrivningar -10 468 -8 103 -8 758 -655 Verksamhetens nettokostnad 2 441 5 456 7 056 1600 Finansiella intäkter - - - - Finansiella kostnader -4 618 -5 456 -5 670 -214 ÅRETS RESULTAT -2 177 0 1 386 1386 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 73 av 82 BALANSRÄKNING (tkr) Not Bokslut Bokslut Bokslut 2023 2024 2025 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 280 493 318 312 344 819 Kortfristiga fordringar 10 146 10 270 15 475 SUMMA TILLGÅNGAR 290 639 328 582 360 294 Skulder Eget kapital 0 2 167 -10 Årets resultat 2 167 -2 177 1 386 Summa eget kapital 2 167 -10 1 376 Långfristiga skulder Lån av kommunen 8 159 665 200 522 223 263 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter 9 113 477 112 617 114 997 Summa långfristiga skulder 273 142 312 489 338 260 Kortfristiga skulder 15 330 16 103 20 658 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 290 639 328 582 360 294 Bokslut Budget Bokslut Not 1. Brukningsavgifter 2024 2025 2025 Fasta avgifter 20 430 32 611 30 748 Rörliga avgifter 39 976 48 377 45 326 Råvatten 1433 1 250 1 474 Borealis avloppsavgift 891 1000 971 Summa 62 730 83 238 78 519 Not 2. Övriga avgifter Slammottagning 1 330 1 300 1 504 Övriga avgifter 464 0 481 Summa 1 794 1 300 1 985 Not 3. Anläggningsavgifter Anläggningsavgifter 1 560 400 607 Periodisering anl.avg. 5 777 3 900 5 817 Summa 7 337 4 300 6 424 Not 4. Entreprenader, köp av verksamhet Övriga entreprenader -1 013 -2 580 -2 350 Summa -1 013 -2 580 -2 350 Not 5. Drift- och underhållskostnader Anläggnings- och underhållsmaterial -4 308 -3 600 -4 253 Köp av renvatten för distribution -12 107 -20 900 -15 883 Konsulttjänster -2 652 -3 160 -2 848 Elkostnad -4 381 -4 500 -4 372 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 74 av 82 Förbrukningsmaterial -1 968 -3 570 -2 361 Övriga kostnader -13 425 -16 305 -15 505 Summa -38 841 -52 035 -45 222 Not 6. Interna kostnader Administrativ ersättning till ekonomienheten har fördelats enligt beräknad nyttjandegrad. Kostnad för centralförrådet har fördelats på antal användare. Kostnad för inhyrd personal är beräknad på antal arbetade timmar. Kostnad för telefoni är fördelad på antal abonnemang. Bokslut Bokslut Bokslut 2023 2024 2025 Not 7. Materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde 216 043 280 493 318 312 Årets investeringar 75 799 48 287 35 265 Utrangeringar 0 0 0 Årets avskrivningar -11 349 -10 468 -8 758 Utgående bokfört värde 280 493 318 312 344 819 Not 8. Lån av kommunen Ingående bokfört värde 122 044 159 665 200 522 Upplåning/Amortering 37 621 40 857 22 741 Utgående bokfört värde 159 665 200 522 223 263 Not 9. Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Ingående bokfört värde 88 815 113 477 112 617 Årets inbetalningar 30 631 4 963 8 197 Årets periodisering -5 969 -5 823 -5 817 Utgående bokfört värde 113 477 112 617 114 997 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 75 av 82 Avfall Framtid Efter flertal år med förändringar och förbättringar inom Ekonomiskt resultat avfallsområdet med ny återvinningscentral och nytt Avfallsverksamheten redovisar ett underskott insamlingssystem så ligger fokus för verksamheten motsvarande 6 803 tkr. framåt att ha en ekonomi i balans och skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet. Inom Verksamheten har sedan tidigare ett stort eget kapital avfallsområdet sker förflyttningar gällande lagstiftning som nu arbetas ned. Resultatet är bättre än vad som kan komma att påverka förvaltningens arbete, vilket prognosen vid årets början visade vilket främst beror på kan hanteras med god planering. högre intäkter för skrot samt högre ersättning än beräknat för insamling av förpackningar och tidningar. Omsättningen inom enheten ökar kopplat till driften av ytterligare en återvinningscentral. Årets händelser Under 2025 har verksamheten implementerat ett nytt insamlingssystem för förpackningar och tidningar samt ordinarie hushållsavfall. Under april månad rullade de första fyrfackskärlen ut till hushållen och ungefär en månad senare hade cirka 90% av kommunens abonnenter möjlighet att lämna sina förpackningar och hushållsavfall fastighetsnära. Verksamheten har under året öppnat upp för mottagande av textiler på återvinningscentralen i enlighet med gällande lagstiftning. tkr 2023 2024 2025 Intäkter 34 188 42 823 57 548 Kostnader -36 126 -51 348 -64 278 Netto -1 938 -8 525 -6 730 Investeringar 0 -5 323 -31 403 Eget kapital 13 699 5 174 -1 556 Nyckeltal 2023 2024 2025 Invägda mängder Renova, ton 4 691 4 669 4 784 Därav biologiskt, ton 1 227 1 350 1 841 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 76 av 82 Sektor stödfunktioner Sektor stödfunktioner omfattar stabsfunktionerna, servicefunktionen och fastighet. Stabsfunktionerna består av ekonomi, HR och bemanning, kommunikation och samordning samt administration och digitalisering. Servicefunktionen består av måltid, lokalvård och fastighetsservice. Sektorns huvudsakliga uppgift är att underlätta för de övriga sektorerna att fokusera på sin verksamhet. Utöver stöd till de övriga sektorerna har stödfunktioner till uppgift att styra, leda och samordna flera kommunala processer. tkr 2023 2024 2025 Intäkter 207 290 245 863 253 392 Kostnader -409 042 -464 038 -694 001 - varav Personalkostnader -138 982 -150 466 -164 902 - varav Lokalkostnader * -48 386 -50 072 -248 400 Netto -201 752 -218 175 -440 609 Budgetram 201 685 220 468 437 096 Avvikelse -67 2293 -3513 Nettokostnadsutveckling 1% 8% 102% * Från 2025 redovisas interna lokalkostnader under fastighet inom sektor stödfunktioner Fördelning nettokostnad Budget Utfall Avvikelse Stabsfunktioner 112 550 110 609 1 941 Fastighet 217 348 224 688 -7 340 Service 107 198 105 312 1 886 Summa 437 096 440 609 -3 513 Ekonomiskt resultat angelägna underhållsåtgärder samt avetableringskostnader för moduler. Sektor stödfunktioner redovisar en negativ avvikelse om 3 513 tkr. Servicefunktionen redovisar en positiv avvikelse i förhållande till budget om 1 886 tkr. Lokalvård står för 1 Utfallet för stabsfunktioner är positivt och uppgår till 766 tkr och måltid för 982 tkr. Fastighetsservice har en 1 941 tkr. Den huvudsakliga förklaringen till överskottet negativ avvikelse om 861 tkr relaterat till service och är lägre personalkostnader än budgeterat som uppstått underhåll. till följd av tillfälliga vakanser och medveten vakanshållning. Intäkterna inom stabsfunktioner Årets händelser överstiger budget, vilket främst beror på högre intäkter Kommunen arrangerade omställningskonferensen för transportpoolen, samverkansavtal med Statens Formel Framtid tillsammans med Hållbar Kemi för fjärde Servicecenter och försäljning av parkeringstillstånd. året i rad, med cirka 120 deltagare och fokus på Utfallet påverkas negativt av att kostnaderna för köpta konkurrenskraft i ett internationellt perspektiv. tjänster från SOLTAK inom IT är högre än budgeterat. Kommunen stod även värd för Svenska Även kostnaderna för kommunens egna IT-system och Industrikommuners höstmöte med fokus på kemiindustri IT-säkerhetslösningar överstiger budget, vilket påverkar och civilt försvar, där deltagarna tog del av föreläsningar, utfallet negativt. Det beror bland annat på att priset för studiebesök och en guidad tur genom kemiklustret. kommunens utdatasystem Hypergene har stigit. Under året genomförde förvaltningen sex uppskattade Frukostklubbar tillsammans med Företagarna Tjörn och Fastighet redovisar ett underskott om 7 340 tkr. Årets Stenungsund, med ökande deltagarantal och fler företag utfall kan förklaras av flera faktorer; uteblivna som ville stå värd runt om i kommunen. Initiativet Krogar hyresintäkter för Stenungskolan och Ucklumskolan då mot knark, i samarbete med Harrys, genomförde två skolorna inte är i drift, ökade kostnader för reparationer träffar, varav en inkluderade utbildning i ansvarsfull och planerat underhåll på kommunens fastighetsbestånd alkoholservering för säsongspersonal. till följd av ökade entreprenadpriser, oplanerade men STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 77 av 82 HR och bemanning har under året tagit ett större På Nösnäsgymnasiet har det systematiska kommunövergripande ansvar för kvalitetsarbetet fortsatt genom Chef Table, där elevernas kompetensförsörjningen. En ny inflytande över mat och matsalsmiljö har stärkts. kompetensförsörjningsprocess och en Matsvinnet har mätts och redovisats dagligen, vilket kommungemensam språkutvecklingsmodell har bidragit till att kommunens klimatlöfte uppnåtts – 33,3 arbetats fram och implementeringen har påbörjats. gram matsvinn per elev och dag under 2025, under målet på 35 gram. Måltidens Dag genomfördes med uppskattat Under 2025 har Stenungsund tagit över Tjörns västkusttema och verksamheten har vunnit miljöpris upphandlingsverksamhet, vilket medfört fokus på tillsammans med pedagogiska verksamheten på Ekenäs gemensamma rutiner och processer. Totalt har cirka 150 förskola. ärenden hanterats för tre kommuner, varav 46 upphandlingar, med ökande volymer särskilt inom Fastighet har under året fortsatt utbyggnaden av IT-området. En gemensam upphandlingsträff hölls under solcellsanläggningar, en ny anläggning har tagits i bruk. hösten för cirka 70 företag i STO‑regionen. Solceller finns nu på tolv kommunala anläggningar. Enligt politiskt beslut ska solceller installeras vid om-, till- och Samverkan med SOLTAK och de övriga nybyggnationer om det är möjligt. ägarkommunerna har fördjupats. En översyn av styrande dokument och styrmodell har arbetats fram för att stärka Ombyggnationen av Stenungskolans G-hus till daglig ägarstyrningen. verksamhet var klar i april. Ny- och ombyggnation av Kristinedals förskola blev klar i december 2025. Återbruk Införandet av AI-assistenten Copilot har rullats ut brett i har varit i fokus i arbetet med ombyggnaden. organisationen och utbildningsinsatser har genomförts. Central enhetshantering har införts för kommunens Framtid datorer med syfte att öka säkerhet och sänka Under 2026 kommer sektorn bland annat att prioritera kostnaderna för hanteringen. arbetet med civilt försvar samt fortsatta åtgärder för att stärka kommunens administrativa systemförvaltning, Sektorn har 2025 utvecklat arbetet med informationssäkerhet och dataskydd. Ett annat systemförvaltning främst inom utbildningssektorn vilket fokusområde är den politiska målsättningen att förbättra har lett till professionaliserade arbetssätt, kommunens placering i Svenskt Näringslivs ranking av effektiviseringsvinster och förbättrad företagsklimatet. informationssäkerhet. Över 600 medarbetare har genomgått nano-utbildningar inom Under 2026 ska central enhetshantering införas även för informationssäkerhet och krisövningar på temat digital kommunens mobiltelefoner. sårbarhet har genomförts i flera ledningsgrupper i förvaltningen. Arbetet med uppdraget att se över möjligheten att digitalisera 30 procent av förvaltningens processer Arbetet inom krisberedskap och civilt försvar har fortgår och omfattar även vidare utforskande av utvecklats. En ny krisledningsstab har införts i enlighet möjligheter kopplade till AI. Under året fortsätter med gällande styrdokument. Under året har ett framtagandet av en handlingsplan för bostadsförsörjning sektorsövergripande inventeringsarbete genomförts för samt implementeringen av kommunens styrmodell. att skapa en samlad bild av kommunens civila beredskap och kommande behov av drift- och investeringsåtgärder. År 2026 genomförs de allmänna valen. Valnämnden Parallellt har arbete bedrivits inom säkerhetsskydd och ansvarar för genomförandet med stöd av kansliet och verksamhetsskydd. övriga förvaltningen. Kommunens första strukturplan för skyfall har Från 2026 införs en ny organisation inom administration färdigställts under 2025. och digitalisering, där Kontaktcenter och kansliet får egna enhetschefer och vissa rådgivningsfunktioner Förvaltningens kommunikationsarbete har under året samlas i en gemensam enhet, vilket möjliggör ökad utvecklats genom en mer samordnad och datadriven verksamhetsutveckling. uppföljning av kommunens digitala kanaler. Närvaron på sociala medier och andra digitala plattformar har 2026 har fastighetsenheten och fastighetsservice analyserats löpande. Under hösten 2025 uppgick omorganiserats till en fastighetsfunktion. En gemensam räckvidden på Facebook till cirka 500 000 visningar per fastighetsfunktion stärker servicen gentemot månad, och LinkedIn visade ett engagemang som i verksamheterna genom en tydligare ”En-väg-in”. perioder låg på nivåer jämförbara med Mölndal, Fastighet kommer under 2026 att fortsätta med flera Kungsbacka och Göteborgs Stad. fastighetsprojekt, bland annat kommer nybyggnationen STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 78 av 82 av BmSS Jörlanda och det nya boendet på Lövberga att kommer att utföras under året och i kommunhuset färdigställas. Ett större renoveringsprojekt på kommer en ombyggnation av entré och de publika Kristinedalskolan med bland annat byte av ventilation delarna ske med fokus på säkerhet. Nyckeltal servicefunktionen 2023 2024 2025 Omfattning av måltidsverksamheten Antal förskolebarn 1 157 1 097 1 043 Antal elever, grundskola inkl. anpassad 3 394 3 372 3 314 grundskola Antal elever, gymnasium inkl. anpassad 1 460 1 492 1 482 gymnasieskola Antal dagsportioner särskilt boende 73 796 73 196 73 776 Nyckeltal fastighet 2023 2024 2025 Total yta (m²) 175 504 183 951 187 227 varav egna lokaler 145 596 151 071 157 605 STENUNGSUNDS ÅRSREDOVISNING 2025 Sida 79 av 82 Politisk verksamhet Ekonomiskt resultat Årets resultat är ett överskott på 8 tkr. Resultatet hänför sig både till positiva och negativa utfall, där beredningarna och myndighetsnämnderna sammantaget redovisar överskott gentemot budget beroende på att antal sammanträden och närvarande politiker varit lägre än budgeterat. Kommunrevisionen redovisar ett överskott vilket beror på att upplupna kostnader för 2024 inte blivit så höga som det uppskattades i bokslutet. Kommunstyrelsen och välfärdsutskottet har överskridit sina budgetar, när det gäller det senare på grund av fler heldagssammanträden än budgeterat. De åtgärder som vidtogs under 2024 kvarstår under 2025 med kortare sammanträden vilket bidragit till resultatet. Årets händelser Under året genomfördes en utvärdering av den politiska organisationen på uppdrag av kommunfullmäktige. För utvärderingen svarade Förvaltningshögskolan och studien byggde på dokumentstudier samt intervjuer med ett urval förtroendevalda. Rapporten presenterades för kommunfullmäktige i november och därefter för gruppledarna, där mer ingående diskussioner kunde föras. Det vidare arbetet med den politiska organisationen hanteras av demokratiberedningen. Under året har också arvodesberedningen arbetat med att ta fram förslag på arvodesreglemente för den kommande mandatperioden. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 14 Moderaterna 12 Centerpartiet 3 Kristdemokraterna 3 Vänsterpartiet 3 Liberalerna 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 9 Stenungsundspartiet 3 Övrigt Bilaga: Måluppföljning Agenda 2030 Utifrån kommunens vision, Vision 2035, fastställer kommunfullmäktige inriktningsmål. Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål och förvaltningens sektorer ska tillsammans bidra till att målen uppnås. FN har genom Agenda 2030 antagit 17 globala mål som syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Kommunfullmäktige har valt ut fyra mål från Agenda 2030 som knyter an till Vision 2035 och som kommunen bör fokusera på. Så fungerar måluppföljningen Måluppfyllelsen mäts genom indikatorer och fokusområden för varje mål. 1 Bedömningen baseras på indikatorernas utfall och en kvalitativ analys av hur verksamheterna arbetat med fokusområdena. Indikatorerna består av nyckeltal från Kolada, framtagna som stöd för kommuners arbete med Agenda 2030, och visar utvecklingen över tid jämfört med andra kommuner. Analysen sträcker sig mellan 2020–2024 för att identifiera trender, vilket ger en mer nyanserad bild än enskilda årsjämförelser. Tillgången till data varierar, men fler indikatorer har lagts till inför delårsbokslut och årsbokslut 2025. Dessa kompletterande indikatorer ingår i Strategisk plan 2026–2027. Indikatorerna presenteras under respektive inriktningsmål, med könsuppdelad statistik där det finns. För att tydliggöra kopplingen till verksamhetsutveckling är indikatorerna kopplade till fokusområden, vilket gör det möjligt att följa hur olika delar av kommunens arbete bidrar till måluppfyllelsen. Varje inriktningsmål har flera fokusområden som beskriver prioriteringar för att höja måluppfyllelsen under 2025. Färgkodning För indikatorerna används en färgkodning som visar hur Stenungsund kommuns resultat står sig i jämförelse med andra kommuner: Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25% Ingen rangordning. För att underlätta tolkningen av indikatorernas utveckling används pilar i tabellerna som visar trenden över tid (2020–2024). Pilarna är färgkodade för att tydliggöra om utvecklingen är positiv eller negativ. Gröna pilar indikerar en positiv förflyttning. Röda pilar indikerar en negativ förflyttning. Horisontell pil indikerar ingen eller marginell förflyttning. Beroende på indikatorns karaktär kan en positiv utveckling visas med en pil som pekar upp eller ner. Exempelvis kan en minskning i arbetslöshet visas med medan en ökning i återvinningsgrad kan visas med . På motsvarande sätt kan en negativ utveckling visas med en röd pil i motsatt riktning. Vid bedömning av om kommunen har uppnått inriktningsmålen och fokusområdena används en separat färgkodning: Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Samlad bedömning Den samlade bedömningen är att 50 % av inriktningsmålen är uppfyllda och 50 % är delvis uppfyllda. Nedanstående tabell illustrerar måluppfyllelsen 2024 och 2025. Inriktningsmål 2024 2025 2025 Förflyttning Delårsbokslut Årsbokslut Delårsbokslut Årsbokslut Mål 3 God hälsa och välbefinnande Mål 4 God utbildning för alla Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna 1 Måluppföljningen grundar sig på de indikatorer som anges för respektive mål i Strategisk plan 2025–2026. Mål 3 God hälsa och välbefinnande Stenungsunds kommun ska säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. Bedömning Målet bedöms som delvis uppfyllt. Fokusområden Utfall 2025 Fokusområde 1: Främja god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Fokusområde 2: Möjliggöra för alla invånare att kunna leva ett aktivt och bra liv Fokusområde 3: Bygga fysiska miljöer som främjar hälsosamma liv och välbefinnande i alla åldrar Fokusområde 1: Främja god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Kommunen har under året stärkt det förebyggande arbetet för god hälsa. Insatser har gjorts för barn och unga genom tidigt stöd i förskolan och satsningar på psykisk och fysisk hälsa i skolan. Ungdomsverksamheten arbetar för att stärka gemenskapen för unga i bostadsområden genom forum som Nära dig. Socialtjänsten ställer om mot en mer förebyggande och kunskapsbaserad verksamhet. Arbetet med stjärnmärkta boenden säkerställer personcentrerad omsorg för personer med demens. Arbetet utifrån handlingsplanen mot våld i nära relationer fortsätter. Arbetsmarknadsenheten har arbetat med hälsospåret för deltagare med särskilda behov. Kommunen har även stärkt det hälsofrämjande arbetet för medarbetarna inom arbetsmiljö och rehabilitering. Bibliotekets insatser bidrar till en större känsla av sammanhang och delaktighet i samhällslivet genom att öka tillgången till kultur, bildning och sociala sammanhang. Trots insatser kvarstår utmaningar kring psykisk ohälsa och ensamhet, vilket blir fortsatt fokus framåt. Förväntade effekter • Förbättrade förutsättningar för psykisk och fysisk hälsa hos barn och unga • Högre kvalitet i omsorgen för personer med demens • Stärkt stöd för personer med nedsatt arbetsförmåga • Mer förebyggande och kunskapsbaserat arbetssätt inom socialtjänsten Indikator Kön 2020 2021 2022 2023 2024 Förflyttning Invånare med bra Totalt 72.0 73.0 71.1 67.8 självskattat hälsotillstånd, andel (%) Kvinnor 67.0 67.0 66.7 64.1 Män 78.0 78.0 75.9 71.3 Invånare 16-84 år med Totalt 91.0 90.0 85.5 83.0 gott psykiskt välbefinnande, andel (%) Kvinnor 91.0 90.0 84.3 80.8 Män 91.0 91.0 86.9 85.1 Medellivslängd kvinnor, Totalt 86.1 86.3 86.3 86.0 86.3 år Medellivslängd män, år Totalt 81.7 82.0 82.4 83.0 82.9 * Grön färg- ny indikator sedan delårsbokslutet. Övergripande analys av indikatorernas utfall Ingen ny data har tillkommit sedan delårsbokslutet, vilket innebär att analysen är oförändrad. Självskattat hälsotillstånd har försämrats, bland kvinnor (från 67 % till 64,1 %) och män (från 78 % till 71,3 %). Detta tyder på att invånarnas upplevda hälsa försämras, trots insatser för inkludering och trygghet. Psykiskt välbefinnande har också försämrats över tid, särskilt bland kvinnor (från 91 % till 80,8 %). Kommunen ligger under 2024 bland de 25 % med sämst resultat i landet, vilket tyder på att invånarnas psykiska välbefinnande är lägre än i andra kommuner. Medellivslängden är stabil. Fokusområde 2: Möjliggöra för alla invånare att kunna leva ett aktivt och bra liv Kommunen har under året skapat förutsättningar för ett aktivt och meningsfullt liv för alla invånare. Grundskolan har satsat på simskola för ökad simkunnighet och trygghet. Ungdomsverksamheten främjar ungas lust till rörelse och erbjuder skateskola stora delar av sommarlovet. Biblioteket erbjuder aktiviteter för olika åldrar (läsfrämjande, kultur, föreläsningar, evenemang) som motverkar ensamhet och skapar sociala nätverk. För äldre har aktiviteter som balansgrupper inom projekt SEE, sittgympa och promenader främjat rörelse och självständighet, tillsammans med förbättrade boendemiljöer. Personer med funktionsnedsättning har fått ökad delaktighet genom samarbete med idrottsföreningar och utvecklade utemiljöer. Inom SFI har undervisningen och gemensamma aktiviteter inspirerat till delaktighet och hälsosamma vanor. Projektet Odla Svenska har kombinerat språkträning med social gemenskap, vilket stärker välmående och kontakt med vården. Idrott och anläggning har arbetat mot stillasittande genom förberedelser för After School, som erbjuder aktiviteter för barn efter skolan och Senior Sport School, en satsning för äldre med fokus på rörelse och gemenskap. Kommunen ser behov av att fortsätta med insatser för dem som inte är aktiva inom idrott och föreningsliv. Förväntade effekter • Ökad simkunnighet bland elever • Ökad självständighet och rörelseförmåga hos äldre • Social gemenskap och språkträning genom projekt som Odla Svenska • Ökade aktivitetstillfällen som minskar stillasittande och ofrivillig ensamhet • Utveckling av befintliga mötesplatser och möjlighet att skapa nya Indikator Kön 2020 2021 2022 2023 2024 Förflyttning Invånare 16-84 år som är Totalt 68.0 69.0 69.9 68.1 fysiskt aktiva minst 150 min/vecka, andel (%) Kvinnor 65.0 65.0 66.4 64.1 Män 71.0 73.0 73.7 72.0 Invånare 16-84 år som är Totalt 45.0 45.0 47.5 49.5 stillasittande mer än 7 timmar per dag, andel (%) Kvinnor 42.0 43.0 45.3 45.5 Män 48.0 48.0 49.7 53.3 Deltagartillfällen i Totalt 35.8 35.5 38.7 40.4 40.8 idrottsföreningar, antal/inv Kvinnor 34.9 34.5 36.7 36.9 36.1 7-20 år Män 36.6 36.3 40.6 43.7 45.2 Grön färg- ny indikator sedan delårsbokslutet. Övergripande analys av indikatorernas utfall Ingen ny data för fysisk aktivitet eller stillasittande har tillkommit sedan delårsbokslutet, vilket gör analysen oförändrad. Fysisk aktivitet är relativt stabil men visar en mindre nedgång 2023, särskilt bland kvinnor. Stillasittande ökar, främst bland män (48 % till 53,3 %), vilket placerar kommunen bland de 25 % med sämst resultat i landet 2024. Detta är en riskfaktor för fysisk och psykisk hälsa och kräver riktade insatser. Samtidigt ökar deltagandet i idrottsföreningar, särskilt bland män (36,6 % till 45,2 %), vilket är positivt men bör nå även grupper med låg aktivitet, som kvinnor och äldre. Kommunen fortsätter att satsa på inkluderande aktiviteter och insatser för att minska stillasittande i skola och arbetsliv. Fokusområde 3: Bygga fysiska miljöer som främjar hälsosamma liv och välbefinnande i alla åldrar Att främja hälsa handlar också om att skapa miljöer som stödjer trygghet, rörelse och trivsel. Under 2025 har kommunen arbetat med trygga och stimulerande utemiljöer i förskolan, planering av grönområden samt gång- och cykelvägar som uppmuntrar rörelse. Arbetet omfattar hållbar vattenförsörjning, skötsel av parker och natur samt trygghet i byggprojekt och detaljplaner. Vid strategisk planering har fokus legat på klimatsmarta material, god gestaltad livsmiljö och långsiktiga mål för hälsa och miljö. Parkenheten har under 2025 fokuserat på att förvalta befintliga planeringar och förbättra tillgängligheten i kommunens utemiljö, bland annat genom nya trädplanteringar, skötsel av naturmark, aktivitets- och tillgänglighetsskyltar samt anpassningar vid badplats och grillplats. Förväntade effekter • Ökad trygghet och trivsel i offentliga miljöer • Förbättrade möjligheter till fysisk aktivitet • Ökad användning av klimatsmarta material i byggprojekt • Långsiktigt bidrag till bättre folkhälsa och hållbar livsmiljö • Skapa attraktiva miljöer som främjar hälsa, avkoppling och närhet till naturen. Indikator Kön 2020 2021 2022 2023 2024 Förflyttning Fallskador bland personer Totalt 2 724 2 914 3 034 3 069 2 883 65+, 3-årsm, antal slutenvårdstillfällen /100 Kvinnor 3 040 3 214 3 279 3 416 3 224 000 invånare Män 2 362 2 569 2 750 2 668 2 489 Grön färg- ny indikator sedan delårsbokslutet. Övergripande analys av indikatorernas utfall Fallskador bland äldre ökade tidigare under perioden, särskilt bland kvinnor. Ny data från 2024 visar däremot en nedåtgående trend för både kvinnor och män, vilket är positivt. För en mer heltäckande bild ser förvaltningen ett behov av att komplettera med indikatorer som exempelvis tillgång till grönområden, trygghets- och nöjdhetsundersökningar, säkerhet i boendemiljö samt social gemenskap och upplevd ensamhet. Detta ger bättre underlag för att rikta insatser som främjar trygghet, hälsa och livskvalitet för äldre. Mål 4 God utbildning för alla Stenungsunds kommun ska säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Bedömning Målet bedöms som uppfyllt. Fokusområden Utfall 2025 Fokusområde 1: Erbjuda likvärdig utbildning av god kvalitet Fokusområde 2: Verka för att fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning Fokusområde 3: Stärka samverkan mellan näringsliv, skola och arbetsliv Fokusområde 4: Att kultur och fritidsverksamheten främjar ett livslångt lärande för alla Fokusområde 1: Erbjuda likvärdig utbildning av god kvalitet Sektor utbildning arbetar utifrån ett gemensamt ramverk för systematiskt kvalitetsarbete (SKA) som säkerställer kvalitet genom kontinuerlig uppföljning, analys och dialog. Biblioteket arbetar nära skolor och förskolor för att öka läsning, delaktighet och social samhörighet. Under 2025 har särskilt fokus lagts på matematikundervisning samt läsfrämjande och språkutvecklande insatser. Ungdomsverksamheten har stärkt gruppverksamheter där unga själva deltar och genomför aktiviteter. Kompetens och utveckling intensifierar arbetet med ämnespedagogik, metoder och strategier samt riktade elevnära insatser för att möta unga vuxnas behov. Förväntade effekter • Ökat läsande genom satsningar och kulturaktiviteter • Förbättrad matematikundervisning genom riktade insatser • Stärkt stöd till unga vuxna med utvecklade strategier och metoder Indikator Kön 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Förflyttning Barn 1–5 år inskrivna Totalt 86.3 84.6 84.9 88.5 89.3 i förskola, andel (%) Elever i åk 3 som Totalt 71 66 74 73 klarat alla delar av nationella proven för Kvinnor 75 72 80 79 ämnesprovet i svenska och svenska Män 67 59 67 67 som andraspråk, hemkommun, andel (%) Invånare 25-64 år Totalt 41.5 42.8 43.8 44.7 45.6 med eftergymnasial utbildning, Kvinnor 49.1 50.5 52.1 53.3 54.7 andel (%) Män 34.2 35.3 35.9 36.3 36.9 Grön färg- ny indikator sedan delårsbokslutet. Övergripande analys av indikatorernas utfall Den positiva trenden i förskoleinskrivning och utbildningsnivå tyder på att kommunen lyckas skapa goda förutsättningar för livslångt lärande. Däremot visar data från 2025 att andelen flickor som klarar alla delar i de nationella proven har sjunkit något, medan pojkarnas resultat ligger kvar på samma nivå. Den svaga nedgången i flickors resultat i årskurs 3 kan signalera behov av riktade insatser för att säkerställa att förbättringen håller i sig. Könsskillnaderna i eftergymnasial utbildning är en utmaning för jämställdhet och arbetsmarknad, även om kommunen ligger högt nationellt. Fokusområde 2: Verka för att fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning Att fler ungdomar fullföljer gymnasiet är avgörande för framtida möjligheter till arbete, studier och ett självständigt liv. Kommunen arbetar med insatser som både förebygger avhopp och stärker elevernas motivation och förutsättningar att lyckas. Exempel på insatser är tidiga stödåtgärder i grundskolan för att minska långvarig frånvaro, individuellt stöd och mentorskap. Grundskolan arbetar också främjande för psykisk hälsa genom hälsosamtal, fysisk aktivitet och relationsskapande insatser samt trygghet och inkludering i skolmiljön. På gymnasiet ligger fokus på att fler elever ska nå godkända betyg i svenska, matematik, engelska och gymnasiearbetet, vilket är avgörande för att uppnå gymnasieexamen och kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Trots ett aktivt arbete för att främja skolnärvaro har frånvaron ökat under det senaste läsåret. Därför kommer gymnasiet att intensifiera insatserna på alla skolenheter genom att systematiskt följa upp och utreda frånvaro. Förväntade effekter • Att fler elever når behörighet och fullföljer gymnasiet • Förbättrad närvaro och minskad långvarig frånvaro • Minskad stress och psykisk ohälsa genom hälsofrämjande insatser • Ökad motivation och trivsel i skolan • Bättre förutsättningar för arbete och självständighet Indikator Kön 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Förflyttning Elever i åk 9 som är Totalt 88.5 89.5 89.6 89.5 83.6 88.2 behöriga till yrkesprogram, Kvinnor 87.1 89.7 91.9 91.3 84.5 88.6 hemkommun, andel (%) Män 89.7 89.2 87.7 88.0 82.8 87.9 Gymnasieelever med Totalt 72.7 75.1 75.5 76.9 81.6 75.2 examen inom 4 år, hemkommun, andel Kvinnor 73.7 81.6 81.2 76.3 81.3 73.4 (%) Män 71.9 68.1 70.8 77.5 81.9 77.0 Personer i Totalt 15.4 13.4 13.8 14.3 13.6 14.4 kommunens aktivitetsansvar, andel (%) av invånare 16–19 år Grön färg- ny indikator sedan delårsbokslutet. Övergripande analys av indikatorernas utfall Kommunen har vänt trenden för behörighet till yrkesprogram i årskurs 9, särskilt bland flickor, och tillhör nu de 25 % bästa nationellt. Andelen elever med gymnasieexamen inom fyra år har minskat till 75,2 %. Trenden över tid är stabil och det är svårt att dra några säkra slutsatser av årets nedgång eftersom enstaka år kan påverkas av olika faktorer. Det är också viktigt att komma ihåg att indikatorn avser elever folkbokförda i hemkommunen. Den speglar alltså inte resultaten för Nösnäsgymnasiet, som har elever från flera olika kommuner. Andelen ungdomar inom aktivitetsansvaret har ökat något, men trenden över tid indikerar ökad sysselsättning eller utbildning. Samtidigt bör könsskillnader i behörighet och fullföljandegrad följas, liksom riskgrupper för avhopp. Fortsatt fokus på psykisk hälsa, närvaro och individuellt stöd är viktigt för en positiv trenden. Fokusområde 3: Stärka samverkan mellan näringsliv, skola och arbetsliv Under 2025 har kommunen arbetat för att skapa mötesplatser och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Jobbmässan på Stenungsunds Arena lockade över 900 besökare och gav arbetsgivare, utbildning och arbetssökande möjlighet att mötas. Samarbetet inom Vård- och omsorgscollege har utvecklats för att säkra kompetensförsörjningen, och yrkeshögskoleutbildningar har bedrivits i nära samverkan med näringslivet. Kommunen har ansökt om förlängning av YH-utbildningen Drifttekniker inom kemisk industri och arbetar för fler industrirelaterade utbildningar. Ansökan om certifiering för Teknikcollege är ett steg mot fördjupad samverkan med arbetslivet. Förväntade effekter • Stärkt samverkan mellan utbildning och arbetsliv • Ökad synlighet för yrkesutbildningar genom jobbmässan • Utökade möjligheter till kvalificerad utbildning inom industrin • Fördjupad samverkan med näringslivet genom Teknikcollege Indikator Kön 2020 2021 2022 2023 2024 Förflyttning Kursdeltagare i Komvux Totalt 76.9 74.8 74.8 72.0 63.3 som har avslutat med godkända betyg, i Kvinnor 76.8 77.4 77.4 75.3 65.4 huvudmannens skolenheter (%)* Män 77.1 70.5 70.3 67.5 60.5 *Andelen visar hur stor del av komvuxdeltagarna som avslutat en kurs med godkänt betyg, i förhållande till alla som avslutat eller avbrutit kursen under året. Grön färg- ny indikator sedan delårsbokslutet. Övergripande analys av indikatorernas utfall Ingen ny data har tillkommit sedan delårsbokslutet, vilket gör analysen oförändrad. Andelen godkända kursavslut i Komvux har minskat från 76,9 % till 63,3 % på fem år, för både kvinnor och män. Den nedåtgående trenden bedöms beror på att fler ungdomar söker sig till vuxenutbildningen direkt efter gymnasiet, vilket innebär stora utmaningar. Studierna kräver högre tempo och större egenansvar än de är vana vid och många behöver stöd med studieplanering, ekonomi och tidshantering. Många arbetar parallellt, vilket försvårar studierna och flera har tidigare haft utmaningar i skolan som påverkar deras självtillit. Det finns även behov av stöd i kontakt med vården, vilket ligger utanför vuxenutbildningens uppdrag. När studierna sker på initiativ av vårdnadshavare eller Arbetsförmedlingen krävs motivationshöjande insatser från lärarna. För att vända trenden behöver undervisningen utvecklas kontinuerligt, bland annat genom Learning studies (där elevernas lärande som står i fokus), elevråd och anpassat stöd i studiehallen. Det finns även ett behov av resurser som specialpedagog, kurator eller socialpedagog inom vuxenutbildningen för att möta målgruppens behov. Fokusområde 4: Att kultur och fritidsverksamheten främjar ett livslångt lärande för alla Kommunen fortsätter arbetet med läsfrämjande insatser för barn och unga, bland annat genom inspirationsrörelsen #Hela Stenungsund Läser och samverkan med skolor i kulturaktiviteter. Ungdomsverksamheten fortsätter med att stärka ungas ledarförmåga och engagemang. Kulturskolan har anpassat sin verksamhet för att möta efterfrågan och har under hösten 2025 erbjudit 405 kursplatser. Park och natur lär ut om biologisk mångfald och pollinering för allmänheten och har satt upp skyltar med information. Förväntade effekter • Ökad läsförmåga och läslust hos barn och unga • Ungdomars initiativ och självständighet i skapande aktiviteter stärks • Genom kulturskolans kurser få fler barn att utöva estetiska ämnen som en fritidsaktivitet och få bildning i estetiska ämnen • På lång sikt att andelen unga vuxna som aktivt deltar i kulturliv och/eller som väljer ett yrke med ett estetiskt uttryck ökar • Att allmänheten får en större kunskap inom biologisk mångfald Övergripande analys Insatserna inom kultur och fritid har en kvalitativ karaktär där effekterna främst handlar om ökat engagemang, delaktighet och läslust snarare än kvantitativa resultat. Det viktigaste är att trenden pekar mot ökad samverkan, fler läsfrämjande aktiviteter och stärkt ungdomsinitiativ, vilket skapar förutsättningar för livslångt lärande. För att komplettera bilden ser förvaltningen ett behov av att följa indikatorer som deltagande i läsfrämjande aktiviteter, antal ungdomsinitierade projekt och antal elever i musik- eller kulturskola över tid. Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Stenungsunds kommun ska verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Bedömning Målet bedöms som uppfyllt. Fokusområden Utfall 2025 Fokusområde 1: Verka för att fler når självförsörjning Fokusområde 2: Verka för fler praktik-, ferie- och arbetsträningsplatser Fokusområde 3: Fortsätta stärka näringslivet inom ramen för Stenungsund kommuns Näringslivsstrategiska program Fokusområde 1: Verka för att fler når självförsörjning Arbetsmarknadsenheten arbetar för att öka självförsörjningen genom individanpassade insatser. Insatserna omfattar bland annat coachning, stöd och matchning mot arbete, utbildning eller praktik samt arbetsgivarkontakter och intervjuförberedelser. Projektet Gränsgångare samordnar insatser för att korta vägen till jobb eller studier. Genom projektet Odla svenska stärks språkkunskaper och arbetslivserfarenhet. Kultur har i samverkan med Arbetsmarknadsenheten startat upp caféet i Kulturhuset Fregatten. Caféet ska fylla två syften, dels att kulturhuset har ett café och dels att fler invånare i kommunen ska nå självförsörjning. En delaktighet och förståelse för det svenska samhället är en grundförutsättning för att nå självförsörjning. Enheten för nyanlända samordnar mottagning och introduktion i samverkan med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen för att främja integration och delaktighet. Förväntade effekter • Att fler individer når självförsörjning genom riktade insatser och individanpassade spår • Projektet Gränsgångare bidrar till snabbare övergång från försörjningsstöd till egen försörjning • Ökad integration och delaktighet för nyanlända genom introduktionsåtgärder och samverkan Indikator Kön 2020 2021 2022 2023 2024 Förflyttning Sysselsättningsgrad 20– Totalt 85.5 86.7 87.4 87.7 86.6 64 år, andel (%) Kvinnor 84.2 85.5 86.3 86.5 85.6 Män 86.7 88.0 88.4 88.9 87.6 Invånare 16–24 år som Totalt 5.6 4.8 4.3 4.2 varken arbetar eller studerar, andel (%) Kvinnor 4.9 4.6 4.0 4.2 Män 6.1 4.9 4.5 4.0 Långtidsarbetslöshet 25– Totalt 2.0 2.3 1.8 1.8 1.8 64 år, årsmedelvärde, andel (%) av Kvinnor 2.0 2.3 1.8 1.8 1.8 befolkningen Män 2.0 2.4 1.8 1.7 1.8 *Bruttoregionalprodukt (BRP), kr/invånare, Arbetsolyckor, antal/1000 sysselsatta utgår Övergripande analys av indikatorernas utfall Sysselsättningen har ökat över tid men minskat något 2024 för både kvinnor och män, där män fortsatt har något högre sysselsättningsgrad. Andelen unga som varken arbetar eller studerar minskar, särskilt bland män, vilket är positivt. Långtidsarbetslösheten är relativt stabil men har minskat något över tid. För perioden placerar sig kommunen bland de 25% bästa kommunerna i landet för samtliga indikatorer, vilket tyder på goda arbetsmarknadsinsatser. Däremot kvarstår utmaningar som kräver fortsatt fokus på individanpassade spår, kompetenshöjande insatser och samverkan med arbetsgivare. Fokusområde 2: Verka för fler praktik-, ferie- och arbetsträningsplatser För att stärka möjligheterna till arbetslivserfarenhet och vägen till egen försörjning arbetar kommunen aktivt med praktikplatser, feriearbeten och arbetsträning. Under HT24/VT25 har 105 elever bokats på prao via praktikplatsen.se. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för ferieplatser och har under 2025 erbjudit 153 personer feriejobb med jämn könsfördelning. Dessutom har 38 personer arbetstränat inom kommunal verksamhet (26 personer 2024), 6 i externa verksamheter, 2 haft språkpraktik och 6 deltagit i piloten SFI-praktisk inlärning. Insatsen Odla svenska har haft 15 deltagare (8 personer 2024). Sektor samhällsbyggnad har utökat praoplatserna med fem elever under året. Återvinningscentralen har erbjudit tre praoplatser och en arbetsträningsplats. Inom socialtjänsten utbildas undersköterskor till handledare för att ta emot praktikanter, LIA och APL-elever. Arenan har tagit emot feriearbetare som även stöttat föreningsanläggningar. Park och natur tar varje sommar emot cirka 30 ungdomar för feriearbete inom gästhamn, strandstädning och badplatser. Ungdomsverksamheten anställer ungdomar som leder andra, exempelvis som läxhjälpare. Förväntade effekter • Fler ungdomar får en första kontakt med arbetslivet, vilket stärker deras framtida etablering på arbetsmarknaden. • Personer som står långt från arbetslivet får stöd att återgå till arbete, vilket minskar risken för långvarigt utanförskap. • Förbättrad kompetensförsörjning i kommunen genom att fler individer utvecklar arbetslivserfarenhet och relevanta färdigheter. • Ökad social hållbarhet genom att fler invånare får möjlighet till egen försörjning och delaktighet i arbetslivet. Fokusområde 3: Fortsätta stärka näringslivet inom ramen för Stenungsund kommuns Näringslivsstrategiska program Stenungsunds kommun har under de senaste åren intensifierat arbetet för att stärka det lokala företagsklimatet, med en tydlig politisk ambition att nå en topp-tio-placering i Svenskt Näringslivs årliga ranking. Arbetet har utgått från det näringslivsstrategiska programmet, där fyra handlingsplaner har tagits fram för att omsätta strategier i praktisk handling. Uppföljningen visar att flera insatser har genomförts med positiva resultat, särskilt inom service, bemötande och upphandling. Trots en viss nedgång i Svenskt Näringslivs ranking under 2025 (plats 83, en försämring med åtta placeringar jämfört med föregående år) pekar flera indikatorer på en positiv utveckling. Ett tydligt exempel är att Stenungsunds kommun enligt SmåföretagarIndex 2025 är den kommun i Västra Götalands län som erbjuder de bästa förutsättningarna för små och medelstora företag. Kommunen placerar sig på plats 44 av Sveriges 290 kommuner, vilket är en förbättring med 13 placeringar jämfört med fjolåret. Förväntade effekter: • Förbättrat företagsklimat genom insatser inom service, bemötande och upphandling • Ökad dialog och samverkan mellan kommunen och näringslivet • Tydligare struktur och riktning i arbetet genom det näringslivsstrategiska programmet och dess handlingsplaner • Stärkta förutsättningar för småföretagare genom riktade insatser och förbättrad tillgänglighet till kommunens stöd och service Uppföljning av handlingsplaner • Samhällsbyggnad: 100 % genomfört • Kompetensförsörjning: 71 % genomfört • Företagsklimat: 50 % genomfört • Innovationskraft: 50 % genomfört Mål 13 Bekämpa klimatförändringarna Stenungsunds kommun ska vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Bedömning Målet bedöms som delvis uppfyllt. Fokusområden Utfall 2025 Fokusområde 1: Göra det lättare för invånare och näringslivet att leva och verka klimatsmart Fokusområde 2: Minska kommunens klimatpåverkan Fokusområde 3: Att vid samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en hållbar livsstil och ett hållbart byggande Fokusområde 4: Medvetandegöra klimatfrågorna i skolan Fokusområde 1: Göra det lättare för invånare och näringslivet att leva och verka klimatsmart Stenungsunds kommun arbetar för att underlätta hållbara val för invånare och företag genom klimatsmarta lösningar. Insatserna omfattar fossilfria transportalternativ, minskad klimatpåverkan från byggande och konsumtion samt innovationer för grön omställning. Införandet av fyrfackskärl har minskat mängden restavfall med 190 ton och ökat återvinningen, bland annat 150 ton fler plastförpackningar – ett tydligt resultat av förbättrad sortering. Detta leder till förändrade beteenden, exempelvis inom hemtjänsten där omsorgstagare får utökat stöd att sortera och återvinna avfall. Projektet Odla svenska kombinerar språkträning med odling och återbruk genom att sy måltidsscarfar av återbrukat tyg till kommunens äldreboenden. Förväntade effekter: • Förbättrad sortering hos hushållen genom fyrfackskärl • Ökad medvetenhet och engagemang kring hållbar konsumtion • Bidrag till minskade utsläpp genom materialåtervinning Indikator 2020 2021 2022 2023 2024 Förflyttning Genomsnittlig körsträcka med personbil, 708.8 702.1 698.7 702.6 708.7 mil/invånare Fossiloberoende personbilar, andel av 11.0 15.8 18.7 21.0 23.3 totalt antal bilar i det geografiska området (%) Övergripande analys av indikatorernas utfall Körsträckan har varit relativt stabil under perioden. Ny data från 2024 visar att körsträckan har ökat, vilket är en utmaning för klimatarbetet. Indikatorn har gul färg, vilket innebär att kommunen ligger i mitten jämfört med andra kommuner. Andelen fossiloberoende personbilar har ökat och indikatorn har grön färg, vilket visar att kommunen tillhör de 25 % bästa i landet. Fokusområde 2: Minska kommunens klimatpåverkan Koldioxidbudgeten visar att kommunens geografiska område maximalt får släppa ut 1 050 999 ton koldioxid. Det innebär att koldioxidutsläppen måste minska med 17,8 procent per år, med start 2025, fram till år 2045 för att vara i linje med Parisavtalet. Det innebär att med nuvarande utsläppstakt kommer koldioxidbudgeten vara förbrukad om fem år. Åtgärder med störst klimatnytta inom områden där kommunen har rådighet prioriteras. Fokus ligger på att byta ut fossildrivna bilar och arbetsmaskiner mot fossilfria eller eldrivna alternativ, samt att använda förnybara drivmedel under övergången. Dessutom avvecklas oljepannor i takt med att fjärrvärme byggs ut, med förnybara bränslen som temporär lösning. Parallellt pågår arbete med att minska indirekta och konsumtionsbaserade utsläpp i satsningen "Kommunernas klimatlöften", genom att sprida information och kunskap och underlätta beteendeförändring. Under året har ett hemtjänstområde infört elbilar. Park och natur har fokuserat på gräsytor och vägkanter, där en ny maskin samlar upp gräsklipp för att främja ört- och blomrik tillväxt, samtidigt som enheten successivt byter ut maskiner till el. Förväntade effekter • Lägre klimatpåverkan och minskade koldioxidutsläpp genom fossilfria fordon och maskiner • Minskad användning av fossila bränslen • Ökad energieffektivitet samt användning av fjärrvärme och förnybara bränslen • Investeringar i fossilfria lösningar ger lägre driftkostnader över tid • Ökad biologisk mångfald och fler insekter i kommunens miljöer • Bidrag till regionala och nationella klimatmål Indikator 2020 2021 2022 2023 2024 Förflyttning Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton 24.26 39.41 32.23 34.56 CO2-ekvivalenter/invånare Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton 656 1 086 898 323 962 870 CO2-ekvivalenter 072 077 Fossiloberoende fordon i 12.4 14.0 18.0 22.4 23.9 kommunorganisationen, andel (%) Grön färg- ny indikator sedan delårsbokslutet. Övergripande analys av indikatorernas utfall Kommunen når i nuläget inte sin koldioxidbudget. Med nuvarande utsläppstakt är budgeten förbrukad inom fem år, vilket tydligt visar att dagens åtgärder inte räcker för att uppfylla Parisavtalets mål. För att vända trenden krävs intensifierade insatser inom områden där kommunen har rådighet: en snabbare övergång till fossilfria och eldrivna alternativ i fordonsflotta och arbetsmaskiner, avveckling av oljepannor och ökad användning av fjärrvärme och förnybara bränslen i energiförsörjningen, krav på klimatsmarta material och energieffektivitet vid byggande och upphandling samt fortsatt utveckling av återvinning och cirkulära lösningar för avfall och konsumtion. Framåt måste fokus ligga på att skala upp dessa åtgärder och säkerställa beteendeförändringar hos både verksamheter och invånare. Fokusområde 3: Att vid samhällsplaneringen skapa förutsättningar för en hållbar livsstil och ett hållbart byggande Stenungsunds kommun har antagit ett program för klimatneutralt byggande, som är ett viktigt steg för att minska kommunens klimatpåverkan och skapa ett mer hållbart samhälle. Bygg- och fastighetssektorn står för över 20 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Med det nya programmet visar kommunen hur klimatpåverkan ska minska i hela byggprocessen – från planering och materialval till drift och avveckling. Förväntade effekter • Minskade utsläpp från bygg- och fastighetssektorn • Ökad användning av klimatsmarta material och metoder • Lägre klimatpåverkan vid nybyggnation och renovering • Minskad energianvändning under byggnaders livscykel • Lägre kostnader för uppvärmning och drift • Bidrag till nationella och globala klimatmål Övergripande analys Förvaltningen ser ett behov av att koppla relevanta indikatorer inom området exempelvis, andel klimatsmarta material i byggprojekt, energianvändning i nya byggnader som kan spegla utvecklingen. Framtagandet av programmet för klimatneutralt byggande skapar förutsättningar att följa upp och mäta utvecklingen inom området över tid. Eftersom arbetet precis har startat kommer indikatorerna att ses över och justeras i takt med att nya data, erfarenheter och metoder blir tillgängliga. Fokusområde 4: Medvetandegöra klimatfrågorna i skolan , Detta fokusområde följer läroplanens mål om att ge eleverna ett miljöperspektiv och kunskap om hur människor kan leva mer hållbart. Genom ett miljöperspektiv i undervisningen får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Kommunens skolverksamheter arbetar med detta genom att integrera klimat- och hållbarhetsfrågor i flera ämnen, uppmuntra praktiska projekt som främjar miljömedvetenhet och skapa lärmiljöer där eleverna får verktyg att förstå och påverka sin omgivning. Förväntade effekter • Ökad kunskap hos elever om klimatfrågor och hållbar utveckling • Förändrade attityder och beteenden hos elever mot mer hållbara val • Ökad förståelse för sambandet mellan lokala och globala miljöfrågor • Bidrag till långsiktig beteendeförändring i samhället Övergripande analys Förvaltningen ser ett behov av att koppla indikatorer till området. Exempelvis resultat av enkätundersökningar. Även mätning av matsvinn i skolor ses över som en möjlig indikator. Slutlig kommentar Under 2025 har nya indikatorer från Kolada lagts till för att ge en mer nyanserad bild i delårs- och årsbokslut. Dessa indikatorer ingår även i den Strategiska planen för 2026–2027. Kolada-mått är värdefulla för att följa trender och jämföra med andra kommuner, men de är till sin natur relativt övergripande. Även med fler indikatorer blir analysen därför inte alltid mer fördjupad. Förvaltningen ser ett behov av att komplettera med indikatorer som är bättre anpassade till lokala förutsättningar och prioriteringar. Detta skulle ge en mer träffsäker måluppföljning och skapa underlag som är direkt användbart för kommunens styrning, samtidigt som Kolada fortsatt ger viktig kontext i ett nationellt och regionalt perspektiv. Kommunfullmäktige har i december 2025 fattat beslut om en ny styrmodell för kommunen. Arbetet med måluppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att samordnas med denna styrmodell för att skapa en mer sammanhållen och effektiv styrning. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 120 Dnr: KS 2026/203 Årsredovisning 2025 Stenungsunds Energi och Miljö AB och ombudsinstruktioner Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunens ombud vid Stenungsunds Energi & Miljö AB:s bolagsstämma följande instruktioner: • Upprättad resultaträkning och balansräkning för Stenungsunds Energi och Miljö AB fastställs. • Vinsten balanseras enligt upprättat förslag. • Styrelsens ledamöter samt verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet. Jäv Ida Melin (S) anmäler jäv och lämnar sammanträdessalen under handläggningen av ärendet. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Energi och Miljö AB:s årsredovisning för 2025 har inkommit till kommunen. Kommunrevisionen bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Auktoriserad revisor bedömer att årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av Stenungsunds Energi och Miljö AB:s finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Auktoriserad revisor tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen, att vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att överlämna Stenungsunds Energi och Miljö AB:s årsredovisning för kännedom till kommunfullmäktige och föreslår samtidigt kommunfullmäktige besluta att ge kommunens ombud vid Stenungsunds Energi och Miljö AB:s bolagsstämma i uppdrag att tillstyrka att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, att vinsten balanseras enligt upprättat förslag samt att styrelsen och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. I förvaltningsberättelsen Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23 föreslås i resultatdispositionen en utdelning till kommunen på 402 675 kr då årets resultat är 27 132 kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Årsredovisning 2025 för Stenungsunds Energi och Miljö AB inklusive revisionsberättelse, auktoriserad revisor och granskningsrapport, lekmannarevisionen. Beslut skickas till Annette.bergholtz@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/203 2026-03-16 Annette Bergholtz Till kommunfullmäktige Redovisningsansvarig Årsredovisning 2025 Stenungsunds Energi och Miljö AB och ombudsinstruktioner Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunens ombud vid Stenungsunds Energi & Miljö AB:s bolagsstämma följande instruktioner: • Upprättad resultaträkning och balansräkning för Stenungsunds Energi och Miljö AB fastställs. • Vinsten balanseras enligt upprättat förslag. • Styrelsens ledamöter samt verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Energi och Miljö AB:s årsredovisning för 2025 har inkommit till kommunen. Kommunrevisionen bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Auktoriserad revisor bedömer att årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av Stenungsunds Energi och Miljö AB:s finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Auktoriserad revisor tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen, att vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att överlämna Stenungsunds Energi och Miljö AB:s årsredovisning för kännedom till kommunfullmäktige och föreslår samtidigt kommunfullmäktige besluta att ge kommunens ombud vid Stenungsunds Energi och Miljö AB:s bolagsstämma i uppdrag att tillstyrka att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, att vinsten balanseras enligt upprättat förslag samt att styrelsen och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. I förvaltningsberättelsen föreslås i resultatdispositionen en utdelning till kommunen på 402 675 kr då årets resultat är 27 132 kr Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/203 2026-03-16 Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Årsredovisning 2025 för Stenungsunds Energi och Miljö AB inklusive revisionsberättelse, auktoriserad revisor och granskningsrapport, lekmannarevisionen. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Maria Jonsson Erica Bjärsved Kommundirektör Ekonomichef Beslut skickas till Annette.bergholtz@stenungsund.se ÅRSREDOVISN ING 2025 Stenungsunds Energi och Miljö Akt iebolag StenungsunEdnse rgi och Miljö Akti|e Hbaonlatvge rkaregatan 32, 444 32 Ste nungsund Orgnr 556–6108195 | 0-37033 10 0|i0 n fo@stenungsundsen |ew rwgiw.s.estenungsundsen ergi.se 6 Stenungsunds Energi & Miljö AB Orgnr. 556601–1895 1 Stenungsunds Energi & Miljö AB Orgnr. 556601–1895 Innehållsförteckning Vår identitet – Trygg & hållbar värme 2 VD har ordet 3 Miljö 4 Hälsa & Säkerhet 5 Teknik & Drift 6 Förvaltningsberättelse 8 Resultaträkning 10 Balansräkning tillgångar 11 Balansräkning skulder 12 Kassaflödesanalys 13 Noter 14 Revisionsberättelse 16 Granskningsrapport 17 2 Stenungsunds Energi & Miljö AB Orgnr. 556601–1895 Vår identitet – Trygg & hållbar värme. Vår vision visar vägen och sätter fokus på det Många villakunder och fastighetsägare tecknar som skapar värde för våra kunder och vårt serviceavtal med oss, vilket innebär ett årligt samhälle. besök där fjärrvärmecentralen kontrolleras, justeras och förbättras vid behov. ”Vår värme ska vara en självklar Vår senaste kundundersökning visar mycket del av energisystemet som bidrar höga betyg och värmande kommentarer. Det är något vi är stolta över och fortsätter arbeta för till ett hållbart samhälle.” varje dag. Lokalt & socialt engagemang Agenda 2030 är världens gemensamma plan för hållbar utveckling – en överenskommelse där Vi arbetar socialt hållbart med en helhetssyn i alla länder arbetar mot en framtid med mindre vår vardag och bidrar samtidigt till att stärka fattigdom, minskade ojämlikheter, en stabilare organisationer som skapar mervärde i vårt klimatutveckling samt fredliga och rättvisa samhälle. Vi har dessutom flera samarbeten samhällen. med ortens skolor som stärker barnens Hållbarhet genomsyrar vår verksamhet, och engagemang och framtidsutsikter. Genom att därför berör vårt arbete flera av de globala stötta lokala aktörer som främjar gemenskap, målen. Samtidigt har vi valt att rikta extra fokus mångfald, hälsa och trygghet vill vi vara en på sex mål där vi har störst möjligheter att bidra positiv kraft i det lokala samhället och bidra där på ett konkret och meningsfullt sätt. Genom våra insatser gör konkret nytta. Tillsammans vårt arbete bidrar vi särskilt till målen om god stärker vi vårt samhälle! hälsa, hållbar energi, anständiga arbetsvillkor och hållbar tillväxt, innovativ och hållbar infrastruktur, hållbar konsumtion samt åtgärder mot klimatförändringarna. Kommunikation & Service Ambitionen hos Stenungsunds Energi är att ha nära kontakt med våra kunder och erbjuda service som skapar trygghet och nöjdhet varje dag. Vi arbetar öppet och tillgängligt och erbjuder tydlig information på vår hemsida, där Studiebesök av elever på Nösnäsgymnasiet som fick lära man hittar allt om fjärrvärme, våra tjänster sig mer om energisystemet och vår fjärrvärme. samt nyheter och tips. Vi vill också vara en trygg del av våra kunders Via Mina sidor kan kunderna enkelt följa avtal, vardag genom att erbjuda enkel och pålitlig fakturor, serviceprotokoll och sin fjärrvärme- värme till ett fördelaktigt och hållbart pris. När förbrukning, samt göra jämförelser över tid. våra kunder väljer fjärrvärme bidrar de aktivt till Genom Facebook, Instagram och LinkedIn delar en miljösmart lösning som gör nytta för både vi aktuell information och håller en nära dialog dem själva och vår omvärld. Tänk att få vara en med våra kunder. Vårt kontor är öppet alla del av det. vardagar, vi nås alltid på telefon, och en tekniker finns ständigt i tjänst för att säkerställa Fjärrvärmen i Stenungsund är trygg värme för trygg leverans av fjärrvärmen. ett hållbart samhälle nu och i framtiden! 2 Stenungsunds Energi & Miljö AB Orgnr. 556601–1895 VD har ordet Ett bra år för Stenungsunds Energi, även om När det gäller uppdraget vi fått av våra ägare att året som gått hade en högre årsmedel- utreda möjligheten att bygga solcellsparker på temperatur än vanligt, och vår försäljning därför mark som ingår i kommunkoncernen har vi blev lägre än planerat. Trots detta levererar vi tyvärr inte kunnat identifiera lämplig tillgänglig ett mycket starkt resultat, tack vare god mark. Styrelsen har därför beslutat att pausa produktionsplanering, hög andel restvärme i projektet tills vidare. produktionen och en väl fungerande prismodell Det globala säkerhetsläget har försämrats för våra produkter. Skattebefrielsen på biogas markant de senaste åren och hotnivån mot för uppvärmning gäller fortfarande och i början energibranschen har höjts, inte minst kopplat av året återbetalades tidigare inbetald skatt till cyberattacker. För att skydda vår verksamhet vilket bidrog ytterligare till det starka resultatet. är vårt säkerhetsarbete viktigare än någonsin Ett viktigt mål för oss är att vara nära våra och vi arbetar för att vara väl förberedda med kunder, och utöver att leverera värme och fiber planer för tänkbara händelser och har stort även vara en trygg och flexibel leverantör av de fokus på det vi kan påverka. Kopplat till detta tekniklösningar som behövs. ägnade vi vår årliga strategidag, med styrelse Rekordmånga och personal tillsammans till frågor om fjärrvärmecentraler ”Ett gynnsamt Säkerhet, hot & risker och vår anläggning på hos våra villakunder Hantverkaregatan har fått förstärkta skalskydd läge för våra byttes ut i vår regi mm. och merparten av kunder o ch inför Till sist våra kunder väljer detta år ligger det att låta oss utföra Jag är glad och stolt över att få representera en årlig kontroll och låga priset kvar.” så engagerad och kunnig organisation, där alla service. Våra kunder medarbetare alltid gör sitt yttersta både för är mycket nöjda visar den varandra och för alla våra kunder. Tillsammans undersökning vi lät göra före sommaren och med alla leverantörer och samarbetspartners prismässigt har vi enligt Nils Holgerssons- gör ni ett fantastiskt jobb som nu resulterat i rapporten landets femte lägsta pris. Ett ytterligare ett framgångsrikt år, och samtidigt gynnsamt läge för våra kunder och inför detta ligger till god grund för ett tryggt 2026. år ligger det låga priset kvar. Vi har ett stort ansvar och vår verksamhet är en viktig del i omställningen av samhället – både regionalt och lokalt har vi som fjärrvärmebolag /Erland Astorsson, VD goda möjligheter att avlasta elnätet och där skapa utrymme för andra. Därför är det tacksamt att vår fjärrvärme är ett mycket konkurrenskraftigt val för de byggprojekt som genomförts och vi ansluter därför fortfarande nya fjärrvärmekunder även om det är i mindre omfattning är tidigare år. Vår satsning på att bygga ut fibernätet i Stenungsund fortsätter och vi får alltmer förfrågningar om anslutningar och samarbeten. Ett väl utbyggt fibernät/stadsnät ger de rätta förutsättningarna för trygga och effektiva verksamheter. 3 Stenungsunds Energi & Miljö AB Orgnr. 556601–1895 Miljö Vi arbetar aktivt för att minska verksamhetens miljö och vi följer upp och utvärderar miljöpåverkan. Vår miljöpolicy och miljö- resultaten. All personal är delaktig i miljö- ledningssystem hjälper oss i rätt riktning. arbetet och gör medvetna val för hållbara Årligen upprättas mål och handlingsplan inom lösningar. Utsläpp till luft Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljö Dessa utsläpp påverkar miljön genom global och människors hälsa är den förbränning av uppvärmning och orsakar försurning och fossila bränslen som sker vid störningar i övergödning av mark och vatten. Utsläppen restvärmeleveransen. bidrar även till bildandet av marknära ozon vilket har en skadlig effekt på både miljö och Under 2025 bestod 96 % av fjärrvärmen från hälsa. Partiklar i utomhusluft är hälsoskadliga Stenungsunds Energi av restvärme. Restvärme genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar är den energi som blir över från industriella samt sjukdomar i luftvägarna. processer. Stenungsunds Energis största värmekälla är alltså energi som, om den inte Stenungsunds Energi ingår i EU:s system för togs tillvara hade gått förlorad genom utsläpp handel med utsläppsrätter, EU ETS. Årligen till vatten och luft. Resterande energibehov rapporteras verksamhetens koldioxidutsläpp till täcks genom förbränning av biogas från Naturvårdsverket och EU ETS. naturgasnät och eldningsolja 1. Total mängd energi som tillfördes för Produktion & Utsläpp 2025 2024 2023 2022 produktion av fjärrvärme under året var Andel restvärme % 95,6 91,5 91,8 92,7 97 GWh. Det bränsle som i första hand Pannornas verkningsgrad % 89 92 90 91 används vid behov av eldning i Tilldelning av utsläppsrätter 226 226 226 111 varmvattenpannorna är hållbarhets- Utsläpp C0₂ ton 568 696 952 1092 certifierad biogas från naturgasnät. Utsläpp NOx kg 498 612 844 987 Förbränningen av gas och olja ger Utsläpp SO₂ kg 3,0 12,9 1,4 16,9 utsläpp till luft av koldioxid, kväve- Utsläpp NMVOC kg 10,0 12,5 16,9 20,1 oxider, lättflyktiga kolväten (NMVOC) Partiklar kg 1,4 2,7 1,9 3,9 och partiklar. Förbränningen av olja ger Mät- och kulvertförluster % 16,1 16,9 16,3 17,0 dessutom utsläpp av svaveldioxid. Policy för miljö Stenungsunds Energis ambition är att leverera förverkliga vår ambition finns en miljöpolicy prisvärd och miljöanpassad fjärrvärme. För att som är väl förankrad hos personalen. Stenungsunds Energis miljöpolicy innebär att: • personalen fortlöpande ska utbildas och involveras rörande miljöfrågor. • krav ska ställas på produkter och leverantörer i samband med upphandling och inköp. • genom ett systematiskt miljöarbete ska Stenungsunds Energi sträva efter att förebygga eller minska den samlade miljöbelastningen. • miljöarbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att den leder till ständiga förbättringar. • företaget ska följa tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter liksom övriga miljökrav som verksamheten berörs av. 4 Stenungsunds Energi & Miljö AB Orgnr. 556601–1895 Miljöledningssystem Miljöarbetet följs upp och utvärderas för All personal vidareutbildas årligen inom miljö ständiga förbättringar med hjälp av vårt och hållbarhet och vi har gjort flera miljöledningssystem. Stenungsunds Energi är förbättringar för att minska vårt miljöavtryck. miljöcertifierat enligt det nationella miljöled- Det handlar om kunskap och en vilja att ningssystemet Miljödiplom – Svensk Miljöbas. förändra, allt från stora till små handlingar för att minska avtrycken på miljön. Miljöledningssystemet är ett viktigt verktyg som medfört ökad kunskap och ökat intresse för Vårt certifikat är ett bevis på att vårt långsiktiga miljöfrågor bland personalen. och metodiska miljöarbete fungerar mycket bra. Miljöförbättringar som skett är bland annat minskad elförbrukning, minskad pappers- förbrukning och minskad användning av fossilt drivmedel till våra fordon. Hälsa & Säkerhet Hälsa och säkerhet går hand i hand och är mycket viktiga pusselbitar för en hållbar verksamhet. Vi verkar för en god och stimulerande arbetsmiljö som kännetecknas av säkerhet, arbetsglädje och delaktighet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bidrar till en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare, där risker för arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa förebyggs. Regelbundet utförs riskbedömningar och skyddsronder inom verksamheten och de ger en bra överblick och kontroll av arbetsmiljön, säkerheten och brandskyddet. Anmärkningar åtgärdas omgående eller förs in i handlings- Utbildning i HLR och Första hjälpen där all personal planen. Engagerade medarbetare bidrar till få deltog. Bild t.v. från när vi deltog i ett välgörenhetslopp. olyckor i vår verksamhet. Personalen genomför regelbundet utbildningar för att bredda och fördjupa kunskaperna samt för att leva upp till lagkrav och säkerställa hög säkerhet på arbetsplatsen. Årligt besök hos företagshälsovård, friskvårds- bidrag, motion och friskvård på arbetstid samt gemensamma personalaktiviteter främjar hälsan bland personalen. Vår friskvård på arbetstid och våra hälsoutmaningar stärker personalens välmående och gemenskap. Vårt hälsofrämjande arbete medför låg sjukfrånvaro, engagemang och hög kvalitet i arbetet. Sjukfrånvaron för året var 2,0 (1,2) %. 5 Stenungsunds Energi & Miljö AB Orgnr. 556601–1895 Teknik & Drift Fjärrvärmeproduktion Under 2025 har det producerats 95,5 (98,4) Fördelning av värmekällor GWh GWh fjärrvärme. Andelen restvärme uppgick till 95,6 (91,5) %. Restvärme från Perstorp Oxo 44,9 (53,0) Restvärme från Borealis 46,4 (37,0) Debiterad energi blev 80,1 (82,0) GWh. Prima värme från Borealis 1,8 (5,4) Differensen mellan producerad energi och Förbränning i egna pannor 2,7 (2,9) debiterad energi är mät- och kulvertförluster. Förlusterna uppgick till 16,1 (16,9) %. För att reducera förluster genomförs kontinuerligt förbättringsåtgärder inom både drift- och kulvertsystem. Producerad energi (MWh) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Restvärme Biogas/Prima Teknik Projektering och byggnation av uppgraderad Fortsatta investeringar och utbyggnader av vårt gårdsplan vid värmeverket på fibernät resulterade i nya kunder både från Hantverkaregatan som resulterat i bättre kommunala och privata verksamheter. nyttjandemöjlighet av vår anläggning, Leverans och installation av över 30 nya förbättrat yttre skalskydd och dessutom snöfria fjärrvärmecentraler till villakunder har ytor tack vare markvärme. Även vår oljecistern genomförts, och tillsammans med att på området uppgraderades med ny botten med ytterligare cirka 600 servicebesök med mera för att klara gällande krav. funktionskontroller utförts visar på ett gott och Stora resurser har lagts på förebyggande nära samarbete med våra kunder. underhåll av vårt fjärrvärmenät, och vid Vi har även under året lagt resurser på att se Stenunge strand byttes servisledningar ut för över och vid behov upprätta nyttjanderättsavtal att klara de sättningar i marken som för våra installationer på annans mark. Ett förekommer i området. viktigt arbete som delvis utförs tillsammans med Stenungsunds kommun och där vi förstärkt vår organisation med en studentmedarbetare. 6 Energistatistik (MWh) 2025 2024 2023 2022 Pannproducerad 2 363 2 947 4 045 4 617 Restvärme Perstorp 44 917 53 041 47 385 40 399 Restvärme Borealis 46 411 37 027 45 136 48 859 Prima värme Borealis 1 829 5 397 4 166 2 441 Producerad energi 95 520 98 413 100 732 96 316 Verkningsgrad restvärme 95,61 % 91,52 % 91,85 % 92,67 % Debiterad energi 80 146 82 038 84 339 79 964 Mät- & Kulvertförluster 16,09 % 16,89 % 16,27 % 16,98 % Kunder 2025 2024 2023 2022 Antal anläggningar 1 470 1 464 1 457 1 437 Abonnerad effekt (kW)* 26 805 26 683 26 210 44 225 Nya anläggningar 6 7 23 20 *Nytt system för beräkning av abonnerad effekt from 2023-01 gör att siffran avviker mot tidigare år. Utveckling 2026 Återuppbyggnad av skredområdet har dragit ut Uppgradering och förebyggande underhåll av på tiden men planeras nu bli klart under året. Vi våra anläggningar genomförs enligt plan och återansluter tidigare kunder och öppnar behov. samtidigt upp möjligheter för ytterligare fastighetsägare att ansluta sig. Ingen ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenätet är beslutad men utbyggnaden kommer att följa de behov och de möjligheter som uppstår. Satsningen på fibernätet fortsätter både genom utbyggnad och ökat samarbete med andra nätägare och kunder. Projektering av överföringsledningen till Stora Höga är klar och vi avvaktar Stenungsunds Kommuns planer för delar av sträckningen. Förhoppningsvis kan vi hitta möjligheter till samordningsvinster med gemensamma projekt. Behovet av produktionskapacitet som är oberoende av våra industrier och samtidigt fossilfri ökar i takt med att vi bygger ut övrig verksamhet. Vår förstudie fortsätter därför för att utreda möjligheten att uppföra exempelvis ett mindre pelletseldat värmeverk. En anläggning som är tänkt att ingå i vår produktionskapacitet som spets och Studiebesök vid Vattenfalls Pelletsförbrännings- reservanläggning. anläggning Lignum. 7 Förvaltningsberättelse Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, Verksamheten SEK. Stenungsunds Energi & Miljö AB (Stenungsunds Energi) producerar och distribuerar fjärrvärme Förvaltningsberättelse inom Stenungsunds kommun. Verksamheten Stenungsunds Energi & Miljö AB (Org. Nr sker i nära samarbete med Stiftelsen Stenung- 556601–1895). Styrelsen och VD för Stenung- sunds Fjärrvärme. Bolaget övertog den 1 juli sund Energi & Miljö AB får härmed avge års- 2001 ansvaret för distribution och försäljning av redovisning för verksamheten 2025, vilket är fjärrvärme från Stiftelsen Stenungsunds Fjärr- bolagets tjugofemte räkenskapsår. Uppgifter värme. inom parentes avser verksamhetsåret 2024. Företagets säte är Stenungsund. Flerårsjämförelse* 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 58 026 642 58 424 098 59 787 257 51 091 572 48 564 953 Res. efter finansiella poster 8 053 491 5 888 761 -287 311 3 949 705 4 963 870 Res. i % av nettoomsättningen 13,87 10,08 -0,48 7 ,73 10,03 Balansomslutning 164 599 282 162 596 886 165 691 930 161 283 779 159 348 924 Soliditet (%) 51,27 48,15 44,43 45,82 44,29 Avkastning på eget kapital (%) 9,54 7,52 -0,39 5,34 7,03 Avkastning på totalt kapital (%) 5,86 4,73 0,35 2,76 3,52 Kassalikviditet (%) 167,46 150,84 138,82 167,83 128,18 Justerat eget kapital 84 393 756 78 293 183 73 616 676 73 898 862 70 568 202 *Definitioner av nyckeltal, se not 8. Ägarförhållande Miljötillstånd Stenungsunds Energi & Miljö AB är helägt av Bolaget bedriver en miljöfarlig verksamhet och Stenungsunds kommun. är därför tillståndspliktig enligt miljöbalken. Tillståndet är utfärdat av Länsstyrelsen i Västra Styrelsen Götaland och gäller för fjärrvärmecentralen på Styrelseledamöterna, som är utsedda av fastighet Söbacken 1:174 i Stenungsunds Stenungsunds kommunfullmäktige är; Michael kommun. Ernfors (ordförande), Jesper Lundblad (vice Investeringar ordförande), Lars-Ebbe Pettersson, Mats Gjertz och Hans Häggqvist. Årets investeringar har uppgått till 6 077 tkr (6 044) tkr. Personliga ersättare är Sanida Okanovic, Ida Melin, Carl Brinkhoff, Torbjörn Spaak och Kenny Investeringarna består av: Bergander. • Utbyggnad av kulvertnät och fibernät. • Anslutning av nya fastigheter. Erland Astorsson (VD) är föredragande i • Uppgradering av gårdsplan. styrelsen. • Projekteringar. Styrelsen har under året haft sex protokollförda Resultat sammanträden. Bolaget redovisar en soliditet för år 2025 om Revisorer 51,27 (48,15) %. Auktoriserad revisor har varit Kristoffer Bodin, Bolaget redovisar ett resultat före boksluts- Azets Revision & Rådgivning AB. Lekmanna- dispositioner och skatt om 8 053 (5 889) tkr. revisorer har varit Jan Rohlén och Hans Wallsten. Försäljning av fjärrvärme till kunder uppgick till 58 026 (58 424) tkr. Kostnaden för råvaror var 22 584 (26 377) tkr. 8 Risker Väsentliga händelser under räkenskapsåret Risker är ett naturligt inslag i all verksamhet och • Uppgradering av yttre anläggning värmeverk företaget arbetar kontinuerligt med att • Projektering av överföringsledning till Stora identifiera och bedöma risker verksamheten Höga klar. utsätts för. • Kundundersökning De största riskerna som föreligger bolagets • Fiberutbyggnad verksamhet är: • Produktionsförändringar hos Perstorp Oxo Nyckeltal till kommunkoncernens mål 2025 och Borealis Polyeten kan påverka in- leveransen av restvärme i vårt nät negativt. Soliditet (%) 51,27 • Orolig omvärld påverkar världsmarknadspris Självfinansieringsgrad (%) 172 Sjuktal (%) 2,0 på energi och kan även äventyra tillgången Fossilt bränsle från företagsresor (l/mil) 0,2 till både restvärme och biogas. • Destabiliserande operationer från Fossil produktion Stenungsund (%) 1,9 Fossil produktion Stora Höga (%) 1,7 främmande makt / cyberattacker. Eget kapital Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Belopp vid årets ingång 200 000 5 000 928 634 15 727 1 149 361 Balanseras i ny räkning 15 727 -15 727 Årets resultat 27 132 27 132 Utdelning -294 438 -294 439 Belopp vid årets utgång 200 000 5 000 649 922 27 132 882 054 Resultatdisposition Medel att disponera: Balanserat resultat 649 922 Årets resultat 27 132 677 054 Förslag till disposition: 677 054 Balanseras i ny räkning 677 054 Utdelning till kommun 402 675 Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Nytt staket och förbättrad infart, parkering och gårdsplan har färdigställts under året. 9 Resultaträkning Belopp i Kronor Not 2025 2024 jan-dec jan-dec Rörelseintäkter Nettoomsättning 58 026 641 58 424 098 Övriga intäkter 6 028 709 5 520 406 Summa rörelseintäkter 64 055 351 63 944 504 Rörelsekostnader Råvaror och förnödenheter -22 583 847 -26 377 250 Övriga externa kostnader -16 761 323 -15 187 175 Personalkostnader 2,3 -9 719 821 - 9 670 727 Avskrivningar enligt plan -5 565 640 -5 382 457 Utrangeringar 0 0 Summa rörelsekostnader -54 630 631 -56 617 609 Rörelseresultat 9 424 720 7 326 896 Finansiella poster Ränteintäkter 226 364 358 413 Räntekostnader 0 0 Räntekostnader till Stenungsunds kommun -1 597 593 -1 796 548 Summa finansiella poster -1 371 229 -1 438 135 Resultat efter finansiella poster 8 053 491 5 888 761 Bokslutsdispositioner Övriga bokslutsdispositioner -8 020 000 -5 870 000 Summa bokslutsdispositioner -8 020 000 -5 870 000 Resultat före skatt 33 491 18 761 Skatter Skatt på årets resultat -6 359 -3 034 Årets resultat 27 132 15 727 10 Balansräkning Tillgångar Belopp i Kronor Not 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 4 6 979 880 3 764 412 Maskiner och tekniska anläggningar 5 131 992 321 134 701 018 Inventarier 6 552 233 547 590 Pågående materiella nyanläggningar 7 4 797 159 4 006 415 Summa materiella anläggningstillgångar 144 321 593 143 019 435 Summa anläggningstillgångar 144 321 593 143 019 435 Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror och förnödenheter 639 015 351 770 Färdiga varor och handelsvaror 315 049 688 360 Summa varulager 954 064 1 040 130 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 6 975 248 7 231 101 Fordringar hos Stenungsunds kommun 10 731 817 9 992 161 Övriga fordringar 960 193 627 513 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 656 368 686 547 Summa kortfristiga fordringar 19 323 626 18 537 321 Summa omsättningstillgångar 20 277 690 19 577 451 Summa Tillgångar 164 599 282 162 596 886 11 Balansräkning Eget kapital, avsättningar och skulder Belopp i Kronor Not 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 200 000 200 000 Reservfond 5 000 5 000 Summa bundet eget kapital 205 000 205 000 Fritt eget kapital Balanserat resultat 649 922 928 634 Årets resultat 27 132 15 727 Summa fritt eget kapital 677 054 944 361 Summa eget kapital 882 054 1 149 361 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 105 178 467 97 158 467 Summa obeskattade reserver 105 178 467 97 158 467 Långfristiga skulder Skuld till ägaren Stenungsunds kommun 47 000 000 52 000 000 Summa långfristiga skulder 47 000 000 52 000 000 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 6 197 004 7 561 939 Övriga skulder 1 371 383 1 382 958 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 970 374 3 344 162 Summa kortfristiga skulder 11 538 761 12 289 059 Summa Eget kapital, avsättningar och skulder 164 599 282 162 596 886 12 Kassaflödesanalys Belopp i Kronor Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 3 9 424 720 7 326 896 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 5 565 640 5 382 457 Erhållen ränta mm 226 364 358 413 Erlagd ränta -1 597 593 -1 796 548 Betald inkomstskatt -56 257 93 815 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 13 562 874 11 365 033 Kassaflöde från förändringar av rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av varulager 86 066 251 588 Minskning(+)/ökning(-) av kundfordringar 732 366 1 424 917 Minskning(+)/ökning(-) av fodringar 169 990 -117 227 Minskning(-)/ökning(+) av leverantörsskulder -1 364 935 -2 978 828 Minskning(-)/ökning(+) av kortfristiga skulder 2 192 044 -1 001 942 Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 378 405 8 943 541 Investeringsverksamheten Förvärv av byggnader och mark 4 -3 710 020 0 Förvärv av maskiner och tekniska anläggningar 5 -2 298 034 -5 526 950 Förvärv av inventarier 6 -69 000 -516 903 Förvärv av pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 7 -790 744 -543 064 Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 867 798 - 6 586 917 Finansieringsverksamheten Amortering långfristiga lån -5 000 000 -5 000 000 Utdelning kommun -294 439 0 Förändring av likvida medel 1 216 168 -2 643 374 Likvida medel vid årets början 5 182 277 7 825 651 Likvida medel vid årets slut (koncernkonto hos Stenungsunds kommun) 6 398 445 5 182 277 13 Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovissningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag. Materiella anläggningstillgångar Tillämpade avskrivningstider Antal år Antal år Inventarier 5-20 år Fiberkanalisation 20 år Byggnader och mark 25 år Naturgas 10 år Bygge Perstorp 10 år Reservkraftaggregat 20 år Borealis utrustning 10 år Panna 15 MW 20 år Teknik utrustning 10 år Kulvertnät 50 år Styrsystem 10 år Borealis PE3 15 år Ställverk 15 år Hyrda anläggningar 20 år Noter till resultaträkningen Not 2 Medelantal anställda 2025 2024 Medelantal anställda Medelantalet anställda bygger på av bolaget betalda närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid. Medelantalet anställda har varit 9 9 varav kvinnor 2 2 varav män 7 7 Not 3 Personal 2025 2024 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro för samtliga anställda 2,02 % 1,20 % Sjukfrånvaro för kvinnor 0,40 % 0,00 % Sjukfrånvaro för män 2,50 % 1,57 % Sjukfrånvaro för personal 29 år och yngre 0,00 % 0,00 % Sjukfrånvaro för personal 30-49 år 1,91 % 0,55 % Sjukfrånvaro för personal 50 år och äldre 2,12 % 1,79 % Löner, ersättningar m.m. Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp: Löner och ersättningar 6 879 441 6 064 388 Pensionskostnader 654 205 1 433 021 Sociala kostnader 2 186 174 2 173 319 Summa 9 719 820 9 670 727 Noter till balansräkningen Not 4 Byggnader och mark 2025 2024 Ingående anskaffningsvärden 10 440 806 10 440 806 Inköp 3 710 020 0 Summa anskaffningsvärde 14 150 826 10 440 806 Ingående avskrivningar -6 676 394 -6 259 136 Årets avskrivningar -494 552 -417 258 Summa avskrivningar -7 170 946 -6 676 394 Utgående redovisat värde byggnader och mark 6 979 880 3 764 412 14 Not 5 Maskiner och tekniska anläggningar 2025 2024 Ingående anskaffningsvärden 249 260 863 243 733 913 Inköp 2 298 034 5 526 950 Utrangeringar anskaffning* 0 0 Summa anskaffningsvärde 251 558 897 249 260 863 Ingående avskrivningar -114 559 845 -109 720 961 Årets avskrivningar -5 006 731 -4 838 884 Återförda avskrivningar utrangeringar* 0 0 Summa avskrivningar -119 566 576 -114 559 845 Utgående redovisat värde maskiner och tekniska anläggningar 131 992 321 134 701 018 Not 6 Inventarier 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 3 006 999 2 490 096 Inköp 69 000 516 903 Summa anskaffningsvärde 3 075 999 3 006 999 Ingående avskrivningar -2 459 409 -2 333 094 Årets avskrivningar -64 357 -126 315 Summa avskrivningar -2 523 766 -2 459 409 Utgående redovisat värde inventarier 552 233 547 590 Not 7 Pågående materiella nyanläggningar 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 4 006 415 3 463 351 Inköp 790 744 543 064 Summa anskaffningsvärde 4 797 159 4 006 415 Utgående redovisat värde pågående materiella nyanläggningar 4 797 159 4 006 415 Not 8 Definition av nyckeltal Soliditet Justerat eget kapital i procent till balansomslutning. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster/justerat eget kapital*100 Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat+Finansiella intäkter/Balansomslutning*100 Kassalikviditet Omsättningstillgångar exklusive varulager i procent av kortfristiga skulder. Underskrifter Årsredovisningens innehåll blev klart den 11 februari 2026. Årsredovisningen undertecknades av styrelseledamöterna den dag som framgår av de elektroniska underskrifterna. Michael Ernfors, Styrelseordförande Vår revisionsberättelse har avgivits 2026-02-13 Jesper Lundblad , Vice styrelseordförande Azets Revision & Rådgivning AB Lars-Ebbe Pettersson, Styrelseledamot Kristoffer Bodin, Auktoriserad revisor Mats Gjertz, Styrelseledamot Hans Häggqvist, Styrelseledamot Erland Astorsson, VD 15 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Stenungsunds Energi och Miljö Aktiebolag Org.nr 556601–1895 Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som Rapport om årsredovisningen beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Uttalanden • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Stenungsunds kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma Energi och Miljö AB för år 2025. granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet omständigheterna, men inte för att uttala oss om med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden effektiviteten i den interna kontrollen. rättvisande bild av Stenungsunds Energi och Miljö Aktiebolags • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess används och rimligheten i styrelsens och verkställande finansiella resultat och kassaflöde för året enligt direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med upplysningar. årsredovisningens övriga delar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat- verkställande direktören använder antagandet om fortsatt räkningen och balansräkningen. drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om Grund för uttalanden huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig oberoende i förhållande till Stenungsunds Energi och Miljö osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa Aktiebolag enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för Styrelsens och verkställande direktörens ansvar revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild verksamheten. enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen direktören ansvarar även för den interna kontroll som de och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som och om årsredovisningen återger de underliggande inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en på oegentligheter eller misstag. rättvisande bild. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. interna kontrollen som vi identifierat. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla verksamheten. Rapport om andra krav enligt Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- lagar och andra författningar redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga fel- aktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra Uttalanden uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig för Stenungsunds Energi och Miljö Aktiebolag för år 2025 samt av felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt ekonomiska beslut som användare fattar med grund i förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens leda- årsredovisningen. möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räken- skapsåret. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela Grund för uttalanden revisionen. Dessutom: Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga Vi är oberoende i förhållande till Stenungsunds Energi och Miljö felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på Aktiebolag enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort oegentligheter eller misstag, utformar och utför vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. 16 Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, förenligt med aktiebolagslagen. omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, aktiebolagslagen. medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande använder vi professionellt omdöme och har en professionellt direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår skötas på ett betryggande sätt. professionella bedömning med utgångspunkt i risk och Revisorns ansvar väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra avseende: förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon för- förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av bolaget, eller underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, förenligt med aktiebolagslagen. årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Sundsvall 2026-02-13 Azets Revision & Rådgivning AB Kristoffer Bodin Auktoriserad revisor Granskningsrapport Till Bolagsstämman i Stenungsunds Energi och Miljö AB, org.nr 556601–1895 Till Fullmäktige i Stenungsunds kommun Vi, av fullmäktige i Stenungsunds kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Stenungsunds Energi och Miljö AB:s verksamhet. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder lekmannarevisorerna. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025”. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vi åberopar bifogad redogörelse. Stenungsund 2026-02-18 Hans Wallsten Jan Rollén Lekmannarevisorer 17 ÅRSREDOVISNING5 2 02 Stenungsunds Energi och Miljö Ak tiebolag Fjärrvärm e för en hållbar vä rld fjärrvärme på hemm aplan ”Varje år används runt om i All uppvärmning påverkar miljön. världen mycket mer resurser än Genom framställning av värme i vad planeten har att ge. Tack vare stora anläggningar med höga krav utbyggd fjärrvärme kan vi i på säkerhet, verkningsgrad och Sverige ta vara på det som annars effektiv rening, som förser hela går till spillo, till exempel samhällen med värme, blir skogsavfall och värme från påverkan på miljön betydligt avfallsförbränning och industrier. mindre än om var och en haft Fjärrvärme hushåller med egen uppvärmning. Det blir alltså gemensamma resurser för att mindre utsläpp och mindre slippa låna av kommande energiförluster genom att gå generationer. samman och använda fjärrvärme som energikälla.” Stenungsunds Energi och Miljö A ktiebolag Hantverkaregatan 32, 444 32 Ste nungsund 0303-73 10 0i0n |fo @stenungsundsen ergi.se www.stenungsundsene rgi.se 17 Lekmannarevisorerna i 2026-02-18 Stenungsunds Energi och Miljö AB Till Bolagsstämman i Stenungsunds Energi och Miljö AB Organisationsnummer 556601–1895 Fullmäktige i Stenungsunds kommun Granskningsrapport för år 2025 Vi, av fullmäktige i Stenungsunds kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Stenungsunds Energi och Miljö AB:s verksamhet. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder lekmannarevisorerna. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025”. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vi åberopar bifogad redogörelse. Stenungsund, 2026-02-18 Hans Wallsten Jan Rollén Lekmannarevisor Lekmannarevisor Bilaga: Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025 H7NJA-6DAVM-3Q6GV-XY232-YV672-H1JJ5 :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." HANS WALLSTEN Jan-Ingvar Rollén Lekmannarevisor Lekmannarevisor Serienummer: b064cfa3902412[…]29ab710c833b2 Serienummer: 45b2fd1621ecae[…]9bf2ec56416a0 IP: 78.69.xxx.xxx IP: 90.232.xxx.xxx 2026-02-18 10:41:18 UTC 2026-02-18 10:42:51 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. H7NJA-6DAVM-3Q6GV-XY232-YV672-H1JJ5 :lekcyntnemukod oenneP Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025 Rapport Stenungsunds Energi och Miljö AB 2026-xx-xx Antal sidor: Page 1 of 9 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfrågor 3 1.2 Avgränsning 3 1.3 Revisionskriterier 3 1.4 Metod 4 2 Resultat av granskningen 4 2.1 Övergripande styrning 4 2.1.1 Bolagsordning 4 2.1.2 Ägardirektiv 4 2.2 Ekonomi- och verksamhetsstyrning 5 2.2.2 Bedömning 7 2.3 Intern styrning och kontroll 7 2.3.1 Bedömning 8 2.4 Väsentliga händelser under året 8 3 Samlad bedömning 8 Page 2 of 9 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets 1 BAKGRUND Enligt 12 kap. 1 § kommunallagen ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av god revisionssed. Detta omfattar även den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Bolagets styrelse och verkställande direktör ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig (10 kap. 3 § aktiebolagslagen). Azets Revision & Rådgivning har fått i uppdrag av lekmannarevisorerna i Stenungsunds Energi och Miljö AB att genomföra en grundläggande granskning avseende bolagets verksamhet. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGOR Den grundläggande granskningen syftar till att översiktligt bedöma bolagets ledning och styrning samt interna kontroll. Granskningen har besvarat följande revisionsfrågor: — Har styrelse och VD säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med ägardirektiv, mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt? — Har styrelse och VD säkerställt att den får tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat? — Har styrelse och VD säkerställt en tillräcklig intern kontroll i bolaget? 1.2 AVGRÄNSNING Granskningen avser den verksamhet som bedrivits under 2025. De bedömningar som görs inom ramen för den grundläggande granskningen baserar sig genomgång och översiktlig analys av protokoll av bolagets övergripande styr- och uppföljningsdokument. Den grundläggande granskningen är av översiktlig karaktär och bedömningar görs därför med begränsad säkerhet. 1.3 REVISIONSKRITERIER Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier i denna granskning utgörs av: — Aktiebolagslagen (2005:551) 8 kap. 4 och 8 §§ som reglerar styrelsens och VD:s ansvar — Bolagsordning — Ägardirektiv — Kommunallagen (2017:725) Page 3 of 9 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets — Kommunfullmäktiges mål, uppdrag och styrdokument (som är gällande även för bolagen) 1.4 METOD Den grundläggande granskningen är bred och omfattar flera delar. Under 2025 har den bestått av: Protokollsgranskning Lekmannarevisorn följer bolaget löpande genom bland annat protokollsgranskning. Genomgång av styr- och uppföljningsdokument För granskningen har vi begärt in gällande styr- och uppföljningsdokument. Syftet med dokumentstudien är att ge en översiktlig bild av hur styrningen ser ut inom bolaget. 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 2.1 ÖVERGRIPANDE STYRNING De övergripande styrdokument som sätter ramarna för bolaget och dess verksamhet är bolagsordning och ägardirektiv. Fullmäktige i Stenungsunds kommun beslutade 2023-06-07 (§113) om reviderad bolagsordning och ägardirektiv för bolaget. Ägardirektivet har fastställts av bolagsstämma 2023-08-25. 2.1.1 Bolagsordning Bolagsordningen tydliggör bolagets uppgift, vilket är att bedriva verksamhet som omfattar att producera, distribuera och försälja energi, förlägga och tillhandahålla nät för elektronisk kommunikation samt att äga och förvalta till verksamheten tillhörande fast och lös egendom. Bolaget ska med god teknisk praxis och med optimalt resursutnyttjande främja en god och miljömässigt acceptabel energiförsörjning. Därtill ska bolaget utföra sin verksamhet så att den långsiktigt bidrar till kommunens arbete för att främja utveckling och tillväxt inom kommunen. Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 2.1.2 Ägardirektiv I ägardirektivet utvecklas och förtydligas de ramar som bolaget har att förhålla sig till. Här betonas bland annat bolagets roll i den kommunala organisationen samt vikten av samverkan och samordning inom kommunkoncernen. Av ägardirektivet framgår vidare att bolaget ska: • tillhandahålla fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter och byggnader och på detta sätt trygga en viktig infrastruktur för kommuninnevånarna och gynna en god miljöutveckling i Stenungsund. Bolaget ska erbjuda produkter och tjänster som ger Page 4 of 9 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets kunderna en ökad service, en mer komplett energileverans och en god inomhusmiljö. • där det är möjligt tillhandahålla fiberanslutning i form av svartfiber till kommunala verksamheter och övrig marknad i huvudsak inom Stenungsunds kommun. • verka för att producera och försälja el från egen solcellsanläggning. Ägardirektivet fastslår även att kommunen och bolaget ska samverka för att genomföra Stenungsunds kommuns vision, beslutad av kommunfullmäktige. Verksamheten ska bedrivas utifrån långsiktigt hållbar utveckling med följande mål; • Attraktiv och serviceinriktad energileverantör med nöjda kunder • Bolaget ska verka för att anslutningsgraden ökar • Prisnivån för levererad fjärrvärme ska vara bland de lägsta i Sverige • Bolaget ska effektivisera och rationalisera för att minska kostnaderna i bolaget Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Av ägardirektivet framgår även finansiella direktiv för bolaget, enligt nedan: • Verksamheten ska bedrivas med för branschen normal affärsrisk. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och iakttagande av god affärssed. Soliditeten i bolaget ska som långsiktigt riktvärde uppgå till 50 %. Vid en soliditet understigande 40 % ska styrelsen ha en plan för att inom en treårsperiod uppnå minst 40 % igen. • Bolaget ska sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 4,0 %. Det genomsnittliga värdet ska beräknas på de senaste fem åren. Avkastning på totalt kapital för varje enskilt år definieras som: Rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med balansomslutningen. • Bolaget ska verka för en skälig utdelning till ägarna med hänsyn tagen till bolagets konsolideringsbehov. Utdelningen beräknas på resultatet efter finansiella poster och ska uppgå till 5%. • Bolaget ska följa de av kommunfullmäktige fastställda finansiella koncernmål. Dessa återfinns i kommunens Strategiska plan. 2.2 EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING Bolaget har fastställt budget 2025 och handlingsplan med strategiska mål för de närmsta tre räkenskapsåren. 2.2.1.1 Mål för verksamheten Bolaget har formulerat fyra grundpelare för verksamheten, där det har integrerat kommunkoncernens mål och de globala målen i Agenda 2030. Verksamhetens fyra grundpelare är: Page 5 of 9 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets • Vi ska vara ett attraktivt och serviceinriktat energibolag, med nöjda kunder, som verkar för att anslutningsgraden ska öka. • Vi ska ha en hållbar ekonomi, med högt resursutnyttjande som skapar tillväxt, innovation och ger långsiktiga värden. • Vi ska vara ett hållbart bolag utifrån ett miljömässigt perspektiv, som verkar för att bekämpa klimatförändringar och bevara biologisk mångfald. • Vi ska vara ett hållbart bolag utifrån ett socialt perspektiv, som är inkluderande och jämlikt och bidrar till att skapa god hälsa och välbefinnande. Bolaget har också identifierat ytterligare fokusmål från Agenda 2030, utöver de som kommunfullmäktige beslutat om för kommunkoncernen. Dessa utgörs av: • Mål 3. God hälsa och välbefinnande (mål för kommunkoncernen) • Mål 7. Hållbar energi för alla • Mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt • Mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur • Mål 12. Hållbar konsumtion och produktion • Mål 13. Bekämpa klimatförändringarna (mål för kommunkoncernen) Vidare har bolaget arbetat fram tre fokusområden, med koppling till kommunkoncernens mål, som i sin tur brutits ned i sju mätbara och tidsatta mål: Fokus Mål Mätbarhet Tid God arbetsmiljö Medarbetarundersökningar Inför standard, gör mätning 2025 Hög kundnöjdhet Kundundersökningar Inför standard, gör 2025 mätningar Trygg och fossilfri Fossilfri produktion Andel fossil produktion ska 2035 energiförsörjning vara noll Ansluta fler fastigheter Årligen nya leveranspunkter 2025 för fjärrvärme och fiber Öka kapacitet för industriell Ny produktionsanläggning 2027 restvärme Öka fossilfri pannkapacitet Installera teknik för 2030 fossilfritt bränsle i Stenungsund Ersätta oljepannan med 2026 fossilfritt alternativ i Stora Höga Börja producera el Leverera el 2027 Av protokoll framgår att styrelsen fått information om måluppfyllelsen för bolagets fokusområden. Styrelsen får därtill regelbundet information om pågående och planerade projekt samt övriga frågor som är aktuella i verksamheten. På sammanträde i september 2025 framgår att styrelsen även fått ta del av en kundnöjdhetsundersökning som Page 6 of 9 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets genomfördes 28 april till 25 maj 2025. Styrelsen har även fått information om ”Miljöperspektiv, en av bolagets fyra grundpelare i arbetet med måluppfyllelse” på sammanträdet i april 2025. 2.2.1.2 Budget och ekonomisk uppföljning Enligt budget för 2025 beräknas resultat efter finansiella poster uppgå till 6 138 tkr. Resultat efter finansiella poster för perioden januari-augusti 2025 uppgick till 4 147 tkr per delårsrapport, med en prognos för helåret på 6 755 tkr. Redovisat resultat efter finansiella poster för helåret 2025 uppgår till 8 053 tkr. I de ägardirektiv som fullmäktige beslutade om 2023-06-07 anges att utdelning ska ske med 5 %, beräknat på resultatet efter finansiella poster. För 2025 så föreslår styrelsen, i enlighet med ägardirektiven, en utdelning till ägaren om 402 675 kr. Soliditeten för 2025 uppgick till 51,27 %, en ökning mot föregående år då den uppgick till 48,15 %. Som långsiktigt värde ska soliditeten i bolaget uppgå till 50 %. Bolagets avkastning på totalt kapital uppgår till 5,86 % (4,73 % år 2023). Styrelsen erhåller ekonomisk rapportering vid varje styrelsemöte, och en mer omfattande rapportering i samband med delårsrapport och årsbokslut. 2.2.2 Bedömning Vi bedömer att styrelsen i allt väsentligt haft en tillräcklig och aktiv styrning av bolagets ekonomi och verksamhet utifrån gällande ägardirektiv. Styrelsen har fastställt budget och handlingsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren. De mål som anges i ägardirektivet bedöms beaktas i de mål som bolaget fastställt för verksamheten. Styrelsen erhåller en ekonomisk uppföljning vid samtliga styrelsemöten under året, och får även löpande information om pågående och planerade projekt. Under året har styrelsen fått information om måluppfyllelsen för de tre fokusområdena. Av ägardirektiven framgår finansiella direktiv för bolaget avseende soliditet, avkastningskrav och utdelning, vilka följs upp i årsredovisningen. 2.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL Bolaget har riktlinjer för arbetet med riskanalys och internkontrollplan. Av riktlinjerna framgår ansvarsfördelningen i arbetet, där styrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en tillräcklig intern kontroll. VD i sin tur ska tillse att riktlinjer för den interna kontrollen upprättas i enlighet med för koncernen gällande riktlinjer och föreskrifter. Slutligen har de anställda en skyldighet att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning. Den anställde ska omedelbart rapportera brister i den interna kontrollen till närmast överordnad. Styrelsen fattar årligen, i oktober, beslut om internkontrollplan för kommande år. I samband med detta så diskuteras identifierade risker och styrelsen uppges vara delaktiga i arbetet genom att de har möjlighet att lägga till risker och påtala andra eventuella behov av justeringar. Risker beaktas ur ett ekonomiskt, personellt och verksamhetsmässigt perspektiv. I risk- och väsentlighetsbedömningen beskrivs riskbilden, Page 7 of 9 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets väsentlighetsbedömningen (sannolikhet/konsekvens) samt åtgärd och ansvarig. Av internkontrollplanen framgår sedan för respektive risk; kontrollmoment, ansvarig, frekvens, metod och till vem rapportering ska ske. Den risk som bedömts mest väsentlig i risk- och väsentlighetsbedömningen inför framtagandet av 2025 års internkontrollplan är: — Brist på teknisk dokumentation. Samtliga identifierade risker beaktas i internkontrollplanen. Löpande eller månadsvis rapportering till styrelsen sker enligt fastställda rutiner för de risker där VD är ansvarig för kontrollmomentet. Löpande rapportering av resultatet för övriga kontrollmoment sker till VD. Uppföljning av internkontrollplanen i sin helhet sker årligen på styrelsens sammanträde i december. 2.3.1 Bedömning Vi bedömer att styrelsen i allt väsentligt har säkerställt att det finns en struktur för att säkerställa en tillräcklig intern kontroll avseende verksamhet och ekonomi. Styrelsen tar beslut och följer löpande arbetet utifrån internkontrollplanen, vilket bidrar till att den utgör ett styrverktyg i styrelsens internkontrollarbete. 2.4 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Pågående och planerade projekt Styrelsen får löpande information om pågående och planerade projekt. Aktuella projekt under året har bland annat varit anslutning av Lövberga (särskilt boende), utbyggnad av fibernätet samt olika typer av underhållsprojekt m.m. Skredet Under året har arbetet fortgått med återuppbyggnad efter skredet, vilket förväntas bli klart under 2026. Förstudie – nytt värmeverk Bolaget ser ett behov av ökad produktionskapacitet som är oberoende av industrierna och som är fossilfri. En förstudie pågår för att utreda möjligheterna för att uppföra ett mindre pelletseldat värmeverk. Solcellspark – utredning Styrelsen beslutade i april 2025 att pausa projektet tills vidare, då lämplig tillgänglig mark inte har kunnat identifieras. 3 SAMLAD BEDÖMNING Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att styrelse och VD i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med ägardirektiv, mål Page 8 of 9 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets och riktlinjer som fullmäktige fastställt. Styrelse och VD bedöms även ha säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat samt en tillräcklig intern kontroll. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Liz Gard Certifierad kommunal revisor Page 9 of 9 Revisorn i stiftelsen 2026-02-18 Stenungsunds Fjärrvärme Till Styrelsen i Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme Organisationsnr: 853300–4944 Till fullmäktige i Stenungsunds kommun (för kännedom) Revisionsberättelse för stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme år 2025 Jag, av fullmäktige i Stenungsunds kommun utsedda kommunala revisor, har, utifrån den auktoriserade revisorns granskning, bedömt stiftelsens räkenskaper, årsredovisning och styrelsens förvaltning för år 2025. Jag har granskat hur verksamheten förhåller sig till lag och stadgar, om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. I granskningen har jag biträtts av sakkunniga. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Jag bedömer sammantaget att styrelsen har utfört sitt uppdrag enligt stiftelsens stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag bedömer att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Stenungsunds kommun, 2026-02-18 Jan Rollén Revisor Z8V94-BELIK-8SR3T-LSWKR-XJ97F-VRBPE :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Jan-Ingvar Rollén Revisor Serienummer: 45b2fd1621ecae[…]9bf2ec56416a0 IP: 90.232.xxx.xxx 2026-02-18 10:34:32 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. Z8V94-BELIK-8SR3T-LSWKR-XJ97F-VRBPE :lekcyntnemukod oenneP Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 121 Dnr: KS 2026/202 Årsredovisning 2025 Stenungsundshem AB och ombudsinstruktioner Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunens ombud vid Stenungsundshem AB:s bolagsstämma följande instruktioner: • Upprättad resultaträkning och balansräkning för Stenungsundshem AB fastställs. • Vinsten balanseras enligt upprättat förslag. • Styrelsens ledamöter samt verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet. Jäv Lisbeth Svensson (L) anmäler jäv och lämnar sammanträdessalen under handläggningen av ärendet. Sammanfattning av ärendet Stenungsundshem AB:s årsredovisning för 2025 har inkommit till kommunen. Kommunrevisionens samlade bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att styrelse och VD i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med ägardirektiv, mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt. Styrelse och VD bedöms även i allt väsentligt ha säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat samt en tillräcklig intern kontroll. Auktoriserad revisor bedömer att årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av Stenungsundshem AB:s finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen bedöms vara förenlig med årsredovisningens övriga delar. Auktoriserad revisor tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Vidare tillstyrker auktoriserad revisor att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23 Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att överlämna Stenungsundshem AB:s årsredovisning för kännedom till kommunfullmäktige och föreslår samtidigt kommunfullmäktige besluta att ge kommunens ombud vid Stenungsundshem AB:s bolagsstämma i uppdrag att tillstyrka att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, att vinsten balanseras enligt upprättat förslag samt tillstyrker beviljandet av styrelsens och verkställande direktörens ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Styrelsen och verkställande direktören föreslår utdelning om 1 200 tkr då årets resultat är 30 834 tkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Årsredovisning 2025 för Stenungsundshem AB Revisionsberättelse Stenungsundshem Aktiebolag Granskningsrapport 2025 för Stenungsundshem AB Lekmannarevisorernas Granskningsredogörelse 2025 Beslut skickas till Annette.bergholtz@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/202 2026-03-16 Annette Bergholtz Till kommunfullmäktige Redovisningsansvarig Årsredovisning 2025 Stenungsundshem AB och ombudsinstruktioner Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunens ombud vid Stenungsundshem AB:s bolagsstämma följande instruktioner: • Upprättad resultaträkning och balansräkning för Stenungsundshem AB fastställs. • Vinsten balanseras enligt upprättat förslag. • Styrelsens ledamöter samt verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet. Sammanfattning av ärendet Stenungsundshem AB:s årsredovisning för 2025 har inkommit till kommunen. Kommunrevisionens samlade bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att styrelse och VD i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med ägardirektiv, mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt. Styrelse och VD bedöms även i allt väsentligt ha säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat samt en tillräcklig intern kontroll. Auktoriserad revisor bedömer att årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av Stenungsundshem AB:s finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen bedöms vara förenlig med årsredovisningens övriga delar. Auktoriserad revisor tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Vidare tillstyrker auktoriserad revisor att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att överlämna Stenungsundshem AB:s årsredovisning för kännedom till kommunfullmäktige och föreslår samtidigt kommunfullmäktige besluta att ge kommunens ombud vid Stenungsundshem AB:s bolagsstämma i uppdrag att tillstyrka att årsstämman fastställer resultaträkningen och Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/202 2026-03-16 balansräkningen, att vinsten balanseras enligt upprättat förslag samt tillstyrker beviljandet av styrelsens och verkställande direktörens ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Styrelsen och verkställande direktören föreslår utdelning om 1 200 tkr då årets resultat är 30 834 tkr Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Årsredovisning 2025 för Stenungsundshem AB Revisionsberättelse Stenungsundshem Aktiebolag Granskningsrapport 2025 för Stenungsundshem AB Lekmannarevisorernas Granskningsredogörelse 2025 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Maria Jonsson Erica Bjärsved Kommundirektör Ekonomichef Beslut skickas till Annette.bergholtz@stenungsund.se ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Stenungsundshem AB årsredovisning 2025 Stenungsundshem Aktiebolag Stenungsundshem AB Box 44 Org.nr 556338-1325 444 21 Stenungsund Besöksadress: stenungsundshem.se Jullen 5 Telefon: 0303-686 00 Mejl: info@stenungsundshem.se 2 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Innehåll 05 | VD har ordet 06 | Verksamheten under året 14 | Förvaltningsberättelse 15 | Information om verksamheten 15 | Väsentliga händelser under räkenskapsåret 15 | Ekonomi och finans 15 | Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 16| Femårsöversikt 17 | Vinstdisposition 18 | Resultaträkning 19 | Balansräkning 21 | Förändringar i eget kapital 22 | Kassaflödesanalys 23 | Noter STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 3 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA 4 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA VD HAR ORDET Stabil grund, tydlig styrning och rätt prioriteringar 2025 var ett år då Stenungsundshem behövde agera både Det finns en tydlig lärdom från året: den kvalitet och service handfast och eftertänksamt. Med 2024 års negativa resultat som hyresgästen upplever i kontakten med oss, grundläggs av i minne blev utmaningen att säkerställa budget, prognos och våra arbetsprocesser och hur vi samarbetar internt. När an- resultat i enlighet med ställda krav ifrån ägaren. Genom en tyd- svar, arbetssätt och prioriteringar är tydliga för alla på företa- lig styrning och aktiva val kan vi konstatera ett positivt resultat get, blir det lättare för alla att leverera jämnt, följa upp ärenden för 2025. och återkoppla på ett sätt som känns tryggt och förutsägbart. En viktig strategi har därför varit att sätta det befintliga Det bygger förtroende, både hos hyresgäster och ägare. Det fastighetsbeståndet främst. För Stenungsundshem har det kräver uthållighet och disciplin i det vardagliga att långsiktigt inneburit att lägga mer kraft på de hus och områden som redan skapa en servicekultur där fokus är externt och inte internt. finns, där vardagen pågår och där insatser gör störst skillnad Inför 2026 jobbar bolaget vidare utifrån samma principer. för flest. Stenungsundshem ska fortsätta vara försiktigt där riskerna är I stort så kan året sammanfattas i tre trådar som bildar en stora och bygga upp ett kapital för att återigen kunna bygga nya gemensam väv. Den första är service i vardagen: att saker ska lägenheter utifrån konstaterat behov och attraktiva lägen. Vi ska fungera och att hyresgäster får hjälp när de behöver det. Under lägga resurser där de ger mest nytta och följa upp så att lärandet 2025 har Stenungsundshem arbetat med närvaro och tydligare blir en naturlig del av styrningen. ansvar i leveransen genom att ta över yttre- och inre skötsel i Jag vill rikta ett stort tack till våra hyresgäster och medar- egen regi. Den andra tråden är utveckling av beståndet, med betare som gör vår framgång möjlig. Vårt mål framöver består: underhåll som skyddar husen över tid och projekt som skapar nya trygga hem, välskötta hus och en stabil ekonomi som samman- bostäder genom ombyggnad. När rätt saker görs i rätt tid minskar taget gör det möjligt att göra skillnad, på riktigt. risken för större problem senare, och det gynnar både boendemil- jö och bolagets ekonomi. Den tredje tråden är styrning och struk- tur, där organisationen har byggt ett mer gemensamt arbetssätt i uppföljning och kommunikation, stärkts som avsändare och fått Svante Lahti bättre förutsättningar att prioritera mer träffsäkert. Vd på Stenungsundshem STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 5 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA VERKSAMHETEN UNDER ÅRET 6 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Vårt uppdrag och ansvar Allmännytta med tydlig styrning och lokal förvaltning Stenungsundshem är ett kommunägt bostadsbolag med ett tydligt allmännyttigt uppdrag. Kärnan är att erbjuda trygga hem och ta långsiktigt ansvar för hus och utemiljöer. Samtidigt ska bolaget bidra till kommunens positiva utveckling. Det betyder att olika behov ibland behöver vägas ihop. Stenungsundshem ska sköta befintliga fastigheter och områden, planera för fram- tiden och vara en stabil aktör i en föränderlig omvärld. Värdegrunden är bolagets kompass i vardagen. Värdeorden ansvar, effektivitet och tillsammans styr hur Stenungsunds- hem prioriterar, hur hyresgäster bemöts och hur samarbetet fungerar internt. Det gäller i det lilla, som återkoppling i ett kundärende, och i det stora, som när bolaget väljer mellan olika investeringar i beståndet. Kundlöften och förväntningar på tydlighet och tillgänglighet behöver vara en röd tråd i hela verksamheten. Som kommunalt bolag styrs vi av tydliga ramar. Styrelsen, ägardirektiv, affärsplan och budget sätter riktningen och ledning följer upp att det verkställs. Arbetsmiljö och kompetensför- sörjning är en avgörande del för verksamhetens framgång. En lägenheter i området Hasselbacken. Samtidigt ökade vi antalet organisation nära bostadsområdena gör skillnad, eftersom bostäder i andra områden genom att bygga om två lokaler till många frågor avgörs i vardagen där människor bor. fem lägenheter. Intresset var genomgående stort och samtliga lägenheter hyrdes ut i takt med att de blev inflyttningsklara. Under året märktes ett skifte i hur servicearbetet bedrivs. Vår organisation Bolaget byggde vidare på inre- och yttre skötsel i egen regi för att ta hand om utemiljö och lokalvård, med ambitionen Tillsammans för trygga hem att korta ledtider, öka närvaro och göra ansvar tydligare. När Stenungsundshem är en relativt liten organisation med ett mer av arbetet ligger nära verksamheten blir det enklare att få stort operativt ansvar. 36 personer är organiserade i funktioner ihop planering och genomförande, att följa upp och förbättra som hänger ihop i vardagen: fastighetsnära service, kundser- i takt med behovet. Parallellt tydliggjordes hur invändigt- och vice och uthyrning, projekt och utveckling samt ekonomi och utvändigt underhåll ska prioriteras, så att resurser styrs mot administration, med marknad och kommunikation som stöd de mest kritiska behoven i beståndet, till exempel klimatskal för tydlig information och dialog. Den dagliga verksamheten och tekniska system. leds av vd och ledningsgrupp och följs upp genom planering, samordning och nyckeltal så att ansvar, beslut och genomför- Nyckeltal ande håller ihop, samtidigt som vi arbetar från flera platser i kommunen för att vara nära både husen och hyresgästerna. • Stenungsundshem har kontor ute i våra områden som fastig- Tillsvidareanställda: 36 (30). • hetsvärdar, miljövärdar och lokalvårdare utgår ifrån. Uthyrningsgrad: 99,6 % (99,7). Vid årets slut fanns Styrelsen består av fem ordinarie ledamöter och fem 8 (6) lediga lägenheter, främst kopplat till pågående suppleanter som utses av kommunfullmäktige, samt personal- renoveringar. • representanter för Vision. Under året hölls 7 styrelsemöten, Hyreshöjning – Bostäder: 4,3 % från 1 april 2025, varav ett extra med anledning av nedskrivning av projektet lokalhyror: cirka 1,6 % från 1 januari 2025. • Hasselhöjden. Under året skedde också förändringar i styrelsens Uthyrningsbar area: 167 960 m² (165 227), varav 146 sammansättning med ersättningar av suppleanter och avgång 590 m² (143 880) BOA, 18 314 m² (18 310) LOA och av personalrepresentant. 3 055 m² (3 038) garagearea. • Marknadsvärde fastigheter: 2 770 000 tkr. • Hyresintäkter: 229 489 tkr (213 508). Året i korthet • Resultat efter finansiella poster: 30 834 tkr (-9 215). • Antal lägenheter: 2 171 (2 106). Antal lokaler: 218 Fem händelser som flyttade oss framåt (217). • Bilplatser: 1 324. Garageplatser: 512. Båtplatser: 36. En av årets viktigaste händelser var att vi kunde välkomna nya hyresgäster till Hasselhöjden 1 med 61 nyproducerade STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 7 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA En tredje viktig förflyttning var att Stenungsundshem lade en Räntekostnader, räntebindning och lånestruktur påverkar stabilare grund i kommunikationen. En kommunikations- bolagets handlingsutrymme. Under året har Stenungsundshem strategi togs fram och en varumärkesbok färdigställdes som lagt om lån som förfallit och utgått ifrån finanspolicyn för att gör varumärket tydligare och mer konsekvent. sprida ränterisken över tid. Den kommunala borgen ger företaget Året innehöll även flera driftskritiska förändringar som en trygghet vid lånefinansiering. påverkar vardagen. Stenungsundshem bytte leverantör för Marknadsvärderingen av beståndet ger en bild av värdet för störnings- och fastighetsjour och genomförde förändringar i våra fastigheter. Under 2025 genomfördes en extern värdering tekniska tjänster som ska ge tydligare och stabilare leverans som visar ett marknadsvärde högt över bokförda värden, med över tid. Ett nytt avtal med Telia som kommunikationsoperatör undantag för projektet Hasselhöjden. Det är en viktig lärdom är en del i en mer framtidssäker grund, med möjlighet till som visar att nyproduktion kan innebära särskilda risker. tjänster upp till 1 Gbit per sekund. Avslutningsvis: en femte viktig händelse var att bolaget Projekt och ombyggnation förankrade och strukturerade arbetet med fastigheter och projektutveckling. Arbete med investeringsram, värdering och prioriteringar gav en tydlig väg framåt och bättre förutsättning- Stenungsundshem bygger för mesta möjliga nytta ar att hålla riktningen, även när omvärlden förändras. Under 2025 gjorde bolaget tydliga förflyttningar i projektport- följen, med både leverans och planering framåt. Projektet Has- selhöjden 1 var en efterlängtad leverans. Året innehöll också Ekonomin i praktiken flera ombyggnationer som visar en tydlig linje: ambitionen är att på ett resurseffektivs sätt skapa fler bostäder genom att Budgetdisciplin, värdeskapande och investeringsplan använda befintliga ytor bättre. Årets ekonomiska utfall speglar en verksamhet där intäkter, Stenungsundshem genomförde konverteringar av lokaler till kostnader och prioriteringar balanseras i realtid. Hyresin- lägenheter. På Koppersvägen skapades tre nya lägenheter, och täkterna ökade under året och de största kostnaderna finns i på Kolningsberget omvandlades tidigare lokaler till två bostäder. drift och underhåll. En del av ekonomiarbetet under 2025 har Bolaget förberedde också för kommande konverteringar, som handlat om att skapa kontroll i detaljerna: förstå kostnadsdri- gruppboende till lägenheter på Hasselbackevägen 44 och vare, följa avvikelser och agera tidigt. ombyggnad av äldreboende till lägenheter på Hällebäcksvägen Under året har bolaget fortsatt att arbeta med driftkostnader 16. Under året genomfördes också projekt som handlar om och underhåll på ett sätt som både ska märkas i vardagen och funktion och kvalitet, som tak och ventilation i Svenshögen. skydda husen långsiktigt. När Stenungsundshem följer driften Inför 2026 innehåller projektportföljen större arbeten som och styr mot rätt nivå på planerat underhåll blir det tydligare stärker beståndet. Vita Hasselbacken är det främsta exemplet vad som är kostnad här och nu, och vad som är en investering i där klimatskal och energiprestanda står i fokus. minskad risk över tid. 8 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Underhåll 2025 • Renovering av tak och fasad på Hällebäcksvägen 66–74. • Beläggningsarbeten på Hällebäcksvägen. • Byte av lägenhets- och förrådsdörrar på Älvhem. • Byte av avlopp i delar av Fregattens entrévåning. • Åtgärd av frostskadat fasadtegel på Fregatten. • Underhåll och reparation av skyddsrum i beståndet. • Beskärning och gallring av träd och buskar i parken mellan Snipan och Slupen. • Förbättring och utökning av friskluftsintag i alla lägenheter på Doteröd. • Målning av fasader på Keplers Gård. Hållbarhetsmål Agenda 2030 som ram för prioriteringar och styrning Hållbarhet är en viktig del av bolagets uppdrag och handlar om helheten kring boendet. Stenungsundshem ska minska sin miljö- och klimatpåverkan, skapa socialt hållbara bostadsområden och ha en ekonomi som gör långsiktig förvaltning möjlig. Därför behöver hållbarhet vara integrerat i planering, förvaltning och utveckling. Stenungsundshem är en del av kommunens arbete med Agenda 2030. Särskilt viktiga är de koncerngemensamma inriktningsmålen kopplade till mål 3, god hälsa och välbe- finnande, och mål 13, bekämpa klimatförändringarna. För bolaget blir det konkret i frågor som trygghet, inomhusmiljö, Underhåll som märks energianvändning och klimatanpassning. Det påverkar hur underhåll prioriteras, hur utemiljöer utvecklas och hur Bättre funktion och inomhusmiljö med långsiktigt planering sker för framtida risker i en kustnära kommun. skydd av husen Underhåll av befintliga fastigheter är ett prioriterat område för Stenungsundshem. Arbetet påverkar fastigheterna men också våra hyresgäster. Det är viktigt att ha en bra dialog med hyresgästerna före, under och efter underhållsarbetena. Stenungsundshem fortsatte under 2025 att genomföra större underhållsinsatser i beståndet, både på byggnader och i utemiljö. Det handlar om att skydda värden, men också att skapa bättre boendemiljö och minska risken för framtida driftstörningar. Bolaget har genomfört åtgärder på tak och fasader, bytt ytterdörrar och arbetat med avlopp och venti- lation. Exempel på åtgärder för att förbättra inomhusmiljön i lägenheter är att utöka antalet friskluftsintag och därigenom få till bättre luftombyte. På flera platser har det lagts kraft på utemiljöer, som beläggningar och grönytor. En viktig del under året har varit styrning och planering av underhållet. Underhåll behöver vara prioriterat och träffsäkert. När arbetssätt och systemstöd blir bättre går det lättare att välja rätt åtgärd i rätt tid och att säkerställa att resurser läggs där de ger mest nytta. Vi har valt att prioritera skalskydd och installationer före ytskikt inomhus. STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 9 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA samtidigt som engagemanget i Allmännyttans Klimatinitiativ Hållbarhet i verksamheten drev på målet om fossilfrihet till 2030 och 30 procent lägre energianvändning jämfört med 2007. Internt genomfördes en Lägre energianvändning, mer återbruk friskvårdssatsning med Nordic Wellness. I samverkan med och grönare gårdar kommunen utvecklades arbetet med sociala kontrakt inom I det befintliga beståndet ligger mycket av hållbarhetsarbetet ramen för Stadsmissionens ”Bostad först”. i vardaglig drift och tekniska system. När Stenungsundshem Under 2026 planerar Stenungsundshem att ta fram en arbetar med ventilation, styrning och energioptimering minskar tydligare hållbarhetsstrategi som ska göra prioriteringar och bolaget både klimatpåverkan och kostnader. Det ger dubbel uppföljning ännu mer samlad och konkret. nytta och frigör utrymme för andra prioriteringar. I projekt och ombyggnationer kan hållbarhet översättas till materialval, återbruk och högre ambition i energiprestanda. Hållbarhet i praktiken Projektet Hasselhöjden är ett exempel där miljökrav och inom- husmiljö står i fokus. Återbruk i projekt är ett annat exempel, • där resurser sparas genom att ta vara på material och lösning- Policy för Huskurage beslutades och all personal ar som fungerar. De två nya husen Hasselhöjden 1 och 2 har utbildades i våld i nära relation. • certifierats enligt Miljöbyggnad Silver, vilket säkerställer höga Fastighetsnära insamling: fler avfallsfraktioner och krav på energi, inomhusmiljö och material. Detta bidrar till utvecklade miljörum och avfallsstationer inför kravet hållbar utveckling och minskad miljöpåverkan. 2026/2027. • Hållbarhet handlar också om gårdar, mötesplatser och Fortsatt engagemang i Allmännyttans Klimatinitiativ, biologisk mångfald. När utemiljöer planeras med mer grönska, med målet om minskad energianvändning. • bättre dagvattenhantering och platser där människor trivs, Friskvårdssatsning med Nordic Wellness: 45 minuter stärks både motståndskraft och social hållbarhet. Över- träning på arbetstid per vecka samt föreläsning om svämning, skredrisk och extrema väderhändelser påverkar kost och hälsa. • hur Stenungsundshem planerar och hur prioriteringar görs i Sociala kontrakt: samverkan med kommunen och beståndet. Stadsmissionen inom ”Bostad först”. • Hållbarhet handlar också om trygghet, hälsa och hur Hasselhöjden 1 och 2 certifierades enligt vardagen fungerar. Under 2025 beslutade bolaget om en policy Miljöbyggnad Silver. • för Huskurage, och samtliga medarbetare utbildades i våld i Upphandling genomfördes för att införa cykel- och nära relation. Arbetet med fler avfallsfraktioner fortsatte inför bilpool i Hasselbacken. kravet på fastighetsnära insamling vid årsskiftet 2026/2027, 10 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Systematiskt trygghetsarbete Från behov till åtgärd Trygghet är ett resultat av en kombination av många mindre delar. Belysning, siktlinjer, röjning, klottersanering och tydliga åtgärdstider påverkar hur ett område upplevs. Under året fortsatte Stenungsundshem att arbeta med trygghetsfrågor i vardagen, och bolaget har också stärkt samverkan där det behövs, både internt och med kommunen och andra aktörer. Kundinsikt och analys är viktig för att förstå vad som faktiskt upplevs som problem, och vad som förbättras. Under året har bolaget arbetat mer strukturerat med återkoppling, både i hur kommunikationen bedrivs och i hur synpunkter tas om hand. När återkoppling blir tydligare ökar också förtroendet. Hasselbacken är ett exempel där vi arbetat mot en tydliga- re riktning och fokus när det kommer till trygghet och service. Under året hanterade bolaget också händelser som åter- kommande skadegörelse. Sådant behöver mötas med både praktiska åtgärder och långsiktigt förebyggande arbete. fokuserade på kundnöjdhet, service och ”värde för hyran” samt varumärkesbyggande innehåll. Under året tog Boplats över förmedlingen och bostadskön. Inför förändringen informerade Stenungsundshem i flera kanaler, med riktade mejlutskick till både köande och hyresgäster samt tryckt information till hushållen. När frågor och oro uppstod möttes det med hög närvaro i kundtjänst och nära samverkan med Boplats. Trycket på kundtjänst ökade under våren, men helhetsbilden är att mottagandet blev lugnt och bättre än förväntat. Stenungsundshem följer upp hur hyresgästerna upplever kvaliteten och servicen i sitt boende genom AktivBo, där mät- ningen sker löpande och digitalt. Enkäter skickas slumpmäs- sigt till hyresgäster i olika områden varje vecka, vilket ger en kontinuerligt uppdaterad nulägesbild. Resultaten kan variera över året, både av säsong och av insatser i verksamheten, och används som stöd för prioriteringar och uppföljning genom strukturerade handlingsplaner. Kommunikation och AktivBo-resultaten 2025 kundvård • Serviceindex 83,8 % (82,8), +1,0 Tydlig kommunikation och lyhörd uppföljning • Produktindex 80,8 % (81,1), -0,3 Under 2025 tog Stenungsundshem steg mot ett mer strukturerat • Profil 82,1 % (79,8), +2,3 arbetssätt i kommunikationen. En ny kommunikationsstrategi • Attraktivitet 90,1 % (86,7), +3,4 och en uppdaterad grafisk profil i form av en varumärkesbok, • Valuta för hyran 68,5 % (71,1), -2,6 tillsammans med nya mallar för kommunikation och presen- • Svarsfrekvens: 61,0 % (62,7), -1,7 tation, gör bolagets varumärke tydligare och mer konsekvent. • Kanaler: Mobil 75,4 %, Kivra 15,9 %, Dator, 8,4% Samtidigt relanserades Lyhört med nytt upplägg och ett tydli- gare syfte, med två publicerade nummer under året. Artiklarna STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 11 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Medarbetare och arbetssätt Robustare organisation och tydligare arbetsmiljökrav Under året fortsatte Stenungsundshem att utveckla organisa- tionen, bland annat kopplat till förändringar i drift och skötsel. När bolaget underhåller i egen regi och tar hem mer ansvar behöver roller, bemanning och arbetssätt hänga ihop. Det påverkar också arbetsmiljö och riskbild. Stenungsundshem tog fram och uppdaterade styrande dokument, som arbetsmiljöpolicy samt alkohol- och drogpolicy. Bolaget stärkte struktur för skyddsronder och avvikelserap- portering för att få bättre överblick och bättre förebyggande arbete. Insatser genomfördes kopplat till rehabilitering och tidiga signaler, med ambitionen att agera snabbare. Kompetens och långsiktighet är centralt för Stenungsunds- hem. Under året genomfördes flertalet utbildningsinsatser och organisationen fortsatte att utveckla stöd för lönesamtal och kriterier. Stenungsundshem påbörjade även arbete med verktyg som kan stärka intern transparens, som pulsmätning och visselblåsarfunktion. Stenungsundshem upphandlade ny IT-leverantör och förbättrade support och ärendehantering. Bolaget införde IT-säkerhetsutbildning för hela personalen och skapade tydligare uppföljning. Det minskar också risk för avbrott och intrång över tid. 12 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Framåtblick Prioriteringar som håller ihop helheten Stenungsundshem går in i 2026 med en tydlig riktning. Först handlar det om projektportföljen, där bolaget behöver hålla fokus på satsningar som stärker beståndet och ger tydlig nytta. Ombyggnationer som skapar fler bostäder utan att behöva köpa ny mark är fortsatt viktiga. Större renoveringsprojekt, som klimatskal och badrum, behöver vara väl förberedda och tydligt prioriterade. Den andra prioriteringen handlar om drift och förvaltning. Stenungsundshem ska fortsätta förbättra serviceupplevelsen och samtidigt hålla fast vid prioriteringar som skyddar husen långsiktigt. Service och drift i egen regi och tydligare arbetssätt ska fortsätta utvecklas så att vardagen fungerar bättre, både för hyresgäster och för medarbetare. Den tredje prioriteringen handlar om kommunikation och digi- tala kanaler, där målet är att skapa bättre sammanhang och bättre återkoppling. Den nya webbplatsen blir en central del i det. Arbetet med ny webbplats pågick under hela året 2025, med skifte från strategi och design till innehållsproduktion. Webbplatsen blir navet för tydlig information och bättre självservice, och arbetet fortsätter under 2026 med målet om lansering under våren. Ekonomiskt behöver bolaget fortsätta hålla riktningen. Prognosen för 2026 bygger på fortsatt efterfrågan på bostäder och en stabilare räntebild. Samtidigt kräver investeringsnivå, finansiering och risker att Stenungsundshem följer upp och gör avvägningar tidigt. Det är så bolaget kan kombinera utveckling med stabilitet, och samtidigt hålla fast vid det som är viktigast: trygga områden och långsiktig förvaltning. Risker och lärdomar Riskdämpning i nyproduktion, projekt och drift 2025 drog Stenungsundshem flera viktiga lärdomar. Nyproduk- tion kan innebära en annan riskbild än förvaltning av befintligt bestånd. Därför har Stenungsundshem varit tydligt med varsamhet i nya projekt och med att arbeta mer riskmedvetet i kalkyl och uppföljning. Det betyder inte att bolaget slutar utveckla, men att utveckling sker i rätt takt. I projektverksamheten handlar risk ofta om kostnadsläge, tidplan och tekniska överraskningar. Under 2025 arbetade Stenungsundshem med styrning, uppföljning och tidiga beslut för att minska leveransrisker. Erfarenheter togs också med in i kommande planering, till exempel i större projekt som kräver lång förberedelse och tydlig ekonomisk inriktning. I drift och förvaltning handlar risk om att välja rätt priori- tering över tid. Principer för invändigt underhåll i relation till klimatskal och tekniska system är en del av riskdämpningen. Det minskar sannolikheten för större skador och ger bättre långsiktigt värdeskydd. Även i trygghetsfrågor och kommunikation har risker dämpats genom bättre struktur och tydligare återkoppling gentemot hyresgästerna. Nya rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete och krishantering minskade också riskerna i bolaget. STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 13 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA FÖRVALTNINGS- BER ÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Stenungsundshem Aktiebolag avger följande årsredovisning för räkenskapsåret 2025. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. 14 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA kr/ m² (504). Detta innebär en direktavkastning beräknat på Information om fastigheternas bedömda marknadsvärde motsvarande 3,5% (3,2) baserat på värdering utförd 2025. verksamheten Finansiering och investeringar Stenungsundshem AB är ett allmännyttigt bostadsföretag, Investeringarna under 2025 var totalt 36 622 tkr (99 641) helägt av Stenungsunds kommun (212000-1298). Enligt vilket till största del utgörs av ombyggnation tak och ventilation ägardirektivet är syftet och målsättningen för Stenungsunds- på Hälsovägen i Svenshögen, ombyggnation av två lokaler till hem att främja utvecklingen av Stenungsunds kommun genom 5 nya bostäder i befintligt bestånd samt nytt yttertak på ett att tillhandahålla attraktiva bostäder. Verksamheten ska av husen på Alfredsberg. Bolaget har amorterat 19 600 tkr (6 bedrivas utifrån långsiktig hållbar utveckling - ekonomiskt, 930). Självfinansieringsgraden över en rullande sexårsperiod socialt och miljömässigt. Stenungsunds kommun och Stenung- uppgår till 80% (72). sundshem AB har sina säten i Västra Götalands Län. Lån, räntor Företaget har under året refinansierat befintliga lån om totalt Väsentliga händelser 80 340 tkr. De räntebärande skulderna uppgick på balansda- gen till 451 260 tkr (470 860). Räntekostnaden för året uppgick under året till 13 178 tkr (13 704). Genomsnittlig låneränta under år 2025 var 2,46 % (2,59). Under 2025 har Stenungsundshem gjort betydande investe- Av lånen var 145 840 tkr (165 180) kopplade till styrräntan ringar på Hasselhöjden där en ny byggnad om totalt 61 lägen- alternativt Stibor 90 dagars löptid. heter har tagits i drift. Inflyttning på Hasselhöjden 1 (Kopper Den kommunala borgen uppgick till 451 260 tkr (470 860) 5:1) gjordes 1 mars. I 2024 års bokslut gjordes en nedskrivning vilket motsvarar 43,6 % (49,6) av fastigheternas bokförda om 14 500 tkr utifrån en förhandsvärdering som indikerade värden och 100 % (100) av de totala fastighetslånen. på ett värde om 90 000 tkr, slutlig kostnad för byggnationen uppgick till 104 200 tkr. Nedskrivningen ligger fortsatt kvar. Likviditet Likvida medel uppgick på balansdagen till 26 953 tkr (9 803) varav 26 951 tkr (8 529) avser likvida medel i Stenungsunds Ekonomi och finans kommuns koncernkonto. Enligt bolagets ägardirektiv ska Stenungsundshem bedriva en Förväntad framtida stark och långsiktigt hållbar ekonomi med låg risk samt arbeta affärsmässigt med ett långsiktigt lönsamhetsperspektiv. utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Resultat Stenungsundshem redovisar för räkenskapsåret 2025 ett resultat av fastighetsrörelsen efter finansiella poster om Förväntad framtida utveckling 33 236 tkr (-9 215). Bolaget förväntar sig fortsatt stark efterfrågan på bostäder under 2026 samt stabila räntenivåer. Dessa faktorer har Intäkter beaktats i budget 2026. Resultatet från fastighetsrörelsen Hyresintäkterna uppgick till 229 489 tkr (213 508). Intäkts- beräknas uppgå till cirka 32 000 tkr före skatt. I samband med bortfallet till följd av vakanser och olika rabatter har ökat och ombyggnation och badrumsrenoveringar kommer utrangering var under året 3 125 tkr (2 993). Bortfallet bestod i huvudsak av befintliga bokförda värden att påverka resultatet negativt. av tomställda lokaler och bostäder för renovering. I jämförelse Hur stor påverkan blir beror på i vilken takt kommande projekt med full uthyrning var vakansgraden av bortfallen hyresintäkt sker. 1,3 % (1,4). Risker i verksamheten Drift och underhåll Två av de största riskerna inom bostadsägandet är efterfrågan Planerade underhållsåtgärder har utförts för 33 301 tkr på lägenheter i kommunen, vilket påverkar vakansgraden (35 935) vilket motsvarar 198 kr/ m² (217). Driftkostnaden upp- genom outhyrda lägenheter, samt ökade räntenivåer. För gick till 103 693 tkr (95 289) vilket motsvarar 617 kr/ m² (577). Stenungsundshem innebär en vakansgrad på 1 % en resul- tatminskning med cirka 2 300 tkr. En ränteuppgång på 1 Driftnetto % innebär en resultatminskning med cirka 4 500 tkr. Även Driftnettot uppgick till 96 019 tkr (83 260) motsvarande 572 nedskrivning vid nyproduktion utgör en risk. STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 15 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Femårsöversikt 2025 2024 2023 2022 2021 Förvaltat bestånd Bostäder antal 2 171 2 106 2 103 2 059 2 015 Lokaler antal 218 217 215 218 218 Garage antal 512 514 520 520 518 P-platser antal 1 324 1 309 1 329 1 308 1 306 Bostadsarea m2 146 590 143 880 142 675 141 135 138 266 Lokalarea m2 18 314 18 310 18 448 17 887 18 488 Garagearea m2 3 055 3 038 3 043 3 043 2 844 Summa area, m2 167 960 165 227 164 165 162 065 159 598 Genomsnittshyror för bostäder Kr/m2 1 377 1 306 1 253 1 263 1 161 Ekonomi (tkr) Rörelseintäkter 237 497 218 664 213 739 196 505 199 560 Underhållskostnader 33 301 35 935 31 701 30 028 26 040 Driftkostnader 103 693 95 289 91 075 80 971 80 043 Finansiella intäkter 475 606 998 466 147 Räntekostnader 13 178 13 704 8 489 3 978 4 436 Avskrivningar 37 060 36 383 34 889 36 321 35 185 Nedskrivning fastigheter, bostadsrätter 0 29 087 0 0 0 Fastighetsskatt 4 386 4 219 4 138 4 003 3 921 Årets resultat 30 834 -12 907 21 218 23 676 30 303 Räntebärande lån 451 260 470 860 417 790 388 030 397 830 Låneskulder kr/m2 summa yta 2 687 2 850 2 545 2 394 2 493 Eget kapital (inkl. reservationer) 571 615 540 781 554 931 534 592 480 836 Balansomslutning 1 105 834 1 090 185 1 066 551 987 197 941 034 Hyresbortfall, outhyrt/rabatter 3 125 2 993 2 890 2 412 1 975 Hyres-/kundförluster 760 574 241 552 201 Aktiekapital 35 725 35 725 35 725 35 725 35 725 *Soliditet 52,0% 50,3% 52,4% 54,5% 50,9% **Likviditet 19,0% 14,3% 19,3% 39,0% 69,0% Taxeringsvärden 1 822 375 1 797 532 1 793 933 1 706 352 1 522 857 *) Eget kapital **) Omsättningstillgångar Balansomslutning Kortfristiga skulder För definitioner av nyckeltal, se not 1. 16 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Vinstdisposition Till årsstämman i bolaget står följande vinstmedel till förfogande: Balanserade vinstmedel 497 889 388 kr Årets resultat 30 834 077 kr 528 723 465 kr Styrelsen föreslår följande vinstdisposition: Utdelning motsvarande 33,6 kr per aktie 1 200 360 kr I ny räkning balanseras 527 523 105 kr 528 723 465 kr Se not 24 STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 17 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Resultaträkning Not 2025-01-01 2024-01-01 -2025-12-31 -2024-12-31 Tkr Nettoomsättning Hyresintäkter 2 229 489 213 508 Övriga rörelseintäkter 3 8 010 5 157 4 237 497 218 664 Fastighetskostnader Driftskostnader 5 -103 693 -95 289 Underhållskostnader -33 301 -35 935 Fastighetsskatt -4 386 -4 219 Avskrivningar 6 -36 510 -35 942 -177 890 -171 385 Bruttoresultat 59 607 47 279 Rörelsens kostnader Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 113 -29 087 Centrala administrations- och försäljningskostnader 7 -13 231 -13 868 Avskrivningar 6 -550 -441 -13 668 -43 396 Rörelseresultat 8, 9, 10 45 939 3 883 Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 475 606 Räntekostnader och liknande resultatposter 12 -13 178 -13 704 -12 703 -13 098 Resultat efter finansiella poster 33 236 -9 215 Resultat före skatt 33 236 -9 215 Skatt på årets resultat 13 -2 402 -3 692 Årets resultat 30 834 -12 907 18 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 14, 15, 16, Byggnader och mark 17, 18 1 035 353 963 585 Pågående ny- och ombyggnader 19 26 756 100 031 Inventarier 20 6 633 6 049 Andra långfristiga värdepappersinnehav 21 240 240 Summa anläggningstillgångar 1 068 982 1 069 905 Omsättningstillgångar Hyres- och kundfordringar 1 716 425 Fordringar hos koncernbolag 26 982 8 705 Skattefordran 6 102 5 571 Övriga fordringar 122 608 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 1 928 3 696 Kassa och bank 2 1 275 Summa omsättningstillgångar 36 852 20 280 SUMMA TILLGÅNGAR 1 105 834 1 090 185 STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 19 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Balansräkning Not 2025-12-31 2024-12-31 Tkr EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 23, 24, 25 Bundet eget kapital Aktiekapital 35 725 35 725 Reservfond 7 167 7 167 42 892 42 892 Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust 497 889 510 796 Årets resultat 30 834 -12 907 528 723 497 889 Summa eget kapital 571 615 540 781 Obeskattade reserver 26 5 000 5 000 Avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt 27 31 070 28 663 31 070 28 663 Långfristiga skulder 28 Skulder till kreditinstitut 29, 30 304 040 373 880 304 040 373 880 Kortfristiga skulder 28 Skulder till kreditinstitut 29, 30 147 220 96 980 Leverantörsskulder 12 802 18 393 Skulder till koncernbolag 9 740 4 901 Övriga kortfristiga skulder 1 883 1 687 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 22 464 19 900 194 109 141 861 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 105 834 1 090 185 20 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Förändringar i eget kapital Aktie- Bundna Balanserat Årets Summa kapital reserver resultat resultat eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 35 725 7 167 490 821 21 218 554 931 Balanserade vinstmedel 21 218 -21 218 0 Utdelning -1 243 -1 243 Årets resultat -12 907 -12 907 Utgående eget kapital 2024-12-31 35 725 7 167 510 796 -12 907 540 781 Balanserade vinstmedel -12 907 12 907 0 Årets resultat 30 834 30 834 Utgående eget kapital 2025-12-31 35 725 7 167 497 889 30 834 571 615 Utdelning lämnades till ägaren i enlighet med not 25. STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 21 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Kassaflödesanalys Not 2025 2024 Indirekt metod Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 33 236 -9 214 Skatt -526 4 749 Justering för ej likviditetspåverkande poster 32 35 048 66 388 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 67 758 61 923 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar -17 314 -4 326 Ökning/minskning av kortfristiga skulder 2 008 -18 986 Verksamhetsnetto 52 452 38 611 Investeringar Förvärv av immateriella tillgångar 0 0 Förvärv av materiella tillgångar -36 622 -99 641 Förvärv av finansiella tillgångar 0 0 Likvid vid försäljning tillgångar 2 497 0 Investeringsnetto -34 125 -99 641 Finansiering Nyupptagna lån 0 60 000 Amortering av lån -19 600 -6 930 Utbetald utdelning 0 -1 243 Finansnetto -19 600 51 827 Förändring av likvida medel -1 273 -9 203 Likvida medel vid årets början 1 275 10 478 Likvida medel vid årets slut 2 1 275 22 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Noter Tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas (och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt). Bolaget redovisar därför inkomst till nominellt värde (fakturabelopp) om bolaget får ersättning i likvida medel direkt vid leverans. Hyresintäkter aviseras i förskott och periodisering av hyror sker så att endast den del av hyrorna som belöper på perioden redovisas som intäkt. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del de ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget i framtiden. Alla andra utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Pågående nyanläggning Kostnader för nyproduktion och större om- och tillbyggnader aktiveras i balansräkningen som tillgång. Projekt som är osäkra eller inte kommer fullföljas kostnadsförs löpande. STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 23 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Byggnader Övergången till komponentavskrivning har lett till att avskrivningar enligt plan på byggnader baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar fördelats på komponent. Individuell bedömning av komponentens återstående ekonomiska livslängd har bestämt avskrivningstakten på byggnaden. I resultaträkningen belastas rörelseresultat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning sker linjärt över komponentens beräknade nyttjandeperiod. Bolaget har valt att dela in byggnader i olika komponentklasser med tillhörande underkomponenter. Avskrivningen av komponenter i komponentklasser varierar därför beroende på vilken komponent som avses. Av denna anledning framkommer livslängdsintervall på komponentklasserna medan underliggande komponent har en fast avskrivningstid baserad på teknisk livslängd. Markanläggningar under mark 30-100 år Markanläggningar ytskikt 10-30 år Grundläggning, bärande stomme, trapphus mm 75-100 år Tak (skal 1) 25-80 år Ytterväggar (skal 2) 25-80 år Fönster, dörrar, portar, takluckor etc i skal 2 25-50 år Kök med inredning (inkl VVS och el) 10-30 år Badrum Wc Tvättstugor 20-50 år Invändigt bygg 20-75 år Ventilationssystem 25-50 år Värme och sanitet 20-50 år Styr och reglersystem 15-20 år Elinstallationer 15-55 år Brand och säkerhet 15-40 år Transport och hiss 15-30 år Komplementbyggnader 30-35 år Miljörum, sopstationer 20 år Lokalanpassningar 5-10 år Fordons och kontorsinventarier 5 år Datorer och elektronisk utrustning 5 år Finansiella instrument Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet enligt kapitel 11 i BFNAR 2012:1. Finansiella anläggningstillgångar Nedskrivning görs endast om värdenedgången kan antas vara bestående. Fordringar Fordringar är upptagna till det belopp som efter individuell prövning beräknas att bli betalt. Likvida medel Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden exklusive koncernkonto. Skulder Skulder upptas till nominella belopp. 24 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Hyres- och kundfordringar Byggnader Hyres- och kundfordringar värderas till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda Övergången till komponentavskrivning har lett till att avskrivningar enligt plan på byggnader baseras på ursprungliga osäkra fordringar. anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar fördelats på komponent. Individuell bedömning av komponentens återstående ekonomiska livslängd har bestämt avskrivningstakten på byggnaden. I Leasing resultaträkningen belastas rörelseresultat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning sker linjärt över Bolagets hyreskontrakt utgör operationella leasingkontrakt och kontrakten avser i huvudsak uthyrning av bostäder. komponentens beräknade nyttjandeperiod. Samtliga av bolagets hyreskontrakt är uppsägningsbara. Intäkter från dessa redovisas i enlighet med ovan Bolaget har valt att dela in byggnader i olika komponentklasser med tillhörande underkomponenter. Avskrivningen beskrivna principer för inkomster. av komponenter i komponentklasser varierar därför beroende på vilken komponent som avses. Av denna anledning framkommer livslängdsintervall på komponentklasserna medan underliggande komponent har en fast Medelantalet anställda avskrivningstid baserad på teknisk livslängd. Medelantal anställda beräknas som antal arbetade timmar i förhållande till 1 920 timmar per årsarbetare. Markanläggningar under mark 30-100 år Inkomstskatter Markanläggningar ytskikt 10-30 år Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då Grundläggning, bärande stomme, trapphus mm 75-100 år underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i eget Tak (skal 1) 25-80 år kapital. Ytterväggar (skal 2) 25-80 år Fönster, dörrar, portar, takluckor etc i skal 2 25-50 år Aktuell skatt Kök med inredning (inkl VVS och el) 10-30 år Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt Badrum Wc Tvättstugor 20-50 år som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per balansdagen. Invändigt bygg 20-75 år Ventilationssystem 25-50 år Uppskjuten skatt Värme och sanitet 20-50 år Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser. Redovisning sker Styr och reglersystem 15-20 år enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna Elinstallationer 15-55 år skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive skattemässiga värden för Brand och säkerhet 15-40 år tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott. Transport och hiss 15-30 år Komplementbyggnader 30-35 år Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett Miljörum, sopstationer 20 år nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av förändringar i Lokalanpassningar 5-10 år gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten skattefordran redovisas som Fordons och kontorsinventarier 5 år finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning. Datorer och elektronisk utrustning 5 år Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den Finansiella instrument omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga överskott. Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet enligt kapitel 11 i BFNAR 2012:1. Finansiella anläggningstillgångar På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskulden som är Nedskrivning görs endast om värdenedgången kan antas vara bestående. hänförlig till obeskattade reserver. Fordringar Fordringar är upptagna till det belopp som efter individuell prövning beräknas att bli betalt. Kassaflödesanalys Likvida medel Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Som likvida medel klassificeras kassa- och banktillgodohavanden exklusive koncernkonto. Skulder Skulder upptas till nominella belopp. STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 25 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Nyckeltalsdefinitioner Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar. Balansomslutning Företagets samlade tillgångar. Eget kapital Företagets nettotillgångar, dvs skillnaden mellan tillgångar och skulder. Skuldränta (%) Finansiella kostnader i procent av totala skulder (= summa avsättningar, skulder och uppskjuten skatteskuld). Soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning. Likviditet (%) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder Uppskattningar och bedömningar Upprättande av årsredovisning enligt K3-regelverket kräver att företagsledning och styrelse gör antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar på balansdagen som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder i framtiden. Det görs också bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i denna årsredovisning. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer, som under rådande omständigheter anses vara rimliga. Resultatet av dessa används för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder, som inte annars framgår tydligt från andra källor. Uppskattningar och bedömningar ses årligen över. Det slutliga utfallet av uppskattningar och bedömningar kan komma att avvika från nuvarande uppskattningar och bedömningar. Effekterna av ändringar i dessa redovisas i resultaträkningen under det räkenskapsår som ändringen görs samt under framtida räkenskapsår om ändringen påverkar både aktuellt och kommande räkenskapsår. Företagsledningen har i sedvanlig omfattning tillämpat interna bedömningar och prognoser om fastighetsmarknadens utveckling, vilket har påverkat redovisat resultat och ställning. 26 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 2 Hyresintäkter 2025 2024 Bostäder 198 334 184 838 Lokaler 24 711 24 604 P-platser/Garage 9 570 7 059 Avgår outhyrda objekt/hyresrabatter Bostäder -1 172 -1 215 Lokaler -1 556 -1 204 P-platser/Garage -397 -574 229 489 213 508 Not 3 Övriga rörelseintäkter 2025 2024 Förvaltningsuppdrag Stenungsunds kommun 1 55 Ersättningar från hyresgäster 2 296 2 386 Försäljning fastigheter 1 902 728 Uthyrning båtplatser 191 115 Övriga intäkter 3 620 1 874 8 010 5 158 Not 4 Lokalhyresavtal Stenungsundshem har 6 lokalhyresavtal överstigande en miljon kronor årligen: 2025 2024 Löptid tom: 2026 10 720 9 298 2027 0 1 061 2028 4 895 2 720 2030 2 559 2 542 18 174 15 621 Not 5 Driftskostnader 2025 2024 Fastighetsskötsel och städ 28 920 25 510 Reparationer 14 617 14 434 Fastighetsel 6 774 6 340 Vatten 11 507 9 543 Renhållning 6 813 5 502 Fjärrvärme 13 586 13 671 Lokal administration 16 431 15 349 Övriga driftskostnader 5 045 4 941 103 693 95 290 STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 27 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 6 Årets planenliga avskrivningar per funktion Fastighets- Centrala adm kostnader och förs.kostn Materiella anläggningstillgångar 2025 2024 2025 2024 Byggnader och markanläggningar 36 322 35 837 0 0 Inventarier 188 105 550 441 36 510 35 942 550 441 Årets totala avskrivningar uppgår till 37 060 tkr (36 383 tkr) varav inventarier 738 tkr (546 tkr). Not 7 Försäljnings- och administrationskostnader Företagets försäljningsaktiviteter bedrivs integrerat med den administrativa verksamheten varför kostnaderna för försäljning och administration redovisas tillsammans. Not 8 Anställda och personalkostnader 2025 2024 Medelantalet anställda Kvinnor 18 13 Män 18 17 36 30 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader inklusive pensionskostnader Löner och andra ersättningar 17 696 14 787 Sociala kostnader och pensionskostnader 8 142 9 604 (varav pensionskostnader) (2 157 4 527) Styrelse och VD 1 441 1 396 Totala löner, andra ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 27 279 25 787 Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen 17 % 25 % Andel män i styrelsen 83 % 75 % Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 17 % 17 % Andel män bland övriga ledande befattningshavare 83 % 83 % Av bolagets pensionskostnader avser årets kostnad VD 278 tkr (268 tkr). 28 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 9 Arvode till revisorer Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 2025 2024 Lekmannarevisorer 40 40 KPMG AB 0 350 Azets Revision & Rådgivning AB 300 0 340 390 Not 10 Inköp och försäljning mellan koncernföretag 2025 2024 Inköp som skett från andra företag i koncernen under året -39 390 -36 536 Försäljning som skett till andra koncernföretag under året 27 824 28 840 -11 566 -7 696 Not 11 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2025 2024 Utdelningar på andelar och aktier 2 2 Ränteintäkter från bank 1 275 Ränteintäkt från ägaren/kommunen 319 217 Övrig ränteintäkt 48 44 Ränteintäkt från hyresfordringar 105 68 475 606 Not 12 Räntekostnader och liknande resultatposter 2025 2024 Räntor på fastighetslån 11 991 12 653 Övrig finansiell kostnad 10 6 Borgensavgift Stenungsunds kommun 1 177 1 044 13 178 13 703 STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 29 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 13 Aktuell och uppskjuten skatt 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skatt -5 -6 Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 2 407 3 699 Totalt redovisad skatt 2 402 3 693 Avstämning av effektiv skatt 2025 2024 Procent Belopp Procent Belopp Redovisat resultat före skatt 33 236 -9 214 Skatt enligt gällande skattesats 20,6 -6 847 20,6 1 898 Bokföringsmässiga avskrivningar på byggnader -7 482 -7 382 Utnyttjat underskottsavdrag 3 984 0 Skattemässigt avdrag av negativt räntenetto fg år 472 0 Skattemässiga avskrivningar på byggnader 7 124 6 606 Övriga ej avdragsgilla kostnader -29 -6 196 Ej skattepliktiga intäkter 32 0 Direktavdrag för ej standardhöjande renoveringar 2 767 10 691 Uppskjuten skatt på underskott som ej är inkluderat 0 -5 590 Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader byggnader och mark bokförings- och skattemässiga värden -2 407 -3 699 Skatt pga ändrad taxering 5 6 Schablonintäkt p-fonder -20 -27 Redovisad effektiv skatt 7,2 -2 402 -40,1 -3 692 Den uppskjutna skatten uppkommer från skillnader mellan skattemässiga och bokföringsmässiga värden. Något underskottsavdrag föreligger ej. Aktuell skattesats är 20,6% (20,6%). Aktuell skatt i förhållande till resultat före skatt blir högre beroende på att K3 regelverket och skattereglerna skiljer sig åt vid komponentbyten som investeringsförs i bokföringen samt reducerad skattesats på uppskjuten skatt. Annan bedömning görs vid skatteberäkningen varvid skatt på skattepliktig inkomst uppgår till 7,2 % (-40,1%). 30 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 14 Byggnader 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 1 727 516 1 623 719 Inköp 578 108 599 Försäljningar/utrangeringar -2 663 -4 802 Omklassificeringar (från pågående nyanl. till byggnader) 109 059 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 834 490 1 727 516 Ingående avskrivningar -832 931 -802 074 Försäljningar/utrangeringar 2 283 3 884 Årets avskrivningar -35 033 -34 741 Utgående ackumulerade avskrivningar -865 681 -832 931 Ingående nedskrivningar -15 341 -754 Årets nedskrivningar -14 500 -14 587 Utgående ackumulerade nedskrivningar -29 841 -15 341 Utgående redovisat värde 938 968 879 244 Not 15 Mark 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 26 362 26 362 Försäljningar/utrangeringar -105 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 257 26 362 Utgående redovisat värde 26 257 26 362 STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 31 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 16 Markanläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 62 729 53 194 Inköp 0 9 536 Omklassificeringar (från pågående nyanl. till markanl.) 13 438 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 76 167 62 730 Ingående avskrivningar -4 750 -3 654 Årets avskrivningar -1 290 -1 096 Utgående ackumulerade avskrivningar -6 040 -4 750 Utgående redovisat värde 70 127 57 980 Bokfört värde byggnader 938 968 864 744 Bokfört värde mark och markanläggningar 96 385 84 341 1 035 353 949 085 Vid värdering av företagets fastighetsbestånd 1995 har en nedskrivning motsvarande 641 tkr (754 tkr) gjorts för mellanskillnaden mellan anskaffningsvärde och då aktuellt marknadsvärde enligt extern värdering. Kvarvarande nedskrivning härrör sig till de fastigheter inom området Fridhem Hallerna som successivt avyttras och upplöses därigenom med automatik. Under 2024 värderades Hasselhöjden 2 till 36 500 tkr, 14 587 tkr lägre än bokfört värde. Hasselhöjden 1, pågående projekt, värderades till 90 000 tkr, prognosticerad kostnad till 104 500 tkr, 14 500 tkr lägre än bokfört värde. Detta resulterade i en total nedskrivning om 29 087 tkr som fortsatt ligger kvar. Bolagets hela fastighetsinnehav är beläget inom Stenungsunds kommun där bolaget svarar för ca 64 % av det totala antalet hyreslägenheter. Skattemässigt restvärde inklusive mark uppgår till 857 744 tkr (809 045 tkr). Skattemässig avskrivning för år 2025 uppgår till 34 582 tkr (32 066 tkr), vilket avser 2 % på skattemässigt anskaffningsvärde byggnad samt 5 % på skattemässigt anskaffningsvärde markanläggningar om 1 619 699 tkr (1 510 057 tkr) (exklusive mark). Skattemässigt anskaffningsvärde exklusive mark är 290 958 tkr (280 188 tkr) lägre än bokföringsmässigt anskaffningsvärde, skillnaden uppstod i samband med ändrade skatteregler år 1993 samt direktavdrag på aktiverade underhållsåtgärder utförda under år 2013 - 2025. Kvarvarande skattemässig avskrivningstid är 20 år (21 år). Not 17 Taxeringsvärden 2025-12-31 2024-12-31 Byggnader 1 457 118 1 382 695 Mark 365 257 414 837 1 822 375 1 797 532 Not 18 Marknadsvärdering av fastigheterna Under hösten 2025 genomförde Forum Fastighetsekonomi AB en värdering av samtliga fastigheter. Marknadsvärdet beräknades, som förvaltningsobjekt, uppgå till 2 758 mnkr. I beståndet finns fem lägenheter som ska avyttras. En lägenhet har avyttrats under 2025 för 2,5 mnkr, resterande lägenheter bedöms vara värda 12 mnkr. Totalt marknadsvärde 2 770 mnkr. För alla förvaltningsobjekt är marknadsvärdet högre än bokfört värde förutom Hasselhöjden. 32 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 19 Pågående nyanläggningar 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 114 531 136 471 Inköp 38 356 96 195 Försäljningar/utrangeringar -1 703 0 Omklassificeringar -124 428 -118 135 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 26 756 114 531 Ingående nedskrivningar -14 500 0 Omklassificeringar 14 500 0 Årets nedskrivningar 0 -14 500 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 -14 500 Utgående redovisat värde 26 756 100 031 Not 20 Inventarier 2025-12-31 2024-12-31 Ingående anskaffningsvärden 9 786 6 340 Inköp 1 322 3 446 Försäljningar/utrangeringar 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 11 108 9 786 Ingående avskrivningar -3 737 -3 191 Försäljningar/utrangeringar 0 Årets avskrivningar -738 -546 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 475 -3 737 Utgående redovisat värde 6 633 6 049 Not 21 Andra långfristiga värdepappersinnehav Namn Antal andelar Nominellt värde Bokfört värde Husbyggnadsvaror HBV Förening UPA 4 10 40 Stiftelsen Profil Stenungsund 1 200 200 240 STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 33 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Förutbetald försäkringspremie 165 1 860 Upplupen intäkt 73 0 Återbäringsmedel HBV 344 421 Förskottsbetald kabel-tv 122 122 Förskottsbetald årsavgift datalicenser 995 1 189 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 229 104 1 928 3 696 Not 23 Antal aktier och kvotvärde Namn Antal aktier Kvot-värde Aktier 35 725 1 000 35 725 Not 24 Disposition av vinst eller förlust Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: Balanserad vinst 497 889 Årets resultat 30 834 528 723 disponeras så att till aktieägare utdelas 1 200 i ny räkning överföres 527 523 528 723 Styrelsens yttrande till föreslagen vinstutdelning: Den föreslagna utdelningen per aktie påverkar inte bolagets soliditet nämnvärt. Soliditeten är väl över ägardirektivets minimum 30% vilket mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet är betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Föreslagen aktieutdelning uppgår till 3,36% av aktiekapitalet, vilket är högsta tillåtna enligt Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (SFS 2010:879). Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen inte hindrar bolaget och koncernen från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap, 3 §, 2-3 st. Förslaget är att utdelningen kommer att betalas ut senast 30 april 2026. Not 25 Utdelning Utdelning från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag får som högst uppgå till 3,36% (3,15%) av kontant tillskjutet aktiekapital. Utdelningstaket beräknas som den genomsnittliga statslåneräntan för år 2025 plus en procentenhet. Utdelningen får dock inte överstiga hälften av företagets resultat från föregående räkenskapsår. Begränsningen regleras i 3§ Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (SFS 2010:879). 34 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 26 Obeskattade reserver 2025-12-31 2024-12-31 Periodiseringsfond 2022 4 000 4 000 Periodiseringsfond 2023 1 000 1 000 5 000 5 000 Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond 20 27 Not 27 Uppskjuten skatteskuld 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjuten skattefordran till följd av nedskriven balanslånepost -108 -185 Uppskjuten skatteskuld till följd av temporära skillnader byggnader 31 178 31 835 Uppskjuten skattefordran till följd av nedskrivning pågående arbete 0 -2 987 Belopp vid årets utgång 31 070 28 663 Not 28 Checkräkningskredit 2025-12-31 2024-12-31 Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 20 000 20 000 Utnyttjad kredit uppgår till 0 0 Not 29 Skulder till kreditinstitut 2025-12-31 2024-12-31 Kapitalbindningens löptid Förfaller inom ett år 147 220 96 980 Senare än ett år men senast fem år efter balansdagen 304 040 373 880 451 260 470 860 Not 30 Skulder som avser flera poster Företagets banklån om 451 260 tkr redovisas under följande poster i balansräkningen. 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 304 040 373 880 304 040 373 880 Kortfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 147 220 96 980 147 220 96 980 STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 35 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Förskottsbetalda hyror 15 865 13 984 Upplupna löner 38 58 Upplupna semesterlöner 1 371 1 240 Upplupna sociala kostnader 436 405 Upplupna räntekostnader 1 100 1 368 Upplupen pension 393 420 Upplupna ersättningar HLU 2 194 2 184 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 067 240 22 464 19 899 Not 32 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2025-12-31 2024-12-31 Avskrivningar 37 060 36 383 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -1 902 0 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 3 918 Nedskrivningar 0 29 087 Återföring nedskrivningar -113 0 35 048 66 388 Not 33 Uppgifter om moderföretag Stenungsundshem AB är ett allmännyttigt bostadsföretag, helägt av Stenungsunds kommun (212000-1298). Not 34 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser har skett efter balansdagen. Not 35 Ställda säkerheter 2025-12-31 2024-12-31 För företagets egen räkning: Fastighetsinteckningar 0 0 0 0 Stenungsunds kommun har gått i borgen för företagets krediter med 451 260 tkr (470 860 tkr) 36 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 36 Eventualförpliktelser 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Förskottsbetalda hyror 15 865 13 984 Borgensförbindelse för Fastighetsbranschens Upplupna löner 38 58 Arbetsgivarorganisation FASTIGO 372 316 Upplupna semesterlöner 1 371 1 240 372 316 Upplupna sociala kostnader 436 405 Upplupna räntekostnader 1 100 1 368 Upplupen pension 393 420 Upplupna ersättningar HLU 2 194 2 184 Not 37 Rapport om årsredovisningen Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 067 240 Rapport om årsredovisningen enligt Rex - Svensk standard för redovisningsuppdrag har upprättats av Srf 22 464 19 899 Auktoriserad Redovisningskonsult: Gunilla Sjöberg, Talenom Redovisning AB Not 32 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Årsredovisningen beslutades 2025-12-31 2024-12-31 Underskriven den dag som framgår av min elektroniska underskrift Avskrivningar 37 060 36 383 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -1 902 0 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar 3 918 Lars-Ebbe Pettersson Lennart Svensson Nedskrivningar 0 29 087 Ordförande Vice ordförande Återföring nedskrivningar -113 0 35 048 66 388 Kjetil Gardshol Thomas Granlund Not 33 Uppgifter om moderföretag Stenungsundshem AB är ett allmännyttigt bostadsföretag, helägt av Stenungsunds kommun (212000-1298). Melisa Nilsson Svante Lahti Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den dag som framgår av min elektroniska underskrift Not 34 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser har skett efter balansdagen. Azets Revision & Rådgivning AB Kristoffer Bodin Not 35 Ställda säkerheter Auktoriserad revisor 2025-12-31 2024-12-31 För företagets egen räkning: Fastighetsinteckningar 0 0 0 0 Stenungsunds kommun har gått i borgen för företagets krediter med 451 260 tkr (470 860 tkr) STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 37 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA 38 | STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA STENUNGSUNDSHEM AB ÅRSREDOVISNING 2025 | 39 fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Stenungsundshem Aktiebolag Org.nr 556338-1325 stenungsundshem.se fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare KJETIL GARDSHOL THOMAS GRANLUND 5X84hdc3od4Q+7FwNQhgrw 2026-02-11 15:32:06Z 3kLrEbyLzLmpccfbybF0PA 2026-02-11 16:10:33Z LENNART SVENSSON Lars-Ebbe Sixten Pettersson 0LO2ePtK7nh5WStNVO/0Dg 2026-02-11 16:48:46Z gSTtmA3aPLdMnErYlXIdyQ 2026-02-11 16:51:25Z SVANTE LAHTI VD MELISA NILSSON yAHIAl9zWmJRLAdtkIyF+g 2026-02-12 06:06:40Z GPp/3FihpeRybJV2xVcb0A 2026-02-12 13:09:42Z Yngve Roger Kristoffer Bodin H4O8CrQRbSq0ZdzYFqDBEA 2026-02-15 18:44:23Z Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Dokument i försändelsen Stenungsundshem AB årsredovising 2025.pdf SHA256: c30df4ca273502b722130b71ab487854e53b4cd442af7c3eff82db5e8c64ab36 Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. fccf458a6c80-2409-53d4-8f55-530b4082 :remmun-DI ngiS oddA Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Stenungsundshem Aktiebolag Org.nr 556338-1325 Rapport om årsredovisningen Uttalanden hela revisionen. Dessutom: Vi har utfört en revision av årsredovisningen för • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga Stenungsundshem Aktiebolag för år 2025. felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet oegentligheter eller misstag, utformar och utför med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och avseenden rättvisande bild av Stenungsundshem Aktiebolags inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. finansiella resultat och kassaflöde för året enligt Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet årsredovisningens övriga delar. som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat- felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. räkningen och balansräkningen. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna Grund för uttalanden kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma Vi har utfört revisionen enligt International Standards on granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt omständigheterna, men inte för att uttala oss om dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. effektiviteten i den interna kontrollen. Vi är oberoende i förhållande till Stenungsundshem Aktiebolag enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och upplysningar. ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och Övriga upplysningar verkställande direktören använder antagandet om fortsatt Revisionen av årsredovisningen för föregående räkenskapsår drift vid upprättandet av årsredovisningen. Vi drar också en har utförts av en annan revisor som lämnat en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om revisionsberättelse daterad 18 februari 2025 med omodifierade huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som uttalanden i Rapport om årsredovisningen. avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta Styrelsens och verkställande direktörens ansvar verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen för att årsredovisningen upprättas och att den ger en fästa uppmärksamheten på upplysningarna i rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen och årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet som de bedömer är nödvändig för att upprätta en om årsredovisningen. Våra slutsatser baseras på de årsredovisning som inte innehåller några väsentliga revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller misstag. förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verksamheten. verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta och om årsredovisningen återger de underliggande verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen rättvisande bild. och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens alternativ till att göra något av detta. planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under Revisorns ansvar revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida interna kontrollen som vi identifierat. årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under Stenungsundshem Aktiebolag, org. nr. 556338-1325 1/2 XPV26-PNIWK-QR7BD-A3UVP-UN1MH-T8SCH :yek tnemucod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för Stenungsundshem Aktiebolag för år 2025 samt av förslaget för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust räkenskapsåret. har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av Grund för uttalanden underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Stenungsundshem Aktiebolag enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Stenungsund den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Azets Revision & Redovisning AB Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av Kristoffer Bodin bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och Auktoriserad revisor ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på Stenungsundshem Aktiebolag, org. nr. 556338-1325 2/2 XPV26-PNIWK-QR7BD-A3UVP-UN1MH-T8SCH :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Yngve Roger Kristoffer Bodin Auktoriserad revisor Serienummer: 0a6fb105ff7c07[…]b670372d4c2b2 IP: 37.123.xxx.xxx 2026-02-15 18:49:48 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. XPV26-PNIWK-QR7BD-A3UVP-UN1MH-T8SCH :lekcyntnemukod oenneP Lekmannarevisorerna i 2026-02-19 Stenungsundshem AB Till Bolagsstämman i Stenungsundshem AB Organisationsnummer 556338-1325 Fullmäktige i Stenungsunds kommun Granskningsrapport för år 2025 Vi, av fullmäktige i Stenungsunds kommun utsedda lekmannarevisorer, har granskat Stenungsundshem AB:s verksamhet. Granskningen har utförts av sakkunniga som biträder lekmannarevisorerna. Styrelse och VD ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande bolagsordning, ägardirektiv och beslut samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Lekmannarevisorerna ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente samt utifrån bolagsordning och av års/bolagsstämman fastställda ägardirektiv. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025”. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Vi åberopar bifogad redogörelse. Stenungsund, 2026-02-19 Jakob Hallman Pia Andell Lekmannarevisor Lekmannarevisor Bilaga: Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025 GXQRJ-XUMH2-RPX0C-3NRAQ-W4HNA-L8WCN :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Klas Jakob Hallman PIA CHRISTINA ANDELL Lekmannarevisor Lekmannarevisor Serienummer: 5559be2361acfc[…]5e7c8206c43ce Serienummer: 12c6d588b0ecc5[…]cb63dd018c7e3 IP: 98.128.xxx.xxx IP: 81.237.xxx.xxx 2026-02-19 13:07:19 UTC 2026-02-19 13:09:43 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. GXQRJ-XUMH2-RPX0C-3NRAQ-W4HNA-L8WCN :lekcyntnemukod oenneP Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025 Rapport Stenungsundshem AB 2026-xx-xx Antal sidor: Page 1 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte och revisionsfrågor 3 1.2 Avgränsning 3 1.3 Revisionskriterier 3 1.4 Metod 4 2 Resultat av granskningen 5 2.1 Övergripande styrning 5 2.1.1 Bolagsordning 5 2.1.2 Ägardirektiv 5 2.2 Ekonomi- och verksamhetsstyrning 6 2.2.2 Bedömning 9 2.3 Intern styrning och kontroll 9 2.3.1 Bedömning 9 2.4 Väsentliga händelser under året Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 Samlad bedömning 10 Page 2 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets 1 BAKGRUND Enligt 12 kap. 1 § kommunallagen ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av god revisionssed. Detta omfattar även den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Bolagets styrelse och verkställande direktör ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om bolagets interna kontroll är tillräcklig (10 kap. 3 § aktiebolagslagen). Azets Revision & Rådgivning har fått i uppdrag av lekmannarevisorerna i Stenungsundshem AB att genomföra en grundläggande granskning avseende bolagets verksamhet. 1.1 SYFTE OCH REVISIONSFRÅGOR Den grundläggande granskningen syftar till att översiktligt bedöma bolagets ledning och styrning samt interna kontroll. Granskningen har besvarat följande revisionsfrågor: — Har styrelse och VD säkerställt att verksamheten bedrivs i enlighet med de ägardirektiv, mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt? — Har styrelse och VD säkerställt att den får tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat? — Har styrelse och VD säkerställt en tillräcklig intern kontroll i bolaget? 1.2 AVGRÄNSNING Granskningen avser den verksamhet som bedrivits under 2025. De bedömningar som görs inom ramen för den grundläggande granskningen baserar sig på dialog med företrädare för bolaget, genomgång och översiktlig analys av protokoll av bolagets övergripande styr- och uppföljningsdokument. Den grundläggande granskningen är av översiktlig karaktär och bedömningar görs därför med begränsad säkerhet. 1.3 REVISIONSKRITERIER Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier i denna granskning utgörs av: — Aktiebolagslagen (2005:551) 8 kap. 4 och 8 §§ som reglerar styrelsens och VD:s ansvar — Bolagsordning — Ägardirektiv — Kommunallagen (2017:725) — Kommunfullmäktiges mål, uppdrag och styrdokument (som är gällande även för bolagen) Page 3 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets 1.4 METOD Den grundläggande granskningen är bred och omfattar flera delar. Protokollsgranskning Lekmannarevisorn följer bolaget löpande genom bland annat protokollsgranskning. Dialog med VD och ekonomichef Dialog har genomförts med VD och ekonomichef avseende väsentliga händelser och utveckling i verksamheten. Genomgång av styr- och uppföljningsdokument För granskningen har vi begärt in gällande styr- och uppföljningsdokument. Syftet med dokumentstudien är att ge en översiktlig bild av hur styrningen ser ut inom bolaget. Rapporten är faktakontrollerad av VD och ekonomichef. Page 4 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets 2 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 2.1 ÖVERGRIPANDE STYRNING De övergripande styrdokument som sätter ramarna för bolaget och dess verksamhet är bolagsordning och ägardirektiv. Fullmäktige i Stenungsunds kommun beslutade 2023-06-07 (§112) om reviderad bolagsordning och ägardirektiv för bolaget. Ägardirektivet har fastställts av bolagsstämma 2023-08-17. 2.1.1 Bolagsordning Bolagsordningen tydliggör bolagets uppgift och ändamål, vilket är att: — inom Stenungsunds kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och sälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter och samt även med lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med övrig verksamhet. — Bolaget ska även främja bostadsförsörjningen i Stenungsunds kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. — Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 2.1.2 Ägardirektiv I ägardirektivet utvecklas och förtydligas de ramar som bolaget har att förhålla sig till. Här betonas bland annat bolagets roll i den kommunala organisationen samt vikten av samverkan och samordning inom kommunkoncernen. Av ägardirektivet framgår även att ägaren särskilt uppdragit till bolaget att ta ett samhällsansvar. Samverkan utgår särskilt ifrån behov de grupper har som inte kan få bostad av egen kraft. Kommunen och bolaget ska samverka för att genomföra Stenungsunds kommuns vision. Verksamheten ska bedrivas utifrån långsiktigt hållbar utveckling; ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Verksamheten ska bedrivas mot följande målsättningar: — Ha en stark och långsiktigt hållbar ekonomi med låg risk — Arbeta affärsmässigt med långsiktigt lönsamhetsperspektiv — Skapa stabila och trygga bostadsområden och ta socialt ansvar — Erbjuda bostäder åt alla oavsett ålder, ursprung och hushållstyp — Minska miljöbelastningen av bolagets verksamhet och ge hyresgästerna möjligheter till aktiva miljöval — Bidra till regional tillväxt — Arbeta för att utveckla attraktiva och långsiktigt hållbara bostadsområden Bolaget ska årligen fastställa verksamhetsplan med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren och budget för nästkommande räkenskapsår. Page 5 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets Av ägardirektivet framgår även finansiella direktiv för bolaget, enligt nedan: • Soliditeten i bolaget ska som långsiktigt riktvärde uppgå till 50 %. Vid en soliditet understigande 30 % ska styrelsen ha en plan för att inom en treårsperiod uppnå minst 30 % igen. • Kommunens krav på bolaget är en marknadsmässig direktavkastning på fastigheternas bedömda marknadsvärde. Nivån på avkastningskravet fastställs av kommunstyrelsen. Bolagets styrelse ska tillse att fastigheterna värderas enligt vedertagna principer. • Borgensavgift ska enligt lag tas ut. Nivån på borgensavgiften beslutas av kommunstyrelsen. • Utdelning ska lämnas inom ramen för gällande lagstiftning. • Bolaget ska följa de av kommunfullmäktige fastställda finansiella koncernmål. Dessa återfinns i kommunens Strategiska plan. Ägardirektivet fastslår även att hyresgäster som önskar förvärva sin bostad med ägande- eller bostadsrätt ska ges möjlighet till detta till marknadsmässigt pris, såvida en sådan avyttring är tekniskt och ekonomiskt lämpligt. Därtill även att styrelsen ska tillse att skriftliga regler för lägenhetsuthyrning finns. 2.2 EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING Styrelsen beslutade 2024-03-07 att anta en ny affärsplan, för perioden 2024–2030, samt ge ledningsgruppen i uppdrag att påbörja arbetet med verksamhetsplan och dess aktiviteter. Verksamhetsplan för 2025–2026 godkändes av styrelsen 2024-12-05. Av protokollet framgår även att styrelsen önskar måluppföljning av verksamhetsplanen två gånger per år samt att det finns önskemål om att relevanta nyckeltal presenteras på styrelseportalen. 2.2.1.1 Affärsplan Stenungsundshem, 2024–2030 Affärsplanen fokuserar på bolagets varumärke (som bland annat omfattar vision, mission, värdeord och kundlöften), affärsplanens principer samt bolagets fokusområden och strategier samt nyckelfaktorer för att nå framgång. Bolagets vision är: ”Vi gör skillnad, på riktigt. Tillsammans med kommunen och andra goda krafter tar vi ansvar för ett tryggare och mer hållbart liv, för alla.” Kopplat till visionen har bolaget identifierat sju fokusområden, med tillhörande strategier. Page 6 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets Digitalisering Automatiserad dataanalys Digitaliserad kundupplevelse Smart teknik Fastighetsutveckling Marknadsmässig exponering Alternativa upplåtelseformer Hållbar produktion Alternativa finansieringsformer Framtidsförståelse Trend-och marknadsanalys Testning och forskning Operativ flexibilitet Hållbarhet Energieffektivisering Finansiell strategi Cirkularitet Ekosystemtjänster Segregation Alternativa upplåtelseformer Socialt engagemang Områdes-och platsutveckling Trygghet Samverkansprocesser Dialogprocesser Situationell prevention Underhåll Energieffektivisering Klimatförberedande Trygghetsskapande Öka fastighetsvärden Ett antal nyckelfaktorer för att nå framgång har identifierats och utgörs av: — Ekonomi och affärsmässighet — Organisation och kompetens — Ägarrelationen — Hyresgäster och intressenter — Samarbetspartners — Processer och metoder 2.2.1.2 Verksamhetsplan Stenungsundshem, 2025–2026 Verksamhetsplanen utgår från de strategiska riktlinjer som återfinns i affärsplanen. I verksamhetsplanen anges aktiviteter som ska genomföras kopplat till affärsplanens fokusområden. Page 7 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets Digitalisering -Systemöversyn -Uppdatera grafisk profil -Kommunikationsstrategi -Re-design av hemsidan -Videosamtal och felanmälan -Info-skärmar Fastighetsutveckling -Marknadsundersökning -Konst-och utsmyckningsstrategi -Lokal-och fastighetsinventering Framtidsförståelse -Boplats Väst -Årlig trend-och marknadsanalys -Interna framtidsgrupper -Nätverk för kunskapsubyte Hållbarhet -AktivBo -Hållbarhetsvärdar -Cykel-pool och kök -ISO 14001 -Odla äng -Hållbarhetsstrategi -Stadsodling -Hållbarhetsrapport Segregering -Sponsrings-och samarbetsstrategi -Placemaking Hasselbacken -Kundtjänst-satelliten -Säsongsanställningar Trygghet -Våldsprevention i Nära relationer -Områdestavlor -Boendeambassadörer -Stenungsunds snyggaste uteplats -Kontraktskontroll -HBTQI+ månad -Trygghetsmöten -Mötesplatser -Inflyttningsguiden -Trygghetscertifiering Underhåll -Planima underhållsplan -Yttre skötsel och lokalvård -AktivBo handlingsplan -Digitala hem -Renovering Vita Hasselbacken -Brottspreventiv inventering För samtliga aktiviteter i verksamhetsplanen anges ansvarig, tidsplan, syfte, genomförande och målsättningar samt mätbarhet. Vi noterar att uppföljning av ägarens (kommunkoncernens) mål skett i samband med tertialrapport per augusti 2025. Uppföljning av verksamhetsplanen har skett på styrelsens sammanträde i september, där det bland annat framgår status för respektive aktivitet. 2.2.1.3 Budget och ekonomisk uppföljning Enligt budget för 2025 beräknas resultatet efter finansiella poster till 31,5 mkr. Av tertialrapporten per augusti 2025 framgår att resultatet efter finansiella poster uppgick till 20,6 mkr, med en prognos på 31 mkr för helåret. Redovisat resultat efter finansiella poster för helåret 2025 uppgår till 33,2 mkr, vilket är något bättre än budget. Årets resultat efter skatt uppgår till 30,8 mkr. Soliditeten för 2025 uppgår till 52 % (50,3 % år 2024). Styrelsen föreslår en utdelning till ägaren om 1 200 360 kr (33,6 kr per aktie). Page 8 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets Direktavkastning beräknat på fastigheternas bedömda marknadsvärde uppgår till 3,5 %, baserat på värdering gjord 2025. Styrelsen erhåller regelbundet information om bolagets ekonomi, vilket framgår protokoll från styrelsens sammanträden. 2.2.2 Bedömning Vi bedömer att styrelsen i allt väsentligt haft en tillräcklig och aktiv styrning av bolagets ekonomi och verksamhet utifrån gällande ägardirektiv. Styrelsen har fastställt budget och de mål som anges i ägardirektivet bedöms beaktas i bolagets affärsplan. Vi noterar att styrelsen tidigare har beslutat om en verksamhetsplan för 2025–2026. Styrelsen erhåller regelbundet information om bolagets ekonomi och får även löpande information om pågående och planerade projekt. Uppföljning av verksamhetsplanen har skett till styrelsen på deras sammanträde i september 2025, där det bland annat framgår status för respektive aktivitet. Därtill har uppföljning av kommunkoncernens mål skett i samband med tertialrapport per augusti 2025. 2.3 INTERN STYRNING OCH KONTROLL Bolaget genomför årligen en riskanalys där de inledningsvis identifierar möjliga ogynnsamma händelser, interna eller externa. Därefter görs en väsentlighetsbedömning (sannolikhet/konsekvens) för samtliga identifierade risker och åtgärder för samtliga risker presenteras. Inför 2024 bedömdes social oro och risk för ökad kriminalitet som ett högriskområde. Inför 2025 identifierades däremot inga risker på en hög nivå. Utifrån genomförd risk- och väsentlighetsbedömning tas en kontrollplan fram. I kontrollplanen anges kontrollmoment kopplat till de riskområden som identifierats. Det framgår vem som är kontrollansvarig, med vilken frekvens och med vilken metod kontrollen ska genomföras samt till vem som rapportering ska ske (VD alternativt styrelse). Internkontrollplanen ska årligen följas upp enligt bolagets årshjul, och under samma tillfälle revideras och antas internkontrollplanen för nästkommande år som sedan rapporteras till kommunen. Vi har inte tagit del av någon dokumenterad uppföljning av internkontrollplanen. På styrelsens strategidag den 2 september diskuterades dock risker och internkontrollplan. Samtliga ansvariga redovisade då status utifrån internkontrollplanen. Uppföljningen av internkontrollplanen behandlades därefter på styrelsens sammanträde i september. Under 2025 har bolaget även utvecklat sitt arbete med risker, genom framtagande av ett ”Riskregister” som styrelsen godkände på sitt sammanträde i oktober 2025. Detta är numera en stående punkt på styrelsens dagordning. 2.3.1 Bedömning Vi bedömer att styrelsen i allt väsentligt säkerställt att det finns en struktur för att säkerställa en tillräcklig intern kontroll avseende verksamhet och ekonomi. Styrelsen har fastställt en internkontrollplan. Uppföljning av internkontrollplanen har under 2025 endast skett muntligt. Vi noterar dock att bolaget under året har utvecklat sitt arbete med risker, genom framtagande av ett ”Riskregister”. Styrelsen har numera detta som en stående punkt Page 9 of 10 Lekmannarevisorernas granskningsredogörelse 2025| Azets på dagordningen, vilket indikerar på att bolaget arbetar aktivt och systematiskt med sina risker. 3 SAMLAD BEDÖMNING Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att styrelse och VD i allt väsentligt har säkerställt att verksamheten bedrivits i enlighet med ägardirektiv, mål och riktlinjer som fullmäktige fastställt. Styrelse och VD bedöms även i allt väsentligt ha säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering avseende verksamhetens ekonomi och resultat samt en tillräcklig intern kontroll. Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Liz Gard Certifierad kommunal revisor Page 10 of 10 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 122 Dnr: KS 2026/267 Årsredovisning 2025 SOLTAK AB och ombudsinstruktioner Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunens ombud vid Soltak AB:s bolagsstämma följande instruktion: - rösta för att Soltak AB:s resultat- och balansräkning fastställs, - rösta för ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören. Jäv Henrik Hansson (KD) anmäler jäv och lämnar sammanträdessalen under handläggningen av ärendet. Sammanfattning av ärendet Soltak AB:s årsredovisning för perioden 2025-01-01 – 2025-12-31 har inkommit till kommunen. Resultat för år 2025 uppgår till 12,2 tkr och disponeras genom att det förs in, tillsammans med balanserat resultat om 17 421,7 tkr från tidigare år, i räkningen för nästa år. Den auktoriserade revisorn tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören. Dessutom tillstyrker den auktoriserade revisorn att resultat- och balansräkningen fastställs. SOLTAK AB:s bolagsstämma äger rum den 20 maj 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Årsredovisning SOLTAK AB 2025 Revisionsberättelse 2025 SOLA auktoriserad revisor Lekmannarevisorernas Granskningsrapport SOLTAK AB 2025 Protokoll styrelsemöte SOLTAK AB 2026-02-17 Styrelsens försäkran till kommunstyrelsen 2025 Beslut skickas till annette.bergholtz@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/267 2026-03-16 Annette Bergholtz Till kommunfullmäktige Redovisningsansvarig Årsredovisning 2025 för SOLTAK AB och ombudsinstruktioner Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunens ombud vid Soltak AB:s bolagsstämma följande instruktion: - rösta för att Soltak AB:s resultat- och balansräkning fastställs, - rösta för ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören. Sammanfattning av ärendet Soltak AB:s årsredovisning för perioden 2025-01-01 – 2025-12-31 har inkommit till kommunen. Resultat för år 2025 uppgår till 12,2 tkr och disponeras genom att det förs in, tillsammans med balanserat resultat om 17 421,7 tkr från tidigare år, i räkningen för nästa år. Den auktoriserade revisorn tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören. Dessutom tillstyrker den auktoriserade revisorn att resultat- och balansräkningen fastställs. SOLTAK AB:s bolagsstämma äger rum den 20 maj 2026. Ekonomisk bedömning Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Ärendet har ingen påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-16 Årsredovisning SOLTAK AB 2025 Revisionsberättelse 2025 SOLA auktoriserad revisor Lekmannarevisorernas Granskningsrapport SOLTAK AB 2025 Protokoll styrelsemöte SOLTAK AB 2026-02-17 Styrelsens försäkran till kommunstyrelsen 2025 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/267 2026-03-16 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Maria Jonsson Ekonomichef Kommundirektör Erika Bjärsved Beslut skickas till annette.bergholtz@stenungsund.se SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 ÅRSREDOVISNING FÖR SOLTAK AB Org.nr 556939 - 1187 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse 2 - Resultaträkning 8 - Balansräkning 9 - Noter 12 - Underskrifter 18 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SOLTAK AB Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Styrelsen och verkställande direktören för SOLTAK AB, org.nr 556939 - 1187, får härmed avge årsredovisning för år 2025. Bolaget etablerades år 2013. SOLTAK AB ägs till 25 % vardera av Kungälvs kommun, Stenungsund kommun, Lilla Edets kommun samt Tjörns kommun. VERKSAMHET SOLTAK AB:s vision och affärsidé SOLTAK AB skall vara det självklara valet inom administrativa tjänster. Kommunernas administrativa tjänster är SOLTAK AB:s kärnverksamhet. Genom samverkan, gemensamma processer, enhetliga system och kompetenta medarbetare får ägarkommunerna mer värde för pengarna. ”Samverkan för effektivare tjänster!” Bolagets värdeord De tre värdeorden Engagemang–Kompetens–Tillsammans definierar och sätter grunden till hur bolaget uppfattas. De skall genomsyra bolagets vardag, alla medarbetare och allt bolaget gör på alla nivåer för att skapa trovärdighet, stärka vi-känslan och bolagets varumärke. Organisation och tjänster Bolagets leverans av tjänster till kunderna är organiserad i fyra verksamhetsområden – ekonomitjänster, lönetjänster, IT-tjänster samt projekt och innovation för tillkommande uppdrag. Bolagets ekonomifunktion och affärsstöd utgör ansvarsområden som stödjer verksamheten. Verksamhetsområde Ekonomi Inom verksamhetsområde Ekonomi hanteras tre huvudfunktioner – leverantörsreskontra, kundreskontra och kassafunktioner. Affärsområdet består också utav systemförvaltare för ekonomisystemet UNIT4 ERP, ett modernt ekonomisystem, vilket bolaget äger och förvaltar. Verksamhetsområde Lön Verksamhetsområde Lön ansvarar för löneadministration vilket omfattar utbetalningar och administration av löner, arvode och ersättningar för mer än 12 000 personer. Affärsområdet består också av pensionshandläggare samt systemförvaltare för lönesystemet Personec P, ett modernt lönesystem, vilket bolaget äger och förvaltar. Verksamhetsområde IT Verksamhetsområde IT svarar för drift och support av de samverkande kommunernas centrala IT- miljöer, verksamhetssystem och applikationer. Totalt hanterar bolaget 450 till 500 IT-system, varav över 200 är olika verksamhetssystem. Verksamhetsområde Projekt och Innovation Verksamhetsområde Projekt och Innovation hanterar verksamhetsprojekt och tillkommande uppdrag. 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 Företagets säte är Kungälv. RESULTAT Bolagets resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till ett överskott på 1 544 KSEK (97 KSEK år 2024.) Bolagets resultat visar med sitt överskott ett resultat som ligger bättre än det budgeterade resultatet. Bolaget har under året haft ökade volymer inom vissa tjänster. Detta i kombination med ett lägre kostnadsutfall inom vissa poster, har gjort det möjligt att justera ner priset på ett antal av bolagets tjänster under innevarande år. Detta har skett inom verksamhetsområdena ekonomi, lön samt IT. Bolaget agerar inköpscentral för sina partnerkommuner avseende IT-utrustning, vilket förklara en del av omsättningsökningen mellan 2024 och 2025. Investeringar Bolagets investeringar har uppgått till 7 309 KSEK. Årets investeringar ligger totalt sett något lägre än budget. Hårdvaruinköpen ligger på en något högre nivå än budgeterat. De materiella investeringarna under året uppgår till sammanlagt 7 168 KSEK och avser främst nätverksutrustning. FINANSIELL STÄLLNING OCH LIKVIDITET Finansiering av bolaget har skett genom månatlig fakturering i efterskott till de fyra samverkande kommunerna. Faktureringen är baserad på köpta tjänster i kombination med bolagets antagna finansieringsmodell. Finansiering av bolagets investeringar har skett genom upplåning via Kommuninvest AB, med kommunala borgensutfästelser som säkerhet. Risker Finansiella risker Bolagets tillgångar är till 19,9 % finansierade av eget kapital och resterande del med lånat kapital. Bolaget har därför hög exponering vad gäller ränteförändringar. Risken elimineras dock av att bolaget har en god likviditet och på det sättet kan hantera eventuella ränteförändringar. Bolaget har totalt 31 000 KSEK i lån. Lånen upptagna med fast ränta med löptider mellan ett och två år. Under året har återbetalning av lån gjorts med 12 900 KSEK. F NRRBSK * le rå rs jä m fö re ls e * e tto o m s ä ttn in g e s . e fte r fin a n s ie lla p e s . i % a v n e tto o m s ä a la n s o m s lu tn in g o lid ite t (% ) a s s a lik v id ite t (% ) D e fin itio n e r a v n y c k e o s te r ttn in g e lta l, s e n n o te r 2 0 2 5 2 3 0 9 1 5 1 0 1 0 14 2 3 7 7 4 2 5 0 ,6 2 7 3 1 9 1 3 4 4472,9,9 2 0 2 4 2 0 9 8 1 0 5 4 09 0 9 0 1 7 2 1 0 ,0 1 0 9 1 7 1 6 8 5557,9,9 2 0 2 3 2 1 8 5 1 1 1 4 4 6 42 2 2 9 8 7 8 9 0 ,5 2 6 2 1 3 1 7 2 1521,0,5 2 0 2 2 1 8 2 6 2 6 1 3 0 7 21 6 8 1 2 5 9 3 1 ,4 3 6 3 1 3 2 4 3 1939,7,9 2 0 2 1 1 6 9 0 3 0 1 4 8 5 88 2 4 1 9 8 4 3 1 ,8 7 2 8 1 0 2 2 4 4430,8,3 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 Övriga risker Bolaget skall driva förändringar mot gemensamma system, processer och lösningar. Kommunernas möjligheter och förmåga till samordnad förändring är avgörande för bolagets förmåga att leverera mervärde och ökad produktivitet. ORGANISATION OCH PERSONAL Kompetenshöjning och personalomsättning SOLTAK AB har haft en personalomsättning 4 % 2025 (14 % 2024). Bolaget har 116 anställda per 2025-12-31. Fördelningen är 61 kvinnor och 55 män. Fyra av de anställda är anställda med lönebidrag. Sjukfrånvaron har minskat till 4,5% jämfört med 2024 då sjukfrånvaron 6,4%. (2023: 5,3 %). Av detta var långtidssjukskrivningen 2025 37,7% jämfört med 2024 58,6 % (2023: 47 %). Korttidssjukfrånvaron under året var 2,8%, målet för året var att nå under 2,5% korttidssjukfrånvaro. Sjukfrånvaron bland männen låg på 3,3 %. Sjukfrånvaron bland kvinnorna på 5,6%. Minskningen i år beror bland annat på färre långtidssjukskrivningar där personerna varit frånvarande på heltid. Rekrytering ➢ SOLTAK AB har haft 3 annonser på offentligajobb.se. ➢ Drygt 300 ansökningar har kommit in via offentligajobb.se och runt 70 spontanansökning. ➢ Rekrytering har även skett via spontanansökningar, och anställningar efter LIA perioder. 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 Antal anställda 2023-12-31, 2024-12-31 samt 2025-12-31 Sjukfrånvaro i % 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET 2025 var bolagets första hela verksamhetsår i de nya lokalerna på Kongahälla Center. Bolaget kan konstatera att effekten av nya lokaler har varit till gagn för verksamheten. En ökad trivsel, mer närvaro på kontoret och nöjdare personal. Säkerhet och digitalisering har under året fortsatt varit i fortsatt fokus. Samarbetet inom säkerhet tillsammans med kommunerna sker i olika forum och utvecklas löpande gemensamt i dialog och samverkan. I bolagets strategiska plan är säkerhet och digitalisering fortsatta fokusområden för att möte den omvärld som bolaget och verksamheten idag verkar inom. Inom verksamhetsområde Lön har en större upphandling skett gällande lön- och bemanningssystem. Ett system som används av samtliga medarbetare i ägarkommunernas olika verksamheter. Arbetet har drivits framgångsrikt tillsammans med hjälp av en styrgrupp och fokusgrupper med representanter både från SOLTAK AB och från samtliga ägarkommuner. Avtal skrevs under december månad och implementation påbörjas under 2026. En extern genomlysning med fokus på bolagets effektivitet, kostnad och kvalité har pågått under året. Ett steg i att stärka bolaget, bolagsstyrningen och vidareutveckla den samverkan som bolaget har med ägarkommunerna och deras olika verksamheter. Bolagets leveranser av tjänster inom verksamhetsområde IT har ökat under året genom att en av ägarkommunerna åter valt att införskaffa sitt behov av skoldatorer via bolaget, vilket ger ytterligare skalfördelar och samordningsvinster. Inom verksamhetsområde Ekonomi har arbete startat med att få in ytterligare ett kommunalt bolag som användare i bolagets leverans av affärssystem till ägarkommunerna. Under året har en upphandling av banktjänster genomförts och förberedelser gjorts inför förändringen av leveransen inom verksamhetsområde Ekonomi till molntjänster. Arbetet med förankringen av bolagets tre värdeord Engagemang – Kompetens – Tillsammans hos alla medarbetare har fortgått under året. Värdeorden skall genomsyra bolagets vardag, alla medarbetare och allt bolaget gör på alla nivåer för att skapa trovärdighet, stärka vi-känslan och bolagets varumärke. Arbetet med att förankra de tre värdeorden är ett löpande arbete över lång tid. Bolaget har under året fortsatt arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. Ett digitalt verktyg för pulsmätning i realtid av temperaturen i organisationen finns sedan tidigare. Mätverktyget utvecklas löpande, ger möjlighet att se förändringar och vid behov snabbt kunna vidta åtgärder, samt se effekterna av dessa. En användarundersökning har genomförts under november månad med en användarnöjdhet i nivå med eller bättre än föregående år. Användarundersökningar har genomförts sedan 2019. Bolaget har under året fortsatt vara en aktiv del av olika utvecklingsprojekt inom Internet of Things (IoT), Artificiell Intelligens (AI), beslutsstöd och integrationer. Ett arbete tillsammans med ägarkommunerna som över tid skapar förutsättningar och ger möjligheter till en fortsatt vidareutveckling av befintliga tjänster och att erbjuda nya tillkommande tjänster. I bägge fall till stor nytta och mervärde för samtliga ägarkommuner. I detta arbete har bolaget varit representant även på nationell nivå då de initiativ som tagits och genomförts tillsammans med ägarkommunerna och deras verksamheter gett ringar på vattnet. 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 FRAMTIDA UTVECKLING SOLTAK AB:s fokus framåt är att fullfölja de uppdrag bolaget fått från kommunerna. Arbetet med ständig förbättring för att vidareutveckla verksamheten och de tjänster bolaget levererar fortsätter. SOLTAK AB är en naturlig arena för kommunal samverkan och vi ser många verksamhetsområden som skulle kunna samordnas inom ramen för SOLTAK AB. Samtliga befintliga samarbetsområden har utvecklats mycket väl. SOLTAK AB är ett erkänt starkt bolag redo att utöka samarbetet och verksamheten med fler tjänster till befintliga kundkommuner, fler samarbetsområden och fler kundkommuner. FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION F ö r ä n d r in g a r i e g e t k a p it a l B e lo p p v id å r e t s in g å n g R e s u lt a t d is p o s it io n e n l. b e s lu t a v å r s s t ä m m Å r e t s v in s t B e lo p p v id å r e t s u t g å n g V illk o r a t a k t ie ä g a r t ils s k o t t u p p g å r t ill 6 0 0 0 F ö r s la g t ill d is p o s it io n a v b o la g e t s v in s t T ill å r s s t ä m m a n s f ö r f o g a n d e s t å r b a la n s e r a d v in s t Å r e t s v in s t S t y r e ls e n f ö r e s lå r a t t i n y r ä k n in g ö v e r f ö r e s B e t r ä f f a n d e b o la g e t s r e s u lt a t o c h s t ä lln r e s u lt a t - o c h b a la n s r ä k n in g a r m e d t illh ö a 0 in r a 0 0 k g i ö n d e A k t ie k r (f ö r e g å e v r ig t h ä n n o t e r . a p it a l 7 0 0 0 0 7 0 0 0 0 n d e å r 6 0 v is a s t ill e 0 f B a la n s e r a r e s u lt a 1 7 2 7 4 4 3 1 4 7 2 4 1 7 4 2 1 6 7 0 0 0 0 k r ). t e r f ö lja n d t t 3 1 5 e - r 1 1 e 4 4 1 1 Å r e t s s u lt a t 7 2 4 1 7 2 4 1 2 1 7 4 2 1 7 4 1 7 4 2 1 1 7 4 3 1 7 4 3 1 7 4 3 1 2 3 3 3 6 1 8 8 8 1 1 7 7 4 4 4 7 4 7 5 5 4 9 9 9 T o t 9 1 6 1 2 1 0 3 8 a 7 7 4 lt 5 0 4 9 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 R R N Ö R Ö P A a R R Ö R R B F R S Å E S U L T A T R Ä K N I N G ö r e ls e n s in t ä k t e r m .m . e t t o o m s ä t t n in g v r ig a r ö r e ls e in t ä k t e r ö r e ls e n s k o s t n a d e r v r ig a e x t e r n a k o s t n a d e r e r s o n a lk o s t n a d e r v - o c h n e d s k r iv n in g a r a v m a t e r ie lla o c h im n lä g g n in g s t illg å n g a r ö r e ls e r e s u lt a t e s u lt a t f r å n f in a n s ie lla p o s t e r v r ig a r ä n t e in t ä k t e r o c h lik n a n d e r e s u lt a t p ä n t e k o s t n a d e r o c h lik n a n d e r e s u lt a t p o s t e e s u lt a t e f t e r f in a n s ie lla p o s t e r o k s lu t s d ip o s it io n e r ö r ä n d r in g a v a v s k r iv n in g a r u t ö v e r p la n e s u lt a t f ö r e s k a t t k a t t p å å r e t s r e s u lt a t r e t s r e s u lt a t m o r s a t e t e r r ie lla N 2 4 7 8 o ,3 ,5 t ,6 - - 2 2 1 - 2 3 3 3 8 - 3 - - 0 1 6 4 8 0 1 1 1 1 9 7 6 6 7 8 3 3 3 - 1 1 5 4 4 - 1 7 8 3 8 9 1 6 7 9 7 4 9 9 5 4 1 2 0 3 7 3 6 7 4 7 1 6 0 5 3 8 5 8 9 2 3 7 0 5 3 4 2 0 0 0 0 4 2 2 0 2 1 2 7 9 6 5 5 1 2 4 5 4 0 5 0 0 5 8 7 5 4 5 9 7 3 0 0 9 4 9 5 4 0 0 4 0 4 - - 2 2 1 - 2 0 1 2 8 - 1 9 0 3 1 6 1 1 8 7 5 0 7 4 2 - 6 1 - 3 7 1 1 2 - 1 1 0 5 6 2 1 7 0 4 2 8 3 9 5 5 5 0 4 2 0 9 0 4 7 3 7 1 9 0 8 3 5 6 3 2 5 7 6 7 8 9 8 7 2 7 7 7 7 4 9 7 6 7 2 2 1 4 6 4 2 7 5 9 1 1 0 1 2 2 3 9 4 4 5 6 1 7 6 7 0 0 4 0 5 5 3 3 8 5 2 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 B A L A N S R Ä K N I N G T IL L G Å N G A R A n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r Im m a t e r ie lla a n lä g g n in g s t illg å n g a r B a la n s e r a d e u t g if t e r f ö r u t v e c k lin g s a r b e t e lik n a n d e a r b e t e n K o n c e s s io n e r , p a t e n t , lic e n s e r , v a r u m ä r k e lik n a n d e a r b e t e n P å g å e n d e p r o je k t a v s e e n d e im m a t e r ie lla a n lä g g n in g s t illg å n g a r M a t e r ie lla a n lä g g n in g s t illg å n g a r F ö r b ä t t r in g s u t g if t p å a n n a n s f a s t ig h e t In v e n t a r ie r , v e r k t y g o c h in s t a lla t io n e r P å g å e n d e p r o je k t m a t e r ie lla a n lä g g n in g s t illg å n g a r S u m m a a n lä g g n in g s t illg å n g a r O m s ä t t n i n g s t i l l g å n g a r K o r t f r is t ig a f o r d r in g a r K u n d f o r d r in g a r Ö v r ig a f o r d r in g a r F ö r u t b e t a ld a k o s t n a d e r o c h u p p lu p n a in t ä K a s s a o c h b a n k K a s s a o c h b a n k S u m m a k a s s a o c h b a n k S u m m a o m s ä t t n in g s t illg å n g a r S U M M A T I L L G Å N G A R n n k o c h s a m t e r t N 9 1 1 1 1 1 1 o 0 1 2 3 4 5 t 2 0 2 5 4 7 2 4 9 4 2 2 1 1 4 2 4 0 2 9 0 2 5 0 5 5 1 4 0 4 4 6 2 7 3 2 7 3 7 2 0 1 0 1 0 - 2 4 7 3 4 5 3 0 6 2 7 6 5 5 1 2 1 5 5 0 8 1 6 6 7 6 4 4 5 0 0 5 2 2 - 0 3 3 4 4 9 8 2 4 1 8 4 0 0 4 7 3 2 3 6 4 9 6 9 5 2 2 6 0 7 7 7 3 1 8 4 0 2 3 2 0 5 8 1 2 0 3 1 1 4 2 2 0 2 4 6 7 5 4 6 7 4 2 2 7 5 2 3 8 3 0 5 2 2 6 4 0 1 6 1 4 2 7 3 2 0 3 2 0 7 4 8 1 0 5 4 - 1 6 0 8 6 4 9 1 9 0 7 0 7 3 3 0 0 1 2 9 0 2 3 8 9 1 3 3 3 0 6 0 0 7 1 2 - 3 5 3 3 3 5 4 3 6 1 2 5 9 4 4 4 0 3 9 9 0 0 6 2 9 9 9 4 9 4 8 2 2 0 9 1 8 6 7 1 8 7 6 1 2 4 7 0 1 4 4 5 7 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 B E E B A F B Å S O A S A A S L S S K S L A Ö U S S A L A N S R Ä K N I N G G E T K A P IT A L O C H S K U L D E R g e t k a p i t a l u n d e t e g e t k a p it a l k t ie k a p it a l r it t e g e t k a p it a l a la n s e r a t r e s u lt a t r e t s r e s u lt a t u m m a e g e t k a p it a l b e s k a t t a d e r e s e r v e r c k u m u le r a d e a v s k r iv n in g a r u t ö v e u m m a o b e s k a t t a d e r e s e r v e r v s ä t t n i n g a r v s a t t t ill p e n s io n u m m a a v s ä t t n in g a r å n g f r i s t i g a s k u l d e r k u ld e r t ill k r e d it in s t it u t u m m a lå n g f r is t ig a s k u ld e r o r t f r i s t i g a s k u l d e r k u ld e r t ill k r e d it in s t it u t e v e r a n t ö r s s k u ld e r k t u e ll s k a t t e s k u ld v r ig a s k u ld e r p p lu p n a k o s t n a d e r o c h f ö r u t b e t a u m m a k o r t f r is t ig a s k u ld e r U M M A E G E T K A P I T A L O C r p ld H la n a in S K t ä U k t L e D r E R N 1 1 1 1 o 7 7 8 9 t 2 0 2 5 1 7 4 1 7 4 1 7 5 3 3 3 3 1 1 8 1 1 8 1 5 0 1 5 0 1 6 0 2 7 2 2 6 7 5 5 3 3 1 0 1 0 - 7 7 2 1 3 0 0 0 4 4 0 0 0 2 4 0 7 2 1 0 0 1 2 3 3 2 2 4 4 0 0 0 1 6 1 2 2 2 2 - 0 0 6 1 8 8 2 2 2 2 0 0 0 9 5 4 4 4 7 3 0 0 7 7 4 4 7 7 0 0 0 0 0 7 0 7 4 0 3 1 0 0 5 4 9 9 7 7 1 1 0 0 0 3 6 7 9 5 2 2 0 2 4 1 7 2 1 1 7 4 1 7 4 1 8 1 8 1 0 8 1 0 8 3 1 0 3 1 0 1 2 9 1 8 9 3 5 8 8 4 4 2 1 0 5 4 - 7 7 7 4 2 9 1 1 0 0 0 0 0 9 8 2 9 0 1 0 0 4 7 1 1 2 2 0 0 0 0 0 4 1 0 6 1 2 - 0 0 4 2 6 6 2 2 7 7 0 0 0 8 4 0 4 0 3 0 0 3 4 7 7 7 7 3 3 0 0 0 8 9 3 0 9 1 0 0 3 2 5 5 7 7 7 7 0 0 0 0 0 5 2 8 7 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 KASSAFLÖDESANALYS 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 1 368 949 -642 590 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet; Avskrivningar och nedskrivningar 8 895 310 6 473 577 Avsättningar 1 043 464 1 529 664 11 307 723 7 360 652 Erhållen ränta 372 354 1 127 614 Erlagd ränta -197 049 -387 810 Betald inkomstskatt -35 575 -1 267 099 Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 447 453 6 833 357 före förändring av rörelseresultat Förändring i rörelsekapital Förändring av rörelsefordringar -1 888 422 17 987 685 Förändring av rörelseskulder 5 969 492 -25 381 303 Kassaflöde från den löpande verksamheten 15 528 523 -560 261 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -7 168 102 -11 564 835 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -140 773 -5 299 764 Kassaflöde från investeringsverksamheten -7 308 874 -16 864 598 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av lån -12 900 000 -14 200 000 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -12 900 000 -14 200 000 Årets kassaflöde -4 680 352 -31 624 859 Likvida medel vid årets början 32 030 424 63 655 284 Likvida medel vid årets slut 27 350 071 32 030 424 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar, avsättningar och skulder Övriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäktsredovisning Inkomsten redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Företaget redovisar därför inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om ersättningen erhålls i likvida medel direkt vid leverans. Avdrag görs för lämnade rabatter. Vid försäljning av varor redovisas normalt inkomsten som intäkt när de väsentliga förmåner och risker som är förknippade med ägandet av varan har överförts från företaget till köparen. Tjänster Tjänsteuppdrag till fastpris redovisas som intäkt i takt med att arbete utförs, så kallad successiv vinstavräkning. När utfallet av ett uppdrag går att bedöma på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsten och hänförliga utgifter enligt färdigställandegraden av aktiviteterna i avtalet på balansdagen. Intäkterna värderas till verkligt värde för ersättning som har erhållits eller kommer att erhållas i förhållande till färdigställandegraden. När utfallet av ett uppdrag inte går att bedöma på ett tillförlitligt sätt redovisas intäkten bara i den mån uppdragsutgifter har uppkommit och kan återvinnas. Uppdragsutgifter redovisas i den period de uppkommer. När det är sannolikt att de totala uppdragsutgifterna kommer att överstiga den totala uppdragsinkomsten, redovisas den befarade förlusten omgående i resultatet. I bokslutet per 2025- 12-31 återfinns inga beräknade förlustuppdrag. Tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas enligt huvudregeln. Leasingavtalet Företaget som leasegivare Då de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med tillgången inte har övergått till leasetagaren klassificeras leasingen som operationell leasing. De tillgångar som företaget är leasegivare av redovisas som anläggningstillgång eller som omsättningstillgång beroende på när leasingperioden förfaller. Leasingavgiften fastställs årligen och redovisas linjärt över perioden. Företaget som leasetagare Företaget redovisar samtliga leasingavtal, såväl finansiella som operationella, som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 Ersättning till anställda Ersättning till anställda avser alla typer av ersättningar som företaget lämnar till de anställda. Företagets ersättningar innefattar bland annat löner, betald semester, betald frånvaro och ersättningar efter avslutad anställning (pensioner). Redovisningen sker i takt med intjänandet. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning avser avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Som avgiftsbestämda planer klassificeras planer där fastställda avgifter betalas och det inte finns förpliktelser, vare sig legala eller formella, att betala något ytterligare, utöver dessa avgifter. Övriga planer klassificeras som förmånsbestämda pensionsplaner. Företaget har inga övriga långfristiga ersättningar till anställda. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod förutom mark som inte skrivs av. Nyttjandeperioden omprövas per varje balansdag. Följande nyttjandeperioder tillämpas: Installationer på annans fastighet 20 år Inventarier, verktyg och maskiner 3 – 5 år Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas per varje balansdag. Pågående projekt skrivs inte av utan nedskrivning prövas årligen. I bruk tagna immateriella tillgångar skrivs av linjärt enligt nedan. Balanserade utgifter för utvecklingsarbete och liknande arbeten 5 – 6 år Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 3 – 5 år Inkomstskatt Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Aktuell skatt värderas till det sannolika beloppet enligt de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Övriga avsättningar Avsättningar redovisas när bolaget har en formell eller informell förpliktelse som en följd av tidigare händelser och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Avsättningen värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som krävs för att reglera förpliktelsen. Om effekten av tid när betalning sker är väsentlig nuvärdesberäknas förpliktelsen. 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 Not 2 Nettoomsättningens fördelning 2025 2024 Nettoomsättningen fördelar sig på verksamhetsgrenarna enligt följande: Grundavgift 6 500 004 6 000 000 Verksamhetsområde Ekonomi 20 371 678 18 541 886 Verksamhetsområde Lön 39 743 120 40 429 312 Verksamhetsområde IT 161 972 067 143 005 348 Verksamhetsområde Projekt 2 326 906 1 832 469 230 913 774 209 809 015 Not 3 Leasingavtal - leasegivare 2025 2024 Intäktssförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal Framtida minimileaseavgifter avseende ej uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom 1 år 17 192 816 12 387 591 Senare än 1 år men inom 5 år 15 083 883 16 244 515 Senare än 5 år 0 0 32 276 699 28 632 105 Företaget har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som operationella leasingavtal: Leasade tillgångar avser IT-utrustning. 2025 uppgick intäkten för leasingavtalen till 17 229 355 kr ( 16 376 624 kr 2024.) Not 4 Arvode till revisorer 2025 2024 Revisionsuppdraget 97 500 95 000 Annan revisionsverksamhet 37 480 37 759 134 980 132 759 Not 5 Leasingavtal - leasetagare 2025 2024 Kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal Framtida minimileaseavgifter avseende ej uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom 1 år 20 697 694 16 127 963 Senare än 1 år men inom 5 år 27 670 203 29 558 533 Senare än 5 år 3 471 475 6 248 655 51 839 372 51 935 150 Företaget har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som operationella leasingavtal: Hyresavtal för fastighet, hyresavtal för serverhallar samt hyresavtal för datorer. 2025 uppgick kostnaderna för leasingavtalen till 20 734 233 kr ( 20 116 996 kr 2024.) Not 6 Övriga externa kostnader 2025 2024 Konsultkostnader 18 580 584 17 717 619 Inköp av IT-utrustning 28 959 942 21 079 819 IT-licenser 14 798 439 12 694 481 Lokalhyra 3 057 091 3 284 913 Serviceavtal 39 982 253 38 586 359 Övriga kostnader 31 258 848 29 658 755 136 637 157 123 021 947 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 N N N o o o t 7 t 8 t 9 A n s tä lld a o c h p e rs o n a lk o s tn a d e r M e d e la n ta l a n s tä lld a M ä n K v in n o r L ö n e r o c h a n d ra e rs ä ttn in g a r S ty re ls e o c h v e rk s tä lla n d e d ire k tö r Ö v rig a a n s tä lld a T a n tie m till s ty re ls e o c h v e rk s tä lla n d e d ire k tö r u tg å r e j. P e n s io n s - o c h ö v rig a s o c ia la k o s tn a d e r P e n s io n s k o s tn a d e r fö r s ty re ls e o c h v e rk s tä lla n d e d ire k tö r P e n s io n s k o s tn a d e r fö r ö v rig a a n s tä lld a Ö v rig a s o c ia la k o s tn a d e r e n lig t la g o c h a v ta l A v ta l o m a v g å n g s v e d e rla g F ö r a v ta l m e d V D g ä lle r e n u p p s ä g n in g s tid o m 1 2 m å n a d e r fö r b o la g e ts d e l. A v g å n g s v e d e rla g u tg å r o m V D s ä g s u p p m e d m o ts v a ra n d e 6 m å n a d s lö n e r. K ö n s fö rd e ln in g b la n d le d a n d e b e fa ttn in g s h a v a re A n d e l k v in n o r i s ty re ls e n A n d e l m ä n i s ty re ls e n A n d e l k v in n o r b la n d ö v rig a le d a n d e b e fa ttn in g s h a v a re A n d e l m ä n b la n d ö v rig a le d a n d e b e fa ttn in g s h a v a re S k a tt p å å re ts re s u lta t A k tu e ll s k a tt F ö rä n d rin g a v u p p s k ju te n s k a tte fo rd ra n a v s e e n d e n e d s k riv n in g a r S u m m a re d o v is a d s k a tt G e n o m s n ittlig e ffe k tiv s k a tte s a ts A v s tä m n in g a v e ffe k tiv s k a tte s a ts R e d o v is a t re s u lta t fö re s k a tt S k a tt p å re d o v is a t re s u lta t e n lig t g ä lla n d e s k a tte s a ts (2 0 ,6 % ): S k a tte e ffe k te n a v : Ö v rig a e j a v d ra g s g illa k o s tn a d e r Ö v rig a e j a v d ra g s g illa in tä k te r R e d o v is a d s k a tt S k a tte re d u k tio n 2 0 2 3 fö r n e d s k riv in g a v a n lä g g n in g s tillg å n g a r, fö r v ilk e n a v d ra e rh å lls v id u tra n g e rin g 2 0 2 4 . B a la n s e ra d e u tg ifte r fö r u tv e c k lin g s a rb e te n o c h lik n a n d e a rb e te n In g å e n d e a n s k a ffn in g s v ä rd e O m k la s s ific e rin g a r U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a n s k a ffn in g s v ä rd e n In g å e n d e a v s k riv n in g a r Å re ts a v s k riv n in g a r U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a v s k riv n in g a r U tg å e n d e re d o v is a t v ä rd e V a ra v re s tv ä rd e a k tiv e ra t a rb e te g ra g s rä tt 2 0 2 5 5 5 6 1 1 1 6 2 2 8 2 9 0 9 5 7 5 9 3 0 0 4 5 9 8 7 5 9 1 3 4 3 9 7 1 6 5 6 3 4 7 2 2 1 9 3 0 3 6 7 7 2 5 3 7 8 1 1 5 2 0 % 8 0 % 4 0 % 6 0 % 2 0 2 5 4 2 0 8 00 4 2 0 8 0 7 8 % 5 4 2 5 4 -1 1 1 7 6 -4 0 2 5 3 9 3 5 0 -4 2 0 8 0 2 0 2 5 -1 2 -3 1 9 2 8 8 7 7 7 6 5 5 4 1 0 8 0 9 8 4 2 8 8 5 6 -9 2 2 7 5 3 7 8 -1 4 2 8 4 4 9 -9 3 7 0 3 8 2 7 4 7 2 5 0 2 9 0 2 0 2 4 5 1 6 1 1 1 2 2 1 8 9 0 0 4 5 2 3 8 8 1 3 8 5 4 5 7 7 1 4 2 4 2 0 1 1 1 5 9 4 6 2 0 9 1 8 5 3 6 4 1 7 2 4 9 0 2 7 3 7 2 0 % 8 0 % 4 0 % 6 0 % 2 0 2 40 1 0 7 6 9 5 1 0 7 6 9 5 4 2 % 2 5 4 9 3 8 -5 2 5 1 7 -6 9 5 3 6 1 4 3 5 8 -1 0 7 6 9 5 2 0 2 4 -1 2 -3 1 9 2 8 8 7 7 7 60 9 2 8 8 7 7 7 6 -9 1 7 4 0 6 1 3 -5 3 4 7 6 5 -9 2 2 7 5 3 7 8 6 1 2 3 9 8 0 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 N N N N N N o o o o o o t 1 t 1 t 1 t 1 t 1 t 1 0 1 2 3 4 5 K o n c e s s io n e r, p a te n t, lic e n s e r, v a ru m ä rk e In g å e n d e a n s k a ffn in g s v ä rd e U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a n s k a ffn in g s v ä rd In g å e n d e a v s k riv n in g a r Å re ts a v s k riv n in g a r U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a v s k riv n in g a r U tg å e n d e re d o v is a t v ä rd e P å g å e n d e p ro je k t a v s e e n d e im m a te rie lla a n lä g g n in g s tillg å n g a r In g å e n d e a n s k a ffn in g s v ä rd e In k ö p O m k la s s ific e rin g a r U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a n s k a ffn in g s v ä rd U tg å e n d e re d o v is a t v ä rd e F ö rb ä ttrin g s u tg ift p å a n n a n s fa s tig h e t In g å e n d e a n s k a ffn in g s v ä rd e In k ö p U tra n g e rin g U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a n s k a ffn in g s v ä rd In g å e n d e a v s k riv n in g a r o c h n e d s k riv n in g a U tra n g e rin g n e d s k riv e t o b je k t Å re ts a v s k riv n in g a r U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a v s k riv n in g a r U tg å e n d e re d o v is a t v ä rd e In v e n ta rie r, v e rk ty g o c h in s ta lla tio n e r In g å e n d e a n s k a ffn in g s v ä rd e In k ö p O m k la s s ific e rin g a r U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a n s k a ffn in g s v ä rd In g å e n d e a v s k riv n in g a r Å re ts a v s k riv n in g a r U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a v s k riv n in g a r U tg å e n d e re d o v is a t v ä rd e P å g å e n d e p ro je k t a v s e e n d e m a te rie lla a n lä g g n in g s tillg å n g a r In g å e n d e a n s k a ffn in g s v ä rd e In k ö p O m k la s s ific e rin g a r U tg å e n d e a c k u m u le ra d e a n s k a ffn in g s v ä rd U tg å e n d e re d o v is a t v ä rd e F ö ru tb e ta ld a k o s tn a d e r o c h u p p lu p n a in tä P e rio d is e ra d e h y re s -o c h lic e n s a v ta l IT m m Ö v rig a fö ru tb e ta ld a k o s tn a d e r U p p lu p n a in tä k te r n m e n e n e n r e n e n k te . . m r . 2 0 2 5 -1 2 -3 5 8 0 0 8 6 5 8 0 0 8 6 -5 0 3 1 2 6 -5 2 4 2 6 -5 5 5 5 5 3 2 4 5 3 3 2 0 2 5 -1 2 -3 5 4 0 0 3 0 -5 4 0 0 3 0 2 0 2 5 -1 2 -3 1 3 2 8 0 9 -8 2 9 5 9 4 9 8 4 9 -8 6 4 7 2 8 2 9 5 9 -2 4 9 2 -6 0 0 5 4 3 8 4 4 2 0 2 5 -1 2 -3 6 4 4 9 6 2 5 6 3 1 0 6 3 7 0 8 0 6 8 9 -4 1 7 4 7 7 2 -6 9 1 7 6 7 -4 8 6 6 5 4 0 2 2 1 4 1 4 9 2 0 2 5 -1 2 -3 5 9 9 4 9 8 5 7 4 6 1 4 5 6 9 5 1 4 5 6 9 6 2 0 2 5 -1 2 -3 1 3 4 5 2 2 9 1 9 4 5 6 4 2 8 0 0 1 4 0 7 4 8 6 1559214 170700 1608888553 139026402 162080 14600 2 0 2 4 -1 2 -3 5 8 0 0 8 6 5 8 0 0 8 6 -4 4 4 5 6 9 -5 8 5 5 7 -5 0 3 1 2 6 7 6 9 5 9 2 0 2 4 -1 2 -3 1 0 0 5 4 5 2 9 9 7 6 5 4 0 0 3 0 5 4 0 0 3 0 2 0 2 4 -1 2 -3 8 2 9 5 9 4 9 8 4 9 1 3 2 8 0 9 -8 2 9 5 9 -3 5 1 3 -8 6 4 7 2 4 6 3 3 6 2 0 2 4 -1 2 -3 5 0 9 3 9 4 0 6 5 1 9 9 0 7 0 3 6 9 4 6 4 4 9 6 2 5 -3 6 4 2 9 6 2 -5 3 1 8 1 0 -4 1 7 4 7 7 2 2 2 7 4 8 5 2 2 0 2 4 -1 2 -3 3 0 9 0 0 0 7 0 3 6 9 4 -9 5 2 7 4 5 5 9 9 4 9 5 9 9 4 9 2 0 2 4 -1 2 -3 1 4 7 2 3 1 1 1 3 7 7 4 2 1 6 1 0 0 5 4 1554596 144077 1880680188 162532467 175666 17200 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 Not 16 Antal aktier 2025-12-31 2024-12-31 Aktier Kvotvärde Kvotvärde 100 100 Antal Antal 700 700 700 700 Not 17 Långfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Förfaller senare än 5 år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut 0 Förfaller mellan 1 och 5 år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut 15 000 000 31 000 000 15 000 000 31 000 000 Not 18 Övriga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Personalskatt 1 187 927 1 361 247 Lagstadgade sociala avgifter 1 453 550 1 585 429 Mervärdesskatt 0 634 819 2 641 477 3 581 495 Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Lön 7 346 430 7 503 119 Räntor 23 760 33 304 Övriga upplupna kostnader 132 258 1 283 609 7 502 449 8 820 032 Not 20 Ställda säkerheter Inga ställda säkerheter förekommer. Not 21 Eventualförpliktelser Inga eventualförpliktelser förekommer. Not 22 Disposition av vinst eller förlust 2025-12-31 2024-12-31 Förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel Balanserat resultat 17 421 675 17 274 433 Årets resultat 12 174 147 242 17 433 849 17 421 675 disponeras så att i ny räkning överföres 17 433 849 17 421 675 17 433 849 17 421 675 Not 23 Definition av nyckeltal Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning Kassalikviditet Omsättningstillgångar exkl. varulager i procent av kortfristiga skulder 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA SOLTAK AB Org. nr 556939 – 1187 Årsredovisningen beslutades den 17 februari 2026. Kungälv datum som framgår av elektronisk underskrift Åke Sparringsjö Robert Mattsson Pertti Heina Verkställande direktör Carlos Rebelo Da Silva Mats Gjertz Peter Harrysson Vår revisionsberättelse har lämnats den datum som framgår av elektronisk underskrift Ernst & Young AB Bjarne Fredriksson Huvudansvarig auktoriserad revisor 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare ÅKE SPARRINGSJÖ ROBERT MATTSSON OmMXToLtq3QU7Ehyf6//Cg 2026-02-18 08:16:47Z DdrOWJ+fPoj9etYF1EYaSQ 2026-02-18 08:57:48Z PERTTI HEINA VD CARLOS REBELO DA SILVA rK9DJ+7B8RZYqv0NUoUhJw 2026-02-18 12:03:05Z p9brfJb3r/SrQfuT9++jhg 2026-02-18 14:23:41Z Mats Erik Gjertz BJÖRN PETER HARRYSSON 3qlC+BujVtq5lDUrZVSO/A 2026-02-18 14:27:44Z droSo9Ig8pCqAFxGOpiQgg 2026-02-19 10:27:40Z Ivar Bjarne Fredriksson MN5y6PgM/InPNJm8qc07Kw 2026-02-19 14:12:08Z Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Dokument i försändelsen Årsredovisning SOLTAK AB 2025-12-31.pdf SHA256: b53b859539f97c7805b33fe9dd071312dbdcb6fe3f7231e718a455dc1498358d Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 8e7965c2088f-aa98-efb4-f5c4-841379b7 :remmun-DI ngiS oddA Revisionsberättelse Till bolagsstämman i SOLTAK AB, org.nr 556939-1187 Rapport om årsredovisningen Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: Uttalanden identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i Vi har utfört en revision av årsredovisningen för SOLTAK AB för årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31. utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en bild av SOLTAK ABs finansiella ställning per den 31 december 2025 och väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, årsredovisningens övriga delar. felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som balansräkningen. har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som Grund för uttalanden är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till redovisningen och tillhörande upplysningar. SOLTAK AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och årsredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som Styrelsens och verkställande direktörens ansvar avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra som ger en rättvisande bild. med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade av detta. omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också Revisorns ansvar informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. N5P81-A1CLH-5KWXP-L4CSB-THZ5E-VX21K :lekcyntnemukod oenneP Rapport om andra krav enligt lagar och andra Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi författningar professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till Uttalanden dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av SOLTAK AB för väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 samt av förslaget till åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi Grund för uttalanden granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till SOLTAK AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Uddevalla den dag som framgår av vår elektroniska underskrift Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och Ernst & Young AB ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Ivar Bjarne Fredriksson Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande Ivar Bjarne Fredriksson bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland Auktoriserad revisor annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. N5P81-A1CLH-5KWXP-L4CSB-THZ5E-VX21K :lekcyntnemukod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." Ivar Bjarne Fredriksson(SSN-validerad) Signing Partner Serienummer: 01ee18a944ddc5[…]75d84f4552018 IP: 147.161.xxx.xxx 2026-02-19 14:20:56 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. N5P81-A1CLH-5KWXP-L4CSB-THZ5E-VX21K :lekcyntnemukod oenneP GRANSKNINGSRAPPORT Till bolagsstämman i SOLTAK AB Org.nr 556939-1187 Till kommunfullmäktigeförsamlingarna i: Tjörns kommun Lilla Edets kommun Kungälvs kommun Stenungsunds kommun Vi har granskat bolagets verksamhet under år 2025. Granskningen har utförts i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen, kommunallagen och god sed. Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Någon grund för anmärkning mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning föreligger inte. En sammanfattande redogörelse för utförd granskning finns upprättad i en gransknings- redogörelse som överlämnats till bolagets styrelse. Datum enligt digitala underskrifter Anita Dentén Anders Forsman Lekmannarevisor Lekmannarevisor Jakob Hallman Peder Engdahl Lekmannarevisor Lekmannarevisor MAID4-M7YDX-W2SVJ-OK4BY-5YTVA-R4FW1 :yek tnemucod oenneP Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat genom Penneo™ för säker digital signering. Tecknarnas identitet har lagrats, och visas nedan. "Med min signatur bekräftar jag innehållet och alla datum i detta dokumentet." ANITA DENTÉN PEDER ENGDAHL Undertecknare Undertecknare Serienummer: 43712e210025f1[…]63081ea0d2fcf Serienummer: eb976a266d969e[…]461c4f1fd1c8d IP: 2.248.xxx.xxx IP: 104.28.xxx.xxx 2026-02-19 14:16:23 UTC 2026-02-19 16:02:22 UTC ANDERS FORSMAN Klas Jakob Hallman Undertecknare Undertecknare Serienummer: 69c5f5b6bc051d[…]419adeb0bc8cb Serienummer: 5559be2361acfc[…]5e7c8206c43ce IP: 90.230.xxx.xxx IP: 98.128.xxx.xxx 2026-02-19 23:47:27 UTC 2026-02-22 20:51:45 UTC Detta dokument är undertecknat digitalt via Penneo.com. De signerade Så här verifierar du dokumentets äkthet: uppgifternas integritet är validerad med hjälp av ett beräknat hashvärde för När du öppnar dokumentet i Adobe Reader kan du se att det är originaldokumentet. Alla kryptografiska bevis är inbäddade i denna PDF, vilket certifierat av Penneo A/S. Detta bekräftar att dokumentets innehåll säkerställer både autenticitet och möjlighet till framtida validering. förblir oförändrat sedan tidpunkten för undertecknandet. Bevis för de enskilda undertecknarnas digitala signaturer bifogas dokumentet. Detta dokument är försett med ett kvalificerat elektroniskt sigill. För mer information om Penneos kvalificerade betrodda tjänster, se De kryptografiska bevisen kan kontrolleras med hjälp av Penneos https://eutl.penneo.com. validator, https://penneo.com/validator, eller andra validerings verktyg för digitala signaturer. MAID4-M7YDX-W2SVJ-OK4BY-5YTVA-R4FW1 :lekcyntnemukod oenneP Protokoll styrelsemöte nr 34 Datum 2026-02-17 Protokoll styrelsemöte SOLTAK AB Plats och tid SOLTAK AB, 2026-02-17, kl. 13.00 – 16.00 Beslutande Åke Sparringsjö Ordförande Andreas Freiholtz Peter Harrysson Robert Mattsson Mats Gjertz Ingrid Dahl Johansson Arbetstagarrepresentant Suppleanter Rosalie Sanyang Kristina Svärd Johansson Henrik Hansson Övriga Pertti Heina VD Lena Ohlén Ekonomichef Bjarne Fredriksson Auktoriserad revisor EY §1–7 Ej närvarande Carlos Rebelo Da Silva Meddelat förhinder Nicolas Lundberg Meddelat förhinder Underskrifter Sekreterare __________________________________ Lena Ohlén Ordförande __________________________________ Åke Sparringsjö Justerare __________________________________ Robert Mattsson SOLTAK AB | Älvebacken 15, 442 48 Kungälv | 010-331 30 00 | www.soltakab.se 731e32f30cc3-f738-0414-1a66-821a4d6e :remmun-DI ngiS oddA Protokoll styrelsemöte nr 34 Datum 2026-02-17

§ 123 Dnr: KS 2026/170 Ombudgetering av investeringar från 2025 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ombudgetering på 119 215 tkr från 2025 till 2026. Kommunfullmäktige beslutar att ombudgetera 60 420 tkr från 2025 till 2027. Kommunfullmäktige beslutar att ombudgetera 13 000 tkr från 2026 till 2027 samt 26 000 tkr från 2026 till 2028. Detta innebär att budgeten för 2026 ändras från 290 099 tkr till 351 114 tkr enligt bilaga ”Ombudgetering investeringar från 2025”. Sammanfattning av ärendet Investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 674 953 tkr. Utfallet för 2025 uppgick till 360 817 tkr, vilket innebär en avvikelse gentemot budget på 314 136 tkr. Av dessa föreslås 119 215 tkr ombudgeteras till 2026 och 60 420 tkr föreslås ombudgeteras till 2027. Det innebär också att 134 501 tkr inte kommer att ombudgeteras. Från budget 2026 föreslås 13 000 tkr att ombudgeteras till 2027, och 26 000 tkr föreslås ombudgeteras till 2028. Detta innebär att budgeten för 2026 ändras från 290 099 tkr till 351 114 tkr. Beslutsunderlag Personal- och ekonomiutskottet 2026-03-10 § 7 Tjänsteskrivelse 2025-02-17 Bilaga - Ombudgeteringar investeringar från 2025 Beslut skickas till sandra.kristensson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Personal- och ekonomiutskottet 2026-03-10

§ 124 Dnr: KS 2025/641 Räddningstjänsten Storgöteborgs taxa för brandskyddskontroll 2026-2031 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att - Anta taxa i enlighet med bilaga 1 att gälla från och med den 1 september 2026 till och med den 31 december 2031 för Stenungsunds kommun, - Anta taxebestämmelserna i enlighet med bilaga 2, - Räddningstjänstförbundet Storgöteborg för varje avgiftsår årligen ska justera taxorna enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Vid justeringen tillämpas det PKV som SKR årligen publicerar i februari, i samband med cirkuläret som omfattar budgetförutsättningar och skatteprognos. Taxan beräknas enligt PKV för två år före det år som taxebeloppet ska gälla. Justeringen görs med PKV enligt det cirkulär som publiceras året före det år taxebeloppet ska gälla. Sammanfattning av ärendet Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har tagit fram en taxa för brandskyddskontroll, som behöver antas av varje medlemskommun. Eftersom föreskriftsrätt inte kan delegeras från kommun till kommunalförbund behöver RSG:s medlemskommuner fatta beslut om de taxor och frister som RSG ska tillämpa i sin verksamhet. För att på ett likställt sätt kunna tillämpa frister för sotning och rengöring samt ta ut avgifter för hela RSG är det av yttersta vikt att samtliga medlemskommuner var för sig fattar likalydande beslut. RSG utövar tillsyn (brandskyddskontroll) enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Kommunen får föreskriva att avgift tas ut för denna tillsynsverksamhet. RSG ansvarar enligt LSO för brandskyddskontroll. Avgifter för denna verksamhet får tas ut, vilket görs genom en taxa för brandskyddskontroll. Taxan ska börja gälla för Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerums kommuner från och med 1 januari 2026. För Stenungsund, Tjörn och Lilla Edets kommuner är däremot taxan tänkt att börja gälla från och med 1 september 2026. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23 Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2026-02-23 § 74 Allmänna utskottet 2026-02-10 § 8 Tjänsteskrivelse 2025-11-25 Räddningstjänsten Storgöteborgs förbundsstyrelse 2025-06-04 § 66 Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande 2025-05-13 Bilaga 1 Taxa för brandskyddskontroll Bilaga 2 Taxebestämmelser, brandskyddskontroll Bilaga 3 Redogörelse, taxa för brandskyddskontroll Bilaga 4 Beräkningsunderlag, taxa för brandskyddskontroll Beslut skickas till Räddningstjänsten Storgöteborg - raddningstjansten@rsgbg.se kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-02-23

§ 127 Dnr: KS 2026/198 Initiativärende till kommunstyrelsen om att upphäva det politiska förbudet mot alkoholservering i Stenungsund Arena, Christina Svensson och Tomas Palm (SD) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige upphäver principbeslut, fattat 2016-03-21 § 64 samt omprövat 2019-04- 10 § 42, avseende förbud mot alkoholservering i Stenungsund Arena. Istället ska de som har uppdraget och kompetensen pröva ansökningar om serveringstillstånd. Reservation Olof Lundberg (S), Ida Melin (S), Jan Rudén (S), Johnny Alexandersson (S), Annika Åberg- Darell (V) och Linda-Maria Hermansson (C) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige fattade ett principbeslut 2016-03-21 § 64 om att inte tillåta alkoholservering i Stenungsunds arena. Principbeslutet omprövades 2019-04-10 § 42, då kommunfullmäktige beslutade att: ”undanta den befintliga restaurangdelen i Stenungsund Arena från beslutet den 21 mars 2016

§ 130 Dnr: KS 2025/856 Väckt ärende: Motion om att införa informationsplank i alla kommundelar, Annika Åberg Darell (V) m.fl. Beslut Kommunfullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell med flera (V) har inkommit med en motion om att införa informationsplank i alla kommundelar och att det tas fram en plan för placering, utformning och underhåll av dessa. I motionen föreslås att de informationsplank som inrättas är fysiska och att de kan användas för: 1. Kommunikation vid kriser o Planket ska vara en säker och hållbar kanal för att snabbt nå ut med kritisk information. 2. Offentlig användning o När planket inte används för krisinformation, ska invånarna ges möjlighet att sätta upp annonser, meddelanden och samhällsinformation. o Kommunen ansvarar för att regelbundet rensa planket. Beslutsunderlag Motion om att införa informationsplank i alla kommundelar, Annika Åberg Darell m.fl. (V) Beslutsgång Ordförande Katja Nikula (S) frågar kommunfullmäktige om kommunfullmäktige kan remittera motionen till kommunstyrelsen, och finner att så sker. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen – maja.odelius@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Motion till Kommunfullmäktige 2025-09-18 angående att införa informationsplank i alla kommundelar Bakgrund Vid kriser, exempelvis naturkatastrofer, strömavbrott eller andra situationer som påverkar kommunikation och samhällsservice, blir snabb och säker information till medborgarna avgörande. Idag förlitar sig kommunen främst på digitala kanaler och media, vilket kan vara sårbart vid IT-problem eller elavbrott. Införandet av informationsplank skulle ge en tryggare spridning av viktig information vid kriser för den händelse att de digitala kanalerna skulle vara otillgängliga. För att främja delaktighet och demokratiskt utbyte föreslås också att invånarna får möjlighet att använda planket utanför kristider för annonsering, meddelanden och samhällsinformation utanför. Kostnaden för införande av informationsplank borde rimligtvis vara låg. Förslag Vi föreslår att kommunen inrättar ett fysiskt "informationsplank" i varje kommundel, som kan användas för: 1. Kommunikation vid kriser o Planket ska vara en säker och hållbar kanal för att snabbt nå ut med kritisk information. 2. Offentlig användning o När planket inte används för krisinformation, ska invånarna ges möjlighet att sätta upp annonser, meddelanden och samhällsinformation. o Kommunen ansvarar för att regelbundet rensa planket. Förslag till beslut: Kommunfullmäktige yrkar därför på att förvaltningen får i uppdrag att: • Ta fram en plan för placering, utformning och underhåll av informationsplank i alla kommundelar. Vänsterpartiet Stenungsund Annika Åberg Darell, Truls Johannessen, Birgit Lövkvist, Jessica Gustafsson Protokoll Kommunstyrelsen 2026-03-23

§ 242 att remittera motionen till allmänna utskottet för beredning. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 Motion om Anmäld till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen har demokratitorg av kommunfullmäktige har remitterat berett motionen 2025- Lisbeth Svensson (L) 2025-02-06. motionen till 08-25 § 254 och KS 2025/66 kommunstyrelsen för överlämnat förslag till beredning. kommunfullmäktiges sammanträde i september. Motion om Anmäld till Kommunfullmäktige Arvodesberedningens begränsning av kommunfullmäktige har remitterat arbete med omställningsstöd för 2025-04-03. motionen till arvodesreglementet politiker, Annika Arvodesberedningen samt beredningen av Åberg-Darell (V) med för beredning. motionen pågår för flera Arvodesberedningen närvarande. KS 2025/343 ska samverka med Uppskattningsvis bör Demokratiberedningen motionssvar kunna i framtagandet av svar vara på motionen. kommunfullmäktige tillhanda höst/vinter 2025. Motion angående Anmäld till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen har utvidgad verksamhet kommunfullmäktige har remitterat berett motionen 2025- på Hasselgården, 2025-06-11. motionen till 08-25 § 256 och Annika Åberg-Darell kommunstyrelsen för överlämnat förslag till (V) med flera beredning. kommunfullmäktiges KS 2025/342 sammanträde i september. Motion om försök med Anmäld till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen har senare skolstart, kommunfullmäktige har remitterat berett motionen 2025- Tomas Palm (SD) 2025-06-11. motionen till 08-25 § 257 och KS 2025/481 kommunstyrelsen för överlämnat förslag till beredning. kommunfullmäktiges sammanträde i september. Motion om att låta Anmäld till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen har medborgarna ta kommunfullmäktige har remitterat berett motionen 2025- tillvara växter från 2025-06-11. motionen till 08-25 § 255 och kommunala kommunstyrelsen för överlämnat förslag till planteringar, Annika beredning. kommunfullmäktiges Åberg-Darell (V) med sammanträde i flera september. KS 2025/579 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 Motion om att minska Anmäls till beroendet av kommunfullmäktige utomeuropeiska 2025-09-18. digitala produkter, Annika Åberg-Darell med flera (V) KS 2025/740 Beredningen av Truls Johannessens (V) motion om att förbättra logistiken runt buss- och tågstationen En motion är äldre än ett år, motion från Truls Johannessen (V) om att förbättra logistiken runt buss- och tågstationen. Motionen remitterades av kommunstyrelsen 2024-08-26 § 242 till allmänna utskottet för beredning. Allmänna utskottet beslutade i sin tur, 2024-10-01 § 75, att bereda motionen inom ramen för en pågående workshopserie om centrumutveckling i Stenungsunds kommun. Återrapportering skulle ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om hur motionen tagits omhand. Ärende om workshopserie kring centrumutveckling initierades i sin tur av Wouter Fortgens (M) och Linda-Maria Hermansson (C) i kommunstyrelsen 2024-06-17. Kommunstyrelsen beslutade vid aktuellt sammanträde (§ 222) att ge allmänna utskottet i uppdrag att genomföra politiska workshops i bred politisk kontext under hösten 2024 kring strategisk centrumutveckling. 2025-04-22 hölls en lägesuppdatering i allmänna utskottet, vari det framgick att utskottet ihop med förvaltningen fört dialog med industrierna i kommunen, Citycon samt vissa större fastighetsägare i centrala Stenungsund om de idéer som uppdraget resulterat i. Som del i uppdraget har utskottet tagit fram idéer gällande bland annat rangerbana, stationshuset i Stenungsund med pendelparkering, satsningar på Stenungs torg samt användning av området kring Stenungskolan. Fokus har också legat på entrén till Stenungsund tätort söderifrån. Allmänna utskottet bedömde uppdraget vara klart och beslutade (§ 52) att överlämna ärendet för återrapportering i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade i sin tur, 2025-06-16 § 221, att notera informationen. 2025-08-25 inkom Wouter Fortgens (M) med ett nytt initiativärende till kommunstyrelsen med förslag om att förvaltningen får i uppdrag att uppskatta resursåtgången för att utreda det förslag som workshops kring strategisk centrumutveckling resulterat i. Uppskattad resursåtgång för utredning av förslaget ska redovisas till kommunstyrelsen under oktober månad. Ställningstagande kommer därefter ske avseende uppdrag till förvaltningen att utreda av förslaget. Med anledning av att tidsfristen för behandlingen av Truls Johannessens (V) motion ej kunnat hållas, bör kommunfullmäktige ta ställning till om motionen ska fortsätta att beredas eller om motionen ska avskrivas från fortsatt handläggning. Till stöd i sin bedömning om fortsatt Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 hantering har kommunfullmäktige den redogörelse som gjorts för ärendets hantering samt tillhörande beslutsunderlag. Om kommunfullmäktiges mening är att motionen ska fortsätta att beredas, bör kommunfullmäktige även ta ställning till när ärendet ska vara färdigberett för beslut i kommunfullmäktige. Observera att beslutet i sådana fall gäller besvarandet av motionen, inte när ett eventuellt kommunstyrelseuppdrag om utredning av den strategiska centrumutvecklingen ska vara klart. Förvaltningen lämnar inget förslag till beslut gällande om motionen fortsatt ska beredas eller avskrivas, då det är en politisk fråga. Förvaltningen vill dock belysa behovet av ett ställningstagande om den fortsatta hanteringen. Ekonomisk bedömning Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Vissa motioner berör barn och kan ha olika effekter för målgruppen. Föreliggande ärende avser dock en redovisning av obesvarade motioner och har i sig ingen påverkan på barn. Juridisk bedömning Enligt kommunallagen 5 kap. 35 § ska motioner, om möjligt, beredas på ett sådant sätt att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Samma paragraf möjliggör för kommunfullmäktige att avskriva motionen från vidare handläggning i händelse av att beredningen inte kunnat avslutas inom angiven tid. Det ska redogöras för hur motionen har hanterats och vad som framkommit i beredningen. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2025-09-01 Underlag kopplade till hanteringen av Truls Johannessens (V) motion: Motion Truls Johannessen (V), 2024-04-15 Initiativärende Wouter Fortgens (M) och Linda-Maria Hermansson (C), 2024-06-08 Kommunstyrelsen 2024-06-17 § 222 Kommunstyrelsen 2024-08-26 § 242 Allmänna utskottet 2024-10-01 § 75 Allmänna utskottet 2025-03-25 § 34 Allmänna utskottet 2025-04-22 § 52 Kommunstyrelsen 2025-06-16 § 221 Initiativärende om centrumutveckling inklusive idéskisser, Wouter Fortgens (M), 2025-08-21 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/167 2026-02-12 Kommunstyrelsen 2025-08-25 § 260 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Tillförordnad sektorchef Funktionschef Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Förtroendevald - Begäran om entledigande Ärendenummer: #52596 | Inskickat av: ARNE HENRIK HANSSON (signerad) | 2026-03-06 10:02 1. Uppdrag Ange vilket eller vilka uppdrag du vill bli entledigad från: Vice beredningsledare beredningen för hållbara livsvillkor Härmed intygar jag min begäran om entledigande från ovanstående uppdrag Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn ARNE HENRIK HANSSON Adress Postnummer och ort Stenungsund Telefon E-postadress - Mobiltelefon Notifieringar E-post Ärendenummer: #52596 | Inskickat av: ARSNEid HaE N4R9I8K HaAvN S5S1O3N (signerad) | Datum: 2026-03-06 10:02 Sida 1 av 2 Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: ARNE HENRIK HANSSON Person ID: Datum: 2026-03-06 10:02 Signerad checksumma: SHA- 256 E950B5E71A53EB7EC50A8D1FFC0C9D6B01639D231E251FE5247695AC069100DB Ärendenummer: #52596 | Inskickat av: ARSNEid HaE N4R9I9K HaAvN S5S1O3N (signerad) | Datum: 2026-03-06 10:02 Sida 2 av 2 Förtroendevald - Begäran om entledigande Ärendenummer: #53092 | Inskickat av: HIMAN MOJTAHEDI (signerad) | 2026-03-18 21:24 1. Uppdrag Ange vilket eller vilka uppdrag du vill bli entledigad från: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Härmed intygar jag min begäran om entledigande från ovanstående uppdrag Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn HIMAN MOJTAHEDI Adress Postnummer och ort Stenungsund Telefon E-postadress - Mobiltelefon Notifieringar E-post SMS Ärendenummer: #53092 | Inskickat av: SHIiMdAaN 5 M0O0J TaAvH E5D1I 3(signerad) | Datum: 2026-03-18 21:24 Sida 1 av 2 Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: HIMAN MOJTAHEDI Person ID: Datum: 2026-03-18 21:24 Signerad checksumma: SHA- 256 0BAB87169A574D235E2BD80A4F4EF6054467A8633E1808C8AD10ECBA0375F847 Ärendenummer: #53092 | Inskickat av: SHIiMdAaN 5 M0O1J TaAvH E5D1I 3(signerad) | Datum: 2026-03-18 21:24 Sida 2 av 2 Protokoll Datum Diarienummer 2026-03-23 10686-2026 Stenungsunds kommun Ny ledamot och ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutar att utse ny ledamot och ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 11 mars 2026 till och med den 14 oktober 2026. Kommun: Stenungsunds kommun Parti: Moderaterna Ny ledamot: Karin Sylvan Avgången ledamot: Kent Sylvan Ny ersättare: Charlotte Leismyr Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun har kommit in med en begäran om ny sammanräkning. Detta med anledning av att Kent Sylvan har avlidit. Motivering till beslutet Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Bestämmelser som beslutet grundas på 14 kap. 13–23 §§ vallagen (2005:837). Information Bevis (protokollsutdrag) utfärdas för de som berörs av beslutet. Postadress: 403 40 Göteborg T elefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/personuppgifter Länsstyrelsen Västra Götaland Protokoll 2 (3) 2026-03-23 10686-2026 Begäran om entledigande hos fullmäktige Om du av någon anledning inte vill vara ledamot eller ersättare för ledamot i fullmäktige ska du vända dig till fullmäktige i den kommun eller region som du blivit utsedd i och begära att du önskar avgå. När fullmäktige beslutat om ditt entledigande kommer länsstyrelsen att utse en ny ledamot eller ersättare. Om du däremot anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt på något sätt, t.ex. att beslutat om att fastställa valresultatet inte har följts när en ny ledamot eller ersättare har utsetts, kan du överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Du kan överklaga beslutet Se nedan information om hur du överklagar. Beslutande Beslutet har fattats av handläggare David Forsberg. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia till Karin Sylvan Charlotte Leismyr Länsstyrelsen Västra Götaland Protokoll 3 (3) 2026-03-23 10686-2026 Du kan överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Hur överklagar jag beslutet? Lämna eller skicka din skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Västra Götaland antingen via e-post; vastragotaland@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Västra Götaland, 403 40 Göteborg. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tio dagar från dagen för beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det Valprövningsnämnden som beslutar om tiden kan förlängas. Ditt överklagande ska innehålla • Vilket beslut som du överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur du vill att beslutet ska ändras. • Varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om du har handlingar som du anser stödjer din överklagan så bör du bifoga kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om du behöver bifoga filer som är större än 15 MB via e-post. Ombud Om du anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt dig ska ombudet underteckna skrivelsen samt uppge sitt eget namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver du veta mer? Har du ytterligare frågor kan du kontakta Länsstyrelsen via e-post, vastragotaland@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-224 40 00. Ange diarienummer 10686-2026. Bilaga till bevis Aktuella ledamöter och ersättare De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Kommun/region: Stenungsund Valkrets: Stenungsund Parti: Moderaterna Invalsdatum: 2026-03-11 Ledamot Ersättare Renfors, Maria 1. Ottosson, Christian Fortgens, Wouter 2. Brinkhoff, Carl Ernfors, Michael 3. Bergman, Martin Andersson, Viveca 4. Kennborn, Måns Arvidsson, Lillemor 5. Christensson, Richard Ward-Hefte, Alexandra 6. Leismyr, Charlotte * Robertsson, Maggie Wenell, Henrik Gjertz, Mats Damberg Ström, Ann Elizabeth Sylvan, Karin * Midtbö, Egil Hein Protokoll Datum Diarienummer 2026-03-23 10931-2026 Stenungsunds kommun Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige Beslut Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutar att utse ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige från och med den 12 mars 2026 till och med den 14 oktober 2026. Kommun: Stenungsunds kommun Parti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Avgången ersättare: Marie Nilsson Ny ersättare: Niclas Caspersson Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun har kommit in med en begäran om ny sammanräkning. Detta med anledning av att Marie Nilsson har avsagt sig uppdraget. Motivering till beslutet Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Bestämmelser som beslutet grundas på 14 kap. 13–23 §§ vallagen (2005:837). Information Bevis (protokollsutdrag) utfärdas för de som berörs av beslutet. Postadress: 403 40 Göteborg T elefon: 010-224 40 00 E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Webb: lansstyrelsen.se/vastra-gotaland www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/personuppgifter Länsstyrelsen Västra Götaland Protokoll 2 (3) 2026-03-23 10931-2026 Begäran om entledigande hos fullmäktige Om du av någon anledning inte vill vara ledamot eller ersättare för ledamot i fullmäktige ska du vända dig till fullmäktige i den kommun eller region som du blivit utsedd i och begära att du önskar avgå. När fullmäktige beslutat om ditt entledigande kommer länsstyrelsen att utse en ny ledamot eller ersättare. Om du däremot anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt på något sätt, t.ex. att beslutat om att fastställa valresultatet inte har följts när en ny ledamot eller ersättare har utsetts, kan du överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Du kan överklaga beslutet Se nedan information om hur du överklagar. Beslutande Beslutet har fattats av handläggare David Forsberg. Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia till Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Niclas Caspersson Länsstyrelsen Västra Götaland Protokoll 3 (3) 2026-03-23 10931-2026 Du kan överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet hos Valprövningsnämnden. Hur överklagar jag beslutet? Lämna eller skicka din skriftliga överklagan till Länsstyrelsen Västra Götaland antingen via e-post; vastragotaland@lansstyrelsen.se, eller med post; Länsstyrelsen Västra Götaland, 403 40 Göteborg. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tio dagar från dagen för beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det Valprövningsnämnden som beslutar om tiden kan förlängas. Ditt överklagande ska innehålla • Vilket beslut som du överklagar, beslutets datum och diarienummer. • Hur du vill att beslutet ska ändras. • Varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt. Om du har handlingar som du anser stödjer din överklagan så bör du bifoga kopior på dessa. Kontakta Länsstyrelsen i förväg om du behöver bifoga filer som är större än 15 MB via e-post. Ombud Om du anlitar ett ombud som sköter överklagandet åt dig ska ombudet underteckna skrivelsen samt uppge sitt eget namn, adress och telefonnummer. Ombudet bör också bifoga en fullmakt. Behöver du veta mer? Har du ytterligare frågor kan du kontakta Länsstyrelsen via e-post, vastragotaland@lansstyrelsen.se, eller via växeltelefonnummer 010-224 40 00. Ange diarienummer 10931-2026. Bilaga till bevis Aktuella ledamöter och ersättare De som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Kommun/region: Stenungsund Valkrets: Stenungsund Parti: Arbetarepartiet-Socialdemokraterna Invalsdatum: 2026-03-12 Ledamot Ersättare Lundberg, Olof 1.Olsson, Claes Nikula, Katja 2.Andersson, Roger Rudén, Jan 3.Elm Nikula, Elias Melin, Ida 4.Bengts, Sandra Alexandersson, Johnny Odd Torbjörn 5.Josefson, Annika Okanovic, Sanida 6.Pettersson, Bo Andersson, Morgan 7.Caspersson, Niclas * Andtbacka, Göran Pettersson, Lars-Ebbe Olsson, Janette Mojtahedi, Himan Christensen, Ann Persson, Stefan Niklasson, Mikael BREV Diarienummer 2026-03-17 KS 2026/290 Hos Marta och Maria Gärdesvägen 8 44431 STENUNGSUND Svar på skrivelse om avsteg från avgift vid inpassering till återvinningscentral. Hej! Tack för visat engagemang när det gäller återbruk och avfall i kommunen. Då avfallstaxan är beslutad av Kommunfullmäktige är det förvaltningens uppgift att verkställa innehållet. I detta fall ser förvaltningen ingen grund i att frångå innehållet i avfallstaxan. När det gäller kostnader för återvinningscentralerna Stora Höga och Kläpp i kommunen så betalas de med intäkter från ett avgiftskollektiv. Mer specificerat går en del av grundavgiften i avfallsabonnemanget för privata hushåll till att driva återvinningscentralerna. En verksamhet som i fallet med Hos Marta och Maria har en lägre grundavgift än de privata hushållen, för att det inte ska täcka kostnader på återvinningscentralerna. Hos Marta och Maria har ett avfallsabonnemang som verksamhet och skulle önskemålet godtas innebär det att kostnaden för behandling, personal och så vidare läggs över på övriga i avgiftskollektivet att betala. Med tanke på att Hos Marta och Maria skänker inkomster till behövande utanför Stenungsunds kommun så innebär det också att avgiftskollektivet skulle gynna enskilda utanför Stenungsunds kommun. Med vänlig hälsning Michael Kööhler Stenungsunds kommun Postadress 442 82 Stenungsund Besöksadress Strandvägen 15 Telefon 0303-73 00 00 Internet www.stenungsund.se

§ 311 Dnr: KS 2025/740 Anmälningsärende - Motion om att minska beroendet av utomeuropeiska digitala produkter (V) Beslut Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda motionen. Sammanfattning av ärendet Annika Åberg Darell med flera (V) har inkommit med en motion som syftar till att se över kommunens användning av utomeuropeiska digitala verktyg för att på sikt skapa en mer robust, integritetssäkrad och hållbar digital förvaltning för Stenungsunds kommun. Motionens förslag är följande: • Ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av kommunens beroende av utomeuropeiska digitala produkter och tjänster. • Utreda möjliga alternativa lösningar med särskilt fokus på: o Open source-programvara o Europeiska digitala tjänsteleverantörer o Lokalt eller nationellt förankrade IT-lösningar • Presentera en rapport med rekommendationer om hur kommunen kan minska sitt beroende och främja en mer självständig och säker digital infrastruktur. Kommunfullmäktige beslutade 18 september 2025 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige 2025-09-18 § 111 Motion 2025-07-30 Förslag till beslut på sammanträdet Annika Åberg-Darell (V) föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda motionen. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med Annika Åberg-Darells (V) förslag och konstaterar att så sker. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2025-10-27 Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunfullmäktige 2025-09-18