och det enda politiska orga- — 11 juni 2026

§ 1 – delvis omformulerad och omdisponerad Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom styrelsers, utskotts, överförmyndarens och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och frånekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom organen är tillräcklig. Revisorerna har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i kommunens företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige utser i företagen. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I revisionsberättelsen redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar ett särskilt utlåtande om de tillstyrker att ansvarsfrihet skall beviljas eller nekas. Revisorerna kan också rikta anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen – med granskningsrapport och revisionsberättelser. En central del i revisionsuppdraget är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. I detta ligger att även främja arbetet med intern styrning och kontroll av verksamheten. Det innebär att revisorerna även skall granska verksamhet som bedrivs av annan utförare på uppdrag av nämnd eller styrelse i den omfattning som krävs för att revisorerna skall kunna ansvarspröva nämnderna. Revisionens formella reglering

§ 2 De år då val till kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer kommunfullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör kommunfullmäktiges presidium. Val av presidium ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång. Vid valet bestämmer kommunfullmäktige tiden för uppdragen. Om kommunfullmäktige beslutar att tiden för uppdragen ska vara kortare än kommunfullmäktiges löpande mandatperiod bör ska kommunfullmäktige i och med detta även fatta beslut om tidpunkten för nästa val av presidium. Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Interimsordförande, ålderspresident

§ 3 Föremål för bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet är att med iakttagande av kommunala principer tillhandahålla ägarkommunerna och dess bolag stöd- och servicetjänster inom verksamhetsområdena löneadministration, ekonomiadministration, IT-drift och support. Bolaget kan också tillhandahålla tjänster inom växeltelefoni, gemensamupphandling, fordonsförsörjning, juridik mm, samt specialistfunktioner inom samhällsplanering och teknik. Ett nytt tjänsteområde förutsätter att minst 2 av ägarkommunerna beslutar att ge bolaget uppdraget att etablera de nya tjänsterna Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som tilldelas av ägarkommunerna. Verksamheten ska bedrivas åt ägarkommunerna eller i ägarkommunernas ställe. Bolaget får vara inköpscentral enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) för anskaffning av varor och tjänster inom verksamhetsområdena. Bolaget kan bedriva upphandlingsverksamhet åt ägarkommunerna och åt sådana juridiska personer som innehas av en eller flera av ägarkommunerna. Bolaget kan vara inköpscentral åt ägarkommunerna och de juridiska personer som innehas av en eller flera av ägarkommunerna och ska i den egenskapen ingå ramavtal och upphandlingskontrakt avseende varor, entreprenader och andra tjänster. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer angivna i 2 kap. kommunallagen (2017:725) som likställighetsprincipen, lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Verksamheten i Bolaget ska inte bedrivas i vinstsyfte. Om Bolaget eller Bolaget genom dess dotterbolag bedriver verksamhet som enligt lag ska bedrivas på affärsmässig grund ska kommunallagens självkostnadsprincip inte tillämpas i den delen.

§ 4 Ändamål Syftet med bolagets verksamhet Bolaget har till ändamål med sin verksamhet att främja ägarkommunernas behov av administrativa stödresurser på ett kostnadseffektivt sätt. Bolagets syfte är att tillhandahålla stöd- och servicetjänster inom verksamhetsområdena för att effektivisera och bidra till att utveckla ägarkommunernas verksamheter. Detta ska ske genom ett optimalt utnyttjande av resurser, samordning och tillvaratagande av stordriftsfördelar. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivitet med hög kvalitet och i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och andra tillämpliga bestämmelser.

§ 5 Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. Revisorerna ska lämna revisionsberättelsen i tid för kallelseutskick till det sammanträde där kommunfullmäktige beslutar om dels årsredovisning, dels ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och beredningar. Revisionsberättelsen innehåller revisionens redogörelse för resultatet av genomförd granskning. I revisionsberättelsen lämnar revisionen ett särskilt utlåtande där det framgår om revisionen tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas för varje granskad instans. Revisionsberättelsen innehåller också revisionens bedömning av kommunens årsredovisning. Revisorerna kan rikta anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen – med granskningsrapport och revisionsberättelser för respektive företag.

§ 6 Kommunfullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i januari, juli och augusti. För varje år beslutar kommunfullmäktige dag och tid för sammanträdena. De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder det nyvalda kommunfullmäktige första gången i november på dag och tid som avgående kommunfullmäktige bestämt. Extra sammanträde (5 kap. 12 § KL)

§ 7 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot i kommunfullmäktige eller från sin presidiepost, ska kommunfullmäktige så snart det kan ske välja en annan av kommunfullmäktiges ledamöter till uppdraget för återstoden av tjänstgöringstiden. Tillägg: § 8 Om ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige begär sig entledigad, beslutar kommunfullmäktige om att entlediga/befria personen från uppdraget i fråga samt om att begära ny uppräkning hos länsstyrelsen. Tillägg § 9 Om ledamot eller ersättare som valts av kommunfullmäktige begär sig entledigad, beslutar kommunfullmäktige om att entlediga personen från uppdraget ifråga. Kommunfullmäktige förrättar därefter fyllnadsval. Tillägg § 10 Begäran om entledigande görs av den förtroendevalde till kansliet via de kanaler som kansli meddelar de förtroendevalda. Kommunsekreterare tillser att begäran om entledigande läggs till kommunfullmäktiges dagordning i enlighet med reglerna för kallelse.

§ 8 Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast tillkännages på lämpligt sätt. Plats för sammanträde

§ 9 Styrelse Styrelsen ska bestå av 5 styrelseledamöter och 4 suppleanter med närvaro- och yttranderätt. Personalrepresentation i styrelsen utses i enlighet med lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Styrelsen utses genom att ägarkommunernas respektive kommunfullmäktige väljer var sin ledamot och suppleant för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Den ledamot som ska vara styrelsens ordförande utses genom likalydande beslut i samtliga ägarkommuners respektive kommunfullmäktige för tiden från den ordinarie bolagsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Styrelsen har rätt att inrätta arbetsutskott eller andra organ vars befogenheter ska regleras i skriftliga instruktioner enligt 8 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551). Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum 2019-12-06

Nu § 10-11, aktualitetsprövad mot aktuell lag, samt något omformulerad När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också regelverket för beslutsfattande mm i kommunallagen och kommunens nämndreglemente. Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet – tryckfrihetsförordning och sekretesslag, förvaltningslag, personuppgiftslag, lagen om offentlig upphandling m fl. Likaså har de att följa kommunövergripande riktlinjer från fullmäktige. Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad av speciallagstiftning som de behöver vara orienterade om för insikt om hur de styr och påverkar de organ revisorerna granskar. 1 Revisorernas antal och organisation

§ 11 Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med kommunfullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Kommunfullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas. Kallelsen skickas digitalt, om inte skäl talar däremot. I 5 kap. 14 och 15 §§ KL finns undantagsbestämmelser för brådskande ärenden. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 6 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden ska ske i lämpligt media för att nå så många kommunmedlemmar som möjligt. Presidiet avgör val av media för annonsering. Annonsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och de ärenden som ska behandlas. Urval av ärenden för annonsen får därvid ske. Om särskilda skäl föreligger får dock ordförande inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen. Annonsering av sammanträde ska, utöver vad som angivits ovan, även ske på kommunhuset och kulturhuset Fregatten. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde

§ 12 Om kommunfullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan kommunfullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Kommunfullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar kommunfullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om kommunfullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde vid senare tidpunkt än inom en vecka, utfärdar ordföranden ett tillkännagivande om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträde (5 kap. 10-11 §§ och 21 § KL)

§ 13 Stenungsunds kommun har fem revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer.

§ 14 Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i tillkännagivandet bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet. Interpellationer och frågor bör tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde, vid vilket de avses bli ställda. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 7 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Kallelse och övriga handlingar skickas digitalt till ledamöter och ersättare, om inte skäl talar däremot. I samband med att så görs ska även ärendehandlingar publiceras på kommunens hemsida för allmänheten att läsa. I sammanträdessalen ska det finnas anvisning för allmänheten om hur man på ett enkelt sätt får tillgång till sammanträdets ärendehandlingar digitalt. Vem väcker ärenden (5 kap. 22 § KL)

§ 15 Ärenden i kommunfullmäktige får väckas av - en nämnd, - en ledamot genom motion, - en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen, - fullmäktigeberedningar, - styrelsen för kommunala bolag och stiftelser i frågor som bolag/stiftelser är skyldiga att inhämta kommunfullmäktiges yttrande om. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 17–20 §§ KL)

§ 16 Ordinarie bolagsstämma (åÅrsstämma) På årsstämma, som ska hållas inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår en gång varje år senast i maj månad, ska följande ärenden behandlas. 1. Val av ordförande och sekreterare vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val av en eller flera justeringsmän. 4. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse och i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut om: a) fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt i förekommande fall den fastställda koncernbalansräkningen, c) ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorerna och lekmannarevisorerna med suppleanter. 9. I förekommande fall bekräftelse av kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter samt lekmannarevisorer. 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant. 11. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen eller ägardirektiv.

§ 17 Bolagsstämmans kompetens Strykning i punkt ett, om att bolagsstämman årligen ska fastställa handlingsprogram, eftersom det bedöms vara en styrelsefråga. Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Dokument: Ägardirektiv för SOLTAK AB 2. Ägardirektivets syfte Strykning av stycke två som reglerar allmänhetens insyn, vilket i stället tillgodoses genom formulering i bolagsordning. 3.1 Ägarkommunerna Förtydligande av ägarnas roll som aktiv ägare och hur ägarstyrningen ska genomföras. 3.2 Bolaget som kommunalt organ Strykning av första stycket som i stället tillgodoses genom formulering i bolagsordning. Tillägg av förtydligande formulering att bolaget är ett delägt kommunalt aktiebolag som bedriver verksamhet åt Ägarkommunerna. 3.3 Kommunfullmäktige Förtydligande av fullmäktiges roll, i enlighet med vad som anges i kommunallagen. 3.4 Kommunstyrelsen Redaktionella ändringar samt tydliggörande att styrelsen ska lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, om man vid årliga granskningen bedömer att verksamheten ej varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3.5 Lekmannarevisor Tillägg av hänvisning till kommunallagen. 3.6 Bolaget som inköpscentral Strykningar och tillägg av formuleringar för att harmonisera med skrivning från bolagsordning. Utökning av de syften som inköpscentralen ska medföra, så som att höja kvalitén och minska administrativa kostnaderna. 4. Föremål för bolagets verksamhet och syfte Strykningar och tillägg av formuleringar för att harmonisera med skrivning från bolagsordning. 5. Ekonomiska förhållanden Av nuvarande formulering framgår att bolagets budget ska upprättas i samråd med ägarkommunerna. Ett tillägg föreslås som förtydligar att det i samband med det ska ske en samberedning av ärendet om budgetdirektiv som påbörjas under första kvartalet inför styrelsens beslut. Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 6. Informationsskyldighet Strykningar och tillägg av formuleringar för att tydliggöra vilka handlingar som ska tillställas ägarkommunernas kommunstyrelse. 7.1 Bolagets skyldigheter enligt kommunalrättslig lag Strykning av formulering i andra stycket där det i reviderade förslaget framgår att verksamheten ska bedrivas enligt sakliga grunder, och i tidigare version även inkluderade marknadsorienterade grunder. Ändring av begreppet tillsynsplikt till att istället stå uppsiktsplikt, för kommunstyrelsen. 7.2 Kommunfullmäktiges ställningstagande Strykning av följande punkt där fullmäktiges ställningstagande ska inhämtas: -avgifter till Ägarkommunerna ska föregås av samråd på det sätt som respektive Ägarkommun önskar och i förekommande fall lyftas till fullmäktige. 7.3 Årsstämma och bolagsstämma Tillägg av formulering att ägardirektiv ska fastställas av bolagsstämman för att vara bindande för Bolaget. 7.4 Ägarråd, kommundirektörsråd, verksamhetsråd och samrådsmöten Tillägg och strykningar av formuleringar för att tydliggöra ägarrådets roll och uppgifter. Sammansättningen och arbetsformer stryks och regleras av aktieägaravtal. Tillägg för att formalisera verksamhets- och kommundirektörsråd. 7.5 Tjänster inom verksamhetsområdena Nytt avsnitt föreslås som beskriver hur tjänster inom respektive verksamhetsområde ska tillhandahållas och regleras. 7.6 Bolagets styrelse Strykning av hänvisning till aktiebolagslagen. Tillägg att bolagets verkställande direktör ska utses av styrelsen efter samråd med ägarrådet. 7.7 Suppleanter och adjungerade kommundirektörer Tillägg att kommundirektörerna i ägarkommunerna har närvaro- och yttranderätt på styrelsesammanträdena i den mån hinder inte föreligger på grund av sekretess. Syftet är att ytterligare möjliggöra förstärkt ägarstyrning. Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Dokument: Aktieägaravtal för SOLTAK AB 1. Bakgrund Tillägg och strykningar av formuleringar för att harmonisera med skrivningar från bolagsordning kring föremål och syfte med bolaget. 2 Aktieägarnas förbindelser Avsnittet föreslås strykas i sin helhet. Avsnittet beskriver bland annat att ägarna förbinder sig att verka för bolagets bästa samt utöva sin rösträtt på stämma och styrelsemöten för att bolagets verksamhets bestämmelser uppfylls. Det bedöms inte finnas skäl att reglera den typen av förbindelser, då ägarna självmant valt att gemensamt samverka inom verksamhetsområdena. 3 Bolagets verksamhet Tillägg och strykningar av formuleringar för att harmonisera med skrivningar i bolagsordning. Det framgår även att en utökning av verksamhetsområdena förutsätter att ägarnas kommunfullmäktige fattar likalydande beslut om sådan ändring i bolagsordningen. 4.2 Ägardirektiv Strykning av formulering kring fullmäktiges yttranderätt, eftersom detta regleras i ägardirektivet. 4.3 Lojalitet Redaktionella ändringar och tillagd hänvisning till bolagsordning och ägardirektiv. 4.4 Ägarråd Tillägg och strykningar av formuleringar för att tydliggöra ägarrådets uppdrag, sammansättning, arbetsformer, initiativrätt samt vilken information och vilket stöd som ska ges till ägarrådet. 4.5 Verksamhetsråd och Kommundirektörsråd Tillägg för att formalisera och tydliggöra verksamhetsråd och kommundirektörsråd – dess uppdrag, syfte, sammansättning och arbetsformer. 5. Ägarkommunernas köp av tjänster från bolaget Tillägg och strykningar i syfte att tydliggöra ägarkommunernas samordning gentemot bolaget. Övriga förändringar är av redaktionell karaktär eller regleras redan av bolagsordning eller ägardirektiv. 6. Bolagets styrelse och verkställande direktör Förtydliganden och strykningar i delar som redan regleras av bolagsordning eller ägardirektiv. Tillägg att ägarkommunerna ska tillse att kommundirektörerna äger rätt att delta vid styrelsens sammanträden. Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 7. Bolagsstämma Avsnittet föreslås strykas och regleras i stället av bolagsordning. 8. Enighet kring vissa beslut Förtydligande av punkt R, som reglerar ändring av bolagets verksamhetsområden. 9. Finansiering Strykning i första stycket sista meningen, om administrativt påslag jämte självkostnadsprincipen. 10. Ny aktieägare Tillägg av formulering som reglerar köpeskillingen, vilket tidigare saknats. Tillägg av förtydligande att ny ägare förutsätter beslut av ägarkommunernas respektive kommunfullmäktige. 16. Meddelanden Avsnittet föreslås strykas i sin helhet då det saknas skäl att detaljreglera den sortens tillämpning av kommunikationsvägar mellan ägarkommunerna och gentemot bolaget. Bolagsordning för SOLTAK AB FÖRSLAG 2026-04-08 Beslutat av: Kungälvs kommun 2026 dnr Lilla Edets Kommun 2026 dnr Stenungsunds kommun 2026 dnr Tjörns kommun 2026 dnr Fastställt av SOLTAK AB bolagsstämma 2026 Bolagsordning för SOLTAK AB Organisationsnummer 556939–1187

§ 18 Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden får kalla sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar, utskott och nämnder till dessa sammankomster. Tillägg: I kommunens arvodesreglemente regleras hur inbjudna förtroendevalda till sådan sammankomst har rätt till ersättning.

§ 19 Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 8 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Närvaro och upprop

§ 20 En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig hos sekreteraren under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde ska ledamöter och ersättare registrera sin närvaro i kommunfullmäktiges voteringssystem. När samtliga ledamöter och ersättare har registrerat sin närvaro meddelar sekreteraren vilka ersättare som ska tjänstgöra. I händelse av att voteringssystemet inte kan användas förrättas upprop utifrån uppropslistan. Närvarokontroll alternativt upprop ska på samma sätt ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Protokollsjustering (5 kap. 69–70 §§, 8 kap. 12 § KL)

§ 21 Förköpsförbehåll Samtliga överlåtelser av aktier i bolaget omfattas av förköpsförbehållet. Erbjudande om förköp kan endast utnyttjas för samtliga aktier som erbjudandet omfattar. Aktieägare ska erbjudas att köpa aktie i bolaget innan den överlåts till ny ägare (förköpsförbehåll). Den som avser att överlåta en aktie som omfattas av förköpsförbehållet ska före överlåtelsen anmäla detta hos bolagets styrelse. Bolaget ska lämna en underrättelse om erbjudandet till varje förköpsberättigad med känd postadress. Den som vill utöva förköpsrätt ska anmäla detta till bolagets styrelse inom två månader från överlåtarens behöriga anmälan om avsikten att överlåta aktier. Begär flera förköpsberättigade förköp beträffande samma aktie, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas i första hand efter det antal aktier som var och en av dem äger och i andra hand genom lottning som verkställs av styrelsen. Förköpsbeloppet ska motsvara akties andel av bolagets substansvärde och ska betalas inom en månad från den tidpunkt då förköpsbeloppet blev bestämt. Kommer aktieägaren och den som begärt förköp inte överens i frågan om förköp, får den som begärt förköp, inom två månader från den dag förköpsanspråket framställdes hänskjuta tvisten till avgörande av skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande varvid skiljenämnden ska bestå av en skiljeman. Om aktier erbjudits till förköp utan att förköp kommit till stånd har aktieägaren rätt att utan nytt erbjudande överlåta aktierna. Denna rätt gäller dock endast under sex månader från utgången av den tid som anges i tredje stycket ovan eller, vid tvist om förköp, från den dag tiden för talan enligt femte stycket ovan löpt ut eller det blev slutligt fastställt att den som begärt förköp inte hade förköpsrätt, eller, om den förköpsberättigade inte erlagt priset för aktierna inom den tid som anges i fjärde stycket ovan, från tidpunkten då betalningsfristen löper ut. Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum 2019-12-06

§ 22 Tillägg: Revisorer får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. I det fall det förekommer sekretessuppgifter ska lokalen vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Revisor som önskar delta på distans ska senast 4 dagar i förväg anmäla detta till revisionens ordförande. Revisionens ordförande avgör om förutsättningarna för deltagande på distans är uppfyllda. 3.2 Sakkunnigt biträde

§ 23 Rätt att delta i överläggningen har: - Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd vid behandling av ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. - Ledamöter i en fullmäktigeberedning när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. - Ordföranden i en nämnd eller en beredningsledare eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. - Styrelsens ordförande i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3–4 §§ KL, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i bolaget.

§ 24 Revisorerna och deras sakkunniga ska ges tillfälle att delta i överläggningen när kommunfullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning. Förtroendevald som inte är ledamot men mot vilken anmärkning riktas får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över den verksamhet som den förtroendevalde ansvarar för behandlas. Ordförande och vice ordförande i en nämnd får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över verksamheten i den egna nämnden behandlas.

§ 25 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och beredningsledarna i beredningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag eller jäv. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 10 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordförandena i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

§ 26 En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Annars sker inträde efter att beslut fattats i pågående punkt.

§ 27 – borttaget – detta framgår på reglementets försättsblad Reglementet gäller från dagen för fullmäktiges beslut om detta reglemente till dess fullmäktige fattar annat beslut. 4 Motion till Stenungsund kommunfullmäktige Tillgänglighetsanpassning och utveckling av Fregattens lekpark Sammanfattning Lekplatser är viktiga mötesplatser för barn och familjer. De bidrar till lek, rörelse, social utveckling och gemenskap. I dag är det dock inte alla barn som har möjlighet att ta del av dessa miljöer på lika villkor. Barn med funktionsvariationer, särskilda behov eller rörelsehinder riskerar att hamna utanför om lekplatser inte är utformade med tillgänglighet i fokus. Fregattens lekpark är en central och uppskattad plats i kommunen. Samtidigt finns det i nuläget begränsningar i tillgängligheten, vilket gör att alla barn inte kan använda lekparken fullt ut. Syfte Syftet med denna motion är att säkerställa att Fregattens lekpark utvecklas till en inkluderande och tillgänglig plats där alla barn, oavsett förutsättningar, kan leka och delta på lika villkor. Bakgrundsinformation och fakta En tillgänglig lekpark handlar inte enbart om fysisk anpassning – det handlar om inkludering, delaktighet och barns rätt att leka tillsammans. Genom att investera i en mer inkluderande lekpark skapar kommunen en tryggare och mer jämlik miljö där alla barn får möjlighet att utvecklas och känna tillhörighet. Detta är också i linje med barnkonventionen, som slår fast alla barns rätt till lek, vila och fritid, samt ett samhälle som är tillgängligt för alla. Avslutning Genom att utveckla Fregattens lekpark till en tillgänglig och inkluderande plats tar Stenungsunds kommun ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle. Med anledning av detta yrkar Sverigedemokraterna: -Att 1. Genomföra en översyn av Fregattens lekpark ur ett tillgänglighetsperspektiv. -Att 2. Utvecklar lekparken med inkluderande lekutrustning som är anpassad för barn med olika typer av funktionsvariationer, exempelvis: - Rullstolsanpassade gungor och karuseller - Lekredskap som stimulerar flera sinnen (ljud, färg, form och känsel) - Marknära och tillgängliga lekfunktioner -Att 3. Säkerställer att underlaget i lekparken möjliggör framkomlighet för rullstol, rollator och barnvagn. -Att 4. Ser över tillgången till sittplatser, skuggade ytor samt tydlig skyltning. -Att 5. Involverar barn, föräldrar och relevanta organisationer i planering och utformning för att säkerställa att behoven tas tillvara. För Sverigedemokraterna Stenungsund Christina Svensson Jimi Svensson Christina Svensson Jimi Svensson Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna 2026-05-01 Motion till kommunfullmäktige 2026-05-10 om att ta tillvara EPA-ungdomars engagemang i Stenungsund A-traktorkulturen är en viktig del av många ungdomars vardag. För många betyder det gemenskap, ansvarstagande, frihet och ett praktiskt intresse som också kan vara en väg in i arbetslivet. Vid utgången av 2025 fanns 304 registrerade A-traktorer i kommunen, vilket motsvarar en ökning med 23 procent på ett år. Det visar att detta inte är ett marginellt fritidsintresse, utan en verklig del av många ungdomars liv i en kommun med både stad och landsbygd. Vänsterpartiet menar att Stenungsunds kommun behöver bli bättre på att möta ungdomar där de är och ta tillvara deras engagemang. I stället för att se EPA-ungdomar som ett problem bör kommunen pröva hur deras drivkraft, ansvarstagande och praktiska intresse kan bli en tillgång för hela samhället. I flera kommuner har ungdomar med A-traktor engagerats för enklare uppgifter inom kommunal verksamhet. Rätt utformat kan det ge unga arbetslivserfarenhet, stärka deras känsla av delaktighet och samtidigt bidra till att avlasta personal genom enklare serviceinsatser. Att engagera dessa ungdomar skulle exempelvis kunna ske inom ramarna för det som Stenungsunds kommun benämner som ”feriejobb”. Detta handlar inte om att ersätta ordinarie personal, utan om att skapa trygga och avgränsade uppgifter under handledning och med skälig ersättning. På så sätt kan kommunen bygga broar mellan generationer, stärka ungas inflytande och öppna fler vägar in i arbetslivet. Vänsterpartiet föreslår därför: • att Stenungsunds kommun utreder möjligheten att engagera EPA-ungdomar för enklare, handledda uppgifter inom kommunal verksamhet mot skälig ersättning. • att utredningen särskilt belyser hur en försöksverksamhet kan utformas utan att ersätta ordinarie personal. Vänsterpartiet Stenungsund Annika Åberg Darell, Birgit Lövkvist, Truls Johannessen, Jessica Gustafsson, Ann Lundstedt Schager Motion om mötesplats för äldre Bakgrund En grupp seniorer bekämpar den ofrivilliga ensamheten genom att träffas och umgås, fika och delta i kommunens balansträning. De fångar upp de som är ofrivilligt ensamma i området runt Fregatten men är inte organiserade i föreningsform, vilket också möjliggör för fler att vara med. Men de saknar en lokal att träffas i! Tidigare tillhandahöll kommunen en lokal i gamla kommunhuset, detta skedde i kommunens regi i projektform, projektet SEE (Social, existentiell och emotionell ensamhet). Det var så delar av den nu befintliga gruppen bildades. Projekt SEE träffades tre dagar i veckan mellan kl. 11 och 15. När huset revs blev de hänvisade till Rum1 i Fregatten. I återrapportering av det statliga bidraget för Projekt SEE är en av frågorna “Vilken typ av mötesplatser/träffpunkter har ni startat upp eller utvecklat?”. Kommunens svar är “Fysiska mötesplatser / träffpunkter för sociala sammankomster (t.ex. fika, kulturaktiviteter, samtalscirkel etc.)”. Trots detta fick gruppen inte längre vara kvar i Rum1 och möjligheterna för den sociala samvaron försvårades betydligt utan lokal att träffas i. Men behovet av gemenskap kvarstår! Gruppen önskar att fortsatt få tillgång till Rum1 tisdag, onsdag och fredag mellan ca kl. 11 och 15, när ungdomsaktiviteterna börjar. Lokalen har hittills i stort sett varit tom under dessa tider. Hur ser det ut i Stenungsund? I Stenungsunds kommun tillhandahålls mötesplatser avgiftsfritt för ungdomar, t.ex. Rum1 i Fregatten i enlighet med det av kommunfullmäktige antagna Program för barn och ungas kulturverksamhet i Stenungsunds kommun. Stenungsunds kommun har även en Äldrepolicy och i den står under rubriken Ofrivillig ensamhet: “Kommunen ska erbjuda träffpunkter för äldre, i samverkan med civilsamhället*, med en variation av aktiviteter runt om i kommunen.” *Sveriges riksdag definierar det civila samhället som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. I Kultur- och Fritidspolitisk plan är “Skapa behovsanpassade mötesplatser för äldre” ett prioriterat område. Det Stenungsund erbjuder för seniorer är Senior Sport School, en jättebra aktivitet i samverkan med föreningar men begränsat antal platser och inte för alla. Under rubriken Öppen seniorverksamhet erbjuds ännu en bra aktivitet, balansträning med kaffe, men det är bara vid ett tillfälle i veckan. Det är den enda öppna träffen som erbjuds av Stenungsunds kommun. I övrigt är det länkar till kommunens vanliga sport och kulturutbud, länk till föreningsregistret, länk till Dagverksamhet som är behovsprövat än så länge och en länk till evenemangskalendern med blandade aktiviteter för flera åldrar och intressen. Vad säger expertisen? Enligt Regeringens socialdepartement är ofrivillig ensamhet ett samhällsproblem med allvarliga konsekvenser. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både mänskligt lidande och stora vårdresurser. Enligt professor Peter Strang vid Karolinska Institutet innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Utöver detta innebär ensamhet en högre risk för depression. Enligt Socialtjänstlagen ska kommunen “- arbeta för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.” Hur gör andra kommuner? Nedanstående urval av kommuner (Göteborgsregionen GR plus några till) har minst en kommunal mötesplats för äldre, de flesta har flera, och de välkomnar tips och förslag på programinnehåll. Flera har även öppna restauranger på äldreboenden vilket också blir en mötesplats. Många av aktiviteterna på mötesplatserna är deltagarstyrda, dvs. att seniorerna själva ordnar aktiviteterna, precis som den här gruppen i Stenungsund gör. I andra kommuner välkomnas initiativen och de får hjälp med t.ex. lokal. Halmstad Varberg Tjörn Orust Uddevalla Borås Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Öckerö Sammanfattning Som framgår av jämförelsen med andra kommuner är frågan större än en enskild grupp seniorers önskan om en mötesplats. För att börja någonstans begränsas dock denna motion till att ge den aktuella gruppen seniorer, som är öppen för fler deltagare och sprungen ur kommunens Projekt SEE, förutsättningar att fortsätta träffas under trivsamma former och därmed bekämpa den ofrivilliga ensamheten. Ekonomisk bedömning Eftersom Rum1 endast används till kommunal verksamhet för exempelvis ungdomar, seniorer och miniorer, och står tom de tider pensionärerna önskar vara där, får upplåtelsen som mötesplats för pensionärer ingen direkt ekonomisk konsekvens för kommunen. En positiv indirekt ekonomisk konsekvens är att ökad livskvalitet för målgruppen innebär en minskad belastning på samhällsekonomin. Förslag Stenungsundspartiet föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att låta Rum1 eller likvärdig lokal i kulturhuset Fregatten vara tillgängligt som mötesplats för seniorer ca tisdag, onsdag och fredag kl.11-15 snarast, i samråd med den aktuella seniorgruppen, sprungen ur det kommunala projekt SEE mot ofrivillig ensamhet. Agneta Pettersson Bell, Stenungsundspartiet Bilagor Seniorgruppen Fregattens (SEE gruppen) skrivelse avseende lokaler för SEE verksamhet 250411 Förvaltningens svar på brev avseende lokaler för SEE verksamhet 250506 Seniorgruppen Fregattens (SEE gruppen) svar på återkoppling brev angående lokaler 250521 Förvaltningens svar på brev 250609 2025-05-06 Dnr 2023/418 Hej, Tack för ditt brev! Det är möjligt för er att boka möteslokaler som privatpersoner, via en förening eller ett studieförbund, enligt de fastställda taxorna som finns för uthyrning av lokaler i kulturhuset Fregatten. Under en övergångsperiod då caféet varit stängt har det varit möjligt att ta med eget kaffe och fikabröd. När caféet öppnar till hösten så kommer åter de tidigare reglerna att gälla det vill säga att all förtäring i kulturhuset ska tas från caféet. Då Kulturhusets foajé är en öppen mötesplats för alla besökare går den inte att boka för grupper. Vi kommer att ta med oss synpunkterna i brevet, i vårt fortsatta arbete med att säkerställa att Kulturhuset Fregatten är en mötesplats för alla kommunens invånare! Med vänliga hälsningar, Johanna Nordqvist, administrativ chef sektor socialtjänst Britta Netterfors, enhetschef kultur Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post Giro Org nr 444 82 Stenungsund Strandvägen 15 0303-73 00 00 0303-73 82 35 kommun@stenungsund.se Bg 430-7203 21 20 00-1298 www.stenungsund.se Brev Diarienummer 2025-06-09 KS 2023/418 Hej, Tack för ditt brev. När det gäller ert önskemål om att vara i en lokal på kulturhuset Fregatten hänvisar vi till vårt tidigare svar. Det är möjligt för er att boka möteslokaler som privatpersoner. Om ni väljer att starta upp en förening eller starta en studiecirkel via ett studieförbund medför det subventionerade taxor. På Stenungsunds kommuns hemsida finns information till nya föreningar och på sidan finns även information om var kontaktuppgifter till studieförbund finns: https://www.stenungsund.se/uppleva-och-gora/foreningsliv-i-stenungsund/bidrag-och-stod- till-foreningar/stod-till-ovriga-och-nya-foreningar Ni är fortsatt välkomna att besöka den öppna seniorverksamhet som bedrivs av Projekt SEE i Kulturhuset Fregatten. Projekt SEE är en föränderlig verksamhet i projektform som kontinuerligt utvärderas för att nå personer i stort behov av stöd vilket således kan leda till att insatser över tid förändras och utvecklas. Med vänliga hälsningar, Johanna Nordqvist, administrativ chef sektor socialtjänst Britta Netterfors, enhetschef kultur Stenungsunds kommun Postadress 442 82 Stenungsund Besöksadress Strandvägen 15 Telefon 0303-73 00 00 Internet www.stenungsund.se Förtroendevald - Begäran om entledigande Ärendenummer: #55134 | Inskickat av: Eva Marie Erlandsson (signerad) | 2026-05-08 12:27 1. Uppdrag Ange vilket eller vilka uppdrag du vill bli entledigad från: Nämndeman i tingsrätten Härmed intygar jag min begäran om entledigande från ovanstående uppdrag Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn Eva Marie Erlandsson Adress Postnummer och ort Jörlanda Telefon E-postadress - Mobiltelefon - Notifieringar E-post Ärendenummer: #55134 | Inskickat av: ESvaid Maa r6ie3 E1rl aanvd s6so3n4 (signerad) | Datum: 2026-05-08 12:27 Sida 1 av 2 Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: Eva Marie Erlandsson Person ID: Datum: 2026-05-08 12:27 Signerad checksumma: SHA- 256 BE01F6B0F066F78E2419EDCC4557CEE11767758290C6DC0B9DF7C570ED58635A Ärendenummer: #55134 | Inskickat av: ESvaid Maa r6ie3 E2rl aanvd s6so3n4 (signerad) | Datum: 2026-05-08 12:27 Sida 2 av 2 Förtroendevald - Begäran om entledigande Ärendenummer: #55279 | Inskickat av: JAN CHRISTER RUDÉN (signerad) | 2026-05-11 20:05 1. Uppdrag Ange vilket eller vilka uppdrag du vill bli entledigad från: Valberedningen (ledamot/ordförande) Härmed intygar jag min begäran om entledigande från ovanstående uppdrag Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn JAN CHRISTER RUDÉN Adress Postnummer och ort Stora höga Telefon E-postadress - jan.ruden@stenungsund.se Mobiltelefon Notifieringar E-post Ärendenummer: #55279 | Inskickat av: JASNi dCaH R6IS3T3E Ra RvU 6D3ÉN4 (signerad) | Datum: 2026-05-11 20:05 Sida 1 av 2 Signering Följande parter har signerat detta ärende. Namn: JAN CHRISTER RUDÉN Person ID: Datum: 2026-05-11 20:05 Signerad checksumma: SHA- 256 042012C17E36D5D900F21A091BAB1C29EF0887A7AAE879909F0A023C1BFA4ACC Ärendenummer: #55279 | Inskickat av: JASNi dCaH R6IS3T4E Ra RvU 6D3ÉN4 (signerad) | Datum: 2026-05-11 20:05 Sida 2 av 2

§ 28 När kommunfullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte kommunfullmäktige beslutar medge det enhälligt. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 11 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut (4 kap. 25 § KL)

§ 29 I början av varje sammanträde ska ledamöter och ersättare registrera sin närvaro i kommunfullmäktiges närvaro- och voteringssystem. När samtliga ledamöter och ersättare har registrerat sin närvaro meddelar sekreteraren vilka ersättare som ska tjänstgöra för frånvarande ledamöter. I händelse av att voteringssystemet inte kan användas förrättas upprop utifrån uppropslistan manuellt.

§ 30 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster i voteringssystemet. I händelse av att omröstning inte kan genomföras i voteringssystemet, ska ledamöterna avge sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Voteringspropositionen ska godkännas av kommunfullmäktige innan en omröstning genomförs. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Ordföranden är alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ett ärende ska kunna avgöras. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.

§ 31 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den: 1. upptar namnet på någon som inte är valbar, 2. upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, 3. upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 12 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Motioner (5 kap. 22 § KL)

§ 32 Revisorerna kan initiera ärende i nämnder, styrelser och utskott i anledning av sin granskning, när de bedömer att så behövs. Nämndens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som möjligt. I kommunallagen kap 12, 1 §, framgår att revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats, eller om allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. I enlighet med kommunallagen kan dock revisorerna avstå från att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det inte föreligger en sådan misstanke. 9 3.5 Revisorernas arkiv

§ 33 Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har tillkännagetts enligt § 11. Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda föreskrifter och trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. När överläggningen avslutats lägger ordföranden fram förslag till beslut. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs. Om omröstning begärs ska den ske öppet utom vid val, som inte är proportionellt. Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte annat är föreskrivet enligt lag. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I ärenden som avser val fattas beslutet dock genom lottning. Ordföranden ska avstå att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks. Ordföranden får avstå att lägga fram ett förslag till beslut om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Kommunfullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram. Bordläggning och återremiss (5 kap. 50–51 §§ KL)

§ 34 Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 13 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Ett bordlagt ärende ska behandlas på kommunfullmäktiges nästa sammanträde, om kommunfullmäktige inte beslutar något annat. Bolagens initiativrätt (5 kap 22 § KL)

§ 35 Styrelsen i ett sådant bolag som avses i 10 kap 3 och 4 §§ KL får väcka ärenden i kommunfullmäktige om sådana ärenden som bolaget är skyldig att se till att kommunfullmäktige får ta ställning till. Interpellationer (5 kap 59-63 §§ KL)

§ 36 En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Interpellationen bör ska lämnas in till kommunkansliet tio (10) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den. Interpellationer kan lämnas in genom för ändamålet avsedd e-tjänst på kommunens hemsida eller i form av fysisk originalhandling med underskrift, alternativt originalhandling med underskrift som skannas och därefter skickas per e-post. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. Interpellationer får riktas till kommunstyrelsens ordförande, beredningsledare, ordföranden i en nämnd eller kommunens bolag och stiftelser, samt till ordförandena i kommunstyrelsens utskott. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det, då interpellationen ställdes. Ett svar på interpellationen ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kallelsen. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bör få del av svaret 4 dagar före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om interpellationen avser förhållandena i ett sådant bolag som avses i 10 kap 3 och 4 §§ KL, får den ordförande till vilken interpellationen ställts överlämna till en av kommunfullmäktige utsedd ledamot i bolagets styrelse att besvara interpellationen. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 14 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Frågor (5 kap. 64 § KL)

§ 37 En fråga ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. En fråga ska lämnas in till kommunkansliet senast sju (7) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den. En fråga kan lämnas in genom för ändamålet avsedd e- tjänst på kommunens hemsida eller i form av fysisk originalhandling med underskrift, alternativt originalhandling med underskrift som skannas och därefter skickas per e-post. Vad som sägs i § 36 gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilken den har ställts. I en debatt med anledning av frågan får endast den som ställt frågan och den tillfrågade delta. Beredning av ärenden (5 kap 26-36 §§ KL)

§ 38 Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige ska behandla ska beredas. Kommunfullmäktiges presidium och styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje ordinarie sammanträde med kommunfullmäktige ska redovisas de kommunfullmäktigeärenden som har kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut som har fattats om beredning och remiss av sådana ärenden. Kommunfullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet får kommunfullmäktige också utan ytterligare beredning besluta, att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 9 § KL. En motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till kommunfullmäktige inom samma tid. Motion eller annat ärende som ska prövas av kommunfullmäktige och som inkommer mellan två kommunfullmäktigesammanträden, får ordföranden eller på dennes uppdrag kommunfullmäktiges sekreterare remittera till styrelsen för beredning. Den remitterade motionen anmäls på nästkommande sammanträde till både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Eventuell debatt kring motionen sker när motionen beretts och inte när den anmäls. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 15 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Kommunfullmäktige beslutar om remiss för beredning av motion eller annat ärende som inte remitterats med stöd av bestämmelserna i sjätte stycket. Kommunfullmäktige bör inte ha mer än en större föredragning per sammanträde. Återredovisning från nämnderna (6 kap 5 § KL)

§ 39 Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Kommunstyrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning. Kommunstyrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap 24 och 32 § KL)

§ 40 Kommunfullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Tillkännagivandet ska innehålla tid och plats för sammanträdet och det ska framgå vilka ärenden som ska behandlas.

§ 41 På det första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige väljer kommunfullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av det antal ledamöter och ersättare, som kommunfullmäktige bestämmer. Bland ledamöterna väljer kommunfullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige ska behandla med undantag av valen av kommunfullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Kommunfullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Revisorernas budget (11 kap 8 § KL)

§ 42 Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden ska ske i lämpligt media för att nå så många kommunmedlemmar som möjligt. Presidiet avgör val av media för annonsering 10 samt när annonseringen sker. Exempelvis görs annonsering genom en nyhet på kommunens hemsida och i kommunens sociala medier samt i lokalmedia. Presidiet kan välja att annonsera på tillgängliga anslagstavlor och/eller skärmar i Kommunhuset och Kulturhuset Fregatten. Annonsen ska innehålla tid och plats för sammanträdet samt information om ett urval av de ärenden som kommer behandlas. Annonsen bör innehålla information om var kallelse och handlingar finns tillgängliga på kommunens hemsida.

§ 43 Vid sammanträdena skrivs protokoll på ordförandens ansvar. Protokollet redovisar vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort, och vilka ärenden som kommunfullmäktige har handlagt. Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats, ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. Tillkännagivandet får inte tas bort före klagotidens utgång enligt 13 kap. 5 § KL. Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Kommunfullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan kommunfullmäktige justerar den. Reservation (4 kap. 27 § KL)

§ 44 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om kommunfullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Expediering och publicering

§ 45 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar kommunfullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i kommunfullmäktiges namn, om inte kommunfullmäktige beslutar annat.

§ 46 Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden behandlas och avgörs som har tillkännagetts (se avsnitt ovan). Ett brådskande ärende får dock avgöras, trots att det inte tillkännagivits och trots att det inte beretts om samtliga tjänstgörande ledamöter och ersättare beslutar det. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i tillkännagivandet. 5.2 Yttranderätt (regleras i KL kap 5 §§ 39-41)

§ 47 Rätt att delta i överläggningen har: • Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd vid behandling av ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. 11 • Ledamöter i en fullmäktigeberedning när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. • Ordföranden i en nämnd eller en beredningsledare eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. • Styrelsens ordförande i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3–4 §§ KL, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i bolaget. • Kommundirektören i alla ärenden. • Se avsnitt om interpellation och enkla frågor för särskilda regler om yttranderätt för ersättare som ställt en interpellation eller fråga.

§ 48 Under förutsättning som anges nedan ska följande val vara proportionella: 1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 2. val av revisorer och revisorsersättare, 3. val av ledamöter och ersättare i styrelser för aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorsersättare som ska granska en sådan styrelses förvaltning. Ett val ska vara proportionellt om det begärs av minst det antal ledamöter som motsvarar den kvot som man får om man dividerar antalet närvarande ledamöter med summan av det antal personer som valet avser plus 1. Om kvoten då blir ett decimaltal ska den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid ett sådant val finns det särskilda föreskrifter. Fullmäktigeberedningar Val

§ 49 Förtroendevald som inte är ledamot men mot vilken anmärkning riktas får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över den verksamhet som den förtroendevalde ansvarar för behandlas. Ordförande och vice ordförande i en nämnd får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över verksamheten i den egna nämnden behandlas.

§ 50 Dnr: KS 2025/965 Reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg Beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (SoL) i Stenungsunds kommun. Den tidigare beslutade riktlinjen upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 18 september 2025 (§ 100) att kommunen från och med år 2026 ska frångås som utförare av serviceinsatser inom hemtjänsten. Istället ska privata företag, inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV), utföra serviceinsatserna. Mot bakgrund av detta behöver riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen revideras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (reviderad) Riktlinje för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (nuvarande version) Beslut skickas till Anneli.dyberg@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 Anneli Dyberg Till kommunfullmäktige Socialt ansvarig samordnare Reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (SoL) i Stenungsunds kommun. Den tidigare beslutade riktlinjen upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 18 september 2025 (§ 100) att kommunen från och med år 2026 ska frångås som utförare av serviceinsatser inom hemtjänsten. Istället ska privata företag, inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV), utföra serviceinsatserna. Mot bakgrund av detta behöver riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen revideras. Beskrivning av ärendet Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen innehåller anvisningar för myndighetsutövning inom vård och omsorg i Stenungsund, samt normangivelser som ska vägleda även verkställande enheter inom vård och omsorg. Syftet med riktlinjen är att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatser. Riktlinjen ger stöd i det praktiska arbetet med att tolka lagstiftningen vid individuell behovsprövning samt anger vad som är skäliga levnadsförhållanden i normalfallet. Förvaltningens förslag till revideringar har sin grund i att kommunens hemtjänst från och med våren 2026 inte längre kommer att utföra serviceinsatser i egen regi. Insatser gällande inköp samt städning och tvätt kommer i stället utföras av privata företag. När utförandet förändras och det blir två utförare hos den enskilde, behöver riktlinjen uppdateras och förtydligas för att spegla den nya ordningen. Det gäller beskrivningar av ansvarsfördelning vid insatser gällande inköp samt att tvätta och torka kläder, då det inte ska bli några otydligheter eller risker för den allra mest sårbara gruppen med ett större behov av stöd. Förvaltningen föreslår också att ett begrepp för personer med nedsatt kognitiv förmåga används konsekvent i riktlinjen. I nuvarande riktlinje benämns denna målgrupp med olika begrepp. Förslag är att använda begreppet ”personer med kognitiva svårigheter”. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 Svårigheterna kan komma av nedsatt minne, planeringsförmåga, initiativförmåga eller förmåga att hantera flera moment i följd. Syftet med revideringarna är att säkerställa att riktlinjen är aktuell, rättssäker och tydlig. Riktlinjen ska fortsatt ge stöd för likvärdiga bedömningar och beslut samt bidra till transparens kring kommunens ansvar och den enskildes möjligheter, när serviceinsatser utförs av privata utförare. Förslaget bedöms vara förenligt med socialtjänstlagens grundläggande principer om självbestämmande, trygghet och god kvalitet, samt med kommunens ansvar att organisera socialtjänsten på ett ändamålsenligt sätt. Kommunens ansvar för behovsbedömning, beslut och uppföljning enligt socialtjänstlagen kvarstår oförändrat. Nedan följer en beskrivning av föreslagna förändringar. Förslag på ny insats: Att företa mångfaldiga uppgifter Inom insatsen ”att skaffa varor och tjänster” ingår enligt nuvarande riktlinje inte stöd i att rensa kyl, frys och skafferi, inventera vad som behöver köpas, planera måltider och inköpslista inför att inköp ska genomföras. För vissa enskilda med kognitiva svårigheter, finns behov av stöd i att planera och genomföra uppgifter som kräver struktur, överblick och hantering av flera moment i följd. Detta kan exempelvis handla om att rensa bort gammal mat, inventera livsmedel, planera måltider samt upprätta inköpslista för en vecka. Dessa moment förutsätter förmåga till planering i flera steg och utgör därför ett mer omfattande stödbehov än vad som ryms inom befintliga insatser. Enskilda med kognitiva svårigheter som har behov av stöd med inköp kan även ha behov av detta förberedande stöd för att inköpen ska motsvara den enskildes faktiska behov. När inköp utförs av annan aktör än den enskilde själv är detta stöd särskilt viktigt. Utan förberedande stöd finns risk att nödvändiga moment inte blir utförda, vilket kan påverka den enskildes livsföring och trygghet. Mot denna bakgrund föreslås att insatsen ”att företa mångfaldiga uppgifter” tydliggörs som en egen insats som kan beviljas när det finns behov av stöd i planering och genomförande av uppgifter i flera steg. Förslag på justering genom utökning av befintlig insats: Att ta hand om lättare hushållsgöromål Inom befintlig insats ” Att ta hand om lättare hushållsgöromål” ingår bland annat att bädda säng. För vissa enskilda, exempelvis vid inkontinensproblematik, kan behovet av att bädda rent i sängen förekomma dagligen. I nuvarande riktlinje beskrivs att bädda rent i sängen sker i samband med tvätt och tork av kläder, med norm varannan vecka. Vid översynen av insatser har det identifierats att denna beskrivning inte fullt ut fångar behovet hos personer som har ett mer omfattande och frekvent behov av att bädda rent i säng. Det finns därför behov av att tydliggöra att momentet bädda rent i säng kan ingå inom insatsen ”att ta hand om lättare hushållsgöromål” och att det inte ska utgöra en egen insats. Däremot har det identifierats behov av att införa två olika nivåer inom insatsen. Detta för att möjliggöra en Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 behovsbedömning som bättre tar hänsyn till individuella behov och tydliggöra behovet som kan vara dagligen. Mot denna bakgrund föreslås att insatsen ”att ta hand om lättare hushållsgöromål” utökas med möjlighet till två olika omfattningar. En omfattning inom ramen i nuvarande riktlinje och en utökad ”att ta han dom lättare hushållsgöromål” där bädda rent i säng kan omfattas. Förslag på justering av begrepp gällande personer med kognitiva svårigheter I nuvarande riktlinje benämns målgruppen med olika begrepp. För att skapa ett mer enhetligt och funktionsbaserat språk föreslås att begreppet personer med kognitiva svårigheter används, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Med kognitiva svårigheter avses nedsättningar i kognitiva funktioner såsom minne, planeringsförmåga, initiativförmåga och förmåga att hantera flera moment i följd. Orsaken till dessa svårigheter kan vara exempelvis kognitiv svikt, demenssjukdom, förvärvad hjärnskada eller psykisk ohälsa. Bedömningen utgår från den enskildes faktiska förmåga i relation till den aktuella aktiviteten och görs alltid individuellt. Mot denna bakgrund föreslås att begreppet kognitiva svårigheter används som ett samlingsbegrepp i riktlinjen, i stället för att ange enskilda diagnoser eller tillstånd såsom demenssjukdom, psykisk ohälsa eller kognitiv svikt. Begreppet tydliggör att bedömningen utgår från den enskildes faktiska funktionsförmåga och behov av stöd i vardagen, oavsett bakomliggande orsak. Ekonomisk bedömning I dagsläget är det svårt att bedöma omfattningen av eventuella kostnadsförändringar. Eventuella kostnadsökningar hanteras inom befintlig budgetram och beaktas i det fortsatta budgetarbetet. Barnkonsekvensanalys De föreslagna förändringarna av riktlinjen för behovsbedömning enligt socialtjänstlagen avser ett mer utökad stöd för personer med kognitiva svårigheter som har behov av stöd i planering och genomförande av uppgifter i flera steg. Vidare utökat stöd vid behov av att bädda rent i säng som inte kan tillgodoses i insatsen ”tvätt och torka kläder”. Målgruppen är främst vuxna personer som har behov av stöd från hemtjänsten. Förslagen bedöms därför inte ha någon direkt påverkan på barn som målgrupp för insatserna. Det finns dock barn som indirekt kan beröras, exempelvis barn som lever i hushåll där en förälder eller annan närstående har behov av stöd från socialtjänsten. För dessa barn kan förändringarna få betydelse för vardagens struktur, trygghet och omsorgssituation. Genom att tydliggöra och anpassa insatser såsom ”att ta hand om lättare hushållsgöromål” samt införa en ny insats för stöd i att till exempel rensa, planera måltider och inköp, skapas Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 bättre förutsättningar för att vuxna med funktionsnedsättning. Detta kan bidra till en mer fungerande vardag i hushållet, vilket i sin tur kan ha en positiv indirekt påverkan på barn som vistas där, exempelvis genom ökad ordning, bättre måltidsstruktur och minskad belastning på barnet. Förslagen syftar även till att stärka rättssäkerheten och säkerställa att insatser anpassas efter individuella behov. Detta ligger i linje med socialtjänstlagens bestämmelser om att barnets bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör barn, även när barnet inte är den primära målgruppen för insatsen. Sammantaget bedöms förslagen inte medföra några negativa konsekvenser för barn. Tvärtom kan de indirekt bidra till ökad trygghet och stabilitet för barn som lever i familjer där en vuxen har behov av stöd från socialtjänsten. Förslagen bedöms därmed vara förenliga med principen om barnets bästa enligt Socialtjänstlagen. Juridisk bedömning Enligt socialtjänstlagen (SFS 2025:400) har kommunen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver för att uppnå skäliga levnadsförhållanden. Insatser ska grundas på individuella behov och utformas med respekt för självbestämmande och integritet. De föreslagna förändringarna innebär ingen inskränkning av den enskildes rätt till stöd. Förslagen syftar i stället till att tydliggöra och anpassa kommunens riktlinjer för behovsbedömning till förändrade organisatoriska förutsättningar samt till identifierade behov hos vissa målgrupper. Sammantaget bedöms förslagen vara förenliga med socialtjänstlagen och dess grundläggande principer. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 3. God hälsa och välbefinnande, och mål 10. Minskad ojämlikhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (reviderad) Riktlinje för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (nuvarande version) STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Rickard Persson Johanna Nordqvist Sektorchef Funktionschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 Beslut skickas till Anneli.dyberg@stenungsund.se Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen Vård och omsorg Dokumentinformation Typ av dokument Beslutat av, samt § Beslutsdatum Diarienummer Riktlinje Kommunfullmäktige KS 2025/965

§ 51 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och beredningsledarna i beredningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag eller jäv. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.

§ 52 Dnr: KS 2026/18 Rapport till kommunfullmäktige om ej verkställda beslut kvartal 1, 2026 Beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar rapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska enligt socialtjänstlagen rapportera till kommunfullmäktige hur många gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Kommunstyrelsen ska även rapportera antal beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. I rapporten ska det anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-14 Beslut skickas till susanne.vinqvist@stenungsund.se ulf.tolf@stenungsund.se johanna.nordqvist@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/18 2026-04-14 Marita Olsson Till kommunfullmäktige Systemutvecklare Rapport till kommunfullmäktige om ej verkställda beslut kvartal 1, 2026 Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar rapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska enligt socialtjänstlagen rapportera till kommunfullmäktige hur många gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Kommunstyrelsen ska även rapportera antal beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. I rapporten ska det anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Beskrivning av ärendet Nedan anges ej verkställda biståndsbeslut för kvartal 1, 2026, vilken typ av bistånd beslutet gäller samt datum för beslutet: • SoL kap 4.1 Kontaktfamilj, datum för gynnande beslut 2025-03-13 • SoL kap 11.1 Kontaktfamilj, datum för gynnande beslut 2025-09-29 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-11-18 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-11-19 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-11-19 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-11-26 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-12-07 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-12-10 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-12-12 Ekonomisk bedömning Gynnande beslut som ej har verkställts inom tre månader, orsaken till att de inte har verkställts samt om kompenserande åtgärder har vidtagits, rapporteras till inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt fastställda rapporteringstider. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/18 2026-04-14 Om IVO bedömer att dröjsmålet varit oskäligt skickar IVO en ansökan om en särskild avgift till förvaltningsrätten. Det är sedan domstolen som avgör om kommunen ska betala en särskild avgift, som tillfaller staten. Barnkonsekvensanalys I kommunens beslutade riktlinje för myndighetsutövning och verkställighet för handläggning av individuellt stöd till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning framgår att beslut som rör barn ska fattas utifrån bedömningen barnets bästa (artikel 3). Juridisk bedömning Alla som bor eller vistas i en kommun har rätt att ansöka om bistånd hos socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (2025:400), SoL eller insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och få sin sak prövad och avgjord genom ett formellt beslut. Beslut om bistånd gäller omedelbart och ska verkställas direkt. I praktiken måste kommunen få skälig tid att verkställa beslutet sedan behovet av stöd och bistånd blivit känt. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål nr. 3 God hälsa och välbefinnande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-14 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Rickard Persson Ulf Tolf Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till susanne.vinqvist@stenungsund.se ulf.tolf@stenungsund.se johanna.nordqvist@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25

§ 53 Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 12 5.3 Ordning vid begäran om ordet, yrkanden, replik med mera (regleras i KL kap 5 §§ 42-43)

§ 54 Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning han eller hon har anmält sig och har blivit välkomnad av ordförande till talarstolen. Tillägg: Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar begär ordet dels för att lägga ett yrkande, dels för att göra ett debattinlägg. Om ett yrkande läggs, bör det göras uttryckligen. Ordet begärs i det närvaro- och voteringssystem som används. Fungerar inte det, används handuppräckning.

§ 55 Ett anförande, för inlägg i debatt och/eller yrkande, får vara max tre minuter långa. Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar har också rätt till en (1) replik på max en minut med anledning av vad en talare anfört. Repliken görs omedelbart efter den talare som gjort anförandet i fråga. Den som lämnat anförandet har möjlighet att lämna ett (1) genmäle per replik. Föredragningar på sammanträdena får maximalt vara 15 minuter långa. Kommunfullmäktiges presidium kan besluta om längre föredragning i de fall de anser det lämpligt.

§ 56 Om någon i sitt anförande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hens anförande.

§ 57 Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse från sammanträdet. Detta gäller såväl ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige som andra som närvarar vid sammanträdet. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. Se vidare avsnitt 3.1.1 om regler för att avbryta och återuppta sammanträde.

§ 58 Om beredningsledaren är frånvarande för en tid kortare än två månader ansvarar vice beredningsledare för att beredningen kallas till möten, att rapportering av arvoden sker och för ordförandeskapet på mötena. Inget extra arvode utgår. Skulle beredningsledaren inte kunna fullfölja sitt uppdrag under en tid som överstiger två månader upphör årsarvodet för beredningsledaren och det utbetalas i stället till vice beredningsledaren som fullföljer uppdraget till dess att beredningsledaren återigen kan fullfölja uppdraget, eller nyval sker. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 19 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 REGLER FÖR ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND I STENUNGSUNDS KOMMUNFULLMÄKTIGE 1. Allmänheten har möjlighet att ställa frågor på kommunfullmäktige. 2. Frågeställaren får läsa upp frågan i samband med frågestunden. Frågeställaren avgör själv om frågan ska framföras från talarstolen eller längre bak i salen, med en mikrofon. Frågeställarens taletid är begränsad till 3 minuter. Frågan får kompletteras med en muntlig följdfråga om 1 minut på sammanträdet. 3. Frågorna får ställas till kommunfullmäktiges ledamöter, ordföranden och vice ordförandena i kommunens styrelse/nämnder, utskott och beredningsledare. 4. Kommunfullmäktiges ordförande tillsammans med kommunstyrelsens presidium avgör vem som ska besvara frågan. 5. När ett kommunfullmäktigesammanträde tillkännages ska alltid information om allmänhetens frågestund finnas med. 6. Allmänhetens frågestund hålls i början på varje kommunfullmäktigesammanträde. 7. Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. 8. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller vid behov anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar. 9. Frågeställaren ska vara kommunmedlem. 10. Frågan ska vara skriftlig, undertecknad och inlämnad senast en vecka före sammanträdet (klockan 12:00). Frågan skickas per e-post till kommun@stenungsund.se, via e-tjänsten ”Kontakta kommunen” på kommunens hemsida eller per post till Kansliet, Stenungsunds kommun, Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund. 11. Frågeställaren ska vara närvarande vid frågestunden. Om särskilda skäl föreligger kan presidiet bestämma att en fråga ska framföras och besvaras, även om frågeställaren inte närvarar vid frågestunden. Om frågeställaren inte infinner sig till frågestunden och önskar ställa sin fråga på nästa sammanträde, behöver frågeställaren skicka in sin fråga igen. 12. Om två eller flera personer ställt samma fråga får frågorna besvaras samtidigt. 13. Frågan ska vara av allmänintresse och inte avse enskild persons ärende hos Stenungsunds kommun. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 20 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 14. Om frågan inte hinner behandlas eller inte kan besvaras får frågeställaren möjlighet att ställa sin fråga på ett kommande sammanträde i stället, alternativt få ett skriftligs svar om så önskas. 15. Fråga ska kunna besvaras utan större utredning. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 21 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 2026-06-04 Paragrafförteckning 29 62 30 78, 65-67, 69 Paragraf i nuvarande arbetsordning 31 71 jämfört med paragraf i förslag till revidering 32 85, 87 33 46, 59, 61, 67-68 Nuvarande Reviderad 34 Infotext 5.4.1, 63-64 1 1 35 84 2 2-3; 5 36 88-92 3 4 37 93-95 4 4; 7 38 33, 97, 99, 100, 102 5 11 39 98-99 6 12; 14 40 102 7 15 41 104-106 8 16 42 103 9 13 43 76, 81, 78, 80 10 17 44 73 11 34, 40-42 45 82 12 19-20 46 81 13 31 47 21 14 32, 35-37, 43 48 74-75 15 84 49 108, 107 16 22 50 108, 107 17 24 51 107 18 23-24 52 111 19 26-27 53 112 20 28-30 54 112 21 78-81 55 110 22 44-46 56 110 23 47 57 113 24 48-49 58 114 25 51-53 26 47, 50 27 54-57 28 59-60 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post Giro Org nr 444 82 Stenungsund Strandvägen 15 0303-73 00 00 0303-73 82 35 kommun@stenungsund.se Bg 430-7203 21 20 00-1298 www.stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25

§ 59 När kommunfullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden ska avstå att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks. Ordföranden får avstå att lägga fram ett förslag till beslut om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Kommunfullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte kommunfullmäktige beslutar medge det enhälligt.

§ 60 Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande inkomma med det skriftligt.

§ 61 Vid beslutsgången lägger ordförande fram förslagen till beslut som framkommit under överläggningen, och utformar då dessa så att de kan besvaras med ja eller nej. Efter genomförd beslutsgång tillkännager ordföranden vad hen uppfattar vara det som kommunfullmäktige beslutat. Om inte omröstning begärs, befäster ordförande beslutet med ett klubbslag. Beslutet har då fattats med acklamation.

§ 62 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslutet fattas och tillse att ordförande uppfattat detta. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om kommunfullmäktige fattar beslutet med acklamation. 5.4.1 Återremiss och bordläggning Information: I kommunallagen (5 kap. 50–51 §§) regleras att ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet. I valärenden behöver dock enkel majoritet besluta om återremiss eller bordläggning. 14

§ 63 Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna ställer sig bakom.

§ 64 Ett bordlagt ärende ska behandlas på kommunfullmäktiges nästa sammanträde, om kommunfullmäktige inte beslutar något annat. 5.4.2 Öppen omröstning (regleras i KL kap 4 §§ 24-25, kap 5 § 54–56) Information: Omröstningar genomförs öppet förutom när det gäller val eller personalärenden.

§ 65 Vid öppna omröstningar avger de tjänstgörande sina röster i det voteringssystem som används. I händelse av att omröstning inte kan genomföras i voteringssystemet, ska ledamöterna avge sina röster efter upprop, som ska ske enligt uppropslistan. Den ledamot eller tjänstgörande ersättare som inte kan avge sin röst i systemet ska uppmärksamma ordförande på det så att dennes röst kan tas med muntligen.

§ 66 Omröstningspropositionen – vilket svar som ska innebära ”JA” kontra ”NEJ” - ska godkännas av kommunfullmäktige innan en omröstning genomförs.

§ 67 Ordföranden är alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ett ärende ska kunna avgöras. Ordföranden avger alltid sin röst sist.

§ 68 Dnr: KS 2026/373 Svar på interpellation om Kvinnojouren och skyddat boende, Johan Thunberg (-) Beslut Kommunfullmäktige bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Johan Thunberg (-) har inkommit med en interpellation, ställd till välfärdsutskottets ordförande Jan Rudén (S). Interpellationen handlar om formen för drift av kvinnojour i kommunen; resonemang förs om dels kvinnojour i kommunal regi kontra befintlig kvinnojour som stöds inom ramen för idéburet offentligt partnerskap (IOP), speciellt kopplat till behov av skyddat boende. Interpellationen tar avstamp i en insändare i lokaltidningen den 5 mars 2026 med titeln Starta en kommunal kvinnojour i Stenungsund. Interpellationens frågor: 1. Vilken är omfattningen på de ekonomiska medlen till skyddat boende som insändaren föreslår? 2. Vilka politiska mål ville man uppnå genom att inte förnya avtalet om den öppna verksamheten med kvinnojouren under 2025 och är man nöjd med utfallet? 3. Är det planen att överge det idéburna offentliga partnerskapet med kvinnojouren för att ha den öppna verksamheten i kommunal regi, och vad skulle det i så fall medge för kostnadsökningar? 4. Varför är inte kvinnojouren inbjudna till det brottsförebyggande rådet? Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Michael Ernfors (M) meddelar att Johan Thunberg (-) är frånvarande och inför sammanträdet önskat att ärendet bordläggs. Beslutsgång Ordförande frågar om ärendet kan bordläggas och konstaterar att så sker. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Yttrande Dnr KS 2026/373 2026-04-28 Svar på interpellation om kvinnojouren och skyddat boende Sammanfattning av interpellationen och ärendets hantering Johan Thunberg (-) har inkommit med en interpellation, ställd till välfärdsutskottets ordförande Jan Rudén (S). Interpellationen handlar om formen för drift av kvinnojour i kommunen; resonemang förs om dels kvinnojour i kommunal regi kontra befintlig kvinnojour som stöds inom ramen för idéburet offentligt partnerskap (IOP), speciellt kopplat till behov av skyddat boende. Interpellationen tar avstamp i en insändare i lokaltidningen den 5 mars 2026 med titeln Starta en kommunal kvinnojour i Stenungsund. Interpellationens frågor: 1. Vilken är omfattningen på de ekonomiska medlen till skyddat boende som insändaren föreslår? 2. Vilka politiska mål ville man uppnå genom att inte förnya avtalet om den öppna verksamheten med kvinnojouren under 2025 och är man nöjd med utfallet? 3. Är det planen att överge det idéburna offentliga partnerskapet med kvinnojouren för att ha den öppna verksamheten i kommunal regi, och vad skulle det i så fall medge för kostnadsökningar? 4. Varför är inte kvinnojouren inbjudna till det brottsförebyggande rådet? Jan Rudén (S) besvarar interpellationen skriftligt i enlighet med kommunfullmäktiges arbetsordning; svaret framgår under nästa rubrik. När interpellationen behandlas på sammanträdet besvaras interpellationen muntligen från talarstolen. Svar på interpellationen Den artikel Johan Thunberg (-) hänvisar till i interpellationen in inskickad av representanter från socialdemokratiska kvinnoförbundet (S-kvinnor) i Stenungsund. Därför ges följande bakgrund. S-kvinnor är ett socialdemokratiskt kvinnoförbund, som är en sidoorganisation bildad 1920 till det socialdemokratiska partiet. S-kvinnor har sina egna stadgar, sin egen förbundsstyrelse, sin egen kongress, S-kvinnors politiska program, etc. Det innebär att de är fria att inom ramen för sina stadgar och politiska program, uttrycka sina åsikter både i tal och skrift. Svar på interpellationens fyra frågor Vilken är omfattningen på de ekonomiska medlen till skyddat boende som insändaren föreslår? Det som S-kvinnor ger uttryck för i sin debattartikel har inte varit uppe på agendan i Socialdemokraternas lokala styrelse och inte heller i vår KF-grupp. Därmed har vi inte gjort Yttrande Dnr KS 2026/373 2026-04-28 någon kostnadsberäkning. Socialdemokraternas KF-grupp delar den uppfattning S-kvinnor framför i artikeln. Vi har fått en lagstiftning som haft som avsikt att lösa ett antal problem, bland annat med oseriösa aktörer. I stället har problem skapats i och med att ett stort antal kvinnojourer fått lägga ned sin verksamhet, och antalet skyddade boenden blivit färre. Vilka politiska mål ville man uppnå genom att inte förnya avtalet om den öppna verksamheten med kvinnojouren under 2025 och är man nöjd med utfallet? Vi inom den socialdemokratiska partigruppen har inte något beslut att inte förnya IOP-avtalet med Kvinnojouren. Vi har inte heller fått några krav ställda från S-kvinnor. Innan avtalet löpte ut fick förvaltningen i uppdrag från kommunstyrelsen (där (S) ingår), att teckna ett nytt avtal med Kvinnojouren, men med undantag för skyddat boende. I uppdraget ingick att avtalet skulle tecknas på en lägre nivå av ekonomiskt bidrag, eftersom skyddat boende inte ingick i uppdraget. Är det planen att överge det idéburna offentliga partnerskapet med Kvinnojouren för att ha den öppna verksamheten i kommunal regi, och vad skulle det i så fall medge för kostnadsökningar? Vi har inte diskuterar att överge IOP-verksamheten med den befintliga kvinnojouren för att driva den i kommunal regi. Mot den bakgrunden har vi inga kostnadsberäkningar för en kvinnojour i kommunal regi. Varför är inte Kvinnojouren inbjudna till det brottsförebyggande rådet? Det brottsförebyggande rådet är ett rådgivande organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för myndigheter, näringsliv, kommunen och dess nämnder, utskott och beredningar. Rådet är organisatoriskt underställt kommunstyrelsen och bereder kommunens lägesbild och åtgärdsplan till kommunstyrelsen. I detta arbete ingår att utifrån Brottsförebyggande rådets (Brå) brottsstatistik analysera kartläggningen och lägesbilden samt föreslå vilka åtgärdsområden som kommunen ska arbeta med under året. Rådet ska inte föreslå specifika brottsförebyggande åtgärder. Rådet ska verka för att samverkansöverenskommelser upprättas mellan olika aktörer. Det finns möjlighet att bjuda in andra till rådet, om rådet så önskar. Det finns också underliggande grupper som lämnar rapporter till BRÅ. Förtroendevald - Lämna motion, interpellation eller enkel fråga till kommunfullmäktige Ärendenummer: #53659 | Inskickat av: JOHAN THUNBERG (signerad) | 2026-03-31 23:36 1. Lämna motion, interpellation eller fråga till fullmäktige Ange vad du vill lämna in Här anger du om det är en motion, interpellation eller fråga som du vill lämna in. Du kan endast lämna in ett ärende per e-tjänst. Interpellation Ange hur du vill lämna in din interpellation Här anger du om du vill skriva din interpellation direkt i e-tjänsten eller ladda upp en fil. Jag vill skriva min interpellation i e-tjänsten Här skriver du din interpellation Här skriver du din interpellation. Interpellation om Kvinnojouren och skyddat boende till: Välfärdsutskottets ordförande Jan Rudén Ärendenummer: #53659 | Inskickat av: SJOidHaAN 9 T HaUv N6B3E4RG (signerad) | Datum: 2026-03-31 23:36 Sida 1 av 3 Företrädare för Socialdemokraterna skrev en insändare i lokaltidningen den 5 mars som fick rubriken: Starta en kommunal kvinnojour i Stenungsund. Där identifieras att det är brist på skyddade boenden. Detta är något som blivit ett nationellt problem då ny lagstiftning som syftar till att öka tryggheten kring skyddade boenden ledde till att en stor del av kvinnojourerna runt om i Sverige inte längre kunde bedriva skyddat boende. Lösningen enligt S är kvinnojour i kommunal regi. Jag håller med om att skyddat boende är något vi måste få igång igen och att det med den nya lagen vore lämpligt att sköta i kommunal regi. Men S-förslaget verkar vara att hela kvinnojourens verksamhet, även den öppna verksamheten, ska tas över av kommunen. För kvinnojouren i Stenungsund rullar den öppna verksamheten på som innan den nya lagstiftningen. I den öppna verksamheten svarar de på samtal som kan komma mitt i natten, följer med en våldsutsatt på rättegång. En första kontakt och en bekräftan på att man är värd bättre när ens partner gjort något som man inte vågar kontakta polis eller socialtjänst om. I Stenungsund är kvinnojouren i ett IOP med kommunen. IOP står för Idéburet offentligt partnerskap. Det är ett partnerskap där man ser att kvinnojouren gör en samhällstjänst som både är förebyggande och när man snabbt behöver få hjälp av någon. Partnerskapet innebär att kvinnojouren ska få ersättning för sina kostnader. Men Stenungsunds kommun är inte en seriös partner under Moderaternas och Socialdemokraternas styre. Under 2025 stod kvinnojouren utan finansiering från kommunen med hänvisning till att de inte längre kunde ha något skyddat boende. Det är djupt oseriöst hanterat av Stenungsunds kommun eftersom att kvinnojouren har en öppen verksamhet som inte abrupt kan avbrytas. Då skulle folk ta skada. Vad den öppna verksamheten är värd kan vi se i avtalet: När kvinnojouren hade skyddat boende var stödet 16kr per invånare. Nu 2026 när det åter finns ett avtal så är stödet till 12kr. Skyddat boende var värt 4 av 16 kronor. Så faktumet att det politiska styret i Stenungsund stod och tittade på medan alla 12 kronorna per invånare brann inne 2025 är ansvarslöst. Det innebar att kvinnojouren kunde förväntas avbryta all sin verksamhet oavsett de människoöden som skulle uppstå. Så detta var inte bara oseriöst, utan rent av vårdslöst. Kvinnojouren hade tillräckligt ifrån andra intäkter att överleva ett år utan finansiering men står nu idag inför att kunna bli tvungna att lägga ned. Dessutom hade Stenungsunds kommun Våld i nära relation som tema. Men samtidigt gav man inte kvinnojouren några pengar, och kvinnojouren har än idag aldrig bjudits in till kommunens brottsförebyggande råd. Att vilja ha skyddat boende i Stenungsunds kommun såsom S har föreslagit vore bra, men det är inte skäl till att försöka avfinansiera vår nuvarande kvinnojour eller eventuellt låta den öppna verksamheten övergå i kommunal regi. En mycket stark framgångsfaktor hos kvinnojourerna i Sverige är just att man kan få prata med någon innan man blir redo att kontakta socialtjänst eller polis. Om vi gör oss av med vårt idéburna offentliga partnerskap med kvinnojouren och i stället har en i egen regi försvinner denna kritiska punkt som gör att fler vågar ta första steget ur en skadlig relation. Vilken är omfattningen på de ekonomiska medlen till skyddat boende som insändaren föreslår? Vilka politiska mål ville man uppnå genom att inte förnya avtalet om den öppna verksamheten med kvinnojouren under 2025 och är man nöjd med utfallet? Är det planen att överge det idéburna offentliga partnerskapet med kvinnojouren för att ha den öppna verksamheten i kommunal regi, och vad skulle det i så fall medge för kostnadsökningar? Ärendenummer: #53659 | Inskickat av: SJOidHaAN 1 T0H UaNvB 6E3RG4 (signerad) | Datum: 2026-03-31 23:36 Sida 2 av 3 Kommunfullmäktige Stenungsunds kommun INTERPELLATION till Kommunstyrelsens ordförande AKTIV INVOLVERING I STENUNGSUNDS KOMMUN En del av FN´s konvention om funktionsnedsättning handlar om att personer med funktionsnedsättning skall, genom sina organisationer, ha rätt att kunna delta i beslut som rör sina liv. Det innebär att myndigheter, kommuner, regioner och andra aktörer är skyldiga att skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättning att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter i olika beslutsprocesser som påverkar deras liv. Det nationella målet för funktionshinderpolitiken är att, med FN´s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Målet skall bidra till ökad jämlikhet och att barnrättsperspektivet skall beaktas. Offentliga aktörer har en skyldighet att skydda och främja mänskliga rättigheter, vilket bland annat innebär att skapa goda förutsättningar för aktiv involvering. Aktiv involvering är också en central del av Sveriges funktionshinderspolitik där målet är jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för alla. Genom att utgå från erfarenheter av hinder och behov kan exempelvis samhällsplanering, digitala tjänster, stöd och insatser bättre anpassas efter rättigheter och verkliga behov. På lång sikt leder detta till ett mer hållbart samhälle, där fler människor kan delta och påverka. Det leder också till åtgärder och lösningar som är effektiva och relevanta för alla och att samhället utformas för att möta hela befolkningens behov. Med detta sagt undrar vi följande; Hur arbetar Stenungsunds kommun med tillgänglighets och trygghetsfrågor? I vilka sammanhang används aktiv involvering i Stenungsunds kommun? Hur ser planen ut för att öka arbetssättet med aktiv involvering i samband med samhällsbyggnad, infrastruktur och tillgänglighets och trygghetsarbeten i Stenungsunds kommun? Vänsterpartiet Annika Åberg Darell Oppositionsråd(V) Stenungsunds kommun INTERPELLATION Kommunfullmäktige Stenungsunds kommun. Medborgardialoger i Stenungsunds kommun Till: Kommunstyrelsens ordförande Från: Annika Åberg Darell (V) Kommunstyrelsens 1:a ordförande Oppositionsråd Bakgrund Demokratin är som starkast när människor känner sig hörda, sedda och delaktiga. Kommunfullmäktige gav under hösten 2020 en tillfällig beredning i uppdrag att lämna förslag om hur kommundelsstämmorna framgent skall utformas. Bakgrunden var Demokratiberedningens tydliga analys: Den dåvarande formen nådde inte fram, engagerade för få och behövde förändras förändras. Beredningen- med representanter från samtliga partier-arbetade gemensamt fram ett nytt förslag på uppdrag av kommunfullmäktige. Ett förslag som bottnade i en gemensam vilja att stärka dialogen mellan medborgare och förtroendevalda politiker. Förslaget antogs enhälligt av Kommunstyrelsen 22 mars 2021 och av Kommunfullmäktige 15 april samma år.en tog fram ett nytt förslag med arbetssätt som 2021-03-22 bifölls av Kommunstyrelsen och som 2021-04-15 bifölls av Kommunfullmäktige. Det nya arbetssättet- en möjlighet till en levande demokrati Förslaget innebar att kommundelsstämmorna skulle upphöra och ersättas av en ny, mer inkluderande mötesform. Ett forum där politiker och medborgare möts på mer lika villkor inte långa tekniska dragningar/diskussioner utan för det samtal som verkligen berör människors vardag. Den nya dialogformen skulle bygga på teman men ta sin kraft ur mötet; lyssnandet, samtalet och utbytet av tankar och åsikter kring Stenungsunds utveckling. Ett forum där idéer prövas, oro kan lyftas fram och framtidstro kan delas. Forumet fick namnet: Bo och leva i Stenungsund- i dialog.Ambitionen var tydlig: Kommunstyrelsen fick i uppdrag att arrangera 2-4 medborgardialoger per år i Kulturhuset Fregatten- en naturlig och central mötesplats i kommunen. Förvaltningens granskning av nya förslaget Förvaltningens granskning av förslaget visade att det nya arbetssättet var kostnadsneutralt jämfört med det tidigare. Men viktigare än kostnader var visnsterna i innehåll, struktur och kvalitet. Det nya upplägget bedömndes gynna flera, inte minst INTERPELLATION Kommunfullmäktige Stenungsunds kommun. barn och unga genom att skapa samtal som är mindre detaljtekniska och mer angelägna för alla. Samtidigt konstaterades att förändringen krävde en anpassning av den politiska organisationen och att reglementet för tidigare kommundelsstämmor formellt skulle upphöra. Medborgares behov av att vara aktiva, delaktiga och insatta Sedan 2021 har mycket hänt. Ett nytt kommunalval genomfördes 2022 och en ny majoritit tog form och besluten gällande en ny form av medborgardialoger står kvar. Många medborgare vittnar om avstånd, avsaknad om information, polarisering (vi och dom) och upplever en slags uppgivenhet över detta. En uppgivenhet som troligen kan medföra att man slutar delta i allmänna val. Det finns en önskan om att möta sina folkvalda, annat än under sommaren innan nästa val, för att kunna ställa sina frågor, dela idéer och tillsammans prata om hur Stenungsund kan bli en ännu bättre plats att leva och bo i. Demokrati kan aldrig reduceras till beslut i slutna rum. Den behöver vårdas, utövas och göras levande gång på gång. Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande och/eller kommunstyrelsens 1.e vice ordförande följande; Vad är orsaken till att kommunstyrelsen under mandatperioden 2022–2026 inte anordnat medborgardialoger i den form som beslutats? Vänsterpartiet i Stenungsund Genom Annika Åberg Darell (V) Jessica Gustavsson, Truls Johannesson, Birgit Lövkvist, Ann Schager Lundstedt En enkel fråga, Kommunfullmäktige Till : Kommunstyrelsens Ordförande Från: Annika Åberg Darell(V) Alternativt Valnämndens Ordförande Möjlighet för alla att kunna rösta i valet 2026. Enligt lag skall alla ges möjlighet att rösta. Särskilt nämns: - Personer med sjukdom. - Personer med funktionsnedsättning. - Personer som har svårighet att rösta relaterat till ålder. - Personer boende i SÄBO eller BMSS -boenden. - Personer i häkten. - Personer på SIS- hem. FRÅGA. Hur organiserar sig Stenungsunds kommun gällande att boende på olika SÄBO och LSS - boenden ges möjlighet att rösta i valet och är utvalda vallokaler tillgänglighetsanpassade för personer med funktionshinder? Annika Åberg Darell, Jessica Gustavsson, Truls Johannesson, Birgit Lövkvist, Ann Schager Lundstedt Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25

§ 69 Ordförande befäster avslutad omröstning med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 5.4.3 Sluten omröstning (regleras i KL kap 5 § 58 samt i Lag (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner) Information: Slutna omröstningar genomförs när kommunfullmäktige ska förrätta icke- proportionerligt val. En sluten omröstning innebär att den utförs manuellt, där de 15 tjänstgörande skriver sitt val på en papperslapp/valsedel som sekreteraren tillhandahåller, och som sedan läggs i en valurna. Syftet är att omröstningen anonymiseras.

§ 70 Dnr: KS 2026/445 Ägarstyrning av SOLTAK AB - revidering av styrande dokument bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Reviderad bolagsordning för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 2. Reviderat ägardirektiv för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 3. Reviderat aktieägaravtal mellan ägarkommunerna i SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 4. Aktieägaravtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och av kommundirektören. 5. Kommunens stämmoombud får i uppdrag att på bolagsstämman för SOLTAK AB rösta för beslut i enlighet med det som följer av punkterna 1–3 ovan. 6. Detta beslut gäller under förutsättning att likalydande beslut, punkterna 1–3 ovan, fattas av kommunfullmäktige i respektive ägarkommun i SOLTAK AB. Sammanfattning av ärendet SOLTAK AB ägs av Kungälvs kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Lilla Edets kommun. Bolaget ska tillhandahålla ägarkommunerna stöd- och servicetjänster inom bland annat verksamhetsområdena lön- och ekonomiadministration, IT-drift och support. Under 2024/2025 gjordes en genomlysning i syfte att belysa hur effektiv bolagets verksamhet är i jämförelse med andra liknande verksamheter. Uppdraget genomfördes av kommunernas interna resurser men även av externt konsultstöd för verksamhetsområdet IT. Av genomlysningen framkom fyra rekommendationer – utveckla ägarstyrningen av Soltak, öka tydlighet i roller och ansvar, stärk kommunikation och transparens, stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan. Som en följd av genomlysningen har bolagets ägarråd initierat det aktuella ärendet som avser revideringar av bolagsordningen, ägardirektivet samt aktieägaravtalet för SOLTAK AB. För genomförandet har ägarrådet uppdragit kommundirektörerna i respektive kommun att Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12 tillsammans med bolaget arbeta fram ett gemensamt förslag. Uppdraget har syftat till att utveckla en förstärkt ägarstyrning och bestod av två delar: - Ta fram reviderat förslag på aktieägaravtal, bolagsordning samt ägardirektiv i syfte att tydliggöra bolagets föremål för verksamheten och dess syfte. Inriktningen på uppdraget är att stärka och tydliggöra ägarstyrningen av bolaget. - Uppdraget ska vidare inkludera ett förtydligande av bolagets styrmodell i syfte att tydliggöra fördelning av ansvar, arbete och funktioner för att också bidra till att utveckla förutsättningarna för användardriven utveckling i samverkan Arbetet har mynnat ut i revideringar av samtliga dokument och beskrivs ingående i bilaga 1, Kommentarer till föreslagna ändringar. Förslagen grundar sig i och bedöms omhänderta de tre förstnämnda rekommendationerna som framkom i genomlysningen. Vad gäller rekommendation om stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan är bedömningen att de föreslagna dokumenten skapar gynnsamma strukturer för att på sikt jobba vidare med frågan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Kommentarer till föreslagna ändringar Bolagsordning, förslag 2026-04-08 Bolagsordning, med markerande ändringar Bolagsordning, nu gällande Ägardirektiv, förslag 2026-04-08 Ägardirektiv, med markerande ändringar Ägardirektiv, nu gällande Aktieägaravtal, förslag 2026-04-08 Aktieägaravtal, med markerade ändringar Aktieägaravtal, nu gällande Beslut skickas till Erik.bergman@stenungsund.se Kungälvs kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun SOLTAK AB Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Erik Bergman Till kommunfullmäktige Funktionschef Ägarstyrning av SOLTAK AB - revidering av styrande dokument bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Reviderad bolagsordning för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 2. Reviderat ägardirektiv för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 3. Reviderat aktieägaravtal mellan ägarkommunerna i SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 4. Aktieägaravtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och av kommundirektören. 5. Kommunens stämmoombud får i uppdrag att på bolagsstämman för SOLTAK AB rösta för beslut i enlighet med det som följer av punkterna 1–3 ovan. 6. Detta beslut gäller under förutsättning att likalydande beslut, punkterna 1–3 ovan, fattas av kommunfullmäktige i respektive ägarkommun i SOLTAK AB. Sammanfattning av ärendet SOLTAK AB ägs av Kungälvs kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Lilla Edets kommun. Bolaget ska tillhandahålla ägarkommunerna stöd- och servicetjänster inom bland annat verksamhetsområdena lön- och ekonomiadministration, IT-drift och support. Under 2024/2025 gjordes en genomlysning i syfte att belysa hur effektiv bolagets verksamhet är i jämförelse med andra liknande verksamheter. Uppdraget genomfördes av kommunernas interna resurser men även av externt konsultstöd för verksamhetsområdet IT. Av genomlysningen framkom fyra rekommendationer – utveckla ägarstyrningen av Soltak, öka tydlighet i roller och ansvar, stärk kommunikation och transparens, stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan. Som en följd av genomlysningen har bolagets ägarråd initierat det aktuella ärendet som avser revideringar av bolagsordningen, ägardirektivet samt aktieägaravtalet för SOLTAK AB. För genomförandet har ägarrådet uppdragit kommundirektörerna i respektive kommun att Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/445 2026-04-21 tillsammans med bolaget arbeta fram ett gemensamt förslag. Uppdraget har syftat till att utveckla en förstärkt ägarstyrning och bestod av två delar: - Ta fram reviderat förslag på aktieägaravtal, bolagsordning samt ägardirektiv i syfte att tydliggöra bolagets föremål för verksamheten och dess syfte. Inriktningen på uppdraget är att stärka och tydliggöra ägarstyrningen av bolaget. - Uppdraget ska vidare inkludera ett förtydligande av bolagets styrmodell i syfte att tydliggöra fördelning av ansvar, arbete och funktioner för att också bidra till att utveckla förutsättningarna för användardriven utveckling i samverkan Arbetet har mynnat ut i revideringar av samtliga dokument och beskrivs ingående i bilaga 1, Kommentarer till föreslagna ändringar. Förslagen grundar sig i och bedöms omhänderta de tre förstnämnda rekommendationerna som framkom i genomlysningen. Vad gäller rekommendation om stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan är bedömningen att de föreslagna dokumenten skapar gynnsamma strukturer för att på sikt jobba vidare med frågan. Beskrivning av ärendet De huvudsakliga förändringarna består i: Bolagsordning Föremålet för bolaget föreslås avgränsas till befintliga verksamhetsområdena lön- och ekonomiadministration samt IT-drift och support. Tidigare skrivning om att bolaget kan tillhandahålla ytterligare tjänster inom flertalet olika områden utgår. Vidare föreslås syftet med bolaget vidgas från tidigare formulering om kostnadseffektivitet till ett mer betonat fokus på stordriftsfördelar. Ägardirektiv Det reviderade ägardirektivet tydliggör roller och mandat samt bedöms möjliggöra och skapa förutsättningar för en aktiv ägarstyrning från kommunerna. I förslaget ingår även att kommundirektörer från respektive ägarkommun ska ha närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden i den mån hinder inte föreligger på grund av sekretess. I förslaget förtydligas att det ska ske en samberedning mellan ägarkommunerna och bolaget om budgetdirektiv. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Aktieägaravtal Förslaget innehåller en tydligare förväntan om samordning mellan ägarkommunerna. Därutöver har det även tillförts fördjupande skrivningar om syftet och mandat för de olika forum där ägarkommunerna och bolaget samverkar. Fortsatt process Samtliga ägarkommuners fullmäktige föreslås godkänna dokumenten som därefter fastställs av bolagsstämman som preliminärt genomförs 2026-06-18. Ekonomisk bedömning Ärendet är av sådan karaktär att några ekonomiska konsekvenser ej kan redogöras för. Barnkonsekvensanalys Ärendet är av sådan karaktär att det saknar påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Kommentarer till föreslagna ändringar Bolagsordning, förslag 2026-04-08 Bolagsordning, med markerande ändringar Bolagsordning, nu gällande Ägardirektiv, förslag 2026-04-08 Ägardirektiv, med markerande ändringar Ägardirektiv, nu gällande Aktieägaravtal, förslag 2026-04-08 Aktieägaravtal, med markerade ändringar Aktieägaravtal, nu gällande STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Beslut skickas till Erik.bergman@stenungsund.se Kungälvs kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun SOLTAK AB Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Erik Bergman Kommentarer till föreslagna ändringar i bolagsordning, ägardirektiv samt aktieägaravtal Dokument: Bolagsordning för SOLTAK AB

§ 71 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den: • upptar namnet på någon som inte är valbar, • upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, • upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.

§ 72 Ordföranden har utslagsröst och utför sitt val sist 5.4.4 Reservation (regleras i KL 4 kap. 27 §)

§ 73 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den dag som har fastställts för justeringen av protokollet. Om kommunfullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen lämnas så snart det kan ske och behöver ha kommit sekreteraren till del innan protokollet ska justeras. 5.4.5 Proportionella val (regleras i KL kap 5 § 58)

§ 74 Följande val är alltid proportionella, och bereds inför ny mandatperiod av valberedningen. • val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, • val av revisorer och revisorsersättare, • val av ledamöter och ersättare i styrelser för aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorsersättare som ska granska en sådan styrelses förvaltning Fyllnadsval som sker löpande under mandatperioden till dessa instanser följer i regel samma proportionalitet (en ny person från samma parti utses). 16

§ 75 Dnr: KS 2025/951 Revidering av revisionens reglemente Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Reviderat reglemente för kommunrevisionen i Stenungsunds kommun antas. Reglemente antaget 2011-12-12, § 214 upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Det befintliga reglementet för kommunens revisorer antogs år 2009 och reviderades senast 2011-12-12, § 214. Revideringen föranleds av att lagar som reglerar den kommunala revisionen devis ändrats och/eller disponerats om samt att revisionen påtalat vissa brister i reglementet. I reglemente för kommunens revisorer beskrivs vad som ska granskas av revisionen, ihop med regler för revisionens arbetsformer, sammansättning, med mera. Revideringen har inbegripit en aktualitetsprövning av reglementets laglighet, samt en uppdatering utifrån revisionens önskemål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-24 Förslag till reviderat reglemente för revisionen i Stenungsunds kommun (bilaga 1) Befintligt reglemente för revisionen, men markerade ändringar (bilaga 2) Beslut skickas till Revisionen – jacob.hallman@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/951 2026-04-24 Annie Frid Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Revidering av revisionens reglemente Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Reviderat reglemente för kommunrevisionen i Stenungsunds kommun antas. Reglemente antaget 2011-12-12, § 214 upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Det befintliga reglementet för kommunens revisorer antogs år 2009 och reviderades senast 2011-12-12, § 214. Revideringen föranleds av att lagar som reglerar den kommunala revisionen devis ändrats och/eller disponerats om samt att revisionen påtalat vissa brister i reglementet. I reglemente för kommunens revisorer beskrivs vad som ska granskas av revisionen, ihop med regler för revisionens arbetsformer, sammansättning, med mera. Revideringen har inbegripit en aktualitetsprövning av reglementets laglighet, samt en uppdatering utifrån revisionens önskemål. Beskrivning av ärendet Revideringen av reglementet för kommunens revisorer har utförts av kommunkansli (kommunsekreterare med avstämning med kommunjurist). I revisionen har omvärldsbevakning gjorts, där framför allt Göteborgs stads motsvarande reglemente utgjort jämförelsegrund. Därutöver har reglementet i sin helhet stämts av mot kommunallag och övriga lagar som reglerar den kommunala revisionen, samt mot de uppgifter som SKR presenterar på sin hemsida gällande kommunal revision. Revisionen och dess sakkunniga biträde har lämnat synpunkter på utkast av föreslagen revidering, och dessa synpunkter har tagits med i det slutliga förslaget på revidering av reglementet. De ändringar som gjorts är framför allt en omdisponering och i vissa fall omformuleringar för ökad tydlighet. Vid aktualitetsprövningen gentemot lagtexter, har en del ändringar och/eller tillägg gjorts. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/951 2026-04-24 Särskilda tillägg och ändringar som gjorts gäller deltagande på distans i revisionens möten, hur revisionen granskar utifrån kommunfullmäktiges beslut, regler för revisorernas jävssituation och hänvisning till arvodesreglemente. Samtliga paragrafer som är ändrade har en markering och förklaring i bilaga 2. Samtliga tillägg är markerade i bilaga 1. Ekonomisk bedömning Revidering av reglementet för revisionen innebär ingen ekonomisk konsekvens. Barnkonsekvensanalys Ärendet har ingen påverkan på barn. Juridisk bedömning Beslutet innebär bland annat att revisionens reglemente uppdateras utifrån aktuell kommunallag och aktiebolagslag samt att lagar och organisationer benämns med aktuella namn. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör rättssäkerhet samt transparanta, tillförlitliga institutioner vilket ingår i mål nr 16. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-24 Förslag till reviderat reglemente för revisionen i Stenungsunds kommun (bilaga 1) Befintligt reglemente för revisionen, men markerade ändringar (bilaga 2) STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Beslut skickas till Revisionen – jacob.hallman@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Revisionens reglemente, Stenungsunds kommun Dokumentinformation Typ av dokument Beslutat av, samt § Beslutsdatum Diarienummer Reglemente Kommunfullmäktige 2026-XX-XX KS 2025/951

§ 76 Dnr: KS 2025/961 Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarna Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Inför ny mandatperiod ska kommunfullmäktiges arbetsordning ses över. Det gjordes en översyn av reglerna för allmänhetens frågestund år 2024 men i övrigt har inte arbetsordningen aktualitetsprövats sedan slutet av år 2022. I arbetsordningen beskrivs kommunfullmäktiges förhållningsregler i fråga om sammansättning, kallelse, beredning av ärenden, sammanträde, protokoll, med mera. Den gäller utöver reglerna i kommunallagen och bygger i huvudsak på kommunallagens bestämmelser. Därutöver finns bestämmelser som mer i detalj beskriver kommunfullmäktiges arbete. Förslaget till revidering är framtaget av kommunkansliet, och Demokratiberedningen har yttrat sig över förslaget. Beredningens synpunkter har inarbetats i det förslag som nu är aktuellt för beslut. Kommunfullmäktiges presidium har haft möjlighet att komma med synpunkter på förslaget innan ärendet går upp för beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-20 Förslag på reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar, 2026-04-20 Nuvarande arbetsordning med ändringsmarkeringar Paragrafförteckning för jämförelse mellan befintlig och reviderad arbetsordning Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/961 2026-04-20 Annie Frid Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Inför ny mandatperiod ska kommunfullmäktiges arbetsordning ses över. Det gjordes en översyn av reglerna för allmänhetens frågestund år 2024 men i övrigt har inte arbetsordningen aktualitetsprövats sedan slutet av år 2022. I arbetsordningen beskrivs kommunfullmäktiges förhållningsregler i fråga om sammansättning, kallelse, beredning av ärenden, sammanträde, protokoll, med mera. Den gäller utöver reglerna i kommunallagen och bygger i huvudsak på kommunallagens bestämmelser. Därutöver finns bestämmelser som mer i detalj beskriver kommunfullmäktiges arbete. Förslaget till revidering är framtaget av kommunkansliet, och Demokratiberedningen har yttrat sig över förslaget. Beredningens synpunkter har inarbetats i det förslag som nu är aktuellt för beslut. Kommunfullmäktiges presidium har haft möjlighet att komma med synpunkter på förslaget innan ärendet går upp för beslut. Beskrivning av ärendet Arbetsgången av revideringen har varit att kansli tagit fram ett utkast. Därefter har kansli besökt Demokratiberedningen och där presenterat föreslagna ändringar, samt inhämtat beredningens synpunkter på både nuvarande arbetsordning och på det nya förslaget. Efter sammanställning av ett färdigt utkast har Demokratiberedningen fått det för påsyn för att kunna ge ytterligare synpunkter. Demokratiberedningen har lyft att det behöver gå att fortsatt kunna lämna in motioner på papper (utöver andra tillvägagångssätt), samt ställt sig bakom kommunfullmäktiges presidiums förslag att ändra repliktiden till en minut, från tidigare två minuter. Beredningens synpunkter har inarbetats i det förslag som nu är aktuellt för beslut. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/961 2026-04-20 Revideringen Revideringen av arbetsordningen innebär att arbetsordningen setts över på följande vis: - Omdisponering för bättre tydlighet (bland annat uppbrytning av långa paragrafer i flera kortare; ändrad sammansättning av avsnitt, med mera), - Översyn av hänvisning till lagrum, aktualitetsprövning av dessa, - Omformuleringar för att bättre passa krav på klarspråk, - Översyn så att arbetsordningen motsvarar hur kommunfullmäktige arbetar i praktiken. Dessa övergripande och genomgående ändringar gäller hela texten och gör att textdelar dels har formulerats om och dels bytt plats i arbetsordningen, samt att rubriksättningen ändrats. De övergripande ändringarna är inte markerade i beslutsunderlagen. De ändringar som gjorts där innebörden ändrats snarare än att formulering gjorts om eller att omdisponering skett, är däremot markerade i beslutsunderlagen. I den befintliga arbetsordningen är det som föreslås tas bort rödmarkerat och det som föreslås ändras gulmarkerat. I förslag till reviderad arbetsordning är tillägg markerade med text. Ändras

§ 77 Eventuell jävssituation ska framgå i respektive paragraf, men framgår inte på protokollets förstasida. 6.2 Justering, anslag och webbpublicering I kommunallagen framgår att justering av sammanträdesprotokoll ska ske inom 14 dagar efter sammanträdet.

§ 78 Vid sammanträdets öppnande väljer kommunfullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordförande justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. (I praktiken vid digital signering justerar båda ordförandena hela protokollet).

§ 79 Signering av protokoll sker digitalt via kommunens system för digital signering, på dag som ordförande väljer förutom i det fall systemet för digital signering inte fungerar. I sådana fall tillser sekreteraren att ordförande och utsedda justerare kallas till justeringstillfälle som ordförande väljer, på plats som ordförande beslutar.

§ 80 Kommunfullmäktige får besluta att en eller flera paragrafer i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan kommunfullmäktige justerar den. 17 Omedelbar justering sker på samma sätt som ordinarie justering men direkt i anslutning till sammanträdet.

§ 81 Senast två arbetsdagar efter att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. I enlighet med kommunallagen ska anslaget sitta uppe hela klagotiden. I samband med anslaget publiceras protokollet i sin helhet på kommunens hemsida. 6.3 Expediering av beslut

§ 82 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av respektive paragraf. Kommunstyrelsen och revisionen ska ha tillgång till kommunfullmäktiges protokoll, via den politikerplattform som kommunen använder, eller på annat sätt som ordförande avgör.

§ 83 Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar kommunfullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i kommunfullmäktiges namn, om inte kommunfullmäktige beslutar annat. 7 Att väcka ett ärende i kommunfullmäktige (regleras i KL 5 kap. 22 §)

§ 84 I Stenungsunds kommunfullmäktige kan följande väcka ärende: - En nämnd - En ledamot genom motion - En revisor i fråga om revision och/eller granskning - En fullmäktigeberedning inom sitt ansvarsområde (se den politiska uppdragsbeskrivningen) - Styrelsen för kommunala bolag och stiftelser i frågor som bolag/stiftelser är skyldiga att som bolaget är skyldig att se till att kommunfullmäktige får ta ställning till eller yttrande sig över. 7.1 Motioner

§ 85 En motion ska vara skriftlig. En motion får inte ta upp ämnen av olika slag, utan måste handla om en enskild sakfråga. 18 Motioner får väckas av en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Det ska tydligt framgå vem eller vilka av kommunfullmäktiges ledamöter eller ersättare som är avsändare. Avsedd e-tjänst på kommunens hemsida ska företrädesvis användas, där den som lämnar in motionen signerar med bank-ID. Ett alternativ är att mejla motionen till kansli, som då avgör om avsändaren kan säkerställas. Vid tveksamhet avgör ordförande om motionen ska tas emot eller om motionären ska ombedas inkomma med motionen på annat sätt. Det går också att posta eller på annat sätt inkomma med en motion på papper. I sådana fall ska motionen undertecknas av den som Tillagd: § 86 En motion kan lämnas in när som helst och läggs till dagordning på nästkommande sammanträde, i den mån den inkommit i tid för kallelseutskicket. Annars läggs den till dagordningen till sammanträdet som följer.

§ 87 Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Om ett av dessa sammanträden ställs in, flyttas redovisningen till nästa sammanträde. 7.2 Interpellationer (regleras i KL 5 kap. 59-63 §§)

§ 89 Interpellationen ska lämnas in till kommunkansliet tio (10) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den.

§ 90 Interpellationer får riktas till kommunstyrelsens ordförande, beredningsledare, ordföranden i en nämnd eller kommunens bolag och stiftelser, samt till ordförandena i kommunstyrelsens utskott. Om interpellationen avser förhållandena i ett sådant bolag som avses i 10 kap 3 och 4 §§ KL, får den ordförande till vilken interpellationen ställts överlämna till en av kommunfullmäktige utsedd ledamot i bolagets styrelse att besvara interpellationen.

§ 91 En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen när svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. 19

§ 92 En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det, då interpellationen ställdes. Ett svar på interpellationen ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kallelsen. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bör få del av svaret 4 dagar före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. 7.3 Enkla frågor (regleras i KL 5 kap. 64 §)

§ 94 Frågan ska lämnas in till kommunkansliet sju (7) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den.

§ 95 Reglerna för interpellation gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde till vilket den har ställts. I en debatt med anledning av frågan får endast den som ställt frågan och den tillfrågade delta. 7.4 Begäran om entledigande från uppdrag Se också avsnitt om tjänstgöring och entledigande från uppdrag.

§ 96 För begäran om entledigande från uppdrag som kommunfullmäktige beslutar om, eller som avser uppdrag som ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige, ska den förtroendevalde ansvara för att inkomma med begäran till kommunkansliet. Företrädesvis används för ändamålet avsedd e-tjänst. 8 Beredning av ärenden (regleras i KL 5 kap. 26-38 §§)

§ 97 När ett ärende väcks beslutar kommunfullmäktige hur det ska beredas, genom att besluta att remittera ärendet till kommunstyrelsen eller en beredning. (38) Tillägg: Inför beslut om remiss, kan ledamot eller tjänstgörande ersättare föreslå genom att göra inlägg på sammanträdet, vilken instans som ska bereda ärendet, exempelvis en motion. 20 8.1 Beredningstvång ((regleras i KL 5 kap 26-36 §§ KL) I kommunallagen beskrivs vilka ärenden som måste beredas innan fullmäktige fattar beslut Ärenden som inte kräver kommunstyrelsens beredning innan kommunfullmäktige fattar beslut, är valärenden (se också avsnittet om valberedningen), samt beslut om att väcka ärende.

§ 98 Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återrapportering av uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Kommunfullmäktiges beslut om detta ska framgå i respektive nämnds reglemente.

§ 99 Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur beredningen ska ske av de ärenden som kommunfullmäktige ska besluta i. Kommunstyrelsen ska ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning. Kommunstyrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.

§ 100 För beredning av motioner finns särskilda krav i kommunallagen som innebär att kommunfullmäktige bör fatta beslut om motionen inom ett år från att den väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till kommunfullmäktige inom samma tid.

§ 101 Eventuell debatt kring en motion sker när motionen beretts och ska beslutas, inte när den anmäls/väcks. 8.2 Revisionens ärenden (regleras i KL 5 kap. 24 och 32 §)

§ 102 Kommunfullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning i kommunstyrelsen. Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet får kommunfullmäktige också utan ytterligare beredning i kommunstyrelsen besluta, att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 9 § KL. 21 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.

§ 103 Kommunfullmäktiges presidium ska upprätta förslag till budget för revisorernas verksamhet inför att kommunfullmäktige ska behandla budgeten för kommunen, i enlighet med 11 kap 8 § KL 9 Fullmäktiges beredningar 9.1 Valberedning

§ 104 Vid det första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige efter ett kommunalval, väljer kommunfullmäktige en valberedning för den kommande mandatperioden. Valberedningen består av det antal ledamöter och ersättare, som kommunfullmäktige bestämmer. Bland ledamöterna väljer kommunfullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.

§ 105Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.

§ 106 Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige ska behandla med undantag av valen av kommunfullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Kommunfullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. 9.2 Övriga fasta beredningar

§ 107 Kommunfullmäktige bestämmer vilka fasta beredningar som ska finnas samt antalet ledamöter och ersättare i beredningarna. Kommunfullmäktiges beslut framgår i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen.

§ 108 Val till fullmäktiges beredningar förrättas på det sammanträde vid vilket kommunfullmäktige väljer kommunstyrelse med utskott och övriga nämnder de år då kommunalval hållits. Valbara som ledamöter och ersättare till fullmäktigeberedningarna är fullmäktigeledamöter eller andra kandidater som partierna nominerar. 22 Bland ledamöterna i beredningen som också ledamöter eller ersättare i kommunfullmäktige, väljer kommunfullmäktige en beredningsledare och en vice beredningsledare för mandatperioden.

§ 109 Om beredningsledaren är frånvarande för en tid kortare än två månader ansvarar vice beredningsledare för att beredningen kallas till möten, att rapportering av arvoden sker och för ordförandeskapet på mötena 9.3 Tillfälliga beredningar

§ 110 Kommunfullmäktige får tillsätta en eller flera tillfälliga fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga Kommunfullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och ersättare i en tillfällig beredning samt mandattiden för denna. 9.4 Beredning av ärenden i fullmäktigeberedningar

§ 111 En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som kommunfullmäktige eller kommunfullmäktiges presidium beslutar att överlämna till beredningen. En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i kommunfullmäktige inom sitt uppgiftsområde.

§ 112 En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos kommunfullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade. En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda i samråd med kommunfullmäktiges presidium och kommundirektör, begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 9.5 Beredningarnas arbetssätt

§ 113 För fullmäktigeberedningar ska tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll.

§ 114 Det som sägs om deltagande på distans i § X gäller i tillämpliga delar även för beredningarna. 23 Regler för allmänhetens frågestund • Kommunmedlemmar i Stenungsunds kommun har möjlighet att ställa frågor vid kommunfullmäktiges sammanträden under den mötespunkt som är avsedd för det, i början av varje sammanträde. • När ett kommunfullmäktigesammanträde tillkännages ska alltid information om allmänhetens frågestund finnas med. • Frågan ska vara skriftlig och inlämnad senast en vecka före sammanträdet (klockan 12:00), via de kommunikationskanaler som kommunen har på sin hemsida. • Frågan ska vara av allmänintresse och får inte avse enskild persons ärende hos Stenungsunds kommun. • Frågan ska kunna besvaras utan större utredning. • Fråga får ställas till kommunfullmäktiges ledamöter, ordföranden och vice ordförandena i kommunens styrelse/nämnder, utskott och beredningsledare • Om två eller flera personer ställt samma fråga får frågorna besvaras samtidigt • Kommunfullmäktiges ordförande tillsammans med kommunstyrelsens presidium avgör vem som ska besvara frågan. • Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller vid behov anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar. • Frågeställaren ska vara närvarande vid frågestunden och om möjligt läsa upp frågan. Om särskilda skäl föreligger kan ordförande bestämma att en fråga ska framföras och besvaras, även om frågeställaren inte närvarar vid frågestunden. Ordförande avgör vem som ska läsa upp frågan om inte frågeställaren själv gör det. • Om frågeställaren inte infinner sig till frågestunden och istället önskar ställa sin fråga på nästa sammanträde, behöver frågeställaren meddela det senast en vecka innan nästa sammanträde (klockan 12:00). • Frågeställaren avgör själv om frågan ska framföras från talarstolen eller längre bak i salen, med en mikrofon. Frågeställarens taletid är begränsad till 3 minuter. Frågan får kompletteras med en muntlig följdfråga om 1 minut på sammanträdet. Den som besvarar frågan har lika lång talartid som frågeställaren. • Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. • Om frågan inte hinner behandlas eller inte kan besvaras får frågeställaren möjlighet att ställa sin fråga på ett kommande sammanträde i stället, alternativt få ett skriftligs svar om så önskas. 24 Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Diarienummer Arbetsordning Kommunfullmäktige 2022-11-23 § 184 2022/691 2024/261 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad Sektor Stödfunktioner Tills vidare Demokratiberedningen och 2024-05-23 § 94 sektor stödfunktioner Innehållsförteckning Innehållsförteckning ......................................................................2 Arbetsordning för kommunfullmäktige ..........................................4 Antalet ledamöter (5 kap. 5-7 §§ KL) ...................................................4 Presidium (5 kap. 11 § KL) ...................................................................4 Interimsordförande, ålderspresident ...................................................4 Fyllnadsval till presidiet med mera ......................................................5 Upphörande av uppdraget (4 kap. 7 § KL) ..........................................5 Tid för sammanträdena (5 kap. 12 § KL) .............................................5 Extra sammanträde (5 kap. 12 § KL) ...................................................5 Ställa in, ändra dag eller tid för sammanträde ....................................6 Plats för sammanträde ..........................................................................6 Deltagande på distans (5 kap. 16 § KL) ...............................................6 Tillkännagivande av sammanträde (5 kap. 13–15 §§ KL) ...................6 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde ..................7 Ärenden och handlingar till sammanträde (5 kap. 10-11 §§ och 21 § KL) .......................................................................................................7 Vem väcker ärenden (5 kap. 22 § KL) ..................................................8 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 17–20 §§ KL) ..................................................................................8 Närvaro och upprop ..............................................................................9 Protokollsjustering (5 kap. 69–70 §§, 8 kap. 12 § KL) ........................9 Turordning för handläggning av ärendena ..........................................9 Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 22, 24 §, 5 kap. 32, 40–41, 63–64 §§ KL) ........................................................................................10 Talordning och ordningen vid sammanträdena (5 kap. 43 § KL) ....11 Yrkanden ..............................................................................................11 Deltagande i beslut (4 kap. 25 § KL) ..................................................12 Omröstningar (4 kap. 25 § KL, 5 kap 54 – 56, 58 §§ KL samt 2 § Lag om prop. Valsätt) .........................................................................12 Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 2 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Motioner (5 kap. 22 § KL) ....................................................................13 Hur ärenden avgörs (5 kap. 52–57 §§ KL) ..........................................13 Bordläggning och återremiss (5 kap. 50–51 §§ KL) ..........................13 Bolagens initiativrätt (5 kap 22 § KL) ................................................14 Interpellationer (5 kap 59-63 §§ KL) ...................................................14 Frågor (5 kap. 64 § KL) ........................................................................15 Beredning av ärenden (5 kap 26-36 §§ KL) .......................................15 Återredovisning från nämnderna (6 kap 5 § KL) ..............................16 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap 24 och 32 § KL) . .............................................................................................................16 Valberedning ........................................................................................16 Revisorernas budget (11 kap 8 § KL) .................................................16 Protokoll (5 kap 69 § och 8 kap 12 § KL) ...........................................17 Reservation (4 kap. 27 § KL) ...............................................................17 Expediering och publicering ..............................................................17 Sekreterare ..........................................................................................17 Proportionella val (5 kap. 58 § KL) .....................................................18 Fullmäktigeberedningar ..............................................................18 Val .........................................................................................................18 Fasta beredningar ...............................................................................18 Beredning ............................................................................................19 Tillfällig beredning ...............................................................................19 Regelverk .............................................................................................19 Beredningsledares frånvaro ...............................................................19 REGLER FÖR ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND I STENUNGSUNDS KOMMUNFULLMÄKTIGE ...........................20 Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 3 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (5 kap. 5-7 §§ KL)

§ 183 Dnr: KS 2026/506 Utveckling av Nösnäsvallen – inriktning och utökning av investeringsbudget Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner redovisad inriktning för fortsatt utveckling av Nösnäsvallen, innebärande ett samlat genomförande av arenaområdet under 2026–2027 och att kompletterande aktivitetsytor hanteras i en separat åtgärd. Kommunfullmäktige utökar investeringsbudgeten för Nösnäsvallen med 8,6 mnkr. Utökningen avser 2027 och justeringen sker i samband med höstbudget 2027. Jäv Annika Åberg-Darell (V) anmäler jäv och lämnar sammanträdessalen under handläggningen av ärendet. Sammanfattning av ärendet Nösnäsvallen är i behov av omfattande upprustning och fotbollsplanen kan i nuläget inte användas för matchspel. Förvaltningen har under hösten 2025 fått i uppdrag att se över ombyggnation och utveckling av Nösnäsvallen. Utifrån tidigare presenterad inriktning har en fördjupad analys genomförts av tekniska, funktionella och ekonomiska förutsättningar. Analysen visar att genomförandet är mer komplext än tidigare bedömt och att tidigare etappindelning innebär risk för återkommande störningar, högre totalkostnader och svårigheter att säkerställa en sammanhållen funktion. Den uppdaterade kalkylen speglar den ambitionsnivå och funktionalitet som efterfrågats för anläggningen. Mot denna bakgrund föreslås ett samlat genomförande av arenaområdets huvudfunktioner under 2026–2027. Den uppdaterade helhetskalkylen visar samtidigt att projektet inte ryms inom befintlig investeringsram och att ytterligare finansiering krävs för genomförande enligt föreslagen inriktning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-27 Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25 Beslut skickas till pia.solefors@stenungsund.se henrietta.johansson@stenungsund.se sandra.kristensson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/506 2026-04-27 Henrietta Johansson Till kommunfullmäktige Sektor Samhällsbyggnad Utveckling av Nösnäsvallen – inriktning och utökning av investeringsbudget Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner redovisad inriktning för fortsatt utveckling av Nösnäsvallen, innebärande ett samlat genomförande av arenaområdet under 2026–2027 och att kompletterande aktivitetsytor hanteras i en separat åtgärd. Kommunfullmäktige utökar investeringsbudgeten för Nösnäsvallen med 8,6 mnkr. Utökningen avser 2027 och justeringen sker i samband med höstbudget 2027. Sammanfattning av ärendet Nösnäsvallen är i behov av omfattande upprustning och fotbollsplanen kan i nuläget inte användas för matchspel. Förvaltningen har under hösten 2025 fått i uppdrag att se över ombyggnation och utveckling av Nösnäsvallen. Utifrån tidigare presenterad inriktning har en fördjupad analys genomförts av tekniska, funktionella och ekonomiska förutsättningar. Analysen visar att genomförandet är mer komplext än tidigare bedömt och att tidigare etappindelning innebär risk för återkommande störningar, högre totalkostnader och svårigheter att säkerställa en sammanhållen funktion. Den uppdaterade kalkylen speglar den ambitionsnivå och funktionalitet som efterfrågats för anläggningen. Mot denna bakgrund föreslås ett samlat genomförande av arenaområdets huvudfunktioner under 2026–2027. Den uppdaterade helhetskalkylen visar samtidigt att projektet inte ryms inom befintlig investeringsram och att ytterligare finansiering krävs för genomförande enligt föreslagen inriktning. Beskrivning av ärendet Nösnäsvallen är i behov av omfattande upprustning. Fotbollsplanen kan i nuläget inte användas för matchspel och anläggningens funktion bedöms inte motsvara nuvarande eller framtida behov. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/506 2026-04-27 Tidigare har utvecklingen av Nösnäsvallen presenterats som ett genomförande i tre etapper under perioden 2026–2028, omfattande fotbollsplanens grundfunktioner, friidrottsanläggning samt publik- och servicefunktioner. Efter fördjupad analys av tekniska, funktionella och ekonomiska förutsättningar bedöms genomförandet vara mer komplext än tidigare antagits. Bland annat påverkar gräsplanens etableringstid, tävlingskrav för spel i Division 1 (Ettan), samordning mellan olika funktioner inom arenan samt genomförande under pågående verksamhet projektets risk, tid och kostnad. Analysen visar att ett etappvis genomförande över tre år riskerar återkommande störningar, högre totalkostnader och svårigheter att säkerställa en sammanhållen funktion. Mot denna bakgrund föreslås istället ett samlat genomförande av arenaområdets huvudfunktioner och att det genomförandet sker under 2026–2027. Arenaområdets huvudfunktioner omfattar: • Omläggning av fotbollsplan inklusive dränering och bevattning • Förberedande arbeten markvärme • Säkerhetszoner och staketering • Renovering av löparbanor och hoppgropar • Belysning inklusive kanalisation • Omklädningsrum, domarrum, kiosk och offentliga toaletter Föreslagen inriktning bedöms ge bättre förutsättningar för ett effektivt genomförande, bland annat genom: • minskade genomföranderisker • bättre kostnadskontroll • färre störningar för föreningslivet • tidigare färdig funktion i anläggningen • bättre förutsättningar att möta krav för spel på högre nivå Bedömningen är att ett samlat genomförande är mer robust än ett etappvis genomförande över flera år. Föreslagen inriktning innebär att: • upphandling av totalentreprenör genomförs under 2026 • projektering och förberedande arbeten startar under hösten 2026 • huvudsakliga entreprenadarbeten genomförs under 2027 • arenaområdet bedöms kunna färdigställas under hösten 2027 Tidplanen är anpassad efter tekniska förutsättningar kopplade till bland annat gräsplanens etableringstid och samordning mellan olika funktioner inom arenaområdet. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/506 2026-04-27 En uppdaterad helhetskalkyl har tagits fram för arenaområdets huvudfunktioner. Kalkylen uppgår till cirka 23,5 mnkr. Kalkylen baseras på ett samlat genomförande och inkluderar: • fotbollsplan inklusive dränering och bevattning • friidrottsanläggning • byggnationer och servicefunktioner såsom omklädningsrum, domarrum, kiosk, offentliga toaletter, flytta entré, områdesstaket samt nytt räcke runt plan • planbelysning • projektering, kostnader för projektledning/byggledning, tillstånd, bygglov, utredningar Tidigare investeringsram bedöms inte fullt ut möjliggöra genomförandet enligt den ambitionsnivå och omfattning som nu redovisas. För genomförande under 2027 bedöms investeringsbudgeten behöva utökas med 8,6 mnkr. Den ökade utgiften beror bland annat på: • ny helhetskalkyl framtagen som omfattar hela arenaområdet • fler identifierade åtgärder • mer realistiska genomförandeförutsättningar Budgetjustering hanteras i samband med höstbudget 2027. Ekonomisk bedömning Förslaget innebär en utökning av investeringsbudget 2027 med 8,6 mnkr. En investeringsutgift om motsvande 8,6 mnkr genererar vid nuvarande upplåningsränta årliga finansiella kostnader om 240 tkr, samt avskrivningskostnader om 860 tkr. Den totala driftskostnaden med anledning av den utökade investeringsutgiften uppgår därmed till 1,1 mnkr årligen. Barnkonsekvensanalys Förslaget bedöms bidra positivt till barn och ungas möjligheter till idrott, rörelse och föreningsliv genom förbättrade anläggningsförutsättningar för både organiserad verksamhet och spontanidrott. Bedömning utifrån Agenda 2030 Mål 3 God hälsa och välbefinnande Mål 11 Hållbara städer och samhällen Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/506 2026-04-27 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-27 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor utbildning Elisabeth Andreasson Pia Solefors Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till pia.solefors@stenungsund.se henrietta.johansson@stenungsund.se sandra.kristensson@stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25

§ 184 Dnr: KS 2025/965 Reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (SoL) i Stenungsunds kommun. Den tidigare beslutade riktlinjen upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 18 september 2025 (§ 100) att kommunen från och med år 2026 ska frångås som utförare av serviceinsatser inom hemtjänsten. Istället ska privata företag, inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV), utföra serviceinsatserna. Mot bakgrund av detta behöver riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen revideras. Beslutsunderlag Välfärdsutskottet 2026-05-13 § 50 Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (reviderad) Riktlinje för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (nuvarande version) Förslag till beslut på sammanträdet Jan Rudén (S) tillstyrker välfärdsutskottets förslag. Beslut skickas till Anneli.dyberg@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Välfärdsutskottet 2026-05-13

§ 186 Dnr: KS 2026/18 Rapport till kommunfullmäktige om ej verkställda beslut kvartal 1, 2026 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar rapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska enligt socialtjänstlagen rapportera till kommunfullmäktige hur många gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Kommunstyrelsen ska även rapportera antal beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. I rapporten ska det anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Beslutsunderlag Välfärdsutskottet 2026-05-13 § 52 Tjänsteskrivelse 2026-04-14 Beslut skickas till susanne.vinqvist@stenungsund.se ulf.tolf@stenungsund.se johanna.nordqvist@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Välfärdsutskottet 2026-05-13

§ 193 Dnr: KS 2026/214 Policy för informationssäkerhet och dataskydd Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar policy för informationssäkerhet och dataskydd. Sammanfattning av ärendet Denna policy ersätter tidigare policy för informationssäkerhet och dataskydd som antogs av kommunfullmäktige 2023-06-07 § 110. Att en ny policy tas fram relativt kort inpå den tidigare beror på att omvärlden har förändrats snabbt. Den nya cybersäkerhetslagen, tillsammans med ökade regulatoriska krav och ett förändrat hotlandskap, ställer nya och mer långtgående krav på hur kommuner organiserar, styr och följer upp sitt arbete med informationssäkerhet, IT-säkerhet och cybersäkerhet. Förändringstakten inom området är hög, både tekniskt och juridiskt, vilket innebär att kommunens styrning behöver uppdateras för att ge en tydlig inriktning, definiera ansvar och säkerställa att organisationen arbetar på ett sätt som uppfyller lagkrav och möter dagens hotbild. En aktuell policy är därför en förutsättning för att förvaltningen ska kunna bedriva ett samordnat och effektivt arbete med informationssäkerhet och dataskydd. Samlat innebär detta att policyn har anpassats till nya lagkrav och en förändrad omvärld, och att den nu tydligare formulerar kommunens ambition och målbild för arbetet med informationssäkerhet, IT‑säkerhet och cybersäkerhet utifrån dessa nya förutsättningar. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 20226-05-12 § 71 Tjänsteskrivelse 2026-03-29 Policy för informationssäkerhet och dataskydd Befintlig policy för informationssäkerhet och dataskydd Beslut skickas till alexander.herlet@stenungsund.se erik.bergman@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 194 Dnr: KS 2026/445 Ägarstyrning av SOLTAK AB - revidering av styrande dokument bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Reviderad bolagsordning för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 2. Reviderat ägardirektiv för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 3. Reviderat aktieägaravtal mellan ägarkommunerna i SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 4. Aktieägaravtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och av kommundirektören. 5. Kommunens stämmoombud får i uppdrag att på bolagsstämman för SOLTAK AB rösta för beslut i enlighet med det som följer av punkterna 1–3 ovan. 6. Detta beslut gäller under förutsättning att likalydande beslut, punkterna 1–3 ovan, fattas av kommunfullmäktige i respektive ägarkommun i SOLTAK AB. Jäv Henrik Hansson (KD) anmäler jäv och lämnar sammanträdessalen under handläggningen av ärendet. Sammanfattning av ärendet SOLTAK AB ägs av Kungälvs kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Lilla Edets kommun. Bolaget ska tillhandahålla ägarkommunerna stöd- och servicetjänster inom bland annat verksamhetsområdena lön- och ekonomiadministration, IT-drift och support. Under 2024/2025 gjordes en genomlysning i syfte att belysa hur effektiv bolagets verksamhet är i jämförelse med andra liknande verksamheter. Uppdraget genomfördes av kommunernas interna resurser men även av externt konsultstöd för verksamhetsområdet IT. Av genomlysningen framkom fyra rekommendationer – utveckla ägarstyrningen av Soltak, öka tydlighet i roller och ansvar, stärk kommunikation och transparens, stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25 Som en följd av genomlysningen har bolagets ägarråd initierat det aktuella ärendet som avser revideringar av bolagsordningen, ägardirektivet samt aktieägaravtalet för SOLTAK AB. För genomförandet har ägarrådet uppdragit kommundirektörerna i respektive kommun att tillsammans med bolaget arbeta fram ett gemensamt förslag. Uppdraget har syftat till att utveckla en förstärkt ägarstyrning och bestod av två delar: - Ta fram reviderat förslag på aktieägaravtal, bolagsordning samt ägardirektiv i syfte att tydliggöra bolagets föremål för verksamheten och dess syfte. Inriktningen på uppdraget är att stärka och tydliggöra ägarstyrningen av bolaget. - Uppdraget ska vidare inkludera ett förtydligande av bolagets styrmodell i syfte att tydliggöra fördelning av ansvar, arbete och funktioner för att också bidra till att utveckla förutsättningarna för användardriven utveckling i samverkan Arbetet har mynnat ut i revideringar av samtliga dokument och beskrivs ingående i bilaga 1, Kommentarer till föreslagna ändringar. Förslagen grundar sig i och bedöms omhänderta de tre förstnämnda rekommendationerna som framkom i genomlysningen. Vad gäller rekommendation om stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan är bedömningen att de föreslagna dokumenten skapar gynnsamma strukturer för att på sikt jobba vidare med frågan. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-05-12 § 70 Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Kommentarer till föreslagna ändringar Bolagsordning, förslag 2026-04-08 Bolagsordning, med markerande ändringar Bolagsordning, nu gällande Ägardirektiv, förslag 2026-04-08 Ägardirektiv, med markerande ändringar Ägardirektiv, nu gällande Aktieägaravtal, förslag 2026-04-08 Aktieägaravtal, med markerade ändringar Aktieägaravtal, nu gällande Beslut skickas till Erik.bergman@stenungsund.se Kungälvs kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun SOLTAK AB Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 195 Dnr: KS 2026/399 Årsredovisning 2025 för Tolkförmedling Väst och prövning av ansvarsfrihet för direktionen Beslut Kommunstyrelsen noterar Tolkförmedling Västs uppföljning av internkontrollplan 2025. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner Tolkförmedling Västs årsredovisning 2025. Kommunfullmäktige beviljar Tolkförmedling Västs direktion ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Jäv Maria Renfors (M) och Annika Åberg-Darell (V) anmäler jäv och lämnar sammanträdessalen under handläggningen av ärendet. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun blev medlem i Tolkförmedling Väst den 1 januari 2024. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund vars ändamål är att tillgodose sina medlemmars, det vill säga Västra Götalandsregionen samt 45 kommuner, behov av språktolk genom att bedriva gemensam språktolk- och översättningsförmedling. Tolkförmedling Västs direktion har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025 och överlämnat denna till respektive förbundsmedlem för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Förbundet har under 2025 gjort ett ekonomiskt överskott om 17,3 mnkr, vilken inneburit att det negativa resultatet om – 215 tkr från 2023 kunnat regleras. Vidare kommer medlemmarna att erhålla utbetalning av överskott, vilket sker under våren 2026. Efter nämnda justeringar kvarstår ett överskott om 100 tkr för Tolkförmedling Väst år 2025. Det föreligger sedan en tid tillbaka en lägre efterfrågan på tolk- och översättningsuppdrag, vilket Tolkförmedling Väst tidigare aviserat. Färre uppdrag innebär minskade intäkter. För att möta denna utveckling har Tolkförmedling Väst har under år 2025 genomfört organisationsförändringar av den övergripande administrationen och samlokaliserat kontor. Förändringarna har inneburit minskade fasta kostnader och effektivare arbetssätt. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25 Av auktoriserad revisors uttalande framgår det att årsredovisningen upprättats i enlighet med tillämpligt lagrum och ger en rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per 31 december 2025. Förbundets förtroendevalda revisorer tillstyrker ansvarsfrihet för direktionen avseende verksamhetsåret 2025. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-05-12 § 69 Tjänsteskrivelse 2026-04-10 Årsredovisning 2025 Tolkförmedling Väst Revisionsberättelse förtroendevalda revisorer Sakkunnigt biträdes yttrande över årsredovisningen Direktionen Tolkförmedling Väst 2026-03-27 § 620 Uppföljning av internkontrollplan 2025, Tolkförmedling Väst Beslut skickas till kansli@tolkformedlingvast.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 196 Dnr: KS 2026/367 Prövning av ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Älv och Kusts styrelse, verksamhetsåret 2025 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beviljar samordningsförbundet Älv och Kusts styrelse ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2025. Jäv Jan Rudén (S) och Lisbeth Svensson (L) anmäler jäv och lämnar sammanträdessalen under handläggningen av ärendet. Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet Älv och Kust arbetar med människor mellan 16 och 64 år som behöver samordna sina insatser från flera myndigheter för att få en hållbar väg tillbaka till arbete eller studier. Verksamheten ägs och drivs av fem kommuner (Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen. Samordningsförbundet Älv och Kusts styrelse har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2025 och överlämnat denna till respektive förbundsmedlem för prövning av ansvarsfrihet. För år 2025 uppvisar förbundet ett negativt ekonomiskt resultat om -3 508 tkr och ett utgående eget kapital om 2 934 tkr vid årets slut. Underskottet är avsett, då samordningsförbundet har ett för högt eget kapital. Målet är att det egna kapitalet som lägst ska uppgå till 700 tkr och som högst till 1 670 tkr, enligt rekommendation från Nationella rådet för samordningsförbund. Av revisionsberättelsen från förbundets auktoriserade revisor respektive förtroendevalda revisor framgår det att ansvarsfrihet tillstyrks styrelsen för verksamhetsåret 2025. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25 Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-05-12 § 68 Tjänsteskrivelse 2026-04-09 Årsredovisning 2025 Samordningsförbundet Älv och Kust Revisionsberättelse förtroendevald revisor Revisionsberättelse auktoriserad revisor Granskningsrapport Bokslut och årsredovisning Samordningsförbundet (SOF) Älv och Kust 2025 Samordningsförbundet Älv och Kusts styrelse 2026-03-27 § 20 Beslut skickas till henrik.svedberg@alvokust.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 197 Dnr: KS 2025/961 Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarna Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige, med ändringen att 1:a stycket § 55 justeras till förmån för följande skrivning: ”Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar har också rätt till kort replik på max en (1) minut med anledning av vad en talare anfört. Ett replikskifte får omfatta högst två repliker och svar på dessa i form av genmälen. Replikskiftet sker omedelbart efter den talare som gjort anförandet i fråga. ” Sammanfattning av ärendet Inför ny mandatperiod ska kommunfullmäktiges arbetsordning ses över. Det gjordes en översyn av reglerna för allmänhetens frågestund år 2024 men i övrigt har inte arbetsordningen aktualitetsprövats sedan slutet av år 2022. I arbetsordningen beskrivs kommunfullmäktiges förhållningsregler i fråga om sammansättning, kallelse, beredning av ärenden, sammanträde, protokoll, med mera. Den gäller utöver reglerna i kommunallagen och bygger i huvudsak på kommunallagens bestämmelser. Därutöver finns bestämmelser som mer i detalj beskriver kommunfullmäktiges arbete. Förslaget till revidering är framtaget av kommunkansliet, och Demokratiberedningen har yttrat sig över förslaget. Beredningens synpunkter har inarbetats i det förslag som nu är aktuellt för beslut. Kommunfullmäktiges presidium har haft möjlighet att komma med synpunkter på förslaget innan ärendet gått upp för beslut. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-05-12 § 76 Tjänsteskrivelse 2026-04-20 Förslag på reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar, 2026-04-20 Nuvarande arbetsordning med ändringsmarkeringar Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25 Paragrafförteckning för jämförelse mellan befintlig och reviderad arbetsordning Förslag till beslut på sammanträdet Linda-Maria Hermansson (C) föreslår, som ändring av förvaltningens förslag, att 1:a stycket § 55 justeras till förmån för följande skrivning: ”Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar har också rätt till kort replik på max en (1) minut med anledning av vad en talare anfört. Ett replikskifte får omfatta högst två repliker och svar på dessa i form av genmälen. Replikskiftet sker omedelbart efter den talare som gjort anförandet i fråga. ” Wouter Fortgens (M), Jan Rudén (S), Maria Renfors (M), Annika Åberg-Darell (V) och Christina Svensson (SD) tillstyrker Linda-Maria Hermanssons (C) ändringsförslag. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med förvaltningens förslag, med ändring enligt Linda-Maria Hermansson (C), och konstaterar att så sker. Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 198 Dnr: KS 2025/951 Revidering av revisionens reglemente Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Reviderat reglemente för kommunrevisionen i Stenungsunds kommun antas. Reglemente antaget 2011-12-12, § 214 upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Det befintliga reglementet för kommunens revisorer antogs år 2009 och reviderades senast 2011-12-12, § 214. Revideringen föranleds av att lagar som reglerar den kommunala revisionen devis ändrats och/eller disponerats om samt att revisionen påtalat vissa brister i reglementet. I reglemente för kommunens revisorer beskrivs vad som ska granskas av revisionen, ihop med regler för revisionens arbetsformer, sammansättning, med mera. Revideringen har inbegripit en aktualitetsprövning av reglementets laglighet, samt en uppdatering utifrån revisionens önskemål. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2026-05-12 § 75 Tjänsteskrivelse 2026-04-24 Förslag till reviderat reglemente för revisionen i Stenungsunds kommun (bilaga 1) Befintligt reglemente för revisionen, men markerade ändringar (bilaga 2) Beslut skickas till Revisionen – jacob.hallman@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 200 Dnr: KS 2026/369 Uppföljning och prognos tertial 1 2026, Stenungsunds kommun Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner Uppföljning och prognos, tertial 1 2026, Stenungsunds kommun. Sammanfattning av ärendet Utfallet för perioden uppgår till 49,4 mnkr och prognosen för helåret är 85,8 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 20,1 mnkr. Prognosen för de kommunövergripande verksamheterna beräknas till ett överskott om 31,8 mnkr. Sektorernas samlade prognos visar ett överskott på 3,1 mnkr i förhållande till budget exklusive slutlig nedskrivning av resecentrum, som belastar utfall och prognos med 6,8 mnkr och finns inom sektor samhällsbyggnad. Avgiftskollektivet prognostiserar ett underskott på 3,6 mnkr, där avfall står för hela underskottet och vatten och avlopp prognostiserar en ekonomi i balans. Finansverksamheten prognostiserar ett underskott om 18,4 mnkr i förhållande till budget. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 53,5 mnkr för perioden. Prognosen uppgår till 277,2 mnkr, vilket är 73,9 mnkr lägre än årets investeringsbudget. Stenungsundshem redovisar för perioden ett resultat om 6,0 mnkr och prognostiserar ett resultat för året om 28,0 mnkr. Stenungsunds Energi och Miljö AB redovisar för perioden ett resultat om 6,4 mnkr och prognostiserar ett resultat för året på 6,8 mnkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-18 Uppföljning och prognos tertial 1 2026, Stenungsunds kommun Beslut skickas till Annette.bergholtz@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/369 2026-05-18 Annette Hansson Bergholtz Till kommunfullmäktige Redovisningsansvarig Uppföljning och prognos, tertial 1 2026, Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner Uppföljning och prognos, tertial 1 2026, Stenungsunds kommun. Sammanfattning av ärendet Utfallet för perioden uppgår till 49,4 mnkr och prognosen för helåret är 85,8 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 20,1 mnkr. Prognosen för de kommunövergripande verksamheterna beräknas till ett överskott om 31,8 mnkr. Sektorernas samlade prognos visar ett överskott på 3,1 mnkr i förhållande till budget exklusive slutlig nedskrivning av resecentrum, som belastar utfall och prognos med 6,8 mnkr och finns inom sektor samhällsbyggnad. Avgiftskollektivet prognostiserar ett underskott på 3,6 mnkr, där avfall står för hela underskottet och vatten och avlopp prognostiserar en ekonomi i balans. Finansverksamheten prognostiserar ett underskott om 18,4 mnkr i förhållande till budget. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 53,5 mnkr för perioden. Prognosen uppgår till 277,2 mnkr, vilket är 73,9 mnkr lägre än årets investeringsbudget. Stenungsundshem redovisar för perioden ett resultat om 6,0 mnkr och prognostiserar ett resultat för året om 28,0 mnkr. Stenungsunds Energi och Miljö AB redovisar för perioden ett resultat om 6,4 mnkr och prognostiserar ett resultat för året på 6,8 mnkr. Barnkonsekvensanalys Ärendet är av administrativ karaktär och har ingen direkt påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-18 Uppföljning och prognos tertial 1 2026, Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Kommunledning stab Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/369 2026-05-18 Maria Jonsson Erica Bjärsved Kommundirektör Ekonomichef Beslut skickas till Annette.bergholtz@stenungsund.se Uppföljning och prognos Tertial 1 2026 Innehållsförteckning 1 Periodens resultat och helårsprognos ...............................................................................3 2 Resultaträkning ................................................................................................................4 3 Balanskravsresultat ..........................................................................................................6 4 Finansuppföljning .............................................................................................................7 4.1 Löptid och ränta ........................................................................................................7 4.2 Snittränta vid vald tidpunkt på kommunens låneportfölj ............................................7 4.3 Kommunkoncernens samlade skulder (mnkr) ............................................................7 5 Driftbudgetavräkning .......................................................................................................8 6 Kommentarer till aprilresultatet och prognos 2026 ..........................................................9 6.1 Politisk verksamhet ...................................................................................................9 6.2 Kommunövergripande ..............................................................................................9 6.3 Sektor utbildning .......................................................................................................9 6.4 Sektor socialtjänst ...................................................................................................11 6.5 Sektor samhällsbyggnad ..........................................................................................13 6.6 Sektor stödfunktioner ..............................................................................................14 6.7 Finansverksamheten ................................................................................................15 7 Aprilresultat samt prognos för bolagen ..........................................................................16 7.1 Stenungsundshem AB .............................................................................................16 7.2 Stenungsunds Energi AB ..........................................................................................17 7.3 Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme ........................................................................17 8 Investeringsuppföljning ..................................................................................................18 9 Väsentliga personalförhållanden ....................................................................................21 9.1 Personalstruktur ......................................................................................................21 9.2 Sysselsättningsgrad .................................................................................................21 9.3 Könsfördelning ........................................................................................................21 9.4 Sjukfrånvaro ............................................................................................................22 2 Uppföljning april 2026 Budget 65,7 mnkr, prognos 85,8 mnkr Resultat enligt balanskrav 60,4 mnkr 1 Periodens resultat och helårsprognos Utfallet för perioden uppgår till 49,4 mnkr och prognosen för helåret är 85,8 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 20,1 mnkr. Balanskravsresultatet uppgår till 41,0 mnkr i april och prognosen för helår till 60,4mnkr. Den senaste prognosen avseende skatteintäkter, statsbidrag och utjämning visar på en försämring med 31,9 mnkr jämfört mot budget. Finansnettot förväntas bli 18,5 mnkr bättre än budget medan nettot för pensioner och arbetsgivaravgifter prognostiseras till 4,9 mnkr sämre än budget. Prognosen för den politiska verksamheten visar en budget i balans. Prognosen för de kommunövergripande verksamheterna beräknas till ett överskott om 31,8 mnkr. Överskottet är i huvudsak hänförligt till volymrelaterade avvikelser, orsaken är framför allt ett minskat barnantal i förskolan men också i grundskolan men även centrala medel för personalrelaterade kostnader förväntas lämna ett överskott. Räddningstjänsten prognostiserar ett underskott om 5,4 mnkr och avser en uppräkning av den avsättning som gjordes 2022 gällande infasningsavgiften. Sektorernas samlade prognos visar ett överskott på 3,1 mnkr i förhållande till budget exklusive slutlig nedskrivning av resecentrum som belastar utfall och prognos med 6,8 mnkr och finns inom sektor samhällsbyggnad. Sektor utbildning prognostiserar ett överskott om 4,5 mnkr, sektor socialtjänst en budget i balans, sektor samhällsbyggnad ett underskott om 9,3 mnkr inklusive nedskrivning av resecentrum om 6,8 och sektor stödfunktioner ett överskott om 1,1 mnkr. Avgiftskollektivet prognostiserar ett underskott på 3,6 mnkr, där avfall står för hela underskottet och vatten och avlopp prognostiserar en ekonomi i balans. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 53,5 mnkr för perioden. Prognosen uppgår till 277,2 mnkr, vilket är 73,9 mnkr lägre än årets investeringsbudget, anledningen är bland annat förskjutningar i tidsplaner på större projekt. Prognoserna för respektive verksamhet redovisas under avsnitt ”Kommentarer till aprilresultatet och prognos 2026”. 3 2 Resultaträkning Utfall ack U tfall ack Prognos Budget (mnkr) Bokslut 2025 2025-04 2026-04 2026 2026 Verksamhetens intäkter 585,2 185,8 201,2 600,0 566,9 Verksamhetens kostnader -2 374,6 -799,6 -806,2 -2 483,0 -2 480,3 Jämförelsestörande poster -14,0 - -6,8 -6,8 - Avskrivningar -124,0 -39,9 -45,0 -134,6 -144,6 Verksamhetens nettokostnader -1 927,4 -653,6 -656,8 -2 024,4 -2 058,0 Skatteintäkter 1 856,5 624,4 642,9 1 928,8 1 954,6 Generella statsbidrag och utjämning 253,3 82,0 73,6 227,9 234,0 Verksamhetens resultat 182,4 52,8 59,7 132,3 130,6 Finansiella intäkter 12,2 2,7 4,2 10,5 3,2 Finansiella kostnader -61,4 -18,6 -14,5 -57,0 -68,2 Resultat efter finansiella poster 133,2 36,9 49,4 85,8 65,7 Extraordinära poster - - - - - Årets resultat 133,2 36,9 49,4 85,8 65,7 Analys (siffror inom parentes avser samma period 2025) Kommunen redovisar ett utfall per april om 49,4 mnkr, (36,9). Verksamhetens intäkter uppgår till 201,2 mnkr (185,8), vilket är en ökning med 15,4 mnkr och motsvarar 8 %. Övriga intäkter står för den största ökningen och uppgår till 49,3 mnkr, vilket är 7,1 mnkr högre än samma period föregående år. Den största orsaken till ökningen är försäkringsersättning med 4,5 mnkr rörande konsultkostnader avseende skredet på E6. Motsvarande kostnad finns under köpta tjänster juridisk konsultation. Driftbidragen uppgår till 53,5 mnkr, vilket är en ökning med 3,9 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen hänförs till ökade bidrag från Skolverket med dryga 3 mnkr och 0,9 mnkr i bidrag från staten för höstens val. Verksamhetens totala kostnader för perioden uppgår till 806,2 mnkr, vilket är en ökning med 6,7 mnkr jämfört med samma period föregående år. Ökningen motsvarar 0,8 %. Personalkostnaderna utgör kommunens största kostnadspost och uppgår till 499,3 mnkr (469,9). Jämfört med föregående år innebär detta en ökning med 29,5 mnkr, motsvarande 6,3 %. Ökningen förklaras huvudsakligen av ett ökat antal tillsvidareanställda, som har ökat med 66 personer sedan föregående mätning, samt genomförd lönerevision som resulterade i en 4 löneökning om 3,1 %. Kostnaderna för sjuklön uppgår till 8,3 mnkr (8,3), vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Pensionskostnaderna uppgår till 23,1 mnkr (64,6), vilket motsvarar en minskning med 64,3 %. Minskningen är främst hänförlig till lägre inbetalningar till avgiftsbestämd ålderspension. Lokalkostnaderna har minskat med 2,7 mnkr jämfört med föregående år och uppgår till 8,9 mnkr. Den stora minskningen avser hyra för Pressaregården SÄBO som numera är i egen ägo. Kostnader för köpta tjänster uppgår till 179,5 mnkr, att jämföra med 156,6 mnkr för 2025, vilket motsvarar en ökning om 14,6 %. Den största kostnadsökningen återfinns inom köp av huvudverksamhet, som uppgår till 121,9 mnkr vilket är 16,8 mnkr högre än föregående år och motsvarar en ökning på 15,9 %. De främsta orsakerna till ökningen inom köp av huvudverksamhet är ökade kostnader för snöröjning och sandupptag om 6,9 mnkr samt en extra avsättning om 5,7 mnkr avseende uppräkning av infasningsavgiften till Räddningstjänstförbundet Storgöteborg. Inom köpta tjänster noteras även ökade kostnader för övriga konsulttjänster med 8,1 mnkr jämfört med motsvarande period 2025. Den största enskilda posten uppgår till 6,8 mnkr och avser slutlig nedskrivning av resecentrum. Kommunens kostnader för livsmedel uppgår under perioden till 8,1 mnkr, vilket är 0,1 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna för skolskjutsar, beställningstrafik samt övriga transporter uppgår till 12,1 mnkr, vilket innebär en ökning med 0,3 mnkr jämfört med samma period föregående år. Kostnader för kompetensutveckling i form av kurser uppgår till 2,3 mnkr, vilket motsvarar en minskning med 0,4 mnkr jämfört med motsvarande period 2025. Periodens kostnader för avskrivningar uppgår till 45,0 mnkr, vilket är en ökning med 5,1 mnkr jämfört med föregående år. Fler anläggningar har aktiverats (tagits i bruk) än de som avskrivits därav ökar avskrivningskostnaderna. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter och kostnader kommenteras under rubriken ”Kommentarer till aprilresultat samt prognos 2026 ”. 5 3 Balanskravsresultat Avstämning av balanskrav, mnkr Utfall Budget Prognos 202604 Avvikelse 2025 2026 2026 Årets resultat enligt resultaträkningen 133,2 49,4 65,7 85,8 20,1 - Samtliga realisationsvinster -2,5 - - - - + Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - - - - - + Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - - - - - +/- Orealiserade vinster och förluster i värdepapper - - - - - +/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper - - - - - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 130,7 49,4 65,7 85,8 20,1 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 -22,1 -8,5 -25,6 -25,4 0,2 Årets balanskravsresultat 108,6 41,0 40,1 60,4 20,4 Balanskravet innebär att kommunen ska bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Vid avstämning av balanskravet ska balanskravsjustering i form av realisationsvinster/förluster som uppkommit vid försäljning och orealiserade vinster/förluster i värdepapper och återföring av orealiserade vinster/förluster i värdepapper räknas bort. Kommunen har inga balanskravsjusteringar. Däremot redovisar kommunen de pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998 i balansräkningen. Den förändring som skett under året ska räknas bort från balanskravsresultatet. Balanskravsresultatet för april månad uppgår till 41,0 mnkr och prognosen för helåret är 60,4 mnkr. 6 4 Finansuppföljning Kommunens totala låneskuld uppgår per den 30 april till 1 145mnkr, vilket är minskning med 40 mnkr jämfört med årsskiftet. Investeringstakten har dämpats i år jämfört med tidigare år, men med största sannolikhet kommer ytterligare lån behöva tas upp under hösten. Prognosen för investeringarna uppgår till 277,2 mnkr för 2026. Snitträntan har stigit med 21 punkter jämfört med årsskiftet. Saldot på checkkontot uppgår per den 30 april till 42,6 mnkr. 4.1 Löptid och ränta Förfall Rta i % Rta i % Låne- Andel Bokslut 2025 April-26 Belopp i Mnkr i % <1 år 2,12% 2,76% 515 45 1<2 år 3,08% 2,65% 145 13 2<3 år 2,80% 2,69% 275 24 3<4 år 2,66% 2,67% 99 9 4<5 år 2,78% 2,78% 111 10 5<6 år - - - - S:A 2,51% 2,72% 1 145 100 Portföljen omfattar Kommunens och Fjärrvärmens lån. 4.2 Snittränta vid vald tidpunkt på kommunens låneportfölj 31-dec 2022 2023 2024 2025 2026 april procent 1,26 2,90 2,82 2,51 2,72 4.3 Kommunkoncernens samlade skulder (mnkr) 2022 2023 2024 2025 2026 april Kommunen 623 788 998 1 138 1 098 Fjärrvärmen 57 57 52 47 47 Stenungsundshem AB 388 418 471 451 446 Summa 1 068 1 263 1 521 1 636 1 591 7 5 Driftbudgetavräkning Bokslut Utfall april Budget Prognos april Avvikelse Budget- 2025 2026 2026 2026 mot budget avvikelse tkr Politisk verksamhet -12 540 -4 041 -12 764 -12 764 0 0,0% Kommunövergripande -109 407 -34 657 -144 748 -112 898 31 850 22,0% Kommunövergripande -30 292 -5 869 -74 697 -38 297 36 400 48,7% Kommunledning stab -43 692 -11 197 -34 035 -33 185 850 2,5% Räddningstjänst -35 423 -17 591 -36 016 -41 416 -5 400 -15,0% Sektor utbildning -786 082 -261 255 -829 974 -825 474 4 500 0,5% Sektorövergripande -31 221 -10 655 -36 953 -33 653 3 300 8,9% Förskola -159 971 -51 897 -160 970 -161 470 -500 -0,3% Grundskola -301 320 -100 587 -316 590 -315 590 1 000 0,3% Gymnasieverksamhet -119 393 -38 467 -123 814 -123 814 0 0,0% Anpassad skola -31 322 -11 365 -35 198 -35 498 -300 -0,9% Centrala Barn- och Elevhälsan -57 685 -19 571 -62 486 -61 486 1 000 1,6% Kompetens och utveckling -31 078 -9 541 -33 565 -33 565 0 0,0% Kultur / Fritid -54 092 -19 172 -60 398 -60 398 0 0,0% Sektor socialtjänst -610 534 -205 818 -641 266 -641 266 0 0,0% Sektorövergripande -4 663 -2 820 -8 584 -8 584 0 0,0% IFO -135 332 -45 667 -138 805 -137 805 1 000 0,7% Funktionshinder -165 519 -55 307 -172 130 -172 630 -500 -0,3% Vård och omsorg -305 020 -102 024 -321 747 -322 247 -500 -0,2% Sektor samhällsbyggnad -77 576 -42 532 -87 202 -96 541 -9 339 -10,7% Samhällsbyggnad -77 576 -35 693 -87 202 -89 702 -2 500 -2,9% - nedskrivning Resecentrum 0 -6 839 0 -6 839 -6 839 - Avfall (avgiftsfinansierad) 0 0 0 - VA (avgiftsfinansierad) 0 0 0 Sektor stödfunktioner -396 917 -138 584 -428 992 -427 892 1 100 0,3% Stabsfunktioner -66 917 -28 587 -90 821 -91 121 -300 -0,3% Fastighet -224 688 -77 659 -238 825 -239 225 -400 -0,2% Servicefunktionen -105 312 -32 338 -99 346 -97 546 1 800 1,8% Kalkylerad kapitalkostnad 178 752 60 916 203 188 203 188 0 0,0% Avskrivningar -123 958 -44 990 -145 075 -135 075 10 000 6,9% Nettokostnad -1 892 784 -670 527 -2 086 833 -2 048 288 38 545 Skatter och finansiella poster Finansverksamheten 2 069 672 719 952 2 152 491 2 134 091 -18 400 0,9% Exploatering 1 786 434 0 434 434 Årets resultat 176 888 49 425 65 658 85 803 20 145 8 6 Kommentarer till aprilresultatet och prognos 2026 6.1 Politisk verksamhet Politisk verksamhet redovisar per april en positiv budgetavvikelse på 213 tkr. Avvikelsen förklaras delvis av hur sammanträdena ligger under året, dels av att kostnader för revisionen uppkommer senare under året. Prognosen för helåret är budget i balans. 6.2 Kommunövergripande Den sammantagna prognosen för kommunövergripande uppgår till ett överskott om 31 850 tkr vilket är en förbättring jämför med prognosen i mars. De kommunövergripande medlen omfattar centrala medel avsatta för löneökningar, volymförändringar, kommunövergripande personalrelaterade kostnader och ökade driftskostnader med anledning av investeringar, Kommunledning stab samt räddningstjänst. Hur stor del av de centrala medlen som förväntas tas i anspråk är svårbedömt. Centrala medel för volymförändringar förväntas generera ett överskott. Orsaken är framför allt ett minskat barnantal i förskolan men också i grundskolan. Medel avsatta för nya lokaler har inte behövt nyttjas i sin helhet, främst beroende på att verksamheten inte bedöms behöva öppnas i full drift under året. Även centrala medel för personalrelaterade kostnader förväntas lämna ett överskott. Kostnader för detaljplanering och förstudier förväntas landa i nivå med budget. Räddningstjänst prognostiserar ett underskott på 5 400 tkr till följd av uppräkning av infasningsavgiften. 6.3 Sektor utbildning Sektor utbildning redovisar ett överskott om 7 967 tkr per april. Överskottet beror främst på högre intäkter i början av året samt ännu ej utnyttjade verksamhetsmedel. Prognosen för 2026 är ett överskott om 4 500 tkr. 6.3.1 Sektorövergripande Det sektorövergripande ansvaret redovisar ett överskott om 1 634 tkr per april och prognosen är ett överskott om 3 300 tkr. Överskottet beror i huvudsak på lägre kostnader för skolskjuts än budgeterat. Prognosen bedöms som osäker eftersom avräkning av faktiska skolskjutskostnader sker först i slutet av året. Vidare har personalkostnaderna varit lägre än budgeterat under första delen av året vilket bidrar till överskottet. 6.3.2 Förskola Förskolan redovisar ett överskott om 444 tkr per april. Prognosen för helåret är ett underskott om 500 tkr. Underskottet förklaras av tomma platser i de kommunala förskolorna till följd av ett minskat barnantal. Under våren har sju avdelningar pausats och till hösten bedöms ytterligare fem avdelningar behöva pausas. I samband med att avdelningar pausas anpassas 9 även personalorganisationen, främst genom att visstidsanställningar inte förlängs efter sommaren. Prognosen är förenad med osäkerhet eftersom barnantalet till hösten bygger på nuvarande uppskattningar som kan förändras. 6.3.3 Grundskola Grundskolan redovisar ett överskott om 1 937 tkr per april och prognostiserar ett överskott om 1 000 tkr. Överskottet förklaras främst av lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster kopplade till en planerad förstärkning av de skolsociala teamen vid starten av höstterminen. Skolenheterna prognostiserar en marginell avvikelse mot budget. För att klara en ekonomi i balans har skolenheterna samtidigt behövt vidta anpassningsåtgärder, mot bakgrund av ett förväntat minskat elevantal från höstterminen. 6.3.4 Gymnasium Gymnasiet redovisar ett överskott om 652 tkr. Överskottet per april förklaras huvudsakligen av verksamhetsmedel som ännu inte har utnyttjats. Intäkterna är lägre jämfört med tidigare år, vilket beror på ett minskat antal sålda platser samt minskade statsbidrag. Denna intäktsminskning innebär att verksamheten behöver anpassa kostnadsbilden därefter för att få en ekonomi i balans. Intäktsbortfallet kompenseras delvis av att kostnaderna för skolkort till Västtrafik beräknas bli lägre än budgeterat. För helåret prognostiserar gymnasiet ingen avvikelse mot budget. 6.3.5 Anpassad skola Anpassad skola, som består av anpassad gymnasieskola och anpassad grundskola, redovisar ett överskott om 178 tkr per april och prognostiserar ett underskott om 300 tkr för 2026. Det prognostiserade underskottet består av lägre intäkter än budgeterat på anpassad gymnasieskola till följd av att antalet sålda utbildningsplatser minskat. 6.3.6 Centrala barn-och elevhälsan Centrala barn- och elevhälsan redovisar ett överskott om 977 tkr per april och prognosen för helåret är ett överskott om 1 000 tkr. Överskottet beror på lägre personalkostnader till följd av korttidssjukfrånvaro samt tillfälliga vakanser. 10 6.3.7 Kompetens och utveckling Kompetens och utveckling redovisar ett överskott om 1 463 tkr och prognostiserar ingen avvikelse från budget för 2026. Prognosen bygger på att vuxenutbildningen fyller de utbildningar som startar under året vilket i sin tur genererar intäkter samt att arbetsmarknadsenheten rekryterar personal i den takt som är planerat. 6.3.8 Kultur och Fritid Kultur- och fritidsverksamheten redovisar per april ett överskott om 682 tkr. Överskottet förklaras i huvudsak av högre intäkter än budgeterat, främst från simhallen. Under sommarhalvåret kommer intäkterna minska, vilket innebär att överskottet reduceras. För helåret prognostiseras ingen avvikelse mot budget. Prognosen är dock behäftad med viss osäkerhet, då delar av verksamheten är intäktsfinansierad och utfallet kan variera över året. 6.4 Sektor socialtjänst Sektor socialtjänst redovisar ett underskott om 2 484 tkr per april. Sektorn prognostiserar ingen avvikelse från budget för 2026. Vård och omsorg och Funktionshinder prognostiserar ett underskott medan Individ- och familjeomsorgen prognostiserar ett överskott. Sektorsövergripande prognostiserar en ekonomi i balans. I samband med förändringen i AB-avtalet den 1 april 2025 avskaffades fyllnadstid och ersattes av övertid. Sektorn bedriver ett kontinuerligt och aktivt arbete med schemaläggning för att optimera personalens arbetstid samt begränsa övertid. Trots dessa åtgärder innebär avtalsförändringen att arbetade timmar i större utsträckning klassificeras som övertid, vilket har medfört ökade övertidskostnader. Den utvecklingen kunde noteras redan under slutet av föregående år och har fortsatt under årets inledning. Övertidskostnaderna för sektorn uppgick under perioden januari–april 2026 till 2 779 tkr exklusive PO, jämfört med 1 785 tkr exklusive PO under motsvarande period föregående år. Detta innebär en kostnadsökning om 56 procent. Under samma period har både korttidssjukfrånvaron och den totala sjukfrånvaron varit högre jämfört med föregående år, vilket bedöms ha haft en påverkan på övertidskostnaderna. 11 6.4.1 Sektorövergripande På sektorövergripande nivå redovisas ett mindre underskott om 4 tkr. Prognosen för helåret visar på en ekonomi i balans. Personalkostnaderna ligger under budgeterad nivå beroende på tjänster som ännu ej tillsats men där verksamheten erhållit utökad budgetram inför året. Samtidigt förväntas ett underskott avseende kostnader för program- och licensavgifter som är hänförligt till ökade kostnader för Microsoft-licenser, verksamhetssystem samt inköp av nya moduler inom befintliga verksamhetssystem. 6.4.2 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott om 214 tkr för perioden. Prognosen för helåret är ett överskott om 1 000 tkr. Det prognostiserade överskottet förklaras främst av lägre kostnader och högre intäkter inom försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen har fortsatt höga ärendevolymer inom barn- och ungdomsvården där verksamheten fått utökad budgetram i årets budget. Den sammanlagda kostnaden för placeringar av barn och unga har ökat marginellt jämfört med föregående år. 6.4.3 Funktionshinder Funktionshinder redovisar ett underskott om 1 016 tkr för perioden. Verksamheten prognostiserar ett underskott om 500 tkr för helåret. Underskottet beror på högre kostnader för köpta platser än budgeterat till följd av ett nytt ärende samt att ett ärende blivit dyrare. Underskottet motverkas av låga personalkostnader inom Daglig verksamhet i förhållande till budget. 6.4.4 Vård och omsorg Vård och omsorg redovisar per april ett underskott om 1 678 tkr och prognostiserar ett underskott om 500 tkr för helåret. Hemtjänsten prognostiserar ett överskott, vilket främst förklaras av låga kostnader i förhållande till utförda volymer. Personlig assistans prognostiserar ett underskott till följd av att verksamheten utför fler assistanstimmar än vad som beviljats av Försäkringskassan i två av totalt sex ärenden. Särskilt boende prognostiserar ett underskott som huvudsakligen beror på konsultkostnader i samband med öppnandet av Lövberga. 12 6.5 Sektor samhällsbyggnad Sektor samhällsbyggnad exklusive avgiftsfinansierad verksamhet redovisar ett underskott om 10 184 tkr för perioden, inklusive slutlig nedskrivning av resecentrum som belastar utfall och prognos med 6 839 mnkr. Nedskrivning av resecentrum gjordes 2024 och bedömningen var att delar av nedlagda kostnader kunde hänföras till andra infrastrukturella projekt i anslutning till resecentrumprojektet. Då några inte är aktuella längre samt utredningarna tappar i värde i takt med åren som går så har beslut tagits i enlighet med försiktighetsprincipen att skriva ner även resterande kostnader. Helårsprognosen för sektorn är ett underskott på 9 339 tkr. Det prognostiserade underskottet beror i sin helhet på höga kostnader för snöröjning och sandupptag efter den gångna vårvintern. Kostnader för snöröjning redovisas inom verksamheten Infrastruktur. Efter den gångna vintern har också skador och tjälskott uppstått på flera vägar. Behovet av beläggningsunderhåll på kommunens gator och GC-banor är därför stort. Sektorn gör bedömningen att det under året inte är möjligt att vidta åtgärder för att nå en budget i balans utan större påverkan på sektorns verksamhet. Inom bygglovsverksamheten beräknas intäkterna bli lägre än budgeterat. Prognosen för året är osäker, ärendeingången är kopplad till konjunkturutvecklingen som inte varit lika stark som förväntat. Även inom Miljö & Hälsoskydd är intäkterna lägre än förväntat. Verksamheten prognostiserar därför ett underskott. Samhällsbyggnad ledning prognostiserar ett överskott. Överskottet kommer att nyttjas för att täcka vissa delar av sektorns underskott där osäkerhet råder, tex inom bygglov och livsmedelstillsyn. Verksamheterna exploatering och projektkontor redovisar bara mindre avvikelser för perioden och prognosen visar på en ekonomi i balans. 6.5.1 Avgiftsfinansierad verksamhet 6.5.1.1 Vatten och avlopp Vatten och avlopp redovisar för perioden ett positivt resultat om 2 638 tkr. Prognosen för helåret visar på en ekonomi i balans. Verksamheten är till viss del säsongsbetonad då grävarbete i samband med underhåll på ledningsnätet företrädelsevis utförs under vår, sommar och höst. Verksamheten planerar också att utföra underhållsarbete på Strävliden under året. Utöver underhållsåtgärder har verksamheten för avsikt att arbeta upp ett beredskapslager för kemikalier. Detta för att säkra tillgången på länge sikt. Vakanta tjänster kommer att rekryteras, vilket också innebär en ökad framdrift i underhållsarbetet. 13 Sammantaget räknar verksamheten med att överskottet för perioden kommer att arbetas upp under året. 6.5.1.2 Avfall Avfallsverksamheten inklusive slam redovisar för perioden ett negativt resultat om 1 072 tkr. Utfallet är i linje med det budgeterade helårsunderskottet om 3 600 tkr. Det prognostiserade underskottet förklaras av omfattande förändringar inom verksamheten, bland annat kostnader kopplade till etableringen av den nya återvinningscentralen, samt övertagandet av ansvaret för förpackningsinsamling. Intäkterna varit något lägre än budgeterat, samtidigt som även vissa kostnader har varit lägre än förväntat. Sammantaget innebär det att den ursprungliga prognosen kvarstår. 6.6 Sektor stödfunktioner Sektor stödfunktioner redovisar för perioden ett överskott om 3 901 tkr. Prognosen för helåret är positiv och uppgår till 1 100 tkr. Så här tidigt på året är framför allt prognoserna för fastighet och service osäkra, främst vad gäller hur kostnaderna för snöröjning, el, fjärrvärme samt livsmedel utvecklas. 6.6.1 Stabsfunktioner Utfallet för perioden är positivt och uppgår till 1 392 tkr. Prognosen för helår är ett underskott om 300 tkr. Periodens utfall och prognosen för helåret hänför sig till största delen av lägre personalkostnader än budgeterat, vilket beror på tillfälliga vakanser och medveten vakanshållning av tjänster. Utfallet påverkas negativt av att kostnaderna för köpta tjänster från SOLTAK, främst gällande nät som tjänst, är högre än budgeterat. 6.6.2 Fastighet Fastighet redovisar för perioden ett positivt utfall om 2 150 tkr. Prognosen för helår är negativ och uppgår till 400 tkr. Verksamheten har en försiktig ekonomisk hållning i alla påverkbara kostnader. Underskottet beror huvudsakligen på att verksamheten har kostnader under våren 2026 för drifthållande av Älvhems förskola, men inga hyresgäster. 6.6.3 Service Servicefunktionen redovisar ett positivt utfall om 359 tkr för perioden. På helåret prognostiserar funktionen ett överskott om 1 800 tkr. Inom lokalvården beror överskottet till stor del på att budgeten för förändrad sophantering ej kommer att användas under året. 14 Avseende måltid beror överskottet till stor del av lägre personalkostnader på grund av tillfälliga vakanser. Inom måltidsenheten är vissa besparingsåtgärder avseende livsmedelsval och utbud fortsatt gällande från tidigare år. Enheten arbetar aktivt med att hålla livsmedelssvinnet på en låg nivå. Verksamheten följer livsmedelskostnaderna noga och kan eventuellt komma att införa åtgärder om det anses nödvändigt. 6.7 Finansverksamheten Finansverksamheten beräknas ge ett underskott om 18 400 tkr vid årets slut. Avvikelsen förklaras främst av lägre skatteintäkter än budgeterat, vilket delvis kompenseras av ett positivt finansnetto. 6.7.1 Skatteintäkter och statsbidrag Årets skatteintäkter, statsbidrag och utjämning prognostiseras till 2 156 671 tkr och är baserat på SKR:s prognos i april. Prognosen innebär en negativ budgetavvikelse om 31 914 tkr. Kommunen har utöver detta erhållit bidrag om 505 tkr för vindkraftverk. 6.7.2 Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot för perioden prognostiseras för helåret till 23 766 tkr, vilket är 18 462 tkr bättre än budget. De finansiella intäkterna beräknas generera ett överskott på 7 246 tkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av ökade ränteintäkter från lån till VA-kollektivet samt aktieutdelningar från kommunens bolag: 1 200 tkr från Stenungsundshem AB och 403 tkr från Stenungsunds Energi och Miljö AB. De finansiella kostnaderna förväntas generera ett överskott om 11 216 tkr. Överskottet beror till största delen på att räntekostnaderna på lån beräknas bli 7 000 tkr lägre än budgeterat. 6.7.3 Pensioner och arbetsgivaravgifter Nettot för pensioner och arbetsgivaravgifter prognostiseras uppgå till 11 788 tkr, vilket motsvarar en negativ avvikelse mot budget om 4 927 tkr. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ökade kostnader hänförliga till ansvarsförbindelsen. Prognosen för pensionskostnader bygger på KPA:s helårsbedömning för 2026, framtagen i december 2025. 15 7 Aprilresultat samt prognos för bolagen Stenungsunds Stiftelsen Stds Stenungsundshem AB Energi AB Fjärrvärme Utfall Prognos Utfall Prognos Utfall Prognos mnkr 202604 helår 2026 202604 helår 2026 202604 helår 2026 Intäkter 80 240 32 67 1 3 Kostnader -57 -161 -24 -54 -1 -3 Avskrivningar -13 -38 -2 -6 0 0 Periodens rörelseresultat 10 41 7 8 0 0 Finansiella intäkter 0 0,5 0 0 0 0 Finansiella kostnader -4 -14 -1 -1 0 0 Periodens resultat efter 6 28 6 7 0 0 finansiella poster 7.1 Stenungsundshem AB Stenungsundshems resultat före skatt per april 2026 uppgår till 6,0 mnkr. Intäkterna för perioden är 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Detta förklaras av att hyreshöjningen gäller från 1/4 2026 och kommer jämna ut sig vid årets slut. Driftkostnader för perioden genererar ett underskott om 3,5 mnkr och förklaras till största delen av högre kostnader för reparationer samt uppvärmning och snöröjning då vintern varit kall. Underhållskostnader för perioden genererar ett överskott om 0,6 mnkr. Avskrivningar och finansiella kostnader genererar ett överskott om 0,8 mnkr. Helårsprognosen för bolaget före skatt förväntas uppgå till 28 mnkr vilket innebär ett underskott på 4 mnkr mot budget. Intäkterna beräknas följa budget. Driftkostnader beräknas bli 5,7 mnkr högre än budget och förklaras av högre kostnader för reparationer och snöröjningskostnader. Underhållskostnader och avskrivningar förväntas följa budget. Finansiella poster beräknas generera ett överskott om 1,2 mnkr. Aktuell låneskuld för perioden är 446,4 mnkr. 16 7.2 Stenungsunds Energi AB Produktion och försäljning av värme följer enligt plan. Januari var kallare än normalt, vilket medförde en högre debitering. Tillsammans med en stabil drift har detta bidragit till ett positivt resultat. Prognosen för resultat efter finansiella poster uppgår till 6,8 mnkr, vilket är cirka 1 mnkr över budget. 7.3 Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme Beräknas följa budget. Aktuell låneskuld uppgår till 47 mnkr. 17 8 Investeringsuppföljning Investering per sektor(tkr) Budget Utfall Avvikelse Prognos Prognos Sektor 2026:1 tom april april T1 2026 avvikelse Utbildning 27 099 4 482 22 617 26 324 775 Socialtjänst 46 099 21 209 24 890 62 713 -16 614 Samhällsbyggnad 81 608 2 529 79 079 33 169 48 439 Stödfunktioner 73 300 7 731 65 569 55 540 17 760 Nettoinvesteringar 228 106 35 951 192 155 177 746 50 360 Investering per kategori Budget Utfall Avvikelse Prognos Prognos Skattefinansierat 2026:1 tom april april T1 2026 avvikelse Fastigheter 118 656 25 248 93 408 114 660 3 996 Övrigt, inkl exploatering gata 91 291 4 039 87 252 39 927 51 364 Löpande 38 159 6 664 31 495 38 159 0 Investeringsbidrag -20 000 0 -20 000 -15 000 -5 000 Summa skattefinansierat 228 106 35 951 192 155 177 746 50 360 Avgiftsfinansierat VA inkl exploatering 120 100 16 827 103 273 96 549 23 551 Avfall 2 908 738 2 170 2 908 0 Summa avgiftsfinansierat 123 008 17 565 105 443 99 457 23 551 Nettoinvesteringar 351 114 53 516 297 598 277 203 73 911 Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 53,5 mnkr för perioden. Verksamheternas prognos visar på att 79 % av total budget kommer att utnyttjas. Prognosen uppgår till 277,2 mnkr, vilket är 73,9 mnkr lägre än årets investeringsbudget. Anledningen till att prognosen för investeringarna blir lägre än budgeterat är bland annat förskjutningar i tidsplaner på större projekt. Det pågår flera såväl större som mindre investeringsprojekt som befinner sig i olika faser. Vissa förbereds för upphandling, vissa är snart klara och andra är avslutade. 100% av sektorernas löpande investeringar beräknas utnyttjas 2026. 18 Pågående större fastighetsinvesteringar Den 5 maj invigdes det nya särskilda boendet Lövberga som inrymmer 104 lägenheter inklusive 20 korttidsboenden, gemensamhetsutrymmen, personalutrymme samt lokaler för hemtjänstpersonal. Projektet i sin helhet håller sig inom budget. Nybyggnation av ett nytt boende med särskild service (BmSS) i Jörlanda pågår. Boendet kommer innehålla åtta lägenheter samt daglig verksamhet. Projektet är försenat på grund av att tillstånd för borrning av bergvärme på fastigheten inte kunnat godkännas. Projektering av ny värmekälla pågår. I projektet Säkerhet kommunhuset är upphandlingen avslutad och detaljprojektering pågår. Projektet består av flera etapper där etapp 1 är förberedande arbeten som startar i slutet av maj 2026. Etapp 2 som är huvudetappen startar i augusti 2026 och beräknas vara slutförd i mitten på maj 2027. Under året planeras flera underhållsåtgärder på kommunens fastigheter. På Kristinedalskolan kommer ett större underhållsarbete genomföras. Ventilationen kommer att bytas ut och dimensioneras upp. Detta medför att kanaldragningar och innertak i korridorer behöver bytas samtidigt som lokalerna delvis kommer att byggas om och renoveras. Dessutom kommer taket läggas om. Nösnäsgymnasiets D-plan kommer att anpassas så att fler klassrum kan användas samtidigt. På Nösnäs kommer också ett större arbete ske i form av byte av styrsystem kopplat till ventilationen. På Stora Högaskolan 7-9 byttes hälften av fönstren på tvåvåningsbyggnaden under 2025 och resterande kommer att bytas under 2026. Investeringar inom Samhällsbyggnad Trafiksituationen kring Nösnäsområdet har utretts och visar på att flera åtgärder behöver genomföras för att få ett bättre och säkrare trafikflöde. Detta är också en förutsättning för fortsatt utbyggnation av Hallernaområdet och därtill planerad genomfartsled till området. Flera cirkulationsplatser planeras och under hösten påbörjas arbetet med den första som kommer att byggas utanför Nösnäsgymnasiet. Efter den kalla vintern är behovet av åtgärder i gatunätet stort och sektorn arbetar kontinuerligt med asfalteringsåtgärder. Arbetet med att byta ut äldre belysningsarmaturer och stolpar fortgår. Även trafiksäkerhetshöjande åtgärder kommer att genomföras enligt plan. 19 Kommunen arbetar kontinuerligt med att inventera och undersökta platser där det kan finnas underminerad mark med risk för ras. Flera platser har identifierats och stabiliserande åtgärder pågår under året. Sektorn arbetar också med digitaliseringsprojekt inom området detaljplanering. Investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten Utbyggnationen av kommunens reningsverk på Strävliden pågår för fullt och fortskrider enligt plan. Arbetet kommer att fortsätta under detta och kommande år och beräknas vara helt klart under 2028. Arbetet med uppdimensionering av vatten- och spillvattenledning i Jörlanda/Stora Höga fortgår under året och kommer att pågå under kommande år. För att verksamheten ska kunna genomföra planerade arbeten på ett effektivt och ändamålsenligt sätt har den egna maskinparken setts över och flera maskininköp har genomförts och fler planeras under året. Några projekt har skjutits fram och kommer i stället genomföras under kommande år. Det gäller bland annat renovering av ledningsnätet ut mot Ucklum samt VA-utbyggnad till Humlebråten i Ödsmål. Det stora projektet med VA-sanering i Källsby/Källsnäs kommer att projekteras under hösten med byggnationsstart under kommande år. 20 9 Väsentliga personalförhållanden 9.1 Personalstruktur Under perioden januari-mars 2026 har antalet månadsanställda inom kommunen ökat med 61 personer jämfört med samma period föregående år. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 66 personer sedan föregående mätning, medan de tidsbegränsade anställningarna har minskat med två personer. Mer än hälften av ökningen av antalet månadsavlönade återfinns inom sektor socialtjänst, vilket beror på fler hemtjänsttimmar och därmed ett ökat bemanningsbehov. Den externa personalomsättningen ligger på ungefär samma nivå 2026 som 2025 det vill säga 2,2% (2,1% 2025). 9.2 Sysselsättningsgrad Andelen heltidsanställda har sedan samma period föregående år ökat med cirka 1,5 procentenhet och ligger nu på 84,2% under januari-mars 2026. Det har i sin tur bidragit till att den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat med 0,8 procentenheter, till att nu ligga på 96 %. Detta stämmer väl överens med kommunens målsättning om att Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbetsgivare och öka andelen heltidsanställningar. För att vara en attraktiv arbetsgivare vill kommunen minska andelen anställningar som understiger 70% sysselsättningsgrad. Jämfört med föregående mätning 2025 har andelen anställningar under 70% sysselsättningsgrad minskat med 0,6 procentenheter och ligger på 4,5% under första kvartalet 2026. 9.3 Könsfördelning Under 2026 har antalet kvinnor ökat inom tre av kommunens fyra sektorer, men minskat inom sektor stödfunktioner, detta på grund av flytten av enheter från sektor stödfunktioner till Kommunledning stab. Antalet män har ökat i tre av kommunens fyra sektorer, men även minskat inom sektor stödfunktioner på grund av flytten av enheter. På totalen har kommunen minskat antalet kvinnor med 0,4 procentenheter och ökat antalet män med 0,4 procentenheter sedan mätningen samma period förra året. Medelåldern inom kommunen har i stort sett varit oförändrad de senaste åren och ligger på 46 år. 21 De förväntade pensionsavgångarna under 2026, dvs personer som uppnår 65 års ålder, är 34 personer, vilket ligger i linje som tidigare års förväntande pensionsavgångar. En insats för att möta generationsväxlingen och skapa ett hållbart arbetsliv för äldre medarbetare har varit pilotprojektet 80-90-100 som införts i kommunen. Modellen innebär att medarbetaren arbetar 80 procent, får lön för 90 procent och tjänstepension för 100 procent, under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Pilotprojektet 80-90-100 är uppsagt och upphör vid årets slut. Parallellt under 2026 tillämpas två modeller för minskad arbetstid inom ramen för tjänstepensionsavtalet AKAP-KR. Dessa omfattar modellen 80-80-100, som kan tillämpas från 64 års ålder, samt modellen 80-90-100 från 68 års ålder. Därefter regleras arbetstidslösningarna för äldre medarbetare fortsatt genom AKAP-KR. 9.4 Sjukfrånvaro Ytterligare en indikation som mäter kommunens målsättning i att vara en attraktiv och hälsosam arbetsgivare är att minska sjukfrånvaron från föregående kalenderår. Det hälsofrämjande arbetet är en mycket viktig del i detta. Kommunen arbetar aktivt med tidiga insatser i sjukfrånvaro, gör tillfälliga arbetsanpassningar och arbetar med rehabilitering av sjukskriven personal för att minska antalet långtidssjukskrivningar. Under perioden januari-mars 2026 har sjukfrånvaron ökat med 0,5 procentenheter jämfört med samma period 2025. Den totala sjukfrånvaron ligger på 7,9 % för januari-mars 2026. Samtidigt har den totala långtidssjukskrivningen minskat med 2,1 procentenheter. Sjukfrånvaron har under perioden januari-mars 2026 minskat inom sektor utbildning och ökat i de andra sektorerna jämfört med samma period 2025. Detta beror på några fler med långtidssjukfrånvaro inom sektor socialtjänst samt ökad korttidssjukfrånvaro inom sektor samhällsbyggnad och sektor stödfunktioner. Både sektor samhällsbyggnad och sektor stödfunktioner är de två minsta sektorerna, så mindre förändringar medför större statistikpåverkan. Det utgör även en påverkan att en del av stödfunktioners medarbetare nu har flyttats över till Kommunledning stab. 22 2025 2026 Antal anställda Tillsvidareanställda 2 355 2 421 Tidsbegränsade anställda 193 191 ÅA Tillsvidareanställda 2 265 2 354 ÅA Tidsbegränsade anställda 160 145 Totalt antal anställda 2 542 2 603 Personalomsättning i procent* 2,1% 2,2% Könsfördelning Andel kvinnor 81,1% 80,7% Andel män 18,9% 19,3% Medelålder kvinnor 46,4 46,7 Medelålder män 45,4 45,5 Medelålder totalt 46,2 46,4 Sjukfrånvaro** Total sjukfrånvaro i procent 7,4% 7,9% Andel av sjukfrånvaron 60 dagar eller mer 42,2% 40,1% Sjukfrånvaron för kvinnor 8,1% 8,7% Sjukfrånvaron för män 4,8% 4,6% Sjukfrånvaron i åldrarna 29 år eller yngre 6,5% 6,5% Sjukfrånvaron i åldrarna 30 - 49 år 7,3% 8,1% Sjukfrånvaron i åldrarna 50 år eller äldre 7,7% 8,0% Chefer Antal kvinnor 109 112 Antal män 29 29 Totalt antal chefer 138 141 *Personalomsättningen i procent gäller tillsvidareanställda (AB). ** Statistik gällande sjukfrånvaro gäller alla sysselsättningsgrupper (AB) och alla anställningsformer. 23 2025 män 2025 kvinnor Totalt 2025 Män 2026 Kvinnor 2026 Totalt 2026 Antal anställda 480 2 061 2 541 502 2 101 2 603 Sektor utbildning 247 971 1 218 250 981 1 231 Sektor socialtjänst 123 799 922 136 818 954 Sektor samhällsbyggnad 43 73 116 42 75 117 Sektor stödfunktioner 67 218 285 65 184 249 Kommunledning stab 9 43 52 Sjukfrånvaro i procent** Sektor utbildning 3,4% 7,2% 6,5% 2,9% 7,0% 6,2% Sektor socialtjänst 8,1% 9,9% 9,7% 6,5% 11,4% 10,7% Sektor samhällsbyggnad 5,1% 4,0% 4,4% 5,3% 4,5% 4,8% Sektor stödfunktioner 4,7% 7,1% 6,5% 6,1% 7,8% 7,4% Kommunledning stab 4,5% 4,5% 4,5% Totalt 4,8% 8,1% 7,4% 4,6% 8,7% 7,9% 2025 2026 Andel med heltidsanställning 82,8% 84,2% Genomsnittlig sysselsättningsgrad 95,2% 96,0% Andel anställda under 70% 5,1% 4,5% Statistiken avser jan-mars och är framtagen den 27 april 2026, från månadsavlönade (AB) Alla Anställningsformer. 24 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25

§ 201 Dnr: KS 2025/804 Strategisk plan 2027-2029, Budget 2027 Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att 1. Fastställa skattesatsen till 21,64 per skattekrona. 2. Fastställa anslaget för Politisk verksamhet till 13 148 tkr. 3. Fastställa att partistödet för 2027 utgår med en budgetsumma motsvarande 45 % av det i juli året före budgetåret gällande prisbasbelopp, multiplicerat med antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Denna summa fördelas i ett grundbelopp på 20 % som delas lika till varje parti som är representerade i fullmäktige och ett mandatstöd som uppgår till 80 % av budgeterat belopp per mandat och år. 4. Fastställa kommunens låneram för nyupplåning till 250 mnkr för 2027. 5. Fastställa dokumentet ”Strategisk plan 2027-2029, Budget 2027” och däri ingående ramar för drift och investeringar. 6. Fastställa de ekonomiska styrprinciperna. 7. Fastställa lokalresursplan. Reservationer samt meddelande om avstående från att delta i beslut Henrik Hansson (KD) reserverar sig mot beslutet, avseende beslutspunkt 2 samt 5, till förmån för eget förslag. Linda-Maria Hermansson (C), Annika Åberg-Darell (V) och Lisbeth Svensson (L) reserverar sig mot beslutet, avseende beslutspunkt 5, till förmån för egna respektive förslag. Tomas Palm (SD), Christina Svensson (SD) och Kia Häggqvist (SD) meddelar att de avstår från att delta i beslut, i avvaktan på eget budgetförslag som läggs i kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Enligt kommunallagen (2017:725) ska kommunstyrelsen varje år, före oktober månads utgång, upprätta förslag till budget för nästa kalenderår (11 kap 1 §). Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska då alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning (11 kap 6 §). Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25 Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av kommunfullmäktiges presidium (11 kap. 8 §). Budgeten ska fastställas av kommunfullmäktige. I och med att det är valår ska budgeten sedermera även fastställas nyvalda kommunfullmäktige, före november månads utgång (11 kap 10 §). Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-18 Strategisk plan 2027-2029, budget 2027 (Socialdemokraterna och Moderaterna) Ekonomiska styrprinciper Lokalresursplan Stenungsunds kommun 2026-2034 Yrkande Sveriges lärare till budget 2027 Yrkande Kommunal till politiken 2027 Yrkande Kommunal till arbetsgivaren 2027 Yrkande Vårdförbundet 2027 Stenungsundspartiets förslag till budget 2027 Centerpartiets förslag till budget 2027 Vänsterpartiets förslag till budget 2027 Liberalernas förslag till budget 2027 Miljöpartiets förslag till budget 2027 Förslag till beslut på sammanträdet Maria Renfors (M) tillstyrker Socialdemokraternas och Moderaternas Strategisk plan 2027- 2029, budget 2027 i sin helhet. Henrik Hansson (KD) föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa anslaget för politisk verksamhet till 12 885 tkr (beslutspunkt 2) samt att fastställa Kristdemokraternas förslag till budget 2027 med däri ingående ramar för drift och investeringar (beslutspunkt 5). Kristdemokraternas förslag till budget 2027 återfinns inte i kommunstyrelsens beslutsunderlag utan biläggs till kommunfullmäktiges sammanträde 2026-06-11. Linda-Maria Hermansson (C) tillstyrker Centerpartiets förslag till budget 2027 med däri ingående ramar för drift och investeringar (beslutspunkt 5). Annika Åberg-Darell (V) tillstyrker Vänsterpartiets förslag till budget 2027 med däri ingående ramar för drift och investeringar (beslutspunkt 5). Lisbeth Svensson (L) tillstyrker Liberalernas förslag till budget 2027 med däri ingående ramar för drift och investeringar (beslutspunkt 5). Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25 Beslutsgång Ordförande börjar med att redogöra för att inga alternativa förslag har framkommit i beslutspunkterna 1, 3-4 samt 6-7. Ordförande frågar således om kommunstyrelsen besluta i enlighet med beslutspunkterna 1, 3-4 samt 6-7 och konstaterar att så sker. Ordförande meddelar att det finns två olika förslag gällande beslutspunkt 2, anslaget för politisk verksamhet: • Socialdemokraternas och Moderaternas, Centerpartiets, Vänsterpartiets respektive Liberalernas förslag om 13 148 tkr. • Kristdemokraternas förslag om 12 885 tkr. Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med Socialdemokraternas och Moderaternas, Centerpartiets, Vänsterpartiets respektive Liberalernas förslag. Ordförande redogör slutligen för att det finns fem förslag avseende beslutspunkt 5: • Socialdemokraternas och Moderaternas Strategisk plan 2027-2029, budget 2027. • Kristdemokraternas förslag till budget 2027. • Centerpartiets förslag till budget 2027. • Vänsterpartiets förslag till budget 2027 • Liberalernas förslag till budget 2027. Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutat i enlighet med Socialdemokraternas och Moderaternas förslag avseende beslutspunkt 5. Beslut skickas till Sandra.kristensson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/804 2026-05-18 Sandra Kristensson Till kommunfullmäktige Sektorsekonom Strategisk plan 2027-2029, Budget 2027 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att 1. Fastställa skattesatsen till 21,64 per skattekrona. 2. Fastställa anslaget för Politisk verksamhet till 13 148 tkr. 3. Fastställa att partistödet för 2027 utgår med en budgetsumma motsvarande 45 % av det i juli året före budgetåret gällande prisbasbelopp, multiplicerat med antalet ledamöter i kommunfullmäktige. Denna summa fördelas i ett grundbelopp på 20 % som delas lika till varje parti som är representerade i fullmäktige och ett mandatstöd som uppgår till 80 % av budgeterat belopp per mandat och år. 4. Fastställa kommunens låneram för nyupplåning till 250 mnkr för 2027. 5. Fastställa dokumentet ”Strategisk plan 2027-2029, Budget 2027” och däri ingående ramar för drift och investeringar. 6. Fastställa de ekonomiska styrprinciperna. 7. Fastställa lokalresursplan Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några direkta konsekvenser för barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 3 om god hälsa och välbefinnande, mål 4 om god utbildning för alla, mål 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/804 2026-05-18 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-05-18 Strategisk plan 2027-2029, budget 2027 Ekonomiska styrprinciper Lokalresursplan Stenungsunds kommun 2026-2034 Yrkande Sveriges lärare till budget 2027 Yrkande Kommunal till politiken 2027 Yrkande Kommunal till arbetsgivaren 2027 Yrkande Vårdförbundet 2027 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Maria Jonsson Erica Bjärsved Kommundirektör Ekonomichef Beslut skickas till sandra.kristensson@stenungsund.se Informationsskrivelse Dnr KS 2025/804 2026-06-04 Annie Frid Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Kommunfullmäktiges presidiums beredning av revisionens budget för 2027 Vid kommunfullmäktiges presidiums (KFP) möte 2026-06-01 beredde KFP revisionens budget för 2027, i enlighet med 11 kap 8 § kommunallagen. Beslut om revisionens budget fattas i samband med att kommunfullmäktige fastställer budget för politisk verksamhet, och kommer att utgöra ett tillägg till beslutspunkt 2 i beslut om strategisk plan 2027–2029, budget 2027. KFP:s beredning av kommunens budget har gått till så bedömning gjorts utifrån samtliga vid tillfället tillgängliga budgetförslag för politisk verksamhet och revisionen, samt utifrån inspel från revisionens ordförande. Inför beslut om budget 2027 har alla partier i kommunfullmäktige som vid tillfället hade lämnat in sitt förlag, samma förslag om anslag till politisk verksamhet och samma förslag om andel av den politiska budgeten till revisionen (10 %). Revisionens inspel till KFP:s beredning var att det under en period under 2027 kommer vara dubbla revisionsgrupper, att revisionens upphandling av nytt sakkunnigt biträde överstigit budget för 2026 samt att den nya revisorsgruppen kommer behöva genomgå utbildning. KFP:s ställningstagande är att föreslå kommunfullmäktige att tillstyrka majoritetens förslag om 13 148 tkr i anslag till politisk budget, samt att 10 % av den summan (1 315 tkr) tillfaller revisionen. Strategisk plan 2027-2029 Budget 2027 0 Finansiella mål och inriktningsmål för Stenungsunds kommun 2027 Finansiella mål 1. Nettokostnadsandelen, inklusive finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 97 % i genomsnitt över rullande sexårsperioder. 2. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande sexårsperioder. 3. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. 4. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Mål utifrån Agenda 2030 1. Mål 3: God hälsa och välbefinnande. 2. Mål 4: God utbildning för alla. 3. Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. 4. Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna. 1 Innehåll Inledning ......................................................................................................................................................................................... 3 Planeringsprocessen ............................................................................................................................ 3 Politisk organisation ............................................................................................................................ 4 Förvaltningsorganisation ..................................................................................................................... 4 Ansvar för Stenungsund ...................................................................................................................... 4 Vision 2035 ....................................................................................................................................... 10 Kommunens ledord ........................................................................................................................... 11 God ekonomisk hushållning .................................................................................................................................................. 12 Finansiella mål .................................................................................................................................. 12 Inriktningsmål ................................................................................................................................... 12 Kommunkoncernen 2027 .................................................................................................................. 15 Omvärldsanalys .......................................................................................................................................................................... 16 Ramberäkning ............................................................................................................................................................................ 18 Ekonomisk översikt .................................................................................................................................................................. 20 Ekonomiska sammanställningar ....................................................................................................................................... 23 Resultatbudget ................................................................................................................................... 23 Finansieringsbudget .......................................................................................................................... 23 Balansbudget ..................................................................................................................................... 24 Investeringsbudget ............................................................................................................................ 27 Ekonomiska styrprinciper ..................................................................................................................................................... 27 Befolkningsprognos 2024 – 2029 ...................................................................................................................................... 29 Fem år i sammandrag ............................................................................................................................................................. 30 2 Inledning Styrning Planeringsprocessen Kommunens verksamhet styrs av lagstiftning Utgångspunkt är kommunallagens bestäm- och av den lokala politiska styrningen som ut- melser om att Kommunstyrelsen leder och går från beslut i kommunstyrelsen och kom- samordnar planering och uppföljning av kom- munfullmäktige. munens verksamhet. Lagstiftningens grundläggande krav finns Processen utgår från att Kommunfullmäktige framför allt i kommunallagen och förvalt- i juni fastställer budgeten för nästkommande ningslagen. Verksamheten regleras dessutom år. Det är personal- och ekonomiutskottet i speciallagar för olika områden. Utöver detta som bereder budgeten, på uppdrag av Kom- sker statlig styrning även i andra former ge- munstyrelsen. nom bland annat förordningar och föreskrifter Den strategiska planen innehåller en plan för och genom riktade statsbidrag. verksamheten och ekonomin under budgetå- Den lokala politiska styrningen utgår från ret samt en ekonomisk plan för tre år varav kommunens vision ”Vision 2035”, fyra särskilt budgetåret är periodens första år. prioriterade mål ur Agenda 2030, kommunens I planen anges skattesatsen och verksamhet- ledord samt övergripande styrande dokument ernas anslag/ramar. Av planen framgår hur beslutade av kommunfullmäktige. Kommu- verksamheten ska finansieras och hur den nens budgetbeslut, Strategisk plan, är över- ekonomiska ställningen beräknas vara vid ordnat övriga politiska styrdokument. Den budgetårets slut. politiska styrningen sker dessutom genom den löpande ärende- och beslutsprocessen i För verksamheten anges mål och riktlinjer kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Det arbete som påbörjades under 2025 med att tydliggöra, utveckla och visualisera kom- Efter att Kommunfullmäktige fastställt Stra- munens styrmodell har resulterat i en uppda- tegisk plan 2026-2028, budget 2026, antar terad styrmodell fastställd av kommunfull- Kommunstyrelsen en genomförandeplan där mäktige i december 2025. Modellen imple- det framgår hur de avser att verkställa den menteras i förvaltningen under 2026. strategiska planen. Årshjul 3 Politisk organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och det enda politiska orga- net som är direktvalt. I Stenungsunds kom- mun har kommunfullmäktige tillsatt fyra be- redningar, som är kommunfullmäktiges verk- tyg för att bereda politiska framtids- och vis- ionsfrågor inför debatt och beslut i fullmäk- tige. Kommunstyrelsen har en övergripande led- ningsfunktion och ansvarar bland annat för att bereda och yttra sig i de ärenden som före- läggs kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ser till så att kommunfullmäktiges beslut ge- nomförs och att återrapportering sker till kommunfullmäktige. I Stenungsund finns det tre utskott som bere- der ärendena åt kommunstyrelsen, Personal- och ekonomiutskottet, Allmänna utskottet Förvaltningsorganisation och Välfärdsutskottet. Personal- och ekono- Stenungsunds kommuns förvaltning består av miutskottet bereder, på uppdrag av kommun- fyra sektorer samt en stab under kommundi- styrelsen, budgeten för planperioden och rektören. De fyra sektorerna är sektor utbild- nästkommande år. Det inkluderar att bereda ning, sektor socialtjänst, sektor samhälls- ärenden som enligt beslut i kommunfullmäk- byggnad samt sektor stödfunktioner. Förvalt- tige ska beaktas i nästa års budget. Personal- ningen leds av kommundirektören som har och ekonomiutskottet samordnar dessutom huvudansvaret för att förvaltningen verkstäl- arbetet med inriktningsmål och lokalresurs- ler uppdragen från de förtroendevalda och att planering som är en del av den strategiska verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. planen samt personalfrågor. Välfärdsutskottet bereder ”mjuka” frågor som exempelvis utbildning, förskola, särskilda och ordinära boenden samt individ och familje- Kommundirektör omsorg. Övriga frågor, exempelvis tekniska Kommunledningens stab Ekonomi och Upphandling och kommunövergripande hanteras av all- HR och Bemanning männa utskottet. I Stenungsunds kommun finns följande nämn- K A o d m m S m in e u i k s n t t r i o k a r a t F i S t o S a i t o n e s ö n t r o d i v g o c f ic h u h c e h e n d t k s ig a ti i m o ta n o li e r s d r e n ri i n n g g Kom S p e K e k u t G G t e l o t y F r n u u m r ö s r n U r o n o s d t c k a c s b h o h s k i i l U l o u f a d r l m t i a n t v i i e d n c g kling Särskil I t n b d o i S v e e i F d n k u - d t n o o e k c r o t h S S i c o f h o t n a a c p m s b i h a e i i r l l n j t s e j d o ä o e n n m r l s ig s t o a r s g sistans Sektor P E I n r S B x o f a y p r j m e a g lo k s g h a t t r k M t ä u e o l k i l r n l s i t j n b ö t u o g y r r ggnad Centrala barn-och elevhälsan der: Social myndighetsnämnd, Teknisk myn- dighetsnämnd, Valnämnd och Överförmyn- darnämnd. Kommunen har också tre råd, Folkhälsorådet, Pensionärsrådet och Rådet för funktionshindrade. 4 Ansvar för Stenungsund skapar motivation hos kommunens medarbe- tare och stärker kommuninvånarnas kunskap Stenungsund ska vara det goda samhället och tillit. med framtidstro och utveckling med männi- skan och naturen i centrum. Vi utgår från vad Utmaningar och möjligheter människor behöver för att trivas och må bra Den demografiska utvecklingen kräver att vi och säkerställer att den service och trygghet ställer om och utvecklar välfärden på ett klokt de behöver på ett socialt, ekonomiskt och och välbalanserat sätt. Yngre generationer hållbart sätt, utan att äventyra kommande ska inte behöva dras med stora skulder för att generationers möjligheter att tillgodose sina vi inte orkat prioritera nu. Samtidigt ska de behov. som arbetar nu vara trygga med att vi värde- Ekonomi sätter varje skattekrona och använder den på bästa sätt. Och de som lämnat arbetslivet ska Den efterlängtade ekonomiska ljusningen har kunna lita på att välfärden finns för dem. ännu en gång skjutits fram på grund av glo- Framför allt när de egna krafterna tryter. bala osäkerheter. Som en liten exportbero- ende nation påverkas Sveriges ekonomi och Allas vår gemensamma strävan är att för- därmed kommunernas. Det ställer fortsatta bättra och förstärka det som bygger ett sam- krav på oss att minska den ekonomiska sår- hälle starkt. Eftersom resurserna alltid kom- barheten, samtidigt som vi prioritera välfärds- mer vara begränsade ställer det höga krav på uppdraget och det som ger direkt medborgar- mångas ansvarstagande. Vi är övertygade om nytta. att vi bättre kan hantera utmaningar när vi uppmuntrar, tillåter och prövar förändringar i Idag finns en bred förståelse hos i stort sett liten skala och om det faller väl ut, växlar upp. alla partier i Stenungsunds kommunfullmäk- tige att vi behöver ha mer pengar kvar för att Det kommunala uppdragets komplexitet, själva finansiera investeringar och underhåll. storlek och ständigt föränderliga förutsätt- För Socialdemokraterna och Moderaterna är ningar ställer höga krav på att ständigt utvär- det tydligt att vi behöver stärka vår soliditet dera, utveckla och våga prioritera bland de in- och minska den ekonomiska sårbarheten det satser och aktiviteter vi erbjuder. Det som når innebär med en hög låneskuld. Skulden behö- ut och fram till människor och som gör verklig ver sänkas så att inte en allt större andel av skillnad eller nytta får då ännu bättre förut- skattemedel går till räntekostnader. Ett första sättningar att utvecklas och förstärkas. viktigt steg togs i och med förra årets beslut Den nu antagna nya styrmodellen, ”Rodret”, att sänka nettokostnadsandelen till 97% och förväntar vi oss kommer säkerställa att grund- vårt mål är att inom fem år sänka ytterligare uppdraget utförs med god kvalitet, att de po- till 95%. Det ger oss en mer robust och lång- litiska ambitionerna omsätts till praktisk siktig hållbar ekonomisk ställning och hand- handling och genomförs. Kommunen är en lingsutrymme. politiskt styrd organisation och det ska inte råda någon tvekan om vilken riktning och am- Inriktningsmål bitionsnivå kommunfullmäktige beslutat om. Våra övergripande mål ska genomsyra allt vi De strukturerade dialogerna, som är en del i gör. Det är avgörande att alla anställda och styrmodellen, har exakt det syftet. förtroendevalda både ges möjligheter och själva tar ett stort ansvar. Alla behöver bidra Ansvar för helhetens bästa till att vi strävar efter att förbättra oss avse- För att resurserna ska användas så effektivt ende målen. God hälsa och välbefinnande, som möjligt krävs att alla inom kommunen bi- god utbildning för alla, anständiga arbetsvill- drar och tar ansvar för helheten. Att gå från kor och bekämpa klimatförändringarna, är de 3% överskott till 5% kommer kräva hela orga- fyra grundpelarna. Att tydliggöra, lyfta och nisationens uppmärksamhet och det arbetet berätta om det värdefulla arbete som bedrivs behöver inledas nu. Vi vill understryka att vi varje dag, dygnet runt, behöver fortsätta ut- prioriterar det arbete som utförs i det omedel- vecklas. Det ger mening, bygger stolthet och bara mötet mellan brukarna och kommunens 5 medarbetare i kärnverksamheterna skola och Området runt Stenungsund Arena får ett re- omsorg. De medarbetarna står i främsta ser- jält ansiktslyft. Nösnäsvallen får en välbehöv- vicelinjen. När vi prioriterar främsta servicelin- lig renovering av gräsplanen redan nu och de jen betyder det att vi öppnar upp för att skapa kommande åren tas ett helhetsgrepp med effektiv administration av centrala funktioner. nya löparbanor, friidrottsutrustning, finare Alla nivåer behöver ha förståelse för helheten entré, uppfräschade läktare, och en kiosk som och den samverkan som krävs för att resur- fungerar. Även tennisbanorna rustas upp och serna ska kunna användas på bästa sätt. Vi ser en spontanidrottsyta anläggs. även samordnings- och effektiviseringsvinster Vi fortsätter att göra klimatanpassningsåtgär- utifrån det dagens teknik möjliggör. För att der genom att tillföra årliga medel under verksamheterna ska fungera väl är det viktigt planåren. Vi rustar upp gator och parkerings- att kommunen sätter kommuninvånarnas be- platser, bygger ut gång- och cykelvägar och hov först och är lyhörda för det våra medarbe- genomför trafikåtgärder. Värt att lyfta är att tare uttrycker som rör arbetsvillkor och ar- vi nu har inte mindre än fyra cirkulationsplat- betssätt. ser inplanerade som ska, om inte lösa, så åt- minstone göra utfarter säkrare och trafiken Investeringar tryggare vid och kring Nösnäs. Vatten ett livsviktigt livsmedel och kommu- Det är inte rimligt att låna till utsmyckning el- nen är ansvarig för att vi både tillhandahåller ler konst i ett läge där vi behöver låna. Den och renar det. Kapacitetsökningen och kvali- slentrianmässiga miljonen som satts av i tidi- tetsförbättringarna för reningsverket Strävli- gare investeringsbudgetar stryks tills vidare. den är den enskilt största investeringen 2027. Vi vill också påminna om att det inte finns nå- Hela VA-verksamheten prioriteras med mer gon 1%-regel i Stenungsund. Även strategiska planerat underhåll, områdesvis förnyelse av markinköp pausas. Den potten är nu 28 miljo- stamnätet och uppdimensioneringar, åtgär- ner kronor. der för ovidkommande vatten och bygger ut kommunalt VA i Källsby-Källsnäs. Arbetet Skola och utbildning med en huvudledning för Ucklum påbörjas Det ska oavsett bakgrund, uppväxtförhållan- också. den eller bostadsområde vara möjligt att för- Kommunens ökade ansvar för totalförsvar verkliga sina drömmar. Utbildning stärker och krisberedskap är både viktig och bråttom. varje elevs utveckling, vi ska erbjuda möjlig- Arbetet pågår och fortsätter 2027. heten att växa genom kunskap, i varje steg av Det har funnits en underhållsskuld i vårt fas- livet. Alla skolor i Stenungsund ska vara bra tighetsbestånd och vi ökar takten i underhål- skolor och det är viktigt att alla elever ska ha let av våra fastigheter samtidigt som vi forts- möjlighet att nå sin fulla potential. ätter satsa på energieffektiviseringar och sä- Genom att använda förskolans lokaler bättre kerhet. och avsluta dyra avtal med moduler frigörs re- God, vällagad, näringsrik och anpassad mat surser att fortsätta arbetsmetoden tidiga in- till alla våra verksamheter är en förutsättning satser i förskolan. Den är implementerad på för folkhälsa och livskvalitet. Tallåsens kök har många förskolor och ska utökas på de försko- länge varit underdimensionerat och slitet, un- lor som har ett större kompensatoriskt upp- der 2027 inleds byggnation av ett nytt och drag. Vi fortsätter de senaste årens förstärk- modernt kök som klarar nutidens krav och be- ning av undervisningen i grundskola och gym- hov. nasium med fler lärare, avlastande tjänster och tydlighet gällandet skolregler, lärares be- Stenungskolans äldsta del, som kommer an- fogenheter och vikten av ett gott samarbete vändas för undervisning under renovering och mellan vårdnadshavare, elev och skola. Vi har ombyggnation av Kristinedalskolan, ska till i grundskolan omorganiserat till tre skolen- 2028 vara redo att ta emot Vuxenutbild- heter där vart och ett av dessa nu har team för ningen. Lokalerna i Älvhems förskola får fort- elevhälsa, särskilt stöd och närmare social- sättningsvis disponeras av Kristinedalskolan. tjänst. Skolsäkerheten har stärkts, arbetet 6 med After school aktiviteter anordnas på alla samhällsutvecklingen. Full sysselsättning är mellanstadieskolor i samarbete med före- ett viktigt mål för oss. ningar, Kulturskolan och Rädda barnen. Skol- Att bättre förstå företags och företagares ut- biblioteken har uppdaterats och är bättre be- maningar och behov är en förutsättning för mannade. Ungdomsstödjare finns som en vik- att ge rätt möjligheter gällande både nyeta- tig extra resurs i det trygghetsskapande och bleringar och expansion. Vi ska ha en lös- brottsförebyggande arbetet. ningsorienterad förvaltning; en serviceorgani- Vi behöver utvärdera effekterna av alla dessa sation med myndighetsansvar. satsningar så att de verkligen bygger elevers Målet om topp 10 Företagsklimat kvarstår, bildning, självkänsla och rustar unga på ett kontinuerlig uppföljning av och vidareutveckl- värdefullt sätt för framtiden. ing av det Näringslivsstrategiska programmet I budgeten för 2027 förbereder vi också för att är prioriterat. Genomförandeplanen för en kunna möta eventuell ny lagstiftning om lära- mer lokal och effektiv upphandling är en vik- tig del av det arbetet. Besöksnäringen bidrar res reglerade undervisningstid. till att stärka kommunens attraktionskraft. Trygghet och omsorg Formel Framtid, omställningskonferensen som kommunen arrangerar tillsammans med Du ska kunna känna dig trygg i Stenungsund. I kemiindustrin, ska fortsätta genomföras. hemmet, på jobbet, i skolan och ute på gator och torg. Kunna lita på stöd när den egna Klimat, hållbarhet och miljö kraften eller förmågan inte räcker till. Barns rättigheter ska stärkas. Vi vill vara en framtidskommun som tar ett självklart ansvar i arbetet för en grön omställ- Den nya socialtjänstlagens främsta syfte är ning. Stenungsund är en kommun med stora att ge en närmare och mer förebyggande so- möjligheter och unikt läge, nära både storsta- cialtjänst. Organisationen har utökats och ar- den Göteborg, havet och naturen. betssätt ändrats och vi ser med tillförsikt fram emot att förberedelserna leder till verklig Stenungsund har en klimatanpassningsplan handling och skillnad för kommuninvånarna. och har fattat beslut som innebär att vi kan Både Moderaterna och Socialdemokraterna göra investeringar för att klara skyfall och sti- poängterar vikten av socialtjänstens roll i det gande vatten. Detta arbete fortsätter. brottsförebyggande arbetet, inte minst mot Vi har tidigare fattat beslut om att tydliggöra våld i nära relationer och hedersförtryck. Kun- klimatpåverkan vid gjorda investeringar, upp- skapen och medvetenheten har höjts och vi graderingar av fastigheter eller anläggningar, vill nu se mer förändrade arbetssätt och för- och att detta ska redovisas i tjänsteskrivelser stärkta samarbeten. under särskild rubrik. De ska också samman- Under mandatperioden har det trygghets- fattas i våra kommande årsredovisningar. skapande arbetet, som startade med en sam- Driftsramen för arbetet att nå våra klimatlöf- ordnare mot brott, utökats med tjänster som ten utökas. ska stärka kommunens beredskap och för- Senior i Stenungsund måga om det blir en allvarlig kris eller krig. Samhällsviktiga funktioner behöver kunna Andelen äldre i Sverige och Stenungsund ökar upprättas och resurser omprioriteras och stadigt. Det är positivt och något att glädjas samordnas, därför utökas organisationen och åt och en stor framgång för vårt samhälle! driftsramen höjs. En god äldreomsorg är en samhällsfråga på många plan och en förutsättning för ett jäm- Jobb och näringsliv likt samhälle. Rätten till självbestämmande är Det är företagen och deras anställda som lika viktig oavsett ålder. Vi behöver ta hänsyn skapar resurser till välfärd, pensioner och all till att vi befinner oss i en brytningstid och att offentlig verksamhet. Alla människor behövs nytillkomna pensionärer har helt andra krav och vi vill att fler ska kunna bidra efter sin för- på livet efter pensioneringen än tidigare. Den måga. Vi ska ligga i framkant när det gäller välfärd som betalas med våra gemensamma människors vilja att bidra till resurser, och som seniora skattebetalare varit 7 med att bygga upp, ska komma dem till del. och de som vill bygga i eller utveckla kommu- Senior sport school har blivit en mycket upp- nen. skattad aktivitet! Integration Lövberga som invigs nu i maj är ett modernt och fint äldreboende med även växel- och Att arbeta med höga förväntningar och tyd- korttidsboende. Här ska ett demenscentrum liga krav är en viktig utgångspunkt. Det ger inrättas som arbetar med förebyggande insat- goda förutsättningar för alla att på allvar bli ser för personer med demens. Genom att ti- en del av samhällsgemenskapen, kunna få sitt digt fånga upp människor med begynnande första jobb eller komma i utbildning, bli själv- demens och tidigt både stötta och avlasta an- försörjande och oberoende. höriga vill vi skapa bättre levnadsvillkor för Bakom varje siffra i statistiken om integration personer med demenssjukdomar. Även hem- och utanförskap finns en människa med för- gångsteamet behöver utökas som en viktig mågor och drömmar. Projektet ”Odla del i det strategiska arbetet med folksjukdo- Svenska” har växlat upp och vi är övertygade men demens. om att det kommer ge positiva ringar på vatt- Stenungsund måste bli bättre på personal- net när denna metod nu blir en permanent del kontinuitet inom hemtjänsten, dvs hur många av vårt utbildningsutbud. olika människor som besöker våra hemtjänst- Att flytta vuxenutbildningen och SFI från Has- tagare under en vecka. Det innebär att antalet selbacken till Stenungskolan hoppas vi kom- personer som varje omsorgstagare möter ska mer ge positiva effekter när fler människor minska samt att värdegrundsarbetet ska fort- möts på en annan plats än där de bor. sätta. Hälsa, kultur och fritid Boende, stadsutveckling, fastig- heter och infrastruktur Genom konst, kultur, föreningsliv och idrott möts människor. Där skapas relationer, för- Stenungsund är fantastiskt och läget nära ståelse för sammanhang och samtid. Där hav, skog och storstad är attraktivt för skapas också gemensamma upplevelser som många. Det kommer även i framtiden behö- binder oss närmare varandra och lägger grun- vas både hyresrätter och blandade bostads- den för ett livslångt lärande. områden med villor, radhus och bostadsrätter som får i gång flyttkedjor och bryter bostads- Alla behöver få utlopp för sin skaparglädje och segregationen. Målet är ett Stenungsund där energi. En del idrottar, andra målar eller spe- alla kan bo bra genom hela livet. lar musik, men vissa får aldrig chansen. I Stenungsund ska kultur- och fritidsliv vara till- Det finns ett driv och en företagsamhet i gängligt för alla. Kulturgarantin, som innebär Stenungsunds kommun som vi vill bli ännu att alla elever i grundskolan erbjuds någon bättre på att ta tillvara och uppmuntra. Män- form av kulturupplevelse varje år är ett ly- niskor som vill bo, bygga och utveckla vår sande exempel på hur nyfikenhet väcks hos kommun ska möta en organisation som klarar nya generationer. Kulturskolans möjligheter uppdragen proffsigt och inom rimliga tidsra- att öka utbudet för att möta efterfrågan ska mar. prioriteras. Pengar avsätts för att göra förstudier både för Våra offentliga verksamheter ska uppmuntra fastigheter och detaljplaner. Väl utförda för- till fler besökare och sträva efter att nå mål- studier ska göra oss skickligare på att arbeta grupper som ännu inte upptäckt allt det finns in genomförandefrågorna tydligare i detalj- att göra, se och uppleva i Stenungsund. Öp- planeprocessen. Det ska resultera både i ef- pettider, koncept som lättöppet, marknadsfö- fektivare process och detaljplaner som antas ring och kommunikation ska samverka för att och vinner laga kraft. sänka trösklarna för kulturupplevelser och fri- luftsliv. Arbetet med omställningen till en digitali- serad samhällsplanering fortsätter. Något som kommer underlätta för både kommunen 8 Kommunen som arbetsgivare Medarbetarna är vår viktigaste resurs och de- Slutligen ras sätt att möta varje människa är avgörande Vi är mitt i en omställning: Förändrat säker- för hur kommunen kommer att lyckas. För att hetsläge, en allt äldre befolkning och färre människor ska vilja arbeta för Stenungsunds barn som föds. Att bygga in mod i hela kom- kommun är det viktigt att vara en attraktiv ar- munorganisationen så att vi agerar med rätt betsgivare där varje medarbetare ska känna åtgärder i rätt tid kommer vara väsentligt för sig värdefull, uppskattad och sedd i arbetet att lyckas. Värdet för kommuninvånarna ska mot våra gemensamma mål. Vi ska erbjuda ständigt vara i fokus. Kommunen ska fort- konkurrenskraftiga löner, god arbetsmiljö och sätta vara en möjliggörare med ambitionen ett närvarande och engagerat ledarskap. att undanröja onödiga hinder och sträva efter Vi ska fortsätta ta tillvara vår personal. Det bästa möjliga möte med alla som bor, verkar gör vi genom att premiera erfarenhet, kun- och besöker vår kommun. skap och kompetens. För de som vill arbeta efter pensionsåldern ska vi fortsätta erbjuda attraktiva avtal. Tillsammans tar vi ansvar för Stenungsund! Undersköterskor är fortsatt ett bristyrke och för att öka yrkets attraktivitet avsätter vi Socialdemokraterna Moderaterna pengar för att premiera särskilt yrkesskickliga undersköterskor med 1000 kr i månaden. Friskvårdsbidraget höjs med 500 kr till 2 000 kr per person och år. Förebyggande hälsoar- bete och friskvård är viktiga delar för våra medarbetare. Digitalisering och informationssä- kerhet I dagens digitala samhälle är information och system en integrerad del i alla de kommunala kärnverksamheterna. Kommunen hanterar stora mängder känsliga uppgifter som behö- ver skyddas. Systemen är arbetsredskap som måste fungera. Vår kommun har behövt nya kompetenser för att stödfunktioner ska kunna hantera detta och säkra att övriga verksamheter kan foku- sera på det som är deras viktiga huvudupp- drag. IT och digitaliseringstjänster som under- lättar för medborgarna är fortsatt prioriterat och förvaltningen har ett uppdrag att hitta de digitaliseringsprocesser som frigör resurser till kärnverksamheterna, ger förbättrad service och tillgänglighet och ökar kvaliteten i hand- läggning och beslutsfattande. 9 Vision 2035 grundskoleelever går vidare till gymnasiet och merparten av kommunens unga vuxna går vi- Stenungsunds kommun antog 2014 en ny vis- dare från gymnasiet till högre studier. ion, Vision 2035, Stenungsund Det goda sam- hället med framtidstro och utveckling med Attraktivt centrum och ett rikt kulturliv människan och naturen i centrum. Till visionen Centrummiljön i Stenungsund är levande, dy- finns två avgörande inriktningar: ”Attraktivt namisk och turistvänlig. Den stora mängden och välkomnande” samt ”Ekonomisk, ekolo- besökare och turister från när och fjärran gisk och socialt hållbar utveckling”. lockas hit för att ta del av shoppinglivet, re- staurangutbudet, de många olika möjlighet- erna till fysisk aktivitet och ett brett utbud av 1. Attraktivt och välkomnande kulturaktiviteter. Naturen är alltid närvarande  Trygg miljö och tillgänglig i kommunens alla delar. Som en av Västkustens pärlor erbjuder vi natur-  Attraktivt centrum och ett rikt kultur- sköna upplevelser och goda fritidsaktiviteter i liv en unik skärgårdsmiljö. Vi erbjuder aktiviteter  Goda kommunikationer i vildmarksnatur med fina vandringsleder,  Levande företagsklimat fiske och camping. Den traditionella bohus-  Alltid bästa möjliga möte länska kulturen utvecklas genom konst och mathistoriska upplevelser. 2. Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar Goda kommunikationer utveckling Kommunikationerna till och från Stenungsunds kommun är goda och möjlig-  Social hållbarhet gör en bekväm pendling för dig genom håll-  Ekonomisk hållbarhet bara och miljövänliga transporter. Vi har dub-  Ekologisk hållbarhet belspår på vissa sträckor till Stenungsund från Göteborg och Oslo som möjliggör fler av- De avgörande inriktningarna förklaras nedan. gångar. Attraktivt och välkomnande Levande företagsklimat Stenungsund är en företagsvänlig kommun Trygg miljö och bland de främsta i Sverige när det gäller Stenungsund, en kommun med cirka 35 000 hållbar tillväxt. Företagsklimatet i invånare, erbjuder bostäder för alla behov i Stenungsund är gott och stöttar en utökning i olika former. Boendemiljöerna är attraktiva befintliga företag såväl som nya så att fler ar- med närhet till såväl hav som skog och goda betstillfällen kan skapas. Vi har ett varierat möjligheter till en aktiv fritid. Stenungsund är näringsliv och ett världsledande hållbart ke- ett tryggt och levande samhälle med platser mikluster såväl som IT-kluster. Stenungsund för möten och gemenskap. Vi har en lättill- har en science-park i världsklass med samar- gänglig hälso- och sjukvård, bra förskolor och bete mellan, näringslivet, universitet samt skolor samt god omsorg om funktionshind- gymnasium och yrkeshögskola vilket lockar rade och äldre. Till Stenungsund är alla väl- kompetens, entreprenörer och innovationer komna - vi omfamnar och accepterar oliktän- till kommunen. kande och välkomnar nya initiativ. Stenungsund är en barnvänlig kommun där vi Alltid bästa möjliga möte värnar om barns rättigheter och arbetar för Stenungsund är en invånarvänlig kommun att barn och ungdomar ska ha en god upp- som strävar efter att alla invånare ska mötas växtmiljö. Vi erbjuder mycket goda möjlig- med professionalitet och respekt. Vi vill att du heter till utbildning och arbete eller annan ska känna att du blir tagen på allvar oavsett sysselsättning. Vi har bredd och spets på de ärende och vilken bakgrund du har. Kommu- utbildningar vi tillhandahåller. I Stenungsunds nens värdegrund - insyn, delaktighet, öppen- kommun utbildar vi världsmedborgare som het och helhetssyn genomsyrar alla verksam- står väl rustade för framtidens alla utma- heter i kommunen. ningar. De allra flesta som bor i Stenungsund har någon form av sysselsättning. Alla 10 Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling Öppenhet: Vi har ett öppet och tillåtande kli- I Stenungsunds kommun bedriver vi en håll- mat som genomsyras av ärlighet och tydlig- bar utveckling vilket innebär att vi strävar het. efter att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlig- Delaktighet: Verksamheten främjas av att heter att tillgodose sina behov. All hållbar många är med och påverkar besluten och ver- utveckling kräver ett folkligt och aktivt del- kar i lojalitet med fattade beslut. tagande från invånarna. Stenungsund är en kommun som på olika sätt bjuder in med- Insyn: Vi skall vara transparanta och ge om- borgarna till dialog och samtal för att driva givningen möjlighet till insyn i kommunens ar- en utveckling som värnar om våra gemen- betsutförande och resultat. samma resurser. Arbetsgivarpolitiskt program Social hållbarhet Kommunens arbetsgivarpolitiska program är Stenungsund är ett tryggt, inkluderande ett övergripande styrdokument för strate- och stabilt samhälle där invånarnas behov tillgodoses, oavsett kön och inkomst. En so- giska arbetsgivarpolitiska frågor. Inom ramen cialt hållbar utveckling främjas av det livs- för detta arbetar kommunen med områdena långa lärandet, en trygg uppväxt, ökat ar- ledarskap, medarbetarskap, kompetensför- betsdeltagande, att du får åldras med livs- sörjning, jämställdhet och mångfald, lönepoli- kvalitet samt att du har goda levnadsvanor. tik samt hälsa och arbetsmiljö i syfte att ge Vi har livet i fokus i Stenungsund! Invånarna medarbetare, chefer och politiker i i kommunen har en god hälsa fysiskt, psy- Stenungsunds kommun stöd och vägledning i kiskt och socialt. Genom demokrati och del- arbetet med att förverkliga den arbetsgivar- aktighet ges möjlighet för Stenungsunds- politiska visionen. Den övergripande visionen borna att skapa förutsättningar för ett gott är att kommunen ska vara en attraktiv arbets- liv. betsgivare, som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare som är väl Ekonomisk hållbarhet rustade att möta de krav på service som kom- Vi driver en ekonomisk hållbarhet genom muninvånarna ställer. att skapa utveckling utan att skada miljön. Ekonomin är långsiktigt stabil och låter dig som människa utvecklas i samklang med miljön och utan att slösa mer än nödvändigt på våra gemensamma tillgångar. Ekologisk hållbarhet I Stenungsunds kommun arbetar vi för en hållbar ekologisk utveckling vilket innebär att vi värnar om människans långsiktiga fortlevnad, en naturskön miljö samt biolo- gisk mångfald. Vi arbetar aktivt för att an- passa samhället efter vad miljön och männi- skornas hälsa tål. Kommunens ledord Helhet, öppenhet, delaktighet och insyn är kommunens ledord. Helhet: Den egna verksamhetens betydelse ses i ett större sammanhang och kommun- och medborgarnyttan går före den egna verk- samhetens bästa. 11 Finansiella mål De finansiella målen ska ange en tydlig ambit- ionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen. 1. Nettokostnadsandelen, inklusive finans- netto och hela pensionsskuldens föränd- ring, ska inte överstiga 97 % i genomsnitt över rullande sexårsperioder. 2. Självfinansieringsgraden av investering- arna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande sexårsperioder. 3. Soliditeten ska förbättras eller hållas oför- ändrad. 4. Kommunens skattesats ska vara oföränd- rad under mandatperioden. Inriktningsmål Utifrån visionen fastställer kommunfullmäk- tige inriktningsmål. Inriktningsmålen är kom- munens övergripande mål och förvaltningens sektorer ska tillsammans bidra till att målen uppnås. FN har genom Agenda 2030 antagit 17 globala mål som syftar till att uppnå en so- cialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agenda 2030 är vägledande i God ekonomisk hushållning Stenungsund kommuns hållbarhetsarbete. I Kommunallagens elfte kapitel står det att Agendan innefattar en stor del av kommu- budgeten ska ange finansiella mål samt mål nens uppdrag och kan därför användas som och riktlinjer för verksamheten, som är av be- ett verktyg i Stenungsund kommuns arbete tydelse för en god ekonomisk hushållning. mot Vision 2035. Kommunfullmäktige har valt ut fyra mål från Agenda 2030 som knyter an Målen ska sträva efter att kommunens verks- till Vision 2035 och som kommunen bör foku- amhet bedrivs på ett sätt som säkerställer att sera på. Måluppfyllelsen mäts genom indika- även kommande generationer får en bra kom- torer och inriktningar för varje mål. Inriktning- munal service samt att maximal nytta uppnås arna beskriver vad förvaltningen ska fokusera med minsta möjliga resursåtgång. Ambit- på i sitt arbete med att nå höjd måluppfyllelse ionen är att ha mål som är långsiktigt hållbara under 2027. Indikatorerna fastställs inom ra- och som kan mätas över tid. men för kommunstyrelsens genomförande- I Stenungsunds kommun uppnås god ekono- plan och används som underlag för uppfölj- misk hushållning genom att 70 % av de finan- ning och bedömning av kommunfullmäktiges siella målen samt inriktningsmålen är helt el- inriktningsmål. Måluppfyllelsen bedöms ge- ler delvis uppfyllda. nom indikatorernas utfall samt en kvalitativ analys av hur verksamheterna har arbetat med inriktningarna. Nedan följer en beskriv- ning av kommunens fyra inriktningsmål samt de inriktningar som kopplats till respektive mål. 12 Mål 3: God hälsa och välbefinnande Mål 4: God utbildning för alla Stenungsunds kommun ska säkerställa hälso- Stenungsunds kommun ska säkerställa en inklu- samma liv och främja välbefinnande för alla i derande och likvärdig utbildning av god kvalitet alla åldrar. och främja livslångt lärande för alla. God hälsa och välbefin- Kommunen ansvarar för nande är avgörande för stora delar av utbildningssy- människors möjligheter stemet genom förskola, att klara skolan och eta- grundskola, gymnasieskola blera sig i arbetslivet. och delar av vuxenutbild- Det är också en förut- ningen. En god utbildning är sättning för egen för- avgörande för individens sörjning och ett självständigt liv. Detta förut- möjligheter till arbete, hälsa och delaktighet i sätter bland annat en välfungerande förskola samhället samt för samhällets långsiktiga samt grund- och gymnasieskola. Det handlar kompetensförsörjning. även om en trygg och kvalitativ äldreomsorg För att möta arbetsmarknadens ökade krav är samt om att skapa goda förutsättningar för det viktigt att fler unga fullföljer sin gymnasie- personer med funktionsnedsättning att leva utbildning. Avsaknad av gymnasieexamen självständigt och delta i samhällslivet. Målet ökar risken för utanförskap och försvårar eta- omfattar även tillgång till kultur- och fritidsak- bleringen i arbetslivet. En utbildning av god tiviteter för alla samt kommunens förebyg- kvalitet förutsätter också att alla barn och ele- gande och sociala insatser. Därutöver bidrar ver möts av tydliga och positiva förväntningar kommunens arbete med ändamålsenliga och samt av kompetent och engagerad personal. trygga lokaler samt planering och utveckling Samverkan med näringsliv och arbetsliv är vik- av den fysiska miljön till invånarnas hälsa och tig för att stärka kopplingen mellan utbildning välbefinnande. Tillsammans med det kommu- och framtida yrkesliv samt öka motivationen nala bostadsbolaget har kommunen en viktig för en fullföljd gymnasieutbildning. roll i att skapa och utveckla livsmiljöer som Utöver utbildningsverksamheterna har kom- främjar hälsosamma liv och välbefinnande i munens kultur- och fritidsverksamhet en viktig alla åldrar. roll i att bidra till bildning, delaktighet och livs- Kommunen planerar att nå höjd måluppfyl- långt lärande i ett samhälle i ständig föränd- lelse under 2027 genom att arbeta utifrån föl- ring. jande inriktningar: Kommunen planerar att nå höjd måluppfyl-  Främja god hälsa på lika villkor för hela lelse under 2027 genom att arbeta utifrån föl- befolkningen jande inriktningar:  Möjliggöra för alla invånare att kunna  Bedriva utbildning av god kvalitet med leva ett aktivt och bra liv tidiga samordnade insatser, där varje  Bygga fysiska miljöer som främjar häl- barn och elev utvecklas utifrån sina sosamma liv och välbefinnande i alla egna förutsättningar och förmågor. åldrar  Bedriva utbildning av god kvalitet med tidiga samordnade insatser, där varje barn och elev utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och förmågor.  Bedriva utbildning av god kvalitet med tidiga samordnade insatser, där varje barn och elev utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och förmågor.  Kultur och fritidsverksamheten främ- jar ett livslångt lärande för alla 13 Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och eko- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna nomisk tillväxt Stenungsunds kommun ska vidta omedelbara Stenungsunds kommun ska verka för varaktig, åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och dess konsekvenser. och produktiv sysselsättning med anständiga Klimatförändringarna är arbetsvillkor för alla. ett globalt problem med Kommunen har en cen- lokala konsekvenser. För tral roll i att stödja ut- Stenungsunds kommun vecklingen av arbetstill- innebär målet att stärka fällen för alla grupper, motståndskraften och särskilt för personer som anpassningsförmågan till står långt från arbets- klimatrelaterade faror och katastrofer. Kom- marknaden. Genom munen kan göra skillnad genom att minska samverkan med exempelvis Arbetsför- den egna verksamhetens klimatpåverkan, ar- medlingen och näringslivet ska fler ges möjlig- beta med klimatanpassning och genom att het att nå självförsörjning eller meningsfull skapa förutsättningar för invånare och nä- sysselsättning som stärker förutsättningarna ringsliv att leva och verka klimatsmart. Det ska för framtida etablering på arbetsmarknaden. vara lätt att göra hållbara val i vardagen, exem- pelvis genom kommunens upphandlingar, in- Ett arbetsmarknadsperspektiv ska prägla köp, resor och avfallshantering. kommunens arbete gentemot arbetssökande och försörjningsstödstagare, med fokus på in- Kommunen har ett viktigt ansvar i samhälls- dividens egna resurser, ansvar och möjlig- planeringen, bland annat genom detaljplane- heter. ring, infrastrukturplanering och fastighetsin- vesteringar, för att möjliggöra en hållbar livs- Kommunen ska även ta ett socialt ansvar ge- stil och ett klimatneutralt byggande. nom att erbjuda praktik-, ferie- och arbetsträ- ningsplatser samt vara en förebild som arbets- I samverkan med näringsliv, andra myndig- givare. heter och aktörer ska kommunen vara en före- bild och bidra till lokal omställning mot ett mer Ett positivt företagsklimat är en förutsättning hållbart samhälle. för långsiktig tillväxt och sysselsättning. Kom- munen ska skapa goda och rättssäkra förut- Kommunen planerar att nå höjd måluppfyl- sättningar för företagande och näringslivsut- lelse under 2027 genom att arbeta utifrån föl- veckling genom att agera professionellt i sina jande inriktningar: roller som markägare, planerare, tillståndsgi-  Göra det lättare för invånare och nä- vare och myndighet. Därutöver ska kommu- ringslivet att leva och verka klimat- nen skapa förutsättningar för destinationsut- smart veckling och besöksnäring som bidrar till ökad  Minska kommunens klimatpåverkan attraktivitet, stärkt lokalt näringsliv och fler ar-  Att vid samhällsplaneringen skapa för- betstillfällen. utsättningar för en hållbar livsstil och Kommunen planerar att nå höjd måluppfyl- ett hållbart byggande lelse under 2027 genom att arbeta utifrån föl-  Stärka kunskap och insatser för klimat jande inriktningar: och miljö där kommunen har rådighet  Verka för att fler når självförsörjning  Verka för fler praktik-, ferie- och ar- betsträningsplatser  Fortsätta stärka näringslivet inom ra- men för Stenungsund kommuns Nä- ringslivsstrategiska program  Skapa förutsättningar för destinat- ionsutveckling och besöksnäring. 14 två är inriktningsmål. Inriktningsmålen utgår från två av Agenda 2030:s mål. Kommunkoncernen 2027 Fokusområdena beskriver vad kommunkon- cernen ska fokusera på i sitt arbete med att nå höjd måluppfyllelse under 2027. Måluppfyllel- Koncernbolagen sen bedöms genom indikatorernas utfall samt I kommunkoncernen ingår de helägda bola- en kvalitativ analys av hur koncernen har ar- gen Stenungsundhem AB och Stenungsunds betat med inriktningarna. Energi och Miljö AB samt det delägda bolaget Soltak AB. Soltak AB ägs till lika delar av kom- 1. Soliditeten för koncernen ska förbättras munerna Stenungsund, Lilla Edet, Tjörn och Kungälv. eller hållas oförändrad. 2. Självfinansieringsgraden1 av investering- Stenungsundshem AB arna, ska uppgå till minst 70 % sett över Omsättningen för bolaget beräknas till 245 rullande sexårsperioder. mnkr för år 2027. Resultat efter finansiella 3. Mål 3 från Agenda 2030: God hälsa och poster förväntas uppgå till 35 mnkr. Investe- ringarna beräknas uppgå till 141 mnkr och av- välbefinnande.2 ser framför allt ROT-renovering på Vita Has- Inriktningar: selbacken och badrumsrenovering på områ-  Främja god hälsa på lika villkor för dena Alfredsberg och Smeden. Investering- hela befolkningen i alla åldrar arna avser även ombyggnation av Hällebäcks  Möjliggöra för alla invånare att kunna äldreboende till lägenheter samt nyprodukt- leva ett aktivt och bra liv ion av lägenheter på Keplers Gård. Nyupplå-  Kommunkoncernen ska medverka till ningen bedöms uppgå till 75 mnkr. Soliditeten att bygga fysiska miljöer som främjar förväntas bli 50%. hälsosamma liv och välbefinnande i alla åldrar Stenungsunds Energi och Miljö AB Omsättningen för bolaget beräknas till 67 4. Mål 13 från Agenda 2030: Bekämpa kli- mnkr för 2027. Resultat efter finansiella pos- matförändringarna.2 ter förväntas uppgå till 6,5 mnkr. Investering- Inriktningar: arna förutses uppgå till 7 mnkr och avser  Kommunkoncernen ska sträva efter framför allt utbyggnad av kulvertnät, fibernät, att i alla delar beakta ett hållbarhets- anslutning av nya fastigheter och projekte- perspektiv ringar. Bolaget förväntas inte behöva utöka  Gör det lättare för invånare och nä- sin upplåning. Soliditeten förväntas bli 58 %. ringslivet att leva och verka klimat- smart Soltak AB  Minska kommunkoncernens klimat- Omsättningen för bolaget beräknas till 215 påverkan mnkr för 2027. Resultat efter finansiella pos- ter förväntas uppgå till 0 mnkr. Investeringarna beräknas uppgå till 11 mnkr och avser främst nätverks- och IT-utrustning samt löne- och bemanningssystem. Låneskulden förväntas uppgå till 31 mnkr. Mål kommunkoncernen För kommunkoncernen formuleras fyra över- gripande mål, varav två är finansiella mål och 1 För kommunen mäts detta för den skattefinansi- 2 Samma indikatorer gäller som för kommunens mål erade delen. nr 1 och nr 4. 15 Omvärldsanalys3 Text kommer senare 3 Ekonomirapporten, maj 2026, SKR (Gäller ej av- snitt Näringsliv och Pensioner) 16 Näringsliv Perstorp AB och INEOS Inovyn Sverige AB Stenungsunds kommun är en utpräglad nä- samt Adesso BioProducts. Tillsammans sys- ringslivskommun med betydande arbets- selsätter dessa 2 500 medarbetare, vilket när kraftsinpendling från närliggande kommuner. underleverantörerna räknas in, blir dubbelt så Näringslivet är diversifierat och spännande. I många. Koncernen Hogia AB med sina drygt kommunen finns drygt ca 3 000 företag verk- 27 bolag och 650 anställda, varav 550 i samma inom ett brett spektrum av branscher. Stenungsund, är en annan stor arbetsgivare. Den absoluta majoriteten av alla företag i Runt främst kemiindustrin har ett antal under- kommunen är småföretag med upp till fyra leverantörer och servicepartners vuxit upp anställda, men det finns också flertalet stora och etablerats i kommunen. Utöver kemiindu- företag med hundratals anställda. Flest antal strin finns hantverksföretag inom bygg och anställda återfinns inom branschen tillverk- byggservice samt en stor del inom företags- ning och utvinning, 21 procent, att jämföra tjänster och hälso- och sjukvård och även en med 11 procent för Göteborgsregionen. stark besöksnäring samt handel. Stenungsunds kommun är den tredje största Ett starkt näringsliv med framgångsrika före- exportkommunen i Göteborgsregionen med tag är en förutsättning för både kommunens en varuexport på 10 mdr år 2025. 76 % av an- och Göteborgsregionens utveckling. Företa- talet sysselsatta i Stenungsunds kommun job- gen skapar arbetstillfällen och tillväxt. Samti- bar inom privat sektor, Stenungsund har Gö- digt skapar kommunen flera av de förutsätt- teborgsregionens tredje starkaste jobbkon- ningar som näringslivet behöver för att ut- centration och i Stenungsund ligger en av de vecklas och växa. Kommunens övergripande största industrihamnarna i Västsverige. målsättning för näringslivet är därför att un- Nyföretagandet 2025 per 1 000 invånare var derlätta för företagen genom att erbjuda god 9,1, att jämföra med 9,7 för Sverige totalt. service med bibehållet myndighetsansvar. Kemiindustrin är tongivande med företag som Bourouge International (tidigare Borealis AB), Nouryon Functional Chemicals AB, 17 Ramberäkning Sektor stödfunktioner  Utökad ram för krisberedskap och civilt Budgetramarna för 2027 har räknats upp i hu- försvar, 2,7 mnkr samt för säkerhet och vudsak med utgångspunkt från SKR:s cirkulär verksamhetsskydd, 0,4 mnkr 26:12. I ramberäkningarna har hänsyn tagits till pensionskostnader i den prognos som KPA  Utökad ram för klimatlöften, 0,4 mnkr. lämnat den 15 december.  Utökad ram för ökade kostnader för Uppräkningsprocent 2027 2028 2029 Microsoftlicenser, 1,0 mnkr, cybersäker- Övriga intäkter 1,7% 2,6% 2,0% het, 0,5 mnkr samt ökade kostnader Sol- Personalkostnader 3,2% 4,2% 3,8% tak, 2,5 mnkr Taxor och avgifter 3,0% 3,7% 3,4% Extern intäkt hyra 2,2% 3,5% 2,7%  Utökad ram för reviderat samverksamsav- Lokalhyror externa 2,2% 3,5% 2,7% tal samt ny lagstiftning inom överförmyn- Övriga kostnader, KPIF* 1,7% 2,6% 2,0% Internränta 2,5% 2,5% 2,5% darverksamheten, 0,75 mnkr Löneökningar, kapitalkostnader och volymer  Utökad ram för utbildningsinsats efter budgeteras centralt i avvaktan på faktiskt ut- val, 0,3 mnkr. fall. När utfallet är känt sker en ramjustering gentemot berörd verksamhet. KL stab Under Kommunledning stab redovisas kom- Politiska satsningar och prioriteringar mundirektör samt medel för utvecklingspro- Nedan kommenteras de politiska satsningar jekt och ledarutveckling. Här redovisas även och prioriteringar som skett: Ekonomi och upphandling samt HR och Be- manning. Sektor utbildning  Full kompensation för volymer.  Utökad ram för utökande av funktioner i Proceedo, 0,35 mnkr.  Utökad ram till grundskolan för att re- glera lärares arbetstid, 3,388 mnkr Kommunövergripande  Minskad ram för lägre kostnader för skol- Här redovisas volym- och driftspengar, avgif- skjuts, 1,5 mnkr. ter till olika förbund och projekt som till exem-  Minskad ram för förändrat PO för unga, pel SKR, projekt Leader med mera. Även per- 1,0 mnkr sonalrelaterade verksamheter såsom före- tagshälsovård, facklig verksamhet och perso- Sektor socialtjänst nalinsatser redovisas här.  Full kompensation för volymer.  Detaljplaner och förstudier i driften, 4,0  Utökad ram för medicinskt ansvarig re- mnkr. hab, 0,84 mnkr.  Utökad ram för ny socialtjänstlag, 2,5  Minskad ram till FH för hemtagning av mnkr. köpta platser, 2,0 mnkr.  Utökad ram för aktivitetskrav inom för-  Minskad ram för förändrat PO för unga, sörjningsstöd, 6 mnkr 2,0 mnkr.  Utökad ram för friskvårdsbidrag, 1,25 mnkr. Sektor samhällsbyggnad  Utökad ram för förändrad Plan -och bygg- Finansverksamheten lag, 0,5 mnkr. Under finansverksamheten redovisas skattein-  Utökad ram för trafikanordningar och täkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Här re- skyltar, 0,1 mnkr dovisas även kostnader för pensionsutbetal-  Minskad ram för intäkter för framtagande ningar, pensionsskuldsförändring, netto av av trafikanordningsplaner, 0,3 mnkr. PO-pålägg från verksamheten samt kostnader för arbetsgivaravgifter. Mer om detta finns un- der Ekonomisk översikt. 18 Ramar Nedan redovisas ramarna per verksamhet. Budget Budget Plan Plan tkr 2026 2027 2028 2029 Politisk verksamhet -12 858 -13 148 varav revisionen -1 286 -1 315 Kommunövergripande -176 475 -192 979 -1 250 -1 250 varav KS oförutsedda -3 270 -1 000 Kommunledning stab -45 779 -46 249 Räddningstjänst -36 016 -37 277 Sektor utbildning -793 094 -809 113 Övergripande utbildning -36 723 -34 865 Förskola -159 441 -158 726 Grundskola -303 037 -310 426 Gymnasieverksamheten -116 718 -118 385 Anpassad skola -30 835 -33 703 Centrala barn -och elevhälsan -59 502 -62 435 Kompetens och utveckling -31 962 -33 022 Kultur/Fritid -54 876 -57 551 Sektor socialtjänst -600 907 -618 541 Övergripande socialtjänst -6 730 -7 307 Individ- och familjeomsorg -136 362 -138 161 Funktionshinder -165 496 -169 137 Vård och omsorg -292 319 -303 936 -1 000 -1 000 Sektor samhällsbyggnad -81 185 -82 362 Samhällsbyggnad -81 185 -82 362 Avfall (avgiftsfinansierad) 0 0 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0 0 Sektor stödfunktioner -398 686 -417 549 Stödfunktioner -71 747 -81 029 Fastighet -221 517 -228 106 Servicefunktionen -105 422 -108 414 Kalkylerad kapitalkostnad 202 798 193 611 225 005 228 627 Avskrivningar -144 631 -121 015 -154 745 -152 624 Nettokostnad -2 086 833 -2 144 622 -2 199 510 -2 251 045 Skatter och finansiella kostnader Finansverksamheten 2 152 491 2 219 902 2 293 053 2 359 980 Årets resultat 65 658 75 280 93 543 108 935 19 Nettokostnadsutveckling 2024-2029 Ekonomisk översikt 120% Resultat 100% 96,7% Budgeterat resultat för 2027 uppgår till 80% 100,4% 93,6% 97,0% 96,0% 95,5% 75,3 mnkr. Det medför en nettokostnadsandel 60% på 96,7 %, vilket är över det finansiella målet. 40% Även för resterande år i planperioden översti- 20% ger nettokostnadsandelen det finansiella må- let och uppgår 2028 till 96 % och för 2029 till 0% 95,5 %. För att nå dessa resultat krävs åtgärder Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan 2024 2025 2026 2027 2028 2029 för att sänka kostnaderna. Skatteintäkter och utjämningsbidrag Investeringar Skatteintäkterna är beräknade utifrån Sveri- Investeringsnivån uppgår till 457,9 mnkr för ges Kommuner och Regioners Cirkulär 2027. Under de senaste åren har investerings- 2026:12, daterat 2026-02-25. takten varit hög. För budgetåret 2026 ligger in- vesteringsnivån på ungefär samma nivå som Bokslut Budget Budget Plan Plan Mkr 2025 2026 2027 2028 2029 året innan. För budgetåren 2027-2028 ökar in- Skatteintäkter 1 857 1 955 2 026 2 113 2 203 vesteringsnivån, i första hand på grund av Inkomstutjämning 78 82 78 81 85 Kostnadsutjämning 12 12 2 2 2 stora investeringar inom den avgiftsfinansi- Regleringsbidrag/-avgift 74 64 71 65 54 erade verksamheten. Investeringstakten Strukturbidrag 0 0 0 0 0 LSS-utjämning 2 2 -2 -2 -2 dämpas igen år 2029. Fastighetsavgift 73 74 80 80 80 Summa 2 095,27 2 188,59 2 254,79 2 338,58 2 420,79 Nettoinvesteringar och avskrivningar Procentuell förändring 4,1% 4,5% 3,0% 3,7% 3,5% 2025-2029 Nettokostnadsutveckling 600 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter 514 500 458 och utjämning visar hur stor del av dessa intäk- ter som går åt till den löpande verksamheten. 400 361 351 376 Det finansiella målet är 97 % i genomsnitt över 300 rullande sexårsperioder. Det budgeterade re- 200 sultatet för perioden 2027–2029 tillsammans med budget för 2026 samt bokslut 2024 och 100 142 145 132 132 137 2025 medför en genomsnittlig nettokostnads- 0 andel på 96,5 %. Genomsnittet för åren 2027- Utfall Budget Budget Plan Plan 2025 2026:1 2027 2028 2029 2029 uppgår till 96,1 %, vilket visar på att det Nettoinvesteringar Avskrivningar finansiella målet uppnås under den kom- mande perioden. Dock förutsätter det åtgär- Självfinansieringsgrad investeringar der i verksamheterna för att sänka kostna- Självfinansieringsgraden talar om hur stor del derna under kommande år. av investeringarna som finansieras med egna medel. Med egna medel avses årets resultat, avskrivningar och tomtförsäljning. Målet är att självfinansieringsgraden ska uppgå till minst 70 % i genomsnitt över rullande sexårsperioder för den skattefinansierade verksamheten. Sett över perioden 2024–2029 uppgår den till 68,8 %, vilket gör att det finansiella målet inte uppnås. Det svaga resultatet 2024 i kombinat- ion med en hög investeringsnivå drar ner 20 genomsnittet. Genomsnittet för åren 2027- Skulder 2029 uppgår till 81,9% vilket främst beror på Kommunens skulder kan i huvudsak delas upp ett högre budgeterat resultat. i två delar, den del som kommunen lånat upp i bank och den del som kommunen lånat av de Självfinansieringsgrad av investeringar anställda, det vill säga pensionsskulden. Den 2024-2029 totala pensionsskulden beräknas minska mel- 125% lan 2025 och 2026, och fortsätter att minska men i lägre takt från 2027 och framåt. Ansvars- 100% förbindelsen minskar som väntat mellan 2025 79,7% 81,1% och 2026 i takt med att pensionen betalas ut. 75% 87,0% Minskningen fortsätter även under perioden 80,1% 78,5% 2027-2030. Den nya pensionsavsättningen 50% ökar men inte i samma takt som ansvarsförbin- 26,9% delsen minskar. 25% Låneskuld 0% Låneskulden redovisas inklusive de medel som Utfall Utfall BudgetBudget Plan Plan är vidareutlånade till kommunens bolag. Från 2024 2025 2026:1 2027 2028 2029 2025 till 2029 beräknas låneskulden öka med 760 mnkr, vilket är en direkt följd av inneva- Soliditet rande och kommande års investeringsvoly- Soliditeten anger hur stor del av kommunens mer. Av låneskulden är 47 mnkr vidareutlånat totala tillgångar som är finansierade med eget till det kommunala bolaget Stenungsunds kapital, det vill säga inte finansierade genom Energi och Miljö AB. lån. Den är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Soliditeten mäts inklusive hela Låneskuld 2025–2029, mnkr pensionsåtagandet. De faktorer som påverkar 2 500 soliditeten är resultatutvecklingen och till- gångarnas förändring. Målet är att soliditeten 2 000 ska förbättras eller vara oförändrad. Solidite- 1 500 ten har under några år tillbaka försämrats. Från 2024 har dock en förbättring av solidite- 1 000 1795 1945 1495 1185 1245 ten skett. Under planperioden ökar soliditeten 500 till 24,9%, främst på grund av ett högre resul- 0 tat. Under slutet av planperioden minskar in- Utfall 2025 Prognos 2026 Budget 2027 Plan 2028 Plan 2029 vesteringstakten vilket också bidrar till att so- liditeten förbättras. Soliditet 2024-2029 30 25 20 23,7 23,7 23,8 23,9 24,9 15 21,4 10 5 0 Utfall Utfall BudgetBudget Plan Plan 2024 2025 2026 2027 2028 2029 *Soliditet för budget 2026 är justerad utifrån 2025 års in- gående värden. 21 rknm Pensioner Prognosen pekar på att ansvarsförbindelsen Kommunen har ett ansvar att betala ut pens- kommer att minska till 330 mnkr år 2030. Åta- ioner till kommunens anställda och före detta gandet för den förmånsbestämda ålderspens- anställda. Kommunens pensionsskuld är upp- ionen ökar däremot under de kommande delad i två delar. Ansvarsförbindelsen, som är åren. Under perioden fram till 2030 väntas den del som avser skulden som är intjänad den öka från 302 mnkr till 330 mnkr. tom 1997, uppgick 2025-12-31 till 416 mnkr. För perioden 2025 till 2030 är prognosen att Den andra delen, som avser förmånsbestämd pensionskostnaden, inklusive finansiell kost- ålderspension, uppgick 2025-12-31 till 302 nad, ökar med 7,7 %. mnkr. Utveckling pensioner 2024-2030 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Pensionskostnad, mnkr (inkl. särskild löneskatt och finansiell kostnad) 229 148 134 136 150 162 159 Pensionskostnad/skatter mm 11,4% 7,0% 6,2% 6,0% 6,4% 6,7% 6,3% Pensionsskuld, mnkr (inkl. särskild löneskatt) 287 302 303 303 310 324 330 Ansvarsförbindelse, mnkr (inkl. särskild löneskatt) 438 416 391 366 348 332 330 22 Ekonomiska sammanställningar Resultatbudget mnkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 2029 Verksamhetens intäkter 585,2 566,9 607,9 621,9 639,1 Verksamhetens kostnader -2 388,6 -2 480,3 -2 612,0 -2 684,7 -2 754,5 Jämförelsestörande poster - - - - - Avskrivningar -124,0 -144,6 -132,0 -132,3 -136,5 Verksamhetens nettokostnader -1 927,4 -2 058,0 -2 136,1 -2 195,0 -2 251,9 Skatteintäkter 1 856,5 1 954,6 2 026,3 2 112,6 2 202,7 Generella statsbidrag och utjämning 253,3 234,0 228,5 226,0 218,1 Verksamhetens resultat 182,4 130,6 118,7 143,6 168,9 Finansiella intäkter 12,2 3,2 9,2 9,2 9,2 Finansiella kostnader -61,4 -68,2 -52,6 -59,2 -69,2 Resultat efter finansiella poster 133,2 65,7 75,3 93,5 108,9 Nettokostnadsandel 93,7% 97,0% 96,7% 96,0% 95,5% Finansieringsbudget mnkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 2029 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 133,2 65,7 75,3 93,5 108,9 Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster 94,3 170,0 107,9 114,6 136,5 Förändring kortfristiga fordringar 25,4 Förändring av omsättningstillgångar -2,8 Förändring kortfristiga skulder -15,5 Verksamhetsnetto 234,6 235,6 183,2 208,1 245,4 INVESTERINGAR Förvärv av immateriella tillgångar -3,5 Förvärv materiella tillgångar -347,7 -379,1 -457,9 -513,5 -376,2 Försäljning av materiella tillgångar 2,4 Investeringsbidrag 5,1 28,0 Förvärv finansiella tillgångar 4,5 Investeringsnetto -339,2 -351,1 -457,9 -513,5 -376,2 FINANSIERING Långfristig upplåning 135,0 150,0 250,0 300,0 150,0 Amortering av långfristiga lån Nyupptagna leasingskulder -7,6 Amortering av finansiell leasing -9,8 Förändring långfristiga skulder Finansnetto 117,6 150,0 250,0 300,0 150,0 Förändring av likvida medel 13,0 34,5 -24,7 -5,4 19,3 23 Balansbudget mnkr Bokslut Budget Budget Plan Plan 2025 2026 2027 2028 2029 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 8,6 7,6 7,6 7,6 7,6 Materiella anläggningstillgångar 3 077,1 3 311,6 3 637,5 4 018,7 4 258,3 Finansiella anläggningstillgångar 119,1 127,5 127,5 127,5 127,5 Summa anläggningstillgångar 3 204,8 3 446,7 3 772,6 4 153,8 4 393,4 Omsättningstillgångar 345,1 379,7 354,9 349,5 368,8 SUMMA TILLGÅNGAR 3 550,0 3 826,4 4 127,5 4 503,3 4 762,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 840,1 905,8 981,0 1 074,6 1 183,5 Varav årets resultat 133,2 65,7 75,3 93,5 108,9 Avsättningar 760,4 785,8 761,6 743,9 743,9 Skulder Långfristiga skulder 1 518,4 1 668,4 1 918,4 2 218,4 2 368,4 Kortfristiga skulder 431,1 466,4 466,4 466,4 466,4 Summa skulder 1 949,5 2 134,8 2 384,8 2 684,8 2 834,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 3 550,0 3 826,3 4 127,5 4 503,3 4 762,2 OCH SKULDER 24 Investeringsbudget Investering per sektor, tkr Budget Budget Plan Plan Sektor 2026:1 2027 2028 2029 Utbildning 30 418 28 425 17 050 9 100 Socialtjänst 29 780 13 250 13 400 19 500 Samhällsbyggnad 81 608 109 440 149 940 146 690 Stödfunktioner 86 300 100 700 97 100 92 800 Nettoinvesteringar 228 106 251 815 277 490 268 090 Investering per kategori, tkr Budget Budget Plan Plan Skattefinansierat 2026:1 2027 2028 2029 Fastigheter 85 456 66 000 62 900 71 700 Övrigt, inkl exploatering gata 105 491 146 415 173 840 153 240 Löpande 37 159 39 400 40 750 43 150 Summa skattefinansierat 228 106 251 815 277 490 268 090 Avgiftsfinansierat VA inkl exploatering 120 100 206 080 235 990 108 100 Avfall 2 908 0 0 0 Summa avgiftsfinansierat 123 008 206 080 235 990 108 100 Nettoinvesteringar 351 114 457 895 513 480 376 190 Sammanställningen är uppdelad på skattefi- i förvaltningens samlade lokalresursplan, som nansierad och avgiftsfinansierad verksamhet är ett underlag till investeringsbudgeten. eftersom kostnaden för den avgiftsfinansi- Stenungsunds kommun har under flera år be- erade delen inte ska belasta skattekollektivet funnit sig i en expansionsfas med stora på- utan bäras av de avgifter som tas ut. gående investeringar. För 2026 uppgår budge- ten till 351 mnkr. I budget för 2027 och plan Uppdelning av investeringar 2028-2029 uppgår den totala investeringsni- Investeringarna presenteras per sektor och ka- vån till 1 347,6 mnkr för perioden. I budget och tegori. Kategorierna är: fastighetsrelaterade plan ligger investeringar framför allt inom den investeringar som avser investeringar i verk- avgiftsfinansierade verksamheten, men även samhetslokaler som skolor, förskolor, grupp- inom sektor samhällsbyggnad och sektor stöd- boenden med mera. Övriga investeringar som funktioner. Några av de större projekten är ut- avser i huvudsak investeringar i infrastruktur byggnad och kapacitetsökning av Strävlidens samt löpande investeringar som avser inventa- reningsverk samt byggnation av cirkulations- rier, maskiner och liknande. platser och gator kring Nösnäs och Hallerna. Även byggnation av ett nytt produktionskök Investeringsprocessen på Tallåsen kommer att genomföras under pe- Lokalstyrgruppen har i uppdrag att samman- rioden. ställa verksamheternas behov av lokaler och ge förslag till prioriteringar. Dessa presenteras 25 Specificering av investeringsprojekt Budget Plan Plan 2027 2028 2029 Sektor utbildning Budget Plan Plan Stenungskolan A, B och F 2027 2028 2029 Maskiner till industriprogrammet Byte av cellmembran till klorinator Avfall samt Vatten och Avlopp inkl. exploatering VA Nytt styrsystem Stenungsund Arena Planerade åtgärder, VA -ledningar Utrustning konstgräsplaner Pumpstationer Spontanidrottsyta vid Arenan Områdesvis förnyelse och stomnät Upprustning av läktare och entré Nösnäsvallen Ny ledning under E6 Upprustning av tennisbanor VA Källsby Källsnäs El-gräsklippare Jörlanda-Stora Höga; uppdimensionering av vattenledning Byte av brygga i hamnen Jörlanda-Stora Höga; spillvattenledning + åtg. ovidkommande vatten Omläggning av löparbanor samt friidrottsutrustning Stora Höga, åtg- ovidkommanade vatten Löpande övrigt VA-sanering Grössbyn Summa 28 425 17 050 9 100 Utbyggnad Humlebråten; kopplad till dpl Södra Vägen huvudledning Sektor socialtjänst Dagvattenåtgärd; kopplad till dpl Modistvägen BmSS Kristinedal Södervägen Hallerna; flytt av vattenmagasin Korttidsboende äldre barn Huvudledning till Ucklum Ombyggnad kök till kontor; Tallåsen Maskininvesteringar Nytt SÄBO Kapacitetsökning Strävliden Digitala lås FH Huvudledning Industrivägen mot Vattenfall Förstärkt nät BMSS samt Pressaregården Nytt vattenverk Stenungsund Läkemedelsskåplås Tallåsen/Pressaregården Riskreserv VA-saneringar Specialsängar Ordbo VA-utbyggnad inom Exploatering Löpande övrigt Summa 206 080 235 990 108 100 Summa 13 250 13 400 19 500 Sektor stödfunktioner Sektor samhällsbyggnad Fastighet behovsanpassningar och myndighetskrav Klimatanpassningsåtgärder Fastighet energi och säkerhet Trafikprojekt Kristinedal Säkerhet i kommunhuset VA Källsby Källsnäs Nytt produktionskök Tallåsen Tillfartsväg Hallerna Centralförråd Trafiksäkerhetsåtgärder Investeringsreserv GC-vägar; utbyggnad och upprustning Löpande övrigt Tillfartsväg Hallerna Summa 100 700 97 100 92 800 Cirkulationsplatser Nösnäsområdet Investeringsbidrag GC-vägar och gatuutbyggnader Totalt investeringar 457 895 513 480 376 190 Gatuunderhåll och asfaltering löpande Gatuutbyggnad inom Exploatering Löpande övrigt Summa 109 440 149 940 146 690 26 beloppets storlek. Avstämning ska ske med Ekonomiska styrprinciper ekonomichef. Syftet med de ekonomiska styrprinciperna är Förvaltningens rapportering att klargöra ansvar och befogenheter samt er- hålla en effektiv administrativ hantering och Ekonomichef ansvarar för att en samlad upp- en god ekonomisk hushållning. God ekono- följning av kommunen görs. Rapportering till misk hushållning innebär att kommunens KS görs per tertial, det vill säga i april, augusti verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säker- samt december (årsredovisning). En förenklad ställer att även kommande generationer får en uppföljning görs även per mars och oktober. bra kommunal service samt att maximal nytta Det åligger sektorchef att löpande rapportera uppnås med minsta möjliga resursåtgång. om ekonomin till utskotten och vid befarade underskott presentera åtgärder för en budget i Befogenheter och ansvar balans. Vid avvikelse mot budget ska KS infor- Strategisk plan beslutas av Kommunfullmäk- meras. KS har ekonomiskt uppföljningsansvar för allt som inte är destinerat något annat ut- tige (KF) i juni4 och avser nästkommande år skott; kommunövergripande, kommunledning samt två planår. Mål som finns i Strategisk plan stab, räddningstjänst, finansverksamhet och är överordnade mål eller inriktningar tagna i ägarstyrning av bolag. andra dokument. Kommunstyrelsen (KS) an- svarar för att beslutade mål uppnås inom ra- Utskottens rapportering men för respektive verksamhets budget. Ra- Utskotten följer löpande upp verksamheterna för att säkerställa att de bedrivs inom givna men binds på den nivå som redovisas i Strate- ekonomiska ramar. I de fall där politiska beslut gisk plan under rubriken ”Ramar”. krävs för de åtgärder som förvaltningen pre- senterar för att nå budget i balans, ska utskot- Tilldelad ram utgör den yttersta gränsen för re- ten lämna förslag på åtgärder till KS. sursförbrukningen inom respektive verksam- het och är överordnat mål och servicenivå. Kommunstyrelsens rapportering KS rapporterar till KF: Utgångspunkten är att den budget som KF fastställt ska gälla hela året och endast i un-  Uppföljning och prognos jan-april dantag ändras. Ändringar får endast göras av  Delårsrapport jan-augusti KF. Ekonomichefen äger rätt att göra teknisk  Årsredovisning, helår justering av ram mellan verksamheterna. Den Vid dessa tillfällen följs även investeringar upp. tekniska justeringen gäller även investerings- Målen följs upp i delårsrapporten i augusti anslag. Större verksamhetsförändringar krä- samt i årsredovisningen. ver alltid politiska beslut. Budgetansvar Hantering av årliga över- och underskott Budgetansvaret innebär en skyldighet för varje Huvudprincipen är att över- och underskott i chef att planera och genomföra verksamheten den löpande driften inte förs med till nästa år. inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. Undantag kan medges för driftprojekt som lö- Detta gäller både drift och investering. För att per över flera år samt om synnerliga skäl föran- verksamheten ska kunna utföras så att resurs- leder en överföring. tillgången ligger inom fastställd budget, krävs För påbörjade investeringsobjekt som fortsät- att budgetansvariga fortlöpande följer upp och ter över årsskiftet är huvudregeln att investe- analyserar budgetavvikelser. Respektive chef ringsanslag som ej använts under budgetåret ska omgående rapportera till överordnad chef överförs till nästa år efter beslut i KF. En be- om ett underskott befaras samt omgående ta dömning ska göras av sektorchef avseende fram åtgärder för att nå balans vid årets slut. 4 Vid valår beslutas Strategiskt plan i KF även i no- vember 27 Kommundirektören ansvarar för att hela kom- Efterkalkylen lämnas till ekonomifunktionen munens budget är i balans. Sektorchef ansva- som rapporterar vidare till KS som avgör om rar för att sektorn håller sig inom tilldelad bud- den ska överlämnas till KF. get. Verksamhetschef ansvarar för att verk- Ansvarig chef/projektchef tillser att budgete- samheten håller sig inom tilldelad budget och rat anslag inte överskrids. enhetschef ansvarar för att enheten håller sig inom tilldelad budget. Fastigheter och lokaler Om åtgärder kräver politiska beslut ska skri- Fastighetsfunktionen är kommunens lokalför- velse med förklaring till avvikelsen och förslag sörjare som tillhandahåller och förvaltar loka- på åtgärder tillställas utskottet samtidigt som ler på uppdrag av verksamheterna. All lokalan- underskottet presenteras för utskottet. Om skaffning ska ske via fastighetsfunktionen. utskottets beredning resulterar i en bedöm- Verksamheterna ansvarar för beställning av ning att alla möjligheter för att eliminera ett fastighetsinvestering och för att budgetera för prognostiserat underskott framstår som omöj- hyra och lokalrelaterade kostnader. Verksam- liga att genomföra lyfts frågan till KS. I de fall heten ansvarar även för att budgetera för in- KS förslag till åtgärder är av principiell beskaf- ventarieinvesteringar i samband med fastig- fenhet eller av större vikt, krävs beslut i KF. hetsinvesteringar. Fastighetsfunktionen har ansvar för drift och underhåll av kommunens Investeringar fastigheter samt för projektledning av nya pro- En investering innebär anskaffande av inventa- jekt, både drift och investeringar. rier eller anläggningar som har en ekonomisk Köp av varor och tjänster livslängd på minst tre år och en total utgift på minst 50 tkr. Alla inköp av varor och tjänster ska ske i enlig- het med kommunens upphandlings- och in- KF beslutar om investeringsram per sektor. köpspolicy. Det ska även finnas en förteckning över vilka objekt som ingår men ingen specificerad ram Upplåning - Upplåning ska ske centralt. per objekt. Kommunfullmäktiges budgetbeslut tas i juni Leasing och innebär bland annat att igångsättning för Utgångspunkten är att all utrustning som an- budgetårets investeringar kan ske. I de fall som vänds i kommunala verksamheter ska köpas en investering överskrider projektbudgeten ef- och ägas av kommunen. Leasing av lös egen- ter att upphandling genomförts krävs ett be- dom är oftast en sämre affär då kommunens slut av KS om utökad projektbudget under för- kostnader för upplåning är lägre än de som er- utsättning att KS är enig. Detta gäller även bjuds genom en finansieringslösning från en omfördelning av budgetmedel mellan kom- leverantör. Det kan förekomma tillfällen då en munens olika verksamheter. I de fall KS inte är leasinglösning är ett mer fördelaktigt alterna- enig går ärendet vidare för beslut i KF. tiv för kommunen. Om det är aktuellt ska detta Löpande information om investeringar sker i beslutas av ekonomichef. Fordon anskaffas via allmänna utskottet. Ianspråktagande ur inve- ”centraliserad fordonshantering”, ett samar- steringsreserv fattas av KS. bete mellan Kungälv, Tjörn och Stenungsund. Investeringar i planperioden Kommunala bolag De investeringar som ligger i plan (åren efter Kommunens bolag styrs via de ägardirektiv budgetåret) får ej ianspråktagas utan särskilt som fullmäktige fastställt. igångsättningsbeslut som beslutas av KS. Förändring av taxor och avgifter Efterkalkyl KF beslutar om taxor och avgifter och föränd- Ansvarig chef/projektchef ansvarar för att ef- ringar ska i möjligaste mån tas i samband med terkalkyl upprättas för alla objekt där investe- budgetbeslutet. ringen överstiger 10 mnkr eller avvikelsen är av större karaktär eller ett väsentligt belopp. 28 Befolkningsprognos 2025 – 2031 Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Ålder 2025* 2026 2027 2028 2029 2030 2031 0 226 236 234 232 236 243 251 1-5 1 517 1 454 1 406 1 366 1 360 1 368 1 396 ökn/minskn -7 -63 -48 -41 -6 8 29 6-9 1 334 1 337 1 363 1 334 1 333 1 298 1 256 10-12 1 081 1 077 1 022 1 046 1 016 1 047 1 035 ökn/minskn -48 -1 -29 -4 -31 -4 -53 13-15 1 107 1 085 1 130 1 108 1 106 1 058 1 086 ökn/minskn -1 -22 45 -22 -2 -47 28 16-18 1 148 1 168 1 130 1 127 1 109 1 155 1 140 ökn/minskn -11 20 -38 -3 -18 45 -15 19-64 15 531 15 585 15 644 15 609 15 653 15 736 15 870 65-79 3 973 3 926 3 914 3 935 4 030 4 101 4 197 80-84 1 037 1 095 1 098 1 142 1 138 1 118 1 076 85-89 604 630 684 714 742 781 826 ökn/minskn 44 26 54 30 28 38 45 90-w 296 325 341 373 396 429 455 ökn/minskn 7 29 17 31 23 33 26 Summa 27 854 27 920 27 966 27 985 28 119 28 332 28 588 29 Fem år i sammandrag Utfall Utfall Utfall Budget Budget 2023 2024 2025 2026 2027 Antal invånare 27 862 27 851 27 854 28 307 27 966 Kommunal skattesats 21,64 21,64 21,64 21,64 21,64 Verksamhetens intäkter (mnkr) 503 557 585 567 608 Verksamhetens kostnader (mnkr) 2 229 2 423 2 389 2 480 2 612 Avskrivningar (mnkr) 106 115 124 145 132 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 1 842 1 981 1 927 2 058 2 136 - i kronor per invånare 66 112 71 136 69 197 72 703 76 382 Nettokostnadsandel (%) 96,4 100,4 93,7 97,0 96,7 Nettoinvesteringar (mnkr) 373 448 361 351 458 Tillgångar (mnkr) 3 053 3 307 3 550 3 826 4 128 Låneskuld hela koncernen ( mnkr) 1 274 1 529 1 642 1 718 1 951 Varav: - kommunen 788 998 1 138 1 198 1 401 - Stenungsundshem AB 418 471 451 467 497 - Stenungsund Energi+Fjärrvämestiftelsen 57 52 47 47 47 - Soltak AB (Stenungsunds andel) 11 8 6 6 6 Låneskuld i kronor per invånare 45 711 54 899 58 950 60 692 69 763 Eget Kapital (mnkr) 716 707 840 906 981 Årets resultat (mnkr) 69,8 -8,7 133,2 65,7 95,3 Soliditet, inkl hela pensionsskulden (%), fullfond 23,4 21,3 23,7 23,7 23,8 30 Ekonomiska styrprinciper Syftet med de ekonomiska styrprinciperna är att klargöra ansvar och befogenheter samt erhålla en effektiv administrativ hantering och en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att även kommande generationer får en bra kommunal service samt att maximal nytta uppnås med minsta möjliga resursåtgång. Befogenheter och ansvar Strategisk plan beslutas av Kommunfullmäktige (KF) i juni1 och avser nästkommande år samt två planår. Mål som finns i Strategisk plan är överordnade mål eller inriktningar tagna i andra dokument. Kommunstyrelsen (KS) ansvarar för att beslutade mål uppnås inom ramen för respektive verksamhets budget. Ramen binds på den nivå som redovisas i Strategisk plan under rubriken ”Ramar”. Tilldelad ram utgör den yttersta gränsen för resursförbrukningen inom respektive verksamhet och är överordnat mål och servicenivå. Utgångspunkten är att den budget som KF fastställt ska gälla hela året och endast i undantag ändras. Ändringar får endast göras av KF. Ekonomichefen äger rätt att göra teknisk justering av ram mellan verksamheterna. Den tekniska justeringen gäller även investeringsanslag. Större verksamhetsförändringar kräver alltid politiska beslut. Hantering av årliga över- och underskott Huvudprincipen är att över- och underskott i den löpande driften inte förs med till nästa år. Undantag kan medges för driftprojekt som löper över flera år samt om synnerliga skäl föranleder en överföring. För påbörjade investeringsobjekt som fortsätter över årsskiftet är huvudregeln att investeringsanslag som ej använts under budgetåret överförs till nästa år efter beslut i KF. En bedömning ska göras av sektorchef avseende beloppets storlek. Avstämning ska ske med ekonomichef. Förvaltningens rapportering Ekonomichef ansvarar för att en samlad uppföljning av kommunen görs. Rapportering till KS görs per tertial, det vill säga i april, augusti samt december (årsredovisning). En förenklad uppföljning görs även per mars och oktober. Det åligger sektorchef att löpande rapportera om ekonomin till utskotten och vid befarade underskott presentera åtgärder för en budget i balans. Vid avvikelse mot budget ska KS informeras. KS har ekonomiskt uppföljningsansvar för allt som inte är destinerat något annat utskott; kommunövergripande, kommunledning stab, räddningstjänst, finansverksamhet och ägarstyrning av bolag. Utskottens rapportering Utskotten följer löpande upp verksamheterna för att säkerställa att de bedrivs inom givna ekonomiska ramar. I de fall där politiska beslut krävs för de åtgärder som förvaltningen presenterar för att nå budget i balans, ska utskotten lämna förslag på åtgärder till KS. Kommunstyrelsens rapportering KS rapporterar till KF:  Uppföljning och prognos jan-april  Delårsrapport jan-augusti  Årsredovisning, helår 1 Vid valår beslutas Strategiskt plan i KF även i november Vid dessa tillfällen följs även investeringar upp. Målen följs upp i delårsrapporten i augusti samt i årsredovisningen. Budgetansvar Budgetansvaret innebär en skyldighet för varje chef att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. Detta gäller både drift och investering. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser. Respektive chef ska omgående rapportera till överordnad chef om ett underskott befaras samt omgående ta fram åtgärder för att nå balans vid årets slut. Kommundirektören ansvarar för att hela kommunens budget är i balans. Sektorchef ansvarar för att sektorn håller sig inom tilldelad budget. Verksamhetschef ansvarar för att verksamheten håller sig inom tilldelad budget och enhetschef ansvarar för att enheten håller sig inom tilldelad budget. Om åtgärder kräver politiska beslut ska skrivelse med förklaring till avvikelsen och förslag på åtgärder tillställas utskottet samtidigt som underskottet presenteras för utskottet. Om utskottets beredning resulterar i en bedömning att alla möjligheter för att eliminera ett prognostiserat underskott framstår som omöjliga att genomföra lyfts frågan till KS. I de fall KS förslag till åtgärder är av principiell beskaffenhet eller av större vikt, krävs beslut i KF. Investeringar En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total utgift på minst 50 tkr. KF beslutar om investeringsram per sektor. Det ska även finnas en förteckning över vilka objekt som ingår men ingen specificerad ram per objekt. Kommunfullmäktiges budgetbeslut tas i juni och innebär bland annat att igångsättning för budgetårets investeringar kan ske. I de fall som en investering överskrider projektbudgeten efter att upphandling genomförts krävs ett beslut av KS om utökad projektbudget under förutsättning att KS är enig. Detta gäller även omfördelning av budgetmedel mellan kommunens olika verksamheter. I de fall KS inte är enig går ärendet vidare för beslut i KF. Löpande information om investeringar sker i allmänna utskottet. Ianspråktagande ur investeringsreserv fattas av KS. Investeringar i planperioden De investeringar som ligger i plan (åren efter budgetåret) får ej ianspråktagas utan särskilt igångsättningsbeslut som beslutas av KS. Efterkalkyl Ansvarig chef/projektchef ansvarar för att efterkalkyl upprättas för alla objekt där investeringen överstiger 10 mnkr eller avvikelsen är av större karaktär eller ett väsentligt belopp. Efterkalkylen lämnas till ekonomifunktionen som rapporterar vidare till KS som avgör om den ska överlämnas till KF. Ansvarig chef/projektchef tillser att budgeterat anslag inte överskrids. Fastigheter och lokaler Fastighetsfunktionen är kommunens lokalförsörjare som tillhandahåller och förvaltar lokaler på uppdrag av verksamheterna. All lokalanskaffning ska ske via fastighetsfunktionen. Verksamheterna ansvarar för beställning av fastighetsinvestering och för att budgetera för hyra och lokalrelaterade kostnader. Verksamheten ansvarar även för att budgetera för inventarieinvesteringar i samband med fastighetsinvesteringar. Fastighetsfunktionen har ansvar för drift och underhåll av kommunens fastigheter samt för projektledning av nya projekt, både drift och investeringar. Köp av varor och tjänster Alla inköp av varor och tjänster ska ske i enlighet med kommunens upphandlings- och inköpspolicy. Upplåning - Upplåning ska ske centralt. Leasing Utgångspunkten är att all utrustning som används i kommunala verksamheter ska köpas och ägas av kommunen. Leasing av lös egendom är oftast en sämre affär då kommunens kostnader för upplåning är lägre än de som erbjuds genom en finansieringslösning från en leverantör. Det kan förekomma tillfällen då en leasinglösning är ett mer fördelaktigt alternativ för kommunen. Om det är aktuellt ska detta beslutas av ekonomichef. Fordon anskaffas via ”centraliserad fordonshantering”, ett samarbete mellan Kungälv, Tjörn och Stenungsund. Kommunala bolag Kommunens bolag styrs via de ägardirektiv som fullmäktige fastställt. Förändring av taxor och avgifter KF beslutar om taxor och avgifter och förändringar ska i möjligaste mån tas i samband med budgetbeslutet. Lokalresursplan Stenungsunds kommun 2026–2034 Innehållsförteckning 1 Lokalresursarbetet ............................................................................................................ 4 2 Befolkningsprognos, förutsättningar och vision ................................................................ 5 3 Lokalbestånd ..................................................................................................................... 7 4 Lokalbehov sektor utbildning ........................................................................................... 8 4.1 Förskolan ................................................................................................................... 9 4.2 Grundskolan .............................................................................................................. 17 4.3 Gymnasieskolan ........................................................................................................ 25 4.4 Kompetens & utveckling ........................................................................................... 27 4.5 Kultur och fritid ........................................................................................................ 29 4.6 Tidsaxel lokalförändringar sektor utbildning ............................................................. 32 5 Lokalbehov sektor socialtjänst......................................................................................... 33 5.1 Socialtjänsten allmänt .............................................................................................. 34 5.2 Äldrevård .................................................................................................................. 34 5.3 Funktionshinder ........................................................................................................ 43 5.4 Individ- och familjeomsorg (IFO) ............................................................................... 47 5.5 Tidsaxel lokalförändring sektor socialtjänst .............................................................. 50 6 Lokalbehov sektor stödfunktioner ................................................................................... 51 6.1 Sektor stödfunktioner ............................................................................................... 52 6.2 Analys av gemensamma och övergripande lokalbehov............................................. 52 6.3 Servicefunktionen ..................................................................................................... 53 6.4 Fastighetsfunktionen ................................................................................................ 55 6.5 Tidsaxel lokalförändring sektor stödfunktioner ........................................................ 56 7 Lokalbehov sektor samhällsbyggnad ............................................................................... 57 7.1 Sektor samhällsbyggnad ........................................................................................... 58 7.2 Tidsaxel lokalförändring sektor samhällsbyggnad .................................................... 58 8 Bilagor ............................................................................................................................. 59 2 8.1 Tidsaxel lokalförändringar ........................................................................................ 59 8.2 Tabell lokalförändringar ........................................................................................... 60 8.3 Tidsaxel årlig lokalrevision ........................................................................................ 61 8.4 Lokalinvesteringsprocessen ......................................................................................62 3 Förord God planering och framförhållning är en förutsättning för att det ska finnas nya lokaler färdigbyggda eller inhyrda till rätt tillfälle för att slippa tillfälliga dyra lösningar men ibland kan en tillfällig inhyrning under korta toppar vara den bästa lösningen. En investering påverkar kommunens ekonomi under lång tid. Det är viktigt att se investeringarna långsiktigt. Det är verksamheten som ansvarar för att använda sina lokaler så effektivt som möjligt, att följa upp sina behov angående volym, kvalitet, nya målgrupper och samhällsförändringar. 1 Lokalresursarbetet Lokalresursplanen ligger till grund för investeringsbudgeten och är första steget i kommunens investeringsprocess. Kommunens verksamheter har under hösten 2025 arbetat med att identifiera behov av lokaler för sina målgrupper. Vid behov har lokalprojekt som funnits med i plan sedan tidigare reviderats. Verksamheternas samlade behov av lokaler och boenden utgör förvaltningens gemensamma förslag till lokalresursplan för perioden från 2026 till 2034. Lokalresursplanen redogör för såväl nyanskaffningar, ombyggnationer som avveckling av lokaler. Befolkningsprognosen för 2026 till 2034 har använts i framtagandet av planen. Lokalplaneringsarbetet är uppbyggt i olika nivåer där de politiska budgetförslagen för investeringar arbetas fram i Personal och ekonomiutskottet vidare via Kommunstyrelsen för beslut av Kommunfullmäktige. Löpande rapportering och uppföljning av lokalinvesteringsprojekt sker till Allmänna utskottet. 4 2 Befolkningsprognos, förutsättningar och vision I de senaste prognoserna syns effekterna av minskad invandring, minskat barnafödande och pandemieffekter som försvinner. Barnafödandet i Sverige har haft en nedåtgående trend under flera år. Inte sedan 2003 har det fötts färre barn i Sverige. Befolkningsstatistiken från 2024 visar på den lägsta befolkningsökningen under 2000-talet. I befolkningsprognosen från 2023 och 2024 minskade antalet invånare i Stenungsund för första gången sedan 1998, en minskning med åtta respektive elva personer, under 2025 ökade det med tre personer. En utmaning med befolkningsprognoser är att de snabbt kan bli inaktuella när viktiga faktorer förändras. Vissa faktorer påverkas av den politik och lagar som styr landet, annat av omvärld och trender. Det är tydligt när man tittar på avvikelsen mellan de senaste årens prognoser. Till exempel har antalet barn i förskoleålder enligt prognos år 2031 minskat med 230 barn vilket motsvarar 13 förskoleavdelningar om man jämför prognosen från 2022 med prognosen från 2024. Alla kommuner minskar inte utan det finns faktorer som påverkar val av bostadsort. Faktorer som välfungerande skolor, tillgång till arbete och/eller bra pendling, upplevd trygghet, möjlighet till god livskvalité som närhet till hav och natur och ett gott ”varumärke”. Människor tenderar också att flytta till en plats som de har en relation till. Stenungsund har goda förutsättningar med ett rikt näringsliv med ca 3 000 företag verksamma i kommunen. Kommunens näringsliv präglas framför allt av en världsledande kemiindustri men det finns också stora marknader inom företagstjänster, byggtjänster och handel. Enligt Svenskt Näringslivs ranking för företagsklimat, rankades kommunen på plats 83 (av 290) år 2025. Ett positivt näringslivsklimat främjar tillväxt i befintliga företag och kan bidra till nyetableringar så fler arbetstillfällen skapas, vilket ger goda förutsättningar för befolkningstillväxt. Kommunens geografiska läge skapar också goda möjligheter för arbetspendling till och från Stenungsund till såväl närliggande kommuner som till andra delar av Göteborgs- och Västra Götalandsregionen. Under prognosperioden planeras för drygt 1 700 nya bostäder vilket ger förutsättningar för ökad inflyttning men andra faktorer som prisbild, ränteläge och möjlighet till att köpa hus på den befintliga marknaden (generationsväxlingar) påverkar också viljan och möjligheten att flytta. 5 Byggande av nya bostäder under prognosperioden kommer huvudsakligen att ske i form av förtätningar och kompletteringar i Stenungsunds samhälle. Platser som bebyggs är bland annat CW Borgs väg, Hallerna och Hasselhöjden. Utanför centrala Stenungsund kommer nya bostäder att byggas i Spekeröd i anslutning till skolan, vid Näsområdet i Ödsmål och på Kvarnhöjden i Jörlanda. Byggprognos 2025-Planerad byggnation i kommunen under prognosperioden som ligger som underlag till befolkningsprognosen. Ovan faktorer stämmer väl överens med kommunens vision om att det ska finnas attraktiva boendemiljöer nära hav och skog, med goda möjligheter till en aktiv fritid, att kommunen ska vara ett tryggt och levande samhälle med platser för möten och gemenskap, med bra förskolor och skolor samt god omsorg om de som har behov. Kommunen har en vision om att vara 35 000 invånare till år 2035 vilket inte ser ut att nås. Prognostiserat antal invånare 2034 är cirka 31 000 personer och med ett tillägg baserat på den genomsnittliga tillväxten under perioden skulle det motsvara ca 31 400 invånare 2035. 6 3 Lokalbestånd 2025 disponerar Stenungsunds kommun ca 174 000 m² verksamhetslokaler, varav ca 153 000 m² ägs av kommunen. Totalt ca 80 lokaler (förutom exploaterings- och föreningslokaler). Fastighetfunktionen ansvarar för kommunens lokaler samt ombesörjer inhyrning av externa lokaler. Bedömning av kommunens egna verksamhetslokalers tekniska status. De lokaler som ingår i den orange sektionen avser bland annat; Nösnäsgymnasiet och delar av f.d. Stenungskolan. 7 4 Lokalbehov sektor utbildning 8 4.1 Förskolan 4.1.1 Förskolans förutsättningar Kommunen ska enligt skollagen erbjuda barn som fyllt ett år plats i förskola. I den mån vårdnadshavare efterfrågar pedagogisk omsorg och omsorg vid obekväm arbetstid ska det erbjudas. Målet är att alla barn ska erbjudas plats på förskola före eller på önskat datum. Enligt lag ska en plats kunna erbjudas vid en förskoleenhet så nära barnets hem som möjligt och att skälig hänsyn ska tas till vårdnadshavares önskemål. Kommunen ska kunna erbjuda plats inom fyra månader från det att önskemålet anmälts. Barn som har föräldrar som är arbetssökande eller föräldralediga, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst 15 timmar i veckan. Barn ska även erbjudas förskola i andra fall om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Kommunen driver även öppen förskola om vilken föräldrar får information om på Barnavårdscentralen. Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år har alla barn dessutom rätt till så kallad allmän förskola, det vill säga minst 525 avgiftsfria timmar per år i förskolan. Barn som söker asyl har rätt till förskola på samma villkor som andra barn i Sverige. Enligt Skolverkets Allmänna råd bör huvudmannen och rektor se till att förskolans lokaler och utemiljö är utvecklande, hälsosam och säker samt att huvudmannen i dialog med rektor anpassar personaltäthet samt storlek och sammansättning av barngrupperna till förutsättningarna som finns på varje förskoleenhet. Stenungsundskommun arbetar med en modell som kallas för hustal. Således eftersträvas lokaler som stödjer en organisation som arbetar med olika stora barngrupper. 484 754 barn i hela landet var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs i enskild regi 2024. Det är en minskning mot de 501 193 barn som var inskrivna 2023. 4.1.2 Stenungsunds förskolor I Stenungsund kommun finns tolv förskolor som bedrivs i kommunal regi. I kommunen finns även åtta enskilda förskolor och enskild pedagogisk omsorg vars verksamhet påverkas av befolkningsutvecklingen på samma sätt som den kommunala. Kommunen är skyldig att erbjuda plats till barn som berörs av eventuell avveckling av en enskild verksamhet. Det innebär att kommunen i så fall måste utöka sin verksamhet för att även kunna ta emot dessa barn. I kommunens lokalresursplan förutsätts att de enskilda verksamheterna fyller sina platser. Om de inte fyller sina platser ökar efterfrågan på kommunala platser i stället. 9 Ur verksamhetssynpunkt varierar lokalernas ändamålsenlighet. Nyare förskolor är ofta mer väldisponerade jämfört med äldre. Nästan samtliga äldre förskolor saknar helt eller delvis funktionella personalutrymmen för samtal, dokumentation och konferens. Vilken kapacitet lokalerna har är en sammanvägd bedömning utifrån yta, ventilation, kök och lokalernas utformning. Den kommunala förskoleverksamhetens lokaler omfattar cirka 15 200 m2. 10 Behov baserat på 87% av befolkningsprognos för barn 1–6 år. 11 Volymutveckling beräknas utifrån befolkningsprognos och efterfrågandegrad. I kommunen som helhet och när efterfrågan är som högst under våren efterfrågas plats för 87 procent av barn i förskoleåldern (ett till sex år). Hösten 2025 var efterfrågan ca tolv procent lägre än på våren. Att beläggningen är större på våren beror på att sexåringarna lämnar förskolan först på hösten när de börjar förskoleklass. I slutet av 2024 finns 1 517 ordinarie platser varav 1 206 platser är kommunala och 311 fristående. I juni 2025 var det faktiska utfallet av inskrivna barn 1 454. Vid slutet av prognosperioden 2034 beräknas behovet till ca 1 607 platser (när behovet är som störst på våren och efterfrågandegraden ligger på 87%). Enligt prognos medför det att behovet, när det är som störst i juni, ökar från 1 454 platser 2025 till 1 607 platser 2034. Det vill säga en behovsökning med 153 platser totalt i kommunen. Dock kommer behovet av platser i kommunen minska fram till 2029 innan prognosen visar på en uppgång igen. Att notera är dock att nyanlända barn i förskoleåldern inte ingår i prognosen. Balansen mellan efterfrågan och utbud ser olika ut per delområde. Utfallet 2025 visar hur det såg ut i juni detta år. Tidigare år har det under kortare perioder, särskilt under senare delen av våren, uppstått mindre underskott av platser i kommunen och förskolan har då tvingats arbeta med överinskrivning. Så är dock inte fallet nu med minskade barnkullar. Prognosen visar att det under prognosperioden med föreslagna utbyggnader kommer att finnas tillräckligt med förskoleplatser ur ett helkommunsperspektiv. Observera att graferna för delområdena bygger på befolkningsprognosen men att utfallet påverkas av att vårdnadshavare kan välja förskola i annan kommundel. 12 4.1.3 Centrum Analys och förslag Behovet av förskoleplatser under våren när behovet är som störst ökar under prognosperioden från 2025 med 751 platser till 824 platser år 2034. Under hösten 2025 finns totalt 796 platser, 648 kommunala och 148 fristående. I slutet av december 2025 var utbyggnaden av Kristinedals förskola klar. Utbyggnaden innefattar fyra avdelningar och med detta blir det ett tillskott av 72 platser. Älvhems förskola med plats för 90 barn som har använts under utbyggnaden tas nu ur bruk. Bergsvägens förskoleverksamhet föreslås omdirigeras till Kristinedals förskola fram till 2029 för att under denna period upplåta lokalerna till grundskolans verksamhet. Behovet av förskoleplatser i centrum kommer vara tillfredsställt hela prognosperioden. Förvaltningen föreslår inga nya investeringar. 13 4.1.4 Norr Analys och förslag Behovet av förskoleplatser under våren när behovet är som störst ligger i princip konstant under prognosperioden, med undantag för en tillfällig topp under 2026 och en succesiv ökning från 2031. Behovsökningen från 2032 är avhängigt utbyggnad av Näsområdet som i detta nu detaljplaneras. I slutet av 2025 finns totalt 206 platser, 144 kommunala och 62 fristående. Nybyggnation av en förskola med sex avdelningar (108 platser), där fyra avdelningar ersätter Ekenäs inhyrda förskola, planeras att stå klar till 2032. Tomt planeras för möjlig utbyggnad till en åttaavdelningsförskola för framtida behov. Behovet av förskoleplatser minskar i hela kommunen under prognosperioden och medför att förvaltningen avser att gå ur Ekenäs inhyrda lokal när avtalet går ut i slutet av 2028. Det finns en osäkerhet kring när detaljplanen för Näsområdet vinner laga kraft och sålunda också en osäkerhet när behovet av en ny förskola finns. Förskoleplatser finns i centrum. Förvaltningen föreslår; o Ekenäs förskola stängs 2029 (72 platser) o Ny förskola i Ödsmål klar 2032 (108 platser). 14 4.1.5 Öster Analys och förslag Behovet av förskoleplatser under våren när behovet är som störst ligger mellan 80-95 där behovet är störst i början av prognosperioden. I slutet av 2025 finns totalt 56 platser, 36 kommunala och 20 fristående. Ett flertal vårdnadshavare som har äldre barn på skolor i olika kommundelar söker aktivt plats även för sina yngre barn på förskolan som ligger närmast denna skola. Detta för att slippa hämta och lämna på flera ställen, varför bedömningen är att befintligt antal platser är tillräckligt. Förvaltningen föreslår inga nya investeringar. 15 4.1.6 Söder Analys och förslag Behovet av förskoleplatser under våren när behovet är som störst ökar under prognosperioden till ca 490 år 2034. I slutet av 2025 finns totalt 459 platser, 378 kommunala och 81 fristående. Då osäkerhet kring ny detaljplan för området Kvarnhöjden föreligger, samtidigt som ett behov av platser i område söder kommer att finnas föreligger två alternativa lösningar. Ett alternativ är att bygga ut Jörlanda förskola med fyra avdelningar vilket genererar ett tillskott med 72 platser. Det andra alternativet är att bygga ny förskola på Kvarnhöjden där möjlighet finns för att bygga upp till åtta avdelningar, d.v.s. 144 platser. Söktrycket i söder behöver bevakas noga då en del vårdnadshavare i centrum föredrar att placera sina barn i en förskola i söder. Effekt av nybyggnationen på Hallerna norra och utbyggnaden av Kristinedals förskola torde minska söktrycket även i söder. Förvaltningen föreslår; o Utbyggnad av Jörlanda förskola med fyra avdelningar alternativt nybyggnation i Kvarnhöjden till januari 2034. 16 4.2 Grundskolan Grundskolans och den anpassade grundskolans förutsättningar Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola och den anpassade grundskolan kommer till stånd för alla som enligt Skollagen har rätt till respektive skolform och inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Arbetet styrs av Kommunallagen och har till uppgift att fullgöra kommunens uppgifter enligt Skollagen. Skolan styrs även av ett flertal andra lagar däribland Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen, Förvaltningslagen, Offentlighets- och Sekretesslagen men även internationella överenskommelser som Barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Den anpassade grundskolan ska ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grund- och grundsärskola. Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen är sedan höstterminen 2018 obligatorisk. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Trender i Sverige Antalet elever i grundskolan fortsätter att minska. Läsåret 2024/2025 gick 1 104 629 elever inklusive förskoleklass i grundskolan, en minskning med 5 439 elever sedan föregående läsår. Majoriteten av grundskolans elever i Sverige går i kommunala skolor, ca 84 %. Däremot så ökar antalet elever som är placerade i den anpassade grundskolan från 16 015 läsåret 23/24 till 17 216 läsåret 24/25. Den tidigare grundsärskolan hade år 22/23 15 345 elever inskrivna. Tendensen är densamma i Stenungsunds kommun. 17 Stenungsunds grundskolor och den anpassade grundskolan I Stenungsunds kommun finns elva kommunala grundskolenheter och en anpassad grundskola. Därutöver finns en fristående F-9 skola, Stenungsunds Montessoriskola. Kapacitet och söktryck I oktober 2025, läsåret 2025/26 är 3 291 elever inskrivna i kommunens grundskolor. Om man förutsätter att alla hemklassrum kan ta emot en full klass, för årskurs F-6 max 25 elever per klass, förutom Spekerödskolan där maxantalet är 22 elever per klass, och för årskurs 7-9 max 28 elever per klass, så skulle kapaciteten teoretiskt vara drygt 4 400. Kapaciteten påverkas också av andra faktorer som av t ex yta och ventilation, samt inte minst av organisation. Siffrorna är framräknade utifrån att varje klassrum har maximalt antal barn per årskurs. I verkligheten varierar klasstorlekarna efter årskullarnas storlek. Exempelvis behöver en klass med 15 elever eller en klass med 25 elever båda ett klassrum. Det betyder att trots att antalet elever ryms inom skolans kapacitet så kan det ändå bli brist på klassrum. Därför visas tabellen för respektive skola både avseende elevkapacitet och antal möjliga klasser. 18 Ur verksamhetssynpunkt varierar lokalernas ändamålsenlighet. Nyare skolenheter är ofta mer väldisponerade och anpassade utifrån gällande styrdokument jämfört med äldre skolenheter. Skolorna är efter de senaste årens ombyggnationer allt mer likvärdiga och anpassade efter dagens standard. Fritidshemmen saknar i stort sett egna lokaler utan samutnyttjar rum med skolan. Från 2025 till 2034 kommer elevantalet fluktuera men endast marginellt (se tabell nedan). Nyanlända barn och elever finns inte med i befolkningsprognosen, vilket innebär att fler elever kan komma att vistas i verksamheten än prognosen anger. Prognosen för antalet 19 nyanlända och asylsökande i grundskoleålder är mycket svår att förutse på lång sikt då påverkansfaktorerna är många. I maj 2020 beslutade Kommunstyrelsen om nya riktlinjer för skolplacering i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Därmed upphörde tidigare turordningsregler för skolplacering. Det innebär att kommunen i första hand ska utgå från vårdnadshavares önskemål när en elev ges en plats vid en skola. Men vårdnadshavares önskemål får inte gå ut över ett annat barns rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet (närhetsprincipen). När platserna på en skola inte räcker till alla sökanden är det kommunen som bedömer vilka elever som har rätt till en plats på skolan. Hur många elever som får plats vid varje skolenhet bestäms av kommunen. Skolval görs av vårdnadshavare till elever som är folkbokförda i Stenungsunds kommun. Val av skolenhet görs till förskoleklass, vid övergång till ny skolenhet i årskurs 7, vid önskemål om skolbyte och vid inflyttning till kommunen. För varje skola har ett maxantal elever per årskurs och skola fastställts. Det betyder att när en årskurs är full så hänvisas eleven till en annan skola. Elever har alltid rätt att gå kvar på den skolenheten som de går på oavsett om någon annan flyttar in som bor närmare skolan. Skolskjutslinjerna kan innebära undantag från närhetsprincipen med hänvisning till ekonomiska och organisatoriska skäl. När den skola eleven sökt är full hänvisas hen till den skola som har plats och som ligger närmast elevens folkbokförda adress. I prognosarbetet har F-6 skolorna delats upp utifrån befolkningsprognosens delområden. 20 4.2.1 Centrum F-6 Analys och förslag Till området centrum hör F-6 skolorna Kopperskolan, Kristinedalskolan, Kyrkenorumskolan och Hallernaskolan. När elever inte längre hör till ett specifikt upptagningsområde utan kan hänvisas till närliggande skola finns kapacitet för den prognostiserade elevmängden i centrum under hela prognosperioden. En osäkerhet som föreligger är behoven för den anpassade grundskolan som påverkar antalet tillgängliga klassrum på Kristinedalskolan. Tendensen är att behovet av plats för den anpassade grundskolan ökar i riket och så också i Stenungsunds kommun. Enheten för flerspråkighet huserar också på Kristinedalskolan vilket ger en trångboddhet framför allt i fråga om arbetsrum. Bristen på arbetsrum gäller också för den anpassade grundskolans personal. Under sommaren 2026 kommer den modul som finns på Kristinedalskolan avetableras. Samtidigt frigörs utrymme på Bergsvägens förskola då verksamheten där föreslås omdirigeras till Kristinedals förskola fram till 2029. 21 4.2.2 Norr F-6 Analys och förslag Skolan beräknas ha tillräcklig kapacitet för den prognostiserade elevmängden i området under hela prognosperioden. Då kapaciteten ständigt balanserar mot behovet kommer nya klassrum att behöva byggas även om en utbyggnad av Näsområdet inte kommer till stånd. Det råder i dagsläget en osäkerhet kring hur många nya klassrum som behövs. Förvaltningen föreslår o Tillbyggnad av nya klassrum, klart 2032. 22 4.2.3 Söder F-6 Analys och förslag När elever inte längre hör till ett specifikt upptagningsområde utan kan hänvisas till närliggande skola finns kapacitet för den prognostiserade elevmängden i söder under hela prognosperioden. I och med till- och ombyggnationen av Jörlandaskolan så finns det tillräckligt antal klassrum, specialsalar och kapacitet i matsalen för hela prognosperioden. Förvaltningen föreslår inga nya investeringar 23 4.2.4 Högstadieskolorna Analys och förslag Söktrycksprognosen visar på ett relativt stabilt antal högstadieelever över prognosperioden. Antalet klasser varierar med årskullarnas storlek och inte bara mängden elever. I dag finns tre högstadieskolor i kommunal regi. Hallernaskolan med plats för 18 klasser, Stora Högaskolan med plats för 15 klasser och Kristinedalskolan med plats för 9 klasser. Det finns också en fristående skola med högstadium (en parallell). 24 4.3 Gymnasieskolan Gymnasieskolans förutsättningar Antalet elever varierar med antalet ungdomar i gymnasieålder. Antalet elever fortsätter att öka men i mindre utsträckning. Läsåret 2024/25 var 371 813 elever inskrivna i gymnasieskolan i landet. Av dessa gick 223 737 elever något av de högskoleförberedande programmen, 110 657 elever gick på ett yrkesprogram och 37 419 elever gick på introduktionsprogrammet. Nösnäsgymnasiet har ca 1 500 inskrivna elever höstterminen 2025. Enligt gymnasiets söktrycksprognos kommer denna sjunka något under prognosperioden. Gymnasiets lokaler Gymnasiet disponerar sammanlagt cirka 23 800 m2. Verksamheten bedrivs i huvudsak i Nösnäsgymnasiets lokaler som ägs av kommunen. Gymnasiet bedriver därutöver undervisning i Stenungsund Arena, i en inköpt modul och i inhyrda lokaler i Wallhamn för lackering och karosseriutbildning, samt inhyrda lokaler i Hogia. 25 Analys och förslag De senaste åren har en förtätning av skolan skett för att optimera ytanvändandet. Gymnasieskolans behov av lokaler har också förändrats över tid. Fler utrymmen har tagits i anspråk till arbetsrum då lärarna arbetar i skolans lokaler i större utsträckning än tidigare. Mer studiehandledning, anpassad gymnasieskola och särskilda lokalbehov för introduktions- programmet har tillkommit. Lokalutnyttjandet av teorisalarna ligger enligt gymnasiet på över 80 % och skolan har behov av fler klassrum, särskilt för att kunna möta det ökade söktrycket, men också för att kunna få ihop de olika parametrar som behöver tas hänsyn till vid schemaläggningen. Det har tidigare diskuterats huruvida man kan förlänga skoldagen för att utnyttja undervisningslokalerna bättre. Det har dock visat sig mycket svårt att kunna påverka skolskjutstiderna. Många elever åker långt och busstransporterna samordnas ibland även med grundskolan. Även linjetrafiken skulle påverkas av en förändring. Skolan strävar också efter en sammanhållen skoldag med så få håltimmar som möjligt vilket kräver att det finns tillgängliga salar. För att få plats har gymnasiet hyrt in sig i del av Hogias lokaler. Detta råder inte bara bot på gymnasiets tillfälliga platsbehov utan skapar ytterligare incitament för det samarbete som redan sker mellan Teknikcollege och Hogia. Dock så finns det rent logistiska problem med denna lösning varför förslag har funnits på att bygga om E-plan med gamla restaurangskolans kök och lektionssalar för att tillskapa mer platser på själva skolan. Utifrån nya förutsättningar beroende på förändringar inom gymnasieutbildningen nationellt och planer på att åter starta upp restaurang- och livsmedelsprogram så behövs ombyggnation istället på D-plan för att bättre kunna nyttja lokalytorna. Inhyrningen på Hogia kommer att fortlöpa till dess att ombyggnationen är klar inför läsåret 2026/27. Beslutade investeringar; o Ombyggnation för att tillskapa fler klassrum på D-plan. Förvaltningen föreslår; o Avveckla utbildningslokal Hogia, Ht 2027 26 4.4 Kompetens & utveckling 4.4.1 Vuxenutbildningen Verksamheten bedrivs på Hasselbacken och har ett brett utbud av utbildningar; studier för vuxna på grundskole- och gymnasienivå, svenska för invandrare (SFI), särskild utbildning för vuxna (Särvux) samt högskoleutbildningar. Verksamheten bedriver YH utbildning i lokaler på Röda Nyborg. 4.4.2 Arbetsmarknadsenheten (AME) och Enheten för nyanlända (EFN) Den administrativa verksamheten bedrivs från och med oktober 2025 i kommunhuset. Det praktiska utförandet sker på Gesällgatan 2, samt på Åbacka Trädgård i samarbete med IFO. Utbildningslokaler och behov Tabellen nedan visar antal pågående utbildningar och omfattning. Det totala antalet elever minskar från 1 275 år 24/25 till 614 år 25/26. Antalet helårsekvivalenter1 var läsåret 24/25 636 medan antalet minskade läsåret 25/26 till 353. 1 Helårsekvivalent är elevantal omräknat till motsvarande antal heltidsstuderande 27 Analys och förslag Då antalet elever varierar mycket över tid, flera utbildningar sker på deltid och nya kurser startar med kort varsel så är det svårt att göra en långsiktig prognos för Vuxenutbildningen och SFI. Antalet elever minskar på kort sikt men kommer att öka igen, eftersom verksamheten arbetar med att öka upp antalet utbildningar. Minskningen i år beror främst på att utbildningar har lagts ned. I dagsläget hyrs endast lokaler på Hasselbacken för vuxenutbildningen. AME:s administration har under hösten flyttat ut från Strandvägen till kommunhuset och från den siste december 2025 hyrs inte längre lokalen i Munkeröd in. Som komplement till Hasselbacken kommer utbildningar fortsätta bedrivas i Röda Nyborg. En problematik är att lokalerna på Hasselbacken inte är anpassade för verksamheten och att dessa är i behov av omfattande renovering om det ska bedrivas verksamhet där över tid. Dessutom kommer tomten utanför Hasselbacken där verksamheten bedrivs på sikt säljas vilket innebär att parkeringsplatser kopplade till verksamheten försvinner. På sikt ser verksamheten ett behov av nya lokaler. Övre delen av Stenungskolans fastighet, d.v.s. byggnaderna A, B och F är en bra plats att bedriva verksamheten på sett till lokalernas utformning och de goda kommunikationsmöjligheter som finns för studenter och personal. Under det pågående arbetet med centrumutvecklingen bör det beaktas. Verksamheten Kompetens och Utveckling har fått förstärkt ram för att kunna utöka projekt med likande upplägg som ”Odla svenska”. Idag bedrivs detta projekt på Åbacka i Ödsmål. Dessa lokaler är slitna, det stora växthuset behöver rivas då det utgör en säkerhetsrisk. Åbacka samnyttjas med IFO och del av deras verksamhet. Förslag finns på att flytta båda verksamheterna till Mariagården. Det finns då ett behov av investeringar i form av växthus och personalutrymmen m.m. Mariagården är byggnadsminnesmärkt och detta behöver beaktas vid nybyggnationer. Förvaltningen föreslår o Renovering och ombyggnation av Stenungskolans byggnader A, B och F för att anpassas till vuxenutbildningens behov, klart 2028. o Lämna befintliga lokaler på Hasselbackevägen 2028. o Växthus och byggnad för personalutrymme m.m. på Mariagården, klart 2028. o Åbacka avvecklas 2028 28 4.5 Kultur och fritid Verksamheter Kultur och fritid bedriver kulturverksamhet för barn och ungdomar såväl som för vuxna. Verksamheten ansvarar för biblioteksverksamheten, kulturskolan, ungdomsverksamheten och föreningsservice. Inom verksamheten finns också enheten park och natur. 4.5.1 Kulturhuset Fregatten I Kulturhuset finns bland annat bibliotek, konsthall, turistinformation, café, Bio Fregatten, konferensverksamhet, kulturskola, ungdomsverksamhet och Molekylverkstan. Under hela året erbjuds kulturarrangemang, evenemang och utställningar för alla åldrar. Tidigare år har arbete gjorts för att skapa ett kulturhus som en trygg mötesplats och som välkomnar många olika målgrupper. Bland annat har investeringar genomförts för att utveckla möjligheter till scenframträdanden i foajén, en gemensam välkomst- och informationsdisk har installerats samt en ny välkomnande öppning till konsthallen. Kulturskolan använder idag lokaler i Kulturhusets källare. Dessa lokaler byggdes ursprungligen för att inrymma radiostation och är inte anpassade till dagens verksamhet. En möjlighet är att använda Hallerna högstadieskolas nedre plan för Kulturskolans olika aktiviteter efter skoltid. Skolan är byggd för att olika verksamheter ska kunna finnas i lokalerna. Dock så innebär det en del logistiska problem för såväl personal som elever. 4.5.2 Befintliga idrottshallar Verksamheten ansvarar för kommunikationen med idrottsklubbarna samt bokning av alla idrottshallar utom simhallen. Av matrisen nedan framgår vilka anläggningar som hyrs ut via kommunen år 2025. Samtliga anläggningar ägs av kommunen, med undantag av sporthallen i Stora Höga. Den höga beläggningsgraden i de största hallarna innebär brist på bokningsbar tid främst för match. Behovet av mer bokningsbar tid är störst bland barn och ungdomar upp till 17 år. Nästan samtliga ungdomsmatcher spelas på helgerna då det är långa resvägar inom distriktet som inte kan förläggas till vardagskvällar. De minsta hallarna hyrs inte ut i någon större utsträckning då de är för små för att vara ändamålsenliga och inte går att utnyttja för matchspel. 29 4.5.3 Föreningslokaler Verksamheten ansvar också för uthyrning av kommunägda föreningslokaler och har dialog med föreningslivet om deras behov av lokaler. 4.5.4 Anläggning Verksamheten förvaltar kommunens idrottsanläggningar, simhall, ishall, friluftsbad samt vandringsleder/naturstigar. Enheten har också ansvar för skötseln av kommunens idrottshallar utanför skoltid. Målgruppen för anläggning är alla boende i Stenungsunds kommun med prioritet för barn och ungdomar mellan 7 och 20 år. Från den 31 december 2024 till 2034 beräknas gruppen 7-20 år öka med 175 personer. 30 4.5.5 Park och natur Park och natur utgår idag från Stenungsund Arena. I anslutning till denna förvaras större delen av maskinparken i ett industritält om ca 200 m². Utöver det finns förrådsutrymme utspridda i tätorten. Det finns ett behov av att samla verksamheten på en central plats så att inventarier och personal enkelt kan nyttjas på ett mer resurseffektivt och säkert sätt. Behov finns av garage, spolplatta, verkstad, omklädningsrum, pausrum, plats utomhus för parkering och depå av material mm. 31 4.6 Tidsaxel lokalförändringar sektor utbildning 32 5 Lokalbehov sektor socialtjänst 33 5.1 Socialtjänsten allmänt Befolkningsprognosen visar på en ökning med cirka 3 200 personer under prognosperioden, varav ca 1 250 är i gruppen 65 år och äldre. En ökad befolkningsmängd innebär en ökning av personer som behöver stöd av socialtjänsten, men det är ingen linjär koppling mellan befolkningsprognos och de insatser som utförs inom sektor socialtjänst. Kopplingen till befolkningsprognosen är starkast för de verksamheter som samlas under vård- och omsorg. Ökad brukarvolym ger behov av fler lokaler för både brukare och administrativ personal. Behovet av kontorsplatser ses över tillsammans med behovet av kontorsplatser för övrig administrativ personal. 5.2 Äldrevård 5.2.1 Befolkningsutveckling och andra påverkansfaktorer för behov av omsorgsplats Antalet äldre invånare prognostiseras att öka i förhållande till total folkmängd både i Stenungsund och på nationell nivå. 2024 var andelen 80+ 6,4% av landets befolkning och beräknas vara 7,9% 2034, en ökning med ca 174 000 personer. I Stenungsund beräknas andelen 80+ öka från 6,5% (2024) till 7,9 (2034), en ökning med cirka 620 personer. Gruppen 65–74 ökar med ca 660 personer och gruppen 75–79 minskar med ca 40 personer. Totalt en ökning med ca 1 240 personer. 34 Antalet omsorgsplatser som behövs styrs inte av ålder utan av omvårdnadsbehov. Däremot finns en koppling mellan ökad ålder och ökade behov av stöd och hjälp. Förutom demografiska förändringar i gruppen äldre påverkas behovet av särskilda boendeplatser av andra faktorer som;  Befolkningens möjlighet till bättre hälsa genom läkemedel, operationer och hjälpmedel.  Möjlighet till användning av tjänster som ersätter/kompletterar insatser ex hushållsnära tjänster med RUT-avdrag.  Utveckling och användning av välfärdsteknik.  Tillgång till alternativa tillgängliga bostäder och boendeformer såsom trygghetsboenden.  Hushållens sammansättning (ensamboende eller tillsammans med andra).  Möjlighet till förebyggande insatser som möjliggör för de som önskar att bo kvar i hemmet.  Tillgång till hemtjänst.  Förändringar i lagstiftningen.  Sjukvårdens rutiner och omställning till nära vård. 5.2.2 Särskilda boende för äldre (SÄBO) Verksamheterna inom vård- och äldreomsorgen är i hög grad lagstyrda. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. De krav som ställs i framför allt socialtjänstlagen har stor betydelse för planering och utformning av byggnaderna. När kommunernas socialtjänst beslutat om bistånd till enskilda ska beslutet verkställas direkt (inom max tre månader). Om en kommun inte verkställer ett beslutat bistånd inom skälig tid kan en förvaltningsdomstol döma ut en sanktionsavgift (särskild avgift). Särskilt boende erbjuds personer som har så stora vård- och omsorgsbehov att de inte längre klarar att bo hemma. För den som har beviljats boende i särskild boendeform ska det ingå möjlighet att sammanbo med make, maka eller sambo. Förutom lägenheter för brukarna finns behov av utökning av kontor och konferenslokal till personalen då de idag sitter väldigt trångt. När produktionsköket på Tallåsen flyttas kommer de gamla kökslokalerna byggas om för dessa ändamål. 35 5.2.2.1 Metod för framtagande av prognos Antalet äldre ökar kraftigt samtidigt som andelen äldre med insatser har minskat över tid vilket bland annat tillskrivs ökad medellivslängd, bättre hälsa, mer hjälpande medicinsk- och teknisk utrustning samt tillgång till trygghetsbostäder. SKR har gjort en fördjupad nationell analys av äldreomsorgsbehoven för hemtjänst och SÄBO som visar hur behoven utvecklats de senaste tio åren samt hur behoven beräknas öka de tio kommande åren. I prognosen redovisas tre scenarios; Scenario A – Utgår från att nyttjandet av äldreomsorg i olika åldersgrupper fortsätter som i dag. Scenario B – Utgår från att äldreomsorgsbehoven skjuts fram i takt med att medellivslängden ökar. Scenario C – Tar även hänsyn till att behoven har hållits tillbaka mer än vad ökningen av medellivslängden förklarar, och att detta fortsätter framöver, i samma takt som under de senaste åren. Med utgångspunkt i SCB:s antagande om ökad medellivslängd och det faktum att dagens och kommande generationer äldre är friskare än tidigare generationer lutar SKR åt att betrakta scenario B som ett basscenario i olika framskrivningar.2 Stenungsunds kommun beställer varje år en befolkningsprognos där SCB-statistik sammanvägs med kommunens byggnationsprognos. Utifrån det beräknade demografiska underlaget för individer över 65 år tas en söktrycksprognos fram. Tidigare år har prognosen baserats på de senaste två årens genomsnittliga beviljade bifall per ålderskategori som en 2 Fördjupad analys av äldreomsorgsbehoven, SKR maj 2025 36 linjär beräkning i förhållande till befolkningsökningen av äldre (i likhet med scenario A). Årets sökprognos är framtagen utifrån genomsnittligt antal bifall 2024 uppräknat med samma procentuella ökning som i SKR:s beräkning av scenario B för Stenungsunds kommun.3 En jämförelsekurva beräknad enligt tidigare års metod visas också i diagrammet. 5.2.2.2 Prognos och analys av behov av äldreboende med särskild service Söktrycksprognosen visar ett behov av i snitt sju nya platser per år fram till 2034. Under 2024 var antalet personer med beviljat bifall (personer som beviljats plats eller har plats på SÄBO) i genomsnitt 204. Väntetiden från det att en person ansökt om plats till dess plats erbjuds var i Stenungsund i snitt 67 dagar (median 55 dagar) för 2024. 4 I den tiden ingår handläggningstid (Ø 30 dagar) 3 Antagande om att 2034 års ökning är densamma som för 2033 då SKR:s prognos bara sträcker sig till 2033. 4 Kolada, nyckeltal för 2024 37 där bedömning görs om vilket stöd den sökande har rätt till enligt socialtjänstlagen. Anvisning av plats och bokning av visning görs så snart det finns en ledig lägenhet. Ibland behöver en lägenhet renoveras innan ny hyresgäst kan flytta in vilket förlänger tiden innan den kan upplåtas. Genomsnittlig omsättningstid, dvs den tid en brukare bor på ett boende i Stenungsund var ca 980 dagar (2024) och genomsnittsåldern på de som beviljades bifall 85 år (2024). Förvaltningen ser också en utveckling av fler yngre (under 65 år) med demensdiagnos samt även fler äldre med samsjuklighet i behov av boende och omvårdnad. Målgruppens speciella behov och förutsättningar innebär att de är svåra att placera på befintliga särskilda boenden utan behöver särskilt anpassade, avskilda boenden med mindre avdelningar. Kommunen har idag tre boenden med särskild service för äldre. Tallåsen, Hällebäck och Pressaregården. Totalt finns det 195 SÄBO-platser (exklusive korttids- och växelplatser). Under 2026 kommer Hällebäcks SÄBO att avvecklas och Lövberga SÄBO att öppnas. Då kommer det att finnas 234 SÄBO platser vilket är en ökning med 39 platser. Förvaltningen ser behov av ytterligare SÄBO till 2031. Boendet föreslås byggas mer småskaligt som ett komplement till de befintliga boendena. Boendet skulle med fördel kunna placeras utanför centralorten, t.ex. på Kvarnhöjden eller i Stora Höga som är platser med goda kommunikations-möjligheter för både anhöriga och personal. Goda kommunikationsmöjligheter är viktigt i konkurrensen vid rekrytering av personal framöver. För att fördröja behovet av SÄBO-plats behöver det finnas olika former av boende som senior- och trygghetsboenden. Bostäderna är funktionella med utbyggd service och är förberedda för tillgänglighetsanpassningar. De ger möjlighet till aktiviteter och gemenskap. Förvaltningen välkomnar etablering av dessa och ser att det skulle minska behovet av insatser från kommunen på sikt. 38 5.2.3 Korttidsplatser Korttidsplats avser insats i form av tillfällig vistelse där personen får vård och omsorg dygnet runt. Insatsen är biståndsbedömd och är ett komplement till hemtjänst, hemsjukvård och anhörigstöd. Det kan beviljas vid enstaka tillfällen eller i form av växelvård. Behov av plats kan vara aktuellt efter en sjukhusvistelse när man har svårt att klara sig själv, som avlastning för anhöriga, under en demensutredning, i väntan på permanent plats på ett SÄBO eller för palliativ vård. Korttidsboendet är organiserat med särskilda platser för tillfällig omvårdnad och särskilda platser för växelboende. Behovet av korttidsplatser för tillfällig omvårdnad beräknas öka med en äldre befolkning. Det är viktigt att dessa platser ligger i anslutning till sjuksköterskor och Rehab då omsorgstagarna ofta är mycket vårdtunga. Omställning till Nära vård innebär bland annat att primärvården är nav för hälso- och sjukvården. Växelboende är en enklare form av boende och vårdform för brukare som normalt vårdas i sitt hem. Det är till för att ge återhämtning så att vardagen skall fungera bättre för brukare och anhöriga. Växelvård sker vanligen vid regelbundna, upprepade tillfällen. Ett växelboende kan med fördel ligga i anslutning till hemtjänsten, trygghetsboende eller korttidsboende för omvårdnad med möjlighet till att samnyttja ”känd” personal. Befintliga lokaler på Tallåsen för korttidsvård har svårt att svara upp till de behov som finns och kommer att flyttas till nya lokaler på Lövberga under mitten av 2026. 5.2.3.1 Metod för framtagande av prognos Stenungsunds kommun beställer varje år en befolkningsprognos där SCB statistik sammanvägs med kommunens byggnationsprognos. Årets sökprognos är framtagen utifrån uppskattat behov 2024 uppräknat med samma procentuella ökning som i SKR:s beräkning av scenario B för Stenungsunds kommun5. Behovet inkluderar växelboendeplatser. 5 Fördjupad analys av äldreomsorgsbehoven, SKR maj 2025. Samt ett antagande om att 2034 års ökning är densamma som för 2033 då SKR:s prognos bara sträcker sig till 2033. 39 5.2.3.2 Prognos och analys av behov av korttids- och växelboende Söktrycksprognosen visar ett behov av sju fler korttidsplatser fram till 2034. När det råder brist på SÄBO-platser ökar behovet av korttidsplatser då många brukare placeras där i avvaktan på permanent plats. Det finns alltså ett direkt samband mellan tillgången till SÄBO-platser och behovet av korttidsplatser. Behovet av korttidsplatser beräknas därför att minska något i samband med öppnandet av Lövberga. Behovet kommer fortsatt analyseras för att bedöma graden av påverkan. I dagsläget finns 14 korttidsplatser på Syréngården och fyra platser för växelboende som lånas av Tallåsens SÄBO-avdelningar. Vid flytten till Lövberga utökas platser till 20 och verksamheten behöver inte längre låna platser från SÄBO-verksamheten. Det kommer att finnas plats för korttid- och växelplatser på Lövberga under de första åren. I samband med att nytt SÄBO byggs kan korttidsenheten ta över en avdelning på Lövberga från SÄBO. Antalet platser på nytt SÄBO ökas med motsvarande antal platser. 40 5.2.4 Ordinärt boende, personlig assistans och dagverksamhet Gruppen 80+ beräknas öka med cirka 34% under prognosperioden vilket också kommer att öka behovet av hemtjänst och andra tjänster, det finns dock inget linjärt samband. Antalet tillgängliga platser på trygghetsboende och särskilt boende påverkar också direkt antalet personer som bor kvar i ordinärt boende och behöver hjälp. Personer som behöver hjälp med personlig omvårdnad eller service i form av till exempel städ, inköp och tvätt kan beviljas hemtjänst. Hemtjänsten omfattar även, bland annat, trygghetslarm och stöd i hemmet efter sjukhusvistelse. Verksamheten pågår dygnet runt. Omvårdnad bedrivs i kommunal regi medan servicetjänster bedrivs enligt LOV i privat och kommunal regi. En högre andel äldre ökar behovet av hemtjänst. När verksamhet förs över till eller från privata aktörer påverkas den kommunala verksamheten utifrån den volym som överförs, vilket gör det svårt att prognostisera den kommunala verksamheten. Hemtjänstens personal bedöms öka med sammanlagt cirka 50 personer under prognosperioden. Antalet omsorgstagare kommer att öka utifrån befolkningsförändringen men verksamheten arbetar med att utveckla och införa fler digitala tjänster för att kunna ge mer digital omsorg till omsorgstagarna. Förhoppningen är att det arbetet skall resultera i att de bättre klarar av att möta en ökad andel äldre utan att öka personalen i samma utsträckning. Hemtjänsten har lokaler på Strandvägen 37, i DHM-gården i Jörlanda samt en rastlokal i Svenshögen. Ny lokal öppnas på Lövberga under mitten av 2026. Att förlägga hemtjänstdistrikt ihop med särskilt boende ger möjlighet till ett utökat personalsamarbete 41 mellan hemtjänst och boendet. Verksamheterna har olika belastning över dygnet och kan då nyttja personalen på ett mer effektivt sätt. Vid nybyggnation av framtida särskilda boenden kommer behov av plats för hemtjänsten att beaktas i planeringen. 5.2.5 Kommunal Hälso- och sjukvård Hemsjukvården har ca 520 personer inskrivna och målgruppen växer med befolkningens ålderskurva. Kommunen är skyldig att ge hemsjukvård och rehabilitering till omsorgstagare i ordinärt boende, särskilt boende, på korttidsplatser och BmSS-bostäder. Patienterna som i allt större utsträckning vårdas i hemmet blir alltmer vårdtunga. Det innebär att personalgruppen som arbetar med dem också kommer att behöva utökas. Verksamheten har nyligen flyttat från Tallåsen till inhyrda lokaler på Sävgatan. Verksamheten ser inget behov av ytterligare utökade lokaler. 5.2.6 Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet Ensamhet bland äldre orsakar lidande för den drabbade, med försämrad livskvalitet som följd. Genom förebyggande verksamhet för bättre hälsa uppnås också mindre behov av SÄBO-platser. Kommunen bedriver två former av verksamhet för att minska ensamheten. Öppen seniorverksamhet– arrangerar mötesplatser med syftet att minska den ofrivilliga ensamheten hos äldre i eget boende och med det öka hälsa och välbefinnande. Det anordnas fikaträffar och fysisk aktivitet som promenader och balansövningar. Verksamheten ligger i linje med ny socialtjänstlag (juli 2025) vars syfte är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande och lättillgänglig än idag. Verksamheten har ingen egen lokal utan träffas idag på Kulturhuset Fregatten och i två hyrda lokaler i andra delar av kommunen, en i Jörlanda och en i Ödsmål. Verksamheten finner dock att det blivit svårare att få plats på Fregatten och ser ett behov av andra lokaler. Dessa skulle med fördel kunna samnyttjas med dagverksamheten. Under ombyggnationen av kommunhuset 2026/27 kommer kommunens övriga verksamheter dessutom att ha behov av att nyttja Fregatten i större utsträckning vilket ytterligare minskar tillgängligheten till Fregatten. Dagverksamhet – verksamhet riktad sig till äldre och funktionsnedsatta som bor kvar i det egna hemmet men som har behov av stöd, kontakt och social gemenskap. Målsättningen med verksamheten är att bevara och stimulera brukarnas intressen, få en trevlig och meningsfull vardag i gemenskap och trygghet med andra. Stenungsunds kommun har två dagverksamheter, en med inriktning omsorg och en med inriktning demens. 42 Dagverksamheten är även ett stöd för anhöriga som får möjlighet till avlastning om de vårdar personer med demenssjukdom vilka då kan bo kvar längre i det egna hemmet. För att få komma till dagverksamheten krävs ett biståndsbeslut. Lokalerna på Lövberga som planerades för dagverksamhet kommer att nyttjas för demenscentrum varför dagverksamheten har behov av utökade lokaler. Dessa kan med fördel samnyttjas med den för den öppna seniorverksamheten. 5.2.7 Lokalbehov Förvaltningen föreslår; o Inhyrning av lokal för SEE-projektet och Dagverksamheten 2026. o Ombyggnation av Tallåsens nuvarande produktionskök till kontor och konferensrum, klart sommaren 2029. o Nytt äldreboende för att möta kommande prognostiserade behov med 40 platser, klart 2031. o Lokaler för ett hemtjänstdistrikt när nytt särskilt boende byggs 2031 5.3 Funktionshinder Att ha en bostad och en meningsfull sysselsättning är de mest grundläggande förutsättningarna för att ha ett värdigt liv. Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden verka för att människor som av psykiska, fysiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. 5.3.1 Boende enligt LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) Kommunen har till uppgift att inrätta bostäder med särskild service för dem som har behov. Stöd enligt LSS kan se väldigt olika ut då behovet skiljer sig från individ till individ. Bostad tilldelas och anpassas så att den fungerar utifrån den enskildes bedömda behov. Brukarna bor oftast länge i samma bostad, ibland hela livet, varför bostaden måste gå att anpassa för ändrade/ökande behov. Nya bostäder byggs därför med stor flexibilitet. Bostäderna behöver vara anpassade för hög tillgänglighet och får inte ha en institutionell prägel, max 6–7 lägenheter per boende (+ eventuella satelitboenden). Det finns brukare med stora behov av fysiska hjälpmedel och en del med ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Det finns också brukare som klarar sig mer självständigt med begränsat behov av 43 hjälp. Bostäderna kan därför se väldigt olika ut. Formerna för lämplig bostad med särskild service enligt LSS kan delas in i tre kategorier: gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad för mer självständigt boende. Bostaden behöver i regel ligga i den sökandes hemort. Köp av plats är inte tillfredställande eftersom den enskilde tvingas byta sociala sammanhang, får långt till eller måste avbryta fritidsaktiviteter. För att kunna ge rätt stöd till en individ kan det dock ibland vara nödvändigt att köpa plats i mer avlägsna kommuner. Att inte ligga i fas med platsförsörjningen kan följaktligen leda till extrakostnader då köpta platser ofta är dyra. 5.3.2 Metod för framtagande av prognos Gruppen individer med funktionshinder är en svår grupp att prognostisera då den inte följer befolkningsprognosen eller något känt mönster. Verksamheten uppskattar behov och tidsplan tillsammans med biståndsenheten och grundskolan. Därutöver kan behov uppkomma genom inflyttning från andra kommuner eller från individer som bott hemma hos föräldrar under en längre period men där behov kommit att uppstå. Oplanerade tillskott av enstaka individer har betydande påverkan på planeringen då de behöver beredas plats i rätt sammanhang och i rätt tid. Olika individer har väldigt olika behov varför det inte bara är antalet lägenheter som skall planeras utan också vilken typ av boende. När nytt boende byggs är det oftast inte känt vilka brukare som skall bo där. 5.3.3 Prognos och analys av behov av boende enligt LSS Kommunen har 14 boenden med särskild service (BmSS). Alla är fullbelagda. Vid brist på platser krävs tillfälliga lösningar, till exempel genom stöd i det egna hemmet eller köp av plats i avvaktan på bostad i den egna kommunen. Idag köper verksamheten åtta platser. Behovet av platser ökar under prognosperioden och verksamheten ser behov av cirka 14 nya boendeplatser. Därutöver behöver Kajutans- och Doktorsvillans gruppboenden bytas ut då de inte är anpassade för den verksamhet som bedrivs i dem idag. När nytt boende i Jörlanda med åtta platser (6+2) öppnar under våren 2026 flyttar flertalet av de boende på Kajutan in där och Kajutan avvecklas i sin nuvarande form. Kommunen utreder tillsammans med Stenungsundshem möjlighet för ombyggnation till nytt serviceboende (11-12 platser) på Hällebäck efter det att SÄBO flyttar ur fastigheten. Boendet planeras att ersätta Fyrens mindre serviceboende (6 platser) samt skapa nya platser. Några av de tillkommande lägenheterna skulle då kunna erbjudas till boende i kommunens befintliga gruppboenden, för möjlighet till bostadskarriär och mer självständigt boende. På så vis skulle 44 platser på befintliga gruppboenden frigöras för nya behov och byggnation av ytterligare BmSS kunna skjutas fram. Nytt serviceboende beräknas kunna vara inflyttningsklart till Q1 2028. Därtill planeras nytt BmSS på Kristinedal 2031, för att ersätta Doktorsvillans boende. Det finns tre psykiatriboenden där de boende också har beslut enligt LSS. Psykiatriboenden behövs för att kunna arbeta på hemmaplan med samsjukliga som inte klarar eget boende trots boendestöd. Alla kommunens psykiatriboenden har full beläggning. Behovet av psykiatriboende bedöms öka under prognosperioden. Det är angeläget att utreda frågan vidare, samsjuklighetsproblematik i kombination med svårigheter att återetablera sig på bostadsmarknaden tenderar att öka. Inga nya psykiatriboenden är planerade. En dellösning är att hyra in satellitlägenheter som ligger i anslutning till befintliga boenden. Om akut behov av psykiatriboende uppstår och ingen vakans finns köper verksamheten platser. Därutöver hyr kommunen in lägenheter för stödboende. Stödboende är en boendeform där man bor själv i en egen lägenhet med självhushåll men får stöd i att klara av sin vardag. Placeringen görs enligt socialtjänstlagen. Kommunen har ett korttidsboende, Pärlan, för barn, ungdomar och unga vuxna som tillhör personkretsen enligt LSS samt andra hjälpinsatser enligt SoL (Socialtjänstlagen). Det erbjuder regelbunden avlastning för familjen och ger en trygg och meningsfull vistelse för deltagarna. Här bor växelvis 33 barn som är upp till 21 år gamla. Minderåriga med LSS-beslut och med större behov är en grupp som ökar. På Pärlan finns också ett barnboende med två barn i åldrarna tre till nio år. Då verksamheten ser behov av att dela upp gruppen yngre och äldre barn och skapa ett eget boende för barn upp till 18 år och ett för äldre planeras lokalerna för Kajutans gruppboende att renoveras för att i stället användas som korttidsboende för de äldre barnen. Pärlan får då plats att bedriva både korttidsboende och BmSS för de yngre barnen varför inget nytt barnboende behöver byggas. Huvudbyggnaden på Toröd, som nyligen byggts om, används också av verksamheten för lägerverksamhet. 45 Kommunens boenden 5.3.4 Daglig verksamhet Daglig verksamhet är olika former av arbete och sysselsättning för personer i arbetsför ålder med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller förvärvad hjärnskada. Arbetsuppgifterna är anpassade efter deltagarnas intressen och behov. Till exempel arbete med media, paketering-industri, utomhusarbete, café och hunddagis. Insatsen är behovsprövad och kan beviljas upp till deltagaren är 67 år. Daglig verksamhet har två inriktningar, en som riktar sig mer mot den reguljära arbetsmarknaden och en med inriktning av mer habiliterande karaktär. För den senare verksamheten behövs kommunala lokaler. Daglig verksamhet finns på olika platser i kommunen. 5.3.4.1 Metod för framtagande av prognos Gruppen individer som önskar delta i daglig verksamhet är en svår grupp att prognostisera då den inte följer befolkningsprognosen eller något känt mönster. Verksamheten uppskattar behov och tidsplan tillsammans med biståndsenheten och grundskolan. Därutöver kan behov uppkomma genom inflyttning från andra kommuner. 5.3.4.2 Prognos och analys av behov av lokaler för daglig verksamhet 46 Antalet deltagare har ökat kraftigt de senaste åren. Verksamheten hade 108 deltagare 2021 och har ökat till 128 2025. Dagens beläggning applicerat på befolkningsprognosen skulle innebära en ökning med ca två personer per år men ökningen har varit betydligt större de senaste åren, i snitt fem fler personer per år. Eftersom deltagarantalet växer startas nya aktiviteter löpande. Olika kategorier av personer kräver olika aktiviteter och olika stora lokaler. För att öka utbudet av platser utanför centralorten byggs en lokal för dagligverksamhet i samma byggnad som nytt BmSS-boende i Jörlanda. Nya platser skapas också i cafét när Lövberga öppnas. Under året har flera grupper flyttat till ombyggda och bättre anpassade lokaler. Nytt aktivitetshus och hunddagis, som ersätter inhyrda lokaler, öppnade under våren på Doterödsvägen (före detta Stenungskolans G- och H-hus). Mediaverkstaden har lämnat Koppersvägen och flyttat till Utgård, Stenungskolan. Där finns det plats för fler grupper när verksamheten växer. Utöver detta ser förvaltningen inget behov av att bygga ytterligare lokaler under prognosperioden utan vill avvakta utvecklingen av mängden sökande. Vid oplanerade behov får lokaler hyras in och användas som ”dragspel”. 5.3.5 Lokalbehov Förvaltningen föreslår; o Korttidsboende för äldre barn i f.d. BmSS Kajutan, 2027 o Nytt serviceboende på Hällebäck, 11-12 platser, hyrs in Q1 2028 o Avveckling av Fyrens serviceboende, 6 platser, Q1 2028 o Nytt BmSS på Kristinedal för att ersätta Doktorsvillans gruppboende, klart 2031. o Avveckling av Doktorsvillans gruppboende, 2031 5.4 Individ- och familjeomsorg (IFO) 5.4.1 Verksamhet IFO kan erbjuda stöd i olika former när människor ibland behöver stöd i sitt dagliga liv. Arbetet handlar framför allt om att stödja barn och ungdomar i deras rättighet att växa upp i trygga och goda förhållanden samt att stärka familjers levnadsvillkor. Kommunen är skyldig att tillhandahålla bostäder till särskilda grupper och har det yttersta ansvaret för att personer som bor i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver. Det kan vara personer med 47 missbruk, personer med funktionsnedsättning som har behov av annat stöd enligt SoL och LSS eller personer som på grund av ekonomiska svårigheter/skulder inte accepteras av hyresvärd. 5.4.2 Metod för framtagande av prognos Gruppen individer som är i behov av stöd är en svår grupp att prognostisera då den inte följer befolkningsprognosen eller något känt mönster. Verksamheten uppskattar behov. 5.4.3 Prognos och analys av behov för individ– och familjeomsorgen Lokaler Ny socialtjänstlag trädde i kraft i juli 2025. Förändringarna kommer i hög utsträckning att påverka hur verksamheten kommer att bedrivas framöver. Syftet är att socialtjänsten ska bli mer förebyggande, jämställd och lättillgänglig än idag: att sänka trösklarna, nå invånare tidigt, innan problemen växt sig stora. Det ska vara lättare att komma i kontakt med socialtjänsten utanför kontorstid och den ska erbjuda snabbare insatser på enklare sätt. Arbetet kommer att bedrivas i en första respektive andra linje gentemot medborgarna. Det innebär att fler medarbetare kommer att sitta utanför kommunhuset, vilket medför ett behov av utökade lokaler för de verksamheter som redan finns utanför huset som vuxenenhet, familjerådgivning och familjecentral. Myndighetsutövningen kommer fortsatt att bedrivas i kommunhuset och växa med ökad befolkning varför förvaltningen inte ser ett minskat behov av platser. Befintliga lokaler är trånga och uppfyller inte de krav på säkerhet som krävs varför kommunhuset kommer att byggas om för ökad säkerhet med besöksrum i en yttre zon. På Åbacka i Ödsmål bedrivs rehabiliteringsverksamhet genom trädgårdsarbete och hantverk. Här ges deltagarna förutsättningar och stöd för att må bra i sin vardag och lära nytt för att skapa en meningsfull vardag som kan leda till livsstilsförändring och öppna en väg till arbete eller studier. Nuvarande lokaler är i dåligt skick och kommer på sikt att kräva stora underhållsarbeten varför förvaltningen föreslår att de avvecklas och att nya byggnader uppförs på Mariagården för att samnyttjas med AME. Byggnaderna behöver bestå av växthus, personalutrymmen med mera. Regeringen vill införa ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet där mottagare måste delta i aktiviteter för att få ekonomiskt bistånd. Det är oklart exakt vilka lokalbehov som detta skulle ge upphov till men delar av en sådan verksamhet skulle också kunna nyttja de nya byggnaderna. Vuxenenheten som arbetar med stöd och behandling vid beroende och missbruk har lokaler i centrum. 48 I lokalerna sitter även personal från socialmedicin. Lokalerna fungerar bra men behöver utökas. Kompletterande lokaler behöver helst ligga i anslutning till befintliga. Stenungsunds kommun har en familjecentral på Hasselbacken. Familjecentralen är en modell för samverkan mellan kommun och region för att bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbete för barn och deras föräldrar. Familjecentraler lyfts fram av regeringen som en viktig del i föräldraskapsstödet. Bostäder Kommunen har svårt för att hitta lösningar på hemmaplan för vuxna personer som befinner sig i hemlöshet och som ofta har en sammansatt social problematik. Hemlösheten är dock ett bostadsproblem som ska behandlas och åtgärdas med en bostad. Den psykosociala problematiken behöver andra åtgärder och behandlingsinsatser men dessa blir ofta verkningslösa så länge personen saknar bostad. Kommuner som arbetar strukturerat med bostad först har sett att det ger resultat. En trygg och säker bostad ger större möjlighet för den enskilde, både till ett värdigare liv och att försöka åtgärda sina psykosociala problem. Individ- och familjeomsorgen hyr in lägenheter och hyr sedan vidare ut till de boende. Nya behov av lägenheter uppkommer fortlöpande. Den generella bostadsbristen försvårar dock och platser köps på annan ort. 5.4.4 Lokalbehov Förvaltningen föreslår; o Inhyrning för utökade lokaler till Vuxenenheten 2026 o Nybyggnation av Växthus, personalutrymmen mm. Mariagården, samlokalisering med AME, klart 2028. 49 5.5 Tidsaxel lokalförändring sektor socialtjänst 50 6 Lokalbehov sektor stödfunktioner 51 6.1 Sektor stödfunktioner Sektor stödfunktioner har till uppgift att underlätta för de övriga sektorerna att fokusera på sina verksamheter, ansvara för kommunövergripande styrning samt ge stöd till den politiska ledningen. Sektorn består av fyra funktioner; Administration & digitalisering, Kommunikation och samordning, Fastighet samt Service. Stabsfunktionerna (kontorsverksamheterna) sitter i kommunhuset men många personer i sektorn arbetar ute hos verksamheterna för att ge service i form av lokalvård, fastighetsskötsel och måltidsproduktion. Fastighetsfunktionen förvaltar kommunens befintliga lokaler och ansvarar för ny- och ombyggnationer. 6.2 Analys av gemensamma och övergripande lokalbehov 6.2.1 Administration och myndighetsutövning i kommunhuset Funktionen administration och digitalisering ansvarar tillsammans med funktionerna service och fastighet för arbetsplatserna i kommunhuset. I huset finns största delen av kommunens administrativa arbetsplatser. Över 300 personer har sin arbetsplats i huset. 6.2.1.1 Säkert kommunhus Projektering av ombyggnation för säkert kommunhus pågår där husets olika funktioner kommer att särskiljas genom att det delas in i en publik zon med besöks- och konferensrum dit allmänheten har tillträde samt en inre zon dit bara kommunens personal har tillträde. 6.2.1.2 Slutarkiv I ett slutarkiv förvaras handlingar som har övertagits av arkivmyndigheten, dvs. kommunstyrelsen. För att kunna följa lagstiftningen inom kommunal förvaltning behöver det finnas ett slutarkiv i kommunen. Befintliga arkiv i kommunhuset kommer att användas för ändamålet. Arbete med gallring och digitalisering av material pågår för att skapa plats för de dokument som behöver förvaras i ett slutarkiv. 6.2.2 Ny station för räddningstjänsten Stenungsunds kommun ingår i Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) vilka hyr lokaler av kommunen. 52 Nuvarande räddningstjänststation motsvarar inte de förutsättningar och behov som krävs. Det finns därför ett behov av att modernisera och utöka lokalerna samt att finna en ny bättre placering. Befintlig station fungerar tills vidare med tillfälliga komplement fram till dess att ny station finns på plats. Arbete med att finna lämplig lokalisering utifrån utrycknings- och inställelsetider för personal pågår. RSG genomför en lokaliseringsstudie. Ny station kommer fortsatt att ägas av kommunen och hyras ut till förbundet till en självkostnad. 6.2.3 Centralförråd Kommunen har ett omfattande ansvar när det gäller beredskap för livsmedel och vatten. Samhällsviktiga verksamheter som vården och omsorgen ska kunna fortsätta fungera på en rimlig nivå även vid avbrott och störningar, kriser och vid höjd beredskap. Material och inventarier för beredskap skall i möjligaste mån förvaras hos respektive verksamhet för snabb tillgänglighet och minskad sårbarhet. 6.3 Servicefunktionen I funktionen ingår måltid och lokalvård. Servicen består i huvudsak av att tillhandahålla kommunens måltider inom förskola, skola och omsorg samt lokalvård i kommunens lokaler. 6.3.1 Måltid Måltidsverksamheten omfattar tillagning, transport och servering av måltider inom förskola, grundskola, gymnasieskola samt särskilt boende för äldre. I kost-och hållbarhetspolicyn står att tillagning av måltider för för- och grundskola i största mån ska ske så nära matgästen som möjligt och att kök ska väljas långsiktigt så att de ekonomiska resurserna används på bästa sätt. Måltid ska vara en flexibel organisation som enkelt kan serva övriga sektorers föränderliga behov. Verksamheten är styrd av bland annat Livsmedelsverkets rekommendationer, svenska och nordiska näringsrekommendationer, Miljö & hälsoskydds lagkrav samt Skollagen. Behovet av antal portioner följer volymutvecklingen inom kärnverksamheterna. Måltid påverkas inte av mindre variationer i elevantalet men däremot vid nybyggnationer, tillfälliga lösningar och ombyggnationer. Verksamhetens service bygger på olika koncept; 53 - Produktionskök som levererar kompletta måltider till särskilda boendes avdelningar och del av måltiderna till för- och grundskolornas mottagningskök. - Tillagningskök som bereder all mat på plats. - Mottagningskök som tar emot mat från produktionsköken och tillreder tillbehör efter kapacitet. I samband med om- och nybyggnation av förskolor och grundskolor föreslår Måltid att tillagningskök eller mottagningskök med tillagningsmöjligheter byggs när så är möjligt. Kök med tillagningsmöjligheter har bättre förutsättningar att möta förändrade lagkrav vilket innebär att risken att behöva bygga om för att möta lagkrav minskar. I kommunen finns tre produktionskök; Nösnäsgymnasiet, Tallåsens äldreboende och Hallerna Norra förskola. Nio förskolor samt fem skolor har tillagningskök. Övriga skolor och förskolor har mottagningskök med varierande möjlighet till tillagning. Totalt finns 27 enheter. 6.3.2 Lokalvården Verksamheterna för lokalvård har inga separata byggnader utan utför sitt arbete i de olika verksamhetsbyggnaderna. 6.3.3 Prognos och analys av lokalbehov för Servicefunktionen 6.3.3.1 Nytt produktionskök på Tallåsen I samband med att Lövberga SÄBO färdigställs och för att möta behov vid byggnation av ytterligare äldreboende 2031 så behöver måltidskapaciteten för äldreomsorgen utökas. Nuvarande kök är slitet och omodernt samt saknar kapacitet för att möta den ökade efterfrågan. Särskilt kyl- frys och förvaringsutrymmen är begränsade och blir flaskhalsar i produktionen. Enligt tidigare beslut planeras därför för ett helt nytt produktionskök, på platsen för nuvarande Syréngården, för att ersätta befintligt. Projektering för nytt produktionskök pågår. 6.3.3.2 Förskolor Ödsmåls förskola – Ny förskola som planeras i Humlebråten/Ödsmål byggs med mottagningskök med tillagningsmöjligheter, klart Q1 2032. Köket ersätter det som försvinner i samband med att Ekenäs förskola planeras avvecklas. Förskola i Jörlanda – Nytt tillagningskök planeras ersätta befintligt Q1 2034. 54 6.4 Fastighetsfunktionen Fastighetsskötarna ansvarar för den dagliga driften och det operativa underhållet av kommunens fastigheter. Fokus ligger på att säkerställa att byggnaderna och dess tekniska system fungerar felfritt, reparationer och underhåll, att utemiljön är säker och väl underhållen samt verksamhetsservice. Lokalbehov Beslutade investeringar och avvecklingar o Nytt produktionskök för SÄBO, klart 2028 o Avveckling av äldre produktionskök Tallåsen, 2027 o Ombyggnation för ökad säkerhet i kommunhuset, klart 2027 Förvaltningen föreslår; o Avveckling mottagningskök Ekenäs förskola 2029 o Byggnation av ny station för Räddningstjänsten, klar 2032 o Nytt mottagningskök med tillagningsmöjligheter när ny förskola i Ödsmål byggs, 2032 o Nytt tillagningskök när förskola i Jörlanda byggs ut, 2034 55 6.5 Tidsaxel lokalförändring sektor stödfunktioner 56 7 Lokalbehov sektor samhällsbyggnad 57 7.1 Sektor samhällsbyggnad Sektor Samhällsbyggnad arbetar med frågor som rör infrastruktur, bygg & miljö samt exploatering. Avfallsenheten har återvinningscentraler i Stora Höga och på Kläpp. Verksamheten för VA och gata utgår från lokal på Hantverkargatan (Centralförrådet) samt Strävliden. Utredning om nytt kompletterande vattenverk pågår. Verksamheten ser på sikt också behov av kompletterande lokaler för sin verksamhet på Centralförrådet. Kommunens arbete med projektet 8-(cid:422)ordar, som är ett samarbete med Uddevalla, Tjörn, Orust och Kungälv arbetar med ekosystembaserad havsförvaltning och åtgärder för att restaurera vattenmiljön i (cid:422)ordarna runt Orust och Tjörn. Verksamheten håller till på Hamnplan och i kommunhuset. Administrationen och myndighetsutövningen sitter i och tar emot besök i kommunhuset. Förvaltningen föreslår Nytt vattenverk, klart 2033. 7.2 Tidsaxel lokalförändring sektor samhällsbyggnad 58 8 Bilagor 8.1 Tidsaxel lokalförändringar 59 8.2 Tabell lokalförändringar 60 8.3 Tidsaxel årlig lokalrevision 61 8.4 Lokalinvesteringsprocessen 62 Sveriges (/g Lärore Stenungsund 30 december 2025 Yrkonde till budget 2027 Från förskolo till gyrnnosiet - en investering istenungsunds framtid När vi planerar budget2027 måste vi tänka långsiktigt och se utbildning som en investering - inte en kostnad. Om fler elever ska nå målen i årskurs 9 och klara gymnasiet börjar arbetet redan i förskolan. Tidiga, smarta satsningar ger bäst effekt och minskar kostnader för stödinsatser, introduktionsprogram, sociala åtgärder och arbetslöshet längre fram. I dag är 55 % av barngrupperna i förskolan större än Skolverkets riktlinier. Samtidigt sjunker matematikresultaten: i årskurs 6 från 86 % titt 82 % pä tre år, och l2,g % i årskurs 9 får F. Varle misslyckande kostar - både för individen och för kommunen. En elev som inte når gymnasiebehörighet hamnar ofta i introduktionsprogram, vilket innebär stora kostnader för kommunen. Om vi kan minska antalet elever som behöver dessa program genom proaktiva åtgärder sparar vi betydande beloPP. För att vända trenden behöver vi fler behöriga lärare och administrativ avlastning som frigör tid till undervisning, planering och uppföljning. Det ger ökad kvalitet, minskad stress och lägre sjukfrånvaro - vilket i sin tur sparar pengar på rekrytering och vikariekostnader. Att lärare undervisar mer innebär inte automatiskt högre resultat, det krävs garanterad tid för planering och uppfölining om förbättring ska ske. Vi måste också minska barngrupper och klasser. Genom att utnyttja minskande barnkullar kan vi sätta ett lokalt mål: från 55 % över riktlinjerna i förskolan till 35- 40 % inom två år. Mindre grupper ger tryggare miljö, färre konflikter och minskar behovet av dyra specialpedagogiska insatser. Satsningen som görs i dag inom "Tidigainsatser" är lowärd och ett gott steg påvägen, men nu har vi chansen att utnyttja tillfället när barnantalet sjunker i kommunen och använda befintliga lokaler för att minska gruppstorlekarna. Dessutom bör pedagogiska måltider i förskolan vara avgiftsfria. Måltiden är en naturlig del av undervisningen, och personalen ska kunna delta utan kostnad för likvärdighet och kvalitet - de ska inte betala för att utföra sitt arbete. Kostnaden är marginell jämfört med vinsten i pedagogisk effekt och personalengagemang. Förebyggande arbete sparar pengar genom färre stödåtgärder, mindre skolfrånvaro och bättre hälsa. Investeringar ger avkastning i form av högre måluppfyllelse, starkare framtidstro och en attraktiv kommun. Respekt för professionen är avgörande - garanterad planeringstid och tillgång till specialpedagogisk kompetens i förskola och tidiga skolår är en förutsättning för kvalitet. Med gemensamt ansvar kan Stenungsund skapa förutsättningar där lärare hinner vara lärare och varje elev får den undervisning som behövs för att lyckas. Sveriges (/g Lörore Stenungsund 30 december 2025 Sveriges Lörore yrkor dörför på: Fler behörigo lörore och qdministrcltiv ovlsstnirrg . Frigör tid för undervisning, planering och uppföljning. . Minska stress och sjukfrånvaro, vilket sparar kostnader för rekrytering och vikarier. Säkerställ kvalitet i undervisningen och tidiga skolår. . Förebygg behovet av dyra stödinsatser längre fram. Avgiftsfric pedogogiskc mÖltiden i forskolcn . Måltiden är en del av undervisningen - personalen ska inte betala för att utföra sitt arbete. . Kostnaden är marginell jämfört med pedagogisk effekt och ökat engagemang. M insks bsrngrupper och klasser . Sätt ett lokalt mål: från 55 % över Skolverkets riktlinjer i förskolan till 35- 40 % inom två år. . Utnjrttja minskande barnkullar och befintliga lokaler för att skapa mindre grupper. Budget 2027 är vår chans att investera i kunskap, hälsa och framtidstro - en investering som betalar tillbaka från förskola till gymnasiet. Vi föreslår ott ni prioritercr Cesso sntsningnr ihudget 2027 för att sskerstölic högne rlåluppfyllelse och en sttrcktiv kommun för invånurnsl Stefan Nilsson Ordf örande Sveriges Lärare Stenungsund Kommunals Yrkande till Politiken 2027 Stenungsunds kommun måste bli en attraktiv arbetsgivare Det råder sedan lång tid en allvarlig brist på personal inom stora delar av Kommunals avtalsområden. För att klara kommunens uppdrag gentemot invånarna – med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet – krävs fler anställda, men också att vi behåller den kompetens som redan finns. Detta är inte längre en framtidsfråga, utan en akut förutsättning för att verksamheterna ska fungera. För att kunna behålla personal och samtidigt vara konkurrenskraftiga vid nyrekrytering yrkar Kommunal:  Att lägsta lön för Kommunals medlemmar i Stenungsunds kommun ska ligga minst 500 kronor över den nivå som fastställs i det centrala avtalet.  Att medlemmar med lång anställningstid, som inte har en månadslön i nivå med medellönen för yrket, ska få en lönejustering utanför lönepotten.  Höjd friskvårdspeng till 2 000 kronor.  Regelbundna hälsokontroller för berörda yrkesgrupper. Ett hållbart arbetsliv kräver inflytande, tillit och behovsstyrning Ett långsiktigt hållbart arbetsliv förutsätter att medarbetarna ges reellt inflytande över sin arbetstidsförläggning och möjlighet till återhämtning. Arbetstidens utformning påverkar inte bara den anställdes hälsa, utan även verksamhetens kvalitet, kontinuitet och attraktivitet som arbetsgivare. Idag präglas arbetstidsförläggningen i stora delar av verksamheten av kort planeringshorisont och en detaljerad minutstyrning. Detta skapar stress, minskar yrkesstolthet och leder till att professionell kompetens inte tas tillvara fullt ut. När fokus ligger på minuter istället för behov riskerar både arbetsmiljö och kvalitet gentemot brukare och kommuninvånare att försämras. För att kunna möta framtida kompetensförsörjning krävs ett skifte från kontroll till tillit, från minutstyrning till behovsstyrning – där verksamhetens uppdrag och brukarnas faktiska behov står i centrum, samtidigt som medarbetarna ges större möjlighet att påverka hur arbetstiden förläggs. Ökat medarbetarinflytande över arbetstidsförläggningen är avgörande för att skapa ett arbetsliv där erfarenhet tas tillvara, där yngre medarbetare ser möjligheten till ett långt yrkesliv och där fler väljer att stanna kvar i kommunens verksamheter. Intern Forskning visar att verksamheter med högre grad av inflytande och mer hållbara arbetstidsmodeller uppnår lägre sjukfrånvaro, bättre arbetsmiljö och högre kvalitet i utförandet. Kommunal yrkar därför:  Att arbetsgivaren, utvecklar arbetstidsmodeller som ger medarbetarna ett reellt och stärkt inflytande över arbetstidsförläggningen.  Att planeringshorisonten för scheman förlängs för att möjliggöra återhämtning, livsplanering och ett hållbart arbetsliv. En trygg och värdig hemtjänst kräver att omsorgen utgår från individens behov och livssituation. Dagens detaljstyrda minutplanering riskerar att skapa stress, fragmenterad omsorg och otrygghet för både brukare och personal. Ett behovsstyrt arbetssätt stärker kvalitet, kontinuitet och arbetsmiljö och är en central del i arbetet för en modern och hållbar hemtjänst. Kommunal yrkar därför:  att Stenungsunds kommun inför behovsstyrd hemtjänst, där planering och tidsåtgång utgår från omsorgstagarens faktiska behov.  att Stenungsunds kommun tar fram tydliga kvalitetsmål för behovsstyrd omsorg, med trygghet, värdighet, flexibilitet och kontinuitet som bärande principer.  att Stenungsunds kommun verkar för att personalens arbetsmiljö integreras i behovsbedömningen, inklusive rimlig förflyttningstid, korta återhämtningspauser och möjlighet till toalettbesök under arbetspasset. Bemanningen på särskilda boenden är avgörande för både omsorgskvalitet och arbetsmiljö. För låg bemanning leder till hög arbetsbelastning, stress, bristande kontinuitet och ökad risk för misstag. När tiden inte räcker påverkas möjligheten att ge personcentrerad och trygg omsorg, vilket drabbar både de boende och personalen. En rimlig och stabil bemanning minskar sjukfrånvaro, vikarieberoende och bidrar till en hållbar arbetsmiljö där personalen orkar arbeta kvar över tid. Kommunal yrkar därför:  Att arbetsgivaren säkerställer en bemanning på SÄBO som möjliggör god och personcentrerad omsorg, utan orimlig arbetsbelastning.  Att arbetsgivaren genomför regelbundna bemannings- och arbetsmiljöanalyser där stress, arbetsbelastning och omsorgskvalitet beaktas.  Arbetsgivaren använder bemanning som ett aktivt arbetsmiljöverktyg för att minska sjukfrånvaro, öka kontinuitet och stärka verksamhetens stabilitet. Intern Arbetskläder, skor och hälsa – ingen förhandlingsfråga Förskolepersonal arbetar stora delar av dagen stående och gående, ofta i arbetsmoment som innebär hög fysisk belastning. Trots detta saknas arbetsskor som en del av den grundläggande arbetsmiljöutrustningen. Avsaknaden av anpassade skor ökar risken för belastningsskador, bidrar till sjukfrånvaro och leder till att personalen använder privata skor som inte är avsedda för arbetets krav. Minskad belastning, färre skador och en stabilare bemanning gynnar både arbetsmiljön och barnens kontinuitet i verksamheten. Att erbjuda arbetsskor är en enkel åtgärd som stärker kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Yrkande Kommunal yrkar att arbetsgivaren: 1. Inför arbetsskor som en del av den grundläggande arbetsmiljöutrustningen för förskolepersonal. 2. Genomför en behovsbedömning av arbetsmiljörisker, med särskilt fokus på belastningsskador, ergonomi och stående/gående arbete, som grund för att välja lämpliga arbetsskor. 3. Inför ändamålsenliga arbetskläder, för både inom- och utomhusarbete. Lönegruppen Kommunal i Stenungsund gm Conny Nilsson Facklig företrädare och förhandlingsansvarig Intern Kommunals Yrkande till Arbetsgivaren 2027 En löneöversyn som håller – över tid En fungerande löneöversyn är avgörande för både verksamhetens kvalitet och personalens förtroende för arbetsgivaren. Löneöversynen måste präglas av kontinuitet, förutsägbarhet och hög kvalitet i slutresultatet. För att säkerställa att löneöversynen genomförs på ett likartat, rättssäkert och kvalitativt sätt yrkar Kommunal: Att förhandlingar om ett avtal för lokal förhandlingsordning inleds senast under 2026. Stenungsunds kommun måste bli en attraktiv arbetsgivare Det råder sedan lång tid en allvarlig brist på personal inom stora delar av Kommunals avtalsområden. För att klara kommunens uppdrag gentemot invånarna – med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet – krävs fler anställda, men också att vi behåller den kompetens som redan finns. Detta är inte längre en framtidsfråga, utan en akut förutsättning för att verksamheterna ska fungera. För att kunna behålla personal och samtidigt vara konkurrenskraftiga vid nyrekrytering yrkar Kommunal:  Att lägsta lön för Kommunals medlemmar i Stenungsunds kommun ska ligga minst 500 kronor över den nivå som fastställs i det centrala avtalet.  Att medlemmar med lång anställningstid, som inte har en månadslön i nivå med medellönen för yrket, ska få en lönejustering utanför lönepotten.  Höjd friskvårdspeng till 2 000 kronor.  Regelbundna hälsokontroller för berörda yrkesgrupper. Ett hållbart arbetsliv kräver inflytande, tillit och behovsstyrning Ett långsiktigt hållbart arbetsliv förutsätter att medarbetarna ges reellt inflytande över sin arbetstidsförläggning och möjlighet till återhämtning. Arbetstidens utformning påverkar inte bara den anställdes hälsa, utan även verksamhetens kvalitet, kontinuitet och attraktivitet som arbetsgivare. Intern Idag präglas arbetstidsförläggningen i stora delar av verksamheten av kort planeringshorisont och en detaljerad minutstyrning. Detta skapar stress, minskar yrkesstolthet och leder till att professionell kompetens inte tas tillvara fullt ut. När fokus ligger på minuter istället för behov riskerar både arbetsmiljö och kvalitet gentemot brukare och kommuninvånare att försämras. För att kunna möta framtida kompetensförsörjning krävs ett skifte från kontroll till tillit, från minutstyrning till behovsstyrning – där verksamhetens uppdrag och brukarnas faktiska behov står i centrum, samtidigt som medarbetarna ges större möjlighet att påverka hur arbetstiden förläggs. Ökat medarbetarinflytande över arbetstidsförläggningen är avgörande för att skapa ett arbetsliv där erfarenhet tas tillvara, där yngre medarbetare ser möjligheten till ett långt yrkesliv och där fler väljer att stanna kvar i kommunens verksamheter. Forskning visar att verksamheter med högre grad av inflytande och mer hållbara arbetstidsmodeller uppnår lägre sjukfrånvaro, bättre arbetsmiljö och högre kvalitet i utförandet. Kommunal yrkar därför:  Att arbetsgivaren, utvecklar arbetstidsmodeller som ger medarbetarna ett reellt och stärkt inflytande över arbetstidsförläggningen.  Att planeringshorisonten för scheman förlängs för att möjliggöra återhämtning, livsplanering och ett hållbart arbetsliv. En trygg och värdig hemtjänst kräver att omsorgen utgår från individens behov och livssituation. Dagens detaljstyrda minutplanering riskerar att skapa stress, fragmenterad omsorg och otrygghet för både brukare och personal. Ett behovsstyrt arbetssätt stärker kvalitet, kontinuitet och arbetsmiljö och är en central del i arbetet för en modern och hållbar hemtjänst. Kommunal yrkar därför:  att Stenungsunds kommun inför behovsstyrd hemtjänst, där planering och tidsåtgång utgår från omsorgstagarens faktiska behov.  att Stenungsunds kommun tar fram tydliga kvalitetsmål för behovsstyrd omsorg, med trygghet, värdighet, flexibilitet och kontinuitet som bärande principer.  att Stenungsunds kommun verkar för att personalens arbetsmiljö integreras i behovsbedömningen, inklusive rimlig förflyttningstid, korta återhämtningspauser och möjlighet till toalettbesök under arbetspasset. Intern Bemanningen på särskilda boenden är avgörande för både omsorgskvalitet och arbetsmiljö. För låg bemanning leder till hög arbetsbelastning, stress, bristande kontinuitet och ökad risk för misstag. När tiden inte räcker påverkas möjligheten att ge personcentrerad och trygg omsorg, vilket drabbar både de boende och personalen. En rimlig och stabil bemanning minskar sjukfrånvaro, vikarieberoende och bidrar till en hållbar arbetsmiljö där personalen orkar arbeta kvar över tid. Kommunal yrkar därför:  Att arbetsgivaren säkerställer en bemanning på SÄBO som möjliggör god och personcentrerad omsorg, utan orimlig arbetsbelastning.  Att arbetsgivaren genomför regelbundna bemannings- och arbetsmiljöanalyser där stress, arbetsbelastning och omsorgskvalitet beaktas.  Arbetsgivaren använder bemanning som ett aktivt arbetsmiljöverktyg för att minska sjukfrånvaro, öka kontinuitet och stärka verksamhetens stabilitet. Intern Arbetskläder, skor och hälsa – ingen förhandlingsfråga Förskolepersonal arbetar stora delar av dagen stående och gående, ofta i arbetsmoment som innebär hög fysisk belastning. Trots detta saknas arbetsskor som en del av den grundläggande arbetsmiljöutrustningen. Avsaknaden av anpassade skor ökar risken för belastningsskador, bidrar till sjukfrånvaro och leder till att personalen använder privata skor som inte är avsedda för arbetets krav. Minskad belastning, färre skador och en stabilare bemanning gynnar både arbetsmiljön och barnens kontinuitet i verksamheten. Att erbjuda arbetsskor är en enkel åtgärd som stärker kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Yrkande Kommunal yrkar att arbetsgivaren: 1. Inför arbetsskor som en del av den grundläggande arbetsmiljöutrustningen för förskolepersonal. 2. Genomför en behovsbedömning av arbetsmiljörisker, med särskilt fokus på belastningsskador, ergonomi och stående/gående arbete, som grund för att välja lämpliga arbetsskor. 3. Inför ändamålsenliga arbetskläder, för både inom- och utomhusarbete. Lönegruppen Kommunal i Stenungsund gm Conny Nilsson Facklig företrädare och förhandlingsansvarig Intern 2026 Till Stenungsunds kommun Vårdförbundets Yrkanden inför löneöversyn Vårdförbundet vill ha en långsiktig lönestrategi som håller över tid, där varje individ känner sig sedd och betydelsefull för verksamheten. Lönestrategin ska leda till att motivera medlemmar att stanna kvar i verksamheten och skapa kontinuitet, och därmed öka patientsäkerheten och ge en fortsatt god vård med hög kvalitet i kommunen. Inför löneöversynen 2026 yrkar Vårdförbundet därför följande:  Att arbetsgivaren fortsätter att satsa på särskilt yrkesskickliga genom att avsätta medel i budget. Målet är att nå reell lönespridning och ge möjlighet att göra lönekarriär över tid med utgångspunkt i Centrala parters samsyn och vägledning om prioritering av särskilt yrkesskickliga.  Att arbetsgivaren särskilt beaktar avtalstexten där det anges att arbetstagare lönesätts individuellt och differentierat och premieras utifrån kompetens, specialistkunskap och erfarenhet som grund för att möjliggöra en löneutveckling som leder till förbättrade resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. Det måste löna sig att vara kvar även om man för närvarande inte bedöms vara särskilt yrkesskicklig.  Att arbetsgivaren särskilt ser över chefers löneutveckling för att tillgodose rekrytera- och behållarperspektivet även för Vårdförbundets medlemmar inom chefsgruppen.  Att arbetsgivaren ser över skolsköterskornas lönenivåer i relation till andra specialistutbildade sjuksköterskor i kommunen.  Att det finns lokala lönekriterier och att de ska vara väl kända av medarbetarna på varje arbetsplats.  Att utbildning skall löna sig, specialist/funktionsutbildning skall generera ökad lön efter avslutad utbildning.  Att Stenungsunds kommun förhåller sig till HÖK bilaga 3 gällande akademisk specialisttjänstgöring och om det finns andra konstruktioner av utbildningstjänster behöver dessa ses över.  Att lönesättande chef eller representant i chefslinjen deltar på inledande överläggning och avstämningsöverläggning. VÅRDFÖRBUNDET Vi Sverigedemokrater vill se mer av entreprenörskap i både Politik och Förvaltning. Vår budget är ju egentligen förvaltningens budget. Med någon % justeringar hit och dit. Detta är något vi Sverigedemokrater vill ändra på. Om vi får vara med och bestämma så ryker inriktningsmålen all världens väg. Högtravande visioner från FN är inga bra mått på kvalitet och effektivitet i kommunal kärnverksamhet. I bästa fall duger de som fluffiga visioner. Istället sätter vi, tillsammans med förvaltningen, kvalitets- och effektivitetsmål för kärnverksamheterna. Hur då tänker ni? Engagemang från våra medarbetare kan vi förvänta oss endast om de blir hörda, tagna på allvar och får vara med och bidra i HUR vi kan bli bättre. Detta är inget konstigt, det utförs dagligen i både förvaltningar och privata företag. Ledarskapet ska kännetecknas av ett modernt, coachande förhållningssätt. Det ska också vara tydligt vad som förväntas av medarbetare. Med tydliga mål och ledarskap är vi övertygade om att många miljoner kommer att frigöras som kan gå till rätt ändamål. Stenungsunds kommun ska bli tryggt, vackert och en plats där företag och folk vill verka, bo, leva och turista. SD budget 2027 Resultat 3,3 % Kommunala ordningsvakter med tjänstefordon Ucklumskolan - nyorientering Coachande ledarskap för ledningsgruppen M.m. Vi ser att en ökning av självfinansieringsgraden är mycket viktig under kommande mandatperioden. I slutet av mandatperioden bör vi med vår politik kunna se en måttlig skattesänkning. Detta har genomförts i många andra kommuner och är absolut möjligt även i Stenungsund. Allt är inte finansierat i denna budget, men det blir det om vi får styra. I vårt valmanifest finns mycket mer att läsa utöver dessa ord, om budget 2027. Budget 2027 Övergripande Kommunen är till för medborgarna, bemötandet ska vara serviceinriktat och präglat av effektiv myndighetsutövning vid handläggning av ärenden och tillstånd. Medborgarens perspektiv ska beaktas i alla beslut. De skattepengar vi tar hand om ska hanteras med respekt för de som bidrar och de som tar emot. Ett genomgripande arbete att förändra kulturen ska genomföras, med Skatteverket och Göteborgs stads förhållningssätt som riktmärken. Göteborgs stad har ett uttalat förhållningssätt som är en överenskommelse mellan alla de som arbetar i kommunen och ett löfte till alla boende, besökare och näringsliv. Förhållningssättet är • Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för • Vi bryr oss • Vi arbetar tillsammans • Vi tänker nytt “Hur vi agerar kan på ett ögonblick bygga eller rasera förtroende”, säger Göteborgs stad. Det gäller även Stenungsunds kommun. Ren och god politik och förvaltning ska gälla och Stenungsunds kommun ska vara fri från misstankar om alla former av korruption. Politiskt fattade beslut respekteras och genomförs i rimlig tid. Den kommunala förvaltningen ska präglas av prioritering av kärnverksamheterna, ändamålsenlig organisation och effektiv förvaltning. Stabsfunktioner får stå tillbaka och resurser prioriteras till kärnverksamheter. Ledningen ska göra en organisationsöversyn av en svällande organisation och bedriva ett systematiskt effektiviseringsarbete där medarbetare uppmuntras delta med goda idéer och utvecklingsförslag. Förbättring och utveckling är stående punkter på möten. “Vi arbetar tillsammans, vi tänker nytt”. Stenungsund ligger på plats 76 i del 1 av Svenskt Näringslivs effektivitetsmätning, att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet till lägsta möjliga kostnad, att jämföra med närliggande Varberg som ligger på plats 10. Stenungsund ska genom sin förändrade kultur och målmedvetna arbete med systematiskt effektiviseringsarbete nå topp 10 i denna mätning. För Stenungsundspartiet är det viktigt att offentlighetsprincipen respekteras och att kommunen utvecklar sitt arbete för ökad transparens. Under 2024 stängdes diariet på nätet. Det ska givetvis vara tillgängligt och öppnas upp för ökad åtkomst, detta sparar även administration. Numera finns dessutom effektiva AI-verktyg som ytterligare ökar tillgängligheten. Kommunens hemsida moderniseras och görs mer tillgänglig. Stenungsund har en gymnasial IT-utbildning av hög klass, använd den kompetensen som t.ex. remissinstans vid utvecklandet av kommunens egna IT-tjänster. Seminarier ska hållas av Förvaltningshögskolan för medarbetare och politiker för att skapa en gemensam bild av det offentliga uppdraget. Ekonomiska förutsättningar och inriktning 2024 var första året med ett underskott på länge, pga misslyckade samhällsbyggnadsprojekt. Stenungsund har annars sedan 2015 haft en god ekonomisk utveckling med resultat överstigande budget, även exklusive exploateringsintäkter och återbetalning av aktieägartillskott från Stenungsundshem (2016). 2022 budgeterades ett resultat om 21 mnkr, utfall blev 93 mnkr, som ökade det egna kapitalet. 2023 budgeterades ett resultat om 7 mnkr, utfall blev 70 mnkr. 2025 budgeterades ett resultat om 42 mnkr, motsvarande 2% av skatteintäkter och bidrag. Utfall blev 133 mnkr, motsvarande 6% av skatteintäkterna och bidrag. Viktigt att komma ihåg att Stenungsunds kommun har god ekonomi. Med en förändrad omvärldsbild har dock osäkerheten ökat vilket gör det ännu viktigare att arbeta systematiskt med effektivisering. Verksamheterna ska prioriteras, de ska bedrivas med god arbetsmiljö och hög kvalitet med medarbetaren och medborgaren i fokus. Även i svårare ekonomiska tider måste utveckling prioriteras. Ett led i att öka kvalitén i verksamheterna är delaktighet och att medarbetares goda idéer tas tillvara på ett systematiskt sätt. Medarbetardrivna utvecklingsprojekt samt IOP, idéburet offentligt partnerskap, uppmuntras. Det är svårt att få en fördjupad inblick i det av förvaltningen presenterade budgetförslaget. Budgeten reflekterar därför i delar åtgärder som förvaltningen föreslagit där vi väljer en annan väg. Vi vet att investeringsbudgeten är för omfattande och bara brukar uppfyllas till ca 60%, detta är något Stenungsundspartiet vill ändra på. Vidare används skatteprognosen från februari vilken historiskt är konservativ jämfört med utfall. Förändringen av pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 belastar resultatet men räknas bort vid beräkning av balanskravsresultat. Sammantaget innebär det att utfallet, givet att budgeten efterlevs, alltid blir bättre än budget. Systematiskt effektiviseringsarbete Som ett led in det systematiska effektiviseringsarbetet avsätter Stenungsundspartiet medel för organisationsgenomlysningar. Vi är konservativa i vår budgetering och inkluderar inte de besparingar vi bedömer att det systematiska effektiviseringsarbetet kommer att ge. Medborgardialoger Dialogen med medborgare behöver återinföras och utvecklas, Stenungsundspartiet avsätter medel för detta. Mindre barngrupper i förskolan Stenungsundspartiet ser vikten av förebyggande arbete och höjer budgeten ytterligare för mindre barngrupper i förskolan. Ambitionen är att att successivt öka personalstyrkan för att kunna följa skolverkets riktlinjer om storlek på barngrupper. Skolverkets riktmärke är 6 - 12 barn i åldersgruppen ett till tre år och 9 -15 barn i åldersgruppen fyra till fem år. I Stenungsund består en barngrupp av 18 barn och tre personal. I satsningen Tidiga insatser är det fyra personal per barngrupp. Ökad lärartäthet i grundskolan Vikten av förebyggande arbete speglas även i grundskolans budget. Vi dubblar förvaltningens budget för fler lärare i klassrummet och avsätter även medel för två lärare på ett större antal mattelektioner även i grundskolan. Ambitionen är att lärarresurserna ska motsvara elevernas behov. Ungdomsstödjare Stenungsundspartiet budgeterar för ytterligare två ungdomsstödjare på högstadiet. Ucklumskolan och utveckling av förskolan i Ucklum Ucklumskolan, som beslutades vara kvar om elevantalet översteg 40 så sent som 2019 men stängdes av Moderaterna och Socialdemokraterna 2024 trots ökande elevantal, ska i samråd med föräldraförening och medborgare successivt öppnas igen. Politiska beslut om något så viktigt som en skola, som berör många människor, både barn och föräldrar men också en bygd, måste vara långsiktiga. Vi återlägger 3,1 mnkr för Ucklumskolan, dock är vår bedömning efter granskning av beloppet att kostnaden blir lägre. Förskoleverksamheten i Ucklum ska utökas, om det finns ett behov enligt befolkningsprognosen. Genom att bevara skolan minskar också behovet av skolskjuts och dessa medel används till skolkort till elever som valt annan skola enligt fria skolvalet. Gymnasiet Förvaltningen vill anställa ytterligare en samordnare för att motverka problematisk frånvaro. Ett lovvärt syfte som vi stödjer fullt ut men baserat på att Nösnäsgymnasiet ligger på plats 99 i Svenskt Näringslivs effektivitetsmätning, att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet till lägsta möjliga kostnad, bedömer vi att gymnasiet kan hantera detta med befintliga resurser. Kulturskolan, bokbuss, Kulturhus, bibliotek och Mariagården Vi höjer anslaget till Kulturskolan ytterligare och även Bokbussen, Kulturskolan har haft oförändrad eller minskad budget i närmare tio års tid. Bokbussen fyller en viktig funktion att väcka och upprätthålla läslustan. Vi har en stor investering i Kulturhuset, då ska det vara tillgängligt och användas i större utsträckning än i dag, med mötesplatser för både yngre och äldre. Kulturhuset och Bibliotekets öppettider ska utökas. Mariagården ska vara öppet i större utsträckning och erbjuda plats för sommarjobbare. Sommarjobb Sommarjobbet är många ungdomars första kontakt med arbetslivet. Det ger arbetslivserfarenhet och är ett viktigt steg på vägen till en framtida anställning. Sveriges ungdomsråd efterlyser sommarjobb med fokus på samhällsutveckling, t.ex. att plocka skräp vid havet, arbeta inom äldreomsorgen, vikariera på en fritidsverksamhet eller sortera böcker på biblioteket. Det är också ett första steg för att möta utmaningarna med arbetskraft i välfärden! Målet måste vara att de skolungdomar från nionde klass tills att de fyllt 18 år som inte fått sommarjobb på annat sätt ska kunna få minst tre veckors sommarjobb i kommunen eller hos en förening med kommunens hjälp. Stenungsundspartiet avsätter ytterligare medel till sommarjobb. Föreningar Föreningar spelar en viktig roll i samhället ur många perspektiv, bl.a. förebyggande, och är ett komplement till det offentliga. Stenungsundspartiet ser föreningar som viktiga samarbetspartners i samhällsbygget och avsätter ytterligare medel för föreningsinsatser. Äldrevärd Enligt Regeringens socialdepartement är ofrivillig ensamhet ett samhällsproblem med allvarliga konsekvenser. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både i mänskligt lidande och stora vårdresurser. Enligt professor Peter Strang vid Karolinska Institutet innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Utöver detta innebär ensamhet en högre risk för depression. Stenungsund behöver arbeta mer förebyggande för mänskliga och samhällsekonomiska vinster. Stenungsundspartiet avsätter därför medel för en Äldrevärd som i samarbete med de äldre utvecklar efterfrågade aktiviter och mötesplatser. Kontaktperson och personligt ombud Personer som omfattas av LSS är ofta beroende av anhöriga eller ordinarie personal på boenden mm för att kunna ta del av samhällslivet. Ansökningar om kontaktperson avslås ofta, trots att det är en insats som till låg kostnad märkbart kan öka livskvalitén för våra kommuninvånare med funktionsnedsättningar. Stenungsundspartiet ger förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjerna för detta bistånd, för att på så sätt möjliggöra att fler kan få ta del av insatsen. Vi avsätter medel i budgeten för att möjliggöra fler kontaktpersoner, även på SÄBO, vilket är en liten kostnad som ger stor utväxling i livskvalitet. Personligt ombud åt vuxna med psykisk funktionsnedsättning som behöver stöd i kontakter med myndigheter och liknande fyller en viktig funktion att hjälpa människor att leva ett mer självständigt liv på jämlika villkor. Även här ger en liten ekonomisk insats stor utväxling i mänsklig och samhällsekonomisk vinst. Det skall vara möjligt att söka kostnadsfri ledsagning för begränsat antal timmar enligt SoL, inte bara genom hemtjänsten. Även denna insats möjliggör för ett mer självständigt liv på jämlika villkor. Familjehemsplaceringar Individ och familjeomsorg har under 2025 placerat ytterligare barn i familjehem och budgeten överskreds. Det går givetvis att utveckla arbetssätt men budgeten måste vara realistisk i förhållande till antal placerade barn. Stenungsundspartiet ger därför ytterligare medel till Individ- och familjeomsorg för familjehemsplaceringar. Ett alternativ vore att utforma en modell med volymberoende budget, det går inte att förutse eller budgetera i vanlig mening hur många barn som tillkommer. Kvinnojouren Stenungsundspartiet har länge varit drivande för Idéburet offentligt partnerskap (IOP) och bland annat stridit för bevarandet av Pelikanen, som har varit livsavgörande för att hjälpa kommunens barn. Dödligt våld mot kvinnor är ett av de största samhällsproblemen, med unga och äldre som särskilda riskgrupper. Kvinnojouren i Stenungsund har under många år utgjort en viktig verksamhet för de kvinnor, och män, som utsätts för våld i nära relation och är ett bra komplement till kommunens egna verksamhet på området. Stenungsundspartiet anser att det är viktigt att båda kommunala och idéella organisationer hjälps åt att stötta våra kommuninvånare. I Stenungsundspartiets budget fortsätter kommunen långsiktig samverkan genom IOP med Kvinnojouren i Stenungsund. Långsiktigheten är en förutsättning för att Kvinnojouren ska kunna bedriva sin verksamhet. Likväl som kommunens taxor räknas upp med index, så ska bidraget till Kvinnojouren indexuppräknas. Kollektivtrafik Vi behöver driva utvecklingen av möjligheterna till kollektivtrafikresande både för allmänheten men även för specifika målgrupper såsom ungdomar, seniorer och personer med sjukersättning i regionala och andra relevanta sammanhang. Ändrade avstånd för skolkort 2019 höjdes avståndet mellan hem och skola för rätt till skolkort i besparingssyfte. Den utlovade besparingen om knappt 500 tkr kunde dock inte påvisas. En översyn av avstånden ska göras med målsättningen att fler skolungdomar ska ha rätt till skolkort. Skolkort för elever som väljer annan skola enligt fria skolvalet Att möjliggöra det fria skolvalet med avgiftsfritt skolkort är en självklarhet för Stenungsundspartiet. Ökade möjligheter till fritt skolval kan även minska segregation. Fritidskort Fritidskort är inte bara en fråga om att kunna delta i aktiviteter på lika villkor, det handlar också om säkerhet. För gymnasister som går på gymnasiet i t.ex. Göteborg, möjliggör det för grupparbeten efter skoltid. Arbetsresor för personer med funktionsnedsättning Det offentliga ska underlätta för människor med funktionsnedsättning att kunna leva självständiga liv och vara självförsörjande. Vi ser det som angeläget att arbetsresor för personer med funktionsnedsättning återinförs efter en prioriterad utredning om dess form, se vidare under Uppdrag till förvaltningen. Återinför seniorkortet från 65 år Att kunna åka kollektivt innebär för våra seniorer en ökad livskvalitet. Ofta har man sämre ekonomi som pensionär och försöker välja bort bilen till fördel för att åka kollektivt. En ökad rörlighet och delaktighet i samhället medför också en bättre hälsa längre i livet. Stenungsundspartiet vill uppmuntra detta och ser inga skäl att behöva spara in på detta i kommunen. Det ger också ett ökat underlag för bättre kollektivtrafik. Förbättrat vägunderhåll Att underhålla vägar i tid är bra för både ekonomi och miljö och framförallt för tryggheten och säkerheten på våra vägar. Vi har även noterat att underhållet av övergångsställen kan förbättras och avsätter därför medel för att göra en rejäl underhållsrunda och samtidigt uppdatera underhållsplanen med målet att förebygga bättre och reparera i tid. Övrigt Förvaltningen vill tillsätta en tjänst på samhällsbyggnad för politiska ambitioner, den väljer Stenungsundspartiet bort. Vi väljer också bort tjänsten som ska “driva på arbetet med klimatlöften samt åtgärdsprogrammet för miljömålen”. Klimatlöften och åtgärdsprogram implementeras och tas lämpligen fram i resp. sektor under sektorchefens ledning. Fastighet I förvaltningens förslag budgeteras en utökad resurs till fastighetsfunktionen. Denna avvaktar vi med tills organisationsgenomlysningen och det systematiska effektivitetsarbetet påbörjats. Måltid Stenungsundspartiet avsätter medel för kompetensutveckling inom Måltid. Medarbetardrivna utvecklingsprojekt En pott pengar avsätts för medarbetardrivna utvecklingsprojket och IOP, idéburet offentligt partnerskap. Investeringar Tyvärr har Trygghetsboendet på CW Borgs väg skrotats elva år efter beslut, till förmån för bostadsrätter. Ett stort svek mot våra äldre och bristande insikt i samhällsekonomi: ett centralt beläget Trygghetsboende är den bästa investering en kommun kan göra. Ett centralt beläget Trygghetsboende ger möjligheter att leva ett självständigt liv längre och möjligheten till gemenskap förlänger de friska åren och senarelägger därmed behovet av det mer kostsamma särskilda boendet. En mänsklig och samhällsekonomisk vinst! Äldreboendet på Hasselhöjden, nu döpt till Lövberga, borde givetvis haft ett kök för tillagning av mat till de drygt 100 boende. Nu ska maten istället tillagas och köras från Tallåsen efter en mycket kostsam och onödig ombyggnationssnurra. Både ekonomi och kvalitet har fått stå tillbaka i detta mycket märkliga beslut. Tillagning av frysta matlådor till hemtjänsttagare bör planeras. Kommunens lekplatser tilllgänglighetsanpassas. Utegym byggs i en eller två kommundelar, gärna i samarbete med det lokala näringslivet. Utbyggnad av gång- och cykelvägar fortsätter enligt uppdaterad antagen cykelplan. När det gäller förskolor ska Skollagen följas och förskoleplats erbjudas så nära barnets hem som möjligt och skälig hänsyn tas till föräldrars önskemål om placering. Det behöver tas ett helhetsgrepp och ett samhällsbyggnadsperspektiv kring förskoleplatserna i kommunen där synergieffekter mellan kommundelarna beaktas. Stora Höga med sin närhet till allmänna kommunikationer behöver fler förskoleplatser. I Stenungsundspartiets investeringsbudget ingår: Särskild analys av behov av förskoleplatser görs för Jörlanda, Stora Höga och Ucklum där förskolorna är fullbelagda. I Stora Höga är det lämpligt med en förskola med fyra avdelningar. Med anledning av fler förskoleplatser i Stora Höga behöver möjligheter till fler pendelparkeringsplatser vid stationen undersökas och plan i samverkan med Västtrafik finnas i beredskap Även i Ucklum är det lämpligt med förskola med fyra avdelningar. Under tiden utökas förskolan tillfälligt på lämpligt sätt vid behov. Fritidsverksamheten sker i skolbyggnaden. Analys av behov av förskoleplatser i Jörlanda görs, sannolikt behövs en eller två avdelningar. Vänthall och toalett vid stationen i Stenungsund resp. Stora Höga, i samverkan med Västtrafik. Prioriteringar skola och utbildning Fullföljd skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och ungdomar. Tidiga insatser ger både mänskliga och samhällsekonomiska vinster. Trots att Stenungsund har goda förutsättningar går ca 50 elever varje år ut 9:an utan gymnasiebehörighet. Stenungsundspartiets målsättning är att varje elev ska lämna grundskolan med godkända och konkurrenskraftiga betyg. Våra ungdomar ska efter skolan ha goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden eller läsa vidare på högre utbildning. Stenungsundspartiet prioriterar följande: • Vi möjliggör för fler mindre barngrupper i förskolan med ambitionen att successivt öka personalstyrkan för att kunna följa skolverkets riktlinjer om storlek på barngrupper– en bra start i livet och bättre arbetsmiljö. • Lärarresurserna ska motsvara elevernas behov • Två mattelärare på fler mattelektioner • Fortsatt utveckling av anpassat gymnasium (tidigare benämning särskolegymnasium) enligt utredning, för att förbättra livskvaliteten för målgruppen och deras föräldrar och ge kommunen ökad ekonomisk rådighet. • Skolkort för att möjliggöra fritt skolval för våra elever på mellan- och högstadiet. • Skolkort till fler elever - lägre avståndsgräns mellan hem och skola • Fritidskort i någon form • Förbättra skolmaten genom ökat elevinflytande och kompetensutveckling för måltidspersonalen Prioriteringar Kultur och Fritid Stenungsunds kommun är en fantastisk plats att bo i, besöka och inspireras av. Stenungsundspartiet stödjer ett aktivt föreningsliv och värnar våra föreningar inom alla områden. Ett aktivt föreningsliv befrämjar god hälsa och social gemenskap. Fler delar av kommunen ska ges förutsättningar för utveckling och göras tillgängligt för fler, detta för att kommunen skall genomsyras av delaktighet för alla invånare. • Utökad Kulturskola även på plats i skolorna • Stötta våra föreningar och möjliggöra att idrottsföreningar, fritidsgårdar och bygdegårdar kan verka i hela kommunen. • Använd kommunens lokaler mer, t.ex. för After School och föreningsverksamhet • Möjliggöra för lokala event och tävlingar. • Möjliggöra ställplatser i olika kommundelar • Utveckla Fritidsbank i samarbete med Arbetsmarknadsenheten, Kultur och Fritid och föreningar. • Verka för Idéburet offentligt partnerskap, IOP, där kommun och föreningar gemensamt möter samhällsutmaningar. • Relevanta öppettider på vårt Kulturhus, Arena och Mariagården. • Tillgänglighetsanpassa lekplatser. • Utegym i alla kommundelar, gärna i samarbete med lokala företagare. • Sommarjobb åt fler ungdomar Prioriteringar vård och omsorg Alla kommuninvånare som behöver vård ska oavsett vårdform få ett professionellt omhändertagande av hög kvalitet och präglat av empati. Invånare som har behov av stöd och insatser av kommunen ska få ett bra bemötande av kommunen, deras behov utredas skyndsamt och vägledning ska ges med hänsyn till den enskildes livsförhållanden och förmåga. Kommunen ska verka för att alla våra invånare kan delta i samhällslivet. Invånare som är utan sysselsättning och saknar inkomster ska ges möjlighet till en meningsfull sysselsättning och stöd att komma ut i egen försörjning. • Verka för utbyggnad av senior- och trygghetsboende i fler kommundelar, där våra äldre invånare kan finna gemenskap och bo under trygga och trivsamma former. Trygghetsboende leder till förbättrad livskvalitet, både en mänsklig och samhällsekonomisk vinst då det senarelägger behov av det mer kostsamma särskilda boendet. Centrum, Ucklum och Jörlanda är lämpliga orter att börja utbyggnaden av Trygghetsboende på. • Möjliggöra för intraprenad vilket ger ökad delaktighet för medarbetare och boende. • Bättre personalkontinuitet hos våra äldre, dvs. den äldre ska inte behöva möta så många olika människor inom hemtjänst och äldreomsorg. • Värna om omsorgspersonalen genom god arbetsmiljö, hälsosamma och förutsägbara arbetsscheman, utvecklingsmöjligheter och lönetrappa. • Tillgång till simhallen för kommunens anställda på samma sätt som i Göteborg • Nollvision vräkning av barnfamiljer och människor över 80 år. • Bibehållen habiliteringsersättning. • Handledarutbildning på arbetstid på SÄBO som ett led i att säkerställa att praktikanter och nyanställda får en bra introduktion på arbetsplatsen. • Äldrevärd som i samarbete med de äldre utvecklar efterfrågade aktiviter och mötesplatser. Prioriteringar samhällsbyggnad Stenungsund ska växa och våra invånare ska ha möjlighet och vilja bo och leva i Stenungsund. Vi vill att våra företagare ska frodas och utvecklas i Stenungsund, och att nya företag ska ges förutsättningar att etablera sig i kommunen. • Arbetet med kommunens detaljplaner effektiviseras och får framdrift. • Industritomter ska finnas även i mindre storlekar för att möjliggöra för småföretagare. • Implementering av klimatanpassningsplanen. • Fokus på utbyggt gång- och cykelvägnät enligt uppdaterad cykelplan. • Höjd nivå av vägunderhåll. Under en längre tid har kommunens övergångsställen varit utslitna, även vid skolor. Stora hålor i vägarna på flera håll. Stenungsundspartiets vision är ett trafiksäkert Stenungsund. • Upphandla mer lokalt för att stärka företag och därmed service och arbetstillfällen i kommunen Prioriteringar avseende miljöarbetet Stenungsund är en kommun präglad av sin närhet till havet, Hällungen, vidsträckta skogsområden och öppna landskap. Denna fantastiska miljö möjliggör en mångfald av växter och djur, samt är viktig och hälsofrämjande för våra invånare. För Stenungsundspartiet är det viktigt att bevara och säkerställa denna resurs, så att även kommande generationer får möjlighet att njuta av vår fantastiska natur. • Solenergianläggningar på kommunala byggnader som lämpas för det (EU-direktiv). • All uppvärmning med direktverkande el ersätts med mer energieffektiva uppvärmningsmetoder • Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme i kommunen och utökat användningsområde av spillvärme, t.ex. isfria gator, gång- och cykelvägar och attrahera professionella växthusodlare. • Minska kommunens koldioxidutsläpp, bland annat genom mer energieffektiva lokaler, minskade transporter baserade på fossila bränslen, mindre matsvinn, minska bruket av engångsartiklar i kommunens verksamheter mm. • Fortsätta att utveckla kommunens arbete med Agenda 2030 för att ställa om till ett hållbart samhälle. • Samverka med våra industrier och företag för att tillförsäkra att vår vattenförsörjning utnyttjas effektivt. Användningen av renat avloppsvatten till tekniska processer istället för dricksvatten är ett utmärkt exempel som realiserats. Uppdrag till förvaltningen 1. Arbetsresor för personer med funktionsnedsättning Förvaltningen får i uppdrag att utreda formerna för arbetsresor för personer med funktionsnedsättning; omvärldsbevakning, för- och nackdelar, ekonomiska konsekvenser för kommunen och berörda med tidigare form, högkostnadsskydd eller annan modell 2. Kulturskolan Budgeten för Kulturskolan har i princip varit oförändrad sedan 2017. Detta innebär en real minskning av budgeten och avsaknad av utveckling i relation till antal elever. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på budgetmodell för Kulturskolan som följer antal elever. Driftbudgetramar 2027 ST Utfall Budget Budget Politikens Budget Plan Plan tkr 2025 2026 2027 prioriteringar 2027 2028 2029 Politisk verksamhet -12 858 -13 148 -500 -13 648 -500 -500 varav revisionen -1 286 -1 315 -1 315 Politikens ofördelade 0 -3 000 3 000 0 Kommunövergripande -176 475 -191 729 -3 500 -195 229 -3 500 -3 500 varav KS oförutsedda -3 270 -1 000 -1 000 Kommunledning Stab -46 249 -46 249 Räddningstjänst -36 016 -37 277 -37 277 Sektor utbildning 0 -793 094 -809 113 -824 913 Övergripande utbildning -36 723 -34 865 -34 865 Förskola -159 441 -158 726 -3 000 -161 726 -3 000 -3 000 Grundskola -303 037 -310 426 -9 200 -319 626 -9 200 -9 200 Gymnasieverksamheten -116 718 -118 385 800 -117 585 800 800 Anpassad skola -30 835 -33 703 -33 703 Centrala barn -och elevhälsan -59 502 -62 435 -62 435 Kompetens och utveckling -31 962 -33 022 -33 022 Kultur/Fritid -54 876 -57 551 -4 400 -61 951 -4 400 -4 400 Sektor socialtjänst 0 -600 907 -617 541 -626 541 Övergripande socialtjänst -6 730 -7 307 -7 307 Individ- och familjeomsorg -136 362 -138 161 -7 500 -145 661 -7 500 -7 500 Funktionshinder -165 496 -169 137 -500 -169 637 -500 -500 Vård och omsorg -292 319 -302 936 -1 000 -303 936 -1 000 -1 000 Sektor samhällsbyggnad 0 -81 185 -82 362 -85 562 Samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -3 200 -85 562 -3 200 -3 200 Avfall (avgiftsfinansierad) 0 0 0 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0 0 0 Sektor stödfunktioner 0 -444 463 -417 549 -417 049 Stödfunktioner -117 524 -81 029 1 200 -79 829 1 200 1 200 Fastighet -221 517 -228 106 -228 106 Servicefunktionen -105 422 -108 414 -700 -109 114 -700 -700 Kalkylerad kapitalkostnad 202 798 193 611 193 611 225 005 228 627 Avskrivningar -144 631 -121 015 -121 015 -154 745 -152 624 Nettokostnad -2 086 833 -2 145 372 -2 173 872 -2 246 527 -2 318 857 Skatter och finansiella kostnader Finansverksamheten 2 152 491 2 219 902 2 219 902 2 293 053 2 359 980 Årets resultat 133 200 65 658 74 530 -28 500 46 030 46 526 41 123 6,3 % 3,0 % 3,3 % 2,0 % 2,0 % 1,7 % Övriga kostnader uppräkat med 1,7% 2027, 2,6% 2028 och 2,0% 2029 enl cirkulär 26:12 Löneökningar 3,2% 2027, 4,2% 2028 och 3,8% 2029 Skatteunderlagsprognos enligt cirkulär 2026:12 260226 1 Budget 202 7 Strategisk plan 202 7-202 9 ”För Framtiden och Hela Stenungsund” Inledning I en alltmer ombytlig omvärld med krig välmående kommun för alla i och i närheten av Europa , en generationer. oförutsägbar världsekonomi och en Budgeten speglar vår övertygelse om regering som lämnat walk o ver i att varje investering i vår kommun ska tillväxtp olitiken med hög arbetslöshet leda till långsiktig nytta och hållbarhet. som följd är det en grannlaga uppgift Vi föreslår konkreta åtgärder för att att sia om en kommunal budget. förbättra infrastrukturen, minska Kommunsverige står inför en stor effekterna av ett varmare klimat, omställning med minskande födelsetal förbättra näringslivets förutsättningar och en åldrande befolkning, samtidigt och säkerställa att alla invånare har som allt fler elever inte når behörighet tillgång till rent vatten, kvalitativ vård - till gymnasiet och många unga lider av och omsorg och en utbildning där alla psykisk ohälsa. Detta är en utveckling vi får känna att de lyckas. måste vända och det fort! För ska vi klara den demografiska utmaningen Centerpartiets vision är en kommun behöver alla få de bästa där alla har möjlighet att leva ett gott förutsättningarna för att inte bara liv, oavsett bakgrund eller bostadsort. kunna försörja sig själva utan också Med denna budget vill vi visa vägen mot bidra till skatteunderlaget. Kort sagt; ett mer hållbart och rättvist ska vi fortsä tta ha en god välfärd i Stenungsund, där varje invånare kan Stenungsunds kommun så behövs alla. känna sig delaktig och värdefull. Det är har varit utgångspunkten när Centerpartiet tror på samverkan och i Centerpartiet l agt fram samtliga utmanade tider som dessa behöver vi budgetar under mandatperioden och hålla i långsiktiga strategiska beslut så även i 2027 års budget för med bred politisk förankring. Höstens Stenungsunds kommun. valrörelse kommer visa vilka partier som sätter hållbarhet och långsiktighet Vår budget för 202 7 bygger på tre framför s nabba lösningar och valfläsk. grundpelare: goda förutsättningar för hela kommunen att utvecklas , en stärkt Stenungsund s kommun har under flera skola där alla elever får möjlighet at t år investerat i nya förskolor, skolor , komma vidare i studier eller arbete och idrottsanläggningar , boenden och ett inkluderande samhälle där infrastruktur . Det är investeringar för människor ; alla människor räknas och framtiden , men det kostar och det behövs . innebär att den samlade sku lden för våra skattebetalare ökar. För att Vi ser en framtid där Stenungsund är en bromsa ökningen av skulden och på plats där både stad och landsbygd sikt börja betala av behöver blomstrar, där industrins gröna investeringstakten bromsas och varje omställning är motorn i näringslivet och önskvärd investering övervägas noga . invånarna känner framtidstro . Genom Omställning av befintliga fastigheter att satsa på hållbar utveckling, stärka måste gå före nybyggnation – bra ur det lokala näringslivet och förbättra både ekonomisk och ekologisk den sociala sammanhållningen, strävar synvinkel och ny infrastruktur ska vi efter att skapa en trygg och byggas d är de n gör störst nytta utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål. [Skriv här] Driftbudgetr amar Nedan redovisas ramarna per verksamhet. Varje sektor har också ett eget avsnitt . Skatteunderlagsprognos enligt cirkulär 2026:12 260226 Driftbudgetramar 202 7-2029 Budget Budget Politikens Budget Plan Plan tkr 2026 2027 prioriteringar 2027 2028 2029 Politisk verksamhet -12 858 -13 148 -13 148 varav revisionen -1 286 -1 315 -1 315 Politikens ofördelade 0 -3 000 3 000 0 Kommunövergripande -176 475 -191 729 1 700 -190 029 varav KS oförutsedda -3 270 -1 000 -1 000 Kommunledning Stab -46 249 -46 249 Räddningstjänst -36 016 -37 277 -37 277 Sektor utbildning -793 094 -809 113 -813 813 Övergripande utbildning -36 723 -34 865 -34 865 Förskola -159 441 -158 726 -158 726 Grundskola -303 037 -310 426 -2 500 -312 926 Gymnasieverksamheten -116 718 -118 385 -1 500 -119 885 Anpassad skola -30 835 -33 703 -33 703 Centrala barn -och elevhälsan -59 502 -62 435 -62 435 Kompetens och utveckling -31 962 -33 022 -700 -33 722 Kultur/Fritid -54 876 -57 551 -57 551 Sektor socialtjänst -600 907 -617 541 -617 541 Övergripande socialtjänst -6 730 -7 307 -7 307 Individ- och familjeomsorg -136 362 -138 161 -138 161 Funktionshinder -165 496 -169 137 -169 137 Vård och omsorg -292 319 -302 936 -302 936 Sektor samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -82 362 Samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -82 362 Avfall (avgiftsfinansierad) 0 0 0 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0 0 0 Sektor stödfunktioner -444 463 -417 549 -417 549 Stödfunktioner -117 524 -81 029 -81 029 Fastighet -221 517 -228 106 -228 106 Servicefunktionen -105 422 -108 414 -108 414 Kalkylerad kapitalkostnad 202 798 193 611 193 611 225 005 228 627 Avskrivningar -144 631 -121 015 -121 015 -154 745 -152 624 Nettokostnad -2 086 833 -2 145 372 -2 145 372 -2 215 027 -2 287 357 Skatter och finansiella kostnader Finansverksamheten 2 152 491 2 219 902 2 219 902 2 293 053 2 359 980 Årets resultat 65 658 74 530 0 74 530 78 026 72 623 3,0% 3,3% 3,3% 3,3% 3,0% Övriga kostnader uppräkat med 1,7% 2027, 2,6% 2028 och 2,0% 2029 enl cirkulär 26:12 Löneökningar 3,2% 2027, 4,2% 2028 och 3,8% 2029 [Skriv här] Kommunövergripande Budget Budget tkr 2026 2027 Politisk verksamhet -12 858 -13 148 varav revisionen -1 286 -1 315 Kommunövergripande -176 475 -190 029 varav KS oförutsedda -3 270 -1 000 Kommunledning Stab -46 249 Räddningstjänst -36 016 -37 277 Politisk verksamhet Stenungsund är självklart inget undantag. I budgetområdet kommunövergripande Demokrati är viktigt och demokrati måste ligger därför bland annat en stor post för få kosta. Förutom politikernas arvoden och införande av aktivitetskrav för människor ersättningar för förlorad arbetsinkomst för med försörjningsstö d. En reform som inte alla förvärvsarbetande fritidspolitiker ryms riktigt är glasklar hur den ska också kostnader för fortbildning och implementeras och vilka som omfattas. externa föreläsare i denna post. 2026 är ett Centerpartiet har valt at t minska denna valår och förhoppningsvis väljs många nya post med 1,7 miljoner och lägger dessa politiker in och andra f år nya uppdrag . För pengar på aktiviteter inom gymnasie t och att kommande mandatperiod ska bli så b ra Kompetens och utveckling för att fler ska som möjligt krävs mycket utbildning i komma i självförsör jning och på så sä tt början. Kommunfullmäktige har också minska inflödet av personer som är i behov beslutat att en exter n utvärdering och av försörjningsstöd. En miljon kronor ligger genomlysning av Stenungsunds lite under Kommunstyrelsens egen budget att speciella politisk organisation ska göras fördela under året. under mandatperiode n. Räddningstjänst Kommunövergripande Sedan 2023 ingår Stenungsunds kommun Under kommunövergripande redovisas i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg kommundirektör , p ersonalrelaterade (RSG) . Det innebär att kommunen lämnat kostnader som företagshälsovård och över ansvaret att bebedriva facklig verksamhet samt medel för olika räddningstjänstverksamhet i kommunens utvecklingsprojek t. Här redovisas även geografiska område. Detta innefattar volym- och driftspengar som under året utryckningsverksamhet, tillsyn och fördelas ut till verksamheterna. I förebyggande verksamhet. Budgetposten budgetposten finns också avgifter till olika avser medlemsavgiften. På grund av att förbund och projekt där kommunen är kommunen har kemiindustrin, så kallad medlem i som t ex SKR och Leader SEVESO -verksamhet, inom sitt geografiska Bohuslä n. I årets budget l igger en extra område blir medlemsavgiften relativt hög pott under kommunövergripande för fördelat per invånare i jämförelse med förstudier både inom fastighet och inom övriga medlemmar i förbunde t. samhällsbyggnad för att få bättre framdrift Räddningstjänstförbundet har under en men också träffsäkrare budgetunderlag längre tid haft önskemål om att inför beslut . Vi har en regering som stiftar Stenungsund ska hitta en ny plats för lagar i en rasande takt, både på gott och brandstation, men utifrån det rådande ont. En del av dem är efterlängtade och har ekonomiska läget i förbundet pausas en bred majoritet i riksdagen medan andra frågan till s vidare. starkt kan ifrågasät tas. Ick e förty så påverkar det kommunsektorn och [Skriv här] Sektor Utbildning Budget Budget tkr 2026 2027 Övergripande utbildning -36 723 -34 865 Förskola -159 441 -158 726 Grundskola -303 037 -312 926 Gymnasieverksamheten -116 718 -119 885 Anpassad skola -30 835 -33 703 Centrala barn -och elevhälsan -59 502 -62 435 Kompetens och utveckling -31 962 -33 722 Kultur/Fritid -54 876 -57 551 Sektor utbildning -793 094 -813 813 Övergripande utbildning rimligt sätt utifrån barnen, pedagogerna och ekonomi . Lokalerna behöver utnyttjas Den sektorövergripande verksamheten effektivt och omflyttningar kommer omfattar sektorledning, skolskjutsar och troligen bli aktuella. Det i sin tur kan vissa sektorgemensamma kostnader. innebära möjligheter att använda t omma Skolskjut arna u pphand las av Västtrafik förskolelokaler till annan verksamhet. och är svåra att förutse och därm ed budgetera för. Ett sätt att få ner Investeringar: kostnaderna är att få fler ”vanliga” betalade Befolkningsprognosen visar på sjunkande resenärer att använda de upphandlade så barnantal och under prognosperioden kallade 900 -linjerna. Då kommunen står kommer antal förskoleplatser i kommunen för hela kostnaden för dessa linjer är varje räcka. Därför föreslår vi inga ytterligare betalade resenär en intäkt. I stora delar av projekt. Det är däremot viktigt att vi följer kommunen är 900 -bussen den enda utvecklingen noga och att kontinuerligt kollektivtrafik som erbjuds, men mång a underhållsa rbete bedrivs så att standarden kommuninvånare känner inte till att de får på våra fina förskolor kan bibehållas. använda den. Därför vill Centerpartiet att kommunen blir bättre på att marknadsföra Grundskola 900 -linjerna för invånarna på landsbygden Stenung sunds kommun har under många och om/när ett tillräckligt stort un derlag år ansett sig vara en skolkommun . finns, ändra upphandlingen så att dessa Kunskapsresultaten i grundskolan är inte bussar även trafikerar på lovdagar. Det dåliga i jämförelse med sverigesnittet, men skulle öka möjligheten för arbetspendling utifrån socioekonomiska förutsättningar om bussen går samtliga vardagar. ligger resultaten under förväntat. Det kan vara lätt att gå bort sig i statistik men Förskola faktum är att alltför många elever går ur Förskolan står inför stora utmaningar till grundskolan med så dåliga betyg att de följd av minska nde barnkullar framöver. inte är behöriga till gymnasiet. Dessutom Nya fina lokaler som planerades och pekar Socialstyrelsen på att barn i allt byggdes när prognoserna var helt yngre åldrar mår psykiskt då ligt och annorlunda är n u klara, men nu fi nns inte forskning visar att skolan är en stor behovet längre. Det innebär både bidragande orsak. kapitalkostnade r och vissa drifts kostnader som ha mnar på f örskola n. Minskat För att ge eleverna bästa möjliga barnantal innebär också omställning i förutsättningar att nå målen med behovet av personal oc h kan innebära en utbildningen, kunna bli sina bästa jag, bli övertalighet som måste omhänderta s. självförsörjande och självständiga vuxna Förvaltningen ser nu över hur tror vi att det behövs studiero i skolan och omställningen sk a kunna mötas på ett fler lärare. Att kunna dela klasser i mindre [Skriv här] grupper, kunna ha undervisning i olika och struntar i skolan. Så kan vi inte ha det! miljöer och stimulera lusten till ny kunskap Vi behöver på alla sätt få fler elever att på olika sätt är självklart i förskolans slutföra sina gymnasiestudier och skaffa pedagogik och för de yngre barnen. Men sig förutsättningar inför yrkeslivet. På lång succesivt från mellanstadiet blir skolan sikt behöver Nösnäsgymnasiet byggas ut, mer allvarstyngd, pressen och kraven på alternativt att ytterligare ett gymnasiu m tar eleverna ök ar. Samtidigt ser vi större plats i vår kommun. På kort sikt behöver klasser och en övergång till ämneslärare alla vägar prövas för att optimera lokalerna som inte har samma kännedom om så att fler elever kan göra sin gymnasietid i elevernas hela skoldag. Centerpartiet Stenungsund. lägger därför, extra lärarresurser i årskurs Gymnasiets största program är IM dä r 4-6som en start i ett omställningsarbete till elever utan behörighet till ett nationellt en mer elevcentrerad grundskola . För program samlas. Gymnasiet ansvarar bättre arbetsmiljö för lärare och elever, för också för de ungdomar som omfattas av bättre måluppfyllelse men framför allt för det kommunala aktivitetsansvaret KAA. framtiden. Det är en bro kig skara unga människor som I budgeten finns också medel avsatta för alla har gemensamt att de har många att möta upp ny lagstiftning om reglerad skolmisslyckanden bakom sig . Med hjälp undervisningstid för lärare, en reform som av tillfälliga medel har verksamhete n ska ge lärare mer tid för planering och startat ett pr ojekt under namnet ”Verkligt uppföljning, men som samtidigt innebär lärande ” som går ut på att dessa elever får mindre tid med eleverna . Under 2027 en chans att lyckas och finna kommer grundskolan också behöva börja självförtroende på nytt. Flera elever har planera för införandet av 10 -årig gått ut i arbete och andra har funni t glädjen grundskola och med det också helt nya åter i skolbänken. Genom att använda läroplaner. medel för aktivitetskravet möter Centerpartiet upp gymnasiets önskan om Investeringar: 700 tkr att permanenta satsningen på Skolor slits och det är viktigt att ha en dessa elever och på så sätt ge bättre löpande investeringsplan för att inte förutsättningar för självförsörjning. Vi komma efter med underhållet. Under satsar också 800 tkr på ytterligare senare år har vi byggt till Stora Högaskolan utökning av närvaroteamet som jobbar och Jörlandaskolan samt byggt ett nytt med elever som inte kommer till skolan. högstadium . Även grundskolorna kommer påverkas av det sju nkande elevantalet och Investeringar: kommunen s skolor kommer räcka under På längre sikt behöv s en utbyggnad, prognosperioden . Därför föreslår vi inga alternativt ytterligare en gymnasieskola i nya skolor. Det är däremot viktigt att vi kommunen. Ett teknikutbildnings centrum följer utvecklingen noga och att tillsammans med Vuxenutbildningen kontinuerligt underhållsarbete bedrivs så behöver utredas för att öka samordningen att standarden på våra skolor kan av dyra lokaler, maskiner och för att möte bibehållas. En större renovering av lärarbristen. Under 2027 kommer mindre Kristinedalskolan och Kopperskolan bör investeringar i maskiner på vara prioritera d för att bättre möta upp industriprogrammet göras. elevernas behov sa mt kunna erbjuda en kommunövergripande likvärdighet i Anpassad skola lärmiljöer . Den anpassade skolan är svår att budgetera då eleverna har så olika behov Gymnasieverksamheten och verksamheten är förhållandevis liten. Nösnäsgymnasiet är till bristningsgränsen Vi ska ha en kvalitativ utbildning för alla fullt och många elever med låga elever i Stenungsund och den Anpassade meritpoäng konkurreras ut och tvingas skolan ställer stora krav på söka gymnasieutbildningar i Kungälv eller individanpassade lösningar. I dagsläget Göteborg. Följden blir att många hoppar av finns alla årskurser i den anpassade [Skriv här] grundskolan på Kristinedalskolan. Vid en framgång för dessa elever har varit att renovering behöver stor hänsyn tas till träna språk samti digt som de utför eleverna i den anpassade grundskolan praktiska moment inom konceptet ”Odla upplever så liten påverkan som möjligt. Svenska” Deltagarna får i mindre sammanhang odla grödor och förädla Investeringar: dessa samtidigt som de bekantar sig med I dagsläget behövs inga större svenska språket genom sitt arbete. investeringa r men det är viktigt att löpande Verksamheten har tidigare varit på underhåll och inventarier håller en hög Jordhammar, men flyttar nu till kvalitet för att inte sänka standard en på Mariagården. lokalerna . Införandet av aktivitet skrav för personer Centrala barn - och elevhälsan med försörjningsstöd kommer att innebära Den centrala barn - och elevhälsan har ett en del extra arbete, men det är fortfarande väldigt viktigt uppdrag att stötta elever och oklart vad det innebär för verksamheten. pedagoger i det dagliga arbetet. Därför är Inverteringar: det bra att de nu är organiserade i tre Stenungskolan byggs om för att möjliggöra geografiska område n för att komma en flytt av den del av Vuxenutbildningen närmare de som de är till för. Inga som idag bedriva på Hasselbacken. ramförändringa r föreslås. Kultur och Fritid Kompetens och Utveckling Inom Kultur och Fritid s verksamhet hittar Kompetens och Utvecklings uppdrag är i vi alltifrån stora anläggningar som ständig förändring och de måste hela tiden Stenungsund Arena till insektshotell och anpassa sig till arbetsmarknadens behov Biblioteket. De stöttar våra föreningar och och vilka målgrupper som för tillfället jobbar med den biologiska mångfalden. behöver olika stöd att komma i egen Budgeten lämnas oförändrad då inga försörjning. Det gör att verksamheten större verksamhetsförändringar bedöms måste vara rörlig och uppfinningsrik. nödvändiga i dagsläget. Verksamheten beskriver att målgruppen unga vuxna ständigt växer och det är Investeringar: många gånger elever som befunnit sig på Nösnäsvallen har visat sig vara i ett dåligt det individuella programmet på gymnasiet skick och en större upprustning av hela som skrivits ut på grund av att de blivit för anläggningen är nödvändig för att den ska gamla. Dessa elever har ett stort beh ov av vara ändamålsenlig. Även en del mindre stöd och handledning i sina studier , reinvesteringa r i teknisk utrustning är resurser som idag inte finns inom nödvändiga i Stenungsund Arena. vuxenutbildningen . Centerpartiet avsätter därför 700 tkr i budgeten för att möta upp Under hösten 2024 genomfördes en behovet och skapa bättre förutsättningar Medborgardialog i Ucklum där invånarna för dessa elever att på sikt komma i fick göra inspel på vad som skulle göra självförsörjning. kommundelen mer attraktiv och välkomnande. En hel del förslag gavs; En viktig del av Kompetens och Utvecklings multisportarena med belysning, verksamhet är integration och Svenska för trygghetsboende , tryggad vattenförsörjning invandrare (SFI). I oc h med regeringen och bättre väg till Bastevi k var några av de mycket strama flyktingpolitik kommer de t idéer som kom upp. Alla önskemål kommer få nyanlända till Stenungsund i dagsläget, vi inte kunna infria men Centerpartiet men de som kommer är ofta i behov av avsätter 1,5 miljoner i investeringsbudgeten mycket stöd eftersom de är kvotflyktingar för att påbörja arbetet tillsammans med med ingen eller mycket kort skolbakgrund Ucklumborna. och behöver andra metoder för språkinlärning än att sitta i skolbänken . En [Skriv här] Sektor Socialtjänst Budget Budget tkr 2026 2027 Övergripande socialtjänst -6 730 -7 307 Individ- och familjeomsorg -136 362 -138 161 Funktionshinder -165 496 -169 137 Vård och omsorg -292 319 -302 936 Sektor socialtjänst -600 907 -617 541 individen är i behov av för att klara sin Övergri pande vardag och kunna leva ett gott liv. Socialtjänsten s tår inför flera stora strukturella utmaningar som påverkar Hösten 2026 öppnas ett nytt BMSS med förutsättningarna. Demografiska tillhörande Daglig verksamhet i Jörland a. förändringar, k ompetensförsörjning och Ett bra tillskott som möjliggör att flera omställning till god och nära vård kommer personer som idag bor på köpta ställa stora krav på hela sektorn att hitta boendeplatser i andra kommuner kan få nya arbetssätt och samtidigt hå lla sig flytta hem till Stenungsund. Eftersom det inom strama ekonomiska förutsättning ar. också finns Daglig verksamhet i s amma Införandet av nya socialtjänstlagen hus möjliggör det en flexibilitet för kommer dessutom att genomsyra a lla personer med stora behov att vara på verksamheter och utmanar ytterligare i att Daglig verksamhet utan att behöva resa. inte göra som ”vi brukar ”. Investeringar : Individ - och familjeomsorg I investeringsbudgeten fin ns medel för att få till korttidsboende för äldre barn med Individ- och familjeomsorgen är det funktions nedsättningar för att avlasta yttersta skyddsnätet när invånarna familjerna . Vi in stallerar också hotellås behöver hjälp och stöd. Det kan handla om samt förstärker internetuppkoppli ngen i ekonomiskt stöd , men också om annat samtliga B MSS i kommunen. stöd till familjer, barn, missbrukare och andra som hamnat snett. Helt enkelt när Vård och omsorg livet rasat och du inte reder ut situationen Att känna trygghet i att få den hjälp som själv. Då finns våra duktiga behövs för att kunna leva ett så socialsekreterare, familjebehandlare, självständigt liv som möjligt är oerhört stödpedagoger och andra stödjande viktigt. Samtidigt vet vi att andelen äldre i funktione r där för att hjälpa dig på fötter förhållande till den arbetande igen. Den nya lagen om aktivitetskrav för befolkningen kommer öka. Omställningen personer med försörjningsstö d träder i till nya arbetssätt kan inte vänta men det kraft 1 juli 2026 och det kommer att kräver att många delar i samhället är med i innebär a en del extra arbete beroende på arbetet. Ansvaret vilar inte bara på Sektor vilka per sonkategorier som kommer Socialtjänst. Den enskilde behöver planera omfattas. Stenungsund är redan långt för sin ålderdom. D et behöver finnas framme i arbetet oc h det finns ett väl attraktiva bostäder , anpassade för den fungerande samarbete mellan IFO och seniora befolkningen i många t yper av Arbetsmarknadsenhete n. boendemiljöer och här kommer Sektor Funktionshinder Samhällsbyggnads ansvar in. Att tillse möjligheter och förutsättningar för Människor som lever med byggande av flerbostadshus och funktions nedsättningar behöver ofta hjälp trygghetsboenden i hela kommunen är av i olika sammanhang genom hela livet. Då vikt för människor att ta ett aktivt ansvar finns kommunen där och stöttar upp med för sin boendesituation . boende , socialt och praktiskt stöd, daglig verksamhet eller något annat som just den [Skriv här] Med öppnandet av det nya kommer att behöva jo bba inom omsorgsboendet Lövberga avlastas omsorgsyrken. En utbildningsomställning hemtjänsten då många har valt att vänta kommer framöver att behöva göras för alla med ansö kan till SÄBO för att slippa flytta dem vars yrke tas över av AI . Samtidigt flera gånger. Samtidigt innebär behöver verksamheten bli bättre på att visa omställningen till god och nära vård och ny upp sina yrken och vilka möjligheter som rättspraxis kring vårdansvar en högre finns så att fler unga intresserar sig och belastning , inte minst på den kommunala väljer att läsa till vårdyrken redan från primärvården. Allt sjukare patienter ska få början. Att ta emot praoelever är ett bra sin behandling i hemmet och det kommer sätt att visa upp sig. sannolikt innebära att nya yrkeskategorier i form av specialistfunktioner beh övs i Investeringar : I och med öppnandet av det nya Särskilda kommunen boendet för äldre, Lövberga , våren 2026 Att möta den demografiska utvecklingen stänger korttidsboendet och med fler äldr e som lever längre och f ärre i växelplatserna på Tallåsen. Det innebär att arbetsför ålder behöver verksamheten nästa steg i den stora rockaden kan starta ständigt utveckla sin a arbetssätt. och det innebär att ett nytt produktionskök Digitaliseringen kan vara ett hjälpmedel kommer att byggas på Tallåsen. En där olika former av digital övervakning med investering som sker i flera steg och som sensore r inte bara hjälper perso nalen utan kommer löpa över flera år. också ge r större självständighet till Vi behöver redan nu planera för nästa omsorgstagaren. Läkemedelsrob otar och boende då vi vet att det tar många år från nattkameror är b ara ett par exempel. Det tanke till färdigt för inflyttning. görs också försök med specialsängar för att Centerpartiet ser gärna att det ligger minska behovet av dubbelbemannin g utanför Stenungsunds tätort för att få en Dilemmat med k ompetensförsörjning en spridning av SÄBO -platser i kommunen. inom vård - och äldreomsorgen kan inte mötas enbart a v ny teknik utan fler Takterrassen på Lövberga äldreboende. [Skriv här] Sektor Samhällsbyggnad Budget Budget tkr 2026 2027 Samhällsbyggnad -81 185 -82 362 Avfall (avgiftsfinansierad) 0 0 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0 0 Sektor samhällsbyggnad -81 185 -82 362 Avfall Samhällsbyggnad Verksamheten är avgiftsfinansierad. Det Sektor samhällsbyggnad har ett ansvar att innebär att de taxor som verksamheten tar planera, bygga och underhålla ut ska täcka kostnaderna. Under 2026 infrastrukturen i vårt samhälle. De har planeras inga särskilda förändringar i också ansvar för att miljön inte skadas av verksamheten. verksamheter och att medborgare och företag får god service när de vill bygga och Investeringar : utveckla verksamhet eller bostäder i Inga investeringar är planerade under Stenu ngsund. En ny plan - och bygglag 2026. trädde i kraft i december 2025 och innebär att fler kan bygga mer utan att ansöka om VA-enheten bygglov. Centerpartiet tycker att det är Verksamheten är avgiftsfinansierad. positivt ur ett frihetsperspektiv, men det Stenungsund har ett stort ledningsnät som ger lägre intäkter till kommunen . Samtidigt varit eftersatt under många år. Tack vare bör det frigöra personal som kan lägga sin ett systematiskt arbete har enheten gått tid på detaljplaner. En svag konjunktur från att ägna sig åt akututryckningar till att bidrar också till att ansökningarna är färre. utföra förebyggande åtgärder i allt större Investeringar : utsträckning. Trots det återstår mycket Nya bostads - och verksamhetsområden arbete innan hela ledningsnätet är kräver att kommunen bygger gator , vägar åtgärdat. Samtidigt behöver nya ledningar och parkeringsplatser . Det behöver också läggas för att fler kommuninvånare ska få göras trafikåtgärder på befintligt vägnät för tillgång till kommunalt vatten och avlopp . att öka framkomlighet och säkerhet. En Vattentillgången till det stora större ombyggnation av vägarna runt ledningsnätet är säkrat i och med Nösnäs är planerad med bland annat två ledningen till Kungälv. Dock råder brist på rondeller på Ucklumvägen Löpande kapacitet både i Ucklum och Svenshögen. underhåll är ständigt aktuellt för att hålla Ett arbete bör komma igång snarast för att vägnätet trafiksäkert och framkomligt. avhjälpa detta så fort som möjligt. Gång- och cykelvägnätet behöver förbättras och byggas ihop där det fattas Investeringar : bitar och belysnin g behöver förbättras för Investeringar i VA-verksamhet är dyr a och att öka tryggheten. tar lång tid . Sammantaget finns ca 200 miljoner upptagna i inves teringsbudgeten Kostnaden för klimatanpassningsåtgärder som rör verksamheten med kommer inte bli billigare om vi väntar. kapacitets ökning av Strävlidens Därför finns en årlig avsä ttning i avloppsreningsverk och investeringsbudgeten för detta om 10 uppdimen sionering av vattenledning miljoner. mellan Jörlanda och Stora Höga som de två största posterna. Sektor Stödfunktioner Budget Budget tkr 2026 2027 Stödfunktioner -117 524 -81 029 Fastighet -221 517 -228 106 Servicefunktionen -105 422 -108 414 Sektor stödfunktioner -444 463 -417 349 regelbundet besikta och uppdatera Stödfunktioner underhållsplaner så att de stämmer med Sektor stödfunktioners huvudsakliga verkligheten . Överraskningar blir gärna uppgift är att vara ett stöd för att kostsamma att åtgärda. Centerpartie t vill kommunens övriga verksamheter, som i också lägga fokus på eventuella huvudsak utför medborgarnära tjänster, omställningar som kan vara aktuella när ska kunna göra sitt jobb på bästa sätt. Mot det gäller vårt fastighetsbest ånd och att bakgrund av det försämrade det är ett kontinuerligt pågående arbete. säkerhetsläget i omvär lden behöver Förskolor som ”blir över ” när barnkullarna kommunen unde r 2027 fortsätta att stärka minskar kanske kan användas till annan sin samlade beredskapsförmåga. Ny verksamhet med lite smärre justeringar lagstiftning på området (LKRB) förväntas och kanske finns det möj lighet att förvärva träda i kraft under budgetåret och kommer fastigheter iställe t för att bygga i egen regi höja dagen redan höga krav på när vi behöver ut öka. kommunens förmåga ytterligare. Stödfunktioner har en central roll i arbetet Investeringar: med fokus på att upprätthå lla I investeringsbudgeten ligger pe ngar för samhällsviktiga verksamheter. kontinuerligt underhåll av kommunens alla Centerpartiet vill trycka extra på vikten av fastigheter samt ständiga förbättringar av livsmedelsberedskap . Utan mat i magen energieffektiviteten och säkerheten i våra orkar ingen arbeta. Det är också vi ktigt att lokaler. vi tänker ekonomiskt i beredskapsarbetet. Servicefunktionen Satsa på batterilösning ar för att ta tillvara på solelen vi sj älva producerar , samtidigt I servicefunktionens verksamhet ingår städ som de kan v ara viktiga när strömmen går. och måltid. Verksamheterna planerar inga Då minskar beroendet av dieselkraftverk. större förändringar under 202 7 som leder till att särskilda budgetförstärkningar Det brottsförebyggande arbetet och krävs. näringslivsarbetet är två andra väldigt viktiga områden där kommunen behöver Investeringar: stärkas för att Stenungsund ska kännas När det nya Särskilda boendet för Äldre, trygg och välkomnande för alla som bor här Lövberga, är klart 2026 frigörs yta på och som funderar på att flytta hit. Tallåsens tomt för att bygga ett nytt produktionskök. Det nuvarande köket är Investeringar: gammalt och slitet och ett nytt behöver ha Arbetet med att förbättr a säkerheten i en ökad kapacitet för att kunna möta kommunhuse t fortsätter med fokus på behovet hos det ökande antalet matgäster. bättre möten mellan kommunen och Investeringen hamnar formellt under medborgaren. Sektor socialtjänst men då det är Fastighet måltidspersonalen som nyttjar lokalerna redovisas den här. Investeringen kommer Verksamheten ansvarar för alla att löpa över 20 26-2028. kommunens fastigheter och ser till så att de är i bra skick. Det är viktigt att Utredningsu ppdrag 1. Fossilfri fordonsflotta – Agenda 2030, Mål 13 Stenungsunds kommun ligger långt efter många andra kommuner i miljöarbetet och det är dags att vi sätter fart. En av de stora och också lättast åtgärdade koldioxidkällorna är transporterna och framför allt kommunens egna fordon. Därför vill vi utreda: - kostnader och tidsplan för att omedelbart konvertera hela kommunens fordonsflotta till förnybara fossilfria drivmedel/el samt att se över möjligheter att flytta över mer av persontransporterna till gång, cykel och kollektivtrafik. 2. Samverkande Teknik colIege - Agenda 2030, Mål 4 Stenungsund ligger norra Europas största kemikluster och det är viktigt att kommunen tar sitt ansvar i kompetensförsörjningsfrågan så att dessa företag har tillgång till kompetent arbetskraft i framtiden. Det är glädjande att nu inte bara Nösnäsgymnasiet ä r certifierat Teknik collage utan att även Vuxenutbildningens teknikutbildningar blivit certifierade. Dessa två lärmiljöer ska inte ses som konkurrenter utan som komplement till varandra, men i dagsläget så sk er en dragkamp om både lärare och utrustning. En samlokalisering av kommunens certifierade tekniska utbildningar skulle göra det möjligt att dela utrustning och lärarkompetens, få till ännu bättre samverkan med näringslivet och frigöra resurser för att få till ännu bättre utbildning för eleverna. Därför vill vi utreda: - förutsättningar och kostnader för att bygga upp ett tekniskt kompetenscentrum där i första hand gymnasiets och vuxenutbildningens samtliga certifierade tekniska utbildningar samlokaliseras . 3. Studera på distans - Agenda 2030, Mål 4 Vårt gymnasium, Nösnäsgymnasiet, ligger verkligen i framkant och är idag en mycket populär skola. De har en slogan som lyder ”Öppet för verkligt lärande” och i mångt och mycket lever de upp till den parollen. Samtidigt finns det en baksida med att vara pop ulär och under de senaste åren har gymnasiet varit fullt trots utbyggnader och förtätningar. Det innebär att elever som kommer från grundskolan med låga eller ofullständiga betyg tvingas söka sig till skolor längre bort eller helt enkelt väljer bort gymnas ieutbildning. Samtidigt har arbetsmarknaden ändrat sig radikalt efter pandemin och det är idag många arbetsgivare som inte bara erbjuder sina medarbetare att jobba hemifrån ett par dagar i veckan utan till och med förutsätter det. Om Nösnäsgymnasiet ska le va upp till sin paroll behöver vi förbereda eleverna för detta. Att klasser i år 3,4 och eventuellt också under vårterminen i år 2, på lämpliga program i viss omfattning studerar på distans skulle frigöra klassrum på skolan och ytterligare elever skulle ku nna beredas plats på Nösnäs. Därför vill vi utreda: - förutsättningarna för klasser på Nösnäsgymnasiet att studera på distans delar av skolveckan. BUDGET 2027 Vård, Vardag och Värderingar Tro på Sverige Tro på Stenungsund Stenungsund VÅRD, VARDAG OCH VÄRDERINGAR Kristdemokraterna kommer alltid fokusera på en budget med fokus på kärnverksamheten. Vård och omsorg, skolan och familjernas vardag. Detta är områden som skall prioriteras i den kommunala verksamheten. Som kommuninvånare måste du kunna lita på välfärden. Din vardag i Stenungsunds kommun skall vara i fokus. Kristdemokraterna är inte det parti som alltid lovar mera, utan vi lovar mindre. Minskad administration och byråkrati så det blir mer pengar till välfärden. Vår budget för 2027 är helt i linje med detta. Som det starka borgerliga alternativet, har vi valt en budget som skall jobba för att säkra framtida kompetensförsörjning som är en av kommunen största framtida utmaningar. Men också klara att finansiera framtida investeringar. Vi gör också extra satsningar på elevers hälsa samt på föreningslivet som i dessa tuffa ekonomiska tider sliter för en värdefull vardag och aktiviteter för barn och unga. Vi har också valt att lägga ett sparbeting på den politiska organisationen på 2%. I detta tuffa ekonomiska läge är det viktigt att vi alla är med och bidrar till en stabil kommunal verksamhet. Kristdemokraterna är en garanti för att sätta välfärden och människovärdet i centrum. Helt enkelt en budget med fokus på vård, vardag och värderingar. Tro på Sverige, Tro på Stenungsund SÄRSKILDA SATSNINGAR (INRIKTNINGSSIGNALER) I BUDGETEN FRISKVÅRDSBIDRAG Som en del i att vara en mer attraktiv arbetsgivare och att i framtiden kunna klara utmaningar med kompetensförsörjningen väljer vi att göra en rejäl satsning på friskvårdsbidraget. Friskvårdsbidraget i kommunen är idag rejält eftersatt och för att få en friskare personal och bli en attraktivare arbetsgivare lägger vi 1 200 000 sek på att höja detta till 2000 sek per år. MÅLTIDSGLÄDJE För många äldre är måltiden den största händelsen på dagen, det är dessutom en stor del av livskvalitén att få en bra och trevlig måltid, kanske en söndagsstek med ett glas vin om man så önskar. Därför lägger vi 900 000 på extra matglädje inom äldre omsorgen. VÅRD I HEMMET De äldre blir allt fler och som en del av detta finns det behov av att ta hand om sina anhöriga i hemmet i de fall man inte är i behov till fullt stöd av kommunen. För att underlätta detta och kunna ge lite guldkant i vardagen avsätter vi 450 000 sek till extra anhörigstöd. ELEVHÄLSAN Vi ser att elever idag mår allt sämre både fysiskt och psykiskt. Alla undersökningar som görs på detta område pekar tyvärr åt fel håll och stora insatser kommer behövas framöver för att stärka unga hälsa. Vi väljer i 2027 års budget att avsätta 1 000 000 sek extra för stärkt elevhälsa. FÖRENINGSLIVET Föreningslivet är en av dom viktigaste funktionerna i samhället. Tusentals i kommunen sliter idag ideellt för att göra skillnad i samhället för barn och unga men också för en meningsfull fritid för vuxna. Kommunen behöver växla upp i sitt arbete för att stötta föreningarna. Många föreningar är idag helt eller delvis beroende av pengar från näringslivet. Våra fantastiska företagare bidrar idag MYCKET till att stötta våra föreningar men med rådande världsläge blir det tufft för dom. För föreningarna är det en mycket tuff situation. För att hjälpa föreningarna lägger vi 710 000 sek till dubblat lokalt aktivitetsstöd. 2 Driftbudgetramar 2027 KD Budget Budget Politikens Budget Plan Plan tkr 2026 2027 prioriteringar 2027 2028 2029 Politisk verksamhet -12 858 -13 148 263 -12 885 varav revisionen -1 286 -1 315 26 -1 289 Politikens ofördelade 0 -3 000 3 000 0 Kommunövergripande -176 475 -191 729 -200 -191 929 varav KS oförutsedda -3 270 -1 000 0 -1 000 Kommunledning Stab -46 249 -46 249 Räddningstjänst -36 016 -37 277 -37 277 Sektor utbildning -793 094 -809 113 -810 823 Övergripande utbildning -36 723 -34 865 -34 865 Förskola -159 441 -158 726 -158 726 Grundskola -303 037 -310 426 -310 426 Gymnasieverksamheten -116 718 -118 385 -118 385 Anpassad skola -30 835 -33 703 -33 703 Centrala barn -och elevhälsan -59 502 -62 435 -1 000 -63 435 Kompetens och utveckling -31 962 -33 022 -33 022 Kultur/Fritid -54 876 -57 551 -710 -58 261 Sektor socialtjänst -600 907 -617 541 -617 994 Övergripande socialtjänst -6 730 -7 307 -7 307 Individ- och familjeomsorg -136 362 -138 161 -138 161 Funktionshinder -165 496 -169 137 -169 137 Vård och omsorg -292 319 -302 936 -453 -303 389 Sektor samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -82 362 Samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -82 362 Avfall (avgiftsfinansierad) 0 0 0 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0 0 0 Sektor stödfunktioner -444 463 -417 549 -418 449 Stödfunktioner -117 524 -81 029 -81 029 Fastighet -221 517 -228 106 -228 106 Servicefunktionen -105 422 -108 414 -900 -109 314 Kalkylerad kapitalkostnad 202 798 193 611 193 611 225 005 228 627 Avskrivningar -144 631 -121 015 -121 015 -154 745 -152 624 Nettokostnad -2 086 833 -2 145 372 -2 145 372 -2 215 027 -2 287 357 Skatter och finansiella kostnader Finansverksamheten 2 152 491 2 219 902 2 219 902 2 293 053 2 359 980 Årets resultat 65 658 74 530 0 74 530 78 026 72 623 3,0% 3,3% 3,3% 3,3% 3,0% Övriga kostnader uppräkat med 1,7% 2027, 2,6% 2028 och 2,0% 2029 enl cirkulär 26:12 Löneökningar 3,2% 2027, 4,2% 2028 och 3,8% 2029 Skatteunderlagsprognos enligt cirkulär 2026:12 260226 1 Omvärldsanalys De senaste årens samhällsutveckling präglas av flera samtidiga kriser – från pandemi och inflation till ett alltmer påtagligt klimatnödläge och ökande ekonomiska och sociala klyftor. Kommunerna befinner sig i första linjen när dessa förändringar slår igenom i människors vardag. Samtidigt som behoven i välfärden ökar, pressas många kommuner av stigande kostnader och otillräcklig statlig finansiering. Resultatet blir ofta att verksamheter inom skola, omsorg och fritid får bära en stor del av anpassningen, vilket riskerar att försvaga de delar av samhället som är mest avgörande för jämlikhet och sammanhållning. I detta läge blir också arbetsvillkoren inom välfärden en central fråga. Bristen på personal inom vård och omsorg är fortsatt allvarlig, och kan inte lösas genom kortsiktiga bemanningslösningar eller ökad arbetsbelastning för redan anställda. För att möta behoven krävs långsiktiga satsningar på bättre arbetsvillkor, tryggare anställningar och en grundläggande norm om rätt till heltid i välfärdssektorn. Klimatförändringarna är inte längre en framtidsfråga utan en realitet som redan påverkar kommunernas ekonomi och planering. Extremväder, översvämningar och ökade krav på beredskap och infrastruktur innebär både nya risker och ökade kostnader. Samtidigt innebär omställningen en möjlighet för kommunerna att vara drivande i utvecklingen. Genom satsningar på kollektivtrafik, energieffektiva byggnader, hållbara skolor och äldreboenden samt stärkt arbete med återbruk och lokal produktion kan utsläppen minska samtidigt som nya jobb och innovation skapas. För Vänsterpartiet är det avgörande att klimatomställningen genomförs på ett rättvist sätt. Den får inte innebära att kostnader och bördor vältras över på dem som har minst resurser, utan måste utformas solidariskt och jämlikt – där både ansvar och möjligheter fördelas rättvist i hela samhället. I denna verklighet står Vänsterpartiet fast vid en tydlig inriktning: att värna och utveckla välfärden, stärka den demokratiska styrningen och bygga ett samhälle där människors behov sätts före marknadens intressen. Det är grunden för trygga, jämlika och långsiktigt hållbara kommuner. Specifika satsningar En säkrare digital struktur Vi föreslår en större satsning för att påbörja arbetet med att bygga upp en säkrare och mer robust digital infrastruktur, med minskat beroende av utländska leverantörer och kritiska externa systemlösningar. I en tid där digitala system är helt avgörande för kommunens verksamheter – från skola och omsorg till administration och krisberedskap – blir frågan om kontroll, säkerhet 1 och självständighet allt viktigare. Syftet med satsningen är att steg för steg stärka kommunens digitala motståndskraft och skapa förutsättningar för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas även vid kriser, störningar eller förändrade omvärldsförhållanden. Det handlar inte om att bryta all samverkan, utan om att minska sårbarheter och öka handlingsutrymmet genom mer öppna, flexibla och långsiktigt hållbara lösningar. Flera kommuner har redan påbörjat liknande arbete med att förenkla och stärka sina digitala strukturer. Bland annat har Alingsås arbetat med att utveckla en mer avskalad och robust digital miljö, där fokus ligger på driftsäkerhet och funktion även under påfrestande förhållanden. Dessa erfarenheter visar att det är möjligt att bygga system som både är moderna och mindre sårbara. Vår satsning är ett första steg i en sådan riktning. Genom att investera i en säkrare digital infrastruktur vill vi stärka kommunens beredskap, minska beroenden och säkerställa att viktiga samhällsfunktioner kan fungera – även när omvärlden inte gör det. Kvinnojouren Kvinnojouren får fortsatt ekonomiskt stöd från kommunen, men med ett lägre belopp än tidigare. För att säkerställa att verksamheten inte påverkas negativt av denna minskning föreslår vi ett riktat tillskott som kompenserar för den reducerade finansieringen. Kvinnojourens arbete är avgörande för att ge skydd, stöd och rådgivning till kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer, och utgör en viktig del av kommunens samlade arbete mot våld. Genom att förstärka finansieringen vill vi värna verksamhetens stabilitet och säkerställa att stödet till våldsutsatta kan upprätthållas på en hög nivå. Kulturskolan Vi vill stärka Kulturskolan i Stenungsund genom en riktad satsning som både möjliggör sänkta avgifter och ett utökat kursutbud. Kulturskolan är en av kommunens viktigaste verksamheter för barns och ungas fria tid, där kreativitet, gemenskap och egen utveckling får ta plats oavsett bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. I dag är avgifterna en tröskel som gör att inte alla har samma möjlighet att delta. Genom att tillföra resurser vill vi skapa utrymme för lägre avgifter, så att fler barn och unga kan ta del av kulturskolans verksamhet. Samtidigt vill vi ge Kulturskolan bättre förutsättningar att bredda sitt utbud – med fler ämnen, fler uttrycksformer och fler möjligheter att prova nytt, oavsett om det handlar om musik, teater, dans, bild eller andra kreativa uttryck. Kulturskolan i Stenungsund har en viktig roll i kommunens kultur- och föreningsliv och bidrar till både bildning och sammanhang. Genom denna satsning vill vi stärka 2 verksamheten långsiktigt, sänka trösklarna in och ge fler barn och unga möjlighet att hitta sin plats i kulturen. Bokbussen Vi vill åter stärka tillgången till litteratur och läsning i hela kommunen genom att på sikt återinföra bokbussen. När den tidigare verksamheten avvecklades upphörde den ordinarie bokbussverksamheten, men vissa riktade besök till förskolor har fortsatt. Det visar tydligt att behovet och efterfrågan fortfarande finns, särskilt bland barn och i områden där avståndet till bibliotek kan vara en tröskel. För att börja återuppbygga denna verksamhet föreslår vi en initial satsning som möjliggör planering och uppstart av ett återinförande. Även om den avsatta summan inte täcker hela kostnaden för en ny bokbuss, är det ett viktigt första steg för att återetablera en mobil biblioteksverksamhet i kommunen. På sikt är vår ambition att bokbussen åter ska kunna rulla i full skala och nå både förskolor, skolor och bostadsområden. En sådan verksamhet stärker likvärdig tillgång till kultur och litteratur, väcker läslust hos barn och unga och bidrar till att minska geografiska skillnader i tillgången till bibliotekets resurser. Grönytor Vi föreslår även en förstärkning av skötseln och utvecklingen av kommunens grönytor. Parker, naturområden och gemensamma utemiljöer är en del av vardagen för alla invånare och spelar en viktig roll för både trivsel, hälsa och livskvalitet. När dessa miljöer hålls väl omhändertagna och inbjudande bidrar det till att hela kommunen upplevs som mer attraktiv och levande. Grönytorna är också en del av kommunens gemensamma identitet – platser där människor möts, vistas och rör sig genom året. Genom att satsa mer på skötsel, underhåll och utveckling vill vi höja kvaliteten i dessa miljöer och skapa mer trygga, vackra och tillgängliga offentliga rum. En välskött utemiljö påverkar alla invånare, oavsett var i kommunen man bor, och bidrar till en stark känsla av stolthet över den egna platsen. Finansiering De satsningar som Vänsterpartiet föreslår i budgeten för 2027 ryms fullt ut inom det som kallas politikens ofördelade medel. Det betyder att vi inte lägger fram förslag om besparingar i befintliga verksamheter eller om höjda skatter, utan att vi i stället använder redan avsatta resurser som ännu inte har riktats till specifika ändamål. Genom att omfördela dessa medel vill vi öka tillgängligheten till kultur och kunskap och investera i trygga, levande och hållbara 3 offentliga miljöer. Samtidigt vill vi minska ojämlikheter mellan olika grupper och områden i kommunen och lägga grunden för långsiktiga satsningar som stärker livskvaliteten för alla invånare. Vi vill återigen påpeka möjligheten att ta bort de ”extra” arvoden som tillkom i början av mandatperioden för ordföranden i utskotten under kommunstyrelsen då majoriteten valde att bortse från den redan i kommunfullmäktige beslutade arvodesregleringen. Att höja politikerarvoden samtidigt som andra verksamheter belastas med besparingskrav och nedskärningar finner Vänsterpartiet djupt oetiskt. Att ta bort arvoderingen på dessa två poster innebär en besparing på över 800 tkr. Utredningsuppdrag Stärkt arbete för att främja skolnärvaro och motverka avhopp Vänsterpartiet föreslår att förvaltningen ges i uppdrag att utreda hur kommunen kan stärka arbetet med att främja elevers skolresultat och skolnärvaro samt förebygga risken för skolmisslyckande redan i tidiga åldrar. Utredningen ska belysa bakomliggande faktorer till skillnader i studieresultat mellan olika elevgrupper och särskilt uppmärksamma att pojkar i genomsnitt i större utsträckning än flickor når lägre studieresultat och i högre grad riskerar att inte fullfölja sin skolgång. Särskild vikt ska läggas vid hur pedagogiska arbetssätt, skolmiljö, förväntningar och tidiga stödinsatser påverkar utvecklingen för olika elevgrupper. Uppdraget ska även omfatta en analys av kompetensbehov hos skolpersonal, inklusive behov av fortbildning kring tidiga tecken på skolsvårigheter, riskfaktorer för skolavhopp samt långsiktiga sociala och samhälleliga konsekvenser av bristande skolgång. Vidare ska förvaltningen undersöka hur samverkan med vårdnadshavare kan stärkas redan i förskola och tidiga skolår. Detta inkluderar att ta fram förslag på hur information och utbildningsinsatser riktade till föräldrar kan utformas för att öka förståelsen för skolans krav, betydelsen av närvaro och hur tidiga stödinsatser kan förebygga senare svårigheter. Utredningen ska resultera i konkreta förslag på insatser på både kort och lång sikt, med målsättningen att stärka likvärdigheten i skolan och säkerställa att fler elever, oavsett bakgrund och kön, ges goda förutsättningar att fullfölja sin utbildning. 4 5 D r if t b u d g e t r a m a r 2 0 2 7 V t k r P o litis k v e rk s a m h e t v a ra v re v is io n e n P o litik e n s o fö rd e la d e K o m m u n ö v e rg rip a n d e K o m m u n le d n in g S ta b R ä d d n in g s tjä n s t S e k to r u t b i ld n in g Ö v e rg rip a n d e u tb ild n in g F ö rs k o la G ru n d s k o la G y m n a s ie v e rk s a m h e te n A n p a s s a d s k o la C e n tra la b a rn -o c h e le v h ä ls a n K o m p e te n s o c h u tv e c k lin g K u ltu r/F r itid S e k to r s o c ia ltjä n s t Ö v e rg rip a n d e s o c ia ltjä n s t In d iv id - o c h fa m ilje o m s o rg F u n k tio n s h in d e r V å rd o c h o m s o rg S e k to r s a m h ä lls b y g g n a d S a m h ä lls b y g g n a d A v fa ll (a v g ifts fin a n s ie ra d ) V A -e n h e te n (a v g ifts fin a n s ie ra d ) S e k to r s tö d fu n k tio n e r S tö d fu n k tio n e r F a s tig h e t S e rv ic e fu n k tio n e n K a lk y le ra d k a p ita lk o s tn a d A v s k riv n in g a r N e tto k o s tn a d S k a tte r o c h fin a n s ie lla k o s tn a F in a n s v e rk s a m h e te n Å r e t s r e s u lt a t ä d n e s r t e r p a B -2 2 r t ie t u d g e t 2 0 2 6 -1 2 8 5 8 -1 2 8 60 -1 7 6 4 7 5 -3 6 0 1 6 -7 9 3 0 9 4 -3 6 7 2 3 -1 5 9 4 4 1 -3 0 3 0 3 7 -1 1 6 7 1 8 -3 0 8 3 5 -5 9 5 0 2 -3 1 9 6 2 -5 4 8 7 6 -6 0 0 9 0 7 -6 7 3 0 -1 3 6 3 6 2 -1 6 5 4 9 6 -2 9 2 3 1 9 -8 1 1 8 5 -8 1 1 8 500 -4 4 4 4 6 3 -1 1 7 5 2 4 -2 2 1 5 1 7 -1 0 5 4 2 2 2 0 2 7 9 8 -1 4 4 6 3 1 0 8 6 8 3 3 1 5 2 4 9 1 6 5 6 5 8 3 ,0 % B -2 2 u d g e t 2 0 2 7 -1 3 1 4 8 -1 3 1 5 -3 0 0 0 -1 9 1 7 2 9 -4 6 2 4 9 -3 7 2 7 7 -8 0 9 1 1 3 -3 4 8 6 5 -1 5 8 7 2 6 -3 1 0 4 2 6 -1 1 8 3 8 5 -3 3 7 0 3 -6 2 4 3 5 -3 3 0 2 2 -5 7 5 5 1 -6 1 7 5 4 1 -6 4 6 7 -1 3 8 1 6 1 -1 6 9 1 3 7 -3 0 3 7 7 6 -8 2 3 6 2 -8 2 3 6 200 -4 1 7 5 4 9 -8 1 0 2 9 -2 2 8 1 0 6 -1 0 8 4 1 4 1 9 3 6 1 1 -1 2 1 0 1 5 1 4 5 3 7 2 2 1 9 9 0 2 7 4 5 3 0 3 ,3 % p P o litik r io r ite r e n s in g a 3 0 -1 3 -1 -1 5 r 0 5 5 0 0 0 0 0 0 B -2 2 u d g e t 2 0 2 7 -1 3 1 4 8 -1 3 1 50 -1 9 1 7 2 9 -4 6 2 4 9 -3 7 2 7 7 -8 1 0 4 6 3 -3 4 8 6 5 -1 5 8 7 2 6 -3 1 0 4 2 6 -1 1 8 3 8 5 -3 3 7 0 3 -6 2 4 3 5 -3 3 0 2 2 -5 8 9 0 1 -6 1 7 6 9 1 -6 4 6 7 -1 3 8 3 1 1 -1 6 9 1 3 7 -3 0 3 7 7 6 -8 2 3 6 2 -8 2 3 6 200 -4 1 9 0 4 9 -8 2 5 2 9 -2 2 8 1 0 6 -1 0 8 4 1 4 1 9 3 6 1 1 -1 2 1 0 1 5 1 4 5 3 7 2 2 1 9 9 0 2 7 4 5 3 0 3 ,3 % -2 2 P 2 2 -1 2 2 7 la n 0 2 7 2 5 0 0 5 5 4 7 4 5 1 5 0 2 7 9 3 0 5 3 8 0 2 6 3 ,3 % -2 2 P 2 2-1 2 3 7 la n 0 2 8 2 8 6 2 7 5 2 6 2 4 8 7 3 5 7 5 9 9 8 0 2 6 2 3 3 ,0 % LIBERAL BUDGET 2027 Ett starkare och friare Stenungsund Liberal budget 2027 för Stenungsund prioriterar skola, trygghet, vård och företagsklimat. Vi vill utveckla kommunen med långsiktigt ansvar och en solid ekonomi. Med ett budgeterat resultat på 3,3 procent säkrar vi stabilitet samtidigt som vi investerar i framtiden. Stenungsund förenar lugnet i närmiljön med närheten till Göteborg. Liberalerna vill stärka kommunens attraktivitet. Både unga och äldre ska känna frihet, trygghet och möjligheter. Frihet och ansvar hänger ihop. Där människor bildar sig, beter sig och bryr sig växer tilliten. Därför sätter vi kunskap, trygghet och företagsamhet först. Ekonomiska prioriteringar i Liberal budget 2027 Liberal budget 2027 bygger på långsiktigt solid ekonomi. Kommunens finansiella mål ligger fast. Ett resultat på minst 3,0 procent ger stabilitet i osäkra tider. Vi prioriterar: • Skola i toppklass • Trygga bostadsområden • Nära stöd och omsorg • Ett starkt företagsklimat En stabil ekonomi skapar handlingsutrymme när konjunkturen vänder. Därför kombinerar vi ansvar med tydliga satsningar. Skola i toppklass För Liberalerna kommer skolan alltid först. 1 Satsning på grundskolan 3 000 tkr Vi avsätter 3 000 tkr för att stärka grundskolan. Alltför många elever når inte målen. Därför behövs kraftfulla åtgärder. Av dessa är 1000 tkr av engångskaraktär för att klara omställning till nya regler för skolan. Vi vill: • Öka lärartätheten så undervisning i mindre grupper möjliggörs • Ge tillgång till speciallärare • Förstärka undervisningen i årskurs 4–6 och 7–9 med fokus på matematik Flexibilitet i grupper ska införas. Mindre grupper ska kunna undervisas delar av skoldagen. Det kräver översyn av lärarresurser och lokaler. Skolan ska präglas av höga ambitioner. Skolor med större andel flerspråkiga elever och socioekonomiska utmaningar ska prioriteras. Dessutom ska sociala team med skola, socialtjänst och polis fortsätta utvecklas. Skolsäkerheten kan behöva höjas mot bakgrund av ökade hot. Skolbiblioteken ska utvecklas vidare och ta del av de regionala resurserna till stöd för skolbibliotekens utveckling. Gymnasium Vi vill ta första steget mot en spetsutbildning i kemi. En utredning ska genomföras. En spetsutbildning stärker både elevernas möjligheter och kommunens attraktionskraft. Förskola I förskolan läggs grunden för språket. Tidiga insatser med mindre barngrupper ska fortsätta där de ger störst effekt. Språkutveckling och övergång till grundskolan ska prioriteras. Anpassning utan kvalitetssänkning behöver göras i en tid när barnantalet minskar i kommunen. Tidiga insatser i hela utbildningssektorn förebygger kriminalitet och personliga misslyckanden. Kultur och fritid Föreningslivet är en bärande del av kommunen. Föreningar ska få goda möjligheter genom förenings- och anläggningsstöd. After school verksamheten ska fortsätta för mellanstadiet. Kostnadsfri fritidsverksamhet i anslutning till skoldagen stärker gemenskap och aktivitet. Vi vill implementera Fritidsbanken så snart en praktisk och ekonomisk lösning finns. Förstärkning av kulturskolan 150 tkr Vi avsätter 150 tkr för att stärka kulturskolan för att korta köer till musikundervisning. Omsorg med valfrihet och närhet Vård och omsorg ska komma närmare den enskilda. Individens behov ska vara utgångspunkt. 2 Kommunen ska ställa om till nytt regelverk i socialtjänstlagen. Socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat. Äldre över exempelvis 80 år ska kunna välja stödinsatser och till exempel hemtjänst några timmar i veckan utan behovsprövning. Det minskar administration och stärker valfriheten. Arbetet med prognoser för äldres behov ska intensifieras. Metoder för planering ska utvecklas långsiktigt. Samhällsbyggnad och infrastruktur Planering för bostäder och infrastruktur ska fortsätta. Trafikproblemen vid Nösnäs, Industrivägen och Hallerna måste lösas. Fler ska få möjlighet att bygga sitt drömboende. Småhusområden ska planläggas inför nästa högkonjunktur. Flerfamiljshus ska kunna upplåtas med äganderätt eller bostadsrätt. Miljö och klimat ska beaktas i varje detaljplan. Grön- och blåstrukturplaner ska fortsätta utvecklas. Varje detaljplan ska innehålla en trädplan. GC vägar ska hålla god standard och vara trygga med belysning och tydlig avgränsning. Särskilt vägar till hållplatser ska vara trygga för att fler ska välja kollektivtrafiken. Centrumutvecklingen ska fortskrida. Området kring Stenungsunds station ska rustas för ett effektivt och tryggt resecentrum. Bussar ska prioriteras med egna körfält där det är möjligt. Möjligheten till automatiserade eller beställningsstyrda bussar ska utredas i samverkan med Västra Götalandsregionen. Trafiksituationen på länsväg 160 med farliga utfarter och plankorsningar måste lösas. Alternativ utfart från Hallerna och Strandnorum till väg 647 ska planeras och påbörjas. Förstärkning av samhällsbyggnad med 550 tkr Vi avsätter 550 tkr för att stärka miljöövervakningen Stöd och service i en osäker tid Kommunen måste stärka beredskapen för kris och krig. IT attacker och välfärdsbrottslighet är hot mot demokratin. Därför krävs öppenhet, ansvar och hög nivå på granskning. Korruption ska motverkas med tydliga rutiner och kontroll. Ett gott företagsklimat är viktigt; vi vill att kommunen ska vara en partner som underlättar för företag att etablera sig och växa. Effektiva tillståndsprocesser och god dialog med näringslivet är viktiga delar. Förstärkning av stöd och service med 300 tkr Vi avsätter 300 tkr för att utveckla grönstrukturplanen och stärka arbetet med biologisk mångfald. 3 Liberalernas förslag till utredningsuppdrag 2027 Uppdrag utreda spetsutbildning Sektor Utbildning Vi yrkar att Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjlighet att starta en spetsutbildning inom kemi på Nösnäsgymnasiet. Liberalerna tycker Liberal budget 2027 prioriterar kunskap, trygghet och företagsamhet. Vi tar ansvar för ekonomin samtidigt som vi investerar i framtiden. Skolan ska stärkas, omsorgen ska bli mer tillgänglig och bostadsbyggandet ska öka. Infrastruktur och trygghet ska förbättras. Genom ansvar och reformer bygger vi ett starkare Stenungsund. Sammanfattning Liberal budget 2027 för Stenungsund kombinerar ekonomiskt ansvar med tydliga satsningar på skola, omsorg och samhällsbyggnad. Med ett budgeterat resultat på minst 3,0 procent säkrar vi stabilitet. Samtidigt stärker vi kunskapsresultat, valfrihet i hemtjänsten och långsiktig planering för bostäder och infrastruktur. FAQ Vad är huvudmålet med Liberal budget 2027? Att kombinera långsiktigt ekonomiskt ansvar med satsningar på skola, trygghet och omsorg. Hur mycket satsas på grundskolan? 2 000 tkr avsätts för att stärka undervisning, lärartäthet och stödinsatser. 1000 tkr i extra engångsstöd för övergång till nya regler på skolområdet. Vad innebär valfrihet i hemtjänsten? Äldre över viss ålder ska kunna få ett mindre antal timmar hemtjänst och andra insatser utan behovsprövning. Skatteunderlagsprognos enligt cirkulär 2026:12 260226 Övriga kostnader uppräknat med 1,7% 2027, 2,6% 2028 och 2,0% 2029 enl. cirkulär 26:12 Löneökningar 3,2% 2027, 4,2% 2028 och 3,8% 2029 4 Driftbudgetramar 2027 Liberalerna Budget Budget Politikens Budget Plan Plan tkr 2026 2027 prioriteringar 2027 2028 2029 Politisk verksamhet -12 858 -13 148 -13 148 varav revisionen -1 286 -1 315 -1 315 Politikens ofördelade 0 -3 000 3 000 0 Kommunövergripande -176 475 -191 729 -191 729 varav KS oförutsedda -3 270 -1 000 -1 000 Kommunledning Stab -46 249 -46 249 Räddningstjänst -36 016 -37 277 -37 277 Sektor utbildning -793 094 -809 113 -812 263 Övergripande utbildning -36 723 -34 865 -34 865 Förskola -159 441 -158 726 -158 726 Grundskola -303 037 -310 426 -3 000 -313 426 Gymnasieverksamheten -116 718 -118 385 -118 385 Anpassad skola -30 835 -33 703 -33 703 Centrala barn -och elevhälsan -59 502 -62 435 -62 435 Kompetens och utveckling -31 962 -33 022 -33 022 Kultur/Fritid -54 876 -57 551 -150 -57 701 Sektor socialtjänst -600 907 -617 541 -617 541 Övergripande socialtjänst -6 730 -7 307 -7 307 Individ- och familjeomsorg -136 362 -138 161 -138 161 Funktionshinder -165 496 -169 137 -169 137 Vård och omsorg -292 319 -302 936 -302 936 Sektor samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -82 912 Samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -550 -82 912 Avfall (avgiftsfinansierad) 0 0 0 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0 0 0 Sektor stödfunktioner -444 463 -417 549 -417 849 Stödfunktioner -117 524 -81 029 -300 -81 329 Fastighet -221 517 -228 106 -228 106 Servicefunktionen -105 422 -108 414 -108 414 Kalkylerad kapitalkostnad 202 798 193 611 193 611 225 005 228 627 Avskrivningar -144 631 -121 015 -121 015 -154 745 -152 624 -2 086 -2 145 -2 215 -2 287 Nettokostnad 833 372 -2 146 372 027 357 Skatter och finansiella kostnader Finansverksamheten 2 152 491 2 219 902 2 219 902 2 293 053 2 359 980 Årets resultat 65 658 74 530 -1 000 73 530 78 026 72 623 3,0% 3,3% 3,3% 3,3% 3,0% 5 Miljöpartiets budget 2027 för Stenungsunds kommun Stenungsund skall arbeta mot en grön, klimatsmart och aktiv miljö där både människor, djur och växter kan leva det goda livet. Mindre av asfalt och biltrafik, mer av grönytor, trivsamma stråk för gång- och cykeltrafik samt bästa möjliga förutsättningar för kollektivtrafiken. För det behövs en god ekonomi och en aktiv klimatsmart politik, som bygger på ekologi och social rättvisa. Det är en solidarisk politik som heller inte fortsätter att skjuta över låneskulden och dess kostnader på framtida generationer och deras politiska handlingsutrymme. Finansiella mål och klimatsmart energi Stenungsunds kommun har idag cirka en miljard i lån med betydande räntekostnader som begränsar handlingsutrymmet. Kommunen bör framdeles upprätthålla en självfinansieringsgrad på investeringar med minst 70 procent och ett budgetkrav på ekonomiskt överskott med minst tre procent. Detta för att kunna betala av på låneskulden och avbetalningsgraden bör öka. Antingen genom en striktare investeringsvolym och effektiviseringar i driften kommande mandatperioder eller genom ökade inkomster. Vi ser gärna ett framtida överskott i kommunens finanser på 4 – 5 procent, med enda uttalade syftet att minska låneskulden och därmed räntekostnaderna. Detta för att framöver öka det politiska handlingsutrymmet till att bedriva aktiv kommunal politik inom skolor, klimat- och miljöarbetet samt social rättvisa. En miljöpartistisk statsbudget hade idag gett Sveriges kommuner cirka 11,8 miljarder mer i anslag än den nuvarande regeringen. Beräknat på antalet invånare hade det gett Stenungsund i cirka tal 13 miljoner mer årligen. Det är pengar som ligger med som tillägg i vår kommunala budget för 2026. Ett sätt att öka kommunala intäkter när utrymmet för besparingar är begränsat, är en skattehöjning. En höjning med en 1 krona ger cirka 90 miljoner årligen till kommunen, som skulle kunna finansiera ökade avbetalningar på låneskulden. Miljöpartiet är inte oavkortat främmande för ökad skattebas för att sanera ekonomin. Dock har Stenungsund redan idag en högre kommunalskatt än generellt för kranskommuner till storstäder, och skattehöjningar är alltid infekterat. Nuvarande regering vill också begränsa den kommunala självstyrningsprincipen kraftigt genom lagförslag som pålägger straffavgifter på kommunala skattehöjningar, för att hindra den slags aktiv ekonomisk politik. Ett annat sätt att öka intäkterna är att främja klimatsmart energiproduktion i form av vindkraft i kommunen. I Stenungsund produceras idag endast 13,5 MW vindkraftsenergi men flera visar intresse för olika projekt. Med nuvarande statliga ersättningsstöd till kommuner för vindkraftsetablering ger det cirka 280 000 kronor till Stenungsund. Med en mer aktiv kommunal politik skulle intäkterna kunna öka betydligt. Som jämförelse får Piteå kommun för sina cirka 2000 MW cirka 43 miljoner till kommunkassan. Miljöpartiet vill samtidigt på riksnivå tredubbla ersättningen till kommunerna, och införa ersättning till närboende samt möjlighet till ägarandelar som sänker deras egna elkostnader. Miljöpartiets förslag är att kommuner får 10 miljoner för varje befintlig TWh förnybar el som produceras, och 30 miljoner för ny varje tillkommande TWh förnybar el som produceras. Omsorg – vård och skola Antalet barn i förskola och skolor minskar, och vi har sannolikt överinvesterat i lokaler de kommande åren. Lokaler som kostar pengar men står tomma. Här krävs nytänkande. Samtidigt stiger antalet pensionärer generellt och särskilt i kategorin +80 år. Även om de äldre är allt friskare allt längre upp i åren, ställer det stora utmaningar på äldreomsorgen framöver. Det är redan tufft för sektorn med, sett i relation till andra sektorer, oproportionerligt höga ohälsotal som kostar Stenungsund cirka 5,4 miljoner årligen. Här finns betydande vinster att hämta om vi satsar för att få ner ohälsotalen. Samtidigt lär äldrevården vara en sektor som kommunen framöver måste skapa utrymme för att växa för att möta en åldrande befolkning. Miljöpartiet satsar särskilt i denna budget för att stärka dessa sektorer mer än andra. I vårt ekonomiska läge, måste andelen nybyggnation av offentliga lokaler inom skola, äldrevården, särskilt stöd för unga med mera, begränsas. Befintliga lokaler bör snarare rustas mer klimat- och kostnadseffektivt. De bör användas smartare med mer varierat innehåll, eller få andra inkomstbringande verksamheter i tillägg till normal drift. Ett sätt är att utveckla parallellverksamheter mellan skola och åldringsvård/aktivitetsstöd, så som vårt förslag med Ucklumskolan, med blandad skol- och äldreaktiviteter. Ett annat sätt är att utveckla alternativ för företagsverksamhet för mindre och nystartade verksamheter i tomma lokaler i samma byggnader som offentlig verksamhet. Kollektivtrafiken och dess infrastruktur Kollektivtrafikens infrastruktur i kommunen måste utvecklas, för att få allt färre ta bilen och allt fler ta kollektivtrafiken. Det ses inte minst på de astronomiska döda parkeringsytorna Stenungsund har. Stenungsund bör skjuta över medel från underhåll, och nyetablering av gator för biltrafiken till gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafik. Miljöpartiet omfördelar pengar från investeringar till biltrafiken till satsningar på ett mer utvecklat nät av gång/cykelbanor i kommunen, och cykelgarage med service som el laddning vid pendelstationerna. Klimatanpassning Den kommunala klimatanpassningen måste öka. Inte minst måste det sättas upp mätbara mål och tydliga utvärderingar av det klimatarbete som faktiskt bedrivs i kommunen och inte som nu, nöja oss med löst satta ambitioner med tillhörande rådgivning om hur vi som enskilda skall bli bättre. Vi behöver även stärka miljöskyddet i kommunen för att främja god hälsa. Miljöpartiet satsar 685 000 kronor extra i budgeten till den slags miljöåtagande i kommunen. Samtidigt behövs ett uppdrag till förvaltningen att jobba mer effektiv med frågorna och inte minst göra satsningar och mål mätbara, också i relation till liknande kommuner för att kunna värdera Stenungsunds klimatarbete. Vi vill att ett handlingsprogram för den kommunala CO2-budgeten upprättas. En ökad energiomställning till förnyelsebara energikällor måste också till. Utöver en mer aktiv kommunal strategi för vindkraft och ökade förutsättningar för Grön baskraft i kommunen, vill vi satsa särskilt på förnyelsebara energikällor inom det kommunala fastighetsbeståndet som maximerar produktionen av grön energi. Detta gäller även Stenungsundshem AB:s fastighetsbestånd. Vi vill även ha en högre andel återvinning av överskottsenergin från industrin. Bra och varierade boendemiljöer Stenungsund behöver ett mer varierat bostadsbestånd än dagens, som i huvudsak utgörs av villor eller bostadsrätter. Turerna kring de nya bostadsrätterna på C.W Borgs väg är ett skräckexempel på kommunal planering. Vill vi vara attraktiv inflyttarkommun behöver bostadsbeståndet anpassa till både unga, barnfamiljer och äldre. Det behöver utvecklas i kommunens alla delar så människor kan bo kvar i alla kommundelar under livets olika skeenden. Vi vill införa en lägre avskrivningstakt för Stenungsundshem för att göra boendet billigare, samtidigt som de får ett direkt uppdrag att utveckla mer blandad bebyggelse. Kommunen bör detaljplanelägga mer kommunal mark proaktivt för att snabbt kunna möta nya behov av bostäder i kommunen. I mellantiden kan projekterad mark få annan tillfällig nytta som klimatomställande grönytor och våtmarker eller ge ett visst avkastningskrav genom exempelvis mobila solcellsetableringar. Krisberedskap Krisberedskapen växlas upp i Sverige med motivering till läget i världen. Vi har ett ökat säkerhetsläge och det skall tas på allvar men situationen är inte så akut som den mäts i kommunal drift- och investeringsbudget. Särskilt inte om de Satsningarna mäts i relation till andra viktiga kommunala samhällsbehov. Vi menar att kostnadsökningstakten för krisberedskap i kommunen är alltför ambitiös. Flera kostnadsdrivande poster i budgeten motiveras även med en eventuell ny lagstiftning som ännu inte ens är antagen. Vi anser därför att kostnaderna kan läggas ut över en något längre period framöver. Utan ett fungerande samhälle i dag och i framtiden, hjälper föga en extremt god krisberedskap. Vi reducerar därför investerings- och driftsbudgeten för krisberedskapen i vår budget och skjuter ut kostnaderna på ett antal år framöver. Vi upplever också att de satsningar och investeringar i denna del som görs i budgeten är föga innovativa, men starkt kostnadsdrivande med eviga underhålls- och driftskostnader i all framtid. Här bör tydligare och mer genomgripande utförliga analyser och utredningar göras för att få till en smart försörjning. Exempelvis borde en inventering av alla lokala och privata brunnars kapacitet samt en plan för att alla nedlagda grävda brunnar upprättas i en krisberedskapsplan. De kan fungera som alternativa dricksvattentäkter i en krisberedskap i stället för dyr infrastruktur av vattenpumpar, försörjningstankar med mera för att kunna upprätthålla kommunalt vatten i alla kommundelar. Politikens egna kostnader Miljöpartiet i likhet med andra oppositionspartier motsätter oss också de ökningar av löneliknande kostnader som uppräkningen av arvodering till särskilda förtroendeposter i kommunen medför. De har redan idag en minst sagt bra ersättning, som ligger långt över vad en normal inkomsttagare tjänar, och som bland annat i praktiken ger kommunstyrelsens ordförande långt över vad en riksdagsledamot tjänar. De kostnadsökningarna är ej inräknade i vårt budgetförslag. Huvudsakliga förändringar i Miljöpartiets förslag till kommunal driftsbudget • Fritidskort ungdomar i kollektivtrafiken, kostnad ca. 715 000 kr • Seniorbiljett i kollektivtrafiken från 65 år, kostnad ca. 500 000 kr • Vi reducerar kommunstyrelsens post för oförutsedda utgifter från 1 miljon till 500 000 kr. • Vi reducerar kostnader för krisberedskap med 500 000 till en budget för 2027 på 1 200 000 kronor. • I enlighet med sektorns egna äskande lägger vi i tillägg till driftsbudgeten ytterligare 1 050 000 kronor på digitala effektiviseringar inom äldrevården med förhoppningen att det skall förbättra för personalen. • I enlighet med sektorns äskande lägger vi 900 000 kronor på ökad miljötillsyn, särskilt illegal avfallshantering och osund konkurrens. • Arbetet med miljö och biologisk mångfald stärks med 685 000 kronor. • Hade vi haft en miljöpartistisk statsbudget hade vi även kunna öka resurserna ytterligare till sektorerna med cirka 13 miljoner. De fördelas presumtivt efter sektorernas samlade önskemål enligt: o Ökat stöd & stärkt undervisning i skolan, 8 300 000 kronor o Stärkt demensvård ökad aktivitetssamordning och ökade satsningar inom rehabilitering, socialtjänsten, 2 800 000 kronor. o En första satsning på arbetsmiljön inom äldrevården med 900 000 kr o Ökad skuldfinansiering med 1 000 000 kronor. Huvudsakliga förändringar i Miljöpartiets förslag till kommunal investeringsbudget • Sektor Samhällsbyggnad aviserar ett önskemål om 71 miljoner till gång/cykelbanor och förslaget är en satsning på 7,2 miljoner. Miljöpartiet stärker denna med ytterligare 10,3 miljoner genom omfördelningar från investeringar lagda till förmån för biltrafiken och gator. • Vi genomför en första satsning på infrastrukturen för kollektivtrafikresenärer till en kostnad av 6 miljoner för 2027. Satsningen omfattar cykelgarage vid pendelstationer, inklusive låsbara cykelskåp, batteriladdning med mera för att attrahera fler att åka kollektivt. Särskilda uppdrag till kommunförvaltningen • Kommunen skall snarast göra som andra kommuner med mycket positiva resultat avskaffa minutstyrningsmodellen inom äldrevården. Det är bara att ta efter redan beprövade och utvecklade arbetssätt i andra kommuner. • Ta fram en flerårsplan för aktivt styrka infrastrukturen för kollektivtrafiksresenärer i kommunen. • Ta fram ett mätbart handlingsprogram för kommunal CO2-budget, innehållandes en nuvärdessituation samt mätbara framtida mål med faktiska, kostnadssatta och mätbara åtgärder för att nå dit. Göteborgs kommun är en förebild. • Utveckla en bredare och mer förutsättningslös beredskapsplanering, som innehåller nytänkande kring försörjning med okonventionella lösningar inom exempelvis vattenförsörjning och där ett mer aktivt samarbete med näringslivets infrastruktur utreds. Förklaring noter till budget nästa sida 1) Reducerar kommunövergripande med 1 miljon varav driftskostnader krisberedskap med 500 000 till 1 200 000 och kommunstyrelsens oförutsedda från 1 miljon till 500 000. 2) Reducering av kommunstyrelsens oförutsedda 500 000 specificerad 3) Inför i Kollektivtrafik: fritidskort-lov & pensionärskort från 65år. 4) Finansierar verksamhetens egen prioritet 1 & 2; verksamhetssystem, digitalisering samt tvåfaktorsidentifiering (mobilkostnad). 5) Finansierar verksamhetens egen prioritet 1; hantering av miljörisker (tillsyn av illegal avfallshantering och osund konkurrens). 6) Finansierar delvis verksamhetens egen prioritet 4; stärkande av miljö och biologisk mångfald. Resterande del skall ske via omprioriteringar i egen budget. 7) Finansiering av prioriterade förslag från sektorn utbildning till skolan, specifikation nedan. 8) Finansiering av prioriterade förslag från sektorn socialtjänst. 9) Ökat utrymme till prioriterad finansiering initierad av politiken (MP). 10) Ökad avbetalning lån utöver förvaltningens föreslagna avkastningskrav. Sektor utbildning specifikation av post på nästa sida 1. Stärkt undervisning åk 4–6 (grundskolan) 2 500 000. 2. Unga vuxna upp till 30 år (KoU) 700 000. 3. Implementering av ”Verkligt lärande” (gymnasiet) 700 000. 4. Program/Närvaroteam (gymnasiet) 800 000. 5.Tidiga insatser (förskolan) 800 000. 6. Ökat utbud i kulturskolan för att möta ökad efterfrågan (Kultur/Fritid) 150 000 samt politiskt initierad ökad tillgänglighet med 350 000. 8. Ungdomsstödjare till åk 7–9 (Kultur/Fritid) 700 000. 9. Ökad bemanning matematikundervisning (gymnasiet) 1 600 000. Driftbudgetramar 2027 MP Budget Budget Politikens Budget Plan Plan tkr 2026 2027 prioriteringar 2027 2028 2029 Politisk verksamhet -12 858 -13 148 -13 148 varav revisionen -1 286 -1 315 -1 315 Politikens ofördelade 0 -3 000 3 000 0 Kommunövergripande -176 475 -191 729 1 000 -190 729 1) varav KS oförutsedda -3 270 -1 000 500 -500 2) Kommunledning Stab -46 249 -46 249 Räddningstjänst -36 016 -37 277 -37 277 Sektor utbildning -793 094 -809 113 -810 478 Övergripande utbildning -36 723 -34 865 -34 865 Förskola -159 441 -158 726 -158 726 Grundskola -303 037 -310 426 -310 426 Gymnasieverksamheten -116 718 -118 385 -118 385 Anpassad skola -30 835 -33 703 -33 703 Centrala barn -och elevhälsan -59 502 -62 435 -62 435 Kompetens och utveckling -31 962 -33 022 -33 022 Kultur/Fritid -54 876 -57 551 -1 365 -58 916 3) Sektor socialtjänst -600 907 -617 541 -618 591 Övergripande socialtjänst -6 730 -7 307 -1 050 -8 357 Individ- och familjeomsorg -136 362 -138 161 -138 161 4) Funktionshinder -165 496 -169 137 -169 137 Vård och omsorg -292 319 -302 936 -302 936 Sektor samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -83 262 Samhällsbyggnad -81 185 -82 362 -900 -83 262 5) Avfall (avgiftsfinansierad) 0 0 0 VA-enheten (avgiftsfinansierad) 0 0 0 Sektor stödfunktioner -444 463 -417 549 -418 234 Stödfunktioner -117 524 -81 029 -685 -81 714 Fastighet -221 517 -228 106 -228 106 Servicefunktionen -105 422 -108 414 -108 414 Kalkylerad kapitalkostnad 202 798 193 611 193 611 225 005 228 627 Avskrivningar -144 631 -121 015 -121 015 -154 745 -152 624 Nettokostnad -2 086 833 -2 145 372 -2 145 372 -2 215 027 -2 287 357 Skatter och finansiella kostnader Finansverksamheten 2 152 491 2 219 902 2 219 902 2 293 053 2 359 980 Årets resultat 65 658 74 530 0 74 530 78 026 72 623 Ökad kommunal tilldelning med MP regering 13 000 Stöd & stärkt undervisning enl. önskemål i skolan -8 300 -8 300 6) Utökat Hemgångsteam demensstrategin, socialtjänsten -1 200 -1 200 7) Aktivitetssamordnare, socialtjänsten -800 -800 7) Projektstöd självständig vardag rehabilitet, socialtjänsten -800 -800 7) Arbetsmiljöåtgärder som minskar ohälsotalen, socialtjänst -900 -900 8) Extra skuldfinansiering, betalning lån 1 000 1 000 9) Resultat med MP regering 1 900 76 530 Protokoll Kommunstyrelsen 2026-05-25

§ 2026\xxx Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad Kommunkansli Tills vidare Kansli Innehållsförteckning 1 Inledning: Revisorernas uppdrag och oberoende ..............................................................3 2 Revisorernas roll ...............................................................................................................4 2.1 Revisionsberättelse och annan rapportering ..............................................................5 2.2 Formell reglering .......................................................................................................5 2.3 Tillgång till information .............................................................................................6 3 Organisation och sammansättning ...................................................................................7 3.1 Revisorernas arbetsformer .........................................................................................7 3.2 Sakkunnigt biträde ....................................................................................................8 3.3 Ekonomi och budget .................................................................................................9 3.4 Revisorerna och fullmäktige ......................................................................................9 3.5 Revisorernas arkiv ....................................................................................................10 2 1 Inledning: Revisorernas uppdrag och oberoende De kommunala revisorerna utses av kommunfullmäktige, för en satt mandatperiod. Revisorerna nomineras från de lokala partierna, men får under sina revisorsuppdrag inte ha andra politiska uppdrag, för att kunna utföra uppdraget oberoende. Revisorerna är med andra ord förtroendevalda men kan inte utföra uppdraget kombinerat med andra uppdrag. Den kommunala revisionen utgår från god revisionssed, och innebär en granskning av all kommunal verksamhet. Granskningen sker på kommunfullmäktiges uppdrag, men bedrivs oberoende från övriga instanser eller från tjänstemannaorganisationen. Till sin hjälp har kommunrevisionen sakkunniga yrkesrevisorer. Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillgodoser kommuner med samlad information om kommunal revision. Den är lättast tillgänglig via skr.se/demokratiutveckling. Där beskrivs bland annat uppdrag, oberoende, sakkunnigt biträde och arbetsformer. Revisorernas uppdrag, sammansättning och arbetssätt regleras främst via kommunallagen (2017:725), kapitel 12. Då revisorerna fullgör uppdrag som lekmannarevisorer regleras deras uppdrag och mandat främst via aktiebolagslagen (2005:551). Detta reglemente gäller i Stenungsunds kommun utöver de lagar och regler som kommunens revisorer har att förhålla sig till. 3 2 Revisorernas roll