och det enda politiska orga- — 25 maj 2026

§ 1 – delvis omformulerad och omdisponerad Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom styrelsers, utskotts, överförmyndarens och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och frånekonomiskt synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom organen är tillräcklig. Revisorerna har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i kommunens företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige utser i företagen. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I revisionsberättelsen redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar ett särskilt utlåtande om de tillstyrker att ansvarsfrihet skall beviljas eller nekas. Revisorerna kan också rikta anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen – med granskningsrapport och revisionsberättelser. En central del i revisionsuppdraget är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. I detta ligger att även främja arbetet med intern styrning och kontroll av verksamheten. Det innebär att revisorerna även skall granska verksamhet som bedrivs av annan utförare på uppdrag av nämnd eller styrelse i den omfattning som krävs för att revisorerna skall kunna ansvarspröva nämnderna. Revisionens formella reglering

§ 2 De år då val till kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer kommunfullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande som tillsammans utgör kommunfullmäktiges presidium. Val av presidium ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång. Vid valet bestämmer kommunfullmäktige tiden för uppdragen. Om kommunfullmäktige beslutar att tiden för uppdragen ska vara kortare än kommunfullmäktiges löpande mandatperiod bör ska kommunfullmäktige i och med detta även fatta beslut om tidpunkten för nästa val av presidium. Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Interimsordförande, ålderspresident

§ 3 Föremål för bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet är att med iakttagande av kommunala principer tillhandahålla ägarkommunerna och dess bolag stöd- och servicetjänster inom verksamhetsområdena löneadministration, ekonomiadministration, IT-drift och support. Bolaget kan också tillhandahålla tjänster inom växeltelefoni, gemensamupphandling, fordonsförsörjning, juridik mm, samt specialistfunktioner inom samhällsplanering och teknik. Ett nytt tjänsteområde förutsätter att minst 2 av ägarkommunerna beslutar att ge bolaget uppdraget att etablera de nya tjänsterna Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som tilldelas av ägarkommunerna. Verksamheten ska bedrivas åt ägarkommunerna eller i ägarkommunernas ställe. Bolaget får vara inköpscentral enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) för anskaffning av varor och tjänster inom verksamhetsområdena. Bolaget kan bedriva upphandlingsverksamhet åt ägarkommunerna och åt sådana juridiska personer som innehas av en eller flera av ägarkommunerna. Bolaget kan vara inköpscentral åt ägarkommunerna och de juridiska personer som innehas av en eller flera av ägarkommunerna och ska i den egenskapen ingå ramavtal och upphandlingskontrakt avseende varor, entreprenader och andra tjänster. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer angivna i 2 kap. kommunallagen (2017:725) som likställighetsprincipen, lokaliseringsprincipen och självkostnadsprincipen. Verksamheten i Bolaget ska inte bedrivas i vinstsyfte. Om Bolaget eller Bolaget genom dess dotterbolag bedriver verksamhet som enligt lag ska bedrivas på affärsmässig grund ska kommunallagens självkostnadsprincip inte tillämpas i den delen.

§ 4 Ändamål Syftet med bolagets verksamhet Bolaget har till ändamål med sin verksamhet att främja ägarkommunernas behov av administrativa stödresurser på ett kostnadseffektivt sätt. Bolagets syfte är att tillhandahålla stöd- och servicetjänster inom verksamhetsområdena för att effektivisera och bidra till att utveckla ägarkommunernas verksamheter. Detta ska ske genom ett optimalt utnyttjande av resurser, samordning och tillvaratagande av stordriftsfördelar. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivitet med hög kvalitet och i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och andra tillämpliga bestämmelser.

§ 5 Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. Revisorerna ska lämna revisionsberättelsen i tid för kallelseutskick till det sammanträde där kommunfullmäktige beslutar om dels årsredovisning, dels ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och beredningar. Revisionsberättelsen innehåller revisionens redogörelse för resultatet av genomförd granskning. I revisionsberättelsen lämnar revisionen ett särskilt utlåtande där det framgår om revisionen tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas för varje granskad instans. Revisionsberättelsen innehåller också revisionens bedömning av kommunens årsredovisning. Revisorerna kan rikta anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen – med granskningsrapport och revisionsberättelser för respektive företag.

§6. Styrdokument; Arbetsordning, Vd instruktion, Rapportinstruktion Beslut Punkten föredras av Svante Lahti. - Underlag bifogas kallelse. - Underlag redovisas på mötet. Styrelsen beslutar att: • Att fastställa Arbetsordning, Vd instruktion och Rapportinstruktion. • Vd instruktion och Rapportinstruktion ska uppdateras när den nya styrelsen är på plats, efter årsstämman 2027. 2 | Ordinarie styrelsemöte 021071b0ab7c-467b-2ac4-5607-8dce5b1c :remmun-DI ngiS oddA

§7 Ordinarie årsstämma skall årligen hållas före juni månads utgång. Frågor som önskas behandlas på årsstämman skall vara styrelsen tillhanda senast en månad före ordinarie årsstämma. Årsstämmans sammansättning utgörs av politiska representanter från förbundets medlemskommuner, samt representanter från företag och myndigheter. Extra årsstämma hålls då styrelsen finner anledning därtill eller då minst en tredjedel av antalet medlemmar så begär. Vid ordinarie årsstämma skall följande ärenden behandlas: 1. Årsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller vice ordförande 2. Val av mötesordförande och mötessekreterare 3. Val av justeringspersoner, tillika rösträknare 4. Fastställande av dagordning 5. Fastställande av röstlängd 6. Årsstämmans behöriga utlysande 7. Verksamhetsberättelse med ekonomisk redovisning 8. Revisionsberättelse och fastställande av balansräkning 9. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen 10. Fastställande av verksamhetsinriktning för kommande verksamhetsår 11. Fastställande av rambudget för kommande verksamhetsår 12. Fastställande av årsavgift för kommande verksamhetsår 13. Fråga om eventuell översyn av stadgar, arbetsordning och instruktion 14. Behandling av inkomna motioner och styrelsens förslag 15. Val av ordförande Godkänd Årsstämma 2026-04-23 16. Val av övriga ledamöter 17. Val av suppleanter 18. Val av revisorer 19. Val av valberedning 20. Stämman avslutas Kallelse

§ 8 Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Diarienummer RS 2026-00395 Beslut Beredningen för hållbar utveckling föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet på fem platser i Västra Götaland – Naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp samt Axevalla Hästcentrum. För närvarande pågår även verksamhet på Angereds gård men denna är under avveckling. Cirka 675 ungdomar i gymnasieåldern studerar vid naturbruksskolorna. VGR och länets 49 kommuner har ett samverkansavtal som reglerar utbildningar inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen Programinriktat val och Yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning men dessa regleras inte av avtalet. Finansieringen av gymnasieutbildningen sker genom tre bidrag; interkommunal ersättning (IKE) från kommunerna till VGR, skattefinansiering från kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen. Det senare var inte en del av den ursprungliga modellen men har vuxit fram i takt med att kostnaderna för utbildningen har ökat i snabbare takt än intäkten via skatteväxlingen. Mellanskillnaden har täckts av VGR. När många elever sökt sig Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16 till skolorna eller när kostnaden för utbildningen har ökat snabbare än skatteunderlaget, har mellanskillnaden ökat. De tre intäktskällorna har för närvarande följande andelar av den totala inkomsten till utbildningen: • 50 procent IKE • 13 procent ägarbidrag1 • 37 procent genom skatteväxlingen Föreliggande avtal som ska gälla från 2029-01-01 har renodlat finansieringen. Finansieringen från kommunerna kommer enbart att ske genom IKE. När det nya avtalet träder i kraft ska skatteväxlingen vara avvecklad. I och med att skatteväxlingen för naturbruksutbildningen mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland avvecklas erbjuds kommunerna att ingå ett sekundärt samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Det sekundära samverkansavtalet är frivilligt till skillnad från tidigare samverkansavtal mellan VGR och kommunerna som samtliga kommuner var tvungna att ingå i eftersom det byggde på skatteväxling. Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan regionen grundades, är den kritik som vissa kommuner riktat mot det befintliga avtalet. Dessa kommuner har varit kritiska mot skatteväxlingen – att samtliga 49 kommuner i Västra Götaland avstår skatt till regionen för att finansiera regional naturbruksutbildning. Kritiken blev stark på grund av att VGR-skolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark). Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För kommunerna med de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att de deltog i finansieringen av VGR:s skolor men hade mycket få elever på dessa skolor. Flertalet elever i dessa kommuner studerade i stället på friskolorna som vuxit fram sedan VGR:s skolor lagt ner. För dessa elever fick kommunerna betala fullt pris och kunde inte tillgodogöra sig finansieringen som kom genom skatteväxlingen. Det upplevs som orättvist att kommunerna är med och 1 13 % är en ungefärlig uppskattning, som varierar år från år. VGR har även bidragit med ersättning till kommuner i Västra Götaland som har elever som studerar på naturbruksskolor utanför Västra Götaland. Denna ”utomlänsersättning”, som finansierats av VGR och reglerats i tidigare avtal, har de senaste åren uppgått till närmare 25 mkr. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16 finansierar VGR-skolorna samtidigt som de betalar fullt pris för de elever som går på friskolorna. Det är grunden för kritiken och för kravet att ett nytt avtal ska tas fram som fullt ut bygger på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för kommuner att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman. Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som primärt syftade till att utreda en alternativ modell till dagens samverkansavtal. Utredningen slutrapporterades till beredningen för hållbar utveckling och regionstyrelsen i april 2025, och låg till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ett nytt avtal. Besluten i VGR och kommunerna att skatteväxlingen upphör att gälla från 2029- 01-01 ska meddelas finansdepartementet före den 1 september året innan avvecklingen, alltså senast den 31 augusti 2028. Beredningen för hållbar utveckling planerade att behandla samverkansavtalet vid ett extrainsatt sammanträde den 19 mars 2026. Efter att handlingarna inför sammanträdet skickats ut inkom ett antal kommuner med ändringsförslag. Sammanträdet ställdes in för att ärendet skulle hinna beredas ytterligare av den politiska arbetsgruppen, vilket skedde den 23 mars. Samverkansavtalet behandlas därför vid ett nytt extrainsatt sammanträde den 16 april 2026. Beslutsunderlag • Tjänsteutlåtande daterat 2026-04-08 Skickas till Beredningen för hållbar utvecklings beslut skickas till: • Samtliga 49 kommuner, för genomförande Regionfullmäktiges beslut skickas för kännedom till: • Skaraborgs kommunalförbund, info@skaraborg.se • Fyrbodals kommunalförbund, kansli@fyrbodal.se • Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen, info@borasregionen.se • Göteborgsregionens kommunalförbund, gr@goteborgsregionen.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16 • Styrelsen för naturbruksförvaltningen • Miljö- och regionutvecklingsnämnden • Emil Gisslow, ekonomidirektör Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar: Tjänsteutlåtande Västra Götalandsregionen Datum 2026-04-08 Koncernkontoret Diarienummer RS 2026-00395 Handläggare: Anders Carlberg Telefon: 0708-821541 E-post: anders.carlberg@vgregion.se Till beredningen för hållbar utveckling Samverkansavtal om naturbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förslag till beslut Beredningen för hållbar utveckling föreslår att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med start den 1 januari 2029. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionen (VGR) förvaltar och bedriver utbildningsverksamhet på fem platser i Västra Götaland – Naturbruksskolorna Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp samt Axevalla Hästcentrum. För närvarande pågår även verksamhet på Angereds gård men denna är under avveckling. Cirka 675 ungdomar i gymnasieåldern studerar vid naturbruksskolorna. VGR och länets 49 kommuner har ett samverkansavtal som reglerar utbildningar inom gymnasieskolan inklusive introduktionsprogrammen Programinriktat val och Yrkesintroduktion samt anpassad gymnasieskola. VGR:s naturbruksförvaltning bedriver även komvux samt yrkeshögskoleutbildning men dessa regleras inte av avtalet. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: Regionens Hus Residenset, Torget 010-441 00 00 www.vgregion.se 462 80 Vänersborg Vänersborg E-post: regionstyrelsen@vgregion.se Datum 2026-04-08 2 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Finansieringen av gymnasieutbildningen sker genom tre bidrag; interkommunal ersättning (IKE) från kommunerna till VGR, skattefinansiering från kommunerna genom skatteväxling samt ägarbidrag från VGR till förvaltningen. Det senare var inte en del av den ursprungliga modellen men har vuxit fram i takt med att kostnaderna för utbildningen har ökat i snabbare takt än intäkten via skatteväxlingen. Mellanskillnaden har täckts av VGR. När många elever sökt sig till skolorna eller när kostnaden för utbildningen har ökat snabbare än skatteunderlaget, har mellanskillnaden ökat. De tre intäktskällorna har för närvarande följande andelar av den totala inkomsten till utbildningen: • 50 procent IKE • 13 procent ägarbidrag1 • 37 procent genom skatteväxlingen Föreliggande avtal som ska gälla från 2029-01-01 har renodlat finansieringen. Finansieringen från kommunerna kommer enbart att ske genom IKE. När det nya avtalet träder i kraft ska skatteväxlingen vara avvecklad. I och med att skatteväxlingen för naturbruksutbildningen mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland avvecklas erbjuds kommunerna att ingå ett sekundärt samverkansavtal som regleras enligt skollagen. Det sekundära samverkansavtalet är frivilligt till skillnad från tidigare samverkansavtal mellan VGR och kommunerna som samtliga kommuner var tvungna att ingå i eftersom det byggde på skatteväxling. Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan regionen grundades, är den kritik som vissa kommuner riktat mot det befintliga avtalet. Dessa kommuner har varit kritiska mot skatteväxlingen – att samtliga 49 kommuner i Västra Götaland avstår skatt till regionen för att finansiera regional naturbruksutbildning. Kritiken blev stark på grund av att VGR-skolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark). Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För kommunerna med de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att de deltog i finansieringen av VGR:s skolor men hade mycket få elever på dessa skolor. Flertalet elever i dessa kommuner studerade i stället på friskolorna som vuxit 1 13 % är en ungefärlig uppskattning, som varierar år från år. VGR har även bidragit med ersättning till kommuner i Västra Götaland som har elever som studerar på naturbruksskolor utanför Västra Götaland. Denna ”utomlänsersättning”, som finansierats av VGR och reglerats i tidigare avtal, har de senaste åren uppgått till närmare 25 mkr. Datum 2026-04-08 3 (8) Diarienummer RS 2026-00395 fram sedan VGR:s skolor lagt ner. För dessa elever fick kommunerna betala fullt pris och kunde inte tillgodogöra sig finansieringen som kom genom skatteväxlingen. Det upplevs som orättvist att kommunerna är med och finansierar VGR-skolorna samtidigt som de betalar fullt pris för de elever som går på friskolorna. Det är grunden för kritiken och för kravet att ett nytt avtal ska tas fram som fullt ut bygger på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för kommuner att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman. Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som primärt syftade till att utreda en alternativ modell till dagens samverkansavtal. Utredningen slutrapporterades till beredningen för hållbar utveckling och regionstyrelsen i april 2025, och låg till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ett nytt avtal. Besluten i VGR och kommunerna att skatteväxlingen upphör att gälla från 2029- 01-01 ska meddelas finansdepartementet före den 1 september året innan avvecklingen, alltså senast den 31 augusti 2028. Beredningen för hållbar utveckling planerade att behandla samverkansavtalet vid ett extrainsatt sammanträde den 19 mars 2026. Efter att handlingarna inför sammanträdet skickats ut inkom ett antal kommuner med ändringsförslag. Sammanträdet ställdes in för att ärendet skulle hinna beredas ytterligare av den politiska arbetsgruppen, vilket skedde den 23 mars. Samverkansavtalet behandlas därför vid ett nytt extrainsatt sammanträde den 16 april 2026. Fördjupad beskrivning av ärendet Det sekundära samverkansavtal som ska gälla från 2029-01-01 innehåller väsentliga förändringar jämfört med tidigare avtalsmodell. Dessa kan sammanfattas med: • Avtalet är frivilligt för kommunerna • Skatteväxlingen mellan kommunerna och VGR är borttagen • Respektive gymnasieelev finansieras helt genom IKE • VGR:s direkta ägarbidrag (ca 13 procent) för att fylla ut mellanskillnaden mellan IKE och intäkterna genom skatteväxlingen är borta • Utomlänsersättningen är borttagen Datum 2026-04-08 4 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Dessa förändringar är resultatet av en anpassning av avtalet till gällande nationellt regelverk för gymnasiet. Jämförelse mellan VGR:s ekonomiska åtagande i den gamla avtalsmodellen och det nya avtalet I det gamla avtalet förband sig VGR att finansiera naturbrukselever på gymnasieskolor utanför länet. Kostnaden uppgick till nästan 25 miljoner kronor under 2025. Den kostnaden för VGR försvinner i det nya avtalet. Historiskt har VGR finansierat mellanskillnaden mellan intäkterna till naturbruksutbildningen via skatteväxlingen från kommunerna och intäkterna genom den interkommunala ersättningen. Mellanskillnaden har ökat i takt med att kostnaderna för utbildningen har vuxit över tid. De senaste åren har inflationen varit kostnadsdrivande. Se finansieringen av utbildningens kostnader år 2024 fördelat mellan kommunerna, skatteväxlingen och VGR i diagrammet nedan: I det nya avtalet försvinner även det åtagandet. Sammantaget minskar VGR:s bidrag till naturbruksutbildningen med omkring 41 miljoner kronor med de kostnadsnivåer som gäller 2024 och 2025. Beloppet kan öka eller minska fram till införandet av det nya avtalet 2029-01-01. Införandet av interkommunal ersättning som enda finansieringsmetod innebär att beroendet mellan VGR och kommunerna ökar. Flera kommuner har uttryckt Datum 2026-04-08 5 (8) Diarienummer RS 2026-00395 önskemål om insyn i skolornas verksamhetsplanering inklusive ekonomiska förhållanden som ett led i att skapa trygghet kring skolornas kostnadseffektiva drift. Det är vik gt a hi a former som uppfa as som legi ma och stärker förtroendet mellan parterna. Funktioner i avtalet som den politiska styrgruppen, ti tt tt tt ti ledningsrådet samt det årliga mötet för VGR och avtalskommunerna, har rollen att stärka samverkan. Kommunerna efterlyser i remissyttranden även VGR:s fortsatta ekonomiska engagemang i kompetensförsörjningen inom gröna näringar i allmänhet och naturbruksutbildningen i synnerhet. En bakomliggande orsak till att kommunerna önskar att VGR:s åtagande ska tydliggöras i avtalet är att VGR historiskt bidragit med resurser till utbildningen, men att en finansieringsmodell som är helt baserad på interkommunal ersättning, där även ”utomlänsersättningen” tagits bort, inte med automatik leder till att VGR bidrar ekonomiskt till utbildningen. För att förtydliga VGR:s fortsatta engagemang genom det regionala utvecklingsansvaret framgår i det slutliga avtalet – under punkt 7. Parternas samverkan och ansvar – att ”de gröna näringarna är högt prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland, liksom insatser för kompetensförsörjningen av lant- och skogsbruksnäringen.” Detta innebär att VGR prioriterar de gröna näringarnas kompetensförsörjning resursmässigt inom ramen för VGR:s regionala utvecklingsansvar. I den regionala utvecklingsstrategin är "gröna och skogliga näringar" samt livsmedel utpekade som områden av "särskilt stor betydelse". Omfattningen av insatser för att nå dessa mål beslutas i miljö- och regionutvecklingsnämndens budgetprocess. Förändringar i avtalet jämfört med remissversionen Ett antal förändringar har genomförts i det slutliga avtalet jämfört med remissversionen som skickades ut till kommunerna under perioden 2025-11-10 och 2026-02-10. Det finns både förändringar i sak, vissa redaktionella ändringar samt omdisponeringar av text utan att innehållet är ändrat. Synpunkter från kommunerna har bland annat kunnat hanteras genom att SKR:s skoljurister anlitats för att göra bedömningar. SKR har både kommuner och regioner som uppdragsgivare och deras neutralitet och expertis gör dem lämpade för adekvata avvägningar. Deras synpunkter och konkreta förslag på formuleringar har varit vägledande för den politiska beredningsgruppens slutliga ställningstagande i frågor där kommunen föreslagit ändringar i förhållande till remissversionen. Datum 2026-04-08 6 (8) Diarienummer RS 2026-00395 För att ändringarna i det slutliga avtalet i förhållande till remissavtalet ska bli tydliga bifogas två dokument – bilaga 2 och 3 – förutom själva avtalet (bilaga 1): • Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 – 2032 (för beslut) • Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen (ett samlat dokument där remissförslaget i vänsterspalten kan jämföras avsnittsvis med det slutliga avtalet i högerspalten; för kännedom) • Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången (beskriver synpunkterna som inkommit på avtalet i remissyttrandena, förklarande kommentarer kring dessa och hur de omhändertagits; för kännedom). Finansiering och resurskonsekvenser av beslutet Genom skatteväxlingen har skolorna haft en intäkt som varit oberoende av fluktuationer i antalet elever, och den mekanismen försvinner i och med det nya avtalet. Detta introducerar ett mått av osäkerhet i planering och styrning av verksamheten. Det nya avtalet innebär med andra ord osäkerheter och variationer i intäkterna till naturbruksförvaltningen eftersom intäkterna enbart baseras på antalet elever som går på skolorna. I tider av ökande elevantal ökar såväl kostnader som intäkter men genom skalfördelar kan intäkterna öka mer. När elevantalet minskar uppstår överkapacitet i vissa resurser och det finns risk att kostnaderna minskar mindre än intäkterna, trots anpassningar av verksamheten. För VGR:s del innebär den nya finansieringsmodellen att VGR inte längre står för ett kompensatoriskt ägarbidrag på drygt 40 miljoner kronor årligen (enligt kostnadsnivåerna 2024). Driftbidrag och ägarambitioner för att bedriva naturbruksutbildning- och verksamhet på ett ändamålsenligt sätt behöver hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocesser inom VGR. Genomförande och uppföljning av beslut VGR kommer att fatta beslut om avtalet genom regionfullmäktige under våren 2026. Samtliga kommuner har möjlighet att följa likartad tidplan med beslut under första halvåret eller kvartal tre 2026. För VGR:s del undertecknas avtalet av regionstyrelsens ordförande. Datum 2026-04-08 7 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Det bedöms som önskvärt att kommunerna tar beslut under innevarande mandatperiod då befintliga politiska församlingar har en god kännedom om det regionala samverkansavtalet för naturbruksutbildning och framtagandet av det nya avtalet som pågått sedan våren 2023. Formellt finns dock möjlighet att ansluta sig till avtalet även under 2027. Dock uppmanas parterna att besluta om avtalet så snart som möjligt med hänsyn till att VGR och kommunerna ska besluta om att avveckla skatteväxlingen i god tid före den 30 september 2028. Beredning Arbetet med att ta fram ett nytt samverkansavtal har pågått under perioden 2023 – 2026. Beredningsarbetet har primärt skett inom beredningen för hållbar utveckling där en särskild politisk beredningsgrupp har utsetts med representanter för VGR och kommunalförbunden i Västra Götaland. Den politiska beredningsgruppen har fungerat som en styrgrupp för arbetet och som referensgrupp för utredningen för framtagande av ett nytt avtal som genomfördes hösten 2024 till våren 2025. Information har även skett löpande i miljö- och regionutvecklingsnämnden, styrelsen för naturbruk samt regionstyrelsen. Koncernkontoret Helena L Nilsson Gustaf Zettergren Regionutvecklingsdirektör Avdelningschef forskning, omställning och kompetens Bilagor som ingår i beslutsunderlaget • Bilaga 1. Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 – 2032 • Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen • Bilaga 3. Överblick och omhändertagande av samtliga inkomna inspel från remissomgången Datum 2026-04-08 8 (8) Diarienummer RS 2026-00395 Tidigare beslut • Beredningen för hållbar utveckling, 2026-02-19, § 3 Sammanställning av remissvar om samverkansmodell för naturbruksutbildning • Beredningen för hållbar utveckling, 2025-11-06, § 34 Information om nytt samverkansavtal för naturbruksutbildning inför remissomgång • Beredningen för hållbar utveckling, 2025-04-03, § 11 Information om utredning om en ny modell för samverkan mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen om naturbruksutbildning Ytterligare information Utredning om ny modell för samverkan mellan VGR och kommunerna om gymnasial naturbruksutbildning, version 2025-03-25 Besluten skickas till Beredningen för hållbar utvecklings beslut skickas till: • Samtliga 49 kommuner, för genomförande Regionfullmäktiges beslut skickas för kännedom till: • Skaraborgs kommunalförbund, info@skaraborg.se • Fyrbodals kommunalförbund, kansli@fyrbodal.se • Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen, info@borasregionen.se • Göteborgsregionens kommunalförbund, gr@goteborgsregionen.se • Styrelsen för naturbruksförvaltningen • Miljö- och regionutvecklingsnämnden • Emil Gisslow, ekonomidirektör Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Från och med 2029-01-01 1 Innehållsförteckning 1. Avtalsparter 2. Syfte med samverkansavtal 3. Omfattning 4. Avtalstid 5. Lagstiftning 6. Ekonomi 6.1 Interkommunal ersättning– gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 6.1.1 Hur ersättningen beräknas 6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen betalas 6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts 7. Parternas samverkan och ansvar 7.1 Politiskt samråd Naturbruk 7.2 Ledningsråd Naturbruk 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna och Västra Götalandsregionen 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för utbildningen 7.5 Kommunens ansvar 8. Force majeure 9. Tvister 10. Underskrifter 2 Samverkansavtal om naturbruksbruksutbildning mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2029 - 2032 1. Avtalsparter Avtalsparter i avtalet är Västra Götalandsregionen (’regionen’, ’VGR’) och var och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland (’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För att avtalet ska gälla måste parterna teckna avtalet. I avtalet benämns kommunerna och regionen gemensamt som ’parterna’. 2. Syfte med samverkansavtal En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och introduktionsprogrammet programinriktat val som är inriktat mot det nationella programmet. Därutöver får en region, efter överenskommelse med en kommun anordna introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Detta regleras i 15 kap. 31 § och 17 kap. 17 och 18 §§ skollagen. Efter överenskommelse med en kommun får en region även anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella program, det regleras i 18 kap. 29 § skollagen. Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha tillgång till moderna naturbruksutbildningar med hög kvalité till självkostnadspris inom gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola. Avtalet ska vidare stärka och främja samverkan mellan parterna med målet att vidareutveckla kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar utveckling inom naturbruksområdet. Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet utgår från regleringen i 15 kap. 30 a § skollagen (2010:800). Syftet med samverkansavtalet är att förstärka ett allsidigt utbildningsutbud och sörja för kompetensförsörjningen i regionen. De elever som bor i kommuner som ingår i avtalet kommer tas emot i första hand till de nationella program och de introduktionsprogram som anordnas för en grupp elever av regionen. De elever som söker till utbildning som anordnas för en enskild elev kommer tas emot till regionens utbildning utifrån individuell bedömning. Därmed kommer elever konkurrera om plats på lika villkor med övriga sökande i de kommuner som ingått avtalet. 3. Omfattning Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan, programmet för skog, mark och djur inom den anpassade gymnasieskolan, introduktionsprogrammen programinriktat val för grupp av elever eller för enskild elev och yrkesintroduktion för grupp av elever eller för enskild elev. Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna: • Naturbruksskolan Sötåsen, med inriktningarna lantbruk, djurvård och trädgård inom gymnasieskolan samt skog, mark och djur inom anpassad gymnasieskola. • Naturbruksskolan Svenljunga, med inriktningarna skogsbruk samt naturturism. 3 • Naturbruksskolan Uddetorp, med inriktningen lantbruk. • Axevalla hästcentrum, med inriktning hästhållning. Programinriktat val och Yrkesintroduktion för grupp av elever och/eller för enskild elev kan anordnas på samtliga enheter i mån av plats. De termer som används för att dela in och beskriva ovan nämnda program och utbildningar kan komma att ändras enligt nationella beslut, utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall väsentliga förändringar blir aktuella ska parterna uppta förhandlingar. För de fall att regionen kommer att anordna och erbjuda naturbruksutbildning vid ytterligare någon skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal även gälla för denna utbildning. Beslutade ändringar läggs som bilagor till avtalet och publiceras på VGRs naturbruksförvaltnings webb där samverkansavtalet finns. 4. Avtalstid Avtalet gäller från och med 2029-01-01. Avtalstiden är fyra (4) år med en uppsägningstid på tolv (12) månader. Avtalet löper tills vidare i fyraårscykler med en uppsägningstid på 12 månader före respektive cykels avslut. En översyn av avtalsvillkor gällande utbildningsutbud och därmed sammanhängande frågor görs dock årligen inom ramen för parternas samverkan. Uppsägning ska ske genom skriftlig begäran till de parter som undertecknat avtalet. Vid uppsägning av samverkansavtalet har elever som påbörjat utbildning utifrån samverkansavtalet rätt att fullfölja den. Om det under avtalstiden fattas beslut på nationell nivå som väsentligt ändrar förutsättningarna i detta avtal kan omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess helhet ske. 5. Lagstiftning Avtalet avser utbildningar som regleras genom skollagen (2010:800), gymnasieförordningen (2010:2039) samt därtill anslutande reglering. Regionen följer även andra relevanta regelverk för de jordbruk, skogsbruk, djurhållning mm som bedrivs i naturbruksskolornas regi. 6. Ekonomi 6.1 Interkommunal ersättning– gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 6.1.1 Hur ersättningen beräknas Utgångspunkten för ersättning från kommunerna till regionen i samverkansavtalet är bestämmelserna om interkommunal ersättning i skollagen. Regionen erbjuder gymnasieutbildning till självkostnadspris. Kostnaderna för gymnasieskolans naturbruksprogram skiljer sig mellan inriktningarna, varför varje inriktning har sitt eget pris. 4 Interkommunal ersättning för • gymnasieskolans naturbruksprogram sker enligt 16 kap. 50-51 §§ skollagen, • introduktionsprogrammet programinriktat val beräknas enligt 17 kap. 23-24 §§ skollagen, • introduktionsprogrammet yrkesintroduktion beräknas utifrån anordnarens självkostnad, och för • anpassade gymnasieskolans program för skog, mark och djur sker enligt 19 kap. 43-44 §§ skollagen. Den interkommunala ersättningen beräknas och fastställs varje år av regionen efter samråd med kommunernas representanter i Ledningsråd Naturbruk. Som ledning för hur ersättningen beräknas används reglerna om ersättning till fristående skolor i tillämpliga delar. Priserna ska vara fastställda senast den 10 december året innan de börjar gälla och framgår av protokollet från Ledningsrådet. Regionen ansvarar för extra anpassning och särskilt stöd till elever enligt skollagens krav. I de fall en elev har omfattande behov av särskilt stöd, kan regionen och kommunen träffa en överenskommelse om utökad interkommunal ersättning, efter ansökan från naturbruksförvaltningen Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen resultatenhet där ekonomin och det egna kapitalet redovisas till Ledningsråd Naturbruk, senast den 10 mars varje år. Informationen ska på nästkommande sammanträde därefter lämnas till Politiskt Samråd Naturbruk. Flera av naturbruksförvaltningens kostnader delas av gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola och vuxenutbildningen samt verksamheterna vid kompetenscentra. Allokeringen av kostnaderna görs med hänsyn till den faktiska användningen av resurser. Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte i beräkningen av priset, utan faktureras berörda vårdnadshavare separat. 6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen betalas Avstämning av antalet elever sker en gång per månad och interkommunal ersättning (IKE) betalas månadsvis av kommunerna efter faktura från regionen. Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt plan kommer utbildningstiden förlängas först efter överenskommelse med hemkommunen. 6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts Hemkommunen lämnar ekonomiskt stöd till elever som behöver inackordering på grund av skolgången, enligt 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § skollagen. Hemkommunen ansvarar för elevresor mellan bostad och skola för elever i gymnasieskolan som inte har inackorderingstillägg. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Hemkommunen ansvarar även för kostnader för skolskjuts för de elever i anpassade gymnasieskolan som har behov av det, enligt 18 kap. 30–31 §§ skollagen. Inför hemkommunens beslut ska samråd ske mellan VGR och kommunen i de fall som det bedöms att skolskjutsen behöver ombesörjas med till exempel taxiresor. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en obligatorisk del av gymnasieutbildningen. För en elev utan 5 inackorderingstillägg står kommunen för resekostnader inom Västra Götaland, mellan elevens bostad och platsen för APL. Regionen svarar däremot för eventuella resekostnader när platsen för APL ligger utanför Västra Götaland. I de fall gymnasieeleverna har inackorderingstillägg svarar regionen för resekostnader mellan elevernas bostad och platsen för APL. 7. Parternas samverkan och ansvar Samrådet och ledningsrådet syftar till att underlätta det gemensamma ansvarstagandet och samverkan mellan parterna. Regionen ansvarar för att kalla till möten, att leda dem samt ge administrativt stöd till samrådet och ledningsrådet. 7.1 Politiskt Samråd Naturbruk Politiskt Samråd Naturbruk ska på en övergripande och strategisk nivå främja den regionala naturbruksutbildningens verksamhet och utveckling. Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas, följs upp och vårdas, samt att verksamhetens resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen lämna synpunkter avseende utbildningarnas prissättning, strategiska inriktning, dimensionering och ekonomi, till miljö- och regionutvecklingsnämnden inför att dess uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs. Samrådet träffas en gång per termin och består av fyra representanter från kommunerna samt fyra representanter från regionen. Parterna utser själva de förtroendevalda som ska ingå i samrådet, och regionen är sammankallande och leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i samrådet. 7.2 Ledningsråd Naturbruk Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till samrådet och ska därutöver bevaka frågor på nationell, regional och kommunal nivå som påverkar avtalets förutsättningar. Förvaltningsledningen och Ledningsrådet för dialog inom ramen för planering av verksamhet och ekonomi. Ledningsrådet träffas två gånger per termin och utgörs av tjänstepersoner med fem representanter från kommunerna samt fem representanter från regionen. Kommunernas ledamöter utses av kommunalförbunden. En representant för kommunalförbunden i Västra Götaland har en plats i ledningsrådet och regionen är sammankallande samt leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i ledningsrådet. 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna och Västra Götalandsregionen För att öka kunskapen om naturbruksförvaltningens verksamhet och programinriktningar samt förbättra dialogen mellan utbildningshuvudman och kommunala avtalsparter kommer parterna att få möjlighet att träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i Ledningsrådet. 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för utbildningen Som huvudman ansvarar Västra Götalandsregionen för att aktuella utbildningar följer relevant lagstiftning i skollagen och anslutande reglering. 6 Miljö- och regionutvecklingsnämnden är ansvarig nämnd och utbildningen hanteras av naturbruksförvaltningen, Västra Götalandsregionen. De gröna näringarna är högt prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland, liksom insatser för kompetensförsörjningen av lant- och skogsbruksnäringen. Regionen ansvarar för antagning av elever till utbildningarna och lämnar regelbundna uppdateringar till kommunerna. Vidare ansvarar regionen för att snarast anmäla till hemkommunen när en elev börjar eller slutar vid någon av regionens skolor. Regionen informerar också berörd kommun om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. 7.5 Kommunens ansvar Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. 8. Force majeure Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra ett åtagande på grund av omständigheter utanför regionens kontroll till exempel arbetskonflikt, eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte regionen ansvarig för den skada eller förlust som kan uppkomma för motparten. 9. Tvister Eventuella tvister som uppkommer med bäring på detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller en överenskommelse ska medling ske mellan regionen och kommunalförbunden i presidiet för Beredningen för hållbar utveckling (BHU). 10. Underskrifter För regionen För kommun _______________________ Datum Datum _________________________________ _________________________________ Underskrift Underskrift _________________________________ _________________________________ Namn, befattning Namn, befattning 7 Bilaga 2. Genomgång av samtliga ändringar i slutliga avtalet jämfört med remissversionen REMISSFÖRSLAG SLUTLIGT AVTAL Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Avtalsparter 1. Avtalsparter 2. Syfte med samverkansavtal 2. Syfte med samverkansavtal 3. Omfattning 3. Omfattning 4. Avtalstid 4. Avtalstid 5. Lagstiftning 5. Lagstiftning 6. Ekonomi 6. Ekonomi 6.1 Ekonomi – gymnasieskola och 6.1 Interkommunal ersättning– anpassad gymnasieskola gymnasieskolan och anpassade 6.2 Ekonomi – vuxenutbildning gymnasieskolan 6.1.1 Hur ersättningen beräknas 7. Parternas ansvar och samverkan 6.1.2 Hur den interkommunala 7.1 Politiskt samråd Naturbruk ersättningen betalas 7.2 Ledningsråd Naturbruk 6.1.3 Elevresor, inackordering och 7.3 Möte mellan kommunala skolskjuts avtalsparterna och Västra Götalandsregionen 7. Parternas samverkan och ansvar 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar 7.1 Politiskt samråd Naturbruk 7.5 Kommunens ansvar 7.2 Ledningsråd Naturbruk 7.3 Möte mellan kommunala 8. Force majeure avtalsparterna och Västra Götalandsregionen 9. Tvister 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för utbildningen 10. Underskrifter 7.5 Kommunens ansvar 8. Force majeure 9. Tvister 10. Underskrifter 1. Avtalsparter 1. Avtalsparter Avtalsparter i avtalet är Västra Avtalsparter i avtalet är Västra Götalandsregionen (’regionen’) och var och en Götalandsregionen (’regionen’, ’VGR’) och var av de 49 kommunerna i Västra Götaland och en av de 49 kommunerna i Västra Götaland (’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För (’kommunerna’) som anslutit sig till avtalet. För att avtalet ska gälla måste parterna teckna att avtalet ska gälla måste parterna teckna avtalet. I avtalet benämns kommunerna och avtalet. I avtalet benämns kommunerna och regionen gemensamt som ’parterna’. regionen gemensamt som ’parterna’. 2. Syfte med samverkansavtal 2. Syfte med samverkansavtal Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra En region får anordna utbildningar på sådana Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha nationella program som avser naturbruk och tillgång till moderna naturbruksutbildningar med introduktionsprogrammet programinriktat val hög kvalité till självkostnadspris inom som är inriktat mot det nationella programmet. gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola och Därutöver får en region, efter överenskommelse vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Avtalet med en kommun anordna ska vidare stärka och främja samverkan mellan introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. parterna med målet att vidareutveckla Detta regleras i 15 kap. 31 § och 17 kap. 17 och kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar 18 §§ skollagen. Efter överenskommelse med en utveckling inom naturbruksområdet. kommun får en region även anordna utbildning i anpassade gymnasieskolan på nationella Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet program, det regleras i 18 kap. 29 § skollagen. är baserat på föreskrifter i Skollagen (2010:800, 15 kap. 30 a §). Syftet med ett sekundärt Avtalet syftar till att elever i kommuner i Västra samverkansavtal är att förstärka ett allsidigt Götaland som ansluter sig till avtalet ska ha utbildningsutbud genom sekundära avtal med tillgång till moderna naturbruksutbildningar med kommuner eller regioner utanför det primära hög kvalité till självkostnadspris inom samverkansområdet. Elever boende i kommuner gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola. som omfattas av samverkansavtalet blir Avtalet ska vidare stärka och främja samverkan förstahandsmottagna vid antagning till de i mellan parterna med målet att vidareutveckla avtalet ingående utbildningarna och konkurrerar kompetensförsörjningen och stimulera en hållbar om plats på lika villkor med sökande i övriga utveckling inom naturbruksområdet. kommuner som ingått avtalet. Avtalet är ett sekundärt samverkansavtal. Avtalet utgår från regleringen i 15 kap. 30 a § skollagen (2010:800). Syftet med samverkansavtalet är att förstärka ett allsidigt utbildningsutbud och sörja för kompetensförsörjningen i regionen. De elever som bor i kommuner som ingår i avtalet kommer tas emot i första hand till de nationella program och de introduktionsprogram som anordnas för en grupp elever av regionen. De elever som söker till utbildning som anordnas för en enskild elev kommer tas emot till regionens utbildning utifrån individuell bedömning. Därmed kommer elever konkurrera om plats på lika villkor med övriga sökande i de kommuner som ingått avtalet. 3. Omfattning 3. Omfattning Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom Avtalet omfattar naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan, motsvarande utbildningar inom gymnasieskolan, programmet för skog, mark anpassad gymnasieskola, och djur inom den anpassade gymnasieskolan, introduktionsprogrammen Programinriktat val introduktionsprogrammen programinriktat val för grupp av elever eller enskild elev och för grupp av elever eller för enskild elev och Yrkesintroduktion för grupp av elever eller yrkesintroduktion för grupp av elever eller för enskild elev, samt vuxenutbildningar på enskild elev. gymnasial nivå inom naturbruksområdet. Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna: Utbildningarna erbjuds vid skolenheterna: • Naturbruksskolan Sötåsen, • Naturbruksskolan Sötåsen, med med inriktningarna lantbruk, djurvård och inriktningarna Lantbruk, Djurvård, trädgård inom gymnasieskolan samt skog, mark Trädgård samt anpassad gymnasieskola. och djur inom anpassad gymnasieskola. • Naturbruksskolan Svenljunga, med • Naturbruksskolan Svenljunga, inriktningarna Skogsbruk samt med inriktningarna skogsbruk samt naturturism. Naturturism. • Naturbruksskolan Uddetorp, • Naturbruksskolan Uddetorp, med med inriktningen lantbruk. inriktningen Lantbruk. • Axevalla hästcentrum, • Hästutbildningarna är samlade på med inriktning hästhållning. Axevalla hästcentrum utanför Skara. Programinriktat val och Yrkesintroduktion för Vuxenutbildningarna erbjuds vid alla ovan grupp av elever och/eller för enskild elev kan nämnda skolenheter samt vid Angereds gård. anordnas på samtliga enheter i mån av plats. De termer som används för att dela in och De termer som används för att dela in och beskriva ovan nämnda program och utbildningar beskriva ovan nämnda program och utbildningar kan komma att ändras enligt nationella beslut, kan komma att ändras enligt nationella beslut, utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall utan att avtalet behöver tecknas om. I de fall väsentliga förändringar blir aktuella ska parterna väsentliga förändringar blir aktuella ska parterna uppta förhandlingar. För de fall att regionen uppta förhandlingar. bedriver naturbruksutbildning vid ytterligare skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal gälla För de fall att regionen kommer att anordna och för sådan utbildning. erbjuda naturbruksutbildning vid ytterligare någon skolenhet ska samtliga villkor i detta avtal Beslutade ändringar läggs som bilagor till även gälla för denna utbildning. avtalet och publiceras på VGRs naturbruksförvaltnings webb där Beslutade ändringar läggs som bilagor till samverkansavtalet finns. avtalet och publiceras på VGRs naturbruksförvaltnings webb där samverkansavtalet finns. 4. Avtalstid 4. Avtalstid Avtalet gäller från och med XXXX. Avtalstiden Avtalet gäller från och med 2029-01-01. är fyra (4) år med en uppsägningstid på tolv (12) Avtalstiden är fyra (4) år med en uppsägningstid månader. Avtalet löper tills vidare i fyraårscykler på tolv (12) månader. Avtalet löper tills vidare i med en uppsägningstid på 12 månader före fyraårscykler med en uppsägningstid på 12 respektive cykels avslut. En översyn av månader före respektive cykels avslut. En avtalsvillkor gällande utbildningsutbud och översyn av avtalsvillkor gällande därmed sammanhängande frågor görs dock utbildningsutbud och därmed sammanhängande årligen inom ramen för parternas samverkan. frågor görs dock årligen inom ramen för Uppsägning ska ske genom skriftlig begäran till parternas samverkan. Uppsägning ska ske de parter som undertecknat avtalet. Vid genom skriftlig begäran till de parter som uppsägning av samverkansavtalet har elever som undertecknat avtalet. Vid uppsägning av påbörjat utbildning utifrån samverkansavtalet samverkansavtalet har elever som påbörjat rätt att fullfölja den. utbildning utifrån samverkansavtalet rätt att fullfölja den. Om det under avtalstiden fattas beslut på nationell nivå som väsentligt ändrar Om det under avtalstiden fattas beslut på förutsättningarna i detta avtal kan nationell nivå som väsentligt ändrar omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess förutsättningarna i detta avtal kan helhet ske. omförhandling eller uppsägning av avtalet i dess helhet ske. 5. Lagstiftning 5. Lagstiftning Avtalet avser utbildningar som regleras genom Avtalet avser utbildningar som regleras genom skollagen, gymnasieförordningen (2010:2039) skollagen (2010:800), gymnasieförordningen och förordningen om vuxenutbildningen (2010:2039) samt därtill anslutande reglering. (2011:1108). Regionen följer även andra relevanta regelverk för de jordbruk, skogsbruk, djurhållning mm som bedrivs i naturbruksskolornas regi. Även andra regelverk gäller för de jordbruk, skogsbruk och liknande som bedrivs i naturbruksskolornas regi. 6. Ekonomi 6. Ekonomi 6.1 Ekonomi – gymnasieskolan och anpassad 6.1 Interkommunal ersättning– gymnasieskola gymnasieskolan och anpassade Regionen erbjuder kommunerna gymnasieskolan gymnasieutbildningar, inklusive anpassad gymnasieskola, till självkostnadspris. 6.1.1 Hur ersättningen beräknas Interkommunal ersättning (IKE) betalas av Utgångspunkten för ersättning från kommunerna kommunerna vid avstämningsdatum efter till regionen i samverkansavtalet är faktura från regionen. Fakturan ska vara betald bestämmelserna om interkommunal ersättning i senast 30 dagar efter att kommunen mottagit skollagen. den. Regionen förbehåller sig rätten att kräva dröjsmålsränta efter 30 dagar. Regionen erbjuder gymnasieutbildning till självkostnadspris. Kostnaderna för gymnasieskolans naturbruksprogram skiljer sig mellan Kostnaderna för gymnasieskolans inriktningarna, varför varje inriktning har sitt naturbruksprogram skiljer sig mellan eget pris. Priserna för gymnasieskolans inriktningarna, varför varje inriktning har sitt naturbruksprogram, introduktionsprogram samt eget pris. anpassad gymnasieskola, beräknas enligt gymnasieförordningens 13 kap. 3 § Interkommunal ersättning för gymnasieförordningen och fastställs varje år av • gymnasieskolans naturbruksprogram regionen efter samråd med kommunernas sker enligt 16 kap. 50-51 §§ skollagen, representanter i Ledningsråd Naturbruk. Priserna • introduktionsprogrammet ska vara fastställda senast den 10 december året programinriktat val beräknas enligt 17 innan de börjar gälla. kap. 23-24 §§ skollagen, • introduktionsprogrammet Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte yrkesintroduktion beräknas utifrån i beräkningen av priset, utan faktureras berörda anordnarens självkostnad, och för vårdnadshavare separat. • anpassade gymnasieskolans program för skog, mark och djur sker enligt 19 kap. Avstämningsdatum för fakturering är 15 43-44 §§ skollagen. september respektive 15 februari. Ingen debitering görs om en elev skulle avbryta sin Den interkommunala ersättningen beräknas och utbildning före dessa avstämningsdatum. I de fastställs varje år av regionen efter samråd med fall en elev avbryter en utbildning mellan den 15 kommunernas representanter i Ledningsråd september och den 15 oktober eller mellan den Naturbruk. Som ledning för hur ersättningen 15 februari och 15 mars krediteras kommunen beräknas används reglerna om ersättning till endast halva terminskostnaden. Ingen fristående skolor i tillämpliga delar. Priserna ska kreditering sker i de fall en elev avbryter en vara fastställda senast den 10 december året utbildning efter 15 oktober respektive 15 mars. I innan de börjar gälla och framgår av protokollet övriga fall betalas hela terminskostnaden. från Ledningsrådet. Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt Regionen ansvarar för extra anpassning och plan kommer utbildningstiden förlängas först särskilt stöd till elever enligt skollagens krav. I efter dialog med hemkommunen. de fall en elev har omfattande behov av särskilt stöd, kan regionen och hemkommunen träffa en Kommunen svarar för resekostnader, inom överenskommelse om utökad interkommunal Västra Götaland, mellan bostad och skola för de ersättning, efter ansökan från elever på gymnasieskolan och anpassad naturbruksförvaltningen. gymnasieskola som är under 20 år och inte har inackorderingstillägg. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en obligatorisk del av Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen gymnasieutbildningen, och för en elev utan resultatenhet där ekonomin och det egna inackorderingstillägg står kommunen för kapitalet redovisas till Ledningsråd Naturbruk, resekostnader, inom Västra Götaland, mellan senast den 10 mars varje år. Informationen ska elevens bostad och platsen för APL. Regionen på nästkommande sammanträde därefter lämnas svarar för eventuella resekostnader där platsen till Politiskt Samråd Naturbruk. för APL ligger utanför Västra Götaland. Flera av naturbruksförvaltningens kostnader I de fall gymnasieeleverna har delas av gymnasieskolan, anpassad inackorderingstillägg svarar regionen för gymnasieskola och vuxenutbildningen, samt resekostnader mellan elevernas bostad och verksamheterna vid kompetenscentra. platsen för APL. Allokeringen av kostnaderna görs med hänsyn till den faktiska användningen av resurser. Gymnasieutbildningarna bedrivs med egen resultatenhet där ekonomin och det egna Kostnaderna för skolornas elevinternat ingår inte kapitalet redovisas till Ledningsråd Naturbruk, i beräkningen av priset, utan faktureras berörda senast den 10 mars varje år. Informationen ska vårdnadshavare separat. på nästkommande sammanträde därefter lämnas till Politiskt Samråd Naturbruk. 6.1.2 Hur den interkommunala ersättningen betalas Flera av naturbruksförvaltningens kostnader Avstämning av antalet elever sker en gång per delas av gymnasieskolan, anpassad månad och interkommunal ersättning (IKE) gymnasieskola och vuxenutbildningen, samt betalas månadsvis av kommunerna efter faktura verksamheterna vid kompetenscentra. från regionen. Allokeringen av kostnaderna görs med hänsyn till den faktiska användningen av resurser. Om eleven inte hinner slutföra sina studier enligt plan kommer utbildningstiden förlängas först efter överenskommelse med hemkommunen. 6.1.3 Elevresor, inackordering och skolskjuts Hemkommunen lämnar ekonomiskt stöd till elever som behöver inackordering på grund av skolgången, enligt 15 kap. 32 § och 18 kap. 32 § skollagen. Hemkommunen ansvarar för elevresor mellan bostad och skola för elever i gymnasieskolan som inte har inackorderingstillägg. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Hemkommunen ansvarar även för kostnader för skolskjuts för de elever i anpassade gymnasieskolan som har behov av det, enligt 18 kap. 30–31 §§ skollagen. Inför hemkommunens beslut ska samråd ske mellan VGR och kommunen i det fall som det bedöms att skolskjutsen behöver ombesörjas med till exempel taxiresor. Omfattningen av hemkommunens ansvar och reseersättningarnas storlek regleras i lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor och anslutande förordning. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) är en obligatorisk del av gymnasieutbildningen. För en elev utan inackorderingstillägg står kommunen för resekostnader inom Västra Götaland, mellan elevens bostad och platsen för APL. Regionen svarar däremot för eventuella resekostnader när platsen för APL ligger utanför Västra Götaland. I de fall gymnasieeleverna har inackorderingstillägg svarar regionen för resekostnader mellan elevernas bostad och platsen för APL. 6.2 Ekonomi – Vuxenutbildning Regionen erbjuder kommunerna vuxenutbildningar inom naturbruksområdet på gymnasial nivå till självkostnadspris, beräknat enligt samma principer som för gymnasieskolan. När en ansökan till vuxenutbildning i regionens regi har gjorts ska kommunen enligt 20 kap. 21 § skollagen skyndsamt skicka ansökan till regionen och bifoga ett yttrande. Eleven betalar själv sina kostnader för resor, litteratur och annan utrustning som behövs för utbildningen. Avstämningsdatum för fakturering är 15 september respektive 15 februari. För elever som påbörjar utbildningen efter dessa datum sker terminsdebiteringen vid efterföljande månadsskifte. I de fall en elev avbryter utbildningen debiteras kommunen en administrativ avgift som motsvarar kostnaden för tre veckors studier i elevens takt, oavsett hur lång tid efter att eleven avbryter utbildningen, och därefter krediteras kommunen för de poäng som eleven inte genomfört. Vid behov kan en kommun själv, eller i samverkan med andra kommuner, avtala med regionen om vuxenutbildningar som uppdrag eller utanför ordinarie utbud. 7. Parternas ansvar och samverkan 7. Parternas samverkan och ansvar Samrådet och ledningsrådet syftar till att Samrådet och ledningsrådet syftar till att underlätta det gemensamma ansvarstagandet och underlätta det gemensamma ansvarstagandet och samverkan mellan parterna. Regionen ansvarar samverkan mellan parterna. Regionen ansvarar för att kalla till möten, att leda dem samt ge för att kalla till möten, att leda dem samt ge administrativt stöd till samrådet och administrativt stöd till samrådet och ledningsrådet. ledningsrådet. 7.1 Politiskt Samråd Naturbruk 7.1 Politiskt Samråd Naturbruk Politiskt Samråd Naturbruk ska på en Politiskt Samråd Naturbruk ska på en övergripande och strategisk nivå främja den övergripande och strategisk nivå främja den regionala naturbruksutbildningens verksamhet regionala naturbruksutbildningens verksamhet och utveckling. och utveckling. Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas, Samrådet ska bidra till att avtalet övervakas, följs upp och vårdas, samt att verksamhetens följs upp och vårdas, samt att verksamhetens resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen resurssättning diskuteras. Samrådet ska årligen lämna synpunkter avseende utbildningarnas lämna synpunkter avseende utbildningarnas prissättning, strategiska inriktning, prissättning, strategiska inriktning, dimensionering och ekonomi, till miljö- och dimensionering och ekonomi, till miljö- och regionutvecklingsnämnden inför att dess regionutvecklingsnämnden inför att dess uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs. uppdrag till styrelsen för naturbruk fastställs. Samrådet träffas en gång per termin och består Samrådet träffas en gång per termin och består av fyra representanter från kommunerna samt av fyra representanter från kommunerna samt fyra representanter från regionen. Parterna utser fyra representanter från regionen. Parterna utser själva de förtroendevalda som ska ingå i själva de förtroendevalda som ska ingå i samrådet, och regionen är sammankallande och samrådet, och regionen är sammankallande och leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i samrådet. gemensamt i samrådet. 7.2 Ledningsråd Naturbruk 7.2 Ledningsråd Naturbruk Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till Ledningsråd Naturbruk bereder alla ärenden till samrådet och ska därutöver bevaka frågor på samrådet och ska därutöver bevaka frågor på nationell, regional och kommunal nivå som nationell, regional och kommunal nivå som påverkar avtalets förutsättningar. påverkar avtalets förutsättningar. Förvaltningsledningen och Ledningsrådet för Ledningsrådet träffas två gånger per termin och dialog inom ramen för planering av verksamhet utgörs av tjänstepersoner med fem och ekonomi. representanter från kommunerna samt fem representanter från regionen. Kommunernas Ledningsrådet träffas två gånger per termin och ledamöter utses av kommunalförbunden. En utgörs av tjänstepersoner med fem representant för kommunalförbunden i Västra representanter från kommunerna samt fem Götaland har en plats i ledningsrådet och representanter från regionen. Kommunernas regionen är sammankallande samt leder mötena. ledamöter utses av kommunalförbunden. En Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i representant för kommunalförbunden i Västra ledningsrådet. Götaland har en plats i ledningsrådet och regionen är sammankallande samt leder mötena. Arbetsformerna i övrigt beslutas gemensamt i ledningsrådet. 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna 7.3 Möte mellan kommunala avtalsparterna och Västra Götalandsregionen och Västra Götalandsregionen För att öka kunskapen om För att öka kunskapen om naturbruksförvaltningens verksamhet och naturbruksförvaltningens verksamhet och programinriktningar samt förbättra dialogen programinriktningar samt förbättra dialogen mellan utbildningshuvudman och kommunala mellan utbildningshuvudman och kommunala avtalsparter kommer parterna att få möjlighet att avtalsparter kommer parterna att få möjlighet att träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i träffas vid ett årligt möte. Mötena förbereds i ledningsrådet. Ledningsrådet. 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar 7.4 Västra Götalandsregionens ansvar för Genom avtalet tar VGR ansvar för de frågor som utbildningen följer av huvudmannaskapet för Som huvudman ansvarar Västra gymnasieutbildningar, inklusive den anpassade Götalandsregionen för att aktuella utbildningar gymnasieskolans utbildningar, inom följer relevant lagstiftning i skollagen och naturbruksområdet. Miljö- och anslutande reglering. regionutvecklingsnämnden är ansvarig nämnd i regionen. Enligt skollagen får en region anordna Miljö- och regionutvecklingsnämnden är utbildningar inom naturbruk, och Västra ansvarig nämnd och utbildningen hanteras av Götalandsregionen har därmed stöd i samma naturbruksförvaltningen, Västra lagrum för sin verksamhet som en kommun. Götalandsregionen. De gröna näringarna är högt prioriterade i den regionala utvecklingsstrategin Regionen ansvarar för antagning av elever till för Västra Götaland, liksom insatser för utbildningarna. kompetensförsörjningen av lant- och skogsbruksnäringen. Regionen ansvarar för att stämma av vilka elever som påbörjat gymnasieutbildning den 15 Regionen ansvarar för antagning av elever till september på höstterminen och den 15 februari utbildningarna och lämnar regelbundna på vårterminen. uppdateringar till kommunerna. Regionen ansvarar för extra anpassning och Vidare ansvarar regionen för att snarast anmäla särskilt stöd till elever enligt vad som anges i 3 till hemkommunen när en elev börjar eller slutar kap. 5 § skollagen. I de fall en elev har behov av vid någon av regionens skolor. ytterligare stöd utöver detta, kan regionen och kommunen träffa en överenskommelse om Regionen informerar också berörd kommun om tilläggsbelopp, efter ansökan från en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är naturbruksförvaltningen. frånvarande i betydande utsträckning. Regionen ska informera berörd kommun om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Regionen ska inom 14 dagar informera berörd kommun om en elev avbryter utbildningen. 7.5 Kommunens ansvar 7.5 Kommunens ansvar Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar Kommunen har ansvaret för att dess ungdomar erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen ansvarar för att möjliggöra och underlätta för regionen att delta i informations- och marknadsföringsaktiviteter på samma villkor som övriga anordnare av gymnasieutbildningar. Kommunen ansvarar för att inför gymnasievalet lämna uppdaterad information till sina elever inom grundskola och anpassad grundskola om naturbruksutbildningarna som avses i avtalet. Kommunen ansvarar för att vid terminsstart informera regionen om elevers behov av stöd, enligt vad som anges i 3 kap. 12 j § skollagen. Informationen syftar till att ge eleverna det stöd de behöver och en god start på utbildningen. Kommunen ansvarar för att informera regionen om naturbruksutbildningar anordnas i egen regi, eller om samverkansavtal för utbildningar på naturbruksområdet tecknas med annan kommun eller region. Informationen ska lämnas till regionen eller kommunernas representanter i Ledningsråd Naturbruk senast terminen före det att utbildningarna planeras starta, för att tas upp på nästkommande möte i ledningsrådet. Kommunens betalningsansvar kvarstår för de elever som antagits eller påbörjat en utbildning till dess att eleven fullföljt sin utbildning, även om utbildningen blir förlängd eller om avtalet upphör att gälla. 8. Force majeure 8. Force majeure Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra Om Västra Götalandsregionen inte kan fullgöra ett åtagande på grund av omständigheter utanför ett åtagande på grund av omständigheter utanför regionens kontroll till exempel arbetskonflikt, regionens kontroll till exempel arbetskonflikt, eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte eldsvåda, krigshändelse med mera, är inte regionen ansvarig för den skada eller förlust som regionen ansvarig för den skada eller förlust som kan uppkomma för motparten. kan uppkomma för motparten. 9. Tvister 9. Tvister Eventuella tvister som uppkommer med bäring Eventuella tvister som uppkommer med bäring på detta avtal löses i första hand genom lokala på detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller förhandlingar. Om parterna inte når samsyn eller en överenskommelse ska medling ske mellan en överenskommelse ska medling ske mellan regionen och kommunalförbunden i presidiet för regionen och kommunalförbunden i presidiet för Beredningen för hållbar utveckling (BHU). Beredningen för hållbar utveckling (BHU). 10. Underskrifter 11. Underskrifter För regionen För kommun För regionen För kommun Datum Datum Datum Datum Regionstyrelsens ordf. Firmatecknare kommun Underskrift Underskrift Regiondirektör Namn, befattning Namn, befattning SSyynnppuunnkktteerr && fföörräännddrriinnSSyynnppuunnkktteerr ii ddeettaalljj KKoommmmeennttaarr ÅÅttgg äärrddeerr Många kommuner motiverar ett avtalet - under punkt 7. ekonomiskt engagagemang från VGR med Parternas samverkan och ansvar - att kompetensförsörjningen inom de att VGR har ett strategiskt gröna näringarna är av strategiskt intresse av att främja utbildning intresse för livsmedelsproduktionen, inom lant- och skogsbruk. Det för livsmedelsförsörjning och innebär att VGR prioriterar de beredskap. VGR delar denna bedömning gröna näringarnas vilken också kommer till uttryck i kompetensförsörjning Ambitioner som ligger den regionala utvecklingsstrategin resursmässigt inom ramen för utöver vad som är gängse för 2021-2030. Kommunerna anser att VGR:s regionala standard inom branschen VGR därför borde lämna ett årligt utvecklingsansvar. I den och/eller med syfte att Många kommuner ställer bidrag motsvarande det bidrag man regionala utvecklingsstrategin utveckla branschens praxis sig positiva till lämnar inom ramen för det tidigare (RUS) är "gröna och skogliga skulle kunna finansieras avtalsförslaget under avtalet. Det sammanlagda bidraget näringar" samt livsmedel utpekade genom VGR:s förutsättning att VGR till gymnasieutbildningen och som områden av "särskilt stor fortsatt finansierar i finansiering av ersättning till kommunerna för betydelse". Omfattningen av samma utsträckning som utbildningsrelaterade elever som studerar utanför länet insatser för att nå dessa mål i nuläget. kostnader. uppgick år 2025 till över 40 mkr. beslutas i miljö- och De kommuner som önskar avtalsstart 29-01-01 har Genom att lägga avtalsstarten så gemensamt att de får högre sent som möjligt kan Många kommuner vill ha kostnader för VGR:s kostnadsökningen för kommuner som en avtalsstart 2029-01- naturbruksutbildning med det drabbas av höjda kostnader inträffa Avtalsstart för avtalet 01. nya avtalet. ett år senare. fastställs till 2029-01-01. Flera kommuner vill att VGR uppfattar att punkt 6.1.1 om ekonomi i synpunkterna i grunden avtalet rörande kostnad handlar om att man anser att för IM-programmet ska grunderna för prissättningen SKRs skoljurister har konsulterats Det slutliga avtalet är ändrat ses över. av IM-programmen är på denna punkt och därmed förtydligat. Kommuner anser att VGRs val av modell för debitering innebär att kommunerna kan ha dubbla kostnader för elever om eleven avbyter VGR -utbildningen och väljer att Med hänsyn till likvärdigheten Flera kommuner vill att börja en annan utbildning. och att månadsfakturering numera punkt 6.1.2 om ekonomi Det är inte likvärdigt mot är det vanligaste sker i avtalet rörande hur kommuner hanterar andra fakturering månadsvis i det faktureringsdatum ska kommunala eller fristående SKRs skoljurister har konsulterats slutliga avtalet, enligt SKR:s ses över skolor. på denna punkt rekommendation. Formuleringen i remissförslaget Synpunkten gäller rådighet behöver förtydligas i det slutliga Flera kommuner vill att över beslut om skolskjuts på avtalet. SKR har konsulterats och en I det slutliga avtalet framgår punkt 6.1.3 om ekonomi anpassad gymnasieskola samt slutlig skrivning har därefter att hemkommun och VGR ska samråda i avtalet rörande kostnad för transport till tagits fram efter beredning mellan angående elevernas kostnad för elevernas arbetsplatsförlagt lärande VGR och kommunerna i den politiska skolskjutsbehov inför kommunernas resor ska ses över (APL) i gymnasiet. beredningsgruppen . beslut Flera kommuner vill att punkt 7.4 (VGRs ansvar) VGR tittar på inkomna respektive 7.5 ändringsförslag tillsammans med (Kommunens ansvar) i Detaljerna har framkommit i SKR:s jurister. Omdisponering av avtalet rörande yttranden och i samtal med avtalstext rörande kostnadsfrågor Ändringar i texten är införda i nationella regelverket berörda kommuners föreslås flyttas till punkt 6 slutliga avtalet, baserat på ska ses över skoljurister. (ekonomi). SKR:s förslag. Det finns behov av att finna former för att säkra en skälig och transparent hantering av kostnadsutveckling över tid. Avtalet innebär att VGR beslutar om ambitionsnivå vad avser kvalitet och Punkt 7. Parternas samverkan och kostnad för utbildningen. ansvar i avtalet beskriver funktion Avtalskommunerna får betala och roll för Politiskt samråd och självkostnadspris för Ledningsråd samt det nyinrättade utbildningsplatser. Dialogen årliga mötet mellan VGR och kommuner behöver hantera som ingår i samverkansavtalet. Inom Det framgår tydligare i det ambitionsnivå rörande dessa forum finns utrymme för slutliga avtalet att dialog utbildningarnas spets, dess information och dialog om mellan VGR och avtalskommunerna Det finns behov av att påverkan på verksamhetens ekonomi samt kring verksamhet och ekonomi inrätta forum för utbildningskostnaden samt möjligheter för kommunerna att primärt äger rum i Ledningsrådet dialog mellan VGR och kring den ekonomiska risken utöva inflytande över verksamhetens inför beslut om priser kommande avtalskommunerna. relaterad till att utveckling. läsår. VGR:s möjligheter att kompensera enskilda kommuner som får högre kostnader med det nya avtalet är mycket begränsad, vilket framgår av utredningen som gjordes inför nya Bakgrunden till förslaget är avtalet. En övergångslösning har Förslag om att det nya avtalet innebär inte ansetts motiverad i de samlade övergångslösningar, en höjda kostnader för vissa politiska dialogerna. Genom att "övergångsmodell" eller kommuner och effekten av avtalet träder ikraft först 2029-01- kompensatoriska dessa kan dämpas med en 01 kan kommunerna förhoppningsvis mekanismer övergångslösning. förbereda sig på det nya avtalet. Ingen åtgärd Den gamla I miljö- och finansieringsmodellen regionutvecklingsnämndens uppdrag skapade incitament för VGR till styrelsen för naturbruk ingår att bedriva en att erbjuda naturbruksutbildning kostnadseffektiv verksamhet till självkostnadspris för genom att försöka håIla kommunerna. I avtalet framgår att kostnaden inom den "ram" som VGR följer självkostnadsprincipen. skatteväxlingen gav. Historiskt har VGR legat under Förslaget bör ses utifrån riksprislistan på alla inriktningar att det nya förslaget till vilket inneburit att kostnaden varit finansieringsmodell inte ger mellan 5 och 15 procent lägre än samma incitament. Ett priserna hos enskilda huvudmän. En avtalat krav skulle ge viktig förklaring till den relativt Texten om grunderna för att Krav på kommunerna en tydligare låga prisnivån har varit att VGR har fastställa självkostnadspris för kostnadseffektivitet i garanti för att kunnat utnyttja sina skalfördelar. de utbildningar som erbjuds har det nya utbildningarnas priser inte SKR har anlitats för att granska förtydligats i det slutliga samverkansavtalet höjs i en takt som remisstexten och ge förslag på avtalet, enligt förslag från SKR. Några kommuner efterlyser förtydliganden i I det nationella regelverket avtalet kring hur specifieras vilka kostnader som ska självkostnadspriset tas ingå i interkommunal ersättning fram. baserat på självkostnadspris. Se raden ovan - förtydliganden har skett. Avtalet reglerar inte vuxenutbildningen. Det är Vuxenutbildningen bör inte ingå i fortsatt lagstiftning och avtalet. VGR:s naturbruksförvaltning nationellt regelverk som har fortsatt goda möjligheter att gäller och avtalet är därför samverka med kommunerna om Skrivningar om vuxenutbildning Vuxenutbildningen bör inte relevant för vuxenutbildning genom andra forum än ingår inte i det slutliga inte ingå i avtalet. vuxenutbildningen. avtalet om gymnasieskolan. avtalet. Det efterlyses tydligare uppföljning och Se ovan angående uppdraget att redovisning av Bakgrunden till förslaget är bedriva utbildning till kostnader, exempelvis att ökade kostnader skapar självskostnadspris samt möjligheter på skol- eller ett behov av mer insyn och till insyn via samverkansorgan som Se ovan angående förtydliganden i inriktningsnivå kontroll av kostnader. Ledningsrådet. den slutliga avtalstexten. Det föreslås att kravet på dialog med hemkommunen vid förlängd studietid tas bort då huvudmannen vid VGRs huvudlinje är att en god dialog särskilda skäl själv med hemkommunerna är av godo för har rätt att fatta både elev, vårdnadshavare och övriga beslut om förlängning inblandade parter. Ingen åtgärd Ett nytt avtal bör inte Genom sitt breda uppdrag - med olika bara reglera ekonomi, former av ungdomsutbildning såväl utan även som vuxenutbildning inklusive innehålla en tydlig Synpunkten relaterar till yrkeshögskoleutbildning - har VGR strategi för hur VGR att avståndet från många av möjlighet att bedriva utbildning på I det slutliga avtalet framgår ska nå ut till och vara kommunerna till orterna där orter där det saknas att VGR har ett brett engagemang ett relevant alternativ naturbruksskolor är naturbruksskola. Det kan till i kompetensförsörjningen av de för lokaliserade är långt och exempel ske genom VGR:s gröna näringarna. Det finns en elever i hela regionen, därför kräver folkhögskolor eller med annan uttalad ambition att bidra till inklusive de regiondelar internatboende. Synpunkten samarbetspartner. Miljö- och kompetensförsörjningen oberoende där man har låg närvaro har inkommit från västra regionutvecklingsnämnden har av var i Västra Götaland som genom att det saknas länsdelen där det idag möjlighet att bidra till sådana behoven finns. Det kräver dock skolor (Dalsland har saknas skolor. initiativ. närmare samarbete med kommunerna. Frågor och svar om samverkansavtalet om naturbruksutbildning 2029 - 2032 Vad är bakgrunden till att vi har ett nytt avtal från 2029? Orsaken till att ett nytt avtal tagits fram som ersätter den modell som använts sedan regionen grundades 1999, är att det har riktats skarp kritik mot den gamla avtalsmodellen. Ett mindre antal kommuner har varit missnöjda med hur utbildningen finansierats i det gamla avtalet. De har särskilt vänt sig mot skatteväxlingen som ursprungligen var tänkt att stå för halva finansieringen av den regionala naturbruksutbildningen. Skatteväxlingen innebär att samtliga 49 kommuner finansierar utbildningen gemensamt genom att växla kommunalskatt till regionskatt (1 öre per skattebetalare och skattekrona) för att finansiera en del av VGR:s naturbruksutbildning (från början var det ca 50 procent men skattefinansieringens andel ligger idag på 35-40 procent). Kritiken mot skatteväxlingen blev stark på grund av att VGR:s naturbruksskolor lades ner i några kommuner (Munkedal, Vänersborg och Mark) under perioden 2015-2018. Dessa kom att ersättas av naturbruksskolor med enskilda huvudmän. För kommunerna i närområdet av de nedlagda VGR-skolorna uppstod situationen att deras naturbrukselever nu gick på friskolorna som ersatt regionskolorna, och det var färre av deras ungdomar som gick på VGR:s skolor. Samtidigt som kommunerna fortsatt bidrog till finansieringen av VGR-skolorna genom skatteväxlingen, betalade de fullt pris för eleverna på friskolorna. Detta upplevde kommunerna som orättvist. Kritiken hade funnits flera år men 2022 meddelade några av de kritiska kommunerna att de inte hade för avsikt att skriva på avtalet för en ny period om inte finansieringsformen ändrades. I och med att inte alla 49 kommuner i Västra Götaland längre stod bakom samverkansavtalet i dess ursprungliga form så föll också grunden för en skatteväxling mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Det är orsaken till att ett nytt avtal har tagits fram. Hur har det nya avtalet tagits fram? Under 2024 tillsattes en utredning under ledning av en extern utredare, som syftade till att utreda ett alternativ till den historiska samverkansmodellen. Utredaren rapporterade till en politisk beredningsgrupp bestående av politiker från VGR och politiker som representerar de fyra delregionerna i Västra Götaland. Utredningen slutrapporterades till den politiska beredningsgruppen och regionstyrelsen i april 2025. Gemensamt beslutade politikerna i VGR och kommunerna att utredningen skulle ligga till grund för ett nytt avtal. Utredningen hade omfattande dialoger med kommunerna, näringen samt även friskolorna. Utredningen anlitade också SKR som kunde bistå som oberoende experter inom skoljuridik. Man utredde bland annat möjligheten att sänka kommunernas kostnader för naturbrukselever som gick på friskolorna genom subventioner för dessa elever från VGR till kommunerna. Det visade sig att det inte är förenligt med lagstiftningen. Slutsatsen av utredningen blev att det nya avtalet bör bygga fullt ut på interkommunal ersättning, vilket är den gängse metoden för kommunen att finansiera elever som studerar på skola med annan kommunal huvudman eller med regional huvudman. Kommer VGR att fortsätta att vara en finansiär av naturbruksutbildning? VGR har stöttat utbildningen och naturbruksförvaltningen i stort med betydande belopp under åren. Det är miljö- och regionutvecklingsnämnden (MRU) som beslutar om stödet i sina årliga budgetar. Under 2025 uppgick det totala stödet för dels ”utomlänsersättning”1 och dels mellanskillnaden mellan skatteväxlingen och interkommunala ersättningen från kommunerna till cirka 25 mkr respektive 17 mkr. Det finns också ett ekonomiskt stöd från VGR genom investeringar i byggnader och lokaler. Det sammanlagda värdet på VGR:s lantbruksfastigheter, mark och maskinpark uppgår till cirka en halv miljard kronor. Det framgår i avtalet att VGR prioriterar kompetensförsörjningen i lant- och skogsbruk högt. Sektorn har en framträdande roll i den regionala utvecklingsstrategin såväl som den regionala livsmedelsstrategin. Västra Götaland är landets mest betydande livsmedelslän både genom primärproduktion och en omfattande förädlingsindustri. Prognoser från SCB visar att det finns en befogad oro för att kompetensförsörjningen till dessa branscher inte ska vara tillräckligt hög för att möta en växande efterfrågan på arbetskraft. Sektorns nyckelroll i beredskaps- och kristider gör att frågan om insatser för att stärka kompetensförsörjningen är än mer aktuella. Mot den bakgrunden finns det skäl att vänta sig att budgetsatsningar på naturbruksutbildning på VGR-skolorna kommer att ligga högt upp på agendan för miljö- och regionutvecklingsnämnden under den överblickbara framtiden. Nämnden har också möjlighet att satsa på stärkt kompetensförsörjning till lant- och skogsbruk genom andra insatser och med fler samverkansparter. Vilka möjligheter finns för kommunerna att påverka utbildningarna och även kostnadsutvecklingen i utbildningen? Många kommuner har uttryckt önskemål om att få bättre insyn och möjlighet att påverka skolorna i sina remissyttranden. Bakgrunden är en oro för utbildningens kostnadsutveckling. Flera kommuner får betydande kostnadsökningar genom den nya avtalsmodellen genom att skatteväxlingen försvinner och helt ersätts av interkommunal ersättning (IKE). Andra kommuner får främst högre kostnader på grund av att ”utomlänsersättningen” försvinner. Det finns tre forum för regelbunden samverkan mellan kommunerna och VGR kring naturbruksutbildningen. Dessa beskrivs i avtalet: • Politiskt samråd • Ledningsråd • Årligt möte mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland som ingår i avtalet Dessutom finns möjlighet för naturbruksförvaltningens ledning att regelbundet medverka på skolchefernas nätverk i kommunalförbunden samt att ha dialog i enskilda kommuner. Kommunsamverkan är högt prioriterat för naturbruksförvaltningen. Utöver denna samverkan finns möjligheter att samarbeta kring yrkesvuxutbildningar på gymnasienivå. Med utgångspunkt från arbetsmarknadens behov kan kommuner och VGR 1 Utomlänsersättning innebär att avtalet ger kommuner samma ersättning för kostnader för elever som läser på naturbruksutbildning utanför Västra Götaland som de får för elever som läser naturbruksutbildning i VGR:s regi. Utomlänsersättning har utgått till kommuner med elever på friskolor utanför länet samtidigt som kommunerna inte fått ersättning för elever på friskolor i länet. samverka genom att dessa utbildningar erbjuds lokalt, även i delar av Västra Götaland där VGR inte har naturbruksskolor. Det finns också andra exempel på samverkan mellan VGR:s naturbruksförvaltning och kommunerna. För närvarande driver VGR:s naturbruksskolor ett IMY2-projekt på Uddetorpskolan i Skara. Projektet har varit framgångsrikt; eleverna upplever att utbildningen är meningsfull, APL-placeringarna har fungerat väl och har förutsättningar att leda vidare till fortsatt arbete efter utbildningens slut. Miljö- och regionutvecklingsnämnden, VGR, har satsat särskilda medel för att bygga ut elevvården i projektet och även tillsatt andra extraresurser. Intresset för satsningen är stort bland många kommuner. Varför bör kommunerna välja att ansluta sig till avtalet istället för att välja avtalslöshet? Den mest konkreta orsaken till att skriva på avtalet är att det är ekonomiskt gynnsamt för kommunerna. Genom att skriva ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen betalar kommunen ”VGR-priset” för elever som även studerar på friskolor eller skolor utanför Västra Götaland. Genom att ingå i samverkansavtalet får kommunen ett normerande pris för utbildningen som även gäller för elever som inte går på VGR-skolorna. Historiskt har det varit ett lägre pris än friskolornas priser som utgår ifrån riksprislistan. VGR kan hålla ett lägre pris på grund av storleken på sina skolor och skalfördelarna som uppstår när man har många elever. Om elever från avtalslös kommun väljer kommunal och regional skola utanför Västra Götaland gäller priset i dessa län, vilket sannolikt innebär högre kostnader. Till exempel har både Region Halland och Region Jönköping högre priser än Västra Götaland på sina skolor. Om kommunen däremot har samverkansavtal med VGR är det VGR-priset som gäller vid studier på skola utanför länet. Genom att ingå i avtalet förenklas den administrativa hanteringen för kommunerna. En elev från kommun som inte ingår i avtalet leder till mer handpåläggning och administration, vilket ökar resursåtgången både i VGR och kommunerna. Sammanfattningsvis blir det dyrare för kommunen att välja avtalslöshet i stället för ett sekundärt samverkansavtal med VGR. Dessutom förlorar man möjlighet att påverka avtalets innehåll. Finns det risker? Det blir en osäkrare framtid för skolorna om det är många kommuner som väljer att stå utanför avtalet. Det kan leda till att färre elever kommer till skolorna och att de i förlängningen väljer andra program i stället för naturbruk. Avtalslöshet är ett kortsiktigt val ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En kommun med många lantbruksföretag som väljer avtalslöshet ”sågar av den gren” som ger kommunen möjlighet till framtida skatteintäkter och välfärd. Även en kommun som har få lantbruksföretag och väljer avtalslöshet agerar mot sitt långsiktiga intresse eftersom kommuner med liten andel gröna näringar är lika beroende av god livsmedelsförsörjning 2 IMY, Yrkesintroduktion på introduktionsprogrammet som en lantbrukskommun. Kompetensförsörjning till lantbruket ligger i hela Sveriges intresse, det gäller för både storstadskommuner och landsbygdskommun. Kontaktperson angående avtalet: Anders Carlberg, strateg, koncernstab regional utveckling, Västra Götalandsregionen anders.carlberg@vgregion.se Protokoll Ordinarie styrelsemöte 2026-04-16 kl. 08.30-12.00. Stenungesalen på Fregatten. Styrelsen Stenungsundshem: - Lars-Ebbe Pettersson (S), ordförande - Lennart Svensson (L), vice ordförande - Melisa Nilsson (S), ledamot - Thomas Granlund (SD), ledamot - Alexander Svensson (S), suppliant - Daniel Ekeklint (M), suppleant (går in som ordinarie ledamot i Kjetils ställe) - Michael Rudvall (MP), suppleant - Johan Landgren (ST), suppleant Ledningsgrupp Stenungsundshem: - Svante Lahti, VD - Andreas Bergstrand, förvaltningschef - Maria Härström, ekonomichef - Thomas Dahl, projektchef - Andreas Sundqvist, marknads- och kommunikationschef Delges: - Kjetil Gardshol (M), ledamot - Helena Nävergårdh (M), suppleant - Mikael Nocera, suppleant, arbetstagarrepresentant Stenungsundshem - Anders Rollings, HR-ansvarig stenungsundshem.se 021071b0ab7c-467b-2ac4-5607-8dce5b1c :remmun-DI ngiS oddA

§9 Förbundet leds av en styrelse bestående av 8–10 ledamöter och 8–10 ersättare. Styrelsens sammansättning skall vara representativ på ett sätt som avspeglar de fullbetalande medlemsföretagen/medlemsorganisationerna. Ordförandeposten innehas av Göteborg Stad. Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet kan adjungeras in i styrelsen. Representanter utses vid varje årsstämma. Ersättarna aktiveras vid förhinder. Politiker ersätter politiker och tjänstemän ersätter tjänstemän. Styrelsen skall förvalta förbundets angelägenheter och sörja för att förbundets ändamål på bästa sätt främjas. Styrelsen bereder frågor inför årsstämman samt ansvarar över att fatta beslut om detaljbudget och löpande verksamhetsfrågor. På uppdrag från årsstämman och med utgångspunkt i verksamhetsinriktning tar styrelsen fram en verksamhetsplan för kommande verksamhetsår. Styrelsen har en särskild arbetsordning som fastställs av årsstämman. Förändringar av arbetsordningen beslutas av årsstämman, i övrigt tas arbetsordningen ej upp för beslut vid årsstämman. Styrelsen bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger årligen. Kallelse skall ske digitalt och minst 10 dagar före sammanträde. Styrelsen är beslutsför när minst fem ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. Styrelsens beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal äger ordförande utslagsröst. Utseende av firmatecknare och övriga funktioner vilka inte beslutas av föreningsstämman regleras i styrelsens arbetsordning. Godkänd Årsstämma 2026-04-23 Valberedning

Nu § 10-11, aktualitetsprövad mot aktuell lag, samt något omformulerad När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också regelverket för beslutsfattande mm i kommunallagen och kommunens nämndreglemente. Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet – tryckfrihetsförordning och sekretesslag, förvaltningslag, personuppgiftslag, lagen om offentlig upphandling m fl. Likaså har de att följa kommunövergripande riktlinjer från fullmäktige. Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad av speciallagstiftning som de behöver vara orienterade om för insikt om hur de styr och påverkar de organ revisorerna granskar. 1 Revisorernas antal och organisation

§ 11 Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med kommunfullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Kommunfullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas. Kallelsen skickas digitalt, om inte skäl talar däremot. I 5 kap. 14 och 15 §§ KL finns undantagsbestämmelser för brådskande ärenden. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 6 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden ska ske i lämpligt media för att nå så många kommunmedlemmar som möjligt. Presidiet avgör val av media för annonsering. Annonsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och de ärenden som ska behandlas. Urval av ärenden för annonsen får därvid ske. Om särskilda skäl föreligger får dock ordförande inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen. Annonsering av sammanträde ska, utöver vad som angivits ovan, även ske på kommunhuset och kulturhuset Fregatten. Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde

§ 12 Om kommunfullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan kommunfullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Kommunfullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar kommunfullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om kommunfullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde vid senare tidpunkt än inom en vecka, utfärdar ordföranden ett tillkännagivande om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträde (5 kap. 10-11 §§ och 21 § KL)

§13 Ändring i stadgarna Stadgarna för Luftvårdsförbundet har setts över. Förslag till förändringar och tillägg har gjorts i dokumentet för gällande stadgar. Ärendet har behandlats i styrelsen. Kanslist Cecilia Kvist går igenom handlingen med de föreslagna ändringarna i stadgarna. Fråga uppkommer om man som ersättare endast är med om ordinarie ledamot har förhinder. Ersättare får delta på sammanträdena men har endast rösträtt om en ordinarie ledamot har förhinder. Om medlem som inte är invald i styrelsen skulle vilja delta går det att fatta beslut om deltagande på aktuellt möte. Beslut om de nya stadgarna träder i kraft vid denna stämma. Om ändring önskas framöver krävs två stämmor. Beslut Årsstämman godkänner föreslagna ändringar i stadgarna, beslutet är enhälligt.

§14 Ändring i styrelsens arbetsordning och delegation Styrelsen arbetsordning och delegation i Luftvårdsförbundet har setts över. Förslag till förändringar och tillägg har gjorts i befintlig arbetsordning och delegation för styrelsen. Ärendet har behandlats i styrelsen och styrelsen. Kanslist Cecilia Kvist går igenom handlingen med de föreslagna ändringarna i styrelsens arbetsordning och delegation. Fråga uppkommer om vad som händer om faktura har en totalsumma om exakt 200 000 kr. I styrelsen arbetsordning och delegation läggs ett = till för den högre attestnivån. Beslut Arbetsordningen och delegationen fastställs efter ovan justering. c e 9 3 9 0 0 9 0 §15 Instruktion för valberedningen 7 c 5 0- 1 Ett förslag till instruktion för valberedningen har tagits fram. 0 a 2- 1 Förslaget har behandlats i styrelsen. a 4 4 e- Kanslist Cecilia Kvist går igenom handlingen med förslag till instruktion för valberedningen. c c 3 b- Ordförande Klara Holmin förtydligar att kommunerna fortsatt kan byta nominerad ledamot 3 3 3 under en mandatperiod men kansliet kommer inte efterfråga det mer än en gång per 2 d a e: c n Signatur: 4 e er ef e r ur at n g Si mandatperiod. Byts nominerad ledamot ut under en mandatperiod förutsätts att kansliet meddelas detta. Fråga uppkommer om nomineringen som kontaktperson från företag samt myndighet är på livstid. Formuleringen ”om inget annat anges” i meningen ”Dessa personer är också nominerade till styrelsen om inget annat anges.” upplevs förvirrande. Förslag är att stryka ”om inget annat anges” och formulera om meningen till: ”Dessa personer är också nominerade till styrelsen till dess att medlemsföretaget meddelar ny representant.” För myndighet blir den nya lydelsen: ”Dessa personer är också nominerade till styrelsen till dess att myndigheten meddelar ny representant.” Beslut Årsstämman godkänner förslag till instruktion efter ovan justering.

§ 15 Ärenden i kommunfullmäktige får väckas av - en nämnd, - en ledamot genom motion, - en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen, - fullmäktigeberedningar, - styrelsen för kommunala bolag och stiftelser i frågor som bolag/stiftelser är skyldiga att inhämta kommunfullmäktiges yttrande om. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 17–20 §§ KL)

§16. Mötet avslutas, Information Punkten föredras av ordförande Lars-Ebbe Pettersson. Styrelsen beslutar att: Att notera informationen. 5 | Ordinarie styrelsemöte 021071b0ab7c-467b-2ac4-5607-8dce5b1c :remmun-DI ngiS oddA Underskrifter, med digital signering - Sekreterare: Andreas Sundqvist - Ordförande: Lars-Ebbe Pettersson - Justerare: Daniel Ekeklint 6 | Ordinarie styrelsemöte 021071b0ab7c-467b-2ac4-5607-8dce5b1c :remmun-DI ngiS oddA Signaturerna i detta dokument är juridiskt bindande. Dokumentet är signerat med Addo Sign säkra digitala signatur. Undertecknarens identitet registreras fysiskt i det elektroniska PDF-dokumentet och visas nedan. Alla tider anges i koordinerad universell tid (Coordinated Universal Time, UTC). Undertecknare Björn Andreas Sundqvist DANIEL CARL-JOHAN EKEKLINT C4SdwcKga21JMY7k3yZMkQ 2026-04-16 11:39:36Z C+zGI2sTD7VSx8I0qN5Xsg 2026-04-16 12:26:01Z Lars-Ebbe Sixten Pettersson gSTtmA3aPLdMnErYlXIdyQ 2026-04-16 14:44:48Z Dokument i försändelsen Protokoll ordinarie styrelsemöte 2026-04-16.pdf SHA256: 03e6f634f37043369d01786002f2815069b3ad091aa6480fcfba4397dda4fd3c Dokumentet signeras digitalt med den säkra signeringstjänsten Addo Hur man verifierar dokumentets äkthet Sign. Signaturbeviset i dokumentet säkras och valideras med det Dokumentet är skyddat med ett Adobe CDS-certifikat. När dokumentet matematiska hashvärdet för originaldokumentet. öppnas i Adobe Reader ser det ut att vara signerat genom Addo Sign signeringstjänst. Dokumentet är låst för ändringar och tidsstämplat med ett certifikat från en betrodd tredje part. Alla kryptografiska signeringsbevis är inbäddade i PDF-dokumentet ifall de ska användas för validering i framtiden. 021071b0ab7c-467b-2ac4-5607-8dce5b1c :remmun-DI ngiS oddA Protokoll Årsstämma Stenungsundshem AB 556338-1325 2026.04.27 kl. 08.30-09.00. Skeppet, Stenungsunds Kommunhus Närvarande: - Olof Lundberg, Kommunstyrelsens ordförande - Erica Bjärsved, Ekonomichef Stenungsunds Kommun - Lars-Ebbe Pettersson (S), ordförande - Lennart Svensson (L), vice ordförande - Svante Lahti, VD - Maria Härström, ekonomichef Delges: - Kristoffer Bodin, Azets auktoriserad revisor - Pia Andell, lekmannarevisor - Jacob Hallman, lekmannarevisor

§ 17 Bolagsstämmans kompetens Strykning i punkt ett, om att bolagsstämman årligen ska fastställa handlingsprogram, eftersom det bedöms vara en styrelsefråga. Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Dokument: Ägardirektiv för SOLTAK AB 2. Ägardirektivets syfte Strykning av stycke två som reglerar allmänhetens insyn, vilket i stället tillgodoses genom formulering i bolagsordning. 3.1 Ägarkommunerna Förtydligande av ägarnas roll som aktiv ägare och hur ägarstyrningen ska genomföras. 3.2 Bolaget som kommunalt organ Strykning av första stycket som i stället tillgodoses genom formulering i bolagsordning. Tillägg av förtydligande formulering att bolaget är ett delägt kommunalt aktiebolag som bedriver verksamhet åt Ägarkommunerna. 3.3 Kommunfullmäktige Förtydligande av fullmäktiges roll, i enlighet med vad som anges i kommunallagen. 3.4 Kommunstyrelsen Redaktionella ändringar samt tydliggörande att styrelsen ska lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder, om man vid årliga granskningen bedömer att verksamheten ej varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 3.5 Lekmannarevisor Tillägg av hänvisning till kommunallagen. 3.6 Bolaget som inköpscentral Strykningar och tillägg av formuleringar för att harmonisera med skrivning från bolagsordning. Utökning av de syften som inköpscentralen ska medföra, så som att höja kvalitén och minska administrativa kostnaderna. 4. Föremål för bolagets verksamhet och syfte Strykningar och tillägg av formuleringar för att harmonisera med skrivning från bolagsordning. 5. Ekonomiska förhållanden Av nuvarande formulering framgår att bolagets budget ska upprättas i samråd med ägarkommunerna. Ett tillägg föreslås som förtydligar att det i samband med det ska ske en samberedning av ärendet om budgetdirektiv som påbörjas under första kvartalet inför styrelsens beslut. Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 6. Informationsskyldighet Strykningar och tillägg av formuleringar för att tydliggöra vilka handlingar som ska tillställas ägarkommunernas kommunstyrelse. 7.1 Bolagets skyldigheter enligt kommunalrättslig lag Strykning av formulering i andra stycket där det i reviderade förslaget framgår att verksamheten ska bedrivas enligt sakliga grunder, och i tidigare version även inkluderade marknadsorienterade grunder. Ändring av begreppet tillsynsplikt till att istället stå uppsiktsplikt, för kommunstyrelsen. 7.2 Kommunfullmäktiges ställningstagande Strykning av följande punkt där fullmäktiges ställningstagande ska inhämtas: -avgifter till Ägarkommunerna ska föregås av samråd på det sätt som respektive Ägarkommun önskar och i förekommande fall lyftas till fullmäktige. 7.3 Årsstämma och bolagsstämma Tillägg av formulering att ägardirektiv ska fastställas av bolagsstämman för att vara bindande för Bolaget. 7.4 Ägarråd, kommundirektörsråd, verksamhetsråd och samrådsmöten Tillägg och strykningar av formuleringar för att tydliggöra ägarrådets roll och uppgifter. Sammansättningen och arbetsformer stryks och regleras av aktieägaravtal. Tillägg för att formalisera verksamhets- och kommundirektörsråd. 7.5 Tjänster inom verksamhetsområdena Nytt avsnitt föreslås som beskriver hur tjänster inom respektive verksamhetsområde ska tillhandahållas och regleras. 7.6 Bolagets styrelse Strykning av hänvisning till aktiebolagslagen. Tillägg att bolagets verkställande direktör ska utses av styrelsen efter samråd med ägarrådet. 7.7 Suppleanter och adjungerade kommundirektörer Tillägg att kommundirektörerna i ägarkommunerna har närvaro- och yttranderätt på styrelsesammanträdena i den mån hinder inte föreligger på grund av sekretess. Syftet är att ytterligare möjliggöra förstärkt ägarstyrning. Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Dokument: Aktieägaravtal för SOLTAK AB 1. Bakgrund Tillägg och strykningar av formuleringar för att harmonisera med skrivningar från bolagsordning kring föremål och syfte med bolaget. 2 Aktieägarnas förbindelser Avsnittet föreslås strykas i sin helhet. Avsnittet beskriver bland annat att ägarna förbinder sig att verka för bolagets bästa samt utöva sin rösträtt på stämma och styrelsemöten för att bolagets verksamhets bestämmelser uppfylls. Det bedöms inte finnas skäl att reglera den typen av förbindelser, då ägarna självmant valt att gemensamt samverka inom verksamhetsområdena. 3 Bolagets verksamhet Tillägg och strykningar av formuleringar för att harmonisera med skrivningar i bolagsordning. Det framgår även att en utökning av verksamhetsområdena förutsätter att ägarnas kommunfullmäktige fattar likalydande beslut om sådan ändring i bolagsordningen. 4.2 Ägardirektiv Strykning av formulering kring fullmäktiges yttranderätt, eftersom detta regleras i ägardirektivet. 4.3 Lojalitet Redaktionella ändringar och tillagd hänvisning till bolagsordning och ägardirektiv. 4.4 Ägarråd Tillägg och strykningar av formuleringar för att tydliggöra ägarrådets uppdrag, sammansättning, arbetsformer, initiativrätt samt vilken information och vilket stöd som ska ges till ägarrådet. 4.5 Verksamhetsråd och Kommundirektörsråd Tillägg för att formalisera och tydliggöra verksamhetsråd och kommundirektörsråd – dess uppdrag, syfte, sammansättning och arbetsformer. 5. Ägarkommunernas köp av tjänster från bolaget Tillägg och strykningar i syfte att tydliggöra ägarkommunernas samordning gentemot bolaget. Övriga förändringar är av redaktionell karaktär eller regleras redan av bolagsordning eller ägardirektiv. 6. Bolagets styrelse och verkställande direktör Förtydliganden och strykningar i delar som redan regleras av bolagsordning eller ägardirektiv. Tillägg att ägarkommunerna ska tillse att kommundirektörerna äger rätt att delta vid styrelsens sammanträden. Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 7. Bolagsstämma Avsnittet föreslås strykas och regleras i stället av bolagsordning. 8. Enighet kring vissa beslut Förtydligande av punkt R, som reglerar ändring av bolagets verksamhetsområden. 9. Finansiering Strykning i första stycket sista meningen, om administrativt påslag jämte självkostnadsprincipen. 10. Ny aktieägare Tillägg av formulering som reglerar köpeskillingen, vilket tidigare saknats. Tillägg av förtydligande att ny ägare förutsätter beslut av ägarkommunernas respektive kommunfullmäktige. 16. Meddelanden Avsnittet föreslås strykas i sin helhet då det saknas skäl att detaljreglera den sortens tillämpning av kommunikationsvägar mellan ägarkommunerna och gentemot bolaget. Bolagsordning för SOLTAK AB FÖRSLAG 2026-04-08 Beslutat av: Kungälvs kommun 2026 dnr Lilla Edets Kommun 2026 dnr Stenungsunds kommun 2026 dnr Tjörns kommun 2026 dnr Fastställt av SOLTAK AB bolagsstämma 2026 Bolagsordning för SOLTAK AB Organisationsnummer 556939–1187

§ 18 Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden får kalla sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar, utskott och nämnder till dessa sammankomster. Tillägg: I kommunens arvodesreglemente regleras hur inbjudna förtroendevalda till sådan sammankomst har rätt till ersättning.

§19 Val av övriga ledamöter Valberedningen har tagit fram ett förslag till styrelsesammansättning. Till ledamöter i styrelsen föreslås följande Malin Hallin, VAROPreem Sverige AB omval Åsa Hartzell (M), Göteborgs Stad omval Jan Murray (M), Ale kommun nyval Wouter Fortgrens (M), Stenungsunds kommun omval Linus Hedberg (M), Mölndals stad omval Jörgen Andersson (C), Lilla Edets kommun omval Olga Lindberg, Göteborgs Hamn AB omval Ulrika Roupé, Volvo Cars omval Caroline Carlsson, Trafikverket omval Beslut Årsstämman väljer övriga ledamöter att ingå i styrelsen: Malin Hallin, VAROPreem Sverige AB; Åsa Hartzell (M), Göteborgs Stad; Jan Murray (M), Ale kommun; Wouter Fortgrens (M), Stenungsunds kommun; Linus Hedberg (M), Mölndals stad; Jörgen Andersson (C), Lilla Edets kommun; Olga Lindberg, Göteborgs Hamn AB; Ulrika Roupé, Volvo Cars och Caroline Carlsson, Trafikverket.

§20 Val av suppleanter Valberedningen har tagit fram ett förslag till styrelsesammansättning. Till suppleanter i c 9 e styrelsens föreslås följande att ingå i styrelsen: 3 9 0 0 Bengt-Arne Andersson (M), Tjörns kommun omval 9 0 7 5 c Hadar Kronberg (M), Partille kommun omval 0- 1 a 0 Elin Andersson (L) Mölndals stad nyval 2- 1 a Johan Nordin (S) Ale kommun nyval 4 e- 4 c Anna Engström, miljöenheten Lerums kommun omval c b- 3 3 Tomas Sjökvist, miljöenheten Kungälvs kommun omval 3 3 2 d a e: c n Signatur: 6 e er ef e r ur at n g Si Frida Andreasson, VAROPreem Sverige AB nyval Jenny Gwes, Göteborgs Hamn AB omval Annika Fredgren, Volvo Cars omval Per Schillander, Trafikverket nyval Beslut Årsstämman väljer följande suppleanter att ingå i styrelsen: Bengt-Arne Andersson (M), Tjörns kommun; Hadar Kronberg (M), Partille kommun; Elin Andersson (L), Mölndals stad; Johan Nordin (S), Ale kommun; Anna Engström, miljöenheten, Lerums kommun; Tomas Sjökvist, miljöenheten, Kungälvs kommun; Frida Andreasson, VAROPreem Sverige AB; Jenny Gwes, Göteborgs Hamn AB; Annika Fredgren, Volvo Cars och Per Schillander, Trafikverket.

§ 21 Förköpsförbehåll Samtliga överlåtelser av aktier i bolaget omfattas av förköpsförbehållet. Erbjudande om förköp kan endast utnyttjas för samtliga aktier som erbjudandet omfattar. Aktieägare ska erbjudas att köpa aktie i bolaget innan den överlåts till ny ägare (förköpsförbehåll). Den som avser att överlåta en aktie som omfattas av förköpsförbehållet ska före överlåtelsen anmäla detta hos bolagets styrelse. Bolaget ska lämna en underrättelse om erbjudandet till varje förköpsberättigad med känd postadress. Den som vill utöva förköpsrätt ska anmäla detta till bolagets styrelse inom två månader från överlåtarens behöriga anmälan om avsikten att överlåta aktier. Begär flera förköpsberättigade förköp beträffande samma aktie, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas i första hand efter det antal aktier som var och en av dem äger och i andra hand genom lottning som verkställs av styrelsen. Förköpsbeloppet ska motsvara akties andel av bolagets substansvärde och ska betalas inom en månad från den tidpunkt då förköpsbeloppet blev bestämt. Kommer aktieägaren och den som begärt förköp inte överens i frågan om förköp, får den som begärt förköp, inom två månader från den dag förköpsanspråket framställdes hänskjuta tvisten till avgörande av skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler för förenklat skiljeförfarande varvid skiljenämnden ska bestå av en skiljeman. Om aktier erbjudits till förköp utan att förköp kommit till stånd har aktieägaren rätt att utan nytt erbjudande överlåta aktierna. Denna rätt gäller dock endast under sex månader från utgången av den tid som anges i tredje stycket ovan eller, vid tvist om förköp, från den dag tiden för talan enligt femte stycket ovan löpt ut eller det blev slutligt fastställt att den som begärt förköp inte hade förköpsrätt, eller, om den förköpsberättigade inte erlagt priset för aktierna inom den tid som anges i fjärde stycket ovan, från tidpunkten då betalningsfristen löper ut. Dokumentnamn Bolagsordning Antaget datum 2019-12-06

§ 22 Tillägg: Revisorer får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. I det fall det förekommer sekretessuppgifter ska lokalen vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Revisor som önskar delta på distans ska senast 4 dagar i förväg anmäla detta till revisionens ordförande. Revisionens ordförande avgör om förutsättningarna för deltagande på distans är uppfyllda. 3.2 Sakkunnigt biträde

§ 23 Rätt att delta i överläggningen har: - Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd vid behandling av ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. - Ledamöter i en fullmäktigeberedning när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. - Ordföranden i en nämnd eller en beredningsledare eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. - Styrelsens ordförande i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3–4 §§ KL, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i bolaget.

§ 24 Revisorerna och deras sakkunniga ska ges tillfälle att delta i överläggningen när kommunfullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får också delta i överläggningen, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning. Förtroendevald som inte är ledamot men mot vilken anmärkning riktas får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över den verksamhet som den förtroendevalde ansvarar för behandlas. Ordförande och vice ordförande i en nämnd får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över verksamheten i den egna nämnden behandlas.

§ 25 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och beredningsledarna i beredningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag eller jäv. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 10 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordförandena i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

§ 26 En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Annars sker inträde efter att beslut fattats i pågående punkt.

§ 27 Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning han eller hon har anmält sig och har blivit uppropad. Debattinlägg får maximalt vara tre minuter långa. Föredragningar på sammanträdena får max vara 15 minuter långa, om undantag önskas ska detta beviljas av kommunfullmäktiges presidium. Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter en minut för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden får ordföranden ta från talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hens anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Detta gäller såväl ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige som andra som bevistar kommunfullmäktiges sammanträde. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. Yrkanden

§ 28 När kommunfullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte kommunfullmäktige beslutar medge det enhälligt. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 11 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Deltagande i beslut (4 kap. 25 § KL)

§ 29 I början av varje sammanträde ska ledamöter och ersättare registrera sin närvaro i kommunfullmäktiges närvaro- och voteringssystem. När samtliga ledamöter och ersättare har registrerat sin närvaro meddelar sekreteraren vilka ersättare som ska tjänstgöra för frånvarande ledamöter. I händelse av att voteringssystemet inte kan användas förrättas upprop utifrån uppropslistan manuellt.

§ 30 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster i voteringssystemet. I händelse av att omröstning inte kan genomföras i voteringssystemet, ska ledamöterna avge sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Voteringspropositionen ska godkännas av kommunfullmäktige innan en omröstning genomförs. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Ordföranden är alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ett ärende ska kunna avgöras. Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.

§ 31 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den: 1. upptar namnet på någon som inte är valbar, 2. upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, 3. upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 12 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Motioner (5 kap. 22 § KL)

§ 32 Revisorerna kan initiera ärende i nämnder, styrelser och utskott i anledning av sin granskning, när de bedömer att så behövs. Nämndens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som möjligt. I kommunallagen kap 12, 1 §, framgår att revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats, eller om allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. I enlighet med kommunallagen kan dock revisorerna avstå från att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det inte föreligger en sådan misstanke. 9 3.5 Revisorernas arkiv

§ 33 Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har tillkännagetts enligt § 11. Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda föreskrifter och trots att ärendet inte har beretts, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. När överläggningen avslutats lägger ordföranden fram förslag till beslut. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och befäster beslutet med klubbslag, om inte omröstning begärs. Om omröstning begärs ska den ske öppet utom vid val, som inte är proportionellt. Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte annat är föreskrivet enligt lag. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. I ärenden som avser val fattas beslutet dock genom lottning. Ordföranden ska avstå att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks. Ordföranden får avstå att lägga fram ett förslag till beslut om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Kommunfullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram. Bordläggning och återremiss (5 kap. 50–51 §§ KL)

§ 34 Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 13 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Ett bordlagt ärende ska behandlas på kommunfullmäktiges nästa sammanträde, om kommunfullmäktige inte beslutar något annat. Bolagens initiativrätt (5 kap 22 § KL)

§ 35 Styrelsen i ett sådant bolag som avses i 10 kap 3 och 4 §§ KL får väcka ärenden i kommunfullmäktige om sådana ärenden som bolaget är skyldig att se till att kommunfullmäktige får ta ställning till. Interpellationer (5 kap 59-63 §§ KL)

§ 36 En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Interpellationen bör ska lämnas in till kommunkansliet tio (10) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den. Interpellationer kan lämnas in genom för ändamålet avsedd e-tjänst på kommunens hemsida eller i form av fysisk originalhandling med underskrift, alternativt originalhandling med underskrift som skannas och därefter skickas per e-post. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. Interpellationer får riktas till kommunstyrelsens ordförande, beredningsledare, ordföranden i en nämnd eller kommunens bolag och stiftelser, samt till ordförandena i kommunstyrelsens utskott. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det, då interpellationen ställdes. Ett svar på interpellationen ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kallelsen. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bör få del av svaret 4 dagar före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. Om interpellationen avser förhållandena i ett sådant bolag som avses i 10 kap 3 och 4 §§ KL, får den ordförande till vilken interpellationen ställts överlämna till en av kommunfullmäktige utsedd ledamot i bolagets styrelse att besvara interpellationen. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 14 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. Frågor (5 kap. 64 § KL)

§ 37 En fråga ska vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. En fråga ska lämnas in till kommunkansliet senast sju (7) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den. En fråga kan lämnas in genom för ändamålet avsedd e- tjänst på kommunens hemsida eller i form av fysisk originalhandling med underskrift, alternativt originalhandling med underskrift som skannas och därefter skickas per e-post. Vad som sägs i § 36 gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilken den har ställts. I en debatt med anledning av frågan får endast den som ställt frågan och den tillfrågade delta. Beredning av ärenden (5 kap 26-36 §§ KL)

§ 38 Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör styrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige ska behandla ska beredas. Kommunfullmäktiges presidium och styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje ordinarie sammanträde med kommunfullmäktige ska redovisas de kommunfullmäktigeärenden som har kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut som har fattats om beredning och remiss av sådana ärenden. Kommunfullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning. Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet får kommunfullmäktige också utan ytterligare beredning besluta, att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 9 § KL. En motion ska beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till kommunfullmäktige inom samma tid. Motion eller annat ärende som ska prövas av kommunfullmäktige och som inkommer mellan två kommunfullmäktigesammanträden, får ordföranden eller på dennes uppdrag kommunfullmäktiges sekreterare remittera till styrelsen för beredning. Den remitterade motionen anmäls på nästkommande sammanträde till både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Eventuell debatt kring motionen sker när motionen beretts och inte när den anmäls. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 15 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Kommunfullmäktige beslutar om remiss för beredning av motion eller annat ärende som inte remitterats med stöd av bestämmelserna i sjätte stycket. Kommunfullmäktige bör inte ha mer än en större föredragning per sammanträde. Återredovisning från nämnderna (6 kap 5 § KL)

§ 39 Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente. Kommunstyrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning. Kommunstyrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det. Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap 24 och 32 § KL)

§ 40 Kommunfullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen. Tillkännagivandet ska innehålla tid och plats för sammanträdet och det ska framgå vilka ärenden som ska behandlas.

§ 41 På det första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige väljer kommunfullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av det antal ledamöter och ersättare, som kommunfullmäktige bestämmer. Bland ledamöterna väljer kommunfullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige ska behandla med undantag av valen av kommunfullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Kommunfullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Revisorernas budget (11 kap 8 § KL)

§ 42 Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden ska ske i lämpligt media för att nå så många kommunmedlemmar som möjligt. Presidiet avgör val av media för annonsering 10 samt när annonseringen sker. Exempelvis görs annonsering genom en nyhet på kommunens hemsida och i kommunens sociala medier samt i lokalmedia. Presidiet kan välja att annonsera på tillgängliga anslagstavlor och/eller skärmar i Kommunhuset och Kulturhuset Fregatten. Annonsen ska innehålla tid och plats för sammanträdet samt information om ett urval av de ärenden som kommer behandlas. Annonsen bör innehålla information om var kallelse och handlingar finns tillgängliga på kommunens hemsida.

§ 43 Vid sammanträdena skrivs protokoll på ordförandens ansvar. Protokollet redovisar vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort, och vilka ärenden som kommunfullmäktige har handlagt. Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats, ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. Tillkännagivandet får inte tas bort före klagotidens utgång enligt 13 kap. 5 § KL. Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Kommunfullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan kommunfullmäktige justerar den. Reservation (4 kap. 27 § KL)

§ 44 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Om kommunfullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades. Expediering och publicering

§ 45 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar kommunfullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i kommunfullmäktiges namn, om inte kommunfullmäktige beslutar annat.

§ 46 Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden behandlas och avgörs som har tillkännagetts (se avsnitt ovan). Ett brådskande ärende får dock avgöras, trots att det inte tillkännagivits och trots att det inte beretts om samtliga tjänstgörande ledamöter och ersättare beslutar det. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i tillkännagivandet. 5.2 Yttranderätt (regleras i KL kap 5 §§ 39-41)

§ 47 Rätt att delta i överläggningen har: • Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd vid behandling av ärende där nämndens verksamhetsområde berörs. 11 • Ledamöter i en fullmäktigeberedning när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. • Ordföranden i en nämnd eller en beredningsledare eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret. • Styrelsens ordförande i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3–4 §§ KL, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i bolaget. • Kommundirektören i alla ärenden. • Se avsnitt om interpellation och enkla frågor för särskilda regler om yttranderätt för ersättare som ställt en interpellation eller fråga.

§ 48 Under förutsättning som anges nedan ska följande val vara proportionella: 1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 2. val av revisorer och revisorsersättare, 3. val av ledamöter och ersättare i styrelser för aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorsersättare som ska granska en sådan styrelses förvaltning. Ett val ska vara proportionellt om det begärs av minst det antal ledamöter som motsvarar den kvot som man får om man dividerar antalet närvarande ledamöter med summan av det antal personer som valet avser plus 1. Om kvoten då blir ett decimaltal ska den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid ett sådant val finns det särskilda föreskrifter. Fullmäktigeberedningar Val

§ 49 Förtroendevald som inte är ledamot men mot vilken anmärkning riktas får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över den verksamhet som den förtroendevalde ansvarar för behandlas. Ordförande och vice ordförande i en nämnd får delta i överläggningarna när revisionsberättelsen över verksamheten i den egna nämnden behandlas.

§ 50 Dnr: KS 2025/965 Reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg Beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (SoL) i Stenungsunds kommun. Den tidigare beslutade riktlinjen upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 18 september 2025 (§ 100) att kommunen från och med år 2026 ska frångås som utförare av serviceinsatser inom hemtjänsten. Istället ska privata företag, inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV), utföra serviceinsatserna. Mot bakgrund av detta behöver riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen revideras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (reviderad) Riktlinje för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (nuvarande version) Beslut skickas till Anneli.dyberg@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 Anneli Dyberg Till kommunfullmäktige Socialt ansvarig samordnare Reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (SoL) i Stenungsunds kommun. Den tidigare beslutade riktlinjen upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 18 september 2025 (§ 100) att kommunen från och med år 2026 ska frångås som utförare av serviceinsatser inom hemtjänsten. Istället ska privata företag, inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV), utföra serviceinsatserna. Mot bakgrund av detta behöver riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen revideras. Beskrivning av ärendet Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen innehåller anvisningar för myndighetsutövning inom vård och omsorg i Stenungsund, samt normangivelser som ska vägleda även verkställande enheter inom vård och omsorg. Syftet med riktlinjen är att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatser. Riktlinjen ger stöd i det praktiska arbetet med att tolka lagstiftningen vid individuell behovsprövning samt anger vad som är skäliga levnadsförhållanden i normalfallet. Förvaltningens förslag till revideringar har sin grund i att kommunens hemtjänst från och med våren 2026 inte längre kommer att utföra serviceinsatser i egen regi. Insatser gällande inköp samt städning och tvätt kommer i stället utföras av privata företag. När utförandet förändras och det blir två utförare hos den enskilde, behöver riktlinjen uppdateras och förtydligas för att spegla den nya ordningen. Det gäller beskrivningar av ansvarsfördelning vid insatser gällande inköp samt att tvätta och torka kläder, då det inte ska bli några otydligheter eller risker för den allra mest sårbara gruppen med ett större behov av stöd. Förvaltningen föreslår också att ett begrepp för personer med nedsatt kognitiv förmåga används konsekvent i riktlinjen. I nuvarande riktlinje benämns denna målgrupp med olika begrepp. Förslag är att använda begreppet ”personer med kognitiva svårigheter”. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 Svårigheterna kan komma av nedsatt minne, planeringsförmåga, initiativförmåga eller förmåga att hantera flera moment i följd. Syftet med revideringarna är att säkerställa att riktlinjen är aktuell, rättssäker och tydlig. Riktlinjen ska fortsatt ge stöd för likvärdiga bedömningar och beslut samt bidra till transparens kring kommunens ansvar och den enskildes möjligheter, när serviceinsatser utförs av privata utförare. Förslaget bedöms vara förenligt med socialtjänstlagens grundläggande principer om självbestämmande, trygghet och god kvalitet, samt med kommunens ansvar att organisera socialtjänsten på ett ändamålsenligt sätt. Kommunens ansvar för behovsbedömning, beslut och uppföljning enligt socialtjänstlagen kvarstår oförändrat. Nedan följer en beskrivning av föreslagna förändringar. Förslag på ny insats: Att företa mångfaldiga uppgifter Inom insatsen ”att skaffa varor och tjänster” ingår enligt nuvarande riktlinje inte stöd i att rensa kyl, frys och skafferi, inventera vad som behöver köpas, planera måltider och inköpslista inför att inköp ska genomföras. För vissa enskilda med kognitiva svårigheter, finns behov av stöd i att planera och genomföra uppgifter som kräver struktur, överblick och hantering av flera moment i följd. Detta kan exempelvis handla om att rensa bort gammal mat, inventera livsmedel, planera måltider samt upprätta inköpslista för en vecka. Dessa moment förutsätter förmåga till planering i flera steg och utgör därför ett mer omfattande stödbehov än vad som ryms inom befintliga insatser. Enskilda med kognitiva svårigheter som har behov av stöd med inköp kan även ha behov av detta förberedande stöd för att inköpen ska motsvara den enskildes faktiska behov. När inköp utförs av annan aktör än den enskilde själv är detta stöd särskilt viktigt. Utan förberedande stöd finns risk att nödvändiga moment inte blir utförda, vilket kan påverka den enskildes livsföring och trygghet. Mot denna bakgrund föreslås att insatsen ”att företa mångfaldiga uppgifter” tydliggörs som en egen insats som kan beviljas när det finns behov av stöd i planering och genomförande av uppgifter i flera steg. Förslag på justering genom utökning av befintlig insats: Att ta hand om lättare hushållsgöromål Inom befintlig insats ” Att ta hand om lättare hushållsgöromål” ingår bland annat att bädda säng. För vissa enskilda, exempelvis vid inkontinensproblematik, kan behovet av att bädda rent i sängen förekomma dagligen. I nuvarande riktlinje beskrivs att bädda rent i sängen sker i samband med tvätt och tork av kläder, med norm varannan vecka. Vid översynen av insatser har det identifierats att denna beskrivning inte fullt ut fångar behovet hos personer som har ett mer omfattande och frekvent behov av att bädda rent i säng. Det finns därför behov av att tydliggöra att momentet bädda rent i säng kan ingå inom insatsen ”att ta hand om lättare hushållsgöromål” och att det inte ska utgöra en egen insats. Däremot har det identifierats behov av att införa två olika nivåer inom insatsen. Detta för att möjliggöra en Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 behovsbedömning som bättre tar hänsyn till individuella behov och tydliggöra behovet som kan vara dagligen. Mot denna bakgrund föreslås att insatsen ”att ta hand om lättare hushållsgöromål” utökas med möjlighet till två olika omfattningar. En omfattning inom ramen i nuvarande riktlinje och en utökad ”att ta han dom lättare hushållsgöromål” där bädda rent i säng kan omfattas. Förslag på justering av begrepp gällande personer med kognitiva svårigheter I nuvarande riktlinje benämns målgruppen med olika begrepp. För att skapa ett mer enhetligt och funktionsbaserat språk föreslås att begreppet personer med kognitiva svårigheter används, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. Med kognitiva svårigheter avses nedsättningar i kognitiva funktioner såsom minne, planeringsförmåga, initiativförmåga och förmåga att hantera flera moment i följd. Orsaken till dessa svårigheter kan vara exempelvis kognitiv svikt, demenssjukdom, förvärvad hjärnskada eller psykisk ohälsa. Bedömningen utgår från den enskildes faktiska förmåga i relation till den aktuella aktiviteten och görs alltid individuellt. Mot denna bakgrund föreslås att begreppet kognitiva svårigheter används som ett samlingsbegrepp i riktlinjen, i stället för att ange enskilda diagnoser eller tillstånd såsom demenssjukdom, psykisk ohälsa eller kognitiv svikt. Begreppet tydliggör att bedömningen utgår från den enskildes faktiska funktionsförmåga och behov av stöd i vardagen, oavsett bakomliggande orsak. Ekonomisk bedömning I dagsläget är det svårt att bedöma omfattningen av eventuella kostnadsförändringar. Eventuella kostnadsökningar hanteras inom befintlig budgetram och beaktas i det fortsatta budgetarbetet. Barnkonsekvensanalys De föreslagna förändringarna av riktlinjen för behovsbedömning enligt socialtjänstlagen avser ett mer utökad stöd för personer med kognitiva svårigheter som har behov av stöd i planering och genomförande av uppgifter i flera steg. Vidare utökat stöd vid behov av att bädda rent i säng som inte kan tillgodoses i insatsen ”tvätt och torka kläder”. Målgruppen är främst vuxna personer som har behov av stöd från hemtjänsten. Förslagen bedöms därför inte ha någon direkt påverkan på barn som målgrupp för insatserna. Det finns dock barn som indirekt kan beröras, exempelvis barn som lever i hushåll där en förälder eller annan närstående har behov av stöd från socialtjänsten. För dessa barn kan förändringarna få betydelse för vardagens struktur, trygghet och omsorgssituation. Genom att tydliggöra och anpassa insatser såsom ”att ta hand om lättare hushållsgöromål” samt införa en ny insats för stöd i att till exempel rensa, planera måltider och inköp, skapas Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 bättre förutsättningar för att vuxna med funktionsnedsättning. Detta kan bidra till en mer fungerande vardag i hushållet, vilket i sin tur kan ha en positiv indirekt påverkan på barn som vistas där, exempelvis genom ökad ordning, bättre måltidsstruktur och minskad belastning på barnet. Förslagen syftar även till att stärka rättssäkerheten och säkerställa att insatser anpassas efter individuella behov. Detta ligger i linje med socialtjänstlagens bestämmelser om att barnets bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör barn, även när barnet inte är den primära målgruppen för insatsen. Sammantaget bedöms förslagen inte medföra några negativa konsekvenser för barn. Tvärtom kan de indirekt bidra till ökad trygghet och stabilitet för barn som lever i familjer där en vuxen har behov av stöd från socialtjänsten. Förslagen bedöms därmed vara förenliga med principen om barnets bästa enligt Socialtjänstlagen. Juridisk bedömning Enligt socialtjänstlagen (SFS 2025:400) har kommunen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver för att uppnå skäliga levnadsförhållanden. Insatser ska grundas på individuella behov och utformas med respekt för självbestämmande och integritet. De föreslagna förändringarna innebär ingen inskränkning av den enskildes rätt till stöd. Förslagen syftar i stället till att tydliggöra och anpassa kommunens riktlinjer för behovsbedömning till förändrade organisatoriska förutsättningar samt till identifierade behov hos vissa målgrupper. Sammantaget bedöms förslagen vara förenliga med socialtjänstlagen och dess grundläggande principer. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 3. God hälsa och välbefinnande, och mål 10. Minskad ojämlikhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen (reviderad) Riktlinje för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (nuvarande version) STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Rickard Persson Johanna Nordqvist Sektorchef Funktionschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/965 2026-04-21 Beslut skickas till Anneli.dyberg@stenungsund.se Riktlinje för behovsprövning enligt socialtjänstlagen Vård och omsorg Dokumentinformation Typ av dokument Beslutat av, samt § Beslutsdatum Diarienummer Riktlinje Kommunfullmäktige KS 2025/965

§ 51 Dnr: KS 2026/456 Undantag avseende dygnsvila för viss jourtjänstgörande personal, personlig assistans Beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att tillämpa undantag avseende dygnsvila för viss jourtjänstgörande personal hos två enskilda brukare inom personlig assistans. Sammanfattning av ärendet Det centrala kollektivavtalet består av huvudöverenskommelsen (HÖK). I HÖK finns Allmänna bestämmelser (AB) med bilagor och de innehåller allmänna anställningsvillkor. Bilaga J är en bilaga till AB som reglerar särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal. Reviderad version av bilaga J trädde i kraft i februari 2024 och det medförde en förändring gällande antalet timmar som ett arbetspass med både arbete och jour får innehålla, från 24 timmar till 20 timmar. Det finns möjlighet att besluta om undantag, som ska rapporteras till central Arbetstidsnämnd. Kommunstyrelsen fattade beslut om undantag avseende dygnsvila för viss jourtjänstgörande personal hos tre enskilda brukare 2024 och 2025. Beslut kan fattas för ett år i taget. Förvaltningen efterfrågar beslut om att fortsätta tillämpa arbetstid och jour med 24 timmar per pass under ytterligare ett år enligt möjligt undantag i Bilaga J, grundat i två enskilda brukares behov. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-23 Beslut skickas till johanna.nordqvist@stenungsund.se camilla.rudback@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/456 2026-04-23 Johanna Nordqvist Till kommunstyrelsen Funktionschef Undantag avseende dygnsvila för viss jourtjänstgörande personal, personlig assistans Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att tillämpa undantag avseende dygnsvila för viss jourtjänstgörande personal hos två enskilda brukare inom personlig assistans. Sammanfattning av ärendet Det centrala kollektivavtalet består av huvudöverenskommelsen (HÖK). I HÖK finns Allmänna bestämmelser (AB) med bilagor och de innehåller allmänna anställningsvillkor. Bilaga J är en bilaga till AB som reglerar särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal. Reviderad version av bilaga J trädde i kraft i februari 2024 och det medförde en förändring gällande antalet timmar som ett arbetspass med både arbete och jour får innehålla, från 24 timmar till 20 timmar. Det finns möjlighet att besluta om undantag som rapporteras till central Arbetstidsnämnd. Kommunstyrelsen fattade beslut om undantag avseende dygnsvila för viss jourtjänstgörande personal hos tre enskilda brukare 2024 och 2025. Beslut kan fattas för ett år i taget. Förvaltningen efterfrågar beslut om att fortsätta tillämpa arbetstid och jour med 24 timmar per pass under ytterligare ett år enligt möjligt undantag i Bilaga J grundat i två enskilda brukares behov. Beskrivning av ärendet Dispensansökan avser bemanningen för 2 brukare: • Brukare 1, har i dagsläget personlig assistans schemalagt med dygnspass. • Brukare 2, har i dagsläget personlig assistans schemalagt med dygnspass. Verksamheten har i samverkan med berörda, bedömt att brukare 1 och 2 har behov som ställer krav på hög kontinuitet i bemanningen och det är anledningen till beslut om undantag. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/456 2026-04-23 Antalet medarbetare som arbetar med dessa 2 brukare och berörs är i dagsläget 14 stycken. Individuella riskbedömningar utifrån brukarperspektiv genomfördes 17 november 2025 och en riskanalys utifrån medarbetarperspektiv genomfördes samma datum. Åtgärder/handlingsplaner har tagits fram för identifierade risker. En MBL-förhandling genomfördes 3 februari 2026. MBL-förhandling innebär en förhandling mellan arbetsgivare och facklig organisation/fackliga organisationer som genomförs enligt Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, inför förändringar av verksamheten, arbets- eller anställningsförhållanden. Beslut om undantag avseende dygnsvila ska skickas till central Arbetstidsnämnd och det är obligatoriskt att bifoga dokument innehållande kommunstyrelsens beslut, riskbedömning med både brukar- och personalperspektiv samt MBL-protokoll. Ekonomisk bedömning Ärendet bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Ärendet berör inte barn eller ungdomar. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål nr. 3, God hälsa och välbefinnande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-23 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Rickard Persson Caroline Eriksson Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till johanna.nordqvist@stenungsund.se camilla.rudback@stenungsund.se Protokoll Välfärdsutskottet 2026-05-13

§ 52 Dnr: KS 2026/18 Rapport till kommunfullmäktige om ej verkställda beslut kvartal 1, 2026 Beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar rapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska enligt socialtjänstlagen rapportera till kommunfullmäktige hur många gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Kommunstyrelsen ska även rapportera antal beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. I rapporten ska det anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-14 Beslut skickas till susanne.vinqvist@stenungsund.se ulf.tolf@stenungsund.se johanna.nordqvist@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/18 2026-04-14 Marita Olsson Till kommunfullmäktige Systemutvecklare Rapport till kommunfullmäktige om ej verkställda beslut kvartal 1, 2026 Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige noterar rapporten. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen ska enligt socialtjänstlagen rapportera till kommunfullmäktige hur många gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Kommunstyrelsen ska även rapportera antal beslut som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. I rapporten ska det anges vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Beskrivning av ärendet Nedan anges ej verkställda biståndsbeslut för kvartal 1, 2026, vilken typ av bistånd beslutet gäller samt datum för beslutet: • SoL kap 4.1 Kontaktfamilj, datum för gynnande beslut 2025-03-13 • SoL kap 11.1 Kontaktfamilj, datum för gynnande beslut 2025-09-29 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-11-18 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-11-19 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-11-19 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-11-26 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-12-07 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-12-10 • SoL kap 11.1 Särskilt boende, datum för gynnande beslut 2025-12-12 Ekonomisk bedömning Gynnande beslut som ej har verkställts inom tre månader, orsaken till att de inte har verkställts samt om kompenserande åtgärder har vidtagits, rapporteras till inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt fastställda rapporteringstider. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/18 2026-04-14 Om IVO bedömer att dröjsmålet varit oskäligt skickar IVO en ansökan om en särskild avgift till förvaltningsrätten. Det är sedan domstolen som avgör om kommunen ska betala en särskild avgift, som tillfaller staten. Barnkonsekvensanalys I kommunens beslutade riktlinje för myndighetsutövning och verkställighet för handläggning av individuellt stöd till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning framgår att beslut som rör barn ska fattas utifrån bedömningen barnets bästa (artikel 3). Juridisk bedömning Alla som bor eller vistas i en kommun har rätt att ansöka om bistånd hos socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (2025:400), SoL eller insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och få sin sak prövad och avgjord genom ett formellt beslut. Beslut om bistånd gäller omedelbart och ska verkställas direkt. I praktiken måste kommunen få skälig tid att verkställa beslutet sedan behovet av stöd och bistånd blivit känt. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål nr. 3 God hälsa och välbefinnande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-14 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor socialtjänst Rickard Persson Ulf Tolf Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till susanne.vinqvist@stenungsund.se ulf.tolf@stenungsund.se johanna.nordqvist@stenungsund.se Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 53 Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna. 12 5.3 Ordning vid begäran om ordet, yrkanden, replik med mera (regleras i KL kap 5 §§ 42-43)

§ 54 Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning han eller hon har anmält sig och har blivit välkomnad av ordförande till talarstolen. Tillägg: Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar begär ordet dels för att lägga ett yrkande, dels för att göra ett debattinlägg. Om ett yrkande läggs, bör det göras uttryckligen. Ordet begärs i det närvaro- och voteringssystem som används. Fungerar inte det, används handuppräckning.

§ 55 Dnr: KS 2026/514 Flytt av verksamhet från Åbacka till Mariagården Beslut Välfärdsutskottet föreslår kommunstyrelsens presidium att kommunstyrelsen vid sammanträdet 25 maj får information (föredragning) gällande varför processen om byggnation av växthus på Mariagården har förlängts. Vidare önskas information om hur förvaltningen lägger om och anpassar verksamheten på Åbacka under tiden. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen besluta den 26 januari 2026 (§ 29) att omprioritera 7 mnkr för att bygga växthus med kompletteringsbyggnader på Mariagården. Detta eftersom lokalerna på Åbacka är i dåligt skick och saknar tillgänglighetsanpassning. På Åbacka bedrivs idag rehabiliteringsverksamhet genom trädgårdsarbete och hantverk av individ- och familjeomsorgen (IFO) samt utbildningsprojektet ”odla svenska” av arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen och IFO. Verksamheten på Åbacka ska sedermera flytta till Mariagården, när växthus samt kompletteringsbyggnader är uppförda där. Information lämnades på allmänna utskottet 12 maj 2026 om att byggnation av växthus och kompletteringsbyggnader på Mariagården kommer ta längre tid än beräknat, med anledning av att det krävs naturvärdesinventering innan bygglov kan sökas. Byggnationen beräknas vara klar under år 2028. Ärendet initieras av välfärdsutskottets ordförande Jan Rudén (S) under aktuellt sammanträde. Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Jan Rudén (S), med instämmande av Linda-Maria Hermansson (C), föreslår att välfärdsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsens presidium att kommunstyrelsen vid sammanträdet 25 maj får information (föredragning) gällande varför processen om byggnation av växthus på Mariagården har förlängts. Vidare önskas information om hur förvaltningen lägger om och anpassar verksamheten på Åbacka under tiden. Beslutsgång Ordförande frågar om välfärdsutskottet kan besluta i enlighet med ordförandes förslag och konstaterar att så sker. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Välfärdsutskottet 2026-05-13 Beslut skickas till Kommunstyrelsens presidium Berörda tjänstepersoner Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll från beredningen för hållbar utveckling, 2026-04-16

§ 56 Om någon i sitt anförande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hens anförande.

§ 57 Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse från sammanträdet. Detta gäller såväl ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige som andra som närvarar vid sammanträdet. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet. Se vidare avsnitt 3.1.1 om regler för att avbryta och återuppta sammanträde.

§ 58 Om beredningsledaren är frånvarande för en tid kortare än två månader ansvarar vice beredningsledare för att beredningen kallas till möten, att rapportering av arvoden sker och för ordförandeskapet på mötena. Inget extra arvode utgår. Skulle beredningsledaren inte kunna fullfölja sitt uppdrag under en tid som överstiger två månader upphör årsarvodet för beredningsledaren och det utbetalas i stället till vice beredningsledaren som fullföljer uppdraget till dess att beredningsledaren återigen kan fullfölja uppdraget, eller nyval sker. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 19 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 REGLER FÖR ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND I STENUNGSUNDS KOMMUNFULLMÄKTIGE 1. Allmänheten har möjlighet att ställa frågor på kommunfullmäktige. 2. Frågeställaren får läsa upp frågan i samband med frågestunden. Frågeställaren avgör själv om frågan ska framföras från talarstolen eller längre bak i salen, med en mikrofon. Frågeställarens taletid är begränsad till 3 minuter. Frågan får kompletteras med en muntlig följdfråga om 1 minut på sammanträdet. 3. Frågorna får ställas till kommunfullmäktiges ledamöter, ordföranden och vice ordförandena i kommunens styrelse/nämnder, utskott och beredningsledare. 4. Kommunfullmäktiges ordförande tillsammans med kommunstyrelsens presidium avgör vem som ska besvara frågan. 5. När ett kommunfullmäktigesammanträde tillkännages ska alltid information om allmänhetens frågestund finnas med. 6. Allmänhetens frågestund hålls i början på varje kommunfullmäktigesammanträde. 7. Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. 8. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller vid behov anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar. 9. Frågeställaren ska vara kommunmedlem. 10. Frågan ska vara skriftlig, undertecknad och inlämnad senast en vecka före sammanträdet (klockan 12:00). Frågan skickas per e-post till kommun@stenungsund.se, via e-tjänsten ”Kontakta kommunen” på kommunens hemsida eller per post till Kansliet, Stenungsunds kommun, Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund. 11. Frågeställaren ska vara närvarande vid frågestunden. Om särskilda skäl föreligger kan presidiet bestämma att en fråga ska framföras och besvaras, även om frågeställaren inte närvarar vid frågestunden. Om frågeställaren inte infinner sig till frågestunden och önskar ställa sin fråga på nästa sammanträde, behöver frågeställaren skicka in sin fråga igen. 12. Om två eller flera personer ställt samma fråga får frågorna besvaras samtidigt. 13. Frågan ska vara av allmänintresse och inte avse enskild persons ärende hos Stenungsunds kommun. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 20 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 14. Om frågan inte hinner behandlas eller inte kan besvaras får frågeställaren möjlighet att ställa sin fråga på ett kommande sammanträde i stället, alternativt få ett skriftligs svar om så önskas. 15. Fråga ska kunna besvaras utan större utredning. Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 21 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 2026-05-18 Paragrafförteckning 29 62 30 78, 65-67, 69 Paragraf i nuvarande arbetsordning 31 71 jämfört med paragraf i förslag till revidering 32 85, 87 33 46, 59, 61, 67-68 Nuvarande Reviderad 34 Infotext 5.4.1, 63-64 1 1 35 84 2 2-3; 5 36 88-92 3 4 37 93-95 4 4; 7 38 33, 97, 99, 100, 102 5 11 39 98-99 6 12; 14 40 102 7 15 41 104-106 8 16 42 103 9 13 43 76, 81, 78, 80 10 17 44 73 11 34, 40-42 45 82 12 19-20 46 81 13 31 47 21 14 32, 35-37, 43 48 74-75 15 84 49 108, 107 16 22 50 108, 107 17 24 51 107 18 23-24 52 111 19 26-27 53 112 20 28-30 54 112 21 78-81 55 110 22 44-46 56 110 23 47 57 113 24 48-49 58 114 25 51-53 26 47, 50 27 54-57 28 59-60 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post Giro Org nr 444 82 Stenungsund Strandvägen 15 0303-73 00 00 0303-73 82 35 kommun@stenungsund.se Bg 430-7203 21 20 00-1298 www.stenungsund.se Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 59 När kommunfullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden ska avstå att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks. Ordföranden får avstå att lägga fram ett förslag till beslut om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Kommunfullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller läggas till, om inte kommunfullmäktige beslutar medge det enhälligt.

§ 60 Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande inkomma med det skriftligt.

§ 61 Vid beslutsgången lägger ordförande fram förslagen till beslut som framkommit under överläggningen, och utformar då dessa så att de kan besvaras med ja eller nej. Efter genomförd beslutsgång tillkännager ordföranden vad hen uppfattar vara det som kommunfullmäktige beslutat. Om inte omröstning begärs, befäster ordförande beslutet med ett klubbslag. Beslutet har då fattats med acklamation.

§ 62 Dnr: KS 2025/1075 Avtal om anläggningsarrende för Spekeröds Bygdegårdsförening inom del av fastigheten Kleva 1:13 Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Avtal om anläggningsarrende för Spekeröds Bygdegårdsförening inom del av fastighet Kleva 1:13 godkänns att gälla från och med 2026-06-01 till och med 2046-05-31, samt därefter med möjlig förlängning med ett år i taget. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun har sedan länge ett tecknat arrendeavtal med Spekeröds Bygdegårdsförening för bland annat deras byggnad. Spekeröds Bygdegårdsförening behöver göra investeringar på bland annat sin byggnad framåt och som säkerhet kan de behöva uppvisa ett arrendeavtal på en längre avtalstid än tidigare arrende. Mot den bakgrunden har kommunen reviderat avtalet samt förlängt avtalstiden till år 2046. Om uppsägning inte sker förlängs avtalet därefter med ett år i taget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-12 Avtal om anläggningsarrende för Spekeröds Bygdegårdsförening, del av Kleva 1:13 Beslut skickas till Louise.sjovall@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/1075 2026-03-12 Louise Sjövall Till kommunstyrelsen markhandläggare Avtal om anläggningsarrende för Spekeröds Bygdegårdsförening inom del av fastigheten Kleva 1:13 Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Avtal om anläggningsarrende för Spekeröds Bygdegårdsförening inom del av fastighet Kleva 1:13 godkänns att gälla från och med 2026-06-01 till och med 2046-05-31, samt därefter med möjlig förlängning med ett år i taget. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun har sedan länge ett tecknat arrendeavtal med Spekeröds Bygdegårdsförening för bland annat deras byggnad. Spekeröds Bygdegårdsförening behöver göra investeringar på bland annat sin byggnad framåt och som säkerhet kan de behöva uppvisa ett arrendeavtal på en längre avtalstid än tidigare arrende. Mot den bakgrunden har kommunen reviderat avtalet samt förlängt avtalstiden till år 2046. Om uppsägning inte sker förlängs avtalet därefter med ett år i taget. Beskrivning av ärendet Spekeröds Bygdegårdsförening, nedan Föreningen, har sedan 1987 (avtalsnummer 129, LIS 439/12) ett arrendeavtal för cirka 5 200 kvm mark, som bland annat nyttjas för deras byggnad. För att Föreningen ska ha möjlighet att kunna göra investeringar i deras byggnad och verksamhet behöver det tecknas ett nytt avtal med längre arrendetid än tidigare avtal. Vid tecknande av nya avtal behöver avtalet uppdateras med de villkor som kommunen ställer idag och som är förenliga med anläggningsarrende enligt jordabalken. Till exempel behöver arrendeavgiften höjas då tidigare avgift inte längre är marknadsmässig. Avtalet har även förtydligats angående väg, parkering samt för de vatten- och avloppsanläggningar som ingår i en gemensamhetsanläggning som kommunens fastighet Kleva 1:13 har andelar i och som Föreningen använder sig av. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/1075 2026-03-12 Översiktsbild över Kleva 1:13, där röd markering visar Bygdegårdsföreningens arrendeområde Ekonomisk bedömning Arrendeavtalet binder upp kommunal mark och genererar en årlig intäkt om 4 864 kronor (oktober 2024) som årligen räknas upp med konsumentprisindex. Barnkonsekvensanalys Ärendet i sig är av administrativ karaktär och har ingen påverkan på barn, men att Föreningens verksamhet kan få leva kvar har en viss påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-03-12 Avtal om anläggningsarrende för Spekeröds Bygdegårdsförening, del av Kleva 1:13 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/1075 2026-03-12 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Fredric Arpfjord Veronica Götzinger Sektorchef Verksamhetschef Beslut skickas till Louise.sjovall@stenungsund.se Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 63 Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna ställer sig bakom.

§ 64 Ett bordlagt ärende ska behandlas på kommunfullmäktiges nästa sammanträde, om kommunfullmäktige inte beslutar något annat. 5.4.2 Öppen omröstning (regleras i KL kap 4 §§ 24-25, kap 5 § 54–56) Information: Omröstningar genomförs öppet förutom när det gäller val eller personalärenden.

§ 65 Vid öppna omröstningar avger de tjänstgörande sina röster i det voteringssystem som används. I händelse av att omröstning inte kan genomföras i voteringssystemet, ska ledamöterna avge sina röster efter upprop, som ska ske enligt uppropslistan. Den ledamot eller tjänstgörande ersättare som inte kan avge sin röst i systemet ska uppmärksamma ordförande på det så att dennes röst kan tas med muntligen.

§ 66 Dnr: KS 2026/462 Uppföljning av kamerabevakning i Stenungsunds kommun Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Kamerabevakning är utifrån politiska beslut, skadegörelse, säkerhet och trygghet en prioriterad fråga i förvaltningen. Kommunen har sedan förra uppföljningen i maj 2025 satt upp kameror på 12 platser och totalt finns nu kamerabevakning på 21 platser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-14 Beslut skickas till anna.augustin@stenungsund.se elin.hjalmarsson@stenungsund.se anna.wejdin@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/334 2026-04-14 Björn Alm Ekenberg Till kommunstyrelsen Säkerhetssamordnare Uppföljning av kamerabevakning i Stenungsunds kommun Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Kamerabevakning är utifrån politiska beslut, skadegörelse, säkerhet och trygghet en prioriterad fråga i förvaltningen. Kommunen har sedan förra uppföljningen i maj 2025 satt upp kameror på 12 platser och totalt finns nu kamerabevakning på 21 platser. Beskrivning av ärendet Det säkerhetshöjande och brottsförebyggande arbetet är utifrån politiska beslut och det förhöjda säkerhetsläget i Sverige en prioriterad fråga för förvaltningen. En del av arbetet handlar om förstärkt verksamhetsskydd, vilket bland annat inbegriper kamerabevakning. Begreppet kamerabevakning innebär att en tv-kamera, ett annat optisk-elektroniskt instrument eller en därmed jämförbar utrustning, utan att manövreras på platsen, används på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning. Med kamerabevakning avses även användning av teknisk anordning för avlyssning eller upptagning av ljud. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har i flera beslut tydliggjort angelägenheten i att sätta upp kameror för att minska skadegörelsen och för att öka tryggheten i Stenungsunds kommun. Bland annat har kommunstyrelsen 2023 gett förvaltningen i uppdrag att undersöka och återrapportera behovet av kamerabevakning kring kommunens fastigheter och 2024 fick kommundirektören ett särskilt uppdrag att utöka kamerabevakningen inom ramen för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Kamerabevakning finns också med som potentiell åtgärd inom det prioriterade området våld i offentlig miljö i den av kommunfullmäktige antagna åtgärdsplanen för det brottsförebyggande arbetet som antogs under maj 2024. Kommunstyrelsen har också beslutat att förvaltningen årligen ska rapportera till kommunstyrelsen hur arbetet med kamerabevakning fortskrider. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/334 2026-04-14 Under 2025 och vinter/vår 2026 har kommunen satt upp kameror på följande platser: • Jörlandaskolan (vissa yttre miljöer) • Jörlanda förskola (vissa yttre miljöer) • Kopperskolan (vissa yttre miljöer) • Ekenässkolan (vissa yttre miljöer) • Skateparken (vissa yttre miljöer) • Arenan, Parkverksamhetens förråd (vissa yttre miljöer) • Hallernaskolan F-6 (vissa yttre miljöer) • Stora Högaskolan 7–9 (vissa yttre miljöer) • Kristinedalskolan (vissa yttre miljöer) • Arenan (vissa inre miljöer) • Vissa samhällsviktiga funktioner Beslut om kamerabevakning finns för följande platser, uppsättning har ännu ej skett men planering pågår för uppsättning: • VA/Gata förråd (vissa yttre miljöer) • Hemtjänstens parkering i Jörlanda (vissa yttre miljöer) Kommunen har nu kamerabevakning på följande platser: • Hallernaskolan 7-9 (vissa yttre och inre miljöer) • Nösnäsgymnasiet (vissa yttre och inre miljöer) • Hallernaskolan F-6 (vissa yttre miljöer) • Stora Högaskolan 7–9 (vissa yttre miljöer) • Kristinedalskolan (vissa yttre miljöer) • Vattenreservoar (vissa yttre miljöer) • Gång- och cykelbro centrala Stenungsund • Parkering kommunhuset • Strävlidens avloppsreningsverk (vissa yttre miljöer) • Stora Höga återvinning (vissa yttre miljöer) • Miljörum Snipan (Stenungsundshem) • Miljörum Jullen (Stenungsundshem) • Jörlandaskolan (vissa yttre miljöer) • Jörlanda förskola (vissa yttre miljöer) • Kopperskolan (vissa yttre miljöer) • Ekenässkolan (vissa yttre miljöer) • Skateparken (vissa yttre miljöer) • Arenan, Parkverksamhetens förråd (vissa yttre miljöer) • Arenan (vissa inre miljöer) • Vissa samhällsviktiga funktioner Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/334 2026-04-14 De befintliga kamerorna syftar främst till att minska risken för skadegörelse och intrång/inbrott samt som en trygghetsskapande åtgärd. Förutom ovanstående kan kamerabevakning också vara en viktig del av arbetet för att skydda samhällsviktiga verksamheter, kritisk infrastruktur och skyddsobjekt. Enligt tidigare beslut förbereder förvaltningen alltid vid nybyggnation för att kameror med enkelhet ska kunna installeras. Ny lagstiftning och ny hantering av kamerafrågorna i kommunen En orsak till att utbyggnaden av kamerabevakning har gått långsamt är den lagstiftning som fram april 2025 har gällt. Enligt lagstiftningen har den som vill kamerabevaka en allmän plats behövt ansöka om tillstånd hos IMY. Tillstånd ska ges om intresset för att bevaka väger tyngre än den enskildes intresse att inte bli bevakad. Det har varit upp till sökande att visa för IMY att det finns ett berättigat intresse, vilket i många fall har varit svårt för kommunen då det inte har funnits tillräckligt med underlag i form av rapporterad otrygghet eller förekomst av brottslig verksamhet. En annan orsak till att utbyggnaden av kamerabevakning har gått långsamt är att IMY:s handläggningstider för tillstånd har varit långa, ofta upp till ett år. I syfte att åstadkomma en mer ändamålsenlig lagstiftning beslutade riksdagen den 12 mars 2025 om ändringar i kamerabevakningslagen. Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2025 och innebar bland annat att tillståndskravet för kamerabevakning togs bort. Kommunen behöver inte längre att behöva ansöka om tillstånd för att kamerabevaka. Kommunen blir däremot skyldig att inför varje kamerabevakning genomföra dokumenterade intresseavvägningar, som motsvarar den prövning som IMY tidigare har gjort. I intresseavvägningarna ska kommunen redogöra för vilken rättslig grund som möjliggör kamerabevakningen och bedöma om intresset av att kamerabevaka väger tyngre än de enskildas intresse av att inte bli bevakad. Det infördes även krav på att föra förteckning över pågående och avslutad kamerabevakning. Den 1 april 2025 upphörde alla tillstånd att gälla och IMY avskrev de tillståndsansökningar som då inte hade hunnit handläggas. De tidigare tillståndsbesluten från IMY kan dock utgöra den dokumenterade intresseavvägning som krävs innan en kamerabevakning inleds. Detta innebär att så länge kamerabevakningen och förhållandena på platsen är oförändrade, kan kommunen fortsätta att kamerabevaka utan att en ny intresseavvägning måste göras. IMY:s tillståndsbeslut är i sådana fall en tillräcklig dokumentation av intresseavvägningen. Förvaltningen genomför nu nödvändiga analyser och intresseavvägningar för nya övervakningar, detta i syfte att omhänderta integritetsintresset och skyddsintresset samt göra en väl avvägd bedömning i varje kamerabevakningsärende. Förvaltningen kommer fortlöpande och fortsatt att se över behovet av utökad kamerabevakning. Identifierade behov av kamerabevakning kommer att lyftas till Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/334 2026-04-14 kommunstyrelsen för ställningstagande. Behovet av ställningstagande varierar beroende på vad det är för typ av kamerabevakning som övervägs. Kommunstyrelsen kommer att behöva ta ställning till hur bevakningsintresset ska bedömas (vilket utgör en del av intresseavvägningen). Det kan också finnas behov av ställningstaganden som följer av dataskyddslagstiftningen, GDPR, till exempel att efter genomförd konsekvensbedömning besluta om att inleda personuppgiftsbehandling eller besluta om att begära ett så kallat förhandssamråd. Ekonomisk bedömning Det är svårt att uppskatta generella kostnader för uppsättande av kameror eftersom en entreprenad behöver genomföras för framdragning av kablage och installation. Därutöver tillkommer årliga driftskostnader. De årliga driftskostnaderna för utomhuskamerorna beräknas för 2026 uppgå till 190-200 tkr. Kommunfullmäktige har i strategisk plan tillskjutit 200 tkr för att täcka sektor stödfunktioners stigande driftskostnader för kamerabevakning. Förvaltningen bedömer att skadegörelsekostnaderna kan minska som ett resultat av uppsättande av kameror. De bokförda kostnaderna för yttre skadegörelse uppgick 2025 till ca 385 tkr. År 2024 uppgick motsvarande kostnad till 355 tkr. Investeringskostnaderna för kamerabevakning uppgick 2025 till 1 130 tkr. Barnkonsekvensanalys Kamerabevakning vid skolor och förskolor syftar oftast till att öka tryggheten på skolområdet, minska risken för skadegörelse samt att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-14 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Anna Wejdin Sektorchef Tf Funktionschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/334 2026-04-14 Beslut skickas till anna.augustin@stenungsund.se elin.hjalmarsson@stenungsund.se anna.wejdin@stenungsund.se Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 67 Dnr: KS 2026/430 Kamerabevakning av kommunhusets fasader Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen godkänner Dokumenterad intresseavvägning och konsekvensbedömning inför kamerabevakning av kommunhusets fasader, daterad 2026-02-11. Kommunstyrelsen beslutar att inleda kamerabevakning av kommunhusets fasader. Sammanfattning av ärendet Från den 1 april 2025 är kommunen skyldig att inför varje kamerabevakning genomföra dokumenterade intresseavvägningar enligt kamerabevakningslagen (2018:1200). Utöver denna avvägning behöver kommunen även bedöma om varje kamerabevakning är förenlig med dataskyddsförordningen, GDPR. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig och den som ansvarar för att reglerna följs och att kamerabevakningen är tillåten. Kommunen har utifrån Integritetsskyddsmyndighetens utarbetade arbetsgång bedömt kamerabevakning av kommunhusets fasader som tillåten och nödvändig för att förbättra säkerheten och minska risken för skadegörelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-09 Dokumenterad intresseavvägning och konsekvensbedömning inför kamerabevakning av kommunhusets fasader, daterad 2026-02-11 Beslut skickas till Bjorn.alm-ekenberg@stenungsund.se Anders.eggertsen@stenungsund.se Erik.bergman@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. 20 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/430 2026-04-09 Björn Alm Ekenberg Till kommunstyrelsen Säkerhetssamordnare Kamerabevakning av kommunhusets fasader Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen godkänner Dokumenterad intresseavvägning och konsekvensbedömning inför kamerabevakning av kommunhusets fasader, daterad 2026-02-11. Kommunstyrelsen beslutar att inleda kamerabevakning av kommunhusets fasader. Sammanfattning av ärendet Från den 1 april 2025 är kommunen skyldig att inför varje kamerabevakning genomföra dokumenterade intresseavvägningar enligt kamerabevakningslagen (2018:1200). Utöver denna avvägning behöver kommunen även bedöma om varje kamerabevakning är förenlig med dataskyddsförordningen, GDPR. Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig och den som ansvarar för att reglerna följs och att kamerabevakningen är tillåten. Kommunen har utifrån Integritetsskyddsmyndighetens utarbetade arbetsgång bedömt kamerabevakning av kommunhusets fasader som tillåten och nödvändig för att förbättra säkerheten och minska risken för skadegörelse. Beskrivning av ärendet I samband med den förändring av kamerabevakningslagen som trädde i kraft 1 april 2025 har IMY tagit fram en vägledning som syftar till att hjälpa verksamhetsutövare att utföra bedömningar enligt lagstiftningen. Förvaltningen har använt vägledningen för att säkerställa att samtliga juridiska delar blir bedömda och på så vis säkerställa rättssäkra och likvärdiga underlag. I Dokumenterad intresseavvägning och konsekvensbedömning inför kamerabevakning av kommunhusets fasader, daterad 2026-02-11, har förvaltningen gjort de avvägningar som lagstiftningen kräver. Kamerabevakning av kommunhusets fasader Syftet med bevakningen är att förebygga, förhindra och upptäcka brott. Bevakningsområdet omfattar kommunhusets fasader. I anslutning till kommunhuset finns idag en större personalparkering, bilväg och gång- och cykelstråk men också närliggande kajplatser och villabebyggelse. Kommunhuset har vid flera tillfällen utsatts för skadegörelse och inbrott. 20 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/430 2026-04-09 Enligt underlag har fem incidenter under 2023 inträffat varav tre inbrott, en skadegörelse i form av brandbomb och ett knivhot mot personal som har riktats mot socialtjänstens personal inom individ- och familjeomsorgen. Som alternativa åtgärder har verksamheten infört utökad väktarrondering och utökade larmtider. Sedan tidigare finns också en pågående kamerabevakning för personalparkeringen. Förvaltningen har i enlighet med GDPR identifierat en rättslig grund och ett berättigat syfte med bevakningen. I detta fall handlar det om fasadkameror på kommunhuset där integritetsintresset bedöms väga lätt och bevakningsintresset väger relativt tungt. Tiderna som föreslås är måndag till söndag kl. 18:00 – 07:00. Bevakningen begränsas också till att endast innefatta fasader och två meter ut. En större ombyggnation av kommunhuset ska också under året genomföras för att förbättra säkerheten för personal och besökare. Den tänkta kamerabevakningen ses som ett nödvändigt komplement till tidigare åtgärder för att förebygga, förhindra och utreda brott. I förvaltningens förslag Dokumenterad intresseavvägning och konsekvensbedömning inför kamerabevakning av kommunhusets fasader bedöms därför bevakningsintresset väga tyngre än integritetsintresset. Kamerabevakningen måste registreras i kommunens förteckning innan den påbörjas, och endast ett fåtal personer ska ha åtkomst till inspelat material för att skydda det från obehörig åtkomst. Bevakningen ska regelbundet utvärderas och upphöra om den inte längre är nödvändig. Ekonomisk bedömning Driftkostnaden för en kamera är minimum 241 kr i månaden. Investeringskostnaden är cirka 20 tkr per kamera. Utryckningskostnader vid larm uppgår till cirka 3,6 tkr per uttryckning. Barnkonsekvensanalys Barn nämns som en särskilt skyddsvärd grupp ur integritetssynpunkt enligt dataskyddslagstiftningen. Den aktuella platsen är inte en plats där barn specifikt vistas under bevakningstiden, varför bevakningsintresset bedöms väga tyngre än integritetsintresset. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-09 Dokumenterad intresseavvägning och konsekvensbedömning inför kamerabevakning av kommunhusets fasader, daterad 2026-02-11 20 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/430 2026-04-09 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Anna Wejdin Sektorchef Tf Funktionschef Beslut skickas till Bjorn.alm-ekenberg@stenungsund.se Anders.eggertsen@stenungsund.se Erik.bergman@stenungsund.se 2026-02-119 Dokumenterad intresseavvägning och konsekvensbedömning inför kamerabevakning av kommunhusets fasader Kommunen behöver inför varje kamerabevakning genomföra en dokumenterad intresseavvägning som redogör för bland annat rättslig grund och om intresset av att bevaka väger tyngre än de enskildas intresse av att inte bli bevakad. En konsekvensbedömning behöver göras av personuppgiftsansvarig inför en sådan typ av behandling som sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter, vilket kamerabevakning gör i de flesta fall. Nedanstående tabell innehåller en konsekvensbedömning och intresseavvägning. Fråga Svar Beskriv behandlingen Kamerabevakning föreslås ske på kommunhus fasader. I nära anslutning till kommunhuset finns idag en större personalparkering, bilväg och gång- och cykelstråk men också närliggande kajplatser och villabebyggelse. Kommunhuset har vid flera tillfällen utsatts för skadegörelse och inbrott. Enligt underlag har fem incidenter under 2023 inträffat varav tre inbrott, en skadegörelse i form av brandbomb och ett knivhot mot personal som har riktats mot Socialtjänstens personal inom Individ- och familjeomsorg. Som alternativa åtgärder har verksamheten infört utökad väktarrondering och utökade larmtider. Sedan tidigare finns också en pågående kamerabevakning för personalparkeringen. En större ombyggnation av kommunhuset ska också under året genomföras för att förbättra säkerheten för personal och besökare. Den tänkta kamerabevakningen ses som ett nödvändigt komplement till tidigare åtgärder för att förebygga, förhindra och utreda brott. Kamerabevakning med rätt till bildinspelning föreslås därför ske två meter ut från fasader i anslutning till kommunhuset. Tider för bevakning föreslås måndag–söndag kl. 18.00 – 07.00. Utrustningen innefattar fast monterade kameror med fast optik. Placeringen och bevakningsområdet har valts för att täcka de delar av fastigheten där incidenter har inträffat, utan att onödigtvis omfatta områden där personer typiskt vistas under längre tid. Beskriv omfattningen av Systematisk kamerabevakning där bild/video samlas in. Registrerade som behandlingen kan träffas av bevakningen innefattar främst personal som arbetar i kommunhuset och allmänheten. Område utanför bevakningsområde ska genom tekniska åtgärder inte inkluderas i upptagningsområde. Inspelat material från kamerabevakning ska lagras som längst fem dygn, om inte en händelse skett som medför att materialet behövs i brottsförebyggande syfte. Beskriv behandlingens Kamerabevakning sker med hjälp av fasta monterade kameror som täcker sammanhang fasader. Tydlig skyltning upplyser allmänhet och personal. Liknande typ av bevakning finns sedan tidigare på flera skolor i Stenungsund. Beskriv ändamålet med Förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet behandlingen Rättslig grund Uppgift av allmänt intresse Motivering av rättslig grund Den rättsliga grunden för bevakning av område inne i arenan är uppgift av allmänt intresse. Kommuner har ett ansvar för det brottsförebyggande arbetet enligt Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Dessutom har kommunen stöd för att Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post Giro Org nr 444 82 Stenungsund Strandvägen 15 0303-73 00 00 0303-73 82 35 kommun@stenungsund.se Bg 430-7203 21 20 00-1298 www.stenungsund.se 2026-02-11 förebygga brott och skydda kommunens egendom från skadegörelse och stöld i 2 kap. 1 § kommunallagen. Konsultera relevanta Personal informeras om kamerabevakning den 19e mars på central intressenter samverkansgrupp (CSG). Bedömning av behov och Bevakning ska ske i realtid med rätt till bildinspelning. Inspelning är proportionalitet nödvändig eftersom flera av de brott som skett har skett under tider då personal inte varit på plats, och utredning av brott kräver möjlighet att i efterhand analysera händelseförlopp. Bevakning föreslås måndag– söndag kl. 18.00 – 07.00. Platsen innefattar kommunhusets fasader och två meter ut. Områden utanför platsen ska med tekniska åtgärder maskeras. Bevakningen begränsas tekniskt och geografiskt och omfattar inte närliggande villabebyggelse eller gång-cykel och bilväg. Tiderna begränsas till kvälls- och nattetid och bevakningen bedöms som proportionerlig för ändamålet. Integritetsintresset Kamerabevakning föreslås ske utomhus på kommunhusets fasader. I nära anslutning till kommunhuset finns idag en större personalparkering, bilväg och gång- och cykelstråk men också närliggande kajplatser och villabebyggelse. Både allmänhet och personal tillhör grupper som kan träffas av bevakningen utifrån att platsen inte inhägnad och får anses vara tillgänglig för allmänheten. Platsens förutsättningar gör att ett mindre antal personer ur en obestämd krets kan träffas av bevakningen. Att bevakningen sker med bildinspelning ökar också integritetsintresset något. Tiderna för bevakning föreslås dock till måndag-söndag kl 18:00 - 07:00. Bevakningen begränsas också till att endast innefatta fasader och två meter ut. Integritetsintresset väger generellt sett lättare under kvälls- och nattetid utifrån att färre personer vistas på platsen. Kommunhusets fasader är också en typ av plats där det kan förväntas att personer som regel endast befinner sig kortvarigt vilket minskar integritetsintresset ytterligare. Sammantaget bedöms integritetsintresset på platsen väga lätt. Bevakningsintresset Ändamålet med bevakningen är att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Enligt underlag har fem incidenter under 2023 inträffat varav tre inbrott, en skadegörelse i form av brandbomb och ett knivhot mot personal som har riktats mot Socialtjänstens personal inom Individ- och familjeomsorg. Som alternativa åtgärder har verksamheten infört utökad väktarrondering och utökade larmtider. Sedan tidigare finns också en pågående kamerabevakning för personalparkeringen. Utifrån underlag bekräftas att det har förekommit brott mot fastigheten och hot mot personal som arbetar i kommunhuset. Kamerabevakning kan fungera som ett nödvändigt komplement till andra åtgärder och ge en mer heltäckande säkerhetslösning som minskar risken för störningar och ökar tryggheten för personal. Verksamheten får därmed anses ha ett berättigat intresse att bedriva viss kamerabevakning på kommunhusets fasader. Sammantaget bedöms bevakningsintresset väga relativt tungt. Intresseavvägning Det krävs en intresseavvägning för att säkerställa att bevakningen är berättigad och proportionerlig. Bevakningsintresset måste väga tyngre än integritetsintresset för att bevakning ska vara tillåten i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen (2018:1200). I detta fall handlar det om kommunhusets fasader där integritetsintresset väger lätt och bevakningsintresset väger relativt tungt. Vid denna bedömning har särskilt beaktats att kamerabevakning begränsas till fasader och två meter ut och att tiderna för bevakning i huvudsak är kvälls- och nattetid. Två meter ut från fasad är generellt sett praxis för skolfasader (se Kammarrätten i Göteborgs domar den 16 juli 2007 i mål 7151-06 och den 25 oktober 2007 i mål 7152-06) och anses Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post Giro Org nr 444 82 Stenungsund Strandvägen 15 0303-73 00 00 0303-73 82 35 kommun@stenungsund.se Bg 430-7203 21 20 00-1298 www.stenungsund.se 2026-02-11 rimligt för att uppnå ändamålet med bevakningen. I detta fall avser bevakningen inte skolmiljö, men praxis anses ändå ge relevant vägledning för att inte bevaka mer än nödvändigt. Detta sammantaget gör att bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset och kamerabevakningen bedöms vara berättigad och proportionerlig enligt dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen (2018:1200). Datum för senaste revidering 2026-02-09 Riskbedömning I riskbedömningen identifieras de risker för fysiska personers fri- och rättigheter som behandlingen innebär. Riskerna analyseras utifrån hur sannolik det är att de blir verklighet och hur allvarligt det i sådana fall vore om de inträffade. En riskmatris har använts med möjliga riskvärden mellan 2-16. Namn: Risk för bristande information till registrerade Beskrivning: Leder till att inte kunna tillgodose den registrerades rätt till information och tillgång. Sannolikhet: 2 Konsekvens: 1 Riskvärde: 2/16 Namn: Risk att kamerors upptagningsområde innefattar fler områden än nödvändigt. Beskrivning: Kamerans placering och upptagningsområde ska via fysiska och tekniska åtgärder sättas upp så att platsen som ska bevakas avgränsas till att inte uppta andra närliggande områden. Sannolikhet: 2 Konsekvens: 2 Riskvärde: 4/16 Namn: Risk att Intern/extern får obehörig åtkomst av personuppgifter Beskrivning: Leder till att personer som inte har rätt att ta del av personuppgifter får del av detta. Sannolikhet: 1 Konsekvens: 2 Riskvärde: 2 /16 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post Giro Org nr 444 82 Stenungsund Strandvägen 15 0303-73 00 00 0303-73 82 35 kommun@stenungsund.se Bg 430-7203 21 20 00-1298 www.stenungsund.se Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 68 Omröstningen avgörs genom enkel majoritet, förutom i fall där det är möjligt med minoritetsåterremiss eller -bordläggning.

§ 69 Ordförande befäster avslutad omröstning med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. 5.4.3 Sluten omröstning (regleras i KL kap 5 § 58 samt i Lag (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner) Information: Slutna omröstningar genomförs när kommunfullmäktige ska förrätta icke- proportionerligt val. En sluten omröstning innebär att den utförs manuellt, där de 15 tjänstgörande skriver sitt val på en papperslapp/valsedel som sekreteraren tillhandahåller, och som sedan läggs i en valurna. Syftet är att omröstningen anonymiseras.

§ 70 Dnr: KS 2026/445 Ägarstyrning av SOLTAK AB - revidering av styrande dokument bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Reviderad bolagsordning för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 2. Reviderat ägardirektiv för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 3. Reviderat aktieägaravtal mellan ägarkommunerna i SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 4. Aktieägaravtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och av kommundirektören. 5. Kommunens stämmoombud får i uppdrag att på bolagsstämman för SOLTAK AB rösta för beslut i enlighet med det som följer av punkterna 1–3 ovan. 6. Detta beslut gäller under förutsättning att likalydande beslut, punkterna 1–3 ovan, fattas av kommunfullmäktige i respektive ägarkommun i SOLTAK AB. Sammanfattning av ärendet SOLTAK AB ägs av Kungälvs kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Lilla Edets kommun. Bolaget ska tillhandahålla ägarkommunerna stöd- och servicetjänster inom bland annat verksamhetsområdena lön- och ekonomiadministration, IT-drift och support. Under 2024/2025 gjordes en genomlysning i syfte att belysa hur effektiv bolagets verksamhet är i jämförelse med andra liknande verksamheter. Uppdraget genomfördes av kommunernas interna resurser men även av externt konsultstöd för verksamhetsområdet IT. Av genomlysningen framkom fyra rekommendationer – utveckla ägarstyrningen av Soltak, öka tydlighet i roller och ansvar, stärk kommunikation och transparens, stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan. Som en följd av genomlysningen har bolagets ägarråd initierat det aktuella ärendet som avser revideringar av bolagsordningen, ägardirektivet samt aktieägaravtalet för SOLTAK AB. För genomförandet har ägarrådet uppdragit kommundirektörerna i respektive kommun att Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12 tillsammans med bolaget arbeta fram ett gemensamt förslag. Uppdraget har syftat till att utveckla en förstärkt ägarstyrning och bestod av två delar: - Ta fram reviderat förslag på aktieägaravtal, bolagsordning samt ägardirektiv i syfte att tydliggöra bolagets föremål för verksamheten och dess syfte. Inriktningen på uppdraget är att stärka och tydliggöra ägarstyrningen av bolaget. - Uppdraget ska vidare inkludera ett förtydligande av bolagets styrmodell i syfte att tydliggöra fördelning av ansvar, arbete och funktioner för att också bidra till att utveckla förutsättningarna för användardriven utveckling i samverkan Arbetet har mynnat ut i revideringar av samtliga dokument och beskrivs ingående i bilaga 1, Kommentarer till föreslagna ändringar. Förslagen grundar sig i och bedöms omhänderta de tre förstnämnda rekommendationerna som framkom i genomlysningen. Vad gäller rekommendation om stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan är bedömningen att de föreslagna dokumenten skapar gynnsamma strukturer för att på sikt jobba vidare med frågan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Kommentarer till föreslagna ändringar Bolagsordning, förslag 2026-04-08 Bolagsordning, med markerande ändringar Bolagsordning, nu gällande Ägardirektiv, förslag 2026-04-08 Ägardirektiv, med markerande ändringar Ägardirektiv, nu gällande Aktieägaravtal, förslag 2026-04-08 Aktieägaravtal, med markerade ändringar Aktieägaravtal, nu gällande Beslut skickas till Erik.bergman@stenungsund.se Kungälvs kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun SOLTAK AB Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Erik Bergman Till kommunfullmäktige Funktionschef Ägarstyrning av SOLTAK AB - revidering av styrande dokument bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Reviderad bolagsordning för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 2. Reviderat ägardirektiv för SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 3. Reviderat aktieägaravtal mellan ägarkommunerna i SOLTAK AB enligt upprättat förslag 2026-04-08 godkänns. 4. Aktieägaravtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och av kommundirektören. 5. Kommunens stämmoombud får i uppdrag att på bolagsstämman för SOLTAK AB rösta för beslut i enlighet med det som följer av punkterna 1–3 ovan. 6. Detta beslut gäller under förutsättning att likalydande beslut, punkterna 1–3 ovan, fattas av kommunfullmäktige i respektive ägarkommun i SOLTAK AB. Sammanfattning av ärendet SOLTAK AB ägs av Kungälvs kommun, Stenungsunds kommun, Tjörns kommun och Lilla Edets kommun. Bolaget ska tillhandahålla ägarkommunerna stöd- och servicetjänster inom bland annat verksamhetsområdena lön- och ekonomiadministration, IT-drift och support. Under 2024/2025 gjordes en genomlysning i syfte att belysa hur effektiv bolagets verksamhet är i jämförelse med andra liknande verksamheter. Uppdraget genomfördes av kommunernas interna resurser men även av externt konsultstöd för verksamhetsområdet IT. Av genomlysningen framkom fyra rekommendationer – utveckla ägarstyrningen av Soltak, öka tydlighet i roller och ansvar, stärk kommunikation och transparens, stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan. Som en följd av genomlysningen har bolagets ägarråd initierat det aktuella ärendet som avser revideringar av bolagsordningen, ägardirektivet samt aktieägaravtalet för SOLTAK AB. För genomförandet har ägarrådet uppdragit kommundirektörerna i respektive kommun att Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/445 2026-04-21 tillsammans med bolaget arbeta fram ett gemensamt förslag. Uppdraget har syftat till att utveckla en förstärkt ägarstyrning och bestod av två delar: - Ta fram reviderat förslag på aktieägaravtal, bolagsordning samt ägardirektiv i syfte att tydliggöra bolagets föremål för verksamheten och dess syfte. Inriktningen på uppdraget är att stärka och tydliggöra ägarstyrningen av bolaget. - Uppdraget ska vidare inkludera ett förtydligande av bolagets styrmodell i syfte att tydliggöra fördelning av ansvar, arbete och funktioner för att också bidra till att utveckla förutsättningarna för användardriven utveckling i samverkan Arbetet har mynnat ut i revideringar av samtliga dokument och beskrivs ingående i bilaga 1, Kommentarer till föreslagna ändringar. Förslagen grundar sig i och bedöms omhänderta de tre förstnämnda rekommendationerna som framkom i genomlysningen. Vad gäller rekommendation om stärk förmåga till användardriven utveckling i samverkan är bedömningen att de föreslagna dokumenten skapar gynnsamma strukturer för att på sikt jobba vidare med frågan. Beskrivning av ärendet De huvudsakliga förändringarna består i: Bolagsordning Föremålet för bolaget föreslås avgränsas till befintliga verksamhetsområdena lön- och ekonomiadministration samt IT-drift och support. Tidigare skrivning om att bolaget kan tillhandahålla ytterligare tjänster inom flertalet olika områden utgår. Vidare föreslås syftet med bolaget vidgas från tidigare formulering om kostnadseffektivitet till ett mer betonat fokus på stordriftsfördelar. Ägardirektiv Det reviderade ägardirektivet tydliggör roller och mandat samt bedöms möjliggöra och skapa förutsättningar för en aktiv ägarstyrning från kommunerna. I förslaget ingår även att kommundirektörer från respektive ägarkommun ska ha närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden i den mån hinder inte föreligger på grund av sekretess. I förslaget förtydligas att det ska ske en samberedning mellan ägarkommunerna och bolaget om budgetdirektiv. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Aktieägaravtal Förslaget innehåller en tydligare förväntan om samordning mellan ägarkommunerna. Därutöver har det även tillförts fördjupande skrivningar om syftet och mandat för de olika forum där ägarkommunerna och bolaget samverkar. Fortsatt process Samtliga ägarkommuners fullmäktige föreslås godkänna dokumenten som därefter fastställs av bolagsstämman som preliminärt genomförs 2026-06-18. Ekonomisk bedömning Ärendet är av sådan karaktär att några ekonomiska konsekvenser ej kan redogöras för. Barnkonsekvensanalys Ärendet är av sådan karaktär att det saknar påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 De globala målen i Agenda 2030 berörs inte direkt av ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Kommentarer till föreslagna ändringar Bolagsordning, förslag 2026-04-08 Bolagsordning, med markerande ändringar Bolagsordning, nu gällande Ägardirektiv, förslag 2026-04-08 Ägardirektiv, med markerande ändringar Ägardirektiv, nu gällande Aktieägaravtal, förslag 2026-04-08 Aktieägaravtal, med markerade ändringar Aktieägaravtal, nu gällande STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Beslut skickas till Erik.bergman@stenungsund.se Kungälvs kommun Tjörns kommun Lilla Edets kommun SOLTAK AB Bilaga Dnr KS 2026/445 2026-04-21 Erik Bergman Kommentarer till föreslagna ändringar i bolagsordning, ägardirektiv samt aktieägaravtal Dokument: Bolagsordning för SOLTAK AB

§ 71 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den: • upptar namnet på någon som inte är valbar, • upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, • upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.

§ 72 Ordföranden har utslagsröst och utför sitt val sist 5.4.4 Reservation (regleras i KL 4 kap. 27 §)

§ 73 Dnr: KS 2026/451 Översyn av beslut om maximalt antal parkeringstillstånd för personalparkering vid kommunhuset Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att ta bort maxtaket om 200 utfärdade parkeringstillstånd för personalparkeringen vid kommunhuset. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2025-10-27, § 331 att avgiften för personalparkering vid kommunhuset skulle höjas till 300 kr per månad från och med 2026-01-01 samt att maximalt 200 parkeringstillstånd fick vara utfärdade samtidigt Efter att beslutet har tillämpats under fem månader konstateras att efterfrågan på parkeringsplatser är lägre än tidigare. Det finns medarbetare idag som står placerade i kö för att få tillgång till parkeringskort och beläggningen har inte överstigit antal parkeringsplatser de tider som mätts vilket innebär att de som är placerade i kö skulle kunna ha möjlighet att parkera utan problem på hänvisade personalparkeringar. Mot bakgrund av detta bedöms begränsningen om maximalt antal parkeringstillstånd inte vara nödvändig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Kommunstyrelsen 2025-10-27 § 331 Uppföljning av beläggning – personalparkeringar, april månad 2026 Beslut skickas till erik.bergman@stenungsund.se zandra.olausson@stenungsund.se kontaktcenter@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/451 2026-04-21 Zandra Olausson Till kommunstyrelsen Kontaktcenterchef Borttaget maxantal för parkeringstillstånd för personalparkering vid kommunhuset Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar att ta bort maxtaket om 200 utfärdade parkeringstillstånd för personalparkeringen vid kommunhuset. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2025-10-27, § 331 att avgiften för personalparkering vid kommunhuset skulle höjas till 300 kr per månad från och med 2026-01-01 samt att maximalt 200 parkeringstillstånd fick vara utfärdade samtidigt Efter att beslutet har tillämpats under fem månader konstateras att efterfrågan på parkeringsplatser är lägre än tidigare. Det finns medarbetare idag som står placerade i kö för att få tillgång till parkeringskort och beläggningen har inte överstigit antal parkeringsplatser de tider som mätts vilket innebär att de som är placerade i kö skulle kunna ha möjlighet att parkera utan problem på hänvisade personalparkeringar. Mot bakgrund av detta bedöms begränsningen om maximalt antal parkeringstillstånd inte vara nödvändig. Beskrivning av ärendet I samband med höjning av avgiften för personalparkering vid kommunhuset infördes åtgärder för att minska belastningen på parkeringarna. Åtgärderna var: • Höjning av parkeringsavgiften • Avskaffande av tillfälliga parkeringstillstånd • Begränsning av möjlighet att köpa parkeringstillstånd för vissa verksamheter • Införandet av ett maxtak om 200 samtidigt utfärdade parkeringstillstånd Begränsningen av antalet parkeringstillstånd motiverades av dåvarande bedömning av beläggningsgrad samt upplevda problem med att hitta parkeringsplats trots giltigt tillstånd. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/451 2026-04-21 Det nuvarande maxtaket för parkeringstillstånd syftar till att säkerställa tillgången till parkeringsplatser. En genomförd mätning under april månad visar att efterfrågan på parkeringsplatser inte överstiger tillgången. Under perioden har samtliga personer som stått i kö för parkeringstillstånd haft möjlighet att erhålla plats de tider då mätning gjorts. Kölistan har sedan införande 2026-01-01 haft 15 personer som mest i kö. Förvaltningen bedömer därför att beslutet om maximalt 200 utfärdade parkeringstillstånd inte längre fyller sitt ursprungliga syfte. En fortsatt begränsning riskerar i stället att i onödan begränsa möjligheten för medarbetare att nyttja personalparkeringen, trots att faktisk kapacitet finns. Att ta bort begränsningen bedöms som ett sätt att öka Stenungsunds attraktivitet som arbetsgivare. För att följa upp beläggningen av parkerade bilar på personalparkeringarna har parkerade fordon manuellt räknats varje måndag klockan 08.15 och torsdagar klockan 13.15 under april månad. De valda tidpunkterna bedöms spegla både morgonbeläggning och belastning under pågående arbetsdag. Resultatet av mätningarna visar att antalet parkerade fordon under de uppmätta tiderna legat inom tillgänglig kapacitet. I bilaga uppföljning av beläggning – personalparkeringar april månad 2026, redovisas sammanställning av genomförd beläggning under perioden. Ekonomisk bedömning Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnkonsekvensanalys Ärendets administrativa karaktär har ej en direkt påverkan på barn. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berörs inte direkt av Agenda 2030. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-21 Uppföljning av beläggning – personalparkeringar, april månad 2026 Kommunstyrelsen 2025-10-27 § 331 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2026/451 2026-04-21 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Beslut skickas till erik.bergman@stenungsund.se zandra.olausson@stenungsund.se kontaktcenter@stenungsund.se 2026-05-18 Uppföljning av beläggning – personalparkeringar, april månad 2026 Parkering Datum Torsdag 2 Måndag 6 Torsdag 9 Måndag 13 Torsdag 16 Måndag 20 Torsdag Måndag 27 Torsdag 30 april april april april april april 23 april april april (Röd dag) Parkering utanför kommunhuset 42 64 62 58 86 80 78 59 Grusparkering 31 41 47 41 57 52 45 40 Totalt antal parkerade fordon 73 105 109 99 143 132 123 99 Beläggningsgrad 45,60% 65,60% 68,10% 61,90% 89,40% 82,50% 76,90% 61,90% Antal parkeringsplatser, cirka 160 beroende på hur bilar ställt sig på grusparkeringen där det ej finns markerade parkeringsplatser Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post Giro Org nr 444 82 Stenungsund Strandvägen 15 0303-73 00 00 0303-73 82 35 kommun@stenungsund.se Bg 430-7203 21 20 00-1298 www.stenungsund.se Protokoll Kommunstyrelsen 2025-10-27

§ 74 Följande val är alltid proportionella, och bereds inför ny mandatperiod av valberedningen. • val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, • val av revisorer och revisorsersättare, • val av ledamöter och ersättare i styrelser för aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorsersättare som ska granska en sådan styrelses förvaltning Fyllnadsval som sker löpande under mandatperioden till dessa instanser följer i regel samma proportionalitet (en ny person från samma parti utses). 16

§ 75 Dnr: KS 2025/951 Revidering av revisionens reglemente Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Reviderat reglemente för kommunrevisionen i Stenungsunds kommun antas. Reglemente antaget 2011-12-12, § 214 upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Det befintliga reglementet för kommunens revisorer antogs år 2009 och reviderades senast 2011-12-12, § 214. Revideringen föranleds av att lagar som reglerar den kommunala revisionen devis ändrats och/eller disponerats om samt att revisionen påtalat vissa brister i reglementet. I reglemente för kommunens revisorer beskrivs vad som ska granskas av revisionen, ihop med regler för revisionens arbetsformer, sammansättning, med mera. Revideringen har inbegripit en aktualitetsprövning av reglementets laglighet, samt en uppdatering utifrån revisionens önskemål. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-24 Förslag till reviderat reglemente för revisionen i Stenungsunds kommun (bilaga 1) Befintligt reglemente för revisionen, men markerade ändringar (bilaga 2) Beslut skickas till Revisionen – jacob.hallman@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/951 2026-04-24 Annie Frid Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Revidering av revisionens reglemente Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Reviderat reglemente för kommunrevisionen i Stenungsunds kommun antas. Reglemente antaget 2011-12-12, § 214 upphör därmed att gälla. Sammanfattning av ärendet Det befintliga reglementet för kommunens revisorer antogs år 2009 och reviderades senast 2011-12-12, § 214. Revideringen föranleds av att lagar som reglerar den kommunala revisionen devis ändrats och/eller disponerats om samt att revisionen påtalat vissa brister i reglementet. I reglemente för kommunens revisorer beskrivs vad som ska granskas av revisionen, ihop med regler för revisionens arbetsformer, sammansättning, med mera. Revideringen har inbegripit en aktualitetsprövning av reglementets laglighet, samt en uppdatering utifrån revisionens önskemål. Beskrivning av ärendet Revideringen av reglementet för kommunens revisorer har utförts av kommunkansli (kommunsekreterare med avstämning med kommunjurist). I revisionen har omvärldsbevakning gjorts, där framför allt Göteborgs stads motsvarande reglemente utgjort jämförelsegrund. Därutöver har reglementet i sin helhet stämts av mot kommunallag och övriga lagar som reglerar den kommunala revisionen, samt mot de uppgifter som SKR presenterar på sin hemsida gällande kommunal revision. Revisionen och dess sakkunniga biträde har lämnat synpunkter på utkast av föreslagen revidering, och dessa synpunkter har tagits med i det slutliga förslaget på revidering av reglementet. De ändringar som gjorts är framför allt en omdisponering och i vissa fall omformuleringar för ökad tydlighet. Vid aktualitetsprövningen gentemot lagtexter, har en del ändringar och/eller tillägg gjorts. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/951 2026-04-24 Särskilda tillägg och ändringar som gjorts gäller deltagande på distans i revisionens möten, hur revisionen granskar utifrån kommunfullmäktiges beslut, regler för revisorernas jävssituation och hänvisning till arvodesreglemente. Samtliga paragrafer som är ändrade har en markering och förklaring i bilaga 2. Samtliga tillägg är markerade i bilaga 1. Ekonomisk bedömning Revidering av reglementet för revisionen innebär ingen ekonomisk konsekvens. Barnkonsekvensanalys Ärendet har ingen påverkan på barn. Juridisk bedömning Beslutet innebär bland annat att revisionens reglemente uppdateras utifrån aktuell kommunallag och aktiebolagslag samt att lagar och organisationer benämns med aktuella namn. Bedömning utifrån Agenda 2030 Ärendet berör rättssäkerhet samt transparanta, tillförlitliga institutioner vilket ingår i mål nr 16. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-24 Förslag till reviderat reglemente för revisionen i Stenungsunds kommun (bilaga 1) Befintligt reglemente för revisionen, men markerade ändringar (bilaga 2) STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Elin Hjalmarsson Erik Bergman Sektorchef Funktionschef Beslut skickas till Revisionen – jacob.hallman@stenungsund.se kansli@stenungsund.se Revisionens reglemente, Stenungsunds kommun Dokumentinformation Typ av dokument Beslutat av, samt § Beslutsdatum Diarienummer Reglemente Kommunfullmäktige 2026-XX-XX KS 2025/951

§ 76 Dnr: KS 2025/961 Revidering av arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningarna Beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Inför ny mandatperiod ska kommunfullmäktiges arbetsordning ses över. Det gjordes en översyn av reglerna för allmänhetens frågestund år 2024 men i övrigt har inte arbetsordningen aktualitetsprövats sedan slutet av år 2022. I arbetsordningen beskrivs kommunfullmäktiges förhållningsregler i fråga om sammansättning, kallelse, beredning av ärenden, sammanträde, protokoll, med mera. Den gäller utöver reglerna i kommunallagen och bygger i huvudsak på kommunallagens bestämmelser. Därutöver finns bestämmelser som mer i detalj beskriver kommunfullmäktiges arbete. Förslaget till revidering är framtaget av kommunkansliet, och Demokratiberedningen har yttrat sig över förslaget. Beredningens synpunkter har inarbetats i det förslag som nu är aktuellt för beslut. Kommunfullmäktiges presidium har haft möjlighet att komma med synpunkter på förslaget innan ärendet går upp för beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2026-04-20 Förslag på reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges beredningar, 2026-04-20 Nuvarande arbetsordning med ändringsmarkeringar Paragrafförteckning för jämförelse mellan befintlig och reviderad arbetsordning Beslut skickas till kansli@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/961 2026-04-20 Annie Frid Till kommunfullmäktige Kommunsekreterare Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning Förslag till beslut Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige antar reviderad arbetsordning för kommunfullmäktige. Sammanfattning av ärendet Inför ny mandatperiod ska kommunfullmäktiges arbetsordning ses över. Det gjordes en översyn av reglerna för allmänhetens frågestund år 2024 men i övrigt har inte arbetsordningen aktualitetsprövats sedan slutet av år 2022. I arbetsordningen beskrivs kommunfullmäktiges förhållningsregler i fråga om sammansättning, kallelse, beredning av ärenden, sammanträde, protokoll, med mera. Den gäller utöver reglerna i kommunallagen och bygger i huvudsak på kommunallagens bestämmelser. Därutöver finns bestämmelser som mer i detalj beskriver kommunfullmäktiges arbete. Förslaget till revidering är framtaget av kommunkansliet, och Demokratiberedningen har yttrat sig över förslaget. Beredningens synpunkter har inarbetats i det förslag som nu är aktuellt för beslut. Kommunfullmäktiges presidium har haft möjlighet att komma med synpunkter på förslaget innan ärendet går upp för beslut. Beskrivning av ärendet Arbetsgången av revideringen har varit att kansli tagit fram ett utkast. Därefter har kansli besökt Demokratiberedningen och där presenterat föreslagna ändringar, samt inhämtat beredningens synpunkter på både nuvarande arbetsordning och på det nya förslaget. Efter sammanställning av ett färdigt utkast har Demokratiberedningen fått det för påsyn för att kunna ge ytterligare synpunkter. Demokratiberedningen har lyft att det behöver gå att fortsatt kunna lämna in motioner på papper (utöver andra tillvägagångssätt), samt ställt sig bakom kommunfullmäktiges presidiums förslag att ändra repliktiden till en minut, från tidigare två minuter. Beredningens synpunkter har inarbetats i det förslag som nu är aktuellt för beslut. Tjänsteskrivelse Dnr KS 2025/961 2026-04-20 Revideringen Revideringen av arbetsordningen innebär att arbetsordningen setts över på följande vis: - Omdisponering för bättre tydlighet (bland annat uppbrytning av långa paragrafer i flera kortare; ändrad sammansättning av avsnitt, med mera), - Översyn av hänvisning till lagrum, aktualitetsprövning av dessa, - Omformuleringar för att bättre passa krav på klarspråk, - Översyn så att arbetsordningen motsvarar hur kommunfullmäktige arbetar i praktiken. Dessa övergripande och genomgående ändringar gäller hela texten och gör att textdelar dels har formulerats om och dels bytt plats i arbetsordningen, samt att rubriksättningen ändrats. De övergripande ändringarna är inte markerade i beslutsunderlagen. De ändringar som gjorts där innebörden ändrats snarare än att formulering gjorts om eller att omdisponering skett, är däremot markerade i beslutsunderlagen. I den befintliga arbetsordningen är det som föreslås tas bort rödmarkerat och det som föreslås ändras gulmarkerat. I förslag till reviderad arbetsordning är tillägg markerade med text. Ändras

§ 77 Eventuell jävssituation ska framgå i respektive paragraf, men framgår inte på protokollets förstasida. 6.2 Justering, anslag och webbpublicering I kommunallagen framgår att justering av sammanträdesprotokoll ska ske inom 14 dagar efter sammanträdet.

§ 78 Vid sammanträdets öppnande väljer kommunfullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordförande justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. (I praktiken vid digital signering justerar båda ordförandena hela protokollet).

§ 79 Signering av protokoll sker digitalt via kommunens system för digital signering, på dag som ordförande väljer förutom i det fall systemet för digital signering inte fungerar. I sådana fall tillser sekreteraren att ordförande och utsedda justerare kallas till justeringstillfälle som ordförande väljer, på plats som ordförande beslutar.

§ 80 Dnr: KS 2026/468 Väckt ärende: Motion om avgiftsfri återvinning för ideell secondhand, Agneta Pettersson Bell (ST) Beslut Kommunfullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen förberedning. Sammanfattning av ärendet Ledamot i kommunfullmäktige Agneta Pettersson Bell (ST) inkom 2026-04-27 med en motion. Motionen handlar om avgiftsfri återvinning för ideell seconhandverksamhet vid kommunens återvinningscentraler. Motionens förslag är: ”Kommunstyrelsen får i uppdrag att på lämpligt sätt avgiftsbefria ideella secondhandverksamheter i Stenungsunds kommun från avgifter vid avfallslämning till återvinning.” Beslutsunderlag Motion inkommen 2026-04-27 Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande föreslår att kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunfullmäktige kan besluta att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning, och konstaterar att så sker. Beslut skickas till Maja.odelius@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Motion om avgiftsfri återvinning för ideell secondhand Bakgrund Till Kommunfullmäktiges sammanträde 260409 inkom en skrivelse från den ideella föreningen Hos Marta och Maria, som driver en secondhandbutik i Stenungsund vars överskott främst går till behövande kvinnor och barn. I skrivelsen efterfrågade föreningen att slippa avfallstaxa när de lämnar avfall på återvinningsstationen för att kostnaden inte ska belasta överskottet som ska gå till välgörenhet. Genom sin secondhandverksamhet minskar Hos Marta och Maria avfallsmängden och helt korrekt påpekar de också att de Stenungsundsbor som skänker saker till Hos Marta och Maria i sin avfallstaxa hade kunnat lämna materialet avgiftsfritt på återvinningsstationerna i kommunen. Hur gör andra kommuner? I Göteborg är ideella secondhandverksamheter med 90-konto avgiftsbefriade vid lämning av avfall på återvinningscentraler.* 90-konto är inte tillämpligt på de ideella secondhandverksamheterna i Stenungsund utan annan lämplig definition skulle kunna användas. * Källa: Göteborgs Stad Avfallstaxa för år 2026, s. 18, 9 Avgift för lämning av avfall till återvinningscentraler, andra stycket. Förslag Kommunstyrelsen får i uppdrag att på lämpligt sätt avgiftsbefria ideella secondhandverksamheter i Stenungsunds kommun från avgifter vid avfallslämning till återvinning. Agneta Pettersson Bell, Stenungsundspartiet Information Dnr KS 2026/175 2026-05-11 Maja Liisa Odelius Till kommunstyrelsen Kommunsekreterare Val av två representanter till 8+fjordars samverkansgrupp Kommunfullmäktige beslutade den 9 april 2026 (§ 49) ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Samverkansavtalet gäller från och med 2026-07-01, med förbehåll för att samtliga samverkansparter beslutar att ingå detta. Enligt samverkansavtalet ska ansvarig nämnd i varje medlemskommun utse två representanter att företräda nämnden i 8+fjordars samverkansgrupp. Kommunstyrelsens ordförande, Olof Lundberg (S), och andre vice ordförande, Annika Åberg- Darell (V), har haft uppdrag som representanter i styrgruppen för 8+fjordar. Uppdragen gäller till och med 2026-12-31. Eftersom ett nytt samverkansavtal ingåtts, innefattande en samverkansgrupp istället för styrgrupp, är det rekommenderat att kommunstyrelsen fattar beslut gällande Olof Lundbergs (S) och Annika Åberg-Darells (V) uppdrag i den nya samverkansgruppen, för perioden 2026-07-01 till och med 2026-12-31. Skriv sektorchefs namn

§ 81 Senast två arbetsdagar efter att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. I enlighet med kommunallagen ska anslaget sitta uppe hela klagotiden. I samband med anslaget publiceras protokollet i sin helhet på kommunens hemsida. 6.3 Expediering av beslut

§ 82 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av respektive paragraf. Kommunstyrelsen och revisionen ska ha tillgång till kommunfullmäktiges protokoll, via den politikerplattform som kommunen använder, eller på annat sätt som ordförande avgör.

§ 83 Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar kommunfullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i kommunfullmäktiges namn, om inte kommunfullmäktige beslutar annat. 7 Att väcka ett ärende i kommunfullmäktige (regleras i KL 5 kap. 22 §)

§ 84 I Stenungsunds kommunfullmäktige kan följande väcka ärende: - En nämnd - En ledamot genom motion - En revisor i fråga om revision och/eller granskning - En fullmäktigeberedning inom sitt ansvarsområde (se den politiska uppdragsbeskrivningen) - Styrelsen för kommunala bolag och stiftelser i frågor som bolag/stiftelser är skyldiga att som bolaget är skyldig att se till att kommunfullmäktige får ta ställning till eller yttrande sig över. 7.1 Motioner

§ 85 En motion ska vara skriftlig. En motion får inte ta upp ämnen av olika slag, utan måste handla om en enskild sakfråga. 18 Motioner får väckas av en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige. En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Det ska tydligt framgå vem eller vilka av kommunfullmäktiges ledamöter eller ersättare som är avsändare. Avsedd e-tjänst på kommunens hemsida ska företrädesvis användas, där den som lämnar in motionen signerar med bank-ID. Ett alternativ är att mejla motionen till kansli, som då avgör om avsändaren kan säkerställas. Vid tveksamhet avgör ordförande om motionen ska tas emot eller om motionären ska ombedas inkomma med motionen på annat sätt. Det går också att posta eller på annat sätt inkomma med en motion på papper. I sådana fall ska motionen undertecknas av den som Tillagd: § 86 En motion kan lämnas in när som helst och läggs till dagordning på nästkommande sammanträde, i den mån den inkommit i tid för kallelseutskicket. Annars läggs den till dagordningen till sammanträdet som följer.

§ 87 Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Om ett av dessa sammanträden ställs in, flyttas redovisningen till nästa sammanträde. 7.2 Interpellationer (regleras i KL 5 kap. 59-63 §§)

§ 89 Interpellationen ska lämnas in till kommunkansliet tio (10) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den.

§ 90 Interpellationer får riktas till kommunstyrelsens ordförande, beredningsledare, ordföranden i en nämnd eller kommunens bolag och stiftelser, samt till ordförandena i kommunstyrelsens utskott. Om interpellationen avser förhållandena i ett sådant bolag som avses i 10 kap 3 och 4 §§ KL, får den ordförande till vilken interpellationen ställts överlämna till en av kommunfullmäktige utsedd ledamot i bolagets styrelse att besvara interpellationen.

§ 91 En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen när svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. 19

§ 92 En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det, då interpellationen ställdes. Ett svar på interpellationen ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kallelsen. Kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bör få del av svaret 4 dagar före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas. 7.3 Enkla frågor (regleras i KL 5 kap. 64 §)

§ 94 Frågan ska lämnas in till kommunkansliet sju (7) arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den.

§ 95 Reglerna för interpellation gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde till vilket den har ställts. I en debatt med anledning av frågan får endast den som ställt frågan och den tillfrågade delta. 7.4 Begäran om entledigande från uppdrag Se också avsnitt om tjänstgöring och entledigande från uppdrag.

§ 96 För begäran om entledigande från uppdrag som kommunfullmäktige beslutar om, eller som avser uppdrag som ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige, ska den förtroendevalde ansvara för att inkomma med begäran till kommunkansliet. Företrädesvis används för ändamålet avsedd e-tjänst. 8 Beredning av ärenden (regleras i KL 5 kap. 26-38 §§)

§ 97 När ett ärende väcks beslutar kommunfullmäktige hur det ska beredas, genom att besluta att remittera ärendet till kommunstyrelsen eller en beredning. (38) Tillägg: Inför beslut om remiss, kan ledamot eller tjänstgörande ersättare föreslå genom att göra inlägg på sammanträdet, vilken instans som ska bereda ärendet, exempelvis en motion. 20 8.1 Beredningstvång ((regleras i KL 5 kap 26-36 §§ KL) I kommunallagen beskrivs vilka ärenden som måste beredas innan fullmäktige fattar beslut Ärenden som inte kräver kommunstyrelsens beredning innan kommunfullmäktige fattar beslut, är valärenden (se också avsnittet om valberedningen), samt beslut om att väcka ärende.

§ 98 Kommunfullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återrapportering av uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Kommunfullmäktiges beslut om detta ska framgå i respektive nämnds reglemente.

§ 99 Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur beredningen ska ske av de ärenden som kommunfullmäktige ska besluta i. Kommunstyrelsen ska ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning. Kommunstyrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.

§ 100 För beredning av motioner finns särskilda krav i kommunallagen som innebär att kommunfullmäktige bör fatta beslut om motionen inom ett år från att den väckts. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till kommunfullmäktige inom samma tid.

§ 101 Eventuell debatt kring en motion sker när motionen beretts och ska beslutas, inte när den anmäls/väcks. 8.2 Revisionens ärenden (regleras i KL 5 kap. 24 och 32 §)

§ 102 Kommunfullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående beredning i kommunstyrelsen. Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet får kommunfullmäktige också utan ytterligare beredning i kommunstyrelsen besluta, att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 9 § KL. 21 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.

§ 103 Kommunfullmäktiges presidium ska upprätta förslag till budget för revisorernas verksamhet inför att kommunfullmäktige ska behandla budgeten för kommunen, i enlighet med 11 kap 8 § KL 9 Fullmäktiges beredningar 9.1 Valberedning

§ 104 Vid det första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige efter ett kommunalval, väljer kommunfullmäktige en valberedning för den kommande mandatperioden. Valberedningen består av det antal ledamöter och ersättare, som kommunfullmäktige bestämmer. Bland ledamöterna väljer kommunfullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.

§ 105Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.

§ 106 Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige ska behandla med undantag av valen av kommunfullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Kommunfullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. 9.2 Övriga fasta beredningar

§ 107 Kommunfullmäktige bestämmer vilka fasta beredningar som ska finnas samt antalet ledamöter och ersättare i beredningarna. Kommunfullmäktiges beslut framgår i Uppdragsbeskrivning för den politiska organisationen.

§ 108 Val till fullmäktiges beredningar förrättas på det sammanträde vid vilket kommunfullmäktige väljer kommunstyrelse med utskott och övriga nämnder de år då kommunalval hållits. Valbara som ledamöter och ersättare till fullmäktigeberedningarna är fullmäktigeledamöter eller andra kandidater som partierna nominerar. 22 Bland ledamöterna i beredningen som också ledamöter eller ersättare i kommunfullmäktige, väljer kommunfullmäktige en beredningsledare och en vice beredningsledare för mandatperioden.

§ 109 Om beredningsledaren är frånvarande för en tid kortare än två månader ansvarar vice beredningsledare för att beredningen kallas till möten, att rapportering av arvoden sker och för ordförandeskapet på mötena 9.3 Tillfälliga beredningar

§ 110 Dnr KS/2026:197 Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust 8+fjordar Sammanfattning Stenungsunds kommun har inkommit för förslag till samverkansavtal avseende verksamheten 8+fjordar. 8+fjordar är ett samarbete som bedrivits i projektform sedan 2004 och som syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Stenungsunds kommun har administrerat samarbetet. Varje kommun har de senaste åren bidragit med 120 tkr årligen till projektet men arbetet finansieras huvudsakligen via statliga bidrag och EU-bidrag. Exempel på verksamhet som bedrivs och bedrivit av 8+fjordar är återställande av naturliga flöden i vattendrag, stöd gällande ansökningar om medel till vattenvårdande åtgärder, samarbete med Havs- och vattenmyndigheten om ekosystemsbaserad havsförvaltning, insamling av förlorade eller dumpade fiskeredskap i havet, inventering av ålgräsängar samt åtgärder för att återfå starka bestånd av torsk och andra större rovfiskar. Arbetet har letts av en styrgrupp med representation från respektive samarbetskommun. Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för Uddevallas deltagande och har utsett representanter i styrgruppen. Föreliggande förslag innebär en formalisering av det befintliga samarbetet genom ingående av avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § kommunallagen. Stenungsunds kommun föreslås vara värdkommun och samverkanskommunerna ska enligt avtalet fortsatt avsätta 120 tkr per år. Summan ska sedan ska indexuppräknas årligen. Det ska även fortsättningsvis finnas en grupp med representanter för varje kommun (samverkansgrupp) som styr arbetet. Avtalet förutsätter också beslut om delegation till en anställd i värdkommunen att, efter samråd med samverkansgruppen, besluta om att starta projekt och ansöka om finansiering. Delegationsfrågan behandlas i separat ärende genom tillägg i kommunstyrelsens delegationsordning. Förslaget till samverkansavtal har beretts av förvaltningar och kommunalråd i respektive kommun. Avtalet föreslås börja gälla 2026-07-01. Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-04-29 Forts. § 110 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2026-03-11. Förslag till samverkansavtal om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommun 2026-03-03. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar, att godkänna samverkansavtalet med förbehåll för att övriga samverkanskommuner gör detsamma, att avtalet ersätter tidigare beslut om deltagande och medfinansiering av projektet 8+fjorder, samt att välja Lars-Olof Axelsson (UP) och Anna-Lena Heydar (S) till samverkansgrupp 8+fjordar för mandattiden från och med 2026-07-01 till och med 2026-12-31. Vid protokollet Fredrick Göthberg Justerat 2026-05-04 Martin Pettersson (SD), Robert Wendel (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2026-05-04 Fredrick Göthberg Skickat till Kommunarkivarien Förvaltningsekonomen Stenungsunds kommun Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(2) Kommunledningskontoret 2026-04-13 Dnr KS/2026:197 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon +46701657158 markus.hurtig@uddevalla.se Avtalssamverkan om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust 8+fjordar Sammanfattning Stenungsunds kommun har inkommit för förslag till samverkansavtal avseende verksamheten 8+fjordar. 8+fjordar är ett samarbete som bedrivits i projektform sedan 2004 och som syftar till att förbättra vattenmiljön i fjordarna innanför samt mellan Tjörn och Orust. I samarbetet ingår kommunerna Stenungsund, Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla. Stenungsunds kommun har administrerat samarbetet. Varje kommun har de senaste åren bidragit med 120 tkr årligen till projektet men arbetet finansieras huvudsakligen via statliga bidrag och EU-bidrag. Exempel på verksamhet som bedrivs och bedrivit av 8+fjordar är återställande av naturliga flöden i vattendrag, stöd gällande ansökningar om medel till vattenvårdande åtgärder, samarbete med Havs- och vattenmyndigheten om ekosystemsbaserad havsförvaltning, insamling av förlorade eller dumpade fiskeredskap i havet, inventering av ålgräsängar samt åtgärder för att återfå starka bestånd av torsk och andra större rovfiskar. Arbetet har letts av en styrgrupp med representation från respektive samarbetskommun. Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för Uddevallas deltagande och har utsett representanter i styrgruppen. Föreliggande förslag innebär en formalisering av det befintliga samarbetet genom ingående av avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § kommunallagen. Stenungsunds kommun föreslås vara värdkommun och samverkanskommunerna ska enligt avtalet fortsatt avsätta 120 tkr per år. Summan ska sedan ska indexuppräknas årligen. Det ska även fortsättningsvis finnas en grupp med representanter för varje kommun (samverkansgrupp) som styr arbetet. I samband med avtalet föreslås också ett tillägg i kommunstyrelsens delegationsordning som rör extern delegering av projektverksamhet. Delegationsfrågan behandlas i separat ärende. Kommunstyrelsen har också att, i enlighet med avtalet, välja två representanter till en samverkansgrupp. Förslaget till samverkansavtal har beretts av förvaltningar och kommunalråd i respektive kommun. Avtalet föreslås börja gälla 2026-07-01. Tjänsteskrivelse 2(2) Kommunledningskontoret KS/2026:197 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2026-04-13. Förslag till samverkansavtal om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar. Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommun 2026-03-03. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ingå avtalssamverkan med kommunerna Kungälv, Orust, Tjörn och Uddevalla om gemensamt miljöåtgärdsarbete i fjordarna innanför och mellan Tjörn och Orust, 8+fjordar, att godkänna samverkansavtalet med förbehåll för att övriga samverkanskommuner gör detsamma, att avtalet ersätter tidigare beslut om deltagande och medfinansiering av projektet 8+fjorder, samt att välja Lars-Olof Axelsson (UP) och Anna-Lena Heydar (S) till samverkansgrupp 8+fjordar för mandattiden från och med 2026-07-01 till och med 2026-12-31. Helena Lennernäs Markus Hurtig Enhetschef Utredare Beslutet och underlaget ska skickas till Kommunarkivarien Förvaltningsekonomen Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 2026-04-29

§ 111 En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som kommunfullmäktige eller kommunfullmäktiges presidium beslutar att överlämna till beredningen. En fullmäktigeberedning får väcka ärenden i kommunfullmäktige inom sitt uppgiftsområde.

§ 112 En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till fullmäktigeberedningens uppgiftsområde och hos kommunfullmäktige göra de framställningar som fullmäktigeberedningen finner påkallade. En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda i samråd med kommunfullmäktiges presidium och kommundirektör, begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att fullmäktigeberedningen ska kunna fullgöra sina uppgifter. 9.5 Beredningarnas arbetssätt

§ 113 För fullmäktigeberedningar ska tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll.

§ 114 Det som sägs om deltagande på distans i § X gäller i tillämpliga delar även för beredningarna. 23 Regler för allmänhetens frågestund • Kommunmedlemmar i Stenungsunds kommun har möjlighet att ställa frågor vid kommunfullmäktiges sammanträden under den mötespunkt som är avsedd för det, i början av varje sammanträde. • När ett kommunfullmäktigesammanträde tillkännages ska alltid information om allmänhetens frågestund finnas med. • Frågan ska vara skriftlig och inlämnad senast en vecka före sammanträdet (klockan 12:00), via de kommunikationskanaler som kommunen har på sin hemsida. • Frågan ska vara av allmänintresse och får inte avse enskild persons ärende hos Stenungsunds kommun. • Frågan ska kunna besvaras utan större utredning. • Fråga får ställas till kommunfullmäktiges ledamöter, ordföranden och vice ordförandena i kommunens styrelse/nämnder, utskott och beredningsledare • Om två eller flera personer ställt samma fråga får frågorna besvaras samtidigt • Kommunfullmäktiges ordförande tillsammans med kommunstyrelsens presidium avgör vem som ska besvara frågan. • Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och låter kalla de förtroendevalda eller vid behov anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar. • Frågeställaren ska vara närvarande vid frågestunden och om möjligt läsa upp frågan. Om särskilda skäl föreligger kan ordförande bestämma att en fråga ska framföras och besvaras, även om frågeställaren inte närvarar vid frågestunden. Ordförande avgör vem som ska läsa upp frågan om inte frågeställaren själv gör det. • Om frågeställaren inte infinner sig till frågestunden och istället önskar ställa sin fråga på nästa sammanträde, behöver frågeställaren meddela det senast en vecka innan nästa sammanträde (klockan 12:00). • Frågeställaren avgör själv om frågan ska framföras från talarstolen eller längre bak i salen, med en mikrofon. Frågeställarens taletid är begränsad till 3 minuter. Frågan får kompletteras med en muntlig följdfråga om 1 minut på sammanträdet. Den som besvarar frågan har lika lång talartid som frågeställaren. • Under frågestunden får någon överläggning inte förekomma. • Om frågan inte hinner behandlas eller inte kan besvaras får frågeställaren möjlighet att ställa sin fråga på ett kommande sammanträde i stället, alternativt få ett skriftligs svar om så önskas. 24 Arbetsordning för kommunfullmäktige och fullmäktigeberedningar Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Diarienummer Arbetsordning Kommunfullmäktige 2022-11-23 § 184 2022/691 2024/261 Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad Sektor Stödfunktioner Tills vidare Demokratiberedningen och 2024-05-23 § 94 sektor stödfunktioner Innehållsförteckning Innehållsförteckning ......................................................................2 Arbetsordning för kommunfullmäktige ..........................................4 Antalet ledamöter (5 kap. 5-7 §§ KL) ...................................................4 Presidium (5 kap. 11 § KL) ...................................................................4 Interimsordförande, ålderspresident ...................................................4 Fyllnadsval till presidiet med mera ......................................................5 Upphörande av uppdraget (4 kap. 7 § KL) ..........................................5 Tid för sammanträdena (5 kap. 12 § KL) .............................................5 Extra sammanträde (5 kap. 12 § KL) ...................................................5 Ställa in, ändra dag eller tid för sammanträde ....................................6 Plats för sammanträde ..........................................................................6 Deltagande på distans (5 kap. 16 § KL) ...............................................6 Tillkännagivande av sammanträde (5 kap. 13–15 §§ KL) ...................6 Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde ..................7 Ärenden och handlingar till sammanträde (5 kap. 10-11 §§ och 21 § KL) .......................................................................................................7 Vem väcker ärenden (5 kap. 22 § KL) ..................................................8 Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 17–20 §§ KL) ..................................................................................8 Närvaro och upprop ..............................................................................9 Protokollsjustering (5 kap. 69–70 §§, 8 kap. 12 § KL) ........................9 Turordning för handläggning av ärendena ..........................................9 Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap. 22, 24 §, 5 kap. 32, 40–41, 63–64 §§ KL) ........................................................................................10 Talordning och ordningen vid sammanträdena (5 kap. 43 § KL) ....11 Yrkanden ..............................................................................................11 Deltagande i beslut (4 kap. 25 § KL) ..................................................12 Omröstningar (4 kap. 25 § KL, 5 kap 54 – 56, 58 §§ KL samt 2 § Lag om prop. Valsätt) .........................................................................12 Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 2 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Motioner (5 kap. 22 § KL) ....................................................................13 Hur ärenden avgörs (5 kap. 52–57 §§ KL) ..........................................13 Bordläggning och återremiss (5 kap. 50–51 §§ KL) ..........................13 Bolagens initiativrätt (5 kap 22 § KL) ................................................14 Interpellationer (5 kap 59-63 §§ KL) ...................................................14 Frågor (5 kap. 64 § KL) ........................................................................15 Beredning av ärenden (5 kap 26-36 §§ KL) .......................................15 Återredovisning från nämnderna (6 kap 5 § KL) ..............................16 Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning (5 kap 24 och 32 § KL) . .............................................................................................................16 Valberedning ........................................................................................16 Revisorernas budget (11 kap 8 § KL) .................................................16 Protokoll (5 kap 69 § och 8 kap 12 § KL) ...........................................17 Reservation (4 kap. 27 § KL) ...............................................................17 Expediering och publicering ..............................................................17 Sekreterare ..........................................................................................17 Proportionella val (5 kap. 58 § KL) .....................................................18 Fullmäktigeberedningar ..............................................................18 Val .........................................................................................................18 Fasta beredningar ...............................................................................18 Beredning ............................................................................................19 Tillfällig beredning ...............................................................................19 Regelverk .............................................................................................19 Beredningsledares frånvaro ...............................................................19 REGLER FÖR ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND I STENUNGSUNDS KOMMUNFULLMÄKTIGE ...........................20 Stenungsunds kommun Strandvägen 15, 444 82 Stenungsund | www.stenungsund.se 3 kommun@stenungsund.se, 0303-73 00 00 Arbetsordning för kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (5 kap. 5-7 §§ KL)

§ 331 Dnr: KS 2025/788 Avgiftsbelagd personalparkering vid kommunhuset Beslut Priset för personalparkering höjs från 241,50 kr till 300 kr per månad från och med 2026-01- 01. Maximalt 200 parkeringstillstånd får vara utfärdade samtidigt. Tillfälliga parkeringstillstånd ska inte längre delas ut från och med 2025-11-01 Möjligheten för Folktandvårdens personal att köpa parkeringstillstånd upphör från och med 2026-01-01. Sammanfattning av ärendet Kommunhusets personalparkeringar är hårt belastade och det är inte ovanligt att personal som betalat ändå inte fått en parkeringsplats. Parkeringstillstånden försäljs med reservationen att de inte innebär en garanterad plats, men det är inte rimligt att det blir ett återkommande problem att finna plats på personalparkeringarna. Det aktuella förslaget innehåller tre åtgärder för att hantera problematiken. Den första innebär en prisökning till 400 kr per månad som ska minska efterfrågan, den andra att de tillfälliga parkeringstillstånd som idag delas ut inte längre tillhandahålls och den tredje att Folktandvårdens personal inte längre ska erbjudas att köpa parkeringstillstånd. Beslutsunderlag Allmänna utskottet 2025-09-30 § 89 Tjänsteskrivelse 2025-08-29 Förslag till beslut på sammanträdet Jan Rudén (S) föreslår, som ändring av allmänna utskottets förslag, att priset för personalparkering höjs från 241,50 kr till 300 kr per månad från och med 2026-01-01. Maximalt 200 parkeringstillstånd får vara utfärdade samtidigt. Linda-Maria Hermansson (C) föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med allmänna utskottets förslag i sin helhet. Linda-Maria Hermansson (C) yrkar avslag till Jan Rudéns (S) ändringsförslag. Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Kommunstyrelsen 2025-10-27 Beslutsgång Ordförande börjar med att fråga om kommunstyrelsen kan besluta i enlighet med allmänna utskottets förslag och konstaterar att så sker. Ordförande frågar därefter om kommunstyrelsen kan anta Jan Rudéns (S) ändringsförslag av det samma och finner att så sker. Beslut skickas till Erik.bergman@stenungsund.se Benny.ankargren@stenungsund.se zandra.olausson@stenungsund.se Detta protokoll är elektroniskt signerat och Rätt utdraget intygar juridiskt bindande. Protokoll Allmänna utskottet 2026-05-12

§ 2026\xxx Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad Kommunkansli Tills vidare Kansli Innehållsförteckning 1 Inledning: Revisorernas uppdrag och oberoende ..............................................................3 2 Revisorernas roll ...............................................................................................................4 2.1 Revisionsberättelse och annan rapportering ..............................................................5 2.2 Formell reglering .......................................................................................................5 2.3 Tillgång till information .............................................................................................6 3 Organisation och sammansättning ...................................................................................7 3.1 Revisorernas arbetsformer .........................................................................................7 3.2 Sakkunnigt biträde ....................................................................................................8 3.3 Ekonomi och budget .................................................................................................9 3.4 Revisorerna och fullmäktige ......................................................................................9 3.5 Revisorernas arkiv ....................................................................................................10 2 1 Inledning: Revisorernas uppdrag och oberoende De kommunala revisorerna utses av kommunfullmäktige, för en satt mandatperiod. Revisorerna nomineras från de lokala partierna, men får under sina revisorsuppdrag inte ha andra politiska uppdrag, för att kunna utföra uppdraget oberoende. Revisorerna är med andra ord förtroendevalda men kan inte utföra uppdraget kombinerat med andra uppdrag. Den kommunala revisionen utgår från god revisionssed, och innebär en granskning av all kommunal verksamhet. Granskningen sker på kommunfullmäktiges uppdrag, men bedrivs oberoende från övriga instanser eller från tjänstemannaorganisationen. Till sin hjälp har kommunrevisionen sakkunniga yrkesrevisorer. Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillgodoser kommuner med samlad information om kommunal revision. Den är lättast tillgänglig via skr.se/demokratiutveckling. Där beskrivs bland annat uppdrag, oberoende, sakkunnigt biträde och arbetsformer. Revisorernas uppdrag, sammansättning och arbetssätt regleras främst via kommunallagen (2017:725), kapitel 12. Då revisorerna fullgör uppdrag som lekmannarevisorer regleras deras uppdrag och mandat främst via aktiebolagslagen (2005:551). Detta reglemente gäller i Stenungsunds kommun utöver de lagar och regler som kommunens revisorer har att förhålla sig till. 3 2 Revisorernas roll