Kommunstyrelsen — 21 oktober 2026

KS § 189 Godkännande av dagordning Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner dagordningen med att följande ärende utgår; - Genomförande av markregleringar i enlighet med beslutad detaljplan för Gamla Smögen Och att följande ärende tillkommer: - Initiativärende – externa lokaler - Initiativärende – Inrättande av en utbildad och övad krisstab

KS § 190 Dnr 2026/000026 Information från näringslivsutvecklaren och Tumlaren Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen. Sammanfattning Enhetschefen för Tumlaren informerar om hur verksamheten gått under sommaren 2026 och näringslivsutvecklaren informerar om; - Evenemangsstrategi - Kunskapsdag om evenemang - Sjömatens dag 19 oktober - Byggåterbruk

KS § 191 Dnr 2026/000025 Information från kommundirektören Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens tar del av informationen. Sammanfattning Kommundirektören informerar om; - Övningen Hedvig 2026-10-15 - Skyfallet 2026-10-08 - Konto- och åtkomstproblem för förtroendevalda - Chefsdagen 2026-09-25 - Hållbarhetsfestivalen 2026

KS § 192 Dnr 2026/000027 Information från Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen. Sammanfattning Kommunstyrelsens ordförande informerar om; - Uppföljningsdatum efter strömavbrottet - Möte med revisionen

KS § 193 Dnr 2026/000004 Budgetuppföljning – delårsrapport per augusti 2026 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner upprättade delårsrapporter per augusti 2026, daterade 2026-09-21 och uppdrar åt kommundirektören att i nästa uppföljning redovisa åtgärder för nyckeltal som inte bedöms nås. Sammanfattning Utfall och helårsprognos driftverksamheten I delårsrapporten efter augusti följs både verksamhet och ekonomi upp. Verksamheten följs bland annat upp genom de mål och prioriterade aktiviteter som beslutats för verksamhetsåret. Till de tre kommungemensamma verksamhetsmålen har Kommunfullmäktige uppdragit åt Kommunstyrelsen att arbeta med 14 nyckeltal och dess beslutade målnivåer. Av dessa arbetar kommunstyrelseförvaltningen med 11 nyckeltal varav 5 förväntas uppnås. Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter inom Kommunstyrelsen arbetar med 8 av dessa nyckeltal varav 5 förväntas uppnås. Kommunstyrelsens har beslutat om 13 prioriterade aktiviteter i syfte att uppnå vision, mål och inriktningsdirektiv, varav samtliga av dessa prioriterade aktiviteter förväntas uppnås vid året slut. Under perioden har Kommunstyrelsens verksamheter fortsatt arbetet med bland annat samhällsutveckling, digitalisering, beredskap, näringslivsutveckling, kommunikation, räddningstjänst, fastighetsförvaltning och utveckling av kommunens offentliga miljöer. Flera utvecklings- och samverkansarbeten pågår samtidigt, med fokus på att möta förändrade behov och framtida krav. Kommunstyrelsen redovisar efter augusti ett ekonomiskt resultat som är bättre än budget. Nettokostnaden för perioden uppgår till 68,4 mnkr, vilket är 3,7 mnkr lägre än budgeterat. För helåret prognostiseras en nettokostnad om 112,8 mnkr, vilket innebär ett överskott mot budget om 1,1 mnkr. Det positiva resultatet förklaras framför allt av högre intäkter och lägre kostnader inom flera delar av Kommunstyrelsens verksamheter. Bland annat bidrar högre verksamhetsintäkter, lägre personalkostnader till följd av vakanser samt budgetmedel som inte bedöms förbrukas under året till resultatet. Samtidigt finns kostnader som är högre än planerat, bland annat för energi, vinterväghållning och inom räddningstjänsten. Sammantaget bedöms Kommunstyrelsen kunna bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram under året. Utfall och helårsprognos investeringsverksamhet Årets totala investeringsbudget för Kommunstyrelsen uppgår till 158,8 mnkr. Utfallet efter augusti uppgår till 77,9 mnkr och helårsprognosen innebär att 141,6 mnkr av budgeten beräknas förbrukas, vilket gör att 17,2 mnkr av investeringsbudgeten inte bedöms nyttjas under året. Avvikelsen avser främst senarelagda eller omprövade investeringar. Forts. KS § 193 Dnr 2026/000004 En större del av avvikelsen avser utbyggnaden av bostadsområdet Hällebo 2, där 11,9 mnkr av årets investeringsmedel kommer att föras över till 2027 på grund av förseningar i projektet. Därutöver finns mindre avvikelser inom andra investeringsområden. Investeringar pågår samtidigt inom bland annat bostads- och verksamhetsområden, fastigheter, gator, hamnar samt administration och digitalisering. Underlag Protokollsutdrag KSAU 2026-10-07 Tjänsteutlåtande – Ekonom 2026-09-21 Delårsrapport per augusti kommunstyrelseförvaltningen – 2026-09-21 Delårsrapport per augusti samhällsbyggnadsförvaltningen – 2026-09-21 Resultaträkning januari-augusti Tumlaren Yrkande Mattias Larsson (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag och som tillägg att kommundirektören får i uppdrag att i nästa uppföljning redovisa åtgärder för nyckeltal som inte bedöms nås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Ordföranden ställer proposition på Mattias Larssons (S) tilläggsyrkande och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Skickas till Kommundirektör Samhällsbyggnadschef Ekonomer Controller Ekonomichef Revisionen

KS § 194 Dnr 2026/000003 Budgetuppföljning – delårsrapport per augusti 2026 Sotenäs kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Sotenäs kommuns delårsrapport per augusti 2026, inklusive helårsprognos för 2026, daterad 2026-09-28. Kommunfullmäktige uppmanar nämnder med prognostiserat budgetunderskott att omgående vidta verkningsfulla åtgärder för att nå en ekonomi i balans vid årets slut. Kommunfullmäktige uppmanar de nämnder med prognostiserad låg måluppfyllelse för verksamhetsmålen att omgående vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelse vid årets slut. Sammanfattning Delårsrapporten visar att Sotenäs kommun prognostiserar ett positivt resultat och bedöms klara balanskravet för 2026. Samtidigt bedöms kommunen inte uppnå god ekonomisk hushållning för räkenskapsåret, då endast två av tre finansiella mål bedöms bli uppfyllda. Det långsiktiga finansiella målet ska enligt riktlinjen för god ekonomisk hushållning uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag under mandatperioden 2023-2026. Med beaktande av årets prognos kommer snittet uppgå till 2,5 procent. Periodens resultat för kommunen efter augusti uppgår till 20,0 mnkr, vilket är 7,7 mnkr bättre än budget för perioden. För kommunkoncernen uppgår resultatet till 29,2 mnkr, jämfört med 36,5 mnkr föregående år. Helårsprognosen uppgår till 6,3 mnkr, vilket är 5,0 mnkr lägre än budget. Resultatet motsvarar 0,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och understiger därmed det finansiella målet om minst 1,3 procent. Avvikelsen mellan budgeterat och prognostiserat resultat förklaras främst av nämndernas samlade underskott om 7,2 mnkr. Omsorgsnämnden prognostiserar ett underskott om 7,9 mnkr och Utbildningsnämnden ett underskott om 1,7 mnkr. Överskott inom bland annat Kommunstyrelsen, Miljö- och byggnämnden samt finansförvaltningen begränsar den samlade negativa avvikelsen. Prognosen pekar mot ett positivt balanskravsresultat om 4,1 mnkr efter avdrag för vinster vid fastighetsförsäljning och reservering till resultatreserv. Investeringarna uppgår till 81,6 mnkr för perioden och prognostiseras till 147,9 mnkr för helåret. Eftersom resultatnivån understiger det finansiella målet behöver investeringsverksamheten fortsatt prövas och prioriteras utifrån kommunens samlade ekonomiska utrymme, självfinansieringsförmåga och långsiktiga finansiella kapacitet. Sammantaget är kommunens ekonomiska ställning fortsatt stabil, men marginalerna är begränsade. För att stärka den långsiktiga ekonomiska hållbarheten krävs budgetföljsamhet, tydliga prioriteringar och åtgärder som förbättrar resultat och måluppfyllelse. Forts. KS § 194 Dnr 2026/000003 Konsekvensbeskrivning Ekonomi Kommunfullmäktige har genom politiska beslut innevarande år reviderat budgeten för 2026 och minska det budgeterade resultatet med totalt 8 mnkr, varav 5 mnkr avser utökad budget för Utbildningsnämndens verksamhet och 3 mnkr avser föreningsbidrag. Det innebär att kommunens ekonomiska marginaler har minskat och att utrymmet att hantera ytterligare kostnadsökningar eller oförutsedda händelser under året är begränsat. Helårsprognosen visar ett positivt resultat på 6,3 mnkr, men resultatnivån är 5,0 mnkr lägre än budget och understiger kommunens finansiella mål. Det innebär att kommunen har en svagare ekonomisk buffert inför årets sista månader och ett minskat utrymme att hantera ytterligare avvikelser. Den lägre resultatnivån påverkar även kommunens möjlighet att självfinansiera investeringar. Mot bakgrund av att resultatet understiger budget bör investeringsverksamheten därför prövas och prioriteras löpande, så att hela investeringsbudgeten inte tas i anspråk om det riskerar att försämra självfinansiering eller öka behovet av upplåning. Nämnderna prognostiserar sammantaget ett underskott mot budget om 7,2 mnkr. Om underskotten kvarstår finns en risk för att obalanser påverkar kommande budgetår. Det kan medföra behov av mer omfattande prioriteringar, omställningar eller åtgärder för att anpassa kostnader och verksamhet till beslutade ramar framöver. Måluppfyllelsen inom verksamhetsmålen motsvarar inte fullt ut Kommunfullmäktiges intentioner. Detta förstärker behovet av att nämnderna analyserar avvikelser, bedömer behovet av åtgärder och säkerställer att både ekonomi och verksamhet styrs mot beslutade mål. Mot denna bakgrund behöver nämnder med underskott skyndsamt vidta, följa upp och redovisa åtgärder av ekonomisk effekt. Åtgärderna behöver vara tillräckligt konkreta och uppföljningsbara för att kunna påverka årets resultat och samtidigt minska risken för att underskotten påverkar kommande budgetår. Budgetföljsamhet, tydliga prioriteringar och åtgärder med effekt är avgörande för att stärka kommunens resultatnivå, långsiktiga ekonomiska hållbarhet och möjlighet att uppnå god ekonomisk hushållning. Underlag Protokollsutdrag KSAU 2026-10-07 Tjänsteutlåtande – Ekonomichef 2026-09-21 Delårsrapport per augusti 2026 Sotenäs kommun - 2026-09-28 Uppföljning Finanspolicy 2026-08-31 Forts. KS § 194 Dnr 2026/000003 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 195 Dnr 2026/000001 Budget 2027 – Skattesats (kommunal utdebitering) Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen för år 2027 är oförändrad och fastställs till 21,99 kronor. Sammanfattning Kommunfullmäktige ska fastställa utdebitering (skattesats) för budgetåret 2027 av nya Kommunfullmäktige. Kommunens utdebitering uppgick i 2026 års budget till 21,99 kronor. Budgetförslaget för 2027 baseras på oförändrad utdebitering 21,99 kronor. Kommunfullmäktiges budget 2027, mål -och resursplan baseras på föreslagen skattesats. Underlag Tjänsteutlåtande – Ekonomichef 2026-10-05 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 196 Dnr 2026/000009 Redovisning av delegationsbeslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av redovisade delegationsbeslut för perioden 2026-08-29 -- 2026-10-09. Underlag Lista delegationsbeslut – 2026-10-16

KS § 197 Dnr 2026/000008 Redovisning av anmälningsärenden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av redovisade anmälningsärenden för perioden 2026-08-29 -- 2026-10-09. Underlag Lista anmälningsärenden – 2026-10-14

KS § 198 Dnr 2026/000010 Redovisning av pågående motioner, medborgarförslag och initiativärenden 2026 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner redovisningarna av ännu ej avgjorda motioner och medborgarförslag, daterade 2026-09-23. Kommunfullmäktige godkänner redovisningarna av status för uppdrag efter bifallna motioner och medborgarförslag, daterade 2026-09-23. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av initiativärenden under beredning daterad, 2026-09-23. Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av status för uppdrag efter bifallna initiativärenden, daterad 2026-09–23. Sammanfattning Enligt Kommunfullmäktiges arbetsordning ska Kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges sammanträde i april och oktober. Motioner ska, enligt kommunallagen, beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid ska detta, och vad som framkommit vid beredningen, anmälas till kommunfullmäktige. Fullmäktige får då avskriva motionen utan vidare handläggning. Samma hantering gäller för medborgarförslag och på uppdrag av Kommunstyrelsen innefattar redovisningen även initiativärenden Utöver redovisning av ännu ej avgjorda motioner och medborgarförslag redovisas även status på bifallna motioner, medborgarförslag och initiativärenden som inte slutredovisades i april 2026, utifrån ett förbättringsförslag som uppkom i samband med översynen av den politiska organisationen. Motioner, medborgarförslag och initiativärenden under beredning per 2026-09-23: - 39 motioner - 30 medborgarförslag - 2 initiativärenden Forts. KS § 198 Dnr 2026/000010 Underlag Protokollsutdrag KSAU 2026-10-07 § 132 Tjänsteutlåtande – Kommunsekreterare 2026-09-23 Lista ej avgjorda motioner – 2026-09-23 Lista ej avgjorda medborgaförslag – 2026-09-23 Lista ej avgjorda initiativärenden – 2026-09-23 Lista status bifallna motioner – 2026-09-23 Lista status bifallna medborgaförslag – 2026-09-23 Lista status bifallna initiativärenden – 2026-09-23 Skickas till Kommunfullmäktige Kommunsekreterare

KS § 199 Dnr 2026/000001 Budget 2027 - Mål- och resursplan Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer; − Årets resultat 2027 till 17,7 miljoner kronor (2,5 procent i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag), − Årets investeringsbudget 2027 uppgår till 144 miljoner kronor. − Nämndernas ramar för 2027 justeras i förhållande till 2026 med; Kommunstyrelsen −3,7 miljoner kronor. o Miljö- och byggnämndens ram −1,0 miljoner kronor. o Omsorgsnämndens ram +9,1 miljoner kronor. o Utbildningsnämndens ram −5,3 miljoner kronor. o Kommunfullmäktige beslutar att igångsättningsbeslut ska fattas för projektet ”Skredriskåtgärder i Hunnebostrands hamn”. Kommunfullmäktige beslutar att Kommunstyrelsen under år 2027 ha rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld under år 2027, med maximalt 84 miljoner kronor exklusive kommunens checkkredit. Kommunfullmäktige beslutar att Kommunstyrelsen under 2027 har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning år 2027. Kommunfullmäktige fastställer finansiella mål med målnivåer för 2027. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att ta fram förslag till reviderat styr- och ledningssystem för Sotenäs kommun samt återkomma till Kommunfullmäktige för beslut senast under våren 2027. Kommunfullmäktige uppdrar åt Kommunstyrelsen att arbeta fram nya verksamhetsmål inkl. målnivåer för 2027 för god ekonomisk hushållning samt återkomma till kommunfullmäktige för beslut senast under våren 2027. Kommunfullmäktige uppdrar åt samtliga nämnder att, inom ramen för sina respektive ansvarsområden, inarbeta relevanta delar av 100 dagarsprogrammet i nämndernas verksamhetsplaner och internbudgetar för 2027. Kommunfullmäktige beslutar att de uppdrag som följer av 100 dagarsprogrammet ska omsättas till prioriterade aktiviteter i nämndernas verksamhetsplaner och följas upp inom ordinarie styr- och uppföljningsprocess. Forts. KS § 199 Dnr 2026/000001 Kommunfullmäktige beslutar att följande utredningsuppdrag ska ingå i budget 2027: − en strategisk fastighetsöversyn av fastigheter som kan förvärvas, säljas, hyras ut eller effektiviseras, − en fortsatt utredning av möjligheten att genom avtal låta civilsamhälle eller föreningar sköta vissa badplatser, parker och friluftsområden, − en genomlysning av kommunens medlemskap och avgifter till externa organisationer, samt − en samlad konsekvensbeskrivning av ett produktivitetsmått motsvarande 1 procent per budgetår under perioden 2027–2030. Kommunfullmäktige ger ansvariga nämnder i uppdrag att se över eventuell ändring av taxor och avgifter så att budgeterade intäkter uppnås. Kommunfullmäktige fastställer borgensavgift för 2027 för respektive bolag till: Sotenäsbostäder AB 0,29 procent (justerad soliditet) Sotenäs Vatten AB 0,02 procent Rambo AB 0,35 procent Kommunfullmäktige beslutar i övrigt godkänna budgethandlingen daterad 2026-10-21. Avstår Therése Mancini (S), Jan-Olof Larsson (S), Ann-Sofie Svensson (S), Mattias Larsson (S), Mikael Andersson (DemR) och Camilla Jansson (DemR) avstår från att delta i förslaget till beslut. Sammanfattning Den reviderade Mål- och resursplanen för år 2027 med planår har utgått ifrån den i juni beslutade mål- och resursplanen. Därtill har justeringar gjorts utifrån ett reviderat invånarantal, samt oktober månads prognos om skatteintäkter och generella statsbidrag från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) baserad på antagandet om ett reviderat invånarantal. Planen har även kompletterats med målnivåer för 2027 för de kommungemensamma verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. Budget 2027 baseras på en oförändrad skattesats om 21,99 kronor. Årets resultat budgeteras till 21,5 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,0 procent av budgeterade skatteintäkter och generella statsbidrag. Forts. KS § 199 Dnr 2026/000001 Nämndernas budgetramar minskar år 2027 jämfört med budget 2026 med 5,8 miljoner kronor varav: • Kommunfullmäktige +0,2 miljoner kronor • Valnämnd -1,4 miljoner kronor • Revision +132 tusen kronor • Överförmyndarnämnd ingen justering • Kommunstyrelsen -6,3 miljoner kronor • Miljö- och byggnämnden -1,5 miljoner kronor • Omsorgsnämnden +7,6 miljoner kronor • Utbildningsnämnden -4,5 miljoner kronor Utöver ovanstående förändring av nämndernas ramar tillkommer under år 2027 budgetkompensation till nämnderna för: • löneavtal 2026, januari-mars 2027 • löne- och arvodesökningar 2027 • kapitalkostnadsjustering 2027 • PKV övriga nettokostnader 2027 2,5 procent Årets nettoinvesteringar uppgår till 148,0 miljoner kronor. Finansiering av årets investeringar sker dels genom egna medel, dels genom nyupplåning. Vid årets slut beräknas låneskulden uppgå till 233,8 miljoner kronor. Investeringsprojektet ”Exploatering av bostadsområdet Hällebo 2” förlängs till och med år 2027 inom beslutad budgetram. Investeringsprojektet ”Åsenskolan” förlängs till och med år 2028 inom beslutad budgetram. Investeringsprojektet ”Inventarier för om- och nybyggnation av Hunnebohemmet” förlängs till år 2028 och budgetramen revideras ner till 9,6 miljoner kronor. Investeringsprojektet ”Höjdfordon” utgår. Investeringsprojektet ”Skredriskåtgärder i Hunnebostrand” ska lyftas separat för ingångsättningsbeslut. För övriga investeringsprojekt innebär detta budgetbeslut även igångsättningsbeslut. Balanskravet och finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås i föreslagen budget 2027. Årets balanskravsresultat uppgår till 17,5 mnkr. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning innebär att: • årets resultat minst ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, • låneskulden får maximalt öka under året med motsvarande årets nettoinvesteringar i markköp, exploatering, hamnar och Hunnebohemmet, • soliditeten i kommunkoncernen, inklusive totala pensionsförpliktelser, minst ska uppgå till 20 procent. Låneskuldens utrymme begränsas utifrån investeringsmålet för god ekonomiska hushållning, att utökas under år 2027 med maximalt 83,6 miljoner kronor. Därtill finns checkkredit på 30,0 miljoner kronor. Forts. KS § 199 Dnr 2026/000001 Borgensavgift för de kommunala bolagen uppgår år 2027 för respektive bolag till: • Sotenäsbostäder AB 0,29 procent (justerad soliditet) • Sotenäs Vatten AB 0,02 procent • Rambo AB 0,35 procent Underlag Tjänsteutlåtande – Ekonomichef 2026-10-05 Förslag Budget 2027 mål- och resursplan – Budgetberedningen 2026-10-21 Forts. KS § 199 Dnr 2026/000001 Yrkande Maria Arnborg (M) yrkar att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta budgetberedningens förslag till Budget 2027 och plan 2028–2030, som behandlas av Kommunstyrelsen 2026-10-21 med följande ändringar: 1. Resultatnivån för 2027 sänks med 3,8 mnkr, från 21,5 mnkr till 17,7 mnkr. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag minskar därmed från 3,0 procent till 2,5 procent. 2. Investeringsanslaget om 4,0 mnkr år 2027 för ”Förskola 2 avdelningar vid Solhagen” utgår. 3. Nämndernas ramar för 2027 justeras i förhållande till budgetberedningens förslag enligt följande: Kommunstyrelsens ram ökas med 2,6 mnkr. (Ramförändring 2027 −3,7 mnkr) Miljö- och byggnämndens ram ökas med 0,5 mnkr. (Ramförändring 2027 −1,0 mnkr) Omsorgsnämndens ram ökas med 1,5 mnkr. (Ramförändring 2027 +9,1 mnkr) Utbildningsnämndens ram minskas med 0,8 mnkr. (Ramförändring 2027 −5,3 mnkr) Den samlade ramökningen uppgår till 3,8 mnkr. 4. Följande utredningsuppdrag ska ingå i Budget 2027: en strategisk fastighetsöversyn av fastigheter som kan förvärvas, säljas, hyras ut eller o effektiviseras, en fortsatt utredning av möjligheten att genom avtal låta civilsamhälle eller o föreningar sköta vissa badplatser, parker och friluftsområden, en genomlysning av kommunens medlemskap och avgifter till externa o organisationer, samt en samlad konsekvensbeskrivning av ett produktivitetsmått motsvarande 1 procent o per budgetår under perioden 2027–2030. 5. Verksamhetsmål inklusive målnivåer utgår för 2027 för god ekonomisk hushållning. 6. Uppdra åt Kommunstyrelsen att ta fram förslag till reviderat styr- och ledningssystem för Sotenäs kommun samt återkomma till kommunfullmäktige för beslut senast under våren 2027. 7. Uppdra åt Kommunstyrelsen att arbeta fram nya verksamhetsmål inkl. målnivåer för 2027 för god ekonomisk hushållning. 8. Uppdra åt samtliga nämnder att, inom ramen för sina respektive ansvarsområden, inarbeta relevanta delar av 100-dagarsprogrammet i nämndernas verksamhetsplaner och internbudgetar. 9. att de uppdrag som följer av 100-dagarsprogrammet ska omsättas till prioriterade aktiviteter i nämndernas verksamhetsplaner och följas upp inom ordinarie styr- och uppföljningsprocess. I övrigt gäller budgetberedningens förslag till Budget 2027 och plan 2028–2030. Eva Abrahamsson (M), Dan Christiansson (M), Pär Eriksson (C), Mikael Sternemar (L), Robert Yngve (KD) och Sebastian Andersson (SD) yrkar bifall till Maria Arnborgs (M) yrkande. Forts. KS § 199 Dnr 2026/000001 Ajournering Ajournering begärs. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Maria Arnborg (M) med fleras yrkande och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 200 Dnr 2025/000001 Budget 2026 – Begäran om tillfälligt utökad budgetram för Omsorgsnämnden Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår Omsorgsnämndens begäran om att tillfälligt utöka budgetramen för 2026 med 7,6 miljoner kronor. Kommunfullmäktige tar del av redovisningen av Omsorgsnämndens ekonomiska förutsättningar, prognostiserade budgetavvikelse och beslutade åtgärder för 2026 samt beslutar att nämndens långsiktiga resursbehov ska prövas i mål- och budgetprocessen för 2027 med planår. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att uppmana samtliga nämnder att fortsätta genomföra beslutade åtgärder och aktivt minska årets prognostiserade nettokostnader i syfte att stärka resultatet och möjligheten att uppnå god ekonomisk hushållning. Sammanfattning Omsorgsnämnden begär en tillfällig utökning av budgetramen för 2026 med 7,6 mnkr. Nämnden prognostiserar ett underskott på 7,9 mnkr. Underskottet förklaras främst av: fler beviljade hemtjänsttimmar, tillfälligt ökade kostnader inom särskilt boende, samt fler beslut inom korttidsvård, missbruksvård och LSS-verksamhet. Nämnden har beslutat om åtgärder motsvarande 5,6 mnkr. Av dessa bedöms 4,3 mnkr få effekt under 2026. Större delen av åtgärdspaketet består av tillfälliga besparingar under 2026, medan åtgärder med effekt 2027 beräknas uppgå till 1,0 mnkr. Enligt kommunens ekonomiska styrprinciper är den tilldelade budgetramen nämndens yttersta restriktion. Tilläggsanslag under ett pågående budgetår ska endast lämnas när ett uppdrag eller dess förutsättningar är nya eller väsentligt förändrade. Förvaltningen bedömer att äskandet inte avser ett sådant förändrat uppdrag och föreslår därför att det avslås. Eventuella långsiktiga resursbehov ska i stället prövas samlat i mål- och budgetprocessen för 2027. Kommunens finansiella mål för årets resultat är 9,0 mnkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 11,3 mnkr, medan prognosen per augusti visar ett helårsresultat på 6,3 mnkr. Skatteprognosen per oktober är 0,9 mnkr bättre än augustiprognosen. Med beaktande av den förbättrade skatteprognosen behöver nettokostnaderna minska med cirka 1,8 mnkr under årets återstående månader för att kommunens finansiella resultatmål ska uppnås. Kommunen saknar en central budgetreserv för tilläggsanslag 2026. Det budgeterade resultatet ska användas för att delfinansiera årets investeringar. Samtidigt medför ökade investeringsvolymer och ökad upplåning högre ränte- och avskrivningskostnader. Forts. KS § 200 Dnr 2025/000001 Om äskandet bifalls • Omsorgsnämndens budgetram utökas med 7,6 mnkr. • Nämnden behöver inte genomföra ytterligare verksamhetsanpassningar under återstoden av 2026 för den del av underskottet som täcks av ramökningen. • Kommunens budgeterade resultat minskar från 11,3 mnkr till 3,7 mnkr. • Förutsättningarna att uppnå god ekonomisk hushållning försämras. • Utrymmet för investeringar och övrig verksamhet minskar med motsvarande belopp. • Beslutet strider mot kommunens ekonomiska styrprinciper. Om äskandet avslås: • Omsorgsnämnden behöver fortsätta genomföra och följa upp beslutade åtgärder inom befintlig budgetram. • Kommunens ekonomiska styrprinciper och ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och nämnderna upprätthålls. • Kommunens möjligheter att uppnå god ekonomisk hushållning och delfinansiera investeringar värnas. Om de ekonomiska styrprinciperna och kravet på god ekonomisk hushållning inte får vara styrande riskerar budgetramarnas funktion, ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och nämnderna samt följsamheten till fattade beslut att försvagas. Äskanden om utökad budgetram under pågående budgetår försvårar kraftigt kommunens långsiktiga planering och möjligheten att göra samlade prioriteringar mellan nämnderna. När långsiktiga behov hanteras utanför den ordinarie mål- och budgetprocessen minskar förutsägbarheten och transparensen i resursfördelningen. Återkommande ramutökningar under löpande budgetår riskerar också att skapa orättvisa mellan nämnderna. Nämnder som arbetar aktivt för att hålla sin budget kan missgynnas, samtidigt som ansvarstagandet och budgetdisciplinen försvagas. Förvaltningens samlade bedömning är att äskandet ska avslås. Samtliga nämnder uppmanas samtidigt att aktivt minska årets prognostiserade nettokostnader under hösten och fortsätta genomföra beslutade åtgärder och effektiviseringar. Det är viktigt att nämnderna tar ansvar så att kommunen, utifrån sina samlade ekonomiska förutsättningar, har möjlighet att uppnå god ekonomisk hushållning. Beskrivning av ärendet Utgångspunkter för bedömningen Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige fastställer finansiella mål och budgetramar, och varje nämnd ansvarar för att fullgöra sitt uppdrag inom beslutad ram. Tilläggsanslag under pågående budgetår ska enligt kommunens ekonomiska styrprinciper endast lämnas vid nya eller väsentligt förändrade uppdrag eller förutsättningar. Forts. KS § 200 Dnr 2025/000001 Omsorgsnämndens äskande och ansvar Omsorgsnämndens budgetram för 2026 beslutades av kommunfullmäktige den 11 juni 2025, § 60. Nämnden ansvarar för att vidta de prioriteringar och åtgärder som krävs för att bedriva verksamheten inom ramen. Eventuella långsiktiga resursbehov ska prövas samlat i mål- och budgetprocessen. Prognostiserad avvikelse och åtgärder Omsorgsnämnden beslutade den 24 september 2026, § 115, att begära en tillfällig utökning av budgetramen med 7,6 mnkr. Nämndens prognostiserade underskott uppgår till 7,9 mnkr och har försämrats från 2,4 mnkr i juni. Med anledning av den prognostiserade budgetavvikelsen kallades Omsorgsnämnden den 9 september 2026 till dialog med Kommunstyrelsen inom ramen för styrelsens uppsiktsplikt. Vid dialogen redovisades bland annat orsakerna till underskottet och nämndens åtgärdsarbete. Underskottet förklaras främst av fler beviljade hemtjänsttimmar, tillfälligt ökade kostnader inom särskilt boende samt fler beslut inom korttidsvård, missbruksvård och LSS-verksamhet. Omsorgsnämnden beslutade den 24 september 2026 att ge socialchefen i uppdrag att verkställa de föreslagna åtgärderna för att uppnå en ekonomi i balans. Åtgärderna omfattar bland annat anpassningar av bemanning och vikarieanvändning, vakanshållning, förändrad organisation, effektivare schemaläggning och planering samt åtgärder för minskade sjukkostnader. Nämnden beslutade samtidigt att åtgärden avseende besparing på medarbetare skulle utgå och att den beräknade besparingen av restriktioner för vikarietillsättning skulle justeras. Omsorgsförvaltningens föreslagna åtgärder omfattade ursprungligen sammanlagt 7,0 mnkr. De beslutade åtgärderna beräknas sammantaget uppgå till 5,6 mnkr, varav 4,3 mnkr bedöms få effekt under 2026. Större delen av åtgärdspaketet avser tillfälliga besparingar under 2026. De åtgärder som ger effekt under 2027 beräknas till 1,0 mnkr. Förvaltningens bedömning är att äskandet inte avser ett nytt eller väsentligt förändrat uppdrag som motiverar tilläggsanslag under pågående budgetår. Nämnden behöver därför fortsätta genomföra och följa upp åtgärder inom beslutad ram. Långsiktiga resursbehov prövas i mål- och budgetprocessen för 2027. Kommunens finansiering Kommunen har ingen central budgetreserv för tilläggsanslag 2026. Det budgeterade resultatet används för att delfinansiera årets investeringar. En utökad budgetram behöver därför finansieras genom ett lägre resultat, minskade investeringar eller ökad upplåning. Konsekvenserna av dessa alternativ redovisas samlat i avsnittet Konsekvensbeskrivning. Forts. KS § 200 Dnr 2025/000001 Konsekvensbeskrivning Konsekvenser för kommunens ekonomi i sin helhet Kommunfullmäktige har under 2026 redan utökat Utbildningsnämndens budgetram med sammanlagt 8,0 mnkr, varav 3,0 mnkr avsåg bidrag till en förening. Beslutet finansierades genom att kommunens budgeterade resultat minskades från 19,3 mnkr till 11,3 mnkr och investeringsbudgeten minskades med 8,0 mnkr. Om även Omsorgsnämndens begäran om 7,6 mnkr beviljas uppgår årets beslutade och begärda ramutökningar till sammanlagt 15,6 mnkr. Om Omsorgsnämndens äskande beviljas minskar årets budgeterade resultat, allt annat lika, från 11,3 mnkr till 3,7 mnkr. Resultatet understiger då det finansiella målet för 2026 om 9,0 mnkr. Målet för årets resultat uppnås därmed inte och marginalen för ytterligare negativa budgetavvikelser blir mycket begränsad. En ramhöjning minskar samtidigt utrymmet att finansiera investeringar med egna medel. Kommunfullmäktige behöver då, allt annat lika, antingen minska investeringsbudgeten med ytterligare 7,6 mnkr eller öka upplåningen med motsvarande belopp. En ökad upplåning på 7,6 mnkr med en genomsnittlig ränta på 3 procent motsvarar en årlig räntekostnad på cirka 0,2 mnkr, som belastar driftbudgeten och minskar det framtida utrymmet för nämndernas verksamheter. Sammantaget innebär en ramhöjning att det finansiella målet för årets resultat inte uppnås och att förutsättningarna för god ekonomisk hushållning försvagas. Målet för mandatperiodens genomsnittliga resultat samt målen för finansiering av investeringar och soliditet bedöms enligt nuvarande prognos fortfarande kunna uppnås, under förutsättning att övriga ekonomiska antaganden kvarstår. Konsekvenser för styrningen Ett beslut om ramhöjning utan att nämnden har tilldelats ett nytt eller väsentligt förändrat uppdrag innebär en avvikelse från kommunens ekonomiska styrprinciper. Det riskerar att försvaga budgetramarnas styrande funktion, ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige och nämnderna samt följsamheten till fattade beslut. Återkommande ramutökningar under pågående budgetår minskar förutsägbarheten och transparensen i resursfördelningen, försvårar långsiktig planering och samlade prioriteringar mellan nämnderna samt riskerar att skapa olika förutsättningar mellan nämnder. Långsiktiga resursbehov bör därför som huvudregel prövas i den ordinarie mål- och budgetprocessen. Konsekvenser för Omsorgsnämnden Om äskandet beviljas utökas Omsorgsnämndens budgetram med 7,6 mnkr för 2026. Behovet av ytterligare verksamhetsanpassningar under återstoden av året för att hantera det prognostiserade underskottet minskar därmed. Nämnden har samtidigt beslutat att verkställa de åtgärder som redovisats i åtgärdsplanen. Forts. KS § 200 Dnr 2025/000001 Om äskandet avslås kvarstår Omsorgsnämndens ansvar att bedriva verksamheten inom beslutad budgetram. Nämnden behöver fortsätta genomföra och följa upp beslutade åtgärder samt prioritera långsiktiga åtgärder som ger varaktig ekonomisk effekt. Det kan påverka verksamhetens omfattning, arbetssätt och förutsättningar. Konsekvenserna behöver hanteras och följas upp av nämnden inom ramen för dess verksamhetsansvar. Långsiktiga resursbehov prövas i mål- och budgetprocessen för 2027. Samlad bedömning Förvaltningens samlade bedömning är att Omsorgsnämndens begäran om tillfälligt utökad budgetram ska avslås. En ramhöjning skulle försämra årets resultat, minska utrymmet för investeringar och övrig verksamhet samt innebära en avvikelse från kommunens ekonomiska styrprinciper. Nämnden ska fortsätta sitt åtgärdsarbete inom beslutad ram, medan eventuella långsiktiga resursbehov prövas samlat i mål- och budgetprocessen för 2027. Regelverk Ekonomiska styrprinciper: Ett tilläggsanslag utöver beslutad budgetram, utan att nämnden har tilldelats nya eller väsentligt förändrade verksamhetsuppgifter, avviker från de ekonomiska styrprinciperna. Riktlinje för god ekonomisk hushållning: En ramhöjning innebär att det finansiella målet för årets resultat inte uppnås, allt annat lika, och försvagar därmed förutsättningarna att god ekonomisk hushållning uppnås i sin helhet. Påverkan på det lokala näringslivet Beslutet bedöms inte medföra någon direkt påverkan på det lokala näringslivet. På längre sikt kan ett varaktigt lägre ekonomiskt utrymme påverka kommunens investeringar och inköp, men omfattningen kan inte bedömas utifrån nuvarande underlag. Underlag Tjänsteutlåtande – Ekonomichef 2026-10-05 Protokollsutdrag ON 2026-09-24 § 115 Yrkande Pär Eriksson (C) och Ann-Sofie Svensson (S), Mattias Larsson (S) yrkar enligt förvaltningens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Pär Eriksson (C) med fleras yrkande och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 201 Dnr 2026/000013 VA-taxa och taxeföreskrifter 2027 Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner Sotenäs Vattens AB förslag enligt följande: − en höjning av brukningsavgiften med 7,0 procent från och med 2027-01-01 − anläggningsavgiften är oförändrad jämfört med 2026 från och med 2027-01-01 − anta taxeföreskrifter 2027 Sotenäs Vatten AB. Sammanfattning Sotenäs Vatten AB föreslår att brukningsavgiften höjs med 7,0 procent från 2027-01-01, att anläggningsavgiften lämnas oförändrad och att taxeföreskrifter för 2027 antas. Höjningen ska bidra till att finansiera ökade kostnader och planerade investeringar i vatten- och avloppsverksamheten. För typhus A innebär höjningen en ökad kostnad med cirka 88 kronor per månad och för typhus B cirka 56 kronor per månad. Bolaget planerar investeringar på 115,7 miljoner kronor under 2027 och ett nyupplåningsbehov på 76 miljoner kronor. Låneskulden beräknas uppgå till 398 miljoner kronor vid utgången av 2027. Den ökade upplåningen medför högre kapitalkostnader och ökad räntekänslighet. I bolagets plan ingår en höjning av brukningsavgiften med 7,0 procent även 2028 och 2029. Ur kommunens perspektiv innebär investeringarna ökad skuldsättning och räntekänslighet i kommunkoncernen, samtidigt som taxehöjningen medför ökade kostnader för kommunens verksamheter. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Ur kommunens perspektiv ökar investeringarna kommunkoncernens samlade skuldsättning och räntekänslighet. Bolagets upplåning sker med kommunal borgen. Nuvarande borgensram på 647 miljoner kronor bedöms täcka lånebehovet till och med 2028, men behöver enligt bolagets plan höjas senast under 2028. Avgiftshöjningen medför även ökade kostnader för kommunens verksamheter, vilka behöver hanteras inom berörda nämnders ekonomiska ramar. Bolagets investeringar, upplåning och borgensbehov behöver därför följas tillsammans med kommunens och övriga bolags investeringsplaner och finansiering Underlag Tjänsteutlåtande – Ekonomichef 2026-10-01 Protokollsutdrag styrelsemöte Sotenäs Vatten AB 2026-09-24 § 11 Tjänsteskrivelse – Sotenäs Vatten AB 2026-09-24 Budget 2027 och plan 2028–2029 Sotenäs Vatten AB Taxeföreskrifter Sotenäs Vatten AB 2027 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 202 Dnr 2026/000912 Initiativärende - Öppna kommunhuset för allmänheten Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen bifaller initiativet och uppdra åt kommundirektören att; 1. Ta fram en enkel modell för återkommande öppet hus i kommunhuset, minst en gång per höst och en gång per vår. 2. Lägga upp evenemangen som en minimässa med bemannade informationsbord där handläggare och chefer från olika verksamheter finns tillgängliga för frågor och vägledning, samt att fika erbjuds besökarna. 3. Använda kommunhusets entré och andra lämpliga lokaler, inklusive matsalen, så att besöket känns öppet och lätt att ta del av. 4. Säkerställa att formen är tillgänglig för allmänheten, kommuniceras i god tid och genomförs inom befintlig budgetram. 5. Återredovisa förslag till genomförande, tidplan och arbetsform till Kommunstyrelsen Sammanfattning Mikael Andersson (DemR) och Camilla Jansson (DemR) har inkommit med ett initiativärende där de föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommundirektören att; 1. Ta fram en enkel modell för återkommande öppet hus i kommunhuset, minst en gång per höst och en gång per vår. 2. Lägga upp evenemangen som en minimässa med bemannade informationsbord där handläggare och chefer från olika verksamheter finns tillgängliga för frågor och vägledning, samt att fika erbjuds besökarna. 3. Använda kommunhusets entré och andra lämpliga lokaler, inklusive matsalen, så att besöket känns öppet och lätt att ta del av. 4. Säkerställa att formen är tillgänglig för allmänheten, kommuniceras i god tid och genomförs inom befintlig budgetram. 5. Återredovisa förslag till genomförande, tidplan och arbetsform till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade 2026-09-09 att lämna initiativet vidare för beredning. Beskrivning av ärendet Kommunhuset på Parkgatan i Kungshamn är kommunens naturliga nav. Det är där många ärenden börjar, där politiken sammanträder och där invånaren möter sin kommun. Initiativtagarna föreslår att kommunhuset görs mer tillgängligt genom återkommande Öppna hus. Syftet är inte att ersätta ordinarie service, servicecenter eller myndighetsutövning. Syftet är att komplettera dem med ett lågtröskelarrangemang som stärker tillgänglighet, tillit och dialog. Initiativtagarna föreslår därför att Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt Kommundirektören att: 1. Ta fram en enkel modell för återkommande öppet hus i kommunhuset, minst en gång per höst och en gång per vår. 2. Lägga upp evenemangen som en minimässa med bemannade informationsbord där handläggare och chefer från olika verksamheter finns tillgängliga för frågor och vägledning, samt att fika erbjuds besökarna. Forts. KS § 202 Dnr 2026/000912 3. Använda kommunhusets entré och andra lämpliga lokaler, inklusive matsalen, så att besöket känns öppet och lätt att ta del av. 4. Säkerställa att formen är tillgänglig för allmänheten, kommuniceras i god tid och genomförs inom befintlig budgetram. 5. Återredovisa förslag till genomförande, tidplan och arbetsform till kommunstyrelsen. Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig i sak bakom att kommunhuset ska vara en plats dit Sotenäsborna faktiskt kommer och ställer sig positiv till initiativtagarnas förslag om införandet av årliga Öppet Hus, dit allmänheten bjuds in. Så kallade Öppet Hus, såsom initiativtagarna beskriver i sitt initiativ, är ett etablerat arbetssätt i många kommuner för att visa upp kommunens verksamheter för kommuninvånarna och skapa möjligheter till informella dialoger med berörda tjänstepersoner. Öppet Hus har vid flertal tillfällen diskuterats i både kommunledningsgruppen och i förvaltningschefsgruppen men av ekonomiska skäl, det vill säga prioritering av förvaltningens ekonomiska resurser, har genomförandet fått stå tillbaka till förmån för annat som varit högre prioriterat. Erfarenheten visar att planering och genomförande av Öppet Hus är betydligt mer resurskrävande än vad som framställs i initiativet. För att prövas i förhållande till övriga prioriteringar bör därför initiativet omhändertas i beredningen av Kommunstyrelsens verksamhetsplan med internbudget 2027. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Initiativets ekonomiska konsekvenser föreslås omhändertas i beredningen av Kommunstyrelsens verksamhetsplan med internbudget 2027. Organisation och personal Initiativet bedöms inte få några konsekvenser inom perspektivet. Påverkan för det lokala näringslivet Initiativet bedöms inte få några direkta konsekvenser för det lokala näringslivet men kan förbättra bilden av kommunen och dess verksamheter som öppen och transparent. Underlag Protokollsutdrag KSAU 2026-10-07 § 116 Tjänsteutlåtande – Kommundirektör 2026-09-21 Initiativärende – Öppna kommunhuset för allmänheten 2026 -09-09 Skicka till Kommundirektören

KS § 203 Dnr 2026/000120 Medborgarförslag - Parkeringsavgifter på Springet, Kungshamn Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tackar för medborgarförslaget men avslår det med anledning av vad som anges nedan. Sammanfattning Ett medborgarförslag inkom 2026-01-30 där det föreslogs att parkeringsavgifter införs på Springet i Kungshamn, alternativt tas bort framför 11 sjöbodar på Lahällan i Hunnebostrand. Syftet med förslaget är att kommunal mark i anslutning till sjöbodar ska behandlas lika i kommunen. Parkeringsytan vid Lahällan är relativt centralt belägen i Hunnebostrand och används av besökare till bad, serviceutbud, restauranger etcetera Där finns ett behov av rotation av parkerade fordon. Ytan är därför reglerad med avgift (kl. 08-20) under sommarmånaderna och begränsad tid (24 timmar). Strax utanför detta område finns parkeringsytor utan avgift och med längre uppställningstid. Parkeringarna på Springet i Kungshamn är i huvudsak använda av personer med sjöbod och/eller båtplats. Intresset att parkera här för att gå till bad eller centrum är litet. Det finns bättre belägna parkeringsplatser som fyller den funktionen. Därför finns inte behovet att påtvinga rotation bland parkerade fordon genom att införa parkeringsavgift. Om behovet ändras är förvaltningen beredd att följa upp detta. Det går inte att motivera p-avgifter på Springet för att framkalla rotation av fordon utifrån trafikens ordnade. Detta går att motivera i Hunnebostrand utifrån behovet av rotation. Konsekvensbeskrivning Om avgift infördes på Springet skulle del av de bilister som nyttjar ytan sommartid välja andra ytor att parkera på. Det skulle kunna leda till oönskade effekter på närliggande bostadsgator och andra ytor. Ekonomi Avgiftsbeläggning av Springet skulle leda till en viss ökning av intäkterna men också till att fordon parkeras på mindre lämpliga ytor. Påverkan på det lokala näringslivet Inga konsekvenser Underlag Protokollsutdrag KSTU 2026-08-25 § 60 Tjänsteutlåtande – Tf. anläggningschef 2026-03-25 Karta Lahälla 2026-08-11 Karta Springet 2026-08-11 Medborgarförslag - Parkeringsavgifter på Springet, Kungshamn 2026-01-30 Forts. KS § 203 Dnr 2026/000120 Skickas till Förslagsställaren

KS § 204 Dnr 2025/001069 Medborgarförslag - Bygga om skateboardparken vid Sotenäs idrottshall Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tackar för medborgarförslaget men avslår det med anledning av vad som anges nedan. Sammanfattning En medborgare föreslår i ett medborgarförslag, som inkom 2025-12-02 att skateboardparken vid idrottshallen i Kungshamn byggs om genom att ta ett omtag och utnyttja ytan till något som går att åka för alla. Några kommuner nämns som goda exempel. Skateboardparken har skadats något som gör det svårt och även farligt att nyttja den. Plåtar som täcker övergången mellan betong och asfalt har gjort asfalten så varm att den smält. Förvaltningen undersöker andra lösningar för att få skateboardparken att fungera. Att bygga om skateboardparken medför stora kostnader och är inte ett alternativ i nuvarande läge. Det viktiga är att nuvarande anläggning fungerar enligt ursprungstanken när den byggdes. Konsekvensbeskrivning En renoverad skateboardpark lockar barn och ungdomar till området och erbjuder aktiviteter på fritiden. Därför ska den naturligtvis vara i skick som gör att den kan användas. Ekonomi Renoveringen görs inom befintlig driftsbudget. En större ombyggnad eller en ny skateboardpark kräver ett investeringsanslag. Hållbar utveckling Gjorda investeringar ska fungera under avsedd tid. Påverkan på det lokala näringslivet Ingen påverkan Underlag Protokollsutdrag KSTU 2026-08-25 § 61 Tjänsteutlåtande – Tf. anläggningschef 2026-03-13 Medborgarförslag - Bygga om skateboardparken vid Sotenäs idrottshall 2025-12-02 Skickas till Förslagsställaren

KS § 205 Dnr 2026/000122 Medborgarförslag - Breddning av en del av bryggan på "Näbba" Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen bifaller medborgarförslaget samt beslutar att förslaget ska beaktas i kommande investeringsbudgetar. Sammanfattning I ett medborgarförslag, som inkom 2026-02-01, föreslås att bryggan/strandpromenaden i Kungshamn breddas från "Näbba" till Smögenbron. Skälet är att strandpromenaden smalnar av på denna sträcka och att området är väldigt populärt bland badande och folk som tar en promenad. Historiska flygbilder visar att området/strandpromenaden iordningsställdes mellan 1975 och 1995. Området runt badplatsen "Näbba" är populärt och välbesökt sommartid. Förslagsställaren föreslår en breddning av bryggan, något som skulle förbättra situationen för badande med flera. För att en sådan åtgärd ska kunna genomföras på ett rationellt sätt bör förutsättningarna klarläggas. Kostnader, behov av tillstånd från myndigheter samt konstruktion förutsättningar utreds inför en kommande renovering av bryggan. En kommande renovering kommer att arbetas in i kommande investeringsbudgetar. Kommunstyrelsens tekniska utskott föreslog att medborgarförslaget ska anses besvarad då arbete med detaljplan och utveckling av bryggpromenaden pågår i området. Konsekvensbeskrivning En enkel utredning bör genomföras för att klargöra förutsättningarna för en breddning av bryggan. Nödvändigheten av att söka tillstånd för åtgärden ska undersökas. Ekonomi Kostnader för åtgärden kommer att framgå av utredningen. Hållbar utveckling Åtgärden kan få positiv effekt på folkhälsa. Påverkan på det lokala näringslivet Marginell effekt. Underlag Protokollsutdrag KSTU 2026-08-25 § 62 Tjänsteutlåtande – Tf. anläggningschef 2026-04-22 Medborgarförslag - Breddning av en del av bryggan på "Näbba" 2026-02-01 Forts. KS § 205 Dnr 2026/000122 Skickas till Förslagsställaren Samhällsbyggnadschefen Teknisk chef

KS § 206 Dnr 2026/000325 Motion - Fler ställplatser för husbilar i Sotenäs kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning Ann-Sofie Svensson (S), Therese Mancini (S) och Annica Erlandsson (S), föreslår i en motion, som inkom 2026-03-16, att - Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och föreslå lämpliga platser för nya ställplatser för husbilar - målet ska vara att skapa attraktiva, tillgängliga som kan användas året runt och bidra till ökad turism. Motionen föreslås att anses besvarad utifrån att ställplatser behandlas inom ärende KA 2025/686 Lokaliseringsutredning för parkering husbilar för hela kommunen. Konsekvensbeskrivning Om antalet avgiftsbelagda ställplatser ökar så stiger sannolikt kommunens intäkter. Kostnader för renhållning, tillsyn etcetera ökar med antalet ställplatser. Generellt sett är fler platser positivt för näringslivet. Ekonomi Utredningen görs med egen personal. Att iordningsställa nya ställplatser kan komma att kräva investerings- och driftsanslag. Påverkan på det lokala näringslivet Med fler ställplatser ökar kundunderlaget för restauranger, service och affärer. Underlag Protokollsutdrag KSTU 2026-08-25 § 63 Tjänsteutlåtande – Tf. anläggningschef 2026-04-22 Motion gällande fler ställplatser för husbilar i Sotenäs kommun 2026-03-16 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 207 Dnr 2025/000951 Motion - Mer skötsel i samverkan - föreningar och civilsamhälle som partners Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt Kommunstyrelsen att införa ett system för lokal skötsel i samverkan där föreningar, byalag med flera kan ta hand om grönområden etcetera, samt utforma riktlinjer och avtalsmallar samt redovisa förslag på pilotområden. Sammanfattning Dan Christiansson (M), Roland Mattsson (M) och Karin Samuelsson (M) föreslår i en motion, som inkom 2025-11-03, att - Sotenäs kommun inför ett system för lokal skötsel i samverkan där föreningar, byalag mfl kan ta hand om grönområden etcetera. - Kommunstyrelsen får i uppdrag att utforma riktlinjer och avtalsmallar samt redovisa förslag på pilotområden Motionärerna föreslår att skötsel på allmänna ytor tex parker och utsiktsplatser kan läggas ut på föreningar och företag genom tecknande av partnerskapsavtal och hoppas genom det att skötseln kan förbättras genom lokala insatser. Bakgrunden är att vissa kommunala ytor ägnas mindre tid av kommunen på grund av bristande resurser. Kommunen tecknar redan nu "skötselavtal" med fastighetsägare avseende skötsel av ytor nära eller i anslutning till berörd fastighet. I dessa fall har fastighetsägaren ofta en större ambition än kommunen. En utredning bör genomföras som berör olika typer av avtal, ansvarssituationen för marken, typ av ersättningar, skötselnivåer mm. Utredningen kan även ta fram förslag på områden som kan vara aktuella. Genomgående bör tecknande av avtal leda till förbättrat underhåll/skötsel och att det är rationellt för kommunen. Konsekvensbeskrivning Motionärernas förslag kan leda till förbättrad skötsel på områden eller av anläggningar. Ekonomi Ersättningsnivåer kommer att utredas. Organisation och personal Utredningen genomförs av egen personal. Hållbar utveckling Genomförandet av förslaget kan leda till ett djupare engagemang hos samhällsmedborgare avseende närområdet. Åtgärder kan komma att vidtas som är positiva för hälsa och miljö. forts. KS § 207 Dnr 2025/000951 Påverkan på det lokala näringslivet Marginell påverkan. Underlag Protokollsutdrag KSTU 2026-08-25 § 64 Tjänsteutlåtande – Tf. anläggningschef 2026-04-22 Motion gällande Mer skötsel i samverkan – föreningar och civilsamhälle som partners 2025-11-03 Yrkande Dan Christiansson (M) och Jan-Olof Larsson (S) yrkar bifall till tekniska utskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på tekniska utskottets förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 208 Dnr 2026/000223 Motion - Rastställe vid Hunnebo Lera Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen och uppdrar åt Kommunstyrelsen att utreda möjligheten att bygga en rastplats vid Hunnebo Lera, och om så beslutas att kostnaden arbetas in i budget för cykelled. Sammanfattning Britt Lindgren (C) och Pär Eriksson (C) har lämnat in en motion 2026-02-24, där de föreslår att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten till byggnation av en rastplats i anslutning till den planerade cykelvägen mellan infarten till Solliden och infarten mot Ödby Ö. Arbetet med att få tillgång till mark för att anlägga en GC-väg mellan Solliden och vägen till Ödby Ö pågår. Diskussioner med markägare pågår. Förvaltningen har sökt och fått strandskyddsdispens för den planerade GC-vägen. En rastplats, men även en plats för fågelskådare, är möjligt att rent fysiskt anlägga på den utpekade platsen med anslutning till GC-vägen. En utredning om möjligheten att anlägga rastplatsen bör innehålla moment som: - markåtkomst - strandskyddsdispens/bygglov - grundläggning/utformning - kostnad Konsekvensbeskrivning En rastplats på den aktuella platsen har förutsättningar att bli en populär plats för personer som nyttjar GC-vägen och för personer som vill studera det rika fågellivet kring Hunnebo Lera. Ekonomi Ingår i utredningen att ta fram. Hållbar utveckling Såväl GC-vägen som rastplatsen bidrar till ökad folkhälsa. Tillkomsten kan också bidra till att fler människor vågar ta sig en promenad eller cykeltur när trafiksäkerheten förbättras. Påverkan på det lokala näringslivet Ingen påverkan. Underlag Protokollsutdrag KSTU 2026-08-25 § 65 Tjänsteutlåtande – Anläggningschef 2026-03-12 Motion gällande att utreda möjligheten till byggnation av en rastplats vid Hunnebo Lera 2026-02-24 Forts. KS § 208 Dnr 2026/000223 Yrkande Pär Eriksson (C) och Ann-Sofie Svensson (S) yrkar bifall till tekniska utskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på tekniska utskottets förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 209 Dnr 2025/000790 Motion - Införa 5-minuters regel betala parkering Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning Anders Elisson (DemR), Camilla Jansson (DemR), Mikael Andersson (DemR), Joakim Haglund (DemR) och Göran Hahne (DemR) har inkommit med en motion 2025-09-23 om att införa en 5-minuters regel där ett fordon inte kan bestraffas med en felparkeringsbot innan dessa 5 minuter passerat. Syftet är att stärka Sotenäs kommuns rykte som besöksmål och minska boendes och besökares negativa upplevelse av kommunens parkeringshantering. Motionärerna föreslår att en 5-minuters frist införs för att till exempel ge bilister möjlighet att lösa biljett utan att bli straffad med en parkeringsbot. Förslaget bedöms också ge besökare en mer positiv syn på kommunen. Ärendet har remitterats till Miljö- och byggnadsnämnden som tillstyrker motionen. Kommunstyrelsens tekniska utskott föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen med motiveringen att det redan i dag är en praxis att vänta 5-minuter innan felparkeringsavgift skrivs ut och problemet har minskat i dagsläget då vi har app-lösningar för att lösa parkeringsavgift i de flesta fall. Ekonomi Marginell påverkan. Underlag Protokollsutdrag KSTU 2026-05-11 § 46 Tjänsteutlåtande – Anläggningschef 2026-03-09 Remissvar MBN 2026-02-26 § 38 Motion gällande Införa 5-minuters regel betala parkering 2025-09-23 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 210 Dnr 2025/000789 Motion - Tydlig och rättvis skyltning parkeringar Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning Anders Elisson (DemR), Camilla Jansson (DemR), Mikael Andersson (DemR), Joakim Haglund (DemR) och Göran Hahne (DemR) har inkommit med en motion 2025-09-23 gällande att skyltning på gator och vägar ska vara tydlig och rättvis. Motionärerna föreslår: 1. Granskning av utfärdade parkeringsanmärkningar 2. Återbetalning vid otydlig skyltning 3. Uppdrag att förbättra skyltning Svaren nedan presenteras i samma ordning som motionens yrkanden. 1. Transportstyrelsen administrerar parkeringsanmärkningar och kan inte söka fram dessa utifrån gata eller datum, endast via ärendenummer eller registreringsnummer. Kommunen kan därför inte ta reda på vilka fordon som fått anmärkningar på just denna gata och granska dessa. 2. Det kan uppfattas som otydligt att de målade parkeringsrutorna på en gågata är kvar och att det är fysiskt möjligt att parkera i dom. Om en överklagan inkommit i rätt tid och avser anmärkningar utfärdade i parkeringsrutorna på gågatan bedöms det rimligt att återbetala dessa då otydlighet har förelegat från kommunens sida. 3. I allmänhet anser Kommunstyrelsen att skyltningen är tydlig i Sotenäs kommun. Åsikter om förbättringar inkommer och åtgärdas löpande av förvaltningen och kräver inga ytterligare insatser. Ärendet har remitterats till Miljö- och byggnämnden som svarade 2026-02-26 § 37. Konsekvensbeskrivning Under sommaren 2025 gjordes Torggatan om till gågata. Skyltning och lokala trafikföreskrifter sattes upp enligt gällande regelverk och bedömdes som både korrekta och tydliga. Till skillnad från ett gångfartsområde krävs det inte att en gågata utformas i ett helt plant gaturum utan trottoarer. Detta påverkar inte heller giltigheten av den lokala trafikföreskriften. Det kan dock uppfattas som otydligt att de målade parkeringsrutorna fanns kvar, vilket medför att det rent fysiskt varit möjligt att parkera där trots att skyltning och föreskrifter förbjuder parkering. Lärdomen är att gågatan i sådana fall bör möbleras så att parkering omöjliggörs, eller att rutorna används och skyltas som lastzon om behov finns. Forts. KS § 210 Dnr 2025/000789 Påverkan på det lokala näringslivet Marginell påverkan Underlag Protokollsutdrag KSTU 2026-05-11 § 45 Tjänsteutlåtande – Anläggningschef 2026-03-09 Remissvar MBN 2026-02-26 § 37 Motion gällande Tydlig och rättvis skyltning 2025-09-23 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 211 Dnr 2026/000923 Detaljplan för Smögens Församlingshem Smögenön 35:1 m.fl., Smögen Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar detaljplan för Smögenön 35:1 m.fl. Smögens Församlingshem. Reservation Michael Sandberg (L) reserverar sig mot skriftligen mot beslutet, se bilaga. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2023-01-18 § 33 att ge positivt planbesked för ny detaljplan för Smögens Församlingshem Smögenön 35:1 m.fl., Smögen. Komplettering av planbeskedet beslutades av Kommunstyrelsen 2023-04-12. Miljö- och byggnämnden tog beslut om att skicka ut planförslaget på samråd 2025-04-24 och granskning 2026-02-26. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört planprocessen i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) genom standardförfarande med samråd och granskning. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder på platsen för Smögens församlingshem (Smögenön 35:1) samt pröva en tillbyggnad av Smögens kyrka (Smögenön 50:1). Beskrivning av ärendet Planområdet ligger mitt på Smögen och utgörs av två delområden som skiljs åt av Glommebergsvägen. Planområdets två delar omfattar fastigheterna Smögenön 35:1 (Smögens Församlingshem), Smögenön 50:1 (Smögens kyrka) och del av fastigheten Smögen 1:1. Planförslaget har varit utställd för samråd under maj-juni 2025 och för granskning under mars-april 2026. Inkomna synpunkter har sammanställts och bemötts, dels i en samrådsredogörelse, dels i ett granskningsutlåtande. Planförslaget har reviderats efter granskning, men inte i sådan omfattning att en ny granskning behöver genomföras. Under granskningen inkom 1 yttrande från sakägare som har synpunkter mot planförslaget. Inkomna synpunkter handlar bland annat om farhågor gällande att hemtjänstens angöring och parkering till Templargatan inte kan tillgodoses samt farhågor om negativ påverkan på utblickar och skuggning av fastighet. Underlag Protokollsutdrag MBN 2026-09-03 § 130 Protokollsutdrag MBNAU 2026-08-20 § 115 Tjänsteutlåtande – Planarkitekt 2026-07-20 Plankarta 2026-01-29 Planbeskrivning 2026-01-29 Planillustration 2026-01-29 Granskningsutlåtande 2026-06-30 Yrkande Michael Sandberg (L) yrkar avslag till Miljö- och byggnämndens förslag. Forts. KS § 211 Dnr 2026/000923 Ann-Sofie Svensson (S), Mattias Larsson (S), Dan Christiansson (M), Camilla Jansson (DemR) och Sebastian Andersson (SD) yrkar bifall till Miljö- och byggnämndens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Miljö- och byggnämndens förslag mot Michael Sandbergs (L) avslagsyrkande och finner att Kommunstyrelsen antar till Miljö- och byggnämndens förslag. Skickas till Kommunfullmäktige Jäv Mikael Sternemar (L) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Forts. KS § 211 Dnr 2026/000923 Reservation Michael Sandberg (L) reserverar sig enligt följande: Eftersom tillbyggnaden av kyrkan och de planerade parkeringsytorna ännu inte har prövats enligt kulturmiljölagen (KML) finns en betydande risk att detaljplanen skapar byggrätter och markanvändning som inte kan tas i anspråk. Därmed är det också osäkert om det parkeringsbehov som planen förutsätter kan lösas inom kvartersmark. Dessutom förfular en tillbyggnad av en över 100år gammal byggnad.

KS § 212 Dnr 2026/000924 Planbesked för del av fastigheterna Lyckan 1:36 och 1:40, Hunnebostrand Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen ger ett positivt planbesked enligt revidering av ansökan om planbesked, daterad 2026-09-18, och att sökande ska betala avgiften om 15 648 kronor för detta planbesked. Sammanfattning Ansökan om planbesked avser att upprätta en ny detaljplan för att möjliggöra för bostäder inom området. Ansökan innehåller förslag på att tillskapa cirka 22 villatomter, med relativt stora tomter på minst 1000 m2. Det aktuella området ligger inom Närcentra Lyckan, ca 1 mil nordost om Kungshamn/Smögen. Området är cirka 7 hektar stort och obebyggt och består idag av skog samt bergsknallar. I nära anslutning till området finns idag bland annat ett vandrarhem, ett café samt bageri. I övrigt består närområdet av jordbruksmark, mindre grupper med bostadshus och i direkt anslutning till föreslaget planområde går väg 171. Sökande har i ansökan angett att bebyggelsen ska ansluta till enskilt VA. Enligt ansökan finns redan en befintlig enskild VA-lösning i området som ska ha utrymme för att ansluta ytterligare 10 bostäder. Ansökan har internremitterats till Miljöenheten som gör bedömningen att förutsatt att befintlig gemensamhetsanläggning är dimensionerad för påkoppling av ytterligare 10 bostäder ser Miljöenheten inga hinder för detta. Det finns tillstånd från år 2015 för ett reningsverk med kapacitet för 120 personekvivalenter. Enligt entreprenörsrapporten har anlagd avloppsanläggning kapacitet för 150 personekvivalenter. Ansökan har även remitterats till Västvatten som belyser att det skulle kunna finnas en risk att Länsstyrelsen i framtiden förelägger kommunen att inrätta verksamhetsområde för allmänt VA inom föreslaget planområde samt närområdet. Då det är långt till närmaste kommunala VA-nät innebär det betydande kostnader för VA-kollektivet. Utifrån rådande situation har kommunen kapacitetsbrist i befintliga avloppsreningsverk vilket innebär att nya anslutningar till kommunens reningsverk är högst begränsade. Sökande är informerad och väl införstådd i situationen Det är förvisso svårt att göra en bedömning om 6 § LAV föreligger men om man gör en bedömning av att 10 tomter med bostäder skulle kunna anslutas till befintlig enskild VA-lösning, skulle det kunna minska risken för 6 § LAV Forts. KS § 212 Dnr 2026/000924 Underlag Protokollsutdrag MBN 2026-10-01 § 150 Tjänsteutlåtande – Planarkitekt 2026-09-22 Reviderad ansökan om planbesked 2026-09-18 Yrkande Mikael Sternemar (L), Dan Christiansson (M) och Mattias Larsson (S) yrkar bifall till Miljö- och byggnämndens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Miljö- och byggnämndens förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Skickas till Miljö- och byggnämnden för kännedom Planarkitekt Sökanden

KS § 213 Dnr 2025/000846 Motion - Utredning om hur Sotenäs kan frångå minutstyrningen i hemtjänsten Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning Eva Abrahamsson (M), Karin Samuelsson (M) och Jeanette Loy (M) har inkommit med en motion 2025-11-12 avseende en utredning om hur Sotenäs kan frångå minutstyrningen i hemtjänsten. Motionärerna föreslår Kommunfullmäktige följande: 1. Att ge Omsorgsnämnden i uppdrag att utreda hur Sotenäs kan frångå det minutstyrda planeringssystemet i hemtjänsten. 2. Att utredningen ska belysa alternativa modeller med större flexibilitet och tillitsstyrning, inspirerade av Trollhättan och Göteborg. 3. Att resultatet redovisas till Kommunfullmäktige under 2026 med förslag till fortsatt inriktning. Kommunstyrelsen skickade motion på remiss till Omsorgsnämnden för att yttra sig över sakinnehållet. Omsorgsnämnden beslutade 2026-02-29 § 32 att yttra sig. Omsorgsnämnden skriver i sitt yttrande att de ställer sig positiv till motionens intentioner och att arbetet mot en tillitsbaserad styrning är påbörjat och att förvaltningen utreder möjligheter till att öka den enskilde medarbetarens möjligheter till inflytande avseende dess dagliga planering. Under pågående utredning tittar förvaltningen på möjligheterna till att använda ett annat planeringssystem då nuvarande styrs av en starttid för besöket men också en planerad besökstid. Nuvarande planeringssystem tillåter inte att man tar bort starttid och besökslängd och förvaltningen kan se att detta kan skapa en initial stress bland hemtjänstens medarbetare. Då Omsorgsförvaltningen redan har ett uppdrag att utreda möjligheterna att frångå minutstyrningen föreslår Kommunstyrelseförvaltningen att motionen ska anses besvarad. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Om utredningen kommer fram till att ett nytt planeringssystem krävs kan detta innebära investeringar. Utifrån att föreslaget ändrat arbetssätt kan ytterligare medel krävas för att öka samverkan mellan medarbetare och samordnare då kommunikation bör ske genom planerade möten. Vidare kan ytterligare medverkan i planering bland hemtjänstens medarbetare medföra en ökad administrativ tid som i dagsläget nyttjas till att tillgodose brukares behov. Forts. KS § 213 Dnr 2025/000846 Organisation och personal En tillitsbaserad ledning avseende hemtjänstens planering kan medföra minskad stress och ökat inflytande bland dess medarbetare. För att uppnå en alltmer självplanerande hemtjänst krävs dock organisering gällande informationsöverlämning men även kunskap gällande de ramar som styr en planering inom budgetram. Hållbar utveckling En hemtjänst där dess medarbetare genom minskad stress och ökat inflytande men därmed även ökat ansvar ses leda till en verksamhet som håller över tid och som kan främja fortsatt personalförsörjning. Påverkan för det lokala näringslivet Ingen påverkan. Underlag Protokollsutdrag KSAU 2026-08-26 § 102 Tjänsteutlåtande – Nämndsekreterare 2026-03-10 Remissvar Omsorgsnämnden 2026-02-26 § 32 Motion – Utredning hur Sotenäs kan frångå minutstyrningen i hemtjänsten 2025-11-12 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 214 Dnr 2025/000862 Motion – AI-stöd för schemaläggning inom omsorgen Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning Eva Abrahamsson (M), Nils Olof Bengtson (M) och Karin Samuelsson (M) har 2025-09-26 inkommit med en motion avseende AI-stöd för schemaläggning inom omsorgen. Motionärerna skriver följande i motionen; Att arbeta inom äldreomsorgen och funktionsstöd är bland de mest meningsfulla och viktiga uppdragen vi har i kommunen. Det är också ett av de mest krävande. Personalens engagemang och omsorg för våra äldre och våra brukare är avgörande för kvaliteten i verksamheten. Därför måste vi som arbetsgivare göra allt vi kan för att skapa goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö. En av de största utmaningarna i vardagen är schemaläggningen. Det är många viljor, behov och önskemål som ska vägas samman. Att pussla ihop bemanning, heltidstjänster, deltider, arbetsmiljölagstiftning, ledigheter och individuella önskemål är en oerhört komplex uppgift. Ofta upplevs schemaläggningen som orättvis eller svår att påverka, vilket kan skapa frustration och stress. Här kan ny teknik hjälpa oss framåt. I dag finns AI baserade verktyg för schemaläggning som kan analysera alla parametrar och skapa scheman som både följer regelverk, tillgodoser verksamhetens behov och samtidigt tar så stor hänsyn som möjligt till personalens individuella önskemål Vi föreslår att Sotenäs kommun utreder möjligheten att införa AI-baserat stöd för schemaläggning inom omsorgen, med syfte att: 1. Tillgodose personalens önskemål i så stor utsträckning som möjligt. 2. Skapa en mer rättvis och transparent schemaläggning. 3. Stärka arbetsmiljön och på sikt förbättra verksamhetens kvalitet. Sotenäs ska vara en kommun där omsorgspersonalen känner sig sedd, uppskattad och lyssnad på. Ett modernt verktyg för schemaläggning är ett steg i rätt riktning. Kommunstyrelsen remitterade Omsorgsnämnden för att yttra sig över sakinnehållet. Omsorgsnämnden skriver i sitt yttrande att digitaliseringen går snabbt framåt och artificiell intelligens (AI) har blivit ett centralt verktyg inom många verksamheter. Ett område där AI kan göra stor skillnad är schemaläggning. Traditionella scheman kräver ofta mycket manuellt arbete, är svåra att anpassa efter förändringar och kan leda till ineffektiv resursanvändning. Omsorgsnämnden skriver vidare i sitt yttrande att införande av AI-driven schemaläggning är något som Omsorgsförvaltningen redan arbetar med och ett pilotprojekt har redan startats. Målet för förvaltningen är att under 2026 gå över till AI-driven schemaläggning inom både hemtjänsten och särskilt boende. Förvaltningens utredning inför projektstart visar på många positiva effekter. Forts. KS § 214 Dnr 2025/000862 Då ett införande av AI-driven schemaläggning redan pågår inom Omsorgsförvaltningen föreslår Kommunstyrelseförvaltningen att motionen ska anses vara besvarad. Konsekvensbeskrivning Ekonomi Utredningen visar på stora tidsbesparingar i arbetet med att lägga schema, kraftig minskning av övertidstimmar och färre vikarietimmar tack vare ett jämnare schema. Organisation och personal AI-driven schemaläggning innebär att personalen får minskad administration och bättre schema, mer tid att fokusera på omsorgsarbetet och större möjlighet att påverka schema än tidigare. Hållbar utveckling Ökad kontinuitet i vård och omsorg till följd av ett mindre behov av vikarier. Påverkan för det lokala näringslivet Ingen påverkan. Underlag Protokollsutdrag KSAU 2026-08-26 § 103 Tjänsteutlåtande – Nämndsekreterare 2026-03-10 Remissvar Omsorgsnämnden 2026-01-29 § 15 Motion – AI-stöd för schemaläggning inom omsorgen 2025-09-26 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 215 Dnr 2026/000684 Riktlinje för uppvaktning och avtackning av medarbetare och förtroendevalda Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen antar Riktlinje för uppvaktning och avtackning av medarbetare och förtroendevalda daterad 2026-08-11. Sammanfattning Kommunens nuvarande riktlinje för uppvaktning och avtackning antogs år 2008 och har endast genomgått mindre revideringar. Sedan dess har lagstiftning, skatteregler, arbetsmarknadens förutsättningar samt kommunens ambitioner som attraktiv arbetsgivare förändrats. En översyn bedöms därför nödvändig för att säkerställa en modern, rättssäker och likvärdig hantering av uppvaktning och avtackning av medarbetare och förtroendevalda. Den nya riktlinjen syftar även till att stärka kommunens arbetsgivarvarumärke, skapa tydlighet för chefer och säkerställa att kommunens uppskattning av medarbetares insatser sker på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt. Kommunen har även infört julgåva till samtliga medarbetare vilket inte beskrivs i den tidigare riktlinjen. Enligt Kommunfullmäktiges antagna riktlinjer för styrdokument ska riktlinjer beslutas av Kommunstyrelsen eller nämnd (KF 2021-03-18 § 29). Ekonomi Kostnaden för uppvaktning belastar respektive verksamhet likt tidigare riktlinje och förändringarna i riktlinjen beräknas inte leda till ökad kostnad för verksamheten Underlag Protokollsutdrag KSAU 2026-10-07 § 118 Tjänsteutlåtande – HR-chef 2026-08-11 Riktlinje för uppvaktning och avtackning av medarbetare och förtroendevalda 2008-04-17 Förslag Riktlinje för uppvaktning och avtackning av medarbetare och förtroendevalda 2026-08-11 Skickas till HR-chef

KS § 216 Dnr 2024/000441 Parkeringsnorm Sotenäs kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige antar Parkeringsnorm för Sotenäs kommun daterad 2026-07-13. Sammanfattning Miljö- och byggnämden har tagit fram ett förslag till en ny parkeringsnorm eftersom det finns behov av att uppdatera nuvarande parkeringsnorm från 2013. Syftet med parkeringsnormen är att ange hur parkering hanteras i detaljplaner och vid bygglovsprövning i kommunen för att säkerhetsställa att parkering ordnas utifrån plan- och bygglagen och i enlighet med kommunens mål. Kommunstyrelsen återemitterade ärendet 2024-10-23 § 214 med uppdraget att differentiera norm beroende på områdets förutsättningar. Parkeringstalen har delats in i tre zoner i kommunen. Zonindelningen ska spegla tillgången till olika former av service, kollektivtrafik och förutsättningar för gång och cykel, faktorer som tillsammans påverkar bilinnehavet. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet 2025-09-24 § 85 för beredning i Miljö- och byggnämnden. Miljö- och byggnämnden återremitterade ärendet 2026-06-02 § 90 och med uppdraget att: 1. Att ta fram en förenklad parkeringsnorm utan geografisk zonindelning, där varje ny bostadslägenhet ska motsvara 1,2 parkeringsplats per lägenhet samt 0.1 besöksparkering. Avrundas uppåt. Bostadshus ska ha minst två 2,0 parkeringsplatser 2. Att möjliggöra avsteg från grundnormen vid större exploateringar, genom att exploatören ges möjlighet att ta fram en projektspecifik parkeringsutredning som baseras på: - faktiska förhållanden på platsen, - exploateringens omfattning, karaktär och inriktning, 3. tillgång till kollektivtrafik, gång- och cykelinfrastruktur samt service, Säkra cykelparkeringar vid förskolor/skolor. I övrigt ska cyklar utgå. Regleras från fall till fall. 4. Möjligheter att göra avsteg från normen om det föreligger särskilda skäl. 5. Revidera den redaktionella texten så den korrelerar till återremiss direktiven 6. Att parkeringsutredningen ska kunna ligga till grund för beslut om justerade parkeringstal i samband med detaljplan eller bygglovsprövning. Beskrivning av ärendet I samband med framtagandet av översiktsplanen, ÖP 2022, uppmärksammades behovet av att se över nuvarande parkeringsnorm från 2013 och under hösten 2023 initierades arbetet med att ta fram en ny parkeringsnorm. forts. KS § 216 Dnr 2024/000441 Den nuvarande normen från 2013 har upplevts som ett svårtolkat dokument som ofta lett till missförstånd både mellan tjänstepersoner, konsulter och exploatörer. Det finns ett behov av att uppdatera, förenkla och förtydliga parkeringsnormen så att alla enkelt kan förstå och tolka normen, men också för att förvaltningen ska kunna spara tid och effektivisera handläggningen. Syftet med parkeringsnormen är att ange hur parkering ska hanteras i detaljplaner och vid bygglovsprövning i kommunen. Normen ska utgöra en riktlinje för att säkerhetsställa att parkering ordnas utifrån plan- och bygglagen och i enlighet med kommunens mål. Parkeringsnormen är ett viktigt stöd för att bedöma en miniminivå för parkering i kommunen. Den nuvarande normen från 2013 har ett högt parkeringstal i jämförelse med närliggande kommuner, vilket är något som understryks i mobilitetsutredningen och som även återspeglas i arbetet med kommunens detaljplaner där det ofta är svårt att uppfylla kravet på antalet parkeringar. De nya beräkningarna för bilparkeringstal utgår från dagens situation och är framräknade med hjälp av SCB:s statistik över antal invånare per bostad i kommunen samt bilinnehav. Detta skiljer sig från den nuvarande normen som har tagit höjd för att bilinnehavet kommer att öka. I den nya normen är parkeringstalen detsamma för detaljplan och bygglov, vilket skiljer sig från den nuvarande normen där parkeringstalen för detaljplanering beräknas till 15 procent mer än behovstalen enligt byggnormen. I den nya normen finns det också möjlighet för fastighetsägare att reducera parkeringstalet genom mobilitetsåtgärder. I den nya parkeringsnormen bedöms parkeringstal för övriga lokaltyper som inte är bostäder variera så pass mycket utifrån varje enskilt projekt att en särskild utredning ska tas fram. Detta skiljer sig från den nuvarande normen som har parkeringstal för samtliga kategorier, vilket har varit svårt att anpassa till olika projekt. I kommunen finns tydliga utmaningar kopplat till den trafik och parkeringsefterfrågan som sommargäster ger upphov till. Den nya parkeringsnormen hanterar precis som normen från 2013 endast parkering kopplat till detaljplan och bygglovsprövning, vilket är ett bra stöd vid exploatering. Hantering av parkering under sommartid bör hanteras genom andra strategiska dokument. I och med en uppdatering av parkeringsnormen ser förvaltningen att det även finns ett behov att se över det strategiska arbetet kopplat till parkering och få ett samlat dokument, som en parkeringsstrategi, för att kunna arbeta mer målinriktat med frågan. Inte minst när det gäller hantering av bilparkering under högsäsong. Konsekvensbeskrivning Ekonomi En parkeringsplats är kostsam att anlägga och med en aktuell norm som utgår från dagens situation, som skulle kunna utgå från ett lägre parkeringstal, blir kostnaderna att anlägga bilparkering billigare i byggnadsprocessen. forts. KS § 216 Dnr 2024/000441 Organisation och personal Parkeringsnormen från 2013 har varit svår att tillämpa i många detaljplaner och mycket tid och resurser går åt att utreda om förvaltningen kan göra avsteg från kommunens parkeringsnorm eller inte och hur detta ska ske. En ny norm med aktuella parkeringstal, räkneexempel och riktlinjer som stöd vid utredningar kan förenkla denna process både för tjänstepersoner och exploatörer. Hållbar utveckling En aktuell parkeringsnorm ska se till att det inte tillskapas mer parkering än nödvändigt, vilket kan frigöra tomma ytor till annat som till exempel bebyggelse, rekreation och andra funktioner. För att stimulera rörelse och fysisk aktivitet för både barn och vuxna måste det finnas tillgång till ytor för rörelse och spontan lek i kommunens olika tätorter. Färre parkeringar kan även leda till en mindre andel hårdgjorda ytor i tätorterna, med möjlighet till större genomsläpplighet för dagvatten som resultat. Något som skapar bättre förutsättningar för att hantera den förväntat ökade mängden nederbörd och ökade översvämningsrisken som klimatförändringar innebär. Med den nya parkeringsnormen ges bättre förutsättningar till att öka invånarnas incitament till att använda andra färdmedel som kollektivtrafik, cykel eller gång. Detta kan påverka både miljö och folkhälsa positivt med mindre utsläpp och föroreningar, samt en mindre stillasittande befolkning. Underlag Protokollsutdrag MBN 2026-09-03 § 133 Protokollsutdrag MBNAU 2026-08-20 § 119 Tjänsteutlåtande – Översiktsplanerare 2026-07-13 Parkeringsnorm för Sotenäs kommun 2026-07-13 Sotenäs parkeringsnorm - Bilaga: Beräkning av parkeringstal 2025-02-03 Yrkande Mikael Andersson (DemR), Dan Christiansson (M), Sebastian Andersson (SD) och Mattias Larsson (S) yrkar bifall till Miljö- och byggnämndens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Miljö- och byggnämndens förslag och finner att Kommunstyrelsen antar detta. Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 217 Dnr 2026/000966 Yttrande över Ellevio AB:s preliminära nätutvecklingsplan 2027–2036, delområde Bohuslän Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen yttrar sig över Preliminär nätutvecklingsplan 2027–2036 delområde Bohuslän enligt yttrandet daterat 2026-10-07. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommundirektören att föra fortsatt dialog med Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB om kapacitet, matningsstruktur och lokal flexibilitet, och att lämna kommunens effekt- och exploateringsprognoser som underlag inför kommande nätutvecklingsplaner. Sammanfattning Elnätsföretagen ska vartannat år ta fram en nätutvecklingsplan och samråda om den med berörda systemanvändare. Ellevio AB har remitterat sin preliminära plan för 2027–2036 för delområde Bohuslän, och synpunkter ska vara bolaget till handa senast 2026-11-01, och kommunen bör lämna det senast 2026-10-30. I september 2026 uppdaterade Ellevio bilagan med data på kommunnivå så att Sotenäs ingår, med effektvärden i megawatt. Kvar står att planen inte redovisar överföringskapacitet eller begränsningar för kommunen, att inga kapacitetshöjande åtgärder redovisas under perioden och att driftsäkerhet och redundans inte behandlas för kommunens del. Bilagan anger dessutom att redovisningen endast omfattar Ellevios nätområde där flera nätföretag är verksamma, vilket behöver klarläggas innan värdena läggs till grund för kommunens planering. Förvaltningen föreslår att Kommunstyrelsen antar yttrandet, som innehåller fem huvudpåpekanden: att redovisningen på kommunnivå kvarstår och att nätets kapacitet redovisas på en nivå som är användbar för kommunal planering, att ansvarsfördelningen mot Vattenfall Eldistribution klarläggs, att prognoser redovisas på en användbar geografisk nivå, att kommunens energihandlingsplan tas emot som underlag inför nästa plan samt att Ellevio redovisar hur driftsäkerhet, reservdrift och redundans beaktas för samhällsviktiga funktioner inom bolagets lokalnät i kommunen Beskrivning av ärendet Nätutvecklingsplaner regleras i elmarknadslagen och i elsystemförordningen. Planen ska bland annat redovisa nätets kapacitet, planerade investeringar, behovet av flexibilitet och hur samråd med systemanvändare har genomförts. Kommunen är en berörd systemanvändare och kan lämna synpunkter i samrådet. Sotenäs kommun lämnade inget yttrande i samrådet 2024. Kommunens förutsättningar finns därför inte i det underlag den nu remitterade planen bygger på. Forts. KS § 217 Dnr 2026/000966 Kommunen välkomnar att den preliminära planen redovisar investeringar per kommun, att flexibilitetsbehovet i Bohuslän nu bedöms till cirka 25 megawatt och att Sotenäs i september 2026 tillkom i bilagan med data på kommunnivå. Bilagan ger för första gången effektvärden för kommunen: ett konsumtionsmax om 43 megawatt, ett produktionsmax om 5 megawatt och inget energilager. Den redovisar däremot inte överföringskapacitet eller begränsningar, inga kapacitetshöjande åtgärder under planperioden och inte driftsäkerhet och redundans för kommunens del. Yttrandet innehåller därför fyra huvudpåpekanden: 1. att redovisningen av Sotenäs på kommunnivå kvarstår i den slutliga planen och att nätets kapacitet redovisas på en användbar nivå 2. att ansvarsfördelningen och samordningen med Vattenfall Eldistribution klarläggs 3. att prognoser redovisas på en geografisk nivå som är användbar för kommunal planering 4. att kommunens energihandlingsplan tas emot som planeringsunderlag inför nästa nätutvecklingsplan 5. att Ellevio redovisar hur driftsäkerhet, reservdrift och redundans beaktas för samhällsviktiga funktioner inom bolagets lokalnät i kommunen Yttrandet anger också vilket underlag kommunen kan lämna: effekt- och exploateringsprognos, energiplaneringens inriktning mot lokal produktion, flexibilitet och lagring, samt underlag om säsongsvariation och bebyggelsestruktur. Kommunen önskar därutöver en löpande dialog vid sidan av samrådet. Dialogen ersätter inte yttrandet, utan kompletterar det: yttrandet är kommunens formella ståndpunkt i samrådet och ska besvaras i den slutliga planen, medan dialogen används för att utbyta underlag löpande. Ärendet hänger samman med kommunens energiplan 2027–2040, som är under beredning, och med arbetet med översiktsplanen. Nätets kapacitet är en förutsättning både för elektrifieringen och för den utveckling som planeras i den fysiska planeringen. Konsekvensbeskrivning Konsekvenserna nedan avser främst de förutsättningar nätets kapacitet ger. Ekonomi Beslutet medför inga direkta utgifter. Yttrandet tas fram inom befintliga ramar. Nätets kapacitet har däremot stor betydelse för kommunens framtida kostnader: anslutningskostnader, tidplaner för exploateringar och behovet av lokal produktion, lagring och flexibilitet påverkas av vilka förstärkningar nätägaren planerar och när. Organisation och personal Arbetet ryms inom befintlig organisation. Den fortsatta dialogen med nätägarna och framtagandet av kommunens effekt- och exploateringsprognoser kräver samordningstid i samhällsbyggnadsförvaltningen och i energiplaneringsgruppen. Hållbar utveckling Social och miljömässig hållbarhet: en elförsörjning med tillräcklig kapacitet är en förutsättning för elektrifiering av transporter och verksamheter och därmed för kommunens klimatmål. Kapacitetsbrist riskerar att fördröja omställningen. Driftsäkerhet i lokalnätet påverkar samhällsviktig verksamhet och särskilt sårbara grupper vid avbrott. Forts. KS § 217 Dnr 2026/000966 Ekonomisk hållbarhet: tidiga besked om kapacitet gör det möjligt att planera investeringar i rätt ordning och undvika kostnader för åtgärder som visar sig omöjliga att ansluta. Påverkan på det lokala näringslivet Näringslivet påverkas direkt. Elintensiva verksamheter, maritima näringar och nya etableringar behöver besked om anslutningsmöjligheter och tidplaner. Att planen inte redovisar överföringskapacitet och begränsningar på kommunnivå gör det svårt att ge sådana besked. Yttrandets yrkanden syftar till att göra planen användbar för det. Underlag Protokollsutdrag KSAU 2026-10-07 § 129 Tjänsteutlåtande – Översiktsplanerare 2026-09-21 Yttrande över preliminär nätutvecklingsplan 2027–2036, delområde Bohuslän — förslag, 2026-09-21 Yttrande över preliminär nätutvecklingsplan 2027–2036, delområde Bohuslän — förslag, 2026-10-07 Preliminär nätutvecklingsplan 2027–2036 med bilagor Ellevio AB publicerad 2026-09-14 Skickas till Ellevio AB Översiktsplanerare Säkerhets- och beredskapsstrateg Näringslivsutvecklare Kommundirektör

KS § 218 Dnr 2026/001043 Interimistiskt skydd under reservatsutredningen Glommeskallen och Mellanberget på Smögen Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar, med stöd av 7 kap 24 § miljöbalken, om ett interimistiskt skydd införs för områdena Glommeskallen och Mellanberget på Smögen enligt karta med föreslaget område daterad 2026-08-21, under tiden som utredningen om framtida naturreservat slutförs. Det interimistiska skyddet gäller i högst 3 år eller till ett reservat har bildats eller detta beslut upphävts av Kommunfullmäktige. Skyddet avser inte naturvårdande insatser som samråtts med kommunen innan genomförande. Sammanfattning Ärendet gäller interimistiskt skydd mot åtgärder i det aktuella området under den tid som det pågår en utredning om kommunalt naturreservat. Kommunstyrelseförvaltingen har i uppdrag att utreda möjlighet att inrätta ett kommunalt naturreservat för av delar Smögenön. De delar som utreds är bland annat området Glommeskallen, Mellanberget och delar av Kleven. Glommeskallen och Mellanberget på Smögen utgör två av kommunens mest värdefulla kustnära naturområden. Områdena hyser betydande naturvärden knutna till Bohuskustens karga hällmarkslandskap, kusthedar, våtmarker och hällkar. Områdena är dessutom centrala för det pågående arbetet med att bevara och utveckla livsmiljöer för den skyddsvärda strandpaddan (Epidalea calamita). Under senare år har omfattande inventeringar, restaureringsinsatser och biotopvård genomförts inom ramen för LONA-finansierade projekt och i samverkan mellan kommunen, Länsstyrelsen, Nordens Ark, Smögens Öråd och andra lokala aktörer. Sverige är alla groddjur fridlysta. Arter som riskerar att dö ut eller minska i utbredning klassificeras även i den nationella rödlistan där strandpadda klassas som nära hotad (SLU Artdatabanken 2024). Strandpaddan omfattas dessutom av både nationell och EU-lagstiftning genom artskyddsförordningen (2007:845) samt art- och habitatdirektivet där arten ska skyddas under alla levnadsstadier. Skyddet omfattar även artens viloplatser och fortplantningsområden, vilka inte får förstöras eller skadas. I syfte att förbättra artens bevarandestatus och långsiktiga överlevnad i Sverige har Naturvårdsverket även tagit fram ett nationellt åtgärdsprogram för strandpadda som kan vara vägledande i regionalt och lokalt bevarandearbete. Syftet med ett interimistisk skydd är att under den tid som arbetet med reservatet pågår, skapa ett tillfälligt skydd mot exploatering, byggnation eller andra åtgärder som förstör och påverkar naturvärdena negativt och därmed kan motverka det som ett eventuellt reservat ska skydda. Forts. KS § 218 Dnr 2026/001043 Konsekvensbeskrivning Ekonomi Ingen kostnad. Regelverk 7 kap 24 § Miljöbalken anger att när en fråga har väckts om att ett område eller ett föremål skall skyddas som naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsområde eller om att ett redan skyddat sådant område eller föremål skall få utökat skydd, får länsstyrelsen eller kommunen för viss tid dock högst tre år meddela förbud mot att sådana åtgärder vidtas utan tillstånd som berör området eller föremålet och som strider mot syftet med det tilltänkta skyddet. Om det finns särskilda skäl, får förbudet förlängas att gälla i ytterligare högst ett år. Om det finns synnerliga skäl, får förbudet därefter förlängas att gälla i ytterligare högst ett år. Organisation och personal Ingen påverkan Hållbar utveckling Ett tillfälligt skydd för området bedöms förstärka och skydda de djur och naturvärden som finns i området. Det möjliggör även fortsatt det rörliga friluftsliv och nyttjande av promenadstigar som finns i området. Slutsats Mot bakgrund av områdenas dokumenterade naturvärden och den pågående reservatsutredningen bedöms ett interimistiskt skydd vara motiverat för att undvika att naturvärden skadas eller försämras innan slutligt ställningstagande om områdesskydd har fattats. Underlag Protokollsutdrag MBN 2026-10-01 § 147 Protokollsutdrag MBNAU 2026-09-17 § 130 Tjänsteutlåtande – Plan- och byggchef 2026-08-21 Karta med föreslaget område 2026-08-21 Skickas till Kommunfullmäktige

KS § 219 Dnr 2026/001080 Initiativärende - Externa lokaler Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen sänder initiativet vidare till förvaltningen för beredning och åter för beslut till nästkommande sammanträde. Sammanfattning Ann-Sofie Svensson (S) väcker ett initiativärende om externa lokaler med följande förslag: • att ge kommundirektören i uppdrag att skyndsamt redovisa kommunens avtal för externa lokaler, inklusive verksamhet, årlig kostnad, avtalstid och uppsägningstid, samt den sammanlagda årliga kostnaden. • Skriftlig rapportering senast i december 2026 till kommunstyrelsen Underlag Initiativärende - Externa lokaler – 2026-10-20 Skickas till Kommundirektören Samhällsbyggnadschefen

KS § 220 Dnr 2026/001081 Initiativärende - Inrättande av en utbildad och övad krisstab Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen sänder initiativet vidare till förvaltningen för beredning och åter för beslut till nästkommande sammanträde. Sammanfattning Mattias Larsson (S) väcker ett initiativärende om krisstab med följande förslag: 1. uppdra åt kommundirektören att snarast säkerställa att Sotenäs kommun har en formellt utsedd och bemannad tjänstemannastab för kriser och höjd beredskap, med tydliga roller, ansvar och ersättare, 2. uppdra åt kommundirektören att ta fram och genomföra en plan för utbildning, regelbunden övning och inkallning av staben, 3. uppdra åt kommundirektören att vid Kommunstyrelsens nästkommande sammanträde redovisa hur staben organiseras och när den kan vara operativ. Underlag Initiativärende - Inrättande av en utbildad och övad krisstab – 2026-10-21 Skickas till Kommundirektören UNDERSKRIFTSSIDA Detta dokument har undertecknats med elektroniska underskrifter: NAMN: EVA ABRAHAMSSON TITEL, ORGANISATION: Justerare, Kommunstyrelsen TID: 2026-10-26 07:43:31 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _5cbc0e2291150170944ce5896a55531c NAMN: ULRICA CONSTIN TITEL, ORGANISATION: Kommunsekreterare, Sotenäs Kommun TID: 2026-10-26 08:16:15 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _07cc14d0db3d8a90763a7a099ed12cdd NAMN: THERÉSE MANCINI TITEL, ORGANISATION: Ordförande, Kommunstyrelsen TID: 2026-10-26 08:16:54 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _2525f5db95b5d12a0d4f57a2c2621ac9 Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2026-10-26 08:17:00 +01:00 Ref: 385645SE www.comfact.se Validera dokumentet | Användarvillkor Comfact Signature Referensnummer: 385645SE Sida 1/1