Kommunstyrelsen — 12 oktober 2026

§ 24 inkommit med rubricerad motion. I motionen framhålls behovet av att stärka trygghet, självbestämmande och skydd för äldre inom äldreomsorgen, mot bakgrund av att många äldre befinner sig i en beroendeställning till personalen i samband med omsorgsinsatser. Motionären föreslår bland annat att omvårdnadsnämnden ska stärka och tydliggöra säkerhets- och skyddsmekanismerna inom äldreomsorgen, införa ett tydligt och lättillgängligt sätt för brukare och anhöriga att anmäla oegentligheter samt ge brukare i kommunal hemtjänst möjlighet att ange preferenser vid intim omvårdnad. Motionen innehåller även förslag om att kommunstyrelsen ska förbereda organisation, system och rutiner inför ny lagstiftning om utökade registerkontroller samt att motsvarande krav på trygghet, självbestämmande och skydd ska beaktas vid upphandling av äldreomsorg, så att skyddsnivån inte varierar beroende på driftsform. Omvårdnadsnämnden har yttrat sig över motionen. Omvårdnadsnämnden framhåller i sitt yttrande att motionens förslag till stor del redan tillämpas i verksamheten och att arbetet kontinuerligt utvecklas inom ramen för pågående förbättringsarbete. Yttrandet beskriver nämndens befintliga arbetssätt när det gäller uppföljning av verksamheter, hantering av missförhållanden enligt lex Sarah, möjligheter för brukare och anhöriga att framföra synpunkter och klagomål, brukarens delaktighet vid utformning av insatser, bakgrundskontroll samt krav oavsett driftsform. Stadsledningsförvaltningen delar motionens utgångspunkt att trygghet, självbestämmande och skydd för äldre är grundläggande inom äldreomsorgen. Förvaltningen bedömer samtidigt, i likhet med omvårdnadsnämnden, att motionens förslag till stor del redan tillämpas i verksamheten och kontinuerligt utvecklas i pågående förbättringsarbete. Stadsledningsförvaltningen bedömer att trygghet, självbestämmande och skydd för äldre behöver säkerställas genom ett samlat arbete med förebyggande arbetssätt, tydliga rutiner, fungerande rapporteringsvägar, uppföljning och brukarens möjlighet att framföra oro, synpunkter och klagomål. Registerkontroller inom äldreomsorgen är ett viktigt moment i detta arbete, men får endast genomföras när det finns stöd i lag och kan därför inte ersätta andra skyddsmekanismer. Stadsledningsförvaltningen föreslår att motionen förklaras besvarad. Yrkanden Sara Kukka-Salam (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Lars Rådén (M), Peter Edholm (L) och Samuel Klippfalk (KD) föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut: Förvaltningens förslag Bifall till motionen Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservationer Lars Rådén (M), Peter Edholm (L) och Samuel Klippfalk (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslag om bifall till motionen.

§ 177 Fastställande av föredragningslista Kommunstyrelsen fastställer utsänd föredragningslista, med tillägg att inlämnat nämndinitiativ från med tillägg av nämndinitiativ sist på listan som ärende 27 (§201): Nämndinitiativ från Peter Edholm (L) om att utreda möjligheten att föra över avfallsverksamheten till Solna Vatten AB (KS/2026:390)

§ 178 Information från stadsdirektör Alessandra Wallman, stadsdirektör, Emelie Grind, förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen, och Malin Eriksson, ekonomichef, informerar om lägesbilden avseende fördyringarna i utbyggnaden av tunnelbanan enligt bilaga som läggs till handlingarna för sammanträdet.

§ 179 Delårsrapport per augusti 2026 för kommunstyrelsen (KS/2026:7) Beslut Kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens delårsrapport per augusti 2026. Kommunstyrelsen godkänner kommunrevisionens delårsrapport per augusti 2026. Sammanfattning Under 2026 sker uppföljning av nämndernas verksamhet och ekonomi genom en budgetuppföljning per den 30 april samt genom delårsrapport per den 31 augusti och årsredovisning per den 31 december. Uppföljning till kommunfullmäktige sker per delårsrapport och årsredovisning. Kommunstyrelsens internkontroll bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Inga allvarliga avvikelser har upptäckts och där lindriga avvikelser påträffats har åtgärder tagits fram. Kommunfullmäktige beslutade i stadens verksamhetsplan och budget 2026 om fyra övergripande nämndmål för staden, samt ett femte mål för kommunstyrelsen. I beslutet ingick även åtta uppdrag för kommunstyrelsen tillsammans med andra förvaltningar inom staden, samt tre uppdrag till stadsledningsförvaltningen. Arbetet med mål och uppdrag följs upp enligt plan och bedömningen är att samtliga kommer att vara uppfyllda vid årets slut, med undantag för nämndmålet ”inga områden i Solna stad ska finnas på Polisens lista över utsatta områden”. Arbetet med att säkerställa en god kvalitet och hushålla med stadens resurser pågår. Under perioden har effektiviseringsåtgärder genomförts. Det gäller bland annat centralisering av funktioner, upphandling av nytt system för e-handel och fakturahantering samt för HR och lön. Ett arbete har även pågått gällande vidareutveckling av stadens ekonomistyrning. En investeringspolicy har tagits fram och beslutats av kommunfullmäktige, vilket stärker den långsiktiga ekonomiska hushållningen och budgetprocessen som togs fram i slutet av 2025 följs nu enligt plan. Arbetet med stadens IT-säkerhet fortskrider enligt plan och en översyn av stadens systemförvaltning pågår. Aktiviteter har genomförts och fler är planerade avseende AI, digitalisering och IT-säkerhet. Stadens prioriterade infrastrukturprojekt fortskrider enligt plan, bland annat inom tunnelbaneutbyggnaden och Mälarbanan. Solna har fortsatt fokus på bostadsförsörjning, stadsutveckling och genomförande av detaljplaner. Arbetet med ny översiktsplan pågår som planerat och klimatarbetet har stärkts genom förbättrad samordning och antagna styrdokument. Kommunstyrelsen har godkänt ett nytt samarbetsavtal med Peab avseende utvecklingen av Ulriksdalsfältet, vilket innebär att Solna stad får ökad rådighet över byggrätterna i området samt att avtalsvillkoren anpassas till rådande marknadsförutsättningar. Solna har fortsatt ett starkt företagsklimat, hög nyföretagandegrad och goda förutsättningar som evenemangs- och besöksstad. Staden fortsätter att arbeta med stadsutveckling, hållbara transporter, skyltning av kommunala fastigheter samt trygghetsfrågor. Insatser har genomförts inom brottsförebyggande arbete, trygghet i offentliga miljöer, skoltrygghet samt krisberedskap och civilt försvar. Medborgardialoger och förstärkt medborgarnära kommunikation fortlöper enligt plan och bidrar till ökad delaktighet. Solna har i dag inga öppna drogscener och trygghetsundersökningar visar ökad upplevd trygghet. Hagalund kvarstår dock som utsatt område och omfattas av riktade, långsiktiga insatser. Kommunstyrelsens redovisade driftnettokostnader för perioden visar en positiv avvikelse om 18,8 mkr jämfört med periodiserad budget. Budgeten är jämnt fördelad över året, till skillnad från de faktiska kostnaderna. I kommunstyrelsens budgetram ingår en medelsreserv om 10,0 mkr som inte har tagits i anspråk, vilket motsvarar 6,7 mkr i perioden. Kostnaderna för valet till riksdag, region och kommunfullmäktige kommer under den senare delen av hösten och ökade kostnader för bland annat licenser och konsulter beräknas infalla under samma period. Kommunstyrelsens helårsprognos visar en positiv budgetavvikelse om 10,0 mkr, vilket innebär ett nettokostnadsutfall om 274,3 mkr. Avvikelsen beror på att medelsreserven om 10,0 mkr inte bedöms tas i anspråk. *Kommunstyrelsens investeringsutfall uppgår till 183,6 mkr, vilket är 91,7 mkr lägre än periodiserad budget. Årets totala investeringsbudget är 413,0 mkr. Prognosen är att 310,1 mkr ska upparbetas under året, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget om 102,9 mkr. Kommunrevisionens budget följs upp i en egen rapport. Revisionen redovisar ett underskott på 0,3 mkr i jämförelse med periodiserad budget. Helårsprognosen är i linje med budget.

§ 180 Delårsrapport per augusti 2026 för Solna stad (KS/2026:4) Paragrafen justerade omedelbart och redovisas i separat protokoll.

§ 181 Finansrapport per augusti 2026 (KS/2026:74) Beslut Kommunstyrelsen godkänner finansrapporten per 31 augusti 2026. Sammanfattning Finansnettot uppgår till 475,5 mkr för perioden januari till och med augusti 2026, en förbättring med 513,8 mkr jämfört med samma period 2025. Den stora förbättringen av finansnettot förklaras främst av positiv utveckling i den långsiktiga kapitalförvaltningen som uppvisar ett positivt resultat på 487,4 mkr för perioden januari till och med augusti 2026 jämfört med 53,1 mkr samma period 2025. Finansnettot beräknas uppgå till 549,9 mkr för helåret 2026, vilket är en avvikelse med 511,8 mkr mot budget. Prognosen är osäker och beroende av marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året samt utvecklingen av konsumentprisindex. Per sista augusti var den långsiktiga kapitalförvaltningen värd 4 929,2 mkr att jämföra med 4 441,7 mkr vid årets början och 4 206,9 mkr per årsskiftet 2024/2025. Inkluderas den kortsiktiga likviditetsförvaltningen uppgår marknadsvärdet till 5 542,5 mkr. Till och med augusti i år har det varit en positiv utveckling för samtliga tillgångsslag i den långsiktiga kapitalförvaltningen. Kommunfullmäktiges mål om en årlig avkastning som överstiger inflationen med tre procentenheter över en rullande femårsperiod har uppnåtts för den senaste femårsperioden.

§ 182 Fastställande av Solna stads skattesats 2027 (KS/2026:1) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att: • fastställa utdebitering för 2027 till 17,37 per skattekrona. Ärendet Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för det kommande året, därefter beslutar kommunfullmäktige om skattesatsen. Vanligtvis ingår beslut om skattesats i beslut om verksamhetsplan och budget, men eftersom det är valår tas skattesatsen som ett separat beslut. Under valår ska budgeten fastställas av det nyvalda kommunfullmäktige. Vid budgetbeslutet kan kommunfullmäktige revidera tidigare beslutad skattesats. Förslaget innebär att skattesatsen ska bibehållas under 2027 och uppgå till 17,37 per skattekrona. Röstförklaring Peter Edholm (L) anmäler att Liberalerna inte deltar i beslutet enligt bilaga 1. Lars Rådén (M)) anmäler att Moderaterna inte deltar i beslutet. Samuel Klippfalk (KD) anmäler att Kristdemokraterna inte deltar i beslutet.

§ 183 Avrapportering av förstudie om Solnahallen samt inriktningsbeslut (KS/2025:215) Beslut Kommunstyrelsen godkänner avrapporteringen av förstudien. Kommunstyrelsen uppdrar åt stadsledningsförvaltningen att, tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen, förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid och tekniska förvaltningen, fortsätta arbetet med utvecklingen av Solnahallen. Arbetet ska inriktas på renovering av befintlig Solnahall och utbyggnad med nya hallfunktioner. Kommunstyrelsen uppdrar åt byggnadsnämnden att påbörja detaljplanearbete för att möjliggöra utbyggnad av Solnahallen. Kommunstyrelsen beslutar att projektet Solnahallen, som omfattar både renovering av befintlig hall och utbyggnad med ny bollhall, ska hanteras som ett samlat projekt under kommunstyrelsens ansvar. Kommunstyrelsen godkänner en preliminär totalprojektbudget om högst 700 mnkr för projektet Solnahallen, varav 620 mnkr avser investeringsutgifter och 80 mnkr avser förstudie och övriga kostnader som belastar driftbudgeten. Beloppen ska fördjupas, periodiseras och fastställas i samband med kommande genomförandebeslut. Sammanfattning Förstudien om Solnahallen har prövat förutsättningarna för en ny bollhall i två plan inklusive friidrottsanläggning. Förstudien visar att en ny bollhall i två plan inklusive friidrottsanläggning skulle kunna ge ett betydande kapacitetstillskott, men att en sådan lösning samtidigt innebär betydande ekonomiska och genomförandemässiga risker. Mot denna bakgrund föreslås att staden går vidare med en inriktning som innebär att befintlig Solnahall renoveras och kompletteras med nya hallfunktioner. Inriktningen bedöms stärka kapacitet och funktion samtidigt som riskerna begränsas. Projektet föreslås hanteras som ett samlat projekt under kommunstyrelsens ansvar, med en preliminär totalprojektbudget om högst 700 mnkr. Det fortsatta arbetet omfattar bland annat detaljplanering, fördjupad utformning, kostnadsbedömning, genomförandeplanering samt fortsatt samordning med berörda nämnder, verksamheter och föreningsliv. Stadsledningsförvaltningen bedömer att den föreslagna inriktningen är en väl avvägd och genomförbar lösning för Solnahallens fortsatta utveckling. Inriktningen innebär att befintlig Solnahall renoveras och kompletteras med nya hallfunktioner, vilket bedöms stärka kapacitet och funktion samtidigt som ekonomiska och genomförandemässiga risker begränsas. Mot denna bakgrund föreslår stadsledningsförvaltningen att kommunstyrelsen godkänner avrapporteringen av förstudien och beslutar om fortsatt inriktning i enlighet med förvaltningens förslag. Yrkanden Sara Kukka-Salam (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Peter Edholm (L) föreslår att ärendet återremitteras enligt motivering i bilaga 2. Samuel Klippfalk (KD) föreslår att ärendet återremitteras enligt motivering i bilaga 3. Lars Rådén (M) föreslår att ärendet återremitteras enligt motivering i bilaga 4. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns fyra förslag till beslut: Förvaltningens förslag Förslag om återremiss enligt bilaga 2 Förslag om återremiss enligt bilaga 3 Förslag om återremiss enligt bilaga 4 Ordförande frågar om ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde eller om ärendet ska återremitteras och konstaterar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Reservationer Peter Edholm (L), Samuel Klippfalk (KD) och Lars Rådén (M) reserverar sig mot beslutet om att avgöra ärendet vid dagens sammanträde till förmån för egna förslag om återremiss. Röstförklaringar Peter Edholm (L), Samuel Klippfalk (KD) och Lars Rådén (M) anmäler därefter, med anledning av att återremissyrkandena avslogs, att de inte deltar i den vidare beslutsgången. Fortsatt beslutsgång Ordförande konstaterar därefter att ett förslag till beslut återstår, nämligen förvaltningens förslag samt att nämnden beslutar enligt det.

§ 184 Fastställande av riktlinje för polisanmälan i Solna stad (KS/2025:323) Beslut Kommunstyrelsen fastställer Riktlinje för polisanmälan i Solna stad enligt stadsledningsförvaltningens förslag. Sammanfattning Solna stad ser allvarligt på brott som riktas mot staden, dess verksamheter samt personer verksamma inom staden, liksom på brottsliga handlingar som begås mot staden inom ramen för tjänsteutövning eller uppdrag. Brottsliga handlingar ska som huvudregel polisanmälas. För att säkerställa ett enhetligt, rättssäkert och effektivt agerande vid misstanke om brott föreslås en stadsövergripande riktlinje för polisanmälan. Riktlinjen omfattar samtliga nämnder och, i tillämpliga delar, stadens bolag samt gäller anställda, uppdragstagare och förtroendevalda. Riktlinjen beskriver hela processen vid misstanke om brott, från intern rapportering och bedömning till beslut om polisanmälan, genomförande, dokumentation, registrering och uppföljning. Stadsledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att fastställa föreslagen riktlinje.

§ 185 Avtal om fiskutsättning vid Bockholmen (KS/2026:349) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna avtal mellan Solna stad och Stockholms stad om fiskutsättning vid Bockholmen från och med den 1 januari 2027 samt bemyndiga Emelie Grind att för kommunstyrelsens räkning underteckna avtalet. Sammanfattning Solna stad har sedan flera år haft ett avtal med Stockholms stad om fiskutsättning vid Bockholmen. Avtalet har hittills hanterats av kultur- och fritidsnämnden, som har sagt upp avtalet eftersom verksamheten inte ligger inom nämndens ansvarsområde. Stadsledningsförvaltningen bedömer att fiskutsättningen bör fortsätta och att ansvaret från och med den 1 januari 2027 bör övergå till kommunstyrelsen. Ett nytt avtal med Stockholms stad har därför tagits fram med utgångspunkt i det tidigare avtalet. Kostnaden uppgår till 40 000 kronor per år.

§ 186 Överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastigheterna Verkmästaren 4 och Skytteholm 2:1 (KS/2026:292) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande överenskommelse om fastighetsreglering mellan fastigheterna Verkmästaren 4 och fastigheten Skytteholm 2:1. Sammanfattning Ärendet avser en överenskommelse om fastighetsreglering av mark som överförs från den privata fastigheten Verkmästaren 4 till den kommunala fastigheten Skytteholm 2:1. Detaljplan för Mälarbanan, (BND 2019:175) antogs i Kommunfullmäktige den 15 juni 2026. Enligt detaljplanen ska viss mark inom Verkmästaren 4 tas i anspråk för att skapa torg och gata samt hantera dagvatten och skyfall i anslutning till en ny entré till Sundbybergs pendeltågstation. För att staden ska få rådighet över marken och kunna genomföra detaljplanen krävs att marken överförs till staden genom fastighetsreglering. Förvaltningen och fastighetsägaren till Verkmästaren 4 har därför träffat en överenskommelse om fastighetsreglering som reglerar marköverföring, ersättning, tillträde och övriga villkor för genomförandet. Överenskommelsen omfattar även en marköverföring som förutsattes i detaljplanen för Virebergs arbetsområde (P00:1213) men som inte blev genomförd. Även detta markområde regleras nu från den privata fastigheten Verkmästaren 4 till Stadens fastighet Skytteholm 2:1. Anläggandet av torg och gata sker dock inte förrän i ett senare skede kopplat till ombyggnaden av järnvägsanläggningen.

§ 187 Fastställande om kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2027 (KS/2026:367) Beslut Kommunstyrelsen fastställer följande sammanträdesdagar för kommunstyrelsen under 2027, med start kl. 17:00 om inget annat framgår av föredragningslistan: Våren Hösten 1 februari 23 augusti 15 februari 13 september 15 mars 11 oktober 12 april 25 oktober 19 april 8 november 17 maj 29 november 7 juni 13 december 21 juni Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer följande sammanträdesdagar för kommunfullmäktige under 2027, med start kl. 18:00 om inget annat framgår av föredragningslistan: Våren Hösten 15 februari 30 augusti 22 mars 27 september 26 april 25 oktober 31 maj 22 november (Budget) 21 juni 23 november (Tisdag) 20 december Sammanfattning Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens sammanträdesdagar ska fastställas för år 2027. Kommunfullmäktiges sammanträden hålls vanligtvis sista måndagen varje månad. Undantaget är januari och juli månad då inget sammanträde förläggs enligt förvaltningens förslag samt februari, mars, juni, november och december då särskilda skäl föranleder att mötena förläggs på annan måndag än den sista i månaden. Kommunstyrelsen sammanträder i regel två veckor före kommunfullmäktige och dessa tider anpassas till kommunfullmäktiges sammanträdesdagar. I stadsledningsförvaltningens förslag har hänsyn tagits till helgdagar, lovveckor samt när beslut om ekonomiska underlag (så som årsredovisning, delårsrapporter samt verksamhetsplan och budget) ska fattas. I det sammanhanget har hänsyn även tagits till att nämnderna ska kunna hantera sina respektive underlag innan det samlade underlaget redovisas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

§ 188 Yttrande över remiss av Handlingsplan för klimatanpassning från Stockholms stad (KS/2026:303) Beslut Kommunstyrelsen antar stadsledningsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämnar det till Stockholm stad. Sammanfattning Solna stad har fått Handlingsplan för klimatanpassning av Stockholms stad på remiss för yttrande. Ärendet har beretts av stadsledningsförvaltningen i samverkan med miljö- och klimatenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen. Handlingsplanen syftar till att identifiera åtgärder i form av aktiviteter för att stärka Stockholms stads arbete för ett klimatanpassat Stockholm. Arbetet inriktas mot att identifiera och hantera risker för liv och hälsa, samhällsviktiga funktioner och Stockholms stads egendom samt åtgärder för att långsiktigt bygga staden mer tålig och robust. Stadsledningsförvaltningen ser positivt på handlingsplanens inriktning och bedömer att den utgör ett viktigt underlag för Stockholms stads fortsatta klimatanpassningsarbete. Stadsledningsförvaltningen följer gärna det fortsatta arbetet och ser särskilt värde i fortsatt erfarenhetsutbyte och samverkan mellan kommuner i regionen.

§ 189 Yttrande över förslag på kommuntal för mottagandet av anvisade nyanlända, fördelningstal för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet samt kommunandelar för ensamkommande barn i Stockholms län 2027 (KS/2026:343) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att meddela Länsstyrelsen i Stockholms län att Solna stad accepterar det preliminära förslaget till kommuntal om 9 anvisade nyanlända för 2027. Kommunstyrelsen beslutar meddela Länsstyrelsen i Stockholms län att Solna stad inte begär omfördelning av fördelningstalet enligt massflyktsdirektivet eller kommunandelen för ensamkommande barn. Sammanfattning Den 1 januari 2027 träder en ny lag i kraft, lagen (2026:1326) om bosättning för vissa nyanlända invandrare. Den nya lagstiftningen ger kommunerna större inflytande över mottagandet av nyanlända genom möjligheten att lämna önskemål om det antal anvisade nyanlända kommunen önskar ta emot. Samtliga kommuner ska lämna besked till Länsstyrelsen, även om kommunen accepterar det preliminära förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län har översänt Migrationsverkets preliminära förslag till kommuntal, fördelningstal och kommunandelar för 2027. För Solna stad föreslås ett kommuntal om 9 anvisade nyanlända, ett fördelningstal om 19 anvisningsbara platser för skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet och en kommunandel om 8,09 promille för ensamkommande barn. Stadsledningsförvaltningen bedömer att Solna stad har förutsättningar att ta emot det antal personer som anges i Migrationsverkets preliminära förslag för 2027. Bedömningen grundas på stadens samlade planeringsförutsättningar och pågående arbete med bostäder för målgruppen.

§ 190 Yttrande över remiss av betänkandet Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34) (KS/2026:304) Beslut Kommunstyrelsen antar stadsledningsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämnar det till justitiedepartementet. Sammanfattning Solna stad har fått betänkandet Nya nätbrott och andra åtgärder för genomförandet av direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (SOU 2026:34) på remiss för yttrande. Betänkandet behandlar hur EU-direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska genomföras i svensk rätt och innehåller förslag om bland annat nya brott, utvidgat straffansvar samt stärkt skydd och stöd till brottsoffer. Ärendet har beretts av stadsledningsförvaltningen. Synpunkter på remissen har inhämtats från tjänstepersoner på socialförvaltningen. Socialförvaltningen välkomnar utredningens förslag och bedömer att de sammantaget kan stärka skyddet för kvinnor, barn och andra personer som utsätts för våld i nära relationer, inte minst vid digitala former av våld, förföljelse och kontroll. Samtidigt bedöms förslagen kunna medföra ökade krav på kommunerna, bland annat när det gäller stöd- och skyddsinsatser, kompetensutveckling och samverkan. Stadsledningsförvaltningen delar socialförvaltningens bedömning och anser att kommunernas genomförandeförutsättningar behöver beaktas. För att förslagen ska få avsedd effekt är det angeläget med tydligt nationellt stöd i form av vägledning, kunskapsstöd och utbildningsinsatser. Om genomförandet leder till ökade kommunala åtaganden bör finansieringsprincipen beaktas. Stadsledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar stadsledningsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämnar det till justitiedepartementet.

§ 191 Yttrande över remiss av delbetänkandet Tillträdesförbud (SOU 2026:48) (KS/2026:313) Beslut Kommunstyrelsen antar stadsledningsförvaltningens förslag till yttrande som sitt eget och överlämnar det till justitiedepartementet. Sammanfattning Solna stad har fått delbetänkandet Tillträdesförbud (SOU 2026:48) på remiss från justitiedepartementet för yttrande. I delbetänkandet behandlas regleringen om straffsanktionerade tillträdesförbud till lokaler som är öppna för allmänheten, däribland butiker, badanläggningar och bibliotek. Utredningen föreslår att tillträdesförbud i fler fall ska kunna användas för att förebygga brott, trakasserier och ordningsstörningar i sådana verksamheter. Ärendet har beretts av stadsledningsförvaltningen. Eftersom remissen huvudsakligen berör den operativa verksamheten vid bibliotek och simhallar har synpunkter inhämtats från förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid på tjänstepersonnivå. Förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritid bedömer sammantaget att utredningens förslag kan bidra till ökad trygghet i Solna stads öppna verksamheter. Förslagen ger bättre möjligheter att upprätthålla ordning, säkerhet och en god arbetsmiljö för både personal och besökare. Stadsledningsförvaltningen delar förvaltningen för arbetsmarknad, kultur och fritids bedömning att förslagen kan bidra till ökad trygghet i stadens berörda verksamheter. I övrigt har stadsledningsförvaltningen inte något att invända mot förslagen i delbetänkandet.

§ 192 Svar på motion av Samuel Klippfalk (KD) om fler träd i Solna, bort med stubbar, in med träd M:19/2025 (KS/2025:440) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att förklara motionen besvarad. Sammanfattning Samuel Klippfalk (KD) har till kommunfullmäktiges sammanträde den 25 november 2025 § 375 inkommit med rubricerad motion. Motionären föreslår att Solna stad ska ersätta borttagna träd med nya träd och säkerställa etableringen av nyplanterade träd. Motionären föreslår också att det ska planteras fler träd i stadens olika stadsdelar, bland annat i mittremsan på Frösundaleden. Tekniska nämnden har yttrat sig över motionen. Tekniska nämnden framhåller att träd och grönska är viktiga för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Av yttrandet framgår att staden arbetar med ersättnings- och kompletteringsplantering där det är möjligt, men också att nyplantering i tät stadsmiljö ofta är förenad med tekniska, praktiska och ekonomiska utmaningar. När det gäller motionens förslag om plantering i mittremsan på Frösundaleden bedömer nämnden att förutsättningarna på platsen är särskilt svåra. Stadsledningsförvaltningen delar bedömningen att träd och grönska är viktiga för stadsmiljön och att plantering längs gator och vägar är positivt där förutsättningarna medger det. Samtidigt bedöms förutsättningarna för träd i mittremsan på Frösundaleden som särskilt svåra. Stadsledningsförvaltningen framhåller att staden i stället ska arbeta långsiktigt och systematiskt med att planera för, bevara och plantera träd i syfte att bevara och successivt öka krontäckningen. Mot denna bakgrund föreslår stadsledningsförvaltningen att motionen förklaras besvarad. Yrkanden Sara Kukka-Salam (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Samuel Klippfalk (KD) föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut: Förvaltningens förslag Bifall till motionen Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservation Samuel Klippfalk (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslag om bifall till motionen.

§ 193 Svar på motion av Zanna Mårtensson (M) om säkerhets- och skyddsmekanismerna inom äldreomsorgen M:3/2026 (KS/2026:49) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att förklara motionen besvarad. Sammanfattning Zanna Mårtensson (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde den 26 januari 2026

§ 194 Svar på motion av Magnus Nilsson (M), Sukrî Demir (L) och Samuel Klippfalk (KD) om avfallshantering M:4/2026 (KS/2026:174) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att förklara motionen besvarad. Sammanfattning Magnus Nilsson (M) Sukrî Demir (L) Samuel Klippfalk (KD) har till kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars 2026 § 78 inkommit med rubricerad motion. Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen tillsammans med tekniska nämnden ska återkomma med förslag på hur avtal eller taxor kan justeras så att boende kan lämna hushållsavfall vid tomtgräns. De föreslår även att tekniska nämnden ska förhandla med entreprenören om utökat dragavstånd, undersöka möjligheten att använda mindre sopbilar samt återkomma med förslag på hur staden tillfälligt kan bära ökade kostnader för gångvägstillägg. Motionen har remitterats till tekniska nämnden för yttrande. Tekniska nämnden bedömer att motionens förslag inte bör genomföras som generell princip. Nämnden framhåller att hämtning av avfall normalt sker vid fastighetsgräns, men att detta inte är en ovillkorlig rättighet och måste kunna ske med hänsyn till lokala förutsättningar, arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Stadsledningsförvaltningen har förståelse för motionens problembeskrivning och för att den nuvarande situationen kan innebära praktiska svårigheter för berörda boende. Motionens konkreta förslag bedöms dock innebära att staden skulle åta sig en servicenivå som inte kan säkerställas generellt och som behöver vägas mot arbetsmiljökrav, trafiksäkerhet, upphandlade förutsättningar, likabehandling och avfallstaxans finansieringsprinciper. Staden bör därför fortsätta arbeta med rimliga och långsiktigt hållbara lösningar i dialog med berörda fastighetsägare, utan att införa en generell ordning där hämtning vid tomtgräns säkerställs genom utökade dragavstånd, särskilda fordon eller subventionerade särlösningar. Stadsledningsförvaltningen föreslår därmed att motionen förklaras besvarad. Yrkanden Sara Kukka-Salam (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Lars Rådén (M), Peter Edholm (L) och Samuel Klippfalk (KD) föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut: Förvaltningens förslag Bifall till motionen Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservationer Lars Rådén (M), Peter Edholm (L) och Samuel Klippfalk (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslag om bifall till motionen.

§ 195 Svar på motion av Lars Rådén (M), Sukrî Demir (L), Samuel Klippfalk (KD) om uteserveringar M:5/2026 (KS/2026:175) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att förklara motionen besvarad. Sammanfattning Lars Rådén (M), Sukrî Demir (L) och Samuel Klippfalk (KD) har till kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars 2026 § 78 inkommit med en motion om uteserveringar. I motionen framhålls att Solna bör stärka förutsättningarna för ett mer levande stadsliv genom att underlätta för restauranger, caféer och andra verksamheter att etablera och utveckla uteserveringar. Motionärerna föreslår bland annat att avgifter för serveringstillstånd och markupplåtelse ses över, att styrdokument uppdateras med anledning av det slopade matkravet samt att tillståndsprocesser underlättas för att möjliggöra fler uteserveringar. Motionen har remitterats till socialnämnden och tekniska nämnden för yttrande. Socialnämnden redovisar att avgifterna för serveringstillstånd har jämförts med närliggande kommuner och att en översyn av tillsynsverksamheten och tillhörande taxor inför 2027 är aktuell. Nämnden redovisar även att riktlinjerna för serveringstillstånd har setts över med anledning av förändringar i alkohollagen och det slopade matkravet. Tekniska nämnden redovisar att handläggningen av markupplåtelse för uteserveringar är effektiv, att stadens avgifter utgår från självkostnadsprincipen och att en modell med sänkta avgifter under sommarhalvåret kan prövas inom ramen för en samlad översyn. Nämnden framhåller samtidigt att förändringar behöver analyseras utifrån bland annat ekonomiska konsekvenser, likabehandling, konkurrensneutralitet, tillgänglighet och trafiksäkerhet. Stadsledningsförvaltningen bedömer att flera av de frågor som motionen aktualiserar redan har analyserats, är föremål för översyn eller hanteras inom berörda nämnders ordinarie uppdrag och pågående utvecklingsarbete. Stadsledningsförvaltningen föreslår därför att motionen förklaras besvarad. Yrkanden Sara Kukka-Salam (S) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Lars Rådén (M), Peter Edholm (L) och Samuel Klippfalk (KD) föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut: Förvaltningens förslag Bifall till motionen Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservationer Lars Rådén (M), Peter Edholm (L) och Samuel Klippfalk (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslag om bifall till motionen.

§ 196 Avsägelse av uppdrag i rådet för funktionshinderfrågor (KS/2024:362) Beslut Kommunstyrelsen befriar Lars Löfquist (M) från sitt uppdrag. Sammanfattning Lars Löfquist (M) har avsagt sig uppdraget som ledamot i rådet för funktionshinderfrågor.

§ 197 Fyllnadsval Inga fyllnadsval vid detta sammanträde.

§ 198 Anmälan av delegationsbeslut Kommunstyrelsen tar del av följande delegationsbeslut: KS DEL/2026 §§121–131, 137–138, 141–162, 164–170, 172 Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-08-10 §§30–31

§ 199 Anmälan av ärendelista Kommunstyrelsen tar del av utsänd ärendelista.

§ 200 Meddelanden Inga meddelanden vid detta sammanträde.

§ 201 Anmälan av nämndinitiativ från Peter Edholm (L) om att utreda möjligheten att föra över avfallsverksamheten till Solna Vatten AB (KS/2026:390) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att nämndinitiativet får lämnas och tar emot det för beredning. Sammanfattning Peter Edholm (L) har inkommit med nämndinitiativ om att utreda möjligheten att föra över avfallsverksamheten till Solna Vatten AB enligt bilaga 5. Bilaga 1 till KS/2026-10-12 §182 Till nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen Datum: 2026-10-12 Ärendebeteckning: KS/2026:1 Ärenderubrik: Fastställande av Solna stads skattesats 2027 RÖSTFÖRKLARING Liberalerna deltar inte i det beslut som avser nämndens taxor och avgifter inför 2027 – med hänvisning till att vi kommer att ha ett eget förslag till verksamhetsplan och budget för 2027 (där taxor och avgifter ingår) som kommer att presenteras i kommunfullmäktige i november 2026. Peter Edholm Liberalerna 1 av 1 Bilaga 2 till KS/2026-10-12 §183 Solna den 12 oktober 2026 KS Ärende 09 Avrapportering av förstudie om Solnahallen samt inriktningsbeslut KS/2025:215 Återremissyrkande Kommunstyrelsen har idag att ta ställning till avrapportering i projektet Solnahallen, ett projekt som presenterats i flera tappningar under de senaste åren. Föreliggande förslag innebär en investeringsutgift på 700 Mkr för projektet. Efter kontakt med flera av föreningarna som ska nyttja hallen när den är byggd framträder ett gemensamt tema: Brist på dialog. Solna SAM, Solna idrottsföreningars Samorganisation, påpekar att dialogen upphörde för ca två år sedan, och att det efter det endast hållits ett digitalt möte kort före valet där Sara Kukka- Salam, Omer Khan samt Kennet Siverling deltagit från stadens sida. Ingen dialog har sedan hållits fram till tidpunkten för beslutet idag, och de framhåller särskilt att förslaget vänder friidrotten och handikappidrotten ryggen. Bristen på dialog bidrar till att idrottsrörelsens behov inte tillgodoses i förslaget. I förslaget framgår att friidrotten fortsatt får husera i en hall där takhöjden är för låg för att utvecklas i grenar som stavhopp och kulstötning, samtidigt som inomhusbanan för löpning fortsatt inte lever upp till dagens krav. De planerade ytorna för utomhusidrott, som ingår i den fortsatta prövningen av utvecklingsområdet, kan inte kompensera för bristerna i Solnahallens friidrottsanläggning. Friidrotten är en allmän idrottsgren som gynnar deltagare av alla idrotter, varför bättre förhållanden för dem gynnar även andra föreningar. I Falun har en befintlig inomhusbana byggts om till att husera en 200-meters rundbana. Enligt uppgift har detta skett till en kostnad om ca 10 Mkr. I Solnahallen är måttet på banan 163 meter och den är inte doserad, vilket försvårar träning från juniornivå och uppåt. Det är även kö till träningstiderna i C-hallen (friidrottshallen), vilket gör att solnabarn som vill träna inte kan göra det. I den fortsatta utvecklingen bör det vägas av om det är rimligt att friidrottshallen frekvent på helger används för mässor, konserter och konferenser, något som tar potentiella träningstider i anspråk. Situationen kring parkering är ytterligare en aspekt som behöver beaktas i planeringen av hallen. Den nya hallen byggs med kapacitet att ta emot publik på över 2000 personer. Precis mitt emot den nya hallen planeras över 400 bostäder i ett kvarter som har högre befolkningstäthet än i Stockholms innerstad. Att i den här kontexten minska antalet parkeringar samtidigt som man minskar på antalet parkeringar är som att be om problem. Vi ifrågasätter även om barn- och ungdomsidrotten har behov av publikplatser på 2000 personer. I den mån anläggningar byggs för elitverksamhet ska de bära sina egna kostnader. På de skisser som presenterats tycks hela den befintliga hundrastgården tas i anspråk till förmån för parkering. Vi menar att det är av vikt att hundrastgården ersätts med en alternativ lösning i närområdet, men någon sådan finns inte utpekad. Solna den 12 oktober 2026 KS Ärende 09 Avrapportering av förstudie om Solnahallen samt inriktningsbeslut KS/2025:215 Projektets storlek och kostnad på 700 Mkr innebär att Solnahallen tar av annat utrymme för investeringar. Det finns stora behov inom flera idrotter, där ridklubben i Huvudsta är i behov av nytt ridhus, och som ovan påpekats kommer inte friidrotten att få vettiga förutsättningar för sin framtida utveckling. Detta borde ha kunnat inrymmas med dialog och klok prioritering, men istället anges att någon utökning av friidrottshallens mått eller tävlingsstandard inte föreslås i detta skede. En så stor investering som Solnahallen utgör borde med fördel kunnat ske med som en samfinansiering med närliggande kommuner, såsom man gjort i Sollentuna när de uppgraderade sina anläggningar. Inte heller detta alternativ har prövats. Med anledning av ovan yrkar jag återremiss i syfte att bredda dialogen inför beslut, så att den stora investeringen som Solnahallen innebär också planeras på ett sätt som gynnar bredden av föreningar i Solna. att utreda möjligheten till samfinansiering med andra kommuner i syfte att hålla nere investeringsutgiften att säkerställa att funktionen hundrastgård får en utpekad alternativ placering i närområdet Samuel Klippfalk Kristdemokraterna Bilaga 3 till KS/2026-10-12 §183 Till: Kommunstyrelsen Datum: 2026-10-12 Ärende: KS/2025:215 Rubrik: Avrapportering av förstudie om Solnahallen samt inriktningsbeslut ÅTERREMISSYRKANDE Liberalerna anser att förslaget till inriktningsbeslut bortser från friidrottens behov. Friidrottens behov ignoreras i nuvarande förslag Vi tycker att det är viktigt att projekt Solnahallen på ett bra sätt tillgodoser de behov som friidrotten har och länge har påtalat. Men enligt förslaget är det väldigt lite som görs för friidrotten. Detta framgår på sidan 11 där det står att Den befintliga friidrottsfunktionen behålls inom ramen för den samlade utvecklingen, men någon utökning av friidrottshallens mått eller tävlingsstandard föreslås inte i detta skede. Den föreslagna renoveringen av den befintliga Solnahallen ger alltså inte någon betydande kapacitetsökning eller ytor för friidrott inomhus. Ytorna för själva idrottandet – löparbanor, inklusive rundbanor med doserade kurvor, ansatsbanor och hoppgropar för längd- och trestegshopp, ytor för höjd- och stavhopp samt utrymmen för kulstötning och annan kastträning – föreslås förbli desamma med de brister och begränsningar som har varit kända sedan länge. Inte heller i den föreslagna nya bollhallen har man tänkt tillgodose några av friidrottens behov. Uppdraget från 2025 inkluderade att tillgodose friidrottens behov Så sent som i juni 2025 presenterade förvaltningen ett konkret lokalprogram för en kompakt friidrottshall med bland annat fyra 200-meters rundbanor med doserade kurvor, åtta 60-metersbanor, separat uppvärmningsbana och särskilda ytor för hopp- och kastgrenar. I det nu aktuella förslaget har alltså hela denna ambitionshöjning för friidrotten försvunnit. Någon motsvarande alternativ lösning presenteras inte heller. Går man tillbaka till tjänsteskrivelsen (i ärende KS/2025:215) till kommunstyrelsens sammanträde den 16 juni 2025 så står friidrotten omnämnd på flera ställen. Sidan 2: Friidrottshallen uppfyller idag inte de nödvändiga måtten som krävs för tränings- och tävlingsverksamhet och den nuvarande anläggningen har inte plats för alla verksamheter som efterfrågar tider. […] Det fortsatta arbetet utgick från målsättningen att ytterligare en bollhall tillförs, att friidrottshallen får fullstora mått… Sidan 5: Lokalprogrammet är justerat i syfte att skapa en bättre jämkning mellan de olika funktionerna inom utvecklingsområdet. Där skulle finnas • 4 st 200 m doserade löparbanor • 1 st stavhopp +1 träning • 8 st 60 m banor • Diskus och slägga i kastbur • 1 st joggingbana för uppvärmning • Spjut i kastbur • 1 st längdhopp +1 träning • Kula i avgränsad kastzon • 1 st höjdhopp +1 träning Det är svårt att förstå hur en brist som man identifierade som ett huvudproblem i juni 2025 nu lämnas utan åtgärd, samtidigt som projektets totala kostnad beräknas till 700 miljoner kronor. 1 av 3 Friidrotten i Solna har stor potential att växa Enligt AIK Friidrotts verksamhetsberättelse för 2025 har föreningen cirka 270 medlemmar, varav drygt 200 aktiva barn och ungdomar. Samtidigt står omkring 230 barn i kö för att få börja träna friidrott och kötiden är lång. De som väntar i kö är alltså fler än alla de som deltar i den befintliga barn- och ungdomsverksamheten. Kösituationen visar att efterfrågan på friidrottsträning är betydligt större än den verksamhet som föreningen i dag har möjlighet att erbjuda. Ändå föreslås ingen ökning av friidrottshallens kapacitet. Friidrottshallen som regional anläggning Det finns en principiellt viktig skillnad mellan traditionella bollhallar och en fullstor friidrottshall inomhus. Bollhallar för exempelvis handboll, innebandy, basket och volleyboll utgör en del av den grundläggande kommunala idrottsinfrastrukturen. Sådana hallar behövs i alla kommuner och kan ofta samlokaliseras med skolor. En fullstor friidrottshall med 200-meters rundbana, doserade kurvor och särskilda ytor för hopp- och kastgrenar är däremot en betydligt mer specialiserad och ytkrävande anläggning. Det är inte rimligt att förvänta sig att varje kommun i Stockholmsregionen ska tillhandahålla en sådan. En friidrottshall bör därför planeras utifrån ett regionalt upptagningsområde och inte enbart utifrån behoven hos föreningarna i Solna. RF-SISU Stockholm framhåller uttryckligen behovet av regional samverkan kring specialiserade och ytkrävande idrottsanläggningar. Sollentuna friidrottshall är ett framgångsrikt exempel på hur en sådan samverkan kan organiseras. Även i förvaltningens tjänsteskrivelse från juni 2025 diskuterades regional samverkan, inklusive möjligheten till saminvestering med en annan kommun i en ny Solnahall. Vi anser därför att förstudien behöver kompletteras med en prövning av möjligheterna att utveckla Solnahallens friidrottsfunktion till en regional anläggning, i samverkan med angränsande kommuner och berörda idrottsorganisationer. I detta bör även möjligheterna till gemensam finansiering och drift undersökas. Den nya bollhallen Kostnaden för den nya bollhallen beräknas bli 432 miljoner kronor. Beloppet behöver jämföras med motsvarande nybyggda anläggningar i andra kommuner för att kommunstyrelsen ska kunna bedöma om 432 miljoner är rimligt. Dialog med idrottslivet Det är viktigt att kommunen, inför att man planerar för utveckling och utbyggnad av idrottsanläggningar, har en tidig och inlyssnande dialog med de intressenter som ska använda anläggningen. På en direkt fråga om detta vid beredningen av ärendet om Solnahallen svarade förvaltningen att man hade haft just detta. Men i kontakter med Solna SAM och företrädare för den organiserade friidrotten i Solna framkommer en helt annan bild. De vittnar om att en dialog som började bra under mandatperioden med tiden har stannat av. När det blev uppenbart att staden hade nödbromat satsningarna på friidrottens så föregicks det inte av någon dialog alls. Detta aktualiserar Liberalernas gamla förslag om att staden borde utse Solna SAM till att vara en tung remissinstans i alla ärenden som har att göra med utveckling av idrottens anläggningar och av det övriga stöd kommunen ger till idrottslivet. 2 av 3 Liberalerna yrkar att ärendet återremitteras till stadsledningsförvaltningen som - justerar projektets inriktning så att friidrottens behov tillgodoses i betydligt högre utsträckning och mer i linje med kommunstyrelsens utredningsuppdrag från juni 2025. - kompletterar förstudien med en prövning av möjligheterna att utveckla Solnahallens friidrottsfunktion till en regional anläggning. I detta bör även möjligheterna till gemensam finansiering och drift undersökas. - kompletterar förstudien med en översikt som visar investeringsutgiften för jämförbara nybyggda bollhallar i andra kommuner att sätta i relation till 432 miljoner kronor för en ny bollhall i anslutning till Solnahallen. att stadsledningsförvaltningen under 2027 återkommer till kommunstyrelsen med en kompletterad förstudie och ett justerat förslag till inriktningsbeslut. Peter Edholm Liberalerna 3 av 3 Bilaga 4 till KS/2026-10-12 §183 Kommunstyrelsen 12 oktober 2026 KS/2025:215 Ärende 9: Avrapportering av förstudie om Solnahallen samt inriktningsbeslut Återremissyrkande Den föreslagna inriktningen för Solnahallen är det dyraste alternativ som hittills presenterats för kommunstyrelsen. Det är anmärkningsvärt att ett nytt förslag, som dessutom utesluter möjliga intäkter, går vidare efter att en tidigare inriktning förkastats just för att den var för kostsam. De alternativ som vägdes i tidigare utredningsskeden byggde på att intäkter skulle bidra till finansieringen. Även med den premissen uppgick projektbudgeten till 633 miljoner kronor i det dyraste alternativet. Samtidigt har staden antagit en investeringspolicy som sätter ramarna för stadens investeringsarbete. Enligt policyn får exploateringsintäkter inte räknas in i målet att nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag i genomsnitt inte ska överstiga 20 procent under planeringsperioden. Vi ser därför inte hur inriktningen förhåller sig till stadens ekonomiska planering. Innan ett planarbete påbörjas och en budget fastställs bör en ny verksamhetsplan och budget för staden beslutas som rymmer investeringsutgiften. En utbyggnad som överstiger en halv miljard kronor är av så stor betydelse för staden att det måste säkerställas att den är förenlig med kravet på god ekonomisk hushållning. Solna stad utreder just nu flera nya investeringar i idrottsanläggningar. Moderaterna anser att staden, när projekten ska föras vidare under mandatperioden, måste väga hur vi får mest idrott för pengarna, och då ta hänsyn till fler angelägna anläggningar. Vi vill särskilt prioritera Hufvudsta ridklubb, en ny inomhushall i norra Solna samt en uppgradering av Bergshamra IP. Utan ett samlat grepp om stadens investeringsplanering är det omöjligt att bedöma om den stora kostnaden för tillbyggnaden står i rimlig proportion till idrottens allmänintresse i staden. Solnahallen kommer dessutom att innebära en betydande framtida kostnad för kultur- och fritidsnämnden. Investeringar måste därför också prövas mot stadens förmåga att bära de framtida driftskostnaderna. Moderaterna efterfrågar av det skälet ett nytt finansiellt mål som tar hänsyn till detta i investeringsstyrningen: investeringar ska motiveras utifrån möjligheten att bära driftskostnaderna när anläggningen har tagits i bruk. Vi får i kontakt med föreningar som brukar hallen synpunkten att dialogen brustit genom att hänsyn inte tagits till deras behov. Tillsammans med att det förslag som presenteras inte motiverats och förankrats. I en kommande återremiss förväntar vi oss att en dialog förs där de avvägningar staden gör också förankras med berörda föreningar. Vi yrkar: att ärendet återremitteras. Om yrkandet om återremiss avslås avser Moderaternas ledamöter att inte delta i beslutet. Lars Rådén Moderaterna Bilaga 5 till KS/2026-10-12 §201 Till nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen Datum: 2026-10-12 Rubrik: Utred möjligheten att föra över avfallsverksamheten till Solna Vatten AB NÄMNDINITIATIV Solna stads avfallsverksamhet är i dag organiserad inom tekniska förvaltningen och ligger under tekniska nämndens ansvar. I flera andra kommuner har motsvarande verksamhet i stället samlats tillsammans med VA-verksamheten i ett kommunalt bolag. Exempel finns bland annat i Sundbyberg, Nacka och Norrtälje. Det finns flera skäl att pröva om en sådan organisation även skulle vara lämplig i Solna. Avfalls- och VA-verksamheterna är båda tekniskt präglade, långsiktiga och i huvudsak taxefinansierade verksamheter. De har också gemensamma behov när det gäller bland annat kundservice, fakturering, upphandling, investeringar, specialistkompetens och långsiktig planering. Solna har redan ett helägt kommunalt bolag, Solna Vatten AB, med uppgift att svara för stadens vatten- och avloppsverksamhet. Att föra över den operativa avfallsverksamheten till bolaget skulle därför kunna skapa förutsättningar för en mer sammanhållen organisation, tydligare ekonomisk styrning och bättre möjligheter att samla och utveckla teknisk kompetens. En förändring av detta slag måste samtidigt analyseras noggrant. Det gäller bland annat ekonomiska och juridiska konsekvenser, politisk styrning och insyn, ansvarsfördelningen mellan bolaget och staden samt vilka uppgifter som även fortsättningsvis måste ligga kvar inom den kommunala organisationen. Erfarenheter från kommuner som redan genomfört motsvarande förändring bör tas till vara. Mot denna bakgrund föreslår Liberalerna att kommunstyrelsen ger stadsledningsförvaltningen i uppdrag att, i samverkan med berörda förvaltningar och Solna Vatten AB, utreda förutsättningarna för att föra över den operativa avfallsverksamheten från tekniska nämnden till Solna Vatten AB, samt redovisa för- och nackdelar, ekonomiska och juridiska konsekvenser och förslag till ansvarsfördelning. Peter Edholm Liberalerna 1 av 1