Protokoll — 17 oktober 2024

§ 51 Fastställande av föredragningslista Skolnämnden fastställer utsänd föredragningslista, med tillägg att övrig fråga från Veronika de Jonge (M), samt inlämnat nämndinitiativ från Veronika de Jonge (M) och Nataliya Hulusjö (KD) om utredning av tomma lokaler inom stadens skolfastigheter behandlas under punkt 13 Övrigt.

§ 52 Förvaltningen informerar • Status på måltidsorganisation i egen regi • Skolkommunikation höstterminen 2024 • Status på öppnandet av Bergshamraskolans högstadium • Invigning av Bergshamraskolans lågstadiegård • Status på Råsunda lågstadiegård • Officiella elevresultat • Utfall egen regi: januari-september • Gymnasievalet 2024: Sammanställning av val och antagning för folkbokförda elever i Solna stad

§ 53 Delårsrapport per augusti 2024 (SKN/2023:1) Beslut Skolnämnden tar del av delårsrapport per augusti 2024. Sammanfattning Den 7 februari beslutade nämnden att Bergshamraskolans högstadium ska återöppnas hösten 2025. Förvaltningen fick i uppdrag att ta fram en barnkonsekvensanalys och en genomförandeplan med förslag på profil/inriktning för skolan, ekonomiska förutsättningar och behov av lokalanpassningar. Uppdraget redovisades i april och nämnden beslutade om att skolan ska samarbeta med närliggande universitet och högskolor och ha en tydlig akademisk profil. Skolan ska även ha ett nära samarbete med det lokala föreningslivet. Under senare delen av sommaren har Naturskola på sommarfritids genomförts på Parkskolan. Tillsammans med en naturpedagog har eleverna fått utforska närmiljöns insekter, lärt sig mer om hur de fungerar och behöver för att må bra. Eget skapande har också varit en del av verksamheten och tillsammans byggde eleverna ett insektsslott på skolgården. Arbetet utifrån nämndens mål pågår enligt plan och bedöms uppfyllas till stor del vid årets slut. Den officiella statistiken med resultat för läsåret publiceras under september. När det gäller elever i Solnas kommunala skolor har preliminära resultat hämtats från stadens lärportal. De preliminära elevresultaten för årskurs 9 på Solnas kommunala skolor visar på en försämring jämfört med föregående läsår. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har minskat. Även det genomsnittliga meritvärdet och andelen elever med behörighet till yrkesprogram har minskat något jämfört med föregående år. Elevgruppens något svagare resultat uppmärksammades i början av högstadiet och särskilda insatser har genomförts för att förbättra måluppfyllelsen vilket har förbättrat resultaten något. Under våren har både elevenkät, med generella frågor elevernas upplevelse av trygghet och studiero, samt Friendsenkäten som ställer mer ingående frågor om upplevd trygghet och klimatet på skolan. Resultateten från de båda enkäterna är inte helt samstämmiga när det gäller upplevd trygghet. Friendsenkäten visar att 90 procent av eleverna på låg- och mellanstadiet och 85 procent av högstadieeleverna känner sig trygga i skolan. Elevenkätens resultat visar något lägre siffror både för elever i årskurs 5 och 8. Verksamhetens nettokostnad för perioden är 730,3 mkr, vilket är 20,0 mkr lägre än budgeterad nettokostnad för perioden. Avvikelsen mot budget avser främst ökade intäkter för statsbidrag från Skolverket och Migrationsverket samt lägre kostnader för köp av verksamhet, bidrag till friskolor. De lägre kostnaderna för köp av verksamhet beror på att det under våren varit färre elever i grundskola och anpassad grundskola än budgeterat för perioden. Nämndens helårsprognos visar på en positiv avvikelse om 15 mkr. Avvikelsen avser i sin helhet att det beräknas vara färre elever än budgeterat för i verksamheten. Avvikelsen stämmer även med förändringar i befolkningen för 2023 och prognosen för 2024 som redovisas i stadens befolkningsprognos. Nämnden investeringsutfall för perioden uppgår till 2,0 mkr. Nämndens investeringsprognos för året uppgår till 4,0 mkr, vilket är en positiv avvikelse om 4 mkr. Yttrande Nataliya Hulusjö (KD) lämnar yttrande enligt bilaga 1.

§ 54 Skolnämndens verksamhetsplan och budget 2025 (SKN/2024:1) Beslut Skolnämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget inklusive mål, ekonomiska ramar, konkurrensplan och internkontrollplan. Skolnämnden antar förändrad kvalitetsdeklaration gällande grundskola. Sammanfattning Solna ska vara en attraktiv skolkommun. För att uppnå detta antog skolnämnden och kommunstyrelsen under 2022 en strategi för att förbättra kunskapsresultaten i grundskolan. Statistiken för läsåret 2023/2024 visar att kunskapsresultaten har försämrats något jämfört med föregående år. I verksamhetsplan och budget för 2025 återfinns beskrivning av de aktiviteter nämnden ska genomföra under året för att höja kvaliteten och förbättra kunskapsresultaten. I kommunstyrelsens planeringsunderlag för 2025 har skolnämnden tilldelats en nettokostnadsram på 1 166,6 mkr. Den förändrade driftbudgeten jämfört med föregående år består av volymkompensation utifrån befolkningsprognos samt en generell uppräkning av ramen med 2 procent. Skolnämndens mål är: • att utbildningen ska leda till goda kunskapsresultat och att varje elev är väl förberedd för vidare studier eller yrkesliv. • att utbildningen ska vara tillgänglig och anpassad efter alla elevers förutsättningar. Under 2025 fortsätter nämndens arbete med att fokusera på att skapa förutsättningar för att alla elever ska få ta del av en utbildning som är tillgänglig och bedrivs av behöriga lärare så att eleverna, utifrån sina förutsättningar, ska få möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och vara väl förberedda för vidare studier eller yrkesliv. Aktiviteterna som planeras för året utgår ifrån områdena i nämndens beslutade strategi för förbättrade kunskapsresultat. Systematiskt kvalitetsarbete • Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med det Nationella kvalitetssystemet Organisation för kvalitet • Planera för framtida skolförsörjning • Planera för att starta Bergshamraskolans högstadium • Organisera och planera för mat i egen regi Tillgängligt lärande • Utveckla arbetet med att främja skolnärvaro • Utveckla det skolsociala teamets arbete • Utreda behov av och inriktning för en ytterligare en central särskild undervisningsgrupp • Förbättra arbetet med trygghet och studiero Kompetens • Fortsätta att förbättra kvalitet och kompetens i fritidshemmet • Ta fram lokala riktlinjer för tillämpning av nya bestämmelser om professionsprogram för rektorer och lärare • Fortsatt utveckling av undervisningen Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Solna stads verksamheter ska även hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Utmaningen är att ha en flexibel organisation som kan anpassas efter befolkningsutvecklingen. Nämnden möter dessa utmaningar genom att sätta kvalitet i fokus och ständigt utveckla verksamheten för att ge alla barn och elever kunskaper som rustar dem för livet. Röstförklaringar Kristina Nordin (L) deltar inte i beslutet enligt bilaga 2. Nataliya Hulusjö (KD) deltar inte i beslutet enligt bilaga 3. Veronika de Jonge (M) anmäler att Moderaterna inte deltar i beslutet enligt bilaga 4.

§ 55 Yttrande över revisionsrapport - Granskning av styrning och uppföljning av trygghet och studiero (SKN/2024:699) Beslut Skolnämnden antar förvaltningens yttrande som sitt eget och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning KPMG har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Solna stad genomfört en granskning av styrning och uppföljning av trygghet och studiero. Syftet med granskningen har varit att bedöma om skolnämndens styrning av grundskolan är ändamålsenlig vad gäller krav på trygg skolmiljö och studiero. Revisorernas sammanlagda bedömning, utifrån granskningens syfte, är att skolnämndens styrning delvis är ändamålsenlig vad gäller krav på trygg skolmiljö och studiero. Bedömningen grundas på att arbetet med trygghet och studiero ur ett antal perspektiv bedrivs på ett ändamålsenligt sätt men att det finns förbättringsområden. Revisorerna har lämnat tre rekommendationer till skolnämnden, vilka kommenteras i förslag till yttrande. Förvaltningen föreslår att skolnämnden antar det föreslagna yttrande som sitt eget och överlämnar det till kommunstyrelsen.

§ 56 Ändring av Riktlinje för skolskjuts i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola (SKN/2024:1316) Beslut Skolnämnden antar förvaltningens förslag till Riktlinje för skolskjuts i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Sammanfattning En elevs rätt till skolskjuts regleras av Skollagen (2010:800) och omfattar elever som går i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. Det är sedan upp till varje enskild kommun att fastställa om kommunen utöver skollagens bestämmelser ska anta lokala regler som kompletterar skollagens bestämmelser. I samband med den nya mandatperioden gjordes en översyn av stadens riktlinjer för skolskjuts och skolnämnden antog vid sitt sammanträde den 16 februari 2024 stadens nu gällande riktlinjer. Förvaltningen har efter det uppmärksammat ett behov av att förtydliga avsnittet ”Skolskjuts i samband med lov och studiedagar”. Ändringen innebär att åldern höjs från att ha omfattat elever under 12 år till att även medge elever, som utifrån sin funktionsnedsättning beviljats skolskjuts i form av taxi, rätt till resor under skollov och studiedagar fram till den 30 juni det år som eleven fyller 13 år, s.k. lovresor. Orsaken till höjningen är att förvaltningen identifierat att det utifrån nuvarande regelverk finns elever som efter 12 år fyllda kan hamna i en situation där eleven fortsatt har rätt till fritids men som inte längre har rätt till lovresor under skollov och studiedagar trots att elevens behov av transport mellan hemmet och fritidshemmet kan kvarstå. Förvaltningen vill genom sitt förslag motverka att en elev hamnar i ett mellanläge där elev varken har rätt till lovresor anordnade av barn- och utbildningsförvaltningen eller rätt till insats av omvårdnadsförvaltningen i staden. Utifrån lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) har elev som har behov av det rätt till korttidstillsyn (ungdomsfritids inkl. resor till och från korttidstillsynen) från och med 1 juli det år som eleven fyller 13 år. Genom att höja gränsen för rätten till lovresor säkerställer förvaltningen att elever som fyllt 12 år inte hamnar i ett glapp där de förlorar tillgång till nödvändiga transporter mellan hemmet och fritidshemmet under lov och studiedagar. På så sätt möjliggörs en mer sammanhängande och trygg övergång till den insats som erbjuds enligt LSS, vilket minskar risken för att elever med särskilda behov hamnar utan nödvändigt stöd under denna period. Förtydligat i samma avsnitt är att dessa lovresor gäller under förutsättning att fritidshemmet är beläget på samma plats som skolans ordinarie undervisning annars bedrivs. Förvaltningen har även flyttat om avsnittsindelningen i riktlinjerna samt förtydligat avsnittet som rör stadens bedömning av inkomna ansökningar. Ändringen i förslaget är markerat i färg. Skolnämnden föreslås anta förvaltningens förslag till riktlinje.

§ 57 Beslut om initiering av upphandling av bemanningtjänster Pedagogisk verksamhet 2024 (SKN/2024:1363) Beslut Skolnämnden godkänner initiering av upphandling i enlighet med förvaltningens förslag. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har behov av att upphandla ett nytt avtal av bemanningstjänster för stadens förskolor, fritidshem, grundskolor och gymnasieskola. Upphandlingen omfattar ett nytt avtal som ska täcka behovet för ett befintligt avtal som löper ut. Befintliga avtalet löper ut den 23 oktober 2024.

§ 58 Beslut om initiering av upphandling av Kostdatasystem (SKN/2024:1377) Beslut Skolnämnden godkänner initiering av upphandling av kostdatasystem för måltidsverksamheten inom skola och förskola. Sammanfattning I verksamhetsplan och budget för 2024 har skolnämnden och förskolenämnden gett förvaltningen i uppdrag att planera för övertagande av mat i egen regi i samband med att avtal med nuvarande entreprenör går ut den 30 juni 2025. I nuläget är måltidsorganisationen i Solna en kombination av egen regi och entreprenadupphandling. Arton förskolor har egen kock anställd i Solna stad och tillagar mat på plats i respektive verksamhet. Tretton förskolor får mat levererad från leverantören Sodexo. Alla grundskolor samt stadens gymnasieskola har entreprenadlösning. Sodexo tillagar maten till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i fyra kommunala skolkök: Ulriksdalsskolan, Råsunda skola, Råsunda annex och Bergshamraskolan. Avtalet med Sodexo går ut per den 30 juni 2025. Därefter kommer samtliga måltider till stadens kommunala förskolor och skolor produceras inom den nya måltidsorganisationen. Den nya måltidsorganisationen kommer dels att bestå av medarbetare från nuvarande extern leverantör som tas över genom verksamhetsövergång, dels av medarbetare från egen regi. Ett kostadatasystem är nödvändigt som verktyg i en måltidsorganisation. Systemet stöder hela processen i ett storkök från menyplanering, tillagning, leverans, servering och uppföljning. Det möjliggör även publicering av menyer och aktuell måltidsinformation till matgäster. Verktyget används även för att säkerställa att måltiderna uppfyller Skolverkets krav på näringsriktiga måltider samt för att hantering av specialkost till elever i förskola och skola sker på ett säkert sätt. Nuvarande leverantör av måltider, Sodexo, använder sig i dagsläget av kostdatasystemet Matilda från Matilda Foodtech. Förvaltningen behöver som en del i övertagandet av måltidsverksamheten i egen regi även säkerställa att nödvändiga verktyg finns på plats för måltidsorganisationen. Ekonomi Kostnaden för driften av systemet föreslås ligga på måltidsorganisationens budget. Avtalsvärdet uppskattas uppgå till cirka 2,7 mkr med en avtalstid på 4 år med möjlighet till förlängning 1+1+1+1 år. Införandekostnaden uppskattas baserat på tidiga uppgifter från relevanta leverantörer uppgå till cirka 300 000 kr och löpande årlig avgift cirka 300 000 kr.

§ 59 Anmälan av delegationsbeslut Skolnämnden tar del av följande delegationsbeslut: SKNdel/2024 §§363, 365–366, 368, 370–404, 406–430, 436–439, 442–445 SKNordf/2024 §2 Skolnämnden tar del av följande delegationsbeslut gällande skolskjuts: 2024/00164–00165, 00167, 00177–00183, 00186–00190, 00192–00194, 00196–00197, 00199–00200

§ 60 Anmälan av post- och ärendelista Skolnämnden tar del av post- och ärendelista.

§ 61 Övrigt (SKN/2024:1509) Veronika de Jonge (M) ställer en fråga gällande tillgång till material kopplat till informationspunkter inför sammanträden. Skolnämndens presidium och förvaltningen tar med sig frågan. Nämndinitiativ från Veronika de Jonge (M) och Nataliya Hulusjö (KD) om utredning av tomma lokaler inom stadens skolfastigheter (SKN/2024:1509) Beslut Skolnämnden beslutar att nämndinitiativet får lämnas och tar emot det för beredning. Sammanfattning Veronika de Jonge (M) och Nataliya Hulusjö (KD) lämnar nämndinitiativ om utredning av tomma lokaler inom stadens skolfastigheter enligt bilaga 5. Solna den 17 oktober 2024 SKN Delårsrapport per augusti 2024 SKN/2023:1 Yttrande I delårsrapporten framgår att nämndmålet ”Utbildningen ska leda till goda kunskapsresultat och till att varje elev är väl förberredd för vidare studier eller yrkeslivet” bedöms vara uppfyllt till stor del i år. Detta trots att andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen minskat avsevärt, från 79,0 procent i fjol till 72,8 procent i år. Även det genomsnittliga meritvärdet har försämrats, och andelen elever med behörighet i yrkesprogram har sjunkit från 87,3 procent förra året till 80,8 procent. Mot bakgrund av dessa betydande försämringar i kunskapsresultaten ifrågasätter jag huruvida nämndmålet verkligen kan anses vara uppfyllt till stor del. Vidare bedöms nämndmålet "Utbildningen ska vara tillgänglig och anpassas efter alla elevers förutsättningar" också vara uppfyllt till stor del. Dock visar elevenkäten att tryggheten bland elever i årskurs 5 på kommunal skola har minskat från 89,0 procent som kände sig sig trygga år 2022, till 74,0 procent år 2024. En liknande utveckling ses även bland elever i årskurs 8 på fristående skolor, där trygghetskänslan har minskat från 86,0 procent år 2022 till 74,0 procent år 2024. Den 2 september 2024 beslutade styret att utöka skolnämndens budgetram med 20 miljoner kronor, ett beslut som Kristdemokraterna valde att avstå från med hänvisning till vårt eget budgetförslag. Ändringsbudgeten motiverades då med att ”tidigareläggningen syftar till att stärka skolnämndens möjlighet att genomföra nödvändiga förbättringar i skolan redan under 2024” [egen markering]. Nu framkommer dock att denna ram inte kommer hinna användas fullt ut under 2024. Bedömningen är att cirka 5-6 miljoner kronor kommer att vara outnyttjade vid årsskiftet. Redan i Kristdemokraternas röstförklaring ifrågasatte vi om barn- och utbildningsförvaltningen har tillräcklig beredskap för att effektivt nyttja resurserna före årsskiftet. Vi påpekade dessutom att stadsledningsförvaltningen själva varnade för att ”det är en begränsad tid kvar för skolnämnden att verkställa insatser under innevarande år”. Nataliya Hulusjö Kristdemokraterna 1 av 1 Till nämnd/styrelse: Skolnämnden Datum: 2024-10-17 Ärendebeteckning: SKN/2024:1 Ärenderubrik: Verksamhetsplan och budget 2025 R Ö S T F Ö R K L A R I N G Liberalerna deltar inte i dagens beslut i detta ärende med hänvisning till att ett eget budgetförslag till verksamhetsplan och budget för 2025 kommer att presenteras i kommunfullmäktige den 25 november. Kristina Nordin Liberalerna Solna den 17 oktober 2024 SKN 06 Verksamhetsplan och budget 2025 SKN/2024:1 Röstförklaring Kristdemokraterna deltar inte i beslutet om verksamhetsplan och budget för skolnämnden för 2025, utan hänvisar till vårt eget budgetförslag som inkommer till kommunfullmäktige i november. Nataliya Hulusjö Kristdemokraterna Skolnämnden SKN/2024:1 17 oktober 2024 Röstförklaring Moderaterna deltar inte i beslutet om verksamhetsplan och budget för Skolnämnden för 2025, utan hänvisar till vårt eget budgetförslag som inkommer till kommunfullmäktige i november. Veronika de Jonge Moderaterna Skolnämnden 17 oktober 2024 Nämndinitiativ: Utredning av tomma lokaler inom stadens skolfastigheter Med anledning av spanska skolans jakt efter nya lokaler i Solna har frågan om stadens tomma skollokaler aktualiserats. Men frågan är större än så då lokalerna innebär en stor kostnad för stadens skolor – och att bära kostnader för lokaler man varken har elever för eller behov av är dyrt och riskerar att ge negativ inverkan på kvaliteten. I processen kring Spanska skolan har det anförts från Socialdemokraterna I såväl i kommunfullmäktige som Mitt I säger Socialdemokraterna att man från stadens sida lyft på alla stenar men att inget kan göras. Det är fullt i Solnas skolor lyder beskedet. Om Spanska skolan inte hittar en lösning i direkt närtid så kommer skolan tvingas stänga. Hittills har skolan tappat nästan hälften av eleverna pga den osäkra framtiden. Men det handlar fortfarande om föräldrarnas val av skola, pedagogernas arbeten och över 50 elevers framtid. Beskedet står trots detta fast från majoriteten. Skolorna är fulla och allt som finns är hål i enskilda klasser. Men när man jämför antalet paralleller som idag finns i Solnas skolor och med kapaciteten som man i stadens skolförsörjningsplan angett finns inom kommunens skolor så rimmar det illa med att det skulle vara fullt. Idag finns i stället en överkapacitet inom stadens skolor. Det är inte bara hål i klasser utan även färre antal klasser än skolorna är byggda och planerade för. En snabb amatörmässig överslagsräkning pekar mot att det bör finnas över 40 tomma klassrum runt om i staden. Skola Överkapacitet Bergshamra 4 st Ulriksdal 8 st Järvastaden 5 st Skytteholm 8 st Råsundaskolan 8 st Tallbacka 5 st Råsunda centralskola 5 st Om dessa siffror inte stämmer vore det både intressant och relevant att Skolnämnden får en korrekt redovisning över antalet tomma klassrum. Vi vill med anledning av ovan uppdra till förvaltningen: - Att till skolnämnden redovisa när den inventering som Socialdemokraterna hänvisar till genomförts. - Att förvaltningen återrapporterar till Skolnämnden vilka alternativ som övervägts till Spanska skolan och varför man avvisat dessa. - Att förvaltningen återrapporterar till Skolnämnden varför man ej kan nyttja den kapacitet som finns i stadens skollokaler och därmed både hjälpa den enskilda skolan att stärka sin ekonomi och hjälpa en fristående aktör att hitta tillfälliga eller permanenta lokaler. - Att återrapportera till nämnden vad de tomma klassrummen i stället nyttjas till. Veronika de Jonge Nataliya Hulusjö För Moderaterna För Kristdemokraterna