Kommunstyrelsen — 26 maj 2026

SNU § 1 Närvaroregistrering och val av justerare Sammanfattning av ärendet att jämte ordförande justera dagens protokoll väljs Yvonne Nilsson (S). Assent ly: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd69 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-02-10 4 (14) Instans Socialnämndsutskottet

SNU § 2 Godkännande av föredragningslista Sammanfattning av ärendet att godkänna dagens föredragningslista utan några tillägg. Assent ly: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd69 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-02-10 5 (14) Instans Socialnämndsutskottet

§ 3 Stiftelsens ekonomi Stiftelsen Rydsgårdshus beslut Stiftelsen Rydsgårdshus föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att besluta att överföra 550 000 kr till Stiftelsen Rydsgårshus för år 2026. Sammanfattning av ärendet Stiftelsen Rydsgårdshus har reviderade stadgar som trädde i kraft den 10 maj 2025. De nya stadgarna innebär att eventuella underskott i Stiftelsens verksamhet inte längre ska täckas av Skurups kommun. Mot bakgrund av att de reviderade stadgarna nu gäller och att kommunen inte längre har ett formellt ansvar för att täcka underskott, behöver ställning tas till hur den prognosticerade ekonomiska situationen ska hanteras. Under de senaste åren har Skurups kommun årligen täckt Stiftelsens underskott med cirka 350 tkr. För år 2025 uppgick Stiftelsens totala kostnader till cirka 487 tkr medan intäkterna uppgick till cirka 424 tkr. Av intäkterna utgjorde kommunalt bidrag från Skurups kommun cirka 317 tkr. För år 2026 beräknas Stiftelsens kostnader uppgå till cirka 660 tkr. Kostnadsökningen jämfört med föregående år förklaras främst av planerat akut underhåll samt ökade kostnader för grönyteskötsel. De totala intäkterna för 2026 bedöms uppgå till cirka 110 tkr. Sammantaget innebär detta att Stiftelsen för år 2026 beräknas redovisa ett negativt resultat om cirka 550 tkr. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-05 1 (3) Förvaltning Ärendenummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS 2026.641 Korrigering avgifter trygghetslarm Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås att föreslå kommunfullmäktige besluta om korrigering av egenavgiften för trygghetslarm enligt följande: - Stationärt trygghetslarm 330kr/mån - Stationärt trygghetslarm som används av två personer i hushållet 430kr/mån - Mobilt trygghetslarm 400kr/mån - Ett stationärt trygghetslarm och ett mobilt trygghetslarm per hushåll 500kr/mån - Två mobila trygghetslarm per hushåll 600kr/mån. Sammanfattning av ärendet Det är viktigt att äldre personer, personer med funktionsvariationer och sjuka får leva under trygga och säkra förhållanden. Trygghetslarm kan fungera som ett komplement eller ibland ersätta planerade insatser från hemtjänsten. Det kan beviljas till personer som, på grund av sin funktionsnedsättning, behöver kunna kalla på hjälp på ett enkelt sätt. Larmet bidrar till ökad trygghet i hemmet dygnet runt. Larmet bärs vanligtvis som ett armband, halsband eller som en klocka och när man trycker på knappen går en signal till en larmcentral, som kan prata med personen och skicka hjälp vid behov. I Skurups kommun erbjuds trygghetslarm dels utan individuell behovsprövning till kommuninvånarna över 70 år som är folkbokförda i Skurups kommun och dels genom biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Nu gällande avgift för trygghetslarm följer den taxa som Kommunfullmäktige fastställde i budget 2026 års avgiftskatalog och uppgår till 330 kr/månad för stationärt trygghetslarm. Engångskostnad om 350 kr för installation tillkommer. Om två personerna i hushållet är i behov av trygghetslarm tillkommer en avgift om 30 kr per månad för extra larm knapp. Mobilt trygghetslarm innebär att enskild kan röra sig fritt runt om i samhället och vid behov larma. Skurups kommun är behjälplig inom hela kommunen genom kommunens hemtjänst. Pilotprojekt har gjorts avseende mobilt trygghetslarm. Resultatet visar på flera positiva effekter så som upplevd ökad Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-05 2 (3) Förvaltning Ärendenummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS 2026.641 trygghet, självständighet och livskvalitet. Verksamheten ser ett potentiellt förebyggande arbete med det mobila trygghetslarmet, vilket gör att den enskilde rör sig mer utanför sin bostad. Med anledning av det positiva resultatet av testet kring mobilt trygghetslarm, avser individ- och omsorgsförvaltningen så snart nya avgifter är beslutade påbörja breddinförande av den nya formen av trygghetslarm. Det mobila trygghetslarmet ger en ökad service för den enskilde och medför ökade kostnader för drift, teknisk utveckling och service. Med anledning av detta föreligger behov av justering av avgiften till enskild. Individ- och omsorgsförvaltningen föreslår prisjustering av taxa för trygghetslarm enligt: - Stationärt trygghetslarm 330kr/mån (samma som tidigare) - Stationärt trygghetslarm som används av två personer i hushållet 430kr/mån (Ny avgift) - Mobilt trygghetslarm 400kr/mån (Ny avgift) - Ett stationärt trygghetslarm och ett mobilt trygghetslarm per hushåll 500kr/mån (Ny avgift) - Två mobila trygghetslarm per hushåll 600kr/mån. (Ny avgift) Konsekvensanalys/Överväganden Trygghetslarm är ett viktigt tekniskt hjälpmedel för att öka tryggheten för den enskilde och för att kunna påkalla hjälp vid oförutsedda behov. Syftet med larm är också att öka trygghetskänsla och en viktig faktor för att möjliggöra kvarboende i ordinärt boende. Breddinförande av mobila trygghetslarm möjliggör att enskild också kan larma utanför sin bostad vilket förväntas leda till ökad trygghet och självständighet. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Avgiftshöjningen bedöms vara skälig och förenlig med gällande lagstiftning och ingår som en del i maxtaxan för avgifter. Ekonomi Förslaget till månadsavgifter för samtliga trygghetslam ingår som en del av maxtaxan vilket innebär att avgiften reduceras eller försvinner för personer vars avgiftsutrymme inte medger full avgift, i enlighet med gällande regler för maxtaxa. Kostnaden för bredinförande bedöms medges inom förvaltningens tilldelad budgetram. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-05 3 (3) Förvaltning Ärendenummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS 2026.641 Utvärdering och tidplan för uppföljning Registrering och dokumentation sker i aktuellt verksamhetssystem. Mobilt trygghetslarm planeras ingå som en ordinarie insats inom vård och omsorg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-05. Individ- och omsorgsförvaltningen staben Anna Palmgren Damir Babic Förvaltningschef Vård och omsorgschef Beslutet skickas till Individ- och omsorgsförvaltningen Anna Palmgren, förvaltningschef Damir Babic, Vård- och omsorgschef Regina Silvander, avgiftshandläggare Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 1 (2) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2025.385 Svar på revisionens kompletterande frågor avseende granskning av ärendeberedningsprocessen Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar förvaltningens yttrande över ”Svar på kompletterande frågor avseende granskning av ärendeberedningsprocessen” daterad den 11 maj 2026 till revisionen som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Kommunrevisionen har inkommit med en skrivelse daterad den 19 mars 2026 avseende kommunstyrelsens tidigare yttrande över granskningen av kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess. Revisionen framför att det inte tillräckligt tydligt framgår hur kommunstyrelsen avser att hantera de rekommendationer som lämnats i revisionsrapporten. Revisionen efterfrågar därför ett uttryckligt svar avseende vilka åtgärder kommunstyrelsen avser att vidta kopplat till följande rekommendationer: • Säkerställa att det finns aktuella och dokumenterade rutiner samt att dessa är samlade på ett lämpligt sätt. • Säkerställa att det finns en dokumenterad roll- och ansvarsfördelning för ärendeberedning avseende tjänstepersoner, styrelsen och dess utskott. • Stärka enhetligheten i utformningen av tjänsteskrivelser. Revisionen hänvisar i sin skrivelse till kommunstyrelsens tidigare yttrande daterat den 6 november 2025 samt revisionsrapporten ”Granskning av kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess”. Förvaltningen har upprättat förslag till svar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 11 maj 2026. Yttrande, daterad 11 maj 2026. Skrivelse från revisionen, daterad 19 mars 2026. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 2 (2) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2025.385 Kanslienheten Charlotte Rosenlund Sjövall Egil Ceylan Kommundirektör Kanslichef Beslutet skickas till Kommunrevisionen Dokumenttyp Datum Sida Yttrande 2026-05-11 1 (4) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2025.385 Mottagare Revisorerna i Skurups kommun Svar på revisionens kompletterande frågor avseende granskning av ärendeberedningsprocessen Kommunstyrelsen har mottagit revisionens förtydligande frågor som lämnats i dess skrivelse daterad den 19 mars 2026 avseende granskningen av kommunstyrelsens ärendeberedningsprocess. Kommunstyrelsen delar revisionens bedömning att det finns behov av fortsatt utveckling och standardisering av ärendeberedningsprocessen. Kommunstyrelsen vill samtidigt framhålla att ett omfattande utvecklingsarbete redan har initierats genom framtagandet av den kommunövergripande ärendehandboken Rättssäkra beslut. Handboken syftar till att skapa en mer enhetlig, rättssäker och transparent ärendeberedning samt tydliggöra ansvar, roller och olika kvalitetskrav i hela processen. Nedan redovisas kommunstyrelsens ställningstaganden och planerade åtgärder kopplade till respektive rekommendation. Säkerställa att det finns aktuella och dokumenterade rutiner samt att dessa är samlade på ett lämpligt sätt Som en central del i utvecklingsarbetet har ärendehandboken Rättssäkra beslut tagits fram. Handboken samlar kommunens krav, arbetssätt, kvalitetskriterier, hänvisning till mallar och praktiska instruktioner för ärendeberedningsprocessen på ett gemensamt och kommunövergripande sätt. Handboken kompletteras av: • reviderade mallar för tjänsteskrivelser och protokoll, • uppdaterade processbeskrivningar för ärendehantering, • gemensamma instruktioner för ärendeberedning, Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbplats Skurups kommun St. Torggatan 4 0411-53 60 00 kansli@skurup.se www.skurup.se 274 80 Skurup Dokumenttyp Datum Sida Yttrande 2026-05-11 2 (4) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2025.385 • utbildningsinsatser riktade till handläggare, sekreterare och chefer. Kommunstyrelsen avser även att aktualitetspröva och revidera äldre rutinbeskrivningar. Kommunstyrelsen delar dock inte revisionens uppfattning att verksamhetssystemet W3D3 saknar betydelse som styrande stöd i processen. Systemet utgör ett viktigt operativt verktyg för att säkerställa spårbarhet, ansvarsfördelning och dokumenthantering. Kommunstyrelsen instämmer samtidigt i att digitala system behöver kompletteras med tydliga och aktuella styrdokument, vilket är syftet med det pågående utvecklingsarbetet. Säkerställa att det finns en dokumenterad roll- och ansvarsfördelning för ärendeberedning avseende tjänstepersoner, styrelsen och dess utskott Kommunstyrelsen delar rekommendationen och kommer att vidta åtgärder. Kommunstyrelsen bedömer att ansvarsfördelningen i huvudsak följer kommunallagens systematik, kommunstyrelsens reglemente och gällande delegationsordning. Revisionens synpunkt avseende behovet av ökad dokumentation bedöms dock som relevant. Inom ramen för Rättssäkra beslut tydliggörs därför: • handläggarens ansvar för saklighet, allsidighet och kvalitet i beslutsunderlaget, • förvaltningschefens ansvar för prioritering, kvalitetssäkring och förankring, • kansliets ansvar för formalia, rättssäkerhet och processledning, • presidiernas och utskottens beredande funktion, • kommunstyrelsens respektive kommunfullmäktiges roller i beslutsprocessen. Kommunstyrelsen genomför även en översyn av samtliga reglementen och dess delegationsordning för att ytterligare förtydliga ansvar och gränsdragningen mellan verkställighet och delegation. Kommunstyrelsen vill samtidigt framhålla att viss flexibilitet och dialog mellan politik och tjänstemannaorganisationen är en naturlig del av den kommunala Dokumenttyp Datum Sida Yttrande 2026-05-11 3 (4) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2025.385 beslutsprocessen och inte fullt ut kan eller bör formaliseras. Målsättningen är därför att skapa tydlighet utan att förlora den praktiska funktionalitet som krävs i det dagliga arbetet. Stärka enhetligheten i utformningen av tjänsteskrivelser Kommunstyrelsen delar rekommendationen och har redan påbörjat åtgärder inom området. Genom Rättssäkra beslut har kommunen påbörjat framtagandet av reviderade mallar och skrivstöd för tjänsteskrivelser och protokoll. Syftet är att säkerställa: • en mer enhetlig struktur, • tydligare beslutsförslag, • förbättrad språklig kvalitet, • ökad transparens i beslutsunderlagen, • tydligare redovisning av ekonomi, laglighet och konsekvenser. Kommunstyrelsen delar revisionens uppfattning att vissa ärenden historiskt har hanterats olika vad gäller struktur och informationsnivå. De nya mallarna i allmänhet och handboken i synnerhet syftar till att minska dessa skillnader. Kommunstyrelsen vill samtidigt framhålla att graden av detaljeringsnivå fortsatt behöver anpassas utifrån ärendets karaktär och komplexitet. Alla ärenden kräver inte samma omfattning av exempelvis ekonomiska analyser eller juridiska överväganden. Det centrala är att beslutsunderlaget är proportionerligt, relevant och rättssäkert. Avslutande kommentar Kommunstyrelsen ser revisionens granskning som ett viktigt bidrag i det pågående utvecklingsarbetet. Kommunstyrelsens bedömning är att de åtgärder som nu genomförs genom Rättssäkra beslut, tillsammans med reviderade mallar, utbildningsinsatser och kommande översyn av delegationsordningen, kommer att väsentligt stärka kommunens ärendeberedningsprocess avseende rättssäkerhet, tydlighet och enhetlighet. Dokumenttyp Datum Sida Yttrande 2026-05-11 4 (4) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2025.385 För Skurups kommun Johan Bolinder Charlotte Rosenlund Sjövall Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör SKURUPS KOMMUN SKRIVELSE Revisorerna 2026-03-19 För svar senast den 19 maj 2026: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Svar på kommunstyrelsens yttrande över granskning av ärendeberedningsprocessen De förtroendevalda revisorerna har mottagit kommunstyrelsens yttrande över vår granskning av kommunens ärendeberedningsprocess, som genomfördes under 2025. Vi vill inledningsvis framhålla att vi ser positivt på att styrelsen delar revisionens syn om att ärendeberedningsprocessen behöver utvecklas. Vi konstaterar dock att det inte av kommunstyrelsens yttrande på ett tydligt sätt framgår hur styrelsen avser hantera de rekommendationer som ställdes i revisionsrapporten. Yttrandet redogör främst för styrelsens syn på ärendeberedningsprocessen i nuläget. Undantaget är rekommendationen avseende information om ekonomiska förutsättningar och laglighet i protokoll, där styrelsen redogör att särskilda rubriker införts i kommunens mallar för tjänsteskrivelser. Vi noterar att styrelsens syn på ärendeberedningsprocessen i flera fall inte överensstämmer med våra iakttagelser i granskningen. Kommunstyrelsen skriver bland annat i sitt yttrande att den ”traditionellt säkerställt administrativa processer med styrdokument som riktlinjer och rutiner” samt att det idag är ”W3D3 (ärendehanteringssystemet) med ansvarsfördelning, processteg och mallar som styr ärendeberedningsprocessen”. I revisionsrapporten konstaterar vi att kommunens rutinbeskrivningar för ärendeberedningsprocessen inte reviderats sedan 2017-2019 och inte finns samlade på en gemensam plats. Vi bedömer inte att verksamhetens digitala system kan ersätta den politiska styrningen av verksamheten genom formella och aktuella styrdokument. Vidare skriver styrelsen i yttrandet att ”roller och ansvar i beredning av ärenden för behandling i politiska organ är tydliga och följer av kommunalrättslig praxis”. I revisionsrapporten konstaterar vi att det inte finns någon utförlig dokumentation avseende roll- och ansvarsfördelning för ärendeberedningsprocessen i kommunen. Vi bedömer inte att informella gränsdragningar utgör tydliga roller och ansvar i processen. Mot bakgrund av detta önskar vi att kommunstyrelsen för var och en av följande rekommendationer uttryckligen svarar på om styrelsen kommer vidta någon åtgärd, samt vilken/vilka åtgärder som i så fall kommer vidtas: • Säkerställa att det finns aktuella och dokumenterade rutiner samt att dessa är samlade på ett lämpligt sätt. • Säkerställa att det finns en dokumenterad roll- och ansvarsfördelning för ärendeberedning avseende tjänstepersoner, styrelsen och dess utskott. • Stärka enhetligheten i utformningen av tjänsteskrivelser. På uppdrag av revisorerna i Skurups kommun, Anders Karlsson Ulf Nilsson Revisionens ordförande Revisionens vice ordförande Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-13 1 (2) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.336 Granskning av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förvaltningens yttrande över granskning av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnät, daterat den 13 maj 2026, som sitt eget och översänder till revisionen i Skurups kommun. Sammanfattning av ärendet Azets Revision & Rådgivning har på uppdrag av revisorerna i Skurups kommun genomfört en granskning av förnyelse/underhåll av VA- ledningsnätet. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse och underhåll avseende VA-ledningsnätet. Revisorerna i Skurups kommun har lämnat över granskningen till kommunstyrelsen och i skrivelse, daterad den 19 februari 2019, i vilken revisionens samlade bedömning framgår. Revisionen bedömer att kommunstyrelsen inte säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Utifrån revisionens iakttagelser och bedömningar lämnas följande rekommendationer: • ta fram och anta en vattentjänstplan, i enlighet med gällande lagkrav, • upprätta en dokumenterad underhålls- och förnyelseplan, samt • förstärk beslutsunderlagen för investeringar (införa krav på kalkyler, behovsbedömningar, tekniska underlag och strukturerad riskanalys inför investeringsbeslut för att skapa transparens och säkerställa prioritering). Revisionen begär att kommunstyrelsen svarar på hur styrelsen avser hantera de i revisionsrapporten ställda rekommendationerna. Förvaltningen har upprättat förslag till svar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 13 maj 2026. Yttrande – granskning av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnät, daterat den 13 maj 2026. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-13 2 (2) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.336 Missiv – granskning av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnät, daterat den 19 februari 2026. Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnät, daterad den 19 februari 2026. Serviceförvaltningen Charlotte Rosenlund Sjövall Thorsten Olow Schnaars Förvaltningschef Kommundirektör Beslutet skickas till Kommunrevisionen Dokumenttyp Datum Sida Yttrande 2026-05-113 1 (2) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande staben KS 2026.336 Mottagare Revisionen i Skurups kommun Yttrande - granskning av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet Bakgrund Azets Revision & Rådgivning har av de förtroendevalda revisorerna inom Skurups kommun fått i uppdrag att granska kommunens förnyelse och underhåll avseende VA-ledningsnätet. Syftet med granskningen var att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse och underhåll avseende VA-ledningsnätet. Den samlade bedömningen, utifrån granskningen utförd av Azets Revision & Rådgivning, är att kommunstyrelsen inte säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse och underhåll avseende VA-ledningsnätet. Granskningen visade, enligt revisorerna inom Azets Revision & Rådgivning, att kommunstyrelsen saknar aktuella styrdokument, långsiktiga planer, tillförlitliga underlag och strukturerade risk- och beredskapsprocesser för VA-försörjningen, vilket sammantaget innebär att styrningen av förnyelse och underhåll av VA-ledningsnätet inte är ändamålsenlig. Utifrån iakttagelser och bedömningar av revisorerna inom Azets Revision & Rådgivning rekommenderas kommunstyrelsen att: • Ta fram och anta en vattentjänstplan. • Upprätta en dokumenterad underhålls- och förnyelseplan. • Förstärk beslutsunderlagen för investeringar (införa krav på kalkyler, behovsbedömningar och tekniska underlag, strukturerad riskanalys inför investeringsbeslut för att skapa transparens och säkerställa prioritering). Revisorerna inom Skurups kommun önskar att kommunstyrelsen i sitt Postadress Besöksadress Telefon E-post Webbplats Skurups kommun St. Torggatan 4 0411-53 60 00 kansli@skurup.se www.skurup.se 274 80 Skurup Dokumenttyp Datum Sida Brev 2026-05-113 2 (2) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande staben KS 2026.336 yttrande redogör för hur den avser hantera de i revisionsrapporten ställda rekommendationerna. Besvararande Besvarande av de tre rekommenderade punkterna: 1) Att ta fram och anta en Vattentjänstplan. Det pågår ett arbete med framtagande av vattentjänstplan. Ett första utkast planeras till augusti 2026 för att under hösten föreslås till kommunstyrelsen för antagande av kommunfullmäktige. 2) Att upprätta en dokumenterad underhålls- och förnyelseplan. Ett förslag till underhållsplan med integrerad förnyelseplan är framtagen för 2026, efter revisionens rekommendationer. VA-enheten arbetar med att färdigställa förslaget under juni månad för att sedan överlämna förslaget till kommunstyrelsen för antagande av kommunfullmäktige. 3) Förstärk beslutsunderlagen för investeringar (införa krav på kalkyler, behovsbedömningar och tekniska underlag, strukturerad riskanalys inför investeringsbeslut för att skapa transparens och säkerställa prioritering). Det pågår ett arbete, som inletts av ekonomichefen i samverkan med förvaltningschefen för Serviceförvaltningen, med syfte att ta fram ett förslag till strukturerad investeringsprocess för kommunen. Beslutsunderlag är vid tiden för skrivelsen under beredning, förslaget till process kommer säkerställa att erforderliga krav på kalkyler, behovsbedömningar och tekniska underlag uppfylls. Förslaget till investeringsprocess kommer även möjliggöra en systematisk uppföljning under hela investeringens livscykel fram till dess att slutrapportering har genomförts och är godkänd. För Skurups kommun Johan Bolinder Charlotte Rosenlund Sjövall Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör SKURUPS KOMMUN Missiv Revisorerna 2026-02-19 För svar senast den 22 maj 2026: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Granskning av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet De förtroendevalda revisorerna har gett Azets Revision & Rådgivning i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Vår samlade bedömning utifrån granskningen är att kommunstyrelsen inte säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Granskningen visar att kommunstyrelsen saknar aktuella styrdokument, långsiktiga planer, tillförlitliga underlag och strukturerade risk- och beredskapsprocesser för VA-försörjningen, vilket sammantaget innebär att styrningen av förnyelse och underhåll av VA-ledningsnätet inte är ändamålsenlig. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: - Ta fram och anta en vattentjänstplan, i enlighet med gällande lagkrav. - Upprätta en dokumenterad underhålls- och förnyelseplan. - Förstärka beslutsunderlagen för investeringar (införa krav på kalkyler, behovsbedömningar, tekniska underlag och strukturerad riskanalys inför investeringsbeslut för att skapa transparens och säkerställa prioritering). Vi önskar att kommunstyrelsen i sitt yttrande redogör för hur den avser hantera de i revisionsrapporten ställda rekommendationerna. På uppdrag av revisorerna i Skurups kommun, Anders Karlsson Ulf Nilsson Revisionens ordförande Revisionens vice ordförande Assently: f177ccd03c0b4e9311153d62b30d9adfc36461c2d0ef040d65ebbb17e36879dfa3e1e63881a09b7fa41c85154f871a6f29340d27779284f55b648f89c4abd657 Följande handlingar har undertecknats den 24 februari 2026 Missiv - Granskning av VA-ledningsnätet (1).pdf (141649 byte) SHA-512: 58b8fa41b0a5dde3c862830503a7e240c2aaf 9805ce7e11be47126f175a9e54845ac677174227529daa 8b797408912dd741b9ae73fac0cc0ecba7c2c0ecf086c Underskrifter 2026-02-23 15:39:35 (CET) Hans Anders Karlsson anders.karlsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-02-24 14:11:44 (CET) Ulf Nilsson nilsson.billdal@gmail.com Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Digitalt justerat protokoll Kommunfullmäktiges Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: f177ccd03c0b4e9311153d62b30d9adfc36461c2d0ef040d65ebbb17e36879dfa3e1e63881a09b7fa41c85154f871a6f29340d27779284f55b648f89c4abd65 7 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet Rapport Skurup kommun 2026-02-19 Antal sidor: 12 Antal bilagor Page 1 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 4 3.1 Avgränsning och ansvarig nämnd 5 4 Revisionskriterier 5 5 Metod 5 6 Resultat av granskningen 5 6.1 Organisation 5 6.2 Mål och riktlinjer avseende förnyelse/underhåll 6 6.2.1 Ansvar och styrdokument 6 6.2.2 Bedömning 7 6.3 Underhålls- och förnyelseplaner 8 6.3.1 Kommunens plan för underhåll och förnyelse 8 6.3.2 Bedömning 8 6.4 Följsamhet till plan och budget 9 6.4.1 Riskanalys av VA-ledningsnätet 10 6.4.2 Bedömning 10 6.5 Beredskapsarbete 10 6.5.1 Bedömning 11 7 Samlad bedömning och rekommendationer 12 Page 2 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets 1 SAMMANFATTNING Azets Revision & Rådgivning har av Skurup kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Vår samlade bedömning utifrån granskningen är att kommunstyrelsen inte säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Granskningen visar att kommunstyrelsen saknar aktuella styrdokument, långsiktiga planer, tillförlitliga underlag och strukturerade risk- och beredskapsprocesser för VA-försörjningen, vilket sammantaget innebär att styrningen av förnyelse och underhåll av VA-ledningsnätet inte är ändamålsenlig. I det följande redovisas våra samlade bedömningar av respektive revisionsfråga. Revisionsfråga Bedömning Finns tydliga mål och riktlinjer avseende förnyelse/underhåll? Nej Har underhåll-/förnyelseplaner upprättats och efterlevs dessa? Nej Genomförs förnyelse/underhållsåtgärder enligt plan och budget? Nej Finns en dokumenterad riskanalys kopplad till underhåll och Nej förnyelse av VA-ledningsnätet?1 Finns ett beredskapsarbete gällande VA? Endast delvis För närmare beskrivning av bakgrunden till våra bedömningar hänvisar vi till respektive avsnitt i revisionsrapporten. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Ta fram och anta en vattentjänstplan. • Upprätta en dokumenterad underhålls- och förnyelseplan. 1 Bedömning finns under revisionsfråga 3 Page 3 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets • Förstärka beslutsunderlagen för investeringar (införa krav på kalkyler, behovsbedömningar, tekniska underlag och strukturerad riskanalys inför investeringsbeslut för att skapa transparens och säkerställa prioritering). 2 BAKGRUND Azets Revision & Rådgivning har av Skurup kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. I december 2024 lämnade VA-beredskapsutredningen sitt betänkande (SOU 2024:82) till regeringen. I betänkandet redovisas en nulägesrapport av kommunernas arbete och förutsättningar gällande vatten- och avloppsförsörjning. Utifrån bedömningar som gjorts har kommunerna väldigt olika förutsättningar att leverera vattentjänster, bland annat på grund av kommunens storlek. I takt med ett ändrat säkerhetsläge, skiftande klimatförändringar och nya miljögifter ställs dessutom stora krav på åtgärder. En särskild kritisk aspekt är underhåll och förnyelse av VA-ledningsnäten, som ofta består av tillgångar med mycket lång livslängd. Bristande underhåll kan leda till försämrad servicekvalitet, ökade driftstörningar och höga kostnader för att återställa systemen. På sikt riskerar bristande underhåll av VA-ledningsnätet att leda till negativa konsekvenser för kommunens ekonomi, säkerhet och miljö. För att möta dessa utmaningar krävs ett långsiktigt och systematiskt underhållsarbete, där tydliga mål, rutiner och planer är avgörande för att kunna prioritera och följa upp insatserna. Mot denna bakgrund har de förtroendevalda revisorerna i sin risk- och väsentlighetsanalys identifierat behov av att granska kommunens underhåll avseende VA-ledningsnätet. 3 SYFTE, REVISIONSFRÅGOR OCH AVGRÄNSNING Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Granskningen har omfattat följande revisionsfrågor: • Finns tydliga mål och riktlinjer avseende förnyelse/underhåll? • Har underhåll-/förnyelseplaner upprättats och efterlevs dessa? • Genomförs förnyelse/underhållsåtgärder enligt plan och budget? • Finns en dokumenterad riskanalys kopplad till underhåll och förnyelse av VA- ledningsnätet? • Finns ett beredskapsarbete gällande VA? Page 4 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets 3.1 AVGRÄNSNING OCH ANSVARIG NÄMND Granskningen har avgränsats till förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Föremål för granskningen är kommunstyrelsen. 4 REVISIONSKRITERIER I granskningen har revisionskriterierna utgjorts av: • 6 kap. 6 § kommunallagen (2017:725). • Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. • Tillämpbara interna regelverk och policys. 5 METOD Granskningen har genomförts genom: • Dokumentstudier. • Intervjuer har genomförts med VA-chef, ekonom, administratör, VA-ingenjör, drifttekniker och projektledare. De bedömningar som avlämnas i granskningen har utgått ifrån följande bedömningsnivåer. Rapporten är faktakontrollerad av samtliga intervjuade. 6 RESULTAT AV GRANSKNINGEN 6.1 ORGANISATION Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ och ansvarar för övergripande styrning och uppföljning. Under kommunstyrelsen finns samhällsbyggnadsutskottet, som ansvarar för den operativa verksamheten inom serviceförvaltningens område2, inklusive VA- verksamheten. Skurups kommun är en av 17 delägare i det kommunägda bolaget Sydvatten AB. Delägarkommunerna har överlåtit ansvaret för produktion och distribution av dricksvatten till Sydvatten fram till en definierad överlämningspunkt vid kommungränsen. Vid denna 2 Kommunstyrelsens reglemente. KS 2015.128. Uppdaterades senast 2025-12-31 Page 5 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets punkt övergår det juridiska ansvaret till respektive kommun, som ansvarar för den fortsatta distributionen inom den egna kommunen. Sydvattens verksamhet finansieras genom kommunernas VA-taxor3 och bolaget leds av en styrelse bestående av förtroendevalda representanter från delägarkommunerna. Verksamheten styrs av kommunallagen och lagen om allmänna vattentjänster4. Skurups kommun anslöts till Sydvattens dricksvattensystem i maj 20245. 6.2 MÅL OCH RIKTLINJER AVSEENDE FÖRNYELSE/UNDERHÅLL 6.2.1 Ansvar och styrdokument Lagliga utgångspunkter Kommunens ansvar för vatten- och avloppsförsörjningen regleras i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), som ålägger kommunen att som huvudman säkerställa att vattentjänster tillhandahålls där det krävs med hänsyn till människors hälsa och miljön. Sedan den 1 januari 2024 är kommunerna dessutom skyldiga att ta fram en vattentjänstplan. Planen ska beslutas av kommunfullmäktige och innehålla en långsiktig strategi för hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses samt vilka åtgärder som krävs för att VA-anläggningarna ska fungera vid exempelvis ökade skyfallsbelastningar. Fullmäktige ska minst vart fjärde år pröva planens aktualitet. Skurups kommuns styrdokument Skurups kommun har en VA-plan antagen 20156, med planeringshorisont till 2026. Planen beskriver kommunens utbyggnadsbehov och ett kontinuerligt reinvesteringsbehov. Sedan antagandet har ingen aktualitetsprövning eller uppdatering genomförts. Vid tiden för denna granskning (januari 2026) har kommunen inte antagit någon vattentjänstplan, vilket enligt intervju beror på begränsade personella resurser. Enligt uppgift finns planer på att revidera VA-planen parallellt med framtagandet av vattentjänstplanen. Skurups kommun har en gällande översiktsplan7 som sträcker sig till 2035. Vid översvämning finns det en strategi om att skapa ytor där översvämning kan ske utan allvarliga konsekvenser, i stället för att öka kapaciteten i ledningsnäten. Enligt översiktsplanen planerar kommunen att inom de närmsta åren ta fram åtgärdsförslag och policys för hantering av till exempel dagvatten8. 3 Sydvatten, Hållbarhets- och årsredovisning 2024. 4 https://sydvatten.se/om-sydvatten/vart-uppdrag/ 5 https://sydvatten.se/om-sydvatten/ekonomi/ 6 VA-plan Skurup, antagen i kommunfullmäktige 2015-03-23 7 Antagen av kommunfullmäktige 2022-11-28 8 Översiktsplan del 3 Page 6 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets Utbyggnad av verksamhetsområdet är enligt översiktsplanen inte aktuellt eftersom 97 procent av kommuninvånarna har tillgång till kommunalt vatten9. Granskningen visar vidare att VA-verksamheten saknar verksamhetsplan och att en sådan inte funnits under lång tid, vilket enligt intervju förklaras av hög chefsomsättning. En ny driftledare har nyligen anställts med uppdrag att stärka struktur och planering i verksamheten. 6.2.2 Bedömning Vår bedömning är att det inte finns tydliga mål och riktlinjer avseende förnyelse/underhåll. Bedömningen baseras på följande grunder: • Kommunen saknar antagen vattentjänstplan enligt lagkrav. • Den befintliga VA-planen är föråldrad och inte aktualitetsprövad. • Det finns ingen verksamhetsplan för VA-verksamheten. • Planering och prioritering saknar en aktuell och långsiktig styrningsgrund. Kommunens översiktsplan innehåller övergripande inriktning för dagvattenhantering och markanvändning, men dessa ersätter inte behovet av aktuella och beslutade styrdokument specifikt för VA-verksamheten. Sammantaget innebär detta att kommunen saknar relevanta, aktuella och beslutade mål och riktlinjer för förnyelse och underhåll av VA-ledningsnätet, vilket kan förhindra en ändamålsenlig och strategisk styrning av verksamheten. Vid faktakontrollen uppger VA-enheten att arbete pågår med att ta fram en vattentjänstplan samt att revidera den befintliga VA-planen. Detta är enligt vår bedömning positivt, men eftersom planerna ännu inte är beslutade eller färdigställda påverkar det inte bedömningen av de nuvarande styrnings- och planeringsförutsättningarna. Utifrån faktakontrollen kan vi konstatera att VA-enheten har ett antal segmenterade planer, rutiner och interna arbetssätt (exempelvis spolplaner, arbetsmiljöplaner och interna delmål), som används i den dagliga driften. Dessa utgör dock inte en samlad, dokumenterad eller politiskt beslutad underhålls- eller förnyelseplan, och ersätter inte behovet av en långsiktig styrande plan enligt lagstiftningens och revisionens kriterier. 9 Översiktsplan del 2.2 Page 7 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets 6.3 UNDERHÅLLS- OCH FÖRNYELSEPLANER 6.3.1 Kommunens plan för underhåll och förnyelse Intervjuerna visar att VA-verksamheten saknar en samlad och dokumenterad plan för underhåll och förnyelse. Det arbete som bedrivs utgår i huvudsak från kommunens VA-plan, kompletterat med en intern arbetslista över åtgärder som behöver genomföras. Pågående insatser omfattar bland annat separation av dag- och spillvattenledningar samt sanering av ledningar i Skurups tätort, i enlighet med inriktningen i VA-planen. Enligt intervju har de åtgärdsplaner som anges i VA-planen till största del genomförts. Åtgärder initieras i stor utsträckning händelsestyrt, framför allt efter inkomna felanmälningar. Prioriteringar baseras även på medarbetares erfarenhetsbaserade kunskap om områden med återkommande problem eller där uteblivna åtgärder bedöms få betydande ekonomiska konsekvenser. Vi har inte tagit del av något dokumenterat underlag om hur stor en ekonomisk konsekvens behöver vara för att den ska bedömas som högprioriterad. Utbyte av ledningar med eternit (asbestcement) anges som ett särskilt prioriterat område. Det saknas dokumenterade statusbedömningar av ledningsnätet. Ett arbete pågår för att föra in information i ett digitalt system, där målsättningen är att statusbedömningar på sikt ska bli digitalt tillgängliga och att kartfunktioner ska kunna användas för att stödja en mer systematisk prioritering av åtgärder. 6.3.2 Bedömning Vår bedömning är att underhåll-/förnyelseplaner inte har upprättats och därmed inte heller efterlevs. Bedömningen baseras på följande grunder: • Det saknas en samlad, dokumenterad plan för underhåll och förnyelse. • Arbetet är reaktivt och baserat på felanmälningar. • Prioriteringar bygger i hög grad på erfarenhetskunskap. • Dokumenterade statusbedömningar saknas. • Digitaliseringsarbetet är inte implementerat som planeringsstöd. Sammantaget innebär detta att kommunen saknar en strukturerad, dokumenterad och långsiktigt styrande underhålls- och förnyelseplan, vilket medför att arbetet inte bedrivs eller prioriteras utifrån en fastställd planering och därför inte kan bedömas som efterlevt. Page 8 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets 6.4 FÖLJSAMHET TILL PLAN OCH BUDGET Lagliga utgångspunkter Enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska VA-verksamheten finansieras fullt ut genom bruknings- och anläggningsavgifter och får således inte belasta den skattefinansierade delen av kommunens budget. Budgeterade och genomförda VA-investeringar I Skurups kommuns budget för 2025, med plan för 2026–2027, framgår att investeringsnivån inom den avgiftsfinansierade verksamheten styrs av taxans utveckling över en femårsperiod. Kommunallagens självkostnadsprincip innebär att VA-avgifterna inte får överstiga kostnaderna för att bedriva verksamheten. Budgetuppföljningen per den 31 oktober 2025 visar att VA-verksamheten beräknas redovisa ett överuttag om 8 miljoner kronor, vilket är 3,6 miljoner kronor mer än budgeterat. Enligt intervju beror överskottet delvis på ett överuttag av VA-taxor, som höjdes med 22 procent inför 2025. Både intervjuer och granskat underlag visar även att överskottet kan förklaras av vakanser samt lägre kostnader inom Ystads reningsverk, där Skurups kommun står för 36 procent av kostnaderna. I tabellen nedan redovisas de budgeterade VA-investeringarna för 2023–2025 samt utfall, avvikelser och genomförandegrad. Uppgifterna för 2023 och 2024 baseras på kommunens årsredovisningar, medan 2025 års utfall utgår från prognosen i budgetuppföljningen per den 31 oktober, eftersom årsredovisningen ännu inte är tillgänglig. Tabellen visar budgeterade och genomförda VA-investeringar för åren 2023–2025. Budgetbeloppen minskar successivt från 207 806 tkr år 2023 till 104 686 tkr år 2025. Utfallen varierar mellan 98 091 tkr och 58 279 tkr under samma period. Avvikelserna mellan budget och utfall uppgår till mellan 39 448 tkr och 109 715 tkr per år. Genomförandegraden ligger mellan 47 och 70 procent, och totalt för perioden uppgår den till 56 procent. Granskningen visar vidare att det saknas tydlig dokumentation av de bedömningar som ligger till grund för de planerade VA-investeringarna. Det gäller bland annat brist på ekonomiska kalkyler, analyser av anläggningarnas tekniska status och behov samt avsaknad av en fastställd förnyelsetakt för VA-ledningsnätet. Tabell 1 År Budget (tkr) Utfall (tkr) Avvikelse (tkr) Genomförandegrad 2023 207 806 98 091 109 715 47 % 2024 133 813 94 365 39 448 70 % 2025 104 686 58 279 46 407 56 % Page 9 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets Totalt 446 305 250 735 195 570 56 % 6.4.1 Riskanalys av VA-ledningsnätet En riskanalys för VA-ledningsnätet bör omfatta en systematisk bedömning av faktorer såsom ledningarnas tekniska ålder, kapacitet, material, historiska driftstörningar och klimatrelaterade påfrestningar. Granskningen visar att kommunen saknar en dokumenterad riskanalys där ledningsnätet graderas och riskbedöms utifrån förnyelsebehov. Enligt genomförda intervjuer baseras dagens riskbedömningar främst på enskilda medarbetares erfarenhet, vilket innebär att verksamheten saknar enhetliga, dokumenterade och långsiktigt hållbara metoder för att identifiera och prioritera risker. 6.4.2 Bedömning Vår bedömning är att förnyelse/underhållsåtgärder inte genomförs enligt plan och budget. Vår bedömning är att det inte finns en dokumenterad riskanalys kopplad till underhåll och förnyelse av VA-ledningsnätet. Bedömningen baseras på följande grunder: • Genomförandegraden för investeringar är låg (ca 56 %). • Investeringsunderlagen saknar kalkyler, statusbedömningar och behovsanalys. • Avsaknaden av systematiskt beslutsunderlag försvårar uppföljning mot plan. • Ingen dokumenterad riskanalys eller gradering av ledningsnätet finns. • Riskbedömningar bygger främst på erfarenhetskunskap hos enskilda medarbetare. • Centrala riskfaktorer analyseras inte systematiskt. Sammanfattningsvis bedömer vi att det inte genomförs förnyelse- och underhållsåtgärder enligt plan och budget, då både genomförandegrad och styrning saknar tillräckligt stöd i dokumenterade bedömningar. Vi bedömer även att kommunen saknar en strukturerad och dokumenterad riskanalys som kan styra prioriteringar och förnyelsearbete. 6.5 BEREDSKAPSARBETE Reservvattenförsörjningen Page 10 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets Om den ordinarie dricksvattenförsörjningen inte kan användas, behöver kommunen reservvatten eller nödvatten.10 Enligt intervju pågår arbete med att stärka reservvattenförsörjningen genom ombyggnation av vattenverk och anläggande av en reservoar. Skurups kommun anslöts till Sydvattens dricksvattensystem i maj 2024, och vid granskningstillfället pågår fortsatt arbete med att integrera kommunens verksamhetsområde med Sydvattens system. Nödvattenförsörjning används vid akuta avbrott och bygger på utplacering av vattentankar. Enligt intervju har kommunen tagit fram ett förslag till nödvattenplan under hösten 2025, men planen är ännu inte politiskt antagen och VA-enheten arbetar med bilagor. VA-verksamheten genomför årliga kris- och beredskapsövningar, vilket stärker förmågan att hantera störningar. Internkontrollplan Kommunstyrelsens internkontrollplan11 kräver att samhällsviktiga verksamheter har kontinuitetsplaner. VA-verksamheten har påbörjat kontinuitetsplanering som beskriver hur vattenförsörjningen ska upprätthållas vid avbrott i leveranser från Sydvatten. Eftersom verksamheten saknar verksamhetsplan kan kontinuitetsplaneringen dock inte integreras i den ordinarie styrningen. Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) VA-enheten bekräftar vid faktakontroll att kommunens RSA innehåller VA-relaterade risker. Vi har inte tagit del av kommunens RSA med hänvisning till sekretess. 6.5.1 Bedömning Vår bedömning är att det endast delvis finns ett beredskapsarbete gällande VA. Bedömningen baseras på följande grunder: • Reservvattenlösningar byggs ut men integration med Sydvatten pågår. • Nödvattenplan finns framme men är inte politiskt antagen. • Årliga beredskapsövningar genomförs. • Kontinuitetsplan kan inte integreras då verksamhetsplan saknas. Sammanfattningsvis bedömer vi att kommunen har påbörjat flera viktiga beredskapsåtgärder men saknar ännu beslutade, heltäckande och integrerade planer för att säkerställa ett robust beredskapsarbete inom VA. 10 https://www.svensktvatten.se/vara-sakomraden/sakerhet-och-beredskap/krisberedskap/ 11 Skurups kommun, intern kontrollplan 2025. Datum och diarienummer saknas. Page 11 of 12 Granskning av förnyelse/underhåll av VA-ledningsnätet| Azets 7 SAMLAD BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER Azets Revision & Rådgivning har av Skurup kommuns revisorer fått i uppdrag att granska kommunens förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2025. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Vår samlade bedömning utifrån granskningen är att kommunstyrelsen inte säkerställer en ändamålsenlig styrning och kontroll av förnyelse/underhåll avseende VA-ledningsnätet. Granskningen visar att kommunstyrelsen saknar aktuella styrdokument, långsiktiga planer, tillförlitliga underlag och strukturerade risk- och beredskapsprocesser för VA-försörjningen, vilket sammantaget innebär att styrningen av förnyelse och underhåll av VA-ledningsnätet inte är ändamålsenlig. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi kommunstyrelsen att: • Ta fram och anta en vattentjänstplan. • Upprätta en dokumenterad underhålls- och förnyelseplan. • Förstärk beslutsunderlagen för investeringar (införa krav på kalkyler, behovsbedömningar och tekniska underlag, strukturerad riskanalys inför investeringsbeslut för att skapa transparens och säkerställa prioritering). Datum som ovan Azets Revision & Rådgivning AB Said Ashrafi Ingrid Nordin Certifierad kommunal revisor Verksamhetsrevisor Fredric Gyllensten Certifierad kommunal revisor, kvalitetssäkrare Page 12 of 12 Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-02-27 1 (1) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2025.222 Försäljning av fastigheten Stekeln 4 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås godkänna tilläggsavtal för fastighet Stekeln 4. Sammanfattning av ärendet Skurups kommun samt Skurups Mark AB tecknade köpeavtal avseende Stekeln 4, (2025-03-05). Med hänsyn till marknadsläget, har parterna kommit överens om att teckna tilläggsavtal som justerar paragraferna avseende tillträdesdag, byggnadsskyldighet och vite. Tilläggsavtalet omfattar följande: Tillträdesdag ändras från 1 februari 2026 till 31 oktober 2026. Skurups Mark AB ska senast påbörja byggnationen 15 månader från den nya tillträdesdagen (tidigare 24 månader). Slutförandet av byggnationen justeras till 27 månader från den nya tillträdesdagen (tidigare 36 månader). Det innebär att tidpunkten för påbörjande och slutförande är oförändrad i förhållande med tidsplanen i köpeavtalet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2026-02-27 Tilläggsavtal, daterad 2026-02-27 Kartbilaga, daterad 2026-05-19 Serviceförvaltningen Thorsten Olow Schnaars Olle Birlev Förvaltningschef Mark- och exploateringsingenjör Beslutet skickas till Corfitz Nelsson, Chef tillväxt utveckling Olle Birlev, Mark-och exploateringsingenjör Tilläggsavtal till Köpekontrakt Följande Tilläggsavtal har ingåtts mellan (1) Skurups kommun, org. nr. 212000-1082 Stora Torggatan 4, 274 80 Skurup (Nedan benämnd ”Säljaren”) och (2) Skurup Mark AB org.nr 559355-7050 Västergatan 36, 274 32 Skurup (Nedan benämnd ”Köparen”) Säljaren och köparen benämns gemensamt ”Parterna” i detta avtal. Bakgrund Parterna har 2025-03-05 ingått Köpeavtal för Stekeln 4, med diarienummer KS 2025.222 (”Köpeavtalet”) och är nu överens om att göra de ändringar som följer av detta Tilläggsavtal (”Tilläggsavtalet”). Ändringarna rör Tillträdesdag samt byggnadsskyldighet och vitet, vilket justeras enligt nedan. Ändringar avseende Tillträdesdag Punkt 4 ”Tillträdesdag” i köpekontraktet ska ersättas med följande lydelse: 4. Köparen skall tillträda Fastigheten 31/10 hädanefter (”Tillträdesdagen”). Köparen skall senast på Tillträdesdagen betala återstående del, motsvarande 90 % av köpeskillingen. Ändringar avseende Byggnadsskyldighet och vite Punkt 16 i Köpeavtalet ”Byggnadsskyldighet och vite” ska ersättas med följande lydelse: 16. Det är centralt för Säljaren att förvärv av Fastigheten inte sker i spekulationssyfte. Säljaren har, inför köpet, informerat köparen om vikten av att Fastigheten blir bebyggd. Det är säljaren och köparens ambition och målsättning att byggnaden ska påbörjas senast 15 månader från Tillträdesdagen och färdigställas 27 månader från Tillträdesdagen. Köparen förbinder sig därför villkorslöst att betala ett engångsvite motsvarande sextio (60) procent av köpeskillingen ifall köparen inom 15 månader från Tillträdesdagen inte har påbörjat byggnationen av Fastigheten. Därefter betalar köparen ett årligt vite om tjugo (20) procent av köpeskillingen fram till dess att byggnationen påbörjas. Med påbörjad byggnation menas i detta avtal beviljat startbesked från Skurups kommuns bygglovsavdelning. Vidare förbinder sig köparen villkorslöst att betala ett engångsvite motsvarande sextio (60) procent av köpeskillingen ifall köparen inom 27 månader från Tillträdesdag inte har avslutat byggnationen av Fastigheten. Därefter betalar Köparen ett årligt vite om 20 procent av köpeskillingen fram till dess att byggnationen är avslutad. Med avslutad byggnation menas i detta avtal beviljat slutbesked från Skurups kommuns bygglovsavdelning. Detta tilläggsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar, varav Parterna tagit varsitt exemplar. Ort/datum Ort/datum För Säljaren För Köparen ………………………………… ………………………………… Johan Bolinder Johan Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande För köparen (Skurup Mark AB) För säljaren (Skurups kommun) ………………………………… ………………………………… Charlotte Rosenlund Sjövall Björn Torstensson Kommundirektör För Köparen (Skurup Mark AB) För Säljaren (Skurups kommun) ………………………………… Freddie Nielsen För Köparen (Skurup Mark AB) 2026-05-19 Kartbilaga Skurups kommun St. Torggatan 4 Telefon 0411-53 60 00 kontakt@skurup.se 274 80 SKURUP 2026-05-19 Skurups kommun St. Torggatan 4 Telefon 0411-53 60 00 kontakt@skurup.se 274 80 SKURUP Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 1 (4) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.658 Offentlig belysning på landsbygd Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att avveckla belysningsanläggningen med fem ljuspunkter i Solberga med hänvisning till att vägarna inte har kommunalt huvudmannaskap och kostnaden är hög i förhållande till nyttan. Sammanfattning av ärendet Skurups kommun ansvarar för stolpar och armaturer för offentlig belysning utanför tätorter. I dagsläget äger och förvaltar E.ON Energidistribution AB tillhörande kablage och elskåp. Elförbrukningen debiteras kommunen genom ett schablonbaserat så kallat ackordsabonnemang utan individuell mätning per belysningsanläggning. De belysningsanläggningar som berörs är i huvudsak belägna längs Trafikverkets vägar eller enskilda vägar och ligger därmed utanför allmän platsmark. Endast i enstaka fall berörs kommunala vägar eller andra kommunala områden. E.ON har i dialog med kommunen redovisat att nuvarande lösning inte bedöms vara långsiktigt hållbar och har föreslagit att de omätta belysningsanläggningar som ska finnas kvar successivt ska separeras och byggas om till mätta anläggningar. Den tidshorisont som E.ON har angett är till senast den 31 december 2032. Årtalet utgör en gemensam planeringsinriktning och är inte kopplat till något uttryckligt lagkrav. Inventeringen visar att cirka 45 omätta belysningsanläggningar berörs. Det första aktuella fallet rör Solberga där E.ONs pågående markförläggning av luftledning innebär att den kommunala belysningsanläggningen med fem äldre trästolpar rivs. Skall belysningsanläggningen behållas måste det investeras i nya stolpar, armaturer samt förläggas ny kabel till en kostnad av 120 000 kr. Förvaltningen bedömer inte att kostnaden står i proportion till nyttan och föreslår att ingen reinvestering görs i anläggningen som därmed avvecklas. Konsekvensanalys/Överväganden Nuvarande ordning med delat ägande mellan kommunen och E.ON Energidistribution AB, i kombination med schabloniserad debitering, ger begränsade möjligheter till uppföljning av faktisk elanvändning samt otydliga Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 2 (4) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.658 ansvarsförhållanden på längre sikt. E.ON har bedömt att deras ansvar som nätägare, tillsammans med utvecklingen av regelverk och ökade krav på mätning och rapportering, motiverar en successiv avveckling av omätta belysningsanläggningar. Det bör särskilt beaktas att flertalet av de berörda belysningsanläggningarna är belägna längs Trafikverkets vägar eller enskilda vägar och därmed inte ingår i kommunens ordinarie ansvar för offentlig belysning på allmän platsmark. Endast i enstaka fall rör det sig om kommunala vägar eller områden, vilket påverkar bedömningen av kommunens ansvar och avvägningen mellan samhällsnytta och resursanvändning. Kommunen behöver därför ta ställning till två huvudsakliga handlingsalternativ: att ta över anläggningar och säkerställa fortsatt drift genom ombyggnad till mätta anläggningar, eller att avveckla och riva anläggningar som inte bedöms motiverade att behålla. Vid avveckling kan enskilda grupper eller boende uppleva en negativ påverkan på boendemiljön, exempelvis genom minskad upplevd trygghet. Detta behöver vägas in i bedömningen. Samtidigt ska kommunen, där en aktiv och fungerande vägsamfällighet eller Trafikverket finns, erbjuda möjlighet att överta anläggningen i befintligt skick och därigenom ta ansvar för fortsatt drift och underhåll. Om kommunen skulle överväga att ta över samtliga belysningsanläggningar utanför tätorter bedöms detta behöva prövas utifrån om åtgärden ger tillräcklig bred samhällsnytta i förhållande till kostnader och ansvar. Det kan inte uteslutas att nyttan i vissa fall främst tillfaller begränsade grupper, vilket behöver vägas mot kommunens ansvar att prioritera åtgärder som gynnar ett större antal invånare på ett rimligt och rättvist sätt. Inventeringen visar att cirka 45 omätta belysningsanläggningar berörs totalt. Om samtliga dessa anläggningar byggs om till mätta anläggningar bedöms investeringskostnaden uppgå till cirka 2,25 miljoner kronor, baserat på ett uppskattat budgetpris om 60 000 kronor per anläggning. Utöver detta bedöms ökade löpande driftkostnader uppgå till cirka 200 000 kronor per år om samtliga anläggningar behålls. E.ON kommer i syfte att höja leveranssäkerheten på landsbygd under första halvåret av 2026 att riva befintlig luftledning i Solberga och markförlägga den nya kabeln. Den befintliga kommunala belysningsanläggningen i Solberga Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 3 (4) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.658 består av fem trästolpar med armaturer som matas från luftledningen. Tre av stolparna står längs Trafikverkets väg och två av dem längs en enskild väg. När luftledningen rivs, innebär det även att trästolparna rivs vilket innebär att belysningsanläggningen inte längre har vare sig kablar eller stolpar. Skall nya stolpar med armaturers sättas på plats och kopplas in med ny kabel innebär det en kostnad på cirka 120 000 kr. Kommunen har heller inga avtal med markägare att förlägga belysningskabel eller placera stolpar. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Det finns inget lagkrav som ålägger kommunen att tillhandahålla eller bibehålla offentlig belysning utanför tätorter. Kommunens nuvarande hantering av omätta belysningsanläggningar strider inte mot gällande lagstiftning. Kommunens resurser ska dock användas i enlighet med principerna om allmänintresse, likabehandling och god ekonomisk hushållning. Att huvuddelen av de berörda anläggningarna är belägna längs Trafikverkets vägar eller enskilda vägar och utanför allmän platsmark innebär att dessa anläggningar i regel inte utgör en självklar del av den grundläggande kommunala infrastrukturen, vilket behöver beaktas vid prövning av proportionalitet och långsiktig resursanvändning. Enligt Belysningspolicy för Skurups kommun ska all avveckling föregås av ett beslut i kommunstyrelsen. Ekonomi Avveckling av den aktuella belysningsanläggningen är inte förknippad med några kostnader. Om anläggningen i Solberga inte avvecklas innebär det en investeringskostnad på 120 000 kr. Medel kan tas inom befintlig investeringsram vilket kommer att tränga undan andra satsningar på belysning och trygghet som kan komma ett betydligt större antal invånare till fördel. Utvärdering och tidplan för uppföljning Hanteringen av belysningsanläggningarna bör följas upp inom ramen för kommunens ordinarie budget- och flerårsplanering. Uppföljning bör ske löpande och vid behov redovisas till kommunstyrelsen. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 4 (4) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.658 Beslutsunderlag KS 2026.658 Tjänsteskrivelse Offentlig belysning på landsbygd, daterad den 11 maj 2026. Kommunteknik Thorsten Olow Schnaars, Anton Lanz, Serviceförvaltningschef Enhetschef Beslutet skickas till Thorsten Olow Schnaars, Serviceförvaltningschef Anton Lanz, Enhetschef Serviceförvaltningen Corfitz Nelsson, Chef Tillväxt och Utveckling Thomas Jarlsborg Nilsson, Kommunteknikchef Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokollsutdrag 2026-03-30 1 (2) Instans Skol- och utbildningsutskottet

SNU § 4 Ekonomi Bokslut - Annica Dyverdahl Winding Socialnämndsutskottets beslut att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Annica presenterar bokslut för Individ- och omsorgsförvaltningen 2025. Individ- och omsorgsförvaltningen redovisar för verksamhetsåret 2025 ett överskott om 8 818 tkr, se bif sammanställning. Assent ly: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd69 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-02-10 7 (14) Instans Socialnämndsutskottet

SNU § 5 Information om Sjukfrånvaro, tillbud och friskfaktorer: Uffe Anselin, Anna Landén från HR-enheten och Ulrika Persson IOF Socialnämndsutskottets beslut att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Anna och Uffe från HR-enheten informerar om sjukfrånvaro 2025, tillbud och friskfaktorer inom Individ- och omsorgsförvaltningen. Friskfaktorer syftar till att skapa bra arbetsmiljö, förebygga ohälsa och åtgärda risker i vår arbetsvardag. Avsiktsförklaring är en del av central överenskommelse vid avtalsrörelsen 2025. 8 kärnområden som utmärker friska arbetsplatser. Genom Sunt arbetsliv ges verktyg att arbeta utifrån för att uppnå god arbetsplats (Blomman): • Ledarskap • Delaktighet och inflytande • Kommunikation och återkoppling • Prioritering av arbetsuppgifter • Kompetensutveckling • Systematiskt arbetsmiljöarbete i vardagen • Tidiga insatser och anpassningar • Rättvis och transparent organisation Ulrika Persson, IOF, informerar om KIA - Förvaltningens rapporterade händelser i kommunens digitala rapporteringssystem för arbetsmiljöbrister, uppföljning och analys av händelser. Anna Palmgren presenterar resultat 2025 års medarbetarenkät, 80 % svarsfrekvens. Assent ly: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd69 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-02-10 8 (14) Instans Socialnämndsutskottet

SNU § 6 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne (HÖS) - Styrkort 2026 Ärendenummer KS 2026.59 Socialnämndsutskottets beslut Socialnämndsutskottet föreslår kommunstyrelsen att ta del av informationen och lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelscentrum Östra Skåne ska trygga de 11 samverkande kommunernas hjälpmedelsförsörjning på ett kostnadseffektivt sätt framför allt genom att recirkulera begagnade hjälpmedel. Assent ly: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd69 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-02-10 9 (14) Instans Socialnämndsutskottet

SNU § 7 Hjälpmedelscentrum Östra Skåne (HÖS) - Intern kontroll resultat 2025 Ärendenummer KS 2025.1501 Socialnämndsutskottets beslut Socialnämndsutskottet föreslår kommunstyrelsen att ta del av granskningsrapport Intern kontroll 2025 och lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Hjälpmedelscentrum är ett samarbete mellan 11 skånska kommuner. Hjälpmedelscentrum Östra Skåne ska trygga de samverkande kommunernas hjälpmedelsförsörjning på ett kostnadseffektivt sätt. Redovisning av Intern Kontroll 2025. Assent ly: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd69 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-02-10 10 (14) Instans Socialnämndsutskottet

SNU § 8 Delegering av läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Ärendenummer KS 2026.139 Socialnämndsutskottets beslut Socialnämndsutskottet föreslås besluta föreslå kommunstyrelsen att eftersom SOSFS 1997:14 upphörde den 31/12–2025, att upphäva tidigare delegation till förvaltningschef inom Individ- och omsorgsförvaltningen. Att i enighet med att de bindande föreskrifterna överflyttas till HSLF-FS 2017:37 och ett nytt 9 kap i form av ändringsföreskrifter, ge förvaltningschefen i uppdrag att ansvara för att ledningssystemet omfattar de rutiner och riskanalyser som krävs för en säker läkemedelshantering i enlighet med föreskrift HSLF-FS 2017:37 Sammanfattning av ärendet Den 1 januari 2026 trädde nya regler i kraft rörande delegering och läkemedelshantering i hälso- och sjukvård genom att Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso-och sjukvård och tandvård upphörde att gälla den 31 december 2025. Skurups kommun är vårdgivare för den kommunala hälso- och sjukvården, och kommunstyrelsen bär det yttersta juridiska ansvaret för att verksamheten uppfyller kraven i hälso- och sjukvårdslagen samt patientsäkerhetslagen (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd HSLF- FS 2017:37 om ordination och hantering av läkemedel inom hälso-och sjukvården). I enlighet med delegationsordningen fattar förvaltningschefen beslut på uppdrag av kommunstyrelsen. Beslutet betraktas juridiskt som kommunstyrelsens eget beslut, vilket innebär att styrelsen behåller det yttersta ansvaret för delegatens utövande av beslutanderätten. Kommunstyrelsen kan genom beslut ge förvaltningschefen rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd enligt 7 kap 6 § kommunallagen. Kommunstyrelsen skall hela tiden veta vem som har rätt att fatta beslut. Assent ly: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd69 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-02-10 11 (14) Instans Socialnämndsutskottet

SUU § 9 Dnr KS 2019.724 Förslag från Mölleskolan om ny bandyrink på skolgården Skol- och utbildningsutskotts beslut Beslutar föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige bifalla förslaget och medel ska tas från skol- och utbildningsförvaltningen investeringsbudget. Sammanfattning av ärendet Eleverna på Mölleskolan lämnar som förslag att skolan återigen ska få en bandyrink. Den tidigare ärvda bandyrinken har plockats bort på grund av skadegörelse och slitage. Eleverna ser att det skulle kunna främja rörelse och aktivitet både på skol- och kvällstid. Man ser också att den skulle kunna användas till andra aktiviteter som kräver begränsat utrymme till exempel ”killerboll”. Många av kommunens andra skolor har antingen så kallade Multicourtarenor, som kan användas till flera olika bollsporter, eller bandyrinkar. Kommunfullmäktige beslutade den 28 oktober att ge skol- och utbildningsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för likvärdiga utemiljöer på kommunens förskolor och skolor. I skrivelsen från Loubna Stensåker-Göransson (M) står det att detta bör göras för att säkerställa att kommunens barn och elever har samma möjlighet till en utemiljö som stimulerar till lek, lärande och rörelse och därför bör en strategi för likvärdiga utemiljöer tas fram. Skol- och utbildningsberedningen ska återkomma till kommunfullmäktige för beslut gällande den framarbetade strategin. Arbete och material för en bandyrink 9 x 15 meter är beräknat till 90 500 kronor. Några medel för detta finns inte avsatt i skol- och utbildningsförvaltningens driftsbudget för 2020. Möjlighet till omprioriteringar inom skol- och utbildningsförvaltningens investeringsbudget finns. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2020-02-04. Medborgarförslag daterad 2019-03-04 Tidigare behandling Skol- och utbildningsutskott 2019-12-09 §80: Beslutar föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige bifalla förslaget samt att ärendet ska kompletteras med ekonomisk beräkning innan det lyfts på Justerandes signatur Protokollsutdrag 2 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsutskott 2020-02-10 KS 2019.1644 SUU § 9 Dnr KS 2019.724 kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen 2019-06-17 §264: Kommunstyrelsen remitterar förslaget till skol- och utbildningsutskottet. Barn- och ungdomsfullmäktige 2019-03-25 §16: Medborgarförslaget remitteras till Kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på att bifalla förslaget från Mölleskolan och att medel ska tas från skol- och utbildningsförvaltningens investeringsbudget och finner att utskottet bifaller detsamma. __________ Beslutet skickas till: Pontus Åkesson, Serviceförvaltningen Skol- och utbildningsförvaltningen Anders Grundberg, förvaltningschef Justerandes signatur Tjänsteskrivelse 1 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen 2019-11-27 KS 2019.724 Kommunstyrelsen Medborgarförslag från Mölleskolan om ny bandyrink på skolgården Förvaltningens förslag till beslut Sammanfattning av ärendet Eleverna på Mölleskolan lämnar som förslag att skolan återigen ska få en bandyrink. Den tidigare bandyrinken har plockats bort på grund av skadegörelse och slitage. Eleverna ser att det skulle kunna främja rörelse och aktivitet både på skol- och kvällstid. Man ser också att den skulle kunna användas till andra aktiviteter som kräver begränsat utrymme till exempel ”killerboll”. Många av kommunens andra skolor har antingen så kallade Multicourtarenor, som kan användas till flera olika bollsporter, eller bandyrinkar. Kommunfullmäktige beslutade den 28 oktober att ge skol- och utbildningsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för likvärdiga utemiljöer på kommunens förskolor och skolor. I skrivelsen från Loubna Stensåker-Göransson (M) står det att för att säkerställa att kommunens barn och elever har samma möjlighet till en utemiljö som stimulerar till lek, lärande och rörelse föreslås en strategi för likvärdiga utemiljöer tas fram. Skol- och utbildningsberedningen ska återkomma till kommunfullmäktige för beslut gällande den framarbetade strategin. Skol- och utbildningsförvaltningen föreslår att förslaget från eleverna på Mölleskolan avslås i väntan på ett beslut om strategi för likvärdiga utemiljöer. Förvaltningen önskar också att en ekonomisk plan för att underhålla och utveckla utemiljöerna på kommunens förskolor och skolor skapas i samråd med andra berörda förvaltningar och bolag. Konsekvensanalys/Överväganden Medborgarörslaget främjar barn och elevers möjligheter till rörelse och aktivitet, både under skoltid och fritid, vilket är helt i linje med förvaltningens ambitioner. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Medborgarförslaget strider inte mot aktuell lagstiftning. Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se Tjänsteskrivelse 2 (2) Förvaltning Datum Diarienummer Skol- och utbildningsförvaltningen 2019-11-27 KS 2019.724 Ekonomi Medborgarförslaget måste utredas av berörd förvaltning för att kunna beskrivas ekonomiskt. Perspektiv Checklista enligt FN’s barnkonvention 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? 2. Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? 3. Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa beaktas? 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? 5. Har särskild hänsyn tagits till fysiskt och psykiskt handikappade barns och ungdomars behov? Samråd Utvärdering och tidplan för uppföljning Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2019-11-27. Medborgarförslag daterad 2019-03-04 Skol- och utbildningsförvaltningen staben Anders Grundberg Beslutet skickas till: Förslagsställaren Skol- och utbildningsförvaltningen Anders Grundberg, förvaltningschef Postadress Besöksadress Växel Alfanummer kansli@skurup.se 274 80 Skurup St. Torggatan 4 0411-53 60 00 0771-SKURUP www.skurup.se Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokollsutdrag 2026-03-31 1 (3) Instans Samhällsbyggnadsutskottet

UHU § 10 Information om hävning av ramavtal för leasing av hjärtstartare Ärendenummer KS 2026.428 Upphandlingsutskottets beslut Informationen läggs till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Skurups kommun tecknade ramavtal med Vi Tri Medical AB avseende leasing av hjärtstartare med service och övervakning. Efter avtalets ingående har leverantören, trots upprepade påminnelser och en rättelseanmaning daterad den 9 december 2025, inte fullgjort grundläggande avtalsenliga skyldigheter, bland annat att medverka till uppstart av ramavtalet och besvara kommunens förfrågningar enligt avtal. Ramavtalet har därför inte kunnat tas i bruk. Leverantörens underlåtenhet bedöms utgöra väsentligt avtalsbrott och kommunen har rätt att häva avtalet med omedelbar verkan enligt § 25. Efter beslut i kommunstyrelsen 2026-03-03 § 13, har avtalet hävts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 13 april 2026. Mejl om hävning av ramavtal daterat den 13 mars 2026. Skrivelse hävning av ramavtal daterad den 13 mars 2026. Beslutet skickas till Kanslienheten Assen tly: dfb54b7ffd0e6b85d2c014a6b2f231969bf9fe8a1f59ffa25c7d95604158514913f37baa2b19433e70d9dfaa51de097d3e95483acbfbf87a0ce3cae4242d127a Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-04-23 7 (7) Instans Upphandlingsutskottet

KF § 11 Svar på motion från Madeleine Möller (S) gällande införande av teater som ämne vid Skurups Kulturskola Ärendenummer KS 2025.235 Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige bifaller att ”Skurups kommun utreder möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan”. 2. Kommunfullmäktige anser punkten vara besvarad. Teater som ämne kan starta när som helst, ej nödvändigtvis till HT-2026, och finansieras inom befintlig budget och genom avgifter, om utredningen visar att det är möjligt att införa teater som ämne vid Kulturskolan Sammanfattning av ärendet Madeleine Möller (S) yrkar i en motion att ”Skurups kommun utreder möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan” och att ”Skurups kommun avsätter resurser för att starta en teaterverksamhet vid Kulturskolan från och med nästa läsår”. Förvaltningen har i nuläget ingen budget för att utöka verksamheten till att omfatta även teaterverksamhet, men kan genomföras med ett budgettillskott om 170 000 kr/år. I dagsläget genomförs det film, konst och teater som lovkurser där finansieringen skett externt med hjälp av bidrag. Beslutsunderlag Motion, daterad den 25 februari 2025. Tjänsteskrivelse, daterad den 21 november 2025. Förvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla att ”Skurups kommun utreder möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan”. Dokumenttyp Mötets datum Sida Protokollsutdrag 2026-02-09 2 (2) Instans Kommunfullmäktige 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse punkten vara besvarad. Teater som ämne kan starta när som helst, ej nödvändigtvis till HT-2026, och finansieras inom befintlig budget och genom avgifter, om utredningen visar att det är möjligt att införa teater som ämne vid Kulturskolan Tidigare behandling Kommunstyrelsen 2026-01-20 § 10: 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla att ”Skurups kommun utreder möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan” 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse punkten vara besvarad. Teater som ämne kan starta när som helst, ej nödvändigtvis till HT-2026, och finansieras inom befintlig budget och genom avgifter, om utredningen visar att det är möjligt att införa teater som ämne vid Kulturskolan. Förslag till beslut under sammanträdet Madeleine Möller (S): kommunstyrelsens förslag bifalles Pär Moberg (V): kommunstyrelsens förslag bifalles Ann-Sofie Andersson (M): kommunstyrelsens förslag bifalles Sven-Åke Strandberg (KV): kommunstyrelsens förslag bifalles Sandra Söderqvist (SD) : kommunstyrelsens förslag bifalles Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, skol- och utbildningsförvaltningen Magnus Rydlöv, verksamhetschef Kulturskolan Motionären Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 1 (3) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2025.235 Motion från Madeleine Möller (S) gällande införande av teater som ämne vid Skurups Kulturskola, daterad den 11 maj 2026 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelses föreslås besluta att föreslå kommunfullmäktige att godkänna utredningen - Möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan, daterad den 31 mars 2026, och därmed anses även punkt 1 i motionen besvarad. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 9 februari 2026, § 11, bifalla att Skurups kommun ska utreda möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan. Samtidigt framhölls att en eventuell teaterverksamhet ska finansieras inom befintlig budget eller genom avgifter. Utredningen visar att Kulturskolan idag erbjuder verksamhet inom musik, dans och cirkus samt teater i begränsad omfattning i form av korta kurser och lovverksamhet. Erfarenheterna av dessa insatser är goda, och intresse finns bland elever. Vidare visar utredningen att införandet av teater som ett permanent ämne inom Kulturskolans ordinarie verksamhet skulle innebära en årlig kostnad om cirka 170 000 kronor, främst kopplat till personal och verksamhetskostnader. Inom nuvarande budget finns inga ekonomiska förutsättningar att genomföra ett sådant införande utan att det påverkar befintliga verksamheter. Utredningen bedömer att teater med fördel kan erbjudas fortsatt i form av korta kurser och lovkurser inom befintlig budgetram. Detta bedöms som ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att möta efterfrågan. Mot denna bakgrund föreslås att motionen anses besvarad genom pågående och planerad verksamhet. Konsekvensanalys/Överväganden Införande av teater som ämne bidrar till att bredda Kulturskolans utbud och kan främja barns och ungas kreativitet, uttrycksförmåga och delaktighet i kulturlivet. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 2 (3) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2025.235 Samtidigt innebär ett permanent införande ekonomiska konsekvenser som i nuläget inte ryms inom verksamhetens befintliga budget. Ett införande utan tillskott av resurser riskerar att påverka kvaliteten i befintliga verksamheter negativt. Genom att erbjuda teater i form av korta kurser och lovverksamhet kan Kulturskolan möta efterfrågan på ett mer flexibelt sätt. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Ärendet är förenligt med kommunens mål om att erbjuda en tillgänglig och utvecklad kulturverksamhet för barn och unga. Ekonomi Ett permanent införande av teater som ämne bedöms medföra en årlig kostnad om cirka 170 000 kronor. Några medel för detta finns inte avsatta i Kulturskolans budget. Nuvarande budget möjliggör endast teaterverksamhet i form av tidsbegränsade insatser, såsom korta kurser och lovaktiviteter, ofta med stöd av extern finansiering. Ett permanent införande kräver därför ett budgettillskott. Perspektiv Ur ett barn- och ungdomsperspektiv bidrar ett utökat kulturutbud till ökad delaktighet, kreativitet och personlig utveckling. Genom att erbjuda teater i varierade former kan fler elever nås. Samråd Ej aktuellt. Utvärdering och tidplan för uppföljning Ej aktuellt. Beslutsunderlag KS 2025.235 Tjänsteskrivelse - Motion från Madeleine Möller (S) gällande införande av teater som ämne vid Skurups Kulturskola, daterad den 11 maj 2026 KS 2025.235 Utredning – Möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan, daterad den 31 mars 2026 Kommunfullmäktiges beslut, daterat den 9 februari 2026, § 11 Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 3 (3) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2025.235 Skol- och utbildningsförvaltningen staben Lena Planken Ulrika Fridh Förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Magnus Rydlöv, rektor, Kulturskolan Dokumenttyp Datum Sida Utredning 2026-03-31 1 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2025.235 Utredning – Möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 9 februari 2026, KF § 11, att bifalla att ”Skurups kommun utreder möjligheten att införa teater som ämne vid Kulturskolan”. Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att teater som ämne kan startas när som helst, dock inte nödvändigtvis till höstterminen 2026, samt att en eventuell teaterverksamhet ska finansieras inom befintlig budget och genom avgifter, om utredningen visar att det är möjligt att införa teater som ämne vid Kulturskolan. Motionären yrkade dels att Skurups kommun ska utreda möjligheten att starta teater som ämne, dels avsätta resurser för att teaterverksamhet ska kunna starta från och med nästa läsår. Kulturskolan erbjuder idag ingen permanent teaterundervisning, men viss film-, konst- och teaterverksamhet erbjuds som lovkurser finansierade genom externa medel. Denna utredning redogör för nuvarande förutsättningar, ekonomiska ramar, pedagogiska möjligheter samt organisatoriska konsekvenser av ett införande av teater som ämne vid Kulturskolan. Nulägesbeskrivning Kulturskolans ordinarie verksamhet omfattar idag: 178 elever inom dans 90 elever inom cirkus 350 elever inom musik Totalt deltar cirka 618 elever i Kulturskolans verksamhet. Teater förekommer redan genom korta kurser och lovkurser, där pedagoger engagerats med hjälp av extern finansiering. Kulturskolan har också etablerat kontakter med teaterpedagoger som under innevarande vår erbjuder fem dagars teaterundervisning (april–juni). Dessa insatser planeras fortsätta nästa läsår. Dokumenttyp Datum Sida Utredning 2026-03-31 2 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2025.235 Kulturskolan använder i dagsläget Rutgerskolans aula för undervisning och föreställningar. Lokalen fungerar väl, men om den i framtiden behövs för annan verksamhet krävs alternativa lösningar. Genom Regional Kulturskola finns möjlighet för elever att delta i teaterinriktade sommarkollon och andra kortare satsningar. Möjlighet att införa teater som permanent ämne Att införa teater som ett permanent ämne inom Kulturskolans ordinarie kursutbud kräver anställning av teaterpedagog, materialkostnader, verksamhetskostnader, planeringstid och samverkan med befintliga lärare. Skol- och utbildningsförvaltningens tidigare beräkningar visar att ett införande av teater som ett permanent ämne motsvarar en kostnad om cirka 170 000 kronor per år, vilket motsvarar ungefär 20 procent tjänst för teaterpedagog inklusive verksamhetskostnader. Kulturskolans totala budgetram för 2026 är 5 922 tkr, vilket finansierar tjänster inom musik, dans och cirkus samt administrativa och praktiska kostnader. Inga medel är avsatta för att utöka verksamheten med ytterligare ett ämne. Utifrån dagens budgetläge är ett permanent teaterämne inte möjligt inom befintlig budgetram. Teater som korta kurser och lovkurser Korta kurser är en etablerad undervisningsform i kulturskolor nationellt, och Kulturskolan i Skurup har god erfarenhet av detta upplägg. Fördelarna med korta kurser är bland annat att det är ekonomiskt genomförbart och kan genomföras med externa medel eller tidsbegränsade anställningar. Genom att genomföra kurserna på kvällar, helger och lov konkurrerar inte kurserna med ordinarie schema och fler kan delta. Under våren erbjuds fem dagars teater i detta format, vilket visar att upplägget är praktiskt och populärt. Dokumenttyp Datum Sida Utredning 2026-03-31 3 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2025.235 Utifrån ekonomiska och organisatoriska förutsättningar bedöms korta kurser vara den mest realistiska lösningen att erbjuda teater inom befintlig budget. Samlad bedömning Skol- och utbildningsförvaltningen bedömer att teater med fördel kan erbjudas i form av korta kurser och lovkurser inom Kulturskolans befintliga budgetram. Detta format är flexibelt, tillgängligt och kostnadseffektivt, och det svarar väl mot den efterfrågan som finns bland eleverna. Undervisningsformen möjliggör längre sammanhållna arbetspass och kan genomföras utan påverkan på den ordinarie verksamheten. Ett permanent införande av teater som ämne inom Kulturskolans ordinarie kursutbud är däremot inte möjligt inom nuvarande ekonomiska ramar. Ett sådant införande kräver ett budgettillskott om 170 000 kronor per år för att finansiera personal och verksamhetskostnader. Utan ett budgettillskott riskerar införande av teater som permanent ämne att tränga undan befintliga ämnen eller innebära kvalitetsmässiga försämringar i den ordinarie verksamheten. Skol- och utbildningsförvaltningen bedömer därför att Kulturskolan bör fortsätta och vid behov utöka teaterverksamheten genom korta kurser och lovkurser, medan ett införande av teater som permanent ämne bör övervägas först när ekonomiska förutsättningar finns för att genomföra det på ett hållbart sätt. Dokumenttyp Datum Sida Utredning 2026-03-31 4 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2025.235 Skol- och utbildningsförvaltningen staben Ulrika Fridh Magnus Rydlöv T.f. förvaltningschef Rektor Skol- och utbildningsförvaltningen Kulturskolan Skol- och utbildningsförvaltningen Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-04-24 1 (2) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2025.1197 E-förslag om inrättande av en inomhuslekplats i Skurup Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att avslå e-förslaget om att inrättande av en inomhuslekplats i Skurup, daterad den 14 oktober 2025, med hänvisning till att ett kommunalt lekland riskerar snedvrida konkurrensen. Sammanfattning av ärendet Förslagsställaren föreslår att kommunen ska utreda möjligheten att etablera en inomhuslekplats i Skurups kommun, inspirerad av de större anläggningar som exempelvis Leos Lekland. Att anlägga en inomhuslekplats medför större kostnader i form av exempelvis investering i utrustning, lokalkostnader, städ och personal. Det bedöms inte vara kommunens uppgift att driva kommersiella inomhuslekland vilket skulle kunna snedvrida konkurrensen. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Kommunen har ansvar för lekplatser i offentlig miljö. Ekonomi Ett avslag av förslaget medför inte några ekonomiska konsekvenser. Samråd - Utvärdering och tidplan för uppföljning - Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 24 april 2026. E-förslag, daterad den 14 oktober 2025. Serviceförvaltningen Thorsten Olow Schnaars Martin Kalén Förvaltningschef Kultur- och fritidsansvarig Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-04-24 2 (2) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2025.1197 Beslutet skickas till Serviceförvaltningen Martin Kalén, Kultur- och fritidsansvarig Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-08 1 (2) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2019.724 Förslag från Mölleskolan om ny bandyrink på skolgården Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anse medborgarförslaget besvarat med anledning av kommunfullmäktiges uppdrag (2024-10-28, § 116) att uppföra en idrottshall i Skivarp. Sammanfattning av ärendet År 2019 lämnade elever vid Mölleskolan förslag om att skolan ska få en ny bandyrink på skolgården. Förslaget motiverades på grund av att den befintliga bandyrinken är i ett dåligt skick. Bandyrinken uppfördes omkring 2011–2012. Den har efter inspektion av skolgården bedömts som uttjänt och är därmed inte längre i bruk. Ärendet behandlades i skol- och utbildningsutskottet den 10 februari 2020, § 9, där utskottet beslutade att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att bifalla förslaget samt att finansiering skulle ske genom skol- och utbildningsförvaltningens investeringsbudget. Ärendet gick dock inte vidare till kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige för slutligt beslut. Ärendet uppmärksammades på nytt under 2024, då det konstaterades att det inte hade färdigbehandlats. Kommunfullmäktige beslutade den 28 oktober 2024, § 116, att ge Skurup kommunala AB i uppdrag att bygga en sporthall i Skivarp som ersätter de byggnader som tidigare stod på Möllevallen. Idrottshallen beräknas stå färdig under sommaren 2026 och ersätter även den befintliga bandyrinken. Den nya anläggningen möjliggör bland annat bandyspel och motsvarar därmed det behov som lyfts i medborgarförslaget. Utformningen har skett med hänsyn till elevernas önskemål. Investering och drift av den nya multiarenan utförs och finansieras av Skurup kommunala AB. Åtgärden innebär därmed inga kostnader för skol- och utbildningsförvaltningen och kräver inga omprioriteringar inom förvaltningens budget. Mot denna bakgrund bedöms medborgarförslaget vara besvarat. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-08 2 (2) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2019.724 Konsekvensanalys/Överväganden Förslaget främjar barns och elevers möjligheter till rörelse och aktivitet, vilket ligger i linje med förvaltningens uppdrag och mål. Den nya multiarenan bedöms ge goda förutsättningar för detta, både under skoltid och fritid. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Ej aktuellt. Ekonomi Investering och drift av den nya multiarenan finansieras och utförs av Skurup kommunala AB. Åtgärden innebär därmed inga kostnader för Skol- och utbildningsförvaltningen och kräver inga omprioriteringar inom förvaltningens budget. Beslutsunderlag KS 2019.724 Tjänsteskrivelse - Förslag från Mölleskolan om ny bandyrink på skolgården Skol- och utbildningsutskottets beslut den 10 februari 2020, § 9 Tjänsteskrivelse, daterad den 4 februari 2020 Medborgarförslag, daterad den 4 mars 2019 Skol- och utbildningsförvaltningen staben Lena Planken Ulrika Fridh Förvaltningschef Biträdande förvaltningschef Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef Ann Holmström, rektor, Mölleskolan Protokollsutdrag 1 (2) Beslutande organ Sammanträdesdatum Diarienummer Skol- och utbildningsutskott 2020-02-10 KS 2019.1644

SNU § 12 Övrigt Assent ly: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd69 Följande handlingar har undertecknats den 16 februari 2026 Protokoll SNU 2026-02-10.pdf (184760 byte) SHA-512: 6dcbcd2f477c7fdfb7200182ec8a776b0a9f8 4bea66dab1b98b6ad51e19a3331659ac18dece4ce2db9f 6d33a29f49817fd97a8e80f18debb6bee2ce21dd3a665 Underskrifter 2026-02-16 11:35:51 (CET) Åsa Ekblad asa.ekblad@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-02-16 13:31:45 (CET) Yvonne Nilsson yvonne.k.nilsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-02-16 13:56:32 (CET) Dragoslav Stojkovic Stenberg drago.stojkovic-stenberg@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Digitalt justerat protokoll socialnämndsutskott 2026-02-10, §§ 1-12 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: 5f7122af8eafeb2fdb60e36bb0b581c7e4e0a2ad32dad324a00fb80ddc80c2f136610852b4da50e37683eec8ee1ab728caf359ba4a463c871e8de62d0051fd6 9 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-17 1 (11) Instans Mötets ärendenummer Socialnämndsutskottet KS 2026.21 Socialnämndsutskottets protokoll Plats och tid Kommunhuset, Nils/Holger, 2026-03-17, kl. 13.00–17.00 Beslutande Åsa Ekblad (M), Ordförande Niklas Sjöberg (SD), 1:e vice ordförande Yvonne K Nilsson (S), 2:e vice ordförande Roland Hansson (S), justerare Arne Nilsson (SD) Närvarande ersättare Cecilia Svensson (M) Lena Axelsson (S) Therese Nilsson (L) Övriga närvarande Drago Stojkovic-Stenberg, sekreterare Anna Palmgren, förvaltningschef Ulrika Persson, bitr förvaltningschef Justerade paragrafer § 13–21 Justering Protokollet har justerats digitalt. Assently: 7176cd33e1c33e74a2d3dff6af5dda3204f7dac15892c0a0208108c1ad3a544ff3e6d22c74d6bb0448d655e636b02ea8048cee69e558454361c4593920d529e9 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-17 2 (11) Instans Mötes ärendenummer Socialnämndsutskottet KS 2026.21 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

MB § 13 Redovisning av dotterbolagens planer för intern kontroll 2026 Ärendenummer MB 2026.7 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att godkänna redovisningen av dotterbolagens interna kontrollplaner 2026. Sammanfattning av ärendet Skurups Kommunhus AB:s dotterbolag antar årligen varsin intern kontrollplan med syfte att säkerställa att sin verksamhet bedrivs enligt kommunens beslut och mål samt gällande lagar och regler. Skurup Kommunala AB beslutade den 5 december 2025, § 99, att godkänna intern kontrollplan för år 2026 daterad den 24 november 2025. Den interna kontrollplanen omfattar följande tre punkter: IT och cybersäkerhet, årlig rapportering av underhållsplan, och kontroll av rutiner för beslutsordning. Skurupshem AB beslutade den 3 december 2025, § 62, att fastställa intern kontrollplan för verksamhetsåret 2026. Skuruphems interna kontrollplan omfattar tre punkter: IT och cybersäkerhet, beläggningsgrad/vakansgrad, samt kontroller för att säkerställa god avtalsuppföljning. Skurups Elverk AB beslutade 11 december 2025, § 137, följande: Styrelsen godkänner förslag till Intern kontroll 2026 för Skurups Elverk AB, med tillägg att styrelsen föreslår VD Stefan Möller att arbeta fram ett förslag till nästa styrelsemöte gällande "Mutor och oegentligheter". Elverkets styrelse godkände den 22 januari 2026, § 6, intern kontrollplan 2026, mutor och korruption. Elverkets interna kontrollplan omfattar följande kontrollmoment: attestrutiner, arbetsmiljö, Assently: dd3683b3811a56f811942f6658bd6d09dd32c355dc9ec3aea9a62f8954b22245f54f95118249d02517bcef0502a832ab9faee07c941b4c3ec3e74f1adaa653d3 Dokumenttyp Sida Protokoll 6 (11) Mötesdatum 2026-03-26 förlängning eller uppsägning av avtal, elsäkerhetsarbete, samt mutor och korruption. Assently: dd3683b3811a56f811942f6658bd6d09dd32c355dc9ec3aea9a62f8954b22245f54f95118249d02517bcef0502a832ab9faee07c941b4c3ec3e74f1adaa653d3 Dokumenttyp Sida Protokoll 7 (11) Mötesdatum 2026-03-26 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 16 mars 2026. Intern kontrollplan 2026 Skurup Kommunala AB. Intern kontrollplan 2026 Skurupshem AB. Intern kontrollplan 2026 Skurups Elverk AB. Intern kontrollplan 2026 Skurups Elverk AB Mutor och korruption, daterad den 19 januari 2026.

MB § 14 Årshjul 2026 Ärendenummer MB 2026.5 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta Årshjul 2026 med dagens datum med kompletteringarna plan för internkontroll i kvartal fyra och redovisning av internkontroll i kvartal ett, samt att fastställa Årshjul 2026 daterat den 26 mars 2026. Sammanfattning av ärendet Redovisning av årshjul 2026 Skurups Kommunhus AB. Årshjulet redovisar bland annat bolagsstyrelsens kommande besluts- och informationsärenden under 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 16 mars 2026. Årshjul 2026 Skurups Kommunhus AB, daterad den 12 mars 2026. Assently: dd3683b3811a56f811942f6658bd6d09dd32c355dc9ec3aea9a62f8954b22245f54f95118249d02517bcef0502a832ab9faee07c941b4c3ec3e74f1adaa653d3 Dokumenttyp Sida Protokoll 8 (11) Mötesdatum 2026-03-26

MB § 15 Ekonomisk uppföljning 2025 Ärendenummer MB 2025.7 Styrelsens beslut Styrelsen godkänner redovisningen av förslag till årsredovisning, koncernbidrag, bokslutsrapport och skatteberäkning 2025. Sammanfattning av ärendet Koncernens resultat uppgår till 0,5 mnkr. Skurups Elverk gör överavskrivningar och tar emot koncernbidrag från övriga bolag vilket ger ett skattemässigt resultat om 0 kr i samtliga bolag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 13 mars 2026 . Skurups Kommunhus AB Årsredovisning 2025 för 2025-01-01-2025-12- 31 . Skurup Kommunhus AB Bokslutsrapport 2025 daterad den 13 mars 2026. Presentation årsredovisning + koncernbidrag 2025, daterad den 13 mars 2026. BlocTax Bokslutsrapport 2025, daterad den 16 mars 2026. Blocverktyget Skurup 2025. Assently: dd3683b3811a56f811942f6658bd6d09dd32c355dc9ec3aea9a62f8954b22245f54f95118249d02517bcef0502a832ab9faee07c941b4c3ec3e74f1adaa653d3 Dokumenttyp Sida Protokoll 9 (11) Mötesdatum 2026-03-26

SBU § 16 Tillägg till investeringsbudget 2026 - Nybyggnad på Granhällans IP samt ombyggnad på Kämpavallen Ärendenummer KS 2026.315 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att utöka Serviceförvaltningens investeringsbudget 2026 med 9 mnkr för att riva den äldre byggnaden inom Granhällans IP (Rydsgård) med tillhörande omklädningsrum och kiosk, samt uppföra en ny byggnad innehållande två omklädningsrum och café samt ombyggnad av befintliga lokaler på Kämpavallen (Janstorp). Reservation Mirza Huremovic (S) och Peter Olsson (S) reserverar sig till förmån för Mirza Huremovic:s (S) förslag till beslut att återremittera ärendet. Sammanfattning av ärendet Investeringen avser kostnader för att riva den äldre byggnaden vid Granhällans IP (Rydsgård) med tillhörande omklädningsrum och mindre kiosk. Dessa lokaler ska ersättas med nybyggnation av två omklädningsrum, teknikutrymme, städutrymme, förvaringsutrymme samt en kiosk med serveringslucka. Den äldre delen av byggnaden bedöms inte ekonomiskt försvarbar att renovera då lokalerna är i mycket dåligt skick. Vidare har det i samband med livsmedelskontroll konstaterats ett flertal brister i kiosken. Investeringen avser även kostnader för en ombyggnad av befintliga lokaler vid Kämpavallen (Janstorp). Här kommer ett större omklädningsrum att byggas samt kiosk och samlingslokal kommer att renoveras. Dialog om nybyggnad samt renovering på anläggningarna har skett med båda föreningens representanter. Beslutsunderlag KS 2026.315 Tjänsteskrivelse, daterad den 16 mars 2026. Dokumenttyp Mötets datum Sida Protokollsutdrag 2026-03-31 2 (3) Instans Samhällsbyggnadsutskottet Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att utöka Serviceförvaltningens investeringsbudget 2026 med 9 mnkr för att riva den äldre byggnaden inom Granhällans IP (Rydsgård) med tillhörande omklädningsrum och kiosk, samt uppföra en ny byggnad innehållande två omklädningsrum och café samt ombyggnad av befintliga lokaler på Kämpavallen (Janstorp). Förslag till beslut under sammanträdet Mirza Huremovic (S) yrkar att ärendet återremitteras för att kompletteras med en kostnadsfördelning för respektive objekt, samt redogörelse av vad det kostar att bygga nytt på Janstorp och Kämpavallen. Niklas Olsson (M) yrkar att utskottet ska avgöra ärendet idag. Beslutsgång Ordföranden ställer eget förslag till beslut att avgöra ärendet idag mot Mirza Huremovic:s (S) återremissyrkande och finner att det är utskottets mening att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs. Ordföranden fastställer följande beslutsgång: JA-röst för att ärendet ska avgöras idag. NEJ-röst: ärendet återremitteras för att kompletteras med en kostnadsfördelning för respektive objekt, samt redogörelse av vad det kostar att bygga nytt på Janstorp och Kämpavallen. Efter genomförd omröstning beslutar utskkottet med 3 JA-röster mot 2 NEJ- röster att ärendet ska avgöras idag. Nicklas Olsson (M), Arne Nilsson (SD) och Claes Lind (M) röstar JA. Mirza Huremovic (S) och Peter Olsson (S) röstar NEJ. Ordföranden tar sedan upp förvaltningens förslag till beslut och finner att utskottet beslutar enligt det. Dokumenttyp Mötets datum Sida Protokollsutdrag 2026-03-31 3 (3) Instans Samhällsbyggnadsutskottet Beslutet skickas till Serviceförvaltningen Thorsten Olow Schnaars, förvaltningschef Serviceförvaltningen Pontus Åkesson, fastighetschef Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-03-04 1 (3) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.315 Tillägg till investeringsbudget 2026 - Nybyggnad på Granhällans IP samt ombyggnad på Kämpavallen Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att utöka Serviceförvaltningens investeringsbudget 2026 med 9 mnkr för att riva den äldre byggnaden inom Granhällans IP (Rydsgård) med tillhörande omklädningsrum och kiosk, uppföra en ny byggnad innehållande två omklädningsrum och café samt ombyggnad av befintliga lokaler på Kämpavallen (Janstorp). Sammanfattning av ärendet Investeringen avser kostnader för att riva den äldre byggnaden vid Granhällans IP (Rydsgård) med tillhörande omklädningsrum och mindre kiosk. Dessa lokaler ska ersättas med nybyggnation av två omklädningsrum, teknikutrymme, städutrymme, förvaringsutrymme samt en kiosk med serveringslucka. Den äldre delen av byggnaden bedöms inte ekonomiskt försvarbar att renovera då lokalerna är i mycket dåligt skick. Vidare har det i samband med livsmedelskontroll konstaterats ett flertal brister i kiosken. Investeringen avser även kostnader för en ombyggnad av befintliga lokaler vid Kämpavallen (Janstorp). Här kommer ett större omklädningsrum att byggas samt kiosk och samlingslokal kommer att renoveras. Dialog om nybyggnad samt renovering på anläggningarna har skett med båda föreningens representanter. Konsekvensanalys/Överväganden Att tillhandahålla fräscha och anpassade omklädningsrum vid våra kommunala idrottsanläggningar är av stor betydelse för att främja fysisk aktivitet och trygghet. Omklädningsrummen är inte bara en plats för ombyte, utan även en social samlingsplats. Anläggningen, Granhällans IP, består av tre fullstora fotbollsplaner med tillhörande byggnad som innefattar omklädningsrum, mindre kiosk och förvaringsutrymmen. Den nya delen av byggnaden byggdes för 13 år sedan men den äldre delen är över 50 år gammal. Under 2025 var planen att renovera befintliga lokaler med bl.a. ny ventilation, nya ytskikt, renovering av Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-03-04 2 (3) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.315 våtutrymmen m.m. Då förvaltningen bedömer att lokalerna är i mycket dåligt skick, samt att det vid livsmedelskontroll av kiosken konstaterats ett flertal brister, ser förvaltningen det som enda lösning att istället riva den äldre delen och bygga nytt. På Kämpavallen är befintliga omklädningsrum i behov av att anpassas till verksamheten och inte minst A-lagets behov. En befintlig byggnad kommer att inredas med ändamålsenliga omklädningsrum samt kiosk och samlingslokal kommer att renoveras. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Investeringen bidrar till den kommungemensamma bilden från den antagna Kultur-, biblioteks- och fritidsplanen. ”Tillsammans med det lokala föreningslivet ska vi möjliggöra ett rikt och varierat utbud för våra kommuninvånare med ett särskilt fokus på att ge barn, unga och seniorer möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid.” Ekonomi Investeringen är kostnadsberäknad till 8,7 mnkr. Med tanke på det rådande världsläget och osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen föreslås Serviceförvaltningens investeringsbudget för 2026 utökas med 9 mnkr. Samråd Förvaltningen har tillsammans med berörda föreningar kartlagt behoven och utifrån det planerat genomförandet. Utvärdering och tidplan för uppföljning Anläggandet påbörjas när seriespelet är färdigspelat för fotbollsföreningarna, cirka oktober 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 16 mars 2026. Serviceförvaltningen Thorsten Olow Schnaars Pontus Åkesson Förvaltningschef Fastighetschef Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-03-04 3 (3) Förvaltning Ärendenummer Serviceförvaltningen KS 2026.315 Beslutet skickas till Serviceförvaltningen Thorsten Olow Schnaars, förvaltningschef Pontus Åkesson, fastighetschef Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-12 1 (2) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.640 Stiftelsen Rydsgårdshus äskar medel för 2026 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att överföra 550 000 kronor till stiftelsen Rydsgårdshus för år 2026, samt att kostnaden finansieras genom kommunstyrelsens disposition. Sammanfattning av ärendet Stiftelsen Rydsgårdshus styrelse har inkommit med protokoll där beslut fattats om att begära ekonomiskt stöd från Skurups kommun för år 2026. Stiftelsen har reviderade stadgar som trädde i kraft den 10 maj 2025. De nya stadgarna innebär att eventuella underskott i Stiftelsens verksamhet inte längre ska täckas av Skurups kommun. Mot bakgrund av att de reviderade stadgarna nu gäller och att kommunen inte längre har ett formellt ansvar för att täcka underskott, behöver ställning tas till hur den prognosticerade ekonomiska situationen ska hanteras. Under de senaste åren har Skurups kommun årligen täckt Stiftelsens underskott med cirka 350 000 kronor. För år 2025 uppgick Stiftelsens totala kostnader till cirka 487 000 kronor medan intäkterna uppgick till cirka 424 000 kronor. Av intäkterna utgjorde kommunalt bidrag från Skurups kommun cirka 317 000 kronor. För år 2026 beräknas Stiftelsens kostnader uppgå till cirka 660 000 kronor. Kostnadsökningen jämfört med föregående år förklaras främst av planerat akut underhåll samt ökade kostnader för grönyteskötsel. De totala intäkterna för 2026 bedöms uppgå till cirka 110 000 kronor. Sammantaget innebär detta att Stiftelsen för år 2026 beräknas redovisa ett negativt resultat om cirka 550 000 kronor. Ekonomi I 2026 års budget finns inga medel avsatta för överföring till Stiftelsen Rydsgårdshus. Det finns 750 000 kr avsatta för kommunstyrelsens disposition. Dessa medel är ännu inte nyttjade. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 12 maj 2026. Stadgar Stiftelsen Rydsgårdshus 2025. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-12 2 (2) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.640 Stiftelsen Rydsgårdshus protokoll, daterat den 11 maj 2026, § 3. Ekonomienheten Charlotte Rosenlund Sjövall Emil Hansson Kommundirektör Ekonomichef Beslutet skickas till Ekonomienheten Stiftelsen Rydsgårdshus STADGAR FÖR STIFTELSEN RYDSGÅRDSHUS Fastställda av kommunfullmäktige i Rydsgårds kommun 1970-03-13 Ändrade av kommunstyrelsen i Skurups kommun 2025-01-21 Dnr: 2025.69 Stiftelsens benämning och ändamål

MB § 17 Ekonomiuppföljning 2026 - bolagskoncernen Ärendenummer MB 2026.2 Styrelsens beslut Styrelsen godkänner ekonomiuppföljning per februari 2026 för bolagskoncernen daterad den 13 mars 2026. Sammanfattning av ärendet Det prognosticerade resultatet för 2026 är 9,6 mnkr vilket är 4,2 mnkr bättre än budget. Skurups Kommunhus AB, Skurups hem AB och Skurups Energihandel AB prognosticerar ett resultat i paritet med budget. Skurup Kommunala AB har ett negativt budgeterad resultat om -5,0 mnkr, men prognosticerar endast -1,0 mnkr på grund av ett bättre ränteläge än vid budgetbeslut. Skurups Elverk AB prognosticerar ett resultat som 0,2 mnkr bättre än budget. Både intäkter och kostnader för elnät beräknas bli högre än budget, men intäkterna bedöms öka något mer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 13 mars 2026. Koncernuppföljning per februari, daterad den 13 mars 2026. Assently: dd3683b3811a56f811942f6658bd6d09dd32c355dc9ec3aea9a62f8954b22245f54f95118249d02517bcef0502a832ab9faee07c941b4c3ec3e74f1adaa653d3 Dokumenttyp Sida Protokoll 11 (11) Mötesdatum 2026-03-26

SBU § 18 Information från förvaltningschefen Ärendenummer KS 2026.152 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet godkänner redovisningen av Serviceförvaltningen månadsrapport - februari 2026, daterad den 17 mars 2026. Sammanfattning av ärendet Serviceförvaltningen lämnar sedan februari 2024 en månadsrapport till Samhällsbyggnadsutskottet i samband med varje sammanträde. Syftet är att öka delaktigheten i Serviceförvaltningens verksamhet och hålla utskottets ledamöter uppdaterade kring viktiga händelser inom förvaltningens verksamhetsområde. Varje månadsrapport innehåller en kortare beskrivning av händelser och förhållanden av mer väsentlig betydelse, information om förändringar i verksamheten samt det ekonomiska läget. Exempelvis händelser som har resultatpåverkan, åtgärder för att minska påverkan, etc. Thomas Jarlsborg Nilsson, kommunteknikchef, redogör kommunens arbete med snöröjning under sammanträdet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 17 mars 2026. Serviceförvaltningen månadsrapport - februari 2026, daterad den 17 mars 2026. Assently: 805bee77580a5409e131a98d1884b130da6d3d378bf5a29dfe2f85f4cdf32e6f93ffca7a6e8105c325ab36461154f1d173db6e0f428d21807eb7ed14a8691db3 Följande handlingar har undertecknats den 8 april 2026 Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet, 2026-03-31.docx (53659 byte) SHA-512: 2c4bce35ce80e9d6094c9d59bb1fcd58336c3 dc7f602624c7aa92336b567c5de1677afdc351cd44502a 8088dab02215e9f36764716655e6918f97bc2abf76a1d Underskrifter 2026-04-07 13:23:15 (CET) Nicklas Olsson nicklas.olsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-08 14:20:28 (CET) Mirza Huremovic mirza.huremovic@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-08 14:25:35 (CET) Karl Filip Andersson filip.andersson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2026-03-31 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: 805bee77580a5409e131a98d1884b130da6d3d378bf5a29dfe2f85f4cdf32e6f93ffca7a6e8105c325ab36461154f1d173db6e0f428d21807eb7ed14a8691db 3 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-04-07 1 (12) Instans Mötets ärendenummer Socialnämndsutskottet KS 2026.22 Socialnämndsutskottets protokoll Plats och tid Kommunhuset, Nils/Holger, 2026-04-07, kl. 13.00–15.30 Beslutande Åsa Ekblad (M), Ordförande Niklas Sjöberg (SD), 1:e vice ordförande Yvonne K Nilsson (S), 2:e vice ordförande, justerare Roland Hansson (S) Arne Nilsson (SD) Närvarande ersättare Cecilia Svensson (M) Lena Axelsson (S) Therese Nilsson (L) Annette Ljung (SD) Övriga närvarande Drago Stojkovic-Stenberg, sekreterare Anna Palmgren, förvaltningschef Ulrika Persson, bitr förvaltningschef Justerade paragrafer § 22–31 Justering Protokollet har justerats digitalt. Assently: ac2e45cb4fe93aa68761b9332458cc9eec734c1d828fe75ff36ac923bc23fccca28b4bd00c67c6c565983139d349c22b5d81cccdf34da4ed1308ee248ca9e123 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-04-07 2 (12) Instans Mötes ärendenummer Socialnämndsutskottet KS 2026.22 Ärenden vid dagens sammanträde Sida eskalering SNU § 22 Närvaroregistrering och val av justerare 3

SNU § 19 Verksamhetsberättelse Sociala jouren syd 2025 Ärendenummer KS 2026.154 Socialnämndsutskottets beslut att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Sociala jouren syd handlägger ärenden inom socialtjänsten förekommande områden av akut karaktär. Utifrån SoL, LVU och LVM, som uppstår efter kontorstid när den ordinarie socialtjänsten inte är bemannad kvällar, nätter och helger. Till Social jour kan du även vända dig för information, rådgivning och stödsamtal. Allmänheten når sociala jouren genom 112. Social jour Syd omfattar kommunerna Lomma, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Assentl y: 7176cd33e1c33e74a2d3dff6af5dda3204f7dac15892c0a0208108c1ad3a544ff3e6d22c74d6bb0448d655e636b02ea8048cee69e558454361c4593920d529e9 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-17 10 (11) Instans Socialnämndsutskottet

SNU § 20 Aktuell information från förvaltningen Socialnämndsutskottets beslut att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Anna informerar om aktuell från IOF: • Upphandling nytt verksamhetssystem är pågående med annonsering till 27:e mars. Därefter bjuds 3 leverantörer in som väljs ut utefter referenstagning. • Arbetet med Insidan är i slutfasen. Release 19:e mars. • Familjecentral öppnas den 2:e mars och invigning planeras till 19:e mars • Kvalitetsdialog, 19:e maj, Förebyggande Barn och Unga • Informationsmöte om insatser och satsningar till den seniora gruppen den 16:e april, Biorama • Aktuell information från IFO, LSS, BRO och VoO. • Uppföljning framtidsberäkning • Tillgång och efterfrågan Särskilt boende • Försörjningsstödets utveckling Assentl y: 7176cd33e1c33e74a2d3dff6af5dda3204f7dac15892c0a0208108c1ad3a544ff3e6d22c74d6bb0448d655e636b02ea8048cee69e558454361c4593920d529e9 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-17 11 (11) Instans Socialnämndsutskottet

SNU § 21 Övrigt Assentl y: 7176cd33e1c33e74a2d3dff6af5dda3204f7dac15892c0a0208108c1ad3a544ff3e6d22c74d6bb0448d655e636b02ea8048cee69e558454361c4593920d529e9 Följande handlingar har undertecknats den 25 mars 2026 Protokoll SNU 260317.pdf (164748 byte) SHA-512: 6acb0fe931d6e6654a51368810b8d525eeeee 5594d7e1b03a7ff8a1c92e5795936ca45dadf21c25458c 2992eea6fa0127df02c783abd18f970d17261dd5954c9 Underskrifter 2026-03-25 07:12:19 (CET) Åsa Ekblad asa.ekblad@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-03-25 08:02:51 (CET) Roland Hansson roland.hansson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-03-25 09:01:58 (CET) Dragoslav Stojkovic Stenberg drago.stojkovic-stenberg@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Digitalt justerat protokoll socialnämndsutskott 2026-03-17, § 13-21 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: 7176cd33e1c33e74a2d3dff6af5dda3204f7dac15892c0a0208108c1ad3a544ff3e6d22c74d6bb0448d655e636b02ea8048cee69e558454361c4593920d529 e9 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 1 (22) Instans Mötets ärendenummer Skol- och utbildningsutskottet KS 2025.1329 Skol- och utbildningsutskottets protokoll Plats och tid Nils och Holger, Kommunhuset Skurup, den 30 mars 2026, kl. 08.30–11.10 Beslutande Ann-Marie Sjöberg (SD), ordförande Loubna Stensåker-Göransson (M), 1:e vice ordförande Magnus Wadstein Alm (S), 2:e vice ordförande, justerare Cecilia Svensson (M) Solbritt Lundgren (C) Närvarande ersättare Magnus Book (SD) Andreas Oskarsson (M) Lena Axelsson (S) Mirza Huremovic (S) Övriga närvarande Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef Nade Dukleska, skoljurist Birger Nicander, nämndsekreterare Filip Andersson, nämndsekreterare Liselott Nilsson, rektor, § 26 Johanna Lindgren, rektor, § 26 Henric Nilsson, rektor, § 26 Ingela Mårtensson, chef centrala elevhälsan, §§ 26-28 Emil Hansson, ekonomichef, §§ 29-31 Lisbeth Erlandsson, controller, §§ 29-31 Alaa Abd El Aziz, controller, §§ 29-31 Carolina Thornström, verksamhetsutvecklare Justerade paragrafer §§ 24–37 Justering Protokollet har justerats digitalt Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 2 (22 Instans Mötes ärendenummer Skol- och utbildningsutskottet KS 2025.1329 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

SBU § 22 Information om genomlysning av måltidsverksamheten Skurups kommun Ärendenummer KS 2026.327 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar godkänna informationen gällande genomlysning av måltidsverksamheten i Skurups kommun, samt ge förvaltningschefen i uppdrag att vidta åtgärder enligt rekommendationer som ska vara utförda och slutrapporterade till utskottets sammanträde den 13 oktober 2026. Sammanfattning av ärendet Azets har på uppdrag av Skurups kommun genomfört en genomlysning av måltidsverksamheten. Kommunen har identifierat ett behov av en bred genomlysning av måltidsverksamheten för att säkerställa att den bedrivs korrekt, effektivt och i enlighet med gällande lagstiftning, regler och riktlinjer. Azets har genomfört en genomlysning som har granskat styrningen inom måltidsverksamheten, identifierat eventuella brister, risker och förbättringsområden, samt bedömt verksamhetens kvalitet och effektivitet. Rapporten lämnar också rekommendationer och förslag till förbättringsåtgärder och rutiner. Syftet med granskningen är att säkerställa en verksamhet som lever upp till krav på kvalitet, säkerhet och gällande lagstiftning, både vad gäller interna mål och externa regelverk. Rapportens syfte är att identifiera risker och förbättringsområden. Rapporten visar sammantaget att måltidsverksamheten vilar på en stabil grund med engagerad personal, tydliga arbetsrutiner och övergripande styrning som ger verksamheten en gemensam riktning. Det dagliga arbetet fungerar väl och grundskolans måltider bedrivs till en kostnadsnivå som ligger under jämförbara kommuner. Samtidigt är verksamheten i hög grad beroende av praktisk kunskap och muntliga arbetssätt, snarare än formellt styrda och systematiskt uppföljda processer. Azets bedömer att det innebär brister vad gäller dokumentstyrning, digitalisering, avvikelsehantering och Assentl y: 64911cab1898e27031d50d5e3bdeea7fad6d36fe5f1bb3464cfc58b5eb1d79adce040471863b5e4cb81adc0eabd42081d0042bc8d4cb5a24259c75e20ce10faf Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-05-05 7 (8) Instans Samhällsbyggnadsutskottet intern kontroll, områden som författarna till rapporten menar är avgörande för långsiktig kvalitet, spårbarhet och regelefterlevnad. Azets identifierar fyra centrala utvecklingsområden: • digitalisering och systemstöd, • uppföljning och intern kontroll, • ekonomisk styrning och analysförmåga, samt • dokumentstyrning och ansvarsfördelning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 28 april 2026. Azets genomlysning av måltidsverksamheten Skurups kommun, daterad den 26 januari 2026. Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet beslutar godkänna informationen gällande genomlysning av måltidsverksamheten i Skurups kommun. Förslag till beslut under sammanträdet Niklas Olsson (M): Samhällsbyggnadsutskottet ger förvaltningschefen i uppdrag att vidta åtgärder enligt rekommendationer som ska vara utförda och slutrapporterade till utskottets sammanträde den 13 oktober 2026. Beslutsgång Ordföranden tar upp förslagen till beslut och finner att utskottet beslutar i enlighet med dessa. Beslutet skickas till Förvaltningschef Serviceförvaltningen Assentl y: 64911cab1898e27031d50d5e3bdeea7fad6d36fe5f1bb3464cfc58b5eb1d79adce040471863b5e4cb81adc0eabd42081d0042bc8d4cb5a24259c75e20ce10faf Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-05-05 8 (8) Instans Samhällsbyggnadsutskottet

SBU § 23 Information från förvaltningschefen Ärendenummer KS 2026.152 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet godkänner redovisningen av Serviceförvaltningens månadsrapport – mars 2026, daterad den 13 april 2026. Sammanfattning av ärendet Serviceförvaltningen lämnar sedan februari 2024 en månadsrapport till samhällsbyggnadsutskottet i samband med varje sammanträde. Syftet är att öka delaktigheten i Serviceförvaltningens verksamhet och hålla utskottets ledamöter uppdaterade kring viktiga händelser inom förvaltningens verksamhetsområde. Varje månadsrapport innehåller en kortare beskrivning av händelser och förhållanden av mer väsentlig betydelse, information om förändringar i verksamheten samt det ekonomiska läget. Exempelvis händelser som har resultatpåverkan, åtgärder för att minska påverkan, etc. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 27 april 2026. Serviceförvaltningens månadsrapport 2026 – mars, daterad den 13 april 2026. Uppdrag till Serviceförvaltningen avseende VA-verksamheten, daterad den 11 mars 2026. Assentl y: 64911cab1898e27031d50d5e3bdeea7fad6d36fe5f1bb3464cfc58b5eb1d79adce040471863b5e4cb81adc0eabd42081d0042bc8d4cb5a24259c75e20ce10faf Följande handlingar har undertecknats den 11 maj 2026 Protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2026-05-05 §§ 19-23.pdf (158055 byte) SHA-512: fc03a9433e235bf5ca43f7e4a91ed1835622f 1314f0e6f7a4a20dea2d6c6e384cdb4f3f207fc63a1b31 796b0f535e94b0d0f66b8e5f0237826e28556fe2f62a5 Underskrifter 2026-05-07 15:16:51 (CET) Nicklas Olsson nicklas.olsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-08 16:00:49 (CET) Mirza Huremovic mirza.huremovic@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-11 08:15:28 (CET) Karl Filip Andersson filip.andersson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Digitalt justerat protokoll Samhällsbyggnadsutskottet 2026-05-05, §§ 19-23 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: 64911cab1898e27031d50d5e3bdeea7fad6d36fe5f1bb3464cfc58b5eb1d79adce040471863b5e4cb81adc0eabd42081d0042bc8d4cb5a24259c75e20ce10 faf Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-05-04 1 (9) Instans Mötets ärendenummer Skol- och utbildningsutskottet KS 2025.1330 Skol- och utbildningsutskottets protokoll Plats och tid Nils och Holger, Kommunhuset Skurup, den 4 maj 2026, kl. 12.00 Beslutande Ann-Marie Sjöberg (SD), ordförande Loubna Stensåker-Göransson (M), 1:e vice ordförande Magnus Wadstein Alm (S), 2:e vice ordförande Cecilia Svensson (M) Solbritt Lundgren (C), justerare Närvarande ersättare Magnus Book (SD) Claes Lind (M) Andreas Oskarsson (M) Lena Axelsson (S) Mirza Huremovic (S) Övriga närvarande Filip Andersson, nämdsekreterare Lena Planken, förvaltningschef Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef Justerade paragrafer §§ 38–43 Justering Protokollet har justerats digitalt Assently: d8b14a7f6da40118042da1cdf5e944fa83923ff63f65178d71745070e0be2c7ba5cc6b55c3e9be107f933cac92c067072a8a05c24c5f1074dd586e779f06e793 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-05-04 2 (9) Instans Mötes ärendenummer Skol- och utbildningsutskottet KS 2025.1330 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

EL § 24 Ekonomisk Uppföljning 2602 Ärendenummer EL 2026.14 Styrelsens beslut Styrelsen godkänner redovisat resultat och lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Ekonom Carola Rosberg redovisar den ekonomiska uppföljningen per 2026- 02-28. Total prognos för Elverket 2026 är 0,2mkr. Avkastning på justerat eget kapital före bokslutsdispositioner, där är prognosen i dag på 4,2% vilket då innebär att vi inte når upp till ägardirektivets nivå på 8%. Elnät Prognosen är 0,2mkr bättre än budget. Prognosen intäkterna är 1 mkr högre än budget, varav de fasta avgifterna är 0,4mkr (fler abonnemang) och de rörliga avgifterna 0,7mkr pga högre effekt vilket gett högre intäkter. Nätförluster, högre nätförluster när det är kallt eller väldigt varmt. För de opåverkbara kostnaderna har vi en högre elnätsavgift till E.ON pga höjda avgifter, 1,0mkr. För de påverkbara kostnaderna prognostiserat vi idag ingen avvikelse. Bredband Bredband är prognostiserat till 0,0mkr. Intäkterna ligger i dagsläget i linje med budget och kostnaderna har ett plus på 77kkr men vi lämnar en budget i balans. Investeringar En betydligt högre investeringsbudget för 2026, 93,2mkr. Inga större fakturor i början på året utan vi har endast ett utfall på 302kkr. Assently: 8e3b45112164077973b524e230fa5f1308c8ad0d3362abf0cb6af37ba2d227c75438874435cc7965cc0118038ce54e8c908b4cba53db1957f582db527d2ca465 Dokumenttyp Sida Protokoll 4 (10) Mötesdatum 2026-03-26 Balansräkning Tillgångarna är ökat jmf med IB främst på grund av kortfristiga fordringar och kassa/bank. Liten ökning på skulderna, främst på de kortfristiga skulderna.

MB § 25 Dotterbolagens protokoll - anmälan Ärendenummer MB 2026.3 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar godkänna redovisningen av anmälda protokoll. Beslutsunderlag Protokoll Skurupshem AB, daterat den 18 mars 2026. Protokoll Skurups Elverk AB, daterat den 26 mars 2062. Protokoll Skurups Kommunala AB, daterat den 7 april 2026. Protokoll Skurupshem AB, daterat den 7 april 2026. Assently : bab95808603255f567db5b0b4b15751f25dc1c651bbf628e8878443119ddc0bd58da7629bcbd063c02d8ae05d11ac198da6e356b0e1bf59667d23e288cf2d037 Följande handlingar har undertecknats den 5 maj 2026 Protokoll Skurups Kommunhus AB 2026-04-28.pdf (99425 byte) SHA-512: ee68921b75fdf1a3fafd82fb7ac5030af8446 f0b127c6c5cdcd3fa0bd11df2da1e76a8a5b41ec99004d 3ec9b1df4339917c2b07c2169161c475b6afdda91766f Underskrifter 2026-05-05 08:09:49 (CET) Lars Nyström lars.nystrom@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-05 13:33:11 (CET) Magnus Alm magnus.wadsteinalm@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-05 15:50:34 (CET) Karl Filip Andersson filip.andersson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Protokoll Skurups Kommunhus AB 2026-04-28 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: bab95808603255f567db5b0b4b15751f25dc1c651bbf628e8878443119ddc0bd58da7629bcbd063c02d8ae05d11ac198da6e356b0e1bf59667d23e288cf2d 037 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Sida Protokoll 1 (10) Mötesdatum Mötets ärendenummer 2026-03-26 EL 2025.127 Skurups Elverk ABs styrelseprotokoll Plats och tid Kommunhuset, Selma, 2026-03-26, kl. 08.30–11.00 Beslutande Claes Lind, Ordförande Martin Hansson Arne Nilsson, 1:e vice ordförande Lars Nyström Magnus Wadstein Alm, 2:e vice ordförande Roland Hansson Sam-Gregor Stömerstén Närvarande suppleanter Gert-Åke Persson, Suppleant Övriga närvarande Stefan Möller, VD Carola Rosberg, Ekonom Susan Birger, Sekreterare Justerade paragrafer § 23–37 Justering Protokollet har justerats digitalt. Assently: 8e3b45112164077973b524e230fa5f1308c8ad0d3362abf0cb6af37ba2d227c75438874435cc7965cc0118038ce54e8c908b4cba53db1957f582db527d2ca465 Dokumenttyp Sida Protokoll 2 (10) Mötesdatum 2026-03-26 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

SNU § 26 Riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) inom Individ- och omsorgsförvaltningen. Ärendenummer KS 2026.332 Socialnämndsutskottets beslut Socialnämndsutskottet föreslår kommunstyrelsen att Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen (2001.453) KS 2020.866 upphör, samt att anta förslag till riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen (2025:400), inriktning äldre. Sammanfattning av ärendet Biståndshandläggarna fattar beslut enligt den av myndighetsnämnden för Individ- och familjeomsorg upprättade delegationsordningen. Riktlinjerna fastställs genom politiskt beslut. Riktlinjerna ska visa vilken nivå av stöd inom vård och omsorg som normalt beviljas enligt 11 kap. 1 § SoL i Skurups kommun, och tydliggöra vad som räknas som en skälig levnadsnivå. Riktlinjerna fungerar som ett stöd för biståndshandläggare när de bedömer ansökningar. Riktlinjerna begränsar inte den enskildes rätt att söka mer stöd eller möjlighet till individuella beslut som gör avsteg från gällande riktlinje. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-03-23 1 (3) Förvaltning Ärendenummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS 2026.332 Riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) inom Individ- och omsorgsförvaltningen. Förvaltningens förslag till beslut Socialnämndsutskottet föreslår kommunstyrelsen att Riktlinjer för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen (2001.453) KS 2020.866 upphör, samt att anta förslag till riktlinjer för handläggning av bistånd för äldre enligt socialtjänstlagen (2025:400). Sammanfattning av ärendet Riktlinjerna ska visa vilken nivå av stöd inom vård och omsorg som normalt beviljas enligt 11 kap. 1 § SoL i Skurups kommun, och förklara vad som räknas som en skälig levnadsnivå. Riktlinjerna fungerar som ett stöd för biståndshandläggare när de bedömer ansökningar, men begränsar inte den enskildes rätt att söka mer stöd eller få en individuell prövning. Riktlinjerna bygger på arbetssättet IBIC, som gör handläggningen mer likvärdig och ger bättre underlag för planering av insatser. De beskriver vilka kriterier som gäller för olika typer av stöd och hur ofta stödet normalt beviljas. Målet är att skapa rättssäkra beslut som bedöms på samma sätt oavsett handläggare eller bostadsort i kommunen. Riktlinjerna ska också bidra till tydlighet i organisationen och ett bra samarbete som höjer kvaliteten för den enskilde. Biståndshandläggarna fattar beslut enligt den av myndighetsnämnden för Individ- och familjeomsorg upprättade delegationsordningen. Riktlinjerna fastställs genom politiskt beslut. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-03-23 2 (3) Förvaltning Ärendenummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS 2026.332 Konsekvensanalys/Överväganden Inför arbetet med riktlinjerna har efterforskning bedrivits gällande rådande rättspraxis som utgör vägledning i beslutade insatser och bedömning av skäliga levnadsförhållanden Laglighet och kommunens regler och/eller mål Riktlinjerna utgår från rättspraxis, föreskrifter och kommunalt beslutade mål som reglerar arbetet med biståndsbedömning. Riktlinjerna förändras och uppdateras när så påkallas av t.ex. förändringar i gällande lagstiftning/föreskrifter eller politiska intentioner. Ekonomi Stöd, vägledning och rättssäker handläggning generera likabehandling och minimerar kostnad för biståndsinsatser. Samråd Samverkan har genomförts Losam – IFO 2026-03-17. Utvärdering och tidplan för uppföljning Riktlinjerna uppdateras vart tredje år eller vid väsentliga förändringar i lagar eller föreskrifter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad, 2026-03-23 Riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2026:400) inom Individ- och omsorgsförvaltningen. Individ- och familjeomsorgen Anna Palmgren Drago Stojkovic-Stenberg Förvaltningschef Utredningssekreterare Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-03-23 3 (3) Förvaltning Ärendenummer Individ- och omsorgsförvaltningen KS 2026.332 Beslutet skickas till Individ- och omsorgsförvaltningen Anna Palmgren, Förvaltningschef Ulrika Persson, bitr förvaltningschef Malina Nilsson, IFO-chef Maria Elmstedt, Enhetschef Damir Babic, Vård och Omsorgschef Riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) inom Individ- och omsorgsförvaltningen Inriktning äldre Fastställd av Datum Ärendenummer Kommunstyrelsen 2026-05-26 KS 2026.332 Dokumentansvarig Gäller fr.o.m. Version Utredningssekreterare 2026-07-01 2026 Uppdateras senast Vid behov Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 2 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Innehållsförteckning Riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) inom Individ- och omsorgsförvaltningen Inriktning äldre 1 Riktlinjernas syfte och tillämpning 4 Socialtjänstlagen (2025:400) 4 Barnkonventionen och barnperspektivet 5 Förhandsbesked 6 Tidsbegränsning och uppföljning av beslut 6 Ändring av gynnande beslut 7 Ansvarsfördelning mellan kommuner 8 Omsorg om äldre och personer med funktionshinder 8 Bostäder för äldre 8 Samverkan 9 Anhörigstöd 9 Våld i nära relationer 9 Avgifter 10 Lex Sarah och rapporteringsskyldighet 10 Generellt om att bedöma behov 10 Individens behov i centrum 11 Handläggning av ärenden 13 Ansökan/anmälan 13 Utredning 14 Beslut 14 Överklagande av beslut 15 Individuell genomförandeplan 15 Uppföljning 16 Biståndsbeslut utanför kontorstid 16 Företrädare för den enskilde 16 Tolk 17 2 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 3 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Person bosatt i annat land 17 Utlandssvenskar 17 Utländska medborgare som vistas i Sverige 18 EU-medborgare 18 Inte EU-medborgare 18 Krav på gemensamt ansvarstagande 18 Insatser som är biståndsbedömda 19 Företrädare i form av god man/förvaltare 19 Tandvårdsintyg 20 Välfärdsteknologi och digitalisering 20 Livsområden inom IBIC 21 1. Lärande och att tillämpa kunskap (till exempel att lösa problem, fatta beslut) 21 2. Allmänna uppgifter och krav (till exempel att genomföra daglig rutin, hantera stress) 21 3. Kommunikation (till exempel att förstå information, uttrycka sig, konversera) 22 4. Förflyttning 22 5. Personlig vård 23 6. Hemliv 25 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer 30 8. Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv 31 9. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv 31 Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde 33 Hushållstjänster med skattereduktion 35 Bostäder för äldre 36 Insatser utan behovsbedömning; trygghetslarm, matdistribution, dagverksamhet Gläntan och socialt stöd 39 3 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 4 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) inom Individ- och omsorgsförvaltningen Här presenteras riktlinjer för hur bistånd och insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) handläggs och erbjuds inom Vård och omsorg i Skurups kommun. Riktlinjerna utgår från rättspraxis, föreskrifter och kommunalt beslutade mål som reglerar arbetet med biståndsbedömning. Riktlinjerna förändras och uppdateras när så påkallas av till exempel förändringar i gällande lagstiftning eller politiska intentioner. Riktlinjernas syfte och tillämpning Riktlinjerna ska i första hand ses som en vägledning för de biståndshandläggare som handlägger och beslutar om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). Insatserna beviljas utifrån 11 kap. 1 § SoL och riktlinjerna definierar vad som är skäliga levnadsförhållanden i normalfallet men ska inte tolkas som absoluta regler. Enligt socialtjänstlagen ska en individuell behovsprövning alltid göras och om sakliga skäl föreligger motiverar detta avsteg från riktlinjerna. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt att ansöka om bistånd som går utöver riktlinjerna och rätten att få en individuell prövning av sin ansökan. Riktlinjerna ska ange vilka kriterier som gäller för rätt till ett visst stöd samt i vissa fall med vilken frekvens stödet beviljas i normalfallet. Kommunens invånare ska behandlas lika oavsett vilken handläggare man möter och oberoende av var man är bosatt i kommunen. Riktlinjerna ska främja likabehandling gällande bistånd samt förutsättningar för rätt till bistånd. Riktlinjerna förtydligar hur Skurups kommun ska tillämpa arbetet med bistånd effektivt, med kvalitet och på ett rättssäkert sätt. Riktlinjerna ska också bidra till en ökad tydlighet i organisationen och skapa förutsättningar för fortsatt gott samarbete och därmed öka kvaliteten för den enskilde. Biståndshandläggarna beslutar enligt den av myndighetsnämnden för Individ- och familjeomsorg beslutad delegationsordningen. Riktlinjerna fastställs genom politiskt beslut. Socialtjänstlagen (2025:400) Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag som ger kommunen stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I lagen anges målen för verksamheten och vilka resultat som ska uppnås men inte hur detta ska uppnås. 4 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 5 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 I 2 kap. 1 § SoL anges att ” Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet”. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande vid handläggning av ett ärende. Det är den enskilde själv som bestämmer om denne ska tacka ja eller nej till bistånd eller överklaga om denne inte är nöjd med beslutet. Det är alltid biståndshandläggarens uppgift att försöka motivera den enskilde att ta emot en insats när behov föreligger. Insatserna måste anpassas efter den enskildes förutsättningar och behov. Rätten att få sitt behov prövat som bistånd regleras i 11 kap. 1 § SoL: ”[…] Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna.” Syftet med bestämmelsen är att tillförsäkra den enskilde rätt till stöd och hjälp från samhällets sida, när den enskilde på grund av bristande förmågor, funktionshinder, ålder eller annan liknande omständighet befinner sig i en situation som gör att insatser från samhällets sida är nödvändiga. Med begreppet skäliga levnadsförhållanden enligt 11 kap. 1 § SoL avses de olika personliga behov som den enskilde inte kan tillgodose själv eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Den enskilde ska enligt SoL tillförsäkras skäliga levnadsförhållande genom insatserna. Socialtjänstlagen är en ramlag vilket innebär att lagstiftaren inte har preciserat vad skäliga levnadsförhållande innebär utan det har lämnats öppet för tolkning av de som ska tillämpa lagen. Begreppet skäliga levnadsförhållande kan därför huvudsakligen utläsas av rättspraxis och innebär att den generella nivån för skäliga levnadsförhållanden förändras kontinuerligt. Skäliga levnadsförhållande ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på det beviljade stödet. Vad som är skäliga levnadsförhållande måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes personliga behov. Barnkonventionen och barnperspektivet FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är sedan 1:e januari 2020 del av svensk lag. Individ- och familjeomsorg och Vård och omsorg har ärenden som inte rör barnet i första hand, såsom biståndsinsatser i hemmet, men i sådana fall tas indirekt hänsyn till barnets behov eller intresse i hushåll där barn kan förekomma. I dessa situationer är det särskilt viktigt att synliggöra 5 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 6 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 barnets behov och situation för föräldrarna. Handläggare vid myndighetsenhetens barn och familj kan vara behjälpliga att synliggöra koppling till barnets intresse. Det kan även handla om att barn riskerar fara illa i en viss miljö och som föranleder ”Anmälan om barn som far illa”. Förhandsbesked Ansökan om insatser i annan kommun regleras också i SoL. Den som har en hög ålder, funktionshinder eller en allvarlig sjukdom som medför ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser dygnet runt och önskar flytta till Skurups kommun, får ansöka om insatser på samma sätt som om den enskilde vore bosatt i Skurups kommun. Att behovet redan är tillgodosett i hemkommunen får inte beaktas vid prövningen. Hemkommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som inflyttningskommunen kan behöva för att kunna pröva ansökan. Syftet med bestämmelsen är att förverkliga målen om valfrihet och självbestämmande för människor med stora behov av vård och omsorg. Att själv kunna välja bostadsort utgör en central del av valfriheten och självbestämmandet. Det är viktigt att utredningen sker i nära samverkan med den enskilde eller dennes eventuella företrädare och att det står klart att det är den enskildes uttryckliga vilja att flytta. Tidsbegränsning och uppföljning av beslut I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och handbok för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, anses det vara lämpligt att tidsbegränsa besluten i Skurups kommun om behovet av insatserna antas kunna förändras över tid. Däremot anses det mindre lämpligt att tidsbegränsa andra former av insatser, som exempelvis beslut om särskilt boende. Beslut ska följas upp för att få fram ett underlag för bedömning om insatsen ska fortsätta, förändras eller avslutas. Myndighetsnämnden för Individ- och familjeomsorg har ansvar för att följa upp att och hur beviljade insatser utförs, att insatserna tillgodoser den enskildes behov av hjälp och stöd, att verkställigheten sker i enlighet med beslutet och med hänsyn till den enskildes medinflytande samt är av god kvalitet. Biståndsbeslut ska följas upp i god tid innan de upphör att gälla. 6 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 7 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Viktiga underlag vid uppföljningen är gällande bistånd och hur det blivit tillgodosett genom genomförandeplanen. Beslut om insatser som pågår under längre tid, följs upp minst en gång per år. Om behoven förändrats väsentligt eller genom klagomål från den enskilde, kan det finnas anledning att följa upp beslutet tidigare. Ändring av gynnande beslut Huvudregeln är att beslut, både tillsvidare och tidsbegränsade, inte kan ändras till den enskildes nackdel eller återkallas. Från denna huvudregel finns vissa undantag. Ändring av beslut får ske när särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara grundat på följande undantag från huvudregeln: Tvingande säkerhetsskäl = Om det föreligger tvingande säkerhetsskäl, exempelvis vid hälsofara. Principen om tvingande säkerhetsskäl utgör en legitim grund för återkallelse av gynnande beslut. Vilseledande uppgifter från den enskilde. = Om ett beslut fattats med ledning av vilseledande eller oriktiga uppgifter som den enskilde själv, eller annan, har lämnat. Principen om vilseledande uppgifter inkluderar utelämnande av uppgifter såväl som lämnande av falska uppgifter. Omprövningsförbehåll = Ändring av beslut kan ske om beslutet har försetts med förbehåll om omprövning. När ett beslut förses med förbehåll som ska påverka giltigheten är det viktigt att den enskilde får tydlig information om vad förbehållet innebär. Det är avgörande för möjlighet till omprövning/återkallelse att det tydligt framgår i beslutet vad förbehållet innebär. Exempel på förbehåll om omprövning kan bl a vara: - Att beslutet kan komma att ändras vid väsentligt förändrade förhållanden i den enskildes hälsotillstånd, hjälpbehov eller övriga förhållanden som gällde vid tidpunkten för ursprungsbeslutet. - Att den enskilde tackar nej till erbjuden insats upprepade gånger kan exempelvis vara en indikation på ett sådant förändrat hjälpbehov. Förbehåll om omprövning kan skrivas med i de beslut där det anses lämpligt utifrån rådande förhållande vid tidpunkten för beslutsfattandet. Beslut som omprövas kan komma att utökas, minskas eller avslutas helt. Den enskilde har rätt att ansöka om insatsen på nytt efter det att beslutet har omprövats och en prövning ska i så fall ske utifrån rådande förhållanden vid det nya ansökningstillfället 7 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 8 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Ansvarsfördelning mellan kommuner Ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp till enskild regleras också i SoL. Enligt bestämmelserna ska bosättningskommunen ha ansvar för stöd- och hjälpinsatser oavsett om den enskilde vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun. Vistelsekommunen kan dock i vissa fall bli skyldig att bistå med utredning och verkställighet av en insats. Grundprincipen är att vistelsekommunen har det yttersta ansvaret för stöd och hjälp enligt SoL i akuta situationer. Omsorg om äldre och personer med funktionshinder Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen gäller alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt SoL. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas så att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) 2 kap. 3 § SoL. För att uppnå det behöver äldreomsorgen bland annat värna om och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. I Skurups kommun ska verksamheterna inom äldreomsorgen i enlighet med Vision 2045 inriktas på att den äldre utifrån sina egna förutsättningar känner välbefinnande och livskvalitet med de insatser som ges. I samband med att en insats ges ska äldreomsorgen verka för att den äldre personen känner trygghet och meningsfullhet samt att verksamheten i övrigt bidrar till denna upplevelse. För att den enskilde ska kunna uppleva meningsfullhet i sin tillvaro krävs delaktighet och inflytande i biståndsprocessen och genomförandeplanen. Biståndshandläggaren ska på ett tydligt sätt informera den enskilde om olika former av insatser som kan erbjudas i och utanför hemmet, vad den enskilde kan ansöka om, hur riktlinjerna är utformade i kommunen och på vilket sätt den enskilde kan uppnå en skälig levnadsnivå. Bostäder för äldre Den enskilde har ansvar för sin livssituation och för sina beslut, vilket innebär ett eget ansvar att själv planera för sitt åldrande och försöka tillgodose sina behov. Det kan till exempel handla om att byta bostad när den nuvarande inte motsvarar behoven, se till att bostaden är bobar samt att ta del av information 8 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 9 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 om olika boendeformer för äldre samt de aktiviteter och hjälpinsatser som finns att tillgå i kommunen. Samverkan Den 1 januari 2018 trädde ”Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård” i kraft. Syftet med denna lag är att stärka patientens delaktighet och självbestämmande i den fortsatta planeringen av insatser i hemmet. Lagen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Samverkan blir aktuellt om den enskilde har behov av samtidiga insatser från fler än socialtjänsten. Kommunens verksamheter ska samarbeta så att den enskildes behov kan tillgodoses på bästa sätt. För att den enskilde ska känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn. All samverkan med andra måste grunda sig på ett samtycke från den enskilde. En Samordnad Individuell Vårdplan (SIP) kan upprättas när det finns behov av insatser från flera vårdgivare till exempel hemtjänst, hälso- och sjukvård i hemmet, primärvård, habilitering, LSS och psykiatri. Anhörigstöd Kommunen ska i enlighet med SoL erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, är äldre eller närstående som stödjer någon som har ett socialt eller psykiskt funktionshinder. Det är den som är i behov av omvårdnad som ansöker om stöd- och hjälpinsatser som direkt berör den enskilde, även om syftet är att avlasta den anhörige som vårdar. Den anhörige som vårdar kan också ansöka om stöd- och hjälpinsatser för egen del. Våld i nära relationer Äldre som utsätts för hot och våld i en nära relation ska särskilt uppmärksammas. I Skurups kommun är det Myndighetsnämnden för Individ- och familjeomsorg som har huvudansvaret för stöd och insatser samt samordningen av frågor kring våld i nära relationer. Rutiner kring våld i nära 9 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 10 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 relationer finns inom Individ- och familjeomsorg. Det är av stor vikt att alla medarbetare inom individ- och omsorgsförvaltningen har kunskap om våld i nära relationer för att kunna upptäcka behov och vägleda utsatta individer till rätt stöd och hjälp. Avgifter Riksdagen reglerar genom lagstiftning vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd. Att utreda och besluta om den enskildes avgift för hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende är ett myndighetsbeslut. Beslut om avgift utreds och fastställs enligt 32:a kap SoL. Utgångspunkten i lagstiftning är att de samlade avgifterna för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt kommunal hälso- och sjukvård inte får vara så stora att den enskilde inte har tillräckligt med medel för sina personliga behov och normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett lagstadgat minimibelopp. Lex Sarah och rapporteringsskyldighet Var och en som är verksam inom omsorg om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska genast anmäla detta till nämnden (27 kap. 2 § SoL). Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd gällande anmälan av missförhållanden i omsorgen om äldre och funktionshindrade, ”Lex Sarah” SOSFS 2011:5 (S). Kommunen är skyldig att rapportera beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum samt beslut där verkställighet avbrutits och inte återupptagits inom tre månader till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och Kommunfullmäktige. Generellt om att bedöma behov I SoL framgår det att den enskilde har det primära ansvaret för att klara sin försörjning och livsföring på egen hand. Det förutsätts att var och en utnyttjar de möjligheter som står till buds innan det finns möjligheter att få bistånd från samhället. I biståndsbedömningen ska det konsekvent ingå ett övervägande om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Stödmöjligheter från individens eget 10 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 11 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 nätverk och samhällets övriga stödresurser ska undersökas i samband med behovsprövning. Det är viktigt att dessa möjligheter utreds innan bistånd beviljas. Olika former av stöd till anhöriga och närstående eller frivilliginsatser kan bidra till att anhöriga lättare kan klara av att hjälpa. I utredning och beslut ska även den enskildes resurser och möjligheter att själv delta i göromålen beaktas. Eftersom SoL är en ramlag specificeras inte i detalj med vilka insatser kommunen ska möta det enskilda behovet utan detta måste bedömas individuellt i varje enskilt ärende. Behovsbedömningsprocessen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens insatser. Arbetet med att bedöma rätten till bistånd handlar i korthet om att söka svar på följande frågor: • Vilket behov föreligger? • Hur ser aktuella förhållanden ut? • Kan den enskilde själv tillgodose behovet eller kan det tillgodoses på annat sätt än genom socialtjänsten? • Behövs biståndet för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå? • Hur ska biståndet utformas för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå? • Vilka insatser kan erbjudas för att stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv? Vid bedömning av vilken insats som kan komma ifråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter, såsom insatsens lämplighet, den enskildes önskemål samt kostnaden för denna i jämförelse med andra insatser av likvärdig karaktär. Det kan inte finnas en obegränsad frihet för den enskilde att välja sociala tjänster oberoende av omfattning och kostnad. Biståndsbeslutet styr och anger ramarna för insatserna. Inom ramen för de beviljade insatserna har den enskilde ett inflytande över hur insatsen ska utföras. Individens behov i centrum Skurups kommun arbetar enligt Socialstyrelsens modell Individens behov i centrum (IBIC). Modellen handlar om att arbeta utifrån ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, med en strukturerad dokumentation. 11 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 12 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 IBIC handlar om att det är individens behov som ska styra vilka insatser som ska erbjudas och hur de ska utformas. Att utreda och arbeta systematiskt utifrån behov istället för insatser ska bidra till att göra äldreomsorgen mer likvärdig och rättssäker under hela processen från ansökan, utredning, planering, till genomförande och uppföljning. Med ett behovsinriktat arbetssätt kan inte insatsen formuleras i förväg utan först efter det att en behovsinventering har gjorts. I IBIC arbetar man utifrån socialtjänstens process för handläggning och dokumentation av individens behov. IBIC omfattar processaktiviteterna: • Aktualisera • Utreda • Besluta • Utforma uppdrag • Genomföra uppdrag • Följa upp IBIC skapar förutsättningar för en likvärdig handläggning och för ett bättre underlag för planering av genomförandet. Det blir också möjligt att följa upp resultat, mål och kvalitet. Uppföljningsresultaten ger underlag för verksamhetsuppföljning, organisering och resursplanering utifrån individernas behov. Det ger också underlag för nationell statistik. Det gemensamma språket ICF utgår från en internationell klassifikation som beskriver funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Genom att använda ICF är det möjligt att beskriva individens situation både fysiskt, psykiskt och socialt. Individens behov blir då synliggjorda och uppmärksammade, vilket ger stöd vid val av lämpliga insatser. Det blir också synligt vilken kompetens som behövs för att tillgodose individens behov samt för att stärka individens egna resurser. Livsområden inom IBIC: 1. Lärande och att tillämpa kunskap (tex att lösa problem, fatta beslut) 2. Allmänna uppgifter och krav (tex att genomföra daglig rutin, hantera stress) 3. Kommunikation (tex att förstå information, uttrycka sig, konversera) 4. Förflyttning (tex att ändra ställning, lyfta och bära föremål) 12 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 13 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 5. Personlig vård (tex att tvätta sig, sköta kroppsvård, sköta toalettbehov, klä sig, äta, dricka) 6. Hemliv (tex att skaffa varor och tjänster, utföra hushållsarbete) 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer (tex att skapa och behålla relationer) 8. Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv (tex utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv) 9. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (tex fritid, religion, rösta) 10. Känsla av trygghet (tex att känna sig trygg i bostaden) 11. Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer en närstående (en person som vårdar eller stödjer den enskilde) Handläggning av ärenden Med handläggning av ärenden avses all den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ett individuellt ärende. Handläggningen ska vara av god kvalitet. I Skurups kommun är det en biståndshandläggare som tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer individens behov, beslutar om, samt följer upp insatser. Till stöd för handläggning av ärenden hänvisas till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:5 samt Socialstyrelsens handbok för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 2015. Det finns rutiner för handläggning och dokumentation av ärenden samt rutin för hur uppgifter lämnas mellan den som fattat beslut och den som svarar för utförandet av beslutad insats. Rutiner finns för uppföljning och utvärdering av beslutad insats. Ansökan/anmälan Ansökan om bistånd ska alltid komma från den enskilde, som kan ta hjälp av närstående, godman eller förvaltare. Ansökan kan vara skriftlig, digital eller muntlig. För att den enskilde ska kunna söka bistånd för att få sina behov tillgodosedda krävs att denne har sin dygnsvila och är folkbokförd i Skurups kommun. 13 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 14 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Biståndshandläggaren ska göra klart för sig om det är fråga om en anmälan/ansökan eller ett rådgivande samtal. Vid minsta tveksamhet ska detta diskuteras med den enskilde. Biståndshandläggaren ska alltid informera den enskilde om dennes rätt att ansöka om bistånd även om ansökan går utanför kommunens generella riktlinjer. Vid beslut om insatser som går utöver vad som anges i dessa riktlinjer ska i utredningen klart och tydligt anges vilken beslutsmotivering som ligger till grund för beslutet. Utredning En utredning grundar sig på den enskildes ansökan. En skriftlig bekräftelse ska alltid lämnas till den enskilde med tydlig information om vad ansökan omfattar. Den enskildes situation ska utredas i enlighet med de krav som fastställts i lagar och föreskrifter på en utrednings innehåll. Den enskildes behov ska utredas och beskrivas i utredningen. Hänsyn tas enbart till den enskildes behov, andra omständigheter som till exempel ekonomiska faktorer eller det ordinära boendets utformning och skick är inte av relevans för bedömningen av behovet. Individuell bedömning görs utifrån den enskildes behov i varje enskilt ärende. Vid bedömning ska också kostnaden för insatsen vägas in i förhållande till andra insatser som bedöms tillgodose den enskildes behov. Om den enskilde har omfattande vårdbehov kan ansökan om hemtjänstinsatser avslås med hänvisning till att behovet kan tillgodoses genom särskilt boende och att hemtjänstinsatsen har en merkostnad som inte är oväsentlig för kommunen. Beslut Beslut ska vara skriftligt, tydliga och begripliga för den enskilde. Av beslutsunderlaget ska alltid framgå: • Vad den enskilde ansökt om. • Vilka insatser som beviljats och omfattningen av dessa. • Målet med insatserna. • För hur lång tid beslutet gäller. • Förbehållsskrivning • Motivering till eventuellt avslag av hela eller del av ansökan. 14 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 15 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 • Hur avslagsbeslut kan överklagas. Överklagande av beslut Beslut om bistånd enligt SoL kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Överklagandet ska ske skriftligt och lämnas eller skickas till Individ och familjeomsorgen, Skurups kommun. Överklagan skall ha inkommit till Individ och familjeomsorgen i Skurups kommun inom 3 veckor räknat från den dag den enskilde tog del av beslutet. Om överklagandet inkommit inom rätt tid, görs en omprövning av aktuellt beslut. Det innebär att den som fattat beslutet tar ställning till om det finns skäl att ändra tidigare fattat beslut. Om ingen ändring görs, eller om ändringen inte helt motsvarar det den enskilde ansökt om, skickas överklagandet vidare till Förvaltningsrätten för prövning. Ett beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär innebär att domstolen kan pröva både lagligheten och lämpligheten av ett beslut. Domstolen kan göra en fullständig omprövning av hela beslutet och sätta ett nytt beslut i stället för det tidigare. Om den enskilde har behov av ytterligare upplysningar eller har behov av hjälp med att överklaga, kan den enskilde kontakta handläggande tjänsteman/biståndshandläggare, eller dennes närmaste chef vid Individ och familjeomsorgen i Skurups kommun, i enlighet med Förvaltningslagen. Individuell genomförandeplan Efter att ett beslut fattats skickas ett uppdrag till utföraren som ska upprätta en individuell genomförandeplan tillsammans med den enskilde. Genomförandeplanen ska konkret beskriva önskemål och hur/när insatserna ska utföras. Målen i genomförandeplanen ska bygga vidare på de mål som har fastställts för insatsen under handläggningen. Målen ska ha en tydlig koppling till den enskildes vardagssituation och ge uttryck för vad som är realistiskt att uppnå i fråga om den enskildes förmåga. Biståndshandläggaren ansvarar för att följa upp att genomförandeplanen upprättas inom föreskriven tid och att den överensstämmer med uppdraget. 15 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 16 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Uppföljning Ärendet följs upp kontinuerligt. Uppföljning kan ske via telefon/besök mellan biståndshandläggare och den enskilde. Vid förändrade behov ska utföraren upplysa handläggaren om detta för ny bedömning i ärendet. Biståndsbeslut utanför kontorstid Bistånd till korttidsplats enligt SoL kan i undantagsfall bli aktuellt om maka/make/närstående som vårdar sin anhörige själv blir sjuk och hamnar på sjukhuset och det inte finns andra anhöriga/närstående som kan ersätta den insjuknade fram till nästkommande vardag. Det kan också förekomma andra situationer där ett jourbeslut kan vara nödvändigt till exempel. utökad hjälp i hemmet. Det ska alltid göras en individuell bedömning. Huvudregeln är att bedöma om behovet kan tillgodoses på annat sätt. I Skurups kommun har inte biståndshandläggarna jour på kvällar, nätter och helger. I normalfallet uppstår ytterst sällan behov av insatser utanför kontorstid. Behov av akuta insatser som uppkommer utanför kontorstid och som kräver beslut och åtgärd, exempelvis i form av korttidsplats, förstärkt/kartläggande hemtjänst och utökad hjälp i hemmet, beslutas av chef i beredskap. I de fall chef i beredskap fattar ett beslut om bistånd, ska detta meddelas enhetschef för biståndsenheten vid Individ- och familjeomsorg, första påföljande vardag för vidare planering och administrering. Beslutet gäller fram till första påföljande vardag, biståndshandläggarna ansvarar för att registrera besluten i Treserva och följa upp ärendet, planera vidare, samt fatta beslut framåt utifrån den enskildes behov. Företrädare för den enskilde Ansökan om bistånd ska alltid komma från den enskilde, som kan ta hjälp av närstående, godman eller förvaltare. Ansökan kan vara skriftlig, digital eller muntlig. För att den enskilde ska kunna söka bistånd för att få sina behov tillgodosedda krävs att denne har sin dygnsvila och är folkbokförd i Skurups kommun. Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, ska nämnden anmäla till detta till överförmyndaren. Anmälan görs i form av behov av god man eller förvaltare. Beslut i ärenden rörande 16 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 17 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 anordnande av godmanskap och förvaltarskap enligt föräldrabalken fattas av domstol, Tingsrätt är första instans. Tolk Av förvaltningslagen framgår att när en myndighet har kontakt med personer som inte behärskar svenska bör myndigheten vid behov anlita tolk. Biståndshandläggaren ska förvissa sig om att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnats. Såvida inte en fullständig förståelse i kommunikationen kan säkerställas på annat sätt bör en auktoriserad tolk anlitas. Tolktjänst på distans via digital teknik är det prioriterade alternativet vid behov av språktolk. Person bosatt i annat land Ansökan om särskilt boende från person boende i Norden Den nordiska konventionen gäller för alla personer som är bosatta i ett nordiskt land och också för alla nordiska medborgare oavsett bosättningsland. I den nordiska konventionen regleras bland annat flyttning till annat nordiskt land för personer som behöver långvarig behandling eller vård. Utlandssvenskar Svenska medborgare bosatta utomlands som avser flytta tillbaka till Sverige, och behöver omfattande vård eller särskilt boende, har inte samma rättigheter enligt SoL som personer boende i annan kommun i Sverige. Socialtjänstlagens tillämplighet styrs av vistelsebegreppet och det innebär att lagen blir tillämplig först när den enskilde vistas i Sverige. Svenska medborgare bosatta utomlands kan med andra ord inte med stöd av SoL begära samma behandling av sin ansökan som personer som är bosatta i en svensk kommun. Utländska medborgare som vistas i Sverige Utländska medborgare med permanent uppehållstillstånd ska behandlas som svenska medborgare vad gäller insatser enligt SoL. Vistelsebegreppet innebär att utländska medborgare som vistas i Sverige tillfälligt, det vill säga som turister eller besökande och utan avsikt att arbeta 17 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 18 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 här, har vid en akut situation rätt till nödvändiga insatser tills personen ifråga kan resa hem till hemlandet. EU-medborgare Pensionär som är EU-medborgare har rätt till fri rörlighet inom EU länderna. En förutsättning för den fria rörligheten är att personerna har en heltäckande sjukförsäkring som gäller vistelselandet och att de visar att de har tillräckliga resurser för att klara sin och sina familjemedlemmars försörjning. Dessa krav gäller dock inte pensionärer som avslutat sin yrkeskarriär i Sverige. Pensionärer som ska stanna i Sverige längre än tre månader omfattas av krav på registrering hos Migrationsverket. Pensionerade EU-medborgare som har uppehållsrätt ska likabehandlas med svenska medborgare. Rätten till likabehandling gäller också för rätten till socialt bistånd. Inte EU-medborgare Asylsökande har rätt att få sin ansökan om bistånd prövad enligt SoL. Asylsökande hänvisas till Migrationsverket för biståndsbedömning. Ansökan prövas utifrån de individuella förhållandena men får inte avvisas enbart med hänvisning till att permanent uppehållstillstånd saknas. Krav på gemensamt ansvarstagande Av äktenskapsbalken framgår att makarna ska, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Det innebär att stöd med hushållsgöromål inte beviljas när den enskilde lever i hushållsgemenskap med annan vuxen som har förmåga att utföra detta. Även på hemmavarande barn över 18 år ställs krav på ett gemensamt ansvarstagande för hushållsgöromål. Att leva i gemensamt hushåll innebär inte något krav att ta ansvar för den funktionshindrades personliga omvårdnad. Insatser som är biståndsbedömda En väl fungerande hemtjänst är grunden för att äldre och funktionshindrade ska ha möjlighet att kunna bo kvar i sin bostad. Alla som har hemtjänst ska känna sig trygga med den vård och omsorg som ges i hemmet. Hemtjänst innehåller såväl 18 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 19 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 service- och omvårdnadsinsatser som insatser för att stimulera social kontakt och aktivering. Insatserna ska i möjligaste mån utföras tillsammans med den enskilde för att bevara och återfå funktionsförmågor. Den enskildes resurser och möjlighet att själv delta i göromålen ska beaktas i utredning och beslut och det ska framgå av utredningen om den enskilde förmår att utföra vissa delar av insatsen själv. Vissa insatser kan också beviljas i syfte att avlasta anhöriga i omvårdnadsarbetet. Insatserna ska utformas i samråd med den enskilde, vara flexibla och så långt det är möjligt tillgodose den enskildes önskemål. Biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett så självständigt liv som möjligt. Alla åtgärder som kan bidra till detta ska övervägas, t.ex. bostadsanpassning, byte av bostad eller tekniska hjälpmedel. När den enskilde är i behov av stora omvårdnadsinsatser med omfattande stöd i det dagliga och på natten ska alltid särskilt boende diskuteras som ett alternativ. Här nedan beskrivs de vanligast förekommande biståndsinsatserna, men detta begränsar inte rätten att ansöka om annan form av stöd. Omfattning och frekvens av stöd ska bedömas individuellt. Den vägledning som redovisas nedan gäller vid ”normala förhållanden”. Avsteg kan och ska göras när det är motiverat. Biståndsinsatser som inte nyttjas, ska omprövas då behov ej bedöms föreligga. Företrädare i form av god man/förvaltare Om den enskilde har företrädare ska handläggare inhämta kopia på tingsrättens förordnande från den enskilde eller företrädaren. Handläggaren ska dokumentera i personakten vilka delar uppdraget omfattar avseende att bevaka rätt, sörja för person och/eller förvalta egendom. Om utförare får kännedom om att företrädare har utsetts eller byte har skett ska utförare meddela handläggare. Handläggaren och utförare ska uppmärksamma och anmäla behov av god man/förvaltare till överförmyndaren. Om det förekommer allvarliga brister i hur företrädaren utför sitt uppdrag ska anmälan göras till Överförmyndarenheten. Anmälan kan göras av både handläggare och enhetschef hos utförare. 19 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 20 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Tandvårdsintyg Enligt tandvårdslagen (1985:125) har Region Skåne ansvar för att bedriva uppsökande verksamhet till vissa äldre och/eller funktionsnedsatta personer. Detta innebär att avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning årligen ska erbjudas de personer som ingår i målgruppen. Kommunerna ansvarar för att identifiera de som är berättigade till tandvårdsintyg bland de personer som har insatser enligt hälso- och sjukvårdslag (1982:763), socialtjänstlag (2025:400) eller lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Biståndshandläggarna har ansvar att fråga brukare de kommer i kontakt med om tandvårdsintyg, i de fall där det kan göras troligt att tandvårdsintyg är tillämpligt. Biståndshandläggarna utfärdar tandvårdsintyg till de brukare som de kommer i kontakt med, för brukare som bor på särskilt boende ansvarar den sjuksköterska som är stationerad där, för brukare med HSL-insatser ansvarar både sjuksköterska och biståndshandläggare för tandvårdsintyget. Kriterierna för att beviljas tandvårdsintyg är bland annat omfattande omvårdnadsbehov med insatser minst tre gånger om dagen samt tillsyn på natten som kan bestå av ett trygghetslarm. Med varaktigt omvårdnadsbehov menas ett behov som förväntas kvarstå i minst ett år. Fullständiga kriterier finns på Regionens hemsida. Välfärdsteknologi och digitalisering Skurups kommun arbetar aktivt med att införa och utveckla befintlig välfärdsteknik, vilket ses som en naturlig del av vård och omsorg. Välfärdsteknik omfattar digitala lösningar som syftar till att stärka individens trygghet, självständighet, delaktighet och livskvalitet. I kommunen erbjuds flera former av välfärdsteknik, bland annat mobila trygghetslarm, digitala hembesök och kamerabaserad tillsyn under natten. Dessa lösningar möjliggör en mer flexibel och individanpassad omsorg, där medborgaren ges större valfrihet och möjlighet att påverka hur stödet ska utformas. Genom att använda tekniken på ett genomtänkt sätt kan vi skapa en ökad känsla av trygghet, samtidigt som vi stärker individens självbestämmande och delaktighet i sin egen vardag. Målet med att använda välfärdsteknik är att erbjuda en modern och hållbar omsorg där individens behov står i centrum. Tekniken ska bidra till att höja 20 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 21 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 kvaliteten i verksamheten, förbättra tillgängligheten till stöd och insatser samt effektivisera arbetssätt och resursanvändning. Det är viktigt att varje insats utformas med respekt för den enskildes integritet och att tekniken används först när det är lämpligt och med den enskildes samtycke. Digital teknik ska systematiskt beaktas som ett första alternativ i de fall där den bedöms kunna främja individens trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet. Detta gäller såväl under handläggningen av insatser som vid det praktiska genomförandet. Livsområden inom IBIC 1. Lärande och att tillämpa kunskap (till exempel att lösa problem, fatta beslut) Insatser för att lösa problem, fatta beslut och fokusera sin uppmärksamhet. Kan vara att ge stöd, hjälp och uppmuntran till brukaren som behöver påminnelse, påpuffning för att genomföra aktiviteter. Utförarna har i uppdrag att arbeta främjande och stödja till att bibehålla och underhålla funktioner hos brukaren. Insatserna ges i samband med andra insatser, fast omsorgskontakt har huvudansvaret för planeringen av livsområdet i genomförandeplanen. 2. Allmänna uppgifter och krav (till exempel att genomföra daglig rutin, hantera stress) Insatser för att bl a planera och kunna genomföra den dagliga rutinen. Kan vara att göra upp planer för olika aktiviteter, planera insatser för att genomföra dagliga rutiner. Insatser kan ges i form av konkret veckoplanering, stödjande och uppmuntrande insats för motivering och påminnelse att genomföra aktiviteten. Insatserna ges i samband med andra insatser, fast omsorgskontakt har huvudansvaret för planeringen av livsområdet i genomförandeplanen. 3. Kommunikation (till exempel att förstå information, uttrycka sig, konversera) Insats för att förstå ordagranna och dolda innebörder i talat och skriftligt språk exempelvis kroppsspråk, gester, påståenden med mera. Kan vara stöd att uttrycka sig muntligt eller skriftligt samt även hålla konversation igång. Insatser kan ges i form av stöd och hjälp till kommunicering exempelvis skriva sms, brev, slå ett telefonnummer, läsa text och förklara innebörden. 21 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 22 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 4. Förflyttning Livsområde förflyttning handlar om att röra sig genom att ändra kroppsställning, att gå kortare eller längre sträckor, att förflytta sig från en plats till annan och att använda olika transportmedel. Insatser inom detta område beviljas när den enskilde på grund av nedsatt funktionsförmåga inte längre kan klara av att förflytta sig på egen hand. Insatserna ska i möjligaste mån vara stödjande/tränande för en ökad känsla av självständighet. Förflyttningar inom hemmet beviljas utifrån individuella behov. Om den enskilde har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand och en personal har svårt att vara den enskilde behjälplig, kan hjälp av två personer vara nödvändig vid förflyttning i bostaden. Dubbelbemanning skrivs inte in i beslut om bistånd utan är en fråga mellan hemtjänstpersonal och kommunens rehab då det handlar om att utföra beviljat bistånd på ett sätt som är tryggt och säkert för den enskilde och personal. Om den enskilde nekar till att hjälpmedel bedömt av rehab-enheten används, ges stöd och hjälp till den enskilde efter de förutsättningar som finns enligt bedömning utifrån arbetsmiljölagen. Samtliga förflyttningar som den enskilde har svårigheter att genomföra utanför hemmet skall i första hand tillgodoses genom färdtjänst, sjukresor, eget nätverk. Undantag för detta är för personer boende på trygghetsboende som på egen hand inte kan förflytta sig till gemensamma aktiviteter. I första hand ska förflyttning inom trygghetsboendet utföras av aktivitetsvärdinnor. Om särskilda behov finns kan hemtjänstinsats beviljas för ändamålet. Anledningen till undantaget är att färdtjänst inte kan tillgodose just denna förflyttning. Utevistelse Positiva effekter på hälsan får man bland annat av solljus, luft och fysiska aktiviteter utomhus. Att få möjlighet till utevistelse och att komma ut från sin bostad är för många av stor betydelse. Fysisk aktivitet i form av promenader kan också vara en viktig förebyggande insats som kan höja livskvaliteten för den enskilde och på sikt kan motverka ökat vårdbehov. Den som av fysiska skäl inte kan ta sig ut på egen hand, och sällan kommer ut med stöd på annat sätt, kan få hjälp med detta. Den som av psykiska skäl eller otrygghet har stora svårigheter att ta sig ut på egen hand, beviljas i första hand trygghetslarm med GPS- funktion. Utevistelse kan handla om att få komma ut och sitta på balkongen/uteplatsen eller att kunna ta en promenad runt kvarteret. I Skurups 22 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 23 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 kommun är utgångspunkten att det är skäligt med utevistelse på balkong eller uteplats, promenad upp till två gånger i veckan á 30 minuter. 5. Personlig vård Livsområde personlig vård handlar om att tvätta och torka sig själv, att ta hand om sin kropp, att klä sig, att äta och dricka och sköta sin egen hälsa. Hjälp med personlig vård syftar till att erbjuda den enskilde ett självständigt liv, ökad livskvalitet och trygghet i vardagen samt underlätta för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet. Insatser inom detta område ska beviljas med ett salutogent perspektiv och i möjligaste mån vara stödjande och tränande för en större känsla av självständighet och för att bibehålla funktionsförmågor. Att tvätta hela kroppen/delar av kroppen Den som inte på egen hand kan tvätta hela eller delar av kroppen i samband med dusch eller i samband med daglig hygien, kan beviljas hjälp med detta. Kommunens rehabiliteringspersonal kan göra hembesök för bedömning av eventuellt behov av tekniska hjälpmedel eller bostadsanpassning för att se om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Insatsen dusch beviljas efter en individuell prövning men utgångspunkten är att det är skäligt att få duscha upp till 2 gånger per vecka. Vid särskilda skäl, till exempel inkontinens kan det vara nödvändigt att få hjälp att duscha oftare. Duschhjälp kan bestå av påminnelse, motivering och praktisk hjälp i duschsituationen. I insatsen ingår även upptorkning i badrummet efteråt vid behov. Det är den enskildes ansvar att ordna så att dusch kan genomföras i den egna bostaden. Om bostaden saknar tillgängligt duschutrymme ska i första hand ansökan om bostadsanpassning göras. I andra hand finns möjlighet att hjälp med helkroppstvätt. Att klä på och av sig Hjälp att klä sig handlar om hjälp att klä på sig, sätta på sig kläder på olika delar av kroppen, att välja lämplig klädsel, att sätta på sig strumpor och skor, att klä av sig och att ta av strumpor, skor. 23 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 24 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Kroppsvård och personlig hygien Den som på egen hand ej kan sköta kroppsvård kan få hjälp med detta i form av tandborstning, munvård, kamma håret, smörja in sig på kroppen och rakning dagligen. Hjälp med enklare nagelvård på händerna samt hårtvätt kan göras i samband med dusch. Vid behov av klippning av tånaglar och fotvård måste den enskilde boka detta privat. Den som inte själv kan ringa och göra bokningar kan få hjälp med detta. Den som ej på egen hand klarar att tvätta övre och/eller nedre delen av kroppen morgon- och kväll eller utifrån individuella behov kan få hjälp i form av bistånd. Att sköta toalettbehov Den som på egen hand inte kan sköta toalettbehov kan beviljas hjälp att hantera klädsel i samband med toalettbesök, att rengöra sig efter toalettbesök samt byte av inkontinensskydd, kateterpåse eller stomipåse. Egenvård Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att den enskilde själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan. Till ansökan om bistånd i form av egenvård ska ett skriftligt intyg/beslut från läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bifogas. Av intyget skall framgå vilken hjälp som avses, omfattning och tidsperiod. Innan beslut om bistånd har tagits är utförandet av egenvård ett hälso- och sjukvårdsansvar. Om egenvårdsintyg ej inkommer kan egenvård ej beviljas/utföras. Att äta och att dricka Den som ej kan äta och dricka på egen hand kan beviljas stöd under måltider såsom frukost, lunch, mellanmål och kvällsmat. Det kan handla om ett behov av motivation och stöd under måltiden genom att en person sitter med under måltiden eller behov av praktiskt stöd genom att personen hjälper till att föra mat och dryck till munnen. Stödet kan också innebära att personalen försäkrar sig om att den enskilde får i sig mat och dryck vid måltiden så att dygnsfastan inte blir för lång. 6. Hemliv Livsområde hemliv handlar om att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Insatser inom detta område syftar till att stödja och stimulera den 24 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 25 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 enskilde till att klara av vardagen så självständigt som möjligt samt underlätta ett kvarboende i det egna hemmet. Insatser inom område hemliv kan även beviljas för att avlasta anhörig som tar ett stort ansvar för den enskildes personliga omvårdnad för att underlätta omvårdnadsarbetet. Sysslor såsom renovering, trädgårdsarbete och snöskottning ingår inte. Att städa bostaden Möjlighet finns för den enskilde att anlita RUT-företag för att tillgodose behovet av städ, vilket kan bli mer ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde. Hjälp att städa bostaden beviljas den som är ensam i hushållet och/eller där anhörig inte heller kan städa. Städning beviljas vanligen för bostad om två normalstora rum (sovrum och vardagsrum), kök, hall och badrum. Den enskildes och/eller hushållets gemensamma resurser och förmågor att utföra eller delta i göromålen ska beaktas i biståndsbedömningen. Den enskilde ansvarar för att adekvat städutrustning finns i bostaden. I Skurups kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få sin bostad städad var tredje vecka. Beroende på vad den enskilde själv kan utföra innefattar hjälp med städning dammsugning, våttorkning av golv, dammtorkning av i princip fria ytor, rengöring av kök och badrum. Inom ramen för beviljad städning kan avtorkning av köksluckor (utanpå), garderober (utvändigt), badrumsskåp (utvändigt), dörrar, kyl (invändigt), frys (invändigt), ugn (invändigt) och köksfläkt ingå vid behov, detta inkluderar även avfrostning av frys. För mindre frekventa sysslor enligt ovan, beviljas ingen extra tid. Dessa ska planeras in så att de ryms inom den redan beviljade tiden och ska meddelas i god tid innan till hemtjänst, minst fem arbetsdagar. Vid särskilda hälsoskäl kan det vara nödvändigt att få hjälp med städningen oftare utifrån individuella behov och då kan lättstäd beviljas. Förhållanden som kan påverka behovet kan t.ex. vara inkontinens, grav synskada, demens eller allergi. Insatsen lättstäd syftar till att exempelvis hålla köket rent genom att plocka upp från golvet, torka upp spill och/eller rengöra nedsmutsade ytor i badrummet. Den som ej på egen hand kan städa köksutrymme och köksredskap efter måltid kan få hjälp att diska, fylla/tömma diskmaskin och torka av diskbänk. 25 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 26 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Utgångspunkten i Skurups kommun är att det är skäligt att få hjälp med detta maximalt en gång om dagen, beroende på behov. Saneringsstädning, storstädning och flyttstädning ingår ej. Att bädda sängen Den som av olika skäl inte längre klarar av att bädda sängen på egen hand kan få hjälp med det i form av bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Utgångspunkten i Skurups kommun är att det är skäligt att få hjälp med bäddning en gång om dagen. Att renbädda sängen Den som ej kan bädda rent i sin säng på egen hand kan beviljas hjälp med detta. I Skurups kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få hjälp att bädda rent var tredje vecka. Vid särskilda hälsoskäl, till exempel inkontinensproblem kan det vara nödvändigt att få hjälp med att bädda rent oftare. Att putsa fönster Den som ej på egen hand kan putsa fönster kan beviljas hjälp med detta vid varaktigt hjälpbehov om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Möjlighet finns för den enskilde att anlita RUT-företag för att tillgodose behovet av fönsterputsning, vilket kan bli mer ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde. I Skurups kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få hjälp med att putsa fönster (in- och utvändigt) två gånger per år, för bostad om två rum (sovrum och vardagsrum) och kök. Kostnad för fönsterputsning utgår enligt fastställd taxa, per tillfälle, dock max nivå 3. Att tvätta och torka kläder Den som ej på egen hand kan tvätta och torka kläder ska kunna få hjälp med detta i form av bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. I Skurups kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få hjälp med att tvätta och torka kläder var tredje vecka. Vid särskilda hälsoskäl kan det vara nödvändigt att få hjälp med att tvätta och torka kläder oftare utifrån individuella behov. Förhållanden som kan påverka behovet kan vara t.ex. inkontinens eller grava synproblem. Hjälp med tvätt kan ges om det finns tillgång till tvättmaskin i bostaden eller tvättstuga i anslutning till fastigheten. I annat fall kan personalen vara behjälplig 26 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 27 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 med att skicka tvätten till tvättinrättning där den enskilde själv står för kostnaden. I hjälp med tvätt kan utifrån individuella behov ingå hjälp att boka tvättid, sortera tvätt, tvätta och torka kläder, sänglinne och handdukar, strykning av enstaka plagg och mindre bordsdukar samt vika och lägga in tvätt i skåp/lådor. Mangling eller tvätt av mattor ingår ej. Att avlägsna avfall Den som av olika skäl inte längre klarar av att sortera och bära ut hushållsavfall av olika slag kan få hjälp med avfallshantering om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. I avfallshantering ingår att se till att hushållssoporna bärs ut i tid. Hjälp att avlägsna hushållssopor ingår i beviljat bistånd för den som har dagliga insatser. För den som inte har dagliga insatser är utgångspunkten att det är skäligt med hjälp att slänga hushållssopor utifrån individuella behov, vanligtvis upp till tre gånger i veckan. I avfallshantering ingår hjälp med källsortering av papper, plast, metall och glas. Hjälp att källsortera ingår om sorteringskärl finns i anslutning till fastigheten, eventuell transport till återvinningsstation ombesörjes av den enskilde. Den enskilde ansvarar för att soptunnan placeras där sophämtning kan ske av kommunens sopentreprenörer. Att bereda måltider En god kost är inte bara en livsnödvändighet, den kan också vara dagens viktigaste händelse. Den som ej på egen hand kan bereda måltider såsom frukost, mellanmål, enklare måltid till kvällsmat kan få hjälp med det i form av bistånd om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Hjälpen med att bereda måltider avser hjälp med att bereda enklare måltider såsom att steka korv, koka ägg eller värma färdiglagade rätter. Stödet kan också innefatta påminnelse och uppmuntran att äta. Den som har svårigheter att bereda måltider erbjuds daglig hemlevererans av varm mat mitt på dagen. Matportionerna består av varierad och näringsriktig kost som levereras sju dagar i veckan. Då matdistribution finns att tillgå tillagas inte fullständiga måltider av hemtjänstens personal om inte särskilda skäl föreligger. För den som har matdistribution ingår i servicen lättare hjälp såsom att ta av plasten på förpackningen, ta fram bestick och att erbjuda hjälp med måltidsdryck vid behov. 27 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 28 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Den som har svårigheter att planera och organisera måltider men som klarar av att tillaga måltider på egen hand kan få stöd med måltidsplanering. Om den enskilde har behov av hjälp med att duka fram, äta, duka av eller diska beslutas om bistånd för dessa behov. Att handla/uträtta ärenden Hjälp med att handla eller att uträtta ärenden kan beviljas den som av olika skäl inte klarar av att själv planera inköp, genomföra inköp, ta emot och packa upp varor eller uträtta ärenden på posten, banken m.m. Att skaffa varor och tjänster Den som inte på egen hand kan planera inköp, beställa varor eller ta emot och packa upp varor, kan utifrån individuella behov få hjälp med detta. I Skurups kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få hjälp med inköp av dagligvaror en gång per vecka. Plockning av varor och hemkörning tillgodoses genom hemleverans från affär eller leverantör. Undantag kan göras i särskilda fall tillexempel efter långvarig sjukhusvistelse och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Att handla övriga varor Stöd med att handla övriga varor såsom på apotek eller på systembolag skall tillgodoses genom hemleverans. Den som inte på egen hand kan planera inköp, beställa varor eller ta emot och packa upp varor, kan utifrån individuella behov få hjälp med detta. I Skurups kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få hjälp med inköp av övriga varor en gång per månad. Undantag kan göras i särskilda fall till exempel efter långvarig sjukhusvistelse och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Stöd med att handla varor av annat slag såsom skor, kläder och övrigt skall i första hand ske genom beställning på internet eller i katalog och i annat fall kan det ske i närliggande butik inom Skurups kommun. I Skurups kommun är utgångspunkten att det är skäligt att få hjälp med att handla kläder och liknande två gånger per år. Att utföra bank- och postärenden För den som är beviljad dagligt stöd och hjälp ingår hjälp att ta in post och tidning från den privata brevlådan om det inte kan tillgodoses på annat sätt eller genom anhörig. 28 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 29 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 I första hand ska god man eller närstående utföra bank- och postärenden. På grund av ärendets natur ska kommunens personal vara ytterst försiktiga med att utföra denna typ av hjälp. Grundregeln är att personalen inte ska ha hand om eller hantera den enskildes bankkonto eller andra privata medel. Bankärenden kan beviljas genom ledsagning 1 gång/månad för dem som inte på egen hand kan ta sig till banken. Detta utifrån säkerhets- /trygghetsperspektiv för båda parter. I bedömningen ska hänsyn tas till vad den enskilde själv kan uträtta digitalt (betalservice, autogiro och betalkort). Insatsen kan beviljas under kortare period för att ge den enskilde stöd i att komma igång med digital hantering i syfte att sedan kunna utföra dessa ärenden självständigt. I de fall den enskilde enbart har behov av hjälp med uttag av kontanter ska den enskilde i första hand lösa detta på annat sätt exempelvis genom färdtjänst, med anhöriga för hjälp till butik för uttag i kassa eller till bankomat. Vid behov av hämtning/lämning av paket/brev vid postens serviceställen ska den enskilde i första hand använda sig av hemleverans, färdtjänst eller hjälp från anhöriga, i undantagsfall kan den enskilde få hjälp med att hämta/lämna paket/brev. Om det framkommer att den enskilde inte kan ta eget ansvar för sin ekonomi ska biståndshandläggaren vara behjälplig vid ansökan om god man. Att sköta husdjur Utgångspunkten för den som bor hemma med husdjur är att ägaren har det fulla ansvaret för sitt husdjur. Det innebär att det inte beviljas hjälp med t.ex. utfodring av djur, medicinering, veterinärbesök eller liknande åtgärder som syftar till att tillgodose behoven hos husdjuret. I undantagsfall kan skötsel av husdjur beviljas under en mycket begränsad period (max 2 veckor) för att ge den enskilde möjligheten att återhämta sig eller för att ge den enskilde möjlighet att tillgodose behovet på annat sätt. Hemtjänst i form av promenader eller skötsel av husdjur beviljas endast för certifierade service-, ledar- och signalhundar. I normalfallet ingår inte skötsel av husdjur i begreppet skäliga levnadsförhållanden mer än under en begränsad tid vid akuta fall. I de fall husdjur finns bör ansvaret i första hand ligga på närstående eller bekanta. Om den enskilde inte kan tillgodose ansvaret för sitt husdjur har hen ansvar för att hitta en annan lösning t ex genom att anlita en aktör på den privata marknaden, "dagmatte", RUT-företag eller någon frivillig organisation, exempelvis 29 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 30 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 pensionärsorganisation. En individuell bedömning ska dock göras av den biståndssökandes praktiska förmåga att anlita en extern aktör. Av praxis framgår att hållande av husdjur allmänt sett inte kan anses ingå i begreppet skälig levnadsnivå. Bistånd för hållande av hund har dock beviljats under särskilda omständigheter där det finns anledning till en annan bedömning i ett enskilt fall, t ex där den enskilde bedöms vara socialt isolerad. (jfr RA 1992 ref 42). Skäl enligt ovan gäller ej nyinskaffad hund. För vissa biståndsinsatser finns bestämmelser om avgifter i SoL som kommunen har rätt att ta ut. Vid prövningen av rätten till sådana insatser får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden. Av dom i Kammarrätten framgår att det inte är tillämpligt i fråga om bistånd till hundrastning. Hänsyn ska därför tas till den enskildes ekonomiska förhållanden och därmed till möjligheten att tillgodose behovet genom att anlita en aktör på den privata marknaden. Lex Maja Den som arbetar inom hälso- och sjukvård eller socialtjänst och påträffar misskötta djur i sin tjänsteutövning har under vissa förutsättningar möjlighet att bryta sekretessen, enligt lex Maja, i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Bestämmelsen gör det tillåtet att bryta sekretessen genom att anmäla till länsstyrelsen eller polisen att ett djur tydligt utsätts för vanvård eller misshandel, eller uppenbart visar symtom på sjukdom eller är allvarligt skadat. Uppgifterna ska dock vara nödvändiga för att länsstyrelsen eller polisen ska behöva ingripa, se rutin för Skurups kommun 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer Socialt stöd Socialt stöd är en insats utan behovsbedömning, insatsen riktar sig till den som har mycket få eller inga sociala kontakter och riskerar isolering och en försämrad hälsa på grund av detta. Insatsen riktar sig till personer över 65 år. Insatsen sker i första hand genom digital plattform i grupp och i andra hand genom enskilda digitala samtal. Grupp 1-2 gånger/vecka (á 45 minuter), enskild träff 1-2 gånger/vecka (á 30 minuter). Vid särskilda skäl kan fysiskt socialt stöd beviljas, 1-2 gånger/vecka (á 30 minuter), detta är alltid biståndsbedömt. Insatsen syftar till att hjälpa och motivera den enskilde att få/upprätthålla ett eget socialt nätverk genom att stödja kontakter med anhöriga, vänner, grannar, mötesplatser, frivillig organisationer m fl och på så sätt bryta social isolering. 30 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 31 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Hänsyn bör även tas till hur ofta den enskilde har besök från hemtjänsten i det dagliga. För den som är ensam och isolerad ska det i de dagliga insatserna ges utrymme till ett visst socialt innehåll och tid för detta kan läggas till vid utförande av insatser vid behov. Det sociala nätverket tas med i beaktande vid behovsbedömning av insats enligt SoL. 8. Utbildning, arbete, sysselsättning och ekonomiskt liv Ekonomiska förehavanden bör i första hand skötas av den enskilde. Om det finns svårigheter inom detta livsområde genererar det vanligen kontakt för God man/förvaltare. 9. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Detta livsområde handlar om det som krävs för att engagera sig i ett socialt liv. Stöd inom detta område ska i första hand handla om att den enskilde med stödjande tränande insatser får hjälp att leva ett så självständigt socialt liv som är möjligt på egen hand. Ledsagning Den som av fysiska eller psykiska skäl inte kan genomföra aktiviteter i närområdet som besök hos frisör, fotvård, bibliotek, dagcentral eller liknande på egen hand kan beviljas ledsagning om behov föreligger och behovet ej kan tillgodoses på annat vis genom exempelvis tekniska hjälpmedel, färdtjänst, sjukresa eller närstående. Om behovet enbart avser stöd vid färdtjänstresa så ska den enskilde ansöka om ledsagning för färdtjänst hos Skånetrafiken. Insatsen ledsagning syftar till att den enskilde ska kunna genomföra aktiviteter utanför hemmet samt att få specifika omvårdnadsbehov tillgodosedda i samband med dessa. Det kan handla om att den enskilde har behov av hjälp och stöd med förflyttningar, klädbyte, tillsyn eller hjälp med toalettbesök under aktiviteten. Biståndshandläggaren ska i sin bedömning tydliggöra de särskilda skäl som föreligger för behov av personalens närvaro under hela aktiviteten. Utgångspunkten i Skurups kommun är det skäligt att få ledsagning till aktiviteter en gång i veckan. Om inga särskilda skäl föreligger ska ledsagning beviljas max 2 timmar per aktivitet, för tid över 2 timmar måste godkännas av närmaste chef. Tidsbegränsa beslutet, som längst 1 år. Ledsagning till vårdinrättning För den som av någon anledning har svårigheter att ta sig till och från vårdinrättningen, finns möjlighet att ansöka om sjukresa. Detta görs genom att 31 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 32 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 kontakta vårdinrättningen, som ansvarar för att bedöma och vid behov utfärda sjukreseintyg. För den som behöver finns också möjlighet att i sjukreseservicen få utökad hjälp, i form av att chauffören ledsagar/stöttar med förflyttning mellan hemmet och bilen, samt mellan bilen och in till den vårdavdelning som är aktuell. Chauffören kan sedan även hämta upp inne på vårdavdelningen när det är dags för hemfärd. Resorna bokas genom Skånetrafiken. För den som känner sig orolig eller är i behov av stöttning under vårdbesöket, finns personal på vårdinrättningen tillhands. Personalen kan till exempel hjälpa till vid anmälan och betalning för besöket, med att boka in eventuella ytterligare besök, stötta vid förflyttningar vid behov osv. För den som oroar sig över att inte komma ihåg vad som sagts och bestämts under vårdbesöket, finns det möjlighet att i efterhand logga in på 1177 för att läsa om detta i sin journal. För personer som har så pass omfattande omvårdnadsbehov att den hjälpen som erbjuds via sjukresor och vårdinrättningarna inte är tillräcklig, gör biståndshandläggare bedömning i varje enskilt fall om eventuellt utökat stöd. Det kan till exempel handla om svårigheter att boka transporten, eller att förbereda sig inför själva avfärden. I särskilda fall kan det ibland också finnas behov av medföljning från personal i form av ledsagning. Dagverksamhet, inriktning demenssjukdom Deltagande på Dagverksamhet är en biståndslöst insats upp till 3 dagar/vecka. Vid särskilda skäl gör biståndshandläggarna bedömning gällande eventuell utökning. Dagverksamheten bedrivs på vardagar och på dagtid för personer med en utredd demensdiagnos eller med demensliknande beteende. Insatsen dagverksamhet innebär att den enskilde efter individuellt behov vistas på dagverksamhet. Målsättningen är att genom stimulering, träning och tillsyn få hjälp med att tillvarata det friska och ge stöd och hjälp i funktioner som sviktar, samt bidra till att skapa en normal dygnsrytm. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom är ett sätt att möjliggöra kvarboende. I Skurups kommun är utgångspunkten att det är skäligt att besöka dagverksamheten upp till 3 dagar per vecka. Deltagande på Gläntan är avgiftsfri. Känsla av trygghet Insatser inom detta område ska vara trygghetsskapande och syftet är att den enskilde ska kunna känna trygghet och säkerhet i den egna bostaden under dygnets alla timmar och på så sätt öka den enskildes möjligheter att bo kvar hemma och leva ett självständigt liv. 32 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 33 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Trygghetslarm Trygghetslarm är ett viktigt tekniskt hjälpmedel för att öka tryggheten för den enskilde i dennes bostad. Trygghetslarm innebär för många äldre och funktionshindrade en avsevärt ökad trygghetskänsla och är därför en viktig faktor för den enskildes möjlighet att kunna bo kvar i den egna bostaden. Trygghetslarm är en insats utan behovsbedömning för personer över 70 år. För personer under 70 år görs bedömning av biståndshandläggare. Målet med beslut om trygghetslarm är att den enskilde ska känna trygghet genom att lätt kunna påkalla hjälp vid oförutsedda fysiska eller psykiska behov. Brandvarnare kopplad till trygghetslarm Skurups kommun erbjuder en frivillig kompletterande anslutning av rökdetektor till trygghetslarm. Tillsyn dag och natt I normalfallet ska inte trygghetslarm och tillsyn löpa parallellt, om inte särskilda skäl föreligger. Tillsyn sker i första hand digitalt via trygghetskamera alternativt kan verkställas i form av telefonsamtal eller personligt besök. Tillsyn är en trygghetsskapande insats som innebär att personal tittar till den enskilde mellan övriga besök. Tillsyn i form av personligt besök sker alltid där den enskilde inte förmår att larma med trygghetslarm, t.ex. vid demenssjukdom eller i avvaktan på att trygghetslarm ska installeras. Vid omfattande behov av tillsyn för ökad trygghet ska ansökan om särskilt boende diskuteras som ett alternativ. Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde Kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Stödet ska så långt som möjligt vara individanpassat och utformas i samråd med berörda parter. Utöver information om de biståndsbedömda insatser som finns att tillgå ska biståndshandläggaren också informera om vilket utbud som finns av andra stödformer såsom anhörigstöd och liknande. Biståndsbedömt anhörigstöd omfattar olika former av stödinsatser till de som vårdar närstående i hemmet. Exempel på bistånd enligt SoL som den enskilde 33 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 34 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 kan ansöka om för att avlasta anhöriga är avlösning i hemmet, dagverksamhet, korttidsboende, växelboende och olika former av hemtjänstinsatser. Det är den som vårdas som ansöker om insatserna. Avlösarservice i hemmet Den som har ett så omfattande behov av omvårdnad, stöd och tillsyn att denne ej kan lämnas ensam kan beviljas avlösarservice i hemmet. Den enskildes behov av trygghet och säkerhet ska tillfälligtvis inte kunna tillgodoses med stöd av punktinsatser från hemtjänst eller på annat sätt. Avlösarservice är en insats som syftar till att ge anhöriga som vårdar svårt sjuka närstående avlösning i vård och omsorgsarbetet och erbjuda en möjlighet för anhöriga att koppla av och göra aktiviteter utanför hemmet. Avlösarservicen innebär att en avlösare från hemtjänsten kommer hem till den enskilde och tar över omsorgen under en begränsad tid. Utgångspunkten är att det är skäligt med avlösarservice upp till 10 timmar per månad. Om inte särskilda skäl föreligger får varje avlösartillfälle maximalt vara upp till 3 timmar. I bedömningen ska övriga beviljade insatser vägas in. Bedömningar görs i syfte att möjliggöra kvarboende. Insatsen är avgiftsfri upp till 10 timmar. Korttidsboende i avlastningssyfte Insatsen korttidsboende kan beviljas vid behov eller vid enstaka tillfällen när anhörig behöver avlastning i vård och omsorgsarbetet. Växelboende i avlastningssyfte Insatsen växelboende är en form av stöd för anhörig som behöver avlösning i vård och omsorgsarbetet med återkommande intervaller. Växelboende beviljas för hela veckor om speciella skäl för annat inte föreligger. Tiden på växelboendet ska vara sammanhängande och ska inte överstiga tiden i hemmet. Om behovet närmar sig att man behöver växla och bo halva tiden eller mer på korttidsenheten så bör en diskussion om att ansöka om en permanent plats på särskilt boende initieras. Växelboende Den som har ett omfattande omvårdnads- eller tillsynsbehov som sträcker sig över hela dygnet kan beviljas växelboende om behovet ej kan tillgodoses genom hemtjänstinsatser, avlösning i hemmet eller dagverksamhet. Andra lämpliga insatser ska vara uttömda innan växelboende beviljas. Ansökan måste ske från den enskilde. 34 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 35 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Växelboende är en regelbundet återkommande korttidsvistelse där den enskilde bor växelvis i hemmet och på korttidsenhet utifrån individuellt behov. Syftet med insatsen ska vara att avlasta anhörig som vårdar närstående. Bedömningar görs i syfte att stärka den enskildes möjlighet att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Växelvårdens omfattning ska inte överstiga tiden i det ordinära boendet. Den enskilde vistas 1–2 veckor per månad på korttidsenheten och övrig tid bor den enskilde i sitt hem. Avgränsning - Överstiger behovet normalnivån bör den enskilde uppmanas att söka andra insatser. Är den enskilde sedan tidigare beviljad avlösning i hemmet ska denna insats ses över vid beviljandet av växelvård. Insatsen beviljas med två alternativ till intervall; • En vecka (7 dagar) på korttidsplats, tre veckor (21 dagar) i ordinärt boende. • Två veckor (14 dagar) på korttidsplats, två veckor (14 dagar) i ordinärt boende. Det kortare intervallet (1/4) ska alltid prövas först. Det längre intervallet (2/4) ska beviljas endast när det kortare intervallet bedömts som otillräckligt Insatsen tidsbegränsas till 6 månader med omprövning. Hushållstjänster med skattereduktion Tjänster som omfattas av skattereduktionen är bland annat städning, fönsterputsning, tvätt, diskning, matlagning, snöskottning och enklare former av trädgårdsarbete. Även bankbesök, besök vid vårdcentral eller liknande ärenden är också tjänster som den enskilde kan ansöka skattereduktion för. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att få skattereduktion, bl a att det utförda arbetet ska vara hänförligt till sökandes eller dennes förälders hushåll och att föräldern i sådana fall ska vara bosatta i Sverige. Dessa tjänster är inte biståndsbedömda insatser vilket innebär att ingen uppföljning och tillsyn av tjänsterna sker från Skurups kommun. Insatsen är en uppgörelse mellan den enskilde och företaget som ska utföra tjänsten. 35 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 36 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Bostäder för äldre Trygghetsboende För den som har ett behov av en tillgänglig bostad och/eller att bryta social isolering finns det i Skurups kommun möjlighet att anmäla sitt intresse för byte till bostad i form av trygghetsboende. Skurupshem har uppfört trygghetsboenden; Gladan, Tryggve och Bengt, Skurups kommun har trygghetsboende Flintebro. Samtliga är belägna i Skurups tätort. Ett trygghetsboende har som syfte att stimulera till social gemenskap och en värd/värdinna finns tillgänglig på vissa tider. För att ansöka om trygghetsboende ska en person i hushållet ha fyllt 70 år och vara folkbokförd i Skurups kommun. Trygghetsboende är inte en insats enligt SoL. I anslutning till Flintebro finns kommunens trygghetsboende som ingår i trygghetsboenden i kommunen. Plats i kommunens trygghetsboende är i likhet med trygghetsboende till för personer över 70 år, köplats tillämpas i samtliga boenden, intresseanmälan till trygghetsboendena via Skurupshem sker via Boplats Syd och intresseanmälan till kommunens trygghetsboende (Flintebro) sker till administratör på Flintebro. Särskilt boende Den som av olika skäl har ett varaktigt och omfattande behov av omvårdnad, tillsyn och/eller trygghet som sträcker sig över hela dygnet kan beviljas särskilt boende. Personer med behov av heldygnsomsorg har ofta en demensdiagnos och/eller omfattande fysiska funktionshinder. Otrygghet är svårbedömt för annan än brukaren själv, bedömning bör utgå från att brukaren upplever så stor otrygghet, ensamhet, osäkerhet eller oroskänsla att välbefinnandet hotas. Beslutet ska grunda sig på en helhetsbedömning av den enskildes livssituation och en kartläggning av sökandes behov ska göras utifrån kroppsfunktioner, hälsa, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer och personliga faktorer (ICF). Faktorer som medicinska behov, otrygghet, isolering, hög ålder och fysisk svaghet måste beaktas vid en helhetsbedömning av frågan om den enskilde är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå vid kvarboende i den egna bostaden. Vid bedömning ska också kostnaden för insatsen vägas in i förhållande till andra insatser som bedöms tillgodose den enskildes behov. Har den enskilde omfattande vårdbehov är det viktigt att motivera och uppmuntra till särskilt boende. 36 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 37 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Avgränsningar Beslut om särskilt boende fattas i regel inte under den sökandes sjukhusvistelse. För att kunna utreda och bedöma hälsosituationen och den enskildes behov ges inledningsvis stödinsatser i hemmet eller vid korttidsboende. Kartläggningen ska påvisa att sökandes behov är omfattande och varaktiga och att ett behov av närhet till personal dygnet runt föreligger. Brister i bostadens utformning är i sig inte skäl som berättigar till särskilt boende. Den enskilde får erbjudande om boende av boendesamordnaren hos utförarna. Om den enskilde erbjuds annat boende än det önskade kan den enskilde välja mellan följande alternativ: - Acceptera det erbjudna boende. Möjlighet att sätta upp sig i byteskön finns. - Tacka nej till erbjudandet och fortsätta bo hemma med beaktande av vad som kan anses vara en rimlig hjälpnivå. Om den enskilde vistas på korttidsvård och tackar nej till erbjudandet måste den enskilde vänta på nytt erbjudande i den ordinarie bostaden. - Om den enskilde tackar nej med motiveringen att behov inte längre föreligger ska ärendet avslutas och ny ansökan får göras om/när behov uppstår igen. - Om den enskilde erbjuds lägenhet i önskat boende men tackar nej med motiveringen att bostadens utformning inte är det önskade, till exempel fel läge/utsikt, saknar balkong eller liknande, börjar kötiden räknas på nytt och samtal förs med den enskilde om behovet fortfarande föreligger. Avslagsbeslut gällande särskilt boende för äldre är delegerat till IFO-chef. Syftet är att bidra till tolkningen av kommunens riktlinjer samt att säkerställa att riktlinjerna upprätthålls. Önskemål om specifikt boende Skurups kommuns särskilda boenden är likvärdiga ur vård- och omsorgssynpunkt. Om den enskilde har önskemål om ett specifikt särskilt boende ska detta dokumenteras i journal och utredning. Om möjlighet finns tillgodoses önskemålet vid första anvisningstillfället, annars anvisas ledig plats på annat särskilt boende i Skurups kommun. Ansökan om specifik plats på särskilt boende är en verkställighetsfråga och ska inte skrivas in i beslut om bistånd. 37 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 38 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Enheter på särskilt boende med demensinriktning är avsedda för personer med demenssjukdomar. För att kunna erbjudas plats på enhet med demensinriktning ska den enskilde, förutom att uppfylla kriterierna för särskilt boende, ha en demensdiagnos och symtom som kräver speciellt riktad omvårdnad. Bedömning bör göras i de fall demensdiagnos inte kunnat fastställas eller utredning ej kunnat genomföras men där det är obestridligt att demens föreligger, exempelvis underlag från vården, utredning inom demensteamet mm. Parbogaranti För den som har beviljats eller beviljas boende i en särskild boendeform ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att sammanbo i samma särskilda boende med sin make/maka/partner/sambo som medflyttande oavsett om den medflyttande har behov av att bo i ett sådant boende. Biståndshandläggaren utreder och beslutar som vanligt om bistånd i form av särskilt boende enligt SoL. I biståndsbeslutet skrivs rätten för medföljande maka/make/partner/sammanboende in. Parbogarantin gäller under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. Att fortsätta bo tillsammans ska vara frivilligt och båda parters vilja ska därför utredas. Ett beslut att bevilja parboende innebär inte att den medflyttande har beviljats några insatser. Om den medflyttande har behov av insatser ska denne själv ansöka om bistånd enligt SoL. Beslut om att få sammanbo i samma särskilda boende är ett biståndsbeslut enligt SoL och kan överklagas om det går den enskilde emot. Beslutet överklagas av den person som har eller ska beviljas särskilt boende. Kvarboende Det kan inträffa att en make/maka/partner/sambo blir kvar i en lägenhet inom särskilt boende efter det att den ursprungligen biståndsbehövande avlidit eller flyttat. För den medboende gäller då rådande hyreslagstiftning. Den medboende har möjlighet att ansöka om trygghetsboende eller plats på annan enhet i det särskilda boendet om nuvarande boende inte anses lämpligt. Korttidsboende Den som har ett omfattande socialt-, medicinskt- omvårdnads- eller tillsynsbehov dygnet runt kan beviljas korttidsboende om behovet ej kan tillgodoses genom insatser från hemtjänst eller kartläggande hemtjänst i 38 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 39 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 hemmet, exempelvis efter sjukhusvistelse. Korttiden är en tillfällig stödinsats i väntan på förutsättning finns att återvända till ordinärt boende eller flytta permanent till särskilt boende Vistelsen är tidsbegränsad och beviljas i regel med beslut om en alternativt två veckor åt gången. Uppföljning och omprövning ska ske i god tid innan beslutets utgångsdatum, beslutet kan förlängas om behov föreligger. Under vistelsen på korttidsenheten följs rutin ”tvärprofessionellt teamarbete”. Inför återgång i hemmet görs hembesök av rehabiliteringspersonal för att utreda behov av exempelvis bostadsanpassning eller tekniska hjälpmedel. Hembesöket är även en viktig del i utrednings-/rehabiliteringsprocessen för att ge den enskilde möjlighet att komma över den oro inför hemgång som kan uppkomma efter sjukhusvistelse och korttidsboende. I samband med hemgång från korttidsboende genomförs bedömning om eventuellt ytterligare behov, tekniska hjälpmedel och bostadsanpassning behövs. Särskilt boende i annan kommun Om den enskilde har behov som Skurups kommun ej kan tillgodose kan särskilt boende övervägas. En förutsättning för att bevilja bistånd i form av särskilt boende i annan kommun är att det föreligger synnerliga skäl och behov som enligt myndighetsnämnden för Individ- och familjeomsorgs bedömning inte kan tillgodoses genom kommunens egna boende och insatser. Alla beslut om särskilt boende med annan huvudman ska vara tidsbegränsade. Beslut om köp av plats på särskilt boende med annan huvudman fattas av myndighetsnämnden för Individ- och familjeomsorg. Insatser utan behovsbedömning; trygghetslarm, matdistribution, dagverksamhet Gläntan och socialt stöd Personer som är 70 år eller äldre har rätt till hjälp i hemmet när det gäller trygghetslarm och matdistribution. Kostnad för trygghetslarm och/eller matdistribution utgår enligt fastställd taxa. Insatsen omfattar hemleverans av varm mat en gång per dag, alla dagar i veckan. Se avsnitt ”Känsla av trygghet/trygghetslarm” för mer information om trygghetslarm samt se avsnitt ” Hemliv/att bereda måltider” för mer information om matdistribution. Personer som har diagnosticerad demenssjukdom kan ha möjlighet att delta i dagverksamheten Gläntan upp till tre dagar i veckan, se avsnitt ” Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv/dagverksamhet” för mer information om dagverksamheten Gläntan. Deltagande på Gläntan är avgiftsfri. 39 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 40 (40) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Utredningssekreterare KS 2026.332 2026 Digitalt socialt stöd är en insats utan behovsbedömning för personer med upplevd ensamhet eller psykisk ohälsa och behöver stöd i att skapa kontakter. Insatsen riktar sig till personer över 65 år. Insatsen kan ske i digital plattform, i grupp eller enskilda digitala samtal, se avsnitt ”mellanmänskliga interaktioner och relationer” för mer information. 40 Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 1 (4) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.681 Riktlinje för register- och bakgrundskontroll Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att anta riktlinje för register- och bakgrundskontroll för Skurups kommun, daterad den 11 maj 2026, 2. att ge kommundirektören i uppdrag att genomföra upphandling alternativt direktinköp beroende på prisbilden. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har tagit fram förslag till riktlinje för register- och bakgrundskontroll inom Skurups kommun. Riktlinjen syftar till att skapa en enhetlig och rättssäker hantering av bakgrunds- och registerkontroller inom kommunens verksamheter. Riktlinjen omfattar kontroller i samband med rekrytering, förändringar i anställning, återanställning samt anlitande av konsulter och andra externa resurser där kommunen bedömer att det finns en förhöjd risk kopplad till uppdragets art. Riktlinjen tydliggör även hur kommunen ska hantera situationer där lagstiftning ställer krav på registerkontroll samt när kommunen själv, inom ramen för gällande rätt, bedömer att kontroller bör genomföras utifrån ett riskbaserat förhållningssätt. Bakgrunds- och registerkontroller utgör ett led i kommunens arbete för att säkerställa lämplighet vid placering i verksamheter där tillit, säkerhet och integritet är av särskild betydelse. Detta omfattar även verksamheter inom välfärdsområdet samt funktioner med ansvar för exempelvis ekonomi och upphandling. Riktlinjen omfattar samtliga nämnder och styrelser i Skurups kommun. Konsekvensanalys/Överväganden Kommunledningsförvaltningen bedömer att införandet av en kommungemensam riktlinje för register- och bakgrundskontroll skapar förutsättningar för en mer enhetlig, strukturerad och rättssäker hantering inom Skurups kommun. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 2 (4) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.681 Riktlinjen tydliggör när och hur bakgrunds- och registerkontroller får genomföras och skapar därmed ökad enhetlighet och transparens i rekryterings- och anlitandeprocesser, inklusive vid anlitande av konsulter samt vid vissa förändringar i anställning eller uppdrag. Detta bedöms kunna bidra till mer likvärdiga arbetssätt och ökad tydlighet för chefer och rekryterande verksamheter. Riktlinjen bedöms stärka kommunens förebyggande arbete mot oegentligheter, otillåten påverkan och andra säkerhetsrelaterade risker genom ett mer strukturerat och riskbaserat förhållningssätt. Samtidigt innebär bakgrunds- och registerkontroller ett intrång i den personliga integriteten och behandling av personuppgifter, vilket ställer krav på att kontroller genomförs med stöd i gällande lagstiftning samt utifrån principerna om proportionalitet och uppgiftsminimering enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Införandet av riktlinjen kan även medföra ökade administrativa moment i rekryteringsprocessen. Det kan inte uteslutas att kraven på kontroller i vissa fall kan påverka sökandeflödet, då enskilda kan välja att inte delta i processer där register- eller bakgrundskontroller förekommer. Sammantaget bedöms riktlinjen ge en mer strukturerad och rättssäker hantering, samtidigt som den innebär avvägningar mellan verksamhetens behov av kontroll och skydd för den personliga integriteten. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Skyddet för den personliga integriteten regleras genom ett flertal nationella och internationella regelverk. Grundläggande bestämmelser finns i regeringsformen (1974:152), Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR) samt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Skyddet av personuppgifter regleras vidare genom EU:s dataskyddsförordning (GDPR) samt kompletterande nationell dataskyddslagstiftning. För vissa särskilt reglerade verksamheter gäller särskilda bestämmelser om registerkontroll inför anställning eller motsvarande deltagande i verksamheten. Sådana krav kan avse utdrag ur belastningsregistret och i vissa fall även misstankeregistret. Exempel på reglering finns i skollagen (2010:800), lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 3 (4) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.681 som tar emot barn, samt lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionsnedsättning. Vidare framgår av lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn att arbetsgivare under vissa förutsättningar får begära att registerutdrag uppvisas inför anställning. Förslaget bedöms vara förenligt med gällande lagstiftning samt kommunens styrdokument. Bakgrunds- och registerkontroller ska hanteras i enlighet med tillämplig rätt, inklusive GDPR, kompletterande nationell dataskyddslagstiftning samt de särskilda regler som gäller för registerkontroll inom berörda verksamhetsområden. Behandling av personuppgifter inom ramen för bakgrunds- och registerkontroller ska ske i enlighet med grundläggande dataskyddsprinciper, såsom laglighet, ändamålsbegränsning och uppgiftsminimering. Registerkontroll får endast genomföras när det finns rättsligt stöd. Riktlinjen bedöms vidare vara förenlig med kommunens arbete avseende intern kontroll, rättssäkerhet samt förebyggande av oegentligheter och otillåten påverkan inom kommunens verksamheter. Ekonomi Tillkommande kostnader kopplade till bakgrundskontroller bedöms vara begränsade och hanteras inom kommunledningens ordinarie budget. Inför 2027 behöver dessa kostnader arbetas in i budgeten. Perspektiv Riktlinjen bedöms bidra till en mer likvärdig och rättssäker hantering vid rekrytering och anlitande inom kommunens verksamheter genom att skapa gemensamma arbetssätt och tydligare bedömningsgrunder. Kontroller ska genomföras sakligt, proportionerligt och med beaktande av den enskildes personliga integritet samt i enlighet med gällande lagstiftning. Ur ett likabehandlingsperspektiv bedöms riktlinjen bidra till ökad transparens och mer enhetliga rekryteringsprocesser genom att samma principer och krav tillämpas inom kommunens verksamheter. Detta bedöms minska risken för godtyckliga bedömningar och bidra till en mer rättvis hantering av kandidater och konsulter. Riktlinjen bedöms inte medföra några direkta negativa konsekvenser utifrån perspektiven genus eller funktionsvariation, då kontrollerna ska vara Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-11 4 (4) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.681 kopplade till tjänstens krav och genomföras på ett proportionerligt och objektivt sätt. Ur ett socialt perspektiv bedöms riktlinjen stärka tryggheten inom kommunens verksamheter genom att minska risken för oegentligheter, otillåten påverkan och felrekryteringar. Detta är särskilt betydelsefullt inom verksamheter som hanterar känsliga uppgifter eller verksamheter riktade till barn, unga och andra skyddsvärda grupper. Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser ur miljöperspektiv. Samråd Samrådan har genomförts med kommunens HR-avdelning. Utvärdering och tidplan för uppföljning Uppföljning till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 11 maj 2026. Riktlinje för register- och bakgrundskontroll, daterad den 11 maj 2026. Kommunövergripande staben Charlotte Rosenlund Sjövall Malin Ekblad Kommundirektör Säkerhetschef Beslutet skickas till Malin Ekblad (ME), Säkerhetschef Kommunledningsförvaltningen Skurups Kommunhus AB Skurupshem AB Skurups Kommunala AB Skurups Elverk AB Serviceförvaltningen Individ- och omsorgsförvaltningen Skol- och utbildningsförvaltningen Riktlinje för register- och bakgrundskontroller Fastställd av Datum Ärendenummer Kommunstyrelsen 2026-05-11 KS 2026.681 Dokumentansvarig Gäller fr.o.m. Version Säkerhetschef 2026-05-26 Version 1 Uppdateras senast En gång per mandatperiod Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 2 (8) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Säkerhetschef KS 2026.681 Version 1 Innehåll Riktlinje för register- och bakgrundskontroller 1 1 Bakgrund 3 2 Definitioner 3 3 Syfte 3 4 Vem omfattas av riktlinjen 4 5 Rättslig reglering 4 6 Arbete med barn 5 7 Arbete i hemmet hos äldre eller vuxna med funktionsnedsättning 5 8 Ledande och andra särskilt skyddsvärda befattningar 6 9 Andra situationer där kontroller kan behövas 6 10 Rekrytering 7 11 Vägledning 8 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 3 (8) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Säkerhetschef KS 2026.681 Version 1 1 Bakgrund Kommunstyrelsen fattade den 3 mars 2026, § 19, beslut om att anta riktlinje kring utdrag ur belastningsregistret samt att • Införa registerkontroll enligt lag (2026:43) vid anställning i verksamheter som utför insatser i hemmet åt äldre personer och vuxna personer med funktionsnedsättning. • Följa den utökade obligatoriska registerkontrollen enligt lag (2010:479) och lag (2013:852) för personal som ska arbeta med barn. • Införa registerkontroll enligt lag (2026:44) vid anställning till ledande befattningar och andra befattningar av väsentlig betydelse för kommunens uppdrag. • Uppdra åt förvaltningen att ta fram interna riktlinjer och rutiner för genomförande, bedömning, dokumentation och hantering av registerkontroller. • Uppdra åt förvaltningen att genomföra en befattningsanalys för att identifiera vilka ledande tjänster som ska omfattas av registerkontroll enligt lag (2026:44). 2 Definitioner Bakgrundskontroll är en samlad benämning för de kontroller som arbetsgivaren kan genomföra i samband med rekrytering, exempelvis kontroll av utbildning, arbetslivserfarenhet och referenser. Syftet är att säkerställa att den sökande är lämplig för den aktuella tjänsten. Registerkontroll är en särskild del av bakgrundskontrollen och avser kontroll av uppgifter i belastningsregistret och, i vissa fall, misstankeregistret. Denna typ av kontroll är reglerad i lag och får endast genomföras när det finns rättsligt stöd. Vid registerkontroll är det den enskilde som begär utdraget och visar upp detta för arbetsgivaren. Registerkontroll utgör därmed ett komplement till övriga bakgrundskontroller och ersätter inte arbetsgivarens ansvar att göra en samlad bedömning av en persons lämplighet. 3 Syfte Infiltration av organiserad brottslighet i kommunal verksamhet innebär att kriminella nätverk eller enskilda individer försöker få tillgång till och påverka Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 4 (8) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Säkerhetschef KS 2026.681 Version 1 beslut, resurser eller anställningar inom kommunens verksamheter i syfte att främja egna intressen. Detta utgör ett allvarligt hot mot rättssäkerheten, förtroendet för Skurups kommun som offentlig organisation samt tryggheten för kommunens medarbetare, invånare och andra som kommunen är till för. För att förebygga infiltration och otillbörlig påverkan behöver kommunen arbeta strukturerat och riskbaserat. Ett viktigt led i detta arbete är att identifiera befattningar och uppdrag där risken för infiltration bedöms vara särskilt hög samt att vidta lämpliga skyddsåtgärder, såsom bakgrundskontroller, i samband med rekrytering och andra former av engagemang. Syftet med bakgrunds- och registerkontroller är att säkerställa en trygg, säker och kvalitativ verksamhet. Genom att kontrollera att personer som anställs är lämpliga för sina arbetsuppgifter minskas risken för oegentligheter, brott och felrekryteringar. Kontrollerna bidrar även till att skydda brukare, särskilt personer i utsatta situationer, samt upprätthålla allmänhetens förtroende för kommunens verksamheter. 4 Vem omfattas av riktlinjen Denna riktlinje gäller tills vidare för samtliga nämnder och styrelser i Skurups kommun. Riktlinjen tillämpas vid rekrytering till tillsvidareanställningar samt till tidsbegränsade anställningar om sex månader eller längre. Förvaltningen kan, utifrån en riskbedömning, besluta att bakgrundskontroll ska genomföras även vid kortare anställningar. Riktlinjen gäller även när kommunen anlitar konsulter för uppdrag som bedöms ha en hög risk för infiltration eller otillbörlig påverkan. När riktlinjen hänvisar till åtgärder som ska genomföras i samband med rekrytering ska motsvarande, eller så likvärdig hantering som möjligt, tillämpas även vid anlitande av konsult. 5 Rättslig reglering Skyddet för den personliga integriteten regleras genom ett flertal nationella och internationella regelverk. Grundläggande bestämmelser finns i regeringsformen (1974:152), Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR) samt i EU:s stadga om de grundläggande Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 5 (8) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Säkerhetschef KS 2026.681 Version 1 rättigheterna. Skyddet av personuppgifter regleras vidare genom EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Därutöver finns internationella överenskommelser som syftar till att värna den personliga integriteten. För vissa särskilt reglerade verksamheter gäller lagstadgade krav på registerkontroller inför anställning eller deltagande i verksamheten. Det kan avse kontroller mot belastningsregistret och, i vissa fall, även misstankeregistret. Exempel på sådana bestämmelser finns i skollagen (2010:800), lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn samt lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder. Enligt lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn har arbetsgivaren möjlighet att begära att ett registerutdrag uppvisas inför anställning. 6 Arbete med barn Vid rekrytering eller anlitande av personer som ska arbeta med barn ska registerkontroll alltid genomföras i enlighet med lag (2013:852) och lag (2010:479). Registerkontrollen är obligatorisk och ska omfatta uppgifter ur såväl belastningsregistret som misstankeregistret. Utdraget får inte vara äldre än sex månader och ska endast begäras in av den slutkandidat som erbjuds anställning eller uppdrag. Endast en anteckning om att utdraget har visats upp får dokumenteras. Inga uppgifter om utdragets innehåll får sparas. Bakgrundskontroller i övrigt (t.ex. referenser och meriter) kan genomföras, men måste vara relevanta och proportionerliga. 7 Arbete i hemmet hos äldre eller vuxna med funktionsnedsättning Vid arbete i den enskildes hem eller motsvarande boende åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning får kommunen begära registerutdrag enligt lag (2026:43). Registerkontrollen är frivillig men ska, efter riskbedömning, tillämpas inom verksamheter såsom hemtjänst, personlig assistans, särskilda boenden och kommunal hälso- och sjukvård i hemmiljö. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 6 (8) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Säkerhetschef KS 2026.681 Version 1 Registerkontrollen ska omfatta uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret, avse endast slutkandidat och utdraget får inte vara äldre än sex månader. Kraven gäller även konsulter, praktikanter och bemanningspersonal som utför motsvarande arbete med viss kontinuitet. 8 Ledande och andra särskilt skyddsvärda befattningar Vid rekrytering till ledande befattningar eller andra befattningar som är av väsentlig betydelse för kommunens förmåga att fullgöra sitt uppdrag får registerkontroll genomföras enligt lag (2026:44). Med ledande befattningar avses befattningar med stort inflytande, ansvar eller mandat, exempelvis förvaltningschefer, verksamhetschefer, enhetschefer samt andra nyckelroller inom myndighetsutövning, upphandling, ekonomi, IT eller personalförsörjning. Registerkontrollen får endast omfatta belastningsregistret (misstankeregistret ingår inte), får endast avse slutkandidat och utdraget får inte vara äldre än sex månader. Uppgifter om innehåll, brott eller bedömningar utifrån utdraget får inte dokumenteras eller lagras. 9 Andra situationer där kontroller kan behövas Kontroller av brukare kan genomföras inom socialtjänstens verksamheter när det finns ett tydligt och sakligt behov utifrån verksamhetens uppdrag, riskbild och ansvar för medarbetares arbetsmiljö. Detta kan exempelvis aktualiseras vid insatser i den enskildes hem, vid nya brukare eller i situationer där det finns kända riskfaktorer som kan påverka personalens säkerhet. Syftet med sådana kontroller är att förebygga hot, våld och andra arbetsmiljörisker samt att skapa förutsättningar för ett tryggt och säkert genomförande av insatser. Kontrollerna kan även bidra till att säkerställa att rätt skyddsåtgärder, bemanning och arbetssätt planeras i förväg, samt alltid genomföras med hänsyn till den enskildes integritet och i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 7 (8) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Säkerhetschef KS 2026.681 Version 1 Bakgrunds- och registerkontroller kan även aktualiseras i samband med upphandling, avtal och val av utförare. Kontroller kan genomföras i syfte att säkerställa att leverantörer, entreprenörer och deras personal uppfyller krav på lämplighet, tillförlitlighet och säkerhet i verksamheten. Sådana kontroller kan exempelvis omfatta prövning av leverantörens organisation, tidigare uppdrag samt i förekommande fall kontroll av personal som ska utföra insatser inom kommunens verksamheter. Kontrollerna ska alltid vara relevanta och proportionerliga samt ha stöd i gällande lagstiftning, upphandlingsregelverk och kommunens riktlinjer. Det kan även uppstå andra situationer där bakgrunds- eller registerkontroller bedöms nödvändiga utifrån verksamhetens uppdrag, riskbild eller särskilda omständigheter. Detta kan exempelvis gälla vid händelser som påverkar säkerheten, vid förändrade förutsättningar i verksamheten eller när det finns behov av att stärka skyddet för brukare, medarbetare eller verksamhet. Sådana kontroller ska alltid föregås av en bedömning av behov, relevans och proportionalitet samt genomföras i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer. 10 Rekrytering I samband med rekrytering utgör bakgrundskontroller en del av arbetsgivarens prövning av en kandidats lämplighet. Sådana kontroller kan genomföras under rekryteringsprocessen och ska vara relevanta och proportionerliga i förhållande till den aktuella befattningen. Registerkontroller utgör en särskild del av rekryteringsprocessen och får endast genomföras när det finns rättsligt stöd eller särskilt beslut om tillämpning. Dessa kontroller sker normalt i ett sent skede av rekryteringen, när en kandidat erbjuds anställning eller tilldelas arbetsuppgifter som omfattas av krav på registerkontroll. Samtliga kontroller ska alltid föregås av en bedömning av behov, relevans och proportionalitet samt genomföras i enlighet med gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 8 (8) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Säkerhetschef KS 2026.681 Version 1 11 Vägledning Skurups kommuns grundläggande principer, såsom demokratisk värdegrund samt respekt för mänskliga rättigheter och principen om icke-diskriminering, utgör centrala utgångspunkter vid hantering av bakgrundskontroller. Bakgrundskontroller ska genomföras med transparens och med en hög grad av respekt för den personliga integriteten. Skyddet för den personliga integriteten säkerställs genom att den information som framkommer vid bakgrundskontroller hanteras med diskretion, på ett respektfullt sätt och endast görs tillgänglig för de personer som behöver informationen för att kunna bedöma en kandidats lämplighet för den aktuella befattningen. För att värna de sökandes personliga integritet ska kommunen inte inhämta mer information än vad som är nödvändigt i det enskilda fallet. Syftet med och nyttan av bakgrundsinformationen ska alltid vägas mot det intrång i den personliga integriteten som informationsinhämtningen innebär. Det är av stor vikt att arbetsgivaren är transparent gentemot de sökande om att bakgrundskontroller utgör en del av rekryteringsprocessen. Vid samtliga registerkontroller enligt lag får genomförandet endast dokumenteras genom en anteckning om att registerutdrag har visats upp. Uppgifter om innehåll, brott eller bedömningar utifrån utdraget får inte dokumenteras eller lagras. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-12 1 (3) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.700 Riktlinje för ärendeberedning: Rättssäkra beslut Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar styrdokumentet ”Riktlinje för ärendeberedning: Rättssäkra beslut”, daterad den 19 maj 2026. Sammanfattning av ärendet Kanslienheten har tagit fram ”Riktlinje för ärendeberedning: Rättssäkra beslut” i syfte att skapa en mer enhetlig, rättssäker och kvalitativ ärendeberedningsprocess inom hela kommunen. Riktlinjen innehåller praktiska anvisningar och gemensamma arbetssätt för bland annat tjänsteskrivelser, yttranden, delegationsbeslut, myndighetsutövning, motioner och fullmäktigeberedningar. Riktlinjen utgör kommunövergripande vägledning för ärendeberedning, beslutsunderlag och nämndadministration. Syftet är att stärka kvaliteten i beslutsunderlagen, förbättra den juridiska kvaliteten och öka tydligheten gentemot både förtroendevalda och medborgare. Riktlinjen bidrar till ett mer enhetligt arbetssätt och skapar bättre förutsättningar för effektiva och rättssäkra politiska beslut. Riktlinjen tydliggör även roller och ansvar i beredningsprocessen samt stärker kopplingen mellan lagstiftning, styrdokument och det praktiska arbetet i kommunstyrelsen, nämnder, utskott och beredningar. Riktlinjen har tagits fram i två versioner. En publik version som är tillgänglighetsanpassad och följer mallen för styrdokument för publicering på Skurup.se och en utskriftsversion för internt bruk och publicering på intranätet insidan. Konsekvensanalys/Överväganden Kommunens ärendeberedningsprocess utgör en central del för den demokratiska styrningen och för medborgarnas förtroende för kommunen. Beslutsunderlagen behöver därför vara tydliga, sakliga, rättssäkra och hålla en jämn kvalitet oavsett vilken verksamhet eller politisk instans som ansvarar för ärendet. Riktlinjen innebär ett tydligt kvalitetslyft för hela processen kring politiska beslut. Genom gemensamma strukturer och gemensamt språkbruk skapas bättre förutsättningar för: • rättssäkra beslut, Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-12 2 (3) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.700 • effektivare handläggning, • tydligare ansvarsfördelning, • högre kvalitet i protokoll och beslutsunderlag, • bättre stöd till förtroendevalda inför beslut, • ökad transparens gentemot medborgarna, • minskad risk för formella fel och otydliga beslut. Riktlinjen stärker även kommunens arbete med klarspråk och tillgänglighet genom att tydligt betona att beslutsunderlag ska vara begripliga även för personer utan särskilda fackkunskaper. Vidare tydliggör riktlinjen hur olika ärendetyper ska hanteras, exempelvis motioner, yttranden, delegationsbeslut och myndighetsutövning. Detta bidrar till ökad rättssäkerhet och mer enhetliga processer i hela organisationen. Riktlinjen bedöms även stärka kommunfullmäktiges och nämndernas arbete genom tydligare koppling mellan beredning, beslutsfattande och uppföljning. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Riktlinjen utgår från gällande lagstiftning, däribland kommunallagen, förvaltningslagen, språklagen, offentlighets- och sekretesslagen och dataskyddsförordningen. Riktlinjen syftar till att säkerställa att kommunens ärendehantering sker på ett rättssäkert, enhetligt och professionellt sätt i enlighet med god förvaltningssed. Riktlinjen ligger även i linje med kommunens ambition om hög kvalitet, tydlighet och professionalism i den kommunala styrningen. Ekonomi Förslaget medför inte några större direkta ekonomiska konsekvenser. På sikt bedöms riktlinjen bidra till en effektivare ärendehantering, en minskad risk för brister i beslutsunderlag och ett minskat behov av kompletteringar och omarbetningar, vilket i sin tur kan innebära administrativa effektiviseringar. Perspektiv Riktlinjen stärker rättssäkerheten och tillgängligheten i kommunens beslutsprocesser genom att tydligt betona klarspråk, transparens och likabehandling. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-05-12 3 (3) Förvaltning Ärendenummer Kommunövergripande stab KS 2026.700 Genom tydligare och mer lättbegripliga beslutsunderlag förbättras även möjligheten för medborgare att förstå och följa kommunens beslutsfattande, vilket stärker den demokratiska insynen. Samråd Riktlinjen har arbetats fram inom kanslienheten med utgångspunkt i kommunens praktiska behov av tydligare och mer enhetliga arbetssätt inom ärendeberedning och nämndadministration. Under framtagandet har riktlinjen varit på remiss hos kommunledningen, sekreterarnätverket och samtliga förvaltningar i kommunen. Synpunkter från remissinstanserna har beaktats och arbetats in i det slutliga förslaget. Remissförfarandet har bidragit till att riktlinjen fått en bred förankring i organisationen samtidigt som innehållet kvalitetssäkrats utifrån både juridiska, administrativa och verksamhetsmässiga perspektiv. Utvärdering och tidplan för uppföljning Riktlinjen bör följas upp årligen i syfte att utvärdera hur den fungerar i praktiken samt om det finns behov av revideringar eller kompletteringar utifrån verksamheternas erfarenheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2026-05-12. Riktlinje för ärendeberedning: Rättssäkra beslut, daterad 2026-05-19. Utskriftsversion - Riktlinje för ärendeberedning: Rättssäkra beslut, daterad 2026-05-19. Kommunövergripande stab Charlotte Rosenlund Sjövall Egil Ceylan Kommundirektör Kanslichef Beslutet skickas till Samtliga förvaltningar Kommunrevisionen Riktlinje för ärendeberedning Rättssäkra beslut Fastställd av Datum Ärendenummer Kommunstyrelsen § X/2026 2026-05-19 KS 2026.700 Dokumentansvarig Gäller fr.o.m. Version Kanslichef 2026-05-26 1 Uppdateras senast 2030-05-19 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 2 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 Innehållsförteckning Riktlinje för ärendeberedning 1 Innehållsförteckning 2 1 Syfte 3 2 Klarspråk för alla 3 3 Tjänsteskrivelse 7 4 Fullmäktigeberedningar och beredningsprocessen 15 5 Kommunstyrelsens utskott 16 6 Yttranden – svar på remisser 17 7 Motioner, e-förslag och initiativ 20 8 Myndighetsutövning gentemot enskild 23 9 Beslut på delegation 27 10 Uppföljning av verkställighet av politiska beslut 30 11 Personuppgifter i beslutsunderlag 31 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 3 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 1 Syfte Varje dag fattas beslut i Skurups kommun som berör de som bor och verkar här. Oavsett på vilket sätt människor påverkas är det viktigt att vi arbetar med alla ärenden på ett sätt som gör att kommunens trovärdighet upprätthålls och stärks. Rättssäkra beslut är beslut som är objektiva och sakliga samtidigt som de är enkla att förstå. Dessa krav framgår av både regeringsformen och förvaltningslagen och utgör grunden för all ärendehandläggning inom kommunen. Syftet med detta dokument är att ge dig de verktyg som behövs i arbetet med enhetliga och rättssäkra beslut. Det bidrar till det vill vara – platsen för det goda livet. 1.1 Goda exempel I detta dokument finns många goda exempel på hur du kan skriva och formulera dig i olika beslutsdokument. Tycker du att detta dokument saknar något eller har du fler goda exempel på formuleringar i tjänsteskrivelser eller andra beslutsunderlag? Om du vill föreslå ändringar eller dela med dig av fler goda exempel kan du mejla dina förslag till kansli@skurup.se. 2 Klarspråk för alla Av både förvaltningslagen och språklagen följer att språket i offentlig verksamhet ska vara enkelt och lätt att förstå. Alla medarbetare ansvarar för att ingen utesluts genom att använda ett onödigt tillkrånglat språk fyllt av fackuttryck och förkortningar. Vi behöver disponera och skriva alla texter med utgångspunkt från läsarens behov och förkunskaper. Våra handlingar ska kunna förstås av en bred allmänhet utan expertkunskaper. Skriv därför tydligt, enkelt och lättbegripligt så att även de som har svårt att ta till sig texter kan förstå. 2.1 Korrekturläs varandras texter Det är svårt att se fel i sin egen text. Både ofrivilliga felskrivningar, syftningsfel och tankeluckor kan lätt passera den egna korrekturläsningen. Genom att korrekturläsa varandras texter och ge återkoppling kring dessa kan vi ofta höja kvaliteten på texten. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 4 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 2.2 Stor eller liten bokstav Här följer några grundregler som kan vara bra att känna till: • Skurups kommun skrivs med litet k i kommun. • Namn på politiska partier skrivs med stor begynnelsebokstav: Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna. Även initialförkortningarna skrivs med stor bokstav: M, S, SD. • Kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, namn på nämnden och enheter inom olika myndigheter skrivs med liten begynnelsebokstav i löpande text. Se exempel 1. • Namn på centrala verk och andra myndigheter som har hela landet som sitt verksamhetsområde har stor begynnelsebokstav. Se exempel 2. • När det gäller myndigheter och institutioner som det finns flera av i landet så skrivs dessa med en liten begynnelsebokstav. Se exempel 3. 2.2.1 Goda exempel Exempel 1: • kanslienheten • myndighetsenheten • servicerförvaltningen Exempel 2: • Naturvårdsverket • Socialdepartementet • Högsta domstolen • Försäkringskassan • Datainspektionen • Undantag: regeringen och riksdagen Exempel 3: • polisen • länsstyrelsenarbetsförmedlingen • Undantag: fullständiga namn på domstolar samt regionala och lokala myndigheter, nämnder, institutioner till exempel: Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge och Länsstyrelsen i Hallands län Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 5 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 2.3 Datum i löpande text Skriv alltid ut datum i löpande text eftersom det underlättar för läsaren och förhindrar att datum missuppfattas. I löpande text skrivs ”den” framför datumet. Se exempel 4. 2.3.1 Goda exempel Exempel 4: • Den 1 maj 2016 kommer kommunstyrelsen besluta om nya regler för uppföljning av föreningsbidrag. • Ansökningshandlingarna kom in till Skurups kommun den 30 april 2016. 2.4 Undvik eller förklara fackuttryck Fackuttryck som inte kan strykas eller ersättas ska du förklara första gången du använder de i en text, om du inte är säker på att alla läsare förstår dem. 2.5 En text har både mottagare och avsändare Ofta omnämns olika personer och instanser i text. Vi måste därför vara tydliga och skriva ut vem eller vilka vi syftar på. Läsaren ska inte behöva gissa. Skriv därför alltid ut titel när du namnger någon i en text. I beslutsunderlag som till exempel tjänsteskrivelser och yttranden ska du skriva ut hela enhetens namn. Läsaren har inte alltid kunskap om vilken enhet som arbetar på uppdrag av viss nämnd och ofta inga kunskaper om kommunens tjänstemannaorganisation. 2.6 Förkorta inte i onödan Ta för vana att skriva ut även vanliga förkortningar i löpande text. Läsbarheten ökar när hela ordet eller orden skrivs ut. Förkortningen kan du använda av utrymmesskäl, till exempel i tabeller, figurer och blanketter och i text inom parenteser och i fotnoter. Tänk på att många förkortningar som används inom kommunen eller inom en viss verksamhet inte är allmänt kända. De kan vara praktiska att använda, men du måste tänka på alla som ska läsa texten. Följ dessa principer: Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 6 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 • Förkorta inte slentrianmässigt. Om du bara ska nämna ordet en eller ett par enstaka gånger i texten kan du lika gärna skriva ut det. • Förklara förkortningen första gången den används i texten. • Se exempel 5. 2.6.1 Goda exempel Exempel 5: 1. Projektet utgår från de mål som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram. 2.7 Hänvisning till lag När vi hänvisar till lagar ska den aktuella lagbestämmelsen förklaras kort. Även den läsare som saknar juridiska sakkunskaper ska efter dessa förklaringar kunna förstå innehållet i den aktuella lagbestämmelsen. Skriv alltid ut nummer på lagparagrafen före paragraftecknet. Om du vill hänvisa till flera paragrafer använder du två paragraftecken. Se exempel 6. 2.7.1 Goda exempel Exempel 6: 2. Första gången du hänvisar till en lag i texten kan du skriva så här: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, kan en personlig assistent vara aktuell. 3. Senare i texten kan du skriva så här: Enligt 10 § LSS ska en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. 4. Om du hänvisar till flera paragrafer: Av 9-13 §§ LSS framgår insatserna för särskilt stöd och särskild service. 5. Om du hänvisar till lag som innehåller flera kapitel: Av 1 kapitlet 2 § plan- och bygglagen framgår att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. 2.7.2 Mer information om klarspråk och skrivregler Det finns mycket att läsa om klarspråk och skrivregler. Här följer några lästips för dig som vill fördjupa dig: • ”Myndigheternas skrivregler”, Fritzes förlag. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 7 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 • ”Svarta listan - ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk”, Statsrådsberedningen, PM 2011:1 3 Tjänsteskrivelse En tjänsteskrivelse är tjänstemannens sakkunniga uttalande eller bedömning till den eller de som ska fatta beslut i ett ärende. Tjänstemannen analyserar och utreder frågorna, sammanställer uppgifter och presenterar ärendet med ett förslag till beslut. Innehållet i tjänsteskrivelsen får inte ändras av politiken eftersom tjänstemannaorganisationen är avsändare till tjänsteskrivelsen. Politiken kan däremot fatta ett annat beslut än vad som föreslås i tjänsteskrivelsen. Observera att även kommunstyrelsen utgör en nämnd i kommunallagens mening. 3.1 Tjänsteskrivelsens betydelse för protokollet Tjänsteskrivelsen ska utformas så att informationen i den kan användas och kopplas till andra dokument utan att onödiga omskrivningar behöver göras. Tjänsteskrivelsen påverkar andra delar inom kommunens nämndadministration, till exempel kallelse, protokollsskrivning och expediering av beslut. Ett protokoll från en nämnd sparas för all framtid. Det är därför viktigt att den text som används i protokollet håller god kvalitet och kan läsas och förstås av alla. 3.2 En allmän handling En tjänsteskrivelse är en handling som har upprättats hos en myndighet (nämnd) och därigenom blivit en allmän handling. Tjänsteskrivelsen anses upprättad när det ärende den tillhör har slutbehandlats av nämnden, det vill säga när protokollet från nämndsammanträdet har justerats. Det finns däremot inget som hindrar att tjänsteskrivelsen lämnas ut vid en tidigare tidpunkt. Lämnas tjänsteskrivelse ut tidigare, till exempel genom att den publiceras på kommunens hemsida eller om den lämnas ut till någon annan än ansvariga tjänstemän och de förtroendevalda som sitter i nämnden, så anses tjänsteskrivelsen upprättad och allmän. Mer om vad som är en allmän handling kan du läsa om på kommunens hemsida. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 8 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 3.3 Alla tjänsteskrivelser skrivs i mall När du ska påbörja en ny tjänsteskrivelse ska du alltid öppna tjänsteskrivelsen i ärendehanteringssystemet. 3.4 Vad ska stå under rubrikerna? 3.5 Ärenderubrik Rubriken ska kort och koncist berätta vad ärendet och beslutet handlar om. • Rubriken ska stämma överens med innehållet i beslutet. • Gå rakt på sak i rubriken och undvik ord som avseende/ rörande/ beträffande/angående. Se exempel 7. Ärenderubriken spelar roll ur demokratisk synpunkt. Om ett ärende ska beslutas av nämnd eller av kommunfullmäktige innebär det att tjänsteskrivelsens rubrik ingår i den dagordning som nämnden skickar ut inför mötet. Ur demokratisk aspekt är det viktigt att läsaren, oavsett om det rör sig om förtroendevalda eller allmänhet, förstår vilka ärenden som ska behandlas på ett sammanträde. Om rubriken är otydlig och det inte går att förstå vad ärendet handlar om kan beslutet bli upphävt om någon klagar över det. 3.5.1 Goda exempel Exempel 7: • Försäljning av fastigheten Skivarp 1:24 • Revidering av myndighetsnämndens delegationsordning • Taxa för miljötillsyn • Riktlinjer för avgifter för personer med funktionsnedsättning 3.6 Förslag till beslut Utifrån tjänstemannens professionella omdöme ska beslutsfattaren, nämnden eller den som beslutar på delegation från nämnden, få ett tydligt och rättssäkert underlag för beslut. Ange vilken nämnd som föreslås fatta beslutet. Är du osäker på vilken nämnd som ska fatta beslut? Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 9 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 Kommunfullmäktige har fördelat nämndernas ansvarsområden genom att anta reglementen för varje nämnd. Av kommunallagen följer även vilka ärenden som alltid ska beslutas av kommunfullmäktige, till exempel kan nämnas principiella frågor och beslut om skattesats och budget. Skriv förslaget till beslut i hela meningar. Använd inte så kallade attsatser eftersom fullständiga meningar är lättare att läsa. Se exempel 8. Av förslag till beslut ska framgå beslutets innebörd i klartext. Formuleringar som att nämnden beslutar ”i enlighet med föreliggande förslag” med mera ska därför inte användas. 3.6.1 Goda exempel Exempel 8: • Om en nämnd fattar beslut i ett ärende formuleras förslaget: o Kommunstyrelsen ingår föreslaget arrendeavtal med Slimminge båtklubb. o Kommunstyrelsen beviljar Skivarp äventyrsförening ett särskilt föreningsstöd om 25 000 kronor för att genomföra kampanjen ”Äventyrsupplevelse i Skurups naturreservat”. o Kommunstyrelsen antar anbudsgivare nummer 3, Slimminge planteringsaktiebolag, i upphandling av entreprenör för skötsel av planeringar i rondeller. • Om ett ärende slutligt beslutas i kommunfullmäktige formuleras förslaget o Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar föreslagen fritidsstrategi enligt bilaga 1 till tjänsteskrivelsen, daterad den 12 maj 2025. • Numrera beslutsmeningarna om de består av flera självständiga delbeslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fattar följande beslut. Kommunfullmäktige beslutar: 1. att införa föreslaget kundvalssystem för hemtjänst i form av matinköp. 2. att fastställa checkbelopp inom kundvalssystem för hemtjänst i form av matinköp enligt följande. o Inköpsvolym Checkbelopp 0-1 000 kronor 250 krono Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 10 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 1 001-1 500 kronor 275 krono 1 501- 300 kronor 3.7 Hänvisning till andra dokument Hänvisa inte till bilagor eller tjänsteskrivelser i förslag till beslut eftersom dessa dokument som regel inte ingår i protokollet. Formulera istället beslutet så att det går att läsa beslutet självständigt. Är ärendet komplext kan det ibland vara nödvändigt att hänvisa till en tjänsteskrivelse. Samma sak gäller när ett styrdokument ska antas. Genom att dels redogöra för beslutet, dels hänvisa till en viss angiven tjänsteskrivelse kan den som är intresserad fördjupa sig i detaljerna kring genomförandet genom att läsa tjänsteskrivelsen. Se exempel 9. 3.7.1 Goda exempel Exempel 9: • Om hänvisning till tjänsteskrivelse: o 1. Under år 2025 öppnar två nya avdelningar inom förskolan Granen. o 2. Utbyggnaden ska ske på det sätt som skol- och utbild- ningsförvaltningen beskriver i tjänsteskrivelsen daterad den 12 april 2025. • Om hänvisning till bilaga: o Kommunstyrelsen antar IT-säkerhetspolicy enligt bilaga 1 till tjänsteskrivelsen daterad den 12 april 2025. 3.8 Informationsärende En del ärenden utgör informationsärenden. Informationsärenden används när ansvarig enhet/förvaltning vill att nämnden ska veta något men där ett beslut i sak inte behövs när informationen lämnas. Se exempel 10. 3.8.1 Goda exempel Exempel 10: • Myndighetsnämnden för miljö och byggnad noterar informationen till protokollet och lägger redovisningen till handlingen. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 11 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 3.9 Omedelbar justering Omedelbar justering används för vissa beslut som är särskilt brådskande. Sådana protokoll färdigställs och publiceras direkt efter sammanträdet. Om ärendet ska justeras omedelbart ska du skriva en särskild beslutsmening om det. Se exempel 11. 3.9.1 Goda exempel Exempel 11: • 1. Kommunstyrelsen beslutar att föreningen ”Skurups ridsällskap” ska få 50 000 kronor för att genomföra distriktsmästerskap i fälttävlan 2025. • 2. Beslutet justeras omedelbart. 3.10 Använd rätt begrepp När du skriver ett förslag till beslut så är det viktigt att förstå innebörden av de begrepp som används i beslutsmeningar. • Bifaller o Goda exempel: Kommunstyrelsen bifaller e-förslaget om uppsökande informationsinsatser för äldre i kommunen. o Betyder: säga ja till förslaget. • Avslår o Goda exempel: Kommunfullmäktige avslår förslaget att underteckna Aalborgdeklarationen. o Betyder: Om den sista beslutande instansen inte tänker genomföra förslaget avslår instansen förslaget. • Föreslår o Goda exempel: Myndighetsnämnden för miljö och byggnad föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar föreslagen fritidsstrategi enligt bilaga 1 daterad 20 april 2025. o Betyder: Någon ber någon annan besluta om något. • Fastställa eller anta o Goda exempel: Kommunstyrelsen antar föreslagen näringslivsplan för Skurups kommun. o Betyder: Båda orden betyder att någon beslutar att något ska bli gällande. ”Anta” är oftast att föredra då det ordet normalt Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 12 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 sett bättre bidrar till förståelsen av det sammanhang där ordet används. 3.11 Beslut om att ge uppdrag åt annan Det är enbart kommunfullmäktige som kan ge uppdrag eller motsvarande till kommunstyrelsen, nämnder och beredningar. Kommunfullmäktige kan inte ge utskott, råd, enheter, verksamheter, medarbetare uppdrag. Se exempel 12. 3.11.1 Goda exempel Exempel 12: • Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att ta fram en förstudie av... 3.12 Sammanfattning En sammanfattning ska skrivas om ärendet är längre än tio rader Är ärendebeskrivningen kortare än så kan rubriken strykas. Sammanfattningen ska vara max en halvsida men gärna kortare. Låt sammanfattningen lyfta fram det viktigaste i texten. Observera att vi inte tillför några nya uppgifter i sammanfattningen. Begränsa alltid bakgrundsbeskrivningar och liknande. Tänk på att en lång text inte nödvändigtvis behöver en längre sammanfattning än en kortare text. Sammanfattningen i tjänsteskrivelsen är viktig eftersom den senare används som en presentation av ärendet i det protokoll som så småningom kommer att skrivas. Det är därför viktigt att sammanfattningen kan förstås även utan övrig text i tjänsteskrivelsen och utan tillgång till bilagor. Av samma anledning bör du inte ha med skrivningar om vad enheten/förvaltningen anser i ärendet. Eftersom nämnden använder texten i protokollet så är det i ett senare skede nämndens syn som ska framgå och den är inte kopplad till någon särskild enhet. Se exempel 13. 3.12.1 Goda exempel Exempel 13: • Skriv inte: ”Kommunstyrelsen bedömer att kundval inom samhällsorientering bör införas eftersom …” • Skriv i stället: ”Kundval inom samhällsorientering bör införas eftersom …” Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 13 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 3.13 Ärendet Under denna rubrik ska läsaren förstå bakgrunden till ärendet, vad som hittills har hänt, vad utredningen visar och varför. Redogör gärna för konsekvenserna och alternativen om ärendet inte beslutas i enlighet med förslag till beslut. Finns flera olika förslag ska de olika alternativen vara tydligt beskrivna. Använd gärna underrubriker om inte texten är mycket kort. Underrubriker hjälper läsaren att hitta rätt i texten. Om det finns informativa underrubriker kan man som läsare snabbt förstå hur texten är disponerad och kan därefter välja att hoppa in och läsa valfritt stycke. Om det behövs för en bättre disposition av ärendet kan andra rubriker på annan rubriknivå användas. Se exempel 14. 3.13.1 Goda exempel Exempel 14: • Exempel på informativa underrubriker i olika ärenden: o Förslaget påverkar o Skurups upphandlade leverantörer o Antal hushåll med försörjningsstöd minskar men kostnaderna ökar o Fortsatt goda resultat på de nationella proven 3.14 Ekonomi Syftet med rubriken är att få läsaren och ytterst beslutsfattaren att få information om förslagets ekonomiska konsekvenser. Ange hur förslaget finansieras, exempelvis inom tilldelad ram eller att det inte täcks inom denna ram, och om eventuella kostnader som kan uppkomma till följd av förslaget. Om förslaget är förenat med kostnader så anger du om det är en driftskostnad eller om det är en investering samt om det är en engångskostnad eller en årlig kostnad. Redogör även för de ekonomiska konsekvenserna om förslaget inte genomförs. Se exempel 15. 3.14.1 Goda exempel Exempel 15: • Exempel på ekonomiska konsekvenser vid förslag om nytt naturreservat: Inledningsvis kommer det nya reservatet behöva Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 14 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 märkas ut med gränser och skyltning. Anläggningar för rekreationsändamål kommer även att behöva iordningställas. Dessa åtgärder kommer att medföra utgifter av engångskaraktär. Utgiften för kommunen beräknas till cirka 2,5 miljoner kronor. Löpande underhåll i form av städning och gallring utmed stigar och i naturmark kommer regelbundet att behöva ske. Denna årliga driftskostnad bedöms inte vara högre än den naturvårdskostnad som kommunen har idag för området och som uppgår till 350 000 kronor idag. • Medför förslaget inga ekonomiska konsekvenser så anger du det under rubriken. Skriv då: Förslaget medför inte några ekonomiska konsekvenser. 3.15 Laglighet och kommunens regler och/eller mål Här redogörs för ärendet ur ett juridiskt perspektiv samt om ärendet följer kommunfullmäktiges regler och/eller mål. Alla beslut och åtgärder som hanteras inom kommunen ska vila på en laglig grund. Det innebär att ärenden ska prövas mot gällande lagstiftning, kommunens styrdokument och politiskt antagna mål och riktlinjer. Tillämpningen ska vara rättssäker, förutsägbar och i enlighet med god förvaltningssed. Vid handläggning av ärenden är det viktigt att säkerställa att besluten är förenliga med både nationell lagstiftning och kommunens egna mål, såsom de uttrycks i exempelvis budget, översiktsplan eller verksamhetsplaner. Se exempel 16. 3.15.1 Goda exempel Exempel 16: • Exempel 1: Brottsförebyggande arbete enligt ny lagstiftning. Skurups kommun har inrättat ett strategiskt brottsförebyggande råd på tjänstemannanivå för att uppfylla lagkraven och tydliggöra kommunens ansvar i det brottsförebyggande arbetet. Detta arbete struktureras tydligt på situationell respektive social prevention, med adekvata tillhörande resurser. • Exempel 2: Översiktsplanering för hållbar utveckling Kommunens översiktsplan, som styrs av plan- och bygglagen samt miljöbalken, beskriver hur mark- och vattenområden ska användas för Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 15 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 att skapa attraktiva och trygga livsmiljöer. Planen utgår från Vision 2045 och har ett planeringsperspektiv som sträcker sig till år 2045. 3.16 Namn och underskrifter För att underlätta den elektroniska hanteringen undertecknar vi inte tjänsteskrivelser till nämnd. Handläggaren ansvarar för att förvaltningschef godkänt tjänsteskrivelsen innan handläggaren anmäler den till sammanträdet. Observera att det alltid är ordförande som slutligen godkänner alla ärenden som ska med på dagordningen. Som huvudregel anges förvaltningschef och handläggare som avsändare av tjänsteskrivelsen. När det gäller övergripande strategiska ärenden anges däremot ansvarig förvaltningschef/myndighetschef och handläggare eller enhetschef/verksamhetschef. Som exempel på övergripande strategiska ärenden kan nämnas mål och budget, bokslut och delegationsordning för nämnden. Titel ska alltid anges efter namn på handläggare, chef och förvaltningschef. Namn på enhet ska alltid anges efter handläggare och chef. 3.17 Beslutsunderlag Om det finns bilagor till tjänsteskrivelsen ska det framgå under rubriken Beslutsunderlag. Bilagorna ska vara namngivna, numrerade och daterade. Se exempel 17. 3.17.1 Goda exempel Exempel 17: • Protokoll från extra bolagsstämma i Skurupshem AB den 20 april 2025, § X. • Bolagsordning för Skurups Kommunhus AB den 10 april 2025, § 15. 4 Fullmäktigeberedningar och beredningsprocessen Skurups kommun har sedan 2003 haft en politisk organisation som byggt på fullmäktigeberedningar. Antalet beredningar och deras uppdrag har varierat över tiden. Fullmäktigeberedningar är en del av kommunens strategiska organisation och har i uppdrag att ta fram sakliga, objektiva och allsidigt Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 16 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 belysta underlag till kommunfullmäktiges beslut. Beredningarna arbetar endast med beredningsuppdrag och ansvarar inte för verkställighet. Syftet är att ge fullmäktige ett högkvalitativt beslutsunderlag och stärka fullmäktiges roll som politisk arena. 4.1 Fullmäktiges styrning av beredningarna Beredningarnas arbete styrs av fullmäktiges arbetsordning, uppdragsplaner som anger uppdrag, tidplan och behov av medborgardialog. 4.2 Beredningsprocessen Beredningsarbetet innehåller återkommande moment såsom kontinuerlig omvärldsanalys, kunskapsinhämtning från förvaltningar och sakkunniga, dialog med medborgare och intressegrupper, avstämningar med partigrupper och löpande uppföljning mot uppdragsplan. Beredningen återrapporterar sitt arbete till kommunfullmäktige och lämnar förslag till beslut. Eftersom kommunstyrelsen alltid ska bereda ärenden till kommunfullmäktige sker det en ”dubbel beredning” i samband med att en fullmäktigeberedning lämnar förslag till beslut. I dessa ärenden åvilar det kommunstyrelsen att säkerställa att ärendet är lagligt, allsidigt och sakligt belyst och att därefter överlämna ärendet till kommunfullmäktige. 4.3 Beredningarnas ansvarsområden Skurups kommun har från och med den 1 januari 2027 två fasta beredningar, Kommunutvecklingsberedningen och Medborgarberedningen. Beredningarnas ansvarsområde framgår av kommunfullmäktiges arbetsordning och handboken för beredningarnas arbete. 5 Kommunstyrelsens utskott Kommunstyrelsen kan enligt kommunallagen inrätta utskott för att bereda ärenden och i vissa fall fatta beslut på delegation från kommunstyrelsen. Utskotten utgör en del av kommunstyrelsens organisation och arbetar inom de ramar och uppdrag som kommunstyrelsen beslutar om. Utskotten har en viktig funktion i att fördjupa beredningen av ärenden, skapa effektivare beslutsprocesser och möjliggöra närmare politisk dialog i specifika sakfrågor. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 17 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 Ett utskott kan inte ges ett självständigt ansvar utanför kommunstyrelsens ansvarsområde utan verkar alltid på kommunstyrelsens uppdrag och ansvar. Beslut som fattas på delegation av ett utskott är juridiskt sett kommunstyrelsens beslut och ska anmälas till kommunstyrelsen i enlighet med delegationsordningen. I Skurups kommun har vi i dagsläget: • Personalutskottet • Samhällsbyggnadsutskottet • Upphandlingsutskottet • Socialnämndsutskottet • Skol- och utbildningsutskottet 6 Yttranden – svar på remisser Yttranden innebär att svara på en intern eller en extern remiss. Det är i regel kommunstyrelsen och nämnderna som lämnar yttranden, men ibland lämnar även kommunfullmäktige yttranden. Det förekommer också att en enhet yttrar sig till en annan enhet. Ett externt yttrande skrivs till exempel när kommunen har fått ett lagförslag (så kallat betänkande) på remiss från regeringen. Kommunen kan även i andra ärenden blivit ombedd att yttra sig till en myndighet eller intresseorganisation. Ett exempel på ett internt yttrande är när kommunfullmäktige har remitterat en motion till en nämnd. Ett förslag till yttrande tas fram av en tjänsteman. Eftersom det är ett förslag till yttrande kan nämnden göra ändringar i tjänstemannens förslag till yttrande. Yttranden kan också skrivas på delegation, det vill säga i ärenden där den ansvariga nämnden har överlåtit beslutanderätten åt en tjänsteman, en förtroendevald eller ett utskott. 6.1 Vilka dokument ska upprättas i samband med yttrande? Om beslut om yttrande tas i nämnd: 1. Tjänsteskrivelse 2. Yttrande Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 18 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 Om beslut om uttrande tas på delegation enligt delegationsordning 1. Delegationsbeslut 2. Yttrande 6.1.1 Särskilt om yttranden om lagförslag När kommunen ska lämna ett kommunövergripande yttrande över ett lagförslag eller betänkande är det normalt kommunstyrelsen som beslutar om yttrandet, ofta efter beredning i berörd nämnd eller förvaltning. På regeringens hemsida kan du läsa mera om när det gäller remisser av betänkanden: Svara på remiss – hur och varför, PM 2003:2 (reviderad 2009- 05-02). 6.2 Tjänsteskrivelsens utformning För utformning av tjänsteskrivelse till ett yttrande så kan anvisningarna i 2 kapitlet följas. Se exempel 18. Som bilaga till tjänsteskrivelsen ska förslaget till yttrande finnas. När det gäller yttranden över lagförslag eller utredningar ska en sammanfattning av utredningen med författningsförslag även anges som bilaga. Sammanfattningen och författningsförslaget kopieras direkt från utredningen. 6.2.1 Goda exempel Exempel 18: 1. Förslag till yttrande 2. Sammanfattning av utredningen och författningssamling 6.3 Yttrandets utformning En begäran om yttrande har ofta skickats till många instanser. För den som ska sammanställa och analysera resultatet av en remissrunda är det till stor hjälp om yttrandet följer den rubrikstruktur eller disposition som själva betänkandet eller begäran om remiss är uppbyggd efter. Det är tillräckligt att ange det avsnitt som kommenteras med avsnittets nummer och rubrik eller genom ett nyckelord och en sidhänvisning. Återge inte utredningsförslagen eller frågeställningarnas innehåll i förslaget till yttrandet. Det räcker med en rubricering eller kort hänvisning till vad det handlar om. Handläggaren ska inte på egen hand sammanfatta betänkandet i yttrandet. Den instans som begärt in yttrandet vet vad betänkandet handlar Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 19 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 om. Om det ändå finns behov av att referera till innehållet i något sammanhang i texten, tänk på att vara tydlig med vad som är remissinstansens egna ställningstaganden. 6.4 Yttrande till domstol med anledning av överklagan I samband med en överklagan där kommunen är part kommuniceras olika handlingar mellan kommunen och domstolen. Det sker bland annat när någon överklagar ett kommunalt beslut som kommunen uppmanas att yttra sig över. Det sker även när kommunen själv beslutar sig för att överklaga ett beslut som en annan myndighet har fattat. Beroende på vem eller vilken funktion som fattar beslut om att yttra sig eller att överklaga ett beslut så måste olika handlingar upprättas. När det gäller yttranden och överklagande så fattas beslut om detta i regel av nämnden eller annars av ordförande eller en tjänsteman utifrån vad som framgår av delegationsordningen. När du skriver en tjänsteskrivelse med anledning av ett överklagande så bör du tänka på att den riktar sig till beslutsfattaren det vill säga en tjänsteman eller nämnden. Överklagandet/yttrandet riktar sig däremot direkt till domstolen. 6.4.1 Vilka handlingar behövs? Om en nämnd fattar beslut om yttrandet eller överklagan ska följande handlingar upprättas: 1. Tjänsteskrivelse: Av tjänsteskrivelsen framgår bland annat förslag till beslut, till exempel att nämnden yttrar sig i enlighet med enhetens/förvaltningens förslag. 2. Överklagan/yttrande: Denna handling är resultatet av beslutet i nämnden. Av denna handling ska det inte framgå att yttrandet/överklagan är ett beslut utan denna handling är helt fristående när den kommuniceras med domstolen. Förslaget till överklagan/yttrandet ska utgöra en bilaga till tjänsteskrivelsen tillsammans med det överklagade beslutet. 3. Beslut från nämnd: Utgörs av protokollsutdrag från nämnden och upprättas av nämndsekreteraren. Om en delegat bereder och fattar ett delegationsbeslut om yttrandet eller överklagan ska följande handlingar upprättas: Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 20 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 1. Delegationsbeslut: Delegationsbeslutet fattas på delegation av förtroendevald eller tjänsteman i enlighet med aktuell delegationsordning. Överklagan/yttrandet är resultatet av beslutet. 2. Överklagan/yttrande: ska utgöra en bilaga till delegationsbeslutet tillsammans med det överklagade beslutet. 7 Motioner, e-förslag och initiativ 7.1 Så hanteras motioner Av kommunallagen följer att en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige kan väcka en motion i en särskild fråga. Fullmäktige skickar motionen till kommunfullmäktiges presidieberedning för beredning. Presidieberedning skickar i sin tur motionen till den eller de nämnder som berörs. Därefter behandlas motionen i den aktuella nämnden eller beredningen innan den passerar kommunstyrelsen för att slutligen beslutas i kommunfullmäktige. 7.2 Tjänsteskrivelser skrivs i mall När du ska påbörja en ny tjänsteskrivelse som hanterar förslag om motioner så ska du alltid öppna tjänsteskrivelsen i ärendehanteringssystemet. 7.3 Vad ska framgå av tjänsteskrivelsen? 7.4 Rubrik Rubriken på tjänsteskrivelsen ska alltid vara densamma i alla remissinstanser. Rubriken följer den rubrik som användes i kommunfullmäktiges beslut att remittera motionen. Som en underrubrik anges att det rör sig om en motion, datum då motionen anmälts på kommunfullmäktige samt vilka som lämnat motionen med partibeteckning. Är det fler ledamöter än två kan du skriva med flera efter den andra ledamoten. Se exempel 19. 7.4.1 Goda exempel Exempel 19: Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 21 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 • Skurups Måltider: motion den 17 april 2025 av Sven Svensson (V) och Lars Larsson (V) 7.5 Förslag till beslut En nämnd kan inte bifalla eller avslå en motion. Det kan bara kommunfullmäktige. En nämnd/ beredning kan därför enbart föreslå kommunfullmäktige att bifalla eller avslå en motion. Skriv ut en hel mening om vad som bifalls eller avslås. Ange inte enbart att motionen avslås eller bifalls. En motion är ett förslag till beslut som kommunfullmäktige ska ta ställning till genom ett beslut. Det medför att varken nämnd/beredning eller kommunfullmäktige kan fatta beslut om att ”Motionen är besvarad” eftersom det i sig inte utgör ett bifall eller avslag på motionsförslaget. Om en motion innehåller förslag i flera delar kan vissa förslag bifallas och vissa förslag avslås. I sådant fall kan också den nämnd som yttrar sig delvis tillstyrka och delvis avstyrka. Då är det viktigt att nämnden är tydlig med vilken del av förslaget nämnden tillstyrker. Se exempel 20. 7.5.1 Goda exempel Exempel 20: • Vid avslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut. Kommunfullmäktige avslår förslagen i motionen eftersom … (ange motivering). • Vid bifall: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut. Kommunfullmäktige bifaller förslagen i motionen. • Vid delvis bifall: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut. Kommunfullmäktige bifaller förslagen i motionen på så sätt att … (ange sättet) Motionen är med detta färdigbehandlad. • Om förslaget redan håller på att genomföras: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut. Kommunfullmäktige noterar att det redan pågår ett arbete som uppfyller intentionerna bakom förslagen i motionen. Motionen är med detta färdigbehandlad. • Om förslaget inte föranleder åtgärder: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut. Kommunfullmäktige noterar myndighetsnämnden för individ och familjeomsorgs redovisning och förklarar med den noteringen motionen färdigbehandlad. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 22 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 7.6 Sammanfattning Läs med om detta under stycke 3.12. 7.7 Förslag i motionen Förklara kortfattat vilka förslag till beslut som anges i motionen. Eftersom motionen utgör en bilaga till tjänsteskrivelsen så behöver du oftast enbart redogöra för de konkreta förslagen i motionen. 7.8 Enhetens utredning och bedömning Redogör för enhetens utredning med anledning av motionsförslagen. Det är viktigt att avgränsa utredningen så att den enbart omfattar nämndens eget ansvarsområde. Även den bedömning som blir resultatet av utredningen ska ha fokus på nämndens ansvarsområde. 7.9 Ekonomi Läs mer om detta under stycke 3.14. 7.10 Laglighet och kommunens regler och/eller mål Läs mer om detta under stycke 3.16. 7.11 Bilagor Motionen utgör alltid bilaga till tjänsteskrivelsen. 7.12 Undertecknande Ansvarig chef och handläggare ska stå om undertecknande tillsammans med titel och enhet. Om motionen avser ett övergripande strategiskt ärende anges däremot kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör. 7.13 Så hanteras e-förslag Ett e-förslag är ett förslag till en nämnd/beredning från en eller flera personer som är folkbokförda i Skurups kommun. När ett e-förslag kommer in ska det anmälas på nästkommande sammanträde hos den nämnd/beredning som fått förslaget. Ansvarig förvaltningschef eller kanslichef tar ställning om och hur mycket utredning som behöver göras med anledning av förslaget. Om e-förslaget behandlas på Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 23 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 ett öppet sammanträde har den som lämnat förslaget rätt att muntligen motivera det. När du ska påbörja en ny tjänsteskrivelse som avser hantering av e-förslag så ska du alltid öppna tjänsteskrivelsen för e-förslag i ärendehanteringssystemet. 7.14 Så hanteras initiativ Enligt kommunallagen har den som är ledamot i nämnd möjlighet att ta initiativ till förslag. I Skurups kommun kallas dessa förslag för initiativ. De bereds på liknande sätt som motioner men behandlas i nämnden. När du ska påbörja en ny tjänsteskrivelse som avser hantering av initiativ så ska du alltid öppna tjänsteskrivelsen för initiativ i ärendehanteringssystemet. 8 Myndighetsutövning gentemot enskild Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning kan innebära både beslut som är gynnande för den enskilde (såsom beslut att bevilja ett bidrag) eller beslut som är betungande (såsom beslut att någon måste vidta åtgärder, till exempel riva en olovligen uppförd byggnad). Utmärkande för myndighetsutövning är att den enskilde befinner sig i ett beroendeförhållande och att saken ensidigt avgörs genom beslut av myndigheten. 8.1 Vilka rubriker ska användas? 8.1.1 Kommunicering Av förvaltningslagen framgår att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild person eller företag som huvudregel inte får avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om – och fått möjlighet att yttra sig - över uppgifter som tillförs ärendet av någon annan än vederbörande själv. 8.1.2 Beslutsmotivering Enligt förvaltningslagen ska beslut i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild person motiveras. Motiveringen är obligatorisk om beslutet innebär att en ansökan avslås helt eller delvis, men kan även vara Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 24 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 relevant i andra fall, exempelvis vid beslut om avgift (jfr 32 § FL). Notera dock att motivering ibland får utelämnas (jfr 33 § FL). Motiveringen ska vara specifik och konkret. Det innebär att det tydligt ska framgå: • vad som har prövats • vilka omständigheter som legat till grund för beslutet • och hur myndigheten har resonerat Du ska alltid hänvisa till relevant lagstiftning som ligger till grund för beslutet. Det räcker inte att bara ange lagrum – du ska också förklara lagtexten och varför den är tillämplig i det enskilda fallet. 8.2 Överklagandehänvisning Om beslutet går parten emot och kan överklagas ska det tydligt framgå hur man gör för att överklaga. • Om beslut fattas av en delegat ska överklagandehänvisning bifogas beslutet • Om beslut fattas av en nämnd ska överklagandehänvisningen framgå av protokollet Det ska också framgå om beslutet är överklagbart eller inte, samt vilken instans som prövar överklagandet. Vid överklagande sker normalt en rättidsprövning, dvs. myndigheten kontrollerar om överklagandet inkommit i rätt tid innan det skickas vidare. 8.2.1 Goda exempel Exempel 21: Exemplet bygger på de regler om överklagande som gäller för bygglovsärenden. Så överklagar du Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga det skriftligt. Överklagandet ska ha kommit in till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Gör så här: 1. Tala om vilket beslut du överklagar. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 25 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 2. Beskriv vilken ändring i beslutet som du vill ha. 3. Motivera varför du anser att beslutet är oriktigt. 4. Uppge namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer och e-postadress. 5. Underteckna överklagandet. 6. Bifoga gärna en kopia av beslutet. 7. Överklagandet ska ställas till den högre instansen men lämnas eller skicka överklagandet till Myndighetsnämnden för miljö och byggnad i Skurups kommun 274 80 Skurup. Myndigheten gör först en rättidsprövning och kan även ompröva beslutet. Om myndigheten inte ändrar beslutet skickas överklagandet vidare till överprövande instans. 8.3 Underrätta om beslut Beslut som gäller myndighetsutövning mot enskilda ska expedieras enligt särskilda regler. Med expedieras menas att beslutshandlingen skickas från myndigheten till mottagaren. Enligt förvaltningslagen ska en sökande eller klagande underrättas om innehållet i ett beslut som gäller myndighetsutövning mot en enskild, om det inte är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas ska den enskilde också underrättas om hur man överklagar. Överklagandehänvisningen ska framgå tydligt i beslutet eller som bilaga, inte enbart i ett följebrev. 8.3.1 Viktigt att tänka på • Skicka protokollsutdrag eller beslut för att underrätta om beslutet. • Följebrev kan användas, men är inte alltid nödvändigt om beslutet är tydligt i sig. Det viktiga är att: • mottagaren förstår beslutet • det framgår hur man överklagar (om möjligt) Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 26 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 8.3.2 Hur beslut ska underrättas Digitalt eller vanligt brev (huvudregel) • Beslut ska skickas digitalt eller med vanligt brev • Digitalisering är huvudspår där det är lämpligt Delgivning (när det behövs säkerställas) Använd delgivning när det är viktigt att kunna visa att mottagaren tagit del av beslutet. Exempel: • rekommenderat brev med mottagningsbevis • delgivningskvitto • särskilt ingripande beslut (t.ex. vitesföreläggande) Val av kommunikationssätt • välj vanligt brev/digitalt utskick om beslutet inte kan överklagas. • välj delgivning, där detta utgör ett krav, om beslutet: o kan överklagas o är ingripande o eller om det finns risk att mottagaren inte tar del av det Tiden för att överklaga börjar löpa fört näst mottagaren anses ha tagit del av beslutet. 8.3.3 Överklagande Överklagandehänvisningen ska vara tydlig och kopplad till beslutet Överklagandet ska: • ställas till överinstans • skickas till den beslutande myndigheten Myndigheten gör först en rättidsprövning. Andra berörda (t.ex. grannar i byggärenden) • även andra än sökanden kan ha rätt att överklaga (t.ex. grannar) • dessa ska underrättas om beslutet • de ska få beslutet utan att själva begära det (gäller inte inom IFO) • särskilt om de har lämnat yttranden Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 27 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 8.3.4 Förtydliganden • Negativa beslut (som går parten emot) kräver: o underrättelse o överklagandehänvisning • Beslutet ska bära informationen – inte bara följebrevet • Val av utskick ska alltid göras utifrån: o rättssäkerhet o spårbarhet o möjlighet att visa att mottagaren fått beslutet och underrättats samt har rätt att överklaga beslutet 9 Beslut på delegation Enligt kommunallagen får kommunstyrelsen och övriga nämnder uppdra åt ett utskott, en ledamot eller en ersättare eller en anställd hos kommunen att besluta på kommunstyrelsens eller nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I vissa ärenden får däremot beslutanderätten inte delegeras: • ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, • framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, • ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, • ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och • vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 9.1 Nämndens delegationsordning I nämndernas delegationsordningar framgår vilka beslut som delegeras och till vem/ vilka de delegeras. Varje nämnd antar sin egen delegationsordning. Delegationsordningar kan vara av två typer, så kallad 1. rak delegation eller 2. omvänd delegationsordning Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 28 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 I en rak delegationsordning anger nämnden vem som fattar beslut i vilken typ av ärenden. I en omvänd delegationsordning anger nämnden i vilka fall beslut som en förvaltningschef inte får fatta, utöver sådana beslut som enligt kommunallagen inte kan delegeras. Förvaltningschefen kan sedan i en särskild vidaredelegation ange att andra tjänstemän får fatta beslut i angivna ärenden. De delegater som anges i delegationsordningen kan inte vidaredelegera sin beslutanderätt till annan. Detta gäller med undantag för förvaltningschefen som även har möjlighet att vidaredelegera till annan beslutsfattare. Att det är så beror på att det är bestämt så i kommunallagen. Delegationsbeslut av anställd kan fattas enbart av en person, aldrig av två anställda tillsammans. Det strider mot lag att två eller flera anställda fattar beslut tillsammans. En nämnd kan när som helst återkalla delegering. Det kan göras generellt men det kan också göras i ett särskilt ärende. Nämnden har också rätt att utan vidare ta över ett delegerat ärende och fatta beslut i ärendet. En delegat har alltid rätt att avstå från att fatta beslut och därmed överlämna till nämnden att göra det. 9.2 Så skrivs delegationsbeslut När du ska skriva ett delegationsbeslut ska du alltid öppna mallen för det i ärendehanteringssystemet. Rubrikerna ska alltid komma i den ordning som mallen anger. Av delegationsbeslutet ska följande framgå: • Datum • Diarienummer • Delegationsbeslut (i sidhuvudet) • Under rubriken ”Beslut” anges i rak ordalydelse det beslut som fattas. • Beslut fattas alltid i nämndens namn, inte av funktionen. Det ska därför stå exempelvis ”kommunstyrelsen avslår ansökan om …” inte ”kommunjuristen avslår ansökan …”. • Sist i beslutet ska det anges med stöd av vilken punkt i delegationsordning som beslutet fattas med stöd av. Där anges att beslutet ”fattas av kommunjuristen med stöd av punkten 1.12 i kommunstyrelsens delegationsordning”. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 29 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 • Alla beslut ska vara motiverade på samma sätt som om nämnden hade fattat beslutet. Det ska därför finnas en rubrik ”Ärendet” eller ”skäl för beslutet” som förklarar vad ärendet handlar om och varför det blev det beslut det blev. • Beslutet ska undertecknas fysiskt eller digitalt av den som fattar beslutet. • Delegaten har ansvar för att beslutet expedieras till den som berörs av beslutet. Se exempel 22. 9.2.1 Goda exempel Exempel 22: • Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Namn Efternamn (SD) deltar i Malmöminglet den 23 maj 2025 i Helsingborg. 2. Sedvanligt arvode utgår. 3. Detta beslut fattas enligt punkten 1.13 i kommunstyrelsens delegationsordning. • Skäl för beslutet Skurups kommun har som medlem i Skånerådet bjudits in för att delta i det årligen återkommande Malmöminglet. Syftet med Malmöminglet är att utgöra en mötesplats för storregional samverkan. På Malmöminglet anordnas seminarier och workshops med olika tema. Eftersom Malmöminglet utgör ett viktigt forum för diskussioner om Skåneregionen som stadsregion är det av vikt att en representant från Skurups kommun deltar. 9.3 Anmäla delegationsbeslut Anmälan av delegationsbeslutet ska ske till nästkommande sammanträde. Handlar det om beslut där beslutanderätten har vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälan som minst ske till förvaltningschef. Om nämnden angett att anmälan även ska ske till nämnden, ska även en anmälan dit göras. För kommunstyrelsens utskott gäller att delegationsbesluten anmäls till utskottets nästkommande sammanträde. Delegationsbeslut måste anmälas eftersom: Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 30 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 • Beslutet vinner laga kraft Tiden för att överklaga beslut som överklagas med laglighetsprövning börjar löpa när nämndprotokollet anslås på kommunens anslagstavla. Om beslutet inte anmäls till nämnden/utskottet vinner det alltså inte laga kraft och besluten fortsätter då att vara överklagbara i all tid. Undantag: Beslut som avser myndighetsutövning mot enskild vinner laga kraft tre veckor efter att den enskilde tagit del av beslutet förutsatt att beslutet inte överklagas. Undantaget är myndighetsutövning mot enskilda då klagotiden börjar löpa från och med den dag då parterna fått del av beslutet. Nämndens beslut att godkänna redovisningen av ett delegeringsbeslut i myndighetsutövning mot enskilda saknar alltså betydelse för frågan om laga kraft. • Nämnden har rätt till insyn och ska ha möjlighet att kontrollera hur beslutsrätten utövas Eftersom nämnden beslutat om delegationsordningen måste nämnden även ha insyn i hur beslutsdelegaterna utövar sin beslutanderätt. Nämnden kan alltid välja att ändra delegat eller återta beslutanderätten i en särskild ärendegrupp. • Medborgarna har rätt till transparens och insyn Medborgarna ska kunna följa hur beslut fattas, även om det inte är hela nämnden som har beslutat. Det stärker förtroendet för kommunen. Dessutom ska medborgarna kunna känna sig trygga i att besluten fattas enligt lagar och regler, och att det finns en möjlighet att upptäcka och rätta till fel. 10 Uppföljning av verkställighet av politiska beslut Det är viktigt att kommunens enheter följer upp verkställigheten av politiska beslut för att säkerställa att de får avsedd effekt och genomförs i praktiken. Uppföljningen skapar transparens, tydliggör ansvar och gör det möjligt att upptäcka brister eller behov av justeringar i tid. På så sätt stärks både förtroendet för den demokratiska processen och kvaliteten i kommunens verksamhet. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen § X/2026 Styrdokument 31 (31) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Kanslichef KS 2026.700 1 För uppföljningen av verkställigheten av de beslut som kommunfullmäktige fattar under det löpande verksamhetsåret finns det en framtagen riktlinje som ska följas. Uppföljningen av verkställighet av kommunfullmäktiges beslut sker två gånger per år genom samma ärendeprocess som ej besvarade motioner och samtliga e-förslag. 11 Personuppgifter i beslutsunderlag Inför ett sammanträde med politisk instans publiceras aktuellt beslutsunderlag på hemsidan. Tjänsteskrivelser och annat beslutsunderlag kan enbart publiceras om det kan säkerställas att inga personuppgifter eller känslig information förekommer i dokumenten. Det följer av bestämmelserna i Dataskyddsförordningen (GDPR). Normalt krävs att direkta personuppgifter, som namn och personnummer, känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser tas bort för att publiceringen ska vara tillåten. Till exempel uppgifter som direkt pekar ut en enskild som är föremål för sanktioner (vite med mera) får normalt inte publiceras. Det ska även saknas skäl att anta att det finns risk för att den registrerades personliga integritet kränks genom publiceringen. Personuppgifter om tjänstemän och förtroendevalda får publiceras om uppgifterna har samband med deras tjänsteutövning eller uppdrag (namn, politisk tillhörighet, uppgift om ansvarig handläggare för ärende eller liknande information). Om en sådan person däremot förekommer i något annat sammanhang, till exempel ett personalärende eller som privatperson gäller samma regler som för övrig publicering. 11.1.1 Mer information om publicering på internet och GDPR • Gå in på Integritetsskyddsmyndighetens hemsida, www.imy.se. • Kontakta kommunens dataskyddsombud. RÄTTSÄKRA BESLUT RIKTLINJE FÖR ÄRENDEBEREDNING Rättssäkra beslut 1 KS 2026.700 2026-05-19 RÄTTSÄKRA BESLUT Innehåll KLARSPRÅK FÖR ALLA 4 TJÄNSTESKRIVELSE 8 FULLMÄKTIGEBEREDNINGAR OCH BEREDNINGSPROCESSEN 19 KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT 20 YTTRANDEN – SVAR PÅ REMISSER 21 MOTIONER, E-FÖRSLAG OCH INITIATIV 26 MYNDIGHETSUTÖVNING GENTEMOT ENSKILD 31 BESLUT PÅ DELEGATION 35 UPPFÖLJNING AV VERKSTÄLLIGHET AV POLITISKA BESLUT 39 PERSONUPPGIFTER I BESLUTSUNDERLAG 40 2 SYFTE SYFTE Varje dag fattas beslut i Skurups kommun som berör de som bor och verkar här. Oavsett på vilket sätt människor påverkas är det viktigt att vi arbetar med alla ärenden på ett sätt som gör att kommunens trovärdighet upprätthålls och stärks. Rättssäkra beslut är beslut som är objektiva och sakliga samtidigt som de är enkla att förstå. Dessa krav framgår av både regeringsformen och förvaltningslagen och utgör grunden för all ärendehandläggning inom kommunen. Syftet med detta dokument är att ge dig de verktyg som behövs i arbetet med enhetliga och rättssäkra beslut. Det bidrar till det vill vara – platsen för det goda livet. GODA EXEMPEL I detta dokument finns många goda exempel på hur du kan skriva och formulera dig i olika beslutsdokument. Titta efter denna symbol  för att hitta goda exempel. Tycker du att detta dokument saknar något eller har du fler goda exempel på formuleringar i tjänsteskrivelser eller andra beslutsunderlag? Om du vill föreslå ändringar eller dela med dig av fler goda exempel kan du mejla dina förslag till kansli@skurup.se. 3 KLARSPRÅK FÖR ALLA Av både förvaltningslagen och språklagen följer att språket i offentlig verksamhet ska vara enkelt och lätt att förstå. Alla medarbetare ansvarar för att ingen utesluts genom att använda ett onödigt tillkrånglat språk fyllt av fackuttryck och förkortningar. Vi behöver disponera och skriva alla texter med utgångspunkt från läsarens behov och förkunskaper. Våra handlingar ska kunna förstås av en bred allmänhet utan expertkunskaper. Skriv därför tydligt, enkelt och lättbegripligt så att även de som har svårt att ta till sig texter kan förstå. KORREKTURLÄS VARANDRAS TEXTER Det är svårt att se fel i sin egen text. Både ofrivilliga felskrivningar, syftningsfel och tankeluckor kan lätt passera den egna korrekturläsningen. Genom att korrekturläsa varandras texter och ge återkoppling kring dessa kan vi ofta höja kvaliteten på texten. 4 KLARSPRÅK FÖR ALLA STOR ELLER LITEN BOKSTAV?  GODA EXEMPEL: Här följer några grundregler som kan vara bra att känna till: 1 • Skurups kommun skrivs med litet k i kommun STOR ELLER LITEN BOKSTAV • Namn på politiska partier skrivs med stor kanslienheten begynnelsebokstav: Moderaterna, Socialdemokraterna, myndighetsenheten Sverigedemokraterna. Även initialförkortningarna skrivs serviceförvaltningen med stor bokstav: M, S, SD • Kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, namn på nämnden och enheter inom olika myndigheter skrivs Naturvårdsverket 2 med liten begynnelsebokstav i löpande text. Socialdepartementet Se exempel 1 Högsta domstolen • Namn på centrala verk och andra myndigheter som Försäkringskassan har hela landet som sitt verksamhetsområde har stor Datainspektionen begynnelsebokstav Se exempel 2 UNDANTAG: • När det gäller myndigheter och institutioner som det regeringen finns flera av i landet så skrivs dessa med en liten riksdagen begynnelsebokstav Se exempel 3 polisen 3 länsstyrelsen arbetsförmedlingen UNDANTAG: Fullständiga namn på domstolar samt regionala och lokala myndigheter, nämnder, institutioner till exempel: Svea hovrätt Hovrätten över Skåne och Blekinge Länsstyrelsen i Hallands län 5 KLARSPRÅK FÖR ALLA DATUM I LÖPANDE TEXT  GODA EXEMPEL: Skriv alltid ut datum i löpande text eftersom det underlättar för läsaren och förhindrar att datum missuppfattas. I löpande text skrivs ”den” framför datumet.  Se exempel 4. 4 DATUM I LÖPANDE TEXT UNDVIK ELLER FÖRKLARA FACKUTTRYCK Den 1 maj 2016 kommer Fackuttryck som inte kan strykas eller ersättas ska du förklara kommunstyrelsen besluta om första gången du använder de i en text, om du inte är säker på nya regler för uppföljning av att alla läsare förstår dem. föreningsbidrag. Ansökningshandlingarna kom EN TEXT HAR BÅDE MOTTAGARE OCH in till Skurups kommun den 30 AVSÄNDARE april 2016. Ofta omnämns olika personer och instanser i text. Vi måste därför vara tydliga och skriva ut vem eller vilka vi syftar på. Läsaren ska inte behöva gissa. Skriv därför alltid 5 FÖRKORTA INTE ut titel när du namnger någon i en text. I ONÖDAN Projektet utgår från de I beslutsunderlag som till exempel tjänsteskrivelser och mål som Sveriges yttranden ska du skriva ut hela enhetens namn. Läsaren Kommuner och Regioner (SKR) har inte alltid kunskap om vilken enhet som arbetar på har tagit fram. uppdrag av viss nämnd och ofta inga kunskaper om kommunens tjänstemannaorganisation. FÖRKORTA INTE I ONÖDAN Ta för vana att skriva ut även vanliga förkortningar i löpande text. Läsbarheten ökar när hela ordet eller orden skrivs ut. Förkortningen kan du använda av utrymmesskäl, till exempel i tabeller, figurer och blanketter och i text inom parenteser och i fotnoter. Tänk på att många förkortningar som används inom kommunen eller inom en viss verksamhet inte är allmänt kända. De kan vara praktiska att använda, men du måste tänka på alla som ska läsa texten. Följ dessa principer: • Förkorta inte slentrianmässigt. Om du bara ska nämna ordet en eller ett par enstaka gånger i texten kan du lika gärna skriva ut det • Förklara förkortningen första gången den används i texten Se exempel 5 6 KLARSPRÅK FÖR ALLA HÄNVISNING TILL LAG  GODA EXEMPEL: När vi hänvisar till lagar ska den aktuella lagbestämmelsen förklaras kort. Även den läsare som saknar juridiska sakkunskaper ska efter dessa 6 HÄNVISNING förklaringar kunna förstå innehållet i den aktuella TILL LAG lagbestämmelsen. Första gången du hänvisar till Skriv alltid ut nummer på lagparagrafen före en lag i texten kan du skriva så paragraftecknet. Om du vill hänvisa till flera paragrafer här: använder du två paragraftecken. Se exempel 6 Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, kan en personlig assistent vara aktuell. Senare i texten kan du skriva MER INFORMATION OM i så här: KLARSPRÅK Enligt 10 § LSS ska en individuell OCH SKRIVREGLER plan med beslutade och Det finns mycket att läsa om klarspråk och planerade insatser upprättas skrivregler. i samråd med honom eller henne. Här följer några lästips för dig som vill fördjupa dig: Om du hänvisar till flera • ”Myndigheternas skrivregler”, Fritzes förlag. paragrafer: Av 9-13 §§ LSS framgår • ”Svarta listan - ord och fraser som insatserna för särskilt stöd och kan ersättas i författningsspråk”, särskild service. Statsrådsberedningen, PM 2011:1 Om du hänvisar till lag som innehåller flera kapitel: Av 1 kapitlet 2 § plan- och bygglagen framgår att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. 7 TJÄNSTESKRIVELSE En tjänsteskrivelse är tjänstemannens sakkunniga uttalande eller bedömning till den eller de som ska fatta beslut i ett ärende. Tjänstemannen analyserar och utreder frågorna, sammanställer uppgifter och presenterar ärendet med ett förslag till beslut. Innehållet i tjänsteskrivelsen får inte ändras av politiken eftersom tjänstemannaorganisationen är avsändare till tjänsteskrivelsen. Politiken kan däremot fatta ett annat beslut än vad som föreslås i tjänsteskrivelsen. Observera att även kommunstyrelsen utgör en nämnd i kommunallagens mening. TJÄNSTESKRIVELSENS BETYDELSE FÖR PROTOKOLLET Tjänsteskrivelsen ska utformas så att informationen i den kan användas och kopplas till andra dokument utan att onödiga omskrivningar behöver göras. Tjänsteskrivelsen påverkar andra delar inom kommunens nämndadministration, till exempel kallelse, protokollsskrivning och expediering av beslut. Ett protokoll från en nämnd sparas för all framtid. Det är därför viktigt att den text som används i protokollet håller god kvalitet och kan läsas och förstås av alla. 8 TJÄNSTESKRIVELSE EN ALLMÄN HANDLING En tjänsteskrivelse är en handling som har upprättats hos en myndighet (nämnd) och därigenom blivit en allmän handling. Tjänsteskrivelsen anses upprättad när det ärende den tillhör har slutbehandlats av nämnden, det vill säga när protokollet från nämndsammanträdet har justerats. Det finns däremot inget som hindrar att tjänsteskrivelsen lämnas ut vid en tidigare tidpunkt. Lämnas tjänsteskrivelse ut tidigare, till exempel genom att den publiceras på kommunens hemsida eller om den lämnas ut till någon annan än ansvariga tjänstemän och de förtroendevalda som sitter i nämnden, så anses tjänsteskrivelsen upprättad och allmän. Mer om vad som är en allmän handling kan du läsa om på kommunens hemsida. ALLA TJÄNSTESKRIVELSER SKRIVS I MALL När du ska påbörja en ny tjänsteskrivelse ska du alltid öppna tjänsteskrivelsen i ärendehanteringssystemet. 9 TJÄNSTESKRIVELSE VAD SKA STÅ UNDER  GODA EXEMPEL: RUBRIKERNA? ÄRENDERUBRIK 7 ÄRENDERUBRIK • Rubriken ska kort och koncist berätta vad ärendet • Försäljning av fastigheten och beslutet handlar om. Skivarp 1:24 • Rubriken ska stämma överens med innehållet i • Revidering av beslutet. myndighetsnämndens • Gå rakt på sak i rubriken och undvik ord som delegationsordning avseende/rörande/ beträffande/angående. • Taxa för miljötillsyn Se exempel 7 • Riktlinjer för avgifter för personer med funktionsnedsättning. Ärenderubriken spelar roll ur demokratisk synpunkt Om ett ärende ska beslutas av nämnd eller av kommunfullmäktige innebär det att tjänsteskrivelsens rubrik ingår i den dagordning som nämnden skickar ut inför mötet. Ur demokratisk aspekt är det viktigt att läsaren, oavsett om det rör sig om förtroendevalda eller allmänhet, förstår vilka ärenden som ska behandlas på ett sammanträde. Om rubriken är otydlig och det inte går att förstå vad ärendet handlar om kan beslutet bli upphävt om någon klagar över det. FÖRSLAG TILL BESLUT Utifrån tjänstemannens professionella omdöme ska beslutsfattaren, nämnden eller den som beslutar på delegation från nämnden, få ett tydligt och rättssäkert underlag för beslut. 10 TJÄNSTESKRIVELSE Är du osäker på vilken nämnd  GODA EXEMPEL: som ska fatta beslut? Kommunfullmäktige har fördelat 8 nämndernas ansvarsområden FÖRSLAG TILL BESLUT genom att anta reglementen för Om en nämnd fattar beslut i ett ärende varje nämnd.Av kommunallagen formuleras förslaget följer även vilka ärenden Kommunstyrelsen ingår föreslaget arrendeavtal med som alltid ska beslutas av kommunfullmäktige, till exempel Slimminge båtklubb. Kommunstyrelsen beviljar Skivarp kan nämnas principiella frågor och äventyrsförening ett särskilt föreningsstöd om 25 000 beslut om skattesats och budget. kronor för att genomföra kampanjen ”Äventyrsupplevelse i Skurups naturreservat”. Skriv förslaget till beslut i hela Kommunstyrelsen antar anbudsgivare nummer 3, meningar. Använd inte så kallade Slimminge planteringsaktiebolag, i upphandling av attsatser eftersom fullständiga entreprenör för skötsel av planeringar i rondeller. meningar är lättare att läsa. Om ett ärende slutligt beslutas i Se exempel 8 kommunfullmäktige formuleras förslaget Vid kortare beslutsmeningar Av förslag till beslut ska framgå Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar beslutets innebörd i klartext. Formuleringar som att nämnden föreslagen fritidsstrategi enligt bilaga 1 till tjänsteskrivelsen, beslutar ”i enlighet med daterad den 12 maj 2025. föreliggande förslag” med mera Vid längre beslutsmeningar ska därför inte användas. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fattar följande beslut. Kommunfullmäktige fastställer tomträttsavgälderna för fastigheterna Skurup 12:12, 15:16 och 17:1615 till 32 500 kronor per år och fastighet. De nya avgälderna gäller från och med den 1 mars 2025. Numrera beslutsmeningarna om de består av flera självständiga delbeslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fattar följande beslut. Kommunfullmäktige beslutar: 1. att införa föreslaget kundvalssystem för hemtjänst i form av matinköp. 2. att fastställa checkbelopp inom kundvalssystem för hemtjänst i form av matinköp enligt följande. Inköpsvolym Checkbelopp 0–1 000 kronor 250 kronor 1 001–1 500 kronor 275 kronor 1 501– 300 kronor 11 TJÄNSTESKRIVELSE HÄNVISNING TILL ANDRA DOKUMENT  GODA EXEMPEL: Hänvisa inte till bilagor eller tjänsteskrivelser i förslag till beslut eftersom dessa dokument som regel inte ingår i protokollet. Formulera istället beslutet så att det 9 HÄNVISNING går att läsa beslutet självständigt. Är ärendet komplext Om hänvisning till kan det ibland vara nödvändigt att hänvisa till en tjänsteskrivelse: tjänsteskrivelse. Samma sak gäller när ett styrdokument 1. Under år 2025 öppnar två nya ska antas. Genom att dels redogöra för beslutet, avdelningar inom förskolan dels hänvisa till en viss angiven tjänsteskrivelse kan Granen. den som är intresserad fördjupa sig i detaljerna kring 2. Utbyggnaden ska ske på det genomförandet genom att läsa tjänsteskrivelsen. Se exempel 9 sätt som skol- och utbild- ningsförvaltningen beskriver i Infomationsärenden tjänsteskrivelsen daterad den En del ärenden utgör informationsärenden. 12 april 2025. Informationsärenden används när ansvarig enhet/ Om hänvisning till bilaga: förvaltning vill att nämnden ska veta något men där ett Kommunstyrelsen antar beslut i sak inte behövs när informationen lämnas. IT-säkerhetspolicy enligt bilaga 1 Se exempel 10 till tjänsteskrivelsen daterad den 12 april 2025. Omedelbar justering Omedelbar justering används för vissa beslut som är särskilt brådskande. Sådana protokoll färdigställs och INFORMATIONS- 10 publiceras direkt efter sammanträdet. Om ärendet ÄRENDEN ska justeras omedelbart ska du skriva en särskild Myndighetsnämnden för beslutsmening om det. Se exempel 11 miljö och byggnad noterar informationen till protokollet och lägger redovisningen till handlingen. OMEDELBAR 11 JUSTERING 1. Kommunstyrelsen beslutar att föreningen ”Skurups ridsällskap” ska få 50 000 kronor för att genomföra distriktsmästerskap i fälttävlan 2025. 2. Beslutet justeras omedelbart. 12 TJÄNSTESKRIVELSE Använd rätt begrepp När du skriver ett förslag till beslut så är det viktigt att förstå innebörden av de begrepp som används i beslutsmeningar. BEGREPPET ... ... BETYDER ... Bifaller Säga ja till förslaget.  GODA EXEMPEL: Kommunstyrelsen bifaller e-förslaget om uppsökande informationsinsatser för äldre i kommunen. Avslår Om den sista beslutande instansen inte tänker  GODA EXEMPEL: genomföra förslaget avslår instansen förslaget. Kommunfullmäktige avslår förslaget att underteckna Aalborgdeklarationen. Föreslår Någon ber någon annan besluta om något.  GODA EXEMPEL: Myndighetsnämnden för miljö och byggnad föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige antar föreslagen fritidsstrategi enligt bilaga 1 daterad 20 april 2025. Fastställa/anta Båda orden betyder att någon beslutar att något  GODA EXEMPEL: ska bli gällande. ”Anta” är oftast att föredra då det Kommunstyrelsen antar föreslagen näringslivsplan för ordet normalt sett bättre bidrar till förståelsen av det Skurups kommun. sammanhang där ordet används. 13 TJÄNSTESKRIVELSE Beslut om att ge uppdrag åt annan  GODA EXEMPEL: Det är enbart kommunfullmäktige som kan ge uppdrag eller motsvarande till kommunstyrelsen, nämnder och beredningar. Kommunfullmäktige kan inte ge utskott/ 12 BESLUT OM ATT råd/enheter/verksamheter/medarbetare uppdrag. GE UPPDRAG ÅT Se exempel 12  ANNAN Kommunfullmäktige uppdrar till SAMMANFATTNING kommunstyrlesen att ta fram en En sammanfattning ska skrivas om ärendet är längre förstudie av... än tio rader Är ärendebeskrivningen kortare än så kan rubriken strykas. Sammanfattningen ska vara max en halvsida men gärna kortare. 13 Låt sammanfattningen lyfta fram det viktigaste SAMMANFATTNING i texten. Observera att vi inte tillför några nya Skriv inte: uppgifter i sammanfattningen. Begränsa alltid ”Kommunstyrelsen bedömer att bakgrundsbeskrivningar och liknande. Tänk på att kundval inom samhällsorientering en lång text inte nödvändigtvis behöver en längre bör införas eftersom …” sammanfattning än en kortare text. Skriv istället: Sammanfattningen i tjänsteskrivelsen är viktig eftersom ”Kundval inom samhällsoriente- den senare används som en presentation av ärendet i ring bör införas eftersom …” det protokoll som så småningom kommer att skrivas. Det är därför viktigt att sammanfattningen kan förstås även utan övrig text i tjänsteskrivelsen och utan tillgång till bilagor. Av samma anledning bör du inte ha med skrivningar om vad enheten/förvaltningen anser i ärendet. Eftersom nämnden använder texten i protokollet så är det i ett senare skede nämndens syn som ska framgå och den är inte kopplad till någon särskild enhet. Se exempel 13 14 TJÄNSTESKRIVELSE ÄRENDET  GODA EXEMPEL: Under denna rubrik ska läsaren förstå bakgrunden till ärendet, vad som hittills har hänt, vad utredningen visar och varför. Redogör gärna för konsekvenserna 14 ÄRENDET och alternativen om ärendet inte beslutas i enlighet Exempel på med förslag till beslut. Finns flera olika förslag ska de informativa under rubriker i olika olika alternativen vara tydligt beskrivna. ärenden: Använd gärna underrubriker om inte texten är mycket Förslaget påverkar kort. Underrubriker hjälper läsaren att hitta rätt i texten. Om det finns informativa underrubriker kan man som Skurups upphandlade läsare snabbt förstå hur texten är disponerad och kan leverantörer därefter välja att hoppa in och läsa valfritt stycke. Om Antal hushåll med det behövs för en bättre disposition av ärendet kan försörjningsstöd minskar men andra rubriker på annan rubriknivå användas. kostnaderna ökar Se exempel 14 Fortsatt goda resultat på de nationella proven 15 TJÄNSTESKRIVELSE EKONOMI  GODA EXEMPEL: Syftet med rubriken är att få läsaren och ytterst beslutsfattaren att få information om förslagets 15 EKONOMI ekonomiska konsekvenser. Ange hur förslaget finansieras, exempelvis Exempel på ekonomiska konsekvenser inom tilldelad ram eller att det vid förslag om nytt natur reservat: inte täcks inom denna ram, och Inledningsvis kommer det nya reservatet behöva märkas om eventuella kostnader som kan ut med gränser och skyltning. uppkomma till följd av förslaget. Anläggningar för rekreationsändamål kommer även att behöva iordningställas. Dessa åtgärder kommer Om förslaget är förenat med att medföra utgifter av engångskaraktär. Utgiften för kostnader så anger du om det är en driftskostnad eller om det kommunen beräknas till cirka 2,5 miljoner kronor. är en investering samt om det är Löpande underhåll i form av städning och gallring utmed en engångskostnad eller en årlig stigar och i naturmark kommer regelbundet att behöva kostnad. Redogör även för de ske. Denna årliga driftskostnad bedöms inte vara högre ekonomiska konsekvenserna om än den naturvårdskostnad som kommunen har idag för förslaget inte genomförs. området och som uppgår till Se exempel 15 350 000 kronor idag. Medför förslaget inga ekonomiska konsekvenser så anger du det under rubriken. Skriv då: Förslaget medför inte några ekonomiska konsekvenser. 16 TJÄNSTESKRIVELSE LAGLIGHET OCH KOMMUNENS  GODA EXEMPEL: REGLER OCH/ELLER MÅL Här redogörs för ärendet ur ett juridiskt perspektiv samt om ärendet 16 LAGLIGHETS OCH ELLER följer kommunfullmäktiges regler KOMMUNENS REGLER och/eller mål. EXEMPEL 1 Alla beslut och åtgärder som Brottsförebyggande arbete enligt ny lagstiftning hanteras inom kommunen ska vila Skurups kommun har inrättat ett strategiskt på en laglig grund. Det innebär brottsförebyggande råd på tjänstemannanivå för att ärenden ska prövas mot att uppfylla lagkraven och tydliggöra kommunens gällande lagstiftning, kommunens ansvar i det brottsförebyggande arbetet. Detta arbete styrdokument och politiskt antagna struktureras tydligt på situationell respektive social mål och riktlinjer. Tillämpningen ska vara rättssäker, förutsägbar och i prevention, med adekvata tillhörande resurser. enlighet med god förvaltningssed. EXEMPEL 2 Vid handläggning av ärenden är det viktigt att säkerställa att besluten Översiktsplanering för hållbar utveckling är förenliga med både nationell Kommunens översiktsplan, som styrs av plan- och lagstiftning och kommunens egna bygglagen samt miljöbalken, beskriver hur mark- och mål, såsom de uttrycks i exempelvis vattenområden ska användas för att skapa attraktiva budget, översiktsplan eller och trygga livsmiljöer. Planen utgår från Vision 2045 verksamhetsplaner. och har ett planeringsperspektiv som sträcker sig till år Se exempel 16 2045. 17 TJÄNSTESKRIVELSE Namn och underskrifter  GODA EXEMPEL: För att underlätta den elektroniska hanteringen undertecknar vi inte tjänsteskrivelser till nämnd. Handläggaren ansvarar för att förvaltningschef godkänt 17 BILAGOR tjänsteskrivelsen innan handläggaren anmäler den till sammanträdet. Observera att det alltid är ordförande Protokoll från extra som slutligen godkänner alla ärenden som ska med på bolagsstämma i Skurupshem AB dagordningen. den 20 april 2025, § X. Bolagsordning för Skurups Som huvudregel anges förvaltningschef och handläggare som avsändare av tjänsteskrivelsen. När Kommunhus AB den 10 april 2025, det gäller övergripande strategiska ärenden anges § 15.. däremot ansvarig förvaltningschef/myndighetschef och handläggare eller enhetschef/verksamhetschef. Som exempel på övergripande strategiska ärenden kan nämnas mål och budget, bokslut och delegationsordning för nämnden. Titel ska alltid anges efter namn på handläggare, chef och förvaltningschef. Namn på enhet ska alltid anges efter handläggare och chef. BESLUTSUNDERLAG Om det finns bilagor till tjänsteskrivelsen ska det framgå under rubriken Beslutsunderlag. Bilagorna ska vara namngivna, numrerade och daterade. Se exempel 17 18 RÄTTSÄKRA BESLUT FULLMÄKTIGEBEREDNINGAR OCH BEREDNINGSPROCESSEN Skurups kommun har sedan 2003 haft en politisk organisation som byggt på fullmäktigeberedningar. Antalet beredningar och deras uppdrag har varierat över tiden. Fullmäktigeberedningar är en del av kommunens strategiska organisation och har i uppdrag att ta fram sakliga, objektiva och allsidigt belysta underlag till kommunfullmäktiges beslut. Beredningarna arbetar endast med beredningsuppdrag och ansvarar inte för verkställighet. Syftet är att ge fullmäktige ett högkvalitativt beslutsunderlag och stärka fullmäktiges roll som politisk arena. Fullmäktiges styrning av beredningarna Beredningarnas arbete styrs av fullmäktiges arbetsordning, uppdragsplaner som anger uppdrag, tidplan och behov av medborgardialog. 19 FULLMÄKTIGEBEREDNINGAR OCH BEREDNINGSPROCESSEN Beredningsprocessen Beredningsarbetet innehåller återkommande moment såsom kontinuerlig omvärldsanalys, kunskapsinhämtning från förvaltningar och sakkunniga, dialog med medborgare och intressegrupper, avstämningar med partigrupper och löpande uppföljning mot uppdragsplan. Beredningen återrapporterar sitt arbete till kommunfullmäktige och lämnar förslag till beslut. Eftersom kommunstyrelsen alltid ska bereda ärenden till kommunfullmäktige sker det en ”dubbel beredning” i samband med att en fullmäktigeberedning lämnar förslag till beslut. I dessa ärenden åvilar det kommunstyrelsen att säkerställa att ärendet är lagligt, allsidigt och sakligt belyst och att därefter överlämna ärendet till kommunfullmäktige. Beredningarnas ansvarsområden Skurups kommun har från och med den 1 januari 2027 två fasta beredningar, Kommunutvecklingsberedningen och Medborgarberedningen. Beredningarnas ansvarsområde framgår av kommunfullmäktiges arbetsordning och handboken för beredningarnas arbete. KOMMUNSTYRELSENS UTSKOTT Kommunstyrelsen kan enligt kommunallagen inrätta utskott för att bereda ärenden och i vissa fall fatta beslut på delegation från kommunstyrelsen. Ut- skotten utgör en del av kommunstyrelsens organisation och arbetar inom de ramar och uppdrag som kommunstyrelsen beslutar om. Utskotten har en viktig funktion i att fördjupa beredningen av ärenden, skapa effektivare beslutsprocesser och möjliggöra närmare politisk dialog i specifika sakfrågor. Ett utskott kan inte ges ett självständigt ansvar utanför kommunstyrelsens ansvarsområde utan verkar alltid på kommunstyrelsens uppdrag och ansvar. Beslut som fattas på delegation av ett utskott är juridiskt sett kommunstyrelsens beslut och ska anmälas till kommunstyrelsen i enlighet med delegationsordningen. I Skurups kommun har vi dagsläget: • Personalutskottet • Samhällsbyggnadsutskottet • Upphandlingsutskottet • Socialnämndsutskottet • Skol- och utbildningsutskottet 20 YTTRANDEN – SVAR PÅ REMISSER Yttranden innebär att svara på en intern eller en extern remiss. Det är i regel kommunstyrelsen och nämnderna som lämnar yttranden, men ibland lämnar även kommunfullmäktige yttranden. Det förekommer också att en enhet yttrar sig till en annan enhet. Ett externt yttrande skrivs till exempel när kommunen har fått ett lagförslag (så kallat betänkande) på remiss från regeringen. Kommunen kan även i andra ärenden blivit ombedd att yttra sig till en myndighet eller intresseorganisation. Ett exempel på ett internt yttrande är när kommunfullmäktige har remitterat en motion till en nämnd. Ett förslag till yttrande tas fram av en tjänsteman. Eftersom det är ett förslag till yttrande kan nämnden göra ändringar i tjänstemannens förslag till yttrande. Yttranden kan också skrivas på delegation, det vill säga i ärenden där den ansvariga nämnden har överlåtit beslutanderätten åt en tjänsteman, en förtroendevald eller ett utskott. 21 YTTRANDEN – SVAR PÅ REMISSER VILKA DOKUMENT SKA UPPRÄTTAS I SAMBAND MED ETT YTTRANDE? SÄRSKILT OM YTTRANDEN OM LAGFÖRSLAG Om beslut om yttrande tas i nämnd Tjänsteskrivelse När kommunen ska lämna 1 Yttrande ett kommunövergripande 2 yttrande över ett lagförslag Om beslut om yttrande tas på delegation enligt eller betänkande är det normalt delegationsordning kommunstyrelsen som beslutar 1 Delegationsbeslut om yttrandet, ofta efter beredning Yttrande i berörd nämnd eller förvaltning. 2 På regeringens hemsida kan du läsa mera om när det gäller remisser av betänkanden: Svara på remiss – hur och varför, PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). 22 YTTRANDEN – SVAR PÅ REMISSER TJÄNSTESKRIVELSENS UTFORMNING  GODA EXEMPEL: För utformning av tjänsteskrivelse till ett yttrande så kan anvisningarna i 2 kapitlet följas. Se exempel 18  18 BILAGOR Som bilaga till tjänsteskrivelsen ska förslaget till yttrande finnas. När det gäller yttranden över 1. Förslag till yttrande lagförslag eller utredningar ska en sammanfattning av 2. Sammanfattning av utredningen utredningen med författningsförslag även anges som och författningsförslag bilaga. Sammanfattningen och författningsförslaget kopieras direkt från utredningen. YTTRANDETS UTFORMNING En begäran om yttrande har ofta skickats till många instanser. För den som ska sammanställa och analysera resultatet av en remissrunda är det till stor hjälp om yttrandet följer den rubrikstruktur eller disposition som själva betänkandet eller begäran om remiss är uppbyggd efter. Det är tillräckligt att ange det avsnitt som kommenteras med avsnittets nummer och rubrik eller genom ett nyckelord och en sidhänvisning. Återge inte utredningsförslagen eller frågeställningarnas innehåll i förslaget till yttrandet. Det räcker med en rubricering eller kort hänvisning till vad det handlar om. Handläggaren ska inte på egen hand sammanfatta betänkandet i yttrandet. Den instans som begärt in yttrandet vet vad betänkandet handlar om. Om det ändå finns behov av att referera till innehållet i något sammanhang i texten, tänk på att vara tydlig med vad som är remissinstansens egna ställningstaganden. 23 YTTRANDE TILL DOMSTOL MED ANLEDNING AV ÖVERKLAGAN I samband med en överklagan där kommunen är part kommuniceras olika handlingar mellan kommunen och domstolen. Det sker bland annat när någon överklagar ett kommunalt beslut som kommunen uppmanas att yttra sig över. Det sker även när kommunen själv beslutar sig för att överklaga ett beslut som en annan myndighet har fattat. Beroende på vem eller vilken funktion som fattar beslut om att yttra sig eller att överklaga ett beslut så måste olika handlingar upprättas. När det gäller yttranden och överklagande så fattas beslut om detta i regel av nämnden eller annars av ordförande eller en tjänsteman utifrån vad som framgår av delegationsordningen. När du skriver en tjänsteskrivelse med anledning av ett överklagande så bör du tänka på att den riktar sig till beslutsfattaren det vill säga en tjänsteman eller nämnden. Överklagandet/yttrandet riktar sig däremot direkt till domstolen. VILKA HANDLINGAR BEHÖVS? Om en nämnd fattar beslut om yttrandet/överklagan ska följande handlingar upprättas: 1 T jänsteskrivelse. Av tjänsteskrivelsen framgår bland annat förslag till beslut, till exempel att nämnden yttrar sig i enlighet med enhetens/ förvaltningens förslag. 2 Ö verklagan/yttrande. Denna handling är resultatet av beslutet i nämnden. Av denna handling ska det inte framgå att yttrandet/överklagan är ett beslut utan denna handling är helt fristående när den kommuniceras med domstolen. Förslaget till överklagan/yttrandet ska utgöra en bilaga till tjänsteskrivelsen tillsammans med det överklagade beslutet. 3 B eslut från nämnd. Utgörs av protokollsutdrag från nämnden och upprättas av nämndsekreteraren. 24 YTTRANDEN – SVAR PÅ REMISSER Om en delegat bereder och fattar ett delegationsbeslut om yttrandet/överklagan ska följande handlingar upprättas: 1 Delegationsbeslut. Delegationsbeslutet fattas på delegation av förtroendevald eller tjänsteman i enlighet med aktuell delegationsordning. Överklagan/yttrandet är resultatet av beslutet. 2 Ö verklagan/yttrandet ska utgöra en bilaga till delegationsbeslutet tillsammans med det överklagade beslutet. 25 RÄTTSÄKRA BESLUT MOTIONER, E-FÖRSLAG OCH INITIATIV SÅ HANTERAS MOTIONER Av kommunallagen följer att en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige kan väcka en motion i en särskild fråga. Fullmäktige skickar motionen till kommunfullmäktiges presidieberedning för beredning. Presidieberedning skickar i sin tur motionen till den eller de nämnder som berörs. Därefter behandlas motionen i den aktuella nämnden eller beredningen innan den passerar kommunstyrelsen för att slutligen beslutas i kommunfullmäktige. 26 MOTIONER, E-FÖRSLAG OCH INITIATIV TJÄNSTESKRIVELSER SKRIVS I MALL  GODA EXEMPEL: När du ska påbörja en ny tjänsteskrivelse som hanterar förslag om motioner så ska du alltid öppna tjänsteskrivelsen i ärendehanteringssystemet. 19 RUBRIK SKURUPS VAD SKA FRAMGÅ AV TJÄNSTESKRIVELSEN? MÅLTIDER Rubrik Motion den 17 april 2025 av Sven Rubriken på tjänsteskrivelsen ska alltid vara Svensson och Lars Larsson (V). densamma i alla remissinstanser. Rubriken följer den rubrik som användes i kommunfullmäktiges beslut att remittera motionen. Som en underrubrik anges att det rör sig om en motion, datum då motionen anmälts på kommunfullmäktige samt vilka som lämnat motionen med partibeteckning. Är det fler ledamöter än två kan du skriva med flera efter den andra ledamoten. Se exempel 19 27 MOTIONER, E-FÖRSLAG OCH INITIATIV FÖRSLAG TILL BESLUT  GODA EXEMPEL: En nämnd kan inte bifalla eller avslå en motion. Det kan bara kommunfullmäktige. En nämnd/ 20 FÖRSLAG TILL BESLUT beredning kan därför enbart föreslå kommunfullmäktige att bifalla eller Vid avslag avslå en motion. Skriv ut en hel Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta mening om vad som bifalls eller följande beslut. Kommunfullmäktige avslår förslagen i avslås. Ange inte enbart att motionen motionen eftersom … (ange motivering) avslås eller bifalls. Vid bifall En motion är ett förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta som kommunfullmäktige ska ta följande beslut. Kommunfullmäktige bifaller förslagen i ställning till genom ett beslut. Det motionen. medför att varken nämnd/beredning Vid delvis bifall eller kommunfullmäktige kan fatta beslut om att ”Motionen är besvarad” Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta eftersom det i sig inte utgör ett bifall följande beslut. Kommunfullmäktige bifaller förslagen i eller avslag på motionsförslaget. motionen på så sätt att … (ange sättet) Motionen är med detta färdigbehandlad. Om en motion innehåller förslag i Om förslaget redan håller på att genomföras flera delar kan vissa förslag bifallas Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta och vissa förslag avslås. I sådant fall följande beslut. Kommunfullmäktige noterar att det kan också den nämnd som yttrar sig delvis tillstyrka och delvis avstyrka. redan pågår ett arbete som uppfyller intentionerna Då är det viktigt att nämnden är tydlig bakom förslagen i motionen. Motionen är med detta med vilken del av förslaget nämnden färdigbehandlad. tillstyrker. Se exempel 20 Om föreslaget inte föranleder åtgärder Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fatta följande beslut. Kommunfullmäktige noterar myndighetsnämnden för individ och familjeomsorg redovisning och förklarar med den noteringen motionen färdigbehandlad. 28 MOTIONER, E-FÖRSLAG OCH INITIATIV SAMMANFATTNING , Läs mer om detta på sidan 14. FÖRSLAGEN I MOTIONEN Förklara kortfattat vilka förslag till beslut som anges i motionen. Eftersom motionen utgör en bilaga till tjänsteskrivelsen så behöver du oftast enbart redogöra för de konkreta förslagen i motionen. ENHETENS UTREDNING OCH BEDÖMNING Redogör för enhetens utredning med anledning av motionsförslagen. Det är viktigt att avgränsa utredningen så att den enbart omfattar nämndens eget ansvarsområde. Även den bedömning som blir resultatet av utredningen ska ha fokus på nämndens ansvarsområde. EKONOMI , Läs mer om detta på sidan 16. LAGLIGHET OCH KOMMUNENS REGLER OCH/ELLER MÅL , Läs mer om detta på sidan 17. BILAGOR Motionen utgör alltid bilaga till tjänsteskrivelsen. UNDERTECKNANDE Ansvarig chef och handläggare ska stå om undertecknande tillsammans med titel och enhet. Om motionen avser ett övergripande strategiskt ärende anges däremot kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör. 29 MOTIONER, E-FÖRSLAG OCH INITIATIV SÅ HANTERAS E-FÖRSLAG Ett e-förslag är ett förslag till en nämnd/beredning från en eller flera personer som är folkbokförda i Skurups kommun. När ett e-förslag kommer in ska det anmälas på nästkommande sammanträde hos den nämnd/beredning som fått förslaget. Ansvarig förvaltningschef eller kanslichef tar ställning om och hur mycket utredning som behöver göras med anledning av förslaget. Om e-förslaget behandlas på ett öppet sammanträde har den som lämnat förslaget rätt att muntligen motivera det. När du ska påbörja en ny tjänsteskrivelse som avser hantering av e-förslag så ska du alltid öppna tjänsteskrivelsen för e-förslag i ärendehanteringssystemet SÅ HANTERAS INITIATIV Enligt kommunallagen har den som är ledamot i nämnd möjlighet att ta initiativ till förslag. I Skurups kommun kallas dessa förslag för initiativ. De bereds på liknande sätt som motioner men behandlas i nämnden. När du ska påbörja en ny tjänsteskrivelse som avser hantering av initiativ så ska du alltid öppna tjänsteskrivelsen för initiativ i ärendehanteringssystemet. 30 MYNDIGHETSUTÖVNING GENTEMOT ENSKILD Kännetecknande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndighetsutövning kan innebära både beslut som är gynnande för den enskilde (såsom beslut att bevilja ett bidrag) eller beslut som är betungande (såsom beslut att någon måste vidta åtgärder, till exempel riva en olovligen uppförd byggnad). Utmärkande för myndighetsutövning är att den enskilde befinner sig i ett beroendeförhållande och att saken ensidigt avgörs genom beslut av myndigheten. VILKA RUBRIKER SKA ANVÄNDAS? KOMMUNICERING Av förvaltningslagen framgår att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild person eller företag som huvudregel inte får avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om – och fått möjlighet att yttra sig - över uppgifter som tillförs ärendet av någon annan än vederbörande själv. 31 MYNDIGHETSUTÖVNING GENTEMOT ENSKILD BESLUTSMOTIVERING  GODA EXEMPEL: Enligt förvaltningslagen ska beslut i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon ÖVERKLAGANDEHÄNVISNING enskild person motiveras. Motiveringen är obligatorisk om Exemplet bygger på de regler om överklagande som beslutet innebär att en ansökan gäller för bygglovsärenden. avslås helt eller delvis, men kan Så överklagar du 21 även vara relevant i andra fall, Om du är missnöjd med beslutet kan du exempelvis vid beslut om avgift (jfr överklaga det skriftligt. Överklagandet ska

SUU § 27 Patientsäkerhetsberättelse 2025 Ärendenummer KS 2026.74 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att fastställa Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsan för verksamhetsåret 2025, daterad den 27 februari 2026. Sammanfattning av ärendet Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska kvalitén inom elevhälsans hälso- och sjukvårdsdelar systematiskt och fortlöpande kontrolleras och utvecklas enligt rådande lagstiftning. Enligt patientsäkerhetslag (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Kommunstyrelsen är vårdgivare för den kommunala hälso- och sjukvården där även delar av elevhälsans insatser ingår. Som en del i kommunstyrelsens uppföljning av denna verksamhet har medicinskt ledningsansvarig skolsköterska, psykologiskt ledningsansvarig skolpsykolog, logopediskt ledningsansvarig logoped och verksamhetschef upprättat patientsäkerhetsberättelse för elevhälsan under verksamhetsåret 2025. Beslutsunderlag KS 2026.74 Tjänsteskrivelse - Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsan för verksamhetsåret 2025, daterad den 6 mars 2026 KS 2026.74 Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsan för verksamhetsåret 2025, daterad den 27 februari 2026 Beslutet skickas till Skol- och utbildningsförvaltningen Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ingela Mårtensson, chef centrala barn– och elevhälsan Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 8 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet

SUU § 28 Förslag till skolidrottsförening Ärendenummer KS 2026.328 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen: att godkänna projektet om införande av skolidrottsföreningar (Skol IF) på kommunens grundskolor under perioden hösten 2026 till våren 2028 enligt förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 24 februari 2026, samt att hänsyn tas till alla elever som är berättigade till skolskjuts som ska ges möjlighet att ta sig hem med skolskjuts efter deltagande. Sammanfattning av ärendet Projektet är ett samarbete mellan Skurups kommuns Skol- och utbildningsförvaltning, Serviceförvaltningen, Skol IF Skåne och Skurups Sparbank. Det riktar sig till elever och personal på alla kommunala grundskolor samt anpassad grundskola i kommunen. Syftet är att förbättra barns uppväxtvillkor genom att öka fysisk aktivitet, stärka ungas självtillit och skapa meningsfulla fritidsaktiviteter. Projektet ska också ge unga möjlighet att bli ledare och förebilder för yngre elever samt erbjuda ledarskapsutbildning samt öka sammanhållningen och tryggheten på skolorna. Införandet ses som en del i kommunens övergripande arbete med Rätt väg i livet. Målet är att starta sju skolidrottsföreningar (Skol-IF) i kommunen och nå barn och unga i åldern åtta till sexton år. Föreningarna erbjuder kostnadsfri fysisk aktivitet i anslutning till skolan och bidra till tryggare och mer aktiva uppväxtmiljöer. Unga utbildas till ledare kontinuerligt. Projektet genomförs genom att unga leder aktiviteter för andra elever med stöd av utbildning och en samordnare. En samordnartjänst från Skol IF ska hjälpa skolorna att starta föreningar och ge stöd till ledare samt hantera administration. Projektet följs upp genom medlems- och närvarostatistik, enkäter samt styrgrupps- och referensgruppsmöten. Dokumenttyp Mötets datum Sida Protokollsutdrag 2026-03-30 2 (2) Instans Skol- och utbildningsutskottet Beslutsunderlag KS 2026.328 Tjänsteskrivelse – Förslag till införande av skolidrottsförening daterad den 16 mars 2026 Projektplan införande av skolidrottsföreningar, daterad den 9 mars 2026 Utbildningar Skol IF Skåne, bilaga till projektplan, daterad den 23 mars 2026 Förvaltningens förslag till beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att godkänna projektet om införande av skolidrottsföreningar (Skol IF) på kommunens grundskolor under perioden hösten 2026 till våren 2028 enligt förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 24 februari 2026. Förslag till beslut under sammanträdet Ann-Marie Sjöberg (SD) yrkar att hänsyn tas till alla elever som är berättigade till skolskjuts som ska ges möjlighet att ta sig hem med skolskjuts efter deltagande. Beslutsgång Ordföranden tar upp förvaltningens förslag till beslut och sitt eget tilläggsyrkande och finner att utskottet beslutar enligt dessa. Beslutet skickas till Skol- och utbildningsförvaltningen Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ingela Mårtensson, chef centrala barn- och elevhälsan Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-02-24 1 (3) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.328 Förslag till införande av skolidrottsföreningar Förvaltningens förslag till beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att godkänna projektet om införande av skolidrottsföreningar (Skol IF) på kommunens grundskolor under perioden hösten 2026 till våren 2028 enligt förvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 24 februari 2026. Sammanfattning av ärendet Projektet är ett samarbete mellan Skurups kommuns skol- och utbildningsförvaltning, serviceförvaltningen, Skol IF Skåne och Skurups Sparbank. Det riktar sig till elever och personal på alla kommunala grundskolor samt anpassad grundskola i kommunen. Syftet är att förbättra barns uppväxtvillkor genom att öka fysisk aktivitet, stärka ungas självtillit och skapa meningsfulla fritidsaktiviteter. Projektet ska också ge unga möjlighet att bli ledare och förebilder för yngre elever samt erbjuda ledarskapsutbildning samt öka sammanhållningen och tryggheten på skolorna. Införandet ses som en del i kommunens övergripande arbete med Rätt väg i livet. Målet är att starta sju skolidrottsföreningar (Skol-IF) i kommunen och nå barn och unga i åldern 8–16 år. Föreningarna erbjuder kostnadsfri fysisk aktivitet i anslutning till skolan och bidra till tryggare och mer aktiva uppväxtmiljöer. Unga utbildas till ledare kontinuerligt. Projektet genomförs genom att unga leder aktiviteter för andra elever med stöd av utbildning och en samordnare. En samordnartjänst från Skol IF ska hjälpa skolorna att starta föreningar och ge stöd till ledare samt hantera administration. Projektet följs upp genom medlems- och närvarostatistik, enkäter samt styrgrupps- och referensgruppsmöten. Konsekvensanalys/Överväganden Projektet bedöms kunna ge tydliga positiva effekter på barns hälsa, sociala utveckling och skolmiljö. Stärka barns hälsa och utveckling, öka tryggheten i skolmiljön och bidra till ett mer jämlikt fritidsutbud. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-02-24 2 (3) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.328 Särskilt starka effekter förväntas inom inkludering, ledarskapsutveckling, trygghet. Utmaningar är långsiktig finansiering och att skapa en likvärdig implementering mellan skolorna. För personal kan projektet initialt innebära en ökad arbetsbelastning. På längre sikt en positiv arbetsmiljö genom bättre elevrelationer. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Projektet följer skollagens krav på att utbildningen ska främja elevernas utveckling, välbefinnande och trygghet. Det ligger även i linje med kommunens övergripande mål. Samordnartjänsten bedöms av Skurup kommuns upphandlarenhet utgöra ”särskild tjänst” i bilaga 2 i lagen om offentlig upphandling (2016:1145). Kostnaden för samordnartjänsten under implementeringstiden ligger under tröskelvärdet för att annonsera och därför föreligger ingen annonseringsplikt. Ekonomi Implementeringen sker under tre år, därefter ska verksamheten integreras i ordinarie verksamhet. Kostnaden för samordnartjänsten beräknas till cirka 700 000 kronor per år, finansierat av skol- och utbildningsförvaltningen tillsammans med stöd av Skurups Sparbank som bidrar med 250 000 kronor årligen under den treåriga projekttiden. Plan för långsiktig finansiering efter projekttiden inom ordinarie budget behöver tas fram. Perspektiv Skolidrottsföreningarna riktar sig till alla elever med särskilt fokus på att skapa möjligheter för alla att kunna medverka vilket sker genom bland annat ett varierat aktivitetsutbud som skapas av varje enskild förening och dess medlemmar. Samråd Presentation av skolidrottsföreningar har skett till rektorer, elevhälsopersonal och skol- och utbildningsutskottets ledamöter. Utvärdering och tidplan för uppföljning Genomförande plan med tillhörande projektplan skapas gällande under fyra år där utvärderingsmetoder och uppföljningar formuleras bland annat genom medlems- och närvarostatistik och enkäter. Skol-IF Skåne åtar sig också att lämna rapporter 2 gånger per läsår. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-02-24 3 (3) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.328 Arbetet kommer att ledas av en styrgrupp och redovisning sker i berörda förvaltningsutskott. Beslutsunderlag KS 2026.328 Tjänsteskrivelse – Förslag till införande av skolidrottsförening daterad den 16 mars 2026 Projektplan införande av skolidrottsföreningar, daterad den 9 mars 2026 Utbildningar Skol IF Skåne, bilaga till projektplan, daterad den 23 mars 2026 Skol- och utbildningsförvaltningen staben Lena Planken Förvaltningschef Beslutet skickas till Skol- och utbildningsförvaltningen Lena Planken, förvaltningschef Ingela Mårtensson, chef centrala barn- och elevhälsan Dokumenttyp Datum Sida Projektplan 2026-03-09 1 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.328 Projektplan för införande av Skolidrottsföreningar (Skol IF) HT 2026-VT 2028 Inledning Samverkansprojekt mellan Skurups kommun skol- och utbildningsförvaltningen, serviceförvaltningen, Skol IF Skåne och Skurups sparbank. Projektet syftar till att etablera och utveckla Skolidrottsföreningar (Skol-IF) vid varje skola i Skurups kommun, där unga leder och organiserar fritidsaktiviteter för sina yngre kamrater. Genom samverkan mellan skola, fritidsverksamhet och civilsamhälle skapas en struktur som gör det möjligt för alla barn och unga att delta i meningsfulla och kostnadsfria aktiviteter i direkt anslutning till skoldagen, kvällar och lov. Skol-IF fungerar som en plattform där elever i åldern 8–16 år får möjlighet att ta ansvar och utvecklas som ledare. Genom Skolidrottsförbundets ledarskapsutbildning utbildas unga för att driva föreningarna och planera aktiviteter. Metoden innebär att en lokal samordnare tillsätts för att stödja föreningarna samtidigt som skolorna investerar i tid för personal, vilket säkerställer en långsiktig och hållbar verksamhet. Projektet genomförs i nära samarbete med Skolidrottsförbundet i Skåne som tillsätter och arbetsleder samordnarrollen i samverkan med styrgrupp. Målgrupp Elever på alla kommunala grundskolor och anpassad grundskola i Skurups kommun. Syfte Främja trygga och goda uppväxtvillkor för barn och unga i enlighet med riktlinjen Rätt väg i livet. Vilket sker genom att: • Stärka unga personers tilltro till sin egen förmåga Dokumenttyp Datum Sida Projektplan 2026-03-09 2 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.328 • Barn och unga rör på sig mer och får en meningsfull fritid i positiva sociala kontexter • Ledarna blir förebilder för de yngre och bidrar till en tryggare närmiljö • Ledarskapsutbildning för intresserade unga ledare • Skapa en jämlik tillgång till idrott och fysisk aktivitet genom kostnadsfria aktiviteter • Stärka ungas ledarskapsförmågor och kunskap kring föreningsdemokrati • Bidra till en tryggare skol- och fritidsmiljö och främja fysisk och psykisk hälsa • Bygga hållbara relationer mellan skola, föreningsliv och civilsamhället • Främja jämställdhet och inkludering inom idrott och fritid Mål Målbilden är att starta sju skolidrottsföreningar i Skurups kommun och utbilda 70 ledare under första året och därefter ha 100 aktiva ledare varje år. Målet är att 10–20% av alla kommunens elever ska vara medlemmar i en skolidrottsförening. Skolidrottsföreningarna riktar sig till alla i åldrarna 8–16 år. Arbetet ska bidra till att stärka sammanhållningen och tryggheten på skolorna. Projektet förväntas ha långsiktiga positiva effekter på barns välmående, psykiska och fysiska hälsa, personliga utveckling och framtida engagemang i föreningslivet. Det stärker även samverkan mellan skola, förvaltningar, fritidssektorn och civilsamhället och bidrar till en jämlik och hållbar fritidsverksamhet i hela kommunen. Beskrivning av projektet I Skurups kommun arbetar vi aktivt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra barn och unga. Vi ser att fritidsaktiviteter och ideellt engagemang bidrar positivt till både skolresultat och social inkludering. Dock finns en utmaning i att skapa tillgängliga och inkluderande fritidsaktiviteter för alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund eller geografisk tillhörighet. Genom detta projekt vill vi skapa forum där det är unga som leder aktiviteter och rörelse för andra. Genom utbildning, stöd och verktyg Dokumenttyp Datum Sida Projektplan 2026-03-09 3 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.328 får unga kunskaper och erfarenheter de kan ta med sig hela livet, vilket vi hoppas kan bidra till goda och hälsofrämjande vanor. Projektet ska bidra till en ökad tillgång till fysisk aktivitet och gemenskapshöjande aktiviteter på barn och ungas egna villkor genom skol-IF. Skol-IF är barn och ungas egna förening, där de får idrotta på egna villkor. Genom att skapa föreningsutveckling som gör att barn och unga får tillgång till kostnadsfri fysisk aktivitet i anslutning till skolan skapas goda förutsättningar för fortsatt föreningsaktivitet och trygga och goda uppväxtvillkor. Egen förening bildas för den anpassad grundskolan. Genom samverkan med Skol IF Skåne i detta projekt så garanteras också alla unga ledare och styrelsemedlemmar i föreningarna kostnadsfria utbildningar utifrån Skolidrottsförbundet i Skånes utbildningsplan för partnerkommuner i Ledarskapsprogrammet, se bilaga med förklaring utbildningar. Införandet ses som en del i kommunens övergripande arbete med Rätt väg i livet. Projektet kommer att följas Genomförande plan med tillhörande projektplan skapas gällande under fyra år där utvärderingsmetoder och uppföljningar formuleras bland annat genom medlems- och närvarostatistik och enkäter. Skol-IF Skåne åtar sig också att lämna rapporter 2 gånger per läsår. Genomförandetid Implementering under tre års tid därefter inom ordinarie verksamhet. Kostnadsberäkning Samordnartjänst köps av Skol IF för att leda arbetet på skolorna med att starta upp skolidrottsföreningar på alla grundskolor. Denna funktion ska vara behjälplig med etableringen av skolidrottsföreningar och vara ett vuxenstöd till ledare och skolans kontaktperson. Samordnaren ska också vare en administrativ avlastning genom att sköta alla föreningars administration såsom register, årsmöteshandlingar och ekonomisk rapportering. Rollen kommer efter etablering finnas kvar för att fortsätta utveckla och stödja verksamheterna vilket är betydande för vidmakthållande av Dokumenttyp Datum Sida Projektplan 2026-03-09 4 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.328 struktur och hållbarhet med Ledarskapsprogrammets för långsiktiga effekter. Lönekostnader bekostas av skol- och utbildningsförvaltningen i samarbete med bidrag från Skurups Sparbank under tre år med 250 000kr per år därefter egen finansiering. Ca 700 000kr per år. Skolidrottsförbundet i Skåne fakturerar denna summa årligen i januari månad. Övriga personalkostnader sker inom befintliga ramar. Uppföljning • Styrgrupps- och referensgruppsmöten. Representanter från skolor och kommunala tjänstemän på chefsnivå följer arbetet tillsammans med intern personal och styrelse, personal från skol IF Skåne samt vid önskemål, representant från Skurup Sparbank. • Återapportering årligen till berörda förvaltningsutskott. • Implementeringen kommer att följas genom två terminsrapporter från Skol IF Skåne. Mindre rapport i januari som innehåller uppföljning för höstterminens insatser och större rapport i juni som innehåller uppföljning från hela läsårets verksamhet. Skol- och utbildningsförvaltningen staben Ulrika Fridh Ingela Mårtensson T.f. Förvaltningschef Chef för centrala barn- och elevhälsan 2026-03-23 UTBILDNINGAR SOM INGÅR OCH GARANTERAS GENOM ATT KOMMUNEN INGÅR I LEDARSKAPSPROGRAMMET Nedan finns förklaring vad varje utbildning innehöll under föregående år. UTBILDNING ELLER FÖRENINGSTRÄFF Unga leder unga åk 7-9 Unga leder unga åk 5-6 LIR-utbildning åk 9 Styrelseutveckling åk 7-9 Fördjupad föreningslära åk 7-9 Fördjupat ledarskap åk 7-9 Fördjupad föreningsutveckling åk 7-9 Fördjupad föreningsutveckling åk 5-6 Utbildning och nätverk för PFU Grundutbildning AVSIF TOTALT UNGA LEDER UNGA Målgrupp, ledare i årskurs 7–9 Utbildningen genomförs i lägerform eller i dagsform och kombinerar material från utbildningsplattformen med praktiskt ledarskap. Under 2025 har vi arrangerat tre läger och en dagsutbildning, vilket fortsatt bidrar till att stärka unga ledares motivation. Målgrupp, ledare i årskurs 5 och 6 Denna dagsutbildning kombinerar teori och praktik med fokus på inkluderande ledarskap. Under 2025 har vi arrangerat utbildningen på tre olika orter. Utbildningen innehåller introduktion till skol-IF, värderingsövningar och praktiska moment. LIR – SPÅRET Målgrupp: Ledare i årskurs 9 Denna utbildning inom projektet Ledare i Rörelse syftar till att engagera äldre ungdomar genom Ledarbanken och Utvecklingsgruppen. Genom workshops kring kompetenser och erfarenheter kopplade till skol-IF vill vi inspirera fler att fortsätta som ledare. STYRELSEUTVECKLING (F.D. ORDFÖRANDETRÄFFAR) Målgrupp, ledare i årskurs 7–9 Utbildningsserien vänder sig till ledare och styrelsemedlemmar i skol-IF. Under våren 2025 genomfördes en utbildning i samband med årsmötet, utbildningen består av lärande om arbete med årsmöteshandling för de egna föreningarna. FÖRDJUPAD FÖRENINGSLÄRA Målgrupp, ledare i årskurs 7–9 Under våren 2024 introducerade vi en ny utbildningsform där vi kombinerade momenten från Arrangera/Engagera och Styrelseutveckling till en sammanhängande utbildning som vi kallade Fördjupad föreningslära. Denna utbildning fortsatte under 2025. 2026-03-23 Den arrangerades under våren i lägerform och under hösten under en endagastutbildning. Fokus låg på att utveckla deltagarnas kunskap om föreningsstruktur, konflikthantering, hållbart engagemang samt att inspirera med exempel från andra föreningar och organisationer. Denna kombinerade utbildning gav deltagarna en mer helhetlig bild av hur man driver och utvecklar en förening. FÖRDJUPAT LEDARSKAP Målgrupp, ledare i årskurs 7–9 Här ingick både teoretiska och praktiska segment för att stärka deltagarnas förståelse av barns rättigheter och hur dessa kan tillämpas i föreningslivet. Utbildningen gav också verktyg för att hantera utmaningar i praktiskt ledarskap, såsom inkludering, kommunikation och gruppdynamik. GRUNDUTBILDNING AVSIF Målgrupp: Ledare i anpassad grundskola Under 2025 har vi för första gången genomfört en grundutbildning inom ramen för vårt arvsfondsprojekt Allas vår skol-IF. Utbildningen gav deltagarna en introduktion till Skol- IF och en förståelse för föreningens betydelse. Vi arbetade också med ledarskap och hur man ska tänka på när man är ledare i en förening. FÖRDJUPAD FÖRENINGSUTVECKLING Målgrupp, ledare i årskurs 7–9 Vid varje terminsstart under 2025 har vi anordnat uppstartsutbildningar med fokus på föreningsutveckling och erfarenhetsutbyte. Vi har även genomfört utbildningar direkt i föreningarnas miljöer för att ge stöd på plats. Målgrupp, ledare i årskurs 5 och 6 Fördjupad föreningsutveckling erbjuds en gång per termin för yngre ledare, där vi kombinerar flera utbildningsmoment till en anpassad form. Under året har vi identifierat behovet av en mer omfattande utbildning för denna målgrupp. UTBILDNING OCH NÄTVERK Målgrupp: PFU och skolledare För att stärka PFU:s uppdrag har vi under 2025 genomfört fyra träffar som riktat sig till både PFU och skolledning. Syftet är att skapa dialog, stärka uppdraget och ge verktyg för att utveckla skol-IF:s verksamhet. Två träffar har riktat sig mot anpassad grundskola och två träffar har riktat sig mot grundskola. GRUNDUTBILDNING AVSIF Målgrupp: Ledare i anpassad grundskola Under 2025 har vi för första gången genomfört en grundutbildning inom ramen för vårt arvsfondsprojekt Allas Vår Skol-IF. Utbildningen gav deltagarna en introduktion till Skol- IF och en förståelse för föreningens betydelse. Vi arbetade också med ledarskap och hur man ska tänka på när man är ledare i en förening. Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokollsutdrag 2026-05-04 1 (2) Instans Skol- och utbildningsutskottet

SUU § 29 Ekonomi bokslut 2025 Ärendenummer KS 2026.346 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar att godkänna bokslutsrapport 2025, daterad den 12 mars 2026. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsförvaltningen redovisar för år 2025 ett överskott på 8,4 miljoner kronor. Resultatet beror främst på lägre verksamhetsvolymer inom förskola och fritidshem samt högre statsbidrag än beräknat. Grundskolan redovisar ett överskott och vuxenutbildningen visar ett positivt resultat genom ökad samverkan och fler elever. Nils Holgerssongymnasiet redovisar ett överskott, medan kostnaderna för externa gymnasieplatser överstiger budget till följd av högre elevvolymer än planerat. Året har präglats av demografiska förändringar, med minskat barnantal i förskolan och ökade elevtal i grundskolan. Skol- och utbildningsförvaltningen har samtidigt fortsatt arbetet med organisationsförändringar inför öppnandet av Västerängsskolan år 2026. Beslutsunderlag KS 2026.346 Tjänsteskrivelse - Ekonomi bokslut 2025, daterade den 12 mars 2026 Skol- och utbildningsförvaltningen Bokslutsrapport 2025, daterad den 12 mars 2026 Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ekonomienheten Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 11 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet

KA § 30 Elupphandling Ärendenummer KA 2026.17 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att anta Vattenfall AB, org.nr 556036–2138, som leverantör i upphandlingen avseende elupphandling samt uppdra åt VD och styrelsens ordförande i förening att för bolagets räkning fatta och underteckna tilldelningsbeslut och övriga handlingar som behövs i ärendet. Sammanfattning av ärendet Skurups kommun, Skurupshem AB och Skurup Kommunala AB har för avsikt att gemensamt upphandla elleveranser med leveransstart den 1 januari 2027. Upphandlingen har genomförts i enlighet med bestämmelserna i lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Skurup Kommunala AB fattar härmed per capsulam beslut om tilldelning av kontrakt som avser upphandling av el. Vattenfall AB har efter anbudsutvärdering i enlighet med de kriterier som framgick i förfrågningsunderlaget lämnat det mest fördelaktiga anbudet. Enligt 20 kap. 1 § LOU löper en avtalsspa¨rr under minst tio (10) dagar från det att underrättelse skickads till anbudsvinnaren. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterade den 7 april 2026. Upphandlingsprotokoll, daterat den 11 mars 2026. Beslutet skickas till VD, Magnus Johansson Assently: aa2b6fafe62dc5b204d4af60fa35ff6dafc3ce63b71e3d84b93de8c2297fb4befefadb5bacb16925016934b5ef05e2810513929ca6b3baccabc2520429318131 Följande handlingar har undertecknats den 12 april 2026 Protokoll Skurup Kommunala AB 2026-04-07, Per capsulam.docx (58573 byte) SHA-512: 6c7d346dbf62616f643dae49fd0792efaa2e7 4b9837b7be5e3e29df646febb841881518b8c1c0abf275 a0e553728495a3bf856e6bd9ebede6e00736badfffe6f Underskrifter 2026-04-07 11:35:12 (CET) Nicklas Olsson nicklas.olsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-07 11:39:01 (CET) Niklas Sjöberg niklas.sjoberg@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-08 21:13:09 (CET) Peter Olsson peter.olsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-07 18:24:21 (CET) Sven Åke Strandberg sven.strandberg@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-07 13:09:17 (CET) Åsa Ekblad asa.ekblad@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-12 15:51:27 (CET) Barbara Demorit barbara.demorit@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-07 22:06:31 (CET) Magnus Alm magnus.wadsteinalm@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Protokoll Skurups Kommunala AB 2026-04-07, Per capsulam Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: aa2b6fafe62dc5b204d4af60fa35ff6dafc3ce63b71e3d84b93de8c2297fb4befefadb5bacb16925016934b5ef05e2810513929ca6b3baccabc2520429318131 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Sida Protokoll 1 (4) Mötesdatum Mötets ärendenummer 2026-04-07 SH 2026.26 Skurupshem ABs styrelseprotokoll Plats och tid Per capsulam den 7 april 2026 Beslutande Andreas Oskarsson, 1:e vice ordförande Johan Bolinder Niklas Sjöberg, ordförande Ingrid Book Magnus Wadstein Alm, 2:e vice ordförande Göran Rudelius Sten Hamberg Närvarande suppleanter Övriga närvarande Justerade paragrafer §§ 23–26 Justering Protokollet har justerats digitalt Assently: b39229be0cf09b03ef4fac3fd1d2e193e23d07a6f85d6411087215a4fb7223e16fcb80123693196d7be4c70fd8111ee5adeb68bdb5208cdb5c353ac95583a946 Dokumenttyp Sida Protokoll 2 (4) Mötesdatum 2026-04-07 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

SNU § 31 Övrigt Assent ly: ac2e45cb4fe93aa68761b9332458cc9eec734c1d828fe75ff36ac923bc23fccca28b4bd00c67c6c565983139d349c22b5d81cccdf34da4ed1308ee248ca9e123 Följande handlingar har undertecknats den 15 april 2026 Protokoll SNU 260407.pdf (171419 byte) SHA-512: 738523e0649ce032ce479a22018c489026a1a 0a70e05426c2011826beb9b9d3216d71c4eb9fb2d7a863 b7b2a6de3cda0198b0065bada29100699c1782e7a8616 Underskrifter 2026-04-15 07:45:19 (CET) Åsa Ekblad asa.ekblad@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-15 07:48:57 (CET) Yvonne Nilsson yvonne.k.nilsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-15 08:00:04 (CET) Dragoslav Stojkovic Stenberg drago.stojkovic-stenberg@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Digitalt justerat protokoll socialnämndsutskottet 2026-04-07 §§ 22-31 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: ac2e45cb4fe93aa68761b9332458cc9eec734c1d828fe75ff36ac923bc23fccca28b4bd00c67c6c565983139d349c22b5d81cccdf34da4ed1308ee248ca9e12 3 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-04-23 1 (7) Instans Mötets ärendenummer Upphandlingsutskottet KS 2026.54 Upphandlingsutskottets protokoll Plats och tid Mårten, 2026-04-23, kl. 09.10–10.10 Beslutande Lars Nyström (SD), Ordförande Magnus Wadstein Alm (S), 2:e vice ordförande, justerare Närvarande ersättare Övriga närvarande Carolina Lilja, upphandlare Olof Jönsson, upphandlare Isabelle Frej, kommunsekreterare Justerade paragrafer § 7–11 Justering Protokollet har justerats digitalt. Assently: dfb54b7ffd0e6b85d2c014a6b2f231969bf9fe8a1f59ffa25c7d95604158514913f37baa2b19433e70d9dfaa51de097d3e95483acbfbf87a0ce3cae4242d127a Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-04-23 2 (7) Instans Mötes ärendenummer Upphandlingsutskottet KS 2026.54 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

SUU § 32 Programutbud gymnasiet och anpassad gymnasieskola läsåret 2027 Ärendenummer KS 2026.75 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar fastställa programutbud på Nils Holgerssongymnasiet och Nils Holgerssonsgymnasiets anpassade gymnasieskola i enlighet med Skol- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad den 23 februari 2026. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsutskottet fastställer gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolans programutbud i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning punkt 4.11.62 och punkt 4.12.54. För läsåret 2027/2028 föreslår Skol- och utbildningsförvaltningen följande program för Nils Holgerssongymnasiet och Nils Holgerssonsgymnasiets anpassade gymnasieskola: Programutbud Nils Holgerssongymnasiet läsåret 2027/2028: Bygg och anläggningsprogrammet BA25 · Bygg och anläggningsprogrammet inriktning mark och anläggning BAMAA · Programinriktat val inom Bygg- och anläggningsprogrammet, IMVBA Försäljnings- och serviceprogrammet FS25 · Programinriktat val inom Försäljnings- och serviceprogrammet Fordon- och transportprogrammet FT25 · Fordon och transportprogrammet inriktning personbil, FTPEL · Fordon- och transportprogrammet inriktning transport, FTTRT · Programinriktat val inom Fordon- och transportprogrammet, IMVPEL Naturbruksprogrammet NB25 Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 14 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet · Naturbruksprogrammet inriktning lantbruk, NBLAK · Programinriktat val inom Naturbruksprogrammet, IMVNBLAK Programutbud Nils Holgerssonsgymnasiets anpassade gymnasieskola läsåret 2027/2028: · Programmet för skog, mark och djur, SK25 · Programmet för fordonsvård och godshantering, FG25 · Programmet för hälsa, vård och omsorg, HO25 Beslutsunderlag KS 2026.75 Tjänsteskrivelse – Programutbud gymnasiet och anpassad gymnasieskola läsåret 2027–2028, daterad den 23 februari 2026 Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Malin Celander, rektor Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 15 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet

SUU § 33 Redovisning - efterlevnad av riktlinjer för barnomsorg Ärendenummer KS 2026.443 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar: att godkänna redovisningen av efterlevnaden av riktlinjerna för barnomsorg för perioden 2024–2026, daterad den 18 mars 2026, att uppdra åt Skol- och utbildningsförvaltningen att revidera riktlinjerna om barnomsorg enligt de behov som framgår av redovisningen av efterlevnaden av riktlinjerna om barnomsorg, samt att återkomma med förslag till reviderade riktlinjer om barnomsorg till skol-och utbildningsutskottets nästa sammanträde den 4 maj 2026. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsutskottet har gett Skol- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att redovisa hur riktlinjerna om barnomsorg, fastställda den 1 juli 2024, efterlevts under perioden 2024–2026. Redovisningen omfattar: · hur implementering av riktlinjerna har skett · beslut om utökad tid utifrån barnets eget behov eller särskilda skäl under perioden 2024–2026 · om och hur schema, studieintyg och arbetsgivarintyg har inhämtats samt en beskrivning av arbetsprocessen · inkomna klagomål rörande schema, vistelsetider, placering · uppföljning av inkomstkontroller Redovisningen utgår från intervjuer med rektorer och verksamheternas egna sammanställningar av statistik. Skol- och utbildningsförvaltningens samlade bedömning är att riktlinjerna om barnomsorg överlag följs, men att det finns behov av en revidering med tydligare skrivningar, förstärkta juridiska och praktiska stödtexter. Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 16 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet Beslutsunderlag KS 2026.443 Tjänsteskrivelse – Redovisning av efterlevnad av riktlinjer om barnomsorg under perioden 2024-2026, daterad den 18 mars 2026 KS 2026.443 Redovisning av efterlevnad av riktlinjerna om barnomsorg under perioden 2024-2026, daterad den 18 mars 2026 KS 2023.1653 Riktlinjer för barnomsorg i Skurups kommun, daterade den 1 juli 2024 Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 17 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet

SUU § 34 Skolskjuts - kompisåkning Ärendenummer KS 2026.444 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar: att införa kompisåkning inom skolskjutsen för elever i kommunens samtliga skolor från och med maj 2026, att ge Skol- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram riktlinjer för hantering av kompisåkning till skol- och utbildningsutskottets sammanträde i maj 2026, samt att Skol- och utbildningsförvaltningen gör en utvärdering av hur kompisåkning fungerar i praktiken och redovisar resultatet till skol- och utbildningsutskottets sammanträde i augusti 2026. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsutskottet har gett Skol- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att införa kompisåkning inom skolskjutsen. Frågan har aktualiserats eftersom Skurups kommun är en landsbygdskommun där avstånd försvårar barns möjligheter till umgänge efter skoltid. Skol- och utbildningsförvaltningen har genomfört en omvärldsbevakning och konstaterar att de kommuner som infört kompisåkning måste säkerställa tydlig ansvarsfördelning mellan skola, chaufförer och vårdnadshavare. Beslutsunderlag KS 2026.444 Tjänsteskrivelse – Skolskjuts – kompisåkning, daterad den 23 mars 2026 Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Nina Daniel Ceihagen, skolskjutshandläggare, Skol- och utbildningsförvaltningen Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 18 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet

KA § 35 Västerängsskolan - Information Ärendenummer KA 2025.25 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar godkänna redovisningen av status för projekt Västerängsskolan enligt tjänsteskrivelse, daterad den 15 april 2026. Sammanfattning av ärendet VD Magnus Johnsson informerar om att projektet följer tidplanen och befinner sig i slutfasen. Pågående och genomförda besiktningar visar genomgående goda resultat inom samtliga discipliner. En förfrågan avseende installation och drift av elbilsladdning på parkeringsplatsen har skickats till tre operatörer. Hittills har ingen anbudsgivare visat intresse eller meddelat avsikt att inkomma med anbud. Mot denna bakgrund planerar vi att installera den ledningsinfrastruktur och de elbilsladdare som krävs enligt gällande Assen tly: f7fad87bfefdbb1ec2fe61ab9a0d1c86fc6b23d4362aaf9a1632a5a263b6b92ab5e4fb0d9a8da22bc8679e6226b37f893a2631362f8bb766968524ce84410d64 Dokumenttyp Sida Protokoll 5 (9) Mötesdatum 2026-04-21 lagstiftning. Projektets ekonomiska utfall ligger i linje med tidigare lämnad prognos. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 15 april 2026.

SUU § 36 Beslut om att inte starta IT-profil på Rydsgårdsskolan läsåret 2026/2027 Ärendenummer KS 2026.500 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar att inte starta IT-profil på Rydsgårdsskolan läsåret 2026/2027. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsförvaltningen har tagit fram riktlinjer för profilverksamhet på grundskolor i Skurups kommun. Skol- och utbildningsutskottet beslutade den 2 mars 2026, § 14, att föreslå kommunstyrelsen att anta riktlinjerna. Enligt riktlinjerna krävs att en profilgrupp ska ha minst åtta till tio antagna elever för att starta och att det åligger skol- och utbildningsutskottet att besluta om att en profil inte ska starta när miniminivån av sökande inte uppnås. Inför läsåret 2026/2027 har endast fem elever sökt IT-profilen. Antalet sökande ligger under den miniminivå som används som bedömningsgrund. Profilverksamheten bedöms utifrån detta varken organisatoriskt eller kostnadsmässigt hållbar, då de resurser som krävs för att genomföra profilen inte står i rimlig proportion till elevantalet. Mot denna bakgrund bedömer skol- och utbildningsförvaltningen att IT- profilen inte bör startas inför läsåret 2026/2027. Enligt punkt 4.4.1 i kommunstyrelsens delegationsordning ansvarar skol- och utbildningsutskottet för att fatta beslut avseende permanenta organisationsfrågor inom sitt verksamhetsområde som inte beslutas av förvaltningen. Beslutsunderlag KS 2026.500 Tjänsteskrivelse – Beslut om att inte starta IT-profil på Rydsgårdsskolan, daterad den 26 mars 2026 Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 20 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet Henric Nilsson, rektor Rydsgårdsskolan, Skol- och utbildningsförvaltningen Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 21 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet

SUU § 37 Beslut om att inte starta dans-profil på Västerängsskolan läsåret 2026/2027 Ärendenummer KS 2026.502 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar att inte starta dans-profil på Västerängsskolan läsåret 2026/2027. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsförvaltningen har tagit fram riktlinjer för profilverksamhet på grundskolor i Skurups kommun. Skol- och utbildningsutskottet beslutade den 2 mars 2026, § 14, att föreslå kommunstyrelsen att anta riktlinjerna. Enligt riktlinjerna krävs att en profilgrupp ska ha minst åtta till tio antagna elever för att starta och att det åligger skol- och utbildningsutskottet att besluta om att en profil inte ska starta när miniminivån av sökande inte uppnås. Inför läsåret 2026/2027 har endast fyra elever sökt dans-profilen. Antalet sökande ligger under den miniminivå som används som bedömningsgrund. Profilverksamheten bedöms utifrån detta varken organisatoriskt eller kostnadsmässigt hållbar, då de resurser som krävs för att genomföra profilen inte står i rimlig proportion till elevantalet. Mot denna bakgrund bedömer Skol- och utbildningsförvaltningen att dans-profilen inte bör startas inför läsåret 2026/2027. Enligt punkt 4.4.1 i kommunstyrelsens delegationsordning ansvarar skol- och utbildningsutskottet för att fatta beslut avseende permanenta organisationsfrågor inom sitt verksamhetsområde som inte beslutas av förvaltningen. Beslutsunderlag KS 2026.502 Tjänsteskrivelse – Beslut om att inte starta dans-profil på Västerängsskolan, daterad den 26 mars 2026 Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-30 22 (22 Instans Skol- och utbildningsutskottet Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Eva Lidén, rektor Västerängsskolan, Skol- och utbildningsförvaltningen Assently: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Följande handlingar har undertecknats den 8 april 2026 Protokoll Skol- och utbildningsutskottet, 2026-03-30.docx (61414 byte) SHA-512: becf7153eefbc05fe459de9a9527040d66f80 84473962258aef50ff3b7d058172dc80ef3b01aaa3f8c2 18dafed787dc3875989c6c4555d1a738756ae74d595e9 Underskrifter 2026-04-07 13:06:13 (CET) Ann-Marie Sjöberg ann-marie.sjoberg1@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-07 22:07:56 (CET) Magnus Alm magnus.wadsteinalm@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-04-08 14:10:00 (CET) Karl Filip Andersson filip.andersson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Protokoll Skol- och utbildningsutskottet 2026-03-30 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: 371f3a27d534a20e48399caba6787a5c96d97fcd8c940ea18b1214a433601268e12c6722e2f4d77f1da0f7121bf52ab1beb50bc9dc77faa2f9fe1f862b38d803 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-31 1 (9) Instans Mötets ärendenummer Samhällsbyggnadsutskottet KS 2026.66 Samhällsbyggnadsutskottets protokoll Plats och tid Mårten, Kommunhuset i Skurup, den 31 mars 2026, kl. 09.00–10.22 Beslutande Nicklas Olsson (M), ordförande Arne Nilsson (SD), 1:e vice ordförande Mirza Huremovic (S), 2:e vice ordförande, justerare Claes Lind (M) Peter Olsson (S) Närvarande ersättare Åsa Ekblad (M) Anders Kristiansen (KD) Lars Nyström (SD) Roland Hansson (S) Sven Strandberg (KV) Övriga närvarande Thorsten Olow Schnaars, förvaltningschef Corfitz Nelsson, bitr. förvaltningschef Birger Nicander, nämndsekreterare Thomas Jarlsborg Nilsson, kommunteknikchef Filip Andersson, nämndsekreterare Joakim Röstberg, ekonom Martin Kalén, kultur- och fritidsansvarig, §§ 14-16 Justerade paragrafer §§ 14–18 Justering Protokollet har justerats digitalt. Assently: 805bee77580a5409e131a98d1884b130da6d3d378bf5a29dfe2f85f4cdf32e6f93ffca7a6e8105c325ab36461154f1d173db6e0f428d21807eb7ed14a8691db3 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-03-31 2 (9 Instans Mötes ärendenummer Samhällsbyggnadsutskottet KS 2026.66 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

KA § 38 Om- och tillbyggnad av Skurups brandstation, Larstorp Norden 5- entreprenadform - godkännande av upphandlingsdokument Ärendenummer KA 2025.50 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar: 1. godkänna redovisningen och informationen gällande bifogade granskningshandlingar, samt 2. ge VD i uppdrag att godkänna upphandlingsdokument till förfrågningsunderlag enligt rutin för beslutsordning vid affärer och försäljningar i Skurup Kommunala AB. Sammanfattning av ärendet Styrelsen informeras om förfarandet och principen för upphandlingsdokumenten. Samråd och granskning mellan de olika dokumenten kommer ske i projekteringsgruppen den 22 april 2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad den 14 april 2026. 06.1 Administrativa föreskrifter 06.2 Särskilda föreskrifter Assen tly: f7fad87bfefdbb1ec2fe61ab9a0d1c86fc6b23d4362aaf9a1632a5a263b6b92ab5e4fb0d9a8da22bc8679e6226b37f893a2631362f8bb766968524ce84410d64 Dokumenttyp Sida Protokoll 7 (9) Mötesdatum 2026-04-21 06.4 Rumsbeskrivning 06.5 Byggdelsbeskrivning 06.6 Allmänna anvisningar konstruktion inklusive stomskisser 06.7 Rambeskrivning El- och Telesystem 06.8 Rambeskrivning VE 06.9 Rambeskrivning VS 06.10 BSB, Skurups Brandstation (GH) 06.11 Ljudskyddsbeskrivning FFU SH GH 06.12 Georapport 260407 kv Larstorp-Norden 5 i Skurup 06.13 Miljöinventering 757559 Jakobsgatan 5 Riktlinje för beslutsordningar vid affärer, upphandlingar och försäljningar i Skurup Kommunala AB, daterad den 5 november 2025.

EL § 39 Avtalsuppföljning Ärendenummer EL 2026.36 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att godkänna den avtalsuppföljningsplan som tagits fram och lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Ulf Westerlund presenterar ett utkast till avtalsuppföljning för styrelsen om kontinuerlig kontroll gällande Skurups Elverks rutiner för avtalsuppföljning, som följer de riktlinjer och rutiner som framtagits. Avtalsuppföljningen redovisar ett avtal med kommunikationsoperatören ViaEuropa Sverige AB, org nr. 556694- 4764. Avtalet reglerar: · Tjänsteerbjudande, både kvalitativt och kvantitativt · Ekonomiska ersättningar · Samarbete kring utveckling av affär och tekniska lösningar. · Tillträde till och inplacering av ViaEuropas Tekniska utrustning · Uppstart och Avslut av avtalet · Styrgruppsmöten · Parternas åtaganden i delar av upprätthållandet av lösningen Jävsprövning, så inga intressekonflikter förekommer för någon inom Skurups Elverk AB. Jävsdeklarationer för Stefan Möller och Ulf Westerlund har gjorts i Assently: 1ec1726122d59139a9f3a55ad134b983d4d91462c57448f295854c2e7aced6d82d413782bb4472577bd4ba9a125fa96f11a1b9e0f4bdb03c0ed7ef58a0433f09 Dokumenttyp Sida Protokoll 4 (9) Mötesdatum 2026-04-30 samband med denna uppföljning. Rapport avtalsuppföljning bifogas med protokollet.

SUU § 40 Riktlinjer - skolskjuts i Skurups kommun Ärendenummer KS 2026.532 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun, daterad den 21 april 2026. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag till riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun. Kommunen har tidigare haft rutiner för skolskjutsverksamheten, men saknat fastställda riktlinjer som samlar de övergripande rättsliga och principiella ramarna för rätten till skolskjuts, bedömningar och ansvarsfördelning. Ärendet har särskilt aktualiserats mot bakgrund av skol- och utbildningsutskottets beslut den 30 mars 2026, § 34, om att införa möjlighet till så kallad kompisåkning inom skolskjutsverksamheten samt att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram riktlinjer för hanteringen. Beslutet om kompisåkning har tydliggjort behovet av ett styrdokument, eftersom kompisåkning inte regleras i skollagen och kräver tydliga ramar för ansvar, likabehandling och trafiksäkerhet. De föreslagna riktlinjerna anger de övergripande rättsliga och principiella ramarna för skolskjuts i kommunen samt förutsättningar för kompisåkning. Riktlinjerna tydliggör kommunens ansvar som huvudman, vårdnadshavarnas ansvar före och efter skolskjutsen samt trafikentreprenörens ansvar under resan. I samband med framtagandet av riktlinjerna har även Skol- och utbildningsförvaltningens rutiner för skolskjuts reviderats. De reviderade rutinerna beskriver hur riktlinjerna ska tillämpas i praktiken avseende handläggning, genomförande, ansvarsfördelning och praktiska moment. Riktlinjerna ska därmed fungera som ett styrande dokument för skolskjutsverksamheten i Skurups kommun och kompletteras av rutiner och regler för skolskjuts som säkerställer en enhetlig, rättssäker och förutsebar tillämpning i den dagliga skolskjutsverksamheten. Dokumenttyp Mötets datum Sida Protokollsutdrag 2026-05-04 2 (2) Instans Skol- och utbildningsutskottet Beslutsunderlag KS 2026.532 Tjänsteskrivelse, Riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun, daterad den 21 april 2026 KS 2026.532 Riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun, daterade den 21 april 2026 KS 2026.452 Rutiner och regler för skolskjuts i Skurups kommun, daterade den 7 april 2026 Förvaltningens förslag till beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun, daterad den 21 april 2026. Förslag till beslut under sammanträdet Loubna Stensåker-Göransson (M): yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Nina Daniel Ceihagen, skolskjutshandläggare, Skol- och utbildningsförvaltningen Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-04-21 1 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.532 Riktlinjer - skolskjuts i Skurups kommun Förvaltningens förslag till beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun, daterade den 21 april 2026. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag till riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun. Kommunen har tidigare haft rutiner för skolskjutsverksamheten, men saknat fastställda riktlinjer som samlar de övergripande rättsliga och principiella ramarna för rätten till skolskjuts, bedömningar och ansvarsfördelning. Ärendet har särskilt aktualiserats mot bakgrund av skol- och utbildningsutskottets beslut den 30 mars 2026, § 34, om att införa möjlighet till så kallad kompisåkning inom skolskjutsverksamheten samt att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram riktlinjer för hanteringen. Beslutet om kompisåkning har tydliggjort behovet av ett styrdokument, eftersom kompisåkning inte regleras i skollagen och kräver tydliga ramar för ansvar, likabehandling och trafiksäkerhet. De föreslagna riktlinjerna anger de övergripande rättsliga och principiella ramarna för skolskjuts i kommunen samt förutsättningar för kompisåkning. Riktlinjerna tydliggör kommunens ansvar som huvudman, vårdnadshavarnas ansvar före och efter skolskjutsen samt trafikentreprenörens ansvar under resan. I samband med framtagandet av riktlinjerna har även skol- och utbildningsförvaltningens rutiner för skolskjuts reviderats. De reviderade rutinerna beskriver hur riktlinjerna ska tillämpas i praktiken avseende handläggning, genomförande, ansvarsfördelning och praktiska moment. Riktlinjerna ska därmed fungera som ett styrande dokument för skolskjutsverksamheten i Skurups kommun och kompletteras av rutiner och regler för skolskjuts som säkerställer en enhetlig, rättssäker och förutsebar tillämpning i den dagliga skolskjutsverksamheten. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-04-21 2 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.532 Konsekvensanalys/Överväganden Hanteringen av skolskjutsärenden i Skurups kommun fungerar väl och sker i enlighet med gällande lagstiftning, rutiner för skolskjuts och etablerade arbetssätt inom skol- och utbildningsförvaltningen. Syftet med de föreslagna riktlinjerna för skolskjuts i Skurups kommun är inte att ändra nuvarande tillämpning, utan att fastställa övergripande principer som redan tillämpas i praktiken. Behovet av riktlinjer har särskilt aktualiserats i samband med skol- och utbildningsutskottets beslut att införa möjlighet till kompisåkning inom skolskjutsverksamheten. Eftersom kompisåkning inte regleras i skollagen finns ett särskilt behov av fastställda riktlinjer som anger förutsättningarna för kompisåkning, Riktlinjerna utgör därmed ett gemensamt ramverk som bidrar till likvärdighet, transparens och förutsebarhet i hanteringen av skolskjuts, både internt i verksamheten och externt gentemot elever och vårdnadshavare. Laglighet och kommunens regler och/eller mål Riktlinjerna har utformats i enlighet med skollagen (2010:800), förordningen (1970:340) om skolskjutsning, gällande praxis samt vägledning från Skolverket och Sveriges kommuner och regioner. Syftet med riktlinjerna är att på ett samlat och rättssäkert sätt ange hur kommunens ansvar för skolskjuts ska förstås och tillämpas inom ramen för gällande regelverk. Riktlinjerna tydliggör de rättsliga förutsättningarna för rätten till skolskjuts, hur individuella bedömningar ska göras samt ansvarsfördelningen mellan kommunen, skolan, vårdnadshavare och trafikentreprenör. Skollagen reglerar skolskjuts som en individuell rättighet för vissa elever. Riktlinjerna klargör hur denna rätt ska prövas med beaktande av gällande lagstiftning, praxis och barnets bästa. Kompisåkning är inte reglerad i skollagen, men ryms inom kommunens handlingsutrymme under förutsättning att elever med rätt till skolskjuts inte trängs undan, att trafiksäkerheten kan upprätthållas och att hanteringen sker i enlighet med likställighetsprincipen enligt kommunallagen. Riktlinjerna anger därför de rättsliga ramarna även för denna fråga. Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-04-21 3 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.532 Riktlinjerna bedöms sammantaget vara förenliga med kommunens övergripande mål om rättssäker myndighetsutövning, likvärdig service och tydlig ansvarsfördelning. Ekonomi Kompisåkning tillåts endast i mån av plats inom ramen för befintlig skolskjutsverksamhet. Därmed bedöms ingen merkostnad uppstå. Eventuella administrativa kostnader hanteras inom ordinarie verksamhet. Perspektiv Riktlinjerna bidrar till ökad likabehandling genom tydligare kriterier för bedömning av skolskjuts och kompisåkning. Möjligheten till kompisåkning kan i praktiken variera beroende på bussarnas kapacitet, vilket hanteras genom att tydliggöra att kompisåkning inte är en rättighet. Samråd Ej aktuellt. Utvärdering och tidplan för uppföljning Riktlinjerna följs upp inom ramen för skol- och utbildningsförvaltningens ordinarie kvalitetsarbete. Beslutsunderlag KS 2026.532 Tjänsteskrivelse – Riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun, daterad den 21 april 2026 KS 2026.532 Riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun, daterade den 21 april 2026 KS 2026.452 Rutiner och regler för skolskjuts i Skurups kommun, daterade den 7 april 2026 Skol- och utbildningsförvaltningen staben Lena Planken Nade Dukleska Förvaltningschef Skoljurist Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Dokumenttyp Datum Sida Tjänsteskrivelse 2026-04-21 4 (4) Förvaltning Ärendenummer Skol- och utbildningsförvaltningen KS 2026.532 Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, Skol- och utbildningsförvaltningen Nina Daniel Ceihagen, skolskjutshandläggare, Skol- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer för skolskjuts i Skurups kommun Fastställd av Datum Ärendenummer Kommunstyrelsen 2026-04-21 KS 2026.532 Dokumentansvarig Gäller fr.o.m. Version Biträdande förvaltningschef Ange datum. 1 Uppdateras senast Vid behov Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 2 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Organisation och ansvar 3 3 Rätt till skolskjuts 4 3.1 Val av skola 4 3.2 Studier i annan kommun (interkommunala elever) 5 4 Ansökan och beslut 5 5 Avståndsbedömningar 5 6 Trafikförhållanden 6 7 Funktionsnedsättning 7 8 Växelvis boende 7 9 Kompisåkning 7 10 Ansvarsfördelning 8 11 Överklagande av beslut 9 12 Bilaga 1: Ordningsregler 9 Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 3 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 1 Inledning Skolskjuts är en förutsättning för att elever ska kunna ta del av utbildning på lika villkor. Skurups kommun ansvarar för att skolskjuts anordnas i enlighet med skollagen (2010:800), förordningen (1970:340) om skolskjutsning, gällande praxis samt vägledning från Skolverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Riktlinjerna omfattar skolskjuts för elever i förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa likvärdig, rättssäker och trafiksäker hantering av skolskjuts i Skurups kommun samt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen, skolan, vårdnadshavare och trafikentreprenören. Riktlinjerna ska utgöra ett stöd vid handläggning och beslut i enskilda skolskjutsärenden. Riktlinjerna anger de övergripande rättsliga och principiella ramarna för skolskjutsverksamheten i Skurups kommun. Den praktiska tillämpningen av riktlinjerna regleras genom kompletterande rutiner och regler för skolskjuts. Riktlinjerna riktar sig till handläggare, rektorer och personal i skolverksamheter samt vårdnadshavare med barn i berörda skolformer. 2 Organisation och ansvar Skol- och utbildningsutskottet ansvarar för skolskjutsverksamheten i Skurups kommun. Handläggning av ansökningar och beslut om skolskjuts sker av utsedd funktion enligt kommunstyrelsens delegationsordning. Rektor ansvarar för tillsyn och ordningsregler vid skolans på- och avstigningsplats. Trafikentreprenören ansvarar för planering och utförande av skolskjuts i enlighet med gällande avtal samt trafik- och säkerhetsföreskrifter. I enlighet med 2 § förordning (1970:340) om skolskjutsning ansvarar kommunen för att skolskjutsens färdvägar, upphämtningsplatser samt på- och avstigningsplatser utformas så att trafiksäkerheten tillgodoses. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 4 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 3 Rätt till skolskjuts Enligt 9 kap. 15 b §, 10 kap. 32 §, 11 kap. 31 § och 18 kap. 30 § skollagen har en elev i förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Förutsättningarna för att bevilja skolskjuts är att skolskjutsen behövs med hänsyn till: • färdvägens längd • trafikförhållanden • elevens funktionsnedsättning • annan särskild omständighet Rätten till skolskjuts ska alltid prövas genom en individuell helhetsbedömning i det enskilda fallet. Vid bedömningen ska särskilt elevens ålder, mognad och förmåga att självständigt ta sig till och från skolan beaktas. Rätten till skolskjuts innebär inte att skolskjuts måste anordnas från bostadsadressen till skolenheten eller att skolskjutsen måste anpassas till varje elevs individuella schema. Enligt förarbetena ska prövningen av rätten till skolskjuts bedömas med utgångspunkt från avståndet mellan elevens hem och skolan. Kommunen har inte någon skyldighet att anordna skolskjuts från bostadsadressen till den plats där utbildningen bedrivs utan det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på ändamålsenligt och lämpligt sätt, till exempel genom att elever hänvisas till särskilda upphämtningsplatser för skolskjuts, under förutsättning att trafikförhållanden och övriga i lagstiftningen angivna omständigheter beaktas (prop. 2009/10:165 s. 741 f.) Kommunen har rätt att samordna skolskjutsverksamheten även om detta medför viss väntetid, under förutsättning att väntetiden inte är orimlig (RÅ 1995 ref. 12). Det är elevens hemkommun som ansvarar för att skolskjuts anordnas. 3.1 Val av skola Rätten till skolskjuts gäller för elever som går vid den skolenhet där kommunen annars skulle ha placerat eleven enligt skollagen. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 5 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 För elever som valt en annan kommunal skola än den anvisade eller en fristående skola inom kommunen, ska skolskjuts endast anordnas om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Med ekonomiska svårigheter avses enligt praxis från Högsta förvaltningsdomstolen att skolskjuts ska anordnas om det kan ske utan merkostnader för kommunen (HFD 2013. ref 77). 3.2 Studier i annan kommun (interkommunala elever) En elev som är folkbokförd i Skurups kommun, men som efter eget val går i skola i annan kommun har inte en ovillkorlig rätt till skolskjuts om inte särskilda förutsättningar enligt skollagen är uppfyllda. Rätten till skolskjuts i dessa fall prövas enligt: • 9 kap. 15 b § skollagen (förskoleklass • 10 kap. 32 § skollagen (grundskola) • 11 kap. 31 § skollagen (anpassad grundskola, samt • 18 kap. 30 § skollagen (anpassad gymnasieskola). Skolskjuts ska anordnas även i dessa fall om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Vid prövningen beaktas om behov av skolskjuts föreligger med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet, och om rätt till skolskjuts hade förelegat även vid placering i anvisad kommunal skola. 4 Ansökan och beslut Ansökan om skolskjuts ska göras inför varje nytt läsår eller när förutsättningarna förändras. Beslut om skolskjuts fattas individuellt utifrån skollagens bestämmelser och dessa riktlinjer. Om skolskjuts inte beviljas ansvarar vårdnadshavare för att eleven kan ta sig till och från skolan. 5 Avståndsbedömningar Avståndsbedömning enligt nedanstående riktvärden görs som utgångspunkt mellan elevens folkbokföringsadress och den skolenhet där kommunen annars skulle ha placerat eleven enligt skollagen. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 6 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 För elever som valt annan skola än den anvisade gäller bestämmelserna i avsnitt 3.1 Val av skola. Skollagen anger inga fasta avståndsgränser för rätt till skolskjuts. Kommunen får fastställa generella riktvärden som en administrativ utgångspunkt, under förutsättning att individuell prövning alltid görs. I Skurups kommun gäller följande riktvärden: • minst 2 kilometer för årskurs F-3 • minst 3 kilometer för årskurs 4–6 • minst 4 kilometer för årskurs 7–9 Avstånd mäts mellan elevens folkbokföringsadress och den skolenhet där kommunen annars skulle ha placerat eleven, eller mellan hemmet och anvisad på-/avstigningsplats. Mätning sker med kommunens digitala skolskjutssystem och avser närmaste lämpliga gång- eller cykelväg. Riktvärdena ersätter inte kravet på individuell bedömning. 6 Trafikförhållanden Enligt 9 kap. 15b §, 10 kap. 32 §, 11 kap. 31 § och 18 kap. 30 § skollagen kan skolskjuts beviljas även om avståndsgränserna inte uppnås, om trafikförhållandena innebär en risk för elevens säkerhet. Skolskjuts ska, i enlighet med 2 § förordningen (1970:340) om skolskjutsning, planeras och genomföras så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses. Vid bedömningen ska särskilt beaktas: • trafikmängd och hastighet, • vägens utformning och sikt, • förekomst av gång- och cykelväg samt • elevens ålder och mognad. Vid den individuella prövningen av rätten till skolskjuts på grund av trafikförhållanden bör, utöver de faktiska trafikförhållandena på vägsträckan mellan en elevs hem och skola samt respektive upphämtningsplats, vårdnadshavarens tillsynsansvar enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken vägas in i bedömningen (HFD 2023 ref. 16). Bedömningen kan göras i samråd med kommunens trafiksakkunniga vid behov. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 7 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 7 Funktionsnedsättning Enligt 9 kap. 15b §, 10 kap. 32 §, 11 kap. 31 § och 18 kap. 30 § skollagen kan en elev ha rätt till skolskjuts på grund av funktionsnedsättning som påverkar möjligheten att ta sig till och från skolan. En elevs funktionsnedsättning kan styrkas genom utlåtande från sakkunniga på skolan (till exempel skolhälsovård, kurator eller psykolog) eller i förekommande fall av läkare. Av intyget ska framgå funktionsnedsättningens art och bedömd varaktighet. Beslut ska fattas för den tid behovet bedöms kvarstå. Utlåtandet bör vid ansökningstillfället inte vara äldre än en månad. För elever i den anpassade grundskolan eller anpassade gymnasieskolan är underlag från mottagande i den anpassade grundskolan eller anpassade gymnasieskolan även underlag för en prövning av rätten till skolskjuts med hänsyn till funktionsnedsättningen. 8 Växelvis boende Elever som bor växelvis hos sina vårdnadshavare i samma kommun har rätt till skolskjuts från båda bostadsadresserna om kriterierna för rätt till skolskjuts är uppfyllda (RÅ 2002 ref 91). Med växelvis boende menas vanligtvis att barnet vistas ungefär lika mycket, och har ett varaktigt boende, hos båda vårdnadshavarna. Skolskjuts anordnas inte mellan olika kommuner eller från adress belägen utanför Skurups kommun (HFD 2014 ref.34). 9 Kompisåkning Skol- och utbildningsutskottet har den 30 mars 2026 beslutat att införa möjlighet till kompisåkning inom skolskjutsverksamheten i Skurups kommun. Kompisåkning innebär att en elev som inte har beviljats skolskjuts enligt skollagen i vissa fall kan tillåtas att följa med på skolskjuts tillsammans med en annan elev. Kompisåkning regleras inte i skollagen och utgör ingen individuell rättighet. Möjligheten till kompisåkning är ett frivilligt erbjudande från kommunen och är tillåten endast i mån av plats under förutsättning att: • elever med rätt till skolskjuts enligt 9 kap. 15 b §, 10 kap. 32 §, 11 kap. 31 § eller 18 kap. 30 § skollagen inte trängs undan, • kompisåkningen inte medför några merkostnader för kommunen, Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 8 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 • trafiksäkerheten kan upprätthållas, • kompisåkningen kan ske inom ramen för befintlig skolskjutsverksamhet samt • likställighetsprincipen enligt 2 kap. 3 § kommunallagen beaktas. Eleven ska ha med sig ett skriftligt intyg från vårdnadshavare som uppvisas för busschauffören. Busschauffören avgör vid påstigning om kompisåkning kan tillåtas utifrån tillgängligt utrymme och säkerhetsbedömning. Busschaufförens bedömning avser endast om det finns tillgänglig plats på bussen. Chauffören gör ingen individuell prövning av elevens rätt till skolskjuts. Om kompisåkning inte kan genomföras ansvarar vårdnadshavaren för elevens hemtransport. Ordningsreglerna i bilaga 1 gäller även för elever som åker skolskjuts genom kompisåkning. 10 Ansvarsfördelning Skol- och utbildningsförvaltning ansvarar för att vårdnadshavare och elever får tydlig information om gällande regler för skolskjuts, upphämtnings- och avstigningsplatser, ordningsregler samt vad som gäller vid avvikelser, förseningar eller inställd skolskjuts. Informationen ska lämnas inför läsårsstart och vid behov under läsåret. Vårdnadshavare ansvarar för att ta del av informationen och att informera eleven om vad som gäller. Vårdnadshavaren ansvarar för eleven på vägen mellan hemmet och upphämtningsplats till dess att eleven stigit på skolbussen. Vårdnadshavaren har ansvar för att eleven kommer i tid till upphämtningsplatsen. När eleven åker hem återgår ansvaret till vårdnadshavaren i samband med att eleven stiger av skolbussen. Under resan ansvarar trafikentreprenören för att gällande trafikbestämmelser följs. Busschauffören meddelar skolan om ordnings- eller säkerhetsproblem uppstår under skolskjutsen. När eleven anländer till skolan är det personalen vid skolan som ansvarar för att ordnings- och säkerhetsregler efterföljs. Detsamma gäller inför påstigning på skolbussen efter skolans slut. Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 9 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 11 Överklagande av beslut Beslut om skolskjuts för elev som går i den skola där kommunen annars skulle ha placerat eleven kan överklagas genom förvaltningsbesvär till allmän förvaltningsdomstol enligt 28 kap. 5 § skollagen. Beslut om skolskjuts till fristående skola eller annan vald skola kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen. 12 Bilaga 1: Ordningsregler Nedanstående ordningsregler har fastställts av upphandlad trafikentreprenör och gäller för samtliga elever som åker skolskjuts. Syftet med ordningsreglerna är att säkerställa trygghet, säkerhet och god ordning vid hållplats, ombord på skolbussen och vid avstigning. Ordningsreglerna är bindande för elever som åker skolskjuts. Vid överträdelser informerar busschauffören rektor och elevens vårdnadshavare. Vid hållplats • Kom i god tid, minst 5 minuter före avgång • Bär reflex vid mörker • Stå stilla på säkert avstånd från vägen tills skolbussen har stannat och dörrarna öppnats Påstigning • Påstigning sker alltid genom framdörren • Trängs eller knuffas inte • Visa hänsyn och hjälp yngre elever • Låt yngre elever gå på bussen först I bussen • Yngre elever sitter längst fram i bussen • Spring eller klättra inte i bussen • Placera bagage under sätet • Endast en person per säte Fastställd av Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Styrdokument 10 (10) Dokumentansvarig Ärendenummer Version Biträdande förvaltningschef KS 2026.532 1 • Använd bälte • Det är inte tillåtet att äta eller dricka i skolbussen • Vid frågor om skolskjutsen, prata med chauffören Avstigning • Sitt kvar med bältet på tills bussen har stannat • Knuffas inte vid avstigning • Visa hänsyn och hjälp yngre elever • Var extra försiktig vid passage av väg • Korsa aldrig vägen förrän bussen har kört iväg och fri sikt finns • Be chauffören om hjälp om du känner dig osäker Om en elev missköter sig kontaktar skolbusschauffören rektor på aktuell skola och elevens vårdnadshavare. Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokollsutdrag 2026-04-07 1 (1) Instans Socialnämndsutskottet

SUU § 41 Ändrad tidplan för ärende om reviderade riktlinjer för barnomsorg Ärendenummer KS 2025.1342 Skol- och utbildningsutskottets beslut Skol- och utbildningsutskottet beslutar att ärendet om reviderade riktlinjer för barnomsorg inte tas upp vid skol- och utbildningsutskottets sammanträde den 4 maj, utan behandlas vid utskottets sammanträde den 9 november 2026, efter att redovisning av den retroaktiva avgiftskontrollen avseende inkomster för år 2024 har presenterats för utskottet. Sammanfattning av ärendet Skol- och utbildningsutskottet beslutade den 30 mars 2026, § 34, att Skol- och utbildningsförvaltningen ska återkomma med förslag till reviderade riktlinjer för barnomsorg till utskottets sammanträde den 4 maj 2026. Efter dialog med skol- och utbildningsutskottets presidium har det framkommit önskemål om att avvakta med behandlingen av de reviderade riktlinjerna till dess att den retroaktiva avgiftskontrollen avseende inkomster för år 2024 har färdigställts och redovisats för utskottet. Redovisning av den retroaktiva avgiftskontrollen planeras till skol- och utbildningsutskottets sammanträde den 12 oktober 2026. Mot bakgrund av detta föreslås att tidplanen för behandlingen av ärendet justeras och att de reviderade riktlinjerna för barnomsorg tas upp för beslut den 9 november 2026, efter att utskottet tagit del av redovisningen av avgiftskontrollen. Beslutet skickas till Lena Planken, förvaltningschef, skol- och utbildningsförvaltningen Ulrika Fridh, biträdande förvaltningschef, skol- och utbildningsförvaltningen Assen tly: d8b14a7f6da40118042da1cdf5e944fa83923ff63f65178d71745070e0be2c7ba5cc6b55c3e9be107f933cac92c067072a8a05c24c5f1074dd586e779f06e793 Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokoll 2026-05-04 8 (9) Instans Skol- och utbildningsutskottet

KA § 42 VD Informerar Styrelsens beslut Styrelsen godkänner VDs redovisning av information. Sammanfattning av ärendet VD informerar om aktuellt läge för simhallen och Västerängsskolan. Assen tly: f7fad87bfefdbb1ec2fe61ab9a0d1c86fc6b23d4362aaf9a1632a5a263b6b92ab5e4fb0d9a8da22bc8679e6226b37f893a2631362f8bb766968524ce84410d64 Följande handlingar har undertecknats den 4 maj 2026 Protokoll Skurup Kommunala AB 2026-04-21.pdf (131566 byte) SHA-512: 52c7e31ae56d2bd4d21012cad32e8c26b34c3 02789f413f3c8a9e2424630b03cf440f0a31ae1f0f492c 3fe971b8e8ef222fadeb1a5cdbaef4d4c5d7fd413d690 Underskrifter 2026-04-29 17:43:30 (CET) Nicklas Olsson nicklas.olsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-02 15:04:03 (CET) Magnus Alm magnus.wadsteinalm@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-04 07:40:29 (CET) Karl Filip Andersson filip.andersson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Protokoll Skurup Kommunala AB 2026-04-21 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: f7fad87bfefdbb1ec2fe61ab9a0d1c86fc6b23d4362aaf9a1632a5a263b6b92ab5e4fb0d9a8da22bc8679e6226b37f893a2631362f8bb766968524ce84410d6 4 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Dokumenttyp Sida Protokoll 1 (5) Mötesdatum Mötets ärendenummer 2026-04-28 MB 2025.36 Skurups Kommunhus ABs styrelseprotokoll Plats och tid Selma, Kommunhuset Skurup, den 28 april 2026, kl. 09.00– 10.30 Beslutande Johan Bolinder, 1:e vice ordförande Åsa Ekblad Lars Nyström, ordförande Arne Nilsson Magnus Wadstein Alm, justerare Nicklas Olsson Nelly Kronberg Närvarande suppleanter Niklas Sjöberg Övriga närvarande Charlotte Rosenlund Sjövall, VD Ida Sassarsson, redovisningsansvarig Filip Andersson, bolagssekreterare Magnus Johansson, VD Skurupshem AB/Skurup Kommunala AB, §§ 19-21 Justerade paragrafer §§ 19–25 Justering Protokollet har justerats digitalt Assently: bab95808603255f567db5b0b4b15751f25dc1c651bbf628e8878443119ddc0bd58da7629bcbd063c02d8ae05d11ac198da6e356b0e1bf59667d23e288cf2d037 Dokumenttyp Sida Protokoll 2 (5) Mötesdatum 2026-04-28 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

SUU § 43 Övriga frågor Sammanfattning av ärendet Andreas Oscarsson (M) väcker övrig fråga gällande husvikarier samt övrig fråga gällande Slimmingeskolan. Frågorna besvaras på kommande sammanträde. Assen tly: d8b14a7f6da40118042da1cdf5e944fa83923ff63f65178d71745070e0be2c7ba5cc6b55c3e9be107f933cac92c067072a8a05c24c5f1074dd586e779f06e793 Följande handlingar har undertecknats den 11 maj 2026 Digitalt justerat protokoll Skol- och utbildningsutskottet, 2026-05-04 §§ 38- 43.pdf (160742 byte) SHA-512: 61288f7f9d0ae781ce646ef2756c5b4f4b00b 907babe687d11451d307de66092c4b97da4364ab7b5517 b8711499b87e6e85a90ece37fccdcd16cc9b1e1b26da5 Underskrifter 2026-05-11 13:06:11 (CET) Ann-Marie Sjöberg ann-marie.sjoberg1@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-11 15:24:40 (CET) Solbritt Tyra Ann C Lundgren solbritt.lundgren@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-11 15:29:47 (CET) Karl Filip Andersson filip.andersson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently Digitalt justerat protokoll Skol- och utbildningsutskottet, 2026-05-04 §§ 38-43 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: d8b14a7f6da40118042da1cdf5e944fa83923ff63f65178d71745070e0be2c7ba5cc6b55c3e9be107f933cac92c067072a8a05c24c5f1074dd586e779f06e79 3 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige. Änr KS 2025.1387 Anmälan av protokoll från bolagen 2026 1 (1) för perioden 2026-03-17-2026-05-13 Sammanträdes- Anmält till Änr Bolag datum Lagrum kommunstyrelsen MB 2025.35 Skurup Kommunhus AB 2026-03-26 2026-05-26 KA 2026.16 Skurup Kommunala AB 2026-04-07 2026-05-26 SH 2026.26 Skurupshem AB 2026-04-07 2026-05-26 KA 2025.42 Skurup Kommunala AB 2026-04-21 2026-05-26 MB 2025.36 Skurups Kommunhus AB 2026-04-28 2026-05-26 EL 2025.127 Skurups Elverk AB 2026-03-26 2026-05-26 EL 2027.128 Skurups Elverk AB 2026-04-30 2026-05-26 Upprättad 2026-05-13 av Filip Andersson, nämndsekreterare Dokumenttyp Sida Protokoll 1 (11) Mötesdatum Mötets ärendenummer 2026-03-26 MB 2025.35 Skurups Kommunhus ABs styrelseprotokoll Plats och tid Selma, Kommunhuset Skurup, den 26 mars 2026, kl. 13.00–14.14 Beslutande Johan Bolinder, 1:e vice ordförande Åsa Ekblad Lars Nyström, ordförande Arne Nilsson Lena Axelsson, 2:e vice ordförande Magnus Wadstein Alm, justerare Jörgen Sjöslätt Närvarande suppleanter Nicklas Olsson Niklas Sjöberg Nelly Kronberg Övriga närvarande Charlotte Rosenlund Sjövall, VD Birger Nicander, nämndsekreterare Ida Sassarsson, redovisningsansvarig Filip Andersson, nämndsekreterare Stefan Möller, VD Skurups Elverk AB, §§ 12-13 Justerade paragrafer §§ 9–18 Justering Protokollet har justerats digitalt Assently: dd3683b3811a56f811942f6658bd6d09dd32c355dc9ec3aea9a62f8954b22245f54f95118249d02517bcef0502a832ab9faee07c941b4c3ec3e74f1adaa653d3 Dokumenttyp Sida Protokoll 2 (11) Mötesdatum 2026-03-26 Ärenden vid dagens sammanträde Sida

EL § 44 Attestrutiner - (Stickprov) Ärendenummer EL 2026.15 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att godkänna informationen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Styrelsen har efterfrågat information om hur stickprovskontroll utförs inför kontinuerlig intern kontroll av attestrutiner. Ekonom Carola Rosberg informerar om hur stickprovskontroll för attestrutiner har genomförts. Stickprov av attestrutiner utförs en gång per kvartal. Assently: 1ec1726122d59139a9f3a55ad134b983d4d91462c57448f295854c2e7aced6d82d413782bb4472577bd4ba9a125fa96f11a1b9e0f4bdb03c0ed7ef58a0433f09 Dokumenttyp Sida Protokoll 7 (9) Mötesdatum 2026-04-30

EL § 45 Styrdokument Ärendenummer EL 2024.25 Styrelsens beslut Styrelsen godkänner redovisning av styrdokumenten och lägger informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet VD Stefan Möller redovisar om Skurups Elverk ABs antagna uppdaterade styrdokument.

EL § 46 Elnätstaxor Ärendenummer EL 2026.37 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att godkänna föreslagen modell och införandet om abonnerad effekt from 1 augusti 2026. Sammanfattning av ärendet VD Stefan Möller presenterar ett förslag om att verksamheten avser införa abonnerad effekt inom tariff N-130, vilken tillämpas för högspänningskunder. Införandet innebär att kundernas reglerade effektuttag fastställs i form av en avtalad abonnemangsnivå, vilket kompletterar befintlig energibaserad debitering. Föreslagen modell har simulerats baserat på 2025 års förbrukningsstatistik. Syftet med att införa abonnerad effekt är i första hand att tydliggöra varje kunds effektbehov i elnätet och att ej outnyttjat utrymme inte skapar begränsningar för elnätets kapacitet i form av "luft i systemet". Detta skapar bättre förutsättningar för verksamheten att analysera belastningsbehov och genomföra ett mer träffsäkert prognos- och dimensioneringsarbete av nätkapaciteten. Hjälpa till att dimensionera nätet och frigöra kapacitet i nätet. Assently: 1ec1726122d59139a9f3a55ad134b983d4d91462c57448f295854c2e7aced6d82d413782bb4472577bd4ba9a125fa96f11a1b9e0f4bdb03c0ed7ef58a0433f09 Dokumenttyp Sida Protokoll 8 (9) Mötesdatum 2026-04-30 Verksamheten föreslår införande av abonnerad effekt från och med 2026-08-01.

EL § 47 Eon - Anslutning mot överliggande nät Ärendenummer EL 2025.74 Styrelsens beslut Styrelsen godkänner informationen och lägger den till handlingarna Sammanfattning av ärendet VD Stefan Möller informerar styrelsen om status gällande anslutningen mot E.ons överliggande nät. Fortfarande i upphandlingsprocess.

EL § 48 Information om verksamheterna Ärendenummer EL 2025.79 Styrelsens beslut Styrelsen godkänner informationen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet VD Stefan Möller informerar om aktuella händelser i verksamheterna per 2026-04-30. Den löpande verksamheten inom såväl elnät som fibernät bedöms som stabil. Inga driftstörningar har inträffat och rapporteringskrav uppfylls. Kund har godkänt villkorat anslutningsavtal i fortsatt process för batterianläggning. Assently: 1ec1726122d59139a9f3a55ad134b983d4d91462c57448f295854c2e7aced6d82d413782bb4472577bd4ba9a125fa96f11a1b9e0f4bdb03c0ed7ef58a0433f09 Dokumenttyp Sida Protokoll 9 (9) Mötesdatum 2026-04-30 2,5 MW fram till 2028 Q3, därefter 5 MW. Planerad etablering höst/vinter 2026.

EL § 49 Utvärdering av Styrelse och VD 2025 Ärendenummer EL 2026.10 Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att utvärdering av styrelse och VD år 2025 för genomförd. Sammanfattning av ärendet Ordförande Claes Lind redovisar resultatet efter sammanställningen av svaren från enkäten "Utvärdering av styrelse och VD 2025", som styrelsen fyllt i anonymt och manuellt på styrelsemötet 2026-02-26. Inget avvikande.

EL § 50 Övrigt Styrelsens beslut Styrelsen beslutar att presidiet diskuterar frågan och återkommer med information till styrelsen vid nästa styrelsemöte den 28 maj. Sammanfattning av ärendet Övrigt - sponsringsavtal Lars Nyström belyser en fråga gällande sponsring av näringslivsfesten, eftersom där serveras alkohol. Ett perspektiv att diskutera i presidiet och se över sponsringspolicyn och tydliggöra ställningstagande gällande sponsring där alkohol är inblandad. Presidiet kommer med ett förslag till styrelsen till nästa möte. Assently: 1ec1726122d59139a9f3a55ad134b983d4d91462c57448f295854c2e7aced6d82d413782bb4472577bd4ba9a125fa96f11a1b9e0f4bdb03c0ed7ef58a0433f09 Följande handlingar har undertecknats den 6 maj 2026 EL 2025.128 Skurups Elverk AB Protokoll 2026-04-30 §38-§50.docx (251669 byte) SHA-512: 37abdeb646673b125baed56f69fb1d984ee4a fb963994cdc08071a013f8c3adb1b588204b85835ed6fc 716fb9cea0313a71b2f4d23587d553fc5b259297594f6 Underskrifter 2026-05-05 17:23:39 (CET) Claes Sigfrid Lind claes.lind@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-05 15:07:39 (CET) Nils Arne Thomas Nilsson arne.nilsson@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) 2026-05-06 08:33:46 (CET) Susan Birger susan.birger@skurup.se Undertecknat med e-legitimation (BankID) Undertecknandet intygas av Assently EL 2025 128 Skurups Elverk AB Protokoll 2026 04 30 §38 §50 Verifiera äktheten och integriteten av detta undertecknade dokument genom att skanna QR-koden till vänster. Du kan också göra det genom att besöka https://app.assently.com/case/verify SHA-512: 1ec1726122d59139a9f3a55ad134b983d4d91462c57448f295854c2e7aced6d82d413782bb4472577bd4ba9a125fa96f11a1b9e0f4bdb03c0ed7ef58a0433f 09 Om detta kvitto Dokumentet är elektroniskt undertecknat genom e-signeringsplattformen Assently. Assently tillhandahålls av Assently AB, organisationsnummer 556828- 8442, Sverige.

KS § 57 Svar på motion från Ingvar Wennersten (SD) om policy gällande religiösa aktiviteter under betald arbetstid för anställda hos Skurups kommun Ärendenummer KS 2019.1611 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till personalutskottet för ytterligare belysning av juridiska aspekter. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Ingvar Wennersten (SD) att frågan om att utöva religiösa aktiviteter under betald arbetstid bereds av ansvarig chef/förvaltningschef medan beslut i frågan tas av kommunstyrelsen. Att chef/förvaltningschef bereder frågan inför beslut om fråga att utöva religiösa aktiviteter under betald arbetstid är görlig. Dock så är arbetsledningsrätten är ett av fundamenten i chefsuppdraget. Att överlåta beslutanderätten till kommunstyrelsen skulle få till följd att delar av arbetsgivarens arbetsledningsrätt fråntas ansvarig chef, kan i förlängningen försvåra tjänsteutövandet för organisationens chefer. Om beslutsmandat gällande fråga om att utöva religiösa aktiviteter under betald arbetstid ska överlåtas till kommunstyrelsen bör detta föras in i kommunstyrelsens delegationsordning. Det i motionen upptagna exemplet att t ex bönestunder kan ta mellan 30 och 60 minuter och de ska företas flera gånger under ett dygn. Frågeställningar eller problematik kring religiösa aktiviteter på betald arbetstid har inte från verksamheterna aktualiserats hos Personalenheten. Begreppsdefinitioner Arbetsgivarens arbetsledningsrätt Förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren regleras av bland annat anställningsavtalet. Övergripande uttryckt kan sägas att avtalet förbinder medarbetaren att utföra ett visst mått av arbete med en viss frekvens och till en viss kvalité mot att arbetsgivaren betalar ut en viss lön. Grundläggande är att detta förhållande inte får inskränkas av någon aktivitet då det i så fall är ett brott mot anställningsavtalet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2021-05-17. Motion daterad 2019-11-21. Dokumenttyp Sida Protokollsutdrag 2 (2) Instans Mötesdatum Kommunstyrelsen 2023-02-14 Tidigare behandling Personalutskottet 2021-11-11 PU §71: Personalutskottets beslut: Avslag. Förslag till beslut under sammanträdet Lars Nyström (SD) yrkar att ärendet återremitteras till personalutskottet för ytterligare belysning av juridiska aspekter. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att kommunstyrelsen bifaller detsamma. Beslutet skickas till Personalenheten Personalutskottet Motionären Dokumenttyp Sida Protokollsutdrag 1 (1) Instans Mötesdatum Personalutskottet 2021-11-11

PU § 71 Motion från Ingvar Wennersten (SD) om policy gällande religiösa aktiviteter under betald arbetstid för anställda hos Skurups kommun Ärendenummer KS 2019.1611 Personalutskottets beslut Avslag. Sammanfattning av ärendet I en motion föreslår Ingvar Wennersten (SD) att frågan om att utöva religiösa aktiviteter under betald arbetstid bereds av ansvarig chef/förvaltningschef medan beslut i frågan tas av kommunstyrelsen. Att chef/förvaltningschef bereder frågan inför beslut om fråga att utöva religiösa aktiviteter under betald arbetstid är görlig. Dock så är arbetsledningsrätten är ett av fundamenten i chefsuppdraget. Att överlåta beslutanderätten till kommunstyrelsen skulle få till följd att delar av arbetsgivarens arbetsledningsrätt fråntas ansvarig chef, kan i förlängningen försvåra tjänsteutövandet för organisationens chefer. Om beslutsmandat gällande fråga om att utöva religiösa aktiviteter under betald arbetstid ska överlåtas till kommunstyrelsen bör detta föras in i kommunstyrelsens delegationsordning. Det i motionen upptagna exemplet att t ex bönestunder kan ta mellan 30 och 60 minuter och de ska företas flera gånger under ett dygn. Frågeställningar eller problematik kring religiösa aktiviteter på betald arbetstid har inte från verksamheterna aktualiserats hos Personalenheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 2021-05-17. Motion daterad 2019-11-21. Förslag till beslut under sammanträdet Pernilla Lidfeldt (-) yrkar avslag. Beslutsgång Ordförande ställer proposition om att föreslå kommunstyrelsen avslag på motionen och finner att personalutskottetet beslutar att föreslå kommunstyrelsen avslag.. Beslutet skickas till Motionären Personalenheten. SKURUPS KOMMUN 2019 -11- 21 Dlarienf Motion till Skurups kommunfullmäktige 2019-11-21 Policy gällande religiösa aktiviteter under betald arbetstid för anställda hos Skurups kommun. Rätten till religion eller trosuppfattning är grundlagsskyddad. Utövande av denna religionsfrihet kan i en arbetssituation begränsas med hänsyn till krav eller betydande olägenheter i arbetet. Detta måste i sådana fall ske utifrån relevanta skäl och inte innebära ett oproportionerligt ingrepp i religionsfriheten. Skurap kommuns arbetsgivarhållning måste baseras på en självklar respekt för gällande grundlagar och religionsfriheten. Religion som mänsklig rättighet har ett högt skyddsvärde och så länge det inte skapar betydande problem i anställningen är arbetsgivaren skyldig att anställda får utöva sin religion. Religionsfriheten innebär också rätten att slippa ta del religiösa manifestationer, vilket innebär att Skurups kommun, som arbetsgivare, även måste beakta detta perspektiv. Allt för att i en anda av respekt och förståelse undvika intressekonflikter gentemot rätten att få utöva sin religion på betald arbetstid. Inom någon religion kan tex bönestunder och åtgärder förknippade med dessa ta mellan 30 och 60 minuter och de ska företas flera gånger under ett dygn. Det finns i Sverige inte någon allmän rätt att gå ifrån sitt arbete och utöva religiösa ceremonier under betald arbetstid. Om det inte är möjligt i verksamheten att medarbetaren är frånvarande så har denne inte någon sådan rätt. Det föreligger dock en skyldighet för arbetsgivare att söka konstruktiva lösningar. Vid önskemål om att avbryta arbetet för att utöva religiösa aktiviteter på arbetsplatsen/under arbetstid bör ansvarig chef/förvaltningschef därför utreda om det går att tillgodose önskemålet utifrån verksamhetens krav, arbetets behöriga gång och andra individers motsatta intressen - det vill säga göra en seriös prövning om det är möjligt att tillgodose sådana religiösa önskemål. Särskilt bör beaktas om kvalitetsbrister i den kommunala tjänsteleveransen, arbetsmiljöproblem för övriga medarbetare och/eller om säkerhetsrisker pga. ensamarbete kan uppstå. Därefter bör beslutanderätten ligga hos kommunstyrelsen för att bevilja eller avslå den sökandes önskemål om att utöva religiösa aktiviteter på betald arbetstid. Inom hälso- och sjukvård utgör verksamhetens krav och patientsäkerheten tungt vägande skäl för betydande restriktivitet, liksom att arbetskamrater, boende och anhöriga inte ska behöva ta del av aktiviteter som kan uppfattas som störande eller främmande. Detsamma gäller inom skolans verksamhet då elever inte skall behöva påtvingas någon typ av religiös aktivitet utan möjlighet att värja sig mot den. Detta gäller särskilt elever då dessa är i en utsatt beroendesituation i skolan. Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sd.se | Hemsida: skurup.sd.se Förutsättningarna för att godta religionsutövande av denna typ på betald arbetstid bör, som tidigare angetts, beredas av ansvarig chef/förvaltningschef medan beslut i frågan bör tas av kommunstyrelsen. Vid en samlad bedömning är det högst tveksamt om denna typ av religionsutövande går att kombinera med en anställning hos Skurups kommun. Dessutom bör alla religioner behandlas lika vilket innebär att de som bekänner sig till exempel till islam, buddism, kristendom eller judendom och som vill utöva sin religion under betald arbetstid, bör behandlas utifrån en likabehandlingsprincip. I praktiken kan detta leda till att Skurups kommun inför en, för vissa, mycket reducerad arbetsdag med hela den kostnad och de olägenheter detta innebär. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi Att frågan om att utöva religiösa aktiviteter under betald arbetstid bereds av ansvarig chef/förvaltningschef medan beslut i frågan tas av kommunstyrelsen. Monica Svensson, Sverigedemokraterna Sverigedemokraterna Skurup E-post: skurup@sd.se | Hemsida: skurup.sd.se Dokumenttyp Mötesdatum Sida Protokollsutdrag 2026-02-09 1 (2) Instans Kommunfullmäktige