Skellefteå · Möte · Protokoll
Kommunstyrelse/Kommunfullmäktige — 17 juni 2026
Textversion, automatiskt utläst ur protokollet. Öppna original-PDF:en — den gäller alltid vid tveksamhet.
§ 152 Fastställande av kommunfullmäktiges dagordning
beslutstyp: godkännandediarienr: skelleftea:KS:2025:238→ blev nyhet
§ 152 Dnr KS-2025-000238 101
Fastställande av kommunfullmäktiges dagordning
Kommunfullmäktiges beslut
Dagordningen godkänns och samtliga interpellationer och frågor får ställas.
Interpellationerna ställda till för- och grundskolenämndens ordförande skjuts upp
till nästa sammanträde på grund av dennes frånvaro. Det gäller interpellationerna;
- om nuläge och akuta insatser för gymnasiebehörighet i årskurs 9, ställd till
för- och grundskolenämndens ordföranden, av Christina Soldan (L),
- om riskgrupper, kommunens aktivitetsansvar och långsiktiga åtgärder,
ställd till för- och grundskolenämndens ordföranden, av Christina Soldan
(L),
- om läs- och skrivförmåga, ställd till för- och grundskolenämndens
ordförande, av Pär Sehlstedt (SD).
____________________________________________________________________
___________
8
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 153 Revisorerna har ordet
diarienr: skelleftea:KS:2024:105→ blev nyhet
§ 153 Dnr KS-2024-000105 101
Revisorerna har ordet
Kommunfullmäktiges beslut
Då det inte fanns någon representant för revisionen närvarande lämnas ingen
information vid sammanträdet.
____________________________________________________________________
______________
9
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 154 Interpellation om fossilfri fordonsflotta, ställd till
diarienr: skelleftea:KS:2026:151→ blev nyhet
§ 154 Dnr KS-2026-000151 109
Interpellation om fossilfri fordonsflotta, ställd till
samhällsbyggnadsnämndens ordförande, av Linnéa
Öhman (MP)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Linnea Öhman (MP), Sara Keisu-Lundh (S), Markku Abrahamsson (SD), Carina
Sundbom (C), Filip Palukka (V), Kjell Bergmark (C), Jens Wennberg (L) och Tony
Rönnqvist (SD) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Linnea Öhman (MP) har ställt följande interpellation
till samhällsbyggnadsnämndens ordförande:
"I samhällsbyggnadsnämnden årsrapport framgår att delmålet för 2025 i
utbytesplanen för att nå en fossilfri fordonsflotta inte nåddes. Målet var att 2025
skulle 45% av kommunens fordonsflotta vara fossilfri. Siffran landade på 34% vilket
är en rejäl bit ifrån och väcker oro för om målet för 2030 kommer att kunna nås.
De senaste två åren har andelen fossilfria fordon ökat med i genomsnitt 3%.
Med den takten kommer inte ens halva fordonsflottan att vara fossilfri 2030. I
årsrapporten anges att svårigheter att montera laddboxar på vissa fastigheter och
att biogasfordon inte tillverkas längre som anledningar till det undermåliga
resultatet. I en kommun som håller fanan högt i klimatfrågan och betonar vikten av
rådighet för att kunna driva igenom beslut ser det inte bra ut att inte ens klara att
leva upp till satta mål inom den egna organisationen.
Med anledning av detta undrar jag:
1. Hur många fossildrivna fordon har anskaffats de senaste tre åren och av vilka
typer är de?
2. Hur stor andel av kommunens personbilar är fossilfria?
3. Vilka åtgärder har samhällsbyggnadsnämnden vidtagit under det senaste året för
att säkerställa att uppdraget om en fossilfri fordonsflotta 2030 kommer att nås?
4. Vilka åtgärder har samhällsbyggnadsnämnden vidtagit sedan de oroande
signalerna i den senaste årsrapporten för att påskynda arbetet?"
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sara Keisu-Lundh (S) lämnar följande
svar:
" Tack för interpellationen och för att frågan lyfts. Den är central för både vårt
klimatarbete och vår långsiktiga verksamhetsutveckling.
Måluppfyllelsen varierar i nuläget mellan olika delar av fordonsflottan. För
personbilarna uppgår andelen fossilfria fordon till cirka 44 procent, medan
omställningen av tyngre fordon går långsammare. Det beror på att tillgången till
eldrivna alternativ för arbetsmaskiner och tyngre fordon fortfarande är begränsad,
särskilt i de större segmenten och i vårt klimat.
Riktningen är samtidigt tydlig. Under de senaste åren har en stor andel av
nyanskaffningarna varit el- och biogasfordon. Inom personbilssegmentet har
10
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
exempelvis 43 elbilar och 42 biogasbilar köpts in, jämfört med 22 dieselfordon,
utöver ett mindre antal ersättningsfordon.
Under 2026 fortsätter denna utveckling, där 20 elfordon levereras under året och
ytterligare fordon upphandlas. Parallellt sker en omställning av befintliga
dieselfordon till HVO100 där det är tekniskt möjligt, vilket ger en tydlig minskning
av utsläppen.
För att stärka genomförandet pågår ett brett arbete med flera konkreta åtgärder.
Laddinfrastrukturen byggs ut successivt och i dag finns ett femtiotal laddpunkter
etablerade, med en plan för fortsatt utbyggnad de kommande åren. För att öka
takten har vi tillsammans med Skellefteå Kraft och Support och Lokaler utvecklat
modellen “Charge as a Service”, där installation, drift och underhåll av
laddinfrastruktur samlas i en helhetslösning. Samtidigt införs smarta laddlösningar
för att bättre nyttja elnätets kapacitet och möjliggöra styrning av effektuttag.
Arbetet omfattar även en översyn av laddstationernas placering för att säkerställa
funktion i verksamheter med långa körsträckor.
Samhällsbyggnadsnämnden har genom sina styrdokument och inriktningsbeslut lagt
fast den strategiska riktningen för arbetet. Det omfattar prioritering av
fordonskategorier och drivmedel samt principer för hur fordonsflottan ska utvecklas
med hänsyn till både klimat, kostnadseffektivitet och verksamhetens behov av
tillgänglighet och beredskap. Sammantaget innebär detta att vi successivt ökar
andelen fossilfria fordon och stärker förutsättningarna för fortsatt omställning.
Arbetet under det senaste året har haft fokus på att bygga ut infrastrukturen, öka
elektrifieringen och möjliggöra användning av fossilfria drivmedel i befintlig
fordonsflotta. Framåt fortsätter omställningen genom ytterligare upphandlingar av
elfordon, fortsatt utbyggnad av laddkapacitet och anpassning till den
teknikutveckling som sker på marknaden.
Sammanfattningsvis fortskrider arbetet i en tydlig riktning mot målet att
fordonsparken drivs fossilfritt 2030. Det är ett arbete vi driver med både ansvar och
tempo där klimatnytta, funktion i vardagen och en robust kommunal verksamhet
får gå hand i hand. "
____________________________________________________________________
__________
11
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 155 Interpellation om inköp från Sulzer, ställd till
diarienr: skelleftea:KS:2026:166→ blev nyhet
§ 155 Dnr KS-2026-000166 059
Interpellation om inköp från Sulzer, ställd till
samhällsbyggnadsnämndens ordförande, av Linnea
Öhman (MP)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Linnea Öhman (MP), Sara Keisu-Lundh (S) och Ingegerd Saarinen (MP) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Linnea Öhman (MP) har ställt följande interpellation
till samhällsbyggnadsnämndens ordförande:
"Det internationella företaget Sulzer levererar avancerad pumpteknik som används
inom bland annat kärnkraft, energi, gruvindustri samt vatten- och
avloppsanläggningar.
Företagets teknik förekommer i verksamheter som av Myndigheten för civilt försvar
pekas ut som samhällsviktiga och därmed centrala för det svenska totalförsvaret.
Sulzer ägs till 48,8 procent av den ryska oligarken Viktor Vekselberg, som anses stå
nära den ryska presidenten Vladimir Putin. Vekselberg är dessutom föremål för
sanktioner från flera länder, däribland USA, Storbritannien, Kanada och Ukraina.
Även om Sulzer som bolag inte är sanktionerat har ägarbilden väckt
säkerhetspolitiska frågor.
Företaget erbjuder bland annat pumpteknik och system för övervakning och
fjärrstyrning av pumpar via webbaserade lösningar. Sådana system kan användas i
vatten- och avloppsanläggningar, där pumpar kan startas, stoppas och övervakas
på distans. I företagets material framgår att systemet möjliggör teknisk åtkomst till
uppkopplade enheter.
Samtidigt innebär serviceavtal att företagets personal kan arbeta inne i känsliga
anläggningar, exempelvis vattenverk och reningsverk. Säkerhetsexperter har lyft att
den typen av tillgång kan ge en extern aktör en detaljerad bild av hur kritisk
infrastruktur är uppbyggd och vilka sårbarheter som finns.
I tidningen Dagens Arbete rapporterades i februari att ett stort antal svenska
kommuner fortsatt att köpa både produkter och tjänster från Sulzer under senare
år, bland annat kopplat till dricksvatten- och avloppssystem. Samtidigt har andra
offentliga aktörer, exempelvis Försvarsmakten, tidigare uppgett att de slutat göra
affärer med företaget efter att frågan uppmärksammats. Skellefteå är enligt
reportaget en av kommunerna som inom koncernen handlar med företaget Sulzer.
Mot bakgrund av detta är det rimligt att fråga hur kommunen hanterar eventuella
säkerhetsrisker kopplade till inköp i samhällsviktig infrastruktur.
Med anledning av detta undrar jag:
1. Köper samhällsbyggnadsnämnden in produkter från Sulzer?
2. Köper samhällsbyggnadsnämndens verksamheter även in servicetjänster från
Sulzer?
12
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
3. Har samhällsbyggnadsnämnden tagit hänsyn till eventuella säkerhetsrisker med
att köpa komponenter som är viktiga för vårt totalförsvar från ett bolag som till stor
del ägs av en person med band till Putin?
4. Vilka åtgärder har samhällsbyggnadsnämnden vidtagit för att säkerställa att
samhällsviktiga verksamheter skyddas från utländsk påverkan?"
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sara Keisu-Lundh (S) lämnar följande
svar:
"Tack för interpellationen och för att frågan lyfts. Den berör viktiga aspekter
kopplade till både säkerhet, beredskap och ansvar i våra inköp.
Inom samhällsbyggnadsnämndens verksamheter, inom vatten- och avfallsområdet,
förekommer i begränsad omfattning utrustning från Sulzer. Det rör sig om
komponenter såsom pumpar, omrörare och reservdelar till befintlig utrustning. Det
är teknisk utrustning utan uppkopplade eller styrande funktioner. System för
övervakning eller styrning via nätverk används inte. Övriga verksamheter inom
samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde använder inte produkter eller tjänster
från Sulzer.
Kopplat till denna utrustning har vid enstaka tillfällen även servicetjänster utförts i
samband med underhåll av befintlig utrustning. Dessa insatser har genomförts
enligt gällande säkerhetsrutiner.
Frågan om leverantörer med kopplingar till andra länder, inklusive
ägarförhållanden, är en viktig del av den samlade säkerhetsbedömningen.
Samtidigt saknas i dag tydlig nationell vägledning kring möjligheten att utesluta
leverantörer enbart utifrån ägarstruktur, i de fall de inte omfattas av sanktioner.
Inom dessa ramar gör vi egna avvägningar i våra inköp. Det innebär att vi i nuläget
inte genomför några nyanskaffningar från Sulzer, utan endast hanterar nödvändiga
reservdelar till befintlig utrustning där alternativa lösningar saknas.
Verksamheten genomför återkommande risk- och sårbarhetsanalyser. Den samlade
bedömningen är att den utrustning som används i dag, i sin nuvarande funktion
och med de skyddsåtgärder som finns, inte medför någon identifierad
säkerhetsrisk. Samtidigt pågår ett kontinuerligt arbete för att minska sårbarheter
och stärka skyddet av samhällsviktig verksamhet.
Det arbetet omfattar bland annat förstärkt fysiskt skydd, utveckling av robusta och
motståndskraftiga system, kontinuitetsplanering, omvärldsbevakning samt en
successivt stärkt krisberedskap. Genom återkommande analyser och prioriterade
åtgärder utvecklas förmågan att förebygga, motstå och hantera olika typer av
påverkan, inklusive otillbörlig utländsk påverkan.
Sammanfattningsvis hanteras frågan med ett säkerhetsperspektiv, där både
regelverk, egna bedömningar och verksamhetens behov vägs samman. Arbetet
bedrivs med inriktningen att säkerställa en robust och långsiktigt hållbar
verksamhet, samtidigt som beroenden successivt minskas där det är möjligt."
____________________________________________________________________
___________
13
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 156 Interpellation om hantering av matavfall från
diarienr: skelleftea:KS:2026:225→ blev nyhet
§ 156 Dnr KS-2026-000225 452
Interpellation om hantering av matavfall från
fritidshus vintertid, ställd till
samhällsbyggnadsnämndens ordförande, av Carina
Sundbom (C)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Carina Sundbom (C) och Sara Keisu-Lundh (S) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har ställt följande interpellation
till samhällsbyggnadsnämndens ordförande:
"I Skellefteå har vi många fritidshus belägna inom hela kommunens område. En del
av dessa nyttjas bara på sommaren, och de boende och besökare kan då lägga
både det organiska avfallet och restavfallet i de fritidshuskärl som finns uppställda
vid fritidshusområdena sommartid.
Vissa fritidshus används även på vintern, en del hela vinterhalvåret och man kan då
ha egna kärl för avfallen och beställa tömning. Men för de som endast använder
fritidshuset till jul och till påsk fungerar inte egna kärl, eftersom de blir stående
framdragna vid en större väg hela vintern, från jul till påsk. De skulle förmodligen
blivit kastade ut i skogen av plogbilen eller vara helt övertäckta med snö nästa
gång fritidshusägaren kommer till sitt fritidshus.
Tidigare kunde man lämna sitt organiska avfall på en återvinningscentral, men det
finns inte den möjligheten längre. Är fritidshusägaren dessutom inte svensk
medborgare så är det begränsad tillgång till återvinningscentralerna även för att
lämna annat avfall.
Kan våra fritidshusägare och besökare inte lämna sitt avfall på ett enkelt sätt
vintertid finns risken att det hamnar i skogen, eller i sjön. Och det måste vi kunna
undvika genom enklare lösningar. Både för att skona miljön som att återanvända
material och att använda det organiska avfallet till att tillverka biogas.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Var kan fritidshusägarna och besökare lämna de organiska avfallen vintertid?
2. Hur kan utländska fritidshusägare få tillgång till att lämna avfall vid
återvinningscentralerna?"
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Sara Keisu-Lundh (S) lämnar följande
svar:
"Utgångspunkten för kommunens avfallshantering är att den ska vara långsiktigt
hållbar, följa lagstiftning och fungera i praktiken för invånarna.
När det gäller var fritidshusägare och besökare kan lämna sitt organiska avfall
vintertid beror det på hur fritidshuset används. För fritidshus som används
regelbundet under vintern behöver avfallshanteringen vara ordnad genom
abonnemang. Då finns möjlighet att beställa behovstömning kopplat till fyrfackskärl
via kommunens avfallsverksamhet. Vid mer tillfälliga och kortare besök är
14
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
utgångspunkten i stället att man tar med sitt avfall därifrån, på samma sätt som vid
vistelse i skog och mark i andra sammanhang.
När det gäller frågan om utländska fritidshusägares möjlighet att lämna avfall vid
återvinningscentraler är det inte medborgarskapet som styr tillgången, utan om
fastigheten omfattas av kommunens renhållningsavgift. Den som äger en fastighet i
Skellefteå kommun och betalar avfallstaxa har därmed möjlighet att använda
återvinningscentralerna. Det finns också möjlighet att få tillgång till ÅVC-kort och
för den som saknar svenskt körkort finns särskilda lösningar via kundtjänst för att
ordna passerkort.
Avslutningsvis vill jag understryka att vi i Skellefteå fortsätter utveckla ett
avfallssystem som är hållbart, tillgängligt och fungerar för alla avfallskunder i hela
kommunen. "
____________________________________________________________________
___________
15
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 157 Interpellation om att ställa två viktiga funktioner
diarienr: skelleftea:KS:2026:235→ blev nyhet
§ 157 Dnr KS-2026-000235 628
Interpellation om att ställa två viktiga funktioner
mot varandra, ställd till gymnasienämndens
ordförande, av Christina Soldan (L)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Christina Soldan (L), Joakim Dahlgren (S), Jens Wennberg (L) och Kornelia
Paulander (C) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Christina Soldan (L) har ställt följande interpellation
till gymnasienämndens ordförande:
"Skellefteå kommun står inför stora utmaningar när det gäller ungas framtid. Redan
idag saknar var fjärde elev i grundskolan godkänt i något ämne, var sjätte elev är
inte behörig till gymnasiet och tre av tio gymnasieelever tar inte examen inom tre
år. Mot denna bakgrund väljer gymnasienämnden nu att minska antalet studie- och
yrkesvägledare med 2,5 tjänster, samtidigt som två specialpedagoger ska anställas.
Detta beskrivs som en “omställning” där resurser riktas dit behoven är som störst.
Men flera frågor väcks:
Studie- och yrkesvägledningen är en avgörande funktion för att elever ska göra rätt
val, fullfölja sina studier och hitta vägar vidare till arbete eller högre utbildning. När
denna funktion försvagas ökar risken för felval, avhopp och i förlängningen ett ökat
utanförskap.
Samtidigt vittnar fackliga företrädare om en oroande utveckling där elever får
mindre stöd och i större utsträckning förväntas navigera sin framtid på egen hand.
Dessutom framstår den ekonomiska logiken i beslutet som ytterst oklar.
Att ta bort 2,5 tjänster som studie- och yrkesvägledare och ersätta med 2
specialpedagoger kan knappast innebära någon faktisk besparing – snarare
tvärtom, då specialpedagoger generellt har en högre lönenivå.
Ändå motiveras förändringen delvis utifrån ekonomiska ramar.
Detta väcker frågan om det i praktiken handlar om en besparing – eller om man
urholkar en central funktion i skolan utan att vinna något ekonomiskt på det.
Skellefteå har inte råd med fler unga som hamnar fel från början. Vi behöver både
starkt stöd i studierna och kvalificerad vägledning för framtiden – inte antingen
eller.
Med anledning av detta vill jag fråga gymnasienämndens ordförande (S):
1. Vilken konkret ekonomisk besparing beräknas denna omorganisation ge, och hur
ser kalkylen ut när specialpedagoger har högre lönekostnader än studie- och
yrkesvägledare?
2. Hur har nämnden analyserat risken för ökade avhopp, felval och försämrad
genomströmning när studie- och yrkesvägledningen minskar?
16
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
3. Hur ska elever som idag är i behov av vägledning få motsvarande stöd när
antalet SYV minskar?
4. Vilka konsekvenser bedömer nämnden att detta får för kommunens långsiktiga
kompetensförsörjning och möjligheten att få unga att stanna eller återvända till
Skellefteå?
5. Varför väljer nämnden att ställa två viktiga funktioner – vägledning och
specialpedagogiskt stöd – mot varandra, istället för att säkerställa att båda behoven
möts? "
Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:
"Som utgångspunkt för svaret på samtliga frågor i denna interpellation är det
nödvändigt att hålla isär vilket ansvar som ligger på nämnden i fråga om styrning
av verksamheten å ena sidan, och å andra sidan vilket ansvar som är rektors enligt
skollagen. Det är rektorn som har ansvar att styra resursfördelningen över sin inre
organisation. Beslut om den operativa organisationen – såsom resursfördelningen
mellan studie- och yrkesvägledare och specialpedagogiskt stöd - fattas därför av
rektor - inte av gymnasienämnden.
1. Avdelning Lärande unga och vuxna anpassar sig efter den ekonomiska ram som
gymnasienämnden beslutat om. Kompetenförflyttningen, som rektorer beslutar om,
syftar därför inte till besparing utan till att nyttja resurser till vad som bedöms vara
bäst för våra elever i ett helhetsperspektiv. Kompetensförflyttningen från studie-
och yrkesvägledare till specialpedagoger för gymnasiet har därmed ingen
kostnadsbesparande kalkyl; det är en resursfördelning som rektor ansvarar för.
2. Detta är ett rektorsbeslut. Och varje sådan här organisationsförändring föregås
av professionella bedömningar kring risker, konsekvenser och effekter för elevernas
stöd. Omfördelningen av resurserna är en anpassning efter verksamhetens
pedagogiska behov, som fortsatt håller sig inom de ekonomiska ramar som
gymnasienämnden beslutat om.
Verksamhetens analyser visar att många elever i dag inte når målen i sina studier,
samt att behovet av specialpedagogiskt stöd har ökat på gymnasiet.
När det specialpedagogiska stödet stärks ökar förutsättningarna för eleverna att
klara sin utbildning, vilket i sig är en central faktor för att minska avhopp från
gymnasiet. Därmed syftar omfördelningen av resurserna till att öka
genomströmningen av elever.
3. Bedömningen från rektor är att verksamheten kommer att fortsätta kunna
tillgodose eleverna med efterfrågad studie- och yrkesvägledning, och helt inom
ramen för befintliga resurser. Det sker därtill kontinuerligt utvecklingsarbete för att
utveckla samarbetet mellan olika skolor och avdelningars studie- och
yrkesvägledare. Elever ska även fortsättningsvis mötas av studie- och
yrkesvägledare som arbetar inom en flexibel organisation som präglas av god
tillgänglighet och kvalitativt stöd. Dimensioneringen av nämnda yrkesgrupp är
därtill fortsatt i linje med genomsnittet på nationell nivå.
4. Det finns inga indikationer på att detta skulle påverka kompetensförsörjningen
negativt. Det finns ett brett utbildningsutbud; vi har bra skolresultat och i
jämförelse med många andra kommuner satsar vi mer pengar per elev på
motsvarande utbildningsverksamhet som finns under avdelning Lärande unga och
vuxna.
Avdelningen fortsätter utveckla sitt arbete för att möta elever med behov av
specialpedagogiskt stöd och/eller extra studie- och yrkesvägledning.
17
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
5. Nämnden delar interpellantens uppfattning om att vägledning är en central
funktion för elevernas framtida val. I denna fråga har avdelningens rektorer mandat
att själv bestämma sin inre organisation. De har nu bedömt att det i högre grad än
tidigare behövs specialpedagoger i verksamheten, i enlighet med deras
organisatoriska ansvarsområde. Även med denna omprioritering av studie- och
yrkesvägledare är gymnasienämndens bedömning att båda behoven kommer
fortsättas att mötas, och fortsätta bidra till att Skellefteå kommun är en bra plats
för utbildning i alla åldrar."
____________________________________________________________________
_________
18
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 158 Interpellation om gymnasieskolans arbete mot
diarienr: skelleftea:KS:2026:259→ blev nyhet
§ 158 Dnr KS-2026-000259 659
Interpellation om gymnasieskolans arbete mot
rekrytering till kriminella nätverk. Ställd till
gymnasienämndens ordförande, av Andreas
Löwenhöök (M).
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Andreas Löwenhöök (M), Joakim Dahlgren (S), Mats, Ekman (S), Carina Sundbom
(C) och Maria Bernsson (C) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har ställt följande
interpellation till gymnasienämndens ordförande:
"Nyligen har vi fått information om misstänkta rekryteringsförsök riktade mot yngre
barn i Skellefteå. Samtidigt visar polisens lägesbild att kriminella nätverk aktivt
rekryterar unga i regionen och använder dem i sin verksamhet. Gymnasieåldern
utgör i detta sammanhang en särskilt sårbar fas, där rekrytering ofta intensifieras.
Det är därför avgörande att gymnasieskolan inte bara arbetar förebyggande i bred
mening, utan också har konkreta arbetssätt för att identifiera, hantera och
motverka rekrytering till kriminalitet.
Med anledning av detta ställer jag följande frågor till ordförande i
gymnasienämnden, Joakim Dahlgren (S):
1. Hur arbetar gymnasieskolan med att identifiera elever som riskerar att rekryteras
till kriminella nätverk?
2. Vilka konkreta åtgärder vidtas när det finns misstanke om att en elev är föremål
för eller delaktig i rekrytering?
3. Hur ser samverkan ut mellan gymnasieskolan, socialtjänsten och polisen i dessa
frågor, och hur säkerställs att den fungerar i praktiken?
4. Vilka ytterligare åtgärder är nämnden beredd att vidta för att motverka att
gymnasieelever dras in i kriminella miljöer?"
Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:
"1. Jag vill börja med att lyfta en av de viktigaste delarna i vårt brottsförebyggande
arbete – nämligen vuxennärvaron i skolan. Genom våra skolvärdar finns vuxna på
plats i de öppna miljöerna i skolan. Det de ser och hör i vardagen är avgörande för
hur vi arbetar med både trygghet och studiero. Skolvärdarna har också en nära
samverkan med FRIS – polis, socialtjänst och skola – vilket är centralt i arbetet med
att motverka att elever rekryteras till kriminella nätverk.
De har även en viktig roll när det gäller tillträdet till skolans lokaler. Förvaltningen
har en framtagen besöksrutin som verksamheten ska följa. Den är
förvaltningsgemensam och finns publicerad på insidan. Syftet med rutinen är att
säkerställa trygghet och korrekt agerande från personal i händelse av att en
obehörig person befinner sig i verksamhetens lokaler eller verksamhetsområde.
19
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Upplevelsen från enheten Lokaler och säkerhet är att rutinen bidragit till ett större
lugn i verksamheten. Med rutinen blir det inte personbundet och upp till varje
enskilda medarbetares egen bedömning på samma sätt som tidigare.
Efter en viss tid på förmiddagen låser vi dörrarna, och besökare hänvisas till en
gemensam entré. Det gör att vi får bättre kontroll över vilka som rör sig i skolmiljön
och kan uppmärksamma obehöriga, oavsett avsikt. Om vi ser återkommande
mönster, till exempel att en obehörig person vistas kring skolan kan vi kontakta
ungdomspolisen och brottsförebyggande samordnare.
Uppfattningen från säkerhetsamordnare och skolvärdar, är att besöksrutinen
bidragit till ett större lugn i verksamheten. Med rutinen blir det inte personbundet
och upp till varje enskilda medarbetares egen bedömning på samma sätt som
tidigare. Alla på skolan blir därmed en del av det brottspreventiva arbetet på ett
annat sätt än tidigare, med en generellt höjd medvetenhet.
Förvaltningen har även stärkt kompetensen inom skolsäkerhet genom
säkerhetssamordnare med erfarenhet från mer utsatta miljöer. Det ger
verksamheten på gymnasiet ett viktigt stöd – både strategiskt och mer praktiskt.
2. Hur vi agerar i enskilda fall beror förstås på situationen. Om det gäller en elev
under 18 år kontaktar vi alltid vårdnadshavare. Vi vill tidigt vara tydliga med den
oro vi ser kring beteenden eller umgänge. Här spelar elevhälsan en viktig roll, och
skolvärdarna är en del av det arbetet. Genom elevhälsoteamet kan vi lyfta frågor ur
flera perspektiv och hitta rätt sätt att nå fram. Vi försöker också alltid använda den
person som har bäst relation till eleven – det ökar chansen till en bra dialog.
Elevhälsoteamet, inklusive skolvärden, har bra samarbetsvägar till socialtjänsten
och ungdomspolisen.
Vid mer allvarliga situationer, där brott misstänks, tillkallas polis – och tack vare
närheten till polisen kan de snabbt vara på plats[VB1.1][AB1.2], åtminstone vid
gymnasieskolorna som finns i tätorten. Sen har vi ju alltid möjligheten till dialog
med ungdomspolisen även i ej brådskande ärenden.
3. Samverkan är en nyckel i arbetet. Inom FRIS arbetar vi på en strategisk nivå,
med fokus på analys, planering och långsiktiga åtgärder. Gruppen träffas ett par
gånger per termin och delar lägesbilder och trender – alltid på gruppnivå. Det
mynnar ut i konkreta insatser i vardagen hos respektive verksamhet.
Vi arbetar också med att sprida kunskap i samverkan. Till exempel genom
föreläsningar som Gängsnack som nyligen ägde rum i Skellefteå, där allmänheten
får ökad förståelse för riskfaktorer och tidiga tecken för barn och elever som kan
vara på väg in i gängkriminalitet.
Under hösten 2025 har arbetet på kommunledningsnivå stärkts ytterligare och en
säkerhetssamordnare med både strategiskt och operativt ansvar har anställts.
Denne blir en viktig länk till den löpande och väl fungerande samverkan mellan
olika aktörer som redan finns.
4. Att fullfölja sin gymnasieutbildning är i sig en stark skyddsfaktor mot kriminalitet.
Det betyder att arbetet med trygghet och studiero också är ett direkt
brottsförebyggande arbete. Att satsa på att arbeta för att fler fullföljer sina
gymnasiestudier gynnar därmed det brottspreventiva arbetet.
Avslutningsvis fortsätter vi att utveckla det här arbetet genom att integrera det
ännu tydligare i skolans kvalitetsarbete, särskilt inom elevhälsan. Vi stärker också
samarbetet med socialtjänsten, där målet är kortare kontaktvägar och snabbare
samverkan – både i förebyggande arbete och i akuta ärenden. Och med stöd av
våra säkerhetssamordnare, fungerande samverkansstrukturer och god kontakt med
20
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
ungdomspolisen står gymnasieskolorna väl rustade för det brottspreventiva arbetet
i gymnasiet."
____________________________________________________________________
_________
21
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 159 Interpellation om gymnasieexamen som grund för
diarienr: skelleftea:KS:2026:292→ blev nyhet
§ 159 Dnr KS-2026-000292 612
Interpellation om gymnasieexamen som grund för
Skellefteås kompetensförsörjning – nuläge och
akuta insatser. Ställd till gymnasienämndens
ordföranden, av Christina Soldan (L)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Christina Soldan (L) och Joakim Dahlgren (S) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Christina Soldan (L) har ställt följande interpellation
till gymnasienämndens ordförande:
"Skellefteå befinner sig i en spännande utvecklingsfas med ett stort behov av
kompetens inom såväl industri som välfärd. För Liberalerna är det självklart att
denna utveckling måste börja i klassrummet. Varje elev som lämnar gymnasiet utan
examen är inte bara en förlorad möjlighet för individen – det är också ett konkret
misslyckande för kommunens kompetensförsörjning.
Gymnasieexamen är idag en grundläggande tröskel in till arbetsmarknaden och
vidare studier. Därför måste kommunen ha full kontroll över läget och agera
kraftfullt, särskilt för de elever som nu närmar sig slutet av sin gymnasietid.
Med anledning av detta vill jag fråga gymnasienämndens ordförande (S):
1. Hur många elever i Skellefteå kommun beräknas i dagsläget inte uppnå
gymnasieexamen inom tre år på nationella program, samt lämna gymnasieskolan
utan examen totalt sett?
2. Hur har examensgraden utvecklats de senaste fem åren, och hur förhåller sig
resultaten till riket och jämförbara kommuner, särskilt mot bakgrund av det ökade
lokala kompetensbehovet?
3. Vilka konkreta, tidsatta insatser genomförs för elever i årskurs 3 på gymnasiet
som riskerar att inte nå examen, och hur kopplas dessa insatser till
arbetsmarknadens behov?
4. Hur följs dessa insatser upp på individnivå för att säkerställa att fler elever
faktiskt når examen innan avslutad skolgång?"
Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:
"1. Vi har i dagsläget ingen säker siffra för hur många elever som riskerar att inte
nå examen i år.
Jag kan dock försäkra fullmäktige om att varje skola identifierar elever som saknar
kurser för examen och arbetar för att de ska kunna ta en examen. Som huvudman
är vi medvetna om att vi behöver hitta en bättre struktur för att identifiera dessa
elever tidigare så att det också kan påverka till exempel resursfördelningen.
22
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
2. I Skellefteå kommuns kommunala gymnasieskolor har andelen elever med
gymnasieexamen inom tre år ökat de senaste fem åren, från 68,3 procent år 2021
till 73,5 procent år 2025.
Under de senaste fem åren har en högre andel elever i Skellefteå kommun tagit
examen inom tre än jämfört med riket och jämförbara kommuner.
3. Individuella stödinsatser utformas för respektive elev. Insatserna kan bestå av
förstärkt undervisning, anpassningar, extra stöd i specifika kurser eller alternativa
planeringar för att eleven ska kunna nå så långt som möjligt.
Elever som inte når examen ska lämna gymnasiet med en tydlig plan framåt,
exempelvis genom kompletterande studier inom vuxenutbildning. På så sätt kopplas
skolans arbete ihop med både elevens individuella behov och kommunens behov av
framtida kompetensförsörjning.
4. Uppföljningen av insatserna sker systematiskt på individnivå för att säkerställa
att åtgärderna får önskad effekt. Det är mentor, undervisande lärare, elevhälsa och
skolledning som tillsammans har ett ansvar för att identifiera utveckling, hinder och
behov av ytterligare stöd. Det här arbetet är en del av skolans systematiska
kvalitetsarbete där både individuella resultat och övergripande mönster analyseras
för att förbättra verksamheten. "
____________________________________________________________________
____________
23
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 160 Interpellation om avbrott från gymnasiet och
diarienr: skelleftea:KS:2026:293→ blev nyhet
§ 160 Dnr KS-2026-000293 612
Interpellation om avbrott från gymnasiet och
kommunens ansvar i relation till arbetsmarknad och
kompetensförsörjning. Ställd till
gymnasienämndens ordförande av Christina Soldan
(L)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Christina Soldan (L), Joakim Dahlgren (S), Jens Wennberg (L) och Maria Bernsson
(C) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Christina Soldan (L) har ställt följande interpellation
till gymnasienämndens ordförande:
"Liberalerna menar att en fungerande skola är grunden för både individens frihet
och samhällets utveckling. I en kommun som Skellefteå, där efterfrågan på utbildad
arbetskraft är stor och växande, blir varje elev som inte fullföljer gymnasiet en del
av ett större strukturellt problem.
Att motverka avbrott och säkerställa att unga fullföljer sin utbildning är därför inte
bara en utbildningsfråga – det är en central del av kommunens ansvar för
kompetensförsörjning, integration
och social hållbarhet.
Med anledning av detta vill jag fråga gymnasienämndens ordförande (S):
1. Hur ser fördelningen ut av elever som inte når gymnasieexamen eller avbryter
sina studier mellan olika program och skolenheter, mellan kvinnliga och manliga
elever, samt utifrån socioekonomiska faktorer och behov av särskilt stöd?
2. Vilka är de vanligaste orsakerna till att elever inte fullföljer gymnasieutbildning,
och hur kopplas denna analys till nämndens och kommunens övergripande arbete
med kompetensförsörjning?
3. Hur många ungdomar som lämnar gymnasiet utan examen bedöms omfattas av
kommunens aktivitetsansvar (KAA), och hur säkerställs att dessa snabbt får insatser
som leder vidare till studier eller arbete i en växande lokal arbetsmarknad?
4. Vilka långsiktiga åtgärder vidtar nämnden för att öka genomströmningen i
gymnasieskolan och samtidigt möta arbetsmarknadens behov av kompetens?"
Gymnasienämndens ordförande Joakim Dahlgren (S) lämnar följande svar:
"Christina Soldan (L) har ställt en interpellation till mig och jag ger följande svar:
1. För de högskoleförberedande programmen varierar andelen elever som inte tar
examen inom tre år både över tid och mellan olika program. I avgångskullen 2025
24
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
för elever som har studerat i tre år hade det estetiska programmet den högsta
andelen elever utan examen, cirka 31 procent, medan ekonomiprogrammet hade
den lägsta andelen, knappt 2 procent. Under de senaste fem åren har kvinnor inom
de högskoleförberedande programmen genomgående haft en lägre andel som inte
tar examen jämfört med män.
Motsvarande variationer återfinns även inom de yrkesförberedande programmen,
där andelen elever som inte tar examen inom tre år skiljer sig mellan både program
och avgångskullar. Flera yrkesprogram har relativt få elever, vilket innebär att
resultaten kan variera mer än för de högskoleförberedande programmen.
I avgångskullen 2025 för elever som har studerat i tre år var det omkring 20
procent elever utan examen inom barn- och fritidsprogrammet, el- och
energiprogrammet samt VVS-programmet. Bygg- och anläggningsprogrammet samt
fordons- och transportprogrammet uppvisade den lägsta andelen, cirka 4–6
procent. Under samtliga av de senaste fem åren har män inom de
yrkesförberedande programmen haft en lägre andel utan examen jämfört med
kvinnor.
Det finns inget identifierat mönster mellan avsaknad av examen och de
socioekonomiska variabler förvaltningen följer. Detta gäller oavsett program eller
programtyp. Särskilt stöd finns inte tillgängligt som kvantitativ data och kan därför
inte jämföras mot elever med eller utan examen.
2. Gymnasiearbetet och svenska är de kurser som vanligen saknas för examen,
både inom yrkes- och högskoleförberedande program.
Elever som inte når examen ska lämna gymnasiet med en tydlig plan framåt,
exempelvis genom kompletterande studier inom vuxenutbildning. På så sätt kopplas
skolans arbete ihop med både elevens individuella behov och kommunens behov av
framtida kompetensförsörjning.
3. Den senaste rapporten från mars 2026 visade att 249 ungdomar ingick i
målgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret. Under perioden januari – mars
2026 registrerades 52 nya avhopp från gymnasiet.
För att säkerställa att en ungdom som lämnar gymnasiet utan examen snabbt får
rätt insatser arbetar vi med tidiga övergångar mellan gymnasieskolan, kommunens
aktivitetssansvar, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. Arbetet bygger på
samordning mellan flera verksamheter där individens behov står i centrum. Målet är
att den unge så snabbt som möjligt ska erbjudas relevanta vägar vidare. I en
kommun med stora kompetensbehov är det inte bara en fråga om utbildning utan
också om social hållbarhet och långsiktig kompetensförsörjning.
4. Kommunen arbetar med att stärka elevernas möjlighet att fullfölja sin utbildning
genom ett systematisk fokus på kvalitet i undervisningen. Viktiga delar är tidiga
stödinsatser, hög undervisningskvalitet och nära pedagogiskt ledarskap.
För att säkerställa att utbildningarna möter arbetsmarknadens behov av kompetens
har samverkan mellan skola och arbetsliv stärkts. Det har skett genom exempelvis
arbetsplatsförlagt lärande, studie- och yrkesvägledning samt
utbildningsdimensionering utifrån framtida kompetensbehov."
____________________________________________________________________
________
25
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 161 Taxor och avgifter för uthyrning av instrument och
diarienr: skelleftea:KS:2026:250→ blev nyhet
§ 161 Dnr KS-2026-000250 806
Taxor och avgifter för uthyrning av instrument och
tillbehör, kulturnämnden
Kommunfullmäktiges beslut
1. Föreslagna ändringar av taxor för Kulturskolan fastställs enligt kulturnämndens
förslag, inklusive införandet av kategorin specialinstrument samt tillägget av
målgruppen företag – privata aktörer.
2. De nya taxorna träder i kraft 2026-07-01.
Sammanfattning
Kulturskolan förfogar över ett omfattande bestånd av instrument. Merparten av
dessa används löpande i den ordinarie undervisningsverksamheten, men
nyttjandegraden är lägre under helger och lovperioder. Detta medför att en viss del
av instrumenten, inklusive tillhörande utrustning såsom notställ och
instrumentväskor, kan hyras ut när de inte används i verksamheten.
Kulturskolan har genomfört en översyn av gällande taxor för uthyrning av
instrument och tillbehör. Syftet med översynen är att förtydliga vilka aktörer som
har möjlighet att hyra instrument, justera och aktualisera befintliga taxor, samt
införa en ny instrumentkategori, benämnd specialinstrument.
I nuvarande taxa föreslås ett tillägg av kategorin Företag – privata aktörer. Detta
tillägg motiveras av att Kulturskolan mottagit förfrågningar från externa privata
aktörer och att en sådan möjlighet bedöms vara förenlig med verksamhetens
förutsättningar.
Specialinstrument avser instrument som är avsevärt större eller väsentligt dyrare i
inköp än övriga instrument. Dessa genererar därmed högre kostnader för underhåll
och återanskaffning. Genom att särskilja denna kategori möjliggörs en mer rättvis
prissättning och en sänkning av hyran för övriga instrument.
De reviderade taxorna föreslås träda i kraft 2026-07-01, i syfte att gälla inför
starten av höstterminen. Övriga taxor som inte rör uthyrning av instrument förblir
oförändrade.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 178
Kulturnämndens beslut 2026-04-20 § 20
Tjänsteskrivelse, kultur- och fritidskontoret
____________________________________________________________________
_________
Beslutet sänds till:
Kulturnämnden
26
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 162 Taxor och avgifter camping från och med 2026-08-
diarienr: skelleftea:KS:2026:267→ blev nyhet
§ 162 Dnr KS-2026-000267 806
Taxor och avgifter camping från och med 2026-08-
01
Kommunfullmäktiges beslut
1. Reviderade taxor och avgifter för campingverksamheten fastställs och gäller från
och med 2026-08-01 enligt bilaga.
2. Fritidsnämnden får delegation att besluta om grupp- och evenemangspriser med
upp till 75% rabatt.
Sammanfattning
Kultur- och fritidskontoret har gjort en översyn av nuvarande taxor och avgifter för
campingverksamheten. Syftet med översynen är att säkerställa kostnadstäckning,
följa marknadsutvecklingen samt skapa en tydlig avgiftsstruktur.
De föreslagna justeringarna innebär en generell anpassning av priserna samt vissa
förändringar i avgiftsmodellen för att bättre spegla efterfrågan och nyttjandegrad.
En jämförelse med liknande anläggningar visar att de föreslagna avgifterna ligger i
linje med rådande prisnivåer. Förslaget bedöms inte påverka tillgänglighet negativt
utan bidrar till en långsiktigt hållbar drift av verksamheten.
Fritidsnämnden föreslås få delegation att besluta om grupp- och evenemangspriser
med upp till 75% rabatt för att kunna möta upp behovet av visningsresor som
exempelvis visit Skellefteå, visit Sweden och Swedish Lappland anordnar.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-0- § 179
Fritidsnämndens beslut 2026-04-23 § 24
Tjänsteskrivelse, kultur- och fritidskontoret
Bilaga Campingpriser
____________________________________________________________________
___
Beslutet sänds till:
Fritidsnämnden
27
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 163 Beredskapsplan för störningar i
beslutstyp: återremissdiarienr: skelleftea:KS:2025:564→ blev nyhet
§ 163 Dnr KS-2025-000564 101
Beredskapsplan för störningar i
dricksvattenförsörjningen (nödvattenplan)
Kommunfullmäktiges beslut
1. Beredskapsplan för störningar i dricksvattenförsörjningen fastställs enligt
kommunledningskontorets förslag.
2. Socialnämnden får i uppdrag att se till att det finns planer som säkerställer säker
drift av vård- och omsorgsboende i väntan på att försörjning av nödvatten
påbörjats.
Inlägg
Carina Sundbom (C), Jens Wennberg (L) och Lorents Burman (S) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade 2026-03-24 att skicka kommunledningskontorets
förslag till beredskapsplan för störningar i dricksvattenförsörjningen
(nödvattenplan) på återremiss.
Kommunledningskontoret har i beredskapsplanen förtydligat vad som gäller för
angivna leveranstider av nödvatten (se avsnitt 6 i planen).
I tjänsteskrivelsen beskrivs följande:
- Ett förtydligande av de i beredskapsplanen angivna leveranstider för nödvatten,
vilka faktorer dessa leveranstider utgår från samt en bedömning av hur ett
tillförande av resurser skulle kunna stärka kommunens förmåga att hantera
störningar i dricksvattenförsörjningen.
- Den samverkan som skett med Region Västerbotten i framtagandet av
beredskapsplan för störningar i dricksvattenförsörjningen.
- Hur kommunens verksamhet för vatten och avfall jobbar med
informationssäkerhet och hanterandet av information gällande bland annat
produktionsanläggningar för dricksvatten.
Yrkanden
Kommunstyrelsen föreslår att; Beredskapsplan för störningar i
dricksvattenförsörjningen fastställs enligt kommunledningskontorets förslag
(beslutspunkt 1); Socialnämnden får i uppdrag att säkerställa att det finns planer
som säkerställer säker drift av vård- och omsorgsboende i väntan på att försörjning
av nödvatten påbörjats (beslutspunkt 2).
Carina Sundbom (C) och Lorents Burman (S) yrkar följande redaktionella ändring;
Socialnämnden får i uppdrag att se till att det finns planer som säkerställer säker
drift av vård- och omsorgsboende i väntan på att försörjning av nödvatten
påbörjats (beslutspunkt 2).
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut, kommunstyrelsens
förslag inklusive Carina Sundbom med fleras yrkande om redaktionell ändring, vilket
också blir kommunfullmäktiges beslut.
28
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 180
Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret säkerhet
Protokollsutdrag, kommunstyrelsen 2026-03-10 § 77
Beredskapsplan för störningar i dricksvattenförsörjningen (nödvattenplan) efter
återremiss.
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2026-03-24 § 66
____________________________________________________________________
__________
Beslutet sänds till:
Samtliga nämnder
Kommunledningskontoret, säkerhet
29
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 164 Årsredovisning 2025 inklusive revisionsberättelse,
beslutstyp: godkännandediarienr: skelleftea:KS:2026:265→ blev nyhet
§ 164 Dnr KS-2026-000265 106
Årsredovisning 2025 inklusive revisionsberättelse,
samt frågan om ansvarsfrihet,
Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö
Kommunfullmäktiges beslut
1. Resultat och balansräkning för Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö
godkänns.
2. Styrelsen för Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö beviljas ansvarsfrihet för
verksamhetsåret 2025.
Jäv
Maria Bernsson (C) anmäler jäv och deltar inte i behandling och beslut och ärendet.
Sammanfattning
Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö har lämnat in årsredovisning 2025, resultat
och balansräkning och revisionen föreslår att ansvarsfrihet beviljas.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 181
Årsredovisning 2025
Avrapportering Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö, statens revisor
Revisionsberättelse 2025 SOF
Granskning 2025 Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö
RB Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö, statens revisor
Bilaga Årsredovisning, insatser och måluppfyllelse 2025
____________________________________________________________________
__________
Beslutet sänds till:
Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö
30
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 165 Utbildningsplan för Skellefteå kommuns
diarienr: skelleftea:KS:2026:230→ blev nyhet
§ 165 Dnr KS-2026-000230 019
Utbildningsplan för Skellefteå kommuns
förtroendevalda
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunledningskontorets förslag till utbildningsplan för Skellefteå kommuns
förtroendevalda utgör övergripande inriktning för det fortsatta arbetet med
utbildning under kommande mandatperiod.
2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, utifrån den övergripande inriktningen enligt
punkt 1, besluta om kommunövergripande utbildningar för förtroendevalda.
3. Samtliga tidigare beslut om utbildning för förtroendevalda upphävs.
4. Framtagande av utbildningsmaterial under 2026 täcks av kommunstyrelsens
anslagna medel.
5. Utbildning för kommunfullmäktige under 2026 täcks av kommunfullmäktiges
anslag 2026.
6. Varje nämnd rekommenderas att fastställa en nämndspecifik utbildningsplan.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har vid flera tillfällen beslutat om utbildningar för
förtroendevalda. Besluten har fattats som separata beslut eller framgått av
styrdokument. Det har lett till otydlighet kring vilka utbildningar som ska
genomföras, när de ska genomföras och vilka utbildningar som är obligatoriska.
Vissa beslut hänvisar dessutom till specifika utbildningar eller filmer som inte längre
finns tillgängliga, eller som har bytt namn och innehåll. Det har gjort besluten svåra
eller omöjliga att följa. Sammantaget har det varit svårt att få en samlad bild av
vilka utbildningar som förtroendevalda förväntas gå.
För att skapa tydlighet och helhet har ett förslag till utbildningsplan för Skellefteå
kommuns förtroendevalda tagits fram. Planen omfattar förtroendevalda i
kommunfullmäktige och nämnder och ska utgöra övergripande inriktning för det
fortsatta arbetet med utbildning under kommande mandatperiod.
Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att utifrån den övergripande inriktningen
besluta om kommunövergripande utbildningar för förtroendevalda. Beträffande
finansiering av framtida utbildningar ingår detta i kommunstyrelsens handläggning
av ärenden om kommunövergripande utbildningar.
Utöver den centrala utbildningsplanen bör varje nämnd ta fram egna
utbildningsplaner. Den omfattar nämndspecifika utbildningar som finansieras inom
respektive nämnds budget.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 182
Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret 2026-05-26
Protokollsutdrag, kommunstyrelsens arbetsutskott 2026-05-18 § 138
Utbildningsplan för Skellefteå kommuns förtroendevalda
____________________________________________________________________
______________
Beslutet sänds till:
Samtliga nämnder
31
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Kommunledningskontoret, finans och juridik
Kommunstyrelsens sekretariat
Kommunledningskontoret, näringsliv
32
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 166 Bestämmelser för omställningsstöd, pension och
beslutstyp: godkännandediarienr: skelleftea:KS:2026:312→ blev nyhet
§ 166 Dnr KS-2026-000312 024
Bestämmelser för omställningsstöd, pension och
familjeskydd för förtroendevalda OPF-KR 26
Kommunfullmäktiges beslut
Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda i Skellefteå
kommun OPF-KR 26 antas.
Sammanfattning
Sveriges Kommuner och Regioners styrelse har 2025-12-19 antagit förslag till nya
bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd till förtroendevalda
(OPF-KR) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett (eller flera)
uppdrag efter valet 2026 eller senare.
Den nya versionen benämns OPF-KR 26. Förslag till OPF-KR 26 är utformat med
utgångspunkt att ett förtroendeuppdrag inom kommuner och regioner utgör en
viktig del av den demokratiska strukturen och därför kräver särskilda villkor
anpassade för uppdraget. OPF-KR 26 är fortsatt indelat i fyra kapitel; inledande
bestämmelser, omställningsstöd, pensionsbestämmelser samt familjeskydd.
Följande förändringar införs:
Omställningsstöd:
- En ny regel införs som utesluter omställningsstöd vid fängelsedom på två år eller
mer.
- Tid hos annan uppdragsgivare får räknas in i kvalifikationstid.
- Samordning med all inkomst redan från första året, med fribelopp motsvarande
en tolftedel av prisbasbeloppet.
Pension:
- Ingen utbetalning av belopp under 250 kr per år. Kortare utbetalningstid (minst
10 år) möjlig.
- Tidigaste uttag vid 62 år, automatisk utbetalning vid 70 år.
- Sambobegreppet förtydligas.
Familjeskydd:
- Endast ett helt familjeskydd kan betalas ut, även vid flera uppdrag.
- Sambobegreppet klargörs.
De lokala tillämpningsanvisningarna behandlas i eget ärende.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 183
Personalnämndens beslut 2026-05-11 § 51
Tjänsteskrivelse, personalnämnden, 2026-04-21
Bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd
Cirkulär 2025:64
Bilaga 1 - Bestämmelser för omställningsstöd, pension och familjeskydd för
förtroendevalda OPF-KR 26
Bilaga 2 – Kommentarer till Bestämmelser för omställningsstöd, pension och
familjeskydd för förtroendevalda OPF-KR 26
Bilaga 3 – Delningstal OPF-KR 26
____________________________________________________________________
_____
Beslutet sänds till:
Personalnämnden
33
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Gruppledare för partier i kommunfullmäktige
Kommunledningskontoret, informationsenheten web
Support och lokaler, lönecenter
34
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 167 Revidering av tillämpningsanvisningar för
beslutstyp: godkännandediarienr: skelleftea:KS:2026:311→ blev nyhet
§ 167 Dnr KS-2026-000311 024
Revidering av tillämpningsanvisningar för
pensionsbestämmelser PBF och OPF för
förtroendevalda i Skellefteå kommun
Kommunfullmäktiges beslut
Reviderade tillämpningsanvisningar för pensionsbestämmelser för PBF och OPF-KR
26 antas.
Sammanfattning
Tillämpningsanvisningarna syfte är att precisera och underlätta tillämpningen av
PBF och OPF-KR i Skellefteå kommun och innehåller riktlinjer för den praktiska
hanteringen av de olika förmånerna samt förtydliganden.
I förslag till reviderade tillämpningsbestämmelser har endast redaktionella
ändringar gjorts, som att OPF-KR 25 har bytts ut till OPF-KR 26 samt att avsnitt 5.1
Ålderspension har reviderats utifrån ny skrivning i OPF-KR 26.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 184
Personalnämndens beslut 2026-05-11 § 52
Tjänsteskrivelse, personalnämnden
Tillämpningsanvisningar OPF-kr för förtroendevalda i Skellefteå kommun
___________________________________________________________
Beslutet sänds till:
Personalnämnden
Gruppledare för partier i kommunfullmäktige
Kommunledningskontoret, informationsenheten web
Support och lokaler, lönecenter
35
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 168 Arvodesreglemente för förtroendevalda i Skellefteå
diarienr: skelleftea:KS:2026:313→ blev nyhet
§ 168 Dnr KS-2026-000313 024
Arvodesreglemente för förtroendevalda i Skellefteå
kommun från och med 2027-01-01
Kommunfullmäktiges beslut
1. Arvodesreglemente för förtroendevalda i Skellefteå kommun fastställs enligt
personalnämndens förslag.
2. Grundarvodet utgör 80% av grundarvodet på årsbasis för riksdagens ledamöter.
3. Uppräkning av grundarvode 2027 görs utifrån det nya reglementet.
4. Det nya arvodesreglementet gäller från och med 2027-01-01.
5. Personalnämnden får i uppdrag att skyndsamt se över arvodesreglementet
gällande överförmyndarnämnden.
Reservation
Lillian Nilsson (V) reserverar sig mot beslutet med följande motivering:
” Jag reserverar mig mot beslutet angående konsumentnämndens ordförande och
vice ordförande arvode, samt gemensam överförmymdarnämndens ordförande och
vie ordförande arvode, då dessa är allt för låga i förhållande till uppdragens ansvar
och storlek.”
Inlägg
Lillian Nilsson (V), Linnea Öhman (MP), Evelina Fahlesson (S), Andreas Löwenhöök
(M), Andreas Boman (KD), Filip Palukka (V), Petter Ershag (KD) och Tomas Teglund
(S) yttrar sig.
Sammanfattning
Personalnämnden är ansvarig för beredning av ärenden om revideringar, tolkningar
med mera gällande arvoden och ersättningar till förtroendevalda i Skellefteå
kommun.
Personalnämnden beslutade 2025-02-06 § 6 att tillsätta en arbetsgrupp bestående
av personalnämndens ordförande och vice ordförande med uppdrag att se över och
föreslå ändringar i arvodesreglementet inför mandatperioden 2027 – 2030.
Arbetsgruppen har upprättat ett förslag till nytt arvodesreglemente, att gälla från
och med 2027-01-01. Förslaget bör behandlas av kommunfullmäktige i god före
nya kommunfullmäktige är på plats, detta för att undvika jävsproblematik vid
antagandet. Förslaget utgår från nu gällande arvodesreglemente, utöver
redaktionella ändringar har det även gjorts förändringar vad avser vissa
arvodesnivåer, definition av ersättningsberättigade sammanträden och förrättningar
med mera.
Yrkanden
Kommunstyrelsen föreslå att; arvodesreglemente för förtroendevalda i Skellefteå
kommun fastställs enligt personalnämndens förslag (beslutspunkt 1); grundarvodet
utgör 80% av grundarvodet på årsbasis för riksdagens ledamöter (beslutspunkt 2);
uppräkning av grundarvode 2027 görs utifrån det nya reglementet (beslutspunkt
3); det nya arvodesreglementet gäller från och med 2027-01-01 (beslutspunkt 4).
36
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Andreas Löwenhöök (M), Evelina Fahlesson (S), Linnea Öhman (MP) och Tomas
Teglund (S) yrkar att lägga till beslut om att; personalnämnden får i uppdrag att
skyndsamt se över arvodesreglementet gällande överförmyndarnämnden.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut, kommunstyrelsens
förslag med Andreas Löwenhöök (M) med fleras tilläggsyrkande, vilket också blir
kommunfullmäktiges beslut.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 185
Protokollsutdrag personalnämnden, 2026-05-11 § 50
Tjänsteskrivelse, personalnämnden
Förslag till Arvodesreglemente för förtroendevalda i Skellefteå kommun
____________________________________________________________________
__
Beslutet sänds till:
Personalnämnden
Kommunledningskontoret, informationsenheten web
Support och lokaler, lönecenter
37
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 169 Motion om att införliva äldre byar som stadsdelar,
beslutstyp: informationdiarienr: skelleftea:KS:2026:173→ blev nyhet
§ 169 Dnr KS-2026-000173 212
Motion om att införliva äldre byar som stadsdelar,
av Carina Sundbom (C)
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunledningskontoret ges i uppdrag att inom ramen för det fortsatta arbetet
med FÖP Skelleftedalen 2040, göra en översyn av hur byanamn synliggörs och
används på ett ändamålsenligt sätt som främjar att kulturarvet lever vidare.
2. Motionen anses i övrigt med hänsyn till kommunledningskontorets
tjänsteskrivelse besvarad och föranleder ingen ytterligare åtgärd.
Reservation
Carina Sundbom (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.
Kjell Bergmark (C), Maria Bernsson (C), Pär Brubäcken (C), Kornelia Paulander (C)
och Mirjam Abrahamsson (C) reserverar sig till förmån för Carina Sundboms (C)
yrkande.
Inlägg
Carina Sundbom (C), Lorents Burman (S), Maria Bernsson (C) och Linnea Öhman
(MP) yttrar sig.
Sammanfattning
I motionen föreslås att äldre byar i Skellefteå ska införlivas som egna stadsdelar för
att bevara deras namn och identitet i den växande staden. Skellefteå kommun delar
uppfattningen att byanamnen är en viktig del av kulturarvet och ska hanteras
varsamt. Samtidigt baseras kommunens geografiska indelning på
nyckelkodsområden, vilket utgör en etablerad struktur för planering och analys.
Denna indelning hindrar inte att historiska byanamn fortsatt används inom
områdena.
Kommunen bedömer att nuvarande stadsdelsindelning inte behöver förändras.
Däremot föreslås att en översyn görs inom arbetet med den fördjupade
översiktsplanen för Skelleftedalen 2040, i syfte att säkerställa att byanamnen
synliggörs och används på ett konsekvent och ändamålsenligt sätt.
Yrkanden
Kommunstyrelsen föreslår att; kommunledningskontoret ges i uppdrag att inom
ramen för det fortsatta arbetet med FÖP Skelleftedalen 2040, göra en översyn av
hur byanamn synliggörs och används på ett ändamålsenligt sätt som främjar att
kulturarvet lever vidare (beslutspunkt 1); motionen anses i övrigt med hänsyn till
kommunledningskontorets tjänsteskrivelse besvarad och föranleder ingen
ytterligare åtgärd (beslutspunkt 2).
Carina Sundbom (C), Maria Bernsson (C) och Linnea Öhman (MP) yrkar bifall till
motionen.
Beslutsgång
Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Carina Sundbom
(C) med fleras yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt
kommunstyrelsens förslag.
38
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: "Den
som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som stöder Carina Sundbom
(C) med fleras yrkande röstar nej". Ordföranden finner efter votering att besluta
enligt kommunstyrelsens förslag.
Omröstningsresultat
Vid voteringen avges 53 ja-röster och 12 nej-röster.
Ja röstar Lorents Burman (S), Evelina Fahlesson (S), Annamaria Hedlund (S), Kamel
Mnad (S), Sara Keisu-Lundh (S), Malin Berglund (S), Martin Hedqvist (S), Tomas
Teglund (S), Anna Lundström (S), Daniel Envall (S), Kennet Fahlesson (S), Daniel
Ådin (S), Felicia Lundmark (S), Monica Vidman Lundmark (S), Daniel Sjögren (S),
Mats Ekman (S), Elisabeth Lundström (S), Jasmin Ravaghi (S), Peter Stensmar (S),
Magnus Nilsson (S), Annica Bray (S), Carina Lillbacka (S), Solveig Widmark
Andersson (S), Lars Lundmark (S), Kristin Lundmark (S), Lilliann Karlsten (S), Anna
Laurila (S), Eva Eriksson (S),
Andreas Löwenhöök (M), Ramona Dolan (M), Nils Vesterberg (M), Helen Lundmark
(M), Kjell Lindström (M), Henry Andersson (M), André Waplan (M), Sinikka
Lindquist (M), Per-Ivar Skogqvist (M), Annette Lundqvist (M), Mikael Nöjd (M),
Markku Abrahamsson (SD), Linda Strandberg (SD), Elisabeth Lundqvist (SD),
Magnus Bergmark (SD), Pär Sehlstedt (SD), Henrik Öhman (SD), Tony Rönnqvist
(SD),
Lova Torstensson (V), Filip Palukka (V), Lilian Nilsson (V), Jamshed Molki (V), Niklas
Viklund (V),
Christina Soldan (L) och Jens Wennberg (L).
Nej röstar Pär Brubäcken (C), Carina Sundbom (C), Kjell Bergmark (C), Maria
Bernsson (C), Kornelia Paulander (C), Mirjam Abrahamsson (C),
Petter Ershag (KD), Andreas Boman (KD), Frida Victoria Löfroth (KD), Emma
Mattsson (KD),
Linnéa Öhman (MP) och Ingegerd Maria Saarinen (MP).
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 186
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2026-04-17
Motion om att införliva äldre byar som stadsdelar, av Carina Sundbom (C) 2026-03-
12
____________________________________________________________________
______________
Beslutet sänds till:
Kommunledningskontoret, samhällsutveckling
Motionären
39
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 170 Motion om att införa en grönplan för Skellefteå
beslutstyp: återremissdiarienr: skelleftea:KS:2026:144→ blev nyhet
§ 170 Dnr KS-2026-000144 219
Motion om att införa en grönplan för Skellefteå
kommun, av Linnea Öhman (MP), Hans
Brettschneider (MP)
Kommunfullmäktiges beslut
1. Motionen avslås, med hänvisning till kommunledningskontorets tjänsteskrivelse.
Reservation
Linnea Öhman (MP) reserverar sig till förmån för eget yrkande.
Ingegerd Saarinen (MP) reserverar sig till förmån för Linnea Öhmans (MP) yrkande.
Inlägg
Linnea Öhman (MP), Evelina Fahlesson (S), Petter Ershag (KD), Carina Sundbom
(C), Ingegerd Saarinen (MP) och Annamaria Hedlund yttrar sig.
Sammanfattning
I en motion från Linnea Öhman (MP) och Hans Brettschneider (MP) föreslås att
kommunen ska ta fram en grönplan som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen,
samt att denna ska innehålla förslag på områden som kan vara aktuella att avsätta
som kommunala naturreservat.
Kommunledningskontoret delar motionens ambition att stärka naturmiljöer,
ekosystemtjänster och friluftsliv, men framhåller att dessa frågor redan hanteras
inom ramen för kommunens översiktsplanering. Det nuvarande arbetssättet gör det
möjligt att väga olika intressen mot varandra och anpassa insatser efter lokala
förutsättningar.
Bedömningen är att det finns utmaningar med att skapa en samlad grönplan som
både ger tillräcklig överblick och konkret vägledning för hela kommunen, eftersom
behoven och förutsättningarna varierar mycket mellan olika områden. Ett integrerat
arbetssätt i översiktsplanen och fördjupade översiktsplaner ger bättre möjligheter
att hantera frågan på rätt geografisk nivå och koppla insatser till konkreta
avvägningar.
Ett integrerat arbetssätt bedöms skapa bättre förutsättningar att väga olika
intressen mot varandra, ger ett tydligare genomslag i efterföljande planering,
såsom detaljplaner, och minskar risken för parallella dokument.
Det finns fortsatt behov av att utveckla arbetssätt, metoder och kunskapsunderlag
kring grönstruktur och naturvärden, bland annat för att stödja värdering,
prioritering och avvägningar i planeringsprocessen. Detta är i linje med miljö- och
klimatprogrammet, där ett etappmål handlar om att utveckla metoder för att säkra
viktiga miljöer. Även när det gäller att identifiera områden som kan vara aktuella
för kommunala naturreservat kan detta hanteras genom olika typer av underlag
som stöd i planeringen. Fördjupade analyser och kunskapsunderlag kan därför
behöva tas fram som stöd i planeringen.
Yrkanden
Kommunstyrelsen föreslår att; Motionen avslås, med hänvisning till
kommunledningskontorets tjänsteskrivelse (beslutspunkt 1).
40
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Linnea Öhman (MP) och Petter Ershag (KD) yrkar att ärendet återremitteras för att
samhällsbyggnadsnämnden och bygg- och miljönämnden ska lämna in synpunkter
på förslaget.
Linnea Öhman (MP) yrkar bifall till motionen.
Evelina Fahlesson (S) och Annamaria Hedlund (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens
förslag.
Carina Sundbom (C) yrkar bifall till motionens första att-sats.
Beslutsomgång – återremiss
Ordföranden ställer proposition på Linnea Öhman (MP) med fleras yrkande om
återremiss och finner att ärendet ska avgöras på dagens sammanträde.
Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: ”Den
som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som stöder Linnea Öhman
(MP) med fleras yrkande röstar nej”. Ordföranden finner efter votering att besluta
enligt kommunstyrelsens förslag.
Omröstningsresultat
Vid voteringen avges 59 ja-röster och 6 nej-röster.
Ja röstar Lorents Burman (S), Evelina Fahlesson (S), Annamaria Hedlund (S), Kamel
Mnad (S), Sara Keisu-Lundh (S), Malin Berglund (S), Martin Hedqvist (S), Tomas
Teglund (S), Anna Lundström (S), Daniel Envall (S), Kennet Fahlesson (S), Daniel
Ådin (S), Felicia Lundmark (S), Monica Vidman Lundmark (S), Daniel Sjögren (S),
Mats Ekman (S), Elisabeth Lundström (S), Jasmin Ravaghi (S), Peter Stensmar (S),
Magnus Nilsson (S), Annica Bray (S), Carina Lillbacka (S), Solveig Widmark
Andersson (S), Lars Lundmark (S), Kristin Lundmark (S), Lilliann Karlsten (S), Anna
Laurila (S), Eva Eriksson (S),
Andreas Löwenhöök (M), Ramona Dolan (M), Nils Vesterberg (M), Helen Lundmark
(M), Kjell Lindström (M), Henry Andersson (M), André Waplan (M), Sinikka
Lindquist (M), Per-Ivar Skogqvist (M), Annette Lundqvist (M), Mikael Nöjd (M),
Pär Brubäcken (C), Carina Sundbom (C), Kjell Bergmark (C), Maria Bernsson (C),
Kornelia Paulander (C), Mirjam Abrahamsson (C),
Markku Abrahamsson (SD), Linda Strandberg (SD), Elisabeth Lundqvist (SD),
Magnus Bergmark (SD), Pär Sehlstedt (SD), Henrik Öhman (SD), Tony Rönnqvist
(SD),
Lova Torstensson (V), Filip Palukka (V), Lilian Nilsson (V), Jamshed Molki (V), Niklas
Viklund (V),
Christina Soldan (L) och Jens Wennberg (L).
Nej röstar Petter Ershag (KD), Andreas Boman (KD), Frida Victoria Löfroth (KD),
Emma Mattsson (KD),
Linnéa Öhman (MP) och Ingegerd Maria Saarinen (MP).
Beslutsgång – övergripande
Ordföranden utser kommunstyrelsens förslag till huvudförslag, och det vinnande
yrkandet av Linnea Öhmans (MP) yrkande och Carina Sundboms (C) yrkande ställs
mot kommunstyrelsens förslag. Denna propositionsordning godkännes.
Beslutsomgång 1
Ordföranden ställer proposition på Carina Sundboms (C) yrkande samt Linnea
Öhmans (MP) yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar att
Carina Sundboms (C) förslag går vidare och ställs mot kommunstyrelsens förslag.
41
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Beslutsomgång 2
Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Carina
Sundboms (C) yrkande var för sig, och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt
kommunstyrelsens förslag.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 187
Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret
Motion om att införa en grönplan för Skellefteå kommun, av Linnea Öhman (MP),
Hans Brettschneider (MP) 2026-03-05
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2026-03-24 § 76
____________________________________________________________________
______________
Beslutet sänds till:
Motionärerna
Kommunledningskontoret, samhällsutveckling
42
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 171 Finansiering av avtal med Skellefteå buss AB för den
beslutstyp: återremissdiarienr: skelleftea:KS:2026:315→ blev nyhet
§ 171 Dnr KS-2026-000315 014
Finansiering av avtal med Skellefteå buss AB för den
inomkommunala trafiken
Kommunfullmäktiges beslut
Ärendet återremitteras för att kommunfullmäktige ska få se avtalet i sin helhet,
inklusive skall-krav, effektivitet, kostnadsjämförelser, kostnadstak, riskanalyser och
långsiktighet innan finansiering beslutas.
Inlägg
Andreas Löwenhöök (M) och Lorents Burman (S) yttrar sig.
Sammanfattning
I september föregående år (2025-09-29 § 268) fattade kommunfullmäktige beslut
om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att upprätta avtal med Skellefteå buss AB för
den inomkommunala trafiken. Grunden till beslutet är att Region Västerbotten
(Kollektivtrafikmyndigheten) tilldelat (enligt beslut 2025-06-17 § 108) Skellefteå
kommun befogenhet att ingå avtal för den inomkommunala kollektivtrafiken. Ett av
kraven från myndigheten är att tilldelningen ska ske till det egna kommunägda
bolaget Skellefteå buss AB.
Kommunstyrelsens ska verkställa beslutet och det finns en rad förberedelser
hänförligt till lagar och förordningar avseende busskollektivtrafik som
kommunstyrelsen behöver förhålla sig till. Avtalet kan tidigast börja gälla med
avtalsstart från 2027-01-01 med anledning av att avtalsförfarandet ska annonseras
till EU ett år innan avtalet tilldelas trafikföretaget. Det är samtidigt lämpligt att
avsluta avtalen med Länstrafiken för regiontrafiken, så att all trafik kan ingå med
samma tidpunkt för avtalsstart.
Avtalet förutsätts omfatta utförande av tjänst enligt den ursprungliga delegationen,
där Skellefteå kommun sedan 2014 har befogenhet att ingå avtal avseende
stadstrafiken. Delegationen utökades att även omfatta regiontrafiken.
Skolbusstrafik och flygbusstrafik utreds och avses också att linjeläggas enligt
tidigare beslut i kommunfullmäktige och i regionfullmäktige.
De väsentliga villkoren och förutsättningar som avtalet baseras på är uppdragets
omfattning, ikraftträdande, avtalets upphörande, fordonskrav, ersättningsmodell,
uppföljning och kvalitetsavdrag, ändringar och förtida avslut samt samverkan.
Dessa områden följer lagsstiftningen och stöd för avtalets uppbyggnad är också
hämtad från branschens framtagna vägledning som exempelvis Bus Nordic och
Länstrafikens egna avtalsmallar. Eftersom skolbusstrafiken ska inkluderas i avtalet
kommer även relevanta villkor i avstämning med förvaltningen utbildning och
arbetsmarknad att beaktas.
För framtagande av avtalet har även en extern jurist anlitats som har lång
erfarenhet av upprättande av kollektivtrafikavtal på uppdrag av större offentliga
aktörer i Sverige. Kommunledningskontoret har också inhämtat vägledning från
SKR, Länstrafiken i Västerbotten AB samt genom erfarenhetsutbyten med andra
kommuner.
Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna föreslagna förutsättningar för
avtalet samt godkänna finansiering av avtalet inför avtalstecknande med avtalsstart
2027-01-01 när annonseringsfristen till EU löpt ut.
43
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Kostnader till följd av det nya avtalet finns i huvudsak avsatta sedan tidigare i
kommunstyrelsens nuvarande anslag för kollektivtrafik.
De sedan tidigare avsatta medlen för kollektivtrafiken har dock inte tagit hänsyn till
de prisökningar som har skett över tid, då ersättningen till trafikutföraren i stort
sett har varit oförändrad under den senaste 10-årsperioden. I avvaktan på att
kunna upprätta ett avtal med marknadsmässig ersättning har anslaget för
kollektivtrafiken istället uppräknats utifrån en lägre årlig indexuppräkning.
Överskjutande kostnader för bolaget har i stället täckts av koncernbidrag i
bolagskoncernen.
Uppräkning har inte heller skett av de medel på 43 mnkr som särskilt avsattes i
2023 års budget för att ingå avtal för stadstrafiken. Inflationen var hög både under
2023 och 2024, varför även dessa medel behöver räknas upp.
Sammantaget innebär detta att kommunstyrelsen kommer att behöva begära
utökade medel för kollektivtrafiken. För att klara finansieringen för 2027 föreslås att
det prognostiserade överskottet från 2026 får föras över till 2027.
Kommunledningskontoret föreslås utöver detta att få i uppdrag att, inför arbetet
med budget och plan 2028-2037, beräkna och ta fram ett underlag för fortsatt
finansiering från och med 2028. Här kommer hänsyn tas till att bolagskoncernen
under flera år bidragit till kollektivtrafikens finansiering. Det är därför inte uteslutet
att bolagskoncernen även fortsättningsvis kommer att vara en bidragande finansiär,
men då i annan form än med kostnadstäckande koncernbidrag.
Yrkanden
Kommunstyrelsen föreslår att; det prognostiserade överskottet i kommunstyrelsens
anslag för kollektivtrafiken år 2026 får föras över till år 2027 (beslutspunkt 1);
kommunstyrelsen får i uppdrag att, inför arbetet med budget och plan 2028-2037
beräkna och ta fram ett underlag för fortsatt finansiering från och med 2028
(beslutspunkt 2).
Andreas Löwenhöök (M) yrkar att ärendet återremitteras för att kommunfullmäktige
ska få se avtalet i sin helhet, inklusive skall-krav, effektivitet, kostnadsjämförelser,
kostnadstak, riskanalyser och långsiktighet innan finansiering beslutas.
Lorents Burman (S) yrkar att ärendet ska avgöras på dagens sammanträde.
Beslutsgång
Ordföranden ställer proposition på Andreas Löwenhööks (M) yrkande om återremiss
och finner att ärendet ska avgöras på dagens sammanträde.
Votering begärs och verkställs enligt följande godkända voteringsproposition: "Den
som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som stöder Andreas
Löwenhööks (M) yrkande röstar nej". Ordföranden finner efter votering att
resultatet visar minoritetsåterremiss och besluta enligt Andreas Löwenhöök (M)
förslag.
Omröstningsresultat
Vid voteringen avges 34 ja-röster och 30 nej-röster. 1 ledamot är frånvarande.
Ja röstar Lorents Burman (S), Evelina Fahlesson (S), Annamaria Hedlund (S), Kamel
Mnad (S), Sara Keisu-Lundh (S), Malin Berglund (S), Martin Hedqvist (S), Tomas
Teglund (S), Anna Lundström (S), Daniel Envall (S), Kennet Fahlesson (S), Daniel
Ådin (S), Felicia Lundmark (S), Monica Vidman Lundmark (S), Daniel Sjögren (S),
Mats Ekman (S), Elisabeth Lundström (S), Peter Stensmar (S), Magnus Nilsson (S),
Annica Bray (S), Carina Lillbacka (S), Solveig Widmark Andersson (S), Lars
44
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Lundmark (S), Kristin Lundmark (S), Lilliann Karlsten (S), Anna Laurila (S), Eva
Eriksson (S),
Lova Torstensson (V), Filip Palukka (V), Lilian Nilsson (V), Jamshed Molki (V), Niklas
Viklund (V),
Linnéa Öhman (MP) och Ingegerd Maria Saarinen (MP).
Nej röstar Andreas Löwenhöök (M), Ramona Dolan (M), Nils Vesterberg (M), Helen
Lundmark (M), Kjell Lindström (M), Henry Andersson (M), André Waplan (M),
Sinikka Lindquist (M), Per-Ivar Skogqvist (M), Annette Lundqvist (M), Mikael Nöjd
(M),
Pär Brubäcken (C), Carina Sundbom (C), Kjell Bergmark (C), Maria Bernsson (C),
Kornelia Paulander (C), Mirjam Abrahamsson (C),
Markku Abrahamsson (SD), Linda Strandberg (SD), Elisabeth Lundqvist (SD),
Magnus Bergmark (SD), Pär Sehlstedt (SD), Henrik Öhman (SD), Tony Rönnqvist
(SD),
Petter Ershag (KD), Andreas Boman (KD), Frida Victoria Löfroth (KD), Emma
Mattsson (KD),
Christina Soldan (L) och Jens Wennberg (L)
Frånvarande är Jasmin Ravaghi (S).
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 202
Tjänsteskrivelse Finansiering av avtal med Skellefteå buss AB för den
inomkommunala trafiken
Bildspel
Kommunfullmäktiges beslut 2025-09-29 § 268
____________________________________________________________________
______________
Beslutet sänds till:
Kommunledningskontoret, Finans och juridik
45
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 172 Delegation att fastställa inkomsttaket i maxtaxan
diarienr: skelleftea:KS:2026:339→ blev nyhet
§ 172 Dnr KS-2026-000339 002
Delegation att fastställa inkomsttaket i maxtaxan
för för- och grundskolenämnden
Kommunfullmäktiges beslut
För- och grundskolenämnden ges delegation att vid behov fastställa inkomsttaket i
maxtaxan under förutsättning att indexjustering eller förordning följs.
Sammanfattning
Förordning (2001:160) reglerar högsta avgiftsgrundande inkomst och hur denna
ska beräknas. Skolverket beräknar och beslutar årligen om förändring av
inkomsttaket i maxtaxan för avgifter i förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem.
Beräkningen av inkomsttaket baseras på inkomstindex som räknas fram av
pensionsmyndigheten och som regeringen sedan beslutar ska gälla.
Inkomstindex innebär ingen förändring av själva taxan utan endast att maxavgiften
som tas ut blir högre. Om högsta avgiftsgrundande inkomst eller hur beräkningen
ska ske förändras i Förordning (2001:160) innebär det en förändring av själva
maxtaxan.
För att kunna verkställa en förändring enligt inkomstindex eller enligt ändringar av
Förordning (2001:160) föreslås att för- och grundskolenämnden får fastställa nya
avgiftsnivåer utifrån gällande förordning samt index.
I detta ärende är checklistorna för barnets bästa, jämställdhet eller
landsbygdssäkring inte tillämpliga. Ärendet avser avgiftsändringar och nämndens
beslut i detta skede bedöms inte medföra några konsekvenser för barnets bästa,
för lika rättigheter och villkor mellan kvinnor och män eller för landsbygden.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 206
Protokollsutdrag för- och grundskolenämnden 2026-05-20 § 60
Utbildning och arbetsmarknads tjänsteskrivelse 2026-04-24
Statsbidrag för maxtaxa 2026 – Skolverket
Protokollsutdrag kommunfullmäktige 2020-12-08 § 322
____________________________________________________________________
_____
Beslutet sänds till:
För- och grundskolenämnden
46
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 173 Avyttring publik laddinfrastruktur Danmark,
beslutstyp: godkännandediarienr: skelleftea:KS:2026:323→ blev nyhet
§ 173 Dnr KS-2026-000323 109
Avyttring publik laddinfrastruktur Danmark,
Skellefteå Kraft AB
Kommunfullmäktiges beslut
1. Försäljning av laddinfrastrukturen i Danmark enligt Skellefteå Kraft AB:s förslag
godkänns
2. Förslaget överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.
Inlägg
Andreas Boman (KD) och Lorents Burman (S) yttrar sig.
Sammanfattning
Marknadsförutsättningarna för publik laddinfrastruktur i Danmark skiljer sig från
Sverige. Den danska marknaden kännetecknas av hård konkurrens och starka
aktörer, vilket har medfört att nyttjandegraden av laddstationerna inte har ökat i
takt med den snabbt växande elbilsmarknaden. Mot denna bakgrund har fortsatta
investeringar i Danmark exkluderats i det avtal avseende laddinfrastruktur som
beslutades i kommunfullmäktige under år 2025.
Som en följd av detta har styrelsen i Skellefteå Kraft AB fattat beslut om att föreslå
att verksamheten i Danmark säljs. Den beräknade köpeskillingen bedöms överstiga
både prognostiserat resultat och framtida kassaflöde, vilket gör affären ekonomisk
acceptabel. Försäljningen kan ske genom att antingen sälja tillgångarna eller
aktierna. Aktieförsäljning är en längre process, men mer skattemässigt fördelaktig.
Skellefteå Stadshus AB föreslås att tillstyrka en försäljning samt att överlämna
förslaget till kommunfullmäktige för beslut. Beslutet innebär att Skellefteå Kraft AB
får sälja verksamheten utifrån den process som är lämplig, dvs antingen sälja
aktierna eller tillgångarna med efterföljande likvidation av det danska aktiebolaget.
Yrkanden
Kommunstyrelsen föreslår att; försäljning av laddinfrastrukturen i Danmark enligt
Skellefteå Kraft AB:s förslag godkänns (beslutspunkt 1); förslaget överlämnas till
kommunfullmäktige för beslut (beslutspunkt 2).
Andreas Boman och Lorents Burman (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut, vilket också blir
kommunfullmäktiges beslut.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 207
Protokoll Skellefteå Stadshus 2026-05-21 § 750
Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret
Bilaga 3 Beslutsunderlag Avyttra laddinfrastruktur Danmark, Skellefteå Kraft AB
____________________________________________________________________
______________
Beslutet sänds till:
Skellefteå stadshus AB
Skellefteå kraft AB
47
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
48
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 174 Delårsrapport april 2026, Skellefteå kommun
beslutstyp: godkännandediarienr: skelleftea:KS:2026:317→ blev nyhet
§ 174 Dnr KS-2026-000317 040
Delårsrapport april 2026, Skellefteå kommun
Kommunfullmäktiges beslut
1. Delårsrapport april 2026, Skellefteå kommun, godkänns.
2. De nämnder som redovisar negativa årsprognoser för den skattefinansierade
verksamheten får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att nå en ekonomi i
balans.
3. Nämnden för support och lokalers prognostiserade underskott för
omstruktureringsåtgärder med cirka 32 miljoner kronor får skrivas av i kommunens
årsbokslut för år 2026.
4. Under rapportperioden har kommunen erhållit ett stöd från Energimyndigheten
för vindkraft med 8 022 339 kronor, dessa medel läggs till kommunens resultat.
Inlägg
Evelina Fahlesson (S), Andreas Löwenhöök (M), Maria Bernsson (C), Lorents
Burman (S) och Filip Palukka (V) yttrar sig.
Sammanfattning
Den inledande perioden av året visar på en svag ekonomisk utveckling för
kommunen i jämförelse med samma period föregående år. Kommunens kostnader
har ökat samtidigt som skatteintäkter och generella statsbidrag visar en lägre nivå
jämfört med föregående år. Detta till följd av det stora befolkningstappet 2025.
Sammantaget uppgår resultatet för perioden till drygt 160 miljoner kronor (mnkr).
Årsprognosen visar ett något sämre resultat i jämförelse med budget med cirka 110
mnkr. Individuellt är det Samhällsbyggnadsnämnden och Nämnden för support och
lokaler som förväntas redovisa ett lägre underskott för året i jämförelse med
budget. Detta till följd av utökade kostnader för vinterväghållning respektive
omstruktureringsåtgärder av kommunens fastigheter.
Även för Stadshuskoncernen förväntas ett lägre utfall i jämförelse med föregående
år och budget, främst till följd av lägre elpriser samt vakanser i bostadsbeståndet.
Sammantaget förväntas kommunkoncernen redovisa ett underskott för år 2026
med cirka 300 mnkr.
Vid utgången av första kvartalet 2026 uppgick Skellefteås folkmängd till 75 051,
vilket innebär en minskning med cirka 350 personer jämfört med årsskiftet.
Samtidigt har nya etableringar skapat förutsättningar för en gradvis återhämtning.
Under perioden har Lyten slutfört sitt förvärv av stora delar av Northvolts tillgångar
i Skellefteå samtidigt som företaget EdgeConneX offentliggjort sin etablering i
området.
Händelserna är strategiskt viktiga för kommunens fortsatta näringslivsutveckling
och bedöms på sikt kunna påverka både arbetsmarknad, investeringar och framtida
planeringsförutsättningar.
I SKR:s ekonomirapport som publicerade i maj står kommuner och regioner inför
stora utmaningar kommande år, till stor del drivet av den demografiska
utvecklingen. Efter en längre period av befolkningstillväxt präglas utvecklingen nu
av mycket låga födelsetal, fler äldre och en avstannad eller negativ
befolkningstillväxt i många delar av landet. Detta är en utveckling som delas av
Skellefteå kommun.
49
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Yrkanden
Kommunstyrelsen föreslår att; delårsrapport april 2026, Skellefteå kommun,
godkänns (beslutspunkt 1); de nämnder som redovisar negativa årsprognoser för
den skattefinansierade verksamheten får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder
för att nå en ekonomi i balans (beslutspunkt 2); nämnden för support och lokalers
prognostiserade underskott för omstruktureringsåtgärder med cirka 32 miljoner
kronor får skrivas av i kommunens årsbokslut för år 2026 (beslutspunkt 3); under
rapportperioden har kommunen erhållit ett stöd från Energimyndigheten för
vindkraft med 8 022 339 kronor, dessa medel läggs till kommunens resultat
(beslutspunkt 4).
Evelina Fahlesson (S), Lorents Burman (S) och Filip Palukka (V) yrkar bifall till
kommunstyrelsens förslag.
Beslutsgång
Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut, vilket också blir
kommunfullmäktiges beslut.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 209
Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret
Bilaga Delårsrapport april 2026 Skellefteå kommun
Bilaga Delårsrapport april 2026 kommunstyrelsen
Bilaga Delårsrapport april 2026 kulturnämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 fritidsnämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 socialnämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 personalnämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 nämnden för support och lokaler
Bilaga Delårsrapport april 2026 gemensam nämn för drift av personalsystem
Bilaga Delårsrapport april 2026 gemensam måltidsnämnd
Bilaga Delårsrapport april 2026 valnämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 för- och grundskolenämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 gymnasienämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 bygg- och miljönämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 överförmyndarnämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 konsumentnämnden
Bilaga Delårsrapport april 2026 samhällsbyggnadsnämnden
____________________________________________________________________
______________
Beslutet sänds till:
Kommunledningskontoret, Finans och juridik
Samhällsbyggnadsnämnden
Nämnden för support och lokaler
Bygg- och miljönämnden
50
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 175 Delårsrapport april 2026, Skellefteå Stadshus AB
beslutstyp: godkännandediarienr: skelleftea:KS:2026:322→ blev nyhet
§ 175 Dnr KS-2026-000322 042
Delårsrapport april 2026, Skellefteå Stadshus AB
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunfullmäktige godkänner Delårsrapport april 2026, Skellefteå Stadshus AB
Sammanfattning
Under perioden har koncernen påverkats av förändringar i omvärlden och den
fortsatta negativa befolkningsutvecklingen i Skellefteå. Sammantaget
prognostiseras därmed årets resultat att understiga det budgeterade resultatet.
Bedömningen är ett fortsatt volatilt energipris, fler vakanta bostäder och ett fortsatt
begränsat resande inom flyg- samt kollektivtrafiken. Lytens övertagande av
Northvolts batteriproduktion, tillsammans med etableringen av ett AI-datacenter,
beräknas dock på sikt bidra till fler arbetstillfällen, vilket i sin tur kan leda till en
befolkningstillväxt.
Det osäkra omvärldsläget är en tydlig drivkraft för alla branscher och det är fortsatt
ett starkt fokus på försvar, beredskap och resiliens inom både EU och Sverige.
Samtidigt pågår det fortsatta industriella investeringar i norra Sverige, vilket stärker
framtidstron och bidrar till industriell aktivitet i regionen.
Stadshuskoncernen arbetar för fortsatta satsningar på hållbara investeringar, men
med en anpassning utifrån nuläget. Det innebär att de planerade investeringarna
inom energiverksamheten, bostadsförsörjningen och kollektivtrafiken fortsätter,
men på lägre nivåer jämfört med budget.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut 2026-06-02 § 02 § 210
Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret
Protokoll Skellefteå Stadshus 2026-05-21 §749
Bilaga 1 Skellefteå Stadshus delårsrapport april 2026
Bilaga 1a Skellefteå Kraft koncern delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1b Skelleftebostäder koncern delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1c Skellefteå Industrihus koncern delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1d Skellefteå buss AB delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1e Skellefteå City Airport AB delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1f Skellefteå Science City AB delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1g Skellefteå Kulturhus AB delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1h Västerbottensteatern AB delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1i Skellefteå museum AB delårsrapport 2026-04-30
Bilaga 1j Visit Skellefteå AB delårsrapport 2026-04-30
____________________________________________________________________
______________
Beslutet sänds till:
Samtliga bolag
Kommunledningskontoret, finans och juridik
51
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 176 Avsägelse från Stina Kerstin Hillevi Engström (L) av
diarienr: skelleftea:KS:2026:351
§ 176 Dnr KS-2026-000351 102
Avsägelse från Stina Kerstin Hillevi Engström (L) av
uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Stina Engström (L) befrias från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktig och
kommunfullmäktige anhåller hos Länsstyrelsen i Västerbottens län om ny
sammanräkning för att utse ny ersättare i kommunfullmäktige.
Beslutsunderlag
Avsägelse från Stina Kerstin Hillevi Engström (L)
____________________________________________________________________
__
Beslutet sänds till:
Stina Engström
Länsstyrelsen Västerbotten
Förvaltningen support och lokaler, ansvarig för Troman
52
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 177 Avsägelse från Shervin Ahmadzadeh Bijarbaneh (S)
diarienr: skelleftea:KS:2026:264
§ 177 Dnr KS-2026-000264 102
Avsägelse från Shervin Ahmadzadeh Bijarbaneh (S)
av uppdrag som ersättare i för- och
grundskolenämnden och eventuellt fyllnadsval.
Kommunfullmäktiges beslut
Shervin Bijarbaneh (S) befrias från uppdraget som ersättare i för- och
grundskolenämnden och fyllnadsval förrättas vid ett senare tillfälle.
Beslutsunderlag
Avsägelse från Shervin Bijarbaneh (S)
____________________________________________________________________
___
Beslutet sänds till:
Shervin Bijarbaneh
Förvaltningen support och lokaler, ansvarig för Troman
Förvaltningen support och lokaler, lönecenter förtroendevalda
Förvaltningen support och lokaler, helpdesk
För- och grundskolenämnden
53
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 178 Avsägelse från Andreas Jonsson (S) av uppdrag som
diarienr: skelleftea:KS:2026:318
§ 178 Dnr KS-2026-000318 102
Avsägelse från Andreas Jonsson (S) av uppdrag som
ledamot i kulturnämnden och eventuellt fyllnadsval.
Kommunfullmäktiges beslut
Andreas Jonsson (S) befrias från uppdraget som ledamot i kulturnämnden och
fyllnadsval förrättas vid ett senare tillfälle.
Beslutsunderlag
Avsägelse från Andreas Jonsson (S)
____________________________________________________________________
______
Beslutet sänds till:
Andreas Jonsson
Kulturnämnden
Förvaltningen support och lokaler, ansvarig för Troman
Förvaltningen support och lokaler, helpdesk
Förvaltningen support och lokaler, lönecenter förtroendevalda
54
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 179 Avsägelse från Tanja Hyving (L) av uppdraget som
diarienr: skelleftea:KS:2026:384
§ 179 Dnr KS-2026-000384 102
Avsägelse från Tanja Hyving (L) av uppdraget som
ledamot i personalnämnden och eventuellt
fyllnadsval
Kommunfullmäktiges beslut
Tanja Hyving (L) befrias från uppdraget som ledamot i personalnämnden och till ny
ledamot utses Torbjörn Öhberg (L).
Beslutsunderlag
Avsägelse från Tanja Hyving (L)
____________________________________________________________________
________
Beslutet sänds till:
Tanja Hyving
Torbjörn Öhberg
Förvaltningen support och lokaler, helpdesk
Förvaltningen support och lokaler, lönecenter förtroendevalda
Förvaltningen support och lokaler, ansvarig för Troman
Personalnämnden
55
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 180 Avsägelse från Tanja Hyving (L) av uppdraget som
diarienr: skelleftea:KS:2026:385
§ 180 Dnr KS-2026-000385 102
Avsägelse från Tanja Hyving (L) av uppdraget som
ledamot i jämlikhetsberedningen och eventuellt
fyllnadsval
Kommunfullmäktiges beslut
Tanja Hyving (L) befrias från uppdraget som ledamot i jämlikhetsberedningen och
till ny ledamot utses Torbjörn Öhberg (L).
Beslutsunderlag
Avsägelse från Tanja Hyving (L)
____________________________________________________________________
________
Beslutet sänds till:
Tanja Hyving
Torbjörn Öhberg
Förvaltningen support och lokaler, helpdesk
Förvaltningen support och lokaler, lönecenter förtroendevalda
Förvaltningen support och lokaler, ansvarig för Troman
Jämlikhetsberedningen
56
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 181 Fyllnadsval av ersättare efter Ingela Olofsson (S) i
diarienr: skelleftea:KS:2026:373
§ 181 Dnr KS-2026-000373 102
Fyllnadsval av ersättare efter Ingela Olofsson (S) i
samhällsbyggnadsnämnden
Kommunfullmäktiges beslut
1. Björn Lundström (S) utses till ledamot i samhällsbyggnadsnämnden efter avliden
ledamot Ingela Olofsson.
2. Anne-Susan Nakonz (S) utses till ersättare i samhällsbyggnadsnämnden efter
Björn Lundström (S).
Beslutsunderlag
____________________________________________________________________
______
Beslutet sänds till:
Björn Lundström
Anne-Susan Nakonz
Förvaltningen support och lokaler, lönecenter förtroendevalda
Förvaltningen support och lokaler, helpdesk
Förvaltningen support och lokaler, ansvarig för Troman
Samhällsbyggnadsnämnden
57
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 182 Anmälan av delegationsbeslut till
diarienr: skelleftea:KS:2026:321, skelleftea:KS:2026:362
§ 182 Dnr KS-2026-000362 101
Anmälan av delegationsbeslut till
kommunfullmäktiges sammanträde 2026-06-17
Kommunfullmäktiges beslut
Informationen noteras.
Sammanfattning
Dnr KS 2026-321
Protokollsutdrag bygg- och miljönämnden2026-05-21 § 102
____________________________________________________________________
_________
58
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 183 Delgivningar till kommunfullmäktiges sammanträde
diarienr: skelleftea:KS:2026:336→ blev nyhet
§ 183 Dnr KS-2026-000336 101
Delgivningar till kommunfullmäktiges sammanträde
Kommunfullmäktiges beslut
Informationen noteras.
Sammanfattning
KS 2026-389
Information från Skatteverket angående TH1NG AB
KS 2026-328
Motion om politisk närvaro i skolan
KS 2026-289
Besked om att motionär återkallat motion
KS 2026-374
Protokollsutdrag Socialnämnden 2026-05-28 § 126
KS 2026-327
Motion om samordnat stöd för elever med NPF i Skellefteå.
KS 2026-350
Motion om att erbjuda HLR-utbildning i byar och samhällen utanför stadskärnan
KS 2026-347
Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommun
2025
Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser
Protokollsutdrag Gymnasienämnden 2026-05-21 § 68
KS 2026-342
Protokollsutdrag För- och grundskolenämnden 2026-05-20 § 67
KS 2026-196
Beslut om efterträdarval(4396-2026-2), ny ersättare för ledamot i
kommunfullmäktige.
____________________________________________________________________
___
59
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 184 Avsägelse från Linus Brandt (M) av uppdrag som
diarienr: skelleftea:KS:2026:396
§ 184 Dnr KS-2026-000396 102
Avsägelse från Linus Brandt (M) av uppdrag som
ersättare i kommunstyrelsen och eventuellt
fyllnadsval.
Kommunfullmäktiges beslut
Linus Brandt (M) befrias från uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen och till ny
ersättare utses Elias Fhärm (M).
Beslutsunderlag
Avsägelse från Linus Brandt (M)
____________________________________________________________________
________
Beslutet sänds till:
Linus Brandt
Elias Fhärm
Förvaltningen support och lokaler, helpdesk
Förvaltningen support och lokaler, lönecenter förtroendevalda
Förvaltningen support och lokaler, ansvarig för Troman
Kommunstyrelsen
60
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 185 Avsägelse från Therese Uddeholt (M) av uppdraget
diarienr: skelleftea:KS:2026:395
§ 185 Dnr KS-2026-000395 102
Avsägelse från Therese Uddeholt (M) av uppdraget
som ledamot i Visit Skellefteå AB och eventuellt
fyllnadsval.
Kommunfullmäktiges beslut
Therese Uddeholt (M) befrias från uppdraget som ledamot i Visit Skellefteå och till
ny ledamot utses Anna Ådell (M).
Beslutsunderlag
Avsägelse från Therese Uddeholt (M)
____________________________________________________________________
_____
Beslutet sänds till:
Therese Uddeholt
Anna Ådell
Visit Skellefteå
Förvaltningen support och lokaler, ansvarig för Troman
Förvaltningen support och lokaler, lönecenter förtroendevalda
61
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 186 Enkel fråga om granskningen av Karlgårdsbron
diarienr: skelleftea:KS:2026:391→ blev nyhet
§ 186 Dnr KS-2026-000391 101
Enkel fråga om granskningen av Karlgårdsbron
mörkas, ställd till kommunstyrelsens ordförande, av
Andreas Löwenhöök (M)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Andreas Löwenhöök (M) och Lorents Burman (S) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) har ställt följande fråga till
kommunstyrelsens ordförande:
"Kommunfullmäktige beslutade, efter initiativ från Alliansen, att en extern
oberoende granskning ska genomföras av utvärderingsprocessen i samband med
upphandlingen av entreprenör för Karlgårdsbron.
SVT Nyheter Västerbotten har rapporterat att uppdraget till utredaren beställts
muntligt, att dokumentation av uppdraget saknas samt att kommunala företrädare
deltagit i möten kring rapportutkast. Forskare har i inslaget riktat kritik mot
hanteringen och beskrivit delar av processen som demokratiskt tvivelaktig.
Mot denna bakgrund vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman
(S):
Finns det någon omständighet i kommunens hantering av den externa
granskningen som kan ge allmänheten anledning att misstänka att kommunen
påverkat, styrt eller begränsat granskningen?"
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar:
"Det enkla och snabba svaret på frågan är förstås nej.
Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att utreda
utvärderingsprocessen. Att utreda utvärderingsprocessen innebär att man granskar
vad som har skett efter det att anbuden har kommit in till kommunen och den
process som slutligen ledde fram till valet av leverantör. Den pågående utredningen
har således följt den demokratiska ordningen, dvs. vad som har beslutats i
kommunfullmäktige och som sedan ska verkställas.
Utredningen handlar således inte om det utredningsförslag som ni från alliansen
yrkade på skulle genomföras. Ni önskade en betydligt mer omfattande utredning än
vad som slutligen beslutades i kommunfullmäktige. Som du också tidigare har fått
information om Andreas så håller kommunfullmäktiges beslut nu på att verkställas
genom att uppdraget har lämnats över till en oberoende advokatbyrå som har god
kompetens inom området LOU (Lagen om offentlig upphandling).
Det politiska uppdraget från KF har alltså i sin helhet, och det utan några som helst
tillägg eller avdrag, gått vidare till den externa utredaren, vilket är väl
dokumenterat genom att advokatbyrån skriftligt upprättat och bekräftat uppdraget,
vilket också delgivits kommunen.
62
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Det bekräftade uppdraget från advokatbyrån motsvarar beslutet i
kommunfullmäktige.
Kommunledningskontoret har inte heller krävt av utredaren att ange några exakta
timmar för uppdraget, då förvaltningen har varit extra noga med att utredaren ska
kunna lägga ner den tid som krävs för att kunna genomföra utredningen på ett
tillförlitligt och oberoende sätt.
I den artikel som du hänvisar till talas det bland annat om ett digitalt möte med
tjänstepersonsorganisationen, vilket är ett sedvanligt förfaringssätt vid en
utredning, då utredaren behöver information och utredningsmaterial som behöver
lämnas ut av kommunen.
Det handlar om allt ifrån förfrågningsunderlag, inkomna anbud,
utvärderingsdokumentation, m.m.
Då detta är diarieförda dokument så har ej heller kommunledningskontoret behövt
faktagranska eller kvalitetssäkra den utlämnade informationen utan den har
överlämnats direkt till utredaren. De möten som har genomförts har handlat om att
säkerställa att utredaren har erhållit den nödvändiga informationen för sin
utredning samt dialog om tidplaner för färdigställande.
Utöver detta har utredaren själv bjudit in kommunen för vissa faktagranskningar,
vilket är praxis vid den här typen av utredningar. Rapporten kommer att kunna
presenteras för kommunstyrelsen efter sommaren. Då får kommunstyrelsen också
ytterligare en möjlighet att säkerställa att utredaren verkligen har utrett det som
det politiska uppdraget handlade om, dvs. att genomföra en oberoende utredning
av utvärderingsprocessen i samband med upphandling av entreprenör för
Karlgårdsbron.
Slutligen vill jag återigen understryka att det inte finns någon omständighet som
kan ge allmänheten anledning att misstänka att kommunen har påverkat, styrt eller
begränsat utredningen.
Tvärtom var avgränsningen och inramningen av utredningen exakt det som
beslutades i demokratisk ordning, dvs i kommunfullmäktige. Bedömningen var att
uppdraget kunde överlämnas muntligen, då kommunfullmäktigeuppdraget hade
kungjorts.
Uppdraget bekräftades också skriftligen av uppdragstagaren."
Beslutsunderlag
Enkel fråga från Andreas Löwenhöök (M)
Svar på enkel fråga
63
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 187 Interpellation om bastu- och konstprojekt på
diarienr: skelleftea:KS:2026:356→ blev nyhet
§ 187 Dnr KS-2026-000356 109
Interpellation om bastu- och konstprojekt på
Scharinsområdet, ställd till kommunstyrelsens
ordförande, av Per Boström (KD)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Emma Mattsson (KD), Lorents Burman (S), Petter Ershag (KD), Martin Hedqvist (S),
Christina Soldan (L), Daniel Sjögren (S), Markku Abrahamsson (SD), Linnea Öhman
(MP) och Andreas Löwenhöök (M) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Per Boström (KD) har ställt följande interpellation till
kommunstyrelsens ordförande:
"Kristdemokraterna har sedan förslaget först presenterades röstat nej till och
motsatt sig projektet Wasteland på Scharinstomten. Skälen har varit flera. Dels har
underlagen och projekteringen varit mycket bristfälliga. Dels har projektet inneburit
betydande kostnader, samtidigt som alternativa förslag för området aldrig
presenterats eller prövats på ett seriöst sätt.
Redan från början har vi också påtalat att det saknats en tydlig och långsiktig plan
för driften av anläggningen. Det gäller såväl bokning och uthyrning som städning,
underhåll, tillsyn och bevakning. När frågor ställts kring detta har svaren i princip
varit att ”någon ideell förening får väl sköta det”.
Vi menar att det är ett oansvarigt sätt att hantera ett projekt och en anläggning där
investeringen uppgår till mellan 10 och 20 miljoner kronor. Att fatta beslut om en
omfattande satsning utan att ha säkerställt vem som ska bära det långsiktiga
ansvaret för drift och ekonomi borde inte vara acceptabelt.
Vi har även riktat kritik mot lokaliseringen och utformningen av området. Valet att
behålla stora delar av vegetation och sly riskerar att skapa otrygghet och öka risken
för skadegörelse, vilket i sin tur ökar behovet av bevakning och rondering. Under
den närmaste tiden kommer området att bevakas av väktare, men det väcker
frågan om detta är tänkt som en långsiktig lösning – och vilka kostnader det i så
fall innebär för kommunen.
Ett av de främsta argumenten för placeringen av framförallt bastuanläggningen har
varit närheten till älven, vattenkontakt och möjligheten till bad. I de presentationer
som visats har både bryggor och badstegar funnits med som en central del av
upplevelsen och syftet med platsen.
Nu kommer dock uppgifter om att bryggor, badstegar och badmöjligheter uteblir,
eftersom det avråds från bad i området på grund av hälsofarliga bottenmassor och
föroreningar i vattnet. Därmed riskerar stora delar av det som använts som
argument för satsningen att gå förlorade.
Vi menar att en ordentlig planering och projektering borde ha identifierat dessa
problem innan beslut fattades. Istället står kommunen nu med ett projekt där
viktiga delar av funktion och användningsområde riskerar att utebli.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor:
64
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
1. Vilka årliga driftskostnader beräknas anläggningen medföra för kommunen?
2. Vem bär det långsiktiga ansvaret för drift, bokning, städning, underhåll och
tillsyn av anläggningen efter att Society Expo 2026 avslutats?
3. Varför presenterades badmöjligheter och vattennära upplevelser som centrala
delar av projektet innan dessa frågor var klarlagda?
4. Har projektets innehåll eller funktion förändrats jämfört med det ursprungliga
presentations- och beslutsunderlaget, och i så fall på vilket sätt?
5. Kommer kommunstyrelsen att genomföra någon utvärdering av hur projektering,
beslutsunderlag och riskbedömningar hanterats i detta projekt?"
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar:
"Wasteland och Scharinsområdet är ett projekt som kommunen tar på stort allvar,
och det är rimligt att ställa frågor om drift, ansvar och hur projektet förhåller sig till
det ursprungliga beslutsunderlaget.
1. Driftskostnadens storlek beror direkt på i vilken omfattning parken är öppen och
bemannad.
Under 2026 testar vi en modell med öppettider onsdagskväll, fredagskväll samt
lördag och söndag.
Det ger oss ett konkret underlag för att bedöma vad olika ambitionsnivåer faktiskt
kostar i praktiken, vilket är ett mer robust beslutsunderlag än att uppskatta
kostnaden i förväg utan erfarenhet från platsen.
Driften av Wasteland under Society Expo 2026 och resten av 2026 är budgeterad
inom ramen för projektet Wasteland Re:search Re:Activate Scharins, som beviljats
stöd från Region Västerbotten med 1,2 miljoner kronor.
Kostnaderna för 2026 omfattar flera poster. För mark, väg och park beräknas
kostnaden till 180 tkr och inkluderar vinter- och sommarunderhåll samt parkskötsel.
Teknisk drift uppgår till 133 000 kronor (kr) och avser kostnader för avfall,
belysning, el och VA. Tillfälliga anläggningar beräknas kosta 72 000 kr och avser
hyra av omklädningsrum inklusive toalett och dusch, tillgänglighetsanpassning samt
ytor för kontor och kök.
Vidare uppgår kostnaderna för säkerhet och tillsyn till 133 000 kr, vilket omfattar
säkerhetsåtgärder, rondering, bevakning samt en post för oförutsedda utgifter.
Platsvärdskap och verksamhetsdrift beräknas till 225 000 kr och avser föreningsdrift
under kvällar och helger inom ramen för IOP genom Clemensnäs HC och IF.
Bidraget till föreningarna inom ramen för IOP omfattar inte enbart platsvärdskap
och öppethållande, utan även ett aktivt arbete med att aktivera platsen, att skapa
och samordna aktiviteter som bjuder in fler människor att använda området.
Den totala kostnaden för dessa poster uppgår därmed till 743 000 kr.
Kommunledningskontoret gavs i uppdrag att presentera driftkonsekvenserna från
2027. Den redovisningen planeras presenteras under oktober eftersom
driftsmodellen inte kan fastställas förrän projektet och platsen tagit form. Det
underlaget byggs nu upp genom projektet Re:Activate Scharins.
Projektet är utformat som en övergångsfas — en brygga mellan den initiala
investeringen och en varaktig organisationsform. Det är ett medvetet och
ansvarsfullt sätt att hantera en fråga som är komplex och kräver samverkan med
65
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
aktörer utanför kommunens linjeorganisation. Framtida möjliga driftsformer för
området inkluderar idéburet offentligt partnerskap, IOP, och tjänstekoncession.
2. Kommunen bär ett delat och gemensamt ansvar för parken fördelat mellan
Kommunledningskontoret, Kultur- och fritidskontoret, Support och lokaler samt
Samhällsbyggnad. En av uppgifterna för projektet Re:Activate Scharins är just att
utröna var huvudansvaret långsiktigt ska ligga, något som kräver erfarenhet från
hur platsen faktiskt används och vilka behov som uppstår.
Projektet Re:Activate Scharins syftar just till att besvara den frågan i praktiken, inte
bara på papper. Modellen som testas är idéburet offentligt partnerskap, IOP, där en
eller flera föreningar tar ansvar för platsvärdskap och öppethållande kvällstid och
helger.
Inspiration hämtas från Jubileumsparken i Göteborg, där Passalen och andra
organisationer framgångsrikt samskapat en inkluderande mötesplats under liknande
förutsättningar. Att inte låsa fast ansvaret i en enskild kommunal förvaltning från
dag ett är inte en brist i planeringen.
Det är en erkänd och beprövad princip för den här typen av platsutveckling – att
ansvarsstrukturer behöver växa fram i dialog med de aktörer som faktiskt ska bära
dem. Kommunen är tydlig med sin roll: att möjliggöra och finansiera
övergångsfasen, inte att ensam driva platsen på lång sikt.
Under Society Expo 2026 har kommunen tagit emot ett stort antal förslag och
förfrågningar från föreningar, organisationer och enskilda som vill genomföra
aktiviteter på platsen eller bidra till hur området kan utvecklas vidare.
Det är ett tydligt tecken på att Scharinsområdet redan väcker engagemang och att
förutsättningarna för en levande och använd plats är goda.
3. Närheten till älven är och förblir en central kvalitet för platsen, och den
ambitionen kvarstår.
Det är viktigt att sätta frågan om bad och bryggor i rätt sammanhang. Kommunens
miljöavdelning i samråd med länsstyrelsen har beslutat att bryggor inte kan tillåtas
inom området.
Detta har inte med strandskydd att göra utan beror på att gällande detaljplan anger
att vattenområdet närmast stranden ”…skall utgöra vattenområde som icke får
utbyggas eller överbyggas.”
Bryggor kan inte ses som en mindre avvikelse från detaljplanen. Frågan har ännu
inte prövats formellt. Kommunen valde att inte driva frågan vidare i ett första
skede. Det är ett ansvarsfullt förhållningssätt, inte en projekteringsmiss.
Vattnet i sig är inget problem men eftersom vi inte kan ha bryggor (i ett första
skede) så måste man gå för att ta sig ner i vattnet.
Vi har därför avropat Ramboll för att ta prover på bottensedimentet i Ursviksfjärden
i februari 2026. Undersökningen visade på förhöjda halter av PAH, PCB och dioxiner
i sedimenten.
För att vi som kommun ska kunna säkerställa att man kan bada dagligen, behöver
ett antal åtgärder utvärderas och genomföras. Ramboll rekommenderar att bad
undviks tills riskreducerande åtgärder har utvärderats och genomförts. Det handlar
alltså specifikt om kontakt med bottensedimentet, inte om vattenkvaliteten i sig.
Den har provtagits efter saneringen och utgjorde då inget problem. Det rör sig
alltså inte om ett permanent stopp utan om en etappordning, vilket är det logiska
66
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
förhållningssättet när man återtar en plats som industrin lämnat efter sig med
föroreningar.
Det är riktigt att den ursprungliga projektbeskrivningen angav brygga som en del
av anläggningen. När förutsättningarna klarlagts — dels genom länsstyrelsens råd,
dels genom att gällande detaljplan reglerar området som vattenområde som inte
får överbyggas — har kommunen valt att inte driva frågan vidare i ett första skede.
Att en plats med industrihistoria som Scharinsområdet kommer att kräva stegvisa
åtgärder för att fullt ut kunna erbjuda vattenkontakt är varken förvånande eller ett
tecken på dålig planering.
Det är tvärtom en del av berättelsen om vad det innebär att återta och omvandla
mark som under decennier bär på industrins avtryck.
Dörren till bad och bryggor är inte stängd, den är tidsatt.
4. Projektet har, som alla projekt av den här karaktären, anpassats under vägen.
Vad som ursprungligen skissades i genomförandeutredningen från 2024 var ett
brett spektrum av möjliga ambitionsnivåer, från ett enskilt konstverk till en fullskalig
park.
Det beslutade projektet motsvarar en av dessa nivåer. De justeringar som gjorts
längs vägen handlar om att anpassa till vad tillstånd, markförhållanden och tidplan
faktiskt medger, och det är precis vad en professionell projektering innebär.
Ett exempel på en sådan anpassning är att de planerade klätter- och
grillskulpturerna inom Carbon Capture Garden ersatts med en lekotop framtagen i
samarbete med Luleå tekniska universitet inom ramen för projektet om
inkluderande design och en grillplats från Bottenvikens Skärgård.
Det har dessutom tillkommit ett utsiktstorn i samarbete med akademi och näringsliv
och en boulebana i samarbete med PRO Klemensnäs och en gagabollrink från
näringslivet. Dessutom har ett till permanent konstverk tillkommit.
Detta är inom ramen för vad projektorganisationen hanterar.
Alternativet – att hålla fast vid varje detalj i ett tidigt presentationsmaterial utan
hänsyn till vad verkligheten visar – vore inte ansvarstagande.
5. Projektet Re:Activate Scharins innehåller ett explicit arbetspaket för lärande,
dokumentation och utvärdering.
Det är inte enbart ett krav från finansiären utan också ett uttryck för hur
kommunen vill arbeta med komplexa platsutvecklingsfrågor. Erfarenheter och
lärdomar ska sammanställas och ligga till grund för hur liknande projekt hanteras
framöver.
Jag vill också lyfta en bredare bild. Scharinsområdet är inte enbart ett kulturprojekt
– det är en långsiktig markstrategi. Den investering som gjorts i Wasteland och
Skellefteå Climate Action Park syftar till att uppvärdera ett område som på sikt ska
bebyggas med bostäder och bli en ny stadsdel.
I uppstarten av platsen har ett samarbete med Luleå tekniska universitet varit en
viktig del. Projektet har handlat om inkluderande design, att från början tänka in
alla människor när man skapar en plats, oavsett ålder, förmåga eller bakgrund, inte
som ett tillägg efteråt utan som en grundtanke. Lekotopen och boulebanan är två
konkreta resultat av det arbetet.
67
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Erfarenheter från liknande omvandlingar internationellt pekar på att konst, kultur
och aktivering av förorenad industrimark kan vara ett effektivt sätt att förändra
bilden av ett område och höja markvärdet inför exploatering."
____________________________________________________________________
______
68
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 188 Interpellation om Skellefteå flygplats, ställd till
diarienr: skelleftea:KS:2026:332→ blev nyhet
§ 188 Dnr KS-2026-000332 537
Interpellation om Skellefteå flygplats, ställd till
kommunstyrelsens ordförande, av Pär Sehlstedt
(SD)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Pär Sehlstedt (SD), Lorents Burman (S), Jens Wennberg (L), Andreas Löwenhöök
(M) och Daniel Ådin (S) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Pär Sehlstedt (SD) har ställt följande interpellation
till kommunstyrelsens ordförande:
"För en kommun med Skellefteås geografiska läge innebär goda flygförbindelser att
avstånd krymper, investeringar möjliggörs och arbetsmarknaden vidgas. Detta
gäller både privat och offentlig sektor samt besöksnäring. Flygplatsen spelar en
avgörande roll som strategisk nod för tillgänglighet, kompetensförsörjning och
regional konkurrenskraft. Den utgör en förutsättning för att företag ska etablera sig
och växa i vår stad. I dessa geopolitiskt osäkra tider kan den givetvis också ha en
funktion i vår militära beredskap.
Mot denna bakgrund väcker det frågor kring kommunens långsiktiga ambitioner och
prioriteringar rörande flygplatsens utveckling. Trots dess uppenbara strategiska
betydelse framstår de hittillsvarande kommunala satsningarna som begränsade och
otillräckliga i relation till de behov och möjligheter som finns. I en tid då andra
regioner aktivt investerar i sin tillgänglighet riskerar Skellefteå att halka efter om
inte motsvarande kraftsamling sker lokalt.
Mina frågor är följande:
1. Hur ser kommunstyrelsens ordförande på Skellefteå Airports strategiska
betydelse för kommunens fortsatta tillväxt och konkurrenskraft?
2. Hur motiverar kommunen sin nivå på satsningar i relation till flygplatsens
betydelse för näringsliv och kompetensförsörjning?
3. Vilka konkreta investeringar och utvecklingsinsatser planerar kommunen för att
stärka flygplatsens roll på lång sikt?
4. Planeras det för fler avgångar och att ta in fler aktörer?"
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar:
"1. Skellefteå Airport är av mycket stor strategisk betydelse för Skellefteå kommun
och övriga kringliggande kommuner. Flyget innebär att våra privatpersoner och
företag får tillgänglighet till och från omvärlden vilket är avgörande för vår
kommuns attraktivitet och tillväxt. Skellefteå kommun övertog ägarskapet av
Skellefteå Airport 2010, då hade flygplatsen 205 000 årsresenärer, ett inrikes
flygbolag samt några få charterdestinationer. Idag är Skellefteå Airport Sveriges
sjunde största flygplats med 312 000 årsresenärer, två inrikes flygbolag, en reguljär
utrikeslinje samt ett brett charterutbud. Skellefteå Airport är även en av de
flygplatser i landet som återhämtat sig bäst efter coronapandemin. Dessutom är
69
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
Skellefteå Airport ledande och drivande inom flygbranschens omställning till
fossilfrihet. Allt detta har inte skett av en slump, utan genom ett aktivt och
strategiskt utvecklingsarbete av både ägare och flygplatsbolag.
2. Vi kan vara överens om att det behöver göras mer, men det arbetas också
väldigt aktivt inom flera områden. Flygplatsen har utvecklat och driver Skellefteå
Droneport vilket är unikt i ett europeiskt perspektiv.
Flygplatsen har byggt upp en laddinfrastruktur för elflygplan vilket innebär att vi nu
har en flygskola med hållbarhetsinriktning och många nationella och internationella
elever. Flygplatsen och kommunen arbetar med den så kallade Skellefteåtriangeln
vilket i framtiden kan bli ett unikt logistiskt center där samtliga trafikslag
tillsammans skapar en oöverträffad intermodalitetslösning.
Flygplatsen arbetar även med utformning av en ny terminal för att klara den nivå
av passagerare och gods som vår kommun behöver i framtiden och som också blir
en viktig del i ett logistiskt center.
3. Kommunen arbetar tillsammans med flygplatsen med bland annat
Skellefteåtriangeln och en ny terminalbyggnad. Det vi väntar på nu är en nationellt
strategiskt viktig utredning som Regeringen har tillsatt.
Denna flygplatsutredning ska se över statens roll som ägare och förvaltare av
flygplatser, utreda och utvärdera det nationella basutbudet samt att ta hänsyn till
totalförsvarets framtida behov av flygplatsinfrastruktur. Utredning ska presenteras
den 30 september och givetvis är dess utfall av stor betydelse för Skellefteå
kommun, våra grannkommuner och Skellefteå flygplats.
4. Sverige har mellan 2019 och 2025 tappat nästan fem miljoner avresande
flygresenärer och endast åtta av 39 flygplatser med kommersiell flygtrafik hade
2025 fler resenärer än man hade 2019. Skellefteå Airport hade mellan 2019 och
2025 en positiv tillväxt på nästan 13 000 avresande resenärer vilket är bäst i landet.
Tyvärr har det minskade flygresandet inneburit att konkurrensen försämrats
nationellt. Skellefteå Airport arbetar dock hårt med uppdraget att locka fler aktörer
till flygplatsen vilket då skulle förbättra både tillgänglighet och prisnivå.
Idag är Skellefteå Airport en av endast fyra flygplatser i landet där både SAS och
Norwegian finns etablerade och det pågår ständigt ett arbete för en utökad
flygtrafik. Dessutom är Skellefteå en av få flygplatser som även tillhandahåller en
direkt utrikesförbindelse. Att få in nya flygbolag är oerhört svårt men flygplatsen är
mycket aktiv och tack vare ett proaktivt arbete tillsammans med kommunens
tillväxtarbete så är jag övertygad om att det kommer fler flyglinjer och fler
avgångar till Skellefteå Airport."
____________________________________________________________________
_____
70
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 189 Interpellation om hårdare krav för
diarienr: skelleftea:KS:2026:352→ blev nyhet
§ 189 Dnr KS-2026-000352 139
Interpellation om hårdare krav för
arbetskraftsinvandrare, ställd till kommunstyrelsens
ordförande, av Carina Sundbom (C)
Kommunfullmäktiges beslut
Behandlingen av ärendet är avslutad.
Inlägg
Carina Sundbom (C), Lorents Burman (S), Nils E Vesterberg (M), Elisabeth
Westerlund (S) och Kornelia Paulander (C) yttrar sig.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har lämnat följande
interpellation:
"Sverige och Skellefteå är i stort behov av fler arbetande personer inom det
offentliga och inom det privata näringslivet. Kompetensbristen ligger som en våt filt
över norra Sverige och hämmar tillväxten och hotar välfärden. Svenskt Näringsliv
menar att kompetensbristen är alarmerande. Sveriges Kommuner och Regioner
beskriver den som en tickande bomb.
Tidöregeringens beslut att skärpa försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare
utanför EU kommer göra det ännu svårare för företagen, kommunen och regionen
att finna och anställa medarbetare. Detta hindrar företagen från att växa i den takt
de önskar och det sätter ytterligare press på redan hårt ansatta verksamheter inom
det offentliga, även om det finns undantag för vissa yrkesgrupper.
Lönekravet som börjar gälla den 1 juni 2026 kräver att personer tjänar minst 33
390 kronor i månaden för att få arbetstillstånd i Sverige. Konsekvenserna är att
människor som sedan en längre tid bott i Sverige, talar svenska och har anställning
blir av med sina jobb och tvingas till en oviss framtid utanför Sverige.
Dessa höga krav på lönen för arbetskraftsinvandrare blir en hämsko för
kompetensförsörjningen, både för de kommunala verksamheterna som för det
privata näringslivet. Eftersom behovet av arbetskraft är större än nuvarande antal
arbetsför befolkning behövs arbetskraft som kommer till Sverige och Skellefteå från
hela världen. Men med ett alltför högt lönekrav försvåras rekrytering och
arbetsmarknadens utmaningar kommer att öka rejält.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:
1. Finns det någon uppskattning om hur många personer som berörs av lönekravet
33 390 kr inom Skellefteå kommuns verksamheter?
2. Finns det någon uppskattning om hur många personer som berörs av lönekravet
33 390 kr i det privata näringslivet och i de gröna näringarna* i Skellefteå?"
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar:
” 1. Nej, Arbetsgivaren Skellefteå kommun har ingen uppskattning av hur många
personer som direkt berörs av lönekravet för arbetstillstånd.
Skellefteå kommun som arbetsgivare är skyldig att kontrollera att medarbetare har
rätt att arbeta i Sverige. Detta görs vid anställning och återkommande under
71
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
anställningen enligt fastställd rutin. Vid kontroll kontaktar ansvarig chef
Migrationsverket och får besked om personen har rätt att arbeta i Sverige eller inte.
Arbetsgivaren får däremot inte information om på vilken grund personen har denna
rätt.
Om svaret från Migrationsverket är nej avslutas anställningen omgående. Om
svaret är ja kvarstår personen i anställning. För arbetsgivaren är det avgörande att
personen har rätt att arbeta i Sverige, inte vilken typ av tillstånd eller annan rättslig
grund som ligger bakom.
Skellefteå kommun för därför ingen statistik över hur många anställda som har
arbetstillstånd eller hur många som skulle kunna påverkas av förändrade lönekrav.
Idag har kommunen 192 medarbetare som inte är svenska medborgare men som
enligt Migrationsverket har rätt att arbeta i Sverige. Av dessa är 62 vårdbiträden.
Sannolikt har inte alla dessa personer arbetstillstånd utan omfattas av andra regler
som ger rätt att arbeta i Sverige.
2. Nej, det finns inte någon sådan uppskattning tillgänglig för Skellefteå kommun.
Den statistik som finns tillgänglig från Migrationsverket visar att 273 personer
folkbokförda i Skellefteå kommun idag har arbetstillstånd. Majoriteten återfinns
inom yrkesgrupperna ingenjörer och tekniker (115), restaurang- och köksbiträden
(23), IT (20), fysiker och kemister (10) samt vård och omsorg (9). Därutöver finns
96 personer fördelade på 48 olika yrkesgrupper där ingen grupp omfattar fler än
sex personer. Växtodlare inom jordbruk och trädgård är en av dessa grupper.
Denna statistik visar hur många personer som idag har arbetstillstånd, men den ger
inte svar på hur många som berörs av det aktuella lönekravet. Kommunen har inte
uppgifter om vilka lönenivåer dessa personer har eller hur många som omfattas av
övergångsregler eller andra bestämmelser.
Sammanfattningsvis saknar Skellefteå kommun underlag för att uppskatta hur
många personer som direkt berörs av det nya lönekravet, både inom den egna
verksamheten och inom det privata näringslivet och de gröna näringarna. Den
statistik som finns tillgänglig ger en bild av antalet personer med arbetstillstånd,
men inte av hur många som påverkas av regeländringen."
____________________________________________________________________
_
72
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 190 Interpellation om nuläge och akuta insatser för
diarienr: skelleftea:KS:2026:290→ blev nyhet
§ 190 Dnr KS-2026-000290 612
Interpellation om nuläge och akuta insatser för
gymnasiebehörighet i årskurs 9, ställd till för- och
grundskolenämndens ordföranden, av Christina
Soldan (L)
Kommunfullmäktiges beslut
Interpellationen återupptas till behandling på kommunfullmäktiges sammanträde
2026-09-22.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Christina Soldan (L) har ställt följande interpellation
till för- och grundskolenämndens ordförande:
"För Liberalerna är kunskapsskolans kärnuppdrag och varje elevs rätt till en framtid
byggd på egna meriter.
Skolan ska vara en språngbräda – inte en sorteringsmekanism. När elever riskerar
att lämna årskurs 9 utan gymnasiebehörighet är det ett tecken på att samhället inte
har tagit sitt fulla ansvar i tid. Därför krävs både tydlig uppföljning och kraftfulla
insatser – särskilt i det avgörande skedet fram till den slutliga gymnasieantagningen
den 26 juni.
Med anledning av detta vill jag fråga för- och grundskolenämndens ordförande (S):
1. Hur många elever i Skellefteå kommun beräknas i dagsläget sakna behörighet till
gymnasiets yrkesprogram, respektive behörighet till högskoleförberedande
program?
2. Hur har andelen obehöriga elever utvecklats de senaste fem åren, och hur
förhåller sig resultaten till riket och jämförbara kommuner?
3. Vilka konkreta, tidsatta insatser genomförs fram till den slutliga antagningen den
26 juni för att fler elever ska uppnå gymnasiebehörighet?
4. Hur följs dessa insatser upp på individnivå för att säkerställa att rätt stöd sätts in
i tid?"
För- och grundskolenämndens ordförande frånvarar och behandlingen av
interpellationen återupptas därför nästa sammanträde.
____________________________________________________________________
___
73
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 191 Interpellation om riskgrupper, kommunens
diarienr: skelleftea:KS:2026:291→ blev nyhet
§ 191 Dnr KS-2026-000291 611
Interpellation om riskgrupper, kommunens
aktivitetsansvar och långsiktiga åtgärder, ställd till
för- och grundskolenämndens ordföranden, av
Christina Soldan (L)
Kommunfullmäktiges beslut
Interpellationen återupptas till behandling på kommunfullmäktiges sammanträde
2026-09-22.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Christina Soldan (L) har ställt följande interpellation
till för- och grundskolenämndens ordförande:
"Liberalerna står för en skola som ser varje elev – och som agerar tidigt när någon
riskerar att halka efter.
Frihet börjar med kunskap, och utan gymnasiebehörighet begränsas ungas
livschanser kraftigt. Därför måste kommunen både förstå vilka elever som riskerar
att falla mellan stolarna och ta ett tydligt ansvar för att ingen lämnas utan stöd –
vare sig före eller efter grundskolan.
Med anledning av detta vill jag fråga för- och grundskolenämndens ordförande (S):
1. Hur fördelar sig de elever som riskerar att lämna årskurs 9 utan
gymnasiebehörighet: mellan olika skolenheter, mellan flickor och pojkar, samt
utifrån socioekonomiska faktorer och behov av särskilt stöd?
2. Hur säkerställs samverkan mellan skola, elevhälsa, socialtjänst och
vårdnadshavare för dessa elever i slutet av grundskolan?
3. Hur många elever bedöms omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) efter
sommaren, och vilka konkreta planer finns för att snabbt fånga upp och stötta
dessa ungdomar?
4. Vilka långsiktiga, förebyggande åtgärder avser nämnden att vidta för att minska
andelen elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet?"
För- och grundskolenämndens ordförande frånvarar och behandlingen av
interpellationen återupptas därför nästa sammanträde.
____________________________________________________________________
____
74
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 192 Interpellation om läs- och skrivförmåga, ställd till
diarienr: skelleftea:KS:2026:333→ blev nyhet
§ 192 Dnr KS-2026-000333 609
Interpellation om läs- och skrivförmåga, ställd till
för- och grundskolenämndens ordförande, av Pär
Sehlstedt (SD)
Kommunfullmäktiges beslut
Interpellationen återupptas till behandling på kommunfullmäktiges sammanträde
2026-09-22.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Pär Sehlstedt (SD) har ställt följande interpellation
till för- och grundskolenämndens ordförande:
"Ett samhälles läskultur är förutsättningen för upplysningen, vetenskapen,
marknadsekonomin och demokratin. Studenter vid våra lärosäten har en allt sämre
ordförståelse - det visar en nu aktuell studie vid Göteborgs universitet (GU-läser).
Allmänbildningen sjunker till följd av elevers alltmer begränsade ordförråd.
Vid Lunds universitet vittnar lärare som bl.a undervisar blivande tandläkare,
arkitekter och jurister - att studenter idag inte klarar av att läsa längre texter. De
föredrar att lyssna, inte läsa på papper. De vill ha sammanfattningar i punktform.
Detta ät ett resultat av att svensk skola under decennier har anpassat bort
uthållighetsträning vid läsning. Allt färre elever klarar av resonemangskedjor,
abstraktioner och slutledningsförmåga. Detta är extra allvarligt då det är förmågan
till lång djup läsning som gett människan möjlighet att utveckla kritiskt tänkande.
Var fjärde grundskoleelev saknar godkänt i något ämne efter årskurs nio, var sjätte
elev är inte behörig till något gymnasieprogram efter grundskolan. 30% av
gymnasieeleverna tar inte examen efter tre års studier. Var fjärde gymnasieelev tar
inte examen efter 4 år. Det är bara hälften av gymnasieeleverna som uppnår
grundläggande behörighet till högskola och universitet efter tre år på gymnasiet.
Var fjärde 15-åring saknar funktionell läs- och skrivförmåga. Den siffran kommer
från den senaste PISA-undersökningen. Det innebär:
• att de inte kan förstå instruktioner
• läsa nyheter
• fylla i formulär
• tolka skyltar
• anpassa språk efter situation
Detta är resultatet av en successiv nedjustering av kraven i hela
utbildningssystemet.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor:
1. Hur ser den aktuella situationen ut vad gäller funktionell läs- och skrivförmåga
för Skellefteås 15-åringar?
2. Kan man se förändring över tid?
3. Vilka åtgärder kan vidtas på lång- och kort sikt?"
För- och grundskolenämndens ordförande frånvarar och behandlingen av
interpellationen återupptas därför nästa sammanträde.
75
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
____________________________________________________________________
______
76
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 193 Interpellation om publicering av revisionsrapporter
diarienr: skelleftea:KS:2026:337→ blev nyhet
§ 193 Dnr KS-2026-000337 042
Interpellation om publicering av revisionsrapporter
på kommunens hemsida, ställd till
kommunstyrelsens ordförande, av Andreas Boman
(KD)
Kommunfullmäktiges beslut
Interpellationen återupptas till behandling på kommunfullmäktiges sammanträde
2026-09-22.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Boman har ställt följande interpellation till
kommunstyrelsens ordförande:
"Skellefteå kommun arbetar med transparens och öppenhet gentemot
medborgarna, vilket är en viktig del av ett demokratiskt och förtroendeskapande
styre. En central del av denna öppenhet är att kommunens revision, och dess
slutsatser ska vara lättillgänglig för allmänheten. Sveriges Kommuner och Regioner
(SKR) lyfter i sina rekommendationer att det är god sed att kommuner publicerar
revisionsrapporter öppet på sina webbplatser. Syftet är att stärka insynen,
underlätta granskning och bidra till att medborgarna får en tydlig bild av hur
kommunen sköter sina uppdrag och hur skattemedel används.
Trots detta finns i dag inte kommunens revisionsrapporter publicerade på Skellefteå
kommuns hemsida. Detta innebär att invånare, journalister och förtroendevalda
saknar enkel tillgång till en viktig del av kommunens demokratiska kontrollfunktion.
I en kommun som Skellefteå, där stora investeringar och omfattande verksamheter
hanteras, är det särskilt viktigt att revisionens arbete är synligt och lätt att ta del
av.
Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens
ordförande:
1. Varför publiceras inte kommunens revisionsrapporter på Skellefteå kommuns
hemsida, trots att SKR anger att detta är god sed?
2. Avser kommunen att börja publicera revisionsrapporter öppet, och i så fall när?"
Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 5 § ska sammanträde avslutas senast kl.
17.00.
____________________________________________________________________
____________
77
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 194 Interpellation om mer jämställd företagsservice,
diarienr: skelleftea:KS:2026:353→ blev nyhet
§ 194 Dnr KS-2026-000353 140
Interpellation om mer jämställd företagsservice,
ställd till kommunstyrelsens ordförande, av Carina
Sundbom (C)
Kommunfullmäktiges beslut
Interpellationen återupptas till behandling på kommunfullmäktiges sammanträde
2026-09-22.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har ställt följande interpellation
till kommunstyrelsens ordförande:
"Centerpartiet vill möjliggöra för kommunens stora tillgång - företagen som skapar
jobb och skatteintäkter. Idag konkurrerar kommunen inom flera områden med
privata näringslivet, där näringslivet skulle kunna utföra många fler uppgifter inom
de kommunala verksamheterna. Det här blir en hämsko för näringslivsutveckling.
Verksamheter med kvinnodominerade yrken som inom hemtjänst (LOV och RUT),
äldreomsorg, förskola, skola, städ mm anser vi ska upphandlas istället för att
kommunen själv driver dessa verksamheter. Kvinnors företagande med mjuka
värden upplevs att de utkonkurreras av de mer mansdominerade verksamheterna
inom tekniska områden när det gäller överbryggande av hinder och upphandlingar.
Idag är det skillnader mellan hur män och kvinnor stöttas som företagare: män har
bättre tillgång till kapital, kompetens, nätverk, mentorer, större synlighet, och män
har färre fördomar mot sig än kvinnor. Över 70 % av nystartade företag startas av
män. Här ser vi vikten av att stötta kvinnor att starta företag.
Vi vill säkerställa att kommunens näringslivsrådgivning är aktivt riktad även till
kvinnor, med rådgivare som har kompetens om branscher där kvinnor är
överrepresenterade.
Men hur ser det egentligen ut?
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
1. Hur stöttar näringslivskontoret kvinnors företagande för att Skellefteå ska bli en
mer jämställd företagskommun?"
Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 5 § ska sammanträde avslutas senast kl.
17.00.
____________________________________________________________________
____________
78
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
§ 195 Interpellation om nya förutsättningar, nytt
diarienr: skelleftea:KS:2026:341→ blev nyhet
§ 195 Dnr KS-2026-000341 109
Interpellation om nya förutsättningar, nytt
befolkningsmål, ställd till kommunstyrelsens
ordförande, av Markku Abrahamsson (SD)
Kommunfullmäktiges beslut
Interpellationen återupptas till behandling på kommunfullmäktiges sammanträde
2026-09-22.
Sammanfattning
Kommunfullmäktigeledamoten Markku Abrahamsson (SD) har ställt följande
interpellation till kommunstyrelsens ordförande:
"Skellefteå kommun har under de senaste åren varit en kommun i snabb tillväxt,
men väldigt höga ambitioner genom den sk 2030-strategin. Denna strategi
medförde att S, V, C, L, KD och M gemensamt drev fram ett befolkningsmål om 90
000 invånare innan 2030, även om vissa borgerliga partier hade ännu höger
målsättningar.
Prognoser och investeringar har i stor utsträckning byggt på antaganden om en
kraftig och långvarig inflyttning kopplad till den industriella expansionen, där
företaget Northvolt och investeringar runt Northvolt varit den egentliga motorn.
Efter Northvolts konkurs har vi ett förändrat läge. Befolkningstillväxten har avtagit
och istället blivit en utflytt. Osäkerheten kring framtida jobb och
näringslivsutveckling har normaliserat konjunkturen lokalt, som tidigare i nästan alla
relevanta mätpunkter var bättre än i riket i stort. Mitt i detta står Skellefteå
kommun och Skellefteå kommunkoncern, t ex Skelleftebostäder, med en stor del
nyligen avslutade investeringar, och en hel del planerade investeringar.
Investeringar som föranleder kostnader där intäkter och framtida avkastning blivit
allt mer otydlig.
Sverigedemokraterna har sedan tidigare varit kritiska till kommunens offensiva
befolkningsmål och var, tillsammans med Miljöpartiet, det enda parti som inte
ställde sig bakom målet om 90 000 invånare. Vår kritik har handlat om vikten av
inte lita för mycket på förhoppningar och prognoser. Vi har sagt att långsiktigt
ansvarstagande inte innebär att förlita sig på ekonomiska förväntningar som
riskerar att inte infrias.
Men denna interpellation handlar inte i första hand om att kritisera det som varit.
Det finns bra aspekter i den tillväxt som varit, även om målen idag känns svåra att
uppnå. Jag vill istället diskutera vilken väg framåt som är mest ansvarsfull utifrån
dagens förutsättningar. Jag vill veta hur kommunstyrelsen ser på kommunens
ansvar i att inte fortsätta en alltför, investeringsmässigt och ekonomiskt, offensiv
tillväxtpolitik när förutsättningar saknas och om det finns en ambition att ändra det
utstakade befolkningsmålet.
Mina frågor till Kommunstyrelsens ordförande är följande:
1. Finns det idag realistiska underlag som visar på att Skellefteå kommun kommer
ha 90 000 invånare innan 2030 och att detta mål därför bör kvarstå?
2. Anser kommunstyrelsen att det vore rimligt att i närtid göra justeringar av
befolkningsmålet på 90 000 invånare innan 2030, t ex genom en nedjustering?
79
Elektronisk signatur
VISMA_SIGN_01_ATTRIBUTE_SAML_TransactionId
3. Finns det en risk för att Skellefteå kommun bedriver en för offensiv politik
(investeringsmässigt, ekonomiskt) om målet på 90 000 invånare kvarstår?
4. Har befolkningsprognosen varit för offensiv – sett till förväntningar kopplat till
framtida skatteunderlag – borde kommunen haft ett mer kritiskt perspektiv på
förväntad inflyttning?"
Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 5 § ska sammanträde avslutas senast kl.
17.00.
____________________________________________________________________
____________
Undertecknat av följande personer
Kjell Anders Lindström
Datum: 2026-06-24 12:57:09
Agda Felicia Lundmark
Datum: 2026-06-24 13:02:26
ANNA LUNDSTRÖM
Datum: 2026-06-24 13:05:39
Underskriftstjänst: twoday Underskriftstjänst
© twoday
Dokumentet är signerat av Ciceron DoÄ
Organisation
Organisation: Skellefteå kommun
Organisationsnr: 212000-2643
E-post: kundtjanst@skelleftea.se
Hemsida: www.skelleftea.se
© twoday
Textversionen är maskinellt utläst ur kommunens protokoll och kan innehålla brus eller fel i formateringen. Original-PDF:en är alltid den giltiga källan.